Prop.
1998/99:45
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 4 februari 1999
Lena Hjelm-Wallén
Ingegerd Wärnersson
(Utbildningsdepartementet)
I propositionen föreslås att utbildning som motsvarar förskoleklass och
som anordnas av godkända fristående skolor skall godkännas av Statens
skolverk, som också skall utöva tillsyn över utbildningen. I propositionen
föreslås också en reglering av bidragen som stämmer överens med den
som gäller för fristående skolor som motsvarar grundskolan respektive
särskolan. Kommunen är dock inte skyldig att lämna bidrag till den del
av verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan eller 525 timmar om
året eller för elev som tas emot före höstterminen det år eleven fyller sex
år. Kraven för godkännande anpassas i huvudsak till vad som gäller för
fristående skolor.
Andra än fristående skolor, exempelvis enskilt bedrivna förskolor som
önskar anordna verksamhet som motsvarar förskoleklassen, skall liksom
hittills ansöka om godkännande och om bidrag hos kommunen. För dessa
anordnare anpassas kraven för godkännande delvis till vad som gäller för
fristående skolor.
Vidare föreslås att statsbidrag får lämnas för utbildning som motsvarar
förskoleklassen vid en svensk utlandsskola.
1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 45
Prop. 1998/99:45
1 Förslag till riksdagsbeslut..................................................................3
2 Lagtext...............................................................................................4
3 Ärendet och dess beredning.............................................................10
4 Nuvarande bestämmelser.................................................................11
5 Fristående förskoleklass...................................................................12
5.1 Godkännande och tillsyn m.m...........................................12
5.2 B idrag och avgifter............................................................14
6 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser.....................................17
7 Ekonomiska konsekvenser...............................................................18
8 Förskoleklass vid utlandsskoloma...................................................18
8.1 Nuvarande bestämmelser om statsbidrag..........................18
8.2 Statsbidrag till förskoleklass.............................................19
8.3 Ekonomiska konsekvenser................................................20
9 Författningskommentar....................................................................20
Bilaga 1 Sammanfattning av förslagen i promemorian Fristående
förskoleklasser - tillstånd, bidrag, tillsyn m.m.
(dnr U97/4530/S och U98/2622/S) 24
Bilaga 2 Promemorians lagförslag 25
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna samt en sammanställning
av remissyttrandena över promemorian Fristående
förskoleklasser - tillstånd, bidrag, tillsyn m.m.
(dnr U97/4530/S och U98/2622/S) 29
Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag 32
Bilaga 5 Lagrådets yttrande 38
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 februari 1999 40
Rättsdatablad 41
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100),
2. godkänner vad regeringen föreslår om att statsbidrag får lämnas för
utbildning som motsvarar förskoleklassen vid en svensk utlandsskola.
Prop. 1998/99:45
1* Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 45
Prop. 1998/99:45
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100)*
dels att 2 b kap. 6-10, 12 och 13 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 2 b kap. 10 a-e §§,
samt närmast före 2 b kap. 6 och 10 §§ nya rubriker av följande lydelse,
dels att det närmast före 2 b kap. 1 och 11 §§ skall införas nya rubriker
som skall lyda: ”Allmänna bestämmelser om förskoleklassen inom det
offentliga skolväsendet” respektive ”Övriga föreskrifter”.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 b kap.
Godkännande m.m. för enskilda
att bedriva utbildning motsva-
rande förskoleklassen
Ett bolag, en förening, en sam-
fällighet, en stiftelse eller en en-
skild individ som yrkesmässigt vill
bedriva verksamhet som motsvarar
förskoleklassen skall ha tillstånd
till detta av den kommun där verk-
samheten skall bedrivas. Ett så-
dant tillstånd meddelas tills vidare
eller för viss tid.
Tillstånd behövs inte för sådan
verksamhet som kommunen ge-
nom avtal enligt 2 § tredje stycket
har överlämnat till en enskild att
utföra.
6§
Utbildning som motsvarar
förskoleklassen får bedrivas
yrkesmässigt av ett bolag, en
förening, en samfällighet, en
stiftelse eller en enskild person, om
utbildningen är godkänd enligt
7 f. Ärenden om godkännande
prövas av den kommun där
utbildningen skall bedrivas, om
inte annat följer av andra stycket.
Ärenden om godkännande av
utbildning som motsvarar för-
skoleklassen för sådana fristående
skolor som avses i 9 kap. 1 §
andra stycket prövas av Statens
skolverk.
Godkännande behövs inte för
sådan utbildning som kommunen
genom avtal enligt 2 § tredje styc-
ket har överlämnat till en enskild
att utföra.
Lagen omtryckt 1997:1212.
Tillstånd att bedriva sådan verk-
samhet som avses i 6 § får beviljas
endast om verksamheten uppfyller
kraven på god kvalitet och säker-
het.
Tillståndet får förenas med vill-
kor av betydelse for kvalitet och
säkerhet i verksamheten.
7§
Utbildning som avses i 6 § skall
godkännas, om
1. den stimulerar varje barns
utveckling och lärande och kan
ligga till grund for fortsatt skol-
gång, och
2. den även i övrigt svarar mot
de allmänna mål och den värde-
grund som gäller för utbildning
inom det offentliga skolväsendet.
Utbildning som bedrivs av en
godkänd fristående skola som mot-
svarar grundskolan eller särskolan
skall godkännas, om villkoren en-
ligt första stycket är uppfyllda, och
om
1. den står öppen för alla barn
som har rätt till utbildning inom
förskoleklassen, med undantag för
sådana barn som det skulle med-
föra betydande organisatoriska
eller ekonomiska svårigheter att ta
emot för den fristående skolan, och
2. den uppfyller de ytterligare
villkor som regeringen föreskriver
i fråga om utbildningen och om
antagningen till och ledningen av
sådan utbildning.
Prop. 1998/99:45
Om verksamheten helt eller till
väsentlig del ändras eller flyttas,
skall nytt tillstånd sökas.
Verksamhet som avses i 6 § står
under tillsyn av den kommun där
verksamheten bedrivs. Kommunen
har rätt att inspektera verksamhe-
ten och får inhämta de upplys-
ningar och ta del av de handlingar
som behövs för tillsynen.
8§
Utbildning som avses i 6 § står
under tillsyn av den kommun där
utbildningen bedrivs, om inte
annat följer av andra stycket.
Kommunen har rätt att inspektera
utbildningen och får hämta in de
upplysningar och ta del av de
handlingar som behövs för till-
synen.
Utbildning som bedrivs av fri-
stående skolor står under tillsyn av
Statens skolverk. Skolorna är skyl-
diga att delta i den uppföljning
och utvärdering av skolväsendet
som genomförs av Skolverket.
Den kommun där den fristående
Om det föreligger något miss-
förhållande i sådan verksamhet
som avses i 6 §, skall kommunen
förelägga den som ansvarar för
verksamheten att avhjälpa miss-
förhållandet.
Om missförhållandet är allvar-
ligt och kommunens föreläggande
inte följs, får kommunen återkalla
tillståndet.
skolan är belägen har rätt till in-
syn i skolans verksamhet, om sko-
lan får bidrag enligt 10 a §. Sko-
lan är också skyldig att i den ut-
sträckning som kommunen be-
stämmer delta i den uppföljning
och utvärdering som kommunen
gör av sitt eget skolväsende.
9§
Om en utbildning som avses i
6 § inte längre uppfyller kraven för
godkännande och bristerna inte
avhjälps efter påpekande för hu-
vudmannen, skall kommunen eller,
när det gäller utbildning som be-
drivs av en fristående skola, Sta-
tens skolverk återkalla godkän-
nandet.
Prop. 1998/99:45
Bidrag
10 §
Kommunen kan lämna bidrag
till verksamhet som avses i 6 §, om
avgifterna inte är oskäligt höga.
Sådant bidrag bör lämnas med ett
belopp per barn som inte oskäligt
avviker från kommunens kostnad
per barn i motsvarande verksam-
het.
Kommunen kan lämna bidrag
till utbildning som avses i 6 § och
som inte bedrivs av en godkänd
fristående skola, om avgifterna
inte är oskäligt höga. Bidraget bör
lämnas med ett belopp per barn
som inte oskäligt avviker från
kommunens kostnad per barn i
motsvarande utbildning.
10a§
En fristående skola som av Sta-
tens skolverk har fått godkännande
att anordna utbildning som
motsvarar förskoleklassen skall av
Skolverket förklaras berättigad till
sådant bidrag som avses i 10 b
eller 10 c §.
Skolverket skall dock inte lämna
någon förklaring om rätt till bi-
drag, om verksamheten skulle in-
nebära påtagliga negativa följder
för skolväsendet i den kommun där
skolan är belägen eller om skolan
tar ut avgifter i strid med 10 d §.
För att en fristående skola med
nystartad utbildning skall ha rätt
till bidrag gäller att skolan har
ansökt om att bli godkänd före den
1 april kalenderåret innan utbild-
ningen startar.
10 b §
Hemkommunen skall till en fri-
stående skola som motsvarar
grundskolan lämna bidrag för
varje elev som deltar i utbild-
ningen. Bidraget skall bestämmas
med hänsyn till skolans åtagande
och elevens behov efter samma
grunder som kommunen tillämpar
vid fördelning av resurser till den
egna förskoleklassen.
Kommunen är dock inte skyldig
att lämna bidrag för den del av
verksamheten som överstiger
15 timmar i veckan eller 525 tim-
mar om året eller för elev som tas
emot före höstterminen det år ele-
ven fyller sex år. Har en elev ett
omfattande behov av särskilt stöd,
är kommunen inte skyldig att läm-
na bidrag för det särskilda stödet,
om betydande organisatoriska el-
ler ekonomiska svårigheter upp-
står för kommunen.
10c§
Hemkommunen skall till en fri-
stående skola som motsvarar sär-
skolan lämna bidrag för varje elev
som deltar i utbildningen. Om
skolan inte kommer överens om
annat med elevernas hemkommu-
ner, skall kommunerna betala det
belopp som regeringen beslutat.
