Prop.
1998/99:11
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 1 oktober 1998
Göran Persson
Laila Freivalds
(Justitiedepartementet)
Under senare år har olovligt kommersiellt utnyttjande av andras verk,
produkter och varumärken ökat. Exempel på sådana utnyttj anden är
olovlig kopiering av datorprogram och produktion av ”förfalskade” ex-
emplar av märkeskläder, skivor, etc. De immateriella rättigheterna skyd-
das av bestämmelser om straff, tvångsmedel, vite och skadestånd. Det
finns också möjligheter att få vissa åtgärder vidtagna med olovligt fram-
ställda produkter, varukännetecken m.m. Från flera håll har det gjorts
gällande att de svenska sanktionsbestämmelsema mot intrång i immateri-
alrättema inte ger ett ändamålsenligt skydd och inte heller det skydd som
det internationella avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterial-
rätter (TRIP:s-avtalet) kräver.
Mot denna bakgrund föreslås att en ny skyddsåtgärd, intrångsunder-
sökning, införs. Åtgärden innebär att en rättighetshavare i ett civilrättsligt
förfarande kan begära att det görs en undersökning för att säkra bevis hos
någon som på goda grunder misstänks ha gjort ett intrång i en immateri-
ell rättighet. Allmän domstol skall kunna besluta om intrångsundersök-
ning, om det skäligen kan antas att någon har gjort intrång i den immate-
riella rättigheten. Vid undersökningen skall man fa söka efter föremål
och handlingar som kan antas ha betydelse för utredning om intrånget.
Ett beslut om en intrångsundersökning skall verkställas av krono-
fogdemyndigheten.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1999.
1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 11
Prop. 1998/99:11
1 Förslag till riksdagsbeslut.......................................................................4
2 Lagtext....................................................................................................5
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt
till litterära och konstnärliga verk...............................................5
2.2 Förslag till lag om ändring i varumärkeslagen (1960:644).......10
2.3 Förslag till lag om ändring i patentlagen (1967:837)................15
2.4 Förslag till lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485).. 20
2.5 Förslag till lag om ändring i firmalagen (1974:156).................25
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1685) om skydd för
kretsmönster för halvledarprodukter.........................................29
2.7 Förslag till lag om ändring i växtförädlarrättslagen
(1997:306).................................................................................33
3 Ärendet och dess beredning..................................................................37
4 Nuvarande ordning...............................................................................38
4.1 Inledning....................................................................................38
4.2 Straffansvar och vissa tvångsmedel..........................................39
4.2.1 Straffansvar..............................................................39
4.2.2 Tvångsmedel i brottmål...........................................39
4.3 Vitesförbud................................................................................41
4.4 Skadeståndsansvar.....................................................................41
4.5 Åtgärder med olovligt framställda varor och verk, m.m...........42
5 Reformbehovet.....................................................................................44
5.1 En växande piratmarknad..........................................................44
5.2 TRIP:s-avtaIet............................................................................45
5.2.1 Allmänt om TRIP:s-avtalets särskilda regler om
säkerställande av skyddet för immaterialrättema.... 45
5.2.2 Interimistiska åtgärder.............................................46
5.2.3 TRIP:s-avtalets relation till svensk rätt...................46
6 En ny skyddsåtgärd..............................................................................47
6.1 Införande av en ny skyddsåtgärd vid immaterialrättsintrång....47
6.2 Skall andra förfaranden än immaterialrättsintrång omfattas av
skyddsåtgärden?........................................................................50
6.3 Vad får eftersökas?....................................................................52
6.4 Var far undersökning ske?.........................................................57
6.5 Prövningen................................................................................57
6.5.1 Behörigt organ.........................................................57
6.5.2 Rätt att påkalla prövning..........................................59
6.5.3 Beviskravet..............................................................60
6.5.4 Intresseavvägning....................................................64
6.5.5 Ställande av säkerhet...............................................67
6.6 Beslutet......................................................................................68
6.6.1 Uppgifter som skall anges i beslutet........................68
6.6.2 Beslut tills vidare.....................................................70
6.6.3 Tidsfrist för ansökan om verkställighet, m.m..........71
6.7 Verkställigheten av undersökningen.........................................72 Prop. 1998/99:11
6.8 Skyddsåtgärdens återgång.........................................................80
6.9 Lagtekniska överväganden........................................................82
7 Ikraftträdande m.m...............................................................................83
8 Kostnader..............................................................................................84
9 Författningskommentar........................................................................85
9.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1960:729) om
upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.........................85
9.2 Förslaget till lag om ändring i varumärkeslagen (1960:644).... 95
9.3 Förslaget till lag om ändring i patentlagen (1967:837).............96
9.4 Förslaget till lag om ändring i mönsterskyddslagen
(1970:485).................................................................................96
9.5 Förslaget till lag om ändring i firmalagen (1974:156)..............97
9.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1685) om skydd
för kretsmönster för halvledarprodukter...................................97
9.7 Förslaget till lag om ändring i växtforädlarrättslagen
(1997:306).................................................................................97
Bilaga 1 Avtal om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter.....99
Bilaga 2 Promemorians huvudsakliga innehåll.................................102
Bilaga 3 Promemorians lagförslag....................................................103
Bilaga 4 F örteckning över remissinstanser........................................131
Bilaga 5 Lagrådsremissens lagförslag...............................................132
Bilaga 6 Lagrådets yttrande...............................................................161
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 oktober 1998.....165
Prop. 1998/99:11
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och
konstnärliga verk,
2. lag om ändring i varumärkeslagen (1960:644),
3. lag om ändring i patentlagen (1967:837),
4. lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485),
5. lag om ändring i firmalagen (1974:156),
6. lag om ändring i lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster för
halvledarprodukter,
7. lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1997:306).
Prop. 1998/99:11
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1960:729) om upphovsrätt till
litterära och konstnärliga verk
dels att rubriken närmast före 53 § skall lyda ”7 kap. Ansvar och er-
sättningsskyldighet m.m.”,
dels att 57 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas åtta nya paragrafer, 56 a-56 h §§, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
56a§
Om det skäligen kan antas att
någon har gjort ett intrång, eller en
överträdelse som avses i 53 §, får
domstolen for att bevisning skall
kunna säkras om intrånget eller
överträdelsen besluta att en under-
sökningfår göras hos denne för att
söka efter föremål eller handlingar
som kan antas ha betydelse for ut-
redning om intrånget eller överträ-
delsen (intrångsundersökning).
Ett beslut om intrångsundersök-
ning får meddelas endast om skälen
för åtgärden uppväger den olägen-
het eller det men i övrigt som åt-
gärden innebär for den som drab-
bas av den eller för något annat
motstående intresse.
Bestämmelserna i första och
andra styckena tillämpas också i
fråga om försök och förberedelse
enligt 53 § femte stycket.
56b§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning meddelas av den domstol där
rättegång som rör intrånget pågår.
Om rättegång inte är inledd, gäller
i fråga om behörig domstol vad
som är bestämt om tvistemål som
rör intrång. Vad som sägs i rätte-
gångsbalken om inskränkning av
domstols behörighet i fråga om
tvist som skall tas upp i annan ord-
ning än inför domstol skall dock
inte tillämpas.
En fråga om intrångsundersök-
ning får tas upp endast på yrkande
av upphovsmannen eller upphovs-
mannens rättsinnehavare eller den
som på grund av upplåtelse har rätt
att utnyttja verket. Om rättegång
inte är inledd, skall yrkandet fram-
ställas skriftligen.
Innan ett beslut om undersökning
meddelas skall motparten ha fått
tillfälle att yttra sig. Domstolen får
dock omedelbart meddela ett beslut
som gäller till dess annat har be-
slutats, om ett dröjsmål skulle
medföra risk for att föremål eller
handlingar som har betydelse för
utredning om intrånget skaffas un-
dan, forstörs eller förvanskas.
I övrigt skall en fråga om in-
trångsundersökning som uppkom-
mer då rättegång inte är inledd
handläggas på samma sätt som om
frågan uppkommit under rättegång.
Prop. 1998/99:11
56c§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning får meddelas endast om sö-
kanden ställer säkerhet hos dom-
stolen for den skada som kan tillfo-
gas motparten. Saknar sökanden
förmåga att ställa säkerhet, får
domstolen befria sökanden från det.
1 fråga om slaget av säkerhet gäller
2 kap. 25 § utsökningsbalken. Sä-
kerheten skall prövas av domstolen,
om den inte har godkänts av mot-
parten.
Ifråga om överklagande av dom-
stolens beslut om intrångsunder-
sökning och i fråga om handlägg-
ningen i högre domstol gäller vad
som föreskrivs i rättegångsbalken
om överklagande av beslut enligt
15 kap. rättegångsbalken.
Prop. 1998/99:11
56d§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning skall innehålla uppgifter om
1. vilket ändamål undersökningen
skall ha,
2. vilka föremål och handlingar
som det får sökas efter, och
3. vilka utrymmen som får ge-
nomsökas.
Om det behövs, skall domstolen
även förordna om andra villkor för
verkställandet.
56e§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning gäller omedelbart. Om ansö-
kan om verkställighet inte har
gjorts inom en månad från beslutet,
förfaller det.
Om sökanden inte inom en må-
nad från det att verkställigheten
avslutats väcker talan eller på nå-
got annat sätt inleder ett förfarande
om saken, skall en åtgärd som fö-
retagits vid verkställigheten av in-
trångsundersökningen omedelbart
gå åter, i den utsträckning det är
möjligt. Detsamma gäller om ett
beslut om intrångsundersökning
upphävs sedan verkställighet ge-
nomförts.
56f§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning verkställs av kronofogdemyn-
digheten enligt de villkor som dom-
stolen har föreskrivit och med till-
lämpning av 1-3 kap., 16 kap. 10 §,
17 kap. 1-5 §§ samt 18 kap. utsök-
ningsbalken. Sökandens motpart
skall underrättas om verkställighe-
ten endast om beslutet om in-
trångsundersökning har tillkommit
efter motpartens hörande. Myndig-
heten har rätt att ta fotografier och
göra film- och ljudupptagningar av
sådana föremål som den får söka
efter. Myndigheten har också rätt
att ta kopior av och göra utdrag ur
sådana handlingar som den får
söka efter.
En intrångsundersökning får inte
omfatta en skriftlig handling som
avses i 27 kap. 2 § rättegångsbal-
ken.
56g§
När ett beslut om intrångsunder-
sökning skall verkställas har mot-
parten rätt att tillkalla ett juridiskt
biträde. I avvaktan på att biträdet
inställer sig får verkställigheten
inte påbörjas. Detta gäller dock
inte, om
1. undersökningen därigenom
onödigt fördröjs, eller
2. det finns en risk att ändamålet
med åtgärden annars inte uppnås.
Vid verkställigheten får krono-
fogdemyndigheten anlita det biträ-
de av en sakkunnig som behövs.
Myndigheten får tillåta att sö-
kanden eller ett ombud för sökan-
den är närvarande vid undersök-
ningen för att bistå med upplys-
ningar. Om ett sådant tillstånd ges,
skall myndigheten se till att sökan-
den eller ombudet inte i större ut-
sträckning än som kan motiveras av
verkställigheten får kännedom om
förhållanden som kommer fram.
Prop. 1998/99:11
56h§
Fotografier och film- och ljud-
upptagningar av föremål samt ko-
pior av och utdrag ur handlingar
skall förtecknas och hållas till-
gängliga för sökanden och mot-
parten.
57 §'
Vad som sägs i 53-56 §§ skall Vad som sägs i 53-56 h §§ skall
också tillämpas på rättighet som också tillämpas på rättighet som
skyddas genom föreskrift i 5 kap. skyddas genom föreskrift i 5 kap.
Senaste lydelse 1995:447.
Prop. 1998/99:11
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
Härigenom föreskrivs i fråga om varumärkeslagen (1960:644)
dels att 42 och 66 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall inforas åtta nya paragrafer, 41 a-41 h §§, av
följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 41 a § Om det skäligen kan antas att Ett beslut om intrångsundersök- Bestämmelserna i första och 41 b § Ett beslut om intrångsundersök- En fråga om intrångsundersök- |
10
tecken enligt 1—3 §§ eller den som Prop. 1998/99:11
på grund av licens har rätt att ut-
nyttja varukännetecknet. Om rätte-
gång inte är inledd, skall yrkandet
framställas skriftligen.
Innan ett beslut om undersökning
meddelas skall motparten ha fått
tillfälle att yttra sig. Domstolen får
dock omedelbart meddela ett beslut
som gäller till dess annat har be-
slutats, om ett dröjsmål skulle
medföra risk för att föremål eller
handlingar som har betydelse för
utredning om intrånget skaffas un-
dan, förstörs eller förvanskas.
I övrigt skall en fråga om in-
trångsundersökning som uppkom-
mer då rättegång inte är inledd
handläggas på samma sätt som om
frågan uppkommit under rättegång.
41 c §
Ett beslut om intrångsundersök-
ning får meddelas endast om sö-
kanden ställer säkerhet hos dom-
stolen för den skada som kan tillfo-
gas motparten. Saknar sökanden
förmåga att ställa säkerhet, får
domstolen befria sökanden från det.
1 fråga om slaget av säkerhet gäller
2 kap. 25 § utsökningsbalken. Sä-
kerheten skall prövas av domstolen,
om den inte har godkänts av mot-
parten.
I fråga om överklagande av dom-
stolens beslut om intrångsunder-
sökning och i fråga om handlägg-
ningen i högre domstol gäller vad
som föreskrivs i rättegångsbalken
om överklagande av beslut enligt
15 kap. rättegångsbalken.
41 d§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning skall innehålla uppgifter om
1. vilket ändamål undersökningen
skall ha,
2. vilka föremål och handlingar
som det får sökas efter, och
11
3. vilka utrymmen som får ge-
nomsökas.
Om det behövs, skall domstolen
även förordna om andra villkor for
verkställandet.
41 e§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning gäller omedelbart. Om ansö-
kan om verkställighet inte har
gjorts inom en månad från beslutet,
förfaller det.
Om sökanden inte inom en må-
nad från det att verkställigheten
avslutats väcker talan eller på nå-
got annat sätt inleder ett förfarande
om saken, skall en åtgärd som fö-
retagits vid verkställigheten av in-
trångsundersökningen omedelbart
gå åter, i den utsträckning det är
möjligt. Detsamma gäller om ett
beslut om intrångsundersökning
upphävs sedan verkställighet ge-
nomförts.
41f§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning verkställs av kronofogdemyn-
digheten enligt de villkor som dom-
stolen har föreskrivit och med till-
lämpning av 1-3 kap., 16 kap.
10 §, 17 kap. 1-5 §§ samt 18 kap.
utsökningsbalken. Sökandens mot-
part skall underrättas om verkstäl-
ligheten endast om beslutet om in-
trångsundersökning har tillkommit
efter motpartens hörande. Myndig-
heten har rätt att ta fotografier och
göra film- och ljudupptagningar av
sådana föremål som den får söka
efter. Myndigheten har också rätt
att ta kopior av och göra utdrag ur
sådana handlingar som den får
söka efter.
En intrångsundersökning får inte
omfatta en skriftlig handling som
avses i 27 kap. 2 § rättegångsbal-
ken.
Prop. 1998/99:11
12
41 g §
När ett beslut om intrångsunder-
sökning skall verkställas har mot-
parten rätt att tillkalla ett juridiskt
biträde. I avvaktan på att biträdet
inställer sig får verkställigheten
inte påbörjas. Detta gäller dock
inte, om
1. undersökningen därigenom
onödigt fördröjs, eller
2. det finns en risk att ändamålet
med åtgärden annars inte uppnås.
Vid verkställigheten får krono-
fogdemyndigheten anlita det biträ-
de av en sakkunnig som behövs.
Myndigheten får tillåta att sö-
kanden eller ett ombud för sökan-
den är närvarande vid undersök-
ningen för att bistå med upplys-
ningar. Om ett sådant tillstånd ges,
skall myndigheten se till att sökan-
den eller ombudet inte i större ut-
sträckning än som kan motiveras av
verkställigheten får kännedom om
förhållanden som kommer fram.
Prop. 1998/99:11
41 h§
Fotografier och film- och ljud-
upptagningar av föremål samt ko-
pior av och utdrag ur handlingar
skall förtecknas och hållas till-
gängliga för sökanden och mot-
parten.
42
Om en registrering av ett varu-
märke har upphävts genom ett be-
slut eller en dom som har vunnit
laga kraft, får rätten inte döma till
påföljd eller besluta om annan åt-
gärd enligt 37-41 §§.
I mål om sådant intrång skall
rätten, på yrkande av den mot vil-
ken talan föres, förklara målet vi-
lande i avbidan på att frågan om
registreringens hävande slutligen
avgöres. Är talan härom icke väckt,
Om en registrering av ett varu-
märke har upphävts genom ett be-
slut eller en dom som har vunnit
laga kraft, får domstolen inte döma
till påföljd eller besluta om annan
åtgärd enligt 37—41 a §§.
I mål om sådant intrång skall
domstolen, på yrkande av den mot
vilken talan förs, förklara målet
vilande i avvaktan på att frågan om
registreringens hävande slutligen
avgörs. Är talan härom inte väckt,
Senaste lydelse 1994:1510.
13
skall rätten i samband med vilande- skall domstolen i samband med Prop. 1998/99:11
förklaringen förelägga honom viss vilandeförklaringen förelägga ho-
tid inom vilken sådan talan skall nom viss tid inom vilken sådan ta-
väckas. lan skall väckas.
Vid intrång i ett gemenskapsva-
rumärke tillämpas bestämmelserna
i 37 § om ansvar för varumärkesin-
trång. I övrigt gäller 37 a-41 §§, i
den mån inte något annat följer av
rådets förordning om gemen-
skapsvarumärken. Härvid skall vad
som sägs om varumärkesintrång
gälla intrång i gemenskapsvaru-
märke.
Vid intrång i ett gemenskapsva-
rumärke tillämpas bestämmelserna
i 37 § om ansvar för varumärkesin-
trång. I övrigt gäller 37 a-41 h §§, i
den mån inte något annat följer av
rådets förordning om gemen-
skapsvarumärken. Härvid skall vad
som sägs om varumärkesintrång
gälla intrång i gemenskapsvaru-
märke.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
2 Senaste lydelse 1995:1277.
14
Härigenom föreskrivs i fråga om patentlagen (1967:837)
dels att 61 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas åtta nya paragrafer, 59 a-59 h §§, av
följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 59a§ Om det skäligen kan antas att Ett beslut om intrångsundersök- Bestämmelserna i första och 59 b § Ett beslut om intrångsundersök- En fråga om intrångsundersök- |
15
inledd, skall yrkandet framställas
skriftligen.
Innan ett beslut om undersökning
meddelas skall motparten ha fått
tillfälle att yttra sig. Domstolen får
dock omedelbart meddela ett beslut
som gäller till dess annat har be-
slutats, om ett dröjsmål skulle
medföra risk för att föremål eller
handlingar som har betydelse för
utredning om intrånget skaffas un-
dan, förstörs eller förvanskas.
I övrigt skall en fråga om in-
trångsundersökning som uppkom-
mer då rättegång inte är inledd
handläggas på samma sätt som om
frågan uppkommit under rättegång.
59 c §
Ett beslut om intrångsundersök-
ning får meddelas endast om sö-
kanden ställer säkerhet hos dom-
stolen för den skada som kan tillfo-
gas motparten. Saknar sökanden
förmåga att ställa säkerhet, får
domstolen befria sökanden från det.
1 fråga om slaget av säkerhet gäller
2 kap. 25 § utsökningsbalken. Sä-
kerheten skall prövas av domstolen,
om den inte har godkänts av mot-
parten.
I fråga om överklagande av dom-
stolens beslut om intrångsunder-
sökning och i fråga om handlägg-
ningen i högre domstol gäller vad
som föreskrivs i rättegångsbalken
om överklagande av beslut enligt
15 kap. rättegångsbalken.
59 d§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning skall innehålla uppgifter om
1. vilket ändamål undersökningen
skall ha,
2. vilka föremål och handlingar
som det får sökas efter, och
3. vilka utrymmen som får ge-
nomsökas.
Om det behövs, skall domstolen
Prop. 1998/99:11
16
även forordna om andra villkor för Prop. 1998/99:11
verkställandet.
59 e §
Ett beslut om intrångsundersök-
ning gäller omedelbart. Om ansö-
kan om verkställighet inte har
gjorts inom en månad från beslutet,
förfaller det.
Om sökanden inte inom en må-
nad från det att verkställigheten
avslutats väcker talan eller på nå-
got annat sätt inleder ett förfarande
om saken, skall en åtgärd som fö-
retagits vid verkställigheten av in-
trångsundersökningen omedelbart
gå åter, i den utsträckning det är
möjligt. Detsamma gäller om ett
beslut om intrångsundersökning
upphävs sedan verkställighet ge-
nomförts.
59f§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning verkställs av kronofogdemyn-
digheten enligt de villkor som dom-
stolen har föreskrivit och med till-
lämpning av 1-3 kap., 16 kap.
10 §, 17 kap. 1-5 §§ samt 18 kap.
utsökningsbalken. Sökandens mot-
part skall underrättas om verkstäl-
ligheten endast om beslutet om in-
trångsundersökning har tillkommit
efter motpartens hörande. Myndig-
heten har rätt att ta fotografier och
göra film- och ljudupptagningar av
sådana föremål som den får söka
efter. Myndigheten har också rätt
att ta kopior av och göra utdrag ur
sådana handlingar som den får
söka efter.
En intrångsundersökning får inte
omfatta en skriftlig handling som
avses i 27 kap. 2 § rättegångsbal-
ken.
59g§
När ett beslut om intrångsunder-
sökning skall verkställas har mot-
17
parten rätt att tillkalla ett juridiskt
biträde. I avvaktan på att biträdet
inställer sig får verkställigheten
inte påbörjas. Detta gäller dock
inte, om
1. undersökningen därigenom
onödigt fördröjs, eller
2. det finns en risk att ändamålet
med åtgärden annars inte uppnås.
Vid verkställigheten får krono-
fogdemyndigheten anlita det biträ-
de av en sakkunnig som behövs.
Myndigheten får tillåta att sö-
kanden eller ett ombud för sökan-
den är närvarande vid undersök-
ningen för att bistå med upplys-
ningar. Om ett sådant tillstånd ges,
skall myndigheten se till att sökan-
den eller ombudet inte i större ut-
sträckning än som kan motiveras av
verkställigheten får kännedom om
förhållanden som kommer fram.
59h§
Fotografier och film- och ljud-
upptagningar av föremål samt ko-
pior av och utdrag ur handlingar
skall förtecknas och hållas till-
gängliga for sökanden och mot-
parten.
Prop. 1998/99:11
61
Om ett patent har upphävts eller
förklarats ogiltigt genom ett beslut
eller en dom som har vunnit laga
kraft, får rätten inte enligt 57-60 §§
döma till straff, meddela vitesför-
bud, döma ut vite eller ersättning
eller förordna om säkerhetsåtgärd.
Förs talan rörande patentintrång
och gör den mot vilken talan förs
gällande att patentet är ogiltigt, far
frågan om ogiltighet prövas endast
sedan talan om detta har väckts.
Rätten skall förelägga den som gör
§’
Om ett patent har upphävts eller
förklarats ogiltigt genom ett beslut
eller en dom som har vunnit laga
kraft, får domstolen inte enligt 57-
60 §§ döma till straff, meddela vi-
tesförbud, döma ut vite eller ersätt-
ning eller förordna om säkerhetsåt-
gärd eller skyddsåtgärd.
Förs talan rörande patentintrång
och gör den mot vilken talan förs
gällande att patentet är ogiltigt, får
frågan om ogiltighet prövas endast
sedan talan om detta har väckts.
Domstolen skall förelägga den som
Senaste lydelse 1993:1406.
18
gällande att patentet är ogiltigt att
inom viss tid väcka sådan talan.
Förs i samma rättegång talan om
patentintrång och talan om paten-
tets ogiltighet och är det med hän-
syn till utredningen lämpligt att
frågan huruvida patentintrång före-
ligger avgörs särskilt för sig, far på
begäran av någon av partema sär-
skild dom ges i den frågan. Om
särskild dom ges, får rätten förord-
na att målet om ogiltighet skall vila
till dess domen har vunnit laga
kraft.
gör gällande att patentet är ogiltigt
att inom viss tid väcka sådan talan.
Förs i samma rättegång talan om
patentintrång och talan om paten-
tets ogiltighet och är det med hän-
syn till utredningen lämpligt att
frågan huruvida patentintrång före-
ligger avgörs särskilt för sig, far på
begäran av någon av partema sär-
skild dom ges i den frågan. Om
särskild dom ges, får domstolen
förordna att målet om ogiltighet
skall vila till dess domen har vunnit
laga kraft.
Prop. 1998/99:11
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
19
Prop. 1998/99:11
Härigenom föreskrivs i fråga om mönsterskyddslagen (1970:485)
dels att 39 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall inforas åtta nya paragrafer, 37 a-37 h §§, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
37a§
Om det skäligen kan antas att
någon har gjort ett intrång, får
domstolen för att bevisning skall
kunna säkras om intrånget besluta
att en undersökning för göras hos
denne för att söka efter föremål
eller handlingar som kan antas ha
betydelse för utredning om intrång-
et (intrångsundersökning).
Ett beslut om intrångsundersök-
ning får meddelas endast om skälen
för åtgärden uppväger den olägen-
het eller det men i övrigt som åt-
gärden innebär för den som drab-
bas av den eller för något annat
motstående intresse.
Bestämmelserna i första och
andra styckena tillämpas också i
fråga om försök och förberedelse
enligt 35 § andra stycket.
37b§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning meddelas av den domstol där
rättegång som rör intrånget pågår.
Om rättegång inte är inledd, gäller
i fråga om behörig domstol vad
som är bestämt om tvistemål som
rör intrång. Vad som sägs i rätte-
gångsbalken om inskränkning av
domstols behörighet i fråga om
tvist som skall tas upp i annan ord-
ning än inför domstol skall dock
inte tillämpas.
En fråga om intrångsundersök-
ning får tas upp endast på yrkande
av mönsterhavaren eller den som
på grund av licens har rätt att ut-
20
nyttja mönstret. Om rättegång inte Prop. 1998/99:11
är inledd, skall yrkandet framstäl-
las skriftligen.
Innan ett beslut om undersökning
meddelas skall motparten ha fatt
tillfälle att yttra sig. Domstolen får
dock omedelbart meddela ett beslut
som gäller till dess annat har be-
slutats, om ett dröjsmål skulle
medföra risk för att föremål eller
handlingar som har betydelse för
utredning om intrånget skaffas un-
dan, förstörs eller förvanskas.
I övrigt skall en fråga om in-
trångsundersökning som uppkom-
mer då rättegång inte är inledd
handläggas på samma sätt som om
frågan uppkommit under rättegång.
37 c §
Ett beslut om intrångsundersök-
ning får meddelas endast om sö-
kanden ställer säkerhet hos dom-
stolen för den skada som kan tillfo-
gas motparten. Saknar sökanden
förmåga att ställa säkerhet, får
domstolen befria sökanden från det.
1 fråga om slaget av säkerhet gäller
2 kap. 25 § utsökningsbalken. Sä-
kerheten skall prövas av domstolen,
om den inte har godkänts av mot-
parten.
I fråga om överklagande av dom-
stolens beslut om intrångsunder-
sökning och i fråga om handlägg-
ningen i högre domstol gäller vad
som föreskrivs i rättegångsbalken
om överklagande av beslut enligt
15 kap. rättegångsbalken.
37d§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning skall innehålla uppgifter om
1. vilket ändamål undersökningen
skall ha,
2. vilka föremål och handlingar
som det får sökas efter, och
3. vilka utrymmen som får ge-
nomsökas.
Om det behövs, skall domstolen
även förordna om andra villkor för
verkställandet.
37 e §
Ett beslut om intrångsundersök-
ning gäller omedelbart. Om ansö-
kan om verkställighet inte har
gjorts inom en månad från beslutet,
förfaller det.
Om sökanden inte inom en må-
nad från det att verkställigheten
avslutats väcker talan eller på nå-
got annat sätt inleder ett förfarande
om saken, skall en åtgärd som fö-
retagits vid verkställigheten av in-
trångsundersökningen omedelbart
gå åter, i den utsträckning det är
möjligt. Detsamma gäller om ett
beslut om intrångsundersökning
upphävs sedan verkställighet ge-
nomförts.
37f§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning verkställs av kronofogdemyn-
digheten enligt de villkor som dom-
stolen har föreskrivit och med till-
lämpning av 1-3 kap., 16 kap.
10 §, 17 kap. 1-5 §§ samt 18 kap.
utsökningsbalken. Sökandens mot-
part skall underrättas om verkstäl-
ligheten endast om beslutet om in-
trångsundersökning har tillkommit
efter motpartens hörande. Myndig-
heten har rätt att ta fotografier och
göra film- och ljudupptagningar av
sådana föremål som den får söka
efter. Myndigheten har också rätt
att ta kopior av och göra utdrag ur
sådana handlingar som den får
söka efter.
En intrångsundersökning får inte
omfatta en skriftlig handling som
avses i 27 kap. 2 § rättegångsbal-
ken.
37g§
När ett beslut om intrångsunder-
Prop. 1998/99:11
22
sökning skall verkställas har mot-
parten rätt att tillkalla ett juridiskt
biträde. I avvaktan på att biträdet
inställer sig får verkställigheten
inte påbörjas. Detta gäller dock
inte, om
1. undersökningen därigenom
onödigt fördröjs, eller
2. det finns en risk att ändamålet
med åtgärden annars inte uppnås.
Vid verkställigheten får krono-
fogdemyndigheten anlita det biträ-
de av en sakkunnig som behövs.
Myndigheten får tillåta att sö-
kanden eller ett ombud för sökan-
den är närvarande vid undersök-
ningen för att bistå med upplys-
ningar. Om ett sådant tillstånd ges,
skall myndigheten se till att sökan-
den eller ombudet inte i större ut-
sträckning än som kan motiveras av
verkställigheten får kännedom om
förhållanden som kommer fram.
37h§
Fotografier och film- och ljud-
upptagningar av föremål samt ko-
pior av och utdrag ur handlingar
skall förtecknas och hållas till-
gängliga for sökanden och mot-
parten.
Prop. 1998/99:11
39 §
Har registrering av mönster hävts
genom dom som vunnit laga kraft,
far icke dömas till straff, ersättning
eller säkerhetsåtgärd enligt 35-
38 §§.
Föres talan om mönsterintrång
och gör den mot vilken talan föres
gällande att mönsterregistreringen
bör hävas, skall rätten på hans yr-
kande förklara målet vilande i avbi-
dan på att frågan om registrering-
ens hävande slutligt prövas. Är ta-
lan härom icke väckt, skall rätten i
Har registrering av mönster hävts
genom dom som vunnit laga kraft,
far inte dömas till straff, ersättning
eller annan åtgärd enligt 35-38 §§.
Förs talan om mönsterintrång
och gör den mot vilken talan fors
gällande att mönsterregistreringen
bör hävas, skall domstolen på hans
yrkande förklara målet vilande i
avvaktan på att frågan om registre-
ringens hävande slutligt prövas. Är
talan härom inte väckt, skall dom-
23
samband med vilandeförklaringen stolen i samband med vilandeför- Prop. 1998/99:11
förelägga honom viss tid inom vil- klaringen förelägga honom viss tid
ken sådan talan skall väckas. inom vilken sådan talan skall
väckas.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
24
Härigenom föreskrivs i fråga om firmalagen (1974:156)
dels att 21 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas åtta nya paragrafer, 20 a-20 h §§, av
följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 20a§ Om det skäligen kan antas att Ett beslut om intrångsundersök- Bestämmelserna i första och 20b§ Ett beslut om intrångsundersök- En fråga om intrångsundersök- |
25
rättegång inte är inledd, skall yr-
kandet framställas skriftligen.
Innan ett beslut om undersökning
meddelas skall motparten ha fått
tillfälle att yttra sig. Domstolen för
dock omedelbart meddela ett beslut
som gäller till dess annat har be-
slutats, om ett dröjsmål skulle
medföra risk för att föremål eller
handlingar som har betydelse för
utredning om intrånget skaffas un-
dan, förstörs eller förvanskas.
I övrigt skall en fråga om in-
trångsundersökning som uppkom-
mer då rättegång inte är inledd
handläggas på samma sätt som om
frågan uppkommit under rättegång.
20c§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning får meddelas endast om sö-
kanden ställer säkerhet hos dom-
stolen för den skada som kan tillfo-
gas motparten. Saknar sökanden
förmåga att ställa säkerhet, får
domstolen befria sökanden från det.
1 fråga om slaget av säkerhet gäller
2 kap. 25 § utsökningsbalken. Sä-
kerheten skall prövas av domstolen,
om den inte har godkänts av mot-
parten.
Ifråga om överklagande av dom-
stolens beslut om intrångsunder-
sökning och i fråga om handlägg-
ningen i högre domstol gäller vad
som föreskrivs i rättegångsbalken
om överklagande av beslut enligt
15 kap. rättegångsbalken.
20 d§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning skall innehålla uppgifter om
1. vilket ändamål undersökningen
skall ha,
2. vilka föremål och handlingar
som det får sökas efter, och
3. vilka utrymmen som får ge-
nomsökas.
Om det behövs, skall domstolen
Prop. 1998/99:11
26
även förordna om andra villkor för Prop. 1998/99:11
verkställandet.
20 e §
Ett beslut om intrångsundersök-
ning gäller omedelbart. Om ansö-
kan om verkställighet inte har
gjorts inom en månad från beslutet,
förfaller det.
Om sökanden inte inom en må-
nad från det att verkställigheten
avslutats väcker talan eller på nå-
got annat sätt inleder ett förfarande
om saken, skall en åtgärd som fö-
retagits vid verkställigheten av in-
trångsundersökningen omedelbart
gå åter, i den utsträckning det är
möjligt. Detsamma gäller om ett
beslut om intrångsundersökning
upphävs sedan verkställighet ge-
nomförts.
20f§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning verkställs av kronofogdemyn-
digheten enligt de villkor som dom-
stolen har föreskrivit och med till-
lämpning av 1-3 kap., 16 kap.
10 §, 17 kap. 1-5 §§ samt 18 kap.
utsökningsbalken. Sökandens mot-
part skall underrättas om verkstäl-
ligheten endast om beslutet om in-
trångsundersökning har tillkommit
efter motpartens hörande. Myndig-
heten har rätt att ta fotografier och
göra film- och ljudupptagningar av
sådana joremål som den får söka
efter. Myndigheten har också rätt
att ta kopior av och göra utdrag ur
sådana handlingar som den får
söka efter.
En intrångsundersökning får inte
omfatta en skriftlig handling som
avses i 27 kap. 2 § rättegångsbal-
ken.
20g§
När ett beslut om intrångsunder-
sökning skall verkställas har mot-
27
parten rätt att tillkalla ett juridiskt
biträde. I avvaktan på att biträdet
inställer sig får verkställigheten
inte påbörjas. Detta gäller dock
inte, om
1. undersökningen därigenom
onödigt fördröjs, eller
2. det finns en risk att ändamålet
med åtgärden annars inte uppnås.
Vid verkställigheten får krono-
fogdemyndigheten anlita det biträ-
de av en sakkunnig som behövs.
Myndigheten får tillåta att sö-
kanden eller ett ombud för sökan-
den är närvarande vid undersök-
ningen for att bistå med upplys-
ningar. Om ett sådant tillstånd ges,
skall myndigheten se till att sökan-
den eller ombudet inte i större ut-
sträckning än som kan motiveras av
verkställigheten får kännedom om
förhållanden som kommer fram.
20 h§
Fotografier och film- och ljud-
upptagningar av föremål samt ko-
pior av och utdrag ur handlingar
skall förtecknas och hållas till-
gängliga for sökanden och mot-
parten.
Prop. 1998/99:11
21 §
För intrång i firma som är skyd- För intrång i firma som är skyd-
dad enbart på grund av registrering dad enbart på grund av registrering
far ej dömas till straff, ersättning får ej dömas till straff, ersättning
eller säkerhetsåtgärd enligt 18- eller annan åtgärd enligt 18-20 a §
20 § sedan registreringen hävts ge- sedan registreringen hävts genom
nom dom som vunnit laga kraft. dom som vunnit laga kraft.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
28
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1992:1685) om skydd för krets-
mönster för halvledarprodukter skall införas åtta nya paragrafer, 12 a-
12 h §§, av följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 12a§ Om det skäligen kan antas att Ett beslut om intrångsundersök- Bestämmelserna i första och 12b§ Ett beslut om intrångsundersök- En fråga om intrångsundersök- |
29
har rätt att utnyttja kretsmönstret. Prop. 1998/99:11
Om rättegång inte är inledd, skall
yrkandet framställas skriftligen.
Innan ett beslut om undersökning
meddelas skall motparten ha fått
tillfälle att yttra sig. Domstolen får
dock omedelbart meddela ett beslut
som gäller till dess annat har be-
slutats, om ett dröjsmål skulle
medföra risk för att jöremål eller
handlingar som har betydelse för
utredning om intrånget skaffas un-
dan, förstörs eller förvanskas.
I övrigt skall en fråga om in-
trångsundersökning som uppkom-
mer då rättegång inte är inledd
handläggas på samma sätt som om
frågan uppkommit under rättegång.
12c§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning får meddelas endast om sö-
kanden ställer säkerhet hos dom-
stolen för den skada som kan tillfo-
gas motparten. Saknar sökanden
förmåga att ställa säkerhet, får
domstolen befria sökanden från det.
1 fråga om slaget av säkerhet gäller
2 kap. 25 § utsökningsbalken. Sä-
kerheten skall prövas av domstolen,
om den inte har godkänts av mot-
parten.
Ifråga om överklagande av dom-
stolens beslut om intrångsunder-
sökning och i fråga om handlägg-
ningen i högre domstol gäller vad
som föreskrivs i rättegångsbalken
om överklagande av beslut enligt
15 kap. rättegångsbalken.
12 d§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning skall innehålla uppgifter om
1. vilket ändamål undersökningen
skall ha,
2. vilka föremål och handlingar
som det får sökas efter, och
3. vilka utrymmen som får ge-
nomsökas.
Om det behövs, skall domstolen
även förordna om andra villkor för
verkställandet.
12 e §
Ett beslut om intrångsundersök-
ning gäller omedelbart. Om ansö-
kan om verkställighet inte har
gjorts inom en månad från beslutet,
förfaller det.
Om sökanden inte inom en må-
nad från det att verkställigheten
avslutats väcker talan eller på nå-
got annat sätt inleder ett förfarande
om saken, skall en åtgärd som fö-
retagits vid verkställigheten av in-
trångsundersökningen omedelbart
gå åter, i den utsträckning det är
möjligt. Detsamma gäller om ett
beslut om intrångsundersökning
upphävs sedan verkställighet ge-
nomförts.
12f§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning verkställs av kronofogdemyn-
digheten enligt de villkor som dom-
stolen har föreskrivit och med till-
lämpning av 1-3 kap., 16 kap.
10 §, 17 kap. 1-5 §§ samt 18 kap.
utsökningsbalken. Sökandens mot-
part skall underrättas om verkstäl-
ligheten endast om beslutet om in-
trångsundersökning har tillkommit
efter motpartens hörande. Myndig-
heten har rätt att ta fotografier och
göra film- och ljudupptagningar av
sådana föremål som den får söka
efter. Myndigheten har också rätt
att ta kopior av och göra utdrag ur
sådana handlingar som den får
söka efter.
