Bostadsutskottets betänkande
1999/2000:BOU08

Registrering av fastighetsrättsliga förhållanden, m.m.


Innehåll

1999/2000
BoU8

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar bostadsutskottet regeringens förslag i pro-
position 1999/2000:39 Registrering av fastighetsrättsliga förhållanden,
m.m.
Propositionen innehåller förslag till en ny författningsreglering som gäller
registrering av fastigheter. Förslagen är föranledda av att den s.k. fastighets-
datareformen numera är slutförd. En översyn av regelverket har blivit nöd-
vändig också därför att integritetsfrågorna har kommit i nytt ljus genom EG:s
dataskyddsdirektiv (95/46/EG) och den nya personuppgiftslagen (1998:204).
I propositionen föreslås att de nuvarande inskrivnings- och fastighetsre-
gistren i fortsättningen skall ingå som skilda delar, inskrivningsdelen och
allmänna delen, i ett gemensamt fastighetsregister. Det nyreglerade fastig-
hetsregistret skall också innehålla en adressdel, en byggnadsdel och en taxe-
ringsuppgiftsdel. De från integritetssynpunkt viktiga yttre ramarna för det
nya fastighetsregistret skall enligt förslaget slås fast i en ny lag. I lagen
skall
också fastighetsregistrets yttre ramar anges och registrets ändamål preciseras.
I lagen skall det också anges vilka begränsningar för användningen av upp-
gifter från registret som är nödvändiga av integritets- och säkerhetsskäl.
Propositionen innehåller vidare förslag till ändrad lydelse av bestämmel-
serna om inskrivning i 19 kap. jordabalken. Översynen av förfarandereglerna
är främst en följd av införandet av lagen om domstolsärenden.
Vidare föreslås att kronans jordebok inte längre skall föras. Det föreslås
också att vissa bestämmelser om härads- och skogsallmänningar ändras.
Slutligen föreslås att ett flertal äldre fastighetsrättsliga lagar som har
förlorat
praktisk betydelse skall upphävas.
De nya lagreglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2000.
Ett enhälligt utskott tillstyrker propositionens av utskottet behandlade lag-
förslag förutom i en mindre del. Därutöver föreslår utskottet att följdändring-
ar skall göras i vissa lagrum som propositionens lagförslag inte omfattar.

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1999/2000:39 att riksdagen antar regering-
ens förslag till
1. lag om fastighetsregister,
2. lag om upphävande av vissa lagar på fastighetsrättens område,
3. lag om ändring i jordabalken,
4. lag om ändring i lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken,
5. lag om ändring i miljöbalken,
6. lag om ändring i lagen (1927:79) om rätt för borgenär till betalning ur
ersättning på grund av brandförsäkringsavtal,
7. lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling,
8. lag om ändring i lagen (1952:166) om häradsallmänningar,
9. lag om ändring i lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och
Dalarna,
10. lag om ändring i förköpslagen (1967:868),
11. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988),
12. lag om ändring i lagen (1970:989) om införande av fastighetsbildnings-
lagen,
13. lag om ändring i lagen (1970:990) om förmånsrätt för fordran på grund
av fastighetsbildning,
14. lag om ändring i lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och lega-
lisering,
15. lag om ändring i expropriationslagen (1972:719),
16. lag om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144),
17. lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149),
18. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.,
19. lag om ändring i bostadsförvaltningslagen (1977:792),
20. lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230),
21. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
22. lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för om-
bildning till bostadsrätt,
23. lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivnings-
myndigheter,
24. lag om ändring i lagen (1985:658) om arrendatorers rätt att förvärva
arrendestället,
25. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),
26. lag om ändring i lagen (1987:11) om exploateringssamverkan,
27. lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.,
28. lag om ändring i lagen (1989:31) om förvaltning av vissa samägda
jordbruksfastigheter, samt
29. lag om ändring i lagen (1995:1537) om lägenhetsregister.
Lagförslag 27 har överlämnats till kulturutskottet för vidare beredning och
behandlas alltså inte i detta betänkande. Anledningen till detta är att
förslaget
bygger på en lydelse av ett av lagrummen som riksdagen ännu inte tagit
ställning till (prop. 1998/99:114).

Utskottet

Propositionens innehåll
Register- och integritetsfrågor
Regeringen har haft som utgångspunkt för sina överväganden och förslag
avseende fastighetsdatasystemets författningsreglering att endast sådan
användning av information som kan anses berättigad skall vara tillåten,
liksom att författningsregleringen bör möjliggöra löpande förändringar
av systemet och att den så långt möjligt bör vara teknikoberoende. En
översyn av regelverket har blivit nödvändig också därför att integritetsfrå-
gorna har kommit i nytt ljus genom EG:s dataskyddsdirektiv (95/46/EG) och
den nya personuppgiftslagen (1998:204).
Regeringens förslag innebär bl.a. följande.
Motsvarigheten till det nuvarande fastighetsdatasystemet skall från data-
rättslig synpunkt utgöra ett enda register. Registret skall benämnas fastig-
hetsregistret. Registret skall bestå av olika delar, bl.a. en allmän del, motsv
rande det nuvarande fastighetsregistret, och en inskrivningsdel, motsvarande
det nuvarande inskrivningsregistret. (Avsnitt 7.2)
De från integritetssynpunkt viktiga ramarna för det nya registret skall slås
fast i en ny lag, lagen om fastighetsregister. De grundläggande reglerna om
fastighetsregistrering skall finnas kvar i fastighetsbildningslagen, medan de
grundläggande reglerna om inskrivning skall finnas kvar i jordabalken.
(Avsnitt 7.3)
Lantmäteriverket skall vara ensamt personuppgiftsansvarigt för det nya re-
gistret. (Avsnitt 7.4)
Det nya fastighetsregistret skall ge offentlighet åt den information som in-
går i registret. Registret skall ha till ändamål att tillhandahålla uppgifter f
vissa i lagen uppräknade verksamheter, för aktualisering m.m. av informa-
tion i kund- eller medlemsregister och för s.k. urvalsdragning. (Avsnitt
7.5 )
Det nya fastighetsregistret skall innehålla uppgifter som motsvarar dem
som i dag finns i fastighetsregistret, inskrivningsregistret och byggnadsre-
gistret. Registret skall också innehålla motsvarigheter till de adress- och
taxeringsuppgifter som redovisas i fastighetsdatasystemet. Även tilläggsin-
formation av det slag som i dag redovisas i fastighetsdatasystemet skall få
föras in i registret. För närvarande skall inte några uppgifter därutöver få ta
in i registret. (Avsnitt 7.6)
När direktåtkomst (terminalåtkomst) tillåts, skall namn, personnummer
eller del av personnummer inte få användas som sökbegrepp. Vid sådan
åtkomst skall det normalt vara möjligt att utföra sökningar bara på en fastig-
het, tomträtt, samfällighet eller byggnad i taget. Vid urval och bearbetningar
eller utlämnande på ADB-upptagning skall uppgifter om inteckningar inte få
behandlas eller lämnas ut. Uppgifter om personnummer skall få lämnas ut
endast när det är fråga om aktualisering, komplettering eller kontroll av
fastighetsanknuten information som finns i kund- eller medlemsregister eller
liknande register. Uppgifter om personnummer, födelsetid, civilstånd, utmät-
ning, konkurs eller standardpoäng skall inte få behandlas för direkt mark-
nadsföring. Om det finns särskilda skäl, skall Lantmäteriverket i enskilda fall
kunna medge undantag från de flesta av begränsningarna för användning-
en. (Avsnitt 7.7.1)
Lantmäteriverket skall även i fortsättningen ha rätt att ta ut avgifter för an-
vändningen av uppgifter från registret (försäljning av uppgifter). Vid pris-
sättningen skall man liksom hittills beakta också kostnaderna för att samla in
och registrera information och för att vidareutveckla registret. (Avsnitt
7.7.2 )
Enligt regeringens bedömning bör det inte införas någon särskild reglering
för utlämnande av uppgifter från fastighetsregistret till utlandet. (Avsnitt
7.7.3)
Förslag i anledning av slutförandet av fastighetsdatareformen
Regeringens förslag innebär bl.a. följande. De författningar som reglerar
fastighetsböcker och tomträttsböcker och uppläggande av inskrivnings-
register upphävs. Jordabalkens bestämmelser om inskrivning ändras så
att de behandlar inskrivning i inskrivningsdelen av det nya fastighetsre-
gistret i stället för inskrivning i fastighetsbok och tomträttsbok. Bestäm-
melser i olika specialförfattningar om inskrivning eller anteckning i fas-
tighetsbok eller tomträttsbok ändras så att de i stället behandlar inskriv-
ning eller anteckning i det nya fastighetsregistrets inskrivningsdel. (Av-
snitt 8.1)
En övergångsbestämmelse i lagen om införande av fastighetsbildningsla-
gen föreslås bli upphävd, eftersom bestämmelsen har förlorat sin betydelse i
och med fastighetsdatareformens genomförande. (Avsnitt 8.2)
Inskrivningsförfarandet
Propositionens förslag innebär bl.a. följande. Reglerna i lagen om inskriv-
ningsregister arbetas in i 19 kap. jordabalken. Bestämmelserna om handlägg-
ningen av inskrivningsärenden anpassas till bestämmelserna i lagen
(1996:242) om domstolsärenden (ärendelagen). Bland annat uppställs krav
på att en ansökan i ett inskrivningsärende skall vara skriftlig. (Avsnitt 9.1)
Ett slutligt beslut i ett inskrivningsärende eller ett beslut att förklara en
ansökan vilande skall överklagas inom tre veckor från det att en underrättelse
eller ett bevis om beslutet hölls tillgängligt för sökanden, dock alltid senast
fyra veckor från den inskrivningsdag då beslutet meddelades. I övrigt anpas-
sas reglerna om överklagande av beslut i inskrivningsärenden till vad som
gäller enligt ärendelagen. (Avsnitt 9.2 )
Rättelse och skadestånd
Regeringens förslag innebär att de särskilda fastighetsrättsliga reglerna
om rättelse av registrerad uppgift skall finnas kvar. Rättelsereglerna skall
vara exklusiva i förhållande till bestämmelsen om rättelse i personupp-
giftslagen. Också bestämmelserna om skadestånd på grund av tekniska
fel i registret skall vara kvar. Jordabalkens bestämmelse om skadestånd
till följd av fel vid handläggningen av inskrivningsärende tas bort, efter-
som de skadefall som avses med bestämmelsen täcks av skadeståndsla-
gens regler om det allmännas skadeståndsansvar. (Avsnitt 10)
Vissa äldre rättsförhållanden
Bestämmelserna om att föra kronans jordebok och lotsjordeboken före-
slås bli upphävda. Vissa föråldrade författningar om avlösning av räntor
och avgälder m.m. föreslås också bli upphävda. (Avsnitt 11)
Häradsallmänningar och allmänningsskogar i Norrland och Dalarna
Bestämmelserna i lagen (1952:166) om häradsallmänningar och lagen
(1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna rörande inför-
livning av mark skall enligt propositionens förslag upphävas. Vidare
skall kravet på regeringens godkännande av markavyttring tas bort. En
möjlighet för delägarna att förvärva mark för annat angeläget ändamål
skall införas. Vidare skall det av lagen om häradsallmänningar framgå att
det är länsstyrelsen i det län där allmänningens styrelse har sitt säte som
skall handlägga frågor enligt lagen. (Avsnitt 12.2)
Kostnader och ikraftträdande
Regeringen bedömer att den föreslagna regleringen av fastighetsdatasystemet
i allt väsentligt inte torde innebära några ändringar i kostnadshänseende för
Lantmäteriverket, Domstolsverket eller de myndigheter som skall föra in
uppgifter i fastighetsregistret. Vissa begränsade kostnader av engångskarak-
tär uppstår dock till följd av reformen, t.ex. för ändringar av dataprogram.
Om dessa kostnader inte ryms inom ramen för myndigheternas anslag, får de
enligt regeringens mening täckas genom avgifter för nyttjandet av registret.
Förslaget innebär vidare att Lantmäteriverket skall vara ensamt personupp-
giftsansvarigt. En följd av detta blir bl.a. att staten i något större utsträck
än i dag kan bli skadeståndsskyldig när det gäller fel i fastighetsregistret. D
är emellertid inte fråga om någon betydande utvidgning av statens skade-
ståndsansvar. Övriga lagförslag torde inte ha några kostnadskonsekvenser.
(Avsnitt 13)
Ikraftträdandet av regeringens lagförslag föreslås äga rum den 1 juli 2000.
(Avsnitt 13)
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att den nya författningsregleringen som gäller registrering av
fastigheter bör genomföras liksom propositionens övriga förslag.
En del av de lagändringar regeringen föreslagit innebär att ordet
"fastighetsregistret" skall bytas ut mot "fastighetsregistrets allmänna del"
samt att orden "fastighetsboken" och "inskrivningsregistret" skall bytas ut
mot "fastighetsregistrets inskrivningsdel".
