Prop.
1998/99:91
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 4 mars 1999
Göran Persson
Björn Rosengren
(Näringsdepartementet)
I propositionen föreslås en ändring i lagen (1975:88) med bemyndigande
att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer som
möjliggör för regeringen att meddela föreskrifter om avgifter för trafik-
övervakningstjänster. I anslutning härtill föreslås en ändring i lagen
(1987:24) om kommunal parkeringsövervakning som innebär att den
myndighet som regeringen bestämmer far förordna parkeringsvakter som
utför trafikövervakningstjänster att ge anvisningar för trafiken.
Vidare föreslås en ändring i den sistnämnda lagen som innebär att par-
keringsvakter, efter kommunalt beslut som föregås av samråd med
polismyndigheten, skall kunna tas i anspråk för att lämna biträde åt polis-
män när de fullgör trafikövervakningsuppgifter. Därutöver föreslås att
beslut som en polismyndighet eller Rikspolisstyrelsen har meddelat i
ärenden enligt lagen (1980:578) om ordningsvakter skall få överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol samt vissa lagtekniska justeringar i lagen
om ordningsvakter och i polislagen (1984:387).
Slutligen föreslås en ändring i övergångsbestämmelserna beträffande
färdtjänst och riksfardtjänst med innebörd att lagen (1997:736) om färd-
tjänst och lagen (1997:735) om riksfärdtjänst från och med den 1 januari
2000 skall tillämpas även beträffande tillstånd till färdtjänst och riks-
färdtjänst som har meddelats före den 1 januari 1998.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1999.
1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 91
Prop. 1998/99:91
1 Förslag till riksdagsbeslut.......................................................................3
2 Lagtext....................................................................................................4
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1975:88) med bemyndigande
att meddela föreskrifter om trafik, transporter och
kommunikationer................................................................4
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:24) om kommunal
parkeringsövervakning.......................................................6
2.3 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)..........7
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:735) om riksfärdtjänst8
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:578) om
ordningsvakter....................................................................9
2.6 Förslag till ändring i polislagen (1984:387)..............................10
3 Ärendet och dess beredning..................................................................11
4 Möjlighet for kommunerna att ta ut avgift for vissa
trafikövervakningstjänster m.m.......................................................11
5 Utökade uppgifter for parkeringsvakter...............................................13
6 Övergångsbestämmelser beträffande färdtjänst och riksfardtjänst......16
7 Överklagande av beslut om ordningsvakter m.m.................................17
8 Ekonomiska konsekvenser...................................................................18
Kommitténs lagförslag............................................................................19
Förteckning över remissinstanserna........................................................22
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 mars 1999...........23
Rättsdatablad...........................................................................................24
Prop. 1998/99:91
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1975:88) med bemyndigande att meddela fö-
reskrifter om trafik, transporter och kommunikationer,
2. lag om ändring i lagen (1987:24) om kommunal parkeringsövervak-
ning,
3. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),
4. lag om ändring i lagen (1997:735) om riksfardtjänst,
5. lag om ändring i lagen (1980:578) om ordningsvakter,
6. lag om ändring i polislagen (1984:387).
Prop. 1998/99:91
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1975:88) med bemyndi-
gande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikatio-
ner1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter som avses i 8 kap. 3 §
eller 5 § regeringsformen, om föreskrifterna gäller
1. befordran i spårbunden trafik som är avsedd för allmänheten,
2. sådan befordran i vägtrafik som ombesörjes av järnvägsföretag till
komplettering av eller som ersättning för jämvägsbefordran som avses
under 1,
4. postbefordran,
5. rätt att driva sjöfart inom Sveriges sjöterritorium med utländskt far-
tyg,
6. trafikregler, sjövägmärken eller säkerhetsanordningar för sjötrafiken
inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon eller för sjötrafiken
med svenska fartyg, sjöflygplan och svävare utanför dessa områden,
7. skeppsmätning,
8. trafik på väg eller i terräng,
9. fordons beskaffenhet och utrustning,
10. registrering eller annan kontroll av fordon,
11. skyldighet för kommunerna att tillhandahålla föreskrifter och andra
uppgifter som rör förhållandena i trafiken,
12. riksfärdtjänst,
13. tillstånd att bruka svävare,
14. kör- och vilotider vid vägtransporter samt förbud mot vissa typer
av beräkningar av lön till förare vid sådana transporter,
15. användning av vattenskotrar eller annan liknande vattenfarkost.
Regeringen bemyndigas att
meddela föreskrifter om avgifter
för granskning eller kontroll enligt
bestämmelse som avses i första
Regeringen bemyndigas att
meddela föreskrifter om avgifter
för trafikövervakningstjänster
samt för granskning eller kontroll
1 Lagen omtryckt 1978:233.
2 Senaste lydelse 1996:525.
stycket 9, 10 eller 13. Regeringen
bemyndigas också att besluta om
föreskrifter om avgifter för far-
ledsverksamheten samt om avgif-
ter for skeppsmätning och avgifter
for tillstånd enligt första stycket 5.
Regeringen far överlåta åt för-
valtningsmyndighet att meddela
föreskrifter som avses i 1 §. Rege-
ringen far vidare överlåta åt kom-
mun att meddela föreskrifter som
avses i 1 § första stycket 8.
enligt bestämmelser som avses i
första stycket 9, 10 eller 13. Rege-
ringen bemyndigas också att be-
sluta om föreskrifter om avgifter
för farledsverksamheten samt om
avgifter för skeppsmätning och
avgifter för tillstånd enligt första
stycket 5.