10 d§
Utbildning som en fristående
skola får bidrag för enligt 10 a §
skall vara avgiftsfri för de elever
som bidragen avser. För den del
av verksamheten som överstiger
15 timmar i veckan eller 525 tim-
mar om året får dock skolan ta ut
skäliga avgifter. Skäliga avgifter
Prop. 1998/99:45
1** Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 45
Kommunens beslut i ärenden
om tillstånd enligt 6 § och om
föreläggande eller återkallande av
tillstånd enligt 9 § får överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol.
Kommunens beslut om föreläg-
gande eller återkallande av /z/Z-
stånd enligt 9 § och domstols mot-
svarande beslut gäller omedelbart.
får också tas ut för barn som tas
emot före höstterminen det år då
de fyller sex år.
10 e§
Om utbildningen vid en fristå-
ende skola som har rätt till bidrag
enligt 10 a § förändras i sådan ut-
sträckning att det innebär påtag-
liga negativa följder för skolvä-
sendet i den kommun där skolan är
belägen, skall Statens skolverk
återkalla rätten till bidrag. Rätten
till bidrag skall också återkallas,
om skolan tar ut avgifter i strid
med 10 d §.
Prop. 1998/99:45
12 §
Kommunens beslut i ärenden
om godkännande enligt 6 § första
stycket och om återkallande av
godkännande enligt 9 § får över-
klagas hos allmän förvaltnings-
domstol.
Statens skolverks beslut i ären-
den om godkännande enligt 6 §
andra stycket, om återkallande av
godkännande enligt 9 § eller i
ärenden om rätt till bidrag enligt
10 a § eller återkallande av sådan
rätt enligt 10 e § får överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol.
Kommunens respektive Skolver-
kets beslut om återkallande av
godkännande enligt 9 § och dom-
stols motsvarande beslut gäller
omedelbart.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Till böter döms den som utan
tillstånd bedriver verksamhet som
avses i 6 §.
Allmänt åtal får väckas endast
efter medgivande av den kommun
där verksamheten bedrivs eller av
Statens skolverk.
13 §
Till böter döms den som utan
godkännande bedriver utbildning
som avses i 6 §.
Allmänt åtal får väckas endast
efter medgivande av den kommun
där utbildningen bedrivs eller av
Statens skolverk.
Prop. 1998/99:45
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.
2. Den som före ikraftträdandet har fått tillstånd att bedriva verksam-
het som motsvarar förskoleklassen skall anses ha fått ett godkännande
enligt 2 b kap. 6 §. Har ett sådant tillstånd meddelats före ikraftträdandet
för en fristående skola som motsvarar grundskolan eller särskolan, skall
tillståndet också anses innefatta en förklaring om rätt till bidrag enligt
2 b kap. 10 a §.
3. För en fristående skola som vid lagens ikraftträdande inte bedriver
verksamhet motsvarande förskoleklassen och som vill ha bidrag enligt
2 b kap. 10 a § från och med läsåret 2000/2001 gäller i stället för ansök-
ningstiden i 2 b kap. 10 a § tredje stycket att skolan skall ha ansökt om
godkännande före den 1 september 1999.
Den 1 januari 1998 överfördes bestämmelserna om barnomsorg från
socialtjänstlagen (1980:620) till skollagen (1985:1100). Den sexårsverk-
samhet som bedrivits inom förskolan enligt tidigare 15 § socialtjänstlagen
har bildat en skolform inom det offentliga skolväsendet, benämnd
förskoleklass. Utbildningen i förskoleklassen skall stimulera varje barns
utveckling och lärande och ligga till grund för fortsatt skolgång. Läro-
planen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) har anpassats till att
också omfatta förskoleklassen och fritidshemmet.
Vid behandlingen av propositionen Förskoleklass och andra skollags-
frågor (prop. 1997/98:6) gav riksdagen regeringen till känna att rege-
ringen snarast borde återkomma till riksdagen med förslag till bestäm-
melser om förskoleklass i enskild regi. Dessa skulle utformas på ett sätt
som liknar reglerna för fristående skolor när det gäller tillståndsgivning,
bidrag och tillsyn av verksamheten (bet. 1997/98:UbU5, rskr.
1997/98:107).
En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har utarbetat en pro-
memoria, Fristående förskoleklasser - tillstånd, bidrag, tillsyn m.m. (dnr
U97/4530/S och U98/2622/S). Promemorian har remissbehandlats. En
sammanfattning av förslagen finns i bilaga 1. Arbetsgruppens förslag till
lagtext finns i bilaga 2. En förteckning över remissinstanserna och en
sammanställning av remissyttrandena finns i bilaga 3.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 17 december 1998 att inhämta Lagrådets
yttrande över det lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns
i bilaga 5. Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. Dess-
utom har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten.
Prop. 1998/99:45
10
Prop. 1998/99:45
Bestämmelserna om enskilt bedriven verksamhet som motsvarar för-
skoleklassen finns i 2 b kap. 6-13 §§ skollagen (1985:1100). Bestäm-
melserna överensstämmer med vad som gäller för enskilt bedrivna för-
skolor och fritidshem enligt 2 a kap. Regleringen motsvarar i stor ut-
sträckning de bestämmelser för enskilt bedriven verksamhet som tidigare
fanns i socialtjänstlagen (1980:620).
Ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild in-
divid som yrkesmässigt vill bedriva verksamhet som motsvarar för-
skoleklassen skall ha tillstånd till detta av den kommun där verksamheten
bedrivs. Ett sådant tillstånd meddelas tills vidare eller för viss tid.
Tillstånd behövs inte för sådan verksamhet som kommunen genom avtal
överlämnat till en enskild att utföra (6 §). Tillstånd får beviljas endast om
verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet i verksam-
heten. Sådant tillstånd får förenas med villkor av betydelse för kvalitet
och säkerhet i verksamheten. Om verksamheten helt eller till väsentlig
del ändras eller flyttas, skall nytt tillstånd sökas (7 §).
Verksamheten står under tillsyn av den kommun där verksamheten be-
drivs. Kommunen har rätt att inspektera densamma och får inhämta de
upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen (8 §).
Om det föreligger något missförhållande i verksamheten skall kommu-
nen förelägga den som ansvarar för verksamheten att avhjälpa missför-
hållandet. Om missförhållandet är allvarligt och kommunens föreläg-
gande inte följs, får kommunen återkalla tillståndet (9 §).
Kommunen kan lämna bidrag till verksamheten, om avgifterna inte är
oskäligt höga. Sådant bidrag bör lämnas med ett belopp per barn som inte
oskäligt avviker från kommunens kostnad per barn i motsvarande verk-
samhet (10 §).
Den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven verk-
samhet som motsvarar förskolekassen får inte obehörigen röja vad han
eller hon därvid har fått veta om enskildas personliga förhållanden (11 §).
Kommunens beslut i ärenden om tillstånd enligt 6 § och om föreläg-
gande eller återkallande av tillstånd enligt 9 § får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol. Kommunens beslut om föreläggande eller återkal-
lande av tillstånd enligt 9 § och domstols motsvarande beslut gäller ome-
delbart. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten
(12§).
Till böter döms den som utan tillstånd bedriver verksamhet som avses i
6 §. Allmänt åtal får väckas endast efter medgivande av den kommun där
verksamheten bedrivs eller av Statens skolverk (13 §).
11
Prop. 1998/99:45
Regeringens förslag: Statens skolverk skall pröva frågan om godkän-
nande av fristående skolor som också vill bedriva utbildning som mot-
svarar förskoleklassen. Kraven för godkännande och återkallande anpas-
sas i huvudsak till vad som gäller för fristående skolor.
Skolorna skall när det gäller den utbildning som motsvarar förskole-
klassen stå under tillsyn av Skolverket. Skolorna skall även delta i den
uppföljning och utvärdering som genomförs av Skolverket.
För andra än fristående skolor som önskar anordna utbildning som
motsvarar förskoleklassen gäller att frågan om godkännande skall prövas
av kommunen. För dessa anordnare anpassas kraven för godkännande
delvis till vad som gäller för fristående skolor.
Skolverkets respektive kommunens beslut om godkännande och åter-
kallande av godkännande får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens för-
slag. Arbetsgruppen föreslår inte någon ändring av bestämmelserna om
krav för tillstånd.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker i huvudsak ar-
betsgruppens förslag. Ett antal instanser, däribland Barnombudsmannen,
TCO, Waldorfskolefederationen samt några kommuner, anser dock att
Skolverket skall ha hand om tillståndsprövning av enskilt bedrivna för-
skoleklasser, dvs. sådana som bedrivs av andra än godkända fristående
skolor. Skolverket föreslår en mer långtgående förändring som innebär att
förskoleklass i enskild regi på sikt endast skall få bedrivas i anslutning till
fristående skolor. Svenska Kommunförbundet framhåller att förslaget
innebär olika regelsystem för förskoleklass i enskild regi. Förbundet
menar att de olika systemen för fristående och andra enskilda förskole-
klasser kan ifrågasättas utifrån principen om kommunal likställighet och
anser att förslaget innebär avsteg från principen om rätt till likvärdig
utbildning.
Skälen för regeringens förslag: Ett syfte med att inrätta förskoleklas-
sen som egen skolform var att stödja och stimulera en verksamhetsmässig
integration mellan den verksamhet som bedrivs för sexåringar och den
som bedrivs för yngre skolbarn. I mötet mellan förskolans och skolans
pedagogik ges utökade möjligheter att bedriva undervisningen utifrån
elevernas förutsättningar och behov snarare än elevernas biologiska
ålder. Arbetslag som sätts samman av olika yrkeskompetenser kan ge-
mensamt bidra till att förnya innehåll och arbetsformer i förskoleklass
och skola och därmed höja kvaliteten i utbildningen. Förskoleklassen är
en del av skolan och omfattas sedan den 1 augusti 1998 av samma
läroplan som det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94). Utbildningen i
förskoleklassen är det första steget i att genomföra och uppfylla
läroplanens mål.
12
I en majoritet av landets kommuner organiseras förskoleklassen i an-
slutning till skolans lokaler. I många kommuner pågår även en
verksamhetsmässig integrering. En sådan integrering är givetvis också
positiv inom de fristående skolorna. Eftersom Statens skolverk redan i
dag enligt 9 kap. 1 § skollagen (1985:1100) prövar frågor om godkän-
nande av fristående skolor bör, enligt regeringens mening, Skolverket
också pröva om en fristående skola skall godkännas för att bedriva ut-
bildning motsvarande förskoleklassen. Om sådant godkännande ges, skall
utbildning som motsvarar förskoleklassen stå under tillsyn av Skolverket.
