Socialförsäkringsutskottets betänkande
1999/2000:SFU02

Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

Innehåll

1999/2000


SfU2


Sammanfattning
Utskottet     behandlar     i    detta    betänkande
budgetpropositionen  1999/2000:1   utgiftsområde   8
Invandrare  och  flyktingar  samt  motioner  som rör
anslagen  eller närliggande frågor. Vidare behandlas
regeringens  skrivelse  1999/2000:3   Migration  och
asylpolitik, avsnitt 7 Mottagande av asylsökande och
flyktingar,  samt motioner om asylbidrag, hälso- och
sjukvård för asylsökande  m.fl.  och  det  kommunala
flyktingmottagandet.


Utskottet  tillstyrker  propositionen och avstyrker
samtliga  motioner.  Utskottet  föreslår  också  att
riksdagen lägger regeringens  skrivelse i berörd del
till handlingarna.


Till betänkandet har fogats tio  reservationer  och
fem särskilda yttranden


Propositionen
Regeringen    har    i    proposition    1999/2000:1
Budgetpropositionen   för   år   2000,  i  volym  4,
utgiftsområde 8, föreslagit att riksdagen


1. godkänner de föreslagna riktlinjerna  om statlig
ersättning  till  kommuner  och landsting för  vissa
utlänningar (avsnitt 3.5),


2.   godkänner   de  föreslagna  riktlinjerna   för
fördelning   av  statsbidrag   till   organisationer
verksamma inom integrationsområdet (avsnitt 4.6),


3. godkänner  vad regeringen föreslår om ändring av
den   statliga  ersättningen   till   kommuner   för
flyktingmottagande (avsnitt 4.6),


4. godkänner  att  under  år  2000  lån  tas  upp i
Riksgäldskontoret   för   det  samlade  behovet  för
hemutrustningslån till ett belopp av högst 1 400 000
000 kr (avsnitt 4.6),


5.  för  budgetåret  2000  anvisar  anslagen  under
utgiftsområde  8  Invandrare och  flyktingar  enligt
följande uppställning:


- A 1 Statens invandrarverk;  ramanslag; 449 877 000
kr,




- A 2 Mottagande av asylsökande;  ramanslag;  1  175
600 000 kr,




-  A  3 Migrationspolitiska åtgärder; ramanslag; 321
589 000 kr,




- A 4 Utlänningsnämnden; ramanslag; 69 628 000 kr,


-  A  5  Offentligt   biträde  i  utlänningsärenden;
ramanslag;


73 338 000 kr,




- A 6 Utresor för avvisade  och utvisade; ramanslag;
74 531 000 kr,




- B 1 Integrationsverket; ramanslag; 82 580 000 kr,




-  B  2  Utvecklingsinsatser  i storstadsregionerna;
ramanslag; 260 000 000 kr,




- B 3 Integrationsåtgärder; ramanslag;  37  742  000
kr,




-  B  4  Kommunersättningar  vid flyktingmottagande;
ramanslag;




2 301 404 000 kr,




- B 5 Hemutrustningslån; ramanslag; 37 965 000 kr,




-  B  6  Ombudsmannen  mot  etnisk   diskriminering;
ramanslag;




8 308 000 kr,




- C 1 Åtgärder för nationella minoriteter; 8 000 000
kr.




Skrivelse 1999/2000:3




Regeringen  har till riksdagen överlämnat  skrivelse
1999/2000:3 Migration och asylpolitik.


Skrivelsen behandlas  såvitt  avser  avsnitt   7  i
detta   betänkande   och   i  övrigt  i  ett  senare
betänkande.


Motionerna
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1999




1999/2000:Sf606  av  Ragnwi  Marcelind  och  Ingemar
Vänerlöv  (kd)  vari  yrkas  att riksdagen  som  sin
mening  ger  regeringen till känna  vad  i  motionen
anförts om att likhetsprincipen skall gälla.


1999/2000:Sf619  av  Kalle  Larsson  m.fl.  (v) vari
yrkas   att   riksdagen   hos  regeringen  begär  en
utredning   om   reglerna   för   utskrivning   från
Invandrarverket  i  enlighet  med  vad   i  motionen
anförts.




1999/2000:Sf623   av   Paavo   Vallius   och   Nikos
Papadopoulos (s) vari yrkas


2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i motionen anförts om organisationer för
etniska och språkliga  grupper  som  sakkunniga  för
sina respektive grupper.


1999/2000:Sf626  av  Ulf  Björklund  m.fl. (kd) vari
yrkas


2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att skapa incitament
för   företagsetablering   och   sysselsättning    i
miljonprogramsområdena,


3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna   vad   i   motionen  anförts  om  behovet  av
varierande bostads- och befolkningssammansättning så
att  kontakten mellan  generationer,  nationaliteter
och yrkesgrupper blir naturlig och självklar,


5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen anförts om Barnombudsmannens
begäran att regeringen ger Invandrarverket i uppdrag
att särskilt se  över  villkoren  för de asylsökande
barnen i eget boende.


1999/2000:Sf628 av Kerstin-Maria Stalin  m.fl.  (mp)
vari yrkas


10.  att  riksdagen  som  sin mening ger regeringen
till   känna   vad   i  motionen  anförts   om   att
flyktingkvoten skall användas till det den är avsedd
för,


1999/2000:Sf629 av Eva  Johansson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening  ger  regeringen till känna
vad  i  motionen  anförts  om asylsökande  familjers
bostadssituation.




1999/2000:Sf630 av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich
(s)  vari yrkas att riksdagen  som  sin  mening  ger
regeringen  till  känna  vad  i  motionen anförts om
asylsökandes boendesituation.




1999/2000:Sf634 av Birgitta Carlsson  m.fl. (c) vari
yrkas   att  riksdagen  med  följande  ändringar   i
förhållande  till regeringens förslag för budgetåret
2000   anvisar  anslagen   under   utgiftsområde   8
Invandrare  och  flyktingar  enligt  uppställning  i
motionen.




1999/2000:Sf637  av  Lennart  Daléus  m.fl. (c) vari
yrkas


17. att riksdagen hos regeringen begär  förslag  om
lagstiftning för ekonomiska utvecklingszoner,


1999/2000:Sf638  av  Margit  Gennser  m.fl. (m) vari
yrkas


1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna   vad   i  motionen  anförts  om  åtgärder   i
invandrartäta bostadsområden,


2. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag
att anslå medel till anslag B 2 Särskilda insatser i
utsatta  bostadsområden   i  enlighet  med  vad  som
anförts i motionen.


1999/2000:Sf639  av  Fanny Rizell  m.fl.  (kd)  vari
yrkas


8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad i motionen anförts  om  den  oregelbundna
medelstillsdelningen till Invandrarverket,


13. att  riksdagen  som  sin  mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts  om  mottagande av
akuta   flyktingströmmar   utan   att  det  påverkar
flyktingkvoten,


14.  att  riksdagen  som sin mening ger  regeringen
till känna vad i motionen anförts om flyktingpeng,


19.  att  riksdagen  med   följande   ändringar   i
förhållande  till regerings förslag anvisar anslagen
för budgetåret 2000 under utgiftsområde 8 Invandrare
och flyktingar enligt uppställning i motionen.


1999/2000:Sf640 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas


3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om introduktionen,


8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna   vad  i  motionen   anförts   om   att   DO:s
befogenheter och resurser ökas,


19. att  riksdagen  som  sin  mening ger regeringen
till  känna  vad i motionen anförts  om  segregerade
bostadsområden,


22. att riksdagen  som  sin  mening  ger regeringen
till   känna   vad   i   motionen   anförts  om  att
Integrationsverket  skall anslå medel  till  DO  och
Invandrartidningen.


1999/2000:Bo231 av Eskil  Erlandsson  m.fl. (c) vari
yrkas


10.  att  riksdagen  som  sin mening ger regeringen
till    känna    vad    i   motionen   anförts    om
arbetsgivaravgifterna i vissa förortsområden.


1999/2000:Fi212 av Lars Leijonborg  m.fl.  (fp) vari
yrkas


14. (del) att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar
anslagen   under   utgiftsområde  8  Invandrare  och
flyktingar, utgiftsområde  10 Ekonomisk trygghet vid
sjukdom  och handikapp, utgiftsområde  11  Ekonomisk
trygghet  vid   ålderdom   samt   utgiftsområde   12
Ekonomisk  trygghet  för  familjer  och  barn enligt
uppställningen i motionen.


1999/2000:Fi610  av  Karin Pilsäter m.fl. (fp)  vari
yrkas


8. att riksdagen för budgetåret 2000, för särskilda
insatser i utsatta områden  (utgiftsområde  8, B 2),
anvisar 200 miljoner kronor mindre än vad regeringen
föreslagit eller således 60 miljoner kronor.


1999/2000:L430 av Anita Johansson (s) vari yrkas


3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna      vad     i     motionen     anförts     om
Diskrimineringsombudsmannens uppgifter.


1999/2000:So324  av  Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp)
vari yrkas


2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen anförts  om  att  regeringen
fortlöpande  följer   upp   och  redovisar  huruvida
statens  ersättningar täcker landstingens  kostnader
för vård som ges till asylsökande och att denna vård
fullt  ut  är   tillfredsställande   i   personernas
livsperspektiv.


Utskottet
Utgiftsområde 8




Utgiftsområdet omfattar migrationspolitik med frågor
rörande flyktingpolitik, invandringen till  Sverige,
mottagande  av  asylsökande,  utlänningars rätt  att
vistas  här  samt internationellt  arbete  inom  det
migrationspolitiska området.


Utgiftsområdet  omfattar vidare integrationspolitik
med frågor om invandrares  introduktion  i  Sverige,
ersättning   till   kommunerna   för  mottagande  av
flyktingar,   åtgärder  mot  etnisk  diskriminering,
främlingsfientlighet  och  rasism  samt insatser för
att främja utvecklingen i utsatta storstadsområden.


Fr.o.m.  år  2000  omfattar  utgiftsområdet   också
insatser för nationella minoriteter.




Rambeslut




Riksdagen har i enlighet med regeringens förslag för
budgetåret 2000 fastställt ramen för utgiftsområde 8
till  4  900  562 000 kr (bet. 1999/2000:FiU1, rskr.
1999/2000:28).




Propositionen




Målen för migrationspolitiken  är  att verka för att
migration till och från vårt land kan  ske i ordnade
former,  att  värna  asylrätten och att upprätthålla
den    reglerade   invandringen.    Därtill    skall
verksamheten präglas av rättssäkerhet, humanitet och
respekt för individens mänskliga rättigheter.


Integrationspolitikens  mål är lika rättigheter och
möjligheter för alla oavsett  etnisk  och  kulturell
bakgrund,   en   samhällsgemenskap   med  samhällets
mångfald  som  grund samt en samhällsutveckling  som
kännetecknas av  ömsesidig  respekt och tolerans och
som alla oavsett bakgrund skall vara delaktiga i och
medansvariga för.


Minoritetspolitiken   skall   enligt    regeringens
bedömning  i  den  minoritetspolitiska propositionen
(prop. 1998/99:143)  inriktas  på  att  ge skydd och
stöd   för   de  nationella  minoriteterna  och   de
historiska minoritetsspråken.


I förhållande  till de migrationspolitiska målen är
enligt      regeringen       utvecklingen       inom
migrationsområdet  positiv. EU-samarbetet ger utslag
genom   bättre   ansvarsfördelning.    Vidare    har
handläggningstiderna      minskat      något     och
rättssäkerheten och humaniteten stärkts.  Emellertid
kvarstår de långa väntetiderna som ett av de största
problemen.  De  långa väntetiderna är ett humanitärt
problem för den enskilde  men  även  ett  ekonomiskt
problem. Åtgärder skall enligt regeringen vidtas  så
att    Invandrarverkets    och    Utlänningsnämndens
handläggningstider kan förkortas.


Enligt   vad   som   anges   i   propositionen   är
utvecklingen    inom    integrationsområdet     inte
tillfredsställande  i  förhållande  till  målen. Den
etniska  och  sociala  segregationen  är fortfarande
stor. Insatser sker visserligen inom en  mängd olika
samhällsområden för att vända utvecklingen  men  det
behövs  enligt  regeringen  ytterligare insatser för
att   den  etniska  och  kulturella   mångfalden   i
samhället  skall  tillvaratas.  Staten  bör  vara en
förebild  i detta arbete och ett åtgärdsprogram  för
att  integrationsperspektivet  skall  genomsyra  den
allmänna  politiken skall därför genomföras under år
2000.  Därtill   sker   insatser   för   att   bryta
segregationen  och för att motverka diskrimineringen
på arbetsmarknaden.  Möjligheterna  att  få  svenskt
medborgarskap har stor betydelse för integrationen i
det  svenska  samhället. Enligt propositionen bereds
för närvarande  ett  utredningsförslag om reformerad
medborgarskapslagstiftning inom Regeringskansliet.


I stor utsträckning är  det  händelser  i omvärlden
som    påverkar   det   ekonomiska   utfallet   inom
utgiftsområdet.   Genom  händelserna  i  Kosovo  har
kostnaderna  blivit   större   än   beräknat.  Denna
utveckling väntas enligt regeringen fortsätta  under
år   2000   då   antalet   personer  registrerade  i
mottagandesystemet kommer att  vara  fortsatt stort.
Anledningen är det stora antal personer  från Kosovo
som  med  stöd  av  den  s.k. massflyktsförordningen
(1999:209)          beviljats         tidsbegränsade
uppehållstillstånd t.o.m.  utgången  av  april 2000.
För budgetåret 2000 beräknar regeringen att  15  700
flyktingar  kommer  att  tas  emot  i kommunerna och
berättiga dessa till statlig ersättning.


Regeringen föreslår följande medelsanvisning.




A 1 Statens invandrarverk




Statens invandrarverk är central utlänningsmyndighet
och   ansvarar   för  utlännings-,  invandrar-   och
medborgarskapsfrågor   i   den   mån  frågorna  inte
handläggs av någon annan myndighet.  Invandrarverket
skall  utreda  och  pröva  ansökningar om  visering,
uppehålls-  och arbetstillstånd,  flyktingförklaring
och  resedokument  samt  om  svenskt  medborgarskap.
Verket  svarar  också för mottagande av asylsökande,
överföring  och mottagande  av  organiserat  uttagna
flyktingar samt  har  ansvar  för de utlänningar som
tas  i  förvar  enligt  utlänningslagen   (1989:529)
liksom för förvarslokalerna.


Enligt  regeringens  bedömning  bör Invandrarverket
vara dimensionerat för att under år  2000  pröva 170
000   tillstånds-   och   viseringsärenden,  45  000
medborgarskapsärenden samt  av  beredskapsskäl ha en
kapacitet att ta emot 18 000 asylsökande  och  pröva
deras ärenden.


För att ytterligare få ner handläggningstiderna och
de   långa   väntetiderna   anser   regeringen   att
Invandrarverkets  förvaltningsanslag  bör utökas med
24  miljoner  kronor år 2000. Medlen skall  användas
för handläggning  av  utvisningsärenden för personer
från provinsen Kosovo men  ett  särskilt  mål är att
även äldre ärenden skall avgöras.


Vidare  skall väntetiden för utflyttning till  egen
bostad  förkortas   för   personer   som  vistas  på
Invandrarverkets anläggningar när de beviljas  uppe-
hållstillstånd.     Regeringen    avser    att    ge
Invandrarverket och Integrationsverket ett gemensamt
uppdrag att se över rutiner  och samarbetsformer för
att effektivisera detta arbete.


