dels proposition 1999/2000:1 (budgetpropositionen)
såvitt gäller utgiftsområde 21 Energi,
dels 17 motioner från allmänna motionstiden.
Utskottet har inhämtat Lagrådets yttrande över det i
propositionen framlagda förslaget till lag om
tillfällig avgift för stöd till småskalig
elproduktion. Lagrådets yttrande återges i bilaga 3.
En skrivelse i ärendet har inkommit från Sveriges
Elleverantörer.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker de av regeringen föreslagna
anslagen - totalt ca 1,4 miljarder kronor - för
budgetåret 2000 inom utgiftsområde 21 Energi.
Likaså tillstyrks övriga här aktuella förslag
till riksdagsbeslut som regeringen framlägger
under detta utgiftsområde. Företrädarna i
utskottet för Moderata samlingspartiet,
Folkpartiet och Kristdemokraterna deltar inte i
beslutet om anslag. De erinrar i särskilda
yttranden om de budgetförslag som framlagts av
respektive parti. I förhållande till regeringens
förslag för utgiftsområdet ville Moderata
samlingspartiet minska utgiftsramen med 322
miljoner kronor, Kristdemokraterna med 205
miljoner kronor och Folkpartiet med 525 miljoner
kronor. Centerpartiet ville höja utgiftsramen med
100 miljoner kronor.
Utskottet avstyrker motionsyrkanden om att beslutet
om avveckling av kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck
skall upphävas. Enligt utskottets uppfattning är de
motiv som låg till grund för riksdagens beslut om
avställning av kärnkraftverket i Barsebäck alltjämt
giltiga.
Vidare tillstyrker utskottet regeringens begäran om
bemyndigande att även under år 2000 kunna överskrida
det tidigare uppförda anslaget för ersättning i
samband med avveckling av en reaktor i
Barsebäcksverket. I en reservation (m, kd, fp)
framhålls att det inte finns några omständigheter
som omöjliggör för riksdagen att snabbt behandla ett
förslag från regeringen om ett anslagsöverskridande
och att det är oacceptabelt att riksdagen frånhänder
sig beslutanderätten på det angivna sättet.
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag
att ett nytt anslag inrättas för att täcka
kostnaderna för skydd till småskalig
elproduktion. Ersättningsnivån för småskalig
elproduktion upprätthålls genom ett särskilt stöd
som skall finansieras genom en avgift på 0,2 öre
per kWh under år 2000. Avgiftsuttaget regleras i
en ny lag om tillfällig avgift för stöd till
småskalig elproduktion.
Slutligen tillstyrker utskottet regeringens förslag
om investerings- och finansieringsplan m.m. för
Svenska kraftnät.
Propositionen
I proposition 1999/2000:1 föreslås under
utgiftsområde 21 Energi
1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om tillfällig avgift för stöd till småskalig
elproduktion,
2. att riksdagen godkänner regeringens förslag till
förändrad inriktning av verksamheten inom ramen för
bidrag till minskad elanvändning (avsnitt 5.3),
3. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2000, i fråga om ram-anslaget B1 Bidrag för att
minska elanvändning, besluta om bidrag som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 300
miljoner kronor under åren 2001 och 2002 (avsnitt
5.3),
4. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2000, i fråga om ram-anslaget B 2 Bidrag till
investeringar i elproduktion från förnybara
energikällor, besluta om bidrag som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 533
miljoner kronor under åren 2001 och 2002 (avsnitt
5.3),
5. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2000, i fråga om ram-anslaget B 3 Åtgärder för
effektivare energianvändning, besluta om åtgärder
som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst 25 miljoner kronor under åren 2001 och 2002
(avsnitt 5.3),
6. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2000, i fråga om ram-anslaget B 4 Energiforskning,
besluta om stöd till forskning och utveckling inom
energiområdet som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 1 200 miljoner kronor
under åren 2001-2005 (avsnitt 5.3),
7. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2000, i fråga om ram-anslaget B 5 Energiteknikstöd,
besluta om stöd till utveckling av ny energiteknik i
företag och branscher som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 520 miljoner
kronor under åren 2001-2004 (avsnitt 5.3),
8. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2000, i fråga om ram-anslaget B 6 Introduktion av ny
energiteknik, besluta om stöd till introduktion av
ny energiteknik som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 920 miljoner kronor under
åren 2001-2004 (avsnitt 5.3),
9. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2000, i fråga om ram-anslaget B 7 Energipolitiskt
motiverade internationella klimatinsatser, besluta
om åtgärder som inklusive tidigare åtaganden innebär
utgifter på högst 45 miljoner kronor under åren
2000-2004 (avsnitt 5.3),
10. att riksdagen bemyndigar regeringen att under
budgetåret 2000 enligt 6 § andra stycket lagen
(1996:1059) om statsbudgeten besluta att det under
budgetåret 1998 uppförda ramanslaget B11 Ersättning
för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket, får
överskridas om ett nytt riksdagsbeslut inte hinner
inväntas,
11. att riksdagen som inriktning godkänner
investerings- och finansieringsplanen för
Affärsverkskoncernen svenska kraftnät för perioden
2000-2002 enligt vad som anförts i avsnittet 4
Effektiva energimarknader, underavsnittet
Investerings- och finansieringsplan samt
beredskapsåtgärder,
12. att riksdagen godkänner omfattning och
inriktning av Affärsverket svenska kraftnäts
beredskapsåtgärder enligt vad som anförts i
avsnittet 4 Effektiva energimarknader,
underavsnittet Investerings- och finansieringsplan
samt beredskapsåtgärder,
13. att riksdagen ger regeringen finansiella
befogenheter rörande Affärsverket svenska kraftnät i
enlighet med vad som anförts i avsnittet 4 Effektiva
energimarknader, underavsnittet Finansiella
befogenheter,
14. att riksdagen bemyndigar regeringen att låta
Affärsverket svenska kraftnät ta upp lån och placera
likvida medel i och utanför Riksgäldskontoret samt
att i övrigt ge Affärsverket svenska kraftnät
finansiella befogenheter i enlighet med vad som
anförts i avsnitt 4 Effektiva energimarknader,
underavsnittet Finansiella befogenheter,
15. att riksdagen bemyndigar regeringen att meddela
närmare föreskrifter om stöd till småskalig
elproduktion samt godkänner omfattning, inriktning
och finansiering av stödet enligt vad som anförts i
avsnitt 6 Övrig statlig verksamhet,
16. att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar
anslagen under utgiftsområde 21 Energi enligt
uppställning i bilaga 1.
Lagförslaget återges i bilaga 2.
Motionerna
De motioner som behandlas här är följande:
1999/2000:Fi212 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas
20. (delvis) att riksdagen för budgetåret 2000
anvisar anslagen under utgiftsområde 21 Energi
enligt uppställning i motionen.
1999/2000:MJ255 av Harald Nordlund och Lennart
Kollmats (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om förordning 1998:22
om statliga bidrag till vissa investeringar inom
energiområdet,
7. att riksdagen hos regeringen begär en
miljökonsekvensbeskrivning för avvecklingen av
Barsebäck.
1999/2000:N217 av Ewa Thalén Finné (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om Barsebäcksverkets
reaktorers stängning.
1999/2000:N225 av Bertil Persson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att bevara
Barsebäcksverket.
1999/2000:N228 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen upphäver regeringens
avvecklingsbeslut för att möjliggöra fortsatt drift
vid kärnkraftverket i Barsebäck,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
omställningsprogrammet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om energiforskningens
betydelse,
29. att riksdagen beslutar att upphäva
avvecklingslagen.
1999/2000:N231 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att utveckling
av teknik för att få fram skogsbränslen bör ingå som
en del i utvecklingen av ny energiteknik.
1999/2000:N245 av Ewa Thalén Finné m.fl. (m) vari
yrkas
1. att riksdagen beslutar att upphäva beslutet om
stängning av Barsebäcksverket.
1999/2000:N272 av Karin Falkmer och Tomas Högström
(m) vari yrkas
6. att riksdagen beslutar att upphäva beslutet om
stängningen av Barsebäck.
1999/2000:N284 av Harald Nordlund (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om hur investeringar i
syfte att spara energi bör stimuleras.
1999/2000:N306 av Lilian Virgin (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om etanolproduktion.
1999/2000:N316 av Agneta Lundberg m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om etablering av
en pilotanläggning i Örnsköldsvik för produktion av
etanol baserad på skogsråvara samt utarbetande av en
långsiktig strategi för utveckling av bioalkoholer.
1999/2000:N356 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar att återkalla anslaget B
11 Ersättning för avveckling av en reaktor i
Barsebäck,
3. att riksdagen med avslag på regeringens förslag
om bemyndigande att under budgetåret 2000 besluta
att ramanslaget B 11 Ersättning för avveckling av en
reaktor i Barsebäcksverket får överskridas om ett
nytt riksdagsbeslut inte hinner inväntas, återkallar
bemyndigandet att träffa och genomföra för staten
bindande avtal med Sydkraft AB och eventuella andra
parter i samband med en överenskommelse om
ersättning i form av pengar eller egendom som staten
direkt eller indirekt förfogar över.
1999/2000:N362 av Gunilla Wahlén (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om förslag till
lagstiftning om inblandning av biobränsle i bensin,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
Örnsköldsviksanläggningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en landstäckande
infrastruktur för tankställen för etanolblandad
bensin.
1999/2000:N364 av Lennart Värmby (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utvärdera tekniken med
termiska solfångare.
1999/2000:N372 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari
yrkas att riksdagen med ändringar i förhållande till
regeringens förslag för budgetåret 2000 anvisar
anslagen under utgiftsområde 21 Energi enligt i
motionen redovisad uppställning.
1999/2000:N375 av Per Westerberg m.fl. (m) vari
yrkas
2. att riksdagen beslutar att under A 1 inom
utgiftsområde 21 Energi anvisa ett anslag om 75 000
000 kr enligt vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att under B 1 inom
utgiftsområde 21 Energi anvisa ett anslag om 0 kr
enligt vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen beslutar att under B 2 inom
utgiftsområde 21 Energi anvisa 0 kr enligt vad som
anförts i motionen,
5. att riksdagen beslutar att under anslag B 3 inom
utgiftsområde 21 Energi anvisa 12 000 000 kr enligt
vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen beslutar att under anslag B 4 inom
utgiftsområde 21 Energi anvisa 371 758 000 kr enligt
vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen beslutar att inte bemyndiga
regeringen att överskrida ramanslaget B 11 inom
utgiftsområde 21 Energi enligt vad som anförts i
motionen.
1999/2000:N383 av Inger Strömbom m.fl. (kd) vari
yrkas
2. att riksdagen beslutar avskaffa anslag B 11
utgiftsområde 21 Ersättning för avveckling av en
reaktor i Barsebäck,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag om att
bemyndiga regeringen att överskrida anslag B 11
utgiftsområde 21 Ersättning för avveckling av en
reaktor i Barsebäck,
4. att riksdagen beslutar upphäva beslutet om att
bemyndiga regeringen att träffa och genomföra för
staten bindande avtal med Sydkraft AB och med
eventuella andra parter när det gäller avvecklingen
av Barsebäcksreaktorn,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om inhemska förnybara
energikällor,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om energiforskning och
energiteknisk utveckling,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
energisparåtgärder och tilläggsisolering,
12. att riksdagen för budgetåret
2000 anvisar anslagen under
utgiftsområde 21 Energi enligt
redovisad uppställning i motionen.
Utskottet
Inledning
Utgiftsområdet 21 Energi omfattar frågor avseende
tillförsel, distribution och användning av energi.
Det inkluderar vidare det program för omställning
och utveckling av energisystemet vars utformning
godkänts av riksdagen i juni 1997 (prop. 1996/97:84,
bet. 1996/97:NU12).
Finansutskottet har tillstyrkt regeringens förslag
till ramar för de olika utgiftsområdena (prop.
1999/2000:1, bet. 1999/2000:FiU1). För utgiftsområde
21 Energi innebär det att utgiftsramen för år 2000
är fastställd till ca 1 446 miljoner kronor. I
Moderata samlingspartiets motion 1999/2000:N375
föreslås en minskad utgiftsram med 322 miljoner
kronor i förhållande till regeringens förslag, medan
Kristdemokraterna i motion 1999/2000:N383 förordar
en minskad ram med 205 miljoner kronor. I
Centerpartiets motion 1999/2000:N372 föreslås en
ökad utgiftsram med 100 miljoner kronor. I
Folkpartiets partimotion 1999/2000:Fi212 föreslås en
minskad utgiftsram med 525 miljoner kronor i
förhållande till regeringens förslag.
Riksdagen fattade i november 1999 beslut om
utgiftsramarna på basis av finansutskottets
betänkande.
Bedömning av regeringens
resultatredovisning
Bakgrund
Riksdagen beslutade i juni 1997 (prop. 1996/97:84,
bet. 1996/97:NU12) om ett nytt energipolitiskt
program för att åstadkomma en omställning av
energisystemet. I näringsutskottets betänkande med
anledning av beslutet underströks vikten av att
programmet blir föremål för en kontinuerlig och
ingående uppföljning, där uppnådda resultat ställs
mot de anvisade resurserna och uppställda mål för
åtgärderna. Utskottet har därefter betonat
betydelsen av adekvat uppföljningsinformation om det
nya omställningsprogrammet i betänkanden med
anledning av regeringens budgetförslag för åren 1998
(bet. 1997/98:NU2) och 1999 (bet. 1998/99:NU3).
I budgetpropositionen för år 2000 (prop.
1999/2000:1) påpekas att dåvarande Närings- och
handelsdepartementet i juni 1998 tillsatte en
arbetsgrupp för att lämna förslag till en plan för
uppföljning och utvärdering av 1997 års
energipolitiska program. Arbetsgruppen har bestått
av representanter från olika departement samt från
Statens energimyndighet, Ekonomistyrningsverket och
Statskontoret. I uppdraget har bland annat ingått
att granska och lämna eventuella förslag på
förändringar av de nu gällande verksamhetsmålen för
programmet, lämna förslag om nyckeltal, indikatorer
eller resultatmått och att kartlägga möjliga
indirekta effekter av åtgärderna. Uppdraget
redovisades i januari 1999.
Arbetsgruppens förslag utgår bland annat från de
beslutssituationer som resultaten skall användas i.
