dels proposition 1999/2000:1 (budgetpropositionen)
såvitt gäller utgiftsområde 24 Näringsliv,
dels 25 motioner från allmänna motionstiden.
Upplysningar och synpunkter i
ärendet har inför utskottet lämnats
av företrädare för Närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK). På
utskottets uppdrag har
revisionsdirektör Monika Selahn vid
Riksdagens revisorer gjort en
utvärdering av rymdverksamheten,
vilken redovisats för utskottet. En
skrivelse har inkommit från
Föreningen Turism i Sverige
(FörTur).
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker de av regeringen föreslagna
anslagen för budgetåret 2000 inom utgiftsområde 24
Näringsliv. Likaså tillstyrks övriga här aktuella
förslag till riksdagsbeslut som regeringen
framlägger under detta utgiftsområde, med undantag
för ett förslag om bemyndigande avseende
Marknadsdomstolen. Detta bemyndigande behövs inte -
av budgettekniska skäl - och förslaget avstyrks
därför av utskottet.
Regeringens förslag om mål för utgiftsområdet
tillstyrks av utskottet, med hänvisning till att
dessa är formulerade med utgångspunkt i den syn på
näringspolitikens inriktning som redovisas i
budgetpropositionen och som föregåtts av
överläggningar mellan regeringen, Vänsterpartiet och
Miljöpartiet. I två reservationer (m, kd, fp; c)
föreslås att regeringen skall lägga fram förslag om
nya mål för de olika verksamhetsområdena utifrån de
riktlinjer för näringspolitiken som anges i
respektive reservation.
Motioner med förslag om andra anslagsbelopp än vad
regeringen föreslagit avstyrks av utskottet.
Företrädarna i utskottet för Moderata
samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet
och Folkpartiet deltar inte i beslutet om anslag. De
erinrar i särskilda yttranden om de budgetförslag
som framlagts av respektive parti.
Utskottet behandlar - och avstyrker - också några
motionsyrkanden som tar upp frågor i anslutning till
de aktuella anslagen. När det gäller förslaget om
integrering i NUTEK:s ordinarie verksamhet av den
verksamhet som bedrivits i projektet Nationellt
resurscentrum för kvinnor (NRC) förutsätter
utskottet att detta inte försvagar arbetet med att
främja kvinnors företagande. Utskottet menar att det
på ett tydligt sätt bör framgå av regleringsbrevet
att den verksamhet som bedrivits inom ramen för NRC
skall fortsätta inom NUTEK:s ordinarie verksamhet.
Vidare är det viktigt att regeringen följer upp och
utvärderar hur den nya ordningen fungerar samt
informerar riksdagen om utfallet av denna
utvärdering, säger utskottet. Under nästa år avser
utskottet också att på eget initiativ hålla sig
informerat om hur integrationen av verksamheten
fortlöper. Utskottet understryker härutöver vikten
av att den kompetens som har byggts upp inom NRC-
projektet och de erfarenheter som har gjorts tas
till vara i det fortsatta arbetet. I en reservation
(m, kd, c, fp) förordas att riksdagen skall göra ett
uttalande med en tydlig markering om att NRC-
verksamheten skall bevaras, t.ex. genom att
verksamheten i regleringsbrevet tilldelas en
särskild anslagspost.
Också i tre andra frågor följs motioner upp i
reservationer (m, kd, c, fp). En rör turism, en
annan avser förkortade handläggningstider hos
Patent- och registreringsverket och en tredje
Sveaskog AB. Beträffande frågan om stöd till
varvsindustrin som aktualiserats i några motioner
noterar utskottet med tillfredsställelse att EU satt
en tidsgräns - den 31 december 2000 - efter vilken
tidpunkt rena driftsstöd inte skall få förekomma.
Det kan dock inte uteslutas att detta datum inte
kommer att hållas, anför utskottet och förutsätter
att regeringen under nästa år följer utvecklingen
med största uppmärksamhet. Om det skulle visa sig
att övriga länder inte avvecklar varvsstöden utgår
utskottet från att regeringen gör en förnyad
prövning av frågan.
Propositionen
I proposition 1999/2000:1 föreslås under
utgiftsområde 24 Näringsliv
1. att riksdagen antar förslaget till lag om
ändring i lagen (1992:1512) om elektromagnetisk
kompatibilitet (avsnitten 2.1 och 6),
2. att riksdagen godkänner målen inom
utgiftsområdet i enlighet med vad regeringen
föreslår i avsnitt 3.2,
3. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2000 ingå ekonomiska förpliktelser i fråga om
ramanslaget D 1 Teknisk forskning och utveckling,
som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter om
högst 425 000 000 kr budgetåret 2001, högst 270 000
000 kr under budgetåret 2002, högst 200 000
000 kr under budgetåret 2003 och högst 135 000 000
kr under budgetåret 2004 (avsnitt 8.7),
4. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2000 ingå ekonomiska förpliktelser i fråga om
ramanslaget D 3 Rymdverksamhet som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 1 400
000 000 kr efter år 2000 (avsnitt 8.7),
5. att riksdagen godkänner att regeringen får
använda 5 000 000 kr från anslaget D 1 Teknisk
forskning och utveckling för en försöksverksamhet
med ett industriellt utvecklingscentrum (IUC) inom
tjänstesektorn musikområdet (avsnitt 8.7),
6. att riksdagen godkänner att Närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK) får möjlighet att
bevilja FoU-anslag till utländska deltagare i
tekniskt utvecklingssamarbete i Öresundsregionen
(avsnitt 8.7),
7. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2000, i fråga om ram-
anslaget E 5 Näringslivsutveckling i
Östersjöregionen, ingå ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst 300 000 000 kr efter år 2000 (avsnitt
9.5),
8. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta
om att lån inom en ram av 150 000 000 kr får tas upp
i Riksgäldskontoret för att tillfälligt täcka
indirekta kostnader i samband med en börsnotering av
Telia-Telenor och försäljning av aktier i bolaget
(avsnitt 11.2),
9. att riksdagen bemyndigar regeringen att i
samband med tvångsinlösen av aktier i Sveaskog AB
överföra statens aktier till ett aktiebolag (avsnitt
11.2),
10. att riksdagen godkänner att regeringen sluter
nytt avtal med Sveriges Allmänna Exportförening om
Sveriges Exporttåd i huvudsaklig överensstämmelse
med vad som förordas (avsnitt 9.6),
11. att riksdagen medger att staten under år 2000
åtar sig ett betalningsansvar i form av garantier
till ett belopp av högst 125 000 000 000 kr för
exportkreditgarantisystemet (avsnitt 9.6),
12. att riksdagen medger att staten under år 2000
åtar sig ett betalningsansvar i form av garantier
till ett belopp av högst 10 000 000 000 kr för
investeringar i utlandet (avsnitt 9.6),
13. att riksdagen bemyndigar regeringen att under
år 2000 besluta att Exportkreditnämnden får
obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret
(avsnitt 9.6),
14. att riksdagen bemyndigar regeringen att
disponera de medel som år 1997 ställdes till
regeringens disposition under anslaget F 1
Marknadsdomstolen inom utgiftsområde 24 (avsnitt
10.5),
15. att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar
anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt
uppställning i bilaga 1.
Lagförslaget återges i bilaga 2.
Motionerna
De motioner som behandlas här är följande:
1999/2000:Fi212 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas
20. (delvis) att riksdagen för budgetåret 2000
anvisar anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv
enligt uppställning i motionen.
1999/2000:Sk692 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
15. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
en förstärkning av Konkurrensverket i enlighet med
vad som anförts i motionen.
1999/2000:MJ312 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari
yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att ge tydliga
ägardirektiv till Sveaskog AB om naturvårdshänsyn,
regionalpolitiska hänsyn och lokal förvaltning.
1999/2000:N219 av Birgitta Sellén m.fl. (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om utförsäljning
av statliga skogar.
1999/2000:N234 av Per-Samuel Nisser och Anders G
Högmark (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att sälja statligt ägd skog i mindre enheter.
1999/2000:N246 av Sten Andersson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att regeringen skall
återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder
som likställer svensk varvsindustris
konkurrensförmåga med övriga EU:s.
1999/2000:N256 av Inger Strömbom (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en redovisning av en
strategi för statligt skogsägande,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om Sveaskog AB som en
ny statlig skogsjätte på den svenska marknaden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om Sveaskog AB som ett
kommersiellt företag,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av att
förtydliga hur det statliga ansvaret för ett ökat
privat markägande skall förverkligas i Sveaskog AB,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av att för
riksdagen redovisa konkreta måldokument för Sveaskog
AB.
1999/2000:N257 av Anders Karlsson och Bengt
Silfverstrand (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om barns rätt till en eltrygg miljö i
offentliga lokaler.
1999/2000:N273 av Per Westerberg m.fl. (m, kd, fp)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om snabbare patent.
1999/2000:N283 av Yvonne Ångström (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att NRC bör vara en
egen organisatorisk enhet med eget regleringsbrev
och egen budget.
1999/2000:N292 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger Riksdagens
revisorer till känna vad i motionen anförts om
behovet av att utvärdera verksamheten i
Turistdelegationen,
2. att riksdagen som sin mening ger Riksdagens
revisorer till känna vad i motionen anförts om
behovet av att granska om verksamheten i Sveriges
Rese- och Turistråd AB bedrivits i enlighet med
riksdagens intentioner,
3. att riksdagen som sin mening ger Riksdagens
revisorer till känna vad i motionen anförts om
behovet av att undersöka om effektivitetsvinster kan
uppnås dels genom en sammanslagning av
Turistdelegationen och Sveriges Rese- och Turistråd,
dels genom att överföra TuristRådets
informationsverksamhet till Utrikesdepartementet,
4. att riksdagen som sin mening ger Riksdagens
revisorer till känna vad i motionen anförts om
behovet av att bedöma om statens mål för turismen är
rimligt i förhållande till anslagna medel och
verksamheten i Turistdelegationen och TuristRådet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet att ersätta
de strategiska riktlinjerna i Turistdelegationens
handlingsprogram med en generell politik avseende
arbetskraftsintensiv tjänsteproduktion,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om den allmänna
anslagsnivån för turistfrämjande åtgärder.
1999/2000:N326 av Nikos Papadopoulos och Paavo
Vallius (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att Sverige fortsättningsvis skall satsa på
effektivare internationell marknadsföring.
1999/2000:N327 av Ulla-Britt Hagström (kd) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om risken att försvaga
kvinnors verksamhet vid integrering av Nationellt
resurscentrum för kvinnor i NUTEK.
1999/2000:N332 av Laila Bjurling m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om stöd till ett
IUC för musiknäringen i Eskilstuna.
1999/2000:N336 av Anders Karlsson och Bengt
Silfverstrand (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till svensk varvsnäring.
1999/2000:N342 av Carin Lundberg och Rinaldo
Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av heltäckande berggrundskartor för i första
hand Västerbottens län.
1999/2000:N347 av Krister Örnfjäder och Håkan Juholt
(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd
till svensk varvsnäring.
1999/2000:N359 av Margareta Andersson och Lena Ek
(c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
införlivande av nationellt resurscentrum i NUTEK:s
ordinarie verksamhet.
1999/2000:N371 av Lennart Beijer m.fl. (v) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om likvärdiga
konkurrensförutsättningar för svensk varvsindustri.
1999/2000:N373 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari
yrkas att riksdagen anvisar anslagen under
utgiftsområde 24 Näringsliv enligt uppställning i
motionen.
1999/2000:N375 av Per Westerberg m.fl. (m) vari
yrkas
8. att riksdagen beslutar att under anslag A 2 inom
utgiftsområde 24 Näringsliv anvisa 194 062 000 kr
enligt vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen beslutar att under anslag A 3 inom
utgiftsområde 24 Näringsliv anvisa 0 kr enligt vad
som anförts i motionen,
10. att riksdagen beslutar att under anslag C 1
inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisa 68 529 000
kr enligt vad som anförts i motionen,
11. att riksdagen beslutar att under anslag D 1
inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisa 798 588 kr
enligt vad som anförts i motionen,
12. att riksdagen beslutar att under anslag D 4
inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisa 31 892 000
kr enligt vad som anförts i motionen,
13. att riksdagen beslutar att under anslag E 5
inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisa 0 kr enligt
vad som anförts i motionen,
14. att riksdagen beslutar att under anslag F 1
inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisa 5 941 000 kr
enligt vad som anförts i motionen,
15. att riksdagen beslutar att under anslag F 2
inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisa 69 340 000
kr enligt vad som anförts i motionen,
16. att riksdagen beslutar att under anslag F 5
inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisa 1 000 000 kr
enligt vad som anförts i motionen,
17. att riksdagen beslutar att under anslag G 3
inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisa 5 000 000 kr
enligt vad som anförts i motionen.
1999/2000:N379 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av en
analys av förutsättningarna för att etablera ett
industriellt utvecklingscentrum (IUC), inriktat på
att utveckla produkter ur det kunnande som finns
inom vård- och omsorgsområdet.
1999/2000:N384 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
27. att riksdagen anvisar anslagen under
utgiftsområde 24 Näringsliv enligt uppställning i
motionen.
1999/2000:N386 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter
(fp) vari yrkas
15. att riksdagen anvisar anslagen under
utgiftsområde 24 Näringsliv enligt uppställning i
motionen.
1999/2000:N387 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari
yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om handläggningstiderna
på Patent- och registreringsverket.
Utskottet
Inledning
Riksdagen har nyligen fattat beslut om ramarna för
de olika utgiftsområdena för år 2000 och om en
preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområden
för åren 2001 och 2002 och därvid ställt sig bakom
de ramar för utgiftsområde 24 Näringsliv som
angivits i budgetpropositionen (prop. 1999/2000:1,
bet. 1999/2000:FiU1). I reservationer (m; kd; c; fp)
förordades avvikelser från dessa ramar. Av följande
tabell framgår regeringens och de olika partiernas
förslag. Ramen för utgiftsområde 24 för år 2000 är
ca 3 miljarder kronor.
Tabell Utgiftsområde 24 Näringsliv
----------------------------------------------------
År Ram Avvikelse från ramen (milj. kr)
-----------------------------------------------------
m kd c fp
Efter ett inledande avsnitt om mål- och
resultatfrågor redovisas i det följande regeringens
förslag avseende de olika verksamheter som ingår i
utgiftsområde 24 och motsvarande förslag i aktuella
motioner. De förslag som framlagts i motionerna (m;
kd; c; fp) har dock som utgångspunkt en annan ram
för utgiftsområdet än vad regeringen har föreslagit
och vad riksdagen har ställt sig bakom. Utskottets
ställningstagande redovisas samlat i ett avslutande
avsnitt. Beslut om anslag inom ett utgiftsområde
skall, enligt budgetprocessens regler, fattas genom
ett beslut. De olika anslagen skall alltså
fastställas i ett och samma beslut.
Mål samt bedömning av regeringens
resultatredovisning
Propositionen
I avvaktan på resultatet av en inom
Regeringskansliet pågående översyn av mål och
målstrukturer, som regeringen aviserade i
budgetpropositionen för år 1999 och som skall
genomföras under åren 1999 och 2000, framlägger
regeringen - för riksdagens godkännande - följande
förslag till mål under utgiftsområdet:
- att utifrån de regionala förutsättningarna
stimulera en hållbar ekonomisk tillväxt som kan
bidra till fler och växande företag och därmed öka
sysselsättning för både män och kvinnor (avsnitt 4),
- att förbättra förutsättningarna för företagande
och entreprenörskap och att stärka drivkrafterna för
ökad tillväxt och sysselsättning (verksamhetsområde
A Näringspolitik),
- att erbjuda en ändamålsenlig och kvalitativ
service i immaterial- och associationsrättsliga
frågor, att utveckla system som underlättar
internationella erkännanden av provningar och
certifieringar, att driva svenska intressen i det
internationella och europeiska
standardiseringsarbetet samt att bidra till statens
ansvar när det gäller medborgarnas skydd för liv,
hälsa, miljö och egendom (verksamhetsområde B
Teknologisk infrastruktur),
- att verka för väl fungerande marknader och
effektiv konkurrens (verksamhetsområde C
Konkurrensfrågor),
- att öka kunskapen och kompetensen i näringslivet
för att stimulera tillväxt och förnyelse
(verksamhetsområde D Teknisk forskning och
utveckling),
- att medverka till genomförandet av en effektiv
inre marknad, ett öppet och starkt multilateralt
handelssystem, ökad svensk export samt ökade
utländska direktinvesteringar i Sverige
(verksamhetsområde E Utrikeshandel, export- och
investeringsfrämjande),
- att medverka till ekonomisk utveckling och ett
ökat välstånd i Östersjöregionen (verksamhetsområde
E Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande),
- att konsumenterna skall ha en stark ställning på
marknaden samt sådana konsumtions- och
produktionsmönster som bidrar till en långsiktigt
hållbar utveckling, att hushållen skall ha goda
möjligheter att utnyttja sina ekonomiska och andra
resurser effektivt, att konsumenternas hälsa och
säkerhet skyddas, att sådana konsumtions- och
produktionsmönster utvecklas som minskar
påfrestningarna på miljön och bidrar till en
långsiktigt hållbar utveckling (verksamhetsområde F
Konsumentfrågor).
Regeringen redovisar följande prioriteringar:
- att förenkla regelverket för framför allt små och
medelstora företag,
- att förbättra kapitalförsörjningen för framför
allt små och medelstora företag,
- att tillse att det råder en hög kvalitet på
rådgivning, information och service från myndigheter
till företag och individer,
- att förenkla företagens uppgiftslämnande till
myndigheter,
- att stärka konkurrenspolitiken som en del av
näringspolitiken och vidta åtgärder för att
undanröja hinder för en effektiv konkurrens,
- att stärka kompetens hos företagare och
anställda,
- att förbättra kunskapsöverföringen från
universitet och högskolor till små och medelstora
företag,
- att främja industriforskning - även i nya
konstellationer som industripoler för forskning
(IPF) samt att vidareutveckla kompetenscentrum och
att förlänga samverkansprogram mellan näringsliv och
högskola,
- att främja arbetet med att ta fram och genomföra
regionala tillväxtavtal,
- att främja särskilt de små och medelstora
företagens handel,
- att göra särskilda exportsatsningar på IT,
teknikutveckling och inom miljöområdet, framför allt
för små och medelstora företag,
- att förstärka svenska företags position i
Östersjöregionen och att förbättra förutsättningarna
för svenska företags deltagande i utvecklingen av
regionens näringsliv,
- att stärka konsumenternas möjligheter att få
tillgång till begriplig information, bl.a. på det
finansiella området, med beaktande av att
konsumenterna skall komma i åtnjutande av
informationssamhällets fördelar,
- att stärka konsumenternas ställning på marknaden,
särskilt med beaktande av det svenska EU-
ordförandeskapet,
- att verka i enlighet med och påbörja
uppföljningen av handlingsplanen för att uppnå
miljömålet.
Utgiftsområdet innehåller många skilda
verksamhetsområden. För att resultatredovisningen
skall bli relevant för riksdagen lämnar regeringen
redovisning under respektive verksamhetsområde.
Beträffande arbetet med den regionala
näringspolitiken lämnar regeringen en sammanhållen
redovisning i ett särskilt avsnitt (4). Där
behandlas arbetet med de regionala tillväxtavtalen.
Med tillväxtavtal avses såväl ett regionalt program
för tillväxt som överenskommelser mellan olika
aktörer om att genomföra konkreta åtgärder i
programmet. Staten förutsätts delta i
tillväxtavtalen via berörda myndigheter och organ.
Anslag inom flera olika utgiftsområden i
statsbudgeten kommer att utgöra finansieringskällor
för avtalen. Utkasten till tillväxtavtal har
utvärderats ex-ante (dvs. innan avtalen har trätt i
kraft) av oberoende utvärderare. Vidare har
tjänstemän inom Regeringskansliet och ett flertal
nationella myndigheter granskat utkasten ämnesvis.
Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har i
egenskap av nationell näringspolitisk myndighet
gjort en egen utvärdering. Slutsatser och
rekommendationer i utvärderingarna återrapporterades
i juni 1999 vid möten med partnerskapen i varje län.
Partnerskapen avgör själva hur utvärderarnas
rekommendationer skall beaktas i det fortsatta
arbetet. Eftersom tillväxtavtalen träder i kraft den
1 januari 2000 är redovisningen i propositionen
ingen resultatredovisning och bedömning i sedvanlig
bemärkelse. Det som redovisas är i stället
utgångspunkterna för det fortsatta arbetet och
frågor inom politikområden av betydelse för arbetet
med regionala tillväxtavtal.
När det gäller området Näringspolitik (A) redovisar
regeringen översiktligt utvecklingen på området och
vilka statliga insatser som gjorts. Beträffande
effekterna sägs att det är svårt att fastställa i
hur stor utsträckning de statliga insatserna inom
verksamhetsområdet eller andra inslag i
småföretagspolitiken har bidragit till utvecklingen
vad gäller antalet nya företag. Aktuell forskning
har pekat på behovet av bättre utvärderingar och
analyser inom området. I uppdraget till en av
Näringsdepartementet initierad utredning om statens
åtgärder för att främja fler och växande företag
(departementsbeslut 1999-04-29) ingår att lämna
förslag till lämpliga metoder för att utvärdera
olika statliga småföretagsinsatser i fortsättningen.
Regeringen bedömer att verksamheten under år 1998 i
stor utsträckning har bidragit till att uppfylla de
mål som finns för verksamhetsområdet näringspolitik.
Regeringen anser att den verksamhet som bedrivs inom
NUTEK:s program för såddfinansiering är särskilt
intressant eftersom den inte konkurrerar med privata
aktörer utan medverkar till att minska det
finansiella gap som finns mellan en affärsidé och en
kommersiellt gångbar tjänst eller produkt. Förutom
utredningen om statens åtgärder för att främja fler
och växande företag kommer bl.a. dessa erfarenheter
att utgöra ett viktigt underlag vid en omprövning av
statens näringspolitiska insatser nästa år, sägs
det.
Beträffande området Teknologisk infrastruktur (B)
lämnas också redovisningar av utvecklingen på
området och vilka statliga insatser som vidtagits.
Det som sägs under rubriken Effekter av de statliga
insatserna är dock i huvudsak redovisningar av vad
som görs av berörda myndigheter. Något särskilt
avsnitt om regeringens slutsatser finns inte.
I avsnittet om Konkurrensfrågor (C) konstateras att
något gemensamt mål för Konkurrensverket,
länsstyrelserna och Revisorsnämndens insatser inte
utformades för budgetåret 1998. Av bl.a. detta skäl
har inte heller någon sammanhållen och entydig
effektbedömning gjorts. En samlad redogörelse för de
viktigaste insatserna lämnas dock i propositionen
tillsammans med regeringens bedömningar av
resultaten av de olika verksamheterna. Med hänsyn
till verksamheternas skilda karaktär bedömer
regeringen att det även i fortsättningen är lämpligt
att ha olika mål för Konkurrensverket och
Revisorsnämnden. Konkurrenspolitiken utgör ett
viktigt instrument för att uppnå en väl fungerande
marknadsekonomi och ett ökat omvandlingstryck, sägs
det. Att isolerat urskilja effekterna av en
konkurrenslagstillämpning eller en
konkurrenspolitiks påverkan på en marknadsekonomi
låter sig dock inte göras, då en mängd andra
omvärldsfaktorer inverkar på strukturer och
förhållanden. De mål som regeringen har ställt upp
för Konkurrensverket har uppfyllts, och regeringen
gör bedömningen att verket på ett tillfredsställande
sätt har förbättrat förutsättningarna för en väl
fungerande konkurrens till nytta för konsumenten.
Revisorsnämnden har bidragit till att uppfylla de
effektmål som regeringen angett, sägs det.
För området Teknisk forskning och utveckling (D) är
de inledande avsnitten om resultatbedömning m.m. av
relativt begränsad omfattning. De FoU-intensiva
företagens behov av nära kontakt med universitetens
forskning är stort och ökande, sägs det i
propositionen. Även många företag som inte är FoU-
intensiva behöver i allt större utsträckning få
tillgång till avancerad kunskap och kompetens från
omvärlden. Detta ger industriforskningsinstitut och
högskolor ett stort ansvar för landets
kunskapsförsörjning. Den teknisk-vetenskapliga
informationsförsörjningen tar nya vägar. För att
bättre kunna anpassa de närings- och
innovationspolitiska instrumenten som regeringen
förfogar över till omvärldsförändringarna krävs
regelbundna översyner av pågående verksamheter, sägs
det. För närvarande genomförs en utredning om
myndighetsstrukturen bland de myndigheter under
Näringsdepartementet som främjar FoU samt - som
tidigare nämnts - en utredning om statens åtgärder
för att främja fler och växande företag.
Beträffande området Utrikeshandel, export- och
investeringsfrämjande (E) innehåller avsnittet om
resultatbedömning, som är relativt kort, i huvudsak
en allmän beskrivning av verksamheten på området.
Under rubriken Regeringens slutsatser sägs att
regeringen bedömer att verksamheterna inom området
har uppfyllt målen för verksamhetsområdet samt
bidragit till att stärka näringslivets tillväxt och
internationella konkurrenskraft.
I de inledande avsnitten om området Konsumentfrågor
(F) redovisas de mål som gäller och de
prioriteringar som görs. Avsnittet om
resultatbedömning, som är mycket kort, innehåller
texter som till stor del mer eller mindre ordagrant
överensstämmer med motsvarande text i föregående års
budgetproposition.
Det sista verksamhetsområdet under utgiftsområdet,
Övriga åtaganden (G), avser huvudsakligen statliga
åtaganden som inte är föremål för mål- och
resultatstyrning.
Revisionens iakttagelser
Under rubriken Revisionens iakttagelser redogör
regeringen för om Riksrevisionsverket (RRV) har haft
några invändningar i revisionsberättelserna för år
1998 avseende myndigheter inom de olika
verksamhetsområdena. För fem av de sju
verksamhetsområdena ( Näringspolitik (A),
Konkurrensfrågor (C), Teknisk forskning och
utveckling (D), Utrikeshandel, export- och
investeringsfrämjande (E) och Konsumentfrågor (F) (
anges att RRV inte haft några invändingar mot de
berörda myndigheterna.
För verksamhetsområdet Teknologisk infrastruktur
(B) redovisas att Patent- och registreringsverket
(PRV) har erhållit en revisionsberättelse med
invändning. PRV:s resultatredovisning uppfyller
enligt revisionsberättelsen i väsentlig omfattning
inte återrapporteringskrav enligt regleringbrev.
Regeringen ser allvarligt på invändningen och avser
att undersöka skälen till bristerna i
resultatredovisningen och samtidigt göra en
bedömning av återrapporteringskraven i myndighetens
regleringsbrev.
Det sjunde området, Övriga åtaganden (G), består av
verksamheter där RRV inte gör revisionsberättelser.
Utskottets ställningstagande och bedömning
Inledning
Utskottet behandlar först frågan om mål och
redovisar därefter sin bedömning av regeringens
resultatredovisning. Inga motioner har väckts
beträffande mål- och resultatfrågor.
Mål
Utskottets syn på näringspolitikens inriktning
överensstämmer med den som redovisas i
budgetpropositionen och som har föregåtts av
överläggningar mellan regeringen, Vänsterpartiet och
Miljöpartiet. De mål som regeringen föreslår för
utgiftsområde 24 Näringsliv är formulerade med
utgångspunkt i denna syn på näringspolitiken och
tillstyrks således.
Bedömning av regeringens resultatredovisning
I föregående års motsvarande anslagsbetänkande (bet.
1998/99:NU1) anförde utskottet i ett inledande
avsnitt om mål- och resultatstyrning bl.a. att
redovisningen av effekterna av de statliga
insatserna och regeringens slutsatser för de olika
verksamhetsområdena i flera fall var ganska
knapphändig. Vidare sade utskottet att det är
angeläget att arbetet inom Regeringskansliet med att
förbättra och konkretisera resultatredovisningen
till riksdagen fortsätter. Utskottet framhöll därvid
vikten av en bättre koppling mellan regleringsbreven
och redovisningen till riksdagen.
Det konstaterande som utskottet gjorde i förra
årets anslagsbetänkande om att kopplingen mellan
innehållet i regleringsbreven och återrapporteringen
i budgetpropositionen ibland förefaller vara mindre
god äger giltighet även beträffande redovisningen i
årets budgetproposition. Utskottet vill samtidigt
framhålla den stora betydelse som mål- och
resultatredovisningen i budgetpropositionen har. Om
riksdagens ändrade roll - mot mer övergripande
styrning i stället för detaljstyrning - skall få
genomslag krävs en förändring av regeringens sätt
att rapportera till riksdagen. Generellt gäller att
regeringens redovisning måste vara mer konkret.
Avgörande är härvid att verksamhetsmål formuleras på
ett sådant sätt att de blir möjliga att följa upp.
Detta innebär bl.a. att - utifrån de övergripande
målen - ändamålsenliga delmål måste formuleras.
Utskottet vill, liksom föregående år, framhålla
betydelsen av utformningen av regleringsbreven och
målformuleringarna i dessa.
Patent- och registreringsverket (PRV) har, som
tidigare redovisats, erhållit en revisionsberättelse
med invändning. Resultatredovisningen uppfyller i
väsentlig omfattning inte återrapporteringskrav
enligt regleringbrev. Regeringen ser allvarligt på
invändningen och avser att undersöka skälen till
bristerna i resultatredovisningen och samtidigt göra
en bedömning av återrapporteringskraven i
myndighetens regleringsbrev. Utskottet vill
understryka vikten av att regeringen noga granskar
PRV i detta avseende. För övriga myndigheter har RRV
inte haft några invändningar.
