Kostnadsinformation till fondsparare i det
individuella pensionssparandet, m.m.
Prop.
1998/99:93
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 4 mars 1999
Göran Persson
Lars-Erik Lövdén
(Finansdepartementet)
Riksdagen beslutade i november 1998 att en bestämmelse om s.k. indivi-
duell kostnadsinformation skulle införas i lagen (1990:1114) om värde-
pappersfonder. Regeringen föreslår nu att individuella pensionssparare
som placerar sina sparmedel i värdepappersfonder skall fa samma infor-
mation som andra fondandelsägare. Informationen skall ges av det pen-
sionssparinstitut som administrerar sparandet och lämnas i den förvalt-
ningsredovisning av sparmedlen som institutet varje år ger till pensions-
spararen.
För att möjliggöra for pensionssparinstituten att ge kostnadsinformation
till spararna föreslås vidare att en bestämmelse införs i lagen om värde-
pappersfonder som innebär att fondbolagen vaije år skall ge viss informa-
tion till pensionssparinstituten. Vidare föreslås vissa ändringar av be-
stämmelsen om fondbolagens information till Premiepensionsmyndighe-
ten.
I propositionen görs bedömningen att det för närvarande inte bör infö-
ras någon bestämmelse i lag om individuell kostnadsinformation till fond-
försäkringstagare.
Lagarna om kostnadsinformation föreslås träda i kraft den 1 juli 1999.
I propositionen föreslås vidare att en undantagsregel införs i lagen
(1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden. Syftet med
bestämmelsen är att göra det möjligt för fjärde-sjätte fondstyrelserna att
behålla sina innehav i svenska aktiebolag som efter offentliga erbjudan-
den övergår till att bli innehav i utländska aktiebolag.
1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 93
Det föreslås också att regeringens kostnader för anlitande av särskild Prop. 1998/99:93
fackkunskap för utvärdering av första-sjunde AP-fondstyrelsemas för-
valtning skall bekostas av fondmedel.
Prop. 1998/99:93
1 Förslag till riksdagsbeslut..................................................................5
2 Lagtext...............................................................................................6
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1114) om
värdepappersfonder.............................................................6
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:931) om
individuellt pensionssparande.............................................7
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1497) om
ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension.......................................................................8
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med
reglemente för Allmänna pensionsfonden...........................9
3 Ärendet och dess beredning.............................................................10
4 Förbättrad kostnadsinformation till fondsparare.............................12
4.1 Riksdagens beslut om individuell kostnadsinformation
till fondandelsägare...........................................................12
4.2 Kostnadsinformation till fondsparare i det individuella
pensionssparandet..............................................................14
4.2.1 En beskrivning av sparformen.........................14
4.2.2 Pensionssparamas rätt till information enligt
gällande rätt.....................................................15
4.2.3 Utvecklingen av det individuella
pensionssparandet...........................................15
4.2.4 Förbättrad kostnadsinformation......................17
4.2.5 Övriga frågor...................................................21
4.2.6 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser . . .21
4.3 Fondbolagens information till Premiepensions-
myndigheten......................................................................22
4.4 Kostnadsinformation till fondförsäkringstagare................24
4.4.1 Fondförsäkringstagares rätt till information
enligt gällande rätt...........................................24
4.4.2 Behov av förbättrad kostnadsinformation?.....25
5 Fjärde-sjätte AP-fondsstyrelsemas utlandsplaceringar....................27
5.1 Bakgrund...........................................................................27
5.2 Utvidgade möjligheter för fjärde-sjätte fondstyrelserna
att förvärva utländska aktier i vissa fall.............................29
5.3 Kostnaden för extern utvärdering av fondstyrelsernas
förvaltning.........................................................................32
6 Ekonomiska konsekvenser...............................................................33
7 F örfattningskommentar....................................................................34
7.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:1114) om
värdepappersfonder...........................................................34
7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:931) om
individuellt pensionssparande...........................................34
1* Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 93
7.3
Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1497) om
ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension.....................................................................35
7.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med
reglemente för Allmänna pensionsfonden.........................35
Bilaga 1 Lagförslaget i promemorian om kostnadsinformation till
fondsparare i det individuella pensionssparandet och
fondförsäkringssparandet.......................................................37
Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser...........................................39
Bilaga 3 Skrivelse från Allmänna pensionsfonden, fjärde fond-
styrelsen (avskrift)..................................................................40
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 mars 1999............42
Prop. 1998/99:93
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder,
2. lag om ändring i lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande,
3. lag om ändring i lagen (1998:1497) om ändring i lagen (1998:674)
om inkomstgrundad ålderspension,
4. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna
pensionsfonden.
Prop. 1998/99:93
Prop. 1998/99:93
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1990:1114) om värdepappersfon-
der skall införas en ny paragraf, 27 b §, av följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 276# I fråga om andelsinnehav som Om andelsinnehaven är regist- |
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.
2. Den information som enligt 27 b § skall lämnas för kalenderåret
1999, far begränsas till att avse kostnader som belastat fonden under pe-
rioden 1 juli—31 december 1999.
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 11 § lagen (1993:931) om individuellt
pensionssparande skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
11 §
Pensionssparinstitutet skall årligen ge kontoinnehavaren en skriftlig re-
dovisning av förvaltningen av tillgångarna på pensionssparkontot. I redo-
visningen skall anges
1. tillgångarnas ingående och utgående värde,
2. tillgångarnas placering,
3. köp, försäljningar och andra omplaceringar som skett,
4. belopp som har betalats eller utbetalats,
5. räntor och utdelningar, och
6. skatter och avgifter som dragits från kontot.
Om tillgångarna under året va-
rit placerade i andelar i en sådan
värdepappersfond som avses i la-
gen (1990:1114) om värdepap-
persfonder, skall det i redovis-
ningen dessutom anges hur stort
belopp av de totala kostnader som
belastat fonden under det närmast
föregående kalenderåret som hän-
för sig till andelsinnehavet. Det
skall framgå hur stor del av belop-
pet som avser förvaltnings-
kostnader, inklusive kostnader för
förvaring av fondtillgångama.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.
2. Den information som enligt 3 kap. 11 § andra stycket skall lämnas
för kalenderåret 1999, far begränsas till att avse kostnader som belastat
fonden under perioden 1 juli—31 december 1999.
1** Riksdagen 1998/99. 1 samt. Nr 93
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3 § lagen (1998:674) om inkomstgrun-
dad ålderspension i stället för dess lydelse enligt lagen (1998:1497) om
ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.
Prop. 1998/99:93
Lydelse enligt SFS 1998:1497
Föreslagen lydelse
3§
Överföring enligt 2 § första stycket 1 far göras till fonder som har an-
mälts för registrering hos Premiepensionsmyndigheten och får förvaltas
av fondförvaltare som
1. har rätt att utöva fondverksamhet enligt lagen (1990:1114) om vär-
depappersfonder,
2. har slutit samarbetsavtal med myndigheten,
3. har åtagit sig att på begäran lämna sådana informationshandlingar
som avses i 26 och 27 §§ lagen om värdepappersfonder till pensionsspara-
re som har valt eller överväger att välja någon av förvaltarens fonder i
premiepensionssystemet,
4. har åtagit sig att inte ta ut några avgifter för inlösen av fondandelar,
5. har åtagit sig att, med eller utan särskild prisnedsättning, inte ta ut
avgifter i övrigt utöver vad som godtagits av myndigheten, och
6. har åtagit sig att för varje år
till myndigheten rapportera alla
kostnader som har tagits ut ur fon-
den, uppdelade på olika kost-
nadsslag. Fondförvaltare som om-
fattas av informationsskyldigheten
enligt 27 a § lagen om värdepap-
persfonder skall till myndigheten
dessutom ange vilka kostnadsbe-
lopp som dagligen belastat fonden
beräknat per fondandel.
Medlen far inte placeras i sådana fonder som avses i 3 § lagen om vär-
depappersfonder i andra fall än som anges i tredje stycket.
Premiepensionsmyndigheten får, efter att ha inhämtat yttrande från Fi-
nansinspektionen, medge att medlen placeras i fonder vars värdeutveck-
ling är beroende av index. Ett sådant medgivande får lämnas om god risk-
spridning uppnås i fonden.
6. har åtagit sig att för varje år
till myndigheten rapportera dels
alla kostnader som har tagits ut ur
fonden, uppdelade på olika kost-
nadsslag, dels de kostnadsbelopp
som dagligen belastat fonden re-
dovisade per fondandel, med an-
givande av hur stor del som avser
förvaltningskostnader, inklusive
kostnader för förvaring av fond-
tillgångama.
2.4
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:1092) med reglemente för
Allmänna pensionsfonden1
dels att 45 § skall ha följande lydelse,
dels att i lagen skall föras in en ny paragraf, 36 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
36a§
Vid tillämpning av 35 och 36 §§
anses ett aktiebolag inte som ut-
ländskt, om
1. bolaget har förvärvat ett
svenskt aktiebolag genom ett of-
fentligt erbjudande där ersättning-
en till aktieägarna i det svenska
bolaget utgjordes av aktier i bola-
get,
2. bolaget har betydande verk-
samhet i Sverige, och
3. bolagets aktier är noterade
vid svensk börs eller auktoriserad
marknadsplats.
Regeringen skall årligen göra en
sammanställning av fondstyrelser-
nas årsredovisningar och göra en
utvärdering av fondstyrelsernas
förvaltning av fondkapitalet.
45 §2
Regeringen skall årligen göra en
sammanställning av fondstyrelser-
nas årsredovisningar och göra en
utvärdering av fondstyrelsernas
förvaltning av fondkapitalet. Om
regeringen vid utvärderingen an-
litar någon med särskild fackkun-
skap, skall kostnaden för detta be-
talas av fondstyrelserna. Kostna-
den skall fördelas mellan fondsty-
relserna efter vad regeringen be-
dömer skäligt.
Sammanställningen, fondstyrelsernas årsredovisningar och regeringens
utvärdering skall överlämnas till riksdagen senast den 1 juni året efter
räkenskapsåret.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999. Bestämmelsen i 45 § i sin nya
lydelse tillämpas dock för tid från och med den 1 januari 1999.
1 Lagen omtryckt 1991:1857.
2 Senaste lydelse 1996:697.
Förslaget om förbättrad kostnadsinformation till fondsparare
Riksdagen beslutade i november 1998 att en ny paragraf om s.k, individu-
ell kostnadsinformation till fondandelsägare skall införas i lagen
(1990:1114) om värdepappersfonder, 27 a § (SFS 1998:1491, prop.