En intrångsundersökning får inte
omfatta en skriftlig handling som
avses i 27 kap. 2 § rättegångsbal-
ken.
Prop. 1998/99:11
31
12g§
När ett beslut om intrångsunder-
sökning skall verkställas har mot-
parten rätt att tillkalla ett juridiskt
biträde. I avvaktan på att biträdet
inställer sig får verkställigheten
inte påbörjas. Detta gäller dock
inte, om
1. undersökningen därigenom
onödigt fördröjs, eller
2. det finns en risk att ändamålet
med åtgärden annars inte uppnås.
Vid verkställigheten får krono-
fogdemyndigheten anlita det biträ-
de av en sakkunnig som behövs.
Myndigheten får tillåta att sö-
kanden eller ett ombud for sökan-
den är närvarande vid undersök-
ningen for att bistå med upplys-
ningar. Om ett sådant tillstånd ges,
skall myndigheten se till att sökan-
den eller ombudet inte i större ut-
sträckning än som kan motiveras av
verkställigheten får kännedom om
förhållanden som kommer fram.
12h§
Fotografier och film- och ljud-
upptagningar av föremål samt ko-
pior av och utdrag ur handlingar
skall förtecknas och hållas till-
gängliga för sökanden och mot-
parten.
Prop. 1998/99:11
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
32
Härigenom föreskrivs i fråga om växtförädlarrättslagen (1997:306)
dels att 12 kap. 2 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas åtta nya paragrafer, 9 kap. 7 a-7 h §§,
av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9 kap.
Om det skäligen kan antas att
någon har gjort ett intrång, får
domstolen för att bevisning skall
kunna säkras om intrånget besluta
att en undersökning får göras hos
denne för att söka efter föremål
eller handlingar som kan antas ha
betydelse för utredning om intrång-
et (intrångsundersökning).
Ett beslut om intrångsundersök-
ning får meddelas endast om skälen
for åtgärden uppväger den olägen-
het eller det men i övrigt som åt-
gärden innebär för den som drab-
bas av den eller för något annat
motstående intresse.
Bestämmelserna i första och
andra styckena tillämpas också i
fråga om försök och förberedelse
enligt 9 kap. 1 § andra stycket.
7b§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning meddelas av den domstol där
rättegång som rör intrånget pågår.
Om rättegång inte är inledd, gäller
i fråga om behörig domstol vad
som är bestämt om tvistemål som
rör intrång. Vad som sägs i rätte-
gångsbalken om inskränkning av
domstols behörighet i fråga om
tvist som skall tas upp i annan ord-
ning än inför domstol skall dock
inte tillämpas.
En fråga om intrångsundersök-
2 Riksdagen 1998/99. 1 samt. Nr 11
ning för tas upp endast på yrkande Prop. 1998/99:11
av innehavaren av växtförädlar-
rätten eller den som på grund av
licens har rätt att utnyttja växtsor-
ten. Om rättegång inte är inledd,
skall yrkandet framställas skriftli-
gen.
Innan ett beslut om undersökning
meddelas skall motparten ha fått
tillfälle att yttra sig. Domstolen får
dock omedelbart meddela ett beslut
som gäller till dess annat har be-
slutats, om ett dröjsmål skulle
medföra risk för att föremål eller
handlingar som har betydelse för
utredning om intrånget skaffas un-
dan, förstörs eller förvanskas.
I övrigt skall en fråga om in-
trångsundersökning som uppkom-
mer då rättegång inte är inledd
handläggas på samma sätt som om
frågan uppkommit under rättegång.
7c§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning får meddelas endast om sö-
kanden ställer säkerhet hos dom-
stolen för den skada som kan tillfo-
gas motparten. Saknar sökanden
förmåga att ställa säkerhet, för
domstolen befria sökanden från det.
Ifråga om slaget av säkerhet gäller
2 kap. 25 § utsökningsbalken. Sä-
kerheten skall prövas av domstolen,
om den inte har godkänts av mot-
parten.
Ifråga om överklagande av dom-
stolens beslut om intrångsunder-
sökning och i fråga om handlägg-
ningen i högre domstol gäller vad
som föreskrivs i rättegångsbalken
om överklagande av beslut enligt
15 kap. rättegångsbalken.
7d§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning skall innehålla uppgifter om
1. vilket ändamål undersökningen
skall ha,
2. vilka föremål och handlingar
som det får sökas efter, och
3. vilka utrymmen som får ge-
nomsökas.
Om det behövs, skall domstolen
även förordna om andra villkor för
verkställandet.
7e§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning gäller omedelbart. Om ansö-
kan om verkställighet inte har
gjorts inom en månad från beslutet,
förfaller det.
Om sökanden inte inom en må-
nad från det att verkställigheten
avslutats väcker talan eller på nå-
got annat sätt inleder ett förfarande
om saken, skall en åtgärd som fö-
retagits vid verkställigheten av in-
trångsundersökningen omedelbart
gå åter, i den utsträckning det är
möjligt. Detsamma gäller om ett
beslut om intrångsundersökning
upphävs sedan verkställighet ge-
nomförts.
7f§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning verkställs av kronofogdemyn-
digheten enligt de villkor som dom-
stolen har föreskrivit och med till-
lämpning av 1-3 kap., 16 kap.
10 §, 17 kap. 1-5 §§ samt 18 kap.
utsökningsbalken. Sökandens mot-
part skall underrättas om verkstäl-
ligheten endast om beslutet om in-
trångsundersökning har tillkommit
efter motpartens hörande. Myndig-
heten har rätt att ta fotografier och
göra film- och ljudupptagningar av
sådana föremål som den får söka
efter. Myndigheten har också rätt
att ta kopior av och göra utdrag ur
sådana handlingar som den får
söka efter.
En intrångsundersökning får inte
omfatta en skriftlig handling som
avses i 27 kap. 2 § rättegångs-
Prop. 1998/99:11
35
balken.
Prop. 1998/99:11
7g§
När ett beslut om intrångsunder-
sökning skall verkställas har mot-
parten rätt att tillkalla ett juridiskt
biträde. I avvaktan på att biträdet
inställer sig får verkställigheten
inte påbörjas. Detta gäller dock
inte, om
1. undersökningen därigenom
onödigt fördröjs, eller
2. det finns en risk att ändamålet
med åtgärden annars inte uppnås.
Vid verkställigheten får krono-
fogdemyndigheten anlita det biträ-
de av en sakkunnig som behövs.
Myndigheten får tillåta att sö-
kanden eller ett ombud for sökan-
den är närvarande vid undersök-
ningen för att bistå med upplys-
ningar. Om ett sådant tillstånd ges,
skall myndigheten se till att sökan-
den eller ombudet inte i större ut-
sträckning än som kan motiveras av
verkställigheten får kännedom om
förhållanden som kommer fram.
7h§
Fotografier och film- och ljud-
upptagningar av föremål samt ko-
pior av och utdrag ur handlingar
skall förtecknas och hållas till-
gängliga för sökanden och mot-
parten.
12 kap.
Vid intrång i en gemenskapens
växtförädlarrätt tillämpas bestäm-
melserna i 9 kap. 1 § om ansvar
för intrång i en växtförädlarrätt.
2§
Vid intrång i en gemenskapens
växtförädlarrätt tillämpas bestäm-
melserna i 9 kap. 1 § om ansvar
för intrång i en växtförädlarrätt
och 7 a-h §§ om intrångsunder-
sökning.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
36
Möjligheterna att på ett effektivt sätt skydda och hävda immateriella rät-
tigheter mot intrång har under 1990-talet blivit föremål för en ökad upp-
märksamhet. En orsak till detta är det ökande olovliga kommersiella ut-
nyttjandet av andras verk, produkter, varumärken m.m. som efter inter-
nationell förebild benämns piratverksamhet eller ”counterfeit”-
verksamhet. En annan orsak till den ökade uppmärksamheten är det in-
ternationella avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter
(TRIP:s-avtalet), som slutits inom ramen för Världshandelsorganisatio-
nen (World Trade Organization, WTO). Sverige är bundet av TRIP:s-
avtalet genom sin anslutning till Världshandelsorganisationen. Avtalet
innehåller särskilda bestämmelser för att säkerställa skyddet för immate-
rialrättema.
I TRIP:s-avtalet finns bl.a. en särskild bestämmelse som föreskriver att
ett lands myndigheter skall kunna besluta om interimistiska åtgärder för
att säkerställa bevisning av betydelse för ett påstått intrång i en immateri-
alrätt (artikel 50.1 .b). Denna avtalsbestämmelse bedöms för svenskt vid-
kommande vara genomförd genom att rättegångsbalkens regler om hus-
rannsakan och beslag i brottmål kan komma till användning vid intrång.
På senare tid har, främst mot bakgrund av att datorprogram i ökad ut-
sträckning tycks bli föremål för olovlig kopiering och spridning, från
flera industriorganisationers och andra intressenters sida gjorts gällande
att de svenska sanktionsbestämmelsema mot intrång i immaterialrättema
inte ger ett ändamålsenligt skydd och inte heller ett skydd som motsvarar
vad många andra europeiska länder ger. Man har därvid framhållit att ett
sätt som bättre skulle kunna säkerställa de immateriella ensamrätterna
vore att införa en civilprocessuell reglering som möjliggör att bevisning
säkras vid immaterialrättsliga intrång.
I Justitiedepartementet utarbetades under vintem 1997/98 departe-
mentspromemorian Ny skyddsåtgärd vid immaterialrättsintrång, Ds
1998:28. I promemorian föreslås att en domstol i ett civilrättsligt förfa-
rande skall kunna besluta om att en undersökning får göras hos den som
misstänks för ett immaterialrättsligt intrång i syfte att säkra bevis som
kan ha betydelse för utredning om intrånget. Förslaget utgår i viss mån
från artikel 50 i TRIP:s-avtalet (bilaga 1).
Promemorian har remissbehandlats och remissyttrandena finns till-
gängliga hos Justitiedepartementet (dnr Ju98-1170).
Promemorians huvudsakliga innehåll återges i bilaga 2. De lagförslag
som lades fram återges i bilaga 3. Remissinstanserna är förtecknade i
bilaga 4.
På grundval av promemorians förslag lägger regeringen i denna propo-
sition fram förslag till regler om en ny skyddsåtgärd vid immaterialrätts-
intrång.
Prop. 1998/99:11
37
Lagrådet
Regeringen beslutade den 3 september 1998 att inhämta Lagrådets ytt-
rande över de lagförslag som finns i bilaga 5. Lagrådets yttrande finns i
bilaga 6.
Lagrådet har på en punkt framfört erinringar mot förslaget i sak och fö-
reslagit vissa justeringar av lagtexten. Regeringen har i allt väsentligt
följt Lagrådets förslag. Därutöver har vissa redaktionella ändringar gjorts
i lagtexten. De synpunkter som Lagrådet framfört behandlas i de sakav-
snitt till vilka de är hänförliga (avsnitt 6.1, 6.5.2 och 6.9) eller i författ-
ningskommentaren (avsnitt 9.1).
Prop. 1998/99:11
Immaterialrätten är den del av civilrätten som behandlar det rättsliga
skyddet för intellektuella prestationer och för kännetecken. De immateri-
alrättsliga lagarna ger ett skydd mot olika slag av eftergörande
(kopiering) eller efterbildning utan samtycke och mot annat obehörigt
utnyttjande. Skyddet är utvecklat i de immaterialrättsliga lagarna, dvs. i
varumärkeslagen (1960:644), lagen (1960:729) om upphovsrätt till litte-
rära och konstnärliga verk, patentlagen (1967:837), mönsterskyddslagen
(1970:485), firmalagen (1974:156), lagen (1992:1685) om skydd för
kretsmönster för halvledarprodukter och växtförädlarrättslagen
(1997:306). Man brukar göra en uppdelning av immaterialrätten i upp-
hovsrätt och industriellt rättsskydd. Till upphovsrätten hänförs då upp-
hovsrättslagen och, på grund av skyddets karaktär, ofta kretsmönsterla-
gen, medan övriga lagar hänförs till det industriella rättsskyddet.
Gemensamt för de nu angivna lagarna är ensamrättskonstruktionen.
Lagarna är uppbyggda så att en närmare angiven person, som har gett
upphov till en viss prestation, far en ensamrätt till det kommersiella ut-
nyttjandet av denna. En konstnär far således en viss ensamrätt att förfoga
över det konstverk han har skapat och en uppfinnare får en viss ensamrätt
att industriellt utnyttja sin uppfinning. Ensamrätten kan avse olika slags
utnyttjande av en prestation exempelvis tillverkning, försäljning eller
uthyrning. De immateriella ensamrätterna skyddas genom ett system av
olika sanktioner av såväl straff- som civilrättslig karaktär. Den som utan
ensamrättshavarens samtycke vidtar någon åtgärd som omfattas av en-
samrätten begår därmed ett immaterialrättsligt intrång. Detta kan exem-
pelvis bestå i att en person utan patenthavarens samtycke tillverkar eller
försäljer en patentskyddad produkt.
För samtliga former av immaterialrättsintrång kan straff- och skade-
ståndsansvar komma i fråga. Vidare kan en domstol besluta om vissa
skyddsåtgärder och säkerhetsåtgärder.
38
Prop. 1998/99:11
4.2.1 Straffansvar
Inom området för upphovsrätten och närbesläktade ensamrätter, dvs. så-
dana ensamrätter som regleras i upphovsrättslagen och kretsmönsterla-
gen, gäller att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet gör intrång i
en sådan rättighet straffas med böter eller fängelse i högst två år (53 §
resp. 9 §). Enligt 57 § upphovsrättslagen gäller straffbestämmelserna i
53 § också i fråga om intrång i de s.k. närstående rättigheterna. Till dessa
rättigheter hör katalogskyddet liksom de rättigheter som tillkommer ut-
övande konstnärer, film- och fonogramproducenter, radio- och TV-
företag samt fotografer (45-49 a §§ upphovsrättslagen). Förutom intrång
i en upphovsrätt eller i en närstående rättighet är vissa andra förfaranden
straffsanktionerade. En åtgärd som strider mot en föreskrift enligt 41 §
andra stycket upphovsrättslagen om en upphovsmans testamentariska
förordnande om hur rättigheten skall utövas är sålunda förenad med
straffansvar. Vidare är en överträdelse av bestämmelsen om titelskydd i
50 § upphovsrättslagen straffbelagd.
För försök och förberedelse till intrång i upphovsrätten och denna när-
stående ensamrätter döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Det-
samma gäller försök och förberedelse till de straffsanktionerade förfa-
randen som inte är att betrakta som intrång.
Enligt lagarna på upphovsrättsområdet gäller att åklagaren far väcka
åtal endast om målsäganden anger brottet till åtal eller åtal är påkallat
från allmän synpunkt (59 § upphovsrättslagen och 9 § kretsmönsterla-
gen).
I de lagar som rör det industriella rättsskyddet — dvs. varumärkeslagen
(37 §), patentlagen (57 §), mönsterskyddslagen (35 §), firmalagen (18 §)
och växtförädlarrättslagen (9 kap. 1 §) - föreskrivs att den som uppsåtli-
gen eller av grov oaktsamhet gör intrång i en ensamrätt som skyddas av
lagarna straffas med böter eller fängelse i högst två år.
För försök och förberedelse till intrång i de industriella rättigheterna
kan ansvar ådömas enligt 23 kap. brottsbalken.
Intrång i de industriella ensamrätterna får åtalas av åklagaren bara om
intrånget anges till åtal av målsäganden och åtal av särskilda skäl anses
påkallat från allmän synpunkt.
4.2.2 Tvångsmedel i brottmål
I ett straffrättsligt förfarande kan rättegångsbalkens regler om tvångsme-
del i brottmål komma till användning. Av särskilt intresse i detta sam-
manhang är reglerna om beslag och husrannsakan.
Bestämmelser om beslag finns i 27 kap. rättegångsbalken. Enligt hu-
vudregeln i 1 § får ett föremål tas i beslag om det skäligen kan antas äga
betydelse för utredning om brott eller vara någon avhänt genom brott
eller på grund av brott förverkat. Vad som sägs om föremål gäller i prin-
cip även skriftliga handlingar. I 2 och 3 §§ finns dock särskilda regler
39
som begränsar möjligheterna att beslagta skriftliga handlingar och brev,
telegram och andra försändelser.
Det första undantaget i 2 § gäller handlingar vars innehåll är sådant att
en befattningshavare eller någon annan person inte får höras som vittne
om det. Undantaget förutsätter också att handlingarna innehas av den
som har tystnadsplikt eller av den till förmån för vilken tystnadsplikten
gäller. För skriftliga meddelanden mellan den misstänkte och hans när-
stående gäller också särskilda inskränkningar. Undantagsregeln om för-
sändelser som finns hos post- eller teleforetag (3 §) innehåller den re-
striktionen att sådana försändelser far tas i beslag endast om straffskalan
för det aktuella brottet omfattar fängelse i ett år eller mer. För immateri-
alrättsintrång är stadgat fängelse i upp till två år. Således kan beslag av
försändelser som finns hos post- och teleforetag användas som tvångs-
medel i utredningar om intrång i immateriella rättigheter.
Enligt särskilda bestämmelser om beslag i de immaterialrättsliga la-
garna (41 § varumärkeslagen, 59 § upphovsrättslagen, 59 § patentlagen,
37 § mönsterskyddslagen, 20 § firmalagen, 13 § kretsmönsterlagen och 9
kap. 8 § växtförädlarrättslagen) får också den egendom med avseende på
vilken intrång föreligger tas i beslag i ett strafffättsligt förfarande. Dessa
bestämmelser är motiverade av att rättegångsbalkens regler om beslag
föreskriver att beslag kan läggas bl.a. på föremål som kan ”vara genom
brott någon avhänf’. Till den egendom som omfattas av det immaterial-
rättsliga skyddet, t.ex. en vara som försetts med en annans varumärke
eller ett olovligt kopierat datorprogram, har målsäganden (innehavaren
av immaterialrätten) inte någon äganderätt (jfr SOU 1958:10 s. 341). Ett
sådant föremål kan därför inte sägas vara avhänt denne och den berörda
beslagsregeln i rättegångsbalken kan därför inte tillämpas. Mot den bak-
grunden har de immaterialrättsliga lagarna kompletterats med särskilda
beslagsregler (jfr om detta också avsnitt 4.5).
Bestämmelser om husrannsakan i brottsutredande syfte finns i 28 kap.
rättegångsbalken. Husrannsakan kan vara antingen reell eller personell,
dvs. avse antingen föremål eller personer.
Reell husrannsakan företas för att söka efter föremål som är underkas-
tade beslag eller för att utröna omständigheter som kan få betydelse för
utredning om ett brott. För sådan husrannsakan fordras enligt 28 kap. 1 §
att det ”förekommer anledning” att det har förövats ett brott for vilket
fängelse kan följa, vilket är fallet vid misstanke om ett immaterialrättsligt
intrång.
Ett förordnande om husrannsakan meddelas enligt 28 kap. 4 § av un-
dersökningsledaren, åklagaren eller rätten. Om en husrannsakan kan an-
tas bli av stor omfattning eller medföra synnerlig olägenhet för den hos
vilken åtgärden vidtas, bör åtgärden inte vidtas utan rättens förordnande.
Befogenheterna för polisen att vid en husrannsakan söka efter uppgif-
ter som finns lagrade i datorer är inte närmare reglerad. En sådan under-
sökning kan ha särskild betydelse vid misstänkt intrång i upphovsrätten
till datorprogram. Den kan också ha betydelse för inhämtande av af-
färsuppgifter som kan visa omfattningen av ett misstänkt intrång. Det är
inte ovanligt att polisen bereder sig tillträde till datorer för att inhämta
uppgifter i brottsutredande syfte. Polisen anses berättigad att under en
Prop. 1998/99:11
40
husrannsakan söka efter information i en dator lika väl som att läsa de Prop. 1998/99:11
handlingar eller studera andra föremål som påträffas under en husrannsa-
kan (se SOU 1995:47 s. 184).
Möjlighet till vitesförbud vid intrång förekommer i samtliga de immate-
rialrättsliga lagarna (37 a § varumärkeslagen, 53 a och 57 §§ upphovs-
rättslagen, 57 a § patentlagen, 35 a § mönsterskyddslagen, 15 § firmala-
gen, 9 a § kretsmönsterlagen och 9 kap. 2-5 §§ växtförädlarrättslagen).
Vitesförbudet innebär att en domstol - när ett intrång har begåtts - kan
förbjuda fortsatt intrång vid påföljd av vite. Ett sådant förbud kan enligt
uttryckligt stadgande i lagarna meddelas interimistiskt.
Vid en begäran om ett förbud behöver innehavaren av immaterialrätten
inte, som vid straff och skadestånd, styrka vare sig uppsåt eller oaktsam-
het hos den som gör intrång och han behöver heller inte föra bevisning
om intrångets skadeverkningar. Han kan helt inrikta sin begäran på frå-
gan om det i objektiv mening föreligger ett intrång.
Förutsättningarna för att meddela ett interimistiskt förbud är desamma
som gäller vid beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken om processuella
säkerhetsåtgärder i tvistemål. Det betyder att käranden måste visa sanno-
lika skäl för att intrång föreligger och för att det finns en risk att intrånget
fortsätter. Det krävs att käranden ställer säkerhet för den ersättning som
han kan bli skyldig att betala om det senare visar sig att något intrång inte
har ägt rum. I de fall där rättighetshavaren saknar ekonomiska möjlighe-
ter att ställa säkerhet kan han befrias från detta krav. Innan ett vitesför-
bud meddelas skall svaranden ha fått tillfälle att yttra sig, om inte ett
dröjsmål skulle medföra risk för skada.
Skadeståndsbestämmelser finns i samtliga lagar som berör de immateri-
ella ensamrätterna (38 § varumärkeslagen, 54 och 57 §§ upphovsrättsla-
gen, 58 § patentlagen, 36 § mönsterskyddslagen, 19 § firmalagen, 11 §
kretsmönsterlagen och 9 kap. 6 § växtförädlarrättslagen).
Enligt upphovsrättslagen skall den som i strid mot lagen utnyttjar ett
verk eller en annan skyddad prestation betala skälig ersättning (vederlag)
för utnyttjandet. Detta gäller även vid intrång som sker i god tro. Enligt
kretsmönsterlagen gäller att ersättning skall lämnas om och i den mån det
är skäligt. Sker intrång i en upphovsrätt eller kretsmönsterrätt uppsåtligen
eller av oaktsamhet har rättighetshavaren dessutom rätt till ersättning för
annan förlust än utebliven ersättning för utnyttjandet samt - såvitt avser
upphovsrätten - för lidande eller annat förfång. Vid bestämmande av
ersättningen för intrång i en kretsmönsterrätt skall hänsyn tas även till
innehavarens intresse av att intrång inte begås och till övriga omständig-
heter av annan än rent ekonomisk betydelse. Det betyder att även för så-
41
dana intrång ersättning kan betalas för lidande eller annan skada (bet.
1986/87:LU10 s. 5).
För det industriella rättsskyddet gäller att den som uppsåtligen eller av
oaktsamhet gör intrång skall betala skälig ersättning för utnyttjandet av
rättigheten samt ersättning för den ytterligare skada som intrånget har
medfört. Om någon gör intrång i en rätt utan vare sig uppsåt eller oakt-
samhet - dvs. i god tro - skall han betala ersättning för utnyttjandet av
rättigheten om och i den mån det är skäligt. Vid bestämmande av skade-
ståndets storlek gäller också en särskild regel som föreskriver att hänsyn
skall tas även till rättighetshavarens intresse av att intrång inte begås och
till övriga omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse.
Utöver de straff-, förbuds- och skadeståndsbestämmelser som gäller
finns också bestämmelser om vissa åtgärder i fråga om olovligt fram-
ställda varukännetecken, produkter och exemplar m.m. (41 § varumär-
keslagen, 55 och 57 §§ upphovsrättslagen, 59 § patentlagen, 37 § möns-
terskyddslagen, 20 § andra stycket firmalagen, 12 § kretsmönsterlagen
och 9 kap. 7 § växtförädlarrättslagen). Huvudprincipen för dessa be-
stämmelser är att den som vidtar en åtgärd som innebär intrång i en im-
materiell ensamrätt far, om det anses skäligt, tåla att egendom med viss
anknytning till intrånget ändras, sätts i förvar, förstörs eller mot lösen
lämnas ut till den som har lidit intrånget.
Gemensamt för dessa bestämmelser är att det räcker att intrång i ob-
jektiv mening föreligger. Intrånget behöver alltså inte vara straffbart eller
kunna föranleda skadeståndsskyldighet. Den som har lidit intrånget kan
framställa ett yrkande vid domstol om att denna skall meddela ett förord-
nande om en viss åtgärd. Yrkandet kan framställas i ett mål om påföljd
för intrång eller i en särskild rättegång. Åtgärderna är att beteckna som
skyddsåtgärder. Fastän det förutsätts att ett intrång i någon form har be-
gåtts innan åtgärden kan vidtas, är åtgärderna inte att anse som förver-
kande eller annan rättsverkan av brott.
Bestämmelserna om åtgärder med olagliga varor m.m. är också till-
lämpliga vid försök och förberedelse till straffbara intrång.
I fråga om talan som förs med stöd av dessa bestämmelser i ett brott-
mål om ansvar för intrång gäller vad som i allmänhet är föreskrivet om
talan om enskilt anspråk. Således är reglerna i 22 kap. rättegångsbalken
tillämpliga. Det enskilda anspråket och ansvarsfrågan skall som regel
handläggas i samma rättegång (22 kap. 1 §). I allmänhet skall åklagaren
hjälpa målsäganden med att framställa anspråket (22 kap. 2 §). Enligt 22
kap. 5 § har domstolen emellertid en möjlighet att när som helst under
handläggningen avskilja det enskilda anspråket för handläggning i vanlig
tvistemålsordning. I 22 kap. 7 § finns en bestämmelse om att det enskilda
anspråket far prövas av domstolen utan hinder av att den misstänkte fri-
känns från ansvar. Detta kan komma i fråga i en situation där en tilltalad
Prop. 1998/99:11
42
frikänns på grund av att han handlat utan uppsåt eller oaktsamhet, men
där det ändå kan visas att han har begått ett intrång i objektiv mening.
Egendom som avses med skyddsåtgärderna kan - som framgår av av-
snitt 4.2.2 - tas i beslag, om ett brottsligt intrång skäligen kan antas före-
ligga. Härigenom säkerställs en framtida verkställighet av ett beslut om
en skyddsåtgärd. Beslag kan dock endast ske i brottmål, dvs. i mål om
ansvar för intrång.
Om endast skadeståndstalan eller talan om skyddsåtgärd förs, kan i
motsvarande fall reglerna i 15 kap. 3 § rättegångsbalken om lämplig åt-
gärd för att säkerställa sökandens rätt tillämpas. Ett förordnande som
avses i 15 kap. 3 § kan bli föremål för verkställighet enligt 16 kap. utsök-
ningsbalken.
Den egendom som kan bli föremål för en skyddsåtgärd är den egen-
dom med avseende på vilken intrång eller - såvitt avser upphovsrätt - en
sådan överträdelse som avses i 53 § upphovsrättslagen föreligger. Inom
upphovsrätten och närbesläktade ensamrätter gäller att hjälpmedel som
har använts för framställningen, exempelvis trycksatser och klichéer, och
som kan användas endast för den ifrågavarande framställningen kan bli
föremål för en skyddsåtgärd. Även på det industriella rättsskyddets om-
råde gäller att apparater, redskap m.m. som, utan att själva vara föremål
för det rättsliga skyddet, använts vid olovlig tillverkning etc. kan bli fö-
remål för en skyddsåtgärd. En skyddsåtgärd kan dock enligt flertalet im-
materialrättsliga lagar inte vidtas mot den som i god tro förvärvat egen-
domen.
Utöver detta finns i upphovsrättslagen och kretsmönsterlagen bestäm-
melser om förverkande av egendom i de fall som inte omfattas av be-
stämmelserna om avstående mot lösen m.m. Eftersom lösenbestämmel-
sema inte anses omfatta hjälpmedel som har använts vid olaglig fram-
ställning av exemplar av visst verk men som kan användas även för helt
laglig framställning av exemplar av andra verk, t.ex. inspelningsappara-
ter, har förverkandebestämmelser införts som öppnar en möjlighet att
förklara egendom av detta slag förverkad (55 § fjärde stycket upphovs-
rättslagen och 12 § kretsmönsterlagen, jfr även prop. 1981/82:152 s.
24 £).
Prop. 1998/99:11
43
Prop. 1998/99:11
Möjligheterna att på ett effektivt sätt skydda de immateriella ensamrät-
terna har under senare tid blivit föremål för en ständigt ökad uppmärk-
samhet. Bakgrunden är ett omfattande olovligt kommersiellt utnyttjande
av andras produkter, verk och kännetecken. Trots reformer som inneburit
skärpta åtgärder mot intrång (se t.ex. prop. 1993/94:122) är den s.k. pi-
ratverksamheten ett växande problem.
Det olovliga kommersiella utnyttjandet omfattar numera många olika
slags varor, även sådana som brukar betecknas som massproducerade och
används i det dagliga livet. Det är alltså inte bara lyxartiklar som berörs
av denna illegala verksamhet. Sådana industriprodukter som exempelvis
reservdelar till bilar och flygplan, läkemedel, elektriska utrustningar, au-
diovisuella produkter och - inte minst - datorprogram är också föremål
för plagiering och annat olovligt utnyttjande.
Enligt mångas bedömning utgör piratkopiering av datorprogram för
närvarande det största problemet när det gäller intrång i immateriella rät-
tigheter (jfr t.ex. Ds 1997:51 Rapport från Internationella ekobrottsgrup-
pen s. 105). Vid sidan om den omfattande piratkopiering och marknads-
föring av datorprogram som sker i organiserade former har på senare tid
också piratkopiering som sker för slutligt bruk inom ett företag eller en
organisation blivit ett ökande problem. Denna piratkopiering, som alltså
inte innebär någon försäljning eller annan spridning till tredje man, är
särskilt svår att utreda närmare, om man inte har möjlighet att fa till stånd
en undersökning i någon form hos den som begår intrånget.
Vid sidan av datorprogrammen är musik- och videoinspelningar i
mycket stor omfattning föremål för otillåten kopiering. Detta vållar mu-
sik- och filmindustrin stor skada i form av bl.a. uteblivna försäljningsin-
täkter.
Otillåten kopiering skadar självfallet producenten av den äkta varan.
Skadan består främst i förlorade intäkter och marknadsandelar. När det
gäller datorprogram brukar hävdas att andelen piratkopior i Sverige är
ungefär hälften av det totala antalet exemplar av datorprogram.
Till detta kommer att det olovliga kommersiella utnyttjandet kan skada
den goodwill som ensamrättshavaren och tillverkaren av den äkta varan
har. Det beror på att konsumenterna kan förknippa en bristfällig kvalitet
på en kopierad vara med den tillverkare som svarar för den äkta varan.
Det skall inte heller bortses från att seriösa företagare kan förlora sin
vilja att åstadkomma innovationer, om en ny produkt kan bli föremål för
olovlig kopiering så snart den släppts ut på marknaden. Omfattande ut-
vecklings- och marknadsföringskostnader kan i värsta fall vara bortkas-
tade, om någon väljer att genom kopieringsverksamhet utnyttja de in-
vesteringar som företaget gör. Ett gott klimat för forskning och utveck-
ling inom näringslivet förutsätter alltså att det finns verkningsfulla sank-
tioner mot intrång och att det finns åtgärder som gör det praktiskt möjligt
att få dessa sanktioner utdömda.
44
Även för konsumenterna kan olovlig kopieringsverksamhet vara till
nackdel. Visserligen kan konsumenten köpa en kopierad vara billigt i
tron att han köper en märkesprodukt. I verkligheten får emellertid kon-
sumenten många gånger en vara som är sämre än märkesprodukten. I
vissa fall kan den kopierade varan rent av vara så bristfällig att den inte
uppfyller de säkerhetskrav som man förknippar med den äkta varan.
Frågan om ett effektivt skydd för de immateriella ensamrätterna kan
också ses i ett vidare perspektiv. Indirekt kan dåliga möjligheter att skyd-
da rättigheterna bromsa utländska företags vilja att investera i Sverige.
Det gäller i synnerhet om andra länder i vårt närområde erbjuder ett ef-
fektivare skydd än det som finns i Sverige. Det är därför, från flera ut-
gångspunkter, av stort intresse för samhället att de som innehar immate-
riella ensamrätter i Sverige också har effektiva möjligheter att försvara
sina rättigheter här.
Det är också ett viktigt inslag i regeringens inställning till intrång i de
immateriella ensamrätterna att näringslivet självt bör ingripa mot intrång,
och att staten därvid bör tillhandahålla näringslivet effektiva medel för att
komma till rätta med intrången. Vad som då kommer i fråga är civilrätts-
liga och civilprocessuella åtgärder. Sådana åtgärder ersätter naturligtvis
inte det straffrättsliga systemet, men de utgör ett mycket betydelsefullt
komplement.
Mot bakgrund av det växande problem som piratmarknaden således
utgör anser regeringen att det finns ett behov av effektivare medel för att
bekämpa immaterialrättsliga intrång. Det gäller särskilt inom ramen för
civilprocessen.
5.2.1 Allmänt om TRIP:s-avtalets särskilda regler om säker-
ställande av skyddet för immaterialrätterna
TRIP:s-avtalet (som finns publicerat bl.a. i prop. 1994/95:35, del C,
s. 103) innehåller, förutom materiella bestämmelser om immaterialrätts-
ligt skydd, särskilda regler om säkerställande (”enforcement”) av skyddet
för immaterialrätterna.
Dessa regler finns i en särskild del av avtalet (Del III). Denna del är i
sin tur uppdelad i fem avsnitt.
Det första avsnittet innehåller en artikel med vissa allmänna skyldig-
heter. Av artikeln följer bl.a. att staterna skall ha regler som gör det möj-
ligt att vidta effektiva åtgärder mot intrång. Åtgärderna skall vara ända-
målsenliga för att förebygga intrång samt avskräcka från vidare intrång
(artikel 41.1). Förfarandena vid immaterialrättsliga intrång skall inte vara
onödigt komplicerade, kostsamma eller medföra oskäliga tidsfrister eller
omotiverade dröjsmål (artikel 41.2). Avtalet innebär inte någon skyldig-
het att inrätta en från den övriga rättsordningen skild ordning för säker-
ställande av immateriella rättigheter.
Avsnitt 2 tar upp de förfaranden och rättsmedel som skall finnas mot
intrång antingen i civilrättslig eller administrativ form.
Prop. 1998/99:11
45
Avsnitt 3 behandlar interimistiska åtgärder, avsnitt 4 behandlar sär-
skilda krav i samband med gränsåtgärder och avsnitt 5 behandlar straff-
rättsliga förfaranden.
5.2.2 Interimistiska åtgärder
TRIP:s-avtalets bestämmelser om interimistiska åtgärder finns i artikel
50. Artikeln återges i bilaga 1.
Artikeln gäller i första hand de rättsliga instansernas handläggning
(artikel 50.1). Huvudregeln om interimistiska åtgärder innebär att de
rättsliga myndigheterna skall ha behörighet att snabbt och effektivt be-
sluta om åtgärder för att förebygga att intrång görs i immaterialrätterna
(artikel 50.1.a) och för att bevara bevisning av betydelse för det påstådda
intrånget (artikel 50.1.b).
I förekommande fall och särskilt om fara är i dröjsmål skall myndig-
heterna vara behöriga att utan hörande av motparten besluta om åtgärden
(artikel 50.2). Särskilt gäller detta om ett dröjsmål kan antas vålla rättig-
hetshavaren oersättlig skada eller när bevisning löper uppenbar risk att
förstöras.
I artikel 50.3 finns procedurregler som innebär att myndigheterna får
avkräva en sökande skälig bevisning om att han är rättighetshavare och
om att intrång förekommer. Enligt bestämmelsen får också säkerhet för
den skada som kan tillfogas motparten krävas av sökanden. Enligt artikel
50.5 är det dessutom möjligt för den verkställande myndigheten att av-
kräva sökanden ytterligare information för verkställigheten.
I artiklarna 50.4 och 50.6 finns ytterligare procedurregler som syftar
till att säkerställa motpartens rätt och som bl.a. innebär att motparten
skall få tillfälle att yttra sig senast efter verkställigheten av ett interimis-
tiskt förordnande och att åtgärder som gjorts med stöd av förordnandet
skall upphöra att gälla om inte ett förfarande i sak inleds inom rimlig tid.
Om förordnandet visar sig vara oberättigat har myndigheterna, enligt
artikel 50.7, rätt att bestämma om skadestånd till motparten som på ett
lämpligt sätt ersätter denne.
5.2.3 TRIP:s-avtalets relation till svensk rätt
Som framgår av föregående avsnitt skall det enligt TRIP:s-avtalet finnas
snabba och effektiva åtgärder för att, för det första, förebygga ett intrång
och, för det andra, säkra bevisning om det påstådda intrånget. Av inne-
hållet i artikel 50 framgår att artikeln inte bara avser vad som enligt
svensk processrätt är att beteckna som en interimistisk åtgärd, dvs. ett
tillfälligt förordnande som skall gälla i avvaktan på att en dom eller ett
slutligt beslut har meddelats och vunnit laga kraft. Artikeln tar snarare
sikte på tillgången till ändamålsenliga skydds- och säkerhetsåtgärder,
oavsett vilken processrättslig utformning dessa har.
Bestämmelsen om förebyggande åtgärder är genomförd i svensk rätt
genom reglerna om domstols vitesförbud mot intrång. Som framgår av
Prop. 1998/99:11
46
avsnitt 4.3 kan ett sådant forbud meddelas interimistiskt och utan att
motparten bereds tillfälle att yttra sig.
Avtalets bestämmelse om åtgärder för bevarande av bevisning av bety-
delse för ett påstått intrång är enligt regeringens mening genomförd i
svensk rätt genom att rättegångsbalkens regler om beslag och husrannsa-
kan kan komma till användning vid immaterialrättsliga intrång. Bestäm-
melsens placering i avtalet och övriga bestämmelser i avtalet har inte lett
till slutsatsen att bestämmelsen nödvändigtvis måste genomföras i en
civilrättslig ordning liknande den om domstols förbud mot intrång.
Härtill kommer att också bestämmelserna om skriftligt bevis och syn i
38 respektive 39 kap. rättegångsbalken har betydelse för möjligheterna
att få tillgång till relevant bevisning i tvistemål och brottmål rörande in-
trång. I tvistemål kan också reglerna i 41 kap. rättegångsbalken om be-
visning till framtida säkerhet göra det möjligt att säkra bevisning som
annars riskerar att gå förlorad.
Det svenska genomförandet av bestämmelsen såvitt avser åtgärder för
att bevara bevisning har emellertid ifrågasatts inom ramen för Världs-
handelsorganisationens uppföljning av TRIP:s-avtalet.
Införandet av en ny skyddsåtgärd, vars syfte är att säkra bevisning vid
misstanke om intrång i någon immateriell ensamrätt, skulle undanröja
vatje tvivel om att den svenska processordningen även på den nu berörda
punkten uppfyller TRIP:s-avtalets krav.