Näringspolitik (A)
Närings- och teknikutvecklingsverket:
Förvaltningskostnader (A 1)
Propositionen
Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) svarar
för statliga insatser för att främja teknisk
forskning och industriellt utvecklingsarbete,
etablering och utveckling av små och medelstora
företag samt balanserad regional utveckling. I
anslutning härtill skall verket genomföra
utrednings- och utvärderingsverksamhet. Inom sina
verksamhetsområden skall verket uppfylla de miljömål
som regeringen beslutar.
NUTEK skall vara nationell samordnare för
innovationspolitik, regionalpolitik,
småföretagspolitik, teknikpolitik samt för teknisk
forskning och utveckling. Myndigheten skall också,
som nationellt expertorgan, följa näringslivets
utveckling, ha en bred bevakning av näringspolitiken
och även granska hur förändringar i omvärlden
påverkar näringslivets villkor i Sverige. NUTEK har
fått i uppdrag att medverka i överläggningar kring
de regionala tillväxtavtalens innehåll, genomförande
och finansiering.
NUTEK har för åren 2000-2002 äskat ca 5 miljoner
kronor per år för investeringar i ett nytt
projekthanteringssystem. Regeringen anser att sådana
investeringar är motiverade och föreslår därför att
anslaget tillförs 5 miljoner kronor år 2000.
Finansiering skall ske genom neddragning av anslaget
Allmänna regionalpolitiska åtgärder (A 1) under
utgiftsområde 19 och anslaget Teknisk forskning och
utveckling (D 1) under utgiftsområde 24 med 2,5
miljoner kronor vardera. Vidare föreslås anslaget
till NUTEK tillföras 2,5 miljoner kronor för att
integrera verksamheten vid Nationellt resurscentrum
för kvinnor (NRC). Finansiering skall ske genom att
anslaget Allmänna regionalpolitiska åtgärder (A 1)
under utgiftsområde 19 tillfälligt minskas med
motsvarande belopp. Den verksamhet som bedrivs inom
NRC-projektet avses bli en del av NUTEK:s ordinarie
verksamhet, och NUTEK skall ges i uppdrag att se
över hur detta bör ske. Avsikten är att verksamheten
skall ligga i linje med regeringens
jämställdhetspolitik. Regeringen anser att till
verksamheten bör det knytas ett råd eller en
referensgrupp.
Regeringen beräknar sammantaget anslaget för år
2000 till 223,2 miljoner kronor.
Motionerna
I motion 1999/2000:N384 (kd) föreslås en besparing
med 11 miljoner kronor på det aktuella anslaget.
Motionärerna menar att en effektivisering av NUTEK:s
verksamhet bör kunna genomföras.
Det finns en risk för försvagning av
utvecklingsarbetet vad gäller kvinnors roll för
tillväxten, om verksamheten vid Nationellt
resurscentrum för kvinnor integreras och blir en del
av NUTEK:s ordinarie verksamhet, anförs det i motion
1999/2000:N327 (kd).
I enlighet med det moratorium för reala
anslagsökningar till statliga myndigheter som
Centerpartiet förordar i sin budgetmotion
1999/2000:Fi211 (c) föreslås i motion 1999/2000:N373
(c) en minskning av anslaget till NUTEK med 2,5
miljoner kronor.
De 2,5 miljoner kronor som NUTEK föreslås anvisas
för att införliva NRC i sin ordinarie verksamhet är
för litet, anförs det i motion 1999/2000:N359 (c),
och budgeten bör därför fördubblas till 5 miljoner
kronor per år, med finansiering inom NUTEK:s ram.
Att hålla kontakt med alla resurscentrum runt om i
landet, att sprida kunskaper till myndigheter,
banker m.fl. om kvinnors företagande samt att
bedriva utbildningsverksamhet för personer vid
regionala och lokala resurscentrum fordrar stora
personella insatser och därmed större kostnader,
sägs det i motionen.
NRC bör vara en egen organisatorisk enhet med eget
regleringsbrev och egen budget, anförs det i motion
1999/2000:N283 (fp). Verksamheten hos NRC har varit
av mycket stor betydelse för kvinnor i hela landet,
inte minst för utbildning och stöd till regionala
och lokala resurscentrum, säger motionären. Hon
hänvisar till att personer som har arbetat med
jämställdhetsfrågor ute i landet har framhållit att
det är av stor betydelse för den framtida
verksamheten att NRC inte integreras i den allmänna
verksamheten hos NUTEK.
Vissa kompletterande uppgifter
I regleringsbrevet för år 1999 anges under
utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling,
anslaget Allmänna regionalpolitiska åtgärder (A 1
anslagspost 22:1), att NUTEK får medverka till
projekt vid regionala och lokala resurscentrum för
kvinnor. Lägst 16 miljoner kronor skall avsättas för
dessa ändamål. NUTEK får dessutom avsätta högst 3,5
miljoner kronor för projektet Nationellt
resurscentrum för kvinnor. NRC skall under år 1999
dels stödja verksamheten vid regionala och lokala
resurscentrum, dels sprida information, säg det i
regleringsbrevet.
Statsrådet Mona Sahlin besvarade i oktober 1999 en
interpellation (1999/2000:8) av Lena Ek (c) om
Nationellt resurscentrum för kvinnor. Följande tre
frågor ställdes:
- Hur ser framtiden ut för Nationellt
resurscentrum?
- Hur planeras uppföljning och utveckling av de
påbörjade processer som inletts med verksamheten vid
Nationellt resurscentrum?
- Vilka resurser kommer framöver att tillföras
verksamheten?
Inledningsvis underströk statsrådet att hon anser
att det är mycket angeläget att jämställdhetsarbetet
bedrivs med kraft inom all statlig verksamhet.
Jämställdhetsaspekterna skall beaktas på alla nivåer
och inom alla områden och jämställdhetsarbetet skall
utföras av ordinarie personal. Statsrådet delade
interpellantens uppfattning att processen med att
förändra och förnya synsätt och strukturer i detta
fall handlar om ett utvecklingsarbete på lång sikt.
Hon erinrade om att regeringen i budgetpropositionen
för år 2000 har föreslagit riksdagen att 2,5
miljoner kronor skall tillföras NUTEK:s
förvaltningsanslag för år 2000 och att medlen skall
användas bl.a. till att integrera NRC-projektet i
NUTEK:s ordinarie verksamhet. Regeringen avser att
ge NUTEK i uppdrag att se över hur detta bör ske för
att bäst ta till vara de erfarenheter som vunnits i
den redan pågående processen, sade statsrådet
vidare. Avsikten är att verksamheten skall ligga i
linje med regeringens jämställdhetspolitik, vilket
bl.a. innebär att jämställdhetsaspekter skall
beaktas inom all verksamhet. Regeringen menar
dessutom att det till arbetet bör knytas ett råd
eller en referensgrupp.
Regeringen anser att det även i fortsättningen
behövs åtgärder särskilt riktade till kvinnor inom
närings- och regionalpolitiken, både för att stärka
kvinnors position på arbetsmarknaden och för att
tillvarata kvinnors initiativ och kompetens, uppgav
statsrådet vidare. Hon meddelade också att
regeringen avser att anslå medel för år 2000 för att
stödja de regionala och lokala resurscentrum för
kvinnor som byggts upp under de senaste åren. För
detta ändamål avses NUTEK även fortsättningsvis
tilldelas särskilda projektmedel, som skall användas
till att medfinansiera projekt vid regionala och
lokala resurscentrum. Dessa medel bör användas till
tillväxtorienterade projekt med inriktning på
näringslivsutveckling och sysselsättning.
Företrädare för NUTEK har informerat utskottet om
sina erfarenheter av NRC-verksamheten och hur de ser
på integreringen av denna verksamhet i NUTEK:s
ordinarie verksamhet. I det råd eller den
referensgrupp som skall inrättas, avses företrädare
för lokala och regionala resurscentrum ingå, liksom
andra aktörer som arbetar med de berörda frågorna.
Som ett uttryck för att s.k. mainstreaming präglar
NUTEK:s verksamhet, dvs. att jämställdhets-
aspekter beaktas i alla sammanhang, nämndes att
detta är ett centralt tema i myndighetens pågående
verksamhetsplanering.
Småföretagsutveckling (A 2)
Propositionen
Från anslaget täcks kostnader för dels verksamhet
med information, rådgivning och finansiering genom
ALMI Företagspartner AB:s regionala
utvecklingsbolag, dels vissa centrala insatser på
småföretagsområdet genom främst NUTEK, bl.a. inom
områdena internationalisering och
innovationsfrämjande åtgärder, däribland s.k.
såddkapital, samt insatser för att främja kvinnors
företagande. Syftet med verksamheten är att
underlätta utveckling och tillväxt inom
småföretagssektorn, så att antalet livskraftiga och
växande småföretag ökar.
Regeringen förordar att verksamheten under anslaget
bedrivs enligt i huvudsak oförändrade riktlinjer.
Riksdagen beslöt våren 1998, på förslag i 1998 års
ekonomiska vårproposition, om en ökad betoning vid
främst verksamheten med såddkapital. Det innebär en
ökning av resurserna med totalt 150 miljoner kronor
under perioden 1999-2001. Dessutom krävs ökade
resurser för att fortsätta regelförenklingsarbetet
genom SimpLexgruppen samt insatser för att främja
entreprenörskap i skolan, sägs det i propositionen.
Regeringen föreslår ett anslag på 189,1 miljoner
kronor.
Motionen
I motion 1999/2000:N375 (m) föreslås att anslaget
Småföretagsutveckling skall ökas med 5 miljoner
kronor jämfört med regeringens förslag.
Nyföretagandet i Sverige minskar, från en redan låg
nivå, sägs det; mellan perioderna januari-juni 1997
och januari-juni 1999 har antalet nyregistrerade
företag minskat med 16,7 %. Företagandet är den
viktigaste faktorn för ekonomisk utveckling och
förbättrad välfärd, men de små företagen stöter på
många strukturella problem som förhindrar expansion,
anför motionärerna. De hänvisar till en undersökning
utförd av Företagarnas Riksförbund och LRF Konsult,
enligt vilken utformningen av arbetsrätten, bristen
på arbetskraft, bristen på riskkapital, den svaga
efterfrågan och ovilja att växa är de viktigaste
tillväxthindren för småföretag. För att minska
problemen med regelkrångel bör ökade resurser ges
till SimpLexgruppen, anser motionärerna. Även vissa
andra åtgärder, såsom NUTEK:s verksamhet med
såddfinansiering, anses kunna ha en positiv effekt
på företagandet.
Vissa kompletterande uppgifter
Riksdagen avslog hösten 1998 ett motionsyrkande (m)
liknande det här aktuella (bet. 1998/99:NU1).
Enligt regleringsbrevet för anslaget
Småföretagsutveckling för budgetåret 1999 har
anslagsposten (2) Såddfinansiering tagits upp med 73
miljoner kronor. Enligt prognos kommer hela detta
belopp att vara uppbundet i beslut per den 31
december 1999, men hela beloppet kommer inte att
vara utbetalat.
I budgetpropositionen sägs att det krävs ökade
resurser för att fortsätta regelförenklingsarbetet
genom Simplex. Näringsdepartementet har, enligt upp-
gift, budgeterat med 3 miljoner kronor för år 1999,
med 4 miljoner kronor för år 2000 och med 5 miljoner
kronor för år 2001. Detta kommer att belasta
anslagsposten (6) Till regeringens disposition. I en
bilaga under avsnittet om utgiftsområde 24
Näringsliv, Småföretagsdelegationen ( Regeringens
åtgärder för ett bättre småföretagsklimat, lämnas en
redogörelse för SimpLexgruppens arbete. Motioner
från allmänna motionstiden om regelförenkling
planeras att behandlas i utskottets näringspolitiska
betänkande våren 2000.
Stöd till kooperativ utveckling (A 3)
Propositionen
Anslaget disponeras för statsbidrag till kooperativ
utveckling. Föreskrifter om detta finns i
förordningen (1998:1633) om statsbidrag till
kooperativ utveckling. Statsbidrag kan enligt
förordningen ges till kostnadsfri information och
rådgivning om kooperativt företagande. För år 1998
har 14 miljoner kronor ur anslaget fördelats till
landets 24 lokala kooperativa utvecklingscentrum
(LKU) för kostnadsfri information och rådgivning
samt 2,5 miljoner kronor till centrala åtgärder för
att bl.a. öka kunskapen om den kooperativa
företagsformen bland de myndigheter som har till
uppgift att stödja nyföretagande.
Regeringen har beslutat att genomföra en nationell
informationssatsning om den kooperativa
företagsformen under hösten 1999 och första
kvartalet 2000, under namnet Starta eget
tillsammans. Regeringen föreslog i 1999 års
ekonomiska vårproposition att stödet till kooperativ
utveckling skall öka med 3,5 miljoner kronor under
åren 2000-2002. Regeringen anser att statsbidraget
till kooperativ utveckling liksom tidigare bör
koncentreras till kostnadsfri information och
rådgivning. En viss del av medlen bör även användas
till gemensam kompetensutveckling för LKU-systemet.
Stödet till kooperativ utveckling fördelas för
närvarande genom beslut av regeringen. Regeringen
anser emellertid det lämpligt att beslut om stödet
överförs till NUTEK fr.o.m. år 2000.
Regeringen föreslår ett anslag för nästa budgetår
på 20 miljoner kronor.
Motionerna
I de tre motionerna 1999/2000:N375 (m),
1999/2000:Fi212 (fp) och 1999/2000:N386 (fp)
föreslås att det aktuella anslaget skall slopas. I
den förstnämnda motionen anförs att de
näringspolitiska insatserna bör syfta till att skapa
ett generellt bra företagsklimat. Olika
företagsformer bör behandlas likvärdigt i regel- och
skattesystem. Ett speciellt anslag för just
kooperativ utveckling kan då inte motiveras, utan
den typen av verksamhet förefaller motionärerna
snarare kunna inordnas under anslaget
Småföretagsutveckling.
Vissa kompletterande uppgifter
Riksdagen avslog hösten 1998 ett motionsyrkande
liknande de här aktuella (bet. 1998/99:NU1).
Turistfrämjande (A 4)
Propositionen
Turistdelegationen är central förvaltningsmyndighet
för turistfrågor. Verksamheten inom turistområdet
bedrivs dels av Turistdelegationen, dels av det av
staten och turistnäringen gemensamt ägda bolaget
Sveriges Rese- och Turistråd AB (TuristRådet). I
samband med bildandet av detta bolag upprättades ett
avtal mellan staten och turistnäringen. För att
tydliggöra finansieringen av bolagets verksamhet har
den berörda delen av avtalet omförhandlats.
Det av riksdagen våren 1995 beslutade övergripande
målet för turistpolitiken, att Sverige skall ha en
hög attraktionskraft som turistland och en
långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring, bör
ligga fast. De strategiska riktlinjer som lagts fram
i det handlingsprogram som Turistdelegationen
utarbetat bör även fortsättningsvis utgöra en grund
för arbetet med att utveckla den svenska
turistnäringen. TuristRådet skall för att främja
tillväxten och utvecklingen i Öresundsregionen
använda 1 miljon kronor av anslaget för att
genomföra riktade insatser för att främja turismen i
regionen. Från anslaget Avgifter till vissa
internationella organisationer (G 4) har 1 miljon
kronor överförts.
Regeringen beräknar anslaget till 81,5 miljoner
kronor för nästa budgetår.
Motionerna
I motion 1999/2000:N326 (s) begärs att riksdagen
skall göra ett uttalande om att det fortsättningsvis
skall satsas på effektivare internationell
marknadsföring. Trots goda förutsättningar att bli
ett attraktivt turistland är Sverige ett litet
turistland i jämförelse med Europa i övrigt (
turismens andel av BNP är i Sverige ca 3 %, medan
Europasnittet ligger på ca 6 % ( anför motionärerna.
Ett skäl till varför det bör ske satsningar på
turistområdet är, enligt motionärerna, att många nya
jobb skulle skapas. Besöksnäringen sysselsätter i
stor utsträckning invandrare och ungdomar, varför en
satsning också skulle bidra till ökad integration,
dvs. många arbetslösa invandrare skulle kunna få
jobb, anser motionärerna. Ytterligare ett skäl som
det hänvisas till är att om fler utlänningar kommer
till Sverige och fler svenskar semestrar i sitt eget
land, ökar exportvärdet och exportinkomsterna.
De statliga insatserna på turistområdet behöver
utvärderas, anförs det i motion 1999/2000:N292 (fp).
I följande avseenden bör riksdagen göra uttalanden
till Riksdagens revisorer: om behovet av en
utvärdering av Turistdelegationens verksamhet, om
behovet av en granskning av huruvida verksamheten i
TuristRådet bedrivits i enlighet med riksdagens
intentioner, om behovet av en undersökning av om
effektivitetsvinster kan uppnås dels genom en
sammanslagning av Turistdelegationen och
TuristRådet, dels genom en överföring av
TuristRådets informationsverksamhet till
Utrikesdepartementet samt om behovet av en bedömning
av om statens mål på turistområdet är rimligt i
förhållande till anslagna medel och verksamheten i
Turistdelegationen och TuristRådet. Vidare begärs
uttalanden av riksdagen till regeringen i två
avseenden, nämligen om behovet av att de strategiska
riktlinjerna i Turistdelegationens handlingsprogram
ersätts av en generell politik avseende
arbetskraftsintensiv tjänsteproduktion och om den
allmänna anslagsnivån för turistfrämjande åtgärder.
En snabb nedgång för turismen hotar existensen för
tusentals små service- och handelsföretag, särskilt
på landsbygden, sägs det i motionen. Resandet har
minskat med 60,5 miljoner övernattningar sedan år
1989, vilket motsvarar närmare en tredjedel av nivån
det året. Sverige förlorar kontinuerligt
marknadsandelar i den expansiva världsturismen,
vilket utgör en betydande belastning på
bytesbalansen och medför att näringen inte förmått
bidra till ökad sysselsättning, anför motionärerna.
De anser att orsakerna står att finna i de generella
förutsättningar som råder för tjänstesektorn och i
skillnaden i villkor mellan varu- och
tjänsteproduktion, vilket har givit näringen ett
kostnadsläge som ligger 21(32 % över genomsnittet
för EU. Offentlig näringsverksamhet och bidrag till
enskilda företag snedvrider konkurrensen inom
turistnäringen, hävdar motionärerna vidare.
Den starkt småföretagsbaserade turistnäringen intar
en naturlig och viktig del i Folkpartiets
näringspolitik, sägs det vidare i motionen. Denna
politik syftar till att skapa goda
tillväxtmöjligheter för de små och medelstora
företagen, i vilka de nya jobben förväntas skapas.
Detta skall inte ske genom mer bidrag, utan genom
att hinder för tillväxt undanröjs och eget
företagande uppmuntras. Med en annan
beskattningsnivå för tjänsteproduktion tror
motionärerna att nya jobb kommer att kunna skapas.
Folkpartiets turistpolitik utgår från det faktum att
en fungerande turistsektor kan ge fler jobb, bättre
statliga finanser, ett levande Sverige samt en
bättre miljö. Motionärerna pekar också på att den
s.k. ekoturismen är en intressant sektor, som
förmodligen passar Sverige särskilt väl. Det är
vidare viktigt att vara observant på risken för
konkurrenssnedvridande effekter i sådana fall då
staten eller en kommun inte bara anger spelreglerna
utan också själva deltar som aktör i den aktuella
verksamheten, anför motionärerna.
All statlig verksamhet skall granskas
kontinuerligt, menar motionärerna. Rätt använda
skattemedel - eller valuta för skattepengarna ( är
ett ansvar inför medborgarna och ett viktigt inslag
i Folkpartiets politik. Därför vill motionärerna att
de statliga organ som har till uppgift att sköta den
offentligt finansierade turistpolitiken skall
granskas. Granskningen skall gälla såväl de
instanser som handhar de statliga medlen som
organisationen i sig.
Statens mål för turistpolitiken ligger i stort sett
utanför det näringspolitiska området och förutsätter
en omfattande omläggning av skatte- och
arbetsmarknadspolitiken för att kunna förverkligas,
säger motionärerna och anser att målet därför bör
omformuleras. Verksamheten i såväl
Turistdelegationen som TuristRådet inger
betänkligheter i flera hänseenden, hävdar
motionärerna. De menar att eftersom verksamheten nu
har bedrivits i fem år bör den granskas och
utvärderas för att man ska kunna utröna om
inriktningen är den rätta och om riksdagens
intentioner förverkligats eller har förutsättningar
att förverkligas.
Vissa kompletterande uppgifter
Av anslaget till turistfrämjande avsätts enligt
regleringsbrevet för budgetåret 1999 68,5 miljoner
kronor till marknadsförings- och
informationsinsatser m.m. TuristRådet svarar för
övergripande marknadsföring och information
utomlands av Sverige som turistland. Enligt det
omförhandlade aktieägaravtalet från maj 1999 mellan
staten och Sveriges Rese- och Turistråd Intressenter
AB finansierar staten bolagets basverksamhet och den
övergripande marknadsföringen, dvs. av varumärket
Sverige. Med basverksamhet avses bl.a. huvudkontor,
utlandskontoren (för närvarande 10 stycken),
grundläggande konsumentbearbetning, datautveckling
och mediekontakter. För basverksamheten tas 50
miljoner kronor i anspråk. Näringen skall finansiera
riktade aktiviteter, dvs. produktmarknadsföringen i
anslutning till bolagets verksamhet. Målet är att
båda parter skall tillskjuta lika mycket. För
Sverigebilden tillskjuter staten för närvarande 18
miljoner kronor. En strukturförändring av
TuristRådet har påbörjats i riktning mot färre fasta
kontor och en mer flexibel organisation genom en
ökad användning av informationsteknik. Detta avses
möjliggöra en bredare och mer kostnadseffektiv
representation utomlands och att medel frigörs till
marknadsföringsaktiviteter.
Förutom via det här aktuella anslaget har staten
ställt medel till förfogande för insatser på
turistområdet enligt följande:
( 90 miljoner kronor till TuristRådet för
internationell marknadsföring av Sverige som
turistland inom ramen för småföretagsprogrammet,
( 11 miljoner kronor till turismforskning vid
ETOUR,
( 21,6 miljoner kronor till fyra olika projekt,
bl.a.marknadsföring av Sverige som turistland genom
IT,
( 20 miljoner kronor för att främja
teknikutveckling inom främst små turistföretag
(budgetåret 1995/96),
( 5 miljoner kronor till TuristRådet för inrättande
av ett s.k. call center i Sollefteå,
( 1,5 miljoner kronor till TuristRådet för ett
projekt för varaktig svensk turistexport till Polen
(från Östersjömiljarden).
Vidare kommer medel turistområdet till del via EU:s
strukturfonder, Stiftelsen för kunskaps- och
kompetensutveckling (KK-stiftelsen) och de regionala
tillväxtavtalen.
Sveriges geologiska undersökning: Geologisk
undersökningsverksamhet m.m. (A 5)
Propositionen
Sveriges geologiska undersökning (SGU) är central
förvaltningsmyndighet för frågor om landets
geologiska beskaffenhet och mineralhantering. I
detta ingår att vara chefsmyndighet för Bergsstaten,
den myndighet som utfärdar tillstånd och bedriver
tillsyn enligt minerallagen (1991:45). SGU har även
uppdraget att förvalta och miljösäkra statens civila
beredskapslager av olja inklusive anläggningar och
annan statlig egendom som används för lagringen. SGU
är vidare ansvarig för miljösäkring av det statliga
gruvfältet i Adak.
SGU arbetar nu framgångsrikt med att ställa in den
geologiska undersökningsverksamheten mot de nya
övergripande mål som nämndes i förra årets
budgetproposition, meddelar regeringen. Arbetet vid
Bergsstaten bedöms vara intensivt även under år
2000. Myndighetens externa kontakter med
prospektörer, länsstyrelser, kommuner och enskilda
markägare håller successivt på att utvecklas. Inom
oljelagerdelen kommer utförsäljningen av
petroleumprodukter att slutföras under år 1999,
medan försäljning av anläggningar och materiel
kommer att pågå under hela år 2000. Anslaget
innehåller inga medel till förvaltning av
oljelagerdelen fr.o.m. år 2000. För budgetåret 2000
kommer SGU i stället att tillföras 25 miljoner
kronor för detta ändamål genom ett särskilt
regeringsbeslut. Regeringen återkommer till frågan i
2000 års ekonomiska vårproposition.
Regeringen beräknar anslaget till 139,7 miljoner
kronor för nästa budgetår.
Motionerna
Riksdagen bör göra ett uttalande om behovet av
heltäckande berggrundskartor för i första hand
Västerbottens län, anförs det i motion
1999/2000:N342 (s). Ett viktigt underlag i arbetet
med malmletning och prospektering är tillgången till
bra kartmaterial, konstaterar motionärerna. I
Västerbotten har sedan ett antal år en ökande
undersöknings- och prospekteringsverksamhet kunnat
noteras, och flera fynd, bl.a. av guldmalm, har
gjorts. Vissa av dessa fynd kommer sannolikt att
leda till att brytning etableras i områden som
präglas av en svag arbetsmarknad, säger
motionärerna. De uppger att det inte kommer att
bedrivas någon berggrundskartering inom
Västerbottens län under den närmaste tioårsperioden
- ett förhållande som de betecknar som klart
otillfredsställande mot bakgrund av det stora
intresset för malmletning. En förutsättning för en
fortsatt hög aktivitet inom området är att det finns
en heltäckande berggrundskarta, anför motionärerna
och hävdar att detta arbete måste prioriteras.
I enlighet med det moratorium för reala
anslagsökningar till statliga myndigheter som
Centerpartiet förordar i sin budgetmotion
1999/2000:Fi211(c) föreslås i motion 1999/2000:N373
(c) en minskning av anslaget till SGU med 6 miljoner
kronor.
Vissa kompletterande uppgifter
Anledningen till att berggrundskarteringen inom
Västerbottens län ( som tas upp i motion
1999/2000:N342 (s) ( kommer att upphöra är, enligt
uppgift från Näringsdepartementet, att det redan
finns så mycket material över Västerbotten att
karteringen i princip är färdigställd. Det som
saknas är ett par kartblad inom det obrutna
fjällområdet som bl.a. av den anledningen inte
ansetts prioriterade. En regional sammanställning av
kartblad över Skelleftefältet pågår. Detta arbete
berör både Västerbottens och Norrbottens län.
Sammanställningen beräknas vara klar under år 2000.
Utöver detta kommer ett antal analoga kartor för
Västerbotten att ingå i SGU:s digitaliseringsprojekt
under år 2000.
I de av regeringen uppställda målen för den
geologiska undersökningsverksamheten är bl.a.
prospekteringsintressanta områden prioriterade.
Prioritering inom dessa områden görs i samverkan med
SGU:s prospekteringsråd, där de i landet aktiva
prospektörerna finns representerade.
Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig
forskning (A 6)
Propositionen
Anslaget disponeras av SGU för att främja och stödja
riktad geovetenskaplig grundforskning och tillämpad
forskning. SGU tillhör de myndigheter vars FoU-
verksamhet granskas i en pågående utredning om hur
Näringsdepartementets myndigheter bättre kan
organiseras med hänsyn till innovationssy-stemet och
därmed samhällets utveckling och tillväxt.
Regeringen har för avsikt att senare återkomma till
riksdagen i denna fråga.
Regeringen beräknar anslaget till 4,8 miljoner
kronor för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.
Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av
oljelagringsanlägg-ningar, m.m. (A 7)
Propositionen
Anslaget disponeras av SGU för att täcka kostnader
för efterbehandling av tömda
oljelagringsanläggningar och det statliga gruvfältet
i Adak inom Malå kommun. Miljösäkringsinsatserna
beräknas fortgå på nuvarande nivå t.o.m. år 2002.
Oljelagerdelen av SGU:s förvaltningsanslag (A 5) och
det här aktuella anslaget hänger nära samman. Den
berörda delen av förvaltningsanslaget kommer att
minska i takt med att anläggningarna miljösäkras.
Regeringen har för avsikt att besluta att 25
miljoner kronor av 1998 års anslagssparande under A
7-anslaget avdelas till SGU:s förvaltningskostnader
för oljelagringsverksamheten under år 2000. Det
finns tillkommande utgiftsbehov för arbetet med
miljösäkring av oljelager. Regeringen återkommer,
som tidigare nämnts, till detta i 2000 års
ekonomiska vårproposition.
Regeringen beräknar anslaget till 40 miljoner
kronor för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.
Fortsatt program för småföretagsutveckling,
förnyelse och tillväxt (A 8)
Propositionen
Riksdagen fattade sommaren 1996 beslut om att på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1995/96 anvisa ett reservationsanslag på 1 miljard
kronor för ett program för småföretagsutveckling,
förnyelse och tillväxt (prop. 1995/96:222, bet.
1995/96:FiU15). Anslaget upphör vid utgången av år
1999. Enligt 1999 års ekonomiska vårproposition
skall programmet för småföretagsutveckling dock
fortsätta, med syftet att stärka näringslivets
tillväxt och öka sysselsättningen (prop.
1998/99:100, bet. 1998/99:FiU20). För ändamålet
föreslås nu 180 miljoner kronor anvisas på ett nytt
reservationsanslag (A 8).