1997/98:160, bet. 1998/99:FiU7, rskr. 1998/99:14). Ändringen träder i
kraft den 1 juli 1999.1 den proposition som låg till grund för lagändringen
konstaterade regeringen att även individuella pensionssparare och fond-
försäkringstagare i princip bör fa samma individuella kostnadsinformation
men att det närmare måste övervägas hur en reglering som säkerställer
detta bör utformas. Dessa frågor har behandlats i en promemoria om
kostnadsinformation till fondsparare i det individuella pensionssparandet
och fondförsäkringssparandet som utarbetats inom Finansdepartementet
under hösten 1998. I promemorian föreslås att regler skall införas om att
det pensionssparinstitut som administrerar sparandet skall ge pensionsspa-
rama individuell kostnadsinformation och att fondbolagen i sin tur skall
ge viss information till pensionssparinstituten. Vidare görs bedömningen
att några regler om kostnadsinformation till fondförsäkringstagare för
närvarande inte bör införas. Promemorian har remissbehandlats.
I propositionen har lagts till en ändring i lagen (1998:1497) om ändring
i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Synpunkter på änd-
ringen har inhämtats under hand från Finansinspektionen, Premiepen-
sionsmyndigheten, Konkurrensverket, Konsumentverket och Fondbola-
gens Förening.
Promemorians lagförslag finns i bilaga 1 och en förteckning över re-
missinstanserna i bilaga 2. En sammanställning över remissyttrandena
finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (Fi98/3287).
De föreslagna lagändringarna utgör tillägg till de bestämmelser som
riksdagen beslutade om i november 1998 och far därför anses vara av
mindre betydelse. Ett yttrande av Lagrådet skulle enligt regeringens be-
dömning inte tillföra ärendet något av betydelse. Något lagrådsyttrande
har därför inte inhämtats.
Förslaget om Allmänna pensionsfonden
Fjärde och femte fondstyrelserna får, enligt lagen (1983:1092) med reg-
lemente för Allmänna pensionsfonden (APR), inte förvärva aktier i ut-
ländska bolag eller andelar i utländska aktiefonder eller vissa aktierelate-
rade värdepapper i sådan omfattning att värdepapperens sammanlagda
värde överstiger 10 % av värdet av de medel som respektive styrelse för-
valtar. För sjätte fondstyrelsen finns inte någon utlandsram. I en skrivelse,
som inkom till Finansdepartementet i september 1998, hemställde fjärde
fondstyrelsen om undantag från utlandsramen för gränsöverskridande fö-
retagsfusioner, bilaga 3.
AP-fondens framtida organisation och placeringsregler är för närvaran-
de föremål för överläggningar mellan de partier som står bakom ålders-
pensionsreformen - Socialdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet,
Prop. 1998/99:93
10
Kristdemokraterna och Moderaterna. Arbetet bedrivs i en arbetsgrupp
under ledning av Finansministern. I gruppens arbete ingår bl.a. att över-
väga reglerna för AP-fondens utlandsplaceringar.
Vissa händelser på den svenska finansmarknaden har emellertid med-
fört att frågan om fjärde-sjätte fondstyrelsernas innehav av utländska vär-
depapper nu bör behandlas särskilt.
I detta ärende behandlas också frågan om kostnadsansvar för fondsty-
relserna inom AP-fonden för regeringens utvärdering av deras förvaltning.
Fondstyrelserna har beretts tillfälle att lämna synpunkter på ett utkast
till propositionen i de delar som direkt rör AP-fonden. Fondstyrelsernas
synpunkter finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi 98/2403).
Prop. 1998/99:93
11
Prop. 1998/99:93
Bestämmelser om värdepappersfonder finns i lagen (1990:1114) om vär-
depappersfonder. Lagregleringen kompletteras med Finansinspektionens
föreskrifter om värdepappersfonder (FFFS 1997:11). Av bestämmelserna
framgår att en värdepappersfond skall förvaltas av ett aktiebolag som fått
tillstånd att utöva fondverksamhet (fondbolag) och att tillgångarna skall
förvaras hos en bank eller annat kreditinstitut (förvaringsinstitut). Fond-
bolaget investerar medlen i fondpapper och andra finansiella tillgångar
inom de ramar som anges i lag, föreskrifter och fondbestämmelser. Fond-
bolaget och förvaringsinstitutet tar ut ersättning ur fondtillgångama för sin
befattning med fonden. Vissa kostnaderna tas ut genom en s.k. förvalt-
ningsavgift. Förutom debiteringen av förvaltningsavgifter förekommer det
även andra kostnadsuttag ur fonden; t. ex. courtage, skatt, andra kostnader
som uppkommer i samband med köp och försäljning av fondtillgångar
samt olika typer av avgifter vid investeringar i utlandet.
Enligt den av riksdagen nyligen beslutade 27 a § lagen om värdepap-
persfonder, skall fondbolaget varje år informera varje andelsägare i en
värdepappersfond om hur stort belopp av de totala kostnaderna som be-
lastat fonden under det föregående året som hänför sig till andelsinneha-
vet. Det skall specificeras hur mycket av beloppet som avser förvaltnings-
kostnader, inklusive kostnader för förvaring av fondtillgångama. Undan-
tag görs för fondandelar som lämnats till någon annan för förvaltning
(förvaltarregistrerade fondandelar). I ett sådant fall skall informationen i
stället ges till förvaltaren. Fondbolaget får ange ett totalt belopp för alla
andelar i en fond som lämnas för förvaltning till samma förvaltare.
I den proposition som ligger till grund för 27 a § konstaterade regering-
en att det mellan fondbolagen varierar vilka kostnader som tas ut ur en
värdepappersfond och på vilket sätt detta sker. Det framhålls att den en-
skilde andelsägaren - med enstaka undantag - inte får någon individuell
redovisning av hur mycket av hans eller hennes investerade medel som
används för att täcka olika typer av kostnader. Vidare påpekas att det för
andelsägaren inte är möjligt att med hjälp av den information som ges i
årsberättelsen, informationsbroschyrer och kontrolluppgifter själv räkna ut
hur mycket av det totala kostnadsuttaget som hänför sig till andelsinneha-
vet. Regeringen betonade att det liksom vid andra typer av tjänster är en
självklarhet att andelsägarna i en värdepappersfond skall få information
om hur mycket av de medel som betalas in till fonden som används till att
betala olika typer av kostnader. Vidare framhölls att en god kostnadsin-
formation bidrar till att spararen bättre kan bedöma värdet av den tjänst
som köpts och göra effektiva val vad gäller investeringen av sina medel
samt att en ökad kostnadsmedvetenhet kan förväntas leda till en ökad
konkurrens på fondmarknaden (a. prop. s. 154).
I propositionen konstaterade regeringen att det finns vissa särskild typer
av fondsparare som inte kommer att få individuell kostnadsinformation
12
enligt 27 a §, nämligen sparare i det nya premiepensionssystemet, fond-
försäkringssparandet och det individuella pensionssparandet. När det
gäller det individuella pensionssparandet beror detta på hur andelsinneha-
ven registreras hos fondbolagen. Beträffande premiepensionssystemet och
fondförsäkringssparandet är orsaken att dessa sparformer är konstruerade
så att myndigheten respektive försäkringsbolaget är andelsägare i de fon-
der där sparmedlen placeras - inte de enskilda spararna.
När det gäller premiepensionssystemet har problemet lösts genom att en
ny bestämmelse inforts i den nya lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension (SFS 1998:1497, prop. 1997/98:160, bet. 1998/99:FiU7,
rskr. 1998/99:14). Bestämmelsen innebär att fondbolag som slutit samar-
betsavtal med Premiepensionsmyndigheten vid sin rapportering till myn-
digheten om de kostnader som tagits ur fonden, skall ange hur stort be-
lopp som dagligen belastat fonden per fondandel. Med hjälp av den in-
formationen skall myndigheten beräkna hur stora kostnader som hänför
sig till de olika pensionssparama och ge individuell kostnadsinformation
till dessa.
Beträffande det individuella pensionssparandet och fondförsäkringsspa-
randet konstaterade regeringen att även dessa sparare bör fa individuell
kostnadsinformation, men att det närmare måste övervägas hur en regle-
ring som säkerställer en sådan information bör utformas. Dessa frågor
behandlas nedan.
Prop. 1998/99:93
13
Lagstiftningen om individuellt pensionssparande infördes den 1 januari
1994 (prop. 1992/93:187, bet. 1992/93:SkU31, rskr. 1992/93:359, SFS
1993:931). Syftet var att skapa ett långsiktigt bundet sparande som fick
ske enligt motsvarande gynnsamma skatteregler som gällde för pensions-
försäkring. Till skillnad från den sparformen skulle det individuella pen-
sionssparandet vara ett renodlat sparande utan försäkringsmoment.
Av lagen om individuellt pensionssparande framgår att sparmedlen far
placeras i inlåning i bank, andelar i värdepappersfond och i andra fond-
papper. Vid sparande i värdepappersfond skall tillgångarna placeras i en
sådan värdepappersfond som avses i lagen om värdepappersfonder eller i
ett utländskt fondföretag som omfattas av en reglering som väsentligen
stämmer överens med den svenska regleringen. De utländska fondföretag
som avses är i första hand sådana som uppfyller kraven i EG:s direktiv
85/611/EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser
företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fond-
företag), det s.k. UCITS-direktivet. Placering far dock ske även i fonder i
andra länder under förutsättning att de lyder under motsvarande regler
(prop. 1992/93:187 s. 183).
Sparandet administreras av ett s.k. pensionssparinstitut. Tillstånd att be-
driva verksamhet som pensionssparinstitut (pensionssparrörelse) kan ges
till värdepappersinstitut, dvs. banker, värdepappersbolag eller utländska
värdepappersföretag med filial i Sverige.
Mellan spararen och pensionssparinstitutet träffas ett s.k. pensions-
sparavtal. Praktiskt fungerar sparandet så att spararen betalar in pengar till
pensionssparinstitutet som i sin tur placerar pengarna enligt de instruktio-
ner som institutet fått av spararen. Spararen kan när som helt instruera
institutet att göra omplaceringar av sparmedlen inom sparformen. Spar-
medlen får endast betalas ut enligt villkoren i pensionssparavtalet eller
enligt föreskrifter i lag eller annan författning.
I pensionssparavtalet anges som regel att institutet far ta ut avgifter som
ersättning för sina tjänster. Avgifterna kan vara utformade som regel-
bundna administrationsavgifter eller som särskilda transaktionsavgifter
vid köp och försäljningar av värdepapper samt vid byte av pensionsspa-
rinstitut. Avtalet skall innehålla en fullmakt för institutet att förfoga över
tillgångarna för betalning av avkastningsskatt enligt lagen (1990:661) om
avkastningsskatt på pensionsmedel (3 kap. 1 § lagen om individuellt pen-
sionssparande).
Institutet skall för varje pensionssparavtal föra ett s.k. pensionsspar-
konto där alla transaktioner antecknas. På kontot skall institutet anteckna
bl.a. in- och utbetalningar, köp och försäljningar av fondandelar och and-
ra fondpapper samt vilka skatter och avgifter som tas ut. Kontot skall vid
vaije tidpunkt visa vilka tillgångar som är hänförliga till kontot.
