Konstitutionsutskottets betänkande
1998/99:KU30

En stärkt kommunal revision

Innehåll

1998/99
KU30

Sammanfattning

I   betänkandet  behandlas  regeringens  proposition
1998/99:66  En  stärkt  kommunal  revision  samt  de
motioner som väckts med anledning av propositionen.
Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen och
avstyrker  samtliga  motioner. Reservationer i fråga
om  motionerna  har  avgivits  av  företrädarna  för
Moderata     samlingspartiet,     Kristdemokraterna,
Folkpartiet liberalerna  och  Miljöpartiet de gröna.
Mp-representanten  har  också avgivit  ett  särskilt
yttrande.

Propositionen

1998/99:66   vari   yrkas   att    riksdagen   antar
regeringens förslag till
1. lag om ändring i kommunallagen (1991:900),
2. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
3.   lag   om   ändring  i  lagen  (1980:1103)   om
årsredovisning m.m. i vissa företag,
4. lag om ändring  i lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar,
5. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),
6. lag om ändring i  lagen  (1979:412) om kommunala
indelningsdelegerade,
7.  lag  om  upphävande  av  lagen   (1996:945)  om
sammanläggningsdelegerade för Skåne läns landsting,
8.   lag   om   ändring  i  lagen  (1996:1415)   om
försöksverksamhet med regionförbund i Kalmar län och
Skåne län,
9.  lag  om  upphävande   av  lagen  (1997:222)  om
sammanläggningsdelegerade för  Västra Götalands läns
landsting.
Lagförslagen är fogade till betänkandet  som  bilaga
1.

Motionerna

1998/99:K20 av Lennart Hedquist och Ola Rask (m,  s)
vari  yrkas  att  riksdagen beslutar att benämningen
"lekmannarevisor"     i     aktiebolagslagen     och
kommunallagen   skall   utbytas    mot   benämningen
"förtroendevald  revisor"  i enlighet  med  vad  som
anförts i motionen.


1998/99:K21 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas


1. att riksdagen hos regeringen  begär förslag till
en försöksverksamhet med oberoende kommunal revision
i enlighet med vad som anförts i motionen,


2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i motionen anförts om att  ordförande  i
revisionen bör hämtas från minoriteten,


3. att riksdagen  beslutar  att  benämningen  på de
förtroendevalda  som  väljs  att  utföra  en  allmän
granskning   enligt   aktiebolagslagen   skall  vara
förtroendevald revisor och inte lekmannarevisor,


4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen  anförts  om  behovet av  en
särskild lag om kommunala företag.


1998/99:K22  av  Helena  Bargholtz  m.fl. (fp)  vari
yrkas


1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna   vad  i  motionen  anförts  om  en  oberoende
revision i kommunerna,


2. att riksdagen  hos  regeringen  begär förslag på
lagfäst särskild budgetberedning i enlighet  med vad
som anförts i motionen,


3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i motionen anförts om att ordföranden  i
revisionen bör utses av oppositionen.


1998/99:K23 av  Rune  Berglund  (s)  vari  yrkas att
riksdagen  beslutar  i  enlighet  med vad i motionen
anförts om ändring av 5 kap. 20 a §.




1998/99:K24 av Leif Jakobsson och Marie Granlund (s)
vari   yrkas  att  riksdagen  som  sin  mening   ger
regeringen  till  känna  vad  i  motionen anförts om
jävssituationer  för  förtroendevalda   revisorer  i
kommunal verksamhet.




1998/99:K25 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas


1.  att  riksdagen  beslutar  om  sådan  ändring  i
kommunallagen att samtliga partier i fullmäktige ges
möjlighet att bli representerade i revisionen,


2.  att  riksdagen,  vid  avslag på yrkande 1,  hos
regeringen  begär  förslag  till   sådan  ändring  i
kommunallagen att samtliga partier i fullmäktige ges
möjlighet att bli representerade i revisionen,


3.  att  riksdagen  beslutar  om  sådan  ändring  i
kommunallagen att krav på certifiering införs,


4.  att  riksdagen,  vid avslag på yrkande  3,  hos
regeringen  begär  förslag   till  sådan  ändring  i
kommunallagen att krav på certifiering införs,


5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen  anförts om  skyldighet  att
anmäla misstanke om brott till åklagare.


1998/99:K26 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) vari yrkas


1.  att  riksdagen beslutar  om  sådan  ändring  av
kommunallagen  att  valbarheten  som  revisor  eller
revisorsersättare       inskränks       så       att
fullmäktigeledamöter  och  ersättare för dessa ej är
valbara,


2.  att  riksdagen  beslutar  att   den   kommunala
revisionen normalt skall ledas av oppositionen.


Yttranden från andra utskott




Finansutskottet   och   lagutskottet   har   avgivit
yttranden  i  ärendet.  Yttrandena  -  1998/99:FiU4y
respektive 1998/99:LU3y - är fogade till betänkandet
som bilagorna 2 och 3.


Utskottet
Den kommunala revisionen




Kommunallagens bestämmelser om revision  gäller både
för  kommuner  och  landsting. Bestämmelserna  finns
huvudsakligen   i   9   kap.    kommunallagen.    De
förtroendevalda revisorerna väljs av fullmäktige och
är  fullmäktiges  instrument  för  granskning av den
kommunala verksamhet som bedrivs i nämnderna  och  i
eventuella fullmäktigeberedningar.


Revisorerna  skall  granska all kommunal verksamhet
som bedrivs i nämnder  och  fullmäktigeberedningar i
den omfattning som följer av god revisionssed.


Den  kommunala revisionen består  av  redovisnings-
och   förvaltningsrevision.   Redovisningsrevisionen
syftar   i   huvudsak   till   att   bedöma  om  god
redovisningssed   tillämpas,  om  räkenskaperna   är
rättvisande och kontrollen av förmögenhetsskyddet är
tillräcklig. Förvaltningsrevisionen  syftar till att
bedöma  om  fullmäktiges  beslut  efterlevs  och  om
verksamheten,  inom  budgetramarna  och  med  avsedd
kvalitet, uppnår de politiska målen.




Propositionens huvudsakliga innehåll




Regeringen  lägger  fram  förslag  till ändringar  i
främst kommunallagen (1991:900). Därutöver  föreslås
vissa   ändringar  i  aktiebolagslagen  (1975:1385),
lagen (1980:1103)  om  årsredovisning  m.m.  i vissa
företag,  lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
stiftelselagen   (1994:1220),  lagen  (1979:412)  om
kommunala indelningsdelegerade och lagen (1996:1415)
om försöksverksamhet  med regionförbund i Kalmar län
och Skåne län. Lagarna  om sammanläggningsdelegerade
för  Skåne  läns  landsting  respektive  för  Västra
Götalands läns landsting föreslås upphöra.


Förslagen innehåller bl.a. följande.


1          Skärpta   regler   om   jäv   i  kommunal
revision.
2
3          Krav    på    att    de   förtroendevalda
revisorerna skall biträdas av sakkunnigt biträde.
4
5          De förtroendevalda revisorerna  ges  rätt
att       i       fullmäktige,      nämnder      och
fullmäktigeberedningar   löpande  under  året  väcka
ärenden som rör granskningen.
6
7          Nämndernas   ansvar   för   den   interna
kontrollen i nämnderna lagfästs.
8
9          Överlämnande av  årsredovisningarna  till
fullmäktige  och  revisorerna samt beslut i fråga om
ansvarsfrihet tidigareläggs.
10
11         Revisionsuppgiften preciseras i syfte att
tydliggöra  att  den  kommunala  verksamheten  skall
revideras årligen.
12
13         Ökade möjligheter till informationsutbyte
mellan revisorer och  lekmannarevisorer  i kommunala
företag och förtroendevalda revisorer i kommuner och
landsting   i  syfte  att  möjliggöra  en  samordnad
kommunal revision i en kommun eller i ett landsting.
14
15         De   förtroendevalda  revisorerna  åläggs
skyldighet att anmäla  misstanke  om  brott till den
nämnd  som  berörs.  Om  nämnden  inte  anmäler  ett
misstänkt  brott  till  åklagare  skall  revisorerna
anmäla underlåtenheten till fullmäktige.
16


De  skärpta  jävsreglerna innebär att kommunallagens
regler för förtroendevalda  och  anställda i nämnder
om s.k. sakägarjäv, intressejäv, ställföreträdarjäv,
ombudsjäv och delikatessjäv skall  omfatta  även  de
förtroendevalda   revisorerna.   Revisorerna   skall
samfällt  besluta  i  jävsfrågor.  Besluten skall få
överklagas  i  samband med att det beslut  varigenom
fullmäktige   eller    revisorerna   avgör   ärendet
överklagas.


De   förtroendevalda  revisorerna   skall   i   sin
granskning  själva välja de sakkunniga biträdena och
anlita dem i den omfattning som de själva bestämmer.
De sakkunniga  skall ha den insikt och erfarenhet av
kommunal  verksamhet   och   kommunal  revision  som
fordras  för  att  kunna fullgöra  uppdraget.  Deras
rapporter   skall   bifogas    de    förtroendevalda
revisorernas revisionsberättelse.


Tidigareläggningen av revisionsbehandlingen innebär
att   årsredovisningen   skall   lämnas  över   till
fullmäktige  och  revisorerna  snarast  möjligt  och
senast   den  15  april  året  efter  det   år   som
redovisningen   avser   och   att  fullmäktige  före
utgången  av  juni  månad  året  efter  det  år  som
revisionen  avser  skall  besluta  om  ansvarsfrihet
beviljas eller vägras.


Regeringen  föreslår  att den rätt som  revisorerna
har till upplysningar av  styrelsen,  övriga nämnder
och  fullmäktigeberedningar  skall omfatta  även  de
enskilda förtroendevalda i dessa organ.


Förslaget om samordning av revisionen  hos kommunen
eller landstinget och kommunala företag innebär  att
till  lekmannarevisor  i ett aktiebolag där kommunen
eller  landstinget  direkt  eller  indirekt  innehar
samtliga aktier eller  till  revisor  i en stiftelse
som  kommunen eller landstinget bildar ensam  alltid
skall utses någon av de revisorer eller revisorsers-
ättare   som  valts  för  granskning  av  nämndernas
verksamhet.


Regeringen    föreslår    slutligen    att    vissa
bestämmelser  i  9  kap. kommunallagen skall flyttas
för att tydliggöra deras  samband med bestämmelser i
andra kapitel.


Lagändringarna föreslås träda i kraft i huvudsak den
1 januari 2000.




Propositionen  bygger  huvudsakligen  på  förslag  i
Kommunrevisionsutredningens betänkande (SOU 1998:71)
Den Kommunala Revisionen.




Förtroendevalda revisorer




Valbarhet




Gällande ordning




Fullmäktige  skall inför  varje  mandatperiod  välja
minst tre revisorer och lika många revisorsersättare
för granskning av verksamheten.


För valbarhet  gäller  samma  regler  som för andra
förtroendeuppdrag i en kommun eller i ett landsting.
För att vara valbar skall en person ha fyllt  18  år
och ha rösträtt i de kommunala valen.


Den   som   är  redovisningsskyldig  till  kommunen
respektive  landstinget   får   inte  vara  revisor.
Begreppet    redovisningsskyldig    omfattar    både
förtroendevalda och kommunalt anställda  som  i  sin
befattning  är  redovisningsskyldiga.  Make,  sambo,
föräldrar,  barn eller syskon eller andra närstående
till den redovisningsskyldige  ingår också i kretsen
vid  bedömningen av om obehörighet  föreligger.  Som
redovisningsskyldiga räknas enligt rättspraxis också
styrelseledamöter   i   kommunala  företag.  Utanför
obehörighetsregeln  faller   däremot  ledamöterna  i
fullmäktige.


Den  som  är redovisningsskyldig  får  inte  heller
delta i val  av  revisor  eller  i handläggningen av
ärendet om ansvarsfrihet för verksamheten.


Regeln  som  utesluter  redovisningsskyldiga   från
revisorsuppdrag finns för närvarande intagen som  en
jävsregel i 9 kap. kommunallagen.