En treårig försöksperiod med industriella
utvecklingscentrum (IUC) har genomförts. Regeringen
bedömer att dessa IUC bör erhålla fortsatt
finansiering för år 2000 och att antalet bör utökas.
En pågående utvärdering kommer att ge grund för
regeringens vidare ställningstagande i nästkommande
budgetproposition. Beträffande stöd till
skogsnäringen har under år 1998 14 projekt om totalt
ca 30 miljoner kronor beviljats. I 75 % av de
beviljade projekten medverkar institut och
högskolor, framför allt med industriell, tillämpad
forskning. Programmet förväntas ge en ökad
kompetenshöjning och teknisk utveckling inom
skogsnäringen så att träets konkurrenskraft stärks,
speciellt vad gäller export av förädlade
träprodukter. Regeringen bedömer vidare att
programmet Särskilda utvecklings- och
tillväxtinsatser som delvis finansierats via det nu
aktuella anslaget har haft positiva effekter på
sysselsättning och företagsutveckling i hela landet.
Inga motioner har väckts på detta område.
Miljöteknikdelegationen (A 9)
Propositionen
Delegationen för främjande av miljöanpassad teknik
(Miljöteknikdelegationen), med representanter från
företag, forskningsmiljöer och offentliga
institutioner, inrättades i september 1996.
Delegationen har hittills finansierats med 20
miljoner kronor från det tidigare nämnda programmet
för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt
och med 20 miljoner kronor från anslaget
Investeringsbidrag för främjande av omställning i
ekologiskt hållbar riktning (A 8) under
Miljödepartementets huvudtitel. Delegationens
uppdrag är att stimulera utveckling, upphandling och
introduktion av miljöanpassade produkter och teknik
för att nå en ekologiskt hållbar utveckling.
Delegationen har arbetat inom fyra prioriterade
insatsområden, nämligen ekologiskt återställande av
mark, transporter, byggsektorn samt livsmedel och
lantbruk. Dessutom genomför delegationen
områdesövergripande projekt med syfte att generellt
främja kommersialisering av miljöanpassade produkter
och processer.
Miljöteknikdelegationen föreslås nu tilldelas 10
miljoner kronor för att fortsätta och utveckla sitt
uppdrag under år 2000. Förutom att fortsatt verka
för en positiv miljödriven teknikutveckling skall
delegationen ges i uppdrag att verka för
exportfrämjande insatser på området miljöanpassade
produkter och teknik.
Inga motioner har väckts på detta område.
Stöd till varvsindustrin
Motionerna
Frågan om stöd till varvsindustrin tas upp i fyra
motioner.
I de tre motionerna 1999/2000:N336 (s),
1999/2000:N347 (s) och 1999/2000:N371 (v) erinras om
att regeringen i riksdagen har framhållit att övriga
länder kommer att avveckla sina varvsstöd vid
årsskiftet 2000/2001 enligt OECD-överenskommelsen.
Detta vore det allra bästa för svensk varvsnäring
för att säkerställa en rättvis konkurrens, anser
motionärerna. De menar emellertid, i det fall att
OECD-överenskommelsen inte blir verklighet och
övriga länder inte avvecklar varvsstöden, att
regeringen bör göra en förnyad prövning av frågan om
statliga stöd till varvsnäringen i 2000 års
ekonomiska vårproposition.
Ett försök till probleminventering avseende den
svenska varvsindustrin görs i den förstnämnda
motionen enligt följande:
( Konkurrensen mellan svenska och utländska varv
sker inte på lika villkor; övriga sjöfartsnationer
subventionerar sin varvsindustri från 9 % och uppåt
och tillhandahåller stora investeringsbidrag, medan
Sverige helt har avvecklat sitt varvsstöd.
( Den ojämlika konkurrensen har medfört att
utvecklingskostnaderna för att ta fram nya
fartygskonstruktioner och ny skeppsbyggnadsteknik
inte kan ske inom varvsindustrins normala
intjäningsförmåga, utan det krävs övergripande
insatser på nationell nivå för att klara detta.
( Investeringar i varvsanläggningar, dockor, kajer
och kranutrustning har av lönsamhetsskäl fått komma
i andra hand.
( Skeppsbyggarkompetensen finns för närvarande
huvudsakligen i arbetskraftens övre åldersgrupper,
medan återväxten på ungdomssidan är obetydlig,
vilket på sikt hotar näringens överlevnad.
( Ökade krav på miljö- och
arbetsmiljöinvesteringar, bl.a. till följd av
lagstiftning, innebär såväl ökade kostnader som krav
på ökade investeringar för varven och minskar därmed
möjligheterna till jämlik konkurrens.
( Produktionsvariationer och produktionssvackor
till följd av oregelbunden orderingång tvingar ofta
varven att lägga s.k. säkerhetsvarsel. Med principen
sist in(först ut drabbas ofta den yngre
arbetskraften av dessa varsel, vilket på sikt
utarmar personalförnyelse och tillvaratagandet av
kompetens.
( Bland de argument mot stöd som nämndes efter att
det svenska varvsstödet avskaffades år 1993 ingick
bl.a. att det var fördelaktigt för statskassan att
svenska redare utnyttjar utländska subventioner. Mot
detta resonemang kan anföras att Sverige avhänder
sig tillväxtmöjligheter om huvuddelen av en
byggnation förläggs till utlandet. Andra synpunkter
var att nedskrivningen av den svenska kronan i
kombination med sänkta arbetsgivaravgifter gett
varven tillräcklig konkurrenskraft. Mot detta kan
enligt motionärerna anföras att, bortsett från att
konkurrentländer anpassat sig till förändrade
konkurrensförutsättningar genom bl.a.
valutajusteringar, så har den svenska valutan
stärkts kraftigt på senare tid. Dessutom har
importen av komponenter till fartyg, till följd av
kronförstärkningen, fördyrats för de svenska varven.
Vidare har den ekonomiska recessionen i Asien
medfört att sydkoreanska varv har dumpat marknaden,
vilket kraftigt skärpt konkurrensen om
fartygsbeställningar.
Även i motion 1999/2000:N246 (m) anförs att
regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag
till åtgärder som likställer svensk varvsindustris
konkurrensförmåga med övriga EU:s. Motionären
hänvisar till att varvsnationerna inom EU, trots
alla löften om motsatsen, har fortsatt med
omfattande subventioner varvid svenska varv som inte
erhåller subventioner riskerar att slås ut. Sverige
bör, enligt motionären, inom EU och inom andra
organisationer driva frågan om att alla former av
företagssubventioner skall tas bort. Men så länge
detta inte är fallet bör svenska varv subventioneras
i den omfattning som är godkänd inom EU, anser
motionären. Resultatet kan annars bli att varv inom
EU blir kvar på marknaden, inte för att de är bättre
skeppsbyggare, utan därför att de har tillgång till
stora subventioner, sägs det.
Vissa kompletterande uppgifter
I Sverige avskaffades den sista formen av direkt
stöd till varvsindustrin vid årsskiftet 1992/1993.
Inom OECD slöts i juli 1994 en överenskommelse
mellan Europeiska gemenskapen, Finland, Förenta
staterna, Japan, Republiken Korea (Sydkorea), Norge
och Sverige. Avtalet innebär i princip att allt
direkt och indirekt statligt stöd till
varvsindustrin skulle upphöra den 1 januari 1996.
Avtalets ikraftträdande har försenats på grund av
att Förenta staterna som enda part ännu inte
ratificerat det. Avtalets förbud mot statligt stöd
kommer att bli direkt tillämpligt i EU:s
medlemsstater genom en av rådet beslutad EG-
förordning.
Riksdagen har vid återkommande tillfällen behandlat
och avslagit motions-yrkanden om återinförande av
stöd till varvsindustrin. Vid det senaste
tillfället, hösten 1998 (bet. 1998/99:NU1), anförde
utskottet att det är viktigt att olika
industrigrenar erhåller konkurrensneutralitet i
förhållande till motsvarande industrigrenar i
konkurrentländerna. Utskottet ansåg vidare att det
inte är en tillfredsställande ordning att det, till
följd av att Förenta staterna ännu inte har
ratificerat OECD-avtalet, fortfarande förekommer
subventioner i Sveriges konkurrentländer. Regeringen
bör med all kraft verka för att dessa upphör,
anförde utskottet och noterade med
tillfredsställelse att EU hade satt en tidsgräns (
den 31 december 2000 ( varefter rena driftstöd inte
skall få förekomma. Utskottet erinrade också om den
svenska garantiförordning för fartygsfinansiering
som infördes år 1995.
Rådet beslöt i juni 1998 om en förordning (1540/98)
om nya regler för stöd till varvsindustrin. Där
konstateras att gemenskapens stödpolitik bibehållits
i stort sett oförändrad sedan år 1987. Det finns
fyra typer av stöd särskilt inriktade mot
varvsindustrin, nämligen driftsstöd,
nedläggningsstöd, omstruktureringsstöd och stöd till
investeringar för innovationer. Driftsstödet kan
utgå med maximalt 9 % av kontraktsvärdet före stödet
vid fartygsbyggnadskontrakt med ett kontraktsvärde
på mer än 10 miljoner ecu och med maximalt 4,5 % i
övriga fall. Driftsstödet är planerat att upphöra
den 31 december 2000.
Riksdagen beslöt våren 1995 om införande av ett
kreditgarantisystem för fartygsfinansiering i syfte
att underlätta försäljningen av svenskbyggda fartyg
(prop. 1994/95:100 bil. 13, bet. 1994/95:NU15). Inom
ramen för systemet kan staten garantera dels varvets
finansiering, dels redarens finansiering för att
förvärva fartyget. Garantisystemet är utformat så
att det inte innehåller något statligt stöd,
eftersom de premier som tas ut för utestående
garantier långsiktigt täcker systemets kostnader.
Inom EU diskuterades varvsindustrins situation vid
ett industrirådsmöte i april 1999. Sverige intog då
ståndpunkten att EU måste verka genom
internationella regler för att upprätthålla rättvisa
konkurrensregler för varvsindustrin på
världsmarknaden. Enligt den tidigare nämnda
rådsförordningen skall Kommissionen lägga fram en
rapport för rådet om situationen på världsmarknaden
och bedöma om europeiska varv påverkas av
konkurrenshämmande åtgärder. En sådan rapport lades
fram vid det senaste industrirådsmötet i november
1999. Kommissionen pekade särskilt på att skillnaden
mellan utbud och efterfrågan fortsätter att öka,
vilket bl.a. beror på Sydkoreas kapacitetsutbyggnad.
Landet har enligt komissionen en uttalad strävan att
bli världens största fartygsproducent. Kommissionen
redogjorde vidare för en pågående undersökning av
enskilda kontrakt, och att resultaten hittills pekar
på att Sydkorea erbjuder priser som ligger 10(40 %
under produktionskostnaderna. Rådet drog följande
slutsatser:
( att kommissionen genom konsultationer med
Sydkorea skall försöka hejda deras
konkurrenssnedvridande beteende,
( att industrin, medlemsstaterna och kommissionen
skall samla information om påstått
konkurrenssnedvridande beteende för att undersöka om
åtgärder kan vidtas i Världshandelsorganisationen
(WTO),
( att uppmana Internationella valutafonden (IMF)
att fortsätta undersöka om de villkor under vilket
IMF-hjälp gavs respekteras,
( att medlemsstaterna och kommissionen skall
fortsätta sina strävanden att få till stånd goda
globala marknadsvillkor för sektorn.
Stöd till jordbruks- och livsmedelsnäringarnas
konkurrenskraft
Motionen
Svenskt jordbruk och svensk livsmedelsnäring tvingas
arbeta med betydligt högre kostnader i form av
skatter och avgifter än vad som är fallet för
motsvarande näringar i konkurrentländerna, och den
svenska jordbruks- och livsmedelsindustrin är i
stort behov av konkurrenshöjande åtgärder, hävdas
det i motion 1999/2000:N373 (c). Centerpartiet
föreslår i sitt budgetalternativ att 90 miljoner
kronor skall anslås till en satsning på forskning
och utveckling inom livsmedelssektorn. Vidare
föreslås 2 miljoner kronor till ett program för
gårdsbaserad livsmedelsförädling och ett stödprogram
för strukturomvandling av växthusodlingen till en
kostnad av 7 miljoner kronor. Slutligen föreslås 15
miljoner kronor som en kollektiv resurs för
trädgårdsbranschens utveckling. Medlen bör, enligt
motionärerna, tas upp under utgiftsområde 24
Näringsliv genom fyra nya anslag.
Vissa kompletterande uppgifter
Hösten 1998 avslog riksdagen en motion med förslag
om införande av ett nytt anslag för stöd till
jordbruks- och livsmedelsnäringarnas
konkurrenskraft, liknande det här aktuella (bet.
1998/99:NU1). Utskottet hänvisade till
utredningsbetänkandet En livsmedelsstrategi för
Sverige (SOU 1997:167) och den beredning inom
Regeringskansliet som då pågick. I betänkandet hade
förslag presenterats beträffande områdena
jordbruket, trädgårdsnäringen, livsmedelsindustrin,
forskning och utveckling samt exportfrämjande
åtgärder. Några förslag till finansiering - bortsett
från förslag om medfinansiering från EU -
presenterades dock inte av utredningen. Mot bakgrund
därav har utredningsförslagen varit föremål för
fortsatt beredning inom Regeringskansliet, varvid
flera departement varit berörda. I utskottets
betänkande lämnades en redovisning av
beredningsläget.
Utredningens förslag beträffande energiskatter, som
syftar till att åstadkomma likvärdiga
konkurrensförutsättningar mellan Sverige och andra
EU-länder, behandlas inom ramen för en arbetsgrupp
med företrädare för vissa departement samt
Riksskatteverket. Översynen skall, med
hänsynstagande till det inom EU pågående arbetet med
ett nytt energibeskattningsdirektiv, beakta
riktlinjerna för energibeskattningen i 1997 års
energiöverenskommelse. I uppdraget ingår vidare att
analysera och precisera den energiskattemodell som
presenterats i Skatteväxlingskommitténs betänkande
Skatter, miljö och sysselsättning (SOU 1997:11) och
att behandla Alternativbränsleutredningens förslag
som framlagts i betänkandet Bättre klimat, miljö och
hälsa med alternativa drivmedel (SOU 1996:184).
När det gäller exportfrämjande åtgärder kan noteras
att under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar finns medel avsatta
för sådana åtgärder under anslaget Åtgärder inom
livsmedelsområdet
(F 6). I propositionen redovisas att 10 miljoner
kronor preliminärt skall avsättas för
exportfrämjande åtgärder. Huvudansvaret för export-
och marknadsföringsåtgärder ligger alltid på
näringen, sägs det, men regeringen vill emellertid
genom att främja exportsatsningar bidra till en
positiv utveckling inom sektorn.
Beträffande FoU-insatser pågår beredning av
utredningens förslag inom Näringsdepartementet. I
utredningsbetänkandet föreslogs ett nationellt FoU-
program. Programmets huvudsyfte är att bidra till
industriell förnyelse och kompetenshöjning i
livsmedelsföretagen och samtidigt bidra till en
kompetenshöjning vid svenska högskolor och
universitet. Förslaget till FoU-program är framtaget
i samarbete med livsmedelsindustrin och är väl
förankrat inom denna. Den samlade satsningen
föreslås omfatta följande delar:
- Industriella samverkansprojekt. Omfattningen av
offentliga medel för denna satsning föreslås till 40
miljoner kronor per år. Näringslivets
motfinansiering beräknas till 20-50 % av totala
satsningen beroende på projekt samt företagets
struktur och storlek.
- Tre kunskapshöjande program, som beräknas till
25 miljoner kronor per år.
- Åtgärdsprogram för effektivare kunskapsutbyte
och kunskapshöjning (teknikspridning), som beräknas
till 20 miljoner kronor per år.
- Programledning med NUTEK som koordinator, vilket
beräknas till 5 miljoner kronor per år.
Enligt uppgift från Näringsdepartementet pågår
arbete på olika områden i linje med utredningens
förslag. Inom NUTEK har 20 miljoner kronor avsatts
under andra halvåret 1998 och första halvåret 1999
för industriella samverkansprojekt inom
livsmedelsområdet. Detta innebär att även EU:s
strukturfondsmedel kan bli tillgängliga för
insatsen. Det har vidare avsatts totalt 60 miljoner
kronor för att genomföra ett sådant
teknikspridningsprogram som föreslagits av
utredningen. Teknikbrostiftelserna i Lund och
Göteborg har avsatt ca 40 miljoner kronor för
programmet. Som en komplettering till detta
beviljade regeringen år 1998 ett bidrag på 20
miljoner kronor för kompetenshöjande insatser i
livsmedelsindustrin. Medlen kommer att disponeras av
Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB (SIK) för
att täcka in de delar av landet som inte omfattas av
de insatser som teknikbrostiftelserna svarar för.
NUTEK har vidare, på regeringens uppdrag, i en
rapport i december 1998 utrett förutsättningarna för
inrättande av ett forskningsinstitut inom
livsmedelsområdet i Kävlinge. NUTEK gör bedömningen
att ett forskningsinstitut i Kävlinge, med de
resurser, den inriktning och det huvudmannaskap som
föreslås i rapporten, skulle kunna producera
värdefull kunskap för livsmedelsindustrin och göra
det med rimlig effektivitet under förutsättning att
näringslivet satsar aktivt i institutet. NUTEK
föreslår att institutet ges en forskningsinriktning
mot konsument-, marknads- och
produktutvecklingskunskap. För etablering bedömer
NUTEK att det krävs ett engångsbelopp på 60 miljoner
kronor. För närvarande har ingen part gjort några
ekonomiska åtaganden.
Det bör också noteras att frågan om
forskningsinsatser beträffande livsmedelssektorn är
föremål för analys inom de berörda
forskningsfinansierande myndigheterna och organen
inför forskningspropositionen år 2000.
Teknologisk infrastruktur (B)
Patentbesvärsrätten (B 1)
Propositionen
Patentbesvärsrätten är en fristående
förvaltningsdomstol med uppgift att pröva
överklaganden av beslut meddelade av Patent- och
registreringsverket (PRV) enligt vad som föreskrivs
i lagstiftningen för patent och mönsterskydd m.m.
Anslaget motsvaras av inbetalningar från PRV till
inkomsttitel på statsbudgeten. PRV:s verksamhet med
patent, varumärken och mönster skall ge ett
överskott motsvarande kostnaderna för
Patentbesvärsrätten.
Regeringen bedömer att måluppfyllelsen för
myndigheten är god när det gäller verksamhetsmålen
för år 1998. Regeringen bedömer vidare att
verksamheten inom myndigheten under det kommande
budgetåret bör bedrivas enligt den allmänna
inriktning som gäller för arbetet för budgetåret
1999. Regeringen har i mars 1999 beslutat om
direktiv för en utredning som skall se över
ordningen för prövning av mål som handläggs vid
Patentbesvärsrätten samt av patentmål vid Stockholms
tingsrätt. Utredningen skall ta ställning till om
rättens verksamhet helt eller delvis kan överföras
till Stockholms tingsrätt. Utredningen skall
redovisa sina förslag senast den 31 december 2000.
Regeringen beräknar anslaget till 13 miljoner
kronor för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll:
Myndighetsverksamhet (B 2)
Propositionen
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll
(SWEDAC) är central förvaltningsmyndighet för
teknisk kontroll och nationellt ackrediteringsorgan
för kalibrerings- och provningslaboratorier och för
certifierings- och besiktningsorgan. SWEDAC
samordnar, övervakar, ger råd och informerar i
provnings- och kontrollfrågor till myndigheter.
SWEDAC bedriver en betydande uppdragsverksamhet
(ackreditering m.m.) som syftar till att uppnå
acceptans av och förtroende för svenska provningar,
certifieringar och andra bevis om överensstämmelse.
Ackreditering innebär prövning och bekräftelse av
kompetens hos kontrollorgan med fortgående tillsyn
och förnyade bedömningar. Ackrediteringsverksamheten
svarar för drygt 75 % av SWEDAC:s omsättning.
Uppdragsverksamheten är helt självfinansierad.
Regeringens bedömning är att verksamheten inom
myndigheten under den kommande perioden bör bedrivas
enligt de mål som fastställs för SWEDAC:s
myndighets- och uppdragsverksamhet för budgetåret
1999. Genom den anslagsökning som tillfördes SWEDAC
för budgetåret 1999 har myndigheten givits resurser
att ta på sig ett större ansvar för utvecklingen av
ackrediteringen i Europa och globalt, förvaltning av
MRA-avtal (Mutual Recognition Agreement) samt ökade
informationsinsatser mot företag.
Regeringen beräknar anslaget till 17,2 miljoner
kronor för nästa budgetår, vilket innebär en
oförändrad nivå jämfört med innevarande budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll:
Bidrag till riksmät-platser (B 3)
Propositionen
Anslaget används för bidrag till riksmätplatser vid
Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB (SP)
och Statens strålskyddsinstitut (SSI). Mer än 90 %
av verksamheten bedrivs av SP. Det övergripande
målet för landets riksmätplatsverksamhet är att
riksmätplatserna skall upprätthålla en hög standard
med primärnormaler av tillräcklig omfattning och
relevans. Spårbarhet för mätnormaler skall
säkerställas och utvecklas genom internationella
jämförelser och genom FoU-insatser. Verksamheten
skall bedrivas långsiktigt med effektiv användning
av statliga medel.
I budgetpropositionen för år 1999 angavs riktlinjer
för den framtida riksmätplatsorganisationen.
Anslagsnivån höjdes med ett engångsbelopp på 15
miljoner kronor för huvudsakligen anskaffning av
mätteknisk utrustning, flyttkostnader vid
samanslagning av riksmätplatser inom den fysikaliska
metrologin samt för uppbyggnad av ett system med
referenslaboratorier inom kemisk metrologi. Den
fysikaliska metrologin koncentrerades den 1 januari
1999 till SP i Borås, med undantag för en mindre
verksamhet som bedrivs vid Strålskyddsinstitutet.
Ett särskilt avtal har därefter, i april 1999,
träffats mellan staten och SP avseende
riksmätplatsverksamheten. Enligt avtalet skall bl.a.
ett metrologiråd med mätteknisk expertis inrättas
och knytas till SP. Förutom teknisk och vetenskaplig
rådgivning skall rådet också ha granskande
uppgifter. Genom den anslagshöjning av
engångskaraktär som genomförts år 1999 har en
förstärkning och uppgradering kunnat genomföras inom
riksmätplatsverksamheten. Förutsättningarna för att
uppfylla det övergripande målet har därigenom
förbättrats.
Regeringen beräknar anslaget till 9,9 miljoner
kronor för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.
Elsäkerhetsverket (B 4)
Propositionen
Elsäkerhetsverket är förvaltningsmyndighet för
tekniska säkerhetsfrågor på elområdet. De
övergripande målen för verksamheten är att förebygga
av elektricitet orsakad skada på person och egendom
samt störningar på radiokommunikation och
näringsverksamhet inom området elektromagnetisk
kompatibilitet (EMC). Regeringens bedömning är att
verksamheten inom myndigheten under budgetåret 2000
bör bedrivas enligt den allmänna inriktning som
gäller för elsäkerhetsarbetet för budgetåret 1999.
Regeringen förutsätter att Elsäkerhetsverket noga
följer utvecklingen vad gäller elolycksfall och
elbränder för att bl.a. analysera de statliga
insatserna och elsäkerhetsnivåns utveckling, med
särskild uppmärksamhet på elmaterielområdet.
Regeringen beräknar anslaget till 37,7 miljoner
kronor för nästa budgetår.
Motionen
En utredning bör tillsättas om barns rätt till en
eltrygg miljö i offentliga lokaler, anförs det i
motion 1999/2000:N257 (s). Farorna i samhälleliga
lokaler som t.ex. daghem, fritidshem och skolor
består inte bara av knivar, diskmedel och andra
kemikalier, utan också av elfaror, säger
motionärerna, och hänvisar till att bristande
elsäkerhet innebär en dödsrisk. För närvarande
skiljer sig reglerna åt beträffande elskyddet mellan
nybyggda fritidshem och äldre. Arbetsmarknadens
parter inom elinstallationsbranschen - Elektriska
Elinstallatörsorganisationen och Svenska
Elektrikerförbundet - har i olika sammanhang
framhållit vikten av förbättrad elsäkerhet och
påtalat att det finns brister med den nuvarande
tillämpningen av lag, förordningar och tillsyn,
säger motionärerna. Organisationerna har också
framfört olika krav på åtgärder i syfte att
förbättra elsäkerheten. Det har påtalats brister när
det gäller Elsäkerhetsverkets resurser och förmåga
att se till att gällande lagar och bestämmelser
efterlevs, påstår motionärerna. De anser att det är
oroande att elektriker inom industrin i snitt har
runt 40 timmars vidareutbildning per år, medan
övriga elinstallatörer endast har mindre än en
timme.
Vissa kompletterande uppgifter
Elsäkerhetsverket har, enligt regleringsbrevet, i
uppgift bl.a. att förebygga av elektricitet orsakad
skada på person och egendom och att svara för
statliga insatser för att bygga upp, upprätthålla
och utveckla en god säkerhetsnivå för elekriska
anläggningar och elektrisk materiel. Beträffande det
som sägs i motionen om brister i Elsäkerhetsverkets
resurser kan noteras att verket har ett
anslagssparande för år 1998 på 12 miljoner kronor.
Enligt Näringsdepartementet finns det i
årsredovisningar eller i Riksrevisionsverkets
rapporter inga klagomål på Elsäkerhetsverkets
tillsyn av att gällande lagar och bestämmelser
efterlevs. Ingen skrivelse med kritik mot verket har
kommit in till departementet. Inte heller till
Elsäkerhetsverket har några skrivelser eller
klagomål i frågan framförts.
Elsäkerhetsverket har beslutat om utökade krav på
skydd för barn från elsäkerhetssynpunkt i de nya
starkströmsföreskrifter som skall träda i kraft den
1 januari 2000 och som måste tillämpas fr.o.m. den 1
juli 2000. De ökade kraven gäller bl.a.
jordfelsbrytare (där de nya föreskrifterna redan
gäller sedan den 1 maj 1996) och skyddade uttag. De
nya föreskrifterna gäller, som sägs i motionen,
nybyggnation. Detta överensstämmer med de principer
som tillämpas inom annan säkerhetslagstiftning och
som innebär att retroaktiv lagstiftning undviks.
Elsäkerhetsverket har vidare under år 1999 skärpt
tillsynsverksamheten, varvid en väsentlig
upptrappning har skett avseende kommunerna. Varje
distrikt har getts i uppdrag att göra återkommande
tillsyner, varvid kommunernas egen kontroll skall
följas upp samt information lämnas om gällande
regler och om vilket ansvar kommunerna har.
Ändring i lagen om elektromagnetisk kompatibilitet
Propositionen
Lagen (1992:1512) om elektromagnetisk kompatibilitet
(prop. 1992/93:47, bet. 1992/93:NU13) antogs av
riksdagen hösten 1992 som ett led i genomförandet i
svensk rätt av ett EG-direktiv, det s.k. EMC-
direktivet (89/336/EG). I lagen ges regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigande
att utfärda föreskrifter om elektrisk kompatibilitet
(EMC) för apparater, om föreskriften avser skydd för
liv, personlig säkerhet och hälsa, kommunikationer
eller näringsverksamhet. Sådana föreskrifter får
avse apparaters egenskaper, kontroll och märkning av
produkter eller annat som behövs för att apparater
skall ha en tillfredsställande elektrisk
kompatibilitet. Elsäkerhetsverket är också
tillsynsmyndighet med uppgift att utföra sådan
marknadskontroll som följer av EG-regler.
Tillsynsmyndigheten har enligt lagen vissa
befogenheter vari ingår rätt att meddela
förelägganden och förbud. Däremot innehåller lagen
inga straffbestämmelser.
Elsäkerhetsverket har, mot bakgrund av sina
erfarenheter, begärt att sådana bestämmelser införs.
Regeringen lägger i propositionen fram ett förslag
härom. Det finns ett praktiskt behov av detta, bl.a.
för att sanktion saknas mot att tillverkare släpper
ut produkter på marknaden utan verifieringsdokument
och framställer sådana först i samband med
marknadskontroll. Enligt Elsäkerhetsverket bör
straffbestämmelserna lämpligen utformas efter
mönster av dem som gäller för elektrisk materiel i
13 kap. 1 § ellagen (1997:587). Det betyder att
straff bör kunna utdömas för såväl uppsåtligt som
oaktsamt brott mot EMC-föreskrifterna, att
straffskalan bör vara böter eller fängelse upp till
ett år och att ringa fall bör vara straffria. Vidare
bör införas motsvarighet till 13 kap. 2 och 3 §§
ellagen, som behandlar fall då gärningen också kan
straffas enligt brottsbalken eller omfattas av ett
vitesföreläggande. Konsekvenserna av lagändringen
blir främst att det missbruk av verifieringskravet
som förekommit försvåras, samtidigt som
marknadskontrollen effektiviseras. De fall där
straffbestämmelsen kommer att tillämpas kan förutses
bli ytterligt sällsynta. Lagförslaget anses vara av
sådan beskaffenhet att Lagrådets yttrande skulle
sakna betydelse, varför något sådant yttrande inte
har inhämtats.