Regeringen får överlåta åt för-
valtningsmyndighet att meddela
föreskrifter som avses i 1 §. Rege-
ringen far vidare överlåta åt kom-
mun att meddela föreskrifter som
avses i 1 § första stycket 8 och
sådana föreskrifter om avgifter för
trafikövervakningstjänster som
avses i 1 § andra stycket.
Prop. 1998/99:91
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.
1* Riksdagen 1998/99. 1 samt. Nr 91
Prop. 1998/99:91
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:24) om kommunal parke-
ringsövervakning
dels att lagens rubrik skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 7 och 8 §§, samt
närmast före 7 § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Lag (1987:24) om kommunal Lag (1987:24) om kommunal
parkeringsövervakning parkeringsövervakning m.m.
Beslut om utvidgade uppgifter för
parkeringsvakter
Kommunen kan efter samråd
med polismyndigheten besluta att
parkeringsvakter far tas i anspråk
för att biträda polismän vid fullgö-
rande av trafikövervakningsupp-
gifter.
Den myndighet som regeringen
bestämmer får förordna parke-
ringsvakt som utför trafikövervak-
ningstjänst att ge anvisningar för
trafiken.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.
Prop. 1998/99:91
Härigenom föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen (1980:620)’
dels att punkten 5 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till
lagen (1997:313) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,
dels att ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen
(1997:739) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
5.2 I fråga om beslut avseende
färdtjänst som har meddelats före
ikraftträdandet gäller äldre
bestämmelser. Om en ansökan om
bistånd som inte avser färdtjänst
kommit in före ikraftträdandet,
skall äldre bestämmelser tillämpas
vad avser tid före den 1 januari
1998.
Föreslagen lydelse
5. I fråga om beslut avseende
färdtjänst som har meddelats före
ikraftträdandet gäller äldre
bestämmelser. Lagen (1997:736)
om färdtjänst skall dock från och
med den 1 januari 2000 tillämpas
på tillstånd till färdtjänst som har
meddelats före ikraftträdandet.
Om en ansökan om bistånd som
inte avser färdtjänst kommit in
före ikraftträdandet, skall äldre
bestämmelser tillämpas vad avser
tid före den 1 januari 1998.
Denna lag träder i kraft den
1 januari 1998. 1 fråga om beslut
avseende färdtjänst som har med-
delats före ikraftträdandet gäller
äldre bestämmelser.
Denna lag träder i kraft den
1 januari 1998. I fråga om beslut
avseende färdtjänst som har med-
delats före ikraftträdandet gäller
äldre bestämmelser. Lagen
(1997:736) om färdtjänst skall
dock från och med den 1 januari
2000 tillämpas på tillstånd till
färdtjänst som har meddelats före
ikraftträdandet.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.
1 Lagen omtryckt 1988:871.
2 Senaste lydelse 1997:740.
2.4
Härigenom föreskrivs att ikraftträdande- och övergångsbestämmel-
serna till lagen (1997:735) om riksfärdtjänst skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1998/99:91
Denna lag träder i kraft den
1 januari 1998, då lagen
(1993:963) om kommunal riks-
färdtjänst skall upphöra att gälla. I
fråga om beslut som har meddelats
före ikraftträdandet gäller den
gamla lagen.
Denna lag träder i kraft den
1 januari 1998, då lagen
(1993:963) om kommunal riks-
färdtjänst skall upphöra att gälla. I
fråga om beslut som har meddelats
före ikraftträdandet gäller den
gamla lagen. Den nya lagen skall
dock från och med den 1 januari
2000 tillämpas på tillstånd till
riksfärdtjänst som har meddelats
före ikraftträdandet.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.
Prop. 1998/99:91
Härigenom föreskrivs att 2 och 10 §§ lagen (1980:578) om ordnings-
vakter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Ordningsvakter får förordnas att tjänstgöra vid
1. allmänna sammankomster som avses i 2 kap. 1 § ordningslagen
(1993:1617) och cirkusföreställningar,
2. offentliga tillställningar som avses i 2 kap. 3 § ordningslagen,
3. bad- eller campingplatser och lokaler eller platser för idrott, frilufts-
liv, spel, lek, förströelse eller liknande som allmänheten har tillträde till,
eller
4. lokaler eller utrymmen där
alkoholdrycker serveras till all-
mänheten med tillstånd enligt 37 §
lagen (1977:293) om handel med
drycker.
4. lokaler eller utrymmen där
alkoholdrycker serveras till all-
mänheten med tillstånd enligt
7 kap. 5 § alkohollagen
(1994:1738).
Beslut som en polismyndighet
har meddelat i ärenden enligt
denna lag far överklagas hos läns-
styrelsen.
Beslut som en länsstyrelse eller
Rikspolisstyrelsen har meddelat
enligt denna lag får överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid över-
klagande till kammarrätten.