De beslutssituationer som särskilt har
uppmärksammats gäller bland annat den årliga
resultatredovisningen, bedömningar av om villkoren
för avställning av den andra reaktorn i Barsebäck är
uppfyllda, hur framtida avställning av
kärnkraftsreaktorer skall genomföras samt
utvärderingar i efterhand av det energipolitiska
programmet.
Arbetsgruppen föreslår att ansvaret för
uppföljningarna skall ligga på den myndighet som
ansvarar för åtgärden, medan utvärderingar skall
utföras av externa utvärderare utanför myndigheten.
Inom ramen för de kortsiktiga åtgärderna föreslås
att uppföljningen bland annat skall spegla resultat
och förändringar sedan åtgärden sattes in, med hjälp
av olika nyckeltal. Dessutom krävs en
måluppfyllelseanalys, en analys av vilka externa
faktorer som har påverkat resultaten samt en analys
av kostnadseffektiviteten i förhållande till de
gjorda insatserna.
När det gäller omställningsprogrammets långsiktiga
åtgärder föreslår arbetsgruppen att
resultatredovisningen utgår från kvalitet, relevans
och teknik-områdenas kommersiella mognad.
Arbetsgruppen föreslår bland annat att en ny typ av
resultatredovisning införs för de långsiktiga
åtgärderna. Förslaget innebär att redovisningen
orienteras mot utveckling och introduktion av
specifika tekniker. För flertalet teknikområden
bedöms hur långt teknikutvecklingen kommit utifrån
den kommersiella mognaden. Bedömningarna görs med
avseende på hur situationen är i dag, om 10
respektive 20 år. Den föreslagna redovisningen
kräver vissa utvecklingsinsatser, som bedöms kunna
starta under år 1999.
Arbetsgruppen lämnar också förslag på
resultatredovisning för energipolitiskt motiverade
internationella klimatinsatser, men förslaget är än
så länge preliminärt.
Regeringens resultatredovisning
För att kartlägga hittillsvarande effekter av
åtgärderna i 1997 års energipolitiska program har
regeringen anlitat en extern konsult, COWI
Rådgivende Ingeniörer AS, Danmark. Arbetet har
redovisats i rapporten Utvärdering av det första
verksamhetsåret inom 1997 års energipolitiska
program. Nedanstående information från regeringens
resultatredovisning baseras på denna rapport, samt
på uppgifter från Energimyndigheten och Boverket.
Det bör dock påpekas att långtgående slutsatser för
måluppfyllelsen ännu inte kan dras eftersom
programmet verkat under en kort tid.
Åtgärder på kort sikt inom ramen för 1997 års
energipolitiska program omfattar bidrag för att
minska elanvändning, bidrag till investeringar i
elproduktion från förnybara energikällor samt
åtgärder för effektivare energianvändning. Till
grund för 1997 års energipolitiska beslut låg att
det kortsiktiga programmet skulle bidra till att
kompensera bortfallet av elproduktion till följd av
stängningen av Barsebäck 1.
Enligt utvärderingen förväntas verksamheten under
år 1998 sammantaget resultera i minskad elanvändning
respektive ökad eltillförsel motsvarande 0,9 TWh per
år. Detta motsvarar en förväntad måluppfyllelse på
31 %, om man relaterar det till den uppsatta
målsättningen. Måluppfyllelsen har uppnåtts med 30 %
av medlen.
Utvärderingen visar vidare att målen för
verksamheten inte kan nås med den konverteringstakt
som uppnåtts under år 1998. Det skulle under dessa
omständigheter ta tio år att nå målet. Det finns
därför, enligt utvärderingen, behov av nytänkande
kring bidragsordningen. Stödet har dock påverkat
hushållens investeringar, och det har bidragit till
att minska elanvändningen. Totalt bedöms de
kortsiktiga åtgärderna leda till en minskad årlig
elanvändning respektive ökad eltillförsel
motsvarande totalt 2,4 TWh till år 2002. En
förutsättning för denna bedömning är att åtgärderna
fortsatt genomförs med samma utformning.
Utvärderingen pekar således indikativt på att de
kortsiktiga åtgärderna med nuvarande utformning inte
kommer att uppfylla målet på 3 TWh till år 2002.
Enligt rapporten har delar av programmet inte varit
möjligt att utvärdera eftersom de ännu inte gett
något resultat.
När det gäller verksamheten med bidrag till minskad
elanvändning konstateras att av stödets tre delar är
det enbart för verksamheten med anslutning till
fjärrvärme som ett kvantitativt mål har satts upp,
nämligen 1,5 TWh. Enligt Boverkets och
Energimyndighetens bedömning kan elanvändningen
minska med 350 GWh som en följd av bidrag som
hittills har beviljats inom ramen för stödet till
fjärrvärme under perioden. Utvärderingen pekar också
på att de största bristerna finns inom åtgärderna
för minskad elanvändning, framför allt
eleffektminskande åtgärder, vilket bekräftar
tidigare uppföljningar och, enligt regeringen, ger
stöd för de förändringar i bidragen som föreslås i
propositionen.
Utvärderingen visar också att bidraget för
effektminskande åtgärder inte är ett effektivt sätt
att åtgärda ett eventuellt effektproblem. Hushållens
maxlastperiod infaller vid en annan tidpunkt än vad
den nationella maxlastperioden gör. Dessutom visar
utvärderingen att installation av kaminer är ett
mycket dyrt sätt att minska elanvändningen. Eftersom
bidraget endast har en marginell effekt, föreslår
regeringen att stödet till åtgärder för minskat
effektuttag tas bort.
Då det gäller fjärrvärme är konverteringstakten för
långsam i förhållande till målet. Utvärderingen
visar att det finns ett behov av förändringar då det
gäller åtgärderna för minskad elanvändning för
uppvärmning av bostäder och lokaler. Den främsta
orsaken till detta är höga kostnader för
konvertering i kombination med låga elpriser.
Sammantaget visar utvärderingen att det finns en
stor efterfrågan på bidrag för att minska
elanvändningen. När det gäller bidrag till
investeringar i elproduktion från förnybara
energikällor kan konstateras att det finns en
efterfrågan som relativt väl motsvarar anvisade
medel till biobränsleeldade kraftvärmeverk.
Utvecklingen i inkommande ansökningar visar också på
en betydande efterfrågan på stöd till vindkraftverk.
Vad gäller stödet till småskalig vattenkraft
förväntas ansökningar om bidrag bli betydligt lägre
än anvisade medel.
Fram till i slutet av april 1999 hade ansökningar
om bidrag för konvertering till fjärrvärme för
totalt 15 000 lägenheter inkommit till
länsstyrelserna. 6 800 ansökningar har inkommit när
det gäller bidrag till konvertering till individuell
bränsleeldning och 19 000 ansökningar för
eleffektminskande åtgärder. Energimyndigheten och
Boverket har beräknat att hittills beviljade bidrag
kan leda till en minskning av den årliga
elanvändningen för uppvärmning med 111 GWh.
Åtgärder på lång sikt inom ramen för 1997 års
energipolitiska program omfattar stöd till
energiforskning samt utveckling och demonstration av
ny energiteknik. De uppsatta målen för de
långsiktiga åtgärderna har två huvudinriktningar,
nämligen mål som är inriktade på dels forskning,
dels utveckling av ny energiteknik och ökad
användning av renare och effektivare energiteknik.
Det finns således inga kvantitativa och tidsbestämda
mål uppsatta för de långsiktiga åtgärderna.
Regeringen påpekar att huruvida forskningsmålen om
att etablera relevant forskning av hög kvalitet är
uppfyllda kommer att kunna bedömas först vid
avslutning av de enskilda forskningsprogrammen och
projekten. Det långsiktiga programmet avses bidra
till ökad användning av ny energiteknik först på
10-15 års sikt, vilket försvårar den årliga
resultatbedömningen.
Energimyndigheten har därför, under år 1998, inlett
arbetet med att utveckla metoder för att
prognostisera ny energitekniks tekniska och
kommersiella mognad. Syftet är att dessa prognoser
skall visa hur de medel som årligen disponeras inom
ramen för det långsiktiga programmet förväntas bidra
till utveckling av ny energiteknik och ökad
användning av renare och effektivare energiteknik.
Regeringen har vidare uppdragit åt myndigheten att,
senast den 15 december 1999, redovisa en strategi
för arbetet med forskning och utveckling,
demonstration och marknadsintroduktion. Strategin
skall omfatta såväl ett nationellt som ett
internationellt perspektiv med särskild betoning på
forskningssamarbetet inom EU.
Regeringen bedömer att verksamheten har
förutsättningar att bedrivas ändamålsenligt.
Energipolitiskt motiverade internationella insatser
mot klimatförändringar innefattar
investeringsprojekt för att minska eller begränsa
utsläpp av klimatpåverkande gaser i bland annat
Östeuropa.
Regeringen konstaterar att under perioden 1993-1998
har Energimyndighetens insatser enligt redovisade
beräkningar uppgivits motsvara en bruttominskning av
utsläppen av koldioxid med 280 000 ton per år,
jämfört med situationen innan insatserna gjordes.
Denna reduktion har skett till en av myndigheten
beräknad genomsnittlig kostnad på 5,5 öre per
reducerat kg koldioxid per år, varav de svenska
insatserna (exklusive lån) motsvarar 0,9 öre per kg.
Även om de reduktionsvolymer Sverige, vid en
tillämpning av ett gemensamt genomförande, skulle
kunna räkna sig till godo skulle bli mindre än den
ovan angivna bruttovolymen pekar uppskattningarna på
att insatser av detta slag ofta är kostnadseffektiva
alternativ till åtgärder för att minska utsläppen i
Sverige.
Sammanfattningsvis föreslår regeringen - till
vilket utskottet återkommer i senare avsnitt -
följande förändringar av betydelse av
omställningsprogrammet för att nå en bättre
måluppfyllelse på både kort och lång sikt.
- Stödet till effektminskande åtgärder tas bort.
-
- Ett nytt tidsbegränsat investeringsstöd till
termisk solvärme införs, under förutsättning att
ett avtal kan utformas mellan branschen och
staten.
-
- Stödet till upphandling av ny elproduktionsteknik
upphör fr.o.m. år 2000.
-
- Av energiforskningsanslaget (B 4) skall 100
miljoner kronor disponeras för utökat samarbete
med fordonsindustrin kring utveckling av mer
miljövänliga och energieffektiva fordon under
perioden 2000-2005.
-
- Av energiteknikstödet (B 5) skall 200 miljoner
kronor disponeras för samarbete med
fordonsindustrin under perioden 2000-2005.
-
Inga motioner har väckts med anledning av
regeringens resultatredovisning.
Revisionens iakttagelser
Riksrevisionsverket (RRV) har inte lämnat några
invändningar i revisionsberättelsen för vare sig
Affärsverket svenska kraftnät eller Statens
energimyndighet beträffande regeringens
resultatredovisning. Inte heller har RRV framfört
andra principiellt viktiga synpunkter på
verksamhetsområdet.
Utskottets bedömning
Utskottet vill inledningsvis framhålla att
uppföljningsinformationen som lämnas i
budgetpropositionen för år 2000 av de resultat som
hittills åstadkommits inom ramen för det
energipolitiska omställningsprogrammet är mer
omfattande än tidigare års information. Utskottet
noterar också att uppnådda effekter av programmet är
betydligt bättre belysta i årets budgetproposition.
Vidare konstaterar utskottet att informationen i
princip är inriktad på en mer ändamålsenlig
verksamhetsindelning, vilket utskottet tidigare
framfört önskemål om.
Emellertid finns det anledning för utskottet -
oavsett politiska värderingar av energipolitiken -
att peka på vikten av en ytterligare förbättrad
resultatredovisning. Informationen för vissa av
delprogrammen är fortfarande ganska knapphändig.
Utskottet förutsätter därför att det angelägna
arbete som nu pågår inom Regeringskansliet med att
följa upp och utvärdera omställningsprogrammet
fortskrider och utvecklas och att riksdagen genom
budgetpropositionen får erforderlig information om
effekterna av programmet.
Som tidigare nämnts har RRV i sin revision inte
anfört några invändningar på detta
verksamhetsområde.
Avveckling av Barsebäck 1
Bakgrund
Enligt 1997 års energipolitiska beslut skall de två
kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck ställas av. Enligt
riktlinjerna för energipolitiken skulle en reaktor i
Barsebäcksverket ställas av före den 1 juli 1998.
Den andra reaktorn i Barsebäck skall enligt
riktlinjerna för energipolitiken ställas av före den
1 juli 2001. Ett villkor för stängningen av den
andra reaktorn i Barsebäck är att bortfallet av
elproduktion kan kompenseras genom tillförsel av ny
elproduktion och minskad användning av el.
Med stöd av det energipolitiska beslutet våren 1999
och den därefter införda lagen (1997:1320) om
kärnkraftens avveckling (prop. 1996/97:176, bet.
1997/98:NU5) beslutade regeringen i februari 1998
att rätten att driva kärnkraftsreaktorn Barsebäck 1
för att utvinna kärnenergi skulle upphöra att gälla
vid utgången av juni 1998. Regeringen har förordnat
f.d. generaldirektören Kaj Janérus att företräda
staten i förhandlingar med Sydkraft AB om
avvecklingen av kärnkraftsanläggningen. Det är
förhandlarens uppgift att söka nå en frivillig
överenskommelse om ersättningen, som därefter skall
fastställas i domstol.
Regeringsrätten beslutade den 14 maj 1998 att
inhibera regeringens beslut om avställning av den
första reaktorn i avvaktan på ett rättsligt
avgörande. Den 16 juni 1999 meddelade
Regeringsrätten att regeringens beslut skall stå
fast. Emellertid skall rätten att driva
kärnkraftsreaktorn Barsebäck 1 inte upphöra förrän
vid utgången av november 1999.
Sydkraft ingav i februari 1999 ett klagomål till
EG-kommissionen om att regeringsbeslutet strider mot
EU:s konkurrensregler. I oktober 1999 ansökte
Sydkraft om interimistiskt förordnande hos
Stockholms tingsrätt, med yrkande att tingsrätten
skulle förordna att Regeringsrättens beslut inte
skall gälla intill dess att kommissionen slutfört
sin prövning av det av Sydkraft anförda klagomålet.
Tingsrätten meddelade i sitt beslut den 5 november
1999 att rätten inte kommer att meddela
interimistiskt förordnande, dvs. inhibition i
Barsebäcksfrågan. Tingsrättens dom har överklagats
av Sydkraft till Svea hovrätt, som den 12 november
1999 beslöt att inte meddela interimistiskt
förordnande. Sydkraft har därefter begärt
prövningstillstånd hos Högsta domstolen.
