Socialutskottets betänkande
1998/99:SOU05

Kontroll av syntetiska droger och åtgärder mot dopning


Innehåll

1998/99

SoU5

Sammanfattning

I  betänkandet  behandlas  regeringens propositioner
1997/98:183 Kontroll av syntetiska  droger  m.m. och
1998/99:3    Åtgärder    mot    dopning   samt   sex
motionsyrkanden   som   väckts   i   anledning    av
propositionerna.  I  betänkandet behandlas också tre
motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 1998.
Utskottet ställer sig  i huvudsak bakom förslagen i
propositionerna. Utskottet  har  ansett det lämpligt
att samordna lagförslagen i de båda  propositionerna
(se bilaga 3) samt föreslå gemensamt ikraftträdande.
Utskottet   tillstyrker  regeringens  förslag   till
ändring    av   narkotikadefinitionen    i    8    §
narkotikastrafflagen  (1968:64)  för att klart täcka
alla  de  varor  som  i  dag  anses  som  narkotika.
Utskottet tillstyrker vidare en ny lag om förbud mot
vissa   hälsofarliga  varor  som  syftar  till   att
åstadkomma  ett  effektivare  kontrollförfarande för
nya droger. Den föreslagna lagen  skall ge möjlighet
att ingripa mot nya hälsofarliga missbruksmedel  som
inte  är att anse som narkotika, dopningsmedel eller
läkemedel.  Utskottet  tillstyrker  därutöver  bl.a.
vissa  av  regeringen  föreslagna  åtgärder  när det
gäller dels det utredningsförfarande som föregår ett
beslut om narkotikaklassificering, dels syftar  till
att  förstärka  samarbetet mellan de myndigheter som
är inblandade i det utredningsförfarande som föregår
ett sådant beslut.
Utskottet   tillstyrker   också   att   bruket   av
dopningsmedel  kriminaliseras.  En  ändring av denna
innebörd föreslås bli införd i lagen  (1991:1969) om
förbud mot vissa dopningsmedel. I vissa  fall  skall
enligt   propositionen   kunna   dömas   för   grovt
dopningsbrott  till  fängelse  högst fyra år. Vidare
föreslås bl.a. att innehav av läkemedel  i uppenbart
syfte  att  olovligen sälja dem blir kriminaliserat.
En bestämmelse  med  denna  innebörd införs därför i
lagen  (1996:1152) om handel med  läkemedel  m.m.  I
socialtjänstlagen     (1980:620)     föreslås    ett
förtydligande  av  socialtjänstens  ansvar  för  att
förebygga  och  motverka  missbruk  av dopningsmedel
bland barn och ungdomar. Utskottet tillstyrker också
dessa lagförslag.
De nya bestämmelserna föreslås träda  i  kraft den 1
april 1999.
I betänkandet finns fyra reservationer.

Proposition 1997/98:183

I  proposition  1997/98:183  Kontroll  av syntetiska
droger        m.m.        föreslår        regeringen
(Socialdepartementet)     att     riksdagen    antar
regeringens förslag  till
1. lag om förbud mot vissa hälsofarliga varor,
2. lag om ändring i narkotikastrafflagen (1968:64),
3.   lag   om   ändring   i  lagen  (1974:203)   om
kriminalvård i anstalt,
4. lag om ändring i lagen (1998:599)  om  ändring i
lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt,
5.  lag om ändring i lagen (1998:610) om ändring  i
lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt,
6. lag  om  ändring i lagen (1998:602) om ändring i
lagen (1976:371)  om  behandlingen  av  häktade  och
anhållna m.fl.,
7. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),
8.  lag  om  ändring  i  hälso-  och sjukvårdslagen
(1982:763),
9. lag om ändring i lagen (1985:12)  om kontroll av
berusningsmedel på sjukhus,
10. lag om ändring i lagen (1988:870)  om  vård  av
missbrukare i vissa fall,
11.  lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda
bestämmelser om vård av unga,
12.  lag   om   ändring   i  lagen  (1991:1128)  om
psykiatrisk tvångsvård,
13. lag om ändring i läkemedelslagen (1992:859),
14. lag om ändring i lagen  (1992:860)  om kontroll
av narkotika,
15.   lag   om   ändring   i  lagen  (1994:451)  om
försöksverksamhet   med   intensivövervakning    med
elektronisk kontroll,
16.   lag   om   ändring   i  lagen  (1996:701)  om
Tullverkets befogenheter vid  Sveriges gräns mot ett
annat land inom Europeiska unionen.
Lagförslagen fogas till betänkandet som bilaga 1.

Proposition 1998/99:3

I   proposition  1998/99:3  Åtgärder   mot   dopning
föreslår   regeringen   (Social-departementet)   att
riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1991:1969) om förbud mot
vissa dopningsmedel,
2. lag om ändring i lagen (1996:1152) om handel med
läkemedel m.m.,
3.   lag   om   ändring   i   lagen  (1974:203)  om
kriminalvård i anstalt,
4. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),
5. lag om ändring i lagen (1985:12)  om kontroll av
berusningsmedel på sjukhus,
6.  lag  om ändring i lagen (1988:870) om  vård  av
missbrukare i vissa fall,
7. lag om  ändring  i lagen (1990:52) med särskilda
bestämmelser om vård av unga,
8.   lag   om  ändring  i  lagen   (1991:1128)   om
psykiatrisk tvångsvård.
Lagförslagen fogas till betänkandet som bilaga 2.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av
proposition 1997/98:183

1998/99:So9 av Chatrine Pålsson (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna   vad   i  motionen   anförts   om   att   ett
informationsprogram  bör  utarbetas  så  att framför
allt ungdomar får kunskap om vilka följder  bruk  av
de  nya  drogerna  får  och  att  de  inte längre är
lagligt tillåtna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att behandlingen  av
narkotikamissbrukare  bör  ses  över  så  att de som
missbrukar de nya preparaten kan få relevant vård.

Motioner väckta med anledning av
proposition 1998/99:3

1998/99:So4  av  Kerstin  Heinemann m.fl. (fp)  vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ordet doping,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om Dopingjouren,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad i motionen anförts  om  tillsynsmyndighet
för dopingfrågor,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad  i  motionen  anförts  om  kostnaderna för
insatser rörande doping.

Motioner väckta under den allmänna
motionstiden 1998

1998/99:So290 av Ingrid Burman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att enbart bruket av
dopningsmedel inte skall kriminaliseras.
2. att riksdagen - om det första yrkandet  avslås -
som  sin  mening  ger  regeringen  till känna vad  i
motionen anförts om att man som åtgärd  vid  bruk av
dopningsmedel  använder  de  tvångsmedel  som  redan
finns i lagen om vård av missbrukare (LVM).
1998/99:So461  av  Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari
yrkas
23. att riksdagen som  sin  mening  ger  regeringen
tillkänna vad som i motionen anförts om dopning.
Ärendets beredning i utskottet

Då   bl.a.   riksdagens  budgetprocess  inte  lämnat
tillräckligt   utrymme   för   socialutskottet   att
slutbehandla de  båda  propositionerna  under hösten
1998  har  utskottet  -  mot bakgrund av att  det  i
propositionerna  i  viss  utsträckning   föreslagits
ändringar   i   samma  författningar  -  ansett  det
lämpligt   att  lagtekniskt   samordna   dessa.   En
samordning mellan  lagförslagen har också förutsatts
av   Lagrådet   (se   prop.   1998/99:3   s.   119).
Socialdepartementet har medverkat vid samordningen.

Utskottets   samordnade   lagförslag    fogas   till
betänkandet som bilaga 3.

Utskottet  har  vid sammanträde den 1 december  1998  erhållit
information      av     Socialdepartementet      och
Läkemedelsverket bl.a.  om de varor som skulle kunna
omfattas av den föreslagna lagen om förbud mot vissa
hälsofarliga varor.

Justitieutskottet    har    beretts
möjlighet   att   yttra   sig  över
proposition 1997/98:183 Kontroll av
syntetiska  droger  m.m.  jämte  en
motion  i  de delar som har samband
med              justitieutskottets
beredningsområde. Justitieutskottet
har     enligt     protokollsutdrag
beslutat         att        föreslå
socialutskottet   att    tillstyrka
propositionen i de delar som ligger
inom             justitieutskottets
beredningsområde, se bilaga 4.

Utskottet

Propositionerna i huvuddrag

Enligt   proposition    1997/98:183    Kontroll   av
syntetiska   droger  m.m.  föreslår  regeringen   en
förändring   av    narkotikadefinitionen   i   8   §
narkotikastrafflagen   (1968:64)  så  att  begreppet
"starkt       vanebildande"       ersätts        med
"beroendeframkallande"    och    att    definitionen
kompletteras med begreppet "euforiserande  effekter"
för  att alla de varor som i dag anses som narkotika
skall  täckas  av  narkotikastrafflagens definition.
Propositionen innehåller  vidare ett förslag till ny
lag  om  förbud  mot  vissa hälsofarliga  varor  som
syftar   till   att   åstadkomma   ett   effektivare
kontrollförfarande för  nya  droger.  Den föreslagna
lagen  utgör ett regelverk som är mer begränsat  men
har     ett     vidare     tillämpningsområde     än
narkotikalagstiftningen.  Lagen  skall  ge möjlighet
att ingripa mot nya hälsofarliga missbruksmedel i de
fall  där  nuvarande regler är otillräckliga.  Vissa
följdändringar  föreslås i annan lag-stiftning bl.a.
i fråga om möjligheten  att  kontrollera att den som
är frihetsberövad inte innehar varor som omfattas av
den nya lagen. I propositionen  föreslås också vissa
förändringar    när    det    gäller    det   utred-
ningsförfarande    som   föregår   ett   beslut   om
narkotikaklassificering.  Vidare  föreslås  åtgärder
som  syftar till att förstärka samarbetet mellan  de
myn-digheter     som    är    inblandade    i    det
utredningsarbete  som  föregår  ett  sådant  beslut.
Slutligen    föreslås     ett     förtydligande    i
narkotikalagstiftningen av bestämmelserna om lagligt
innehav  av  narkotika.  I  propositionen   föreslås
ikraftträdande den 1 januari 1999.
I   proposition   1998/99:3  Åtgärder  mot  dopning
föreslår  regeringen  att  bruket  av  dopningsmedel
kriminaliseras.   En   ändring   av  denna  innebörd
föreslås  bli införd i lagen (1991:1969)  om  förbud
mot  vissa dopningsmedel  (dopningslagen).  I  vissa
fall skall  enligt  förslaget  också kunna dömas för
grovt dopningsbrott till fängelse  i  högst fyra år.
Vid bedömningen om ett brott är grovt skall särskilt
beaktas  om det har utgjort led i en verksamhet  som
bedrivits  i  större  omfattning eller yrkesmässigt,
avsett särskilt stor mängd  eller  annars  varit  av
särskilt  farlig  eller  hänsynslös art. Kriterierna
för  när  ett brott skall bedömas  som  ringa  anges
uttryckligen i dopningslagen.
Innehav  av   läkemedel   i   uppenbart  syfte  att
olovligen sälja dem föreslås bli  kriminaliserat. En
bestämmelse med denna innebörd införs därför i lagen
(1996:1152)  om  handel med läkemedel  m.m.  För  en
sådan  hantering  som   sker   yrkesmässigt,   avser
betydande  mängd  eller  värde,  eller  annars är av
särskilt    farlig    art   föreslås   en   särskild
straffskala.
I socialtjänstlagen föreslås  ett  förtydligande av
socialtjänstens   ansvar   för  att  förebygga   och
motverka missbruk av dopningsmedel  bland  barn  och
ungdomar. Regeringen föreslår vidare ändringar i ett
antal   lagar  för  att  underlätta  förverkande  av
dopningsmedel   som   påträffas   på  kriminalvårds-
anstalter    och    olika    vårdinstitutioner.    I
propositionen  föreslås ikraftträdande  den  1  juli
1999.

Lag om förbud mot vissa hälsofarliga varor
m.m.