10 §2
Beslut som en polismyndighet
eller Rikspolisstyrelsen har med-
delat i ärenden enligt denna lag far
överklagas hos allmän förvalt-
ningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till kammarrätten.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999. I fråga om överklagande av
beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
1 Senaste lydelse 1993:1625.
2 Senaste lydelse 1995:1707.
Prop. 1998/99:91
2.6
Härigenom föreskrivs att 10 § polislagen (1984:387) skall ha följande
lydelse.
En polisman far, i den mån andra medel är otillräckliga och det med
hänsyn till omständigheterna är försvarligt, använda våld för att genom-
föra en tjänsteåtgärd, om
1. han möts med våld eller hot om våld,
2. någon som skall häktas, anhållas eller annars med laga stöd berövas
friheten försöker undkomma eller polismannen annars möts av motstånd
när han skall verkställa ett sådant frihetsberövande,
3. det är fråga om ätt avvärja en straffbelagd handling eller en fara för
liv, hälsa eller värdefull egendom eller för omfattande skada i miljön,
4. polismannen med laga stöd skall avvisa eller avlägsna någon från ett
visst område eller utrymme eller verkställa eller biträda vid kroppsvisita-
tion, kroppsbesiktning eller annan liknande åtgärd, vid beslag eller annat
omhändertagande av egendom eller vid sådan husrannsakan som avses i
rättegångsbalken,
5. polismannen med laga stöd skall stoppa ett fordon eller annat trans-
portmedel,
6. polismannen annars med laga stöd har att bereda sig tillträde till, av-
spärra, tillstänga eller utrymma byggnad, rum eller område, biträda nå-
gon i myndighetsutövning med en sådan eller någon liknande åtgärd eller
vid exekutiv förrättning enligt vad som är föreskrivet därom, eller
7. åtgärden i annat fall är ound-
gängligen nödvändig för den all-
männa ordningens eller säker-
hetens upprätthållande och det är
uppenbart att den inte kan genom-
föras utan våld. I fall som avses i
första stycket 4 och 6 får våld mot
person brukas endast om polis-
mannen eller den som han biträder
möts av motstånd.
7. åtgärden i annat fall är ound-
gängligen nödvändig för den all-
männa ordningens eller säker-
hetens upprätthållande och det är
uppenbart att den inte kan genom-
föras utan våld.
I fall som avses i första stycket 4
och 6 far våld mot person brukas
endast om polismannen eller den
som han biträder möts av mot-
stånd.
Om rätt att i vissa fall bruka våld finns i övrigt föreskrifter i 24 kap.
brottsbalken.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.
Senaste lydelse 1998:27.
10
Prop. 1998/99:91
Den 25 mars 1993 beslöt regeringen att tillkalla en kommitté för att bl.a.
se över rollfördelningen mellan polisen, kommunerna och de enskilda när
det gäller att skapa trygghet mot brott, särskilt vardagsbrottslighet, och
ordningsstömingar. I kommitténs uppdrag ingick även att överväga om
kommunerna bör ges en större möjlighet att organisera övervakning av
ordning och trafik. Kommittén, som antog namnet Trygghetsutredningen,
överlämnade i november 1995 sitt slutbetänkande Trygghet mot brott -
Rollfördelning och samverkan (SOU 1995:146). I betänkandet tar kom-
mittén upp bl.a. vissa trafikfrågor. Det är kommitténs förslag i den delen
som behandlas i denna proposition.
Betänkandet har remissbehandlats. Kommitténs lagförslag i nu aktuella
delar finns i bilaga 1 och en förteckning över remissinstanserna i bi-
laga 2. Remissyttrandena finns i Justitiedepartementets ärende JU96/370.
Regeringen har vidare berett berörda myndigheter, organisationer och
trafikföretag tillfälle att yttra sig över ett av Svenska kommunförbundet
initierat förslag om att begränsa giltighetstiden för äldre tillstånd till
färdtjänst och riksfärdtjänst. Förslaget och inkomna yttranden finns i
Näringsdepartementets ärende NI999/264/RS.
Slutligen finner regeringen det lämpligt att i detta sammanhang föreslå
vissa mindre ändringar i lagen (1980:578) om ordningsvakter och i polis-
lagen (1984:387).
Lagrådet
Vissa av de lagändringar som regeringen föreslår i denna proposition hör
formellt till Lagrådets granskning. Lagförslagen är emellertid av så enkel
beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
Regeringens förslag: I lagen (1975:88) med bemyndigande att meddela
föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer bemyndigas re-
geringen att meddela föreskrifter om rätt för kommunerna att ta ut ersätt-
ning för trafikövervakningstjänster.
Vidare införs i lagen (1987:24) om kommunal parkeringsövervakning
en möjlighet att förordna den parkeringsvakt som utför trafikövervak-
ningstjänster att ge anvisningar för trafiken.
11
Kommitténs förslag: Överensstämmer huvudsakligen med rege-
ringens.
Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig i frågan till-
styrker förslaget eller lämnar det utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 159 § vägtrafikkungörelsen
(1972:603) far kommunen eller Vägverkets region meddela undantag i
enskilda fall från kungörelsens generella bestämmelser om fordons och
lasters största bredd samt högsta längd och vikt. Den 1 oktober 1999 er-
sätts vägtrafikkungörelsen av trafikförordningen (1998:1276). I 13 kap.
