Finansutskottets betänkande
1999/2000:FIU07

Ändrade regler för revisorer i sparbanker och medlemsbanker, m.m. (prop. 1998/99:129)


Innehåll

1999/2000

FiU7

Sammanfattning

Utskottet   behandlar  i  detta  betänkande   de   i
proposition  1998/99:129  framlagda  förslagen  till
ändringar i bankrörelselagen (1987:617) m.fl. lagar.
Vidare behandlar  utskottet  en  motion  som  väckts
under  allmänna  motionstiden 1998 och fyra motioner
som väckts under allmänna motionstiden 1999.
I   propositionen  föreslås   vissa   ändringar   i
bankrörelselagens  bestämmelser  för  sparbanker och
medlemsbanker  i  fråga  om revision och skadestånd.
Förslagen syftar till att  utjämna  vissa skillnader
mellan reglerna för bankaktiebolag å  ena  sidan och
reglerna  för  sparbanker och medlemsbanker å  andra
sidan. Skillnaderna  uppkom  genom  lagändringar som
trädde  i  kraft  vid  årsskiftet  1998/99  och  som
innebär att aktiebolagslagen (1975:1385)  i  stället
för  den  upphävda  bankaktiebolagslagen  (1987:618)
utgör    den   associationsrättsliga   grunden   för
bankaktiebolag.  I  propositionen  föreslås  även en
förlängd  övergångstid  för  de företag som bedriver
inlåningsverksamhet      med     stöd     av      en
övergångsbestämmelse     till      bankrörelselagen.
Övergångstiden, som enligt den senaste  ändringen av
lagen  löper  ut den 31 december 1999, föreslås  bli
förlängd till utgången  av  år 2001. De nya reglerna
föreslås träda i kraft vid årsskiftet 1999/2000.
Utskottet tillstyrker regeringens  förslag  med  en
redaktionell ändring. Med anledning av fyra motioner
förordar utskottet att riksdagen skall ge regeringen
till   känna   vad   utskottet   anfört  beträffande
medlemsbanker. En motion avstyrks.

Propositionen

I  proposition  1998/99:129 föreslås  att  riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),
2. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),
3.  lag  om  ändring   i   lagen   (1995:1570)   om
medlemsbanker,
4.   lag   om   ändring   i  lagen  (1995:1559)  om
årsredovisning       i      kreditinstitut       och
värdepappersbolag,
5.   lag   om  ändring  i  lagen   (1995:1571)   om
insättningsgaranti.
Propositionens  lagförslag återfinns i bilaga 1 till
betänkandet.

Motionerna

Motion väckt under allmänna motionstiden
1998

1998/99:Fi709 av Tomas Eneroth och Eva Arvidsson (s)
vari  yrkas  att  riksdagen   som   sin  mening  ger
regeringen  till  känna  vad i motionen  anförts  om
förlängning      av     övergångsbestämmelsen      i
bankrörelselagen.

Motioner väckta under allmänna motionstiden
1999

1999/2000:Fi707 av  Matz Hammarström (mp) vari yrkas
att riksdagen som sin  mening  ger  regeringen  till
känna  vad  i  motionen  anförts  om en utredning om
åtgärder  för  att möjliggöra för medlemsbanker  att
växa.

1999/2000:Fi709 av Jonas Ringqvist m.fl. (v, kd, mp)
vari yrkas att riksdag-
en som sin mening  ger  regeringen  till känna vad i
motionen  anförts om att regeringen skyndsamt  skall
återkomma  till   riksdagen   med  ett  förslag  som
möjliggör för små medlemsbanker att växa.

1999/2000:Fi711  av  Lena  Ek  (c)  vari  yrkas  att
riksdagen som sin mening ger regeringen  till  känna
vad    i   motionen   anförts   om   förändring   av
kapitaltäckningskravet  för banker med en omsättning
mellan 100 och 1 000 miljoner kronor.

1999/2000:Fi712 av Cinnika  Beiming och Ola Rask (s)
vari  yrkas   att  riksdagen  som   sin  mening  ger
regeringen  till  känna  vad i motionen  anförts  om
medlemsbankers möjligheter att växa.