I proposition 1997/98:183  föreslår regeringen en ny
lag om förbud mot vissa hälsofarliga  varor i första
hand syftande till att få kontroll över  handeln med
varor som saknar något mer allmänt användningsområde
för  enskilda  eller  för industri, vetenskap  eller
sjukvård. För att en vara  skall  omfattas  av lagen
bör,  enligt regeringen, krävas att den på grund  av
sina   inneboende   egenskaper   medför   fara   för
människors  liv  eller  hälsa  och används eller kan
antas  användas  i syfte att uppnå  berusning  eller
annan påverkan. Det  kan  röra  sig  om hälsofarliga
varor med vitt skilda egenskaper och effekter. Någon
mer  exakt  varudefinition kan därför inte  göras  i
lagen. Exempel  på  sådana  varor  som  skulle kunna
komma i fråga för att omfattas av den nya  lagen  är
MBDB,    BDB,    MDDM    (samtliga    varianter   av
fenetylaminer, vars egenskaper ännu inte  har kunnat
utredas)   och   amylnitrit.   Vidare  skulle  vissa
substanser  och  beredningar  ingående  i  örtdroger
kunna omfattas. I propositionen anges att regeringen
på samma sätt som beträffande narkotika  bör göra en
fullständig uppräkning av de kontrollerade varorna i
en särskild förordning.
Den nya lagen skall inte tillämpas på narkotika och
dopningsmedel eller läkemedel som godkänts inom EU.
Då  syftet  som  nämnts med den nya lagen i  första
hand är att åstadkomma  kontroll över handeln bör de
aktuella varorna därför inte  få införas, överlåtas,
framställas,  förvärvas  i  överlåtelsesyfte   eller
utbjudas.  Även  innehav  av de aktuella varorna bör
enligt regeringen föranleda straffansvar. Med hänsyn
till  att  lagen  är avsedd att  utgöra  ett  ganska
inskränkt regelverk  bör inte gärningar som begås av
oaktsamhet föranleda ansvar.
Vad gäller straffskalans  utformning  kan brott vid
normalgraden jämföras med den straffskala som gäller
för vissa olovliga förfaranden med läkemedel.
Regeringen föreslår i propositionen vidare bl.a. att
Folkhälsoinstitutet    (FHI),    med   hänsyn   till
institutets     kontakter    och    kunskaper     på
narkotikaområdet  samt den roll som institutet avses
utveckla inom EU:s  varningssystem  mot  nya  droger
(Early  Warning  System),  skall  ansvara  för såväl
utredningen av behovet av narkotikaklassificering av
droger  som  saknar  medicinsk  användning, som  för
behovet  av  kontroll av missbruksvaror  enligt  den
föreslagna lagen  om  förbud  mot vissa hälsofarliga
varor. FHI kan i sin tur uppdra  åt Läkemedelsverket
att  utföra  de  i  utredningarna  ingående  kemiska
analyserna.
Regeringen  menar  att  samarbetet mellan  samtliga
berörda myndigheter måste  förbättras och förstärkas
på olika sätt för att de eftersträvade tidsvinsterna
i utredningsfasen skall kunna  uppnås.  Det  nätverk
som regeringen förutsätter kommer att etableras inom
Early  Warning  System  bör  också  utnyttjas  i det
sammanhanget.
Det   kan,   enligt   regeringen,  konstateras  att
Läkemedelsverket,  FHI  och  Statens  livsmedelsverk
alla sysslar med frågor om  bevakning  av  nya varor
som kan bli föremål för missbruk. Dessa verksamheter
kan  beröra  varandra.  I propositionen tillkännages
avsikten  att  i  dessa  myndigheters  instruktioner
särskilt  inskriva  att  de  skall   samarbeta   med
varandra i frågor som rör missbruksmedel.
Slutligen  framhåller  regeringen  betydelsen av en
effektiv  och  snabb  rapportering  från   sjukvård,
socialtjänst,   tull   och   polis   angående  deras
iakttagelser    och   fynd   av   nya   droger   och
missbruksmönster.  Rapporterna  bör  utformas så att
sekretessbelagda uppgifter om enskilda  inte  lämnas
ut.   I   propositionen   föreslås   att   särskilda
bestämmelser  om  rapporteringsskyldighet  till  FHI
därför  skall  föreskrivas  i  lag  för  hälso-  och
sjukvården   och   socialtjänsten.   Vad  gäller  de
statliga  myndigheter som har uppgifter  på  området
skall    rapporteringsskyldigheten     i     stället
föreskrivas i förordning.
I  motion  So9 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) begärs
ett tillkännagivande  av  vad  i motionen anförts om
att  ett informationsprogram bör  utarbetas  så  att
framför   allt   ungdomar   får   kunskap  om  vilka
medicinska  och  sociala följder bruket  av  de  nya
drogerna  får och att  de  inte  längre  är  lagligt
tillåtna (yrkande 1). Motionärerna hemställer vidare
om  ett  tillkännagivande  om  att  behandlingen  av
narkotikamissbrukare  bör  ses  över  så  att de som
missbrukar  de  nya preparaten kan få relevant  vård
(yrkande 2).

Aktuellt

Från FHI har, vad  gäller arbetet rörande syntetiska
droger och den föreslagna  lagen om förbud mot vissa
hälsofarliga   varor,   inhämtats   att   institutet
medverkar  i  en  informell  arbetsgrupp  där  bl.a.
Läkemedelsverket   och   Rikspolisstyrelsen   ingår.
Gruppen   inhämtar   fakta   både   nationellt   och
internationellt  avseende  olika  varor  som  skulle
kunna  omfattas  av   den   föreslagna   lagen.  Det
faktaunderlag som nu finns rörande MBDB (en  variant
av   ecstasy)  är  tillräckligt  för  att  låta  den
aktuella  lagen  tillämpas på denna drog. FHI kommer
vid  sin  information   rörande  de  nya  syntetiska
drogerna bl.a. att använda  Internet.  FHI har också
nyligen distribuerat den s.k. Drogboken  till 98 000
föräldrar  med  barn i årskurs 8. I boken informeras
bl.a. om de syntetiskt framställda drogerna.

Utskottets bedömning

Genom  den föreslagna  lagen  om  förbud  mot  vissa
hälsofarliga  varor  ges  möjlighet  att ingripa mot
varor  som, på grund av sina inneboende  egenskaper,
utan  att   utgöra  narkotika,  dopningsmedel  eller
godkända läkemedel  medför  fara  för människors liv
eller hälsa och som används eller kan antas användas
i  syfte  att uppnå berusning eller annan  påverkan.
Regeringen avses i förordning föreskriva vilka varor
som skall omfattas av lagen.
Utskottet  delar regeringens bedömning att ansvaret
för      utredningen       av       behovet       av
narkotikaklassificering   av   droger   som   saknar
medicinsk använd-ning liksom av varor enligt den  av
regeringen  föreslagna  lagen  om  förbud  mot vissa
hälsofarliga   varor   bör  åvila  FHI.  Hälso-  och
sjukvården   och   socialtjänsten    åläggs    också
rapporteringsskyldighet   till   FHI  om  de  i  sin
verksamhet gjort iakttagelser som  tyder  på att nya
medel   används   för   missbruksändamål  eller  att
ändringar  sker  i missbruksmönster.  Även  statliga
myndigheter   på   området   avses   få   en   sådan
rapporteringsskyldighet till FHI.
Utskottet   vill,   i  likhet   med   motionärerna,
understryka vikten av  att en tydlig information ges
ungdomar och har erfarit  att ett arbete redan pågår
när det gäller att informera  om  de  nya syntetiska
drogerna.
Utskottet  utgår  ifrån att regeringen noga  följer
utvecklingen  på  området.   Den  nyligen  tillsatta
narkotikakommissionen    skall    bl.a.    analysera
utvecklingen      av      missbrukarvårdens      och
kriminalvårdens  behandlings-program,  värdera  dess
resultat  och  effekter  i  förhållande till insatta
resurser  samt  föreslå  åtgärder   för  att  stärka
rehabiliteringen   av   missbrukare   bl.a.    genom
förbättrad   samverkan  mellan  olika  huvudmän  och
aktörer. Något  initiativ  från  riksdagens sida med
anledning av motion So9 (kd) behövs inte.
Utskottet tillstyrker förslaget till  lag om förbud
mot    vissa    hälsofarliga    varor,    dock   med
ikraftträdande den 1 april 1999.

Åtgärder mot dopning m.m.

Benämningen "dopning" eller "doping"

Regeringen  anför  i  proposition 1998/99:3 att  när
dopningslagen  infördes   beslutades  att  uttrycket
"dopning" skulle användas.  Detta uttryck förefaller
hittills inte ha slagit i genom i praktiken vare sig
inom idrottsrörelsen eller i  den allmänna debatten.
Dopning  av det slag som nu förekommer  är  dock  en
förhållandevis  modern företeelse. Dopningslagen har
varit i kraft i cirka  sex år, vilket är en relativt
kort tid. I t.ex. Svenska  Akademiens  ordlista över
det    svenska    språket    anges   "dopning"   som
förstahandsalternativ. Mot bakgrund  av  vad  som nu
sagts  anser  regeringen  att detta ord bör användas
även  fortsättningsvis.  Lagrådet  förordar  i  sitt
yttrande  ett  byte  till  ordet   "doping".  Enligt
Lagrådets uppfattning har ordet "doping" blivit fast
etablerat såväl hos allmänheten som  hos  massmedier
och  inom  idrottsrörelsen.  I  och  för  sig  anser
Lagrådet  att  det  kan  vara  naturligt  att  det i
början, när en företeelse är ny, råder osäkerhet  om
den rätta benämningen. Man anser dock att det nu har
gått  så  lång tid utan att uttrycket "dopning" fått
fäste att det  allvarligt  bör  övervägas om inte en
övergång till ordet "doping" bör  genomföras för att
få en överensstämmelse med det allmänna språkbruket.
Regeringen har förståelse för Lagrådets  synpunkter,
men  anser  att  det  inte  kan  uteslutas att ordet
"dopning"  kan  få  en  mera  utbredd  användning  i
framtiden.   Med   hänsyn   främst  till  att  ordet
"dopning"   är  mera  förenligt  med   det   svenska
språksystemet    bör    detta    ord    behållas   i
lagstiftningen och på så sätt ges möjlighet  att  få
ett  större  genomslag. Regeringen har fått stöd för
denna uppfattning genom yttranden från bl.a. Svenska
Akademien,   Svenska    språknämnden   och   Svenska
Läkaresällskapets kommitté för medicinsk språkvård.

I motion So4 av Kerstin Heinemann  m.fl. (fp) begärs
ett  tillkännagivande av vad som i motionen  anförts
om ordet doping (yrkande 1). Enligt motionärerna bör
man  använda   det   begrepp  som  är  gängse  såväl
internationellt som nationellt.  Ordet "dopning" bör
därför ersättas med "doping".

Utskottets bedömning

Utskottet   vidhåller   bedömningen   i   betänkande
1991/92:SoU7  Dopning att benämningen dopning  skall
användas  i  dopningslagen   och  delar  därmed  den
bedömning som regeringen gör i  den  nu  förevarande
propositionen.  Motion  So4  (fp) yrkande 1 avstyrks
därför.

Dopingjouren

Dopingjouren  är  en  telefonjour   som  funnits  på
Huddinge sjukhus sedan oktober 1993 och som är öppen
för allmänheten i hela landet. Verksamheten  bedrivs
i  Stockholms  läns  landstings regi och finansieras
för   närvarande   av   Pharmacia   &   Upjohn   AB.
Verksamheten   är   främst   avsedd    att   besvara
allmänhetens frågor om bl.a. riskerna med  bruket av
dopningsmedel.  Avsikten  är även att kontakt  skall
förmedlas  med  specialister   inom  sjukvården  för
uppföljning av dopningrelaterade problem.
Vid   Huddinge   sjukhus,   Kompetenscentrum    för
dopningsfrågor,  pågår  för  närvarande ett treårigt
projekt som finansieras av Stockholms läns landsting
och  som  syftar  till att samla  kunskap  till  ett
behandlingsprogram för missbrukare av dopningsmedel.
Vid centret görs bl.a. psykiatriska be-dömningar och
tas  blodprov  varefter  patienterna  hänvisas  till
specialister och  följs  upp  under  två  år. De som
behandlas  vid  centret  har  i regel hänvisats  dit
efter kontakt med Dopingjouren.
I proposition 1998/99:3 anför regeringen  att det är
angeläget att FHI följer utvecklingen när det gäller
dopningsmissbruket i samhället. Det finns dock  inte
skäl  att  ålägga  institutet  ytterligare uppgifter
avseende  denna  fråga.  När  det gäller  frågan  om
jourens framtid skall tryggas med statliga medel har
FHI, enligt propositionen, gjort bedömningen att den
regionala  och lokala kompetensen  i  dopningsfrågor
ökat och att  en  finansiering från institutets sida
av  en  jourtelefon  för   dopningsfrågor  inte  kan
motiveras  med  hänsyn till de  insatsprioriteringar
institutet  måste   göra.   Regeringen   finner  mot
bakgrund    härav   inte   tillräckliga   skäl   att
Dopingjouren skall stödjas ekonomiskt av staten.

I motion So4  av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs
ett tillkännagivande  av  vad som i motionen anförts
om  Dopingjouren  (yrkande 2).  Läkeme-delsföretaget
Pharmacia & Upjohns  finansiella åtagande vad gäller
Dopingjouren upphör i  och  med  utgången  av  1999.
Enligt  motionärerna  är  Dopingjouren  av  vikt för
såväl  utbildning  och forskning som för hälso-  och
sjukvården. Det hemställs  därför att staten tar upp
förhandlingar   med  Lands-tingsförbundet   om   hur
Dopingjourens framtid  skall  kunna  tryggas.  Ett i
stort  likalydande  yrkande  har  framförts i motion
So461 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) (yrkande 23).