3 § trafikförordningen finns bestämmelser som motsvarar de i 159 §
vägtrafikkungörelsen. Vissa av de beslut om undantag som meddelas
med stöd av 159 § vägtrafikkungörelsen förenas med villkor om att viss
bevakning skall ske av transporten. Denna bevakning utförs normalt av
polisen. Enligt förordningen (1982:789) om ersättning för polisbevak-
ning och för anslutning av larmanläggningar till polisen m.m. får polis-
myndigheten ta ut en avgift vid sådan bevakning. Avgiften är för närva-
rande 225 kronor per påbörjad timme för var och en av de polismän som
behövs för bevakningen samt 3 kr för varje påbörjad kilometer för varje
bil eller motorcykel som används vid bevakningen. Avgift far endast tas
ut för den tid som åtgår för själva bevakningen eller för den sträcka som
avverkas under denna.
Den 1 juli 1993 inleddes inom Stockholms stad en försöksverksamhet
varigenom parkeringsvakter efter utbildning och uppdrag från polisen har
utfört bevakningen av sådana tunga, långa och breda transporter för vilka
som villkor för undantag föreskrivits bevakning. Eftersom lagstöd saknas
för kommunen att ta ut avgift för bevakningen har kommunen till viss del
erhållit ersättning för uppdragen från polisen.
Försöksverksamheten har enligt uppgift slagit huvudsakligen väl ut
och polisiära resurser har frigjorts. Det finns därför skäl att permanenta
ett system där parkeringsvakter kan tas i anspråk för att bevaka långa,
tunga och breda transporter för vilka det som en förutsättning för undan-
tag från bestämmelserna i vägtrafikkungörelsen har föreskrivits bevak-
ning samt att utvidga möjligheten till hela landet.
Enligt 8 § andra stycket vägtrafikkungörelsen, som den 1 oktober 1999
ersätts av 2 kap. 3 § trafikförordningen, skall vägtrafikant lyda anvisning
för trafiken som ges av den som av myndighet har förordnats att ge så-
dana anvisningar. För att bevakningen av tunga, långa och breda trans-
porter skall erbjuda de garantier för trafiksäkerheten som behövs, bör den
personal som ombesörjer bevakningen ha befogenhet att meddela anvis-
ningar för trafiken. Regeringen föreslår därför att det i lagen (1987:24)
om kommunal parkeringsövervakning införs en möjlighet för den myn-
dighet som regeringen bestämmer att förordna parkeringsvakt som skall
utföra trafikövervakningstjänster att ge anvisningar för trafiken.
Det förhållandet att kommunen saknar möjlighet att ta ut ersättning av
enskilda för den bevakning som parkeringsvakterna utför har under för-
söksverksamheten visat sig ställa till problem. Som framgår ovan har
polisen möjlighet att ta ut sådan ersättning när bevakningsuppgiften ut-
förs av polisman.
Prop. 1998/99:91
12
Skall försöksverksamheten permanentas bör kommunerna kunna ta ut
ersättning på samma grunder som polismyndigheten. Ersättningen torde
utgöra en s.k. betungande avgift. Föreskrifter härom måste därför enligt
8 kap. 3 § och 9 § andra stycket regeringsformen meddelas genom lag
eller med stöd av bemyndigande i lag. Det synes lämpligt att, som kom-
mittén föreslagit, ta in ett sådant bemyndigande i lagen (1975:88) med
bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kom-
munikationer. Den ersättning som kommunen bör kunna ta ut bör be-
loppsmässigt motsvara vad polismyndigheten kan ta ut och föreskrifter
härom torde kunna införas i förordningen om ersättning för polisbevak-
ning och för anslutning av larmanläggningar till polisen m.m.
Prop. 1998/99:91
Regeringens förslag: I lagen (1987:24) om kommunal parkeringsöver-
vakning införs en bestämmelse som innebär att parkeringsvakter efter
kommunalt beslut som föregås av samråd med polismyndigheten, skall
kunna tas i anspråk för att biträda polismän när de fullgör trafikövervak-
ningsuppgifter.
Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens. Kommittén
har vidare föreslagit att lagen (1987:24) om kommunal parkeringsöver-
vakning kompletteras med en bestämmelse om att parkeringsvakter efter
kommunalt beslut som föregås av samråd med polismyndigheten, skall
kunna få till uppgift att rapportera iakttagna överträdelser av trafik-
föreskrifter till polisen.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker att parke-
ringsvakter under vissa förutsättningar skall kunna lämna biträde åt
polisman vid dennes fullgörande av trafikövervakningsuppgifter.
Tjänstemännens Centralorganisation avstyrker dock kommitténs förslag
i denna del med motiveringen att det med hänsyn till den vid polis-
myndigheterna anställda civila personalen är viktigt att kommunen och
berörd polismyndighet är överens innan parkeringsvakter används för att
biträda polisen vid trafikövervakning. Rikspolisstyrelsen avstyrker att
parkeringsvakter skall fa biträda polisen vid övervakning av den rörliga
trafiken. Däremot anser styrelsen att parkeringsvakterna bör kunna bi-
träda polisen med viss trafikreglering eller svara för viss trafik-
information. Det stora flertalet remissinstanser avstyrker att parkerings-
vakter ges till uppgift att till polismyndigheten rapportera iakttagna
överträdelser av trafikföreskrifter.
13
Prop. 1998/99:91
Bakgrund
Bestämmelser om kommunal parkeringsövervakning och parkerings-
vakter finns i lagen (1987:24) om kommunal parkeringsövervakning och
förordningen (1987:26) om parkeringsvakter i kommuner.
