Näringsutskottets betänkande
1999/2000:NU01

Utgiftsområde 24 Näringsliv


Innehåll

1999/2000

NU1
Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels  proposition 1999/2000:1 (budgetpropositionen)
såvitt gäller utgiftsområde 24 Näringsliv,
dels 25 motioner från allmänna motionstiden.
Upplysningar och synpunkter i
ärendet har inför utskottet lämnats
av företrädare för Närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK). På
utskottets uppdrag har
revisionsdirektör Monika Selahn vid
Riksdagens revisorer gjort en
utvärdering av rymdverksamheten,
vilken redovisats för utskottet. En
skrivelse har inkommit från
Föreningen Turism i Sverige
(FörTur).

Sammanfattning

Utskottet  tillstyrker  de  av regeringen föreslagna
anslagen för budgetåret 2000  inom  utgiftsområde 24
Näringsliv.  Likaså tillstyrks övriga  här  aktuella
förslag   till   riksdagsbeslut    som    regeringen
framlägger  under  detta utgiftsområde, med undantag
för    ett   förslag   om   bemyndigande    avseende
Marknadsdomstolen.  Detta bemyndigande behövs inte -
av  budgettekniska skäl  -  och  förslaget  avstyrks
därför av utskottet.
Regeringens   förslag  om  mål  för  utgiftsområdet
tillstyrks av utskottet,  med  hänvisning  till  att
dessa  är  formulerade med utgångspunkt i den syn på
näringspolitikens   inriktning   som   redovisas   i
budgetpropositionen    och    som    föregåtts    av
överläggningar mellan regeringen, Vänsterpartiet och
Miljöpartiet.  I  två  reservationer  (m, kd, fp; c)
föreslås att regeringen skall lägga fram  förslag om
nya mål för de olika verksamhetsområdena utifrån  de
riktlinjer   för   näringspolitiken   som   anges  i
respektive reservation.
Motioner med förslag om andra anslagsbelopp  än vad
regeringen   föreslagit   avstyrks   av   utskottet.
Företrädarna     i     utskottet     för    Moderata
samlingspartiet,   Kristdemokraterna,  Centerpartiet
och Folkpartiet deltar inte i beslutet om anslag. De
erinrar i särskilda  yttranden  om  de budgetförslag
som framlagts av respektive parti.
Utskottet behandlar - och avstyrker  -  också några
motionsyrkanden som tar upp frågor i anslutning till
de  aktuella  anslagen. När det gäller förslaget  om
integrering i NUTEK:s  ordinarie  verksamhet  av den
verksamhet  som  bedrivits  i  projektet  Nationellt
resurscentrum    för   kvinnor   (NRC)   förutsätter
utskottet att detta  inte  försvagar arbetet med att
främja kvinnors företagande. Utskottet menar att det
på ett tydligt sätt bör framgå  av  regleringsbrevet
att den verksamhet som bedrivits inom  ramen för NRC
skall  fortsätta  inom NUTEK:s ordinarie verksamhet.
Vidare är det viktigt  att regeringen följer upp och
utvärderar  hur  den  nya  ordningen  fungerar  samt
informerar   riksdagen   om   utfallet    av   denna
utvärdering,  säger utskottet. Under nästa år  avser
utskottet också  att  på  eget  initiativ  hålla sig
informerat  om  hur  integrationen  av  verksamheten
fortlöper.  Utskottet understryker härutöver  vikten
av att den kompetens  som  har  byggts upp inom NRC-
projektet  och de erfarenheter som  har  gjorts  tas
till vara i  det fortsatta arbetet. I en reservation
(m, kd, c, fp) förordas att riksdagen skall göra ett
uttalande  med  en  tydlig  markering  om  att  NRC-
verksamheten   skall   bevaras,   t.ex.   genom  att
verksamheten   i   regleringsbrevet   tilldelas   en
särskild anslagspost.
Också  i  tre  andra  frågor  följs  motioner upp i
reservationer  (m,  kd,  c,  fp). En rör turism,  en
annan   avser   förkortade  handläggningstider   hos
Patent-  och  registreringsverket   och   en  tredje
Sveaskog   AB.   Beträffande  frågan  om  stöd  till
varvsindustrin som  aktualiserats  i  några motioner
noterar utskottet med tillfredsställelse att EU satt
en  tidsgräns - den 31 december 2000 - efter  vilken
tidpunkt  rena  driftsstöd  inte skall få förekomma.
Det  kan dock inte uteslutas att  detta  datum  inte
kommer  att  hållas, anför utskottet och förutsätter
att regeringen  under  nästa  år följer utvecklingen
med största uppmärksamhet. Om det  skulle  visa  sig
att  övriga  länder inte avvecklar varvsstöden utgår
utskottet  från   att   regeringen  gör  en  förnyad
prövning av frågan.

Propositionen

I    proposition    1999/2000:1    föreslås    under
utgiftsområde 24 Näringsliv
1.  att  riksdagen  antar  förslaget  till  lag  om
ändring  i  lagen  (1992:1512)  om  elektromagnetisk
kompatibilitet (avsnitten 2.1 och 6),
2.    att    riksdagen   godkänner    målen    inom
utgiftsområdet   i   enlighet   med  vad  regeringen
föreslår i avsnitt 3.2,
3. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2000  ingå  ekonomiska  förpliktelser   i  fråga  om
ramanslaget  D  1  Teknisk forskning och utveckling,
som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter om
högst 425 000 000 kr  budgetåret 2001, högst 270 000
000 kr under budgetåret  2002, högst         200 000
000 kr under budgetåret 2003  och  högst 135 000 000
kr under budgetåret 2004 (avsnitt 8.7),
4. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2000  ingå  ekonomiska  förpliktelser  i   fråga  om
ramanslaget   D   3   Rymdverksamhet  som  inklusive
tidigare åtaganden innebär  utgifter  på högst 1 400
000 000 kr efter år 2000 (avsnitt 8.7),
5.  att  riksdagen  godkänner  att  regeringen  får
använda  5  000  000  kr  från anslaget D 1  Teknisk
forskning  och utveckling för  en  försöksverksamhet
med ett industriellt  utvecklingscentrum  (IUC) inom
tjänstesektorn musikområdet (avsnitt 8.7),
6.   att   riksdagen  godkänner  att  Närings-  och
teknikutvecklingsverket    (NUTEK) får möjlighet att
bevilja  FoU-anslag   till   utländska  deltagare  i
tekniskt  utvecklingssamarbete   i  Öresundsregionen
(avsnitt 8.7),
7. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2000, i fråga om ram-
anslaget     E     5     Näringslivsutveckling     i
Östersjöregionen, ingå ekonomiska  förpliktelser som
inklusive  tidigare  åtaganden innebär  utgifter  på
högst     300 000 000  kr  efter  år  2000  (avsnitt
9.5),
8.  att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta
om att lån inom en ram av 150 000 000 kr får tas upp
i  Riksgäldskontoret   för   att  tillfälligt  täcka
indirekta kostnader i samband med en börsnotering av
Telia-Telenor och försäljning  av  aktier  i bolaget
(avsnitt 11.2),
9.  att  riksdagen  bemyndigar  regeringen  att   i
samband  med  tvångsinlösen  av aktier i Sveaskog AB
överföra statens aktier till ett aktiebolag (avsnitt
11.2),
10. att riksdagen godkänner att  regeringen  sluter
nytt  avtal med Sveriges Allmänna Exportförening  om
Sveriges  Exporttåd  i  huvudsaklig överensstämmelse
med vad som förordas (avsnitt 9.6),
11. att riksdagen medger  att  staten under år 2000
åtar  sig ett betalningsansvar i form  av  garantier
till ett  belopp  av  högst  125  000 000 000 kr för
exportkreditgarantisystemet (avsnitt 9.6),
12. att riksdagen medger att staten  under  år 2000
åtar  sig  ett  betalningsansvar i form av garantier
till ett belopp av  högst  10  000  000  000  kr för
investeringar i utlandet (avsnitt 9.6),
13.  att  riksdagen bemyndigar regeringen att under
år   2000  besluta   att   Exportkreditnämnden   får
obegränsad    upplåningsrätt   i   Riksgäldskontoret
(avsnitt 9.6),
14.  att  riksdagen   bemyndigar   regeringen   att
disponera   de  medel  som  år  1997  ställdes  till
regeringens   disposition   under   anslaget   F   1
Marknadsdomstolen  inom  utgiftsområde  24  (avsnitt
10.5),
15.  att  riksdagen  för  budgetåret  2000  anvisar
anslagen  under  utgiftsområde  24 Näringsliv enligt
uppställning i bilaga 1.
Lagförslaget återges i bilaga 2.

Motionerna

De motioner som behandlas här är följande:

1999/2000:Fi212 av Lars Leijonborg  m.fl.  (fp) vari
yrkas
20.  (delvis)  att  riksdagen  för  budgetåret 2000
anvisar  anslagen under utgiftsområde 24  Näringsliv
enligt uppställning i motionen.
1999/2000:Sk692 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
15. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
en förstärkning  av  Konkurrensverket i enlighet med
vad som anförts i motionen.
1999/2000:MJ312 av Eskil  Erlandsson  m.fl. (c) vari
yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen  anförts  om att ge  tydliga
ägardirektiv  till  Sveaskog AB om naturvårdshänsyn,
regionalpolitiska hänsyn och lokal förvaltning.
1999/2000:N219 av Birgitta  Sellén  m.fl.  (c)  vari
yrkas  att  riksdagen  som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen  anförts  om utförsäljning
av statliga skogar.

1999/2000:N234  av  Per-Samuel Nisser och  Anders  G
Högmark (m) vari yrkas  att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna  vad i motionen anförts om
att sälja statligt ägd skog i mindre enheter.

1999/2000:N246 av Sten Andersson  (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen  till  känna
vad  i  motionen  anförts  om  att  regeringen skall
återkomma till riksdagen med förslag  till  åtgärder
som       likställer      svensk      varvsindustris
konkurrensförmåga med övriga EU:s.

1999/2000:N256 av Inger Strömbom (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en redovisning av en
strategi för statligt skogsägande,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i  motionen  anförts om Sveaskog AB som en
ny statlig skogsjätte på den svenska marknaden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts  om Sveaskog AB som ett
kommersiellt företag,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen anförts om  behovet  av  att
förtydliga hur det  statliga  ansvaret  för ett ökat
privat markägande skall förverkligas i Sveaskog AB,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av  att  för
riksdagen redovisa konkreta måldokument för Sveaskog
AB.
1999/2000:N257   av   Anders   Karlsson   och  Bengt
Silfverstrand (s) vari yrkas att riksdagen  som  sin
mening  ger  regeringen  till  känna  vad i motionen
anförts  om  barns  rätt  till  en  eltrygg miljö  i
offentliga lokaler.

1999/2000:N273 av Per Westerberg m.fl.  (m,  kd, fp)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om snabbare patent.
1999/2000:N283  av  Yvonne  Ångström (fp) vari yrkas
att  riksdagen som sin mening  ger  regeringen  till
känna  vad i motionen anförts om att NRC bör vara en
egen organisatorisk  enhet  med  eget regleringsbrev
och egen budget.

1999/2000:N292 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari yrkas
1.  att  riksdagen  som  sin mening ger  Riksdagens
revisorer  till  känna  vad i  motionen  anförts  om
behovet    av   att   utvärdera    verksamheten    i
Turistdelegationen,
2. att riksdagen  som  sin  mening  ger  Riksdagens
revisorer  till  känna  vad  i  motionen anförts  om
behovet  av att granska om verksamheten  i  Sveriges
Rese- och  Turistråd  AB  bedrivits  i  enlighet med
riksdagens intentioner,
3.  att  riksdagen  som  sin  mening ger Riksdagens
revisorer  till  känna  vad  i motionen  anförts  om
behovet av att undersöka om effektivitetsvinster kan
uppnås    dels    genom    en   sammanslagning    av
Turistdelegationen och Sveriges Rese- och Turistråd,
dels     genom     att     överföra     TuristRådets
informationsverksamhet till Utrikesdepartementet,
4.  att  riksdagen  som  sin  mening ger Riksdagens
revisorer  till  känna  vad  i motionen  anförts  om
behovet av att bedöma om statens mål för turismen är
rimligt  i  förhållande  till  anslagna   medel  och
verksamheten i Turistdelegationen och TuristRådet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet att  ersätta
de  strategiska  riktlinjerna  i Turistdelegationens
handlingsprogram  med en generell  politik  avseende
arbetskraftsintensiv tjänsteproduktion,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen   anförts  om  den  allmänna
anslagsnivån för turistfrämjande åtgärder.
1999/2000:N326  av  Nikos  Papadopoulos   och  Paavo
Vallius (s) vari yrkas att riksdagen som sin  mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts  om
att   Sverige   fortsättningsvis   skall   satsa  på
effektivare internationell marknadsföring.

1999/2000:N327  av  Ulla-Britt  Hagström  (kd)  vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad i motionen anförts om risken att försvaga
kvinnors  verksamhet  vid  integrering av Nationellt
resurscentrum för kvinnor i NUTEK.
1999/2000:N332  av  Laila Bjurling  m.fl.  (s)  vari
yrkas att riksdagen som  sin  mening  ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om stöd  till  ett
IUC för musiknäringen i Eskilstuna.

1999/2000:N336   av   Anders   Karlsson   och  Bengt
Silfverstrand (s) vari yrkas att riksdagen  som  sin
mening  ger  regeringen  till  känna  vad i motionen
anförts om stöd till svensk varvsnäring.

1999/2000:N342   av   Carin   Lundberg  och  Rinaldo
Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i  motionen anförts om
behovet av heltäckande berggrundskartor för i första
hand Västerbottens län.

1999/2000:N347 av Krister Örnfjäder och Håkan Juholt
(s)  vari  yrkas  att riksdagen som sin  mening  ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd
till svensk varvsnäring.

1999/2000:N359 av Margareta  Andersson  och  Lena Ek
(c)  vari  yrkas  att  riksdagen  som sin mening ger
regeringen  till  känna  vad i motionen  anförts  om
införlivande av nationellt  resurscentrum  i NUTEK:s
ordinarie verksamhet.

1999/2000:N371  av  Lennart  Beijer  m.fl.  (v) vari
yrkas  att  riksdagen  som sin mening ger regeringen
till  känna  vad i motionen  anförts  om  likvärdiga
konkurrensförutsättningar för svensk varvsindustri.

1999/2000:N373  av  Eskil  Erlandsson m.fl. (c) vari
yrkas   att   riksdagen   anvisar   anslagen   under
utgiftsområde 24 Näringsliv  enligt  uppställning  i
motionen.

1999/2000:N375  av  Per  Westerberg  m.fl.  (m) vari
yrkas
8. att riksdagen beslutar att under anslag A 2 inom
utgiftsområde  24  Näringsliv anvisa 194 062 000  kr
enligt vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen beslutar att under anslag A 3 inom
utgiftsområde 24 Näringsliv  anvisa  0 kr enligt vad
som anförts i motionen,
10.  att riksdagen beslutar att under  anslag  C  1
inom utgiftsområde  24  Näringsliv anvisa 68 529 000
kr enligt vad som anförts i motionen,
11. att riksdagen beslutar  att  under  anslag  D 1
inom  utgiftsområde  24 Näringsliv anvisa 798 588 kr
enligt vad som anförts i motionen,
12. att riksdagen beslutar  att  under  anslag  D 4
inom  utgiftsområde  24 Näringsliv anvisa 31 892 000
kr enligt vad som anförts i motionen,
13. att riksdagen beslutar  att  under  anslag  E 5
inom  utgiftsområde 24 Näringsliv anvisa 0 kr enligt
vad som anförts i motionen,
14. att  riksdagen  beslutar  att  under anslag F 1
inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisa 5 941 000 kr
enligt vad som anförts i motionen,
15.  att riksdagen beslutar att under  anslag  F  2
inom utgiftsområde  24  Näringsliv anvisa 69 340 000
kr enligt vad som anförts i motionen,
16. att riksdagen beslutar  att  under  anslag  F 5
inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisa 1 000 000 kr
enligt vad som anförts i motionen,
17.  att  riksdagen  beslutar  att under anslag G 3
inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisa 5 000 000 kr
enligt vad som anförts i motionen.
1999/2000:N379  av  Inger Lundberg  m.fl.  (s)  vari
yrkas att riksdagen som  sin  mening  ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet  av  en
analys  av  förutsättningarna  för  att etablera ett
industriellt utvecklingscentrum (IUC),  inriktat  på
att  utveckla  produkter  ur  det kunnande som finns
inom vård- och omsorgsområdet.

1999/2000:N384 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
27.   att   riksdagen   anvisar   anslagen    under
utgiftsområde  24  Näringsliv enligt uppställning  i
motionen.
1999/2000:N386 av Johan  Pehrson  och Karin Pilsäter
(fp) vari yrkas
15.   att   riksdagen   anvisar   anslagen    under
utgiftsområde  24  Näringsliv enligt uppställning  i
motionen.
1999/2000:N387 av Eskil  Erlandsson  m.fl.  (c) vari
yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om handläggningstiderna
på Patent- och registreringsverket.

Utskottet

Inledning

Riksdagen  har nyligen fattat beslut om ramarna  för
de olika utgiftsområdena  för  år  2000  och  om  en
preliminär  fördelning av utgifter på utgiftsområden
för åren 2001  och  2002 och därvid ställt sig bakom
de  ramar  för  utgiftsområde   24   Näringsliv  som
angivits  i budgetpropositionen (prop.  1999/2000:1,
bet. 1999/2000:FiU1). I reservationer (m; kd; c; fp)
förordades  avvikelser från dessa ramar. Av följande
tabell framgår  regeringens  och de olika partiernas
förslag. Ramen för utgiftsområde  24  för år 2000 är
ca 3 miljarder kronor.

Tabell Utgiftsområde 24 Näringsliv

----------------------------------------------------
År       Ram      Avvikelse från ramen (milj. kr)
-----------------------------------------------------
m        kd       c        fp
-----------------------------------------------------
2000     2 983    - 57     -153     +111     -149
-----------------------------------------------------
2001     3 019    -256     -353     +114     -349
-----------------------------------------------------
2002     2 934    -186     -283     +114     -279
-----------------------------------------------------

Efter    ett   inledande   avsnitt   om   mål-   och
resultatfrågor  redovisas i det följande regeringens
förslag avseende  de  olika verksamheter som ingår i
utgiftsområde 24 och motsvarande  förslag i aktuella
motioner. De förslag som framlagts  i motionerna (m;
kd; c; fp) har dock som utgångspunkt  en  annan  ram
för  utgiftsområdet än vad regeringen har föreslagit
och vad  riksdagen  har ställt sig bakom. Utskottets
ställningstagande redovisas  samlat i ett avslutande
avsnitt.  Beslut  om anslag inom  ett  utgiftsområde
skall, enligt budgetprocessens  regler, fattas genom
ett   beslut.   De   olika  anslagen  skall   alltså
fastställas i ett och samma beslut.

Mål samt bedömning av regeringens
resultatredovisning

Propositionen

I    avvaktan    på   resultatet    av    en    inom
Regeringskansliet   pågående   översyn  av  mål  och
målstrukturer,    som    regeringen   aviserade    i
budgetpropositionen  för  år   1999  och  som  skall
genomföras  under  åren  1999  och 2000,  framlägger
regeringen - för riksdagens godkännande  -  följande
förslag till mål under utgiftsområdet:
-   att   utifrån  de  regionala  förutsättningarna
stimulera en  hållbar  ekonomisk  tillväxt  som  kan
bidra  till  fler och växande företag och därmed öka
sysselsättning för både män och kvinnor (avsnitt 4),
- att förbättra  förutsättningarna  för företagande
och entreprenörskap och att stärka drivkrafterna för
ökad  tillväxt och sysselsättning (verksamhetsområde
A Näringspolitik),
-  att  erbjuda  en  ändamålsenlig  och  kvalitativ
service   i  immaterial-  och  associationsrättsliga
frågor,  att   utveckla   system   som   underlättar
internationella   erkännanden   av  provningar   och
certifieringar, att driva svenska  intressen  i  det
internationella            och            europeiska
standardiseringsarbetet samt att bidra till  statens
ansvar  när  det  gäller medborgarnas skydd för liv,
hälsa,  miljö  och  egendom   (verksamhetsområde   B
Teknologisk infrastruktur),
-  att  verka  för  väl  fungerande  marknader  och
effektiv     konkurrens     (verksamhetsområde     C
Konkurrensfrågor),
-  att öka kunskapen och kompetensen i näringslivet
för   att    stimulera    tillväxt   och   förnyelse
(verksamhetsområde   D   Teknisk    forskning    och
utveckling),
-  att  medverka  till genomförandet av en effektiv
inre  marknad, ett öppet  och  starkt  multilateralt
handelssystem,   ökad   svensk   export  samt  ökade
utländska      direktinvesteringar     i     Sverige
(verksamhetsområde   E  Utrikeshandel,  export-  och
investeringsfrämjande),
- att medverka till ekonomisk  utveckling  och  ett
ökat  välstånd i Östersjöregionen (verksamhetsområde
E Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande),
- att  konsumenterna skall ha en stark ställning på
marknaden     samt     sådana    konsumtions-    och
produktionsmönster som bidrar  till  en  långsiktigt
hållbar  utveckling,  att  hushållen  skall ha  goda
möjligheter att utnyttja sina ekonomiska  och  andra
resurser  effektivt,  att  konsumenternas  hälsa och
säkerhet   skyddas,   att  sådana  konsumtions-  och
produktionsmönster     utvecklas     som     minskar
påfrestningarna  på  miljön   och   bidrar  till  en
långsiktigt hållbar utveckling (verksamhetsområde  F
Konsumentfrågor).
Regeringen redovisar följande prioriteringar:
- att förenkla regelverket för framför allt små och
medelstora företag,
-  att  förbättra  kapitalförsörjningen för framför
allt små och medelstora företag,
-  att tillse att det  råder  en  hög  kvalitet  på
rådgivning, information och service från myndigheter
till företag och individer,
- att  förenkla  företagens  uppgiftslämnande  till
myndigheter,
-  att  stärka  konkurrenspolitiken  som  en del av
näringspolitiken   och   vidta   åtgärder   för  att
undanröja hinder för en effektiv konkurrens,
-   att   stärka   kompetens   hos  företagare  och
anställda,
-    att   förbättra   kunskapsöverföringen    från
universitet  och  högskolor  till små och medelstora
företag,
-  att  främja  industriforskning   -  även  i  nya
konstellationer  som  industripoler  för   forskning
(IPF)  samt att vidareutveckla kompetenscentrum  och
att förlänga samverkansprogram mellan näringsliv och
högskola,
- att främja  arbetet med att ta fram och genomföra
regionala tillväxtavtal,
-  att  främja  särskilt   de  små  och  medelstora
företagens handel,
-  att  göra  särskilda  exportsatsningar   på  IT,
teknikutveckling och inom miljöområdet, framför allt
för små och medelstora företag,
-   att   förstärka  svenska  företags  position  i
Östersjöregionen och att förbättra förutsättningarna
för svenska  företags  deltagande  i utvecklingen av
regionens näringsliv,
-  att  stärka  konsumenternas möjligheter  att  få
tillgång till begriplig  information,  bl.a.  på det
finansiella    området,   med   beaktande   av   att
konsumenterna   skall    komma   i   åtnjutande   av
informationssamhällets fördelar,
- att stärka konsumenternas ställning på marknaden,
särskilt   med   beaktande  av   det   svenska   EU-
ordförandeskapet,
-   att   verka   i  enlighet   med   och   påbörja
uppföljningen  av  handlingsplanen   för  att  uppnå
miljömålet.
Utgiftsområdet      innehåller      många     skilda
verksamhetsområden.  För  att  resultatredovisningen
skall bli relevant för riksdagen  lämnar  regeringen
redovisning   under   respektive  verksamhetsområde.
Beträffande     arbetet    med     den     regionala
näringspolitiken  lämnar  regeringen en sammanhållen
redovisning  i  ett  särskilt   avsnitt   (4).   Där
behandlas  arbetet med de regionala tillväxtavtalen.
Med tillväxtavtal  avses såväl ett regionalt program
för  tillväxt  som  överenskommelser   mellan  olika
aktörer   om  att  genomföra  konkreta  åtgärder   i
programmet.     Staten     förutsätts     delta    i
tillväxtavtalen  via berörda myndigheter och  organ.
Anslag   inom   flera    olika    utgiftsområden   i
statsbudgeten  kommer att utgöra finansieringskällor
för  avtalen.  Utkasten   till   tillväxtavtal   har
utvärderats ex-ante (dvs. innan avtalen har trätt  i
kraft)   av   oberoende   utvärderare.   Vidare  har
tjänstemän  inom  Regeringskansliet och ett  flertal
nationella myndigheter  granskat  utkasten ämnesvis.
Närings- och teknikutvecklingsverket  (NUTEK)  har i
egenskap   av  nationell  näringspolitisk  myndighet
gjort   en   egen    utvärdering.   Slutsatser   och
rekommendationer i utvärderingarna återrapporterades
i juni 1999 vid möten med partnerskapen i varje län.
Partnerskapen   avgör   själva   hur   utvärderarnas
rekommendationer  skall  beaktas   i  det  fortsatta
arbetet. Eftersom tillväxtavtalen träder i kraft den
1  januari  2000  är  redovisningen  i propositionen
ingen resultatredovisning och bedömning  i sedvanlig
bemärkelse.   Det   som   redovisas   är  i  stället
utgångspunkterna  för  det  fortsatta  arbetet   och
frågor  inom politikområden av betydelse för arbetet
med regionala tillväxtavtal.
När det gäller området Näringspolitik (A) redovisar
regeringen  översiktligt utvecklingen på området och
vilka  statliga  insatser  som  gjorts.  Beträffande
effekterna  sägs  att  det är svårt att fastställa i
hur stor utsträckning de  statliga  insatserna  inom
verksamhetsområdet     eller    andra    inslag    i
småföretagspolitiken har  bidragit till utvecklingen
vad  gäller antalet nya företag.  Aktuell  forskning
har pekat  på  behovet  av  bättre utvärderingar och
analyser  inom  området.  I  uppdraget  till  en  av
Näringsdepartementet initierad  utredning om statens
åtgärder  för  att främja fler och  växande  företag
(departementsbeslut   1999-04-29)  ingår  att  lämna
förslag  till  lämpliga metoder  för  att  utvärdera
olika statliga småföretagsinsatser i fortsättningen.
Regeringen bedömer  att verksamheten under år 1998 i
stor utsträckning har  bidragit till att uppfylla de
mål som finns för verksamhetsområdet näringspolitik.
Regeringen anser att den verksamhet som bedrivs inom
NUTEK:s  program  för såddfinansiering  är  särskilt
intressant eftersom den inte konkurrerar med privata
aktörer  utan  medverkar   till   att   minska   det
finansiella gap som finns mellan en affärsidé och en
kommersiellt  gångbar  tjänst eller produkt. Förutom
utredningen om statens åtgärder  för att främja fler
och växande företag kommer bl.a. dessa  erfarenheter
att utgöra ett viktigt underlag vid en omprövning av
statens  näringspolitiska  insatser  nästa år,  sägs
det.
Beträffande  området Teknologisk infrastruktur  (B)
lämnas  också  redovisningar   av   utvecklingen  på
området  och vilka statliga insatser som  vidtagits.
Det som sägs  under rubriken Effekter av de statliga
insatserna är dock  i  huvudsak redovisningar av vad
som  görs  av  berörda myndigheter.  Något  särskilt
avsnitt om regeringens slutsatser finns inte.
I avsnittet om Konkurrensfrågor (C) konstateras att
något   gemensamt    mål    för    Konkurrensverket,
länsstyrelserna och Revisorsnämndens  insatser  inte
utformades  för budgetåret 1998. Av bl.a. detta skäl
har  inte  heller  någon  sammanhållen  och  entydig
effektbedömning gjorts. En samlad redogörelse för de
viktigaste insatserna  lämnas  dock  i propositionen
tillsammans    med   regeringens   bedömningar    av
resultaten av de  olika  verksamheterna.  Med hänsyn
till   verksamheternas   skilda   karaktär   bedömer
regeringen att det även i fortsättningen är lämpligt
att   ha   olika   mål   för   Konkurrensverket  och
Revisorsnämnden.   Konkurrenspolitiken   utgör   ett
viktigt instrument för  att  uppnå en väl fungerande
marknadsekonomi och ett ökat omvandlingstryck,  sägs
det.   Att   isolerat   urskilja  effekterna  av  en
konkurrenslagstillämpning          eller          en
konkurrenspolitiks  påverkan  på  en marknadsekonomi
låter  sig  dock  inte  göras,  då  en  mängd  andra
omvärldsfaktorer    inverkar   på   strukturer   och
förhållanden. De mål  som  regeringen har ställt upp
för Konkurrensverket har uppfyllts,  och  regeringen
gör bedömningen att verket på ett tillfredsställande
sätt  har  förbättrat  förutsättningarna för en  väl
fungerande konkurrens till  nytta  för  konsumenten.
Revisorsnämnden  har  bidragit till att uppfylla  de
effektmål som regeringen angett, sägs det.
För området Teknisk forskning och utveckling (D) är
de inledande avsnitten  om resultatbedömning m.m. av
relativt  begränsad  omfattning.   De  FoU-intensiva
företagens behov av nära kontakt med  universitetens
forskning   är   stort   och  ökande,  sägs  det   i
propositionen. Även många  företag  som inte är FoU-
intensiva  behöver  i  allt  större utsträckning  få
tillgång till avancerad kunskap  och  kompetens från
omvärlden. Detta ger industriforskningsinstitut  och
högskolor    ett    stort    ansvar    för   landets
kunskapsförsörjning.    Den    teknisk-vetenskapliga
informationsförsörjningen  tar nya  vägar.  För  att
bättre    kunna    anpassa    de    närings-     och
innovationspolitiska   instrumenten  som  regeringen
förfogar  över  till  omvärldsförändringarna   krävs
regelbundna översyner av pågående verksamheter, sägs
det.   För  närvarande  genomförs  en  utredning  om
myndighetsstrukturen   bland  de  myndigheter  under
Näringsdepartementet som  främjar  FoU  samt  -  som
tidigare  nämnts  - en utredning om statens åtgärder
för att främja fler och växande företag.
Beträffande  området   Utrikeshandel,  export-  och
investeringsfrämjande (E)  innehåller  avsnittet  om
resultatbedömning,  som är relativt kort, i huvudsak
en allmän beskrivning  av  verksamheten  på området.
Under  rubriken  Regeringens  slutsatser  sägs   att
regeringen  bedömer  att verksamheterna inom området
har  uppfyllt  målen  för   verksamhetsområdet  samt
bidragit till att stärka näringslivets  tillväxt och
internationella konkurrenskraft.
I de inledande avsnitten om området Konsumentfrågor
(F)   redovisas   de   mål   som   gäller   och   de
prioriteringar     som     görs.     Avsnittet    om
resultatbedömning,  som  är mycket kort,  innehåller
texter som till stor del mer  eller mindre ordagrant
överensstämmer med motsvarande text i föregående års
budgetproposition.
Det sista verksamhetsområdet under  utgiftsområdet,
Övriga  åtaganden (G), avser huvudsakligen  statliga
åtaganden   som   inte   är  föremål  för  mål-  och
resultatstyrning.

Revisionens iakttagelser

Under  rubriken  Revisionens   iakttagelser  redogör
regeringen för om Riksrevisionsverket (RRV) har haft
några invändningar i revisionsberättelserna  för  år
1998    avseende    myndigheter    inom   de   olika
verksamhetsområdena.    För    fem    av    de   sju
verksamhetsområdena     (     Näringspolitik    (A),
Konkurrensfrågor   (C),   Teknisk   forskning    och
utveckling    (D),    Utrikeshandel,   export-   och
investeringsfrämjande (E)  och Konsumentfrågor (F) (
anges  att RRV inte haft några  invändingar  mot  de
berörda myndigheterna.
För  verksamhetsområdet  Teknologisk  infrastruktur
(B) redovisas  att  Patent-  och registreringsverket
(PRV)   har  erhållit  en  revisionsberättelse   med
invändning.   PRV:s   resultatredovisning  uppfyller
enligt revisionsberättelsen  i  väsentlig omfattning
inte  återrapporteringskrav  enligt   regleringbrev.
Regeringen ser allvarligt på invändningen  och avser
att    undersöka    skälen    till    bristerna    i
resultatredovisningen    och   samtidigt   göra   en
bedömning av återrapporteringskraven  i myndighetens
regleringsbrev.
Det sjunde området, Övriga åtaganden (G), består av
verksamheter där RRV inte gör revisionsberättelser.

Utskottets ställningstagande och bedömning

Inledning

Utskottet   behandlar   först  frågan  om  mål   och
redovisar  därefter  sin  bedömning  av  regeringens
resultatredovisning.   Inga  motioner   har   väckts
beträffande mål- och resultatfrågor.

Mål

Utskottets   syn  på  näringspolitikens   inriktning
överensstämmer    med    den    som    redovisas   i
budgetpropositionen   och   som  har  föregåtts   av
överläggningar mellan regeringen, Vänsterpartiet och
Miljöpartiet.  De  mål som regeringen  föreslår  för
utgiftsområde  24  Näringsliv   är  formulerade  med
utgångspunkt  i  denna  syn på näringspolitiken  och
tillstyrks således.