Prop. 1998/99:93
14
I lagen om individuellt pensionssparande finns bestämmelser om att pen-
sionssparinstitutet skall ge pensionssparama information. Spararen skall
underrättas om de omplaceringar som gjorts och kostnaden för dessa
(3 kap. 10 § lagen om individuellt pensionssparande). Vidare skall insti-
tutet varje år ge kontoinnehavaren en skriftlig redovisning av hur sparka-
pitalet förvaltats under det föregående året (3 kap. 11 §). I den årliga re-
dovisningen skall anges:
• tillgångarnas ingående och utgående värde och deras placering,
• köp, försäljningar och andra omplaceringar som skett under året,
• belopp som har inbetalats eller utbetalats under året,
• räntor och utdelningar som mottagits under året,
• skatter och avgifter som dragits från kontot under året.
Regeln är tvingande, dvs. spararen kan inte avstå från sin rätt att fa den
årliga redovisningen.
Sparare som har sina tillgångar placerade i andelar i värdepappersfon-
der har dessutom rätt till samma information som andra fondandelsägare.
Av 26-28 §§ lagen om värdepappersfonder framgår att fondbolaget för
varje fond skall lämna en årsberrättelse och halvårsredogörelse och att det
skall finnas en informationsbroschyr om fonden. Årsberättelsen och halv-
årsredogörelsen skall skickas till de andelsägare som inte avstått från det-
ta. Informationsbroschyren, den senaste årsberättelsen och i förekomman-
de fall halvårsredogörelse som publicerats därefter skall, innan försäljning
av andelar sker, erbjudas och på begäran lämnas eller skickas till den som
avser att köpa andelar i en värdepappersfond. De reglerna gäller även för
pensionssparare.
En pensionssparares andelsinnehav kan även förvaltarregistreras i pen-
sionssparinstitutets namn. I ett sådant fall får pensionsspararen inte någon
information av fondbolaget. I stället skall pensionssparinstitutet se till att
andelsägaren får samma information som andra andelsägare (31 a § lagen
om värdepappersfonder och 3 kap. 12 § lagen om individuellt pensions-
sparande).
Hushållens individuella pensionssparande har utvecklats jämnt sedan
sparformen infördes år 1994. Från ett sparande på 1 869 miljoner kronor
vid utgången av det första året ökade sparandet till 13 401 miljoner kronor
vid utgången av juni år 1998. Figur 1 visar utvecklingen av det individu-
ella pensionssparandet under perioden. Den största delen av dessa medel
var investerade i värdepappersfonder. Vid utgången av år 1994 uppgick
sparandet i värdepappersfonder till 58 procent och vid halvårsskiftet 1998
till 82 procent.
15
1*** Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 93
Figur 1: Det individuella pensionssparandet under perioden
september 1994 — juni 1998, stockar i miljoner kronor
och löpande priser
Prop. 1998/99:93
““Totalt
--Värdepappersfonder
Källa: Riksbanken, Individuellt pensionssparande andra kvartalet 1998.
Individuellt pensionssparande kan, förutom i andelar i värdepappersfon-
der, ske i enskilda värdepapper och bankinlåning. Detta sparande har - i
nominella termer - ökat något över tiden, men som andel av det totala
individuella pensionssparandet har det minskat från 42 procent vid ut-
gången av år 1994 till 18 procent vid halvårsskiftet år 1998.
Det individuella pensionssparandet utgör endast en liten del av hushål-
lens nettoförmögenhet, cirka 1,5 procent. Sparformens andel av nettoför-
mögenheten har dock vuxit under den tid den har varit tillgänglig.
16
Figur 2: Hushållens samlade individuella pensionssparande och
det individuella pensionssparandet som andel av hushål-
lens nettoförmögenhet 1994—1998 i miljoner kronor samt
löpande priser och procent.
Prop. 1998/99:93
Källa: Riksbanken, Individuellt pensionssparande andra kvartalet 1998, och SCB: Finansmarknaden del II, andra
kvartalet, 1998.
Figur 2 visar utvecklingen av det individuella pensionssparandet som an-
del av hushållens nettoförmögenhet. Av figuren framgår att andelen har
ökat relativt jämnt över perioden.
4.2.4 Förbättrad kostnadsinformation
• Pensionssparare som placerat sina tillgångar i värdepappersfonder
skall fa individuell kostnadsinformation av det pensionssparinstitut
som administrerar sparandet. För varje värdepappersfond som till-
gångar varit placerade i under det närmast föregående året, skall in-
formation ges om hur stort belopp av de totala kostnaderna som
belastat fonden som hänför sig till andelsinnehavet. Informationen
skall ges i den förvaltningsredovisning av tillgångarna som institutet
varje år ger till pensionsspararen.
• Pensionssparinstitutet skall i sin tur få informationen från de fond-
bolag som förvaltar värdepappersfonderna. Om andelsinnehaven är
förvaltarregistrerade skall institutet i stället få information från
fondbolagen om vilka belopp som dagligen belastat fonderna under
det närmast föregående året redovisat per fondandel.
• Fondbolagen och pensionssparinstituten skall i sin information ange
hur stora belopp som avser förvaltningskostnader, inklusive kostna-
der för förvaring av fondtillgångama.
17
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Prop. 1998/99:93
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som har yttrat sig i denna
del tillstyrker promemorians förslag. Aktiefrämjandet avstyrker förslaget
under åberopande av att de föreslagna reglerna skapar en konkur-
rensnackdel för svenska institut i jämförelse med utländska institut. Fi-
nansinspektionen hänvisar till vad som framförts tidigare om att individu-
ell kostnadsinformation endast bör omfatta kostnader för förvaltning, för-
varing och tillsyn, medan andra kostnader bör redovisas tillsammans med
och relateras till resultatet av portföljförvaltningen.
Skälen för regeringens förslag: Som regeringen konstaterade i prop.
1997/98:160, bör alla fondsparare i det individuella pensionssparandet få
individuell kostnadsinformation. Sparformen är ett viktigt alternativ till
andra former av bundet pensionssparande. Särskilt möjligheten att placera
sparmedlen i värdepappersfonder har under senare år blivit allt populära-
re. En större kostnadsmedvetenhet bland dessa sparare kan förväntas yt-
terligare bidra till en ökad marknadseffektivitet och konkurrens på fond-
marknaden. Vad gäller behovet av lagstiftningsåtgärder för att förbättra
informationen till andelsägarna hänvisas i övrigt till vad regeringen anfört
i ovan nämnda proposition.
Det individuella pensionssparandet är konstruerat så att de enskilda
pensionssparama är andelsägare i de värdepappersfonder där pensions-
medlen placeras. Den nya 27 a § lagen om värdepappersfonder omfattar
därför i och för sig även dessa sparare. Som konstateras i förarbetena till
paragrafen, säkerställer den dock inte att alla individuella pensionssparare
får individuell kostnadsinformation. Detta har att göra med hur andelsin-
nehaven registreras hos fondbolaget. I förarbetena till lagen om individu-
ellt pensionssparande sägs att registreringen bör ske i pensionsspararens
namn (prop. 1992/93:187 s. 112). I ett sådant fall kommer pensionsspara-
ren - på samma sätt som andra fondandelsägare - att få individuell kost-
nadsinformation. När lagen om individuellt pensionssparande infördes
fanns det inte någon möjlighet att förvaltarregistrera fondandelar. En så-
dan möjlighet har dock numera införts och utnyttjas bl.a. inom det indivi-
duella pensionssparandet. Av 27 a § andra stycket följer att fondbolaget i
ett sådant fall skall ge informationen till pensionssparinstitutet som en
klumpsumma för alla andelsinnehav som institutet förvaltar. De enskilda
pensionssparama kommer däremot inte att få någon individuell kost-
nadsinformation.
Eftersom 27 a § uppenbarligen inte säkerställer att alla pensionssparare
får kostnadsinformation, krävs en särskild reglering för dessa sparare.
Frågan är hur en sådan reglering bör utformas.
Informationen bör ges av pensionssparinstitutet
En lösning som ligger väl i linje med regleringen av det individuella pen-
sionssparandet är att kostnadsinformationen ges av det pensionssparinsti-
tut som administrerar sparandet. I avsnitt 4.2.2 har beskrivits att pensions-
sparinstitutet varje år skall ge spararen en skriftlig redovisning av förvalt-
ningen av spararens tillgångar. Det är lämpligt att informationen om vilka
18
kostnader som fondbolaget belastat fondtillgångama med, ges i samma Prop. 1998/99:93
redovisning. På så sätt får spararen en samlad överblick av hur medlen
förvaltas och vilka kostnader som hänför sig till sparandet. Av redovis-
ningen kommer spararen att kunna se dels vilka kostnader som tagits ut av
pensionssparinstitutet i form av olika typer av avgifter och skatt, dels vilka
kostnader som tagits ut av fondbolaget i form av förvaltningsavgifter,
courtage, andra transaktionskostnader m.m. I de fall institutet erbjuder
sina sparare att placera sparmedlen i fonder som förvaltas av olika fond-
bolag är fördelen med en sådan lösning också att spararen far informatio-
nen samlad i stället för att fa separata kostnadsuppgifter från olika fond-
bolag.
En informationsskyldighet för pensionssparinstitutet innebär att även
andelsägare med förvaltarregistrerade innehav kommer att kunna fa kost-
nadsinformation. För att beräkna vilka kostnader som hänför sig till varje
andelsägare av de totala kostnaderna som belastat en fond under ett år
krävs, för de allra flesta värdepappersfonder, information om vilka kost-
nader som varje dag under året belastat fondtillgångama och om antal
fondandelar varje dag. Vidare krävs uppgifter om de olika andelsägarna
och storleken på deras innehav dag för dag (se prop. 1997/98:160 s. 159).
Om andelsinnehaven är förvaltarregistrerade har fondbolaget inte tillräck-
liga uppgifter om andelsägarna för att kunna beräkna och ge individuell
kostnadsinformation till dessa. Som beskrivits i avsnitt 4.2.1 har dock
pensionssparinstituten löpande uppgifter om de enskilda andelsägarna och
storleken på deras innehav. Förutsatt att instituten far viss information
från fondbolagen är det alltså möjligt för instituten att tillhandahålla kost-
nadsinformationen. Vilken information bör då instituten få från fondbola-
gen?