Sydkraft har vidare ansökt om resning av
Regeringsrättens dom från den 16 juni 1999. Enligt
Sydkraft borde Regeringsrätten inhämtat ett
förhandsbesked från EG-domstolen innan den fattade
sitt beslut. Regeringsrätten beslöt den 19 november
1999 att inte meddela interimistiskt förordnande.
Den beslöt också att avslå Sydkrafts ansökan om
resning.
Motionerna
I partimotion 1999/2000:N228 (m) yrkas att beslutet
om stängning av kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck
skall upphävas. Motionärerna anser att en förtida
kärnkraftsavveckling kommer att påverka
samhällsekonomin i stort. Motionärerna finner det
upprörande att regeringen driver fram beslut utan
att först presentera ett fullgott beslutsunderlag.
De menar vidare att det inte behövs någon särskild
avvecklingslag; en stängning av en reaktor blir på
dagens avreglerade energimarknad en fråga om när
ägaren anser det mer lönsamt att stänga än att
reinvestera och underhålla anläggningen för att
klara myndigheternas säkerhetskrav och de egna
kraven på hög driftsäkerhet.
Yrkanden om att beslutet om avveckling av
kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck skall upphävas
framställs också i motionerna 1999/2000:N272 (m),
1999/2000:N217 (m), 1999/2000:N245 (m) och
1999/2000:N225 (m).
I motion 1999/2000:N383 (kd) yrkas att riksdagens
tidigare beslut om att bemyndiga regeringen att
träffa och genomföra för staten bindande avtal med
Sydkraft och med eventuella andra parter när det
gäller avvecklingen av Barsebäcksreaktorn upphävs.
Motionärerna är starkt kritiska mot regeringens
handläggning av frågan om kärnkraftsavvecklingen.
Riksdagens beslut togs utan att de ekonomiska
effekterna var kända, och avsaknaden av
miljökonsekvensanalyser och samhällsekonomiska
analyser var total. Den första kärnkraftsreaktorn
skall, anförs det, fasas ut först när motsvarande
mängd el kan tillföras och/eller sparas bort.
Tillförseln skall baseras på förnybar elproduktion.
Vidare föreslås i motion 1999/2000:MJ255 (fp) att
det genomförs en omfattande
miljökonsekvensbeskrivning av den planerade
avvecklingen för att belysa effekter på såväl kort
som lång sikt.
Utskottets ställningstagande
Liksom tidigare finner utskottet ingen anledning att
frångå sitt ställningstagande som gjordes i samband
med avvecklingsbeslutet år 1997. Enligt utskottets
uppfattning är de motiv som låg till grund för
riksdagens beslut om avställning av kärnkraftverket
i Barsebäck alltjämt giltiga. Vidare finner
utskottet anledning att erinra om att
Regeringsrätten efter en omfattande prövning inte
funnit skäl från rättsliga utgångspunkter att
upphäva riksdagens beslut. Med det sagda avstyrks
här behandlade motioner i aktuella delar.
Ersättning för avveckling av Barsebäck 1
Propositionen
Riksdagen beslutade våren 1998 (prop. 1997/98:150,
bet. 1997/98:FiU27) att godkänna det av regeringen
föreslagna anslaget Ersättning för avveckling av en
reaktor i Barsebäcksverket (B 11). På anslaget
uppfördes 1 miljon kronor. Vidare ingick i beslutet
ett bemyndigande till regeringen att med anledning
av avvecklingen av Barsebäck 1 - som underlag för
slutlig fastställelse i domstol - träffa och
genomföra för staten bindande avtal med Sydkraft AB
och med eventuella andra parter som kan erfordras i
samband med en överenskommelse om ersättning i form
av pengar eller egendom som staten direkt eller
indirekt förfogar över. Riksdagen beslutade också
att bemyndiga regeringen att under budgetåret 1998 -
enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om
statsbudgeten (den s.k. budgetlagen) - besluta att
anslaget får överskridas om ett riksdagsbeslut om
ökning av anslagsbeloppet inte hinner inväntas.
Riksdagens beslut att bemyndiga regeringen att som
underlag för slutlig fastställelse i domstol, träffa
och genomföra för staten bindande avtal med Sydkraft
och eventuella andra parter som kan erfordras i
samband med ersättning för förluster till följd av
avställningen av Barsebäck 1 är inte tidsbegränsat
och gäller således även under år 2000. Däremot är
det i detta sammanhang aktuella bemyndigandet att
under angivna villkor få överskrida anslaget till
följd av en förhandlingsuppgörelse med Sydkraft
endast ettårigt. Hösten 1998 föreslogs ett
motsvarande bemyndigande för år 1999 (prop.
1998/99:1, bet. 1998/99:NU3), och i
budgetpropositionen föreslås nu ett liknande
bemyndigande för år 2000.
Motionerna
I motion 1999/2000:N375 (m) yrkas att riksdagen
avslår regeringens begäran om ett nytt bemyndigande
att få överskrida anslaget.
I motion 1999/2000:N383 (kd) föreslås att riksdagen
avskaffar anslaget och avslår regeringens begäran om
ett nytt bemyndigande att överskrida anslaget. Än en
gång, påpekas det, anhåller regeringen om ett
bemyndigande att under nästa budgetår besluta att
ramanslaget för ersättning för avveckling av en
reaktor i Barsebäcksverket får överskridas om ett
nytt riksdagsbeslut inte hinner inväntas. Detta bör,
enligt motionärerna, avslås. Det är, anförs det, en
nonchalans mot det svenska styrelsesättet och mot
landets alla skattebetalare att begära full frihet
att få disposition över ett okänt antal miljarder
kronor som inte ens finns intecknade i budgeten.
Också i motion 1999/2000:N356 (fp) yrkar
motionärerna på att riksdagen återkallar anslaget
och att bemyndigandet avslås.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill inledningsvis erinra om vad som
anfördes i föregående års anslagsbetänkande (bet.
1998/99:NU3 s. 15). Utskottet påpekade då bland
annat att det inte föreligger några hinder för
riksdagen att snabbt behandla ett förslag från
regeringen om ett anslagsöverskridande och om hur
ett sådant förslag skall finansieras.
På motsvarande sätt som inför sommaruppehållet 1999
kan det emellertid med hänvisning till
sommaruppehållet 2000 finnas skäl för riksdagen att
bevilja det begärda bemyndigandet.
Som utskottet framhöll förra året torde dock
behovet av att utnyttja bemyndigandet kunna
begränsas till en situation när två villkor
samtidigt är uppfyllda: dels att det är fråga om ett
tidsmässigt tvingande beslutsläge, dels att denna
situation förekommer vid en tidpunkt då riksdagen
inte är sammankallad.
Med dessa förutsättningar tillstyrker utskottet
regeringens förslag och avstyrker samtliga under
detta avsnitt behandlade motioner i aktuella delar.
Anslag m.m. inom utgiftsområde 21 Energi
Inledning
Regeringens förslag till anslag under utgiftsområde
21 redovisas i bilaga 1. Riksdagen har, som tidigare
redovisats, fastställt riktlinjer för
energipolitiken (prop. 1996/97:84, bet.
1996/97:NU12). I samband med beslutet godkände
riksdagen inriktningen och omfattningen av ett i
propositionen redovisat program för omställning av
energisystemet om totalt drygt 9 miljarder kronor.
Under år 1999 har ett antal förändringar inträffat
med betydelse för utgiftsområdet. I förra årets
budgetbehandling beslöt riksdagen om temporära
indragningar för vart och ett av åren 1999 och 2000,
varefter samma belopp har lagts tillbaka för vart
och ett av åren 2001 och 2002. I samband med 1999
års ekonomiska vårproposition (prop. 1998/99:100)
beslöt vidare riksdagen (bet. 1998/99:FiU:20) om
ytterligare en omfördelning av anslagsbeloppen. Det
innebär att det för utgiftsområdet finns
neddragningar på sammanlagt drygt 420 miljoner
kronor åren 1999 och 2000. De neddragningar som görs
är att betrakta som en omfördelning av
anslagsbeloppen över tiden. Anslagsbeloppet ökar
därför med 210 miljoner kronor för åren 2001 och
2002 jämfört med de belopp som fastställts i det
energipolitiska programmet. Därmed kommer i princip
allt som förts bort åren 1999 och 2000 att återföras
under åren 2001 och 2002 till de berörda anslagen.
I det följande redovisas regeringens förslag till
olika anslag inom utgiftsområdet och motsvarande
förslag i aktuella motioner. Därefter redovisas
utskottets ställningstagande samlat i ett avslutande
avsnitt.
Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader (A 1)
Propositionen
Regeringens förslag till anslag för år 2000 är 113,8
miljoner kronor.
Statens energimyndighet bildades den 1 januari 1998.
Myndigheten ansvarar för merparten av
myndighetsfunktionerna på energiområdet. I
myndighetens ansvar ingår myndighetsuppgifterna inom
tillförsel- och distributionsområdet,
energiberedskapen och den kommunala
energiplaneringen samt myndighetsuppgifter med
anknytning till naturresursplanering.
Energimyndigheten är nätmyndighet enligt ellagen
(1997:857). Myndigheten skall bevaka
energimarknadernas och energisystemets utveckling
och analysera sambanden mellan energiteknik, miljö
och ekonomisk tillväxt. Den ansvarar för
planeringsunderlaget inom området och för att
kunskaperna om energisystemet utvecklas genom
prognoser, systemstudier, utvärderingar och
analyser. Under ansvarsområdet ligger att främja den
långsiktiga utvecklingen av energisystemet genom att
stödja marknadsintroduktion av ny och miljövänlig
energiteknik. Upphandlingen av energieffektiv teknik
skall samordnas med annan verksamhet för
energieffektivisering. Energimyndigheten har ett
samordnande ansvar för informationen på
energiområdet. En viktig uppgift är att sammanställa
och sprida information om energimarknaderna,
energisystemet och om sambanden mellan energi, miljö
och ekonomisk tillväxt. Myndigheten har särskilt
sektorsansvar för arbetet med ekologiskt uthållig
utveckling inom energiområdet och skall integrera
miljöfrågorna på ett aktivt sätt i verksamheten. Med
hänsyn till de energipolitiska målen skall vid
fullföljandet av sektorsansvaret hänsyn också tas
till behovet av en ekonomiskt, socialt och
kulturellt hållbar utveckling. Ett viktigt område är
klimatfrågorna, vilket motiverar insatser från
myndigheten såväl internationellt som nationellt.
Myndigheten har huvudansvaret för att verkställa
merparten av de energipolitiska programmen och ett
samordningsansvar för omställningsåtgärderna.
Myndigheten kommer att följa programmens
genomförande genom att ta fram metoder och underlag
för utvärdering av åtgärderna och redovisning av
effekterna.
Motionerna
I motion 1999/2000:N375 (m) föreslås att anslaget
minskas med ca 39 miljoner kronor på grund av
omfattande anslagssänkningar av
omställningsprogrammet, vilket i sin tur medför att
Energimyndighetens administrativa kostnader kan
minskas.
Kristdemokraterna anser i motion 1999/2000:N383 att
Statens energimyndighet, i likhet med många andra
statliga myndigheter, skall åläggas ett
femprocentigt sparkrav.
I partimotion 1999/2000:Fi212 (fp) yrkas en
neddragning med 20 miljoner kronor. Motionärerna
anser att om Barsebäcksreaktorerna inte
snabbavvecklas kan regeringens olika energipolitiska
program fortgå i en mindre forcerad takt.
Bidrag för att minska elanvändning (B 1)
Propositionen
Regeringens förslag till anslag för år 2000 är 105
miljoner kronor.
Anslaget disponeras för stöd enligt förordningen
(1997:635) om statligt bidrag till vissa
investeringar för att minska elanvändningen i
bostäder och vissa lokaler samt förordningen
(1997:634) om statligt bidrag till investeringar för
ombyggnad och anslutning av eluppvärmda byggnader
till fjärrvärme. Riksdagen har godkänt (prop.
1997/98:1, bet. 1997/98:NU2) en ekonomisk
planeringsram för anslaget om sammantaget 1 650
miljoner kronor för perioden 1998-2002. I
budgetpropositionen anmäler regeringen sin
bedömning att en omfördelning av ramanslaget över
tidsperioden 2000-2002 bör göras i enlighet med vad
som redovisats tidigare.
Utvärderingen av verksamheten tyder, som tidigare
har nämnts, på att åtgärderna i syfte att minska
elanvändningen inte leder till avsett resultat. Det
finns därför behov av att genomföra förändringar i
den del av det energipolitiska programmet som syftar
till att under de närmaste åren åstadkomma en
minskad elanvändning och ökad produktion från
förnybara energikällor. Insatserna för minskat
effektuttag vid höglastperiod föreslås därför
avskaffas. De förändringar som regeringen nu
föreslår är avsedda att på sikt öka effektiviteten
hos åtgärderna.
Regeringen föreslår att verksamheten under år 2000
främst skall inriktas på utvecklingsprojekt.
Härutöver anser regeringen att stödet bör användas
för utbyggnad av fjärrvärmenätet.
Regeringen menar vidare att en komplettering bör
göras av stödet genom ett nytt investeringsstöd till
termisk solvärme. Ett långsiktigt mål med det
energipolitiska programmet är att sänka kostnaden
för ny energiteknik, bland annat för utnyttjande av
förnybara energikällor. Inom ramen för de
långsiktiga åtgärderna i 1997 års energipolitiska
program finns möjligheter att främja utveckling av
solenergiteknik. Det är emellertid angeläget, anger
regeringen, att komplettera dessa insatser med
ytterligare åtgärder för att sänka kostnaderna även
för marknadsnära teknik. Principerna för sådana
åtgärder bör utformas inom ramen för ett avtal
mellan den berörda branschen och staten. Regeringen
föreslår därför att ett stöd införs till termisk
solvärme under förutsättning att ett sådant avtal
kan åstadkommas. Ett viktigt krav är att stödet
utformas så att kostnaden på sikt sänks. Genom
avtalet skapas incitament för en långsiktig,
ekonomiskt hållbar utveckling av branschen. Stödet
bör omfatta samma tidsperiod som de övriga
åtgärderna under anslaget, dvs. fram till och med år
2002. Mot bakgrund av de tidigare erfarenheterna av
stöd till solvärme är det, enligt regeringen, av
särskild vikt att det vid utformningen av stödet
skapas förutsättningar för uppföljning och
utvärdering. Införandet av stödet inom ramen för
detta anslag innebär att något mindre resurser
kommer att kunna användas för övriga kvarvarande
åtgärder.