Några  regler  med  krav  på  att de förtroendevalda
revisorerna  skall  besitta viss  formell  kompetens
finns inte.




Propositionen




Regeringen föreslår att  regeln om jäv för revisorer
vid redovisningsskyldighet  i  stället  skall tas in
som en valbarhetsregel i 4 kap. kommunallagen.


Regeringen  bedömer inte att det finns tillräckligt
starka  skäl  att   i   lag   begränsa  fullmäktiges
möjligheter att välja t.ex. en ledamot i fullmäktige
till revisor eller revisorsersättare.




Skälen till regeringens bedömning




Regeringen   framhåller   att   en  viktig   del   i
revisionsuppgiften  är förvaltningsrevisionen,  dvs.
granskningen av om verksamheten är ändamålsenlig och
bedrivs på ett ekonomiskt  tillfredsställande  sätt.
Att   bedöma   om   en   nämnd  har  levt  upp  till
fullmäktiges   formella   beslut    och    politiska
intentioner  kan  inte alltid mätas med fasta  mått.
Det  kräver  politisk  erfarenhet  och  kännedom  om
kommunal verksamhet.


Även den redovisningsrevisionella uppgiften ställer
enligt  regeringen   krav   på  politisk  kompetens,
eftersom  de  övergripande  målen   i  kommuner  och
landsting  inte enbart uttrycks i ekonomiska  termer
utan  också  i   termer  av  volymer,  kvalitet  och
effekter.


Regeringen anser  (prop. s. 33) att det finns såväl
fördelar  som  nackdelar  med  att  kunna  rekrytera
revisorerna  bland   fullmäktiges   ledamöter.  Till
fördelarna   hör  att  fullmäktiges  ledamöter   har
förutsättningar   att   vara   väl   insatta   i  de
frågeställningar som revisorerna har att bedöma.  De
har  erfarenheter  som  är värdefulla när det gäller
att  identifiera  olika kommunrevisionella  problem.
Att de är väl förankrade i kommunal verksamhet är en
fördel  i  revisionens   främjande   och   stödjande
verksamhet.  Till  nackdelarna hör bl.a. risken  för
bindningar  till respektive  fullmäktigegrupp  eller
fullmäktiges arbete i övrigt.


En  inskränkning  av  valbarheten  när  det  gäller
ledamöter    i    fullmäktige   skulle,   framhåller
regeringen, generellt  sett reducera antalet möjliga
kandidater med kommunal  förankring  och erfarenhet.
Detta skulle i många mindre kommuner kunna ge upphov
till  praktiska  problem att rekrytera revisorer.  I
vart  fall  skulle  en   önskvärd  omsättning  bland
revisorerna   kunna   försvåras.   Det   är   enligt
regeringens mening ingen  önskvärd  utveckling  i en
situation  där en förstärkning av de förtroendevalda
revisorernas ställning och kompetens är angelägen.


Vid en samlad  bedömning  finner regeringen att det
inte finns tillräckligt starka  skäl  för att införa
en   reglering   i   kommunallagen   som   utesluter
rekrytering av ledamöter i fullmäktige till  uppdrag
som   revisor.   Det   får  enligt  regeringen  även
fortsättningsvis   ankomma    på   fullmäktige   att
självständigt bedöma vilka kandidater  som har sådan
erfarenhet  och  integritet  att  revisorsuppdragets
krav  på  opartiskhet kan förenas med  vederbörandes
uppdrag i fullmäktige.




Motion




I motion 1998/99:K26  av  Ingvar Svensson m.fl. (kd)
yrkande   1  begärs  att  riksdagen   beslutar   att
valbarheten   som  revisor  eller  revisorsersättare
genom  ändring  i  kommunallagen  inskränks  så  att
fullmäktigeledamöter och ersättare för dessa inte är
valbara.




Utskottets bedömning




I propositionen framhålls  att  det  krävs  politisk
erfarenhet  och kännedom om kommunal verksamhet  för
att  bedöma  om   en   nämnd   har   levt  upp  till
fullmäktiges    formella    beslut   och   politiska
intentioner. De övergripande  målen  i  kommuner och
landsting  kan  inte  enbart  uttryckas i ekonomiska
termer utan också i termer av volymer,  kvalitet och
effekter.


Som  regeringen  anför finns det både fördelar  och
nackdelar med att kunna  rekrytera revisorerna bland
fullmäktiges   ledamöter.   En    inskränkning    av
valbarheten på det sätt som begärs i motionen skulle
generellt  sett  reducera antalet möjliga kandidater
med  kommunal förankring  och  erfarenhet,  och  det
skulle  i många mindre kommuner kunna ge upphov till
praktiska problem att rekrytera revisorer.


Liksom regeringen  finner  utskottet  vid en samlad
bedömning  att  det  inte finns tillräckligt  starka
skäl  för  att  införa regler  i  kommunallagen  som
utesluter  att ledamöter  i  fullmäktige  rekryteras
till  revisorsuppdrag.   Det   bör  i  stället  även
fortsättningsvis   ankomma   på   fullmäktige    att
självständigt  bedöma vilka kandidater som har sådan
erfarenhet  och  integritet  att  revisorsuppdragets
krav  på  opartiskhet  kan  förenas  med  uppdrag  i
fullmäktige.


Med   det  anförda   avstyrker   utskottet   motion
1998/99:K26 (kd) yrkande 1.




Revisorernas ställning




Gällande ordning




Som  framgår   ovan   ställs   inte  några  formella
kompetenskrav på förtroendevalda revisorer.


Beträffande  beredningen  av  revisorernas   budget
gäller  att  kommuner  och  landsting varje år skall
upprätta  en  budget för nästa  kalenderår.  Förslag
till budget upprättas  av  styrelsen  och  antas  av
fullmäktige. I kommuners och landstings budget ingår
revisorernas budget.




Propositionen




Regeringen  bedömer  att  systemet  förutsätter  att
fullmäktige  till  revisorer väljer personer som har
förmåga att medverka  till en revision som uppfyller
fullmäktiges  och medborgarnas  rättmätiga  krav  på
oberoende, effektivitet och kompetens. Något förslag
till lagändring i denna del läggs inte fram.


Regeringen bedömer  inte att det finns tillräckligt
starka  skäl  att  i  lag   införa  några  särskilda
kompetenskrav  på dem som skall  kunna  väljas  till
revisorer eller revisorsersättare.


Regeringen   bedömer    inte   heller   att   någon
lagreglering behövs av de ekonomiska resurserna till
förtroendevalda revisorer.




Skälen till regeringens bedömning




Regeringen påpekar att det  nuvarande  systemet  med
förtroendemannarevision  i  kommunal  verksamhet  på
senare  tid  har  kommit  att  ifrågasättas i en rad
hänseenden.  I  den  allmänna  debatten   har  bl.a.
framförts  krav  på  ökat  inslag  av  professionell
revision av kommunal verksamhet.


Regeringen  anser  (prop.  s.  35)  att  det  finns
fördelar  med  en ordning med professionell revision
men betonar att  den  kommunala  organisationen  och
verksamheten i väsentliga avseenden skiljer sig från
såväl  en statlig organisation som en privaträttslig
sammanslutning.   Redan   av  1  kap.  1  och  7  §§
regeringsformen framgår enligt regeringen att det är
de  förtroendevalda  som ansvarar  för  verksamheten
inom   ramen   för   en   kommunal    självstyrelse.
Utomstående  kan  inte ansvara för verksamheten.  De
förtroendevalda revisorerna  är  en  viktig  del  av
systemet.   En   ändring   av  detta  skulle  enligt
regeringen innebära en mycket stor förändring av det
gällande ansvarssystemet. Regeringen  anser inte att
det  i  dagsläget  finns  skäl att genomföra  en  så
genomgripande förändring.


Som   framgår   nedan  skall  den   förtroendevalda
revisionen enligt  propositionen kompletteras med en
yrkesrevisionell  kunskap   i   form  av  sakkunnigt
biträde. Regeringen avser enligt  propositionen att,
om  det  skulle  visa  sig  att  detta  inte  är  en
tillräckligt stark ordning, åter överväga behovet av
en  yrkesmässigt  oberoende  revision som komplement
till  den  revision som sker av  de  förtroendevalda
revisorerna.


Beträffande   beredningen   av  revisorernas  budget
påpekar regeringen att det i  olika  sammanhang  har
framförts   att   revisorernas  budget  bör  beredas
särskilt. Kommunrevisionsutredningen  förordade  att
budgetberedningen   skulle   ske   av   fullmäktiges
presidium   eller   ett   av   fullmäktige  tillsatt
beredningsorgan.


Regeringen hänvisar vidare (prop.  s.  68) till att
det      i      Svenska     Kommunförbundets     och
Landstingsförbundets           förslag          till
revisionsreglemente anges att det  kan vara lämpligt
att  fullmäktige  utser  en särskild budgetberedning
för revisionsanslaget för  att  markera  revisionens
oberoende   ställning.   Detta  tillämpas  av  vissa
kommuner och landsting på  så  sätt att revisorernas
budget inte bereds av styrelsen utan av ett särskilt
organ.  Detta organ är t.ex. fullmäktiges  presidium
eller   ett   särskilt   av   fullmäktige   tillsatt
beredningsorgan,  bestående av fullmäktigeledamöter,
som     svarar     för     budgetberedningen      av
revisionsanslaget  i  stället  för styrelsen. Enligt
regeringens  mening  kan  detta  vara   en   lämplig
ordning.  Regeringen  framhåller  att  det  ändå  är
kommunstyrelsens  ansvar  att  se till att förslaget
från en sådan budgetberedning ingår  som  en  del av
det  samlade  förslaget  till budget som fullmäktige
skall ta ställning till.




Motioner




Frågan om oberoende, professionell  revision tas upp
i två motioner.


I  motion  1998/99:K21  av  Per  Unckel  m.fl.  (m)
yrkande 1  önskar  motionärerna en försöksverksamhet
med  oberoende  kommunal   revision,  vilket  skulle
innebära möjlighet för en kommun eller ett landsting
att  välja  en  ordning  med  enbart   professionell
revision.  Riksdagen bör enligt motionärerna  begära
att regeringen  skall  lägga  fram  förslag  till en
sådan försöksverksamhet.


I motion 1998/99:K22 av Helena Bargholtz m.fl. (fp)
begärs ett tillkännagivande om oberoende revision  i
kommunerna   (yrkande  1).  Motionärerna  anser  att
åtskillnad   bör    göras    mellan   förtroendevald
förvaltningsrevision   och   yrkesmässig   oberoende
redovisningsrevision.


Frågan om ansvaret för beredningen  av  revisorernas
budget tas också upp i två motioner.


I motion 1998/99:K22 av Helena Bargholtz m.fl. (fp)
yrkande  2  begärs ett tillkännagivande om  särskild
budgetberedning   för   revisionen.  Det  är  enligt
motionärerna olämpligt att  styrelsen - som själv är
föremål för revisorernas granskning  -  skall ha ett
avgörande  inflytande  över  i  vilken  utsträckning
granskning  skall  ske.  Den ordning som föreslås  i
Kommunförbundets  och  Landstingsförbundets  förslag
till revisionsreglemente,  nämligen  att fullmäktige
utser     en     särskild     budgetberedning    för
revisionsanslaget   för   att  markera   revisionens
självständiga ställning, bör lagfästas.


I motion 1998/99:K23 av Rune  Berglund  (s)  begärs
att   riksdagen  beslutar  att  de  i  propositionen
föreslagna  obehörighetsföreskrifterna i 5 kap. 20 a
§ kommunallagen  skall kompletteras med en punkt som
innebär  att  den som  är  redovisningsskyldig  till
kommunen  eller   landstinget   inte   får  delta  i
beredningen  av  budget  för de revisorer som  skall
granska    den    verksamhet   som    omfattas    av
redovisningsskyldigheten.       De       som      är
redovisningsskyldiga  bör  enligt  motionären   inte
delta i beredningen eller i beslut om vilka resurser
som  de  förtroendevalda revisorerna skall tilldelas
av fullmäktige,  dvs. inte ha inflytande på i vilken
omfattning de skall  granskas.  I stället bör ett av
fullmäktige  tillsatt  särskilt  organ  -  lämpligen
fullmäktiges presidium - bereda revisorernas budget.