Om det för parkeringsövervakningen i en kommun behövs parkerings-
vakter far kommunen enligt lagen om kommunal parkeringsövervakning
besluta att kommunen själv skall svara för övervakningen (2 §). Denna
fullgörs då av parkeringsvakter som skall ha genomgått lämplig utbild-
ning för uppgiften (5 §). Kommunen far till parkeringsvakt förordna den
som är arbetstagare hos kommunen, hos en annan kommun, hos ett
kommunalt parkeringsbolag, hos sådana kommunala trafikaktiebolag
inom kommunen som bedriver linjetrafik enligt yrkestrafiklagen
(1998:490) och hos sådana bevakningsföretag som omfattas av lagen
(1974:191) om bevakningsföretag (6 §).
Parkeringsvakterna fullgör i sin yrkesutövning således endast en upp-
gift, nämligen att övervaka efterlevnaden av föreskrifter om parkering
eller stannande av fordon.
En åtgärd inom trafikområdet som skulle bidra till att bättre ta till vara
samhällets samlade resurser är att öppna möjligheten för att utnyttja par-
keringsvakter för andra uppgifter än parkeringsövervakning. Härigenom
kan i viss mån polisen avlastas från vissa uppgifter och därmed polisiära
resurser frigöras. Enligt kommittén har kommunerna visat ett intresse för
att parkeringsvakternas arbetsuppgifter utökas, vilket också kommit till
uttryck i Svenska kommunförbundets remissvar.
Det finns all anledning att i ovan nämnt syfte ta till vara det engage-
mang som visas från kommunernas sida. Samtidigt måste dock en viss
försiktighet iakttas när det gäller att ge parkeringsvakterna utökade ar-
betsuppgifter.
Biträde vid trafikövervakning
En uppgift som synes väl lämpad att låta parkeringsvakter utföra är att
lämna biträde åt polismän som fullgör trafikövervakningsuppgifter, t.ex.
vid i förväg beordrade trafikkontroller. Parkeringsvakterna skulle kunna
utföra enklare göromål under polismans ledning i samband med exem-
pelvis hastighets-, förar- eller fordonskontroller. Eftersom en parke-
ringsvakt inte har samma befogenheter som en polisman att t.ex. stoppa
ett fordon och kontrollera fordonet eller dess förare rör det sig naturligen
om uppgifter som inte innefattar någon sådan befogenhetsutövning.
Parkeringsvakterna förordnas och finansieras av kommunen i syfte att
övervaka efterlevnaden av stannande- och parkeringsföreskrifter. Med
hänsyn härtill bör en förutsättning för att parkeringsvakterna skall få tas i
anspråk för utvidgade uppgifter vara att kommunen beslutat att så far ske.
Kommunen bör i sitt beslut kunna begränsa de uppgifter som kan komma
i fråga för parkeringsvakterna. Ett beslut om utvidgade uppgifter bör fö-
14
regås av ett samråd med berörd polismyndighet och kommunen och poli-
sen skall vara ense i saken. Det bör vidare påpekas att ett kommunalt be-
slut om utvidgade uppgifter endast innebär att polisen får ta parkerings-
vakterna i anspråk och inte att polisen är skyldig att göra det.
Mot bakgrund av det anförda föreslår regeringen att det i lagen om
parkeringsövervakning tas in en ny bestämmelse enligt vilken kommunen
efter samråd med polismyndigheten kan besluta att parkeringsvakter får
tas i anspråk för att, utöver parkeringsövervakning, biträda polismän vid
fullgörandet av trafikövervakningsuppgifter.
För att kommunerna skall ställa parkeringsvakter till förfogande som
biträde åt polisen torde kommunen kräva ersättning. En förutsättning för
att parkeringsvakterna skall kunna ställas till förfogande är, som ovan
nämnts, att kommunen och polismyndigheten är överens om att så skall
ske. Med hänsyn härtill är det lämpligt att eventuell ersättning bestäms
genom en överenskommelse mellan polismyndigheten och kommunen.
Rapportering av trafikbrott
Ovan framgår att kommittén har föreslagit att lagen om kommunal parke-
ringsövervakning kompletteras med en bestämmelse om att parkerings-
vakter, efter kommunalt beslut som föregås av samråd med polisen, skall
kunna få till uppgift att rapportera iakttagna överträdelser av trafik-
föreskrifter till polisen.
Som påpekats av flera remissinstanser, bl.a. Riksåklagaren och Riks-
polisstyrelsen, saknar parkeringsvakter befogenhet att stoppa fordon för
att t.ex. identifiera föraren av ett fordon som har brutit mot en trafik-
föreskrift. Med hänsyn härtill är risken stor att en bestämmelse om att
parkeringsvakter i tjänsten är skyldiga att anmäla trafikförseelser skulle
leda till att ett stort antal anmälningar om trafikbrott där bevisläget är
ytterst oklart hamnar hos polis, åklagare och domstol. Det är angeläget
att inte belasta rättsväsendet med ärenden som riskerar att inte kunna fö-
ras till fällande dom. Dessa omständigheter samt allmänna rättssäkerhets-
aspekter talar mot att öppna en möjlighet att ålägga parkeringsvakterna
en skyldighet att anmäla trafikförseelser.