Bidrag till standardisering, provnings- och
mätteknisk FoU m.m. (B 5)
Propositionen
Från anslaget lämnas bidrag till
standardiseringsverksamheten för att SIS
Standardiseringen i Sverige som centralorgan,
tillsammans med åtta auktoriserade
standardiseringsorgan för olika verksamhetsområden,
skall verka för svensk standardisering nationellt,
europeiskt och globalt. Vidare lämnas bidrag till
helstatliga Sveriges Provnings- och
Forskningsinstitut AB (SP) för uppgifter inom
teknisk forskning och utveckling av mät- och
provningsteknik samt därtill anknuten
standardisering. Från anslaget finansieras även
verksamheter inom området teknisk nomenklatur och
informationsförsörjning.
Regeringen beräknar anslaget till 78,9 miljoner
kronor för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.
Den allmänna verksamheten hos PRV och
handläggningstider
Propositionen
Patent- och registreringsverket (PRV) är central
förvaltningsmyndighet för frågor om patent,
varumärken, mönster, efternamn och förnamn samt för
registreringsärenden angående aktiebolag, filialer,
handelsbolag, ekonomiska föreningar och europeiska
ekonomiska intressegrupperingar. PRV för även
register över fysiska personers och dödsbons
konkurser samt näringsförbud. Verksamheten vid PRV
finansieras genom avgifter. Avgifterna skall ge full
kostnadstäckning. Verksamheten med patent,
varumärken och mönster skall, som redan nämnts, ge
ett överskott som motsvarar kostnaden för
Patentbesvärsrättens verksamhet.
Som beskrivits inledningsvis uppfyller PRV:s
resultatredovisning enligt revisionsberättelsen i
väsentlig omfattning inte återrapporteringskraven
enligt regleringsbrevet. Regeringen ser allvarligt
på invändningen och avser att undersöka skälen till
bristerna i resultatredovisningen och samtidigt göra
en bedömning av återrapporteringskraven i
myndighetens regleringsbrev.
Den verksamhet som PRV bedriver är av mycket stor
betydelse för företagen, inte minst för de små och
medelstora, och deras möjligheter att utvecklas och
växa och därmed bidra till dynamik och tillväxt i
näringslivet. Regeringen bedömer att måluppfyllelsen
för närvarande inte är tillfredsställande och att
det är särskilt viktigt att komma till rätta med
långa handläggningstider vid bolagsavdelningen i
Sundsvall och varumärkesavdelningen i Söderhamn. De
alltför långa handläggningstiderna måste framöver
ägnas den största uppmärksamhet och prioriteras
under budgetåret 2000. Regeringen har för avsikt att
kräva särskilda kvartalsredovisningar avseende
utvecklingen av handläggningstiderna.
Motionerna
Riksdagen bör göra ett uttalande om vikten av
snabbare patent, anförs det i motion 1999/2000:N273
(m, kd, fp). Främjandet av innovationer är en viktig
del av en politik för ökad tillväxt, och många
småföretag skapas kring ett begränsat antal unika
innovationer, säger motionärerna. De påpekar att
patentinstitutet är av stor betydelse för att skydda
en unik innovation under den period som den
utvecklas tekniskt och kommersiellt. Detta har
delvis tillgodosetts genom det samarbetsprojekt som
PRV och Riksskatteverket genomfört, men ytterligare,
konkreta åtgärder behövs, enligt motionärerna.
I motion 1999/2000:N387 (c) föreslås ett
riksdagsuttalande om förkortade handläggningstider
hos PRV. Innovationer i näringslivet måste
stimuleras, säger motionärerna. De anser att det är
avgörande för svensk konkurrensförmåga att de
svenska företagen också i framtiden är minst lika
innovativa som omvärlden. Det är viktigt att det
inte tar för lång tid att handlägga olika
ansökningar, eftersom tiden är dyrbar för ett litet
företag, anför motionärerna.
Vissa kompletterande uppgifter
Hösten 1998 avslog riksdagen en motion rörande
förkortade handläggningstider hos PRV, liknande de
här aktuella (bet. 1998/99:NU1). Utskottet
redovisade sin uppfattning att det - inte minst för
småföretagen - är viktigt att handläggningstiderna
för olika ansökningar hos myndigheter kan hållas på
en rimlig nivå. Utskottet hänvisade till pågående
arbete inom Regeringskansliet med inriktning att
åstadkomma förkortade handläggningstider hos olika
myndigheter. I en reservation (m, kd, c, fp)
anfördes att det inom regeringen då pågående arbetet
rörande handläggningstider hos olika myndigheter,
bl.a. PRV, borde bedrivas med större kraft och med
sikte på konkreta och omedelbara resultat.
Statsrådet Mona Sahlin har under innevarande
riksmöte besvarat frågor om handläggningstiderna vid
PRV. I ett svar på en fråga (1998/99:868) av Kenneth
Johansson (c) den 6 september 1999 meddelade hon
bl.a. följande:
PRV utvecklar för närvarande ett nytt IT-stöd. Detta
skall effektivisera PRV:s arbete, bl.a. genom att
det möjliggör elektronisk kommunikation, vilket
leder till minskade handläggningstider och en
snabbare registrering av ärenden. Ytterligare ett
viktigt syfte med det nya IT-stödet är att öka
tillgängligheten till PRV:s register via Internet.
Utvecklingsarbetet är i sig en av de främsta
orsakerna till att PRV har svårt att hålla de
handläggningstider för registrering av nybildningar
(högst en vecka) och ändringar av aktiebolag (två
veckor) som lagts fast av regeringen.
Utvecklingsarbetet har tagit längre tid än beräknat
och ordinarie registreringspersonal har tagits i
anspråk också för detta arbete. PRV har
intensifierat arbetet med att korta
handläggningstiderna för nybildningar och
namnändringar av bolag. PRV har kraftsamlat all
registreringskunnig personal i organisationen till
arbetet med balanserna. Under sommaren och hösten
1999 har PRV också anställt extra personal till
registreringverksamheten, uppgående till totalt 30
personer. Med dessa insatser räknar PRV med att
senast vid månadsskiftet oktober(november 1999 vara
nere i betydligt kortare handläggningstider.
PRV skall enligt en överenskommelse månadsvis till
Näringsdepartementet redovisa hur långa
handläggningstider myndigheten har för
nyregistrering och ändringsregistrering av
aktiebolag, handelsbolag och enskilda firmor samt
för registrering av varumärken. Redovisningen skall
för år 1999 avse månaderna september, oktober,
november och december samt för år 2000 månaderna
januari, mars, maj, juli, september och november.
Riksrevisionsverket (RRV) har genom ett
regeringsbeslut i oktober 1999 getts i uppdrag att
granska denna månadsvisa rapportering från PRV. RRV
skall också till Näringsdepartementet avlämna ett
revisorsintyg för varje månadsvis rapportering. Med
redovisning av handläggningstid menas att PRV skall
ange den tid som förflyter från det att ärendet
inkommer till verket till dess att PRV första gången
hör av sig till sökanden med begäran om en eventuell
komplettering samt den tid som åtgår från det att
ärendet kompletteras till dess att ärendet slutligen
beslutas. Det skall även framgå av redovisningen hur
lång tid ett från början komplett ärende tar från
det att det inkommer till myndigheten till dess att
det beslutats.
Det samarbetsprojekt mellan PRV och RSV som nämns i
motion 1999/2000:N273 (m, kd, fp) avrapporterades i
mars 1999. I slutrapporten (AD 10-2076/98) lämnas
bl.a. följande förslag, som syftar till att minska
den totala handläggningstiden:
( Att det på båda myndigheternas hemsidor skall
finnas en gemensam blankett som kan utnyttjas för
anmälan via Internet.
( Att myndigheternas nuvarande blanketter, i
avvaktan på att elektronisk inlämning blir möjlig,
skall kunna fyllas i elektroniskt på respektive
myndighets hemsida och därefter skrivas ut i
pappersform och sändas in till respektive myndighet.
( Att det införs ett system som innebär en gemensam
start på handläggningen av ett ärende hos PRV och
Skattemyndigheten .
( Att båda myndigheternas nuvarande blanketter och
informationsmaterial för registrering av företag
skall tillhandahållas hos respektive myndighet.
PRV och RSV fortsätter nu samarbetet i två nya
myndighetsgemensamma projekt för att genomföra de
förslag som lämnats i slutrapporten.
Konkurrensfrågor (C)
Konkurrensverket (C 1)
Propositionen
Konkurrensverket är central förvaltningsmyndighet
för konkurrensfrågor. Myndigheten prioriterar i sin
verksamhet den verksamhetsgren som gäller
konkurrenslagstillämpningen, till vilket större
delen av verkets resurser (80 %) utnyttjas. Då
verket i nuläget uppfyller de i regleringsbrevet
uppställda målen för ärendehandläggning, ökar
utrymmet för att ta egna initiativ och för att följa
upp tidigare fattade beslut vad gäller misstänkta
överträdelser av konkurrensreglerna. Verket har
använt ca 11 % av sina resurser på förslag till
regeländringar och andra åtgärder för att undanröja
hinder mot en effektiv konkurrens i privat och
offentlig sektor och 8 % av resurserna för att öka
kunskapen om konkurrensreglerna bland verkets
viktigaste intressenter. Regeringen anser att
huvudinriktningen av Konkurrensverkets verksamhet
skall behållas oförändrad för år 2000.
Regeringen beräknar anslaget till 63,5 miljoner
kronor för nästa budgetår.
Motionerna
En förstärkning av Konkurrensverket föreslås i fem
motioner.
Konkurrensverket bör ges en starkare ställning, och
dess möjlighet att ingripa med hjälp av
konkurrenslagen måste förbättras, anförs det i
motion 1999/2000:Sk692 (m). I motion 1999/2000:N375
(m) föreslås att anslaget till Konkurrensverket
skall ökas med 5 miljoner kronor. En vital
konkurrens skärper effektiviteten och ökar
välståndet, anför motionärerna. De anser att
Konkurrensverket bedriver en mycket viktig
verksamhet och att verkets anslag bör öka så att
arbetet för en bättre och sundare konkurrens kan
intensifieras.
Kristdemokraterna vill öka anslaget till
Konkurrensverket med 3 miljoner kronor, sägs det i
motion 1999/2000:N384 (kd). Konkurrensverket skulle
därmed få större möjligheter att driva viktiga
konkurrensmål och på det sättet främja en väl
fungerande marknadsekonomi, med likadana spelregler
för alla företag på marknaden.
I en liberal politik är en fungerande konkurrens
viktig, anförs det i de två motionerna
1999/2000:Fi212 (fp) och 1999/2000:N386 (fp).
Motionärerna anser att Konkurrensverket bör
förstärkas genom en ökning av anslaget med 10
miljoner kronor.
Vissa kompletterande uppgifter
Riksdagen avslog hösten 1998 liknande
motionsyrkanden som de här aktuella (bet.
1998/99:NU1).
Konkurrensforskning (C 2)
Propositionen
Konkurrensverket disponerar medel under anslaget för
att främja och stödja forskning inom
konkurrensområdet. Verksamheten syftar bl.a. till
att ge kunskap om olika marknaders funktionssätt av
betydelse i ett konsumentperspektiv.
Verksamhetsmålet för stödet till forskningen är
formulerat så att prioritet skall ges sådana
forskningsprojekt som är av betydelse för
myndighetens verksamhet. Regeringen anser att
inriktningen av konkurrensforskningen skall behållas
oförändrad.
Regeringen beräknar anslaget till 6,1 miljoner
kronor för nästa budgetår.
Motionerna
I motionerna 1999/2000:Fi212 (fp) och 1999/2000:N386
(fp) föreslås - med hänvisning till att i en liberal
politik är en fungerande konkurrens viktig - att
ytterligare 6 miljoner kronor skall anslås till
konkurrensforskningen.
Vissa kompletterande uppgifter
Riksdagen avslog hösten 1998 liknande
motionsyrkanden om ökade medel som de här aktuella
(bet. 1998/99:NU1).
Revisorsnämnden
Propositionen
Revisorsnämnden har till uppgift att handlägga
frågor om godkännande och auktorisation av revisorer
samt registrering av revisionsbolag och att utöva
tillsyn över revisorers och revisionsbolags
verksamhet. Revisorsnämndens verksamhet är helt
avgiftsfinansierad. Intäkterna budgeteras till 12,1
miljoner kronor för år 2000.
Riksdagens revisorer har under våren 1999 beslutat
att granska Revisorsnämndens verksamhet.
Granskningen görs inte med anledning av att det
framkommit några brister i nämndens verksamhet, utan
främst för att på ett övergripande plan se om
statsmakternas intentioner med myndigheten är
uppfyllda. En granskningsrapport beräknas vara
färdig i januari 2000.
Inga motioner har väckts på detta område.
Teknisk forskning och utveckling (D)
Teknisk forskning och utveckling (D 1)
Propositionen
Anslaget disponeras av främst NUTEK och avser
långsiktiga verksamheter. Målet för verksamheten är
ökad kunskap och kompetens i näringslivet för att
därigenom stimulera tillväxt och förnyelse. De
föreliggande riktlinjerna och målen bör ligga fast i
avvaktan på de mer genomgripande ställningstaganden
som regeringen ämnar göra under år 2000.
För att uppfylla de ställda målen bör NUTEK även
fortsättningsvis initiera och stödja forskning och
utveckling med tyngdpunkt på forskningssamverkan
mellan näringsliv och högskolor. Insatserna för att
stärka näringslivsrelevansen och tvärvetenskapliga
initiativ inom FoU-systemet bör utvecklas vidare.
Programmet IT i verkstadsindustrin förlängs nu med
ett år för planering och initiering av den fortsatta
verksamheten. Det flygtekniska programmet förlängs
med ett år och utvärderas samtidigt.
Befintliga industriella utvecklingscentrum (IUC)
får förlängd finansiering med ett år. I
regleringsbrevet för år 1999 ställdes 200 miljoner
kronor av anslagssparandet på det aktuella anslaget
från år 1998 till regeringens disposition.
Regeringen begär riksdagens gokännande av att 5
miljoner kronor av dessa medel får användas för att
inledningsvis finansiera en försöksverksamhet som
syftar till att vidga IUC-konceptet till
tjänstesektorn med ett IUC som riktar sig mot
musikområdet. Den förlängda finansieringen och
nysatsningarna på IUC måste anmälas till Europeiska
kommissionen i enlighet med EG:s regler om
statsstöd.
I den s.k. Öresundsrapporten aviserades gemensamma
svenska och danska initiativ för att främja tekniskt
utvecklingssamarbete i Öresundsregionen. Systemet
kommer att administreras av NUTEK och den danska
Ehrvervsfremmestyrelsen. NUTEK bör därför ges
möjlighet att bevilja FoU-anslag även till utländska
deltagare i sådant samarbete. Regeringen begär
riksdagens godkännande av detta. Det bör ankomma på
regeringen att utfärda de närmare föreskrifterna för
verksamheten.
Regeringen beräknar anslaget till 688,6 miljoner
kronor för nästa budgetår. Därvid har, som tidigare
berörts, en överföring på 2,5 miljoner kronor gjorts
till anslaget NUTEK: förvaltningskostnader för att
finansiera utveckling av ett nytt
projekthanteringssystem. Regeringen begär vidare
riksdagens bemyndigande att under år 2000 låta
staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband
med stöd till teknisk forskning och utveckling för
de fyra budgetåren 2001-2004 om högst 425, 270, 200
respektive 135 miljoner kronor.
Motionerna
I motion 1999/2000:N332 (s) begärs att riksdagen
skall göra ett uttalande om stöd till ett IUC för
musiknäringen i Eskilstuna. Den svenska
musiknäringen har under flera år varit mycket
framgångsrik, sett i ett internationellt perspektiv
och är på många sätt en föregångsbransch vad gäller
arbetssätt och produktutveckling, anför
motionärerna. De anser att staten bör medverka till
att skapa förutsättningar för en breddning och
fördjupning av de kunskaper som branschen kan komma
att behöva i framtiden. Motionärerna erinrar om att
regeringen sommaren 1999 meddelade att stöd har
beviljats för bildandet av ett IUC för musiknäringen
i Hultsfred och att detta skall ses som inledningen
på en mer omfattande satsning på stöd till
utvecklingen inom musiknäringen. Eskilstuna kommun
har under år 1999 tagit initiativ till att i
samverkan med den nationella och den lokala
näringen, Mälardalens högskola, länsstyrelsen och
ALMI utveckla ett koncept för ett utvecklingscentrum
för musikbranschen, säger motionärerna. De menar att
svensk musikindustri skulle få ytterligare
konkurrenskraft genom en etablering av ett centrum
för musiknäringen i Eskilstuna och att staten bör
betrakta satsningen som ett IUC.
Ett annat riksdagsuttalande rörande IUC föreslås i
motion 1999/2000:N379 (s). I detta fall gäller det
behovet av en analys av förutsättningarna för att
etablera ett IUC, inriktat på att utveckla produkter
ur det kunnande som finns inom vård- och
omsorgsområdet. IUC:s syfte att stimulera utveckling
och nya jobb i små och medelstora företag ligger i
linje med önskemålet om att använda kunskap från den
gemensamma sektorn i utvecklingen av näringslivet,
säger motionärerna. I flera fall gäller detta också
det andra syftet med IUC ( att utveckla produkter,
processer och system inom teknisk, industriell
produktion. Med den bredare tillämpning av
industribegreppet som regeringen gör i samband med
inrättandet av ett IUC i Hultsfred borde det också
finnas utrymme för utveckling av mer av
tjänsteproduktion, anser motionärerna. De föreslår
därför att riksdagen initierar frågan om inrättande
av ett IUC för utveckling av produkter inom vård-
och omsorgsområdena. Örebro län anses vara väl
lämpat för en sådan etablering, genom
Regionsjukhusets utvecklingsarbete, en väl utvecklad
omsorgsverksamhet i hela länet, spetskompetens på
flera handikappområden, en organisation -
Kommunicera -som bildats för att ta vara på
erfarenheter på bl.a. hörselområdet, och
universitetet i Örebro.
Anslaget till teknisk forskning och utveckling bör
ökas med 110 miljoner kronor jämfört med regeringens
förslag, anförs det i motion 1999/2000:N375 (m).
Regeringen har tidigare genomfört mycket kraftiga
besparingar när det gäller teknisk forskning och
utveckling, säger motionärerna. De hävdar att
verksamheten vid flera viktiga vetenskapliga
institutioner hotas som en följd av detta. På sikt
hotar besparingen de svenska företagens
teknikförsörjning och konkurrenskraft, menar
motionärerna och erinrar om att Moderata
samlingspartiet tidigare har avvisat regeringens
besparingar på området.
Vissa kompletterande uppgifter
Regeringskansliet beslöt i juni 1999
(N1999/8474/ITFoU) att ett uppdrag avseende
utveckling av koncept för IUC inom tjänstesektorn
och upplevelseindustrin skall genomföras inom en ram
om högst 1 miljon kronor och att kostnaderna för
uppdraget skall belasta anslaget Teknisk forskning
och utveckling (anslagspost 3 Till
Regeringskansliets disposition).
Näringsdepartementet uppdrog, mot bakgrund härav, åt
verkställande direktören för MusicLink i Hultsfred
AB, Putte Svensson, att genomföra projektet. Enligt
beslutet skall projektet ha följande mål:
1. Att utröna möjligheterna att överföra och
tillämpa de villkor som gäller för den IUC-
verksamhet som redan bedrivs inom
tillverkningsindustrin till att gälla även inom
tjänstesektorn med avseende på musik- och
upplevelseindustrin (musik, medier, underhållning,
etc.).
2. Att utröna förutsättningarna för ökad
kompetensförsörjning för musik- och
upplevelseindustrin, bl.a. genom ökad samverkan
mellan musik- och upplevelseindustrin å ena sidan
och skolor/universitet/högskolor/institut samt
företag å den andra.
3. Att utröna främst musik- och
upplevelseindustrins intresse av att medverka i en
uppbyggnad av ett musikinriktat IUC i Hultsfred.
4. Att identifiera dels om det finns andra
platser/regioner i landet där musik- och
upplevelseindustrin är beredd att bilda liknande IUC
som det som planeras i Hultsfred, dels huruvida det
finns förutsättningar för att tillsammans med dessa
bilda ett gemensamt nationellt IUC-nätverk med
inriktning på musik- och upplevelseindustrin.
5. Att identifiera nyttan av ett IUC i Hultsfred,
med huvudsaklig inriktning på musik- och
upplevelseindustrin, för övriga redan verksamma IUC,
vilkas huvudverksamhet är riktad mot
tillverkningsindustrin.
För uppdragets genomförande förutsätts omfattande
kontakter med företrädare och intressenter för den
nationella musik- och upplevelseindustrin, övrigt
näringsliv, fackliga organ, kommuner m.fl. och även
inhämtande av internationella erfarenheter och
förebilder. En slutrapport skall lämnas till
Näringsdepartementet senast den 31 augusti 2000.
IUC-intressenterna i Hultsfred har sedan juni 1999
varit i kontinuerlig kontakt med bl.a. Eskilstuna
kommun i den aktuella frågan. Regeringen har under
hösten 1999 avslagit en begäran om bidrag från
Skellefteå kommun om att där bygga upp ett IUC på
musikområdet.
Varje framgångsrik IUC-etablering vilar, enligt
konceptet, på initiativ och engagemang underifrån,
d.v.s. såväl analysarbetet som själva bildandet av
ett IUC har drivits av de berörda företagen själva.
IUC är ett sätt att ge företagen hjälp till
självhjälp. Den nisch som ett enskilt IUC
specialiserar sig inom formas av de lokala/regionala
företagen och industristrukturen. Det finns, enligt
Näringsdepartementets bedömning, inget som hindrar
att vård- och omsorgssektorn, som berörs i motion
1999/2000:N379 (s), vänder sig till något redan
existerande IUC, konkretiserar sitt önskemål samt
undersöker om det finns förutsättningar för IUC-
företagen att medverka till önskad utveckling inom
avsedda sektorer.
Riksdagen avslog hösten 1998 (bet. 1998/99:NU1)
ett motionsyrkande om ökning av anslaget till
teknisk forskning och utveckling, liknande det här
aktuella i motion 1999/2000:N375 (m).
Hemställanspunkten (3) i propositionen avseende
bemyndiganden inom ramen för anslaget till teknisk
forskning och utveckling har en utformning som
skiljer sig från andra liknande hemställanspunkter i
statsbudgeten. Regeringens förslag till bemyndigande
innebär särskilda nivåer för vart och ett av åren
2001-2004. Efter avstämning med Finans- och
Näringsdepartementen kommer utskottet i stället att
föreslå en annan utformning som överensstämmer med
gängse praxis och som innebär en total ram för
perioden. Regeringen avser, enligt uppgift, att i
regleringsbrevet precisera fördelningen av de
aktuella medlen på de fyra budgetåren 2001(2004.
Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader (D 2)
Propositionen
Under anslaget anvisas medel till lönekostnader och
övriga förvaltningskostnader vid Rymdstyrelsen.
Rymdstyrelsen är en av de aktörer med FoU-verksamhet
som granskas i en pågående utredning om hur
Näringsdepartementets myndigheter bättre kan
organiseras med hänsyn till deras bidrag till
innovationssystemet och därmed till
samhällsutveckling och tillväxt.
Regeringen beräknar anslaget till 15 miljoner
kronor för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.
Rymdverksamhet (D 3)
Propositionen
Verksamhetsmål för Rymdstyrelsen är att bidra till
att stärka följande:
- konkurrenskraften i svensk rymdindustri,
- den rymdanknutna näringsverksamheten i
Kirunaregionen,
- användningen av rymdteknik inom för samhället
viktiga områden.
Dessa mål uppfylls genom insatser för rymdforskning,
fjärranalys, industriutveckling samt genom
deltagande i det europeiska rymdsamarbetet inom
European Space Agency (ESA) och Sveriges bilaterala
samarbete, främst med Frankrike. Anslaget avser
långsiktig verksamhet. De nuvarande målen bör ligga
fast även för år 2000 i avvaktan på de mer
genomgripande ställningstaganden som regeringen
ämnar göra under år 2000.
Regeringen beräknar anslaget till 534,5 miljoner
kronor för nästa budgetår. Vidare begär regeringen
riksdagens bemyndigande att låta staten ta på sig
förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 1 400 miljoner kronor
efter år 2000.
Motionen
I enlighet med det moratorium för reala
anslagsökningar till statliga myndigheter som
Centerpartiet förordar i sin budgetmotion
1999/2000:Fi211 (c) föreslås i motion 1999/2000:N373
(c) en minskning av anslaget till rymd-verksamheten
med 9,8 miljoner kronor.
Utvärdering av rymdverksamheten
Inom ramen för utskottets utvärderingsverksamhet
pågår en utvärdering av rymdverksamheten. En första
rapport har presenterats för utskottet av
revisionsdirektör Monika Selahn vid Riksdagens
revisorer.
Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-
vetenskapliga attachéverksamhet (D 4)
Propositionen
Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet (STATT) är en offentlig stiftelse
med svenska staten och Ingenjörsvetenskapsakademien
som stiftare. Syftet med verksamheten är enligt
stadgarna att genom insamling, analys och överföring
av teknisk information från utlandet bidra till
Sveriges teknisk-industriella utveckling. Regeringen
avser att under år 2000 inleda strukturförändringar
i den svenska modellen för teknisk vetenskaplig
informationsförsörjning. Ett utvecklingsarbete har
inletts med syfte att skapa kommunikationsvägar över
vilka spetskunnande kan överföras. Olika lösningar
kommer att övervägas i samband med pågående
översyner av FoU-systemet och åtgärder för att
främja fler och växande företag. Regeringen avser
att närmare precisera sådana under år 2000.
Regeringen beräknar anslaget till 29,9 miljoner
kronor för nästa budgetår, vilket innebär ett
oförändrat anslag för år 2000. Det bör ankomma på
regeringen att besluta om den närmare fördelningen
av medlen.
Motionerna
Anslaget till STATT bör ökas med 2 miljoner kronor
jämfört med regeringens förslag, anförs det i motion
1999/2000:N375 (m). Regeringen har tidigare minskat
satsningen på tekniska attachéer, erinrar
motionärerna om och anser att detta kan försämra
tillgången på värdefull teknisk information för
svenskt näringsliv.
I motion 1999/2000:N384 (kd) föreslås en ökning av
anslaget med 3 miljoner kronor. Riksdagen beslutade
om en nivåsänkning av anslaget till STATT för år
1998; en nivå som gäller även innevarande budgetår
och som regeringen nu föreslår också för år 2000,
konstateras det. Detta är något som
Kristdemokraterna inte anser vara förenligt med de
ambitioner som bör prägla näringspolitiken, anför
motionärerna. De anser att bevakning och
rapportering om den tekniska och industriella
utvecklingen inom olika industrinationer är av stor
vikt för Sveriges möjligheter att hävda sig som ett
konkurrenskraftigt industriland.
Vissa kompletterande uppgifter
Riksdagen avslog hösten 1998 liknande
motionsyrkanden om ökade medel som de här aktuella
(bet. 1998/99:NU1).
Den verksamhet som bedrivits av STATT är, som sägs
i propositionen, under omvandling. En grupp under
ledning av Näringsdepartementet och med
representanter för olika intressenter, bl.a.
Ingenjörsvetenskapsakademien, skall ta fram förslag
till organisation av den framtida verksamheten.
Styrelsen för STATT har tillsatt en ny verkställande
direktör, med uppdrag att avveckla nuvarande
kontorsnät men ta vara på varumärket och uppbyggda
värden som kan vara fortsatt nyttiga för Sverige.
Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien (D 5)
Propositionen
Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) är ett samfund av
invalda ledamöter som är verksamma inom teknik,
vetenskap, industriell produktion och ekonomi. IVA:s
huvuduppgift är att till samhällets gagn främja
ingenjörsvetenskap och näringsliv. Verksamheten
inriktas på att följa, analysera och informera om
den tekniska och industriell-ekonomiska
utvecklingen, samt att skapa och initiera samverkan
mellan olika teknikområden. Från anslaget lämnas
statens bidrag till IVA:s grundläggande verksamhet.
Regeringen beräknar anslaget till 5,4 miljoner
kronor för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.
Utrikeshandel, export- och
investeringsfrämjande (E)
Kommerskollegium (E 1)
Propositionen
Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet
för utrikeshandel och handelspolitik. Myndigheten
skall verka för en väl fungerande inre marknad och
ett öppet och starkt multilateralt handelssystem och
fortsatt liberalisering av handeln.
Regeringen beräknar anslaget till 56,8 miljoner
kronor för nästa budgetår.
Motionen
I enlighet med det moratorium för reala
anslagsökningar till statliga myndigheter som
Centerpartiet förordar i sin budgetmotion
1999/2000:Fi211 (c) föreslås i motion 1999/2000:N373
(c) en minskning av anslaget till Kommerskollegium
med 2,2 miljoner kronor.
Exportfrämjande verksamhet (E 2)
Propositionen
Anslaget disponeras för utbetalning till Sveriges
Exportråd. Exportrådet drivs sedan år 1972 gemensamt
av staten och Sveriges Allmänna Exportförening, och
verksamheten grundar sig på ett avtal mellan de båda
huvudmännen. Nu gällande avtal är från år 1998
(prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:NU1). Exportrådet
skall som centralt serviceorgan inom
exportfrämjandet initiera, planera, samordna,
marknadsföra och genomföra åtgärder för att främja
svensk export. Små och medelstora företag skall
prioriteras.