För   budgetåret  2000  föreslår   regeringen   ett
ramanslag på 449 887 000 kr.




A 2 Mottagande av asylsökande




Anslaget  finansierar mottagandet av asylsökande och
vissa       personer        med       tidsbegränsade
uppehållstillstånd.  Vidare finansieras  kostnaderna
för   utlänningar  som  tagits   i   förvar   enligt
utlänningslagen  samt ersättning till kommunerna för
den ersättning som  ges till vissa andra utlänningar
än  asylsökande  medan   de   väntar  på  beslut  om
uppehållstillstånd.


I  början  av  år  1999  var  antalet  registrerade
personer  i  mottagandesystemet  ca   14   600.  Vid
utgången  av år 1999 beräknas att ca 19 700 personer
kommer att  finnas  i mottagandesystemet för att vid
utgången av år 2000 ha minskat till 11 700 personer.
Den genomsnittliga beläggningen under år 2000 bedöms
uppgå till ca 15 700 personer och dygnskostnaden per
person beräknas till 195 kr.


Enligt   vad   som  anges   i   propositionen   har
Utlänningsnämnden  under våren 1999 beslutat att med
stöd av 2 kap. 5 b §  utlänningslagen (UtlL) bevilja
tidsbegränsade uppehållstillstånd  till medborgare i
Förbundsrepubliken Jugoslavien. Dessa  personer hade
före den 15 april 1999, då regeringen utfärdade  den
s.k. massflyktsförordningen, meddelats ett beslut om
avvisning  eller utvisning som vunnit laga kraft och
därefter   inkommit    med    en   ny   ansökan   om
uppehållstillstånd till nämnden. Totalt sett rör det
sig   om   ett   begränsat   antal  personer,   inte
överstigande 300.


För    personer    som    beviljas   tidsbegränsade
uppehållstillstånd med stöd  av  2  kap.  4 a § UtlL
gäller   bestämmelserna   i   lagen   (1994:137)  om
mottagande     av     asylsökande    m.fl.    (LMA).
Invandrarverket är ansvarig myndighet.


De utlänningar som med  stöd  av  2 kap. 5 b § UtlL
beviljats tidsbegränsade uppehållstillstånd omfattas
inte  av  bestämmelserna  i  LMA.  Ansvaret  övergår
därmed  från Invandrarverket till kommunerna,  vilka
enligt socialtjänstlagen (1980:620) har det yttersta
ansvaret  för  utlänningen. Kommunerna har inte rätt
till   statlig   ersättning    enligt   förordningen
(1990:927) om statlig ersättning till kommunerna för
flyktingmottagande     m.m.     då    tidsbegränsade
uppehållstillstånd som understiger  ett  år inte kan
ligga  till  grund  för  folkbokföring.  Inte heller
landstingen  har  rätt  till statlig ersättning  för
akut hälso- och sjukvård  samt  tandvård  eller  för
sådan hälso- och sjukvård samt tandvård som inte kan
anstå  m.m.  och  som  enligt en överenskommelse med
Landstingsförbundet lämnas  till  de utlänningar som
omfattas av LMA.


Regeringen   anser   att  de  kommuner  där   dessa
utlänningar  vistas bör  kunna  få  ersättning  från
staten för vissa  insatser  enligt socialtjänstlagen
för tolkkostnader samt för vissa  skolkostnader  för
barn   och  ungdomar  under  19  år.  Därutöver  bör
ersättning   lämnas   till   landstingen  för  vissa
sjukvårdskostnader.


Mot bakgrund härav föreslås i  propositionen att en
tillfällig  statlig  ersättning  till  kommuner  och
landsting för kostnader för vissa  utlänningar skall
införas.  Ersättningen  skall  avse  kostnader   för
medborgare  i  Förbundsrepubliken  Jugoslavien,  som
kommer  från  provinsen  Kosovo  och  som  beviljats
tidsbegränsade uppehållstillstånd med stöd av 2 kap.
5 b § UtlL. Den statliga ersättningen skall beslutas
och administreras av Invandrarverket.


De  nya  bestämmelserna  skall träda i kraft den  1
januari 2000 och tillämpas  även  för  kostnader som
uppkommit  under år 1999. Bestämmelserna  avses  bli
tidsbegränsade  och  gälla  till  utgången  av april
månad 2001.


Regeringen   föreslår   för   budgetåret  1999  ett
ramanslag på 1 175 600 000 kr.




A 3 Migrationspolitiska åtgärder




Under  anslaget finansieras systemet  för  kollektiv
överföring  av flyktingar genom s.k. flyktingkvoter.
Staten betalar  ut  ersättning  till de kommuner som
tar   emot   dessa   flyktingar.   Av   medlen   för
kvotflyktingar  genomförs  även  vissa hjälpinsatser
för flyktingar utanför Sverige.


Staten ger även bidrag till åtgärder  för frivillig
återvandring  av  personer  som  efter att ha  varit
bosatta  i  Sverige under längre eller  kortare  tid
väljer att återvandra till sitt ursprungliga hemland
eller  till  annat  bosättningsland.  Anhöriga  till
flyktingar i Sverige  kan  få bidrag till resan hit.
Medel   anvisas   även   för   att   bekosta   vissa
migrationspolitiska projekt och Sveriges  deltagande
i  internationellt  samarbete. Likaså anvisas  medel
från  detta  anslag  till   Svenska   Röda   korsets
efterforskningsverksamhet.


Anslagsmedel    för    budgetåret    1999   har   i
statsbudgeten    anvisats    för    överföring    av
kvotflyktingar  och mottagande av dessa i kommunerna
samt alternativa  insatser  och åtgärder motsvarande
kostnader  för  1  840 överförda  flyktingar.  Under
första halvåret 1999 har 211 personer överförts till
Sverige. Därutöver har  anslagsmedel använts för att
möjliggöra  en  överföring  av  3 865  medborgare  i
Förbundsrepubliken  Jugoslavien, som fördrivits från
provinsen Kosovo och  som  haft behov av tillfälligt
skydd i Sverige.


Regeringen  anser  att anslagsmedlen  för  år  2000
avseende  mottagande av  kvotflyktingar  liksom  för
innevarande år bör få användas med viss flexibilitet
och  motsvara   kostnaderna   för  1  840  överförda
flyktingar.  Som exempel på denna  flexibilitet  kan
nämnas  att ca  5  miljoner  kronor  under  år  1999
reserverats för att bekosta medicinska insatser.


Enligt vad  som  anges i propositionen kommer många
personer som omfattats av massflyktsförordningen att
vilja återvända till  Kosovoprovinsen under år 2000.
Denna grupp har enligt  förordningen (1999:707) rätt
till  bidrag till återvändandet  samt  reskostnader.
Regeringen anser att anslaget för år 2000 bör utökas
med 15 miljoner kronor för detta ändamål.


Regeringen   föreslår   för   budgetåret  2000  ett
ramanslag på 321 589 000 kr.




A 4 Utlänningsnämnden




Utlänningsnämnden prövar överklaganden av beslut som
fattats  av Invandrarverket i fråga  om  avvisningar
och     utvisningar      samt     ansökningar     om
uppehållstillstånd,              flyktingförklaring,
resedokument, svenskt medborgarskap  och  offentliga
biträden  i  utlänningsärenden. Nämnden prövar  även
s.k. nya ansökningar om uppehållstillstånd.


Som  en följd  av  regeringens  förslag  att  utöka
Invandrarverkets   förvaltningsanslag   bör   enligt
regeringen   Utlänningsnämndens   förvaltningsanslag
utökas med 6 miljoner kronor år 2000.


Regeringen   föreslår  för  budgetåret   2000   ett
ramanslag på 69 628 000 kr.




A 5 Offentligt biträde i utlänningsärenden




Från anslaget bekostas  de  offentliga  biträden som
förordnas  enligt 11 kap. UtlL och lagen (1996:1620)
om offentligt biträde.


Antalet avgjorda ärenden är den faktor som påverkar
anslaget mest. Enligt aktuella prognoser för år 1999
förväntas Invandrarverket  avgöra fler grund-ärenden
än vad som tidigare beräknats.  Anslaget  har enligt
propositionen  anpassats till antagandet om  antalet
avgjorda ärenden under budgetåret 2000.


Regeringen  föreslår   för   budgetåret   2000  ett
ramanslag på 73 338 000 kr.




A 6 Utresor för avvisade och utvisade




Från  anslaget  finansieras  resor ut ur landet  för
utlänningar  som  avvisats  eller   utvisats  enligt
beslut   av   regeringen,   Invandrarverket    eller
Utlänningsnämnden   eller   polisen   med   stöd  av
utlänningslagen.


Sedan   den  1  januari  1999  har  Invandrarverket
huvudansvaret  för  att  verkställa  avvisnings- och
utvisningsbeslut.   Kriminalvårdens  transporttjänst
organiserar   på   polisens    uppdrag   resor   för
verkställighet   av   beslut   som   Invandrarverket
överlämnat  till polisen samt för verkställighet  av
beslut om avvisning som polisen fattat.


Antalet personer  som  transporterades ut ur landet
var 4 043 år 1998, vilket  var  en  höjning med 30 %
jämfört med år 1997. Avvisningar med  tillämpning av
den  s.k. Dublinkonventionen har stått för  en  stor
del av  ökningen. De flesta av dessa beslut har rört
avvisningar till Tyskland och Danmark.


I  propositionen   uppges   att   ett  stort  antal
avvisnings-     och    utvisningsbeslut    förväntas
verkställas under år 2000.


Regeringen  föreslår   för   budgetåret   2000  ett
ramanslag på 74 531 000 kr.




B 1 Integrationsverket




Integrationsverket är sedan den 1 juni 1998  central
förvaltningsmyndighet för integrationsfrågor. Verket
har     ett     övergripande    ansvar    för    att
integrationspolitiska  mål och synsätt får genomslag
på  olika  samhällsområden   samt   för  att  aktivt
stimulera  integrationsprocesserna  i samhället.  En
central  uppgift  för myndigheten är att  följa  och
utvärdera  samhällsutvecklingen   mot   bakgrund  av
samhällets etniska och kulturella mångfald.


Enligt   vad   som   anges   i   propositionen  har
Integrationsverket    i   huvudsak   bedrivit    sin
verksamhet i enlighet med de av regeringen fastlagda
riktlinjerna.  Alla  verksamhetsmål  har  dock  inte
uppnåtts på grund av att verksamheten har byggts upp
successivt.


Regeringen bedömer att  Integrationsverket  nu  har
kommit   så   långt  i  sin  etableringsprocess  att
verksamheten   kan   bedrivas   enligt   regeringens
riktlinjer och att  verksamhetsmålen för år 1999 bör
kunna uppnås.


För personer som vistas  på statlig förläggning när
de beviljas uppehållstillstånd  skall väntetiden för
utflyttning  till  egen  bostad  förkortas.   Därför
kommer   som  redan  nämnts  Integrationsverket  och
Invandrarverket  att få ett gemensamt uppdrag att se
över   rutiner   och   samarbetsformer    för    att
effektivisera detta arbete.


Regeringen   föreslår   för   budgetåret  2000  ett
ramanslag på 82 580 000 kr.




B 2 Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna




Från  anslaget  finansieras särskilda  insatser  som
skall  främja  utveckligen   i  storstadsregionernas
utsatta   bostadsområden  samt  bostadsområden   med
likartad situation.  Anslaget benämns för närvarande
Särskilda   insatser   i   utsatta   bostadsområden.
Eftersom anslaget i första hand  skall  ses  som ett
stöd för storstadsregionerna bör det enligt vad  som
anges  i  propositionen  fr.o.m.  år  2000  benämnas
Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna.


Under   åren  1995-1998  avsattes  medel,  de  s.k.
Blommanpengarna,     för     insatser     i    vissa
bostadsområden. Integrationsverket har i uppdrag att
utvärdera dessa insatser och skall senast i  juni år
2000  slutredovisa  uppdraget.  Åtgärderna  som  har
startat  med  hjälp  av Blommanpengarna skall enligt
propositionen  införlivas   i   den  nya  nationella
storstadspolitiken.


Riksdagen  beslutade  under  år  1998  om  mål  och
inriktning  för  den  nationella  storstadspolitiken
(prop.   1997/98:165,   bet.   1998/99:AU2,    rskr.
1998/99:34).  Målen  för  det  nya politikområdet är
dels att ge storstadsregionerna goda förutsättningar
för långsiktigt hållbar tillväxt  och  därmed  kunna
bidra  till  att  nya  arbetstillfällen skapas såväl
inom  storstadsregionerna  som  i  övriga  delar  av
landet,  dels  att  bryta  den  sociala, etniska och
diskriminerande  segregationen i storstadsregionerna
och  därmed  verka  för   jämlika   och   jämställda
levnadsvillkor för storstädernas invånare.


Under  våren  1999 tillsattes Storstadsdelegationen
för  att  utveckla   och   samordna  den  nationella
storstadspolitiken.  Medel har  aviserats  för  åren
1999-2002.     Inledningsvis     inriktas     enligt
propositionen  delegationens  arbete  på  att  kunna
teckna lokala utvecklingsavtal med sju kommuner.


I storstadspropositionen  angavs vilka kommuner som
kan  vara  aktuella för utvecklingsavtal.  Dessa  är
Botkyrka,  Göteborg,   Haninge,   Huddinge,   Malmö,
Stockholm  och  Södertälje. Samtliga har anmält sitt
intresse av att teckna  avtal  om insatser i ett 20-
tal  bostadsområden.  Av  stor  betydelse   i  detta
sammanhang är enligt regeringen långsiktigheten  och
att  arbetet redan nu bedrivs på ett sådant sätt att
det finns  möjligheter att införliva det i kommunens
ordinarie verksamheter under och efter perioden.


För år 1999  finns  sammanlagt  357 miljoner kronor
disponibla för storstadspolitiska  insatser. Förutom
anslaget  B  2  om 142 miljoner kronor  finns  medel
avsatta    inom    andra    utgiftsområden.    Under
utgiftsområde        16        Utbildning        och
universitetsforskning   finns  75  miljoner   kronor
avsatta  för  förskoleverksamhet   med  satsning  på
svenska   språket   och   25  miljoner  kronor   för
språkutveckling  i skolan. Vidare  har  10  miljoner
kronor anvisats för  anskaffning  av  praktikplatser
till  arbetslösa invandrare och sfi-studerande.  För
att stimulera rekrytering av lågutbildade vuxna till
Kunskapslyftet  har  5  miljoner kronor reserverats.
Under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad  och  arbetsliv
har beräknats 100 miljoner kronor för otraditionella
insatser på arbetsmarknaden.


Slutligen  föreslås ytterligare 45 miljoner  kronor
som engångssatsning  för  år 2000 inom utgiftsområde
16  Utbildning  och  universitetsforskning.   Medlen
skall    fördelas   inom   ramen   för   de   lokala
utvecklingsavtalen   för  t.ex.  läxläsnings-  eller
utbytesinsatser inom förskola och skola.


Medel för storstadspolitiska  insatser är som redan
nämnts  aviserade till och med år  2002.  Regeringen
avser att överväga eventuella ytterligare satsningar
i storstadsregionerna.


Regeringen   föreslår   för   budgetåret  2000  ett
ramanslag på 260 000 000 kr.




