Kulturutskottets betänkande
1998/99:KRU11

Kasinospel i Sverige m.m.

Innehåll

1998/99


KrU11


Sammanfattning
I   betänkandet  behandlas  regeringens  proposition
1998/99:80 Kasinospel i Sverige m.m. jämte ett antal
motioner,    dels    väckta    med    anledning   av
propositionen,    dels    väckta    under   allmänna
motionstiderna hösten 1997 och hösten 1998.


I   propositionen   föreslås   riksdagen  anta   en
kasinolag  som  tillåter  att  kasinospel  skall  få
anordnas i Sverige.


Utskottet tillstyrker att tillstånd till kasinospel
endast skall få ges till statliga företag. Det skall
få finnas högst sex kasinon. Under  den första tiden
avses  dock högst fyra kasinon få öppnas.  Utskottet
tillstyrker också att lagen skall ha bestämmelser om
en åldersgräns  om  20  år  för  tillträde  till ett
kasino,  registrering  vid  kasinobesök, förbud  mot
kreditgivning,  tillsyn av Lotteriinspektionen  m.m.
Enligt    regeringens     förslag     skall    också
kameraövervakning ske av lokalen. En ändring i lagen
(1998:150) om allmän kameraövervakning tillstyrks av
utskottet.


I propositionen föreslås vidare vissa  ändringar  i
lotterilagen         (1994:1000)         beträffande
varuspelsautomater och värdeautomater.


Spel  på  varuspelsautomater skall enligt förslaget
få  anordnas   endast   i   samband   med  offentlig
nöjestillställning i form av tivoli eller  liknande.
Varuvinster  skall inte få lösas in mot andra  varor
eller kontanter. Utskottet tillstyrker förslaget.


Spel på värdeautomater  föreslås få anordnas även i
samband med bingospel. Högsta  värdet  av  spelarens
insats  föreslås  begränsas  till  ca  5  kronor och
högsta   värdet   av  vinsten  till  ca  500  kronor
(beloppen är basbeloppsreglerade).  Hela  det belopp
som värdeautomaten ger ut i form av värdebevis skall
enligt   förslaget   få   lösas  in  mot  kontanter.
Utskottet   tillstyrker  även   denna   ändring   av
lotterilagen.


Utskottet tillstyrker regeringens förslag att lagen
(1972:820) om  skatt  på spel ändras så att det inte
längre skall utgå någon  skatt på spel på varuspels-
automater. Vidare tillstyrks  att  lagen (1991:1482)
om lotteriskatt ändras så att insatser  och  vinster
som  hänför  sig  till  utländskt speldeltagande vid
vadhållning   i  samband  med   hästtävlingar,   där
deltagande  i  vadhållningen   efter   tillstånd  av
regeringen  även  kan  ske via utländsk trav-  eller
galopporganisation,   inte    skall    beaktas   vid
bestämmandet av behållningen. Vidare tillstyrks  att
lotteriskatt  inte  skall  betalas  för  sådant spel
enligt kasinolagen, som har anordnats av företag som
i sin helhet ägs av staten.


Lagarna  föreslås  träda  i kraft den 1 juli  1999,
förutom lagen om ändring i lagen (1972:820) om skatt
på spel som föreslås träda i  kraft  den  1  januari
2001.   Den   del   av   ändringen   i  lotterilagen
(1994:1000) som gäller värdeautomater föreslås träda
i  kraft  den 1 oktober 1999. Utskottet  tillstyrker
även dessa förslag.


Utskottet  avstyrker  motioner väckta med anledning
av  propositionen  och  ett   antal   motioner  från
allmänna  motionstiderna  åren 1997 och 1998,  vilka
rör frågor om spel- och lotterifrågor.


Till betänkandet har fogats  tjugoen  reservationer
och fyra särskilda yttranden.


Propositionen
I  proposition 1998/99:80 Kasinospel i Sverige  m.m.
föreslår  regeringen  (Finansdepartementet)  - efter
hörande  av  Lagrådet  -  att  riksdagen  antar de i
propositionen framlagda förslagen till


1. kasinolag,


2.  lag  om ändring i lagen (1972:820) om skatt  på
spel,


3.  lag  om   ändring   i   lagen   (1991:1482)  om
lotteriskatt,


4. lag om ändring i lotterilagen (1994:1000),


5.  lag  om  ändring i lagen (1998:150)  om  allmän
kameraövervakning.


Lagförslagen har intagits som bilaga i betänkandet.




Motioner




Motioner väckta med anledning av
propositionen




1998/99:Kr7 av Sten Andersson (m) vari yrkas


1. att riksdagen med ändring av regeringens förslag
beslutar att uppnådd  myndighetsålder,  dvs.  18 år,
skall gälla vid spel på kasino,


2.  att  riksdagen avslår förslaget i propositionen
om registrering vid kasinobesök.


1998/99:Kr8  av  Elisabeth  Fleetwood m.fl. (m) vari
yrkas


1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen  anförts   om  åtgärder  mot
spelberoende,


2.  att  riksdagen beslutar avslå 3 §  i  förslaget
till kasinolag  i  enlighet  med  av  som  anförts i
motionen,


3.  att  riksdagen  beslutar avslå 11 § i förslaget
till kasinolag i enlighet  med  vad  som  anförts  i
motionen,


4.  att  riksdagen  beslutar avslå 17 § i förslaget
till kasinolag i enlighet  med  vad  som  anförts  i
motionen,


5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om stöd till det lokala
idrotts- och föreningslivet,


6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen  anförts  om efterlevande av
bestämmelsen  om  registrering  vid  tillträde  till
kasinon.


1998/99:Kr9  av  Barbro Westerholm m.fl.  (fp)  vari
yrkas


1. att riksdagen avslår proposition 1998/99:80,


2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen  anförts  om  utveckling  av
metoder  för  behandling   och   rehabilitering   av
spelberoende,


3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i motionen anförts om resurser för hjälp
till spelberoende,


4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen  anförts  om  utbildning  av
berörda personalgrupper om spelberoende,


5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen  anförts  om  information  till
allmänheten om problemspelande.


1998/99:Kr10  av  Hans  Stenberg  (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen  till  känna
vad   i   motionen  anförts  om  etablering  av  ett
internationellt kasino i Sundsvall.




1998/99:Kr11  av  Inge  Carlsson  (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen  till  känna
vad  i  motionen  anförts  om etablering av kasino i
Norrköping.




1998/99:Kr12 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas


1.  att riksdagen avslår regeringens  förslag  till
kasinolag,


2. att  riksdagen  avslår  regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel,


3.  att riksdagen avslår regeringens  förslag  till
lag om ändring i lagen (1991:1482) om lotteriskatt,


4. att  riksdagen  avslår  regeringens förslag till
lag om ändring i lotterilagen (1994:1000),


5.  att riksdagen avslår regeringens  förslag  till
lag  om   ändring   i  lagen  (1998:150)  om  allmän
kameraövervakning,


6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen  anförts  om  gräns för antalet
värdeautomater,


7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen  anförts  om  utredning   om
folkrörelsernas ekonomi,


8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen  anförts  om  högsta  insats
respektive vinst vid spel med värdeautomater,


9.  att  riksdagen  ger  regeringen  i  uppdrag att
återkomma  med  förslag  när  Lotterilagsutredningen
kommit med sitt betänkande.


1998/99:Kr13 av Berit Andnor m.fl.  (s,  m,  c) vari
yrkas  att  riksdagen  som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen  anförts  om etablering av
ett statligt kasino i Åre.




1998/99:Kr14 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas


1.  att  riksdagen avslår regeringens  förslag  att
införa internationella kasinon i Sverige,


2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i   motionen  anförts  om  insatser  och
resurser för spelberoende,


3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad i motionen  anförts  om  kartläggning  av
marknadsföringen av spel och lotterier,


4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad  i  motionen  anförts  om  föreningslivets
ställning på spelmarknaden,


5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen  anförts  om tillstånd  till
föreningslivet    vad   gäller   värdeautomater    i
bingohallar,


6. att riksdagen begär  att  regeringen  återkommer
med förslag om hur hela automatspelsmarknaden  skall
regleras, styras och kontrolleras,


7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna    vad    i    motionen    anförts    om    en
konsekvensutredning  när  det  gäller  de ekonomiska
effekterna   för   föreningslivet   i  samband   med
systemomläggning,


8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om Lotteriinspektionen.


1998/99:Kr15 av Lennart Kollmats och  Kenth  Skårvik
(fp) vari yrkas


1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om satsningar för hjälp
till spelberoende,


2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen  anförts  om konkurrensen på
spel- och lotterimarknaden,


3. att riksdagen beslutar om sådan  lagändring  att
också folkrörelseägda företag genom licensförfarande
kan bedriva kasinoverksamhet,


4.  att  riksdagen  avslår  regeringens  förslag, i
enlighet   med   vad  som  i  motionen  anförts,  om
registrering av kasinobesökare.


1998/99:Kr16 av Ewa  Larsson  och  Matz  Hammarström
(mp) vari yrkas


1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i motionen anförts om en jämn fördelning
av marknadsandelarna  mellan  de  tre  aktörerna  på
spelmarknaden,


2.  att  riksdagen  avslår regeringens förslag till
kasinolag,


3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om spelautomater,


4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen anförts  om  folkrörelsernas
användning av den nya tekniken.


1998/99:Kr17 av  Krister  Örnfjäder  m.fl.  (s) vari
yrkas  att  riksdagen  som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen  anförts  om etablering av
kasinon på turistorter.




1998/99:Kr18 av Margareta Andersson m.fl.  (c)  vari
yrkas


1.  att  riksdagen  beslutar  att  6 § förslag till
kasinolag  skall  ges  följande  lydelse:  Registret
skall   innehålla   uppgift   om  besökarens   namn,
personnummer   eller   annat   identifieringsnummer,
postadress samt uppgift om tidpunkt för besöket,


2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad i motionen anförts om  vinstdelningen  av
överskottet från statens spel,


3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen  anförts  om  tillstånd  att
etablera kasinon.


1998/99:Kr19  av  Jan  Backman  (m)  vari  yrkas att
riksdagen  som sin mening ger regeringen till  känna
vad  i  motionen   anförts  om  att  tillstånd  till
värdeautomatspel  också   skall  kunna  lämnas  till
folkrörelserna.




Motioner väckta under allmänna motionstiden
1997




1997/98:Kr504 av Tuve Skånberg och Holger Gustafsson
(kd) vari yrkas att riksdagen  som  sin  mening  ger
regeringen  till känna vad i motionen anförts om att
kasinoverksamhet skall förbli förbjuden i Sverige.




1997/98:Kr515   av  Barbro  Johansson  och  Ragnhild
Pohanka (mp) vari yrkas


1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen  anförts om att en högsta gräns
för utdelning av vinstsumma  införs  och  att  denna
gräns föreslås vara 3 miljoner kronor,


2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad i motionen anförts om att del av vinst  i
större  lotterier  m.m.  skall  gå  till  välgörande
ändamål.




Motioner väckta under allmänna motionstiden
1998




1998/99:Kr274  av  Birger  Schlaug  m.fl.  (mp) vari
yrkas


68.  att  riksdagen  som  sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts  om  att barn- och
ungdomsverksamhet  inom  kulturområdet  också  skall
kunna få ta del av överskott på spel.


1998/99:Kr501 av Bertil Persson (m) vari  yrkas  att
riksdagen  som  sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kasino i Båstad.




1998/99:Kr504 av Tuve Skånberg och Holger Gustafsson
(kd) vari yrkas att  riksdagen  som  sin  mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts  om att
kasinoverksamhet skall förbli förbjuden i Sverige.




1998/99:Kr512 av Carina Moberg och Eva Johansson (s)
vari   yrkas   att  riksdagen  som  sin  mening  ger
regeringen till  känna  vad  i  motionen  anförts om
folkrörelsernas ställning på lotterimarknaden.




1998/99:Kr518 av Dan Kihlström m.fl. (kd) vari yrkas


7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen anförts om att det aviserade
vinstdelningssystemet måste komma igång.


1998/99:Kr519 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas


6.    att   riksdagen    beslutar    att    statlig
spelverksamhet  skall  överlåtas  till  idrotten och
ideella  organisationer  i  enlighet  med  vad   som
anförts i motionen,


10.  att  riksdagen  som  sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts  om  avkastning på
automatspel.


1998/99:Kr520  av Lennart Kollmats m.fl.  (fp)  vari
yrkas


3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna   vad   i  motionen   anförts   om   att   öka
folkrörelsernas andel av spelmarknaden.


1998/99:Kr521 av Peter Pedersen m.fl. (v) vari yrkas


5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om spelintäkter.


1998/99:Kr522 av  Charlotta  L  Bjälkebring (v) vari
yrkas


1.  att  riksdagen  beslutar riva upp  beslutet  om
införande  av kasino med  internationella  regler  i
Sverige enligt vad i motionen anförts,


2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad i  motionen  anförts  om  initiativ  till
samverkan mellan lotterimyndigheter i olika länder.


1998/99:Fi504   av   Elizabeth  Nyström  och  Ingvar
Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna  vad i motionen anförts om
folkrörelsernas möjligheter  till intäkter från spel
och lotterier.




1998/99:So211 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas


1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen anförts om  åldersgräns  för
spel.


1998/99:So457 av  Barbro  Johansson  m.fl. (mp) vari
yrkas


2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att en  högsta gräns
för  utdelning  av  vinstsumma införs och att  denna
gräns föreslås vara 3 miljoner kronor,


3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i motionen  anförts  om  att  en  ideell
organisation, såsom Amnesty International, skall ges
i  uppdrag att  fördela  överskjutande  pengar  från
anordnat  lotteri  till  hjälpinsatser  för barn och
människor i utsatta situationer.




Ärendets beredning




Under  ärendets  beredning  har  på kulturutskottets
begäran  information  lämnats  av  expeditions-  och
rättschefen  Nils  Dexe,  Finansdepartementet,  samt
generaldirektören  Lars  Högdahl  och  chefsjuristen
Lars Lundholm, Lotteriinspektionen.


Företrädare    för   följande    myndigheter    och
organisationer  m.m.  har  uppvaktat  utskottet:  AB
Svenska  Spel, Arena  bingoallians,  Cherryföretagen
AB, Folkrörelsernas Samarbetsorgan för Lotterifrågor
(FSL), Regionförbundet  i Kalmar län, Solna Vikings,
Riksettans bingoallians,  Strand  Hotell i Borgholm,
Sveriges  Hotell-  och  Restaurangföretagare  (SHR),
Sveriges Riksidrottsförbund  (RF),  Vasalunds IF och
Ölands Kommunalförbund.


Ett  antal skrivelser har kommit in till  utskottet
med anledning av propositionen.




Allmänt




Lotterilagsutredningen




År 1997  tillsattes en särskild utredare med uppdrag
att göra en  översyn  av  lotterilagen  (1994:1000).
Utredaren fick i uppdrag att i huvudsak




- lämna förslag till en teknikoberoende lagstiftning
genom  att  ange  hur  lotterilagen om möjligt  kan
omformas   till  en  ramlag   i   kombination   med
föreskrifter  på en lägre nivå än lag eller se över
lotterilagens     definitioner,     begrepp     och
tillämpningsområden


-
-  lämna förslag till  hur  lotterilagen  och  lagen
(1982:636)  om  anordnande av visst automatspel kan
föras samman i lotterilagen  samt  ge  förslag till
bestämning och reglering av automatspel
-
- utreda om lotterilagen behöver anpassas  till  EG-
rätten
-
-  analysera utvecklingen av spel över Internet m.m.
och bedöma om det är möjligt och om det finns behov
av  att  förhindra  spel  över  Internet  m.m. från
utlandet.
-


I  direktiven anges att den grundläggande principen,
nämligen    att    överskottet    från   spel-   och
lotteriverksamhet skall tillfalla det allmänna eller
allmännyttiga  ändamål,  ligger  fast.  Fördelningen
mellan och förutsättningarna för staten, hästsporten
och    folkrörelserna   att   bedriva   spel-    och
lotteriverksamhet skall inte behandlas.


Utredningen antog namnet Lotterilagsutredningen.


Utredningen    överlämnade    i    november    1998
delbetänkandet     Automatspel     (SOU    1998:144)
innefattande   en   översyn  av  bestämmelserna   om
automatspel.


Utredningen beräknas i övriga delar vara slutförd i
slutet av sommaren 1999.




Utskottet
En sund spelmarknad (propositionens avsnitt
5)




Regeringens utgångspunkter (5.1)




Regeringen framhåller  att  utgångspunkten  för dess
övergripande  ställningstagande angående den svenska
spel- och lotterimarknaden har varit och fortfarande
är att det överskott som uppkommer från verksamheten
skall vara förbehållet  staten,  föreningslivet  och
hästsporten.  Nettoinkomsterna  skall  med andra ord
komma det allmänna eller allmännyttiga ändamål  till
godo.    Kommersiella    intressen    tillåts   inom
spelverksamheterna                 restaurangkasino,
varuspelsautomater  samt marknads- och  tivolinöjen.
Dessa har ansetts utgöra spel av förströelsekaraktär
där  vinstchansen inte  har  varit  det  dominerande
inslaget.   Regeringen  eftersträvar  inte  en  ökad
omsättning på  spelmarknaden  som  inte  leder  till
ökade  inkomster.  Enligt  regeringen  är  det  även
viktigt att sociala skyddshänsyn, konsumentintressen
och   bedrägeririsker  beaktas  när  nya  spelformer
utvecklas.  Lotterier  får inte, med vissa undantag,
anordnas utan tillstånd från en myndighet.


Regeringens ambition är  att  aktivt  verka för att
marknaden  långsiktigt utvecklas positivt  och  sunt
för att möjliggöra  dels  höga inkomster till staten
och   föreningslivet,  dels  en   bred   trav-   och
galoppsport av god kvalitet.




Fördelning av spel- och lotterimarknaden mellan
staten och folkrörelserna (5.2)




Regeringens bedömning




Riksdagen  har  tidigare beslutat att föreningslivet
skall  ha  en  acceptabel  andel  av  spelmarknadens
samlade  överskott   som   delfinansiering   av  sin
verksamhet  (prop.  1993/94:182, bet. 1993/94:KrU32,
rskr. 1993/94:415).


Omsättningen    på   den    svenska    spel-    och
lotterimarknaden  uppgick  1998  till  29  miljarder
kronor     enligt     en     sammanställning     som
Lotteriinspektionen gjort.


Det statliga spelbolaget AB Svenska  Spel  samt  AB
Trav och Galopp (ATG) ökade sin sammanlagda andel av
den  totala omsättningen på spelmarknaden från ca 60
% 1970  till  ca  80  % 1990. Under samma tidsperiod
sjönk föreningslivets andel  från ca 31 % till ca 17
%.    Enligt    den    senaste    rapporten     från
Lotteriinspektionen    har   föreningslivets   andel
minskat ytterligare mellan  åren  1997 och 1998. Det
finns enligt regeringen inget som tyder på att denna
nedåtgående  trend  för föreningslotterierna  kommer
att brytas.


Det är enligt regeringen viktigt att folkrörelserna
själva  får  möjlighet   att  bidra  till  sin  egen
finansiering genom tillräckligt goda förutsättningar
att anordna lotterier.


Mot denna bakgrund har regeringen  för  avsikt  att
tillsätta  en  utredning  med  uppdrag  att  ta fram
förslag  till  hur föreningslivets ställning på  den
svenska  spel-  och  lotterimarknaden  kan  stärkas.
Härvid  skall även  beaktas  den  betydelse  som  de
statliga   spelen   har   för   statens   inkomster.
Regeringen   anför   vidare   att   även  frågan  om
delegering  från regeringen till Lotteriinspektionen
av tillståndsprövningen  för AB Svenska Spel och ATG
bör utredas. Målet är att  förslagen till förändring
kan  presenteras  under  hösten  1999  samt  beredas
gemensamt med Lotterilagsutredningens slutbetänkande
och  regeringens  prövning  i   fråga  om  förlängda
tillstånd för spel till AB Svenska  Spel och AB Trav
och Galopp efter den 31 december 1999.




Motionsförslag och utskottets bedömning




I   sju   motioner   berörs  frågan  om  ökning   av
folkrörelsernas andel av spel- och lotterimarknaden.


I  motion  Fi504  (m) anförs  att  företrädare  för
folkrörelserna, via Folkrörelsernas samarbetsorgan i
Lotterifrågor (FSL),  bör  ges  fullgoda möjligheter
att vidareutveckla BingoLotto och närbesläktade spel
för att öka folkrörelsernas andel av spelmarknaden.


Företrädare för Folkpartiet påpekar i två motioner,
Kr15 yrkande 2 och Kr520 yrkande  3,  att AB Svenska
Spel   tagit   över   en   allt   större   andel  av
spelmarknaden  från  folkrörelserna  och  anser  att
folkrörelsernas andel åter måste öka.


Samma   åsikter   förs   fram  av  företrädare  för
Kristdemokraterna i motion  Kr14. Motionärerna anser
vidare att någon utredning inte  behöver  tillsättas
eftersom  frågan  utretts tidigare och beslut  redan
fattats av riksdagen  om att föreningslivet skall ha
en  acceptabel  och högre  andel  av  spelmarknadens
samlade överskott (yrkande 4).


I motion Kr16 (mp)  anser  motionärerna att det bör
vara en mer jämn fördelning mellan  de tre aktörerna
på spelmarknaden, dvs. AB Svenska Spel,  AB Trav och
Galopp och folkrörelserna. Folkrörelsernas andel bör
således  öka.  Motionärerna  vill  se  ett skyndsamt
resultat av den aviserade utredningen (yrkande 1).


Motionärerna  bakom  motion  Kr512  (s)  vill   öka
föreningslivets  andel  av  spelmarknaden  genom att
åstadkomma   en   tydligare   fördelning   av  olika
spelformer   mellan   den   statliga   sektorns  och
folkrörelsernas verksamhetsområden.