Bedömning av regeringens resultatredovisning

I föregående års motsvarande anslagsbetänkande (bet.
1998/99:NU1)  anförde  utskottet   i  ett  inledande
avsnitt  om  mål-  och  resultatstyrning  bl.a.  att
redovisningen   av   effekterna   av   de   statliga
insatserna och regeringens  slutsatser  för de olika
verksamhetsområdena   i   flera   fall   var  ganska
knapphändig.  Vidare  sade  utskottet  att  det   är
angeläget att arbetet inom Regeringskansliet med att
förbättra   och  konkretisera  resultatredovisningen
till riksdagen fortsätter. Utskottet framhöll därvid
vikten av en bättre koppling mellan regleringsbreven
och redovisningen till riksdagen.
Det konstaterande  som  utskottet  gjorde  i  förra
årets  anslagsbetänkande  om  att  kopplingen mellan
innehållet i regleringsbreven och återrapporteringen
i budgetpropositionen ibland förefaller  vara mindre
god äger giltighet även beträffande redovisningen  i
årets  budgetproposition.  Utskottet  vill samtidigt
framhålla   den   stora   betydelse  som  mål-   och
resultatredovisningen i budgetpropositionen  har. Om
riksdagens  ändrade  roll  -  mot  mer  övergripande
styrning  i  stället  för detaljstyrning - skall  få
genomslag krävs en förändring  av  regeringens  sätt
att  rapportera till riksdagen. Generellt gäller att
regeringens  redovisning  måste  vara  mer  konkret.
Avgörande är härvid att verksamhetsmål formuleras på
ett  sådant sätt att de blir möjliga att följa  upp.
Detta  innebär  bl.a.  att - utifrån de övergripande
målen  -  ändamålsenliga  delmål  måste  formuleras.
Utskottet  vill,  liksom  föregående  år,  framhålla
betydelsen av utformningen  av  regleringsbreven och
målformuleringarna i dessa.
Patent-  och  registreringsverket  (PRV)  har,  som
tidigare redovisats, erhållit en revisionsberättelse
med invändning.  Resultatredovisningen  uppfyller  i
väsentlig   omfattning   inte  återrapporteringskrav
enligt regleringbrev. Regeringen  ser  allvarligt på
invändningen  och  avser  att undersöka skälen  till
bristerna i resultatredovisningen och samtidigt göra
en    bedömning    av   återrapporteringskraven    i
myndighetens    regleringsbrev.    Utskottet    vill
understryka vikten  av  att regeringen noga granskar
PRV i detta avseende. För övriga myndigheter har RRV
inte haft några invändningar.

Näringspolitik (A)

Närings- och teknikutvecklingsverket:
Förvaltningskostnader (A 1)

Propositionen

Närings- och teknikutvecklingsverket  (NUTEK) svarar
för   statliga   insatser  för  att  främja  teknisk
forskning   och   industriellt    utvecklingsarbete,
etablering  och  utveckling  av  små och  medelstora
företag  samt  balanserad  regional  utveckling.   I
anslutning    härtill    skall    verket   genomföra
utrednings-  och utvärderingsverksamhet.  Inom  sina
verksamhetsområden skall verket uppfylla de miljömål
som regeringen beslutar.
NUTEK   skall   vara   nationell   samordnare   för
innovationspolitik,                 regionalpolitik,
småföretagspolitik, teknikpolitik samt  för  teknisk
forskning  och  utveckling. Myndigheten skall också,
som  nationellt  expertorgan,   följa  näringslivets
utveckling, ha en bred bevakning av näringspolitiken
och  även  granska  hur  förändringar   i  omvärlden
påverkar näringslivets villkor i Sverige.  NUTEK har
fått  i uppdrag att medverka i överläggningar  kring
de regionala tillväxtavtalens innehåll, genomförande
och finansiering.
NUTEK  har  för  åren 2000-2002 äskat ca 5 miljoner
kronor  per  år  för  investeringar   i   ett   nytt
projekthanteringssystem. Regeringen anser att sådana
investeringar  är motiverade och föreslår därför att
anslaget  tillförs   5   miljoner  kronor  år  2000.
Finansiering skall ske genom neddragning av anslaget
Allmänna  regionalpolitiska  åtgärder  (A  1)  under
utgiftsområde  19 och anslaget Teknisk forskning och
utveckling (D 1)  under  utgiftsområde  24  med  2,5
miljoner  kronor  vardera.  Vidare föreslås anslaget
till  NUTEK tillföras 2,5 miljoner  kronor  för  att
integrera  verksamheten vid Nationellt resurscentrum
för kvinnor  (NRC). Finansiering skall ske genom att
anslaget Allmänna  regionalpolitiska  åtgärder (A 1)
under  utgiftsområde  19  tillfälligt  minskas   med
motsvarande  belopp. Den verksamhet som bedrivs inom
NRC-projektet  avses bli en del av NUTEK:s ordinarie
verksamhet, och  NUTEK  skall  ges  i uppdrag att se
över hur detta bör ske. Avsikten är att verksamheten
skall     ligga     i    linje    med    regeringens
jämställdhetspolitik.   Regeringen  anser  att  till
verksamheten  bör  det  knytas   ett  råd  eller  en
referensgrupp.
Regeringen  beräknar  sammantaget anslaget  för  år
2000 till 223,2 miljoner kronor.

Motionerna

I motion 1999/2000:N384  (kd)  föreslås en besparing
med  11  miljoner  kronor på det aktuella  anslaget.
Motionärerna menar att en effektivisering av NUTEK:s
verksamhet bör kunna genomföras.
Det    finns   en   risk   för    försvagning    av
utvecklingsarbetet  vad  gäller  kvinnors  roll  för
tillväxten,    om    verksamheten   vid   Nationellt
resurscentrum för kvinnor integreras och blir en del
av NUTEK:s ordinarie verksamhet, anförs det i motion
1999/2000:N327 (kd).
I   enlighet   med   det   moratorium   för   reala
anslagsökningar   till  statliga   myndigheter   som
Centerpartiet   förordar    i    sin    budgetmotion
1999/2000:Fi211 (c) föreslås i motion 1999/2000:N373
(c)  en  minskning  av  anslaget till NUTEK med  2,5
miljoner kronor.
De 2,5 miljoner kronor som  NUTEK  föreslås anvisas
för att införliva NRC i sin ordinarie  verksamhet är
för  litet, anförs det i motion 1999/2000:N359  (c),
och budgeten  bör  därför fördubblas till 5 miljoner
kronor per år, med finansiering  inom  NUTEK:s  ram.
Att  hålla kontakt med alla resurscentrum runt om  i
landet,   att  sprida  kunskaper  till  myndigheter,
banker  m.fl.   om  kvinnors  företagande  samt  att
bedriva  utbildningsverksamhet   för   personer  vid
regionala  och  lokala  resurscentrum fordrar  stora
personella  insatser  och därmed  större  kostnader,
sägs det i motionen.
NRC bör vara en egen organisatorisk  enhet med eget
regleringsbrev och egen budget, anförs  det i motion
1999/2000:N283 (fp). Verksamheten hos NRC  har varit
av mycket stor betydelse för kvinnor i hela  landet,
inte  minst  för  utbildning och stöd till regionala
och  lokala  resurscentrum,  säger  motionären.  Hon
hänvisar till  att  personer  som  har  arbetat  med
jämställdhetsfrågor  ute i landet har framhållit att
det   är  av  stor  betydelse   för   den   framtida
verksamheten  att NRC inte integreras i den allmänna
verksamheten hos NUTEK.

Vissa kompletterande uppgifter

I  regleringsbrevet   för   år   1999   anges  under
utgiftsområde  19 Regional utjämning och utveckling,
anslaget Allmänna  regionalpolitiska  åtgärder  (A 1
anslagspost  22:1),  att  NUTEK  får  medverka  till
projekt  vid  regionala och lokala resurscentrum för
kvinnor. Lägst 16 miljoner kronor skall avsättas för
dessa ändamål.  NUTEK får dessutom avsätta högst 3,5
miljoner    kronor    för    projektet    Nationellt
resurscentrum för kvinnor.  NRC  skall under år 1999
dels  stödja verksamheten vid regionala  och  lokala
resurscentrum,  dels  sprida  information, säg det i
regleringsbrevet.
Statsrådet Mona Sahlin besvarade  i oktober 1999 en
interpellation  (1999/2000:8)  av  Lena  Ek  (c)  om
Nationellt resurscentrum för kvinnor.  Följande  tre
frågor ställdes:
-    Hur    ser   framtiden   ut   för   Nationellt
resurscentrum?
- Hur planeras  uppföljning  och  utveckling  av de
påbörjade processer som inletts med verksamheten vid
Nationellt resurscentrum?
-  Vilka  resurser  kommer  framöver  att tillföras
verksamheten?
Inledningsvis  underströk statsrådet att  hon  anser
att det är mycket angeläget att jämställdhetsarbetet
bedrivs  med  kraft  inom  all  statlig  verksamhet.
Jämställdhetsaspekterna skall beaktas på alla nivåer
och inom alla områden och jämställdhetsarbetet skall
utföras  av ordinarie  personal.  Statsrådet  delade
interpellantens  uppfattning  att  processen med att
förändra och förnya synsätt och strukturer  i  detta
fall  handlar om ett utvecklingsarbete på lång sikt.
Hon erinrade om att regeringen i budgetpropositionen
för  år   2000  har  föreslagit  riksdagen  att  2,5
miljoner    kronor     skall    tillföras    NUTEK:s
förvaltningsanslag för år  2000 och att medlen skall
användas  bl.a. till att integrera  NRC-projektet  i
NUTEK:s ordinarie  verksamhet.  Regeringen avser att
ge NUTEK i uppdrag att se över hur detta bör ske för
att bäst ta till vara de erfarenheter  som vunnits i
den   redan   pågående  processen,  sade  statsrådet
vidare. Avsikten  är  att verksamheten skall ligga i
linje  med regeringens jämställdhetspolitik,  vilket
bl.a.  innebär   att   jämställdhetsaspekter   skall
beaktas   inom   all  verksamhet.  Regeringen  menar
dessutom att det till  arbetet  bör  knytas  ett råd
eller en referensgrupp.
Regeringen  anser  att  det  även  i fortsättningen
behövs åtgärder särskilt riktade till  kvinnor  inom
närings-  och regionalpolitiken, både för att stärka
kvinnors position  på  arbetsmarknaden  och  för att
tillvarata  kvinnors initiativ och kompetens, uppgav
statsrådet   vidare.   Hon   meddelade   också   att
regeringen avser att anslå medel för år 2000 för att
stödja de regionala  och  lokala  resurscentrum  för
kvinnor  som  byggts  upp under de senaste åren. För
detta  ändamål  avses  NUTEK  även  fortsättningsvis
tilldelas särskilda projektmedel, som skall användas
till  att medfinansiera projekt  vid  regionala  och
lokala  resurscentrum. Dessa medel bör användas till
tillväxtorienterade   projekt   med   inriktning  på
näringslivsutveckling och sysselsättning.
Företrädare  för NUTEK har informerat utskottet  om
sina erfarenheter av NRC-verksamheten och hur de ser
på  integreringen  av  denna  verksamhet  i  NUTEK:s
ordinarie   verksamhet.   I   det   råd   eller  den
referensgrupp  som skall inrättas, avses företrädare
för lokala och regionala  resurscentrum ingå, liksom
andra aktörer som arbetar med  de  berörda frågorna.
Som  ett uttryck för att s.k. mainstreaming  präglar
NUTEK:s verksamhet, dvs. att jämställdhets-
aspekter  beaktas  i  alla  sammanhang,  nämndes att
detta  är ett centralt tema i myndighetens  pågående
verksamhetsplanering.

Småföretagsutveckling (A 2)

Propositionen

Från anslaget  täcks  kostnader  för dels verksamhet
med  information, rådgivning och finansiering  genom
ALMI      Företagspartner       AB:s       regionala
utvecklingsbolag,  dels  vissa centrala insatser  på
småföretagsområdet genom främst  NUTEK,  bl.a.  inom
områdena           internationalisering          och
innovationsfrämjande    åtgärder,   däribland   s.k.
såddkapital, samt insatser  för  att främja kvinnors
företagande.   Syftet   med  verksamheten   är   att
underlätta    utveckling    och     tillväxt    inom
småföretagssektorn, så att antalet livskraftiga  och
växande småföretag ökar.
Regeringen förordar att verksamheten under anslaget
bedrivs  enligt  i  huvudsak oförändrade riktlinjer.
Riksdagen beslöt våren  1998,  på förslag i 1998 års
ekonomiska vårproposition, om en  ökad  betoning vid
främst verksamheten med såddkapital. Det  innebär en
ökning av resurserna med totalt 150 miljoner  kronor
under   perioden  1999-2001.  Dessutom  krävs  ökade
resurser  för  att fortsätta regelförenklingsarbetet
genom SimpLexgruppen  samt  insatser  för att främja
entreprenörskap i skolan, sägs det i propositionen.
Regeringen  föreslår  ett anslag på 189,1  miljoner
kronor.

Motionen

I motion 1999/2000:N375  (m)  föreslås  att anslaget
Småföretagsutveckling  skall  ökas  med  5  miljoner
kronor     jämfört    med    regeringens    förslag.
Nyföretagandet  i Sverige minskar, från en redan låg
nivå, sägs det; mellan  perioderna januari-juni 1997
och  januari-juni  1999 har  antalet  nyregistrerade
företag minskat med  16,7  %.  Företagandet  är  den
viktigaste  faktorn  för  ekonomisk  utveckling  och
förbättrad  välfärd,  men de små företagen stöter på
många strukturella problem som förhindrar expansion,
anför motionärerna. De hänvisar till en undersökning
utförd av Företagarnas  Riksförbund och LRF Konsult,
enligt vilken utformningen  av arbetsrätten, bristen
på  arbetskraft, bristen på riskkapital,  den  svaga
efterfrågan  och  ovilja  att  växa är de viktigaste
tillväxthindren  för  småföretag.   För  att  minska
problemen  med regelkrångel bör ökade  resurser  ges
till SimpLexgruppen,  anser motionärerna. Även vissa
andra   åtgärder,  såsom  NUTEK:s   verksamhet   med
såddfinansiering,  anses  kunna ha en positiv effekt
på företagandet.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagen avslog hösten 1998  ett motionsyrkande (m)
liknande det här aktuella (bet. 1998/99:NU1).
Enligt      regleringsbrevet      för      anslaget
Småföretagsutveckling   för   budgetåret   1999  har
anslagsposten (2) Såddfinansiering tagits upp med 73
miljoner  kronor.  Enligt prognos kommer hela  detta
belopp  att  vara uppbundet  i  beslut  per  den  31
december 1999,  men  hela  beloppet  kommer inte att
vara utbetalat.
I  budgetpropositionen  sägs  att  det krävs  ökade
resurser  för  att fortsätta regelförenklingsarbetet
genom Simplex. Näringsdepartementet har, enligt upp-
gift, budgeterat  med 3 miljoner kronor för år 1999,
med 4 miljoner kronor för år 2000 och med 5 miljoner
kronor  för  år  2001.   Detta  kommer  att  belasta
anslagsposten (6) Till regeringens disposition. I en
bilaga   under   avsnittet   om   utgiftsområde   24
Näringsliv,  Småföretagsdelegationen  (  Regeringens
åtgärder för ett bättre småföretagsklimat, lämnas en
redogörelse  för  SimpLexgruppens  arbete.  Motioner
från  allmänna   motionstiden   om   regelförenkling
planeras att behandlas i utskottets näringspolitiska
betänkande våren 2000.

Stöd till kooperativ utveckling (A 3)

Propositionen

Anslaget disponeras för statsbidrag till  kooperativ
utveckling.    Föreskrifter   om   detta   finns   i
förordningen   (1998:1633)   om   statsbidrag   till
kooperativ  utveckling.   Statsbidrag   kan   enligt
förordningen  ges  till  kostnadsfri information och
rådgivning om kooperativt  företagande.  För år 1998
har  14  miljoner kronor ur anslaget fördelats  till
landets  24  lokala  kooperativa  utvecklingscentrum
(LKU) för  kostnadsfri  information  och  rådgivning
samt 2,5 miljoner kronor till centrala åtgärder  för
att   bl.a.   öka   kunskapen   om  den  kooperativa
företagsformen  bland de myndigheter  som  har  till
uppgift att stödja nyföretagande.
Regeringen har beslutat  att genomföra en nationell
informationssatsning     om     den      kooperativa
företagsformen   under   hösten   1999   och  första
kvartalet    2000,    under   namnet   Starta   eget
tillsammans.  Regeringen   föreslog   i   1999   års
ekonomiska vårproposition att stödet till kooperativ
utveckling  skall  öka med 3,5 miljoner kronor under
åren 2000-2002. Regeringen  anser  att statsbidraget
till  kooperativ  utveckling  liksom  tidigare   bör
koncentreras   till   kostnadsfri   information  och
rådgivning. En viss del av medlen bör  även användas
till  gemensam kompetensutveckling för LKU-systemet.
Stödet   till  kooperativ  utveckling  fördelas  för
närvarande  genom  beslut  av regeringen. Regeringen
anser emellertid det lämpligt  att  beslut om stödet
överförs till NUTEK fr.o.m. år 2000.
Regeringen  föreslår ett anslag för nästa  budgetår
på 20 miljoner kronor.

Motionerna

I    de   tre   motionerna    1999/2000:N375    (m),
1999/2000:Fi212   (fp)   och   1999/2000:N386   (fp)
föreslås  att det aktuella anslaget skall slopas.  I
den   förstnämnda    motionen    anförs    att    de
näringspolitiska insatserna bör syfta till att skapa
ett     generellt    bra    företagsklimat.    Olika
företagsformer bör behandlas likvärdigt i regel- och
skattesystem.   Ett   speciellt   anslag   för  just
kooperativ  utveckling  kan då inte motiveras,  utan
den  typen  av  verksamhet  förefaller  motionärerna
snarare     kunna     inordnas    under     anslaget
Småföretagsutveckling.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagen  avslog  hösten  1998  ett  motionsyrkande
liknande de här aktuella (bet. 1998/99:NU1).

Turistfrämjande (A 4)

Propositionen

Turistdelegationen är  central förvaltningsmyndighet
för  turistfrågor. Verksamheten  inom  turistområdet
bedrivs  dels  av Turistdelegationen, dels av det av
staten  och turistnäringen  gemensamt  ägda  bolaget
Sveriges  Rese-  och  Turistråd  AB (TuristRådet). I
samband med bildandet av detta bolag upprättades ett
avtal  mellan  staten  och turistnäringen.  För  att
tydliggöra finansieringen av bolagets verksamhet har
den berörda delen av avtalet omförhandlats.
Det av riksdagen våren  1995 beslutade övergripande
målet för turistpolitiken,  att  Sverige skall ha en
hög   attraktionskraft   som   turistland   och   en
långsiktigt   konkurrenskraftig  turistnäring,   bör
ligga fast. De strategiska riktlinjer som lagts fram
i   det  handlingsprogram   som   Turistdelegationen
utarbetat  bör även fortsättningsvis utgöra en grund
för   arbetet   med   att   utveckla   den   svenska
turistnäringen.  TuristRådet  skall  för  att främja
tillväxten   och   utvecklingen  i  Öresundsregionen
använda  1  miljon  kronor   av   anslaget  för  att
genomföra riktade insatser för att främja turismen i
regionen.   Från   anslaget   Avgifter  till   vissa
internationella organisationer  (G  4)  har 1 miljon
kronor överförts.
Regeringen  beräknar  anslaget  till  81,5 miljoner
kronor för nästa budgetår.

Motionerna

I  motion  1999/2000:N326  (s)  begärs att riksdagen
skall göra ett uttalande om att det fortsättningsvis
skall    satsas    på   effektivare   internationell
marknadsföring. Trots  goda  förutsättningar att bli
ett  attraktivt  turistland  är  Sverige  ett  litet
turistland  i  jämförelse  med  Europa  i  övrigt  (
turismens andel av BNP är i Sverige  ca  3  %, medan
Europasnittet ligger på ca 6 % ( anför motionärerna.
Ett  skäl  till  varför  det  bör  ske satsningar på
turistområdet är, enligt motionärerna, att många nya
jobb  skulle  skapas. Besöksnäringen sysselsätter  i
stor utsträckning invandrare och ungdomar, varför en
satsning också  skulle  bidra till ökad integration,
dvs.  många arbetslösa invandrare  skulle  kunna  få
jobb, anser  motionärerna.  Ytterligare ett skäl som
det hänvisas till är att om fler  utlänningar kommer
till Sverige och fler svenskar semestrar i sitt eget
land, ökar exportvärdet och exportinkomsterna.
De  statliga  insatserna  på turistområdet  behöver
utvärderas, anförs det i motion 1999/2000:N292 (fp).
I följande avseenden bör riksdagen  göra  uttalanden
till   Riksdagens   revisorer:   om  behovet  av  en
utvärdering  av Turistdelegationens  verksamhet,  om
behovet av en  granskning av huruvida verksamheten i
TuristRådet  bedrivits  i  enlighet  med  riksdagens
intentioner, om  behovet  av  en  undersökning av om
effektivitetsvinster  kan  uppnås  dels   genom   en
sammanslagning     av     Turistdelegationen     och
TuristRådet,    dels    genom   en   överföring   av
TuristRådets       informationsverksamhet       till
Utrikesdepartementet samt om behovet av en bedömning
av  om statens mål på  turistområdet  är  rimligt  i
förhållande  till  anslagna medel och verksamheten i
Turistdelegationen och  TuristRådet.  Vidare  begärs
uttalanden   av  riksdagen  till  regeringen  i  två
avseenden, nämligen om behovet av att de strategiska
riktlinjerna i  Turistdelegationens handlingsprogram
ersätts    av   en   generell    politik    avseende
arbetskraftsintensiv  tjänsteproduktion  och  om den
allmänna anslagsnivån för turistfrämjande åtgärder.
En snabb nedgång för turismen hotar existensen  för
tusentals  små service- och handelsföretag, särskilt
på landsbygden,  sägs  det  i motionen. Resandet har
minskat  med 60,5 miljoner övernattningar  sedan  år
1989, vilket motsvarar närmare en tredjedel av nivån
det    året.    Sverige    förlorar    kontinuerligt
marknadsandelar   i  den  expansiva  världsturismen,
vilket    utgör   en   betydande    belastning    på
bytesbalansen  och  medför att näringen inte förmått
bidra till ökad sysselsättning,  anför motionärerna.
De anser att orsakerna står att finna i de generella
förutsättningar som råder för tjänstesektorn  och  i
skillnaden    i    villkor    mellan    varu-    och
tjänsteproduktion,  vilket  har  givit  näringen ett
kostnadsläge  som  ligger  21(32 % över genomsnittet
för EU. Offentlig näringsverksamhet  och bidrag till
enskilda   företag   snedvrider  konkurrensen   inom
turistnäringen, hävdar motionärerna vidare.
Den starkt småföretagsbaserade turistnäringen intar
en   naturlig   och  viktig   del   i   Folkpartiets
näringspolitik, sägs  det  vidare  i motionen. Denna
politik     syftar     till     att    skapa    goda
tillväxtmöjligheter   för  de  små  och   medelstora
företagen, i vilka de nya  jobben  förväntas skapas.
Detta  skall inte ske genom mer bidrag,  utan  genom
att  hinder   för   tillväxt   undanröjs   och  eget
företagande     uppmuntras.     Med     en     annan
beskattningsnivå    för    tjänsteproduktion    tror
motionärerna  att  nya jobb kommer att kunna skapas.
Folkpartiets turistpolitik utgår från det faktum att
en fungerande turistsektor  kan ge fler jobb, bättre
statliga  finanser,  ett  levande  Sverige  samt  en
bättre miljö. Motionärerna  pekar  också  på att den
s.k.   ekoturismen  är  en  intressant  sektor,  som
förmodligen  passar  Sverige  särskilt  väl.  Det är
vidare  viktigt  att  vara  observant  på risken för
konkurrenssnedvridande  effekter  i sådana  fall  då
staten eller en kommun inte bara anger  spelreglerna
utan  också  själva deltar som aktör i den  aktuella
verksamheten, anför motionärerna.
All    statlig    verksamhet     skall     granskas
kontinuerligt,   menar  motionärerna.  Rätt  använda
skattemedel - eller  valuta  för skattepengarna ( är
ett ansvar inför medborgarna och  ett viktigt inslag
i Folkpartiets politik. Därför vill motionärerna att
de statliga organ som har till uppgift att sköta den
offentligt   finansierade   turistpolitiken    skall
granskas.   Granskningen   skall   gälla   såväl  de
instanser   som   handhar  de  statliga  medlen  som
organisationen i sig.
Statens mål för turistpolitiken ligger i stort sett
utanför det näringspolitiska området och förutsätter
en   omfattande   omläggning    av    skatte-    och
arbetsmarknadspolitiken  för att kunna förverkligas,
säger motionärerna och anser  att  målet  därför bör
omformuleras.       Verksamheten       i       såväl
Turistdelegationen     som     TuristRådet     inger
betänkligheter    i    flera    hänseenden,   hävdar
motionärerna. De menar att eftersom  verksamheten nu
har  bedrivits  i  fem  år  bör  den  granskas   och
utvärderas   för   att   man  ska  kunna  utröna  om
inriktningen  är  den  rätta   och   om   riksdagens
intentioner  förverkligats eller har förutsättningar
att förverkligas.

Vissa kompletterande uppgifter

Av  anslaget  till  turistfrämjande  avsätts  enligt
regleringsbrevet  för  budgetåret 1999 68,5 miljoner
kronor        till       marknadsförings-        och
informationsinsatser  m.m.  TuristRådet  svarar  för
övergripande    marknadsföring    och    information
utomlands  av  Sverige  som  turistland. Enligt  det
omförhandlade aktieägaravtalet  från maj 1999 mellan
staten och Sveriges Rese- och Turistråd Intressenter
AB finansierar staten bolagets basverksamhet och den
övergripande  marknadsföringen, dvs.  av  varumärket
Sverige. Med basverksamhet  avses bl.a. huvudkontor,
utlandskontoren   (för   närvarande   10   stycken),
grundläggande  konsumentbearbetning,  datautveckling
och  mediekontakter.   För  basverksamheten  tas  50
miljoner kronor i anspråk. Näringen skall finansiera
riktade aktiviteter, dvs.  produktmarknadsföringen i
anslutning till bolagets verksamhet.  Målet  är  att
båda   parter  skall  tillskjuta  lika  mycket.  För
Sverigebilden  tillskjuter  staten för närvarande 18
miljoner    kronor.    En   strukturförändring    av
TuristRådet har påbörjats i riktning mot färre fasta
kontor  och en mer flexibel  organisation  genom  en
ökad användning  av  informationsteknik. Detta avses
möjliggöra  en  bredare   och  mer  kostnadseffektiv
representation utomlands och  att medel frigörs till
marknadsföringsaktiviteter.
Förutom  via det här aktuella anslaget  har  staten
ställt  medel   till   förfogande  för  insatser  på
turistområdet enligt följande:
(   90   miljoner  kronor  till   TuristRådet   för
internationell   marknadsföring   av   Sverige   som
turistland inom ramen för småföretagsprogrammet,
(  11  miljoner  kronor  till  turismforskning  vid
ETOUR,
(  21,6  miljoner  kronor  till fyra olika projekt,
bl.a.marknadsföring av Sverige  som turistland genom
IT,
(    20    miljoner    kronor    för   att   främja
teknikutveckling   inom   främst  små  turistföretag
(budgetåret 1995/96),
( 5 miljoner kronor till TuristRådet för inrättande
av ett s.k. call center i Sollefteå,
(  1,5  miljoner kronor till  TuristRådet  för  ett
projekt för  varaktig svensk turistexport till Polen
(från Östersjömiljarden).
Vidare kommer  medel turistområdet till del via EU:s
strukturfonder,   Stiftelsen   för   kunskaps-   och
kompetensutveckling (KK-stiftelsen) och de regionala
tillväxtavtalen.

Sveriges geologiska undersökning: Geologisk
undersökningsverksamhet m.m. (A 5)

Propositionen

Sveriges  geologiska  undersökning  (SGU) är central
förvaltningsmyndighet    för   frågor   om   landets
geologiska  beskaffenhet  och   mineralhantering.  I
detta ingår att vara chefsmyndighet för Bergsstaten,
den  myndighet som utfärdar tillstånd  och  bedriver
tillsyn  enligt minerallagen (1991:45). SGU har även
uppdraget att förvalta och miljösäkra statens civila
beredskapslager  av  olja inklusive anläggningar och
annan statlig egendom som används för lagringen. SGU
är vidare ansvarig för  miljösäkring av det statliga
gruvfältet i Adak.
SGU arbetar nu framgångsrikt  med att ställa in den
geologiska  undersökningsverksamheten   mot  de  nya
övergripande   mål   som   nämndes   i  förra  årets
budgetproposition, meddelar regeringen.  Arbetet vid
Bergsstaten  bedöms  vara  intensivt  även under  år
2000.    Myndighetens    externa    kontakter    med
prospektörer,  länsstyrelser,  kommuner och enskilda
markägare håller successivt på att  utvecklas.  Inom
oljelagerdelen     kommer     utförsäljningen     av
petroleumprodukter  att  slutföras  under  år  1999,
medan   försäljning  av  anläggningar  och  materiel
kommer  att   pågå  under  hela  år  2000.  Anslaget
innehåller   inga    medel   till   förvaltning   av
oljelagerdelen fr.o.m.  år 2000. För budgetåret 2000
kommer  SGU  i  stället att  tillföras  25  miljoner
kronor  för  detta   ändamål   genom   ett  särskilt
regeringsbeslut. Regeringen återkommer till frågan i
2000 års ekonomiska vårproposition.
Regeringen  beräknar  anslaget till 139,7  miljoner
kronor för nästa budgetår.

Motionerna

Riksdagen  bör  göra  ett uttalande  om  behovet  av
heltäckande  berggrundskartor   för  i  första  hand
Västerbottens    län,    anförs    det    i   motion
1999/2000:N342  (s). Ett viktigt underlag i  arbetet
med malmletning och prospektering är tillgången till
bra  kartmaterial,   konstaterar   motionärerna.   I
Västerbotten  har  sedan  ett  antal  år  en  ökande
undersöknings-  och  prospekteringsverksamhet kunnat
noteras,  och flera fynd,  bl.a.  av  guldmalm,  har
gjorts. Vissa  av  dessa  fynd  kommer sannolikt att
leda  till  att  brytning etableras  i  områden  som
präglas    av   en   svag    arbetsmarknad,    säger
motionärerna.  De  uppger  att  det  inte kommer att
bedrivas      någon     berggrundskartering     inom
Västerbottens län  under den närmaste tioårsperioden
-  ett  förhållande  som   de  betecknar  som  klart
otillfredsställande  mot  bakgrund   av   det  stora
intresset för malmletning. En förutsättning  för  en
fortsatt hög aktivitet inom området är att det finns
en  heltäckande  berggrundskarta, anför motionärerna
och hävdar att detta arbete måste prioriteras.
I   enlighet   med   det   moratorium   för   reala
anslagsökningar   till  statliga   myndigheter   som
Centerpartiet   förordar    i    sin    budgetmotion
1999/2000:Fi211(c)  föreslås i motion 1999/2000:N373
(c) en minskning av anslaget till SGU med 6 miljoner
kronor.

Vissa kompletterande uppgifter

Anledningen  till  att   berggrundskarteringen  inom
Västerbottens   län   (  som  tas   upp   i   motion
1999/2000:N342 (s) ( kommer  att  upphöra är, enligt
uppgift  från Näringsdepartementet,  att  det  redan
finns  så  mycket  material  över  Västerbotten  att
karteringen  i  princip  är  färdigställd.  Det  som
saknas   är   ett  par  kartblad  inom  det  obrutna
fjällområdet  som  bl.a.  av  den  anledningen  inte
ansetts prioriterade. En regional sammanställning av
kartblad över Skelleftefältet  pågår.  Detta  arbete
berör   både   Västerbottens  och  Norrbottens  län.
Sammanställningen  beräknas vara klar under år 2000.
Utöver detta kommer  ett  antal  analoga  kartor för
Västerbotten att ingå i SGU:s digitaliseringsprojekt
under år 2000.
I   de  av  regeringen  uppställda  målen  för  den
geologiska    undersökningsverksamheten   är   bl.a.
prospekteringsintressanta    områden   prioriterade.
Prioritering inom dessa områden görs i samverkan med
SGU:s  prospekteringsråd,  där de  i  landet  aktiva
prospektörerna finns representerade.

Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig
forskning (A 6)

Propositionen

Anslaget disponeras av SGU för att främja och stödja
riktad geovetenskaplig grundforskning  och tillämpad
forskning.  SGU  tillhör  de  myndigheter vars  FoU-
verksamhet granskas i en pågående  utredning  om hur
Näringsdepartementets    myndigheter    bättre   kan
organiseras med hänsyn till innovationssy-stemet och
därmed    samhällets    utveckling   och   tillväxt.
Regeringen har för avsikt  att senare återkomma till
riksdagen i denna fråga.
Regeringen  beräknar  anslaget  till  4,8  miljoner
kronor för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.

Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av
oljelagringsanlägg-ningar, m.m. (A 7)

Propositionen

Anslaget disponeras av SGU  för  att täcka kostnader
för         efterbehandling         av         tömda
oljelagringsanläggningar och det statliga gruvfältet
i  Adak  inom  Malå  kommun. Miljösäkringsinsatserna
beräknas fortgå på nuvarande  nivå  t.o.m.  år 2002.
Oljelagerdelen av SGU:s förvaltningsanslag (A 5) och
det  här  aktuella anslaget hänger nära samman.  Den
berörda delen  av  förvaltningsanslaget  kommer  att
minska  i  takt  med att anläggningarna miljösäkras.
Regeringen  har  för   avsikt  att  besluta  att  25
miljoner kronor av 1998  års anslagssparande under A
7-anslaget avdelas till SGU:s  förvaltningskostnader
för  oljelagringsverksamheten  under  år  2000.  Det
finns  tillkommande  utgiftsbehov  för  arbetet  med
miljösäkring  av oljelager.  Regeringen  återkommer,
som  tidigare  nämnts,   till   detta   i  2000  års
ekonomiska vårproposition.
Regeringen   beräknar  anslaget  till  40  miljoner
kronor för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.

