I betänkandet behandlar utskottet regeringens i
proposition 1998/99:114 Kulturarv - kulturmiljöer
och kulturföremål framlagda förslag till ändringar i
dels lagen (1963:583) om avveckling av fideikommiss,
dels lagen (1963:587) om inkomstbeskattning av
fideikommissbo, m.m. jämte sex motionsyrkanden ur
två motioner som har väckts med anledning av
propositionen.
Återstående delar av propositionen kommer att
behandlas under våren 2000.
De föreslagna ändringarna i lagen (1963:587) om
inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m. innebär
att undantaget från reavinstbeskattning vid
tillskjutande av fideikommissfastigheter till ett
s.k. fideikommissaktiebolag utvidgas till att
omfatta även vissa samlingar som ingår i ett
fideikommiss. Däremot skall reavinstbeskattning ske
när aktiebolaget avyttrar fastigheter eller
samlingar och när en aktieägare avyttrar aktier i
bolaget.
Vad gäller förslagen till ändringar i lagen
(1963:583) om avveckling av fideikommiss innebär
dessa att Fideikommissnämnden ges något vidgade
befogenheter och att lagen anpassas till 1975 års
aktiebolagslag.
Lagändringarna föreslås enligt propositionen träda
i kraft den 1 januari 2000.
I propositionen redovisar regeringen även sina
överväganden med anledning av vissa av
Kulturarvsutredningens förslag i delbetänkandet
Kulturegendomar och kulturföremål (SOU 1995:128).
Kulturutskottet har berett skatteutskottet
tillfälle att yttra sig över propositionen jämte
aktuella motionsyrkanden. Skatteutskottets yttrande
1999/2000:
SkU4y bifogas som bilaga 3 till detta betänkande.
Utskottet tillstyrker propositionen, dock med den
ändringen att lagen om ändring i lagen (1963:587) om
inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m. föreslås
träda i kraft den 31 december 1999, (se bilaga 2).
Motionsyrkandena avstyrks.
I betänkandet har fem reservationer tagits in.
Propositionen
I proposition 1998/99:114 föreslår regeringen
(Kulturdepartementet) - efter hörande av Lagrådet -
att riksdagen antar de i propositionen framlagda
förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1963:583) om avveckling
av fideikommiss,
2. lag om ändring i lagen (1963:587) om
inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m.
Lagförslagen har intagits som bilaga 1 till
betänkandet.
Motionerna
1998/99:Kr37 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari
yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att förändra lagen
om avveckling av fideikommiss så att den möjliggör
stiftelsebildning,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att reavinstskatt
inte skall utgå vid fideikommissaktiebolags förvärv
av kulturhistoriskt värdefulla samlingar,
10. att riksdagen avslår regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1963:587) om
inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m. vad
gäller reavinstbeskattning för avyttring av till
fideikommissaktiebolag överförd fastighet eller
samling och för aktie i bolaget i enlighet med vad
som anförts i motionen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av en
reglering av tillståndsgivningen vid
fideikommissaktiebolagens försäljning av fast eller
lös egendom,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av
ytterligare utredning av arvsskattereglerna från
kulturmiljösynpunkt.
1998/99:Kr39 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om möjligheten att
överföra fideikommiss i stiftelseform.
Bakgrund
Inledning
Med fideikommiss avses fast eller lös egendom som
enligt särskilt förordnande, exempelvis i
fideikommissbrev eller testamente, skall bevaras o-
minskad för all framtid och följa en viss
successionsordning. Förordnandet har normalt
tillkommit för att gynna en viss släkt eller vissa
släkter. Successionsordningen anger på grundval av
sådana omständigheter som släktskap, kön och ålder
kretsen av de personer som kan komma i fråga som
innehavare av fideikommissegendomen, liksom även
företrädesordningen mellan dessa. Normalt besitter
innehavaren egendomen odelad under sin livstid varpå
egendomen vid innehavarens död övergår till äldste
sonen. Att egendomen skall vara ominskad innebär att
den inte får överlåtas, pantsättas eller utmätas.
Egendomen kan inte heller ingå i ett konkursbo.
Fideikommissegendomen utgör således en särskild
egendomsmassa, som i viktiga avseenden är
underkastad andra regler än vad som normalt gäller
för annan egendom.
Fideikommissinstitutets ursprung kan ytterst
skönjas i rättsinstitutet fideicommissum i den
romerska familjerätten. Härmed avsågs ett
förordnande som möjliggjorde för en avlåtare att
tillgodose en person som enligt lag inte kunde
insättas som testamentstagare. I dess nuvarande
utformning leder fideikommissinstitutet dock närmast
sitt ursprung i det feodala institutet majorat som
uppstod i Spanien under medeltiden. Majoraten hade
tronföljden som förebild och innebar att viss
jordegendom skulle gå i arv oförminskad enligt vissa
regler. Genom det spanska stormaktsväldets
utbredning spreds fideikommissidén till flertalet
övriga europeiska länder.
I Sverige uppstod med början under 1600-talets
mitt, efter förebild från kontinenten,
privaträttsliga fideikommissbildningar i och med att
enskilda personer gjorde förordnanden för framtiden
beträffande viss egendom. Till en början rådde
tvekan beträffande lagligheten av dessa
förordnanden. Denna tvekan undanröjdes dock genom
1686 års testamentsstadga, som innehöll utförliga
bestämmelser om fideikommissvillkor.
Under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet
kom fideikommissinstitutet att ifrågasättas runt om
i Europa. I Sverige ledde detta till att rätten att
instifta nya fideikommiss i fast egendom för
evärdlig tid upphävdes genom en förordning den 27
april 1810. Redan inrättade fideikommiss påverkades
inte av 1810 års förbud. Genom en förordning samma
år infördes emellertid en möjlighet att åstadkomma
förändringar i bestående fideikommiss genom att,
efter tillstånd av Kungl. Maj:t, byta ut
fideikommissjord mot annan egendom. Det blev även
möjligt att efter tillstånd inteckna fideikommiss-
egendom. Numera kan fideikommissvillkor jämkas med
stöd av permutationslagen (1972:205).
Frågan om de bestående fideikommissens avveckling
aktualiserades i Sverige vid en rad tillfällen under
slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. År
1914 uttalade sig riksdagen i princip för en
avveckling av bestående fideikommiss och år 1930
upphävdes möjligheten att inrätta fideikommiss i lös
egendom. Under 1920- och 30-talen utreddes
avvecklingsfrågor vid flera tillfällen, dock utan
att någon lagstiftning kom till stånd (se SOU
1923:40 och SOU 1935:50). År 1952 tillsattes
Fideikommissutredningen och på grundval av dess
förslag i betänkandet Avveckling av fideikommissen
(SOU 1959:40) överlämnade regeringen i januari 1963
en proposition till riksdagen med förslag till lag
om avveckling av bestående fideikommiss. I
propositionen anfördes att väsentliga principiella
men även praktiska skäl talade för en avveckling av
de bestående fideikommissen. Regeringen hänvisade
därvid bl.a. till att fideikommissinstitutets
privilegiekaraktär gjorde systemet oförenligt med
gällande samhällsåskådningar och att
inskränkningarna i innehavarens dispositionsrätt
över egendomen var besvärande vid dess förvaltning.
Lagförslaget antogs av riksdagen i november 1963 och
den 1 januari 1964 trädde lagen (1963:583) om
avveckling av fideikommiss, fortsättningsvis benämnd
avvecklingslagen, i kraft (prop. 1963:5, bet. BevU
L1U 1963:2, rskr. 1963:364).