I motion Kr519 (m) anser motionärerna att  de delar
av  spel-  och lotteriverksamheten som tidigare  låg
hos AB Tipstjänst,  och  som  i  dag  ligger  hos AB
Svenska   Spel,  skall  överföras  till  de  ideella
organisationerna  i  enlighet  med  ett  beslut  som
fattades  av  riksdagen år 1994 men som därefter har
ändrats (yrkande 6).


Utskottet  konstaterar  med  tillfredsställelse  att
såväl regeringen  som motionärerna ställer sig bakom
riksdagens    tidigare     fattade     beslut    att
föreningslivets  andel av spel- och lotterimarknaden
måste ökas. Utskottet  har  stor  förståelse för den
otålighet som finns hos folkrörelsernas  företrädare
över att frågan ännu inte fått sin lösning.  Det  är
därför  väsentligt att den utredning, som regeringen
nu tillsätter  för  att  ta  fram  förslag  till hur
ökningen   bör  ske,  arbetar  snabbt.  Utredningens
ställningstaganden bör inte föregripas av riksdagen.
Utskottet tar  därför  inte  nu  ställning  till hur
ökningen  bör komma till stånd. Mot bakgrund av  det
anförda avstyrker  utskottet  motionerna  Kr14  (kd)
yrkande 4, Kr15 (fp) yrkande 2, Kr16 (mp) yrkande 1,
Kr512 (s), Kr519 (m) yrkande 6, Kr520 (fp) yrkande 3
och Fi504 (m).




I  två  motioner  av  företrädare för Vänsterpartiet
behandlas    frågan    om    en     utvidgning    av
utredningsuppdragets innehåll, omfattning m.m.


Motionärerna anser i motion Kr12 (v)  att uppdraget
för  utredningen  bör  vidgas till att omfatta  inte
bara   frågan   om  föreningslivets   ställning   på
spelmarknaden utan  även  frågan  om folkrörelsernas
ekonomi med utgångspunkt bl.a. i att  folkrörelserna
inte  skall  bli  beroende av spel för sin  existens
(yrkande 7).


I  motion  Kr521 (v)  anser  motionärerna  att  det
statliga spelbolagets  andel  av  spelmarknaden  bör
krympas   och   större   utrymme  skapas  för  olika
folkrörelser. Detta skulle  enligt motionärerna leda
till  att  de snabba spelen med  höga  vinster  inte
skulle  öka ytterligare.  Därigenom  skulle  antalet
personer  som  utvecklar  spelberoende  också  kunna
minska (yrkande 5).


Utskottet  anser  med hänsyn till den korta tid som
utredningen  har  till  sitt  förfogande  att  någon
utvidgning av uppdraget  inte bör ske i enlighet med
vad som förordas i motion  Kr12 (v). Detta utesluter
inte att frågan om en mera vittomfattande  utredning
om   folkrörelsernas   ekonomi   och   beroende   av
spelinkomster   kan  behöva  övervägas  senare,  när
resultaten  av  den   nu  aktuella  utredningen  har
presenterats och åtgärder grundade på dessa resultat
genomförts.  Utskottet  hänvisar   även   till   vad
utskottet ovan anfört beträffande enskilda förslag i
andra  motioner.  Motionerna  Kr12 (v) yrkande 7 och
Kr521 (v) yrkande 5 avstyrks med hänvisning till det
anförda.


Motionärerna  bakom  motion Kr8 (m)  anser  att  den
utredning  som  regeringen   har   för   avsikt  att
tillsätta med uppdrag att ta fram förslag  till  hur
föreningslivets  ställning  på den svenska spel- och
lotterimarknaden kan stärkas  också bör få i uppgift
att  studera  möjligheten  av  att  en  del  av  det
överskott,    som    i    propositionen   föreslagen
kasinoverksamhet ger, skall  gå  tillbaka  till  det
lokala  idrotts-  och  föreningslivet  i  de orter i
vilka kasinoverksamhet placeras (yrkande 5).


Utskottet anser, som också ovan angetts, att  någon
utvidgning  av  utredningens  uppdrag  inte bör ske,
bl.a.  med hänsyn till den begränsade tid  som  står
till utredningens  förfogande. Utskottet förutsätter
att den föreslagna kasinoverksamhetens  inverkan  på
den övriga spelmarknaden, regionalt och i landet som
helhet,  utvärderas efter en tids verksamhet. Motion
Kr8 (m) yrkande 5 avstyrks.




Vinstdelningssystemet (5.3)




Regeringens bedömning




Den nu gällande  lotterilagen  trädde  i kraft den 1
januari 1995. Genom bestämmelser i lagen  tilläts en
ny  typ  av  automat  i  Sverige  -  värdeautomaten.
Överskottet  från  dessa automater skulle  tillfalla
det     lokala     föreningslivets     barn-     och
ungdomsverksamhet. Dåvarande  AB  Tipstjänst (numera
AB Svenska Spel) beviljades i juni 1995 tillstånd av
regeringen   att  anordna  spel  på  högst   7   000
värdeautomater.  Våren  1996 beslutade riksdagen att
denna   öronmärkning  av  överskottet   från   dessa
värdeautomater  skulle  ersättas  av  ett system för
vinstdelning  mellan staten och föreningslivet,  där
det  framtida  överskottet   från   värdeautomaterna
transformeras om till en andel av AB  Svenska  Spels
totala    överskott    (prop.    1995/96:169,   bet.
1995/96:FiU14, rskr. 1995/96:248).


Hitintills  har värdeautomaterna inte  givit  något
överskott.   Regeringen    gör    bedömningen    att
föreningslivets  barn- och ungdomsverksamhet årligen
kommer  att  kunna  tillföras  uppskattningsvis  250
miljoner kronor, vilket  motsvarar  överskottet från
värdeautomatprogrammet  när  det  är fullt  utbyggt,
dvs. när 7 000 automater har placerats ut.


Med   anledning   av   att   säkra   prognoser   om
värdeautomaternas   vinstutveckling   hittills   har
saknats   har   enligt   regeringen  införandet   av
vinstdelningssystemet försenats. AB Svenska Spel har
i dagsläget placerat ut ca  4  000 värdeautomater på
restauranger runt om i Sverige.  Det  är  nu  enligt
regeringen   möjligt   att   göra  en  prognos  över
värdeautomaternas förväntade överskott, eftersom ett
tillräckligt antal automater är  utplacerade och det
finns   information   om  hur  stora  intäkter   och
kostnader  som  är  förknippade   med   automaterna.
Regeringen har därför för avsikt att snarast  införa
det  av  riksdagen  beslutade  vinstdelningssystemet
mellan staten och föreningslivet.




Motionsförslag




Motionärerna bakom motion Kr518  (kd)  anser att det
tidigare beslutade vinstdelningssystemet måste komma
i gång (yrkande 7).


I  motion Kr519 (m) hemställs att överskottet  från
värdeautomaterna  i sin helhet skall gå till ideella
organisationer (yrkande 10).


Företrädare för Centerpartiet  anser  i motion Kr18
att föreningslivets andel av AB Svenska  Spels vinst
inte   skall   baseras   enbart  på  överskottet  av
värdeautomaterna utan skall  sättas  högre  (yrkande
2).


I   motion   Kr274   (mp)  anser  motionärerna  att
regeringen   bör  överväga   om   inte   barn-   och
ungdomsverksamhet  inom  kulturområdet  också kan få
del av spelöverskottet från AB Svenska Spel (yrkande
68).




Utskottets bedömning




Utskottet anser att det är mycket angeläget  att det
vinstdelningssystem  som beslutades av riksdagen  år
1996 nu införs. Utskottet vill understryka vikten av
att det nya systemet blir verklighet utan dröjsmål.


Regeringen   har   i   propositionen   bedömt   att
överskottet från värdeautomaterna  kommer  att uppgå
till ca 250 miljoner kronor när 7 000 automater  har
placerats  ut. I den av regeringen nyligen framlagda
propositionen  om  en  idrottspolitik för 2000-talet
(1998/99:107)  uppges att  denna  prognos  sannolikt
ligger i underkant  och  att  överskottet därför med
stor sannolikhet kommer att överskrida detta belopp.


Vinstdelningssystemet   skall  enligt   beslut   av
riksdagen kopplas till AB  Svenska  Spels vinst och,
när  det  införs,  utgå från ett belopp  baserat  på
överskottet från värdeautomaterna,  dvs. i dagsläget
enligt   regeringens  senaste  prognos  ett   belopp
överstigande 250 miljoner kronor.


Utskottet  anser  att  kopplingen  till  AB Svenska
Spels vinst innebär en utmärkt lösning med  tanke på
att föreningslivet på detta sätt får en andel av ett
brett  produktsortiments överskott och kan tillföras
ett stabilare  och  mer långsiktigt överskott än som
skulle  varit  fallet  om  endast  överskottet  från
värdeautomaterna tillföll föreningslivet.


Genom   vinstdelningssystemet    tillgodogör    sig
folkrörelserna  en  del av vinsten från den statligt
ägda  sektorn  av spel-  och  lotterimarknaden.  Hur
folkrörelserna  skall   få   medel  från  spel-  och
lotterimarknaden  i övrigt skall  som  ovan  angetts
utredas.


De medel som genom  vinstdelningssystemet  skall gå
till folkrörelserna skall enligt tidigare beslut  av
riksdagen tillfalla det lokala föreningslivets barn-
och  ungdomsverksamhet  via Riksidrottsförbundet och
Ungdomsstyrelsen.     I     den     idrottspolitiska
propositionen anges att 80 % av medlen avses gå till
idrottsrörelsens lokala barn- och ungdomsverksamhet.
I den av regeringen nyligen framlagda  propositionen
På ungdomars vis (1998/99:115) uppges att  20  %  av
medlen      skall      tillfalla      barn-      och
ungdomsorganisationernas  lokala  verksamhet. Medlen
skall enligt denna senare proposition  i första hand
stärka  de  lokala föreningarnas ordinarie  och  mer
långsiktiga verksamhet. Ett visst utrymme skall dock
också  kunna  ges   till   nya   organisationer  och
verksamhetsformer som inte passar in i de regler som
gäller   för   statsbidrag   och  projektstöd   från
etablerade  statliga  bidragsgivare,   fonder  eller
stiftelser.


Mot bakgrund av vad utskottet anfört bl.a.  om  att
vinstdelningssystemet  bör  införas snarast, att det
beräknade underlaget för systemet  bedöms öka och om
användningen   och  fördelningen  av  medlen   anser
utskottet att det inte är påkallat att riksdagen gör
några sådana uttalanden  som  begärs  i  motionerna.
Motionerna  Kr18  (c) yrkande 2, Kr274 (mp)  yrkande
68, Kr518 (kd) yrkande  7  och  Kr519 (m) yrkande 10
avstyrks därför.




Lotteriinspektionen (5.4)




Regeringens bedömning




Lotteriinspektionen är central förvaltningsmyndighet
för   frågor   om   lotterier   som   anordnas   för
allmänheten.   Myndigheten  skall  i  enlighet   med
lotterilagen och  lotteriförordningen  verka  för en
sund   och   säker  lotteri-  och  spelverksamhet  i
Sverige. Lotteriinspektionen  skall  kontrollera och
utöva  tillsyn  över  spelmarknaden och utbilda  och
informera  marknadens  aktörer.   Regeringen   skall
löpande informeras om utvecklingen på spelmarknaden.
Dessutom  lämnar  Lotteriinspektionen tillstånd till
rikslotterier (dock  ej  till  AB Svenska Spel eller
ATG,    vilka    får   tillstånd   av   regeringen),
restaurangkasinospel,       värdeautomater       och
varuspelsautomater  samt  till  penningautomater  på
fartyg i internationell trafik.


Konkurrensen    på    den    svenska    spel-   och
lotterimarknaden    är   hård   och   den   tekniska
utvecklingen går mycket  snabbt.  Stora  krav ställs
därför på Lotteriinspektionen. Mot denna bakgrund är
det   enligt  regeringen  nödvändigt  att  förstärka
Lotteriinspektionen.  Regeringen  har för avsikt att
återkomma  till riksdagen i budgetpropositionen  för
år  2000  med   förslag   om   ökade  resurser  till
Lotteriinspektionen.




Motionsförslag




Motionärerna   bakom   motion   Kr14   (kd)    delar
regeringens  bedömning  att  Lotteriinspektionen bör
ges  ökade  resurser  men de saknar  en  systematisk
genomgång av hur stor ökningen  kan  förväntas  bli.
Motionärerna    påpekar    att    resurserna    till
Lotteriinspektionen  måste  öka  oavsett  om kasinon
införs   i  Sverige  eller  ej  eftersom  det  också
föreslås ändringar  i  lotterilagen  som  kommer att
medföra     en     ökad     arbetsbelastning     för
Lotteriinspektionen (yrkande 8).




Utskottets bedömning




Utskottet   ansluter   sig   till   regeringens  och
motionärernas    bedömning    att    den   hårdnande
konkurrensen och den snabba tekniska utvecklingen på
spel-  och  lotterimarknaden samt de i propositionen
föreslagna     lagändringarna      som      påverkar
Lotteriinspektionens  arbetsbelastning  kräver   att
Lotteriinspektionen tillförs ökade resurser.


Något  sådant uttalande om ökade resurser som yrkas
i motion  Kr14  (kd)  yrkande 8 är enligt utskottets
mening inte nödvändigt. Riksdagen får under hösten i
år tillfälle att vid budgetbehandlingen  för år 2000
ta  ställning till regeringens anslagsberäkning  för
Lotteriinspektionen. Motionsyrkandet avstyrks.




Överdrivet spelande (5.5)




Regeringens bedömning




Sedan  budgetåret  1997  har  det funnits ett anslag
inom Socialdepartementets budgetram  på  2  miljoner
kronor   för  forskning  om  spelberoende  och  dess
sociala konsekvenser. En forskargrupp undersöker för
närvarande   på   uppdrag   av   Socialdepartementet
omfattningen  av  överdrivet  spelande   i  Sverige.
Hösten  1998  presenterade gruppen vissa preliminära
resultat som visar  att omkring 150 000 svenskar har
någon form av problem  med  sitt  spelande, varav 50
000  kan  benämnas patologiska spelare.  Under  1999
kommer en andra fas av undersökningen att genomföras
för att bl.a.  identifiera  orsaker  till att en del
personer spelar alltför mycket.


Riksdagen  beslutade  på  regeringens  förslag  att
ytterligare 2 miljoner kronor skulle avsättas  under
budgetåret   1999   för   åtgärder   mot  överdrivet
spelande.      Dessa     medel     disponeras     av
Folkhälsoinstitutet  för  utveckling av olika former
av  förebyggande  arbete  i  syfte  att  hindra  att
människor fastnar i ett oönskat  spelbeteende (prop.
1998/99:1  utg.omr.  9,  bet.  1998/99:SOU1,   rskr.
1998/99:104).


På    initiativ    av    Folkhälsoinstitutet    och
Lotteriinspektionen  har  ett  oberoende branschråd,
OSS - Oberoende Spelsamverkan, bildats  i  syfte att
verka  för  en sund utveckling av spelmarknaden  och
för  att  vara   ett   forum   för  frågor  som  rör
spelberoende.     I     rådet     ingår,     förutom
myndighetsföreträdare,  de  större  aktörerna  i den
svenska   spelbranschen.   Rådet  har  utarbetat  en
informationsstrategi   för   att    rationellt   och
effektivt  beskriva  och  informera om riskerna  med
spelande. Det finns också långt gående planer på att
inrätta en telefonjour dit  personer som har problem
med  sitt  spelande  kan  vända  sig.  Jouren  skall
bemannas med utbildade psykologer och terapeuter.


Regeringen gör bedömningen att det  finns anledning
att  ytterligare  öka insatserna och resurserna  för
olika  åtgärder  för   att  förebygga  och  motverka
negativa  ekonomiska  och  sociala  konsekvenser  av
spelande. Som exempel på tänkbara användningsområden
för  nya  resurser  nämner   regeringen   stöd  till
behandlingshem och kunskaps- och kompetensutveckling
inom  socialtjänsten, bidrag till länkrörelser  samt
ytterligare   satsningar  på  forskning  om  spel  i
allmänhet  och  överdrivet   spelande  i  synnerhet.
Regeringen  avser  att återkomma  till  riksdagen  i
budgetpropositionen  för  år  2000  med förslag till
medelsanvisning.




Motionsförslag




Motionärerna  bakom motion Kr15 (fp) anför  att  ett
ökat spelutbud  ger  större  valfrihet för de flesta
men att det också innebär ofrihet  för  dem som inte
kan spela på ett kontrollerat sätt. Av omtanke om de
spelberoende och deras anhöriga bör en välfungerande
organisation   för   rehabilitering   och  vård   av
spelberoende byggas upp (yrkande 1).


I motion Kr9 (fp) anser motionärerna att regeringen
utan  dröjsmål  bör ta initiativ till utveckling  av
metoder  för  behandling   och   rehabilitering   av
spelberoende  (yrkande 2). Motionärerna anser vidare
att behandlingsresurser  bör skapas (yrkande 3), att
berörda  personalgrupper  bör   få   utbildning   om
spelberoende (yrkande 4) och att Folkhälsoinstitutet
bör  ges  i uppdrag att ta fram informationsmaterial
om spelberoende (yrkande 5).


I motion Kr8  (m) påpekas att det är väsentligt att
regeringen  noga   följer  utvecklingen  beträffande
spelberoende  när spelutbudet  ökar  och  återkommer
till riksdagen  med  förslag  till  åtgärder  om det
visar sig att spelberoendet ökar (yrkande 1).


Även   företrädare   för   Kristdemokraterna  delar
regeringens och remissinstansernas  oro för ett ökat
spelberoende och framhåller i motion  Kr14 vikten av
stöd  till  olika  insatser  för  att förebygga  och
motverka   att   personer   fastnar  i  spelmissbruk
(yrkande 2).




Utskottets bedömning




I likhet med motionärerna anser utskottet att det är
angeläget att ytterligare medel avsätts för åtgärder
mot överdrivet spelande.


Som  redovisas  i  propositionen   bedrivs   i  dag
forskning   om   spelberoende   och   dess   sociala
konsekvenser.  För  ändamålet  har 2 miljoner kronor
anvisats.


Utskottet har inhämtat att de medel - utöver medlen
för   forskning   -   på   2  miljoner  kronor   som
Folkhälsoinstitutet disponerar  för  budgetåret 1999
skall  gå  till  olika  insatser  för  att förebygga
spelberoende,  bl.a. till att sprida information  om
spelandets risker, till att bygga upp stödföreningar
för spelberoende och deras anhöriga på olika platser
i landet och till  att  öka  kunskapen  om  lämpliga
vårdformer.    Vidare    arbetar    det    oberoende
branschrådets,  OSS  -  Oberoende  Spelsamverkan,  i
förebyggande  syfte  genom  att sprida  kunskap  och
information om spelandets risker.


Utskottet konstaterar att det  i  dag  pågår en rad
projekt  som  syftar  till  åtgärder  mot överdrivet
spelande  och  att  andra  projekt  med samma  syfte
befinner   sig  i  ett  inledningsskede.  De   olika
initiativ   som   har   tagits   är   angelägna.   I
propositionen gör regeringen den bedömningen att det
behöver göras  ytterligare  insatser och ger exempel
på  tänkbara användningsområden  för  nya  resurser.
Utskottet    delar    regeringens    bedömning   att
ytterligare resurser bör tillföras för utveckling av
insatserna. Utskottet förutsätter självfallet att de
erfarenheter  som  vinns  tas  till  vara  och   att
regeringen     noga    följer    utvecklingen    och
uppmärksammar var åtgärder behöver sättas in.


Med hänsyn till  det  anförda  anser  utskottet att
någon    riksdagens    åtgärd   med   anledning   av
motionsyrkandena   inte   är   påkallad.   Utskottet
avstyrker således motionerna  Kr8 (m) yrkande 1, Kr9
(fp)  yrkandena 2-5, Kr14 (kd) yrkande  2  och  Kr15
(fp) yrkande 1.




Åtgärder mot aggressiv marknadsföring (5.6)




Regeringens bedömning




Konkurrensen  på den svenska spelmarknaden är mycket
hård och omfattningen  av marknadsföring av spel och
lotterier är omfattande.


Regeringen  avser  att  snarast   samlat  kartlägga
omfattningen   av  marknadsföringen  av   spel   och
lotterier i Sverige  för  att därefter lämna förslag
till   hur   de   mest   aggressiva    formerna   av
marknadsföring,  exempelvis  gentemot ungdomar,  kan
undvikas.




Motionsförslag




Företrädare  för Kristdemokraterna  anser  i  motion
Kr14  att  en  sådan   kartläggning  som  regeringen
förordar bör ske innan en  ny  spelform, som kasino,
införs (yrkande 3).




Utskottets bedömning




Utskottet, som delar regeringens  bedömning  att det
av   bl.a.   sociala   skäl  snarast  bör  göras  en
kartläggning  av  marknadsföringen   av   spel   och
lotterier  i  Sverige,  avstyrker  motion  Kr14 (kd)
yrkande 3.




Kasino (propositionens avsnitt 6)




Allmän bakgrund




Kasinon   finns  på  många  ställen  utomlands.  Där
förekommer  roulettspel,  kortspel, tärningsspel och
spel  på  olika  penning-  och   varuspelsautomater.
Insatserna och värdet av vinsterna  är  höga. Spelet
sker oftast sammanhållet i en lokal som övervakas av
kameror och anställd personal. Vanligtvis  måste man
betala  inträde  och  även  registreras  för att  få
tillträde till lokalen. När det i det följande talas
om  kasino eller internationellt kasino avses  denna
typ av utomlands förekommande kasinon.


Frågan  om att införa kasinon i Sverige har utretts
flera gånger under det senaste decenniet.