Fortsatt program för småföretagsutveckling,
förnyelse och tillväxt (A 8)

Propositionen

Riksdagen fattade  sommaren  1996  beslut  om att på
tilläggsbudget  till  statsbudgeten  för  budgetåret
1995/96  anvisa ett reservationsanslag på 1  miljard
kronor för  ett  program  för småföretagsutveckling,
förnyelse  och  tillväxt  (prop.  1995/96:222,  bet.
1995/96:FiU15). Anslaget upphör  vid  utgången av år
1999.  Enligt  1999  års  ekonomiska  vårproposition
skall  programmet  för  småföretagsutveckling   dock
fortsätta,   med  syftet  att  stärka  näringslivets
tillväxt    och    öka    sysselsättningen    (prop.
1998/99:100,  bet.  1998/99:FiU20).   För  ändamålet
föreslås nu 180 miljoner kronor anvisas  på ett nytt
reservationsanslag (A 8).
En    treårig    försöksperiod   med   industriella
utvecklingscentrum  (IUC) har genomförts. Regeringen
bedömer   att  dessa  IUC   bör   erhålla   fortsatt
finansiering för år 2000 och att antalet bör utökas.
En pågående  utvärdering  kommer  att  ge  grund för
regeringens  vidare ställningstagande i nästkommande
budgetproposition.     Beträffande     stöd     till
skogsnäringen har under år 1998 14 projekt om totalt
ca  30  miljoner  kronor  beviljats.  I  75  % av de
beviljade    projekten    medverkar   institut   och
högskolor, framför allt med  industriell,  tillämpad
forskning.   Programmet   förväntas   ge   en   ökad
kompetenshöjning   och   teknisk   utveckling   inom
skogsnäringen  så att träets konkurrenskraft stärks,
speciellt   vad   gäller    export    av   förädlade
träprodukter.   Regeringen   bedömer   vidare    att
programmet      Särskilda      utvecklings-      och
tillväxtinsatser  som delvis finansierats via det nu
aktuella  anslaget har  haft  positiva  effekter  på
sysselsättning och företagsutveckling i hela landet.
Inga motioner har väckts på detta område.

Miljöteknikdelegationen (A 9)

Propositionen

Delegationen  för  främjande av miljöanpassad teknik
(Miljöteknikdelegationen),  med  representanter från
företag,     forskningsmiljöer     och    offentliga
institutioner,   inrättades   i   september    1996.
Delegationen   har   hittills  finansierats  med  20
miljoner kronor från det  tidigare nämnda programmet
för småföretagsutveckling,  förnyelse  och  tillväxt
och   med   20   miljoner   kronor   från   anslaget
Investeringsbidrag  för  främjande av omställning  i
ekologiskt   hållbar   riktning    (A    8)    under
Miljödepartementets     huvudtitel.    Delegationens
uppdrag är att stimulera utveckling, upphandling och
introduktion av miljöanpassade  produkter och teknik
för   att  nå  en  ekologiskt  hållbar   utveckling.
Delegationen  har  arbetat  inom  fyra  prioriterade
insatsområden, nämligen ekologiskt återställande  av
mark,  transporter,  byggsektorn  samt livsmedel och
lantbruk.     Dessutom     genomför     delegationen
områdesövergripande projekt med syfte att  generellt
främja kommersialisering av miljöanpassade produkter
och processer.
Miljöteknikdelegationen  föreslås  nu tilldelas  10
miljoner kronor för att fortsätta och  utveckla sitt
uppdrag  under  år 2000. Förutom att fortsatt  verka
för  en positiv miljödriven  teknikutveckling  skall
delegationen   ges   i   uppdrag   att   verka   för
exportfrämjande  insatser  på området miljöanpassade
produkter och teknik.
Inga motioner har väckts på detta område.

Stöd till varvsindustrin

Motionerna

Frågan om stöd till varvsindustrin  tas  upp  i fyra
motioner.
I    de    tre   motionerna   1999/2000:N336   (s),
1999/2000:N347 (s) och 1999/2000:N371 (v) erinras om
att regeringen i riksdagen har framhållit att övriga
länder  kommer   att  avveckla  sina  varvsstöd  vid
årsskiftet 2000/2001  enligt  OECD-överenskommelsen.
Detta  vore det allra bästa för  svensk  varvsnäring
för att  säkerställa  en  rättvis  konkurrens, anser
motionärerna. De menar emellertid, i  det  fall  att
OECD-överenskommelsen   inte   blir  verklighet  och
övriga   länder  inte  avvecklar  varvsstöden,   att
regeringen bör göra en förnyad prövning av frågan om
statliga  stöd   till   varvsnäringen   i  2000  års
ekonomiska vårproposition.
Ett  försök  till  probleminventering avseende  den
svenska  varvsindustrin   görs   i  den  förstnämnda
motionen enligt följande:
(  Konkurrensen mellan svenska och  utländska  varv
sker  inte  på lika villkor; övriga sjöfartsnationer
subventionerar  sin varvsindustri från 9 % och uppåt
och tillhandahåller  stora investeringsbidrag, medan
Sverige helt har avvecklat sitt varvsstöd.
(  Den  ojämlika  konkurrensen   har   medfört  att
utvecklingskostnaderna   för   att   ta   fram   nya
fartygskonstruktioner  och  ny  skeppsbyggnadsteknik
inte   kan   ske   inom   varvsindustrins    normala
intjäningsförmåga,   utan   det  krävs  övergripande
insatser på nationell nivå för att klara detta.
( Investeringar i varvsanläggningar,  dockor, kajer
och kranutrustning har av lönsamhetsskäl  fått komma
i andra hand.
(   Skeppsbyggarkompetensen  finns  för  närvarande
huvudsakligen  i  arbetskraftens övre åldersgrupper,
medan  återväxten  på   ungdomssidan  är  obetydlig,
vilket på sikt hotar näringens överlevnad.
(      Ökade      krav      på      miljö-      och
arbetsmiljöinvesteringar,   bl.a.   till   följd  av
lagstiftning, innebär såväl ökade kostnader som krav
på ökade investeringar för varven och minskar därmed
möjligheterna till jämlik konkurrens.
(   Produktionsvariationer  och  produktionssvackor
till följd  av oregelbunden orderingång tvingar ofta
varven att lägga s.k. säkerhetsvarsel. Med principen
sist   in(först    ut   drabbas   ofta   den   yngre
arbetskraften  av  dessa   varsel,  vilket  på  sikt
utarmar  personalförnyelse och  tillvaratagandet  av
kompetens.
( Bland de  argument mot stöd som nämndes efter att
det svenska varvsstödet  avskaffades  år 1993 ingick
bl.a.  att det var fördelaktigt för statskassan  att
svenska redare utnyttjar utländska subventioner. Mot
detta resonemang  kan  anföras  att Sverige avhänder
sig   tillväxtmöjligheter   om  huvuddelen   av   en
byggnation förläggs till utlandet.  Andra synpunkter
var  att  nedskrivningen  av  den svenska  kronan  i
kombination  med  sänkta  arbetsgivaravgifter   gett
varven  tillräcklig  konkurrenskraft.  Mot detta kan
enligt motionärerna anföras att, bortsett  från  att
konkurrentländer   anpassat   sig   till  förändrade
konkurrensförutsättningar         genom        bl.a.
valutajusteringar,   så  har  den  svenska   valutan
stärkts  kraftigt  på  senare   tid.   Dessutom  har
importen av komponenter till fartyg, till  följd  av
kronförstärkningen, fördyrats för de svenska varven.
Vidare   har  den  ekonomiska  recessionen  i  Asien
medfört att  sydkoreanska varv har dumpat marknaden,
vilket    kraftigt     skärpt     konkurrensen    om
fartygsbeställningar.
Även   i   motion  1999/2000:N246  (m)  anförs   att
regeringen bör  återkomma till riksdagen med förslag
till åtgärder som  likställer  svensk varvsindustris
konkurrensförmåga   med   övriga  EU:s.   Motionären
hänvisar  till att varvsnationerna  inom  EU,  trots
alla  löften   om   motsatsen,   har   fortsatt  med
omfattande subventioner varvid svenska varv som inte
erhåller subventioner riskerar att slås  ut. Sverige
bör,  enligt  motionären,  inom  EU  och  inom andra
organisationer  driva  frågan om att alla former  av
företagssubventioner skall  tas  bort.  Men så länge
detta inte är fallet bör svenska varv subventioneras
i  den  omfattning  som  är  godkänd inom EU,  anser
motionären. Resultatet kan annars  bli att varv inom
EU blir kvar på marknaden, inte för att de är bättre
skeppsbyggare, utan därför att de har  tillgång till
stora subventioner, sägs det.

Vissa kompletterande uppgifter

I  Sverige  avskaffades  den sista formen av  direkt
stöd till varvsindustrin vid  årsskiftet  1992/1993.
Inom  OECD  slöts  i  juli  1994  en överenskommelse
mellan  Europeiska  gemenskapen,  Finland,   Förenta
staterna, Japan, Republiken Korea (Sydkorea),  Norge
och  Sverige.  Avtalet  innebär  i  princip att allt
direkt    och    indirekt    statligt    stöd   till
varvsindustrin  skulle  upphöra den 1 januari  1996.
Avtalets ikraftträdande har  försenats  på  grund av
att   Förenta  staterna  som  enda  part  ännu  inte
ratificerat  det.  Avtalets förbud mot statligt stöd
kommer   att   bli   direkt   tillämpligt   i   EU:s
medlemsstater  genom  en   av   rådet  beslutad  EG-
förordning.
Riksdagen har vid återkommande tillfällen behandlat
och  avslagit motions-yrkanden om  återinförande  av
stöd   till    varvsindustrin.   Vid   det   senaste
tillfället, hösten  1998 (bet. 1998/99:NU1), anförde
utskottet   att   det   är    viktigt    att   olika
industrigrenar   erhåller  konkurrensneutralitet   i
förhållande   till  motsvarande   industrigrenar   i
konkurrentländerna.  Utskottet  ansåg vidare att det
inte är en tillfredsställande ordning  att det, till
följd   av  att  Förenta  staterna  ännu  inte   har
ratificerat   OECD-avtalet,  fortfarande  förekommer
subventioner i Sveriges konkurrentländer. Regeringen
bör  med  all kraft  verka  för  att  dessa  upphör,
anförde     utskottet      och      noterade     med
tillfredsställelse att EU hade satt en  tidsgräns  (
den  31 december 2000 ( varefter rena driftstöd inte
skall  få förekomma. Utskottet erinrade också om den
svenska  garantiförordning  för  fartygsfinansiering
som infördes år 1995.
Rådet beslöt i juni 1998 om en förordning (1540/98)
om  nya  regler  för  stöd till varvsindustrin.  Där
konstateras att gemenskapens stödpolitik bibehållits
i stort sett oförändrad  sedan  år  1987.  Det finns
fyra   typer   av   stöd   särskilt   inriktade  mot
varvsindustrin,         nämligen         driftsstöd,
nedläggningsstöd, omstruktureringsstöd och stöd till
investeringar  för  innovationer.  Driftsstödet  kan
utgå med maximalt 9 % av kontraktsvärdet före stödet
vid  fartygsbyggnadskontrakt med ett  kontraktsvärde
på mer  än  10 miljoner ecu och med maximalt 4,5 % i
övriga fall.  Driftsstödet  är  planerat att upphöra
den 31 december 2000.
Riksdagen  beslöt  våren 1995 om införande  av  ett
kreditgarantisystem för  fartygsfinansiering i syfte
att underlätta försäljningen  av svenskbyggda fartyg
(prop. 1994/95:100 bil. 13, bet. 1994/95:NU15). Inom
ramen för systemet kan staten garantera dels varvets
finansiering,  dels  redarens finansiering  för  att
förvärva fartyget. Garantisystemet  är  utformat  så
att   det   inte  innehåller  något  statligt  stöd,
eftersom  de  premier  som  tas  ut  för  utestående
garantier långsiktigt täcker systemets kostnader.
Inom EU diskuterades  varvsindustrins situation vid
ett industrirådsmöte i april  1999. Sverige intog då
ståndpunkten    att    EU    måste    verka    genom
internationella regler för att upprätthålla rättvisa
konkurrensregler      för      varvsindustrin     på
världsmarknaden.   Enligt   den   tidigare    nämnda
rådsförordningen  skall  Kommissionen lägga fram  en
rapport för rådet om situationen  på världsmarknaden
och   bedöma   om   europeiska   varv  påverkas   av
konkurrenshämmande åtgärder. En sådan  rapport lades
fram  vid  det senaste industrirådsmötet i  november
1999. Kommissionen pekade särskilt på att skillnaden
mellan utbud  och  efterfrågan  fortsätter  att öka,
vilket bl.a. beror på Sydkoreas kapacitetsutbyggnad.
Landet har enligt komissionen en uttalad strävan att
bli  världens största fartygsproducent. Kommissionen
redogjorde  vidare  för  en pågående undersökning av
enskilda kontrakt, och att resultaten hittills pekar
på att Sydkorea erbjuder priser  som  ligger 10(40 %
under  produktionskostnaderna.  Rådet drog  följande
slutsatser:
(   att   kommissionen  genom  konsultationer   med
Sydkorea     skall      försöka      hejda     deras
konkurrenssnedvridande beteende,
(  att industrin, medlemsstaterna och  kommissionen
skall      samla      information     om     påstått
konkurrenssnedvridande beteende för att undersöka om
åtgärder  kan  vidtas  i Världshandelsorganisationen
(WTO),
(  att uppmana Internationella  valutafonden  (IMF)
att fortsätta  undersöka  om de villkor under vilket
IMF-hjälp gavs respekteras,
(  att  medlemsstaterna  och   kommissionen   skall
fortsätta  sina  strävanden  att  få till stånd goda
globala marknadsvillkor för sektorn.

Stöd till jordbruks- och livsmedelsnäringarnas
konkurrenskraft

Motionen

Svenskt jordbruk och svensk livsmedelsnäring tvingas
arbeta  med  betydligt  högre kostnader  i  form  av
skatter  och  avgifter  än vad  som  är  fallet  för
motsvarande näringar i konkurrentländerna,  och  den
svenska  jordbruks-  och  livsmedelsindustrin  är  i
stort  behov  av  konkurrenshöjande åtgärder, hävdas
det  i  motion  1999/2000:N373   (c).  Centerpartiet
föreslår  i  sitt budgetalternativ att  90  miljoner
kronor skall anslås  till  en  satsning på forskning
och   utveckling   inom  livsmedelssektorn.   Vidare
föreslås 2 miljoner  kronor  till  ett  program  för
gårdsbaserad livsmedelsförädling och ett stödprogram
för  strukturomvandling  av  växthusodlingen till en
kostnad av 7 miljoner kronor.  Slutligen föreslås 15
miljoner   kronor  som  en  kollektiv   resurs   för
trädgårdsbranschens  utveckling.  Medlen bör, enligt
motionärerna,   tas   upp  under  utgiftsområde   24
Näringsliv genom fyra nya anslag.

Vissa kompletterande uppgifter

Hösten 1998 avslog riksdagen  en  motion med förslag
om  införande  av  ett  nytt  anslag för  stöd  till
jordbruks-         och         livsmedelsnäringarnas
konkurrenskraft,  liknande  det här  aktuella  (bet.
1998/99:NU1).      Utskottet     hänvisade      till
utredningsbetänkandet   En   livsmedelsstrategi  för
Sverige  (SOU  1997:167)  och  den   beredning  inom
Regeringskansliet som då pågick. I betänkandet  hade
förslag     presenterats     beträffande    områdena
jordbruket, trädgårdsnäringen,  livsmedelsindustrin,
forskning   och   utveckling   samt  exportfrämjande
åtgärder. Några förslag till finansiering - bortsett
från   förslag   om  medfinansiering   från   EU   -
presenterades dock inte av utredningen. Mot bakgrund
därav  har  utredningsförslagen  varit  föremål  för
fortsatt beredning  inom  Regeringskansliet,  varvid
flera   departement   varit  berörda.  I  utskottets
betänkande     lämnades    en     redovisning     av
beredningsläget.
Utredningens förslag beträffande energiskatter, som
syftar     till    att     åstadkomma     likvärdiga
konkurrensförutsättningar  mellan  Sverige och andra
EU-länder, behandlas inom ramen för  en  arbetsgrupp
med   företrädare   för   vissa   departement   samt
Riksskatteverket.      Översynen      skall,     med
hänsynstagande till det inom EU pågående arbetet med
ett    nytt    energibeskattningsdirektiv,    beakta
riktlinjerna  för  energibeskattningen  i  1997  års
energiöverenskommelse.  I uppdraget ingår vidare att
analysera och precisera den  energiskattemodell  som
presenterats  i  Skatteväxlingskommitténs betänkande
Skatter, miljö och  sysselsättning (SOU 1997:11) och
att  behandla Alternativbränsleutredningens  förslag
som framlagts i betänkandet Bättre klimat, miljö och
hälsa med alternativa drivmedel (SOU 1996:184).
När det gäller exportfrämjande åtgärder kan noteras
att under  utgiftsområde  23  Jord-  och  skogsbruk,
fiske  med  anslutande  näringar finns medel avsatta
för  sådana åtgärder under  anslaget  Åtgärder  inom
livsmedelsområdet
(F 6).  I  propositionen  redovisas  att 10 miljoner
kronor     preliminärt     skall     avsättas    för
exportfrämjande åtgärder. Huvudansvaret  för export-
och   marknadsföringsåtgärder   ligger   alltid   på
näringen,  sägs  det, men regeringen vill emellertid
genom  att  främja exportsatsningar  bidra  till  en
positiv utveckling inom sektorn.
Beträffande   FoU-insatser   pågår   beredning   av
utredningens  förslag  inom  Näringsdepartementet. I
utredningsbetänkandet föreslogs  ett nationellt FoU-
program. Programmets huvudsyfte är  att  bidra  till
industriell   förnyelse   och   kompetenshöjning   i
livsmedelsföretagen  och  samtidigt  bidra  till  en
kompetenshöjning    vid    svenska   högskolor   och
universitet. Förslaget till FoU-program är framtaget
i  samarbete  med  livsmedelsindustrin  och  är  väl
förankrat  inom  denna.   Den   samlade   satsningen
föreslås omfatta följande delar:
- Industriella samverkansprojekt. Omfattningen  av
offentliga medel för denna satsning föreslås till 40
miljoner     kronor     per     år.    Näringslivets
motfinansiering  beräknas  till 20-50  %  av  totala
satsningen  beroende  på  projekt   samt  företagets
struktur och storlek.
- Tre kunskapshöjande program, som  beräknas  till
25 miljoner kronor per år.
-  Åtgärdsprogram  för effektivare kunskapsutbyte
och kunskapshöjning (teknikspridning),  som beräknas
till 20 miljoner kronor per år.
- Programledning med NUTEK som koordinator, vilket
beräknas till 5 miljoner kronor per år.
Enligt   uppgift  från  Näringsdepartementet   pågår
arbete på  olika  områden  i  linje med utredningens
förslag. Inom NUTEK har 20 miljoner  kronor  avsatts
under  andra halvåret 1998 och första halvåret  1999
för     industriella      samverkansprojekt     inom
livsmedelsområdet.  Detta  innebär   att  även  EU:s
strukturfondsmedel   kan   bli   tillgängliga    för
insatsen.  Det har vidare avsatts totalt 60 miljoner
kronor    för    att     genomföra     ett    sådant
teknikspridningsprogram    som    föreslagits     av
utredningen.   Teknikbrostiftelserna   i   Lund  och
Göteborg  har  avsatt  ca  40  miljoner  kronor  för
programmet.   Som   en   komplettering   till  detta
beviljade  regeringen  år  1998  ett  bidrag  på  20
miljoner  kronor  för  kompetenshöjande  insatser  i
livsmedelsindustrin. Medlen kommer att disponeras av
Institutet  för Livsmedel och Bioteknik AB (SIK) för
att täcka in de delar av landet som inte omfattas av
de insatser som  teknikbrostiftelserna  svarar  för.
NUTEK  har  vidare,  på  regeringens  uppdrag,  i en
rapport i december 1998 utrett förutsättningarna för
inrättande    av    ett    forskningsinstitut   inom
livsmedelsområdet i Kävlinge.  NUTEK gör bedömningen
att  ett  forskningsinstitut  i  Kävlinge,   med  de
resurser, den inriktning och det huvudmannaskap  som
föreslås   i   rapporten,   skulle  kunna  producera
värdefull kunskap för livsmedelsindustrin  och  göra
det  med rimlig effektivitet under förutsättning att
näringslivet   satsar  aktivt  i  institutet.  NUTEK
föreslår att institutet  ges en forskningsinriktning
mot         konsument-,        marknads-         och
produktutvecklingskunskap.  För  etablering  bedömer
NUTEK att det krävs ett engångsbelopp på 60 miljoner
kronor.  För  närvarande  har ingen part gjort några
ekonomiska åtaganden.
Det    bör    också   noteras   att    frågan    om
forskningsinsatser  beträffande livsmedelssektorn är
föremål     för    analys    inom     de     berörda
forskningsfinansierande  myndigheterna  och  organen
inför forskningspropositionen år 2000.

Teknologisk infrastruktur (B)

Patentbesvärsrätten (B 1)

Propositionen

Patentbesvärsrätten       är      en      fristående
förvaltningsdomstol    med   uppgift    att    pröva
överklaganden av beslut  meddelade  av  Patent-  och
registreringsverket  (PRV) enligt vad som föreskrivs
i lagstiftningen för patent  och  mönsterskydd  m.m.
Anslaget  motsvaras  av  inbetalningar från PRV till
inkomsttitel på statsbudgeten.  PRV:s verksamhet med
patent,   varumärken  och  mönster  skall   ge   ett
överskott      motsvarande      kostnaderna      för
Patentbesvärsrätten.
Regeringen   bedömer    att   måluppfyllelsen   för
myndigheten är god när det  gäller  verksamhetsmålen
för   år   1998.   Regeringen  bedömer  vidare   att
verksamheten  inom myndigheten  under  det  kommande
budgetåret  bör   bedrivas   enligt   den   allmänna
inriktning  som  gäller  för  arbetet för budgetåret
1999.  Regeringen  har  i  mars  1999   beslutat  om
direktiv   för   en  utredning  som  skall  se  över
ordningen för prövning  av  mål  som  handläggs  vid
Patentbesvärsrätten samt av patentmål vid Stockholms
tingsrätt.  Utredningen  skall  ta ställning till om
rättens verksamhet helt eller delvis  kan  överföras
till   Stockholms   tingsrätt.   Utredningen   skall
redovisa sina förslag senast den 31 december 2000.
Regeringen   beräknar  anslaget  till  13  miljoner
kronor för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll:
Myndighetsverksamhet (B 2)

Propositionen

Styrelsen  för ackreditering  och  teknisk  kontroll
(SWEDAC)  är   central   förvaltningsmyndighet   för
teknisk  kontroll och nationellt ackrediteringsorgan
för kalibrerings-  och provningslaboratorier och för
certifierings-    och    besiktningsorgan.    SWEDAC
samordnar,  övervakar,  ger  råd  och  informerar  i
provnings-  och  kontrollfrågor   till  myndigheter.
SWEDAC   bedriver  en  betydande  uppdragsverksamhet
(ackreditering  m.m.)  som  syftar  till  att  uppnå
acceptans  av och förtroende för svenska provningar,
certifieringar  och andra bevis om överensstämmelse.
Ackreditering innebär  prövning  och  bekräftelse av
kompetens  hos kontrollorgan med fortgående  tillsyn
och förnyade bedömningar. Ackrediteringsverksamheten
svarar  för  drygt  75  %  av  SWEDAC:s  omsättning.
Uppdragsverksamheten är helt självfinansierad.
Regeringens  bedömning  är  att  verksamheten  inom
myndigheten under den kommande perioden bör bedrivas
enligt   de   mål  som   fastställs   för   SWEDAC:s
myndighets- och  uppdragsverksamhet  för  budgetåret
1999. Genom den anslagsökning som tillfördes  SWEDAC
för  budgetåret 1999 har myndigheten givits resurser
att ta  på sig ett större ansvar för utvecklingen av
ackrediteringen i Europa och globalt, förvaltning av
MRA-avtal  (Mutual Recognition Agreement) samt ökade
informationsinsatser mot företag.
Regeringen  beräknar  anslaget  till  17,2 miljoner
kronor   för  nästa  budgetår,  vilket  innebär   en
oförändrad nivå jämfört med innevarande budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll:
Bidrag till riksmät-platser (B 3)

Propositionen

Anslaget används  för bidrag till riksmätplatser vid
Sveriges Provnings-  och  Forskningsinstitut AB (SP)
och Statens strålskyddsinstitut  (SSI).  Mer än 90 %
av  verksamheten  bedrivs  av  SP.  Det övergripande
målet  för  landets  riksmätplatsverksamhet  är  att
riksmätplatserna skall  upprätthålla en hög standard
med  primärnormaler  av tillräcklig  omfattning  och
relevans.   Spårbarhet   för    mätnormaler    skall
säkerställas  och  utvecklas  genom  internationella
jämförelser  och  genom  FoU-insatser.  Verksamheten
skall  bedrivas  långsiktigt med effektiv användning
av statliga medel.
I budgetpropositionen för år 1999 angavs riktlinjer
för    den    framtida   riksmätplatsorganisationen.
Anslagsnivån höjdes  med  ett  engångsbelopp  på  15
miljoner  kronor  för  huvudsakligen  anskaffning av
mätteknisk     utrustning,     flyttkostnader    vid
samanslagning av riksmätplatser inom den fysikaliska
metrologin  samt för uppbyggnad av  ett  system  med
referenslaboratorier   inom  kemisk  metrologi.  Den
fysikaliska metrologin koncentrerades  den 1 januari
1999  till  SP  i Borås, med undantag för en  mindre
verksamhet  som bedrivs  vid  Strålskyddsinstitutet.
Ett särskilt  avtal  har  därefter,  i  april  1999,
träffats    mellan    staten    och    SP   avseende
riksmätplatsverksamheten. Enligt avtalet skall bl.a.
ett  metrologiråd  med mätteknisk expertis  inrättas
och knytas till SP. Förutom teknisk och vetenskaplig
rådgivning   skall   rådet   också   ha   granskande
uppgifter.     Genom    den    anslagshöjning     av
engångskaraktär   som  genomförts  år  1999  har  en
förstärkning och uppgradering kunnat genomföras inom
riksmätplatsverksamheten.  Förutsättningarna för att
uppfylla  det  övergripande  målet   har   därigenom
förbättrats.
Regeringen  beräknar  anslaget  till  9,9  miljoner
kronor för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.

Elsäkerhetsverket (B 4)

Propositionen

Elsäkerhetsverket   är   förvaltningsmyndighet   för
tekniska    säkerhetsfrågor    på    elområdet.   De
övergripande målen för verksamheten är att förebygga
av elektricitet orsakad skada på person  och egendom
samt    störningar    på    radiokommunikation   och
näringsverksamhet   inom  området   elektromagnetisk
kompatibilitet (EMC).  Regeringens  bedömning är att
verksamheten inom myndigheten under budgetåret  2000
bör  bedrivas  enligt  den  allmänna  inriktning som
gäller  för elsäkerhetsarbetet för budgetåret  1999.
Regeringen  förutsätter  att  Elsäkerhetsverket noga
följer  utvecklingen  vad  gäller  elolycksfall  och
elbränder  för  att  bl.a.  analysera   de  statliga
insatserna  och  elsäkerhetsnivåns  utveckling,  med
särskild uppmärksamhet på elmaterielområdet.
Regeringen  beräknar  anslaget  till 37,7  miljoner
kronor för nästa budgetår.

Motionen

En utredning bör tillsättas om barns  rätt  till  en
eltrygg  miljö  i  offentliga  lokaler, anförs det i
motion  1999/2000:N257 (s). Farorna  i  samhälleliga
lokaler som  t.ex.  daghem,  fritidshem  och  skolor
består  inte  bara  av  knivar,  diskmedel och andra
kemikalier,    utan   också   av   elfaror,    säger
motionärerna,  och   hänvisar   till  att  bristande
elsäkerhet  innebär  en  dödsrisk.  För   närvarande
skiljer sig reglerna åt beträffande elskyddet mellan
nybyggda   fritidshem  och  äldre.  Arbetsmarknadens
parter inom  elinstallationsbranschen  -  Elektriska
Elinstallatörsorganisationen       och       Svenska
Elektrikerförbundet   -   har   i  olika  sammanhang
framhållit  vikten  av  förbättrad  elsäkerhet   och
påtalat  att  det  finns  brister  med den nuvarande
tillämpningen  av  lag,  förordningar  och  tillsyn,
säger   motionärerna.  Organisationerna  har   också
framfört   olika   krav  på  åtgärder  i  syfte  att
förbättra elsäkerheten. Det har påtalats brister när
det gäller Elsäkerhetsverkets  resurser  och förmåga
att  se  till  att  gällande  lagar och bestämmelser
efterlevs, påstår motionärerna.  De anser att det är
oroande att elektriker inom industrin  i  snitt  har
runt  40  timmars  vidareutbildning  per  år,  medan
övriga  elinstallatörer  endast  har  mindre  än  en
timme.

Vissa kompletterande uppgifter

Elsäkerhetsverket  har,  enligt  regleringsbrevet, i
uppgift bl.a. att förebygga av elektricitet  orsakad
skada  på  person  och  egendom  och  att  svara för
statliga  insatser  för  att bygga upp, upprätthålla
och  utveckla  en  god säkerhetsnivå  för  elekriska
anläggningar och elektrisk materiel. Beträffande det
som sägs i motionen  om brister i Elsäkerhetsverkets
resurser   kan   noteras   att    verket   har   ett
anslagssparande  för år 1998 på 12 miljoner  kronor.
Enligt    Näringsdepartementet     finns    det    i
årsredovisningar    eller   i   Riksrevisionsverkets
rapporter   inga  klagomål   på   Elsäkerhetsverkets
tillsyn  av  att  gällande  lagar  och  bestämmelser
efterlevs. Ingen skrivelse med kritik mot verket har
kommit  in  till  departementet.  Inte  heller  till
Elsäkerhetsverket   har   några   skrivelser   eller
klagomål i frågan framförts.
Elsäkerhetsverket  har beslutat om utökade krav  på
skydd  för barn från elsäkerhetssynpunkt  i  de  nya
starkströmsföreskrifter  som skall träda i kraft den
1 januari 2000 och som måste tillämpas fr.o.m. den 1
juli   2000.   De   ökade   kraven    gäller   bl.a.
jordfelsbrytare  (där  de  nya föreskrifterna  redan
gäller sedan den 1 maj 1996)  och skyddade uttag. De
nya  föreskrifterna  gäller, som  sägs  i  motionen,
nybyggnation. Detta överensstämmer  med de principer
som  tillämpas inom annan säkerhetslagstiftning  och
som innebär  att  retroaktiv  lagstiftning  undviks.
Elsäkerhetsverket  har  vidare  under år 1999 skärpt
tillsynsverksamheten,     varvid     en    väsentlig
upptrappning  har  skett avseende kommunerna.  Varje
distrikt har getts i  uppdrag  att göra återkommande
tillsyner,  varvid kommunernas egen  kontroll  skall
följas  upp  samt  information  lämnas  om  gällande
regler och om vilket ansvar kommunerna har.

Ändring i lagen om elektromagnetisk kompatibilitet

Propositionen

Lagen (1992:1512) om elektromagnetisk kompatibilitet
(prop.  1992/93:47,  bet.  1992/93:NU13)  antogs  av
riksdagen  hösten 1992 som ett led i genomförandet i
svensk  rätt  av  ett  EG-direktiv,  det  s.k.  EMC-
direktivet (89/336/EG). I lagen ges regeringen eller
den myndighet  som regeringen bestämmer bemyndigande
att utfärda föreskrifter om elektrisk kompatibilitet
(EMC) för apparater, om föreskriften avser skydd för
liv, personlig säkerhet  och  hälsa, kommunikationer
eller  näringsverksamhet.  Sådana  föreskrifter  får
avse apparaters egenskaper, kontroll och märkning av
produkter eller annat som behövs  för  att apparater
skall    ha    en    tillfredsställande    elektrisk
kompatibilitet.     Elsäkerhetsverket    är    också
tillsynsmyndighet  med   uppgift  att  utföra  sådan
marknadskontroll    som   följer    av    EG-regler.
Tillsynsmyndigheten   har    enligt    lagen   vissa
befogenheter    vari    ingår   rätt   att   meddela
förelägganden och förbud.  Däremot  innehåller lagen
inga straffbestämmelser.
Elsäkerhetsverket   har,  mot  bakgrund   av   sina
erfarenheter, begärt att sådana bestämmelser införs.
Regeringen lägger i propositionen  fram  ett förslag
härom. Det finns ett praktiskt behov av detta, bl.a.
för att sanktion saknas mot att tillverkare  släpper
ut  produkter på marknaden utan verifieringsdokument
och  framställer   sådana   först   i   samband  med
marknadskontroll.   Enligt   Elsäkerhetsverket   bör
straffbestämmelserna   lämpligen    utformas   efter
mönster av dem som gäller för elektrisk  materiel  i
13  kap.  1  §  ellagen  (1997:587). Det betyder att
straff bör kunna utdömas för  såväl  uppsåtligt  som
oaktsamt    brott    mot   EMC-föreskrifterna,   att
straffskalan bör vara  böter eller fängelse upp till
ett år och att ringa fall bör vara straffria. Vidare
bör införas motsvarighet  till  13  kap.  2 och 3 §§
ellagen,  som behandlar fall då gärningen också  kan
straffas enligt  brottsbalken  eller omfattas av ett
vitesföreläggande.  Konsekvenserna  av  lagändringen
blir främst att det missbruk  av  verifieringskravet
som    förekommit    försvåras,    samtidigt     som
marknadskontrollen   effektiviseras.   De  fall  där
straffbestämmelsen kommer att tillämpas kan förutses
bli ytterligt sällsynta. Lagförslaget anses  vara av
sådan  beskaffenhet  att  Lagrådets  yttrande skulle
sakna  betydelse, varför något sådant yttrande  inte
har inhämtats.