B 3 Integrationsåtgärder




Anslaget   används   för  åtgärder  som   stimulerar
integrationsprocesserna    i   samhället   och   som
förebygger     och     motverkar     diskriminering,
främlingsfientlighet   och  rasism.  Från   anslaget
betalas    också    ut    stöd   till    invandrares
riksorganisationer  samt  till   samarbetsorgan  för
sådana organisationer.


Stödet till organisationer bildade  på etnisk grund
bör   enligt   regeringen   anpassas  till  de   nya
integrationspolitiska  målen  men   också  till  den
utveckling   som   skett   av   stödet   till  andra
folkrörelser.


I  propositionen  föreslås  att  riktlinjerna   för
statsbidrag  till  organisationer  bildade på etnisk
grund   och  andra  organisationer  verksamma   inom
integrationsområdet   skall   ändras.  Statsbidraget
skall bestå av organisations- och  verksamhetsbidrag
samt  projektbidrag.  Målgruppen  för organisations-
och   verksamhetsbidrag   bör   vara  organisationer
bildade   på  etnisk  grund  och  för  projektbidrag
samtliga organisationer  som  är  verksamma inom det
integrationspolitiska området.


Organisationsbidraget,  som  i huvudsak  bygger  på
medlemsstorleken,    bör   enligt   regeringen    ge
organisationer   bildade   på   etnisk   grund   ett
nödvändigt    stöd   för    kanslifunktioner    m.m.
Verksamhetsbidraget   bör  ge  dessa  organisationer
möjligheter   att   bedriva    en   mer   utåtriktad
integrationsverksamhet. Detta bidrag bör knytas till
vissa angivna insatsområden som har betydelse för de
integrationspolitiska   målen  t.ex.   introduktion,
information,  arbetsliv,  utbildning,   språk   m.m.
Projektbidraget  bör  ge  de  organisationer  som är
verksamma  inom  det  integrationspolitiska  området
möjligheter  att  få stöd till integrationspolitiska
projekt på de insatsområden som skall prioriteras.


De  kriterier  som  skall   ligga  till  grund  för
bidragsgivningen  skall  anpassas   till  målen  för
integrationspolitiken    och    kraven    på    ökad
resultatstyrning.  Statsbidraget skall administreras
och   beslutas   av   Integrationsverket.   De   nya
riktlinjerna skall införas  stegvis  från och med år
2000 och vara fullt genomförda år 2003.


Regeringen   föreslår   för  budgetåret  2000   ett
ramanslag på 37 742 000 kr.




B 4 Kommunersättningar för flyktingmottagande




Från  anslaget utbetalas statsbidrag  till  kommuner
och  landsting   enligt   förordningen   om  statlig
ersättning för flyktingmottagande m.m.


Enligt   vad   som  anges  i  propositionen  syftar
verksamheten till att lämna sådan statlig ersättning
till    kommuner    att    deras    kostnader    för
flyktingmottagande täcks.  Utbetalningsreglerna  för
den       dominerande       ersättningsformen      -
schablonersättning  - gör att  sådana  utbetalningar
sträcker   sig   över   flera    år.    Ett    stort
kommunmottagande  mot  slutet  av  ett  visst år kan
därför ge liten anslagseffekt för just det året, men
leda  till  stora  utbetalningar  under  de följande
åren.     Detta    försvårar    enligt    regeringen
möjligheterna   att   beräkna   anslaget,   eftersom
antagandena  om  kommunmottagandet  måste  göras  på
månadsnivå.


Antalet  kommunmottagna  flyktingar har enligt  vad
som  anges i propositionen varierat  kraftigt  under
åren och  beror ytterst på händelser i omvärlden. Av
betydelse för  ersättningsutbetalningarna  är  bl.a.
andelen   barn   eller   åldringar   och   om  vissa
flyktinggrupper har stor flyttningsbenägenhet.


Under  år  1998  togs  11  900  flyktingar  emot  i
kommunerna. År 1999 väntas 9 900 flyktingar tas emot
i  kommunerna, vilket är ett mindre antal än vad som
antogs  i  början  av  året. De kosovoflyktingar som
tillfälligt överförts till Sverige under år 1999 och
beviljats  tidsbegränsade  uppehållstillstånd  ingår
inte i det kommunala  flyktingmottagande som ersätts
med statliga bidrag. Bl.a.  har  Kosovokrisen  gjort
att    många    blivit   kvar   i   Invandrarverkets
mottagningssystem  för  asylsökande. Invandrarverket
och Utlänningsnämnden förväntas  nu  fatta ett stort
antal  beslut om uppehållstillstånd som  leder  till
kraftigt   ökande   kommunmottagande   år  2000  och
regeringen beräknar att 15 700 personer  kommer  att
tas emot i kommunerna.


Enligt  propositionen kommer Integrationsverket att
i samarbete  med  Kommunförbundet  göra en fördjupad
analys  av  kommunernas kostnader och  intäkter  för
flyktingmottagandet.


Enligt vad som anges i propositionen kan kommunerna
få ersättning  för vissa kostnader för barn under 18
år som omfattas  av  3  §  förordningen  om  statlig
ersättning   för  flyktingmottagande  m.m.  och  som
kommit till Sverige  utan  vårdnadshavare. Bl.a. kan
ersättning ges för den vård  i  annat hem än barnets
eget  som  ges  med stöd av socialtjänstlagen  eller
lagen (1990:52) med  särskilda  bestämmelser om vård
av   unga.   Ersättning  lämnas  för  den   faktiska
vårdkostnaden  från  den  dag barnet har placerats i
ett     grupphem     eller    familjehem.     Enligt
Integrationsverket är  det  svårt  att  på  kort tid
hitta  grupphem  och  familjehem  som  vill  ta emot
flyktingbarn.  Detta  kan innebära att barnen ibland
blir  kvar på Invandrarverkets  förläggningar  eller
grupphem   långt   efter   att  de  fått  beslut  om
uppehållstillstånd.


Regeringen anser att det är  viktigt att kommunerna
har en viss beredskap att ta emot barn som placerats
med  stöd  av  socialtjänstlagen  eller   lagen  med
särskilda  bestämmelser  om vård av unga. Regeringen
föreslår därför att en kommun skall kunna få statlig
ersättning  för  skäliga  kostnader  för  att  kunna
upprätthålla en viss beredskap  för  vårdinsatser  i
annat  hem  än  barnets  som  ges med stöd av nämnda
lagar.


Regeringen   föreslår  för  budgetåret   2000   ett
ramanslag på 2 301 404 000 kr.




B 5 Hemutrustningslån




Från  anslaget  finansieras   räntesubventioner  och
eftergifter  i  låneverksamheten  för  hemutrustning
till  flyktingar  och   vissa   andra   utlänningar.
Centrala   studiestödsnämnden   (CSN)  administrerar
utlåningen.


Verksamheten med hemutrustningslån skall underlätta
bosättningen för nyanlända flyktingar.  Antalet  lån
och  lånens storlek beror i första hand på hur många
personer    som    tas   emot   i   kommunerna   och
familjesammansättningen.  Lånereglerna  har tidigare
varit  sådana  att  de  uppmuntrat  till stora  lån,
vilket i många fall gjort att flyktingen hamnat i en
skuldfälla. Regeringen har därför under  de  senaste
åren   ändrat   lånereglerna   och  marknadsanpassat
räntan.  Lånebeloppen och även lånebenägenheten  har
nu minskat  och  den  tidigare  trenden  mot  ökande
låneeftergifter har brutits.


Regeringen   föreslår   för   budgetåret  2000  ett
ramanslag på 37 965 000 kr. Det  föreslås vidare att
riksdagen godkänner att under år 2000  lån tas upp i
Riksgäldskontoret   för  det  samlade  behovet   för
hemutrustningslån intill  ett  belopp av högst 1 400
000 000 kr.




B 6 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering




Från  anslaget finansieras Ombudsmannen  mot  etnisk
diskriminering  (DO)  och,  som  den  numera  heter,
Nämnden mot diskriminering.


DO har enligt lagen (1999:131) om Ombudsmannen  mot
etnisk  diskriminering som huvuduppgift att motverka
etnisk diskriminering  i  arbetslivet och inom andra
samhällsområden. Lagen (1999:130)  om  åtgärder  mot
etnisk  diskriminering  i arbetslivet trädde i kraft
den 1 maj 1999. Den nya lagens tillämpningsområde är
när det gäller arbetslivet  vidare  än  den tidigare
lagen  (1994:134)  mot  etnisk  diskriminering.  Det
ställs  nu  krav på arbetsgivaren att  vidta  aktiva
åtgärder för  etnisk  mångfald i arbetslivet. Enligt
vad som anges i propositionen  har  DO  bedrivit ett
aktivt  informationsarbete  riktat till arbetsgivare
om lagen och dess innebörd samt  intensifierat  sina
insatser  för  att  förebygga  och  motverka  etnisk
diskriminering på bostadsmarknaden.


Under  det kommande året skall enligt propositionen
en förstärkt  DO  ha ökade möjligheter att förebygga
och motverka etnisk diskriminering.


Regeringen  föreslår   för   budgetåret   2000  ett
ramanslag på 8 308 000 kr.




C 1 Åtgärder för nationella minoriteter




Regeringen   har   föreslagit   att   Sverige  skall
ratificera Europarådets ramkonvention om  skydd  för
nationella minoriteter och den europeiska stadgan om
landsdels-      eller     minoritetsspråk     (prop.
1998/99:143).   Förslaget    har    tillstyrkts   av
konstitutionsutskottet (bet. 1999/2000:KU6).


De   grupper   som   föreslås   utgöra   nationella
minoriteter   i  Sverige  är  samer,  Sverigefinnar,
tornedalingar,  romer  och  judar. Minoritetsspråken
skall     vara     samiska,     finska,    meänkieli
(tornedalsfinska),  romani  chib  och  jiddisch.  Av
dessa har samiska, finska och meänkieli en historisk
geografisk  bas,  vilket  innebär  mer   långtgående
åtgärder  i  enlighet med den europeiska stadgan  om
landsdels- eller minoritetsspråk.


Enligt två nya  lagar  skall  enskilda  få rätt att
använda samiska, finska och meänkieli hos  domstolar
och  förvaltningsmyndigheter  med  verksamhet  i  de
geografiska områden där språken använts av hävd  och
fortfarande   används  i  tillräcklig  utsträckning.
Reglerna innebär  också  att enskilda får rätt att i
dessa områden få förskoleverksamhet  och äldreomsorg
helt eller delvis på dessa språk.


Anslaget,  som  är  nytt  fr.o.m.  år  2000,  skall
huvudsakligen    användas   som   statsbidrag   till
kommunerna  och  landstinget   inom   de  områden  i
Norrbottens     län    som    har    utpekats    som
förvaltningsområden  för  samiska  respektive finska
och meänkieli. Även kostnader för åtgärder som avser
inflytande    för    nationella   minoriteter    och
uppföljningsinsatser skall belasta anslaget.


Regeringen  föreslår  för   budgetåret   2000   ett
ramanslag på 8 000 000 kr.




Motioner som har anslagseffekt år 2000




Moderaterna




Margit  Gennser  m.fl.  (m)  begär i motion Sf638
yrkande   2  att  riksdagen  beslutar   att   för
budgetåret     2000    till    anslaget    B    2
Utvecklingsinsatser  i storstadsregionerna anvisa
260   miljoner   kronor  mindre   än   regeringen
föreslagit. Motionärerna  avvisar  de  föreslagna
satsningarna  på storstadsregionerna.


Enligt  motionärerna  bör  i  stället  andra  vägar
prövas som t.ex. en avreglerad bostadsmarknad och en
liberaliserad  arbetsmarknad.  Vidare bör ekonomiska
frizoner införas i t.ex. Botkyrka för att möjliggöra
mer   avreglerade  ekonomiska  aktiviteter.   Sådana
frizoner  skulle  enligt motionärerna kunna innebära
stimulanser till kommuner  eller  kommundelar som är
särskilt    utsatta    vad    gäller   arbetslöshet,
bidragskostnader,  segregation och  därmed  följande
problem. I yrkande 1  begärs ett tillkännagivande om
sådana åtgärder.




Kristdemokraterna




Fanny  Rizell m.fl. (kd)  begär  i  motion  Sf639
yrkande   19  att  riksdagen  beslutar  att  till
anslaget  B   1   Integrationsverket   anvisa  12
miljoner  kronor mindre än regeringen föreslagit.
Motionärerna   föreslår   besparingar   på  andra
myndigheter  och  anser att detta även bör  gälla
Integrationsverket.


I   samma   motion   yrkande    13    begärs    ett
tillkännagivande   om   att   det   inom  ramen  för
statsbudgeten i framtiden finns resurser  som medger
mottagande  av  akuta flyktingströmmar utan att  det
påverkar flyktingkvoten.




Centerpartiet




Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf634 att
riksdagen beslutar  att  för  budgetåret  2000  till
anslaget   A   1  Statens  invandrarverk  anvisa  26
miljoner kronor  mindre  än  regeringen  föreslagit.
Motionärerna anser att besparingen kan uppnås  genom
högre      grad     av     frivilliginsatser     vid
flyktingmottagandet och genom effektiviseringar inom
Invandrarverket.   Vidare   begär  motionärerna  att
riksdagen   beslutar   att   till   anslaget   A   4
Utlänningsnämnden anvisa 35 miljoner  kronor  mindre
än  regeringen  föreslagit.  Motionärerna  anser att
Utlänningsnämnden bör avvecklas och att asylärendena
bör  överföras till förvaltningsdomstolarna.  Såvitt
gäller   anslaget  B  3  Integrationsåtgärder  begär
motionärerna   att  riksdagen  för  budgetåret  2000
anvisar  10  miljoner   kronor   mer  än  regeringen
föreslagit. De framhåller att  integrationspolitiken
måste bli en del av tillväxtpolitiken  och medlen är
avsedda  för  satsningar för fler företag  och  ökat
inflytande.




Folkpartiet




Karin Pilsäter  m.fl.  (fp)  begär i motion Fi610
yrkande   8  att  riksdagen  beslutar   att   för
budgetåret     2000    till    anslaget    B    2
Utvecklingsinsatser  i storstadsregionerna anvisa
200   miljoner   kronor  mindre   än   regeringen
föreslagit.  Motionärerna   anser   att  tidigare
gjorda    projektsatsningar    inte   har   varit
framgångsrika.   De   förordar   i  stället   att
kommunerna  ges  generella  förutsättningar   att
efter  eget  önskemål  och  i  dialog med berörda
medborgare  forma  sin  verksamhet.   Den  lokala
utvecklingen  främjas  enligt  motionärerna  bäst
genom   goda  allmänna  villkor  för   jobb   och
företagande    samt    genom    ett    fungerande
utjämningssystem.   Ett  liknande  motionsyrkande
finns i motion Fi212  yrkande  14  i denna del av
Lars Leijonborg m.fl. (fp).




Miljöpartiet




Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) begär i motion Sf628
yrkande    10    ett    tillkännagivande    om   att
flyktingkvoten skall användas till det den är avsedd
för. Motionärerna anser visserligen att det var  bra
att   Sverige  tog  emot  Kosovoflyktingar  men  att
kvotflyktingmedel   i  fortsättningen  bör  användas
enbart för överföring av kvotflyktingar.