År 1991 tillkallades  en parlamentariskt sammansatt
kommitté, som antog namnet  Lotteriutredningen,  för
att    se    över    den   dåvarande   lotterilagen.
Lotteriutredningen  utredde  med  förtur  frågan  om
huruvida kasinospel av  internationellt  slag  kunde
vara ett sätt för folkrörelserna att finansiera  sin
verksamhet.   År   1992   överlämnades  delrapporten
Kasinospelsverksamhet i folkrörelsernas tjänst? (SOU
1992:33). Utredningen ansåg  att  det  vid en samlad
bedömning var försvarligt att överväga införandet av
kasinospelsverksamhet  av  internationellt   slag  i
Sverige.


Parallellt med Lotteriutredningens arbete gjorde en
arbetsgrupp inom Finansdepartementet en kartläggning
av kasinoverksamheten i Sveriges grannländer. I mars
1992   överlämnades   betänkandet   Kartläggning  av
kasinospel  -  enligt  internationella  regler  (SOU
1992:28). Detta utredningsarbete följdes  upp med en
departementspromemoria, Regelverk för kasinospel  av
internationellt  slag  i  Sverige (Ds 1992:118), som
var koncentrerad till frågor rörande drift, kontroll
och   organisation.   Ovannämnda   kasinoutredningar
remissbehandlades.


I  proposition  1993/94:243   Försäljning   av   AB
Tipstjänst  till  svenskt  föreningsliv  m.m. gjorde
regeringen  bedömningen  att  det  fanns  skäl   att
avvakta  med  en  legalisering av kasino men att det
kunde finnas skäl för  regeringen  att  återkomma  i
frågan.


Våren  1997  uttalade kulturutskottet med anledning
av två motioner i ämnet att det utredningsarbete som
gjorts av Lotteriutredningen  och andra - i förening
med  tillgängliga  remissyttranden   -   borde  vara
tillräckligt för att regeringen på nytt skulle kunna
ta  ställning till frågan om huruvida kasinospel  av
internationellt  slag borde tillåtas i Sverige (bet.
1996/97:KrU7). Utskottet  ansåg  att regeringen utan
dröjsmål borde pröva frågan och att det fanns starka
skäl  som talade för att internationellt  kasinospel
skulle  tillåtas  även  i Sverige och att dessa skäl
hade betydligt större tyngd  än  de  skäl som talade
för  att förbudet skulle behållas. Riksdagen  följde
utskottet (rskr. 1996/97:166).


Finansdepartementet    bildade    våren   1997   en
arbetsgrupp,  med företrädare för departementet  och
Lotteriinspektionen,  med uppgift att lämna underlag
till  regeringen för bedömning  av  kasinofrågan  på
nytt. Denna arbetsgrupp presenterade i december 1997
ett  förslag   om   införande   av   kasinospel   av
internationellt   slag   i  Sverige.  Arbetsgruppens
promemoria har remissbehandlats.




Tillåtande av kasinospel (6.1)




Regeringens förslag




Regeringen pekar på en rad  för-  och  nackdelar med
att  införa  kasinospel. Till fördelarna hör  enligt
regeringen  bl.a.   att  olika  former  av  illegalt
spelande kan komma att minska, att kasinospel kan ge
betydande   inkomster   till    staten    samt   att
kasinoverksamhet  är personalintensiv. Som nackdelar
redovisar    regeringen     bl.a.     att    sociala
skadeverkningar kan uppkomma. Främst kan  risken för
överdrivet  spelande  komma att öka. Kasinospel  kan
vidare leda till att det skapas en osund miljö eller
att spelen drar till sig kriminell verksamhet.


Vid en avvägning av de  för-  och nackdelar som kan
anföras beträffande kasinospel finner regeringen att
mycket  kan göras för att begränsa  nackdelarna  och
att övervägande  skäl  talar  för  en  etablering av
kasinospel  i  Sverige.  Regeringen har, med  hänsyn
till  de risker som trots allt  är  förknippade  med
verksamheten, för avsikt att noga följa utvecklingen
när kasinospel  introducerats  i  Sverige  och  att,
sedan  verksamheten  bedrivits en tid, följa upp och
utvärdera effekterna av den.


Regeringen  anser  vidare   att   bestämmelser   om
kasinospel  skall  regleras  i  en  särskild lag som
föreslås träda i kraft den 1 juli 1999.




Motionsförslag




Sju motionsyrkanden innebär att det nu  föreliggande
förslaget att tillåta kasinospel skall avslås.


I     motion    Kr14    anför    företrädare    för
Kristdemokraterna  att  regeringen saknar belägg för
de fördelar som anges i propositionen, bl.a. att det
illegala spelandet skulle  minska, att staten skulle
kunna  få  betydande  inkomster   och   att  antalet
arbetstillfällen sammantaget skulle öka.  I  stället
redovisar  motionärerna  en  rad  nackdelar,  främst
risken  för  spelberoende och för brottslighet. Även
införande av penningautomater  anförs  som  skäl för
att   inte  införa  kasinon  (yrkande  1).  Liknande
synpunkter  förs  fram  i två motioner från allmänna
motionstiden 1997 och 1998,  nämligen  1997/98:Kr504
(kd) och 1998/99:Kr504 (kd).


Även  i  motion  Kr12  (v) framhålls, som skäl  för
avslagsyrkandet, de sociala  konsekvenserna  av  att
tillåta   kasinospel   och   risken   för  ett  ökat
spelberoende (yrkande 1).


I motion Kr522 (v) framhåller motionärerna  att  en
utredning  måste tillsättas, som noga kartlägger hur
de svenska spelvanorna  ser  ut  och  hur trenden av
ökat  spelberoende  kan  minskas,  innan  beslut  om
etablering  av  kasinon  i Sverige tas. Det tidigare
riksdagsuttalandet från år  1997  om  kasinospel bör
rivas upp (yrkande 1).


I  motion  Kr16  (mp) lyfter motionärerna  fram  de
sociala  skadeverkningar   som   ett   införande  av
kasinospel kommer att medföra samt påminner  om  att
ett   införande   av  kasinon  också  innebär  ökade
kostnader genom att  mera  resurser  måste  ges till
bl.a.   polisen.   Regeringens  förslag  bör  enligt
motionen avslås (yrkande 2).


I  motion  Kr9 (fp) understryks  riskerna  för  att
kasinospel    medför    ett    ökat    spelberoende.
Motionärerna  föreslår  att  riksdagen  skall  avslå
förslaget om kasinolag (yrkande 1 delvis).




Utskottets bedömning




Förslag om att införa kasinon i Sverige har ingående
utretts och diskuterats  under  en lång följd av år.
Riksdagen     uttalade     år     1997    att    det
utredningsunderlag som då fanns var tillräckligt som
underlag för ett beslut om införande  av  kasino  av
internationellt   slag.   Utskottet   anser   liksom
regeringen  att  det nu är dags att besluta i frågan
om införande av kasinon i Sverige. Utskottet ställer
sig bakom vad regeringen  anför om fördelarna med en
sådan spelverksamhet, däribland  en  dämpande effekt
på   den   illegala   spelmarknaden,   de  betydande
inkomster  som  kan  inbringas till staten  och  den
ökade  sysselsättning  som   kasinoverksamheten  kan
bidra  till  både  vad  gäller  själva  kasinot  och
beträffande  den  omfattande verksamheten  runt  ett
kasino.  När  det  gäller  de  i  propositionen  och
motionerna diskuterade  nackdelarna  med  att införa
kasinon har regeringen enligt utskottets mening noga
gått  igenom  konsekvenserna  och  lagt fram en  rad
förslag   som  bidrar  till  att  verksamheten   kan
omgärdas  av   en   stark   kontroll  och  säkerhet.
Regeringen har också redogjort  för  en rad insatser
som  är  ägnade  att  förebygga  och  motverka   att
personer spelar alltför mycket.


Beträffade      den     motionsvägen     efterlysta
kartläggningen av  bl.a. spelberoende vill utskottet
erinra om att den av  Socialdepartementet  tillsatta
forskargruppen    för   närvarande   utreder   bl.a.
omfattningen av överdrivet  spelande  och  orsakerna
till att en del personer spelar alltför mycket.


Av  betydelse är också regeringens uttalade  avsikt
att   noga   följa   utvecklingen   och   att,   när
kasinoverksamheten  bedrivits  en tid, följa upp och
utvärdera effekterna.


Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionerna  Kr9  (fp)  yrkande  1 delvis,  Kr12  (v)
yrkande 1, Kr14 (kd) yrkande 1, Kr16 (mp) yrkande 2,
Kr504  (kd)  och  Kr522 (v) yrkande  1  samt  motion
1997/98:Kr504 (kd)  om avslag på regeringens förslag
att tillåta kasinospel.


Utskottet   tar   härefter   med   utgångspunkt   i
regeringens förslag  upp  frågan  om innehållet i en
kasinolag.




Huvudmannaskap m.m. (6.2)




Regeringens förslag




Riksdagen har slagit fast att staten  bör äga, styra
eller på annat sätt ha insyn i de stora aktörerna på
spelmarknaden (prop. 1995/96:169, bet. 1995/96:
FiU14,  rskr.  1995/96:248).  Sociala  skyddshänsyn,
bedrägeririsker och konsumentintressen måste beaktas
när  spelformer  och verksamheter utvecklas.  Endast
statliga  bolag  bör  ges  koncessioner  för  sådana
spelformer som kan  bedömas medföra risker av social
karaktär  eftersom  statlig   kontroll  över  sådana
spelformer  bedöms  kunna  stävja  illegalt  spel  i
okontrollerade former.


På spelmarknaden har de statliga intressena samlats
i  ett  bolag, AB Svenska Spel,  som  är  helägt  av
staten. Regeringen  anser  att tillstånd att anordna
kasinoverksamhet bör få ges endast till detta bolag.
I lagen bör dock enligt regeringen  inte  AB Svenska
Spel  pekas  ut,  med  hänsyn till att det inte  kan
uteslutas  att  organisatoriska   förändringar   kan
behöva vidtas i framtiden.


Enligt  17  § lagförslaget får beslut som meddelats
med    stöd   av   lagen    inte    överklagas.    I
författningskommentaren  anges  att  den enda person
som  skulle  kunna  överklaga  ett  beslut   är  det
statliga  spelföretaget.  Med  hänsyn härtill saknas
det  enligt  regeringsförslaget  skäl   att   ha  en
överklagandemöjlighet.




Motionsförslag




Motionärerna  bakom  motion Kr15 (fp) anser att även
folkrörelseägda företag  -  genom licensförfarande -
skall få anordna kasinon. Motionärerna  påpekar  att
samma   krav   på   regelverk  skall  gälla  oavsett
huvudmannaskap (yrkande 3).


I motion Kr8 (m) avvisar  motionärerna  regeringens
förslag   att  kasinoverksamhet  skall  få  bedrivas
endast av ett  företag som direkt eller indirekt ägs
av staten. Motionärerna  redovisar  att  ett  mål om
statligt  monopol  på  området  är anhängigt vid EG-
domstolen men ännu inte avgjorts  och  att  Lagrådet
anfört  viss  tveksamhet till det svenska monopolet.
Motionärerna anser  att  kasinoverksamheten  bör  få
skötas  av  enskilda företag under statlig reglering
och kontroll samt att den som uppfyller kasinolagens
krav och godkänns  av  Lotteriinspektionen skall ges
rätt att bedriva kasinoverksamhet i Sverige (yrkande
3).


I  konsekvens  härmed anser  motionärerna  i  samma
motion  att  regeringens   förslag  att  beslut  som
meddelats   med   stöd  av  kasinolagen   inte   får
överklagas bör avslås (yrkande 4).




Utskottets bedömning




Riksdagen har, som  ovan  angetts,  tidigare  slagit
fast  att endast statliga bolag bör ges koncessioner
för sådana spelformer som kan bedömas medföra risker
av social  karaktär.  Det  påpekades  i  den år 1996
aktuella  propositionen  att ett statligt bolag  kan
åläggas att ta ansvar och  hänsyn  som  står i strid
mot   kortsiktiga   kommersiella  företagsekonomiska
överväganden. Utskottet  anser  att  det saknas skäl
att nu göra en annan bedömning.


Av   vikt   i   sammanhanget  är  att  de  statliga
intressena har samlats  i ett enda bolag, AB Svenska
Spel, som genom arbetet med  värdeautomater erhållit
kunskaper  om och erfarenheter  av  automatspel,  en
spelform som är en viktig del av ett internationellt
kasino. Denna  erfarenhet  innefattar också kontroll
och säkerhetsfrågor.


Regeringens förslag går ut  på  att  tillstånd till
kasinospel bara skall lämnas till företag  som i sin
helhet  ägs  av staten. Som Lagrådet påpekar är  det
således fråga  om  ett  sådant  statligt monopol som
gäller  i  dag  för  stora  delar  av  den   svenska
spelmarknaden i övrigt.


Utskottet noterar i likhet med motionärerna att ett
mål rörande statligt finskt spelmonopol är anhängigt
vid EG-domstolen.


Trots  att  detta mål är anhängigt vid EG-domstolen
anser utskottet, i likhet med Lagrådet, att det inte
nu finns anledning  att  undanta kasinospel - som ur
flera   synvinklar  kan  betraktas   som   betydligt
farligare  än  många  andra spel - från de principer
som i övrigt tillämpas på den svenska spelmarknaden.


Utskottet anser således i likhet med regeringen att
tillstånd att få anordna  kasinospel skall få lämnas
endast till ett företag som  i  sin  helhet,  direkt
eller indirekt, ägs av staten. Utskottet tillstyrker
propositionens  förslag  i  11  § om huvudmannaskap.
Motionerna Kr8 (m) yrkande 3 och Kr15 (fp) yrkande 3
avstyrks.   Utskottets   föreslår  en   redaktionell
jämkning av lagtexten. Denna  framgår  av utskottets
hemställan.


Utskottet   tillstyrker   också   att   kasinolagen
innehåller ett förbud mot överklagande av beslut som
meddelats  med  stöd  av lagen (17 § förslaget  till
kasinolag). Motion Kr8 (m) yrkande 4 avstyrks.




Tillståndsgivning - antal kasinon och lokalisering
(6.3)




Antal kasinon




Regeringens förslag




Regeringen föreslår att  tillstånd  att  få  anordna
kasinospel  skall  få  ges av regeringen. Regeringen
anför att endast ett fåtal,  högst fyra, kasinon bör
få  öppnas under en inledande period.  Därefter  får
enligt  regeringen  ställning  tas  till  hur  många
kasinon  som  bör  finnas på längre sikt. I fråga om
lagregleringen finns det enligt regeringen inte skäl
att i lag nu låsa sig  för  ett  antal som snart kan
visa  sig  vara för litet. Lagen bör  därför  enligt
regeringen kunna utformas så att fler än sex kasinon
inte får etableras i Sverige.




Motionsförslag




I motion Kr8  (m) anser motionärerna att regeringens
förslag om antal  kasinon  bör  avslås  (yrkande 2).
Antalet skall inte begränsas till ett visst, i lagen
angivet, antal. I stället bör det vara marknaden som
avgör hur många kasinon som det skall finnas.




Utskottets bedömning




Utskottet delar regeringens bedömning att högst fyra
kasinon bör få öppnas under en inledande  period och
att  lagen  bör  utformas så att fler än sex kasinon
inte får etableras  i  Sverige.  Utskottet avstyrker
därmed  motion  Kr8  (m)  yrkande 2 och  tillstyrker
propositionsförslaget    (3   §    förslaget    till
kasinolag).




Lokalisering av kasinon




Regeringens bedömning




Regeringen gör, utan att lägga  fram  något förslag,
bedömningen  att  lokaliseringen av kasinona  främst
bör ske på kommersiell grund och med en ambition att
minska  det  illegala  spelet.  Det  kan  emellertid
enligt     regeringen     finnas     skäl,     t.ex.
regionalpolitiska, att inrätta kasinon även på andra
ställen än i  storstäder. Om en sådan etablering kan
antas vara lönsam,  bör  regeringen således kunna ge
tillstånd även till etablering på andra ställen än i
storstäderna.




Motionsförslag




I  ett antal motionsyrkanden  begärs  att  riksdagen
skall uttala sig i olika lokaliseringsfrågor.


I  motion   Kr18   (c)   anser   motionärerna   att
kasinoetableringen  bör  användas  som en insats för
att   stärka   utvecklingen  lokalt  och  regionalt.
Huvuddelen av tillstånden  bör  enligt  motionärerna
ges till kasinon utanför storstadsområdena  (yrkande
3).


Motionärerna   bakom  motion  Kr17  (s)  anser  att
kasinon skall etableras på turistorterna.


I motion Kr501 (m) anser motionärerna att det finns
behov  av kasinoverksamhet  vid  några  av  Sveriges
ledande   rekreations-  och  semesterorter  och  att
Båstad är det naturliga förstahandsvalet.


I motion Kr10  (s)  anförs  att det finns goda skäl
för  att  etablera  ett  kasino i  Sundsvall,  medan
motionären bakom motion Kr11 (s) anser att tillstånd
bör  ges  att etablera ett kasino  i  Norrköping.  I
motion Kr13  (s,  m,  c)  anförs  att ett kasino bör
etableras i Åre.




Utskottets bedömning




Utskottet anser att lokaliseringen  av  kasinon  bör
göras främst på orter där det finns ett tillräckligt
befolkningsunderlag.      För     lokalisering     i
storstadsområdena talar, enligt  utskottets  mening,
bl.a.  att  den  illegala  spelverksamheten  där kan
minskas genom en sådan lokalisering.


Utskottet  anser  det  dock  viktigt att även andra
skäl, framför allt regionalpolitiska,  kan  vägas in
och  ser därför positivt på en etablering av kasinon
även utanför storstadsregionerna.


Utskottet  vill framhålla att det är regeringen som
efter ingående  prövning  av  förutsättningarna  bör
avgöra var kasinona skall lokaliseras.


Med  hänsyn  till  det  anförda avstyrker utskottet
motionerna Kr10 (s), Kr11  (s), Kr13 (s, m, c), Kr17
(s), Kr18 (c) yrkande 3 och Kr501 (m).




Tillåtna spelformer (6.4)




Regeringens förslag




Regeringen  föreslår att roulettspel,  tärningsspel,
kortspel   och    liknande   spel   samt   spel   på
penningautomater  och   andra   automater  skall  få
förekomma på ett kasino.




Utskottets bedömning




Utskottet tillstyrker regeringens förslag (1 § och 2
§ andra stycket förslaget till kasinolag).




Åldersgräns för besökare (6.5)




Regeringens förslag




Regeringen  anser  att  20  år bör vara  den  lägsta
åldern  för  kasinospel. Med tanke  på  den  stränga
kontroll och övervakning som kommer att finnas i ett
kasino finns det  enligt  regeringen  inte anledning
att befara att denna åldersgräns är för låg.




Motionsförslag




I motion Kr7 (m) anser motionären att 18  år, som är
den åldersgräns som gäller för alla andra spelformer
i Sverige och då myndighetsåldern uppnås, bör  gälla
även för kasinospel (yrkande 1).




Utskottets bedömning




Utskottet   tillstyrker  regeringens  förslag  (4  §
första  stycket   förslaget   till   kasinolag)  och
avstyrker således motion Kr7 (m) yrkande 1.




Registrering av besökare m.m. (6.6)




Legitimationskrav för besökare




Regeringens förslag




Regeringen  föreslår  att den som inte är  känd  och
inte legitimerar sig inte får ges tillträde till ett
kasino.




Utskottets bedömning




Utskottet tillstyrker med  viss redaktionell ändring
i  lagtexten  (4  §  andra  stycket  förslaget  till
kasinolag)    regeringens    förslag.     Utskottets
ändringsförslag framgår av utskottets hemställan.




Registrering av besökare




Regeringens förslag




Regeringen  föreslår att varje kasinobesökare  skall
registreras.  Registret  skall  föras  med  hjälp av
automatiserad  behandling  och innehålla uppgift  om
besökarens    namn,   personnummer    eller    annat
identifieringsnummer och postadress. Det skall också
innehålla ett fotografi av besökaren samt uppgift om
tidpunkt    för    besöket.     Bestämmelserna     i
personuppgiftslagen   (1998:204)   om  rättelse  och
skadestånd    skall   gälla   vid   behandling    av
personuppgifter enligt kasinolagen. En uppgift eller
ett  fotografi  i   registret  skall  vidare  enligt
regeringens förslag gallras  senast ett år efter det
att uppgiften eller fotografiet registrerats.




Motionsförslag och utskottets bedömning




Motionärerna bakom motionerna  Kr7 (m) yrkande 2 och
Kr15 (fp) yrkande 4 anser att regeringens förslag om
registrering vid kasinobesök skall avslås.


I   motion   Kr18   (c)   anser  motionärerna   att
besöksregistret inte skall innehålla något fotografi
(yrkande 1).


Utskottet  anser  i  likhet  med   regeringen   att
kasinobesökare  skall  registreras och att registret
skall   innehålla   ett   fotografi.    Skälen   för
registrering  är  att  förebygga och avslöja  brott,
bl.a. förhindra falskspel,  och  att  förhindra  att
personer  försöker  "tvätta  pengar". Som regeringen
anför  kan  registrering  vara  motiverad   även  av
ordningsskäl  och  för  att  tydliggöra  att besöket
bygger  på  ett  medvetet  beslut.  Det övergripande
intresset av registrering väger, mot bakgrund av det
anförda,   tyngre   än   hänsynen   till  besökarens
personliga integritet.


Med  hänsyn  till  det anförda avstyrker  utskottet
motionerna Kr7 (m) yrkande  2,  Kr15  (fp) yrkande 4
och    Kr18    (c)   yrkande   1   och   tillstyrker
propositionsförslaget   (5-8   §§   förslaget   till
kasinolag) med viss redaktionell ändring. Utskottets
ändringsförslag  av  formell  natur  beträffande 6 §
lagförslaget framgår av utskottets hemställan.