Utskottets bedömning

Enligt  utskottets  mening är det av  vikt  att  den
erfarenhet, kompetens  och  kunskap  som  finns  vid
Dopingjouren  tas  till  vara  i  framtiden. Det kan
ifrågasättas  om  inte  verksamheten  skulle   kunna
samordnas   med   annan   upplysningsverksamhet   av
liknande karaktär.

Utskottet   delar   den   bedömning   som   görs   i
propositionen   om   finansiering  av  Dopingjouren.
Utskottet  avstyrker  därför   motionerna  So4  (fp)
yrkande 2 och So461 (fp) yrkande 23.

Kriminalisering av bruket av dopningsmedel

Av 1 § dopningslagen, i nu gällande lydelse, framgår
att  lagen  gäller  syntetiska  anabola   steroider,
testosteron  och  dess derivat, tillväxthormon  samt
kemiska   substanser   som   ökar   produktion   och
frigörelse  av testosteron och dess derivat eller av
tillväxthormon. Med derivat avses en kemisk förening
framställd  ur   en   annan  förening  med  liknande
struktur  och  också  ofta   med   likartad  effekt.
Dopningslagen  omfattar  angivna kemiska  substanser
oavsett   om   substansen   förekommer    i    någon
beredningsform eller ej. Såväl bruksfärdiga som icke
bruksfärdiga beredningar, som innehåller någon mängd
av en angiven substans, omfattas.
I lagens 2 § framgår vilka befattningsformer som är
förbjudna. Där före-skrivs sålunda att de medel  som
anges  i  1  §  inte  annat  än för medicinskt eller
vetenskapligt  ändamål  får  införas   till  landet,
överlåtas,       framställas,       förvärvas      i
överlåtelsesyfte,  utbjudas  till försäljning  eller
innehas. Förbudet mot innehav  omfattar även innehav
för eget bruk. Konsumtionen eller  bruket  i  sig av
medlen  är  däremot inte förbjudet. Överträdelse  av
lagen bestraffas  med  böter eller fängelse upp till
två år.
I    propositionen   pekar   regeringen    på    att
kriminalisering av bruket endast är en möjlig åtgärd
bland  flera  för  att komma till rätta med missbruk
och   spridning   av   dopningsmedel.   Förebyggande
insatser som grundas på  frivillighet har en central
plats i detta arbete. För  att kriminalisering skall
väljas bör det före-ligga starka skäl.
En grundläggande princip inom  svensk straffrätt är
att handlingar som riktar sig mot  den egna personen
eller   mot   eget   intresse  normalt  inte   skall
straffbeläggas.   För  det   fall   handlingen   har
oacceptabla   konsekvenser    utanför    den    egna
rättssfären föreligger naturligtvis inget hinder mot
att  straffbelägga handlingen. Enligt regeringen kan
det  diskuteras   om  missbruket  av  dopnings-medel
enbart   medför   konsekvenser   för   missbrukaren.
Troligen finansierar  en  del  av  missbrukarna sitt
missbruk genom att sälja dopningsmedel  till  andra.
Kopplingen  till  annan  kriminalitet är dock oklar.
Den följdbrottslighet som ett missbruk kan ge upphov
till går i dag inte heller  att  jämföra  med konse-
kvenserna av narkotikamissbruk. Regeringen kan också
konstatera att det inte är vetenskapligt bevisat att
det   finns   ett   orsakssamband   mellan  bruk  av
dopningsmedel   och   våldshandlingar.   Enbart   en
möjlighet att så är fallet är inte tillräckligt  för
att  kriminalisera  missbruk. Om missbruket har stor
om-fattning   kan   detta    vara    skäl   för   en
kriminalisering.  De  undersökningar som  genomförts
under  de  senaste  åren talar  emellertid  för  att
bruket knappast är så  utbrett  och så etablerat som
befarats. Omfattningen synes vara  betydligt  mindre
än vad som gäller för t.ex. narkotika.
Enligt   regeringen   är  det  emellertid  särskilt
oroväckande att undersökningar  visar att det främst
är   unga   människor  som  använder  dopningsmedel.
Visserligen är de psykiska effekterna oklara och det
har heller inte  visats  att medel som t.ex. anabola
steorider är beroendeframkallande i egentlig mening.
Det  är  dock  helt klart att  ett  bruk  av  sådana
dopningsmedel  är  förenat  med  allvarliga  fysiska
bieffekter. Det  är därför viktigt att samhället med
kraft motverkar att  unga människor utsätter sig för
sådana hälsorisker. Intresset för detta kan motivera
avsteg från principen  om  att  inte  straff-belägga
handlingar  riktade mot den egna personen.  Vad  som
ytterligare talar för ett avsteg från nämnda princip
är att nuvarande straffbestämmelser innebär att alla
former av innehav  är  straffbelagda,  således  även
innehav  för  eget  bruk. Ett sådant innehav är även
det riktat mot den egna personen.
I propositionen lämnar regeringen en redogörelse om
de  svårigheter  före-ligger  i  dagsläget  när  det
gäller att fastställa  skälig  misstanke om missbruk
av  dopningsmedel och kontrollera  efterlevnaden  av
ett förbud att bruka sådana medel.
Regeringen  anser att övervägande skäl talar för en
kriminalisering   av   bruket  av  dopningsmedel.  I
propositionen  markeras  att   det  är  viktigt  att
samhällets   ställningstagande   mot   missbruk   av
dopningsmedel   är   klart   och   konsekvent.    En
kriminalisering  innebär  en  markering  av att alla
former     av    icke-medicinsk    befattning    med
dopningsmedel  är socialt oacceptabla. Fram-för allt
är intresset av  att  motverka  missbruk  bland unga
människor framträdande. Kriminaliseringen kan  antas
ha  ett psykologiskt värde och en preventiv funktion
bland  framför allt ungdomar och andra som överväger
att  använda  dopningsmedel.  Regeringen  menar  att
detta  motiverar  avsteg  från  principen  att  inte
straffbelägga handlingar som riktar sig mot den egna
rättssfären.  Vidare  är  den  praktiska  skillnaden
mellan  att  inneha  medlet  för  eget bruk och  att
konsumera   medlet  marginell  och  bägge   formerna
framstår som lika straffvärda. En kriminalisering av
bruket framstår  därför  som en logisk konsekvens av
samhällets avståndstagande  från  allt olovligt bruk
av dopningsmedel.
Regeringen  föreslår  således  i propositionen  att
eget bruk av dopningsmedel som sker  uppsåtligen och
inte äger rum i medicinskt eller vetenskapligt syfte
kriminaliseras. Kriminaliseringen skall omfatta alla
medel som täcks av dopningslagens definition.
I motion So290 av Ingrid Burman m.fl.  (v) yrkas att
riksdagen  hos  regeringen  ger  till  känna  vad  i
motionen   anförts   om   att   enbart   bruket   av
dopningsmedel inte skall kriminaliseras (yrkande 1).
Enligt  motionärerna är det en felaktig slutsats att
missbruk  i första hand kan bekämpas med juridik och
polis, vilket  kraftigt  motbevisas  av exempel från
såväl Sverige som andra länder. Missbruk av illegala
droger kommer i första hand av sociala  problem, och
dessa   löser   man   inte   genom  hårdare  straff.
Motionärerna anser att man skall  koncentrera sig på
förebyggande  insatser,  åtgärder  för   att  minska
tillgången,   vård   och   behandling   av  dem  som
missbrukar samt behovet av utbildning och forskning.
Vill   man   skärpa   straffen   för   langning  och
försäljning  kan  man  dessutom  göra  det utan  att
kriminalisera bruket.

Utskottets bedömning

Utskottet    delar    regeringens    bedömning   att
övervägande  skäl  talar  för en kriminalisering  av
bruket  av  dopningsmedel.  Det   är   viktigt   att
samhällets    ställningstagande    är    klart   och
konsekvent. Utskottet fäster avseende vid tanken att
en kriminalisering innebär en markering av  att alla
former     av    icke-medicinsk    befattning    med
dopningsmedel  är  socialt oacceptabla. Intresset av
att motverka missbruk bland unga människor är härvid
framträdande. Utskottet  delar regeringens bedömning
att en kriminalisering kan antas ha ett psykologiskt
värde och en preventiv funktion  bland  framför allt
ungdomar och andra som befinner sig i riskzonen  att
bli dopningsmissbrukare.
Utskottet   tillstyrker   regeringens   förslag  om
tillägg i 2 § lagen (1991:1969) om förbud  mot vissa
dopningsmedel,  dock med ikraftträdande den 1  april
1999.  Motion So290 (v) yrkande 1 avstyrks.

Tvångsvård

Bestämmelser  om  tvångsvård  av  vuxna  missbrukare
finns i lagen (1988:870)  om  vård  av missbrukare i
vissa fall (LVM). I 2 § LVM föreskrivs att vård inom
socialtjänsten ges missbrukare i samförstånd  enligt
bestämmelserna    i    socialtjänstlagen   men   att
missbrukare  skall  beredas   tvångsvård   under  de
förutsättningar som anges i LVM. Enligt 3 §  i samma
lag  skall  tvångsvården  syfta  till  att  motivera
missbrukaren  så att han kan antas vara i stånd  att
frivilligt medverka  till fortsatt behandling och ta
emot stöd för att komma  ifrån sitt missbruk. Av 4 §
LVM framgår att tvångsvård  skall  beslutas om någon
till  följd av ett fortgående missbruk  av  alkohol,
narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av
vård  för   att   komma   ifrån  sitt  missbruk  och
vårdbehovet    inte    kan    tillgodoses     enligt
socialtjänstlagen  eller på något annat sätt. Vidare
krävs enligt samma bestämmelse att missbrukaren till
följd  av  missbruket  utsätter  sin  fysiska  eller
psykiska hälsa  för  allvarlig  fara, löper uppenbar
risk att förstöra sitt liv eller  kan  befaras komma
att   allvarligt   skada   sig   själv  eller  någon
närstående.

Regeringen anför i proposition 1998/99:3  att  bl.a.
LVM  är  avsedd  att  användas  endast  som en sista
lösning  när  andra  åtgärder  inte är tillräckliga.
Stor  återhållsamhet  bör  därför  iakttas  när  det
gäller        utvidgning       av       tvångslagens
tillämpningsområde.
Missbruk av dopningsmedel  kan  inte  i  sig utgöra
grund  för  tvångsvård  enligt  LVM  eftersom lagens
bestämmelser är tillämplig på fortgående missbruk av
alkohol,  narkotika och flyktiga lösningsmedel.  När
det gäller  vuxna missbrukare av dopningsmedel anser
regeringen  att   det   för  närvarande  inte  finns
anledning att utvidga möjligheterna  till tvångsvård
enligt LVM.
I motion So290 av Ingrid Burman m.fl.  (v)  begär  -
för  det  fall  yrkande  1  i  samma motion avslås -
tillkännagivande om att man som  åtgärd  mot bruk av
dopningsmedel  använder  de  tvångsmedel  som  redan
finns i lagen om vård av missbrukare (LVM)  (yrkande
2).   Om   riksdagen   ändå   skulle   kriminalisera
missbrukare  anser  motionärerna  att de tvångsmedel
som redan finns i LVM är att föredra  framför att ha
straffsatser i en särskild lag, dopningslagen.

Utskottets bedömning

LVM  är  i  princip  endast  tillämplig  för   vuxna
missbrukare.  För  yngre missbrukare tillämpas lagen
(1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga
(LVU). LVM:s tillämpningsområde  är vidare begränsat
till att avse endast missbruk av alkohol,  narkotika
och   flyktiga   lösningsmedel.   Ett   missbruk  av
dopningsmedel  kan  således  inte  medföra  att  den
enskilde bereds tvångsvård med stöd av LVM. I likhet
med  regeringen finner utskottet inte anledning  att
föreslå  en  förändring  av LVM som innebär att även
missbruk  av  dopningsmedel   omfattas   av   lagen.
Motionen So290 (v) yrkande 2 avstyrks därför.

Tillsynsfrågor och kostnader

Regeringen pekar i proposition 1998/99:3 på att  det
i       remissvaren      från      Läkemedelsverket,
Riksidrottsförbundet   och  Dopingjouren  framställs
önske-mål   om   att   en   tillsynsmyndighet    för
dopningsfrågor  skall utses. I en skrivelse angående
tillämpningssvårigheter  av dopningslagen från vissa
labora-toriechefer till Socialdepartementet  i  mars
1997  begärs  också  att en till-synsmyndighet skall
utses. Enligt regeringen  synes  det  främsta skälet
till  dessa önskemål vara att man ser ett  behov  av
att   det   upprättas   en   förteckning   över   de
dopningsmedel   som   omfattas   av   dopningslagen.
Regeringen  anser dock inte att det är lämpligt  med
någon sådan förteckning.  Tillsynen över den lagliga
hanteringen   av   de   medel   som    omfattas   av
dopningslagen utövas i dag av Läkemedelsverket eller
Livsmedelsverket.    Det    finns   därför,   enligt
regeringen,  inte  skäl  att  utse   någon  särskild
tillsynsmyndighet för dopningsfrågor.  Den  illegala
hanteringen  av  dopningsmedel  är  en fråga för  de
brottsbekämpande myndigheterna.

