Skatteutskottets betänkande
1998/99:SKU05

Omstruktureringar och beskattning

Innehåll

1998/99
SkU5

Sammanfattning

I  detta  betänkande tillstyrker utskottet med några
mindre   justeringar    regeringens   förslag   till
skatteregler avseende omstruktureringar  i  företag.
Ett övergripande syfte med den nya lagstiftningen är
att  det skall bli lättare för företagen att förutse
de       skattemässiga       konsekvenserna       av
omstruktureringar.  Utskottet  avstyrker de motioner
som har väckts i ärendet.
Vid betänkandet fogas tio reservationer  (m, kd och
fp).
Skrivelse 1997/98:66


Regeringen  har  den  20  januari  1998  i skrivelse
1997/98:66  till  riksdagen  lämnat  ett  meddelande
enligt  2  kap. 10 § regeringsformen om ett kommande
förslag om ändringar  i den s.k. koncernregeln, dvs.
de skatteregler som är  tillämpliga  när ett företag
överlåter  aktier  eller  andra  andelar  till   ett
företag  i  samma koncern. För att omedelbart stoppa
att    koncernregeln     kunde     utnyttjas     för
skatteundandraganden aviserades i skrivelsen att det
kommande  förslaget  skulle tillämpas retroaktivt på
avyttringar fr.o.m. den  21  januari  1998  och även
säkerställa att sådana latenta skatteskulder som har
uppkommit   vid  koncerninterna  överlåtelser  efter
utgången av år 1996 skulle tas upp till beskattning.
Skrivelsen gällde  också ett slopande med retroaktiv
verkan  av  möjligheten   att   få   befrielse  från
reavinstbeskattning vid överlåtelse av  andelar till
ett utländskt koncernföretag.




Proposition 1998/99:15




Regeringen    (Finansdepartementet)    föreslår    i
proposition  1998/99:15  att  riksdagen antar  de  i
propositionen framlagda förslagen till


1.  lag  om  beskattningen  vid  överlåtelser  till
underpris,


2.   lag   om   uppskov   med   beskattningen   vid
andelsbyten,


3.   lag   om   uppskov   med   beskattningen   vid
andelsöverlåtelser inom koncerner,


4. lag om beskattningen vid fusioner, fissioner och
verksamhetsöverlåtelser,


5. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),


6.  lag  om ändring i lagen (1947:576)  om  statlig
inkomstskatt,


7. lag om  ändring  i  lagen  (1947:576) om statlig
inkomstskatt,


8. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),


9. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),


10.   lag   om   ändring  i  lagen  (1998:692)   om
skatteregisterlagen (1980:343),


11.  lag  om  ändring   i   lagen   (1984:404)   om
stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter,


12.   lag   om   ändring   i  lagen  (1990:325)  om
självdeklaration och kontrolluppgifter,


13.   lag   om   ändring  i  lagen  (1990:663)   om
ersättningsfonder,


14.  lag  om  ändring   i   lagen   (1992:702)   om
inkomstskatteregler    med    anledning   av   vissa
omstruktureringar inom den finansiella sektorn,


15.   lag   om   ändring  i  lagen  (1993:541)   om
inkomstbeskattning       vid      ombildning      av
värdepappersfond,


16.   lag  om  ändring  i  lagen   (1993:1638)   om
periodiseringsfonder,


17. lag  om  ändring  i lagen (1993:1539) om avdrag
för underskott av näringsverksamhet,


18.   lag  om  ändring  i  lagen   (1993:1540)   om
återföring av skatteutjämningsreserv,


19. lag  om  upphävande  av  lagen  (1994:1854)  om
inkomstbeskattningen      vid     gränsöverskridande
omstruktureringar inom EG.


De förslag som läggs fram i  propositionen  utgår  i
huvudsak  från  att  omstruktureringar  skall  kunna
genomföras     utan     att     några     omedelbara
skattekonsekvenser  uppkommer. Det är inte fråga  om
definitiva  skattelättnader   utan  om  uppskov  med
beskattningen. Förslagen - som  har sin utgångspunkt
i  slutbetänkandet från Företagsskatteutredningen  -
omfattar i huvudsak följande områden.




Överlåtelse av tillgångar till underpris




Enligt  nuvarande praxis är det möjligt att överlåta
tillgångar     till     underpris     under    vissa
förutsättningar utan att uttagsbeskattning  sker.  I
propositionen  föreslås  en  lagreglering  av  under
vilka  förutsättningar  underprisöverlåtelser  skall
kunna genomföras.




Andelsbyten




Ett andelsbyte föreligger enligt förslaget om aktier
eller  andra  andelar avyttras mot ersättning i form
av  andelar  i  det   köpande  företaget  jämte  ett
eventuellt kontantvederlag motsvarande högst 10 % av
det nominella värdet på  vederlagsandelarna.  Enligt
nuvarande  regler  finns  det två uppskovssystem för
andelsbyten varav ett är betingat  av  EG-regler. De
två  systemen föreslås i propositionen ersättas  med
ett  enhetligt   system.   Enligt  detta  fastställs
uppskovsbeloppet   och   tas   vinsten    upp   till
beskattning när vederlagsandelarna avyttras.




Andelsöverlåtelser inom koncerner




Den  gällande  koncernregeln innebär att aktier  och
andra andelar kan överlåtas inom en koncern utan att
någon   reavinstbeskattning    blir    aktuell.    I
propositionen  föreslås en ändrad teknisk utformning
av koncernregeln  i  syfte  bl.a.  att förhindra att
bestämmelserna  utnyttjas  för  skatteundandragande.
Förslaget  innebär  att  vid  en  koncernöverlåtelse
skall      ett      uppskovsbelopp      fastställas.
Uppskovsbeloppet skall tas upp till beskattning  när
andelen inte längre innehas av ett företag som ingår
i  samma  koncern  som  säljaren,  t.ex.  genom  att
andelen avyttras externt.




Fusioner och fissioner




För närvarande saknas skatteregler för fusion mellan
fristående   aktiebolag.  I  propositionen  föreslås
sådana  skatteregler.   Förslag   lämnas   även   om
skatteregler för fission.




Verksamhetsöverlåtelser




I   propositionen   föreslås  generella  regler  som
motsvarar de gällande  reglerna  om  internationella
verksamhetsöverlåtelser.




Förlustregeln




Vid överlåtelse av tillgångar inom en  koncern eller
annan   intressegemenskap   medges  enligt  gällande
regler  avdrag  för  förlust  först  när  tillgången
överlåts  externt.  Det  köpande  företaget  övertar
anskaffningsvärdet på tillgången, och  förlustavdrag
beräknas  hos detta företag med utgångspunkt  i  det
övertagna anskaffningsvärdet.  Systemet  innebär att
förlustavdrag  inte  kan  utnyttjas  när  tillgången
överlåts   till  ett  utländskt  koncernföretag.   I
propositionen     föreslås    att    förlustavdraget
fastställs när tillgången  avyttras  och  att avdrag
medges hos det ursprungligen säljande företaget  när
tillgången   avyttras   externt.  För  avdragsrätten
kommer  det  att  sakna  betydelse   om   tillgången
överlåts    till   ett   svenskt   eller   utländskt
koncernföretag.




Lex Asea




De bestämmelser  som brukar kallas Lex Asea kan vara
tillämpliga när ett  moderföretag  delar ut aktier i
ett    dotterföretag.   Utdelning   undantas    från
beskattning  hos  aktieägarna.  Det nuvarande kravet
att   det   utdelande  moderföretaget   skall   vara
inregistrerat  vid  börsen föreslås ersättas med ett
krav på att andelarna  skall  vara marknadsnoterade.
Ett annat villkor som föreslås  ändrat  är  det s.k.
verksamhetsvillkoret.   Det   villkoret   är  i  dag
utformat  så att det utdelade dotterföretaget  skall
bedriva   verksamhet    av    viss   omfattning.   I
propositionen  föreslås  att  det  ersätts  med  ett
villkor att dotterföretaget skall  till  huvudsaklig
del  bedriva  rörelse, varmed avses annan verksamhet
än innehav av kontanta medel och värdepapper.




Avskattningsregeln för investmentföretag




Enligt nuvarande  regler  skall ett företag som inte
längre uppfyller de skattemässiga  villkoren för att
vara   ett   investmentföretag  ta  upp  en   intäkt
motsvarande 40  %  av  värdet  på aktieportföljen. I
propositionen föreslås bl.a. att  procenttalet sänks
till 16.




Stämpelskatt




I  propositionen  föreslås  att förvärv  vid  fusion
skall   undantas   från   skatteplikt.    För    att
överlåtelser  av  fastigheter  inom  en koncern inte
skall  motverkas av att stämpelskatt utgår  föreslås
vidare en  regel  som innebär att uppskov medges när
en  fastighet förvärvas  av  ett  företag  från  ett
företag   som   tillhör   samma  koncern.  Uppskovet
förfaller när fastigheten överlåts  till annan eller
om   koncernförhållandet   mellan  överlåtaren   och
förvärvaren upphör.


I propositionen föreslås vidare  att  stämpelskatt
inte  skall  tas  ut  vid  nyinteckning  som sker  i
samband  med  en  fusion  genom  vilken  en tidigare
uttagen företagsinteckning upphört att gälla.




Regeringens skrivelse 1997/98:66, m.m.




I  propositionen  fullföljer regeringen det  förslag
som  aviserats  i  skrivelsen   1997/98:66  och  som
innebär  att  den ändrade tekniska  utformningen  av
koncernregeln skall  gälla avyttringar som genomförs
fr.o.m. dagen efter avlämnandet  av skrivelsen, dvs.
fr.o.m. den 21 januari 1998.




Proposition 1998/99:7 i viss del




I   betänkande   1998/99:SkU2  behandlar   utskottet
proposition 1998/99:7  Koncernbeskattningsfrågor för
ideella  föreningar och stiftelser,  m.m.  Utskottet
har tillstyrkt propositionen, men har överlämnat den
författningstekniska   regleringen   rörande   vissa
lagrum till förevarande ärende för att en samordning
skall kunna ske med de ändringar i samma lagrum  som
föreslås  i proposition 1998/99:15. Det gäller punkt
1 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen,  7
§ 8 mom. lagen om statlig inkomstskatt och 3 § lagen
om avdrag för underskott av näringsverksamhet.




Proposition 1998/99:12 i viss del




I betänkande  1998/99:SkU3  har  utskottet behandlat
proposition    1998/99:12    Dubbelbeskattningsavtal
mellan  Sverige  och  Albanien  m.m.  Utskottet  har
tillstyrkt  propositionen,  men har  överlämnat  den
författningstekniska  regleringen   beträffande   en
föreslagen  ändring  i  16 § 2 mom. lagen om statlig
inkomstskatt  till  förevarande   ärende   för   att
samordning  skall  kunna  ske med en annan ändring i
samma lagrum som föreslås i proposition 1998/99:15.




Lagförslagen




Med de redaktionella justeringar  som  följer av vad
utskottet ovan har anfört om samordning  av vissa av
lagförslagen     i     propositionerna    1998/99:7,
1998/99:12 och 1998/99:15  får  de  vid  proposition
1998/99:15  fogade lagförslagen - efter rättelse  av
några felskrivningar  -  de  lydelser som framgår av
bilaga 1 till detta betänkande.




Motion väckt med anledning av
skrivelse 1997/98:66




1998/99:Sk1 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas


1. att riksdagen hos regeringen  begär förslag till
lagstiftning  angående  ändringar  av  reglerna  för
beskattning   av  aktievinster  i  bolagssektorn   i
enlighet med vad som anförts i motionen,


2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna   vad   i  motionen   anförts   om   tidigaste
tillämpningsdatum  för  förslagen  i  den  aviserade
propositionen,


3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om retroaktiv verkan av
lagstiftningen.


Motioner väckta med anledning av
proposition 1998/99:15




1998/99:Sk2 av Marie Engström m.fl. (v) vari yrkas


1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i motionen anförts om möjligheterna  att
tillämpa            skatteflyktslagen            vid
överlåtelsesituationer,


2.  att  riksdagen  avslår   förslaget   om   sänkt
procenttal   vid   beräkning  av  avskattningsintäkt
enligt vad i motionen anförts.


1998/99:Sk3 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas


1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att beskattningen av
realisationsvinster   på   näringsbetingade  andelar
skall halveras,


2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna   vad  i  motionen  anförts   om   att   ändra
underprislagen vad gäller koncerngemenskap,


3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad   i   motionen   anförts   om  att  ändra
underprislagen vad gäller tillämpligheten för fysisk
person,


4.  att riksdagen beslutar att slopa gränsen  10  %
vid andelsbyten  i  enlighet  med  vad som anförts i
motionen,


5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen  anförts om förändringar  av
röstvillkoret vid andelsbyten,


6.  att  riksdagen  beslutar  slopa  den  särskilda
regeln    avseende    kvalificerande    andelar    i
fåmansföretag  i enlighet  med  vad  som  anförts  i
motionen,


7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna   vad  i  motionen   anförts   om   lagen   om
koncerninterna andelsöverlåtelser,


8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om noteringsvillkoren i
Lex Asea,


9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om stämpelskatt.






Utskottet
Inledning




I  proposition  1998/99:15  föreslår  regeringen  en
lagstiftning   som   syftar   till   att   göra  det
skatterättsliga  systemet  vid  omstruktureringar  i
näringslivet    mer   förutsebart   och    samtidigt
motståndskraftigt      mot     skatteundandraganden.
Förslagen är i princip utformade  så att uppskov med
beskattningen     skall     kunna     medges     vid
omstruktureringar,  men  det skall inte bli fråga om
definitiva    skattelättnader.    De    bygger    på
Företagsskatteutredningens            slutbetänkande
Omstruktureringar och beskattning (SOU 1998:1).


Flertalet lagförslag föreslås träda i  kraft  den 1
januari   1999   och   tillämpas   på  överlåtelser,
avyttringar  respektive förfaranden som  görs  eller
genomförs den  dagen  eller  senare. I propositionen
fullföljer regeringen också, genom att nu lägga fram
en lagtext, en skrivelse till  riksdagen i januari i
år  (skr.  1997/98:66)  om  att  retroaktivt   ändra
lagstiftningen  om  koncerninterna aktieöverlåtelser
med verkan fr.o.m. den 21 januari 1998.


Den föreslagna lagstiftningen  beräknas  medföra en
årlig  budgetförsvagning  på  150  miljoner  kronor.
Förslagen   finansieras  i  första  hand  genom  det
förslag som regeringen  lagt  fram  under  hösten om
beskattning  av  fordringar  och  skulder i utländsk
valuta (prop. 1998/99:28).


En fortsatt utredning av vissa företagsskattefrågor
har  påbörjats  (dir.  1998:55). Kvarstående  frågor
rörande      omstrukturering       omfattas       av
utredningsuppdraget. Förslag avseende frågor som har
ett   direkt   samband   med   omstrukturering   och
beskattning    kan   enligt   direktiven   lämpligen
redovisas   med   förtur    under    hösten    1999.
Utredningsuppdraget  skall  vara avslutat senast vid
utgången av år 2000.


Under  beredningen  av detta ärende  har  utskottet
tagit    emot    skrivelser    från    Näringslivets
skattedelegation och  Sveriges Fastighetsägarförbund
samt ett enskilt företag.  Sveriges  Industriförbund
har  vid en uppvaktning redovisat sin syn  på  vissa
förslag  i  propositionen.  Utskottet  återkommer  i
avsnittet  om Lex Asea nedan och under Övriga frågor
till ett par  av de frågor som Industriförbundet och
Näringslivets skattedelegation har tagit upp.




Vinster och förluster på näringsbetingade
andelar




Bakgrund




Enligt   gällande    rätt   beskattas   vinster   på
näringsbetingade aktier och andra andelar som intäkt
av näringsverksamhet.  Företagsskatteutredningen har
framhållit  att denna ordning medför skattekostnader
vid  försäljning  av  andelar  i  dotterföretag  och
intresseföretag som stigit  i  värde  till en köpare
som inte ingår i koncernen. Den motverkar  därigenom
omstruktureringar  inom näringslivet. Det är  enligt
utredningen också svårt  att förena beskattningen av
vinster på näringsbetingade  andelar med de gällande
reglerna  om  att utdelning på sådana  andelar  inte
beskattas.