I propositionen föreslås vidare att regeringen
skall få möjlighet att göra åtaganden även efter det
aktuella budgetåret och fördela åtaganden över
femårsperioden. Regeringen föreslår att riksdagen
bemyndigar regeringen att besluta om sådana
åtaganden.
Motionerna
Det är inte motiverat med statligt stöd till den här
typen av befintlig teknik, anförs det i motion
1999/2000:N375 (m). Motionärerna föreslår därför att
anslaget minskas med 105 miljoner kronor jämfört med
regeringens förslag.
I motion 1999/2000:N364 (v) föreslås att
Energimyndigheten får i uppdrag att utvärdera
möjligheten att utveckla och stödja tekniken med
termisk solfångare.
Kristdemokraterna stöder i motion 1999/2000:N383
principiellt regeringens satsningar inom detta
område. Motionärerna noterar med tillfredsställelse
att regeringen öppnar för stöd till termisk
solvärme.
Folkpartiets förslag till besparing på detta anslag
uppgår enligt motion 1999/2000:Fi212 till 60
miljoner kronor.
Bidrag till investeringar i elproduktion från
förnybara energikällor (B 2)
Propositionen
Regeringens förslag till anslag för år 2000 är 95
miljoner kronor.
Anslaget disponeras för bidrag till vissa
investeringar inom energiområdet. Stödet lämnas i
form av bidrag till investeringar i
biobränslebaserad kraftvärme, vindkraftverk och
småskalig vattenkraft samt för utveckling och
provning av ett upphandlingsförfarande för ny teknik
för elproduktion med förnybara energislag.
Investeringarna i småskalig vattenkraft torde i
huvudsak komma att gälla utnyttjande av redan
befintliga regleringar samt förbättrad turbinteknik.
Förordningen (1998:22) om statligt stöd till vissa
investeringar inom energiområdet trädde i kraft i
februari 1998. Ett förslag till förordning om
upphandling av ny elproduktionsteknik har anmälts
till Europeiska kommissionen för granskning enligt
statsstödsreglerna.
Riksdagen godkände hösten 1997 (prop. 1997/98:1,
bet. 1997/98:NU2) ekonomiska ramar för anslaget om
sammantaget 920 miljoner kronor för perioden
1998-2002. Även under detta anslag anmäls i
budgetpropositionen en omfördelning av ramanslaget
över tidsperioden 2000-2002 i enlighet med tidigare
redovisning.
Inom ramen för de medel som anvisats för bidrag
till investeringar i elproduktion från förnybara
energikällor finansierar Energimyndigheten ett antal
programanknutna projekt med syfte att öka
möjligheten för vindkraft att utnyttjas på ett
miljöanpassat och kostnadseffektivt sätt. Exempel på
sådana projekt är vindkraft i harmoni med landskap,
inventering av områden med riksintresse för
vindkraft och etablering av vindkraft i områden av
intresse för försvaret.
Energimyndigheten fick i regleringsbrev för år 1999
i uppdrag att i samråd med Fiskeriverket, Statens
naturvårdsverk och övriga berörda myndigheter ta
fram riktlinjer för miljöanpassad vattenkraft samt
analysera hur dessa riktlinjer kan komma att påverka
möjligheterna att förverkliga målet med programmet.
Uppdraget redovisades i april 1999. Sammanfattat
betyder dessa riktlinjer att i princip endast
effektivisering, ombyggnad eller återuppbyggnad av
befintliga anläggningar kan komma i fråga för
bidrag. Anläggningen skall vara av typen
strömkraftverk och i vissa fall skall vandringsväg
för fisk anordnas. Ett grundläggande krav är att det
finns en gällande vattendom.
Energimyndigheten skall vidare utveckla ett
upphandlingsförfarande i syfte att på sikt
reducera kostnaderna för elproduktion från
förnybara energikällor. Vad gäller upphandling av
elproduktionsteknik har det förslag till
förordning som tidigare anmälts till EG-
kommissionen för granskning enligt
statsstödsreglerna återkallats. Det
metodutvecklingsarbete som för närvarande bedrivs
av Energimyndigheten har tillsammans med det
arbete som pågår inom EU med framtagning av
direktiv för förnybara energikällor visat på
behovet av en vidareutveckling av stödets
utformning.
Regeringen föreslås vidare få möjlighet att göra
åtaganden även efter det aktuella budgetåret och
fördela åtaganden över femårsperioden. Regeringen
föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att
besluta om sådana åtaganden.
Motionerna
I partimotion 1999/2000:N228 (m) konstateras att
investeringsstödet riskerar att motverka en naturlig
prispress på marknaden. Det bör därför ges endast
under en övergångsperiod. Motionärerna konstaterar
vidare att det är olyckligt med statliga bidrag som
tenderar att bli till en löpande subvention av
gammal, befintlig teknik. De anser därför att stödet
till små vattenkraftsverk inte är motiverat. I den
mån småskaliga vattenkraftsprojekt kan realiseras
utan påtaglig miljöpåverkan bör de, enligt
motionärerna, komma till stånd utan statligt stöd.
Moderata samlingspartiets förslag till besparing på
detta anslag uppgår enligt motion 1999/2000:N375
till 95 miljoner kronor.
De oklara reglerna som fram tills nyligen gällt för
omställningsprogrammets vattenkraftsbidrag tycks nu
vara förtydligade, konstateras det i motion
1999/2000:N383 (kd). Motionärerna har därmed
förhoppningar om att medlen kommer att kunna tas i
anspråk. En stor del av förklaringen till de få
ansökningarna torde, enligt motionärerna, vara
regeringens otydliga och ryckiga energipolitik som
leder till att man inte vågar investera.
Folkpartiets förslag till besparing på detta anslag
uppgår enligt motion 1999/2000:Fi212 till 50
miljoner kronor.
I motion 1999/2000:MJ255 (fp) föreslås mer resurser
till investeringar i elproduktion från förnybara
energikällor. Enligt motionärerna bör dock inte
bidrag till småskalig vattenkraftsutbyggnad utgå. I
stället bör regeringen ge Naturvårdsverket i uppdrag
att genomföra en inventering av uppdämda vattendrag
som kan restaureras i syfte att återskapa strömmande
vatten.
Åtgärder för effektivare energianvändning (B 3)
Propositionen
Regeringens förslag till anslag för år 2000 är 65
miljoner kronor.
Anslaget disponeras för åtgärder för en effektivare
energianvändning i enlighet med riktlinjerna i 1997
års energipolitiska beslut. Anslaget omfattar
teknikupphandling, information, utbildning,
provning, märkning och certifiering av
energikrävande utrustning samt kommunal
energirådgivning. Förordningen (1998:806) för
teknikupphandling har anmälts till Europeiska
kommissionen för granskning av dess förenlighet med
statsstödsreglerna. Riksdagen godkände hösten 1997
(prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:NU2) ekonomiska ramar
för anslaget om sammantaget 446 miljoner kronor för
perioden 1998-2002. Även detta anslag berörs av den
tidigare nämnda omfördelningen över tidsperioden
2000-2002.
Under år 1998 har Energimyndigheten drivit totalt
17 projekt rörande teknikupphandling. Av dessa har
två startat under år 1998 och fyra har avslutats
under året. Under samma år har 267 kommuner
beviljats bidrag för kommunal energirådgivning.
I propositionen föreslås också att regeringen skall
få möjlighet att göra åtaganden även efter det
aktuella budgetåret och fördela åtaganden över
femårsperioden. Riksdagen föreslås bemyndiga
regeringen att besluta om sådana åtaganden.
Motionerna
Moderata samlingspartiets förslag till besparing på
detta anslag uppgår enligt motion 1999/2000:N375
till 53 miljoner kronor.
Kristdemokraterna anser i motion 1999/2000:N383 att
satsningar på information och åtgärder för att spara
energi i hushållen är vällovliga, men att dessa
program ännu inte fått någon större omfattning. För
att få effekt måste, enligt motionärerna,
kontraproduktiva lagar och bestämmelser elimineras.
Folkpartiets förslag till besparing på detta anslag
uppgår enligt motion 1999/2000:Fi212 till 25
miljoner kronor.
I motion 1999/2000:N284 (fp) framhåller motionären
att det är angeläget att investeringar i syfte att
spara energi underlättas.
Energiforskning (B 4)
Propositionen
Regeringens förslag till anslag för år 2000 är 401,8
miljoner kronor.
Anslaget disponeras för bidrag till stöd för
forskning och utveckling på energiområdet. Målet är
att främja utvecklingen av ny energiteknik som
bidrar till utvecklingen av ett ekonomiskt och
ekologiskt uthålligt energisystem. Områden som
särskilt skall prioriteras är biobränslebaserad
kraftvärmeproduktion, biobränsleförsörjning
inklusive hantering och nyttiggörande av askor, nya
processer för etanolproduktion baserad på
cellulosahaltiga råvaror, alternativa drivmedel, ny
teknik för storskaligt utnyttjande av vindkraft och
havsbaserad vindkraft, solceller samt forsknings-
och utvecklingsarbete för energieffektivisering i
bebyggelse samt industri- och transportsektorn.
Riksdagen godkände år 1997 (prop. 1996/97:84, bet.
1996/97:NU12) utformningen av ett sjuårigt program
för ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt
energisystem. I programmet ingår stöd till
energiforskning, forskning om energisystemet,
forskningssamarbete med länderna i Östersjöregionen
och etanolproduktion från skogsråvara. Riksdagen
godkände hösten 1997 (prop. 1997/98:1, bet.
1997/98:NU2) ekonomiska ramar för anslaget om
sammantaget 2 800 miljoner kronor för perioden
1998-2004. Även detta anslag berörs av den tidigare
nämnda omfördelningen över tidsperioden 2000-2002.
Statens energimyndighet ansvarar för redovisningen
av den verksamhet som finansieras över anslaget.
Förordningen (1998:222) om stöd till energiforskning
trädde i kraft den 15 juni 1998. I förordningen
finns bestämmelser om stöd till energiforskning i
enlighet med 1997 års energipolitiska beslut.
Regeringen har slagit fast att Sverige skall vara
ett föregångsland i omställningen till hållbar
utveckling. Såväl ur ett energipolitiskt som ur ett
närings- och transportpolitiskt perspektiv är det,
påpekar regeringen, en strategiskt avgörande fråga
att minska utsläppen från transportsektorns
energianvändning. Under perioden 2000-2005 kommer
därför 100 miljoner kronor att disponeras från
anslaget för ett utökat samarbete med svensk
fordonsindustri kring utveckling av mer miljövänliga
och energieffektiva fordon.
Riksdagen har årligen bemyndigat regeringen att i
samband med stöd till energiforskning göra åtaganden
även efter det aktuella budgetåret. Sådana
bemyndiganden behövs även för år 2000 för att
möjliggöra kontinuitet och långsiktighet i
forsknings- och utvecklingsarbetet. Riksdagen
föreslås bemyndiga regeringen att besluta om sådana
åtaganden.
Motionerna
I motion 1999/2000:N306 (s) sägs att det är
betydelsefullt med framställningen av inhemska
etanolbaserade produkter. Motionären anser att det
kommer att behövas flera enheter för produktion av
bland annat etanol och föreslår därför att ett antal
lokala bränsleprojekt, inklusive pilotanläggningar,
möjliggörs för att effekterna på infrastruktur och
miljö skall kunna utvärderas.
I motion 1999/2000:N316 (s) föreslås att en
pilotanläggning etableras i Örnsköldsvik för
produktion av etanol baserad på skogsråvara. Vidare
föreslår motionärerna att det skall utarbetas en
långsiktig strategi för utveckling av bioalkoholer.
Örnsköldsvik är den lämpligaste orten för etablering
av en pilotanläggning för produktion av etanol som
bränsle, anför motionärerna. De menar att Sverige
kan bli världsledande när det gäller bland annat
teknik för produktion av bioalkoholer baserade på
cellulosa från barrved.
När det gäller uppbyggnad av infrastruktur och
introduktion av drivmedelsalkoholer kan Sverige bli
ett föredöme för andra länder. En satsning på
bioalkoholer är också en viktig industriell
utvecklingsfaktor. Det gäller såväl byggande av
fabriker och produktionsanläggningar som utveckling
av fordon. Motionärerna föreslår därför att
regeringen skall utarbeta en övergripande långsiktig
strategi vad gäller utveckling av bioalkoholer.
Vidare föreslås i motion 1999/2000:N362 (v) att
processen med omställning till etanoldrift i Sverige
skall påskyndas genom lagstiftning. Denna bör
innehålla krav på att en viss andel av de drivmedel
som säljs skall vara förnybart. Vidare föreslår
motionären att det måste finnas en infrastruktur
över hela landet för att tanka fordon med
etanolinblandad bensin.
Moderata samlingspartiet är i princip positivt till
energiforskningsstödet. I motion 1999/2000:N228 (m)
bejakas således statliga insatser på
energiforskningsområdet. I motion 1999/2000:N375 (m)
anser dock motionärerna att forskningsinsatserna
avseende etanolproduktion från skogsråvara bör
exkluderas ur energiforskningsprogrammet. De
föreslår därför att anslaget minskas med 30 miljoner
kronor.
Kristdemokraterna stöder principiellt satsningen
inom detta område. I motion 1999/2000:N383 (kd)
ifrågasätts dock behovet av statliga insatser inom
fordonsindustrin. Motionärerna föreslår därför att
anslaget kan minska med 80 miljoner kronor.
I motion 1999/2000:N372 (c) föreslås en höjning av
anslaget med 100 miljoner kronor så att ett utökat
samarbete med fordonsindustrin inte går ut över
forskningsanslagets nuvarande verksamhet.
Folkpartiets förslag till besparing på detta anslag
uppgår enligt motion 1999/2000:Fi212 till 175
miljoner kronor.
Vissa kompletterande uppgifter
Inom ramen för Energiforskningsprogrammet
finansierar Energimyndigheten forskning och
utveckling kring produktion och användning av
alternativa drivmedel i syfte att utveckla
befintlig teknik och ta fram ny teknik. För
närvarande driver Energimyndigheten bland annat
ett forsknings- och utvecklingsprogram för
framställning av etanol ur cellulosa. Cellulosa
förekommer i många växtmaterial som trä, halm och
gräs. Vidare består vissa avfall som
pappersavfall och returpapper av bland annat
cellulosa.