Skolorna skall också vara skyldiga att delta i den uppföljning och utvär-
dering som genomförs av Skolverket. Även ärenden om återkallande av
godkännande skall prövas av Skolverket.
Som ovan framhållits var ett syfte med att införa förskoleklassen som
egen skolform att stödja en verksamhetsmässig integrering. En sådan in-
tegrering är svår att uppnå utan ett nära och dagligt samarbete mellan
personalen i förskoleklassen och skolan. Mot den bakgrunden, och efter-
som vi också anser att nuvarande bidragsregler fortsatt skall gälla för de
utbildningsanordnare som inte bedriver utbildning i anslutning till fri-
stående skola, bör den kommun där sådan verksamhet anordnas även i
fortsättningen besluta om godkännande samt utöva tillsyn över utbild-
ningen. Någon ändring vad gäller kommunens möjlighet att driva
förskoleklass på entreprenad föreslås inte.
Som villkor för godkännande bör krävas att utbildningen i förskole-
klassen stimulerar varje barns utveckling och lärande samt ligger till
grund för fortsatt skolgång. Vidare bör utbildningen svara mot de all-
männa mål och den värdegrund som gäller för skolan. Dessa krav bör
gälla oavsett om det är Skolverket eller en kommun som prövar frågan
om godkännande. Regeringen delar Skolverkets uppfattning att samma
krav på öppenhet vid antagning till förskoleklass som gäller för den fri-
stående skolan skall gälla för förskoleklass i anslutning till en sådan
skola. I likhet med vad som gäller för fristående skolor bör regeringen
också bemyndigas att meddela ytterligare villkor i fråga om utbildningen
och om antagningen till och ledningen av sådan utbildning.
Om verksamheten som motsvarar förskoleklassen inte längre uppfyller
kraven för godkännande och bristerna inte avhjälps efter påpekande för
den som ansvarar för verksamheten, skall kommunen respektive Skolver-
ket återkalla godkännandet för utbildningen.
Kommunens respektive Skolverkets beslut i ärenden om godkännande
och återkallande av godkännande bör få överklagas hos allmän förvalt-
ningsdomstol. Bestämmelserna överensstämmer på så sätt med vad som
gäller för fristående skolor (9 kap. 17 § första stycket skollagen).
Prop. 1998/99:45
13
Prop. 1998/99:45
Regeringens förslag: När det gäller bidrag till en fristående skola som
godkänts för att bedriva utbildning som motsvarar förskoleklassen före-
slås en reglering som överensstämmer med den som gäller för fristående
skolor som motsvarar grundskolan respektive särskolan.
Kommunen är inte skyldig att lämna bidrag för den del av verksamhe-
ten som överstiger 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året eller för
elev som tas emot före höstterminen det år då eleven fyller sex år.
Utbildningen i en förskoleklass, som förklarats berättigad till bidrag av
Skolverket, skall vara avgiftsfri för de elever som bidragen avser. Till den
del verksamheten överstiger 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året
får dock skäliga avgifter tas ut. Skäliga avgifter får även tas ut för barn
som tas emot före höstterminen det år de fyller sex år.
Skolverkets beslut i ärenden om rätt till bidrag eller återkallande av ett
sådant beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Kommunen beslutar, liksom tidigare, om bidrag för andra än fristående
skolor som önskar anordna utbildning som motsvarar förskoleklassen.
Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens för-
slag. Arbetsgruppens förslag innebär att bidraget skall bestämmas efter
samma grunder som kommunerna tillämpar vid fördelning av resurser till
de egna förskoleklassema.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker i huvudsak ar-
betsgruppens förslag. Svenska Kommunförbundet har, som tidigare redo-
visats, synpunkter på konsekvenserna av olika regelsystem. Statens in-
stitut för handikappfrågor i skolan (SIH), Socialstyrelsen, Waldorfskole-
federationen, Lärarnas riksförbund, Friskolornas riksförbund, Barn-
ombudsmannen, Riksförbundet Hem och Skola liksom Handikapp-
ombudsmannen delar inte arbetsgruppens förslag att en kommun inte
skall vara skyldig att lämna bidrag för särskilt stöd, om betydande orga-
nisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.
Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna om bidrag till fri-
stående skolor för utbildning som motsvarar förskoleklassen föreslås
överensstämma med vad som gäller för fristående skolor som motsvarar
grundskolan respektive särskolan. Detsamma bör gälla tidpunkten för
ansökan om godkännande.
Enligt regeringens mening bör huvudregeln vara att bidrag skall läm-
nas till en fristående skola som godkänts för att anordna förskoleklass.
Om en kommun hävdar att etableringen av den fristående förskoleklassen
kommer att innebära påtagliga negativa följder för det offentliga skolvä-
sendet i kommunen, skall Skolverket särskilt pröva frågan om rätt till
bidrag.
Skäl för att en skola inte skall förklaras berättigad till bidrag skall en-
dast vara, att etableringen av en ny fristående förskoleklass medför på-
tagliga negativa och bestående följder för skolväsendet i den kommun där
skolan är belägen eller att skolan tar ut otillåtna avgifter. Med påtagliga
negativa följder avses t.ex. om tillkomsten av en fristående förskoleklass
medför att en landsorts- eller glesbygdskommun tvingas att lägga ned en
redan befintlig förskoleklass eller skola och detta medför att avståndet till
14
närmaste utbildning avsevärt ökar för elever i någon del av kommunen. Prop. 1998/99:45
Glesbygdsskolor har ett stort värde för den omgivande bygden, dess livs-
kraft och utvecklingsmöjligheter. Därför kan det inte anses rimligt att för-
klara en ny förskoleklass berättigad till bidrag, om detta samtidigt medför
att en glesbygdsskola måste avvecklas. Det bör ankomma på den berörda
kommunen att påvisa sådana eventuella följder.
Regeringen anser att den kommun där en fristående förskoleklass skall
anordnas bör beredas tillfälle att yttra sig över ansökan om godkännande
och förklaring att skolan skall vara berättigad till bidrag. Härigenom får
kommunen, om den inte redan har det, kännedom om planerna att an-
ordna en fristående förskoleklass i kommunen. Kommunen kan i sitt ytt-
rande redovisa den lokalt betingade kunskap som finns om huvudmannen
och dennes förutsättningar att driva en förskoleklass och på så sätt ge
Skolverket ett bättre underlag vid prövningen. Det bör ankomma på rege-
ringen att meddela de föreskrifter som behövs i fråga om Skolverkets
skyldighet att höra den berörda kommunen.
Förslaget innebär en skyldighet för hemkommunerna att tilldela bidrag
till en fristående skola som motsvarar grundskolan och som förklarats
berättigad till stöd. Bidraget skall ges enligt samma grunder som
tillämpas för kommunens egen förskoleklass. Kommunen är dock inte
skyldig att lämna bidrag för den del av verksamheten som överstiger 15
timmar i veckan eller 525 timmar om året eller för elev som tas emot före
höstterminen det år då eleven fyller sex år. Bidragsskyldigheten gäller
oavsett var barnet senare skall fullgöra sin skolplikt, t.ex. inom särskolan
eller specialskolan. Kommunerna skall beakta den fristående
förskoleklassens samlade kostnader utifrån dess åtaganden och elevernas
behov. Regeringen förutsätter att kommunen beaktar att den fristående
skolan har vissa högre kostnader till följd av skillnaden i huvud-
mannaskap, t.ex. vad gäller mervärdesskatt.
Förskoleklass i anslutning till fristående skola som motsvarar särskolan
skall tilldelas bidrag av elevernas hemkommuner. I likhet med vad som
gäller för fristående särskolor utgår regeringen från att partema kommer
överens om beloppet.
Utbildningen som den fristående skolan får bidrag för skall vara av-
giftsfri. För verksamhet som överstiger 15 timmar i veckan eller 525 tim-
mar om året eller för elev som tas emot före höstterminen det år eleven
fyller sex år, får den fristående skolan ta ut skäliga avgifter.
Regeringen vill understryka att den kommun där verksamheten bedrivs
skall ha rätt till insyn i förskoleklassens verksamhet i de fristående skolor
som får kommunala bidrag. Den kommunala insynen är en förutsättning
för att kommunen skall kunna göra en rättvis bedömning av förskole-
klassens bidragsbehov grundat på dess åtaganden och elevernas behov.
Den kommunala insynen innebär också en garanti för att offentliga medel
för utbildning används för avsedda ändamål. Om en kommun i samband
med sin insyn finner anledning att ifrågasätta om den fristående förskole-
klassen lever upp till kraven för sitt godkännande, får kommunen
hänskjuta frågan till Skolverket som prövar om tillsyn skall genomföras. I
likhet med vad som gäller enligt 9 kap. 11 § andra stycket skollagen skall
fristående skolor som bedriver förskoleklass med offentligt stöd delta i
1*** Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 45
den uppföljning och utvärdering som kommunen gör av sitt eget skolvä- ?roP- 1998/99:45
sende.
När det gäller andra utbildningsanordnare än fristående skolor kan
kommunen lämna bidrag enligt redan gällande bestämmelser, men har
ingen skyldighet att göra det. Regeringen bedömer att förslaget inte kan
anses strida mot den kommunala likställighetsprincipen. Likställighets-
principen innebär att kommuner enligt 2 kap. 2 § kommunallagen
(1991:900) skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga
skäl för något annat. Denna princip innebär att det inte är tillåtet för
kommuner att särbehandla vissa kommunmedlemmar eller grupper av
kommunmedlemmar på annat än objektiv grund.
Omfattande stöd
Om en fristående skola i sin förskoleklass tar emot en elev som har ett
omfattande behov av särskilt stöd och detta skulle medföra att betydande
organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen,
skall kommunen - i likhet med vad som gäller för fristående skolor - inte
vara skyldig att lämna bidrag för det särskilda stödet.
Skolverket har i oktober 1998 i en rapport till regeringen redovisat ett
uppdrag om hur fristående skolor tillgodoser behoven hos särskilt stöd-
krävande elever. I rapporten konstateras att de regler för resurstilldelning,
som skall tillämpas fr.o.m. den 1 juli 1997, inte tycks ha påverkat möjlig-
heterna för elever i behov av särskilt stöd att få plats i en fristående skola.