Regeringens förslag: I de immaterialrättsliga lagarna införs en ny civil-
processuell skyddsåtgärd; intrångsundersökning. Åtgärden innebär att en
undersökning far göras hos den som på goda grunder misstänks ha begått
ett immaterialrättsligt intrång. Syftet skall vara att säkerställa bevis som
kan ha betydelse för utredning om intrånget. En sådan undersökning får
också ske hos den som på goda grunder misstänks för ett straffbart försök
eller en straffbar förberedelse till intrång.
Promemorians förslag: Överensstämmer i sak med regeringens (se
promemorian s. 61 och 85 f.) förutom vad gäller försök och förberedelse
till intrång. I promemorian anges att undersökning förutom vid misstanke
om intrång, får beslutas när någon misstänks stå i begrepp att vidta en
åtgärd som innebär intrång. I promemorian betecknas det nya institutet
som ett slags säkerhetsåtgärd och benämns ”undersökning”. Intrång i
gemenskapens växtförädlarrätt behandlas inte i promemorian.
Remissinstanserna: Synpunkterna har varit blandade. Några remiss-
instanser, däribland Justitiekanslern, har anfört att det inte tillräckligt
klargjorts om det finns något behov av en ny åtgärd vid sidan av de möj-
ligheter som redan står till buds. Riksåklagaren har ansett att förslaget
Prop. 1998/99:11
47
inte är tillräckligt underbyggt för att direkt leda till lagstiftning. Enligt Prop. 1998/99:11
Riksåklagarens uppfattning är konsekvenserna för det straff- och pro-
cessrättsliga området inte överblickbara utan ytterligare utredning.
I remissvaret från Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms univer-
sitet återges ett utlåtande i vilket behovet av att införa ett helt nytt pro-
cessrättsligt institut ifrågasätts. Som ett alternativ framhålls i utlåtandet
möjligheten att bygga en lösning på det befintliga institutet bevisning till
framtida säkerhet (41 kap. rättegångsbalken).
Konkurrensverket har menat att den föreslagna åtgärden kan vara allt-
för ingripande för att stå i rimlig proportion till de intressen den är av-
sedd att skydda.
Majoriteten av remissinstanserna har emellertid tillstyrkt förslaget eller
lämnat det utan invändning. Flera remissinstanser, bl.a. Kommerskollegi-
um, Föreningen Sveriges Kronofogdar, COPYSWEDE och Konstnärliga
och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd, har gjort gällande att den
föreslagna skyddsåtgärden är en nödvändighet för att Sverige skall upp-
fylla sina åtaganden enligt TRIP:s-avtalet.
Några remissinstanser har framhållit att den nya skyddsåtgärden inte
far tas till intäkt för en sänkt ambitionsnivå hos polis och åklagare när det
gäller att beivra immaterialrättsliga intrång. De har understrukit att un-
dersökning utgör ett komplement till de åtgärder som redan finns, men att
den inte kan ersätta straffrättsliga och straffprocessuella åtgärder.
Svenska Föreningen för Industriellt Rättsskydd har anfört att den före-
slagna åtgärden inte skall betecknas som en form av säkerhetsåtgärd, då
den inte syftar till att säkra en framtida verkställighet utan till att säkra
bevisning. Domstolsverket har förordat att den nya skyddsåtgärden far en
mer adekvat benämning än enbart ”undersökning”.
Sveriges Advokatsamfund har framfört att det i de immaterialrättsliga
lagarna inte förekommer någon civilrättslig sanktion knuten till att nå-
gon, som anges i promemorian, ”står i begrepp” att begå intrång.
Statens växtsortnämnd har med hänvisning till att det i promemorian
föreslås att en undersökning kan genomföras vid intrång i ett gemen-
skapsvarumärke ifrågasatt om inte en undersökning bör kunna genomfö-
ras också vid intrång i en EG-växtförädlarrätt.
Skälen för regeringens förslag: I Sverige ligger tyngdpunkten i sank-
tionssystemet mot immaterialrättsliga intrång - liksom i många andra
länder - inom civilrätten. Den civilrättsliga regleringen innehåller dock
inga regler som gör det möjligt att tvångsvis göra en undersökning hos
den som misstänks för ett intrång.
I många andra länder finns en möjlighet att inom ramen för ett civil-
rättsligt förfarande genomföra en undersökning i syfte att säkra bevis hos
den som kan misstänkas för ett intrång i en immateriell rättighet. Inom
Europeiska unionen finns denna möjlighet i flertalet medlemsstater.
Möjligheten finns också i många andra industrialiserade länder med vilka
Sverige har ett omfattande handels- och tjänsteutbyte. I vissa fall gäller
denna möjlighet generellt inom civilrätten, men många gånger är den
begränsad till immaterialrättsliga intrång. Från flera av dessa länder har
kritik riktats mot Sverige för att det här inte finns någon motsvarande
möjlighet.
Som några remissinstanser påpekat kan en bekämpning av immaterial- Prop. 1998/99:11
rättsliga intrång med civilrättsliga medel aldrig ersätta det straffrättsliga
förfarandet. De straffrättsliga och de civilrättsliga åtgärderna är båda be-
tydelsefulla för att skydda rättighetshavama vid immaterialrättsintrång.
Förhållandena i näringslivet är emellertid sådana att det inte alltid är
ändamålsenligt för en rättighetshavare att bevaka sina rättigheter och in-
gripa mot intrång genom att göra polisanmälan och därefter avvakta det
straffprocessuella förfarandet. Det kan t.ex. ibland ligga i båda parters
intresse att nå en uppgörelse i godo. Att väcka talan i ett tvistemål kan
vara ett verksamt medel för att komma fram till en sådan förlikning. En
förutsättning för en sådan åtgärd är dock att käranden har möjlighet att
införskaffa den utredning och säkra den bevisning som behövs för en
civilprocess.
Remissinstansernas synpunkter ger vid handen att det finns ett behov
av effektivare möjligheter att säkra bevisning inför en tvistemålsprocess
om ett immaterialrättsligt intrång. Härtill kommer att det, som tidigare
nämnts, har ifrågasatts om Sverige på denna punkt har korrekt genomfort
TRIP: s-avtalet.
Det anförda talar för att det i svensk rätt på immaterialrättens område
införs en skyddsåtgärd som gör det möjligt att säkra bevisning inom ett
civilprocessuellt förfarande. Behovet av detta framstår som särskilt på-
tagligt när det finns en risk för att föremål eller bevis som kan visa in-
trånget och dess omfattning med lätthet kan undanhållas, förvanskas eller
förstöras. Vad som då behövs är framför allt en möjlighet att snabbt, och
ibland oannonserat, få tillträde till lokaler som disponeras av den som
misstänks för intrånget för att där leta efter föremål som är resultat av
eller har använts vid ett intrång liksom verksamhetshandlingar som har
anknytning till intrånget. Detta behov tillgodoses inte av befintliga regler.
I remissyttrandet från Juridiska Fakultetsnämnden vid Stockholms uni-
versitet pekas på ett alternativ till den ordning som föreslagits i prome-
morian. I utlåtandet skisseras en möjlighet att låta den nya regleringen
utgå från rättegångsbalkens regler om upptagande av bevisning till fram-
tida säkerhet. Därmed förefaller dock knappast något vara vunnet. Man
skulle nämligen - som till stor del också påpekas i utlåtandet - behöva
göra mycket betydande avvikelser från och tillägg till rättegångsbalkens
regler. Den föreslagna vägen över rättegångsbalkens regler skulle därmed
närmast komma att bli en onödig omväg.
Regeringen delar Konkurrensverkets uppfattning att det är av grund-
läggande betydelse att väga det intresse man vill skydda mot de konsek-
venser en åtgärd får för den enskilde. Enligt regeringens mening är in-
tresset av en effektivare bevissäkring som ett medel i bekämpandet av
immaterialrättsintrång så starkt uttalat att det inte i vaije situation kan få
stå tillbaka till förmån för integritetsintresset. Däremot är det angeläget
att den intresseavvägning som Konkurrensverket pekat på beaktas vid
den närmare utformningen av reglerna. Det är av avgörande betydelse att
det finns regler som innebär ett särskilt skydd för den mot vilken åtgär-
den riktas. Sådana regler bör finnas både inom ramen för domstolspröv-
ningen och inom ramen för verkställigheten (jfr avsnitt 6.5.4, 6.5.5, 6.6.3,
6.7 och 6.8).
49
Mot bakgrund av det anförda anser regeringen att en ny civilprocessu-
ell skyddsåtgärd bör införas som innebär att en undersökning får göras
hos den som på goda grunder misstänks för ett immaterialrättsintrång.
Syftet skall vara att säkerställa bevis som kan ha betydelse for att bedöma
intrånget. Skyddsåtgärden bör benämnas intrångsundersökning.
Det bör inte krävas att ett intrång är straffbart eller skadeståndsgrun-
dande för att det skall kunna föranleda ett beslut om intrångsundersök-
ning, utan man bör kunna inrikta förfarandet helt på frågan om det före-
ligger ett intrång i objektiv mening. Från rättighetshavarens synpunkt
innebär därmed möjligheten till intrångsundersökning att man inte, som
vid talan om straff eller skadestånd, behöver fora bevisning om vare sig
uppsåt eller oaktsamhet.
Sveriges Advokatsamfund har ifrågasatt behovet av att kunna besluta
om undersökning i de fall någon ”står i begrepp” att begå ett intrång. Ar-
tikel 50.1 i TRIP:s-avtalet kan emellertid tolkas så att det skall vara möj-
ligt att besluta om en bevissäkringsåtgärd även när ett intrång är nära
förestående. I lagrådsremissen föreslog därför regeringen att en intrångs-
undersökning också skulle kunna göras hos den som på goda grunder
misstänks förbereda ett intrång. Begreppet förbereder var i lagrådsremis-
sen inte begränsat till straffbar förberedelse. Lagrådet har invänt emot
regeringens förslag i denna del. Lagrådet har inga invändningar så länge
uttrycket förbereder syftar på försök eller förberedelse till brott. Att gå
längre och tillåta intrångsundersökning vid förberedande åtgärder som
inte kan föranleda några sanktioner enligt de immaterialrättsliga lagarna
vore däremot, enligt Lagrådet, att gå för långt. Regeringen kommer där-
för att överväga om möjligheterna att meddela vitesförbud och vidta vis-
sa åtgärder med olovligt framställda produkter m.m. bör utökas till att
omfatta även sådana förberedande åtgärder som inte utgör försök eller
förberedelse till brott. I avvaktan på dessa överväganden godtar regering-
en Lagrådets förslag att begränsa intrångsundersökning på förberedel-
sestadiet till straffbara försök och förberedelser till intrång.
Även om man kan förutse att möjligheten till en undersökning har stör-
re praktisk betydelse inom vissa immaterialrättsliga områden än andra
kan förhållandena snabbt ändras. Vidare bör sanktionssystemet vid im-
materialrättsintrång vara enhetligt. Den nya skyddsåtgärden bör därför
omfatta alla immateriella rättigheter, inbegripet till upphovsrätten närstå-
ende rättigheter samt gemenskapsvarumärke och gemenskapens växtför-
ädlarrätt.
Regeringens förslag: Åtgärder som strider mot föreskrifter enligt 41 §
andra stycket upphovsrättslagen eller som strider mot 50 § upphovs-
rättslagen skall i likhet med immaterialrättsliga intrång kunna föranleda
en undersökning.
Prop. 1998/99:11
50
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens (se pro-
memorian s. 65).
Remissinstanserna: Flera remissinstanser - Svenska Föreningen för
Industriellt Rättsskydd, Svenska Industrins Patentingenjörers Förening,
Svenska Patentombudsföreningen, Sveriges Advokatsamfund och Sveri-
ges Industriförbund - har föreslagit att det skall vara möjligt att genom-
föra en motsvarande undersökning vid brott mot lagen (1990:409) om
skydd för företagshemligheter eller att denna fråga i vart fall utreds. Mot-
svarande förslag återfinns i remissyttrandet från Juridiska fakultetsnämn-
den vid Stockholms universitet.
Svenska Patentombudsföreningen har föreslagit att en motsvarande
skyddsåtgärd införs vid misstanke om vilseledande marknadsföring eller
vilseledande efterbildning i strid med 6 respektive 8 § marknadsförings-
lagen (1995:450).
Ett par remissinstanser som representerar rättighetshavama inom upp-
hovsrätten och denna närstående rättigheter har föreslagit att även un-
derlåtenhet att betala ersättning enligt 26 j § upphovsrättslagen vid vida-
reförsäljning av originalkonstverk skall kunna läggas till grund för ett
beslut om intrångsundersökning. Samma sak har föreslagits gälla när
någon inte har fullgjort sin skyldighet enligt 26 k § upphovsrättslagen att
redovisa sådan tillverkning och import som medför skyldighet att betala
s.k. kassettersättning.
Skälen för regeringens förslag: I likhet med vad som föreslagits i
promemorian bör det vara möjligt att genomföra en undersökning vid
misstanke om åsidosättande av en upphovsmans testamentariska förord-
nande om hur upphovsrätten skall utövas och vid misstanke om intrång i
det s.k. titelskyddet. Det korresponderar med vad som gäller för straff,
vite, skadestånd och sådan skyddsåtgärd som avses i 55 § upphovs-
rättslagen. När det i övrigt gäller andra förfaranden än immaterialrättsin-
trång är en utgångspunkt för regeringen att integritetsaspektema väger
tungt och att det finns anledning att vara restriktiv när man inför en ny
skyddsåtgärd som inte har någon motsvarighet inom civilrätten i övrigt.
Intrång i skyddet för företagshemligheter
Som flera remissinstanser framhållit omfattar TRIP:s-avtalet inte bara
skyddet för de immateriella ensamrätterna utan också skyddet för före-
tagshemligheter. Säkerhets- och skyddsåtgärder av det slag som anges i
artikel 50 skall alltså finnas att tillgå också vid intrång i skyddet för fö-
retagshemligheter.
Enligt regeringens uppfattning är reglerna i rättegångsbalken om bl.a.
husrannsakan och beslag och reglerna i lagen (1990:409) om skydd för
företagshemligheter om vitesförbud tillfyllest med hänsyn till Sveriges
åtaganden enligt TRIP:s-avtalet. En annan sak är om det ofta finns såda-
na bevissvårigheter när det gäller misstankar om utnyttjande eller röjande
av företagshemligheter att det är svårt för den drabbade näringsidkaren
att vidta rättsliga åtgärder. Några remissinstanser har menat att bevissvå-
Prop. 1998/99:11
51
righetema i dessa mål är ett problem som måste beaktas oavsett vilka
krav TRIP:s-avtalet kan anses ställa.
En bestämmelse om intrångsundersökning också vid olovligt utnytt-
jande eller röjande av företagshemligheter skulle kräva mer ingående
överväganden än som är möjliga att göra i detta ärende. Regeringen läm-
nar därför inte nu något sådant förslag.
Underlåtenhet att betala ersättning vid vidareförsäljning av original-
konstverk, m.m.
Enligt 26 j och 26 k §§ upphovsrättslagen skall särskild ersättning betalas
vid vissa fall av vidareförsäljning av konstverk (s.k. droit de suite) samt
vid tillverkning eller import av kassettband, videoband och liknande an-
ordningar (kassettersättning). Att underlåta att lämna redovisning över en
ersättningsgrundande verksamhet utgör inte något intrång och är inte
skadeståndsgrundande. Anspråk på att få ut redovisning eller på betal-
ning av ersättning enligt dessa bestämmelser handläggs som allmänna
tvistemål.
Regeringen finner det inte tillräckligt motiverat att särbehandla dessa
ersättningsanspråk i förhållande till betalningstvister i allmänhet. Den
nya skyddsåtgärden bör därför inte kunna tillämpas i nu berörda fall.
Otillbörlig marknadsföring
I många fall kan frågan om otillbörlig marknadsföring förete stora likhe-
ter med en fråga om varumärkesintrång. Svenska Patentombudsförening-
en har ställt frågan varför inte motsvarande skyddsåtgärder föreslås för
sådana fall.
Det har inte kommit fram några omständigheter som tyder på att svå-
righeter att säkra bevisning skulle vara ett lika påtagligt problem på
marknadsrättens område som det är inom immaterialrätten.
Med den restriktiva utgångspunkt som regeringen valt för den nya
skyddsåtgärden finner regeringen det för närvarande inte motiverat att
föreslå att den skall kunna tillämpas vid befarade överträdelser av mark-
nadsföringslagen.
Prop. 1998/99:11
Regeringens förslag: Föremål och handlingar som kan antas ha betydel-
se för utredningen får eftersökas. Undersökningen får dock inte omfatta
skriftliga handlingar vars innehåll omfattas av tystnadsplikt, om de inne-
has av någon som har tystnadsplikt eller av den person till förmån för
vilken tystnadsplikten gäller. Den får inte heller omfatta skriftliga med-
delanden mellan enskilda personer som är varandra närstående.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens utom i frå-
ga om beviskravet när det gäller handlingars betydelse för utredningen. I
52
promemorian anges att det är tillräckligt att handlingar ”kan ha betydel-
se” for utredningen (se promemorian s. 63 och 71 f.).
Remissinstanserna: Några remissinstanser har ansett att det inte till-
räckligt tydligt framgår vad som far eftersökas eller att det finns behov
av att kunna eftersöka annat slags bevisning än den som anges i prome-
morians förslag.
Malmö tingsrätt har anfört att det bör framgå om elektroniskt lagrad
information omfattas av begreppet ”handlingar”. Vidare har Malmö
tingsrätt hävdat att hänvisningen till 27 kap. 2 § rättegångsbalken, som
avser skriftliga handlingar vars innehåll omfattas av tystnadsplikt, inte
kan anses omfatta digital information. Tingsrätten har också anfört att
beviskravet när det gäller handlingars betydelse för utredningen bör ligga
på samma nivå som beviskravet för att intrång har begåtts. Även i re-
missyttrandet från Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet
har getts uttryck för att det tydligare bör framgå vilket beviskrav som
gäller i fråga om en handlings betydelse för utredningen.
Föreningen Sveriges Kronofogdar, Konstnärliga och Litterära Yrkes-
utövares Samarbetsnämnd (KLYS), Svenska Artisters och Musikers In-
tresseorganisation (SAMI), COPYSWEDE, Svenska gruppen av Interna-
tional Federation of the Phonographic Industry, Business Software Alli-
ance (BSA) och Svenska IT-företagens Organisation har anfört att när det
gäller bevissäkring vid misstanke om illegal kopiering av datorprogram
eller musik kan det vara betydelsefullt att ha möjlighet att söka efter di-
gitalt lagrade uppgifter som inte inryms under begreppet ”handling”, t.ex.
bibliotek över programfiler eller identifikationskoder för musikinspel-
ningar. BSA har även anfört att det kan vara viktigt att kunna söka i så-
dan utrustning som används för att framställa exemplar av datorprogram.
Även Svenska Förläggareföreningen och Föreningen Svenska Lärome-
delsproducenter har framhållit ett behov av att söka efter apparatur som
kan vara bevis rörande intrånget.
Flera remissinstanser har föreslagit att skyddsåtgärden inte bara skall
kunna omfatta föremål och handlingar utan också avse efterforskning av
faktiska omständigheter, t.ex. för att utröna om en viss tillverkningsme-
tod används. Svenska Industrins Patentingenjörers Förening har precise-
rat denna tanke så att det bör vara möjligt att låta någon sakkunnig göra
iakttagelser beträffande en tillverkningsprocess för att sedan lämna ett
utlåtande om processen innebär ett intrång i ett förfarandepatent. Även
Sveriges Advokatsamfund har ansett att det bör övervägas om inte också
iakttagelser av händelseförlopp skall kunna ingå i en undersökning. I
remissyttrandet från Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms univer-
sitet efterfrågas en bättre belysning av patentproblemen.
Skälen för regeringens förslag: En grundläggande princip för tvångs-
medelsanvändning som anknyter till innehållet i 2 kap. 12 § regerings-
formen är ändamålsprincipen. Den innebär att befogenheten att använda
ett tvångsmedel skall vara bunden till det ändamål för vilket tvångsmed-
let har beslutats. För att uppfylla denna princip bör sålunda reglerna ut-
formas så att undersökningens ändamål blir just att få fram utredning om
sådant som kan peka på ett eventuellt intrång.
Prop. 1998/99:11
53
Föremål
Prop. 1998/99:11
I lagrådsremissen föreslogs att intrångsundersökning endast skulle få
omfatta föremål med avseende på vilka intrång föreligger och andra fö-
remål som kan omfattas av en skyddsåtgärd enligt t.ex. 41 § varumär-
keslagen eller 55 § upphovsrättslagen. Som Lagrådet påpekat bör dock
inte en alltför skarp gränsdragning göras mellan intrångsföremål och
handlingar. I enlighet med Lagrådets förslag bör därför alla föremål som
kan ha betydelse för utredningen om intrånget kunna eftersökas (jfr ned-
an). De representanter för rättighetshavama som i sina remissyttranden
anfört ett behov av att söka efter utrustning som använts vid illegal kopi-
ering torde därigenom få sitt intresse tillgodosett.
Handlingar
För att en undersökning skall kunna bli effektiv och ge information om
intrångets omfattning bör också verksamhetshandlingar som kan ha bety-
delse för utredning om intrånget kunna eftersökas. Det är främst fråga
om affärshandlingar eller andra handlingar som rör den verksamhet som
bedrivs av den som utsätts för undersökningen, t.ex. affärsavtal, inköp-
sorder, fakturor eller ritningar och andra beskrivningar.
För att illustrera behovet av att kunna söka efter sådant skriftligt mate-
rial kan ett exempel tas från musikområdet. Olovliga ljudinspelningar av
musik tillhandahålls t.ex. i form av kopior som exakt återger såväl origi-
nalets ljud som de ursprungliga etiketterna, varumärkena och förpack-
ningarna. Denna typ av olovligt mångfaldigande har numera fått en
mycket stor omfattning och man vet att sådan produktion sker närmast
industriellt i några länder. En annan typ av olovligt mångfaldigande är
s.k. bootlegging, varmed avses olovlig inspelning av en utövande konst-
närs ”levande” framförande. Även denna typ av intrång är omfattande.
Hos dem som tillhandahåller sådana olovliga produkter som nu har be-
rörts finns ofta - enligt vad som har uppgetts från rättighetshavamas sida
- fakturor och andra handlingar som kan visa omfattningen av inköpta
olovliga produkter. Den som tillhandahåller produkterna har ofta också
listor på vad han kan bjuda ut till försäljning, även om han i sitt lager
bara har tillgång till ett fåtal exemplar av de olovliga produkterna.
Även såvitt avser datorprogram förekommer, enligt företrädare för
programvaruindustrin, verksamhet som liknar den illegala produktionen
på musikområdet. Sålunda är det inte ovanligt att datorprogram olovligt
kopieras för försäljning. Att sådana program utbjuds till försäljning ges
till känna genom reklam eller andra marknadsföringsåtgärder. Det är i
den situationen inte ovanligt att den som tillhandahåller programmen inte
har direkt tillgång till dem utan i stället låter kunden via listor välja ut
program som han vill köpa.
Det kan självfallet vara av stor betydelse, inte minst för bedömningen
av graden av intrång och beräkningen av ett skadestånd, att det finns en
möjlighet att få del av uppgifter i sådana handlingar som nu har berörts
för att kunna avgöra om intrånget skett uppsåtligen eller av oaktsamhet
och för att i övrigt kunna bedöma ett intrångs omfattning. Det innebär att
54
det vid en undersökning bör finnas en möjlighet att söka efter och grans-
ka sådana handlingar som berör den undersöktes verksamhet.
Det bör vara tillräckligt att en handling kan antas ha betydelse för ut-
redningen för att den skall fa eftersökas. Det innebär att det uppställs ett
något lägre beviskrav än för beslag i brottmål (27 kap. 1 § rättegångsbal-
ken). Detta är motiverat med hänsyn till att bedömningen skall göras in-
nan sökanden eller det organ som skall göra bedömningen har sett hand-
lingen.
För att domstolen skall kunna bedöma om en handling kan antas ha
betydelse for utredningen måste sökanden ange vilka handlingar som
skall eftersökas. Eftersom sökanden normalt inte har närmare insyn i
motpartens affärsförhållanden eller känner till vilka förhållanden som
kan vara dokumenterade, kan det naturligtvis vara svårt för sökanden att
exakt ange relevanta handlingar. Det bör vara tillräckligt att ange hand-
lingarna på ett sätt som funktionellt beskriver dem för att domstolen skall
kunna bedöma om handlingarna får eftersökas. Ett exempel på detta kan
vara att sökanden inte behöver ange exakt den köpehandling genom vil-
ken motparten en viss dag har köpt ett varuparti ”jeans av märket...” från
någon viss bestämd person. Man kan i stället nöja sig med att sökanden
anger ”handlingar som visar att motparten har köpt jeans av märket ...”
En begäran om att få eftersöka alla motpartens handlingar som berör ett
visst förfarande eller en viss produkt torde normalt inte kunna godtas.
Flera remissinstanser har understrukit svårigheterna att tolka innebör-
den av begreppet ”handling” när det gäller digitalt lagrad information.
Detta är ett problem som berör många rättsområden och som alltså inte är
begränsat till det nu aktuella lagförslaget. En utgångspunkt nu måste vara
att information som finns lagrad elektroniskt får eftersökas i samma mån
som om det finns på papper. Frågan är om detta framgår tillräckligt tyd-
ligt genom begreppet handling.
Inom lagstiftningen som reglerar rätten att ta del av allmänna hand-
lingar hänförs även upptagningar som kan läsas, avlyssnas eller på annat
sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel till begreppet ”handling” (2
kap. 3 § tryckfrihetsförordningen). Information som lagrats på t.ex. en
hårddisk, diskett eller CD omfattas således av begreppet. Frågan om be-
greppets innebörd i detta sammanhang kan komma att övervägas närmare
i en kommande utredning om Offentlighetsprincipen och IT samt över-
syn av sekretesslagen m.m. (dir. 1998:32).
Även utanför offentlighetsprincipens område har begreppet getts en
vidare innebörd med hänsyn till möjligheterna att elektroniskt överföra
och lagra information. IT-utredningen har i sitt betänkande Elektronisk
dokumenthantering (SOU 1996:40) utgått från att begreppet ”handlingar”
enligt gällande rätt täcker såväl traditionella handlingar som elektroniska
handlingar (se s. 59 f.). Datalagskommittén har i sitt betänkande Integri-
tet - Offentlighet - Informationsteknik (SOU 1997:39) ansett att med
begreppet handling skall avses en specifik samling uppgifter, nämligen
sådana som har ett bestämt innehåll, oavsett om samlingen förekommer
på papper eller i elektronisk form (se s. 493 f.).
Tolkningen av begreppet ”handling” när det gäller intrångsundersök-
ning måste följa den utveckling av begreppets innebörd som sker på and-
Prop. 1998/99:11
55
ra rättsområden. Det kan inte råda någon tvekan om att ”handling” i detta
sammanhang även omfattar ”elektroniska handlingar”. Även om en in-
trångsundersökning begränsas till föremål och handlingar torde det där-
med finnas vissa möjligheter att eftersöka det slags uppgifter som re-
missinstanserna nämnt som exempel. Det bör också vara möjligt att ef-
tersöka datorprogram. Den närmare avgränsningen av handlingsbegrep-
pet får avgöras av rättstillämpningen.
Särskilt om handlingar vars innehåll omfattas av tystnadsplikt, m.m.
I enlighet med vad som anförs i promemorian anser regeringen att sådana
skriftliga handlingar som enligt 27 kap. 2 § rättegångsbalken inte far tas i
beslag inte heller skall få eftersökas vid en intrångsundersökning. Det är
fråga om skriftliga handlingar vars innehåll omfattas av tystnadsplikt och
skriftliga meddelanden mellan en misstänkt och någon honom närstående
eller mellan sådana närstående inbördes.
Frågan om uppgifter som endast finns i digital form kan betraktas som
sådana ”skriftliga handlingar” som avses i nämnda lagrum - som väckts
av Malmö tingsrätt - har också Buggningsutredningen tagit upp i sitt
betänkande Om buggning och andra hemliga tvångsmedel (SOU
1998:46). Denna fråga kommer att övervägas bl.a. i samband med den
fortsatta beredningen av Buggningsutredningens betänkande. I föreva-
rande lagstiftningsärende finner regeringen inte skäl att närmare gå in på
hur 27 kap. 2 § rättegångsbalken bör tillämpas när det gäller elektroniska
handlingar.
Faktiska omständigheter
Några remissinstanser har föreslagit att skyddsåtgärden skall kunna om-
fatta efterforskning av faktiska omständigheter, t.ex. genom att den som
verkställer åtgärden får iaktta ett händelseförlopp. Förslaget har främst
betydelse för patent, särskilt förfarandepatent.
Regeringen har förståelse för synpunkterna. Enligt regeringens upp-
fattning talar dock integritetshänsyn och skyddet för företagshemligheter,
vilket har särskild relevans när det gäller förfårandepatent, mot att beslut
om intrångsundersökning kan utformas så att det avser allmänna iaktta-
gelser av vilka processer som utförs i vissa lokaler. Det är svårt att över-
blicka konsekvenserna av en sådan ingripande undersökningsmöjlighet.
Om besluten endast får avse fysiska föremål och handlingar som kan ha
betydelse som bevis, är olägenheten och skadan för den som är föremål
för åtgärden rimligt överblickbar och normalt ganska begränsad.
Därtill kommer att intresset av att få upplysning om vissa omständig-
heter i pågående mål i betydande utsträckning kan tillgodoses genom att
rätten förordnar att en sakkunnig skall genomföra en sådan besiktning
som anges i 40 kap. 5 § andra stycket rättegångsbalken.
Mot denna bakgrund anser regeringen att skyddsåtgärden inte bör om-
fatta efterforskning av faktiska omständigheter.
Prop. 1998/99:11
56
Prop. 1998/99:11
Regeringens förslag: Intrångsundersökning får endast göras hos den
som misstänks ha gjort ett intrång eller misstänks ha gjort sig skyldig till
ett straffbart försök eller en straffbar förberedelse till intrång.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens (prome-
morian s. 5).
Remissinstanserna: Enligt Svenska Föreningen för Industriellt Rätts-
skydd bör ett beslut kunna tillåta att undersökningen genomförs också
hos någon som inte är misstänkt för intrånget, t.ex. hos en speditör eller
ett transportföretag.
Skälen för regeringens förslag: Intrångsundersökning bör kunna äga
rum i de affärslokaler eller motsvarande som den disponerar, som miss-
tänks ha gjort ett intrång eller som misstänks ha gjort sig skyldig till ett
straffbart försök eller en straffbar förberedelse till intrång. Det bör natur-
ligtvis inte krävas att den som kan misstänkas för intrång äger lokalerna i
fråga. Det räcker att han eller hon i princip har oinskränkt tillgång till det
utrymme det gäller.
Även bostäder bör kunna genomsökas. Det är inte helt ovanligt att
immaterialrättsintrång av stor omfattning begås i bostadsutrymmen. Vid
prövningen av ett yrkande om intrångsundersökning i en bostad måste
dock integritetsaspekten tillmätas särskild tyngd vid den intresseavväg-
ning som, enligt vad som anförs i avsnitt 6.5.4, alltid skall företas. Enligt
regeringens bedömning är förslaget väl förenligt med artikel 8 i Europa-
konventionen om de mänskliga rättigheterna, som bl.a. behandlar skyd-
det för den enskildes privatliv.
Någon möjlighet att genomföra undersökningar hos tredje man bör
däremot enligt regeringens uppfattning inte införas. Åtgärden griper in i
den privata sfären på ett sådant sätt att det inte kan accepteras att någon
som inte ens kan antas ha gjort intrång skall kunna drabbas av den. I de
fallen måste integritetshänsynen väga över, även om det naturligtvis ofta
kan vara så att intrångsgods finns hos exempelvis en speditör. En jämfö-
relse kan här göras med husrannsakan i brottmål, där möjligheterna att
göra husrannsakan hos annan än den misstänkte är högst begränsade
(28 kap. 1 § andra stycket rättegångsbalken).
6.5.1 Behörigt organ
Regeringens förslag: Ett yrkande om intrångsundersökning skall prövas
av domstol. Behörig domstol är allmän domstol som prövar eller är be-
hörig att pröva mål som rör intrång.
Promemorians förslag: Ett beslut om undersökning fattas av domstol.
Behörig domstol är den domstol där rättegång angående intrånget pågår.
Pågår inte någon sådan rättegång, gäller i fråga om behörig domstol vad
57
som är bestämt i rättegångsbalken om tvistemål (promemorian s. 6, 65
och 93 f.).
Remissinstanserna: För de fall intrångsundersökning begärs utan att
rättegång om intrånget inletts har Svenska Föreningen för Industriellt
Rättsskydd föreslagit att frågan om undersökning prövas i specialforum,
lämpligen Stockholms tingsrätt. För de fall där åtgärden begärs i sam-
band med att rättegång inleds har föreningen föreslagit en fakultativ
möjlighet att få frågan om skyddsåtgärd prövad vid Stockholms tingsrätt.
I remissyttrandet från Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms uni-
versitet föreslås att Stockholms tingsrätt blir ensam behörig att pröva alla
mål om intrångsundersökning.
Sveriges Advokatsamfund och Sveriges Industriförbund har, när det
gäller patentintrång, förordat att Stockholms tingsrätt blir ensam behörig
att handlägga mål om intrångsundersökning oberoende av om någon rät-
tegång har inletts. Patent- och registreringsverket har uttryckt samma
åsikt för vissa intrångsfall men har med hänvisning till 10 kap. 17 §
första stycket andra punkten rättegångsbalken ansett att promemorians
förslag leder till detta resultat.
Skälen för regeringens förslag: På det straffrättsliga området fattas
beslut om tvångsåtgärder i vissa fall av domstol och i andra fall av under-
sökningsledare eller åklagare. För det slags undersökning som här avses,
en civilprocessuell tvångsåtgärd, finns det enligt regeringens uppfattning
inte något alternativ till domstolsprövning. Frågor om intrångsundersök-
ning bör således alltid prövas av domstol.
Frågan om intrångsundersökning bör prövas av den domstol som är
behörig att pröva det anspråk som åtgärden skall trygga. Det innebär att
Stockholms tingsrätt far exklusiv behörighet när det gäller vissa typer av
upphovsrättsintrång enligt 58 § upphovsrättslagen, patentintrång och in-
trång i ensamrätten till ett gemenskapsvarumärke. För övriga slag av in-
trång kommer rättegångsbalkens allmänna forumregler att gälla.
När det gäller förslagen om en generell möjlighet att ansöka om
skyddsåtgärden vid Stockholms tingsrätt kan följande noteras. Behovet
av specialkompetens är i allmänhet väsentligt större när ett intrångsmål
skall prövas slutligt än när det är fråga om en skyddsåtgärd. Vid den
slutliga prövningen uppkommer ofta komplicerade eller svårbedömda
frågor om exempelvis varumärkens särskiljningsförmåga, skyddsom-
fångets gränser, oaktsamhet och beräkning av skadans storlek. Den pröv-
ning som skall göras av ett yrkande om intrångsundersökning är natur-
ligtvis inte heller okomplicerad, men den är till sin natur ändå mindre
omfattande och mer preliminär. Därför framstår det inte som vare sig
logiskt eller praktiskt att föreskriva ett specialforum - fakultativt eller
ej - för en skyddsåtgärd när allmänna bestämmelser gäller för talan om
skadestånd eller vitesförbud.
Prop. 1998/99:11
58
6.5.2
Rätt att påkalla prövning
Prop. 1998/99:11
Regeringens förslag: Rättighetshavare skall ha rätt att påkalla prövning.
Detsamma gäller den som på grund av upplåtelse har rätt att nyttja före-
målet för ensamrätten.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Några remissinstanser har ifrågasatt licenstagares
rätt att ansöka om intrångsundersökning. Sveriges Advokatsamfund har
tolkat promemorians förslag så att exempelvis samtliga legala användare
av ett visst datorprogram skulle ha en sådan rätt. Business Software Alli-
ance har föreslagit att endast upphovsmannen och dennes rättsinnehavare
skall ha rätt att ansöka om åtgärden. Sveriges Industriförbund har före-
slagit att rätten att ansöka om intrångsundersökning begränsas på upp-
hovsrättssidan men inte inom det industriella rättsskyddet. Svenska Före-
ningen for Industriellt Rättsskydd har förordat att endast sådana licensta-
gare som har rätt att väcka talan om intrång skall ha möjlighet till in-
trångsundersökning .
Svenska gruppen av International Federation of the Phonographic In-
dustry har framhållit att det inom musikbranschen normalt är licenshava-
re som agerar mot piratverksamheten.
Skälen för regeringens förslag: I enlighet med vad som anförs i pro-
memorian bör givetvis rättighetsinnehavare ha rätt att påkalla prövning.
Immateriella rättigheter kan överlåtas och upplåtas. Upplåtelse sker
genom licensavtal. Utformningen av avtalen anpassas till vad som är
lämpligt med hänsyn till förhållandena i branschen och omständigheterna
i det enskilda fallet. Licensavtal kan vara exklusiva och ger då en ensam-
rätt till det slags utnyttjande upplåtelsen avser. Sådana avtal förekommer
exempelvis mellan en varumärkesinnehavare och en generalagent som
tillförsäkras en ensamrätt att inom landet marknadsföra produkter under
det skyddade varumärket. Emellertid kan licensavtal också vara icke-
exklusiva. Tillstånd till att återge en bild eller ett litterärt stycke i en läro-
bok eller en tidningsartikel är exempel på sådana icke-exklusiva upplå-
telser.
Ett licensavtal kan också avse olika slags utnyttj anden. På patentområ-
det kan t.ex. ett avtal ge licenstagaren tillstånd att yrkesmässigt använda
en viss uppfinning, t.ex. en kemisk produkt, i sin verksamhet utan att han
eller hon får tillstånd att tillverka den. Samma sak gäller inom upphovs-
rätten. Den som på grund av licensavtal får rätt att utnyttja ett verk ge-
nom att offentligt framföra en teaterpjäs har naturligtvis därmed ingen
rätt att ge ut pjäsen i tryckt version i handeln.
I lagrådsremissen anfördes att en licenstagare endast skulle vara be-
hörig att ansöka om intrångsundersökning under förutsättning att det ut-
nyttjande som skett innebar ett intrång i den rätt licenstagaren förvärvat
genom sitt avtal med rättighetshavaren. Som Lagrådet har påpekat fram-
går inte detta av lagtexten, och det kan knappast därför anses gälla. Om
utnyttjandet inte innebär ett intrång i den rätt licenstagaren förvärvat tor-
de, enligt Lagrådets uppfattning, följden bli att domstolen skall ogilla
ansökan på materiell grund. Regeringen delar denna uppfattning.
59
6.5.3
Beviskravet
Prop. 1998/99:11
Regeringens förslag: För att en domstol skall bifalla ett yrkande om
intrångsundersökning fordras att det skäligen kan antas att någon har
gjort ett intrång eller gjort sig skyldig till ett straffbart försök eller en
straffbar förberedelse till intrång.
Promemorians förslag: Ett beslut om undersökning far fattas bara om
det med hänsyn till omständigheterna skäligen kan antas att någon har
vidtagit eller står i begrepp att vidta en åtgärd som innebär intrång (se
promemorian s. 65). Det skall stå klart att den åtgärd som skäligen kan
antas ha begåtts utgör ett intrång (se promemorian s. 67).
Remissinstanserna: Några remissinstanser har invänt att uttrycket
”med hänsyn till omständigheterna” är meningslöst eller svårbegripligt i
sammanhanget.