Vad gäller regeringens förslag till ändring i lagen (1927:85) om dödande
av förkommen handling vill utskottet anföra följande. I 10 och 13 §§ finns nu
bestämmelser om anteckning i "inskrivningsboken eller inskrivningsregist-
ret". Regeringen har i fråga om 10 § föreslagit - förutom rent redaktionella
ändringar - att i stället för inskrivningsregistret skall anges dels företagsin
teckningsregistret, dels fastighetsregistrets inskrivningsdel. I propositionen
avseende den nuvarande lydelsen av de båda paragraferna angavs att under
beteckningen inskrivningsregister kommer att falla företagsinteckningsregist-
ret, skepps- och skeppsbyggnadsregistren och fastighetsrättsliga register som
avses i lagen om inskrivningsregister (prop. 1983/84:128). (Se också 9 §
lagen [1985:277] om vissa bulvanförhållanden och prop. 1984/85:111.)
Eftersom det i 10 § lagen om dödande av förkommen handling använda ordet
"inskrivningsregistret" har den nu angivna vidare betydelsen anser utskottet
att lagrummet inte bör ändras på det sätt regeringen föreslagit. Fastighetsre-
gistrets inskrivningsdel kan utan vidare inordnas under begreppet inskriv-
ningsregister såsom det används i 10 §. Utskottet föreslår därför att paragra-
fen skall ha kvar sin nuvarande lydelse. Propositionens förslag i denna del
bör alltså avslås av riksdagen.
Utskottet anser att de ordbyten regeringen i övrigt föreslagit bör genomfö-
ras. Enligt utskottets mening bör motsvarande byten också göras i 12 kap.
16 § jordabalken, 5 kap. 30 och 31 §§ samt 15 kap. 6 § fastighetsbildningsla-
gen (1970:988), 6 § lagen (1970:991) om ändring i kommunal och ecklesias-
tik indelning i samband med fastighetsbildning, 24 a och 45 §§ anläggning-
slagen (1973:1149) samt 3, 4 och 18 §§ lagen (1994:448) om pantbrevsre-
gister.
Enligt regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1537) om lä-
genhetsregister skall orden "fastighetsdatasystemet vid Lantmäteriverket"
ersättas av "fastighetsregistret". Utskottet föreslår att i 7 d § postlagen
(1993:1684) ordet "fastighetsdatasystemet" byts ut mot "fastighetsregistret".
Det finns enligt utskottets mening ett behov av att de nu föreslagna till-
kommande lagändringarna kompletteras med en genomgång av om ytterliga-
re konsekvensenliga lagändringar bör göras. En särskild och ibland svårlöst
fråga som behöver särskild uppmärksamhet gäller vissa av de äldre fastig-
hetsrättsliga bestämmelserna. Utskottet anser sig kunna utgå ifrån att rege-
ringen ägnar frågan om behovet av ytterligare lagändringar erforderlig upp-
märksamhet.
Som inledningsvis nämnts omfattar utskottets beredning inte propositio-
nens förslag till lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.
Enligt utskottets mening bör regeringens av utskottet behandlade lagför-
slag i fråga om registrering av fastighetsrättsliga förhållanden, m.m. genom-
föras förutom det som gäller lagen (1927:85) om dödande av förkommen
handling. Utskottet tillstyrker således de övriga lagförslag som finns intagna
i propositionen och som fogats till detta betänkande som bilaga 1 med de
ändringar som framgår av utskottets hemställan.
Utskottet avstyrker propositionens förslag avseende lagen (1927:85) om
dödande av förkommen handling.
I fråga om de ytterligare lagändringar utskottet anser skall
genomföras bör riksdagen anta som bilaga 2 till detta
betänkande fogade, och som utskottets betecknade, lagförslag.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande registrering av fastighetsrättsliga förhållanden,
m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:39 i motsvarande
delar antar de i propositionen intagna och som bilaga 1 till detta be-
tänkande fogade förslagen till
a. lag om fastighetsregister,
b. lag om upphävande av vissa lagar på fastighetsrättens område,
c. lag om ändring i jordabalken med de ändringarna att i 12 kap. 16 §
ordet "fastighetsboken" skall bytas ut mot "fastighetsregistrets in-
skrivningsdel" och att i 19 kap. 30 § första stycket efter "sägs i 29 §
första stycket" skall tilläggas "7",
d. lag om ändring i lagen (1970:995) om införande av nya jordabal-
ken,
e. lag om ändring i miljöbalken,
f. lag om ändring i lagen (1927:79) om rätt för borgenär till betalning
ur ersättning på grund av brandförsäkringsavtal,
g. lag om ändring i lagen (1952:166) om häradsallmänningar,
h. lag om ändring i lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norr-
land och Dalarna,
i. lag om ändring i förköpslagen (1967:868),
j. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988) med de änd-
ringarna att i 5 kap. 30 och 31 §§ samt i 15 kap. 6 § ordet
"fastighetsregistret" skall bytas ut mot "fastighetsregistrets allmänna
del",
k. lag om ändring i lagen (1970:989) om införande av fastighetsbild-
ningslagen,
l. lag om ändring i lagen (1970:990) om förmånsrätt för fordran på
grund av fastighetsbildning,
m. lag om ändring i lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och
legalisering,
n. lag om ändring i expropriationslagen (1972:719),
o. lag om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144),
p. lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149) med de ändringarna
att i 24 a och 45 §§ ordet "fastighetsregistret" skall bytas ut mot
"fastighetsregistrets allmänna del",
q. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet
m.m.,
r. lag om ändring i bostadsförvaltningslagen (1977:792),
s. lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230),
t. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
u. lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för
ombildning till bostadsrätt,
v. lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskriv-
ningsmyndigheter,
x. lag om ändring i lagen (1985:658) om arrendatorers rätt att förvärva
arrendestället,
y. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),
z. lag om ändring i lagen (1987:11) om exploateringssamverkan,
å. lag om ändring i lagen (1989:31) om förvaltning av vissa samägda
jordbruksfastigheter,
ä. lag om ändring i lagen (1995:1537) om lägenhetsregister,
2. beträffande lagen (1927:85) om dödande av förkommen
handling
att riksdagen avslår proposition 1999/2000:39 i motsvarande del,
3. beträffande ytterligare lagändringar
att riksdagen med anledning av proposition 1999/2000:39 i motsva-
rande delar antar utskottets som bilaga 2 till detta betänkande fogade
förslagen till,
a. lag om ändring i lagen (1970:991) om ändring i kommunal och
ecklesiastik indelning i samband med fastighetsbildning,
b. lag om ändring i postlagen (1993:1684), samt
c. lag om ändring i lagen (1994:448) om pantbrevsregister.
Stockholm den 30 mars 2000
På bostadsutskottets vägnar
Lennart Nilsson
I beslutet har deltagit: Lennart Nilsson (s), Bengt-Ola Ryttar (s), Lilian Vir-
gin (s), Owe Hellberg (v), Ulf Björklund (kd), Sten Andersson (m), Inga
Berggren (m), Anders Ygeman (s), Siw Wittgren-Ahl (s), Sten Lundström
(v), Ulla-Britt Hagström (kd), Carl-Erik Skårman (m), Helena Hillar Rosen-
qvist (mp), Rigmor Stenmark (c), Yvonne Ångström (fp), Carina Adolfsson
(s) och Ewa Thalén Finné (m).
Propositionens lagförslag
1. Förslag till lag om fastighetsregister
Härigenom föreskrivs följande.
Inledande bestämmelser
1 § För de ändamål som anges i 2 § skall med hjälp av automatiserad be-
handling föras ett register benämnt fastighetsregistret. Detta skall ge offent-
lighet åt den information som ingår i registret (fastighetsanknuten informa-
tion).
Med personuppgifter avses i denna lag detsamma som i personuppgiftslagen
(1998:204).
Registerändamål
2 § I fråga om personuppgifter skall registret ha till ändamål att tillhanda-
hålla uppgifter för
1. verksamhet för vilken staten eller en kommun ansvarar enligt lag eller
annan författning och
a) som avser sådan egendom som registreras i fastighetsregistret,
b) som för att kunna utföras förutsätter tillgång till fastighetsanknuten in-
formation, eller
c) som avser fullgörande av underrättelseskyldighet,
2. omsättning av sådan egendom som registreras i fastighetsregistret,
3. kreditgivning, försäkringsgivning eller annan allmän eller enskild verk-
samhet där fastighetsanknuten information utgör underlag för prövningar
eller beslut,
4. fastighetsförvaltning, byggande eller annan liknande åtgärd,
5. aktualisering, komplettering eller kontroll av fastighetsanknuten infor-
mation som finns i kund- eller medlemsregister eller liknande register, eller
6. uttag av urval av personuppgifter för direkt marknadsföring, dock med
den begränsning som följer av 11 § personuppgiftslagen (1998:204).
Registerinnehåll
3 § Den fastighetsanknutna informationen skall vara uppdelad i
1. en allmän del,
2. en inskrivningsdel,
3. en adressdel,
4. en byggnadsdel, och
5. en taxeringsuppgiftsdel.
Registret får även innehålla annan information som har samband med in-
formation som ingår i någon av registrets delar (tilläggsinformation).
Tilläggsinformationen skall redovisas skild från registrets delar.
Regeringen får meddela närmare föreskrifter om innehållet i de olika de-
larna av fastighetsregistret och om tilläggsinformation.
Behörighet att föra in uppgifter i registret
4 § I 19 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) och 19 kap. jordabalken
finns bestämmelser om vem som får föra in och ta bort uppgifter i fastighets-
registrets allmänna del och inskrivningsdel.
Regeringen meddelar föreskrifter om vem som får föra in och ta bort upp-
gifter i fastighetsregistrets övriga delar liksom vem som får föra in och ta
bort tilläggsinformation.
Personuppgiftsansvarig, m.m.
5 § Lantmäteriverket är personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen
(1998:204) för fastighetsregistret.
6 § Lantmäteriverket skall se till att det inte uppkommer otillbörligt intrång
registrerades personliga integritet eller risker från säkerhetssynpunkt. För
dessa syften får verket i enskilda fall ställa upp ytterligare villkor utöver d
som anges i 7-10 §§.
Direktåtkomst
7 § Direktåtkomst till personuppgifter får medges endast för sådana ändamål
som anges i 2 § 1-4.
Direktåtkomst får inte medges så att det är möjligt att använda namn, per-
sonnummer eller del av personnummer som sökbegrepp.
Direktåtkomst får medges för sökningar endast på en fastighet, tomträtt,
samfällighet eller byggnad i taget. Om det finns särskilda skäl, får dock
Lantmäteriverket i enskilda fall medge att sökningar sker på fler än en fas-
tighet, tomträtt, samfällighet eller byggnad i taget.
Begränsningarna i andra och tredje styckena gäller inte för
1. verksamhet där det ingår att föra in uppgifter i registret,
2. verksamhet som avser förrättning enligt fastighetsbildningslagen
(1970:988) eller motsvarande lag.
Urval och bearbetningar
8 § Vid urval och bearbetningar av personuppgifter som Lantmäteriverket
gör för någon annans räkning får uppgifter om inteckningar inte behandlas.
Om urvalet eller bearbetningen avser utlämnande av uppgifter om person-
nummer, får åtgärden vidtas endast för det ändamål som anges i 2 § 5.
Bestämmelserna i första stycket gäller inte om annat följer av lag eller an-
nan författning.
Åtgärder som enligt första stycket inte är tillåtna får ändå vidtas, om
Lantmäteriverket i enskilda fall finner att det finns särskilda skäl för det.
9 § Vid urval eller bearbetningar av personuppgifter som Lantmäteriverket
gör för någon annans räkning för direkt marknadsföring får uppgifter om
personnummer, födelsetid, civilstånd, utmätning, konkurs eller standardpo-
äng inte behandlas.
Åtgärder som enligt första stycket inte är tillåtna får ändå vidtas, om
Lantmäteriverket i enskilda fall finner att det finns särskilda skäl för det.
Utlämnande på upptagning för automatiserad behandling
10 § Personuppgifter som avser inteckningar får inte lämnas ut på upptag-
ning för automatiserad behandling. Uppgifter om personnummer får lämnas
ut på sådan upptagning endast vid behandlingar enligt 2 § 5.
Bestämmelserna i första stycket gäller inte om annat följer av lag eller an-
nan författning.
Åtgärder som enligt första stycket inte är tillåtna får ändå vidtas, om
Lantmäteriverket i enskilda fall finner att det finns särskilda skäl för det.
Avgifter
11 § Användningen av fastighetsregistret får vara avgiftsbelagd. Regeringen
eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om av-
gifter.
Överklagande
12 § Beslut som Lantmäteriverket eller en annan myndighet har meddelat
enligt denna lag eller enligt föreskrifter som regeringen har meddelat med
stöd av denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövnings-
tillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt.
För överklagande av beslut om avgift för användningen av fastighetsregistret
gäller särskilda bestämmelser.
