I betänkandet behandlar utskottet motioner från
allmänna motionstiden år 1998 om ersättningar och
bidrag till konstnärer.
Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om nya
riktlinjer för statens konstnärspolitik när det
gäller kulturskaparnas villkor och bidragsreglernas
utformning. Ett yrkande om att Konstnärsnämnden
skall ta över fördelningen av den individuella
visningsersättningen från organisationen Bildkonst
Upphovsrätt i Sverige (BUS) avstyrks också.
Ett motionsförslag om att knyta det statliga
konstnärsstödet till olika projekt och konstnärliga
uppdrag avstyrks med hänvisning till att
yrkesmässiga uppdrag till professionella konstnärer
inte bör betraktas som stöd och till att det
statliga konstnärsstödets utformning har överlåtits
till de bidragsutdelande instanserna.
Vidare avstyrker utskottet motionsförslag om
införande av regler om s.k. singelföretag för
konstnärer och om vidgning av fonogramstödet vid
utlåning på bibliotek.
Två motioner om jämställdhet mellan kvinnor och
män vid fördelning av statligt konstnärsstöd
avstyrks, då frågan bl.a. uppmärksammats i samband
med 1998 års konstnärspolitiska proposition
(1997/98:87) och då Konstnärs-nämnden har fått
regeringens uppdrag att uppmärksamma och redovisa
frågor som rör jämställdheten.
Utskottet redovisar att regeringen givit
Arbetsmarknadsverket i uppdrag att år 2000 redovisa
insatser och stödåtgärder för att underlätta
yrkesdansares yrkesbyte efter dansarkarrärens slut.
Mot denna bakgrund avstyrks två motionsyrkanden.
Utskottet gör ett tillkännagivande med anledning av
ett motionsyrkande om en vidgning av kretsen av
nominerande konstnärsorganisationer då det gäller
utseende av styrelserna för Konstnärsnämnden och
Sveriges bildkonstnärsfond.
Slutligen avstyrks ett motionsyrkande om främjande
av samverkan mellan professionella kulturarbetare
och amatörer.
Till betänkandet har fogats nio reservationer.
Motionerna
1998/99:Kr254 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik
(fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om möjligheten att
inrätta ett rådgivningscenter för dansare.
1998/99:Kr255 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari
yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om fördelning av
visningsersättning.
1998/99:Kr256 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari
yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om kulturskaparnas
villkor och bidragsreglernas utformning.
1998/99:Kr272 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari
yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att stödet till
enskilda konstnärer i större utsträckning skall
knytas till särskilda projekt eller bestämda
konstnärliga uppdrag,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en översyn av
dansutbildningen.
1998/99:Kr274 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari
yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om s.k.
singelföretag,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att inom ramen
för de inkomstgarantier som fördelas enligt
förordningen (1976:504) om inkomstgarantier för
konstnärer skriva in att en jämn könsfördelning
skall vara ett prioriterat mål,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att alla
konstnärsorganisationer bör ges förslagsrätt vid
förordnande av ledamöter i styrelsen för
Konstnärsnämnden och för Sveriges bildkonstnärsfond.
1998/99:Kr275 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
24. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att
inför budgeten 2000 återkomma med förslag till
finansiering vad gäller ersättning till upphovsman
för utlåning av musikaliska verk från samtliga
bibliotek som omfattas av bibliotekslagen,
27. att riksdagen beslutar att i enlighet med vad i
motionen anförts uppdra åt regeringen att utvärdera
Konstnärsnämndens fördelning av konststödet för att
klargöra om kvinnor diskrimineras i bidragsgivningen
på grund av sitt kön,
35. att riksdagen enligt vad i
motionen anförts uppdrar åt
regeringen att överväga stöd till
beställning av kompositioner och
dramatiska verk utformade på ett
sådant sätt att amatörkulturlivets
behov kan tillgodoses och
samverkansformer kan utvecklas och
fördjupas mellan amatörkulturlivet
och etablerade tonsättare och
dramatiker.
Utskottet
Inledning
I detta betänkande behandlar utskottet yrkanden i
sex motioner väckta under allmänna motionstiden
1998. Motionsyrkandena rör ersättningar och bidrag
till konstnärer.
Propositionen föregicks av tre utredningar.
Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen avgav
betänkandet Arbete åt konstnärer (SOU 1997:183).
Konstnärsstödsutredningen avgav betänkandet
Generella konstnärsstöd (SOU 1997:184) samt
redovisade tre undersökningar om konstnärernas
verksamhetsinriktning och ekonomiska förhållanden i
en bilaga till betänkandet (SOU 1997:190). Slutligen
avgav Konstnärsstödsutredningen betänkandena En fond
för unga konstnärer (SOU 1997:106) och
Fonogramersättning (SOU 1997:140).