Finansutskottets yttrande




En oberoende kommunal revision




Finansutskottet   vill  understryka  den   kommunala
verksamhetens  särart,   något  som  bl.a.  tar  sig
uttryck i att det är de förtroendevalda som ansvarar
för verksamheten i dess helhet.  Mot  denna bakgrund
anser  utskottet  det  viktigt  att revisionen  inte
minst ses som ett instrument för kommunaldemokratisk
självkontroll.  Detta  system  har enligt  utskottet
hittills   fungerat  tillfredsställande.   Utskottet
delar  därför  regeringens  bedömning  att  det  för
närvarande   inte   finns   skäl  att  genomföra  en
genomgripande    förändring    i    det    nuvarande
ansvarssystemet.


Finansutskottet konstaterar med anledning av motion
K22 att regeringen är beredd att överväga behovet av
en  yrkesmässigt  oberoende revision som  komplement
till den revision som  sker  av  de  förtroendevalda
revisorerna   om   de   i  propositionen  föreslagna
reglerna om sakkunnigt biträde  inte skulle visa sig
vara  tillräckliga.  Någon åtgärd av  det  slag  som
föreslås  i  motionen är  därför  enligt  utskottets
mening för närvarande inte påkallad.


Finansutskottet  kan  vidare,  med  hänsyn till att
utskottet  anser  att  det  nuvarande  systemet  med
förtroendevalda  revisorer  bör  bestå,  inte   utan
vidare ställa sig bakom förslaget i motion K21 om en
försöksverksamhet   med   en   ordning   med  enbart
professionell revision.




Beredningen av revisorernas budget




Finansutskottet   anser   det   väsentligt  att  den
kommunala   revisionen  tillförsäkras   tillräckliga
ekonomiska  resurser  för  att  en  kvalitativt  god
revisionsverksamhet  skall kunna genomföras. När det
gäller  beredningen  av  anslaget  till  revisorerna
hänvisar utskottet till  att regeringen pekar på att
det      i     Svenska     Kommunförbundets      och
Landstingsförbundets           förslag          till
revisionsreglemente anges att det  kan vara lämpligt
att  fullmäktige  utser  en särskild budgetberedning
för revisionsanslaget för  att  markera  revisionens
oberoende  ställning.  Utskottet anser i likhet  med
regeringen att detta kan  vara  en  lämplig ordning.
Det  finns  däremot  enligt  utskottets mening  inte
tillräckliga skäl att lagfästa en sådan ordning.




Utskottets bedömning




En oberoende kommunal revision




Konstitutionsutskottet     delar    finansutskottets
bedömning i frågan om en ordning med förtroendevalda
revisorer eller en ordning med  enbart professionell
revision. Motionerna 1998/99:K21  (m)  yrkande 1 och
1998/99:K22 (fp) yrkande 1 avstyrks.




Beredningen av revisorernas budget




Konstitutionsutskottet    delar   regeringens    och
finansutskottets bedömning.  Motionerna  1998/99:K22
(fp) yrkande 2 och 1998/99:K23 (s) avstyrks.




Representativitet




Gällande ordning




Som framgår ovan skall minst tre revisorer  och lika
många  revisorsersättare  väljas  för granskning  av
verksamheten.  Några  regler om sammansättningen  av
gruppen revisorer finns  inte i lagstiftningen. Inte
heller finns det någon bestämmelse  om att det bland
revisorerna skall finnas en ordförande.




Propositionen m.m.




Regeringen  bedömer  (prop.  s.  36)  att  valet  av
revisorer    bör    ske    med    bredast    möjliga
representativitet.


Regeringen anför att representativiteten bör  gälla
inte  bara  med  avseende på partierna i fullmäktige
utan även i fråga  om  ålder  och  erfarenhet,  kön,
etnicitet, funktionshinder m.m.


Regeringen  påpekar  att  ett  antal  kommuner  och
landsting  har  valt  att  låta  ordförandeskapet  i
revisionen  innehas  av  minoriteten.  Även om detta
rent faktiskt borde sakna betydelse mot  bakgrund av
att  varje  revisor  kan agera självständigt,  anser
regeringen   att   en  ordning   som   innebär   att
ordföranden i revisionen  utses från minoriteten kan
vara  ett sätt för kommuner  och  landsting  att  på
frivillig   väg  markera  revisorernas  oberoende  i
förhållande  till   den  politiska  majoriteten.  En
strävan  bör  vidare  enligt   regeringen  vara  att
samtliga  partier  i fullmäktige ges  möjlighet  att
antingen bli representerade  i  revisionen  eller på
annat sätt följa revisionens arbete.


Något  förslag  till  lagändring  i denna del läggs
inte fram.




Motioner




I motion 1998/99:K21 av Per Unckel m.fl. (m) yrkande
2   önskar   motionärerna   med   hänvisning    till
Kommunrevisionsutredningens  förslag att ordföranden
i revisionen skall utses från  minoriteten och anser
att riksdagen bör uttala sig för denna princip.


I motion 1998/99:K26 av Ingvar  Svensson m.fl. (kd)
yrkande  2  begärs  att riksdagen beslutar  att  den
kommunala  revisionen   normalt   skall   ledas   av
oppositionen.


I motion 1998/99:K22 av Helena Bargholtz m.fl. (fp)
yrkande   3   begärs  ett  tillkännagivande  om  att
ordföranden   bör   utses   av   oppositionen.   Att
ordföranden  utses   av  den  politiska  minoriteten
skulle enligt motionärerna  garantera att revisionen
är opartisk och tillförlitlig.


I motion 1998/99:K25 av Per Lager m.fl. (mp) begärs
att   riksdagen   beslutar   om  sådan   ändring   i
kommunallagen att samtliga partier i fullmäktige ges
möjlighet  att  bli  representerade   i   revisionen
(yrkande 1) eller, vid avslag på detta yrkande,  gör
ett  tillkännagivande  om  förslag från regeringen i
detta avseende (yrkande 2).




Kommunrevisionsutredningens bedömning




Kommitténs  bedömning  i fråga  om  valbarheten  som
revisor eller revisorsersättare  var - liksom senare
regeringens i propositionen - att fullmäktige även i
fortsättningen borde ha valfrihet  vid valet och att
några särskilda kompetenskrav som begränsar  urvalet
inte borde införas.


Kommittén  uttalade  i  skälen  för  sin  bedömning
följande om representativiteten (SOU 1998:71 s. 60).


Vi  anser vidare att en god representativitet  skall
upprätthållas  vid  val av revisorer dels vad gäller
partierna i kommunfullmäktige,  dels  med  tanke  på
jämställdheten.  Bred  politisk sammansättning skall
prägla valet av revisorer.  Fullmäktige  bör  sträva
efter   att   samtliga  partier  i  fullmäktige  ges
möjlighet att bli representerade i revisionen.


Möjligheten att  agera  självständigt utgör en viss
garanti mot att revisionen  av  taktiska skäl skulle
vilja  undvika  vissa frågor. Det framhålls  ibland,
bl.a.   i   en   motion    till    riksdagen   (mot.
1996/97:K526),   som   en   fördel   om  revisionens
ordförande utses från minoriteten i fullmäktige.  Av
den  enkätundersökning som utfördes under våren 1997
bland  landets landsting och större kommuner framgår
att cirka  hälften  av  de tillfrågade valt att låta
ordförandeskapet    i    revisionen    innehas    av
minoriteten.  Rent  faktiskt   borde   detta   sakna
betydelse  mot  bakgrunden av att samtliga revisorer
kan   agera   självständigt.    För    att   markera
revisorernas   oberoende  i  förhållande  till   den
politiska  majoriteten  förordar  vi  emellertid  en
ordning som  innebär  att  ordföranden  i revisionen
utses från minoriteten.




Finansutskottets yttrande




Ordförandeskap




Finansutskottet anser att det kan vara en  fördel om
ordföranden för den kommunala revisionen hämtas från
minoriteten.   Enligt   utskottets   mening  är  det
emellertid en viktig grundprincip att  kommuner  och
landsting   ges  stor  frihet  att  organisera  sitt
förtroendemannaarbete.  Frågan  om  ordförandeskapet
bör enligt utskottet inte regleras i  lag. Utskottet
pekar  i likhet med regeringen på möjligheterna  för
kommuner  och  landsting att på frivillig väg införa
den  av motionärerna  förordade  ordningen  för  att
markera revisionens oberoende i förhållande till den
politiska majoriteten.




Partirepresentation




Finansutskottet hänvisar till att utskottet tidigare
pekat  på  att  kommuner  och  landsting bör ha stor
organisatorisk frihet. Utskottet instämmer i vad som
anförts  i propositionen om att valet  av  revisorer
bör ske med  så  stor  representativitet som möjligt
såväl när det gäller partier  som  i övrigt. Det bör
dock  enligt  utskottet  ankomma  på  kommuner   och
landsting  att  själva  ta  ställning till hur denna
avvägning skall ske.




Utskottets bedömning




Ordförandeskap




Enligt  8 kap. 5 § regeringsformen  skall  grunderna
för kommunernas  organisation  och verksamhetsformer
bestämmas   i   lag.  Föreskrifter  om   kommunernas
befogenheter och  åligganden  skall också meddelas i
lag.


Konstitutionsutskottet    delar    finansutskottets
bedömning att det kan vara en fördel  om ordföranden
för den kommunala revisionen hämtas från minoriteten
men  också  att  det  är en viktig grundprincip  att
kommuner och landsting  skall  ges  stor  frihet att
organisera sitt förtroendemannaarbete. I likhet  med
regeringen   och   finansutskottet   vill  utskottet
framhålla  möjligheterna för kommuner och  landsting
att på frivillig  väg  införa  den  av  motionärerna
förordade  ordningen  för  att  markera  revisionens
oberoende   i   förhållande   till   den   politiska
majoriteten.


Frågan   bör   således   inte   lagregleras.  Någon
möjlighet för riksdagen att på annat sätt besluta om
organisationen av kommunernas verksamhet finns inte.
Motionerna  1998/99:K21 (m) yrkande  2,  1998/99:K22
(fp)  yrkande  3  och  1998/99:K26  (kd)  yrkande  2
avstyrks.




Partirepresentation




Konstitutionsutskottet     delar    finansutskottets
bedömning.  Valet av revisorer  bör  således  enligt
utskottets   uppfattning    ske    med    så    stor
representativitet  som  möjligt såväl när det gäller
partier  som  i  övrigt. Det  bör  dock  ankomma  på
kommuner och landsting  att själva ta ställning till
hur denna avvägning skall ske.


Motion 1998/99:K25 (mp) yrkandena 1 och 2 avstyrks.




Sakkunniga biträden




Gällande ordning




I kommunallagen ställs inte  några  krav  på  att de
förtroendevalda   revisorerna   skall   biträdas  av
sakkunniga. Sakkunniga biträden har ändå sedan länge
och i stor omfattning anlitats.


Som   nämnts   ovan   ställs  inte  några  formella
kompetenskrav  på  de  förtroendevalda  revisorerna.
Inte heller på dem som anlitas  som  biträden ställs
några formella kompetenskrav.




Propositionen




Regeringen  föreslår  att det i kommunallagen  skall
föras  in  en  bestämmelse  att  de  förtroendevalda
revisorerna  i  sin  granskning  skall  biträdas  av
sakkunniga som de  själva  väljer  och anlitar i den
omfattning  som de själva bestämmer.  De  sakkunniga
skall ha den  insikt  och den erfarenhet av kommunal
verksamhet och kommunal revision som fordras för att
kunna fullgöra uppdraget.


Något krav på certifiering föreslås inte.