I motion Kr8 (m) understryker motionärerna vikten av
att  bestämmelsen  om  gallring  av  personuppgifter
efterlevs (yrkande 6).


I  förslaget till 8 § kasinolagen anges,  som  ovan
nämns,   att   en  uppgift  eller  ett  fotografi  i
registret över besökare  skall gallras senast ett år
efter   det   att   uppgiften   eller    fotografiet
registrerats.


Utskottet   utgår   självfallet   från   att  denna
bestämmelse  efterlevs  och  att Lotteriinspektionen
noga ser över kasinoanordnarens  interna rutiner vad
gäller   gallring.  Någon  riksdagens   åtgärd   med
anledning  av  motion  Kr8  (m) yrkande 6 är således
inte påkallad, varför motionsyrkandet avstyrks.




Kameraövervakning (6.7)




Regeringens förslag




Regeringen bedömer att det är  en  förutsättning för
kasinoverksamhet  att anordnaren får  möjlighet  att
kameraövervaka  lokalen.   Kameraövervakningen   kan
enligt  regeringen  förebygga  brott  och underlätta
möjligheten    att   avslöja   brott.   Vidare   kan
övervakningen användas  som hjälpmedel för besökarna
och kasinoföretaget om det  skulle uppstå oenighet i
en    viss    spelsituation.   Lagen    om    allmän
kameraövervakning  bör  enligt  regeringen ändras så
att den som anordnar kasinoverksamhet  inte  behöver
söka      tillstånd      för      användning      av
övervakningskameror.




Motionsförslag




I   konsekvens   med  sina  yrkanden  om  avslag  på
införande   av   kasino   har   motionärerna   bakom
motionerna Kr9 (fp)  yrkande  1 i denna del och Kr12
(v)  yrkande  5  yrkat  avslag även  på  regeringens
förslag beträffande kameraövervakning.




Utskottets bedömning




Utskottet tillstyrker regeringens  förslag  till lag
om    ändring   i   lagen   (1998:150)   om   allmän
kameraövervakning.  Utskottet noterar det nya syftet
som innefattas i regeringens  förslag,  nämligen att
övervakningen skall kunna användas som hjälpmedel om
det uppstår en tvist. Motionerna Kr9 (fp)  yrkande 1
delvis och Kr12 (v) yrkande 5 avstyrks.




Spel på kredit, m.m. (6.8)




Regeringens förslag




Enligt  36  § lotterilagen (1994:1000) får anställda
eller funktionärer  hos den som anordnar vissa spel,
bl.a.  bingospel  och  roulettspel,   inte  delta  i
lotterierna.  Det  är vidare förbjudet enligt  37  §
samma lag för den som  anordnar  ett  lotteri enligt
lagen  att  lämna  kredit  för insatser i lotteriet.
Regeringen  föreslår  att motsvarande  förbud  skall
gälla för det statliga företag som anordnar kasino.




Utskottets bedömning




Utskottet tillstyrker regeringens  förslag (9 och 10
§§ förslaget till kasinolag).




Vissa villkor för kasinospel (6.9, jfr 6.7)




Regeringens förslag




Kasinolagen,  som  kommer  att  utgöra  grunden  för
kasinospel, behöver kompletteras med bestämmelser av
annat slag. Några bestämmelser kan enligt regeringen
behöva ges förordningsform. Detta gäller  i fråga om
uttaget av avgifter för ansökningar om tillstånd och
för  tillsyn. Dessutom behöver enligt regeringen  en
rad villkor meddelas i samband med att tillstånd att
anordna  kasinospel  ges,  t.ex. vad som tillåts när
det    gäller   bl.a.   spelformer,    spelinsatser,
betalningsmedel,  entréavgifter,  spelutrustning och
öppettider.   Vidare   måste   även  kontroll-   och
ordningsbestämmelser  meddelas. Mot  denna  bakgrund
föreslår regeringen att  ett  tillstånd  att anordna
kasinospel  skall  förenas med de särskilda  villkor
samt kontroll- och ordningsbestämmelser  som  behövs
för att spelverksamheten skall bedrivas på ett  från
allmän  synpunkt  lämpligt sätt. Regeringen föreslår
vidare att regeringen  eller Lotteriinspektionen, om
uppgiften delegerats till  den, skall meddela sådana
villkor och bestämmelser som avses i lagförslaget.




Utskottets bedömning




Utskottet har inte något att  erinra mot regeringens
förslag  att  ett  tillstånd att anordna  kasinospel
skall  förenas  med  de   särskilda   villkor   samt
kontroll-  och  ordningsbestämmelser  som behövs och
att   regeringen   eller   Lotteriinspektionen,   om
uppgiften delegeras till den,  skall  meddela sådana
villkor och bestämmelser.


Utskottet  har  ovan  anslutit sig till regeringens
bedömning  (prop.  avsnitt   6.7)   att  det  är  en
förutsättning  för  kasinoverksamhet att  anordnaren
får  möjlighet att kameraövervaka  lokalen  och  har
tillstyrkt  att  lagen  om  allmän kameraövervakning
ändras så att den som anordnar kasinoverksamhet inte
behöver    söka   tillstånd   för   användning    av
övervakningskameror.


Enligt   utskottets   mening   framstår   det   som
nödvändigt   att  regeringen  eller,  om  delegering
skett, Lotteriinspektionen utan undantag föreskriver
att kameraövervakning skall ske på kasinon.


Med  hänvisning   till   det   anförda  tillstyrker
utskottet 12 och 13 §§ förslaget till kasinolag.




Överdrivet spelande (6.10)




Regeringens bedömning




Regeringen påpekar att snabba spel,  dvs. spelformer
där  det  löper  kort tid mellan insats och  utfall,
anses  öka  risken  för   överdrivet  spelande.  Som
exempel  nämner regeringen kasinospel  och  spel  på
automater.


Riksdagen  har som ovan nämnts tidigare slagit fast
att   sociala   skyddshänsyn   måste   beaktas   när
spelformer  och  verksamheter   utvecklas   och  att
statliga  bolag  bör  ges  koncessioner  för  sådana
spelformer  som kan bedömas medföra risker av social
karaktär. Det  påpekas  att  ett  statligt bolag kan
åläggas att ta ansvar och hänsyn som  står  i  strid
mot   kortsiktiga   kommersiella  företagsekonomiska
överväganden.


Enligt regeringens uppfattning är förutsättningarna
för att förhindra och motverka överdrivet spelande i
kasino stora då spelet bedrivs inom en sammanhållen,
övervakad och kontrollerad lokal.


Regeringen gör bedömningen  att  den  som  anordnar
kasinospel  aktivt  bör verka för att förebygga  och
motverka problem med överdrivet spelande.




Utskottets bedömning




Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning.




Tillsyn (6.11)




Regeringens förslag




Lotteriinspektionen är central förvaltningsmyndighet
med ansvar för tillsyn  av  den  svenska  spel-  och
lotterimarknaden      och     lotterilagstiftningens
efterlevnad. Regeringen  föreslår  att  inspektionen
även skall utöva tillsyn över att kasinolagen och de
villkor och bestämmelser som har meddelats  med stöd
av lagen följs.




Utskottets bedömning




Utskottet  tillstyrker  regeringens  förslag  (14  §
förslaget till kasinolag).




Kasinolagen i övrigt




Utskottet  har  i  övrigt  inte något att erinra mot
regeringens  förslag  till  kasinolag.  Det  anförda
innebär  att  riksdagen  i  övriga  delar  bör  anta
regeringens förslag.




Ändrade regler för automatspel
(propositionens avsnitt 7)




Gällande rätt (7.1)




Lotterilagen reglerar i stort  sett  alla  former av
lotterier.  Till lotterier räknas enligt lagen  inte
bara det som  i  dagligt  tal  brukar  betecknas som
lotterier   utan   också   alla   slags   spel   där
vinstmöjligheterna  är  beroende  av  slumpen, t.ex.
tips,   vadhållning,   bingospel,  automatspel   och
roulettspel.


I   princip  krävs  tillstånd   för   att   anordna
lotterier.  Grundtanken är, som nämnts inledningsvis
i betänkandet, att behållningen av lotterierna skall
tillfalla  staten   och   föreningslivet.  Tillstånd
lämnas därför i huvudsak bara  till  statliga  bolag
(för  närvarande  finns  bara ett statligt bolag, AB
Svenska Spel), till AB Trav  och  Galopp  (ATG) samt
till  ideella  föreningar  som har till huvudsakligt
syfte att främja ett allmännyttigt ändamål.


Automatspel     regleras    i    24    a-27     §§.
Lotteriinspektionen  och regeringen lämnar tillstånd
för spel på automater.  Tillstånd  får lämnas bara i
fråga    om    varuspelsautomater,   värdeautomater,
penningautomater och skicklighetsautomater (24 a §).
I      fråga      om      penningautomater       och
skicklighetsautomater  får  tillstånd lämnas bara om
spelet  anordnas  på fartyg i internationell  trafik
(26 §). Dessa automater är inte av intresse i det nu
aktuella sammanhanget.


I fråga om varuspelsautomater,  dvs.  automater som
betalar ut vinst i form av varor, görs undantag från
huvudregeln att tillstånd bara ges till  staten  och
folkrörelserna. Tillstånd att anordna spel på sådana
automater kan ges till privata intressenter (25 §).


Tillstånd  att anordna spel på värdeautomater, dvs.
automater som betalar ut vinst i form av värdebevis,
spelpoletter  eller  liknande,  kan däremot bara ges
till ett företag som ägs av staten (27 §).




Ändringar i lotterilagen (7.2-7.4)




Regeringens förslag




Lotterilagen har sedan den trätt  i kraft 1994 varit
utsatt  för kritik. Lagändringar har  gjorts,  bl.a.
vad  gäller   automatspel,   men   nya  problem  har
uppstått. Bl.a. har de varor som erhålls  vid  vinst
på  varuspelsautomater  efter  hand ändrat karaktär.
Vinsterna har utvecklats från att  ha  varit riktiga
varor, t.ex. teddybjörnar, klockor och choklad, till
att  utgöra  föremål,  såsom  mindre  smycken  eller
plaketter, avsedda att lösas in mot kontanter.


Även  beträffande spelet på värdeautomaterna  finns
liknande   problem.   Det   har  framkommit  att  de
värdebevis som erhålls vid vinst i stor utsträckning
löses in mot kontanter och inte, som var avsett, mot
presentkort.


Mot  bakgrund av vad som nu redovisats  konstaterar
regeringen  att  automatspelet  -  i  den  hårdnande
konkurrensen  på  spelmarknaden - i allt högre  grad
fått karaktären av spel om penningvinster. Detta bör
enligt  regeringen  leda  till  en  uppstramning  av
regelverket som medför  att  spel  om  pengar  eller
pengars  värde  sker  endast  i strikt kontrollerade
former och därmed motverkar risken för ett omåttligt
spelande  med  åtföljande ekonomiska  eller  sociala
problem, inte minst  för  ungdomar. Regeringen anser
att  det  dock  inte går att med  enbart  en  skärpt
lagstiftning  helt   förhindra   illegalt   spel  om
kontantvinster.    Förfaranden    med   inlösen   av
varuvinster  och värdebevis mot kontanter  är  svåra
att upptäcka och  är  samtidigt  lockande  för såväl
spelare som spelanordnare. Regeringen anser  att man
inte    bara    bör   överväga   en   skärpning   av
lagstiftningen utan också möjligheten att - genom en
uppmjukning  av  reglerna   om   kontantvinster  vid
värdeautomatspel - göra detta spel  mer  attraktivt.
Nya  bestämmelser om automatspel bör således  enligt
regeringen införas i lotterilagen.


Beträffande  varuspelsautomater får enligt nuvarande
regler    tillstånd     att    anordna    spel    på
varuspelsautomater  lämnas   om  spelet  anordnas  i
samband  med  offentlig nöjestillställning,  hotell-
och  restaurangverksamhet  (med  serveringstillstånd
eller   om  det  ändå  kan  antas  att  spelet  utan
olägenhet  kan  anordnas i samband med verksamheten)
eller bingospel (25 §).


Regeringen föreslår  att spel på varuspelsautomater
skall få anordnas endast  i  samband  med  offentlig
nöjestillställning  i form av tivoli eller liknande.
Det bör dock enligt regeringen  öppnas  en möjlighet
för  regeringen  eller  den myndighet som regeringen
bestämmer  att i föreskrifter  medge  undantag  från
huvudregeln.


Regeringen  anser vidare att den högsta insatsen på
varuspelsautomater  bör  minskas något samtidigt som
den   görs   enhetlig  med  vad   som   gäller   för
värdeautomater.


Regeringen   föreslår   därutöver   att   det   för
varuspelsautomater  införs ett förbud mot inlösen av
varuvinster mot en annan vara eller kontanter.


Värdeautomatspel  får   enligt  nu  gällande  regler
anordnas     i     samband    med    hotell-     och
restaurangverksamhet    (med   serveringstillstånd).
Tillstånd får bara lämnas  till  ett företag som ägs
av staten.


AB Svenska Spel har av regeringen  givits tillstånd
att    anordna   spel   på   7 000   värdeautomater.
Tillståndet  gäller  t.o.m.  den 31 december 1999. I
dagsläget är närmare 4 000 automater utställda.


Mot  bakgrund av den begränsning  som  nu  föreslås
beträffande  varuspelsautomater  - bl.a. borttagande
av  möjligheten  att  placera  varuspelsautomater  i
bingohallar - föreslår regeringen att värdeautomater
skall få ställas ut även i bingohallar.


Regeringen föreslår vidare att  högsta  vinsten vid
spel  på värdeautomater sänks till etthundra  gånger
insatsen,  där  värdet av insatsen uppgår till högst
1/7 000 basbelopp  per spel, dvs. en vinst på ca 500
kronor  för  år 1999,  och  att  vinsterna  från  en
värdeautomat, vilka betalas ut i form av värdebevis,
i sin helhet får lösas in mot kontanter.


Ändringen i lotterilagen föreslås träda i kraft den
1 juli 1999 med  vissa undantag. För 27 §, som bl.a.
berör vinstens storlek  på  värdeautomater, föreslås
ikraftträdandet bli den 1 oktober  1999.  I fråga om
sådana     tillstånd    att    anordna    spel    på
varuspelsautomater som har beviljats före den 1 juli
1999 föreslås äldre bestämmelser gälla till utgången
av  år  2000.  Den  som  vid  lagens  ikraftträdande
innehar en  varuspelsautomat med tillstånd enligt 25
§  får  enligt   förslaget   inneha  automaten  utan
tillstånd som avses i 28 § till utgången av år 2001.




Motionsförslag




I två motioner, Kr9 (fp) yrkande  1  delvis och Kr12
(v)  yrkande 4, yrkas avslag på regeringens  förslag
till ändringar i lotterilagen.


I  motion   Kr12   (v)   påpekas  att  effekten  av
förslaget, om det genomförs,  i  första  hand  torde
vara  att marknaden för varuspelsautomater begränsas
till förmån  för värdeautomater som i praktiken görs
om till penningautomater,  vilka  medför större risk
för spelberoende. Motionärerna anser  att regeringen
bör  återkomma med förslag till ändringar  av  lagen
när   Lotterilagsutredningen    kommit    med   sitt
betänkande (yrkande 9).




Utskottets bedömning




Utskottet    delar   regeringens   uppfattning   att
varuspelsautomater  har  sin  traditionella plats på
offentliga nöjestillställningar  i  form  av tivolin
o.d.  och  att en begränsning till dessa platser  är
naturlig och motiverad av kontrollskäl.


Utskottet anser  vidare  att  det  är bra att det i
lotterilagen  införs  ett  förbud  mot  inlösen   av
varuvinster.   Genom   förbudet   markeras   att  en
varuspelsautomat  inte  får användas för något annat
ändamål än det den är avsedd för. Vinsten skall inte
utgöras av ett föremål, avsett  att  lösas in mot en
annan vara eller kontanter.


Beträffande värdeautomater anser utskottet  att den
ändring av vinstsystemet som regeringen föreslår har
stora   förtjänster.   Genom   förslaget  försvinner
förfarandet med "svartväxling" dvs. i detta fall att
värdebevis växlas mot kontanter.  Förslaget  innebär
också  att  värdeautomaternas  attraktionskraft ökar
vilket på sikt kan förväntas medföra  ett  överskott
som   enligt   det  beslutade  vinstdelningssystemet
kommer folkrörelsernas  barn-  och ungdomsverksamhet
till godo.


Utskottet har inte något att erinra mot ändringarna
i  lotterilagen,  vars  syfte är att  förhindra  att
varuspels- och värdeautomaterna  används på ett sätt
som inte varit avsett. Enligt utskottets  mening bör
ändringarna   komma   till  stånd  snarast  möjligt.
Utskottet gör därvid den  bedömningen att resultaten
av Lotterilagsutredningens  nu  pågående arbete inte
bör avvaktas.


Utskottet  tillstyrker således regeringens  förslag
till  ändringar   i   lotterilagen   och   avstyrker
motionerna  Kr9 (fp) yrkande 1 i denna del och  Kr12
(v) yrkandena 4 och 9.


Utskottet vill i sammanhanget nämna följande.


Utskottet har  inhämtat  att  frågan  huruvida  det
behövs   föreskrifter,   i   enlighet   med   30   §
lotterilagen, om undantag från innehavsregleringen i
28  §  första stycket och införselregleringen i 29 §
lotterilagen   i   fråga   om  varuspelsautomater  i
yrkesmässig verksamhet för tillverkning,  reparation
eller     liknande     har    uppmärksammats    inom
Regeringskansliet.  Sådana  föreskrifter  avses  bli
utfärdade  i samband med  att  lagen  om  ändring  i
lotterilagen träder i kraft.




Skattefrågor (propositionens avsnitt 8)




Regeringens förslag




Regeringen föreslår att det statliga företag som får
anordna kasinospel  undantas  från  lotteriskatt och
frikallas  från  skattskyldighet  för  inkomst   med
undantag för inkomst av näringsverksamhet som hänför
sig  till innehav av fastighet. Förslaget innebär en
ändring   i   lagen   (1991:1482)  om  lotteriskatt.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 1999.


Regeringen lägger också fram ett annat förslag till
ändring  i  lagen  om  lotteriskatt.  Detta  förslag
innebär att insatser och vinster som hänför sig till
utländskt speldeltagande  vid  vadhållning i samband
med  hästtävlingar, där deltagande  i  vadhållningen
efter  tillstånd  av  regeringen  kan  ske  även via
utländsk trav- eller galopporganisation, inte  skall
beaktas   när   behållningen  bestäms.  Lagändringen
föreslås tillämpas fr. o. m. den 1 april 1999.


Punktskatten   på    varuspelsautomater    föreslås
avskaffas.  Förslaget  innebär  en  ändring  i lagen
(1972:820)  om  skatt  på  spel.  Ändringen föreslås
träda i kraft den 1 januari 2001.




Motionsförslag




I   konsekvens  med  sina  yrkanden  om  avslag   på
införande  av  kasino  och ändringar av lotterilagen
har motionärerna bakom motionerna Kr12 (v) yrkandena
2 och 3 och Kr9 (fp) yrkande  1  delvis yrkat avslag
även  på regeringens förslag till ändringar  i  dels
lagen om lotteriskatt, dels lagen om skatt på spel.




Utskottets bedömning




Regeringens  förslag till ändringar i lagen om skatt
på spel tillstyrks  av utskottet, och motionerna Kr9
(fp)  yrkande  1  delvis  och  Kr12  (v)  yrkande  2
avstyrks.




Utskottet  tillstyrker  vidare  regeringens  förslag
till ändringar i lagen om lotteriskatt och avstyrker
såldes motionerna Kr9 (fp) yrkande 1 delvis och Kr12
(v) yrkande 3.




Övriga lotterifrågor




Tillstånd för föreningslivet att anordna spel på
värdeautomater i bingohallar




Enligt 27 §  första stycket lotterilagen (1994:1000)
får tillstånd att anordna spel på värdeautomater ges
om  spelet  anordnas   i  samband  med  hotell-  och
restaurangverksamhet med  serveringstillstånd enligt
alkohollagen  (1994:1738).  I   det  föregående  har
utskottet   tillstyrkt  regeringens   förslag   till
ändring av 27  § första stycket lotterilagen med den
innebörden att tillstånd  till  värdeautomatspel får
ges även i det fall spelet anordnas  i  samband  med
bingospel.  Enligt  gällande  lydelse  av 27 § andra
stycket   får   tillstånd   att   anordna   spel  på
värdeautomater bara lämnas till ett spelföretag  som
ägs av staten.


I  två  motioner  behandlas frågan om vem som skall
kunna ges tillstånd  att  anordna värdeautomatspel i
samband med bingospel.


Staten  bör  enligt  motion Kr14  (kd)  skapa  goda
möjligheter för föreningslivet  att finansiera delar
av sin verksamhet med lotterier och  spel. Mot denna
bakgrund  föreslås  i  motionen att riksdagen  skall
göra ett tillkännagivande  till  regeringen  om  att
föreningslivet skall kunna ges tillstånd att anordna
värdeautomatspel  i  bingohallar  (yrkande  5). Hela
överskottet    av    detta    spel   bör   tillfalla
föreningslivet.


Riksdagen bör enligt motion Kr19 (m) som sin mening
ge   regeringen   till  känna  att  tillstånd   till
värdeautomatspel  också   skall  kunna  lämnas  till
folkrörelserna.  Motionären   anser   att  en  sådan
ordning   skulle   vara   rimlig  mot  bakgrund   av
regeringens förslag i den aktuella propositionen att
spel på värdeautomater skall  få  anordnas i samband
med  bingospel. Därigenom vill motionären  garantera
att överskottet  på värdeautomatspelet i bingohallar
kommer  det lokala  föreningslivet,  som  arrangerar
bingospelen, till godo.


