I betänkandet behandlar utbildningsutskottet regeringens proposition
1999/2000:81 Forskning för framtiden - en ny organisation för forskningsfi-
nansiering samt motioner med anknytning till denna. Utskottet har inhämtat
yttranden från övriga berörda utskott. Yttranden från socialutskottet, trafikut-
skottet, miljö- och jordbruksutskottet, näringsutskottet och bostadsutskottet
bifogas betänkandet.
Utbildningsutskottet tillstyrker förslagen i propositionen och föreslår att
motionsyrkandena avslås. Förslagen innebär att det inrättas fyra nya myn-
digheter för forskningsfinansiering: Vetenskapsrådet, ett forskningsråd för
sociala frågor och arbetsliv, ett forskningsråd för miljö, lantbruk och sam-
hällsplanering samt en myndighet för finansiering av forskning och utveck-
lingsarbete.
Vetenskapsrådet inrättas med stöd av lag. Vetenskapsrådets främsta upp-
gift skall vara att ge stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapli-
ga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden. Vetenskapsrådet skall överta
de ansvarsområden som nu handhas av Forskningsrådsnämnden, Humanis-
tisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet,
Naturvetenskapliga forskningsrådet och Teknikvetenskapliga forskningsrå-
det.
Inom Vetenskapsrådet kommer att inrättas tre ämnesråd för humaniora-
samhällsvetenskap, medicin respektive natur- och teknikvetenskap.
Forskningsrådet för sociala frågor och arbetsliv övertar det ansvarsområde
som handhas av Socialvetenskapliga forskningsrådet och delar av det
ansvarsområde som handhas av Rådet för arbetslivsforskning.
Forskningsrådet för miljö, lantbruk och samhällsplanering övertar de an-
svarsområden som handhas av Byggforskningsrådet och Skogs- och jordbru-
kets forskningsråd.
Fler än hälften av ledamöterna i Vetenskapsrådet, i ämnesråden och i de
båda områdesinriktade forskningsråden skall utses av representanter för fors-
karsamhället genom ett elektorsförfarande.
Ett Forskningsforum inrättas med uppgift att verka för dialog och samver-
kan mellan forskare, forskningsfinansiärer, allmänheten och andra som direkt
eller indirekt berörs av forskningen.
Den nya myndigheten för finansiering av forskning och utvecklingsarbete
(FoU) skall svara för behovsstyrd forskning och utvecklingsarbete till stöd
för innovationssystemet och en hållbar utveckling och tillväxt. Myndigheten
övertar de ansvarsområden som nu handhas av Kommunikationsforsknings-
beredningen, de FoU-finansierande delarna av Närings- och teknikutveck-
lingsverkets verksamhet samt delar av det ansvarsområde som handhas av
Rådet för arbetslivsforskning.
De nya myndigheterna bör kunna påbörja sin verksamhet den 1 januari
2001.
I en gemensam reservation föreslår Moderaterna, Kristdemokraterna,
Centerpartiet och Folkpartiet avslag på propositionen. Därtill finns ytterligare
reservationer från ett eller flera av dessa partier.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1999/2000:81 Forskning för framtiden - en ny
organisation för forskningsfinansiering föreslagit
1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om Vetenskapsrådet,
2. att riksdagen godkänner riktlinjer för en ny myndighetsorganisation för
forskningsfinansiering,
3. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om avveckling av
Forskningsrådsnämnden, Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrå-
det, Medicinska forskningsrådet, Naturvetenskapliga forskningsrådet och
Teknikvetenskapliga forskningsrådet (avsnitt 5.2),
4. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om avveckling av Soci-
alvetenskapliga forskningsrådet (avsnitt 5.3),
5. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om avveckling av
Byggforskningsrådet och Skogs- och jordbrukets forskningsråd (avsnitt 5.4),
6. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om avveckling av
Kommunikationsforskningsberedningen och Rådet för arbetslivsforskning
(avsnitt 5.5).
Lagförslaget bifogas detta betänkande som bilaga 1.
Motionerna
Motioner med anledning av proposition 1999/2000:81
Forskning för framtiden - en ny organisation för
forskningsfinansiering
1999/2000:Ub23 av Elizabeth Nyström (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att idrottsforskning bör ingå som ett område under det föreslagna
vetenskapsrådet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att idrottsrörelsen blir representerad i ämnesråden.
1999/2000:Ub24 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppfölj-
ningen av kulturforskningen.
1999/2000:Ub25 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår propositionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett svenskt "National Institute of Health",
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett vetenskapsråd för naturvetenskap och teknik,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett vetenskapsråd för humaniora och samhällsvetenskap,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett forskningsråd för jordbruk, skogsbruk, trä och livsmedel,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en myndighet för teknisk och industrirelaterad forskning.
1999/2000:Ub26 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen med avslag på regeringens proposition 1999/2000:81
Forskning för framtiden - en ny organisation för forskningsfinansiering
begär att regeringen återkommer med ett nytt förslag till organisation för
forskningsfinansiering,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bristen på remissbehandling,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att basresurserna, i form av fakultetsanslag och fasta
resurser, för forskning vid universitet och högskolor skall öka,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den politiska styrningen över forskningsrådens inriktning skall
hållas tillbaka till förmån för den vetenskapliga bedömningsgrunden,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om för stor andel av regeringen utsedda representanter i forsknings-
rådens styrelser,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en motsvarighet till FRN:s genusforskningskommitté bör
fortleva även efter en omorganisation.
1999/2000:Ub27 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen - med avslag på propositionen - som sin mening ger rege-
ringen till känna vad i motionen anförts om ett brett samråd inför den fort-
satta beredningen av forskningspolitiken,
2. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att de fasta forskningsresurserna till landets
högskolor bör öka, såväl i absoluta som i relativa tal,
3. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att en ordning bör prövas där all offentlig
forskningsfinansiering bör redovisas i en samlad forskningsbudget,
4. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att eventuellt ökade kostnader i samband
med ombildandet av rådsorganisationen inte får medföra krympande ekono-
miskt utrymme för verksamheten,
5. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att indelningen av ämnesråden bör vara ett
för humaniora-samhällsvetenskap, ett för medicin, ett för naturvetenskap och
ett för teknikvetenskap,
6. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att huvudregeln för forskningsråden bör
vara att de tar det fulla ansvaret för den verksamhet de stöder genom att
finansiera hela projekt.
1999/2000:Ub28 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen
med avslag på proposition 1999/2000:81 hos regeringen begär förslag enligt
de principer om en helhetslösning för finansiering av forskningen som pre-
senterats i motionen.
1999/2000:Ub29 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statens roll och ansvar i samband med landstingens och kommu-
nernas egen FoU,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen av forskningsrådens forskningsstöd.
1999/2000:Ub30 av Karin Svensson Smith och Stig Eriksson (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inom ramen för det uppdrag den nya organisationskommittén
får skall ingå ett specifikt program för hela trafik- och transportforskningen,
2. att regeringen återkommer med ett förslag om hur de olika trafikverkens
FoU-ansvar och motsvarande medel skall flyttas över till ett specifikt pro-
gram för trafik- och transportforskning.
Motion med anledning av proposition 1999/2000:86 Ett
informationssamhälle för alla
1999/2000:T28 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett svenskt National Institute of Health,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en myndighet för teknisk och industrirelaterad forskning,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om upprättandet av bilaterala samarbetsavtal med de främsta forsk-
ningsmiljöerna i världen inom hälsa, medicin och IT.
Utskottet
Inledning
I Sverige görs i dag betydande insatser inom forskning och utveckling (FoU).
Internationella jämförelser visar att Sverige är det land som avsätter störst
andel av bruttonationalprodukten till FoU. En betydande del av FoU-
insatserna finansieras av näringslivet. Staten svarar framför allt för grund-
forskning och forskarutbildning men också för forskning till stöd för utveck-
lingen inom olika samhällssektorer. Statsmakterna anvisar medel för forsk-
ning genom anslag till universitet och högskolor, till forskningsråd och till
olika sektorsforskningsmyndigheter. Grundläggande principer för den svens-
ka forskningspolitiken slogs fast av riksdagen i oktober 1999 i samband med
behandlingen av propositionen Vissa forskningsfrågor (prop. 1998/99:94,
bet. 1999/2000:UbU3, rskr. 9).
Propositionen Forskning för framtiden - en ny organisation för forsk-
ningsfinansiering (prop. 1999/2000:81) innehåller förslag till ändrad myn-
dighetsorganisation med avseende på de medel som fördelas av forsknings-
råd och av sådana sektorsforskningsmyndigheter som enbart arbetar med
frågor om forskningsfinansiering.
Utbildningsutskottet har inhämtat yttranden över propositionen och motio-
ner i hithörande frågor från övriga berörda utskott. Yttranden har inkommit
från socialutskottet, trafikutskottet, miljö- och jordbruksutskottet, näringsut
skottet och bostadsutskottet. Yttrandena bifogas detta betänkande som bilaga
2-6.
Huvuddragen i den föreslagna myndighetsorganisationen
Regeringens förslag innebär att tre nya forskningsråd och en ny myndighet
för finansiering av forskning och utvecklingsarbete inrättas.
Ett av de nya forskningsråden är Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådet inrättas
med stöd av lag. Vetenskapsrådets främsta uppgift skall vara att ge stöd till
grundläggande forskning inom samtliga vetenskapsområden. Till Veten-
skapsrådet förs de ansvarsområden som nu hör till Forskningsrådsnämnden,
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Medicinska forsknings-
rådet, Naturvetenskapliga forskningsrådet och Teknikvetenskapliga forsk-
ningsrådet.
Inom Vetenskapsrådet skall finnas ämnesråd för humaniora-samhälls-
vetenskap, medicin respektive natur- och teknikvetenskap.
Ett forskningsråd för sociala frågor och arbetsliv övertar ansvaret för de
områden som nu hör till Socialvetenskapliga forskningsrådet samt delar av
området för Rådet för arbetslivsforskning.
Ett forskningsråd för miljö, lantbruk och samhällsplanering övertar ansva-
ret för de områden som nu hör till Skogs- och jordbrukets forskningsråd och
Byggforskningsrådet samt delar av Naturvårdsverkets område.
Fler än hälften av ledamöterna i Vetenskapsrådets styrelse, i ämnesråden
och i styrelserna för de områdesinriktade forskningsråden skall utses av
forskarsamhället genom ett elektorsförfarande.
En ny myndighet för forskning och utveckling övertar ansvaret för de om-
råden som nu hör till Kommunikationsforskningsberedningen, delar av Nä-
rings- och teknikutvecklingsverkets område samt delar av området för Rådet
för arbetslivsforskning.
Ett Forskningsforum inrättas med uppgift att verka för dialog och samver-
kan mellan forskare, forskningsfinansiärer, allmänheten och andra som direkt
eller indirekt berörs av forskningen.
En organisationskommitté skall förbereda och genomföra bildandet av de
nya myndigheterna. De nya myndigheterna bör kunna påbörja sin verksam-
het den 1 januari 2001.
Förslag om avslag på propositionen, m.m.
Moderata samlingspartiet (motion 1999/2000:Ub25 yrk.1), Kristdemokrater-
na (motion 1999/2000:Ub28), Centerpartiet (motion 1999/2000:Ub27 yrk. 1)
och Folkpartiet (motion 1999/2000:Ub26 yrk. 1) föreslår att riksdagen skall
avslå propositionen. Moderata samlingspartiet har förslag om en alternativ
myndighetsorganisation. Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet
vill att regeringen skall återkomma med förslag som beaktar riktlinjer som
anges i respektive motion. I motion 1999/2000:Ub26 (yrk. 2) anger Folkpar-
tiet att riksdagen skall ge regeringen till känna att regeringen skall återkom-
ma med ett förslag som blivit föremål för en bred remissbehandling.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering har byggts upp suc-
cessivt under lång tid. Föregångare till de nuvarande forskningsråden inrätta-
des redan på 1940-talet. En forskningsrådsreform genomfördes år 1977, dvs.
för nu snart ett kvarts sekel sedan. Även sektorsforskningsorganen har fun-
nits länge. Ett råd för byggnadsforskning inrättades, till exempel, i början av
1960-talet. Föregångare till Närings- och teknikutvecklingsverket tillkom i
slutet av 1960-talet.
Sedan dagens myndighetsorganisation för forskningsfinansiering etablera-
des har stora förändringar ägt rum inom såväl forskningen som det omgivan-
de samhället. Det innebär nya krav på forskningspolitiken och forsknings-
planeringen bl.a. vad gäller tvärvetenskapliga insatser, kraftsamling och
flexibilitet, vilket i sin tur ställer nya krav på berörda myndigheter. Utskott
finner således starka skäl tala för att nu göra en samlad reformering av myn-
dighetsorganisationen för forskningsfinansiering.
De nu aktuella organisationsförändringarna har föregåtts av ett omfattande
utredningsarbete och en mycket bred diskussion. De organisatoriska frågor-
na var centrala redan i arbetet inom Forskningsfinansieringsutredningen,
som lade fram sitt betänkande (SOU 1996:29) Forskning och pengar våren
1996. Myndighetsorganisationen var likaså en viktig fråga i den forsknings-
politiska utredningens (Forskning 2000) arbete. I Forskning 2000 ingick
företrädare för samtliga riksdagspartier. Forskning 2000:s betänkande (SOU
1998:128) Forskningspolitik remissbehandlades av mer än 200 remissinstan-
ser. Remissbehandlingen av Forskning 2000:s förslag gav, vilket framhålls i
den nu aktuella propositionen, ett omfattande underlag för den fortsatta be-
redningen av frågan om organisationen för den statliga forskningsfinansie-
ringen.
De förslag som ligger till grund för förevarande proposition - rapporterna
Att finansiera forskning och utveckling (Ds 1999:68) respektive Utredning
om vissa myndigheter - har varit föremål för av Regeringskansliet ordnade
remissmöten med deltagande inte bara av företrädare för berörda myndighe-
ter utan också företrädare för bl.a. universitet och högskolor.
Utskottet anser mot denna bakgrund att frågan om myndighetsorganisation
för forskningsfinansiering har blivit föremål för erforderlig beredning.
Två partier föreslår tillkännagivanden om de fasta forskningsresurserna till
universitet och högskolor. Centerpartiet framhåller i motion 1999/2000:Ub27
(yrk. 2) att proportionerna mellan fasta och rörliga forskningsmedel under ett
par decenniers tid stadigt har förskjutits till de fasta forskningsresursernas
nackdel. Denna trend måste nu brytas. De fasta forskningsresurserna till
högskolorna bör öka såväl i absoluta som i relativa tal. Enligt motion
1999/2000:Ub26 (yrk. 3) från Folkpartiet är stora fasta forskningsresurser en
förutsättning för den fria forskningen. Basresurserna till universitet och
högskolor måste därför öka.
I motion 1999/2000:Ub29 (yrk. 1) (s) föreslås tillkännagivande i fråga om
statens roll och ansvar i samband med landstingens och kommunernas FoU.
Regeringen bör utreda och komma med förslag i fråga om statlig forsknings-
finansiering till stöd för en positiv utveckling av landsbygdens och kommu-
nernas verksamheter.
Centerpartiet föreslår i motion 1999/2000:27 (yrk. 3) tillkännagivande om
en samlad forskningsbudget. Det är, enligt motionen, nu svårt att få överblick
över de samlade offentliga forskningsresurserna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Enligt 2000 års ekonomiska vårproposition (prop. 1999/2000:100) kom-
mer resurserna för grundforskning och forskarutbildning att - utöver de
förstärkningar med sammanlagt 779 miljoner kronor som redan beslutats för
åren 2000-2002 - öka med ytterligare 500 miljoner år 2003. Regeringen
kommer hösten 2000 att vid sidan av budgetpropositionen lägga fram en
samlad forskningspolitisk proposition. Budgetpropositionen och forsknings-
propositionen kommer att innehålla förslag i frågor som rör omfattningen
och inriktningen av forskningsresurserna. I hithörande frågor har regeringen
ett omfattande underlag bland annat i de forskningsstrategier, som på rege-
ringens uppdrag utarbetats av universitet och högskolor, forskningsråd och
andra myndigheter.
Forskningspolitiska propositioner har sedan början av 1980-talet regelbun-
det lagts fram av regeringen. De forskningspolitiska propositionerna ger
återkommande en samlad bild inte bara av den statliga forskningsfinansie-
ringen utan också av övriga forskningsinsatser i landet.
Vetenskapsrådet, m.m.
Regeringen föreslår att ett nytt forskningsråd, Vetenskapsrådet, inrättas med
stöd av lag. Vetenskapsrådet skall ansvara för stöd till grundläggande forsk-
ning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden.
Vetenskapsrådet skall därutöver svara för finansiering av dyrbar vetenskaplig
utrustning, nationella och internationella forskningsanläggningar, högpreste-
rande datorsystem och longitudinella databaser inom det samhällsvetenskap-
liga området. Ytterligare en uppgift för Vetenskapsrådet skall vara veten-
skaplig planering av polarforskningsexpeditioner.
Vetenskapsrådet skall vidare ha uppgifter av mer övergripande karaktär.
Rådet skall således bl.a. svara för internationella utvärderingar av forskning.
Rådet skall även ha ett nationellt ansvar för att i samverkan med universitet
och högskolor åstadkomma en effektiv profilering av forskningen samt för
att skapa goda forskningsmiljöer för den svenska forskningen. Rådet skall ta
initiativ till breda kraftsamlingar, där flera finansiärer engageras kring sär-
skilda forskningssatsningar, och till mång- och tvärvetenskapliga insatser.
En viktig del i Vetenskapsrådets arbete skall vara forskningspolitiska ana-
lyser och rådgivning till regeringen i forskningsfrågor. Vetenskapsrådet skall
vidare svara för forskningsinformation.
Inom Vetenskapsrådet inrättas ämnesråd, ett för humaniora-samhälls-
vetenskap, ett för medicin och ett för natur- och teknikvetenskap. Ämnesrå-
den skall, inom de ramar som anges av statsmakterna, besluta om medelsför-
delning till forskningsprojekt m.m. Ämnesråden skall tillsammans med uni-
versitet och högskolor bevaka den svenska och internationella forskningens
utveckling och bygga upp svensk forskning inom områden av särskild bety-
delse. Vetenskapsrådet skall kunna såväl ge riktlinjer för ämnesrådens me-
delsfördelning m.m. som delegera uppgifter till ämnesråden.
Vetenskapsrådet inrättas under Utbildningsdepartementet. Medel skall an-
visas under ett anslag till Vetenskapsrådet. Inom detta anslag anges minsta
anslagsbelopp till vart och ett av ämnesråden. Vetenskapsrådet skall dispone-
ra egna resurser av betydande storlek. Av de totala resurserna skall dock
ämnesrådens andel utgöra den väsentligt större delen.
Moderata samlingspartiet föreslår i motion 1999/2000:Ub25 (yrk. 2, 3 och 4)
att det i stället för Vetenskapsrådet och ämnesråden inrättas tre myndigheter:
ett svenskt "National Institute of Health", ett vetenskapsråd för naturveten-
skap och teknik samt ett vetenskapsråd för humaniora och samhällsveten-
skap. Också i motion 1999/2000:T28 (yrk. 21) föreslår Moderaterna att det
inrättas ett svenskt National Institute of Health. Enligt motionärerna är för-
slaget att inrätta ett övergripande Vetenskapsråd uttryck för en felsyn. Rådet
innebär risk för onödigt dubbelarbete. Ett centralt "överråd" blir dessutom,
enligt motionen, lätt ett offer för godtycke, politiska påtryckningar eller
dagsdebattens sländor och kortsiktigheter.
I motion 1999/2000:Ub23 (m) anförs dels att idrottsforskning bör ingå som
ett område under Vetenskapsrådet (yrk. 1), dels att idrottsrörelsen bör bli
representerad i ämnesråden (yrk. 2).
Centerpartiet förordar i motion 1999/2000:Ub27 (yrk. 5) att indelningen i
ämnesråd skall ansluta till den indelning i vetenskapsområden som används
för medelsanvisningen till forskning och forskarutbildning vid universitet
och högskolor. Det innebär att det skall finnas ett ämnesråd för naturveten-
skap och ett för teknikvetenskap.
Folkpartiet framhåller i motion 1999/2000:Ub26 (yrk. 6) att genusforsk-
ningen fortfarande behöver särskilt stöd. Riksdagen bör ge regeringen till
känna att en motsvarighet till FRN:s genusforskningskommitté bör fortleva
även efter en omorganisation.
Motion 1999/2000:Ub24 (m) redovisar farhågor för att den nya organisa-
tionen skall drabba kulturforskningen. Motionärerna vill att Kulturdeparte-
mentet skall följa utvecklingen och jämföra utvecklingen för den kulturpoli-
tiska forskningen inom Vetenskapsrådet, som enligt regeringens förslag skall
svara för forskning inom humaniora och konst, och utvecklingen inom det
föreslagna forskningsrådet för miljö, lantbruk och samhällsplanering, som
skall ansvara bl.a. för arkitektur- och kulturmiljöfrågor.
U t s k o t t e t delar regeringens bedömningar i fråga om det föreslagna
Vetenskapsrådet. Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag til
lag om Vetenskapsrådet. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår mo-
tionsyrkandena.
Som huvudprincip gäller att myndigheter under regeringen inte inrättas
med stöd av lag. Undantag bör dock göras beträffande Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådets verksamhet avser i första hand den fria grundforskningen
inom universitet och högskolor. Grunderna för universitetens och högskolor-
nas verksamhet anges i högskolelagen (1992:1434). Det är angeläget att den
nya forskningsfinansierande myndigheten på motsvarande sätt ges en fast
grundstruktur och att verksamhetens integritet värnas i ett långsiktigt per-
spektiv.
Forskningen ställer i ökande utsträckning krav på tvärvetenskapligt samar-
bete över ämnesgränser, kraftsamling och förmåga till omprioritering. Ge-
nom att samla ansvaret för finansiering av forskning inom alla vetenskaps-
områden inom en myndighet ges förutsättningar för att möta dessa krav. En
sådan samlad forskningsfinansieringsmyndighet, det nya Vetenskapsrådet,
får också förutsättningar för att svara för en rad övergripande uppgifter inom
forskningsområdet. Exempel på sådana uppgifter anges i propositionen. Det
gäller bl.a. att svara för internationella utvärderingar av svensk forskning, a
verka för profilering av forskningen vid universitet och högskolor och att
skapa goda forskningsmiljöer, att svara för forskningspolitiska analyser och
för forskningsinformation. Genom sin bredd och kompetens kan Vetenskaps-
rådet också fylla en viktig funktion som rådgivare till regeringen i forsk-
ningsfrågor.
De organisationsförslag som Moderaterna för fram i motionerna
1999/2000:Ub25 (yrk. 2, 3 och 4) och 1999/2000:T28 (yrk. 21) innebär en
fortsatt splittrad organisation med de svårigheter som ligger i en sådan bl.a.
när det gäller att åstadkomma samlade insatser över ämnesgränser.