När det gäller andelsinnehav som är registrerade i andelsägarnas namn
är det lämpligt att fondbolagen - på samma sätt som för andra andelsäga-
re - beräknar vilka kostnader som hänför sig till de enskilda pensionsspa-
rama och sedan lämnar de ”färdiga” kostnadsuppgifterna till pensionsspa-
rinstituten. Instituten vidareförmedlar sedan kostnadsuppgifterna i sin
årliga redovisning till varje sparare. En sådan reglering innebär att pen-
sionssparinstitutet inte behöver göra egna kostnadsberäkningar och att
därmed kostnaderna för anpassningar av datasystem m.m. minimeras. Inte
heller fondbolagen kommer att drabbas av några nämnvärda merkostna-
der. Fondbolagen kommer redan på grund av 27 a § lagen om värdepap-
persfonder att vara tvungna att anpassa sina datasystem så att de kan göra
beräkningar av vilka kostnader som hänför sig till de olika andelsägarna.
Några ytterligare anpassningar kommer inte att krävas för att beräkna
kostnaderna för pensionssparama.
Beträffande förvaltarregistrerade andelsinnehav krävs en annan lösning.
Som nämnts ovan, har fondbolaget inte tillräcklig kunskap om andelsin-
nehav som är förvaltarregistrerade för att kunna beräkna vilka kostnads-
belopp som hänför sig till dessa. De kan därför inte ge några ”färdiga”
kostnadsuppgifter till pensionssparinstituten. I stället bör en motsvarande
ordning införas som för spararna i det nya premiepensionssystemet.
Fondbolaget känner inte heller i det fallet till vilka de enskilda spararna är
och kan inte beräkna vilka kostnader som hänför sig till dessa. Meningen
19
är att kostnadsinformationen skall ges av den myndighet som administre-
rar sparandet, Premiepensionsmyndigheten. För att myndigheten skall
kunna beräkna vilka kostnadsbelopp som hänför sig till de olika spararna
skall fondbolaget årligen informera myndigheten om vilka kostnader som
varje dag under året belastat fonden beräknat per fondandel.
För pensionssparamas del innebär en motsvarande lösning att fondbo-
laget informerar pensionssparinstitutet om vilka kostnader som varje dag
under året belastat fonden beräknat per fondandel. Pensionssparinstitutet
multiplicerar sedan uppgifterna om kostnadsuttaget per fondandel en viss
dag med det antal fondandelar som andelsägaren ägde den dagen. Kost-
nadsuppgifterna för varje dag summeras för att få fram en årlig kost-
nadsuppgift för spararen.
En konsekvens av förslaget är att de pensionssparinstitut som låtit för-
valtarregistrera sina pensionssparares andelsinnehav kommer att bli
tvungna att anpassa sina datasystem så att de kan behandla den informa-
tion som de far av fondbolagen om kostnadsuttaget i fondema. Som kon-
staterats i fråga om fondbolagens anpassningar på grund av införandet av
27 a § lagen om värdepappersfonder, torde kostnaderna för pensions-
sparinstitutens anpassningar huvudsakligen vara initiala. Vad gäller in-
vesteringar i informationsbehandling är det även i detta sammanhang vik-
tigt att framhålla att den allmänna utvecklingen på området går snabbt och
att konkurrensen på marknaden ställer ständiga krav på investeringar i
systemutveckling och hårdvara. De kostnader som kan vara förknippade
med en utvidgad informationsskyldighet kan därför inte ses som en isole-
rad företeelse. Vidare måste kostnaderna ställas mot de fördelar som står
att vinna med att informationen till spararna förbättras.
När det gäller konsekvenserna för fondbolagen kan konstateras att des-
sa, som ett led i beräkningen av den information som skall ges enligt
27 a § lagen om värdepappersfonder, kommer att bli tvungna att beräkna
vilka kostnader som varje dag under året belastat en viss fond beräknat
per fondandel. De merkostnader som kan uppkomma på grund av infor-
mationsskyldigheten mot pensionssparinstituten torde i sammanhanget
vara marginella. Det kan för övrigt konstateras att, i fråga om fonder som
är anslutna till premiepensionssystemet identiska uppgifter skall ges till
Premiepensionsmyndigheten och merkostnaderna torde inskränkas till
kostnader för utskick.
Den närmare utformningen av bestämmelsen om individuell
kostnadsinformation till pensionssparare
I förarbetena till 27 a § lagen om värdepappersfonder erinrar regeringen
om att en informationsskyldighet för fondförvaltare inte är möjlig att infö-
ra i fråga om utländska fondföretag inom EES som omfattas av UCITS-
direktivet. Skyldigheten att lämna individuell kostnadsinformation enligt
lagen om värdepappersfonder föreslås därför endast gälla för svenska
fondbolag (se prop. 1997/98:160 s. 154). Fondandelsägare med andelsin-
nehav som är placerade enligt lagen om individuellt pensionssparande bör
få kostnadsinformation i samma utsträckning som andra fondandelsägare.
Prop. 1998/99:93
20
Pensionssparinstitutets informationsskyldighet bör således endast omfatta
värdepappersfonder enligt definitionen i 1 § lagen om värdepappersfon-
der, dvs. värdepappersfonder som förvaltas av svenska fondbolag. När det
gäller effekterna på konkurrenskraften hos de svenska fondema av en
sådan reglering hänvisas till prop. 1997/98:160 s. 157.
Pensionssparinstitutets informationsskyldighet bör även i övrigt utfor-
mas i anslutning till 27 a § lagen om värdepappersfonder. Detta innebär
att kostnadsinformationen skall avse samtliga kostnader som under det
närmast föregående kalenderåret belastat fondförmögenheten, oavsett på
vilket sätt de debiteras fonden. Det totala beloppet skall delas upp i två
delposter; förvaltningskostnader, inklusive kostnader för förvaring av
fondtillgångama, och övriga kostnader. Kostnadsuppgifter skall ges sepa-
rat för alla fonder i vilka tillgångar varit placerade under året.
Finansinspektionen har i sitt remissyttrande även hänvisat till att 27 a §
lagen om värdepappersfonder inte innehåller någon skyldighet for förval-
tare enligt 31 a § samma lag att ge individuell kostnadsinformation till
andelsägarna. Eftersom en sådan skyldighet nu föreslås för förvaltare som
administrerar andelsinnehav i det individuella pensionssparandet, finns
det enligt inspektionen skäl att införa en motsvarande skyldighet för alla
förvaltare enligt 31 a §.
Regeringen instämmer i att det är viktigt att lagstiftningen är konkur-
rensneutral för olika sparformer. Frågan - som aktualiserats i ett remiss-
svar - har emellertid inte blivit föremål för beredning. Det saknas därför
förutsättningar för att i detta sammanhang föreslå någon lagstiftningsåt-
gärd.
Regeringens förslag: De föreslagna lagändringarna träder i kraft den
1 juli 1999. Informationen kommer således att ges till andelsägarna
första gången år 2000. Den information som skall lämnas för år 1999
får dock begränsas till att avse kostnader som belastar fonden under
andra halvåret 1999.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Svenska Aktiespararnas Riksförbund, Konkur-
rensverket och Konsumentverket har inte något att invända mot förslaget.
Fondbolagens Förening, Svenska Bankföreningen och Svenska Fond-
handlareföreningen invänder att millennieskiftet kommer att ta i anspråk
omfattande resurser för pensionssparinstitut och fondbolag samt att det
finns risk för att detta arbete kompliceras om man samtidigt måste ut-
veckla datasystem för informationsgivning till fondandelsägama. Vidare
framförs att pensionssparinstitutens systemuppbyggnad är beroende av
hur fondbolagens kostnadsrapportering till instituten kommer att utformas
Prop. 1998/99:93
21
och att detta arbete ännu inte är helt klart. Enligt föreningarnas mening Prop. 1998/99:93
bör såväl de nu föreslagna reglerna och den av riksdagen beslutade 27 a §
lagen om värdepappersfonder träda i kraft först den 1 januari 2000. Akti-
efrämjandet och Finansinspektionen instämmer i att förberedelsetiden för
pensionssparinstituten är för kort och att ikraftträdandet av de föreslagna
lagändringarna bör skjutas upp.
Skälen för regeringens förslag: De lagändringar som föreslås här tor-
de inte föranleda ytterligare anpassningar av fondbolagens datasystem.
Vad gäller pensionssparinstituten kommer anpassningar endast att aktua-
liseras för de institut som valt att förvaltarregistrera sina kunders an-
delsinnehav. Dessa anpassningar behöver inte vara klara vid ikraftträdan-
det utan först i början av år 2000 när pensionssparinstituten skall bearbeta
den information de far från fondbolagen. Som Fondbolagens Förening
m.fl. påpekar, är det en fördel om samtliga fondsparare får rätt till kost-
nadsinformation från samma tidpunkt. Med hänsyn till detta, anser rege-
ringen att även de nu föreslagna lagändringarna bör kunna träda i kraft
den 1 juli 1999. Detta innebär att kostnadsinformationen kommer att ges
till andelsägarna fr.o.m. år 2000. Det finns enligt regeringens mening inte
anledning att nu ytterligare skjuta upp ikraftträdandet av de bestämmelser
i prop. 1997/98:160 som riksdagen redan beslutat om.
Liksom vad gäller ikraftträdandet av 27 a § lagen om värdepappersfon-
der, bör övergångsbestämmelser införas som klargör att den information
som lämnas för år 1999 far begränsas till att avser kostnaderna under pe-
rioden 1 juli—31 december.
Regeringens förslag: Både svenska och utländska fondförvaltare som
träffar samarbetsavtal med Premiepensionsmyndigheten skall vid sin
rapportering till myndigheten om de kostnader som tagits ut ur fonden,
ange hur stora kostnadsbelopp som dagligen belastat fonden per fon-
dandel. Informationen skall ange hur mycket som avser förvaltnings-
kostnader, inklusive kostnader för förvaring av fondtillgångama.
Promemorians förslag: Förslaget berörs inte i promemorian utan har
hagts till i propositionen. Synpunkter på ändringen har inhämtats under
hand från Finansinspektionen, Premiepensionsmyndigheten, Konkur-
rensverket, Konsumentverket och Fondbolagens Förening.
Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av
Konsumentverket, Konkurrensverket och Fondbolagens Förening. Finan-
sinspektionen framhåller att det inte finns någon enhetlig internationell
definition av begreppet förvaltningskostnad. En skyldighet för fondför-
valtama att specificera förvaltningskostnaderna skulle enligt inspektionen
kunna innebär att utländska fondförvaltare tvingas ha särskild redovisning
för Premiepensionsmyndigheten. Inspektionen pekar på att detta i sin tur
kan få till följd att pensionssparama får färre utländska fonder att välja
22
mellan. Premiepensionsmyndigheten instämmer i detta och avstyrker för-
slaget att fondförvaltama i sin information till myndigheten skall specifi-
cera hur stor del av de totala kostnaderna som avser förvaltningskostna-
der.