Skälen till regeringens bedömning




Regeringen  pekar  på  att   de   som   biträder  de
förtroendevalda revisorerna i kommuner och landsting
vanligen   är   sådana  personer  som  har  praktisk
erfarenhet   av  kommunalt   revisionsarbete   eller
kunskaper om och erfarenhet av den kommunala miljön,
det demokratiska  styrsystemet, det legala ramverket
för kommunal verksamhet  och  god  revisionssed  för
kommunal revision. De sakkunniga som anlitas är till
övervägande   del   personer   med   utbildning  som
motsvarar  den  som  auktoriserade  eller   godkända
revisorer   har,   vanligen   med   anställning  vid
revisionsföretag.


Som  skäl  för att något krav på certifiering  inte
föreslås anger  regeringen  i huvudsak (prop. s. 51)
att det kvalitetssäkringsarbete  och  den diskussion
som  förs  inom branschen om ett certifieringssystem
har goda förutsättningar  att  främja det sakkunniga
biträdets kvalitetsutveckling och  därigenom på sikt
medverka till en höjning av det sakkunniga biträdets
status.  Regeringen  utgår  från att kommunerna  och
landstingen självständigt beaktar  kraven på den för
kommunalrevision  erforderliga kompetensen.  Om  det
skulle  visa  sig  att   ytterligare   åtgärder   är
nödvändiga  för  att också på sikt garantera att det
sakkunniga biträdet  har  erforderlig kompetens, kan
det finnas skäl att på nytt  överväga  frågan om ett
lagreglerat krav på certifiering.




Motion




I motion 1998/99:K25 av Per Lager m.fl.  (mp) begärs
att   riksdagen  beslutar  om  sådana  ändringar   i
kommunallagen   att   krav  på  certifiering  införs
(yrkande 3) eller, vid  avslag på detta yrkande, ett
tillkännagivande om förslag från regeringen (yrkande
4). En certifiering bör enligt motionärerna utformas
på  ett  sådant  sätt  att yrkesverksamma  skall  ha
tillräckliga teoretiska  kunskaper  och erfarenheter
inom    det    specifika    verksamhetsområde    som
certifieringen avser. Den nödvändiga  kontrollen bör
handhas av ett särskilt certifieringsorgan.




Finansutskottets yttrande




Finansutskottet    konstaterar    att   frågan    om
certifiering   behandlas   i   propositionen,    och
utskottet delar regeringens bedömning att något krav
på  certifiering  för  närvarande  inte bör införas.
Utskottet    noterar    samtidigt   att   regeringen
understryker att det kan  finnas  skäl  att  på nytt
överväga   frågan   om   ett   lagreglerat  krav  på
certifiering  om  det visar sig nödvändigt  för  att
garantera att de förtroendevalda  revisorerna  skall
biträdas av personal med erforderlig kompetens.




Utskottets bedömning




Konstitutionsutskottet     delar    finansutskottets
bedömning  och  avstyrker  motion  1998/99:K25  (mp)
yrkandena 3 och 4.




Jävsfrågor




Gällande ordning




För  styrelsen  och övriga nämnder  i  kommuner  och
landsting    gäller    en    jävsregel    som    har
förvaltningslagens   jävsregel   som   förebild.  En
förtroendevald eller en anställd som är  jävig i ett
ärende  i en nämnd får inte delta eller närvara  vid
handläggningen  av  ärendet.  För  dessa gäller s.k.
sakägarjäv,        intressejäv,       släktskapsjäv,
ställföreträdarjäv,  ombuds-  och  biträdesjäv  samt
delikatessjäv.


För  de förtroendevalda revisorerna utgår jävs- och
obehörighetsreglerna          från         begreppet
redovisningsskyldighet.   Begreppet    avser    både
förtroendevalda  och  kommunalt  anställda som i sin
befattning  är  redovisningsskyldiga  till  kommunen
eller landstinget.  Med redovisningsskyldighet avses
också ledamöter i ett  kommunalt  företags styrelse.
Regeln   skall  tillämpas  också  på  make,   sambo,
föräldrar,  barn eller syskon eller annan närstående
till   den   redovisningsskyldige.    Den   som   är
redovisningsskyldig  till  kommunen  får  inte  vara
revisor  eller  revisorsersättare  och  inte  heller
delta  i  val  av  revisor eller i handläggningen av
ärendet om ansvarsfrihet för verksamheten.




Propositionen




Regeringen  föreslår   att  kommunallagens  allmänna
regler för förtroendevalda  och  anställda i nämnder
om s.k. sakägarjäv, intressejäv, ställföreträdarjäv,
ombudsjäv och delikatessjäv samt om  när  det  skall
bortses    från    jäv   skall   omfatta   även   de
förtroendevalda revisorerna.


Regeringen anför i  fråga  om  s.k.  delad revision
(prop. s. 33) att det inte är ovanligt att revisorer
även   har   förtroendeuppdrag  som  ledamot   eller
ersättare i en  nämnd  eller  styrelse  eller  i ett
kommunägt företag i den egna kommunen eller det egna
landstinget. Att ha uppdrag i en nämnd inom den egna
kommunen    eller    landstinget    innebär   enligt
huvudregeln att vederbörande inte kan  vara  revisor
där. I de fall då denna situation är för handen  och
fullmäktige  ändå  vill  anlita personen som revisor
brukar fullmäktige vid valet av revisor uttryckligen
ange att en viss revisor undantas  från granskningen
av  den  nämnd  där  han eller hon är ledamot  eller
ersättare  eller  är redovisningsskyldig  till.  Den
förtroendevalda får  då  mandat  att  granska  andra
delar   av  den  kommunala  verksamheten  genom  att
fullmäktige  utnyttjar  möjligheten  till s.k. delad
revision.


Regeringen    påpekar   att   någon   remissinstans
ifrågasatt  om  detta   förfaringssätt   skall  vara
tillåtet.   Det   kan   medföra  problem  t.ex.  vid
hantering   av   revisionsfrågor   av   övergripande
karaktär.  Regeringen   menar   för   sin   del  att
revisionen  fungerar bäst om möjligheten till  delad
revision används  mer  i  undantagsfall  men att det
inte  finns  tillräckligt  starka  skäl att förbjuda
förfarandet.   Det   skulle  kunna  innebära   stora
praktiska  problem för  t.ex.  mindre  kommuner  som
vanligen har ett mindre urval av revisorskandidater.




Motion




I motion 1998/99:K24  av  Leif  Jakobsson  och Marie
Granlund  (båda  s)  begärs ett tillkännagivande  om
jävssituationer  för  förtroendevalda   revisorer  i
kommunal    verksamhet.   Motionärerna   anför   att
revisorerna oftast  arbetar  med egna ansvarsområden
där de ansvarar för den kommunala revisionen. De har
inte   reviderat  kommunala  verksamheter   där   en
jävssituation  kan  uppkomma.  På  så sätt har t.ex.
make/maka  till  en  kommunal revisor kunnat  inneha
kommunalt  förtroendeuppdrag   i   en   nämnd  eller
styrelse    där    maken/makan    inte    reviderat.
Förhållandet har redovisats i revisionsärendet  till
fullmäktige.    Då   ärendet   om   granskning   och
ansvarsfrihet i rättslig mening är ett samlat ärende
trots att granskningsärendet  handlagts som separata
delar,  uppstår frågan om en förtroendevald  revisor
blir jävig  även om hans/hennes revisionsområde inte
genererar jävssituationer.




Utskottets bedömning




I propositionen  påpekar  regeringen att det inte är
ovanligt  att revisorer även  har  förtroendeuppdrag
som ledamot  eller ersättare i något annat kommunalt
organ och att  den  som  har  ett uppdrag i en nämnd
inom  den  egna  kommunen  eller landstinget  enligt
huvudregeln inte kan vara revisor  där. I de fall då
fullmäktige  ändå vill anlita personen  som  revisor
brukar vid valet  av  revisor uttryckligen anges att
en viss revisor undantas  från  granskningen  av den
aktuella  nämnden.  Revisorsmandatet  begränsas till
granskning   av   andra   delar   av  den  kommunala
verksamheten   genom   att   fullmäktige   utnyttjar
möjligheten till s.k. delad revision.


Som  regeringen  också framhåller  bör  möjligheten
till delad revision användas mer i undantagsfall men
det skulle kunna innebära  stora  praktiska  problem
för  t.ex. mindre kommuner att förbjuda möjligheten.
Något sådant förslag läggs inte heller fram.


Med hänsyn  till  det  anförda  anser utskottet att
något sådant tillkännagivande som  begärs  i  motion
1998/99:K24 (s) inte behövs. Motionen avstyrks.




Samordning av revision mellan kommun
respektive landsting och dess företag




Kommunala företag




Gällande ordning




Verksamhet  som  bedrivs  i kommunala företag ligger
utanför de förtroendevalda  revisorernas  ansvar och
befogenhet.   De  kommunala  företagen  omfattas   i
stället  av revision  enligt  den  lagstiftning  som
gäller   för    respektive    företagsform,    t.ex.
aktiebolagslagen.


I  den  aktiebolagsrättsliga  lagstiftningen ställs
det,  till  skillnad  från  vad  som  gäller  enligt
kommunallagen,  uttryckliga krav på  att  revisionen
utförs av personer  med  särskild kompetens. Således
kan  endast  den som är auktoriserad  eller  godkänd
revisor  revidera   ett  aktiebolag.  Kravet  gäller
oberoende av vem som är ägare till aktiebolaget. Det
är    dock    möjligt    att    även    utse    s.k.
lekmannarevisorer.


Regler  om  kommunala  företag  finns   i   3  kap.
kommunallagen.  Syftet  med  reglerna  är  bl.a. att
tydliggöra  kommunens roll som ägare, betona  vikten
av      offentlig       insyn      och      motverka
kompetensöverskridanden.


I  ett  helägt aktiebolag  skall  fullmäktige  utse
minst  en  revisor.   Av   förarbetena  framgår  att
avsikten med denna bestämmelse  är  att den revision
som föreskrivs i aktiebolagslagen skall kompletteras
med en förtroendemannarevision så att  de  kommunala
företagen  skall  granskas  ur ett kommunalrättsligt
perspektiv,   dvs.   företagets   verksamhet   skall
utvärderas mot bakgrund av det kommunala ändamålet.


Är  det  fråga  om  ett företag där kommunen  eller
landstinget bestämmer  tillsammans  med någon annan,
skall fullmäktige i varje enskilt fall  utifrån  vad
som  är rimligt med hänsyn till andelsförhållandena,
verksamhetens  art  och  omständigheterna  i  övrigt
tillse  att  den  juridiska  personen blir bunden av
villkor som gäller för helägda företag.


Förhållandet att någon av fullmäktige  utsetts  att
vara revisor i ett kommunägt aktiebolag innebär inte
att  den  personen  utan  vidare  kan vara revisor i
aktiebolaget. Det fordras också att  han  eller  hon
utses  till revisor enligt aktiebolagslagens regler,
dvs. antingen genom val på bolagsstämman eller genom
bestämmelser i bolagsordningen.




Propositionen




Regeringen  föreslår att någon av de förtroendevalda
revisorerna eller  revisorsersättarna  som valts för
granskning  av  nämndernas  verksamhet alltid  skall
utses  till  lekmannarevisor i  ett  aktiebolag  där
kommunen eller  landstinget  direkt  eller  indirekt
innehar   samtliga   aktier.   Till   revisor  i  de
stiftelser  som  kommunen  eller landstinget  bildar
ensam skall enligt regeringen  alltid utses någon av
de revisorer eller revisorsersättare  som  valts för
granskning av nämndernas verksamhet.


Lekmannarevisorernas   granskningsrapporter   skall
bifogas      de     förtroendevalda     revisorernas
revisionsberättelse.




Motion




I motion 1998/99:K21 av Per Unckel m.fl. (m) yrkande
4  begär  motionärerna   att   riksdagen   skall  ge
regeringen till känna behovet av en särskild  lag om
kommunala  företag.  Regeringen  bör efter sedvanlig
utredning   lägga   fram   ett   förslag   med   den
inriktningen.        Lagstiftningen,       inklusive
skatteregler,  bör i första  hand  utformas  så  att
förvaltningsformen  ånyo  blir  det helt dominerande
sättet att bedriva kommunal verksamhet,  men  om  så
inte   sker  bör  aktiebolagslagen  inte  gälla  för
kommunala   företag.   I  stället  bör  en  särskild
bolagsform för kommunala  företag  inrättas  och  en
särskild  lag  stiftas  för  dessa. En sådan lag kan
helt anpassas till under vilka förhållanden kommunal
verksamhet skall bedrivas.