Insatserna inom programmet för utveckling av
etanolproduktion har i huvudsak koncentrerats till
skogsråvara. Etanolen används inom transportsektorn
för fordonsdrift. Programmet omfattar grundläggande
forskningsfrågor, teknikutveckling och arbeten i
pilotskala. I dag används etanol som drivmedel
främst i innerstadsbussar, vilket ger minskade
utsläpp av partiklar samt av svavel- och
kväveoxider. Stöd har bland annat utgått till
projektering av en pilotanläggning för produktion av
etanol från skogsråvaror i Örnsköldsvik samt för
uppbyggnad av en processutvecklingsenhet vid Lunds
universitet. Totalt satsas 30 miljoner kronor
årligen på Etanolprogrammet under åren 1998-2004.
Målet är att ge tekniskt, vetenskapligt och
ekonomiskt underlag för att framställa etanol i
större skala till lägre kostnader.
Inom ramen för Energimyndighetens verksamhet pågår
också separata projekt för bland annat biogasdrivna
lastbilar, produktion av biobaserad metanol och
blandning av dieselolja och etanol.
Energiteknikstöd (B 5)
Propositionen
Regeringens förslag till anslag för år 2000 är 130
miljoner kronor.
Anslaget disponeras för stöd till utveckling av ny
energiteknik i företag och branscher.
Forskningsinsatser som är strategiska för
teknikutvecklingen skall genomföras i samverkan
mellan staten och näringslivet.
Förordningen (1998:653) om statligt stöd till
energiteknik trädde i kraft den 15 juli 1998. I
förordningen finns bestämmelser om stöd till ny
energiteknik i enlighet med 1997 års energipolitiska
beslut.
Anslaget bör, enligt regeringen, fortsatt bidra
till att främja konkurrensneutralt samarbete. Det
finns ett behov av att formerna för
kunskapsöverföring mellan forskningssamhället,
energiproducenterna och de företag som utvecklar
energiteknik förstärks och vidareutvecklas.
Regeringen föreslår att bidrag från anslaget även i
fortsättningen skall kunna lämnas med högst 50 % av
kostnaden för investeringar eller
forskningssamarbete. Undantagsvis föreslås dock
energiforskningsanslaget liksom hittills kunna
kombineras med stöd från det här aktuella anslaget
så att den totala stödnivån blir högre. Det kan
gälla för utveckling av samhälleligt angelägen
teknik där den ekonomiska drivkraften saknas för
företagen på kort sikt.
Som tidigare redovisats anser regeringen att det ur
såväl ett energipolitiskt som ett närings- och
transportpolitiskt perspektiv är väsentligt att
utsläppen från transportsektorns energianvändning
minskas. Under perioden 2000-2005 kommer därför 200
miljoner kronor att disponeras från anslaget för ett
utökat samarbete med svensk fordonsindustri kring
utveckling av mer miljövänliga och energieffektiva
fordon.
Regeringen har vidare konstaterat att regionala
tillväxtavtal för åren 2000-2002 omfattar åtgärder
inriktade på bland annat energiproduktion och
teknikutveckling. Anslaget får disponeras för att
medfinansiera sådana åtgärder.
För att möjliggöra fortsatt kontinuitet och
långsiktighet i verksamheten är det nödvändigt att
åtaganden kan göras även efter det aktuella
budgetåret. Regeringen föreslår därför att riksdagen
bemyndigar regeringen att besluta om sådana
åtaganden.
Motionerna
I motion 1999/2000:N231 (s) föreslås att det inom
ramen för anslaget anvisas medel till utveckling av
mekaniserad gallringsröjning i syfte att
effektivisera uttaget av skogsbränslen till
energiproduktion.
Kristdemokraterna ifrågasätter i motion
1999/2000:N383 behovet av statliga insatser i
fordonsindustrins forskningsverksamhet och vill
därför minska anslaget med 80 miljoner kronor.
Folkpartiets förslag till besparing på detta anslag
uppgår enligt motion 1999/2000:Fi212 till 60
miljoner kronor.
Vissa kompletterande uppgifter
I mars 1999 beslöt Regeringskansliet att tillsätta
en interdepartemental arbetsgrupp med uppgift att
utforma ett förslag till överenskommelse mellan
staten och bilindustrin kring utveckling av
miljövänligare fordon. Syftet med programmet är att
genom samverkan mellan staten och fordonsindustrin
åstadkomma en minskning av vägtrafikens bidrag till
miljöförstöringen och därmed samtidigt bidra till
att skapa stabila förutsättningar för en långsiktigt
konkurrenskraftig fordonsindustri. Programmet
beräknas löpa under åren 2000-2005. Regeringen har i
budgetpropositionen för år 2000 (utgiftsområde 21 s.
13) aviserat att den statliga finansieringen
sammantaget kommer att uppgå till 500 miljoner
kronor under perioden, med 300 miljoner kronor från
utgiftsområde 21 Energi och med 100 miljoner kronor
vardera från utgiftsområdena 22 Kommunikationer och
24 Näringsliv.
Samverkansprogrammet är tänkt att bestå av tre
delar: ett forsknings- och utvecklingsprogram, en
satsning på en för industrins behov anpassad
utbildning på högskolenivå samt inrättande av ett
antal av staten ledda samrådsgrupper för
diskussioner kring problemområden som är viktiga för
utvecklingen mot en uthållig fordonsindustri.
Tyngdpunkten kommer att ligga på forsknings- och
utvecklingssamverkan. Samarbetet skall bestå av
projekt inom ett tiotal prioriterade områden som
alla syftar till att lösa vägtrafikens miljöproblem.
Projekten skall normalt bedrivas i samverkan mellan
flera parter och spänner över områden såsom
avgasefterbehandling, avancerad förbränningsteknik,
hybridfordon och bränslecellsteknik, viktreduktion
och väginformatik.
I förhållande till EG:s statsstödsregler bedöms
projekten kunna genomföras inom ramen för av EG-
kommissionen godkända svenska förordningar för
forsknings- och utvecklingsstöd.
Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) är den
myndighet på central nivå som kommer att vara
formellt ansvarig för programmet. Programrådet för
Fordonsteknisk Forskning (PFF) kommer att svara för
såväl den löpande styrningen av projekten som
uppföljningen av resultaten. I Programrådet ingår,
förutom företrädare för bilindustrin och av
regeringen utsedd ordförande, representanter från
Naturvårdsverket, Energimyndigheten, NUTEK,
Kommunikationsforskningsberedningen och Vägverket.
Introduktion av ny energiteknik (B 6)
Propositionen
Regeringens förslag till anslag för år 2000 är 230
miljoner kronor.
Anslaget disponeras för att främja utvecklingen av
teknik baserad på förnybara energislag och effektiv
energianvändning i industriella processer i försöks-
eller fullskaleanläggningar. Förordningen (1998:654)
om energiteknikbidrag trädde i kraft den 15 juli
1998. I förordningen finns bestämmelser om stöd till
ny energiteknik i enlighet med 1997 års
energipolitiska beslut.
Riksdagen godkände hösten 1997 (prop. 1997/98:1,
bet. 1997/98:NU2) ekonomiska ramar för anslaget om
sammantaget 1 610 miljoner kronor för perioden
1998-2004. Regeringen har vidare konstaterat att
regionala tillväxt-avtal för åren 2000-2002 omfattar
åtgärder inriktade på bland annat energiproduktion
och teknikutveckling. Anslaget får disponeras för
att medfinansiera sådana åtgärder.
Riksdagen har årligen bemyndigat regeringen att i
samband med beslut om energiteknikstöd göra
åtaganden även efter det aktuella budgetåret. Sådana
bemyndiganden behövs även för år 2000. Regeringen
föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen
att besluta om sådana åtaganden.
Motionerna
I motion 1999/2000:N383 (kd) konstateras att det är
svårt att planera och överblicka vilka projekt som
kan komma att aktualiseras under den återstående
programtiden, varför motionärerna föreslår att
anslaget minskas med 40 miljoner kronor.
Folkpartiets förslag till besparing på detta anslag
uppgår enligt motion 1999/2000:Fi212 till 135
miljoner kronor.
Energipolitiskt motiverade internationella
klimatinsatser (B 7)
Propositionen
Regeringens förslag till anslag för år 2000 är 50
miljoner kronor.
Anslaget disponeras för energipolitiskt motiverade
internationella klimatinsatser. Sådana insatser
ingår som en viktig del i strategin för minskad
klimatpåverkan från energisektorn. Insatserna skall
huvudsakligen avse s.k. gemensamt genomförande inom
ramen för klimatkonventionen. Med gemensamt
genomförande avses att konventionens parter med höga
åtgärdskostnader för utsläppsminskningar tillsammans
med ett mottagarland med lägre åtgärdskostnader
vidtar åtgärder i detta land och i gengäld erhåller
en kreditering som kan räknas av mot egna utsläpp
vid uppfyllande av åtaganden att minska eller
begränsa utsläpp av växthusgaser. Riksdagen godkände
hösten 1997 ekonomiska ramar för anslaget uppgående
till sammantaget 350 miljoner kronor för perioden
1998-2004.
Huvuddelen av medlen har använts för långivning
till anläggningsägare för att finansiera
investeringar i uppvärmningssektorn. Under perioden
1993- 1998 har programmet omfattat 66 projekt som är
färdigställda och anläggningarna är tagna i drift.
Under år 1998 har sammanlagt 12 projekt genomförts
i Estland (2), Litauen (4), Polen (1) och Ryssland
(5). Sammanlagt har dessa projekt av
Energimyndigheten beräknats motsvara en
utsläppsminskning på ca 35 000 ton koldioxid per år.
Under år 1998 har åtta nya projekt beviljats lån i
Estland, Ryssland och Litauen.
Mot bakgrund av klimatöverenskommelsen i Kyoto,
erfarenheterna under pilotfasen och de genomförda
utvärderingarna av insatser på energiområdet har
regeringen delvis förändrat inriktningen för de
energipolitiskt motiverade internationella
klimatinsatserna. Förändringarna utgjorde en
anpassning till besluten i klimatkonventionen.
Syftet var också att ytterligare tydliggöra
insatsernas överordnade klimatpolitiska karaktär.
Avsikten är att så långt möjligt säkerställa att
insatserna kan räknas Sverige till godo som en del
av landets åtagande inom ramen för EU:s gemensamma
åtagande enligt Kyotoprotokollet. För att uppnå en
förbättrad samordning mellan Sidas och
Energimyndighetens verksamhet inom klimat- och
energiområdet har regeringen tydliggjort
myndigheternas verksamhetsmål.
Regeringen föreslår att verksamheten i
fortsättningen inriktas på gemensamt genomförande
med möjlighet till faktisk kreditering av uppnådda
resultat beträffande utsläppsförändringar. De höga
krav som då ställs på trovärdighet bör, enligt
regeringen, ges en stor vikt vid projektens
utformning och avtal slutas med mottagarländer. Den
klimatpolitiska målsättningen skall ytterligare
förtydligas och prioriteras. Kostnadseffektiviteten
föreslås som den viktigaste ledstjärnan vid
projektens utformning.
Mot bakgrund av den fjärde partskonferensens beslut
i Buenos Aires hösten 1998, i vilken arbetet med
mekanismen för en s.k. ren utveckling prioriteras,
har regeringen uppdragit åt Energimyndigheten att
genomföra en förstudie för ett projekt som skall
uppfylla de krav som kan ställas på detta slags
projekt, bland annat som bidrag till en hållbar
utveckling. Sverige har deltagit i arbetet att
tillsammans med andra länder och även företag i ett
projekt initierat av Världsbanken utveckla en
prototyp för en internationell klimatfond, som avses
genomföra investeringsprojekt med syfte att minska
klimatpåverkan i såväl utvecklingsländer som
industriländer.
För att utreda hur klimatkonventionens så kallade
flexibla mekanismer samt internationell handel med
överlåtbara utsläppsrätter kan introduceras i
Sverige har regeringen tillsatt en expertutredning
(dir. 1999:25) som skall ha löpande kontakt med och
redovisa resultat till kommittén för översyn av
åtgärder inom klimatområdet (dir. 1998:40).
Regeringen föreslås också under detta anslag få
möjlighet att göra åtaganden även efter det aktuella
budgetåret. Regeringen föreslår därför att riksdagen
bemyndigar regeringen att besluta om sådana
åtaganden.
Inga motioner har väckts med anledning av
regeringens förslag till anslag för detta ändamål.
Täckande av förluster i anledning av statliga
garantier inom energiområdet (B 8)
Propositionen
Regeringens förslag till anslag för år 2000 är 5
miljoner kronor.
Anslaget disponeras för utgifter för förluster i
samband med lånegarantier som har lämnats enligt
förordningen (1981:717) om statlig garanti för
utvinning m.m. av olja, naturgas eller kol och
förordningen (1988:805) om statligt stöd ur
Energiteknikfonden, m.m.
Ställda garantier enligt förordningen om statlig
garanti för utvinning m.m. av olja, naturgas eller
kol har avvecklats successivt och avser numera
enbart verksamhet inom naturgasområdet. Dessa
garantier är bundna genom avtal (prop. 1987/88:72,
bet. 1987/88:NU16). Garantiramen uppgår till 1 000
miljoner kronor (prop. 1991/92:100 bil. 13, bet.
1991/92:NU25). Den 31 december 1998 uppgick summan
av utestående garantier till ca 116 miljoner kronor.
Någon avgift för garantin tas inte ut. Motsvarande
belopp belastar i stället anslaget.
Under budgetåret 1998 har inga infrianden gjorts
under anslaget. Inga återvinningar och inga avgifter
har inbetalats för garantier hänförliga till
förordningen om statlig garanti för utvinning av
olja, naturgas eller kol. Beräknade förluster uppgår
till 5 miljoner kronor för vart och ett av åren
2000, 2001 och 2002.
Inga motioner har väckts med anledning av
regeringens förslag till anslag för detta ändamål.
Stöd till småskalig elproduktion (B 9)
Propositionen
Regeringen föreslår att ett nytt reservationsanslag
uppgående till 250 miljoner kronor skall anvisas för
budgetåret 2000 för att täcka kostnaderna för skydd
till småskalig elproduktion.
Riksdagen har tidigare under hösten 1999 beslutat
om införande av schablonberäkning på elmarknaden
(prop. 1998/99:137, bet. 1999/2000:NU4).