Regeringen begär riksdagens godkännande av
ändringar i avtalet med Sveriges Allmänna
Exportförening om Exportrådet, i syfte att ett nytt
debiteringssystem skall kunna införas. Ändringarna
innebär bl.a. att principerna för abonnemangsavgift
skall beslutas av parterna och att Exportrådet inom
ramen för detta får besluta om avgifternas storlek
och övriga villkor.
Programmet Marknadsplats Europa har inriktats på
att främja i första hand små och medelstora företags
handel med Europa. Programmet bör fortsätta även
under år 2000 och i huvudsak inriktas på följande
områden:
- En särskild satsning bör göras (5 miljoner kronor
överförs från utgiftsområde 1) för att underlätta
svenska företags export av varor och tjänster med
hög miljöprestanda.
- Satsningar bör vidare göras på nya och
kompletterande instrument som kan bidra till att öka
svenska företags exportmöjligheter.
Vad gäller programmet Informationsteknik avses
medlen även år 2000 i huvudsak användas enligt
följande:
- Skapa och vidareutveckla en databaserad
informationsplats för Östersjöområdet med
information som är relevant för små och medelstora
företag, som vill etablera sig eller handla med
länder inom området.
- Vidareutveckla Exportrådets användning av
informationsteknik för att bättre tillfredsställa i
första hand små och medelstora företags
informationsbehov.
- Vidareutveckla den så kallade myndighetslänken
inom SME-link, som tillhandahåller kvalitetssäkrad
information via Internet, anpassad till små och
medelstora företags behov.
Regeringen beräknar anslaget till 178,7 miljoner
kronor för nästa budgetår. Den föreslagna
anslagsnivån uppnås genom att basanslaget, som hålls
oförändrat jämfört med året innan, tillförs 28
miljoner kronor för Marknadsplats Europa, 10
miljoner kronor för IT-satsningar samt 5 miljoner
kronor för miljöexport.
Motionen
Sverige importerar för närvarande mer miljöanpassad
teknik än som exporteras, sägs det i motion
1999/2000:N373 (c). För att förstärka den svenska
exporten av miljöanpassad teknik föreslår
motionärerna att ytterligare 25 miljoner kronor
skall anslås till exportfrämjande insatser.
Vissa kompletterande uppgifter
Riksdagen avslog hösten 1998 ett liknande
motionsyrkande som det här aktuella (bet.
1998/99:NU1). Utskottet hänvisade till ett treårigt
program med syfte att främja miljöteknikrelaterade
varor och tjänster som Exportrådet bedriver och till
ett utredningsarbete rörande export inom
miljösektorn.
Exportrådets program, som i september 1998
beviljades ett bidrag på 12 miljoner kronor för de
tre budgetåren 1999(2001, skall koncentreras till
regionalpolitiskt prioriterade områden och planeras
och genomföras tillsammans med regionala aktörer.
En särskild utredare, direktör Lars Hallén, har
haft i uppdrag att göra en kartläggning av
möjligheter och hinder för en ökad export av
tjänster och produkter inom miljösektorn. I
betänkandet "Sustainable Sweden" - a success story
(SOU 1998:118) redovisades en samlad strategi och
handlingsplan för att främja en internationalisering
av ett svenskt miljöanpassat näringsliv i syfte att
öka försäljningen av svenska produkter och tjänster
med höga miljöprestanda på världsmarknaden samt
bidra till en uthållig välfärd. Utredningen gavs
tilläggsdirektiv, och en slutrapport lämnades
sommaren 1999. Regeringen föreslår nu, som nyss
nämnts, att 5 miljoner kronor skall tillföras E 2-
anslaget för insatser på miljöexportområdet.
Vidare bör noteras att regeringen, som tidigare
redovisats, skall ge Miljöteknikdelegationen i
uppdrag att verka för exportfrämjande insatser på
området miljöanpassade produkter och teknik.
Delegationen föreslås få 10 miljoner kronor år 2000
för denna uppgift och för att fortsatt verka för en
positiv, miljödriven teknikutveckling.
AB Svensk Exportkredits statsstödda
exportkreditgivning (E 3)
Propositionen
AB Svensk Exportkredit (SEK) ägs till hälften av
staten och till hälften av affärsbanker.
Verksamheten syftar främst till att tillhandahålla
medel- och långfristiga exportkrediter till företag
i Sverige. Anslaget disponeras för ersättning till
SEK för eventuellt underskott som utgör skillnaden
mellan intäkter och kostnader, huvudsakligen
ränteintäkter och räntekostnader, inom ramen för
systemet med statsstödda exportkrediter. Villkoren
för krediterna följer den s.k.
konsensusöverenskommelsen inom OECD. Anslaget
omfattar även kostnader för räntestöd till
finansiering av export av fartyg, en stödform som
upphörde år 1989, och kostnader för vissa förmånliga
krediter till u-länder, dock enbart åtaganden som
gjorts t.o.m. år 1984. Den nuvarande
anslagsbelastningen hänförs uteslutande till
kostnader för vissa förmånliga krediter till u-
länder. Eftersom SEK för närvarande redovisar ett
överskott i det övriga statsstödda systemet,
förutses ett överskott i verksamheten, såväl för
budgetåret 1999 som för de närmast följande
budgetåren.
Regeringen beräknar anslaget till 1,2 miljoner
kronor för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.
Investeringsfrämjande (E 4)
Propositionen
Delegationen för utländska investeringar i Sverige,
Invest in Sweden Agency (ISA), är den centrala
myndigheten för investeringsfrämjande åtgärder.
Delegationen bedriver verksamhet i Sverige samt i
Japan och Förenta staterna genom egen
utlandsrepresentation samt genom tio
representationskontor i prioriterade länder i
Europa, Nordamerika och Asien. Verksamheten
finansieras med anslagsmedel, med bidrag från
regeringen avseende regionalpolitiska åtgärder och
från s.k. partners i projektverksamheten samt till
en mindre del med avgifter från deltagare i de
regionala och lokala seminarieverksamheterna.
Eftersom delegationens verksamhet nu lämnat
uppbyggnadsfasen och i sin helhet kan betraktas som
operativ, kommer de för myndigheten angivna målen
och återrapporteringskraven att ses över för att
bättre motsvara den aktuella verksamheten. Översynen
kommer att genomföras i nära samarbete med
myndigheten i samband med beslut om regleringsbrev
för år 2000. Som ett led i regeringens styrning och
uppföljning av myndigheten kommer en preliminär
utvärdering av delegationens verksamhet att
initieras under hösten 1999.
Regeringen beräknar anslaget till 49,4 miljoner
kronor för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.
Näringslivsutveckling i Östersjöregionen (E 5)
Propositionen
Riksdagen beslöt våren 1998 att 1 miljard kronor
skulle avsättas för näringslivsutveckling i
Östersjöregionen under en femårsperiod (prop.
1997/98:150, bet. 1997/98:FiU20). Det övergripande
målet för insatsen var att, utifrån ett svenskt
intresse, stimulera näringslivsutveckling i och
handel med länderna i denna region. Anslaget för
budgetåret 1999 var 150 miljoner kronor. Enligt 1998
års ekonomiska vårproposition skall medlen användas
för näringslivssatsningar och omfatta stöd till
såväl företagsetableringar som projektexport och
marknadssatsningar. Även vissa främjande- och
informationsinsatser i regionen kan komma i fråga.
Särskild vikt skall fästas vid små och medelstora
företags deltagande i Östersjöhandeln. Verksamheten
skall samordnas med och komplettera
utvecklingssamarbetet med Östersjöländerna.
Riksdagen beslöt sommaren 1995, på förslag i den
s.k. sysselsättningspropositionen (prop.
1995/96:222, bet. 1995/96:FiU15), att anslå 1
miljard kronor för stöd till samarbete och
utveckling inom Östersjöregionen (den s.k.
Östersjömiljarden).
En särskild Östersjöberedning tillkallades i
december 1998 med uppgift att utarbeta en strategi
för Sveriges agerande på det ekonomiska området i
Östersjöregionen samt att, i ett första steg, lämna
förslag till prioriteringar, riktlinjer och
beredningsordning för stöd ur det aktuella anslaget.
Östersjöberedningen lämnade i maj 1999 ett
delbetänkande med förslag om bl.a. särskilda
åtgärder för näringslivsutveckling,
marknadssatsningar, miljö- och energiprojekt,
internationella kurser, kontaktskapande och
nätverks-byggande aktiviteter samt vissa
överväganden beträffande riskvillig finansiering för
små och medelstora företag.
Regeringen beräknar anslaget till 100 miljoner
kronor för nästa budgetår. Regeringen föreslår
vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att få
göra utfästelser under budgetåret 2000 som medför
utgifter efter år 2000 om högst 300 miljoner kronor.
Motionerna
I motion 1999/2000:N375 (m) föreslås att det
aktuella anslaget skall slopas. Motsvarande medel
bör i stället anslås på biståndsbudgeten för
Baltikum under utgiftsområde 7, anför motionärerna.
Även i motion 1999/2000:N384 (kd) föreslås att
anslaget skall dras in. Kristdemokraterna anser inte
att staten skall ge stöd till företagsetableringar
utanför Sveriges gränser, sägs det.
I motionerna 1999/2000:Fi212 (fp) och
1999/2000:N386 (fp) föreslås också att den s.k
Östersjömiljarden skall återkallas. Motionärerna
anser att medel i stället bör anslås för
kärnsäkerhetshöjande åtgärder i Sveriges närområde
Östeuropa. I motion 1999/2000:N386 (fp) har
anslagsminskningen - sannolikt av misstag - angetts
till 75 miljoner kronor i stället för som i motion
1999/2000:Fi212 (fp) till 100 miljoner kronor.
Vissa kompletterande uppgifter
Utskottet har nyligen behandlat frågan om den första
Östersjömiljarden i yttrande 1999/2000:NU1y till
finansutskottet över förslag om tilläggsbudget för
år 1999 (prop. 1999/2000:1). I yttrandet redovisades
resultaten av en kartläggning som riksdagens
utredningstjänst gjort på utskottets uppdrag.
Utskottet anförde följande:
Näringsutskottet vill inledningsvis framhålla att
den utveckling mot demokrati och fungerande
marknadsekonomi som äger rum i Östersjöländerna är
mycket glädjande. Sverige bör på allt sätt stödja
denna utveckling. Verksamheten inom ramen för
Östersjömiljarderna präglas av såväl solidaritet med
Östersjöländerna som av ett intresse av att främja
företagsamhet och sysselsättning i Sverige.
Av den kartläggning som riksdagens utredningstjänst
gjort på näringsutskottets uppdrag och som
redovisats i det föregående framgår att direkta
sysselsättningseffekter av den första
Östersjömiljarden redovisats i endast ett fåtal
projekt som tilldelats medel. Det bör dock beaktas
att mätproblemen när det gäller
sysselsättningseffekter är betydande och att
indirekta sysselsättningseffekter hos t.ex.
underleverantörer inte ingår i de redovisade
uppgifterna.
Förslag om den första Östersjömiljarden ingick, som
tidigare nämnts, i sysselsättningspropositionen
sommaren 1996. Ett motiv till den mer otraditionella
modell som valdes för stödet var en önskan om att
snabba resultat skulle kunna uppnås genom bl.a.
korta beslutsvägar och om ett nära samarbete med
näringslivet. Enligt uppgift från
Utrikesdepartementet, som nu ansvarar för stödet,
har verksamheten varit uppskattad av näringslivet.
Samtidigt har enligt Utrikesdepartementet också
negativa erfarenheter av stödet gjorts. Bland annat
har den beredningsordning och den organisation som
gällt för den första Östersjömiljarden inte haft en
optimal utformning. Vidare har det förelegat en
alltför optimistisk syn på hur lång tid det skulle
ta att komma i gång med olika projekt. Sammantaget
har verksamheten inom ramen för den första miljarden
haft karaktär av försöksverksamhet. De erfarenheter
som gjorts i arbetet med den första
Östersjömiljarden har påverkat utformningen och
inriktningen av den andra miljarden. Verksamheten
inom ramen för denna har fått annorlunda fokus och
lämnat försöksstadiet. I den andra Östersjömiljarden
skall vidare deltagandet av små och medelstora
företag starkare främjas, genom bl.a. programmet
Marknadsplats Europa.
Av kartläggningen, liksom av regeringens nyligen
avlämnade skrivelse till riksdagen om ekonomisk
utveckling och samarbete i Östersjöregionen, framgår
att regeringen anser att en utvärdering av
verksamheten inom ramen för den första
Östersjömiljarden ännu är för tidig att göra.
Näringsutskottet vill emellertid understryka vikten
av att en grundlig utvärdering görs. En sådan
utvärdering bör avse såväl en sedvanlig utvärdering
projekt för projekt som en utvärdering av
arbetsmetoden som sådan. Det sistnämnda kan ske
först när programmet är avslutat. Näringsutskottet
utgår från att regeringen i lämpligt sammanhang
återkommer till riksdagen med en redovisning av
resultaten av utvärderingarna.
I en avvikande mening (m, kd, fp) anfördes följande:
Näringsutskottet vill inledningsvis framhålla att
den utveckling mot demokrati och fungerande
marknadsekonomi som äger rum i Östersjöländerna är
mycket glädjande. Sverige bör på allt sätt stödja
denna utveckling.
Av den kartläggning som riksdagens utredningstjänst
gjort på näringsutskottets uppdrag och som
redovisats i det föregående framgår att endast 350
miljoner kronor hittills har betalats ut från den
första Östersjömiljarden. Det återstår således 600
miljoner kronor. Regeringens förslag om ett anslag
på 1 miljon kronor på tilläggsbudget för innevarande
budgetår motiveras av att regeringen därmed får
tillgång till de reservationer som kan finnas på
anslaget vid utgången av innevarande budgetår och
som kan uppgå till så mycket som 600 miljoner
kronor. Den av regeringen valda budgettekniken
framstår, enligt näringsutskottets mening, som
motsatsen till den transparens och den tydlighet som
bör prägla budgeten. Näringsutskottet konstaterar
att regeringen valt en annan metod beträffande den
s.k. Småföretagsmiljarden, som riksdagen beslöt om
vid samma tillfälle som den första
Östersjömiljarden. För Småföretagsmiljarden har
regeringen föreslagit att 180 miljoner kronor skall
tas upp för budgetåret 2000 som ett nytt anslag,
Fortsatt program för småföretagsutveckling,
förnyelse och tillväxt (A 8) under utgiftsområde 24.
Ett analogt förfaringssätt för den första
Östersjömiljarden skulle varit att regeringen hade
föreslagit ett nytt anslag för en fortsättning av
den aktuella verksamheten.
Enligt kartläggningen som näringsutskottet låtit
göra har, som tidigare nämnts,
sysselsättningseffekter redovisats i endast 5 av de
55 projekt som tilldelats medel. Dessutom är dessa
sysselsättningseffekter av mycket begränsad
omfattning. I detta sammanhang bör erinras om att
förslaget om den första Östersjömiljarden lades fram
i den s.k. sysselsättningspropositionen sommaren
1996 och var en del av regeringens politik för att
minska arbetslösheten.
Av kartläggningen, liksom av regeringens nyligen
avlämnade skrivelse till riksdagen om ekonomisk
utveckling och samarbete i Östersjöregionen, framgår
att regeringen anser att en utvärdering av
verksamheten inom ramen för den första
Östersjömiljarden ännu är för tidig att göra. Under
utgiftsområde 24 Näringsliv föreslås, trots detta,
att 100 miljoner kronor skall anvisas avseende det
andra året av den andra Östersjömiljarden. Det
förefaller näringsutskottet märkligt att verksamhet
inom ramen för en andra Östersjömiljard påbörjas,
innan en utvärdering av den första Östersjömiljarden
gjorts.
Näringsutskottet ställer sig - i likhet med vad som
görs i motion 1999/2000:U803 (m) - mycket tveksamt
till hela uppläggningen och hanteringen av
Östersjömiljarderna. Liknande synpunkter har
tidigare framförts i motioner från företrädare för
Kristdemokraterna och Folkpartiet. Det är uppenbart
att någon målstyrning inte ägt rum. Utskottet kommer
senare under riksmötet att behandla förslaget
avseende den andra Östersjömiljarden i
anslagsbetänkandet 1999/2000:NU1. Det här aktuella
förslaget i tilläggsbudgeten om att
reservationsanslaget Samarbete och utveckling inom
Östersjöregionen ånyo skall föras upp på
statsbudgeten och att 1 miljon kronor skall anvisas
för år 1999 anser näringsutskottet bör avslås av
riksdagen.
Finansutskottet ställde sig i sitt betänkande
1999/2000:FiU11 bakom näringsutskottets yttrande.
Finansutskottet konstaterade också att rutinerna
kring Östersjömiljarden nyligen har stramats upp
genom bl.a. en ökad fokusering på målformuleringar
och uppföljning. I en reservation (m, kd, fp)
följdes den nyss redovisade avvikande meningen (m,
kd, fp) upp. Riksdagen följde finansutskottet.
Avgifter till internationella handelsorganisationer
(E 6)
Propositionen
Anslaget fanns år 1999 uppfört under utgiftsområde
24 som en del av anslaget Avgifter till vissa
internationella organisationer (G 4). Den del av G
4-anslaget som finansierar avgifter till
internationella handelsorganisationer förs nu upp
som eget anslag.
Anslaget disponeras för avgifter och bidrag för
Sveriges deltagande i vissa internationella närings-
och handelspolitiska organ. Utgiftsstyrande faktorer
är medlemsavgifternas utveckling i aktuell valuta
samt fluktuationer i valutakurser.
Regeringen beräknar anslaget till 16,8 miljoner
kronor för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.
Exportkreditnämnden
Propositionen
Exportkreditnämnden (EKN) skall genom att utfärda
garantier främja svensk export. Garantin skyddar mot
vissa förlustrisker i samband med export till och
investeringar i utlandet. För garantin betalas en
premie som beräknas motsvara risken.
Garantigivningen sker med resultatkravet att
verksamheten skall vara självbärande över tiden.
Inom EKN pågår arbete med att utforma en miljöpolicy
för garantigivningen.
Regeringen gör bedömningen att den av riksdagen
tidigare beslutade ramen för exportkreditgarantier
inte behöver höjas för budgetåret 2000 och därför
bör fastställas till 125 miljarder kronor. Med
hänsyn till dels att utnyttjandet av ramen för
investeringsgarantier ökat kraftigt under år 1999,
dels att EKN fått förfrågningar beträffande ett
antal större affärer kan nuvarande ram för
investeringsgarantier visa sig otillräcklig. För att
EKN skall ha möjlighet att utfärda garantier för
tillkommande affärer anser regeringen att ramen för
investeringsgarantier bör höjas från 6 till 10
miljarder kronor. I dessa två avseenden begär
regeringen riksdagens medgivande. EKN har sedan
budgetåret 1997 en obegränsad upplåningsrätt i
Riksgäldskontoret. Regeringen gör bedömningen att
denna bör gälla även för budgetåret 2000, vilket
regeringen begär bemyndigande för. EKN förutser för
närvarande inget upplåningsbehov under år 2000.
Inga motioner har väckts på detta område.
Konsumentfrågor (F)
Marknadsdomstolen (F 1)
Propositionen
Marknadsdomstolen är en specialdomstol som
handlägger mål och ärenden enligt de lagar som anges
i propositionen. Det övergripande målet för
Marknadsdomstolen är att på ett rättssäkert sätt och
inom rimlig tid avgöra de mål och ärenden som den
har att handlägga samt att leda rättsutvecklingen
och främja en enhetlig rättstillämpning inom det
marknadsrättsliga området.
Vid ingången av år 1999 uppvisade Marknadsdomstolen
ett anslagssparande om drygt 2 miljoner kronor.
Detta anslagssparande är planerat att förbrukas
senast vid utgången av år 2002. Av denna anledning
har Marknadsdomstolens anslag ej ökats i relation
till domstolens stigande kostnader. Anslaget Diverse
kostnader för rättsväsendet (F 7) under
utgiftsområde 4 Rättsväsendet planeras att avskaffas
fr.o.m. år 2000 och de myndigheter som tidigare fått
belasta detta anslag skall själva via sitt anslag
belastas kostnaderna. Av denna anledning föreslås
Marknadsdomstolens anslag nivåhöjas med 1 miljon
kronor årligen fr.o.m. år 2000. Kostnaderna kan
vissa år överstiga det anslagstillskott som tillförs
domstolen. Marknadsdomstolens anslagssparande kommer
att tas upp till diskussion under våren 2000 vid
beredningen av slutbetänkandet från den
parlamentariska kommittén "Konsumentpolitiken inför
ett nytt sekel" (dir. 1999:01). För att finansiera
den planerade satsningen på konsumentorganisationer
under anslaget F 5 har medel omfördelats från
anslaget till Marknadsdomstolen som en tillfällig
nivåhöjning under år 2000. För att kompensera
Marknadsdomstolen för omfördelningen till Allmänna
reklamationsnämnden för budgetåret 2000 föreslås
Marknadsdomstolen erhålla medel om 500 000 kr från
den del av anslaget till Marknadsdomstolen som år
1997 ställdes till regeringens disposition. För det
sistnämnda begär regeringen riksdagens bemyndigande.
Regeringen beräknar anslaget till 4,9 miljoner
kronor för nästa budgetår.
Motionen
I motion 1999/2000:N375 (m) föreslås att anslaget
till Marknadsdomstolen skall höjas med 1 miljon
kronor, jämfört med regeringens förslag. Moderata
samlingspartiet anser att specialdomstolarna bör
läggas ned och att deras uppgifter bör föras över
till allmänna domstolar, anför motionärerna. De
anser dock att så länge som Marknadsdomstolens
uppgifter inte sköts av någon annan instans bör
erforderliga medel anvisas domstolen, i stället för
att, som regeringen nu sägs göra, minska
Marknadsdomstolens anslag.
Vissa kompletterande uppgifter
Enligt uppgift från Finans- och Näringsdepartementen
borde hemställanspunkt 14 i propositionen, som
innebär en begäran om riksdagens bemyndigande att
disponera de medel som år 1997 ställdes till
regeringens disposition under anslaget till
Marknadsdomstolen, inte ha tagits upp för
riksdagsbeslut. Enligt gängse budgetregler
disponeras medel som anvisats för ett anslag för ett
visst budgetår även tre år efter det aktuella
budgetåret. I det här fallet kan således de aktuella
medlen disponeras under de tre budgetåren 1998, 1999
och 2000, utan något särskilt riksdagsbeslut i
saken. Ett praktiskt sätt att hantera frågan är att
utskottet avstyrker och riksdagen avslår
hemställanspunkten.
Konsumentverket (F 2)
Propositionen
Konsumentverket är central förvaltningsmyndighet för
konsumentfrågor. De övergripande målen för
verksamheten är att ge hushållen möjligheter att
utnyttja sina ekonomiska och andra resurser
effektivt, ge konsumenterna en stark ställning på
marknaden, skydda konsumenternas hälsa och säkerhet
och medverka till att sådana konsumtions- och
produktionsmönster utvecklas som minskar
påfrestningarna på miljön och bidrar till en
långsiktigt hållbar utveckling. I anslutning till
detta fullgörs de uppgifter som ankommer på
Konsumentombudsmannen (KO).
Konsumentverket föreslås att, i relation till
föregående års anslagsnivå, tilldelas ett högre
anslag. Regeringens mål med detta är att
Konsumentverket i framtiden skall kunna ta ett
samlat ansvar för prisinformation till konsumenter.
För att verket skall ha möjlighet att påbörja detta
arbete tilldelas verket nya medel, uppgående till
1,5 miljoner kronor. Regeringen avser att återkomma
i vårpropositionen år 2000. Med anledning av den
konsumentpolitiska kommitténs slutbetänkande i mars
2000 kommer regeringen att ytterligare fördjupa
diskussionen om Konsumentverkets framtida roll och
inriktning i det konsumentpolitiska arbetet.
Regeringen beräknar anslaget till 84,3 miljoner
kronor för nästa budgetår.
Motionerna
Anslaget till Konsumentverket bör av
statsfinansiella skäl minskas med 15 miljoner kronor
jämfört med regeringens förslag, anförs det i motion
1999/2000:N375 (m). Verket bör kompensera
besparingen genom rationaliseringar och ökad
avgiftsfinansiering.
I budgeten föreslår regeringen en ökning med över
8,5 miljoner kronor till Konsumentverket,
konstateras det i motion 1999/2000:N384 (kd).
Kristdemokraterna vill minska denna ökning med 3
miljoner kronor och i stället öka anslaget till
Konkurrensverket, anför motionärerna.
I enlighet med det moratorium för reala
anslagsökningar till statliga myndigheter som
Centerpartiet förordar i sin budgetmotion
1999/2000:Fi211 (c) föreslås i motion 1999/2000:N373
(c) en minskning av anslaget till Konsumentverket
med 5,1 miljoner kronor.
Vissa kompletterande uppgifter
Riksdagen avslog hösten 1998 ett motionsyrkande om
neddragning av anslaget till Konsumentverket (bet.
1998/99:NU1).
Allmänna reklamationsnämnden (F 3)
Propositionen
Allmänna reklamationsnämnden har till uppgift att
pröva tvister mellan konsumenter och näringsidkare
rörande varor, tjänster och andra nyttigheter som
tillhandahållits huvudsakligen för enskilt bruk,
s.k. konsumenttvister, och ge rekommendationer om
hur tvister bör lösas.
Genom förslag i 1999 års ekonomiska vårproposition
erhöll Allmänna reklamationsnämnden ett tillskott om
1 miljon kronor för att säkerställa nämndens
verksamhet under året. I avvaktan på den
konsumentpolitiska kommitténs betänkande i mars 2000
avser regeringen att förstärka nämndens anslag även
för år 2000. För att finansiera detta föreslås att
nämnden erhåller 500 000 kr från anslaget till
Marknadsdomstolen (F 1). Utöver detta planeras
Allmänna reklamationsnämnden tillföras 500 000 kr
från anslaget Konsumentforskning (F 6). Sammantaget
beräknar regeringen anslaget till 16,1 miljoner
kronor för nästa budgetår.
Motionen
I enlighet med det moratorium för reala
anslagsökningar till statliga myndigheter som
Centerpartiet förordar i sin budgetmotion
1999/2000:Fi211 (c) föreslås i motion 1999/2000:N373
(c) en minskning av anslaget till Allmänna
reklamationsnämnden med 2 miljoner kronor.
Fastighetsmäklarnämnden (F 4)
Propositionen
Fastighetsmäklarnämnden inrättades den 1 oktober
1995 i enlighet med fastighetsmäklarlagen (1995:400)
som trädde i kraft samma dag. Till och med utgången
av år 1998 har Kammarkollegiet utfört kansligöromål
åt nämnden. Från den 1 januari 1999 är nämnden en
egen fristående myndighet med egen personal. Nämnden
skall som central myndighet verka för registrering
av och tillsyn över fastighetsmäklare och skall
vidare sprida information om vad god
fastighetsmäklarsed är samt se till att
fastighetsmäklarna har en god utbildning för sin
uppgift.
Ett av förslagen från Utredningen om översyn av
Fastighetsmäklarnämnden var att en översyn av
fastighetsmäklarlagen skall genomföras för att uppnå
en effektivare tillsyn av fastighetsmäklare. Efter
remittering bereds betänkandet nu i
Regeringskansliet och kan föranleda ytterligare
förändringar under anslaget. Efter förslag i 1999
års ekonomiska vårproposition erhöll
Fastighetsmäklarnämnden ett tillskott om 800 000 kr
för att säkerställa nämndens verksamhet under året.
I avvaktan på den konsumentpolitiska kommitténs
betänkande i mars 2000 avser regeringen att
förstärka nämndens anslag även för år 2000. Medel
omfördelas från anslaget Stöd till miljömärkning (F
7) med 1 miljon kronor. Sammantaget beräknar
regeringen anslaget till 7,2 miljoner kronor för
nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.
Stöd till konsumentorganisationer (F 5)
Propositionen
Sedan år 1990 har särskilda medel anslagits till
stöd för ideella konsument-
organisationer. Anslaget skall bl.a. användas för
stöd till redan existerande konsumentorganisationer
men även stimulera uppbyggnaden och tillkomsten av
nya. Under år 1998 disponerade Regeringskansliet 2,3
miljoner kronor och Konsumentverket 1,8 miljoner
kronor. Av de förstnämnda medlen utgick bidrag till
paraplyorganisationerna Sveriges Konsumentråd och
Konsumenter i samverkan. Det är regeringens
bedömning att dessa båda organisationer även
fortsättningsvis skall kunna medverka till en
fördjupad diskussion och debatt om hur
konsumentskyddet skall kunna stärkas i Europa och
sprida informationen till sina respektive
medlemsorganisationer. Mot denna bakgrund anser
regeringen att båda organisationerna bör få fortsatt
ekonomiskt stöd. Under år 2000 kommer en satsning
att initieras för att stärka folkrörelsernas roll i
konsumentpolitiken. Även andra organisationer bör
liksom hittills kunna få ekonomiskt stöd för
konsumentprojekt, och medlen bör som tidigare
fördelas av Konsumentverket. För att stärka de redan
existerande konsumentorganisationerna men även för
att stimulera dels nya organisationer, dels arbetet
med konsumentrelaterade frågor planerar regeringen
att omfördela medel uppgående till totalt 2 miljoner
kronor från anslagen Marknadsdomstolen (F 1) och
Stöd till konsumentforskning (F 6).