Företagsskatteutredningen   ansåg   att   det   var
motiverat   att  avskaffa  reavinstbeskattningen  på
näringsbetingade  andelar men att det av hänsyn till
viss   utlandsproblematik    inte    var    möjligt.
Utredningen föreslog mot denna bakgrund en halvering
av reavinstskatten på näringsbetingade andelar.  Den
statsfinansiella  kostnaden  uppskattade utredningen
till  1,51 miljarder kronor. Skattebortfallet  kunde
enligt utredningen finansieras med sänkt procentsats
för    juridiska     personers    avsättning    till
periodiseringsfond eller höjd bolagsskattesats.




Propositionen




I   propositionen  delar   regeringen   utredningens
bedömningar  i  fråga  om  reavinstbeskattningen  på
näringsbetingade  andelar  och  uttalar att det vore
önskvärt med en halvering av denna beskattning. Även
om  vissa  förändringar  görs  i  de antaganden  som
ligger  till  grund  för  utredningens   beräkningar
skulle emellertid den statsfinansiella kostnaden bli
betydande.  Det  saknas  enligt  propositionen   för
närvarande    en    finansiering   till   en   sådan
skattelättnad.




Motionen




I motion 1998/99:Sk3  yrkande 1 av Bo Lundgren m.fl.
(m) hemställs att riksdagen  i  ett tillkännagivande
till  regeringen skall uttala att  beskattningen  av
realisationsvinster på näringsbetingade andelar i en
första   etapp   skall   halveras   i  enlighet  med
utredningens förslag.


Motionärerna   anser  att  den  beräkning   av   de
statsfinansiella  kostnaderna  för  en  halvering av
reavinstskatten som utredningen har gjort innehåller
flera  osäkerhetsmoment. De hänvisar till  en  annan
beräkning  i  vilken  kostnaderna bedömts uppgå till
högst 750 miljoner kronor,  men även denna beräkning
anser   motionärerna   vara   överdrivet    hög.   I
Moderaternas motion 1998/99:
Fi208  om  den  ekonomiska  politiken har lagts fram
förslag om sänkt reavinstskatt  vilket gör att något
finansieringsbehov     inte     uppkommer     enligt
motionärerna. Enligt motion Sk3 måste också vägas in
de  positiva effekter på skattebasen  som  uppkommer
till  följd  av ett ökat antal strukturändringar och
genom att bl.a.  användningen  av  koncernregeln för
s.k. förpackningsaffärer stoppas.




Utskottets ställningstagande




Utskottet anser i likhet med regeringen  att  det  i
och  för  sig  vore  önskvärt  att  kunna  genomföra
utredningens  förslag om en halverad beskattning  av
reavinster  på näringsbetingade  andelar.  En  sådan
ändring skulle ligga väl i linje med de lagändringar
som    nu    genomförs     för     att    underlätta
omstruktureringar  i  näringslivet. Som  framgår  av
propositionen skulle emellertid den statsfinansiella
kostnaden  för  att  genomföra  skattelättnaden  bli
betydande, och för närvarande  finns  det inte någon
lämplig   finansiering.  Utskottet  får  mot   denna
bakgrund avstyrka motion Sk3 yrkande 1.




Underprisöverlåtelser




Den nya lagens allmänna utformning




Gällande rätt, m.m.




Enligt nuvarande  praxis  är  det  möjligt att under
vissa   förutsättningar  överlåta  tillgångar   till
underpris    utan    att   uttagsbeskattning   sker.
Skattemyndigheterna prövar  bl.a.  om  det finns ett
tillräckligt  starkt  ägarsamband mellan överlåtaren
och förvärvaren, och om  överlåtelsen  kan  vara ett
led i en av organisatoriska skäl betingad ändring av
företagsstrukturen.  Överlåtelsen  får  inte  direkt
eller    indirekt    medföra    någon    otillbörlig
skatteförmån.  Den  får  heller  inte  innebära  att
skattemässiga omsättningstillgångar skiftar karaktär
till skattemässiga anläggningstillgångar  eller  att
tillgångar förs ut ur bolagssektorn.


Företagsskatteutredningen har gjort bedömningen att
det enda av de nämnda villkoren som det är motiverat
att    upprätthålla   är   att   någon   otillbörlig
skatteförmån  inte  får uppkomma. Enligt utredningen
bör  med  begreppet  "otillbörlig   skatteförmån"  i
sammanhanget  allmänt  sett  förstås  en   för   den
skattskyldige,  eller  någon hon eller han kan antas
önska gynna, positiv skatteeffekt  till följd av att
uttagsbeskattning       underlåts       vid       en
underprisöverlåtelse,  och  att  denna  skatteeffekt
strider  mot grunderna för andra regler. Utredningen
har  emellertid   ansett   det  önskvärt  att  denna
allmänna  definition  ges  en  konkret   innebörd  i
lagtext. I annat fall kommer nämligen en del  av den
osäkerhet som gällande rätt ger upphov till att leva
kvar,   vilket   i   sig   skattemässigt   försvårar
omstruktureringar.




Propositionen




I propositionen föreslås att det skall framgå  av en
särskild lag, den s.k. underprislagen, vilka villkor
som     skall     vara     uppfyllda     för     att
underprisöverlåtelser  skall  kunna  genomföras utan
att  uttagsbeskattning  skall  ske  hos överlåtaren.
Eftersom anskaffningsvärdet för tillgången förs över
från  överlåtaren  till förvärvaren blir  resultatet
ett skatteuppskov.


För att möjliggöra  underprisöverlåtelser även i de
fall   tillgångar   byter    karaktär   t.ex.   från
omsättningstillgångar   till   anläggningstillgångar
föreslås  i  propositionen även att  regeln  om  att
vinster  vid  avyttring   av  andra  fastigheter  än
omsättningsfastigheter beskattas  till  bara 90 % nu
skall slopas.


Under remissbehandlingen har framförts farhågor  om
att  framtida  oönskade  förfaranden  kan  komma att
falla  inom  den ram som underprislagen ställer  upp
för tillåtna förfaranden.  Detta skulle undvikas med
en allmän bestämmelse om att uttagsbeskattning skall
ske  om  överlåtelsen skett i  syfte  att  uppnå  en
otillbörlig   skatteförmån.   Enligt   propositionen
skulle dock osäkerheten i regelsystemet  bestå om en
sådan  allmän  regel  skulle finnas kvar. Regeringen
anser  därför att en utförlig  lagreglering  är  att
föredra.  Enligt propositionen får en uppföljning av
de nya reglerna  utvisa  om  det  behövs ytterligare
skyddsregler  för  att  förhindra  kringgående.  Mot
bakgrund  av  resonemang i utredningsbetänkandet  om
tillämpligheten  av  den  allmänna skatteflyktslagen
anförs  i  propositionen  bl.a.  att  det  inte  kan
uteslutas att omständigheterna i vissa fall kan vara
sådana att skatteflyktslagen är tillämplig.




Motionen




I motion 1998/99:Sk2 yrkande  1  av  Marie  Engström
m.fl.   (v)   hemställs   att   det   klargörs   att
skatteflyktslagen  skall  kunna  tillämpas  även  på
förfaranden som omfattas av underprislagen.


Motionärerna   hänvisar   till  vad  som  anförs  i
propositionen om att det inte  kan uteslutas att den
praktiska  tillämpningen kommer att  ge  oförutsedda
exempel  på  förfaranden  som  medför  icke  önskade
skatteförmåner.   Enligt  motionen  måste  lagen  om
skatteflykt  kunna  användas  för  att  ingripa  mot
försök  till  kringgående  som  den  föreslagna  nya
lagstiftningen inte direkt förbjuder. Konstruktioner
vid överlåtelsesituationer  som  inte överensstämmer
med  lagstiftarens  syfte  med reglerna  bör  enligt
motionen prövas enligt skatteflyktslagen.




Utskottets ställningstagande




Förutsättningarna       för       att      genomföra
underprisöverlåtelser utan att omedelbar beskattning
sker  har  lags  fast  i  en  lång  serie  rättsliga
avgöranden. Utvecklingen av praxis har inneburit att
gällande   rätt   har  blivit  svåröverskådlig   och
oförutsebar. Utskottet delar regeringens uppfattning
att  förutsättningarna   för   underprisöverlåtelser
skall slås fast i lag. Utskottet  godtar  i huvudsak
propositionen i vad avser den nya lagstiftningen  om
underprisöverlåtelser, men återkommer i det följande
till vissa detaljfrågor.


Det   är   självfallet   angeläget   att   det  nya
regelsystemet   inte   utnyttjas   till   att  uppnå
omotiverade skatteförmåner. Enligt utskottets mening
har  det  redan  i  propositionen  gjorts klart  att
skatteflyktslagen även i fortsättningen  skall kunna
tillämpas   på  underprisöverlåtelser.  Det  framgår
också av propositionen att regeringen har för avsikt
att följa upp  ett  eventuellt  behov av ytterligare
skyddsregler  för  att  förhindra  kringgående.  Med
hänsyn  till  vad  som  uttalats i propositionen  om
skatteflyktslagens tillämpning  och om uppföljningen
av  den nya lagstiftningen anser utskottet  att  det
inte behövs något tillkännagivande till regeringen i
frågan.  Utskottet  förutsätter  dock att regeringen
noga  följer  utvecklingen  och  har  beredskap  att
snabbt  vidta  de  åtgärder  som  kan visa sig  vara
nödvändiga.  Utskottet avstyrker därför  motion  Sk2
yrkande 1.




Kopplingen till koncernbidragsreglerna




Propositionen




För att uttagsbeskattning av en underprisöverlåtelse
skall  underlåtas   krävs   i   underprislagen   att
överlåtaren   redan   under  det  beskattningsår  då
överlåtelsen sker kan få  avdrag  för koncernbidrag.
Denna   regel   gäller   under   förutsättning   att
överlåtelsen  inte  avser  en hel förvärvskälla,  en
ideell andel eller en hel verksamhetsgren.




Motionen




Enligt motion Sk3 yrkande 2 av Bo Lundgren m.fl. (m)
bör uttagsbeskattning kunna underlåtas inte bara vid
överlåtelse inom en befintlig koncern utan även i de
fall   koncerngemenskap   uppkommer    året    efter
överlåtelsen. En omstrukturering kan enligt motionen
annars inte ske samma år ett företag förvärvas eller
säljs.




Utskottets ställningstagande




För  att  ett  koncernbidrag  skall  få  verkan  vid
beskattningen skall ett helägt koncernförhållande ha
rått  mellan  givande  och  mottagande företag under
hela beskattningsåret. Omstruktureringsreglerna  bör
enligt   utskottets   mening   inte   gå  längre  än
koncernbidragsreglerna  när  det  gäller möjligheten
att åstadkomma resultatutjämning. Enligt  utskottets
mening  finns  det  därför  skäl  för villkoret  att
förutsättningar för koncernbidrag skall finnas redan
under    överlåtelseåret.    Utskottet   tillstyrker
propositionen i denna del och  avstyrker  motion Sk3
yrkande 2.




Överlåtelse från enskild person till handelsbolag




Propositionen




Överlåtelser   från   en  enskild  person  till  ett
handelsbolag   omfattas  inte   av   underprislagens
undantag  från  uttagsbeskattning.   Med   en  annan
lösning       skulle       enligt      propositionen
tillämpningsområdet   för   lagen   (1992:1643)   om
särskilda  regler  för  beskattning  av  inkomst  av
handelsbolag  i vissa fall  behöva  utvidgas.  Detta
skulle enligt propositionen  i  betydande  grad  öka
komplexiteten i de nya reglerna.




Motionen




Enligt motion Sk3 yrkande 3 av Bo Lundgren m.fl. (m)
bör  underprislagen omfatta även överlåtelser mellan
fysisk  person  och handelsbolag. Motionärerna anser
att  möjligheterna   att   utan   skattekonsekvenser
utveckla ett mindre företag annars allvarligt skulle
försvåras.




Utskottets ställningstagande




Utskottet  vill  betona  att  den nya lagstiftningen
innebär      helt      nya      möjligheter     till
underprisöverlåtelser   mellan   olika    typer   av
verksamhetsformer.   Överlåtelser  från  en  enskild
person till ett handelsbolag  har  dock undantagits.
Som framgår av propositionen skulle en annan lösning
kräva  en utvidgning av tillämpningsområdet  för  de
särskilda  regler  som  infördes  under 1992 för att
stoppa skatteflykt med hjälp av handelsbolag, vilket
skulle  komplicera  regelsystemet.  Utskottet  delar
bedömningen i propositionen att överlåtelser från en
enskild  person  till  ett  handelsbolag   inte  bör
omfattas  av  möjligheten till underprisöverlåtelser
utan   att   uttagsbeskattning    sker.    Utskottet
tillstyrker  propositionen i denna del och avstyrker
motionsyrkandet.




Andelsbyten




Den nya lagstiftningens allmänna utformning




Gällande rätt




Enligt  gällande  rätt  finns  det  två  regelsystem
enligt vilka  uppskov  med  beskattningen kan medges
när  aktier  eller  andra  andelar  säljs  till  ett
företag  mot  ersättning av andelar  i  det  köpande
företaget.   Det   ena   systemet   (internationella
andelsbyten) gäller  när  det  köpande  företaget är
hemmahörande   i   ett   annat  EU-land,  det  andra
(strukturregeln  i  27  § 4 mom.  lagen  om  statlig
inkomstskatt) gäller för övriga fall. Strukturregeln
tillämpas också på ett internationellt andelsbyte om
den skattskyldige begär det.


Enligt    strukturregeln    kan     uppskov     med
reavinstbeskattningen  medges  om  en  fysisk  eller
juridisk  person  avyttrat  aktier  till ett svenskt
aktiebolag  eller motsvarande utländskt  bolag.  Som
förutsättning  för  uppskov  gäller  att  vederlaget
utgörs av nyemitterade aktier i det köpande bolaget.
En kontantdel på högst 10 % av det nominella  värdet
av  de nyemitterade aktierna tillåts dock. Uppskovet
innebär  att  endast  eventuell kontantdel beskattas
och    att    de    mottagna    aktierna     övertar
anskaffningsvärdet för de avyttrade aktierna.  Vinst
eller   förlust  på  de  avyttrade  aktierna  kommer
således att påverka taxeringen först när de mottagna
aktierna säljs.


Vid internationella  andelsbyten  anses de mottagna
andelarna i det köpande bolaget anskaffade  för  ett
belopp   som   motsvarar   deras  marknadsvärde  vid
förvärvet.  Reavinsten  på  de  överlåtna  andelarna
fastställs av skattemyndigheten  vid avyttringen men
beskattas först när de mottagna andelarna  säljs. En
kontantdel beskattas dock omedelbart.




Propositionen




I  propositionen  föreslås  att  bestämmelserna   om
internationella   andelsbyten   och   strukturregeln
ersätts med ett enhetligt uppskovssystem  som tas in
i  en särskild lag om uppskov med beskattningen  vid
andelsbyten.  Vid  andelsbytet  fastställs säljarens
reavinst för de inbytta andelarna.  Är villkoren för
uppskov uppfyllda blir vinsten beskattad  först  när
säljaren  avyttrar  vederlagsandelarna. Andra frågor
som regleras i lagen  är t.ex. hur man skall förfara
när aktier som mottagits  vid  ett aktiebyte ingår i
ett nytt aktiebyte, att uppskov  skall  föras vidare
vid  arv  och  gåva,  att avskattning skall ske  vid
utflyttning, m.m.


En förutsättning för uppskov  skall vara - i likhet
med vad som gäller enligt dagens strukturregel - att
en  säljare  som  är fysisk person  är  kvalificerat
bosatt här. Sverige  kan  annars  förlora rätten att
beskatta uppskovsbelopp.




Utskottets ställningstagande




Utskottet  anser att det innebär en  förenkling  att
systemet   för   internationella   andelsbyten   och
strukturregeln   sammanförs   till   ett   enhetligt
regelsystem.   Utskottet,   som   i   det   följande
återkommer  till  vissa  detaljfrågor, godtar en  ny
lagstiftning i huvudsak i  enlighet  med regeringens
förslag.




Kontantdelens storlek




Propositionen




Ett  andelsbyte  skall  enligt  regeringens  förslag
liksom nu kunna genomföras även om  en mindre del av
vederlaget  utgår  kontant.  Främst av enkelhetsskäl
föreslås i propositionen att den nuvarande regeln om
att kontantdelen får uppgå till högst 10 % behålls.




Motionen




Enligt motion 1998/99:Sk3 yrkande  4  av Bo Lundgren
m.fl. (m) bör den nya lagstiftningen inte  uppställa
någon  maximigräns för kontantvederlag. Motionärerna
anser att  gränsen inte behövs eftersom kontantdelen
omedelbart tas upp till beskattning.