En ordning som innebär att domstolen under vissa ej närmare angivna
förutsättningar kan sänka beviskravet för sökanden är enligt Malmö
tingsrätt inte godtagbar. Även i remissyttrandet från Juridiska fakultets-
nämnden vid Stockholms universitet görs gällande att beviskravet bör
vara någorlunda fixerat. Det framhålls dock att man bör överväga möj-
ligheten att differentiera beviskravet, så att det normalt krävs att ett in-
trång ”sannolikt” har begåtts, men att det räcker med att detta ”skäligen
kan antas” för det fall det finns risk för att beviset går förlorat.
Svenska Patentombudsföreningen har med hänvisning till TRIP:s-
avtalets ordalydelse anfört att det bör ankomma på domstolen att i det
enskilda fallet avgöra vilken bevisning som skall krävas och att domsto-
larna skall kunna begära att sökanden kompletterar utredningen, om be-
visningen inte räcker.
Även företrädare för rättighetshavama har förordat en flexibilitet i be-
viskravet.
Sveriges Advokatsamfund har kritiserat att det skall stå klart att den åt-
gärd som skäligen kan antas ha begåtts verkligen utgör ett intrång (se
promemorian s. 67).
Skälen för regeringens förslag: En grundläggande fråga är naturligt-
vis med vilken grad av sannolikhet ett intrång skall ha gjorts för att en
intrångsundersökning skall tillåtas. En rimlig nivå på beviskravet måste
bestämmas utifrån den utgångspunkten att åtgärden syftar just till att un-
derlätta tillgången till bevisning i en typ av mål där påtagliga bevissvå-
righeter annars ofta föreligger. Med ett alltför högt ställt beviskrav blir
införandet av det nya institutet inte meningsfullt. Mot detta måste man
emellertid ställa att intrångsundersökning är en ingripande åtgärd som
kan förorsaka beaktansvärda olägenheter och skador för den som utsätts
för åtgärden. Att en enskild kan påkalla en sådan åtgärd saknar motsva-
righet på andra rättsområden. Fel använd kan åtgärden bli ett sätt för fö-
retagare att hindra och trakassera konkurrenter i deras verksamhet. Av
integritets- och rättssäkerhetsskäl är det därför viktigt att beviskravet inte
är för lågt.
60
Ett rörligt beviskrav?
Enligt artikel 50.3 i TRIP:s-avtalet har domstolarna rätt att begära av sö-
kanden att denne skall presentera ”any reasonably available evidence in
order to satisfy themselves with a sufficient degree of certainty”. Enligt
den svenska översättningen skall de rättsliga myndigheterna ”vara behö-
riga att från den sökande parten infordra skälig bevisning för att med till-
räcklig säkerhet kunna bedöma om den sökande parten är rättighetshava-
re och om den sökande partens rätt är föremål för intrång eller om sådant
intrång är nära förestående”.
Bevisregeln i TRIP:s-avtalet - som för övrigt gäller också för sådana
förebyggande skyddsåtgärder som vitesförbud - innehåller två led.
I det första ledet sägs att domstolen skall kunna begära att sökanden
presenterar den bevisning som skäligen kan åstadkommas. Bestämmelsen
har alltså lagtekniskt utformats med utgångspunkt i ett rättssystem där
domstolen infordrar utredning genom att förordna att sökanden skall ge
in viss preciserad bevisning. TRIP:s-avtalet kan omöjligen ges en sådan
tolkning att det skulle krävas att alla konventionsstater i just dessa slags
mål skall tillämpa en process där domstolen ikläder sig en så aktivt utre-
dande roll, oavsett vilken rättegångsordning som i övrigt gäller i landet.
Regeringen ser därför ingen anledning att gå ifrån den svenska rättstradi-
tionen, enligt vilken sökanden själv väljer vilken utredning han eller hon
vill förebringa och därefter överlämnar åt domstolen att värdera denna
bevisning.
I detta första led av TRIP:s-avtalets bevisregel skulle också kunna utlä-
sas att domstolen inte far ställa sådana krav på bevisningen att sökanden
inte har någon rimlig möjlighet att uppfylla dem. Det skulle kunna tolkas
så att beviskravet skall anpassas till de bevissvårigheter som kan förelig-
ga i det enskilda fallet och alltså i viss mån vara flexibelt.
I det andra ledet anges beviskravet till att domstolen ”med tillräcklig
säkerhet skall kunna bedöma” om det föreligger ett intrång. Detta skulle
närmast motsvaras av att det skall visas ”tillräckliga” eller ”godtagbara”
skäl för att ett intrång föreligger. Ett sådant beviskrav skulle emellertid
innebära att det överlämnas till domaren att i det enskilda fallet avgöra
vilken bevisning som bör krävas. Även detta är svårt att förena med en
svensk rättstradition. Att införa en bevisnivå som direkt motsvarar
TRIP:s-avtalets ordalydelse framstår enligt regeringens mening som
mindre lämpligt. Det kan inte heller anses nödvändigt att ordagrant åter-
ge TRIP:s-avtalets bestämmelse för att tillgodose avtalet. Avgörande bör
i stället vara att en svensk regel ges ett innehåll som i vår rättstradition
motsvarar avtalets andemening och tillgodoser dess syfte.
I promemorians förslag har det i lagtexten markerats att bevisvärde-
ringen skall göras med beaktande av vilka svårigheter sökandena har att
föra bevisning i saken. Genom formuleringen att bevisvärderingen skall
göras ”med hänsyn till omständigheterna” anses framgå att beviskravet i
viss mån skall anpassas till vilken utredning som rimligen kan åstad-
kommas. Avsikten har inte varit att överlämna åt domstolen att i varje
enskilt fall bestämma var nivån skall ligga, utan att öppna en möjlighet
för domstolen att för en viss kategori mål tolka beviskravet mer eller
Prop. 1998/99:11
61
mindre strängt, beroende på om det för denna kategori typiskt sett är sär-
skilt lätt eller svårt att lägga fram bevisning.
I sammanhanget bör noteras att, i de fall beviskravet inte fastställts i
lag, det enligt gällande rätt finns en möjlighet att anpassa beviskravet till
hur svårt det i allmänhet är att lägga fram bevisning för ett visst rekvisit
(se t.ex. Fitger, Rättegångsbalken II s. 35:19 £). När man i det samman-
hanget talar om att ett rekvisit är svårbevisat avser man egentligen fall
där det normalt knappast går att fa fram en stark bevisning och inte fall
där ett framskaffande är arbetskrävande. Detta gäller i vissa typer eller
kategorier av mål, framför allt inom skadestånds- och försäkringsrätten. I
sådana fall har Högsta domstolen fastslagit en bevislättnad för vissa rek-
visit i särskilda situationer. Däremot synes det inte enligt gällande rätt
finnas något utrymme för att ta hänsyn till omständigheter som i ett en-
skilt fall gör vissa förhållanden svårbevisade.
Promemorians förslag till flexibelt beviskrav har kritiserats av ett antal
remissinstanser. I vissa fall har kritiken gått ut på att innebörden inte är
begriplig, i andra fall på att ett flexibelt beviskrav i sig är oacceptabelt.
Kraven på förutsebarhet i rättstillämpningen talar enligt regeringens
mening mot att införa ett flexibelt beviskrav enligt förslaget i promemo-
rian. Ett flexibelt beviskrav skulle vidare vara svårt att tillämpa, inte
minst mot bakgrund av att det är svårt att definiera några intrångssitua-
tioner i vilka framskaffandet av bevisning typiskt sett är annat än ar-
betskrävande. Därtill kommer att TRIP:s-avtalet inte i något av de övriga
nordiska länderna genomförts på ett sådant sätt att beviskravet blivit
flexibelt. Mot denna bakgrund anser regeringen att beviskravet inte bör
vara flexibelt. Uttrycket ”med hänsyn till omständigheterna” bör således
utgå.
Behöver det stå klart att en åtgärd innebär intrång?
För att ett intrång i en immateriell rättighet skall föreligga krävs i prakti-
ken dels att någon vidtagit en viss åtgärd, dels att denna åtgärd innebär
ett intrång i rättigheten. Sökanden måste för domstolen visa en tillräcklig
grad av sannolikhet på dessa båda punkter för att få ett beslut om in-
trångsundersökning.
Som framgår ovan är ett avgörande skäl bakom förslaget att införa en
ny skyddsåtgärd för immaterialrättsintrång att ge rättighetshavama ökade
möjligheter att skydda sig mot piratverksamhet och ”counterfeiting"
(förfalskningar), dvs. klara fall av intrång. Med hänsyn härtill föreslogs i
promemorian att det skall vara klart att den åtgärd det gäller innebär ett
intrång. Avsaknaden av bevislättnad i detta hänseende har kritiserats av
Sveriges Advokatsamfund som anser att effektiviteten i lagstiftningen i så
fall kan urvattnas. Samfundet har som exempel nämnt att motparten kan
invända att skyddsomfanget inte täcker det som påstås vara intrångsgods,
att rättigheten är ogiltig eller att konsumtion har inträtt. På detta tidiga
stadium av processen har sökanden knappast tillgång till en sådan utred-
ning som kan behövas för att vederlägga ett sådant påstående.
Prop. 1998/99:11
62
De farhågor som Advokatsamfundet givit uttryck för förtjänar att tas
på allvar. Om det krävs full klarhet i frågan om den påstådda åtgärden
innebär intrång, finns det en beaktansvärd risk för att det förs in en rad
frågor i processen som inte lämpar sig för att lösas inom ramen för detta
slags ärende. När det gäller interimistiska förordnanden om vitesförbud
räcker det att käranden visar sannolika skäl för att intrång förekommer
(se t.ex. 35 a § mönsterskyddslagen [1970:485]). Någon differentiering
av beviskravet såvitt gäller frågorna om en åtgärd har vidtagits respektive
om åtgärden utgör ett intrång har alltså inte gjorts i det sammanhanget.
Regeringen anser därför, när det gäller nivån på beviskravet, att frågan
om en påstådd åtgärd innebär intrång inte bör separeras från frågan om
åtgärden har vidtagits. Motsvarande bör gälla vid straffbara försök och
förberedelser till intrång.
Den närmare utformningen av beviskravet
Som konstateras i föregående avsnitt skall frågan om intrång har skett ses
i ett sammanhang, där ett enda beviskrav gäller för alla aspekter som kan
innefattas i dessa frågor. Vid bestämmande av nivån på detta beviskrav,
dvs. hur sannolikt det skall vara att ett intrång har ägt rum, måste stor
vikt fastas vid den intresseavvägning som redovisas i inledningen till
detta avsnitt. I svensk rätt förekommer i huvudsak tre olika bevisnivåer
när det gäller säkerhetsåtgärder, interimistiska beslut och andra hand-
läggningsbeslut som föregår den slutliga prövningen av en sak. Den
lägsta bevisnivån är att ”det finns anledning att anta” något. Ett något
högre beviskrav är att något ”skäligen kan antas”, medan den högsta ni-
vån som innebär bevislättnad är att det visas ”sannolika skäl” för något.
De nu nämnda kraven kan uttryckas på olika sätt.
Bevisnivån ”sannolika skäl” får, med beaktande av ändamålet med un-
dersökningen, anses ligga för högt. Vid denna bevisnivå kan säkerhetsåt-
gärder enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken aktualiseras. När denna nivå
har uppnåtts kan alltså rättighetshavaren få ett interimistiskt förordnande
som säkerställer hans rätt att sedermera fa intrångsgods eller annan egen-
dom förstörd eller förändrad. Likaså är det möjligt att begära ett interi-
mistiskt vitesförbud enligt 53 a § andra stycket upphovsrättslagen och
dess motsvarighet i de andra immaterialrättsliga lagarna.
Intrångsundersökningen bör kunna fungera som ett första led i en kedja
av rättsliga åtgärder. Om ett beslut om intrångsundersökning kan fattas
vid en lägre grad av sannolikhet än ”sannolika skäl”, kan sökanden säkra
den bevisning som gör det möjligt för honom att senare framställa yrkan-
den om t.ex. säkerhetsåtgärder, vitesförbud och skadestånd.
Den lägsta bevisnivån - ”det finns anledning att anta” - används i bl.a.
47 § konkurrenslagen (1993:20) när det gäller vilken grad av misstanke
om överträdelse av vissa bestämmelser i konkurrenslagen som krävs för
ett beslut om undersökning enligt den lagen. En sådan undersökning fö-
reter stora likheter med den nu föreslagna intrångsundersökningen. Vid
beslut om undersökning enligt 47 § konkurrenslagen ges nämligen Kon-
kurrensverket rätt att fa tillträde till ett företags lokaler och att granska
Prop. 1998/99:11
63
affärshandlingar samt ta kopior på dessa i syfte att utreda om det skett
någon överträdelse av lagen. Emellertid finns det också grundläggande
skillnader mellan en intrångsundersökning och en undersökning enligt
konkurrenslagen. I det senare fallet utförs undersökningar på begäran av
en myndighet och till skydd för ett allmänt intresse, närmare bestämt att
upprätthålla en effektiv konkurrens. Intrångsundersökningen är en åtgärd
som initieras av en enskild som ett led i att denne gör gällande en förmö-
genhetsrätt. Om man godtar ett så lågt beviskrav för en skyddsåtgärd in-
om ramen för en civilprocess finns det en risk för att man i åtskilliga si-
tuationer hamnar på en nivå som inte kan godtas av integritets- och rätts-
säkerhetsskäl. Ett så lågt beviskrav torde inte heller vara nödvändigt för
att uppfylla TRIP:s-avtalet.
Mot denna bakgrund anser regeringen att beviskravet, som föreslås i
promemorian, bör vara att ”det skäligen kan antas” att någon har gjort ett
intrång eller gjort sig skyldig till ett straffbart försök eller en straffbar
förberedelse till intrång.
6.5.4 Intresseavvägning
Regeringens förslag: Ett beslut om intrångsundersökning far fattas en-
dast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt
som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller för något annat
motstående intresse.
Promemorians förslag: Överensstämmer i sak med regeringens (se
promemorian s. 65 samt 68 f.).
Remissinstanserna: Hovrätten för Övre Norrland har menat att pro-
portionalitetsprincipen bör utformas i enlighet med de bestämmelser som
finns i rättegångsbalken. Motsvarande uppfattning har framförts i re-
missyttrandet från Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universi-
tet.
Patentbesvärsrätten har ansett att proportionalitetsprincipen inte behö-
ver anges särskilt i lagtexten, eftersom principen skall beaktas även utan
lagstöd. Svenska Patentombudsföreningen har uttryckt samma uppfatt-
ning och befarat att ett angivande av principen i lagtexten leder till en
alltför restriktiv tillämpning.
I remissyttrandet från Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms uni-
versitet görs gällande att det behövs ett starkare skydd för företagshem-
ligheter, anonymitet och andra legitima intressen som kan hänföras till
tredje man. Justitiekanslern har menat att analysen av hur förslaget för-
håller sig till censurförbudet och anonymitetsskyddet behöver fördjupas.
Business Software Alliance har hävdat att det vid sökning efter kopie-
rade datorprogram inte finns någon egentlig risk för att företagshemlig-
heter skall avslöjas på grund av att man vid undersökningen far tillgång
till överskottsinformation. Enligt organisationen kan man genom modem
teknik och goda rutiner begränsa undersökningen till rena programvaru-
filer.
Skälen för regeringens förslag: En intrångsundersökning är ett
tvångsmedel. Den s.k. proportionalitetsprincipen, som bl.a. kommer till
Prop. 1998/99:11
64
uttryck i 27 kap. 1 § tredje stycket och 28 kap. 3 a § rättegångsbalken, Prop. 1998/99:11
bör därför tillämpas vid prövningen av om åtgärden skall tillåtas. Detta
innebär att en intrångsundersökning far tillgripas endast om åtgärden
uppväger det intrång eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den
som drabbas av den eller för något annat motstående intresse. I vissa fall
bör domstolen kunna besluta om begränsande villkor för att proportiona-
litet skall råda mellan mål och medel (jfr avsnitt 6.6.1). Proportionalitets-
principen kan antas ha särskild betydelse när det gäller överskottsinfor-
mation. Att sådan information som inte har med undersökningen av det
immaterialrättsliga intrånget att göra kommer fram kan innebära påtagli-
ga men för den som drabbas av undersökningen. Det gäller särskilt före-
tagshemligheter och sådana uppgifter som skyddas av anonymitetsskyd-
det i den tryck- och yttrandefrihetsrättsliga lagstiftningen.
Företagshemligheter
Vid en intrångsundersökning där man söker efter vissa handlingar som
kan vara bevis, kan det finnas en risk för att också företagshemligheter av
olika slag röjs. Domstolen måste vid prövningen av ett yrkande om in-
trångsundersökning vara uppmärksam på denna risk. Finner domstolen
att en sådan risk föreligger måste domstolen bedöma om riskens storlek
och skadeverkningarna av ett realiserande av risken står i rimlig propor-
tion till vad som står att vinna med en intrångsundersökning.
Som Business Software Alliance har framhållit synes dock risken för
skadeverkningar vara begränsad när det gäller sökning efter kopierade
datorprogram. I de fallen kan man använda sökprogram som är helt in-
riktade på programvarufiler och inte avslöjar innehållet i några rena data-
filer. Problemet är därför troligen större när affärshandlingar och liknan-
de skall eftersökas.
I remissyttrandet från Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms uni-
versitet görs gällande att det behövs ett starkare skydd för bl.a. företags-
hemligheter Regeringen delar inte denna uppfattning. Enligt regeringens
mening åstadkommer man ett adekvat skydd, om domstolen med beak-
tande av samtliga omständigheter i det enskilda fallet gör en samlad in-
tresseavvägning och, för det fall intrångsundersökning beviljas, anger de
villkor och begränsningar som skall gälla för denna.
Uppgifter som omfattas av anonymitetsskyddet, m.m.
I tryck- och yttrandefrihetsrättsliga sammanhang används ofta uttrycket
anonymitetsskydd som en samlande beteckning för de rättsregler som,
för att skydda identiteten hos den som vill vara okänd utåt, syftar till att
hindra spridning av kunskaper om vem som lämnat ett meddelande för
publicering eller medverkat till en framställning som författare eller an-
nan upphovsman. De föreskrifter som gäller till skydd för rätten att förbli
anonym innefattar bl.a. tystnadsplikt för dem som i sin verksamhet inom
massmedieföretag och nyhetsbyråer har fatt kännedom om vem den ano-
nymitetsskyddade medverkande är och förbud för myndigheter eller and-
3 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 11
ra allmänna organ att utom i särskilt angivna fall efterforska denne. De Prop. 1998/99:11
grundläggande bestämmelserna i detta avseende finns i 3 kap. 2-4 §§
tryckfrihetsförordningen. Bestämmelser med motsvarande innehåll finns
i yttrandefrihetsgrundlagen. Det berörda anonymitetsskyddet är alltså
grundlagsreglerat.
Enligt 3 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen är det förbjudet för myndig-
heter och andra allmänna organ att efterforska författare, utgivare eller
meddelare i vidare mån än som behövs för sådant åtal eller annat ingri-
pande mot honom som inte står i strid mot tryckfrihetsförordningen.
De nu diskuterade reglerna om intrångsundersökning skall självfallet
inte kunna komma till användning för en efterforskning för att utröna
vem som är t.ex. meddelare till massmedia. Avsikten med reglerna om
undersökning är att man endast får söka efter föremål och handlingar
som har betydelse för utredning om det immaterialrättsliga intrånget.
Men vid en undersökning hos t.ex. ett tidningsföretag kan anonymiteten
ändå komma att röjas och redan detta innebär en försvagning av anony-
mitetsskyddet. Anonymitetens betydelse ligger just däri att identiteten
skall stanna exklusivt mellan medieföretaget och meddelaren. Frågan kan
därför ställas om det i vissa fall behövs ett förstärkt skydd mot oavsiktligt
röjande av anonymiteten vid tvångsmedelsanvändning.
Denna fråga har ställts tidigare, bl.a. med anledning av Tvångsmedels-
kommitténs slutbetänkande (SOU 1984:54). Det bedömdes då (prop.
1988/89:124 s. 33-36) att ett sådant skydd skulle innebära en alltför stark
begränsning av möjligheterna till tvångsmedelsanvändning. I stället
framhölls det att det viktigaste skyddet mot att skyddade uppgifter röjs
som en bieffekt av en tvångsmedelsanvändning ligger i att ett tvångsme-
del inte avsiktligt far användas för andra ändamål än det beslutats för.
Härtill kommer att proportionalitetsprincipen anses ha en särskild bety-
delse i bieffektsfallen. Principen anses i detta sammanhang ge ett förhöjt
och tillräckligt skydd mot obehörigt röjande av uppgifter som inte är di-
rekt utforskade vid tvångsmedelsanvändningen.
Det torde i detta ärende saknas anledning att göra en annan bedömning
i frågan om skyddet för anonymitetsintresset än den som gjordes i det
nämnda lagstiftningsärendet.
Generellt gäller naturligtvis att intressen som är nära förbundna med
grundläggande fri- och rättigheter väger tyngre än intresset av att säkra
bevis rörande ett immaterialrättsintrång. Justitiekanslern har i sitt
remissvar särskilt berört censurförbudet, som innebär att det inte far gö-
ras någon granskning av en skrift före tryckningen (1 kap. 2 § tryckfri-
hetsförordningen). Ett beslut om intrångsundersökning får självfallet inte
fattas om det skulle komma i konflikt med tryckfrihetsförordningens eller
grundlagens censurförbud.
Intresseavvägningens närmare utformning
Patentbesvär srätten och Svenska Patentombudsföreningen har ansett att
proportionalitetsprincipen inte bör anges i lagtexten, då den ändå kan
anses gälla. För regeringen är det emellertid, med hänsyn till intrångsun-
66
dersökningens karaktär, närmast självklart att en princip som är av så
grundläggande betydelse for prövningen skall komma till tydligt uttryck i
lagtexten.
Bl.a. Hovrätten för Övre Norrland har påpekat att formuleringen av
proportionalitetsprincipen i promemorians förslag i vissa avseenden av-
viker från den som används i 28 kap. 3 a § rättegångsbalken angående
förutsättningarna för husrannsakan. Promemorians förslag överensstäm-
mer delvis med den ordalydelse som valts i 47 § första stycket tredje
punkten konkurrenslagen. Av förarbetena till denna bestämmelse framgår
att proportionalitetsprincipen i rättegångsbalken utgjort en förebild (se
1992/93:56). Någon saklig skillnad tycks inte ha varit avsedd.
Det bör tydligt framgå att samma proportionalitetsprincip som för hus-
rannsakan i brottmål är avsedd att gälla även för intrångsundersökning.
För att undvika missförstånd bör samma ordalydelse som i rättegångs-
balken användas. Dock bör uttrycket ”olägenhet” användas i stället för
”intrång”, eftersom det sistnämnda ordet redan förekommer i lagrummet
och då med en helt annan innebörd.
Prop. 1998/99:11
6.5.5 Ställande av säkerhet
Regeringens förslag: En förutsättning för att ett beslut om intrångsun-
dersökning skall meddelas är att sökanden ställer säkerhet för den skada
som kan tillfogas motparten. Saknar sökanden förmåga att ställa sådan
säkerhet, får domstolen dock befria honom från detta.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens (se pro-
memorian s. 81 f.).
Remissinstanserna: Det övervägande antalet remissinstanser har till-
styrkt förslaget eller lämnat det utan invändning.
Patent- och registreringsverket har hävdat att en svag ekonomi inte bör
få avstänga en intrångslidande från tillgång till intrångsundersökning.
Business Software Alliance har framfört synpunkten att ersättning skall
utgå endast under förutsättning att intrång i objektiv mening inte förelig-
ger, och att sökandens underlåtenhet att väcka talan alltså inte i sig skall
kunna vara skadeståndsgrundande.
Skälen för regeringens förslag: Den som utsätts för en undersökning
har rätt till ersättning för skada, om något immaterialrättsligt intrång inte
kan visas.
Det är av stor betydelse att kunna garantera att motparten verkligen far
den ersättning han eller hon är berättigad till. Sökanden bör därför vara
skyldig att på förhand ställa säkerhet för vad han eller hon kan bli skyldig
att betala. En motsvarande ordning gäller vid yrkande om kvarstad (15
kap. 6 § rättegångsbalken).
Regeringen föreslår således att en förutsättning för ett beslut om in-
trångsundersökning skall vara att sökanden ställer säkerhet för den skada
som kan tillfogas motparten.
67
Regeringen delar Patent- och registreringsverkets uppfattning att det, i
likhet med vad som gäller vid kvarstad, bör finnas en möjlighet att befria
en part som inte förmår ställa säkerhet från denna skyldighet.
Om sökanden inte väcker talan efter ett konstaterat intrång, t.ex. därför
att han eller hon bedömer att intrånget har skett i god tro och motparten
efter intrångsundersökningen frivilligt har upphört med verksamheten,
torde det i enlighet med allmänna principer inte föreligga någon skade-
ståndsskyldighet för sökanden.
En utebliven talan innebär således inte med nödvändighet att den som
utsatts för intrångsundersökningen har rätt till ersättning för de skador
som undersökningen kan ha vållat.
Prop. 1998/99:11
6.6.1 Uppgifter som skall anges i beslutet
Regeringens förslag: Ett beslut om intrångsundersökning skall innehålla
uppgifter om ändamålet med undersökningen, vilka föremål och hand-
lingar som får eftersökas samt vilka utrymmen som far genomsökas. Om
det behövs, skall domstolen också förordna om andra villkor för verk-
ställandet.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förutom att
domstolen enligt promemorians förslag endast behöver ange eventuella
begränsningar i vilka utrymmen som får genomsökas (se promemorian
s. 71 f.),
Remissinstanserna: Hovrätten för Övre Norrland har föreslagit att det
i beslutet skall anges vilka utrymmen som far genomsökas.
Patentbesvärsrätten har ansett att kravet på precisering inte bör ställas
för högt och att det bör vara tillräckligt att det anges vilka slag av föremål
och handlingar som får eftersökas.
Riksskatteverket och Föreningen Sveriges Kronofogdar har däremot
uttryckt uppfattningen att de föremål och handlingar som får eftersökas
skall preciseras så långt det är möjligt, så att tyngdpunkten i prövningen
ligger hos domstolen och inte hos kronofogdemyndigheten.
Skälen för regeringens förslag: Beslutet bör innehålla sådana upp-
gifter att det framgår med vilka befogenheter intrångsundersökningen får
genomföras.
Ändamålet
En undersökning kan, som tidigare nämnts, syfta till att söka både efter
föremål och handlingar som kan ha betydelse för utredning om intrånget.
Domstolens beslut bör inrymma vilket ändamålet med undersökningen
skall vara, t.ex. eftersökning av föremål med avseende på vilka intrång
kan föreligga samt andra föremål och/eller handlingar som kan antas ha
betydelse som bevis för en utredning om intrånget.
68
Föremål och handlingar
För att intrångsundersökningen inte skall bli mer omfattande än som är
motiverat i varje enskilt fall bör i beslutet även närmare anges vilka fö-
remål och handlingar som skall fa eftersökas.
Det är uppenbart att det inte är möjligt att alltid uppge exakt vilka fö-
remål eller handlingar som skall få eftersökas. Domstolen bör dock strä-
va efter att uttrycka sig så preciserat som möjligt om vilka föremål och
handlingar som får eftersökas. Förhållandena torde dock många gånger
vara sådana att domstolen inte kan peka ut ett föremål mer exakt än ge-
nom att ange vilket slags föremål det är och något om dess egenskaper
eller utformning. Motsvarande gäller handlingar. Det torde ofta vara
nödvändigt att ange en handling som en viss typ eller kategori av hand-
lingar vilken relateras till t.ex. affärstransaktioner avseende ett misstänkt
intrång eller till produkter som olovligen tillverkats eller sålts.
Den omständigheten att domstolen har att ange vilka föremål och
handlingar som får eftersökas innebär ett från integritets- och datasäker-
hetssynpunkt viktigt skydd för uppgifter som finns lagrade i datorer. Om
en undersökning syftar till att leta efter t.ex. olovliga datorprogram
och/eller handlingar som kan vara bevis och som finns lagrade i datorer,
kan ett användande av de effektiva tekniska hjälpmedel, program eller
sökbegrepp som finns tillgängliga innebära att också information som
inte har med undersökningen av det immaterialrättsliga intrånget att göra
kommer fram. Framtagandet av sådan information kan innebära risker
som berör integritet och datasäkerhet. Om domstolen i sitt beslut om un-
dersökningen har angett vilka föremål och handlingar som får eftersökas,
får det emellertid till följd att kronofogdemyndigheten vid verkställighe-
ten inte i obegränsad utsträckning kan ta fram även för intrånget ovid-
kommande information.
Utrymmen
Det bör vidare ankomma på domstolen att ange i vilka utrymmen som en
undersökning skall få göras.
Ett obegränsat tillträde till den undersöktes lokaler kan i vissa fall leda
för långt. Den information man söker för utredning om intrånget finns
kanske bara på en avdelning eller enhet inom den organisation som skall
undersökas. Domstolen bör därför, som Hovrätten för Övre Norrland
föreslagit, alltid ange vilka utrymmen undersökningen får omfatta.
Övriga villkor
Vidare bör domstolen kunna förordna om andra villkor som preciserar
och begränsar befogenheterna vid undersökningen. I vissa fall kan ytter-
ligare begränsande villkor behövas för att proportionalitet skall råda
mellan mål och medel (jfr avsnitt 6.5.4). Detta motsvarar vad som gäller
för verkställighet av domstols beslut angående civilprocessuella säker-
hetsåtgärder (jfr 15 kap. 10 § rättegångsbalken och prop. 1980/81:84 s.
238-239). Ett exempel på ett sådant villkor är att sökanden inte får när-
Prop. 1998/99:11
69
vara vid förrättningen. Om domstolen beslutar om ytterligare villkor Prop. 1998/99:11
skall dessa självfallet tas in i beslutet.
6.6.2 Beslut tills vidare
Regeringens förslag: Om ett dröjsmål skulle medföra risk för att före-
mål och handlingar som har betydelse för undersökningen går förlorade,
far ett beslut om intrångsundersökning meddelas utan att motparten dess-
förinnan har fatt tillfälle att yttra sig. Ett sådant beslut gäller till dess att
annat har beslutats.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens (se pro-
memorian s. 73 f.).
Remissinstanserna: Det helt övervägande antalet remissinstanser har
tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan invändning. Några har anfört att
interimistiska förordnanden torde bli så vanliga att det är missvisande att
framställa det som en huvudregel att motparten skall ges tillfälle att yttra
sig.
Hovrätten för Övre Norrland har efterfrågat ett klargörande hur tings-
rätten skall förfara efter det att ett interimistiskt beslut har meddelats.
Kommerskollegium, Business Software Alliance, Föreningen Svensk
Programvaruindustri, Datorprogramföretagens Intresseförening Mot
Illegal Kopiering, Svenska Patentombudsföreningen och Svenska IT-
företagens Organisation har framfört att beslut som meddelas utan mot-
partens hörande inte bör expedieras till motparten förrän intrångsunder-
sökningen har genomförts.
Skälen för regeringens förslag: Som tidigare framhållits är intrångs-
undersökning inte någon säkerhetsåtgärd. När det gäller behovet av
skyndsamhet torde dock intrångsundersökning kunna jämställas med
kvarstad och andra civilprocessuella säkerhetsåtgärder. Ett domstolsbe-
slut i frågan måste således fattas snabbt.
Ett beslut om intrångsundersökning bör i princip inte meddelas utan att
motparten har fatt tillfälle att yttra sig. Att båda parter skall höras är en
grundläggande regel i det svenska rättssystemet. Emellertid har man, i de
fall det finns särskilda motiv för detta, gjort undantag från denna regel.
Ett sådant undantag har gjorts i fråga om säkerhetsåtgärder. Sålunda far
domstolen i ett ärende om kvarstad meddela ett interimistiskt beslut som
gäller till dess annat förordnas (15 kap. 5 § tredje stycket rättegångsbal-
ken). Sådana interimistiska förordnanden är mycket vanliga i ärenden om
kvarstad. Detta hindrar dock inte att utgångspunkten och huvudregeln är
att motparten skall beredas tillfälle att yttra sig och att avsteg skall kunna
motiveras av exempelvis fara i dröjsmål.
På motsvarande sätt som gäller för säkerhetsåtgärder bör det finnas en
möjlighet att tillgripa en intrångsundersökning utan att den som avses
med undersökningen får reda på det i förväg. Föreligger fara för att un-
dersökningen omintetgörs genom att föremål och handlingar skaffas un-
dan, förstörs eller förvanskas om motparten får rätt att yttra sig över be-
gäran om undersökning, bör ett beslut kunna meddelas utan att motparten
70
har underrättats. Bedömningen av om det är fara för att undersökningen
kan omintetgöras måste göras mot bakgrund av omständigheterna i det
enskilda fallet.
När det gäller intrång i rätten till ett datorprogram eller information
som finns lagrad i datorer finns det anledning att uppmärksamma att
olovliga kopior av datorprogram och datorinformation så gott som alltid
finns i datorers hårddiskar eller på disketter varifrån de kan raderas inom
loppet av minuter. I sådana fall torde det i allmänhet inte vara ändamåls-
enligt att tillämpa huvudregeln att motparten skall underrättas innan be-
slut fattas.
Om ett yrkande om interimistiskt förordnande bifalls, skall därefter
normal skriftväxling ske. Således skall domstolen i samband med beslu-
tet kommunicera framställningen med sökandens motpart. En fristående
fråga om intrångsundersökning handläggs enligt samma regler som gäller
när en fråga om sådan undersökning uppkommer i rättegång.
När det gäller expediering av beslut som innehåller interimistiska för-
ordnanden har flera remissinstanser framfört att sökanden kan behöva en
viss frist från det att beslutet meddelas till dess att det expedieras till
motparten. För att det skall framgå att ett beslut inte behöver expedieras
till motparten förrän detta kan ske utan risk för att verkställigheten
äventyras bör en viss justering göras av bestämmelserna i förordningen
(1996:271) om mål och ärenden i allmän domstol.
6.6.3 Tidsfrist för ansökan om verkställighet, m.m.
Regeringens förslag: Ett beslut om intrångsundersökning gäller ome-
delbart. Om inte ansökan om verkställighet görs inom en månad från be-
slutet om intrångsundersökning, förfaller beslutet.
Prop. 1998/99:11
Promemorians förslag: Överensstämmer i sak med regeringens (se
promemorian s. 8 och 81 f.).
Remissinstanserna: Det övervägande antalet remissinstanser har till-
styrkt förslaget eller lämnat det utan invändning.
Skälen för regeringens förslag: För att intrångsundersökningen skall
bli en effektiv åtgärd för att bekämpa immaterialrättsliga intrång måste
det vara möjligt for sökanden att utan dröjsmål fa beslutet verkställt. Ett
beslut om intrångsundersökning bör därför gälla omedelbart.
För den som blir föremål för ett beslut om intrångsundersökning är det
väsentligt att han eller hon inte under någon längre tid tvingas sväva i
ovisshet om beslutet skall verkställas. Som ett skydd för den som avses
med intrångsundersökningen föreslår regeringen därför att ansökan om
verkställighet skall göras inom en månad från beslutet. I annat fall skall
beslutet förfalla. Handläggs frågan om intrångsundersökning i ett fristå-
ende ärende skall tingsrätten besluta om avskrivning, när den får känne-
dom om att verkställighet inte har sökts.
71
Regeringens forslag: En undersökning skall verkställas av kronofogde-
myndigheten. Vid verkställigheten skall vissa bestämmelser i utsök-
ningsbalken tillämpas. Myndigheten skall ha möjlighet att anlita biträde
av sakkunniga och kan tillåta att sökanden vid undersökningen bistår
med upplysningar. Motparten skall ha rätt att tillkalla ett juridiskt biträde.
I avvaktan på att biträdet inställer sig far normalt verkställigheten inte
påbörjas. Vid verkställigheten får myndigheten ta fotografier, göra film-
eller ljudupptagningar av eftersökta föremål samt ta kopior av eller göra
utdrag ur eftersökta handlingar. Resultatet av undersökningen skall do-
kumenteras av kronofogdemyndigheten. Fotografier, film- och ljudupp-
tagningar samt kopior av och utdrag ur handlingar skall förvaras hos
myndigheten och hållas tillgängliga för båda parter.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
(se promemorian s. 74 f., 79 f. och 81 f.). I promemorian görs en mer
allmän hänvisning till utsökningsbalkens bestämmelser. Möjligheten att
ta fotografier och göra film- och ljudupptagningar behandlas inte i pro-
memorian.
Remissinstanserna: Malmö tingsrätt har ansett att inga andra än sak-
kunniga skall fa biträda kronofogdemyndigheten vid förrättningen.
För att TRIP:s-avtalets krav skall uppfyllas och för att undersökningen
skall bli effektiv är det enligt Patentbesvärsrättens uppfattning nödvän-
digt att kronofogdemyndigheten far rätt att ta med eftersökta föremål från
platsen.
Generaltullstyrelsen har framhållit att gods som inte övergått i fri om-
sättning inom gemenskapen och som blir föremål för en intrångsunder-
sökning alltjämt står under tullmyndighetens övervakning. Om en in-
trångsundersökning inte följs av något beslut om att varorna skall anses
förverkade eller skall förstöras, skall följaktligen godset därefter genom-
gå tullbehandling.
Riksskatteverket har anfört att bestämmelserna bör förtydligas bl.a. på
följande punkter:
- Vilka bestämmelser i utsökningsbalken är tillämpliga? Enligt Riks-
skatteverket bör i vart fall 16 kap. 12 § inte vara tillämplig.
- Är intrångsundersökning att anse som en säkerhetsåtgärd i den me-
ning som avses i 16 kap. 11 § utsökningsbalken?
- Har kronofogdemyndigheten rätt att ta med föremål från de genom-
sökta lokalerna för att fortsätta undersökningen på någon annan plats?
- När skall verkställigheten anses avslutad?
Riksskatteverket har också föreslagit att kronofogdemyndigheten skall
ha rätt att ta fotografier och göra film- och ljudupptagningar i samband
med en förrättning. Enligt Riksskatteverkets mening bör kronofogde-
myndigheten även ha rätt att mot skälig ersättning använda utrustning för
fotokopiering och ljudupptagning i de lokaler som genomsöks. Verket
har vidare pekat på behovet av följdändringar i utsökningsförordningen
(1981:981), exempelvis när det gäller möjligheten att ansöka om verk-
ställighet per telefax.
Prop. 1998/99:11
72
Föreningen Sveriges Kronofogdar har framhållit behovet av ändringar Prop. 1998/99:11
i utsökningsförordningen, så att det där klart framgår exempelvis vilka
uppgifter som skall finnas med i protokollet över verkställigheten. Likaså
har Svensk Handel understrukit vikten av utförliga protokoll. Organisa-
tionen har särskilt nämnt att det måste framgå i vad mån och på vilket
sätt sökanden har deltagit vid verkställigheten, så att det i efterhand kan
bedömas om bevisvärdet påverkats av sökandens närvaro.
Enligt Svenska Föreningen for Industriellt Rättsskydd bör skyddet för
den som utsätts för åtgärden förstärkas bl.a. genom att domstolen förord-
nar om i vilken utsträckning sökanden skall få närvara. Härutöver har
föreningen föreslagit att 6 § lagen (1990:409) om skydd för företags-
hemligheter ändras så att skyddet även täcker sådan information som
någon fatt del av i samband med en intrångsundersökning. Av samma
uppfattning är Sveriges Advokatsamfund och Sveriges Industriförbund.