1963 års avvecklingslag
Enligt 1 § avvecklingslagen skall ett fideikommiss
som upprättats för obegränsad tid till förmån för en
eller flera släkter avvecklas. Av 3 § framgår att
avvecklingen skall ske när den avlider som vid
lagens ikraftträdande var innehavare av
fideikommisset. När ett fideikommiss upphör
betraktas fideikommissegendomen som ett särskilt bo,
ett s.k. fideikommissbo. Egendom som innehavaren
ägde vid sidan av fideikommissegendomen ingår i
vederbörandes eget dödsbo. Vid avvecklingen skall
egendomen fördelas mellan arvingarna. Den som skulle
ha blivit nästa innehavare har därvid rätt till
hälften av egendomen, medan resten skall fördelas
enligt vanliga arvs- och testamentsregler som om
egendomen tillhört den siste innehavaren.
Efterträdaren har rätt att på sin lott få
huvudgården med där förvarade samlingar.
Enligt 31-33 §§ kan fideikommissegendom med
regeringens tillstånd överföras till ett s.k.
fideikommissaktiebolag. Detta kan göras av antingen
innehavaren innan avvecklingen påbörjats eller av
fideikommissboet som ett led i avvecklingen. För att
tillstånd att skjuta till fideikommissegendom till
ett aktiebolag skall medges krävs enligt
avvecklingslagens förarbeten att det med hänsyn till
egendomens storlek och beskaffenhet från allmän
synpunkt är önskvärt att egendomen hålls samman även
efter avvecklingen. Hittills har aktiebolagsbildning
medgivits i ett 15-tal fall.
Regeringen kan med stöd av 16 § besluta om inlösen
av en större jord- och skogsegendom om dess
bevarande som en enhet är av betydande allmänt
intresse. Lösenrätt föreligger enligt 17 § också vad
gäller samlingar av möbler, tavlor, böcker eller
andra föremål av särskilt kulturhistoriskt värde om
det behövs för att förebygga att samlingarna får
försämrad vård, skingras eller bortflyttas.
I 6 § stadgas att regeringen kan förordna att en
fideikommissurkunds bestämmelser skall gälla tills
vidare eller tills en i beslutet angiven innehavare
avlider om fideikommissegendomen har synnerligt
kulturhistoriskt värde eller om det annars
föreligger särskilda skäl. Förlängning har hittills
medgivits i fyra fall.
Avvecklingen skall ske under medverkan av en
särskild nämnd, Fideikommissnämnden. Nämnden har
bl.a. i uppgift att meddela beslut i olika med
avvecklingen sammanhängande frågor.
Fideikommissnämnden skall vidare genom rådgivning
främja fideikommissens avveckling. Under
avvecklingstiden får Fideikommissnämnden meddela
förbud vid vite att utan nämndens tillstånd riva,
ändra eller flytta byggnad, ändra trädgård eller
parkanläggning eller skingra eller bortflytta en
samling av särskilt kulturhistoriskt värde.
Skyddet av kulturvärdena vid avveckling av
fideikommiss
Frågan om skyddet av fideikommissens kulturvärden
vid den förestående avvecklingen var föremål för
ingående överväganden vid avvecklingslagens
tillkomst. Fideikommissutredningen fann att det
tvångsvisa sammanhållandet av egendom genom
fideikommissband verksamt torde ha bidragit till att
trygga kulturvärdenas bestånd och att en avveckling
sannolikt skulle medföra att de tillgångar som
utgjort grundvalen för kulturföremålens underhåll
skulle komma på olika händer. Mot denna bakgrund
föreslog utredningen bl.a. att fideikommissmedel
skulle kunna avsättas till särskilda fonder som var
knutna till varje kulturbärande fideikommiss.
Fonderna skulle organiseras som stiftelser och göras
så stora att avkastningen kunde täcka en väsentlig
del av kulturvärdenas underhåll. På grund av kraftig
remisskritik förkastades dock dessa tankar. I
avvecklingslagen tillvaratogs i stället
angelägenheten av att fideikommissegendom i vissa
fall inte splittrades genom i första hand
bestämmelserna om tillskjutande av
fideikommissegendom till aktiebolag. För den lösa
egendomen anvisades inlösen och i yttersta
undantagsfall skulle fideikommissförordnandet kunna
förlängas (se närmare i föregående avsnitt).
I syfte att underlätta bildandet av
fideikommissaktiebolag meddelades i lagen (1963:587)
om inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m.
särskilda bestämmelser om reavinstbeskattning.
Vidare föreskrevs i förordningen (1963:588) om
arvsskatt vid avveckling av fideikommiss en
möjlighet att medge befrielse från eller nedsättning
av arvsskatt för viss närmare angiven
kulturhistoriskt värdefull egendom.
Kulturarvsutredningen
Regeringen uppdrog i augusti 1994 åt en särskild
utredare att se över vissa frågor om lagskyddet för
olika kulturminnen och kulturmiljöer (dir. 1994:57).
I uppdraget låg bl.a. att se över avvecklingslagen
med den utgångspunkten att lagen skall tillgodose
det allmänna intresset av att värdefulla
kulturegendomar bevaras och hålls samlade och att
studera förutsättningarna för att bilda stiftelser
av enskilda slotts- och herrgårdsmiljöer med
tillhörande samlingar. Övervägandena skulle i denna
del inte begränsas till att avse endast
fideikommissegendom utan även kunna omfatta annan
värdefull kulturegendom.
Utredningen, som antog namnet
Kulturarvsutredningen, lade i delbetänkandet
Kulturegendomar och kulturföremål (SOU 1995:128)
fram en rad förslag till ändringar i bl.a.
avvecklingslagen och skattelagstiftningen i syfte
att ge utrymme för att i några fler fall hindra
avveckling, men främst ge förutsättningar för att de
värdefullaste egendomarna frivilligt skall kunna
överföras till andra förvaltningsformer som
garanterar ett långsiktigt bevarande under samlad
förvaltning.
Utskottet
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslår regeringen vissa ändringar
i lagen (1963:587) om inkomstbeskattning av
fideikommissbo, m.m. som innebär att undantaget från
reavinstbeskattning vid tillskjutande av
fideikommissfastigheter till ett
fideikommissaktiebolag utvidgas till att omfatta
även samlingar som omfattas av 17 §
avvecklingslagen. Däremot skall reavinstbeskattning
fortsättningsvis ske när aktiebolaget avyttrar
fastigheter eller samlingar och när en aktieägare
avyttrar aktier i bolaget. Vidare föreslås vissa
ändringar i avvecklingslagen som innebär att
Fideikommissnämnden ges något vidgade befogenheter
och att lagen anpassas till nu gällande
aktiebolagslagstiftning. Ändringarna föreslås träda
i kraft den 1 januari 2000.
Regeringen redovisar i propositionen även sina
ställningstaganden med anledning av vissa av
Kulturarvsutredningens förslag.
Utskottet övergår i det följande till att under
skilda rubriker behandla propositionen i de delar
som har aktualiserats motionsvis eller som eljest
tilldragit sig utskottets intresse.
Överförande av fideikommissegendom till
stiftelse
Som redovisats i det föregående anvisar
avvecklingslagen i första hand aktiebolagsbildning
som åtgärd för att hålla samman fideikommissegendom
i syfte att skydda de kulturella värden som kan bli
lidande vid avvecklingen. Avvecklingslagen medger
däremot inte att fideikommissinnehavaren överlåter
egendomen till en stiftelse. Inget torde dock hindra
att delägarna i fideikommissboet genomför en sådan
transaktion, om man kommer överens om det.
Kulturarvsutredningen föreslog att det borde
införas särskilda bestämmelser i avvecklingslagen av
innebörd att en fideikommissinnehavare, med
tillstånd av Fideikommissnämnden eller regeringen,
kan överföra fideikommissegendom av särskilt
kulturhistoriskt värde till en stiftelse med ändamål
att bevara egendom av allmänt intresse och där
stiftelsen genom sin ändamålsbestämmelse åtagit sig
att långsiktigt skydda och vårda egendomen i ett
sammanhållet skick.