Regeringen gör vidare den bedömningen  att förslagen
i  propositionen  leder  till  kostnadsökningar  för
berörda  myndigheter av så marginell  betydelse  att
effekterna   av  förslagen  skall  finansieras  inom
berörda myndigheters nu-varande anslag.

I motion So4 av  Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs
ett tillkännagivande  av  vad som i motionen anförts
om tillsynsmyndighet för dopingfrågor  (yrkande  3).
Motionärerna  anser  att någon av de myndigheter som
möter doping-frågorna  skall  få  huvudansvaret  för
tillsynen  och  att Socialstyrelsen är den myndighet
som närmast torde komma i fråga. Regeringen bör få i
uppdrag att utreda var ansvaret bör läggas och sedan
återkomma till riksdagen  med förslag. Vidare begärs
ett tillkännagivande av vad  som  i motionen anförts
om kostnaderna för insatser rörande  doping (yrkande
4).  Utan resurstillskott eller tydliga  anvisningar
från   regeringens    sida    om   vad   som   skall
nedprioriteras till förmån för  dopinginsatserna  så
riskerar  propositionen,  enligt  motionärerna,  att
endast bli en papperstiger. Regeringen bör därför  i
regleringsbrev  till  berörda  myndigheter  ange hur
resurserna skall säkras för detta område.

Utskottets bedömning

Utskottet  gör  ingen  annan bedömning än regeringen
såvitt gäller behovet av  en  tillsynsmyndighet  för
dopningsfrågor.  Motion  So4 (fp) yrkande 3 avstyrks
därmed.
Utskottet delar också regeringens bedömning när det
gäller frågan om ändringarna  i propositionen kommer
att  medföra ökade kostnader för  verk-samheter  och
myndigheter. Även yrkande 4 avstyrks.

Övriga lagförslag

Regeringen    har   i   propositionerna   föreslagit
riksdagen   att   förutom    de    ovan   behandlade
lagförslagen anta ytterligare ett antal förslag till
lag. Som framgår ovan har utskottet  inom  ramen för
detta   ärende   lagtekniskt  samordnat  regeringens
lagförslag.  Förslagen,   vars  lydelse  framgår  av
bilaga  3, innefattar i nu berört  avseende  förslag
till   lag   om   ändring   i   narkotikastrafflagen
(1968:64),  lag  om  ändring  i lagen (1991:1969) om
förbud  mot vissa dopningsmedel  i  övrigt,  lag  om
ändring i  lagen (1996:1152) om handel med läkemedel
m.m.,  lag  om   ändring   i   lagen  (1974:203)  om
kriminalvård  i  anstalt,  lag  om ändring  i  lagen
(1976:371) om behandlingen av häktade  och  anhållna
m.fl.,    lag   om   ändring   i   socialtjänstlagen
(1980:620),    lag   om   ändring   i   hälso-   och
sjukvårdslagen (1982:763),  lag  om  ändring i lagen
(1985:12) om kontroll av berusningsmedel på sjukhus,
lag  om  ändring  i  lagen  (1988:870)  om  vård  av
missbrukare  i  vissa  fall,  lag om ändring i lagen
(1990:52)  med  särskilda bestämmelser  om  vård  av
unga,  lag  om  ändring   i   lagen  (1991:1128)  om
psykiatrisk   tvångsvård,   lag   om    ändring    i
läkemedelslagen  (1992:859),  lag om ändring i lagen
(1992:860) om kontroll av narkotika,  lag om ändring
av  lagen  (1994:451)  om  intensivövervakning   med
elektronisk  kontroll  samt  lag  om ändring i lagen
(1996:701) om Tullverkets befogenheter  vid Sveriges
gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen.
Lagförslagen  har,  vid  sidan  om  förslagen  till
ändring   i   narkotika-strafflagen,  dopningslagen,
lagen    om    handel     med     läkemedel    m.m.,
socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen,  lagen
om  kontroll  av narkotika samt lagen om Tullverkets
befogenheter vid  Sveriges  gräns mot ett annat land
inom  Europeiska  unionen i huvudsak  karaktären  av
följdlagstiftning.
Utskottet   tillstyrker   lagförslagen,   dock   med
ikraftträdande den 1 april 1999.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande information
att riksdagen avslår motion  1998/99:So9,
2. beträffande  lag  om  förbud  mot vissa
hälsofarliga varor
att riksdagen med anledning av proposition 1997/98:183 antar
lag  om  förbud  mot  vissa  hälsofarliga  varor
enligt utskottets förslag i bilaga 3,
3.  beträffande  benämningen dopning eller
doping
att riksdagen avslår motion  1998/99:So4 yrkande 1,
4. beträffande Dopingjouren
att riksdagen avslår  motionerna  1998/99:So4  yrkande 2 och
1998/99: So461 yrkande 23,
res. 1 (v, fp, mp)
5.  beträffande  kriminalisering av bruket
av dopningsmedel
att riksdagen med anledning  av  proposition  1998/99:3  och
med  avslag  på  motion  1998/99:So290 yrkande 1
antar 2 § lagen (1991:1969)  om förbud mot vissa
dopningsmedel enligt utskottets förslag i bilaga
3,
res. 2 (v)
6. beträffande tvångsvård
att riksdagen avslår motion  1998/99:So290 yrkande 2,
7. beträffande tillsynsmyndighet m.m.
att riksdagen avslår motion  1998/99:So4 yrkandena 3 och 4,
res. 3 (v, mp)
res. 4 (fp)
8. beträffande övriga lagförslag
att riksdagen med anledning av
dels  proposition 1997/98:183 antar förslag till
lag om ändring i narkotikastrafflagen (1968:64),
lag   om   ändring   i   lagen   (1976:371)   om
behandlingen av häktade och anhållna m.fl.,
lag  om  ändring  i  hälso-  och  sjukvårdslagen
(1982:763),
lag om ändring i läkemedelslagen (1992:859),
lag om  ändring i lagen (1992:860)  om  kontroll
av narkotika,
lag   om   ändring   i   lagen   (1994:451)   om
försöksverksamhet  med  intensivövervakning  med
elektronisk kontroll,
lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets
befogenheter  vid  Sveriges  gräns mot ett annat
land inom Europeiska unionen,
dels    såväl   proposition   1997/98:183    som
proposition 1998/99:3 antar förslag till
lag   om   ändring   i   lagen   (1974:203)   om
kriminalvård i anstalt,
lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),
lag om ändring  i lagen (1985:12) om kontroll av
berusningsmedel på sjukhus,
lag om ändring i  lagen  (1988:870)  om  vård av
missbrukare i vissa fall,
lag  om  ändring i lagen (1990:52) med särskilda
bestämmelser om vård av unga,
lag   om  ändring   i   lagen   (1991:1128)   om
psykiatrisk tvångsvård,
dels proposition 1998/99:3 antar förslag till
lag om ändring  i  lagen  (1991:1969)  om förbud mot
vissa dopningsmedel i övrigt samt lag om  ändring  i
lagen  (1996:1152) om handel med läkemedel m.m. allt
enligt utskottets förslag i bilaga 3.

Stockholm den  2 februari 1999

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman
I beslutet  har  deltagit: Ingrid Burman (v), Chris
Heister (m), Susanne Eberstein (s), Rinaldo Karlsson
(s), Chatrine Pålsson  (kd),  Leif Carlson (m), Hans
Karlsson  (s), Hans Hjortzberg-Nordlund  (m),  Conny
Öhman (s),  Rolf  Olsson  (v), Lars Gustafsson (kd),
Cristina Husmark Pehrsson (m),  Thomas  Julin  (mp),
Kenneth   Johansson  (c),  Kerstin  Heinemann  (fp),
Catherine Persson (s) och Tullia von Sydow (s).

Reservationer

1. Dopingjouren (mom. 4)

Ingrid Burman  (v),  Rolf  Olsson  (v), Thomas Julin
(mp) och Kerstin Heinemann (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande  som på s. 9
börjar  med  "Enligt  utskottets"  och   slutar  med
"yrkande 23"  bort ha följande lydelse:
Utskottet    konstaterar   att   Dopingjouren   för
närvarande   finansieras    av   läkemedelsföretaget
Pharmacia & Upjohn. Det åtagandet  upphör  i och med
utgången  av  1999.  Dopingjouren samverkar med  det
landstingsfinansierade      Kompetenscentrum     för
dopingfrågor vid Huddinge sjukhus. Kompetens-centrum
utvecklar  behandlingsprogram   för  missbrukare  av
dopningsmedel  och  är för sitt arbete  beroende  av
Dopingjouren.    Upphör    den    försvinner    hela
verksamheten. Eftersom  Dopingjouren  är av vikt för
såväl  utbildning och forskning som för  hälso-  och
sjukvården  anser  utskottet  att  staten bör ta upp
förhandlingar   med   Landstingsförbundet   om   hur
Dopingjourens  framtid  skall   kunna  tryggas.  Vad
utskottet  anfört  bör  riksdagen med  anledning  av
motionerna   So4  (fp)  yrkande  2  och  So461  (fp)
yrkande 23 som sin mening ge regeringen till känna.
dels  att  utskottets hemställan  under  4  bort  ha
följande lydelse:
4. beträffande Dopingjouren
att riksdagen  med anledning av motionerna 1998/99:So4 yrkande
2  och 1998/99:So461  yrkande  23 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Kriminalisering av bruket av
dopningsmedel (mom. 5)

Ingrid Burman (v) och Rolf Olsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar   med  "Utskottet  delar"  och   slutar   med
"yrkande 1 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets  uppfattning skall inte bruket av
dopningsmedel utgöra  grund  för straff. Missbruk av
illegala  droger  kommer i första  hand  av  sociala
problem, och dessa  löser  man  inte  genom  hårdare
straff.    I   stället  krävs  ökade  satsningar  på
förebyggande  insatser,   vård   och  behandling.  I
propositionen redovisas också regeringens  bedömning
i  fråga om förebyggande insatser, åtgärder för  att
minska  tillgången,  vård  och behandling av dem som
missbrukar samt behovet av utbildning och forskning.
Utskottet  anser  att  det  är  detta    man   skall
koncentrera  sig  på  när  det  gäller  åtgärder mot
dopning.  Vill man skärpa straffen för langning  och
försäljning  kan  man  dessutom  göra  det  utan att
kriminalisera  bruket.  Vad utskottet nu anfört  bör
riksdagen med anledning av  motion So290 (v) yrkande
1 ge regeringen till känna.
dels  att  utskottets hemställan  under  5  bort  ha
följande lydelse:
5. beträffande  kriminalisering  av bruket
av dopningsmedel
att riksdagen med anledning av motion  1998/99:So290 yrkande
1
dels avslår förslaget till 2 § lagen (1991:1969)
om  förbud  mot  vissa      dopningsmedel enligt
utskottets förslag i bilaga 3,
dels som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

3. Tillsynsmyndighet m.m. (mom. 7)

Ingrid Burman (v), Rolf  Olsson (v) och Thomas Julin
(mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Utskottet gör" och  slutar med  "yrkande
4 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt  utskottets  uppfattning  bör  någon  av  de
myndigheter    som   möter    dopningsfrågorna    få
huvudansvaret för  tillsynen. Socialstyrelsen är den
myndighet som ligger  närmast  till,  men regeringen
bör få i uppdrag att utreda var ansvaret  bör läggas
och sedan återkomma till riksdagen med förslag.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning  av
motion   So4  (fp)  yrkande  3  som  sin  mening  ge
regeringen  till  känna.  Motion  So4 (fp) yrkande 4
avstyrks.

dels  att  utskottets  hemställan under  7  bort  ha
följande lydelse:
7. beträffande tillsynsmyndighet m.m.
att riksdagen med anledning  av  motion  1998/99:So4 yrkande 3
och  med avslag på motion 1998/99:So4 yrkande  4
som sin  mening  ger  regeringen  till känna vad
utskottet anfört.