Skolverket framhåller dock att det är svårt att bedöma i vilken utsträck-
ning elever avråds från att söka till fristående skolor på grund av att det
skulle innebära betydande ekonomiska eller organisatoriska svårigheter. I
rapporten hänvisas till Fristkommitténs delbetänkande, Resurser på lika
villkor? (SOU 1998:112). Av betänkandet framgår att de kommunala och
fristående skolor som ansöker om extra resurser för elever i behov av
särskilt stöd i allmänhet får sina ansökningar behandlade av samma
kommunala instans och i huvudsak enligt samma principer. Kommittén
avser att återkomma i sin slutrapport angående de nya resursfördel-
ningreglemas eventuella effekter för elever i behov av särskilt stöd.
Återkallande av rätt till bidrag
Om utbildningen vid en fristående skola som har rätt till bidrag ändras i
sådan utsträckning att det innebär påtagliga negativa följder för skolvä-
sendet i den kommun skolan är belägen, skall Statens skolverk återkalla
rätten till bidrag. Detsamma skall gälla om skolan tar ut otillåtna avgifter.
Överklagande
Beslut i ärenden om rätt till bidrag eller återkallande av sådan rätt skall få
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
16
Prop. 1998/99:45
Regeringens förslag: Ändringarna i skollagen skall träda i kraft den 1
juli 1999.
Fristående skolor som före ikraftträdandet har fått tillstånd att bedriva
verksamhet som motsvarar förskoleklassen skall anses dels ha blivit god-
kända, dels ha förklarats berättigade till bidrag av Statens skolverk i en-
lighet med de nya bestämmelserna. Även andra än fristående skolor skall
anses ha fått sådant godkännande.
Fristående skolor som vid lagens ikraftträdande inte bedriver utbild-
ning motsvarande förskoleklassen och som vill ha bidrag från och med
läsåret 2000/2001 skall ansöka om godkännande hos Skolverket före den
1 september 1999.
Arbetsgruppens förslag: En fristående skola som vill anordna förskole-
klass skall ansöka om att bli godkänd för detta senast den 1 april kalen-
deråret innan utbildningen påbörjas för att bli berättigad till bidrag. För
att redan godkända fristående skolor som bedriver verksamhet för skol-
pliktiga barn skall kunna anordna förskoleklass enligt de föreslagna be-
stämmelserna fr.o.m. läsåret 1999/2000 föreslås en övergångsbestäm-
melse som innebär att ansökan om godkännande skall ges in till Skolver-
ket före den 1 april 1999.
Remissinstanserna: Statskontoret anser att en fristående skola bör
kunna utöka sin verksamhet till att omfatta förskoleklass utan ytterligare
ansökningsförfarande. Skolverket föreslår att de nya bestämmelserna
börjar gälla fr.o.m. läsåret 2000/2001. För en fristående skola som redan
har tillstånd att bedriva förskoleklass föreslår verket ett förenklat förfa-
rande. Skellefteå kommun menar att förslaget medför alltför kort plane-
ringstid för kommunerna. Göteborgs kommun instämmer i förslaget om
övergångsbestämmelser medan Kalmar kommun anser att de bör ses
över.
Skälen for regeringens förslag: Ett stort antal fristående skolor bedri-
ver utbildning som motsvarar förskoleklass med tillstånd enligt gällande
bestämmelser. Regeringen föreslår att sådana fristående skolor och även
övriga enskilda utbildningsanordnare som före lagens ikraftträdande har
fått tillstånd att bedriva verksamhet som motsvarar förskoleklassen skall
anses godkända enligt de nya bestämmelserna. De fristående skolor som
fått ett sådant tillstånd skall också anses ha förklarats berättigade till bi-
drag i enlighet med de nya bestämmelserna.
De föreslagna övergångsbestämmelserna innebär att såväl fristående
skolor som andra enskilda utbildningsanordare som vill påbörja utbild-
ningen läsåret 1999/2000 kan göra det om de fått tillstånd enligt nu gäl-
lande regler före den 1 juli 1999. I fråga om fristående skolor som vill
påbörja utbildningen läsåret 2000/2001 krävs - med hänsyn till att skolan
skall ha ansökt om godkännande före den 1 april året innan verksamheten
startar - en övergångsbestämmelse av innebörd att ansökningstiden för
det läsåret senareläggs.
17
Prop. 1998/99:45
I enlighet med den s.k. finansieringsprincipen skall kommuner och
landsting inte åläggas nya arbetsuppgifter eller skyldigheter, utan att de
samtidigt ges möjligheter att finansiera dessa på annat sätt än med höjda
skatter. Om statsmakterna fattar beslut, som medför kostnads- eller
utgiftsökningar för kommunsektorn, bör dessa således finansieras genom
en ökning av statsbidragen, eller genom att staten fattar beslut som möj-
liggör besparingar. Finansieringsprincipen innebär också att statsbidragen
bör minska om kommunernas skyldigheter begränsas eller om de till följd
av regelförändringar får möjlighet att bedriva en mer kostnadseffektiv
verksamhet.
Förslaget innebär, enligt regeringens mening, ett oförändrat kommunalt
åtagande genom att rätten till utbildning om 525 timmar i förskoleklass
redan i dag utnyttjas av i stort sett landets samtliga sexåringar, med un-
dantag för dem som valt att börja i skolan vid sex års ålder. Bidragen till
förskoleklass i anslutning till fristående skolor skall bestämmas med hän-
syn till skolans åtagande och elevens behov, efter samma grunder som
kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna förskole-
klassema. Kommunen är inte skyldig att lämna bidrag för den del verk-
samheten överstiger 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året eller
till elever som tas emot före höstterminen det år då eleven fyller sex år.
Förslaget ger därutöver förutsättningar för fristående skolor att integrera
förskoleklass i likhet med vad som gäller i kommunens skolor och ökar
därmed möjligheterna till samordning av verksamheterna. Mot den nu
angivna bakgrunden bedömer regeringen att förslaget inte medför föränd-
rade kostnader för kommunerna.
8.1
Statsbidrag för svensk undervisning i utlandet lämnas enligt förordningen
(1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och
ungdomar. Som villkor för statsbidrag gäller bl.a. att utbildningen skall
anordnas enligt grundskolans och gymnasieskolans läroplaner, kursplaner
och timplaner.
Enligt 9 § nämnda förordning får Statens skolverk efter ansökan från
huvudmannen för en utlandsskola förklara huvudmannen berättigad till
statsbidrag för utbildning i årskurserna 1-6 om
- huvudmannen har förutsättningar att anordna skolan och det finns ett
behov av den och
- elevantalet vid en allsidig bedömning av kvalitetskrav såväl i fråga om
sociala som andra aspekter på skolverksamhet kan anses vara
tillräckligt stort och beräknas vara någorlunda stabilt.
För högre årskurser samt för reguljär gymnasieutbildning kan
regeringen besluta om bidrag.
18
Statsbidraget lämnas till huvudmannen för verksamheten och utgör ett
allmänt finansiellt stöd till skolverksamheten. Bidrag beräknas dels för
undervisningen med ett bidrag per elev och läsår och dels för
årskostnaden för de lokaler som behövs för undervisningen. I 3 § nämnda
förordning anges för vilka elever bidrag lämnas. Elevavgifter som tas ut
för utbildningen vid en utlandsskola skall vara skäliga med hänsyn till
skolans kostnader för verksamheten och det statsbidrag som lämnas (19
§)•
En utlandsskola leds av en styrelse med säte i det land där skolan drivs.
Det finns ett 3O-tal svenska utlandsskolor i Europa, Asien, Afrika och
Sydamerika. De flesta skolorna bedriver reguljär undervisning enbart i
årskurserna 1-6. Endast sju skolor bedriver reguljär undervisning i
årskurserna 7-9. Vid övriga skolor bedrivs undervisningen i årskurserna
7-9 i form av distansutbildning.
I de flesta skolorna har sexåringarna skrivits in i årskurs 1 och dessa
ingår således i bidragsunderlaget för statsbidraget till utlandsskolan. Vid
övriga skolor anordnas separat verksamhet för sexåringar.
Nästan alla skolor bedriver också förskoleverksamhet för yngre barn.
För denna verksamhet liksom för den separata sexårsverksamheten utgår
inget statsbidrag. Kostnaderna täcks via avgifter.
Prop. 1998/99:45
Regeringens förslag: Statsbidrag får lämnas för utbildning som
motsvarar förskoleklassen vid en svensk utlandsskola från och med
läsåret 2000/2001 efter prövning av Statens skolverk.
Skälen för regeringens förslag: Som redovisats inledningsvis skall
utlandsskoloma ge utbildning som motsvarar den som ges i skolor i
Sverige. Avsikten är att elever som tillfälligt vistas utomlands skall få en
utbildning som möjliggör en fortsatt skolgång i en svensk skola när
familjen återvänder till Sverige. Utlandsskoloma följer den svenska
läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94). Förskoleklassen
omfattas sedan den 1 augusti 1998 av Lpo 94. Utbildningen i för-
skoleklassen är det första steget i att uppfylla läroplanens mål.
Regeringen anser att det därför bör vara möjligt även för utlandsskoloma
att anordna förskoleklasser. Statsbidrag bör utgå för utbildning
motsvarande förskoleklassen.
Statens skolverk bör pröva om en utlandsskola skall få statsbidrag för
utbildning motsvarande förskoleklassen. Utbildningen i en förskoleklass
skall omfatta minst 525 timmar om året. Statsbidrag bör inte utgå för barn
som tas emot före höstterminen det år eleven fyller sex år.
Bestämmelserna om bidrag till utlandsskoloma för utbildning som
motsvarar förskoleklassen föreslås överensstämma med vad som gäller
för utlandsskolor motsvarande grundskolan. Bestämmelserna i 3 § förord-
ningen (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn
19
och ungdomar vad gäller s.k. behöriga elever bör gälla även för dessa ProP- 1998/99:45
elever.