Bakgrund




Frågan   om   tillskapande   av   en   ny   kommunal
företagsform,  en särskild juridisk person  avpassad
för      kommunala      behov,      utreddes      av
Kommunalföretagskommittén    i    betänkandet   (SOU
1982:13) Kommunalföretaget. Kommittén  ansåg att det
från    principiell   synpunkt   skulle   vara   ett
betydelsefullt  steg  att introducera en ny juridisk
person i rättssystemet. Ett sådant steg borde enligt
kommitténs mening inte  tas  utan  att tungt vägande
skäl talade för det, och kommittén fann inte så vara
fallet.




Finansutskottets yttrande




Finansutskottet            konstaterar           att
Kommunalföretagskommittén ansåg  att  det inte fanns
tillräckligt   tunga  skäl  för  att  tillskapa   en
särskild  kommunal   företagsform.   Utskottet   kan
instämma  i  att  den  nuvarande regleringen inte är
helt oproblematisk. Enligt  utskottets  mening talar
emellertid övervägande skäl för att kraven på insyn,
inflytande  och  kontroll  av de kommunala företagen
även  tills  vidare  bör  kunna   tillgodoses   inom
nuvarande regelsystem. Utskottet vill i sammanhanget
också  peka  på att en särskild utredare hösten 1998
föreslog   att   de   nuvarande   bestämmelserna   i
kommunallagen  om god  ekonomisk  hushållning  skall
gälla den samlade  kommunala verksamheten, dvs. även
den verksamhet som bedrivs i företagsform.


Förslaget  finns  i  betänkandet   (SOU   1998:150)
Utvidgat   balanskrav  -  omfattande  verksamhet   i
kommunala företag.




Utskottets bedömning




Konstitutionsutskottet     delar    finansutskottets
bedömning  och  avstyrker  motion   1998/99:K21  (m)
yrkande 4.




Benämningen lekmannarevisor




Gällande ordning




Benämningen  revisor används både i aktiebolagslagen
och i kommunallagen.  I  aktiebolagslagen  avses med
benämningen  en  auktoriserad eller godkänd revisor,
medan  i  kommunallagen   avses   en  förtroendevald
revisor.  I  aktiebolagslagen  används   benämningen
lekmannarevisor  för  att  beteckna  en person  utan
formell  kompetens som kan utses för att  utföra  en
allmän granskning av ett bolag.




Propositionen




Regeringen  föreslår  ingen  ändring  av benämningen
lekmannarevisor.


Regeringen  hänvisar  (prop.  s.  27  )  till   att
lagutskottet  i  sitt  betänkande  1997/98:LU26 över
proposition 1997/98:99 Aktiebolagets  organisation i
anledning av en motion uttalat att regeringen  i det
fortsatta      arbetet      med     anledning     av
Aktiebolagskommitténs  återstående   betänkande  bör
överväga  en  annan benämning än lekmannarevisor  på
den person som  skall  utses  att  utföra  en allmän
granskning  av ett bolag. I avvaktan på utredningens
förslag     använder     regeringen     beteckningen
lekmannarevisor.




Motioner




I motion 1998/99:K20 av Lennart Hedquist (m) och Ola
Rask  (s)  begärs   att   riksdagen   beslutar   att
benämningen  lekmannarevisor  i aktiebolagslagen och
kommunallagen   skall   bytas  ut  mot   benämningen
förtroendevald  revisor.  Motionärerna   anser   det
viktigt  att  slå  vakt  om begreppet förtroendevald
såväl   i   kommunala   sammanhang   som   t.ex.   i
föreningssammanhang.   Att    låta    ändringen   av
benämningen   vänta   på  en  fortsatt  översyn   av
aktiebolagslagen   är   enligt   motionärerna   inte
rimligt,   eftersom  något  behov   av   ytterligare
överväganden     inte     föreligger.    Benämningen
förtroendevald revisor används  i  kommunallagen för
de  kommunala  revisorerna, och denna  benämning  är
därför att föredra  även  för  de kommunala bolagen,
särskilt  som i propositionen med  rätta  förutsätts
personalunion.


Även i den  ovan  nämnda  motion 1998/99:K21 av Per
Unckel m.fl. yrkande 3 begärs  - med hänvisning till
motiveringen i motion K20 - att  benämningen  på  de
förtroendevalda  som  väljs  att  utföra  en  allmän
granskning   enligt   aktiebolagslagen   skall  vara
förtroendevald revisor och inte lekmannarevisor.




Bakgrund




Lagutskottets bedömning i tidigare
lagstiftningsärende




Vid   sin   behandling  våren  1998  av  proposition
1997/98:99  Aktiebolagets   organisation  behandlade
lagutskottet  ett  motionsyrkande   om   att   ordet
lekmannarevisor   i  regeringens  lagförslag  skulle
ersättas med ordet  förtroenderevisor.  Lagutskottet
anförde  med  anledning  av motionen följande  (bet.
1997/98:LU26).




Utskottet   vill  först  peka   på   att   begreppet
förtroenderevisor  användes  i  den remissbehandlade
promemorian   (Ds  1996:65)  Förtroenderevisorer   i
aktiebolag, som  ligger  till  grund för regeringens
förslag  i denna del. Flera remissinstanser  yttrade
sig i frågan och avstyrkte användningen av begreppet
förtroenderevisor,   bl.a.   med   hänvisning   till
förväxlingsrisken  i  förhållande  till de ordinarie
revisorerna. Regeringen har i frågan  anfört  att de
personer  som  har  utsetts  till  revisorer i bl.a.
aktiebolag  utan  att  uppfylla  de formella  kraven
traditionellt har kallats för lekmannarevisorer. För
att knyta an till denna tradition bör denna kategori
av     granskare    enligt    regeringen    benämnas
lekmannarevisorer.


Utskottet   har  för  sin  del  förståelse  för  de
synpunkter som förts fram i motionen. Ordet "lekman"
för tankarna till  en person som inte är fackman och
saknar erforderliga  kunskaper  för  sina uppgifter.
Med beaktande av vad som i propositionen  redovisats
beträffande lekmannarevisorns uppgifter (se  s.  276
och  281)  anser  utskottet  att  en  sådan  revisor
otvivelaktigt  måste ha gedigna fackkunskaper på  en
mängd  olika  områden,   särskilt   när  det  gäller
aktiebolagsrätt     och     ekonomi.     Benämningen
lekmannarevisor är därför inte lyckad och kan t.o.m.
leda till felaktiga slutsatser beträffande vikten av
den  granskning  som en sådan revisor utför.  Enligt
utskottets  mening  är  emellertid  den  i  motionen
föreslagna benämningen förtroenderevisor inte heller
lämplig.  Ordet   "förtroende"   för  tankarna  till
förtroendevalda.  Benämningen förtroenderevisor  kan
också, såsom någon  av  remissinstanserna varit inne
på, antyda att auktoriserade  och godkända revisorer
skulle sakna aktieägarnas förtroende. Även med tanke
på att en lekmannarevisor skall  kunna utses också i
andra aktiebolag än kommunala anser  utskottet också
av  den  anledningen att begreppet förtroenderevisor
inte bör komma i fråga.


Enligt  utskottets  mening  bör  regeringen  i  det
fortsatta      arbetet      med     anledning     av
Aktiebolagskommitténs    återstående     betänkanden
överväga en annan benämning på den person  som skall
utföra   den   granskning   som   anges   i  11 kap.
aktiebolagslagen.  Utskottet förutsätter att  sådana
överväganden kommer till stånd.


Lagutskottet avstyrkte  bifall till den föreliggande
motionen.   På   lagutskottets    hemställan   antog
riksdagen också regeringens förslag  till lydelse av
de paragrafer i aktiebolagslagen och i kommunallagen
där benämningen lekmannarevisor förekommer.




Aktiebolagskommittén




Aktiebolagskommittén (Ju 1990:08) har  sedan år 1992
avlämnat  ett  antal  betänkanden. Enligt kommitténs
senaste tilläggsdirektiv  (dir.  1998:90)  har tiden
för  slutförande  av  dess  uppdrag  förlängts  till
utgången av år 1999.


Enligt   uppgift   från   Regeringskansliet   avser
kommittén enligt en underhandsöverenskommelse att  i
sitt  fortsatta  arbete  även  beakta  den  aktuella
benämningsfrågan.




Lagutskottets yttrande




Lagutskottet   ger   i   sitt   yttrande  en  allmän
bakgrundsbeskrivning  till  spörsmålen  i  motionen.
Bl.a. påpekas att ändringen av aktiebolagslagen, som
innebar  att  endast  auktoriserade  eller  godkända
revisorer får utses till  revisorer i aktiebolag och
som trädde i kraft den 1 januari 1999, aktualiserade
behovet  av  sådan "lekmannarevision"  som  tidigare
hade kunnat ske  inom  ramen  för  aktiebolagslagens
regler  om  revision.  Utskottet  erinrar   om   att
regeringen   i   propositionen   inför   de   nämnda
ändringarna   redovisade   förekomsten   av   sådana
revisorer.


Enligt  redovisningen förekom personer utan formell
revisorskompetens i ett par tusen aktiebolag. Störst
betydelse  hade  de  i  kommunala bolag. Utanför det
kommunala   området  var  revisorer   utan   formell
kompetens vanliga i bolag som ingår i de kooperativa
rörelserna.  Sådana   revisorer   förekom   även  på
försäkringsområdet.   Dessutom   fanns  de  i  vissa
statliga   bolag.  Förekomsten  av  denna   typ   av
revisorer i  företagen brukar ses mot bakgrund av de
traditioner  som   finns  i  svenskt  samhälls-  och
föreningsliv, där valet  av  revisorer  i  hög  grad
styrs    av    särskilda    förtroendeaspekter   och
kompetensbehovet delvis är annorlunda  än  i vanliga
företag.


Lagutskottet   påpekar   vidare   att   det  enligt
nuvarande   bestämmelser   är  möjligt  att  i  alla
aktiebolag utse personer med  uppgift  att  göra  en
allmän  granskning av bolagens verksamhet utöver den
lagstadgade   revisionen  och  att  sådana  personer
benämns lekmannarevisorer.


Lagutskottet vidhåller  sitt ställningstagande från
våren  1998  och  anser  således   fortfarande   att
benämningen   lekmannarevisor  inte  är  lyckad  och
t.o.m.   kan   leda    till   felaktiga   slutsatser
beträffande vikten av den  granskning  som  en sådan
person utför.


Frågan   är   emellertid   enligt  lagutskottet  om
riksdagen   i  förevarande  sammanhang   bör   ändra
benämningen  lekmannarevisor   till   förtroendevald
revisor. Utskottet redogör i denna del  närmare  för
remissbehandlingen   av   promemorian  (Ds  1996:65)
Förtroenderevisorer  i  aktiebolag,  vari  föreslogs
benämningen förtroenderevisor.  Av denna redogörelse
framgår enligt lagutskottets mening att frågan om en
ändrad   benämning  av  begreppet  lekmannarevisorer
kräver  ytterligare   överväganden,   särskilt   mot
bakgrund     av    att    sådana    granskare    som
lekmannarevisorerna    utgör    enligt    11    kap.
aktiebolagslagen  kan  utses  inte bara i offentliga
aktiebolag  utan  även  i  andra.  Följaktligen  bör
riksdagen enligt utskottet inte nu -  inom ramen för
ett   lagstiftningsärende  som  i  huvudsak   gäller
revision   av  kommunal  verksamhet  som  bedrivs  i
förvaltningsform    -   besluta   om   ändringar   i
aktiebolagslagens   regler   om   lekmannarevisorer.
Utskottet avstyrker med  det  anförda motionerna K20
och K21 yrkande 3.