Utskottet  vill  först  påminna om att regeringen i
propositionen   har  anfört  att   den   nya   -   i
propositionen föreslagna  -  möjligheten att anordna
värdeautomatspel i bingohallar  till  en  början bör
utnyttjas  i begränsad utsträckning. Regeringen  har
vidare gjort  den  bedömningen  att ett överskott på
100   miljoner   kronor   kan   förväntas   om   500
värdeautomater  placeras  ut  i  bingohallar.  I  en
senare framlagd proposition om en idrottspolitik för
2000-talet   (prop.   1998/99:107)  har   regeringen
uttalat som sin uppfattning  att  detta överskott om
100  miljoner  kronor skall gå till idrottsrörelsen.
Utskottet planerar att behandla den idrottspolitiska
propositionen under hösten 1999.


Utskottet  har  inledningsvis  i  detta  betänkande
redovisat  regeringens   avsikt   att  tillsätta  en
utredning  med  uppdrag att redan till  hösten  1999
lägga   fram  förslag   till   hur   föreningslivets
ställning  på den svenska spel- och lotterimarknaden
skall  kunna   stärkas.  Utskottet  erinrar  om  att
riksdagen redan  vid tidigare tillfällen uttalat sig
om att föreningslivets  ställning  skall stärkas och
vill med anledning av motionsyrkandena  än  en  gång
understryka  att  det  är viktigt att folkrörelserna
själva  får  möjlighet  att   bidra  till  sin  egen
finansiering  genom  att  de  ges tillräckligt  goda
förutsättningar att anordna lotterier. Den aviserade
och  snabba  utredningen  får  nu till  uppdrag  att
utreda    och    komma   med   förslag   till    hur
föreningslivets    ställning     på     spel-    och
lotterimarknaden kan stärkas.


Utskottet förutsätter att den aviserade utredningen
om  hur  föreningslivets  ställning på spelmarknaden
kan stärkas skall resultera  i konstruktiva förslag.
Utskottet noterar att regeringens  ambition  är  att
skyndsamt bereda utredningsförslagen tillsammans med
resultaten    av    Lotterilagsutredningens    snart
avslutade arbete.


Kommande  utrednings- och beredningsarbete bör inte
föregripas på  det  sätt  som föreslås i motionerna.
Dock menar utskottet att bl.a.  de uppfattningar som
framförts  av  Folkrörelsernas  Samarbetsorgan   för
Lotterifrågor  (FSL) i skrivelse till utskottet (dnr
KrU  1998/99:91)  bör  finnas  med  som  en  del  av
underlaget   när   den   av   regeringen  föreslagna
utredningen studerar olika möjligheter  att  påverka
fördelningen av spel- och lotterimarknaden i landet.


Enligt regeringens ovan redovisade uttalande  i den
idrottspolitiska   propositionen  skall  överskottet
från  värdeautomaterna  i  bingohallarna  destineras
till idrottsrörelsen.


De  i  propositionen   föreslagna   ändringarna  av
lotterilagen  när  det  gäller automatspel  har  sin
grund bl.a. i ett behov av  att  öka  säkerheten och
underlätta  kontrollen  av efterlevnaden  av  lagens
bestämmelser.  Utskottet anser  att  det  är  mycket
angeläget att kontrollen  och  säkerheten kan hållas
på  en  hög  nivå. För det värdeautomatspel  som  AB
Svenska Spel har tillstånd att anordna i samband med
restaurang-   och    hotellverksamhet    finns   ett
kontrollsystem,  där  varje värdeautomat är  kopplad
till en central dator hos  AB  Svenska  Spel.  Varje
transaktion på värdeautomaterna registreras och  kan
avläsas    av    både    AB    Svenska    Spel   och
Lotteriinspektionen.  Utskottet  anser att kontroll-
och  säkerhetsaspekterna är tungt vägande  skäl  för
att värdeautomater  i  bingohallar skall drivas i AB
Svenska Spels regi, varvid  det  befintliga, prövade
och väl fungerande kontrollsystemet kan användas. Om
annan   anordnare   anlitas   i  en  framtid   måste
kontrollsystem av mycket hög kvalitet säkerställas.


Mot  bakgrund av det anförda har  utskottet  funnit
att riksdagen  bör avslå förslagen i motionerna Kr14
(kd)  yrkande  5  och  Kr19  (m)  om  tillstånd  för
föreningslivet  att   anordna   värdeautomatspel   i
samband med bingospel.




Antalet värdeautomater på hotell och restauranger




AB  Svenska Spel har tillstånd att anordna spel på 7
000   värdeautomater   placerade   på   hotell   och
restauranger    med    serveringstillstånd    enligt
alkohollagen  (1994:1738).  Ca  4 000 värdeautomater
har nu placerats ut.


Fram  till  i dag har värdeautomaterna  inte  givit
något  överskott.  Regeringen  gör  bedömningen  att
föreningslivets  barn-  och  ungdomsverksamhet genom
det  kommande vinstdelningssystemet  årligen  kommer
att kunna  tillföras  mer än 250 miljoner kronor när
de 7 000 värdeautomaterna är utplacerade.


I  motion  Kr16  (mp)  anför  motionärerna  att  AB
Svenska  Spels  utplacering   av  de  totalt  7  000
värdeautomaterna måste påskyndas (yrkande 3).


Företrädare för Vänsterpartiet  anser i motion Kr12
att  det inte bör utplaceras fler värdeautomater  än
de 4 000 som i dag är utplacerade (yrkande 6).


Utskottet   anser   att   det   är   angeläget  att
föreningslivets  barn-  och ungdomsverksamhet  skall
kunna    tillföras   de   avsedda    medlen    genom
vinstdelningssystemet.  Mot  denna bakgrund avstyrks
motion Kr12 (v) yrkande 6.


Utskottet  utgår från att AB Svenska  Spel  arbetar
för en fortsatt  utplacering enligt planerna och att
antalet utplaceringar  kommer att öka i takt med att
varuspelsautomaterna försvinner. Med hänsyn till det
anförda avstyrker utskottet motion Kr16 (mp) yrkande
3.




Högsta insats och vinst på värdeautomater




I  motion  Kr12  (v) föreslår  motionärerna  att  en
högsta insats på värdeautomater  bör  vara  5 kronor
och att en högsta vinst bör vara 40 gånger insatsen,
dvs. 200 kronor. Detta bör ges regeringen till känna
(yrkande 8).


Enligt  27  §  lotterilagen får värdet av spelarens
insats vid spel på  värdeautomater  i dag uppgå till
högst  1/6 500 basbelopp per spel, vilket  motsvarar
5 kronor  60 öre. Värdet av högsta vinsten får i dag
uppgå till  högst  tvåhundra gånger insatsen, vilket
motsvarar 1 120 kronor.  Av vinstens värde får i dag
högst 100 kronor växlas mot kontanter. Utskottet har
i det föregående tillstyrkt regeringens förslag till
nytt vinstsystem, vilket bl.a. innebär att värdet av
insatsen  får uppgå till högst  1/7  000  basbelopp,
vilket motsvarar  5  kronor  20  öre, och att högsta
vinsten  får  uppgå  till  högst  etthundra   gånger
insatsen,  vilket  motsvarar  520 kronor. Hela denna
summa  får  växlas mot kontanter.  Utskottet  finner
inte anledning  att nu förorda att regeringen lägger
fram   förslag  om  en   ytterligare   sänkning   av
vinsttaket.  Utskottet  avstyrker därmed motion Kr12
(v) yrkande 8.




Högsta gräns för utdelning av vinstsumma m.m.




I motionerna 1997/98:Kr515  (mp) yrkande 1, från den
allmänna motionstiden 1997, och So457 (mp) yrkande 2
föreslår motionärerna att den  högsta vinstsumma som
får  utdelas från lotterier skall  vara  3  miljoner
kronor.


Utskottet anser att en sådan reglering som förordas
i  motionerna   inte   bör   genomföras.   Utskottet
avstyrker   därmed   motionerna  1997/98:Kr515  (mp)
yrkande 1 och So457 (mp) yrkande 2.


All vinst från lotterier  som överstiger 3 miljoner
kronor  föreslås  i  motionerna  1997/98:Kr515  (mp)
yrkande 2, från den allmänna  motionstiden 1997, och
So457 (mp) yrkande 3 gå till välgörande  ändamål och
fördelas  av  en ideell organisation, t.ex.  Amnesty
International.


I enlighet med  vad  som  uttalats ovan beträffande
motionsförslagen om högsta gräns  för  utdelning  av
vinstsumma  anser utskottet att någon reglering inte
bör  ske  vad  gäller   disposition  av  vinstmedel.
Utskottet avstyrker därmed  motionerna 1997/98:Kr515
(mp) yrkande 2 och So457 (mp) yrkande 3.




Åldersgräns för spel




Motionären bakom motion So211  (fp)  hemställer  att
den  nu  pågående  Lotterilagsutredningen skall få i
uppdrag att överväga  om  en högre åldersgräns skall
införas för spel, i varje fall för de spel som visat
sig skapa de största sociala problemen (yrkande 1).


I  35 § lotterilagen anges  att  den  som  anordnar
vadhållning i samband med hästtävling eller anordnar
automatspel,    roulettspel,    tärningsspel   eller
kortspel  inte får låta någon som  är  under  18  år
delta  i  lotteriet.  Denna  åldersgräns  är  enligt
utskottet väl  vald.  Utskottet  har ovan tillstyrkt
regeringens förslag att den som är  under 20 år inte
får  ges tillträde till ett kasino. Utskottet  anser
att   det    inte    finns    anledning    att    ge
Lotterilagsutredningen  i uppdrag att se över frågan
om  en  striktare åldersgräns  för  spel.  Utskottet
avstyrker motion So211 (fp) yrkande 1.




Samverkan mellan lotterimyndigheter i olika länder




Motionären  bakom  motion  Kr522  (v)  föreslår  att
Sverige  tar initiativ till att ett samarbete mellan
självständiga  staters  spel- och lotterimyndigheter
inleds i syfte att lösa bl.a. frågor och problem som
kan uppstå vid spel på Internet (yrkande 2).


Lotteriinspektionen skall  enligt  sin  instruktion
(1994:1452)  följa  och  underrätta  regeringen   om
utvecklingen    på   spel-   och   lotterimarknaden,
nationellt och internationellt.


Utskottet har inhämtat  att Lotteriinspektionen har
ett    stort   antal   internationella    kontakter.
Inspektionen  har  bl.a.  deltagit  i  arbetet  inom
Gaming Regulators European Forum (GREF). Sverige och
övriga  EU-länder,  förutom  Italien, samt ett antal
andra  länder,  bl.a.  Ungern  och  Polen,  är  alla
medlemmar i GREF och har antagit  gemensamma  regler
för spel över Internet. Lotteriinspektionen har även
deltagit   i  den  världsomspännande  organisationen
International       Association       of      Gaming
Attorneys/International   Association   of    Gaming
Regulators  (IAGA/IAGR)  konferens  för jurister och
beslutsmyndigheter  i spelvärlden. Mot  bakgrund  av
det anförda avstyrker  utskottet  motion  Kr522  (v)
yrkande 2.




Användning av ny teknik




I  motion  Kr16  (mp)  anges att den snabba tekniska
utvecklingen  möjliggör  nya   spelformer   och  att
folkrörelserna  bör  få möjlighet att ta del av  den
nya tekniken. Motionärerna  hävdar  att lotterilagen
sätter  hinder  i vägen och att den därför  bör  ses
över i detta avseende (yrkande 4).


Av Lotterilagsutredningens  direktiv framgår att en
övergripande översyn av lotterilagen skall göras och
att utredningen skall lämna förslag  till en teknik-
oberoende lagstiftning. Som skäl för översynen anges
bl.a. att den tekniska utvecklingen och utvecklingen
av  nya  produkter  inom spelbranschen gör  att  det
ständigt finns behov  av  att  anpassa  lotterilagen
till nya spelformer.


Motionsförslaget får anses tillgodosett.  Utskottet
avstyrker därför motion Kr16 (mp) yrkande 4.




Reglering av hela automatspelsmarknaden




I   motion   Kr14   (kd)   anser   motionärerna  att
regeringen, efter det att Lotterilagsutredningen  är
klar,  bör återkomma till riksdagen med förslag till
hur  hela   automatspelsmarknaden   skall  regleras,
styras och kontrolleras (yrkande 6).


I den nu aktuella propositionen har  regeringen, på
grundval  av  Lotterilagsutredningens  delbetänkande
(SOU  1998:144) Automatspel, lagt fram förslag  till
ändringar  vad gäller varuspels- och värdeautomater.
Dessa delar  har regeringen ansett behöva prövas med
förtur.  Vissa   andra   frågor  som  tagits  upp  i
betänkandet har regeringen ännu inte tagit ställning
till. Även Lotterilagsutredningen  har  att  ta  upp
fler frågor beträffande automatspel.


Utskottet  förutsätter  att  regeringen  återkommer
till   riksdagen  med  ytterligare  förslag  rörande
automatspelsmarknaden       efter       det      att
Lotterilagsutredningen      lagt      fram      sitt
slutbetänkande.  Mot  denna bakgrund avstyrks motion
Kr14 (kd) yrkande 6.




Konsekvensutredning om föreningslivets ekonomi




Motionärerna  bakom  motion   Kr14  (kd)  anser  att
regeringen bör göra en konsekvensutredning,  när det
gäller    de    ekonomiska    effekterna    för   de
föreningsdrivna   bingohallarna,   i   samband   med
systemomläggningen för varuspels- och värdeautomater
(yrkande  7). Motionärerna anser att - om det skulle
visa sig att  systemomläggningen innebär avbräck för
föreningslivet  -  regeringen  snarast bör återkomma
med förslag till kompensation.


Utskottet har ovan tagit ställning  till  om den av
regeringen  föreslagna utredningen, med uppdrag  att
ta fram förslag  till  hur föreningslivets ställning
på  den  svenska  spel-  och   lotterimarknaden  kan
stärkas, kan utvidga sitt uppdrag  till  att omfatta
även frågan om folkrörelsernas ekonomi.


Utskottet   har   därvid  ansett  att  utredningens
uppdrag inte bör utvidgas  med hänsyn till den korta
tid  som  utredningen  har  till   sitt  förfogande.
Utskottet  har  samtidigt  ansett  att  detta   inte
utesluter  att  frågan  om  en  mera  vittomfattande
utredning  om  folkrörelsernas  ekonomi  kan  behöva
övervägas  senare när resultaten av den nu  aktuella
utredningen  har  presenterats och åtgärder grundade
på dessa resultat genomförts.  Utskottet förutsätter
att  effekterna  av  de  nu  behandlade  ändringarna
beträffande automatspel kommer  att  utvärderas utan
att riksdagen gör något särskilt uttalande i frågan.
Utskottet avstyrker motion Kr14 (kd) yrkande 7.


Hemställan
Utskottet hemställer




En sund spelmarknad




1.  beträffande  ökning av folkrörelsernas
andel av spel- och lotterimarknaden


att  riksdagen avslår  motionerna  1998/99:Kr14  yrkande  4,
1998/99:
Kr15  yrkande   2,   1998/99:Kr16   yrkande   1,
1998/99:Kr512, 1998/99:
Kr519  yrkande  6,  1998/99:Kr520  yrkande 3 och
1998/99:Fi504,


res. 1 (m, kd, c, fp)


2.  beträffande  utvidgning av utredningen
om   folkrörelsernas   andel    av   spel-   och
lotterimarknaden m.m.


att riksdagen avslår motionerna  1998/99:Kr12  yrkande 7 och
1998/99:Kr521 yrkande 5,


res. 2 (v)


3.      beträffande     överskott     från
kasinoverksamhet


att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr8 yrkande 5,


4. beträffande vinstdelningssystemet


att riksdagen  avslår  motionerna  1998/99:Kr18  yrkande  2,
1998/99:
Kr274  yrkande  68,  1998/99:Kr518 yrkande 7 och
1998/99:Kr519 yrkande 10,


res. 3 (kd)


res. 4 (c)


5. beträffande Lotteriinspektionen


att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr14 yrkande 8,


res. 5 (kd)


6. beträffande överdrivet spelande


att  riksdagen  avslår  motionerna  1998/99:Kr8  yrkande  1,
1998/99:Kr9 yrkandena  2-5, 1998/99:Kr14 yrkande
2 och 1998/99:Kr15 yrkande 1,


res. 6 (kd, fp)


7.  beträffande  åtgärder   mot  aggressiv
marknadsföring


att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr14 yrkande 3,


res. 7 (v, kd)


Kasino m.m.


8.   beträffande   fråga   om  avslag   på
förslaget till kasinolag


att riksdagen avslår motionerna  1997/98:Kr504,  1998/99:Kr9
yrkande  1  i denna del, 1998/99:Kr12 yrkande 1,
1998/99:Kr14  yrkande 1, 1998/99:Kr16 yrkande 2,
1998/99:Kr504 och 1998/99:Kr522 yrkande 1,


res. 8 (v, kd, mp)


9. beträffande huvudmannaskap


att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:Kr8 yrkande 3
och 1998/99:Kr15  yrkande  3  antar  regeringens
förslag till kasinolag i vad avser 11  § med den
ändringen att orden "endast lämnas" skall ändras
till "lämnas endast",


res. 9 (m)


res. 10 (fp)


10. beträffande förbud mot överklagande


att  riksdagen  med avslag på motion 1998/99:Kr8  yrkande  4
antar regeringens förslag  till  kasinolag i vad
avser 17 §,


res. 11 (m) villk. res. 9


11. beträffande antal kasinon


att  riksdagen med avslag på motion  1998/99:Kr8  yrkande  2
antar regeringens  förslag  till kasinolag i vad
avser 3 §,


res. 12 (m)


12. beträffande lokalisering av kasinon


att riksdagen avslår motionerna  1998/99:Kr10, 1998/99:Kr11,
1998/99:Kr13, 1998/99:Kr17, 1998/99:Kr18 yrkande
3 och 1998/99:
Kr501,


13. beträffande åldersgräns för besökare


att  riksdagen med avslag på motion  1998/99:Kr7  yrkande  1
antar regeringens  förslag  till kasinolag i vad
avser 4 § första stycket,


14.  beträffande  registrering   m.m.  vid
kasinobesök


att riksdagen


dels antar regeringens förslag till kasinolag  i
vad  avser  4  § andra stycket med den ändringen
att stycket skall ha följande lydelse:


Inte heller får  den  som  inte är känd och inte
legitimerar sig ges tillträde till ett kasino.


dels   med  avslag  på  motionerna   1998/99:Kr7
yrkande    2,   1998/99:Kr15   yrkande   4   och
1998/99:Kr18 yrkande 1 antar regeringens förslag
till kasinolag  i  vad  avser  5-8  §§  med  den
ändringen   att   6  §  skall  ha  följande  som
Utskottets förslag betecknade lydelse:


-----------------------------------------------
Regeringens förslag     Utskottets förslag
-----------------------------------------------
6 §
-----------------------------------------------
Registret        skall   Registret       skall
innehålla  uppgift  om  innehålla  uppgift  om
besökarens       namn,  besökarens       namn,
personnummer     eller  personnummer     eller
annat                   annat
identifieringsnummer,   identifieringsnummer
postadress        samt  samt  postadress.  Det
uppgift   om  tidpunkt  skall  också innehålla
för besöket. Registret  ett    fotografi    av
skall  också innehålla  besökaren samt uppgift
ett    fotografi    av  om     tidpunkt    för
besökaren.              besöket.
-----------------------------------------------
res. 13 (fp)




15.     beträffande    efterlevnaden    av
bestämmelsen om gallring av personuppgifter


att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr8 yrkande 6,


16.   beträffande    vissa   villkor   för
kasinospel


att riksdagen antar regeringens förslag till kasinolag i vad
avser 12 och 13 §§,


17. beträffande kasinolagen i övrigt


att riksdagen antar regeringens förslag till kasinolag i den
mån den inte omfattas av vad utskottet hemställt
under mom. 9, 10, 11, 13, 14 och 16,


18. beträffande kameraövervakning


att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:Kr9 yrkande 1
i  denna del och 1998/99:Kr12  yrkande  5  antar
regeringens  förslag till lag om ändring i lagen
(1998:150) om allmän kameraövervakning,


Automatspel m.m.




19.   beträffande   ändrade   regler   för
automatspel


att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:Kr9 yrkande 1
i denna del  och  1998/99:Kr12 yrkandena 4 och 9
antar regeringens förslag  till lag om ändring i
lotterilagen (1994:1000),


res. 14 (v)


Skattefrågor




20. beträffande ändring  i  lagen om skatt
på spel


att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:Kr9 yrkande 1
i  denna  del och 1998/99:Kr12 yrkande  2  antar
regeringens  förslag till lag om ändring i lagen
(1972:820) om skatt på spel,


res. 15 (v) villk. res. 8
och 14


21.  beträffande   ändring   i   lagen  om
lotteriskatt


att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:Kr9 yrkande 1
i  denna  del  och  1998/99:Kr12 yrkande 3 antar
regeringens förslag till  lag om ändring i lagen
(1991:1482) om lotteriskatt,


res. 16 (v) villk. res. 8


Övriga lotterifrågor




22.     beträffande     tillstånd      för
föreningslivet     att     anordna    spel    på
värdeautomater i bingohallar


att riksdagen avslår motionerna  1998/99:Kr14  yrkande 5 och
1998/99:
Kr19,


res. 17 (m, kd, fp)


23.  beträffande antalet värdeautomater på
hotell och restauranger


att riksdagen  avslår  motionerna 1998/99:Kr12 yrkande 6 och
1998/99:
Kr16 yrkande 3,


res. 18 (v)


24. beträffande högsta insats och vinst på
värdeautomater


att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr12 yrkande 8,


res. 19 (v)


25. beträffande högsta gräns för utdelning
av vinstsumma


att riksdagen avslår motionerna  1997/98:Kr515 yrkande 1 och
1998/99:So457 yrkande 2,


26.   beträffande   del   av   vinst  till
välgörande ändamål


att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr515  yrkande 2 och
1998/99:So457 yrkande 3,


27.   beträffande  högre  åldersgräns  för
spel


att riksdagen avslår motion 1998/99:So211 yrkande 1,


28.    beträffande     samverkan    mellan
lotterimyndigheter i olika länder


att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr522 yrkande 2,


29. beträffande användning av ny teknik


att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr16 yrkande 4,


30.   beträffande   reglering    av   hela
automatspelsmarknaden


att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr14 yrkande 6,


res. 20 (kd)


31.  beträffande  konsekvensutredning   om
föreningslivets ekonomi


att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr14 yrkande 7.


res. 21 (kd)


Stockholm den 11 maj 1999




På kulturutskottets vägnar




Inger Davidson






I  beslutet  har deltagit: Inger Davidson (kd)*, Åke
Gustavsson  (s),  Elisabeth  Fleetwood  (m),  Agneta
Ringman (s),  Charlotta  L Bjälkebring (v)*, Lennart
Fridén  (m), Eva Arvidsson  (s),  Jan  Backman  (m),
Paavo Vallius (s), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen
(v)*,  Dan   Kihlström  (kd)*,  Ewa  Larsson  (mp)*,
Birgitta Sellén  (c), Lennart Kollmats (fp), Hillevi
Larsson (s) och Roy Hansson (m).