Skadestånd
13 § Om personuppgifter i fastighetsregistret har behandlats i strid med 2
eller 7-10 § denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den-
na lag, tillämpas 48 § personuppgiftslagen (1998:204). Ersättningsskyldig-
heten får dock inte jämkas, om felet har berott på någon som enligt lag eller
annan författning har haft rätt att föra in eller på annat sätt behandla uppgif
i registret.
I 19 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) och i 18 och 19 kap. jorda-
balken finns ytterligare bestämmelser om skadestånd på grund av fel i fastig-
hetsregistrets allmänna del och i dess inskrivningsdel.
Rättelse
14 § I fråga om rättelse av personuppgifter i fastighetsregistrets allmänna del
och i dess inskrivningsdel tillämpas 19 kap. fastighetsbildningslagen
(1970:988) och 19 kap. jordabalken i stället för 28 § personuppgiftslagen
(1998:204).
I fråga om rättelse av uppgifter i fastighetsregistrets övriga delar tillämpas
28 § personuppgiftslagen. Frågor om sådan rättelse skall prövas av annan än
den personuppgiftsansvarige, om regeringen för viss del av registret eller för
vissa uppgifter har föreskrivit det.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.
2. Förslag till lag om upphävande av vissa lagar på fastighetsrättens
område
Härigenom föreskrivs att följande lagar skall upphöra att gälla vid utgång-
en av juni 2000:
1. lagen (1905:31 s. 1) rörande avgäld från avsöndrad lägenhet,
2. lagen (1907:15 s. 1) angående avlösning av avgäld från avsöndrad lä-
genhet,
3. lagen (1912:277) om avlösning av vissa frälseräntor, och
4. lagen (1935:101) om inlösen av vissa frälseräntor.
3. Förslag till lag om ändring i jordabalken
Härigenom föreskrivs i fråga om jordabalken1
dels att 19 kap. skall upphöra att gälla,
dels att i 2 kap. 3 §, 18 kap. 10 §, 20 kap. 4, 6, 7, 13 och 14 §§, 22 kap. 3,
och 12 §§ samt 23 kap. 2 § ordet "fastighetsboken" skall bytas ut mot
"fastighetsregistrets inskrivningsdel" och att i 13 kap. 15 och 25 §§ samt 21
kap. 4 § ordet "tomträttsboken" skall bytas ut mot "fastighetsregistrets in-
skrivningsdel",
dels  att 6 kap. 7 §, 13 kap. 16 och 18 §§, 18 kap. 8 §, 20 kap. 5 §, 21 kap.
6 §, 22 kap. 2 § samt 24 kap. 1 och 2 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i balken skall införas ett nytt kapitel, 19 kap., av följande lyde
se.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
6 kap.
7 §2
Har fastighet överlåtits och har därefter förre ägaren upplåtit panträtt i fas-
tigheten, gäller upplåtelsen, om borgenären vid upplåtelsen eller, när ford-
ringen därefter överlåtits till annan, denne vid sitt förvärv varken ägde eller
bort äga kännedom om äganderättsöverlåtelsen. Om fastigheten överlåtits
även till annan, äger vad som sagts nu tillämpning i fråga om upplåtelse som
den senare förvärvaren gjort.
Första stycket äger tillämpning även när fastigheten övergått genom sådant
förvärv som avses i 17 kap. 11 §.
Vid tillämpning av första stycket
skall den som förlitat sig på ett
högst sex månader gammalt eller, i
fråga om förhållanden i inskriv-
ningsregister, högst en månad
gammalt gravationsbevis anses ha
varit i god tro, om det inte framgår
av omständigheterna att han på
annat sätt har fått eller borde ha fått
kännedom om äganderättsöverlåtel-
sen.
Vid tillämpning av första stycket
skall den som har förlitat sig på ett
högst en månad gammalt grava-
tionsbevis anses ha varit i god tro,
om det inte framgår av omständig-
heterna att han eller hon på annat
sätt har fått eller borde ha fått kän-
nedom om äganderättsöverlåtelsen.

13 kap.
16 §
Anser tomträttshavaren att skäl
för uppsägning ej föreligger, får han
klandra uppsägningen. Väckes ej
talan inom tre månader efter det att
uppsägningen antecknades i tomt-
rättsboken, är rätten till talan förlo-
rad.
Anser tomträttshavaren att det
inte finns skäl för uppsägning, får
han eller hon klandra upp-
sägningen. Om tomträttshavaren
inte väcker talan inom tre månader
efter det att uppsägningen anteck-
nades i fastighetsregistrets inskriv-
ningsdel, är rätten till talan förlorad.
18 §
När det åligger fastighetsägaren
att lösa egendom, skall talan om
lösesummans bestämmande väckas
inom ett år efter det att uppsägning-
en antecknades i tomträttsboken
eller, om talan väckts enligt 16 §,
inom ett år efter det att domen i
målet vann laga kraft. Om tiden ej
iakttages, förfaller uppsägningen.
Talan får väckas av såväl fastig-
hetsägaren som tomträttshavaren.

Sedan dom varigenom lösesum-
man blivit bestämd vunnit laga
kraft, skall lösesumman inom en
månad nedsättas hos länsstyrelsen.
Nedsättning behöver dock icke ske
tidigare än en månad före den dag
till vilken uppsägningen ägt rum.
Sker nedsättning ej inom föreskri-
ven tid, skall länsstyrelsen på ansö-
kan låta uttaga beloppet som om
betalningsskyldighet ålagts genom
domen. När nedsättning ägt rum,
skall länsstyrelsen genast göra
anmälan därom till inskrivnings-
myndigheten för anteckning i tomt-
rättsboken.
När fastighetsägaren är skyldig att
lösa egendom, skall talan om löse-
summan väckas inom ett år efter det
att uppsägningen antecknades i
fastighetsregistrets inskrivningsdel.
Om tomträttshavaren har klandrat
uppsägningen enligt 16 §, får talan
om lösesumman i stället väckas
inom ett år efter det att domen i
målet om klander vann laga kraft.
Om tiden inte iakttas, förfaller
uppsägningen. Talan får väckas av
såväl fastighetsägaren som tomt-
rättshavaren.
Sedan domen om lösesumman har
vunnit laga kraft, skall lösesumman
inom en månad deponeras hos
länsstyrelsen. Lösesumman behöver
dock inte deponeras tidigare än en
månad före den dag till vilken upp-
sägningen har ägt rum. Om löse-
summan inte deponeras  inom före-
skriven tid, skall länsstyrelsen efter
ansökan ta ut beloppet som om
betalningsskyldighet hade ålagts
genom domen. När lösesumman har
deponerats, skall länsstyrelsen
genast anmäla detta till inskriv-
ningsmyndigheten för anteckning i
fastighetsregistrets inskrivningsdel.
Medel som nedsatts skall oför-
dröjligen insättas i bank mot ränta.
Medel som har deponerats skall
ofördröjligen sättas in i bank mot
ränta.
18 kap.
8 §3
Har ärende angående anteckning
enligt 19 kap. 20 § att talan blivit
väckt om äganderätt till fast egen-
dom eller enligt 20 kap. 14 § att
ägares rätt att förfoga över egen-
domen är inskränkt eller enligt 7 §
förköpslagen (1967:868) att kom-
mun beslutat utöva förköpsrätt i
fråga om egendomen upptagits på
inskrivningsdag, får den som där-
efter förvärvat egendomen eller
annan rättighet i denna än panträtt
icke till stöd för beståndet av för-
värvet eller rätten till ersättning
enligt 4 § andra stycket åberopa att
han vid förvärvet varken ägde eller
bort äga kännedom om omständig-
het som avses med anteckningen.
Motsvarande gäller i fråga om
anteckning enligt 21 kap. 4 § att
tomträttshavares rätt att upplåta
servitut eller rätt till elektrisk kraft i
tomträtten är inskränkt.
Sedan ett ärende om anteckning
enligt 19 kap. 29 § första stycket,
20 kap. 14 § eller 21 kap. 4 § denna
balk eller 7 § förköpslagen
(1967:868) har tagits upp på en
inskrivningsdag, får den som där-
efter har förvärvat egendomen eller
någon annan rättighet i denna än
panträtt inte till stöd för beståndet
av förvärvet eller rätten till ersätt-
ning enligt 4 § andra stycket åbero-
pa att han eller hon vid förvärvet
varken ägde eller bort äga känne-
dom om den omständighet som har
antecknats.
Bestämmelserna i 6 kap. 7 § tredje stycket och 7 a § gäller också vid be-
dömningen av om vid förvärv av panträtt god tro föreligger i fråga om en
omständighet som avses med anteckning enligt första stycket.
19 kap. Handläggning av inskrivningsärenden m.m.
Allmänna bestämmelser om inskrivning
Inskrivning
1 § Inskrivning enligt denna balk skall göras i fastighetsregistrets inskriv-
ningsdel. Bestämmelser om fastighetsregistret finns i lagen (2000:000) om
fastighetsregister.
Inskrivningsärenden
2 § Inskrivningsärenden är ärenden om lagfart, inteckning eller annan in-
skrivning enligt 20-24 kap. samt ärenden om anteckning enligt 29 och 30 §§
i detta kapitel.
Handläggande myndighet
3 § Inskrivningsärenden skall handläggas av inskrivningsmyndigheter, om
inte regeringen med stöd av 27 § har bestämt något annat. Regeringen be-
stämmer inskrivningsmyndigheternas verksamhetsområden.
4 § Ett inskrivningsärende skall handläggas av den inskrivningsmyndighet
inom vars verksamhetsområde den fastighet som ärendet rör är belägen.
5 § En inskrivningsmyndighet skall ledas av en lagfaren domare.
För den som handlägger ett inskrivningsärende tillämpas bestämmelserna i
4 kap. 13-15 §§ rättegångsbalken om jäv.
Inskrivningsdag
6 § Ett inskrivningsärende skall tas upp på en inskrivningsdag.
Inskrivningsdag skall hållas varje måndag, tisdag, onsdag, torsdag och fre-
dag, dock inte på helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton.
Inskrivningsdagen skall avslutas klockan tolv. En ansökan om inskrivning
enligt 20-24 kap. eller en anmälan om anteckning enligt 29 och 30 §§ i detta
kapitel som kommer in till inskrivningsmyndigheten efter denna tidpunkt
anses gjord följande inskrivningsdag.
Om det samma dag som en ansökan eller anmälan tas upp görs en registre-
ring i fastighetsregistrets allmänna del avseende den fastighet som ansökan
eller anmälan avser, skall ansökan eller anmälan anses ha gjorts efter regi-
streringen.
7 § Om ett inskrivningsärende enligt beslut av hovrätten eller Högsta dom-
stolen skall tas upp till ny handläggning hos inskrivningsmyndigheten, skall
ärendet tas upp på den inskrivningsdag då beslutet inkommer till myndighe-
ten.
Dagbok och akter
8 § Inskrivningsmyndigheten skall föra dagbok över de inskrivningsärenden
som handläggs av myndigheten.
9 § Inskrivningsmyndigheten skall sammanföra handlingarna i inskrivnings-
ärendena i akter.
Om sökanden eller någon annan har lämnat någon uppgift eller förklaring
av betydelse för ärendet, skall en anteckning om detta göras i akten. Det-
samma gäller om en särskild utredning har gjorts i ärendet. I akten skall även
tas in protokoll samt kallelser, förelägganden och andra beslut som inte skall
antecknas i fastighetsregistrets inskrivningsdel.
Att skälen för vissa beslut skall antecknas i akten framgår av 19 och 25 §§.
Bestämmelser om handläggning av ärenden enligt 20-24 kap.
Ansökan
10 § Den som vill ansöka om inskrivning enligt 20-24 kap. skall göra detta
skriftligen. Regeringen får föreskriva att ansökan får göras i annan form.
Sökanden skall ge in de handlingar som åberopas till stöd för ansökan.
11 § En ansökan skall innehålla uppgifter om sökandens namn, personnum-
mer och postadress. Ansökan skall också innehålla uppgift om sökandens
telefonnummer till bostaden eller arbetsplatsen. Om sökanden företräds av
ställföreträdare eller ombud, behöver telefonnummer dock inte anges. Num-
mer som avser ett hemligt telefonabonnemang behöver anges endast om
inskrivningsmyndigheten begär det.
Om sökanden har en ställföreträdare, skall motsvarande uppgifter lämnas
även om ställföreträdaren. Har sökanden utsett ombud, skall ombudets namn,
postadress och telefonnummer anges.
Avser en ansökan något annat än inteckning, skall den även innehålla upp-
gift om överlåtarens, upplåtarens eller förvärvarens namn och, där sådant
finns, person- eller organisationsnummer.
Avvisning
12 § En ansökan skall omedelbart avvisas, om
1. den inte har gjorts hos rätt inskrivningsmyndighet,
2. den inte har gjorts på det sätt som anges i 10 § första stycket, eller
3. det förvärv som sökanden åberopar uppenbarligen är sådant att det inte
kan skrivas in i fastighetsregistrets inskrivningsdel.