Regeringen gör, med hänvisning till
avvecklingslagens syften, i propositionen
bedömningen att den av Kulturarvsutredningen
föreslagna ordningen inte bör genomföras.
I motion Kr37 (m) menar motionärerna att regeringen
givit de allmänpolitiska värderingar som ligger
bakom avvecklingslagen alltför stor tyngd i
förhållande till de kulturhistoriska värden som står
på spel. Motionärerna begär ett tillkännagivande som
går ut på att regeringen bör utreda hur
avvecklingslagen kan förändras så att
stiftelsebildning blir en naturlig form av bevarande
av fideikommissegendom vid sidan av
fideikommissaktiebolaget (yrkande 8).
Enligt vad som anförs i motion Kr39 (kd) har vissa
fideikommiss en mycket viktig roll att spela i ett
kulturarvsperspektiv, inte minst där det samlade
beståndet av byggnader, inventarier och lösören är
av högt kulturhistoriskt värde. Enligt motionärerna
ligger det inte i linje med lagstiftningens
intentioner att försvåra ett samlat bevarande av ett
sådant kulturarv. Motionärerna begär därför ett
tillkännagivande om att det bör införas en möjlighet
att överföra fideikommissegendom i stiftelseform
(yrkande 7).
Inför ställningstagandet till ifrågavarande
spörsmål kan utskottet konstatera att de skäl som
ligger bakom avvecklingslagen alltjämt äger
giltighet. Bestående fideikommiss skall således
avvecklas. Som regeringen, och även skatteutskottet
framhåller, uppvisar stiftelseinstitutet sådana
likheter med fideikommissinstitutet vad gäller
ändamål och rättsverkningar att införandet av en
möjlighet att överföra fideikommissegendom till en
stiftelse i linje med Kulturarvsutredningens förslag
skulle innebära ett väsentligt avsteg från
avvecklingslagens syfte, dvs. att återföra egendomen
till den ordinära arvsordningen.
Mot bakgrund av vad nu anförts ansluter sig
utskottet till regeringens bedömning i fråga om
stiftelsebildning av fideikommissegendom och
avstyrker bifall till motionerna Kr37 (m) yrkande 8
och Kr39 (kd) yrkande 7.
Beskattning vid tillskjutande av egendom
till fideikommissaktiebolag, m.m.
Enligt 2 § lagen (1963:587) om inkomstbeskattning av
fideikommissbo, m.m. skall skattepliktig reavinst
inte anses uppkomma när en fideikommissfastighet
överförs till ett aktiebolag genom tillskott i
samband med aktieteckning. Detsamma gäller om
bolaget avyttrar en fideikommissfastighet eller om
den som fått aktier i bolaget vid avvecklingen
avyttrar aktierna.
I propositionen gör regeringen den bedömningen att
möjligheten att hålla samman kulturhistoriskt
värdefull egendom i anslutning till
fideikommissavvecklingen skulle gynnas om även
samlingar som avses i 17 § avvecklingslagen, dvs.
samlingar av möbler, tavlor, böcker eller andra
föremål av särskilt kulturhistoriskt värde, skulle
kunna tillskjutas ett aktiebolag utan att
reavinstbeskattning sker. En sådan ändring föreslås
därför i propositionen. Undantaget skall dock endast
gälla vid själva överföringen och inte vid en
vidareförsäljning av egendomen från aktiebolaget.
Enligt regeringens bedömning föreligger inte
tillräckliga skäl för att behålla nu gällande
undantag när ett fideikommissaktiebolag avyttrar en
fastighet och när en aktieägare avyttrar aktier i
bolaget. Skattebefrielsen vid sådana avyttringar
föreslås därför slopas.
De nya skattereglerna föreslås träda i kraft den 1
januari 2000 och skall tillämpas på tillskott och
avyttringar som sker efter ikraftträdandet.
Övergångsbestämmelserna är i propositionen utformade
på så sätt att värdestegringar på fastigheter som
har tillskjutits före den 1 januari 2000 i princip
inte skall beaktas vid tillämpningen av de nya
reglerna.
I motion Kr37 (m) anför motionärerna att nu
gällande befrielse från reavinstbeskattning är ett
viktigt incitament för att bilda ett
fideikommissaktiebolag. Motionärerna ifrågasätter
därför regeringens förslag att avskaffa undantaget
från reavinstbeskattning vid avyttring av
fastigheter och aktier. Enligt motionärerna bör inte
heller avyttring av samlingar som tillskjutits ett
fideikommissaktiebolag reavinstbeskattas.
Motionärerna yrkar att riksdagen skall avslå
regeringens förslag till ändring i lagen (1963:587)
om inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m.,
såvitt nu är i fråga (yrkande 10).
I samma motion är motionärerna i och för sig
positiva till att samlingar som avses i 17 §
avvecklingslagen enligt propositionen skall kunna
tillskjutas ett aktiebolag utan att
reavinstbeskattning sker. Det föreslagna undantaget
borde dock utvidgas till att omfatta även andra
samlingar vid sidan av fideikommissegendomen som
tillskjuts aktiebolaget. I motionen begärs ett
tillkännagivande i enlighet med det anförda (yrkande
9).
Vad först gäller det spörsmål som tas upp i yrkande
10 delar skatteutskottet regeringens bedömning att
det saknas tillräckliga skäl för att behålla
skattefriheten vid bolagets och aktieägares
avyttringar. Skatteutskottet framhåller därvid
särskilt att anskaffningsvärdet på aktierna i
fideikommissaktiebolaget skall motsvara
marknadsvärdet på den tillskjutna egendomen vid
tidpunkten för överföringen till bolaget.
Anskaffningsvärdet på aktierna skulle, enligt
skatteutskottet, bli lägre och den latenta
reavinsten i motsvarande mån högre om vanliga regler
skulle tillämpas. Den förmånligare utformningen har
valts för att så långt som möjligt tillgodose samma
syfte som nämnts i motionen, dvs. att undvika att
skattereglerna minskar viljan att föra över
fideikommissegendom till bolag. Skatteutskottet gör
den bedömningen att den föreslagna lösningen bör
vara tillräcklig för att uppnå detta syfte och
tillstyrker förslaget i propositionen. Motionärernas
förslag om fortsatt fullständig skattefrihet
avstyrks.
Kulturutskottet ansluter sig till skatteutskottets
bedömning och tillstyrker därför - med avstyrkande
av motion Kr37 (m) yrkande 10 - propositionen.
När det sedan gäller yrkande 9 anser
skatteutskottet att det i propositionen föreslagna
undantaget från reavinstbeskattning vid överföring
av samlingar enligt 17 § avvecklingslagen till ett
fideikommissaktiebolag är motiverat. Undantaget bör
dock enligt skatteutskottet inte omfatta andra
samlingar än sådana som ingår i
fideikommissegendomen och omfattas av
avvecklingslagen. Skatteutskottet tillstyrker
propositionen och avstyrker motionsyrkandet.
Även kulturutskottet tillstyrker propositionen med
avstyrkande av motion Kr37 (m) yrkande 9.
Arvsbeskattning
I förordningen (1963:588) om arvsskatt vid
avveckling av fideikommiss finns särskilda
bestämmelser som ansluter till lagen (1941:416) om
arvsskatt och gåvoskatt (AGL) med vissa avvikelser.