Synpunkter på den närmare inriktningen av Vetenskapsrådets verksamhet
och på organisationen inom Vetenskapsrådet förs, som redovisats ovan, fram
i några motioner. Utskottet vill med anledning därav anföra följande.
Forskning med anknytning till eller av betydelse för idrott kan bedrivas
inom en rad olika ämnen. Idrottsforskning kan också ha tvärvetenskaplig
karaktär. Forskare med inriktning mot olika idrottsfrågor kommer således att
kunna ansöka om medel från - beroende på det enskilda projektets inriktning
- alla ämnesråden under Vetenskapsrådet. I Vetenskapsrådets ansvar för
tvärvetenskaplig forskning ligger vidare att stöd för tvärvetenskapliga insat-
ser inom idrottsforskning kommer att kunna sökas hos rådet. Utskottet utgår
från att regeringen beaktar behovet av företrädare för olika samhälleliga
verksamheter när ledamöter utses i Vetenskapsrådet och i ämnesråden.
Utskottet anser i likhet med regeringen att det finns nära samband mellan
forskningen inom naturvetenskap och teknikvetenskap. Möjligheterna till
korsbefruktning och samarbete bör öka väsentligt genom att naturvetenskap
och teknikvetenskap förs samman i ett gemensamt ämnesråd. Samtidigt
minskar riskerna för dubbelarbete. Ett samlat ämnesråd för natur- och tek-
nikvetenskap blir på så sätt en förstärkning för båda forskningsområdena.
Utskottet tillstyrker också regeringens förslag att ämnesråd inrättas för
humaniora-samhällsvetenskap respektive medicin. I ansvarsområdet för
ämnesrådet för medicin ingår farmaci, odontologi och vårdvetenskap. Ut-
skottet vill särskilt uppmärksamma ansvaret för vårdforskning, ett relativt
nytt forskningsområde som inte hunnit få en stabil bas i den nuvarande råds-
organisationen.
En utvärdering som gjorts av FRN:s genusforskningskommitté visar på
många positiva erfarenheter som kan tas till vara i det fortsatta arbetet. Rege
ringen betonar i propositionen att Vetenskapsrådet skall verka för att genus-
perspektivet får ett stort genomslag i forskningen. Utskottet delar regeringens
bedömning att genusperspektivet berikar forskningen och höjer dess kvalitet.
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet har på regeringens
uppdrag utrett och lämnat förslag i fråga om sektorsforskningen inom kul-
turområdet. Av utredningen framgår att det inom forskningsrådet initierats
flera forskningsinsatser av betydelse för kulturområdet och att det finns en
stor förståelse för behovet av forskning med denna inriktning. Såväl Veten-
skapsrådets som andra forskningsfinansiärers verksamhet kommer självfallet
att behandlas ingående i samband med de även i fortsättningen regelbundet
återkommande forskningspolitiska propositionerna. Utskottet utgår från att
omfattningen och inriktningen av de statligt finansierade forskningsinsatser-
na då kommer att belysas.
Ett forskningsråd för sociala frågor och arbetsliv
Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) stödjer nu forskning inom det
sociala området som syftar till att öka kunskapen om och förståelsen för
sociala förhållanden och processer. Rådet för arbetslivsforskning (RALF)
fördelar en stor del av det offentliga stödet till forskning för arbetslivssek-
torn.
Det finns många beröringspunkter mellan ansvarsområdena för SFR och
RALF. Forskningen om arbetsmiljö, arbetsliv och arbetsmarknad innefattar
frågor som hör nära samman med den socialvetenskapliga forskning som
bedrivs med stöd av SFR.
Regeringens förslag om ett nytt forskningsråd för sociala frågor och ar-
betsliv innebär att ansvaret för finansiering av forskning inom dessa områden
samlas i en myndighet. Rådet skall bl.a. i samråd med andra berörda forsk-
ningsfinansiärer ta fram forskningsprogram som speglar angelägna forsk-
nings- och utvecklingsbehov och som möjliggör slagkraftiga insatser. Rådet
skall verka för att genusperspektivet får genomslag i forskningen. Rådet skall
även verka för jämställdhet mellan kvinnor och män inom forskningen.
Det nya forskningsrådet inrättas under Socialdepartementet.
U t s k o t t e t delar regeringens bedömning att både den socialvetenskap-
liga forskningen och forskningen i frågor som rör arbetsliv och arbetsmark-
nad berikas genom att behandlas av samma forskningsråd. Därigenom för-
bättras förutsättningarna för kraftfulla forskningsinsatser inom berörda om-
råden. Det nya forskningsrådet för sociala frågor och arbetsliv kommer att få
en god överblick över hur forskningen utvecklas och kunna på olika sätt
initiera och stödja angelägen forskning inom sitt ansvarsområde. Som fram-
går av propositionen måste rådet samverka med andra forskningsfinansiärer.
Det är särskilt viktigt att rådet utvecklar samverkan med den nya FoU-
myndigheten. Myndigheterna måste gemensamt överblicka kunskapsutveck-
lingen i frågor som rör arbetslivets utveckling och fortlöpande fånga upp nya
kunskapsbehov och nya forskningsfält.
Ett forskningsråd för miljö, lantbruk och samhällsplanering
Regeringen föreslår att det inrättas ett forskningsråd för miljö, lantbruk och
samhällsplanering. Det nya forskningsrådets viktigaste ansvarsområde skall
vara lantbruksvetenskaplig forskning, miljöforskning och forskning för en
ekologiskt hållbar utveckling. Forskningen skall syfta till att öka kunskaper-
na om de biologiska naturresurserna och mark- och vattenresurserna, sam-
hällets hållbara nyttjande av naturresurser, samhällsplanering, bygg- och
förvaltningsfrågor, boendefrågor samt miljöfrågor.
Rådet övertar de ansvarsområden som hör till Byggforskningsrådet och
Skogs- och jordbrukets forskningsråd. Rådet övertar även delar av Natur-
vårdsverkets forskningsuppgifter. Det nya forskningsrådet inrättas under
Miljödepartementet.
I motion 1999/2000:Ub25 (yrk. 5) föreslår Moderaterna ett tillkännagivan-
de om ett forskningsråd för jordbruk, skogsbruk, trä och livsmedel. Ett
sådant forskningsråd, som spänner över förädlingskedjan från jorden och
skogen till livsmedel respektive förädlade trätekniska varor, skulle möjliggö-
ra en förstärkt forskning för några av Sveriges mest grundläggande basnä-
ringar.
U t s k o t t e t instämmer i regeringens förslag och anser att motionsyr-
kandet skall avslås.
Forskning som nu stöds av Byggforskningsrådet, Skogs- och jordbrukets
forskningsråd samt Naturvårdsverket har många beröringspunkter genom
inriktningen mot ett hållbart samhälle. Detta motiverar att ansvaret för forsk-
ningen, i enlighet med regeringens förslag, förs samman till ett nytt forsk-
ningsråd. Därmed skapas bättre förutsättningar för kraftfulla och allsidiga
forskningsinsatser med ett helhetsperspektiv.
Forskningsrådens styrelser, arbetsformer, m.m.
Vetenskapsrådets styrelse skall, enligt propositionen, bestå av tretton leda-
möter, inklusive ordförande och rådets chef. Åtta av ledamöterna skall ha
hög vetenskaplig kompetens och utses av forskarsamhället genom ett förfa-
rande med elektorsval. Övriga ledamöter, däribland ordföranden och rådets
chef, utses av regeringen.
Ämnesråden inom Vetenskapsrådet skall vardera bestå av elva ledamöter
inklusive ordföranden. Sju ledamöter utses av forskarsamhället genom ett
förfarande med elektorsval. Övriga ledamöter, däribland ordföranden, utses
av regeringen. Vid varje ämnesråd skall finnas en huvudsekreterare med hög
vetenskaplig kompetens.
Vetenskapsrådets och ämnesrådens verksamhet organiseras i en gemensam
kansliorganisation.
Styrelserna för de områdesinriktade forskningsråden skall bestå av tretton
ledamöter, inklusive ordförande. Sju ledamöter utses av forskarsamhället
genom ett förfarande med elektorsval. Övriga ledamöter, däribland ordför-
anden, utses av regeringen. Verksamheten vid vart och ett av de områdesin-
riktade forskningsråden skall ledas av en huvudsekreterare med hög veten-
skaplig kompetens.
Regeringen framhåller att det är angeläget att uppnå en jämn könsfördel-
ning i samtliga styrelser.
Folkpartiet föreslår i motion 1999/2000:Ub26 (yrk. 4) ett tillkännagivande
om att den politiska styrningen över forskningsrådens inriktning skall hållas
tillbaka till förmån för vetenskapliga bedömningar. I samma motion (yrk. 5)
föreslås också tillkännagivande om att det blir för stor andel av regeringen
utsedda representanter i forskningsrådens styrelser.
Centerpartiet anser - motion 1999/2000:Ub27 (yrk. 6) - att huvudregeln
för forskningsråden bör vara att de tar det fulla ansvaret för den verksamhet
de stöder genom att finansiera hela projekt.
Motion 1999/2000:Ub29 (yrk.2 ) (s) framhåller att inriktningen av forsk-
ningsrådens forskningsstöd bör vara sådan att också andra än forskare vid
universitet och högskolor kan få finansiering från råden.
I motion 1999/2000:T28 (yrk. 23) förespråkar Moderaterna bilaterala
samarbetsavtal med de främsta forskningsmiljöerna i världen inom hälsa,
medicin och IT.
U t s k o t t e t delar regeringens bedömningar i fråga om forskningsrådens
styrelser, arbetsformer m.m. och föreslår att motionsyrkandena avslås.
Statsmakterna anger övergripande riktlinjer för användningen av de statli-
ga forskningsresurserna. För de resurser som ställs till universitetens och
högskolornas förfogande sker detta huvudsakligen genom besluten om me-
delsfördelning mellan vetenskapsområden samt genom vissa öronmärkningar
inom ramen för anvisade anslag. För de medel som skall fördelas av forsk-
ningsfinansierande myndigheter ligger statsmakternas övergripande forsk-
ningspolitiska beslut huvudsakligen i resurstilldelningen till de olika myn-
digheterna. Normalt görs mycket få öronmärkningar av hur anvisade medel
närmare skall användas. Huvudprincipen är att det är berörda myndigheter
som inom ramen för anvisade anslag har ansvaret för hur medlen fördelas
och används. Utskottet utgår från att medelsanvisningarna också i fortsätt-
ningen kommer att utformas på detta sätt.
Företrädare för forskarsamhället, utsedda genom ett system med elektors-
val, skall utgöra majoriteten i såväl Vetenskapsrådets styrelse som ämnesrå-
den. Övriga ledamöter skall utses av regeringen. Styrelsesammansättningen
motsvarar i huvudsak vad som gäller för de nuvarande forskningsråden.
Denna ordning gör det möjligt inte bara att låta kvalificerade vetenskapliga
bedömningar vara utslagsgivande utan också att i beslutsfattandet få in vär-
defulla synpunkter med ett bredare samhälleligt perspektiv. Utskottet delar
regeringens uppfattning att det är angeläget med en jämn könsfördelning i
samtliga styrelser.
Vetenskapsrådets chef skall utses av regeringen. Huvudsekreterarna i äm-
nesråden skall däremot, på motsvarande sätt som huvudsekreterarna i dagens
forskningsråd, utses av respektive ämnesråd. Till dessa befattningar skall,
vilket framhålls i propositionen, utses personer med hög vetenskaplig kom-
petens.
Verksamheten inom de två områdesinriktade forskningsråden skall både ha
hög vetenskaplig kvalitet och bedömas angelägen ur berörda samhällssekto-
rers perspektiv. Råden måste därför ha interna arbetsformer som möjliggör
en samlad bedömning av vetenskaplig kvalitet och sektorsrelevans. Såväl i
rådets styrelse som i dess beredningsorgan måste ingå både forskare och
sektorsföreträdare. Styrelsen skall, enligt regeringens förslag, bestå av trett
ledamöter, varav sju utses av forskarsamhället och sex av regeringen. Ut-
skottet finner denna sammansättning väl avvägd. Styrelserna för de områ-
desinriktade forskningsråden utser huvudsekreterare, som skall ha hög veten-
skaplig kompetens.
Ekonomistyrningsverket har på regeringens uppdrag utrett frågor om kost-
nadsfördelningen mellan universitet och högskolor å ena sidan och externa
finansiärer å den andra. Ekonomistyrningsverket har redovisat sitt uppdrag i
rapporten Kalkylmodell för beräkning av kostnader för forskning vid univer-
sitet och högskolor. Rapporten bereds nu inom Regeringskansliet. Det är
självfallet viktigt att det råder klarhet i fråga om ansvarsfördelningen mellan
forskningsfinansierande myndigheter å ena sidan och universitet och hög-
skolor å den andra vad gäller olika slag av kostnader. Utskottet utgår från att
regeringen kommer att redovisa sina ställningstaganden i hithörande frågor i
budgetpropositionen och den forskningspolitiska propositionen hösten 2000.
Med anledning av Moderaternas yrkande om bilaterala samarbetsavtal i
motion 1999/2000:T28 (yrk. 23) vill utskottet framhålla att det måste an-
komma på de nya myndigheterna och på universitet, högskolor och forskare
att finna lämpliga verksamhetsformer, bland annat former för samverkan
med forskningsmiljöer i andra länder.
En myndighet för forskning och utveckling
Regeringen föreslår att det inrättas en ny myndighet med uppgift att initiera
och finansiera behovsstyrd forskning och utveckling till stöd för innovations-
systemet och en hållbar utveckling och tillväxt. Verksamheten skall omfatta
stöd till FoU inom bl.a. teknik, transporter, kommunikation, arbetsliv och
arbetsmarknad liksom uppgiften att verka för att ny kunskap tas till vara och
omsätts i produkter, processer, tjänster, ett utvecklande arbetsliv, regelverk
etc. Verksamheten skall svara såväl mot näringslivet som mot delar av det
övriga samhällets behov. Områdena informationsteknologi och IT-
tillämpning kommer under de närmaste åren att vara särskilt betydelsefulla.
Myndigheten skall vidare bl.a. verka för att industriforskningsinstitutens roll
i innovationssystemet utvecklas. Myndigheten övertar ansvaret för de områ-
den som nu hör till Kommunikationsforskningsberedningen och delar av
Närings- och teknikutvecklingsverkets verksamhet samt delar av de områden
som hör till Rådet för arbetslivsforskning. Myndigheten inrättas under Nä-
ringsdepartementet.
Moderaterna föreslår i motion 1999/2000:Ub25 (yrk. 6) och i motion
1999/2000:T28 (yrk. 22) ett tillkännagivande om en ny myndighet för teknisk
och industrirelaterad forskning. Myndigheten för teknisk och industrirelate-
rad forskning bör i första hand ansvara för den forskningsfinansiering som
i dag framför allt ligger på Närings- och teknikutvecklingsverket, på Bygg-
forskningsrådet och på Kommunikationsforskningsberedningen. Det bör
också prövas om inte myndighetens ansvar också skulle omfatta statens
finansiering av verksamheten inom industriforskningsinstituten.
U t s k o t t e t, som delar regeringens bedömning, föreslår att motionsyr-
kandena avslås.
Ett effektivt innovationssystem får nu allt större betydelse för ekonomisk
tillväxt och välståndsutveckling. Innovationsfrågorna ställer krav på ett för-
djupat samarbete över ämnes- och sektorsgränserna. En effektiv näringspoli-
tik i ett land av Sveriges storlek ställer också högre krav på möjligheterna at
kraftsamla kring särskilt viktiga områden och på möjligheterna till ompriori-
teringar. De snabba förändringarna i omvärlden skapar ett ökat behov av
flexibilitet. Det är viktigt att organisationen för forskningsfinansiering utfo
mas utifrån dessa krav. I detta ligger bland annat att organisationen för stöd
till forskning och utvecklingsarbete måste kunna bidra till att kunskap kan
kombineras mellan olika arbetsfält och kompetensområden. Den av regering-
en föreslagna nya myndigheten för forskning och utveckling ger, enligt ut-
skottets mening, genom bredden i verksamhetsområdet goda förutsättningar
för detta. Den nya FoU-myndigheten kan arbeta över disciplin- och sektors-
gränser och kraftsamla inom viktiga områden. Myndigheten får bl.a. som en
angelägen uppgift att utveckla och kraftsamla insatser inom IT-området.
Forskningsforum
Regeringen föreslår att det inrättas ett Forskningsforum med uppgift att
verka för dialog och samverkan mellan forskare, forskningsfinansiärer, all-
mänhet och andra som direkt eller indirekt berörs av forskningen. Ledamö-
terna i styrelsen för Forskningsforum skall utses av regeringen. I styrelsen
skall finnas företrädare för riksdagspartier samt för samtliga forskningsråd
och övriga viktigare forskningsfinansierande myndigheter. Forskningsforum
skall administrativt knytas till Vetenskapsrådet och anvisas medel inom
ramen för Vetenskapsrådets anslag. Forskningsforum skall utvärderas efter
fyra år innan beslut fattas om fortsatt verksamhet.
U t s k o t t e t delar regeringens bedömning om behovet av en fast form
för kontakterna mellan forskarsamhället och omvärlden. Det föreslagna
Forskningsforum fyller denna funktion.
Forskningens snabba framsteg bidrar till ökat välstånd och ökad livskvali-
tet, men kan också väcka oro eller leda till konflikter. Vetenskapens landvin-
ningar kan medföra svåra etiska ställningstaganden eller medföra samhälls-
förändringar som kräver debatt och politiska beslut. Det är därför angeläget
att det finns en väl fungerande dialog mellan forskare, forskningfinansiärer,
avnämare och en bredare allmänhet. En sådan dialog, där bl.a. övergripande
forskningspolitiska frågor och frågor som rör förhållandet mellan forskning
och samhälle kan behandlas, lägger grunden till ett ömsesidigt förtroende
mellan forskare och allmänhet.
Genomförande, m.m.
Regeringen har tillsatt en organisationskommitté med uppgift att, under
förutsättning att erforderliga beslut fattas av riksdag och regering, vidta de
förberedande åtgärder som krävs för att de nya myndigheterna skall kunna
inrättas den 1 januari 2001. I organisationskommitténs uppgifter ingår bl.a.
att lämna förslag till verksamhetsmål, regleringsbrev, myndigheternas orga-
nisation, myndighetsinstruktion samt namn på forskningsrådet för sociala
frågor och arbetsliv, forskningsrådet för miljö, lantbruk och samhällsplane-
ring respektive myndigheten för finansiering av forskning och utvecklingsar-
bete. Organisationskommittén skall vidare svara för bemanningen av de nya
myndigheterna. Organisationskommittén skall se till att ansökningar och
tidigare åtaganden kan hanteras på ett sätt som inte innebär störningar för
forskningen under övergångsperioden.
Centerpartiet vill i motion 1999/2000:Ub27 (yrk. 4) ha ett tillkännagivan-
den om att eventuellt ökade kostnader i samband med ombildandet av råds-
organisationen inte får medföra krympande ekonomiskt utrymme för verk-
samheten.
I motion 1999/2000:Ub30 (v) framförs önskemål om att organisations-
kommittén skall få i uppdrag att ta fram ett program för hela trafik- och
transportforskningen (yrk. 1) samt att regeringen skall återkomma med för-
slag om hur de olika trafikverkens FoU-ansvar och motsvarande medel skall
flyttas över till ett sådant program (yrk. 2).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Regeringen har i propositionen redovisat de ekonomiska konsekvenserna
av sina förslag. Den nya organisationen bedöms på sikt möjliggöra vissa
administrativa samordningsvinster. Under själva övergången till en ny orga-
nisation kan framför allt avvecklingen av nuvarande myndigheter orsaka
merkostnader. Kostnader förknippade med organisationsförändringen kom-
mer att finansieras inom ram. Utskottet utgår från att medel, som nu används
för att finansiera forskning, inte kommer att användas för sådana kostnader.
Näringsutskottet har i sitt yttrande till utbildningsutskottet sammanfattat
vad som gäller i fråga om beslut om lokalisering av nya myndigheter. Ut-
bildningsutskottet anser, liksom näringsutskottet, att riksdagen beträffande de
aktuella myndigheterna bör överlåta till regeringen att fatta beslut om lokali-
seringen.
Godkännande av riktlinjer, m.m.
Regeringen har i propositionen hemställt att riksdagen godkänner riktlinjer
för en ny myndighetsorganisation för forskningsfinansiering. Riktlinjerna har
i sina huvuddrag redovisats i det föregående.
U t s k o t t e t, som i det föregående avstyrkt motionsyrkanden rörande de
forskningsfinansierande myndigheterna, föreslår att riksdagen godkänner de
av regeringen föreslagna riktlinjerna för en ny myndighetsorganisation.
Regeringen har vidare föreslagit att vissa myndigheter avvecklas.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen föreslagit
om avveckling av Forskningsrådsnämnden, Humanistisk-samhällsvetenskap-
liga forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet, Naturvetenskapliga forsk-
ningsrådet, Teknikvetenskapliga forskningsrådet, Socialvetenskapliga forsk-
ningsrådet, Byggforskningsrådet, Skogs- och jordbrukets forskningsråd,
Kommunikationsforskningsberedningen samt Rådet för arbetslivsforskning.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub25 yrkande 1,
1999/2000:Ub26 yrkande 1, 1999/2000:Ub27 yrkande 1 och
1999/2000:Ub28,
res. 1 (m, kd, c, fp)
2. beträffande remissbehandling
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub26 yrkande 2,
res. 2 (fp) - delvis
3. beträffande fasta resurser för forskning m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub26 yrkande 3 och
1999/2000:Ub27 yrkande 2,
res. 3 (c) - delvis
res. 2 (fp) - delvis
4. beträffande statens roll och ansvar för forskning av intresse
för landsting och kommuner
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub29 yrkande 1,
5. beträffande en samlad forskningsbudget
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub27 yrkande 3,
res. 4 (m, c, fp)
6. beträffande Vetenskapsrådet
att riksdagen med avslag på motionerna 1999/2000:Ub25 yrkandena
2, 3 och 4 och 1999/2000:T28 yrkande 21 antar regeringens förslag till
lag om Vetenskapsrådet,
res. 5 (m) - delvis
7. beträffande idrottsforskning
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub23 yrkandena 1 och 2,
8. beträffande indelningen i ämnesråd
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub27 yrkande 5,
res. 6 (c, fp)
9. beträffande genusforskningskommitté
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub26 yrkande 6,
res. 2 (fp) - delvis
10. beträffande uppföljning av kulturforskning
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub24,
res. 5 (m) - delvis
11. beträffande ett forskningsråd för miljö, lantbruk och sam-
hällsplanering
att riksdagen med avslag på motion 1999/2000:Ub25 yrkande 5
godkänner vad utskottet anfört,
res. 5 (m) - delvis
12. beträffande den politiska styrningen av forskningsråden
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub26 yrkande 4,
res. 7 (m, fp)
13. beträffande andelen av regeringen utsedda representanter i
forskningsrådens styrelser
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub26 yrkande 5,
res. 2 (fp) - delvis
14. beträffande forskningsrådens fulla ansvar för finansiering-
en av projekt, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub27 yrkande 6 och
1999/2000:Ub29 yrkande 2,
res. 3 (c) - delvis
15. beträffande bilaterala samarbetsavtal
att riksdagen avslår motion 1999/2000:T28 yrkande 23,
res. 5 (m) - delvis
16. beträffande en myndighet för forskning och utveckling
att riksdagen med avslag på motionerna 1999/2000:Ub25 yrkande 6
och 1999/2000:T28 yrkande 22 godkänner vad utskottet anfört,
res. 5 (m) - delvis
17. beträffande genomförande m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub27 yrkande 4 och
1999/2000:Ub30 yrkandena 1 och 2,
res. 3 (c) - delvis
18. beträffande riktlinjer för en ny myndighetsorganisation för
forskningsfinansiering
att riksdagen godkänner vad regeringen föreslagit i propositionen,
res. 5 (m) - delvis - villk. mom. 6,
11 och 16
19. beträffande avveckling av vissa myndigheter
att riksdagen godkänner vad regeringen föreslagit i propositionen
om avveckling av
a) Forskningsrådsnämnden, Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet, Naturvetenskapliga
forskningsrådet och Teknikvetenskapliga forskningsrådet
b) Socialvetenskapliga forskningsrådet
c) Byggforskningsrådet och Skogs- och jordbrukets forskningsråd
d) Kommunikationsforskningsberedningen och Rådet för arbetslivs-
forskning.