Förändringen trädde i kraft den 1 november 1999. När
schablonberäkning införs ökar konkurrensen i
praktiken på elmarknaden, varigenom villkoren för
leveranskoncessionärerna förändras. Systemet med
leveranskoncession avskaffades i samband med att det
nya regelverket trädde i kraft. Härigenom upphörde
också skyddet för små elproduktionsanläggningar, med
en effekt av högst 1500 kW.
Affärsverket svenska kraftnät har på uppdrag av
regeringen initierat en upphandling av småskalig
elproduktion för tiden den 1 november 1999-31
december 2000 (uppdelad på två anbudsperioder).
Sammanfattningsvis visar resultatet av
anbudsprocessen, enligt regeringen, att marknadens
aktörer är beredda att åta sig mottagningsplikten på
frivillig bas t.o.m. utgången av år 2000 till priser
som ligger i nivå med elbörspriser, dvs. ca 13 öre
per kWh både för vindkraft och vattenkraft.
Resultaten visar också att det finns ett mervärde på
i genomsnitt ca 1 öre per kWh för lokalt producerad
småskalig el.
En slutsats är emellertid att det är först till den
andra anbudsperioden, dvs. från och med den 1
februari 2000, som det i många fall blir praktiskt
möjligt för de berörda att hinna vidta nödvändiga
anpassningsåtgärder. För att undvika att små
producenter står utan leveransavtal har Svenska
kraftnät tillsammans med Sveriges Elleverantörer och
Svenska Kraftverksföreningen i skrivelse till
elhandelsföretag med leveranskoncession bett dem som
tar emot el från små elproducenter att fortsätta
sina inköp fram till den 31 januari 2000.
Med nu gällande regelverk baserar sig inköpspriset
på leveranskoncessionshavarens försäljningspris till
hushållskunder och andra mindre förbrukare och med
avdrag för skäliga kostnader för administration och
skälig vinst. Prisnivån för den småskaliga
elproduktionen var vid början av år 1999 ca 25 öre
per kWh.
Regeringen anser att den ersättningsnivå för
småskalig elproduktion som genom
leveranskoncessionssystemet skulle ha gällt fram
till utgången av år 2000 bör upprätthållas genom ett
särskilt statligt stöd på 250 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att för perioden fr.o.m. den 1
november 1999 t.o.m. den 31 december 2000 stöd skall
kunna utgå till elproduktion från småskaliga
anläggningar med en effekt av högst 1 500 kW.
Regeringen föreslår vidare, i avvaktan på en mer
långsiktig lösning vad gäller skyddet för små
producenter, att en tillfällig avgift införs under
år 2000 för att finansiera stödet till småskalig
elproduktion. Regeringen föreslår att avgiften skall
betalas av innehavare av nätkoncession vars
ledningar är anslutna till stamnätet. Avgiften
föreslås uppgå till 0,2 öre per kWh som under år
2000 tas ut från stamnätet i nätkoncessionshavarens
anslutningspunkt.
Avgiftsskyldigheten upphör sålunda vid utgången av
år 2000. Avgiftsuttaget skall regleras i en ny lag
om tillfällig avgift för stöd till småskalig
elproduktion. Lagförslaget behandlas senare i detta
betänkande.
Regeringen föreslås bemyndigas att besluta om
ersättningsnivån samt meddela närmare föreskrifter
om stödets utformning. Åtgärden innebär att anmälan
enligt EG:s statsstödsregler måste göras.
Utbetalning av stöd kan därmed inte ske förrän
Europeiska kommissionen lämnat sitt godkännande.
För att underlätta administration, kontroll och
uppföljning föreslår regeringen att utbetalningen av
stödet skall göras till elhandelsföretaget och ej
direkt till producenten av den småskaliga kraften.
Stödet kommer producenten till godo genom att
standardavtalen, som är under utarbetande,
kompletteras med åtagande från elhandelsföretaget om
ett pristillägg per kWh levererad el som motsvarar
den stödnivå som kommer att fastställas av
regeringen.
Motionen
Folkpartiets förslag till besparing på detta anslag
uppgår enligt motion 1999/2000:Fi212 till 50
miljoner kronor.
Stöd till kärnsäkerhet i Östeuropa
Motionen
I motion 1999/2000:Fi212 (fp) föreslår motionärerna
att ett nytt anslag anvisas om 50 miljoner kronor
för stöd till kärnsäkerhet i Östeuropa.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ansluter sig till de av regeringen
framlagda förslagen till anslag i
budgetpropositionen. Riksdagen beslöt, som tidigare
har redovisats, våren 1999 om en omfördelning av
anslagen över tiden. Utskottet tillstyrkte då i sitt
yttrande till finansutskottet (1998/99:NU3y)
regeringens förslag. Utskottet har inget att erinra
mot den temporära omfördelningen. Det är emellertid
av största vikt att riksdagen kontinuerligt erhåller
information om resursåtgången av de efterfrågade
bidragen och projektmedlen i enlighet med vad
utskottet tidigare framhållit.
I likhet med tidigare år föreslår Moderata
samlingspartiet en ny inriktning av energipolitiken.
Även i år avvisar utskottet dessa synpunkter och
hänvisar till vad utskottet anförde i förra årets
betänkande (bet. 1998/99:NU3 s. 30 f.).
Kristdemokraterna stöder i princip regeringens
förslag angående omställningsprogrammets förändring
och inriktning men föreslår, bland annat med
hänvisning till att det energipolitiska programmet
inte är framgångsrikt i alla delar, en mindre
anslagsbelastning under år 2000 jämfört med
regeringens förslag.
Folkpartiet anser att om inte kärnkraftverket i
Barsebäck avvecklas kan omställningsprogrammet
fortgå i en mindre forcerad takt och förordar därför
en mindre anslagsbelastning under år 2000 jämfört
med regeringens förslag.
När det gäller forskningsverksamheten stöder
Moderata samlingspartiet i princip inriktningen,
förutom att partitet vill ta bort stödet till
etanolproduktion. Kristdemokraterna stöder också
forskningsverksamheten, men de ifrågasätter dock
behovet av statliga insatser i fordonsindustrins
forskningsverksamhet. Centerpartiet vill höja
forskningsanslaget i förhållande till regeringens
förslag.
Ett centralt inslag i 1997 års energipolitiska
beslut är det långsiktiga omställningsprogrammet,
vars huvudinriktning är en satsning på forskning,
utveckling och demonstration av ny energipolitik.
Som tidigare nämnts satsas det totalt 30 miljoner
kronor årligen på Etanolprogrammet under åren
1998-2004 för bland annat nya processer för
etanolproduktion baserad på cellulosahaltiga
råvaror.
Riksdagen har tidigare i olika sammanhang redovisat
sin syn på fossila bränslen i allmänhet. Bland annat
anfördes våren 1998 vid behandlingen av den
transportpolitiska propositionen (prop. 1997/98:56,
bet. 1997/98:TU10 s. 44 f.) att transportsystemets
energiförsörjning på lång sikt måste grundas på
förnybar energi. Det är därför enligt utskottet
positivt att det inom ramen för det
forskningspolitiska stödet har avsatts medel till
etanolproduktion från skogsråvara. Det är också
angeläget att flera pilotprojekt kommer till stånd
för att skynda på utvecklingen av etanol för att
tillgodose behoven. Senast frågan om fossila
bränslen i allmänhet aktualiserades i riksdagen var
våren 1999 i samband med näringsutskottets
betänkande om utveckling av nya bilmotorer och
alternativa drivmedel (bet. 1998/99:NU8). Utskottet
framhöll då vikten av att ny teknik kommer att
utvecklas inom bioenergiområdet, vilket i sin tur
ger förutsättningar för nya former för
energiproduktion och skapar nya
sysselsättningstillfällen i de delar av landet som i
dag har hög arbetslöshet. Utskottet finner därför
att denna del av det forskningspolitiska programmet
är bra och bör fortsätta i enlighet med de påbörjade
riktlinjerna.
Det förslag som framförs i motion 1999/2000:N362
(v) om att processen med omställning till
etanoldrift i Sverige bör påskyndas genom
lagstiftning delas inte av utskottet. Utskottet
anser att frågan är för tidigt väckt med hänsyn till
de pilotprojekt som för närvarande pågår. Utskottet
finner därför inte anledning att nu ta ställning
till den frågan. Inte heller anser utskottet att det
nu finns tillräckligt starka skäl för att bygga en
infrastruktur över hela landet för att tanka fordon
med etanolinblandad bensin.
Utskottet anser att samarbetet med fordonsindustrin
är av betydelse för den framtida forskningen.
Ambitionen bör vara att Sverige, i enlighet med
tidigare uttalanden, skall vara ett föregångsland
för att minska trafikens bidrag till
miljöförstöring. Utvecklingen av miljövänliga och
bränslesnåla fordon är också en väsentlig
förutsättning för ett hållbart transportsystem.
Utskottet menar vidare att samarbetet med
fordonsindustrin skall vara av allmänt intresse och
bedrivas med samma öppenhet som gäller för
universitetsforskning, finansierad med statliga
medel. För ansökningar och beviljande av anslag
skall tillämpas samma principer som vid annan
statlig forskningsverksamhet för att garantera hög
kvalitet.
Det av regeringen föreslagna tidsbegränsade
investeringsstödet till termisk solvärme välkomnas
av utskottet. I likhet med vad som anförs i motion
1999/2000:N364 (v) anser utskottet att det finns
goda förutsättningar för Sverige för denna teknik
och att tekniken kan bidra med en viktig del av det
framtida energisystemet.
När det gäller det tillfälliga stödet till
småskalig elproduktion anser utskottet att den av
regeringen föreslagna temporära lösningen är en bra
övergångslösning för de små elproducenterna. Med den
nu föreslagna ersättningsnivån kan de små
elproducenterna tillförsäkras möjlighet att uppnå
rimlig lönsamhet. Utskottet vill framhålla vikten av
att de små elproducenterna tillförsäkras ekonomiskt
stöd för den småskaliga elproduktionen under hela
den aktuella perioden, dvs. efter det att
bestämmelserna om leveranskoncession och s.k.
mottagningsplikt upphörde den 1 november 1999 och
t.o.m. utgången av år 2000.
Med hänsyn till att stödet är tillfälligt och
därmed skall verka under en relativt kort period
anser utskottet att administrationen av stödet bör
hanteras på ett så enkelt men samtidigt så effektivt
sätt som möjligt. Utskottet har därför inte något
att invända mot att stödet betalas ut till
elhandelsföretaget.
När det gäller den långsiktiga lösningen vill
utskottet erinra om det förslag som den s.k. LEKO-
utredningen nyligen redovisade i sitt betänkande
(SOU 1999:95), nämligen att en översyn skall göras
av den förnybara elproduktionens förutsättningar.
Betänkandet remissbehandlas för närvarande. En
interdepartemental arbetsgrupp bestående av
representanter från Finans-, Miljö- och
Näringsdepartementen samt berörda myndigheter har
nyligen bildats för att utarbeta förslag när det
gäller den långsiktiga lösningen. Denna fråga kommer
därför att behandlas i ett senare sammanhang.
Med det anförda tillstyrker utskottet de av
regeringen föreslagna anslagen för budgetåret
2000 inom utgiftsområde 21 Energi (se bilaga 1).
Likaså tillstyrks de övriga här berörda förslagen
till riksdagsbeslut som lagts fram i
budgetpropositionen. Samtliga aktuella
motionsyrkanden avstyrks därmed.
Lag om tillfällig avgift för stöd till
småskalig elproduktion
Propositionen
Som tidigare nämnts kommer den ersättningsnivå för
småskalig elproduktion som genom
leveranskoncessionssystemet skulle ha gällt fram
till utgången av år 2000 att upprätthållas genom ett
särskilt stöd som skall finansieras genom en
särskild avgift på 0,2 öre per kWh under år 2000.
Avgiften tas ut av innehavare av nätkoncession, vars
ledningar är anslutna till stamnätet och uppgår till
0,2 öre per kWh. Avgiftsuttaget föreslås regleras i
en ny lag om tillfällig avgift för stöd till
småskalig elproduktion. Lagförslaget redovisas i
bilaga 2.
Den tillfälliga avgiften skall betalas av
nätkoncessionshavare vars ledningar är anslutna till
stamnätet. Det rör sig i flertalet fall om
regionledningar men det förekommer också att
lokalnät är direkt anslutna till stamnätet. Om det
finns andra anläggningar som är direkt anslutna till
stamnätet, exempelvis en större fabrik, omfattas de
inte av avgiftsskyldigheten eftersom sådana
anläggningar inte kräver nätkoncession.
Lagrådet
Näringsutskottet har inhämtat yttrande från Lagrådet
över den av regeringen föreslagna lagen. Lagrådet
föreslår att portalparagrafen, som anger syftet med
lagen, tas bort. Lagrådet anser att syftet framgår
av lagens rubrik och att upplysning om innehållet
inte behövs i en lag som i övrigt innehåller endast
tre paragrafer. Lagrådets förslag till förändring av
den av regeringen föreslagna lagen redovisas i
bilaga 3.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ansluter sig till Lagrådets synpunkter och
föreslår att lagen får den utformning som Lagrådet
förordar. Utskottets förslag till utformning av
lagen om tillfällig avgift för stöd till småskalig
elproduktion redovisas i bilaga 4.
Affärsverket svenska kraftnät
Propositionen
Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät)
driver och förvaltar det svenska stamnätet och de
statligt ägda utlandsförbindelserna (prop.
1990/91:87, bet. 1990/91:NU38). Svenska kraftnät är
enligt förordningen (1994:1806) om systemansvaret
för elektrisk ström sedan den 1 januari 1995
systemansvarig myndighet enligt ellagen (1997:857).
Svenska kraftnät skall enligt riksdagens riktlinjer
ansvara för driften av stamnätet, den löpande
momentana elbalansen och det svenska kraftsystemets
övergripande driftsäkerhet. Svenska kraftnät skall
främja en öppen svensk och nordisk elmarknad med
konkurrens.
Verksamheten vid Svenska kraftnät finansieras helt
genom intäkter från verkets affärsverksamhet, med
undantag för elberedskapsverksamheten som
finansieras med anslag på statsbudgeten.
Svenska kraftnät ansvarar vidare för delfunktionen
Elförsörjning inom funktionen Energiförsörjning
inom den civila delen av totalförsvaret (prop.