Utskottet

Ändrade regler för revisorer i sparbanker
och medlemsbanker

Propositionen

Bankverksamhet  får  bedrivas   av   bankaktiebolag,
sparbanker     och     medlemsbanker.     Gemensamma
bestämmelser  för  de  tre bankkategorierna finns  i
bankrörelselagen    (1987:617).     De    gemensamma
bestämmelserna  omfattar  regler om den  rörelse  en
bank    får   driva.   Utöver   sådana    gemensamma
bestämmelser  innehåller bankrörelselagen även vissa
särbestämmelser.  Bank-   aktiebolag, sparbanker och
medlemsbanker     utgör     skilda      slag      av
associationsrättsliga      sammanslutningar.     För
sparbanker och medlemsbanker  finns  särskilda lagar
som innehåller merparten av de associationsrättsliga
bestämmelserna.   Dessa   bestämmelser   finns   för
sparbanker  i  sparbankslagen  (1987:619)  och   för
medlemsbanker  i lagen (1995:1570) om medlemsbanker.
Motsvarande bestämmelser  för  bankaktiebolag  fanns
tidigare    i    bankaktiebolagslagen    (1987:618).
Bankaktiebolagslagen  upphörde emellertid att  gälla
vid årsskiftet 1998/99.  För  bankaktiebolag  gäller
sedan  dess i stället aktiebolagslagens bestämmelser
med de avvikelser som följer av bankrörelselagen.
Den   ovan   beskrivna   förändringen   beträffande
bankaktiebolagen  är  en följd av den nyligen gjorda
översynen  av  de  särskilda   associationsrättsliga
reglerna för bankaktiebolag. Utgångspunkten  för den
översynen  var  att  låta aktiebolagslagen tillämpas
även   för   bankaktiebolag.   Endast   mycket   väl
motiverade särbestämmelser  skulle  få  finnas kvar.
Översynen  utmynnade  i  proposition 1997/98:166  Ny
associationsrätt     för    bankaktiebolag,     m.m.
Propositionen antogs av  riksdagen  hösten  1998 och
lagändringarna  trädde  i  kraft  den 1 januari 1999
(prop.   1997/98:166,   bet.   1998/99:LU4,    rskr.
1998/99:23).  Samtidigt  trädde  en  del ändringar i
aktiebolagslagen om bl.a. revision och  skadestånd i
kraft  (prop.  1997/98:99, bet. 1997/98:LU26,  rskr.
1997/98:257).
Som redovisats  ovan  finns gemensamma bestämmelser
för  de  tre  bankkategorierna  i  bankrörelselagen.
Utöver  sådana  gemensamma  bestämmelser  innehåller
bankrörelselagen dels de särbestämmelser som ansetts
nödvändiga för bankaktiebolag,  dels bestämmelser om
revision,   skadestånd   m.m.  för  sparbanker   och
medlemsbanker.
De  bestämmelser  om revision  och  skadestånd  som
enligt bankrörelselagen  gäller  för  sparbanker och
medlemsbanker gällde fram till årsskiftet  även  för
bankaktiebolag.  Genom  de lagändringar som trädde i
kraft   vid  årsskiftet  1998/99   infördes   delvis
annorlunda   bestämmelser  för  bankaktiebolagen.  I
proposition 1997/98:166  s. 55 uppmärksammades detta
och  regeringen  konstaterade   att   det   i  vissa
avseenden   kunde   uppkomma  skillnader  mellan  de
bestämmelser som gäller  för  bankaktiebolag  och de
bestämmelser   som   gäller   för   sparbanker   och
medlemsbanker.    I   anslutning   därtill   anförde
regeringen att den  avsåg  att återkomma beträffande
regleringen av sparbanker och  medlemsbanker.  I den
nu aktuella propositionen framhåller regeringen  att
avsikten   är  att  regleringen  av  sparbanker  och
medlemsbanker  skall  ses  över.  I det sammanhanget
avser  regeringen  bl.a. att överväga  om  lagen  om
ekonomiska     föreningar     kan     utgöra     den
associationsrättsliga  grunden  för medlemsbanker på
motsvarande sätt som aktiebolagslagen numera gör för
bankaktiebolag. Regeringen anser  dock att en del av
de   skillnader  som  uppkommit  mellan   de   olika
bankkategorierna  är  mer  påtagliga  än  andra. Det
gäller  t.ex.  reglerna om minsta antalet revisorer,
om   obehörighetsgrunder   och   kompetenskrav   för
revisorer,  om  revisorsjäv  och  om tidsfrister för
väckande   av  talan  om  skadestånd  till   banken.
Regeringen anser  därför  att  det  är angeläget att
redan  nu  ta  ställning  till i vilken utsträckning
dessa skillnader är motiverade och bör behållas. När
det  gäller kompetenskravet  för  revisorer  ställer
dessutom   EG-rättsliga  regler  vissa  krav.  Dessa
regler   återfinns   i   rådets   åttonde   direktiv
(84/253/EEG)  av den 10 april 1984 om godkännande av
personer som har  ansvar  för lagstadgad revision av
räkenskaper     (det     åttonde     bolagsrättsliga
direktivet), det s.k. revisorsdirektivet.
Regeringen  föreslår  således  vissa  ändringar   i
bankrörelselagens  bestämmelser  för  sparbanker och
medlemsbanker  i  fråga  om revision och skadestånd.
När  det  gäller  revisors  kompetens  föreslås  att
endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor
skall  få  revidera  sparbanker  och  medlemsbanker.
Detta  är en följd av EG:s  åttonde  bolagsrättsliga
direktiv.  För  att  det även i fortsättningen skall
vara möjligt att låta  personer  utan denna formella
kompetens  granska  verksamheten  i  sparbanker  och
medlemsbanker   föreslås   en  möjlighet  att   låta
lekmannarevisorer  utföra en  allmän  granskning  av
banken.
I propositionen föreslås  även  ändringar  i  lagen
(1995:1559)  om  årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag.  Ändringarna innebär framför allt
att årsredovisningen  för ett förflutet räkenskapsår
skall lämnas till lekmannarevisorn  senast  vid  den
tid  då den också senast skall lämnas till revisorn.
Vidare  föreslås  mindre  ändringar i sparbankslagen
och lagen om medlemsbanker,  bl.a. till följd av att
valutaunionen startade den 1 januari  1999,  samt en
följdändring      i     lagen     (1995:1571)     om
insättningsgaranti.
De  nya  reglerna  föreslås   träda   i  kraft  vid
årsskiftet 1999/2000.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag.