Bidrag till standardisering, provnings- och
mätteknisk FoU m.m. (B 5)

Propositionen

Från      anslaget      lämnas      bidrag      till
standardiseringsverksamheten     för     att     SIS
Standardiseringen   i   Sverige   som  centralorgan,
tillsammans       med       åtta       auktoriserade
standardiseringsorgan  för olika verksamhetsområden,
skall  verka för svensk standardisering  nationellt,
europeiskt  och  globalt.  Vidare lämnas bidrag till
helstatliga       Sveriges      Provnings-       och
Forskningsinstitut   AB   (SP)  för  uppgifter  inom
teknisk  forskning  och  utveckling   av   mät-  och
provningsteknik      samt      därtill      anknuten
standardisering.   Från  anslaget  finansieras  även
verksamheter inom området  teknisk  nomenklatur  och
informationsförsörjning.
Regeringen  beräknar  anslaget  till  78,9 miljoner
kronor för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.

Den allmänna verksamheten hos PRV och
handläggningstider

Propositionen

Patent-  och  registreringsverket  (PRV) är  central
förvaltningsmyndighet   för   frågor   om    patent,
varumärken, mönster, efternamn och förnamn samt  för
registreringsärenden  angående aktiebolag, filialer,
handelsbolag, ekonomiska  föreningar  och europeiska
ekonomiska   intressegrupperingar.   PRV  för   även
register   över   fysiska   personers  och  dödsbons
konkurser samt näringsförbud.  Verksamheten  vid PRV
finansieras genom avgifter. Avgifterna skall ge full
kostnadstäckning.     Verksamheten    med    patent,
varumärken och mönster  skall,  som redan nämnts, ge
ett   överskott   som   motsvarar   kostnaden    för
Patentbesvärsrättens verksamhet.
Som   beskrivits   inledningsvis   uppfyller  PRV:s
resultatredovisning  enligt  revisionsberättelsen  i
väsentlig  omfattning  inte  återrapporteringskraven
enligt regleringsbrevet. Regeringen  ser  allvarligt
på invändningen och avser att undersöka skälen  till
bristerna i resultatredovisningen och samtidigt göra
en    bedömning    av    återrapporteringskraven   i
myndighetens regleringsbrev.
Den verksamhet som PRV bedriver  är  av mycket stor
betydelse för företagen, inte minst för  de  små och
medelstora, och deras möjligheter att utvecklas  och
växa  och  därmed  bidra till dynamik och tillväxt i
näringslivet. Regeringen bedömer att måluppfyllelsen
för närvarande inte  är  tillfredsställande  och att
det  är  särskilt  viktigt  att komma till rätta med
långa  handläggningstider  vid  bolagsavdelningen  i
Sundsvall och varumärkesavdelningen  i Söderhamn. De
alltför  långa  handläggningstiderna måste  framöver
ägnas  den  största  uppmärksamhet  och  prioriteras
under budgetåret 2000. Regeringen har för avsikt att
kräva   särskilda   kvartalsredovisningar   avseende
utvecklingen av handläggningstiderna.

Motionerna

Riksdagen  bör  göra  ett  uttalande  om  vikten  av
snabbare  patent, anförs det i motion 1999/2000:N273
(m, kd, fp). Främjandet av innovationer är en viktig
del  av en politik  för  ökad  tillväxt,  och  många
småföretag  skapas  kring  ett begränsat antal unika
innovationer,  säger motionärerna.  De  påpekar  att
patentinstitutet är av stor betydelse för att skydda
en  unik  innovation   under   den  period  som  den
utvecklas  tekniskt  och  kommersiellt.   Detta  har
delvis tillgodosetts genom det samarbetsprojekt  som
PRV och Riksskatteverket genomfört, men ytterligare,
konkreta åtgärder behövs, enligt motionärerna.
I    motion   1999/2000:N387   (c)   föreslås   ett
riksdagsuttalande  om  förkortade handläggningstider
hos   PRV.   Innovationer   i   näringslivet   måste
stimuleras, säger motionärerna.  De anser att det är
avgörande  för  svensk  konkurrensförmåga   att   de
svenska  företagen  också  i framtiden är minst lika
innovativa som omvärlden. Det  är  viktigt  att  det
inte   tar   för   lång   tid  att  handlägga  olika
ansökningar, eftersom tiden  är dyrbar för ett litet
företag, anför motionärerna.

Vissa kompletterande uppgifter

Hösten  1998  avslog  riksdagen  en  motion  rörande
förkortade handläggningstider hos  PRV,  liknande de
här    aktuella    (bet.   1998/99:NU1).   Utskottet
redovisade sin uppfattning  att det - inte minst för
småföretagen  - är viktigt att  handläggningstiderna
för olika ansökningar  hos myndigheter kan hållas på
en rimlig nivå. Utskottet  hänvisade  till  pågående
arbete  inom  Regeringskansliet  med inriktning  att
åstadkomma förkortade handläggningstider  hos  olika
myndigheter.   I  en  reservation  (m,  kd,  c,  fp)
anfördes att det inom regeringen då pågående arbetet
rörande handläggningstider  hos  olika  myndigheter,
bl.a. PRV, borde bedrivas med större kraft  och  med
sikte på konkreta och omedelbara resultat.
Statsrådet   Mona   Sahlin  har  under  innevarande
riksmöte besvarat frågor om handläggningstiderna vid
PRV. I ett svar på en fråga (1998/99:868) av Kenneth
Johansson  (c) den 6 september  1999  meddelade  hon
bl.a. följande:
PRV utvecklar för närvarande ett nytt IT-stöd. Detta
skall effektivisera  PRV:s  arbete,  bl.a. genom att
det  möjliggör  elektronisk  kommunikation,   vilket
leder   till   minskade  handläggningstider  och  en
snabbare registrering  av  ärenden.  Ytterligare ett
viktigt  syfte  med  det  nya IT-stödet är  att  öka
tillgängligheten till PRV:s  register  via Internet.
Utvecklingsarbetet   är  i  sig  en  av  de  främsta
orsakerna  till  att PRV  har  svårt  att  hålla  de
handläggningstider  för registrering av nybildningar
(högst en vecka) och  ändringar  av  aktiebolag (två
veckor)    som    lagts    fast    av    regeringen.
Utvecklingsarbetet har tagit längre tid än  beräknat
och  ordinarie  registreringspersonal  har tagits  i
anspråk    också   för   detta   arbete.   PRV   har
intensifierat      arbetet     med     att     korta
handläggningstiderna     för     nybildningar    och
namnändringar  av  bolag.  PRV  har kraftsamlat  all
registreringskunnig  personal i organisationen  till
arbetet med balanserna.  Under  sommaren  och hösten
1999  har  PRV  också  anställt extra personal  till
registreringverksamheten,  uppgående  till totalt 30
personer.  Med  dessa  insatser räknar PRV  med  att
senast vid månadsskiftet  oktober(november 1999 vara
nere i betydligt kortare handläggningstider.

PRV skall enligt en överenskommelse  månadsvis  till
Näringsdepartementet      redovisa     hur     långa
handläggningstider     myndigheten      har      för
nyregistrering     och    ändringsregistrering    av
aktiebolag, handelsbolag  och  enskilda  firmor samt
för registrering av varumärken. Redovisningen  skall
för  år  1999  avse  månaderna  september,  oktober,
november  och  december  samt  för år 2000 månaderna
januari,  mars, maj, juli, september  och  november.
Riksrevisionsverket     (RRV)    har    genom    ett
regeringsbeslut i oktober  1999  getts i uppdrag att
granska denna månadsvisa rapportering  från PRV. RRV
skall  också  till Näringsdepartementet avlämna  ett
revisorsintyg för  varje månadsvis rapportering. Med
redovisning av handläggningstid  menas att PRV skall
ange  den  tid  som förflyter från det  att  ärendet
inkommer till verket till dess att PRV första gången
hör av sig till sökanden med begäran om en eventuell
komplettering samt  den  tid  som åtgår från det att
ärendet kompletteras till dess att ärendet slutligen
beslutas. Det skall även framgå av redovisningen hur
lång tid ett från början komplett  ärende  tar  från
det  att det inkommer till myndigheten till dess att
det beslutats.
Det samarbetsprojekt mellan PRV och RSV som nämns i
motion  1999/2000:N273 (m, kd, fp) avrapporterades i
mars 1999.  I  slutrapporten  (AD 10-2076/98) lämnas
bl.a. följande förslag, som syftar  till  att minska
den totala handläggningstiden:
(  Att  det  på båda myndigheternas hemsidor  skall
finnas en gemensam  blankett  som  kan utnyttjas för
anmälan via Internet.
(   Att  myndigheternas  nuvarande  blanketter,   i
avvaktan  på  att elektronisk inlämning blir möjlig,
skall  kunna fyllas  i  elektroniskt  på  respektive
myndighets   hemsida   och  därefter  skrivas  ut  i
pappersform och sändas in till respektive myndighet.
( Att det införs ett system som innebär en gemensam
start på handläggningen  av  ett  ärende hos PRV och
Skattemyndigheten .
( Att båda myndigheternas nuvarande  blanketter och
informationsmaterial  för  registrering  av  företag
skall tillhandahållas hos respektive myndighet.
PRV  och  RSV  fortsätter  nu  samarbetet i två  nya
myndighetsgemensamma projekt för  att  genomföra  de
förslag som lämnats i slutrapporten.

Konkurrensfrågor (C)

Konkurrensverket (C 1)

Propositionen

Konkurrensverket  är  central  förvaltningsmyndighet
för konkurrensfrågor. Myndigheten  prioriterar i sin
verksamhet    den    verksamhetsgren    som   gäller
konkurrenslagstillämpningen,   till  vilket   större
delen av verkets resurser     (80  %)  utnyttjas. Då
verket  i  nuläget  uppfyller  de i regleringsbrevet
uppställda   målen   för  ärendehandläggning,   ökar
utrymmet för att ta egna initiativ och för att följa
upp tidigare fattade beslut  vad  gäller  misstänkta
överträdelser  av  konkurrensreglerna.  Verket   har
använt  ca  11  %  av  sina resurser på förslag till
regeländringar och andra  åtgärder för att undanröja
hinder  mot  en  effektiv konkurrens  i  privat  och
offentlig sektor och  8  % av resurserna för att öka
kunskapen   om  konkurrensreglerna   bland   verkets
viktigaste  intressenter.   Regeringen   anser   att
huvudinriktningen  av  Konkurrensverkets  verksamhet
skall behållas oförändrad för år 2000.
Regeringen  beräknar  anslaget  till  63,5 miljoner
kronor för nästa budgetår.

Motionerna

En förstärkning av Konkurrensverket föreslås  i  fem
motioner.
Konkurrensverket bör ges en starkare ställning, och
dess    möjlighet   att   ingripa   med   hjälp   av
konkurrenslagen   måste  förbättras,  anförs  det  i
motion 1999/2000:Sk692  (m). I motion 1999/2000:N375
(m)  föreslås  att  anslaget  till  Konkurrensverket
skall  ökas  med  5  miljoner   kronor.   En   vital
konkurrens    skärper    effektiviteten   och   ökar
välståndet,  anför  motionärerna.   De   anser   att
Konkurrensverket    bedriver    en   mycket   viktig
verksamhet och att verkets anslag  bör  öka  så  att
arbetet  för  en  bättre  och sundare konkurrens kan
intensifieras.
Kristdemokraterna    vill   öka    anslaget    till
Konkurrensverket med 3  miljoner  kronor, sägs det i
motion 1999/2000:N384 (kd). Konkurrensverket  skulle
därmed  få  större  möjligheter  att  driva  viktiga
konkurrensmål  och  på  det  sättet  främja  en  väl
fungerande  marknadsekonomi, med likadana spelregler
för alla företag på marknaden.
I en liberal  politik  är  en fungerande konkurrens
viktig,    anförs    det   i   de   två   motionerna
1999/2000:Fi212   (fp)  och   1999/2000:N386   (fp).
Motionärerna   anser    att   Konkurrensverket   bör
förstärkas  genom  en  ökning  av  anslaget  med  10
miljoner kronor.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagen     avslog    hösten     1998     liknande
motionsyrkanden    som   de   här   aktuella   (bet.
1998/99:NU1).

Konkurrensforskning (C 2)

Propositionen

Konkurrensverket disponerar medel under anslaget för
att    främja    och    stödja     forskning    inom
konkurrensområdet.  Verksamheten syftar  bl.a.  till
att ge kunskap om olika  marknaders funktionssätt av
betydelse       i      ett      konsumentperspektiv.
Verksamhetsmålet  för  stödet  till  forskningen  är
formulerat   så   att  prioritet  skall  ges  sådana
forskningsprojekt   som    är   av   betydelse   för
myndighetens   verksamhet.  Regeringen   anser   att
inriktningen av konkurrensforskningen skall behållas
oförändrad.
Regeringen  beräknar  anslaget  till  6,1  miljoner
kronor för nästa budgetår.

Motionerna

I motionerna 1999/2000:Fi212 (fp) och 1999/2000:N386
(fp) föreslås - med hänvisning till att i en liberal
politik är en  fungerande  konkurrens  viktig  - att
ytterligare  6  miljoner  kronor  skall  anslås till
konkurrensforskningen.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagen     avslog     hösten     1998    liknande
motionsyrkanden om ökade medel som de  här  aktuella
(bet. 1998/99:NU1).

Revisorsnämnden

Propositionen

Revisorsnämnden   har  till  uppgift  att  handlägga
frågor om godkännande och auktorisation av revisorer
samt registrering av  revisionsbolag  och  att utöva
tillsyn    över   revisorers   och   revisionsbolags
verksamhet.   Revisorsnämndens  verksamhet  är  helt
avgiftsfinansierad.  Intäkterna budgeteras till 12,1
miljoner kronor för år 2000.
Riksdagens revisorer  har under våren 1999 beslutat
att     granska     Revisorsnämndens     verksamhet.
Granskningen görs inte  med  anledning  av  att  det
framkommit några brister i nämndens verksamhet, utan
främst  för  att  på  ett  övergripande  plan  se om
statsmakternas   intentioner   med   myndigheten  är
uppfyllda.   En  granskningsrapport  beräknas   vara
färdig i januari 2000.
Inga motioner har väckts på detta område.

Teknisk forskning och utveckling (D)

Teknisk forskning och utveckling (D 1)

Propositionen

Anslaget  disponeras   av  främst  NUTEK  och  avser
långsiktiga verksamheter.  Målet för verksamheten är
ökad kunskap och kompetens i  näringslivet  för  att
därigenom   stimulera  tillväxt  och  förnyelse.  De
föreliggande riktlinjerna och målen bör ligga fast i
avvaktan på de  mer genomgripande ställningstaganden
som regeringen ämnar göra under år 2000.
För att uppfylla  de  ställda  målen bör NUTEK även
fortsättningsvis initiera och stödja  forskning  och
utveckling  med  tyngdpunkt  på  forskningssamverkan
mellan näringsliv och högskolor. Insatserna  för att
stärka  näringslivsrelevansen  och tvärvetenskapliga
initiativ  inom FoU-systemet bör  utvecklas  vidare.
Programmet IT  i verkstadsindustrin  förlängs nu med
ett år för planering och initiering av den fortsatta
verksamheten. Det  flygtekniska  programmet förlängs
med ett år och utvärderas samtidigt.
Befintliga  industriella  utvecklingscentrum  (IUC)
får   förlängd   finansiering   med    ett   år.   I
regleringsbrevet  för år 1999 ställdes 200  miljoner
kronor av anslagssparandet  på det aktuella anslaget
från   år   1998   till   regeringens   disposition.
Regeringen  begär riksdagens  gokännande  av  att  5
miljoner kronor  av dessa medel får användas för att
inledningsvis finansiera  en  försöksverksamhet  som
syftar    till    att   vidga   IUC-konceptet   till
tjänstesektorn  med  ett  IUC  som  riktar  sig  mot
musikområdet.  Den   förlängda   finansieringen  och
nysatsningarna på IUC måste anmälas  till Europeiska
kommissionen   i   enlighet   med  EG:s  regler   om
statsstöd.
I den s.k. Öresundsrapporten aviserades  gemensamma
svenska och danska initiativ för att främja tekniskt
utvecklingssamarbete  i  Öresundsregionen.  Systemet
kommer  att  administreras  av  NUTEK och den danska
Ehrvervsfremmestyrelsen.   NUTEK  bör   därför   ges
möjlighet att bevilja FoU-anslag även till utländska
deltagare  i  sådant  samarbete.   Regeringen  begär
riksdagens godkännande av detta. Det  bör ankomma på
regeringen att utfärda de närmare föreskrifterna för
verksamheten.
Regeringen  beräknar  anslaget till 688,6  miljoner
kronor för nästa budgetår.  Därvid har, som tidigare
berörts, en överföring på 2,5 miljoner kronor gjorts
till anslaget NUTEK: förvaltningskostnader  för  att
finansiera      utveckling      av      ett     nytt
projekthanteringssystem.  Regeringen  begär   vidare
riksdagens  bemyndigande  att  under  år  2000  låta
staten  ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband
med stöd  till  teknisk forskning och utveckling för
de fyra budgetåren  2001-2004 om högst 425, 270, 200
respektive 135 miljoner kronor.

Motionerna

I motion 1999/2000:N332  (s)  begärs  att  riksdagen
skall  göra  ett uttalande om stöd till ett IUC  för
musiknäringen     i    Eskilstuna.    Den    svenska
musiknäringen  har  under   flera  år  varit  mycket
framgångsrik, sett i ett internationellt  perspektiv
och är på många sätt en föregångsbransch vad  gäller
arbetssätt      och     produktutveckling,     anför
motionärerna. De  anser att staten bör medverka till
att  skapa  förutsättningar  för  en  breddning  och
fördjupning av  de kunskaper som branschen kan komma
att behöva i framtiden.  Motionärerna erinrar om att
regeringen  sommaren  1999 meddelade  att  stöd  har
beviljats för bildandet av ett IUC för musiknäringen
i Hultsfred och att detta  skall ses som inledningen
på  en  mer  omfattande  satsning   på   stöd   till
utvecklingen  inom  musiknäringen. Eskilstuna kommun
har  under  år  1999  tagit  initiativ  till  att  i
samverkan  med  den  nationella   och   den   lokala
näringen,  Mälardalens  högskola,  länsstyrelsen och
ALMI utveckla ett koncept för ett utvecklingscentrum
för musikbranschen, säger motionärerna. De menar att
svensk    musikindustri    skulle   få   ytterligare
konkurrenskraft genom en etablering  av  ett centrum
för  musiknäringen  i Eskilstuna och att staten  bör
betrakta satsningen som ett IUC.
Ett annat riksdagsuttalande  rörande IUC föreslås i
motion 1999/2000:N379 (s). I detta  fall  gäller det
behovet  av  en analys av förutsättningarna för  att
etablera ett IUC, inriktat på att utveckla produkter
ur  det  kunnande   som   finns   inom   vård-   och
omsorgsområdet. IUC:s syfte att stimulera utveckling
och  nya  jobb i små och medelstora företag ligger i
linje med önskemålet om att använda kunskap från den
gemensamma  sektorn  i utvecklingen av näringslivet,
säger motionärerna. I  flera fall gäller detta också
det andra syftet med IUC  (  att utveckla produkter,
processer  och  system  inom  teknisk,   industriell
produktion.   Med   den   bredare   tillämpning   av
industribegreppet  som  regeringen gör i samband med
inrättandet av ett IUC i  Hultsfred  borde det också
finnas    utrymme   för   utveckling   av   mer   av
tjänsteproduktion,  anser  motionärerna. De föreslår
därför att riksdagen initierar  frågan om inrättande
av  ett IUC för utveckling av produkter  inom  vård-
och  omsorgsområdena.  Örebro  län  anses  vara  väl
lämpat    för    en    sådan    etablering,    genom
Regionsjukhusets utvecklingsarbete, en väl utvecklad
omsorgsverksamhet  i  hela  länet, spetskompetens på
flera    handikappområden,    en   organisation    -
Kommunicera  -som  bildats  för  att   ta   vara  på
erfarenheter    på    bl.a.    hörselområdet,    och
universitetet i Örebro.
Anslaget  till teknisk forskning och utveckling bör
ökas med 110 miljoner kronor jämfört med regeringens
förslag, anförs  det  i  motion  1999/2000:N375 (m).
Regeringen  har tidigare genomfört  mycket  kraftiga
besparingar när  det  gäller  teknisk  forskning och
utveckling,   säger  motionärerna.  De  hävdar   att
verksamheten   vid   flera   viktiga   vetenskapliga
institutioner hotas  som  en följd av detta. På sikt
hotar    besparingen    de    svenska     företagens
teknikförsörjning    och    konkurrenskraft,   menar
motionärerna    och   erinrar   om   att    Moderata
samlingspartiet  tidigare  har  avvisat  regeringens
besparingar på området.

Vissa kompletterande uppgifter

Regeringskansliet     beslöt     i     juni     1999
(N1999/8474/ITFoU)    att   ett   uppdrag   avseende
utveckling av koncept för  IUC  inom  tjänstesektorn
och upplevelseindustrin skall genomföras inom en ram
om  högst  1  miljon kronor och att kostnaderna  för
uppdraget skall  belasta  anslaget Teknisk forskning
och     utveckling     (anslagspost      3      Till
Regeringskansliets                     disposition).
Näringsdepartementet uppdrog, mot bakgrund härav, åt
verkställande  direktören för MusicLink i  Hultsfred
AB, Putte Svensson,  att genomföra projektet. Enligt
beslutet skall projektet ha följande mål:
1.  Att  utröna  möjligheterna   att  överföra  och
tillämpa  de  villkor  som  gäller  för   den   IUC-
verksamhet      som      redan      bedrivs     inom
tillverkningsindustrin  till  att  gälla  även  inom
tjänstesektorn   med   avseende   på   musik-    och
upplevelseindustrin  (musik,  medier, underhållning,
etc.).
2.   Att   utröna   förutsättningarna    för   ökad
kompetensförsörjning       för       musik-      och
upplevelseindustrin,  bl.a.  genom  ökad   samverkan
mellan  musik-  och upplevelseindustrin å ena  sidan
och    skolor/universitet/högskolor/institut    samt
företag å den andra.
3.     Att     utröna     främst     musik-     och
upplevelseindustrins  intresse  av att medverka i en
uppbyggnad av ett musikinriktat IUC i Hultsfred.
4.   Att  identifiera  dels  om  det  finns   andra
platser/regioner    i    landet   där   musik-   och
upplevelseindustrin är beredd att bilda liknande IUC
som det som planeras i Hultsfred,  dels huruvida det
finns förutsättningar för att tillsammans  med dessa
bilda   ett  gemensamt  nationellt  IUC-nätverk  med
inriktning på musik- och upplevelseindustrin.
5. Att identifiera  nyttan  av ett IUC i Hultsfred,
med   huvudsaklig   inriktning   på    musik-    och
upplevelseindustrin, för övriga redan verksamma IUC,
vilkas     huvudverksamhet     är     riktad     mot
tillverkningsindustrin.
För  uppdragets  genomförande  förutsätts omfattande
kontakter med företrädare och intressenter  för  den
nationella  musik-  och  upplevelseindustrin, övrigt
näringsliv, fackliga organ,  kommuner m.fl. och även
inhämtande  av  internationella   erfarenheter   och
förebilder.   En   slutrapport   skall  lämnas  till
Näringsdepartementet senast den 31 augusti 2000.
IUC-intressenterna i Hultsfred har  sedan juni 1999
varit  i  kontinuerlig kontakt med bl.a.  Eskilstuna
kommun i den  aktuella  frågan. Regeringen har under
hösten  1999  avslagit  en begäran  om  bidrag  från
Skellefteå kommun om att  där  bygga  upp ett IUC på
musikområdet.
Varje  framgångsrik  IUC-etablering  vilar,  enligt
konceptet,  på initiativ och engagemang  underifrån,
d.v.s. såväl  analysarbetet  som själva bildandet av
ett IUC har drivits av de berörda  företagen själva.
IUC  är  ett  sätt  att  ge  företagen  hjälp   till
självhjälp.   Den   nisch   som   ett   enskilt  IUC
specialiserar sig inom formas av de lokala/regionala
företagen och industristrukturen. Det finns,  enligt
Näringsdepartementets  bedömning,  inget som hindrar
att  vård- och omsorgssektorn, som berörs  i  motion
1999/2000:N379  (s),  vänder  sig  till  något redan
existerande  IUC,  konkretiserar sitt önskemål  samt
undersöker  om det finns  förutsättningar  för  IUC-
företagen att  medverka  till önskad utveckling inom
avsedda sektorer.
Riksdagen avslog hösten  1998  (bet.  1998/99:NU1)
ett  motionsyrkande  om  ökning  av  anslaget   till
teknisk  forskning  och utveckling, liknande det här
aktuella i motion 1999/2000:N375 (m).
Hemställanspunkten  (3)  i  propositionen  avseende
bemyndiganden inom ramen  för  anslaget till teknisk
forskning  och  utveckling  har  en  utformning  som
skiljer sig från andra liknande hemställanspunkter i
statsbudgeten. Regeringens förslag till bemyndigande
innebär särskilda nivåer för vart  och  ett  av åren
2001-2004.   Efter   avstämning   med   Finans-  och
Näringsdepartementen kommer utskottet i stället  att
föreslå  en  annan utformning som överensstämmer med
gängse praxis  och  som  innebär  en  total  ram för
perioden.  Regeringen  avser, enligt uppgift, att  i
regleringsbrevet  precisera   fördelningen   av   de
aktuella medlen på de fyra budgetåren 2001(2004.

Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader (D 2)

Propositionen

Under  anslaget anvisas medel till lönekostnader och
övriga  förvaltningskostnader   vid   Rymdstyrelsen.
Rymdstyrelsen är en av de aktörer med FoU-verksamhet
som   granskas  i  en  pågående  utredning  om   hur
Näringsdepartementets    myndigheter    bättre   kan
organiseras  med  hänsyn  till  deras  bidrag   till
innovationssystemet       och       därmed      till
samhällsutveckling och tillväxt.
Regeringen  beräknar  anslaget  till  15   miljoner
kronor för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.

Rymdverksamhet (D 3)

Propositionen

Verksamhetsmål  för Rymdstyrelsen är att bidra  till
att stärka följande:
- konkurrenskraften i svensk rymdindustri,
-    den   rymdanknutna    näringsverksamheten    i
Kirunaregionen,
- användningen  av  rymdteknik  inom  för samhället
viktiga områden.
Dessa mål uppfylls genom insatser för rymdforskning,
fjärranalys,     industriutveckling    samt    genom
deltagande  i  det  europeiska  rymdsamarbetet  inom
European Space Agency  (ESA) och Sveriges bilaterala
samarbete,  främst  med  Frankrike.  Anslaget  avser
långsiktig verksamhet. De  nuvarande målen bör ligga
fast  även  för  år  2000  i  avvaktan   på  de  mer
genomgripande   ställningstaganden   som  regeringen
ämnar göra under år 2000.
Regeringen  beräknar  anslaget till 534,5  miljoner
kronor för nästa budgetår.  Vidare  begär regeringen
riksdagens bemyndigande att låta staten  ta  på  sig
förpliktelser   som   inklusive  tidigare  åtaganden
innebär  utgifter på högst  1  400  miljoner  kronor
efter år 2000.

Motionen

I   enlighet    med   det   moratorium   för   reala
anslagsökningar  till   statliga   myndigheter   som
Centerpartiet    förordar    i    sin   budgetmotion
1999/2000:Fi211 (c) föreslås i motion 1999/2000:N373
(c)  en minskning av anslaget till rymd-verksamheten
med 9,8 miljoner kronor.

Utvärdering av rymdverksamheten

Inom  ramen  för  utskottets  utvärderingsverksamhet
pågår en  utvärdering av rymdverksamheten. En första
rapport   har    presenterats   för   utskottet   av
revisionsdirektör   Monika   Selahn  vid  Riksdagens
revisorer.

Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-
vetenskapliga attachéverksamhet (D 4)

Propositionen

Stiftelsen       Sveriges      teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet  (STATT) är en offentlig stiftelse
med svenska staten och  Ingenjörsvetenskapsakademien
som  stiftare.  Syftet med  verksamheten  är  enligt
stadgarna att genom insamling, analys och överföring
av  teknisk information  från  utlandet  bidra  till
Sveriges teknisk-industriella utveckling. Regeringen
avser  att under år 2000 inleda strukturförändringar
i  den svenska  modellen  för  teknisk  vetenskaplig
informationsförsörjning.  Ett  utvecklingsarbete har
inletts med syfte att skapa kommunikationsvägar över
vilka spetskunnande kan överföras.  Olika  lösningar
kommer   att   övervägas   i  samband  med  pågående
översyner  av  FoU-systemet  och  åtgärder  för  att
främja  fler och växande företag.  Regeringen  avser
att närmare precisera sådana under år 2000.
Regeringen  beräknar  anslaget  till  29,9 miljoner
kronor  för  nästa  budgetår,  vilket  innebär   ett
oförändrat  anslag  för  år 2000. Det bör ankomma på
regeringen att besluta om  den  närmare fördelningen
av medlen.

Motionerna

Anslaget till STATT bör ökas med  2  miljoner kronor
jämfört med regeringens förslag, anförs det i motion
1999/2000:N375 (m). Regeringen har tidigare  minskat
satsningen    på    tekniska    attachéer,   erinrar
motionärerna  om  och anser att detta  kan  försämra
tillgången  på  värdefull  teknisk  information  för
svenskt näringsliv.
I motion 1999/2000:N384  (kd) föreslås en ökning av
anslaget med 3 miljoner kronor.  Riksdagen beslutade
om  en nivåsänkning av anslaget till  STATT  för  år
1998;  en  nivå som gäller även innevarande budgetår
och som regeringen  nu  föreslår  också för år 2000,
konstateras     det.     Detta    är    något    som
Kristdemokraterna inte anser  vara  förenligt med de
ambitioner  som  bör prägla näringspolitiken,  anför
motionärerna.   De   anser    att    bevakning   och
rapportering   om   den  tekniska  och  industriella
utvecklingen inom olika  industrinationer är av stor
vikt för Sveriges möjligheter  att hävda sig som ett
konkurrenskraftigt industriland.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagen     avslog     hösten     1998    liknande
motionsyrkanden om ökade medel som de  här  aktuella
(bet. 1998/99:NU1).
Den verksamhet som bedrivits av STATT är, som  sägs
i  propositionen,  under  omvandling. En grupp under
ledning    av    Näringsdepartementet     och    med
representanter   för   olika   intressenter,   bl.a.
Ingenjörsvetenskapsakademien,  skall ta fram förslag
till  organisation  av  den  framtida  verksamheten.
Styrelsen för STATT har tillsatt en ny verkställande
direktör,   med   uppdrag  att  avveckla   nuvarande
kontorsnät men ta vara  på  varumärket och uppbyggda
värden som kan vara fortsatt nyttiga för Sverige.

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien (D 5)

Propositionen

Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) är ett samfund av
invalda  ledamöter  som  är verksamma  inom  teknik,
vetenskap, industriell produktion och ekonomi. IVA:s
huvuduppgift  är  att  till samhällets  gagn  främja
ingenjörsvetenskap   och  näringsliv.   Verksamheten
inriktas på att följa,  analysera  och  informera om
den      tekniska     och     industriell-ekonomiska
utvecklingen,  samt att skapa och initiera samverkan
mellan  olika teknikområden.  Från  anslaget  lämnas
statens bidrag till IVA:s grundläggande verksamhet.
Regeringen  beräknar  anslaget  till  5,4  miljoner
kronor för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.

Utrikeshandel, export- och
investeringsfrämjande (E)

Kommerskollegium (E 1)

Propositionen

Kommerskollegium  är  central  förvaltningsmyndighet
för  utrikeshandel  och handelspolitik.  Myndigheten
skall verka för en väl  fungerande  inre marknad och
ett öppet och starkt multilateralt handelssystem och
fortsatt liberalisering av handeln.
Regeringen  beräknar  anslaget  till 56,8  miljoner
kronor för nästa budgetår.

Motionen

I   enlighet   med   det   moratorium   för    reala
anslagsökningar   till   statliga   myndigheter  som
Centerpartiet    förordar    i    sin   budgetmotion
1999/2000:Fi211 (c) föreslås i motion 1999/2000:N373
(c)  en  minskning av anslaget till Kommerskollegium
med 2,2 miljoner kronor.