Med hänsyn till det anförda och med beaktande av att varje individ har
rätt att anmäla brottslighet - t.ex. överträdelser av trafikföreskrifter - till
polisen, finner regeringen inte skäl att föreslå att parkeringsvakterna skall
kunna åläggas att rapportera trafikförseelser till polisen.
Övrigt
Möjligheten för kommunen att besluta om utvidgade uppgifter för parke-
ringsvakterna innebär att lagen om kommunal parkeringsövervakning
kommer att omfatta annat än parkeringsövervakning. Detta bör markeras
på så sätt att ”m.m.” läggs till i lagens rubrik.
Prop. 1998/99:91
15
Prop. 1998/99:91
Regeringens förslag: I övergångsbestämmelserna till lagarna
(1997:313) och (1997:739) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)
och till lagen (1997:735) om riksfärdtjänst anges att lagen (1997:736)
om färdtjänst respektive den nya lagen om riksfärdtjänst från och med
den 1 januari 2000 skall tillämpas på tillstånd till färdtjänst och riks-
färdtjänst som har meddelats före den 1 januari 1998.
Skälen för regeringens förslag: Den 1 januari 1998 trädde lagen
(1997:736) om färdtjänst i kraft. Denna lag ersatte socialtjänstlagens
(1980:620) regler om färdtjänst. Syftet härmed var bl.a. att färdtjänst i
första hand skall betraktas som en transportform i stället för en form av
bistånd. Samtidigt ersatte lagen (1997:735) om riksfärdtjänst lagen
(1993:963) om kommunal riksfärdtjänst. Enligt de nya lagarna kan
kommunernas uppgifter beträffande färdtjänst och riksfärdtjänst överlå-
tas till trafikhuvudmannen i länet. Genom att trafikhuvudmannen där-
igenom kan hantera såväl den ordinarie kollektivtrafiken som färdtjänst
och riksfärdtjänst skapas ett incitament för bättre samordning av trans-
porttjänstema och för bättre handikappanpassning av kollektivtrafiken.
I övergångsbestämmelserna till lagen om ändring av socialtjänstlagen,
liksom till den nya lagen om riksfärdtjänst, angavs att i fråga om beslut
som har meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser. Till-
stånd som har givits enligt de äldre reglerna fortsätter således att gälla
enligt sina lydelser.
Svenska kommunförbundet har emellertid uppmärksammat regeringen
på att utformningen av övergångsbestämmelserna orsakar tillämpnings-
problem och föreslagit att tillstånd som meddelats med stöd av social-
tjänstlagens bestämmelser bör ges en begränsad giltighetstid. Kommu-
nerna har nämligen i stor omfattning meddelat tillstånd till färdtjänst som
gäller tills vidare. Detta innebär att det under lång tid framöver kommer
att finnas två typer av fardtjänsttillstånd. Ett av reformens huvudsyften,
att möjliggöra en överföring av hanteringen av färdtjänsten till trafik-
huvudmännen, försvåras därvid avsevärt.
Regeringen har berett berörda myndigheter, organisationer och trafik-
företag tillfälle att yttra sig över ett förslag att begränsa giltighetstiden för
äldre tillstånd. Flertalet instanser som har inkommit med synpunkter,
däribland Handikappförbundens samarbetsorgan, har tillstyrkt förslaget
eller lämnat det utan erinran. Svenska Taxiförbundet och Handikapp-
ombudsmannen har dock motsatt sig förslaget. Handikapp-
ombudsmannen har anfört att ett mycket stort antal funktionshindrade
skulle vara tvungna att ansöka om tillstånd enligt de nya lagarna om
färdtjänst och riksfärdtjänst och att de därvid kan gå miste om en rättig-
het som tillerkänts dem genom tidigare kommunala beslut.
Äldre bestämmelser beträffande överklagande m.m. bör gälla för be-
slut som meddelats före den 1 januari 1998. Avsikten med övergångs-
16
bestämmelserna har dock inte varit att för en längre tid behålla det äldre
regelverket för fardtjänsttillstånd parallellt med det nya. Såvitt gäller
Handikappombudsmannens och Svenska Taxiförbundets synpunkter vill
regeringen framhålla att färdtjänstlagen ger en rätt till färdtjänst för dem
som på grund av funktionshinder, som inte endast är tillfälligt, har vä-
sentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att resa med all-
männa kommunikationsmedel. Motsvarande resonemang gäller för riks-
färdtjänst. Det finns dock, med anledning av Handikappombudsmannens
kritik, skäl att utforma övergångsbestämmelserna annorlunda än vad som
angivits i det remitterade förslaget. I stället för att sätta ett slutdatum för
giltighetstiden för de äldre tillstånden bör det anges att från och med ett
visst datum skall de nya lagarna tillämpas på dessa tillstånd. Tillstånden
fortsätter således att gälla, men fardtjänstlagens och riksfardtjänstlagens
bestämmelser bl.a. om under vilka förutsättningar tillstånden kan åter-
kallas eller föreskrifter ändras blir tillämpliga även på dessa tillstånd.
Härigenom torde det inte längre möta några praktiska hinder mot att
hanteringen av färdtjänsten och riksfardtjänsten överförs till trafik-
huvudmannen.