Ändrad övergångsbestämmelse till
bankrörelselagen

Propositionen

Genom  en ändring i 1 kap. 2 § bankrörelselagen  som
trädde  i  kraft  den  1  januari  1996  avskaffades
allmänhetsbegreppet i bankrörelsedefinitionen (prop.
1995/96:74,  bet. 1995/96:NU9, rskr. 1995/96:112 och
1995/96:113).    I    propositionen   anfördes   att
lagändringen berörde sådan  inlåningsverksamhet  som
är  vanlig  inom  kooperationen men att lagändringen
inte var avsedd att  tvinga  in  sparkassorna  under
bankregleringen.       Enligt       en      särskild
övergångsbestämmelse tilläts därför företag  som vid
lagens ikraftträdande bedrev inlåningsverksamhet som
inte   fordrade   tillstånd  enligt  äldre  lag  att
fortsätta  med  verksamheten   längst  till  den  31
december 1997.
Regeringen  tillkallade  under  1995   en  särskild
utredare  med  uppgift att överväga kvalitativa  och
kvantitativa  krav   på   föreningar  som  tar  emot
insättningar   (dir.   1995:100).    I    maj   1996
överlämnades  betänkandet  SOU  1996:81,  Skydd  för
sparande i sparkasseverksamhet, till regeringen  med
ett   förslag   till   lag  om  sparkasseverksamhet.
Förslaget innebär att ekonomiska  föreningar tillåts
ta  emot  sådan  inlåning som är förbehållen  banker
under     vissa     förutsättningar.     Betänkandet
remissbehandlades. Ett  stort  antal remissinstanser
avstyrkte   förslaget.  I  regeringens   proposition
1997/98:24,    Ändrad     övergångsbestämmelse     i
bankrörelselagen,  föreslogs  att  den  ovan  nämnda
övergångstiden skulle förlängas från den 31 december
1997  till  den  31  december  1999.  Som  skäl  för
förlängningen   anfördes  att  Sparkasseutredningens
kritiserade förslag inte kunde läggas till grund för
lagstiftning samt  att Banklagskommittén skulle göra
en  översyn  av  gränserna   för   bankrörelselagens
tillämpningsområde.    Eftersom   Banklagskommitténs
arbete skulle vara klart  vid  utgången  av  år 1997
ansåg  regeringen att det förelåg betydande fördelar
med att  avvakta  kommitténs  betänkande. Regeringen
anförde vidare i proposition 1997/98:24  att  det är
en fördel om Sparkasseutredningens förslag samordnas
med Banklagskommitténs förslag.
Banklagskommittén  överlämnade  i januari 1999 sitt
huvudbetänkande   till   regeringen  SOU   1998:160,
Reglering     och    tillsyn    av    banker     och
kreditmarknadsföretag.  Kommitténs  förslag  innebär
helt  nya  förutsättningar  för  sparkassorna. Bland
annat föreslås att bankernas ensamrätt  att  ta emot
inlåning  avskaffas.  Detta skulle innebära att  det
inte behövs något undantag från kravet på bankoktroj
för  ekonomiska föreningar  med  sparkasseverksamhet
som tar  emot  medel från sina medlemmar. Kommitténs
betänkande  har nyligen  remissbehandlats.  Eftersom
regeringen alltjämt  anser  att  det är önskvärt att
samordna   beredningen   av   sparkassefrågan    med
Banklagskommitténs förslag, bör en ny förlängning av
övergångstiden   göras.   Då   en   proposition  som
behandlar  kommitténs  förslag enligt en  preliminär
bedömning beräknas kunna  överlämnas  till riksdagen
senast under första halvåret år 2001 torde  två  års
förlängning   av  övergångstiden  vara  tillräcklig.
Regeringen föreslår  därför  att  övergångstiden bör
förlängas till utgången av år 2001.