Utskottets ställningstagande




Utskottet ställer  sig  tveksamt  till  att  belasta
taxeringsförfarandet  med  uppskov vid beskattningen
av andelsbyten i de fall en  stor  del av vederlaget
utgörs   av   kontanter.   Eftersom   den  nuvarande
gränssatsen om 10 % enligt Företagsskatteutredningen
inte  har  medfört  några nämnvärda svårigheter  bör
gränsen  behållas.  Detta   stämmer  också  med  den
gränssats som används i EG:s fusionsdirektiv.


Utskottet  får  med  hänvisning  till  det  anförda
tillstyrka propositionen  i  denna del och avstyrker
motion Sk3 yrkande 4.




Röstvillkoret




Propositionen




Ett  villkor  för  uppskov  enligt  andelsbyteslagen
skall  enligt  propositionen vara  att  det  köpande
företaget vid utgången  av kalenderåret äger andelar
med  mer  än  50  %  av rösterna  i  det  förvärvade
företaget (röstvillkoret).




Motionen




Enligt motion 1998/99:Sk3  yrkande  5 av Bo Lundgren
m.fl.  (m) bör det räcka att röstvillkoret  uppfylls
senast vid  beskattningsårets  utgång  i stället för
vid   kalenderårets   utgång.  Den  i  propositionen
föreslagna  regeln  kan  enligt   motionen   medföra
svårigheter  att  genomföra  strukturaffärer i vissa
fall.




Utskottets ställningstagande




En   fördel  med  den  i  propositionen   föreslagna
tidsgränsen,  kalenderårets  utgång,  är att fysiska
personer  redan  när  de skall lämna sin deklaration
kommer  att  veta om förutsättningarna  för  uppskov
föreligger eller  inte.  Utskottet  anser  att detta
talar   för  att  kalenderårets  utgång  bör  utgöra
tidsgräns.  Utskottet  tillstyrker  propositionen  i
denna del och avstyrker motion Sk3 yrkande 5.




Andelar i fåmansföretag




Propositionen




I propositionen föreslås att särskilda regler tas in
i    andelsbyteslagen    för    att    hindra    att
fåmansföretagsreglerna   kringgås   på  visst  sätt.
Reglerna  gäller  vid  försäljning  av kvalificerade
andelar i fåmansföretag om säljaren efter  förvärvet
äger  25  %  eller mer i det köpande företaget.  Ett
villkor är då  att det köpande företagets verksamhet
till huvudsaklig  del  skall  bestå av rörelse eller
direkt   eller   indirekt  innehav  av   andelar   i
dotterföretag  som  till  huvudsaklig  del  bedriver
rörelse.  Med  rörelse  avses  annan  verksamhet  än
innehav av kontanta medel eller värdepapper.


Vidare föreslås  en  regel  om  att  ett belopp som
svarar  mot  uppskovsbelopp  enligt andelsbyteslagen
inte  får  användas  vid  beräkning   av  eventuellt
lättnads- eller gränsbelopp för dessa andelar.




Motionen




I motion 1998/99:Sk3 yrkande 6 av Bo Lundgren  m.fl.
(m)  hemställs  att  riksdagen  i den nya lagen inte
skall   föra  in  den  i  propositionen   föreslagna
särskilda  regeln  avseende  kvalificerade andelar i
fåmansföretag.




Utskottets ställningstagande




Enligt  utskottets mening är det  inte  möjligt  att
undvara    den    föreslagna    begränsningen    för
kvalificerade  andelar  i  fåmansföretag.  Utskottet
tillstyrker  följaktligen propositionen i denna  del
liksom förslaget  att  uppskovsbeloppet  inte  skall
räknas med vid beräkning av skattefri utdelning m.m.
enligt  de  särskilda reglerna för onoterade aktier.
Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandet.






Andelsöverlåtelser inom koncerner




Gällande rätt, m.m.




Den s.k. koncernregeln  i  2 § 4 mom. tionde stycket
lagen  om  statlig  inkomstskatt   ger   företag  en
möjlighet att överlåta aktier och andra andelar, som
innehas  som  ett led i koncernens verksamhet,  till
ett   annat  företag   inom   koncernen   utan   att
skattepliktig reavinst uppkommer. När andelen senare
säljs   av    det    köpande   företaget,   beräknas
skattepliktig reavinst  eller avdragsgill reaförlust
som  om  det  säljande  och  det  köpande  företaget
utgjort en skattskyldig.


Koncernregeln     är     problematisk      eftersom
skatteuppskovet   inte   tas  igen  om  det  köpande
företaget  upphör att tillhöra  koncernen.  För  att
stoppa   att   denna    möjlighet   utnyttjas   till
skatteundandraganden  aviserade   regeringen   i  en
skrivelse  den  20 januari 1998 till riksdagen (skr.
1997/98:66) att den skulle återkomma med ett förslag
till ändring i reglerna med retroaktiv verkan.


Propositionen




I propositionen återkommer  regeringen  med  förslag
till      nya      regler     för     koncerninterna
andelsöverlåtelser.   De  nya  bestämmelserna  skall
enligt  förslaget  tas in  i  en  särskild  lag  och
innebär i korthet följande.


Vid en koncernintern  andelsöverlåtelse  skall  ett
uppskovsbelopp  fastställas.  Uppskovsbeloppet skall
tas  upp  till beskattning när andelen  inte  längre
innehas av ett företag som ingår i samma koncern som
säljaren, t.ex.  genom att andelen avyttras externt.
Vissa ytterligare  justeringar  och  kompletteringar
görs  i  fråga om koncerninterna andelsöverlåtelser.
Överlåtelserna  skall avse näringsbetingade andelar,
men kravet på 25 % innehav skall bedömas på grund av
hela koncernens innehav.


Den föreslagna koncernöverlåtelselagen  skall  vara
tillämplig  även  om  vederlaget  lämnas  i  form av
andelar  i  det  köpande  företaget. I propositionen
redovisas  hur den förslagna  nya  lagstiftningen  i
denna  del  förhåller   sig   till   regleringen  av
andelsbyten i EG:s fusionsdirektiv 90/434/EEG.


Enligt  artikel  8  i fusionsdirektivet  skall  det
säljande  företaget inte  beskattas  för  vinst  som
uppkommer  vid   ett  andelsbyte.  Vinsten  skall  i
stället  beskattas   när   företaget  senare  säljer
vederlagsandelarna.   Enligt   den    nu    aktuella
regleringen  skall som nämnts vinsten i stället  tas
upp till beskattning när andelen inte längre innehas
av  ett  företag   som  tillhör  samma  koncern  som
säljaren.  Denna beskattning  kan  således  inträffa
även om säljaren då har kvar vederlagsandelarna. Mot
bakgrund  av   ett  uttalande  i  fusionsdirektivets
ingress  att  staternas   fiskala   intressen  skall
skyddas  har regeringen tolkat fusionsdirektivet  så
att beskattning  får  ske om det överlåtna företaget
genom försäljning eller  på  annat  sätt  kommer att
innehas  av  ett  företag  som  inte  tillhör  samma
koncern som det säljande företaget.




Motionen




I  motion 1998/99:Sk3 yrkande 7 av Bo Lundgren m.fl.
(m)  hemställs  att riksdagen i ett tillkännagivande
till regeringen uttalar att svensk lagstiftning inte
får förhindra eller  försvåra omstruktureringar inom
svenska  multinatio-nella   koncerner.  Motionärerna
hänvisar bl.a. till den nyss nämnda artikel 8 i EG:s
fusionsdirektiv.




Utskottets ställningstagande




Koncernregeln        är        förmånlig        från
omstruktureringssynpunkt  eftersom den ger företagen
möjlighet att utan omedelbar  beskattning  genomföra
koncerninterna   överlåtelser   av  näringsbetingade
aktier och andelar till marknadspris.  Denna  fördel
med  koncernregeln  kan  få  särskild  betydelse för
möjligheterna att genomföra en omstrukturering t.ex.
om  det  finns  minoritetsintressen  i  det säljande
eller det köpande företaget.


Koncernregeln  kan  emellertid  i  sin  nuvarande
utformning  leda  till  en  definitiv skattelättnad,
vilket inte är motiverat. För att regeln skall kunna
behållas   måste  därför  tekniken   för   uppskovet
förändras.   En   ny   teknik   för   koncerninterna
andelsöverlåtelser bör i enlighet med det nyss sagda
bygga på att överlåtelserna  skall  kunna  ske  till
marknadspris.


Vid utformningen av reglerna måste beaktas huruvida
EG:s  fusionsdirektiv kan uppställa något hinder mot
en teknisk  lösning  av  uppskovsfrågan  som inte är
uttryckligen omnämnd i direktivet.


Fusionsdirektivet,  som  inte  är  ett  heltäckande
system  av  omstruktureringsregler, syftar till  att
underlätta   gränsöverskridande   omstruktureringar.
Enligt ingressen  till  direktivet bör det ske genom
ett gemensamt skattesystem  som undviker beskattning
av  fusioner,  fissioner, överföring  av  tillgångar
eller  utbyte  av   andelar.   Samtidigt  anges  att
systemet  bör  skydda beskattningsunderlaget  i  den
stat där - såvitt  nu  är aktuellt - det överlåtande
företaget är hemmahörande.


Enligt   propositionen  skall   vid   tolkning   av
direktivet hänsyn tas till uttalandet i ingressen om
att regelsystemet  skall  utformas  så  att det även
skyddar  staternas beskattningsunderlag. Regeringens
slutsats  är   att   direktivet   -   i   fråga   om
koncerninterna    andelsbyten,   som   är   särskilt
problematiska från  skatteflyktssynpunkt  -  för att
stå  i  överensstämmelse  med uttalandet i ingressen
att staternas fiskala intressen skall skyddas, skall
tolkas så att beskattning får  ske  om det överlåtna
företaget  genom  försäljning  eller på  annat  sätt
kommer att innehas av ett företag  som  inte tillhör
samma koncern som det säljande företaget.  Utskottet
instämmer  i  denna  slutsats.  Utskottet vill också
framhålla  att  det  är angeläget att  se  till  att
definitiva skattelättnader  inte  heller uppkommer i
fall där skatteflyktssyfte inte föreligger.


En  annan  tolkning  av  fusionsdirektivet   skulle
medföra  att  den skatterättsliga regleringen av  de
koncerninterna  andelsöverlåtelserna  skulle  behöva
ges  en annan och mindre förmånlig utformning, något
som skulle  stå  i  stark  kontrast till direktivets
anda och syfte.


Med   hänvisning   till  det  anförda   tillstyrker
utskottet  att  de nya  reglerna  om  koncerninterna
andelsöverlåtelser  utformats  i huvudsak i enlighet
med regeringens förslag. Under Övriga  frågor  nedan
återkommer utskottet till några mindre justeringar i
lagtexten.


Utskottet   avstyrker   ett  tillkännagivande  till
regeringen enligt förslaget  i motion Sk3 yrkande 7.
Reglerna  om  koncerninterna  andelsöverlåtelser  är
enligt  utskottets mening förmånliga  för  företagen
och ägnade  att  underlätta   vid omstruktureringar.
Utskottet kan därför inte se att  det skulle behövas
ett  sådant  tillkännagivande  till  regeringen  som
motionärerna har begärt.




Retroaktiv tillämpning av en ny
koncernregel




Skrivelse 1997/98:66




Som    framgått   i   föregående   avsnitt   innebär
koncernregeln  i  dess nuvarande lydelse att uppskov
kan medges med beskattningen  av en värdestegring på
aktier som innehas som ett led  i verksamheten tills
aktierna avyttras utanför koncernen.


Under  år  1997  visade  det sig att  koncernregeln
kunde utnyttjas till skatteundandraganden genom s.k.
paketeringsförfaranden. Ett  exempel  på  ett sådant
förfarande  finns  i  propositionen (prop. s.  201).
Regeringen  lämnade  den   20   januari  1998  genom
skrivelse 1997/98:66 ett meddelande  till  riksdagen
om ett kommande förslag om ändringar i koncernregeln
som      med     stöd     av     undantaget     från
retroaktivitetsförbudet  i 2 kap. 10 § andra stycket
regeringsformen   skulle   ges   verkan   redan   på
avyttringar  fr.o.m. den 21 januari  1998  och  även
säkerställa att sådana latenta skatteskulder som har
uppkommit  vid   koncerninterna  överlåtelser  efter
utgången av år 1996 skulle tas upp till beskattning.
Skrivelsen   omfattade   även   ett   slopande   med
retroaktiv verkan  av  möjligheten  att få befrielse
från reavinstbeskattning vid överlåtelse  av andelar
till ett utländskt koncernföretag.


I   två  motioner  (m  och  fp)  med  anledning  av
skrivelsen   yrkades   att  ärendet  skulle  beredas
färdigt   redan   under   våren.   Utskottet   (bet.
1998/99:SkU20) tog upp yrkandena till behandling och
konstaterade        att        beredningen        av
Företagsskatteutredningens   förslag,    bl.a.    de
lagändringar  som  gällde  koncernregeln, inte kunde
slutföras i sådan tid att det  skulle  vara  möjligt
för  regeringen att lämna en proposition senast  vid
den tidpunkt  som  motionärerna förordade. Utskottet
avstyrkte motionerna. Riksdagen följde utskottet.




Propositionen




I  propositionen  fullföljer   regeringen  skrivelse
1997/98:66.  Den  nya  teknik  för  beskattning   av
koncerninterna  andelsöverlåtelser  som redovisats i
det  föregående avsnittet föreslås gälla  också  för
avyttringar   fr.o.m.   den  21  januari  1998.  För
koncerninterna överlåtelser som skett efter utgången
av år 1996 mot vederlag av  nyemitterade  andelar  i
det  köpande företaget föreslås särskilda regler för
beräkning av vinsten om vederlagsandelarna har sålts
efter  den  20  januari 1998. Förslaget innebär även
ett slopande med  verkan fr.o.m. den 21 januari 1998
av möjligheten att  enligt  2  §  4  a mom. lagen om
statlig     inkomstskatt     få     dispens     från
reavinstbeskattning   när   ett   företag   avyttrar
samtliga  andelar  i  ett  utländskt  bolag till ett
annat utländskt bolag.




Motionen




I motion Sk1 yrkar Bo Lundgren m.fl. (m) en skyndsam
beredning   av   retroaktivt   ändrade  regler   för
aktievinster i bolagssektorn (yrkande  1),  att  den
nya  koncernregeln  skall  tillämpas  på avyttringar
fr.o.m.   tidpunkten   då   proposition   1998/99:15
lämnades  till  riksdagen  (yrkande  2)  och att  de
särskilda   reglerna  för  beräkning  av  vinst   på
koncerninterna  överlåtelser inte skall tillämpas på
interna  överlåtelser  längre  tillbaka  än  den  21
januari 1998 (yrkande 3).


Motionen  väcktes  i  inledningen  till 1998/99 års
riksmöte innan regeringen hade lagt fram proposition
1998/99:15.




Utskottets ställningstagande




Koncernregeln kan i den nuvarande
utformningen utnyttjas för
skatteundandraganden på ett sätt som inte
har varit avsett. Detta kan medföra ett
inte obetydligt skattebortfall för staten.
Utskottet anser mot denna bakgrund att det
föreligger särskilda skäl för att
lagändringarna med tillämpning av 2 kap. 10
§ andra stycket regeringsformen får ges
bakåtverkan i enlighet med regeringens
förslag. Utskottet tillstyrker följaktligen
propositionen i denna del och avstyrker
motion Sk1 yrkandena 1-3.




Lex Asea




Gällande rätt




Enligt   vissa  bestämmelser  i  lagen  om   statlig
inkomstskatt   och   kommunalskattelagen   kan   ett
dotterföretag avskiljas från sitt moderföretag genom
att  samtliga  aktier  i dotterbolaget delas ut till
aktieägarna   utan   att   dessa    beskattas    för
utdelningen.  I  stället justeras anskaffningsvärdet
på  aktierna i moderföretaget  och  dotterföretaget.
Moderföretaget     uttagsbeskattas    inte.    Dessa
bestämmelser     brukar     kallas     Lex     Asea.
Huvudregleringen finns i 3 § 7 mom. lagen om statlig
inkomstskatt.   Lex    Asea   har   tillkommit   som
provisoriska skattebestämmelser  i  avvaktan  på  en
generell skatterättslig reglering av fissioner.