Skatten på efterträdarandelen skall utgå enligt den
närmast före den 1 januari 1959 gällande tariffen i
28 § AGL. Regeringen kan i enskilda fall med stöd av
förordningen besluta om befrielse eller nedsättning
av arvsskatt för byggnad, trädgård, parkanläggning
eller samling vars bevarande med hänsyn till
egendomens historia, vetenskapliga eller
konstnärliga värde är av allmänt intresse. Även i
annat fall kan regeringen fatta beslut om
nedsättning eller befrielse av skatt enligt
förordningen, om det föreligger synnerliga skäl för
det.
I 57 a-c §§ AGL finns dispensregler som innebär att
regeringen i vissa fall kan befria från eller
nedsätta arvs- och gåvoskatt. 57 b § AGL avser bl.a.
arvsskatt i de fall förlängning av ett fideikommiss
medges med stöd av 6 § avvecklingslagen. Sådan skatt
kan efterges eller nedsättas om skattebetalningen
skulle äventyra ett allmänt intresse av
kulturhistorisk eller annan art.
Kulturarvsutredningen föreslog att anstånd skall få
medges - under högst tio år från skattens
fastställande - med arvs- och gåvoskatt på fast
egendom som är förklarad som byggnadsminne enligt 3
kap. lagen (1988:950) om kulturminnen, eller fast
egendom som enligt intyg från länsstyrelsen är av
beskaffenhet att kunna bli byggnadsminnesförklarad.
Under anståndstiden skall den skattskyldige kunna
avräkna kostnader för reparation och underhåll av
den fasta egendomen som betalning av skatt och
ränta, om länsstyrelsen intygar att kostnaderna
varit kulturhistoriskt motiverade överkostnader.
Återstående skatt och ränta skall, enligt
utredningsförslaget, betalas när anståndstiden löpt
ut.
I propositionen konstaterar regeringen att
utredningens förslag skulle få mycket begränsad
effekt eftersom kulturhistoriskt värdefulla
byggnader normalt är åsatta ett relativt lågt värde.
Vidare avser förslaget en relativt stor och
heterogen grupp, i vilken ingår allt mellan hyreshus
i storstäder till herrgårdar. Enligt regeringens
mening är problemen med generationsskifte som regel
helt olika i dessa fall. Hotbilderna från
kulturmiljösynpunkt skiljer sig vidare åt starkt.
Kulturarvsutredningens förslag bör därför enligt
regeringens mening inte genomföras.
I motion Kr37 (m) hävdar motionärerna att
regeringens skäl för att inte genomföra
Kulturarvsutredningens förslag om arvsbeskattning är
så knapphändiga att frågan bör belysas ytterligare.
I motionen begärs ett tillkännagivande om
ytterligare utredning (yrkande 12).
Skatteutskottet delar regeringens bedömning och
påminner om att frågor om arvs- och gåvoskattens
framtida utformning bereds inom Regeringskansliet.
Enligt skatteutskottets uppfattning saknas anledning
för riksdagen att göra ett uttalande om en särskild
utredning av arvsskattereglerna från
kulturmiljösynpunkt och skatteutskottet avstyrker
motionsyrkandet.
Kulturutskottet gör även i denna fråga samma
bedömning som skatteutskottet och avstyrker bifall
till motion Kr37 (m) yrkande 12.
Bolagsordning i fideikommissaktiebolag,
m.m.
I det följande behandlar utskottet ett yrkande som
rör utformningen av fideikommissaktiebolagens
bolagsordningar och tillståndsgivningen vid
fideikommissaktiebolagens egendomsförsäljning -
spörsmål som inte berörs närmare i propositionen.
Enligt 34 § avvecklingslagen skall i ett
fideikommissaktiebolags bolagsordning föreskrivas
att bolagsordningen skall fastställas av regeringen
och att ändringar däri endast får ske med
regeringens medgivande om annat inte föreskrivits av
regeringen. Bestämmelsen syftar till att de allmänna
intressen som motiverar bolagsbildningen kan
tillgodoses även efter avvecklingen av
fideikommisset. Enligt vad som anförs i förarbetena
till avvecklingslagen bör regeringen vid prövningen
av frågan om tillstånd till bildande av
fideikommissaktiebolag se till att efter
omständigheterna lämpliga bestämmelser tas in i
bolagsordningen. Som exempel på sådana bestämmelser
anges krav på tillstånd att överlåta bolagets
egendom och att försätta bolaget i frivillig
likvidation. Vidare bör bestämmelser om
hembudsskyldighet och bundna aktier föreskrivas. I
de bolagsordningar som hittills fastställts av
Kungl. Maj:t eller regeringen har normalt
föreskrivits att det krävs länsstyrelsens tillstånd
för att överlåta eller inteckna bolagets fasta
egendom. Vidare har som regel bestämmelser om
hembudsskyldighet tagits in i bolagsordningarna.
I motion Kr37 (m) anförs att reglerna om avyttring
av fideikommissaktiebolags egendom bör ses över.
Motionärerna pekar på att grunderna för
länsstyrelsernas tillståndsgivning har förändrats
genom permutationslagens tillkomst. I motionen
begärs ett tillkännagivande om behovet av en
reglering av tillståndsgivningen vid
fideikommissaktiebolagens försäljning av lös eller
fast egendom i syfte att få bolagsordningarna i
samklang med permutationslagen (yrkande 11).
Kulturarvsutredningen ansåg att ordningen med
länsstyrelserna som tillståndsmyndighet var mindre
lämplig och förordade i stället att
Fideikommissnämnden borde anförtros denna uppgift
och befogenheten att godkänna ändringen i
bolagsordningar. Utredningen ansåg vidare att
grunderna för tillståndsprövningen, i de fall en
sådan föreskrivs, borde regleras närmare genom en
hänvisning till permutationslagen.
I propositionen anförs i dessa frågor att vid
tillstånd att tillskjuta samlingar enligt 17 §
avvecklingslagen bör föreskrivas i bolagsordningen
att samlingen eller delar därav endast får avyttras
med Fideikommissnämndens tillstånd. Utskottet kan
upplysa om att regeringen i ett beslut den 14
oktober 1999 beträffande tillstånd att tillskjuta
fideikommissegendom till ett aktiebolag fastställt
en bolagsordning som bl.a. innehåller bestämmelser
om att överlåtelse av eller upplåtelse av
aktiebolagets både fasta och lösa egendom kräver
tillstånd av Fideikommissnämnden (ärende
Ju1997/4597). Regeringens nya praxis ligger således
i linje med Kulturarvsutredningens förslag och
framstår, såvitt utskottet kan bedöma, som lämplig
och ändamålsenlig, inte minst med tanke på
Fideikommissnämndens överblick på området och
samlade erfarenhet.
Utskottet kan konstatera att det saknas särskilda
bestämmelser i lag eller annan författning vad
gäller frågan om vilka bestämmelser som bör tas in i
bolagsordningarna vid deras fastställelse och
bestämmelsernas närmare utformning såvitt nu är i
fråga. Som framgår av förarbeten är detta emellertid
en fråga för regeringen att ta ställning till vid
fastställandet av bolagsordningen efter
omständigheterna i det enskilda fallet. Enligt
utskottets mening har inte framkommit någon
omständighet som talar för att nuvarande ordning är
behäftad med några olägenheter som skulle motivera
ett initiativ från riksdagens sida med anledning av
motionsyrkandet. Utskottet förutsätter dock att
regeringen återkommer i saken om det, vid den
fortsatta prövningen av sådana ärenden, skulle visa
sig erforderligt.
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till
motion Kr37 (m) yrkande 11.
Övriga frågor
Som skatteutskottet konstaterar anpassas de
särskilda bestämmelserna om beskattning av
fideikommissbo genom det förslag till
inkomstskattelag som riksdagen behandlar senare
under hösten 2000 till den nya inkomstskattelag som
skall träda i kraft den 1 januari 2000 (jfr. prop.