Skälen för regeringens förslag: I november 1998 beslutade riksdagen
att en bestämmelse skulle införas i lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension om att svenska fondbolag som träffar samarbetsavtal med
Premiepensionsmyndigheten vid sin rapportering till myndigheten om de
kostnader som tagits ur fonden, skall ange hur stort belopp som dagligen
belastat fonden per fondandel (8 kap. 3 § första stycket 6 andra meningen,
införd genom SFS 1998:1497). Avsikten är att myndigheten med hjälp av
informationen från fondbolagen skall beräkna hur stora kostnader som
hänför sig till de olika spararna och ge individuell kostnadsinformation till
dessa. Fråga har nu uppkommit om att ändra denna bestämmelse.
Enligt lagen om inkomstgrundad ålderspension har både svenska och
utländska fondföretag som bedriver verksamhet i Sverige rätt att träffa
samarbetsavtal med Premiepensionsmyndigheten. Kraven för att få delta i
premiepensionssystemet är desamma för alla fondförvaltare. Enligt den
nya bestämmelsen i lagen om ålderspension gäller informationsskyldig-
heten till Premiepensionsmyndigheten dock endast för svenska fondbolag.
Som skäl för detta hänvisas i förarbetena till att det inte är möjligt att i
svensk lag införa regler om vilken information som utländska fondföretag
vilka omfattas av det s.k. UCITS-direktivet skall ge till sina fondandelsä-
gare (se prop. 1997/98:160 s. 156 och 163). Detta är i och för sig riktigt.
Fondföretag är enligt EU-regleringen uteslutande underkastade hemlan-
dets bestämmelser när det gäller de flesta frågor som regleras i direktivet,
bl.a. vilken information som skall lämnas till fondandelsägama. I de fall
ett fondföretag bedriver verksamhet i ett annat medlemsland än hemlan-
det, är det alltså inte möjligt för värdlandet att påföra fondföretaget annan
eller ytterligare reglering i sådant som faller inom direktivets tillämp-
ningsområde.
Emellertid kan konstateras att EU-regleringen inte hindrar att det i lag-
stiftningen om premiepensionssystemet ställs särskilda krav på dem som
far förvalta medel inom systemet, t.ex. när det gäller avgiftsstruktur och
information, så länge dessa krav är generellt tillämpliga och inte endast
riktade mot utländska fondföretag. Även med hänsyn till EG:s regler far
det nämligen anses stå varje land fritt att i ett allmänt socialförsäkrings-
system ställa sådana krav som är påkallade av försäkringssystemets sär-
skilda natur (jfr prop. 1997/98:151 s. 411). Med hänsyn till detta och då
det är angeläget att kraven för att få träffa avtal med Premiepensionsmyn-
digheten så långt som möjligt är konkurrensneutrala för svenska och ut-
ländska fondföretag, bör skyldigheten att informera om vilka kostnads-
belopp som dagligen belastat fonden utvidgas till att gälla även för utländ-
ska fondförvaltare.
Enligt 27 a § lagen om värdepappersfonder skall fondbolagen i sin in-
formation till fondandelsägarna specificera hur stor del av det individuella
kostnadsbeloppet som avser förvaltningskostnader, inklusive kostnader
för förvaring av fondtillgångama. Det är enligt regeringens mening vä-
sentligt att den information som Premiepensionsmyndigheten ger till pen-
Prop. 1998/99:93
23
sionssparama utformas på samma sätt. För att möjliggöra detta krävs att
fondförvaltama gör motsvarande specifikationer i sin information till
myndigheten. För att undvika oklarheter bör detta särskilt anges i lagtex-
ten.
Regeringen har bemyndigat Finansinspektionen att meddela de närmare
föreskrifter som behövs beträffande den information som svenska fond-
bolag skall lämna enligt 27 a § lagen om värdepappersfonder (3 § förord-
ningen (1990:1123) om värdepappersfonder)). Som inspektionen påpekar,
kan även den nu föreslagna bestämmelsen om fondförvaltarnas informa-
tion till Premiepensionsmyndigheten behöva kompletteras med verkstäl-
lighetsföreskrifter, bl.a. för att klargöra vilka kostnadsposter som skall
innefattas i begreppet förvaltningskostnader.
Regeringen vill vidare framhålla att det är angeläget att en särredovis-
ning av förvaltningskostnaderna inte avhåller utländska fondförvaltare
från att delta i systemet. Utländska förvaltares deltagande i premiepen-
sionssystemet bör därför följas upp.
Hösten 1990 introducerades en ny försäkringsform på den svenska livför-
säkringsmarknaden, livförsäkring med fondanknytning (s.k. fondförsäk-
ring). Enligt den lag som gäller för fondförsäkring - lagen (1989:1079)
om livförsäkringar med anknytning till värdepappersfonder - skall premi-
ema enligt försäkringsavtalet placeras i en eller flera värdepappersfonder
eller i utländska fondföretag, för vilka gäller föreskrifter som väsentligen
stämmer överens med regleringen för värdepappersfonder. Försäkrings-
bolaget skall placera inbetalda premier för försäkringen i de fonder som
försäkringstagaren bestämmer. Försäkringstagaren kan när som helst be-
stämma att tillgodohavandet skall flyttas till en eller flera andra fonder.
Enligt försäkringsavtalet har försäkringsbolaget vanligen rätt att ta ut
ersättning av försäkringstagarna för sina driftskostnader och för den av-
kastningsskatt som bolaget betalar. Förutom dessa kostnader belastas spa-
randet av kostnadsuttag i de fonder där premiema placeras.
Finansinspektionen har utfärdat föreskrifter och allmänna råd om in-
formation till livförsäkringstagare (FFFS 1998:9). Enligt de allmänna rå-
den bör en försäkringsgivare, innan ett försäkringsavtal ingås, informera
om de avgifter som försäkringsbolaget tar ut för att täcka driftskostnader
och skatt. Information bör också ges om att ytterligare kostnadsuttag kan
göras för fondbolagets förvaltning av fonden samt om storleken av dessa
förvaltningskostnader. Detta gäller dock endast för fonder som förvaltas
av fondbolag som tillhör samma koncern som försäkringsbolaget samt för
andra fonder som försäkringsbolaget aktivt marknadsför.
Under avtalets löptid skall årlig information ges om de kostnader som
belastat försäkringens värde under den redovisade perioden. Informa-
tionsskyldigheten avser endast de kostnader som försäkringsbolaget tar ut
- inte fondbolagets kostnadsuttag.
Prop. 1998/99:93
24
Prop. 1998/99:93
Regeringens bedömning: Det bör för närvarande inte införas någon
bestämmelse i lag om individuell kostnadsinformation till fondförsäk-
ringstagare.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Bedömningen i promemorian tillstyrks av de flesta
remissinstanser. Sveriges Aktiesparares Riksförbund invänder att det är
angeläget att fondförsäkringssparare far fullständig kostnadsinformation
och anser att de föreslagna förändringarna som skall ske inom ramen för
försäkringsrörelselagen inte garanterar detta. Konkurrensverket betonar
vikten av en konkurrensneutral reglering för olika sparformer och anser
att även fondförsäkringsområdet bör omfattas av krav på kostnadsinfor-
mation. En sådan reglering bör enligt verket, om möjligt, genomföras i ett
sammanhang. Även Konsumentverket anser det väsentligt att fondförsäk-
ringstagare får individuell kostnadsinformation, varför det framhålls att
översynen av försäkringsbolagens informationsgivning bör ske inom en
snar framtid. Försäkringsförbundet framför att man är oroad för en lag-
stiftning om individuell kostnadsinformation till fondförsäkringstagare,
framför allt med hänsyn till att informationen endast skulle kunna omfatta
svenska värdepappersfonder. Enligt förbundet skulle en lagstiftning inne-
bära stora systemtekniska belastningar och bör därför träda i kraft tidigast
i början av 2000-talet.
Skälen för regeringens förslag: Sparande i fondförsäkring har stora
likheter med ägandet av andelar i en värdepappersfond. Försäkringstaga-
ren ges möjlighet att inom vissa ramar själv bestämma placeringsinrikt-
ningen och bär på liknande sätt som en fondandelsägare de finansiella
riskerna som är förknippade med placeringen. Även om det formellt är
försäkringsbolaget som är fondandelsägare, framstår det därför som själv-
klart att försäkringstagarna skall få fortlöpande information om förhållan-
den som rör förvaltningen av de fonder där spararna valt att placera sitt
sparande (jfr prop. 1989/90:34 s. 60). Som några av remissinstanserna
påpekar, är det väsentligt att regleringen är konkurrensneutral för olika
sparformer och att även försäkringstagarna får fullständig information om
de kostnader som är förknippade med sparandet.
Regeringen har i januari 1999 beslutat om en lagrådsremiss, Ändrade
försäkringsrörelseregler (se Ds 1998:45) med förslag om ändringar i rö-
relsereglema för svenska försäkringsbolag. Det föreslås bl.a. att försäk-
ringstekniska avsättningar skall kunna göras för s.k. villkorad återbäring.
Detta innebär att det exempelvis kommer att kunna avtalas att försäk-
ringstagaren helt står den finansiella risken för förvaltningen av vissa till-
gångar eller tillgodohavanden. Försäkringsbolagen har stor frihet vad
gäller utformningen av dessa försäkringar. I lagrådsremissen föreslås ock-
så vissa ändringar vad gäller fondförsäkring. Bland annat föreslås att
fondförsäkringsrörelse skall få bedrivas i samma juridiska person som
konventionell livförsäkringsrörelse och att fondförsäkringslagen skall
upphävas. Samma försäkringsbolag kommer således både att kunna er-
25
bjuda produkter med villkorad återbäring och fondförsäkring. De särbe- Prop. 1998/99:93
stämmelser som skall gälla för fondförsäkring flyttas till försäkringsrörel-
selagen.
Regeringen anser att det, med hänsyn till de föreslagna ändringarna i
försäkringsrörelselagen, framstår som olämpligt att i detta skede infora
nya regler för fondförsäkringstagare. Förändringarna i försäkringsrörel-
selagen möjliggör nya försäkringslösningar som liknar fondförsäkring i
det att försäkringstagarna bär en finansiell risk. Även för de nya produk-
terna kommer informationen till försäkringstagaren om vilka kostnader
som är förknippade med placeringen av premiema att spela en viktig roll.
Samma bolag kommer att kunna erbjuda både dessa produkter och fond-
försäkring. Med hänsyn till detta bör de föreslagna ändringarna av försäk-
ringsrörelsereglema nu avvaktas. Så snart erfarenhet vunnits om tillämp-
ningen av den föreslagna regleringen är det dock angeläget att en samlad
översyn görs av vilka behov av information olika försäkringstagare har
och hur dessa kan tillgodoses på bästa sätt. Som Konsumentverket fram-
håller bör denna översyn ske så snart som möjligt.
I sammanhanget bör framhållas att det är viktigt att försäkringsbolagen
redan nu själva tar initiativ till åtgärder för att förbättra informationen till
fondförsäkringstagama om förvaltningen av de anslutna värdepappers-
fonderna. Regeringen anser det angeläget att Finansinspektionen i sin
tillsyn av försäkringsbolagen uppmärksammar att så sker.