Uppskov
13 § Om en ansökan avser en fastighet eller en del av en fastighet som ingår i
en beslutad men inte fullbordad sammanläggning, skall inskrivningsmyndig-
heten besluta om uppskov i ärendet. Uppskov får dock inte beslutas om
ansökan omedelbart skall avvisas enligt 12 § eller omedelbart avslås enligt
någon bestämmelse i 20-24 kap.
Ärendet skall tas upp på nytt på den inskrivningsdag då ett meddelande har
kommit in till inskrivningsmyndigheten om att sammanläggningen har full-
bordats eller frågan om sammanläggning inte längre är aktuell.
14 § Om det är nödvändigt för utredningen, får inskrivningsmyndigheten
besluta om uppskov i ett ärende till en viss senare inskrivningsdag. Detsam-
ma gäller om en ansökan inte innehåller de uppgifter som anges i 11 § och
ansökan på grund av detta inte kan tas upp till prövning utan väsentlig olä-
genhet.
Om uppskov beslutas enligt första stycket, får sökanden föreläggas att ge in
den utredning eller de uppgifter som behövs. I fall som avses i 16 § får
sökanden även föreläggas att infinna sig personligen eller genom ombud till
ett sammanträde. I föreläggandet får inskrivningsmyndigheten föreskriva
vite. Följer sökanden inte föreläggandet, får ansökan avvisas. En upplysning
om detta skall tas in i föreläggandet.
15 § Om ett ärende med hänsyn till sin art eller omfattning inte lämpligen
kan avgöras omedelbart, får inskrivningsmyndigheten besluta om uppskov
även i andra fall än som avses i 13 och 14 §§. Ärendet skall i så fall tas upp
till prövning senast på den femte inskrivningsdagen efter den inskrivnings-
dag då ansökan gjordes.
Kommunicering m.m.
16 § Om det på grund av någon särskild omständighet finns anledning att
anta att det förvärv som sökanden åberopar är ogiltigt eller inte kan göras
gällande eller att den sökta åtgärden på annat sätt skulle kränka någon annans
rätt, skall inskrivningsmyndigheten ge den vars rätt berörs tillfälle att yttra
sig skriftligen. I samband med detta får även sökanden eller annan ges till-
fälle att yttra sig skriftligen.
Om det behövs, skall inskrivningsmyndigheten hålla ett sammanträde. Be-
träffande kallelse till och utevaro från ett sådant sammanträde gäller för
sökanden 14 § andra stycket i detta kapitel och för någon annan än sökanden
18 och 20 §§ lagen (1996:242) om domstolsärenden. Sammanträdet får hål-
las på telefon, om det är lämpligt. Underlåtenhet att delta i ett telefonsam-
manträde får dock inte leda till någon påföljd. Protokoll skall föras över vad
som framkommer vid sammanträdet.
Om inskrivningsmyndigheten finner att det råder tvist om sökandens rätt, får
myndigheten förelägga sökanden att inom viss tid väcka talan vid domstol.
Följer sökanden inte föreläggandet, får inskrivningsmyndigheten avvisa
ansökan. En upplysning om detta skall tas in i föreläggandet.
Vilandeförklaring
17 § Av 20 kap. 7 §, 21 kap. 3 §, 22 kap. 4 § och 23 kap. 3 § följer att in-
skrivningsmyndigheten i vissa fall skall förklara en ansökan vilande.
I samband med att en ansökan förklaras vilande får inskrivningsmyndigheten
förelägga sökanden att visa om det hinder som har föranlett vilande-
förklaringen har blivit undanröjt. Föreläggandet får förenas med vite. Om
sökanden inte följer föreläggandet, kan ansökan avvisas. En upplysning om
detta skall tas in i föreläggandet.
18 § Om en ansökan har förklarats vilande, skall inskrivningsmyndigheten ta
upp den till ny prövning så snart det finns anledning till det. Ansökan får
dock inte avslås utan att sökanden har fått tillfälle att yttra sig.
Inskrivningsmyndigheten får i ett ärende som avses i första stycket meddela
ett sådant föreläggande som anges i 17 § andra stycket.
Meddelande av beslut
19 § Ett sådant beslut i ärende enligt 20-24 kap. som enligt lag eller annan
författning skall föras in i fastighetsregistrets inskrivningsdel meddelas ge-
nom att beslutet förs in i denna del av registret. Beslutet skall anses ha det
innehåll som framgår av registret.
Om beslutet innebär att en ansökan inte bifalls, skall skälen för beslutet
antecknas i akten.
Underrättelse och bevis om beslut
20 § Inskrivningsmyndigheten skall utfärda bevis om beslut i ärendet.
Om beslutet har gått emot sökanden eller någon annan som har hörts i
ärendet, skall inskrivningsmyndigheten genast underrätta denne om beslutet.
En underrättelse enligt andra stycket skall vara skriftlig. Den skall inne-
hålla de skäl för beslutet som har antecknats i akten. Om beslutet kan över-
klagas, skall upplysning lämnas om detta och om vad som skall iakttas vid
ett överklagande.
21 § Om innehållet i ett bevis som inskrivningsmyndigheten tidigare har
utfärdat till följd av senare beslut om rättelse inte längre stämmer överens
med uppgift i fastighetsregistrets inskrivningsdel, skall myndigheten utfärda
ett nytt bevis. I samband därmed skall det tidigare utfärdade beviset förstö-
ras. Inskrivningsmyndigheten får förelägga den som innehar ett sådant bevis
att ge in det till myndigheten. Föreläggandet får förenas med vite.
Rättelse
22 § Om fastighetsregistrets inskrivningsdel innehåller någon uppenbar
oriktighet som beror på inskrivningsmyndighetens eller någon annans skriv-
fel, på något liknande förbiseende eller på ett tekniskt fel, skall inskrivning
myndigheten rätta uppgiften.
Om åtgärden kan bli till skada för en ägare eller en innehavare av en pant-
rätt eller en innehavare av en rättighet för vilken inskrivning är beviljad ell
sökt, skall det inbördes företrädet mellan de berörda förvärven bestämmas
efter vad som är skäligt.
23 § När inskrivningsmyndigheten har tagit upp ett ärende om rättelse, skall
detta antecknas i fastighetsregistrets inskrivningsdel, om beslut i ärendet int
meddelas samma dag.
24 § Innan rättelse sker, skall inskrivningsmyndigheten ge den som berörs av
åtgärden, om han eller hon är känd, tillfälle att yttra sig. Även den myndighet
som avses i 18 kap. 5 § första stycket skall ges tillfälle att yttra sig. Något
yttrande behöver dock inte inhämtas, om det är uppenbart obehövligt.
25 § Beslut om rättelse enligt 22 § meddelas genom att uppgiften i registret
ändras eller tas bort med uppgift om att rättelse har gjorts. Skälen för beslut
skall antecknas i akten.
Att inskrivningsmyndigheten i vissa fall även skall utfärda ett nytt bevis om
inskrivning framgår av 21 §.
Övriga regler för handläggningen
26 § Om inte annat följer av denna balk, skall följande bestämmelser i lagen
(1996:242) om domstolsärenden tillämpas vid inskrivningsmyndighetens
handläggning:
12 § om utredning av ärendet,
13 § första stycket om skriftligt förfarande,
16 § om skriftväxling,
21 § första stycket om offentlighet och ordning vid sammanträde,
22 § om parts rätt att få del av uppgifter,
23-25 §§ om bevisning,
27 § om beslut,
43 § om straff och vite,
44 § första och tredje styckena om inkommande handlingar,
45 § om hinder mot inställelse,
46 § om delgivning,
47 § om ombud och biträde samt
48 § om tolk och översättning av handlingar.
Vad som sägs i de i första stycket angivna paragraferna om domstolen skall i
stället avse inskrivningsmyndigheten.
Bemyndiganden
27 § Regeringen får i fråga om inteckningar som är registrerade i pantbrevs-
registret enligt lagen (1994:448) om pantbrevsregister föreskriva att anteck-
ningar om innehav av pantbrev får tas bort från fastighetsregistrets inskriv-
ningsdel på annat sätt än som följer av övriga bestämmelser i detta kapitel.
Regeringen får vidare föreskriva att ändring av namn och adressuppgifter i
anteckningar om innehav av pantbrev eller vilandebevis får införas i inskriv-
ningsdelen på annat sätt än som följer av övriga bestämmelser i detta kapitel.
28 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
närmare föreskrifter om handläggningen av ärenden enligt 20-24 kap.
Anteckningsärenden
29 § Inskrivningsmyndigheten skall anteckna följande uppgifter i fastighets-
registrets inskrivningsdel:
1. uppgift om exekutiv försäljning eller expropriation eller liknande
tvångsförvärv som inverkat på en inteckning eller en inskriven rättighet,
2. uppgift om en myndighets fördelning av medel som inverkar på en in-
teckning eller en inskriven rättighet,
3. uppgift om att talan har väckts om hävning eller återgång av förvärv av
fast egendom eller tomträtt eller om bättre rätt till sådan egendom,
4. uppgift om att talan har väckts i tvist om upplåtelse av tomträtt,
5. uppgift om dom eller beslut som har vunnit laga kraft i mål som avses i
3 eller 4 eller i annat mål som angår inskrivning,
6. uppgift om att fast egendom eller tomträtt har utmätts,
7. uppgift om att konkursförvaltare har begärt att fast egendom eller tomt-
rätt som ingår i konkursbo skall säljas exekutivt,
8. uppgift om att utmätt fast egendom eller tomträtt har sålts,
9. uppgift om att fast egendom eller tomträtt har belagts med kvarstad eller
tagits i anspråk genom betalningssäkring, och
10. annan uppgift som enligt lag eller annan författning skall antecknas i
fastighetsregistrets inskrivningsdel.
Anteckning skall göras när anmälan, bevis eller utdelningslängd som utvi-
sar förhållandet har kommit in till inskrivningsmyndigheten.
Domstol skall genast till inskrivningsmyndigheten anmäla sådana förhål-
landen som avses i första stycket 3-5.
30 § Om inskrivningsmyndigheten får uppgift om att en åtgärd som avses i
29 § första stycket 6 eller 9 har upphävts eller återgått eller att en fråga so
sägs i 29 § första stycket har förfallit, skall anteckningen om åtgärden tas
bort.
Om inskrivningsmyndigheten i annat fall har fått en i lag eller annan för-
fattning föreskriven underrättelse om att ett tidigare antecknat förhållande
har upphört, skall myndigheten ta bort anteckningen.
Även om någon underrättelse enligt första eller andra stycket inte har läm-
nats, skall inskrivningsmyndigheten ta bort anteckning som uppenbarligen
inte längre har någon betydelse.
31 § I ärende enligt 29 eller 30 § skall bestämmelserna i 10 §, 11 § första och
andra styckena, 12 § 1 och 2 samt 14-16, 19 och 22-26 §§ tillämpas. Därvid
skall vad som där sägs om ansökan även avse anmälan. Om inskrivnings-
myndigheten avslår eller avvisar en begäran om anteckning, skall 20 § andra
och tredje styckena tillämpas.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
närmare föreskrifter om handläggningen av ärenden enligt 29 och 30 §§.
Om regeringen eller en myndighet med stöd av andra stycket har meddelat
föreskrifter om utfärdande av bevis om beslut i ärende om anteckning, skall
bestämmelsen i 21 § tillämpas även på sådant bevis.
Överklagande
Allmänt om överklagande
32 § Ett beslut av inskrivningsmyndigheten i ett inskrivningsärende får över-
klagas till hovrätten av den som beslutet rör, om det har gått honom eller
henne emot.
Ett beslut om rättelse får överklagas även av den myndighet som avses i
18 kap. 5 § första stycket.
Vid överklagande tillämpas, om inte annat följer av denna balk, bestäm-
melserna i 7 §, 8 § första stycket, 9 och 10 §§ samt 38 § fjärde stycket lagen
(1996:242) om domstolsärenden.
Vissa begränsningar för när ett beslut kan överklagas
33 § När det gäller överklagande av beslut som inte är slutliga skall 37 §
lagen (1996:242) om domstolsärenden tillämpas. Ett beslut om att förklara en
ansökan vilande får dock alltid överklagas särskilt.
Sätt och tid för överklagande
34 § Den som vill överklaga ett beslut av en inskrivningsmyndighet skall
göra detta skriftligen. Skrivelsen skall ges in till inskrivningsmyndigheten.
Om överklagandet avser ett slutligt beslut eller ett beslut om att förklara en
ansökan vilande, skall skrivelsen ha kommit in till inskrivningsmyndigheten
inom tre veckor från den dag en underrättelse eller ett bevis om beslutet hölls
tillgängligt för sökanden. Skrivelsen får dock alltid ges in inom fyra veckor
från den inskrivningsdag då beslutet meddelades.
I fråga om andra beslut som kan överklagas gäller bestämmelserna om
klagotid i 38 § första och andra styckena lagen (1996:242) om domstolsären-
den.