Stockholm den 30 maj 2000
På utbildningsutskottets vägnar
Britt-Marie Danestig
I beslutet har deltagit: Britt-Marie Danestig (v),
Beatrice Ask (m), Inger Lundberg (s), Yvonne
Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Lennart
Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m),
Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson
(fp), Agneta Lundberg (s), Anders Sjölund (m),
Nils-Erik Söderqvist (s), Bengt Silfverstrand (s),
Krister Örnfjäder (s) och Birgitta Ahlqvist (s).
Reservationer
1. Avslag på propositionen (mom. 1) - m, kd, c, fp
Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Erling Wäliva-
ara (kd), Per Bill (m), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp) och Anders Sjölund
(m) anför:
Regeringens proposition "Forskning för framtiden - en ny organisation för
forskningsfinansiering" anges skola skapa bättre förutsättningar för den
avancerade kunskapsutvecklingen. Den ger emellertid ett närmast byråkra-
tiskt intryck. Regeringen förefaller inte ha tänkt igenom hur det nya kun-
skapslandskapet ser ut. Propositionen är ett organisationsschema snarare än
en injektion för mer kunnande. Syftet med propositionen sägs vara att skapa
en ny organisation för forskningsfinansiering som gör det möjligt att kraft-
samla inom viktiga vetenskapliga områden. Regeringens strategi och plane-
ring är emellertid felvänd. Utan förankring i en samlad övergripande kun-
skapsstrategi väljer regeringen att först lägga fast en organisation som sedan
eventuella strategier och resurser får ta som given utgångspunkt.
Forskningsorganisationen är till sin utformning så viktig för landets ut-
veckling att den bör utformas med bredast möjliga politiska förankring.
Regeringens förslag till en ny myndighetsstruktur för forskningsfinansiering
berör över huvud taget inte den struktur som finns för landets lärosäten och
för deras forskningsfinansiering. Det är nödvändigt att ta med fakultetsansla-
gen när man bygger en organisation för forskningsfinansiering. Det nya
forskningsrådet, Vetenskapsrådet, skall enligt regeringen vara ytterst ansva-
rigt för all forskning. Samtidigt har ministern aviserat att inga utökade fa-
kultetsanslag skall tilldelas lärosätena. Konsekvenserna för dem som skall
utföra forskningen blir att konkurrensen helt och hållet kommer att koncent-
reras på nationell nivå i stället för att också finnas på respektive lärosäten.
Att organisationen centraliseras och inte inkluderar lärosätena är skäl nog för
att yrka avslag på propositionen om forskningens organisation för finansie-
ring. Regeringen bör återkomma med ett förslag som inbegriper den forsk-
ning och de resurser som finns på lärosätena och som visar hur en förändrad
organisation skall förbättra kvaliteten och effektiviteten i svensk forskning.
För att hantera dagens och framtidens forskning krävs en anpassning av
strukturen för forskningsfinansiering. I regeringens förslag är dock finansie-
ringen fortfarande oklar. Regeringen skriver att förslaget kommer att innebä-
ra omfördelning på statsbudgeten mellan anslag och möjligen mellan utgifts-
områden. En långsiktig forskningspolitik kräver en helhetssyn varför man
måste koppla samman organisationsförändringar med fördelningen av resur-
ser. Regeringen bör bjuda in såväl de politiska partierna som forskningsin-
tressenter till överläggningar inför den fortsatta beredningen av forsknings-
politiken.
Den svenska forskningens framtid och dess kvalitet beror inte i första hand
på organisationsförändringar utan i huvudsak på två andra faktorer: Vilka
ekonomiska medel tillskjuts till forskningen? Hur säkras den akademiska
friheten och forskarnas möjligheter att fritt välja forskningsproblem och
prioritera mellan olika tänkbara uppgifter? På ingen av dessa punkter tillför
propositionen något nytt. Propositionen vill föreslå en ny organisation utan
att samtidigt ta ställning till viktiga principfrågor om hur forskningen skall
finansieras i framtiden. Innan riksdagen tar ställning till en ny organisation
måste den veta vad organisationen skall användas till.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 1 bort
hemställa
1. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub25 yrkande 1,
1999/2000:Ub26 yrkande 1, 1999/2000:Ub27 yrkande 1 och
1999/2000:Ub28 dels avslår propositionen, dels som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
2. Remissbehandling, m.m. (mom. 2, 3, 9, 13) - fp
Ulf Nilsson (fp) anför:
Folkpartiet anser att en omorganisation av den omfattning som propositionen
innebär borde bli föremål för en bred remissbehandling. Så har märkligt nog
inte skett. Detta är ett av de avgörande skälen för att Folkpartiet avslår pro-
positionen. Regeringen bör återkomma med ett förslag som skickas ut på
bred remiss.
Basresurserna, i form av fakultetsanslag och fasta resurser för forskning
vid universitet och högskolor, måste öka. Stora fasta forskningsresurser är en
förutsättning för den fria forskningen.
Enligt Folkpartiet behöver genusforskningen fortfarande särskilt riktat stöd
för att av hela forskarvärlden uppfattas som en seriös vetenskap. Den utvär-
dering som gjorts av genusforskningskommittén vid Forskningsrådsnämnden
visar på många positiva erfarenheter. Folkpartiet anser att genusforsknings-
kommittén bör fortleva även efter en eventuell omorganisation och kanske
utvecklas till ett självständigt organ för att poängtera betydelsen av genus-
forskningen.
Regeringen vill stärka det politiska greppet över forskningen bl.a. genom
de nya forskningsrådens utseende. Enligt Folkpartiets mening är det fortfa-
rande för många av regeringen utsedda styrelseledamöter med tunga poster i
forskningsråden.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 2, 3, 9
och 13 bort hemställa
2. beträffande remissbehandling
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub26 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
3. beträffande fasta resurser för forskning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub26 yrkande 3 och
med anledning av motion 1999/2000:Ub27 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
9. beträffande genusforskningskommitté
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub26 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
13. beträffande andelen av regeringen utsedda representanter i
forskningsrådens styrelser
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub26 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
3. Fasta resurser för forskning, m.m. (mom. 3, 14, 17) - c
Sofia Jonsson (c) anför:
Enligt Centerpartiets uppfattning utgör fasta forskningsresurser en förutsätt-
ning för möjligheterna att genom hög kvalitet konkurrera om de rörliga
medlen som finns i råden. Under ett par decenniers tid har proportionerna
mellan de två anslagsformerna stadigt förskjutits till de fasta forskningsresur
sernas nackdel. Det är angeläget att denna trend nu förändras och att hög-
skolornas fasta forskningsresurser ökar. Givetvis gäller detta för samtliga
högskolor och de nya universiteten, som måste ges möjligheten att bygga
upp konkurrenskraftiga forskningsmiljöer inom något/några områden vid
varje högskola. De fasta forskningsresurserna till landets högskolor bör där-
för öka såväl i absoluta som i relativa tal.
För att kunna ge stöd till så många forskare som möjligt finansierar forsk-
ningsråden nu ofta inte hela projekt utan ger "bidrag" till projektfinansie-
ringen. Det innebär att forskaren måste antingen få kompletterande finansie-
ring från andra håll - i den mån detta innebär finansiering med fakultetsme-
del binder forskningsrådet upp universitetens och högskolornas resurser.
Eller, vilket sannolikt är det vanligaste, försöker forskaren genomföra det
ursprungliga projektet med inadekvata resurser. Centerpartiet anser att hu-
vudregeln bör vara att forskningsråden skall ta det fulla ansvaret för den
verksamhet de stöder.
Det är stora kostnader förknippade med en omorganisation inte minst ge-
nom att det tar tid för en ombildad rådsorganisation att definiera sin inre
arbetsdelning, sina uppgifter, relationer, ansvar, rutiner och utveckla admi-
nistrativa stödsystem och datorsystem för ärendehantering m.m. Särskilt
viktigt har det visat sig vara att en omorganisation inte kopplas till en ned-
dragning av resurser för arbetet - detta tenderar att få förödande effekter int
bara på verksamheten utan också på myndighetens inre utveckling. Center-
partiet menar att eventuellt ökade kostnader i samband med ombildandet av
rådsorganisationen inte får medföra krympande ekonomiskt utrymme för
verksamheten.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 3, 14
och 17 bort hemställa
3. beträffande fasta resurser för forskning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub27 yrkande 2 och
med anledning av motion 1999/2000:Ub26 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
14. beträffande forskningsrådens fulla ansvar för finansiering-
en av projekt, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub27 yrkande 6 och
med avslag på motion 1999/2000:Ub29 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
17. beträffande genomförande m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub27 yrkande 4 och
med avslag på motion 1999/2000:Ub30 yrkandena 1 och 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
4. En samlad forskningsbudget (mom. 5) - m, c, fp
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Per Bill (m), Sofia Jonsson (c), Ulf
Nilsson (fp) och Anders Sjölund (m) anför:
En svårighet för forskningspolitiken är att samhället saknar överblick över de
samlade offentliga forskningsresurserna och att prioritering av forskning
därigenom blir svårare. Utbildningsdepartementet ansvarar i dag för drygt
hälften av de offentliga medlen till forskning. Den andra hälften består av
sektorsmedel och kontrolleras av en mängd andra departement samt ett antal
olika forskningsråd. De olika departementens forskningsanslag är i sin tur
utspridda på en rad olika statliga verk. En ordning bör prövas där all offentli
forskningsfinansiering redovisas i en samlad forskningsbudget.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 5 bort
hemställa
5. beträffande en samlad forskningsbudget
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub27 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
5. Vetenskapsrådet, m.m. (mom. 6, 10, 11, 15, 16 och 18) - m
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Per Bill (m) och Anders Sjölund (m)
anför:
Regeringens förslag att inrätta ett övergripande Vetenskapsråd är enligt vår
mening uttryck för en felsyn. Föreställningen att ett Vetenskapsråd kan ut-
färda kloka riktlinjer för underställda ämnesråds medelsfördelning övertygar
inte. Rådet synes snarast innebära risk för onödigt dubbelarbete. Ett centralt
"överråd" blir dessutom lätt ett offer för godtycke, politiska påtryckningar
eller dagsdebattens sländor och kortsiktigheter. Vi föreslår att det i stället
Vetenskapsrådet inrättas tre självständiga myndigheter: ett svenskt "National
Institute of Health", ett vetenskapsråd för naturvetenskap och teknik samt ett
vetenskapsråd för humaniora och samhällsvetenskap.
En svensk motsvarighet till det amerikanska "National Institute of Health"
ger möjligheter att kraftsamla och optimalt tillvarata den potential som finns
inom medicin, bioteknik, hälso- och sjukvård, beteendevetenskap, social
omsorg och arbetsmiljö samt informationsteknologi. "Institutet" blir en stark
forskningsfinansiär med ansvar för hela det samlade hälsovetenskapliga
spektrat. Det skall ha möjlighet att etablera särskilda institutioner för avanc
rad forskning. Denna nya organisation bör anslås substantiella resurser.
Den naturvetenskapliga och tekniska grundforskningen utgör basen för
mycket av all annan forskning. Starka skäl talar för en förstärkning av denna
forskning genom ett nytt vetenskapsråd för såväl naturvetenskap som teknik.
Till detta forskningsråd bör föras de resurser som i dag hanteras av Naturve-
tenskapliga forskningsrådet, Teknikvetenskapliga forskningsrådet, delar av
Naturvårdsverkets miljöforskning och delar av Forskningsrådsnämnden.
Forskning inom humaniora och samhällsvetenskap ökar i betydelse ju mer
mångkulturellt och heterogent det svenska samhället blir. Den humanistiska
och samhällsvetenskapliga forskningen behöver därför förstärkas. Ett nytt
vetenskapsråd för humaniora och samhällsvetenskap bör inrättas. Till detta
forskningsråd förs de verksamheter och resurser som i dag hanteras av Hu-
manistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet och delar av Forsknings-
rådsnämnden.
Vi befarar att det förslag till ny organisation för forskningen som föreslås i
propositionen kommer att innebära att kulturen drabbas på ett negativt sätt.
Det är därför viktigt att Kulturdepartementet mycket noga följer utvecklingen
av Vetenskapsrådet som enligt propositionen skall ansvara för forskning
inom bl.a. humaniora och konst. Möjligheten att jämföra utvecklingen av den
kulturpolitiska forskning, som kommer att inordnas under ämnesrådet för
humaniora-samhällsvetenskap, med den som enligt propositionen hamnar
under det föreslagna forskningsrådet för miljö, lantbruk och samhällsplane-
ring, som bl.a. skall ansvara för arkitektur- och kulturmiljöfrågor, måste tas
till vara.
Sverige har starka traditioner att försvara när det gäller forskning inom
jord- och skogsbruk. Det är därför angeläget att ta till vara denna kunskap
och utveckla forskningen ytterligare inom dessa sektorer. En väg att åstad-
komma detta är att skapa ett forskningsråd som sträcker sig genom en större
del av förädlingskedjan från jorden och skogen till förädlade trätekniska
varor och livsmedel. Ett nytt forskningsråd för jordbruk, skogsbruk, trä- och
livsmedelsforskning bör inrättas. Det skulle möjliggöra en förstärkt forskning
för några av Sveriges mest grundläggande basnäringar. Rådet bör kunna
finansiera forskning av både grundläggande och mer tillämpad karaktär. Till
detta forskningsråd föreslår vi att resurser som i dag hanteras av delar av
Byggforskningsrådet, Skogs- och jordbrukets forskningsråd och delar av
Naturvårdsverket samlas.
Bilaterala samarbetsavtal bör upprättas med de främsta forskningsmiljö-
erna i världen inom hälsa, medicin och IT.
Den mer tillämpade forskningen bör sammanföras i en ny myndighet för
teknisk och industrirelaterad forskning. Denna bör verka i nära samverkan
dels med de tekniska högskolorna, dels med företagen och stödja FoU av
högsta klass. Myndigheten bör i första hand ansvara för den forskningsfinan-
siering som i dag framför allt ligger på Närings- och teknikutvecklingsverket,
NUTEK, på Byggforskningsrådet och på Kommunikationsforskningsbered-
ningen. Det bör också prövas om inte väsentliga fördelar kunde vinnas ge-
nom att i myndighetens uppgifter också inkludera ansvaret för statens finan-
siering av verksamheten inom industriforskningsinstituten. Ett sådant bredare
ansvar skulle ge myndigheten stora möjligheter att skapa nya dynamiska
synergier. Stöd till nya teknologier, bl.a. informations- och materialteknik,
bör ägnas stor uppmärksamhet.
Vad som ovan anförts skall gälla som riktlinjer för den nya myndighetsor-
ganisationen.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 6, 10, 11,
15, 16 och 18 bort hemställa
6. beträffande Vetenskapsrådet
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub25 yrkandena
2, 3 och 4 och 1999/2000:T28 yrkande 21 dels avslår regeringens för-
slag till lag om Vetenskapsrådet, dels som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,
10. beträffande uppföljning av kulturforskning
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub24 som sin me-
ning ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
11. beträffande ett forskningsråd för miljö, lantbruk och sam-
hällsplanering
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub25 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
15. beträffande bilaterala samarbetsavtal
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:T28 yrkande 23 som
sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
16. beträffande en myndighet för forskning och utveckling
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub25 yrkande 6
och 1999/2000:T28 yrkande 22 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
18. beträffande riktlinjer för en ny myndighetsorganisation för
forskningsfinansiering
att riksdagen - vid bifall till denna reservation under momenten 6,
11 och 16 - som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
6. Indelningen i ämnesråd (mom. 8) - c, fp
Sofia Jonsson (c) och Ulf Nilsson (fp) anför:
Vi är kritiska till att inrätta ett gemensamt ämnesråd för naturvetenskap och
teknik inom Vetenskapsrådet. Indelningen av de olika ämnesråden bör följa
samma modell för resursfördelning som tillämpas för forskningsanslagen till
universitet och högskolor. Indelningen av ämnesråden bör vara: ett för hu-
maniora-samhällsvetenskap, ett för medicin, ett för naturvetenskap och ett
för teknikvetenskap.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 8 bort
hemställa
8. beträffande indelningen i ämnesråd
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub27 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
7. Den politiska styrningen av forskningsråden (mom. 12) - m,
fp
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Per Bill (m), Ulf Nilsson (fp) och An-
ders Sjölund (m) anför:
Vi ser i propositionens formuleringar en uppenbar fara att Vetenskapsrådet
blir en regeringens förlängda arm, en regeringens utredningstjänst, i stället
för vad det borde vara - en ekonomisk garant för en fri, mångfacetterad,
nyfikenhetsbaserad forskning.
Det föreslagna områdesinriktade forskningsrådet för miljö, lantbruk och
samhällsplanering får tydlig politisk profil, och blir en regeringens förlängda
arm, som skall bidra med forskning med syfte att stödja en viss politisk ut-
veckling. I propositionen staplas formuleringar på varandra som mejslar ut
ett i vårt tycke alltför bundet forskningsråd som mer är ett redskap i händerna
på statsmakterna än en instans som stödjer kritiskt granskande och oberoende
forskning. Även den områdesinriktade forskningen måste få vara fri från
politiska direktiv.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 12 bort
hemställa
12. beträffande den politiska styrningen av forskningsråden
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub26 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om Vetenskapsrådet
Härigenom föreskrivs följande.
1 § För att ge stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga
kvalitet inom samtliga vetenskapsområden skall det finnas ett forskningsråd,
Vetenskapsrådet.
2 § Fler än hälften av ledamöterna i Vetenskapsrådets styrelse skall utses av
elektorer som väljs av vetenskapligt kompetenta lärare vid de universitet och
högskolor som regeringen bestämmer.
3 § Regeringen får meddela närmare föreskrifter om Vetenskapsrådets upp-
gifter och interna organisation samt om hur ledamöterna i Vetenskapsrådets
styrelse skall utses.
_______________
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Socialutskottets yttrande 1999/2000:SoU6y
Forskning för framtiden - en ny organisation för
forskningsfinansiering
Till utbildningsutskottet
Utbildningsutskottet har den 23 mars 2000 beslutat bereda socialutskottet
tillfälle att avge yttrande över proposition 1999/2000:81 Forskning för fram-
tiden - en ny organisation för forskningsfinansiering jämte motioner i de
delar som berör utskottets beredningsområde.
Socialutskottet begränsar sitt yttrande till motionerna 1999/2000:Ub25 (m)
yrkande 2 och 1999/2000:Ub29 (s) yrkande 1 delvis samt avsnitt 5.3 i propo-
sitionen.
Socialutskottet
Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen lämnar i propositionen förslag till en ny myndighetsstruktur för
forskningsfinansiering. Enligt förslaget skall tre nya forskningsråd och en ny
myndighet för finansiering av forskning och utvecklingsarbete inrättas. Ett
av de föreslagna nya forskningsråden är Vetenskapsrådet. De två andra
forskningsråden föreslås vara områdesinriktade och avse dels sociala frågor
och arbetsliv, dels miljö, lantbruk och samhällsplanering. Regeringen före-
slår vidare att en FoU-myndighet inrättas för behovsstyrd forskning och
utvecklingsarbete till stöd för innovationssystemet och en hållbar utveckling
och tillväxt.
Vetenskapsrådet
Propositionen
Vetenskapsrådet skall överta de ansvarsområden som i dag handhas av
Forskningsrådsnämnden, Humanistiskt-samhällsvetenskapliga forskningsrå-
det, Medicinska forskningsrådet, Naturvetenskapliga forskningsrådet och
Teknikvetenskapliga forskningsrådet. Till följd härav föreslås att dessa myn-
digheter avvecklas.
Vetenskapsrådets främsta uppgift skall enligt propositionen vara att stödja
grundläggande, nyfikenhetsbaserad forskning av högsta vetenskapliga kvali-
tet inom samtliga vetenskapsområden. Vetenskapsrådet skall ges denna
renodlat kvalitetsfrämjande uppgift eftersom den fria, nyfikenhetsbaserade
forskningen har en central roll som grund för annan forskning.
Regeringen anser att Vetenskapsrådet härutöver bör åläggas uppgifter av
mer övergripande karaktär. Vetenskapsrådet bör därför ha ett särskilt ansvar
för att i ett internationellt perspektiv upprätthålla kvaliteten på den svenska
forskningen och främja förnyelse och rörlighet inom forskningen. Av detta
följer att Vetenskapsrådet, på eget initiativ eller tillsammans med ämnesrå-
den, kontinuerligt genom internationella utvärderingar bör undersöka kvali-
teten inom forskningen och vidta adekvata åtgärder till följd av utvärdering-
arnas resultat. Rådet bör enligt propositionen även ha ett nationellt ansvar fö
att i samverkan med universitet och högskolor åstadkomma en effektiv pro-
filering av forskningen samt för att skapa goda forskningsmiljöer för den
svenska forskningen. Genom den grundläggande fria forskningens betydelse
som bas för annan kunskapsutveckling kommer Vetenskapsrådet att utgöra
kärnan i den nya forskningsfinansieringsorganisationen och vara av stor
betydelse för utvecklingen inom alla samhällssektorer och politikområden.
En angelägen uppgift för Vetenskapsrådet är enligt regeringen att ansvara för
övergripande policyfrågor rörande hela dess verksamhetsområde. Rådet bör
enligt propositionen kraftfullt verka för förnyelse inom den svenska forsk-
ningen. I detta ligger att med olika medel verka för flexibilitet i systemet,
bl.a. genom omprioriteringar inom och mellan ämnesråden så att nya forsk-
ningsinriktningar och unga forskare kan ges stöd. Rådet bör även kunna
stödja sådan icke etablerad forskning som har en stor potential att vara ny-
skapande - dvs. att stödja riskprojekt i större utsträckning än vad som sker i
dagens forskningssystem.