Prop. 1998/99:91
Regeringens förslag: Beslut som en polismyndighet eller Rikspolis-
styrelsen har meddelat i ärenden enligt lagen (1980:578) om ordnings-
vakter far överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Vidare ersätts i samma lag en hänvisning till lagen (1977:293) om
handel med drycker av en hänvisning till alkohollagen (1994:1738).
Därutöver justeras styckeindelningen i 10 § polislagen (1984:387).
Bakgrund: Enligt 10 § lagen (1980:578) om ordningsvakter far ett be-
slut som en polismyndighet har meddelat i ärenden enligt lagen över-
klagas hos länsstyrelsen. Beslut som en länsstyrelse eller Rikspolis-
styrelsen har meddelat enligt lagen far överklagas hos allmän förvalt-
ningdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammar-
rätten.
Länsstyrelsen har till den 1 januari 1999 fattat beslut i fråga om för-
ordnanden och återkallelse av förordnanden enligt lagen om ordnings-
vakter i fall då tjänstgöringsområdet berört flera polisdistrikt inom ett
län. Sedan den 1 juni 1998 sammanfaller polisdistrikten med länen. Med
anledning härav har lagen om ordningsvakter ändrats på så sätt att beslut
om förordnanden och återkallelse av förordnanden av ordningsvakter
numera fattas av Rikspolisstyrelsen om tjänstgöringsområdet berör flera
polisdistrikt och i övriga fall av polismyndigheten.
Skälen för regeringens förslag: En ordningsvakt lyder under polis-
myndigheten i det distrikt där han tjänstgör. Ordningsvakten skall med-
17
verka till att upprätthålla allmän ordning och är skyldig att lyda en order
som en polisman meddelar i tjänsten.
Länsstyrelserna har under lång tid haft ansvar för polisverksamheten i
länen och bl.a. haft till uppgift att fatta beslut i fråga om ordningsvakter i
vissa fall. Till följd av de omfattande förändringar som under senare år
skett inom polisen har länsstyrelsens ansvar för polisverksamheten upp-
hört och länsstyrelsen skall inte längre fatta beslut i fråga om förord-
nande av ordningsvakter. Till följd härav bör beslut som polis-
myndigheten fattar i dessa frågor inte längre överklagas hos läns-
styrelsen. Regeringen föreslår därför att polismyndighetens beslut, lik-
som Rikspolisstyrelsens beslut i dessa ärenden, skall överklagas hos all-
män förvaltningsdomstol.
I 2 § lagen om ordningsvakter hänvisas till 37 § lagen (1977:293) om
handel med drycker. Genom lagändringar som trädde i kraft den 1 januari
1995 har dock lagen om handel med drycker upphävts och ersatts av al-
kohollagen (1994:1738). Hänvisningen i 2 § lagen om ordningsvakter bör
därför ändras i enlighet härmed.
Vid en tidigare ändring av polislagen (1984:387) har av förbiseende
styckeindelningen i 10 § polislagen kommit att bli felaktig (prop.
1996/97:175). Regeringen föreslår nu att detta rättas till.
Prop. 1998/99:91
De förslag till lagändringar som lämnas i denna proposition torde vara
kostnadsneutrala för såväl staten som kommunerna. Det bör härvid be-
träffande förslaget till ändring i lagen (1987:24) om kommunal parke-
ringsövervakning särskilt påpekas att det är upp till varje kommun att
fatta beslut om att parkeringsvakterna far tas i anspråk för utökade ar-
betsuppgifter samt att detta måste ske efter överenskommelse mellan
kommunen och polismyndigheten. Det kan förutsättas att kommunen och
polismyndigheten därvid kommer överens om eventuell ersättning för
ianspråktagandet av parkeringsvakterna.
I övrigt kan nämnas att förslaget till ändring i lagen (1975:88) med
bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kom-
munikationer syftar huvudsakligen till att ge kommunerna möjlighet att
ta ut ersättning för vissa trafikövervakningstjänster.
18
Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1975:88) med bemyndi-
gande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikatio-
ner skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1998/99:91
Bilaga 1
Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter som avses i 8 kap. 3
eller 5 § regeringsformen, om föreskrifterna gäller
1. befordran i spårbunden trafik som är avsedd för allmänheten,
2. sådan befordran i vägtrafik som ombesörjes av järnvägsföretag till
komplettering av eller som ersättning för jämvägsbefordran som avses
under 1,
4. postbefordran,
5. rätt att driva sjöfart inom Sveriges sjöterritorium med utländskt far-
tyg,
6. trafikregler, sjövägmärken eller säkerhetsanordningar för sjötrafiken
inom Sveriges sjöterritorium eller för sjötrafiken med svenska fartyg,
sjöflygplan och svävare utanför Sveriges sjöterritorium,
7. skeppsmätning,
8. trafik på väg eller i terräng,
9. fordons beskaffenhet och utrustning,
10. registrering och annan kontroll av fordon,
11. skyldighet för kommunerna att tillhandahålla föreskrifter och andra
uppgifter som rör förhållandena i trafiken,
12. riksfärdtjänst,
13. tillstånd att bruka svävare,
14. kör- och vilotider vid vägtransporter samt förbud mot vissa typer
av beräkningar av lön till förare vid sådana transporter,
15. användning av vattenskoter eller annan liknande vattenfarkost.