Lagutskottet tillägger dock följande.


Även om lagutskottet således inte vill förorda några
riksdagens vidare åtgärder med  anledning  av  de nu
aktuella  motionsyrkandena  är det enligt utskottets
mening angeläget att regeringen  snarast kommer fram
till   ett   ställningstagande   till   vad    ordet
lekmannarevisor  skall  ersättas  med och framlägger
ett  sådant  förslag  för riksdagen. Enligt  uppgift
från           Justitiedepartementet           avser
Aktiebolagskommittén  att  i  sitt  fortsatta arbete
beakta   den   aktuella   benämningsfrågan.   Enligt
kommitténs senaste tilläggsdirektiv  (dir.  1998:99)
har  tiden för slutförande av dess uppdrag förlängts
till utgången  av år 1999. Utskottet förutsätter att
den nu aktuella namnfrågan, även om den inte är helt
lätt att lösa, kommer att behandlas med förtur.




Utskottets bedömning




Konstitutionsutskottet anser liksom lagutskottet att
benämningen  lekmannarevisor   inte  är  lyckad  och
t.o.m.    kan   leda   till   felaktiga   slutsatser
beträffande  vikten  av  den granskning som en sådan
person utför.


Som lagutskottet framhållit  kräver  dock frågan om
en  ändrad  benämning av begreppet lekmannarevisorer
ytterligare överväganden,  särskilt  mot bakgrund av
att  sådana granskare som lekmannarevisorerna  utgör
enligt  11 kap. aktiebolagslagen kan utses inte bara
i offentligägda aktiebolag utan även i andra.


Utskottet   delar   således   också   lagutskottets
bedömning att riksdagen inte nu - inom ramen för ett
lagstiftningsärende  som i huvudsak gäller  revision
av    kommunal    verksamhet     som    bedrivs    i
förvaltningsform  -  bör  besluta  om   ändringar  i
aktiebolagslagens regler om lekmannarevisorer.


Utskottet   utgår   från  att  Aktiebolagskommittén
noggrant och skyndsamt överväger frågan om en riktig
och rättvisande benämning  på  de  revisorer som här
avses.  Utskottet  vill  understryka vikten  av  att
regeringen snarast återkommer till riksdagen med ett
förslag i frågan.


Med det anförda tillstyrker  utskottet  regeringens
lagförslag  i  denna  del  och  avstyrker motionerna
1998/99:K20 (m, s) och 1998/99:K21 (m) yrkande 3.




Skyldighet att anmäla misstanke om brott




Gällande ordning




Revisorer i aktiebolag har enligt aktiebolagslagen i
vissa  fall  en  skyldighet  att göra  anmälan  till
åklagare   vid   misstanke   om   brott    som    en
styrelseledamot  eller  den verkställande direktören
begått  inom  ramen  för  bolagets  verksamhet.  Det
gäller vid misstanke om sådana  brott  som bedrägeri
mot bolaget, svindleri, förskingring, trolöshet  mot
huvudman,  borgenärsbrott  m.m.  Revisorn  skall vid
sådan misstanke underrätta styrelsen. Revisorn skall
därefter   avgå   inom   två  veckor  och  samtidigt
underrätta   åklagaren.   Underrättelseplikten    är
försedd med vissa undantag.


En  förtroendevald  revisor,  som  i  sig  utgör en
självständig  myndighet,  är  inte  skyldig att göra
anmälan till polis eller åklagare vid  misstanke  om
brott  i  den kommunala verksamheten. Det finns inte
heller någon  lagreglerad  skyldighet  för en kommun
eller ett landsting att såsom arbetsgivare  göra  en
polisanmälan  vid  misstanke  om  brott. Det finns å
andra sidan inte heller något förbud  utöver vad som
följer  av  sekretesslagen  (1980:100)  mot  att  en
förtroendevald  revisor  eller  en kommun eller  ett
landsting gör en anmälan till polis,  åklagare eller
annan myndighet.




Propositionen




Regeringen  föreslår att revisorerna, om  de  i  sin
granskning finner  att  det  föreligger misstanke om
brott av förmögenhetsrättslig karaktär, skall anmäla
förhållandet till berörd nämnd.  Om  nämnden  finner
att det föreligger misstanke om brott och inte  utan
oskäligt  dröjsmål vidtar åtgärder skall revisorerna
vara skyldiga  att rapportera nämndens agerande till
fullmäktige.




Skälen till regeringens bedömning




Regeringen anför  i  frågan om skyldighet att anmäla
brottsmisstanke    till    åklagare     bl.a.    att
anmälningsplikten  enligt  aktiebolagslagen   endast
åvilar yrkesrevisorerna och inte lekmannarevisorerna
och  att  yrkesrevisorerna  besitter  viss  juridisk
kompetens, vilket torde vara en viktig förutsättning
för   att  i  revisionssammanhang  kunna  bedöma  en
handlings    straffbarhet.    Detta   talar   enligt
regeringen för en viss försiktighet  när  det gäller
att  ålägga de förtroendevalda revisorerna en  sådan
skyldighet.


Regeringen  påpekar  att Kommunrevisionsutredningen
stannat för att inte föreslå en anmälningsskyldighet
för de förtroendevalda revisorerna. Det underlag som
utredningen  tagit  fram   i   denna   del  är  inte
tillräckligt  för  att  kunna  bedöma  t.ex.   vilka
effekter  en  modell med anmälningsplikt direkt till
åklagare skulle kunna få.


Regeringen är  inte  främmande för att i ett senare
sammanhang,   då   frågan   om    att    komplettera
förtroenderevisionen  med en oberoende yrkesrevision
kan komma att aktualiseras,  även överväga frågan om
utformningen  av anmälningsplikt  till  åklagare  av
misstänkta brott.  Regeringen pekar på att frågan om
myndigheters informationsutbyte  avseende  misstanke
om  ekonomiska  brott är föremål för utredning  inom
ramen    för    Ekosekretessutredningens     arbete.
Utredningens förslag kan enligt regeringen komma att
få      betydelse     även     för     frågan     om
anmälningsskyldigheten    för   de   förtroendevalda
revisorerna.




Motion




I motion 1998/99:K25 av Per Lager m.fl. (mp) yrkande
5 begärs ett tillkännagivande om plikt för revisorer
att anmäla misstanke om brott  till  åklagare  efter
misslyckade framställningar i nämnd och fullmäktige.
Regeringen   bör  återkomma  med  förslag  om  sådan
anmälningsplikt         efter         det        att
Ekosekretessutredningen    har   presenterat    sitt
förslag.




Ekosekretessutredningen




En särskild utredare har regeringens  uppdrag  (dir.
1997:61)   att   utreda   frågor  om  sekretess  vid
bekämpning av ekonomisk brottslighet  m.m.  Ett  mål
för  utredningen  skall  vara att föreslå åtgärder i
syfte  att effektivisera bekämpningen  av  ekonomisk
brottslighet  genom att göra det möjligt för berörda
myndigheter och  andra organ att i ökad utsträckning
lämna information  om  sådant  som har betydelse för
att  förebygga,  upptäcka  eller  utreda   ekonomisk
brottslighet. Inom utredningsuppdraget faller  bl.a.
regler om informationsutbyte mellan myndigheter  vid
planering   av   gemensamma   kontrollaktioner   mot
ekonomisk brottslighet.


Utredaren  beräknas  avlämna  sitt  betänkande (SOU
1999:53)  Ekonomisk  brottslighet  och  sekretess  i
början av maj 1999.




Utskottets bedömning




Ekosekretessutredningen    beräknas   avlämna    ett
betänkande   i   dagarna.   Utskottet    anser   att
utredningens  förslag, som också förutsätts  genomgå
sedvanlig   beredning,    bör    avvaktas.    Motion
1998/99:K25 (mp) yrkande 5 avstyrks.




Lagförslagen




Utskottet   tillstyrker   innehållet  i  regeringens
förslag.    Utskottet    har    emellertid     vissa
redaktionella    synpunkter   på   utformningen   av
förslaget till ändring i kommunallagen.


Av ingressens fjärde  dels-sats  bör  framgå att 10
kap. 2 § föreslås få ny lydelse.


I  9  kap.  5  §  bör  ordet  "beslutsföra"  stavas
"beslutföra"  för  att  stå  i  överensstämmelse med
stavningen i lagen i övrigt.


9 kap. 9 § har getts en otydlig  utformning. Enligt
utskottets   uppfattning   blir   innebörden   något
tydligare  om  första stycket får följande  lydelse:
"Revisorerna granskar  årligen  i den omfattning som
följer  av  god  revisionssed  all  verksamhet   som
bedrivs   inom   nämndernas  verksamhetsområden.  De
granskar på samma  sätt,  genom  de  revisorer eller
lekmannarevisorer  som  utsetts i företag  enligt  3
kap.   17  och  18  §§,  även  verksamheten   i   de
företagen."   Med  en  sådan  utformning  av  första
stycket bör i andra  stycket ordet "De" bytas ut mot
"Revisorerna".


I 9 kap. 16 § tredje  stycket bör uttrycket "17 och
18 §§" bytas mot uttrycket "17 eller 18 §".


I  övergångsbestämmelsen   ges   en  föreskrift  om
fullmäktiges "sammanträde i 5 kap.  25  a §". Enligt
utskottets   uppfattning  stämmer  det  bättre   med
normalt språkbruk  att  tala om "sammanträde enligt"
en paragraf.


Utskottet  tillstyrker  med   de   ovan  föreslagna
ändringarna lagförslagen i propositionen.


Hemställan
Utskottet hemställer


1. beträffande valbarhet


att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:66 och med
avslag  på  motion 1998/99:K26 yrkande  1  antar
regeringens  förslag   till  lag  om  ändring  i
kommunallagen (1991:900)  såvitt  avser 4 kap. 6
§,


res. 1 (kd)


2.   beträffande   en  oberoende  kommunal
revision


att riksdagen avslår motionerna  1998/99:K21  yrkande  1 och
1998/99:K22 yrkande 1,


res. 2 (m, fp)


res. 3 (kd)


3.  beträffande  beredning av revisorernas
budget


att riksdagen avslår  motionerna  1998/99:K22  yrkande 2 och
1998/99:K23,


res. 4 (fp)


4. beträffande ordförandeskap


att  riksdagen  avslår  motionerna  1998/99:K21  yrkande  2,
1998/99:K22 yrkande 3 och 1998/99:K26 yrkande 2,


res. 5 (m, kd, fp)


5. beträffande partirepresentation


att riksdagen avslår motion 1998/99:K25 yrkandena 1 och 2,


res. 6 (mp)


6. beträffande certifiering av biträden


att riksdagen avslår motion 1998/99:K25 yrkandena 3 och 4,


res. 7 (mp)


7. beträffande jävssituationer


att riksdagen avslår motion 1998/99:K24,


8.  beträffande  särskild lag om kommunala
företag


att riksdagen avslår motion 1998/99:K21 yrkande 4,


res. 8 (m, kd, fp)




9.         beträffande         benämningen
lekmannarevisor


att  riksdagen med bifall till proposition  1998/99:66  samt
med  avslag   på   motionerna   1998/99:K20  och
1998/99:K21 yrkande 3 antar regeringens  förslag
till


dels  lag  om ändring i kommunallagen (1991:900)
såvitt avser  3 kap. 17 § och 9 kap. 9 § med den
ändringen att 9 kap. 9 § erhåller den i bilaga 4
som Utskottets förslag betecknade lydelsen,


dels   lag   om   ändring   i   aktiebolagslagen
(1975:1385),


res. 9 (m, kd)


10.  beträffande   skyldighet  att  anmäla
brottsmisstanke


att riksdagen avslår motion 1998/99:K25 yrkande 5,


11. beträffande lagförslagen


att riksdagen med bifall  till  proposition 1998/99:66 antar
regeringens förslag till


dels  lag om ändring i kommunallagen  (1991:900)
till den del den inte berörs ovan under momenten
1 och 9 med de ändringarna att


dels fjärde  delssatsen  i  ingressen  skall  ha
följande  lydelse: "dels att 3 kap. 17 §, 4 kap.
6 och 17 §§,  5  kap. 19, 23 och 31 §§, 6 kap. 7
och 19 §§, 7 kap.  8  §,  8 kap. 17 och 18 §§, 9
kap.  4  och  20 §§ samt 10 kap.  2 §  skall  ha
följande lydelse,",


dels  i 9 kap. 5  §  ordet  "beslutsföra"  skall
bytas ut mot "beslutföra",


dels i 9 kap. 16 § orden "och 18 §§" skall bytas
ut mot "eller 18 §",


dels i  övergångsbestämmelsen orden "sammanträde
i 5 kap. 25 a §" skall bytas ut mot "sammanträde
enligt 5 kap. 25 a §",


dels lag  om  ändring  i  lagen  (1980:1103)  om
årsredovisning m.m. i vissa företag,


dels  lag  om  ändring  i  lagen  (1987:667)  om
ekonomiska föreningar,


dels    lag    om   ändring   i   stiftelselagen
(1994:1220),


dels  lag  om  ändring  i  lagen  (1979:412)  om
kommunala indelningsdelegerade,


dels lag om upphävande  av  lagen  (1996:945) om
sammanläggningsdelegerade    för   Skåne    läns
landsting,


dels  lag  om  ändring  i  lagen (1996:1415)  om
försöksverksamhet med regionförbund i Kalmar län
och Skåne län,


dels  lag  om  upphävande  av  lagen  (1997:222)  om
sammanläggningsdelegerade för Västra  Götalands läns
landsting.