Regeringen beräknar anslaget till 6,1 miljoner
kronor för nästa budgetår.
Motionen
I motion 1999/2000:N375 (m) föreslås att anslaget
Stöd till konsumentorganisationer skall minskas med
5,1 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Konsumentorganisationer bör bedriva en verksamhet
som är mer självfinansierad, anför motionärerna och
finner det av denna anledning motiverat att sänka
anslaget till konsumentorganisationerna.
Stöd till konsumentforskning (F 6)
Propositionen
Konsumentverket och Forskningsrådsnämnden (FRN) har
hittills disponerat medlen under anslaget. Dessa har
tillsammans utformat en strategi för hur
forskningsmedlen kan användas mest effektivt för att
initiera och bygga upp en långsiktig
forskningskompetens inom konsumentområdet. Vid
ingången av år 1999 uppgick det ackumulerade
anslagssparandet under anslaget hos Konsumentverket
till drygt 1 miljon kronor, vilket planeras att
överföras till FRN. Den konsumentpolitiska kommittén
skall enligt sitt uppdrag lämna förslag om hur
samhällets ansvar för bl.a. konsumentforskning skall
utformas och finansieras, vilket kan föranleda
ytterligare förändringar under anslaget.
Regeringen beräknar anslaget till 0,7 miljoner
kronor för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.
Bidrag till miljömärkning av produkter (F 7)
Propositionen
Miljömärkningsverksamheten bidrar till att uppnå
miljömålet inom konsumentpolitiken genom att
stimulera utveckling och användning av produkter som
ur miljösynpunkt är bättre än andra i övrigt
jämförbara produkter. Ett nordiskt system för
miljömärkning av produkter infördes år 1989. På sikt
skall detta system finansieras genom avgifter och
ersättningar från de företag som får sina produkter
miljömärkta. Det nordiska miljömärkningssystemet är
för närvarande föremål för en utvärdering inom
Nordiska ministerrådet, vilken avses vara slutförd
under år 2000. Sedan maj 1992 gäller inom EU en
förordning om miljömärkning. Med hänsyn till att det
nordiska miljömärkningssystemet kräver ett
omfattande nordiskt samarbete och att EU:s
miljömärkningssystem inte förutses ge några
nämnvärda intäkter anser regeringen att
miljömärkningsverksamheten bör få fortsatt statligt
stöd under år 2000. Den konsumentpolitiska kommittén
skall genomföra en utvärdering av de organisatoriska
formerna för den aktuella verksamheten och lämna
förslag om omfattning och innehåll av det statliga
engagemanget i det nordiska miljömärkningssystemet.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att bidrag
för år 2000 skall lämnas med 1,8 miljoner kronor
vardera till kostnaderna för det nordiska arbetet
och till kostnaderna för arbete som kan hänföras
till EU:s miljömärkningssystem.
Regeringen beräknar anslaget till 3,6 miljoner
kronor för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.
Övriga åtaganden (G)
Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m.
(G 1)
Propositionen
Från anslaget täcks kostnader i följande tre
avseenden: för att infria statliga garantier enligt
förordningen (1978:507) om industrigarantilån m.m.
(upphävd genom 1987:424), för räntestöd m.m. till
varvsindustrin enligt förordningen (1989:824) om
statligt stöd till fartygsfinansiering (upphävd
genom 1992:1064) eller motsvarande äldre
bestämmelser samt för bidrag till ALMI
Företagspartner AB för att till viss del täcka
förluster på grund av tidigare garantigivning av de
dåvarande regionala utvecklingsfonderna. Sedan år
1993 fattas inga nya beslut om stöd enligt någon av
dessa bestämmelser. Några nya åtaganden som kan leda
till utbetalningar från anslaget görs således inte
längre.
Regeringen beräknar anslaget till 4 miljoner kronor
för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.
Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och
drift av kanalen (G 2)
Propositionen
Varje budgetår sedan anslaget inrättades budgetåret
1992/93 har riksdagen anvisat 15 miljoner kronor för
upprustning och drift av kanalen. De statliga
insatserna har bidragit till att kanalens värde som
kulturhistoriskt byggnadsverk och attraktivt
turistmål ökat.
Regeringen beräknar anslaget till 15 miljoner
kronor även för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.
Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda
företag, m.m. (G 3)
Propositionen
Riksdagen beslöt hösten 1997, på förslag av
regeringen, att anslaget får användas för att täcka
sådana kostnader som kan uppkomma vid
ägarförvaltningen av samtliga statligt ägda bolag
för erforderliga utredningar, analyser m.m. i
samband med omstruktureringsåtgärder (prop.
1997/98:1, bet. 1997/98:NU1). Anslaget får också
tills vidare belastas för att täcka kostnader för
förändring av ägandet, omstrukturering och åtgärder
samt i viss omfattning kapitaltillskott i enlighet
med bemyndigande för förvaltning av åtta statligt
ägda företag (prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26).
Vad gäller kapitalinsatser får det dock ske högst i
sådan omfattning att den faktiska belastningen
motsvaras av extra utdelningsinkomster eller
försäljningsintäkter. Anslaget får även disponeras
för vissa kostnader som kan uppkomma till följd av
försäljning av aktier m.m. enligt riksdagens beslut
om privatisering av statligt ägda företag (prop.
1996/97:1, bet. 1996/97:NU1 och prop. 1991/92:69,
bet. 1991/92:NU10). Riksdagen beslöt vidare hösten
1998 att anslaget får utnyttjas beträffande alla de
företag med direkt statligt ägande som redovisas i
regeringens årliga redogörelse till riksdagen över
företag med statligt ägande. Kapitaltillskott,
förvärv av aktier m.m. får dock endast belasta
anslaget efter beslut av riksdagen i varje enskilt
fall. När beslut fattas rörande utförsäljning,
bildande eller omstrukturering av företag kan i
vissa fall inte alla kringkostnader som är
nödvändiga för att genomföra den av riksdagen
beslutade förändringen förutses. Anslaget får,
enligt riksdagens sistnämnda beslut, disponeras för
denna typ av oförutsedda kostnader (prop. 1998/99:1,
bet. 1998/99:NU1).
De nu redovisade villkoren för hur anslaget får
disponeras bör gälla även i fortsättningen. Dock bör
användningen av anslaget avseende bolagiseringar
inte begränsas till kostnader för genomförandet av
riksdagens beslut, utan också för kostnader för
förberedande av konkreta förslag till riksdagen
avseende bolagiseringar. Regeringen arbetar med att
genomföra de beslut riksdagen fattat avseende det
statliga ägandet. Regeringens ambition är att
utveckla förvaltningen av det statliga ägandet till
att bli mer aktiv och professionell. Samtidigt
förbereds och genomförs de beslut riksdagen fattat
avseende ett antal specifika bolag. Belastningen på
anslaget beräknas med anledning av detta öka jämfört
med de senaste årens utfall, men hålla sig inom de
beräkningar regeringen tidigare gjort av anslagets
nivå de kommande åren. Regeringen avser att
återkomma till riksdagen med återrapportering och
förslag avseende förvaltningen av det statliga
ägandet i en proposition under hösten 1999.
Riksdagen har vidare bemyndigat regeringen att
besluta om att lån inom en ram av 100 miljoner
kronor får tas upp i Riksgäldskontoret för att
tillfälligt täcka kostnader i samband med en
sammanslagning av Telia AB och Telenor AS (prop.
1998/99:100, bet. 1998/99:FiU27). Regeringen bedömer
att förberedelserna av en börsintroduktion av
Telia/Telenor och aktieförsäljning kommer att
innebära indirekta kostnader om ca 150 miljoner
kronor. Regeringen begär nu riksdagens bemyndigande
att besluta om en låneram uppgående till 150
miljoner kronor för att tillfälligt täcka dessa
kostnader. Lånet är avsett att lösas med medel som
frigörs vid en försäljning av statens aktier i det
sammanslagna bolaget. Räntor för lånet kommer att
belasta det aktuella G 3-anslaget.
Regeringen beräknar anslaget till 45 miljoner
kronor för nästa budgetår.
Motionerna
Det aktuella anslaget inrättades under budgetåret
1991/92 för att underlätta privatiseringsprogrammets
genomförande, konstateras det i motion
1999/2000:N375 (m). Regeringen har inte aviserat
någon omfattande privatisering av statliga bolag och
de utgifter som för närvarande belastar anslaget är
i stället kostnader i samband med förvaltningen av
företag med statligt ägande, säger motionärerna. De
anser att anslaget därför bör minskas med 40
miljoner kronor. Grundregeln bör, enligt
motionärerna, vara att kostnader i samband med
försäljningar av statliga bolag, i det fall sådana
sker, täcks av försäljningsintäkten.
I motion 1999/2000:N384 (kd) föreslås att anslaget
skall dras in helt. Den politik beträffande statligt
företagande som motionärerna förordar innebär att
företag som är verksamma på en konkurrensutsatt
marknad inte skall ägas av staten. Statliga företag
bör alltså avyttras i den takt som marknaden kan
absorbera, varför något särskilt anslag för
omstrukturering inte är nödvändigt, anför
motionärerna.
Även i motionerna 1999/2000:Fi212 (fp) och
1999/2000:N386 (fp) föreslås att det aktuella
anslaget skall dras in. Motionärerna anser det både
ideologiskt viktigt och ekonomiskt motiverat att
sälja ut företag i betydande omfattning, varvid
kostnaderna för omstrukturering av de statliga
företagen bör täckas av dessa försäljningsintäkter.
Vissa kompletterande uppgifter
Riksdagen avslog hösten 1998 liknande
motionsyrkanden som de här aktuella (bet.
1998/1999:NU1).
Sveaskog AB
Propositionen
Riksdagen beslöt hösten 1998, efter förslag i
budgetpropositionen, att statens innehav i Assi
Domän AB skulle minskas och att staten skulle ta
över ett nybildat skogsbolag ( i dess helhet ( som
Assi Domän avsåg att dela ut till sina aktieägare
(prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:NU1). Regeringen fick
även riksdagens medgivande att minska statens
ägarandel utöver aktiebytet. Utskottet såg fördelar
med ett separat statligt skogsbolag, bl.a. genom att
marknaden för vedråvara vidgas. I fråga om
förvaltningen av det nya skogsbolaget, numer döpt
till Sveaskog AB, ansåg utskottet att de riktlinjer
som angavs i propositionen inte var helt
tillfredsställande. Enligt utskottets mening borde
regeringen och Statens naturvårdsverk föra fortsatta
diskussioner med Assi Domän beträffande
möjligheterna till markbyten. Likaså borde enligt
utskottet motsvarande diskussioner föras med
Sveaskog. Enligt utskottet bör det vara en uttalad
strävan att få tillgång till mer mark i södra
Sverige som kan användas som bytesmark. Utskottet
framhöll också att det avtal som ingicks år 1992
mellan staten och Domän om hanteringen av från
naturvårdssynpunkt värdefull mark skall fortsätta
att gälla. Utskottet utgick från att avsättningen av
sådan värdefull mark sker uteslutande från
naturvårdsmässig utgångspunkt, så att inte
råvaruförsörjningen till inlandssågverken
missgynnas. Utskottet uppdrog åt regeringen att i
lämpligt sammanhang återkomma till riksdagen med en
redovisning av hur utskottets synpunkter på
riktlinjerna för förvaltningen av Sveaskog har
beaktats.
En första redovisning lämnas i propositionen.
Regeringen avser att återkomma till frågan årligen i
lämpligt sammanhang. Sveaskog bildades enligt plan i
slutet av år 1998. Utdelningen av aktierna till
ägarna i Assi Domän beslutades vid ordinarie
bolagsstämma i juni 1999. Vid det tillfället hade
anmälningar inkommit i sådan utsträckning att staten
kunde vara säker på att erhålla drygt 98 % av
aktierna i Sveaskog. Byteserbjudandet har därefter
förlängts till den 1 oktober 1999. Sveaskog, som
kommer att ha sitt säte i Kalix, förvaltar för
närvarande ca 900 000 ha skogsmark. Till detta
kommer annan mark så att den totala landareal
Sveaskog förvaltar är ca 1 220 000 ha. Under år 1999
har några mindre områden, främst mark med intresse
för naturvården, förvärvats från Assi Domän.
Diskussioner pågår mellan Svea-skog och Assi Domän
om ytterligare förvärv, bl.a. för att förbättra
arronderingen och förenkla gränsdragningen. Sveaskog
skall, enligt bolagsordningen, bedriva skogsbruk,
medverka i markbyten i linje med riksdagsbeslutet
samt beakta naturvårdshänsyn, vilt- och faunavård.
Staten äger ca 99 % av aktierna i Sveaskog. För att
staten skall kunna bli ägare till samtliga aktier
måste en tvångsinlösen av utestående aktier
genomföras. Enligt aktiebolagslagen måste den
inlösande parten vara ett aktiebolag. Regeringen
behöver därför vid detta förfarande lägga över sitt
nuvarande ägande i ett aktiebolag, vilket regeringen
nu begär riksdagens godkännande av. På grundval av
ett sådant riksdagsbeslut avses tvångsinlösen
genomföras och därvid skall samtliga aktier i
Sveaskog överföras till ett aktiebolag. När
tvångsinlösen är slutförd kommer ägandet till
aktierna i Sveaskog att överföras direkt till staten
och förvaltas av Näringsdepartementet.
Sveaskog har ekonomiska möjligheter till
ytterligare förvärv av skogsmark. Som tidigare
angivits har diskussioner förts med Assi Domän om
förvärv. Det är regeringens bedömning att fortsatta
omstruktureringar inom skogsindustrin kommer att
leda till utbud av större skogsinnehav på marknaden.
Det finns skäl för att Sveaskog skall förvärva
ytterligare skogsmark. Redan nu finns ett
handlingsutrymme inom ramen för bolagets
balansräkning. Regeringen har för avsikt att
överväga huruvida staten, direkt eller indirekt,
skall förvärva ytterligare skogsmark.
Motionerna
Riksdagen bör göra ett uttalande om att statligt ägd
skog bör säljas ut i mindre enheter, anförs det i
motion 1999/2000:N234 (m). I Sverige är en stor del
av skogsarealen ägd av stat och kommuner, varvid
statens ägande finns i Assi Domän och Sveaskog,
konstaterar motionärerna. De anser att de
skogsarealer som möjligen skall ägas av staten bör
vara marker som bör skyddas av olika miljö- och
bevarandeskäl. Det kan t.ex. vara fjällnära skog,
speciella nyckelbiotoper och områden med unik
artrikedom. Övrig mark bör ägas privat, anser
motionärerna. De menar att staten för närvarande
äger områden som helt och hållet kan säljas ut på
den privata marknaden och att de intäkter som
uppstår bör användas till att ge full ersättning
till de markägare som har områden som är speciellt
skyddsvärda. Äganderätten och de positiva effekter
privat ägande ger är grunden för landsbygden och
kulturlandskapet, anför motionärerna. Därför bör den
offentligt ägda skogen säljas i mindre enheter som
mer lämpar sig för "familjeskogsbruk". Om fler
enskilda personer kan driva skogsbruk på
landsbygden, kan fler bo och leva i alla delar av
landet och på så sätt generera ökade skatteintäkter
i dessa kommuner, anför motionärerna.
Kristdemokraterna ställde sig hösten 1998 positiva
till affären med överföring av skogsmark från Assi
Domän till ett nytt skogsbolag, Sveaskog,
konstateras det i motion 1999/2000:N256 (kd). Skälen
var i huvudsak följande: för Assi Domän var det en
god affär och för staten minskade innehavet av
aktier i Assi Domän samtidigt som staten gavs
möjlighet att uppfylla sin uppgift att bevara en
levande glesbygd och säkerställa den biologiska
mångfalden. Sveaskogs huvuduppgift är att bedriva
ett kommersiellt skogsbruk bl.a. för att trygga
köpsågverkens virkestillgång i norra Sverige,
framhåller motionärerna. Det kommersiella
skogsbrukets markförvärv skall prövas enligt
jordförvärvslagen (1979:230), medan lagen inte
gäller om staten förvärvar egendom genom annan
myndighet än statens affärsdrivande verk. Därmed
borde inte Sveaskogs förvärv ha varit undantagen
prövning, anser motionärerna och begär att riksdagen
skall göra ett uttalande om detta.
Motionärerna ifrågasätter vidare regeringens omdöme
i budgetpropositionen om att det finns skäl för att
Sveaskog skall förvärva ytterligare skogsmark.
Därmed finns en risk att det skapas en ny statlig
skogsjätte som skall sträva efter att öka sitt
innehav av produktiv skogsmark. Statens markinnehav
måste i stället inriktas på ägande och förvaltande
av skyddsvärda skogar samt att erbjuda bytesmark för
naturskydd, anser motionärerna och begär ett
riksdagsuttalande även i denna fråga.
För Assi Domän har gällt att bolaget skall erbjuda
enskilda skogsägare möjlighet att tilläggsköpa mark
för att på så sätt stärka den enskilda familjens
skogsinnehav och möjligheter till utkomst, säger
motionärerna och påpekar att detta inte tycks gälla
beträffande Sveaskog. Statens ansvar för att stärka
det privata skogsbruket har dock inte upphävts,
anser motionärerna och konstaterar att den
förbättrade arrondering som nämns i
budgetpropositionen avser Assi Domän, inte det
privata skogsbruket. Riksdagen bör därför anmoda
regeringen att snarast förtydliga hur detta gamla
åtagande skall förverkligas i Sveaskog.
I motionen anförs slutligen att det är angeläget
att riksdagen ges möjlighet att följa Sveaskogs
utveckling utifrån ett konkret måldokument, där
statens ansvar i olika avseenden har tydliggjorts på
ett bättre sätt än i det prospekt avseende
aktietecknande i Sveaskog som, enligt motionärerna,
fortfarande tycks vara bolagets styrdokument.
Regeringen bör därför ges i uppdrag att snarast
återkomma till riksdagen med en särskild redovisning
av strategin för det statliga skogsinnehavet och
dess måluppfyllelse, anför motionärerna.
Regeringen bör ges i uppdrag att förse Sveaskog med
tydliga ägardirektiv om naturvårdshänsyn och
regionalpolitiska hänsyn i verksamheten samt att
denna skall organiseras så att lokal förvaltning av
markerna möjliggörs, anförs det i motion
1999/2000:MJ312 (c). För närvarande sker stora
förändringar i markutnyttjandet, framför allt i
Norrlands inland, säger motionärerna. Nya områden
skyddas och betydande arealer, ca 900 000
kvadratkilometer, skall skötas och förvaltas av
Sveaskog. Motionärerna anser att det bör föras en
diskussion om hur dessa markområden skall förvaltas,
så att de också ger förutsättningar för långsiktig
utveckling i de berörda glesbygderna. Sveaskogs
arealer är till stor del koncentrerade till de värst
utsatta glesbygderna i Sverige, konstaterar
motionärerna. De menar att det sätt på vilket
Sveaskog utnyttjar sina marker har stor betydelse
för utvecklingen i dessa bygder.
I motion 1999/2000:N219 (c) begärs ett
riksdagsuttalande om utförsäljning av statliga
skogar. I syfte att stärka ett lokalt företagande
och enskilt ägande i jord- och skogsbruket bör det
underlättas för enskilda, aktiva brukare att få
förvärva skogsmark där staten är majoritetsägare,
anför motionärerna. De anser att det i och med
bildandet av Sveaskog ges möjlighet för staten att i
riktlinjerna för förvaltning och skötsel ge sådana
signaler att försäljning av t.ex. mindre "enklaver"
kan utbjudas till enskilda, aktiva brukare. Även
lokal förvaltning av statligt ägd skog skulle,
enligt motionärerna, stärka sysselsättning och
boende i skogsbygder och småorter.
Vissa kompletterande uppgifter
Utskottet behandlade hösten 1998, som tidigare
redovisats, förslaget om överföring av skogsmark
från Assi Domän till ett nytt skogsbolag (bet.
1998/99:NU1). Assi Domän ansågs därigenom få en
kapitalstruktur som är mer i överensstämmelse med
vad som gäller för andra skogsindustriföretag av
motsvarande storlek. Samtidigt såg utskottet
fördelar med ett separat statligt skogsbolag, bl.a.
genom att marknaden för vedråvara vidgas.
När det gällde förvaltningen av det nya
skogsbolaget ansåg utskottet att de riktlinjer som
hade angetts i propositionen inte var helt
tillfredsställande. I enlighet med en redovisning
från Naturvårdsverket ansågs det i norra Sverige
kunna uppstå konflikter mellan naturvårdsintressen
och intresset att förse inlandssågverken med
vedråvara. Vidare ansågs arronderingen av det nya
skogsbolaget ge mycket begränsade möjligheter att
tillgodose behovet av bytesmarker, framför allt i
södra Sverige. Enligt utskottets mening borde
regeringen och Naturvårdsverket föra fortsatta
diskussioner med Assi Domän beträffande
möjligheterna till markbyten. Likaså borde
motsvarande diskussioner föras med det nya
skogsbolaget. Kontakter i frågan borde även tas med
andra skogsägare. Det borde vara en uttalad strävan
att få tillgång till mer mark i södra Sverige som
kan användas som bytesmark. Utgångspunkten skall
generellt vara att alla transaktioner skall ske på
marknadsmässiga villkor.
Utskottet framhöll också att det avtal som ingicks
år 1992 mellan staten och Domän om hanteringen av
från naturvårdssynpunkt värdefull mark självklart
skall fortsätta att gälla oberoende av de
förändringar som skulle komma att genomföras. En
liknande överenskommelse borde också träffas med det
nya skogsbolaget, anförde utskottet. Samtidigt
utgick utskottet från att avsättningen av sådan
värdefull mark sker uteslutande utifrån
naturvårdsmässiga utgångspunkter, så att inte
råvaruförsörjningen till inlandssågverken
missgynnas.
Regeringen bör i lämpligt sammanhang återkomma till
riksdagen med en redovisning av hur utskottets
synpunkter på riktlinjerna för förvaltningen av det
nya skogsbolaget har beaktats, anförde utskottet
avslutningsvis.
I en reservation (m, kd) förordades en försäljning
av hela Assi Domän, men de aktuella bemyndigandena
accepterades som ett första steg. I två andra
reservationer (fp; mp) avvisades förslaget om Assi
Domän i dess helhet; förslaget ansågs behäftat med
så stora brister att det inte borde genomföras.
I bolagsordningen för Sveaskog regleras den
verksamhet bolaget skall bedriva i 3 §. Där sägs att
bolaget skall äga och förvalta fast och lös egendom
samt bedriva skogsbruk och skogsindustri samt därmed
förenlig verksamhet. Bolaget skall medverka till att
markbyten underlättas såväl genom förvärv som
försäljningar och bidra till en ökad konkurrens på
virkesmarknaden i avsikt att skapa en bättre
virkesförsörjning för köpsågverken och andra
aktörer. Bolaget skall i sin verksamhet beakta
naturvårdshänsyn samt vilt- och faunavård. Något
särskilt måldokument eller något ägardirektiv är,
enligt uppgift från Näringsdepartementet, inte
aktuellt att upprätta; Näringsdepartementet brukar
inte arbeta på det sättet. I en intervju i tidningen
Land (1999: 41) har Sveaskogs styrelseordförande Bo
Dockered sammanfattat bolagets uppgifter i följande
fem punkter:
( Driva en lönsam skogsförvaltning.
( Vara en ny aktör på virkesmarknaden.
( Föra en levande dialog med lokalbefolkningen.
( Föra en levande dialog med miljöorganisationerna.
( Vara aktiv i rekreations-, fauna- och
viltvårdsfrågor.
Avgifter till vissa internationella organisationer
(G 4)
Propositionen
Anslaget disponeras för avgifter och bidrag för
Sveriges deltagande i vissa internationella
näringspolitiska organ. Utgiftsstyrande faktorer är
medlemsavgifternas utveckling i aktuell valuta samt
fluktuationer i valutakurser. Regeringen föreslår
att anslaget minskas med 1 miljon kronor år 2000.
Minskningen skall finansiera en ökning av anslaget
Turistfrämjande (A 4).
Regeringen beräknar anslaget till 5,5 miljoner
kronor för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.
Utskottets ställningstagande
Inledning
Utskottet behandlar först frågan om anslag m.m. inom
utgiftsområde 24 Näringsliv. Därefter behandlas
några särskilda frågor som aktualiserats i olika
motioner och slutligen det lagförslag som framlagts
under utgiftsområdet i propositionen.
Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv
Utskottet ansluter sig till regeringens allmänna syn
på utformningen av näringspolitiken. Regeringens
förslag till anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv
är beräknade med utgångspunkt däri. Utskottet
kommenterar i det följande de olika här aktuella
områdena. I den tidigare redovisningen har under
berörda rubriker lämnats vissa kompletterande
uppgifter, till vilka utskottet hänvisar.
Besparingar avseende NUTEK:s förvaltningsanslag
föreslås i två motioner. NUTEK svarar för statliga
insatser för att främja teknisk forskning och
industriellt utvecklingsarbete, etablering och
utveckling av små och medelstora företag samt
balanserad regional utveckling. Myndigheten har
därmed en central roll för den statliga
näringspolitiken. Ytterligare besparingar på
anslaget skulle innebära att viktig verksamhet
äventyras.
Anslaget Småföretagsutveckling föreslås i motion
1999/2000:N375 (m) ökas med 5 miljoner kronor,
avsett för SimpLexgruppens arbete och för NUTEK:s
verksamhet med såddfinansiering. För den förstnämnda
verksamheten har regeringen budgeterat med 3
miljoner kronor för innevarande budgetår och med
respektive 4 och 5 miljoner kronor för de kommande
två budgetåren. Verksamheten med såddfinansiering -
som utskottet tillmäter stor vikt - har för
innevarande budgetår tagits upp med 73 miljoner
kronor, vilket är en betydande ökning jämfört med år
1998, då 40 miljoner kronor anvisades.
I tre motioner föreslås att anslaget till stöd till
kooperativ utveckling skall slopas. Kooperativa
företag intar, enligt utskottets uppfattning, en
viktig roll inom småföretagsamheten. Regeringen
föreslog i 1999 års ekonomiska vårproposition att
stödet till kooperativ utveckling skall öka med 3,5
miljoner kronor under åren 2000-2002. Den verksamhet
som de olika lokala kooperativa utvecklingscentrumen
bedriver är, enligt utskottets mening, en viktig del
av de näringspolitiska åtgärderna.
I anslutning till anslaget till SGU behandlar
utskottet motion 1999/2000: N342 (s), i vilken
begärs ett riksdagsuttalande om behovet av
heltäckande berggrundskartor för i första hand
Västerbottens län. Anledningen till att
berggrundskarteringen inom Västerbottens län kommer
att upphöra är att det redan finns tillgängligt så
mycket material över Västerbotten att karteringen i
princip är färdigställd. Det som saknas är ett par
kartblad inom det obrutna fjällområdet som inte
ansetts prioriterade. Sammanställningen över
Västerbottens län beräknas vara klar under år 2000.
Någon besparing på anslaget till SGU, som föreslås i
motion 1999/2000:N373 (c), anser utskottet inte vara
aktuell.
I motion 1999/2000:N373 (c) föreslås att fyra nya
anslag skall inrättas, i syfte att stärka jordbruks-
och livsmedelsnäringarnas konkurrenskraft. Förslaget
baserar sig på förslag som framlades i
utredningsbetänkandet En livsmedelsstrategi för
Sverige (SOU 1997:11). Som framgått av tidigare
redovisning pågår beredningsarbete inom
Regeringskansliet beträffande detta.
En utredning om barns rätt till en eltrygg miljö i
offentliga lokaler begärs i motion 1999/2000:N257
(s), med hänvisning till påstådda brister med den
nuvarande tillämpningen av lag, förordningar och
tillsyn. Elsäkerhetsverket har beslutat om utökade
krav på skydd för barn från elsäkerhetssynpunkt i de
nya starkströmsföreskrifter som skall träda i kraft
nästa år. Verket har vidare under år 1999 skärpt
tillsynsverksamheten. Enligt vad utskottet erfarit
har inga klagomål framförts beträffande
Elsäkerhetsverkets tillsyn av gällande lagar och
bestämmelser. Utskottet vill också erinra om att
kompetensfrågorna intar en viktig roll i det avtal
som nyligen slutits mellan de berörda
arbetsmarknadsparterna.
Beträffande Konkurrensverket, vars verksamhet
föreslås få ökade medel i fem motioner, gäller att
verket utsatts för förhållandevis mindre
besparingskrav jämfört med andra myndigheter under
den budgetsanering som ägt rum de senaste åren.
Detta har givit verket möjlighet att arbeta av den
s.k. ärendebulk som funnits. Verket kommer alltså i
framtiden att få ökat utrymme för egna initiativ och
för uppföljning av tidigare fattade beslut vad
gäller misstänkta överträdelser av
konkurrensreglerna. Konkurrensforskningen föreslås
få ökade medel i två motioner. Utskottet vill erinra
om att verksamheten fick ett kraftigt tillskott
genom förra årets budgetproposition, då anslaget för
år 1999 höjdes med 4,2 miljoner kronor till 6
miljoner kronor.
Anslaget till teknisk forskning och utveckling bör
ökas, anförs det i motion 1999/2000:N375 (m).
Utskottet anser att teknisk forskning och utveckling
är av grundläggande betydelse för möjligheterna att
uppnå ökad produktivitet, förnyelse och tillväxt i
näringslivet. Teknikutveckling och produktförnyelse
är strategiska faktorer för de svenska företagens
konkurrenskraft, och utformningen av den
industrirelaterade forskningen är härvid av
avgörande betydelse. Det är nödvändigt att samverkan
mellan näringsliv och universitet/högskola främjas
och att forskningsresultat förs ut till företagen.