En utlandsskola som vill bli förklarad berättigad till statsbidrag för
utbildning som motsvarar förskoleklassen skall ansöka om detta hos
Skolverket. En utlandsskola som vill bli berättigad till bidrag från och
med läsåret 2000/2001 skall ansöka härom hos Skolverket före den 1
september 1999. Vid sin bedömning bör Skolverket tillämpa samma kri-
terier som för prövning av en utlandsskola.
Storleken på bidraget per elev vid utlandsskoloma varierar beroende på
elevantalet. Beräkningen av statsbidraget för förskoleklassen bör ske
genom att eleverna i förskoleklassen får inräknas i det elevunderlag för
statsbidrag som utgår till respektive utlandsskola för undervisning enligt
Lpo 94.
Förskoleklassen skall också omfattas av den uppföljning och utvärde-
ring som Skolverket genomför av utlandsskoloma.
Skolverkets beslut om statsbidrag för inrättande av förskoleklass bör få
överklagas hos regeringen.
Regeringen bedömer att kostnaderna för förslaget ryms inom ramen för
anslaget A 12 Bidrag till svensk undervisning i utlandet. Flertalet
sexåringar skrivs redan nu in i utlandsskoloma och ingår således i
bidragsunderlaget för statsbidrag till utlandsskolan. Som redovisats i
budgetpropositionen för år 1999 (prop. 1998/99:1, utg.omr. 16) avser
regeringen att via Skolverkets redovisningar följa kostnadsutvecklingen
för undervisningen utomlands.
2 b kap.
Bestämmelsen innebär att utbildning som motsvarar förskoleklassen i
enskild regi endast får bedrivas om utbildningen är godkänd. Med hänsyn
till syftet med förskoleklassen byts ordet verksamhet mot ordet utbildning
(jfr 2 b kap. 1 §). Vidare ersätts i enlighet med 9 kap. 1 § ordet tillstånd
med godkännande. I paragrafen finns föreskrifter om vem som får god-
känna sådan utbildning.
Hänvisningen i andra stycket till 9 kap. 1 § andra stycket innebär att
ärenden om godkännande för fristående skolor som motsvarar
grundskolan eller särskolan skall prövas av Statens skolverk. Ärenden om
20
godkännande för andra enskilda huvudmän skall enligt första stycket ProP- 1998/99:45
prövas av den kommun där utbildningen skall bedrivas.
I paragrafen regleras förutsättningarna för godkännande. Villkoren
överensstämmer i huvudsak med vad som gäller enligt 9 kap. 2 § för
fristående skolor (jfr prop. 1995/96:200). Villkoren i första stycket gäller
all enskilt bedriven utbildning. För förskoleklass i anslutning till en
fristående skola gäller dessutom villkoren i andra stycket. Några be-
stämmelser som motsvarar 9 kap. 2 § första stycket 4 om omsorger
respektive andra stycket om konfessionell inriktning torde inte behövas
med hänsyn till att förskoleklassen är en frivillig skolform och omfattar
en förhållandevis begränsad tid samt till skolformens pedagogiska syfte.
I enlighet med vad som enligt 9 kap. gäller för fristående skolor har
tredje stycket tagits bort.
Andra stycket innebär att fristående skolor som anordnar utbildning för
skolpliktiga barn också när det gäller utbildning som motsvarar förskole-
klassen skall stå under Skolverkets tillsyn. Bestämmelsen om tillsyn och
skyldighet att delta i uppföljning och utvärdering överensstämmer med
vad som gäller för skolans övriga verksamhet enligt 9 kap. 11 § första
stycket.
Tredje stycket om kommunal insyn och deltagande i uppföljning och
utvärdering gäller för skolor som har rätt till kommunala bidrag. Regle-
ringen överensstämmer med vad som gäller enligt 9 kap. 11 § andra
stycket för fristående skolor som får kommunala bidrag.
Paragrafen innebär att godkännande för enskilt bedriven utbildning skall
kunna återkallas om kraven för godkännande inte längre är uppfyllda.
Bestämmelsen anpassas till att i huvudsak överensstämma med vad som
gäller för fristående skolor enligt 9 kap. 12 § första stycket. Den tidigare
skyldigheten att före återkallandet förelägga den som ansvarar för verk-
samheten att avhjälpa missförhållandet tas bort och ersätts, i likhet med
vad som gäller för fristående skolor, med ett påpekande för huvud-
mannen.
Paragrafen reglerar kommunala bidrag till enskilt bedriven förskoleklass
som anordnas av andra än fristående skolor. Bidrag till sådan utbildning
vid fristående skolor regleras i nya 10 a §.
När det gäller förskoleklass som anordnas av andra än fristående skolor
föreligger liksom tidigare ingen skyldighet för kommunen att lämna bi-
drag.
Paragrafen är ny och överensstämmer i huvudsak med vad som gäller
enligt 9 kap. 6 § första och andra styckena för fristående skolor som mot-
svarar grundskolan respektive 9 kap. 6 a § första och andra styckena för
21
fristående skolor som motsvarar särskolan. Bestämmelserna gäller oavsett Prop. 1998/99:45
om ett barn senare skall fullgöra sin skolplikt i grundskolan eller inom
någon annan skolform.
Enligt bestämmelsen skall Skolverket besluta om skolan skall ha rätt
till bidrag för utbildningen. En förutsättning för att Skolverket skall
kunna underlåta att förklara skolan berättigad till bidrag är enligt andra
stycket att kommunen visar att utbildningen innebär påtagliga negativa
följder för skolväsendet i kommunen. Det är endast sådana följder som
uppkommer för den kommun där skolan är belägen som kan medföra att
skolan skall förklaras sakna rätt till bidrag, inte eventuella följder för
skolväsendet i någon annan kommun. Skolverket skall vidare underlåta
att lämna en sådan förklaring om skolan tar ut avgifter i strid med 10 d §.
Innebörden av uttrycket påtagliga negativa följder har behandlats i av-
snitt 5.2.
Att en skola saknar rätt till bidrag innebär inte något förbud för skolan
att bedriva utbildning motsvarande förskoleklassen under förutsättning
att huvudmannen har fått godkännande för utbildningen. Det är bara
finansieringen som får ske på annat sätt än genom kommunala bidrag.
Paragrafen är ny och reglerar bidragets storlek till fristående skolor som
motsvarar grundskolan. Bidragskonstruktionen innebär att förskoleklass
vid dessa skolor inordnas i samma resursfördelningssystem som den
kommunala förskoleklassen (jfr prop. 1995/96:200 s. 46 och s. 72).
Kommunerna skall från bidragssynpunkt behandla den fristående
förskoleklassen på samma sätt som om eleverna funnits i en kommunal
förskoleklass. Kommunen har dock ingen skyldighet att lämna bidrag för
den del verksamheten överstiger 15 timmar i veckan eller 525 timmar om
året eller för elev som tas emot före höstterminen det år eleven fyller sex
år. Om en elev har ett omfattande behov av särskilt stöd, är kommunen
inte skyldig att lämna bidrag för det särskilda stödet om betydande
organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Det
kan vara fråga om att skollokalerna måste förändras eller att det behövs
extra personal.
Paragrafen är ny och reglerar bidragets storlek till fristående skolor som
motsvarar särskolan. Bestämmelsen överensstämmer med vad som gäller
enligt 9 kap. 6 a § tredje stycket för fristående skolor.
Paragrafen är ny och överensstämmer i huvudsak med vad som gäller för
kommunal förskoleklass när det gäller avgifter.
Paragrafen är ny och överensstämmer i huvudsak med vad som gäller
enligt 9 kap. 12 § andra stycket för fristående skolor som motsvarar
grundskolan och särskolan och som får kommunala bidrag. Ett återkal-
lande av bidragsrätten på grundval av att utbildningen förändras kommer
främst att vara aktuellt om elevantalet ökar markant. Vad som utgör
22
påtagliga negativa följder får bedömas på samma sätt som då en skola Prop- 1998/99:45
skall förklaras ha rätt till bidrag enligt 10 a §.
Bestämmelsen anpassas till vad som enligt 9 kap. 12 § gäller för fristå-
ende skolor. I konsekvens med ändringen i 9 § tas bestämmelsen om ett
överklagande av ett föreläggande bort.
Första stycket innebär att kommunens beslut i frågor som rör godkän-
nande och återkallande får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Andra stycket innebär att Skolverkets beslut i frågor som rör godkän-
nande och återkallande av godkännande samt om förklaring om rätt till
bidrag och om återkallande av sådan förklaring får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.
Av tredje stycket följer att beslut om återkallande av godkännande att
bedriva förskoleklass gäller med omedelbar verkan.
I paragrafen har tillstånd bytts ut mot godkännande och verksamheten
mot utbildningen.
Punkt 2 innebär att de fristående skolor och övriga enskilda som före
lagens ikraftträdande har fått tillstånd att bedriva verksamhet som mot-
svarar förskoleklassen ges möjlighet att fortsätta denna verksamhet utan
nytt godkännande. Fristående skolor skall även anses ha fått en förklaring
om rätt till bidrag i enlighet med de nya bestämmelserna.
Punkt 3 innebär att ansökningstiden för godkännande inför läsåret
2000/2001 har senarelagts med hänsyn till att lagen föreslås träda i kraft
den 1 juli 1999.
23
Sammanfattning av förslagen i promemorian Fristående förskole-
klasser - tillstånd, bidrag, tillsyn m.m. (dnr U97/4530/S och
U98/2622/S)
En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har utarbetat en prome-
moria med förslag till bestämmelser om tillstånd, bidrag, tillsyn m.m. för
förskoleklass i enskild regi.
Bakgrunden till förslaget är att riksdagen - vid behandlingen av propo-
sitionen Förskoleklass och andra skollagsfrågor (prop. 1997/98:6) - gav
regeringen till känna att regeringen snarast borde återkomma med förslag
till bestämmelser om förskoleklass i enskild regi. Dessa borde utformas
på ett sätt som liknar reglerna för fristående skolor när det gäller
tillståndsgivning, bidrag och tillsyn av verksamheten (bet.
1997/98:UbU5, rskr. 1997/98:107).
Arbetsgruppen föreslog därför att fristående skolor som vill bedriva
verksamhet som motsvarar förskoleklassen skall ha tillstånd till detta av
Statens skolverk som också skall utöva tillsyn över utbildningen. När det
gäller bidrag till fristående förskoleklasser som anordnas av huvudmän
för fristående skolor föreslogs en reglering som överensstämmer med den
som gäller för fristående grundskolor.