4. Tillsynsmyndighet m.m. (mom. 7)

Kerstin Heinemann (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.
13  börjar  med "Utskottet gör" och som slutar  med
"avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt  utskottets  uppfattning  bör  någon  av  de
myndigheter     som    möter    dopingfrågorna    få
huvudansvaret för  tillsynen. Socialstyrelsen är den
myndighet som ligger  närmast  till,  men regeringen
bör få i uppdrag att utreda var ansvaret  bör läggas
och  sedan  återkomma  till  riksdagen  med förslag.
Utskottet konstaterar att det blivit allt  vanligare
att    regeringen  i  propo-sitioner  anger  att  de
kostnader  förslagen  medför är så marginella att de
kan finansieras via myndigheters  anslag.  Detta  är
enligt  utskottet  att  bedra sig själv och det blir
uppenbart  när  man läser förslagen  i  föreliggande
proposition.  Utan   resurstillskott  eller  tydliga
anvisningar från regeringens  sida  om vad som skall
nedprioriteras  till förmån för dopinginsatserna  så
riskerar   propositionen    att    endast   bli   en
papperstiger. Regeringen bör därför i regleringsbrev
till  berörda  myndigheter  ange hur resurser  skall
säkras  för  detta område.Vad utskottet  anfört  bör
riksdagen med anledning av motion So4 (fp) yrkandena
3 och 4 som sin mening ge regeringen till känna.
dels  att utskottets  hemställan  under  7  bort  ha
följande lydelse:
7. beträffande tillsynsmyndighet m.m.
att riksdagen  med anledning av motion 1998/99:So4 yrkandena
3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

I proposition 1997/98:183 framlagda lagförslag

1 Förslag till lag om förbud mot vissa
hälsofarliga varor

2 Förslag till lag om ändring i narkotikastrafflagen
(1968:64)



3 Förslag till lag  om ändring i lagen (1974:203) om
kriminalvård i anstalt


4 Förslag till lag om ändring i lagen
(1998:599) om ändring i lagen (1974:203) om
kriminalvård i anstalt


5 Förslag till lag om ändring i lagen
(1998:610) om ändring i lagen (1974:203) om
kriminalvård i anstalt


6 Förslag till lag om ändring i lagen
(1998:602) om ändring i lagen (1976:371) om
behandlingen av häktade och anhållna m.fl.


7 Förslag till lag om ändring i
socialtjänstlagen (1980:620)


8 Förslag till lag om ändring i hälso- och
sjukvårdslagen (1982:763)


9 Förslag till lag om ändring i lagen
(1985:12) om kontroll av berusningsmedel på
sjukhus

10 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:870) om
vård av missbrukare i vissa fall


11 Förslag till lag om ändring i lagen
(1990:52) med särskilda bestämmelser om
vård av unga


12 Förslag till lag om ändring i lagen
(1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård


13 Förslag till lag om ändring i
läkemedelslagen (1992:859)


14 Förslag till lag om ändring i lagen
(1992:860) om kontroll av narkotika


15 Förslag till lag om ändring i lagen
(1994:451) om försöksverksamhet med
intensivövervakning med elektronisk
kontroll


16 Förslag till lag om ändring i lagen
(1996:701) om Tull-verkets befogenheter vid
Sveriges gräns mot ett annat land inom
Europeiska unionen


I proposition 1998/99:3 framlagda lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1969)
om förbud mot vissa dopningsmedel


2 Förslag till lag om ändring i lagen
(1996:1152) om handel med läkemedel m.m.


3 Förslag till lag om ändring i lagen
(1974:203) om kriminalvård i anstalt


4 Förslag till lag om ändring i
socialtjänstlagen (1980:620)


5 Förslag till lag om ändring i lagen
(1985:12) om kontroll av berusningsmedel på
sjukhus


6 Förslag till lag om ändring i lagen
(1988:870) om vård av missbrukare i vissa
fall


7 Förslag till lag om ändring i lagen
(1990:52) med särskilda bestämmelser om
vård av unga


8 Förslag till lag om ändring i lagen
(1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård


Av utskottet framlagda lagförslag

Förslag till lag om förbud mot vissa
hälsofarliga varor

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Denna lag gäller  varor  som  på  grund  av sina
inneboende egenskaper medför fara för människors liv
eller hälsa och som används eller kan antas användas
i syfte att uppnå berusning eller annan påverkan.
Regeringen  föreskriver  på vilka varor lagen skall
tillämpas.
2 § Lagen skall inte tillämpas på
1.     varor     som     är    narkotika     enligt
narkotikastrafflagen (1968:64),
2. sådana medel som avses  i  lagen  (1991:1969) om
förbud mot vissa
dopningsmedel, eller
3.   läkemedel  som  är  godkända  inom  Europeiska
unionen.
3 § Varor som avses i denna lag får inte
1. införas till landet,
2. överlåtas,
3. framställas,
4. förvärvas i överlåtelsesyfte,
5. bjudas ut till försäljning, eller
6. innehas.
Första  stycket  tillämpas inte om Läkemedelsverket
för ett särskilt fall  har  meddelat  tillstånd till
hantering  för  ett vetenskapligt eller industriellt
ändamål.
4 § Den som uppsåtligen bryter mot 3 § 2-6 döms till
böter eller fängelse i högst ett år.
Om straff för olovlig införsel finns bestämmelser i
lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.
5 § Varor som varit  föremål  för brott enligt denna
lag eller värdet av dem samt vinning av sådant brott
skall förklaras förverkade, om det inte är uppenbart
oskäligt.
För beslag av egendom som kan  antas vara förverkad
enligt   första  stycket  gäller  bestämmelserna   i
rättegångsbalken.
Bestämmelserna i 2 § första stycket 1 och 3 § lagen
(1958:205)  om förverkande av alkoholhaltiga drycker
m.m. skall tillämpas  på  motsvarande  sätt då varor
som avses i 1 § denna lag tagits i beslag. Tiden för
att anmäla missnöje skall dock räknas från dagen för
förordnandet.
6  §  Läkemedelsverkets  beslut  enligt  3  §  andra
stycket      får      överklagas      hos     allmän
förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

_____________________

Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.

Förslag till lag om ändring i
narkotikastrafflagen (1968:64)

Härigenom  föreskrivs att 8 § narkotikastrafflagen
(1968:64) skall ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------


Nuvarande lydelse          Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
8  §[1]1
-----------------------------------------------------
Med  narkotika  förstås i
denna lag läkemedel eller    Med narkotika förstås i
hälsofarliga  varor   med  denna lag läkemedel eller
starkt       vanebildande  hälsofarliga   varor  med
egenskaper   eller  varor  beroendeframkallande
som   med   lätthet   kan  egen-skaper         eller
omvandlas  till varor med  euforiserande    effekter
sådana egenskaper och som  eller   varor   som   med
lätthet   kan   omvandlas
till   varor  med  sådana
egenskaper eller effekter
och som
-----------------------------------------------------
1. på sådan grund är föremål  för kontroll enligt en
internationell  överenskommelse   som   Sverige  har
biträtt, eller
-----------------------------------------------------
2.   av   regeringen  har    2.  av  regeringen  har
förklarats   skola  anses  förklarats  vara att anse
som    narkotika   enligt  som    narkotika   enligt
lagen.                     lagen.
-----------------------------------------------------
_____________________
Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.








Förslag  till  lag  om ändring i lagen (1991:1969) om
förbud mot vissa dopningsmedel
Härigenom föreskrivs  i fråga om lagen (1991:1969) om
förbud mot vissa dopningsmedel
dels att 2-4 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall föras in en ny paragraf,
3 a §, av följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
2  §
-----------------------------------------------------
Medel som anges i 1 § får inte annat än för medicinskt
eller vetenskapligt ändamål
1. införas till landet,
2. överlåtas,
3. framställas,
4. förvärvas i överlåtelsesyfte,
-----------------------------------------------------
5.   bjudas  ut  till       5.  bjudas  ut  till
försäljning, eller         försäljning,
6. innehas.                 6. innehas, eller
7. brukas.
-----------------------------------------------------
3  §
-----------------------------------------------------
Den    som    uppsåtligen
bryter mot 2 §  2-6  döms  Den    som    uppsåtligen
för   dopningsbrott  till  bryter  mot  2 § 2-7 döms
fängelse i högst två år.   för   dopningsbrott  till
fängelse i högst två år.
Är  brott som avses i
första stycket  att  anse       Är   ett  brott  som
som   ringa,   döms  till  avses  i  första  stycket
böter  eller  fängelse  i  med  hänsyn  till mängden
högst sex månader.         dopningsmedel samt övriga
omständigheter  att  anse
som   ringa,   döms  till
böter  eller  fängelse  i
högst sex månader.
-----------------------------------------------------
Om   straff   för  olovlig  införsel  m.m.  finns
bestämmelser  i  lagen   (1960:418)   om   straff  för
varusmuggling.
-----------------------------------------------------


3 a  §
-----------------------------------------------------
Är ett brott som avses i
3  §  första stycket  att
anse som  grovt  döms för
grovt dopningsbrott  till
fängelse,    lägst    sex
månader  och  högst  fyra
år. Vid bedömningen av om
brottet  är  grovt  skall
det  särskilt beaktas  om
det har  utgjort led i en
verksamhet     som    har
bedrivits     i    större
omfattning          eller
yrkesmässigt,      avsett
särskilt    stor    mängd
dopningsmedel       eller
annars  varit av särskilt
farlig  eller  hänsynslös
art.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
4  §
-----------------------------------------------------
För      försök     eller
förberedelse  till sådant   För     försök     eller
dopningsbrott som inte är  förberedelse  till sådant
att  anse  som ringa döms  dopningsbrott som inte är
till  ansvar   enligt  23  att  anse  som ringa döms
kap.   brottsbalken,   om  till   ansvar  enligt  23
gärningen   gäller  annan  kap.   brottsbalken,   om
befattning än som avses i  gärningen   gäller  annan
2 § 6.                     befattning än som avses i
2 § 6 eller 7
-----------------------------------------------------
Om  flera  har medverkat till brott som avses i 2 §
2-5, skall 23 kap. 4 och 5 §§ brottsbalken tillämpas.
___________

Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.


**FOOTNOTES**
[1]:1 Senaste lydelse 1992:861.
Förslag till lag om ändring i lagen
(1996:1152) om handel med läkemedel m.m.

Härigenom föreskrivs  att  11 § lagen (1996:1152) om
handel med läkemedel m.m. skall ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
11  §
-----------------------------------------------------
Den  som  med  uppsåt      Den  som  med  uppsåt
eller    av    oaktsamhet  eller    av    oaktsamhet
bryter mot 3, 4 eller 5 §  bryter mot 3, 4 eller 5 §
döms   till  böter  eller  eller innehar läkemedel i
fängelse  i högst ett år,  uppenbart    syfte    att
om   gärningen   inte  är  olovligen  sälja dem döms
belagd  med straff enligt  till böter eller fängelse
brottsbalken.              i   högst   ett   år,  om
gärningen  inte är belagd
med     straff     enligt
brottsbalken.
-----------------------------------------------------
I ringa fall skall inte dömas till ansvar.
-----------------------------------------------------
Om  en  uppsåtlig gärning
som   avses    i   första
stycket    har    begåtts
yrkesmässigt,      avsett
betydande   mängd   eller
värde  eller annars varit
av särskilt  farlig  art,
döms   till   fängelse  i
högst två år.

-----------------------------------------------------
__________

Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.

Förslag till lag om ändring i lagen
(1974:203) om kriminalvård i anstalt

Härigenom föreskrivs att 11,  14, 34, 52 d och 63 §§
lagen (1974:203) om kriminalvård  i anstal[2]t 1 skall
ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
11  §[3]2
-----------------------------------------------------
För  att  underlätta  anpassningen  i samhället kan en
intagen medges att få vistas utanför  anstalten  under
arbetstid  för att utföra arbete, delta i undervisning
eller utbildning,  erhålla  behandling  eller  delta i
någon annan särskilt anordnad verksamhet.
-----------------------------------------------------
Sådan  vistelse får dock   Sådan  vistelse får dock
inte  medges  om  det  på  inte  medges  om  det  på
grund       av       viss  grund       av       viss
omständighet  kan befaras  omständighet  kan befaras
att  den  intagne  kommer  att  den  intagne  kommer
att  avvika,  återfalla i  att  avvika,  återfalla i
brott   eller   missbruka  brott   eller   missbruka
alkohol, narkotika, andra  alkohol, narkotika, andra
beroendefram-kallande      beroendefram-kallande
medel  eller något sådant  medel,    något    sådant
dopningsmedel som avses i  dopningsmedel som avses i
1 §  lagen (1991:1969) om  1 §  lagen (1991:1969) om
förbud      mot     vissa  förbud      mot     vissa
dopningsmedel.        För  dopningsmedel eller någon
vistelsen  får ställas de  sådan  vara  som omfattas
villkor   som  kan  anses  av  lagen  (1999:000)  om
nödvändiga.                förbud      mot     vissa
hälsofarliga  varor.  För
vistelsen  får ställas de
villkor  som   kan  anses
nödvändiga.
-----------------------------------------------------
Vid prövningen av medgivande för en intagen att utföra
arbete  eller  delta i någon annan  särskilt  anordnad
verksamhet utanför  anstalten  skall särskilt beaktas,
om den intagne behöver inskolning  i arbetslivet eller
om   ett   medgivande   annars  kan  antas  väsentligt
förbättra  hans möjligheter  att  försörja  sig  efter
frigivningen.
Av 7 § följer  att beslut enligt denna bestämmelse om
vistelse utanför  anstalten  inte får meddelas i strid
mot    de    särskilda   villkor   som   gäller    för
verkställigheten.