1996/97:4, bet. 1996/97:FöU1). Svenska kraftnät är
enligt elberedskapslagen (1997:288) sedan den 1 juli
1997 elberedskapsmyndighet (prop. 1996/97:86, bet.
1996/97:FöU6). Svenska kraftnät har vidare det
centrala myndighetsansvaret för dammsäkerheten.
I samband med behandlingen av förra årets
budgetproposition (prop. 1998/99:1) beslöt riksdagen
(bet. 1998/99:NU3) om ett nytt stödsystem för
landsbygdens elförsörjning. Förordningen (1999:189)
om stöd till viss elektrifiering trädde i kraft den
1 maj 1999. Utifrån dessa föreskrifter har Svenska
kraftnät tagit fram förslag till arbetsfördelning
mellan verket och länsstyrelserna, och inkomna
ansökningar har överlämnats till berörda
länsstyrelser för kompletterande uppgifter och
beredning. Hittills har endast ett fåtal ansökningar
inkommit varför erfarenheter från stödsystemet ännu
saknas.
Svenska kraftnät har redovisat sin treårsplan för
perioden 2000-2002 på koncernnivå. De övergripande
målen och verksamhetsmålen för verket är desamma som
föregående år.
För räntabiliteten gäller att verket skall uppnå en
avkastning på justerat eget kapital på 7 % efter
schablonmässigt avdrag för skatt.
För driftsäkerheten i det svenska stamnätet gäller
som mål att den bör ligga på en samhällsekonomiskt
rimlig nivå. För att uppfylla detta mål genomför
Svenska kraftnät utbyggnad, underhåll och drift av
stamnätet och utlandsförbindelserna enligt
vedertagna driftsäkerhetsprinciper.
För kostnadseffektiviteten gäller samma mål som för
andra företag, nämligen att Svenska kraftnäts
verksamhet bör vara minst lika kostnadseffektiv. För
forsknings- och utvecklingsinsatserna gäller att de
skall inriktas på metoder och teknik som kan öka
driftsäkerheten, effektiviteten och
miljöanpassningen av det svenska stamnätet.
Svenska kraftnät skall medverka i utvecklingen av
det nordiska samarbetet inom elförsörjningsområdet.
Verket skall bland annat medverka till ytterligare
integration av den nordiska elhandeln och verka för
harmonisering mellan de nordiska länderna.
Svenska kraftnäts förslag till investerings- och
finansieringsplan för åren 2000-2002 bygger på
verkets långsiktiga investeringsplanering för
stamnätet inklusive utlandsförbindelserna. De
planerade investeringarna inom affärsverkskoncernen
under perioden beräknas till ca 1 550 miljoner
kronor.
Investeringarna i stamnätet avser dels åtgärder i
befintliga anläggningar (s.k. reinvesteringar) om
sammanlagt ca 660 miljoner kronor, dels
nyinvesteringar om sammanlagt ca 790 miljoner
kronor. Dessutom tillkommer inve-
steringar i SwePol Link AB för Polenkabeln om ca 100
miljoner kronor.
Reinvesteringarna syftar i första hand till att
bibehålla driftsäkerheten och överföringskapaciteten
i elsystemet och till att uppfylla gällande
säkerhetskrav i befintliga anläggningar, bland annat
på grund av stigande åldersstruktur i anläggningarna
i det svenska stamnätet. Till följd av avvecklingen
av kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck beräknar verket
ca 100 miljoner kronor för bland annat åtgärder i
stamnätet.
Affärsverkets investeringsverksamhet skall
finansieras med egna medel.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner den
redovisade investerings- och finansieringsplanen för
Affärsverket svenska kraftnäts verksamhetsområde för
treårsperioden 2000-2002 samt omfattning och
inriktning på verkets beredskapsåtgärder.
Regeringen har riksdagens bemyndigande att teckna
borgen för och lämna kreditgarantier till bolag, i
vilka Svenska kraftnät förvaltar statens aktier och
andelar, intill ett sammanlagt belopp om 1 500
miljoner kronor (prop. 1997/98:1, bet.1997/98:NU2).
Nivån är beräknad utifrån förutsättningen att
Svenska kraftnät skall lämna borgen eller
kreditgarantier till SwePol Link AB. Regeringen
föreslår att detta bemyndigande kvarstår oförändrat
under år 2000.
Regeringen har vidare av riksdagen bemyndigats att
inom en total ram om 135 miljoner kronor besluta i
frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av
bolag inom Svenska kraftnäts verksamhetsområde.
Regeringen föreslår att Svenska kraftnät under år
2000 får rätt att ta upp lån i och utanför
Riksgäldskontoret inom en ram om sammanlagt 1 500
miljoner kronor, vilket motsvarar nivån på den
nuvarande upplåningen i Riksgäldskontoret.
Regeringen föreslår vidare att Svenska kraftnät
bemyndigas att lämna delägarlån eller teckna borgen
för lån till bolag i vilka Svenska kraftnät
förvaltar statens aktier eller andelar, intill ett
belopp om 10 miljoner kronor per år. Därvid skall
beaktas skälig ersättning för statens risk i samband
med borgensteckning eller långivning.
Regeringen har av riksdagen bemyndigats att ge
Svenska kraftnät rätt att besluta om förvärv och
avyttring av aktier och bildande av bolag inom en
ram av högst 10 miljoner kronor. Regeringen föreslår
att detta bemyndigande kvarstår oförändrat under år
2000.
Vad gäller placering av likvida medel föreslår
regeringen att riksdagen bemyndigar regeringen att i
likhet med budgetåret 1999 låta Svenska kraftnät år
2000 placera likvida medel i och utanför
Riksgäldskontoret i enlighet med nu gällande
ordning.
Inga motioner har väckts med anledning av
regeringens förslag beträffande Svenska kraftnät.
Vissa kompletterande uppgifter
Regeringen beviljade i juli 1997 Svenska kraftnät
koncession för den s.k. Polenkabeln, en
likströmsförbindelse mellan Sverige och Polen. Alla
tillstånd för utbyggnaden finns nu. Vattendomstolen
gav tillstånd inklusive verkställighetsförordnande
den 15 december 1998. Domen överklagades den 1
januari 1999, varefter Miljööverdomstolen meddelade
den 2 juni 1999 att domen undanröjs och
återförvisade målet för ny prövning. Miljödomstolen
(tidigare Vattendomstolen) höll ny huvudförhandling
i målet den 6 oktober 1999 och lämnade den 10
november 1999 sin dom i vattenmålet om Polenlänken.
Den nya vattendomen innebär tillstånd enligt
vattenlagen för att lägga de aktuella kablarna i
svenskt territorialvatten samt ett s.k.
verkställighetsförordnande, som innebär att
resterande kabelarbeten kan fullföljas.
I och med Miljödomstolens beslut kommer tester av
strömriktarstationerna att starta i december 1999.
Provdrift med kraftöverföring planeras att påbörjas
i början av januari 2000 och kommersiell
idrifttagning planeras i april 2000.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens framlagda förslag
rörande verksamheten vid Svenska kraftnät.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande bedömning av regeringens
resultatredovisning
att riksdagen godkänner vad utskottet anfört,
2. beträffande avveckling av Barsebäck 1
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ255 yrkande 7,
1999/2000:N217, 1999/2000:N225, 1999/2000:N228
yrkandena 1 och 29, 1999/2000:N245 yrkande 1,
1999/2000:N272 yrkande 6 och 1999/2000:N383
yrkande 4,
res. 1 (m, kd, fp)
3. beträffande ersättning för avveckling
av Barsebäck 1
att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1
utgiftsområde 21 moment 10 och med avslag på
motionerna 1999/2000:N356 yrkandena 2 och 3,
1999/2000:N375 yrkande 7 och 1999/2000:N383
yrkandena 2 och 3 bemyndigar regeringen att
under budgetåret 2000 enligt 6 § andra stycket
lagen (1996:1059) om statsbudgeten besluta att
det under budgetåret 1998 uppförda ramanslaget B
11 Ersättning för avveckling av en reaktor i
Barsebäcksverket får överskridas om ett nytt
riksdagsbeslut inte hinner inväntas,
res. 2 (m, kd, fp)
4. beträffande anslag m.m. inom
utgiftsområde 21 Energi
att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1
utgiftsområde 21 momenten 2-9, 15 och 16 och med
avslag på motionerna 1999/2000:Fi212 yrkande 20
i denna del , 1999/2000:MJ255 yrkande 3,
1999/2000:N228 yrkandena 5 och 6,
1999/2000:N231, 1999/2000:
N284, 1999/2000:N306, 1999/2000:N316,
1999/2000:N362, 1999/2000:N364, 1999/2000:N372,
1999/2000:N375 yrkandena 2-6 och 1999/2000:N383
yrkandena 7, 8, 10 och 12
a) godkänner regeringens förslag till
förändrad inriktning av verksamheten inom ramen
för bidrag till minskad elanvändning enligt vad
som anges i propositionen,
b) bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget B 1 Bidrag för att minska
elanvändning, besluta om bidrag som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 300
000 000 kr under åren 2001 och 2002,
c) bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget B 2 Bidrag till
investeringar i elproduktion från förnybara
energikällor, besluta om bidrag som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 533
000 000 kr under åren 2001 och 2002,
d) bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget B 3 Åtgärder för
effektivare energianvändning, besluta om
åtgärder som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 25 000 000 kr under
åren 2001 och 2002,
e) bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget B 4 Energiforskning,
besluta om stöd till forskning och utveckling
inom energiområdet som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 1 200 000
000 kr under åren 2001-2005,
f) bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget B 5 Energiteknikstöd,
besluta om stöd till utveckling av ny
energiteknik i företag och branscher som
inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst 520 000 000 kr under åren 2001-2004,
g) bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget B 6 Introduktion av ny
energiteknik, besluta om stöd till introduktion
av ny energiteknik som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 920 000 000
kr under åren 2001-2004,
h) bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget B 7 Energipolitiskt
motiverade internationella klimatinsatser,
besluta om åtgärder som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 45 000 000
kr under åren 2001-2004,
i) bemyndigar regeringen att meddela närmare
föreskrifter om stöd till småskalig elproduktion
samt godkänner omfattning, inriktning och
finansiering av stödet i enlighet med vad som
anges i propositionen,
j) för budgetåret 2000 anvisar anslagen under
utgiftsområde 21 Energi enligt regeringens
förslag i bilaga 1,
5. beträffande lag om tillfällig avgift
för stöd till småskalig elproduktion
att riksdagen antar det i proposition 1999/2000:1
utgiftsområde 21 framlagda förslaget till lag om
tillfällig avgift för stöd till småskalig
elproduktion, dock med ändrad lydelse enligt
utskottets förslag i bilaga 4,
6. beträffande Affärsverket svenska
kraftnät
att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1
utgiftsområde 21 momenten 11-14
a) som inriktning godkänner investerings- och
finansieringsplanen för Affärsverkskoncernen
svenska kraftnät för perioden 2000-2002 i
enlighet med vad som anges i propositionen,
b) godkänner omfattning och inriktning av
Affärsverket svenska kraftnäts
beredskapsåtgärder i enlighet med vad som anges
i propositionen,
c) ger regeringen finansiella befogenheter
rörande Affärsverket svenska kraftnät i enlighet
med vad som anges i propositionen,
d) bemyndigar regeringen att låta Affärsverket
svenska kraftnät ta upp lån och placera likvida
medel i och utanför Riksgäldskontoret samt att i
övrigt ge Affärsverket svenska kraftnät
finansiella befogenheter i enlighet med vad som
anges i propositionen.
Stockholm den 25 november 1999
På näringsutskottets vägnar
Per Westerberg
I beslutet har deltagit: Per Westerberg (m)*, Barbro
Andersson Öhrn (s), Mats Lindberg (s), Lennart
Beijer (v), Göran Hägglund (kd)*, Sylvia Lindgren
(s), Ola Karlsson (m)*, Nils-Göran Holmqvist (s),
Inger Strömbom (kd)*, Ola Sundell (m)*, Ingegerd
Saarinen (mp), Åke Sandström (c), Eva Flyborg (fp)*,
Anne Ludvigsson (s), Stefan Hagfeldt (m)*, Karl
Gustav Abramsson (s) och Lennart Värmby (v).
*) Har ej deltagit i beslutet under moment 4
Reservationer
1. Avveckling av Barsebäck 1 (mom. 2)
Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Ola
Karlsson (m), Inger Strömbom (kd), Ola Sundell (m),
Eva Flyborg (fp) och Stefan Hagfeldt (m) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om
avveckling av Barsebäck 1 bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning finns det nu
starka skäl för att upphäva avvecklingsbeslutet
från år 1997. En förtida avveckling riskerar
bland annat att få allvarliga konsekvenser för
vår miljö, vår ekonomi och för el- och
värmeförsörjningen i Sydsverige. Vidare riskeras
allvarliga regionala konsekvenser i de delar av
landet som redan i dag är hårt drabbade av
arbetslöshet.
Det långsiktiga målet är att energisystemet
successivt ställs om till ett ekologiskt hållbart
energisystem. För detta krävs långsiktigt hållbara
ramar och villkor för den successiva omställningen,
miljöanpassningen och förnyelsen av
energiproduktionen. Enligt utskottets uppfattning
bör därför en ny inriktning av energipolitiken
fastställas snarast, så att omställningen bidrar
till att öka sysselsättningen och främja välståndet.
För att detta skall vara möjligt finner utskottet
att beslutet om avvecklingen av
Barsebäcksreaktorerna bör upphävas. Kärnkraften bör,
enligt utskottets mening, utnyttjas så länge
reaktorerna uppfyller uppsatta miljö- och
säkerhetskrav.
Med det sagda tillstyrker utskottet de aktuella
motionerna i här berörd del och föreslår att
riksdagen hos regeringen begär förslag om upphävande
av avvecklingen av kärnkraftverket i Barsebäck.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande avveckling av Barsebäck 1
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:MJ255
yrkande 7, 1999/2000:N217, 1999/2000:N225,
1999/2000:N228 yrkandena 1 och 29,
1999/2000:N245 yrkande 1, 1999/2000:N272 yrkande
6 och 1999/2000:N383 yrkande 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Ersättning för avveckling av Barsebäck 1
(mom. 3)
Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Ola
Karlsson (m), Inger Strömbom (kd), Ola Sundell (m),
Eva Flyborg (fp) och Stefan Hagfeldt (m) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om
ersättning för avveckling av Barsebäck 1 bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning finns det inte några
omständigheter som omöjliggör för riksdagen att
snabbt behandla ett förslag från regeringen om ett
anslagsöverskridande och på vilket sätt ett sådant
skall finansieras. Det är oacceptabelt, enligt
utskottets mening, att riksdagen frånhänder sig
beslutanderätten över statens budgetmedel. Om
bemyndigandet utnyttjas kommer detta att innebära
att riksdagen först i efterhand får tillfälle att
behandla en inte obetydlig anslagsbelastning.