*) Har ej deltagit i besluten under momenten 9-18


Reservationer
1. Ökning av folkrörelsernas andel av spel-
och lotterimarknaden (mom. 1)




Inger  Davidson  (kd),   Elisabeth   Fleetwood  (m),
Lennart  Fridén (m), Jan Backman (m), Dan  Kihlström
(kd), Birgitta Sellén (c), Lennart Kollmats (fp) och
Roy Hansson (m) anser




dels  att  den  del  av  utskottets  yttrande  under
rubriken Fördelning  av  spel-  och lotterimarknaden
mellan staten och folkrörelserna  (5.2)  som  börjar
med  "Utskottet  konstaterar"  och slutar med "Fi504
(m)" bort ha följande lydelse:


Utskottet anser att det är mycket  viktigt  att den
utredning,  som regeringen nu tillsätter för att  ta
fram förslag  till  hur  folkrörelsernas  ökning  av
spelmarknaden  bör  ske, snarast kommer med förslag.
Utskottet anser att målet för utredningen skall vara
att    folkrörelsernas   andel    av    spel-    och
lotterimarknaden  skall ökas till den högre nivå som
folkrörelserna   hade   tidigare.   Mera   bestående
intäktsmöjligheter för folkrörelserna från spel- och
lotterimarknaden bör  skapas.  Vad  utskottet anfört
bör riksdagen med anledning av motionerna  Kr14 (kd)
yrkande 4, Kr15 (fp) yrkande 2, Kr16 (mp) yrkande 1,
Kr512 (s), Kr519 (m) yrkande 6, Kr520 (fp) yrkande 3
och  Fi504  (m)  som  sin  mening ge regeringen till
känna.


dels  att  utskottets hemställan  under  1  bort  ha
följande lydelse:


1. beträffande ökning av folkrörelsernas andel
av spel- och lotterimarknaden


att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Kr14 yrkande
4, 1998/99:Kr15  yrkande 2, 1998/99:Kr16 yrkande
1,  1998/99:Kr512,   1998/99:Kr519   yrkande  6,
1998/99:Kr520 yrkande 3 och 1998/99:
Fi504  som sin mening ger regeringen till  känna
vad utskottet anfört,




2. Utvidgning av utredningen om
folkrörelsernas andel av spel- och
lotterimarknaden m.m. (mom. 2)




Charlotta L  Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v)
anser




dels  att  den  del  av  utskottets  yttrande  under
rubriken Fördelning  av  spel-  och lotterimarknaden
mellan staten och folkrörelserna  (5.2)  som  börjar
med  "Utskottet  anser  med"  och  slutar  med  "det
anförda" bort ha följande lydelse:


Utskottet  anser,  i  likhet med motionärerna bakom
motionerna Kr521 (v) och  Kr12 (v), att det statliga
spelbolagets andel av spelmarknaden  bör minskas och
att    större   utrymme   bör   skapas   för   olika
folkrörelser.  Detta  skulle  enligt  utskottet leda
till  att  de  snabba  spelen med höga vinster  inte
tillåts öka ytterligare.  Därigenom  skulle  antalet
personer  som  utvecklar  spelberoende kunna minska.
Utskottet anser vidare att uppdraget för utredningen
bör vidgas till att omfatta  inte  bara frågan om en
ökning  av  folkrörelsernas  andel  på spelmarknaden
utan  även  frågan  om  folkrörelsernas ekonomi  med
utgångspunkt bl.a. i att  folkrörelserna  inte skall
bli beroende av spel för sin existens. Vad utskottet
anfört bör riksdagen med bifall till motionerna Kr12
(v) yrkande 7 och Kr521 (v) yrkande 5 som sin mening
ge regeringen till känna.


dels  att  utskottets  hemställan  under  2 bort  ha
följande lydelse:


2.  beträffande  utvidgning av utredningen  om
folkrörelsernas    andel     av     spel-    och
lotterimarknaden m.m.


att riksdagen med bifall till motionerna  1998/99:Kr12 yrkande
7 och 1998/99:Kr521 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,




3. Vinstdelningssystemet (mom. 4)




Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser




dels  att  den  del  av  utskottets  yttrande  under
rubriken Vinstdelningssystemet (5.3) som börjar  med
"Utskottet  anser"  och slutar med "avstyrks därför"
bort ha följande lydelse:


Riksdagen beslutade  redan  år  1996 att införa ett
vinstdelningssystem. Detta system har dock ännu inte
införts.    Utskottet    anser    att    detta    är
anmärkningsvärt  och anser att riksdagen bör  uttala
att  systemet  bör  bli   verklighet   snarast.  Vad
utskottet  anfört  bör  riksdagen  med  bifall  till
motion  Kr518  (kd)  yrkande  7  som  sin mening  ge
regeringen till känna.


dels  att  utskottets  hemställan  under 4  bort  ha
följande lydelse:


4. beträffande vinstdelningssystemet


att riksdagen med bifall till motion  1998/99:Kr518  yrkande 7
samt  med  anledning  av motionerna 1998/99:Kr18
yrkande 2, 1998/99:
Kr274  yrkande 68 och 1998/99:Kr519  yrkande  10
som sin  mening  ger  regeringen  till känna vad
utskottet anfört,




4. Vinstdelningssystemet (mom. 4)




Birgitta Sellén (c) anser




dels  att  den  del  av  utskottets  yttrande  under
rubriken Vinstdelningssystemet (5.3) som  börjar med
"Regeringen  har"  och  slutar med "avstyrks därför"
bort ha följande lydelse:


Vinstdelningssystemet  skall   enligt   beslut   av
riksdagen  kopplas  till AB Svenska Spels vinst och,
när det införs, utgå  från  ett  belopp  baserat  på
överskottet  från värdeautomaterna, dvs. i dagsläget
enligt  regeringens   senaste   prognos  ett  belopp
överstigande 250 miljoner kronor.


Utskottet  konstaterar, i likhet  med  motionärerna
bakom motion  Kr18 (c), att föreningslivets andel av
spelmarknaden i  Sverige minskat kraftigt. Utskottet
anser därför att man genom vinstdelningssystemet bör
återföra  de  resurser   till   föreningslivet   som
förlorats.  En  överkompensation  bör  därför enligt
utskottets  mening  ske  genom  att  föreningslivets
andel av AB Svenska Spels vinst inte baseras  enbart
på överskottet av värdeautomaterna utan sätts högre.
Vad  utskottet  anfört bör riksdagen med bifall till
motion  Kr18  (c)  yrkande   2  som  sin  mening  ge
regeringen till känna.


dels  att  utskottets hemställan  under  4  bort  ha
följande lydelse:


4. beträffande vinstdelningssystemet


att riksdagen  med  bifall  till motion 1998/99:Kr18 yrkande 2
samt  med anledning av motionerna  1998/99:Kr274
yrkande   68,   1998/99:Kr518   yrkande   7  och
1998/99:Kr519  yrkande  10  som  sin  mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,




5. Lotteriinspektionen (mom. 5)




Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser




dels  att  den  del  av  utskottets  yttrande  under
rubriken  Lotteriinspektionen  (5.4)  som börjar med
"Något   sådant"  och  slutar  med  "Motionsyrkandet
avstyrks" bort ha följande lydelse:


Utskottet saknar i den nu aktuella propositionen en
systematisk  genomgång  av  vilka ökade resurser som
regeringen  bedömer att Lotteriinspektionen  behöver
tillföras. Utskottet  anser att en sådan redovisning
bör  göras  i  anslutning   till   att   förslag  om
medelsberäkning för år 2000 framläggs för riksdagen.
Vad  utskottet anfört bör riksdagen med bifall  till
motion  Kr14  (kd)  yrkande  8  som  sin  mening  ge
regeringen till känna.


dels  att  utskottets  hemställan  under  5  bort ha
följande lydelse:


5. beträffande Lotteriinspektionen


att  riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr14  yrkande  8
som sin  mening  ger  regeringen  till känna vad
utskottet anfört,




6. Överdrivet spelande (mom. 6)




Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd)  och Lennart
Kollmats (fp) anser




dels  att  den del av utskottets yttrande som  under
rubriken Överdrivet  spelande  (5.5) börjar med "Med
hänsyn" och slutar med "yrkande  1" bort ha följande
lydelse:


Utskottet  vill,  i  likhet med motionärerna  bakom
motionerna  Kr9  (fp),  Kr14  (kd)  och  Kr15  (fp),
särskilt  understryka  vikten  av  att  det  för  de
spelberoende  och  deras  anhöriga   byggs   upp  en
välfungerande  organisation  för rehabilitering  och
vård, att initiativ tas till utveckling  av  metoder
för  behandling  och rehabilitering av spelberoende,
att   behandlingsresurser    skapas,   att   berörda
personalgrupper får utbildning  om  spelberoende och
att Folkhälsoinstitutet ges i uppdrag  att  ta  fram
informationsmaterial     om     spelberoende.    Det
spelberoende  som  redan i dag förekommer  motiverar
extra insatser. Vad  utskottet  anfört bör riksdagen
med  bifall till motionerna Kr9 (fp)  yrkandena  2-5
och  Kr15  (fp)  yrkande  1  och  med  anledning  av
motionerna Kr8 (m) yrkande 1 och Kr14 (kd) yrkande 2
som sin mening ge regeringen till känna.


dels att  utskottets  hemställan  under  6  bort  ha  följande
lydelse:


6. beträffande överdrivet spelande


att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Kr9 yrkandena
2-5   och   1998/99:Kr15   yrkande  1  samt  med
anledning  av motionerna 1998/99:Kr8  yrkande  1
och 1998/99:Kr14  yrkande  2  som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,




7. Åtgärder mot aggressiv marknadsföring
(mom. 7)




Inger  Davidson  (kd), Charlotta L Bjälkebring  (v),
Peter Pedersen (v) och Dan Kihlström (kd) anser




dels  att  den  del  av  utskottets  yttrande  under
rubriken Åtgärder mot aggressiv marknadsföring (5.6)
som börjar med "Utskottet,  som"  och som slutar med
"yrkande 3" bort ha följande lydelse:


Utskottet  anser,  i likhet med motionärerna  bakom
motion   Kr14   (kd),   att   en   kartläggning   av
marknadsföringen  på  området  behövs  innan  en  ny
spelform som kasino införs,  särskilt  med  tanke på
att en aggressiv marknadsföring kan väntas i och med
att  kasinospel tillåts. Utskottet anser därför  att
en  sådan   kartläggning  omgående  bör  göras.  Vad
utskottet  anfört  bör  riksdagen  med  bifall  till
motion  Kr14  (kd)  yrkande  3  som  sin  mening  ge
regeringen till känna.


dels att  utskottets  hemställan  under  7  bort  ha
följande lydelse:


7.    beträffande   åtgärder   mot   aggressiv
marknadsföring


att riksdagen  med  bifall  till motion 1998/99:Kr14 yrkande 3
som  sin mening ger regeringen  till  känna  vad
utskottet anfört,




8. Fråga om avslag på förslaget till
kasinolag (mom. 8)




Inger Davidson  (kd),  Charlotta  L Bjälkebring (v),
Peter  Pedersen  (v),  Dan  Kihlström (kd)  och  Ewa
Larsson (mp) anser




dels  att  den  del  av  utskottets  yttrande  under
rubriken Tillåtande av kasinospel  (6.1)  som börjar
med "Förslag om" och slutar med "en kasinolag"  bort
ha följande lydelse:


Utskottet  anser att övervägande skäl talar för att
kasinospel inte  skall  få  anordnas  i  Sverige. De
nackdelar  som  regeringen  pekar  på, framför  allt
risken för ett ökat spelberoende, väger så tungt att
det  inte  finns  förutsättningar  för kasinospel  i
Sverige. Regeringens förslag att införa kasinospel i
Sverige bör således avslås av riksdagen.


Regeringen beräknar att kasinoverksamheten  årligen
kommer  att  ge  ett  överskott  på 200-300 miljoner
kronor.  Utskottet  anser  att  denna  beräkning  är
orealistisk.   Det   saknas   en  kostnadsanalys   i
propositionen. Regeringen nämner inget om behovet av
ökade resurser till t.ex. polisen, som med införande
av kasinospel kan förväntas få  ytterligare  ärenden
att  hantera.  Även kostnader för åtgärder inom  den
sociala sektorn  torde  uppkomma.  Det finns således
enligt   utskottets   mening  dolda  kostnader   för
samhället om kasinospel tillåts.


Införande av kasinospel  kommer  enligt  utskottets
bedömning att medföra sociala skadeverkningar.  Både
Brottsförebyggande  rådet  (BRÅ) och Konsumentverket
har  framfört  synpunkter  som   stöder   detta.  En
utredning   borde   enligt   utskottets   mening  ha
tillsatts   för   att   noga  kartlägga  de  svenska
spelvanorna och utreda vilka åtgärder som kan minska
trenden  av ökat spelberoende,  innan  förslaget  om
etablering av kasinon i Sverige lades fram. Även den
av Socialdepartementet beställda forskningsrapporten
om spelberoende borde ha avvaktats.


Enligt propositionen  har  erfarenheterna utomlands
varit  att illegala spel minskat  i  omfattning  när
kasinon  införs.  Enligt utskottets mening finns det
inga  belägg,  i form  av  forskningsresultat  eller
liknande,  för  detta.   Tvärtom   delar   utskottet
Brottsförebyggande   rådets   uppfattning   att   en
legalisering  av  en  farlig  spelform kan leda till
illegalt  spel,  eftersom  den  som   vant  sig  vid
kasinospel kan söka efter mer spännande och illegala
alternativ.     Utskottet     anser    vidare    att
kasinoverksamhet kan attrahera  brottslingar och att
det  finns  risk  för  att kriminella  personer  med
kasinona  som  träffpunkt  kan  utveckla  brottsliga
nätverk   och  starta   nya   former   av   illegala
spelverksamheter.  Det  finns  vidare  risk  för att
kasinona används för vadhållning och "penningtvätt".
Alla   preventiva  åtgärder  som  föreslås  för  att
kasinoverksamhet överhuvudtaget skall kunna fungera,
t.ex.   legitimering,    registrering   och   allmän
kameraövervakning,  visar i  sig  att  kasinomiljöer
utgör olämpliga miljöer för dem som vistas där.


Enligt  regeringens  beräkningar  kommer  en  fullt
utbyggd   kasinoverksamhet    att    skapa   600-700
arbetstillfällen   i   Sverige.  Det  finns   enligt
utskottets  mening inte några  belägg  för  att  det
skulle finnas ett uppdämt spelbehov i Sverige. En ny
spelform kommer  därför att tränga undan andra redan
existerande spel.  Det  är  mot  bakgrund  av  detta
rimligt  att  anta  att restaurangkasinon kommer att
drabbas av nedskärningar.  De  nya arbetstillfällena
skulle dessutom i stor utsträckning  komma att ligga
i  storstadsregionerna.  Det  är  enligt  utskottets
bedömning i helt andra regioner som några hundra nya
arbetstillfällen    skulle   utgöra   ett   märkbart
tillskott.


Utskottet anser att  införande av kasinospel medför
en  riskfylld  investering   av   både   pengar  och
människoliv  och avvisar därför bestämt kasinon  med
spelvinster av internationellt jämförbar storlek som
en ny intäkt för staten.


dels  att utskottets  hemställan  under  8  bort  ha
följande lydelse:


8.  beträffande  fråga  om avslag på förslaget
till kasinolag


att   riksdagen  med  bifall  till   motionerna   1997/98:504,
1998/99:Kr9  yrkande 1 i denna del, 1998/99:Kr12
yrkande 1, 1998/99:Kr14  yrkande 1, 1998/99:Kr16
yrkande   2,  1998/99:Kr504  och   1998/99:Kr522
yrkande 1 avslår  regeringens  framlagda förslag
till kasinolag,




9. Huvudmannaskap (mom. 9)




Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och
Roy Hansson (alla m) anser




dels  att  den  del  av  utskottets  yttrande  under
rubriken  Huvudmannaskap m.m. (6.2) som  börjar  med
"Riksdagen  har,  som"  och  slutar  med "utskottets
hemställan" bort ha följande lydelse:


Lagrådet  har  i  sitt  yttrande  över  regeringens
förslag till lag om kasinospel påpekat att  man inte
utan  vidare  kan utgå från att ett statligt monopol
skulle  godtas  av   EG-domstolen.  Utskottet  delar
Lagrådets uppfattning och avvisar därför bestämt att
man i detta läge inför  ett  statligt spelmonopol på
kasinon.


I Europa sköts kasinoverksamheten  i de flesta fall
av  enskilda  företag  under  statlig reglering  och
kontroll. Utskottet anser att detta bör gälla även i
Sverige och att den som uppfyller  kasinolagens krav
och  bedöms  kunna  uppfylla  de  bestämmelser   och
villkor  som  behöver  ställas  upp för verksamheten
skall kunna ges rätt att bedriva kasinoverksamhet.


Med  tanke  på  att  kasinolagen  är   skriven  med
utgångspunkt  i att endast företag som i sin  helhet
ägs  av staten skall  få  ges  tillstånd  bör  lagen
delvis  ändras  och  kompletteras.  Bland  annat bör
detta  gälla  regleringen  av  vilka  krav som skall
ställas  på de företag som skall få anordna  kasino,
hur kontrollen  skall ske och vilka skatteregler som
bör  gälla.  Regeringen  bör  därför  snarast,  dock
senast den 1 oktober  1999, återkomma med de förslag
till  ändringar  och kompletteringar  i  kasinolagen
m.m. som kan vara påkallade. Regeringen bör dessutom
snarast   utfärda  en   förordning,   som   reglerar
förutsättningarna för att bedriva kasinon i Sverige.


Vad utskottet  sålunda  anfört  bör  riksdagen  med
anledning av motion Kr8 (m) yrkande 3 som sin mening
ge   regeringen  till  känna.  Tills  vidare  och  i
avvaktan  på  ett  sådant  nytt  förslag  får den av
utskottet förordade ordningen gälla.


dels  att  utskottets  hemställan  under  9 bort  ha
följande lydelse:


9. beträffande huvudmannaskap


att riksdagen


dels  med  anledning  av  motionerna 1998/99:Kr8
yrkande 3 i denna del och 1998/99:Kr15 yrkande 3
antar regeringens förslag till  kasinolag  i vad
avser  11  §  med  den  ändringen att paragrafen
skall  ha  följande  som Reservanternas  förslag
betecknad lydelse:


-----------------------------------------------------
Regeringens förslag        Reservanternas förslag
-----------------------------------------------------
11 §
-----------------------------------------------------
Tillstånd   att   anordna   Tillstånd   att  anordna
kasinospel   får   endast  kasinospel   får   lämnas
lämnas till företag som i  till  företag  som  i sin
sin  helhet, direkt eller  helhet,    direkt   eller
indirekt, ägs av staten.   indirekt,  ägs  av staten
samt     till    enskilda
företag.
-----------------------------------------------------
dels med anledning av motion 1998/99:Kr8 yrkande
3 i denna del som sin mening ger regeringen till
känna  vad  utskottet  anfört   om   behovet  av
ytterligare reglering,




10. Huvudmannaskap (mom. 9)




Lennart Kollmats (fp) anser




dels  att  den  del  av  utskottets  yttrande  under
rubriken  Huvudmannaskap  m.m.  (6.2) som börjar med
"Riksdagen  har,  som " och slutar  med  "utskottets
hemställan" bort ha följande lydelse:


Regeringen föreslår  att  enbart staten skall kunna
bedriva   kasinoverksamhet.   Statens    andel    av
spelmarknaden   har   under   senare   tid  ökat  på
folkrörelsernas   bekostnad.   Regeringens   förslag
skulle minska folkrörelsernas utrymme ytterligare  i
ett  läge när folkrörelsernas andel av spelmarknaden
snarare   bör   öka  igen.  Det  kan  därför  enligt
utskottets mening inte vara riktigt att staten skall
konkurrera ut folkrörelserna  ännu mer genom att ett
statligt    monopol   införs   i   en   sektor    av
spelmarknaden.  Utskottet  anser  därför  att  också
folkrörelseägda företag skall få anordna kasinon och
att  samma  regelverk,  krav och tillsyn skall gälla
oavsett huvudmannaskap.


Med  tanke  på  att  kasinolagen   är  skriven  med
utgångspunkt i att endast företag som  i  sin helhet
ägs  av  staten  skall  få  ges  tillstånd bör lagen
delvis  ändras  och  kompletteras. Bland  annat  bör
detta gälla regleringen av de krav som skall ställas
på de folkrörelseägda  företag  som skall få anordna
kasino,   hur   kontrollen  skall  ske   och   vilka
skatteregler som  bör  gälla.  Regeringen bör därför
snarast återkomma med de förslag  till ändringar och
kompletteringar  i  kasinolagen m.m.  som  kan  vara
påkallade.