Motionen

I  motion  1998/99:Fi709  av Tomas Eneroth  och  Eva
Arvidsson   (s),   som   väcktes    under   allmänna
motionstiden  1998,  anförs  att sparkasseverksamhet
enligt  en övergångsbestämmelse  i  bankrörelselagen
(1987:617)  är  tillåten t.o.m. utgången av år 1999.
Frågan    hur   en   lagstiftning    som    tillåter
sparkasseverksamhet   skall  vara  utformad  är  för
närvarande    föremål    för     överväganden     av
Banklagskommittén.  Det är oklart när en proposition
i ämnet kan förväntas. Motionärerna anser därför att
det än en gång framstår  som nödvändigt att förlänga
övergångsbestämmelsen i bankrörelselagen, åtminstone
till utgången av år 2001.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens  uppfattning  att  en ny
förlängning   av   övergångstiden   bör   göras.  En
proposition som behandlar Banklagskommitténs förslag
kommer, enligt regeringen, att kunna överlämnas till
riksdagen   senast   under   första  halvåret  2001.
Utskottet   anser  därför  att  övergångstiden   bör
förlängas  till   utgången  av  år  2001.  Utskottet
tillstyrker således  regeringens  förslag. Härigenom
är  motion  Fi709  (s)  tillgodosedd  och  bör  inte
föranleda   någon   riksdagens  åtgärd  varför   den
avstyrks.

Lagförslagen

Propositionen

De i propositionen framlagda  lagförslagen återfinns
i bilaga 1 till betänkandet. I lagförslag 3 föreslås
en ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet  har  observerat  att  det  i  regeringens
lagförslag  3  Förslag till lag om ändring  i  lagen
(1995:1570) om medlemsbanker inte har uppmärksammats
att  1 kap.  4 § fått  en  ny  lydelse  genom  lagen
(1999:224)  om   ändring   i  lagen  (1995:1570)  om
medlemsbanker      (prop.     1997/98:186,      bet.
1998/99:FiU14, rskr.  1998/99:130). Utskottet lägger
därför  i  bilaga  2 fram  ett  med  hänsyn  härtill
justerat lagförslag.

Medlemsbanker

Gällande ordning

Enligt 1 kap. 2 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker
är en medlemsbank en ekonomisk förening som har till
ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen
genom att driva bankverksamhet  i vilken medlemmarna
deltar  genom  att  använda  bankens   tjänster  som
insättare  eller på annat sätt. Enligt 1  kap.  4  §
skall en medlemsbank när bankens rörelse påbörjas ha
ett  bundet eget  kapital  som  vid  tidpunkten  för
beslutet  om oktroj motsvarar minst 5 miljoner euro.
Om balansomslutningen  i  den planerade verksamheten
kan beräknas uppgå till högst  100  miljoner kronor,
får bolaget medges att ha lägre bundet eget kapital,
dock  lägst  motsvarande  1 miljon euro.  Frågor  om
sådant  medgivande  prövas  av   Finansinspektionen.
Ärenden  som  är av principiell betydelse  eller  av
särskild vikt prövas dock av regeringen.