För  att  Lex  Asea-reglerna skall vara tillämpliga
krävs  att  båda  bolagen   är   svenska  aktiebolag
(nationalitetsvillkoret), att utdelningen  skall  ha
uppburits  i  förhållande  till  innehavda  aktier i
moderföretaget   (proportionalitetsvillkoret),   att
åtminstone någon del  av  aktierna  i moderföretaget
skall  vara  upptagna  på  A-listan  vid  Stockholms
fondbörs  (noteringsvillkoret),  att  moderföretaget
direkt eller indirekt har innehaft samtliga aktier i
dotterbolaget   sedan   ingången   av   det  närmast
föregående      beskattningsåret     eller     sedan
dotterbolaget började  bedriva  verksamhet  av något
slag  (innehavsvillkoret),  att  samtliga  aktier  i
dotterbolaget  skall delas ut (samtlighetsvillkoret)
och att den verksamhet som efter utdelningen bedrivs
i de båda bolagen skall vara av betydande omfattning
i förhållande till  den  verksamhet  som  bedrevs av
moderbolaget             före            utdelningen
(verksamhetsvillkoret).




Propositionen




I  propositionen  föreslår  regeringen   ett   antal
ändringar   i   Lex  Asea.  Visserligen  utreds  för
närvarande frågan om att införa ett fissionsinstitut
i svensk rätt, men enligt propositionen kan man inte
utgå från att en kommande möjlighet till fission gör
Lex  Asea  onödig.   Reglerna   bör   därför  enligt
propositionen  finnas  kvar  även  i ett system  där
fissioner kan göras. Skulle det senare  visa sig att
företagen i praktiken inte utnyttjar reglerna kommer
frågan enligt propositionen i ett nytt läge.


Förslagen  i  propositionen  innebär  närmare   att
noteringsvillkoret   ändras   genom  att  kravet  på
notering  på  A-listan  ersätts  med   ett  krav  på
marknadsnotering.    Det   skall   räcka   med   att
moderbolagets aktier är  noterade  på inländsk eller
utländsk börs eller annan kontinuerlig  notering  av
marknadsmässig    omsättning    som    är    allmänt
tillgänglig.   Nationalitetsvillkoret  inskränks   i
förslaget på det  sättet  att det bolag som delas ut
kan vara ett utländskt bolag.  Vidare  föreslås  att
innehavsvillkoret  skall mjukas upp genom att kravet
att det utdelade dotterbolaget skall vara helägt tas
bort.


Verksamhetsvillkoret  föreslås  bli  ersatt med ett
villkor att det utdelade företaget till  huvudsaklig
del skall bedriva rörelse. Härmed skall avses  annan
verksamhet   än  innehav  av  kontanta  medel  eller
värdepapper.   Alternativt   skall   företaget   äga
röstmajoriteten i ett företag som bedriver rörelse.




Motionen




I motion Sk3 yrkande  8  av  Bo  Lundgren  m.fl. (m)
hemställs att noteringsvillkoret slopas för  att Lex
Asea  skall  kunna  användas  även  av  små, växande
företag med internationella dotterbolag.




Utskottets ställningstagande




Som framgår senare i detta betänkande har regeringen
i  detta  ärende  lämnat  förslag  till  en generell
skatterättslig  reglering  av  såväl  fusioner   som
fissioner,  som i det senare hänseendet får praktisk
betydelse  när   en  associationsrättslig  reglering
kommer  till  stånd.   Utskottet   delar  emellertid
regeringens  bedömning att också Lex  Asea-reglerna,
så länge de fyller  en funktion, bör finnas kvar vid
sidan   av  särskilda  fissionsregler.   Mot   denna
bakgrund    tillstyrker   utskottet   att   reglerna
omarbetas.


När det gäller  den i motionen väckta frågan om att
noteringsvillkoret   bör   slopas   vill   utskottet
framhålla att anskaffningsvärdet på aktierna  i  det
utdelande   bolaget   måste  kunna  fördelas  mellan
moderbolagets  och det utdelade  bolagets  aktier  i
förhållande till  förändringen  av marknadsvärdet på
aktierna  i  moderbolaget. Skulle ett  marknadsvärde
saknas måste fördelningen  göras  på  andra grunder.
Detta skulle sannolikt medföra praktiska problem vid
tillämpningen av reglerna. Utskottet vill med hänsyn
härtill  inte  gå  längre  än att noteringsvillkoret
mjukas  upp på det sätt regeringen  har  föreslagit.
Utskottet avstyrker därför motion Sk3 yrkande 8.


Som utskottet  nämnde  inledningsvis  i betänkandet
har      Industriförbundet     och     Näringslivets
skattedelegation  tagit  upp  vissa frågor som bl.a.
rör Lex Asea. De har påtalat att  Lex Asea i den nya
utformningen  inte kan användas exempelvis  när  det
utdelande bolaget  ägs till mer än 50 % av ett annat
bolag. Detta anser de vara en onödig inskränkning.


Utskottet konstaterar att den aktuella bestämmelsen
behövs  som  ett  komplement   till  regeln  om  att
samtliga moderföretagets andelar  i  dotterföretaget
skall  delas  ut.  Frågan om bestämmelsen  fått  den
lämpligaste utformningen  eller  ej  lämpar sig inte
för  en  bedömning i förevarande ordning.  Utskottet
utgår från  att  frågan  kommer att behandlas av den
särskilde utredare som tillkallats  för  att se över
vissa företagsskattefrågor (dir. 1998:55).


Industriförbundet         och         Näringslivets
skattedelegation har tagit upp ytterligare  en fråga
rörande  Lex  Asea  där enligt utskottets mening  en
justering bör ske i reglerna.  Utskottet  återkommer
till denna fråga under Övriga frågor.






Avskattningsregler för investmentföretag




Propositionen




I  propositionen  föreslås  vissa  ändringar  i   de
skatteregler  som  skall  tillämpas  när ett företag
inte längre uppfyller de skattemässiga villkoren för
att vara ett investmentföretag. Bl.a.  föreslås  att
den   intäkt   motsvarande   40   %   av  värdet  på
aktieportföljen som skall tas upp vid karaktärsbytet
sänks till 16 %.




Motionen




Enligt motion Sk2 yrkande 2 av Marie Engström  m.fl.
(v)   saknas  det  för  närvarande  skäl  att  ändra
avskattningsreglerna      för     investmentföretag.
Motionärerna yrkar att propositionen  avslås i denna
del.




Utskottets ställningstagande




Utskottet   vill   framhålla  att  den  nu  gällande
procentsatsen för avskattningsintäkten  kan antas ge
ett   så  pass  ogynnsamt  skatteresultat  att   den
förmodligen   har   fungerat   som   en  stoppregel.
Utskottet anser det vara motiverat att  ändra regeln
så    att    skattereglerna    inte    hindrar   att
investmentbolag kan byta karaktär, t.ex.  i  samband
med  förändringar  i  ägandet. Utskottet tillstyrker
följaktligen propositionen i denna del och avstyrker
motionsyrkandet.




Stämpelskatt vid förvärv av fast egendom




Propositionen




I  propositionen  föreslås   bl.a.  att  förvärv  av
fastighet i samband med fusion  skall  undantas från
skatteplikt och att det skall vara möjligt att medge
uppskov   med   betalning  av  stämpelskatt  om   en
fastighet förvärvas från ett koncernföretag.


Företagsskatteutredningen  föreslog  att  skatt för
vilken  uppskov  lämnats  i  vissa fall skulle kunna
efterges bl.a. vid vissa överlåtelser i sidled (till
ett    systerbolag)    inom    en    koncern.    Vid
lagrådsgranskningen framkom emellertid att de regler
som  utredningen  föreslog  skulle  behöva  en  rätt
omfattande  komplettering.  Eftersom  detta   skulle
komplicera regelsystemet har regeringen avstått från
att  nu  föreslå  att  det  införs en möjlighet till
eftergift av skatten. Skulle  det  framkomma att det
är angeläget med sådana möjligheter får saken enligt
propositionen tas upp till en förnyad prövning.




Motionen




I motion Sk3 yrkande 9 hemställer Bo  Lundgren m.fl.
(m) att det bör införas en möjlighet till  eftergift
av      stämpelskatt     på     det     sätt     som
Företagsskatteutredningen  har  föreslagit. Som skäl
anför  motionärerna  att omstruktureringsbehovet  på
fastighetsmarknaden är  mycket  stort.  En möjlighet
till  eftergift av stämpelskatt i vissa fall  skulle
enligt motionen vara av mycket stor betydelse för en
framgångsrik     omdaning     av     den     svenska
fastighetsmarknaden.




Utskottets ställningstagande






Utskottet förutsätter att regeringen är
uppmärksam på om det uppkommer problem på
fastighetsmarknaden som kan motivera att
frågan om eftergift av stämpelskatt i vissa
fall tas upp till ny behandling. Det finns
enligt utskottets mening inte anledning för
riksdagen att besluta om ett
tillkännagivande till regeringen i enlighet
med vad som yrkas i motionen. Utskottet
tillstyrker propositionen i fråga om
stämpelskatt på fastigheter och avstyrker
motion Sk3 yrkande 9.






Övriga frågor




I  propositionen föreslås en ny lag om beskattningen
vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser.
Vidare   föreslås   bl.a.   ändringar   i  den  s.k.
förlustregeln. För skattekontrollen föreslås  regler
som  innebär  att  den  skattskyldige varje år skall
lämna de uppgifter som skattemyndigheten behöver för
att  kunna  bedöma om förutsättningar  för  fortsatt
uppskov för ett  andelsbyte  eller  en koncernintern
andelsöverlåtelse  föreligger. Med undantag  för  en
mindre  justering  i  den   nya   fusionslagen,  som
utskottet strax återkommer till, har  utskottet inte
funnit  anledning till någon erinran mot  de  nämnda
förslagen  eller  de  övriga förslag i propositionen
som  inte  har behandlats  tidigare  i  betänkandet.
Utskottet tillstyrker  följaktligen  propositionen i
dessa delar.




Beträffande lagförslagen har, som utskottet tidigare
nämnt, några redaktionella ändringar gjorts i de vid
propositionen   fogade   lagtexterna   för  att   en
författningsteknisk samordning skall kunna  ske  med
vissa  lagförslag  i  propositionerna  1998/99:7 och
1998/99:12. En av de berörda paragraferna är punkt 1
av   anvisningarna  till  22  §  kommunalskattelagen
(lagförslag   5   i   proposition  1998/99:15).  Det
lagförslaget har i proposition  1998/99:15 utformats
så  att  det  innefattar de i proposition  1998/99:7
föreslagna  ändringarna.   Genom   att  anta  det  i
proposition 1998/99:15 framlagda lagförslaget  antar
riksdagen   alltså   samtidigt  de  ändringarna  som
föreslagits i proposition 1998/99:7. Samordningen av
7  §  8  mom.  och  16 § 2  mom.  lagen  om  statlig
inkomstskatt (lagförslag 7 i proposition 1998/99:15)
med ändringar i samma lagrum i proposition 1998/99:7
respektive  1998/99:12  föranleder  en  redaktionell
justering av övergångsbestämmelserna till lagförslag
7 i proposition 1998/99:15.




Utöver de justeringar  som föranleds av samordningen
och  rättelser  av  vissa skrivfel  bör  ytterligare
några ändringar av i huvudsak teknisk karaktär göras
i propositionens lagtexter.




Enligt  12  §  andra  stycket   i   den   föreslagna
underprislagen    hänförs    andelar   under   vissa
förutsättningar    till    en    verksamhet    eller
verksamhetsgren.  Bestämmelsen  har  fått  en  sådan
utformning att den inte skulle vara  tillämplig  när
en  aktiepost  som  innehas som ett led i en rörelse
hos överlåtaren avyttras separat. Utskottet föreslår
därför att paragrafens lydelse ändras.


Bestämmelserna  i  14   §  andra  stycket  i  samma
lagförslag  innehåller  särskilda  bestämmelser  när
tillgången   överlåts   till   en   fysisk   person.
Motsvarande bestämmelse behövs  även  för  det  fall
tillgången   överlåts   till  ett  handelsbolag  med
fysiska  personer som delägare.  Utskottet  föreslår
därför att  en sådan bestämmelse tas in i ett tredje
stycke.


Enligt 15 §  första  meningen  underprislagen skall
det vid underprisöverlåtelsen överförda  värdet inte
behandlas  som förbättringskostnad för andel  i  det
förvärvande  företaget eller för andel i ett företag
som direkt eller  indirekt  äger  andelar i detta. I
andra  och  tredje  meningarna  finns undantag  från
denna bestämmelse. Undantagen gäller  när ersättning
inte utgått vid överlåtelsen eller ersättning utgått
som understiger tillgångens skattemässiga  värde.  I
dessa   fall  får  det  skattemässiga  värdet  eller
skillnadsbeloppet behandlas som förbättringskostnad.
Det finns  skäl att anta att undantagsbestämmelserna
fått ett alltför  vidsträckt  tillämpningsområde. De
bör  därför  tills vidare begränsas  till  att  avse
fallet att tillgången förvärvats från en andelsägare
i det förvärvande företaget. Utskottet anser att det
är lämpligt att  frågan  behandlas  av den utredning
som  skall se över vissa företagsskattefrågor  (dir.
1998:55).


I 31  §  underprislagen  bör  göras  ytterligare en
ändring. Sista meningen i regeringens förslag behövs
inte  och  kan  därför utgå ur lagförslaget.  Enligt
allmänna regler innebär inlösen av aktier att aktien
anses avyttrad. Det förhållandet att vinst vid sådan
avyttring enligt  reglerna  i 3 § 12-12 e mom. lagen
om  statlig  inkomstskatt  behandlas  som  utdelning
saknar betydelse för tillämpning av 31 §.


I   den   föreslagna   nya   andelsbyteslagen    bör
justeringar   göras   i   tre   av   de   föreslagna
paragraferna.


I   3  §  anges  att  andelsbyteslagen  inte  skall
tillämpas    i    de    fall    bestämmelserna    om
verksamhetsöverlåtelser   i   den   föreslagna   nya
fusionslagen  eller  koncernregeln  är  tillämpliga.
Emellertid    skall    undantaget   från   omedelbar
beskattning      enligt      bestämmelserna       om
verksamhetsöverlåtelser   tillämpas   endast   efter
yrkande  av  den  skattskyldige.  Utskottet föreslår
därför en omformulering av 3 § punkt  1  för att det
tydligare  skall  framgå  att  undantagsbestämmelsen
förutsätter   att  ett  yrkande  om  undantag   från
omedelbar    beskattning    enligt    reglerna    om
verksamhetsöverlåtelser  har framställts. I fråga om
koncernöverlåtelselagen är  det tillräckligt för att
undantagsbestämmelsen i punkt  2  i  samma  paragraf
skall  tillämpas att förutsättningar föreligger  för
att uppskov  enligt den nämnda lagen skall medges om
yrkande framställs.  Punkt  2  bör  justeras för att
detta   tydligare   skall   framgå.   Uppfylls    de
grundläggande  villkoren för uppskov enligt lagen om
uppskov  med  beskattningen  vid  andelsöverlåtelser
inom koncerner,  skall således andelsbyteslagen inte
vara tillämplig vare  sig  yrkande om uppskov enligt
den förstnämnda lagen framställs eller ej.


Ett  tillägg  bör  även  göras   i   5  §  punkt  3
andelsbyteslagen mot bakgrund av att reglerna  i 3 §
12  b  mom. lagen om statlig inkomstskatt inte skall
tillämpas på utdelning och reavinst om utomstående i
betydande del äger del i företaget.


I 19 § finns regler som tar hänsyn till att andelar
som mottagits vid ett andelsbyte blir föremål för en
koncernintern  vidareöverlåtelse  och därefter delas
ut  enligt Lex Asea-reglerna. Uppskovsbeloppet  blir
under   vissa  förutsättningar  då  inte  beskattat.
Motsvarande  gäller  emellertid i vissa fall när ett
koncernöverlåtet företag går upp i ett annat företag
genom  fusion.  Även  det   sistnämnda   fallet  bör
regleras i 19 §.


Även den föreslagna nya koncernöverlåtelselagen  bör
justeras  på  ett  par  punkter. I lagförslagets 2 §
punkt  1 undantas, genom orden  "icke  yrkesmässig",
avyttring  av  lagertillgångar.  Även  i punkt 2 bör
motsvarande   undantag   göras.   Bestämmelserna   i
paragrafen  innebär  att  om en avyttring  sker  för
skattemässigt värde samtidigt  som uttagsbeskattning
eller    korrigering    enligt    43   §   1    mom.
kommunalskattelagen sker skall en reavinst  anses ha
uppkommit  för  vilken  uppskov kan medges om övriga
förutsättningar i lagen är uppfyllda.