Anteckning om överklagande
35 § Om det överklagade beslutet har förts in i fastighetsregistrets inskriv-
ningsdel, skall uppgift om överklagandet föras in i registret. När det finns et
lagakraftvunnet beslut med anledning av överklagandet, skall beslutets inne-
håll antecknas i registret.
Särskilda rättsmedel
36 § I fråga om särskilda rättsmedel gäller 42 § lagen (1996:242) om dom-
stolsärenden.
Skadestånd
37 § Rätt till ersättning av staten har den som lider skada på grund av ett
tekniskt fel i fastighetsregistrets inskrivningsdel eller i en anordning som är
ansluten till registrets inskrivningsdel hos Lantmäteriverket, en inskrivnings-
myndighet, en lantmäterimyndighet eller en myndighet som avses i 4 kap.
34 a § fastighetsbildningslagen (1970:988).
Ersättningen skall efter skälighet sättas ned eller helt falla bort om den
skadelidande har medverkat till skadan genom att utan skälig anledning låta
bli att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller om den skadelidande på
något annat sätt har medverkat till skadan genom eget vållande.
38 § En ägare eller rättighetshavare, som drabbas av skada till följd av ett
beslut om rättelse enligt 22 §, har rätt till ersättning av staten. Ersättning
lämnas dock inte, om den skadelidande med hänsyn till felets art eller andra
omständigheter hade bort inse att fel förekommit.
39 § Bestämmelserna i 18 kap. 5 och 7 §§ gäller även i fråga om ersättning
som avses i 37 och 38 §§.
Inskrivningens inverkan på giltigheten av inskrivna förvärv
40 § En fråga om ett förvärv är ogiltigt eller av någon annan anledning inte
kan göras gällande får prövas även om förvärvet har blivit inskrivet. Inskriv-
ningen hindrar inte heller en prövning av frågan om inskrivningen av andra
skäl kränker någons rätt.
Om det finns särskilda föreskrifter om att inskrivningen har rättsverkan
eller om att talan skall väckas inom viss tid från inskrivningen, gäller dock
dessa.
20 kap.
5 §
Den som söker lagfart skall inge
fångeshandlingen samt de övriga
handlingar som fordras till styrkan-
de av förvärvet. Söker dödsbo eller
arvinge som är ensam delägare i
dödsbo lagfart på förvärv av egen-
dom från den döde, anses inregistre-
rad bouppteckning efter denne
såsom fångeshandling.
Den som söker lagfart skall ge in
fångeshandlingen och de övriga
handlingar som är nödvändiga för
att styrka förvärvet. Om ett dödsbo
eller en arvinge som är ensam del-
ägare i ett dödsbo söker lagfart på
förvärv av egendom från den döde,
anses en inregistrerad bouppteck-
ning efter denne som fångeshand-
ling.
Om en ansökan om lagfart görs
av flera sökande gemensamt, skall
den innehålla uppgift om hur stor
andel av fastigheten som varje
sökande har förvärvat. Om det
saknas sådana uppgifter och sökan-
dena inte följer ett föreläggande att
komplettera ansökan, skall den
anses avse andelar efter huvudtalet.
21 kap.
6 §4
Framgår av anteckning i tomt-
rättsboken eller upplyses eljest att
tomträtten upphört enligt 13 kap.
19 §, skall anteckning om tomträt-
tens upphörande göras i boken.
Om det framgår av en anteckning
i fastighetsregistrets inskrivningsdel
eller upplyses på annat sätt att
tomträtten har upphört enligt
13 kap. 19 §, skall det i fastighets-
registrets inskrivningsdel antecknas
att tomträtten har upphört.
Ansökan om dödning av tomträttsinskrivning i fall som anges i 13 kap.
22 § får ej bifallas, om inskrivning i tomträtten är beviljad eller sökt eller
tomträtten har utmätts, belagts med kvarstad eller tagits i anspråk genom
betalningssäkring och ett ärende angående anteckning om åtgärden har tagits
upp senast på den inskrivningsdag då dödning söks.
22 kap.
2 §
Ansökan om inteckning skall gö-
ras skriftligen av fastighetsägaren.
Ansökningshandlingen skall inne-
hålla uppgift om dels det penning-
belopp på vilket inteckningen skall
lyda, dels den eller de fastigheter
som avses. Beloppet skall vara
bestämt i svenskt mynt.
En ansökan om inteckning skall
göras av fastighetsägaren. Den skall
innehålla uppgift om dels det be-
lopp på vilket inteckningen skall
lyda, dels den eller de fastigheter
som avses. Beloppet skall anges i
svenska kronor.
Ansökan får ej avse del av fastighet. Den får avse flera fastigheter gemen-
samt endast om dessa är i samme ägares hand och belägna inom samma
inskrivningsmyndighets område. Angår ansökan fastighet som svarar för
beviljad eller sökt inteckning, måste ansökningen avse samma fasta egendom
som inteckningen och får icke därjämte avse fastighet som ej svarar för in-
teckningen.
24 kap.
1 §5
En fastighetsägare har rätt att an-
söka om inskrivning i fastighetsbo-
ken av förklaring som avses i 2 kap.
3 §. Som fastighetsägare anses i
detta kapitel den för vilken lagfart
senast är sökt. Ansökningen skall
göras skriftligen.
Ansökningen skall avslås, om
1. kravet på skriftlig form inte har
iakttagits,
2. ansökan om lagfart för sökan-
den är vilandeförklarad och inskriv-
ningsansökningen inte har medgivits
av den som har lagfart,
3. en eller flera inteckningar gäl-
ler i fastigheten och varje borgenär
för vars fordran pantbrev på grund
av sådan inteckning utgör säkerhet
inte med ingivande av pantbrevet
har medgivit ansökningen,
4. fastigheten har frångått sökan-
den på grund av exekutiv försälj-
ning eller genom expropriation eller
liknande tvångsförvärv,
5. sökanden är i konkurs eller för-
sätts i konkurs den dag då inskriv-
ningen söks samt fastigheten hör till
konkursboet,
6. fastigheten eller en del därav är
utmätt eller utmäts den dag då in-
skrivningen söks och kronofogde-
myndigheten inte har medgivit
ansökningen,
7. fastigheten eller en del därav
har tagits i anspråk genom betal-
ningssäkring eller tas i anspråk den
dag då inskrivningen söks och kro-
nofogdemyndigheten inte har med-
givit ansökningen,
8. fastigheten eller en del därav är
belagd med kvarstad eller beläggs
med kvarstad den dag då inskriv-
ningen söks och kronofogdemyn-
digheten inte har medgivit ansök-
ningen.
Om ett ärende angående lagfart
för sökanden har skjutits upp till en
senare inskrivningsdag skall be-
handlingen av inskrivningsansök-
ningen skjutas upp till samma dag.
En fastighetsägare har rätt att an-
söka om inskrivning i fastighetsre-
gistrets inskrivningsdel av en för-
klaring som avses i 2 kap. 3 §. Som
fastighetsägare anses i detta kapitel
den för vilken lagfart senast är sökt.
Ansökan skall avslås, om

1. ansökan om lagfart för sökan-
den är vilandeförklarad och inskriv-
ningsansökan inte har medgetts av
den som har lagfart,
2. en eller flera inteckningar gäl-
ler i fastigheten och varje borgenär
för vars fordran pantbrev på grund
av sådan inteckning utgör säkerhet
inte med ingivande av pantbrevet
har medgett ansökan,
3. fastigheten har frångått sökan-
den på grund av exekutiv försälj-
ning eller genom expropriation eller
liknande tvångsförvärv,
4. sökanden är i konkurs eller för-
sätts i konkurs den dag då inskriv-
ningen söks samt fastigheten hör till
konkursboet,
5. fastigheten eller en del därav är
utmätt eller utmäts den dag då in-
skrivningen söks och kronofogde-
myndigheten inte har medgett ansö-
kan,
6. fastigheten eller en del därav
har tagits i anspråk genom betal-
ningssäkring eller tas i anspråk den
dag då inskrivningen söks och kro-
nofogdemyndigheten inte har med-
gett ansökan,
7. fastigheten eller en del därav är
belagd med kvarstad eller beläggs
med kvarstad den dag då inskriv-
ningen söks och kronofogdemyn-
digheten inte har medgett ansökan.
Om ett ärende angående lagfart
för sökanden har skjutits upp till en
senare inskrivningsdag, skall be-
handlingen av inskrivningsansökan
skjutas upp till samma dag.
2 §
En inskrivning av förklaring som
avses i 2 kap. 3 § skall avföras på
ansökan av fastighetsägaren. An-
sökningen skall göras skriftligen.
I fråga om ansökningen gäller 1 §
andra och tredje styckena. I stället
för vad som föreskrivs i 1 § andra
stycket 3 gäller dock att ansökning-
en skall avslås, om inte varje borge-
när som har företagshypotek i fas-
tighetsägarens näringsverksamhet
med ingivande av företagshypo-
teksbrevet har medgivit ansökan.
Sådant medgivande behövs inte, om
fastighetsägaren visar att åtgärden
att avföra inskrivningen endast
berör egendom som inte omfattas av
företagshypoteket.
En inskrivning av förklaring som
avses i 2 kap. 3 § skall avföras på
ansökan av fastighetsägaren.
För en ansökan enligt första
stycket gäller 1 § andra och tredje
styckena. I stället för vad som före-
skrivs i 1 § andra stycket 3 gäller
dock att ansökan skall avslås, om
inte varje borgenär som har före-
tagshypotek i fastighetsägarens
näringsverksamhet har medgett
ansökan genom att ge in företags-
hypoteksbrevet till inskriv-
ningsmyndigheten. Sådant medgi-
vande behövs inte, om fastighets-
ägaren visar att åtgärden att ta bort
inskrivningen endast berör egendom
som inte omfattas av företagshypo-
teket.
_________________
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000. Genom lagen upphävs lagen
(1932:169) om uppläggande av nya fastighetsböcker och lagen (1973:98) om
inskrivningsregister.
2. Äldre bestämmelser gäller i fråga om fastigheter eller tomträtter för vil-
ka inskrivningsmyndigheten enligt 10 § lagen (1973:98) om inskrivningsre-
gister har beslutat att de skall stå kvar i fastighetsbok eller tomträttsbok. F
sådana fastigheter eller tomträtter skall vad som i lag eller annan författning
sägs om inskrivning eller anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel i
stället avse anteckning i fastighetsbok eller tomträttsbok.
4. Förslag till lag om ändring i lagen (1970:995) om införande av nya
jordabalken
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1970:995) om införande av nya
jordabalken
dels att 58 a och 59 §§ skall upphöra att gälla,
dels att 10 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
10 §
Bestämmelserna i 5 § lagen
(1895:36 s. 1) angående vad till fast
egendom är att hänföra äger fortfa-
rande tillämpning i fråga om bygg-
nad på ofri tomt i stad, vattenverk
på annans grund samt i jordeboken
upptaget fiskeri, om besittningsrät-
ten består efter nya balkens ikraft-
trädande.
Bestämmelserna i 5 § lagen
(1895:36 s. 1) angående vad till fast
egendom är att hänföra skall fortfa-
rande tillämpas i fråga om byggnad
på ofri tomt i stad, vattenverk på
annans grund samt fiskeri, som är
upptaget i kronans jordebok (fiske-
fastighet), om besittningsrätten
består efter nya balkens ikraftträ-
dande.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.
5. Förslag till lag om ändring i miljöbalken
Härigenom föreskrivs att i 11 kap. 21 § och 31 kap. 35 § miljöbalken ordet
"fastighetsregistret" skall bytas ut mot "fastighetsregistrets allmänna del"
samt i 26 kap. 15 § ordet "inskrivningsregistret" skall bytas ut mot
"fastighetsregistrets inskrivningsdel".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.
6. Förslag till lag om ändring i lagen (1927:79) om rätt för borgenär till
betalning ur ersättning på grund av brandförsäkringsavtal
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1927:79) om rätt för borgenär till be-
talning ur ersättning på grund av brandförsäkringsavtal skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
5 §1
Utfaller vid fördelning av medel
betalning på pantbrevs belopp,
åligger det länsstyrelsen att därom,
sedan fördelningen blivit godkänd
eller vunnit laga kraft, ofördröjligen
göra anmälan hos inskrivnings-
myndigheten för anteckning i fas-
tighetsboken samt tillika insända
fördelningslängden.
Om det vid fördelningen av medel
utfaller betalning på ett pantbrevs
belopp, skall länsstyrelsen anmäla
detta till inskrivningsmyndigheten
för anteckning i fastighetsregistrets
inskrivningsdel. Anmälan skall
göras genast efter det att fördel-
ningen blivit godkänd eller vunnit
laga kraft. En kopia av fördelnings-
längden skall fogas till anmälan.
Ansökan enligt 4 § andra stycket skall göras i sammanhang med anmälan
som avses i första stycket denna paragraf.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.