Ytterligare en viktig uppgift för Vetenskapsrådet är enligt propositionen att
ta initiativ till och åstadkomma kraftsamling kring vissa breda forsknings-
satsningar. Rådet bör härvid kunna ge ett kraftfullt stöd till forskargrupper
med särskild kompetens.
Regeringen avser vidare att inom Vetenskapsrådet inrätta tre ämnesråd
med ansvar för att främja och stödja forskning av högsta vetenskapliga kva-
litet inom sina verksamhetsområden. Ett av dessa, ämnesrådet för medicin,
bör enligt förslaget ansvara för medicinsk forskning inklusive vårdvetenskap,
odontologi och farmaci. Regeringen anför att i ämnesrådens arbetsuppgifter
bör ligga att tillsammans med universitet och högskolor bevaka den svenska
och internationella forskningens utveckling och bygga upp svensk forskning
inom områden av särskild betydelse. Strategiska avvägningar inom ansvars-
området är vidare en angelägen uppgift för ämnesråden.
Forskningsrådet för sociala frågor och arbetsliv
Propositionen
Forskningsrådet för sociala frågor och arbetsliv bör enligt förslaget överta de
ansvarsområden som handhas av Socialvetenskapliga forskningsrådet och
delar av de ansvarsområden som handhas av Rådet för arbetslivsforskning.
Socialvetenskapliga forskningsrådet föreslås till följd härav avvecklas.
Rådet för sociala frågor och arbetsliv skall främja en betydelsefull grund-
forskning och tillämpad forskning inom socialvetenskap, socialpolitik, fa-
miljepolitik och folkhälsovetenskap. Rådet övertar även det särskilda sam-
ordningsansvar som ålagts Socialvetenskapliga forskningsrådet vad gäller
forskning om äldre, handikapp, socialvetenskaplig alkoholforskning samt
internationell migration och etniska relationer. Rådet skall även främja
forskning om barns situation och uppväxtvillkor.
Forskningsrådet för sociala frågor och arbetsliv skall enligt propositionen
dessutom stödja forskning vid universitet och högskolor samt vid forsk-
ningsinstitut. Regeringen anför även att rådet måste samverka med andra
forskningsfinansiärer och att det är särskilt viktigt att rådet utvecklar en nä
samverkan med den nya FoU-myndigheten. I propositionen anförs vidare att
det är viktigt att det nya rådet fortsätter att utveckla samverkan med dels
myndigheter under Socialdepartementet som inom ramen för sina förvalt-
ningsanslag finansierar forskning till stöd för den egna verksamheten, dels
andra angränsande aktörer.
Regeringen anför att det nya forskningsrådet för sociala frågor och arbets-
liv skall ha en god överblick över hur forskningen utvecklas, fortlöpande
utvärdera kvalitet och identifiera brister i olika avseenden samt på olika sätt
initiera och stödja angelägen forskning inom sitt ansvarsområde. Ett viktigt
inslag är därvid att i samråd med andra berörda forskningsfinansiärer ta fram
forskningsprogram som speglar angelägna forsknings- och utvecklingsbehov
och som möjliggör slagkraftiga insatser.
Motion
I motion Ub25 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett svenskt "National
Institute of Health" (yrkande 2). Motionärerna, som anser att något samman-
hållet vetenskapsråd inte behöver inrättas, anför att forskning rörande biome-
dicin, hälso- och sjukvård, beteendevetenskap, social omsorg samt arbets-
miljö under lång tid i huvudsak har varit ämnesinriktad och projekten varit
begränsade till sin inriktning och omfattning. I takt med att nya metoder, nya
vetenskapliga synsätt och arbetssätt vuxit fram och införts har emellertid de
traditionella gränssnitten mellan biomedicin, social- och arbetsvetenskap,
beteendevetenskap och humaniora blivit alltmer suddiga. De nya medicinska
och tekniska landvinningarna inom hälso- och sjukvården ställer krav på att
beteendevetare och humanister knyts till projekten för att hantera svåra etiska
frågeställningar och prioriteringar, anförs det. Detta ställer i sin tur krav p
nya sätt att ytterligare underlätta samarbetet mellan olika forskningsdiscipli-
ner. Enligt motionärerna är det av avgörande betydelse att Sverige ger ökat
stöd till den bästa forskningen. Återväxten av forskare måste tillgodoses och
kreativa forskningsmiljöer av internationell klass skapas. Detta sammantaget
bildar enligt motionärerna bakgrunden till förslaget att införa ett svenskt
"National Institute of Health" efter amerikansk förebild. Ett sådant "institut"
för medicin och hälsa skall ha till uppgift att skapa bästa möjliga förutsätt-
ningar för ny banbrytande kunskap inom hela hälsoområdet. För att på ett
optimalt sätt kunna fullt ut tillvarata den potential som finns inom medicin,
bioteknik, hälso- och sjukvård, beteendevetenskap, social omsorg och ar-
betsmiljö samt informationsteknologi föreslår motionärerna att de myndig-
heter som i dag inom de statliga forskningsfinansieringssystemen var och en
för sig svarar för olika delar av denna forskning bör integreras inom ramen
för det föreslagna institutet. Motionärerna föreslår med anledning härav bl.a.
att de resurser som i dag hanteras av Medicinska forskningsrådet, Socialve-
tenskapliga forskningsrådet, en stor del av Rådet för arbetslivsforskning och
delar av Forskningsrådsnämnden samlas.
Socialutskottets bedömning
Den i propositionen föreslagna nya organisationen för forskningsfinansiering
innebär enligt utskottets mening att förutsättningarna för kraftfulla forsk-
ningssatsningar inom t.ex. hälso- och sjukvårdens område förbättras jämfört
med nuvarande organisationsstruktur. Utskottet delar således inte motionä-
rernas farhågor i motion Ub25 (m) att den föreslagna ordningen med ett
vetenskapsråd och två områdesinriktade forskningsråd skulle motverka möj-
ligheterna till kraftsamling inom viktiga fält inom hälso- och sjukvården eller
på annat sätt försämra utsikterna för en framgångsrik utveckling av forsk-
ningen inom det samlade hälsoområdet.
Med hänvisning till det anförda anser socialutskottet att utbildningsut-
skottet bör avstyrka motion Ub25 (m) yrkande 2.
Socialutskottet ställer sig bakom avvecklingen av Socialvetenskapliga
forskningsrådet samt vad som föreslås beträffande ett nytt forskningsråd för
sociala frågor och arbetsliv i avsnitt 5.3 i propositionen.
En myndighet för forskning och utveckling
Propositionen
Enligt regeringen har den nya FoU-myndigheten, som inrättas under Nä-
ringsdepartementet, till uppgift att initiera och finansiera behovsstyrd FoU
till stöd för det svenska innovationssystemet och en hållbar utveckling och
tillväxt. Verksamheten skall omfatta stöd till FoU inom bl.a. teknik, trans-
porter, kommunikation, arbetsliv och arbetsmarknad liksom uppgiften att
verka för att ny kunskap tas till vara och omsätts i produkter, processer,
tjänster, ett utvecklande arbetsliv, regelverk etc. Verksamheten skall svara
såväl mot näringslivets som mot delar av det övriga samhällets behov. Om-
rådena informationsteknologi och IT-tillämpning kommer under de närmaste
åren att vara särskilt betydelsefulla. FoU-myndighetens verksamhet skall på
bästa sätt bidra till att försörja näringslivet och relevanta sektorer med kun-
skap samt till att bygga upp och utveckla ett modernt och effektivt innova-
tionssystem som främjar en hållbar utveckling och tillväxt. Myndigheten
skall utveckla ett arbetssätt som kan hantera de skilda behov som olika FoU-
områden har. FoU-myndigheten bör överta de ansvarsområden som handhas
av Kommunikationsforskningsberedningen och de FoU-finansierande delar-
na av Närings- och teknikutvecklingsverkets verksamhet.
Motion
I motion Ub29 av Per-Erik Granström m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande av
vad i motionen anförts om statens roll och ansvar i samband med landsting-
ens och kommunernas egen FoU (yrkande 1 delvis). Motionärerna anför att
landstingen och kommunerna i dagens decentraliserade samhälle i ökad
utsträckning har börjat ta ansvar för att i eget utvecklingsarbete omsätta
forskningsresultat i praktisk verklighet. Vissa delar av den offentliga verk-
samheten faller enligt motionärerna inom den nya FoU-myndighetens an-
svarsområde. De "mjuka" offentliga verksamheterna, som utgör huvuddelen
av de ca 500 miljarder kronor som kommunsektorn omsätter, har emellertid
sina särdrag och specifika villkor. Även om synsätt från den samverkan
forskning-näringsliv som behandlas i propositionen är tillämpliga krävs
särskilda överväganden om lämpliga former och organ för att uppnå motsva-
rande effekter på kvalitet och kostnader inom områden som vård, omsorg
och skola. Regeringen bör snarast utreda dessa frågor och återkomma till
riksdagen med erforderliga förslag.
Tidigare behandling m.m.
Enligt 26 b § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) skall landstingen och
kommunerna medverka vid finansiering, planering och genomförande av
kliniskt forskningsarbete på hälso- och sjukvårdens område samt av folkhäl-
sovetenskapligt forskningsarbete. Enligt lagrummet som infördes den 1
januari 1997 skall landstingen och kommunerna i dessa frågor, i den omfatt-
ning som behövs, samverka med berörda universitet och högskolor.
Frågan om ansvaret för kliniskt forsknings- och utvecklingsarbete har be-
handlats av utskottet i betänkande 1996/97:SoU6 Forskning inom Socialde-
partementets verksamhetsområde. Betänkandet som behandlade dels propo-
sition 1996/97:5 Forskning och samhälle, dels ett antal motionsyrkanden från
den allmänna motionstiden 1996, ledde fram till att det ovan redovisade
lagstadgandet infördes i hälso- och sjukvårdslagen. I sin bedömning (s. 34
och 35) anförde utskottet bl.a. följande:
Utskottet har tidigare uttalat att den tillämpade kliniska forskningen är ett
gemensamt ansvar för staten och sjukvårdens huvudmän. Utskottet delar
regeringens inställning att det är nödvändigt att i lag klargöra att sjukvårds
huvudmännen har ett ansvar att bedriva kliniskt forskningsarbete på hälso-
och sjukvårdens område liksom folkhälsovetenskapligt forskningsarbete. De
föreslagna lagändringarna avser således endast att bekräfta vad som redan
gäller. Omfattningen och inriktningen av den av landstingen finansierade
FoU-verksamheten bestäms enligt propositionen av sjukvårdshuvudmännen.
Enligt utskottets mening innebär förslagen att förutsättningarna för den till-
lämpade kliniska forskningen förbättras. Någon risk för att kvaliteten hos
forskningen försämras genom förslagen finns inte. Till sjukvårdshuvudmän-
nens ansvar hör även att bedriva utvecklingsverksamhet. Utskottet är ense
med regeringen om att det ligger i sakens natur att sjukvårdshuvudmännen
som en del av sitt ansvar för att tillhandahålla en god hälso- och sjukvård
engagerar sig i utvecklings- och utvärderingsarbete. Någon reglering i lag av
detta ansvar behövs inte. Utskottet instämmer även i värdet av samverkan
mellan sjukvårdshuvudmännen och berörda universitet och högskolor, vilket
betonas genom de föreslagna lagändringarna - - -.
Av budgetpropositionen för år 2000 (utg.omr. 9 s. 45 f.) framgår att rege-
ringen avser att skapa en ny struktur för det nationella stödet till vårdens oc
omsorgens utvecklingsarbete. Regeringen anför bl.a. följande:
Ett nationellt råd för vårdpolitik inrättas i vilket staten, Landstingsförbunde
och Svenska Kommunförbundet deltar. Rådet skall vara forum för en konti-
nuerlig dialog mellan staten och huvudmännen i angelägna vård- och om-
sorgsfrågor. Ansvarsområdet bör omfatta landstingens hälso- och sjukvård
samt kommunernas vård och omsorg. Rådet skall ta initiativ till och finansi-
ellt stödja nationella program för utvecklingsarbete inom vård och omsorg.
- - -. Kommunerna har genom ett antal reformer under 90-talet fått ett allt
större ansvar för hälso- och sjukvård. Mot den bakgrunden är det en uppen-
bar svaghet att kommunerna stått utanför det samarbete - bl.a. i form av Spri
- som sedan lång tid funnits mellan staten och landstingen via Landstings-
förbundet när det gäller att stimulera utvecklingsarbete i vården. Det finns
enligt regeringen stora behov av att huvudmännen, kommuner och landsting,
tillsammans finner former för det gemensamma ansvar som finns för vårdens
utveckling - - -. Hälso- och sjukvården är en utpräglad kunskapsorganisa-
tion med en kunskapsmassa som är både bred och djup. Det har på senare tid
också framstått allt klarare att utvecklingsarbetet inom vården bör föras
närmare huvudmännen och bedrivas i former som engagerar dem som skall
införa och använda resultaten av utvecklingsarbetet. Det är vidare nödvän-
digt att i ett land av vår storlek tillvarata den kompetens som finns över hela
landet. Det finns ett stort värde i att skapa förutsättningar som gör att t.ex.
universitet och högskolor involveras och kan bidra till att stärka utvecklingen
av vård och omsorg med tvärvetenskaplig kunskap. Mot denna bakgrund bör
ytterligare en viktig uppgift för rådet vara att ta initiativ till och finansie
stödja nationella program för utvecklingsarbete inom vården och omsorgen.
Programmen bör läggas ut på regionala kunskapscenter eller till samverkans-
organ för olika regioner och bedrivas i samarbete med t.ex. universitet, hög-
skolor och andra FoU-enheter. Rådet bör efter redovisning av behov och sin
egen bedömning ta ställning till angelägna utvecklingsområden. Redovisning
av behov bör ske genom en systematisk värdering av de förslag och idéer
som lämnas av kommuner och landsting, olika myndigheter, institutioner
samt andra aktörer. Behovsbedömningen skall sammanfattas till ett program
som bedrivs under en viss tidsperiod. Programmets innehåll skall speci-
ficeras av rådet. Där skall syfte och mål anges, bl.a. med avseende på det
kunskapsinnehåll som man vill utveckla, hur spridningen av kunskap skall
ske, vilken finansiering som står till förfogande och vilken kompletterande
sådan som behövs. Ett kunskapscenter bör omfatta minst en forskningsinsti-
tution. Verksamheten skall ha ett tvärvetenskapligt anslag. Vidare bör kom-
muner och landsting medverka samt involveras i dialogen mellan forskning
och utveckling och den praktiska tillämpningen. Den organisatoriska formen
för ett kunskapscenter är av mindre betydelse. De verksamheter som startas
skall löpande utvärderas.
Från Landstingsförbundet har inhämtats att det Nationella rådet för vårdpoli-
tik nu har inrättats och att ett första, tillika konstituerande, sammanträde ha
hållits den 17 mars 2000.
Socialutskottets bedömning
Den 1 januari 1997 infördes en ändring i hälso- och sjukvårdslagen av inne-
börd att sjukvårdshuvudmännen bl.a. skall medverka vid finansiering, plane-
ring och genomförande av kliniskt forskningsarbete på hälso- och sjukvår-
dens område. Vidare har ett nationellt råd för vårdpolitik, med företrädare för
staten, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet nyligen inrät-
tats. Rådet har bl.a. en sådan samordnande funktion som efterlyses i motion
Ub29 (s) yrkande 1 delvis.
Socialutskottet bedömer att motionsyrkandet är åtminstone delvis tillgodo-
sett med det anförda.
Stockholm den 26 april 2000
På socialutskottets vägnar
Ingrid Burman
I beslutet har deltagit: Ingrid Burman (v), Susanne
Eberstein (s), Margareta Israelsson (s), Rinaldo
Karlsson (s), Leif Carlson (m), Hans Karlsson (s),
Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Conny Öhman (s),
Elisebeht Markström (s), Rolf Olsson (v), Lars
Gustafsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m),
Thomas Julin (mp), Kenneth Johansson (c), Kerstin
Heinemann (fp), Lars Elinderson (m) och Ester
Lindstedt-Staaf (kd).
Avvikande mening
Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för sociala frågor och
arbetsliv
Leif Carlson, Hans Hjortzberg-Nordlund, Cristina Husmark Pehrsson och
Lars Elinderson (alla m) anser att utskottets bedömning under rubrikerna
Vetenskapsrådet samt Forskningsrådet för sociala frågor och arbetsliv bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottet har forskning rörande biomedicin, hälso- och sjukvård, bete-
endevetenskap, social omsorg samt arbetsmiljö under lång tid i huvudsak
varit ämnesinriktad och projekten varit begränsade till sin inriktning och
omfattning. I takt med att nya metoder, nya vetenskapliga synsätt och ar-
betssätt vuxit fram och införts har emellertid de traditionella gränssnitten
mellan biomedicin, social- och arbetsvetenskap, beteendevetenskap och hu-
maniora blivit alltmer suddiga. Detta ställer krav på nya sätt att ytterligare
underlätta samarbetet mellan olika forskningsdiscipliner. Utskottet anser
också att det är av avgörande betydelse att Sverige ger ökat stöd till den bäst
forskningen, att återväxten av forskare tillgodoses, och att kreativa forsk-
ningsmiljöer av internationell klass skapas. Detta sammantaget bildar enligt
utskottet bakgrunden till att ett svenskt National Institute of Health efter
amerikansk förebild bör införas. Ett sådant institut för medicin och hälsa
skall ha till uppgift att skapa bästa möjliga förutsättningar för ny banbrytand
kunskap inom hela hälsoområdet. För att på ett optimalt sätt kunna fullt ut
tillvarata den potential som finns inom medicin, bioteknik, hälso- och sjuk-
vård, beteendevetenskap, social omsorg och arbetsmiljö samt informations-
teknologi bör de resurser som i dag hanteras av Medicinska forskningsrådet,
Socialvetenskapliga forskningsrådet, en stor del av Rådet för arbetslivsforsk-
ning och delar av Forskningsrådsnämnden samlas och integreras inom ramen
för det föreslagna institutet. Ett sådant institut skulle bli en stark forskni
finansiär med ansvar för hela det samlade hälsovetenskapliga spektret. Något
sammanhållet vetenskapsråd behövs inte med detta förslag.
Utskottet anser att riksdagen med anledning av
motion Ub25 (m) yrkande 2 bör ge regeringen detta
till känna.
Trafikutskottets yttrande 1999/2000:TU1y
Forskning för framtiden - en ny organisation för
forskningsfinansiering
Till utbildningsutskottet
Utbildningsutskottet har den 23 mars 2000 beslutat att bereda socialutskottet,
trafikutskottet, miljö- och jordbruksutskottet, näringsutskottet, arbetsmark-
nadsutskottet och bostadsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition
1999/2000:81 Forskning för framtiden - en ny organisation för forskningsfi-
nansiering jämte eventuella motioner. Yttrandena skall lämnas till utbild-
ningsutskottets kansli senast den 4 maj 2000.
Trafikutskottets yttrande över propositionen i det följande avgränsas till att
omfatta propositionens yrkande 2 (delvis) om riktlinjer för en ny myndig-
hetsorganisation för forskningsfinansiering och yrkande 6 i den del som
avser avveckling av Kommunikationsforskningsberedningen.
I yttrandet behandlar utskottet även följande motioner
- 1999/2000:Ub25 yrkande 6 av Bo Lundgren m.fl. (m),
- 1999/2000:Ub28 av Yvonne Andersson m.fl. (kd),
- 1999/2000:Ub30 av Karin Svensson Smith och Stig Eriksson (båda v).
Regeringens förslag i huvuddrag
Regeringen lägger i propositionen fram förslag till en ny myndighetsstruktur
för forskningsfinansiering. Tre nya forskningsråd inrättas enligt förslaget
genom att uppgifter som för närvarande utförs av tio myndigheter helt eller
delvis förs över till de tre nya forskningsråden. Som en följd härav avvecklas
åtta av de tio myndigheterna, nämligen Forskningsrådsnämnden, Humanis-
tisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Medicinska forskningrådet,
Naturvetenskapliga forskningsrådet, Teknikvetenskapliga forskningsrådet,
Socialvetenskapliga forskningsrådet, Skogs- och jordbrukets forskningsråd
och Byggforskningsrådet.
Regeringen föreslår vidare inrättande av en FoU-myndighet för behovs-
styrd forskning och utvecklingsarbete till stöd för innovationssystemet och
en hållbar utveckling och tillväxt. Den nya FoU-myndigheten övertar de
ansvarsområden som i dag handhas av Kommunikationsforskningsbered-
ningen (KFB), de FoU-finansierande delarna av Närings- och teknikutveck-
lingsverkets (NUTEK) verksamhet och delar av det ansvarsområde som
handhas av Rådet för arbetslivsforskning (RALF). KFB och RALF avveck-
las.
Regeringens förslag innebär också att ett Forskningsforum inrättas med
uppgift att främja dialog och samverkan mellan forskare, forskningsfinansiä-
rer, allmänheten och andra som direkt eller indirekt berörs av forskningen.
Enligt regeringen bör en organisationskommitté inrättas med
uppgift att förbereda och genomföra bildandet av de nya
myndigheterna.
En ny myndighet för forskning och utveckling
Regeringen erinrar om att formerna för finansiering av behovsstyrt forsk-
nings- och utvecklingsarbete (FoU), främst för näringslivets utveckling, har
utvecklats under lång tid genom successiva tillskott och förändringar. Verk-
samheten har i huvudsak fungerat väl och bidragit till näringslivets utveck-
ling och välståndsutvecklingen i samhället. Framtidens samhälle ställer dock
delvis nya och störrre krav på bl.a. ett effektivt innovationssystem och en
effektiv näringspolitik. Det är viktigt, betonar regeringen, att strukturen f
finansiering av forskning kan tillgodose de nya kraven och att den kan bidra
till att kunskap kombineras mellan olika arbetsfält och kompetensområden.
Den nya FoU-myndigheten föreslås, som nämnts, överta de ansvarsom-
råden som handhas av KFB samt de FoU-finansierande delarna av NUTEK:s
verksamhet. Till följd härav föreslås att KFB avvecklas. Även delar av Rådet
för arbetslivsforskning (RALF), som också föreslås bli avvecklat, förs till
den nya myndigheten. En FoU-myndighet med ett ansvarsområde som
sträcker sig över flera delsektorer innebär - framhåller regeringen - ökade
möjligheter att arbeta över disciplin- och sektorsgränser och att kraftsamla
inom viktiga områden. Skapandet av en FoU-myndighet innebär vidare ef-
fektiviseringar genom att kontakter gentemot forskare och avnämare förenk-
las. Bildandet av en stor aktör kan också förbättra Sveriges förutsättningar at
påverka EU-arbetets inriktning inom för Sverige viktiga forskningsområden
såsom IT- och tillväxtprogrammen.