**FOOTNOTES**
[2]:1 Lagen omtryckt 1990:1011.
[3]:2 Senaste lydelse 1998:599.
14 [4]§ 3

En  intagen  skall   ges   tillfälle   till  lämplig
fritidssysselsättning. Han bör uppmuntras att ägna sig
åt egna intressen som kan bidra till hans  utveckling.
I  den utsträckning det lämpligen kan ske bör  han  få
möjligheter  att genom tidningar, radio och television
följa  vad som  händer  i  omvärlden.  Hans  behov  av
förströelse bör tillgodoses i skälig omfattning.
Om  det   lämpligen  kan  ske,  bör  en  intagen  ges
tillfälle att  vistas  utanför  anstalten  för  att på
fritiden delta i sådan föreningsverksamhet eller annan
liknande   verksamhet  som  är  ägnad  att  underlätta
anpassningen  i  samhället.  För  sådan  vistelse  får
ställas  de  villkor  som kan anses nödvändiga. Därvid
kan  föreskrivas  att  den  intagne  skall  stå  under
tillsyn.
-----------------------------------------------------
Sådan  vistelse  utanför   Sådan  vistelse  utanför
anstalten får inte medges  anstalten får inte medges
om  det  på grund av viss  om  det  på grund av viss
omständighet  kan befaras  omständighet  kan befaras
att  den  intagne  kommer  att  den  intagne  kommer
att  avvika,  återfalla i  att  avvika,  återfalla i
brott   eller   missbruka  brott   eller   missbruka
alkohol, narkotika, andra  alkohol, narkotika, andra
beroendefram-kallande      beroendefram-kallande
medel  eller något sådant  medel,  något sådant dop-
dopningsmedel som avses i  ningsmedel  som avses i 1
1  § lagen (1991:1969) om  §  lagen  (1991:1969)  om
förbud      mot     vissa  förbud      mot     vissa
dopningsmedel.             dopningsmedel eller någon
sådan  vara  som omfattas
av  lagen  (1999:000)  om
förbud      mot     vissa
hälsofarliga varor.
-----------------------------------------------------
Av  7  §  följer att beslut enligt andra stycket  om
vistelse utanför anstalten inte får meddelas i strid
mot   de   särskilda    villkor   som   gäller   för
verkställigheten.
-----------------------------------------------------

34 [5]§ 4
Kan  en  intagen  genom  vistelse utanför anstalt bli
föremål   för  särskilda  åtgärder   som   kan   antas
underlätta  hans  anpassning  i  samhället, kan han få
medgivande att för ett sådant ändamål  vistas  utanför
anstalten  under  lämplig  tid, om det finns särskilda
skäl. Därvid skall särskilt  beaktas  om  den  intagne
behöver  vård  eller annan behandling mot missbruk  av
beroendeframkallande medel.

-----------------------------------------------------
För vistelsen  skall  de   För  vistelsen  skall de
villkor  ställas  som kan  villkor  ställas  som kan
anses    nödvändiga.    I  anses    nödvändiga.    I
samband  med  vård  eller  samband  med  vård  eller
någon   annan  behandling  någon   annan  behandling
får  det  föreskrivas att  får  det  föreskrivas att
den  intagne  skall  vara  den  intagne  skall  vara
skyldig  att lämna blod-,  skyldig  att lämna blod-,
urin-               eller  urin-               eller
utandningsprov        för  utandningsprov        för
kontroll  av att han inte  kontroll  av att han inte
är       påverkad      av  är       påverkad      av
beroendeframkallande       beroendeframkallande
medel  eller något sådant  medel,    något    sådant
dopningsmedel som avses i  dopningsmedel som avses i
1  § lagen (1991:1969) om  1  § lagen (1991:1969) om
förbud      mot     vissa  förbud      mot     vissa
dopningsmedel.   Om   det  dopningsmedel eller någon
finns  särskilda skäl kan  sådan  vara  som omfattas
i   samband   med  beslut  av  lagen  (1999:000)  om
enligt   första   stycket  förbud      mot     vissa
meddelas       föreskrift  hälsofarliga   varor.  Om
enligt   26   kap.  15  §  det  finns särskilda skäl
första      stycket     3  kan  i samband med beslut
brottsbalken   att  gälla  enligt   första   stycket
för  tid efter villkorlig  meddelas       föreskrift
frigivning.                enligt   26   kap.   15 §
första      stycket     3
brottsbalken   att  gälla
för  tid efter villkorlig
frigivning.
-----------------------------------------------------
Vistelse utanför anstalt för vård eller behandling bör
inte påbörjas så tidigt att den planerade  vård- eller
behandlingstiden   blir   kortare   än  den  beräknade
återstående verkställighetstiden.
Av  7  §  följer att beslut enligt denna  bestämmelse
inte får meddelas i strid mot de särskilda villkor som
gäller för verkställigheten.
-----------------------------------------------------
52 d  §[6]5
-----------------------------------------------------
En intagen  är,  om  inte
annat     föranleds    av   En intagen
är,                      om                     inte
medicinska eller liknande  annat
föranleds                                         av
skäl,   skyldig   att  på  medicinska
eller                                       liknande
anmaning   lämna   blod-,  skäl,
skyldig                    att                    på
urin-               eller  anmaning
lämna                                         blod-,
utandningsprov        för  urin-               eller
kontroll  av att han inte
utandningsprov                                   för
är       påverkad      av  kontroll av
att                     han                     inte
beroendeframkallande       är påverkad
av
medel  eller något sådant
beroendeframkallande
dopningsmedel som avses i  medel eller
något                                         sådant
1  § lagen (1991:1969) om
dopningsmedel          som          avses          i
förbud      mot     vissa  1 § lagen
(1991:1969)                                       om
dopningsmedel.             förbud mot
vissa
dopningsmedel               eller              någon
sådan vara
som                                         omfattas
av lagen
(1999:000)                                        om
förbud mot
vissa
hälsofarliga                           varor.
-----------------------------------------------------




-----------------------------------------------------
63 [7]§ 6
-----------------------------------------------------
Alkoholhaltiga    drycker
eller               andra   Alkoholhaltiga  drycker,
berusningsmedel       får  andra    berusningsmedel,
omhändertas,               sådana  medel som avses i
lagen   (1991:1969)    om
förbud      mot     vissa
dopningsmedel       eller
sådana varor som omfattas
av  lagen  (1999:000)  om
förbud      mot     vissa
hälsofarliga  varor   får
omhändertas,
-----------------------------------------------------
1. om de påträffas hos en intagen,
2. om en intagen får dem sig tillsända,
3. om de medförs av någon som skall tas in i
kriminalvårdsanstalt, eller
4. om de annars påträffas inom anstalt och det
inte finns någon känd ägare till dem.
Den lokala kriminalvårdsmyndigheten skall låta
förstöra eller sälja den omhändertagna egendomen
enligt bestämmelserna om beslagtagen egendom i 2 §
1 första stycket lagen (1958:205) om förverkande av
alkoholhaltiga drycker m.m.
Bestämmelserna i första och andra styckena
tillämpas även i fråga om injektionssprutor eller
kanyler som kan användas för insprutning i
männikokroppen eller i fråga om andra föremål som
är särskilt ägnade att användas för missbruk av
eller annan befattning med narkotika.
Belopp, som erhållits vid försäljning av
omhändertagen egendom, tillfaller staten.
Pengar, som påträffas hos eller ankommer till en
intagen i strid med vad som är särskilt föreskrivet
om intagnas rätt att inneha pengar, skall
omhändertas, om det inte är uppenbart oskäligt.
Omhändertagna pengar skall genom den lokala
kriminalvårdsmyndighetens försorg göras
räntebärande men får inte disponeras av den intagne
förrän vid anstaltsvistelsens slut, om det inte
finns särskilda skäl.
_______________

Denna lag träder i kraft den 1 april
1999.





**FOOTNOTES**
[4]:3 Senaste lydelse 1998:599.
[5]:4 Senaste lydelse 1998:599.


[6]:5 Senaste lydelse 1995:492.
[7]:6 Senaste lydelse 1998:610.
Förslag till lag om ändring i lagen
(1976:371) om behandlingen av häktade och
anhållna m.fl.

Härigenom föreskrivs att 2  c  § lagen (1976:371)
om behandlingen av häktade och anhållna m.fl. skall
ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
2 c [8]§ 1
-----------------------------------------------------
Blod-,     urin-    eller
utandningsprov får tas på   Blod-,    urin-    eller
en  häktad  som  skäligen  utandningsprov får tas på
kan    misstänkas    vara  en  häktad  som  skäligen
påverkad               av  kan    misstänkas    vara
beroendeframkallande       påverkad               av
medel     eller    sådant  beroendeframkallande
dopningsmedel som avses i  medel,             sådant
1 §  lagen (1991:1969) om  dopningsmedel som avses i
förbud      mot     vissa  1  § lagen (1991:1969) om
dopningsmedel,   om  inte  förbud      mot     vissa
annat     föranleds    av  dopningsmedel eller någon
medicinska eller liknande  sådan  vara  som omfattas
skäl.                      av  lagen  (1999:000)  om
förbud      mot     vissa
hälsofarliga   varor,  om
inte  annat föranleds  av
medicinska eller liknande
skäl.
-----------------------------------------------------

_____________

Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.




**FOOTNOTES**
[8]:1 Senaste lydelse 1998:602.
Förslag till lag om ändring i
socialtjänstlagen (1980:620)

Härigenom föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen
(1980:620[9]) 1
dels att 11 och 12 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf,
65 b §, av följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
11  §
-----------------------------------------------------
Socialnämnden       skall
arbeta  för att förebygga   Socialnämnden      skall
och  motverka missbruk av  arbeta  för att förebygga
alkohol     och     andra  och  motverka missbruk av
beroendefram-kallande      alkohol     och     andra
medel.  Insatser för barn  beroendefram-kallande
och   ungdom  bör  därvid  medel.
ägnas            särskild
uppmärksamhet.
-----------------------------------------------------
Socialnämnden    skall   genom   information   till
myndigheter,  grupper   och   enskilda   och  genom
uppsökande    verksamhet    sprida    kunskap    om
skadeverkningar    av    missbruk    och    om   de
hjälpmöjligheter som finns.
Socialnämnden skall aktivt sörja för att den
enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som
han behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden
skall i samförstånd med den enskilde planera
hjälpen och vården och noga bevaka att planen
fullföljs.

12 [10]§ 2

Socialnämnden skall
verka  för  att  barn  och  ungdom växer upp under
trygga och goda förhållanden,
i  nära  samarbete med hemmen främja  en  allsidig
personlighetsutveckling  och  en gynnsam fysisk och
social utveckling hos barn och ungdom,
med särskild uppmärksamhet följa  utvecklingen hos
barn  och  ungdom  som  har  visat tecken  till  en
ogynnsam utveckling,
-----------------------------------------------------
aktivt  arbeta  för  att
förebygga   och  motverka
missbruk bland  barn  och
ungdom  av alkoholhaltiga
drycker,            andra
beroendeframkallande
medel samt dopningsmedel,
-----------------------------------------------------
i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och
ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det
skydd och stöd som de behöver och, om hänsynen till
den  unges  bästa  motiverar  det, vård och fostran
utanför det egna hemmet, samt
i  sin  omsorg om barn och ungdom  tillgodose  det
särskilda  behov  av  stöd och hjälp som kan finnas
sedan  ett  mål eller ärende  om  vårdnad,  boende,
umgänge eller adoption har avgjorts.
-----------------------------------------------------
65 b  §
-----------------------------------------------------
Om  socialnämnden  i sin
verksamhet      iakttagit
något  som  tyder på  att
nya  medel  används   för
missbruksändamål    eller
att   ändringar   sker  i
missbruksmönster av kända
medel, skall nämnden utan
dröjsmål   anmäla   detta
till                Folk-
hälsoinstitutet.
-----------------------------------------------------

__________________

Denna lag träder i kraft den 1 april  1999.


**FOOTNOTES**
[9]:1 Lagen omtryckt 1988:871.
[10]:2 Senaste lydelse 1998:323.
Förslag till lag om ändring i hälso- och
sjukvårdslagen (1982:763)

Härigenom  föreskrivs  att  det   i   hälso-  och
sjukvårdslagen  (1982:763)  skall  införas  en   ny
paragraf,  31  a  §,  samt närmast före denna en ny
rubrik av följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
Underrättelseskyldighet
31 a §
Om  en  nämnd som utövar
ledningen  av  hälso- och
sjukvården   enligt    10
eller    22   §   i   sin
verksamhet      iakttagit
något  som  tyder på  att
nya  medel  används   för
missbruks-ändamål   eller
att   ändringar   sker  i
missbruksmönster av kända
medel, skall nämnden utan
dröjsmål   anmäla   detta
till Folkhälsoinstitutet.
-----------------------------------------------------
___________________

Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.