Stockholm den 6 maj 1999




På konstitutionsutskottets vägnar




Per Unckel




I beslutet har deltagit: Per Unckel
(m), Göran Magnusson (s), Barbro
Hietala Nordlund (s), Pär Axel
Sahlberg (s), Kenneth Kvist (v),
Ingvar Svensson (kd), Jerry
Martinger (m), Mats Berglind (s),
Inger René (m), Kerstin
Kristiansson (s), Tommy Waidelich
(s), Mats Einarsson (v), Björn von
der Esch (kd), Nils Fredrik
Aurelius (m), Per Lager (mp), Åsa
Torstensson (c) och Helena
Bargholtz (fp).


Reservationer
1. Valbarhet (mom. 1)




Ingvar  Svensson  (kd) och Björn von der  Esch  (kd)
anser




dels att den del av  utskottets yttrande som på s. 6
börjar med "I propositionen" och slutar med "yrkande
1." bort ha följande lydelse:


Som regeringen anför  finns  det  både fördelar och
nackdelar med att kunna rekrytera revisorerna  bland
fullmäktiges     ledamöter.     Enligt    utskottets
uppfattning   överväger   nackdelarna.   Revisorerna
skall, som framhålls i motion 1998/99:K26 (kd), vara
personer som i alla lägen kan uppträda självständigt
och  fria  från vad kommunalråd,  landstingsråd  och
andra  ledande   företrädare   för   kommunen  eller
landstingen önskar. En bestämmelse av  innebörd  att
fullmäktigeledamöter och ersättare för dem inte blir
valbara  som  revisorer  eller revisorsersättare bör
därför tas in i kommunallagen.


dels  att  utskottets hemställan  under  1  bort  ha
följande lydelse:


1. beträffande valbarhet


att riksdagen  med anledning av proposition 1998/99:66 och med
bifall till motion  1998/99:K26  yrkande 1 antar
regeringens  förslag  till  lag  om  ändring   i
kommunallagen (1991:900) såvitt avser 4 kap. 6 §
med  den ändringen att paragrafen erhåller den i
bilaga  4  som Reservanternas förslag betecknade
lydelsen,




2. En oberoende kommunal revision (mom. 2)




Per Unckel (m), Jerry Martinger (m), Inger René (m),
Nils Fredrik Aurelius  (m) och Helena Bargholtz (fp)
anser




dels att den del av utskottets  yttrande som på s. 9
börjar     med     "Konstitutionsutskottet     delar
finansutskottets"  och   slutar   med   "yrkande   1
avstyrks." bort ha följande lydelse:


Konstitutionsutskottet  delar  uppfattningen  i  en
avvikande  mening till finansutskottets yttrande och
anser att många argument talar för en helt oberoende
revision i kommuner  och  landsting.  Med en växande
och  alltmer  komplex  kommunal verksamhet  har  det
blivit   allt   svårare   för    icke-professionella
revisorer  att  fullgöra  en  revisionsuppgift   som
tillgodoser  relevanta  krav.  Även  om  förslaget i
propositionen innebär vissa förbättringar inom ramen
för  en förtroendevald revision anser utskottet  att
det  hade  varit  värdefullt  med  ett  förslag  som
möjliggjort  en  helt  professionell  och  oberoende
kommunal  revision,  som  anges  i  motion  K22 (fp)
yrkande 1.


Utskottet  anser  därför  i likhet med motionärerna
bakom   motion   K21   (m)   yrkande    1   att   en
försöksverksamhet  med  en  professionell  och  helt
oberoende  revision bör startas i ett antal kommuner
och landsting.  Därigenom  kan erfarenhet fås av hur
en sådan ordning skulle fungera i jämförelse med den
förtroendemannaledda modell  som regeringens förslag
utgår    från.    Om    försöksverksamheten     blir
framgångsrik,  bör  därefter  en  generell möjlighet
införas   i  kommunallagen  som  ger  kommuner   och
landsting frihet  att  välja att införa en oberoende
kommunal revision.


Vad utskottet anfört bör  riksdagen med anledning av
de nämnda motionsyrkandena ge regeringen till känna.




dels  att  utskottets hemställan  under  2  bort  ha
följande lydelse:


2. beträffande en oberoende kommunal revision




att riksdagen med bifall till motion 1998/99:K21
yrkande 1 och med anledning av motion
1998/99:K22 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,






3. En oberoende kommunal revision (mom. 2)




Ingvar Svensson  (kd)  och  Björn  von der Esch (kd)
anser




dels att den del av utskottets yttrande  som på s. 9
börjar     med     "Konstitutionsutskottet     delar
finansutskottets"  och  slutar med "yrkande 1." bort
ha följande lydelse:


Med  en  växande  och  alltmer   komplex   kommunal
verksamhet  har  det  blivit  allt svårare för icke-
professionella    revisorer    att    fullgöra    en
revisionsuppgift  som  tillgodoser  relevanta  krav.
Även  om  förslaget  i  propositionen innebär  vissa
förbättringar  inom  ramen   för  en  förtroendevald
revision  anser  utskottet  därför   i   likhet  med
motionärerna bakom motion K21 (m) yrkande  1  att en
försöksverksamhet  med  en  professionell  och  helt
oberoende  revision bör startas i ett antal kommuner
och landsting.  Därigenom  kan erfarenhet fås av hur
en sådan ordning skulle fungera i jämförelse med den
förtroendemannaledda modell  som regeringens förslag
utgår från.


Detta bör med bifall till den  nämnda  motionen och
med  anledning  av  motion  K22 (fp) yrkande  1  ges
regeringen till känna.


dels  att  utskottets hemställan  under  2  bort  ha
följande lydelse:


2. beträffande en oberoende kommunal revision


att riksdagen med bifall till motion 1998/99:K21 yrkande 1 och
med anledning  av  motion  1998/99:K22 yrkande 1
som  sin mening ger regeringen  till  känna  vad
utskottet anfört,




4. Beredning av revisorernas budget
(mom. 3)




Helena Bargholtz (fp) anser




dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar     med     "Konstitutionsutskottet     delar
regeringens"  och slutar med "(s) avstyrks." bort ha
följande lydelse:


Som   anförs   i   en    avvikande    mening   till
finansutskottets  yttrande  är  det  olämpligt   att
styrelsen  skall  ha ett avgörande inflytande över i
vilken utsträckning granskning skall ske. Detta inte
minst med hänsyn till att styrelsen själv är föremål
för granskning. Konstitutionsutskottet  anser att en
lämplig ordning är att fullmäktige utser en särskild
budgetberedning  för revisionsanslaget på  det  sätt
som   anges   i   Svenska    Kommunförbundets    och
Landstingsförbundets           förslag          till
revisionsreglemente.   På   detta   sätt    markeras
revisionens   självständighet.   Enligt   utskottets
mening  är  denna  princip så väsentlig att den  bör
lagregleras. Regeringen  bör  därför  som  begärs  i
motion  1998/99:K22  (fp)  yrkande  2 återkomma till
riksdagen  med erforderligt förslag till  ändring  i
kommunallagen.


dels  att utskottets  hemställan  under  3  bort  ha
följande lydelse:


3.   beträffande   beredning  av  revisorernas
budget


att riksdagen med bifall till motion 1998/99:K22 yrkande 2 och
med  anledning  av motion  1998/99:K23  som  sin
mening ger regeringen  till  känna vad utskottet
anfört,




5. Ordförandeskap (mom. 4)




Per   Unckel   (m),  Ingvar  Svensson  (kd),   Jerry
Martinger (m), Inger  René  (m),  Björn von der Esch
(kd), Nils Fredrik Aurelius (m) och Helena Bargholtz
(fp) anser




dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Enligt 8 kap." och slutar med "yrkande 2
avstyrks." bort ha följande lydelse:


Konstitutionsutskottet  delar  uppfattningen  i  en
avvikande mening till finansutskottets  yttrande att
ordföranden  i  revisionen  normalt bör utses  efter
nominering   av   minoriteten  i  fullmäktige.   Det
överensstämmer också  med  den ordning som enhälligt
förordades av Kommunrevisionsutredningen.  Frågan om
ordförandeskapet  i  revisionen  kan  i dag hanteras
olika   i   olika   kommuner.   Regeringen   har   i
propositionen  avstått från att tydligt förorda  den
princip  som  utredningen   rekommenderade.   Enligt
utskottets  uppfattning  bör ett förordande av denna
princip göras. Utskottet anser  att  det  kan  ske i
samband   med  att  en  bestämmelse  införs  om  att
revisorerna  inom  sig  skall  utse  en  ordförande.
Regeringen  bör därför återkomma till riksdagen  med
ett förslag till sådan bestämmelse.


Härigenom tillgodoses  motionerna  1998/99:K21  (m)
yrkande   2,   1998/99:K22   (fp)   yrkande   3  och
1998/99:K26 (kd) yrkande 2.


dels  att  utskottets  hemställan  under  4  bort ha
följande lydelse:


4. beträffande ordförandeskap


att riksdagen med anledning av motionerna  1998/99:K21 yrkande
2, 1998/99:K22 yrkande 3 och 1998/99:K26 yrkande
2  som  sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,




6. Partirepresentation (mom. 5)




Per Lager (mp) anser




dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Konstitutionsutskottet delar" och slutar
med "och 2 avstyrks." bort ha följande lydelse:


En effektiv kommunal revision måste kännetecknas av
oberoende och opartiskhet. Det är därför riktigt att
på det sätt som  anges  i  propositionen ställa höga
krav på oberoende, effektivitet  och  kompetens. Som
anförs  i  en avvikande mening till finansutskottets
yttrande och  i  motion K25 (mp) bör också kravet på
representativitet   säkras.   Således  bör  samtliga
grupperingar  som  är representerade  i  fullmäktige
också vara företrädda  bland revisorerna. Regeringen
bör     därför     enligt    konstitutionsutskottets
uppfattning återkomma med förslag till riksdagen som
innebär att en bestämmelse med denna innebörd tas in
i kommunallagen.


dels  att utskottets  hemställan  under  5  bort  ha
följande lydelse:


5. beträffande partirepresentation


att riksdagen med bifall till motion 1998/99:K25 yrkande 2 och
med  anledning  av  motion 1998/99:K25 yrkande 1
som  sin mening ger regeringen  till  känna  vad
utskottet anfört,




7. Certifiering av biträden (mom. 6)




Per Lager (mp) anser




dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Konstitutionsutskottet delar" och slutar
med "och 4." bort ha följande lydelse:


Som   anförs    i    en   avvikande   mening   till
finansutskottets yttrande  och i motion K25 (mp) bör
det i kommunallagen införas en regel om certifiering
av de sakkunniga biträdena.  Regeln  bör utformas så
att yrkesverksamma skall ha tillräckliga  teoretiska
kunskaper   samt  erfarenheter  inom  det  specifika
område    som    certifieringen     avser.    Enligt
konstitutionsutskottets  mening bör det  finnas  ett
certifieringsorgan som ansvarar  för  kontroll  m.m.
Särskilda     övergångsregler    bör    föreskrivas.
Regeringen bör  återkomma till riksdagen med förslag
till bestämmelser av angiven innebörd.


dels  att utskottets  hemställan  under  6  bort  ha
följande lydelse:


6. beträffande certifiering av biträden


att riksdagen med bifall till motion 1998/99:K25 yrkande 4 och
med  anledning  av  motion 1998/99:K25 yrkande 3
som  sin mening ger regeringen  till  känna  vad
utskottet anfört,




8. Särskild lag om kommunala företag
(mom. 8)




Per  Unckel   (m),   Ingvar   Svensson  (kd),  Jerry
Martinger (m), Inger René (m),  Björn  von  der Esch
(kd), Nils Fredrik Aurelius (m) och Helena Bargholtz
(fp) anser




dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17
börjar med "Konstitutionsutskottet delar" och slutar
med "yrkande 4." bort ha följande lydelse:


Konstitutionsutskottet kan i stort ställa sig bakom
förslagen i propositionen till en samordnad revision
av  kommunal  verksamhet  i  förvaltningsform och  i
företagsform. Utgångspunkten för förslagen har varit
dagens förhållanden och gällande regelsystem.