Vad  utskottet sålunda  anfört  bör  riksdagen  med
anledning  av  motion  Kr15  (fp)  yrkande 3 som sin
mening ge regeringen till känna. Tills  vidare och i
avvaktan  på  ett  sådant  nytt  förslag får den  av
utskottet förordade ordningen gälla.


dels  att  utskottets hemställan under  9  bort  ha
följande lydelse:


9. beträffande huvudmannaskap


att riksdagen


dels  med   anledning   av  motion  1998/99:Kr15
yrkande 3 i denna del och  med  avslag på motion
1998/99:Kr8 yrkande 3 antar regeringens  förslag
till   kasinolag  i  vad  avser  11  §  med  den
ändringen  att  paragrafen skall ha följande som
Reservanternas förslag betecknad lydelse:


-----------------------------------------------------
Regeringens förslag        Reservanternas förslag
-----------------------------------------------------
11 §
-----------------------------------------------------
Tillstånd   att   anordna   Tillstånd   att  anordna
kasinospel   får   endast  kasinospel   får   lämnas
lämnas till företag som i  till  företag  som  i sin
sin  helhet, direkt eller  helhet,    direkt   eller
indirekt, ägs av staten.   indirekt,  ägs  av staten
samt  till folkrörelseägt
företag.
-----------------------------------------------------
dels   med   anledning  av  motion  1998/99:Kr15
yrkande  3  i  denna  del  som  sin  mening  ger
regeringen till  känna  vad  utskottet anfört om
behovet av ytterligare reglering,




11. Förbud mot överklagande (mom. 10)




Under förutsättning av bifall till reservation 9




Elisabeth  Fleetwood,  Lennart Fridén,  Jan  Backman  och  Roy
Hansson (alla m) anser




dels  att  den  del  av  utskottets  yttrande  under
rubriken Huvudmannaskap m.m.  (6.2)  som  börjar med
"Utskottet  tillstyrker" och slutar med "4 avstyrks"
bort ha följande lydelse:


Utskottet   anser    i    konsekvens    med    sitt
ställningstagande   att  kasinoverksamhet  skall  få
bedrivas även av enskilda  företag  (reservation  9)
att  förslag  och  beslut  som  meddelas med stöd av
kasinolagen skall få överklagas. Regeringens förslag
till 17 § bör således avslås.


dels  att  utskottets hemställan under  10  bort  ha
följande lydelse:


10. beträffande förbud mot överklagande


att riksdagen  med  bifall  till  motion 1998/99:Kr8 yrkande 4
avslår regeringens förslag till lag om kasinolag
i vad avser 17 §,




12. Antal kasinon (mom. 11)




Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och
Roy Hansson (alla m) anser




dels  att  den  del  av  utskottets  yttrande  under
rubriken  Antal  kasinon  som börjar med  "Utskottet
delar"  och  slutar med "till  kasinolag)"  bort  ha
följande lydelse:


Utskottet anser,  i  likhet  med motionärerna bakom
motion  Kr8  (m),  att  antalet kasinon  inte  skall
begränsas till ett visst  antal.  Det  bör i stället
vara marknaden som avgör hur många kasinon  som  det
skall  finnas. Det är möjligt att Sverige inte är en
tillräckligt  stor  marknad  för mer än sex kasinon,
men  detta  behöver  enligt utskottets  mening  inte
stadfästas i lag. Regeringens  förslag  till  tredje
paragraf  bör  därför  enligt  utskottet  avslås  av
riksdagen.


dels  att  utskottets  hemställan  under  11 bort ha
följande lydelse:


11. beträffande antal kasinon


att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr8 yrkande 2


dels  avslår  regeringens  förslag  till lag  om
kasinolag i vad avser 3 §,


dels  beslutar  att  4-17  §§  i förslaget  till
kasinolag skall betecknas som 3-16 §§,




13. Registrering m.m. vid kasinobesök
(mom. 14)




Lennart Kollmats (fp) anser




dels  att  den  del  av  utskottets  yttrande  under
rubriken  Registrering  av besökare m.m.  (6.6)  som
börjar  med  "Utskottet  anser"   och   slutar   med
"utskottets hemställan" bort ha följande lydelse:


Utskottet  vill,  i  likhet  med motionärerna bakom
motion  Kr15  (fp), framhålla vikten  av  individens
rätt  till  personlig  integritet.  Utskottet  anser
således att någon  registrering av besökare till ett
kasino inte bör göras.  Utskottet  avstyrker  därmed
regeringens  förslag  till  registrering.  Utskottet
anser  dock  i  likhet  med regeringen att besökaren
skall legitimera sig.


dels  att utskottets hemställan  under  14  bort  ha
följande lydelse:


14.    beträffande   registrering   m.m.   vid
kasinobesök


att riksdagen


dels antar  regeringens förslag till kasinolag i
vad avser 4 §  andra  stycket  med den ändringen
att stycket skall ha följande lydelse:


Inte heller får den som inte är  känd  och  inte
legitimerar sig ges tillträde till ett kasino.


dels  med  bifall  till  motionerna  1998/99:Kr7
yrkande  2  och 1998/99:Kr15 yrkande 4 samt  med
avslag på motion  1998/99:Kr18  yrkande 1 avslår
regeringens förslag till kasinolag  i  vad avser
5-8 §§,


dels  beslutar  att  9-17  §§  i  förslaget till
kasinolag skall betecknas som 5-13 §§,




14. Ändrade regler för automatspel
(mom. 19)




Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen  (båda v)
anser




dels  att  den  del  av  utskottets  yttrande  under
rubriken  Ändringar  i  lotterilagen  (7.2-7.4)  som
börjar  med "Utskottet delar" och slutar med "och 9"
bort ha följande lydelse:


Regeringen  föreslår att den kontanta vinsten skall
höjas till ca  500  kronor för värdeautomater. Detta
innebär     enligt     utskottets     mening     att
attraktionskraften   ökar   för   dessa   automater.
Regeringen föreslår vidare  att  500  värdeautomater
skall tillåtas ställas ut i bingohallar.


Samtidigt  föreslås  att varuspelsautomater  endast
skall   få   anordnas  i  samband   med   offentliga
nöjestillställningar   i   form   av   tivoli  eller
liknande.


En   fördel  med  regeringens  förslag  kan  enligt
utskottets   mening   vara   att   överskottet  från
värdeautomaterna, som tillfaller föreningslivet  och
staten, förmodligen kommer att öka medan överskottet
från  varuspelsautomaterna,  som  huvudsakligen  går
till   privata  intressen,  förmodligen  kommer  att
minska.


Nackdelen   med  regeringens  förslag,  som  enligt
utskottets mening  dock  väger  tyngre,  är  att  de
spelformer  som  föreslås  öka är de som kan medföra
dels  en högre grad av spelberoende,  dels  negativa
sociala   konsekvenser.   Dessutom   ser   utskottet
allvarligt på att värdeautomaterna i praktiken  blir
rena penningautomater där hela vinsten kan lösas  in
mot kontanter.


Mot  denna bakgrund anser utskottet att regeringens
förslag   till   ändringar   rörande  automatspel  i
enlighet med motionerna Kr9 (fp)  yrkande  1 i denna
del och Kr12 (v) yrkande 4 bör avstyrkas.


I  stället bör enligt utskottets mening med  bifall
till motion Kr12 (v) yrkande 9 begära att regeringen
återkommer    med    förslag   till   ändringar   av
lotterilagen när Lotterilagsutredningen  kommit  med
sitt slutbetänkande och när den forskargrupp, som på
uppdrag  av  Socialdepartementet  är  klar  med  sin
utredning om spelberoende.


dels  att  utskottets  hemställan  under  19 bort ha
följande lydelse:


19. beträffande ändrade regler för automatspel


att riksdagen


dels  med  bifall  till  motionerna  1998/99:Kr9
yrkande 1 i denna del och 1998/99:Kr12 yrkande 4
avslår regeringens förslag till lag om ändring i
lotterilagen (1994:1000),


dels med bifall till motion 1998/99:Kr12 yrkande
9  som sin mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört om nytt förslag,




15. Ändring i lagen om skatt på spel
(mom. 20)




Under förutsättning av bifall till reservationerna 8
och 14




Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v) anser




dels  att  den  del  av  utskottets  yttrande  under
rubriken Skattefrågor (propositionens avsnitt 8) som
börjar  med  "Regeringens förslag" och slutar med "2
avstyrks" bort ha följande lydelse:


Utskottet   anser    i    konsekvens    med    sitt
ställningstagande  att  inte  tillåta kasinospel och
att avslå ändringarna i lotterilagen att regeringens
förslag till ändring i lagen om  skatt  på  spel bör
avslås.


dels  att  utskottets  hemställan  under 20 bort  ha
följande lydelse:


20. beträffande ändring i lagen  om  skatt  på
spel


att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Kr9 yrkande 1
i  denna  del  och 1998/99:Kr12 yrkande 2 avslår
regeringens förslag  till lag om ändring i lagen
(1972:820) om skatt på spel,




16. Ändring i lagen om lotteriskatt
(mom. 21)




Under förutsättning av bifall till reservation 8




Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v) anser




dels  att  den  del  av  utskottets  yttrande  under
rubriken Skattefrågor (propositionens avsnitt 8) som
börjar med "Utskottet tillstyrker"  och  slutar  med
"3 delvis" bort ha följande lydelse:


Utskottet   anser   bl.a.  i  konsekvens  med  sitt
ställningstagande att  inte  tillåta  kasinospel att
regeringens   förslag   till  ändring  i  lagen   om
lotteriskatt bör avslås.


dels  att utskottets hemställan  under  21  bort  ha
följande lydelse:


21.    beträffande    ändring   i   lagen   om
lotteriskatt


att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Kr9 yrkande 1
i denna del och 1998/99:Kr12  yrkande  3  avslår
regeringens  förslag till lag om ändring i lagen
(1991:1482) om lotteriskatt,




17. Tillstånd för föreningslivet att
anordna spel på värdeautomater i
bingohallar (mom. 22)




Inger  Davidson  (kd),   Elisabeth   Fleetwood  (m),
Lennart  Fridén (m), Jan Backman (m), Dan  Kihlström
(kd), Lennart  Kollmats  (fp)  och  Roy  Hansson (m)
anser




dels  att  den  del  av  utskottets  yttrande  under
rubriken  Tillstånd  för  föreningslivet att anordna
spel på värdeautomater i bingohallar  som börjar med
"Utskottet   förutsätter"   och   slutar  med   "med
bingospel" bort ha följande lydelse:


Utskottet delar motionärernas uppfattning  att inte
endast  ett  av  staten ägt företag skall kunna  ges
tillstånd att anordna värdeautomatspel i samband med
bingospel. Utskottet anser att motsvarande tillstånd
även bör kunna ges  till  föreningslivet.  Genom  en
sådan     ordning     skulle     överskottet    från
värdeautomatspel  i  samband  med  bingospel   kunna
tillfalla   de   lokala   föreningar   som  anordnar
bingospelen.  Därigenom  skulle  också den  statliga
dominansen   på   spelmarknaden   minskas   och   en
monopolsituation  när  det  gäller  värdeautomatspel
undvikas.


Utskottet  anser  att  regeringen  bör låta  utreda
frågan    om    former    för   och   reglering   av
värdeautomatspel   anordnat  av   föreningslivet   i
samband  med  bingospel   och   därefter   förelägga
riksdagen förslag i frågan. Vad utskottet här anfört
bör riksdagen med anledning av motionerna Kr14  (kd)
yrkande  5 och Kr19 (m) som sin mening ge regeringen
till känna.


dels att utskottets  hemställan  under  22  bort  ha
följande lydelse:


22.  beträffande  tillstånd för föreningslivet
att anordna spel på värdeautomater i bingohallar


att riksdagen med bifall  till motionerna 1998/99:Kr14 yrkande
5 och 1998/99:Kr19 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,




18. Antalet värdeautomater på hotell och
restauranger (mom. 23)




Charlotta L Bjälkebring och Peter  Pedersen (båda v)
anser




dels  att  den  del  av  utskottets  yttrande  under
rubriken   Antalet  värdeautomater  på  hotell   och
restauranger  som  börjar  med "Utskottet anser" och
slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:


Utskottet anser att staten  inte  skall  bidra till
att öka omfattningen av sådana s.k. snabba  spel som
medför risk för större spelberoende i samhället.


Utskottet  konstaterar  att  AB  Svenska  Spel  har
regeringens   tillstånd   att   placera   ut  7  000
värdeautomater  på  hotell och restauranger och  att
omkring  4 000 har placerats  ut  i  dag.  Utskottet
anser att  en  gräns  bör  sättas  vid det antal som
redan  har  placerats  ut.  Regeringen  bör   därför
besluta  om  ändring  av  tillståndet för AB Svenska
Spel. Riksdagen bör med bifall  till motion Kr12 (v)
yrkande 6 och med avslag på motion Kr16 (mp) yrkande
3  som  sin  mening  ge  regeringen till  känna  vad
utskottet anfört.


dels  att utskottets hemställan  under  23  bort  ha
följande lydelse:


23.   beträffande  antalet  värdeautomater  på
hotell och restauranger


att riksdagen  med  bifall  till motion 1998/99:Kr12 yrkande 6
och med avslag på motion 1998/99:Kr16  yrkande 3
som  sin  mening  ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört,




19. Högsta insats och vinst på
värdeautomater (mom. 24)




Charlotta L Bjälkebring  och Peter Pedersen (båda v)
anser




dels  att  den  del  av  utskottets  yttrande  under
rubriken Högsta insats och  vinst  på värdeautomater
som börjar med "Enligt 27" och slutar  med  "yrkande
8" bort ha följande lydelse:


Som  utskottet anfört i det föregående (reservation
14) anser  utskottet  att  spel  med snabba och höga
vinster inte bör få öka. Sådana spel bidrar till ett
ökat spelberoende i samhället.


Utskottet  anser  att  riksdagen  med  bifall  till
motion Kr12 (v) yrkande 8 bör begära  att regeringen
lägger fram förslag till ändring i lotterilagen  med
den  innebörden  att  högsta  insats  och  vinst bör
sänkas  till  5 respektive 200 kronor, dvs. maximalt
40  gånger  insatsen.   Därmed  skulle  den  svenska
regleringen   av  värdeautomatspel   bättre   stämma
överens med vad som gäller i övriga nordiska länder.


dels att utskottets  hemställan  under  24  bort  ha
följande lydelse:


24.  beträffande  högsta  insats  och vinst på
värdeautomater


att riksdagen med bifall till motion  1998/99:Kr12  yrkande  8
som  sin  mening  ger  regeringen till känna vad
utskottet anfört,




20. Reglering av hela automatspelsmarknaden
(mom. 30)




Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser




dels  att  den  del  av  utskottets  yttrande  under
rubriken Regering av hela  automatspelsmarknaden som
börjar med "Utskottet förutsätter"  och  slutar  med
"yrkande 6" bort ha följande lydelse:


Utskottet     anser     att    frågan    om    hela
automatspelsmarknaden borde  behandlas  samlat i ett
större   sammanhang.  Som  situationen  är  nu   har
regeringen  kommit  till  riksdagen  med  förslag om
ändring  av lotterilagen för att öka säkerheten  och
kontrollmöjligheterna   vid   automatspel  utan  att
lotterilagsutredningen  har  hunnit   avlämna   sitt
slutbetänkande  och  utan  att  några utredningar om
konsekvenserna  av  förslagen gjorts.  Dessutom  har
regeringen  aviserat  en   ny   utredning   om   hur
föreningslivets     ställning     på    spel-    och
lotterimarknaden  skall  kunna stärkas.  Vidare  har
regeringen sagt i den nu aktuella  propositionen att
det tidigare beslutade vinstdelningssystemet snarast
skall  genomföras.  Slutligen har regeringen  i  den
idrottspolitiska  propositionen   uttalat   som  sin
uppfattning  att  överskottet på värdeautomatspel  i
samband med bingospel skall gå till idrottsrörelsen.
Utskottet  har  i det  föregående  tillstyrkt  de  i
propositionen    föreslagna     förändringarna     i
lotterilagen   då   de   problem  som  uppstått  vid
automatspel kräver en snabb lösning. Utskottet anser
dock - i likhet med vad som  anförs  i  motion  Kr14
(kd)  -  att det behövs en diskussion om helheten på
automatspelsmarknaden.    Regeringen    bör   därför
återkomma  till  riksdagen  med förslag om hur  hela
automatspelsmarknaden  skall  regleras,  styras  och
kontrolleras.  Vid  en  sådan  reglering   bör  goda
förutsättningar   skapas   för   föreningslivet  att
finansiera  delar  av sin verksamhet  med  hjälp  av
lotterier och spel.  Vad  utskottet  här  anfört bör
riksdagen med bifall till motion Kr14 (kd) yrkande 6
som sin mening ge regeringen till känna.


dels  att  utskottets  hemställan  under 30 bort  ha
följande lydelse:


30.     beträffande    reglering    av    hela
automatspelsmarknaden


att riksdagen  med  bifall  till motion 1998/99:Kr14 yrkande 6
som  sin mening ger regeringen  till  känna  vad
utskottet anfört,




21. Konsekvensutredning om föreningslivets
ekonomi (mom. 31)




Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser




dels  att  den  del  av  utskottets  yttrande  under
rubriken  Konsekvensutredning   om   föreningslivets
ekonomi  som börjar med "Utskottet har  ovan  "  och
slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:


Utskottet,  som  i  det  föregående  har tillstyrkt
regeringens   förslag  om  ändrad  lagreglering   av
automatspel, anser att regeringen noga bör följa upp
och utreda konsekvenserna av de aktuella ändringarna
när  det  gäller   automatspel   i   föreningsdrivna
bingohallar. Om systemomläggningen skulle  visa  sig
innebära  ekonomiska avbräck för föreningslivet, bör
regeringen   skyndsamt   lägga   fram   förslag  för
riksdagen  om kompensation till föreningslivet.  Vad
utskottet anfört  om  konsekvensutredning  m.m.  bör
riksdagen med bifall till motion Kr14 (kd) yrkande 7
som sin mening ge regeringen till känna.


dels  att  utskottets  hemställan  under  31 bort ha
följande lydelse:


31.    beträffande    konsekvensutredning   om
föreningslivets ekonomi


att riksdagen med bifall till  motion  1998/99:Kr14
yrkande  7 som sin mening ger regeringen till  känna
vad utskottet anfört.


Särskilda yttranden


1. Överskott från kasinoverksamhet (mom. 3)




Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och
Roy Hansson (alla m) anför:




Vi  förutsätter  i  likhet  med  utskottet  att  den
föreslagna   kasinoverksamhetens   inverkan  på  den
övriga  spelmarknaden, regionalt och  i  landet  som
helhet, utvärderas efter en tids verksamhet.


Visar utvärderingen  att kasinoverksamheten medfört
negativa konsekvenser för  den  lokala och regionala
spel- och lotteriverksamheten med  minskade intäkter
för   idrottsorganisationer   och   andra    ideella
organisationer förutsätter vi att åtgärder vidtas så
att en del av överskottet från kasinoverksamheten  -
såsom  förordas i Kr8 (m) - förs till det lokala och
regionala    idrotts-    och    föreningslivet   där
kasinoverksamhet bedrivs.




2. Fråga om avslag på förslaget om
kasinolag m.m.
(mom. 8-18)




Inger  Davidson (kd), Charlotta L  Bjälkebring  (v),
Peter Pedersen  (v),  Dan  Kihlström  (kd)  och  Ewa
Larsson (mp) anför:




Vi  har i reservation 8 avstyrkt regeringens förslag
att införa kasinon. Utskottets majoritet har däremot
tillstyrkt  detta  förslag.  I  konsekvens  med vårt
avstyrkande av förslaget om kasinolag avstår vi från
att delta i behandlingen av innehållet i regeringens
förslag  till  kasinolag  och lag om ändring i lagen
(1998:150) om allmän kameraövervakning.




3. Registrering vid kasinobesök m.m. (mom.
14-15)




Elisabeth  Fleetwood (m), Lennart  Fridén  (m),  Jan
Backman (m), Birgitta Sellén (c) och Roy Hansson (m)
anför:




Vi  anser  att   det   är  mycket  viktigt  att  den
personliga  integriteten   skyddas   så   långt  som
möjligt.   Det  är  därför  av  stor  betydelse  att
personuppgifterna   och   fotografierna   som  finns
samlade i besöksregistren på kasinon används  på ett
korrekt sätt och enbart för att öka säkerheten  inom
respektive  kasino.  Det  är  vidare  utomordentligt
viktigt  att  bestämmelserna  om gallring  av  dessa
uppgifter och foton efterlevs och  verkställs senast
ett  år  efter  det att uppgiften eller  fotografiet
registrerats. Vi  förutsätter  självfallet att detta
är   en   del   av   den   tillsynsverksamhet    som
Lotteriinspektionen har att utföra.




4. Samverkan mellan lotterimyndigheter i
olika länder (mom. 28)




Charlotta  L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v)
anför:


I  motion  Kr522   (v)  framhålls  behovet  av  att
etablera regler och former  för  spelsatsningar över
nationella  gränser. Svårigheterna  att  kontrollera
att lagar och  regler  efterlevs  ökar  i en alltmer
globaliserad  värld,  där  bl.a. möjligheterna  till
spel över Internet ökar. Det  är  viktigt att sådana
frågor  kan  lösas i samarbete mellan  självständiga
stater  så att  inte  överstatliga  lösningar  skall
behöva tillgripas  i större omfattning. Mot bakgrund
av     de     internationella      kontakter     som
Lotteriinspektionen  har,  avstår vi från  att  yrka
bifall  till  motion  Kr522  (v)   yrkande   2.   Vi
förutsätter att Lotteriinspektionens internationella
samarbete  utvecklas,  utan  att riksdagen gör något
särskilt uttalande i frågan.


