Sedan 60-talet finns i Sverige en stor grupp, ca 60 000,
assyrier/syrianer. De har flytt från sina hemländer Turkiet,
Irak, Iran, Libanon och Syrien. I de länderna utgör de idag en
befolkning på ca 3 miljoner. Totalt räknar man med att det
finns ca 5 miljoner assyrier/syrianer.
Assyrierna vill leva i fred tillsammans med den befolkning som finns i de
länder där de bor. De vill bli respekterade som ett folk, ha ett folks status
och
erkännas som ett folk med allt vad det innebär av mänskliga rättigheter och
människovärde.
Idag dödas och trakasseras de. Unga flickor rövas bort. Män sätts i
fängelse utan dom och rannsakan, ofta för påstådda ej verifierade förseelser.
Detta beror bl a på att de är ett kristet folk i den muslimska världen.
Troligen
det allra äldsta kristna folket. Det assyriska folket är överhuvudtaget ett
gammalt historiskt folk. De har sitt ursprung i länderna mellan Eufrat och
Tigris.
Assyrierna i Turkiet
Vid sekelskiftet bodde mer än två miljoner assyrier i Turkiet,
särskilt i sydöstra Turkiet, där idag mycket av det urgamla
kristna kulturarvet håller på att försvinna. Det finns idag bara
några tusen assyrier kvar i sydöstra Turkiet. Den stora
utrensningen skedde under de s k Svärdets år, 1915-1919.
Men också efter andra världskriget har omfattande och
dramatiska utrensningar och förföljelser ägt rum. Assyrierna
har kommit i kläm mellan den turkiska staten/armén och
olika kurdiska fraktioner, framför allt PKK. Olika grupper
har omotiverat och obevisat beskyllt assyrierna för samröre
och skydd av antingen den ena eller andra gruppen. På så sätt
har antingen den turkiska armén eller kurder fått anledning
att förstöra byar, driva folk bort från sina hem och beslagta
deras egendom.
De hundratusentals assyrier/syrianer, som mördats eller tvingats fly från
sydöstra Turkiet under nittonhundratalet har lämnat efter sig såväl privata
som kyrkliga egendomar i form av enkla hemman, stora jordagods, kyrkor
och kloster. I många fall har egendomar tagits från sina ägare genom direkt
och indirekt våld. Assyriernas urgamla kulturarv är för närvarande på väg att
förödas. Risken är uppenbar att ett mer än tusenårigt religiöst och historiskt
kulturarv försvinner spårlöst.
Idag erkänns inte assyrierna som minoritet i Turkiet och saknar därmed de
etniska rättigheterna att fritt utöva sin religion, sitt språk och sin kultur.
Det assyriska folket är fortfarande trängt mellan den turkiska armén och
olika kurdiska grupper. Och man lägger fortfarande beslag på egendom och
driver assyrier från hus och hem till en osäker flyktingsituation i framför allt
Istanbul, där upp emot 20 000 assyriska flyktingar håller sig gömda under
omänskliga förhållanden.
Assyrierna i norra Irak
Turkiets taktik mot assyrierna används även i norra Irak, det
område som efter Kuwaitkriget etablerades under FN:s
beskydd. De turkiska attackerna in på Irakisk mark för att,
som man säger, få tag på PKK-gerillan, går ofta ut över
assyrierna. PKK flyr till assyriska byar, där de gömmer sig.
På så sätt skyddar de sina egna byar och låter assyrierna
fungera som levande sköldar.
FN:s beskydd av norra Irak har inte lett till fred och säkerhet för
assyrierna. De är idag kanske mer hotade till liv och hem än tidigare. Inga
européer släpps för närvarande in i norra Irak. I rapporter omtalas dock att
situationen för assyrierna där alltmer börjar likna den i Turkiet. Skolor som
assyrierna med stor framgång startat i norra Irak tvingar kurderna dem att
stänga. Freden mellan de kurdiska fraktionerna i norra Irak betyder krig och
förföljelse av assyrierna. De kommer i kläm mellan de kurdiska grupperna
Barasani och Talibani med svåra sociala och etniska problem som följd.
Situationen för assyrierna i norra Irak är för närvarande mycket laddad och
känslig. Assyrierna är hotade från många håll.
Assyrierna i Syrien
Att leva i Syrien är för assyrierna ungefär som att leva på en
krutdurk. Ingen vet riktigt när den kan explodera.
Diskriminering och trakasserier förekommer. För inte så
länge sedan sattes tre assyriska ledare i fängelse utan dom
eller rannsakan. Deras brott var att de försökt hjälpa sina
landsmän att få vatten. Människor sätts i fängelse utan dom
eller rannsakan anklagade för brott de aldrig utfört.
Kurdernas antal ökar i landet samtidigt som Turkiet hotar med invasion.
Det spända läget gäller rätten till vattnet i floderna Eufrat och Tigris.
Assyrierna i Iran och
Libanon
Även i Iran och Libanon lever assyrierna under svåra
förhållanden. Under den senaste tiden har det kommit
rapporter om att assyrier förföljs, trakasseras och tvingas att
fly för att rädda sina liv.
Assyriernas mänskliga
rättigheter
På grund av att assyrierna lever i många länder, ständigt
förödmjukas och kläms mellan olika grupper, som också
använder dem som sköldar för sina egna mer eller mindre
krigiska verksamheter, har de haft svårt att göra sina röster
hörda. Det är hög tid och angeläget att både nationellt och
internationellt sätta strålkastarljuset på det assyriska folket.
Sverige, den svenska regeringen och andra företrädare inom det
internationella området, har ett gott anseende i världen. Sverige uppfattas
som en nation som kämpar för demokrati, mänskliga rättigheter och
jämställdhet. Det är ett anseende som förpliktigar men som också ger stora
möjligheter. Det assyriska folket måste erkännas som ett folk och ges stöd
och återupprättelse. Ett erkännande av det assyriska folket skulle kunna
innebära överlevnad för ett folk med en rik historisk och kulturell bakgrund.
Assyriernas flyktingstatus måste också erkännas i enlighet med
internationella konventioner. De måste ges fullständiga medborgerliga
rättigheter och rättsligt skydd i sina hemländer. Slutligen måste assyriska
egendomar i Turkiet tillerkännas deras rättmätiga ägare. Dessa mål bör
Sverige verka för i FN och i EU samt även i direkta samtal med den turkiska
regeringen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det assyriska folket måste ges ett internationellt erkännande
som ett folk och behandlas som ett folk,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige i FN och EU arbetar för att det assyriska folket skall
ges fullständiga medborgerliga rättigheter och rättsligt skydd i sina
hemländer Turkiet, Irak, Iran, Libanon och Syrien,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige inom FN, EU och i direkta kontakter med den turkiska
regeringen skall verka för att assyriska egendomar tillerkänns de rättmätiga
ägarna,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige inom FN och EU arbetar för ett erkännande av
assyriernas flyktingstatus i enlighet med internationella konventioner.