Exportfrämjande verksamhet (E 2)

Propositionen

Anslaget disponeras  för  utbetalning  till Sveriges
Exportråd. Exportrådet drivs sedan år 1972 gemensamt
av staten och Sveriges Allmänna Exportförening,  och
verksamheten grundar sig på ett avtal mellan de båda
huvudmännen.  Nu  gällande  avtal  är  från  år 1998
(prop.  1997/98:1,  bet.  1997/98:NU1).  Exportrådet
skall     som     centralt     serviceorgan     inom
exportfrämjandet    initiera,   planera,   samordna,
marknadsföra och genomföra  åtgärder  för att främja
svensk  export.  Små  och  medelstora företag  skall
prioriteras.
Regeringen   begär   riksdagens    godkännande   av
ändringar    i   avtalet   med   Sveriges   Allmänna
Exportförening  om Exportrådet, i syfte att ett nytt
debiteringssystem  skall  kunna införas. Ändringarna
innebär bl.a. att principerna  för abonnemangsavgift
skall beslutas av parterna och att  Exportrådet inom
ramen  för detta får besluta om avgifternas  storlek
och övriga villkor.
Programmet  Marknadsplats  Europa  har inriktats på
att främja i första hand små och medelstora företags
handel  med  Europa.  Programmet bör fortsätta  även
under år 2000 och i huvudsak  inriktas  på  följande
områden:
- En särskild satsning bör göras (5 miljoner kronor
överförs  från  utgiftsområde  1) för att underlätta
svenska företags export av varor  och  tjänster  med
hög miljöprestanda.
-   Satsningar   bör   vidare   göras  på  nya  och
kompletterande instrument som kan bidra till att öka
svenska företags exportmöjligheter.
Vad   gäller  programmet  Informationsteknik   avses
medlen  även  år  2000  i  huvudsak  användas enligt
följande:
-   Skapa   och   vidareutveckla   en   databaserad
informationsplats     för     Östersjöområdet    med
information som är relevant för  små  och medelstora
företag,  som  vill  etablera  sig eller handla  med
länder inom området.
-   Vidareutveckla   Exportrådets   användning   av
informationsteknik för att bättre tillfredsställa  i
första    hand    små    och   medelstora   företags
informationsbehov.
-  Vidareutveckla  den så kallade  myndighetslänken
inom  SME-link, som tillhandahåller  kvalitetssäkrad
information  via  Internet,  anpassad  till  små och
medelstora företags behov.
Regeringen  beräknar  anslaget  till  178,7 miljoner
kronor    för   nästa   budgetår.   Den   föreslagna
anslagsnivån uppnås genom att basanslaget, som hålls
oförändrat  jämfört  med  året  innan,  tillförs  28
miljoner   kronor   för   Marknadsplats  Europa,  10
miljoner kronor för IT-satsningar  samt  5  miljoner
kronor för miljöexport.

Motionen

Sverige  importerar för närvarande mer miljöanpassad
teknik  än   som   exporteras,  sägs  det  i  motion
1999/2000:N373 (c).  För  att  förstärka den svenska
exporten    av    miljöanpassad   teknik    föreslår
motionärerna  att  ytterligare  25  miljoner  kronor
skall anslås till exportfrämjande insatser.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagen   avslog   hösten    1998   ett   liknande
motionsyrkande   som   det   här   aktuella    (bet.
1998/99:NU1).  Utskottet hänvisade till ett treårigt
program med syfte  att  främja miljöteknikrelaterade
varor och tjänster som Exportrådet bedriver och till
ett    utredningsarbete    rörande    export    inom
miljösektorn.
Exportrådets   program,   som  i   september   1998
beviljades ett bidrag på 12  miljoner  kronor för de
tre  budgetåren  1999(2001, skall koncentreras  till
regionalpolitiskt  prioriterade områden och planeras
och genomföras tillsammans med regionala aktörer.
En särskild utredare,  direktör  Lars  Hallén,  har
haft   i   uppdrag   att  göra  en  kartläggning  av
möjligheter  och  hinder   för  en  ökad  export  av
tjänster   och   produkter  inom   miljösektorn.   I
betänkandet "Sustainable  Sweden"  - a success story
(SOU  1998:118) redovisades en samlad  strategi  och
handlingsplan för att främja en internationalisering
av ett  svenskt miljöanpassat näringsliv i syfte att
öka försäljningen  av svenska produkter och tjänster
med  höga  miljöprestanda  på  världsmarknaden  samt
bidra till en  uthållig  välfärd.  Utredningen  gavs
tilläggsdirektiv,   och   en   slutrapport  lämnades
sommaren  1999.  Regeringen föreslår  nu,  som  nyss
nämnts, att 5 miljoner  kronor  skall tillföras E 2-
anslaget för insatser på miljöexportområdet.
Vidare  bör  noteras att regeringen,  som  tidigare
redovisats,  skall   ge   Miljöteknikdelegationen  i
uppdrag  att verka för exportfrämjande  insatser  på
området   miljöanpassade   produkter   och   teknik.
Delegationen  föreslås få 10 miljoner kronor år 2000
för denna uppgift  och för att fortsatt verka för en
positiv, miljödriven teknikutveckling.

AB Svensk Exportkredits statsstödda
exportkreditgivning (E 3)

Propositionen

AB Svensk Exportkredit  (SEK)  ägs  till  hälften av
staten    och    till   hälften   av   affärsbanker.
Verksamheten syftar  främst  till att tillhandahålla
medel- och långfristiga exportkrediter  till företag
i  Sverige. Anslaget disponeras för ersättning  till
SEK  för  eventuellt underskott som utgör skillnaden
mellan   intäkter   och   kostnader,   huvudsakligen
ränteintäkter  och  räntekostnader,  inom  ramen för
systemet  med  statsstödda exportkrediter. Villkoren
för      krediterna      följer       den       s.k.
konsensusöverenskommelsen    inom   OECD.   Anslaget
omfattar   även   kostnader   för   räntestöd   till
finansiering  av export av fartyg, en  stödform  som
upphörde år 1989, och kostnader för vissa förmånliga
krediter till u-länder,  dock  enbart  åtaganden som
gjorts     t.o.m.    år    1984.    Den    nuvarande
anslagsbelastningen    hänförs    uteslutande   till
kostnader  för  vissa  förmånliga krediter  till  u-
länder. Eftersom SEK för  närvarande  redovisar  ett
överskott   i   det   övriga  statsstödda  systemet,
förutses ett överskott  i  verksamheten,  såväl  för
budgetåret   1999   som   för  de  närmast  följande
budgetåren.
Regeringen  beräknar  anslaget  till  1,2  miljoner
kronor för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.

Investeringsfrämjande (E 4)

Propositionen

Delegationen för utländska  investeringar i Sverige,
Invest  in  Sweden  Agency (ISA),  är  den  centrala
myndigheten   för  investeringsfrämjande   åtgärder.
Delegationen bedriver  verksamhet  i  Sverige samt i
Japan    och    Förenta    staterna    genom    egen
utlandsrepresentation       samt      genom      tio
representationskontor   i  prioriterade   länder   i
Europa,   Nordamerika   och   Asien.    Verksamheten
finansieras   med  anslagsmedel,  med  bidrag   från
regeringen avseende  regionalpolitiska  åtgärder och
från s.k. partners i projektverksamheten  samt  till
en  mindre  del  med  avgifter  från  deltagare i de
regionala och lokala seminarieverksamheterna.
Eftersom   delegationens   verksamhet   nu   lämnat
uppbyggnadsfasen och i sin helhet kan betraktas  som
operativ,  kommer  de  för myndigheten angivna målen
och återrapporteringskraven  att  ses  över  för att
bättre motsvara den aktuella verksamheten. Översynen
kommer   att   genomföras   i   nära  samarbete  med
myndigheten i samband med beslut  om  regleringsbrev
för år 2000. Som ett led i regeringens  styrning och
uppföljning  av  myndigheten  kommer  en  preliminär
utvärdering    av   delegationens   verksamhet   att
initieras under hösten 1999.
Regeringen beräknar  anslaget  till  49,4  miljoner
kronor för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.

Näringslivsutveckling i Östersjöregionen (E 5)

Propositionen

Riksdagen  beslöt  våren  1998  att 1 miljard kronor
skulle   avsättas   för   näringslivsutveckling    i
Östersjöregionen   under   en   femårsperiod  (prop.
1997/98:150, bet. 1997/98:FiU20).  Det  övergripande
målet  för  insatsen  var  att,  utifrån ett svenskt
intresse,  stimulera  näringslivsutveckling   i  och
handel  med  länderna  i  denna region. Anslaget för
budgetåret 1999 var 150 miljoner kronor. Enligt 1998
års ekonomiska vårproposition  skall medlen användas
för  näringslivssatsningar  och  omfatta  stöd  till
såväl  företagsetableringar  som  projektexport  och
marknadssatsningar.   Även   vissa  främjande-   och
informationsinsatser i regionen  kan  komma i fråga.
Särskild  vikt  skall fästas vid små och  medelstora
företags deltagande  i Östersjöhandeln. Verksamheten
skall     samordnas     med     och      komplettera
utvecklingssamarbetet      med     Östersjöländerna.
Riksdagen beslöt sommaren 1995,  på  förslag  i  den
s.k.       sysselsättningspropositionen       (prop.
1995/96:222,   bet.   1995/96:FiU15),  att  anslå  1
miljard   kronor  för  stöd   till   samarbete   och
utveckling    inom    Östersjöregionen   (den   s.k.
Östersjömiljarden).
En   särskild  Östersjöberedning   tillkallades   i
december  1998  med uppgift att utarbeta en strategi
för Sveriges agerande  på  det  ekonomiska området i
Östersjöregionen samt att, i ett  första steg, lämna
förslag   till   prioriteringar,   riktlinjer    och
beredningsordning för stöd ur det aktuella anslaget.
Östersjöberedningen   lämnade   i   maj   1999   ett
delbetänkande   med   förslag   om  bl.a.  särskilda
åtgärder          för         näringslivsutveckling,
marknadssatsningar,    miljö-   och   energiprojekt,
internationella    kurser,    kontaktskapande    och
nätverks-byggande     aktiviteter     samt     vissa
överväganden beträffande riskvillig finansiering för
små och medelstora företag.
Regeringen  beräknar  anslaget  till  100  miljoner
kronor  för  nästa  budgetår.   Regeringen  föreslår
vidare  att riksdagen bemyndigar regeringen  att  få
göra utfästelser  under  budgetåret  2000 som medför
utgifter efter år 2000 om högst 300 miljoner kronor.

Motionerna

I   motion  1999/2000:N375  (m)  föreslås  att   det
aktuella  anslaget  skall  slopas. Motsvarande medel
bör   i  stället  anslås  på  biståndsbudgeten   för
Baltikum under utgiftsområde 7, anför motionärerna.
Även i  motion  1999/2000:N384  (kd)  föreslås  att
anslaget skall dras in. Kristdemokraterna anser inte
att  staten  skall ge stöd till företagsetableringar
utanför Sveriges gränser, sägs det.
I    motionerna     1999/2000:Fi212     (fp)    och
1999/2000:N386  (fp)  föreslås  också  att  den  s.k
Östersjömiljarden   skall  återkallas.  Motionärerna
anser   att   medel  i  stället   bör   anslås   för
kärnsäkerhetshöjande  åtgärder  i Sveriges närområde
Östeuropa.   I   motion  1999/2000:N386   (fp)   har
anslagsminskningen  - sannolikt av misstag - angetts
till 75 miljoner kronor  i  stället för som i motion
1999/2000:Fi212 (fp) till 100 miljoner kronor.

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottet har nyligen behandlat frågan om den första
Östersjömiljarden  i  yttrande  1999/2000:NU1y  till
finansutskottet över förslag  om  tilläggsbudget för
år 1999 (prop. 1999/2000:1). I yttrandet redovisades
resultaten   av   en   kartläggning  som  riksdagens
utredningstjänst gjort på utskottets uppdrag.

Utskottet anförde följande:

Näringsutskottet  vill inledningsvis  framhålla  att
den   utveckling  mot   demokrati   och   fungerande
marknadsekonomi  som  äger rum i Östersjöländerna är
mycket glädjande. Sverige  bör  på  allt sätt stödja
denna   utveckling.  Verksamheten  inom  ramen   för
Östersjömiljarderna präglas av såväl solidaritet med
Östersjöländerna  som  av ett intresse av att främja
företagsamhet och sysselsättning i Sverige.
Av den kartläggning som riksdagens utredningstjänst
gjort   på   näringsutskottets   uppdrag   och   som
redovisats  i det  föregående  framgår  att  direkta
sysselsättningseffekter      av      den      första
Östersjömiljarden  redovisats  i  endast  ett  fåtal
projekt  som  tilldelats medel. Det bör dock beaktas
att      mätproblemen       när      det      gäller
sysselsättningseffekter   är   betydande   och   att
indirekta    sysselsättningseffekter    hos    t.ex.
underleverantörer   inte   ingår   i  de  redovisade
uppgifterna.
Förslag om den första Östersjömiljarden ingick, som
tidigare   nämnts,   i  sysselsättningspropositionen
sommaren 1996. Ett motiv till den mer otraditionella
modell som valdes för  stödet  var  en önskan om att
snabba  resultat  skulle  kunna  uppnås genom  bl.a.
korta  beslutsvägar  och om ett nära  samarbete  med
näringslivet.       Enligt       uppgift        från
Utrikesdepartementet,  som  nu  ansvarar för stödet,
har verksamheten varit uppskattad av näringslivet.
Samtidigt  har  enligt  Utrikesdepartementet  också
negativa erfarenheter av stödet  gjorts. Bland annat
har den beredningsordning och den  organisation  som
gällt  för den första Östersjömiljarden inte haft en
optimal  utformning.  Vidare  har  det  förelegat en
alltför  optimistisk syn på hur lång tid det  skulle
ta att komma  i  gång med olika projekt. Sammantaget
har verksamheten inom ramen för den första miljarden
haft karaktär av försöksverksamhet.  De erfarenheter
som    gjorts    i    arbetet    med    den   första
Östersjömiljarden  har  påverkat  utformningen   och
inriktningen  av  den  andra miljarden. Verksamheten
inom ramen för denna har  fått  annorlunda fokus och
lämnat försöksstadiet. I den andra Östersjömiljarden
skall  vidare  deltagandet  av  små  och  medelstora
företag  starkare  främjas,  genom bl.a.  programmet
Marknadsplats Europa.
Av  kartläggningen, liksom av  regeringens  nyligen
avlämnade  skrivelse  till  riksdagen  om  ekonomisk
utveckling och samarbete i Östersjöregionen, framgår
att   regeringen   anser   att   en  utvärdering  av
verksamheten    inom    ramen    för    den   första
Östersjömiljarden   ännu  är  för  tidig  att  göra.
Näringsutskottet vill  emellertid understryka vikten
av  att  en  grundlig  utvärdering  görs.  En  sådan
utvärdering bör avse såväl  en sedvanlig utvärdering
projekt   för   projekt   som   en  utvärdering   av
arbetsmetoden  som  sådan.  Det sistnämnda  kan  ske
först  när programmet är avslutat.  Näringsutskottet
utgår från  att  regeringen  i  lämpligt  sammanhang
återkommer  till  riksdagen  med  en redovisning  av
resultaten av utvärderingarna.
I en avvikande mening (m, kd, fp) anfördes följande:

Näringsutskottet  vill inledningsvis  framhålla  att
den   utveckling  mot   demokrati   och   fungerande
marknadsekonomi  som  äger rum i Östersjöländerna är
mycket glädjande. Sverige  bör  på  allt sätt stödja
denna utveckling.
Av den kartläggning som riksdagens utredningstjänst
gjort   på   näringsutskottets   uppdrag   och   som
redovisats  i det föregående framgår att endast  350
miljoner kronor  hittills  har  betalats ut från den
första Östersjömiljarden. Det återstår  således  600
miljoner  kronor.  Regeringens förslag om ett anslag
på 1 miljon kronor på tilläggsbudget för innevarande
budgetår  motiveras av  att  regeringen  därmed  får
tillgång till  de  reservationer  som  kan finnas på
anslaget  vid  utgången av innevarande budgetår  och
som  kan  uppgå till  så  mycket  som  600  miljoner
kronor.  Den   av  regeringen  valda  budgettekniken
framstår,  enligt   näringsutskottets   mening,  som
motsatsen till den transparens och den tydlighet som
bör  prägla  budgeten.  Näringsutskottet konstaterar
att regeringen valt en annan  metod  beträffande den
s.k. Småföretagsmiljarden, som riksdagen  beslöt  om
vid     samma     tillfälle     som    den    första
Östersjömiljarden.   För  Småföretagsmiljarden   har
regeringen föreslagit  att 180 miljoner kronor skall
tas upp för budgetåret 2000  som  ett  nytt  anslag,
Fortsatt    program    för    småföretagsutveckling,
förnyelse och tillväxt (A 8) under utgiftsområde 24.
Ett   analogt   förfaringssätt   för    den   första
Östersjömiljarden  skulle varit att regeringen  hade
föreslagit ett nytt  anslag  för  en fortsättning av
den aktuella verksamheten.
Enligt  kartläggningen  som näringsutskottet  låtit
göra       har,       som      tidigare      nämnts,
sysselsättningseffekter  redovisats i endast 5 av de
55 projekt som tilldelats  medel.  Dessutom är dessa
sysselsättningseffekter    av    mycket    begränsad
omfattning.  I  detta sammanhang bör erinras om  att
förslaget om den första Östersjömiljarden lades fram
i  den  s.k.  sysselsättningspropositionen  sommaren
1996 och var en  del  av regeringens politik för att
minska arbetslösheten.
Av kartläggningen, liksom  av  regeringens  nyligen
avlämnade  skrivelse  till  riksdagen  om  ekonomisk
utveckling och samarbete i Östersjöregionen, framgår
att   regeringen   anser   att   en  utvärdering  av
verksamheten    inom    ramen    för    den   första
Östersjömiljarden ännu är för tidig att göra.  Under
utgiftsområde  24  Näringsliv föreslås, trots detta,
att 100 miljoner kronor  skall  anvisas avseende det
andra  året  av  den  andra  Östersjömiljarden.  Det
förefaller näringsutskottet märkligt  att verksamhet
inom  ramen  för en andra Östersjömiljard  påbörjas,
innan en utvärdering av den första Östersjömiljarden
gjorts.
Näringsutskottet ställer sig - i likhet med vad som
görs i motion  1999/2000:U803  (m) - mycket tveksamt
till   hela   uppläggningen   och   hanteringen   av
Östersjömiljarderna.    Liknande   synpunkter    har
tidigare framförts i motioner  från  företrädare för
Kristdemokraterna och Folkpartiet. Det  är uppenbart
att någon målstyrning inte ägt rum. Utskottet kommer
senare   under   riksmötet  att  behandla  förslaget
avseende    den    andra     Östersjömiljarden     i
anslagsbetänkandet  1999/2000:NU1.  Det här aktuella
förslaget      i     tilläggsbudgeten     om     att
reservationsanslaget  Samarbete  och utveckling inom
Östersjöregionen   ånyo   skall   föras    upp    på
statsbudgeten  och att 1 miljon kronor skall anvisas
för år 1999 anser  näringsutskottet  bör  avslås  av
riksdagen.
Finansutskottet   ställde   sig  i  sitt  betänkande
1999/2000:FiU11  bakom  näringsutskottets  yttrande.
Finansutskottet  konstaterade  också  att  rutinerna
kring Östersjömiljarden  nyligen  har  stramats  upp
genom  bl.a.  en ökad fokusering på målformuleringar
och  uppföljning.  I  en  reservation  (m,  kd,  fp)
följdes  den  nyss redovisade avvikande meningen (m,
kd, fp) upp. Riksdagen följde finansutskottet.

Avgifter till internationella handelsorganisationer
(E 6)

Propositionen

Anslaget fanns  år  1999 uppfört under utgiftsområde
24  som  en  del  av anslaget  Avgifter  till  vissa
internationella organisationer  (G  4). Den del av G
4-anslaget    som    finansierar    avgifter    till
internationella  handelsorganisationer  förs  nu upp
som eget anslag.
Anslaget  disponeras  för  avgifter  och bidrag för
Sveriges deltagande i vissa internationella närings-
och handelspolitiska organ. Utgiftsstyrande faktorer
är  medlemsavgifternas  utveckling i aktuell  valuta
samt fluktuationer i valutakurser.
Regeringen  beräknar anslaget  till  16,8  miljoner
kronor för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.

Exportkreditnämnden

Propositionen

Exportkreditnämnden  (EKN)  skall  genom att utfärda
garantier främja svensk export. Garantin skyddar mot
vissa  förlustrisker i samband med export  till  och
investeringar  i  utlandet.  För garantin betalas en
premie     som     beräknas     motsvara     risken.
Garantigivningen   sker   med   resultatkravet   att
verksamheten  skall  vara  självbärande  över tiden.
Inom EKN pågår arbete med att utforma en miljöpolicy
för garantigivningen.
Regeringen  gör  bedömningen  att  den av riksdagen
tidigare  beslutade  ramen för exportkreditgarantier
inte behöver höjas för  budgetåret  2000  och därför
bör  fastställas  till  125  miljarder  kronor.  Med
hänsyn  till  dels  att  utnyttjandet  av ramen  för
investeringsgarantier ökat kraftigt under  år  1999,
dels  att  EKN  fått  förfrågningar  beträffande ett
antal   större   affärer   kan  nuvarande  ram   för
investeringsgarantier visa sig otillräcklig. För att
EKN  skall  ha möjlighet att utfärda  garantier  för
tillkommande  affärer anser regeringen att ramen för
investeringsgarantier  bör  höjas  från  6  till  10
miljarder   kronor.  I  dessa  två  avseenden  begär
regeringen  riksdagens  medgivande.  EKN  har  sedan
budgetåret  1997   en  obegränsad  upplåningsrätt  i
Riksgäldskontoret. Regeringen  gör  bedömningen  att
denna  bör  gälla  även  för budgetåret 2000, vilket
regeringen begär bemyndigande  för. EKN förutser för
närvarande inget upplåningsbehov under år 2000.
Inga motioner har väckts på detta område.

Konsumentfrågor (F)

Marknadsdomstolen (F 1)

Propositionen

Marknadsdomstolen    är   en   specialdomstol    som
handlägger mål och ärenden enligt de lagar som anges
i   propositionen.   Det  övergripande   målet   för
Marknadsdomstolen är att på ett rättssäkert sätt och
inom rimlig tid avgöra  de  mål  och ärenden som den
har  att  handlägga  samt att leda rättsutvecklingen
och  främja en enhetlig  rättstillämpning  inom  det
marknadsrättsliga området.
Vid ingången av år 1999 uppvisade Marknadsdomstolen
ett anslagssparande  om  drygt  2  miljoner  kronor.
Detta  anslagssparande  är  planerat  att  förbrukas
senast  vid  utgången av år 2002. Av denna anledning
har Marknadsdomstolens  anslag  ej  ökats i relation
till domstolens stigande kostnader. Anslaget Diverse
kostnader    för    rättsväsendet    (F   7)   under
utgiftsområde 4 Rättsväsendet planeras att avskaffas
fr.o.m. år 2000 och de myndigheter som tidigare fått
belasta  detta anslag skall själva via  sitt  anslag
belastas kostnaderna.  Av  denna  anledning föreslås
Marknadsdomstolens  anslag nivåhöjas  med  1  miljon
kronor  årligen fr.o.m.  år  2000.  Kostnaderna  kan
vissa år överstiga det anslagstillskott som tillförs
domstolen. Marknadsdomstolens anslagssparande kommer
att tas upp  till  diskussion  under  våren 2000 vid
beredningen     av    slutbetänkandet    från    den
parlamentariska kommittén  "Konsumentpolitiken inför
ett nytt sekel" (dir. 1999:01).  För  att finansiera
den  planerade satsningen på konsumentorganisationer
under  anslaget  F  5  har  medel  omfördelats  från
anslaget  till  Marknadsdomstolen  som en tillfällig
nivåhöjning   under  år  2000.  För  att  kompensera
Marknadsdomstolen  för  omfördelningen till Allmänna
reklamationsnämnden  för  budgetåret  2000  föreslås
Marknadsdomstolen erhålla medel  om  500 000 kr från
den  del av anslaget till Marknadsdomstolen  som  år
1997 ställdes  till regeringens disposition. För det
sistnämnda begär regeringen riksdagens bemyndigande.
Regeringen  beräknar  anslaget  till  4,9  miljoner
kronor för nästa budgetår.

Motionen

I motion 1999/2000:N375  (m)  föreslås  att anslaget
till  Marknadsdomstolen  skall  höjas  med 1  miljon
kronor,  jämfört  med regeringens förslag.  Moderata
samlingspartiet  anser  att  specialdomstolarna  bör
läggas ned och att  deras  uppgifter  bör föras över
till  allmänna  domstolar,  anför  motionärerna.  De
anser  dock  att  så  länge  som  Marknadsdomstolens
uppgifter  inte  sköts  av någon annan  instans  bör
erforderliga medel anvisas  domstolen, i stället för
att,   som   regeringen   nu   sägs   göra,   minska
Marknadsdomstolens anslag.

Vissa kompletterande uppgifter

Enligt uppgift från Finans- och Näringsdepartementen
borde  hemställanspunkt  14  i  propositionen,   som
innebär  en  begäran  om riksdagens bemyndigande att
disponera  de  medel  som   år  1997  ställdes  till
regeringens   disposition   under    anslaget   till
Marknadsdomstolen,   inte   ha   tagits   upp    för
riksdagsbeslut.     Enligt    gängse    budgetregler
disponeras medel som anvisats för ett anslag för ett
visst  budgetår  även  tre  år  efter  det  aktuella
budgetåret. I det här fallet kan således de aktuella
medlen disponeras under de tre budgetåren 1998, 1999
och  2000,  utan  något  särskilt  riksdagsbeslut  i
saken. Ett praktiskt sätt  att hantera frågan är att
utskottet    avstyrker    och    riksdagen    avslår
hemställanspunkten.

Konsumentverket (F 2)

Propositionen

Konsumentverket är central förvaltningsmyndighet för
konsumentfrågor.    De   övergripande   målen    för
verksamheten  är att ge  hushållen  möjligheter  att
utnyttja   sina  ekonomiska   och   andra   resurser
effektivt, ge  konsumenterna  en  stark ställning på
marknaden, skydda konsumenternas hälsa  och säkerhet
och  medverka  till  att  sådana  konsumtions-   och
produktionsmönster     utvecklas     som     minskar
påfrestningarna   på   miljön  och  bidrar  till  en
långsiktigt hållbar utveckling.  I  anslutning  till
detta   fullgörs   de   uppgifter  som  ankommer  på
Konsumentombudsmannen (KO).
Konsumentverket  föreslås   att,  i  relation  till
föregående  års  anslagsnivå,  tilldelas  ett  högre
anslag.   Regeringens   mål   med   detta   är   att
Konsumentverket  i  framtiden  skall  kunna  ta  ett
samlat ansvar för prisinformation till  konsumenter.
För att verket skall ha möjlighet att påbörja  detta
arbete  tilldelas  verket  nya medel, uppgående till
1,5 miljoner kronor. Regeringen  avser att återkomma
i  vårpropositionen  år 2000. Med anledning  av  den
konsumentpolitiska kommitténs  slutbetänkande i mars
2000  kommer  regeringen  att  ytterligare  fördjupa
diskussionen om Konsumentverkets  framtida  roll och
inriktning i det konsumentpolitiska arbetet.
Regeringen  beräknar  anslaget  till  84,3 miljoner
kronor för nästa budgetår.

Motionerna

Anslaget     till     Konsumentverket     bör     av
statsfinansiella skäl minskas med 15 miljoner kronor
jämfört med regeringens förslag, anförs det i motion
1999/2000:N375    (m).    Verket    bör   kompensera
besparingen   genom   rationaliseringar   och   ökad
avgiftsfinansiering.
I  budgeten föreslår regeringen en ökning med  över
8,5   miljoner    kronor    till    Konsumentverket,
konstateras   det  i  motion  1999/2000:N384   (kd).
Kristdemokraterna  vill  minska  denna  ökning med 3
miljoner  kronor  och  i  stället öka anslaget  till
Konkurrensverket, anför motionärerna.
I   enlighet   med   det   moratorium   för   reala
anslagsökningar   till  statliga   myndigheter   som
Centerpartiet   förordar    i    sin    budgetmotion
1999/2000:Fi211 (c) föreslås i motion 1999/2000:N373
(c)  en  minskning  av anslaget till Konsumentverket
med 5,1 miljoner kronor.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagen avslog hösten  1998  ett motionsyrkande om
neddragning  av anslaget till Konsumentverket  (bet.
1998/99:NU1).

Allmänna reklamationsnämnden (F 3)

Propositionen

Allmänna reklamationsnämnden  har  till  uppgift att
pröva  tvister  mellan konsumenter och näringsidkare
rörande varor, tjänster  och  andra  nyttigheter som
tillhandahållits  huvudsakligen  för  enskilt  bruk,
s.k.  konsumenttvister,  och ge rekommendationer  om
hur tvister bör lösas.
Genom förslag i 1999 års  ekonomiska vårproposition
erhöll Allmänna reklamationsnämnden ett tillskott om
1   miljon  kronor  för  att  säkerställa   nämndens
verksamhet   under   året.   I   avvaktan   på   den
konsumentpolitiska kommitténs betänkande i mars 2000
avser  regeringen att förstärka nämndens anslag även
för år 2000.  För  att finansiera detta föreslås att
nämnden erhåller       500 000 kr från anslaget till
Marknadsdomstolen  (F   1).  Utöver  detta  planeras
Allmänna reklamationsnämnden  tillföras  500  000 kr
från  anslaget Konsumentforskning (F 6). Sammantaget
beräknar  regeringen  anslaget  till  16,1  miljoner
kronor för nästa budgetår.

Motionen

I    enlighet   med   det   moratorium   för   reala
anslagsökningar   till   statliga   myndigheter  som
Centerpartiet    förordar    i    sin   budgetmotion
1999/2000:Fi211 (c) föreslås i motion 1999/2000:N373
(c)   en   minskning   av   anslaget  till  Allmänna
reklamationsnämnden med 2 miljoner kronor.

Fastighetsmäklarnämnden (F 4)

Propositionen

Fastighetsmäklarnämnden  inrättades  den  1  oktober
1995 i enlighet med fastighetsmäklarlagen (1995:400)
som trädde i kraft samma dag.  Till och med utgången
av år 1998 har Kammarkollegiet utfört  kansligöromål
åt  nämnden.  Från den 1 januari 1999 är nämnden  en
egen fristående myndighet med egen personal. Nämnden
skall som central  myndighet  verka för registrering
av  och  tillsyn  över fastighetsmäklare  och  skall
vidare    sprida    information     om    vad    god
fastighetsmäklarsed    är    samt    se   till   att
fastighetsmäklarna  har  en god utbildning  för  sin
uppgift.
Ett  av förslagen från Utredningen  om  översyn  av
Fastighetsmäklarnämnden   var   att  en  översyn  av
fastighetsmäklarlagen skall genomföras för att uppnå
en  effektivare tillsyn av fastighetsmäklare.  Efter
remittering      bereds     betänkandet     nu     i
Regeringskansliet   och  kan  föranleda  ytterligare
förändringar under anslaget.  Efter  förslag  i 1999
års       ekonomiska      vårproposition      erhöll
Fastighetsmäklarnämnden  ett tillskott om 800 000 kr
för att säkerställa nämndens  verksamhet under året.
I  avvaktan  på  den  konsumentpolitiska  kommitténs
betänkande  i  mars  2000   avser   regeringen   att
förstärka  nämndens  anslag  även för år 2000. Medel
omfördelas från anslaget Stöd  till miljömärkning (F
7)   med  1  miljon  kronor.  Sammantaget   beräknar
regeringen  anslaget  till  7,2  miljoner kronor för
nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.

Stöd till konsumentorganisationer (F 5)

Propositionen

Sedan  år  1990 har särskilda medel  anslagits  till
stöd för ideella konsument-
organisationer.  Anslaget  skall  bl.a. användas för
stöd  till redan existerande konsumentorganisationer
men även  stimulera  uppbyggnaden och tillkomsten av
nya. Under år 1998 disponerade Regeringskansliet 2,3
miljoner  kronor  och Konsumentverket  1,8  miljoner
kronor. Av de förstnämnda  medlen utgick bidrag till
paraplyorganisationerna  Sveriges  Konsumentråd  och
Konsumenter   i   samverkan.  Det   är   regeringens
bedömning  att  dessa   båda   organisationer   även
fortsättningsvis   skall   kunna  medverka  till  en
fördjupad    diskussion    och   debatt    om    hur
konsumentskyddet skall kunna  stärkas  i  Europa och
sprida    informationen    till    sina   respektive
medlemsorganisationer.  Mot  denna  bakgrund   anser
regeringen att båda organisationerna bör få fortsatt
ekonomiskt  stöd.  Under  år 2000 kommer en satsning
att initieras för att stärka  folkrörelsernas roll i
konsumentpolitiken.  Även andra  organisationer  bör
liksom  hittills  kunna   få   ekonomiskt  stöd  för
konsumentprojekt,  och  medlen  bör   som   tidigare
fördelas av Konsumentverket. För att stärka de redan
existerande  konsumentorganisationerna men även  för
att stimulera  dels nya organisationer, dels arbetet
med konsumentrelaterade  frågor  planerar regeringen
att omfördela medel uppgående till totalt 2 miljoner
kronor  från anslagen Marknadsdomstolen  (F  1)  och
Stöd till konsumentforskning (F 6).
Regeringen  beräknar  anslaget  till  6,1  miljoner
kronor för nästa budgetår.