? att finansiera forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet
som svarar mot behov inom såväl näringslivet som vissa andra delar av
samhället för att uppnå de mål som statsmakterna har fastställt för be-
rörda sektorer, bl.a. kommunikationssektorn. I sammanhanget nämns
som viktiga forskningsområden, som bör övertas från KFB, bl.a. trafik-
säkerhet och de handikappades trafiksituation,
?
? att utveckla och stärka samarbetet mellan högskolan, industriforsk-
ningsinstituten och näringslivet,
?
? att särskilt stödja små och medelstora företags kunskapsförsörjning,
?
? att stimulera ett ökat svenskt deltagande för vissa forskningsteman inom
EU:s ramprogram för forskning och utveckling,
?
? att utveckla FoU-program inom IT-området,
?
? att verka för att industriforskningsinstitutens roll i innovationssystemet
utvecklas, bl.a. genom FoU-projekt som samfinansieras med näringsli-
vet.
?
Den transport- och kommunikationsforskning som KFB bedriver kommer
även i fortsättningen att vara av strategisk betydelse, understryker regering-
en. I en alltmer internationaliserad ekonomi är effektiva och långsiktigt håll-
bara transporter avgörande för att Sverige fullt ut skall kunna dra nytta av
den potential som den gemensamma europeiska marknaden och den globala
handeln erbjuder.
Regeringen erinrar om att två myndigheter, Vägverket och Banverket, har
ett sektorsansvar för forskning inom sina respektive områden. De har givits
uppdraget att finansiera forskning till gagn också för andra delar av trans-
portsystemet än det egna direkta verksamhetsområdet. Detta ansvar bör
enligt regeringen ligga kvar på dessa myndigheter. I samband med en över-
syn av Luftfartsverkets respektive Sjöfartsverkets organisationer skall dessa
myndigheters ansvar för FoU-frågor analyseras.
Höga krav på kunskapsöverföring bör ställas på den nya FoU-myndig-
heten. Kunskaper skall göras tillgängliga och ledtiderna mellan upptäckt och
spridning måste förkortas. Myndigheten skall ha en direkt och aktiv roll i
arbetet med att överföra ny kunskap från i första hand universitet, högskolor
och institut till potentiella avnämare.
Ledamöterna av styrelsen för den nya myndigheten, som inrättas under
Näringsdepartementet, utses av regeringen för en tidsbegränsad period. I
styrelsen skall ingå ledamöter med god kunskap om myndighetens ansvars-
område och om de kunskapsbehov som finns inom området hos bl.a. nä-
ringsliv, arbetsliv och offentlig förvaltning. I styrelsen skall också ingå le-
damöter med hög vetenskaplig kompetens inom områden av betydelse för
verksamhetsområdet. Regeringen framhåller vidare att det är angeläget att
uppnå en jämn könsfördelning i styrelsen.
Enligt motion Ub25 av Bo Lundgren m.fl. (m) bör den mer tillämpade tek-
niska forskningen sammanföras i en ny myndighet. Denna bör arbeta i nära
samverkan med de tekniska högskolorna och med företagen samt stödja FoU
av högsta klass. Myndigheten bör i första hand svara för den forskningsfi-
nansiering som i dag främst ligger på NUTEK, Byggforskningsrådet och
KFB. Man bör vidare överväga att låta myndighetens uppgifter även omfatta
ansvaret för statens finansiering av verksamheten inom industriforskningsin-
stituten. Ett sådant bredare ansvar skulle ge myndigheten stora möjligheter
att skapa nya dynamiska synergier. Stöd till nya teknologier, bl.a. informa-
tions- och materialteknik, bör ägnas stor uppmärksamhet. Industri och ve-
tenskap bör förenas i myndighetens ledning, betonas det i motionen, och
formerna för utvärdering måste vara av högsta klass. Den myndighet vi för-
ordar innebär, fortsätter motionärerna, bättre förutsättningar att föra grund-
forskningens resultat vidare till exploaterbara resultat. Till den nya myndig-
heten för industrirelaterad spetsforskning bör de resurser föras som i dag
hanteras av KFB, de FoU-finansierande delarna av NUTEK, de delar av
Rådet för arbetslivsforskning (RALF) som berör arbetsorganisatorisk forsk-
ning, delar av Byggforskningsrådet, vissa forskningsstödjande uppgifter som
finns vid Vägverket och Banverket samt energiforskning som inte är relate-
rad till energimyndighetens övriga uppgifter.
I motion Ub30 av Karin Svensson Smith och Stig Eriksson (båda v) fram-
hålls att regeringens förslag inte innebär någon förändring för trafikverken
och att dessa därmed behåller sina medel till FoU. Den kunskapsutveckling
som är relevant för framtida transporter är emellertid - betonar motionärerna
- huvudsakligen trafikslagsövergripande. För att de av riksdagen antagna
trafikpolitiska målen skall nås krävs en övergång från de transportslag som är
särskilt miljöbelastande och olycksvållande till transporter med bättre effek-
ter i förhållande till miljö- och trafiksäkerhetsmålen. Av naturliga skäl finns
det inom respektive trafikverk en egen kultur som sätter en expansion av det
egna trafikslaget i centrum. KFB:s verksamhet har hög vetenskaplig kvalitet,
framhåller motionärerna, och det är tack vare den myndigheten som Sverige
får tillbaka väsentligt större andel av EU:s trafikforskningsmedel i förhållan-
de till vad Sverige betalar in. KFB är tillräckligt stor för att kunna utgöra d
kreativa och prövande miljö som behövs för att forskningen skall vara inno-
vativ. I stället för att lägga ned KFB, samtidigt som de olika trafikverken
behåller sina FoU-verksamheter, hade det varit naturligt att göra tvärtom,
betonar motionärerna sammanfattningsvis. Enligt motionens yrkande 1 bör
det ingå i uppdraget för den organisationskommitté som regeringen talar om
att ta fram ett specifikt program för hela trafik- och transportforskningen.
Motionens yrkande 2 innebär att regeringen bör återkomma till riksdagen
med förslag om hur de olika trafikverkens FoU-ansvar och motsvarande
medel skall flyttas över till ett specifikt program för trafik- och transport-
forskning.
I motion Ub28 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) yrkas att riksdagen med
avslag på propositionen hos regeringen begär förslag enligt de principer om
en helhetslösning för finansiering av forskningen som presenteras i motio-
nen. Av detta följer att riksdagen enligt motionen bör avslå regeringens för-
slag om inrättande av en ny FoU-myndighet och om avveckling av KFB.
Trafikutskottets ställningstagande
Syftet med propositionen är, enligt vad regeringen inledningsvis framhåller,
att skapa en ny organisation för forskningsfinansiering som gör det möjligt
att kraftsamla på viktiga vetenskapliga områden, främja samarbete mellan
forskning och utvecklingsarbete samt förbättra spridningen av information
om forskningen och dess resultat. Samtidigt gäller det enligt regeringen att
skapa en mer effektiv och slagkraftig organisation för den behovsstyrda
forskningen till stöd för det svenska innovationssystemet samt en hållbar
utveckling och tillväxt genom att en FoU-myndighet inrättas under Närings-
departementet.
Trafikutskottet vill för sin del starkt understryka betydelsen av de uppgif-
ter inom transport- och kommunikationssektorn som Kommmunikations-
forskningsberedningen (KFB) har att svara för. I utskottets betänkande
1997/98:TU10 anges följande prioriterade forskningsområden:
Strategisk forskning
? Långsiktig hållbarhet
?
? Kommunikationernas roll och betydelse i samhället
?
? Processer och modeller för planering, styrning och uppföljning
?
Tillämpad transportforskning
? Miljöanpassade transporter och drivmedel
?
? Kollektiv persontrafik och offentligt betalda resor
?
? Säkerhet i transporter
?
? Logistik och samverkande godstransportlösningar
?
? Transportinformatik
?
? Infrastrukturens drift och underhåll
?
Som också regeringen framhåller kommer den transport- och kommunika-
tionsforskning som bedrivs av KFB även i framtiden att vara av strategisk
betydelse. Utskottet finner det därför angeläget att KFB:s nuvarande arbets-
uppgifter i huvudsak övertas av den nya FoU-myndighet som regeringen
föreslår.
Vad regeringen i propositionen anför om den nya FoU-myndigheten synes
utskottet ägnat att i väsentlig utsträckning tillgodose önskemålen i motion
Ub25 yrkande 6 av Bo Lundgren m.fl. (m). Motionärerna anser dock, till
skillnad från regeringen, att den nya myndigheten bör tillföras vissa forsk-
ningsuppgifter även från Byggforskningsrådet, Vägverket och Banverket
samt Statens energimyndighet. Utskottet delar regeringens uppfattning att
Vägverket och Banverket bör behålla det sektorsansvar för forskning inom
sina respektive områden som de båda verken nu har. Så synes utskottet kun-
na ske utan men för den nya FoU-myndighetens effektivitet.
I motion Ub30 av Karin Svensson Smith och Stig Eriksson (båda v) fram-
hålls, som nämnt (yrkande 1), att organisationskommittén för den nya myn-
dighetsstrukturen bör få i uppdrag att också ta fram ett specifikt program fö
hela trafik- och transportforskningen.
Utskottet har redan framhållit vikten av att KFB:s nuvarande uppgifter
med en sammanhållen transportforskning övertas av den nya FoU-myndig-
heten. I propositionen framhålls också att myndighetens resurser till en bör-
jan kommer att vara uppbundna i stor utsträckning av åtaganden som gjorts
av bl.a. KFB. I sammanhanget anför regeringen vidare att myndighetens
FoU-verksamhet bör byggas upp kring ett antal programområden. För att
utnyttja synergier bör sådana områden med fördel spänna över flera av de
delsektorer som ingår i myndighetens ansvarsområde. Programområdena
skall utformas för tidsperioder på upp till sex år. Därigenom underlättas
återkommande omprövning av prioriteringar i verksamheten och borgas för
en mer flexibel organisation.
Utskottet delar regeringens sålunda uttalade uppfattning. Med hänvisning
till vad utskottet nu anfört finner utskottet syftet med v-motionens yrkande 1
till väsentlig del tillgodosett. Enligt yrkande 2 i v-motionen bör regeringen
återkomma till riksdagen med förslag om hur de olika trafikverkens FoU-
ansvar och motsvarande medel skall flyttas över till ett specifikt program för
trafik- och transportforskning. Utskottet har redan framhållit att Vägverket
och Banverket bör behålla det sektorsansvar för forskning inom sina respek-
tive områden som de båda verken nu har. Härav följer att utskottet inte kan
ställa sig bakom kravet enligt v-motionens yrkande 2.
Med hänvisning till det anförda avstyrker trafikutskottet för sin del motio-
nerna Ub25 (m) yrkande 6 och Ub30 (v). Även motion Ub28 (kd) avstyrks
såvitt den avser avslag på regeringens förslag om inrättande av en ny FoU-
myndighet som bl.a. skall ta över KFB:s arbetsuppgifter. Regeringens förslag
i motsvarande delar tillstyrks.
Stockholm den 27 april 2000
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Sven Bergström (c),
Per-Richard Molén (m), Hans Stenberg (s), Johnny Gylling
(kd), Krister Örnfjäder (s), Lars Björkman (m), Monica Green
(s), Inger Segelström (s), Stig Eriksson (v), Tuve Skånberg
(kd), Mikael Johansson (mp), Kenth Skårvik (fp), Jan-Evert
Rådhström (m), Christina Axelsson (s) och Sture Arnesson (v).
Avvikande meningar
1. Per-Richard Molén, Lars Björkman och Jan-Evert Rådhström (alla m)
anför:
Vi moderater anser att den mer tillämpade tekniska forskningen bör samman-
föras i en ny myndighet. Denna bör verka i nära samverkan dels med de
tekniska högskolorna, dels med företagen och stödja FoU av högsta klass.
Myndigheten för teknisk och industrirelaterad forskning bör ha flera upp-
gifter. Myndigheten bör i första hand ansvara för den forskningsfinansiering
som i dag framför allt ligger på NUTEK, på Byggforskningsrådet och på
Kommunikationsforskningsberedningen. Det bör också prövas om inte vä-
sentliga fördelar kunde vinnas genom att i myndighetens uppgifter också
inkludera ansvaret för statens finansiering av verksamheten inom industri-
forskningsinstituten. Ett sådant bredare ansvar skulle ge myndigheten stora
möjligheter att skapa nya dynamiska synergier. Stöd till nya teknologier,
bl.a. informations- och materialteknik, bör ägnas stor uppmärksamhet.
Ett brett ansvar ställer också krav på lyhördhet för olika intressen. Industri
och vetenskap måste förenas i myndighetens ledning. Formerna för utvärde-
ring måste vara av högsta klass.
Genom den myndighet vi förordar kan bättre förutsättningar skapas att föra
grundforskningens resultat vidare till exploaterbara resultat. Myndigheten får
därigenom en viktig funktion inte minst för det informationstekniska och
biotekniska nyföretagandet. Byggforskningen hör naturligen också hit.
Till myndigheten för industrirelaterad spetsforskning vill vi samla de rer-
surser som nu hanteras av KFB, de FoU-finansierande delarna av NUTEK:s
verksamhet, de delar av Rådet för arbetslivsforskning som berör arbetsorga-
nisatorisk forskning, delar av Byggforskningsrådet, vissa forskningsstödjan-
de uppgifter som finns vid Vägverket och Banverket samt energiforskning
som inte är relaterad till Energimyndighetens övriga uppgifter.
Utbildningsutskottet bör således enligt vår mening tillstyrka motion Ub25
yrkande 6 av Bo Lundgren m. fl. (m).
2. Stig Eriksson och Sture Arnesson (båda v) anför:
Regeringens förslag innebär att trafikverken får behålla medel till forskning
och utvecklingsarbete. Den kunskapsutveckling som är relevant för framtida
transporter är emellertid huvudsakligen trafikslagsövergripande. För att de av
riksdagen antagna trafikpolitiska målen skall nås krävs en övergång från de
transportslag som är särskilt miljö- och olycksbelastande till transporter vars
effekter i förhållande till miljö- och trafiksäkerhetsmålen är bättre. Av natur
liga skäl finns det inom respektive trafikverk en egen kultur som sätter en
expansion av det egna trafikslaget i centrum. Skall kunskaperna vad gäller
integrering av transporter och volymminskning av transporter kunna utveck-
las bör denna uppgift läggas på ett organ som inte företräder ett särskilt tra-
fikslags intressen.
Vi vänsterpartister vill så långt möjligt säkerställa att transportforskningen
dels får erforderligt utrymme, dels bedrivs med den inriktning vi förordar i
den nya FoU-myndighet som regeringen föreslår. Det är därför vi vill att den
organisationskommitté som regeringen aviserar skall få i uppdrag att ta fram
ett specifikt program för hela trafik- och transportforskningen. Det är också
därför vi vill att trafikverkens ansvar och resurser för FoU skall föras över t
det specifika programmet.
Utbildningsutskottet bör således enligt vår mening
tillstyrka motion Ub30 av Karin Svensson Smith
och Stig Eriksson (båda v).
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
1999/2000:MJU2y
Forskning för framtiden - en ny organisation för
forskningsfinansiering
Till utbildningsutskottet
Utbildningsutskottet har den 23 mars 2000 beslutat bereda miljö- och jord-
bruksutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1999/2000:81
Forskning för framtiden - en ny organisation för forskningsfinansiering
jämte motioner. Propositionen har föranlett 8 följdmotioner med sammanlagt
26 yrkanden.
Miljö- och jordbruksutskottet behandlar i sitt yttrande regeringens förslag i
stort och den del som avser forskningsrådet för miljö, lantbruk och samhälls-
planering. Sammanfattningsvis lämnas förslaget i behandlade delar utan
erinran från de synpunkter utskottet har att företräda.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen lämnar i propositionen förslag till en ny myndighetsstruktur för
forskningsfinansiering. Enligt förslaget skall tre nya forskningsråd och en ny
myndighet för finansiering av forskning och utvecklingsarbete inrättas. Des-
sa skall ersätta de i dag verkande forskningsråden.
Ett av de nya forskningsråden är Vetenskapsrådet, vars främsta uppgift en-
ligt förslaget skall vara att ge stöd till grundläggande forskning av högsta
vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden. Inom Vetenskaps-
rådet bör det finnas tre ämnesråd för forskningsfinansierade områden nämli-
gen humaniora-samhällsvetenskap, medicin respektive natur- och teknikve-
tenskap.
Därutöver bör två områdesinriktade forskningsråd inrättas, ett för sociala
frågor och arbetsliv och ett för miljö, lantbruk och samhällsplanering. Det
senare bör ansvara för de områden som i dag handhas av Skogs- och jord-
brukets forskningsråd och Byggforskningsrådet samt för delar av Natur-
vårdsverkets uppgifter och anslag inom forskningsområdet. Skogs- och jord-
brukets forskningsråd och Byggforskningsrådet skall därmed avvecklas.
Dessutom bör inrättas en FoU-myndighet för behovsstyrd forskning och
utvecklingsarbete till stöd för innovationssystemet och en hållbar utveckling
och tillväxt, samt ett Forskningsforum med uppgift att verka för dialog och
samverkan mellan forskare, forskningsfinansiärer, allmänheten och andra
som direkt eller indirekt berörs av forskningen.
Motionerna
Utskottets yttrande omfattar - helt eller delvis - följande motioner som har
väckts med anledning av propositionen.
1999/2000:Ub25 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår propositionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett svenskt "National Institute of Health",
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett vetenskapsråd för naturvetenskap och teknik,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett forskningsråd för jordbruk, skogsbruk, trä och livsmedel.
1999/2000:Ub26 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen med avslag på regeringens proposition 1999/2000:81
Forskning för framtiden - en ny organisation för forskningsfinansiering ger
regeringen i uppdrag att återkomma med ett nytt förslag till organisation för
forskningsfinansiering,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motio-
nen anförts om bristen på remissbehandling,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motio-
nen anförts om att den politiska styrningen över forskningsrådens inriktning
skall hållas tillbaka till förmån för den vetenskapliga bedömningsgrunden.
1999/2000:Ub27 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen med avslag på propositionen som sin mening ger regering-
en till känna vad i motionen anförts om ett brett samråd inför den fortsatta
beredningen av forskningspolitiken.
1999/2000:Ub28 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen
med avslag på proposition 1999/2000:81 hos regeringen begär förslag enligt
de principer om en helhetslösning för finansiering av forskningen som pre-
senterats i motionen.
Utskottet
Myndighetsstrukturen för finansiering av forskning
Propositionen
Kommittén Forskning 2000 lade fram sitt betänkande Forskningspolitik i
oktober 1998 (SOU 1998:128). I maj 1999 tillsatte regeringen en arbetsgrupp
som lade fram rapporten Att finansiera forskning och utveckling (Ds
1999:68) och i Näringsdepartementet tillsattes en utredning med uppgift att
undersöka verksamheten vid de forskningsfinansierande myndigheterna.
Denna utredning lämnade i november 1999 rapporten Utredning om vissa
myndigheter. Remissbehandlingen av betänkandet Forskningspolitik gav ett
omfattande underlag för den fortsatta beredningen av frågan om organisatio-
nen. Remissbehandlingen av arbetsgruppens och utredningens rapporter
skedde därför genom att Regeringskansliet anordnade remissmöten den 11
och 12 januari 2000.
Syftet med propositionen är att skapa en ny organisation för forskningsfi-
nansiering som gör det möjligt att kraftsamla på viktiga vetenskapliga områ-
den, främja samarbete mellan forskning och utvecklingsarbete samt förbättra
spridningen av information om forskningen och dess resultat.
Den nya organisationen skapar bättre förutsättningar för att stimulera bl.a.
tvär- och mångvetenskaplig forskning. Den sätter även tydligare fokus på
grundforskningens roll och ökar kvalitetskraven genom förstärkt forskarstyr-
ning. Vetenskapsrådet skall ta initiativ till och åstadkomma kraftsamling
kring vissa breda forskningssatsningar. Vetenskapsrådet bör disponera egna
medel för bl.a. dessa insatser, men bör även kunna åstadkomma övergripande
satsningar genom ämnesområden. I de fall det ordinarie myndighetssamar-
betet behöver förstärkas bör Vetenskapsrådet, främst genom Forskningsfo-
rum, ta initiativ till samverkan inom hela forskningssystemet. Inom ramen
för Forskningsforum skall övergripande forskningspolitiska frågor som inte
vilar på någon enskild finansiär kunna lyftas fram till öppen diskussion, t.ex.
forskning om hållbar samhällsutveckling.
Motionerna
I motion Ub25 (m) yrkande 1 anförs att propositionen snarare är ett organi-
sationsschema än en injektion för mer kunnande. I motionen uttrycks också
uppfattningen att miljön är en så viktig och central fråga att den hör hemma
inom många forskningsområden, varför det är fel att knyta miljöfrågorna till
ett forskningsråd.
I motion Ub26 (fp) yrkandena 1 och 2 framförs uppfattningen att proposi-
tionen företer en brist på helhetssyn och att regeringen bör återkomma med
ett förslag som blivit föremål för en bred remissbehandling. Enligt Folkparti-
et föreslår regeringen en ny organisation utan att samtidigt ta ställning i
viktiga principfrågor om hur forskningen skall finansieras i framtiden. Enligt
motionen saknar ansvarsuppdelningen i olika forskningsråd stöd i sakliga
argument.
I motion Ub27 (c) yrkande 1 anför Centerpartiet att förslagets finansiering
är oklar och att den fortsatta beredningen inte bör ske internt inom regerings-
kansliet utan att såväl de politiska partierna som forskningsintressenter bör
inbjudas.
Yrkandet om avslag på propositionen i motion Ub28 (kd) motiveras bl.a.
med att regeringen borde ha strävat efter en bredare politisk förankring.
Utskottets överväganden
Som anges i propositionen syftar förslaget till att skapa förutsättningar för a
med ett lägre antal myndigheter tillgodose behovet av fördjupade insikter om
forskningen i olika ämnen och sektorer samtidigt som den ökade koncentra-
tionen av myndigheter med bl.a. ett Vetenskapsråd och två områdesinriktade
råd kommer att öka förutsättningarna för samverkan och övergripande sats-
ningar inom forskningen. Miljöforskningen är alltmer inriktad på frågor
kring en hållbar utveckling varför denna typ av forskning kommer att spänna
över flera samhällssektorer. Utskottet kommer att gå närmare in på denna
fråga nedan men vill redan här framhålla att principen med bl.a. ett centralt
Vetenskapsråd och ett Forskningsforum för dialog och samverkan mellan
forskare, finansiärer och allmänhet innebär dels att möjligheten till samord-
ning av sådana övergripande frågor som finns inom bl.a. miljöforskningen
förbättras, dels att riskerna för överlappning eller luckor i forskningsfinansi
ringen kommer att minska. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att
de krav som i framtiden kommer att ställas på forskningsfinansieringen har
förutsättningar att tillgodoses genom den föreslagna organisationen. Utskot-
tet vill, i anslutning till vad som anförts om att förslagets finansiering är
oklar, hänvisa till att propositionen inte berör den närmare medelsfördelning-
en och att regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen för år 2001
med en närmare redovisning av förändringar på anslagsnivå och eventuella
förändringar på utgiftsområdesnivå. Med det anförda ansluter sig utskottet
för sin del till regeringens överväganden i stort om myndighetsstrukturen
m.m. och avstyrker de avslagsyrkanden som framförts i motionerna Ub25
(m) yrkande 1, Ub26 (fp) yrkande 1, Ub27 (c) yrkande 1 och Ub28 (kd).