Föreningen Svenska Läromedelsproducenter och Svenska Förläggar-
föreningen har föreslagit att sökanden skall ha rätt att anlita en sakkunnig
vid genomförandet av intrångsundersökningen även om kronofogdemyn-
digheten inte ansett detta nödvändigt.
Sveriges Industriförbund, Svenska Industrins Patentingenjörers Före-
ning, Svenska Föreningen för Industriellt Rättsskydd och Sveriges Advo-
katsamfund har förordat att den bevisning som kommer fram vid en un-
dersökning skall överlämnas till domstolen. Därefter skall domstolen
pröva om materialet skall lämnas ut till sökanden eller om materialet
skall lämnas ut med någon form av restriktion. Detta för att inte ovid-
kommande information skall fa vidare spridning än som är nödvändigt.
Skälen för regeringens förslag:
Ansvarig myndighet
Intrångsundersökningen är en civilprocessuell tvångsåtgärd. Att låta rät-
tighetshavaren själv göra undersökningen hos sin motpart kan, enligt re-
geringens uppfattning, redan av detta skäl inte komma i fråga. En sådan
ordning skulle inte heller ligga i sökandens intresse eftersom den skulle
innebära att dokumentationen av vad som påträffas vid undersökningen
skulle fa ett lågt bevisvärde.
En möjlighet vore att utse en opartisk förrättningsman för att utföra
undersökningen. En sådan förrättningsman skulle emellertid knappast
kunna ges befogenhet att verkställa undersökningen mot motpartens vil-
ja. Om motparten skulle motsätta sig undersökningen, skulle förrätt-
ningsmannen vara hänvisad till att begära hjälp av något offentligt organ.
Eftersom det kan antas att ett dröjsmål många gånger skulle medföra risk
för att föremål och handlingar som har betydelse för utredningen skaffas
undan, skulle en ordning som den nu nämnda i praktiken förutsätta att
förrättningsmannen redan från böljan tog med någon med befogenhet att
bereda sig tillträde till de utrymmen som far undersökas. Mer praktiskt är
då att den som har befogenhet med avseende på tillträdet etc. också utför
själva intrångsundersökningen.
73
Verkställighet handhas normalt av kronofogdemyndigheten. I ett sys- Prop. 1998/99:11
tem med en särskild förrättningsman skulle det sannolikt bli kronofog-
demyndighetens uppgift att biträda förrättningsmannen när det gäller
tillträde till lokaler etc. Kronofogdemyndigheten är dock väl lämpad att
själv ombesörja undersökningen. Om kronofogdemyndigheten ges den
uppgiften, skulle man också vinna den fördelen att redan befintliga regler
för verkställighet kan tillämpas, t.ex. rätten att bereda sig tillträde till
ifrågavarande lokaler (2 kap. 17 § utsökningsbalken).
Regeringen föreslår därför, i enlighet med vad som föreslås i prome-
morian, att ett beslut om intrångsundersökning skall verkställas av krono-
fogdemyndigheten.
Sakkunnigas medverkan
I många fall, och särskilt om eftersökning skall göras av handlingar som
finns lagrade i datorer, torde anlitande av sakkunniga vara en förutsätt-
ning för undersökningens effektiva genomförande. Myndigheten bör där-
för få anlita biträde av sakkunniga. Sådana sakkunniga skall naturligtvis
vara oberoende experter och sålunda fristående från sökanden. Man kan
utgå från att i en del fall sökanden redan i samband med att han begär
verkställighet lämnar förslag på experter som kan vara sakkunniga biträ-
den. I annat fall riskerar sökanden att verkställigheten fördröjs. Någon
remissinstans har föreslagit att exempelvis Riksskatteverket eller berörda
branschorganisationer upprättar förteckningar över personer som är
lämpliga för sakkunniguppdrag. En sådan förteckning kan naturligtvis
vara värdefull för kronofogdemyndigheten om sökanden inte lämnar för-
slag på någon expert eller den föreslagne experten av någon anledning
inte skulle anses lämplig.
Det är ytterst myndigheten som skall besluta om vilka experter som
skall vara sakkunniga biträden. Kronofogdemyndigheten måste således i
vaije enskilt fall göra en självständig prövning av den föreslagne exper-
tens lämplighet och bl.a. beakta eventuella jävsproblem.
Sökandens medverkan
Efter förebild av vad som gäller vid en husrannsakan bör kronofogde-
myndigheten kunna tillåta sökanden eller hans ombud att vara närvarande
vid undersökningen, om inte domstolen föreskrivit något annat. Om sö-
kanden tillåts närvara far han givetvis inte på egen hand verkställa efter-
forskningar eller på annat sätt ges ett avgörande inflytande över under-
sökningens genomförande utan endast bistå med upplysningar och råd.
Myndigheten måste se till att sådan information som ligger utanför än-
damålet med undersökningen inte kommer sökanden till del. Särskild
uppmärksamhet är påkallad om det finns en risk för att den som utsätts
för undersökningen skadas genom att affärs- eller andra företagshemlig-
heter röjs.
Vid misstanke om intrång i ett patent kan det, som bl.a. Patent- och
registreringsverket framhållit, finnas skäl till särskild varsamhet med
74
sökandens närvaro. Om en intrångsundersökning genomförs i ett sådant
fall, kan det nämligen bli nödvändigt att göra undersökningen i motpar-
tens tillverkningslokaler. Sökandens närvaro kan då innebära att han eller
hon får insikt i tillverkningsmetoder eller lösningar på tekniska problem
som inte har med intrånget att göra. När det gäller misstanke om paten-
tintrång på tillverkningsstadiet finns det därför som regel anledning att
inte låta sökanden medverka vid intrångsundersökningen. Även i fråga
om befarade mönsterintrång kan särskild restriktivitet vara påkallad, åt-
minstone när det gäller tillgång till industrilokaler där en tillverknings-
process pågår. Om sökanden får kännedom om motpartens egen design-
verksamhet och sprider sina iakttagelser, kan detta förstöra motpartens
möjligheter att få mönsterskydd.
Som Svensk Handel nämnt är det viktigt att det av protokollet från för-
rättningen framgår på vilket sätt och i vilken omfattning sökanden själv
har deltagit.
Motpartens rätt att tillkalla juridiskt biträde
Den som utsätts för intrångsundersökningen bör få tillkalla en juridisk
rådgivare att närvara vid undersökningen. I avvaktan på att biträdet in-
ställer sig bör normalt verkställigheten inte påbörjas. En sådan skyddsre-
gel syftar till att den undersökte skall ges en särskild möjlighet att ta till
vara sin rätt. Motsvarande regler gäller enligt 52 § konkurrenslagen
(1993:20), när Konkurrensverket genomför en undersökning hos ett fö-
retag, och enligt 22 § andra stycket lagen (1994:466) om särskilda
tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet, när en granskning skall göras
hos en enskild.
Tillämpliga verkställighetsregler
De allmänna bestämmelserna om förfarandet vid verkställighet hos en
kronofogdemyndighet finns i 1-3 kap. utsökningsbalken och dessa be-
stämmelser måste givetvis tillämpas även vid verkställighet av ett beslut
om intrångsundersökning. I 4-15 kap. utsökningsbalken finns bestäm-
melser som avser sådan verkställighet som avser indrivning av fordring-
ar. Först i 16 kap. utsökningsbalken finns bestämmelser om annan verk-
ställighet. Bestämmelserna i 16 kap. 1-9 §§ gäller endast avhysning, men
16 kap. 10 § behöver vara tillämplig vid verkställighet av ett beslut om
intrångsundersökning. Där finns den för kronofogdemyndigheterna gäl-
lande behörighetsregel som passar för sådan verkställighet.
Enligt 16 kap. 11 § skall som huvudregel svaranden underrättas innan
verkställighet som inte avser kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd sker.
Om saken är brådskande, får dock kronofogdemyndigheten genast vidta
en behövlig åtgärd. En intrångsundersökning kan, som tidigare nämnts,
inte anses vara en säkerhetsåtgärd, eftersom åtgärden inte syftar till att
trygga en framtida verkställighet. Görs paragrafen omedelbart tillämplig
kommer ett undantag från underrättelseskyldigheten endast att gälla fall
där saken är brådskande. Även om man i detta uttryck bör läsa in även
Prop. 1998/99:11
75
det fallet att ”egendomen sticks undan eller saken eljest inte tål dröjsmål”
(se prop. 1980/81:8 s. 796 f.) finns det skäl att för intrångsundersökning-
ar välja en särskild lösning av kommuniceringsffågan. Den bör gå ut på
att sökandens motpart inte skall underrättas före verkställigheten i de fall
där beslutet om intrångsundersökning har tillkommit utan hans eller hen-
nes hörande. Har beslutet om intrångsundersökning tillkommit efter sö-
kandens hörande bör dock sökanden underrättas före verkställigheten.
Som Riksskatteverket angett bör reglerna i 16 kap. 12 §, som bl.a. in-
nebär att kronofogdemyndigheten vid behov far göra avvikelser från fö-
reskrifter i exekutionstiteln, inte vara tillämpliga när det gäller en in-
trångsundersökning. Detsamma gäller vissa bestämmelser i 16 kap.
12 a § utsökningsbalken om uppskov och anstånd med verkställighet. I
övrigt finns det i 16 kap. utsökningsbalken bestämmelser endast om
verkställighet av beslut om kvarstad.
Kostnaderna för kronofogdemyndighetens verkställighet av en in-
trångsundersökning bör enligt bestämmelserna i 17 kap. 1-5 §§ utsök-
ningsbalken tas ut som förrättningskostnader i form av olika utsöknings-
avgifter. Sådana avgifter skall fullt ut motsvara de kostnader som myn-
digheten har för verkställigheten. Den som begär verkställighet av en
undersökning, dvs. rättighetshavaren, ansvarar mot staten för dessa kost-
nader, vilka skall förskotteras om kronofogdemyndigheten begär det (jfr
17 kap. 2 och 5 §§ utsökningsbalken). Ett par remissinstanser har gjort
gällande att den grundavgift som gäller enligt förordningen (1992:1094)
om avgifter vid kronofogdemyndigheterna inte är tillräcklig för att täcka
myndigheternas kostnader med hänsyn till den arbetsinsats som en in-
trångsundersökning kan antas kräva. Frågan om en högre avgift får bere-
das i samband med övervägandena av vilka följdändringar i olika förord-
ningar som förslagen i detta ärende kan föranleda.
En princip i svensk utsökningsrätt är att verkställighet också av annat
än det som avser betalningsskyldighet sker på motpartens bekostnad och
att sökanden inte behöver framställa något yrkande om detta för att re-
geln skall tillämpas vid verkställigheten. Denna regel om att förrättnings-
kostnadema genast far tas ut hos motparten gäller emellertid inte för
verkställighet av beslut om kvarstad eller andra säkerhetsåtgärder (17
kap. 8 § första stycket utsökningsbalken). Skälet till detta är att det på
detta stadium inte är klarlagt att sökanden har något anspråk mot svaran-
den. Ersättning för kostnaden kan emellertid tillerkännas käranden som
en rättegångskostnad i det mål vari anspråket prövas (se Walin m.fl., Ut-
sökningsbalken, 2 uppl., s. 600 f.). Eftersom ersättning för rättegångs-
kostnad fullt ut skall motsvara kostnaden för bl.a. rättegångens förbere-
dande och talans utförande (18 kap. 8 § rättegångsbalken), innebär det att
käranden, för det fall undersökningen fullföljs genom t.ex. en skade-
ståndstalan, har rätt att i det målet yrka ersättning också för kostnaderna
för verkställigheten av beslutet om intrångsundersökning.
Eftersom en intrångsundersökning genomförs på ett stadium då det
inte är klarlagt om sökanden har något anspråk på motparten, bör samma
principer som vid kvarstad och andra säkerhetsåtgärder gälla. Av den
anledningen bör av reglerna i 17 kap. utsökningsbalken endast bestäm-
Prop. 1998/99:11
76
melserna om sökandens ansvar för kostnaderna vara tillämpliga vid verk-
ställighet av ett beslut om intrångsundersökning.
Även om det med hänsyn till naturen hos den verkställighet som kan
komma i fråga knappast kan bli aktuellt med något överklagande av ett
beslut som kronofogdemyndigheten fattar vid verkställigheten av ett be-
slut om intrångsundersökning bör en hänvisning göras även till reglerna i
18 kap. utsökningsbalken.
Utöver 1-3 kap., 16 kap. 10 §, 17 kap. 1-5 §§ samt 18 kap. utsök-
ningsbalken bör vissa bestämmelser i utsökningsförordningen (1989:981)
vara tillämpliga vid verkställigheten. Det gäller regler om ansökan, pro-
tokoll över förrättning, m.m. Som några remissinstanser framhållit kan
dessa regler behöva ändras i vissa avseenden så att det blir möjligt att
göra ansökan om verkställighet per telefax. Vidare kan kompletterande
regler behövas när det gäller hur protokollet skall avfattas.
Sekretessfrågor
Genomförandet av en undersökning kan innebära att kronofogdemyndig-
heten far information som inte har samband med den misstanke om in-
trång som har föranlett undersökningen. Sådan information kan t.ex. röra
affärs- och driftförhållanden i en näringsidkares rörelse som denne håller
hemliga och vars röjande skulle medföra skada för honom. Det kan inte
heller uteslutas att vid en undersökning uppgifter om någon enskilds per-
sonliga förhållanden kan bli tillgängliga för myndigheten.
Enligt 9 kap. 19 § sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess inom ex-
ekutionsväsendet i ärenden angående den exekutiva verksamheten. Sek-
retessen gäller för uppgifter om enskilds personliga eller ekonomiska
förhållanden. Som förutsättning för sekretessen uppställs ett s.k. rakt
skaderekvisit vilket innebär att sekretessen gäller bara om det kan antas
att den enskilde eller någon honom närstående lider avsevärd skada eller
betydande men om uppgiften röjs. Vad gäller ekonomiska förhållanden
torde man kunna utgå från att skaderekvisitet är uppfyllt om t.ex. af-
färsuppgörelser av betydelse, affärsförbindelser eller investeringsplaner
röjs (jfr Corell m.fl., Sekretesslagen, 3 uppl., s. 313). Detsamma torde
gälla om informationen rör sådana kvalificerade uppgifter om affars-
eller driftförhållanden att de kan betecknas som företagshemligheter.
Att sekretessen skall iakttas av den som är anställd hos kronofogde-
myndigheten framgår av 1 kap. 6 § sekretesslagen. Vad gäller då beträf-
fande sådana utomstående sakkunniga som myndigheten far anlita för att
genomföra en undersökning? Det nämnda lagrummet i sekretesslagen
anger att en person som på grund av ett uppdrag hos myndigheten för det
allmännas räkning deltar eller har deltagit i myndighetens verksamhet
och därvid fått kännedom om uppgiften skall iaktta sekretess. Sekretess-
lagen är därför tillämplig på sådana personer som har uppdrag hos en
myndighet och som har en sådan anknytning till myndigheten att de kan
sägas delta i verksamheten. Huruvida uppdraget är författningsreglerat
eller rent civilrättsligt baserat anses vara utan betydelse. I allmänhet kan
man också anta att en uppdragstagare har den behövliga anknytningen till
Prop. 1998/99:11
77
en viss myndighet, om den uppgift som han skall utföra vanligen skall
fullgöras av en tjänsteman eller någon annan befattningshavare vid myn-
digheten eller i vaije fall naturligen skulle kunna handhas av en sådan
befattningshavare (jfr Corell m.fl., a.a.,s. 80 f.). En sakkunnig som anlitas
för att biträda vid undersökningen kan knappast anses handla i eget namn
och utåt framstå som utrustad med egen kompetens. Han far i stället an-
ses utföra en uppgift som naturligen skall kunna handhas av myndighe-
tens tjänstemän.
Mot denna bakgrund torde det inte behövas några särskilda regler om
tystnadsplikt för utomstående sakkunniga som deltar i undersökningen.
En del remissinstanser har föreslagit att tillämpningsområdet för ska-
deståndsregeln i 6 § lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter
utökas så att det kommer att omfatta även uppgifter som kommit fram
vid en intrångsundersökning. Som framgår av avsnitt 6.5.4 anser rege-
ringen att man åstadkommer ett adekvat skydd för företagshemligheter
om domstolen utifrån en intresseavvägning med beaktande av samtliga
omständigheter i det enskilda fallet avgör om en intrångsundersökning
skall tillåtas och, för det fall intrångsundersökning beviljas, anger de
villkor och begränsningar som skall gälla för denna. Enligt regeringens
uppfattning torde därför 6 § lagen om skydd för företagshemligheter inte
behöva ändras. Skulle det visa sig att det föreligger ett sådant behov får
frågan övervägas på nytt.
För uppgifter om enskilda i ärenden om intrångsundersökning hos
domstol kommer sekretess att gälla enligt de allmänna reglerna om sek-
retess hos domstol (se främst 8 kap. 17 § och 12 kap. sekretesslagen).
Dessa regler innebär enligt regeringens uppfattning en rimlig avvägning
mellan offentlighets- och sekretesskyddsintressena i sådana ärenden.
Dokumentation m.m.
Kronofogdemyndigheten bör inte ha befogenhet att avlägsna några före-
mål eller originalhandlingar från de lokaler som undersöks. Detta skulle
medföra alltför stor risk för skada för den som drabbas av åtgärden. Nå-
got sådant kan inte heller TRIP:s-avtalet anses kräva.
Vid förrättningen bör kronofogdemyndigheten, i enlighet med vad som
föreslås i promemorian, ha rätt att ta kopior av och göra utdrag ur hand-
lingar. I avsnitt 6.3 diskuteras i vad mån viss digitalt lagrad information
är att anse som handlingar. Regeringen anser att rätten att kopiera bör
vara knuten till begreppet handling med den innebörd detta kommit att
få. Någon rätt att kopiera sådant som inte utgör handlingar föreslås därför
inte.
Däremot anser regeringen att det finns goda skäl för att tillåta fotogra-
fering, filmning och ljudupptagning i samband med genomförandet av
intrångsundersökningen. Detta ökar möjligheterna att genom åtgärden få
fram värdefull bevisning när de eftersökta föremålen är exempelvis va-
rumärkesförfalskade kläder eller CD-skivor med piratinspelad musik. Av
remissvaren har framgått att vissa kronofogdemyndigheter redan använ-
Prop. 1998/99:11
78
der sig av filmning och fotografering bl.a. for att dokumentera vilken
egendom som omhändertagits i samband med avhysningsförrättningar.
Kronofogdemyndigheten skall föra ett protokoll över vad som kommer
fram vid verkställigheten och därvid förteckna de kopior eller utdrag av
handlingar som görs. Fotografier samt film- och ljudupptagningar skall
också förtecknas. Protokollet måste färdigställas omedelbart i samband
med undersökningens avslutande för att snarast kunna vara tillgängligt
för partema i ärendet om intrångsundersökningen. Regler härom finns i 3
kap. utsökningsförordningen (1981:981), som bör vara tillämplig för in-
trångsundersökning. När protokollet är färdigställt skall verkställigheten
anses avslutad.
Ett särskilt förhållande som förtjänar att uppmärksammas i detta sam-
manhang är att de rättsvårdande myndigheterna naturligtvis inte själva
får begå immaterialrättsintrång i samband med förrättningarna. Emeller-
tid får kronofogdemyndigheten anses ha rätt att göra avspelningar av mu-
sik eller framställa kopior av litterära verk med stöd av 26 b § upphovs-
rättslagen enligt vilken upphovsrätten inte hindrar att verk används i
rättsvårdens intresse.
Regeringen anser inte att det är motiverat att den som är föremål för
intrångsundersökningen åläggs en skyldighet att ställa fotokopieringsma-
skiner eller annan utrustning till förfogande.
Förvaring och utlämnande av kopior och annan dokumentation.
Sveriges Industriförbund m.fl. har föreslagit att den bevisning som kom-
mer fram vid en undersökning skall överlämnas till domstolen, som där-
efter har att pröva i vilken utsträckning materialet skall lämnas ut. Av-
sikten skulle vara att hindra att ovidkommande information får vidare
spridning än nödvändigt. Detta skulle innebära en förstärkning av skyd-
det för den som utsätts för en intrångsundersökning. En sådan ordning
skulle emellertid vara svår att förena med vår svenska rättstradition.
Dessutom kan domstolen på det stadiet knappast bedöma relevansen av
olika bevis. I allmänhet är det bara den som avser att väcka talan och
därmed har föll insikt i vilka yrkanden som kan komma att framställas
och vilka grunder som skall åberopas som har tillräcklig överblick för att
bedöma värdet av bevismaterialet. Även med bortseende från den
jävsproblematik en ordning som den föreslagna kan medföra framstår
den därför inte som särskilt ändamålsenlig. Det får dessutom förutsättas
att det bara är handlingar och föremål som kan antas ha betydelse som
bevis som eftersöks.
Regeringen föreslår i stället att materialet - förutom att det förtecknas i
protokollet och det därmed blir känt vad som kopierats, fotograferats
etc. — skall förvaras hos kronofogdemyndigheten och där hållas tillgäng-
ligt för båda parter.
Prop. 1998/99:11
79
Prop. 1998/99:11
Regeringens förslag: Om talan inte väcks inom en månad från det att
verkställigheten avslutades, skall skyddsåtgärden gå åter. Kronofogde-
myndigheten skall då överlämna de kopior, utdrag, fotografier och upp-
tagningar som har förvarats hos myndigheten till den som varit föremål
för intrångsundersökningen. Detsamma gäller om ett beslut om intrångs-
undersökning upphävs sedan verkställighet skett.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
(se promemorian s. 79 f.).
Remissinstanserna: Det övervägande antalet remissinstanser har till-
styrkt förslaget eller lämnat det utan invändning.
Business Software Alliance har uttryckt uppfattningen att en månad är
en mycket kort tid för en rättighetshavare att ta ställning till om talan
skall väckas. Av samma mening är Svenska Artisters och Musikers In-
tresseorganisation, Svenska gruppen av International Federation of the
Phonographic Industry, Sveriges Videodistributörers Förening, Sveriges
Branschförening MDTS och Svenska IT-företagens Organisation, som
samtliga föreslagit en förlängning av fristen.
Enligt Föreningen Sveriges Kronofogdar och Riksskatteverket är det
nödvändigt att närmare överväga förutsättningarna för att återsända de
kopior som förvarats hos kronofogdemyndigheten. Remissinstanserna
har menat att man i detta sammanhang särskilt måste beakta reglerna om
allmänna handlingars offentlighet.
Skälen för regeringens förslag: I många fall torde en intrångsunder-
sökning genomforas som en förberedande åtgärd inför en rättegång om
t.ex. skadestånd. Syftet är då att resultatet från undersökningen skall lig-
ga till grund för den senare rättegången. För att motverka att den som
begärt undersökningen förhåller sig passiv och därmed skapar en längre
period av osäkerhet för motparten bör det krävas att sökanden inom viss
tid väcker talan i saken. Artikel 50.6 i TRIP:s-avtalet utgår också från att
åtgärden skall gå åter om svaranden inte vidtar rättsliga åtgärder inom
viss tid.
Regeringen föreslår därför att det i lagen anges en frist inom vilken sö-
kanden skall väcka talan i saken. Om detta inte sker, skall åtgärden gå
åter. Tingsrätten skall alltså skriva av ärendet, om någon stämningsansö-
kan inte kommit in inom den föreskrivna perioden.
När det gäller fristens längd - en fråga som intresserat flera remissin-
stanser - kan det konstaterats att TRIP:s-avtalet anger två alternativ. An-
tingen skall domstolen med stöd i nationell rätt bestämma fristens längd,
eller också skall fristen vara den längsta tid som motsvaras av 20 arbets-
dagar eller 31 kalenderdygn. Utformningen av TRIP:s-avtalet kan inte
anses hindra att fristen anges direkt i nationell rätt utan utrymme för nå-
gon skönsmässig bedömning av domstolen. Detta torde gälla även om
den bestäms på annat sätt än TRIP :s-avtalets alternativa regel anger.
Trots detta bör det, av hänsyn till den som utsätts för intrångsunder-
sökningen, finnas mycket starka skäl om man skall bestämma en väsent-
ligen längre frist än TRIP:s-avtalet anger. Det skäl remissinstanserna har
80
anfört är framför allt att käranden behöver gott om tid for att gå igenom Prop. 1998/99:11
bevismaterialet, bedöma dess värde och bestämma hur talan skall utfor-
mas. Samma problem gör sig gällande vid exempelvis kvarstad, där det
finns en regel om att talan skall väckas inom en månad från domstolens
beslut (15 kap. 17 § rättegångsbalken). När det gäller skydds- och säker-
hetsåtgärder av detta slag måste det kunna krävas att sökanden agerar
snabbt. Det är rimligt att begära att han eller hon inom loppet av en må-
nad har bestämt om talan skall väckas, vilka yrkanden som skall fram-
ställas och vilken grund som skall åberopas. Om det behövs ytterligare
tid för en noggrann granskning av bevismaterialet, kan käranden begära
anstånd med att ange bevisuppgift.
Till skillnad från vad som gäller för bl.a. kvarstad bör den föreskrivna
perioden räknas från intrångsundersökningens avslutande och inte från
domstolens beslut om att bevilja åtgärden. Anledningen är att verkstäl-
ligheten av undersökningen kan ta en viss tid i anspråk, att sökanden bör
ha en månad på sig för att bedöma resultatet av undersökningen och att
åtgärdens bestånd inte är lika ingripande som vid kvarstad.
Regeringen anser därför att fristen för att väcka talan bör bestämmas
till en månad från verkställighetens avslutande, dvs. från den tidpunkt då
protokollet färdigställts. För att tingsrätten skall kunna veta när fristen
böijar löpa bör kronofogdemyndigheten underrätta tingsrätten när verk-
ställigheten avslutats.
Väcks det inte någon talan i sak med anledning av undersökningen, bör
en åtgärd som gjorts vid undersökningen gå åter om det är möjligt. De
åtgärder vid en intrångsundersökning som kan gå åter är begränsade. Un-
dersökningen som sådan och de eftersöknings- och granskningsåtgärder
som gjorts kan självfallet inte gå åter.
Enligt promemorians förslag skall kronofogdemyndigheten i sådant
fall överlämna kopiorna och utdragen till den som utsatts för undersök-
ningen. Som ett par remissinstanser framhållit kan en sådan praktisk lös-
ning godtas endast om och i den mån den är förenlig med reglerna om
allmänna handlingars offentlighet.
Enligt 2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen är en handling allmän om
den förvaras hos en myndighet och har inkommit dit eller upprättats där.
Allmänna handlingar är offentliga, om de inte omfattas av någon sekre-
tessbestämmelse. Däremot finns det inte någon regel i tryckfrihetsförord-
ningen som ålägger myndigheterna att bevara inkomna handlingar. Frå-
gan om i vilken utsträckning myndigheter är skyldiga att bevara hand-
lingar regleras i stället i andra lagar.
Enligt 11 § förordningen (1980:900) om statliga myndigheters servi-
ceskyldighet, m.m. far handlingar som getts in till en myndighet i ett mål
eller ärende inte återlämnas förrän målet eller ärendet avgjorts. De hand-
lingar som nu är aktuella är emellertid inte ingivna. Det rör sig ju om
kopior och upptagningar som kronofogdemyndigheten själv framställt
och medfört till myndigheten.
I 12 § arkivlagen (1990:782) sägs att en statlig myndighet får avhända
sig en allmän handling endast genom sådant återlämnande eller överläm-
nande som sker med stöd av lag, föreskrift eller regeringsbeslut. Huvud-
regeln är således att en allmän handling skall bevaras till dess det finns
81
förutsättningar för gallring, men att handlingen far återlämnas eller
överlämnas bl.a. om det finns en lagregel som säger att så skall ske. Ett
exempel på en sådan bestämmelse är 26 § lagen (1994:466) om särskilda
tvångsåtgärder i beskattningsforfarandet. Enligt den lagen kan handlingar
omhändertas genom åtgärder som har vissa likheter med en intrångsun-
dersökning. När handlingarna inte längre behövs för revision eller annan
kontroll skall de som regel återlämnas enligt 26 §.
Med ett uttryckligt stöd i lag finns det alltså inte några hinder mot att
kopior, utdrag, fotografier och andra handlingar som är resultatet av en
intrångsundersökning överlämnas när skyddsåtgärden går åter på grund
av att talan inte väckts inom föreskriven tid. Däremot måste myndigheten
behålla sitt protokoll över verkställigheten.
Det kan framhållas att regeln om att en åtgärd skall gå åter om talan
inte väcks riktar sig inte bara mot kronofogdemyndigheten som tagit ko-
pior av handlingar och förvarar dessa, utan också mot en sökande som
kan ha tillhandahållits handlingarna i fråga.
Den omständigheten att talan inte väcks inom den angivna tiden inne-
bär inte att den som begärt undersökningen avskärs från möjligheten att
väcka talan. Inte heller innebär svensk rätt i ett sådant fall att den som
fatt undersökningen kan hindras från att åberopa omständigheter och be-
vis som han kan ha fått vetskap om genom undersökningen. Att också de
som deltagit vid undersökningens genomförande - kronofogdemyndig-
hetens befattningshavare, eventuella sakkunniga biträden och vittnen vid
undersökningen - kan höras som vittnen i en rättegång om vad som
framkom under undersökningen framgår av rättegångsbalkens bestäm-
melser om vittnesbevisning.
Intrångsundersökning bör också gå åter om ett beslut om sådan under-
sökning upphävs sedan verkställighet skett. Detta kan bli aktuellt om
domstolen sedan motparten inkommit med yttrande över framställningen
om intrångsundersökning inte anser att framställningen skulle ha bifallits.
Detsamma gäller om en högre instans efter överklagande finner att ett
beslut om intrångsundersökning inte skulle ha meddelats.
Regeringens förslag: Reglerna om intrångsundersökning tas in i anslut-
ning till de berörda lagarnas regler om ansvar och ersättningsskyldighet
m.m. En uttrycklig bestämmelse om att en intrångsundersökning inte kan
beviljas om registrering av ensamrätten har hävts genom ett lagakraft-
vunnet avgörande krävs i varumärkeslagen, patentlagen, mönsterskydds-
lagen och firmalagen.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
(promemorian s. 84 f.). En uttrycklig bestämmelse om att intrångsunder-
sökning inte kan beviljas om registreringen hävts föreslås endast for va-
rumärkeslagen och firmalagen.
Remissinstanserna: Flertalet har lämnat förslaget utan invändningar.
Prop. 1998/99:11
82
Skälen för regeringens förslag: Som tidigare framhållits kan en in-
trångsundersökning vara en förberedande åtgärd för att väcka talan om
vitesförbud, skadestånd eller förstörande eller förändring av egendom.
Reglerna om undersökning bör därför tas in i anslutning till de berörda
lagarnas regler om ansvar och ersättningsskyldighet m.m. Det förefaller
mest lämpligt att de placeras omedelbart efter lagarnas regler om åtgärder
med olagliga varor och verk. Vad gäller upphovsrättslagen har, såsom
Lagrådet påpekat, 55 och 56 §§ ett sådant samband att bestämmelserna
bör tas in efter 56 § upphovsrättslagen.
För de industriella ensamrätterna gäller att, om en registrering av en-
samrätten har hävts genom ett lagakraftvunnet avgörande, det inte kan
dömas till ersättningsskyldighet eller föreskrivas om vitesförbud eller
säkerhetsåtgärd. Motsvarande bör naturligtvis gälla för intrångsunder-
sökning, så att en sådan undersökning inte kan beslutas med avseende på
ett misstänkt intrång i en ensamrätt som har upphört. En uttrycklig be-
stämmelse om detta behövs i varumärkeslagen och firmalagen samt, som
påpekats av Lagrådet, i patentlagen och mönsterskyddslagen, medan det
för växtförädlarrättslagen kommer att gälla som en följd av att reglerna
om intrångsundersökning placeras omedelbart efter lagens regler om åt-
gärder med olagliga varor och verk (jfr 41 § varumärkeslagen, 61 § pa-
tentlagen, 39 § mönsterskyddslagen, 21 § firmalagen och 9 kap. 10 §
växtförädlarrättslagen). Beträffande patentlagen och mönsterskyddslagen
har Lagrådet förordat att orden ”eller intrångsundersökning” läggs till.
Som framgår av avsnitt 4.5 och 6.1 är såväl åtgärder med olovligt fram-
ställda varor och verk m.m. som intrångsundersökning att beteckna som
skyddsåtgärder och inte säkerhetsåtgärder. För att i alla avseenden erhålla
en korrekt terminologi har regeringen valt att, beroende på sammanhang-
et, använda uttrycket skyddsåtgärd eller uttrycket annan åtgärd.
Prop. 1998/99:11
Regeringens förslag: Reglerna om intrångsundersökning skall träda i
kraft den 1 januari 1999.
Promemorians förslag: I promemorian föreslås att de nya bestämmel-
serna skall träda i kraft den 1 april 1999 (promemorian s. 87).
Remissinstanserna: Det övervägande antalet remissinstanser har läm-
nat förslaget utan synpunkt. Några remissinstanser har emellertid föror-
dat att reglerna om möjligt skall träda i kraft tidigare.
Skälen för regeringens förslag: Reglerna om intrångsundersökning
vid immaterialrättsliga intrång är en angelägen reform som bör träda i
kraft så snart som möjligt. Regeringen anser därför att de bör träda i kraft
redan den 1 januari 1999.
Den nya skyddsåtgärden intrångsundersökning bör kunna beslutas ock-
så med anledning av sådana intrång som har påbörjats före ikraftträdan-
det. Detta motsvarar vad som gäller för reglerna om vitesförbud vid im-
83
materialrättsliga intrång (jfr prop. 1993/94:122 s. 63). Någon särskild Prop. 1998/99:11
övergångsbestämmelse behöver inte inforas.
Regeringens bedömning: Förslagen torde inte medföra några ökade
kostnader för det allmänna.
Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens (se
promemorian s. 87).
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte lämnat några
synpunkter på kostnadsaspekterna.
Rikspolisstyrelsen har bedömt att de nya reglerna kan föranleda fler
polisanmälningar om immaterialrättsintrång och därmed mer arbete och
högre kostnader för polisväsendet.
Enligt Riksskatteverkets och Föreningens Sveriges Kronofogdar upp-
fattning förslår inte den nuvarande grundavgiften till att täcka kostnader-
na för verkställigheten. De har därför föreslagit att det för dessa slags
ärenden införs en särskild avgift i förordningen (1992:1094) om avgifter
vid kronofogdemyndigheterna. Riksskatteverket har föreslagit att denna
avgift bestäms till 5 000 kr.
Business Software Alliance har bedömt att det kan uppkomma vissa
initiala kostnader för att utveckla den organisation och de metoder som
behövs för att kronofogdemyndigheterna skall kunna utföra intrångsun-
dersökningar. Dessa kostnader bör enligt organisationen bli tämligen små
och kan uppvägas av minskade kostnader inom polisväsendet till följd av
att civilrättsliga förfaranden i viss mån ersätter de straffrättsliga.
Skälen för regeringens bedömning: Det är svårt att uppskatta hur
många ärenden om intrångsundersökning som kommer att inledas om
förslaget genomförs. Vissa uppgifter tyder dock på att antalet ärenden
inte kommer att bli särskilt stort. Förutom de ärenden om intrångsunder-
sökning som kommer att inledas är det troligt att den nya skyddsåtgärden
kommer att leda till en viss ökning av antal mål om intrång. Eftersom
ökningen av antalet ärenden och mål torde bli så begränsad är bedöm-
ningen att eventuella kostnadsökningar för domstolarna med anledning
av den nya skyddsåtgärden endast blir marginella. Domstolsväsendet
behöver därför inte tillföras några ytterligare resurser i anledning av för-
slagen.
Effekterna när det gäller antalet polisanmälningar om immaterialrätts-
intrång är också svåra att förutse. Remissinstanserna har här kommit till
olika resultat i sina bedömningar. Som tidigare anförts anser regeringen
inte att den nya skyddsåtgärden far tas till intäkt för att eftersätta utred-
ningarna om intrång hos polis och åklagare. Regeringen håller dock för
sannolikt att vissa rättighetshavare med den skyddsåtgärd som nu före-
slås kommer att välja att agera inom ett civilrättsligt förfarande i stället
för att göra polisanmälan. Således behöver inte heller polisväsendet till-
föras några ytterligare resurser med anledning av förslagen.
84
Kostnaderna för kronofogdemyndighetens verkställighet av ett beslut Prop. 1998/99:11
om intrångsundersökning bör i sin helhet täckas av utsökningsavgifter.
Som antytts i avsnitt 6.7 kan det bli aktuellt att i förordningen
(1992:1094) om avgifter vid kronofogdemyndigheterna införa en ny av-
giftsnivå för verkställighet av beslut av detta slag. Kronofogdemyndig-
heterna behöver därför, såvitt nu kan bedömas, inte tillföras några ytterli-
gare resurser med anledning av forslagen.
56 a §
Om det skäligen kan antas att någon har gjort ett intrång, eller en
överträdelse som avses i 53 §, får domstolen för att bevisning skall kunna
säkras om intrånget eller överträdelsen besluta att en undersökning får
göras hos denne för att söka efter föremål eller handlingar som kan an-
tas ha betydelse för utredning om intrånget eller överträdelsen
(intrångsundersökning).
Ett beslut om intrångsundersökning får meddelas endast om skälen för
åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden
innebär för den som drabbas av den eller för något annat motstående
intresse.
Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas också i fråga
om försök och förberedelse enligt 53 § femte stycket.
Paragrafen, som är ny, innehåller de grundläggande förutsättningarna för
att en domstol skall kunna besluta om intrångsundersökning.
Första stycket
För att domstolen skall meddela ett beslut om intrångsundersökning ford-
ras att det skäligen kan antas att någon har gjort ett intrång. Motsvarande
gäller åsidosättande av upphovsmans testamentariska förordnande om
hur upphovsrätten skall utövas och vid intrång i det s.k. titelskyddet. Be-
viskravet kan främst jämföras med ”skäligen kan befaras” i 15 kap. 1 §
rättegångsbalken angående kvarstad och ”skäligen misstänkt” i 24 kap.
3 § angående häktning. Beviskravet behandlas närmare i avsnitt 6.5.3.
Det är tillräckligt att intrång i objektiv mening föreligger för att ett be-
slut om intrångsundersökning skall kunna meddelas.
Någon upptagning av muntlig bevisning skall normalt inte ske vid
prövningen av ett yrkande om intrångsundersökning. I stället måste
prövningen, i likhet med vad som gäller vid säkerhetsåtgärder och olika
interimistiska beslut, i stor utsträckning grundas på parternas (i vissa fall
endast ena partens) egna uppgifter. Rätten måste alltså ta ställning till
vilket värde dessa uppgifter kan ha och då särskilt uppmärksamma om
85
uppgifterna i något avseende är osannolika eller motsägelsefulla. I ett
sådant sammanhang finns det självfallet inga hinder mot att sökanden
redogör för vad något vittne, tex. en anställd i ett företag där det före-
kommer kopiering av datorprogram, har påstått. Det gäller även om inte
namnet på vittnet nämns. Värdet av en sådan uppgift torde dock i flertalet
fall få anses vara mycket begränsat.