1999/2000:2). Av lagtekniska skäl bör nu aktuella
ändringar i lagen (1963:587) om inkomstbeskattning
av fideikommissbo, m.m. träda i kraft något tidigare
än den nya inkomstskattelagen. Mot denna bakgrund
förordar utskottet ett ikraftträdande den 31
december 1999.
I de delar av propositionen som inte närmare har
berörts i det föregående har utskottet inte något
att erinra mot regeringens förslag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande stiftelsebildning
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr37 yrkande 8 och
1998/99:
Kr39 yrkande 7,
res. 1 (m)
res. 2 (kd)
2. beträffande reavinstbeskattning vid
fideikommissaktiebolags avyttringar, m.m.
att riksdagen med avslag på motion 1998/99:Kr37 yrkande 10
antar 2 § i regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1963:587) om inkomstbeskattning
av fideikommissbo, m.m.,
3. beträffande reavinstbeskattning av
samlingar
att riksdagen med avslag på motion 1998/99:Kr37 yrkande 9
antar 2 c § i regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1963:587) om inkomstbeskattning
av fideikommissbo, m.m.,
res. 3 (m)
4. beträffande arvsbeskattning
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr37 yrkande 12,
res. 4 (m, kd)
5. beträffande bolagsordning
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr37 yrkande 11,
res. 5 (m)
6. beträffande ikraftträdande- och
övergångsbestämmelserna
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1963:587) om inkomstbeskattning av
fideikommissbo, m.m. såvitt avser
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna med
den ändringen att punkt 1 erhåller i bilaga 2
som Utskottets förslag betecknad lydelse,
7. beträffande lagförslagen i övrigt
att riksdagen
dels antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1963:583) om avveckling av
fideikommiss,
dels antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1963:587) om inkomstbeskattning
av fideikommissbo, m.m. i den mån det inte
omfattas av vad utskottet hemställt ovan.
Stockholm den 4 november 1999
På kulturutskottets vägnar
Inger Davidson
I beslutet har deltagit: Inger Davidson (kd), Åke
Gustavsson (s), Agneta Ringman (s), Charlotta L
Bjälkebring (v), Lennart Fridén (m), Eva Arvidsson
(s), Jan Backman (m), Paavo Vallius (s), Lars
Wegendal (s), Peter Pedersen (v), Dan Kihlström
(kd), Roy Hansson (m), Ewa Larsson (mp), Birgitta
Sellén (c), Lennart Kollmats (fp), Hillevi Larsson
(s) och Anne-Katrine Dunker (m).
Reservationer
1. Stiftelsebildning (mom. 1)
Lennart Fridén, Jan Backman, Roy Hansson och Anne-
Katrine Dunker (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Överförande av fideikommissegendom till
stiftelse som börjar med "Inför ställningstagandet"
och slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att avvecklingslagens
tillämpning har inneburit att stora kulturvärden
skingrats. De instrument avvecklingslagen anvisar
för att skydda fideikommissens kulturvärden har
uppenbarligen inte räckt till. För att motverka
fortsatt värdeförstörelse krävs enligt utskottets
mening flera åtgärder. En sådan åtgärd skulle vara
att i avvecklingslagen införa en möjlighet att
överföra kulturhistoriskt värdefull
fideikommissegendom till en stiftelse. I det
sammanhanget noterar utskottet särskilt att
regeringen i viss mån redan har slagit in på denna
linje genom att i några fall medge att
fideikommissegendom överförts till stiftelser genom
permutation. Frågan bör, med utgångspunkt i
Kulturarvsutredningens förslag, utredas på nytt med
inriktningen att stiftelsebildning skall bli ett
naturligt alternativ till aktiebolagsbildning.
Utskottet förutsätter att även de skatterättsliga
frågor som aktualiseras i sammanhanget därvid blir
lösta.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen, med
bifall till motion 1998/99:Kr37 (m) yrkande 8 och
med anledning av motion 1998/99:Kr39 (kd) yrkande 7,
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande stiftelsebildning
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr37 yrkande 8
och med anledning av motion 1998/99:Kr39 yrkande
7 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
2. Stiftelsebildning (mom. 1)
Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Överförande av fideikommissegendom till
stiftelse som börjar med "Inför ställningstagandet"
och slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att avvecklingslagens
tillämpning inneburit att stora kulturvärden
skingrats. De instrument avvecklingslagen anvisar
för att skydda fideikommissens kulturvärden har
uppenbarligen inte räckt till. För att motverka
fortsatt värdeförstörelse krävs enligt utskottets
mening flera åtgärder. En sådan åtgärd skulle vara
att i avvecklingslagen införa en möjlighet att
överföra kulturhistoriskt värdefull
fideikommissegendom till en stiftelse. I det
sammanhanget noterar utskottet särskilt att
regeringen i viss mån redan har slagit in på denna
linje genom att i några fall medge att
fideikommissegendom överförts till stiftelser genom
permutation. Mot bakgrund av de stora kulturvärden
som nu står hotade i de få återstående
fideikommissen bör regeringen omgående återkomma
till riksdagen med ett lagförslag i enlighet med vad
utskottet anfört. Utskottet påminner därvid om att
det i Kulturarvsutredningens delbetänkande finns ett
färdigt lagförslag som vunnit en stor del av
remissinstansernas gillande. Utskottet förutsätter
att regeringen i anslutning därtill även lägger fram
erforderliga förslag till lagändringar för att lösa
de skatterättsliga problem som finns på området.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen, med
bifall till motion 1998/99:Kr39 yrkande 7 (kd) och
med anledning av motion 1998/99:Kr37 (m) yrkande 8,
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande stiftelsebildning
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr39 yrkande 7
och med anledning av motion 1998/99:Kr37 yrkande
8 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
3. Reavinstbeskattning av samlingar
(mom. 3)
Lennart Fridén, Jan Backman, Roy Hansson och Anne-
Katrine Dunker (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Beskattning vid tillskjutande av egendom
till fideikommissaktiebolag, m.m. som börjar med
"När det" och slutar med "yrkande 9" bort ha
följande lydelse:
Vad gäller den frågeställning som tas upp i yrkande
9 anser utskottet, i likhet med skatteutskottet, att
det föreslagna undantaget från reavinstbeskattning
vid överföring av samlingar som omfattas av 17 §
avvecklingslagen är motiverat. Utskottet tillstyrker
således propositionen i denna del. Mot bakgrund av
att det på fideikommiss ofta finns samlingar vid
sidan av fideikommissegendomen som utgör viktiga
delar av kulturmiljön talar dock enligt utskottets
uppfattning starka skäl för att undantaget bör
utvidgas till att även omfatta andra samlingar än
fideikommissegendom. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med ett lagförslag i enlighet härmed.
Vad utskottet sålunda anfört i denna del bör
riksdagen, med bifall till motion 1998/99:Kr37 (m)
yrkande 9, som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande reavinstbeskattning av
samlingar
att riksdagen
dels antar 2 c § i regeringens förslag till lag
om ändring i lagen (1963:587) om
inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m.,
dels med bifall till motion 1998/99:Kr37 yrkande
9 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
4. Arvsbeskattning (mom. 4)
Inger Davidson (kd), Lennart Fridén (m), Jan Backman
(m), Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m) och Anne-
Katrine Dunker (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Arvsbeskattning som börjar med
"Skatteutskottet delar" och slutar med "yrkande 12"
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning vad
gäller behovet av en belysning av den
arvsskatterättsliga lagstiftningen såvitt nu är i
fråga. I anslutning därtill bör lagstiftningen på
området även ses över från kulturmiljösynpunkt.
Därvid skulle effekterna av att regeringen har
möjlighet att besluta om befrielse eller nedsättning
av arvsskatt i vissa fall med hänsyn till egendomens
historiska, vetenskapliga eller konstnärliga värde
kunna utvärderas.