NUTEK har en viktig uppgift när det gäller den
industrirelaterade forskningen.
I anslutning till anslaget till teknisk forskning
och utveckling behandlar utskottet också två
motioner rörande IUC. Den ena, motion 1999/2000:N332
(s), rör musiknäringen i Eskilstuna, och den andra,
1999/2000:N379(s), tar sikte på vård- och
omsorgsområdet. Utskottet vill inledningsvis
framhålla att IUC-verksamheten är en typ av
näringspolitisk åtgärd som förefaller vara väl
avpassad till de krav som de berörda småföretagen
ställer. Varje framgångsrik IUC-etablering vilar,
enligt konceptet, på initiativ och engagemang
underifrån, dvs. såväl analysarbetet som själva
bildandet av ett IUC har drivits av de berörda
företagen själva. Den nisch som ett enskilt IUC
specialiserar sig inom formas av de lokala/regionala
företagen och industristrukturen. Det finns inget
som hindrar att vård- och omsorgssektorn, som berörs
i den ena motionen, vänder sig till något redan
existerande IUC, konkretiserar sitt önskemål samt
undersöker om det finns förutsättningar för det
berörda centrumet att medverka till önskad
utveckling inom avsedda sektorer. Såvitt gäller den
andra motionen om musiknäringen har det pågående
IUC-projektet i Hultsfred varit i kontakt med
Eskilstuna kommun.
Beträffande förslagen i två motioner om att öka
anslaget till STATT vill utskottet erinra om att
STATT:s verksamhet är under omvandling. En grupp,
under ledning av Näringsdepartementet och med
representanter för olika intressenter, bl.a. IVA,
skall ta fram förslag till organisation av den
framtida verksamheten.
Ökade medel för att främja export av miljöanpassad
teknik föreslås i motion 1999/2000:N373 (c). Som
tidigare beskrivits genomför Exportrådet ett
treårigt program med syfte att främja
miljöteknikrelaterade varor och tjänster och med en
budget på 12 miljoner kronor för åren 1999(2001.
Insatserna skall koncentreras till regionalpolitiskt
prioriterade områden och genomföras tillsammans med
regionala aktörer. I propositionen föreslås vidare
att 5 miljoner kronor skall tillföras det aktuella
anslaget för insatser på miljöexportområdet. Vidare
bör noteras att regeringen skall ge
Miljöteknikdelegationen i uppdrag att verka för
exportfrämjande insatser på området miljöanpassade
produkter och teknik och att delegationen skall få
10 miljoner kronor för år 2000 för denna uppgift.
Regeringens förslag om anslag till
näringslivsutveckling i Östersjöregionen avvisas i
fyra motioner. Utskottet har nyligen i ett yttrande
till finansutskottet över förslag i tilläggsbudgeten
för år 1999 behandlat frågan om verksamheten inom
ramen för de s.k. Östersjömiljarderna. Denna
verksamhet präglas, enligt utskottets mening, såväl
av solidaritet med Östersjöländerna som av ett
intresse att främja företagsamhet och sysselsättning
i Sverige. Utskottet underströk i yttrandet vikten
av att en grundlig utvärdering görs av den
hittillsvarande verksamheten. En sådan utvärdering
bör avse såväl en sedvanlig utvärdering projekt för
projekt som en utvärdering av arbetsmetoden som
sådan. Utskottet utgick från att regeringen i
lämpligt sammanhang återkommer till riksdagen med en
redovisning av resultaten av utvärderingarna.
Finansutskottet och riksdagen har nyligen ställt sig
bakom vad näringsutskottet anförde.
Beträffande Marknadsdomstolen anser utskottet att
riksdagen skall avslå hemställanspunkt 14 i
propositionen, vilken innebär en begäran om
riksdagens bemyndigande att disponera de medel som
år 1997 ställdes till regeringens disposition under
anslaget Marknadsdomstolen. Enligt gängse
budgetregler disponeras medel som anvisats för ett
anslag för ett visst budgetår även under tre år
efter det aktuella budgetåret, varför något särskilt
riksdagsbeslut i frågan inte erfordras.
I motion 1999/2000:N375 (m) föreslås en ökning av
anslaget till Marknadsdomstolen. Som tidigare
redovisats har Marknadsdomstolen ett relativt stort
anslagssparande. Detta kommer att tas upp till
diskussion under våren 2000 vid beredningen av
slutbetänkandet från den parlamentariska
konsumentpolitiska kommittén.
På konsumentområdet föreslås i tre motioner
minskade medel till Konsumentverket och i en motion
minskade medel för stöd till
konsumentorganisationer. Beträffande Konsumentverket
vill utskottet erinra om att detta verk utsatts för
stora besparingar under de senaste åren.
I fyra motioner föreslås att anslaget till
omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m.
skall slopas eller minskas kraftigt. Yrkanden om
slopande av detta anslag har utskottet tidigare
avstyrkt och riksdagen avslagit.
Med det anförda tillstyrker utskottet de av
regeringen föreslagna anslagen för budgetåret 2000
inom utgiftsområde 24 Näringsliv (bilaga 1). Likaså
tillstyrks de övriga här aktuella förslagen till
riksdagsbeslut som framlagts i budgetpropositionen,
med undantag för förslaget om bemyndigande avseende
Marknadsdomstolen. Samtliga behandlade motioner
avstyrks.
Nationellt resurscentrum för kvinnor
I propositionen föreslås att anslaget till NUTEK:s
förvaltning (A 1) skall tillföras 2,5 miljoner
kronor för att integrera verksamheten vid Nationellt
resurscentrum för kvinnor (NRC). Denna verksamhet
avses bli en del av NUTEK:s ordinarie verksamhet,
och myndigheten skall ges i uppdrag att se över hur
detta bör ske. I de tre motionerna 1999/2000:N327
(kd), 1999/2000:N359 (c) och 1999/2000:N283 (fp)
framförs farhågor för att den berörda verksamheten
kommer att försvagas om NRC skall integreras i
NUTEK:s ordinarie verksamhet.
Utskottet anser att en viktig uppgift inom
näringspolitiken är att särskilt stödja kvinnors
företagande. Det finns en stor utvecklingspotential
bland kvinnliga företagare. Enligt utskottets mening
är det angeläget att fler kvinnor blir företagare.
Att identifiera vilka omständigheter som utgör
hinder för kvinnor att starta företag och vidta
åtgärder för att eliminera dessa är, vill utskottet
betona, en angelägen uppgift inom näringspolitiken.
Generellt gäller att s.k. mainstreaming, dvs.
beaktande av jämställdhetsaspekter i alla
sammanhang, bör prägla de näringspolitiska
insatserna för att främja tillkomst av nya företag
och tillväxt av befintliga företag.
Regeringen understryker i propositionen att NRC-
verksamheten skall ligga i linje med regeringens
jämställdhetspolitik, vilket bl.a. innebär att
jämställdhetsaspekter skall beaktas inom all
verksamhet. Vidare skall ett råd eller en
referensgrupp knytas till NRC-verksamheten.
Statsrådet Mona Sahlin har i en
interpellationsdebatt redovisat samma avsikter med
NRC-verksamheten. Statsrådet sade också att
regeringen anser att det även i fortsättningen
behövs åtgärder särskilt riktade till kvinnor inom
näringspolitiken och regionalpolitiken, både för att
stärka kvinnors position på arbetsmarknaden och för
att tillvarata kvinnors initiativ och kompetens. Hon
meddelade vidare att regeringen avser att anslå
medel för år 2000 för att stödja de regionala och
lokala resurscentrum för kvinnor som byggts upp
under de senaste åren.
Generaldirektören för NUTEK, Per-Ola Eriksson, har
informerat utskottet om erfarenheterna av NRC-
verksamheten och hur han ser på integreringen av
denna verksamhet i NUTEK:s ordinarie verksamhet. I
det råd eller den referensgrupp som skall inrättas
skall företrädare för lokala och regionala
resurscentrum ingå, liksom andra aktörer som arbetar
med de berörda frågorna. Som ett uttryck för att
"mainstreaming" präglar NUTEK:s verksamhet nämndes
att detta är ett centralt tema i myndighetens
pågående verksamhetsplanering.
Enligt utskottets mening har NRC-verksamheten varit
positiv för arbetet med att främja kvinnors
företagande. Utskottet förutsätter att regeringens
förslag om att integrera verksamheten i NUTEK:s
ordinarie verksamhet inte försvagar detta arbete.
Syftet måste sägas vara det motsatta, genom att den
hittillsvarande projektverksamheten förs in i
NUTEK:s ordinarie verksamhet. Utskottet ser också
regeringens avsikt att inrätta ett råd eller en
referensgrupp för verksamheten som ett uttryck för
en vilja att inte försvaga verksamheten.
Att riksdagen, som föreslås i vissa av motionerna,
skulle föreskriva att medlen skall avsättas
särskilt, t.ex. genom regleringsbrevet, anser
utskottet inte är lämpligt. Däremot menar utskottet
att det på ett tydligt sätt bör framgå av
regleringsbrevet att den verksamhet som bedrivits
inom ramen för NRC skall fortsätta inom NUTEK:s
ordinarie verksamhet. Vidare är det viktigt att
regeringen följer upp och utvärderar hur den nya
ordningen fungerar samt informerar riksdagen om
utfallet av denna utvärdering. Utskottet avser också
att under nästa år på eget initiativ hålla sig
informerad om hur integrationen av verksamheten
fortlöper.
Utskottet vill härutöver understryka vikten av att
den kompetens som har byggts upp inom NRC-projektet
och de erfarenheter som har gjorts tas till vara i
det fortsatta arbetet. Det är också väsentligt att
det tydligt klargörs till vilka befattningshavare på
NUTEK som de lokala och regionala resurscentrumen
skall vända sig framöver.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
1999/2000:N327 (kd), 1999/2000:N359 (c) och
1999/2000:N283 (fp).
Turism
I motion 1999/2000:N326 (s) begärs att riksdagen
skall göra ett uttalande om att det fortsättningsvis
skall satsas på effektivare internationell
marknadsföring av Sverige som turistland.
Turistnäringen är sysselsättningsintensiv och har
stor betydelse i många regioner, inte minst i
glesbygden. Näringen spelar en viktig roll i det
arbete med att stärka den regionala utvecklingen som
regeringen bedriver och som utskottet ställer sig
bakom. Turistnäringen är också en av de branscher
som växer snabbast i Sverige. Konkurrensen är mycket
hård och marknadsföringen av Sverige som turistland
är, enligt utskottets mening, viktig.
Staten anslår betydande belopp till internationell
marknadsföring av Sverige som turistland. Av det
reguljära anslaget till turistfrämjande, som
innevarande budgetår uppgår till 80,5 miljoner
kronor, avsätts huvuddelen eller 68,5 miljoner
kronor till marknadsförings- och
informationsinsatser m.m. Vidare har en
strukturförändring av TuristRådet påbörjats i
riktning mot färre fasta kontor och en mer flexibel
organisation, vilket avses möjliggöra en bredare och
mer kostnadseffektiv representation utomlands och
att medel frigörs till marknadsföringsaktiviteter.
Engångsvisa medel, uppgående till totalt ca 115
miljoner kronor, har också anvisats för
internationella marknadsföringsinsatser. Till detta
kommer medel som ställs till förfogande via EU:s
strukturfonder, Stiftelsen för kunskaps- och
kompetensutveckling (KK-stiftelsen) och de regionala
tillväxtavtalen.
Sammantaget anser utskottet att staten för
närvarande ställer tillräckliga medel till
förfogande för den angelägna verksamheten att
marknadsföra Sverige som turistland. Härmed avstyrks
motion 1999/2000:N326 (s).
När det gäller förslagen i motion 1999/2000:N292
(fp) om en utvärdering av de statliga insatserna på
turistområdet anser utskottet att dessa bör avslås
av riksdagen. Den nuvarande organisationsstrukturen
på turistområdet har bara varit i kraft i cirka fyra
år. Dessförrinnan var de statliga insatserna på
turistområdet föremål för relativt omfattande
förändringar. Enligt utskottets mening bör den
nuvarande organisationsstrukturen, som hittills
utvecklats positivt, få möjlighet att stabiliseras,
utan att bli föremål för nya utvärderingar.
Företrädarna för turistnäringen har till utskottet
också framfört som sin åsikt att en översyn av
organisationerna på området inte är den rätta vägen
för att åstadkomma en positiv utveckling. Utskottet
vill också peka på den möjlighet som utskottet har
att, inom ramen för sin egen reguljära utvärderings-
och uppföljningsverksamhet, låta göra en
utvärdering.
Stöd till varvsindustrin
Riksdagen har vid återkommande tillfällen behandlat
frågan om stöd till varvsindustrin. Utskottet står
fast vid de ställningstaganden som gjorts vid dessa
tillfällen. Utskottet anser sålunda att det är
viktigt att olika industrigrenar erhåller
konkurrensneutralitet i förhållande till motsvarande
industrigrenar i konkurrentländerna. Vidare menar
utskottet att det inte är en tillfredsställande
ordning att det, till följd av att Förenta staterna
ännu inte har ratificerat OECD-avtalet, fortfarande
förekommer subventioner i Sveriges konkurrentländer,
även inom Europa. Regeringen bör med all kraft verka
för att dessa upphör.
Utskottet noterar med tillfredsställelse att EU
satt en tidsgräns - den 31 december 2000 - efter
vilken tidpunkt rena driftsstöd inte skall få
förekomma. De stöd som i framtiden bör få lämnas är,
enligt utskottets mening, stöd till forskning och
utveckling. Emellertid har utvecklingen visat att
angivna tidpunkter för upphörande av driftsstöd har
förskjutits framåt. Det kan därför inte uteslutas
att det datum som satts för driftsstödets upphörande
inom EU, dvs. den 31 december 2000, inte kommer att
hållas.
Utskottet förutsätter att regeringen under nästa år
följer utvecklingen med största uppmärksamhet. Om
det skulle visa sig att OECD-överenskommelsen inte
blir verklighet och övriga länder inte avvecklar
varvsstöden utgår utskottet från att regeringen gör
en förnyad prövning av frågan. Med det anförda
avstyrks motionerna 1999/2000:N336 (s),
1999/2000:N347 (s), 1999/2000:N246 (m) och
1999/2000:N371 (v).
Patent- och registreringsverkets handläggningstider
Frågan om kortare handläggningstider vid Patent- och
registreringsverket tas upp i motionerna
1999/2000:N273 (m, kd, fp) och 1999/2000:N387 (c).
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det -
inte minst för småföretagen - är viktigt att
handläggningstiderna för olika ansökningar hos
myndigheter kan hållas på en rimlig nivå. Som
redovisats är detta också regeringens inställning,
vilken kommer till uttryck i de åtgärder som
vidtagits och som utskottet tidigare redogjort för.
PRV skall enligt en överenskommelse månadsvis till
Näringsdepartementet redovisa hur långa
handläggningstider myndigheten har för
nyregistrering och ändringsregistrering av
aktiebolag, handelsbolag och enskilda firmor samt
för registrering av varumärken. Redovisningen skall
för år 1999 avse månaderna september, oktober,
november och december samt för år 2000 månaderna
januari, mars, maj, juli, september och november.
Riksrevisionsverket har genom ett regeringsbeslut i
oktober 1999 getts i uppdrag att granska denna
rapportering. PRV utvecklar för närvarande ett nytt
IT-stöd som bl.a. skall leda till minskade
handläggningstider. PRV och Riksskatteverket
bedriver vidare ett samarbetsprojekt som bl.a.
syftar till minskade handläggningstider.
Det pågår sålunda ett arbete inom Regeringskansliet
med just den inriktning som efterfrågas i
motionerna. Något behov av ett riksdagsuttalande i
saken kan utskottet därmed inte se och avstyrker
motionerna 1999/2000: N273 (m, kd, fp) och
1999/2000:N387 (c) i berörda delar.
Sveaskog AB
Riksdagen ställde sig hösten 1998 bakom bildandet av
ett nytt statligt skogsbolag, senare döpt till
Sveaskog AB. Utskottet såg fördelar i detta, bl.a.
genom att marknaden för vedråvara vidgas.
Beträffande förvaltningen av det nya bolaget ansåg
utskottet att det bör vara en uttalad strävan att få
tillgång till mer mark i södra Sverige som kan
användas som bytesmark.
Regeringen begär nu riksdagens godkännande att få
lägga över statens nuvarande ägande i Sveaskog till
ett aktiebolag för att - med hänsyn till
aktiebolagslagstiftningen - kunna möjliggöra
tvångsinlösen av de aktier som inte är i statens ägo
och som avser 1 % av aktierna i Sveaskog. När
tvångs-inlösen är slutförd kommer ägandet till
aktierna i Sveaskog att överföras direkt till staten
och förvaltas av Näringsdepartementet. Utskottet
tillstyrker ett sådant bemyndigande.
I de fyra motionerna 1999/2000:N234 (m),
1999/2000:N256 (kd), 1999/2000:MJ312 (c) och
1999/2000:N219 (c) tas upp olika frågor beträffande
riktlinjerna för Sveaskogs verksamhet. Det rör sig
om önskemål om ökad försäljning av mark till
enskilda och om andra riktlinjer för verksamheten,
t.ex. hur naturvårdshänsyn och regionalpolitiska
hänsyn skall beaktas. Utskottet konstaterar att de
riktlinjer som gäller för Sveaskogs verksamhet har
utformats bl.a. mot bakgrund av vad utskottet
anförde hösten 1998. Som nyss nämnts skall en
uttalad strävan vara att få tillgång till mer mark i
södra Sverige som kan användas som bytesmark.
Sveaskogs styrelseordförande Bo Dockered har
sammanfattat bolagets uppgifter i följande fem
punkter: driva en lönsam skogsförvaltning, vara en
ny aktör på virkesmarknaden, föra en levande dialog
med lokalbefolkningen, föra en levande dialog med
miljöorganisationerna samt vara aktiv i rekreations-
, fauna- och viltvårdsfrågor. Utskottet har inget
att invända mot denna beskrivning. Med det anförda
avstyrker utskottet de nämnda motionerna i berörda
delar.
Lagen om elektromagnetisk kompatibilitet
Regeringen föreslår i propositionen en ändring i
lagen om elektromagnetisk kompatibilitet, som
innebär att straffbestämmelser införs i lagen efter
liknande modell som gäller för ellagen.
Konsekvenserna av lagändringen blir främst att det
missbruk av verifieringskravet som förekommit
försvåras, samtidigt som marknadskontrollen
effektiviseras.
Utskottet tillstyrker lagändringen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande mål
att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1
utgiftsområde 24 moment 2 godkänner målen inom
utgiftsområdet i enlighet med vad som anges i
propositionen,
res. 1 (m, kd, fp)
res. 2 (c)
2. beträffande bedömning av regeringens
resultatredovisning
att riksdagen godkänner vad utskottet anfört,
3. beträffande anslag m.m. inom
utgiftsområde 24 Näringsliv
att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1
utgiftsområde 24 momenten 3(8, 10(13 och 15 och
med avslag på proposition 1999/2000:1
utgiftsområde 24 moment 14 och motionerna
1999/2000: Fi212 yrkande 20 i denna del,
1999/2000:Sk692 yrkande 15, 1999/2000:N257,
1999/2000:N332, 1999/2000:N342, 1999/2000: N373,
1999/2000:N375 yrkandena 8(17, 1999/2000:N379,
1999/2000:N384 yrkande 27 och 1999/2000:N386
yrkande 15
a) bemyndigar regeringen att under år 2000
ingå ekonomiska förpliktelser i fråga om
ramanslaget Teknisk forskning och utveckling (D
1) som, inklusive tidigare åtaganden, innebär
utgifter om högst 1 030 000 000 kr
under åren 2001(2004,
b) bemyndigar regeringen att under år 2000
ingå ekonomiska förpliktelser i fråga om
ramanslaget Rymdverksamhet (D 3) som, inklusive
tidigare åtaganden, innebär utgifter på högst 1
400 000 000 kr efter år 2000,
c) godkänner att regeringen får använda 5 000
000 kr från anslaget Teknisk forskning och
utveckling (D 1) för en försöksverksamhet med
Industriellt utvecklingscentrum (IUC) inom
musikområdet,
d) godkänner att Närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK) får möjlighet
att bevilja FoU-anslag till utländska deltagare
i tekniskt utvecklingssamarbete i
Öresundsregionen,
e) bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget Näringslivsutveckling i
Östersjöregionen (E 5), ingå ekonomiska
förpliktelser som, inklusive tidigare åtaganden,
innebär utgifter på högst 300 000 000 kr efter
år 2000,
f) bemyndigar regeringen att besluta om att
lån inom en ram av 150 000 000 kr får tas upp
i Riksgäldskontoret för att tillfälligt täcka
indirekta kostnader i samband med en
börsnotering av Telia/Telenor och försäljning av
aktier i bolaget,
g) bemyndigar regeringen att i samband med
tvångsinlösen av aktier i Sveaskog AB överföra
statens aktier till ett aktiebolag,
h) godkänner att regeringen sluter nytt avtal
med Sveriges Allmänna Exportförening om Sveriges
Exportråd i huvudsaklig överensstämmelse med vad
som anges i propositionen,
i) medger att staten under år 2000 åtar sig
ett betalningsansvar i form av garantier till
ett belopp av högst 125 000 000 000 kr för
exportkreditgarantisystemet,
j) medger att staten under år 2000 åtar sig
ett betalningsansvar i form av garantier till
ett belopp av högst 10 000 000 000 kr för
investeringar i utlandet,
k) bemyndigar regeringen att under år 2000
besluta att Exportkreditnämnden får obegränsad
upplåningsrätt i Riksgäldskontoret,
l) för budgetåret 2000 anvisar anslag under
utgiftsområde 24 Näringsliv enligt regeringens
förslag i bilaga 1,
4. beträffande nationellt resurscentrum
för kvinnor
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:N283,
1999/2000:N327 och 1999/2000:N359,
res. 3 (m, kd, c, fp)
5. beträffande turism
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:N292 yrkandena 1(5
och 7 och 1999/2000:N326,
res. 4 (m, kd, c, fp)
6. beträffande stöd till varvsindustrin
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:N246,
1999/2000:N336, 1999/2000:N347 och
1999/2000:N371,
7. beträffande Patent- och
registreringsverkets handläggningstider
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:N273 yrkande 1 och
1999/2000:N387 yrkande 9,
res. 5 (m, kd, c, fp)
8. beträffande Sveaskog AB
att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1
utgiftsområde 24 moment 9 och med avslag på
motionerna 1999/2000:MJ312 yrkande 3,
1999/2000:N219, 1999/2000:N234 och
1999/2000:N256 bemyndigar regeringen att i
samband med tvångsinlösen av aktier i Sveaskog
AB överföra statens aktier till ett aktiebolag,
res. 6 (m, kd, c, fp)
9. beträffande elektromagnetisk
kompatibilitet
att riksdagen antar det i proposition 1999/2000:1
utgiftsområde 24 framlagda förslaget till lag om
ändring i lagen (1992:1512) om elektromagnetisk
kompatibilitet.
Stockholm den 2 december 1999
På näringsutskottets vägnar
Per Westerberg
I beslutet har deltagit: Per Westerberg (m)*, Barbro
Andersson Öhrn (s), Lennart Beijer (v), Göran
Hägglund (kd)*, Karin Falkmer (m)*, Sylvia Lindgren
(s), Ola Karlsson (m)*, Nils-Göran Holmqvist (s),
Marie Granlund (s), Gunilla Wahlén (v), Inger
Strömbom (kd)*, Ola Sundell (m)*, Ingegerd Saarinen
(mp), Åke Sandström (c)*, Eva Flyborg (fp)*, Anne
Ludvigsson (s) och Karl Gustav Abramsson (s).
* Har ej deltagit i beslutet under moment 3
Reservationer
1. Mål (mom. 1)
Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin
Falkmer (m), Ola Karlsson (m), Inger Strömbom (kd),
Ola Sundell (m) och Eva Flyborg (fp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om
mål bort ha följande lydelse:
Regeringen begär i årets budgetproposition
godkännande av de övergripande mål som redovisas för
de olika verksamhetsområdena. Enligt utskottets
mening är dock den näringspolitik som regeringen
förordar inte den som krävs för att uppnå tillväxt
och utveckling i ekonomin. Som anförs i en
reservation (m, kd, fp) i finansutskottets
betänkande 1999/2000:FiU1 måste nu ett antal viktiga
strukturreformer av den svenska ekonomin genomföras
för att en uthållig och långsiktigt god tillväxt
skall kunna upprätthållas. Det handlar bl.a. om
följande: arbetsmarknaden måste göras mer flexibel,
skatterna på arbete och företagande måste sänkas och
på sikt anpassas till omvärldens betydligt lägre
skattetryck, det svenska konkurrenstrycket måste
förbättras samt den offentliga sektorn förnyas för
att bättre möta konsumenternas behov och bättre ta
till vara personalens kompetens och idéer.
Målet med reformerna på dessa områden är att skapa
förutsättningar för en uthållig hög tillväxt, där
sysselsättningen kan öka utan att inflationen tar
fart, där den enskildes valfrihet, personliga ansvar
och välfärd kan öka utan politisk detaljstyrning,
där den offentliga sektorn kan vitaliseras och möta
ökande behov utan att hotas av krympande
skattebaser, och där statens finanser inte raseras
vid nästa lågkonjunktur. Det behövs en ny ekonomisk
politik som syftar till att långsiktigt stärka
incitamenten till företagande, arbete och förkovran.
Politiken måste också präglas av en insikt om de
ändrade förutsättningar som följer av en alltmer
integrerad världsekonomi.
Utan företag förtvinar Sverige. Utan företagare
blir det inga långsiktigt livskraftiga företag.
Villkoren för företag och företagare är inte
tillräckligt bra i Sverige för närvarande. När
Sverige nu befinner sig i en högkonjunktur och de
omedelbara statsfinansiella problemen inte är akuta
måste tillfället tas att lägga grunden för en
politik som leder till att tillväxten blir god och
långsiktig. Nu måste permanent goda villkor för jobb
och företagande skapas. Utskottet är övertygat om
att det är absolut nödvändigt att förbättra
villkoren för företagande. Grunden för företagande
är det privata ägandet. Företagandet har utvecklats
alldeles för långsamt. Politiken måste ta hänsyn
till de förändringar i förutsättningar som den ökade
internationaliseringen innebär med ökad konkurrens,
rörligare skattebaser, större tryck på avreglering
m.m. Goda villkor för företagande har många
dimensioner. Det måste finnas ett bra företagsklimat
både nationellt och regionalt. En god
företagspolitik måste tillse att det offentliga i
princip inte konkurrerar med privata företag.
Eftersom de mål som regeringen formulerar för de
olika verksamhetsområdena tar sin utgångspunkt i en
felaktigt utformad näringspolitik avstyrker
utskottet dem. Regeringen bör lägga fram nya mål för
de olika verksamhetsområdena utifrån de riktlinjer
för näringspolitiken som utskottet här angivit.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande mål
att riksdagen med avslag på proposition 1999/2000:1
utgiftsområde 24 moment 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Mål (mom. 1)
Åke Sandström (c) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om
mål bort ha följande lydelse:
Regeringen begär i årets budgetproposition
godkännande av de övergripande mål som redovisas för
de olika verksamhetsområdena. Enligt utskottets
mening är dock den näringspolitik som regeringen
förordar inte den som krävs för att uppnå tillväxt
och utveckling i ekonomin. Som konstateras i en
reservation (c) i finansutskottets betänkande
1999/2000:FiU1 går det nu bra för Sverige.
Centerpartiet var med och tog ett betydande ansvar
för att skapa de förutsättningar som nu gör att
tillväxten ökar, sysselsättningen stiger och
arbetslösheten sjunker. Utskottet vill dock erinra
om att det inte är alla människor som får del av
tillväxten. Tillväxten är ojämnt fördelad. I vissa
regioner ökar produktionen mycket kraftigt och
sysselsättningen stiger snabbt, medan tillväxten i
andra regioner fortfarande är mycket svag och
arbetslösheten hög. Det är inte bara med avseende på
tillväxttakten som skillnaderna inom landet är
stora; även storleken på bruttoregionalprodukten
visar på stora ekonomiska skillnader.
Enligt utskottets mening bör det långsiktiga målet
för den ekonomiska politiken vara en miljömässigt
och socialt hållbar ekonomi. Företagande och
kreativitet måste få goda möjligheter att blomstra.
De hinder som finns för företagande måste rivas
genom sänkt skatt, enklare regler och ökad
flexibilitet. Företagande och sysselsättning måste
frodas i hela landet, och socialt ansvar och
gemenskap skall prägla samhället och ge trygghet år
alla. Jämställdheten och jämlikheten måste öka inom
alla områden i samhället. Decentralisering, trygghet
och miljöhänsyn skall vara ledorden i den ekonomiska
politiken. Statsfinanserna skall präglas av
stabilitet och balans. Avbetalningen av statsskulden
bör vara högre i högkonjunktur för att skapa
handlingsutrymme i lågkonjunktur.