I motion Sf640 yrkande  22  av  Yvonne Ruwaida (mp)
begärs      ett      tillkännagivande     om     att
Integrationsverket skall  anslå  medel  till  DO och
Invandrartidningen. Motionären anser att både DO och
tidningen är viktiga ur integrationssynpunkt.




Enskild s-motion




Paavo  Vallius  och  Nikos Papadopoulos (s) begär  i
motion  Sf623  yrkande  2  ett  tillkännagivande  om
organisationer för etniska och språkliga grupper som
sakkunniga för sina respektive grupper. Motionärerna
anser   att  intresseorganisationerna   är   viktiga
språkrör  som  fungerar  som sakkunniga i frågor som
rör respektive grupp. Deras kompetens utnyttjas dock
i alltför liten utsträckning.  I  förslaget till ett
nytt  statsbidragssystem  betonas  deras   roll  som
intresseorganisationer för respektive grupp  alltför
lite.   Enligt   motionärerna  är  det  viktigt  att
organisationerna  får  ekonomiskt  stöd  i  form  av
organisationsbidrag   så   att   de  kan  agera  som
intresseorganisationer    och   bedriva    kulturell
verksamhet.




Övriga motioner




Fanny Rizell m.fl. (kd) begär i motion Sf639 yrkande
8   ett   tillkännagivande   om   den   oregelbundna
medelstilldelningen       till      Invandrarverket.
Motionärerna  välkomnar satsningen  på  24  miljoner
kronor budgetåret 2000 men anser att den "besparing"
på  34 miljoner  kronor  som  sker  året  därpå  kan
innebära att en anhopning av ärenden åter uppstår.


I några  av  motionerna berörs frågor om insatser i
vissa förortsområden.


Ulf Björklund  m.fl.  (kd)  begär  i  motion  Sf626
yrkande   2   ett   tillkännagivande  om  att  skapa
incitament för företagsetablering och sysselsättning
i  miljonprogramsområdena.  Motionärerna  anser  att
satsningar   på   inflytande  för  de  boende  måste
kombineras     med     riktade      åtgärder     för
företagsetableringar  och  sysselsättning.  I  samma
motion  yrkande  3  begärs ett  tillkännagivande  om
behovet     av     varierande      bostads-      och
befolkningssammansättning  så  att  kontakten mellan
generationer,  nationaliteter och yrkesgrupper  blir
naturlig och självklar.


Lennart Daléus  m.fl.  (c)  begär  i  motion  Sf637
yrkande  17  förslag  om lagstiftning för ekonomiska
utvecklingszoner.  Med  lägre   företagsskatter  och
borttagna socialavgifter för anställda  bosatta inom
frizonen  är  det  enligt  motionärerna möjligt  att
stimulera utvecklingskraften i vissa förorter.


I motion Bo231 yrkande 10 av Eskil Erlandsson m.fl.
(c)      begärs     ett     tillkännagivande      om
arbetsgivaravgifterna    i   vissa   förortsområden.
Motionärerna anser att avgifterna  bör  sänkas efter
samma modell som gäller för Norrlands inland för att
få igång nyföretagsamheten.


Yvonne Ruwaida (mp) begär i motion Sf640 yrkande 19
ett  tillkännagivande om segregerade bostadsområden.
Motionären framhåller att invandrartäta områden ofta
blir  lågstatusområden.   Samhällets  resurser  till
dessa  områden  bör  öka  för  att   uppnå   en  god
boendemiljö.    Vidare    bör    enligt   motionären
myndigheter  och  institutioner  förläggas  dit  och
företagsetablering stimuleras.


I två motioner behandlas frågor om Ombudsmannen mot
etnisk diskriminering.


Yvonne Ruwaida (mp) begär i motion  Sf640 yrkande 8
ett          tillkännagivande         om         att
Diskrimineringsombudsmannens  (DO)  befogenheter och
resurser bör ökas för att DO skall hinna  med att ta
sig an alla fall av diskriminering.


I   motion   L430   av   Anita   Johansson  (s)  om
homosexuellas  rättigheter begärs i  yrkande  3  ett
tillkännagivande om DO:s uppgifter.




Utskottets bedömning




Anslaget A 1 Statens invandrarverk




Utskottet konstaterar  att  anslaget  har  beräknats
dels  utifrån  uppskattade kostnader för att hantera
ett visst antal  ärenden,  dels  med hänsyn till att
Invandrarverket skall ha en kapacitet  att  ta  emot
18 000  asylsökande.  Därtill  kommer de extra medel
(24  miljoner kronor) som föreslås  för  att  minska
handläggnings-  och väntetiderna. Mot bakgrund härav
och med hänsyn till vikten av att handläggnings- och
väntetider förkortas finns det enligt utskottet inte
någon möjlighet att föreslå en minskning av anslaget
för budgetåret 2000.


Utskottet ser det  som positivt att Invandrarverket
för budgetåret 2000 beviljas  extra  medel  för  att
förkorta    handläggnings-    och   väntetider.   Om
Invandrarverket även kommande budgetår är i behov av
motsvarande förstärkning utgår  utskottet  från  att
regeringen  återkommer med förslag i samband med den
ekonomiska vårpropositionen år 2000.


Med det anförda  tillstyrker  utskottet regeringens
förslag    till   medelsanvisning   och    avstyrker
motionerna Sf634 i denna del och Sf639 yrkande 8.




Anslaget A 3 Migrationspolitiska åtgärder




Sverige har  sedan  år  1950  haft  ett av riksdagen
beslutat   system   för   kollektiv  överföring   av
flyktingar  genom  s.k. flyktingkvoter.  Fr.o.m.  år
1973   har   kvoten  varit   generell,   dvs.   icke
nationalitetsbestämd.   Kvoten  skall  användas  för
uttagning  av flyktingar eller  andra  personer  som
befinner  sig   i   en   särskilt  utsatt  situation
och/eller för att ta hand  om  fall  där  UNHCR  har
särskilda   svårigheter   att   finna  ett  lämpligt
placeringsland.   Kvoten  är  inte  begränsad   till
flyktingar i ordets  formella  bemärkelse,  utan kan
användas  också  för  personer som är förföljda  och
befinner sig i fara men  ännu inte kunnat lämna sitt
land.


Fr.o.m.  budgetåret  1993/94   har   ändamålet  med
anslaget  utvidgats  till  att  omfatta bidrag  till
lösningar  av  flyktingsituationer  utanför  Sverige
också på annat sätt  än genom organiserad överföring
hit  (prop. 1992/93:100,  bet.  1992/93:SfU7,  rskr.
1992/93:261-262).       Flyktingkvotens      storlek
preciserades inte utan en avvägning skulle göras mot
andra  angelägna  insatser   som   kunde  komma  att
initieras  av bl.a. UNHCR. Överföring  till  Sverige
bedömdes dock även fortsättningsvis komma att utgöra
en betydelsefull flyktingpolitisk insats.


Utöver denna  flyktingkvot  har riksdagen vid flera
tillfällen  på  förslag  av regeringen  beslutat  om
särskilda  kvoter  för  vissa   överföringar   eller
utökade   kvoter   i  vissa  situationer.  Riksdagen
godkände t.ex. under  hösten  1993  en  utökning  av
flyktingkvoten  med  upp  till  6  000  personer med
anledning   av   den   osäkra   situationen  i  f.d.
Jugoslavien  (prop.  1993/94:51, bet.  1993/94:SfU6,
rskr.  1993/94:76).  Enligt   propositionen   skulle
Jugoslavienkvoten avse skyddsbehövande men även  dem
som  var i akut behov av vård. Inom kvoten skulle en
vidare  grupp  anhöriga  kunna tas ut. Av betänkande
1993/94:SfU6  framgår  att de  mest  skyddsbehövande
från  f.d.  Jugoslavien  var   de  som  anlänt  från
Bosnien-Hercegovina och för dem  hade  alla  angivna
länder  utom  Storbritannien  och  Sverige  utfärdat
särskilda   bestämmelser   om   temporärt  skydd.  I
betänkandet nämndes att utskottet redan hade uttalat
att  möjligheten  att  ge  någon form  av  temporärt
uppehållstillstånd  i situationer  som  den  rådande
måste  utredas  med  största  skyndsamhet,  att  ett
förslag  om  tillfälliga   uppehållstillstånd   hade
remitterats till Lagrådet samt att en utredning hade
i uppdrag att bl.a. bedöma behovet av mer omfattande
användning av tillfälliga skyddsanordningar.


Den  1  juli  1994  infördes  en  ny  bestämmelse i
utlänningslagen,  2  kap.  4 a §, enligt vilken  ett
tidsbegränsat uppehållstillstånd  fick  beviljas  en
utlänning  som  bedömdes ha ett tillfälligt behov av
skydd här i landet.  Som  förutsättningar angavs att
skyddsbehovet kunde bedömas  komma  att bestå endast
under  en begränsad tid. Det fick inte  heller  vara
fråga om  en person som hade rätt till asyl enligt 3
kap. 1 § UtlL.  Genom ändringarna i UtlL fr.o.m. den
1 januari 1997 ersattes  dessa  bestämmelser  med nu
gällande  regler  i  2  kap.  4 a § att regeringen i
fråga  om en viss grupp av utlänningar  får  meddela
föreskrifter om att den som söker uppehållstillstånd
med stöd av 3 kap. och som bedöms ha ett tillfälligt
behov  av   skydd   här   i   landet   får  ges  ett
tidsbegränsat  uppehållstillstånd. Sådant  tillstånd
får beviljas för  en sammanlagd tid av högst två år,
med  möjlighet i vissa  fall  till  förlängning  med
högst två år. Sistnämnda s.k. massflyktsbestämmelser
har tillämpats  för  första gången i år och då bl.a.
för personer som i organiserad  form  överförts till
Sverige från Kosovo.


Enligt utskottets mening visar det ovanstående  att
någon   definition   av   vilka   personer  som  kan
innefattas i flyktingkvoten inte finns. Det gäller i
princip endast att överföringen avser  personer  som
är  i  behov  av  skydd.  Häri  har även innefattats
överföringar som gäller personer  som behöver vård i
Sverige.  Att  överföringen tidigare  främst  gällde
personer  som fick  permanent  uppehållstillstånd  i
Sverige  är   enligt  utskottet  naturligt  eftersom
möjligheterna     att     bevilja     tidsbegränsade
uppehållstillstånd  har vidgats först på senare tid.
Medlen  har  således  kunnat   användas   även   för
överföring  i  en  massflyktssituation, i likhet med
vad som skett under  år  1999. Utskottet finner inte
anledning föreslå någon ändring  därvidlag  avseende
anslaget  för  år 2000. Enligt utskottets mening  är
det viktigt att uttagningarna, liksom hittills, görs
i samarbete med  UNHCR.  Vidare  skall  medlen  även
fortsättningsvis    få    användas   med   en   viss
flexibilitet. Utskottet vill  dock framhålla att det
också  vid  en massflyktssituation  är  viktigt  att
andra angelägna överföringar av skyddsbehövande inte
får stå tillbaka.


Med det anförda  tillstyrker  utskottet regeringens
förslag och avstyrker motionerna  Sf639  yrkande  13
och Sf628 yrkande 10.




Anslaget A 4 Utlänningsnämnden




Beträffande frågan om att avveckla Utlänningsnämnden
vill   utskottet  erinra  om  att  Kommittén  om  ny
instans-   och  processordning  i  utlänningsärenden
(NIPU) i början  av  år 1999 överlämnade betänkandet
Ökad rättssäkerhet i asylärenden  (SOU 1999:16) till
regeringen.      NIPU     har     föreslagit     att
Utlänningsnämnden     skall    läggas    ned,    att
Invandrarverkets beslut  skall kunna överklagas till
länsrätt  och  att länsrättens  beslut  skall  kunna
överklagas  till   kammarrätt.   För   prövning  hos
kammarrätten skall krävas prövningstillstånd.  Någon
möjlighet  till överprövning av kammarrättens beslut
föreslås  inte.   Kommitténs   förslag   bereds  för
närvarande   inom  Regeringskansliet  och  utskottet
anser att denna beredning bör avvaktas.


Med det anförda  tillstyrker  utskottet regeringens
förslag  till medelsanvisning och  avstyrker  motion
Sf634 i denna del.




Anslagen B 1 Integrationsverket, B 3
Integrationsåtgärder och B 6
Diskrimineringsombudsmannen




Utskottet konstaterar att Integrationsverket, enligt
vad som anges  i  propositionen,  nu  har  kommit så
långt i sin etableringsprocess att verksamheten  kan
bedrivas  enligt angivna riktlinjer. Utskottet anser
med hänsyn  härtill  att  de  medel  som  regeringen
föreslagit är nödvändiga för att denna process skall
kunna fortsätta. Utskottet avstyrker därmed   motion
Sf639 yrkande 19.


Vad  gäller  förslaget att Integrationsverket skall
anslå medel till  Invandrartidningen  vill utskottet
erinra  om att statsbidraget till Invandrartidningen
upphörde  i  och  med utgången av år 1998. I samband
med   behandlingen  av   den   integrationspolitiska
propositionen   1997/98:16,   vari   aviserades   en
avveckling   av   anslaget  till  Invandrartidningen
anförde   utskottet   att   det   fanns   skäl   att
uppmärksamma hur nyhets-  och informationsförmedling
till mindre språkgrupper skall  ske.  Riksdagen  gav
därefter  regeringen  till  känna  att  utredaren av
systemet    för    statsbidrag    till   invandrares
riksorganisationer  skulle  undersöka  möjligheterna
att invandrarorganisationer involveras i arbetet med
att sprida nyheter och information på andra språk än
svenska (bet. 1997/98:SfU6, rskr. 1997/98:68).


I betänkandet Organisationer Mångfald Integration -
Ett    framtida   system   för   statsbidrag    till
invandrarnas  riksorganisationer m.fl. (SOU 1998:73)
anfördes bl.a.  att  de  som har invandrat och andra
med   utländsk   bakgrund   bör    nås    av   samma
samhällsinformation  som  alla  andra.  Nyhets-  och
informationsförmedling,  i  synnerhet  på språk  som
saknar kommersiellt underlag, borde enligt utredaren
kunna utgöra ett inslag i invandrarorganisationernas
verksamhet. Utredningen ansåg att stöd för utgivning
av samhällsinformation borde kunna lämnas  i form av
projektbidrag.


I  propositionen förslås nu ändrade riktlinjer  för
statsbidrag   till   organisationer  verksamma  inom
integrationsområdet. Organisationsbidraget är därvid
tänkt att ge stöd för  kanslifunktioner och liknande
medan verksamhetsbidraget  skall ge organisationerna
möjligheter   att   bedriva   en   mer    utåtriktad
integrationsverksamhet.  Verksamhetsbidraget   skall
knytas till vissa angivna insatsområden av betydelse
för    de    integrationspolitiska    målen    t.ex.
introduktion,  information,  arbetsliv,  utbildning,
språk m.m. Därtill kommer projektbidraget  som skall
ge stöd till integrationspolitiska projekt.


Utskottet,  som  inte  har  något  att  invända mot
regeringens  förslag till ändrade riktlinjer,  anser
främst  mot  bakgrund   av   vad   ovan  anförts  om
verksamhetsbidraget  med  dess inriktning  på  bl.a.
information  att  det  inte  finns  något  skäl  att
föreslå att Integrationsverket  skall  avsätta medel
för  Invandrartidningen.  Utskottet tillstyrker  med
det   anförda  regeringens  förslag   till   ändrade
riktlinjer  och  avstyrker motion Sf640 yrkande 22 i
denna del.