Utskottets uppfattning är att denna beslutsordning
inte kan godtas. Utskottet anser därför att
riksdagen inte skall bifalla det av regeringen
föreslagna bemyndigandet. I stället skall förslag om
anslagsöverkskridanden samt finansieringen av detta
föreläggas riksdagen för avgörande. Det utskottet nu
har anfört bör ges regeringen till känna.
Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna i
här aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande ersättning för avveckling av
Barsebäck 1
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:N356
yrkandena 2 och 3, 1999/2000:N375 yrkande 7 och
1999/2000:N383 yrkandena 2 och 3 och med avslag
på proposition 1999/2000:1 utgiftsområde 21
moment 10 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Anslag m.m. inom utgiftsområde 21 Energi
(mom. 4)
Per Westerberg, Ola Karlsson, Ola Sundell och Stefan
Hagfeldt (alla m) anför:
Den 18 november 1999 beslöt riksdagens majoritet
bestående av socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister att fastställa ekonomiska ramar för
de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och
en beräkning av statens inkomster avseende år 2000.
Samtidigt beslutades om preliminära utgiftstak för
åren 2001 och 2002.
Moderata samlingspartiet har i parti- och
kommittémotioner förordat en annan inriktning av den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra
förslag syftar till att skapa förutsättningar för
ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande
Sverige. Genom en större enskild sektor och ett
starkare civilt samhälle kan både företag och
människor växa. Fler och fler kan komma in på den
ordinarie arbetsmarknaden. Den sociala tryggheten
ökar också i andra bemärkelser genom att hushållen
får en större ekonomisk självständighet. Friheten
att välja bidrar till mångfald, en bättre kvalitet
och en större trygghet. De enskilda människorna får
ett större inflytande över sina liv.
Vi har föreslagit en långtgående växling från
subventioner och bidrag till omfattande
skattesänkningar för alla, främst låg- och
medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi om de
människor som är i störst behov av gemensamma
insatser och som har små eller inga möjligheter att
påverka sin egen situation. Vi slår också fast att
det allmänna skall tillföras resurser för att på ett
tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter
som måste vara gemensamma.
Moderata samlingspartiet har också i parti- och
kommittémotioner förordat en ny inriktning av
energipolitiken, så att denna bidrar till att öka
sysselsättningen och främjar välståndet. Vi anser
att staten inte skall detaljplanera och
detaljreglera energisystemets utveckling, utan
fastställa långsiktigt hållbara ramar och villkor.
Vår uppfattning är att energipolitiken skall vara
ett redskap för att nå övergripande mål som
konkurrenskraft, god miljö och välfärd. Riksdagens
energipolitiska beslut våren 1997 är mot den
bakgrunden djupt olyckligt. De energipolitiska
riktlinjer som antogs skadar Sverige som
industrination. Särskilt allvarligt är beslutet om
att påbörja en förtida avveckling av kärnkraften.
Det innebär en kapitalförstöring som saknar
motstycke och som kommer att medföra
välfärdsförluster. Miljön skadas och det blir
svårare att bekämpa arbetslösheten.
Hittillsvarande effekter av det energipolitiska
omställningsprogrammet har nu utvärderats.
Utvärderingen visar bland annat att 6 av 18
delprogram inte ens varit möjliga att utvärdera
eftersom de inte gett något resultat. När det gäller
tillförsel av ny elproduktion från förnybara
energikällor har två av fyra delprogram inte gett
några resultat. Fler ansökningar om bidrag till
biobränsleeldad kraftvärme har inkommit än vad som
anslaget täcker. Trots detta har få anläggningar
byggts till följd av bristande lönsamhet. Vi anser
att det är olyckligt med statliga bidrag som
tenderar att bara bli till en löpande subvention av
gammal, befintlig teknik.
Vår uppfattning är att energiforskningsprogrammet i
princip är bra, men att forskningsinsatserna
avseende etanolproduktion från skogsråvara bör
lyftas ut ur programmet.
Som tidigare nämnts har riksdagens majoritet en
annan inriktning av politiken än den vi föreslagit.
Vi deltar därför inte i det nu aktuella beslutet om
anslagsfördelningen inom utgiftsområde 21 Energi.
Den anslagsfördelning inom utgiftsområdet som vi
förordar har redovisats i motion 1999/2000:
N375 (m). Denna syn på vilka anslag som bör anvisas
för energipolitiska ändamål bygger på de
principiella utgångspunkter som Moderata
samlingspartiet anser bör gälla för energipolitiken
och som framgår av motion 1999/2000:N228.
Sammanlagt har vi föreslagit - med anförda
motiveringar under berörda anslag i detta
betänkande - en minskning av ramen för
utgiftsområde 21 Energi med knappt 322
miljoner kronor år 2000.
2. Anslag m.m. inom utgiftsområde 21 Energi
(mom. 4)
Göran Hägglund och Inger Strömbom (båda kd) anför:
Kristdemokraterna instämmer i princip i huvuddragen
i omställningsprogrammet, men vi är starkt kritiska
mot regeringens handläggning av frågan om
kärnkraftsavvecklingen. Vår uppfattning är att den
första kärnkraftsreaktorn bör fasas ut när
motsvarande mängd el tillförts eller sparats bort.
Vi anser att Sveriges energiförsörjning skall
tryggas genom en långsiktig och medveten
energipolitik med fasta spelregler där inhemska
förnybara energikällor och bränslen utgör en växande
bas. Vi menar också att de små elproducenterna måste
garanteras långsiktigt rimliga villkor samtidigt som
ny teknik, nya metoder och nya energikällor, såsom
exempelvis solvärme, utvecklas och prövas.
Den anslagsfördelning inom utgiftsområdet som vi
förordar har redovisats i motion 1999/2000:N383
(kd). Sammanlagt har vi föreslagit - med anförda
motiveringar under berörda anslag i detta betänkande
- en minskning av ramen för utgiftsområde 21 Energi
med 205 miljoner kronor år 2000.
Då riksdagens majoritet har en annan inriktning av
politiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet
om anslagsfördelning inom utgiftsområde 21 Energi.
3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 21 Energi
(mom. 4)
Åke Sandström (c) anför:
Centerpartiet har i kommittémotion 1999/2000:N372 i
princip ställt sig positivt till
energiforskningsstödet och det föreslagna samarbetet
med fordonsindustrin. Jag vill dock erinra om vikten
av att ett utökat samarbete med svensk
fordonsindustri kring utveckling av mer miljövänliga
och energieffektiva fordon inte går ut över
forskning och utveckling inom energiområdet vid
universitet och högskolor.
4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 21 Energi
(mom. 4)
Eva Flyborg (fp) anför:
God tillgång på energi är en förutsättning för
välstånd. Det svenska energisystemet bör successivt
ställas om till att bli ekologiskt hållbart. Det
långsiktiga målet är att såväl fossilt bränsle som
kärnkraft skall fasas ut ur energisystemet och
ersättas av ekologiskt hållbara energikällor.
Omställningen av energisystemet måste ske med hänsyn
till Sveriges behov av tillväxt och ökad
sysselsättning. Folkpartiet anser därför att
kärnkraften skall utnyttjas under hela sin tekniska
och ekonomiska livslängd. Vi säger därför nej till
regeringens, och dess stödpartiers, förtida
stängning av kärnkraftverket i Barsebäck. Vi oroar
oss över att koldioxidutsläppen med stor sannolikhet
kommer att öka om Barsebäcksverket avvecklas, till
följd av en ökad import av el från kolbaserad
produktion i Danmark. Det är därför av största vikt
att en omfattande miljökonsekvensbeskrivning av den
planerade avvecklingen görs, för att belysa
konsekvenserna på såväl kort som lång sikt.
Det är mot denna bakgrund som Folkpartiet i motion
1999/2000:Fi212 - med anförda motiveringar under
berörda anslag i detta betänkande - har föreslagit
en sammanlagd minskning av ramen för utgiftsområde
21 Energi med 525 miljoner kronor år 2000.
Då riksdagens majoritet har en annan inriktning av
politiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet
om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 21 Energi.
Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2000
inom utgiftsområde 21
Energi
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelnin
(kd) och (fp) har avstått från
att delta i beslutet om anslag (se särskilda yttranden 1, 2 och 4).
Belopp i 1000-tal kronor
-------------------------------------------------------------------------------
Anslag Anslags-Regeringens
typ förslag
(m) (kd) (c) (fp)
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
B 1 Bidrag för att minska (ram.) 105 000 -105
elanvändning 000
-------------------------------------------------------------------------------
B 2 Bidrag till investeringar i (ram.) 95 000 -95 000
elproduktion från förny-
bara energikällor
-------------------------------------------------------------------------------
B 3 Åtgärder för effektivare (ram.) 65 000 -53 000
energianvändning
-------------------------------------------------------------------------------
B 4 Energiforskning (ram.) 401 758 -30 000 -80 000 +1
000
-------------------------------------------------------------------------------
B 5 Energiteknikstöd (ram.) 130 000 -80 000
-------------------------------------------------------------------------------
B 6 Introduktion av ny energiteknik (ram.) 230 000 -40 000
000
-------------------------------------------------------------------------------
B 7 Energipolitiskt motiverade (ram.) 50 000
internationella klimatin-
satser
-------------------------------------------------------------------------------
B 8 Täckande av förluster i anledning (ram.) 5 000
av statliga garan-
tier inom energiområdet
-------------------------------------------------------------------------------
B 9 Stöd till småskalig elproduktion (res.) 250 000
-------------------------------------------------------------------------------
B 10 Kärnsäkerhet i Östeuropa (nytt (ram.)
anslag)
-------------------------------------------------------------------------------
Förslag till lag om tillfällig avgift för stöd till
småskalig elproduktion
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om en
tillfällig avgift för att finansiera statligt stöd
till småskalig elproduktion.
2 § Avgift som avses i 1 § betalas till
Affärsverket svenska kraftnät av den som innehar
nätkoncession och vars ledning är ansluten till
stamnätet. Utlandsförbindelse grundar dock ingen
avgiftsskyldighet.
3 § Avgiften uppgår till 0,2 öre för varje
kilowattimme som under år 2000 tagits ut från
stamnätet i koncessionshavarens anslutningspunkter.
4 § Den del av avgiften som avser vartdera
kvartalet under år 2000 skall betalas senast den 31
maj, den 31 augusti och den 30 november 2000 samt
den 28 februari 2001.
------------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och
upphör att gälla vid utgången
av juni 2001.
Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-10-19
Närvarande: f. d. justitierådet Staffan Vängby,
justitierådet Leif Thorsson, regeringsrådet Rune
Lavin.
Riksdagens näringsutskott har den 14 oktober 1999
beslutat inhämta Lagrådets yttrande över det i
proposition 1999/2000:1 Budgetpropositionen för 2000
under utgiftsområde 21 Energi framlagda förslaget
till lag om tillfällig avgift för stöd till
småskalig elproduktion.
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av
kanslirådet Bengt Agartz.
Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Det är numera vanligt att förse nya lagar med en
inledande paragraf som anger syfte eller innehåll.
En sådan portalparagraf kan vara av värde som
information och ge ledning för tolkningen av de
materiella bestämmelserna i lagen. Bruket av
portalparagrafer får emellertid inte förfalla till
slentrian. I förevarande lag framgår syftet redan av
lagens rubrik och kan för övrigt lätt anges i
anslutning till de materiella bestämmelserna. Någon
upplysning om innehållet behövs inte i en lag som i
övrigt innehåller endast tre paragrafer. Även på
annat sätt kan lagförslaget förenklas. Lagrådet
förordar att lagen ges följande lydelse:
"Lag om tillfällig avgift för stöd till
småskalig elproduktion
1 § Den som innehar nätkoncession och vars ledning
är ansluten till stamnätet skall till Affärsverket
svenska kraftnät betala en tillfällig avgift för att
finansiera statligt stöd till småskalig
elproduktion. Utlandsförbindelse grundar dock ingen
avgiftsskyldighet.
2 § Avgift som avses i 1 § uppgår till 0,2 öre för
varje kilowattimme som under år 2000 tagits ut från
stamnätet i koncessionshavarens anslutningspunkter.
3 § Avgiften beräknas kvartalsvis och betalas i
efterskott senast två månader efter utgången av det
kalenderkvartal avgiften avser.
Denna lag träder i kraft osv.
Av utskottet föreslagen ändring i
regeringens förslag till lag om
tillfällig avgift för stöd till
småskalig elproduktion
-----------------------------------------------------
1 §
-----------------------------------------------------
Denna lag innehåller Den som innehar
bestämmelser om en nätkoncession och vars
tillfällig avgift för att ledning är ansluten till
finansiera statligt stöd stamnätet skall till
till småskalig Affärsverket svenska
elproduktion. kraftnät betala en
tillfällig avgift för att
finansiera statligt stöd
till småskalig
elproduktion.
Utlandsförbindelse
grundar dock ingen
avgiftsskyldighet.
-----------------------------------------------------
2 §
-----------------------------------------------------
Avgift som avses i 1 § Avgift som avses i 1 §
betalas till Affärsverket uppgår till 0,2 öre för
svenska kraftnät av den varje kilowattimme som
som innehar nätkoncession under år 2000 tagits ut
och vars ledning är från stamnätet i
ansluten till stamnätet. koncessionshavarens
Utlandsförbindelse anslutningspunkter.
grundar dock ingen
avgiftsskyldighet.
-----------------------------------------------------
3 §
-----------------------------------------------------
Avgiften uppgår till 0,2 Avgiften beräknas
öre för varje kvartalsvis och betalas i
kilowattimme som under år efterskott senast två
2000 tagits ut från månader efter utgången av
stamnätet i det kalenderkvartal
koncessionshavarens avgiften avser.
anslutningspunkter.
-----------------------------------------------------
4 §
-----------------------------------------------------
Den del av avgiften som
avser vartdera kvartalet
under år 2000 skall
betalas senast den 31
maj, den 31 augusti och
den 30 november 2000 samt
den 28 februari 2001.
-----------------------------------------------------
---------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och
upphör att gälla vid utgången av juni 2001.