I koncernöverlåtelselagen bör i förtydligande syfte
även göras en ändring i 5 §. I förslaget till 11 § i
samma  lag bör läggas till  en  bestämmelse  som  en
parallell till en bestämmelse i 18 § tredje meningen
andelsbyteslagen om efterföljande andelsbyten.


I 9 § förslaget  till  den  nya fusionslagen innebär
orden   "eller  delvis"  i  punkt   1   en   alltför
långtgående  inskränkning. De medför att ett svenskt
företag med verksamhet  -  förutom i Sverige - i ett
annat  land  inte  kan vara överlåtande  företag  om
inkomst  från  verksamheten   i   det  andra  landet
undantas  från  beskattning  i  Sverige   genom  ett
skatteavtal. En motsvarande ändring bör göras  i  20
§.




Som   nämnts   tidigare  har  Industriförbundet  och
Näringslivets skattedelegation  tagit  upp  bl.a. en
fråga  om justering av det i propositionen framlagda
förslaget  till Lex Asea. I den föreslagna nya 3 § 7
a  mom.  första   stycket   5   lagen   om   statlig
inkomstskatt    uppställs    ett    krav    på   att
dotterföretagets  verksamhet  till  huvudsaklig  del
skall  bestå av rörelse eller direkt eller  indirekt
innehav  av  andelar  i företag som till huvudsaklig
del bedriver rörelse och  i  vilket  dotterföretaget
direkt  eller  indirekt  innehar  andelar   med  ett
sammanlagt  röstetal  motsvarande mer än hälften  av
röstetalet för samtliga  andelar  i  företaget.  Med
rörelse   avses   annan  verksamhet  än  innehav  av
kontanta medel eller  värdepapper.  I likhet med vad
som gäller enligt förslaget till 12 § underprislagen
bör  enligt  utskottets mening innehav  av  kontanta
medel eller värdepapper  hänföras till en rörelse om
medlen eller värdepapperen  innehas  som  ett  led i
rörelsen. En ny tredje mening av denna innebörd  bör
tas in i punkt 5.




Utskottet  förordar slutligen ett par justeringar av
redaktionell  karaktär i de framlagda förslagen till
ändrade lydelser  av  punkt 33 av anvisningarna till
23 §    kommunalskattelagen     och     lagen     om
inkomstbeskattning       vid      ombildning      av
värdepappersfond. Vidare bör  en hänvisning till 3 §
7  mom.  fjärde  stycket  i lagervärderingsregeln  i
punkt    2    av    anvisningarna    till    24    §
kommunalskattelagen   ändras  till  följd   av   att
huvudregleringen av Lex  Asea  flyttas  till 3 § 7 a
mom. lagen om statlig inkomstskatt.




De  ändringar  som  utskottet ovan förordat  framgår
närmare av utskottets hemställan under lagförslagen.


Hemställan
Utskottet hemställer


1. beträffande  vinster  och  förluster på
näringsbetingade andelar


att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk3 yrkande 1,


res. 1 (m, kd, fp)


2.  beträffande  underprislagens  allmänna
utformning


att riksdagen godtar  proposition 1998/99:15 i denna del och
avslår motion 1998/99:Sk2 yrkande 1,


3.  beträffande  underprislagens  koppling
till koncernbidragsreglerna


att riksdagen godtar  proposition 1998/99:15 i denna del och
avslår motion 1998/99:Sk3 yrkande 2,


res. 2 (m)


4. beträffande underprisöverlåtelser  från
enskild person till handelsbolag


att riksdagen godtar proposition 1998/99:15  i denna del och
avslår motion 1998/99:Sk3 yrkande 3,


res. 3 (m)


5.  beträffande  kontantdelens storlek vid
andelsbyten


att riksdagen godtar  proposition 1998/99:15 i denna del och
avslår motion 1998/99:Sk3 yrkande 4,


res.  4  (m,  kd,  fp)  -
delvis


6.     beträffande    röstvillkoret    vid
andelsbyten


att riksdagen  godtar proposition 1998/99:15 i denna del och
avslår motion 1998/99:Sk3 yrkande 5,


res. 5 (m)


7. beträffande andelar i fåmansföretag


att riksdagen godtar  proposition 1998/99:15 i denna del och
avslår motion Sk3 yrkande 6,


res. 6 (m) - delvis


8.  beträffande  andelsöverlåtelser   inom
koncerner


att riksdagen godtar proposition 1998/99:15  i denna del och
avslår motion 1998/99:Sk3 yrkande 7,


res. 7 (m)


9.  beträffande  retroaktiv tillämpning av
en ny koncernregel


att riksdagen godtar  proposition 1998/99:15 i denna del och
avslår motion  1998/99:Sk1  yrkandena  1-3  samt
lägger skrivelse 1997/98:66 till handlingarna,


res. 8 (m) - delvis


10. beträffande Lex Asea


att riksdagen godtar proposition 1998/99:15  i denna del och
avslår motion 1998/99:Sk3 yrkande 8,


res. 9 (m)


11.   beträffande  avskattningsregler  för
investmentföretag


att riksdagen  godtar proposition 1998/99:15 i denna del och
avslår motion 1998/99:Sk2 yrkande 2,


12. beträffande  stämpelskatt  vid förvärv
av fast egendom


att riksdagen godtar proposition 1998/99:15  i denna del och
avslår motion 1998/99:Sk3 yrkande 9,


res. 10 (m)


13. beträffande övriga frågor


att riksdagen godtar proposition 1998/99:15 i denna del,


14. beträffande lagförslagen


att riksdagen med anledning av propositionerna  1998/99:7  i
denna del, 1998/99:12 i denna del och 1998/99:15
i  denna  del  och vad utskottet ovan anfört och
hemställt


a) antar de i bilaga  1  till  detta  betänkande
återgivna förslagen till


1.  lag  om beskattningen vid överlåtelser  till
underpris  med de ändringarna att 12, 14, 15 och
31 §§ erhåller  följande  som utskottets förslag
betecknade lydelse:


-----------------------------------------------------
Regeringens förslag        Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
12 §
-----------------------------------------------------
Med verksamhetsgren avses -  -  - led i rörelsen.
-----------------------------------------------------


Innehav  av andelar i ett   Innehav av andelar i ett
företag som  inte innehas  företag   anses   som  en
som  ett led i en rörelse  verksamhet    eller    en
anses  som  en verksamhet  verksamhetsgren        om
eller  en verksamhetsgren  förvärvaren         efter
om    förvärvaren   efter  förvärvet   under   samma
förvärvet   under   samma  beskattningsår       äger
beskattningsår       äger  näringsbetingade  andelar
näringsbetingade  andelar  i företaget.
i företaget.
-----------------------------------------------------
14 §
-----------------------------------------------------
Har  tillgången  överlåtits  av  -   -   -  andel  i
företaget.
-----------------------------------------------------
Har  tillgången  överlåtits  till -  -  - värdet och
ersättningen.
-----------------------------------------------------
Har           tillgången
överlåtits    till    ett
handelsbolag med  fysiska
personer   som  delägare,
tillämpas  bestämmelserna
i   andra   stycket   för
personerna.


-----------------------------------------------------
15 §
-----------------------------------------------------
Har tillgången förvärvats   Har           tillgången
av   ett  företag,  skall  förvärvats     av     ett
kostnad  för  förbättring  företag,   skall  kostnad
av   andel   i  företaget  för  förbättring av andel
eller  för  andel  i  ett  i   företaget  eller  för
företag  som direkt eller  andel  i  ett företag som
indirekt äger andel i det  direkt   eller   indirekt
förvärvande     företaget  äger    andel    i    det
anses inte ha nedlagts på  förvärvande     företaget
grund   av  överlåtelsen.  anses inte ha nedlagts på
Har    ersättning     för  grund av överlåtelsen.
tillgången  inte  utgått,
gäller   bestämmelsen   i   Har           tillgången
första  meningen inte för  förvärvats     från    en
ett   belopp  motsvarande  andelsägare  i  företaget
det  skattemässiga värdet  gäller    följande.   Har
av     tillgången.    Har  ersättning för tillgången
ersättning utgått med ett  inte    utgått,    gäller
belopp   som  understiger  bestämmelsen   i   första
det skattemässiga värdet,  stycket   inte   för  ett
gäller   bestämmelsen   i  belopp   motsvarande  det
första  stycket  inte för  skattemässiga  värdet  av
ett   belopp  motsvarande  tillgången.           Har
skillnaden   mellan   det  ersättning utgått med ett
skattemässiga  värdet och  belopp   som  understiger
ersättningen.              det skattemässiga värdet,
gäller   bestämmelsen   i
första  stycket  inte för
ett   belopp  motsvarande
skillnaden   mellan   det
skattemässiga  värdet och
ersättningen.


-----------------------------------------------------
31 §
-----------------------------------------------------
Villkoret  i  26-29 §§ om   Villkoret  i 26-29 §§ om
att   en   andel   i  ett  att   en   andel   i  ett
förvärvande företag skall  förvärvande företag skall
vara  kvalificerad  skall  vara  kvalificerad  skall
anses  uppfyllt  även  om  anses  uppfyllt  även  om
andelen    först    efter  andelen    först    efter
förvärvet men under samma  förvärvet men under samma
år  i  samma  innehavares  år  i  samma  innehavares
hand  blir  kvalificerad.  hand  blir  kvalificerad.
Lämnas    utdelning    på  Lämnas    utdelning    på
andelen  efter  förvärvet  andelen  efter  förvärvet
men   under  samma  år  i  men   under  samma  år  i
samma  innehavares  hand,  samma  innehavares  hand,
skall     andelen    vara  skall     andelen    vara
kvalificerad          vid  kvalificerad          vid
tidpunkten            för  tidpunkten            för
utdelningen.          Som  utdelningen.
utdelning    anses   även
vinst  som uppkommer  vid
nedsättning            av
aktiekapitalet    i   ett
aktiebolag  genom inlösen
av aktier.
-----------------------------------------------------


2.   lag   om   uppskov  med  beskattningen  vid
andelsbyten med de  ändringarna  att 3, 5 och 19
§§  erhåller  följande  som  utskottets  förslag
betecknade lydelse:


-----------------------------------------------------
Regeringens förslag        Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
3 §
-----------------------------------------------------
Lagen   gäller   inte  om   Lagen gäller inte om
förutsättningar
föreligger     för    att   1.     undantag     från
tillämpa                   omedelbar     beskattning
skall    medges    enligt
1.   bestämmelserna   om  bestämmelserna         om
verksamhetsöverlåtelser i  verksamhetsöverlåtelser i
lagen    (1998:000)    om  lagen    (1998:000)    om
beskattningen         vid  beskattningen         vid
fusioner,  fissioner  och  fusioner,  fissioner  och
verksamhetsöverlåtelser    verksamhetsöverlåtelser
eller                      eller


2.  lagen  (1998:000) om   2.       förutsättningar
uppskov med beskattningen  föreligger  för att medge
vid    andelsöverlåtelser  uppskov med beskattningen
inom koncerner.            enligt  lagen  (1998:000)
om       uppskov      med
beskattningen         vid
andelsöverlåtelser   inom
koncerner.


-----------------------------------------------------
5 §
-----------------------------------------------------
Som villkor för uppskov gäller följande:


1.  Är  säljaren en fysisk -   -   -  stadigvarande
vistas här.


2. Det köpande företaget -  -  - den 1 januari 1995
(90/434/EEG).
-----------------------------------------------------
3.  Avser avyttringen  en   3.  Avser avyttringen en
sådan  kvalificerad andel  sådan  kvalificerad andel
som anges i 3 § 12 a mom.  som anges i 3 § 12 a mom.
lagen      om     statlig  lagen      om     statlig
inkomstskatt   och   äger  inkomstskatt   och   äger
säljaren omedelbart efter  säljaren omedelbart efter
avyttringen - ensam eller  avyttringen - ensam eller
tillsammans   med  sådana  tillsammans   med  sådana
närstående  som  anges  i  närstående  som  anges  i
punkt     14    trettonde  punkt     14    trettonde
stycket  av anvisningarna  stycket  av anvisningarna
till         32         §  till         32         §
kommunalskattelagen        kommunalskattelagen
(1928:370) - direkt eller  (1928:370) - direkt eller
indirekt  andelar  i  det  indirekt  andelar  i  det
köpande   företaget   med  köpande   företaget   med
minst   en  fjärdedel  av  minst   en  fjärdedel  av
röstetalet  för  samtliga  röstetalet  för  samtliga
andelar    i   företaget,  andelar    i   företaget,
gäller    följande.   Det  gäller    följande.   Det
köpande        företagets  köpande        företagets
verksamhet   skall   till  verksamhet   skall   till
huvudsaklig  del bestå av  huvudsaklig  del bestå av
rörelse    eller   direkt  rörelse    eller   direkt
eller indirekt innehav av  eller indirekt innehav av
andelar  i  dotterföretag  andelar  i  dotterföretag
som  till huvudsaklig del  som  till huvudsaklig del
bedriver   rörelse.   Med  bedriver   rörelse.   Med
rörelse    avses    annan  rörelse    avses    annan
verksamhet  än innehav av  verksamhet  än innehav av
kontanta    medel   eller  kontanta    medel   eller
värdepapper.          Med  värdepapper.          Med
dotterföretag  avses  ett  dotterföretag  avses  ett
företag   i   vilket  det  företag   i   vilket  det
köpande  företaget direkt  köpande  företaget direkt
eller    indirekt    äger  eller    indirekt    äger
andelar    med   mer   än  andelar    med   mer   än
hälften av röstetalet för  hälften av röstetalet för
samtliga     andelar    i  samtliga     andelar    i
företaget.                 företaget. En andel skall
inte       anses      som
kvalificerad           om
bestämmelserna i 3 § 12 b
mom.   lagen  om  statlig
inkomstskatt  inte  skall
tillämpas   på  grund  av
bestämmelserna i 3 § 12 e
mom. den lagen.
-----------------------------------------------------
4. Det överlåtna företaget -  -  - svensk  ekonomisk
förening.


5.  Vid  utgången  av  det  -  -  - inte vid fusion
eller fission.


6.  En  skattepliktig realisationsvinst -  -  - vid
beskattningen.


7. Om ersättning  i pengar har -  -  - ersättningen
i pengar.
-----------------------------------------------------




-----------------------------------------------------
Regeringens förslag        Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
19 §
-----------------------------------------------------
Överlåts    en   mottagen   Överlåts   en   mottagen
andel   genom   en  sådan  andel   genom   en  sådan
överlåtelse   för  vilken  överlåtelse   för  vilken
uppskov     medges    med  uppskov     medges    med
beskattningen    av    en  beskattningen    av    en
realisationsvinst  enligt  realisationsvinst  enligt
1  §  lagen (1998:000) om  1  §  lagen (1998:000) om
uppskov med beskattningen  uppskov med beskattningen
vid    andelsöverlåtelser  vid    andelsöverlåtelser
inom   koncerner,   skall  inom   koncerner,   skall
uppskovsbelopp   tas  upp  uppskovsbelopp   tas  upp
till   beskattning  först  till   beskattning  först
när  vinsten  på grund av  när  vinsten  på grund av
den  nämnda  överlåtelsen  den  nämnda  överlåtelsen
skall    tas   upp   till  skall    tas   upp   till
beskattning.    Uppkommer  beskattning.    Uppkommer
inte    realisationsvinst  inte    realisationsvinst
eller realisationsförlust  eller realisationsförlust
vid  överlåtelsen,  skall  vid  överlåtelsen,  skall
uppskov       för      en  uppskov       för      en
realisationsvinst   anses  realisationsvinst   anses
ha  medgetts  enligt  1 §  ha  medgetts  enligt  1 §
lagen   om   uppskov  med  lagen   om   uppskov  med
beskattningen         vid  beskattningen         vid
andelsöverlåtelser   inom  andelsöverlåtelser   inom
koncerner,             om  koncerner,             om
förutsättningar för detta  förutsättningar för detta
hade   förelegat   om  en  hade   förelegat   om  en
vinst faktiskt uppkommit.  vinst faktiskt uppkommit.
Vid tillämpning av första
stycket  skall  vinst som   Vid    tillämpning    av
avses där anses ha tagits  första   stycket   första
upp  till beskattning vid  meningen  skall vinst som
utdelning  som avses i 12  avses där anses ha tagits
eller   13  §  lagen   om  upp  till beskattning vid
uppskov med beskattningen  utdelning  som avses i 12
vid    andelsöverlåtelser  eller   13   §  lagen  om
inom koncerner.            uppskov med beskattningen
vid    andelsöverlåtelser
inom  koncerner  och  vid
fusion  som  avses i 14 §
första stycket  samma lag
där      det     säljande
företaget          erhöll
ersättning enbart i annan
form  än  andelar  i  det
köpande företaget.
-----------------------------------------------------


3.   lag   om  uppskov  med  beskattningen   vid
andelsöverlåtelser   inom   koncerner   med   de
ändringarna att 2, 5 och 11 §§ erhåller följande
som utskottets förslag betecknade lydelse:


-----------------------------------------------------
Regeringens förslag        Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
2 §
-----------------------------------------------------
Med realisationsvinst avses i denna lag även


1.  belopp  för  vilket  uttagsbeskattning  -  -  -
avses i 1 § och
-----------------------------------------------------
2.   belopp   varmed  det   2.   belopp  varmed  det
säljande       företagets  säljande       företagets
inkomst vid avyttring som  inkomst      vid     icke
avses  i  1 § skall höjas  yrkesmässig avyttring som
på grund av  bestämmelsen  avses  i  1 § skall höjas
i    43    §    1    mom.  på  grund av bestämmelsen
kommunalskattelagen        i     43 §     1     mom.
(1928:370).                kommunalskattelagen
(1928:370).