26
Den fortgående internationaliseringen av näringslivet innebär i allt större
utsträckning sammanslagningar över gränserna av stora aktiebolag. För
svensk del innebär sådana sammanslagningar att det nya bolagets säte i
vissa fall hamnar utanför Sverige medan den juridiska hemvisten i andra
fall blir kvar i Sverige. I det förra fallet innebär företagsombildningarna
att aktier i svenska bolag omvandlas till utländska aktier. Detta medför
särskilda problem för de AP-fondstyrelser som i huvudsak skall placera
sina medel på den svenska aktiemarknaden, nämligen fjärde-sjätte
fondstyrelserna. Anledningen är att utrymmet för utländska aktieinnehav
är starkt begränsat enligt gällande placeringsregler.
Fjärde fondstyrelsen har i en skrivelse till Finansdepartementet påtalat
de problem som bolagsbildningar av detta slag medför för fondstyrelsens
placeringar. Som exempel nämns det svenska läkemedelsföretaget Phar-
macia och bilsäkerhetsföretaget Autoliv som fusionerats med två ameri-
kanska företag, Upjohn respektive Morton. Fondstyrelsen begär i skrivel-
sen att gällande bestämmelser om utlandsplaceringar kompletteras med en
undantagsregel som möjliggör fortsatta placeringar om aktier omvandlas
från svenska till utländska. Efter det att skrivelsen inkom, har ytterligare
ett par bolagsombildningar aviserats som får samma resultat. Det gäller
bl.a. förslaget till samgående mellan Astra och det engelska bolaget Ze-
neca och den omvandling som ABB förutskickat, vilken innebär att tidi-
gare fyra olika aktieslag däribland aktierna i svenska ABB skall bli en
gemensam schweizisk ABB-aktie.
Även sjätte fondstyrelsen, som med gällande placeringsregler inte far
placera medel i utländska aktiebolag, har i en skrivelse till Finansdepar-
tementet hemställt om att även den bör ges sådana möjligheter.
Fjärde - sjätte fondstyrelsernas placeringsregler
Gällande placeringsregler för fjärde och femte fondstyrelserna är likartade
och innebär i huvudsak att förvaltade medel skall placeras på den svenska
riskkapitalmarknaden. Medlen får således placeras i aktier i svenska ak-
tiebolag, i konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med options-
rätt till nyteckning som har utfärdats av svenska aktiebolag, i riskkapital i
ekonomiska föreningar samt i andelar i svenska kommanditbolag. Vidare
far placeringar göras i standardiserade köp- och säljoptioner avseende
aktier i svenska aktiebolag.
Placeringar far också göras i aktier i utländska aktiebolag, i andelar i
utländska aktiefonder samt i konvertibla skuldebrev och skuldebrev för-
enade med optionsrätt till nyteckning som har utfärdats av utländska ak-
tiebolag. De utländska innehaven får inte överstiga 10 % av värdet av de
medel fondstyrelsen förvaltar.
För sjätte fondstyrelsen gäller också att den skall placera sina medel på
riskkapitalmarknaden men reglerna är utformade så att inriktningen i hu-
Prop. 1998/99:93
27
vudsak skall vara mot mindre och onoterade företag. Någon ram för ut-
ländska placeringar finns, som nämnts, inte för sjätte fondstyrelsen.
Fondstyrelsernas storlek och värdepappersinnehav
Värdet av fjärde fondstyrelsens förvaltade medel uppgick vid utgången
av år 1998 till 86 miljarder kronor, femte fondstyrelsens till 14 miljarder
kronor och sjätte fondstyrelsens till 12 miljarder kronor (se tabell 1). Den
värdemässigt dominerande fjärde fondstyrelsen har en relativt koncentre-
rad aktieportfölj där de tio största innehaven finns i de stora svenska börs-
bolagen och utgör ca 70 % av de totala innehaven (se tabell 2). De två
största innehaven är Ericsson och Astra motsvarande ca 17 respektive ca
15 % av totalt förvaltade medel. Innehavet i ABB motsvarar 6,5 %. Ge-
nom sin storlek är fjärde fondstyrelsen en av de största ägarna i många
stora svenska bolag. I t. ex. Astra och ABB är fondstyrelsen den största
svenska ägaren efter Investor. De två innehaven i Astra och ABB är såle-
des sammantagna mycket stora ställt i relation till gällande utrymme för
utländska placeringar. Även för femte och sjätte fondstyrelserna gäller att
de innehar aktier i de nu aktuella bolagen som innebär problem att följa
de regler som gäller för utländska placeringar om nu aktuella bolagsom-
bildningar genomförs.
Tabell 1: Fjärde-sjätte fondstyrelsernas värdepappersinnehav vid utgången av
år 1998, marknadsvärden, mdr kr.
Prop. 1998/99:93
|
Värdepapper |
Fjärde fondstyrel- Femte fondstyrel- |
Sjätte fondstyrelsen | ||
|
sen |
sen | |||
|
Svenska aktier |
80,5 |
12,5 |
11,6 | |
|
Utländska aktier |
4,9 |
1,8 |
- | |
|
Övrigt |
0,6 |
- |
0,6 | |
|
Totalt |
86,0 |
14,3 |
12,2 | |
Tabell 2: Fjärde fondstyrelsens tio största innehav, marknadsvärden, mdr kr.
|
Ericsson |
14,8 |
Electrolux |
3,7 |
|
Astra |
12,7 |
SHB |
3,6 |
|
H&M |
6,9 |
FS-banken |
3,1 |
|
ABB |
5,6 |
Sandvik |
3,0 |
|
Volvo |
4,0 |
SCA |
2,5 |
28
5.2
Regeringens förslag: Vid tillämpning av placeringsreglema för fjär-
de-sjätte fondstyrelserna skall innehav av aktier m.m. i ett utländskt
bolag inte inräknas i befintlig utlandsram om detta bolag förvärvat ett
svenskt aktiebolag genom ett offentligt erbjudande samt det utländska
bolaget efter förvärvet efter förvärvet har betydande verksamhet i Sve-
rige och är noterat vid svensk börs eller auktoriserad marknadsplats.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag men promemorians förslag omfattade endast fondstyrelsernas in-
nehav i ett svenskt bolag vid tiden för det offentliga erbjudandet, men inte
senare förvärv. Regeln var vidare begränsad till fjärde och femte fondsty-
relserna.
Remissinstanserna: Första-tredje fondstyrelserna samt fjärde fondsty-
relsen har inget att erinra mot förslaget. Femte fondstyrelsen anser att det
remitterade förslaget dels försvårar en förvaltning enligt av fondstyrelsen
uppsatta mål och förvaltningspolicy, dels omöjliggör jämförelser av för-
valtningsresultatet med etablerade index samt mellan fondstyrelserna då
förslaget är begränsat till fondstyrelsernas innehav vid det offentliga er-
bjudandet. Sjätte fondstyrelsen anger att problemställningarna och om-
ständigheterna i allt väsentligt är desamma för dem som för fjärde och
femte fondstyrelserna.
Skälen för regeringens förslag: Om de nu aktuella bolagsombildning-
ama i Astra och ABB genomförs kommer särskilt fjärde fondstyrelsen att
kraftigt överskrida den gällande utlandsramen samt sjätte fondstyrelsen att
inneha utländska aktier. Skall detta undvikas måste sålunda stora delar av
fondstyrelsernas innehav säljas ut. Ett på detta sätt tillkommet krav på
omplaceringar innebär en påtaglig och olycklig restriktion för portföljför-
valtningen och den långsiktiga placeringsinriktningen. Portföljallokering-
en bör i princip styras av risk- och diversifieringshänsyn och inte av bola-
gens strikt juridiska hemvist. Stora börsnoterade bolags verksamhet är
redan i dag i hög grad internationell. Nu aktuella företagsaffärer kan vis-
serligen innebära ett steg mot en ökad internationell exponering. Den
svenska verksamheten fortsätter emellertid att utgöra en betydande del av
det utländska bolagets verksamhet. Bolagen förblir i de aktuella fallen
också noterade vid Stockholms Fondbörs. Att bolagen formellt får ut-
ländsk hemvist innebär sålunda inte en sådan kraftig förändring i verk-
samheten och därmed av valutarisken i dessa placeringar att det motiverar
betydande neddragningar av aktieinnehavet. Stora utförsäljningar på kort
tid innebär därtill alltid risk för störningar på marknaden och för sämre
avkastning än som annars vore fallet.
Det finns således goda skäl för att fondstyrelserna bör ges möjlighet att
fortsätta att förvalta aktier i tidigare svenska bolag som på nu aktuellt sätt
omvandlas till utländska bolag.
Prop. 1998/99:93
29
Till bilden hör också den mer principiella frågan om fondstyrelsernas Prop. 1998/99:93
möjligheter att placera medel i utlandet. Den pågående översynen av AP-
fonden syftar bl.a. till att öka möjligheterna till hög avkastning och diver-
sifiering genom att modernisera placeringsreglerna och därvid generellt
tillåta en större andel placeringar dels i aktier, dels i utlandet. En påtving-
ad utförsäljning skulle inte ligga i linje med de diskussioner som förs in-
om ramen för denna översyn.
En möjlighet att öppna upp för ett ökat utländskt aktieinnehav i fjärde
och femte fondstyrelserna är att nuvarande bestämmelse om en gräns för
utländska aktier om maximalt 10 % av värdet av de medel som respektive
styrelse förvaltar höjs till en lämplig nivå. Bestämmelsen avser alla slag av
utländska förvärv och således inte specifikt de fall när svenska aktier om-
vandlas till utländska. För sjätte fondstyrelsen skulle en utlandsram behö-
va införas.
Följden av en sådan ändring blir inte bara att tillgodose nu särskilt upp-
komna behov utan därtill att ett steg tas mot allmänt sett ökat utrymme för
utländska placeringar. En sådan utveckling ligger förvisso i linje med den
pågående översynen av AP-fonden. Det måste dock betecknas som otill-
fredsställande att vid sidan av de pågående politiska överläggningarna och
på kort tid genomföra en partiell men ändå betydande förändring i place-
ringsreglementet. En ny övergripande regel för utlandsplaceringar bör
också ta hänsyn till frågor av mer principiell karaktär avseende begreppet
utländska placeringar och valutarisk, frågor som behandlas samlat i den
gemensamma översynen.
En alternativ metod att lösa det dilemma som fondstyrelserna kommit
att ställas inför är att som här föreslås införa en undantagsregel i place-
ringsbestämmelsema för det slag av bolagsombildningar som nu aktuali-
serats. En sådan bestämmelse far ses som en övergångsregel i avvaktan på
att nya långsiktiga placeringsregler kan införas. Ett starkt skäl för en un-
dantagsregel är att den i mindre omfattning föregriper det pågående över-
syn sarbetet.