När det gäller intresseorganisationernas  kompetens
och  deras möjligheter att fungera som sakkunniga  i
frågor  som rör organisationerna instämmer utskottet
i  uppfattningen   att  organisationernas  roll  och
specifika kompetens  är  viktig och att de måste ges
ekonomiska   förutsättningar    att    bedriva   sin
verksamhet. Utskottet kan dock inte dela de farhågor
som kommer till uttryck i motion Sf623 yrkande 2 vad
gäller   förslaget   till  ändrade  riktlinjer   för
statsbidraget. Motionsyrkandet avstyrks därmed.


Utskottet anser vidare  att  det  saknas ekonomiskt
utrymme  att  som  Centerpartiet  föreslagit   anslå
ytterligare     medel     till    anslaget    B    3
Integrationsåtgärder  och  avstyrker  därmed  motion
Sf634 i denna del.


Som redan har nämnts har DO fått ökade resurser för
verksamheten under år 1999 till följd av att den nya
lagen    (1999:130)   om   åtgärder    mot    etnisk
diskriminering  i  arbetslivet  trädde i kraft den 1
maj  1999.  För  budgetåret  1999  anvisades   ca  8
miljoner  kronor  till  anslaget B 6 och för år 2000
föreslås  att  till anslaget  anvisas  8,3  miljoner
kronor.  Mot  bakgrund   härav   finns   det  enligt
utskottets  mening  inte skäl för Integrationsverket
att avsätta några medel för DO:s verksamhet.


Utskottet   vill   tillägga    att   regeringen   i
budgetpropositionen  hösten  1998 (prop.  1998/99:1)
förklarade sin avsikt att återkomma  till  frågan om
en  sammanslagning av bl.a. DO och Ombudsmannen  mot
diskriminering  på grund av sexuell läggning till en
gemensam myndighet sedan frågan hade analyserats.


Utskottet noterar  i  övrigt  att regeringen som en
prioriterad     fråga     har     förklarat      att
kvinnoperspektivet     skall     lyftas    fram    i
integrationsarbetet  och  att situationen  för  unga
flickor   med  utländsk  bakgrund   särskilt   skall
uppmärksammas.


Med det anförda  tillstyrker  utskottet regeringens
förslag till medelsanvisning såvitt  gäller anslagen
B  1,  B  3  och B 6 och avstyrker motionerna  Sf640
yrkandena 8 och 22 i denna del och L430 yrkande 3.




Anslaget B 2 Utvecklingsinsatser i
storstadsregionerna




Riksdagen  fastställde   i  december  1998  mål  och
inriktning  för  den nationella  storstadspolitiken.
Som  nämnts  är  avsikten   därmed   bl.a.   att  ge
storstadsregionerna    goda    förutsättningar   för
långsiktigt  hållbar  tillväxt  och   till  att  nya
arbetstillfällen       skapas       såväl       inom
storstadsregionerna som i övriga delar av landet.


Som redovisats i propositionen är utvecklingen inom
integrationsområdet    inte   tillfredsställande   i
förhållande   till   de   fastställda   målen.   Det
konstateras  bl.a.  att  den  etniska   och  sociala
segregationen fortfarande är stor trots insatser  på
en  mängd  samhällsområden. Enligt utskottets mening
gäller detta  i  hög  grad  i  storstädernas utsatta
bostadsområden. Inte minst på grund  av den avsevärt
högre  arbetslösheten  bland dem som bor  i  de  tre
storstadsregionerna   och    den   betydligt   lägre
genomsnittsinkomsten  i dessa områden  krävs  enligt
utskottet särskilda insatser  av  både ekonomisk och
annan  karaktär.  Därtill krävs att arbetet  bedrivs
långsiktigt.


Utskottet    konstaterar     att    det    i    den
storstadspolitiska propositionen  framhålls  att det
är  av  största  vikt  att  staten  och  de  berörda
kommunerna  arbetar  långsiktigt gentemot de utsatta
stadsdelarna.      Av      det      skälet       har
Storstadsdelegationen tillsatts för att utveckla och
samordna den nationella storstadspolitiken och medel
har  aviserats  för  åren 1999-2002. Utskottet anser
att det är angeläget att  de föreslagna satsningarna
genomförs  men också att de  ytterligare  satsningar
som regeringen  säger sig ha för avsikt att överväga
kommer till stånd.  Av nu anförda skäl kan utskottet
inte  ställa  sig  bakom  förslag  som  innebär  att
anslaget  minskas eller  helt  avvecklas.  Utskottet
anser således  att  det  är  befogat  med  särskilda
satsningar   i  storstadsregionerna  men  att  dessa
satsningar  måste   vara   långsiktiga   och   kunna
införlivas i kommunernas ordinarie verksamheter.


Inte  heller  kan  utskottet, i likhet med tidigare
ställningstagande (bet.  1998/99:SfU2),  ställa  sig
bakom  förslaget  om  inrättande  av s.k. ekonomiska
frizoner i invandrartäta bostadsområden.  I  den mån
sådana  frizoner  innebär  att arbetsgivaravgifterna
skall sänkas noterar utskottet  att lagen (1990:912)
om nedsättning av socialavgifter,  som gäller t.o.m.
år 2000, för närvarande innebär nedsättning med åtta
procentenheter för företag bl.a. inom  industri  och
tjänster  av  olika slag inom stödområde 1 och delar
av stödområde 2  för företag inom särskilda delar av
tjänstesektorn m.m.  Eftersom  reglerna  inte  anses
rymmas   inom   ramen   för   EG:s   riktlinjer  för
utformningen  av  regionalstöd har regeringen  under
utgiftsområde 19 föreslagit  att lagen fr.o.m. den 1
januari 2000 skall begränsas till  att  avse företag
som  är  verksamma  inom  tjänstesektorn inom  vissa
delar  av  stödområde  A. Enligt  vad  som  anges  i
propositionen   skall  lagförslaget   anmälas   till
kommissionen för godkännande.


Utskottet tillstyrker  med  det anförda regeringens
förslag    till   medelsanvisning   och    avstyrker
motionerna Sf638 yrkandena 1 och 2, Fi610 yrkande 8,
Fi212 yrkande  14,  Sf626  yrkandena  2 och 3, Sf637
yrkande 17, Bo231 yrkande 10 och Sf640 yrkande 19.




Övriga anslag m.m.




Utskottet tillstyrker regeringens förslag  i  övrigt
vad  gäller  medelsfördelningen inom utgiftsområdet.
Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till
riktlinjer om  statlig  ersättning till kommuner och
landsting för vissa utlänningar  liksom förslaget om
ändring av den statliga ersättningen  till  kommuner
för flyktingmottagande. Vidare tillstyrker utskottet
att  riksdagen  godkänner att under år 2000 lån  får
tas upp i Riksgäldskontoret  för det samlade behovet
för hemutrustningslån.




Mottagande av asylsökande och flyktingar
m.m.




Skrivelsen 1999/2000:3




I skrivelsen redovisas den svenska  migrations-  och
asylpolitiken   och   invandringen   till   Sverige.
Redovisningen  avser  i  huvudsak  år  1998. I vissa
avseenden  redovisas  också  utvecklingen  under  år
1999. I avsnitt 7, som behandlas i detta betänkande,
redovisas  uppgifter  om  mottagandet av asylsökande
och flyktingar.


Utskottet behandlar nedan  några  motioner  som tar
upp frågor som berörs i detta avsnitt av skrivelsen,
dvs.  dels  frågor  om  asylbidrag  och  hälso-  och
sjukvård  för  asylsökande  m.fl.,  dels  frågor med
avseende på det kommunala flyktingmottagandet.




Asylbidrag




Gällande regler




LMA  innehåller  bestämmelser om sysselsättning  för
och bistånd till asylsökande,  utlänningar  som  har
beviljats   ett   tidsbegränsat   uppehållstillstånd
enligt  2  kap.  4  a  §  UtlL eller har  ansökt  om
uppehållstillstånd  här  och   av   särskilda   skäl
medgetts rätt att vistats här medan ansökan prövas.


Enligt  8  §  LMA  lämnas  bistånd till utlänningar
under förutsättning att de är  registrerade  vid  en
förläggning.  Utlänningar  som vistas på förläggning
har  rätt till bistånd även efter  det  att  de  har
beviljats  uppehållstillstånd,  om  de inte anvisats
eller kunnat utnyttja en anvisad plats  i en kommun.
Utlänningar som inte vistas på förläggning  har rätt
till bistånd även under en månad från den dag de har
beviljats uppehållstillstånd. Enligt 13 § LMA lämnas
bistånd   i   form   av   logi,   bostadsersättning,
dagersättning och särskilt bidrag.  Enligt 16 och 17
§§  samma  lag  har  asylsökande eller personer  som
beviljats tidsbegränsat  uppehållstillstånd med stöd
av 2 kap. 4 a § UtlL, och  som  på  egen hand ordnar
bostad,   rätt   till   bidrag  till  bostadskostnad
(bostadsersättning) och,  om  han  eller  hon saknar
egna  medel,  rätt  till  bistånd  för  sin  dagliga
livsföring    (dagersättning).    Föreligger   annat
angeläget  behov har utlänningen enligt  18  §  rätt
till särskilt bistånd för det (särskilt bidrag).


Enligt 4 § förordningen (1994:361) om mottagande av
asylsökande m.fl. utges bostadsersättning med 500 kr
per månad för  en  ensamstående  utlänning och med 1
000   kr   per  månad  sammanlagt  för  en   familj.
Dagersättningen  utgör  enligt  6 § samma förordning
per person, när fri mat inte ingår i inkvarteringen,
71 kr för ensamstående och 61 kr  för  sammanboende.
För barn utges, beroende på ålder, dagersättning med
mellan  37  kr och 50 kr per barn. För familjer  som
har fler än två  barn  reduceras  dagersättningen så
att hel dagersättning endast utges för de två äldsta
barnen.


I  regeringens proposition 1993/94:94  med  förslag
bl.a.  om att asylsökande skall ha rätt till bistånd
oberoende  av  om de vistas på förläggning eller bor
på egen hand uttalades  bl.a. att en asylsökande som
ordnat eget boende bör få  viss  hyresersättning men
att  ersättningen  inte  är  avsedd  att  täcka  den
faktiska kostnaden.




Skrivelsen 1999/2000:3




I skrivelsen anges att de asylsökande registreras av
Invandrarverket  och  kan antingen ordna  bostad  på
egen hand, s.k. eget boende,  eller  bo  vid  ett av
Invandrarverkets  mottagningscenter. I början av  år
1998 var antalet registrerade  i  mottagandesystemet
ca 13 600 personer. Av dessa ordnade  ca 60 % bostad
på  egen hand. Den 1 januari 1999 fanns  ca  14  600
personer  registrerade i systemet. Av dessa fanns ca
5 500 i anläggningsboende och 9 050 i eget boende.


Vid halvårsskiftet 1999 hade antalet registrerade i
mottagandesystemet  ökat  till  18 556 personer. Den
stora  ökningen  beror  främst  på  evakueringen  av
medborgare från Förbundsrepubliken Jugoslavien.


De asylsökande som väljer att bo i anläggning bor i
möblerade lägenheter. Många anläggningsplatser finns
i   vanliga   lägenheter   med   självhushåll.   För
asylsökande  som  saknar  medel är bostaden  gratis.
Därutöver  lämnas  en dagersättning  för  att  täcka
behovet  av mat, kläder  och  annat  nödvändigt.  En
ensamstående vuxen får 71 kr i dagersättning. Om den
asylsökande  i anslutning till ankomsten inkvarteras
vid ett asylcenter  där  bl.a.  mat  och logi ingår,
lämnas en lägre ersättning, för vuxen 24 kr per dag.
Nivån på dagersättningen fastställs av regeringen.


Invandrarverket    har   skyldighet   att   erbjuda
organiserad verksamhet  till  alla vuxna asylsökande
och ungdomar över 16 år. Deltagande  i  verksamheten
är  obligatoriskt. För asylsökande som utan  giltigt
skäl  vägrar  delta  i den organiserade verksamheten
skall dagersättningen reduceras. Detsamma gäller för
den  som  håller sig undan  så  att  asylutredningen
försvåras eller  så  att  beslut  om avvisning eller
utvisning inte kan verkställas.




Motionerna




Kalle  Larsson  m.fl.  (v) begär i motion  Sf619  en
utredning   om   reglerna   för   utskrivning   från
Invandrarverket.  Motionärerna   påpekar  att  olika
regler     gäller     för    dem    med    permanent
uppehållstillstånd beroende  på  om  de  bor  i eget
boende   eller   på   förläggning.  De  som  bor  på
förläggning  har  kvar  sin   plats  till  dess  att
kommunplacering  är ordnad medan  de  som  har  eget
boende är inskrivna hos Invandrarverket som står för
försörjningen under 30 dagar. Enligt motionärerna är
30 dagar alltför kort  tid  eftersom personerna inte
hinner  få den information som  behövs  för  att  ta
ställning  till  bosättningslån och flytt till annan
kommun. Motionärerna  anser  att  personer  med eget
boende bör få rätt till samma försörjning som de som
bor på förläggning.


I  motion  Sf626  yrkande  5 av Ulf Björklund m.fl.
(kd)     begärs     ett     tillkännagivande      om
Barnombudsmannens   begäran   att   regeringen   ger
Invandrarverket  i  uppdrag  att  särskilt  se  över
villkoren  för  de asylsökande barnen i eget boende.
En asylsökande barnfamilj  har  enligt motionärerna,
oavsett antalet barn, endast rätt  till 1 000 kr per
månad för det egna boendet medan en låginkomstfamilj
med ett barn får 3 000 kr per månad.  Denna skillnad
har tidigare kritiserats av Barnombudsmannen.


I  motion  Sf606  av  Ragnwi Marcelind och  Ingemar
Vänerlöv  (kd) begärs ett  tillkännagivande  om  att
likhetsprincipen  skall  gälla.  Enligt motionärerna
erhåller en asylsökande i stort sett bara hälften av
vad   socialbidragstagaren   får.   De   anser   att
åtminstone  i  familjer  med  upp till två barn  bör
asylsökande familjer och familjer  med  socialbidrag
få lika stor ersättning.


I  motion  Sf629  av  Eva Johansson (s) begärs  ett
tillkännagivande     om    asylsökande     familjers
bostadssituation.   Eget    boende    leder   enligt
motionären ofta till trångboddhet. Det  är  dessutom
ont om bostäder. Motionären anser att hänsyn bör tas
till vad som är bäst för barnen när beslut fattas om
boendet för en asylsökande familj.


I motion Sf630 av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich
(s)  begärs  ett  tillkännagivande  om  asylsökandes
boendesituation.  Motionärerna  framhåller  att  det
finns problem med eget boende bl.a. med trångboddhet
samtidigt som det är svårt att motverka alltför stor
inflyttning till vissa kommuner. Reglerna bör därför
ses över.




Utskottets bedömning




För  utlänningar  som vistas på en  förläggning  och
beviljas uppehållstillstånd kan kommunerna förbereda
mottagandet  och  påbörja   introduktionsprogram   i
direkt  anslutning  till  att utlänningen tas emot i
kommunen.  Utlänningen  får  då  socialbidrag  eller
introduktionsersättning   och   kommunen    erhåller
statlig  ersättning.  Utlänningar  som  bor  i  eget
boende  erhåller  bistånd  enligt LMA under en månad
från den dag de beviljats uppehållstillstånd.  Först
därefter tar kommunen över försörjningsansvaret.