Motionen

I  motion  1999/2000:N375  (m) föreslås att anslaget
Stöd till konsumentorganisationer  skall minskas med
5,1 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Konsumentorganisationer  bör bedriva  en  verksamhet
som är mer självfinansierad,  anför motionärerna och
finner  det av denna anledning motiverat  att  sänka
anslaget till konsumentorganisationerna.

Stöd till konsumentforskning (F 6)

Propositionen

Konsumentverket  och Forskningsrådsnämnden (FRN) har
hittills disponerat medlen under anslaget. Dessa har
tillsammans   utformat    en    strategi   för   hur
forskningsmedlen kan användas mest effektivt för att
initiera     och    bygga    upp    en    långsiktig
forskningskompetens   inom   konsumentområdet.   Vid
ingången   av   år  1999  uppgick  det  ackumulerade
anslagssparandet  under anslaget hos Konsumentverket
till  drygt 1 miljon  kronor,  vilket  planeras  att
överföras till FRN. Den konsumentpolitiska kommittén
skall enligt  sitt  uppdrag  lämna  förslag  om  hur
samhällets ansvar för bl.a. konsumentforskning skall
utformas   och  finansieras,  vilket  kan  föranleda
ytterligare förändringar under anslaget.
Regeringen  beräknar  anslaget  till  0,7  miljoner
kronor för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.

Bidrag till miljömärkning av produkter (F 7)

Propositionen

Miljömärkningsverksamheten  bidrar  till  att  uppnå
miljömålet   inom   konsumentpolitiken   genom   att
stimulera utveckling och användning av produkter som
ur   miljösynpunkt  är  bättre  än  andra  i  övrigt
jämförbara   produkter.   Ett  nordiskt  system  för
miljömärkning av produkter infördes år 1989. På sikt
skall detta system finansieras  genom  avgifter  och
ersättningar  från de företag som får sina produkter
miljömärkta. Det  nordiska miljömärkningssystemet är
för  närvarande  föremål  för  en  utvärdering  inom
Nordiska ministerrådet,  vilken  avses vara slutförd
under  år  2000. Sedan maj 1992 gäller  inom  EU  en
förordning om miljömärkning. Med hänsyn till att det
nordiska    miljömärkningssystemet     kräver    ett
omfattande   nordiskt   samarbete   och   att   EU:s
miljömärkningssystem    inte   förutses   ge   några
nämnvärda    intäkter    anser     regeringen    att
miljömärkningsverksamheten bör få fortsatt  statligt
stöd under år 2000. Den konsumentpolitiska kommittén
skall genomföra en utvärdering av de organisatoriska
formerna  för  den  aktuella  verksamheten och lämna
förslag om omfattning och innehåll  av  det statliga
engagemanget  i det nordiska miljömärkningssystemet.
Mot denna bakgrund  föreslår  regeringen  att bidrag
för  år  2000  skall  lämnas med 1,8 miljoner kronor
vardera till kostnaderna  för  det  nordiska arbetet
och  till  kostnaderna  för arbete som kan  hänföras
till EU:s miljömärkningssystem.
Regeringen  beräknar  anslaget  till  3,6  miljoner
kronor för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.

Övriga åtaganden (G)

Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m.
(G 1)

Propositionen

Från  anslaget  täcks  kostnader   i   följande  tre
avseenden: för att infria statliga garantier  enligt
förordningen  (1978:507)  om industrigarantilån m.m.
(upphävd genom 1987:424), för  räntestöd  m.m.  till
varvsindustrin  enligt  förordningen  (1989:824)  om
statligt   stöd  till  fartygsfinansiering  (upphävd
genom    1992:1064)    eller    motsvarande    äldre
bestämmelser    samt    för    bidrag    till   ALMI
Företagspartner  AB  för  att  till  viss  del täcka
förluster på grund av tidigare garantigivning  av de
dåvarande  regionala  utvecklingsfonderna.  Sedan år
1993 fattas inga nya beslut om stöd enligt någon  av
dessa bestämmelser. Några nya åtaganden som kan leda
till  utbetalningar  från anslaget görs således inte
längre.
Regeringen beräknar anslaget till 4 miljoner kronor
för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.

Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och
drift av kanalen    (G 2)

Propositionen

Varje budgetår sedan anslaget  inrättades budgetåret
1992/93 har riksdagen anvisat 15 miljoner kronor för
upprustning  och  drift  av  kanalen.   De  statliga
insatserna har bidragit till att kanalens  värde som
kulturhistoriskt    byggnadsverk    och   attraktivt
turistmål ökat.
Regeringen  beräknar  anslaget  till  15   miljoner
kronor även för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.

Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda
företag, m.m. (G 3)

Propositionen

Riksdagen   beslöt   hösten   1997,  på  förslag  av
regeringen, att anslaget får användas  för att täcka
sådana    kostnader    som    kan    uppkomma    vid
ägarförvaltningen  av  samtliga  statligt ägda bolag
för  erforderliga  utredningar,  analyser   m.m.   i
samband    med    omstruktureringsåtgärder    (prop.
1997/98:1,  bet.  1997/98:NU1).  Anslaget  får också
tills  vidare  belastas för att täcka kostnader  för
förändring av ägandet,  omstrukturering och åtgärder
samt i viss omfattning kapitaltillskott  i  enlighet
med  bemyndigande  för  förvaltning av åtta statligt
ägda företag (prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26).
Vad gäller kapitalinsatser  får det dock ske högst i
sådan  omfattning  att  den  faktiska   belastningen
motsvaras   av   extra   utdelningsinkomster   eller
försäljningsintäkter.  Anslaget  får även disponeras
för vissa kostnader som kan uppkomma  till  följd av
försäljning av aktier m.m. enligt riksdagens  beslut
om  privatisering  av  statligt  ägda företag (prop.
1996/97:1,  bet.  1996/97:NU1 och prop.  1991/92:69,
bet. 1991/92:NU10).  Riksdagen  beslöt vidare hösten
1998 att anslaget får utnyttjas beträffande  alla de
företag  med direkt statligt ägande som redovisas  i
regeringens  årliga  redogörelse till riksdagen över
företag   med  statligt  ägande.   Kapitaltillskott,
förvärv av  aktier  m.m.  får  dock  endast  belasta
anslaget  efter  beslut av riksdagen i varje enskilt
fall.  När  beslut  fattas   rörande  utförsäljning,
bildande  eller omstrukturering  av  företag  kan  i
vissa  fall   inte   alla   kringkostnader   som  är
nödvändiga   för  att  genomföra  den  av  riksdagen
beslutade  förändringen   förutses.   Anslaget  får,
enligt riksdagens sistnämnda beslut, disponeras  för
denna typ av oförutsedda kostnader (prop. 1998/99:1,
bet. 1998/99:NU1).
De  nu  redovisade  villkoren  för hur anslaget får
disponeras bör gälla även i fortsättningen. Dock bör
användningen  av  anslaget  avseende  bolagiseringar
inte begränsas till kostnader  för  genomförandet av
riksdagens  beslut,  utan  också  för kostnader  för
förberedande  av  konkreta  förslag  till  riksdagen
avseende bolagiseringar. Regeringen arbetar  med att
genomföra  de  beslut riksdagen fattat avseende  det
statliga  ägandet.   Regeringens   ambition  är  att
utveckla förvaltningen av det statliga  ägandet till
att  bli  mer  aktiv  och  professionell.  Samtidigt
förbereds  och genomförs de beslut riksdagen  fattat
avseende ett  antal specifika bolag. Belastningen på
anslaget beräknas med anledning av detta öka jämfört
med de senaste  årens  utfall, men hålla sig inom de
beräkningar regeringen tidigare  gjort  av anslagets
nivå   de   kommande   åren.  Regeringen  avser  att
återkomma till riksdagen  med  återrapportering  och
förslag   avseende  förvaltningen  av  det  statliga
ägandet i en proposition under hösten 1999.
Riksdagen  har  vidare  bemyndigat  regeringen  att
besluta  om  att  lån  inom  en  ram av 100 miljoner
kronor  får  tas  upp  i Riksgäldskontoret  för  att
tillfälligt  täcka  kostnader   i   samband  med  en
sammanslagning  av  Telia AB och Telenor  AS  (prop.
1998/99:100, bet. 1998/99:FiU27). Regeringen bedömer
att  förberedelserna  av   en   börsintroduktion  av
Telia/Telenor   och  aktieförsäljning   kommer   att
innebära indirekta  kostnader  om  ca  150  miljoner
kronor.  Regeringen begär nu riksdagens bemyndigande
att  besluta   om  en  låneram  uppgående  till  150
miljoner kronor  för  att  tillfälligt  täcka  dessa
kostnader.  Lånet  är avsett att lösas med medel som
frigörs vid en försäljning  av  statens aktier i det
sammanslagna bolaget. Räntor för  lånet  kommer  att
belasta det aktuella G 3-anslaget.
Regeringen   beräknar  anslaget  till  45  miljoner
kronor för nästa budgetår.

Motionerna

Det aktuella anslaget  inrättades  under  budgetåret
1991/92 för att underlätta privatiseringsprogrammets
genomförande,     konstateras     det    i    motion
1999/2000:N375  (m).  Regeringen har  inte  aviserat
någon omfattande privatisering av statliga bolag och
de utgifter som för närvarande  belastar anslaget är
i stället kostnader i samband med  förvaltningen  av
företag  med statligt ägande, säger motionärerna. De
anser  att   anslaget  därför  bör  minskas  med  40
miljoner    kronor.    Grundregeln    bör,    enligt
motionärerna,  vara  att  kostnader  i  samband  med
försäljningar  av  statliga bolag, i det fall sådana
sker, täcks av försäljningsintäkten.
I motion 1999/2000:N384  (kd) föreslås att anslaget
skall dras in helt. Den politik beträffande statligt
företagande som motionärerna  förordar  innebär  att
företag  som  är  verksamma  på  en konkurrensutsatt
marknad inte skall ägas av staten.  Statliga företag
bör  alltså  avyttras  i den takt som marknaden  kan
absorbera,   varför  något   särskilt   anslag   för
omstrukturering    inte    är    nödvändigt,   anför
motionärerna.
Även   i   motionerna  1999/2000:Fi212   (fp)   och
1999/2000:N386   (fp)   föreslås  att  det  aktuella
anslaget skall dras in. Motionärerna  anser det både
ideologiskt  viktigt  och  ekonomiskt motiverat  att
sälja  ut  företag  i betydande  omfattning,  varvid
kostnaderna  för  omstrukturering   av  de  statliga
företagen bör täckas av dessa försäljningsintäkter.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagen     avslog     hösten     1998    liknande
motionsyrkanden    som   de   här   aktuella   (bet.
1998/1999:NU1).

Sveaskog AB

Propositionen

Riksdagen  beslöt  hösten   1998,  efter  förslag  i
budgetpropositionen,  att  statens  innehav  i  Assi
Domän AB skulle minskas och  att  staten  skulle  ta
över  ett  nybildat skogsbolag ( i dess helhet ( som
Assi Domän avsåg  att  dela  ut till sina aktieägare
(prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:NU1). Regeringen fick
även  riksdagens  medgivande  att   minska   statens
ägarandel  utöver aktiebytet. Utskottet såg fördelar
med ett separat statligt skogsbolag, bl.a. genom att
marknaden  för   vedråvara   vidgas.   I   fråga  om
förvaltningen  av  det nya skogsbolaget, numer  döpt
till Sveaskog AB, ansåg  utskottet att de riktlinjer
som   angavs   i   propositionen   inte   var   helt
tillfredsställande.  Enligt  utskottets mening borde
regeringen och Statens naturvårdsverk föra fortsatta
diskussioner     med    Assi    Domän    beträffande
möjligheterna till  markbyten.  Likaså  borde enligt
utskottet   motsvarande   diskussioner   föras   med
Sveaskog.  Enligt utskottet bör det vara en  uttalad
strävan att  få  tillgång  till  mer  mark  i  södra
Sverige  som  kan  användas som bytesmark. Utskottet
framhöll också att det  avtal  som  ingicks  år 1992
mellan  staten  och  Domän  om  hanteringen  av från
naturvårdssynpunkt  värdefull  mark  skall fortsätta
att gälla. Utskottet utgick från att avsättningen av
sådan   värdefull   mark   sker   uteslutande   från
naturvårdsmässig    utgångspunkt,   så   att    inte
råvaruförsörjningen      till       inlandssågverken
missgynnas.  Utskottet uppdrog åt regeringen  att  i
lämpligt sammanhang  återkomma till riksdagen med en
redovisning   av   hur  utskottets   synpunkter   på
riktlinjerna  för  förvaltningen   av  Sveaskog  har
beaktats.
En   första  redovisning  lämnas  i  propositionen.
Regeringen avser att återkomma till frågan årligen i
lämpligt sammanhang. Sveaskog bildades enligt plan i
slutet  av  år  1998.  Utdelningen  av aktierna till
ägarna   i   Assi  Domän  beslutades  vid  ordinarie
bolagsstämma i  juni  1999.  Vid det tillfället hade
anmälningar inkommit i sådan utsträckning att staten
kunde  vara  säker  på att erhålla  drygt  98  %  av
aktierna i Sveaskog.  Byteserbjudandet  har därefter
förlängts  till  den  1 oktober 1999. Sveaskog,  som
kommer  att  ha sitt säte  i  Kalix,  förvaltar  för
närvarande ca  900  000  ha  skogsmark.  Till  detta
kommer  annan  mark  så  att  den  totala  landareal
Sveaskog förvaltar är ca 1 220 000 ha. Under år 1999
har  några  mindre områden, främst mark med intresse
för  naturvården,   förvärvats   från   Assi  Domän.
Diskussioner  pågår mellan Svea-skog och Assi  Domän
om ytterligare  förvärv,  bl.a.  för  att  förbättra
arronderingen och förenkla gränsdragningen. Sveaskog
skall,  enligt  bolagsordningen,  bedriva skogsbruk,
medverka  i  markbyten  i linje med riksdagsbeslutet
samt beakta naturvårdshänsyn, vilt- och faunavård.
Staten äger ca 99 % av aktierna i Sveaskog. För att
staten skall kunna bli ägare  till  samtliga  aktier
måste   en   tvångsinlösen   av   utestående  aktier
genomföras.   Enligt  aktiebolagslagen   måste   den
inlösande parten  vara  ett  aktiebolag.  Regeringen
behöver därför vid detta förfarande lägga över  sitt
nuvarande ägande i ett aktiebolag, vilket regeringen
nu  begär  riksdagens godkännande av. På grundval av
ett   sådant  riksdagsbeslut   avses   tvångsinlösen
genomföras   och  därvid  skall  samtliga  aktier  i
Sveaskog  överföras   till   ett   aktiebolag.   När
tvångsinlösen   är   slutförd  kommer  ägandet  till
aktierna i Sveaskog att överföras direkt till staten
och förvaltas av Näringsdepartementet.
Sveaskog    har   ekonomiska    möjligheter    till
ytterligare  förvärv   av  skogsmark.  Som  tidigare
angivits har diskussioner  förts  med  Assi Domän om
förvärv. Det är regeringens bedömning att  fortsatta
omstruktureringar  inom  skogsindustrin  kommer  att
leda till utbud av större skogsinnehav på marknaden.
Det  finns  skäl  för  att  Sveaskog  skall förvärva
ytterligare    skogsmark.   Redan   nu   finns   ett
handlingsutrymme    inom    ramen    för    bolagets
balansräkning.   Regeringen   har   för  avsikt  att
överväga  huruvida  staten,  direkt eller  indirekt,
skall förvärva ytterligare skogsmark.

Motionerna

Riksdagen bör göra ett uttalande om att statligt ägd
skog bör säljas ut i mindre enheter,  anförs  det  i
motion  1999/2000:N234 (m). I Sverige är en stor del
av skogsarealen  ägd  av  stat  och kommuner, varvid
statens  ägande  finns  i Assi Domän  och  Sveaskog,
konstaterar   motionärerna.    De   anser   att   de
skogsarealer som möjligen skall  ägas  av staten bör
vara  marker  som  bör  skyddas av olika miljö-  och
bevarandeskäl. Det kan t.ex.  vara  fjällnära  skog,
speciella   nyckelbiotoper   och  områden  med  unik
artrikedom.  Övrig  mark  bör  ägas   privat,  anser
motionärerna.  De  menar  att  staten för närvarande
äger områden som helt och hållet  kan  säljas  ut på
den  privata  marknaden  och  att  de  intäkter  som
uppstår  bör  användas  till  att ge full ersättning
till de markägare som har områden  som  är speciellt
skyddsvärda.  Äganderätten och de positiva  effekter
privat ägande ger  är  grunden  för  landsbygden och
kulturlandskapet, anför motionärerna. Därför bör den
offentligt ägda skogen säljas i mindre  enheter  som
mer  lämpar  sig  för  "familjeskogsbruk".  Om  fler
enskilda    personer    kan   driva   skogsbruk   på
landsbygden, kan fler bo  och  leva  i alla delar av
landet  och på så sätt generera ökade skatteintäkter
i dessa kommuner, anför motionärerna.
Kristdemokraterna  ställde sig hösten 1998 positiva
till affären med överföring  av  skogsmark från Assi
Domän    till   ett   nytt   skogsbolag,   Sveaskog,
konstateras det i motion 1999/2000:N256 (kd). Skälen
var i huvudsak  följande:  för Assi Domän var det en
god  affär  och  för  staten minskade  innehavet  av
aktier  i  Assi  Domän  samtidigt  som  staten  gavs
möjlighet att uppfylla sin  uppgift  att  bevara  en
levande  glesbygd  och  säkerställa  den  biologiska
mångfalden.  Sveaskogs  huvuduppgift  är att bedriva
ett  kommersiellt  skogsbruk  bl.a.  för att  trygga
köpsågverkens   virkestillgång   i   norra  Sverige,
framhåller     motionärerna.     Det    kommersiella
skogsbrukets   markförvärv   skall   prövas   enligt
jordförvärvslagen   (1979:230),  medan  lagen   inte
gäller  om  staten  förvärvar  egendom  genom  annan
myndighet  än statens  affärsdrivande  verk.  Därmed
borde inte Sveaskogs  förvärv  ha  varit  undantagen
prövning, anser motionärerna och begär att riksdagen
skall göra ett uttalande om detta.
Motionärerna ifrågasätter vidare regeringens omdöme
i budgetpropositionen om att det finns skäl  för att
Sveaskog   skall   förvärva  ytterligare  skogsmark.
Därmed finns en risk  att  det  skapas en ny statlig
skogsjätte  som  skall  sträva efter  att  öka  sitt
innehav av produktiv skogsmark.  Statens markinnehav
måste i stället inriktas på ägande  och  förvaltande
av skyddsvärda skogar samt att erbjuda bytesmark för
naturskydd,   anser   motionärerna   och  begär  ett
riksdagsuttalande även i denna fråga.
För Assi Domän har gällt att bolaget  skall erbjuda
enskilda skogsägare möjlighet att tilläggsköpa  mark
för  att  på  så  sätt stärka den enskilda familjens
skogsinnehav  och möjligheter  till  utkomst,  säger
motionärerna och  påpekar att detta inte tycks gälla
beträffande Sveaskog.  Statens ansvar för att stärka
det  privata skogsbruket  har  dock  inte  upphävts,
anser   motionärerna   och   konstaterar   att   den
förbättrade      arrondering     som     nämns     i
budgetpropositionen   avser  Assi  Domän,  inte  det
privata  skogsbruket. Riksdagen  bör  därför  anmoda
regeringen  att  snarast  förtydliga hur detta gamla
åtagande skall förverkligas i Sveaskog.
I motionen anförs slutligen  att  det  är angeläget
att  riksdagen  ges  möjlighet  att  följa Sveaskogs
utveckling  utifrån  ett  konkret  måldokument,  där
statens ansvar i olika avseenden har tydliggjorts på
ett   bättre   sätt   än  i  det  prospekt  avseende
aktietecknande i Sveaskog  som, enligt motionärerna,
fortfarande   tycks   vara  bolagets   styrdokument.
Regeringen  bör därför ges  i  uppdrag  att  snarast
återkomma till riksdagen med en särskild redovisning
av strategin  för  det  statliga  skogsinnehavet och
dess måluppfyllelse, anför motionärerna.
Regeringen bör ges i uppdrag att förse Sveaskog med
tydliga   ägardirektiv   om   naturvårdshänsyn   och
regionalpolitiska  hänsyn  i verksamheten  samt  att
denna skall organiseras så att  lokal förvaltning av
markerna    möjliggörs,   anförs   det   i    motion
1999/2000:MJ312   (c).  För  närvarande  sker  stora
förändringar  i  markutnyttjandet,  framför  allt  i
Norrlands inland,  säger  motionärerna.  Nya områden
skyddas   och   betydande   arealer,   ca   900  000
kvadratkilometer,  skall  skötas  och  förvaltas  av
Sveaskog.  Motionärerna anser att det bör  föras  en
diskussion om hur dessa markområden skall förvaltas,
så att de också  ger  förutsättningar för långsiktig
utveckling  i  de  berörda  glesbygderna.  Sveaskogs
arealer är till stor del koncentrerade till de värst
utsatta   glesbygderna    i   Sverige,   konstaterar
motionärerna.  De  menar  att  det  sätt  på  vilket
Sveaskog utnyttjar sina marker  har  stor  betydelse
för utvecklingen i dessa bygder.
I    motion    1999/2000:N219    (c)   begärs   ett
riksdagsuttalande  om  utförsäljning   av   statliga
skogar.  I  syfte  att stärka ett lokalt företagande
och enskilt ägande i  jord-  och skogsbruket bör det
underlättas  för  enskilda, aktiva  brukare  att  få
förvärva skogsmark  där  staten  är majoritetsägare,
anför  motionärerna.  De  anser att det  i  och  med
bildandet av Sveaskog ges möjlighet för staten att i
riktlinjerna för förvaltning  och  skötsel ge sådana
signaler att försäljning av t.ex. mindre  "enklaver"
kan  utbjudas  till  enskilda, aktiva brukare.  Även
lokal  förvaltning  av  statligt  ägd  skog  skulle,
enligt  motionärerna,  stärka   sysselsättning   och
boende i skogsbygder och småorter.

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottet   behandlade  hösten  1998,  som  tidigare
redovisats, förslaget  om  överföring  av  skogsmark
från  Assi  Domän  till  ett  nytt  skogsbolag (bet.
1998/99:NU1).  Assi  Domän  ansågs därigenom  få  en
kapitalstruktur  som är mer i  överensstämmelse  med
vad  som gäller för  andra  skogsindustriföretag  av
motsvarande   storlek.   Samtidigt   såg   utskottet
fördelar med ett separat statligt skogsbolag,  bl.a.
genom att marknaden för vedråvara vidgas.
När   det   gällde   förvaltningen   av   det   nya
skogsbolaget  ansåg  utskottet att de riktlinjer som
hade   angetts  i  propositionen   inte   var   helt
tillfredsställande.  I  enlighet  med en redovisning
från  Naturvårdsverket  ansågs det i  norra  Sverige
kunna  uppstå konflikter mellan  naturvårdsintressen
och  intresset   att   förse   inlandssågverken  med
vedråvara. Vidare ansågs arronderingen  av  det  nya
skogsbolaget  ge  mycket  begränsade möjligheter att
tillgodose behovet av bytesmarker,  framför  allt  i
södra   Sverige.   Enligt  utskottets  mening  borde
regeringen  och  Naturvårdsverket   föra   fortsatta
diskussioner     med    Assi    Domän    beträffande
möjligheterna   till    markbyten.    Likaså   borde
motsvarande   diskussioner   föras   med   det   nya
skogsbolaget. Kontakter i frågan borde även  tas med
andra  skogsägare. Det borde vara en uttalad strävan
att få tillgång  till  mer  mark i södra Sverige som
kan  användas  som  bytesmark. Utgångspunkten  skall
generellt vara att alla  transaktioner  skall ske på
marknadsmässiga villkor.
Utskottet framhöll också att det avtal som  ingicks
år  1992  mellan staten och Domän om hanteringen  av
från naturvårdssynpunkt  värdefull  mark  självklart
skall   fortsätta   att   gälla   oberoende   av  de
förändringar  som  skulle  komma  att genomföras. En
liknande överenskommelse borde också träffas med det
nya   skogsbolaget,  anförde  utskottet.   Samtidigt
utgick  utskottet  från  att  avsättningen  av sådan
värdefull     mark    sker    uteslutande    utifrån
naturvårdsmässiga   utgångspunkter,   så   att  inte
råvaruförsörjningen       till      inlandssågverken
missgynnas.
Regeringen bör i lämpligt sammanhang återkomma till
riksdagen  med  en  redovisning  av  hur  utskottets
synpunkter på riktlinjerna  för förvaltningen av det
nya  skogsbolaget  har beaktats,  anförde  utskottet
avslutningsvis.
I en reservation (m,  kd) förordades en försäljning
av hela Assi Domän, men  de  aktuella bemyndigandena
accepterades  som  ett  första  steg.  I  två  andra
reservationer (fp; mp) avvisades  förslaget  om Assi
Domän  i dess helhet; förslaget ansågs behäftat  med
så stora brister att det inte borde genomföras.
I  bolagsordningen   för   Sveaskog   regleras  den
verksamhet bolaget skall bedriva i 3 §. Där sägs att
bolaget skall äga och förvalta fast och  lös egendom
samt bedriva skogsbruk och skogsindustri samt därmed
förenlig verksamhet. Bolaget skall medverka till att
markbyten   underlättas  såväl  genom  förvärv   som
försäljningar  och  bidra till en ökad konkurrens på
virkesmarknaden  i  avsikt   att   skapa  en  bättre
virkesförsörjning   för   köpsågverken   och   andra
aktörer.  Bolaget  skall  i  sin  verksamhet  beakta
naturvårdshänsyn  samt  vilt-  och  faunavård. Något
särskilt  måldokument  eller något ägardirektiv  är,
enligt   uppgift  från  Näringsdepartementet,   inte
aktuellt att  upprätta;  Näringsdepartementet brukar
inte arbeta på det sättet. I en intervju i tidningen
Land (1999: 41) har Sveaskogs  styrelseordförande Bo
Dockered sammanfattat bolagets uppgifter  i följande
fem punkter:
( Driva en lönsam skogsförvaltning.
( Vara en ny aktör på virkesmarknaden.
( Föra en levande dialog med lokalbefolkningen.
( Föra en levande dialog med miljöorganisationerna.
(   Vara   aktiv   i   rekreations-,   fauna-   och
viltvårdsfrågor.

Avgifter till vissa internationella organisationer
(G 4)

Propositionen

Anslaget  disponeras  för  avgifter  och  bidrag för
Sveriges    deltagande   i   vissa   internationella
näringspolitiska  organ. Utgiftsstyrande faktorer är
medlemsavgifternas  utveckling i aktuell valuta samt
fluktuationer  i valutakurser.  Regeringen  föreslår
att anslaget minskas  med  1  miljon kronor år 2000.
Minskningen skall finansiera en  ökning  av anslaget
Turistfrämjande (A 4).
Regeringen  beräknar  anslaget  till  5,5  miljoner
kronor för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottet behandlar först frågan om anslag m.m. inom
utgiftsområde   24  Näringsliv.  Därefter  behandlas
några särskilda frågor  som  aktualiserats  i  olika
motioner  och slutligen det lagförslag som framlagts
under utgiftsområdet i propositionen.

Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv

Utskottet ansluter sig till regeringens allmänna syn
på  utformningen  av  näringspolitiken.  Regeringens
förslag till anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv
är  beräknade   med   utgångspunkt  däri.  Utskottet
kommenterar i det följande  de  olika  här  aktuella
områdena.  I  den  tidigare  redovisningen har under
berörda   rubriker   lämnats  vissa   kompletterande
uppgifter, till vilka utskottet hänvisar.
Besparingar  avseende   NUTEK:s  förvaltningsanslag
föreslås i två motioner. NUTEK  svarar  för statliga
insatser  för  att  främja  teknisk  forskning   och
industriellt   utvecklingsarbete,   etablering   och
utveckling   av  små  och  medelstora  företag  samt
balanserad  regional   utveckling.  Myndigheten  har
därmed   en   central   roll   för    den   statliga
näringspolitiken.    Ytterligare   besparingar    på
anslaget  skulle  innebära   att  viktig  verksamhet
äventyras.
Anslaget Småföretagsutveckling  föreslås  i  motion
1999/2000:N375  (m)  ökas  med  5  miljoner  kronor,
avsett  för  SimpLexgruppens  arbete och för NUTEK:s
verksamhet med såddfinansiering. För den förstnämnda
verksamheten   har  regeringen  budgeterat   med   3
miljoner kronor  för  innevarande  budgetår  och med
respektive  4  och 5 miljoner kronor för de kommande
två budgetåren.  Verksamheten med såddfinansiering -
som  utskottet  tillmäter   stor   vikt  -  har  för
innevarande  budgetår  tagits  upp med  73  miljoner
kronor, vilket är en betydande ökning jämfört med år
1998, då 40 miljoner kronor anvisades.
I tre motioner föreslås att anslaget till stöd till
kooperativ  utveckling  skall  slopas.   Kooperativa
företag  intar,  enligt  utskottets uppfattning,  en
viktig  roll  inom  småföretagsamheten.   Regeringen
föreslog  i  1999 års ekonomiska vårproposition  att
stödet till kooperativ  utveckling skall öka med 3,5
miljoner kronor under åren 2000-2002. Den verksamhet
som de olika lokala kooperativa utvecklingscentrumen
bedriver är, enligt utskottets mening, en viktig del
av de näringspolitiska åtgärderna.
I  anslutning  till  anslaget  till  SGU  behandlar
utskottet  motion  1999/2000:  N342  (s),  i  vilken
begärs   ett   riksdagsuttalande   om   behovet   av
heltäckande  berggrundskartor   för  i  första  hand
Västerbottens    län.    Anledningen    till     att
berggrundskarteringen  inom Västerbottens län kommer
att upphöra är att det redan  finns  tillgängligt så
mycket material över Västerbotten att  karteringen i
princip är färdigställd. Det som saknas  är  ett par
kartblad  inom  det  obrutna  fjällområdet  som inte
ansetts    prioriterade.    Sammanställningen   över
Västerbottens län beräknas vara  klar under år 2000.
Någon besparing på anslaget till SGU, som föreslås i
motion 1999/2000:N373 (c), anser utskottet inte vara
aktuell.
I motion 1999/2000:N373 (c) föreslås  att  fyra nya
anslag skall inrättas, i syfte att stärka jordbruks-
och livsmedelsnäringarnas konkurrenskraft. Förslaget
baserar    sig    på   förslag   som   framlades   i
utredningsbetänkandet   En   livsmedelsstrategi  för
Sverige  (SOU  1997:11).  Som framgått  av  tidigare
redovisning     pågår     beredningsarbete      inom
Regeringskansliet beträffande detta.
En utredning om barns rätt till en eltrygg miljö  i
offentliga  lokaler  begärs  i motion 1999/2000:N257
(s), med hänvisning till påstådda  brister  med  den
nuvarande  tillämpningen  av  lag,  förordningar och
tillsyn. Elsäkerhetsverket har beslutat  om  utökade
krav på skydd för barn från elsäkerhetssynpunkt i de
nya starkströmsföreskrifter som skall träda i  kraft
nästa  år.  Verket  har  vidare under år 1999 skärpt
tillsynsverksamheten. Enligt  vad  utskottet erfarit
har     inga    klagomål    framförts    beträffande
Elsäkerhetsverkets  tillsyn  av  gällande  lagar och
bestämmelser.  Utskottet  vill  också erinra om  att
kompetensfrågorna intar en viktig  roll  i det avtal
som    nyligen    slutits    mellan    de    berörda
arbetsmarknadsparterna.
Beträffande   Konkurrensverket,   vars   verksamhet
föreslås  få ökade medel i fem motioner, gäller  att
verket    utsatts    för    förhållandevis    mindre
besparingskrav  jämfört  med andra myndigheter under
den  budgetsanering som ägt  rum  de  senaste  åren.
Detta  har  givit verket möjlighet att arbeta av den
s.k. ärendebulk  som funnits. Verket kommer alltså i
framtiden att få ökat utrymme för egna initiativ och
för  uppföljning  av  tidigare  fattade  beslut  vad
gäller       misstänkta       överträdelser       av
konkurrensreglerna.  Konkurrensforskningen  föreslås
få ökade medel i två motioner. Utskottet vill erinra
om  att  verksamheten fick  ett  kraftigt  tillskott
genom förra årets budgetproposition, då anslaget för
år  1999 höjdes  med  4,2  miljoner  kronor  till  6
miljoner kronor.
Anslaget  till teknisk forskning och utveckling bör
ökas,  anförs   det  i  motion  1999/2000:N375  (m).
Utskottet anser att teknisk forskning och utveckling
är av grundläggande  betydelse för möjligheterna att
uppnå ökad produktivitet,  förnyelse  och tillväxt i
näringslivet.  Teknikutveckling och produktförnyelse
är strategiska faktorer  för  de  svenska företagens
konkurrenskraft,    och    utformningen    av    den
industrirelaterade    forskningen   är   härvid   av
avgörande betydelse. Det är nödvändigt att samverkan
mellan  näringsliv och universitet/högskola  främjas
och att forskningsresultat  förs  ut till företagen.
NUTEK  har  en  viktig  uppgift när det  gäller  den
industrirelaterade forskningen.
I anslutning till anslaget  till  teknisk forskning
och   utveckling   behandlar  utskottet  också   två
motioner rörande IUC. Den ena, motion 1999/2000:N332
(s), rör musiknäringen  i Eskilstuna, och den andra,
1999/2000:N379(s),   tar   sikte    på   vård-   och
omsorgsområdet.    Utskottet    vill   inledningsvis
framhålla  att  IUC-verksamheten  är   en   typ   av
näringspolitisk   åtgärd  som  förefaller  vara  väl
avpassad till de krav  som  de  berörda småföretagen
ställer.  Varje  framgångsrik IUC-etablering  vilar,
enligt  konceptet,   på   initiativ  och  engagemang
underifrån,  dvs.  såväl  analysarbetet  som  själva
bildandet  av  ett  IUC har drivits  av  de  berörda
företagen själva. Den  nisch  som  ett  enskilt  IUC
specialiserar sig inom formas av de lokala/regionala
företagen  och  industristrukturen.  Det finns inget
som hindrar att vård- och omsorgssektorn, som berörs
i  den  ena  motionen,  vänder sig till något  redan
existerande IUC, konkretiserar  sitt  önskemål  samt
undersöker  om  det  finns  förutsättningar  för det
berörda   centrumet   att   medverka   till   önskad
utveckling inom avsedda sektorer. Såvitt gäller  den
andra  motionen  om  musiknäringen  har det pågående
IUC-projektet  i  Hultsfred  varit  i  kontakt   med
Eskilstuna kommun.
Beträffande  förslagen  i  två  motioner om att öka
anslaget  till STATT vill utskottet  erinra  om  att
STATT:s verksamhet  är  under  omvandling. En grupp,
under  ledning  av  Näringsdepartementet   och   med
representanter  för  olika  intressenter, bl.a. IVA,
skall  ta  fram  förslag  till organisation  av  den
framtida verksamheten.
Ökade medel för att främja  export av miljöanpassad
teknik  föreslås  i motion 1999/2000:N373  (c).  Som
tidigare   beskrivits   genomför   Exportrådet   ett
treårigt    program    med    syfte    att    främja
miljöteknikrelaterade  varor och tjänster och med en
budget  på 12 miljoner kronor  för  åren  1999(2001.
Insatserna skall koncentreras till regionalpolitiskt
prioriterade  områden och genomföras tillsammans med
regionala aktörer.  I  propositionen föreslås vidare
att 5 miljoner kronor skall  tillföras  det aktuella
anslaget för insatser på miljöexportområdet.  Vidare
bör     noteras     att    regeringen    skall    ge
Miljöteknikdelegationen  i  uppdrag  att  verka  för
exportfrämjande  insatser  på området miljöanpassade
produkter och teknik och att  delegationen  skall få
10 miljoner kronor för år 2000 för denna uppgift.
Regeringens      förslag     om     anslag     till
näringslivsutveckling  i  Östersjöregionen avvisas i
fyra motioner. Utskottet har  nyligen i ett yttrande
till finansutskottet över förslag i tilläggsbudgeten
för  år 1999 behandlat frågan om  verksamheten  inom
ramen   för   de   s.k.  Östersjömiljarderna.  Denna
verksamhet präglas,  enligt utskottets mening, såväl
av  solidaritet  med  Östersjöländerna  som  av  ett
intresse att främja företagsamhet och sysselsättning
i Sverige. Utskottet underströk  i  yttrandet vikten
av   att   en  grundlig  utvärdering  görs  av   den
hittillsvarande  verksamheten.  En sådan utvärdering
bör avse såväl en sedvanlig utvärdering  projekt för
projekt  som  en  utvärdering  av arbetsmetoden  som
sådan.  Utskottet  utgick  från  att   regeringen  i
lämpligt sammanhang återkommer till riksdagen med en
redovisning   av   resultaten   av  utvärderingarna.
Finansutskottet och riksdagen har nyligen ställt sig
bakom vad näringsutskottet anförde.
Beträffande Marknadsdomstolen anser  utskottet  att
riksdagen   skall   avslå   hemställanspunkt   14  i
propositionen,   vilken   innebär   en   begäran  om
riksdagens  bemyndigande att disponera de medel  som
år 1997 ställdes  till regeringens disposition under
anslaget    Marknadsdomstolen.     Enligt     gängse
budgetregler  disponeras medel som anvisats för  ett
anslag för ett  visst  budgetår  även  under  tre år
efter det aktuella budgetåret, varför något särskilt
riksdagsbeslut i frågan inte erfordras.
I  motion 1999/2000:N375 (m) föreslås en ökning  av
anslaget   till   Marknadsdomstolen.   Som  tidigare
redovisats har Marknadsdomstolen ett relativt  stort
anslagssparande.  Detta  kommer  att  tas  upp  till
diskussion  under  våren  2000  vid  beredningen  av
slutbetänkandet     från     den     parlamentariska
konsumentpolitiska kommittén.
På   konsumentområdet   föreslås   i  tre  motioner
minskade medel till Konsumentverket och  i en motion
minskade       medel       för       stöd       till
konsumentorganisationer. Beträffande Konsumentverket
vill  utskottet erinra om att detta verk utsatts för
stora besparingar under de senaste åren.
I  fyra   motioner   föreslås   att  anslaget  till
omstrukturering av vissa statligt  ägda företag m.m.
skall  slopas  eller minskas kraftigt.  Yrkanden  om
slopande  av detta  anslag  har  utskottet  tidigare
avstyrkt och riksdagen avslagit.
Med  det  anförda   tillstyrker   utskottet  de  av
regeringen  föreslagna anslagen för budgetåret  2000
inom utgiftsområde  24 Näringsliv (bilaga 1). Likaså
tillstyrks de övriga  här  aktuella  förslagen  till
riksdagsbeslut  som framlagts i budgetpropositionen,
med undantag för  förslaget om bemyndigande avseende
Marknadsdomstolen.   Samtliga   behandlade  motioner
avstyrks.