I 1998 års konstnärspolitiska proposition föreslogs
en rad nya stödformer samt förstärkningar av bidrag
m.m. till konstnärer för att öka deras möjligheter
att kunna ägna sig åt och försörja sig på sin
konstnärliga verksamhet. Riksdagen godkände
regeringens förslag, som bl.a. gällde
verksamhetsbidrag till vissa utställare, bidrag till
kollektivverkstäder, fonogramersättning för utlåning
på folk- och skolbibliotek, försöksverksamhet med en
s.k. tredje anställningsform inom teaterområdet,
stöd till nyskriven svensk dramatik, bidrag till en
pjäsbank och försöksverksamhet med arbetsförmedling
vid centrumbildningar. Med anledning av motioner
beslöt riksdagen även om bidrag till ett nationellt
folkmusikcentrum, om stöd till dokumentation och
distribution av svenska konstverk på film samt om
utvidgning av försöksverksamheten med
arbetsförmedling vid centrumbildningar till att
gälla även vid studieförbunden och Folkparkernas
förmedlingsverksamhet.
I budgetpropositionen för 1999 beräknades medel för
de nya och förstärkta stödformer som riksdagen
godkände våren 1998. Riksdagen anvisade de begärda
medlen (prop. 1998/99:1 utg.omr. 17, bet.
1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55).
Bidrag och ersättningar till konstnärer
Vid 1997/98 års riksmöte yrkade Moderata
samlingspartiet i en motion avslag på den
konstnärspolitiska propositionen (prop. 1997/98:87).
Motionärerna, vars förslag avslogs av riksdagen,
yrkade att regeringen skulle återkomma med ett nytt
förslag utformat i enlighet med de riktlinjer som
drogs upp i motionen. Nu återkommer partiet i motion
Kr256 (m) med motsvarande förslag om kulturskaparnas
villkor och bidragsreglernas utformning (yrkande 6).
Motionärernas utgångspunkt är att konstnärer och
kulturskapare skall kunna arbeta under sådana
villkor att deras verksamhet inte i onödan hämmas av
ekonomiska bekymmer, som har sin orsak i bl.a.
skattesystemet och arbetsmarknadslagstiftningen.
Skattelagstiftningen tar inte hänsyn till att
konstnärer kan ha särskilda utvecklingskostnader i
början av sin verksamhet. Deras behov av att få göra
avdrag för t.ex. studieresor och andra
utvecklingskostnader bör mötas med generositet.
Staten bör också kunna underlätta konstnärernas
verksamhet genom att främja uppdragsverksamhet,
ändra skatteregler för konstinköp och justera
bokmomsen. Motionärerna anser att tiden för de
statliga fleråriga stipendierna bör förkortas till
att avse en femårsperiod. Därigenom skall ekonomiskt
utrymme skapas för att ge stipendier till flera
konstnärer. Stipendierna skall i första hand ges
till unga, lovande konstnärer. Visningsersättning
bör fördelas på ett sådant sätt att alla
yrkesverksamma konstnärer som uppfyller rimliga
kvalitetskrav skall kunna komma i fråga. En större
del av biblioteksersättningen bör gå till de
enskilda författarna och en mindre del än vad som är
fallet i dag till pensioner, stipendier och bidrag.
Som utskottet redovisat har riksdagen våren 1998
godkänt regeringens förslag i den konstnärspolitiska
propositionen om utformningen av ett förstärkt
statligt stöd till konstnärerna och därefter under
hösten 1998 anvisat medel i enlighet härmed för
budgetåret 1999. Utskottet anser att det inte finns
anledning för riksdagen att nu ompröva sina beslut i
dessa frågor och föreslår att riksdagen avslår
motion Kr256 (m) yrkande 6.
I motion Kr255 tar Moderata samlingspartiet upp
frågan om fördelningen av den individuella
visningsersättningen. Den bör inte fördelas av
upphovsrättsorganisationen Bildkonst Upphovsrätt i
Sverige (BUS) utan av Konstnärsnämnden som fördelar
övriga bidrag och ersättningar till konstnärer
(yrkande 10).
Utskottet påminner om att individuell
visningsersättning fanns under fem år fram t.o.m.
budgetåret 1992/93 i form av ett standardiserat,
mindre, årligt belopp som fördelades till alla
konstnärer som hade minst tio konstverk i offentlig
ägo utan att någon form av konstnärlig bedömning
gjordes. Ersättningen fördelades av
Bildkonstnärsfonden inom Konstnärsnämnden.