Av propositionen framgår slutligen att de utredningar som ligger till grund
för propositionen har varit föremål för remissbehandling. I propositionen
finns dessutom angivet att ett betydande antal myndigheter och andra organ
inbjudits att yttra sig i ärendet. Utskottet finner därvid inte skäl för någon
erinran mot förslagets beredning och avstyrker motion Ub26 (fp) yrkande 2.
Ett forskningsråd för miljö, lantbruk och samhällsplanering
Propositionen
Den forskning som i dag stöds av Skogs- och jordbrukets forskningsråd
(SJFR), Byggforskningsrådet (BFR) och Naturvårdsverket (SNV) har många
och viktiga beröringspunkter genom inriktningen mot samhällets omställning
till en ekologiskt hållbar utveckling. Inriktningen mot ett hållbart samhälle
innebär dessutom att miljöforskningen förutom naturvetenskapliga och tek-
niska frågor även innefattar sociala, kulturella och ekonomiska aspekter.
Detta förhållande motiverar att nämnda forskningsområden förs samman i ett
nytt områdesinriktat forskningsråd. På detta sätt samlas stora delar av forsk-
ningen till stöd för ett hållbart samhälle i en myndighet. Enligt regeringens
mening skapas därmed bättre förutsättningar för kraftfulla och allsidiga
forskningsinsatser med ett helhetsperspektiv. Rådets styrelse bör bestå av
tretton ledamöter. Sju ledamöter utses av forskarsamhället genom ett förfa-
rande med elektorsval. Forskningsrådet skall inrättas under Miljödeparte-
mentet.
Det viktigaste ansvarsområdet för forskningsrådet för miljö, lantbruk och
samhällsplanering skall vara lantbruksvetenskaplig forskning, miljöforskning
och forskning för en ekologiskt hållbar utveckling. Forskningen skall syfta
till att öka kunskaperna om de biologiska naturresurserna och mark- och
vattenresurserna, samhällets hållbara nyttjande av naturresurser, samhälls-
planering, bygg- och förvaltningsfrågor, boendefrågor samt miljöfrågor.
Forskningen skall bidra till sektoriella utvecklingsmål och skapa samband
och samarbete mellan forskningsutövare och användare av forskningsresul-
tat. Forskningen kommer också att vara av stor betydelse för internationellt
samarbete inom området.
Ansvaret för livsmedelsforskningen respektive skoglig och skogsindustri-
ell forskning bör fördelas mellan forskningsrådet för miljö, lantbruk och
samhällsplanering och FoU-myndigheten. Denna forskning har en mycket
komplex karaktär och omfattar frågeställningar över hela kedjan från råva-
ruproduktion till konsument eller slutanvändare. Principen för ansvarsfördel-
ningen inom dessa områden bör i huvudsak vara att forskningsrådet för mil-
jö, lantbruk och samhällsplanering skall ha ansvaret för forskning inom
kedjan från råvara till initial förädling, medan FoU-myndighetens ansvars-
område fokuseras kring vidareförädling av råvaran.
En organisationskommitté bör tillsättas med uppgift att förbereda och ge-
nomföra bildandet av de nya myndigheterna. Kommittén bör även sörja för
att ansökningar om forskningsstöd och tidigare gjorda åtaganden om forsk-
ningsstöd kan hanteras på ett sätt som inte innebär några störningar för
forskningen under övergångsperioden när den nya organisationen bildas.
Motionerna
I motion Ub28 (kd) delvis anförs kritik mot förslaget av innebörd att ett
forskningsområde med miljö, lantbruk och samhällsplanering är alltför brett
och att samhällsplaneringen borde flyttas över till forskningsrådet för sociala
frågor och arbetsliv. Vidare anför Kristdemokraterna att Naturvårdsverket
skall få behålla de anslagna medlen till och med år 2002 så att verket kan
fullfölja projekt som redan är påbörjade eller planerade samt att Jordbruks-
departementet bör vara det departement som blir huvudansvarigt för det nya
rådet.
Moderaterna föreslår i motion Ub25 (m) yrkandena 2, 3 och 5 att till ett
nytt institut för medicin och hälsa förs de resurser som används för forskning
om livsmedel genom Skogs- och jordbrukets forskningsråd. I motionen före-
slås också att kunskaperna inom jord- och skogsbruk skall tas till vara genom
att skapa ett forskningsråd som sträcker sig genom en större del av föräd-
lingskedjan, från jorden och skogen till förädlade varor och livsmedel. Vida-
re föreslås att till ett nytt forskningsråd för naturvetenskap och teknik förs
resurser som i dag handhas av bl.a. Naturvårdsverket.
Enligt Folkpartiets motion Ub26 (fp) yrkande 4 kommer det föreslagna
forskningsrådet för miljö, lantbruk och samhällsplanering att få en tydlig
politisk profil som medför en inriktning mot forskning med syfte att stödja
en viss politisk utveckling. Den politiska styrningen bör enligt motionen
hållas tillbaka till förmån för den vetenskapliga bedömningen.
Utskottets överväganden
Forskningspolitiken behandlas numera i intervaller om cirka tre år och i
proposition 1996/97:5 Forskning och samhälle presenterade regeringen sin
forskningspolitik för åren 1997-1999. Miljö- och jordbruksutskottet be-
handlade propositionen under hösten 1996 (1996/97:JoU1 och 1996/97:
JoU2). Regeringen har för avsikt att lägga fram en ny forskningspolitisk
proposition i september 2000. I proposition 1998/99:94 Vissa forskningsfrå-
gor redovisade regeringen de utgångspunkter som den ansåg borde gälla för
utredningen om en förnyad myndighetsorganisation på forskningsområdet.
Denna proposition behandlades av utbildningsutskottet i oktober 1999
(1999/2000:UbU3).
I proposition 1996/97:5 framhöll regeringen att det svenska forsknings-
systemet med många finansiärer medför ett stort behov av samarbete över
råds- och sektorsgränser. Regeringen pekade därför på behovet av en för-
stärkt samverkan mellan myndigheterna inom vissa områden, t.ex. skogsin-
dustriell forskning, livsmedelsteknisk forskning och forskning kring lands-
bygdsutveckling. Regeringen betonade också vikten av myndigheternas
ansvar för forskningens relevans och kvalitet. Miljö- och jordbruksutskottet
uttalade inte någon avvikande uppfattning och instämde bl.a. i synsättet att
miljöforskningens övergripande mål är samhällets omställning mot en håll-
bar utveckling. Också i proposition 1998/99:94 framhöll regeringen att sam-
spelet mellan olika slag av forskning måste utvecklas och att arbetet med att
fördela forskningsresurser måste bedrivas effektivt. Utbildningsutskottet
tillstyrkte samtliga de förslag som presenterades i propositionen.
Våren 1999 behandlade miljö- och jordbruksutskottet en av regeringen fö-
reslagen strategi för en ekologiskt hållbar utveckling med bl.a. femton natio-
nella miljökvalitetsmål (1998/99:MJU6). Dessa mål spänner över ett vitt fält
och berör stora delar av de nuvarande forskningsrådens och Naturvårdsver-
kets ansvarsområden inom forskningen. Arbetet för att uppnå en ekologiskt
hållbar samhällsutveckling ställer höga krav på samarbete och förutsätter
förmåga till prioriteringar. Det krävs därför att forskningsfinansieringen sker
med en god överblick över detta breda fält. Koncentrationen av organisatio-
nen med det föreslagna forskningsrådet för miljö, lantbruk och samhällspla-
nering torde innebära att förutsättningarna för att tillgodose det redovisade
kravet på överblick bättre tillgodoses än i dag. Förutsättningarna för stödet
till den tvärvetenskapliga forskningen och möjlighet till en effektivare re-
sursanvändning torde också förbättras.
Enligt vad som anges i propositionen skall de uppgifter forskningsrådet för
miljö, lantbruk och samhällsplanering får syfta till att öka kunskaperna om
bl.a. de biologiska naturresurserna och mark- och vattenresurserna samt
miljöfrågorna. Utskottet förutsätter därvid att forskningsrådet, vars styrelse
enligt förslaget till övervägande del skall bestå av forskarsamhället utsedda
ledamöter, kommer att säkerställa den vetenskapliga bedömningsgrunden i
forskningen utan att därmed förlora relevansen för berörda samhällssektorer.
Därutöver kan tilläggas att den närmare inriktningen av forskningspolitiken i
detta avseende torde komma att presenteras i den kommande forskningspoli-
tiska propositionen. Det bör dessutom i sammanhanget påpekas att förslaget
inte innebär en total samordning av miljö- och lantbruksforskningen. Den
forskning som finansieras inom ramen för Stiftelsen för miljöstrategisk
forskning (Mistra) berörs t.ex. inte av förslaget. Inte heller berörs den åtgär
sinriktade miljöforskningen inom ramen för Statens jordbruksverk (SJV). Av
propositionen framgår dessutom att endast delar av den forskning som ingår i
Naturvårdsverkets ansvarsområde kommer att beröras. Utskottet som således
tillstyrker förslaget om ett nytt områdesinriktat forskningsråd för miljö, lant
bruk och samhällsplanering, delar därför inte de farhågor som uttryckts i
motion Ub26 (fp) yrkande 4.
På grund av det anförda avstyrker utskottet vidare motion Ub28 (kd) delvis
om att frågorna om samhällsplanering borde föras över till annat forsknings-
råd. I anslutning till motionens synpunkter rörande Naturvårdsverkets roll
hänvisar utskottet till att regeringen enligt förslaget avser att tillsätta en
nisationskommitté för att säkerställa kontinuiteten under övergångsperioden
då de nya myndigheterna bildas. När det gäller frågan om ansvarigt departe-
ment erinrar utskottet om att det enligt 7 kap. 1 § regeringsformen ankommer
på regeringen att fördela ärenden mellan departementen.
Utskottet anser att de förslag till uppdelning av bl.a. miljöforskningen till
olika vetenskapsråd som framförts i motion Ub25 (m) yrkandena 2, 3 och 5
skulle motverka den önskvärda inriktningen mot ökad överblick och samver-
kan. Den i propositionen beskrivna avgränsningen mellan forskningsrådets
och FoU-myndighetens ansvar vad gäller förädlingskedjan av livsmedel och
skogsprodukter synes naturlig och väl avvägd. Utskottet delar därför inte de
synpunkter som framförts i motionen i denna fråga.
Stockholm den 27 april 2000
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar
Dan Ericsson
I beslutet har deltagit: Dan Ericsson (kd), Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson
(m), Inge Carlsson (s), Kaj Larsson (s), Maggi Mikaelsson (v), Ingvar Eriks-
son (m), Carl G Nilsson (m), Ingemar Josefsson (s), Ann-Kristine Johansson
(s), Caroline Hagström (kd), Gudrun Lindvall (mp), Eskil Erlandsson (c),
Harald Nordlund (fp), Lars Lindblad (m), Carina Ohlsson (s) och Jonas
Ringqvist (v).
Avvikande meningar
1. Avslag på propositionen och utgångspunkter för en ny
myndighetsstruktur
Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m) och Lars Lind-
blad (m) anför:
Syftet med propositionen sägs vara att skapa en ny organisation för forsk-
ningsfinansiering som gör det möjligt att kraftsamla inom viktiga vetenskap-
liga områden. Genom att lägga fast en organisation utan förankring i en
samlande övergripande kunskapsstrategi blir planeringen felvänd. Föreställ-
ningen att ett vetenskapsråd kan utfärda kloka riktlinjer för underställda
ämnesråds medelsfördelning övertygar inte. Ett centralt råd blir lätt ett offer
för godtycke och politiska påtryckningar. Ansvarsfördelningen mellan veten-
skapsråd och ämnesråd verkar dessutom oklar. På grund härav bör utskottet
med tillstyrkande av motion Ub25 (m) yrkande 1 avstyrka regeringens för-
slag.
För att på ett optimalt sätt kunna tillvarata den potential som finns inom
bl.a. medicin, bioteknik samt hälso- och sjukvård bör ett svenskt institut för
medicin och hälsa skapas. Det bör övervägas att hit föra vissa av de resurser
som används för forskning om livsmedel genom Skogs- och jordbrukets
forskningsråd. Functional food t.ex. blir ett allt viktigare forskningsområde.
Starka skäl talar för en förstärkning av den naturvetenskapliga och teknis-
ka forskningen genom inrättande av ett nytt vetenskapsråd för såväl natur-
vetenskap som teknik. Till detta forskningsråd föreslår vi att bl.a. delar av
Naturvårdsverkets miljöforskning samlas.
När det gäller forskning inom jord- och skogsbruk har Sverige starka tra-
ditioner. För att ta till vara denna kunskap och utveckla forskningen ytterli-
gare anser vi slutligen att det bör skapas ett forskningsråd som sträcker sig
genom en större del av förädlingskedjan, från jorden och skogen till förädla-
de trätekniska varor och livsmedel. Ett forskningsråd för jordbruk, skogs-
bruk, trä- och livsmedelsindustri bör därför inrättas.
Vi anser därför att regeringen bör återkomma med förslag i enlighet med
motion Ub25 (m) yrkandena 2, 3 och 5.
2. Avslag på propositionen och behovet av en helhetslösning av
forskningsfinansieringen
Dan Ericsson (kd) och Caroline Hagström (kd) anför:
Den nuvarande myndighetsstrukturen för forskningsfinansiering behöver
reformeras. Vi anser emellertid att regeringen borde ha arbetat för en bredare
politisk förankring och tagit ett vidare grepp. Förslaget berör t.ex. inte alls
den struktur som finns för landets lärosäten och deras forskningsfinansiering.
Vi anser att fakultetsanslagen borde tagits med vid en omorganisation av
forskningsfinansieringen. Den nya strukturen måste dessutom utgå från
människans behov. Det innebär att de olika organen skall vara tvärveten-
skapliga till sin karaktär samtidigt som de skall kunna samverka med ämnes-
disciplinära forskare. Det ömsesidiga samarbetet mellan olika forskare måste
stödjas. Regeringen borde dessutom tydligare ha redovisat på vilket sätt den
nya strukturen kommer att gynna forskningens kvalitet och effektivitet.
Miljöforskningens betydelse för ett hållbart samhälle är stor. Förslaget att
inrätta ett forskningsråd för miljö, lantbruk och samhällsplanering innebär
emellertid en risk att områdesinriktningen får en för stor bredd. Området
samhällsplanering borde därför flyttas över till forskningsrådet för sociala
frågor och arbetsliv.
Kristdemokraterna har redan tidigare poängterat vikten av ökade satsning-
ar på forskning och utbildning inom lantbruksområdet. Detta är nödvändigt
för att svensk livsmedelsproduktion som i dag har en sjunkande lönsamhet
skall kunna överleva på en alltmer konkurrensutsatt internationell marknad.
Vi anser att Jordbruksdepartementet bör vara det departement som blir hu-
vudansvarigt för ett nytt råd för miljö och lantbruk, inte minst med hänsyn
till den komplexitet som den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU
innebär.
I enlighet med vad som anförts i motion Ub28 (kd) bör propositionen av-
styrkas och regeringen återkomma med förslag i enlighet med vad som an-
förts i nu behandlad del.
3. Avslag på propositionen och behovet av en bred förankring
inför den fortsatta beredningen
Eskil Erlandsson (c) anför:
Den nuvarande organisationen för forskningsfinansiering, med ett stort antal
myndigheter, har vuxit fram under en lång tid. För att hantera dagens och
framtidens forskning krävs en anpassning av strukturen. I regeringens förslag
är dock finansieringen oklar. En långsiktig forskningspolitik kräver en hel-
hetssyn och man måste koppla samman organisationsförändringar med för-
delningen av resurser. Den fortsatta beredningen bör inte ske internt i Rege-
ringskansliet. Regeringen bör därför bjuda in såväl de politiska partierna som
forskningsintressenter inför den fortsatta beredningen. Utskottet bör således
med tillstyrkande av motion Ub27 (c) yrkande 1 avstyrka regeringens för-
slag.
4. Avslag på propositionen och vikten av att den vetenskapliga
bedömningsgrunden säkras
Harald Nordlund (fp) anför:
Jag anser att en omorganisation av forskningsfinansieringen av den omfatt-
ning som propositionen innebär borde bli föremål för en bred remissbehand-
ling. Så har märkligt nog inte skett. Detta är ett av de avgörande skälen till
utskottet med tillstyrkande av motion Ub26 (fp) yrkandena 1 och 2 bör av-
styrka regeringens proposition.
Det är enligt regeringen nödvändigt att skapa en ny effektiv organisation som
kan främja tvär- och mångvetenskaplig forskning, varför de tidigare forsk-
ningsråden skall slås samman och integreras i nya myndigheter. Den svenska
forskningens framtid beror emellertid inte på organisationen utan på vilka
ekonomiska medel som tillskjuts och på säkrandet av den akademiska frihe-
ten. På dessa punkter tillför propositionen inget nytt. Det föreslagna områ-
desinriktade forskningsrådet för miljö, lantbruk och samhällsplanering får en
tydlig politisk profil och blir regeringens förlängda arm. Den politiska styr-
ningen borde i stället minska till förmån för den vetenskapliga bedömnings-
grunden. Utskottet bör därför med tillstyrkande av motion Ub26 (fp) yrkande
4 föreslå att regeringen återkommer med förslag i enlighet med vad som
anförts i detta avseende.
Näringsutskottets yttrande 1999/2000:NU4y
En ny organisation för forskningsfinansiering
Till utbildningsutskottet
Utbildningsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att avge yttrande öv
proposition 1999/2000:81 om forskning för framtiden - en ny organisation
för forskningsfinansiering jämte motioner. Näringsutskottet yttrar sig i de
delar som berör näringsutskottets beredningsområde, dvs. i första hand frågor
om tillämpad forskning och om en ny myndighet för forskning och utveck-
ling (FoU-myndigheten). Näringsutskottet har i ärendet mottagit en skrivelse
från Rådet för arbetslivsforskning.
Den nämnda propositionen om en ny organisation för forskningsfinansie-
ring är ett led i en större förnyelse av det svenska forsknings-, närings- och
innovationspolitiska systemet. Ett annat led återfinns i proposition
1999/2000:71 om vissa organisationsfrågor inom näringspolitiken, vilken
behandlas av näringsutskottet (bet. 1999/2000:NU17). Den senare proposi-
tionen omfattar förslag för att väva samman flera politikområden som är
viktiga för närings-, innovations- och regionalpolitiken. Bland annat föreslås
inrättande av en ny myndighet för företagsutveckling som skall svara för
uppgifter som för närvarande handhas av Närings- och teknikutvecklingsver-
ket (NUTEK) och ALMI Företagspartner AB. Vidare skall enligt förslaget
inrättas en myndighet med uppgift att svara för analyser, omvärldsbevakning
och utvärderingar inom närings-, innovations- och regionalpolitiska området.
Näringsutskottet tillstyrker berörda förslag i den nu aktuella propositionen
och avstyrker motsvarande motionsyrkanden. En avvikande mening (m, kd,
c) och ett särskilt yttrande (mp) har avgivits.
Propositionen
I proposition 1999/2000:81 föreslås bl.a. att riksdagen godkänner riktlinjer
för en ny myndighetsorganisation för forskningsfinansiering.
Motionerna
De motioner som väckts med anledning av propositionen och som behandlas
här är följande:
1999/2000:Ub25 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår propositionen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en myndighet för teknisk och industrirelaterad forskning.
1999/2000:Ub26 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen med avslag på regeringens proposition 1999/2000:81
Forskning för framtiden - en ny organisation för forskningsfinansiering
begär att regeringen återkommer med ett nytt förslag till organisation för
forskningsfinansiering.
1999/2000:Ub27 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen - med avslag på propositionen - som sin mening ger rege-
ringen till känna vad i motionen anförts om ett brett samråd inför den fort-
satta beredningen av forskningspolitiken.
1999/2000:Ub28 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen
med avslag på proposition 1999/2000:81 hos regeringen begär förslag enligt
de principer om en helhetslösning för finansiering av forskningen som pre-
senterats i motionen.
Näringsutskottet
Propositionen
Allmänt om förslagen
Regeringen lämnar i propositionen förslag till en ny myndighetsstruktur för
forskningsfinansiering. Enligt förslaget skall tre nya forskningsråd och en ny
myndighet för finansiering av forskning och utveckling inrättas.
Ett av de nya forskningsråden är Vetenskapsrådet, vars främsta uppgift en-
ligt förslaget blir att ge stöd till grundläggande forskning inom samtliga
vetenskapsområden. Till Vetenskapsrådet förs de ansvarsområden som i dag
handhas av Forskningsrådsnämnden, Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet, Naturvetenskapliga forsknings-
rådet och Teknikvetenskapliga forskningsrådet. Samtidigt skall dessa myn-
digheter avvecklas. Enligt regeringen bör det inom Vetenskapsrådet finnas
ämnesråd inom humaniora-samhällsvetenskap, medicin respektive natur- och
teknikvetenskap som får ansvar för beslut om medelsfördelning.
Vidare föreslås ett områdesinriktat forskningsråd för sociala frågor och ar-
betsliv, vilket skall överta de uppgifter som i dag handhas av Socialveten-
skapliga forskningsrådet samt delar av ansvarsområdet för Rådet för arbets-
livsforskning. Till följd av detta skall de två nämnda råden avvecklas. Ett
områdesinriktat forskningsråd för miljö, lantbruk och samhällsplanering skall
också inrättas. Samtidigt som Skogs- och jordbrukets forskningsråd och
Byggforskningsrådet avvecklas skall deras ansvarsområden övertas av det
nya forskningsrådet. Detta skall även svara för delar av Statens naturvårds-
verks uppgifter inom forskningsområdet.
Regeringen föreslår vidare att en FoU-myndighet inrättas för behovsstyrd
forskning och utvecklingsarbete. Myndighetens uppgifter m.m. kommer att
beskrivas i det följande.
Slutligen föreslås att ett forskningsforum inrättas med uppgift att verka för
en dialog och samverkan mellan forskare, forskningsfinansiärer, allmänheten
och andra som direkt eller indirekt berörs av forskningen.
Enligt regeringen bör en organisationskommitté inrättas med uppgift att
förbereda och genomföra bildandet av de nya myndigheterna, vilka bör kun-
na påbörja sin verksamhet den 1 januari 2001.