7. Förslag till lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande av förkommen
handling
Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1927:85) om dödande av förkommen
handling skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
10 §1
Avser ansökan om
dödning pantbrev,
företagshypoteksbrev eller
intecknad
fordringshandling, skall
rätten underrätta
vederbörande
inskrivningsmyndighet om
ansökningen för anteckning
i inskrivningsboken eller
inskrivningsregistret. Vad
nu sagts om ansökningen
skall också gälla rättens
slutliga utslag i ärendet.
Har ansökningen avslagits,
får dock anteckning ej
verkställas förrän utslaget
vunnit laga kraft.
Sedan utslag, varigenom
pantbrev eller
hypoteksbrev dödats,
vunnit laga kraft, skall
inskrivningsmyndigheten
på ansökan utfärda nytt
pantbrev eller
hypoteksbrev som svarar
mot det dödade samt göra
anteckning i
inskrivningsboken eller
inskrivningsregistret om
detta.
Avser en ansökan om dödning ett
pantbrev, ett företagshypoteksbrev
eller en intecknad fordringshand-
ling, skall rätten underrätta vederbö-
rande inskrivningsmyndighet om
ansökan för anteckning i inskriv-
ningsboken, företagsinteckningsre-
gistret eller fastighetsregistrets
inskrivningsdel. Vad som nu har
sagts om ansökan skall också gälla
rättens slutliga utslag i ärendet. Om
ansökan har avslagits, får dock
anteckning inte verkställas förrän
utslaget har vunnit laga kraft.
Sedan ett utslag i vilket ett pant-
brev eller ett hypoteksbrev dödats
har vunnit laga kraft, skall inskriv-
ningsmyndigheten på ansökan ut-
färda ett nytt pantbrev eller hypo-
teksbrev som svarar mot det dödade
samt göra anteckning i inskriv-
ningsboken, företagsinteckningsre-
gistret eller fastighetsregistrets
inskrivningsdel om detta.
Har intecknad fordringshandling dödats genom lagakraftvunnet utslag,
skall inskrivningsmyndigheten, på ansökan, å inskrivningsdag göra anteck-
ning i vederbörande inskrivningsbok, att ny handling, som utfärdats jämlikt
9 §, medför den inteckningsrätt som tillkommit den dödade.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.
8. Förslag till lag om ändring i lagen (1952:166) om häradsallmänningar
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1952:166) om häradsallmänning-
ar1
dels att 11-17 §§ skall upphöra att gälla,
dels att i 8 § ordet "fastighetsregistret" skall bytas ut mot "fastighets-
registrets allmänna del",
dels att 1, 9, 10 och 22 §§ samt rubriken närmast före 9 § skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §
Med häradsallmänning förstås i denna lag av ålder bestående häradsall-
männing.
Med länsstyrelse avses i denna
lag länsstyrelsen i det län där all-
männingens styrelse har sitt säte.
Om avyttring och införlivning av
mark
Om avyttring och förvärv av
mark
9 §2
Till häradsallmänning hörande
område må avyttras genom försälj-
ning eller annorledes, om avsevärd
förmån för delägarna därigenom
vinnes samt avyttringen ej länder
skogsskötseln å allmänningen till
men eller om eljest synnerliga skäl
föreligga till avyttringen. Rätt att
besluta om dylik avyttring tillkom-
mer delägarna, men avyttringen blir
ej giltig med mindre den godkännes
av regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer.
Till häradsallmänning hörande
område må avyttras genom försälj-
ning eller annorledes, om avsevärd
förmån för delägarna därigenom
vinnes samt avyttringen ej länder
skogsskötseln å allmänningen till
men eller om eljest synnerliga skäl
föreligga till avyttringen. Rätt att
besluta om dylik avyttring tillkom-
mer delägarna.
10 §
1 mom. Vilja delägarna inköpa
mark för häradsallmännings utvidg-
ning, äga de besluta därom. Beslu-
tanderätt i sådant avseende till-
kommer även allmänningsstyrelsen,
om reglementet medgiver det.
2 mom. Mark som förvärvats av
delägarna må av dem åter avyttras,
där ej marken i den ordning nedan
sägs blivit införlivad med allmän-
ningen. Det ankommer på delägar-
na att besluta om sådan avyttring,
dock må beslutanderätt härutinnan i
reglementet tillerkännas även all-
männingsstyrelsen. Om avyttring av
mark, vars införlivning med all-
männingen vägrats, stadgas i 16 §.
Om delägarna vill förvärva mark
för häradsallmännings utvidgning
eller för annat för allmänningen
angeläget ändamål, får de besluta
därom. Beslutanderätt i sådant
avseende tillkommer även allmän-
ningsstyrelsen, om reglementet
medgiver det.
22 §
Kapitalinkomst skall användas
eller fonderas för verkställande av
grundförbättringar å allmänningen
eller för inköp av mark för allmän-
ningens utvidgning eller för annat
dylikt ändamål. Det tillkommer
länsstyrelsen att på framställning av
allmänningsstyrelsen meddela när-
mare föreskrifter i detta hänseende.
Har mark som förvärvats för ka-
pitalinkomst ej lagligen införlivats
med allmänningen, skall, där mar-
ken försäljes, köpeskillingen anses
utgöra kapitalinkomst.
I fråga om ränta å kapitalinkomst
och om avkastning av mark som
avses i andra stycket skall vad i 19-
21 §§ är stadgat äga motsvarande
tillämpning.
Kapitalinkomst skall användas
eller fonderas för verkställande av
grundförbättringar å allmänningen
eller för inköp av mark för allmän-
ningens utvidgning eller för annat
dylikt ändamål. Det tillkommer
länsstyrelsen att på framställning av
allmänningsstyrelsen meddela när-
mare föreskrifter om detta.
Om mark som förvärvats för ka-
pitalinkomst säljs, skall köpeskil-
lingen anses utgöra kapitalinkomst.
I fråga om ränta på kapitalin-
komst och om avkastning av mark
som avses i andra stycket skall
bestämmelserna i 19-21 §§ tilläm-
pas.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.
2. Bestämmelserna i 14 och 15 §§ skall dock fortfarande tillämpas i fråga
om mark som införlivats med häradsallmänning, eller sådan sockenallmän-
ning som avses i 45 §, genom förordnande som har meddelats före lagens
ikraftträdande.
9. Förslag till lag om ändring i lagen (1952:167) om allmänningsskogar i
Norrland och Dalarna
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1952:167) om allmänningsskogar i
Norrland och Dalarna1
dels att 10-16 §§ skall upphöra att gälla,
dels att i 7 a § ordet "fastighetsregistret" skall bytas ut mot "fastighets-
registrets allmänna del",
dels att 8, 9 och 21 §§ samt rubriken närmast före 8 § skall ha följande ly-
delse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Om avyttring och införlivning av
mark
Om avyttring och förvärv av
mark
8 §2
Till allmänningsskog hörande
område må avyttras genom försälj-
ning eller annorledes, om avsevärd
förmån för delägarna därigenom
vinnes samt avyttringen ej länder
skogsskötseln å allmänningsskogen
till men eller om eljest synnerliga
skäl föreligga till avyttringen. Rätt
att besluta om dylik avyttring till-
kommer delägarna, men avyttringen
blir ej giltig med mindre den god-
kännes av regeringen eller myndig-
het som regeringen bestämmer.
Till allmänningsskog hörande
område må avyttras genom försälj-
ning eller annorledes, om avsevärd
förmån för delägarna därigenom
vinnes samt avyttringen ej länder
skogsskötseln å allmänningsskogen
till men eller om eljest synnerliga
skäl föreligga till avyttringen. Rätt
att besluta om dylik avyttring till-
kommer delägarna.
9 §
Vilja delägarna inköpa mark för
allmänningsskogs utvidgning, äga
de besluta därom. Beslutanderätt i
sådant avseende tillkommer även
allmänningsstyrelsen, om regle-
mentet medgiver det.
Om delägarna vill förvärva mark
för allmänningsskogs utvidgning
eller för annat för allmänningen
angeläget ändamål, får de besluta
därom. Beslutanderätt i sådant
avseende tillkommer även allmän-
ningsstyrelsen, om reglementet
medgiver det.
21 §
Kapitalinkomst skall användas
eller fonderas för verkställande av
grundförbättringar å allmännings-
skogen eller för inköp av mark för
skogens utvidgning eller för annat
dylikt ändamål. Det tillkommer
länsstyrelsen att på framställning av
allmänningsstyrelsen meddela när-
mare föreskrifter i detta hänseende.
Har mark som förvärvats för ka-
pitalinkomst ej lagligen införlivats
med allmänningsskogen, skall, där
marken försäljes, köpeskillingen
anses utgöra kapitalinkomst.
I fråga om ränta å kapitalinkomst
och om avkastning av mark som
avses i andra stycket skall vad i 18-
20 §§ är stadgat äga motsvarande
tillämpning.
Kapitalinkomst skall användas
eller fonderas för verkställande av
grundförbättringar å allmännings-
skogen eller för inköp av mark för
skogens utvidgning eller för annat
dylikt ändamål. Det tillkommer
länsstyrelsen att på framställning av
allmänningsstyrelsen meddela när-
mare föreskrifter om detta.
Om mark som förvärvats för ka-
pitalinkomst säljs, skall köpeskil-
lingen anses utgöra kapitalinkomst.
I fråga om ränta på kapitalin-
komst och om avkastning av mark
som avses i andra stycket skall
bestämmelserna i 18-20 §§ tilläm-
pas.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.
2. Bestämmelserna i 13 och 14 §§ skall dock fortfarande tillämpas i fråga
om mark som införlivats med allmänningsskog genom förordnande som har
meddelats före lagens ikraftträdande.
10. Förslag till lag om ändring i förköpslagen (1967:868)
Härigenom föreskrivs i fråga om förköpslagen (1967:868)1
dels att i 7 § ordet "fastighetsboken" skall bytas ut mot "fastighetsregistrets
inskrivningsdel",
dels att 9 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
9 §2
Kommun som utövat förköpsrätt är skyldig att söka tillstånd till förköpet,
om säljaren eller köparen bestrider förköpsrätten på sätt och inom tid som
anges i andra stycket. Frågan om tillstånd till förköp prövas av regeringen.
Tillstånd skall vägras, om
1. egendom som avses i 1 § ej ingår i försäljningen eller ingår däri men ej
är belägen inom kommunens eget område,
2. förköpsrätten har utövats enligt 1 § första stycket 1-4 samt försäljningen
endast avser egendom som anges i 3 § första stycket 1,
3. förköpsrätten har utövats enligt 1 § första stycket 5 samt förvärvaren gör
sannolikt att egendomen kommer att användas som permanentbostad,
4. det är oskäligt att förköp sker med hänsyn till förhållandet mellan säljare
och köpare eller villkoren för eller omständigheterna vid försäljningen.
Bestridande enligt första stycket
anmäles hos inskrivningsmyndig-
heten för anteckning i fastighetsbo-
ken sist på den inskrivningsdag som
infaller närmast efter en månad
från det förköpsrätten utövades.
Inskrivningsmyndigheten skall oför-
dröjligen underrätta kommunen om
bestridandet. Kommunens ansökan
om tillstånd till förköpet skall ha
inkommit till regeringen inom en
månad från det bestridandet anteck-
nades. Sökes tillstånd ej i rätt tid, är
förköpet utan verkan.
Ett bestridande enligt första
stycket skall inom en månad från
det att förköpsrätten utövades an-
mälas till inskrivningsmyndigheten
för anteckning i fastighetsregistrets
inskrivningsdel. Inskrivningsmyn-
digheten skall genast underrätta
kommunen om bestridandet. Kom-
munens ansökan om tillstånd till
förköpet skall ha inkommit till
regeringen inom en månad från det
att bestridandet antecknades. Om
tillstånd inte söks i rätt tid, är förkö-
pet utan verkan.
När en kommun utövar förköpsrätt i fråga om egendom i annan kommun,
äger den kommun där egendomen är belägen påkalla att regeringen prövar
frågan om tillstånd till förköpet. Ansökan om sådan prövning skall ha in-
kommit till regeringen inom en månad från det förköpsrätten utövades. Till-
stånd till förköpet skall vägras, om förköpsrätt ej får utövas enligt 2 §.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.
11. Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)
Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetsbildningslagen (1970:988)1
dels att i 5 kap. 18 och 33 a §§, 8 kap. 7 § samt 12 kap. 10 § ordet "fastig-
hetsboken" skall bytas ut mot "fastighetsregistrets inskrivningsdel",
dels att 1 kap. 2 § och 19 kap. samt rubriken närmast före 19 kap. skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
2 §
Över fastigheterna föres fastig-
hetsregister.

Fastighetsbildning och fastighets-
bestämning är fullbordade, när
uppgift om åtgärden införts i fastig-
hetsregistret.
Fastigheterna skall redovisas i
fastighetsregistrets allmänna del.
Bestämmelser om fastighetsregistret
finns i lagen (2000:000) om fastig-
hetsregister.
Fastighetsbildning och fastighets-
bestämning är fullbordade, när
uppgift om åtgärden har införts i
fastighetsregistrets allmänna del.