Bildkonstnärsfonden avskaffade därefter denna form
av bidrag till förmån för selektiva
arbetsstipendier, internationellt kulturutbyte och
pensionsbidrag. Vid 1994/95 års riksmöte begärde
riksdagen att den individuella visningsersättningen
skulle återinföras. I 1996 års kulturproposition
föreslog regeringen att en återinförd individuell
visningsersättning skulle fördelas av BUS, som också
ålades att utforma kriterierna för fördelningen.
Riksdagen godkände regeringens förslag (bet.
1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Vid
budgetbehandlingen inför budgetåret 1999 förstärktes
medlen till den individuella visningsersättningen i
enlighet med vad som aviserats i den
konstnärspolitiska propositionen våren 1998.
Utskottet kan inte finna att det i motionen anförts
några skäl som skulle föranleda riksdagen att ändra
formerna för fördelningen av den individuella
visningsersättningen. De nuvarande formerna har
tillämpats endast i två år. Utskottet förutsätter
att regeringen efter en tid låter göra en
utvärdering av effekterna av den återinförda och
förstärkta individuella visningsersättningen. Med
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motion Kr255 (m) yrkande 10.
Kristdemokraterna återkommer i motion Kr272 med sitt
förslag att stödet till enskilda konstnärer i större
utsträckning skall knytas till särskilda projekt
eller bestämda konstnärliga uppdrag (yrkande 5).
Motionärerna anser att behoven av utsmyckning av
daghem, skolor, sjukhus, bibliotek, parker och torg
därigenom skall kunna tillgodoses samtidigt som
konstnärerna erhåller stöd för att kunna vara
verksamma inom sitt yrke.
Utskottet erinrar om att staten inte kan påverka
kommunernas egen planering av den konstnärliga
utsmyckningen av daghem, skolor, parker m.m. Dock
finns numera vissa statliga medel avsatta för bidrag
till kommuners och fastighetsägares konstnärliga
utsmyckning av icke-statliga offentliga miljöer,
varvid bostadsområden, skolor och miljöer där barn
och ungdomar vistas skall prioriteras (se vidare i
bet. 1998/99:KrU6). Utskottet förutsätter
självfallet att både sådan konstnärlig utsmyckning i
kommuner där staten ger bidrag och annan konstnärlig
utsmyckning i kommunerna genomförs på ett sådant
sätt att uppdrag lämnas till professionella
konstnärer, som därmed får bättre möjligheter att
försörja sig på sin konstnärliga verksamhet. Sådana
yrkesmässiga uppdrag bör inte betraktas som någon
form av stöd till konstnärer.
När det gäller det statliga stödet till konstnärer
som utgår i form av ersättningar och bidrag har
utskottet vid tidigare tillfällen framhållit att
riksdagen beslutar om den totala volymen och om
vissa riktlinjer, medan utformningen av reglerna
överlåtits till de bidragsutdelande instanserna
(senast i bet. 1997/98:KrU13 s. 14-15).
Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda
att riksdagen avslår motion Kr272 (kd) yrkande 5.
Enligt motion Kr274 (mp) yrkande 11 skall riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna att
regeringen bör förelägga riksdagen ett förslag om
s.k. singelföretag. Vid beredningen av frågan inom
Regeringskansliet bör det förslag som presenterades
av Konstnärsstödsutredningen i betänkandet Generella
konstnärsstöd (SOU 1997:184) kunna tjäna som
förebild.
Utskottet påminner om att Konstnärsstödsutredningen
i sitt betänkande Generella konstnärsstöd (SOU
1997:184) avrådde från införande av den modell för
generellt stöd som presenterades i betänkandet.
Modellen togs inte heller med bland förslagen i den
konstnärspolitiska propositionen. Utskottet, som
avstyrkte ett motsvarande motionsyrkande vid
föregående riksmöte (bet. 1997/98:KrU13 s. 11),
föreslår att riksdagen avslår det nu aktuella
yrkandet, nämligen Kr274 (mp) yrkande 11.
Vid föregående riksmöte godkände riksdagen
regeringens förslag att en fonogramersättning skulle
införas för lån av ljudupptagningar av musikaliska
verk på folk- och skolbibliotek (prop. 1997/98:87,
bet. 1997/98:KrU13, rskr. 1997/98:303). Medel för
ändamålet anvisades i enlighet med förslag i
budgetpropositionen för år 1999 (prop. 1998/99:100
utg.omr. 17 s. 87, bet. 1998/99:KrU1, rskr.
1998/99:55).
I motion Kr275 (v) hemställs att
fonogramersättningen fr.o.m. budgetåret 2000 skall
omfatta utlåning från samtliga bibliotek som
omfattas av bibliotekslagen (1996:1596), dvs. även
länsbibliotek, lånecentraler, högskolebibliotek och
andra av staten finansierade bibliotek (yrkande 24).