Nationellt resurscentrum för kvinnor

I propositionen föreslås att anslaget  till  NUTEK:s
förvaltning  (A  1)  skall  tillföras  2,5  miljoner
kronor för att integrera verksamheten vid Nationellt
resurscentrum  för  kvinnor  (NRC). Denna verksamhet
avses  bli  en del av NUTEK:s ordinarie  verksamhet,
och myndigheten  skall ges i uppdrag att se över hur
detta bör ske. I de  tre  motionerna  1999/2000:N327
(kd),  1999/2000:N359  (c)  och 1999/2000:N283  (fp)
framförs farhågor för att den  berörda  verksamheten
kommer  att  försvagas  om  NRC  skall integreras  i
NUTEK:s ordinarie verksamhet.
Utskottet   anser   att  en  viktig  uppgift   inom
näringspolitiken  är att  särskilt  stödja  kvinnors
företagande. Det finns  en stor utvecklingspotential
bland kvinnliga företagare. Enligt utskottets mening
är det angeläget att fler  kvinnor  blir företagare.
Att  identifiera  vilka  omständigheter   som  utgör
hinder  för  kvinnor  att  starta  företag och vidta
åtgärder för att eliminera dessa är,  vill utskottet
betona,  en angelägen uppgift inom näringspolitiken.
Generellt   gäller   att  s.k.  mainstreaming,  dvs.
beaktande    av   jämställdhetsaspekter    i    alla
sammanhang,   bör    prägla    de   näringspolitiska
insatserna för att främja tillkomst  av  nya företag
och tillväxt av befintliga företag.
Regeringen  understryker  i propositionen att  NRC-
verksamheten  skall  ligga i linje  med  regeringens
jämställdhetspolitik,   vilket   bl.a.  innebär  att
jämställdhetsaspekter   skall   beaktas   inom   all
verksamhet.   Vidare   skall   ett  råd   eller   en
referensgrupp    knytas    till    NRC-verksamheten.
Statsrådet      Mona     Sahlin     har     i     en
interpellationsdebatt  redovisat  samma avsikter med
NRC-verksamheten.   Statsrådet   sade   också    att
regeringen  anser  att  det  även  i  fortsättningen
behövs  åtgärder särskilt riktade till kvinnor  inom
näringspolitiken och regionalpolitiken, både för att
stärka kvinnors  position på arbetsmarknaden och för
att tillvarata kvinnors initiativ och kompetens. Hon
meddelade  vidare att  regeringen  avser  att  anslå
medel för år  2000  för  att stödja de regionala och
lokala  resurscentrum  för kvinnor  som  byggts  upp
under de senaste åren.
Generaldirektören för NUTEK,  Per-Ola Eriksson, har
informerat  utskottet  om  erfarenheterna   av  NRC-
verksamheten  och  hur  han ser på integreringen  av
denna verksamhet i NUTEK:s  ordinarie  verksamhet. I
det  råd eller den referensgrupp som skall  inrättas
skall   företrädare   för   lokala   och   regionala
resurscentrum ingå, liksom andra aktörer som arbetar
med  de  berörda  frågorna. Som ett uttryck för  att
"mainstreaming" präglar  NUTEK:s  verksamhet nämndes
att  detta  är  ett  centralt  tema  i  myndighetens
pågående verksamhetsplanering.
Enligt utskottets mening har NRC-verksamheten varit
positiv   för   arbetet   med  att  främja  kvinnors
företagande. Utskottet förutsätter  att  regeringens
förslag  om  att  integrera  verksamheten  i NUTEK:s
ordinarie  verksamhet  inte  försvagar detta arbete.
Syftet måste sägas vara det motsatta,  genom att den
hittillsvarande   projektverksamheten  förs   in   i
NUTEK:s ordinarie verksamhet.  Utskottet  ser  också
regeringens  avsikt  att  inrätta  ett  råd eller en
referensgrupp  för verksamheten som ett uttryck  för
en vilja att inte försvaga verksamheten.
Att riksdagen,  som föreslås i vissa av motionerna,
skulle  föreskriva   att   medlen   skall   avsättas
särskilt,   t.ex.   genom   regleringsbrevet,  anser
utskottet inte är lämpligt. Däremot  menar utskottet
att   det   på  ett  tydligt  sätt  bör  framgå   av
regleringsbrevet  att  den  verksamhet som bedrivits
inom  ramen  för  NRC skall fortsätta  inom  NUTEK:s
ordinarie verksamhet.  Vidare  är  det  viktigt  att
regeringen  följer  upp  och  utvärderar hur den nya
ordningen  fungerar  samt  informerar  riksdagen  om
utfallet av denna utvärdering. Utskottet avser också
att  under  nästa  år  på eget initiativ  hålla  sig
informerad  om  hur  integrationen  av  verksamheten
fortlöper.
Utskottet vill härutöver  understryka vikten av att
den kompetens som har byggts  upp inom NRC-projektet
och de erfarenheter som har gjorts  tas  till vara i
det  fortsatta arbetet. Det är också väsentligt  att
det tydligt klargörs till vilka befattningshavare på
NUTEK  som  de  lokala och regionala resurscentrumen
skall vända sig framöver.
Med  det  anförda  avstyrker  utskottet  motionerna
1999/2000:N327    (kd),   1999/2000:N359   (c)   och
1999/2000:N283 (fp).

Turism

I motion 1999/2000:N326  (s)  begärs  att  riksdagen
skall göra ett uttalande om att det fortsättningsvis
skall    satsas    på   effektivare   internationell
marknadsföring    av   Sverige    som    turistland.
Turistnäringen  är sysselsättningsintensiv  och  har
stor  betydelse  i  många  regioner,  inte  minst  i
glesbygden. Näringen  spelar  en  viktig  roll i det
arbete med att stärka den regionala utvecklingen som
regeringen  bedriver  och som utskottet ställer  sig
bakom. Turistnäringen är  också  en  av de branscher
som växer snabbast i Sverige. Konkurrensen är mycket
hård och marknadsföringen av Sverige som  turistland
är, enligt utskottets mening, viktig.
Staten  anslår betydande belopp till internationell
marknadsföring  av  Sverige  som  turistland. Av det
reguljära   anslaget   till   turistfrämjande,   som
innevarande  budgetår  uppgår  till   80,5  miljoner
kronor,   avsätts  huvuddelen  eller  68,5  miljoner
kronor       till        marknadsförings-        och
informationsinsatser     m.m.    Vidare    har    en
strukturförändring   av  TuristRådet   påbörjats   i
riktning mot färre fasta  kontor och en mer flexibel
organisation, vilket avses möjliggöra en bredare och
mer  kostnadseffektiv representation  utomlands  och
att medel  frigörs  till marknadsföringsaktiviteter.
Engångsvisa  medel, uppgående  till  totalt  ca  115
miljoner   kronor,    har    också    anvisats   för
internationella marknadsföringsinsatser.  Till detta
kommer  medel  som  ställs till förfogande via  EU:s
strukturfonder,   Stiftelsen   för   kunskaps-   och
kompetensutveckling (KK-stiftelsen) och de regionala
tillväxtavtalen.
Sammantaget  anser   utskottet   att   staten   för
närvarande    ställer    tillräckliga   medel   till
förfogande  för  den  angelägna   verksamheten   att
marknadsföra Sverige som turistland. Härmed avstyrks
motion 1999/2000:N326 (s).
När  det  gäller  förslagen i motion 1999/2000:N292
(fp) om en utvärdering  av de statliga insatserna på
turistområdet anser utskottet  att  dessa bör avslås
av  riksdagen. Den nuvarande organisationsstrukturen
på turistområdet har bara varit i kraft i cirka fyra
år. Dessförrinnan  var  de  statliga  insatserna  på
turistområdet   föremål   för   relativt  omfattande
förändringar.  Enligt  utskottets  mening   bör  den
nuvarande   organisationsstrukturen,   som  hittills
utvecklats  positivt, få möjlighet att stabiliseras,
utan  att  bli   föremål   för   nya  utvärderingar.
Företrädarna för turistnäringen har  till  utskottet
också  framfört  som  sin  åsikt  att en översyn  av
organisationerna på området inte är  den rätta vägen
för att åstadkomma en positiv utveckling.  Utskottet
vill  också peka på den möjlighet som utskottet  har
att, inom ramen för sin egen reguljära utvärderings-
och    uppföljningsverksamhet,    låta    göra    en
utvärdering.

Stöd till varvsindustrin

Riksdagen  har vid återkommande tillfällen behandlat
frågan om stöd  till  varvsindustrin. Utskottet står
fast vid de ställningstaganden  som gjorts vid dessa
tillfällen.  Utskottet  anser  sålunda  att  det  är
viktigt    att    olika   industrigrenar    erhåller
konkurrensneutralitet i förhållande till motsvarande
industrigrenar  i konkurrentländerna.  Vidare  menar
utskottet  att det  inte  är  en  tillfredsställande
ordning att  det, till följd av att Förenta staterna
ännu inte har  ratificerat OECD-avtalet, fortfarande
förekommer subventioner i Sveriges konkurrentländer,
även inom Europa. Regeringen bör med all kraft verka
för att dessa upphör.
Utskottet noterar  med  tillfredsställelse  att  EU
satt  en  tidsgräns  -  den 31 december 2000 - efter
vilken  tidpunkt  rena  driftsstöd   inte  skall  få
förekomma. De stöd som i framtiden bör få lämnas är,
enligt  utskottets  mening, stöd till forskning  och
utveckling. Emellertid  har  utvecklingen  visat att
angivna tidpunkter för upphörande av driftsstöd  har
förskjutits  framåt.  Det  kan därför inte uteslutas
att det datum som satts för driftsstödets upphörande
inom EU, dvs. den 31 december  2000, inte kommer att
hållas.
Utskottet förutsätter att regeringen under nästa år
följer  utvecklingen med största  uppmärksamhet.  Om
det skulle  visa  sig att OECD-överenskommelsen inte
blir verklighet och  övriga  länder  inte  avvecklar
varvsstöden utgår utskottet från att regeringen  gör
en  förnyad  prövning  av  frågan.  Med  det anförda
avstyrks      motionerna     1999/2000:N336     (s),
1999/2000:N347    (s),    1999/2000:N246   (m)   och
1999/2000:N371 (v).

Patent- och registreringsverkets handläggningstider

Frågan om kortare handläggningstider vid Patent- och
registreringsverket    tas    upp    i    motionerna
1999/2000:N273 (m, kd, fp) och  1999/2000:N387  (c).
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det  -
inte   minst  för  småföretagen  -  är  viktigt  att
handläggningstiderna   för   olika  ansökningar  hos
myndigheter  kan  hållas  på  en  rimlig  nivå.  Som
redovisats  är detta också regeringens  inställning,
vilken  kommer   till  uttryck  i  de  åtgärder  som
vidtagits och som utskottet tidigare redogjort för.
PRV skall enligt  en överenskommelse månadsvis till
Näringsdepartementet      redovisa     hur     långa
handläggningstider     myndigheten      har      för
nyregistrering     och    ändringsregistrering    av
aktiebolag, handelsbolag  och  enskilda  firmor samt
för registrering av varumärken. Redovisningen  skall
för  år  1999  avse  månaderna  september,  oktober,
november  och  december  samt  för år 2000 månaderna
januari,  mars, maj, juli, september  och  november.
Riksrevisionsverket  har genom ett regeringsbeslut i
oktober  1999  getts  i uppdrag  att  granska  denna
rapportering. PRV utvecklar  för närvarande ett nytt
IT-stöd   som   bl.a.   skall  leda  till   minskade
handläggningstider.    PRV   och    Riksskatteverket
bedriver  vidare  ett  samarbetsprojekt   som  bl.a.
syftar till minskade handläggningstider.
Det pågår sålunda ett arbete inom Regeringskansliet
med   just   den   inriktning   som   efterfrågas  i
motionerna.  Något behov av ett riksdagsuttalande  i
saken kan utskottet  därmed  inte  se  och avstyrker
motionerna   1999/2000:   N273   (m,   kd,  fp)  och
1999/2000:N387 (c) i berörda delar.

Sveaskog AB

Riksdagen ställde sig hösten 1998 bakom bildandet av
ett  nytt  statligt  skogsbolag,  senare  döpt  till
Sveaskog  AB. Utskottet såg fördelar i detta,  bl.a.
genom   att   marknaden    för   vedråvara   vidgas.
Beträffande förvaltningen av  det  nya bolaget ansåg
utskottet att det bör vara en uttalad strävan att få
tillgång  till  mer  mark  i södra Sverige  som  kan
användas som bytesmark.
Regeringen begär nu riksdagens  godkännande  att få
lägga över statens nuvarande ägande i Sveaskog  till
ett   aktiebolag   för   att   -   med  hänsyn  till
aktiebolagslagstiftningen    -    kunna   möjliggöra
tvångsinlösen av de aktier som inte är i statens ägo
och  som  avser  1  %  av  aktierna i Sveaskog.  När
tvångs-inlösen  är  slutförd  kommer   ägandet  till
aktierna i Sveaskog att överföras direkt till staten
och  förvaltas  av  Näringsdepartementet.  Utskottet
tillstyrker ett sådant bemyndigande.
I    de   fyra   motionerna   1999/2000:N234   (m),
1999/2000:N256   (kd),   1999/2000:MJ312   (c)   och
1999/2000:N219  (c) tas upp olika frågor beträffande
riktlinjerna för  Sveaskogs  verksamhet. Det rör sig
om  önskemål  om  ökad  försäljning   av  mark  till
enskilda  och  om andra riktlinjer för verksamheten,
t.ex.  hur  naturvårdshänsyn  och  regionalpolitiska
hänsyn skall  beaktas.  Utskottet konstaterar att de
riktlinjer som gäller för  Sveaskogs  verksamhet har
utformats   bl.a.  mot  bakgrund  av  vad  utskottet
anförde  hösten  1998.  Som  nyss  nämnts  skall  en
uttalad strävan vara att få tillgång till mer mark i
södra  Sverige   som  kan  användas  som  bytesmark.
Sveaskogs   styrelseordförande   Bo   Dockered   har
sammanfattat   bolagets  uppgifter  i  följande  fem
punkter: driva en  lönsam  skogsförvaltning, vara en
ny aktör på virkesmarknaden,  föra en levande dialog
med lokalbefolkningen, föra en  levande  dialog  med
miljöorganisationerna samt vara aktiv i rekreations-
,  fauna-  och  viltvårdsfrågor. Utskottet har inget
att invända mot denna  beskrivning.  Med det anförda
avstyrker utskottet de nämnda motionerna  i  berörda
delar.

Lagen om elektromagnetisk kompatibilitet

Regeringen  föreslår  i  propositionen en ändring  i
lagen   om  elektromagnetisk   kompatibilitet,   som
innebär att  straffbestämmelser införs i lagen efter
liknande   modell    som    gäller    för   ellagen.
Konsekvenserna av lagändringen blir främst  att  det
missbruk   av   verifieringskravet   som  förekommit
försvåras,    samtidigt    som    marknadskontrollen
effektiviseras.
Utskottet tillstyrker lagändringen.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande mål
att  riksdagen  med  bifall  till   proposition  1999/2000:1
utgiftsområde  24 moment 2 godkänner målen  inom
utgiftsområdet i  enlighet  med  vad som anges i
propositionen,
res. 1 (m, kd, fp)
res. 2 (c)
2.  beträffande  bedömning av  regeringens
resultatredovisning
att riksdagen godkänner vad utskottet anfört,
3.    beträffande   anslag    m.m.    inom
utgiftsområde 24 Näringsliv
att  riksdagen   med  bifall  till  proposition  1999/2000:1
utgiftsområde 24 momenten  3(8, 10(13 och 15 och
med    avslag    på    proposition   1999/2000:1
utgiftsområde  24  moment   14   och  motionerna
1999/2000:   Fi212  yrkande  20  i  denna   del,
1999/2000:Sk692   yrkande   15,  1999/2000:N257,
1999/2000:N332, 1999/2000:N342, 1999/2000: N373,
1999/2000:N375  yrkandena 8(17,  1999/2000:N379,
1999/2000:N384  yrkande  27  och  1999/2000:N386
yrkande 15
a) bemyndigar regeringen  att  under  år  2000
ingå   ekonomiska   förpliktelser   i  fråga  om
ramanslaget Teknisk forskning och utveckling  (D
1)  som,  inklusive tidigare åtaganden,  innebär
utgifter om  högst            1  030  000 000 kr
under åren 2001(2004,
b)  bemyndigar  regeringen  att under år  2000
ingå   ekonomiska  förpliktelser  i   fråga   om
ramanslaget  Rymdverksamhet (D 3) som, inklusive
tidigare åtaganden,  innebär utgifter på högst 1
400 000 000 kr efter år 2000,
c) godkänner att regeringen  får använda 5 000
000  kr  från  anslaget  Teknisk  forskning  och
utveckling  (D  1) för en försöksverksamhet  med
Industriellt   utvecklingscentrum   (IUC)   inom
musikområdet,
d)     godkänner     att      Närings-     och
teknikutvecklingsverket  (NUTEK)  får  möjlighet
att bevilja FoU-anslag till utländska  deltagare
i      tekniskt      utvecklingssamarbete      i
Öresundsregionen,
e)  bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga  om  ramanslaget  Näringslivsutveckling  i
Östersjöregionen    (E   5),   ingå   ekonomiska
förpliktelser som, inklusive tidigare åtaganden,
innebär utgifter på högst  300  000 000 kr efter
år 2000,
f)  bemyndigar regeringen att besluta  om  att
lån inom  en ram av   150 000 000 kr får tas upp
i Riksgäldskontoret  för  att  tillfälligt täcka
indirekta    kostnader   i   samband   med    en
börsnotering av Telia/Telenor och försäljning av
aktier i bolaget,
g) bemyndigar  regeringen  att  i  samband med
tvångsinlösen  av aktier i Sveaskog AB  överföra
statens aktier till ett aktiebolag,
h) godkänner att  regeringen sluter nytt avtal
med Sveriges Allmänna Exportförening om Sveriges
Exportråd i huvudsaklig överensstämmelse med vad
som anges i propositionen,
i) medger att staten  under  år  2000 åtar sig
ett  betalningsansvar  i form av garantier  till
ett  belopp av högst 125  000  000  000  kr  för
exportkreditgarantisystemet,
j) medger  att  staten  under år 2000 åtar sig
ett betalningsansvar i form  av  garantier  till
ett  belopp  av  högst  10  000  000  000 kr för
investeringar i utlandet,
k)  bemyndigar  regeringen  att under år  2000
besluta att Exportkreditnämnden  får  obegränsad
upplåningsrätt i Riksgäldskontoret,
l)  för  budgetåret 2000 anvisar anslag  under
utgiftsområde  24  Näringsliv enligt regeringens
förslag i bilaga 1,
4.  beträffande  nationellt  resurscentrum
för kvinnor
att    riksdagen    avslår     motionerna    1999/2000:N283,
1999/2000:N327 och 1999/2000:N359,
res. 3 (m, kd, c, fp)
5. beträffande turism
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:N292 yrkandena 1(5
och 7 och 1999/2000:N326,
res. 4 (m, kd, c, fp)
6. beträffande stöd till varvsindustrin
att    riksdagen    avslår    motionerna     1999/2000:N246,
1999/2000:N336,        1999/2000:N347        och
1999/2000:N371,
7.       beträffande      Patent-      och
registreringsverkets handläggningstider
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:N273 yrkande 1 och
1999/2000:N387 yrkande 9,
res. 5 (m, kd, c, fp)
8. beträffande Sveaskog AB
att  riksdagen   med  bifall  till  proposition  1999/2000:1
utgiftsområde 24 moment  9  och  med  avslag  på
motionerna     1999/2000:MJ312     yrkande    3,
1999/2000:N219,        1999/2000:N234        och
1999/2000:N256   bemyndigar   regeringen  att  i
samband med tvångsinlösen av aktier  i  Sveaskog
AB överföra statens aktier till ett aktiebolag,
res. 6 (m, kd, c, fp)
9.       beträffande      elektromagnetisk
kompatibilitet
att  riksdagen   antar   det   i   proposition   1999/2000:1
utgiftsområde 24 framlagda förslaget till lag om
ändring  i lagen (1992:1512) om elektromagnetisk
kompatibilitet.
Stockholm den 2 december 1999

På näringsutskottets vägnar

Per Westerberg


I beslutet har deltagit: Per Westerberg (m)*, Barbro
Andersson  Öhrn   (s),  Lennart  Beijer  (v),  Göran
Hägglund (kd)*, Karin  Falkmer (m)*, Sylvia Lindgren
(s), Ola Karlsson (m)*,  Nils-Göran  Holmqvist  (s),
Marie   Granlund  (s),  Gunilla  Wahlén  (v),  Inger
Strömbom  (kd)*, Ola Sundell (m)*, Ingegerd Saarinen
(mp), Åke Sandström  (c)*,  Eva  Flyborg (fp)*, Anne
Ludvigsson (s) och Karl Gustav Abramsson (s).


* Har ej deltagit i beslutet under moment 3

Reservationer

1. Mål (mom. 1)

Per  Westerberg  (m),  Göran  Hägglund  (kd),  Karin
Falkmer (m), Ola Karlsson (m),  Inger Strömbom (kd),
Ola Sundell (m) och Eva Flyborg (fp) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om
mål bort ha följande lydelse:
Regeringen    begär   i   årets   budgetproposition
godkännande av de övergripande mål som redovisas för
de  olika  verksamhetsområdena.   Enligt  utskottets
mening  är  dock  den näringspolitik som  regeringen
förordar inte den som  krävs  för att uppnå tillväxt
och  utveckling  i  ekonomin.  Som   anförs   i   en
reservation   (m,   kd,   fp)   i   finansutskottets
betänkande 1999/2000:FiU1 måste nu ett antal viktiga
strukturreformer av den svenska ekonomin  genomföras
för  att  en  uthållig  och långsiktigt god tillväxt
skall  kunna upprätthållas.  Det  handlar  bl.a.  om
följande:  arbetsmarknaden måste göras mer flexibel,
skatterna på arbete och företagande måste sänkas och
på sikt anpassas  till  omvärldens  betydligt  lägre
skattetryck,  det  svenska  konkurrenstrycket  måste
förbättras  samt  den offentliga sektorn förnyas för
att bättre möta konsumenternas  behov  och bättre ta
till vara personalens kompetens och idéer.
Målet med reformerna på dessa områden är  att skapa
förutsättningar  för  en uthållig hög tillväxt,  där
sysselsättningen kan öka  utan  att  inflationen tar
fart, där den enskildes valfrihet, personliga ansvar
och  välfärd  kan  öka utan politisk detaljstyrning,
där den offentliga sektorn  kan vitaliseras och möta
ökande   behov   utan   att   hotas   av   krympande
skattebaser,  och där statens finanser inte  raseras
vid nästa lågkonjunktur.  Det behövs en ny ekonomisk
politik  som  syftar  till  att  långsiktigt  stärka
incitamenten till företagande, arbete och förkovran.
Politiken måste också präglas  av  en  insikt  om de
ändrade  förutsättningar  som  följer  av en alltmer
integrerad världsekonomi.
Utan  företag  förtvinar  Sverige.  Utan företagare
blir  det  inga  långsiktigt  livskraftiga  företag.
Villkoren  för  företag  och  företagare   är   inte
tillräckligt  bra  i  Sverige  för  närvarande.  När
Sverige  nu  befinner  sig i en högkonjunktur och de
omedelbara statsfinansiella  problemen inte är akuta
måste  tillfället  tas  att  lägga  grunden  för  en
politik som leder till att tillväxten  blir  god och
långsiktig. Nu måste permanent goda villkor för jobb
och  företagande  skapas. Utskottet är övertygat  om
att  det  är  absolut   nödvändigt   att   förbättra
villkoren  för  företagande. Grunden för företagande
är det privata ägandet.  Företagandet har utvecklats
alldeles  för långsamt. Politiken  måste  ta  hänsyn
till de förändringar i förutsättningar som den ökade
internationaliseringen  innebär med ökad konkurrens,
rörligare skattebaser, större  tryck  på avreglering
m.m.   Goda   villkor   för  företagande  har  många
dimensioner. Det måste finnas ett bra företagsklimat
både    nationellt    och    regionalt.    En    god
företagspolitik måste tillse att  det  offentliga  i
princip inte konkurrerar med privata företag.
Eftersom  de  mål  som regeringen formulerar för de
olika verksamhetsområdena  tar sin utgångspunkt i en
felaktigt    utformad    näringspolitik    avstyrker
utskottet dem. Regeringen bör lägga fram nya mål för
de olika verksamhetsområdena  utifrån  de riktlinjer
för näringspolitiken som utskottet här angivit.
dels  att  utskottets  hemställan  under  1 bort  ha
följande lydelse:
1. beträffande mål
att   riksdagen   med  avslag  på  proposition   1999/2000:1
utgiftsområde 24 moment  2  som  sin  mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Mål (mom. 1)

Åke Sandström (c) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om
mål bort ha följande lydelse:
Regeringen    begär   i   årets   budgetproposition
godkännande av de övergripande mål som redovisas för
de  olika  verksamhetsområdena.   Enligt  utskottets
mening  är  dock  den näringspolitik som  regeringen
förordar inte den som  krävs  för att uppnå tillväxt
och  utveckling  i ekonomin. Som  konstateras  i  en
reservation   (c)  i   finansutskottets   betänkande
1999/2000:FiU1   går   det   nu   bra  för  Sverige.
Centerpartiet  var med och tog ett betydande  ansvar
för att skapa de  förutsättningar  som  nu  gör  att
tillväxten   ökar,   sysselsättningen   stiger   och
arbetslösheten  sjunker.  Utskottet vill dock erinra
om att det inte är alla människor  som  får  del  av
tillväxten.  Tillväxten  är ojämnt fördelad. I vissa
regioner  ökar  produktionen   mycket  kraftigt  och
sysselsättningen stiger snabbt,  medan  tillväxten i
andra  regioner  fortfarande  är  mycket  svag   och
arbetslösheten hög. Det är inte bara med avseende på
tillväxttakten   som  skillnaderna  inom  landet  är
stora;  även  storleken  på  bruttoregionalprodukten
visar på stora ekonomiska skillnader.
Enligt utskottets  mening bör det långsiktiga målet
för den ekonomiska politiken  vara  en  miljömässigt
och   socialt   hållbar  ekonomi.  Företagande   och
kreativitet måste  få goda möjligheter att blomstra.
De  hinder som finns  för  företagande  måste  rivas
genom   sänkt   skatt,   enklare   regler  och  ökad
flexibilitet.  Företagande och sysselsättning  måste
frodas  i  hela  landet,   och  socialt  ansvar  och
gemenskap skall prägla samhället  och ge trygghet år
alla. Jämställdheten och jämlikheten  måste öka inom
alla områden i samhället. Decentralisering, trygghet
och miljöhänsyn skall vara ledorden i den ekonomiska
politiken.   Statsfinanserna   skall   präglas    av
stabilitet och balans. Avbetalningen av statsskulden
bör   vara  högre  i  högkonjunktur  för  att  skapa
handlingsutrymme i lågkonjunktur.
Eftersom  de  mål  som regeringen formulerar för de
olika verksamhetsområdena  tar sin utgångspunkt i en
felaktigt    utformad    näringspolitik    avstyrker
utskottet dem. Regeringen bör lägga fram nya mål för
de olika verksamhetsområdena  utifrån  de riktlinjer
för näringspolitiken som utskottet här angivit.
dels  att  utskottets  hemställan  under  1 bort  ha
följande lydelse:
1. beträffande mål
att   riksdagen   med  avslag  på  proposition   1999/2000:1
utgiftsområde 24 moment  2  som  sin  mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Nationellt resurscentrum för kvinnor
(mom. 4)