Regeringen bemyndigas att
meddela föreskrifter om avgifter
för granskning och kontroll enligt
bestämmelse som avses i första
stycket 9, 10 eller 13. Regeringen
bemyndigas också att besluta före-
skrifter om avgifter för far-
ledsverksamheten samt om av-
gifter för tillstånd enligt första
Regeringen bemyndigas att
meddela föreskrifter om avgifter
för trafikövervakningstjänster
samt för granskning och kontroll
enligt bestämmelse som avses i
första stycket 9, 10 eller 13. Rege-
ringen bemyndigas också att be-
sluta föreskrifter om avgifter för
farledsverksamheten samt om av-
Senaste lydelse 1993:605.
19
stycket 5.
gifter for tillstånd enligt första Prop. 1998/99:91
stycket 5. Bilaga 1
Regeringen far överlåta åt för-
valtningsmyndighet att meddela
föreskrifter som avses i 1 §. Rege-
ringen får vidare överlåta åt kom-
mun att meddela föreskrifter som
avses i 1 § första stycket 8.
Regeringen far överlåta åt för-
valtningsmyndighet att meddela
föreskrifter som avses i 1 §. Rege-
ringen får vidare överlåta åt kom-
mun att meddela föreskrifter som
avses i 1 § första stycket 8 och
andra stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
2 Senaste lydelse 1978:233.
20
Prop. 1998/99:91
Bilaga 1
Härigenom föreskrivs att i lagen (1987:24) om kommunal parkerings-
övervakning skall införas en ny paragraf, 7 §, samt närmast före denna en
ny rubrik av följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse Beslut om utvidgade uppgifter för 7§ Kommunen kan efter samråd 1. rapportering till polis- 2. biträde åt polisman vid full- |
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
21
Följande remissinstanser har avgivit yttrande över betänkandet (SOU
1995:146) Trygghet mot brott - Rollfördelning och samverkan. Hov-
rätten för Nedre Norrland, Malmö tingsrätt, Kammarrätten i Jönköping,
Länsrätten i Stockholms län, Länsrätten i Värmlands län, Justitie-
kanslem, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Brottsförebyggande rådet,
Statens räddningsverk, Statskontoret, Stockholms universitet, juridiska
fakultetsnämnden, Riksrevisionsverket, Statens invandrarverk,
Konkurrensverket, Styrelsen för teknisk ackreditering, Länsstyrelsen i
Stockholms län, Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Väst-
manland län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Stockholms stad, Huddinge
kommun, Malmö kommun, Linköpings kommun, Ljusdals kommun,
Tjänstemännens Centralorganisation, Landsorganisationen i Sverige,
Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska kommunförbundet, Sveriges
Advokatsamfund, Sveriges Köpmannaförbund, Kooperativa förbundet,
Sveriges Försäkringsförbund, Sveriges Riksidrottsförbund, Svenska
Säkerhetsföretag, Sveriges Låssmedsmästares Riksförbund, Ordnings-
vakternas Riksorganisation, Svenska Stöldskyddsföreningen, Svenska
Taxiförbundet, Villaägarnas Riksförbund, Hyresgästernas Riksförbund,
HSB Riksförbund, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, AB Stor-
stockholms Lokaltrafik, Pensionärernas Riksorganisation, Riksförbundet
Hem och Skola.
Riksdagens ombudsmän, Sveriges Akademikers Centralorganisation
och Sveriges Industriförbund har avstått från att yttra sig, medan Gles-
bygdsmyndigheten, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Avesta kommun,
Åre kommun, Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, Riksbyggen,
Sveriges Pensionärsförbund och Riksförbundet Pensionärsgemenskap
inte har inkommit med något remissyttrande.
Förutom av remissinstanserna har yttranden avgivits av Länsstyrelsen i
Malmöhus län, Länsstyrelsen i Uppsala län, Länsstyrelsen i Göteborg
och Bohus län, Dorotea kommun, Svenska Transportarbetareförbundet,
avdelning 11, Bevakningsföretagens Riksförbund, Svenska Larm-
leverantörers Förening, Svenska Bankföreningen, SOS Larm Aktiebolag,
Ronny Fredriksson och Frank Grenhed.
Riksåklagaren har till sitt yttrande fogat yttranden från överåklagarna
vid Åklagarmyndigheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö samt
Regionåklagarmyndigheten i Västerås. Landsorganisationen i Sverige har
till sitt yttrande fogat ett yttrande från Svenska Transportarbetare-
förbundet. Svenska Säkerhetsföretag har till sitt yttrande fogat ett ytt-
rande från medlemsföretaget ASSA.
Prop. 1998/99:91
Bilaga 2
22
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 mars 1999
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Freivalds,
Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Östros, Engqvist, Rosengren,
Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén
Föredragande: statsrådet Rosengren
Prop. 1998/99:91
Regeringen beslutar proposition 1998/99:91 Vissa trafikfrågor m.m.
23
Prop. 1998/99:91
|
Författningsrubrik |
Bestämmelser som Celexnummer för inför, ändrar, upp- bakomliggande EG- häver eller upprepar regler ett normgivnings- |
|
Lag om ändring i lagen |
1,2§§ |
(1975:88) med
bemyndigande att
meddela föreskrifter om
trafik, transporter och
kommunikationer
Eländers Gotab 57784, Stockholm 1999
24