Utskottet anser att riksdagen, med bifall till
motion 1998/99:Kr37 (m) yrkande 12, som sin mening
bör ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha
följande lydelse:
4. beträffande arvsbeskattning
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr37 yrkande 12
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
5. Bolagsordning (mom. 5)
Lennart Fridén, Jan Backman, Roy Hansson och Anne-
Katrine Dunker (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Bolagsordning i fideikommissaktiebolag,
m.m. som börjar med "Utskottet kan" och slutar med
"yrkande 11" bort ha följande lydelse:
Som redovisats i det föregående saknas bestämmelser
i lag eller annan författning om bolagsordningarnas
innehåll och enligt vilka grunder tillståndsprövning
skall ske i de fall sådan föreskrivits i
bolagsordningen. Enligt utskottets mening är denna
ordning inte tillfredsställande. I likhet med
motionärerna anser utskottet att frågan om reglerna
vid avyttring av egendom tillhörig ett
fideikommissaktiebolag bör bli föremål för närmare
överväganden i syfte att åstadkomma att
bolagsordningarna kommer i samklang med
permutationslagen. Det bör ankomma på regeringen att
i lämpligt sammanhang föranstalta därom.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen, med bifall
till motion 1998/99:Kr37 (m) yrkande 11, som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha
följande lydelse:
5. beträffande bolagsordning
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr37
yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
Propositionens lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen
(1963:583) om avveckling av fideikommiss
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1963:583) om
avveckling av fideikommiss
dels att 32 § skall upphöra att gälla,
dels att i 6, 16, 17, 19, 28, 30, 31, 34, 37 och 38
§§ ordet "Konungen" i olika böjningsformer skall
bytas ut mot "regeringen" i motsvarande form,
dels att i 16 och 17 §§ ordet "kronan" skall bytas
ut mot "staten",
dels att 18 § skall ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
18 §
-----------------------------------------------------
Avvecklingen av fideikommiss skall ske under
medverkan av en särskild nämnd, fideikommissnämnden.
-----------------------------------------------------
Fideikommissnämnden skall Fideikommissnämnden
utreda frågor som avses i skall utreda frågor som
6, 16, 17 och 38 §§ samt avses i 6, 16, 17 och 38
till Konungen göra de §§ samt hos regeringen
framställningar, som göra de framställningar,
föranledas av som föranleds av
utredningen. Vidare skall utredningen. Vidare skall
nämnden främja nämnden genom rådgivning
avvecklingen genom och på annat sätt verka
rådgivande och vägledande för att lagens syften
verksamhet samt meddela fullföljs samt meddela
beslut, som enligt vad beslut, som enligt vad
nedan stadgas ankommer på nedan stadgas ankommer på
nämnden. nämnden.
-----------------------------------------------------
--------------------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.
Förslag till lag om ändring i lagen (1963:587) om
inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1963:587) om
inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m.1
dels att 5 § skall upphöra att gälla,
dels att 2 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas sju nya
paragrafer, 2 a-2 g §§, av följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
2 §
-----------------------------------------------------
Om fideikommissfastighet Om en
överföres till ett fideikommissfastighet
aktiebolag genom överförs till ett
tillskott i samband med aktiebolag genom
aktieteckning, skall tillskott i samband med
följande iakttagas. aktieteckning, skall
skattepliktig realisa-
Skattepliktig tionsvinst eller
realisationsvinst eller avdragsgill realisa-
avdragsgill tionsförlust inte anses
realisationsförlust skall uppkomma genom
icke anses uppkomma genom överföringen.
överföringen och ej
heller om bolaget
avyttrar fastigheten
eller den, som erhållit
aktie i bolaget vid
avvecklingen av
fideikommiss, avyttrar
aktien.
-----------------------------------------------------
Överföringen skall icke
medföra, att
fideikommissinnehavare
vid tilllämpning av
bestämmelserna i
förordningen den 27 mars
1954 (nr 142) om taxering
för inkomst av medel, som
insatts å skogskonto,
skall anses hava
överlåtit fastighet.
-----------------------------------------------------
Efter därom gjord 2 a § I fall som avses i
framställning äger 2 § har en
fideikommiss eller fideikommissinnehavare
fideikommissbo erhålla eller ett fideikommissbo
befrielse från be- rätt att efter anmälan
skattning av sådan intäkt undantas från beskattning
av skogsbruk och av för sådan intäkt av
jordstyckningsrörelse, näringsverksamhet som
som må föranledas av hänför sig till skogsbruk
överföringen. Vid eller tomtrörelse och som
befrielse från föranleds av överför-
beskattning av intäkt av ingen. Därvid gäller i
skogsbruk skall bolaget fråga om skogsbruk att
övertaga det för aktiebolaget skall överta
fideikommisset eller det ingångsvärde som
fideikommissboet vid gäller för fideikommisset
överföringen gällande eller fideikommissboet. I
ingångsvärdet och det för fråga om tomtrörelse
fideikommisset eller boet gäller att bolagets
gällande ingående anskaffningsvärde för en
virkesförrådet för fastighet eller en del av
skogen. Vid befrielse fastighet som vid
från beskattning av överföringen ingår i
intäkt av tomtrörelsen anses mot-
jordstyckningsrörelse svara det skattemässiga
skall bolagets värdet av en sådan
anskaffningsvärde för
fastighet eller del av
fastighet, som vid
1 Senaste lydelse av fastighet eller
lagens rubrik 1986:1294 fastighetsdel hos
5 § 1990:352. fideikommisset eller
fideikommissboet.
överföringen ingår i
jordstyckningsrörelsen,
anses motsvara det i
beskattningshänseende
gällande värdet av sådan
fastighet eller fastig-
hetsdel hos fidei-
kommisset eller
fideikomissboet.
-----------------------------------------------------
Efter därom av 2 b § Efter anmälan av
fideikommssinnehavare fideikommissinnehavaren
eller fideikommissbo eller fideikommissboet
gjord framställning äger inträder i fall som avses
bolaget åtnjuta de i 2 § aktiebolaget i
värdeminskningsavdrag för överlåtarens
täckdikningsanläggningar skattemässiga situation i
och skogsvägar å fråga om värdeminsknings-
fastigheten som skulle avdrag för
hava tillkommit fideikom- täckdikningsanläggningar
misset, och skogsvägar på fastig-
fideikommissinnehavaren heten.
eller fideikommissboet om
fastigheten icke
överlåtits.
-----------------------------------------------------
2 c §
-----------------------------------------------------
Om en samling som avses
i 17 § lagen (1963:583)
om avveckling av
fideikommiss överförs
till ett aktiebolag genom
tillskott i samband med
aktieteckning, skall
skattepliktig
realisationsvinst eller
avdragsgill
realisationsförlust inte
anses uppkomma genom
överföringen.
-----------------------------------------------------
2 d §
-----------------------------------------------------
Om en fastighet eller en
tillgång som ingår i en
samling som avses i 17 §
lagen (1963:583) om
avveckling av fi-
deikommiss efter utgången
av år 1999 har överförts
till ett aktiebolag genom
tillskott i samband med
aktieteckning, skall
bolagets anskaff-
ningsvärde för egendomen
anses motsvara
tillgångens skattemässiga
värde vid tidpunkten för
överföringen.
-----------------------------------------------------
2 e §
-----------------------------------------------------
Med skattemässigt värde
avses i denna lag vad som
följer av 9 § lagen
(1998:1600) om
beskattning vid
överlåtelser till
underpris.
-----------------------------------------------------
2 f §
-----------------------------------------------------
Vid överföring av en
näringsfastighet enligt 2
§ tillämpas inte bestäm-
melserna om återföring av
värdeminskningsavdrag
m.m. i punkt 4 andra
stycket och punkt 5
anvisningarna till 22 §
kommunalskattelagen
(1928:370).