Syftet med en intrångsundersökning är att säkra bevisning om ett
misstänkt intrång. Lagrådet har haft vissa synpunkter på den språkliga
utformningen av paragrafen. Enligt Lagrådet bör det redan av den inle-
dande paragrafen framgå att syftet med intrångsundersökning är att säkra
bevisning. Regeringen delar denna uppfattning. Ett tillägg har därför
gjorts i lagtexten. Vad gäller ordalydelsen i inledningen av paragrafen
skiljer sig dock regeringens förslag från Lagrådets. Skälet till detta är att
det skall framgå tydligt att frågan om en påstådd åtgärd innebär intrång
inte i bevishänseende skall separeras från frågan om åtgärden har vidta-
gits. Beviskravet behandlas närmare i avsnitt 6.5.3.
Undersökningen kan syfta till att söka efter föremål som kan antas ha
betydelse för utredning om intrånget. Exempel på sådana föremål kan
vara sådan egendom med avseende på vilken intrång föreligger och vissa
hjälpmedel som har använts eller kan användas för att framställa sådan
egendom. Undersökningen kan också syfta till att söka efter handlingar
som kan antas ha betydelse för att utreda intrånget och dess omfattning.
Exempel på sådana handlingar kan vara verksamhetshandlingar som kan
visa på inköp eller försäljning av olovliga produkter.
För att domstolen skall kunna bedöma om ett föremål eller en handling
kan ha betydelse för utredningen måste sökanden ange vilka föremål och
handlingar han eller hon vill ha eftersökta. Som anförts i avsnitt 6.3 kan
det naturligtvis vara svårt för sökanden att exakt ange relevanta hand-
lingar. Motsvarande gäller föremål. Det bör vara tillräckligt att ange
handlingar på ett sätt som funktionellt beskriver dem för att domstolen
skall kunna bedöma om de får eftersökas.
Att intrångsundersökning inte far avse en sådan skriftlig handling som
avses i 27 kap. 2 § rättegångsbalken framgår av 55 f §. Tolkningen av
begreppet handling när det gäller digitalt lagrad information behandlas i
avsnitt 6.3. Utgångspunkten är att det saknar betydelse om informationen
lagrats på papper eller digitalt.
En intrångsundersökning får inte genomföras hos någon annan än den
som skäligen kan antas ha gjort ett intrång. Intrångsundersökningar hos
tredje man är således inte tillåtna.
Andra stycket
Ett beslut om intrångsundersökning får meddelas endast om skälen för
åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden in-
nebär för den som drabbas av den eller för något annat motstående intres-
se. Detta uttryck för den s.k. proportionalitetsprincipen har sin förebild i
27 kap. 1 § tredje stycket och 28 kap. 3 a § rättegångsbalken.
Prop. 1998/99:11
86
Skyddet för hemfrid och privatliv måste särskilt beaktas. En intrångs-
undersökning i en bostad torde därför i regel endast bli aktuell vid allvar-
liga immaterialrättsintrång.
Proportionalitetsprincipens betydelse för företagshemligheter och upp-
gifter som skyddas av anonymitetsskyddet samt intressen som är för-
bundna med grundläggande fri- och rättigheter behandlas i avsnitt 6.5.4.
Domstolen bör vara uppmärksam på eventuella konkurrensförhållanden
mellan sökanden och motparten.
De villkor för verkställandet som skall anges enligt 55 d § skall be-
stämmas efter förhållandena i det enskilda fallet så att proportionalitet
råder mellan mål och medel (jfr avsnitt 6.5.4).
Av lagtexten framgår att man vid bedömningen av om en undersökning
skall beslutas skall beakta inte bara den olägenhet eller det men i övrigt
som undersökningen kan innebära for den som utsätts för den, utan också
andra motstående intressen. Härmed avses, förutom direkta följder för
den som utsätts för undersökningen, även indirekta verkningar av
tvångsmedelsanvändningen. Det kan t.ex. röra sig om intrång i tredje
mans rättsligt skyddade intressen. Som exempel på situationer där sådana
indirekta effekter kan uppstå kan nämnas en undersökning hos ett mass-
medieföretag. Ett annat exempel där hänsynen till tredje mans intressen
kan ha stor betydelse är om det begärs att en undersökning skall få göras
på en plats som har anknytning till sådana yrkeskategorier som avses i 36
kap. 5 § rättegångsbalken, t.ex. advokater, läkare och familjerådgivare.
Tredje stycket
Intrångsundersökning får också beslutas om det skäligen kan antas att
någon har gjort sig skyldig till ett straffbart försök eller en straffbar för-
beredelse till intrång. Lagrådet har föreslagit att hänvisningen till försök
och förberedelse placeras i paragrafens första stycke. Regeringen har
dock valt att placera hänvisningen i ett, i förhållande till lagrådsremissen,
nytt tredje stycke (jfr. t.ex. 41 § varumärkeslagen och 59 § patentlagen).
56b §
Ett beslut om intrångsundersökning meddelas av den domstol där rät-
tegång som rör intrånget pågår. Om rättegång inte är inledd, gäller i
fråga om behörig domstol vad som är bestämt om tvistemål som rör in-
trång. Vad som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols
behörighet i fråga om tvist som skall tas upp i annan ordning än inför
domstol skall dock inte tillämpas.
En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på yrkande av
upphovsmannen eller upphovsmannens rättsinnehavare eller den som på
grund av upplåtelse har rätt att utnyttja verket. Om rättegång inte är
inledd, skall yrkandet framställas skriftligen.
Innan ett beslut om undersökning meddelas skall motparten ha fått
tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut
som gäller till dess annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra
Prop. 1998/99:11
87
risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om
intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas.
I övrigt skall en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då
rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan upp-
kommit under rättegång.
Paragrafen, som är ny, innehåller regler om handläggningen av en fråga
om intrångsundersökning.
Första stycket
Ett yrkande om intrångsundersökning skall enligt huvudregeln prövas av
den domstol där en rättegång angående intrånget pågår. Pågår inte någon
sådan rättegång, skall frågan om intrångsundersökning tas upp av den
domstol som är behörig att pröva ett mål som rör intrång i den aktuella
rättigheten. Som framgår av avsnitt 6.5.1 innebär det att Stockholms
tingsrätt far exklusiv behörighet när det gäller vissa typer av upphovsrätts
intrång enligt 58 § upphovsrättslagen. För övriga slag av intrång gäller
rättegångsbalkens allmänna forumregler. Av tredje meningen följer att ett
yrkande om intrångsundersökning kan prövas av domstol utan hinder av
att den aktuella tvisten skall prövas av skiljemän.
Andra stycket
En fråga om intrångsundersökning far inte tas upp av domstolen utan
yrkande. Yrkandet kan - på samma sätt som gäller enligt 15 kap. 5 § and-
ra stycket rättegångsbalken - framställas muntligen vid en förhandling
eller skriftligen. Om frågan skall prövas i ett fristående ärende, måste
dock begäran om intrångsundersökning göras skriftligen (se vidare fjärde
stycket).
Som framgår av lagtexten är förutom upphovsmannen och dennes
rättsinnehavare en licenstagare behörig att ansöka om intrångsundersök-
ning. Se närmare avsnitt 6.5.2.
Tredje stycket
Den som framställningen avser skall, som huvudregel, få tillfälle att yttra
sig innan beslutet om intrångsundersökning meddelas. Om ett dröjsmål
skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för
utredning om intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas, far dock
rätten - i enlighet med vad som anförs i avsnitt 6.6.2 - omedelbart med-
dela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats. Det kan t.ex. vara
fallet om undersökningen avser att söka efter olovligt kopierade da-
torprogram eller efter handlingar som finns lagrade i datorer. Om mot-
parten får en förvarning om att sådant material eftersöks, kan han lätt
omintetgöra undersökningen genom att skaffa undan, förstöra eller för-
vanska vad som kan utgöra bevismaterial.
Prop. 1998/99:11
88
Om domstolen anser att ett yrkande om intrångsundersökning inte skall
bifallas behöver motparten inte höras.
Meddelas ett beslut om intrångsundersökning skall framställningen
och beslutet därefter översändas till motparten. Om motparten senare ger
in ett yttrande skall domstolen ompröva beslutet. Upphävs beslutet efter
det att verkställighet skett skall, enligt 55 e §, åtgärder som vidtagits vid
verkställigheten gå åter i den mån det kan ske.
Fjärde stycket
En fristående fråga om intrångsundersökning handläggs enligt samma
regler som gäller när en fråga om sådan undersökning uppkommer i rät-
tegång. I den mån det inte sägs något annat i upphovsrättslagen skall allt-
så rättegångsbalkens regler om rättegångsfrågor tillämpas (RB-ärende).
Detta innebär bl.a. att tingsrätten är domför med en lagfaren domare (se 1
kap. 3 §; jfr 1 kap. 3 c § rättegångsbalken), att frågan kan prövas av
tingsrätten utan någon förhandling men att vid behov en särskild för-
handling kan sättas ut (se 42 kap. 12 § tredje stycket rättegångsbalken),
att frågan far avgöras utan hinder av att parterna eller någon av dem ute-
blir från en sådan förhandling (se 44 kap. 7 § rättegångsbalken) samt att
frågan avgörs genom beslut (se 17 kap. 1 § rättegångsbalken).
56 c §
Ett beslut om intrångsundersökning får meddelas endast om sökanden
ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas motpar-
ten. Saknar sökanden förmåga att ställa säkerhet, får domstolen befria
sökanden från det. I fråga om slaget av säkerhet gäller 2 kap. 25 § ut-
sökningsbalken. Säkerheten skall prövas av domstolen, om den inte har
godkänts av motparten.
I fråga om överklagande av domstolens beslut om intrångsundersök-
ning och i fråga om handläggningen i högre domstol gäller vad som fö-
reskrivs i rättegångsbalken om överklagande av beslut enligt 15 kap.
rättegångsbalken.
Paragrafen, som är ny, innehåller regler om handläggningen av en fråga
om intrångsundersökning och regler om överklagande.
Första stycket
För att ett beslut om intrångsundersökning skall kunna meddelas gäller
att sökanden skall ställa säkerhet för den skada som kan tillfogas mot-
parten (avsnitt 6.5.5).
På motsvarande sätt som vid en begäran om vitesförbud har domstolen
möjlighet att i undantagsfall befria sökanden från att ställa säkerhet om
han eller hon inte förmår detta.
Hänvisningen till 2 kap. 25 § utsökningsbalken innebär att säkerheten
skall bestå av pant eller borgen. Hänvisningen till bestämmelsen i utsök-
ningsbalken innebär att också bankgaranti far godtas som säkerhet.
Prop. 1998/99:11
89
Vid domstolens prövning av säkerheten måste tas i beaktande att sä-
kerheten vid behov skall kunna realiseras och därvid täcka den skade-
ståndsskyldighet som avses bli säkerställd (jfr prop. 1980/81:84 s. 234).
Andra stycket
När det gäller överklagande av ett beslut om intrångsundersökning hän-
visas till rättegångsbalkens regler om överklagande av beslut som avses i
15 kap. Det innebär bl.a. att talan mot beslut i fråga om intrångsunder-
sökning skall föras särskilt (49 kap. 5 § första stycket 6 och 54 kap. 4
rättegångsbalken) och att högre rätt får meddela inhibition (52 kap. 7 §
rättegångsbalken).
56d§
Ett beslut om intrångsundersökning skall innehålla uppgifter om
1. vilket ändamål undersökningen skall ha,
2. vilka föremål och handlingar som det får sökas efter, och
3. vilka utrymmen som får genomsökas.
Om det behövs, skall domstolen även förordna om andra villkor för
verkställandet.
Paragrafen, som är ny, anger vilka villkor domstolen skall ställa upp för
verkställandet.
Första stycket
Domstolen har mot bakgrund av den intresseavvägning som skall utföras
enligt 55 a § andra stycket att ta ställning till omfattningen av intrångs-
undersökningen och under vilka villkor som verkställigheten far utföras.
Enligt punkt 1 har domstolen att inom ramen för sökandens begäran
ange vilket ändamålet med undersökningen skall vara; eftersökning av
föremål och/eller handlingar som kan antas vara av betydelse för utred-
ning om intrånget.
Enligt punkt 2 skall domstolen ange vilka föremål och handlingar som
får eftersökas. Som anförts i avsnitt 6.6.1 är det inte möjligt att alltid
uppge exakt vilka föremål eller handlingar som skall få eftersökas. Dom-
stolen bör dock sträva efter att precisera så noga som möjligt vilka före-
mål och handlingar som får eftersökas. Förhållandena torde många gång-
er vara sådana att domstolen inte kan precisera ett föremål mer exakt än
att ange vilket slags föremål det är och något om dess egenskaper eller
utformning. Motsvarande gäller handlingar. Det torde ofta vara nödvän-
digt att ange en handling som en viss typ eller kategori av handlingar
vilken relateras till t.ex. affärstransaktioner avseende ett misstänkt in-
trång eller till produkter som olovligen tillverkats eller sålts.
När det gäller begreppet handling och digitalt lagrad information hän-
visas till avsnitt 6.3.
Enligt punkt 3 skall domstolen ange vilka utrymmen som får genom-
sökas. Inget hindrar att domstolen tillåter att undersökning sker i samtliga
Prop. 1998/99:11
90
motpartens lokaler. I möjligaste mån bör dock utrymmena preciseras Prop. 1998/99:11
närmare.
Andra stycket
Om det behövs för att upprätthålla proportionalitet mellan mål och me-
del, skall domstolen ta in ytterligare begränsande villkor i beslutet. Ett
exempel på ett sådant villkor kan vara att sökanden inte far närvara vid
förrättningen.
56 e §
Ett beslut om intrångsundersökning gäller omedelbart. Om ansökan
om verkställighet inte har gjorts inom en månad från beslutet, förfaller
det.
Om sökanden inte inom en månad från det att verkställigheten avslu-
tats väcker talan eller på något annat sätt inleder ett förfarande om sa-
ken, skall en åtgärd som företagits vid verkställigheten av intrångsunder-
sökningen omedelbart gå åter, i den utsträckning det är möjligt. Det-
samma gäller om ett beslut om intrångsundersökning upphävs sedan
verkställighet genomförts.
Paragrafen, som är ny, innehåller regler om tidsfrist för att ansöka om
verkställighet och återgång av intrångsundersökning, m.m.
Första stycket
Som framgår av avsnitt 6.6.3 gäller beslutet om intrångsundersökning
omedelbart. Beslutets rättsverkan kan naturligtvis upphöra om domstolen
finner anledning att ändra beslutet efter det att svaranden avgivit yttran-
de. Detsamma gäller om beslutet ändras efter överklagande.
Ett beslut om intrångsundersökning förfaller, om verkställighet inte har
sökts senast en månad efter beslutet.
Skulle ansökan avvisas eller avslås efter yttrande av motparten, bör
denne i samband med beslutet kunna tillerkännas ersättning för rätte-
gångskostnader. Någon särskild bestämmelse om det har inte ansetts
nödvändig (jfr Fitger, Rättegångsbalken 15:13 och 49:12).
Andra stycket
Om ett yrkande om intrångsundersökning bifalls i ett fristående ärende,
måste sökanden inom en månad från det att verkställigheten avslutades
väcka talan angående intrånget för att åtgärder som företagits vid verk-
ställigheten av intrångsundersökningen inte skall gå åter. För det fall
tvisten skall prövas av skiljenämnd skall i stället skiljeförfarande inledas
inom samma tid.
När kronofogemyndighetens protokoll över förrättningen färdigställts
anses verkställigheten avslutad.
91
Talan anses väckt när sökanden ger in sin ansökan om stämning till
domstolen. I allmänhet torde det bli den domstol som har beviljat in-
trångsundersökningen. Ett skiljeförfarande inleds normalt genom att part
hos motparten påkallar tillämpning av skiljeavtalet.
Väcks inte talan inom den stipulerade tiden, är den rättsföljd som in-
träffar att åtgärder som vidtagits vid intrångsundersökningen skall gå
åter. Det gäller om det är möjligt. Vid en genomförd intrångsundersök-
ning kan självfallet inte den eftersökning och granskning av föremål och
handlingar som skett återgå. Däremot finns, som nämns i avsnitt 6.8, ut-
rymme för att fotografier, film- och ljudupptagningar samt kopior av och
utdrag ur affärshandlingar kan överlämnas till den som utsatts för in-
trångsundersökningen.
Regeln att en åtgärd skall gå åter riktar sig både mot kronofogdemyn-
digheten och en sökande som kan ha tillhandahållits fotografier, hand-
lingar m.m. Återgång skall ske automatiskt (jfr prop. 1980/81:84 s. 236).
56 f§
Ett beslut om intrångsundersökning verkställs av kronofogdemyndig-
heten enligt de villkor som domstolen har föreskrivit och med tillämpning
av 1-3 kap., 16 kap. 10 §, 17 kap. 1-5 §§ samt 18 kap. utsökningsbalken.
Sökandens motpart skall underrättas om verkställigheten endast om be-
slutet om intrångsundersökning har tillkommit efter motpartens hörande.
Myndigheten har rätt att ta fotografier och göra film- och ljudupptag-
ningar av sådana föremål som den får söka efter. Myndigheten har också
rätt att ta kopior av och göra utdrag ur sådana handlingar som den för
söka efter.
En intrångsundersökning får inte omfatta en skriftlig handling som av-
ses i 27 kap. 2 § rättegångsbalken.
Paragrafen, som är ny, innehåller regler om verkställighet av beslut om
intrångsundersökning.
Första stycket
Frågor om verkställighet behandlas i avsnitt 6.7. Ett beslut om en in-
trångsundersökning skall verkställas av kronofogdemyndigheten. Verk-
ställigheten sker på begäran av sökanden.
Kronofogdemyndigheten skall följa de villkor domstolen föreskrivit
(jfr 55 d §). I övrigt tillämpas reglerna i 1-3 kap. 16 kap.10 §, 17 kap.
1-5 §§ samt 18 kap. utsökningsbalken (se avsnitt 6.7).
Av hänvisningen till 16 kap. 10 § utsökningsbalken följer att verkstäl-
ligheten prövas av kronofogdemyndigheten i det län där motparten har
sitt hemvist eller egendom som skall eftersökas finns eller där verkstäl-
lighet annars med fördel kan äga rum. Sökandens motpart skall under-
rättas om verkställigheten endast om beslutet om intrångsundersökning
har tillkommit efter motpartens hörande.
Myndigheten har rätt att bereda sig tillträde till motpartens lokaler och
kan ha rätt att gå igenom exempelvis affärs- och verksamhetshandlingar
Prop. 1998/99:11
92
för att söka efter de handlingar som domstolen har angett enligt 55 d §
första stycket andra punkten. Om myndigheten kan identifiera de angivna
handlingarna har myndigheten rätt att ta kopior eller göra utdrag av dessa
handlingar. Kronofogdemyndigheten har vidare rätt att fotografera och
göra filmupptagningar av exempelvis varumärkesförfalskade varor. Myn-
digheten har också befogenhet att göra ljudupptagningar, vilket kan ha
särskild relevans när det gäller piratproduktion av musik. Kronofogde-
myndigheten har dock inte rätt att avlägsna några föremål eller original-
handlingar från de lokaler som undersöks.
Beträffande sekretessfrågor hänvisas till avsnitt 6.7.
Andra stycket
En intrångsundersökning far inte avse sådana handlingar som inte kan tas
i beslag enligt 27 kap. 2 § rättegångsbalken, dvs. skriftliga handlingar
vars innehåll omfattas av tystnadsplikt och skriftliga meddelanden mellan
en misstänkt och någon honom närstående eller mellan sådana närstående
inbördes. (Se närmare avsnitt 6.3).
56 g §
När ett beslut om intrångsundersökning skall verkställas har motpar-
ten rätt att tillkalla ett juridiskt biträde. I avvaktan på att biträdet instäl-
ler sig får verkställigheten inte påbörjas. Detta gäller dock inte, om
1. undersökningen därigenom onödigt fördröjs, eller
2. det finns en risk att ändamålet med åtgärden annars inte uppnås.
Vid verkställigheten får kronofogdemyndigheten anlita det biträde av
en sakkunnig som behövs.
Myndigheten får tillåta att sökanden eller ett ombud för sökanden är
närvarande vid undersökningen för att bistå med upplysningar. Om ett
sådant tillstånd ges, skall myndigheten se till att sökanden eller ombudet
inte i större utsträckning än som kan motiveras av verkställigheten får
kännedom om förhållanden som kommer fram.
Paragrafen, som är ny, innehåller regler om verkställighet av beslut om
intrångsundersökning.
Första stycket
Den som avses med intrångsundersökningen har rätt att tillkalla en juri-
disk rådgivare och ha denne närvarande vid verkställigheten. Huvudre-
geln är att intrångsundersökningen inte får börja innan rådgivaren har
inställt sig. Skulle intrångsundersökningen bli onödigt fördröjd genom att
man väntar på en sådan person, får dock undersökningen bölja utan den-
nes närvaro. Vad som är en rimlig tid att avvakta for att bereda en juri-
disk rådgivare möjlighet att inställa sig får bedömas från fall till fall. I
regel bör en timme vara tillräcklig.
Om det finns en risk att ändamålet med åtgärden inte uppnås - t.ex. för
att ett dröjsmål bedöms medföra risk för att föremål och handlingar som
Prop. 1998/99:11
93
har betydelse för utredning om intrånget undanskaffas, förstörs eller för-
vanskas - behöver inte heller rådgivarens ankomst avvaktas.
Det är inget som hindrar att den som utsätts för intrångsundersökning-
en tillkallar ett vittne att närvara vid undersökningen.
Andra stycket
Kronofogdemyndigheten får anlita biträde av sakkunniga för att bistå vid
intrångsundersökningen. I många fall, och särskilt om en undersökning
skall avse föremål och handlingar som finns lagrade i datorer, torde anli-
tande av sakkunniga ofta vara en förutsättning for undersökningens ge-
nomförande. En sakkunnig skall vara en oberoende expert som är helt
fristående från sökanden. Det är kronofogdemyndigheten som beslutar
om vilka sakkunniga biträden som skall anlitas. Som nämns i avsnitt 6.7
måste kronofogdemyndigheten i varje enskilt fall pröva expertens lämp-
lighet och beakta eventuella jävsproblem.
Tredje stycket
Sökanden, eller ett ombud för honom eller henne, kan fa tillstånd av kro-
nofogdemyndigheten att vara närvarande vid undersökningen för att bistå
med upplysningar. Ges ett sådant tillstånd skall myndigheten se till att
sökanden eller ombudet inte i större utsträckning än som behövs för
verkställigheten far kännedom om förhållanden som kommer fram.
Myndigheten far inte låta sökanden ha ett avgörande inflytande över un-
dersökningens genomförande (jfr 28 kap. 7 § tredje stycket rättegångs-
balken).
Om domstolen med stöd av 55 d § andra stycket förordnar att sökan-
den eller dennes ombud inte far närvara vid undersökningen, kan krono-
fogdemyndigheten inte tillåta att någon av dessa är närvarande.
56h§
Fotografier och film- och ljudupptagningar av föremål samt kopior av
och utdrag ur handlingar skall förtecknas och hållas tillgängliga för sö-
kanden och motparten.
Paragrafen, som är ny, reglerar hur kronofogdemyndigheten skall hantera
material från verkställigheten av en intrångsundersökning.
Om kronofogdemyndigheten vid intrångsundersökningen t.ex. fotogra-
ferat ett föremål eller tagit kopior av eller gjort utdrag ur affärshandling-
ar, skall dessa handlingar antecknas i protokollet och också hållas till-
gängliga för parterna. Samma sak gäller i fråga om film- och ljudupptag-
ningar. (Se närmare avsnitt 6.7).
Som nämnts i kommentaren till 55 e § andra stycket skall sådana
handlingar som kronofogdemyndigheten har framställt i samband med
intrångsundersökningen överlämnas till den som varit föremål för åtgär-
den, om talan inte väckts inom en månad från verkställighetens avslutan-
de.
Prop. 1998/99:11
94
57 §
Vad som sägs i 53-56 h §§ skall också tillämpas på rättighet som
skyddas genom föreskrift i 5 kap.
Paragrafen anger sanktionsbestämmelser för vissa upphovsrätten närstå-
ende rättigheter.
Ändringen innebär att bestämmelserna om intrångsundersökning även
får tillämpas på rättighet som skyddas genom föreskrift i 5 kap. upphovs-
rättslagen.
41 a-41 h§§
Paragraferna överensstämmer med 56a-56h§§ upphovsrättslagen.
42 §
Om en registrering av ett varumärke har upphävts genom ett beslut eller
en dom som har vunnit laga kraft, får domstolen inte döma till påföljd
eller besluta om annan åtgärd enligt 37-41 a §§.
I mål om sådant intrång skall domstolen, på yrkande av den mot vilken
talan förs, förklara målet vilande i avvaktan på att frågan om registre-
ringens hävande slutligen avgörs. Är talan härom inte väckt, skall dom-
stolen i samband med vilandeförklaringen förelägga honom viss tid inom
vilken sådan talan skall väckas.
Paragrafen innehåller förbud mot att döma till påföljd m.m. för varumär-
kesintrång när registrering av varumärket upphört.
Ändringen i första stycket innebär att en intrångsundersökning inte får
beslutas för ett misstänkt intrång i ett varumärke, om registreringen har
upphävts genom ett avgörande som vunnit laga kraft. (Se avsnitt 6.9).
I övrigt har endast redaktionella ändringar gjorts i paragrafen.
66 §
Vid intrång i ett gemenskapsvarumärke tillämpas bestämmelserna i 37 §
om ansvar för varumärkesintrång. I övrigt gäller 37 a-41 h §§, i den mån
inte något annat följer av rådets förordning om gemenskapsvarumärken.
Härvid skall vad som sägs om varumärkesintrång gälla intrång i gemen-
skapsvarumärke.
Paragrafen anger vilka bestämmelser i den svenska varumärkeslagen som
skall vara tillämpliga vid ett intrång i ett gemenskapsvarumärke.
Ändringen innebär att en intrångsundersökning kan beslutas också vid
misstanke om intrång i ett gemenskapsvarumärke. (Se avsnitt 6.1).
Prop. 1998/99:11
95
59a-59h§§
Paragraferna överensstämmer med 56 a-56 h §§ upphovsrättslagen.
Beträffande 59 b § bör särskilt anmärkas att enligt 65 § 4 skall talan
om patentintrång väckas vid Stockholms tingsrätt. Således skall också ett
yrkande om intrångsundersökning avseende patentintrång göras vid den
domstolen.
61 §
Om ett patent har upphävts eller förklarats ogiltigt genom ett beslut eller
en dom som har vunnit laga kraft, far domstolen inte enligt 57-60 §§
döma till straff, meddela vitesförbud, döma ut vite eller ersättning eller
forordna om säkerhetsåtgärd eller skyddsåtgärd.
Förs talan rörande patentintrång och gör den mot vilken talan förs gäl-
lande att patentet är ogiltigt, får frågan om ogiltighet prövas endast sedan
talan om detta har väckts. Domstolen skall förelägga den som gör gällan-
de att patentet är ogiltigt att inom viss tid väcka sådan talan.
Förs i samma rättegång talan om patentintrång och talan om patentets
ogiltighet och är det med hänsyn till utredningen lämpligt att frågan hu-
ruvida patentintrång föreligger avgörs särskilt för sig, får på begäran av
någon av partema särskild dom ges i den frågan. Om särskild dom ges,
får domstolen forordna att målet om ogiltighet skall vila till dess domen
har vunnit laga kraft.
Paragrafen innehåller förbud mot att döma till påföljd m.m. för patentin-
trång om ett patent upphävts eller förklarats ogiltigt.
Ändringen i första stycket innebär att en intrångsundersökning inte får
beslutas för ett misstänkt intrång i ett patent, om patentet har upphävts
eller förklarats ogiltigt genom ett avgörande som vunnit laga kraft. (Se
avsnitt 6.9).
I övrigt har endast redaktionella ändringar gjorts i paragrafen.
37 a-37 h §§
Paragraferna överensstämmer med 56 a-56 h §§ upphovsrättslagen.
39§
Har registrering av mönster hävts genom dom som vunnit laga kraft, får
inte dömas till straff, ersättning eller annan åtgärd enligt 35-38 §§.
Förs talan om mönsterintrång och gör den mot viken talan förs gällan-
de att mönsterregistreringen bör hävas, skall domstolen på hans yrkande
förklara målet vilande i avvaktan på att frågan om registreringens hävan-
de slutligt prövas. Är talan härom inte väckt, skall domstolen i samband
96
med vilandeförklaringen förelägga honom viss tid inom vilken sådan Prop. 1998/99:11
talan skall väckas.
Paragrafen innehåller förbud mot att döma till påföljd m.m. för möns-
terintrång när registreringen av mönstret har upphört.
Ändringen i första stycket innebär att en intrångsundersökning inte får
beslutas för ett misstänkt intrång i ett mönster, om registreringen har
upphävts genom ett avgörande som vunnit laga kraft. (Se avsnitt 6.9).
I övrigt har endast redaktionella ändringar gjorts i paragrafen.
20 a-20 h §§
Paragraferna överensstämmer med 56 a—56 h §§ upphovsrättslagen.
21 §
För intrång i firma som är skyddad enbart på grund av registrering far ej
dömas till straff, ersättning eller annan åtgärd enligt 18-20 a § sedan
registreringen hävts genom dom som vunnit laga kraft.
Paragrafen innehåller ett förbud mot att döma till påföljd m.m. för fir-
maintrång när registrering av firma upphört.
Ändringen innebär att en intrångsundersökning inte får beslutas för ett
misstänkt intrång i en registrerad firma, om registreringen har upphävts
genom ett lagakraftägande avgörande. (Se avsnitt 6.9).
12 a-12 h §§
Paragraferna överensstämmer med 56 a-56 h §§ upphovsrättslagen.
9 kap.
7a-7h§§
Paragraferna överensstämmer med 56 a-56 h §§ upphovsrättslagen.
12 kap.
2§
Vid intrång i en gemenskapens växtförädlarrätt tillämpas bestämmelserna
i 9 kap. 1 § om ansvar för intrång i en växtförädlarrätt och 7 a-h §§ om
intrångsundersökning.
97
4 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 11
Paragrafen anger vilka bestämmelser i den svenska växtförädlarrättslagen
som skall vara tillämpliga vid ett intrång i en gemenskapens växtförädlar-
rätt.
Ändringen innebär att en intrångsundersökning kan beslutas också vid
misstanke om intrång i en gemenskapens växtförädlarrätt. (Se avsnitt
6.1).
Prop. 1998/99:11
98
AGREEMENT ON TRADE-
RELATED ASPECTS OF
INTELLECTUAL PROPERTY
RIGHTS
AVTAL OM HANDELS- ProP- 1998/99:11
RELATERADE ASPEKTER AV Bilaga 1
IMMATERI AL RÄTTER
Article 50
1. The judicial authorities shall
have the authority to order prompt
and effective provisional measu-
res:
(a) to prevent an infringement of
any intellectual property right
from occuring, and in particular to
prevent the entry into the channels
of commerce in their jurisdiction
of goods, including imported
goods immediately after customs
clearance;
(b) to preserve relevant evidence
in regard to the alleged infringe-
ment.
2. The judicial authorities shall
have the authority to adopt provi-
sional measures inaudita altera
parte where appropriate, in parti-
cular where any delay is likely to
cause irreparable harm to the right
holder, or where there is a demon-
strable risk of evicence being
destroyed.
3. The judicial authorities shall
have the authority to require the
applicant to provide any reaso-
nably available evidence in order
to satisfy themselves with a suffi-
cient degree of certainty that the
applicant is the right holder and
that the applicant’s right is being
infringed or that such infringement
is imminent, and to order the ap-
plicant to provide a security or
equivalent assurance sufficient to
protect the defendant and to pre-
vent abuse.
Artikel 50
1. De rättsliga myndigheterna skall
vara behöriga att besluta om snab-
ba och effektiva interimistiska
åtgärder
a) för att förebygga att intrång görs
i immaterialrätter, särskilt att för-
hindra att varor, inbegripet im-
porterade varor, omedelbart efter
tullklarering släpps ut på markna-
den inom deras behörighetsområ-
de, och
(b) för att bevara bevisning av be-
tydelse för det påstådda intrånget.
2. De rättsliga myndigheterna skall
vara behöriga att utan hörande av
motparten (”inaudita altera parte”)
besluta om interimistiska åtgärder
i förekommande fall, särskilt om
ett dröjsmål kan antas vålla rättig-
hetshavaren oersättlig skada eller
när bevisning löper uppenbar risk
att förstöras.
3. De rättsliga myndigheterna skall
vara behöriga att från den sökande
parten infordra skälig bevisning
för att med tillräcklig säkerhet
kunna bedöma om den sökande
parten är rättighetshavare och om
den sökande partens rätt är före-
mål för intrång eller om sådant
intrång är nära förestånde, och att
ålägga den sökande parten att
ställa säkerhet dels för den skada
som kan tillfogas svaranden, och
dels för att förhindra missbruk.
99
4. Where provisional measures
have been adopted inaudita altera
parte, the parties affected shall be
given notice, without delay after
the execution of the measures at
the latest. A rewiew, including a
right to be heard, shall take place
upon request of the defendant with
a view to deciding, within a reaso-
nable period after the notification
of the measures, whether these
measures, shall be modified, revo-
ked or confirmed.
Prop. 1998/99:11
4. När interimistiska åtgärder har Bilaga 1
beslutats utan att part har hörts
(”inaudita altera parte’”), skall
berörda parter underrättas utan
dröjsmål och senast efter att åtgär-
derna verkställts. En prövning,
inbegripet rätt för part att höras,
skall efter begäran av svaranden
äga rum i syfte att inom en skälig
tidrymd efter delgivningen av un-
derrättelse om åtgärder besluta om
dessa skall ändras, upphävas eller
fastställas.
5. The applicant may be required
to supply other information neces-
sary for the identification of the
goods concemed by the authority
that will execute the provisional
measures.
6. Without prejudice to paragraph
4, provisional measures taken on
the basis of paragraphs 1 and 2
shall, upon request by the defen-
dant, be revoked or otherwise cea-
se to have effect, if proceedings
leading to a decision on the merits
of the case are not initiated within
a reasonable period, to be determi-
ned by the judicial authority orde-
ring the measures where a Mem-
ber’s law so permits or, in the ab-
sence of such a determination, not
to exeed 20 working days or 31
calendar days, whichever is the
longer.
7. Where the provisional measures
are revoked or where they lapse
due to any act or omission by the
applicant, or where it is sub-
sequently found that there has be-
en no infringement or threat of
infringement of an intellectual
property right, the judicial autho-
rities shall have the authority to
order the applicant, upon request
5. Den sökande parten kan av den
myndighet som skall verkställa de
interimistiska åtgärderna komma
att avkrävas annan för identifiering
av de berörda varorna nödvändig
information.
6. Utan inskränkning av punkt 4
skall, efter begäran av svaranden,
interimistiska åtgärder, vilka be-
slutats på grundval av punkterna 1
och 2, upphävas eller upphöra att
gälla, om ett förfarande i syfte att
fatta slutligt beslut i ärendet inte
har inletts inom skälig tid, vars
längd, om en medlems lagstiftning
möjliggör detta, skall fastställas av
den rättsliga myndighet som be-
slutat om åtgärderna eller, om så-
dan tid inte fastställts, skall vara
den längsta tid som motsvaras av
antingen 20 arbetsdagar eller 31
kalenderdagar.
7. När interimistiska åtgärder upp-
hävs eller upphör att gälla på
grund av handling eller underlåtel-
se från den sökande partens sida
eller när det sedermera framkom-
mer att en immaterialrätt inte blivit
utsatt för intrång eller hot om in-
trång, skall de rättsliga myndig-
heterna vara behöriga att efter sva-
randens begäran ålägga den sö-
100
|
of the defendant, to provide the |
kande parten att på lämpligt sätt Prop. 1998/99:11 |
|
8. To the extent that any provisio- |
8. I den utsträckning beslut om |
101
Under senare år har olovligt kommersiellt utnyttjande av andras verk,
produkter och varumärken ökat. Detta gäller exempelvis kopiering av
datorprogram och produktion av förfalskade exemplar av kläder, skivor,
etc. De motmedel som idag finns för innehavaren av en immateriell rät-
tighet är straffbestämmelser, de därav följande tvångsmedel, vitesbe-
stämmelser samt möjligheten till skadestånd.
I promemorian föreslås att rättighetsinnehavare skall kunna begära att
det görs en undersökning hos någon som kränkt en immateriell rättighet.
Allmän domstol skall kunna besluta om sådan undersökning om det med
hänsyn till omständigheterna skäligen kan antas att någon har vidtagit
eller står i begrepp att vidta en åtgärd som innebär överträdelse av eller
intrång i den immateriella rättigheten. Undersökningen skall kunna om-
fatta dels de kopior, förfalskningar eller liknande som utgör själva in-
trånget, dels handlingar som kan vara bevis på att ett intrång skett. Un-
dersökningen skall utföras av kronofogdemyndigheten.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den första april 1999.
Prop. 1998/99:11
Bilaga 2
102
Prop. 1998/99:11
Bilaga 3
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1960:729) om upphovsrätt till
litterära och konstnärliga verk
dels att rubriken närmast före 53 § skall lyda ”Ansvar och ersättnings-
skyldighet m.m.”
dels att det i lagen skall införas åtta nya paragrafer, 55 a-55 h §§, av föl-
jande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 55 a § Om det med hänsyn till omstän- 55 b § Ett beslut om en undersökning |
103
Fråga om undersökning får tas
upp endast på yrkande av upp-
hovsmannen eller hans rättsinne-
havare eller den som på grund av
upplåtelse har rätt att utnyttja ver-
ket. År rättegång inte anhängig
skall yrkandet framställas skriftli-
gen.
Innan ett beslut om undersökning
meddelas skall motparten ha fått
tillfälle att yttra sig, om inte ett
dröjsmål skulle medföra risk för att
föremål och handlingar som har
betydelse för undersökningen un-
danskaffas, förstörs eller förvans-
kas.
55c§
Ett beslut om undersökning får
meddelas endast om sökanden
ställer säkerhet hos domstolen för
den skada som kan tillfogas mot-
parten. Saknar sökanden förmåga
att ställa sådan säkerhet får dom-
stolen befria honom från detta. I
fråga om slaget av säkerheten gäl-
ler 2 kap. 25 § utsökningsbalken.
Säkerheten skall prövas av dom-
stolen, om den inte har godkänts av
motparten.
I fråga om överklagande av be-
slut om undersökning samt i fråga
om handläggningen i högre dom-
stol gäller vad som föreskrivs i
rättegångsbalken om överklagande
av beslut enligt 15 kap. rättegångs-
balken.
55 d§
Ett beslut om undersökning skall
innehålla uppgifter om
1. ändamålet med undersökning-
en,
2. vilka föremål och handlingar
som får eftersökas samt, i före-
kommande fall,
3. begränsningar när det gäller
vilka utrymmen som får genomsö-
kas.
Prop. 1998/99:11
Bilaga 3
104
Domstolen får även meddela Prop. 1998/99:11
andra föreskrifter för verkställan- Bilaga 3
det, om det behövs.
55 e§
Ett beslut om undersökning gäl-
ler omedelbart till dess annat be-
stäms. Beslutet förfaller om verk-
ställigheten av det inte påbörjats
inom en månad från beslutet.
Om inte sökanden inom en må-
nad från verkställighetens avslu-
tande väcker talan eller på annat
sätt inleder ett förfarande om sa-
ken, skall en åtgärd som företagits
vid verkställigheten av undersök-
ningen omedelbart gå åter, i den
mån det kan ske.