Utskottet anser att en tids erfarenheter av den
nuvarande fonogramersättningen bör avvaktas innan en
utvidgning av stödet diskuteras. En utvidgning
skulle vidare medföra ett ökat resursbehov som bör
vägas mot andra behov av resurser i en samlad
budgetbehandling efter utvärdering. Utskottet
avstyrker motion Kr275 (v) yrkande 24.
Jämställdhet
Enligt motion Kr274 (mp) skall förordningen
(1976:504) om inkomstgarantier för konstnärer ändras
så att det skall finnas föreskrivet att en jämn
könsfördelning bland innehavarna av inkomstgarantier
skall vara ett prioriterat mål (yrkande 12).
Inkomstgaranti skall enligt förordningen (1976:504)
beviljas konstnärer som står för konstnärlig
verksamhet av hög kvalitet och stor betydelse för
svenskt kulturliv. Innehavare utses av regeringen.
Medel beräknas under anslaget E 2 Ersättningar och
bidrag till konstnärer. Antalet garantirum uppgår år
1999 till 157, varav 11 avser personer som innehaft
tidsbegränsade lärartjänster inom högre konstnärlig
utbildning.
Vid 1997/98 års riksmöte anförde regeringen i den
konstnärspolitiska propositionen att det är
angeläget att de insatser som föreslogs i
propositionen används för att undanröja rådande
skillnader i villkor mellan män och kvinnor inom
konstnärsyrket. Det får självfallet förutsättas att
regeringen är uppmärksam på dessa frågor också när
det gäller bidrag och ersättningar i övrigt till
konstnärer. Det kan också nämnas att
Konstnärsnämnden har som övergripande mål att bl.a.
hålla sig underrättad om konstnärernas ekonomiska
och sociala förhållanden och att nämnden har fått
regeringens uppdrag att på olika sätt uppmärksamma
och redovisa fördelningen av det statliga
konstnärsstödet mellan kvinnor och män. Riksdagen
bör inte begära att någon sådan särskild föreskrift
om inkomstgarantiernas fördelning som begärs i
motionen skall införas. Motion Kr274 (mp) yrkande 12
bör avslås av riksdagen.
I motion Kr275 (v) hemställs att riksdagen skall
begära en utvärdering av Konstnärsnämndens
fördelning av stödet till konstnärer (yrkande 27).
Syftet skall vara att klargöra huruvida kvinnor
diskrimineras vid bidragsgivningen på grund av sitt
kön. Motionärerna anser att andelen kvinnor och
andelen män sammantaget bör vara lika stor vid
fördelningen av det statliga konstnärsstödet även om
de olika konstarterna har olika fördelning på
kvinnor och män.
I den konstnärspolitiska propositionen (prop.
1997/98:87 s. 11) konstaterade regeringen att det
omfattande utredningsarbete som föregått
propositionen hade visat att det finns skillnader
mellan manliga och kvinnliga konstnärers
förutsättningar på den konstnärliga arbetsmarknaden
och att exempelvis kvinnors inkomster är lägre än de
manliga konstnärernas. Som redovisats ovan såg
regeringen det som angeläget att de insatser
beträffande det statliga konstnärsstödet som
föreslogs i propositionen skulle användas till att
undanröja de rådande skillnaderna i villkor mellan
kvinnor och män.
I regleringsbrevet för Konstnärsnämndens verksamhet
budgetåret 1999 ställer regeringen krav på
återrapportering av den kvantitativa och kvalitativa
utvecklingen inom bidragsfördelningen. Vidare skall
redovisas utvecklingen av bidragsgivningens kvalitet
och effekter avseende konstnärernas ekonomiska och
sociala villkor. Konstnärsnämnden skall löpande
förse regeringen och andra intressenter med
information om utvecklingen av konstnärernas
ekonomiska och sociala situation. Nämnden skall även
redogöra för vilka metoder som används därvidlag och
för orsakerna till eventuella skillnader mellan
manliga och kvinnliga konstnärer. Vidare ställer
regeringen ett krav på Konstnärsnämnden, nämligen
att resultatet av all nämndens verksamhet skall
redovisas uppdelat på kvinnor och män, när inte
särskilda skäl talar mot detta.
Med tanke på det omfattande utredningsarbete som
nyligen genomförts inför 1998 års konstnärspolitiska
proposition och de återrapporteringsuppdrag som
regeringen lämnat till Konstnärsnämnden, både när
det gäller bidragsfördelning och beträffande
kvinnliga och manliga konstnärers villkor, anser
utskottet att det inte är nödvändigt att begära en
sådan utvärdering av Konstnärsnämndens verksamhet
som föreslås i motionen. Utskottet utgår från att
regeringen sammanfattar och redovisar för riksdagen
de rapporter som Konstnärsnämnden framöver skall
lämna till regeringen. Mot bakgrund av det anförda
avstyrker riksdagen motion Kr275 (v) yrkande 27.