Eftersom de mål som regeringen formulerar för de
olika verksamhetsområdena tar sin utgångspunkt i en
felaktigt utformad näringspolitik avstyrker
utskottet dem. Regeringen bör lägga fram nya mål för
de olika verksamhetsområdena utifrån de riktlinjer
för näringspolitiken som utskottet här angivit.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande mål
att riksdagen med avslag på proposition 1999/2000:1
utgiftsområde 24 moment 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Nationellt resurscentrum för kvinnor
(mom. 4)
Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin
Falkmer (m), Ola Karlsson (m), Inger Strömbom (kd),
Ola Sundell (m), Åke Sandström (c) och Eva Flyborg
(fp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnittet
om nationellt resurscentrum för kvinnor bort ha
följande lydelse:
I propositionen föreslås att anslaget till NUTEK:s
förvaltning (A 1) skall tillföras 2,5 miljoner
kronor för att integrera verksamheten vid Nationellt
resurscentrum för kvinnor (NRC). Denna verksamhet
avses bli en del av NUTEK:s ordinarie verksamhet,
och NUTEK skall ges i uppdrag att se över hur detta
bör ske. I de tre motionerna 1999/2000:N327 (kd),
1999/2000:
N359 (c) och 1999/2000:N283 (fp) framförs farhågor
för att den berörda verksamheten kommer att
försvagas om NRC skall integreras i NUTEK:s
ordinarie verksamhet.
Utskottet anser att en viktig uppgift inom
näringspolitiken är att särskilt stödja kvinnors
företagande. Det finns en stor utvecklingspotential
bland kvinnliga företagare. Enligt utskottets mening
är det angeläget att fler kvinnor blir företagare.
Att identifiera vilka omständigheter som utgör
hinder för kvinnor att starta företag och vidta
åtgärder för att eliminera dessa är, enligt
utskottets mening, en angelägen uppgift inom
näringspolitiken.
Enligt utskottets mening har NRC-verksamheten varit
positiv för arbetet med att främja kvinnors
företagande. Utskottet anser, i likhet med vad som
anförs i de nyssnämnda motionerna, att regeringens
förslag om att integrera NRC-verksamheten i NUTEK:s
ordinarie verksamhet riskerar att försvaga den
förstnämnda verksamheten. Visserligen kan det
framstå som positivt att den verksamhet som har
bedrivits inom ramen för NRC skall genomsyra hela
verksamheten vid NUTEK, men utskottet har i detta
avseende en något mer avvaktande hållning än
regeringen. Risken är uppenbar att det som skall
vara "allas ansvar" i stället blir "ingens ansvar".
Erfarenheterna från arbetet med de regionala
tillväxtavtalen visar att jämställdhetsaspekter inte
automatiskt beaktas, utan att särskilda insatser
fortfarande kan vara nödvändiga. Att knyta ett råd
eller en referensgrupp till NRC-verksamheten anser
utskottet inte är en tillräcklig åtgärd. En
tydligare markering behöver göras, t.ex. genom att
verksamheten i regleringsbrevet tilldelas en
särskild anslagspost. Riksdagen bör göra ett
uttalande härom, varigenom de tre motionerna i sak
blir tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha
följande lydelse:
4. beträffande nationellt resurscentrum
för kvinnor
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:N283,
1999/2000:N327 och 1999/2000:N359 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Turism (mom. 5)
Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin
Falkmer (m), Ola Karlsson (m), Inger Strömbom (kd),
Ola Sundell (m), Åke Sandström (c) och Eva Flyborg
(fp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om
turism bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening - och i likhet med vad som
anförs i motion 1999/2000:N292 (fp) - bör en
utvärdering av de statliga insatserna på
turistområdet göras. Liknande synpunkter har
tidigare framförts i motioner från
Kristdemokraterna. Skälen för att en utvärdering bör
göras är flera. Ett skäl är att all statlig
verksamhet bör granskas kontinuerligt. Den nuvarande
organisationen på turistområdet har varit i kraft i
mer än fyra år, vilket gör det motiverat med en
utvärdering. Ett annat skäl är risken för
konkurrenssnedvridning. Offentlig näringsverksamhet
och bidrag till enskilda företag riskerar att
snedvrida konkurrensen inom turistnäringen.
Ytterligare ett skäl för utvärdering är behovet av
att utreda om effektivitetsvinster kan uppnås genom
en annan organisation. Till exempel bör det
övervägas om en sammanslagning och/eller överföring
av TuristRådets verksamhet till utrikesförvaltningen
skulle innebära en effektivisering av verksamheten.
Den av utskottet förordade utvärderingen bör
genomföras av Riksdagens revisorer. Granskningen bör
gälla såväl de instanser som handhar de statliga
medlen som organisationen i sig.
Vidare bör riksdagen anmoda regeringen att utreda
hur de nu gällande målen för turistfrämjandet bör
formuleras. I avvaktan på den av utskottet förordade
utvärderingen bör anslagsnivån för turistfrämjandet
hållas oförändrad.
Riksdagen bör genom ett uttalande ställa sig bakom
vad utskottet här har anfört. Därmed blir motion
1999/2000:N292 (fp) tillgodosedd i berörda delar och
tillstyrks. Den andra här aktuella motionen,
1999/2000:N326 (s), i vilken ökad internationell
marknadsföring av Sverige som turistland förordas,
avstyrks samtidigt av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha
följande lydelse:
5. beträffande turism
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:N292
yrkandena 1(5 och 7 och med avslag på motion
1999/2000:N326
a) som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört i berörda delar,
b) som sin mening ger Riksdagens revisorer
till känna vad utskottet anfört i berörda delar.
5. Patent- och registreringsverkets
handläggningstider (mom. 7)
Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin
Falkmer (m), Ola Karlsson (m), Inger Strömbom (kd),
Ola Sundell (m), Åke Sandström (c) och Eva Flyborg
(fp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om
Patent- och registreringsverkets handläggningstider
bort ha följande lydelse:
I motionerna 1999/2000:N273 (m, kd, fp) och
1999/2000:N387 (c) föreslås ett riksdagsuttalande om
snabbare behandling av ansökningar om patent och
förkortade handläggningstider hos Patent- och
registreringsverket (PRV). Utskottet anser - i
likhet med motionärerna - att det är viktigt att det
kommer fram många innovationer i det svenska
näringslivet. Den tidsutdräkt som handläggningen av
olika ansökningar kan vara förenad med kan
emellertid innebära stora kostnader för
småföretagen.
Som tidigare redovisats har regeringen påbörjat ett
arbete rörande handläggningstider hos olika
myndigheter, bl.a. PRV. Detta arbete bör dock
bedrivas med större kraft och med sikte på konkreta
och omedelbara resultat. För att främja detta bör
riksdagen göra ett uttalande till regeringen om
förkortade handläggningstider hos PRV. Därmed blir
de nämnda motionerna tillgodosedda i berörda delar
och tillstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha
följande lydelse:
7. beträffande Patent- och
registreringsverkets handläggningstider
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:N273
yrkande 1 och 1999/2000:N387 yrkande 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
6. Sveaskog AB (mom. 8)
Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin
Falkmer (m), Ola Karlsson (m), Inger Strömbom (kd),
Ola Sundell (m), Åke Sandström (c) och Eva Flyborg
(fp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om
Sveaskog AB bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening skall konkurrensutsatt
verksamhet - som grundprincip - bedrivas i privat
regi och inte i statlig. Med en privatisering av
statliga företag uppnås en tydligare ägarroll,
kommersiellt mer kompetenta företag och en ökad
aktiespridning. När det gäller Sveaskog anser
utskottet att bolaget av principiella skäl bör
säljas så snart det är möjligt. Därvid bör, som
anförs i de fyra motionerna 1999/2000:N234 (m),
1999/2000:N256 (kd), 1999/2000:MJ312 (c) och
1999/2000:N219 (c), försäljning främst ske till
enskilda.
Regeringen begär i propositionen riksdagens
godkännande att få lägga över statens nuvarande
ägande i Sveaskog till ett aktiebolag för att - med
hänsyn till aktiebolagslagstiftningen - kunna
möjliggöra tvångsinlösen av de aktier som inte är i
statens ägo och som avser 1 % av aktierna i
Sveaskog. När tvångsinlösen är slutförd kommer
ägandet till aktierna i Sveaskog att överföras
direkt till staten och förvaltas av
Näringsdepartementet. Utskottet tillstyrker ett
sådant bemyndigande, med det tillägg om
vidareförsäljning som nyss angivits.
I motionerna berörs också frågan om styrningen av
Sveaskog och att naturvårdshänsyn och
regionalpolitiska hänsyn skall tas. Utskottet delar
de synpunkter som förs fram i motionerna i dessa
avseenden. Regeringen bör återkomma till riksdagen
med en redovisning av strategin för det statliga
ägandet i Sveaskog, en strategi som bör utformas med
utgångspunkt från vad som anges i motionerna. Därmed
tillstyrker utskottet motionerna också i dessa
delar.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha
följande lydelse:
8. beträffande Sveaskog AB
att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1
utgiftsområde 24 moment 9 och motionerna
1999/2000:MJ312 yrkande 3, 1999/2000: N219,
1999/2000:N234 och 1999/2000:N256
a) bemyndigar regeringen att i samband med
tvångsinlösen av aktier i Sveaskog AB överföra
statens aktier till ett aktiebolag,
b) som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv (mom. 3)
Per Westerberg, Karin Falkmer, Ola Karlsson och Ola
Sundell (alla m) anför:
I riksdagen finns en majoritet - bestående av
socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen
för budgetåret 2000 om ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena samt beräkningen av statens
inkomster avseende år 2000 i den statliga budgeten.
Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande
beräkningen av det offentliga utgifts-taket samt
förslagen om preliminära utgiftstak för åren 2001
och 2002.
Moderata samlingspartiet har i parti- och
kommittémotioner förordat en annan inriktning av den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra
förslag syftar till att skapa förutsättningar för
ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande
Sverige. Genom en större enskild sektor och ett
starkare civilt samhälle kan både företag och
människor växa. Fler och fler kan komma in på den
ordinarie arbetsmarknaden, och den sociala
tryggheten ökar också i andra bemärkelser genom att
hushållen får en större ekonomisk självständighet.
Friheten att välja bidrar till mångfald, en bättre
kvalitet och en större trygghet. De enskilda
människorna får ett större inflytande över sina liv.
Vi har föreslagit en långtgående växling från
subventioner och bidrag till omfattande
skattesänkningar för alla, främst låg- och
medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor
som är i störst behov av gemensamma insatser och som
har små eller inga möjligheter att påverka sin egen
situation. Vi slår också fast att det allmänna skall
tillföras resurser för att på ett tillfredsställande
sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara
gemensamma.
Då riksdagens majoritet har en annan inriktning av
politiken, deltar vi inte i utskottets beslut
avseende moment 3 om anslag m.m. inom utgiftsområde
24 Näringsliv. I finansutskottets betänkande
1999/2000:FiU1 om utgiftsramar och beräkning av
statsinkomsterna har företrädarna för Moderata
samlingspartiet i en reservation (21) lagt fram
förslag till totala utgifter på statsbudgeten och
fördelning på utgiftsområden. När det gäller det här
aktuella utgiftsområdet 24 Näringsliv innebär den
föreslagna ramen en minskning med 57,1 miljoner
kronor jämfört med riksdagens beslut. Hur den
minskade ramen borde fördelas på olika anslag
framgår av motion 1999/2000:N375 (m) och av bilaga
1.
Till anslaget till teknisk forskning och utveckling
borde således ha anvisats 110 miljoner kronor utöver
regeringens förslag. De av regeringen tidigare
genomförda, mycket kraftiga besparingarna på detta
anslag hotar på sikt de svenska företagens
teknikförsörjning och konkurrenskraft. Också
regeringens tidigare besparing på anslaget till
STATT innebär att tillgången på värdefull teknisk
information för svenskt näringsliv försämras. Denna
verksamhet borde i stället tillföras 2 miljoner
kronor. Vidare borde anslaget till
småföretagsutveckling tillskjutas ytterligare 5
miljoner kronor för en resursförstärkning till
SimpLexgruppen och till NUTEK:s verksamhet med
såddfinansiering.
En vital konkurrens skärper effektiviteten och ökar
välståndet. Konkurrensverket bedriver en mycket
viktig verksamhet, varför dess ställning bör
stärkas. Anslaget bör ökas med 5 miljoner kronor, så
att arbetet för en bättre och sundare konkurrens kan
intensifieras. Även anslaget till Marknadsdomstolen
bör ökas - med 1 miljon kronor.
I vårt budgetförslag förordades också att fem
anslag skulle slopas helt eller i huvudsak, nämligen
Näringslivsutveckling i Östersjöregionen (E 5), Stöd
till kooperativ utveckling (A 3), Konsumentverket (F
2), Stöd till konsumentorganisationer (F 5) och
Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda
företag, m.m. (G 3). Motsvarande medel som
regeringen föreslår för näringslivsutveckling i
Östersjöregionen bör i stället anslås på
biståndsbudgeten för Baltikum under utgiftsområde 7.
De näringspolitiska insatserna bör syfta till att
skapa ett generellt bra näringsklimat, och olika
företagsformer bör behandlas lika i regel- och
skattesystem. Då kan ett särskilt anslag för
kooperativ utveckling inte motiveras. Anslaget till
Konsumentverket bör av statsfinansiella skäl
minskas. Verket bör kompensera besparingen genom
rationaliseringar och ökad avgiftsfinansiering.
Konsumentorganisationer bör bedriva en verksamhet
som är mer självfinansierad. Av denna anledning
finner vi det motiverat att sänka anslaget till
konsumentorganisationerna. Eftersom regeringen inte
har aviserat någon omfattande privatisering av
statliga företag kan G 3-anslaget i huvudsak utgå.
2. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv (mom. 3)
Göran Hägglund och Inger Strömbom (båda kd) anför:
I riksdagen finns en majoritet - bestående av
socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen
för budgetåret 2000 om ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena samt beräkningen av statens
inkomster avseende år 2000 i den statliga budgeten.
Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande
beräkningen av det offentliga utgifts-taket samt
förslagen om preliminära utgiftstak för åren 2001
och 2002.
I finansutskottets betänkande 1999/2000:FiU1 om
utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna har
företrädarna för Kristdemokraterna i en reservation
(22) lagt fram förslag till totala utgifter på
statsbudgeten och fördelning på utgiftsområden. När
det gäller det här aktuella utgiftsområdet 24
Näringsliv innebär den föreslagna ramen en minskning
med 153 miljoner kronor jämfört med riksdagens
beslut. Hur den minskade ramen borde fördelas på
olika anslag framgår av motion 1999/2000:N384 (kd)
och av bilaga 1. Då Kristdemokraternas budgetförslag
är en helhet är det i detta andra steg av
budgetprocessen inte meningsfullt att delta i beslut
avseende fördelning av den beslutade ramen på olika
anslag inom utgiftsområdet. Vi deltar således inte i
utskottets beslut avseende moment 3 om anslag m.m.
inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I det följande
redovisar vi vilken fördelning på anslag inom
utgiftsområde 24 som förordats av Kristdemokraterna.
Anslaget till näringslivsutveckling i
Östersjöregionen bör slopas. Kristdemokraterna
ställer sig avvisande till statligt stöd till
företagsetableringar utanför Sveriges gränser.
Vidare anser vi att anslaget till kostnader för
omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m.
borde slopas. Enligt Kristdemokraternas uppfattning
bör företag som är verksamma på en konkurrensutsatt
marknad inte ägas av staten. Statliga företag bör
avyttras i den takt som marknaden kan absorbera,
varför något anslag för omstrukturering alltså inte
är nödvändigt. Vi anser också att en effektivisering
av NUTEK:s verksamhet bör kunna genomföras och att
anslaget till myndigheten kan minskas med 11
miljoner kronor. Den av regeringen föreslagna
ökningen av anslaget till Konsumentverket bör
minskas med 3 miljoner kronor.
För att uppnå en väl fungerande marknadsekonomi med
likadana spelregler för alla företag på marknaden
borde anslaget till Konkurrensverket öka med 3
miljoner kronor. Därmed skulle Konkurrensverkets
möjligheter att driva viktiga konkurrensmål öka.
Anslaget till STATT borde vidare ökas med 3 miljoner
kronor. Regeringens förslag att den av riksdagen för
år 1998 beslutade sänkta nivån av anslaget till
STATT skall gälla även för den kommande
treårsperioden är inte förenligt med de ambitioner
som bör prägla näringspolitiken. Bevakning av och
rapportering om den tekniska och industriella
utvecklingen inom olika industrinationer är av stor
vikt för Sveriges möjligheter att hävda sig som ett
konkurrenskraftigt industriland.
3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv (mom. 3)
Åke Sandström (c) anför:
I riksdagen finns en majoritet - bestående av
socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen
för budgetåret 2000 om ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena samt beräkningen av statens
inkomster avseende år 2000 i den statliga budgeten.
Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande
beräkningen av det offentliga utgifts-taket samt
förslagen om preliminära utgiftstak för åren 2001
och 2002.
I finansutskottets betänkande 1999/2000:FiU1 om
utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna har
företrädaren för Centerpartiet i en reservation (23)
lagt fram förslag till totala utgifter på
statsbudgeten och fördelning på utgiftsområden. När
det gäller det här aktuella utgiftsområdet 24
Näringsliv innebär den föreslagna ramen en ökning
med 111 miljoner kronor jämfört med riksdagens
beslut. Hur den ökade ramen borde fördelas på olika
anslag framgår av motion 1999/2000:N373 (c) och av
bilaga 1. Då Centerpartiets budgetförslag är en
helhet är det i detta andra steg av budgetprocessen
inte meningsfullt att delta i beslut avseende
fördelning av den beslutade ramen på olika anslag
inom utgiftsområdet. Jag deltar således inte i
utskottets beslut avseende moment 3 om anslag m.m.
inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I det följande
redovisar jag vilken fördelning på anslag inom
utgiftsområde 24 som förordats av Centerpartiet.
Fyra nya anslag borde införas under utgiftsområdet.
Jordbruket och livsmedelsnäringen i Sverige tvingas
arbeta med betydligt högre kostnader i form av
skatter och avgifter än vad som är fallet för
motsvarande näringar i konkurrentländerna, varför
den svenska jordbruks- och livsmedelsindustrin är i
stort behov av konkurrenshöjande insatser. Det bör
avsättas 90 miljoner kronor för en satsning på
forskning och utveckling inom livsmedelssektorn.
Under år 2000 bör också 2 miljoner kronor anvisas
till ett program för gårdsbaserad
livsmedelsförädling. Vidare bör det ske satsningar
på trädgårdsnäringen, innebärande ett stödprogram
för strukturomvandling av växthusodlingen till en
kostnad om 7 miljoner kronor. Dessutom bör 15
miljoner kronor anvisas som en kollektiv resurs för
trädgårdsbranschens utveckling.
Jag anser också att anslaget till exportfrämjande
verksamhet borde ökas med 25 miljoner kronor. De
ökade medlen skall användas för att stärka den
svenska exporten av miljöanpassad teknik. Sverige
importerar för närvarande mer miljöanpassad teknik
än som exporteras.
I enlighet med det moratorium för reala
anslagsökningar till statliga myndigheter som
Centerpartiet förordar i sin budgetmotion
1999/2000:Fi211 (c) anser jag att minskningar borde
göras på sex anslag, nämligen NUTEK:s
förvaltningsanslag (A 1) - med 2,5 miljoner kronor,
SGU:s undersökningsverksamhet (A 5) - med 6 miljoner
kronor, Rymdverksamhet (D 3) - med 9,8 miljoner
kronor, Kommerskollegium (E 1) - med 2,2 miljoner
kronor, Konsumentverket (F 2) - med 5,1 miljoner
kronor samt Allmänna reklamationsnämnden (F 3) - med
2 miljoner kronor.
4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv (mom. 3)
Eva Flyborg (fp) anför:
I riksdagen finns en majoritet - bestående av
socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen
för budgetåret 2000 om ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena samt beräkningen av statens
inkomster avseende år 2000 i den statliga budgeten.
Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande
beräkningen av det offentliga utgifts-taket samt
förslagen om preliminära utgiftstak för åren 2001
och 2002.
I finansutskottets betänkande 1999/2000:FiU1 om
utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna har
företrädaren för Folkpartiet i en reservation (24)
lagt fram förslag till totala utgifter på
statsbudgeten och fördelning på utgiftsområden. När
det gäller det här aktuella utgiftsområdet 24
Näringsliv innebär den föreslagna ramen en minskning
med 149 miljoner kronor jämfört med riksdagens
beslut. Hur den minskade ramen borde fördelas på
olika anslag framgår av motion 1999/2000:Fi212 (fp)
och av bilaga 1. Då Folkpartiets budgetförslag är en
helhet är det i detta andra steg av budgetprocessen
inte meningsfullt att delta i beslut avseende
fördelning av den beslutade ramen på olika anslag
inom utgiftsområdet. Jag deltar således inte i
utskottets beslut avseende moment 3 om anslag m.m.
inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I det följande
redovisar jag vilken fördelning på anslag inom
utgiftsområde 24 som förordats av Folkpartiet.
I en liberal politik är en fungerande konkurrens
viktig. Jag anser att Konkurrensverket borde
förstärkas med 10 miljoner kronor och att
ytterligare 6 miljoner kronor borde anslås till
konkurrensforskningen. Den s.k Östersjömiljarden
borde återkallas, och i stället borde medel anslås
till kärnkraftssäkerhetshöjande åtgärder i Sveriges
närområde, i Östeuropa. Folkpartiet anser det både
ideologiskt viktigt och ekonomiskt motiverat att
sälja ut företag i betydande omfattning. Kostnaderna
för omstrukturering av de statliga företagen bör
täckas av dessa försäljningsintäkter, varför det
aktuella anslaget till kostnader för omstrukturering
av vissa statligt ägda företag borde slopas. Vidare
borde anslaget till stöd till kooperativ utveckling
tas bort.
5. Stöd till varvsindustrin (mom 6)
Lennart Beijer och Gunilla Wahlén (båda v) anför:
Vi vill framhålla att det är av största vikt att
regeringen mycket noga följer frågan om avvecklingen
av rena driftsstöd till varvsindustrin. Alltsedan
Sverige ensidigt avskaffade varvsstödet vid
årsskiftet 1992/93 har utskottet och riksdagen vid
återkommande tillfällen behandlat frågan. Varje gång
har utskottet betonat vikten av
konkurrensneutralitet för den svenska varvsindustrin
i förhållande till varvsindustrin i
konkurrentländerna. Utskottet har också hänvisat
till överenskommelser inom OECD och EU om att
driftsstödet till varvsindustrin skall upphöra;
tidpunkterna för detta har dock ständigt skjutits
framåt. Vi bedömer att det är stor sannolikhet för
att den tidsgräns som satts för upphörande av
driftsstödet till varvsindustrin inom EU, dvs. den
31 december 2000, kommer att skjutas framåt. Det
finns redan indikationer på att vissa EU-länder
avser att bibehålla sina driftsstöd efter den
angivna tidpunkten. Vi vill därför understryka
betydelsen av att regeringen agerar skyndsamt så
fort mer entydiga belägg skulle föreligga för att
driftsstöd kommer att fortsätta att tillämpas efter
den 31 december 2000 och att regeringen återkommer
till riksdagen i frågan, lämpligen i 2000 års
ekonomiska vårproposition.
Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2000
inom utgiftsområde 24
Näringsliv
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelnin
(kd), (c) och (fp) har
avstått från att delta i beslutet om anslag (se särskilda yttranden 1-4).
Belopp i 1000-tal kronor
-------------------------------------------------------------------------------
Anslag Anslags-Regeringens
typ förslag
(m) (kd) (c) (fp)
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
A 1 Närings- och (ram.) 223 209 -11 000 -
teknikutvecklingsverket: Förvalt-
ningskostnader
-------------------------------------------------------------------------------
A 2 Småföretagsutveckling (ram.) 189 062 +5 000
-------------------------------------------------------------------------------
A 3 Stöd till kooperativ utveckling (ram.) 20 000 -20 000
-------------------------------------------------------------------------------
A 4 Turistfrämjande (ram.) 81 461
-------------------------------------------------------------------------------
A 5 Sveriges geologiska (ram.) 139 714 -
undersökning: Geologisk
undersökningsverksamhet m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
A 6 Sveriges geologiska (ram.) 4 831
undersökning: Geovetenskap-
lig forskning
-------------------------------------------------------------------------------
A 7 Sveriges geologiska (ram.) 40 000
undersökning: Miljösäkring av
oljelagringsanläggningar m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
A 8 Fortsatt program för (res.) 180 000
småföretagsutveckling, för-
nyelse och tillväxt
-------------------------------------------------------------------------------
A 9 Miljöteknikdelegationen (obet.) 10 000
-------------------------------------------------------------------------------
A 10 Forskning och utveckling inom (ram.) +9
livsmedelssektorn
(nytt anslag)
-------------------------------------------------------------------------------
A 11 Program för gårdsbaserad (ram.) +
livsmedelsförädling
(nytt anslag)
-------------------------------------------------------------------------------
A 12 Stödprogram för (ram.) +
strukturomvandling av växthus-
odlingen (nytt anslag)
-------------------------------------------------------------------------------
A 13 Kollektiv resurs för (ram.) +1
trädgårdsbranschen
(nytt anslag)
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
B 1 Patentbesvärsrätten (ram.) 13 040
-------------------------------------------------------------------------------
B 2 Styrelsen för ackreditering och (ram.) 17 200
teknisk kontroll:
Myndighetsverksamhet
-------------------------------------------------------------------------------
B 3 Styrelsen för ackreditering och (ram.) 9 947
teknisk kontroll:
Bidrag till riksmätplatser
-------------------------------------------------------------------------------
B 4 Elsäkerhetsverket (ram.) 37 666
-------------------------------------------------------------------------------
B 5 Bidrag till standardisering, (ram.) 78 866
provnings- och mättek-
nisk FoU m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
C 1 Konkurrensverket (ram.) 63 529 +5 000 +3 000
-------------------------------------------------------------------------------
C 2 Konkurrensforskning (ram.) 6 067
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
D 1 Teknisk forskning och utveckling (ram.) 688 588 +110
000
-------------------------------------------------------------------------------
D 2 Rymdstyrelsen: (ram.) 15 024
Förvaltningskostnader
-------------------------------------------------------------------------------
D 3 Rymdverksamhet (ram.) 534 493 -
-------------------------------------------------------------------------------
D 4 Bidrag till Stiftelsen Sveriges (obet.) 29 892 +2 000 +3 000
teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet
-------------------------------------------------------------------------------
D 5 Bidrag till(obet.) 5 359
Ingenjörsvetenskapsakademien
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
E 1 Kommerskollegium (ram.) 56 776 -
-------------------------------------------------------------------------------
E 2 Exportfrämjande verksamhet (ram.) 178 656 +2
-------------------------------------------------------------------------------
E 3 AB Svensk Exportkredits (ram.) 1 172
statsstödda exportkre-
ditgivning
-------------------------------------------------------------------------------
E 4 Investeringsfrämjande (ram.) 49 393
-------------------------------------------------------------------------------
E 5 Näringslivsutveckling i (ram.) 100 000 -100 000 -100 000
Östersjöregionen
-------------------------------------------------------------------------------
E 6 Avgifter till internationella (ram.) 16 810
handelsorganisationer
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
F 1 Marknadsdomstolen (ram.) 4 941 +1 000
-------------------------------------------------------------------------------
F 2 Konsumentverket (ram.) 84 340 -15 000 -3 000 -
-------------------------------------------------------------------------------
F 3 Allmänna reklamationsnämnden (ram.) 16 132 -
-------------------------------------------------------------------------------
F 4 Fastighetsmäklarnämnden (ram.) 7 247
-------------------------------------------------------------------------------
F 5 Stöd till konsumentorganisationer (ram.) 6 100 -5 100
-------------------------------------------------------------------------------
F 6 Stöd till konsumentforskning (ram.) 679
-------------------------------------------------------------------------------
F 7 Bidrag till miljömärkning av(obet.) 3 600
produkter
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
G 1 Täckande av förluster vid viss (ram.) 4 000
garantigivning, m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
G 2 Medel till AB Göta kanalbolag för(obet.) 15 000
upprustning
och drift av kanalen
-------------------------------------------------------------------------------
G 3 Kostnader för omstrukturering av (ram.) 45 000 -40 000 -45 000
vissa statligt
ägda företag, m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
G 4 Avgifter till vissa (ram.) 5 519
internationella organisationer
-------------------------------------------------------------------------------
Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1512) om
elektromagnetisk kompatibilitet
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1512)
om elektromagnetisk kompatibilitet[1]
dels att nuvarande 5 § skall betecknas 8 §,
dels att det i lagen skall införas nya
bestämmelser, 5-7 §§ samt närmast före 5 § en ny
rubrik av följande lydelse.
---------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Ansvarsbestämmelser
---------------------------------------------------------------
5 §
---------------------------------------------------------------
Till böter eller fängelse i
högst ett år döms den som
uppsåtligen eller av
oaktsamhet bryter mot
föreskrift som har meddelats
med stöd av 1 §.
---------------------------------------------------------------
6 §
---------------------------------------------------------------
Ansvar enligt denna lag skall
inte dömas ut om gärningen är
belagd med straff i
brottsbalken eller om
överträdelsen är ringa.
---------------------------------------------------------------
7 §
---------------------------------------------------------------
Den som har åsidosatt ett
vitesföreläggande döms inte
till ansvar enligt denna lag
för gärning som omfattas av
föreläggandet.
---------------------------------------------------------------
-----------------