För andra än fristående skolor, exempelvis enskilt bedriva förskolor
som önskar bedriva verksamhet som motsvarar förskoleklassen, föreslogs
ingen ändring.
Arbetsgruppen föreslog att lagen skulle tillämpas på utbildning som
äger rum efter den 1 juli 1999. En övergångsbestämmelse föreslogs för
redan godkända fristående skolor som bedriver verksamhet för skol-
pliktiga barn för att dessa skall kunna anordna förskoleklass från och med
läsåret 1999/2000.
Prop. 1998/99:45
Bilaga 1
24
Prop. 1998/99:45
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100)1
dels att 2 b kap. 6, 8-10 och 12 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 2 b kap. 10 a-c §§,
av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Ett bolag, en förening, en sam-
fällighet, en stiftelse eller en en-
skild individ som yrkesmässigt vill
bedriva verksamhet som motsvarar
förskoleklassen skall ha tillstånd
till detta av den kommun där verk-
samheten bedrivs. Ett sådant till-
stånd meddelas tills vidare eller
för viss tid.
6§
Ett bolag, en förening, en sam-
fällighet, en stiftelse eller en en-
skild individ som yrkesmässigt vill
bedriva verksamhet som motsvarar
förskoleklassen skall ha tillstånd
till detta av den kommun där verk-
samheten bedrivs, om inte annat
följer av andra stycket.
En fristående skola som avses i
9 kap. 2 § som vill bedriva verk-
samhet som motsvarar förskole-
klassen skall ha tillstånd till detta
av Statens skolverk.
Tillstånd enligt första och andra
styckena meddelas tills vidare eller
för viss tid.
Tillstånd behövs inte för sådan verksamhet som kommunen genom av-
tal enligt 2 § tredje stycket har överlämnat till en enskild att utföra.
Verksamhet som avses i 6 § står
under tillsyn av den kommun där
verksamheten bedrivs. Kommunen
har rätt att inspektera verksamhe-
ten och får inhämta de upplys-
ningar och ta del av de handlingar
som behövs för tillsynen.
8§
Verksamhet som avses i 6 §
första stycket står under tillsyn av
den kommun där verksamheten be-
drivs. Kommunen har rätt att in-
spektera verksamheten och får in-
hämta de upplysningar och ta del
av de handlingar som behövs för
tillsynen.
Verksamhet som avses i 6 §
andra stycket står under tillsyn av
Statens skolverk. Skolorna är skyl-
Senaste lydelse 1997:1212.
25
Om det föreligger något miss-
förhållande i sådan verksamhet
som avses i 6 §, skall kommunen
förelägga den som ansvarar för
verksamheten att avhjälpa miss-
förhållandet.
Om missförhållandet är allvar-
ligt och kommunens föreläggande
inte följs, får kommunen återkalla
tillståndet.
Kommunen kan lämna bidrag
till verksamhet som avses i 6 §, om
avgifterna inte är oskäligt höga.
Sådant bidrag bör lämnas med ett
belopp per barn som inte oskäligt
avviker från kommunens kostnad
per barn i motsvarande verksam-
het.
diga att delta i den uppföljning
och utvärdering av skolväsendet
som genomförs av Skolverket.
/ fråga om fristående skolor som
får bidrag enligt 10 a § har den
kommun där skolan är belägen
rätt till insyn i verksamheten. Så-
dana skolor är skyldiga att i den
utsträckning som kommunen be-
stämmer delta i den uppföljning
och utvärdering som kommunen
gör av sitt eget skolväsende.
9§
Om det föreligger något miss-
förhållande i sådan verksamhet
som avses i 6 §, skall kommunen,
eller när det gäller fristående sko-
lor som avses i 6 § andra stycket
Statens skolverk, förelägga den
som ansvarar för verksamheten att
avhjälpa missförhållandet.
Om missförhållandet är allvar-
ligt och föreläggandet inte följs får
kommunen respektive Skolverket
återkalla tillståndet.
10 §
Kommunen kan lämna bidrag
till verksamhet som avses i 6 §
första stycket, om avgifterna inte
är oskäligt höga. Sådant bidrag bör
lämnas med ett belopp per barn
som inte oskäligt avviker från
kommunens kostnad per barn i
motsvarande verksamhet.
Prop. 1998/99:45
Bilaga 2
En fristående skola som fått till-
stånd att anordna verksamhet som
motsvarar förskoleklassen enligt
6 § andra stycket skall av Statens
skolverk förklaras berättigad till
sådant bidrag som avses i tredje
stycket. Förklaring skall dock inte
lämnas, om verksamheten skulle
innebära påtagliga negativa följ-
der för skolväsendet i den kommun
där skolan är belägen eller skolan
tar ut avgifter i strid med 10 b §.
26
För att en fristående skola skall
ha rätt till bidrag gäller att skolan
har ansökt om tillstånd före den
1 april kalenderåret innan verk-
samheten startar.
För varje elev som genomgår
verksamhet motsvarande den som
ges i förskoleklassen lämnas bi-
drag av hemkommunen. Bidraget
skall bestämmas med hänsyn till
skolans åtagande och elevens be-
hov efter samma grunder som
kommunen tillämpar vid fördel-
ning av resurser till de egna för-
skoleklasserna. Om en elev har ett
omfattande behov av särskilt stöd,
är kommunen inte skyldig att läm-
na bidrag för det särskilda stödet,
om betydande organisatoriska
eller ekonomiska svårigheter upp-
står för kommunen.
Vad som sägs i första—tredje
styckena gäller inte fristående sko-
lor för vilka huvudmannen skriftli-
gen har avstått från medelstilldel-
ning.
10b§
Utbildning, som en fristående
skola får bidrag för enligt 10 a §,
skall vara avgiftsfri för de elever
som bidragen avser. Till den del
verksamheten överstiger 15 tim-
mar i veckan eller 525 timmar om
året får dock skolan ta ut skäliga
avgifter. Skäliga avgifter får också
tas ut för barn som tas emot före
höstterminen det år då barnet fyl-
ler sex år.
10c§
Om verksamheten vid en fristå-
ende skola som har rätt till bidrag
enligt 10 a § förändras i sådan ut-
sträckning att det innebär påtagli-
ga negativa följder för skolväsen-
det i den kommun där skolan är
belägen, skall Statens skolverk
återkalla rätten till bidrag. Rätten
till bidrag skall också återkallas,
Prop. 1998/99:45
Bilaga 2
27
om skolan tar ut avgifter i strid Pr°P- 1998/99:45
med 10 b §. Bilaga 2
Kommunens beslut i ärenden
om tillstånd enligt 6 § och om
föreläggande eller återkallande av
tillstånd enligt 9 § får överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol.
12 §
Kommunens beslut i ärenden
om tillstånd enligt 6 § första
stycket och om föreläggande eller
återkallande av tillstånd enligt 9 §
får överklagas hos allmän förvalt-
ningsdomstol.
Statens skolverks beslut i ären-
den om tillstånd enligt 6 § andra
stycket, om föreläggande eller
återkallande av tillstånd enligt 9 §
eller i ärenden om rätt till bidrag
eller återkallande av sådan rätt
Kommunens beslut om föreläg-
gande eller återkallande av till-
stånd enligt 9 § och domstols mot-
svarande beslut gäller omedelbart.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
enligt 10 a eller 10 c § får över-
klagas hos allmän förvaltnings-
domstol.
Kommunens respektive Statens
skolverks beslut om föreläggande
eller återkallande av tillstånd en-
ligt 9 § och domstols motsvarande
beslut gäller omedelbart.
1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 1999 och skall tillämpas på ut-
bildning som äger rum efter den 1 juli 1999.
2. För godkända fristående skolor som bedriver utbildning för skol-
pliktiga barn läsåret 1998/99, och som vill ha bidrag enligt 2 b 10 a § från
och med läsåret 1999/2000, gäller, i stället för vad som sägs om ansök-
ningstid i andra stycket nämnda bestämmelse, att skolan skall ha ansökt
om tillstånd att anordna verksamhet som motsvarar förskoleklassen före
den 1 april 1999.
28
Förteckning över remissinstanserna samt en sammanställning av
remissyttrandena över promemorian Fristående förskoleklasser -
tillstånd, bidrag, tillsyn m.m. (dnr U97/4530/S och U98/2622/S)
Remissyttranden har kommit från Kammarrätten i Stockholm, Social-
styrelsen, Handikappombudsmannen (HO), Barnombudsmannen (BO),
Statskontoret, Riksrevisionsverket (RRV), Statens skolverk, Statens in-
stitut för handikappfrågor i skolan (SIH), Falu kommun, Göteborgs stad,
Hudiksvalls kommun, Härjedalens kommun, Kalmar kommun, Karls-
krona kommun, Kungsbacka kommun, Lidingö kommun, Malmö stad,
Norrköpings kommun, Skara kommun, Skellefteå kommun, Skövde
kommun, Sollentuna kommun, Uppsala kommun, Varbergs kommun,
Vänersborgs kommun, Örkelljunga kommun, Svenska Kommun-
förbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens
Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Centralorganisation
(SACO), Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Riksförbundet Hem
och Skola (RHS), Friskolomas riksförbund och Waldorfskole-
federationen.
Yttrande har dessutom inkommit från Lärarförbundet och Lärarnas
Riksförbund.
En majoritet av instanserna tillstyrker huvudsakligen promemorians för-
slag, men många instanser har synpunkter på delar av förslaget.
Flera remissinstanser anser att tillstånd även för förskoleklasser i
enskild regi som bedrivs av andra än godkända fristående skolor skall
prövas av Skolverket. Detta gäller t.ex. Barnombudsmannen, TCO (som
stödjer sig på remissvar från Lärarförbundet), Waldorfskolefederationen
liksom ett antal av kommunerna. Friskolornas riksförbund har i stort sett
inga erinringar, även om förbundets grundinställning är att Skolverket
skall pröva ärenden om godkännande och att huvudmännen för godkända
fristående förskoleklasser automatiskt skall ha rätt till bidrag. Förbundet
anser att de eventuella negativa följderna för kommunala verksamheter
skall begränsas till kommunala förskoleklasser, inte till skolväsendet som
helhet. Även Riksförbundet Hem och Skola (RHS) anser att samma regler
bör gälla oavsett vem som bedriver verksamheten. RHS framhåller också
att förslaget innebär att en gynnsam utveckling av en fristående skola kan
innebära att bidragen återkallas, vilket motverkar en utveckling av verk-
samheten.