Per  Westerberg  (m),  Göran  Hägglund  (kd),  Karin
Falkmer  (m), Ola Karlsson (m), Inger Strömbom (kd),
Ola Sundell  (m),  Åke Sandström (c) och Eva Flyborg
(fp) anser

dels att utskottets  ställningstagande  i avsnittet
om  nationellt  resurscentrum  för  kvinnor bort  ha
följande lydelse:
I propositionen föreslås att anslaget  till NUTEK:s
förvaltning  (A  1)  skall  tillföras  2,5  miljoner
kronor för att integrera verksamheten vid Nationellt
resurscentrum  för  kvinnor  (NRC). Denna verksamhet
avses  bli  en del av NUTEK:s ordinarie  verksamhet,
och NUTEK skall  ges i uppdrag att se över hur detta
bör ske. I de tre  motionerna  1999/2000:N327  (kd),
1999/2000:
N359  (c)  och 1999/2000:N283 (fp) framförs farhågor
för  att  den   berörda   verksamheten   kommer  att
försvagas   om   NRC   skall  integreras  i  NUTEK:s
ordinarie verksamhet.
Utskottet  anser  att  en   viktig   uppgift   inom
näringspolitiken  är  att  särskilt  stödja kvinnors
företagande.  Det finns en stor utvecklingspotential
bland kvinnliga företagare. Enligt utskottets mening
är det angeläget  att  fler kvinnor blir företagare.
Att  identifiera  vilka  omständigheter   som  utgör
hinder  för  kvinnor  att  starta  företag och vidta
åtgärder   för   att  eliminera  dessa  är,   enligt
utskottets  mening,   en   angelägen   uppgift  inom
näringspolitiken.
Enligt utskottets mening har NRC-verksamheten varit
positiv   för   arbetet   med  att  främja  kvinnors
företagande. Utskottet anser,  i  likhet med vad som
anförs i de nyssnämnda motionerna,  att  regeringens
förslag om att integrera NRC-verksamheten  i NUTEK:s
ordinarie   verksamhet  riskerar  att  försvaga  den
förstnämnda  verksamheten.   Visserligen   kan   det
framstå  som  positivt  att  den  verksamhet som har
bedrivits  inom ramen för NRC skall  genomsyra  hela
verksamheten  vid  NUTEK,  men utskottet har i detta
avseende  en  något  mer  avvaktande   hållning   än
regeringen.  Risken  är  uppenbar  att det som skall
vara "allas ansvar" i stället blir "ingens  ansvar".
Erfarenheterna   från   arbetet   med  de  regionala
tillväxtavtalen visar att jämställdhetsaspekter inte
automatiskt  beaktas,  utan  att särskilda  insatser
fortfarande kan vara nödvändiga.  Att  knyta ett råd
eller  en referensgrupp till NRC-verksamheten  anser
utskottet   inte   är   en  tillräcklig  åtgärd.  En
tydligare markering behöver  göras,  t.ex. genom att
verksamheten   i   regleringsbrevet   tilldelas   en
särskild   anslagspost.   Riksdagen  bör  göra   ett
uttalande härom, varigenom  de  tre motionerna i sak
blir tillgodosedda.
dels  att  utskottets  hemställan under  4  bort  ha
följande lydelse:
4.  beträffande  nationellt  resurscentrum
för kvinnor
att riksdagen med anledning  av  motionerna  1999/2000:N283,
1999/2000:N327 och 1999/2000:N359 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Turism (mom. 5)

Per  Westerberg  (m),  Göran  Hägglund  (kd),  Karin
Falkmer  (m), Ola Karlsson (m), Inger Strömbom (kd),
Ola Sundell  (m),  Åke Sandström (c) och Eva Flyborg
(fp) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om
turism bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening - och i likhet med vad som
anförs  i  motion  1999/2000:N292   (fp)  -  bör  en
utvärdering    av   de   statliga   insatserna    på
turistområdet   göras.   Liknande   synpunkter   har
tidigare     framförts      i      motioner     från
Kristdemokraterna. Skälen för att en utvärdering bör
göras  är  flera.  Ett  skäl  är  att  all   statlig
verksamhet bör granskas kontinuerligt. Den nuvarande
organisationen på turistområdet har varit i kraft  i
mer  än  fyra  år,  vilket  gör det motiverat med en
utvärdering.   Ett   annat   skäl  är   risken   för
konkurrenssnedvridning. Offentlig  näringsverksamhet
och  bidrag  till  enskilda  företag  riskerar   att
snedvrida    konkurrensen    inom    turistnäringen.
Ytterligare ett skäl för utvärdering är  behovet  av
att  utreda om effektivitetsvinster kan uppnås genom
en  annan   organisation.   Till   exempel  bör  det
övervägas om en sammanslagning och/eller  överföring
av TuristRådets verksamhet till utrikesförvaltningen
skulle innebära en effektivisering av verksamheten.
Den   av   utskottet  förordade  utvärderingen  bör
genomföras av Riksdagens revisorer. Granskningen bör
gälla såväl de  instanser  som  handhar  de statliga
medlen som organisationen i sig.
Vidare  bör riksdagen anmoda regeringen att  utreda
hur de nu  gällande  målen  för turistfrämjandet bör
formuleras. I avvaktan på den av utskottet förordade
utvärderingen bör anslagsnivån  för turistfrämjandet
hållas oförändrad.
Riksdagen bör genom ett uttalande  ställa sig bakom
vad  utskottet  här har anfört. Därmed  blir  motion
1999/2000:N292 (fp) tillgodosedd i berörda delar och
tillstyrks.  Den  andra   här   aktuella   motionen,
1999/2000:N326  (s),  i  vilken  ökad internationell
marknadsföring  av Sverige som turistland  förordas,
avstyrks samtidigt av utskottet.
dels  att utskottets  hemställan  under  5  bort  ha
följande lydelse:
5. beträffande turism
att   riksdagen   med   bifall  till  motion  1999/2000:N292
yrkandena  1(5 och 7 och med  avslag  på  motion
1999/2000:N326
a) som sin  mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört i berörda delar,
b) som sin mening  ger Riksdagens revisorer
till känna vad utskottet anfört i berörda delar.

5. Patent- och registreringsverkets
handläggningstider (mom. 7)

Per  Westerberg  (m),  Göran  Hägglund  (kd),  Karin
Falkmer (m), Ola Karlsson (m),  Inger Strömbom (kd),
Ola Sundell (m), Åke Sandström (c)  och  Eva Flyborg
(fp) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om
Patent-  och registreringsverkets handläggningstider
bort ha följande lydelse:
I  motionerna   1999/2000:N273   (m,  kd,  fp)  och
1999/2000:N387 (c) föreslås ett riksdagsuttalande om
snabbare  behandling av ansökningar  om  patent  och
förkortade   handläggningstider   hos   Patent-  och
registreringsverket  (PRV).  Utskottet  anser   -  i
likhet med motionärerna - att det är viktigt att det
kommer   fram   många  innovationer  i  det  svenska
näringslivet. Den  tidsutdräkt som handläggningen av
olika  ansökningar  kan   vara   förenad   med   kan
emellertid     innebära    stora    kostnader    för
småföretagen.
Som tidigare redovisats har regeringen påbörjat ett
arbete   rörande   handläggningstider    hos   olika
myndigheter,   bl.a.  PRV.  Detta  arbete  bör  dock
bedrivas med större  kraft och med sikte på konkreta
och omedelbara resultat.  För  att  främja detta bör
riksdagen  göra  ett  uttalande  till regeringen  om
förkortade handläggningstider hos  PRV.  Därmed blir
de  nämnda motionerna tillgodosedda i berörda  delar
och tillstyrks av utskottet.
dels  att  utskottets  hemställan  under  7  bort ha
följande lydelse:
7.       beträffande      Patent-      och
registreringsverkets handläggningstider
att riksdagen  med  bifall  till  motionerna  1999/2000:N273
yrkande  1  och 1999/2000:N387 yrkande 9 som sin
mening ger regeringen  till  känna vad utskottet
anfört.

6. Sveaskog AB (mom. 8)

Per  Westerberg  (m),  Göran  Hägglund  (kd),  Karin
Falkmer (m), Ola Karlsson (m),  Inger Strömbom (kd),
Ola Sundell (m), Åke Sandström (c)  och  Eva Flyborg
(fp) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om
Sveaskog AB bort ha följande lydelse:
Enligt  utskottets  mening  skall  konkurrensutsatt
verksamhet  - som grundprincip - bedrivas  i  privat
regi och inte  i  statlig.  Med  en privatisering av
statliga  företag  uppnås  en  tydligare   ägarroll,
kommersiellt  mer  kompetenta  företag  och  en ökad
aktiespridning.   När   det  gäller  Sveaskog  anser
utskottet  att  bolaget  av  principiella  skäl  bör
säljas  så  snart det är möjligt.  Därvid  bör,  som
anförs  i  de fyra  motionerna  1999/2000:N234  (m),
1999/2000:N256   (kd),   1999/2000:MJ312   (c)   och
1999/2000:N219  (c),  försäljning  främst  ske  till
enskilda.
Regeringen   begär   i   propositionen   riksdagens
godkännande  att  få  lägga  över  statens nuvarande
ägande i Sveaskog till ett aktiebolag  för att - med
hänsyn   till   aktiebolagslagstiftningen  -   kunna
möjliggöra tvångsinlösen  av de aktier som inte är i
statens  ägo  och  som  avser  1  %  av  aktierna  i
Sveaskog.  När  tvångsinlösen  är  slutförd   kommer
ägandet  till  aktierna  i  Sveaskog  att  överföras
direkt     till     staten    och    förvaltas    av
Näringsdepartementet.   Utskottet   tillstyrker  ett
sådant    bemyndigande,    med   det   tillägg    om
vidareförsäljning som nyss angivits.
I motionerna berörs också frågan  om  styrningen av
Sveaskog     och     att     naturvårdshänsyn    och
regionalpolitiska hänsyn skall  tas. Utskottet delar
de  synpunkter  som förs fram i motionerna  i  dessa
avseenden. Regeringen  bör  återkomma till riksdagen
med  en redovisning av strategin  för  det  statliga
ägandet i Sveaskog, en strategi som bör utformas med
utgångspunkt från vad som anges i motionerna. Därmed
tillstyrker   utskottet  motionerna  också  i  dessa
delar.
dels  att utskottets  hemställan  under  8  bort  ha
följande lydelse:
8. beträffande Sveaskog AB
att   riksdagen  med  bifall  till  proposition  1999/2000:1
utgiftsområde   24   moment   9  och  motionerna
1999/2000:MJ312  yrkande  3,  1999/2000:   N219,
1999/2000:N234 och 1999/2000:N256
a)  bemyndigar  regeringen  att  i samband med
tvångsinlösen  av aktier i Sveaskog AB  överföra
statens aktier till ett aktiebolag,
b) som sin mening  ger  regeringen  till känna
vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden

1. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv (mom. 3)

Per Westerberg, Karin Falkmer, Ola Karlsson  och Ola
Sundell (alla m) anför:

I  riksdagen  finns  en  majoritet  -   bestående av
socialdemokrater,        vänsterpartister        och
miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen
för budgetåret 2000 om ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena    samt   beräkningen   av   statens
inkomster avseende år  2000 i den statliga budgeten.
Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande
beräkningen  av  det offentliga  utgifts-taket  samt
förslagen om preliminära  utgiftstak  för  åren 2001
och 2002.
Moderata   samlingspartiet   har   i   parti-   och
kommittémotioner förordat en annan inriktning av den
ekonomiska   politiken   och  budgetpolitiken.  Våra
förslag  syftar till att skapa  förutsättningar  för
ett  ekonomiskt,   kulturellt  och  socialt  växande
Sverige.  Genom en större  enskild  sektor  och  ett
starkare  civilt   samhälle  kan  både  företag  och
människor växa. Fler  och  fler  kan komma in på den
ordinarie    arbetsmarknaden,   och   den    sociala
tryggheten ökar  också i andra bemärkelser genom att
hushållen får en större  ekonomisk  självständighet.
Friheten att välja bidrar till mångfald,  en  bättre
kvalitet   och   en  större  trygghet.  De  enskilda
människorna får ett större inflytande över sina liv.
Vi  har  föreslagit  en  långtgående  växling  från
subventioner     och    bidrag    till    omfattande
skattesänkningar   för   alla,   främst   låg-   och
medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor
som är i störst behov av gemensamma insatser och som
har små eller inga möjligheter  att påverka sin egen
situation. Vi slår också fast att det allmänna skall
tillföras resurser för att på ett tillfredsställande
sätt  kunna genomföra de uppgifter  som  måste  vara
gemensamma.
Då riksdagens  majoritet har en annan inriktning av
politiken,  deltar   vi  inte  i  utskottets  beslut
avseende moment 3 om anslag  m.m. inom utgiftsområde
24   Näringsliv.   I   finansutskottets   betänkande
1999/2000:FiU1  om  utgiftsramar  och  beräkning  av
statsinkomsterna  har   företrädarna   för  Moderata
samlingspartiet  i  en  reservation  (21) lagt  fram
förslag  till  totala utgifter på statsbudgeten  och
fördelning på utgiftsområden. När det gäller det här
aktuella utgiftsområdet  24  Näringsliv  innebär den
föreslagna  ramen  en  minskning  med  57,1 miljoner
kronor  jämfört  med  riksdagens  beslut.  Hur   den
minskade   ramen  borde  fördelas  på  olika  anslag
framgår av motion  1999/2000:N375  (m) och av bilaga
1.
Till anslaget till teknisk forskning och utveckling
borde således ha anvisats 110 miljoner kronor utöver
regeringens  förslag.  De  av  regeringen   tidigare
genomförda,  mycket kraftiga besparingarna på  detta
anslag  hotar  på   sikt   de   svenska   företagens
teknikförsörjning    och    konkurrenskraft.   Också
regeringens  tidigare  besparing  på  anslaget  till
STATT innebär att tillgången  på  värdefull  teknisk
information för svenskt näringsliv försämras.  Denna
verksamhet  borde  i  stället  tillföras  2 miljoner
kronor.      Vidare      borde     anslaget     till
småföretagsutveckling  tillskjutas   ytterligare   5
miljoner   kronor  för  en  resursförstärkning  till
SimpLexgruppen   och  till  NUTEK:s  verksamhet  med
såddfinansiering.
En vital konkurrens skärper effektiviteten och ökar
välståndet.  Konkurrensverket   bedriver  en  mycket
viktig   verksamhet,   varför  dess  ställning   bör
stärkas. Anslaget bör ökas med 5 miljoner kronor, så
att arbetet för en bättre och sundare konkurrens kan
intensifieras. Även anslaget  till Marknadsdomstolen
bör ökas - med 1 miljon kronor.
I  vårt  budgetförslag  förordades  också  att  fem
anslag skulle slopas helt eller i huvudsak, nämligen
Näringslivsutveckling i Östersjöregionen (E 5), Stöd
till kooperativ utveckling (A 3), Konsumentverket (F
2),  Stöd  till konsumentorganisationer  (F  5)  och
Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda
företag,  m.m.   (G   3).   Motsvarande   medel  som
regeringen  föreslår  för  näringslivsutveckling   i
Östersjöregionen    bör    i   stället   anslås   på
biståndsbudgeten för Baltikum under utgiftsområde 7.
De näringspolitiska insatserna  bör  syfta  till att
skapa  ett  generellt  bra  näringsklimat, och olika
företagsformer  bör  behandlas  lika  i  regel-  och
skattesystem.  Då  kan  ett   särskilt   anslag  för
kooperativ utveckling inte motiveras. Anslaget  till
Konsumentverket   bör   av   statsfinansiella   skäl
minskas.  Verket  bör  kompensera  besparingen genom
rationaliseringar   och   ökad  avgiftsfinansiering.
Konsumentorganisationer bör  bedriva  en  verksamhet
som  är  mer  självfinansierad.  Av  denna anledning
finner  vi  det  motiverat  att sänka anslaget  till
konsumentorganisationerna. Eftersom  regeringen inte
har  aviserat  någon  omfattande  privatisering   av
statliga företag kan G 3-anslaget i huvudsak utgå.

2. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv (mom. 3)

Göran Hägglund och Inger Strömbom (båda kd) anför:

I  riksdagen  finns  en  majoritet  -  bestående  av
socialdemokrater,        vänsterpartister        och
miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen
för budgetåret 2000 om ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena    samt   beräkningen   av   statens
inkomster avseende år  2000 i den statliga budgeten.
Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande
beräkningen  av  det offentliga  utgifts-taket  samt
förslagen om preliminära  utgiftstak  för  åren 2001
och 2002.
I  finansutskottets  betänkande  1999/2000:FiU1  om
utgiftsramar  och beräkning av statsinkomsterna  har
företrädarna för  Kristdemokraterna i en reservation
(22)  lagt  fram förslag  till  totala  utgifter  på
statsbudgeten  och fördelning på utgiftsområden. När
det  gäller  det  här   aktuella  utgiftsområdet  24
Näringsliv innebär den föreslagna ramen en minskning
med  153  miljoner  kronor  jämfört  med  riksdagens
beslut.  Hur den minskade ramen  borde  fördelas  på
olika anslag  framgår  av motion 1999/2000:N384 (kd)
och av bilaga 1. Då Kristdemokraternas budgetförslag
är  en  helhet  är  det  i  detta   andra   steg  av
budgetprocessen inte meningsfullt att delta i beslut
avseende fördelning av den beslutade ramen på  olika
anslag inom utgiftsområdet. Vi deltar således inte i
utskottets  beslut  avseende moment 3 om anslag m.m.
inom utgiftsområde 24  Näringsliv.  I  det  följande
redovisar  vi  vilken  fördelning   på  anslag  inom
utgiftsområde 24 som förordats av Kristdemokraterna.
Anslaget      till      näringslivsutveckling     i
Östersjöregionen   bör   slopas.   Kristdemokraterna
ställer  sig  avvisande  till   statligt  stöd  till
företagsetableringar   utanför   Sveriges   gränser.
Vidare  anser  vi  att anslaget till  kostnader  för
omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m.
borde slopas. Enligt  Kristdemokraternas uppfattning
bör företag som är verksamma  på en konkurrensutsatt
marknad  inte ägas av staten. Statliga  företag  bör
avyttras i  den  takt  som  marknaden kan absorbera,
varför något anslag för omstrukturering  alltså inte
är nödvändigt. Vi anser också att en effektivisering
av NUTEK:s verksamhet bör kunna genomföras  och  att
anslaget   till   myndigheten  kan  minskas  med  11
miljoner  kronor.  Den   av   regeringen  föreslagna
ökningen   av  anslaget  till  Konsumentverket   bör
minskas med 3 miljoner kronor.
För att uppnå en väl fungerande marknadsekonomi med
likadana spelregler  för  alla  företag på marknaden
borde  anslaget  till  Konkurrensverket  öka  med  3
miljoner  kronor.  Därmed  skulle  Konkurrensverkets
möjligheter  att driva  viktiga  konkurrensmål  öka.
Anslaget till STATT borde vidare ökas med 3 miljoner
kronor. Regeringens förslag att den av riksdagen för
år 1998 beslutade  sänkta  nivån  av  anslaget  till
STATT    skall   gälla   även   för   den   kommande
treårsperioden  är  inte förenligt med de ambitioner
som bör prägla näringspolitiken.  Bevakning  av  och
rapportering   om   den  tekniska  och  industriella
utvecklingen inom olika  industrinationer är av stor
vikt för Sveriges möjligheter  att hävda sig som ett
konkurrenskraftigt industriland.

3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv (mom. 3)

Åke Sandström (c) anför:

I  riksdagen  finns  en  majoritet  -  bestående  av
socialdemokrater,        vänsterpartister        och
miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen
för budgetåret 2000 om ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena    samt   beräkningen   av   statens
inkomster avseende år  2000 i den statliga budgeten.
Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande
beräkningen  av  det offentliga  utgifts-taket  samt
förslagen om preliminära  utgiftstak  för  åren 2001
och 2002.
I  finansutskottets  betänkande  1999/2000:FiU1  om
utgiftsramar  och beräkning av statsinkomsterna  har
företrädaren för Centerpartiet i en reservation (23)
lagt   fram  förslag   till   totala   utgifter   på
statsbudgeten  och fördelning på utgiftsområden. När
det  gäller  det  här   aktuella  utgiftsområdet  24
Näringsliv innebär den föreslagna  ramen  en  ökning
med  111  miljoner  kronor  jämfört  med  riksdagens
beslut. Hur den ökade ramen borde fördelas  på olika
anslag  framgår av motion 1999/2000:N373 (c) och  av
bilaga 1.  Då  Centerpartiets  budgetförslag  är  en
helhet  är det i detta andra steg av budgetprocessen
inte  meningsfullt   att  delta  i  beslut  avseende
fördelning av den beslutade  ramen  på  olika anslag
inom  utgiftsområdet.  Jag  deltar  således  inte  i
utskottets  beslut avseende moment 3 om anslag  m.m.
inom utgiftsområde  24  Näringsliv.  I  det följande
redovisar  jag  vilken  fördelning  på  anslag  inom
utgiftsområde 24 som förordats av Centerpartiet.
Fyra nya anslag borde införas under utgiftsområdet.
Jordbruket och livsmedelsnäringen i Sverige  tvingas
arbeta  med  betydligt  högre  kostnader  i  form av
skatter  och  avgifter  än  vad  som  är  fallet för
motsvarande  näringar i  konkurrentländerna,  varför
den svenska jordbruks- och livsmedelsindustrin  är i
stort behov av  konkurrenshöjande  insatser. Det bör
avsättas  90  miljoner  kronor  för  en satsning  på
forskning  och  utveckling  inom  livsmedelssektorn.
Under  år 2000 bör också 2 miljoner  kronor  anvisas
till     ett      program      för      gårdsbaserad
livsmedelsförädling.  Vidare  bör det ske satsningar
på  trädgårdsnäringen, innebärande  ett  stödprogram
för strukturomvandling  av  växthusodlingen  till en
kostnad  om  7  miljoner  kronor.  Dessutom  bör  15
miljoner  kronor anvisas som en kollektiv resurs för
trädgårdsbranschens utveckling.
Jag anser  också  att anslaget till exportfrämjande
verksamhet borde ökas  med  25  miljoner  kronor. De
ökade  medlen  skall  användas  för  att stärka  den
svenska  exporten  av miljöanpassad teknik.  Sverige
importerar för närvarande  mer  miljöanpassad teknik
än som exporteras.
I   enlighet   med   det   moratorium   för   reala
anslagsökningar   till   statliga  myndigheter   som
Centerpartiet    förordar    i   sin    budgetmotion
1999/2000:Fi211 (c) anser jag  att minskningar borde
göras    på    sex    anslag,    nämligen    NUTEK:s
förvaltningsanslag  (A 1) - med 2,5 miljoner kronor,
SGU:s undersökningsverksamhet (A 5) - med 6 miljoner
kronor, Rymdverksamhet  (D  3)  -  med  9,8 miljoner
kronor,  Kommerskollegium  (E 1) - med 2,2  miljoner
kronor, Konsumentverket (F 2)  -  med  5,1  miljoner
kronor samt Allmänna reklamationsnämnden (F 3) - med
2 miljoner kronor.

4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv (mom. 3)

Eva Flyborg (fp) anför:

I  riksdagen  finns  en  majoritet  -  bestående  av
socialdemokrater,        vänsterpartister        och
miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen
för budgetåret 2000 om ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena    samt   beräkningen   av   statens
inkomster avseende år  2000 i den statliga budgeten.
Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande
beräkningen  av  det offentliga  utgifts-taket  samt
förslagen om preliminära  utgiftstak  för  åren 2001
och 2002.
I  finansutskottets  betänkande  1999/2000:FiU1  om
utgiftsramar  och beräkning av statsinkomsterna  har
företrädaren för  Folkpartiet  i en reservation (24)
lagt   fram   förslag   till   totala  utgifter   på
statsbudgeten och fördelning på  utgiftsområden. När
det  gäller  det  här  aktuella  utgiftsområdet   24
Näringsliv innebär den föreslagna ramen en minskning
med  149  miljoner  kronor  jämfört  med  riksdagens
beslut.  Hur  den  minskade ramen borde fördelas  på
olika anslag framgår  av motion 1999/2000:Fi212 (fp)
och av bilaga 1. Då Folkpartiets budgetförslag är en
helhet är det i detta andra  steg av budgetprocessen
inte  meningsfullt  att  delta  i   beslut  avseende
fördelning  av den beslutade ramen på  olika  anslag
inom  utgiftsområdet.  Jag  deltar  således  inte  i
utskottets  beslut  avseende moment 3 om anslag m.m.
inom utgiftsområde 24  Näringsliv.  I  det  följande
redovisar  jag  vilken  fördelning  på  anslag  inom
utgiftsområde 24 som förordats av Folkpartiet.
I  en  liberal  politik är en fungerande konkurrens
viktig.  Jag  anser   att   Konkurrensverket   borde
förstärkas   med   10   miljoner   kronor   och  att
ytterligare     6 miljoner kronor borde anslås  till
konkurrensforskningen.   Den  s.k  Östersjömiljarden
borde återkallas, och i stället  borde  medel anslås
till kärnkraftssäkerhetshöjande åtgärder  i Sveriges
närområde,  i Östeuropa. Folkpartiet anser det  både
ideologiskt viktigt  och  ekonomiskt  motiverat  att
sälja ut företag i betydande omfattning. Kostnaderna
för  omstrukturering  av  de  statliga företagen bör
täckas  av  dessa försäljningsintäkter,  varför  det
aktuella anslaget till kostnader för omstrukturering
av vissa statligt  ägda företag borde slopas. Vidare
borde anslaget till  stöd till kooperativ utveckling
tas bort.

5. Stöd till varvsindustrin (mom 6)

Lennart Beijer och Gunilla Wahlén (båda v) anför:

Vi vill framhålla att  det  är  av  största vikt att
regeringen mycket noga följer frågan om avvecklingen
av  rena  driftsstöd till varvsindustrin.  Alltsedan
Sverige   ensidigt    avskaffade   varvsstödet   vid
årsskiftet 1992/93 har  utskottet  och riksdagen vid
återkommande tillfällen behandlat frågan. Varje gång
har       utskottet      betonat      vikten      av
konkurrensneutralitet för den svenska varvsindustrin
i     förhållande      till     varvsindustrin     i
konkurrentländerna.  Utskottet  har  också  hänvisat
till  överenskommelser  inom  OECD  och  EU  om  att
driftsstödet   till  varvsindustrin  skall  upphöra;
tidpunkterna för  detta  har  dock ständigt skjutits
framåt. Vi bedömer att det är stor  sannolikhet  för
att  den  tidsgräns  som  satts  för  upphörande  av
driftsstödet  till  varvsindustrin inom EU, dvs. den
31 december 2000, kommer  att  skjutas  framåt.  Det
finns  redan  indikationer  på  att  vissa EU-länder
avser  att  bibehålla  sina  driftsstöd  efter   den
angivna   tidpunkten.  Vi  vill  därför  understryka
betydelsen  av  att  regeringen  agerar skyndsamt så
fort  mer entydiga belägg skulle föreligga  för  att
driftsstöd  kommer att fortsätta att tillämpas efter
den 31 december  2000  och att regeringen återkommer
till  riksdagen  i  frågan,  lämpligen  i  2000  års
ekonomiska vårproposition.
Regeringens  och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2000
inom utgiftsområde 24

Näringsliv

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelnin
(kd), (c) och (fp) har
avstått från att delta i beslutet om anslag (se särskilda yttranden 1-4).
Belopp i 1000-tal kronor
-------------------------------------------------------------------------------
Anslag                                Anslags-Regeringens
typ     förslag
(m)       (kd)       (c)        (fp)
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
A 1   Närings- och                     (ram.)   223 209           -11 000     -
teknikutvecklingsverket: Förvalt-
ningskostnader
-------------------------------------------------------------------------------
A 2   Småföretagsutveckling            (ram.)   189 062  +5 000
-------------------------------------------------------------------------------
A 3   Stöd till kooperativ utveckling  (ram.)    20 000 -20 000
-------------------------------------------------------------------------------
A 4   Turistfrämjande                  (ram.)    81 461
-------------------------------------------------------------------------------
A 5   Sveriges geologiska              (ram.)   139 714                       -
undersökning: Geologisk
undersökningsverksamhet m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
A 6   Sveriges geologiska              (ram.)     4 831
undersökning: Geovetenskap-
lig forskning
-------------------------------------------------------------------------------
A 7   Sveriges geologiska              (ram.)    40 000
undersökning: Miljösäkring av
oljelagringsanläggningar m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
A 8   Fortsatt program för             (res.)   180 000
småföretagsutveckling, för-
nyelse och tillväxt
-------------------------------------------------------------------------------
A 9   Miljöteknikdelegationen         (obet.)    10 000
-------------------------------------------------------------------------------
A  10  Forskning  och  utveckling inom (ram.)                                +9
livsmedelssektorn
(nytt anslag)
-------------------------------------------------------------------------------
A 11  Program för gårdsbaserad         (ram.)                                 +
livsmedelsförädling
(nytt anslag)
-------------------------------------------------------------------------------
A 12  Stödprogram för                  (ram.)                                 +
strukturomvandling av växthus-
odlingen (nytt anslag)
-------------------------------------------------------------------------------
A 13  Kollektiv resurs för             (ram.)                                +1
trädgårdsbranschen
(nytt anslag)
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
B 1  Patentbesvärsrätten               (ram.)    13 040
-------------------------------------------------------------------------------
B 2  Styrelsen för ackreditering och   (ram.)    17 200
teknisk kontroll:
Myndighetsverksamhet
-------------------------------------------------------------------------------
B 3  Styrelsen för ackreditering och   (ram.)     9 947
teknisk kontroll:
Bidrag till riksmätplatser
-------------------------------------------------------------------------------
B 4  Elsäkerhetsverket                 (ram.)    37 666
-------------------------------------------------------------------------------
B 5  Bidrag till standardisering,      (ram.)    78 866
provnings- och mättek-
nisk FoU m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
C 1  Konkurrensverket                  (ram.)    63 529   +5 000   +3 000
-------------------------------------------------------------------------------
C 2  Konkurrensforskning               (ram.)     6 067
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
D 1  Teknisk forskning och utveckling  (ram.)   688 588      +110
000
-------------------------------------------------------------------------------
D           2           Rymdstyrelsen: (ram.)    15 024
Förvaltningskostnader
-------------------------------------------------------------------------------
D 3  Rymdverksamhet                    (ram.)   534 493                       -
-------------------------------------------------------------------------------
D 4  Bidrag till Stiftelsen Sveriges  (obet.)    29 892   +2 000   +3 000
teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet
-------------------------------------------------------------------------------
D         5         Bidrag        till(obet.)     5 359
Ingenjörsvetenskapsakademien
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
E 1  Kommerskollegium                  (ram.)    56 776                       -
-------------------------------------------------------------------------------
E 2  Exportfrämjande verksamhet        (ram.)   178 656                      +2
-------------------------------------------------------------------------------
E 3 AB Svensk Exportkredits            (ram.)     1 172
statsstödda exportkre-
ditgivning
-------------------------------------------------------------------------------
E 4  Investeringsfrämjande             (ram.)    49 393
-------------------------------------------------------------------------------
E    5     Näringslivsutveckling     i (ram.)   100 000 -100 000  -100 000
Östersjöregionen
-------------------------------------------------------------------------------
E  6   Avgifter  till  internationella (ram.)    16 810
handelsorganisationer
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
F 1  Marknadsdomstolen                 (ram.)     4 941   +1 000
-------------------------------------------------------------------------------
F 2  Konsumentverket                   (ram.)    84 340  -15 000    -3 000    -
-------------------------------------------------------------------------------
F 3  Allmänna reklamationsnämnden      (ram.)    16 132                       -
-------------------------------------------------------------------------------
F 4  Fastighetsmäklarnämnden           (ram.)     7 247
-------------------------------------------------------------------------------
F 5  Stöd till konsumentorganisationer (ram.)     6 100   -5 100
-------------------------------------------------------------------------------
F 6  Stöd till konsumentforskning      (ram.)       679
-------------------------------------------------------------------------------
F  7   Bidrag  till  miljömärkning  av(obet.)     3 600
produkter
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
G 1  Täckande av förluster vid viss    (ram.)     4 000
garantigivning, m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
G 2  Medel till AB Göta kanalbolag för(obet.)    15 000
upprustning
och drift av kanalen
-------------------------------------------------------------------------------
G 3  Kostnader för omstrukturering av  (ram.)    45 000  -40 000   -45 000
vissa statligt
ägda  företag, m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
G 4  Avgifter till vissa               (ram.)     5 519
internationella organisationer
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
Summa                                         2 983 313  -57 100  -153 000   +1
-------------------------------------------------------------------------------
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen  (1992:1512) om
elektromagnetisk kompatibilitet
Härigenom  föreskrivs i fråga om lagen  (1992:1512)
om elektromagnetisk kompatibilitet[1]
dels att nuvarande 5 § skall betecknas 8 §,
dels   att  det   i   lagen   skall   införas   nya
bestämmelser,  5-7  §§  samt  närmast före 5 § en ny
rubrik av följande lydelse.

---------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse               Föreslagen lydelse
Ansvarsbestämmelser
---------------------------------------------------------------
5 §
---------------------------------------------------------------
Till  böter  eller fängelse i
högst  ett  år  döms  den  som
uppsåtligen      eller      av
oaktsamhet     bryter      mot
föreskrift  som  har meddelats
med stöd av 1 §.
---------------------------------------------------------------
6 §
---------------------------------------------------------------
Ansvar enligt denna lag skall
inte  dömas ut om gärningen är
belagd     med     straff    i
brottsbalken      eller     om
överträdelsen är ringa.
---------------------------------------------------------------
7 §
---------------------------------------------------------------
Den  som  har  åsidosatt  ett
vitesföreläggande   döms  inte
till  ansvar enligt denna  lag
för gärning  som  omfattas  av
föreläggandet.
---------------------------------------------------------------
-----------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.





**FOOTNOTES**
[1]: Senaste lydelse av nuvarande 5 § 1995:1725