Den  ändring  som  gjordes fr.o.m. den 1 juli 1995,
nämligen  att  rätten  till   bistånd   enligt   LMA
utsträcktes  till  att gälla under en månad från den
dag uppehållstillstånd  beviljats,  gjordes i avsikt
att åstadkomma större likhet mellan personer som bor
på  förläggning  och  personer  med eget  boende.  I
proposition  1994/95:206  angavs  därvid   att   för
utlänningar  som  bor  i  eget  boende  och beviljas
uppehållstillstånd  torde det normalt bli  fråga  om
att personen kommer att bo kvar i den kommun där han
eller   hon  haft  eget  boende   som   asylsökande.
Invandrarverket  måste  så  snart uppehållstillstånd
beviljats underrätta den kommun  där den asylsökande
bor  för att introduktionen i det svenska  samhället
skall  komma  gång  snarast  möjligt. Enligt vad som
anges  i budgetpropositionen är  den  genomsnittliga
väntetiden  från  beslut  om uppehållstillstånd till
bosättning för personer som  bor på förläggning elva
veckor. Målet är att väntetiden inte skall överstiga
fyra veckor.


Utskottet har erfarit att Invandrarverket har gjort
en översyn av mottagandesystemet  och att eventuella
förslag till förändring av systemet  avses  läggas i
samband   med   att  budgetunderlaget  för  år  2001
överlämnas  till regeringen.  Mot  bakgrund  av  vad
utskottet nu anfört avstyrks motion Sf619.


De olika ersättningar  som kan utges enligt LMA har
inte höjts sedan lagen infördes  den  1  juli  1994.
Utskottet   förutsätter   dock  att  om  den  nämnda
översynen  visar  att  det finns  problem  av  såväl
ekonomisk som annan art,  såsom  trångboddhet, detta
kommer att påtalas av Invandrarverket  i samband med
överlämnandet  av  budgetunderlaget till regeringen.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sf626
yrkande 5, Sf606, Sf629 och Sf630.


I övrigt erinrar utskottet  om  att Invandrarverket
och  Integrationsverket skall få i  uppdrag  att  se
över   rutiner    och    samarbetsformer   för   att
effektivisera  arbetet  med  utflyttning  till  egen
bostad för personer som vistas  på  Invandrarverkets
anläggningar när de beviljas uppehållstillstånd.




Hälso- och sjukvård för asylsökande




Skrivelsen 1999/2000:3




Landstingen  är  sedan den 1 januari 1997  ansvariga
för att asylsökande m.fl. erhåller akut sjukvård och
tandvård samt sjukvård  och  tandvård  som  inte kan
anstå.  Därutöver  ges  viss  annan vård, exempelvis
mödra- och förlossningsvård. Barn  som inte fyllt 18
år  har rätt till hälso- och sjukvård  enligt  samma
principer  som  alla  andra  barn  som  är bosatta i
landet.     Asylsökande    skall    även    erbjudas
hälsoundersökning  enligt  riktlinjer i allmänna råd
från Socialstyrelsen.


För  denna  vård  lämnar  staten   ersättning   per
asylsökande  till  landstingen, huvudsakligen i form
av  en  schabloniserad   ersättning.   Storleken  på
bidraget           är          åldersdifferentierad.
Schablonersättningen  skall  i princip täcka all den
vård som den enskilde normalt kan behöva.


Enligt   vad   som  anges  i  skrivelsen   har   en
arbetsgrupp  under   hösten  1998  gjort  en  första
uppföljning av det statliga  ersättningssystemet för
sjukvård till asylsökande m.fl.  På  grund av att så
kort  tid  gått  sedan  det  nya ersättningssystemet
infördes,  och  den  osäkerhet  som   framkommit  av
kostnadsredovisningen,      har      inte      några
tillfredsställande    resultat   kunnat   redovisas.
Arbetsgruppen  kommer  därför   att  fortsätta  sitt
arbete under hösten 1999.




Motionen




Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) begär i motion So324
yrkande  2  ett tillkännagivande om  att  regeringen
fortlöpande  följer   upp   och  redovisar  huruvida
statens  ersättningar täcker landstingens  kostnader
för vård som  ges till asylsökande och om denna vård
fullt   ut  är  tillfredsställande   i   personernas
livsperspektiv. Motionärerna är tveksamma bl.a. till
om   landstingen    har    beredskap   att   erbjuda
flyktingbarn terapeutisk hjälp.




Utskottets bedömning




Den  nämnda  arbetsgruppen för  uppföljning  av  den
statliga ersättningen  till landstingen för sjukvård
till asylsökande m.fl. har  ännu  inte avslutat sitt
arbete.   Utskottet   anser   att   resultatet    av
arbetsgruppens  arbete  bör  avvaktas  och avstyrker
därmed motion So324 yrkande  2.


I  övrigt  noterar utskottet med tillfredsställelse
att   regeringen   avser   att   i   samverkan   med
Landstingsförbundet          och          engagerade
frivilligorganisationer    finna   vägar   för   att
tillförsäkra  gömda barn hälso-  och  sjukvård  samt
tandvård utan diskriminering.




Det kommunala flyktingmottagandet




Allmänt




Enligt  det  system   för   flyktingmottagande   som
infördes  år  1985  är  det  kommunerna som tar emot
flyktingar  som  beviljats  uppehållstillstånd   och
staten som har det övergripande ekonomiska ansvaret.
Integrationsverket   träffar   överenskommelser  med
kommunerna om att ta emot flyktingar, och kommunerna
har  därefter ansvaret för att flyktingarna  får  en
bra introduktion i det svenska samhället. Enligt vad
som anges  i  skrivelsen  skall  mottagandet ske med
utgångspunkt   från   personernas  möjligheter   att
långsiktigt kunna försörja sig.




Motionerna




Fanny Rizell m.fl. (kd) begär i motion Sf639 yrkande
14    ett    tillkännagivande    om    flyktingpeng.
Motionärerna  anser  att  avtalen  med  de  enskilda
kommunerna om flyktingmottagande  bör  tas  bort.  I
stället   bör  introduktionsersättningen  följa  den
nyanlände som  en  flyktingpeng.  Vidare  bör enligt
motionärerna invandrarpolitiska åtgärder gälla under
de fem första åren av vistelsen i Sverige.


I  motion  Sf640  yrkande 3 av Yvonne Ruwaida  (mp)
begärs ett tillkännagivande om introduktionen. Under
introduktionen   bör   ett   skattepliktigt   bidrag
utbetalas som är något högre än socialbidragen.




Utskottets bedömning




Under den första tiden i kommunen får flyktingar som
regel    sin    försörjning    tillgodosedd    genom
socialbidrag.   Sedan   den  1  januari   1993   har
kommunerna, genom införandet av lagen (1992:1068) om
introduktionsersättning  för  flyktingar  och  vissa
andra  utlänningar,  getts möjlighet  att  under  en
introduktionsperiod bevilja  introduktionsersättning
i  stället  för  socialbidrag  till  flyktingar  som
omfattas  av det kommunala flyktingmottagandet.  Ett
villkor för  att introduktionsersättning skall kunna
beviljas    är    att    flyktingen    följer    den
introduktionsplan som  upprättats  av kommunen efter
samråd med den enskilde flyktingen.


I   betänkande  1998/99:SfU2  avstyrkte   utskottet
liknande  motionsyrkanden  med  hänvisning  till vad
utskottet  hade  anfört   vid  behandlingen  av  den
integrationspolitska       propositionen      (prop.
1997/98:SfU6,  bet.  1997/98:SfU6).   I   sistnämnda
betänkande  anförde utskottet att Invandrarpolitiska
kommittén i sitt  slutbetänkande  SOU  1996:55  hade
föreslagit         en        enhetlig        statlig
introduktionsersättning  som  skulle utges med samma
belopp   till   alla.   Ersättningen   skulle   vara
skattepliktig och bestå av  en  grundersättning  som
motsvarade den lägsta ersättningen som utbetalas vid
deltagande  i  arbetsmarknadspolitiska  åtgärder.  I
proposition  1997/98:16  hade  regeringen anfört att
det  av  flera  skäl  skulle  vara önskvärt  med  en
enhetlig generell ersättning, men  att en sådan inte
var möjlig att införa. Som en viktig  orsak  härtill
angavs att ersättningen skulle bli orättvis för  den
enskilde,  eftersom skillnaderna i hyreskostnader är
betydande mellan  olika  hushåll  och  mellan  olika
delar av landet. Regeringen hade vidare motsatt  sig
ett   förslag   om   att  staten  skulle  svara  för
introduktionsersättningen  i sin helhet, eftersom de
ekonomiska incitamenten för  kommunerna  att bedriva
en effektiv introduktionsverksamhet då delvis skulle
gå    förlorad.    Utskottet    delade   regeringens
bedömningar.


I  betänkandet  1998/99:SfU2  hänvisade   utskottet
också  till Integrationsverkets handlingsplan,  vari
anges dels att nuvarande system med överenskommelser
med   kommuner    om    mottagande    av   nyanlända
skyddsbehövande       och       därtill      hörande
ersättningssystem   är   otidsenligt,    dels    att
Integrationsverket    kommer    att    utveckla   en
information  om  förutsättningarna  för  att   bo  i
Sverige  i  allmänhet.  I  samband  med översynen av
systemet   med   överenskommelser   är  det   enligt
Integrationsverket  ofrånkomligt att också  föra  in
diskussionen     om     ersättningssystemet      för
flyktingmottagandet.


Såvitt gäller introduktionsperiodens längd uttalade
utskottet  i  betänkandet 1997/98:SfU6 sitt stöd för
förslaget att introduktionsperioden  skall vara en i
tid  avgränsad period. Utskottet ansåg  att  det  är
viktigt  att  nyanlända  invandrare  inte  fastnar i
särskilda åtgärdsprogram, men påpekade samtidigt att
alla   inte   kan   förutsättas   tillgodogöra   sig
introduktionsprogrammets   innehåll   på   två   år.
Utskottet  delade  dock  regeringens uppfattning att
det    bör    vara   en   utgångspunkt    att    ett
introduktionsprogram inte bör påbörjas senare än ett
år efter det att uppehållstillstånd beviljats.


Utskottet, som  inte  finner  skäl  att frångå sina
tidigare    ställningstaganden   i   dessa   frågor,
avstyrker därmed  motionerna  Sf639  yrkande  14 och
Sf640 yrkande 3.


Utskottet     vill     tillägga    att    det    av
budgetpropositionen framgår att Integrationsverket i
samarbete med Svenska Kommunförbundet  skall göra en
fördjupad   analys  av  kommunernas  kostnader   och
intäkter för flyktingmottagandet.


Hemställan
Utskottet hemställer


1. beträffande anslag inom utgiftsområde 8
Invandrare och flyktingar


att riksdagen godkänner


1.  regeringens   förslag   till  riktlinjer  om
statlig ersättning till kommuner  och  landsting
för vissa utlänningar,


2.   regeringens  förslag  till  riktlinjer  för
fördelning  av  statsbidrag  till organisationer
verksamma inom integrationsområdet,


3.  vad regeringen föreslår om  ändring  av  den
statliga    ersättningen   till   kommuner   för
flyktingmottagande,


b) att riksdagen godkänner att under år 2000 lån
tas  upp  i Riksgäldskontoret  för  det  samlade
behovet för hemutrustningslån till ett belopp av
högst 1 400 000 000 kr,


c) att riksdagen  med  bifall  till  regeringens
förslag  anvisar  anslagen inom utgiftsområde  8
Invandrare och flyktingar  för  budgetåret  2000
enligt utskottets förslag i bilaga,


d)     att     riksdagen    avslår    motionerna
1999/2000:Sf623   yrkande   2,   1999/2000:Sf628
yrkande  10,  1999/2000:Sf634,   1999/2000:Sf638
yrkandena 1 och 2, 1999/2000:Sf639  yrkandena 13
och     19,    1999/2000:Sf640    yrkande    22,
1999/2000:Fi610  yrkande  8  och 1999/2000:Fi212
yrkande 14 i denna del,


2.       beträffande      Invandrarverkets
medelstilldelning


att riksdagen avslår motion 1999/2000: Sf639 yrkande 8,


res. 1 (kd)


3.   beträffande    insatser    i    vissa
förortsområden


att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sf626  yrkandena 2
och     3,     1999/2000:Sf637    yrkande    17,
1999/2000:Sf640  yrkande  19 och 1999/2000:Bo231
yrkande 10,


res. 2 (kd)


res. 3 (c)


res. 4 (mp)


4.                               beträffande
Diskrimineringsombudsmannen


att  riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sf640  yrkande  8
och 1999/2000:L430 yrkande 3,


res. 5 (mp)


5. beträffande asylsökandes boende


att    riksdagen    avslår    motionerna    1999/2000:Sf606,
1999/2000:Sf619,   1999/2000:Sf626   yrkande  5,
1999/2000:Sf629 och 1999/2000:Sf630,


res. 6 (v)


res. 7 (kd)


6.  beträffande  hälso-  och sjukvård  för
asylsökande


att riksdagen avslår motion 1999/2000:So324 yrkande 2,


res. 8 (mp)


7.      beträffande      det     kommunala
flyktingmottagandet


att riksdagen avslår motionerna  1999/2000:Sf639  yrkande 14
och 1999/2000:Sf640 yrkande 3.


res. 9 (kd)


res. 10 (mp)


8. beträffande skrivelsen


att  riksdagen   lägger regeringens skrivelse 1999/2000:3  i
denna del till        handlingarna


Stockholm den 25 november 1999




På socialförsäkringsutskottets vägnar




Berit Andnor






I  beslutet har deltagit:  Berit  Andnor  (s),  Maud
Björnemalm   (s),   Anita  Jönsson  (s),  Rose-Marie
Frebran (kd), Ulf Kristersson (m), Mariann Ytterberg
(s), Lennart Klockare  (s), Ronny Olander (s), Sven-
Erik  Sjöstrand (v), Göran  Lindblad  (m),  Kerstin-
Maria Stalin  (mp),  Birgitta  Carlsson (c), Cecilia
Magnusson (m), Claes Stockhaus (v), Cristina Husmark
Pehrsson (m), Magda Ayoub (kd) och  Helena Bargholtz
(fp).


Reservationer
1. Invandrarverkets medelstilldelning
(mom. 2)




Rose-Marie Frebran och Magda Ayoub (båda kd) anser




dels att den del av utskottets yttrande  i avsnittet
Utskottets  bedömning  Anslaget  A 1 som börjar  med
"Utskottet konstaterar" och slutar  med  "yrkande 8"
bort ha följande lydelse:


Utskottet  anser  att  det  är viktigt att resurser
sätts   in   tidigt   i  en  asylprocess   för   att
myndigheterna skall kunna  fatta korrekta beslut. En
snabbare handläggning innebär  även att resurser som
i  dag  till stor del läggs på sjukvård  och  boende
skulle kunna  frigöras och i sin tur kunna läggas på
en    snabbare    handläggning.     I    regeringens
budgetförslag för budgetåret 2000 görs  en välkommen
satsning   på   Invandrarverket   för  att  förkorta
asylprocessen i inledningsskedet, men  också för att
utreda äldre fall.