Motionerna

I  motionerna 1999/2000:Fi707  av  Matz  Hammarström
(mp),  1999/2000: Fi709 av Jonas Ringqvist m.fl. (v,
kd,  mp),   1999/2000:Fi711   av  Lena  Ek  (c)  och
1999/2000:Fi712 av Cinnika Beiming  och Ola Rask (s)
vänder sig motionärerna mot regleringen  i  lagen om
medlemsbanker  om  eget bundet kapital. Motionärerna
beskriver  vilka konsekvenser  regleringen  får  för
Ekobanken. Ekobanken  är  Sveriges andra medlemsbank
och den har ca 1 300 medlemmar.  Ekobanken  startade
under år 1998 och fick då regeringens tillstånd  att
starta   med  ett  medlemskapital  om  9,5  miljoner
kronor. Medlemskapitalet  uppgår för närvarande till
ca 13 miljoner kronor och balansomslutningen  uppgår
till ca 95 miljoner kronor. Ekobankens önskan att få
växa  stadigt  och  successivt med såväl kapital som
balansomslutning  förhindras  av  reglerna  om  eget
bundet kapital. En  tillväxt  av  det egna kapitalet
ryms inte inom bankens balansräkning.  Så  fort  det
egna      kapitalet     börjar     växa     riskerar
balansomslutningen   att   överskrida  100  miljoner
kronor. Eftersom en bank i princip  måste ta emot de
insättningar som kunderna önskar göra  så uppstår en
omöjlig  situation  där  banken  bryter  mot   lagen
oavsett om man tar emot insättningarna eller avvisar
dem.    Motionärerna   anser   att   den   nuvarande
lagstiftningen    inte    är    genomtänkt.   Enligt
motionärerna behöver den kompletteras  med  en regel
som  möjliggör för banken att växa från en nivå  med
ett eget  bundet  kapital  på  1 miljon euro till en
nivå där det egna bundna kapitalet  uppnår kravet på
minst 5 miljoner euro. Detta skulle t.ex.  kunna ske
genom     att     det     införs     ett    relativt
kapitaltäckningskrav  för  banker med en  omsättning
mellan 100 och 1 000 miljoner  kronor.  Motionären i
motion Fi707 (mp) anser att regeringen bör tillsätta
en utredning med uppdrag att utreda åtgärder för att
möjliggöra  för medlemsbanker att växa. Motionärerna
i motionerna  Fi709 (v, kd, mp), Fi711 (c) och Fi712
(s)  anser  att  regeringen   bör   återkomma   till
riksdagen  med  ett  förslag  som  möjliggör för små
medlemsbanker att växa.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet   delar   motionärernas  uppfattning   att
reglerna i lagen om medlemsbanker  behöver  ses över
så  att  de inte hindrar små medlemsbanker från  att
växa. Nuvarande  reglering  behöver kompletteras med
en regel som möjliggör för banker  att  växa från en
nivå  med  ett eget bundet kapital på 1 miljon  euro
till en nivå  där  detta  kapital  uppnår  kravet på
minst 5 miljoner euro.
Enligt  uppgift från Finansdepartementet kommer  en
översyn att  äga  rum i samband med den beredning av
Banklagskommitténs   huvudbetänkande  (SOU  1998:160
Reglering    och    tillsyn     av     banker    och
kreditmarknadsföretag) som för närvarande pågår.
Det  problem  som  motionärerna tar upp är  således
föremål för beredning  inom  Finansdepartementet och
utskottet  förutsätter  att  frågan  löses  i  detta
sammanhang. Om problemen för medlemsbankerna  skulle
bli  akuta innan en förändring av denna lagstiftning
kan träda i kraft anser utskottet att regeringen bör
ta ett särskilt initiativ för att lösa frågan.
Vad utskottet  anfört  med  anledning av motionerna
Fi707 (mp), Fi709 (v, kd, mp),  Fi711  (c) och Fi712
(s) bör riksdagen som sin mening ge regeringen  till
känna.