Dansares situation
Enligt motion Kr254 (fp) skall riksdagen begära att
regeringen undersöker möjligheten att inrätta ett
rådgivningscentrum för dansare (yrkande 3). Dansare
bör få stöd och hjälp att finna en ny yrkeskarriär,
när de slutar som dansare vid relativt låg ålder.
Frilansdansare har inte den låga pensionsålder som
institutionsanställda dansare har och måste kunna
försörja sig fram till vanlig pensionsålder. Det bör
också vara möjligt att hitta en yrkesverksamhet där
dansarerfarenheten är en värdefull bakgrund. Vid
åtminstone en rådgivningsinstitution i landet,
eventuellt i anslutning till ett
arbetsförmedlingskontor, bör det finnas personal med
specialinriktning på rådgivning till dansare.
Vid riksdagsbehandlingen av den konstnärspolitiska
propositionen våren 1998 behandlade kulturutskottet
motioner om dansares möjligheter att få rådgivning
inför en ny yrkesverksamhet efter dansarkarriärens
slut (bet. 1997/98:KrU13 s. 19-20). Kulturutskottet
ansåg att särskilda åtgärder måste vidtas för att
underlätta för dansarna att finna nya yrkesvägar.
Frågan borde, enligt utskottets mening, lösas med
utnyttjande av den befintliga
arbetsförmedlingsorganisationen genom att - inom
ramen för tillgängliga resurser - en eller flera
handläggare anställs för ändamålet. På så sätt borde
en form av rådgivningscentrum skapas inom
arbetsförmedlingsorganisationen på ett eller två
ställen i landet. Utskottet betonade att sådan
rådgivning kräver speciell kunskap om dansares
utbildning, arbetssituation och kvalifikationer,
vilket måste beaktas vid valet av handläggare.
Utskottet förutsatte att regeringen skulle medverka
till att frågan får sin lösning inom
arbetsförmedlingsorganisationen.
I regleringsbrevet för år 1999 avseende
Arbetsmarknadsverket har regeringen lämnat ett
uppdrag till verket att i februari 2000 redovisa
vilka insatser och stödåtgärder arbetsförmedlingarna
ger yrkesdansarna för att underlätta yrkesbyte.
Utskottet anser att det inte torde vara påkallat
att riksdagen gör ett sådant uttalande om ett
rådgivningscenter för dansare som begärs i motion
Kr254 (fp). Utskottet anser att
Arbetsmarknadsverkets rapport till regeringen bör
avvaktas innan ytterligare åtgärder övervägs. Med
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motion Kr254 (fp) yrkande 3.
Även i motion Kr272 (kd) uppmärksammas att dansare
har en kort yrkeskarriär. Mot denna bakgrund bör det
redan i dansarutbildningen finnas en förberedelse
till en alternativ karriär och en planering för
dansares vidareutbildning och omskolning. Dansares
erfarenheter bör kunna tas till vara inom olika
delar av samhället. En översyn av dansarutbildningen
bör därför göras snarast (yrkande 16).
Motsvarande motionsyrkanden har under senare år
avstyrkts av utbildningsutskottet och därefter
avslagits av riksdagen (bet. 1996/97:UbU1 s. 70 och
bet. 1997/98:UbU13 s. 8). Hösten 1996 anförde
utbildningsutskottet att Danshögskolan på senare tid
uppmärksammat de problem som tagits upp i då
aktuella motioner och även övervägt åtgärder.
Utbildningsutskottet ansåg att problemen skulle
kunna tas upp i ett samarbete mellan högskolor och
utgick från att problemen även var välkända för de
ansvariga vid dansarutbildningar i enskild regi. Det
borde enligt utbildningsutskottets mening ankomma på
utbildningsanordnarna och på dansarnas egna
organisationer att ta initiativ till lösning på
problemen.
Med hänvisning till vad utbildningsutskottet
tidigare anfört i frågan och till det ovan
redovisade uppdrag som lämnats till
Arbetsmarknadsverket av regeringen anser utskottet
att riksdagen bör avslå motion Kr272 (kd) yrkande
16.
Förslagsrätt vid utseende av vissa
styrelser
Miljöpartiet begär i motion Kr274 att alla
konstnärsorganisationer, dvs. även de som i dag
saknar förslagsrätt, bör ha förslagsrätt vid
förordnande av ledamöter i styrelsen för
Konstnärsnämnden och styrelsen för Sveriges
bildkonstnärsfond (yrkande 15). Motionärerna anger
inte hur många organisationer utöver de nuvarande
nominerande organisationerna som skall ges
nomineringsrätt.