-----------------------------------------------------
2 g §
-----------------------------------------------------
Om i fall som avses i 2
eller 2 c § en överföring
av en fideikom-
missfastighet eller en
samling som avses i 17 §
lagen (1963:583) om
avveckling av
fideikommiss gjorts efter
utgången av år 1999 skall
anskaffningsvärdet för
aktie som förvärvas i
samband med överföringen
anses motsvara den
överförda fastighetens
respektive samlingens
marknadsvärde vid den
tidpunkten, fördelat på
de aktier som då
förvärvas.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
__________________________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och
tillämpas på överföringar och avyttringar som sker
efter ikraftträdandet.
2. Om en fideikommissfastighet överförts till ett
aktiebolag före utgången av år 1999 och bolaget
avyttrar fastigheten skall bolagets an-
skaffningsvärde för tillgången anses motsvara
fastighetens marknadsvärde den 1 januari 2000.
3. Om en fideikommissfastighet överförts till ett
aktiebolag före utgången av år 1999 och en aktie som
förvärvats i samband med överföringen avyttras skall
anskaffningsvärdet för aktien anses motsvara dess
marknadsvärde den 1 januari 2000.
Av utskottet föreslagen ändring
av punkt 1
i ikraftträdande- och
övergångsbestämmelserna
till regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1963:587)
om inkomstbeskattning av
fideikommissbo, m.m.
-----------------------------------------------------
Regeringens förslag Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
1. Denna lag träder i 1. Denna lag träder i
kraft den kraft den
1 januari 2000 och 31 december 1999 och
tillämpas på överföringar tillämpas på överföringar
och avyttringar som sker och avyttringar som sker
efter ikraftträdandet. den 1 januari 2000 eller
senare.
-----------------------------------------------------
Skatteutskottets yttrande
1999/2000:SkU4y
Skattereglerna vid avveckling av
fideikommiss
Till kulturutskottet
Kulturutskottet har berett skatteutskottet tillfälle
att yttra sig över skattefrågor i proposition
1998/99:114 Kulturarv - kulturmiljöer och
kulturföremål jämte motioner. Utskottet får anföra
följande.
Beskattning vid tillskjutande av egendom
till fideikommissaktiebolag
Gällande rätt
Enligt lagen (1963:583) om avveckling av
fideikommiss (avvecklingslagen) kan regeringen medge
en innehavare av ett fideikommiss att under vissa
förutsättningar få överföra fideikommissegendom till
ett aktiebolag. I lagen (1963:587) om
inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m. finns
regler för att underlätta bildandet av
fideikommissaktiebolag. Skattepliktig realisa-
tionsvinst eller avdragsgill realisationsförlust
anses inte uppkomma när en fideikommissfastighet
överförs till ett aktiebolag genom tillskott i
samband med aktieteckning. Detsamma gäller om
bolaget avyttrar fastigheten eller om den som fått
aktier i samband med avvecklingen av ett
fideikommiss avyttrar sådana aktier.
Propositionen
I propositionen föreslås att undantaget från
reavinstbeskattning vid tillskott av
fideikommissfastighet utvidgas till att omfatta även
överföring av samlingar som avses i 17 §
avvecklingslagen, dvs. samlingar av möbler, tavlor,
böcker eller andra föremål av särskilt
kulturhistoriskt värde. Förslaget syftar till att
förbättra förutsättningarna för att hålla ihop
intressanta samlingar. Skatten vid en överlåtelse av
sådana samlingar kan uppgå till betydande belopp,
och det kan försvåra en överföring av hela samlingen
till ett fideikommissaktiebolag. Avvecklingslagen
tillåter i och för sig att staten löser in
samlingar, men det är sällan lämpligt med inlösen
dels för att det är dyrt för staten, dels för att en
stor del av det kulturhistoriska värdet ofta ligger
i att samlingen kan finnas kvar i sin miljö.
Däremot finns det enligt propositionen inte något
bärande skäl för att behålla undantagen från
reavinstbeskattning när ett fideikommissaktiebolag
avyttrar fastighet och när en aktieägare avyttrar
aktier i bolaget. Skattefriheten vid sådana
avyttringar slopas därför enligt förslaget.
De nya skattereglerna skall träda i kraft den 1
januari 2000 och tillämpas på överföringar och
avyttringar som sker efter ikraftträdandet.
Övergångsreglerna har utformats så att
värdestegringar på fastigheter som överförts före
den 1 januari 2000 i princip inte skall beaktas vid
tillämpningen av de nya reglerna för avyttringar av
fastigheter och aktier i bolaget.
Motionen
I motion Kr37 yrkar Elisabeth Fleetwood m.fl. (m)
att riksdagen skall uttala sig för att undantaget
från reavinstbeskattning utvidgas så att även
samlingar vid sidan av fideikommissegendomen kan
överlåtas till bolaget utan reavinstbeskattning
(yrkande 9).
Motionärerna yrkar vidare att förslaget om att
slopa undantagen från reavinstbeskattning på
fideikommissaktiebolagets avyttringar och på
avyttringar av aktier i bolaget skall avslås
(yrkande 10). Motionärerna anser att befrielsen från
reavinstbeskattning är ett mycket viktigt incitament
för bildande av fideikommissaktiebolag och hänvisar
även till att avyttringar av fideikommissegendom
kräver särskilt tillstånd. Enligt motionen bör
gällande undantagsregler vid bolagets avyttringar
och för avyttring av aktier finnas kvar och utvidgas
till att omfatta samlingar.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att ett undantag från
reavinstbeskattning vid överföring av samlingar som
avses i 17 § avvecklingslagen är motiverat för att
motverka att kulturhistoriskt intressanta samlingar
skingras eller flyttas. Följaktligen tillstyrker
utskottet propositionen i denna del.
Utskottet delar regeringens bedömning att det
saknas tillräckligt starka skäl för att behålla
skattefriheten vid bolagets avyttringar och när den
som fått aktier i samband med avvecklingen avyttrar
dessa. Med anledning av vad som anförts i motionen
om minskade incitament att bilda fideikommissaktie-
bolag vill utskottet framhålla att propositionen
innebär att anskaffningsvärdet på aktierna i
fideikommissaktiebolaget skall motsvara
marknadsvärdet på den tillskjutna egendomen vid
tidpunkten för överföringen till bolaget.
Anskaffningsvärdet på aktierna skulle bli lägre och
den latenta reavinsten i motsvarande mån högre om
vanliga regler skulle tillämpas. Den förmånligare
utformningen har valts för att så långt som möjligt
tillgodose samma syfte som nämns i motionen, dvs.
att undvika att skattereglerna minskar viljan att
föra över fideikommissegendom till bolag. Utskottet
anser att den i propositionen föreslagna lösningen
bör vara tillräcklig för att uppnå detta syfte och
avstyrker därför motionärernas förslag om fortsatt
fullständig skattefrihet. Utskottet anser heller
inte att undantaget från reavinstbeskattning vid
överföring av samlingar till
fideikommissaktiebolaget bör omfatta andra samlingar
än sådana som ingår i fideikommissegendomen och
omfattas av avvecklingslagen. Utskottet tillstyrker
alltså propositionen i denna del och avstyrker
motion Kr37 yrkandena 9 och 10.