Den besparing på anslaget A 1 på 34 miljoner kronor
som  sker  året  därpå  kan  dock  enligt utskottets
mening  innebära  att  samma  anhopning  av  ärenden
återigen  uppstår.  Stor  uppmärksamhet  bör  därför
ägnas  åt  konsekvenserna  av   denna   oregelbundna
medelstilldelning.  Detta  bör  riksdagen  som   sin
mening ge regeringen till känna.


dels  att  utskottets  hemställan  under  2  bort ha
följande lydelse:


2.         beträffande        Invandrarverkets
medelstilldelning


att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sf639 yrkande 8
som sin mening  ger  regeringen  till  känna vad
utskottet anfört,




2. Insatser i vissa förortsområden (mom. 3)




Rose-Marie Frebran och Magda Ayoub (båda kd) anser




dels  att den del av utskottets yttrande i avsnittet
Utskottets      bedömning      Anslaget      B     2
Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna som börjar
med  "Riksdagen fastställde" och slutar med "yrkande
19" bort ha följande lydelse:


Segregationen  är  ett komplext samhällsproblem som
påverkas  av  en  mängd   sociala   och   ekonomiska
faktorer.  Enligt  utskottet  är  det uppenbart  att
bostadspolitiken  inte  ensam  kan ha  någon  större
inverkan    på    segregationens    effekter     och
konsekvenser.


Utskottet  anser  att  incitament  måste skapas för
företag, institutioner och myndigheter  att etablera
sig i segregerade områden. Satsningar på  inflytande
för de boende måste kombineras med riktade  åtgärder
för    företagsetableringar    och   sysselsättning.
Positiva skol- och fritidsmiljöer  måste  garanteras
samtidigt      som      kvinnors,     inte     minst
invandrarkvinnors, kunskaper  och erfarenheter måste
tas till vara bättre.


Ett  boendeområde  bör ha varierande  bostads-  och
befolkningssammansättning   så   att  den  mänskliga
kontakten mellan generationer, olika  nationaliteter
och   yrkesgrupper   blir  naturlig  och  självklar.
Boendemiljön måste utformas så att naturliga sociala
enheter skapas som bryter isolering, stimulerar till
aktivitet och gemenskap  samt  ger  möjligheter till
vila och rekreation.


Vad  utskottet  ovan anfört bör riksdagen  som  sin
mening ge regeringen till känna.


dels  att utskottets  hemställan  under  3  bort  ha
följande lydelse:


3. beträffande insatser i vissa förortsområden


att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sf626 yrkandena
2  och   3   och   med   avslag   på  motionerna
1999/2000:Sf637   yrkande   17,  1999/2000:Sf640
yrkande 19 och  1999/2000:Bo231  yrkande  10 som
sin   mening   ger  regeringen  till  känna  vad
utskottet anfört,




3. Insatser i vissa förortsområden (mom. 3)




Birgitta Carlsson (c) anser




dels att den del av  utskottets yttrande i avsnittet
Utskottets      bedömning     Anslaget      B      2
Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna som börjar
med "Riksdagen fastställde"  och slutar med "yrkande
19" bort ha följande lydelse:


För att stödja utvecklingen i  utsatta förorter bör
enligt    utskottet    ekonomiska   utvecklingszoner
inrättas enligt liknande  modell som prövats i vissa
glesbygdsområden   i  Sverige.   Områden   med   hög
arbetslöshet, låg utbildning  och  låg  medelinkomst
bör  kunna  få  stöd oberoende av om det handlar  om
glesbygd eller förort.  Utvecklingszoner  i förorter
är  ett sätt att ta till vara den tillväxtkraft  som
finns.   Med  lägre  företagsskatter  och  borttagna
socialavgifter  för  anställda  som  är bosatta inom
frizonen    är    det    möjligt    att    stimulera
utvecklingskraften i vissa förorter. Regeringen  bör
återkomma med förslag med denna riktning.


Vad  utskottet  anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.


dels  att utskottets  hemställan  under  3  bort  ha
följande lydelse:


3. beträffande insatser i vissa förortsområden


att  riksdagen  med  bifall  till  motionerna  1999/2000:Sf637
yrkande  17  och  1999/2000:Bo231 yrkande 10 och
med   avslag   på   motionerna   1999/2000:Sf626
yrkandena 2 och 3 och 1999/2000:Sf640 yrkande 19
som  sin mening ger regeringen  till  känna  vad
utskottet anfört,




4. Insatser i vissa förortsområden (mom. 3)




Kerstin-Maria Stalin (mp) anser




dels att den  del av utskottets yttrande i avsnittet
Utskottets     bedömning      Anslaget      B      2
Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna som börjar
med  "Riksdagen fastställde" och slutar med "yrkande
19" bort ha följande lydelse:


Invandrarfamiljer   bor  ofta  i  storstadsområden.
Många invandrare bor i  de  mer slitna och förfallna
miljonprogramsområdena. Invandrartäta  områden  blir
ofta lågstatusområden, och underhåll och upprustning
eftersätts.  Utskottet anser att samhällets resurser
till  dessa  områden   bör   ökas   så  att  en  god
boendemiljö  uppnås.  Vidare  bör  myndigheter   och
institutioner  förläggas  dit och företagsetablering
stimuleras.


Utskottet anser också att  det  är  viktigt  med en
fungerande  offentlig  service  och att vitala delar
såsom posten inte bör läggas ned  i  dessa  områden.
Vidare bör anställda inom den offentliga sektorn och
i  de  beslutande  församlingarna  i  dessa  områden
spegla befolkningens sammansättning bättre än i dag.


För   att   komma   åt  problemet  med  segregerade
bostadsområden behövs  enligt utskottets mening både
generella  åtgärder men också  särskilda  satsningar
för att komma till rätta med den situation som finns
i dag.


Vad utskottet  anfört  bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.


dels  att  utskottets hemställan  under  3  bort  ha
följande lydelse:


3. beträffande insatser i vissa förortsområden


att riksdagen  med  bifall till motion 1999/2000:Sf640 yrkande
19 och med avslag på  motionerna 1999/2000:Sf626
yrkandena  2 och 3, 1999/2000:Sf637  yrkande  17
och 1999/2000:Bo231  yrkande  10  som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,




5. Diskrimineringsombudsmannen (mom. 4)




Kerstin-Maria Stalin (mp) anser




dels att den del av utskottets yttrande  i avsnittet
Utskottets      bedömning      Anslagen      B     1
Integrationsverket, B 3 Integrationsåtgärder och B 6
Diskrimineringsombudsmannen   som  börjar  med  "Som
redan" och slutar med "yrkande  3"  bort ha följande
lydelse:


Enligt  utskottets  mening  är vissa principer  och
värderingar så grundläggande att  de bör bekräftas i
lag. En sådan princip är allas lika värde. Trots den
lagstiftning    som    finns    i   dag   förekommer
diskriminering.  För att Diskrimineringsombudsmannen
(DO)   skall   kunna  hinna   med   alla   fall   av
diskriminering anser utskottet att DO:s befogenheter
och resurser måste ökas. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.


dels  att utskottets  hemställan  under  4  bort  ha
följande lydelse:


4. beträffande Diskrimineringsombudsmannen


att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sf640 yrkande 8
och  med avslag på motion 1999/2000:L430 yrkande
3 som  sin  mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,




6. Asylsökandes boende (mom. 5)




Sven-Erik Sjöstrand  och  Claes  Stockhaus  (båda v)
anser




dels  att den del av utskottets yttrande i avsnittet
Asylbidrag  som  börjar  med  "För  utlänningar" och
slutar med "motion Sf619" bort ha följande lydelse:


Sedan  den  1  juli 1994 har asylsökande  rätt  att
ordna sitt boende  på  egen  hand. Det har lett till
att  en majoritet asylsökande skaffat  eget  boende,
vilket  ofta  innebär  att  man  bor hos en släkting
eller   vän.   För   dem   som   erhåller  permanent
uppehållstillstånd gäller dock olika regler beroende
på om de bor i eget boende eller på förläggning.


De  som bor på förläggning har, om  de  så  önskar,
kvar sin  plats  på förläggningen fram till dess att
kommunplaceringen  är ordnad. De som har eget boende
är  inskrivna  hos  Invandrarverket   som  står  för
försörjningen  under  30 dagar och, tillsammans  med
Integrationsverket,      försöker      finna      en
kommunplacering.


Vid en översyn av mottagandet  av  asylsökande  och
flyktingar  som genomfördes av Invandrarverket under
våren 1999 framkom att såväl Integrationsverkets som
Invandrarverkets    handläggare    och   kommunernas
representanter ansåg att 30 dagar är en alltför kort
tid för utskrivning från Invandrarverket.  Som  skäl
angavs  bl.a.  att personerna i fråga inte hinner få
den information de behöver för att ta ställning till
bosättningslån eller  till frågan om de skall flytta
till annan kommun.


Enligt utskottets uppfattning  finns det inte något
skäl att göra skillnad vad gäller  dem  som erhållit
permanent  uppehållstillstånd i fråga om rätten  att
få  god  information  och  rimliga  möjligheter  att
ställa om  till boende på annan ort. Utskottet anser
därför att reglerna  behöver  ändras  så  att de som
valt  eget  boende  får  samma rätt till försörjning
från Invandrarverket som de  som bor på förläggning.
Regeringen bör tillsammans med  Kommunförbundet göra
en översyn av ifrågavarande regler.


Vad utskottet anfört bör riksdagen  som  sin mening
ge regeringen till känna.


dels  att  utskottets  hemställan  under  5 bort  ha
följande lydelse:


5. beträffande asylsökandes boende


att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sf619  och  med
avslag     på     motionerna    1999/2000:Sf606,
1999/2000:Sf626 yrkande  5,  1999/2000:Sf629 och
1999/2000:Sf630  som sin mening  ger  regeringen
till känna vad utskottet anfört,




7. Asylsökandes boende (mom. 5)




Rose-Marie Frebran och Magda Ayoub (båda kd) anser




dels att den del av utskottets  yttrande i avsnittet
Asylbidrag som börjar med "De olika"  och slutar med
"och Sf630" bort ha följande lydelse:


Asylsökande  flyktingar  lever ofta som  inneboende
hos släktingar och många flyttar  därför  ofta under
asyltiden,  som  kan  bli mångårig. Kontinuiteten  i
relationer, som är särskilt  viktig  för  barn, blir
enligt  utskottet  därmed  lidande.  Vidare  är  det
anmärkningsvärt att en asylsökande barnfamilj endast
har rätt till 1 000 kronor per månad för att bekosta
det  egna  boendet  i  kommunerna, oavsett hur många
barn som finns i familjen.  Detta  kan  jämföras med
att  bostadsbidrag för en låginkomstfamilj  med  ett
barn utges  med  3  000 kr per månad och för hushåll
med fem barn eller fler med 4 200 kr per månad.


Utskottet anser mot  bakgrund  härav att regeringen
bör  ge Invandrarverket i uppdrag  att  särskilt  se
över villkoren  för  de  asylsökande  barnen  i eget
boende.


Vad  utskottet  anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.


dels  att utskottets  hemställan  under  5  bort  ha
följande lydelse:


5. beträffande asylsökandes boende


att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sf626 yrkande 5
och  med  avslag  på motionerna 1999/2000:Sf606,
1999/2000:Sf619,       1999/2000:Sf629       och
1999/2000:Sf630 som sin  mening  ger  regeringen
till känna vad utskottet anfört,




8. Hälso- och sjukvård för asylsökande
(mom. 6)




Kerstin-Maria Stalin (mp) anser




dels  att den del av utskottets yttrande i avsnittet
Hälso-  och  sjukvård för asylsökande som börjar med
"Den nämnda "  och  slutar  med  "yrkande 2" bort ha
följande lydelse:


Flyktingsituationen  innebär en mycket  otrygg  och
osäker tillvaro, särskilt för barn. Många av de barn
som kommer till Sverige  har också svåra traumatiska
upplevelser bakom sig. Syskon  och  föräldrar kan ha
dödats  eller försvunnit. Behovet av psykoterapi  är
därför stort för flyktingbarnen.


Enligt  Invandrarverket   kan  de  barnpsykiatriska
mottagningarna ta emot alla  barn som behöver hjälp.
Dessa  mottagningar  är  emellertid   redan   i  dag
överbelastade  med  andra barn som mår dåligt. Denna
vård är dock av stor  betydelse  för flyktingbarnen.
Att inte ta hand om dem i tid kan på sikt kosta både
i människoliv och samhällsresurser.


Utskottet ifrågasätter om landstingen har beredskap
att möta behoven hos flyktingar och flyktingbarn men
förutsätter  att regeringen fortlöpande  följer  upp
och redovisar  huruvida  statens ersättningar täcker
landstingens  kostnader  för   vård   som  ges  till
asylsökande   och   om   denna  vård  fullt  ut   är
tillfredsställande i personernas livsperspektiv.


Vad utskottet anfört bör  riksdagen  som sin mening
ge regeringen till känna.


dels  att  utskottets  hemställan  under 6  bort  ha
följande lydelse:


6.   beträffande   hälso-  och  sjukvård   för
asylsökande


att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:So324 yrkande 2
som  sin mening ger regeringen  till  känna  vad
utskottet anfört,




9. Det kommunala flyktingmottagandet
(mom. 7)




Rose-Marie Frebran och Magda Ayoub (båda kd) anser




dels att den  del av utskottets yttrande i avsnittet
Det kommunala flyktingmottagandet  som börjar med "I
betänkande"  och  slutar  med "yrkande  3"  bort  ha
följande lydelse:


Utskottet anser att de avtal som Integrationsverket
träffar med enskilda kommuner  om flyktingmottagning
bör avvecklas och introduktionsersättning  följa den
nyanlände som flyktingpeng. Detta bör riksdagen  som
sin mening ge regeringen till känna.


dels  att  utskottets  hemställan  under  7  bort ha
följande lydelse:


7.       beträffande       det       kommunala
flyktingmottagandet


att  riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sf639  yrkande
14 och  med  avslag  på  motion  1999/2000:Sf640
yrkande  3  som  sin mening ger regeringen  till
känna vad utskottet anfört,




10. Det kommunala flyktingmottagandet
(mom. 7)




Kerstin-Maria Stalin (mp) anser




dels att den del av utskottets  yttrande i avsnittet
Det kommunala flyktingmottagandet  som börjar med "I
betänkande"  och  slutar  med "yrkande  3"  bort  ha
följande lydelse:


Utskottet anser att de personer  som  har rätt till
asyl  i  Sverige  eller har andra flyktingskäl  samt
deras  anhöriga bör  få  ett  skattepliktigt  bidrag
under  introduktionstiden.   Detta   behövs   enligt
utskottets  mening  för  att  komma  från  nuvarande
socialbidragstänkande  och  för  att möjliggöra  att
människor tar ansvar för sina liv. Nivån på bidraget
bör  vara  något  högre  än  socialbidragen  så  att
personen i fråga skall märka skillnaden  mellan  att
få  denna  ersättning  och att uppbära socialbidrag.
Bidraget  bör  bestämmas  så  att  det  även  täcker
kostnaden för barnomsorg. I  ett  längre  perspektiv
bör enligt utskottet introduktionsbidraget  ersättas
med en grundersättning.