Utskottet påminner om att Konstnärsnämndens
styrelse enligt förordningen (1997:1153) med
instruktion för Konstnärsnämnden skall bestå av
högst elva ledamöter, varav en är ordförande och en
vice ordförande. Inom Konstnärsnämnden finns
styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond som
handlägger och avgör ärenden om bidrag och
ersättningar till bild- och formkonstnärer.
Styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond består av
högst tretton ledamöter, varav en är ordförande och
en vice ordförande. Konstnärsnämndens styrelse skall
bestämma vilka övriga bidragsfördelande organ som
skall finnas inom nämnden och hur dessa organ skall
vara sammansatta.
Regeringen utser enligt instruktionen för
Konstnärsnämnden nämndens ordförande och vice
ordförande samt de andra ledamöterna i styrelsen.
Fem av styrelseledamöterna utses efter förslag av
Konstnärliga och litterära yrkesutövares
samarbetsnämnd (KLYS), som är en samarbetsnämnd för
arton fackliga riksorganisationer inom
kulturområdet.
Vidare skall regeringen utse ordföranden, vice
ordförande samt de andra ledamöterna av styrelsen
för Sveriges bildkonstnärsfond. Tre av ledamöterna
utses efter förslag av Konstnärernas
riksorganisation (KRO), två styrelseledamöter efter
förslag av Sveriges konsthantverkare och
industriformgivare (KIF), en styrelseledamot efter
förslag av Föreningen Svenska Tecknare och en
styrelseledamot efter förslag av Svenska Fotografers
Förbund.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det
inte är tillfredsställande att styrelserna för
Konstnärsnämnden och Sveriges bildkonstnärsfond
utses efter nominering endast från ett visst antal,
i förordningen angivna, konst-närsorganisationer.
Det finns även andra organisationer som
representerar konstnärer och konstnärsgrupper.
Utskottet anser att nomineringarna bör komma från en
vidare krets av organisationer för att de två
styrelserna skall kunna tillföras en så bred kunskap
och kompetens som möjligt. Utskottet föreslår därför
att riksdagen med anledning av motion Kr274 (mp)
yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna
att regeringen bör se över frågan om hur
konstnärernas förslagsrätt skall kunna vidgas
beträffande ledamöterna i styrelserna för
Konstnärsnämnden och Sveriges bildkonstnärsfond och
att regeringen därefter för riksdagen bör redovisa
hur regeringen avser att öka kretsen av nominerande
organisationer.
Amatörkultur
I motion Kr275 (v) hemställs att regeringen bör
överväga formerna för ett stöd till beställningar av
kompositioner och dramatiska verk som är utformade
på ett sådant sätt att amatörkulturlivets behov kan
tillgodoses. Syftet med stödet skall också vara att
utveckla och fördjupa samverkansformer mellan
amatörkulturlivet och etablerade tonsättare och
dramatiker (yrkande 35).
Utskottet har nyligen i sitt betänkande
1998/99:KrU7 (s. 12-14) behandlat frågor om
amatörkulturen och redovisat olika statliga
stödformer. Med hänvisning till denna redovisning
avstyrker utskottet motion Kr275 (v) yrkande 35.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande kulturskaparnas villkor och
bidragsreglernas utformning
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr256 yrkande 6,
res. 1 (m)
2. beträffande fördelningen av den
individuella visningsersättningen
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr255 yrkande 10,
res. 2 (m, kd, mp)
3. beträffande stödet till enskilda
konstnärer
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr272 yrkande 5,
res. 3 (kd)
4. beträffande singelföretag
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr274 yrkande 11,
res. 4 (mp)
5. beträffande fonogramersättning
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr275 yrkande 24,
res. 5 (v)
6. beträffande jämn könsfördelning bland
innehavarna av inkomstgarantier
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr274 yrkande 12,
res. 6 (mp)
7. beträffande utvärdering av
Konstnärsnämndens fördelning av stödet till
konstnärer
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr275 yrkande 27,
8. beträffande rådgivningscentrum för
dansare
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr254 yrkande 3,
res. 7 (1 m, fp)
9. beträffande dansares vidareutbildning
och omskolning
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr272 yrkande 16,
res. 8 (kd)
10. beträffande förslagsrätt vid utseende
av vissa styrelser
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Kr274 yrkande
15 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
11. beträffande amatörkultur
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr275 yrkande 35.
res. 9 (v)
Stockholm den 13 april 1999
På kulturutskottets vägnar
Inger Davidson
I beslutet har deltagit: Inger Davidson (kd), Åke
Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Agneta
Ringman (s), Annika Nilsson (s), Charlotta L
Bjälkebring (v), Lennart Fridén (m), Eva Arvidsson
(s), Jan Backman (m), Lars Wegendal (s), Dan
Kihlström (kd), Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén
(c), Lennart Kollmats (fp), Hillevi Larsson (s), Roy
Hansson (m) och Willy Söderdahl (v).