Fastighetsregister
Fastighetsregistrets allmänna del
19 kap.
1 §
I fastighetsregistret redovisas så-
som fastighet
1. enhet som är redovisad såsom
fastighet i fastighetsregister när
denna lag träder i kraft,
I fastighetsregistrets allmänna del
redovisas såsom fastighet
1. enhet som var redovisad såsom
fastighet i fastighetsregister den 1
januari 1972,
2. fastighet som nybildas enligt denna lag,
3. enhet som skall registreras såsom fastighet enligt bestämmelse i annan
författning.
Varje fastighet skall ha särskild beteckning.
2 §
Om fastighetsbildning och fastig-
hetsbestämning införes uppgift i
fastighetsregistret. Därvid registre-
ras nybildad fastighet och göres de
övriga ändringar i fastighetsregist-
ret som åtgärden ger anledning till.
Uppgift om fastighetsbildning och
fastighetsbestämning skall föras in i
fastighetsregistrets allmänna del.
Därvid skall uppgift om nybildad
fastighet föras in i registret och de
övriga ändringar göras som åtgär-
den ger anledning till.
Första stycket äger motsvarande tillämpning när fastighetsindelningen ändras
eller dess beskaffenhet fastställes i annan ordning än som anges i denna lag.
3 §2
Uppgift om fastighetsbildning eller fastighetsbestämning införs snarast
möjligt sedan förrättningen avslutats och denna eller, om den har överkla-
gats, domstolens avgörande vunnit laga kraft.
Även om förrättningen inte har avslutats får uppgift om ett sådant fastig-
hetsbildnings- eller fastighetsbestämningsbeslut som skulle ha överklagats
särskilt införas så snart beslutet vunnit laga kraft.
Överklagas beslut eller åtgärd vid
avslutad förrättning eller överkla-
gas fastighetsbildnings- eller fastig-
hetsbestämningsbeslut särskilt, får
uppgift med anledning av förrätt-
ningen eller beslutet införas i fas-
tighetsregistret i fråga om sådan del
som uppenbarligen inte berörs av
överklagandet. Motsvarande gäller
när domstols avgörande i ett fastig-
hetsbildningsmål överklagas.
Om ett beslut eller en åtgärd som
avser en avslutad förrättning över-
klagas, får uppgift med anledning
av förrättningen föras in i fastig-
hetsregistrets allmänna del till den
del uppgiften uppenbarligen inte
berörs av överklagandet. Detsamma
gäller om ett fastighetsbildningsbe-
slut eller ett fastighetsbestämnings-
beslut överklagas särskilt.
Vad som sägs i tredje stycket
gäller också om en domstols avgö-
rande i ett fastighetsbildningsmål
överklagas.
4 §
Finnes uppgift i fastighetsregister
vara uppenbart oriktig, skall felet
rättas, om det kan ske utan förfång
för fastighetsägare eller rättighets-
havare. Är det uppenbart att förfång
icke kan uppkomma, skall rättelse
ske omedelbart. I annat fall skall
fastighetsägare eller rättighetshava-
re få tillfälle att yttra sig om han är
känd.
Om det finnes vara uppenbart att
en i registret redovisad fastighet är
obefintlig, får fastigheten uteslutas
ur registret med tillämpning av
första stycket, även om redovis-
ningen ej är oriktig enligt gällande
föreskrifter om fastighetsregister.
(Jfr 19 kap. 5 § andra stycket)
Om en uppgift i fastighetsregist-
rets allmänna del är uppenbart
oriktig, skall uppgiften rättas, om
det kan ske utan någon skada för
fastighetsägare eller rättighetshava-
re. Är det uppenbart att någon så-
dan skada inte kan uppkomma,
skall rättelse ske omedelbart. I annat
fall skall fastighetsägare eller rättig-
hetshavare få tillfälle att yttra sig
om han är känd.
Om det är uppenbart att en i re-
gistret redovisad fastighet inte finns,
får fastigheten uteslutas ur registret
med tillämpning av första stycket,
även om redovisningen inte är orik-
tig enligt de föreskrifter som gäller
för fastighetsregistrets allmänna
del.
En uppenbar oriktighet som beror
på ett tekniskt fel i fastighetsregist-
rets allmänna del får rättas även om
rättelsen kan medföra skada för
fastighetsägare eller rättighetsha-
vare. Tillfälle att yttra sig skall
lämnas, förutom fastighetsägare
och rättighetshavare, en myndighet
som avses i 18 kap. 5 § första styck-
et jordabalken.
5 §3
Lider någon förlust till följd av
tekniskt fel i fastighetsregister som
föres med användande av automa-
tisk databehandling eller i anord-
ning som hos inskrivningsmyndig-
het, lantmäterimyndighet eller myn-
dighet som avses i 4 kap. 34 a § är
ansluten till registret, har han rätt
till ersättning av staten. Har den
skadelidande medverkat till förlus-
ten genom att utan skälig anledning
underlåta att vidtaga åtgärd för
bevarande av sin rätt eller har han
på annat sätt medverkat till förlus-
ten genom eget vållande, skall
ersättningen efter vad som finnes
skäligt nedsättas eller helt bortfalla.
Rättelse av uppenbar oriktighet
till följd av tekniskt fel i fastighets-
register som avses i första stycket
får utan hinder av 4 § första stycket
första punkten ske även om det kan
medföra förfång för fastighetsägare
eller rättighetshavare. Tillfälle att
yttra sig skall lämnas, förutom
fastighetsägare och rättighetshava-
re, myndighet som avses i 18 kap.
5 § första stycket jordabalken.
Kommer till följd av beslut i
ärende om rättelse enligt andra
stycket förlust att tillskyndas ägare
eller rättighetshavare har han rätt
till ersättning av staten. Ersättning
utgår dock icke, om han med hän-
syn till felets beskaffenhet eller
andra omständigheter bort inse att
fel förekommit.
Rätt till ersättning av staten har
den som lider skada på grund av ett
tekniskt fel i fastighetsregistrets
allmänna del eller i en anordning
som är ansluten till registret hos
Lantmäteriverket, en inskrivnings-
myndighet, en lantmäterimyndighet
eller en myndighet som avses i
4 kap. 34 a §.
Ersättningen skall efter skälighet
sättas ned eller helt falla bort, om
den skadelidande har medverkat till
skadan genom att utan skälig an-
ledning låta bli att vidta åtgärder
för att bevara sin rätt eller om den
skadelidande på något annat sätt
har medverkat till skadan genom
eget vållande.





En ägare eller rättighetshavare
som drabbas av skada till följd av
ett beslut om rättelse enligt 4 §
tredje stycket, har rätt till ersättning
av staten. Ersättning lämnas dock
inte, om den skadelidande med
hänsyn till felets art eller andra
omständigheter hade bort inse att
fel förekommit.
I fråga om ersättning som avses i denna paragraf äger 18 kap. 5 och 7 §§
jordabalken motsvarande tillämpning.
6 §4
Lantmäterimyndigheten svarar
för fastighetsregistret.
Ärenden om att föra in eller ta
bort uppgifter i fastighetsregistrets
allmänna del handläggs av lantmä-
terimyndigheten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.
12. Förslag till lag om ändring i lagen (1970:989) om införande av
fastighetsbildningslagen
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1970:989) om införande av fastig-
hetsbildningslagen1
dels att 20 § skall upphöra att gälla vid utgången av juni 2000,
dels att rubriken närmast före 20 § skall utgå vid utgången av juni 2000.
13. Förslag till lag om ändring i lagen (1970:990) om förmånsrätt för
fordran på grund av fastighetsbildning
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1970:990) om förmånsrätt för fordran
på grund av fastighetsbildning skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 §1
Angående skyldighet för ägare
eller tidigare ägare av fastighet att
utge ersättning som avses i 1 §
första stycket samt angående rätt
enligt 5 kap. 31 § tredje stycket
fastighetsbildningslagen (1970:988)
att uttaga skog skall anteckning
göras i fastighetsboken när beslutet
vunnit laga kraft.

Uppgår det sammanlagda kapi-
talbeloppet av de ersättningar för
vilka fastighet svarar enligt 1 §
första stycket icke till ettusen kro-
nor, skall anteckning dock ej ske.
Bestämmelsen i första stycket till-
lämpas även på beslut enligt 5 kap.
12 a § första stycket fastighetsbild-
ningslagen (1970:988).
Följande beslut skall antecknas i
fastighetsregistrets inskrivningsdel
när de har vunnit laga kraft:
1. beslut om att en ägare eller en
tidigare ägare skall betala ersätt-
ning enligt 1 § första stycket,
2. beslut om rätt enligt 5 kap.
31 § tredje stycket fastighetsbild-
ningslagen (1970:988) att ta ut
skog, samt
3. beslut enligt 5 kap. 12 a §
första stycket fastighetsbildningsla-
gen.
Beslut som anges i första stycket
1 och 2 skall dock inte antecknas,
om det sammanlagda kapitalbelop-
pet av de ersättningar för vilka en
fastighet enligt 1 § första stycket
svarar inte uppgår till ettusen kro-
nor.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.
14. Förslag till lag om ändring i lagen (1971:1037) om
äganderättsutredning och legalisering
Härigenom föreskrivs att i 11 § lagen (1971:1037) om äganderättsutred-
ning och legalisering1 ordet "fastighetsboken" skall bytas ut mot
"fastighetsregistrets inskrivningsdel".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.
15. Förslag till lag om ändring i expropriationslagen (1972:719)
Härigenom föreskrivs i fråga om expropriationslagen (1972:719)
dels att i 5 kap. 11 § ordet "fastighetsboken" skall bytas ut mot
"fastighetsregistrets inskrivningsdel",
dels att 6 kap. 11 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
6 kap.
11 §
Försummar den exproprierande att inom föreskriven tid iakttaga vad som
åligger honom enligt 1 § första stycket och 4 § och har ej fastigheten helt
eller delvis tillträtts eller övergått på den exproprierande enligt 10 §, är ex
propriationsrätten förverkad.
Vill fastighetsägaren att expropria-
tionen ändå skall fullbordas, har han
att inom tre månader efter förver-
kandet begära det hos länsstyrelsen.
Vill han det ej, får han hos fastig-
hetsdomstolen visa att expropria-
tionsrätten är förverkad. Gör han det,
skall domstolen anmäla förverkandet
till inskrivningsmyndigheten för
anteckning i fastighetsboken. Vad
som sagts nu om anteckning i fastig-
hetsboken äger, när fråga är om
tomträtt, motsvarande tillämpning
beträffande tomträttsboken.
Om fastighetsägaren vill att ex-
propriationen ändå skall fullbordas,
skall han inom tre månader efter
förverkandet begära det hos länssty-
relsen. Om han inte vill att expro-
priationen skall fullbordas, får han
hos fastighetsdomstolen visa att
expropriationsrätten är förverkad.
Gör han det, skall domstolen an-
mäla förverkandet till inskrivnings-
myndigheten för anteckning i fas-
tighetsregistrets inskrivningsdel.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.
16. Förslag till lag om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144)
Härigenom föreskrivs att 32 § ledningsrättslagen (1973:1144) skall ha föl-
jande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
32 §1
Sedan en förrättning enligt denna
lag har avslutats och vunnit laga
kraft skall uppgift om den snarast
möjligt föras in i fastighetsregistret.
Har förrättningen överklagats, skall
uppgiften föras in i registret snarast
möjligt sedan domstolens avgöran-
de vunnit laga kraft.
Uppgift om ledningsbeslut som
har kunnat överklagas särskilt får
föras in i registret även om förrätt-
ningen inte har avslutats. Uppgiften
får dock inte föras in innan beslutet
har vunnit laga kraft.
När ett beslut eller en åtgärd vid
en avslutad förrättning har överkla-
gats eller när ett ledningsbeslut har
överklagats särskilt, får trots detta
uppgift med anledning av förrätt-
ningen eller beslutet föras in i re-
gistret i fråga om sådan del som
uppenbart inte berörs av överkla-
gandet. Detsamma gäller när ett
domstolsavgörande i mål enligt
denna lag har överklagats.
Anteckning skall även göras när
ett förrättningsbeslut har upphört
att gälla.
Sedan en förrättning enligt denna
lag har avslutats och vunnit laga
kraft skall uppgift om den snarast
möjligt föras in i fastighetsregistrets
allmänna del. Har förrättningen
överklagats, skall uppgiften föras in
där snarast möjligt sedan domsto-
lens avgörande har vunnit laga
kraft.
Uppgift om ledningsbeslut som
har kunnat överklagas särskilt får
föras in i registrets allmänna del
även om förrättningen inte har
avslutats. Uppgiften får dock inte
föras in innan beslutet har vunnit
laga kraft.
När ett beslut eller en åtgärd vid
en avslutad förrättning har överkla-
gats eller när ett ledningsbeslut har
överklagats särskilt, får trots detta
uppgift med anledning av förrätt-
ningen eller beslutet föras in i re-
gistrets allmänna del i fråga om
sådan del som uppenbart inte berörs
av överklagandet. Detsamma gäller
när ett domstolsavgörande i mål
enligt denna lag har överklagats.