55f§
Ett beslut om undersökning verk-
ställs av kronofogdemyndigheten
enligt de föreskrifter som domstolen
har meddelat och i övrigt enligt
utsökningsbalkens bestämmelser.
Myndigheten har rätt att ta kopior
av och göra utdrag ur sådana
handlingar som avses i 55 a §.
Undersökningen får inte avse en
skriftlig handling som avses i 27
kap. 2 rättegångsbalken.
55g§
När en undersökning skall ge-
nomföras har motparten rätt att
tillkalla ett juridiskt biträde eller
annan. I avvaktan på att denne in-
ställer sig får undersökningen inte
börja. Detta gäller dock inte, om
1. undersökningen därigenom
onödigt fördröjs, eller
2. undersökningen har beslutats
enligt 55 b § tredje stycket.
För undersökningens verkställig-
het får kronofogdemyndigheten
anlita erforderligt biträde av sak-
kunnig eller annan. Myndigheten
får också tillåta att sökanden eller
ombud för denne är närvarande vid
105
undersökningen for att bistå med
upplysningar. Därvid skall tillses
att sökanden eller ombudet inte i
större utsträckning än som behövs
för verkställigheten får kännedom
om forhållanden som kommer fram.
55h§
Tas kopior av eller görs utdrag
ur handlingar skall dessa förteck-
nas och hållas tillgängliga för sö-
kanden och motparten.
Prop. 1998/99:11
Bilaga 3
Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.
106
Härigenom föreskrivs i fråga om varumärkeslagen (1960:644)
dels att 42 och 66 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas åtta nya paragrafer, 41 a-41 h §§, av
följande lydelse.
Prop. 1998/99:11
Bilaga 3
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 41a§ Om det med hänsyn till omstän- 41 b § Ett beslut om en undersökning Fråga om undersökning får tas |
107
hängig skall yrkandet framställas
skriftligen.
Innan ett beslut om undersökning
meddelas skall motparten ha fött
tillfälle att yttra sig, om inte ett
dröjsmål skulle medföra risk för att
föremål och handlingar som har
betydelse för undersökningen un-
danskaffas, förstörs eller förvans-
kas.
41 c §
Ett beslut om undersökning får
meddelas endast om sökanden
ställer säkerhet hos domstolen för
den skada som kan tillfogas mot-
parten. Saknar sökanden förmåga
att ställa sådan säkerhet får dom-
stolen befria honom från detta. I
fråga om slaget av säkerheten gäl-
ler 2 kap. 25 § utsökningsbalken.
Säkerheten skall prövas av dom-
stolen, om den inte har godkänts av
motparten.
I fråga om överklagande av be-
slut om undersökning samt i fråga
om handläggningen i högre dom-
stol gäller vad som föreskrivs i
rättegångsbalken om överklagande
av beslut enligt 15 kap. rättegångs-
balken.
41 d§
Ett beslut om undersökning enligt
41 a § skall innehålla uppgifter om
1. ändamålet med undersökning-
en,
2. vilka föremål och handlingar
som för eftersökas samt, i före-
kommande fall,
3. begränsningar när det gäller
vilka utrymmen som för genomsö-
kas.
Domstolen får även meddela
andra föreskrifter för verkställan-
det, om det behövs.
Prop. 1998/99:11
Bilaga 3
Ett beslut om undersökning gäl-
108
ler omedelbart till dess annat be-
stäms. Beslutet förfaller om verk-
ställigheten av det inte påbörjats
inom en månad från beslutet.
Om inte sökanden inom en må-
nad från verkställighetens avslu-
tande väcker talan eller på annat
sätt inleder ett förfarande om sa-
ken, skall en åtgärd som företagits
vid verkställigheten av undersök-
ningen omedelbart gå åter, i den
mån det kan ske.
41f§
Ett beslut om undersökning verk-
ställs av kronofogdemyndigheten
enligt de föreskrifter som domstolen
har meddelat och i övrigt enligt
utsökningsbalkens bestämmelser.
Myndigheten har rätt att ta kopior
av och göra utdrag ur sådana
handlingar som avses i 41 a §.
Undersökningen får inte avse en
skriftlig handling som avses i 27
kap. 2 rättegångsbalken.
41 g §
När en undersökning skall ge-
nomföras har motparten rätt att
tillkalla ett juridiskt biträde eller
annan. I avvaktan på att denne in-
ställer sig får undersökningen inte
börja. Detta gäller dock inte om
1. undersökningen därigenom
onödigt fördröjs, eller
2. undersökningen har beslutats
enligt 41 b § tredje stycket.
För undersökningens verkställig-
het får kronofogdemyndigheten
anlita erforderligt biträde av sak-
kunnig eller annan. Myndigheten
får också tillåta att sökanden eller
ombud för denne är närvarande vid
undersökningen för att bistå med
upplysningar. Därvid skall tillses
att sökanden eller ombudet inte i
större utsträckning än som behövs
för verkställigheten får kännedom
om förhållanden som kommer fram.
Prop. 1998/99:11
Bilaga 3
109
41h§
Tas kopior av eller görs utdrag
ur handlingar skall dessa förteck-
nas och hållas tillgängliga för sö-
kanden och motparten.
42 §
Prop. 1998/99:11
Bilaga 3
Om en registrering av ett varu-
märke har upphävts genom ett be-
slut eller en dom som har vunnit
laga kraft, far rätten inte döma till
påföljd eller besluta om annan åt-
gärd enligt 37—41 §§.
I mål om sådant intrång skall
rätten, på yrkande av den mot vil-
ken talan föres, förklara målet vi-
lande i avbidan på att frågan om
registreringens havande slutligen
avgöres. Är talan härom icke väckt,
skall rätten i samband med vilande-
förklaringen förelägga honom viss
tid inom vilken sådan talan skall
väckas.
Om en registrering av ett varu-
märke har upphävts genom ett be-
slut eller en dom som har vunnit
laga kraft, får domstolen inte döma
till påföljd eller besluta om annan
åtgärd enligt 37-41 a §§.
I mål om sådant intrång skall
domstolen, på yrkande av den mot
vilken talan förs, förklara målet
vilande i avvaktan på att frågan om
registreringens havande slutligen
avgörs. Är talan härom inte väckt,
skall domstolen i samband med
vilandeförklaringen förelägga ho-
nom viss tid inom vilken sådan ta-
lan skall väckas.
Vid intrång i ett gemenskapsva-
rumärke tillämpas bestämmelserna
i 37 § om ansvar för varumärkesin-
trång. I övrigt gäller 37 3-41 §§, i
den mån inte något annat följer av
rådets förordning om gemen-
skapsvarumärken. Härvid skall vad
som sägs om varumärkesintrång
gälla intrång i gemenskapsvaru-
märke.
Vid intrång i ett gemenskapsva-
rumärke tillämpas bestämmelserna
i 37 § om ansvar för varumärkesin-
trång. I övrigt gäller 37 3-41 h §§, i
den mån inte något annat följer av
rådets förordning om gemen-
skapsvarumärken. Härvid skall vad
som sägs om varumärkesintrång
gälla intrång i gemenskapsvaru-
märke.
Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.
110
Härigenom föreskrivs i fråga om patentlagen (1967:837) att det skall
införas åtta nya paragrafer, 59 a-59 h § §, av följande lydelse.
Prop. 1998/99:11
Bilaga 3
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 59a§ Om det med hänsyn till omstän- 59b§ Ett beslut om en undersökning Fråga om undersökning får tas Innan ett beslut om undersökning |
111
meddelas skall motparten ha fått
tillfälle att yttra sig, om inte ett
dröjsmål skulle medföra risk för att
föremål och handlingar som har
betydelse för undersökningen un-
danskaffas, förstörs eller förvans-
kas.
59c§
Ett beslut om undersökning får
meddelas endast om sökanden
ställer säkerhet hos domstolen för
den skada som kan tillfogas mot-
parten. Saknar sökanden förmåga
att ställa sådan säkerhet får dom-
stolen befria honom från detta. I
fråga om slaget av säkerheten gäl-
ler 2 kap. 25 § utsökningsbalken.
Säkerheten skall prövas av dom-
stolen, om den inte har godkänts av
motparten.
I fråga om överklagande av be-
slut om undersökning samt i fråga
om handläggningen i högre dom-
stol gäller vad som föreskrivs i
rättegångsbalken om överklagande
av beslut enligt 15 kap. rättegångs-
balken.
59d§
Ett beslut om undersökning enligt
59 a § skall innehålla uppgifter om
1. ändamålet med undersökning-
en,
2. vilka föremål och handlingar
som får eftersökas samt, i före-
kommandefall,
3. begränsningar när det gäller
vilka utrymmen som får genomsö-
kas.
Domstolen får även meddela
andra föreskrifter för verkställan-
det, om det behövs.
59e§
Ett beslut om undersökning gäl-
ler omedelbart till dess annat be-
stäms. Beslutet förfaller om verk-
ställigheten av det inte påbörjats
Prop. 1998/99:11
Bilaga 3
112
inom en månad från beslutet.
Om inte sökanden inom en må-
nad från verkställighetens avslu-
tande väcker talan eller på annat
sätt inleder ett förfarande om sa-
ken, skall en åtgärd som företagits
vid verkställigheten av undersök-
ningen omedelbart gå åter, i den
mån det kan ske.
59f§
Ett beslut om undersökning verk-
ställs av kronofogdemyndigheten
enligt de föreskrifter som domstolen
har meddelat och i övrigt enligt
utsökningsbalkens bestämmelser.
Myndigheten har rätt att ta kopior
av och göra utdrag ur sådana
handlingar som avses i 59 a §.
Undersökningen får inte avse en
skriftlig handling som avses i 27
kap. 2 rättegångsbalken.
59g§
När en undersökning skall ge-
nomföras har motparten rätt att
tillkalla ett juridiskt biträde eller
annan. I avvaktan på att denne
inställer sig får undersökningen
inte börja. Detta gäller dock inte
om
1. undersökningen därigenom
onödigt fördröjs, eller
2. undersökningen har beslutats
enligt 59 b § tredje stycket.
För undersökningens verkställig-
het får kronofogdemyndigheten
anlita erforderligt biträde av sak-
kunnig eller annan. Myndigheten
får också tillåta att sökanden eller
ombud för denne är närvarande vid
undersökningen för att bistå med
upplysningar. Därvid skall tillses
att sökanden eller ombudet inte i
större utsträckning än som behövs
för verkställigheten får kännedom
om förhållanden som kommer fram.
Prop. 1998/99:11
Bilaga 3
113
59h§
Tas kopior av eller görs utdrag
ur handlingar skall dessa förteck-
nas och hållas tillgängliga för sö-
kanden och motparten.
Prop. 1998/99:11
Bilaga 3
Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.
114
Härigenom föreskrivs i fråga om mönsterskyddslagen (1970:485) att
det i lagen skall införas åtta nya paragrafer, 37 a-37 h §§, av följande
lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 37 a § Om det med hänsyn till omstän- 37 b § Ett beslut om en undersökning Fråga om undersökning får tas Innan ett beslut om undersökning |
115
meddelas skall motparten ha fått
tillfälle att yttra sig, om inte ett
dröjsmål skulle medföra risk for att
föremål och handlingar som har
betydelse för undersökningen un-
danskaffas, förstörs eller förvans-
kas.
37 c §
Ett beslut om undersökning får
meddelas endast om sökanden
ställer säkerhet hos domstolen for
den skada som kan tillfogas mot-
parten. Saknar sökanden förmåga
att ställa sådan säkerhet får dom-
stolen befria honom från detta. I
fråga om slaget av säkerheten gäl-
ler 2 kap. 25 § utsökningsbalken.
Säkerheten skall prövas av dom-
stolen, om den inte har godkänts av
motparten.
I fråga om överklagande av be-
slut om undersökning samt i fråga
om handläggningen i högre dom-
stol gäller vad som föreskrivs i
rättegångsbalken om överklagande
av beslut enligt 15 kap. rättegångs-
balken.
37d§
Ett beslut om undersökning enligt
37 a § skall innehålla uppgifter om
1. ändamålet med undersökning-
en,
2. vilka föremål och handlingar
som får eftersökas samt, i före-
kommande fall,
3. begränsningar när det gäller
vilka utrymmen som får genomsö-
kas.
Domstolen får även meddela
andra föreskrifter för verkställan-
det, om det behövs.
37e§
Ett beslut om undersökning gäl-
ler omedelbart till dess annat be-
stäms. Beslutet förfaller om verk-
ställigheten av det inte påbörjats
Prop. 1998/99:11
Bilaga 3
116
inom en månad från beslutet.
Om inte sökanden inom en må-
nad från verkställighetens avslu-
tande väcker talan eller på annat
sätt inleder ett förfarande om sa-
ken, skall en åtgärd som företagits
vid verkställigheten av undersök-
ningen omedelbart gå åter, i den
mån det kan ske.
37f§
Ett beslut om undersökning verk-
ställs av kronofogdemyndigheten
enligt de föreskrifter som domstolen
har meddelat och i övrigt enligt
utsökningsbalkens bestämmelser.
Myndigheten har rätt att ta kopior
av och göra utdrag ur sådana
handlingar som avses i 37 a §.
Undersökningen får inte avse en
skriftlig handling som avses i 27
kap. 2 rättegångsbalken.
37g§
När en undersökning skall ge-
nomföras har motparten rätt att
tillkalla ett juridiskt biträde eller
annan. I avvaktan på att denne in-
ställer sig får undersökningen inte
börja. Detta gäller dock inte om
1. undersökningen därigenom
onödigt fördröjs, eller
2. har beslutats enligt 37 b § un-
dersökningen tredje stycket.
För undersökningens verkställig-
het får kronofogdemyndigheten
anlita erforderligt biträde av sak-
kunnig eller annan. Myndigheten
får också tillåta att sökanden eller
ombud för denne är närvarande vid
undersökningen för att bistå med
upplysningar. Därvid skall tillses
att sökanden eller ombudet inte i
större utsträckning än som behövs
för verkställigheten får kännedom
om förhållanden som kommer fram.
Prop. 1998/99:11
Bilaga 3
117
37h§
Tas kopior av eller görs utdrag
ur handlingar skall dessa förteck-
nas och hållas tillgängliga för sö-
kanden och motparten.
Prop. 1998/99:11
Bilaga 3
Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.
118
Härigenom föreskrivs i fråga om firmalagen (1974:156)
dels att 21 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas åtta nya paragrafer, 20 a-20 h §§, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
20a§
Om det med hänsyn till omstän-
digheterna skäligen kan antas att
någon har vidtagit eller står i be-
grepp att vidta en åtgärd som inne-
bär ett intrång, får domstolen be-
sluta att en undersökning får göras
hos denne för att söka efter föremål
som avses i 20 § och efter hand-
lingar som kan antas ha betydelse
för utredning om intrånget. Ett så-
dant beslut får meddelas bara om
vikten av att åtgärden vidtas är
tillräckligt stor för att uppväga det
intrång eller annat men som åtgär-
den innebär för den som drabbas
av den eller för något annat mot-
stående intresse.
Prop. 1998/99:11
Bilaga 3
20b§
Ett beslut om en undersökning
meddelas av den domstol där rätte-
gång angående intrånget är an-
hängig. År någon sådan rättegång
inte anhängig, gäller i fråga om
behörig domstol vad som är be-
stämt i rättegångsbalken om tviste-
mål. Vad som sägs om inskränkning
av domstols behörighet i fråga om
tvist som skall tas upp i annan ord-
ning än inför domstol skall dock
inte tillämpas.
Fråga om undersökning får tas
upp endast på yrkande av den som
lider skada av kännetecknet eller
dess användning. År rättegång inte
anhängig skall yrkandet framställas
skriftligen.
119
Innan ett beslut om undersökning
meddelas skall motparten ha fått
tillfälle att yttra sig, om inte ett
dröjsmål skulle medfära risk för att
föremål och handlingar som har
betydelse för undersökningen un-
danskaffas, förstörs eller förvans-
kas.
20c§
Ett beslut om undersökning får
meddelas endast om sökanden
ställer säkerhet hos domstolen för
den skada som kan tillfogas mot-
parten. Saknar sökanden förmåga
att ställa sådan säkerhet får dom-
stolen befria honom från detta. I
fråga om slaget av säkerheten gäl-
ler 2 kap. 25 § utsökningsbalken.
Säkerheten skall prövas av dom-
stolen, om den inte har godkänts av
motparten.
I fråga om överklagande av be-
slut om undersökning samt i fråga
om handläggningen i högre dom-
stol gäller vad som föreskrivs i
rättegångsbalken om överklagande
av beslut enligt 15 kap. rättegångs-
balken.
20 d§
Ett beslut om undersökning enligt
20 a § skall innehålla uppgifter om
1. ändamålet med undersökning-
en,
2. vilka föremål och handlingar
som får eftersökas samt, i före-
kommandefall,
3. begränsningar när det gäller
vilka utrymmen som får genomsö-
kas.
Domstolen får även meddela
andra föreskrifter för verkställan-
det, om det behövs.
20e§
Ett beslut om undersökning gäl-
ler omedelbart till dess annat be-
stäms. Beslutet förfaller om verk-
Prop. 1998/99:11
Bilaga 3
120
ställigheten av det inte påbörjats
inom en månad från beslutet.
Om inte sökanden inom en må-
nad från verkställighetens avslu-
tande väcker talan eller på annat
sätt inleder ett förfarande om sa-
ken, skall en åtgärd som företagits
vid verkställigheten av undersök-
ningen omedelbart gå åter, i den
mån det kan ske.
20f§
Ett beslut om undersökning verk-
ställs av kronofogdemyndigheten
enligt de föreskrifter som domstolen
har meddelat och i övrigt enligt
utsökningsbalkens bestämmelser.
Myndigheten har rätt att ta kopior
av och göra utdrag ur sådana
handlingar som avses i 20 a §.
Undersökningen får inte avse en
skriftlig handling som avses i 27
kap. 2 rättegångsbalken.
20g§
När en undersökning skall ge-
nomföras har motparten rätt att
tillkalla ett juridiskt biträde eller
annan. I avvaktan på att denne
inställer sig får undersökningen
inte börja. Detta gäller dock inte
om
1. undersökningen därigenom
onödigt fördröjs, eller
2. undersökningen har beslutats
enligt 20 b § tredje stycket.
För undersökningens verkställig-
het får kronofogdemyndigheten
anlita erforderligt biträde av sak-
kunnig eller annan. Myndigheten
får också tillåta att sökanden eller
ombud för denne är närvarande vid
undersökningen för att bistå med
upplysningar. Därvid skall tillses
att sökanden eller ombudet inte i
större utsträckning än som behövs
för verkställigheten får kännedom
om förhållanden som kommer fram.
Prop. 1998/99:11
Bilaga 3
121
20 h §
Tas kopior av eller görs utdrag
ur handlingar skall dessa förteck-
nas och hållas tillgängliga för sö-
kanden och motparten.
Prop. 1998/99:11
Bilaga 3
21
För intrång i firma som är skyd-
dad enbart på grund av registrering
får ej dömas till straff, ersättning
eller säkerhetsåtgärd enligt 18-20 §
sedan registreringen hävts genom
dom som vunnit laga kraft.
För intrång i firma som är skyd-
dad enbart på grund av registrering
får ej dömas till straff, ersättning
eller säkerhetsåtgärd enligt 18-20 a
§ sedan registreringen hävts genom
dom som vunnit laga kraft.
Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.
122
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1685) om skydd för
kretsmönster för halvledarprodukter att det i lagen skall införas åtta nya
paragrafer, 12 a-12 h §§, av följande lydelse.
Prop. 1998/99:11
Bilaga 3
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 12a§ Om det med hänsyn till omstän- 12b§ Ett beslut om en undersökning Fråga om undersökning får tas |
123
ställas skriftligen.
Innan ett beslut om undersökning
meddelas skall motparten ha fått
tillfälle att yttra sig, om inte ett
dröjsmål skulle medföra risk för att
föremål och handlingar som har
betydelse för undersökningen un-
danskaffas, förstörs eller förvans-
kas.
12c§
Ett beslut om undersökning får
meddelas endast om sökanden
ställer säkerhet hos domstolen för
den skada som kan tillfogas mot-
parten. Saknar sökanden förmåga
att ställa sådan säkerhet får dom-
stolen befria honom från detta. I
fråga om slaget av säkerheten gäl-
ler 2 kap. 25 § utsökningsbalken.
Säkerheten skall prövas av dom-
stolen, om den inte har godkänts av
motparten.
I fråga om överklagande av be-
slut om undersökning samt i fråga
om handläggningen i högre dom-
stol gäller vad som föreskrivs i
rättegångsbalken om överklagande
av beslut enligt 15 kap. rättegångs-
balken.
12d§
Ett beslut om undersökning enligt
12 a § skall innehålla uppgifter om
1. ändamålet med undersökning-
en,
2. vilka föremål och handlingar
som får eftersökas samt, i före-
kommandefall,
3. begränsningar när det gäller
vilka utrymmen som får genomsö-
kas.
Domstolen får även meddela
andra föreskrifter för verkställan-
det, om det behövs.
12e§
Ett beslut om undersökning gäl-
ler omedelbart till dess annat be-
Prop. 1998/99:11
Bilaga 3
124
stäms. Beslutet förfaller om verk-
ställigheten av det inte påbörjats
inom en månad från beslutet.
Om inte sökanden inom en må-
nad från verkställighetens avslu-
tande väcker talan eller på annat
sätt inleder ett förfarande om sa-
ken, skall en åtgärd som företagits
vid verkställigheten av undersök-
ningen omedelbart gå åter, i den
mån det kan ske.
12f§
Ett beslut om undersökning verk-
ställs av kronofogdemyndigheten
enligt de föreskrifter som domstolen
har meddelat och i övrigt enligt
utsökningsbalkens bestämmelser.
Myndigheten har rätt att ta kopior
av och göra utdrag ur sådana
handlingar som avses i 12 a §.
Undersökningen får inte avse en
skriftlig handling som avses i 27
kap. 2 rättegångsbalken.
12g§
När en undersökning skall ge-
nomföras har motparten rätt att
tillkalla ett juridiskt biträde eller
annan. I avvaktan på att denne in-
ställer sig får undersökningen inte
börja. Detta gäller dock inte om
1. undersökningen därigenom
onödigt fördröjs, eller
2. undersökningen har beslutats
enligt 12 b § tredje stycket.
För undersökningens verkställig-
het får kronofogdemyndigheten
anlita erforderligt biträde av sak-
kunnig eller annan. Myndigheten
får också tillåta att sökanden eller
ombud för denne är närvarande vid
undersökningen för att bistå med
upplysningar. Därvid skall tillses
att sökanden eller ombudet inte i
större utsträckning än som behövs
för verkställigheten får kännedom
om förhållanden som kommer fram.
Prop. 1998/99:11
Bilaga 3
125
12 h §
Tas kopior av eller görs utdrag
ur handlingar skall dessa förteck-
nas och hållas tillgängliga for sö-
kanden och motparten.
Prop. 1998/99:11
Bilaga 3
Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.
126
Härigenom föreskrivs i fråga om växtförädlarrättslagen (1997:306) att
det i lagen skall införas åtta nya paragrafer, 9 kap. 7 a-7 h §§, av följande
lydelse.
Prop. 1998/99:11
Bilaga 3
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 9 kap. Om det med hänsyn till omstän- 7b§ Ett beslut om en undersökning Fråga om undersökning får tas |
127
ställas skriftligen.
Innan ett beslut om undersökning
meddelas skall motparten ha fatt
tillfälle att yttra sig, om inte ett
dröjsmål skulle medföra risk för att
föremål och handlingar som har
betydelse för undersökningen un-
danskaffas, förstörs eller förvans-
kas.
7c§
Ett beslut om undersökning får
meddelas endast om sökanden
ställer säkerhet hos domstolen för
den skada som kan tillfogas mot-
parten. Saknar sökanden förmåga
att ställa sådan säkerhet får dom-
stolen befria honom från detta. I
fråga om slaget av säkerheten gäl-
ler 2 kap. 25 § utsökningbalken.
Säkerheten skall prövas av dom-
stolen, om den inte har godkänts av
motparten.
I fråga om överklagande av be-
slut om undersökning samt i fråga
om handläggningen i högre dom-
stol gäller vad som föreskrivs i
rättegångsbalken om överklagande
av beslut enligt 15 kap. rättegångs-
balken.
7d§
Ett beslut om undersökning enligt
7 a § skall innehålla uppgifter om
1. ändamålet med undersökning-
en,
2. vilka föremål och handlingar
som får eftersökas samt, i före-
kommande fall,
3. begränsningar när det gäller
vilka utrymmen som får genomsö-
kas.
Domstolen får även meddela
andra föreskrifter för verkställan-
det, om det behövs.
7e§
Ett beslut om undersökning gäl-
ler omedelbart till dess annat be-
Prop. 1998/99:11
Bilaga 3
128
stäms. Beslutet förfaller om verk- Prop. 1998/99:11
ställigheten av det inte påbörjats Bilaga 3
inom en månad från beslutet.
Om inte sökanden inom en må-
nad från verkställighetens avslu-
tande väcker talan eller på annat
sätt inleder ett förfarande om sa-
ken, skall en åtgärd som företagits
vid verkställigheten av undersök-
ningen omedelbart gå åter, i den
mån det kan ske.
7f§
Ett beslut om undersökning verk-
ställs av kronofogdemyndigheten
enligt de föreskrifter som domstolen
har meddelat och i övrigt enligt
utsökningsbalkens bestämmelser.
Myndigheten har rätt att ta kopior
av och göra utdrag ur sådana
handlingar som avses i 7 a §.
Undersökningen får inte avse en
skriftlig handling som avses i 27
kap. 2 rättegångsbalken.
7g§
När en undersökning skall ge-
nomföras har motparten rätt att
tillkalla ett juridiskt biträde eller
annan. I avvaktan på att denne in-
ställer sig får undersökningen inte
börja. Detta gäller dock inte om
1. undersökningen därigenom
onödigt fördröjs, eller
2. undersökningen har beslutats
enligt 7 b § tredje stycket.
För undersökningens verkställig-
het får kronofogdemyndigheten
anlita erforderligt biträde av sak-
kunnig eller annan. Myndigheten
får också tillåta att sökanden eller
ombud för denne är närvarande vid
undersökningen för att bistå med
upplysningar. Därvid skall tillses
att sökanden eller ombudet inte i
större utsträckning än som behövs
för verkställigheten får kännedom
om förhållanden som kommer fram.
129
5 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 11
7h§
Tas kopior av eller görs utdrag
ur handlingar skall dessa förteck-
nas och hållas tillgängliga för sö-
kanden och motparten.
Prop. 1998/99:11
Bilaga 3
Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.
130
Remissyttranden över Justitiedepartementets promemoria Ny skyddsåt-
gärd vid immaterialrättsintrång (Ds 1998:24) har avgetts av Hovrätten för
Övre Norrland, Malmö tingsrätt, Patentbesvärsrätten, Justitiekanslem,
Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Domstolsverket, Generaltullstyrelsen,
Kommerskollegium, Konkurrensverket, Patent- och registreringsverket,
Riksskatteverket, Statens växtsortnämnd, Juridiska fakultetsnämnden vid
Stockholms universitet, Business Software Alliance, COPYSWEDE,
Datorprogramföretagens Intresseförening mot Illegal Kopiering, Före-
ningen Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå (STIM), Före-
ningen Svensk Form, Föreningen Svensk Programvaruindustri, Före-
ningen Sveriges Kronofogdar, Företagarnas Riksorganisation, Svensk
Handel, Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd
(KLYS), Stockholms handelskammare, Svenska artisters och musikers
intresseorganisation (SAMI), Svenska Fotografernas Upphovsrättsråd,
Svenska Föreningen för Industriellt Rättsskydd, Svenska Förläggareföre-
ningen, Svenska gruppen av the International Federation for the Phono-
graphic Industry (IFPI), Svenska Industrins Patentingenjörers Förening
(SIPF), Svenska Patentombudsföreningen (SPOF), Svenska Uppfinnare-
föreningen, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Författarförbund, Sveri-
ges Industriförbund och Sveriges Videodistributörers Förening.
Dessutom har yttrande inkommit från Sveriges Branschförening -
MDTS och Svenska IT-företagens Organisation.
Svenska Fotografernas Upphovsrättsråd och Svenska föreningen för
upphovsrätt har inte kommit in med något yttrande.
Prop. 1998/99:11
Bilaga 4
131
Prop. 1998/99:11
Bilaga 5
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1960:729) om upphovsrätt till
litterära och konstnärliga verk
dels att rubriken närmast före 53 § skall lyda ”Ansvar och ersättnings-
skyldighet m.m.”,
dels att det i lagen skall införas åtta nya paragrafer, 55 a-55 h §§, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
55a§
Om det skäligen kan antas att
någon har gjort eller förbereder ett
intrång eller en överträdelse som
avses i 53 §, får domstolen besluta
att en undersökning får göras hos
denna för att söka efter föremål
som avses i 55 § och efter hand-
lingar som kan antas ha betydelse
for utredning om intrånget eller
överträdelsen
(in trångsundersökn ing).
Ett beslut om intrångsundersök-
ning får meddelas endast om skälen
för åtgärden uppväger den olägen-
het eller det men i övrigt som åt-
gärden innebär för den som drab-
bas av den eller för något annat
motstående intresse.
55b§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning meddelas av den domstol där
rättegång som rör intrånget pågår.
Om rättegång inte är inledd, gäller
i fråga om behörig domstol vad
som är bestämt om tvistemål som
rör intrång. Vad som sägs i rätte-
gångsbalken om inskränkning av
domstols behörighet i fråga om
tvist som skall tas upp i annan ord-
132
ning än inför domstol skall dock
inte tillämpas.
En fråga om intrångsundersök-
ning får tas upp endast på yrkande
av upphovsmannen eller upphovs-
mannens rättsinnehavare eller den
som på grund av upplåtelse har rätt
att utnyttja verket. Om rättegång
inte är inledd, skall yrkandet fram-
ställas skriftligen.
Innan ett beslut om undersökning
meddelas skall motparten ha fått
tillfälle att yttra sig. Rätten får dock
omedelbart meddela ett beslut som
gäller till dess annat har beslutats,
om ett dröjsmål skulle medföra risk
för att föremål eller handlingar
som har betydelse för utredning om
intrånget skaffas undan, förstörs
eller förvanskas.
I övrigt skall en fråga om in-
trångsundersökning som uppkom-
mer då rättegång inte är inledd
handläggas på samma sätt som om
frågan uppkommit under rättegång.
55c§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning får meddelas endast om sö-
kanden ställer säkerhet hos dom-
stolen för den skada som kan tillfo-
gas motparten. Saknar sökanden
förmåga att ställa säkerhet, får
domstolen befria sökanden från det.
Ifråga om slaget av säkerhet gäller
2 kap. 25 § utsökningsbalken. Sä-
kerheten skall prövas av domstolen,
om den inte har godkänts av mot-
parten.
Ifråga om överklagande av dom-
stolens beslut om intrångsunder-
sökning och i fråga om handlägg-
ningen i högre domstol gäller vad
som föreskrivs i rättegångsbalken
om överklagande av beslut enligt
15 kap. rättegångsbalken.
Prop. 1998/99:11
Bilaga 5
55 d§
Ett beslut om intrångsundersök-
133
ning skall innehålla uppgifter om
1. vilket ändamål undersökningen
skall ha,
2. vilka föremål och handlingar
som det får sökas efter, och
3. vilka utrymmen som får ge-
nomsökas.
Om det behövs, skall domstolen
även forordna om andra villkor för
verkställandet.
55e§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning gäller omedelbart. Om ansö-
kan om verkställighet inte har
gjorts inom en månad från beslutet,
förfaller det.
Om sökanden inte inom en må-
nad från det att verkställigheten
avslutats väcker talan eller på nå-
got annat sätt inleder ett förfarande
om saken, skall en åtgärd som fö-
retagits vid verkställigheten av in-
trångsundersökningen omedelbart
gå åter, i den utsträckning det är
möjligt. Detsamma gäller om ett
beslut om intrångsundersökning
upphävs sedan verkställighet ge-
nomförts.
55f§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning verkställs av kronofogdemyn-
digheten enligt de villkor som dom-
stolen har föreskrivit och med till-
lämpning av 1-3 kap., 16 kap. 10 §,
17 kap. 1-5 §§ samt 18 kap. utsök-
ningsbalken. Sökandens motpart
skall underrättas om verkställighe-
ten endast om beslutet om in-
trångsundersökning har tillkommit
efter sökandens hörande. Myndig-
heten har rätt att ta fotografier och
göra film- och ljudupptagningar av
sådana föremål som den får söka
efter. Myndigheten har också rätt
att ta kopior av och göra utdrag ur
sådana handlingar som den får
söka efter.
Prop. 1998/99:11
Bilaga 5
134
En intrångsundersökning får inte
omfatta en skriftlig handling som
avses i 27 kap. 2 § rättegångsbal-
ken.
55g§
När ett beslut om intrångsunder-
sökning skall verkställas har mot-
parten rätt att tillkalla ett juridiskt
biträde. I avvaktan på att biträdet
inställer sig får verkställigheten
inte påbörjas. Detta gäller dock
inte, om
1. undersökningen därigenom
onödigt fördröjs, eller
2. det finns en risk att ändamålet
med åtgärden annars inte uppnås.
Vid verkställigheten får krono-
fogdemyndigheten anlita det biträ-
de av en sakkunnig som behövs.
Myndigheten får tillåta att sö-
kanden eller ett ombud för sökan-
den är närvarande vid undersök-
ningen for att bistå med upplys-
ningar. Om ett sådant tillstånd ges,
skall myndigheten se till att sökan-
den eller ombudet inte i större ut-
sträckning än som kan motiveras av
verkställigheten får kännedom om
förhållanden som kommer fram.
55h§
Fotografier och film- och ljud-
upptagningar av föremål samt ko-
pior av och utdrag ur handlingar
skall förtecknas och hållas till-
gängliga för sökanden och mot-
parten.
Prop. 1998/99:11
Bilaga 5
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
135
Härigenom föreskrivs i fråga om varumärkeslagen (1960:644)
dels att 42 och 66 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall inforas åtta nya paragrafer, 41 a-41 h §§, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
41 a §
Om det skäligen kan antas att
någon har gjort eller förbereder ett
intrång, får domstolen besluta att
en undersökning får göras hos den-
na för att söka efter föremål som
avses i 41 § och efter handlingar
som kan antas ha betydelse för ut-
redning om intrånget
(intrångsundersökning).
Ett beslut om intrångsundersök-
ning får meddelas endast om skälen
för åtgärden uppväger den olägen-
het eller det men i övrigt som åt-
gärden innebär för den som drab-
bas av den eller för något annat
motstående intresse.
Prop. 1998/99:11
Bilaga 5
41 b §
Ett beslut om intrångsundersök-
ning meddelas av den domstol där
rättegång som rör intrånget pågår.
Om rättegång inte är inledd, gäller
i fråga om behörig domstol vad
som är bestämt om tvistemål som
rör intrång. Vad som sägs i rätte-
gångsbalken om inskränkning av
domstols behörighet i fråga om
tvist som skall tas upp i annan ord-
ning än inför domstol skall dock
inte tillämpas.
En fråga om intrångsundersök-
ning får tas upp endast på yrkande
av den som innehar ett varukänne-
tecken enligt 1-3 §§ eller den som
på grund av licens har rätt att ut-
136
nyttja varukännetecknet. Om rätte- Prop. 1998/99:11
gång inte är inledd, skall yrkandet Bilaga 5
framställas skriftligen.
Innan ett beslut om undersökning
meddelas skall motparten ha fått
tillfälle att yttra sig. Rätten får dock
omedelbart meddela ett beslut som
gäller till dess annat har beslutats,
om ett dröjsmål skulle medföra risk
för att föremål eller handlingar
som har betydelse för utredning om
intrånget skaffas undan, förstörs
eller förvanskas.
I övrigt skall en fråga om in-
trångsundersökning som uppkom-
mer då rättegång inte är inledd
handläggas på samma sätt som om
frågan uppkommit under rättegång.
41 c §
Ett beslut om intrångsundersök-
ning får meddelas endast om sö-
kanden ställer säkerhet hos dom-
stolen för den skada som kan tillfo-
gas motparten. Saknar sökanden
förmåga att ställa säkerhet, får
domstolen befria sökanden från det.
Ifråga om slaget av säkerhet gäller
2 kap. 25 § utsökningsbalken. Sä-
kerheten skall prövas av domstolen,
om den inte har godkänts av mot-
parten.
Ifråga om överklagande av dom-
stolens beslut om intrångsunder-
sökning och i fråga om handlägg-
ningen i högre domstol gäller vad
som föreskrivs i rättegångsbalken
om överklagande av beslut enligt
15 kap. rättegångsbalken.
41 d§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning skall innehålla uppgifter om
1. vilket ändamål undersökningen
skall ha,
2. vilka föremål och handlingar
som det får sökas efter, och
3. vilka utrymmen som får ge-
nomsökas.
137
6 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 11
Om det behövs, skall domstolen
även förordna om andra villkor for
verkställandet.
41 e§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning gäller omedelbart. Om ansö-
kan om verkställighet inte har
gjorts inom en månad från beslutet,
förfaller det.
Om sökanden inte inom en må-
nad från det att verkställigheten
avslutats väcker talan eller på nå-
got annat sätt inleder ett förfarande
om saken, skall en åtgärd som fö-
retagits vid verkställigheten av in-
trångsundersökningen omedelbart
gå åter, i den utsträckning det är
möjligt. Detsamma gäller om ett
beslut om intrångsundersökning
upphävs sedan verkställighet ge-
nomförts.
41f§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning verkställs av kronofogdemyn-
digheten enligt de villkor som dom-
stolen har föreskrivit och med till-
lämpning av 1-3 kap., 16 kap. 10 §,
17 kap. 1-5 §§ samt 18 kap. utsök-
ningsbalken. Sökandens motpart
skall underrättas om verkställighe-
ten endast om beslutet om in-
trångsundersökning har tillkommit
efter sökandens hörande. Myndig-
heten har rätt att ta fotografier och
göra film- och ljudupptagningar av
sådana föremål som den får söka
efter. Myndigheten har också rätt
att ta kopior av och göra utdrag ur
sådana handlingar som den får
söka efter.
En intrångsundersökning får inte
omfatta en skriftlig handling som
avses i 27 kap. 2 § rättegångsbal-
ken.
Prop. 1998/99:11
Bilaga 5
138
41 g §
När ett beslut om intrångsunder-
sökning skall verkställas har mot-
parten rätt att tillkalla ett juridiskt
biträde. I avvaktan på att biträdet
inställer sig får verkställigheten
inte påbörjas. Detta gäller dock
inte, om
1. undersökningen därigenom
onödigt fördröjs, eller
2. det finns en risk att ändamålet
med åtgärden annars inte uppnås.
Vid verkställigheten får krono-
fogdemyndigheten anlita det biträ-
de av en sakkunnig som behövs.
Myndigheten får tillåta att sö-
kanden eller ett ombud för sökan-
den är närvarande vid undersök-
ningen för att bistå med upplys-
ningar. Om ett sådant tillstånd ges,
skall myndigheten se till att sökan-
den eller ombudet inte i större ut-
sträckning än som kan motiveras av
verkställigheten får kännedom om
förhållanden som kommer fram.
41h§
Fotografier och film- och ljud-
upptagningar av föremål samt ko-
pior av och utdrag ur handlingar
skall förtecknas och hållas till-
gängliga för sökanden och mot-
parten.