Reservationer
1. Kulturskaparnas villkor och
bidragsreglernas utformning (mom. 1)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och
Roy Hansson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Bidrag och ersättningar till konstnärer som
börjar med "Som utskottet" och slutar med "yrkande
6" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att den statliga
konstnärspolitiken, som lades av riksdagen vid
1997/98 års riksmöte, bör få en ändrad inriktning i
enlighet med de riktlinjer för kulturskaparnas
villkor och bidragsreglernas utformning som
formuleras i motion Kr256 (m) yrkande 6. Konstnärer
och kulturskapare skall kunna arbeta under sådana
villkor att deras verksamhet inte i onödan hämmas av
ekonomiska bekymmer. I skattelagstiftningen bör
t.ex. hänsyn tas till att konstnärer kan ha
särskilda utvecklingskostnader i början av sin
verksamhet. Deras behov av att få göra avdrag för
t.ex. studieresor och andra utvecklingskostnader bör
mötas med generositet. Staten bör främja
uppdragsverksamhet, ändra skatteregler för
konstinköp och justera bokmomsen. De statliga långa,
fleråriga stipendierna bör förkortas till att avse
en femårsperiod. Därigenom skapas ekonomiskt utrymme
för flera stipendier, som i första hand bör ges till
unga, lovande konstnärer. Visningsersättning bör
fördelas på ett sådant sätt att alla yrkesverksamma
konstnärer som uppfyller rimliga kvalitetskrav skall
kunna komma i fråga. En större del av
biblioteksersättningen bör gå till de enskilda
författarna och en mindre del än vad som är fallet i
dag till pensioner, stipendier och bidrag. Riksdagen
bör med bifall till motion Kr256 (m) yrkande 6
begära att regeringen utarbetar och förelägger
riksdagen förslag till en förändrad konstnärspolitik
i enlighet med motionen.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande kulturskaparnas villkor och
bidragsreglernas utformning
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr256 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
2. Fördelningen av den individuella
visningsersättningen (mom. 2)
Inger Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood (m),
Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Dan Kihlström
(kd), Ewa Larsson (mp) och Roy Hansson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Bidrag och ersättningar till konstnärer som
börjar med "Utskottet kan" och slutar med "yrkande
10" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom
motion Kr255 (m) att den återinförda individuella
visningsersättningen inte skall fördelas av
organisationen Bildkonst Upphovsrätt i Sverige
(BUS). Ersättningen skall fördelas av
Konstnärsnämnden, som fördelar den största delen av
övriga ersättningar och bidrag till konstnärer. Den
individuella visningsersättningen bör vidare
fördelas på ett sådant sätt att alla yrkesverksamma
konstnärer som uppfyller rimliga kvalitetskrav skall
kunna komma i fråga. Vad utskottet anfört bör
riksdagen med bifall till motion Kr255 (m) yrkande
10 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande fördelningen av den
individuella visningsersättningen
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr255 yrkande 10
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
3. Stödet till enskilda konstnärer (mom. 3)
Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Bidrag och ersättningar till konstnärer som
börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med
"yrkande 5" bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna bakom Kr272 (kd) anser
utskottet att ett system för stöd till enskilda
konstnärer bör utarbetas, som innebär att stödet i
större utsträckning knyts till särskilda projekt
eller bestämda konstnärliga uppdrag. Sådana projekt
och uppdrag kan avse konstnärlig utsmyckning av
förskolor, skolor, sjukhus, bibliotek, parker och
torg. Regeringen bör utforma riktlinjer för ett
sådant nytt stödsystem och förelägga riksdagen
förslag om ändring av det nuvarande stödsystemet i
enlighet härmed. Vad utskottet anfört bör riksdagen
med bifall till motion Kr272 (kd) yrkande 5 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande stödet till enskilda konstnärer
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr272 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
4. Singelföretag (mom. 4)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Bidrag och ersättningar till konstnärer som
börjar med "Utskottet påminner om att
Konstnärsstödutredningen" och slutar med "yrkande
11" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det förslag till s.k.