Skolverket föreslår en mer långtgående förändring som innebär att en-
dast fristående skola skall få bedriva förskoleklass. En avveckling under
t.ex. en treårsperiod föreslås för förskoleklasser som bedrivs av andra än
fristående skolor. Samma bestämmelser om öppenhet och antagningsvill-
kor som för fristående skolor bör gälla även för fristående förskoleklass.
Skillnaden mellan fristående förskoleklass och fristående skolor när det
gäller återkallande av tillstånd uppmärksammas också av verket.
Prop. 1998/99:45
Bilaga 3
29
Svenska Kommunförbundet har flera synpunkter på förslaget och anser
bl.a. att de olika systemen för fristående och andra enskilda förskole-
klasser kan ifrågasättas utifrån principen om kommunal likställighet och
anser att förslaget innebär avsteg från principen om rätt till likvärdig ut-
bildning. Förbundet framhåller att definitionen av fristående förskole-
klass är oklar, och lyfter fram skillnaden i förslaget mellan vistelse-
kommunernas skyldighet att anordna förskoleklass och att bidrags-
skyldigheten knyts till hemkommunen. Förbundet menar att en föränd-
ring av regelsystemet bör göras i samband med den aviserade skollags-
översynen. Om en förändring genomförs dessförinnan bör bestämmel-
serna inarbetas i 9 kap. skollagen.
Riksrevisionsverket har inget att invända mot förslaget. Statskontoret
anser att tillstånd för förskoleklass inte ytterligare behöver prövas. För en
godkänd fristående skola borde det räcka med ett enkelt anmälningsförfa-
rande till kommunen.
TCO, genom Lärarförbundet, stödjer i huvudsak förslaget, men anser
att det är olämpligt att olika bestämmelser gäller beroende av vem som
anordnar verksamheten. Förbundet anser i princip att utbildningen skall
vara avgiftsfri även för de barn som tas emot innan de fyllt sex år. SACO,
genom Lärarnas Riksförbund, tillstyrker i huvudsak förslaget, men mot-
sätter sig att kommunerna ges laglig tillsynsrätt över fristående skolors
verksamhet samt att de skall ingå i kommunal uppföljning och utvärde-
ring. Waldorfskolefederationen anser att parterna skall komma överens
om i vilken utsträckning en fristående förskoleklass skall ingå i den
kommunala uppföljningen.
Norrköpings kommun är negativ till förslaget om Skolverkets överta-
gande av tillståndsgivning och ser hellre att ansvaret för tillståndsgivning
och tillsyn även för fristående skolor övergår till kommunerna. Kommu-
nen menar vidare att samma myndighet bör hantera frågorna för de tre
verksamheter som skall integreras, dvs. även fritidshem och att skyldig-
heten att lämna bidrag endast skall omfatta sexåringar. Kalmar kommun
anser bland annat att samverkan mellan skola och skolbarnsomsorg bör
ligga till grund för kvalitetskrav vid tillståndsgivning och att en förnyad
prövning av tillstånd kan sätta fokus på förskoleklassens förnyade roll.
Skellefteå kommun anser att förslaget borde utredas ytterligare när det
gäller de två olika systemen för tillståndsgivning och föreslår en kommu-
nal vetorätt när det gäller etablering av fristående förskoleklass. Malmö
kommun anser att ett system med olika regler och förutsättningar för
förskoleklasser kan innebära olika kvalitet i verksamheten, vilket torde
strida mot principen om likvärdig utbildning och föreslår att frågan av-
görs i samband med skollagsöversynen.
SIH befarar att formuleringen angående omfattande stöd till elever i be-
hov av särskilt stöd kan leda till att kommunen inte fullgör sina uppgifter.
SIH menar att stödbehoven i kommunen borde vara kända genom kom-
munens ansvar för uppsökande verksamhet enligt socialtjänstlagen.
Socialstyrelsen och Waldorfskolefederationen anser att samma förutsätt-
ningar bör gälla för en elev oavsett skolgång i en kommunal eller fri-
Prop. 1998/99:45
Bilaga 3
30
stående skola. Friskolornas riksförbund menar att kommunen alltid skall
vara skyldig att betala bidrag för elever i behov av särskilt stöd.
Handikappombudsmannen anser att det är nödvändigt att beakta för-
skoleklassens betydelse för funktionshindrade elever vid bedömning av
om bidrag skall utgå. HO menar vidare att det krävs tydliga definitioner
för hur bidragen skall fördelas och att den skola som anordnar förskole-
klass skall vara fullt ut berättigad till ersättning för barn med särskilda
behov. Barnombudsmannen framhåller att fristående förskoleklass med
specialistkompetens ibland kan tillgodose barnets behov bättre, och anser
att förslaget kan missgynna barnet. RHS anser att förslaget innebär en
negativ särbehandling. Förslaget kan uppfattas som diskriminerande och
bör omprövas. Lärarnas Riksförbund anser att särskilt stöd skall utgå
oavsett om eleven går i förskoleklass i anslutning till en kommunal eller
fristående skola.
Skolverket föreslår ett förenklat förfarande för de skolor som redan har
tillstånd att bedriva förskoleklass. I dessa fall borde Skolverket inte be-
höva inhämta kommunens yttrande. I de fall fristående skolor inte redan
bedriver förskoleklass, bör bestämmelserna börja gälla först fr.o.m. läs-
året 2000/2001. Kalmar kommun anser också att övergångsbestämmel-
serna bör ses över. Skellefteå kommun menar att förslaget medför alltför
kort planeringstid för kommunerna. Göteborgs stad instämmer i förslaget
om övergångsbestämmelser. Det gör även den stora andel instanser, in-
klusive ett antal kommuner, som inte har något att erinra mot förslaget
som helhet.
Ett fåtal instanser kommenterar frågan om kostnader.
Kommunförbundet framhåller att om en stor andel av den sexårs-
verksamhet som i dag bedrivs i enskild regi med dagens bidragssystem
kommer att omvandlas till fristående förskoleklass leder förslaget till
vissa merkostnader för kommunerna. Förbundet menar att bristen på
kunskap om dessa förhållanden gör förslagets ekonomiska konsekvenser
svårbedömbara. Skövde kommun hävdar att förslaget inte är kostnads-
neutralt eftersom kostnader för lokaler m.m. ökar medan kommunens
kostnader för detsamma inte sjunker i motsvarande grad.
Prop. 1998/99:45
Bilaga 3
31
Prop. 1998/99:45
Bilaga 4
Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100)1
dels att 2 b kap. 6-10 och 12 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 2 b kap. 10 a-e §§,
samt närmast före 2 b kap. 6 och 10 §§ nya rubriker av följande lydelse,
dels att det närmast före 2 b kap. 1 och 11 §§ skall införas nya rubriker
som skall lyda: ”Allmänna bestämmelser om förskoleklassen inom det
offentliga skolväsendet” respektive ”Övriga föreskrifter”.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 b kap.
Godkännande m.m. för enskilda
att bedriva utbildning motsva-
rande förskoleklassen
Ett bolag, en förening, en sam-
fällighet, en stiftelse eller en en-
skild individ som yrkesmässigt vill
bedriva verksamhet som motsvarar
förskoleklassen skall ha tillstånd
till detta av den kommun där verk-
samheten skall bedrivas. Ett så-
dant tillstånd meddelas tills vidare
eller för viss tid.
Tillstånd behövs inte för sådan
verksamhet som kommunen ge-
nom avtal enligt 2 § tredje stycket
har överlämnat till en enskild att
utföra.
6§
Yrkesmässig utbildning som
motsvarar förskoleklassen får be-
drivas av en enskild fysisk eller
juridisk person, om utbildningen
är godkänd enligt 7 f. Ärenden om
godkännande prövas av den kom-
mun där utbildningen skall bedri-
vas, om inte annat följer av andra
stycket.
Ärenden om godkännande av
utbildning som motsvarar för-
skoleklassen för sådana fristående
skolor som avses i 9 kap. 1 §
andra stycket prövas av Statens
skolverk.
Godkännande behövs inte för
sådan utbildning som kommunen
genom avtal enligt 2 § tredje styc-
ket har överlämnat till en enskild
att utföra.
Lagen omtryckt 1997:1212.
32
Tillstånd att bedriva sådan verk-
samhet som avses i 6 § får beviljas
endast om verksamheten uppfyller
kraven på god kvalitet och säker-
het.
Tillståndet får förenas med vill-
kor av betydelse för kvalitet och
säkerhet i verksamheten.
§
Utbildning som avses i 6 § skall
godkännas, om
1. den stimulerar varje barns
utveckling och lärande och kan
ligga till grund för fortsatt skol-
gång, och
2. den även i övrigt svarar mot
de allmänna mål och den värde-
grund som gäller för utbildning
inom det offentliga skolväsendet.
Utbildning som bedrivs av en
godkänd fristående skola som mot-
svarar grundskolan eller särskolan
skall godkännas, om villkoren en-
ligt första stycket är uppfyllda, och
om
1. den står öppen för alla barn
som har rätt till utbildning inom
förskoleklassen, med undantag för
sådana barn som det skulle med-
föra betydande organisatoriska
eller ekonomiska svårigheter att ta
emot för den fristående skolan, och
2. den uppfyller de ytterligare
villkor som regeringen föreskriver
i fråga om utbildningen samt an-
tagning till och ledning av sådan
utbildning.
Prop. 1998/99:45
Bilaga 4
Om verksamheten helt eller till
väsentlig del ändras eller flyttas,
skall nytt tillstånd sökas.
Verksamhet som avses i 6 § står
under tillsyn av den kommun där
verksamheten bedrivs. Kommunen
har rätt att inspektera verksamhe-
ten och får inhämta de upplys-
ningar och ta del av de handlingar
som behövs för tillsynen.
8§
Utbildning som avses i 6 §
första stycket står under tillsyn av
den kommun där utbildningen be-
drivs, om inte annat följer av
andra stycket. Kommunen har rätt
att inspektera utbildningen och får
hämta in de upplysningar och ta
del av de handlingar som behövs
för tillsynen.