-----------------------------------------------------
5 §
-----------------------------------------------------
Lagen gäller inte om        Lagen gäller inte om


1.    ett    överlåtande   1.  andelen  innehas  av
företag   vid   en  sådan  ett  överlåtande  företag
fusion  eller fission som  vid en sådan fusion eller
anges i 4  respektive 5 §  fission  som  anges  i  4
lagen    (1998:000)    om  respektive   5   §  lagen
beskattningen         vid  (1998:000)             om
fusioner,  fissioner  och  beskattningen         vid
verksamhetsöverlåtelser    fusioner,  fissioner  och
innehar    andelar    och  verksamhetsöverlåtelser
villkoren  i  9 och 10 §§  och       förutsättningar
den  lagen  är  uppfyllda  föreligger   enligt   den
eller                      lagen  för  undantag från
omedelbar     beskattning
2.  andelar överlåts vid  eller
en                  sådan
verksamhetsöverlåtelse      2.     undantag     från
som  anges i 8 § lagen om  omedelbar     beskattning
beskattningen         vid  skall    medges    enligt
fusioner,  fissioner  och  bestämmelserna         om
verksamhetsöverlåtelser    verksamhetsöverlåtelser i
och  20  §  den  lagen är  lagen   om  beskattningen
tillämplig.                vid  fusioner,  fissioner
och
verksamhetsöverlåtelser.


-----------------------------------------------------
11 §
-----------------------------------------------------
Avyttrar    det   köpande   Avyttrar   det   köpande
företaget    genom    ett  företaget    genom    ett
sådant   andelsbyte   som  sådant   andelsbyte   som
anges   i   1   §   lagen  anges   i   1   §   lagen
(1998:000) om uppskov med  (1998:000) om uppskov med
beskattningen         vid  beskattningen         vid
andelsbyten den överlåtna  andelsbyten den överlåtna
andelen  till  någon  som  andelen  till  någon  som
inte  ingår  i  koncernen  inte  ingår  i  koncernen
och  erhålls  uppskov med  och  erhålls  uppskov med
beskattningen,      skall  beskattningen,      skall
vinst  som  avses  i  1 §  vinst  som  avses  i  1 §
inte    tas    upp   till  inte    tas    upp   till
beskattning.   I  stället  beskattning.   I  stället
anses  var  och  en av de  anses  var  och  en av de
mottagna   andelarna  som  mottagna   andelarna  som
överlåten  andel,  varvid  överlåten  andel,  varvid
vinsten fördelas på dessa  vinsten fördelas på dessa
andelar.                   andelar.   Avyttras   vid
andelsbytet   även  annan
andel   i  det  överlåtna
företaget      än     den
överlåtna andelen, gäller
detta  samtliga  mottagna
andelar.
-----------------------------------------------------


4. lag om beskattningen vid  fusioner, fissioner
och verksamhetsöverlåtelser med  de  ändringarna
att 9 och 20 §§ erhåller följande som utskottets
förslag betecknade lydelse:


-----------------------------------------------------
Regeringens förslag        Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
9 §
-----------------------------------------------------
Som  villkor för undantag från omedelbar beskattning
gäller följande:
-----------------------------------------------------
1.    Det     överlåtande   1.    Det    överlåtande
företaget           skall  företaget           skall
omedelbart  före fusionen  omedelbart  före fusionen
eller  fissionen ha varit  eller  fissionen ha varit
skattskyldigt  i  Sverige  skattskyldigt  i  Sverige
för inkomst av åtminstone  för inkomst av åtminstone
en  del  av verksamheten.  en  del  av verksamheten.
Inkomsten  får  inte helt  Inkomsten   får  inte  ha
eller   delvis  ha  varit  varit   helt   undantagen
undantagen           från  från beskattning på grund
beskattning  på  grund av  av     ett    avtal    om
ett  avtal  om undvikande  undvikande             av
av dubbelbeskattning.      dubbelbeskattning.
-----------------------------------------------------
2.  Det  övertagande företaget -  -  - undvikande av
dubbelbeskattning.


3. Beskattningsåret för den -  -  - överstiga arton
månader.


4.  Äger  vid  fusion  inte det -  -  - övertagande
företagen.


-----------------------------------------------------
20 §
-----------------------------------------------------
Som  villkor för undantag från omedelbar beskattning
gäller följande:


1.   Ersättningen   skall   överstiga   -    -    -
överlåtelser till underpris.
-----------------------------------------------------
2. Det säljande företaget   2.      Det     säljande
skall   omedelbart   före  företaget           skall
överlåtelsen   ha   varit  omedelbart           före
skattskyldigt  i  Sverige  överlåtelsen   ha   varit
för inkomst av åtminstone  skattskyldigt  i  Sverige
en  del  av den överlåtna  för inkomst av åtminstone
verksamheten        eller  en  del  av den överlåtna
verksamhetsgrenen.         verksamheten        eller
Inkomsten  får  inte helt  verksamhetsgrenen.
eller   delvis  ha  varit  Inkomsten   får  inte  ha
undantagen           från  varit   helt   undantagen
beskattning  på  grund av  från beskattning på grund
ett  avtal  om undvikande  av     ett    avtal    om
av dubbelbeskattning.      undvikande             av
dubbelbeskattning.
-----------------------------------------------------
3.  Det  köpande  företaget  skall   -    -    -  av
dubbelbeskattning.


Undantag  från  omedelbar beskattning medges endast
om det säljande och köpande företaget yrkar det.
-----------------------------------------------------


5.   lag   om  ändring   i   kommunalskattelagen
(1928:370) med  den  ändringen  att punkt  33 av
anvisningarna  till 23 § erhåller  följande  som
utskottets förslag betecknade lydelse:


-----------------------------------------------------
Regeringens förslag        Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
Anvisningar


till 23 §
-----------------------------------------------------
33.   Avdrag  medges  för   33.  Avdrag  medges  för
förlust      vid     icke  förlust      vid     icke
yrkesmässig     avyttring  yrkesmässig     avyttring
(realisationsförlust)  av  (realisationsförlust)  av
tillgång            eller  tillgång            eller
förpliktelse  i  fråga om  förpliktelse  i  fråga om
vilken,                om  vilken,                om
realisationsvinst       i  realisationsvinst       i
stället  hade  uppkommit,  stället  hade  uppkommit,
vinsten skulle ha utgjort  vinsten skulle ha utgjort
intäkt                 av  intäkt                 av
näringsverksamhet.    Vid  näringsverksamhet.    Vid
inkomstberäkningen  i ett  inkomstberäkningen  i ett
handelsbolag    begränsas  handelsbolag    begränsas
avdraget              för  avdraget              för
realisationsförlust    på  realisationsförlust    på
sätt  anges  i 3 § 2 mom.  sätt  anges  i 3 § 2 mom.
tredje    stycket   lagen  tredje    stycket   lagen
(1947:576)   om   statlig  (1947:576)   om   statlig
inkomstskatt  såvida inte  inkomstskatt  såvida inte
innehavet  av  tillgången  innehavet  av  tillgången
eller       förpliktelsen  eller       förpliktelsen
betingas               av  betingas               av
näringsverksamhet     som  näringsverksamhet     som
bedrivs       av      den  bedrivs       av      den
skattskyldige eller annan  skattskyldige eller annan
som   med   hänsyn   till  som   med   hänsyn   till
äganderättsförhållanden    äganderättsförhållanden
eller     organisatoriska  eller     organisatoriska
förhållanden   kan  anses  förhållanden   kan  anses
stå   den   skattskyldige  stå   den   skattskyldige
nära.     Avyttrar    ett  nära.     Avyttrar    ett
handelsbolag  en tillgång  handelsbolag  en tillgång
som   avses  i  27-31  §§  som   avses  i  27-31  §§
lagen      om     statlig  lagen      om     statlig
inkomstskatt          med  inkomstskatt          med
realisationsförlust        realisationsförlust  till
tillämpas  2  §  4 a mom.  en juridisk person och är
den  lagen.                handelsbolaget        och
personen moderföretag och
dotterföretag  eller står
de   under   i   huvudsak
gemensam         ledning,
tillämpas  2  § 4 a  mom.
den  lagen.
-----------------------------------------------------


6. lag om ändring i lagen  (1947:576) om statlig
inkomstskatt,


7. lag om ändring i lagen (1947:576)  om statlig
inkomstskatt med de ändringarna


dels  att  3  §  7 a mom. erhåller följande  som
utskottets förslag betecknade lydelse:


-----------------------------------------------------
Regeringens förslag        Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
3 §
-----------------------------------------------------
7  a  mom.  Utdelning  från ett svenskt aktiebolag i
form   av   aktier  eller  andra   andelar   i   ett
dotterföretag   som  är ett svenskt aktiebolag eller
ett  utländskt bolag undantas  från  skatteplikt  om
följande villkor uppfylls:


1.  Utdelningen   skall  ha   -   -   -   aktier  i
moderföretaget.


2.  Aktier  i moderföretaget  -  -  -   27 § 2 mom.
tredje stycket.


3. Samtliga moderföretagets   -   -   -   skall  ha
delats ut.


4.   Efter   utdelningen   får    -    -    -   som
moderföretaget.
-----------------------------------------------------
5.       Dotterföretagets   5.      Dotterföretagets
verksamhet   skall   till  verksamhet   skall   till
huvudsaklig  del bestå av  huvudsaklig  del bestå av
rörelse    eller   direkt  rörelse    eller   direkt
eller indirekt innehav av  eller indirekt innehav av
andelar   i  företag  som  andelar   i  företag  som
till    huvudsaklig   del  till    huvudsaklig   del
bedriver  rörelse  och  i  bedriver  rörelse  och  i
vilket    dotterföretaget  vilket    dotterföretaget
direkt   eller   indirekt  direkt   eller   indirekt
innehar  andelar  med ett  innehar  andelar  med ett
sammanlagt       röstetal  sammanlagt       röstetal
motsvarande     mer    än  motsvarande     mer    än
hälften av röstetalet för  hälften av röstetalet för
samtliga     andelar    i  samtliga     andelar    i
företaget.   Med  rörelse  företaget.   Med  rörelse
avses annan verksamhet än  avses annan verksamhet än
innehav av kontanta medel  innehav av kontanta medel
eller värdepapper.         eller        värdepapper.
Innehav av kontanta medel
eller värdepapper hänförs
dock  till en rörelse  om
medlen              eller
värdepapperen innehas som
ett led i rörelsen.
-----------------------------------------------------
Utgör de utdelade andelarna  lager hos mottagaren av
utdelningen,  skall  denne  som intäkt  ta  upp  ett
belopp motsvarande det värde  som  följer av punkt 2
första och sjunde styckena av anvisningarna  till 24
§ kommunal-skattelagen (1928:370).


Uppfylls villkoren i första stycket, är utdelning
skattefri  även för mottagare som inte äger aktier i
moderföretaget.
-----------------------------------------------------


dels    att     punkterna    1,    5    och    6
övergångsbestämmelserna  erhåller  följande  som
utskottets förslag betecknade lydelse:


-----------------------------------------------------
Regeringens förslag        Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
övergångsbestämmelserna


punkterna 1, 5 och 6
-----------------------------------------------------
1.  Denna  lag  träder  i   1.  Denna  lag  träder i
kraft  den 1 januari 1999  kraft  den 1 januari 1999
och  tillämpas i fråga om  och  tillämpas i fråga om
omständigheter som hänför  omständigheter som hänför
sig   till   tiden  efter  sig   till   tiden  efter
ikraftträdandet  om  inte  ikraftträdandet  om  inte
annat      framgår     av  annat      framgår     av
punkterna 2-8.             punkterna 2-10.
-----------------------------------------------------
5.  Har  en tillgång före   5.  Har en tillgång före
utgången   av   år   1998  utgången   av   år   1998
delats    ut   till   ett  delats    ut   till   ett
företag  som är frikallat  företag  som är frikallat
från  skattskyldighet för  från  skattskyldighet för
utdelningen  enligt 7 § 8  utdelningen  enligt 7 § 8
mom.     gäller     äldre  mom.  gäller den upphävda
bestämmelser i 2 § 4 mom.  bestämmelsen i 2 § 4 mom.
tolfte stycket även efter  tolfte stycket även efter
ikraftträdandet.           ikraftträdandet.
-----------------------------------------------------
6.         Har        ett   6.        Har        ett
internationellt            internationellt
andelsbyte     genomförts  andelsbyte     genomförts
före  utgången av år 1998  före  utgången av år 1998
enligt  bestämmelserna  i  enligt  bestämmelserna  i
den     upphävda    lagen  den     upphävda    lagen
(1994:1854)            om  (1994:1854)            om
inkomstbeskattningen  vid  inkomstbeskattningen  vid
gränsöverskridande         gränsöverskridande
omstruktureringar inom EG  omstruktureringar inom EG
gäller     de    upphävda  gäller    den    upphävda
bestämmelser i 6 § 1 mom.  bestämmelsen i 6 § 1 mom.
tredje stycket även efter  tredje stycket även efter
ikraftträdandet.           ikraftträdandet.
-----------------------------------------------------


dels  att  övergångsbestämmelserna  tillförs två
nya   punkter,   9  och  10,  med  följande  som
utskottets förslag betecknade lydelse:


-----------------------------------------------------
Regeringens förslag        Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
övergångsbestämmelserna


punkterna 9 och 10
-----------------------------------------------------
9. Den nya lydelsen av 7
§  8  mom. tredje stycket
tillämpas  första  gången
vid 2000 års taxering.
-----------------------------------------------------
10. Den nya lydelsen  av
16  §  2  mom.  tillämpas
första  gången  vid  2000
års    taxering    såvitt
gäller   att   Kazakstan,
Kroatien, Makedonien  och
Slovenien   tas   med   i
uppräkningen i paragrafen
och        att       f.d.
delrepubliker           i
Sovjetunionen  tas  ut ur
paragrafen.         Äldre
bestämmelser            i
motsvarande del tillämpas
dock  för  beskattningsår
som  har  påbörjats  före
ikraftträdandet.  Den nya
lydelsen  av 16 § 2  mom.
tillämpas  såvitt  gäller
att Albanien  tas  med  i
uppräkningen i paragrafen
från   och   med   den  1
januari  året  efter  det
att
dubbelbeskattningsavtalet
mellan     Sverige    och
Albanien träder i kraft.
-----------------------------------------------------


8. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)
med de ändringarna


dels att 1 § får följande som utskottets förslag
betecknade lydelse:


-----------------------------------------------------
Regeringens förslag        Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
1 §
-----------------------------------------------------
Kupongskatt       erläggs   Kupongskatt      erläggs
enligt   denna  lag  till  enligt   denna  lag  till
staten  för  utdelning av  staten  för  utdelning av
annat slag än som avses i  annat slag än som avses i
3   §  7  a  mom.  fjärde  3   §   7  a  mom.  lagen
stycket  lagen (1947:576)  (1947:576)   om   statlig
om  statlig  inkomstskatt  inkomstskatt  på  aktie i
på    aktie   i   svenskt  svenskt aktiebolag.
aktiebolag.
-----------------------------------------------------
Vad   i   denna    lag   sägs   -    -    -   svensk
värdepappersfond.
-----------------------------------------------------


dels       att       lagförslaget       tillförs
övergångsbestämmelser av följande som utskottets
förslag betecknade lydelse:


-----------------------------------------------------
Regeringens förslag        Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
övergångsbestämmelser
-----------------------------------------------------
Denna  lag träder i kraft   Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1999.        den  1  januari  1999 och
tillämpas   i  fråga   om
utdelning   som    lämnas
efter    ikraftträdandet.
Äldre bestämmelser gäller
för utdelning som lämnats
före ikraftträdandet.
-----------------------------------------------------


9.   lag   om   ändring   i  skatteregisterlagen
(1980:343),


10.  lag  om  ändring  i  lagen   (1998:692)  om
skatteregisterlagen (1980:343),


11.  lag  om  ändring  i  lagen  (1984:404)   om
stämpelskatt vid


inskrivningsmyndigheter,


12.   lag  om  ändring  i  lagen  (1990:325)  om
självdeklaration och kontrolluppgifter,


13.  lag   om  ändring  i  lagen  (1990:663)  om
ersättningsfonder,


14.  lag  om  ändring   i  lagen  (1992:702)  om
inkomstskatteregler  med  anledning   av   vissa
omstruktureringar inom den finansiella sektorn,


15.   lag  om  ändring  i  lagen  (1993:541)  om
inkomstbeskattning     vid     ombildning     av
värdepappersfond  med  den  ändringen  att  2  §
erhåller   följande   som   utskottets   förslag
betecknade lydelse:


-----------------------------------------------------
Regeringens förslag        Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
2 §
-----------------------------------------------------
En  sammanläggning  eller   En  sammanläggning eller
delning                av  delning                av
värdepappersfond    skall  värdepappersfond    skall
inte              medföra  inte              medföra
uttagsbeskattning  enligt  uttagsbeskattning  enligt
punkt  1 a  och  1  b  av  punkt  1 a  eller  1 b av
anvisningarna  till  22 §  anvisningarna  till  22 §
kommunalskattelagen        kommunalskattelagen
(1928:370).  Vid en sådan  (1928:
ombildning    skall    en  370).    Vid   en   sådan
nybildad fonds tillgångar  ombildning    skall    en
behålla   sina   tidigare  nybildad fonds tillgångar
anskaffningsvärden.        behålla   sina   tidigare
Rättigheter           och  anskaffningsvärden.
skyldigheter  i  fråga om  Rättigheter           och
skatt  som  är hänförliga  skyldigheter  i  fråga om
till      tiden      före  skatt  som  är hänförliga
ombildningen och som inte  till      tiden      före
utnyttjats          eller  ombildningen och som inte
fullgjorts  övergår  till  utnyttjats          eller
nybildad     fond.    Vid  fullgjorts  övergår  till
delning   fördelas  dessa  nybildad     fond.    Vid
rättigheter           och  delning   fördelas  dessa
skyldigheter   mellan  de  rättigheter           och
nybildade    fonderna   i  skyldigheter   mellan  de
förhållande   till  deras  nybildade    fonderna   i
värde vid delningen.       förhållande   till  deras
värde vid delningen.
-----------------------------------------------------


16.  lag  om  ändring  i  lagen  (1993:1538)  om
periodiseringsfonder,


17. lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag
för underskott av näringsverksamhet,


18.  lag  om  ändring  i  lagen  (1993:1540)  om
återföring av skatteutjämningsreserv,


19.  lag  om upphävande av lagen (1994:1854)  om
inkomstbeskattningen    vid   gränsöverskridande
omstruktureringar inom EG,


b)  antar det i bilaga 2 till  detta  betänkande
intagna   förslaget   till   lag  om  ändring  i
kommunalskattelagen (1928:370).


res.  4  (m,  kd,  fp)  -
delvis


res. 6 (m) - delvis


res. 8 (m) - delvis


Stockholm den 24 november 1998




På skatteutskottets vägnar




Arne Kjörnsberg






I  beslutet  har deltagit: Arne Kjörnsberg  (s),  Bo
Lundgren  (m),   Lisbeth  Staaf-Igelström  (s),  Per
Rosengren  (v), Carl  Fredrik  Graf  (m),  Per  Erik
Granström (s),  Ulla  Wester  (s), Lena Sandlin (s),
Marie Engström (v), Helena Höij  (kd),  Marietta  de
Pourbaix-Lundin   (m),  Yvonne  Ruwaida  (mp),  Rolf
Kenneryd (c), Johan  Pehrson  (fp),  Lars U Granberg
(s), Catharina Hagen (m) och Kenneth Lantz (kd).


Reservationer
1. Vinster och förluster på
näringsbetingade andelar (mom. 1)




Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m),  Helena Höij
(kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Johan Pehrson
(fp),  Catharina  Hagen  (m) och Kenneth Lantz  (kd)
anser




dels att den del av utskottets  yttrande på s. 7 som
börjar med "Utskottet anser" och  slutar  med   "Sk3
yrkande 1" bort ha följande lydelse:


Behovet av omstruktureringar inom näringslivet ökar
kraftigt     till     följd     av     den    ökande
internationaliseringen.  För  att  underlätta  denna
process    bör    beskattningen   av   vinster    på
näringsbetingade  andelar   avskaffas.   Detta   kan
eventuellt  ske  etappvis.  Att  nu  inte göra något
alls,  som  regeringen  vill,  är  emellertid  klart
olämpligt.  Redan  att  Sverige  står  utanför   den
europeiska  gemensamma  valutan  kommer att innebära
att stora delar av svenskt näringsliv hamnar utanför
viktiga   strukturdiskussioner   i  det   europeiska
näringslivet. Vår skattelagstiftning  får  inte vara
ett ytterligare hinder för svenska företag att delta
i  omvandlingen av näringslivet i vår omgivning.  Om
reglerna inte ändras kommer dessutom svenska företag
sannolikt  att använda sig av utländska holdingbolag
vid strukturaffärer  och  därigenom  undvika  svensk
skatt.


Experter knutna till Företagsskatteutredningen  har
ifrågasatt  att  de statsfinansiella kostnaderna för
en  halvering  av realisationsvinstskatten  blir  så
höga  som  1,51  miljarder   kronor.  De  anser  att
kostnaderna högst kan uppgå till  hälften,  dvs. 750
miljoner  kronor.  Men  också en sådan beräkning  är
överdrivet  hög  eftersom  den   inte   tillräckligt
beaktar vissa positiva effekter av en skattelättnad.
Skattebasen   kommer   att   öka   om   en  halverad
realisationsvinstbeskattning  införs  med åtföljande
ökning av antalet strukturaffärer.


Utskottet föreslår med hänvisning till  det anförda
att  riksdagen  som  sin mening ger regeringen  till
känna   att   reavinstskatten   vid   avyttring   av
näringsbetingade  andelar  skall  avskaffas  och att
regeringen  skyndsamt återkommer till riksdagen  med
ett sådant förslag  och  ett  förslag  till  lämplig
finansiering.


dels  att  utskottets  hemställan  under  1  bort ha
följande lydelse:


1.   beträffande   vinster  och  förluster  på
näringsbetingade andelar


att riksdagen med anledning  av  motion  1998/99:Sk3 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts om halvering av reavinstskatten  på
näringsbetingade andelar.




2. Underprislagens koppling till
koncernbidragsreglerna (mom. 3)




Bo   Lundgren,   Carl   Fredrik  Graf,  Marietta  de
Pourbaix-Lundin och Catharina Hagen (alla m) anser




dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som
börjar med "För att" och  slutar med "Sk3 yrkande 2"
bort ha följande lydelse:


Inriktningen på underprislagen  är  bra, men mindre
förändringar   bör  övervägas  för  att  ytterligare
förtydliga lagen  och  därmed  skapa förutsättningar
för  en  mer  likartad  tillämpning   mellan   olika
skattemyndigheter. En förutsättning för att godta en
underprisöverlåtelse är - när det inte är frågan  om
att   överlåta   en  hel  verksamhet  eller  en  hel
verksamhetsgren  -   att   rätt   till   avdrag  för
koncernbidrag föreligger. Detta krav kan medföra att
omstruktureringar försvåras. En omstrukturering  kan
inte ske samma år ett företag förvärvas eller säljs.
Förutom  detta  uppstår problem att avgöra om del av
verksamhet föreligger eller inte.


Enligt utskottets  uppfattning bör det vara möjligt
att  förändra  lagen så  att  uttagsbeskattning  kan
underlåtas  i  de   fall   där  en  koncerngemenskap
uppkommit året efter förvärv.  Utskottet tillstyrker
därför motion Sk3 yrkande 2.


dels  att  utskottets  hemställan under  3  bort  ha
följande lydelse:


3. beträffande underprislagens  koppling  till
koncernbidragsreglerna


att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk3 yrkande 2 och
med  anledning av proposition 1998/99:15 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad
som   anförts    i   motionen   om   att   ändra
underprislagen vad gäller koncerngemenskap.




3. Underprisöverlåtelser från enskild
person till handelsbolag (mom. 4)




Bo  Lundgren,  Carl  Fredrik   Graf,   Marietta   de
Pourbaix-Lundin och Catharina Hagen (alla m) anser




dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som
börjar   med   "Utskottet   vill"   och  slutar  med
"avstyrker   motionsyrkandet"   bort   ha   följande
lydelse:


En  stor nackdel med att underprislagen inte  skall
vara tillämplig  på  överlåtelser  mellan  en fysisk
person  och ett handelsbolag är att det inte  kommer
att vara  möjligt  att utan beskattningskonsekvenser
ombilda en enskild firma  till  handelsbolag.  Detta
kommer  att  innebära  att  möjligheterna  att  utan
skattekonsekvenser   utveckla   ett  mindre  företag
allvarligt  försvåras. Detta är tvärtemot  vad  alla
politiska   partier    säger    sig   vilja   uppnå.
Underprislagen bör ändras i enlighet med förslaget i
motion Sk3 yrkande 3.


dels  att  utskottets  hemställan under  4  bort  ha
följande lydelse:


4.   beträffande  underprisöverlåtelser   från
enskild person till handelsbolag


att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk3 yrkande 3 och
med anledning  av proposition 1998/99:15 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad
som   i   motionen   anförts    om   att   ändra
underprislagen  vad  gäller tillämpligheten  för
fysisk person.




4. Kontantdelens storlek vid andelsbyten
(mom. 5 och mom. 14 i motsvarande del)




Bo Lundgren (m), Carl Fredrik  Graf (m), Helena Höij
(kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Johan Pehrson
(fp),  Catharina  Hagen (m) och Kenneth  Lantz  (kd)
anser




dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som
börjar med "Utskottet  ställer"  och slutar med "Sk3
yrkande 4" bort ha följande lydelse:


Företagsskatteutredningen har konstaterat  att  det
egentligen   inte   behövs   någon  maximigräns  för
kontantdelens storlek vid andelsbyten.  Trots  detta
vill  regeringen  behålla  en  gräns  på 10 %. Något
fiskalt  intresse  bakom  denna  regel  finns   inte
eftersom   kontantdelen   omedelbart  tas  upp  till
beskattning. Utskottet tillstyrker därför motion Sk3
yrkande 4.


dels att utskottets hemställan  under  5  och  14  i
motsvarande del bort ha följande lydelse:


5.   beträffande   kontantdelens  storlek  vid
andelsbyten


att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk3 yrkande 4 och
med avslag på proposition 1998/99:15 i denna del
beslutar  att  inte  införa  en  gräns  om  10 %
kontantdel vid andelsbyten,


14. beträffande lagförslagen  i  fråga  om 1 §
förslaget  till lag om uppskov med beskattningen
vid andelsbyten


att riksdagen  med  anledning  av  vad  som  ovan  anförts och
hemställts antar följande som utskottets förslag
betecknade lydelse till 1 §:


-----------------------------------------------------
Regeringens förslag        Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
1 §
-----------------------------------------------------
Avyttrar någon (säljaren)   Avyttrar           någon
en   aktie   eller  annan  (säljaren) en aktie eller
andel i ett företag  (det  annan andel i ett företag
överlåtna företaget) till  (det överlåtna företaget)
ett  annat  företag  (det  till  ett  annat  företag
köpande   företaget)  mot  (det  köpande  företaget)
marknadsmässig ersättning  mot        marknadsmässig
i form av andelar i detta  ersättning   i   form  av
(de  mottagna an-delarna)  andelar   i   detta   (de
och eventuellt ersättning  mottagna  an-delarna) och
i pengar som får motsvara  eventuellt  ersättning  i
högst  tio  procent av de  pengar  (andelsbyte)  och
mottagna       andelarnas  är  villkoren i denna lag
nominella           värde  uppfyllda,         medges
(andelsbyte)    och    är  säljaren   efter  yrkande
villkoren   i  denna  lag  uppskov med beskattningen
uppfyllda,         medges  vid     tillämpning    av
säljaren   efter  yrkande  kommunalskattelagen
uppskov med beskattningen  (1928:370)    och   lagen
vid     tillämpning    av  (1947:576)   om   statlig
kommunalskattelagen        inkomstskatt.
(1928:370)    och   lagen
(1947:576)   om   statlig
inkomstskatt.
-----------------------------------------------------
Är säljaren ett   -  - denna lag är uppfyllda.
-----------------------------------------------------
Saknas nominellt värde på
de   mottagna  andelarna,
beräknas    den    högsta
tillåtna  ersättningen  i
pengar i stället  på  den
del   av  det  inbetalade
andelskapitalet       som
belöper sig på andelarna.
-----------------------------------------------------




5. Röstvillkoret vid andelsbyten (mom. 6)




Bo  Lundgren,  Carl  Fredrik   Graf,   Marietta   de
Pourbaix-Lundin och Catharina Hagen (alla m) anser




dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som
börjar  med  "En fördel" och slutar med "Sk3 yrkande
5" bort ha följande lydelse:


Den föreslagna  bestämmelsen om att det övertagande
företaget  vid  kalenderårets   slut   skall  inneha
röstmajoriteten i det överlåtna företaget  kan skapa
svårigheter  vid strukturaffärer. Det bör räcka  med
att kravet på  röstmajoritet  uppfylls  senast under
beskattningsåret, vilket skulle ge en tidsfrist  för
att  kunna  uppnå  den  erforderliga majoriteten och
möjliggöra  önskvärda  köp  även  i  slutet  av  ett
kalenderår. Reglerna bör  ändras  i enlighet med vad
som föreslås i motion Sk3 yrkande 5.


dels  att  utskottets  hemställan under  6  bort  ha
följande lydelse:


6. beträffande röstvillkoret vid andelsbyten


att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk3 yrkande 5 och
med anledning av proposition  1998/99:15 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad
som    ovan    anförts   om   förändringar    av
röstvillkoret vid andelsbyten.




6. Andelar i fåmansföretag (mom. 7 och mom.
14 i motsvarande del)




Bo  Lundgren,  Carl  Fredrik   Graf,   Marietta   de
Pourbaix-Lundin och Catharina Hagen (alla m) anser




dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som
börjar   med  "Enligt  utskottets"  och  slutar  med
"därmed motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:


Utskottet  anser  att  regler  som  enbart  träffar
aktieägare som är verksamma i fåmansföretag inte bör
införas  i den nya underprislagen. Lagförslaget  bör
därför avslås  i  de  delar  som avser kvalificerade
andelar   i  fåmansföretag.  Utskottet   tillstyrker
följaktligen motion Sk3 yrkande 6.


dels att utskottets  hemställan  under  7  och  14 i
motsvarande del bort ha följande lydelse:


7. beträffande andelar i fåmansföretag


att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk3 yrkande 6 och
med avslag på proposition 1998/99:15 i denna del
beslutar  att  inte  införa  en  särskild  regel
avseende kvalificerade andelar i fåmansföretag,


14.  beträffande lagförslagen i fråga om 5  §,
18 § och  24 § förslaget till lag om uppskov med
beskattningen vid andelsbyten


att riksdagen  med  anledning  av  vad  som  ovan  anförts och
hemställts  antar  det  i proposition 1998/99:15
framlagda  förslaget till  lag  om  uppskov  med
beskattningen vid andelsbyten med ändringarna


dels att 5 §  första  stycket  punkt  3 utgår ur
lagförslaget,


dels  att 5 § första stycket punkterna 4,  5,  6
och 7 omnumreras till respektive 3, 4, 5 och 6,


dels att  i 18 § uttrycket "5 § 1-5" ersätts med
"5 § 1-4",


dels att 24 § utgår ur lagförslaget.