Propositionens lagförslag


Förslag till kasinolag




Härigenom föreskrivs följande.




Inledande bestämmelser




1  § Med kasinospel avses i denna  lag  roulettspel,
tärningsspel,   kortspel   och   liknande  spel  som
anordnas i lokaler vilka huvudsakligen  används  för
detta ändamål (ett kasino).




2 § Kasinospel får inte anordnas utan tillstånd.


Tillstånd  till kasinospel får även omfatta spel på
penningautomater och andra automatspel som avses i 6
§ lotterilagen (1994:1000).


3 § Det får finnas högst sex kasinon.




Åldersgräns och legitimationskrav




4 § Den som är  under  20  år får inte ges tillträde
till ett kasino.


Den som inte är känd och inte  legitimerar  sig får
inte heller ges tillträde till ett kasino.




Registrering




5  §  Den  som  anordnar  kasinospel  skall föra ett
register  över  besökarna  på  kasinot  i syfte  att
förebygga och avslöja brott.


Registret  får  föras  med  hjälp  av automatiserad
behandling.


6 § Registret skall innehålla uppgift  om besökarens
namn, personnummer eller annat identifieringsnummer,
postadress  samt  uppgift  om tidpunkt för  besöket.
Registret  skall också innehålla  ett  fotografi  av
besökaren.




7 § Bestämmelserna  i personuppgiftslagen (1998:204)
om rättelse och skadestånd  gäller vid behandling av
personuppgifter enligt denna lag.




8 § En uppgift eller ett fotografi  i registret över
besökare skall gallras senast ett år  efter  det att
uppgiften eller fotografiet registrerats.




Förbud mot kreditgivning




9  §  Den  som  anordnar  kasinospel  får inte lämna
kredit för insatser i spelet.




Förbud för anställda




10  §  Anställda  eller  funktionärer  hos  den  som
anordnar  kasinospel  får inte delta i något spel  i
ett kasino.




Beslut om tillstånd och övriga villkor




11  § Tillstånd att anordna  kasinospel  får  endast
lämnas  till  företag som i sin helhet, direkt eller
indirekt, ägs av staten.




12  § Ett tillstånd  att  anordna  kasinospel  skall
förenas  med de särskilda villkor samt kontroll- och
ordningsbestämmelser     som    behövs    för    att
spelverksamheten skall bedrivas  på  ett från allmän
synpunkt lämpligt sätt.




Beslutande myndighet




13  §  Regeringen  prövar  frågor  om tillstånd  att
anordna kasinospel.


Regeringen får överlåta åt Lotteriinspektionen  att
meddela villkor och bestämmelser enligt 12 §.




Tillsyn




14  §  Lotteriinspektionen  skall utöva tillsyn över
att denna lag och de villkor  och  bestämmelser  som
har meddelats med stöd av lagen följs.




Återkallelse eller ändring




15  §  Ett  tillstånd  att  anordna  kasinospel samt
villkor och bestämmelser som har meddelats  med stöd
av   denna  lag  får  återkallas  eller  ändras,  om
villkoren  eller bestämmelserna inte följs eller det
annars finns skäl för det.


Frågor  om återkallelse  eller  ändring  prövas  av
regeringen  eller,  om  frågan  avser  villkor eller
bestämmelser      som      har      meddelats     av
Lotteriinspektionen, av denna.




Avgifter




16 § Avgifter får tas ut i ärenden om  tillstånd och
tillsyn   enligt   denna  lag.  Regeringen  meddelar
föreskrifter om avgifterna.




Förbud mot överklagande




17 § Beslut som meddelats med stöd av denna lag får
inte överklagas.




--------------------------


Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.


Förslag till lag om  ändring  i  lagen (1972:820) om
skatt på spel


Härigenom föreskrivs att 1, 4, 10  och  19 §§ lagen
(1972:820)  om  skatt  på  spel  skall  ha  följande
lydelse.


-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------------


1 § 1
-----------------------------------------------------
Spelskatt  betalas enligt   Spelskatt betalas enligt
denna lag till staten för  denna lag till staten för
sådant  roulettspel   och  sådant   roulettspel  som
spel                   på  kräver  tillstånd  enligt
varuspelsautomater    som  lotterilagen (1994:1000).
kräver  tillstånd  enligt
lotterilagen (1994:1000).
-----------------------------------------------------
Kortspel och tärningsspel  jämställs i denna lag med
roulettspel.
-----------------------------------------------------


4 § 2
-----------------------------------------------------
Skattskyldig  är  den som   Skattskyldig  är den som
har tillstånd som avses i  har tillstånd som avses i
1    §.    I   fråga   om  1    §.    I   fråga   om
roulettspel  och  spel på  roulettspel           med
varuspelsautomater    med  utrustning som upplåts av
utrustning som upplåts av  någon       med      fast
någon       med      fast  driftställe  inom landet,
driftställe  inom landet,  är  dock den som upplåter
är  dock den som upplåter  utrustningen
utrustningen               skattskyldig.
skattskyldig.
-------------------------------------------------------------------------------


10 § 3
-------------------------------------------------------------------------------
Spelskatt för roulettspel tas ut, för varje kalendermånad då skattskyldighet fö


2 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på ett spelbord,


4 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på två spelbord,


9 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på tre spelbord,


18 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på fyra spelbord och med


25 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på fem spelbord.
-------------------------------------------------------------------------------
Föreligger  rätt  till  spel på flera spelbord än fem tas skatten för vart och
kronor per månad.
-----------------------------------------------------
Spelskatt  för   spel  på
varuspelsautomater tas ut
med   1  500  kronor  per
varuspelsautomat      för
varje   kalendermånad  då
skattskyldighet
föreligger.
-------------------------------------------------------------------------------


19 § 4
-----------------------------------------------------
Den      som     bedriver   Den     som     bedriver
roulettspel                roulettspel           med
eller       spel       på  utrustning  som upplåtits
varuspelsautomater    med  till  honom  är  ansvarig
utrustning  som upplåtits  för  spelskatt för vilken
till  honom  är  ansvarig  skattskyldighet    åvilar
för  spelskatt för vilken  upplåtaren  och som denne
skattskyldighet    åvilar  inte     betalat.     När
upplåtaren  och som denne  spelutrustning  upplåts i
inte     betalat.     När  flera      led     gäller
spelutrustning  upplåts i  motsvarande     för    en
flera      led     gäller  upplåtare  som själv inte
motsvarande     för    en  är skattskyldig.
upplåtare som själv  inte
är skattskyldig.
-----------------------------------------------------
---------------


Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.


---------------


1 Senaste lydelse 1998:291.


2 Senaste lydelse 1998:291.


3 Senaste lydelse 1998:291.


4 Senaste lydelse 1998:291.


Förslag  till lag om ändring i lagen (1991:1482) om
lotteriskatt


Härigenom  föreskrivs  att 1 § lagen (1991:1482) om
lotteriskatt skall ha följande lydelse.


-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------


1 § 5
-----------------------------------------------------
Lotteriskatt  skall  betalas  enligt  denna lag till
staten för svenskt lotteri.
-----------------------------------------------------
Skatt   tas   ut  med  36  Skatt   tas   ut  med  36
procent av den behållning  procent av den behållning
som   återstår  sedan  de  som   återstår  sedan  de
sammanlagda  vinster  som  sammanlagda  vinster  som
betalats ut till vinnarna  betalats ut till vinnarna
i  lotteriet  räknats  av  i  lotteriet  räknats  av
från    de    sammanlagda  från    de    sammanlagda
insatserna.                insatserna.           För
vadhållning i samband med
hästtävlingar,        där
deltagande              i
vadhållningen       efter
särskilt   tillstånd   av
regeringen  även  kan ske
via   en  utländsk  trav-
eller galopporganisation,
skall inte  insatser  och
vinster  som  hänför  sig
till     det    utländska
speldeltagandet   beaktas
vid    bestämmandet    av
behållningen.
-----------------------------------------------------
Med utbetalade vinster avses de vinster som betalats
ut inom 90 dagar från skattskyldighetens inträde.
-----------------------------------------------------
Skatt skall inte betalas för
-----------------------------------------------------
1.  sådant  lotteri  som avses i lagen (1972:820) om
skatt på spel,
-----------------------------------------------------
2.  sådant  lotteri som avses i lagen (1991:1483) om
skatt på vinstsparande m.m.,
-----------------------------------------------------
3.  vinstdragning   på   här   i   landet  utfärdade
premieobligationer,
-----------------------------------------------------
4. lotteri som har anordnats av sådan sammanslutning
som avses i 15 § lotterilagen (1994:1000),
-----------------------------------------------------
5.    lotteri   som   har   5.  sådant  lotteri  och
anordnats  av  AB Svenska  sådant     spel    enligt
Spel eller helägt dotter-  kasinolagen    (1999:xxx)
bolag  till  detta bolag,  som   har   anordnats  av
eller                      företag som i sin helhet,
direkt   eller  indirekt,
ägs av staten, eller
-----------------------------------------------------
6. lotteri där vinsterna inte utgörs av pengar.
-----------------------------------------------------
Beteckningen lotteri har samma betydelse i denna lag
som i 3 § lotterilagen (1994:1000).
-----------------------------------------------------
-------------


Denna   lag   träder  i  kraft  den  1  juli  1999.
Bestämmelserna i 1 § andra stycket i sin nya lydelse
tillämpas dock för  tid  från  och  med  den 1 april
1999.


--------------
5 Senaste lydelse 1998:292.


Förslag   till   lag   om   ändring  i  lotterilagen
(1994:1000)


Härigenom  föreskrivs  i  fråga   om   lotterilagen
(1994:1000)


dels  att  2,  25,  27-31,  47  och 54 §§ skall  ha
följande lydelse,


dels att det i lagen skall införas  en ny paragraf,
37 a §, av följande lydelse.


-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------


2 §
-----------------------------------------------------
Lagen      gäller      inte      svenska     statens
premieobligationslån.


Den  tillämpas  inte heller på automatspel som inte
ger vinst eller ger  vinst  bara  i form av frispel.
Föreskrifter  om sådant automatspel  finns  i  lagen
(1982:636) om anordnande av visst automatspel.
-----------------------------------------------------
Den    tillämpas    inte
heller   på  spel  enligt
kasinolagen (1999:xxx).
-----------------------------------------------------


25 § 6
-----------------------------------------------------
Tillstånd att anordna spel på varuspelsautomater får
lämnas, om
-----------------------------------------------------
1.   spelet   anordnas  i   1.   spelet  anordnas  i
samband med                samband  med en offentlig
nöjestillställning i form
av tivoli eller liknande,
-----------------------------------------------------
a)      en      offentlig
nöjestillställning,
-----------------------------------------------------
b)       hotell-      och
restaurangverksamhet,  om
det  för  rörelsen  finns
tillstånd  till servering
av   spritdrycker,    vin
eller    starköl   enligt
alkohollagen  (1994:1738)
eller  om  det  ändå  kan
antas  att  spelet   utan
olägenhet kan anordnas  i
samband med verksamheten,
eller
-----------------------------------------------------
c) bingospel,
-----------------------------------------------------
2.  värdet  av  spelarens   2.  värdet  av spelarens
insats  uppgår till högst  insats  uppgår till högst
1/6 000 basbelopp,         1/7 000 basbelopp,
-----------------------------------------------------
3.  värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/300
basbelopp,
-----------------------------------------------------
4.   varje    spelautomat   4.   varje   spelautomat
förses                med  förses                med
tillståndshavarens   namn  tillståndshavarens namn,
eller     något     annat
kännetecken,
-----------------------------------------------------
5.  det  kan antas att spelautomaten inte kommer att
användas för  något  annat  ändamål  än  den  enligt
ansökan är avsedd för, och
-----------------------------------------------------
6.  det  kan  antas  att god ordning kommer att råda
inom den lokal eller på  den  plats där spelet skall
bedrivas.
-----------------------------------------------------
Regeringen   eller   den
myndighet  som regeringen
bestämmer   får   meddela
sådana  föreskrifter   om
spelplats,   speltid  och
märkning               av
spelautomaterna       som
avviker    från    första
stycket 1 och 4.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------


-----------------------------------------------------




------------------------
6  Senaste  lydelse  1996:1168.  Med viss ändring av
lagtexten  i  propositionen  återger  utskottet  den
korrekta lydelsen av paragrafen.


-----------------------------------------------------
27 § 7
-----------------------------------------------------
Tillstånd att anordna spel på värdeautomater i andra
fall än som avses i 26 § får ges, om
-----------------------------------------------------
1.   spelet   anordnas  i   1.   spelet  anordnas  i
samband  med  hotell- och  samband  med  hotell- och
restaurangverksamhet,  om  restaurangverksamhet,  om
det  för  rörelsen  finns  det  för  rörelsen  finns
tillstånd  till servering  tillstånd  till servering
av    spritdrycker,   vin  av    spritdrycker,   vin
eller    starköl   enligt  eller    starköl   enligt
alkohollagen (1994:        alkohollagen (1994:
1738),                     1738) eller i samband med
bingospel,
-----------------------------------------------------
2.  värdet  av  spelarens   2.  värdet  av spelarens
insats  uppgår till högst  insats  uppgår till högst
1/6   500  basbelopp  per  1/7   000  basbelopp  per
spel,                      spel,
-----------------------------------------------------
3.   värdet   av   högsta   3.   värdet   av  högsta
vinsten uppgår till högst  vinsten uppgår till högst
tvåhundra          gånger  etthundra          gånger
insatsen,                  insatsen,
-----------------------------------------------------
4.   högst  fem  värdeautomater  placeras  på  varje
spelplats,
-----------------------------------------------------
5. högst  100  kronor  av
vinstens värde får växlas
mot kontanter,
-----------------------------------------------------
6.  värdet av vinsterna i   5. värdet av vinsterna i
spelet motsvarar minst 85  spelet motsvarar minst 85
procent   av  insatsernas  procent   av  insatsernas
värde,                     värde,
-----------------------------------------------------
7.   spelautomaterna  kan   6.  spelautomaterna  kan
kontrolleras  genom tele-  kontrolleras  genom tele-
och          databaserade  och          databaserade
kommunikationssystem,      kommunikationssystem,
-----------------------------------------------------
8.    varje   spelautomat   7.   varje   spelautomat
förses                med  förses                med
tillståndshavarens   namn  tillståndshavarens   namn
eller     något     annat  eller     något     annat
kännetecken,               kännetecken,
-----------------------------------------------------
9.   det  kan  antas  att   8.  det  kan  antas  att
spelautomaten inte kommer  spelautomaten inte kommer
att  användas  för  något  att  användas  för  något
annat   ändamål   än  den  annat   ändamål   än  den
enligt  ansökan är avsedd  enligt  ansökan är avsedd
för, och                   för, och
-----------------------------------------------------
10. det kan antas att god   9. det kan antas att god
ordning  kommer  att råda  ordning  kommer  att råda
inom  den  lokal eller på  inom  den  lokal eller på
den   plats   där  spelet  den   plats   där  spelet
skall bedrivas.            skall bedrivas.
-----------------------------------------------------
Tillstånd enligt första stycket får bara lämnas till
ett spelföretag som ägs av staten.
-----------------------------------------------------


28 §
-----------------------------------------------------
Penningautomater,           Penningautomater,
värdeautomater        och  värdeautomater,
skicklighetsautomater får  varuspelsautomater    och
innehas     bara    efter  skicklighetsautomater får
tillstånd.                 innehas     bara    efter
tillstånd.
-----------------------------------------------------
Sådana  automater  får  dock innehas  utan  särskilt
tillstånd
-----------------------------------------------------
1.   av   den   som   har   1.   av   den   som  har
tillstånd enligt 26 eller  tillstånd  enligt  25, 26
27  §  att anordna sådant  eller  27  §  att anordna
automatspel, om automaten  sådant   automatspel,  om
omfattas               av  automaten   omfattas   av
speltillståndet,           speltillståndet,
-----------------------------------------------------
2.  av  automatinnehavares  dödsbo  under  en tid av
längst    ett    år    från    dödsfallet   och   av
automatinnehavares  konkursbo  längst   intill  dess
konkursen har avslutats, eller


------------------------
7 Senaste lydelse 1996:1168.


-----------------------------------------------------


3.  av  den som har fått sitt tillstånd att inneha
automaten återkallat,  till dess att tre månader har
förflutit  från  det att beslutet  om  återkallelsen
vann laga kraft.
-----------------------------------------------------
Tillstånd får förenas med särskilda villkor samt med
kontroll- och ordningsbestämmelser.
-----------------------------------------------------


29 §
-----------------------------------------------------
Införsel  till  landet av   Införsel  till landet av
penningautomater,          penningautomater,
värdeautomater        och  värdeautomater,
skicklighetsautomater  är  varuspelsautomater    och
tillåten  endast  för den  skicklighetsautomater  är
som  har  rätt att enligt  tillåten  endast  för den
28 § första stycket eller  som  har  rätt att enligt
andra  stycket  1  inneha  28 § första stycket eller
sådan automat.             andra  stycket  1  inneha
sådan automat.
-----------------------------------------------------


30 §
-----------------------------------------------------
Regeringen    eller   den   Regeringen   eller   den
myndighet  som regeringen  myndighet  som regeringen
bestämmer  får föreskriva  bestämmer  får föreskriva
undantag från 28 § första  undantag från 28 § första
stycket  och 29 § i fråga  stycket  och 29 § i fråga
om      penningautomater,  om      penningautomater,
värdeautomater        och  värdeautomater,       va-
skicklighetsautomater som  ruspelsautomater      och
innehas                    skicklighetsautomater som
innehas
-----------------------------------------------------
1.  på  fartyg  i  internationell trafik för spel på
fartyget, eller
-----------------------------------------------------
2.   i   yrkesmässig  verksamhet  för  tillverkning,
reparation eller liknande.
-----------------------------------------------------


31 §
-----------------------------------------------------
I  fråga  om  rätten  att   I  fråga  om  rätten att
hantera       oförtullade  hantera       oförtullade
penningautomater,          penningautomater,
värdeautomater        och  värdeautomater,
skicklighetsautomater      varuspelsautomater    och
gäller  lagen  (1973:980)  skicklighetsautomater
om  transport,  förvaring  gäller  lagen  (1973:980)
och     förstöring     av  om  transport,  förvaring
införselreglerade  varor,  och     förstöring     av
m.m.                       införselreglerade  varor,
m.m.
-----------------------------------------------------


37 a §
-----------------------------------------------------
En  vinst som betalas ut
i samband  med spel på en
varuspelsautomat får inte
lösas  in  mot  en  annan
vara eller mot  kontanter
av
-----------------------------------------------------
1.   den   som  anordnat
lotteriet,
-----------------------------------------------------
2.  den  som innehar den
plats    där    lotteriet
tillhandahålls,
-----------------------------------------------------
3.   den   som  bedriver
näringsverksamhet    där,
eller
-----------------------------------------------------
4.   ombud   för  sådana
personer som avses i 1-3.
-----------------------------------------------------






47 §
-----------------------------------------------------
Lotteriinspektionen         Lotteriinspektionen
prövar      frågor     om  prövar      frågor     om
tillstånd enligt 28 § att  tillstånd enligt 28 § att
inneha  penningautomater,  inneha  penningautomater,
värdeautomater        och  värdeautomater,
skicklighetsautomater.     varuspelsautomater    och
skicklighetsautomater.
-----------------------------------------------------


54 § 8
-----------------------------------------------------
Till böter eller fängelse i  högst  sex månader döms
den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet
-----------------------------------------------------
1.   olovligen   anordnar   1.   olovligen  anordnar
lotteri, eller             lotteri, eller
-----------------------------------------------------
2.  olovligen  innehar en   2.  olovligen innehar en
penningautomat,            penningautomat,
värdeautomat        eller  värdeautomat,  varuspels-
skicklighetsautomat.       automat             eller
skicklighetsautomat.
-----------------------------------------------------
Till böter eller fängelse i  högst  sex månader döms
också den som i yrkesmässig verksamhet  eller annars
i förvärvssyfte uppsåtligen främjar deltagande i ett
utom landet anordnat lotteri, om främjandet särskilt
avser deltagande från Sverige.
-----------------------------------------------------
I ringa fall döms inte till ansvar.
-----------------------------------------------------
Är brottet grovt döms till fängelse i högst två år.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------


-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------


-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------


-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------


-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------


-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------


-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------












---------------------


1.  Denna lag träder i kraft, i fråga om 27 §
den 1  oktober  1999,  och i övrigt den 1 juli
1999.


2.  I fråga om sådana tillstånd  att  anordna
spel på  varuspelsautomater  som har beviljats
före den 1 juli 1999 gäller äldre bestämmelser
till utgången av år 2000.


3. Den som vid lagens ikraftträdande  innehar
en varuspelsautomat med tillstånd enligt  25 §
får  inneha automaten utan tillstånd som avses
i 28 § till utgången av år 2001.


------------------------
8 Senaste lydelse 1998:1475.


Förslag   till   lag   om   ändring  i  lagen
(1998:150) om allmän kameraövervakning


Härigenom   föreskrivs   att  det   i   lagen
(1998:150)  om allmän kameraövervakning  skall
införas en ny  paragraf,  7  a  §, av följande
lydelse.


-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
7 a §
-----------------------------------------------------
Tillstånd krävs inte för
allmän  kameraövervakning
i   ett   kasino   enligt
kasinolagen   (1999:xxx),
om övervakningen har till
syfte att förebygga eller
avslöja brott eller  lösa
tvister  om  spel  mellan
spelare   och   den   som
anordnar spelet.
-----------------------------------------------------
Avlyssning         eller
upptagning  av  ljud  får
inte ske utan tillstånd.
-----------------------------------------------------


-----------------------------------------------------


-----------------------------------------------------


-----------------------------------------------------


-----------------------------------------------------


-----------------------------------------------------




-----------------------


Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.