Prop. 1998/99:11
Bilaga 5
42
Om en registrering av ett varu-
märke har upphävts genom ett be-
slut eller en dom som har vunnit
laga kraft, får rätten inte döma till
påföljd eller besluta om annan åt-
gärd enligt 37-41 §§.
I mål om sådant intrång skall
rätten, på yrkande av den mot vil-
ken talan föres, förklara målet vi-
lande i avbidan på att frågan om
registreringens hävande slutligen
avgöres. Är talan härom icke väckt,
skall rätten i samband med vilande-
Om en registrering av ett varu-
märke har upphävts genom ett be-
slut eller en dom som har vunnit
laga kraft, far domstolen inte döma
till påföljd eller besluta om annan
åtgärd enligt 37-41 a §§.
I mål om sådant intrång skall
domstolen, på yrkande av den mot
vilken talan förs, förklara målet
vilande i avvaktan på att frågan om
registreringens hävande slutligen
avgörs. Är talan härom inte väckt,
skall domstolen i samband med
139
förklaringen förelägga honom viss vilandeförklaringen förelägga ho-
tid inom vilken sådan talan skall nom viss tid inom vilken sådan ta-
väckas. lan skall väckas.
Prop. 1998/99:11
Bilaga 5
66
Vid intrång i ett gemenskapsva-
rumärke tillämpas bestämmelserna
i 37 § om ansvar för varumärkesin-
trång. I övrigt gäller 37 a-41 §§, i
den mån inte något annat följer av
rådets förordning om gemen-
skapsvarumärken. Härvid skall vad
som sägs om varumärkesintrång
gälla intrång i gemenskapsvaru-
märke.
Vid intrång i ett gemenskapsva-
rumärke tillämpas bestämmelserna
i 37 § om ansvar för varumärkesin-
trång. I övrigt gäller 37 a-41 h §§, i
den mån inte något annat följer av
rådets förordning om gemen-
skapsvarumärken. Härvid skall vad
som sägs om varumärkesintrång
gälla intrång i gemenskapsvaru-
märke.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
140
Härigenom föreskrivs att det i patentlagen (1967:837) skall införas åtta
nya paragrafer, 59 a-59 h §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
59 a §
Om det skäligen kan antas att
någon har gjort eller förbereder ett
intrång, får domstolen besluta att
en undersökning får göras hos den-
na för att söka efter föremål som
avses i 59 § och efter handlingar
som kan antas ha betydelse for ut-
redning om intrånget
(intrångsundersökning).
Ett beslut om intrångsundersök-
ning får meddelas endast om skälen
för åtgärden uppväger den olägen-
het eller det men i övrigt som åt-
gärden innebär för den som drab-
bas av den eller för något annat
motstående intresse..
59b§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning meddelas av den domstol där
rättegång som rör intrånget pågår.
Om rättegång inte är inledd, gäller
i fråga om behörig domstol vad
som är bestämt om tvistemål som
rör intrång. Vad som sägs i rätte-
gångsbalken om inskränkning av
domstols behörighet i fråga om
tvist som skall tas upp i annan ord-
ning än inför domstol skall dock
inte tillämpas.
En fråga om intrångsundersök-
ning får tas upp endast på yrkande
av patenthavaren eller den som på
grund av licens har rätt att utnyttja
uppfinningen. Om rättegång inte är
inledd, skall yrkandet framställas
skriftligen.
Innan ett beslut om undersökning
meddelas skall motparten ha fått
Prop. 1998/99:11
Bilaga 5
141
tillfälle att yttra sig. Rätten får dock
omedelbart meddela ett beslut som
gäller till dess annat har beslutats,
om ett dröjsmål skulle medföra risk
för att föremål eller handlingar
som har betydelse för utredning om
intrånget skaffas undan, förstörs
eller förvanskas.
I övrigt skall en fråga om in-
trångsundersökning som uppkom-
mer då rättegång inte är inledd
handläggas på samma sätt som om
frågan uppkommit under rättegång.
59 c §
Ett beslut om intrångsundersök-
ning får meddelas endast om sö-
kanden ställer säkerhet hos dom-
stolen för den skada som kan tillfo-
gas motparten. Saknar sökanden
förmåga att ställa säkerhet, får
domstolen befria sökanden från det.
1 fråga om slaget av säkerhet gäller
2 kap. 25 § utsökningsbalken. Sä-
kerheten skall prövas av domstolen,
om den inte har godkänts av mot-
parten.
Ifråga om överklagande av dom-
stolens beslut om intrångsunder-
sökning och i fråga om handlägg-
ningen i högre domstol gäller vad
som föreskrivs i rättegångsbalken
om överklagande av beslut enligt
15 kap. rättegångsbalken.
59 d §
Ett beslut om intrångsundersök-
ning skall innehålla uppgifter om
1. vilket ändamål undersökningen
skall ha,
2. vilka föremål och handlingar
som det får sökas efter, och
3. vilka utrymmen som får ge-
nomsökas.
Om det behövs, skall domstolen
även förordna om andra villkor för
verkställandet.
Prop. 1998/99:11
Bilaga 5
142
59e§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning gäller omedelbart. Om ansö-
kan om verkställighet inte har
gjorts inom en månad från beslutet,
förfaller det.
Om sökanden inte inom en må-
nad från det att verkställigheten
avslutats väcker talan eller på nå-
got annat sätt inleder ett förfarande
om saken, skall en åtgärd som fö-
retagits vid verkställigheten av in-
trångsundersökningen omedelbart
gå åter, i den utsträckning det är
möjligt. Detsamma gäller om ett
beslut om intrångsundersökning
upphävs sedan verkställighet ge-
nomförts.
59f§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning verkställs av kronofogdemyn-
digheten enligt de villkor som dom-
stolen har föreskrivit och med till-
lämpning av 7-3 kap., 16 kap. 10 §,
17 kap. 1-5 §§ samt 18 kap. utsök-
ningsbalken. Sökandens motpart
skall underrättas om verkställighe-
ten endast om beslutet om in-
trångsundersökning har tillkommit
efter sökandens hörande. Myndig-
heten har rätt att ta fotografier och
göra film- och ljudupptagningar av
sådana föremål som den får söka
efter. Myndigheten har också rätt
att ta kopior av och göra utdrag ur
sådana handlingar som den får
söka efter.
En intrångsundersökning får inte
omfatta en skriftlig handling som
avses i 27 kap. 2 § rättegångsbal-
ken.
59g§
När ett beslut om intrångsunder-
sökning skall verkställas har mot-
parten rätt att tillkalla ett juridiskt
biträde. I avvaktan på att biträdet
Prop. 1998/99:11
Bilaga 5
143
inställer sig får verkställigheten
inte påbörjas. Detta gäller dock
inte, om
1. undersökningen därigenom
onödigt fördröjs, eller
2. det finns en risk att ändamålet
med åtgärden annars inte uppnås.
Vid verkställigheten får krono-
fogdemyndigheten anlita det biträ-
de av en sakkunnig som behövs.
Myndigheten får tillåta att sö-
kanden eller ett ombud för sökan-
den är närvarande vid undersök-
ningen för att bistå med upplys-
ningar. Om ett sådant tillstånd ges,
skall myndigheten se till att sökan-
den eller ombudet inte i större ut-
sträckning än som kan motiveras av
verkställigheten får kännedom om
förhållanden som kommer fram.
Prop. 1998/99:11
Bilaga 5
59h§
Fotografier och film- och ljud-
upptagningar av föremål samt ko-
pior av och utdrag ur handlingar
skall förtecknas och hållas till-
gängliga for sökanden och mot-
parten.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
144
Härigenom föreskrivs att det i mönsterskyddslagen (1970:485) skall
införas åtta nya paragrafer, 37 a-37 h §§, av följande lydelse.
Prop. 1998/99:11
Bilaga 5
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 37 a § Om det skäligen kan antas att (intrångsundersökning). Ett beslut om intrångsundersök- 37 b § Ett beslut om intrångsundersök- En fråga om intrångsundersök- |
145
Innan ett beslut om undersökning
meddelas skall motparten ha fått
tillfälle att yttra sig. Rätten får dock
omedelbart meddela ett beslut som
gäller till dess annat har beslutats,
om ett dröjsmål skulle medföra risk
för att föremål eller handlingar
som har betydelse för utredning om
intrånget skaffas undan, förstörs
eller förvanskas.
I övrigt skall en fråga om in-
trångsundersökning som uppkom-
mer då rättegång inte är inledd
handläggas på samma sätt som om
frågan uppkommit under rättegång.
Prop. 1998/99:11
Bilaga 5
37c£
Ett beslut om intrångsundersök-
ning får meddelas endast om sö-
kanden ställer säkerhet hos dom-
stolen för den skada som kan tillfo-
gas motparten. Saknar sökanden
förmåga att ställa säkerhet, får
domstolen befria sökanden från det.
1 fråga om slaget av säkerhet gäller
2 kap. 25 § utsökningsbalken. Sä-
kerheten skall prövas av domstolen,
om den inte har godkänts av mot-
parten.
I fråga om överklagande av dom-
stolens beslut om intrångsunder-
sökning och i fråga om handlägg-
ningen i högre domstol gäller vad
som föreskrivs i rättegångsbalken
om överklagande av beslut enligt
15 kap. rättegångsbalken.
37d§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning skall innehålla uppgifter om
1. vilket ändamål undersökningen
skall ha,
2. vilka föremål och handlingar
som det får sökas efter, och
3. vilka utrymmen som får ge-
nomsökas.
Om det behövs, skall domstolen
även för ordna om andra villkor för
verkställandet.
146
37 e §
Ett beslut om intrångsundersök-
ning gäller omedelbart. Om ansö-
kan om verkställighet inte har
gjorts inom en månad från beslutet,
förfaller det.
Om sökanden inte inom en må-
nad från det att verkställigheten
avslutats väcker talan eller på nå-
got annat sätt inleder ett förfarande
om saken, skall en åtgärd som fö-
retagits vid verkställigheten av in-
trångsundersökningen omedelbart
gå åter, i den utsträckning det är
möjligt. Detsamma gäller om ett
beslut om intrångsundersökning
upphävs sedan verkställighet ge-
nomförts.
37f§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning verkställs av kronofogdemyn-
digheten enligt de villkor som dom-
stolen har föreskrivit och med till-
lämpning av 1-3 kap., 16 kap. 10 §,
17 kap. 1-5 §§ samt 18 kap. utsök-
ningsbalken. Sökandens motpart
skall underrättas om verkställighe-
ten endast om beslutet om in-
trångsundersökning har tillkommit
efter sökandens hörande. Myndig-
heten har rätt att ta fotografier och
göra film- och ljudupptagningar av
sådana föremål som den får söka
efter. Myndigheten har också rätt
att ta kopior av och göra utdrag ur
sådana handlingar som den får
söka efter.
En intrångsundersökning får inte
omfatta en skriftlig handling som
avses i 27 kap. 2 § rättegångsbal-
ken.
37 g §
När ett beslut om intrångsunder-
sökning skall verkställas har mot-
parten rätt att tillkalla ett juridiskt
biträde. I avvaktan på att biträdet
Prop. 1998/99:11
Bilaga 5
147
inställer sig får verkställigheten
inte påbörjas. Detta gäller dock
inte, om
1. undersökningen därigenom
onödigt fördröjs, eller
2. det finns en risk att ändamålet
med åtgärden annars inte uppnås.
Vid verkställigheten får krono-
fogdemyndigheten anlita det biträ-
de av en sakkunnig som behövs.
Myndigheten får tillåta att sö-
kanden eller ett ombud för sökan-
den är närvarande vid undersök-
ningen för att bistå med upplys-
ningar. Om ett sådant tillstånd ges,
skall myndigheten se till att sökan-
den eller ombudet inte i större ut-
sträckning än som kan motiveras av
verkställigheten far kännedom om
förhållanden som kommer fram.
37h§
Fotografier och film- och ljud-
upptagningar av föremål samt ko-
pior av och utdrag ur handlingar
skall förtecknas och hållas till-
gängliga för sökanden och mot-
parten.
Prop. 1998/99:11
Bilaga 5
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
148
Härigenom föreskrivs i fråga om firmalagen (1974:156)
dels att 21 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas åtta nya paragrafer, 20 a-20 h §§, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
20 a §
Om det skäligen kan antas att
någon har gjort eller förbereder ett
intrång, får domstolen besluta att
en undersökning får göras hos den-
na för att söka efter föremål som
avses i 20 § och efter handlingar
som kan antas ha betydelse för ut-
redning om intrånget (intrångs-
undersökning).
Ett beslut om intrångsundersök-
ning får meddelas endast om skälen
för åtgärden uppväger den olägen-
het eller det men i övrigt som åt-
gärden innebär för den som drab-
bas av den eller för något annat
motstående intresse.
Prop. 1998/99:11
Bilaga 5
20b§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning meddelas av den domstol där
rättegång som rör intrånget pågår.
Om rättegång inte är inledd, gäller
i fråga om behörig domstol vad
som är bestämt om tvistemål som
rör intrång. Vad som sägs i rätte-
gångsbalken om inskränkning av
domstols behörighet i fråga om
tvist som skall tas upp i annan ord-
ning än inför domstol skall dock
inte tillämpas.
En fråga om intrångsundersök-
ning för tas upp endast på yrkande
av den som lider skada av känne-
tecknet eller dess användning. Om
rättegång inte är inledd, skall yr-
kandet framställas skriftligen.
149
Innan ett beslut om undersökning Prop. 1998/99:11
meddelas skall motparten ha fått Bilaga 5
tillfälle att yttra sig. Rätten får dock
omedelbart meddela ett beslut som
gäller till dess annat har beslutats,
om ett dröjsmål skulle medföra risk
for att föremål eller handlingar
som har betydelse för utredning om
intrånget skaffas undan, förstörs
eller förvanskas.
I övrigt skall en fråga om in-
trångsundersökning som uppkom-
mer då rättegång inte är inledd
handläggas på samma sätt som om
frågan uppkommit under rättegång.
20c§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning får meddelas endast om sö-
kanden ställer säkerhet hos dom-
stolen for den skada som kan tillfo-
gas motparten. Saknar sökanden
förmåga att ställa säkerhet, får
domstolen befria sökanden från det.
1 fråga om slaget av säkerhet gäller
2 kap. 25 § utsökningsbalken. Sä-
kerheten skall prövas av domstolen,
om den inte har godkänts av mot-
parten.
Ifråga om överklagande av dom-
stolens beslut om intrångsunder-
sökning och i fråga om handlägg-
ningen i högre domstol gäller vad
som föreskrivs i rättegångsbalken
om överklagande av beslut enligt
15 kap. rättegångsbalken.
20d§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning skall innehålla uppgifter om
1. vilket ändamål undersökningen
skall ha,
2. vilka föremål och handlingar
som det får sökas efter, och
3. vilka utrymmen som får ge-
nomsökas.
Om det behövs, skall domstolen
även for ordna om andra villkor för
verkställandet.
20e§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning gäller omedelbart. Om ansö-
kan om verkställighet inte har
gjorts inom en månad från beslutet,
forfaller det.
Om sökanden inte inom en må-
nad från det att verkställigheten
avslutats väcker talan eller på nå-
got annat sätt inleder ett förfarande
om saken, skall en åtgärd som fö-
retagits vid verkställigheten av in-
trångsundersökningen omedelbart
gå åter, i den utsträckning det är
möjligt. Detsamma gäller om ett
beslut om intrångsundersökning
upphävs sedan verkställighet ge-
nomförts.
20f§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning verkställs av kronofogdemyn-
digheten enligt de villkor som dom-
stolen har föreskrivit och med till-
lämpning av 1-3 kap., 16 kap. 10 §,
17 kap. 1—5 §§ samt 18 kap. utsök-
ningsbalken. Sökandens motpart
skall underrättas om verkställighe-
ten endast om beslutet om in-
trångsundersökning har tillkommit
efter sökandens hörande. Myndig-
heten har rätt att ta fotografier och
göra film- och ljudupptagningar av
sådana föremål som den får söka
efter. Myndigheten har också rätt
att ta kopior av och göra utdrag ur
sådana handlingar som den får
söka efter.
En intrångsundersökning får inte
omfatta en skriftlig handling som
avses i 27 kap. 2 § rättegångsbal-
ken.
20g§
När ett beslut om intrångsunder-
sökning skall verkställas har mot-
parten rätt att tillkalla ett juridiskt
biträde. I avvaktan på att biträdet
Prop. 1998/99:11
Bilaga 5
151
inställer sig far verkställigheten
inte påbörjas. Detta gäller dock
inte, om
1. undersökningen därigenom
onödigt fördröjs, eller
2. det finns en risk att ändamålet
med åtgärden annars inte uppnås.
Vid verkställigheten får krono-
fogdemyndigheten anlita det biträ-
de av en sakkunnig som behövs.
Myndigheten får tillåta att sö-
kanden eller ett ombud för sökan-
den är närvarande vid undersök-
ningen for att bistå med upplys-
ningar. Om ett sådant tillstånd ges,
skall myndigheten se till att sökan-
den eller ombudet inte i större ut-
sträckning än som kan motiveras av
verkställigheten får kännedom om
förhållanden som kommer fram.
20h§
Fotografier och film- och ljud-
upptagningar av föremål samt ko-
pior av och utdrag ur handlingar
skall förtecknas och hållas till-
gängliga for sökanden och mot-
parten.
21 §
För intrång i firma som är skyd- För intrång i firma som är skyd-
dad enbart på grund av registrering dad enbart på grund av registrering
får ej dömas till straff, ersättning far ej dömas till straff, ersättning
eller säkerhetsåtgärd enligt 18- eller åtgärd enligt 18-20 a § sedan
20 § sedan registreringen hävts ge- registreringen hävts genom dom
nom dom som vunnit laga kraft. som vunnit laga kraft.
Prop. 1998/99:11
Bilaga 5
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
152
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1992:1685) om skydd för krets-
mönster för halvledarprodukter lagen skall inforas åtta nya paragrafer,
12 a-12 h §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
12a§
Om det skäligen kan antas att
någon har gjort eller förbereder ett
intrång, får domstolen besluta att
en undersökning får göras hos den-
na för att söka efter föremål som
avses i 12 § och efter handlingar
som kan antas ha betydelse för ut-
redning om intrånget
(intrångsundersökning).
Ett beslut om intrångsundersök-
ning får meddelas endast om skälen
for åtgärden uppväger den olägen-
het eller det men i övrigt som åt-
gärden innebär för den som drab-
bas av den eller för något annat
motstående intresse.
12b§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning meddelas av den domstol där
rättegång som rör intrånget pågår.
Om rättegång inte är inledd, gäller
i fråga om behörig domstol vad
som är bestämt om tvistemål som
rör intrång. Vad som sägs i rätte-
gångsbalken om inskränkning av
domstols behörighet i fråga om
tvist som skall tas upp i annan ord-
ning än inför domstol skall dock
inte tillämpas.
En fråga om intrångsundersök-
ning får tas upp endast på yrkande
av innehavaren av kretskortsmönst-
ret eller den som på grund av licens
har rätt att utnyttja kretsmönstret.
Om rättegång inte är inledd, skall
yrkandet framställas skriftligen.
Prop. 1998/99:11
Bilaga 5
153
Innan ett beslut om undersökning Prop. 1998/99:11
meddelas skall motparten ha fått Bilaga 5
tillfälle att yttra sig. Rätten får dock
omedelbart meddela ett beslut som
gäller till dess annat har beslutats,
om ett dröjsmål skulle medföra risk
för att föremål eller handlingar
som har betydelse för utredning om
intrånget skaffas undan, forstörs
eller förvanskas.
I övrigt skall en fråga om in-
trångsundersökning som uppkom-
mer då rättegång inte är inledd
handläggas på samma sätt som om
frågan uppkommit under rättegång.
12 c §
Ett beslut om intrångsundersök-
ning får meddelas endast om sö-
kanden ställer säkerhet hos dom-
stolen för den skada som kan tillfo-
gas motparten. Saknar sökanden
förmåga att ställa säkerhet, får
domstolen befria sökanden från det.
Ifråga om slaget av säkerhet gäller
2 kap. 25 § utsökningsbalken. Sä-
kerheten skall prövas av domstolen,
om den inte har godkänts av mot-
parten.
Ifråga om överklagande av dom-
stolens beslut om intrångsunder-
sökning och i fråga om handlägg-
ningen i högre domstol gäller vad
som föreskrivs i rättegångsbalken
om överklagande av beslut enligt
15 kap. rättegångsbalken.
12 d §
Ett beslut om intrångsundersök-
ning skall innehålla uppgifter om
1. vilket ändamål undersökningen
skall ha,
2. vilka föremål och handlingar
som det får sökas efter, och
3. vilka utrymmen som får ge-
nomsökas.
Om det behövs, skall domstolen
även förordna om andra villkor för
verkställandet.
154
12 e §
Ett beslut om intrångsundersök-
ning gäller omedelbart. Om ansö-
kan om verkställighet inte har
gjorts inom en månad från beslutet,
förfaller det.
Om sökanden inte inom en må-
nad från det att verkställigheten
avslutats väcker talan eller på nå-
got annat sätt inleder ett förfarande
om saken, skall en åtgärd som fö-
retagits vid verkställigheten av in-
trångsundersökningen omedelbart
gå åter, i den utsträckning det är
möjligt. Detsamma gäller om ett
beslut om intrångsundersökning
upphävs sedan verkställighet ge-
nomförts.
12f§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning verkställs av kronofogdemyn-
digheten enligt de villkor som dom-
stolen har föreskrivit och med till-
lämpning av 1-3 kap., 16 kap. 10 §,
17 kap. 1-5 §§ samt 18 kap. utsök-
ningsbalken. Sökandens motpart
skall underrättas om verkställighe-
ten endast om beslutet om in-
trångsundersökning har tillkommit
efter sökandens hörande. Myndig-
heten har rätt att ta fotografier och
göra film- och ljudupptagningar av
sådana föremål som den får söka
efter. Myndigheten har också rätt
att ta kopior av och göra utdrag ur
sådana handlingar som den får
söka efter.
En intrångsundersökning får inte
omfatta en skriftlig handling som
avses i 27 kap. 2 § rättegångsbal-
ken.
12g§
När ett beslut om intrångsunder-
sökning skall verkställas har mot-
parten rätt att tillkalla ett juridiskt
biträde. I avvaktan på att biträdet
Prop. 1998/99:11
Bilaga 5
155
inställer sig får verkställigheten
inte påbörjas. Detta gäller dock
inte, om
1. undersökningen därigenom
onödigt fördröjs, eller
2. det finns en risk att ändamålet
med åtgärden annars inte uppnås.
Vid verkställigheten får krono-
fogdemyndigheten anlita det biträ-
de av en sakkunnig som behövs.
Myndigheten får tillåta att sö-
kanden eller ett ombud for sökan-
den är närvarande vid undersök-
ningen för att bistå med upplys-
ningar. Om ett sådant tillstånd ges,
skall myndigheten se till att sökan-
den eller ombudet inte i större ut-
sträckning än som kan motiveras av
verkställigheten får kännedom om
förhållanden som kommer fram.
12h§
Fotografier och film- och ljud-
upptagningar av föremål samt ko-
pior av och utdrag ur handlingar
skall förtecknas och hållas till-
gängliga för sökanden och mot-
parten.
Prop. 1998/99:11
Bilaga 5
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
156
Prop. 1998/99:11
Bilaga 5
Härigenom föreskrivs i fråga om växtförädlarrättslagen (1997:306)
dels att 12 kap. 2 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall inforas åtta nya paragrafer, 9 kap. 7 a-7 h §§,
av följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 9 kap. 7a§ Om det skäligen kan antas att Ett beslut om intrångsundersök- 7b§ Ett beslut om intrångsundersök- En fråga om intrångsundersök- |
157
licens har rätt att utnyttja växtsor-
ten. Om rättegång inte är inledd,
skall yrkandet framställas skriftli-
gen.
Innan ett beslut om undersökning
meddelas skall motparten ha fått
tillfälle att yttra sig. Rätten får dock
omedelbart meddela ett beslut som
gäller till dess annat har beslutats,
om ett dröjsmål skulle medföra risk
för att föremål eller handlingar
som har betydelse for utredning om
intrånget skaffas undan, förstörs
eller förvanskas.
I övrigt skall en fråga om in-
trångsundersökning som uppkom-
mer då rättegång inte är inledd
handläggas på samma sätt som om
frågan uppkommit under rättegång.
7c§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning får meddelas endast om sö-
kanden ställer säkerhet hos dom-
stolen för den skada som kan tillfo-
gas motparten. Saknar sökanden
förmåga att ställa säkerhet, får
domstolen befria sökanden från det.
1 fråga om slaget av säkerhet gäller
2 kap. 25 § utsökningsbalken. Sä-
kerheten skall prövas av domstolen,
om den inte har godkänts av mot-
parten.
Ifråga om överklagande av dom-
stolens beslut om intrångsunder-
sökning och i fråga om handlägg-
ningen i högre domstol gäller vad
som föreskrivs i rättegångsbalken
om överklagande av beslut enligt
15 kap. rättegångsbalken.
7d§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning skall innehålla uppgifter om
1. vilket ändamål undersökningen
skall ha,
2. vilka föremål och handlingar
som det får sökas efter, och
3. vilka utrymmen som får ge-
Prop. 1998/99:11
Bilaga 5
158
nomsökas.
Om det behövs, skall domstolen
även förordna om andra villkor för
verkställandet.
7e§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning gäller omedelbart. Om ansö-
kan om verkställighet inte har
gjorts inom en månad från beslutet,
förfaller det.
Om sökanden inte inom en må-
nad från det att verkställigheten
avslutats väcker talan eller på nå-
got annat sätt inleder ett förfarande
om saken, skall en åtgärd som fö-
retagits vid verkställigheten av in-
trångsundersökningen omedelbart
gå åter, i den utsträckning det är
möjligt. Detsamma gäller om ett
beslut om intrångsundersökning
upphävs sedan verkställighet ge-
nomförts.
7f§
Ett beslut om intrångsundersök-
ning verkställs av kronofogdemyn-
digheten enligt de villkor som dom-
stolen har föreskrivit och med till-
lämpning av 1-3 kap., 16 kap. 10 §,
17 kap. 1-5 §§ samt 18 kap. utsök-
ningsbalken. Sökandens motpart
skall underrättas om verkställighe-
ten endast om beslutet om in-
trångsundersökning har tillkommit
efter sökandens hörande. Myndig-
heten har rätt att ta fotografier och
göra film- och ljudupptagningar av
sådana föremål som den får söka
efter. Myndigheten har också rätt
att ta kopior av och göra utdrag ur
sådana handlingar som den får
söka efter.
En intrångsundersökning får inte
omfatta en skriftlig handling som
avses i 27 kap. 2 § rättegångsbal-
ken.
Prop. 1998/99:11
Bilaga 5
159
7g§
När ett beslut om intrångsunder-
sökning skall verkställas har mot-
parten rätt att tillkalla ett juridiskt
biträde. I avvaktan på att biträdet
inställer sig får verkställigheten
inte påbörjas. Detta gäller dock
inte, om
1. undersökningen därigenom
onödigt fördröjs, eller
2. det finns en risk att ändamålet
med åtgärden annars inte uppnås.
Vid verkställigheten får krono-
fogdemyndigheten anlita det biträ-
de av en sakkunnig som behövs.
Myndigheten får tillåta att sö-
kanden eller ett ombud för sökan-
den är närvarande vid undersök-
ningen för att bistå med upplys-
ningar. Om ett sådant tillstånd ges,
skall myndigheten se till att sökan-
den eller ombudet inte i större ut-
sträckning än som kan motiveras av
verkställigheten får kännedom om
förhållanden som kommer fram.
7h§
Fotografier och film- och ljud-
upptagningar av föremål samt ko-
pior av och utdrag ur handlingar
skall förtecknas och hållas till-
gängliga för sökanden och mot-
parten.
Prop. 1998/99:11
Bilaga 5
12 kap.
Vid intrång i en gemenskapens
växtförädlarrätt tillämpas bestäm-
melserna i 9 kap. 1 § om ansvar
för intrång i en växtförädlarrätt.
2§
Vid intrång i en gemenskapens
växtförädlarrätt tillämpas bestäm-
melserna i 9 kap. 1 § om ansvar
för intrång i en växtförädlarrätt
och 7 a-h §§ om intrångsunder-
sökning.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
160
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-09-21
Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet
Gertrud Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.
Enligt en lagrådsremiss den 3 september 1998 (Justitiedepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära
och konstnärliga verk,
2. lag om ändring i varumärkeslagen (1960:644),
3. lag om ändring i patentlagen (1967:837),
4. lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485),
5. lag om ändring i firmalagen (1974:156),
6. lag om ändring i lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster
för halvledarprodukter och
7. lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1997:306).
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnessakkunniga
Christine Lager.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
De föreslagna lagändringarna avser att tillgodose krav som ställts på en
bättre anpassning av den svenska immaterialrättsliga lagstiftningen till
det s.k. TRIP:s-avtalet. Detta innehåller i artikel 50 föreskrifter om att de
rättsliga myndigheterna skall vara behöriga att besluta om snabba och
effektiva interimistiska åtgärder dels (punkten 1 a) för att förebygga att
intrång görs i immaterialrätter, särskilt att förhindra att varor släpps ut på
marknaden, dels (punkten 1 b) för att bevara bevisning av betydelse för
det påstådda intrånget. I artikel 50 punkten 3 sägs vidare, med avseende
på den bevisning som de rättsliga myndigheterna far begära av den som
ansöker om interimistiska åtgärder, att myndigheterna skall kunna bedö-
ma bl.a. om sökandens rätt är föremål för intrång "eller om sådant intrång
är nära förestående".
Några interimistiska åtgärder som direkt syftar till att "förebygga" att
varor släpps ut på marknaden föreslås inte nu. Det finns dock i exempel-
vis 53 a § upphovsrättslagen möjligheter att även interimistiskt genom
vitesförbud stoppa ett påböljat intrång. Såvitt Lagrådet kan bedöma är
detta en åtgärd ägnad att förebygga att varor släpps ut på marknaden. Att
exempelvis beslagta varor innan något intrång skett - eller försök eller
förberedelse till intrång föreligger enligt 23 kap. brottsbalken - synes
knappast vara förenligt med svenska rättstraditioner.
Det föreliggande förslaget avser endast åtgärder enligt artikel 50
punkten 1 b i TRIP:s-avtalet, dvs. för att bevara bevisning av betydelse
för det påstådda intrånget. I huvudsak synes de föreslagna bestämmelser-
Prop. 1998/99:11
Bilaga 6
161
na vara väl ägnade att tillgodose kraven i nyssnämnda punkt samtidigt
som de erbjuder garantier mot oproportionerliga integritetsintrång. På en
punkt har dock Lagrådet erinringar mot förslaget i sak. Dessa hänför sig
till a-paragrafema i samtliga remitterade förslag som i det aktuella hänse-
endet är likalydande. I samma paragrafer är det, inte minst av pedagogis-
ka skäl, önskvärt att syftet med lagstiftningen kommer till tydligare ut-
tryck. Lagrådet hänför sig i nu angivna hänseenden endast till 55 a §
upphovsrättslagen. Godtas vad Lagrådet anför om denna paragraf skall
motsvarande ändringar göras i övriga lagförslag.
Förslaget till lag om ändring i upphovsrättslagen
55 a §
Förslaget tillåter interimistiska åtgärder för att säkra bevisning, om det
skäligen kan antas att någon har gjort "eller förbereder" ett intrång eller
en överträdelse som avses i 53 §. Så länge "förbereder" syftar på försök
eller förberedelse till brott, vilka är straffbara enligt 53 § femte stycket,
finns inget att erinra mot förslaget. Enligt vad som blivit upplyst vid fö-
redragningen åsyftas emellertid också vad som kallats för "civilrättslig
förberedelse".
Ett sådant institut skulle utgöra en nyskapelse i svensk rätt. Det är att
märka att en enbart "civilrättslig" förberedelse inte kan föranleda några
sanktioner enligt upphovsrättslagen. Straffansvar förutsätter att intrång
eller överträdelse enligt 53 § eller försök eller förberedelse därtill som är
straffbar har begåtts. Vitesförbud enligt 53 a § kan riktas mot den som
vidtar en åtgärd som innebär intrång eller överträdelse enligt 53 §. Mot-
svarande gäller om skadeståndsansvar enligt 54 § - härtill kommer er-
sättning för utnytljande av annans verk - och om åtgärder mot intrångs-
föremål enligt 55 §. Att säkra bevisning om åtgärder som inte är rättsstri-
diga måste anses a priori vara ett oproportionerligt intrång i motpartens
integritet. Som exempel har under föredragningen anförts att innehavaren
av ett patent har uppgifter om att en försäljare av hushållsapparater har
fått hem ett lager av en apparat som, utan försäljarens vetskap, bland
mycket annat innehåller en beståndsdel vars tillverkning utgör ett intrång
i patenthavarens rätt. Att kronofogden i denna situation skulle oanmäld
tränga in hos försäljaren för att utreda hur därmed må förhålla sig fram-
står som ett icke godtagbart integritetsintrång. Det bör vara tillräckligt att
patenthavaren informerar försäljaren om risken för intrång och agerar om
denne verkligen skulle bölja sälja apparaterna.
Till det anförda kommer att en bevissäkring som genomförs innan nå-
got intrång ägt rum synes medföra skadeståndsskyldighet för rättighets-
havaren, om motparten inte fullföljer intrånget (och fortfarande under
förutsättning att det inte är fråga om försök eller förberedelse som är
straffbar).
Vid föredragningen har som ett stöd för tolkningen av TRIP:s-avtalets
föreskrifter lagts viss vikt vid den förut citerade bestämmelsen i artikel
50 punkten 3. Denna säger emellertid något endast om vilken bevisning
som myndigheterna kan begära av sökanden. En sådan bevisning som
Prop. 1998/99:11
Bilaga 6
162
avses där kan ju mycket väl ge domstolen skälig anledning till antagande
att intrång redan inletts.
Det skulle självfallet vara oegentligt att använda instrumentet bevis-
säkring för att skrämma motparten och därmed for annat ändamål än vad
det är avsett för.
Lagrådet avstyrker därför att den föreslagna möjligheten till bevissäk-
ring används vid "civilrättslig förberedelse".
Vad angår den språkliga utformningen av bestämmelsen används i pa-
ragrafen uttrycket "en undersökning ... för att söka efter föremål". Läsa-
ren inges härigenom omedelbart den föreställningen att avsikten är att ta
föremålen om hand för att förebygga vidare intrång. Den lagtekniskt
skolade läsaren inser fem paragrafer längre fram att så inte kan vara fallet
eftersom där står vad kronofogdemyndigheten får göra med föremålen.
Den mindre insiktsfulle läsaren måste sannolikt läsa den allmänna moti-
veringen eller författningskommentaren för att komma till samma resul-
tat. Det bör redan av den inledande paragrafen framgå att avsikten med
åtgärden är att säkra bevisning.
Lagrådet har inte något att erinra mot att begreppet handlingar får om-
fatta även elektroniska dokument. Detta får anses gälla även datorpro-
gram. En elektronisk handling kan utgöra själva intrångsföremålet, t.ex.
en litterär text som kopierats i ett datorminne i avsikt att sprida den över
nätet. Någon alltför skarp gränsdragning bör därför inte göras mellan
intrångsföremål och handlingar som kan belysa affärsförhållanden.
Bestämmelserna om avstående mot lösen m.m. i 55 § första - tredje
styckena har ansetts utan föreskrift därom vara tillämpliga också på för-
sök och förberedelse till brott som avses i 53 § (se prop. 1981/82:152
s. 30 in fine). Å andra sidan innehåller liknande bestämmelser i 41 § va-
rumärkeslagen en uttrycklig föreskrift i ämnet. För att förebygga oklarhet
förordar Lagrådet att försök och förberedelse särskilt omnämns i föreva-
rande paragraf. Detta kan också vara lämpligt från pedagogisk synpunkt
med hänsyn till den vikt som i TRIP:s-avtalet lagts vid förebyggande
åtgärder.
På grund av det anförda förordar Lagrådet att 55 a § första stycket ges
följande lydelse:
"Om det skäligen kan antas att någon vidtar en åtgärd, som innebär ett
intrång eller en överträdelse som avses i 53 § eller försök eller förbere-
delse enligt femte stycket samma paragraf, får domstolen för att bevis-
ning skall kunna säkras om åtgärden besluta att en undersökning får gö-
ras hos denne för att söka efter föremål eller handlingar som kan antas ha
betydelse för utredning om åtgärden (intrångsundersökning)."
De nya bestämmelserna om intrångsundersökning har i lagrådsremis-
sen placerats mellan 55 och 56 §§ upphovsrättslagen. Eftersom dessa
båda paragrafer har ett inbördes samband, som härigenom bryts, synes
det naturligare att de nya bestämmelserna sätt in efter
56 § och således erhåller beteckningen 56 a - h §§. Godtas det sagda er-
fordras en konsekvensändring i 57 § och en ändring av ingressen till lag-
förslaget.
Prop. 1998/99:11
Bilaga 6
163
55 b §
I motiveringen till denna bestämmelse och motsvarande bestämmelser i
övriga lagar anges att ansökan om interimistiska åtgärder av en licens-
tagare eller likställd endast far tas upp om det utnyttjande som har skett
innebär ett intrång i den rätt licenstagaren förvärvat. Detta framgår
emellertid inte av lagtexten. Resultatet torde bli att licenstagarens ansö-
kan i stället skall ogillas på materiell grund.
55 e§
I författningskommentaren till denna paragraf anges att om ansökan av-
visas eller avslås efter yttrande av motparten, så bör denne i samband
med beslutet kunna tillerkännas ersättning för rättegångskostnader men
att någon särskild bestämmelse härom inte ansetts nödvändig. Uttalandet
grundar sig på att beslutet blir ett slutligt beslut och att av rättegångsbal-
ken följer att den vinnande parten i ett sådant fall har rätt till ersättning
för rättegångskostnader. Lagrådet godtar det sagda men vill påpeka att i
15 kap. 5 § rättegångsbalken finns en uttrycklig bestämmelse med mot-
svarande innehåll.
Förslaget till lag om ändring i patentlagen
61 §
I denna paragraf bör förbudet mot vissa åtgärder, när ett patent hävts eller
förklarats ogiltigt, omfatta även intrångsundersökning. Eftersom en sådan
inte kan betecknas som en säkerhetsåtgärd bör sist i första stycket läggas
till orden "eller intrångsundersökning." Ändringen föranleder ändring
även av ingressen till lagförslaget.
Förslaget till lag om ändring i mönsterskyddslagen
39 §
I denna paragraf bör förbudet mot vissa åtgärder, när registrering av
mönster hävts, omfatta även intrångsundersökning. Eftersom en sådan
inte kan betecknas som en säkerhetsåtgärd bör orden "ersättning eller
säkerhetsåtgärd" ersättas med orden "ersättning, säkerhetsåtgärd eller
intrångsundersökning". Ändringen föranleder ändring även av ingressen
till lagförslaget.
Prop. 1998/99:11
Bilaga 6
164
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 oktober 1998
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden
Hjelm-Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori,
Andersson, Winberg, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sy-
dow, Klingvall, Ähnberg, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist
Föredragande: statsrådet Freivalds
Prop. 1998/99:11
Regeringen beslutar proposition 1998/99:11 Ny skyddsåtgärd vid im-
materialrättsintrång.
165
Eländers Gotab, Stockholm 1998