Om ett förrättningsbeslut har
upphört att gälla, skall anteckning
enligt första-tredje styckena tas
bort.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.
17. Förslag till lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149)
Härigenom föreskrivs att 34 § anläggningslagen (1973:1149) skall ha föl-
jande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
34 §1
Sedan en förrättning enligt denna
lag har avslutats och vunnit laga
kraft skall uppgift om den snarast
möjligt föras in i fastighetsregistret.
Har förrättningen överklagats, skall
uppgiften föras in i registret snarast
möjligt sedan domstolens avgöran-
de vunnit laga kraft.
Uppgift om anläggningsbeslut
som har kunnat överklagas särskilt
får föras in i registret även om
förrättningen inte har avslutats.
Uppgiften får dock inte föras in
innan beslutet har vunnit laga kraft.
När ett beslut eller en åtgärd vid
en avslutad förrättning har överkla-
gats eller när ett anläggningsbeslut
har överklagats särskilt, får trots
detta uppgift med anledning av
förrättningen eller beslutet föras in i
registret i fråga om sådan del som
uppenbart inte berörs av överkla-
gandet. Detsamma gäller när ett
domstolsavgörande i mål enligt
denna lag har överklagats.
Anteckning skall även göras när
ett förrättningsbeslut har upphört
att gälla.
Sedan en förrättning enligt denna
lag har avslutats och vunnit laga
kraft skall uppgift om den snarast
möjligt föras in i fastighetsregistrets
allmänna del. Har förrättningen
överklagats, skall uppgiften föras in
där snarast möjligt sedan domsto-
lens avgörande har vunnit laga
kraft.
Uppgift om anläggningsbeslut
som har kunnat överklagas särskilt
får föras in i registrets allmänna del
även om förrättningen inte har
avslutats. Uppgiften får dock inte
föras in innan beslutet har vunnit
laga kraft.
När ett beslut eller en åtgärd vid
en avslutad förrättning har överkla-
gats eller när ett anläggningsbeslut
har överklagats särskilt, får trots
detta uppgift med anledning av
förrättningen eller beslutet föras in i
registrets allmänna del i fråga om
sådan del som uppenbart inte berörs
av överklagandet. Detsamma gäller
när ett domstolsavgörande i mål
enligt denna lag har överklagats.
Om ett förrättningsbeslut har
upphört att gälla, skall anteckning
enligt första-tredje styckena tas
bort.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.
18. Förslag till lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av
hyresfastighet m.m.
Härigenom föreskrivs att i 6 § lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfas-
tighet m.m.1 ordet "fastighetsboken" skall bytas ut mot  "fastighetsregistrets
inskrivningsdel".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.
19. Förslag till lag om ändring i bostadsförvaltningslagen (1977:792)
Härigenom föreskrivs att i 26 och 30 §§ bostadsförvaltningslagen
(1977:792) orden "fastighetsboken eller tomträttsboken" respektive ordet
"fastighetsboken" skall bytas ut mot "fastighetsregistrets inskrivningsdel".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.
20. Förslag till lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230)
Härigenom föreskrivs att i 11 och 16 §§ jordförvärvslagen (1979:230)1 or-
det "fastighetsboken" skall bytas ut mot "fastighetsregistrets inskrivnings-
del".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.
21. Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152)
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4 kap.
5 §1
Taxeringsenhet skall omfatta byggnadstyper och ägoslag enligt en av föl-
jande kombinationer, om inte annat sägs i andra och tredje styckena, och ha
en av följande beteckningar för typ av taxeringsenhet
1. småhus och tomtmark för sådan byggnad (småhusenhet)
2. hyreshus och tomtmark för sådan byggnad (hyreshusenhet)
3. industribyggnad, övrig byggnad,
tomtmark för sådana byggnader,
vattenverk på annans grund samt i
jordeboken upptaget fiskeri (indust-
rienhet)
3. industribyggnad, övrig byggnad,
tomtmark för sådana byggnader,
vattenverk på annans grund samt
sådan fiskefastighet som avses i 10 §
lagen (1970:995) om införande av
nya jordabalken (industrienhet)
4. täktmark samt industribyggnad och övrig byggnad på sådan mark (in-
dustrienhet)
5. specialbyggnad och tomtmark för sådan byggnad (specialenhet)
6. ekonomibyggnad, åkermark, betesmark, skogsmark och skogsimpedi-
ment (lantbruksenhet)
7. kraftverksbyggnad, tomtmark till kraftverksbyggnad och fallrätt (elpro-
duktionsenhet). Som elproduktionsenhet betecknas också en taxeringsenhet
vars värde till övervägande del utgörs av rätt till andels- eller ersättnings-
kraft.
Småhus och tomtmark för sådan byggnad som ligger på fastighet med
åkermark, betesmark, skogsmark eller skogsimpediment, skall ingå i den
lantbruksenhet som omfattar marken.
Saneringsbyggnad och övrig mark kan ingå i samtliga taxeringsenheter
under punkterna 1-7 i första stycket. Övrig mark skall i regel ingå i lant-
bruksenhet. I annat fall skall övrig mark taxeras tillsammans med den tomt-
mark eller täktmark som ligger närmast. Har övrig mark stor omfattning och
saknar den samband med annan mark, som har samma ägare, skall den dock
bilda en taxeringsenhet. Taxeringsenhet, som består av endast övrig mark,
betecknas industrienhet, om den ligger till övervägande del inom tätort, och
lantbruksenhet, om den ligger till övervägande del utanför sådan ort.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.
22. Förslag till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt
Härigenom föreskrivs att i 3, 4 och 8 §§ lagen (1982:352) om rätt till fas-
tighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt1 ordet "fastighetsboken" skall
bytas ut mot "fastighetsregistrets inskrivningsdel".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.
23. Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid
inskrivningsmyndigheter
Härigenom föreskrivs att 43 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid in-
skrivningsmyndigheter skall ha följande lydelse
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
43 §
Har regeringen med stöd av 19
kap. 24 § jordabalken för viss in-
skrivningsmyndighets område eller
del av ett sådant område bestämt att
inskrivning skall ske i inskrivnings-
register i stället för i fastighetsbok
eller tomträttsbok, meddelar rege-
ringen de föreskrifter som behövs
för skattens betalning. Regeringen
får därvid besluta om undantag från
33 §.
Regeringen får meddela närmare
föreskrifter om skattens betalning.
Regeringen får därvid besluta om
undantag från 33 §.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.
24. Förslag till lag om ändring i lagen (1985:658) om arrendatorers rätt att
förvärva arrendestället
Härigenom föreskrivs att i 2, 3 och 9 §§ lagen (1985:658) om arrendatorers
rätt att förvärva arrendestället ordet "fastighetsboken" skall bytas ut mot
"fastighetsregistrets inskrivningsdel".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.
25. Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)
Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (1987:10)1
dels att i 10 kap. 22 § och i rubriken närmast före 10 kap. 22 § orden
"fastighetsboken eller tomträttsboken" respektive ordet "fastighetsboken"
skall bytas ut mot "fastighetsregistrets inskrivningsdel",
dels att 6 kap. 20 § och 10 kap. 23 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
6 kap.
20 §
När fråga har väckts om tillämp-
ning av 19 §, skall kommunen ge-
nast anmäla detta till inskrivnings-
myndigheten för anteckning i fas-
tighetsboken. Överlåtelse av mark,
som sker efter det att sådan anmälan
har inkommit, inverkar inte på den
bedömning som skall ske enligt
19 § andra stycket.
När en fråga har väckts om till-
lämpning av 19 §, skall kommunen
genast anmäla detta till lantmäte-
rimyndigheten för anteckning i
fastighetsregistrets allmänna del.
Överlåtelse av mark, som sker efter
det att sådan anmälan har inkommit,
inverkar inte på den bedömning
som skall ske enligt 19 § andra
stycket.
10 kap.
23 §
Återkallas ett föreläggande eller
förbud som har antecknats enligt
22 §, skall byggnadsnämnden ge-
nast anmäla det till inskrivnings-
myndigheten för motsvarande an-
teckning. Har ett antecknat föreläg-
gande eller förbud upphävts genom
lagakraftvunnet beslut eller upphört
att gälla, eller har föreläggandet
följts, skall byggnadsnämnden, så
snart nämnden har fått vetskap om
detta, anmäla förhållandet till in-
skrivningsmyndigheten för anteck-
ning.
Återkallas ett föreläggande eller
förbud som har antecknats enligt
22 §, skall byggnadsnämnden ge-
nast anmäla det till inskrivnings-
myndigheten för borttagande av
anteckningen. Har ett antecknat
föreläggande eller förbud upphävts
genom lagakraftvunnet beslut eller
upphört att gälla, eller har före-
läggandet följts, skall byggnads-
nämnden, så snart nämnden har fått
vetskap om detta, anmäla förhållan-
det till inskrivningsmyndigheten för
borttagande av anteckningen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.
26. Förslag till lag om ändring i lagen (1987:11) om
exploateringssamverkan
Härigenom föreskrivs att 24 § lagen (1987:11) om exploateringssamverkan
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
24 §
När exploateringsbeslut har med-
delats, skall i fastighetsboken eller
tomträttsboken införas uppgift om
vilka fastigheter som ingår i sam-
verkansområdet. I fastighetsboken
skall även införas beslutade för-
månsrättsbelopp. När exploate-
ringsbeslutet enligt 25 § har upphört
att gälla skall även det antecknas.
När ett exploateringsbeslut har
meddelats, skall det i fastighetsre-
gistrets inskrivningsdel antecknas
vilka fastigheter som ingår i sam-
verkansområdet. Där skall även
beslutade förmånsrättsbelopp an-
tecknas. När exploateringsbeslutet
enligt 25 § har upphört att gälla,
skall anteckningen tas bort.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.
27. Förslag till lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.
dels att i 3 kap. 17 §1 orden "fastighetsboken eller tomträttsboken" skall
bytas ut mot "fastighetsregistrets inskrivningsdel",
dels att 3 kap. 8 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 kap.
8 §
Länsstyrelsen skall för anteckning
i fastighetsboken ofördröjligen
underrätta inskrivningsmyndigheten,
Länsstyrelsen skall för anteckning
i fastighetsregistrets allmänna del
eller för borttagande av en tidigare
gjord anteckning genast underrätta
lantmäterimyndigheten,
1. då fråga väckts eller tagits upp om att en byggnad skall förklaras för
byggnadsminne eller förklaring utfärdats enligt 7 §,
2. då förordnande enligt 6 § första stycket meddelats eller upphävts,
3. då beslut om byggnadsminnesförklaring vunnit laga kraft eller hävts,
eller
4. då ansökan om byggnadsminnesförklaring avslagits.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.
28. Förslag till lag om ändring i lagen (1989:31) om förvaltning av vissa
samägda jordbruksfastigheter
Härigenom föreskrivs att i 2 § lagen (1989:31) om förvaltning av vissa
samägda jordbruksfastigheter ordet "fastighetsboken" skall bytas ut mot
"fastighetsregistrets inskrivningsdel".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.
29. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1537) om lägenhetsregister
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1995:1537) om lägenhetsregister skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4 §
En fastighetsägare är skyldig att
lämna de uppgifter som behövs för
lägenhetsregistret och som inte kan
inhämtas från fastighetsdatasystem-
et vid Lantmäteriverket. Regeringen
meddelar närmare föreskrifter om
uppgiftsskyldigheten.
En fastighetsägare är skyldig att
lämna de uppgifter som behövs för
lägenhetsregistret och som inte kan
inhämtas från fastighetsregistret.
Regeringen meddelar närmare före-
skrifter om uppgiftsskyldigheten.
Med fastighetsägare avses i denna lag även ägare av byggnad.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.
Utskottets lagförslag
1. Förslag till lag om ändring i lagen (1970:991) om ändring i kommunal
och ecklesiastik indelning i samband med fastighets-bildning
Härigenom föreskrivs att i 6 § lagen (1970:991) om ändring i kommunal
och ecklesiastik indelning i samband med fastighetsbildning  ordet
"fastighetsregistret" skall bytas ut mot "fastighetsregistrets allmänna del".
____________
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000
2. Förslag till lag om ändring i postlagen (1993:1684)
Härigenom föreskrivs att i 7 d § postlagen (1993:1684)  ordet "fastighets-
datasystemet" skall bytas ut mot "fastighetsregistret".
____________
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.
3. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:448) om pantbrevsregister
Härigenom föreskrivs att i 3 § lagen (1994:448) om pantbrevsregister   or-
den "inskrivningsregistret och fastighetsregistret" skall bytas ut mot
"fastighetsregistrets allmänna del och inskrivningsdel" samt i 4 och 18 §§
ordet "inskrivningsregistret" skall bytas ut mot "fastighetsregistrets inskriv-
ningsdel".
____________
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.