Hemställan

Utskottet hemställer
1.    beträffande   ändrade   regler   för
revisorer i sparbanker och medlemsbanker, m.m.
att riksdagen  med  bifall  till proposition 1998/99:129 och
med avslag på motion 1998/99:Fi709  antar  de av
regeringen framlagda förslagen till
dels   lag   om   ändring  i  bankrörelselagen
(1987:617),
dels   lag   om   ändring   i   sparbankslagen
(1987:619),
dels lag om ändring  i  lagen  (1995:1570)  om
medlemsbanker  med  den ändringen att 1 kap. 4 §
erhåller den i bilaga  2  som Utskottets förslag
betecknade lydelsen,
dels  lag  om ändring i lagen  (1995:1559)  om
årsredovisning      i     kreditinstitut     och
värdepappersbolag,
dels  lag  om  ändring i  lagen  (1995:1571)  om
insättningsgaranti,
2. beträffande medlemsbanker
att riksdagen  med  anledning av motionerna 1999/2000:Fi707,
1999/2000:Fi709,       1999/2000:Fi711       och
1999/2000:Fi712 som sin  mening  ger  regeringen
till känna vad utskottet anfört.
Stockholm den 26 oktober 1999

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist


I  beslutet  har  deltagit: Jan Bergqvist (s),  Mats
Odell (kd), Gunnar  Hökmark  (m), Lisbet Calner (s),
Lennart  Hedquist (m), Sonia Karlsson  (s),  Fredrik
Reinfeldt  (m),  Carin  Lundberg (s), Siv Holma (v),
Per   Landgren  (kd),  Anna  Åkerhielm   (m),   Matz
Hammarström  (mp), Lena Ek (c), Karin Pilsäter (fp),
Kjell  Nordström   (s),   Hans  Hoff  (s)  och  Lars
Bäckström (v).

Propositionens lagförslag
1  Förslag till lag om ändring  i  bankrörelselagen
(1987:617)








2 Förslag till lag om ändring i
sparbankslagen (1987:619)


3 Förslag till lag om ändring i lagen
(1995:1570) om medlemsbanker


4 Förslag till lag om ändring i lagen
(1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag

5 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1571) om
insättningsgaranti
Utskottets lagförslag
Av utskottet föreslagen ändring i
regeringens förslag till ändring i lagen
(1995:1570) om medlemsbanker

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
1 kap.

4 §[1]

Varje  medlem  skall betala insats i medlemsbanken i
enlighet  med  vad   som   föreskrivs  i  stadgarna.
Betalningen skall alltid fullgöras i pengar.
-----------------------------------------------------
En medlemsbank skall när   En medlemsbank skall när
bankens  rörelse påbörjas  bankens  rörelse påbörjas
ha    ett   bundet   eget  ha    ett   bundet   eget
kapital      som      vid  kapital      som      vid
tidpunkten  för beslut om  tidpunkten  för beslut om
oktroj   motsvarar  minst  oktroj   motsvarar  minst
fem  miljoner  ecu.  I  5  fem  miljoner  euro.  I 5
kap.    4   §   5   lagen  kap.    4   §   5   lagen
(1995:1559)            om  (1995:1559)            om
årsredovisning          i  årsredovisning          i
kreditinstitut        och  kreditinstitut        och
värdepappersbolag   finns  värdepappersbolag   finns
bestämmelser  om  vad som  bestämmelser  om  vad som
utgör     bundet     eget  utgör     bundet     eget
kapital.                   kapital.
Om  balansomslutningen i   Om  balansomslutningen i
den             planerade  den             planerade
verksamheten kan beräknas  verksamheten kan beräknas
uppgå      till     högst  uppgå      till     högst
etthundra        miljoner  etthundra        miljoner
kronor,    får    bolaget  kronor, får banken medges
medges   att   ha   lägre  att  ha lägre bundet eget
bundet  eget  kapital  än  kapital  än det som anges
det  som  anges  i  andra  i   andra  stycket,  dock
stycket,    dock    lägst  lägst    motsvarande   en
motsvarande   en   miljon  miljon  euro.  Frågor  om
ecu.   Frågor  om  sådant  sådant  medgivande prövas
medgivande    prövas   av  av    Finansinspektionen.
Finansinspektionen.        Ärenden    som    är   av
Ärenden    som    är   av  principiell     betydelse
principiell     betydelse  eller  av  särskild  vikt
eller  av  särskild  vikt  prövas       dock      av
prövas       dock      av  regeringen.
regeringen.
-----------------------------------------------------