Vad  utskottet  anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.


dels  att utskottets  hemställan  under  7  bort  ha
följande lydelse:


7.       beträffande       det       kommunala
flyktingmottagandet


att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sf640 yrkande 3
och med avslag på motion 1999/2000:Sf639 yrkande
14 som sin mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört,


Särskilda yttranden




1. Moderaternas anslagsförslag (mom. 1)




Ulf  Kristersson,  Göran Lindblad, Cecilia Magnusson
och Cristina Husmark Pehrsson (alla m) anför:




Den  18 november 1999  beslöt  riksdagens  majoritet
bestående  av socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister  att  fastställa ekonomiska ramar för
de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och
en beräkning av statens  inkomster avseende år 2000.
Samtidigt beslutades om preliminära  utgiftstak  för
åren 2001 och 2002.


Moderata   samlingspartiet   har   i   parti-   och
kommittémotioner förordat en annan inriktning av den
ekonomiska   politiken   och  budgetpolitiken.  Våra
förslag  syftar till att skapa  förutsättningar  för
ett  ekonomiskt,   kulturellt  och  socialt  växande
Sverige.  Genom en större  enskild  sektor  och  ett
starkare  civilt   samhälle  kan  både  företag  och
människor växa. Fler  och  fler  kan komma in på den
ordinarie  arbetsmarknaden,  den sociala  tryggheten
ökar också i andra bemärkelser  genom  att hushållen
får  en  större ekonomisk självständighet.  Friheten
att välja  bidrar  både  till  mångfald,  en  bättre
kvalitet   och   en  större  trygghet.  De  enskilda
människorna får ett större inflytande över sina liv.


Vi  har  föreslagit  en  långtgående  växling  från
subventioner     och    bidrag    till    omfattande
skattesänkningar   för   alla,   främst   låg-   och
medelinkomsttagare.   Samtidigt   värnar  vi  om  de
människor  som  är  i  störst  behov  av  gemensamma
insatser och som har små eller inga möjligheter  att
påverka  sin  egen situation. Vi slår också fast att
det allmänna skall tillföras resurser för att på ett
tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter
som måste vara gemensamma.


När riksdagens  majoritet nu genom riksdagsbeslutet
den   18   november   om    ramar   för   de   olika
utgiftsområdena   valt   en  annan   inriktning   av
politiken, redovisar vi i  detta  särskilda yttrande
den del av vår politik som rör utgiftsområde 8.


Anslag   inom   utgiftsområde   8   Invandrare   och
flyktingar




Moderaterna  anser att utgiftsområde 8  bör  minskas
med 268 miljoner kronor för budgetåret 2000.


Enligt vår mening  är  det  fel  av  regeringen att
fortsätta  att  anslå budgetmedel för att  förbättra
vissa bostadsområden.  Vi  anser att andra vägar bör
prövas.   Bland   annat   behöver    en   avreglerad
bostadsmarknad  växa fram och nya alternativ  på  de
boendes villkor få  friare  spelrum.  Samordning  av
bostadsbidrag  med  socialpolitiken  i övrigt är ett
viktigt inslag för att underlätta denna  process. Vi
vill   också  peka  på  vikten  av  alternativ  inom
barnomsorg   och   skola   liksom  en  liberaliserad
arbetsmarknadslagstiftning,    lägre    skatter   på
företagande och arbetsinkomster samt i övrigt bättre
villkor för småföretagare.


Detta   räcker   emellertid   inte  för  att  klara
problemen  i  de  mest utsatta områdena.  Det  krävs
bl.a.  service  och  arbetsplatser.   Vi  anser  att
frizoner  t.ex.  i  Botkyrka  bör  införas  för  att
möjliggöra  mer  avreglerade ekonomiska aktiviteter.
Sådana frizoner skulle  kunna  innebära  stimulanser
till  kommuner  eller  kommundelar  som  är särskilt
utsatta  vad  gäller arbetslöshet, bidragskostnader,
segregation och  därmed  följande problem. Mot denna
bakgrund avvisar vi regeringens  förslag  att anvisa
medel   till   anslag   B  2  Utvecklingsinsatser  i
storstadsregionerna.




2. Kristdemokraternas anslagsförslag (mom.
1)




Rose-Marie Frebran och Magda Ayoub (båda kd) anför:




Kristdemokraterna har i parti-  och kommittémotioner
förordat  en  annan  inriktning  av  den  ekonomiska
politiken och budgetpolitiken än regeringen och dess
stödpartier. Kristdemokraternas budgetalternativ tar
sikte på att öka sysselsättningen, så  att välfärden
kan tryggas för alla.


När    riksdagens    majoritet   -   bestående   av
socialdemokrater,        vänsterpartister        och
miljöpartister  -  nu genom  riksdagsbeslut  den  18
november om ramar för  de olika utgiftsområdena valt
en  annan  inriktning av politiken  redovisar  vi  i
detta särskilda  yttrande den del av vår politik som
rör utgiftsområde 8.


Anslag   inom   utgiftsområde   8   Invandrare   och
flyktingar




Kristdemokraterna  anser  att  utgiftsområde  8  bör
minskas med 12 miljoner kronor för budgetåret 2000.


Vi  föreslår  besparingar  på  en  rad myndigheters
administration  och anser att detta även  bör  gälla
Integrationsverket.  Vi anser att 12 miljoner kronor
kan sparas på detta sätt genom att inte öka anslaget
med de 7 miljoner kronor som regeringen föreslår och
genom  5  miljoner  kronor   som   avser   förväntad
reservation.  Därför  föreslår  vi  att  anslag B  1
Integrationsverket minskas med detta belopp.


Såvitt   gäller   anslag   A  3  Migrationspolitska
åtgärder vill vi anföra följande.


Flyktingkvoten  är till för personer  som  befinner
sig i en särskilt  svår situation och vars situation
bäst kan lösas genom  överföring  till  tredje land.
Dessa  flyktingar  har  ett  permanent  skyddsbehov.
Uttagningen  och  resan till Sverige organiseras  av
Invandrarverket i samarbete med UNHCR. Under år 1999
har  Sverige  åtagit   sig   att   ta   emot  1  800
kvotflyktingar.


På  grund  av omständigheterna i Kosovo med  omnejd
bestämde sig Sverige för att ta emot skyddsbehövande
från Kosovo och ge dem tillfälligt skydd. Hälften av
de medel som  hade anslagits för s.k. kvotflyktingar
budgetåret 1999 togs i anspråk för de kosovoalbanska
flyktingarna. Detta  förfarande  kritiserades starkt
av såväl UNHCR som Invandrarverket. Planer på att ge
426 kurdiska kvotflyktingar en permanent  fristad  i
Sverige  genomfördes aldrig. Hittills har endast 500
personer av  1  800  tagits  emot inom ramen för den
ursprungliga flyktingkvoten.


Vi anser att det i framtiden  bör  finnas  resurser
inom  ramen  för  budgeten som medger mottagande  av
akuta flyktingströmmar  utan att flyktingkvoten blir
lidande.




3. Centerpartiets anslagsförslag (mom. 1)




Birgitta Carlsson (c) anför:




Anslag   inom   utgiftsområde   8   Invandrare   och
flyktingar




Centerpartiet anser  att  utgiftsområde 8 sammanlagt
bör minskas med 51 miljoner  kronor  för  budgetåret
2000.


Vi anser att flyktingmottagandet måste moderniseras
och  effektiviseras  och föreslår en besparing  inom
anslag  A  1  på  sammanlagt   26  miljoner  kronor.
Lösningar som bygger på kontakter  mellan  nyanlända
och  människor i det omgivande samhället bör  enligt
vår    mening     stimuleras.    Högre    grad    av
frivilliginsatser,           samarbete           med
frivilligorganisationer  vid flyktingmottagandet och
effektiviseringar  inom Invandrarverket  leder  till
att kostnaderna kan minskas med detta belopp.


Asylprocessen måste  enligt  vår  mening förbättras
och rättssäkerheten ökas. Som ett led i detta arbete
bör  Utlänningsnämnden  avvecklas  och   asylärenden
överföras  till  förvaltningsdomstolarna.  Samtidigt
bör   tvåpartsprocesser   införas.   Dessa  åtgärder
innebär enligt vår mening att en besparing kan göras
på  anslag  A  4  Utlänningsnämnden med 35  miljoner
kronor.


Delade städer och  segregerade  samhällen är enligt
vår  uppfattning ett stort demokratiskt,  ekonomiskt
och socialt  problem  vars  grund är diskriminering.
Människor som lever i Sverige  men  som  är  födda i
utomnordiska  länder  eller  är  barn till föräldrar
födda  i  annat  land  har  svårt  att komma  in  på
arbetsmarknaden.   Människor   marginaliseras    och
valdeltagandet  sjunker  i  utsatta områden. För att
bryta denna negativa utveckling  anser  vi att makt,
inflytande  och  ansvar  måste ges till de boende  i
området. Ökad makt över det  egna  livet  måste vara
ledstjärnan  i  allt  integrationsarbete. Invandrade
personer har många gånger  ett  kulturellt band till
nya marknader som kan främja tillväxten  i  Sverige.
Integrationspolitiken    måste   bli   en   del   av
tillväxtpolitiken.  Vi  satsar  därför  10  miljoner
kronor mer än regeringen för detta ändamål.




4. Folkpartiets anslagsförslag (mom. 1)




Helena Bargholtz (fp) anför:




Folkpartiets förslag till budget för år 2000 innebär
i sina huvuddrag sänkta skatter  för företagande och
tillväxt med utgiftsökningar framför  allt  när  det
gäller  vård  och  omsorg  men  även för utbildning,
bistånd, miljö och rättssäkerhet (för en utförligare
redovisning,   se   reservation   nr   24   i   bet.
1999/2000:FiU1). Våra förslag till utgiftsramar, som
för  utgiftsområde 8 var 200 miljoner kronor  mindre
än regeringens  förslag, har emellertid avslagits av
riksdagen  i  budgetprocessens   första   steg.   Då
Folkpartiets  budgetförslag  är  en  helhet är det i
detta  andra  steg  inte meningsfullt att  fullfölja
våra anslags-yrkanden.




Anslag   inom   utgiftsområde   8   Invandrare   och
flyktingar




Folkpartiet anser  att  utgiftsområde  8 bör minskas
med 200 miljoner kronor för budgetåret 2000.


Regeringen  har  genom  åren  alltmer fokuserat  på
olika  typer  av  projektbidrag till  den  kommunala
verksamheten  och  på   att  genom  olika  typer  av
förhandlingslösningar   ge   stöd   till   specifika
verksamheter och aktiviteter. Som exempel kan nämnas
de      lokala      investeringsprogrammen       och
storstadspengarna.   Enligt  Storstadskommittén  har
dock  de  tidigare  projektsatsningarna  inte  varit
långsiktigt framgångsrika. Ändå har regeringen i sin
storstadspolitik  valt  att  samla  en  mycket  stor
resurs i en projektorganisation,  där vissa enskilda
stadsdelar  väljs  ut  och  verksamheterna  återigen
skall föras in i projekt.


Vi anser att det vore bättre  att  ge bra generella
förutsättningar   för  kommunerna  att  efter   eget
önskemål och i dialog  med  berörda medborgare forma
sin  verksamhet.  Det  är  vår uppfattning  att  den
lokala utvecklingen bäst främjas genom goda allmänna
villkor för jobb och företagande, ett väl fungerande
utjämningssystem   som  ger  likvärdiga   ekonomiska
förutsättningar och  ett  större  spelrum för lokala
aktörer.  Mot bakgrund härav anser vi  att  anslaget
B 2  kan  minskas   med   200  miljoner  kronor  och
resterande medel betalas ut  generellt  till  de sju
kommunerna som "smörjmedel" i en lokal process.


Vi  anser  att  det  var  bra  att Sverige tog emot
flyktingar  som  fördrivits  från Kosovoprovinsen  i
Förbundsrepubliken Jugoslavien men menar att det var
fel   att   detta  finansierades  med   anslagsmedel
motsvarande 170  miljoner  kronor  som  avsatts  för
kvotflyktingar.    Vi    anser    att    medel   för
kvotflyktingar i fortsättningen skall användas  till
just kvotflyktingar.




5. Flyktingkvoten m.m. (mom. 1)




Sven-Erik  Sjöstrand  (v), Kerstin-Maria Stalin (mp)
och Claes Stockhaus (v) anför:




Ända  sedan år 1950 har  Sverige  genom  organiserad
överföring  tagit  emot flyktingar inom ramen för en
särskild flyktingkvot. Kvoten är inte begränsad till
att  användas  för  flyktingar   i  ordets  formella
bemärkelse, utan den kan också användas för personer
som är förföljda och befinner sig  i  fara  men  som
ännu  inte  kunnat  lämna sitt land. Invandrarverket
ansvarar för uttagning  och överföring av flyktingar
till Sverige huvudsakligen i samverkan med UNHCR och
IOM.


Vi anser visserligen att  det  var  bra att Sverige
tog    emot    flyktingar    som   fördrivits   från
Kosovoprovinsen i Förbundsrepubliken Jugoslavien men
menar  att det var fel att detta  finansierades  med
anslagsmedel  motsvarande  170  miljoner  kronor som
avsatts  för kvotflyktingar. Vi anser att medel  för
kvotflyktingar  i fortsättningen skall användas till
just kvotflyktingar,  dvs.  kvotflyktingar som valts
ut  i  samarbete  med UNHCR och  som  har  permanent
uppehållstillstånd  och  har  blivit kommunplacerade
när de kommer till Sverige .


Miljöpartiet     anser     dessutom    att     både
Diskrimineringsombudsmannen         (DO)         och
Invandrartidningen       är       viktiga       från
integrationssynpunkt    och    därför    måste    få
tillräckliga medel för sina verksamheter.


Förslag till beslut om anslag inom
utgiftsområde 8  Invandrare och
flyktingar




Belopp i 1 000-tal kronor




Utskottets  förslag  överensstämmer  med regeringens
förslag till anslagsfördelning.




----------------------------------------------------------
Verksamhetsområde                           Utskottets
----------------------------------------------------------
Anslag                                         förslag


----------------------------------------------------------


----------------------------------------------------------
A  Migrationspolitik
----------------------------------------------------------
1  Statens invandrarverk (ram)                    449 877
----------------------------------------------------------
2  Mottagande av asylsökande (ram)              1 175 600
----------------------------------------------------------
3  Migrationspolitiska åtgärder (ram)             321 589
----------------------------------------------------------
4  Utlänningsnämnden (ram)                         69 628
----------------------------------------------------------
5  Offentligt biträde i utlänningsärenden          73 338
(ram)
----------------------------------------------------------
6  Utresor   för  avvisade  och  utvisade          74 531
(ram)
----------------------------------------------------------


----------------------------------------------------------
B  Integrationspolitik
----------------------------------------------------------
1  Integrationsverket (ram)                        82 580
----------------------------------------------------------
2  Utvecklingsinsatser                  i         260 000
storstadsregionerna (ram)
----------------------------------------------------------
3  Integrationsåtgärder (ram)                      37 742
----------------------------------------------------------
4  Kommunersättningar                 vid       2 301 404
flyktingmottagande (ram)
----------------------------------------------------------
5  Hemutrustningslån (ram)                         37 965
----------------------------------------------------------
6  Ombudsmannen mot etnisk diskriminering           8 308
(ram)
----------------------------------------------------------


----------------------------------------------------------
C  Minoritetspolitik
----------------------------------------------------------
1  Åtgärder  för  nationella  minoriteter           8 000
(ram)
------------------------------------------------------------


------------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet                       4 900 562
------------------------------------------------------------