Regeringens ambition att i alla lägen registrera och kontrollera medborgarna har återigen demonstrerats i det nya förslaget om ett hundregister. Som skäl för förslaget att upprätta ett generellt hundregister med hundratusentals hundar anför man en uppgift från Polismyndigheten i Stockholms län om problem med 40 kamphundar under 1999. Det förefaller inte troligt att detta problem kan lösas med hjälp av det nu föreslagna registret. Registret motiveras vidare med att polisen skall kunna identifiera bortsprungna hundar. Idag löses detta problem vanligen med en "hundbok" på polisstationen. I jämförelse med alla andra problem som polisen skall kunna hantera förefaller problemet med bortsprungna hundar att vara obetydligt, och det kan knappast motivera en generell hundmärkning och speciell avläsningsutrustning på samtliga polisstationer.
Några andra funktioner anges inte. I allmänna ordalag hänvisas till djurhälsa och smittskydd, men på vilket sätt registret då skulle utnyttjas framgår inte av propositionen. Inte heller förutsätts de idag hårt ansträngda polismyndigheterna utöva någon kontroll av att hundar verkligen är märkta, i varje fall inte nu.
I Sverige har tidigare funnits kommunala hundregister med krav på märkning och skatteplikt för alla hundar. Ingen praktisk nytta kunde påvisas för detta register, och det avskaffades för en del år sedan utan att det medfört några allvarliga problem.
Hundregistret fyller ingen vettig funktion och innebär endast ytterligare en onödig registrering.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen avslår förslaget till en ny lag om märkning och registrering av hundar i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 28 mars 2000
Tom Heyman (m)