FoU-myndigheten
Enligt regeringens bedömning bör en myndighet inrättas - under Näringsde-
partementet - med uppgift att initiera och finansiera behovsstyrd forskning
och utveckling till stöd för innovationssystemet och en hållbar utveckling
och tillväxt. Skälet är att framtidens samhälle ställer större och delvis nya
krav på förmågan till innovationer.
Innovationsfrågorna, som berör många olika politikområden, ställer krav
på ett fördjupat samarbete också över ämnes- och sektorsgränserna. En ef-
fektiv näringspolitik ställer också krav på att det finns möjligheter till kon-
centration inom särskilt viktiga områden. De snabba förändringarna i om-
världen skapar vidare ett ökat behov av flexibilitet.
Den nya myndigheten kommer i stora drag att överta de ansvarsområden
som handhas av Kommunikationsforskningsberedningen och de FoU-
finansierande delarna av NUTEK. Till följd härav avvecklas nämnda forsk-
ningsberedning. Enligt regeringen blir det en högst angelägen uppgift för den
nya myndigheten att utveckla och fokusera på insatser inom IT-området. De
delar av verksamheten vid Rådet för arbetslivsforskning som rör FoU inom
arbetslivet med ett innovationsperspektiv och som syftar till en hållbar till-
växt skall enligt förslaget föras till den nya FoU-myndigheten, medan övriga
delar som nämnts skall föras till det föreslagna forskningsrådet för sociala
frågor och arbetsliv. Statens energimyndighet föreslås inte ingå i FoU-
myndigheten, eftersom FoU-arbetet inom denna myndighet utgör ett viktigt
underlag för och stöd i myndighetens arbete. Inte heller Rymdstyrelsen be-
rörs av föreliggande förslag.
Enligt regeringen innebär skapandet av en FoU-myndighet effektivisering-
ar genom att kontakter gentemot forskare och avnämare förenklas. Bland
annat minskar antalet aktörer för samfinansiering. Bildandet av en stor aktör
kan vidare förbättra Sveriges förutsättningar att påverka EU-arbetets inrikt-
ning inom för Sverige viktiga forskningsområden, t.ex. IT-området.
Verksamheten skall enligt regeringens förslag omfatta stöd till FoU inom
bl.a. teknik, transporter, kommunikation, arbetsliv och arbetsmarknad liksom
uppgiften att verka för att ny kunskap tas till vara och omsätts i produkter
och processer m.m. Viktiga forskningsområden är bl.a. trafiksäkerhet, ledar-
skap och lärande, arbetsorganisation samt områden som är länkade till håll-
bar utveckling och tillväxt. Ansvarsfördelningen mellan FoU-myndigheten
och Forskningsrådet för sociala frågor och arbetsliv bör dock preciseras av
den organisationskommitté som skall tillsättas. När det gäller livsmedels-
forskningen respektive den skogliga och skogsindustriella forskningen bör
principen vara att det berörda forskningsrådet tar ansvar för forskningen för
kedjan från råvara till initial förädling, medan FoU-myndigheten fokuserar
på vidareförädlingen.
Följande huvudsakliga ansvarsområden föreslås för den nya myndigheten:
- finansiering av forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet,
som svarar mot behovet i såväl näringslivet som andra delar av samhället,
-
- utveckling av samarbetet mellan högskolan, industriforskningsinstituten
och näringslivet,
-
- stöd till små och medelstora företags kunskapsförsörjning,
-
- stimulans av visst ökat svenskt deltagande inom EU:s ramprogram för
forskning och utveckling,
-
- utvärdering av processen Teknisk Framsyn,
-
- utveckling av ett FoU-program inom IT-området,
-
- utveckling av industriforskningsinstitutens roll i innovationssystemet.
-
En viktig uppgift för myndigheten blir att säkra den inomvetenskapliga kva-
liteten samt relevansen av den forskning och utveckling som finansieras.
Vidare bör FoU-myndigheten enligt regeringen verka för att genusperspekti-
vet får genomslag i verksamheten.
Motionerna
I partimotion 1999/2000:Ub25 (m) yrkas att propositionen avslås av riksda-
gen. Enligt motionärerna utgör propositionen snarare ett organisationssche-
ma än en injektion för mer kunskap. Regeringens planering är felvänd, häv-
das det i motionen, eftersom regeringen väljer att först lägga fast en organi-
sation som sedan får tas som en given utgångspunkt för eventuella strategier
och resurser.
Den mer tillämpade tekniska forskningen bör enligt motionärerna sam-
manföras i en ny myndighet. Regeringens förslag att inrätta en ny myndighet
för forskning och utveckling är rätt tänkt men lider av vissa brister, anser
motionärerna. De menar att den nya myndigheten för teknisk och industrire-
laterad forskning bör ha flera uppgifter. I första hand bör myndigheten ha
ansvar för den forskningsfinansiering som i dag framför allt administreras av
NUTEK, Byggforskningsrådet och Kommunikationsforskningsberedningen.
Eventuellt bör myndigheten också tilldelas ansvaret för statens finansiering
av verksamheten inom de s.k. industriforskningsinstituten. Stöd till nya tek-
nikområden, t.ex. informationsteknik, bör uppmärksammas och myndigheten
bör ges i uppdrag att föra grundforskningens resultat vidare till exploaterbara
resultat. Enligt motionärerna bör myndigheten tillföras motsvarande resurser
som i dag hanteras av Kommunikationsforskningsberedningen och av
NUTEK i fråga om forskning samt vissa forskningsmedel från Rådet för
arbetslivsforskning, Byggforskningsrådet, Vägverket, Banverket och vissa
energiforskningsmedel som inte är relaterade till Energimyndighetens övriga
uppgifter.
Även i motion 1999/2000:Ub28 (kd) yrkas avslag på propositionen. När
det gäller de konkreta förslagen om en ny myndighetsstruktur för forsknings-
finansiering välkomnas visserligen intentionerna i propositionen. Till svag-
heterna i propositionen hör emellertid enligt motionärerna att regeringen
borde tagit ett vidare grepp och arbetat på att få en bred politisk förankring
av förslagen. När det gäller FoU-myndigheten delar motionärerna regering-
ens syn på behovet av forskningsstöd, men invänder att en genomgripande
utvärdering av hela den hittills förda näringspolitiken måste göras innan
riksdagen tar ställning till hur en eventuell ny organisation skall utformas.
Det saknas ett helhetsgrepp som utgår från företagens perspektiv och behov,
framhålls det i motionen.
I motion 1999/2000:Ub27 (c) avstyrks regeringens förslag om en ny myn-
dighetsorganisation. En långsiktig forskningspolitik kräver en helhetssyn,
vilket leder till att organisationsförändringar och fördelningen av resurser
måste ses tillsammans, argumenterar motionärerna. Eftersom finansieringen
är oklar i regeringens förslag avstyrks propositionen. Vidare framför motio-
närerna att den fortsatta beredningen inte bör ske internt inom Regerings-
kansliet utan regeringen bör bjuda in såväl de politiska partierna som olika
forskningsintressenter inför den fortsatta beredningen av forskningspolitiken.
Också i motion 1999/2000:Ub26 (fp) begärs att propositionen skall avslås
av riksdagen och att regeringen skall återkomma med ett nytt förslag till
organisation för forskningsfinansiering. Enligt motionärerna beror den
svenska forskningens framtid och kvalitet inte i första hand på organisations-
förändringar utan på storleken av resurserna och den akademiska friheten.
Motionärerna anser att den politiska styrningen borde minska till förmån för
den vetenskapliga bedömningsgrunden och framhåller att "regeringens ar-
gumentering skjuter över målet".
Utan samband med yrkande framgår det att motionärerna är tveksamma till
den föreslagna FoU-myndigheten. Den förefaller vara inriktad på teknik och
kommunikation, sägs det i motionen, medan till exempel medicin och miljö-
teknik inte nämns i beskrivningen. Vidare hävdar motionärerna att det i
första hand skall vara de enskilda myndigheterna som tar ansvar för och
finansierar FoU med inriktning på den egna verksamheten.
Vissa kompletterande uppgifter
Enligt beslut vid regeringssammanträdet den 19 april 2000 skall en organisa-
tionskommitté tillsättas med uppgift att förbereda de åtgärder som krävs för
att Vetenskapsrådet, två forskningsråd och en FoU-myndighet skall kunna
inrättas den 1 januari 2001 (dir. 2000:33). I kommitténs uppgifter ingår bl.a.
att lämna förslag till ekonomiska ramar för de nya myndigheternas verksam-
het under år 2001 och till erforderliga författningsändringar och namn på de
nya myndigheterna (med undantag av Vetenskapsrådet). Vidare skall an-
svarsfördelningen mellan de nya myndigheterna tydliggöras och former för
samverkan i det planerade forskningsforumet samt mellan olika forsknings-
finansiärer föreslås. Det ingår även i kommitténs uppgifter att besluta om
bemanning av de nya myndigheterna och att hålla personal och arbetstagar-
organisationer m.fl. underrättade om arbetets gång.
Organisationskommittén skall senast den 7 augusti 2000 rapportera förslag
om ekonomiska ramar för myndigheternas verksamhet under år 2001 samt
föreslå namnen på de tre aktuella myndigheterna. Till den 1 oktober 2000
skall kommittén rapportera förslag avseende verksamhetsmål, fördelning av
ansvar och befogenheter mellan myndigheterna, regleringsbrev, erforderliga
författningsändringar och former för samverkan med andra myndigheter.
Kommittén skall också vidta de ytterligare åtgärder som behövs för att de
nya myndigheterna skall kunna fungera från den 1 januari 2001, bl.a. i fråga
om bemanning. En slutrapport skall lämnas senast den 31 mars 2001.
Till organisationskommittén skall knytas fyra arbetsgrupper, en för varje
ny myndighet.
Näringsutskottets ställningstagande
Näringsutskottet instämmer i regeringens uppfattning att det bör skapas en
ny organisation för forskningsfinansiering som gör det möjligt att kraftsamla
på viktiga vetenskapliga områden, främja samarbete mellan forskning och
utvecklingsarbete samt förbättra spridningen av information om forskningen
och dess resultat. Samtidigt skapas genom en ny FoU-myndighet en mer
effektiv och slagkraftig organisation för den behovsstyrda forskningen till
stöd för det svenska innovationssystemet samt för en hållbar utveckling och
tillväxt.
Näringsutskottet vill för sin del särskilt poängtera betydelsen av att FoU-
myndigheten inrättas under Näringsdepartementet. Genom särskilt förord-
nande skall chefen för Utbildningsdepartementet, utbildningsminister Tho-
mas Östros, föredra ärenden om samordning av forskning och därmed sam-
manhängande budgetfrågor i Näringsdepartementet. Bland FoU-myndig-
hetens uppgifter är finansiering av FoU-verksamhet som svarar mot närings-
livets behov, stärkande av samarbetet mellan högskolan, industriforsk-
ningsinstituten och näringslivet, stödjande av små och medelstora företags
kunskapsförsörjning m.fl. uppgifter av central betydelse inom näringsut-
skottets beredningsområden.
Näringsutskottet noterar att regeringen inte lägger fram något förslag om
lokalisering av den nya FoU-myndigheten. I detta sammanhang kan nämnas
att frågor om lokalisering av statliga myndigheter regelmässigt har ingått i
frågeställningarna inom regionalpolitiken, vilken tidigare behandlades av
arbetsmarknadsutskottet. Hösten 1998 övertog näringsutskottet berednings-
ansvaret för de regionalpolitiska frågorna i riksdagen. Senast frågan om
lokalisering av statliga myndigheter aktualiserades var i samband med ut-
skottets behandling av regeringens skrivelse 1999/2000:33 om utvecklings-
program för kommuner med anledning av strukturomvandlingar inom För-
svarsmakten (bet. 1999/2000:NU10).
I ett enhälligt ställningstagande i det nämnda betänkandet konstaterade nä-
ringsutskottet att det föreligger principer för såväl lokaliseringen som be-
slutshanteringen i sådana ärenden. Dessa principer har riksdagen som sin
mening givit regeringen till känna hösten 1996 (bet. 1996/97:AU2). Princi-
perna innebär bl.a. att riksdagen kan förvänta sig att regeringen underställer
riksdagen lokaliseringsärenden som är av större vikt eller på annat sätt av
principiellt intresse för riksdagens ställningstagande. Självklart föreligger
alltid möjligheten för utskott och riksdag att göra bedömningen att man inte
vill ta ställning i ett lokaliseringsärende. Detta har också skett i ett antal
Näringsutskottet framhöll i betänkandet att de gällande principerna för loka-
lisering av statliga myndigheter och för beslutshanteringen i sådana ärenden
även fortsättningsvis bör äga giltighet.
Beträffande det nu föreliggande förslaget om en ny myndighetsorganisa-
tion för forskningsfinansiering vill näringsutskottet med hänsyn till såväl
personalen som verksamheten framhålla behovet av skyndsamhet i beslutet
om lokalisering. Mot bl.a. denna bakgrund har näringsutskottet inget emot att
regeringen beslutar i lokaliseringsfrågan.
Sammanfattningsvis anser näringsutskottet att propositionen i de delar som
näringsutskottet har tagit upp bör bifallas av riksdagen. Av detta följer att
avslagsyrkandena i motionerna 1999/2000:Ub25 (m), 1999/2000:Ub28 (kd),
1999/2000:Ub27 (c) och 1999/2000:Ub26 (fp) i motsvarande delar bör av-
slås.
Som tidigare redovisats föreslås i motion 1999/2000:Ub25 (m) att den mer
tillämpade tekniska forskningen skall sammanföras i en ny myndighet, vil-
ken skulle innebära en bredare FoU-myndighet än den av regeringen före-
slagna. Enligt näringsutskottet innebär emellertid regeringens förslag en
helhetslösning, vilken näringsutskottet för sin del förordar. Med det sagda
avstyrker utskottet det här aktuella motionsyrkandet.
Stockholm den 4 maj 2000
På näringsutskottets vägnar
Per Westerberg
I beslutet har deltagit: Per Westerberg (m), Barbro Andersson Öhrn (s),
Reynoldh Furustrand (s), Lennart Beijer (v), Sylvia Lindgren (s), Ola Karls-
son (m), Nils-Göran Holmqvist (s), Marie Granlund (s), Inger Strömbom
(kd), Ola Sundell (m), Ingegerd Saarinen (mp), Anne Ludvigsson (s), Stefan
Hagfeldt (m), Lennart Värmby (v), Harald Bergström (kd) och Eskil Er-
landsson (c).
Avvikande mening
Per Westerberg (m), Ola Karlsson (m), Inger Strömbom (kd), Ola Sundell
(m), Stefan Hagfeldt (m), Harald Bergström (kd) och Eskil Erlandsson (c)
anser att näringsutskottets ställningstagande bort ha följande lydelse:
Enligt näringsutskottets uppfattning är det förslag som regeringen lagt
fram i fråga om en ny myndighetsstruktur för forskningsfinansiering ett illa
berett förslag på ett område som är så väsentligt för svenskt FoU-arbete. I de
här behandlade motionerna 1999/2000:Ub25 (m), 1999/2000:Ub28 (kd),
1999/2000:Ub27 (c) och 1999/2000:Ub26 (fp) pekas på ett antal allvarliga
brister i regeringens beslutsunderlag i de delar som näringsutskottet har tagit
upp. Bland annat saknas ett helhetsperspektiv där framtiden för den svenska
forskningen och utvecklingen sätts i centrum. Regeringsförslaget tycks utgå
från en organisationsskiss, vilken fylls med innehåll i stället för den omvända
ordningen där statens och näringslivets behov utgör utgångspunkten. Det
hade behövts fler och bredare utvärderingar innan en ny organisation kan
föreslås. Vidare finner näringsutskottet det svårt att ta ställning till ett fö
där de ekonomiska förutsättningarna och konsekvenserna inte är klarlagda.
Om regeringen hade företagit en sedvanlig remissbehandling borde, enligt
näringsutskottets uppfattning, vissa av de konstaterade bristerna ha kunnat
åtgärdas.
Näringsutskottet anser således att regeringen bör återkomma med en pro-
position på detta område efter en grundlig analys och efter en bred remiss-
omgång.
Med hänvisning till vad som sagts anser näringsutskottet att riksdagen bör
avslå den nu aktuella propositionen. Detta innebär att ovan nämnda motioner
tillstyrks av utskottet i berörda delar.
I den utvärdering som näringsutskottet förordar bör även tas upp förslagen
i motion 1999/2000:Ub25 (m) om att den mer tillämpade tekniska forskning-
en skall sammanföras i en ny myndighet med brett ansvarsområde.
Särskilt yttrande
Ingegerd Saarinen (mp) anför:
Näringsutskottet konstaterar att regeringen inte
lägger fram något förslag om lokalisering av den
nya FoU-myndigheten och har inte något att erinra
mot att regeringen beslutar i lokaliseringsfrågan.
Det får förutsättas att regeringen i sin diskussion om
lokaliseringen av de berörda myndigheterna
aktualiserar de gällande principerna för
utlokalisering av statliga myndigheter.
Bostadsutskottets yttrande 1999/2000:BoU7y
En ny organisation för forskningsfinansiering
Till utbildningsutskottet
Utbildningsutskottet har berett bl.a. bostadsutskottet tillfälle att yttra sig
regeringens proposition 1999/2000:81 Forskning för framtiden - en ny orga-
nisation för forskningsfinansiering jämte eventuella motioner.
Bostadsutskottet behandlar i yttrandet främst de frågor i propositionen och
motionerna som avser forskning kring den byggda miljöns kvalitet och lång-
siktiga hållbarhet, dvs. i huvudsak de forskningsområden som Byggforsk-
ningsrådet i dag stöder. De motionsförslag som behandlas helt eller delvis är
förslagen i motionerna 1999/2000:Ub25 (m) yrkandena 1, 5 och 6,
1999/2000:Ub26 fp) yrkande 1, 1999/2000:Ub27 (c) yrkande 1 samt
1999/2000:Ub28 (kd).
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker i yttrandet det förslag till ny myndighetsorganisation fö
forskningsfinansieringen som lagts fram i proposition 1999/2000:81. Samtli-
ga behandlade motionsyrkanden avstyrks.
Till yttrandet har fogats fyra avvikande meningar till förmån för motions-
förslag (m), (kd), (c) respektive (fp) om avslag på propositionen.
Skrivelser och uppvaktningar
Inför utskottet har synpunkter på förslaget lämnats av företrädare för Bygg-
forskningsrådet, Föreningen för samhällsplanering samt Svenska Byggbran-
schens Utvecklingsfond (SBUF).
I ärendet har skrivelser inkommit från Byggdok, Föreningen för samhälls-
planering samt SBUF.
Utskottet
En ny myndighetsorganisation för forskningsfinansiering
Enligt propositionen ställer vetenskapens och samhällets snabba förändring
och ökade komplexitet allt högre krav på samarbete över ämnes- och sek-
torsgränser samt förmåga till omprioriteringar. Den nuvarande organisatio-
nen för de forskningsfinansierande organen förmår enligt propositionen inte
svara mot dessa nya krav på ett optimalt sätt. Det finns därför skäl att införa
en ny struktur som bättre kan hantera de nya utmaningarna. En ny myndig-
hetsorganisation med färre myndigheter än i dag bör enligt propositionen
inrättas. Sammanfattningsvis anges syftet vara att skapa en ny organisation
för forskningsfinansiering som gör det möjligt att kraftsamla på viktiga ve-
tenskapliga områden, främja samarbete mellan forskning och utvecklingsar-
bete samt förbättra spridningen av information om forskningen och dess
resultat.
Regeringens förslag till ny myndighetsorganisation innebär i korthet föl-
jande:
Med stöd av en ny lag inrättas Vetenskapsrådet. Rådets uppgift skall vara
att ge stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet. Till
Vetenskapsrådet förs de ansvarsområden som i dag handhas av Forsknings-
rådsnämnden, Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Medi-
cinska forskningsrådet, Naturvetenskapliga forskningsrådet och Teknikve-
tenskapliga forskningsrådet. Dessa myndigheter avvecklas.
Ett områdesinriktat forskningsråd för sociala frågor och arbetsliv inrättas.
Detta råd övertar de ansvarsområden som i dag handhas av Socialveten-
skapliga forskningsrådet samt delar av ansvarsområdet för Rådet för arbets-
livsforskning. Som en följd av detta avvecklas Socialvetenskapliga forsk-
ningsrådet.
Dessutom inrättas ett områdesinriktat forskningsråd för miljö, lantbruk och
samhällsplanering. Rådet ges ansvar för de områden som i dag handhas av
Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) och Byggforskningsrådet
(BFR) samt delar av Naturvårdsverkets uppgifter och anslag inom forsk-
ningsområdet. Skogs- och jordbrukets forskningsråd och Byggforskningsrå-
det avvecklas därmed.
En FoU-myndighet inrättas för behovsstyrd forskning och utvecklingsar-
bete till stöd för innovationssystemet och en hållbar utveckling och tillväxt.
Den nya myndigheten övertar de ansvarsområden som i dag handhas av
Kommunikationsforskningsberedningen, de FoU-finansierande delarna av
NUTEK samt delar av ansvarsområdet för Rådet för arbetslivsforskning.
Samtidigt avvecklas Kommunikationsforskningsberedningen och Rådet för
arbetslivsforskning.
Slutligen inrättas ett Forskningsforum med uppgift att verka för dialog och
samverkan mellan forskare, forskningsfinansiärer, allmänheten och andra
som direkt eller indirekt berörs av forskningen.
För att förbereda och genomföra bildandet av de nya myndigheterna till-
sätts en organisationskommitté.
De nya myndigheterna bör enligt propositionen kunna påbörja sin verk-
samhet den 1 januari 2001.
Den föreslagna nya myndighetsorganisationen kommer enligt propositio-
nen att innebära en omfördelning av medel på statsbudgeten mellan ett antal
anslag och möjligen också mellan utgiftsområden. Regeringen aviserar mot
denna bakgrund sin avsikt att återkomma i budgetpropositionen för budget-
året 2001 med en närmare redovisning av förändringarna på anslagsnivå och
eventuella förändringar på utgiftsområden.
Ett forskningsråd för miljö, lantbruk och samhällsplanering
Forskningen om ett hållbart samhälle är ett enligt propositionen högt priorite-
rat område där det ställs höga krav på att kunna kraftsamla kring särskilt
viktiga frågor och därmed skapa möjlighet till omprioriteringar. Snabba
förändringar i omvärlden och nya uppkommande problemställningar skapar
ett ökat behov av flexibilitet. Enligt propositionen saknar emellertid den
nuvarande myndighetsorganisationen en stark aktör som kan utgöra basen för
långsiktig forskning om ett hållbart samhälle. Ett områdesinriktat forsknings-
råd för miljö, lantbruk och samhällsplanering bör enligt förslaget därför
inrättas. Det nya forskningsrådet skall enligt förslaget överta ansvaret för de
forskning som nu stöds av BFR och SJFR samt delar av den forskning som i
dag stöds av Naturvårdsverket. Som en följd av detta avvecklas Byggforsk-
ningsrådet samt Skogs- och jordbrukets forskningsråd.