Förslag till lag om ändring i lagen
(1985:12) om kontroll av berusningsmedel
på sjukhus

Härigenom  föreskrivs  att  2,  3  och 4 §§ lagen
(1985:12) om kontroll av berusningsmedel på sjukhus
skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
2  §
-----------------------------------------------------
Den  som  är  intagen för
vård   får   inte  inneha   Den  som  är intagen för
alkoholhaltiga    drycker  vård   får   inte  inneha
eller               andra  alkoholhaltiga   drycker,
berusningsmedel.  Han får  andra    berusningsmedel,
inte     heller    inneha  något  sådant  medel  som
injektionssprutor   eller  avses i lagen (1991:1969)
kanyler  som kan användas  om   förbud   mot   vissa
för     insprutning     i  dopningsmedel       eller
människokroppen     eller  sådana varor som omfattas
andra   föremål   som  är  av  lagen  (1999:000)  om
särskilt    ägnade    att  förbud      mot     vissa
användas  för missbruk av  hälsofarliga  varor.  Han
eller   annan  befattning  får  inte  heller  inneha
med narkotika.             injektionssprutor   eller
kanyler  som kan användas
för     insprutning     i
människokroppen     eller
andra   föremål   som  är
särskilt    ägnade    att
användas  för missbruk av
eller  annan   befattning
med narkotika.
-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------
3  §[11]1
-----------------------------------------------------
Verksamhetschefen     får
ställa  följande  villkor   Verksamhetschefen    får
för  att  ta  in någon på  ställa  följande  villkor
sjukhuset   för  vård  av  för  att  ta  in någon på
missbruk               av  sjukhuset   för  vård  av
beroendeframkallande       missbruk               av
medel,  om det behövs för  beroendeframkallande
att  hindra att patienten  medel,  om det behövs för
har  tillgång till sådana  att  hindra att patienten
medel  eller  föremål som  har  tillgång till sådana
anges  i  2 §. De villkor  medel,     varor    eller
som avses är krav på       föremål  som anges i 2 §.
De villkor  som  avses är
krav på
-----------------------------------------------------
1. att patienten underkastar sig kroppsvisitation
eller ytlig kropps-besiktning,
2. att patienten medger undersökning av vad han
innehar eller får sig tillsänt.




-----------------------------------------------------
4  §[12]2
-----------------------------------------------------
Sådana    berusningsmedel
och föremål som anges i 2   Sådana  berusningsmedel,
§ får omhändertas          varor,  dopningsmedel och
föremål som  anges  i 2 §
får omhändertas
-----------------------------------------------------
1. om de påträffas hos en intagen,
2. om en intagen får dem sig tillsända, eller
3. om de påträffas utan att det finns någon känd
ägare till dem.
Verksamhetschefen skall låta förstöra eller
försälja den omhändertagna egendomen enligt
bestämmelserna om beslagtagen egendom i 2 § 1
första stycket lagen (1958:205) om förverkande av
alkoholhaltiga drycker m.m.
Belopp som erhållits vid försäljningen skall
tillfalla staten.

___________________
Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.


**FOOTNOTES**
[11]:1 Senaste lydelse 1996:796.
[12]:2 Senaste lydelse 1996:796.
Förslag till lag om ändring i lagen
(1988:870) om vård av missbrukare i vissa
fall

Härigenom  föreskrivs  att 31  och  36  §§  lagen
(1988:870)  om  vård av missbrukare  i  vissa  fall
skall ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
31  §
-----------------------------------------------------
Den   som  vårdas  enligt   Den  som  vårdas  enligt
denna  lag  i ett LVM-hem  denna  lag  i ett LVM-hem
får      inte      inneha  får      inte      inneha
alkoholhaltiga   drycker,  alkoholhaltiga   drycker,
narkotika  eller flyktiga  narkotika,       flyktiga
lösningsmedel       eller  lösningsmedel,     sådana
injektionssprutor,         medel  som  avses i lagen
kanyler    eller    andra  (1991:1969) om förbud mot
föremål  som  är särskilt  vissa dopningsmedel eller
ägnade  att användas  för  sådana varor som omfattas
missbruk  av  eller annan  av  lagen  (1999:000)  om
befattning med narkotika.  förbud      mot     vissa
Han   får   inte   heller  hälsofarliga  varor eller
inneha  något  annat  som  injektionssprutor,
kan  vara  till  men  för  kanyler    eller    andra
vården   eller  ordningen  föremål  som  är särskilt
vid   hemmet.   Påträffas  ägnade  att  användas för
sådan   egendom   som  nu  missbruk  av  eller annan
angetts,      får     den  befattning med narkotika.
omhändertas.               Han   får   inte   heller
inneha  något  annat  som
kan  vara  till  men  för
vården   eller  ordningen
vid   hemmet.   Påträffas
sådan  egendom   som   nu
angetts,      får     den
omhändertas.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
36  §
-----------------------------------------------------
Har        alkoholhaltiga
drycker, narkotika  eller   Har       alkoholhaltiga
flyktiga   lösnings-medel  drycker,       narkotika,
omhändertagits  enligt 31  flyktiga   lösningsmedel,
eller    35    §    eller  sådana  medel som avses i
påträffats  inom ett LVM-  lagen    (1991:1969)   om
hem  utan  att  det finns  förbud      mot     vissa
någon   känd  ägare  till  dopningsmedel       eller
dem,    skall   den   som  sådana varor som omfattas
förestår    vården    vid  av  lagen  (1999:000)  om
hemmet    låta   förstöra  förbud      mot     vissa
eller  försälja egendomen  hälsofarliga        varor
enligt bestäm-melserna om  omhändertagits  enligt 31
beslagtagen egendom i 2 §  eller    35    §    eller
1  första  stycket  lagen  påträffats  inom ett LVM-
(1958:205) om förverkande  hem  utan  att  det finns
av alkoholhaltiga drycker  någon   känd  ägare  till
m.m.  Belopp  som erhålls  dem,    skall   den   som
vid           försäljning  förestår    vården    vid
tillfaller staten.         hemmet    låta   förstöra
eller försälja  egendomen
enligt bestäm-melserna om
beslagtagen egendom i 2 §
1  första  stycket  lagen
(1958:205) om förverkande
av alkoholhaltiga drycker
m.m. Belopp  som  erhålls
vid           försäljning
tillfaller staten.
-----------------------------------------------------
Detsamma  skall gälla i fråga om injektionssprutor,
kanyler och  andra  föremål  som är särskilt ägnade
att användas för missbruk av eller annan befattning
med narkotika.
__________________
Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.

Förslag till lag om ändring i lagen
(1990:52) med särskilda bestämmelser om
vård av unga

Härigenom  föreskrivs  att 16  och  20  §§  lagen
(1990:52)  med särskilda bestämmelser  om  vård  av
unga skall ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
16  §
-----------------------------------------------------
Den   som   omfattas   av
bestämmelserna i 15 § får   Den   som   omfattas  av
inte   inneha  narkotika,  bestämmelserna i 15 § får
alkoholhaltiga    drycker  inte   inneha  narkotika,
eller               andra  alkoholhaltiga   drycker,
berusningsmedel     eller  andra    berusningsmedel,
injektionssprutor,         sådana  medel som avses i
kanyler    eller    andra  lagen    (1991:1969)   om
föremål  som  är särskilt  förbud      mot     vissa
ägnade  att  användas för  dopningsmedel       eller
missbruk  av  eller annan  sådana varor som omfattas
befattning med narkotika.  av  lagen  (1999:000)  om
Den  unge får inte heller  förbud      mot     vissa
inneha  något  annat  som  hälsofarliga  varor eller
kan  vara  till  men  för  injektionssprutor,
vården   eller  ordningen  kanyler    eller    andra
vid   hemmet.   Påträffas  föremål  som  är särskilt
sådan   egendom  hos  den  ägnade  att  användas för
unge,       får       den  missbruk  av  eller annan
omhändertas.               befattning med narkotika.
Den  unge får inte heller
inneha  något  annat  som
kan  vara  till  men  för
vården   eller  ordningen
vid   hemmet.   Påträffas
sådan  egendom   hos  den
unge,       får       den
omhändertas.
-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------
20  §
-----------------------------------------------------
Har            narkotika,
alkoholhaltiga    drycker   Har           narkotika,
eller               andra  alkoholhaltiga   drycker,
berusningsmedel            andra    berusningsmedel,
omhändertagits  enligt 16  sådana  medel som avses i
eller   19  §  eller  har  lagen    (1991:1969)   om
sådan  egendom påträffats  förbud      mot     vissa
inom ett hem för särskilt  dopningsmedel       eller
noggrann tillsyn utan att  sådana varor som omfattas
det   finns   någon  känd  av  lagen  (1999:000)  om
ägare   till   egendomen,  förbud      mot     vissa
skall  den  som  förestår  hälsofarliga        varor
vården  vid  hemmet  låta  omhändertagits  enligt 16
förstöra  eller  försälja  eller   19  §  eller  har
egendomen          enligt  sådan  egendom påträffats
bestämmelserna         om  inom ett hem för särskilt
beslagtagen egendom i 2 §  noggrann tillsyn utan att
1  första  stycket  lagen  det   finns   någon  känd
(1958:205) om förverkande  ägare   till   egendomen,
av alkoholhaltiga drycker  skall  den  som  förestår
m.m.   Belopp   som   har  vården  vid  hemmet  låta
erhållits vid försäljning  förstöra  eller  försälja
tillfaller staten.         egendomen          enligt
bestämmelserna         om
beslagtagen egendom i 2 §
1  första  stycket  lagen
(1958:205) om förverkande
av alkoholhaltiga drycker
m.m.   Belopp   som   har
erhållits vid försäljning
tillfaller staten.
-----------------------------------------------------

Detsamma     skall     gälla    i    fråga     om
injektionssprutor, kanyler och andra föremål som är
särskilt ägnade att användas  för missbruk av eller
annan befattning med narkotika.


__________________

Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.

Förslag till lag om ändring i lagen
(1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Härigenom  föreskrivs  att  21 och  24  §§  lagen
(1991:1128)  om  psykiatrisk  tvångsvård  skall  ha
följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
21  §
-----------------------------------------------------
En   patient   får   inte   En   patient   får  inte
inneha                     inneha
1.            narkotika,   1.            narkotika,
alkoholhaltiga    drycker  alkoholhaltiga   drycker,
eller               andra  andra     berusningsmedel
berusningsmedel,           eller  sådana  varor  som
omfattas     av     lagen
(1999:000) om förbud  mot
vissa hälsofarliga varor,
2.   sådana   medel  som
2.  injektionssprutor  avses i lagen (1991:1969)
eller  kanyler,  som  kan  om   förbud   mot   vissa
användas  för insprutning  dopningsmedel,
i människokroppen,
3.     injektionssprutor
3.  andra föremål som är  eller  kanyler,  som  kan
särskilt    ägnade    att  användas  för insprutning
användas  för missbruk av  i människokroppen,
eller  annan   befattning
med narkotika, eller        4.  andra föremål som är
särskilt    ägnade    att
4. annan egendom som kan  användas  för missbruk av
skada  honom  själv eller  eller   annan  befattning
någon  annan  eller  vara  med narkotika, eller
till men för vården eller
ordningen              på   5. annan egendom som kan
vårdinrättningen.          skada  honom  själv eller
någon  annan  eller  vara
till men för vården eller
ordningen              på
vårdinrättningen.

-----------------------------------------------------
Påträffas sådan egendom som avses i första
stycket, får den omhändertas.











-----------------------------------------------------
24  §
-----------------------------------------------------
Har            narkotika,
alkoholhaltiga    drycker   Har           narkotika,
eller               andra  alkoholhaltiga   drycker,
berusningsmedel            andra    berusningsmedel,
omhändertagits  enligt 21  sådana  medel som avses i
eller   22  §  eller  har  lagen    (1991:1969)   om
sådan  egendom påträffats  förbud      mot     vissa
där   patienter  intagits  dopningsmedel       eller
för  tvångsvård  utan att  sådana varor som omfattas
det   finns   någon  känd  av  lagen  (1999:000)  om
ägare   till   egendomen,  förbud      mot     vissa
skall   chefsöver-läkaren  hälsofarliga        varor
låta förstöra eller sälja  omhändertagits  enligt 21
egendomen          enligt  eller   22  §  eller  har
bestämmelserna         om  sådan  egendom påträffats
beslagtagen egendom i 2 §  där   patienter  intagits
1  första  stycket  lagen  för  tvångsvård  utan att
(1958:205) om förverkande  det   finns   någon  känd
av alkoholhaltiga drycker  ägare   till   egendomen,
m.m.  Detsamma  gäller  i  skall    chefsöverläkaren
fråga                  om  låta förstöra eller sälja
injektionssprutor   eller  egendomen          enligt
kanyler, som kan användas  bestämmel-serna        om
för     insprutning     i  beslagtagen egendom i 2 §
männikokroppen,   och   i  1  första  stycket  lagen
fråga  om  andra  föremål  (1958:205) om förverkande
som  är  särskilt  ägnade  av alkoholhaltiga drycker
att användas för missbruk  m.m.  Detsamma  gäller  i
av eller annan befattning  fråga                  om
med narkotika.             injektionssprutor   eller
kanyler, som kan användas
för     insprutning     i
människokroppen,   och  i
fråga  om  andra  föremål
som  är  särskilt  ägnade
att användas för missbruk
av eller annan befattning
med narkotika.
-----------------------------------------------------
Belopp som har erhållits vid försäljning tillfaller
staten.
_______________
Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.