Utskottet vill erinra om att de särskilda
skattereglerna för fideikommiss anpassas till den
nya inkomstskattelagens terminologi genom det
förslag till en inkomstskattelag som riksdagen
behandlar senare i höst (prop. 1999/2000:2). Dessa
justeringar skall träda i kraft den 1 januari 2000
och tillämpas fr.o.m. 2002 års taxering. Av
lagtekniska skäl bör ikraftträdandet av de ändringar
som föreslås i proposition 1998/99:114 få träda i
kraft vid en något tidigare tidpunkt än de ändringar
som föranleds av den nya inkomstskattelagen. Med
denna utgångspunkt skulle punkt 1 i de föreslagna
övergångsbestämmelserna i lagförslaget i proposition
1998/99:114 kunna ges följande lydelse: "1. Denna
lag träder i kraft den 31 december 1999 och
tillämpas på överföringar och avyttringar som sker
den 1 januari 2000 eller senare."
Utredning om arvsskatt
Bakgrund
Den s.k. Kulturarvsutredningen, som avslutade sitt
arbete i september 1996, föreslog att anstånd skulle
kunna medges - under högst tio år - med fast-
ställande av arvs- och gåvoskatt som belöper på fast
egendom som förklarats som byggnadsminne eller är av
beskaffenhet att kunna bli byggnadsminne.
Kulturhistoriskt motiverade överkostnader vid
reparation och underhåll skulle kunna avräknas som
betalning av skatten. Vidare ville utredningen att
arvsskatt skulle kunna efterges när
fideikommissegendom i samband med avvecklingen
avstås till en bevarandestiftelse. Realisationsvinst
skulle inte uppkomma när en fideikommissfastighet
överlåts till en sådan stiftelse.
I propositionen har inte lagts fram något förslag i
frågan.
Motionen
I motion Kr37 yrkande 12 av Elisabeth Fleetwood
m.fl. (m) föreslås att riksdagen uttalar sig för att
arvsskattereglerna skall utredas från kulturmil-
jösynpunkt. Enligt motionärerna behöver frågan
belysas ytterligare. Då skulle man enligt motionen
också kunna utvärdera effekten av att regeringen
enligt arvs- och gåvoskattelagen har möjlighet att
besluta om befrielse eller nedsättning av arvsskatt
i vissa fall med hänsyn till egendomens historiska,
vetenskapliga eller konstnärliga värde.
Utskottets ställningstagande
Regeringen har i propositionen gjort bedömningen att
utredningens förslag om anstånd med arvsskatt skulle
få mycket begränsad effekt, eftersom kul-
turhistoriskt värdefulla byggnader normalt är åsatta
ett relativt lågt värde. Vidare avser förslaget en
relativt stor och heterogen grupp. I den ingår allt
från hyreshus i storstäder till herrgårdar.
Problemen vid ett generationsskifte är som regel
helt olika i dessa fall. Hotbilderna från
kulturmiljösynpunkt skiljer sig också starkt.
Utskottet delar bedömningen i propositionen och
vill samtidigt nämna att frågor om arvs- och
gåvoskattens framtida utformning bereds i Regerings-
kansliet. Utskottet anser att det inte finns
anledning för riksdagen att göra ett uttalande om en
särskild utredning av arvsskattereglerna från
kulturmiljösynpunkt. Utskottet avstyrker
följaktligen motionsyrkandet.
Överföring av fideikommissegendom till
stiftelse
Bakgrund
Regeringen har i några fall genom permutationsbeslut
tillåtit att fideikommissegendom överlåtits till en
stiftelse. Kulturarvsutredningen (SOU 1995:128) har
föreslagit att det i avvecklingslagen skall införas
särskilda bestämmelser som öppnar möjligheten för en
fideikommissinnehavare att med tillstånd få bilda en
stiftelse med ändamål att bevara egendom av allmänt
intresse. Kulturarvsutredningen har därvid nämnt att
en överföring till en stiftelse kan aktualisera en
dispens från beskattningen enligt regler som
tidigare har föreslagits av 1995 års Stiftelse- och
föreningsskattekommitté.
Något förslag med särskilda bestämmelser om
stiftelsebildning har inte lagts fram i
propositionen.
Motionerna
I motionerna Kr37 yrkande 8 av Elisabeth Fleetwood
m.fl. (m) och Kr39 yrkande 7 av Inger Davidson m.fl.
(kd) föreslås att det skall vara möjligt att
överföra fideikommiss till stiftelse.
Utskottets ställningstagande
I propositionen har gjorts bedömningen att en
stiftelse mycket skulle likna ett fideikommiss i
fråga om verkningar och ändamål. Att tillåta
stiftelsebildning skulle enligt propositionen
innebära ett väsentligt avsteg från avvecklingsla-
gens huvudsakliga syfte, nämligen att återföra
egendomen till vanlig succession. Utskottet gör inte
någon annan bedömning i frågan om stiftelsebildning
än den som regeringen har gjort och avstyrker
motionsyrkandena. Utskottet vill i sammanhanget
nämna att Stiftelse- och föreningskommitténs
slutbetänkande Översyn av skattereglerna för
stiftelser och ideella föreningar (SOU 1995:63) för
närvarande bereds i Regeringskansliet.
Stockholm den 19 oktober 1999
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Carl
Fredrik Graf (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per
Rosengren (v), Holger Gustafsson (kd), Carl-Erik
Hedlund (m), Per Erik Granström (s), Marietta de
Pourbaix-Lundin (m), Ulla Wester (s), Lena Sandlin
(s), Marie Engström (v), Rolf Kenneryd (c), Johan
Pehrson (fp), Margareta Cederfelt (m), Per-Olof
Svensson (s) och Désirée Pethrus Engström (kd).
Avvikande meningar
1. Beskattning vid tillskjutande av egendom
till fideikommissaktiebolag
Carl Fredrik Graf, Carl-Erik Hedlund, Marietta de
Pourbaix-Lundin och Margareta Cederfelt (alla m)
anför:
På fideikommissegendomar finns ofta samlingar vid
sidan av fideikommissegendomen som utgör viktiga
delar av den skyddsvärda kulturmiljön. En möjlighet
att avyttra sådana samlingar till ett
fideikommissaktiebolag utan reavinstskatt skulle
väsentligt öka möjligheten att bevara dem för
framtiden. Vi tillstyrker förslaget i motion Kr37
yrkande 9 om ett tillkännagivande till regeringen om
en sådan utvidgning av skattefriheten.
2. Utredning om arvsskatt
Carl Fredrik Graf (m), Holger Gustafsson (kd), Carl-
Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),
Margareta Cederfelt (m) och Désirée Pethrus Engström
(kd) anför:
Regeringen föreslår i propositionen att
Kulturarvsutredningens förslag om anstånd med
arvsskatt inte bör genomföras. Skälen för denna
bedömning är enligt vår uppfattning så knapphändiga
att frågan behöver belysas ytterligare. Vi anser att
en vidare utredning om arvsskattereglerna från
kulturmiljösynpunkt bör ske. Då skulle man också
kunna utvärdera effekten av att regeringen har
möjlighet att besluta om befrielse eller nedsättning
av arvsskatt i vissa fall med hänsyn till egendomens
historiska, vetenskapliga eller konstnärliga värde.
Vi tillstyrker följaktligen ett tillkännagivande
till regeringen i enlighet med motion Kr37 yrkande
12.
3. Överföring av fideikommissegendom till
stiftelse
Carl Fredrik Graf, Carl-Erik Hedlund, Marietta de
Pourbaix-Lundin och Margareta Cederfelt (alla m)
anför:
Det förekommer att regeringen genom
permutationsbeslut tillåter att fideikommissegendom
överlåts till en stiftelse. Enligt vår mening bör en
generell regel som möjliggör stiftelsebildning tas
in i avvecklingslagen. Vi förutsätter att regeringen
återkommer till riksdagen med ett förslag som också
löser de skattefrågor som aktualiseras i detta
sammanhang. Vi tillstyrker motionerna Kr37 yrkande 8
och Kr39 yrkande 7 om ett tillkännagivande till
regeringen i fråga om stiftelsebildning.