Ett undantag bör i första hand avse ett utbyte av aktier som sker till
följd av ett offentligt erbjudande från ett utländskt företag att förvärva
samtliga aktier i ett svenskt bolag. Sådana förvärv riskerar att leda till
oplanerade avyttringar av stora aktieinnehav, vilket av skäl som ovan re-
dovisats bör undvikas.
Därtill uppkommer frågan om fondstyrelserna bör ges rätt att, vid sidan
av befintliga ramar för utlandsplaceringar, även förvärva aktier i sådana
bolag. Som femte fondstyrelsen framhållit finns det goda skäl för detta.
Ett undantag som begränsas till innehavet vid tidpunkten för det offentliga
erbjudandet skulle påtagligt kunna försvåra dels en förvaltning enligt upp-
satta mål, dels en utvärdering av förvaltningen. Femte fondstyrelsen är
idag underviktad i förhållande till de aktuella bolagens andel i börsindex.
Fondstyrelsernas interna mål och placeringspolicy kan sålunda bli omöjli-
ga att följa då dessa är relaterade till etablerade index på Stockholms
Fondbörs. Utländska bolag kommer efter nu aktuella affärer att ha en in-
dexvikt i Findatas avkastningsindex på ca 20 %. Dessa bolag skulle inte
vara tillgängliga för placeringar med nu gällande placeringsregler. Ett
viktigt kriterium vid val av riktmärkesportfölj är att denna är replikerbar,
30
dvs. kapitalförvaltaren skall kunna placera i överensstämmelse med den Prop. 1998/99:93
portfölj man jämför sig med. Såväl femte som sjätte fondstyrelserna skulle
sannolikt tvingas att ändra sina mål för den svenska aktieförvaltningen om
möjlighet inte gavs att öka dessa innehav (femte fondstyrelsen skulle som
alternativ kunna sälja den nuvarande genuina utlandsportföljen för att ge
utrymme åt de svenska företag som nu blir utländska). Att nu tvinga
fondstyrelserna till genomgripande förändringar av målformuleringar eller
befintlig utlandsportfölj vore olyckligt med tanke på att överläggningarna
om de långsiktiga placeringsreglema sannolikt kommer att innebära att
nuvarande problem kommer att vara av mer temporär natur.
Utöver dessa problem skulle resultatjämförelser med såväl befintliga
aktiemarknadsindex som med andra svenska kapitalförvaltare försvåras
vid en utvärdering av förvaltningen. Förutsättningarna för fondstyrelser-
nas förvaltning av den svenska portföljen blir också olika då fondstyrel-
sernas innehav skulle bli mycket olikartade i samband med utbytet av ak-
tier. Fjärde fonden skulle därmed ges väsentligt friare ramar för placering
i de aktuella bolagen än femte fonden. En relevant jämförelse mellan
fondstyrelserna av förvaltningsresultatet skulle därmed inte kunna ske.
Fondstyrelserna bör därför av dessa skäl medges undantag även för ytter-
ligare förvärv av aktier.
Det kan diskuteras om det skall finnas ett tak för hur stora delar av
fondstyrelsernas totala medelsinnehav som på föreslaget sätt skall kunna
undantas från utlandsramen. Inräknat nu aviserade ombildningar i Astra
och ABB, kan t.ex. fjärde fondstyrelsens totala andel utländska aktier
komma att uppgå till ca 30 % inklusive ett maximalt utnyttjande av den
gällande tioprocentiga utlandsramen. Skulle ytterligare förvärv ske i dessa
aktier eller någon ytterligare bolagsombildning ske som berör fondstyrel-
sens större placeringar, kan den andelen förutses öka. De skäl för undan-
tagsregeln som redovisats är emellertid i princip gällande varför det före-
faller olämpligt att sätta någon övre gräns för det slag av utländskt aktie-
innehav som far undantas.
Ett villkor för undantagsregeln skall vidare vara att det utländska bola-
gets verksamhet har en betydande svensk anknytning. Det bör sålunda i
princip inte medges undantag för placeringar där företagets svenska verk-
samhet blir marginell i förhållande till företagets totala verksamhet och
där placeringen reellt sett därför är att betrakta som ett genuint utländskt
innehav. Naturligtvis kan en i absoluta tal relativt omfattande svensk
verksamhet ändå fa en begränsad roll i förhållande till den totala verk-
samheten om företaget är stort. Sådana förvärv torde dock i normalfallet
ske med vederlag i kontanter snarare än med aktier, även om det senare
teoretiskt skulle kunna förekomma. I sådana mer hypotetiska fall bör bo-
lagen ingå i utlandsramen. I syfte att ytterligare markera att den svenska
verksamheten måste vara av viss storlek och betydelse, föreslås också att
det utländska bolagets aktier skall vara noterade vid svensk börs eller
auktoriserad marknadsplats. För sjätte fondstyrelsen innebär det att un-
dantagsregeln endast gäller för den förvaltade börsportföljen och inte för
onoterade aktieinnehav.
31
5.3
Regeringens förslag: Om regeringen för genomförandet av utvärde-
ringen av fondstyrelsernas förvaltning anlitar någon med särskild fack-
kunskap, skall kostnaden för detta betalas av fondstyrelserna. Kostna-
den skall fördelas mellan fondstyrelserna efter vad regeringen bedömer
skäligt.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Fondstyrelserna har inget att erinra mot förslaget.
Sjunde fondstyrelsen har ifrågasatt behovet av att anlita fackkunskap vid
utvärderingen av dess förvaltning.
Skälen för regeringens förslag: Utvärderingen av fondstyrelsernas
förvaltning kan i dag sägas ske både internt och externt. Fondstyrelserna
är ålagda att utföra en egen utvärdering av sin förvaltning vilket kan ses
som en resultatuppföljning. Dessa utvärderingar tillsammans med årsre-
dovisningarna och revisionsberättelserna ligger sedan till grund för en
extern utvärdering som görs av regeringen. Denna tillsammans med
fondstyrelsernas årsredovisningar och en av regeringen gjord samman-
ställning av dessa överlämnas årligen till riksdagen i form av en rege-
ringsskrivelse.
Regeringen har under senare år lagt ökad vikt vid utvärdering av
fondstyrelsernas förvaltningsresultat. Vid den senaste utvärderingen tog
regeringen hjälp av särskild fackkunskap inom området. Det kan ses som
en följd av att allmänt sett ökade krav ställs på en professionell utvärde-
ring av långsiktig kapitalförvaltning. Kostnader förknippade med den ex-
terna utvärderingen utgör naturligen en del av de totala förvaltningskost-
naderna. Regleringen av AP-fonden utgår från att samtliga förvaltnings-
kostnader skall bäras av fondstyrelserna, se 3, 29 och 43 §§ i APR. Rege-
ringen föreslår därför att anlitad fackkunskap i samband med den externa
utvärderingen skall bekostas av respektive fondstyrelse. Kostnader som är
gemensamma för flera fondstyrelser bör regeringen fördela efter vad den
bedömer vara skäligt.
Förslaget om förbättrad kostnadsinformation till fondsparare
De kostnadsmässiga konsekvenserna av en individuell beräkning och år-
lig redovisning av hur kostnaderna fördelas på enskilda fondandelsägare i
det individuella pensionssparandet varierar beroende på hur andelsinne-
haven är registrerade.
Till följd av den av riksdagen beslutade 27 a § lagen om värdepappers-
fonder, kommer fondbolagen att ta fram dagliga kostnader för varje an-
delsägare i en värdepappersfond. Detta innebär att den information som
krävs för att uppgifter skall kunna lämnas om andelsinnehav i det indivi-
duella pensionssparandet redan finns att tillgå. För fondbolagen kommer
de bestämmelser som föreslås nu således inte att innebära några merkost-
nader.
I de fall andelsinnehaven är registrerade i andelsägarnas namn kommer
pensionssparinstitutet att fungera som en vidareförmedlare av uppgifter
från fondbolaget till andelsägarna. Detta torde endast innebära en mycket
liten kostnad.
För de pensionssparinstitut som administrerar förvaltarregistrerade an-
delsinnehav kommer en viss anpassning av datahanteringssystemen att
krävas. Instituten har kännedom om andelsinnehaven på varje individs
pensionssparkonto varje dag. För att den specificerade kostnadsinforma-
tionen skall kunna lämnas, krävs att instituten kan samköra den dagliga
kostnadsinformationen från fondbolagen med informationen om sina
kunders innehav. Detta torde dock i stor utsträckning begränsa sig till
kostnader i ett systemuppbyggnadsskede.
Förslaget om Allmänna pensionsfonden
Förslaget förutses inte få några särskilda effekter på marknaderna eller
valutaflödena utöver att verka stabiliserande på de aktuella bolagens ak-
tiekurser.
Prop. 1998/99:93
33
Paragrafen är ny. Enligt 27 a § skall fondbolaget varje år informera varje
andelsägare i en värdepappersfond om hur stort belopp av de totala kost-
naderna som belastat fonden under det närmast föregående kalenderåret
som hänför sig till andelsinnehavet.
Enligt paragrafens första stycke skall kostnadsinformationen avseende
sådana andelsinnehav - i stället for till andelsägarna - ges till det pen-
sionssparinstitut som administrerar pensionssparandet. Kostnadsbeloppen
skall beräknas på samma sätt som för andra andelsägare (angående beräk-
ningen av kostnadsinformationen, se författningskommentaren till 27 a § i
prop. 1997/98:160 s. 186).
I andra stycket finns en särskild bestämmelse för förvaltarregistrerade
andelsinnehav. I dessa fall skall fondbolaget varje år informera pensions-
sparinstitutet om vilka kostnadsbelopp som dagligen belastat fonden un-
der det närmast föregående året redovisat per fondandel. Det totala kost-
nadsuttaget varje dag skall fördelas på det antal fondandelar som finns i
fonden samma dag.
I paragrafen har införts ett nytt andra stycke om att pensionssparinstitutet i
sin årliga redovisning över förvaltningen av tillgångarna på pensionsspar-
kontot skall ge särskild information till sådana kontohavare som under
året haft tillgångar placerade i en sådan värdepappersfond som avses i
lagen (1990:1114) om värdepappersfonder.
Som närmare utvecklats i avsnitt 4.2.4, har bestämmelsen utformats i
anslutning till 27 a § lagen om värdepappersfonder. Liksom vad gäller
informationsskyldigheten i den bestämmelsen, skall pensionssparinstitutet
informera om hur stort belopp som hänför sig till andelsinnehavet av
samtliga kostnader som belastat en fond under det föregående året. Sepa-
rata kostnadsbelopp skall anges för varje värdepappersfond. Exempelvis
skall en sparare som under året haft sina sparmedel placerade i fem olika
fonder få fem olika kostnadsuppgifter. Kostnadsuppgifter skall också ges
för sådana andelsinnehav som spararen sålt under året. Även sådana spa-
rare som inte äger några fondandelar vid årets slut men som har ägt an-
delar någon gång under året skall få information (se närmare prop.