Utbildning som bedrivs av fri-
stående skolor står under tillsyn av
Statens skolverk. Skolorna är skyl-
diga att delta i den uppföljning
och utvärdering av skolväsendet
33
Om det föreligger något miss-
förhållande i sådan verksamhet
som avses i 6 §, skall kommunen
förelägga den som ansvarar för
verksamheten att avhjälpa miss-
förhållandet.
Om missförhållandet är allvar-
ligt och kommunens föreläggande
inte följs, får kommunen återkalla
tillståndet.
Kommunen kan lämna bidrag
till verksamhet som avses i 6 §, om
avgifterna inte är oskäligt höga.
Sådant bidrag bör lämnas med ett
belopp per barn som inte oskäligt
avviker från kommunens kostnad
per barn i motsvarande verksam-
het.
som genomförs av Skolverket.
Den kommun där den fristående
skolan är belägen har rätt till in-
syn i skolans verksamhet, om sko-
lan får bidrag enligt 10 a §. Sko-
lan är också skyldig att i den ut-
sträckning som kommunen be-
stämmer delta i den uppföljning
och utvärdering som kommunen
gör av sitt eget skolväsende.
§
Om en utbildning som avses i
6 § inte längre uppfyller kraven för
godkännande och bristerna inte
avhjälps efter påpekande för hu-
vudmannen, skall kommunen, eller
när det gäller utbildning som be-
drivs av en fristående skola Sta-
tens skolverk, återkalla godkän-
nandet.
Bidrag m.m.
)§
Kommunen kan lämna bidrag
till utbildning som avses i 6 §
första stycket, om avgifterna inte
är oskäligt höga. Bidraget bör läm-
nas med ett belopp per barn som
inte oskäligt avviker från kommu-
nens kostnad per barn i motsva-
rande utbildning.
10a§
En fristående skola som av Sta-
tens skolverk har fått godkännande
att anordna utbildning som
motsvarar förskoleklassen skall av
Skolverket förklaras berättigad till
sådant bidrag som avses i 10 b
eller 10 c §.
Skolverket skall dock inte lämna
någon förklaring om rätt till bi-
drag, om verksamheten skulle in-
nebära påtagliga negativa följder
för skolväsendet i den kommun där
skolan är belägen eller om skolan
tar ut avgifter i strid med 10 d §.
Prop. 1998/99:45
Bilaga 4
34
För att en fristående skola skall Pr°P- 1998/99:45
ha rätt till bidrag gäller att skolan Bilaga 4
har ansökt om att bli godkänd före
den 1 april kalenderåret innan
verksamheten startar.
10 b §
Hemkommunen skall till en fri-
stående skola som motsvarar
grundskolan lämna bidrag för
varje elev som deltar i utbild-
ningen. Bidraget skall bestämmas
med hänsyn till skolans åtagande
och elevens behov efter samma
grunder som kommunen tillämpar
vid fördelning av resurser till den
egna förskoleklassen.
Kommunen är dock inte skyldig
att lämna bidrag för den del av
verksamheten som överstiger 15
timmar i veckan eller 525 timmar
om året eller för elev som tas emot
före höstterminen det år eleven
fyller sex år. Har en elev ett
omfattande behov av särskilt stöd,
är kommunen inte skyldig att läm-
na bidrag för det särskilda stödet,
om betydande organisatoriska el-
ler ekonomiska svårigheter upp-
står för kommunen.
10c§
Hemkommunen skall till en fri-
stående skola som motsvarar sär-
skolan lämna bidrag för varje elev
som deltar i utbildningen. Om
skolan inte kommer överens om
annat med elevernas hemkommu-
ner, skall kommunerna betala det
belopp som regeringen beslutat.
10d§
Utbildning som en fristående
skola får bidrag för enligt 10 a §
skall vara avgiftsfri för de elever
som bidragen avser. För den del
av verksamheten som överstiger
15 timmar i veckan eller 525 tim-
mar om året får dock skolan ta ut
skäliga avgifter. Skäliga avgifter
35
Kommunens beslut i ärenden
om tillstånd enligt 6 § och om
föreläggande eller återkallande av
tillstånd enligt 9 § får överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol.
Kommunens beslut om föreläg-
gande eller återkallande av till-
stånd enligt 9 § och domstols mot-
svarande beslut gäller omedelbart.
får också tas ut för barn som tas
emot före höstterminen det år då
de fyller sex år.
10 e§
Om utbildningen vid en fristå-
ende skola som har rätt till bidrag
enligt 10 a § förändras i sådan ut-
sträckning att det innebär påtag-
liga negativa följder för skolvä-
sendet i den kommun där skolan är
belägen, skall Statens skolverk
återkalla rätten till bidrag. Rätten
till bidrag skall också återkallas,
om skolan tar ut avgifter i strid
med 10 d §.
Prop. 1998/99:45
Bilaga 4
12 §
Kommunens beslut i ärenden
om godkännande enligt 6 § första
stycket och om återkallande av
godkännande enligt 9 § får över-
klagas hos allmän förvaltnings-
domstol.
Statens skolverks beslut i ären-
den om godkännande enligt 6 §
andra stycket, om återkallande av
godkännande enligt 9 § eller i
ärenden om rätt till bidrag enligt
10 a § eller återkallande av sådan
rätt enligt 10 e § får överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol.
Kommunens respektive Skolver-
kets beslut om återkallande av
godkännande enligt 9 § och dom-
stols motsvarande beslut gäller
omedelbart.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.
2. Den som före ikraftträdandet har fått tillstånd att bedriva verksam-
het som motsvarar förskoleklassen skall anses ha fått ett godkännande
enligt 2 b kap. 6 §. Ett tillstånd för en fristående skola som motsvarar
grundskolan eller särskolan och som har meddelats före ikraftträdandet
skall också anses innefatta en förklaring om rätt till bidrag enligt 2 b kap.
10a§.
3. För en fristående skola som vid lagens ikraftträdande inte bedriver
verksamhet motsvarande förskoleklassen och som vill ha bidrag enligt
2 b kap. 10 a § från och med läsåret 2000/2001 gäller i stället för ansök-
36
ningstiden i tredje stycket 2 b kap. 10 a § att skolan skall ha ansökt om
godkännande före den 1 september 1999.
Prop. 1998/99:45
Bilaga 4
37
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-01-14
Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Gertrud
Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.
Enligt en lagrådsremiss den 17 december 1998 (Utbildnings-
departementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över
förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100).
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn
Annica Lindblom.
Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet.
2 b kap.
6§
I första stycket första meningen har uppräkningen av dem som behöver
tillstånd/godkännande i fråga om förskoleutbildning ersatts med uttrycket
enskild fysisk eller juridisk person, i överensstämmelse med terminologin
i 1 kap. 3 §.
Den aktuella uppräkningen återfinns emellertid också i 2 b kap. 3 § och
Lagrådet vill ifrågasätta om det inte kan vara av värde att ha kvar den
precisering som uppräkningen innebär även i förevarande paragraf, i allt
fall i avvaktan på resultatet av den översyn av skollagen som har
aviserats vid lagrådsföredragningen. Uttrycket enskilda fysiska eller
juridiska personer kan därvid kvarstå i 1 kap. 3 §, eftersom det kapitlet
innehåller mera allmänna och övergripande bestämmelser.
Första meningen skulle då kunna lyda: ”Utbildning som motsvarar
förskoleklassen får bedrivas yrkesmässigt av ett bolag, en förening, en
samfällighet, en stiftelse eller en enskild person, om utbildningen är
godkänd enligt 7 §.”
10 §
Paragrafen handlar om kommunala bidrag till annan enskild utbildning,
motsvarande förskoleklassen, än sådan som bedrivs av fristående skolor.
Enligt paragrafen kan kommunen lämna bidrag till utbildning ”som avses
i 6 § första stycket”. Första stycket i 6 § omfattar emellertid all utbildning
som motsvarar förskoleklassen och som bedrivs av enskilda rättssubjekt.
Det framgår bl.a. av andra meningens förbehåll: ”om inte annat följer av
andra stycket”. Första meningen i förevarande paragraf bör därför ges
följande lydelse: ”Kommunen kan lämna bidrag till utbildning som avses
i 6 § och som inte bedrivs av en godkänd fristående skola, om avgifterna
inte är oskäligt höga.”
10 a §
Enligt tredje stycket gäller som förutsättning för att en fristående skola
skall ha rätt till bidrag för utbildning som motsvarar förskoleklassen, att
skolan har ansökt om att bli godkänd att anordna sådan utbildning före
den 1 april kalenderåret innan verksamheten startar. Syftet med bestäm-
melsen torde vara att reglera rätten till bidrag för det första verksam-
Prop. 1998/99:45
Bilaga 5
38
hetsåret. Ett sådant syfte kommer också till tydligt uttryck i förebilderna
till bestämmelsen (9 kap. 6 § andra stycket och 6 a § andra stycket), där
villkoret hänför sig till ”en nystartad skola”. Lagrådet föreslår därför att
tredje stycket erhåller följande lydelse: ”För att en fristående skola med
nystartad utbildning skall ha rätt till bidrag gäller att skolan har ansökt
om att bli godkänd före den 1 april kalenderåret innan utbildningen
startar.”
13 §
Paragrafen innehåller i gällande lydelse en bestämmelse om ansvar för
den som bedriver verksamhet ”utan tillstånd”. Eftersom ”tillstånd”
föreslås ändrat till ”godkännande” i kapitlet i övrigt bör även förevarande
paragraf ändras i enlighet därmed.
Prop. 1998/99:45
Bilaga 5
39
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 februari 1999
Närvarande: statsråden Hjelm-Wallén, ordförande, Freivalds, Åsbrink,
Schori, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky,
Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Wämersson, Lejon, Lövdén
Föredragande: statsrådet Wämersson
Regeringen beslutar proposition 1998/99:45 Fristående förskoleklass
40
Prop. 1998/99:45
|
Författningsrubrik |
Bestämmelser som Celexnummer for infor, ändrar, upp- bakomliggande EG- häver eller upprepar regler ett normgivnings- |
|
Lag om ändring i skol- |
2 b kap. 7 § andra |
41
Eländers Gotab 57708, Stockholm 1999
