med anledning av prop. 1998/99:78 Beräkning av återbetalningsskyldighet för underhållsstöd till barn med särlevande föräldrar m.m.
Propositionen
I propositionen lämnas förslag till ändrade regler för hur
återbetalningsskyldigheten inom underhållsstödssystemet
skall beräknas. Förändringarna innebär att grundavdraget
höjs från 24 000 kronor till 72 000 kronor samtidigt som de
procentsatser som bestämmer återbetalningsbeloppet höjs.
Procentsatsen skall vara 14 procent för ett barn, 11,5 procent
per barn för två barn och 10 procent per barn för tre barn.
Den totala procentsatsen skall öka med en procent för varje
ytterligare barn utöver tre.
Förslaget föreslås tillämpas efter den 31 januari 2000.
Redan hösten 1997 konstaterade regeringen att den reform som trädde i
kraft i februari 1997 inte gett de besparingar man räknat med och gav en
arbetsgrupp i regeringen i uppdrag att se över regelsystemet och det ekono-
miska utfallet.
Kristdemokratiska
utgångspunkter
Underhållsstödet bör utformas så att det tydligt framgår att
det i första hand är föräldrarna som har det ekonomiska
ansvaret för sina barn. Barn behöver båda sina föräldrar, det
går inte att ta ut skilsmässa från sina barn.
Samlevnadskunskap t ex genom äktenskapsskola är en viktig
resurs när man inleder en relation. Lika angeläget är det att
separerande föräldrar får hjälp att sätta barnets bästa i första
rummet, att lära sig samarbeta på ett nytt sätt, att även efter
separationen se den andra föräldern som en viktig person i
barnets liv och att medverka till umgänge.
Många separerande föräldrar söker hjälp och stöd hos familjerådgivare. En
förändrad ekonomisk situation kan också skapa behov av samtal och
rådgivning och det offentliga har all anledning att stödja en utveckling som
gör rådgivning tillgänglig för alla.
Nuvarande underhållsstöd
Återbetalningsskyldigheten för underhållsstödet relateras till
den återbetalningsskyldige förälderns inkomst efter ett
grundavdrag. I dag är detta avdrag 24 000 kronor och
återbetalningsskyldigheten är 10 procent av inkomsten om
föräldern är underhållsskyldig för ett barn, 6,25 procent per
barn om föräldern är underhållsskyldig för två barn och 5
procent om föräldern är underhållsskyldig för tre barn.
Dessa regler fick ej den fördelningspolitiska eller samhällsekonomiska
effekt regeringen räknat med. Vi kristdemokrater har hävdat att ett så lågt
grundavdrag är en viktig orsak till den stora ökningen av antalet ansökningar
om anstånd med återbetalning och det stora antal ärenden som gått till
kronofogden.
Remissinstanserna pekar på att reglerna om återbetalning, anstånd och
eftergift kan få olyckliga konsekvenser för den som har mycket låga
inkomster eller försörjningsstöd.
Vid utebliven återbetalning överlämnas ett ärende till kronofogden redan
efter två månader. Om försäkringskassan hade mer tid till förfogande skulle
den, genom kontakt och information, kunna förhindra att så många ärenden
går till indrivning. Vi föreslår därför att ärendena överlämnas till krono-
fogden först efter fyra månader.
Återbetalningsbeloppet bestäms från den senast taxerade inkomsten. Det
innebär stora svårigheter att klara återbetalningsbeloppet för de underhålls-
skyldiga som fått väsentligt minskade inkomster. Den nuvarande arbets-
marknadspolitiska situationen med hög arbetslöshet gör att detta är ett stort
problem.
Socialförsäkringsutskottet har tidigare uppmärksammat detta problem och
uppdragit åt regeringen att försöka hitta en lösning på detsamma. Det är
fortfarande angeläget att finna en lösning. En växande skuld kan försvåra de
ekonomiska möjligheterna till umgänge med barnen, kanske under lång tid.
Vårt förslag
I Kristdemokraternas budgetalternativ har vi tidigare
föreslagit en höjning av grundavdraget från 24 000 till 48
000 kronor. Regeringen föreslår 72 000 kronor, en
tredubbling av grundavdraget. Vi vidhåller vårt förslag om
48 000 kronor och föreslår att regeringen återkommer till
riksdagen med förslag till procentnivåer, beträffande
underhållsskyldighet per barn, som ryms inom den av
regeringen förslagna ramen.
Vi menar också att det är fel att stöd utbetalas till vårdnadshavaren
oberoende av hur stora inkomster han eller hon har. Det riskerar att under-
gräva legitimiteten i systemet. Om den underhållsskyldige inte är återbetal-
ningsskyldig för hela underhållet anser vi att en inkomstprövning av den
mottagande föräldern bör göras innan statligt stöd utbetalas.
Det offentligas uppgift är först och främst att se till barnet, men båda för-
äldrarnas ekonomiska situation och möjligheter att försörja sina barn måste
beaktas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rådgivning i samband med separationer,
2. att riksdagen beslutar att återbetalningsärenden överlämnas till
kronofogden först efter fyra månader,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till underhållsstöd där
grundavdraget är 48 000 kr och procentnivåerna anpassats nedåt på ett sådant
sätt att de ekonomiska effekterna för statskassan blir desamma,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring som beaktar
vårdnadshavarens ekonomi i de fall där statligt stöd utbetalas.