Som skäl för att den forskning som i dag stöds av BFR skall ingå i det nya
forskningsrådet för miljö, lantbruk och samhällsplanering anförs bl.a. att
forskningen syftar till att främja den byggda miljöns långsiktiga hållbarhet
och kvalitet och till att underlätta omställningen till ett ekologiskt hållbart
samhälle. Enligt regeringsförslaget finns det inom alla forskningsprogram
som BFR finansierar forskning som rör de tekniska, ekonomiska och sociala
förutsättningarna för en ekologiskt hållbart byggd miljö. Hållbarhetsaspek-
terna berör t.ex. samhällsplaneringen, infrastrukturfrågorna och energisys-
temen. Samtidigt anges det vara viktigt att forskningen ger bidrag till den
bostadspolitiska utvecklingen.
Forskningsrådet för miljö, lantbruk och samhällsplanering skall enligt för-
slaget svara för grundläggande forskning på initiativ av forskare och för
program där samhällsrelevansen står i centrum. Det innebär att det nya
forskningsrådet skall svara för stöd till forskning inom bl.a. följande forsk-
ningsområden:
? samhällets omställning till en ekologiskt hållbar utveckling,
?
? naturresursutnyttjande, materialflöden och kretslopp,
?
? samhällsplanering, bygg- och förvaltningsforskning,
?
? landsbygdsutveckling och
?
? arkitektur- och kulturmiljö.
?
När det gäller forskningens inriktning m.m. uttalas i propositionen bl.a. föl-
jande. Rådet skall ha ett särskilt ansvar för att främja forskning för en hållb
utveckling, tillsammans med andra forskningsfinansiärer. Det skall vidare
genom forskningsinsatser främja en hållbar utveckling baserad på naturve-
tenskaplig, teknisk och samhällsvetenskaplig forskning. Som ett exempel på
detta nämns samhällsplanering sedd ur ett perspektiv av hållbar utveckling.
Rådet skall verka för att genusperspektivet får ett stort genomslag i forsk-
ningen och för jämställdhet mellan kvinnor och män inom forskningen.
Forskningsrådet skall stödja forskning för att tillgodose samhällets behov av
kunskap för att främja den byggda miljöns kvalitet och långsiktiga hållbar-
het.
I fråga om rådets arbetsformer uttalas bl.a. att dessa måste underlätta en
samlad bedömning av vetenskaplig kvalitet och sektorsrelevans. Vidare skall
ett nära samarbete eftersträvas mellan olika discipliner med speciell upp-
märksamhet riktad mot möjligheterna att öka mång- och tvärvetenskapliga
forskningsinsatser. En dialog måste föras med olika forskningsråd, forsk-
ningsfinansierande myndigheter och andra forskningsfinansiärer för att möj-
liggöra kraftfulla gemensamma satsningar och undvika att forskningsinsatser
hamnar i ett vakuum mellan olika finansiärer. Vissa delar av den problemori-
enterade forskningen kan enligt propositionen med fördel organiseras i form
av särskilda programområden. Ett exempel på nära samverkan mellan statli-
ga forskningsfinansiärer och näringsliv samt andra aktörer är det samspel i
finansieringsfrågor som skett inom ramen för BFR:s arbete. Det anges därför
vara angeläget att denna typ av samverkan kan fortsätta och utvecklas.
Forskningsrådet skall ledas av en styrelse med 13 ledamöter. Av dessa
skall ordföranden jämte fem ytterligare ledamöter utses av regeringen. Övri-
ga sju utses av forskarsamhället genom ett förfarande med elektorsval. Det är
enligt propositionen angeläget att uppnå en jämn könsfördelning i styrelsen.
Vid rådet skall finnas en av styrelsen, för högst sex år, utsedd huvudsekrete-
rare med hög vetenskaplig kompetens.
Förslag om avslag på propositionen lämnas i fyra motioner. I flera av dessa
lämnas därtill alternativa förslag till ny myndighetsorganisation för forsk-
ningsfinansieringen.
Regeringens förslag avvisas i Moderata samlingspartiets partimotion
1999/2000:Ub25 yrkande 1. Det sker bl.a. med hänvisning till att en kun-
skapsmiljö i världsklass måste byggas nedifrån. En översiktlig strategi måste
därför skapas - en strategi som kan sammanfattas i fyra utmaningar. Enligt
den fjärde av dessa utmaningar kräver den mest avancerade kunskapsutveck-
lingen samlade insatser. För att stärka den avancerade forskningen föreslås
mot denna bakgrund att fem nya forskningsfinansierande institutioner inrät-
tas. Enligt motionens yrkande 5 bör ett forskningsråd för jordbruk, skogs-
bruk, trä och livsmedel inrättas. Det nya rådet skall enligt förslaget ta över
delar av den verksamhet som BFR i dag svarar för. I yrkande 6 förordas att
en myndighet för teknisk och industrirelaterad forskning tillskapas som bl.a.
skall ha ansvar för huvuddelen av den verksamhet som BFR i dag svarar för.
Forskningens kvalitet beror enligt motion 1999/2000:Ub26 (fp) inte i
första hand på organisatoriska förändringar. I stället måste intresset riktas
mot vilka ekonomiska medel som ställs till förfogande och hur forskningens
frihet skall garanteras. Enligt motionen kan det ifrågasättas varför två forsk-
ningsråd skall inrättas vid sidan av vetenskapsrådet, när det är en kraftsam-
ling som eftersträvas. När det gäller forskningsrådet för miljö, lantbruk och
samhällsplanering får detta en enligt motionen tydligt politisk profil som
leder till att det blir regeringens förlängda arm i fråga om vilken forskning
som skall bedrivas. Enligt motionens yrkande 1 bör propositionen avslås och
regeringen ges i uppdrag att återkomma med ett nytt förslag till organisation
för forskningsfinansieringen.
Enligt motion 1999/2000:Ub27 (c) yrkande 1 bör regeringens förslag avvi-
sas främst med hänsyn till att finansieringen av verksamheten är oklar. I
stället bör en ny beredning inledas där såväl de politiska partierna som forsk-
ningsintressenterna deltar. En förutsättning för en ny organisation anges bl.a.
vara att den inte får leda till minskade resurser totalt sett. Samtidigt uttala
den organisation som regeringen föreslagit kan leda till en onödig maktkon-
centration.
Även i motion 1999/2000:Ub28 (kd) yrkas avslag på propositionen. Sam-
tidigt begärs ett nytt förslag från regeringen i enlighet med de principer för
en helhetslösning för finansieringen av forskningen som lagts fram i motio-
nen. Enligt motionen bör förslaget avvisas bl.a. därför att det inte inkluderar
lärosäten och det inte tydligare redovisar intentionerna med den nya struktu-
ren. Utgångspunkt för en ny organisation bör enligt motionen i stället vara att
i första hand via fakultetsanslagen garantera forskningsresurser. Samtidigt
föreslås att ett nytt områdesinriktat forskningsråd för samhällsplanering,
bygg- och bostadsforskning samt kommunikationsforskning inrättas. Det nya
rådet bör bl.a. tillkomma för att stärka genusperspektivet i forskningen och
för att säkra näringslivets fortsatta ansvarstagande för forskningen.
Med anledning av vad som i proposition och motioner föreslagits beträf-
fande myndighetsstrukturen för finansieringen av forskningen kring sam-
hällsplanering samt byggande och boende vill utskottet anföra följande.
Såväl propositionen som motionerna ger uttryck för uppfattningen att det
finns skäl att omstrukturera den forskningsfinansierande myndighetsorgani-
sationen. Utskottet delar denna uppfattning. Det frågan gäller är hur den nya
myndighetsstrukturen bör se ut för att bäst svara mot de nya krav som sam-
hället ställer på forskningen.
En ökad komplexitet i samhället och en stegrad förändringstakt ger delvis
nya betingelser för forskningen. Det framstår därför som naturligt att söka
tillskapa en myndighetsstruktur som ger förutsättningar för en ökad bredd
och flexibilitet i samhällets stöd till forskningen. Ett uttalat mål med den
föreslagna nya myndighetsorganisationen är också att den skall ge möjlighet
till omprioriteringar och till ett ökat samarbete över ämnes- och sektorsgrän-
ser. Samtidigt är det naturligtvis viktigt att den forskningsfinansiering som
redan i dag har en tvärvetenskaplig inriktning med en god förmåga till an-
passning även fortsättningsvis hålls samman. Det ligger enligt utskottets
mening mot denna bakgrund ett värde i att Byggforskningsrådets verksamhet
i sin helhet förs till ett forskningsråd tillsammans med andra angränsande
forskningsområden. Även om det i och för sig kan diskuteras vilka närlig-
gande forskningsområden som bör föras samman har utskottet inte funnit
anledning till annan bedömning än att den av regeringen föreslagna nya
organisationen för forskningsfinansiering i allt väsentligt bör kunna svara
mot de uppsatta målen.
När det gäller det föreslagna områdesinriktade forskningsrådet för miljö,
lantbruk och samhällsplanering finns det enligt utskottets mening anledning
att något beröra inriktningen av dess verksamhet.
Forskningsrådet för miljö, lantbruk och samhällsplanering kommer att
överta ansvaret för de uppgifter som Byggforskningsrådet i dag har. Verk-
samheten vid BFR kan enkelt uttryckas som att den har sin inriktning mot
problemorienterad forskning där vetenskaplig kvalitet och nyttokvalitet är
vägledande. Det är enligt utskottets mening viktigt att den framtida forsk-
ningen kring planering, byggande och förvaltning också får denna inriktning.
Inte minst viktig är en bred tillämpning av kvalitetskraven med hänsyn till
den omfattande samfinansiering av forskningsprojekt som i dag kommer till
stånd där också bygg- och bostadssektorn tar ett betydande ekonomiskt an-
svar. Även i regeringsförslaget framhålls att det är angeläget att denna typ av
samverkan kan fortsätta och dessutom utvecklas. Det får mot denna bak-
grund förutsättas att också det nya forskningsrådet kommer att sträva efter att
inte bara bibehålla utan även öka den samfinansierade forskningen. En förut-
sättning för att så skall bli fallet är bl.a. att en fortlöpande dialog förs me
andra forskningsfinansiärer och att bygg- och bostadssektorn i vid mening
får ett berättigat inflytande över forskningens inriktning. Målet bör sålunda
vara att genom en nära samverkan mellan statliga forskningsfinansiärer och
näringsliv samt andra aktörer möjliggöra kraftfulla gemensamma satsningar
och undvika att forskningsinsatser hamnar i ett vakuum mellan olika finansi-
ärer.
Ett uttalat mål för det nya forskningsrådet är att det skall stödja forskning
som uppfyller höga krav på kvalitet och samtidigt har relevans för de berörda
samhällssektorerna. Bostadsutskottet delar självfallet denna uppfattning. Det
innebär att forskningen kring samhällsbyggnadsfrågor måste syfta till en
långsiktigt hållbar utveckling och ha sin utgångspunkt i hela samhällets
behov. Den forskning som rådet finansierar bör sålunda röra de tekniska,
ekonomiska och sociala förutsättningarna för en hållbar samhällsutveckling.
Utan att i detalj beröra de forskningsområden som med denna utgångspunkt
blir aktuella vill utskottet peka på vikten av att stödja forskning som avser
samhällsbyggandet i vid mening. Det innebär att rådets ansvarsområde förut-
om planerings-, bygg- och bostadsfrågor också bör omfatta frågor om stads-,
tätorts- och landsbygdsutveckling liksom näraliggande infrastrukturfrågor.
På ett övergripande plan skall rådet verka för att genusperspektivet får ett
stort genomslag i forskningen. Som framhålls i propositionen är det dess-
utom viktigt att forskningen ger bidrag till den bostadspolitiska utvecklingen.
I sitt förslag till ny myndighetsorganisation framhåller regeringen den nära
koppling som Byggforskningsrådets nuvarande ansvarsområde har till de
forskningsområden som den nya FoU-myndigheten kommer att ansvara för.
Framför allt anges detta gälla delar av Kommunikationsforskningsberedning-
ens nuvarande forskning. Ett nära samarbete mellan forskningsrådet och
FoU-myndigheten i dessa frågor är enligt regeringen därför av största vikt.
Utskottet delar denna uppfattning. Inte minst gäller det mot bakgrund av den
breda definition av det nya forskningsrådets ansvarsområde i fråga om sam-
hällsbyggandet som utskottet nu uttalat sig för. Även det ansvar FoU-
myndigheten kommer att få för finansieringen av forsknings-, utvecklings-
och demonstrationsverksamhet som svarar mot bl.a. näringslivets behov
motiverar enligt utskottets mening en kontinuerlig och fortlöpande samver-
kan.
En förutsättning för att forskningen skall få den samhällsnytta som efter-
strävas är naturligtvis att den är av hög vetenskaplig kvalitet och att resulta
av forskningen snabbt kan komma till praktisk användning. Även regeringen
pekar i sitt förslag på vikten av att forskningsresultat skyndsamt måste spri-
das för att de skall kunna påverka samhällsutvecklingen. En förutsättning för
att så skall bli fallet är att effektiva informationsvägar finns tillgängliga.
Byggforskningsrådet verkar i dag på olika sätt för att relevanta forskningsre-
sultat skall nå ut till bygg- och bostadssektorn. Det får enligt utskottets me-
ning förutsättas att också det nya forskningsrådet tar ett ansvar såväl för
redan upparbetade informationskanaler som för att nya vägar för informa-
tionsspridning kan tillkomma. Målet bör sålunda vara att genom en effektiv
och snabb spridning av relevanta forskningsresultat uppnå förbättringar i den
byggda miljön i dess helhet.
Utifrån de aspekter bostadsutskottet har att beakta tillstyrks sålunda rege-
ringens förslag till en ny myndighetsstruktur för forskningsfinansieringen.
Samtliga motstående motionsyrkanden avstyrks.
Stockholm den 4 maj 2000
På bostadsutskottets vägnar
Knut Billing
I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart
Nilsson (s), Bengt-Ola Ryttar (s), Lilian Virgin (s),
Owe Hellberg (v), Inga Berggren (m), Anders
Ygeman (s), Siw Wittgren-Ahl (s), Sten Lundström
(v), Ulla-Britt Hagström (kd), Carl-Erik Skårman
(m), Helena Hillar Rosenqvist (mp), Rigmor
Stenmark (c), Yvonne Ångström (fp), Carina
Adolfsson (s), Ewa Thalén Finné (m) och Annelie
Enochson (kd).
Avvikande meningar
1. Den forskningsfinansierande myndighetsorganisationen
Knut Billing (m), Inga Berggren (m), Carl-Erik Skårman (m) och Ewa
Thalén Finné (m) anser att den del av bostadsutskottets yttrande som under
rubriken Ett forskningsråd för miljö, lantbruk och samhällsplanering börjar
med "Såväl propositionen" och slutar med "motionsyrkanden avstyrks" bort
ha följande lydelse:
Om Sverige skall bli det kunskapsland som regeringen säger sig vilja ska-
pa måste kunskapsutvecklingen sättas i centrum. Så är inte fallet i dag. En
kunskapsmiljö i världsklass måste byggas nedifrån. Det innebär att vi måste
börja med att reformera alltifrån grundskolan till forskarutbildningen. På
denna grund kan sedan en hållbar struktur för den statliga forskningsfinansie-
ringen skapas.
Den strategi som måste tillämpas för att nå de uppsatta målen kan sam-
manfattas i fyra utmaningar.
1. Sverige måste utveckla en grundläggande utbildning av högsta kvalitet.
2.
3. Den högre utbildningen och forskningen måste erbjudas i varierande
former.
4.
5. Utbildningen och forskningen måste anpassas till att utnyttja ny infor-
mationsteknologi.
6.
7. Den mest avancerade kunskapsutvecklingen kräver samlade insatser.
8.
För att svara mot den fjärde av dessa utmaningar - samlade insatser för den
mest avancerade kunskapsutvecklingen - bör en helt ny struktur skapas med
fem nya forskningsfinansierande institutioner. Två av dessa nya institutioner
bör få uppgifter som avser frågor om samhällsbyggandet i vid mening. Det
gäller för det första det forskningsråd för jordbruk, skogsbruk, trä och livs-
medel som bör inrättas för att stärka forskningen för några av Sveriges mest
grundläggande basnäringar. Detta nya forskningsråd bör ta över delar av den
verksamhet inom bl.a. bygg- och träteknisk forskning som BFR i dag svarar
för. För det andra gäller det den nya myndighet för teknisk och industrirelate-
rad forskning som bör tillskapas för stöd till nya teknologier inom bl.a. in-
formations- och materialteknik. Den nya myndigheten bör överta ansvaret
för huvuddelen av den verksamhet som BFR i dag svarar för. Myndighetens
insatser bör syfta till att grundforskningens resultat snabbt skall kunna föras
ut i praktisk tillämpning.
Vad utskottet nu med anslutning till motion 1999/2000:Ub25 (m) yrkande-
na 1, 5 och 6 anfört om en ny struktur för forskningsfinansieringen bör riks-
dagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande i
denna del innebär att regeringens förslag avstyrks.
2. Den forskningsfinansierande myndighetsorganisationen
Ulla-Britt Hagström (kd) och Annelie Enochson (kd) anser att den del av
bostadsutskottets yttrande som under rubriken Ett forskningsråd för miljö,
lantbruk och samhällsplanering börjar med "Såväl propositionen" och slutar
med "motionsyrkanden avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den principiella uppfattningen att dagens forskningsfinansi-
erande organisation måste reformeras. I dag är ansvarsförhållandena för olika
forskningsområden oklara, vilket innebär att helhet och överblickbarhet
saknas. Däremot tvingas utskottet konstatera att det förslag som regeringen
nu lagt fram inte löser dessa problem. Vad som erfordras är i stället en ny
myndighetsstruktur som baseras på bl.a. följande förutsättningar:
- landets lärosäten skall inkluderas,
-
- trygghet och konkurrens skall säkras när det gäller forskarnas finansiering,
-
- forskningens kvalitet och effektivitet skall gynnas.
-
För att en ny struktur skall svara mot dessa mål måste de forskningsorgan
som tillskapas ha som utgångspunkt att stödet skall avse forskning som utgår
från människans behov. Det innebär att de olika organen skall vara tvärve-
tenskapliga till sin karaktär samtidigt som det ömsesidiga samarbetet mellan
olika forskare uppmuntras.
Forskningen om samhällsplanering och om våra bostäder täcker ett brett
område som är grundläggande för hur vår vardag kommer att gestalta sig.
Det finns därför anledning att lyfta fram denna forskning Forskningen kring
vår byggda miljö bör sålunda hållas samman i en egen myndighet samtidigt
som den knyts närmare till angränsande forskningsområden. I enlighet med
förslaget i motion 1999/2000:Ub28 (kd) bör ett nytt områdesinriktat forsk-
ningsråd för samhällsplanering, bygg- och bostadsforskning samt kommuni-
kationsforskning inrättas. Det nya rådet bör bl.a. få till uppgift att stärka
genusperspektivet i forskningen och att säkra näringslivets fortsatta an-
svarstagande för forskningen.
Vad utskottet nu med anslutning till motion 1999/2000:Ub28 (kd) anfört
om principerna för myndighetsorganisationen för finansieringen av forsk-
ningen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets
ställningstagande i denna del innebär att regeringsförslaget avstyrks i sin
helhet.
3. Den forskningsfinansierande myndighetsorganisationen
Rigmor Stenmark (c) anser att den del av bostadsutskottets yttrande som
under rubriken Ett forskningsråd för miljö, lantbruk och samhällsplanering
börjar med "Såväl propositionen" och slutar med "motionsyrkanden av-
styrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den i motion 1999/2000:Ub27 (c) uttryckta uppfattningen
att regeringens förslag bör avvisas. Som framhålls i motionen talar inte minst
oklarheter kring finansieringen av verksamheten för att förslaget inte kan
genomföras. I stället bör en ny beredning inledas där såväl de politiska parti-
erna som forskningsintressenterna deltar.
Den nu förordade beredningen bör ha som utgångspunkt att reformera
forskningspolitiken som sådan. Det innebär bl.a. att forskningens inriktning
och organisation liksom sättet att stödja den måste sättas i relation till vilk
medel som kan och bör ställas till förfogande. Det är alltså inte tillräckligt
som regeringen föreslår bara genomföra organisatoriska förändringar bland
de forskningsfinansierande myndigheterna. Dessutom kan invändningar mot
den föreslagna strukturen som sådan resas. Den av regeringen föreslagna
myndighetsorganisationen skulle leda till en maktkoncentration som riskerar
att minska den framtida forskningens bredd och fortsatta utveckling. En
absolut förutsättning för en ny organisation är sålunda att bidra till en plura
lism i forskningsfinansieringen som garanterar att forskningen får en till-
räcklig bredd och djup. En ytterligare förutsättning bör dessutom vara att en
ny organisation inte får leda till minskade forskningsresurser totalt sett.
Vad utskottet nu med anslutning till motion 1999/2000:Ub27 (c) yrkande 1
anfört om principerna för myndighetsorganisationen för finansieringen av
forskningen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskot-
tets ställningstagande i denna del innebär att regeringsförslaget avstyrks i si
helhet.
4. Den forskningsfinansierande myndighetsorganisationen
Yvonne Ångström (fp) anser att den del av bostadsutskottets yttrande som
under rubriken Ett forskningsråd för miljö, lantbruk och samhällsplanering
börjar med "Såväl propositionen" och slutar med "motionsyrkanden av-
styrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion 1999/2000:Ub26 (fp) om att forsk-
ningens kvalitet inte i första hand beror på organisatoriska förändringar för
de finansierande myndigheterna. En fri och obunden forskning förutsätter
först och främst en utbildning och ett utbildningsväsen som på olika sätt
stimulerar framväxten av en forskning med både bredd och djup. Avgörande
för forskningens framtid är därför i första hand vilka ekonomiska medel som
kan ställas till förfogande och hur forskningens frihet kan garanteras. Först
när dessa två frågor har besvarats kan frågan om myndighetsorganisationen
för forskningsfinansieringen lösas.
Det nu anförda leder utskottet till uppfattningen att regeringens förslag bör
avvisas. I stället bör en ny beredning inledas där utgångspunkten är att den
forskningsfinansierande strukturen skall ses i ett större forskningspolitiskt
sammanhang. En grund bör sålunda läggas där självständiga och stimuleran-
de forskningsmiljöer skapas. Först därefter bör frågan om hur den forsk-
ningsfinansierande myndighetsorganisationen skall se ut tas upp till pröv-
ning. Denna struktur kan alltså inte ses isolerad från forskningen som sådan.
Det innebär bl.a. att också myndighetsorganisationen skall garantera att
forskningens frihet inte sätts i fara och att den inte leder till en politisk s
ning av vilka forskningsinsatser som bör åtnjuta samhällets stöd.
Vad utskottet nu med anslutning till motion 1999/2000:Ub26 (fp) yrkande 1
anfört om principerna för myndighetsorganisationen för finansieringen av
forskningen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskot-
tets ställningstagande i denna del innebär att regeringsförslaget avstyrks i si
helhet.