singelföretag som presenterades i
Konstnärsstödsutredningens betänkande Generella
konstnärsstöd (SOU 1997:184) är mycket intressant
och kan innebära förbättringar av konstnärernas
möjligheter att försörja sig på sin konstnärliga
verksamhet. Utskottet anser att regeringen åter bör
överväga förslaget i utredningsbetänkandet och
därefter återkomma till riksdagen med ett förslag i
frågan. Vad utskottet anfört bör riksdagen med
bifall till motion Kr274 (mp) yrkande 11 som sin
mening ge regeringen till känna,
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha
följande lydelse:
4. beträffande singelföretag
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr274 yrkande 11
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
5. Fonogramersättning (mom. 5)
Charlotta L Bjälkebring och Willy Söderdahl (båda v)
anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Bidrag och ersättningar till konstnärer som
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande
24" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att den nya fonogramersättningen
bör utvidgas till att gälla ersättning för utlåning
vid alla bibliotek som omfattas av bibliotekslagen
(1996:1596), således inte endast folk- och
skolbibliotek utan även länsbibliotek,
lånecentraler, högskolebibliotek och andra av staten
finansierade bibliotek. Regeringen bör i enlighet
med motion Kr275 (v) förelägga riksdagen ett förslag
om en sådan utvidgning i budgetpropositionen för år
2000. Riksdagen bör med bifall till motion Kr275 (v)
yrkande 24 som sin mening ge regeringen till känna
vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha
följande lydelse:
5. beträffande fonogramersättning
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr275 yrkande 24
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
6. Jämn könsfördelning bland innehavarna av
inkomstgarantier (mom. 6)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Jämställdhet som börjar med "Vid 1997/98
års" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande
lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör regeringen i
förordningen (1976:504) om inkomstgarantier för
konstnärer införa en bestämmelse om att en jämn
könsfördelning bland innehavarna av inkomstgarantier
skall eftersträvas. Detta bör riksdagen med bifall
till motion Kr274 (mp) yrkande 12 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha
följande lydelse:
6. beträffande jämn könsfördelning bland
innehavarna av inkomstgarantier
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr274 yrkande 12
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
7. Rådgivningscentrum för dansare (mom. 8)
Elisabeth Fleetwood (m) och Lennart Kollmats (fp)
anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Dansares situation som börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "yrkande 3" bort ha
följande lydelse:
Utskottet förutsatte vid föregående riksmöte att
regeringen skulle medverka till en lösning av frågan
om rådgivning till dansare om yrkesbyte när deras
dansarkarriär är slut. Riksdagen gjorde dock inte
något uttalande i frågan. Utskottet anser att det är
av stor vikt att dansare verkligen får en sakkunnig
och kvalificerad rådgivning. Riksdagen bör därför
med bifall till motion Kr254 (fp) yrkande 3 som sin
mening ge regeringen till känna att frågan om
utformning och inrättande av ett särskilt
rådgivningscentrum för dansare bör utredas. Ett
sådant centrum skulle - som nämns i motionen - kunna
inrättas antingen som en fristående enhet eller som
en avdelning vid något arbetsförmedlingskontor.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha
följande lydelse:
8. beträffande rådgivningscentrum för dansare
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr254 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
8. Dansares vidareutbildning och omskolning
(mom. 9)
Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Dansares situation som börjar med
"Motsvarande motionsyrkande" och slutar med "yrkande
16" bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av att dansare har en kort
yrkeskarriär bör det enligt utskottets uppfattning
redan i grundutbildningen finnas en förberedelse
till en alternativ karriär och en planering för
dansares vidareutbildning och omskolning. Dansares
erfarenheter bör kunna tas till vara inom olika
delar av samhället vid en fortsatt yrkesverksamhet
efter dansarkarriärens slut. En översyn av
dansarutbildningen bör därför snarast genomföras i
enlighet med vad som föreslås i motion Kr272 (kd)
yrkande 16. Riksdagen bör med bifall till
motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha
följande lydelse:
9. beträffande dansares vidareutbildning och
omskolning
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr272 yrkande 16
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
9. Amatörkultur (mom. 11)
Charlotta L Bjälkebring och Willy Söderdahl (båda v)
anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Amatörkultur som börjar med "Utskottet har"
och slutar med "yrkande 35" bort ha följande
lydelse:
Utskottet har nyligen i sitt betänkande
1998/99:KrU7 behandlat frågor om amatörkulturen. I
reservation 8 till detta betänkande har en översyn
föreslagits för att förbättra möjligheterna för
samverkan mellan professionella kulturarbetare och
amatörer. En översyn bör också göras av frågan om
stöd till beställningar av kompositioner och
dramatiska verk som är utformade på ett sådant sätt
att amatörkulturlivets behov kan tillgodoses. Vad
utskottet anfört bör riksdagen med bifall till
motion Kr275 (v) yrkande 35 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha
följande lydelse:
11. beträffande amatörkultur
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr275 yrkande 35
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.