7. Andelsöverlåtelser inom koncerner
(mom. 8)




Bo  Lundgren,  Carl   Fredrik   Graf,   Marietta  de
Pourbaix-Lundin och Catharina Hagen (alla m) anser




dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som
börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "har
begärt" bort ha följande lydelse:


Ett problem med de nya reglerna är att om  aktierna
säljs   med   förlust   beskattas  den  ursprunglige
säljaren för uppskovsbeloppet, och denna beskattning
kan  inte  kvittas mot köparens  förlustförsäljning.
Denna effekt  av reglerna bör kunna elimineras. Inom
svenska  multinationella   koncerner  sker  ständigt
omflyttningar  av  bolag  som  en   anpassning  till
förändrade   marknadsförutsättningar.  Det   är   av
största vikt att svensk lagstiftning inte förhindrar
eller försvårar  sådana omstruktureringar. Detta bör
ges regeringen till känna.


Med  hänvisning  till   det   anförda   tillstyrker
utskottet motion Sk3 yrkande 7.


dels  att  utskottets  hemställan  under  8 bort  ha
följande lydelse:


8.    beträffande    andelsöverlåtelser   inom
koncerner


att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk3 yrkande 7 och
med anledning av proposition  1998/99:15 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad
som   i   motionen   anförts  om  koncerninterna
överlåtelser.




8. Retroaktiv tillämpning av en ny
koncernregel (mom. 9 och mom. 14 i
motsvarande del)




Bo  Lundgren,  Carl  Fredrik   Graf,   Marietta   de
Pourbaix-Lundin och Catharina Hagen (alla m) anser




dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar  med  "Koncernregeln kan" och på s. 17 slutar
med "yrkandena 1-3" bort ha följande lydelse:


En ändring av  koncernregeln  är  nödvändig för att
förhindra ytterligare skatteundandragande. Problemet
med regeringens förslag är dels att det i vissa fall
kan  få  retroaktiv  verkan  för  transaktioner  som
genomfördes  mellan den 1 januari 1997  och  den  21
januari  1998,   dels   att   det   får  verkan  för
transaktioner efter den 21 januari 1998,  men  innan
företagen  har  en lagtext att utgå ifrån. Lagtexten
har  dröjt  eftersom   regeringen   velat   behandla
förändringen av koncernregeln tillsammans med övriga
förslag från Företagsskatteutredningen.


När  regeringen  tillgriper  metoden  att lämna  en
skrivelse till  riksdagen för att införa  så  kallad
stopplagstiftning   med  omedelbar  verkan,  är  det
brukligt  att  en  lagrådsremiss  med  efterföljande
proposition sammanställs  snarast  möjligt.  Även om
riksdagens  beslut  sedan  dröjer  ett  tag,  medför
åtminstone  existensen  av  ett  lagtextförslag  att
skattskyldiga  kan  bedöma hur den slutligt gällande
lagen sannolikt kommer  att  utformas. Så har alltså
inte skett denna gång.


Mot denna bakgrund bör den nya  koncernregeln  inte
gälla  från  den 21 januari 1998 utan först från det
datum lagförslaget överlämnades till riksdagen, dvs.
den  13 oktober  1998.  Övergångsbestämmelserna  bör
också ändras så att lagen inte i något hänseende får
retroaktiv  verkan  för perioden före den 21 januari
1998.


Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk1.


dels att utskottets hemställan  under  9  och  14  i
motsvarande del bort ha följande lydelse:


9. beträffande retroaktiv tillämpning av en ny
koncernregel


att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk1 yrkandena 1-3
och  med  anledning  av proposition 1998/99:15 i
denna  del  beslutar  att   begränsa   den   nya
koncernregelns  retroaktivitet  i  enlighet  med
motionen  och som sin mening ger regeringen till
känna  vad  som   i   motionen  har  anförts  om
retroaktiv lagstiftning,


14.  beträffande  lagförslagen  i  fråga  om
övergångsbestämmelserna   till   förslaget  till
ändring    i   lagen   (1947:576)   om   statlig
inkomstskatt [lagförslag 2.6]


att riksdagen  med  anledning  av  vad  som  ovan  anförts och
hemställts  antar  det  i proposition 1998/99:15
framlagda  förslaget till  övergångsbestämmelser
med de ändringarna


dels att i punkt  1 uttrycket "21 januari-den 31
december 1998" ersätts  med  "13  oktober-den 31
december 1998",




dels att i punkt 2  uttrycket "1 januari
1997-den 20 januari 1998" ersätts med "20
januari-den 13 oktober 1998".






9. Lex Asea (mom. 10)




Bo   Lundgren,   Carl  Fredrik  Graf,  Marietta   de
Pourbaix-Lundin och Catharina Hagen (alla m) anser




dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som
börjar med "När det  gäller"  och  slutar  med  "Sk3
yrkande 8" bort ha följande lydelse:


Propositionen    innehåller   flera   välmotiverade
ändringar i Lex Asea-reglerna.  Det finns emellertid
fortfarande   kvar  villkor  och  bestämmelser   som
försvårar omstrukturering. Ett hindersamt villkor är
noteringsvillkoret.  Visserligen  mjukas detta upp i
regeringens förslag, men det kommer att bli avsevärt
mer svårtillämpat eftersom lagtexten inte innehåller
en   bra   definition   på   vad   som   avses   med
marknadsnotering.  I  dag finns det ett antal  olika
listor med noteringar,  varav  en  del  är regionala
till  sin  karaktär.  Det  kan även ifrågasättas  om
kravet  på  marknadsnotering  över  huvud  taget  är
berättigat. Det finns i Sverige  exempel  på  mycket
framgångsrika internationella företag som varken  är
börsnoterade  eller  marknadsnoterade.  Många  av de
snabbväxande   företagen   inom  IT-branscherna  kan
tänkas  välja  att expandera utan  marknadsnotering.
Lex Asea bör därför  göras  tillämplig även för små,
växande  företag  med  internationella  dotterbolag.
Enklast  görs  detta  genom  att  noteringsvillkoret
slopas. Utskottet tillstyrker motion Sk3 yrkande 8.


dels  att utskottets hemställan  under  10  bort  ha
följande lydelse:


10. beträffande Lex Asea




att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk3
yrkande 8 och med anledning av proposition
1998/99:15 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört
om noteringsvillkoret i Lex Asea.






10. Stämpelskatt vid förvärv av fast
egendom (mom. 12)




Bo  Lundgren,   Carl   Fredrik   Graf,  Marietta  de
Pourbaix-Lundin och Catharina Hagen (alla m) anser




dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som
börjar med "Utskottet förutsätter"  och  slutar  med
"Sk3 yrkande 9" bort ha följande lydelse:


Fastighetsmarknaden  har under 1990-talet genomgått
dramatiska   förändringar.   Cirka   7 000   privata
fastighetsägare  har  gått i konkurs sedan början av
decenniet och nya stora  aktörer  har  kommit  in på
marknaden.  Ägarna  till  dessa  bolag  var  till en
början  banker,  försäkringsbolag,  staten och andra
kreditgivare,  som fått ta över brokiga  bestånd  av
fastigheter.  Sedermera   har   en  del  av  bolagen
avknoppats   och   blivit   självständiga   noterade
företag. Kvar finns emellertid problematiken med att
skapa         rationella        förvaltningsenheter.
Omstruktureringsbehovet är således mycket stort, och
en möjlighet till  eftergift av stämpelskatt i vissa
fall  på det sätt som  utredningen  föreslog  skulle
vara av  mycket  stor  betydelse för en framgångsrik
omdaning   av   den   svenska   fastighetsmarknaden.
Regeringen bör som yrkas  i  motion  Sk3  yrkande  9
därför  skyndsamt  återkomma  till riksdagen med ett
förslag  av  denna  innebörd. Utskottet  tillstyrker
motion Sk3 yrkande 9.


dels  att utskottets hemställan  under  12  bort  ha
följande lydelse:


12.  beträffande  stämpelskatt  vid förvärv av
fast egendom


att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk3 yrkande 9 och
med anledning av proposition 1998/99:15  i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad  som  i
motionen anförts om stämpelskatt.




Propositionens lagtext




Av utskottet upprättat lagförslag


Förslag  till  lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)


Härigenom föreskrivs  att  punkt 2 av anvisningarna
till 24 § kommunalskattelagen  (1928:370)  skall  ha
följande lydelse


-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
Anvisningar


till 24 §
-----------------------------------------------------
2.   Tillgångar   avsedda   för   omsättning   eller
förbrukning  (lager)  får  inte  tas  upp till lägre
värde  än  det  lägsta  av  anskaffningsvärdet   och
verkliga  värdet.  Begreppen  anskaffningsvärde  och
verkligt  värde  har  den  innebörd som anges i 13 §
andra stycket och 14 § andra stycket bokföringslagen
(1976:125) eller, i förekommande  fall  4  kap.  9 §
andra-fjärde      styckena      årsredovisningslagen
(1995:1554),  4  kap.  5  §  lagen  (1995:1559)   om
årsredovisning       i       kreditinstitut      och
värdepappersbolag eller 4 kap. 4 § lagen (1995:1560)
om årsredovisning i försäkringsföretag.
-----------------------------------------------------
Vid  bestämmande av lagrets anskaffningsvärde  skall
de  lagertillgångar,   som   ligger   kvar   i   den
skattskyldiges  lager  vid beskattningsårets utgång,
anses  som  de  av  honom  senast  anskaffade  eller
tillverkade.
-----------------------------------------------------
Utan  hinder  av  vad  som sägs i första stycket får
annat varulager än lager av fastigheter och liknande
tillgångar  och  lager  av   aktier,   obligationer,
lånefordringar och liknande tillgångar tas  upp till
lägst 97 procent av det samlade anskaffningsvärdet.
-----------------------------------------------------
Djur  i  jordbruk  och renskötsel skall alltid anses
som lager. Sådant lager  får inte tas upp till lägre
belopp   än   85   procent  av  den   genomsnittliga
produktionskostnaden  för  djur  av det slag och den
ålderssammansättning  som  det är fråga  om.  Djuren
behöver  dock inte i något fall  tas  upp  till  ett
högre belopp  än  som  motsvarar djurens sammanlagda
allmänna saluvärde. Regeringen  eller  myndighet som
regeringen    bestämmer    fastställer   för   varje
taxeringsår    föreskrifter   för    beräkning    av
produktionskostnaden.   Har   denna   kostnad   inte
fastställts,  t.  ex.  i  fråga  om särskilt dyrbara
avelsdjur, får djuret tas upp lägst  till 85 procent
av  det  lägsta  av anskaffningsvärdet och  allmänna
saluvärdet.
-----------------------------------------------------
Nedskrivning  av värdet på rättigheter till leverans
av lagertillgångar enligt ej fullgjorda köpekontrakt
(kontraktsnedskrivning)  får  godkännas endast i den
mån det visas, att inköpspriset  för  tillgångar  av
samma    slag   på   balansdagen   understiger   det
kontraherade    priset.    Beträffande   värdet   på
rättigheter till leverans av  maskiner och andra för
stadigvarande  bruk  avsedda inventarier  enligt  ej
fullgjorda     köpekontrakt      kan     avskrivning
(kontraktsavskrivning) godkännas endast  i  den  mån
den   skattskyldige   visar,  att  inköpspriset  för
tillgångar av samma slag  på balansdagen understiger
det kontraherade priset.
-----------------------------------------------------
Förvärvas    aktie    i    svenskt   aktiebolag   av
skattskyldig,   som   driver   bank-   eller   annan
penningrörelse  eller försäkringsrörelse,  eller  av
annan  skattskyldig,   för   vilken   aktien   utgör
omsättningstillgång,  och  är det inte uppenbart att
den  skattskyldige därigenom  erhåller  tillgång  av
verkligt  och  särskilt  värde  för honom med hänsyn
till  hans näringsverksamhet, får  sådan  nedgång  i
aktiens  värde  som  beror  på  utdelning  till  den
skattskyldige   av   medel,   vilka  fanns  hos  det
utdelande bolaget vid förvärvet  och  inte motsvarar
tillskjutet  belopp, inte föranleda att  aktien  vid
inkomstberäkningen  för  den  skattskyldige  tas upp
till    lägre   belopp   än   som   motsvarar   hans
anskaffningskostnad  för  aktien.  Har  denna, innan
sådan utdelning skett, tagits upp till lägre  belopp
än   den   skattskyldiges  anskaffningskostnad,  får
aktien vid utgången  av  det  beskattningsår,  under
vilket utdelningen äger rum, inte tas upp till lägre
belopp än aktiens värde i beskattningshänseende  vid
ingången  av samma år med tillägg av ett belopp, som
motsvarar  skillnaden   mellan   den  skattskyldiges
anskaffningskostnad  för  aktien och  nämnda  värde,
dock högst av det utdelade  beloppet. Sker utdelning
utan att det värde för aktien, som ligger till grund
för  beräkningen  av  den  skattskyldiges   inkomst,
påverkas  och  medför  detta  att  den skattskyldige
efter  överlåtelse  av  aktien  eller upplösning  av
bolaget redovisar förlust, skall  därifrån  avräknas
det belopp som motsvarar utdelningen. Utdelning  som
avses i detta stycke anses i första hand gälla andra
medel  än  sådana  som motsvarar tillskjutet belopp.
Vad som sägs om aktie  i  detta  stycke  gäller även
beträffande   andel   i   ekonomisk   förening.  Med
tillskjutet  belopp  avses  därvid inbetald  insats.
Bestämmelserna  gäller också vid  förvärv  av  aktie
eller andel i utländsk juridisk person. I detta fall
saknar  det betydelse  om  den  skattskyldige  genom
förvärvet  erhåller  en  tillgång  av  verkligt  och
särskilt värde.
-----------------------------------------------------
I  fråga  om  aktier  som   I  fråga  om  aktier som
utgör lager gäller vidare  utgör lager gäller vidare
följande.    Har   aktier  följande.    Har   aktier
erhållits   genom   sådan  erhållits   genom   sådan
utdelning som avses i 3 §  utdelning som avses i 3 §
7   mom.  fjärde  stycket  7 a mom. lagen (1947:576)
lagen    (1947:576)    om  om  statlig  inkomstskatt
statlig      inkomstskatt  skall                 som
skall                 som  anskaffningsvärde     för
anskaffningsvärde     för  dessa   aktier  anses  så
dessa   aktier  anses  så  stor        del        av
stor        del        av  anskaffningsvärdet    för
anskaffningsvärdet    för  aktierna  i det utdelande
aktierna  i det utdelande  bolaget  som  svarar  mot
bolaget  som  svarar  mot  förändringen            i
förändringen            i  marknadsvärdet  på  dessa
marknadsvärdet  på  dessa  aktier   till   följd  av
aktier   till   följd  av  utdelningen.
utdelningen.               Anskaffningsvärdet    för
Anskaffningsvärdet    för  aktierna  i det utdelande
aktierna  i det utdelande  bolaget  skall  minskas i
bolaget  skall  minskas i  motsvarande    mån.   För
motsvarande    mån.   För  sådana mottagare som inte
sådana mottagare som inte  äger    aktier    i   det
äger    aktier    i   det  utdelande  bolaget skall,
utdelande  bolaget skall,  om  vederlag  erlagts för
om  vederlag  erlagts för  rätten   till  utdelning,
rätten   till  utdelning,  vederlaget    anses   som
vederlaget    anses   som  anskaffningsvärde.      I
anskaffningsvärde.      I  annat   fall   skall   de
annat   fall   skall   de  utdelade  aktierna  anses
utdelade  aktierna  anses  anskaffade  utan kostnad.
anskaffade  utan kostnad.  Har    aktier   erhållits
Har    aktier   erhållits  genom  sådan  utskiftning
genom  sådan  utskiftning  som  avses  i  3 § 8 mom.
som  avses  i  3 § 8 mom.  tredje stycket nämnda lag
tredje stycket nämnda lag  skall                 som
skall                 som  anskaffningsvärde     för
anskaffningsvärde     för  dessa     aktier    anses
dessa     aktier    anses  anskaffningsvärdet    för
anskaffningsvärdet    för  andelarna  i den förening
andelarna  i den förening  som skiftat ut aktierna.
som skiftat ut aktierna.
---------------------------------------------------


1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Den
äldre lydelsen  tillämpas  i  fråga  om  aktier  som
erhållits före ikraftträdandet genom sådan utdelning
som  avses i de upphävda bestämmelserna i 3 § 7 mom.
fjärde stycket.


-----------------------------------------------------