1997/98:160 s. 157-159 och 186).
Prop. 1998/99:93
34
Liksom vad gäller övrig information i den årliga redovisningen, är det Prop. 1998/99:93
inte möjligt för den enskilde pensionsspararen att avstå från sin rätt till
information (se prop. 1992/93:187 s. 114).
Paragrafens första stycke punkten 6 har ändrats. Ändringen innebär att
skyldigheten att informera Premiepensionsmyndigheten om vilka kost-
nadsbelopp som dagligen belastat fonden utvidgas till att gälla även för
utländska fondförvaltare som bedriver verksamhet i Sverige. Vidare har
införts en bestämmelse om att fondförvaltama skall specificera hur myck-
et av kostnadsbeloppen som avser förvaltningskostnader, inklusive kost-
nader för förvaring av fondtillgångama.
Bestämmelsen har behandlats närmare i avsnitt 4.3.
Bestämmelsen, som är ny, har behandlats i avsnitt 5.2.
Den nya bestämmelsen innebär att innehav i utländska aktiebolag under
vissa förutsättningar inte skall betraktas som utländska vid tillämpningen
av 35 och 36 §§. Detta medför för fjärde och femte fondstyrelserna att
innehav i och förvärv av aktier och andra värdepapper i sådana bolag inte
skall avräknas mot utlandsramen. Det blir också möjligt för fondstyrelser-
na att placera i standardiserade köp- och säljoptioner avseende aktier i
dessa bolag. För sjätte fondstyrelsen innebär undantaget en begränsad
möjlighet att i vissa fall placera i utländska aktiebolag.
För att undantaget skall vara tillämpligt krävs att det utländska bolaget
förvärvat ett svenskt aktiebolag genom ett offentligt erbjudande där er-
sättningen till aktieägarna i det svenska bolaget utgjordes av aktier i det
utländska bolaget. Vidare skall det utländska bolaget efter förvärvet ha
betydande verksamhet i Sverige och vara noterat vid svensk börs eller
auktoriserad marknadsplats.
Erbjudandet från det utländska företaget skall avse samtliga aktier i det
svenska bolaget. Skulle ett sådant erbjudande, efter det att en fondstyrelse
har godtagit och blivit bunden av ett byte till aktier m.m. i det utländska
företaget, komma att ändras så att det omfattar färre än samtliga aktier i
det svenska bolaget far fondstyrelsen ändå genomföra förvärvet.
En följd av kravet på att ersättningen till aktieägarna i det svenska bola-
get skall utgöras av aktier i det utländska bolaget är att kontanterbjudan-
den inte omfattas av undantaget även om det utländska bolaget har bety-
35
dande verksamhet i Sverige och är noterat här. Att en begränsad del av Prop. 1998/99:93
ersättningen till aktieägarna utgörs av kontant betalning bör inte hindra att
undantaget blir tillämpligt förutsatt att transaktionen som helhet är att be-
döma som ett utbyte mot aktier i det utländska bolaget. Omvänt bör en
transaktion som till sin helhet är att bedöma som ett kontanterbjudanden
inte omfattas av undantaget även om ersättningen till någon utgörs av ak-
tier.
Vad som avses med betydande verksamhet har behandlats i avsnitt 5.2.
Med svensk börs och auktoriserad marknadsplats avses företag som er-
hållit auktorisation som sådana enligt lagen (1992:543) om börs- och
clearingverksamhet. Även innebörden av begreppet notering följer av
samma lag. Genom kravet på notering vid svensk börs eller auktoriserad
marknadsplats följer att undantaget för sjätte fondstyrelsen endast är till-
lämpligt på fondstyrelsens börsportfölj och alltså inte möjliggör place-
ringar i utländska onoterade företag.
Utländska aktier innefattar även depåbevis avseende utländska aktier.
Med depåbevis avses ett värdepapper som representerar den rätt som en
aktieägare har gentemot en bank eller värdepappersföretag som för hans
räkning förvarar aktier i ett utländskt bolag (se bl.a. prop. 1990/91:142 s.
141).
Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.3.
Regeringen skall enligt 45 § årligen göra en sammanställning av
fondstyrelsernas årsredovisningar och en utvärdering av fondstyrelsernas
förvaltning. Sammanställningen och utvärderingen överlämnas tillsam-
mans med fondstyrelsernas årsredovisningar till riksdagen.
Om regeringen för genomförandet av sin utvärdering anlitar någon med
särskild fackkunskap, skall kostnaden för detta betalas av fondstyrelserna.
Om en kostnad som regeringen har haft för att utföra utvärderingen, t.ex.
ett konsultarvode, rör flera fondstyrelsers verksamhet, skall kostnaden
fördelas mellan fondstyrelserna efter vad regeringen bedömer skäligt.
36
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1990:1114) om värdepappersfon-
der skall införas en ny paragraf, 27 b §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
I fråga om andelsinnehav som
är placerade enligt lagen
(1993:931) om individuellt pen-
sionssparande skall den informa-
tion som anges i 27 a § lämnas till
det pensionssparinstitut som admi-
nistrerar sparandet.
Om andelsinnehaven är regist-
rerade i institutets namn (för-
valtarregistrerade) skall fondbola-
get i stället informera om vilka
kostnadsbelopp som dagligen be-
lastat fonden under det närmast
föregående kalenderåret redovisat
per fondandel. I informationen
skall anges hur mycket av beloppet
som avser förvaltningskostnader,
inklusive kostnader för förvaring
av fondtillgångama.
Prop. 1998/99:93
Bilaga 1
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.
2. Den information som enligt 11 b § skall lämnas för kalenderåret
1999, far begränsas till att avser kostnader som belastat fonden under pe-
rioden 1 juli—31 december 1999.
37
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 11 § lagen (1993:931) om individuellt
pensionssparande skall ha följande lydelse,
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
H §
Pensionssparinstitutet skall årligen ge kontoinnehavaren en skriftlig re-
dovisning av förvaltningen av tillgångarna på pensionssparkontot. I redo-
visningen skall anges
1. tillgångarnas ingående och utgående värde,
2. tillgångarnas placering,
3. köp, försäljningar och andra omplaceringar som skett,
4. belopp som har betalats eller utbetalats,
5. räntor och utdelningar, och
6. skatter och avgifter som dragits från kontot.
Om tillgångarna under året va-
rit placerade i andelar i en sådan
värdepappersfond som avses i la-
gen (1990:1114) om värdepap-
persfonder skall det i redovisning-
en dessutom anges hur stort be-
lopp av de totala kostnaderna som
belastat fonden under det närmast
föregående kalenderåret som
hänför sig till andelsinnehavet. Det
skall anges hur mycket av beloppet
som avser förvaltningskostnader,
inklusive kostnader för förvaring
av fondtillgångama.
Prop. 1998/99:93
Bilaga 1
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.
2. Den information som enligt 3 kap. 11 § andra stycket skall lämnas
för kalenderåret 1999, får begränsas till att avse kostnader som belastat
fonden under perioden 1 juli—31 december 1999.
38
Efter remiss har yttranden över promemorian om kostnadsinformation till
fondsparare i det individuella pensionssparandet och fondforsäkringsspa-
randet avgetts av Finansinspektionen, Konkurrensverket, Konsumentver-
ket, Premiepensionsmyndigheten, Fondbolagens Förening, Svenska
Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Sveriges Aktiespara-
res Riksförbund, Aktiefrämjandet och Sveriges Försäkringsförbund.
Prop. 1998/99:93
Bilaga 2
39
ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN
Fjärde fondstyrelsen
Dnr 678/98
Regeringskansliet
F inan sdepartementet
103 33 STOCKHOLM
Prop. 1998/99:93
Bilaga 3
Anhållan om reglementsändring
Enligt reglementet far fjärde och femte fondstyrelserna placera upp till 10
procent i utländska värdepapper. Den begränsningsregel som avslutar
APR 35§ lyder:
”Fondstyrelserna far inte förvärva värdepapper enligt första stycket 4 i
sådan omfattning att värdepapperens sammanlagda värde kommer att
överskrida tio procent av värdet av de medel som respektive styrelse för-
valtar...”
Internationaliseringen och den fortgående omstruktureringen av näringsli-
vet har på senare år bl.a. resulterat i gränsöverskridande fusioner. Kon-
sekvenserna av dylika fusioner var knappast förutsedda då ovanstående
begränsningsregel formulerades.
Så t ex har det svenska läkemedelsföretaget Pharmacia och det svenska
bilsäkerhetsföretaget Autoliv fusionerat med två amerikanska företag,
Upjohn resp. Morton. Vid båda dessa fusioner bestämdes att moderbola-
gen skulle förläggas till USA och således, ur ett svenskt perspektiv, bli
utländska rättssubjekt trots att aktierna skulle fortsätta att noteras på
Stockholmsbörsen.
Den initiala konsekvensen av dessa fusioner för Fjärde AP-fondens del
blev att två förhållandevis stora svenska aktieinnehav formellt hamnade i
den utländska aktieportföljen där en absolut begränsningsregel råder.
Fler gränsöverskridande fusioner kan förutses. Nyligen aviserades t ex att
skogsföretaget Stora vill gå samman med finska Enso och att moderbola-
get till den nya företagskonstellationen skall fa sitt säte i Finland.
Med gällande reglemente för fonden blir konsekvensen av dylika före-
tagshändelser att utlandsportföljen formellt växer såväl språngvis som
oplanerat och att den därigenom riskerar att överskrida begränsningsre-
40
geln med tvångsmässiga aktieförsäljningar som följd. Det är bl a mot
denna bakgrund som fonden hittills utnyttjat sitt utlandsmandat i relativt
ringa utsträckning.
För att möjliggöra en långsiktig planering anser fondstyrelsen att begräns-
ningsregeln i APR bör kompletteras med en undantagsbestämmelse. Tek-
niskt skulle en sådan kompletterande bestämmelse t ex kunna utformas så
att fondstyrelserna vid beräknande av den utländska aktieportföljens rela-
tiva storlek inte skall räkna in utländska rättssubjekt som är noterade vid
svensk börs och som till minst hälften har sitt ursprung i svenska rätts-
subjekt noterade vid svensk börs.
Stockholm 1998-09-02
ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN
Fjärde fondstyrelsen
Prop. 1998/99:93
Bilaga 3
Sören Mannheimer
Thomas Halvorsen
41
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 mars 1999
Prop. 1998/99:93
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Freivalds,
Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Östros, Engqvist, Rosengren,
Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén
Föredragande: Lövdén
Regeringen beslutar proposition 1998/99:93 Kostnadsinformation till
fondsparare i det individuella pensionssparandet, m.m.
42
Eländers Gotab 57788, Stockholm 1999