Förslag till lag om ändring i
läkemedelslagen (1992:859)

Härigenom  föreskrivs  att  1  §  läkemedelslagen
(1992:859) skall ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
1  §
-----------------------------------------------------
Med läkemedel avses i denna lag varor som är avsedda
att   tillföras   människor   eller   djur  för  att
förebygga,  påvisa, lindra eller bota sjukdom  eller
symtom på sjukdom  eller  att  användas  i  likartat
syfte.
Med radioaktiva läkemedel avses läkemedel som avger
joniserande  strålning.  Till  radioaktiva läkemedel
räknas inte slutna strålkällor.
-----------------------------------------------------
I   fråga  om  narkotiska   I  fråga  om  narkotiska
läkemedel      och     om  läkemedel,  om  läkemedel
läkemedel    som    utgör  som  utgör dopnings-medel
dopningsmedel   tillämpas  och   om   läkemedel  som
bestämmelserna   i  denna  omfattas     av     lagen
lag,  om  de inte strider  (1999:000)  om förbud mot
mot  vad  som är särskilt  vissa  hälsofarliga varor
föreskrivet    om   dessa  tillämpas  bestämmelserna
varor.                     i  denna  lag, om de inte
strider mot  vad  som  är
särskilt  föreskrivet  om
dessa varor.
-----------------------------------------------------
________________________

Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.

Förslag till lag om ändring i lagen
(1992:860) om kontroll av narkotika

Härigenom  föreskrivs  att  2   och  7  §§  lagen
(1992:860)  om  kontroll  av  narkotika   skall  ha
följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
2  §
-----------------------------------------------------
Narkotika får importeras,
tillverkas,   exporteras,   Narkotika            får
utbjudas             till  importeras,   tillverkas,
försäljning,    överlåtas  exporteras,   bjudas   ut
eller  innehas endast för  till         försäljning,
medicinskt          eller  överlåtas  eller  innehas
vetenskapligt ändamål.     endast   för  medicinskt,
vetenskapligt eller annat
samhällsnyttigt   ändamål
som      är      särskilt
angeläget.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
7  §
-----------------------------------------------------
Narkotika får innehas endast av
1. den som har rätt att handla med varan,
2. en föreståndare för en vetenskaplig  institution
som ägs eller stöds av staten eller en kommun, i den
mån   varan   behövs   för  vetenskaplig  forskning,
undersökning eller undervisning,
-----------------------------------------------------
3.  en  befattningshavare   3.  en befattningshavare
vid försvarsmakten enligt  vid försvarsmakten enligt
särskilda   bestämmelser,  särskilda bestämmelser,
eller
4.  den  som  fått varan
4.  den  som  fått varan  utlämnad  till sig enligt
utlämnad  till sig enligt  6  § första stycket eller
6  § första stycket eller  medgetts  import enligt 3
medgetts  import enligt 3  § första stycket, eller
§ första stycket.
5. den som fått särskilt
tillstånd  till  det  för
utbildningsändamål  eller
något               annat
samhällsnyttigt ändamål.
-----------------------------------------------------
____________________________

Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.

Förslag till lag om ändring i lagen
(1994:451) om intensivövervakning med
elektronisk kontroll

Härigenom  föreskrivs att 4 § lagen (1994:451) om
intensivövervakning  med elektronisk kontrol[13]l 1
skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
4  §[14]2
-----------------------------------------------------
Den   dömde  skall  under
verkställigheten  utanför    Den  dömde  skall under
anstalt            iaktta  verkställigheten  utanför
skötsamhet, efter förmåga  anstalt            iaktta
söka  försörja sig samt i  skötsamhet, efter förmåga
övrigt  rätta  sig  efter  söka  försörja sig samt i
vad   som  åligger  honom  övrigt  rätta  sig  efter
enligt   denna   lag  och  vad   som  åligger  honom
enligt   föreskrift   som  enligt   denna   lag  och
meddelats   med  stöd  av  enligt   föreskrift   som
lagen.  Han skall avhålla  meddelats   med  stöd  av
sig   från   alkohol  och  lagen.  Han skall avhålla
andra                      sig   från   alkohol  och
beroendeframkallande       andra
medel  samt  sådana medel  beroendeframkallande
som  avses  i  1  § lagen  medel,  sådana  medel som
(1991:1969) om förbud mot  avses   i   1   §   lagen
vissa dopningsmedel.       (1991:1969) om förbud mot
vissa  dopningsmedel samt
sådana varor som omfattas
av  lagen  (1999:000)  om
förbud      mot     vissa
hälsofarliga varor.
Den  dömde  är,  om inte
annat     föranleds    av   Den  dömde  är,  om inte
medicinska eller liknande  annat     föranleds    av
skäl,  skyldig  att under  medicinska eller liknande
verkställigheten       på  skäl,  skyldig  att under
anmaning   lämna   blod-,  verkställigheten       på
urin-               eller  anmaning   lämna   blod-,
utandningsprov        för  urin-               eller
kontroll  av att han inte  utandningsprov        för
är   påverkad  av  sådana  kontroll  av att han inte
medel  som avses i första  är   påverkad  av  sådana
stycket  andra  meningen.  medel   eller  varor  som
Elektro-niska  hjälpmedel  avses  i  första  stycket
får   användas   för  att  andra           meningen.
kontrollera att den dömde  Elektroniska   hjälpmedel
avhåller     sig     från  får   användas   för  att
alkohol.                   kontrollera att den dömde
avhåller     sig     från
alkohol.
-----------------------------------------------------
________________________
Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.

**FOOTNOTES**
[13]:1 Senaste lydelse av lagens  rubrik
1998:618.
[14]:2 Senaste lydelse 1996:784.
Förslag till lag om ändring i lagen
(1996:701) om Tullverkets befogenheter vid
Sveriges gräns mot ett annat land inom
Europeiska unionen

Härigenom  föreskrivs att 3, 4  och  7  §§  lagen
(1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges
gräns mot ett  annat  land  inom Europeiska unionen
skall ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
3  §[15]1
-----------------------------------------------------
Lagen  är  tillämplig  endast  beträffande  följande
varor:
1.  krigsmateriel  som avses i lagen (1992:1300) om
krigsmateriel,  och  produkter  som  avses  i  lagen
(1998:397) om strategiska produkter,
2.   varor   som  skall  beskattas   enligt   lagen
(1994:1565)  om  beskattning  av  privatinförsel  av
alkoholdrycker  och  tobaksvaror  från  land  som är
medlem i Europeiska unionen,
3.   narkotika  som  avses  i  narkotikastrafflagen
(1968:64),
4. vapen  och  ammunition  som  avses  i vapenlagen
(1996:67),
5. injektionssprutor och kanyler,
6.  dopningsmedel  som avses i lagen (1991:1969) om
förbud mot vissa dopningsmedel,
7.   springstiletter,    springknivar,    knogjärn,
kaststjärnor,   riv-  eller  nithandskar,  batonger,
karatepinnar, blydaggar, spikklubbor och liknande,
8. kulturföremål  som  avses  i 5 kap. 4-6 §§ lagen
(1988:950) om kulturminnen m.m.,
9. hundar och katter för annat ändamål än handel,
10.    spritdrycker,   vin   och   starköl   enligt
alkohollagen    (1994:1738),   teknisk   sprit   och
alkoholhaltiga preparat  enligt  lagen (1961:181) om
försäljning av teknisk sprit m.m.  samt  tobaksvaror
vid  kontroll  av  åldersgränsen  i 13 § tobakslagen
(1993:581),
11.  nötkreatur, svin, får, getter, fjäderfän, fisk
och reptiler,
12.  andra  djur  än  sådana  som  anges  ovan  och
produkter  av  djur, om det finns särskild anledning
att misstänka att  smittsam  sjukdom förekommer, att
djuret eller djurprodukten på  annat  sätt  utgör en
allvarlig  hälsorisk  för människor eller djur,  att
medföljande   dokument   är    ofullständiga   eller
felaktiga,  att erforderliga dokument  saknas  eller
att de villkor  som  i  övrigt  gäller för införseln
inte är uppfyllda,
-----------------------------------------------------
13.  barnpornografi  enligt  lagen  (1998:1443)   om
förbud mot införsel och utförsel av barnpornografi,
-----------------------------------------------------
14.  varor  som  avses i
lagen    (1999:000)    om
förbud      mot     vissa
hälsofarliga varor.
-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------
4  §[16]2
-----------------------------------------------------
Anmälningsskyldighet        Anmälningsskyldighet
föreligger                 föreligger
1.   för  den  som  utan
1.   för  den  som  utan  erforderligt   tillstånd,
erforderligt   tillstånd,  eller    med    stöd   av
eller    med    stöd   av  tillstånd  som föranletts
tillstånd  som föranletts  av  vilseledande uppgift,
av  vilseledande uppgift,  från  ett  annat  EU-land
från  ett  annat  EU-land  till  Sverige inför eller
till  Sverige inför eller  från   Sverige  till  ett
från   Sverige  till  ett  sådant land utför en vara
sådant land utför en vara  som  avses  i 3 § 3, 5-8,
som  avses  i  3 § 3, 5-8  10 och 14.
och 10.
-----------------------------------------------------
2.  för den som från ett annat EU-land till Sverige
inför eller från Sverige till ett sådant land utför
en vara som avses i 3 § 1, 4, 9 och 11-13.
Regeringen  eller  efter  regeringens bemyndigande
Generaltullstyrelsen     får    meddela     närmare
föreskrifter om anmälningsskyldigheten.
-----------------------------------------------------
7  §[17]3
-----------------------------------------------------
För   kontroll   av   att
anmälningsskyldigheten      För   kontroll   av  att
enligt  denna  lag, eller  anmäl-ningsskyldigheten
att  deklarationsskyldig-  enligt  denna  lag, eller
heten     enligt    lagen  att
(1994:1565)            om  deklarationsskyldigheten
beskattning            av  enligt  lagen (1994:1565)
privatinförsel         av  om     beskatt-ning    av
alkoholdrycker        och  privatinförsel         av
tobaksvaror från ett land  alkohol-drycker       och
som     är    medlem    i  tobaksvaror från ett land
Europeiska       unionen,  som     är    medlem    i
fullgjorts   riktigt  och  Europeiska       unionen,
fullständigt,   samt  för  fullgjorts   riktigt  och
kontroll  av att gällande  fullständigt,   samt  för
villkor   för  in-  eller  kontroll  av att gällande
utförsel  av sådana varor  villkor   för  in-  eller
som  anges  i  3  § 1 och  utförsel  av sådana varor
3-13  uppfyllts,  får  en  som  anges  i  3  § 1 och
tulltjänsteman undersöka   3-14  uppfyllts,  får  en
tulltjänsteman undersöka
-----------------------------------------------------
1.  transportmedel,  containrar,   lådor  och  andra
utrymmen  där varor kan förvaras vid  införsel  från
eller utförsel till ett annat EU-land,
2. handresgods,  såsom  resväskor  och  portföljer,
samt  handväskor  och  liknande  som  medförs av  en
resande vid inresa från eller utresa till  ett annat
EU-land,  eller  av  den  som kan anmanas att stanna
enligt 5 § första stycket 2.
Ytterligare  bestämmelser  om   befogenheter  bl.a.
avseende kroppsvisitation och kroppsbesiktning finns
i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.
-----------------------------------------------------
__________________

Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.

**FOOTNOTES**
[15]:1 Senaste lydelse 1998:1446.
[16]:2 Senaste lydelse 1998:1446.
[17]:3 Senaste lydelse 1998:1446.
Utdrag ur

PROTOKOLL                UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 1997/98:12
-----------------------------------------------
DATUM             Torsdagen  den  10  december
1998
-----------------------------------------------
-----------------------------------------------
-----------------------------------------------
- - - -

§ 5 Yttrande till annat utskott

(beslut; justering)

Utskottet behandlar frågan om avgivande
av yttrande till  socialutskottet  över
proposition   1997/98:183  Kontroll  av
syntetiska  droger   m.m.  samt  motion
1998/99:So9.

Utskottet beslutar föreslå  socialutskottet  att tillstyrka
proposi-tionen  i  de  delar som ligger
inom   justitieutskottets   berednings-
område.

Beslutet förklaras omedelbart justerat.

- - -

----------------------------------------------
VID PROTOKOLLET  Katarina Ågren

----------------------------------------------
JUSTERAS
Gun Hellsvik
----------------------------------------------
RÄTT UTDRAGET

INTYGAR
Katarina Ågren
----------------------------------------------
Exp. 1998-12-11

SoU