Utskottet finner det emellertid,  som  anförs  i en
avvikande  mening  till  finansutskottets  yttrande,
vara   otillfredsställande   med   de  ständiga  och
parallella    ändringar    som   måste   vidtas    i
kommunallagen  och aktiebolagslagen.  Detta  belyser
det angelägna i att lagstiftning och annat regelverk
på sikt utformas så att förvaltningsformen ånyo blir
det helt dominerande  sättet  att  bedriva  kommunal
verksamhet.    Ett    alternativt    sätt   är   att
aktiebolagslagen  -  som  i grunden är utformad  för
privaträttslig  verksamhet  -  inte  bör  gälla  för
kommunala  företag utan att en  särskild  bolagsform
för  kommunala  företag  inrättas.  Inte  minst  den
avancerade  och  i  grunden  helt  onödiga  form  av
skatteplanering som nu bedrivs genom kommunala bolag
aktualiserar  denna  fråga.  Skattefrågorna  uppstår
enbart    därför    att   verksamheten   bedrivs   i
aktiebolagsform,  eftersom   kommunal  verksamhet  i
förvaltningsform  är skattebefriad.  Utskottet  vill
understryka att en särskild lag om kommunala företag
helt kan anpassas till de speciella förhållanden som
kommunala företag verkar under.


Enligt utskottets  uppfattning  behövs således, som
framhålls i motion 1998/99:K21 (m),  en särskild lag
om kommunala företag. Riksdagen bör därför uppdra åt
regeringen att återkomma med förslag till  en  sådan
lag.


dels  att  utskottets  hemställan  under  8  bort ha
följande lydelse:


8.   beträffande  särskild  lag  om  kommunala
företag


att riksdagen med bifall till motion 1998/99:K21 yrkande 4 som
sin  mening   ger   regeringen  till  känna  vad
utskottet anfört,




9. Benämningen lekmannarevisor (mom. 9)




Per   Unckel  (m),  Ingvar  Svensson   (kd),   Jerry
Martinger  (m),  Inger  René (m), Björn von der Esch
(kd) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser




dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20
börjar med "Konstitutionsutskottet  anser" och på s.
21 slutar med "yrkande 3." bort ha följande lydelse:


Trots  lagutskottets  uttalande  våren   1998   har
regeringen  tagit  fram  ytterligare  lagförslag där
uttrycket "lekmannarevisorer" används som  benämning
på  sådana  förtroendevalda revisorer som väljs  för
att genomföra  en  allmän granskning i aktiebolag. I
sammanhanget  finns  anledning  att  erinra  om  att
begreppet förtroendevalda  traditionellt har använts
i lagstiftningen som beteckning  på  de personer som
av   fullmäktige   eller   motsvarande   organ   har
tilldelats  uppdrag.  Därtill  kommer  att begreppet
lekmän  är  oegentligt  i  samband  med  den typ  av
uppdrag som det här är fråga om, eftersom  det  till
den  förtroendevalda  revisorsfunktionen  med fördel
kan väljas personer som i sin yrkesutövning  är just
revisorer,  vilket  inte  torde  vara  helt ovanligt
beträffande   de   förtroendevalda   revisorerna   i
kommunerna.


Trots  de  starka  skäl  som finns för att  snarast
utmönstra  ordet lekmannarevisor  ur  lagstiftningen
har   lagutskottet,   inom   vars   beredningsområde
aktiebolagslagen ligger, avstyrkt motionsyrkanden om
att benämningen  lekmannarevisor  i aktiebolagslagen
och  kommunallagen  skall  bytas ut mot  benämningen
förtroendevald  revisor.  Användningen  av  ordet  i
aktiebolagslagen får visserligen anses vara styrande
för     dess     användning     i     kommunallagen.
Konstitutionsutskottet  instämmer  dock  i  vad  som
anförts av företrädarna för Moderata samlingspartiet
och  Kristdemokraterna  i  en avvikande mening  till
lagutskottets yttrande om att  motionsyrkandena hade
bort tillstyrkas.


Konstitutionsutskottet  anser  därför   att   ordet
lekmannarevisor   i   olika   böjningsformer   i  de
föreliggande förslagen till lagtext bör bytas ut mot
"förtroendevald      revisor"      i     motsvarande
böjningsformer.  Därutöver  bör motsvarande  ändring
göras i övriga delar av aktiebolagslagen.


dels  att  utskottets hemställan  under  9  bort  ha
följande lydelse:


9. beträffande benämningen lekmannarevisor


att riksdagen  med anledning av proposition 1998/99:66 och med
bifall   till   motionerna    1998/99:K20    och
1998/99:K21 yrkande 3


dels antar regeringens förslag till


dels  lag  om ändring i kommunallagen (1991:900)
såvitt avser  3 kap. 17 § och 9 kap. 9 § i den i
bilaga  4  som  Utskottets   förslag  betecknade
lydelsen    med   den   ändringen   att    ordet
"lekmannarevisor"  i  olika böjningsformer skall
bytas   ut   mot  "förtroendevald   revisor"   i
motsvarande form,


dels   lag   om   ändring   i   aktiebolagslagen
(1975:1385)   med  den   ändringen   att   ordet
"lekmannarevisor"  i  olika böjningsformer skall
bytas   ut   mot  "förtroendevald   revisor"   i
motsvarande form,


dels beslutar  att  i 11 kap. 1-13, 16-18 och 20
§§, 15 kap. 2 och 13 §§ och 18 kap. 4 a § samt i
rubrikerna närmast före  11  kap.  4, 9, 13, 14,
16,   17   och   18   §§   och   15 kap.   2   §
aktiebolagslagen        (1975:1385)        ordet
"lekmannarevisor"  i  olika böjningsformer skall
bytas   ut   mot  "förtroendevald   revisor"   i
motsvarande form,


dels beslutar att i 8 kap. 2 §
årsredovisningslagen (1995:1554)
ordet "lekmannarevisorerna" skall
bytas ut mot "de förtroendevalda
revisorerna",




Särskilt yttrande




Skyldighet att anmäla brottsmisstanke




Per Lager (mp) anför:


Som anförs i motion 1998/99:K25 bör revisorerna, om
framställningar  i   nämnd   och   fullmäktige   har
misslyckats,  anmäla  misstanke om brott direkt till
åklagare. Jag förutsätter  att regeringen återkommer
med förslag om sådan anmälningsplikt  till  åklagare
efter    det    att    Ekosekretessutredningen   har
presenterat sitt förslag,  och  jag avstår därför nu
från att reservera mig i frågan.


I propositionen framlagda
lagförslag




1 Förslag till lag om ändring i
kommunallagen (1991:900)[1]




Härigenom  föreskrivs  i  fråga  om   kommunallagen
(1991:900)


dels att 9 kap. 16 § skall upphöra att gälla,


dels  att  nuvarande  9 kap. 5 § skall betecknas  5
kap. 20 b §, att nuvarande  9 kap.  6, 7-15 §§ skall
betecknas 9 kap. 7, 9-17 §§ och att nuvarande 9 kap.
17 § skall betecknas 5 kap. 25 b §,


dels att de nya 5 kap. 20 b §, 9 kap.  8, 9, 11-13,
15 och 16 §§ skall ha följande lydelse,


dels  att 3 kap. 17 §, 4 kap. 6 och 17 §§,  5  kap.
19, 23 och  31 §§, 6 kap. 7 och 19 §§, 7 kap. 8 §, 8
kap. 17 och 18  §§  samt 9 kap. 4 och 20 §§ skall ha
följande lydelse,


dels att rubrikerna  närmast  före 9 kap. 6 §, 7 §,
10 §, 12 § och 14 § skall sättas närmast före de nya
9 kap. 7 §, 9 §, 12 §, 14 § respektive 16 § samt att
rubriken  närmast  före  9 kap. 16  §  skall  sättas
närmast före den nya 5 kap. 25 a §,


dels  att  det  i  lagen  skall   införas  fem  nya
paragrafer, 4 kap. 17 a §, 5 kap. 20 a  och  25 a §§
samt 9 kap. 5 och 6 §§ av följande lydelse,


dels  att det i lagen närmast före 9 kap. 8 § skall
införas en ny rubrik av följande lydelse.


-----------------------------------------------------


Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------


3 kap.


17 §[2]
-----------------------------------------------------
Innan  en  kommun  eller   Om  en  kommun eller ett
ett landsting lämnar över  landsting  med stöd av 16
vården   av  en  kommunal  §  lämnar  över vården av
angelägenhet   till   ett  en  kommunal angelägenhet
aktiebolag  där  kommunen  till  ett  aktiebolag där
eller landstinget innehar  kommunen            eller
samtliga   aktier,  skall  landstinget       innehar
fullmäktige                samtliga   aktier,  skall
fullmäktige
-----------------------------------------------------
1. fastställa det kommunala ändamålet med
verksamheten,
-----------------------------------------------------
2.     utse     samtliga   2.     utse     samtliga
styrelseledamöter     och  styrelseledamöter,
minst en revisor,
-----------------------------------------------------
3. se till att fullmäktige får yttra sig innan
sådana beslut i verksamheten som är av principiell
beskaffenhet eller annars av större vikt fattas.
-----------------------------------------------------
Fullmäktige  skall också
utse       minst       en
lekmannarevisor  i aktie-
bolag där kommunen  eller
landstinget  direkt eller
indirekt innehar samtliga
Detsamma   gäller,   när  aktier.
kommunen            eller
landstinget  ensam bildar   Vad  som  anges i första
en   stiftelse   för   en  stycket    gäller,    när
kommunal angelägenhet.     kommunen    ensam   eller
landstinget ensamt bildar
en   stiftelse   för   en
kommunal    angelägenhet.
I  fråga  om  aktiebolag  Fullmäktige   skall  även
som    avses   i   första  utse  minst  en revisor i
stycket skall fullmäktige  en sådan stiftelse.
även    utse   minst   en
lekmannarevisor.            Till  lekmannarevisor  i
aktiebolaget        eller
revisor    i   stiftelsen
skall  fullmäktige   utse
någon   av  de  revisorer
eller   revisorsersättare
som enligt  9  kap.  1  §
valts  för  granskning av
styrelsen   och    övriga
nämnders verksamhet.
-----------------------------------------------------


4 kap.


6 §


Den  som  är  anställd  hos  en  kommun  eller  ett
landsting  för att ha den ledande ställningen  bland
personalen är inte valbar.


Den som är  chef för en förvaltning som hör till en
nämnds  verksamhetsområde   får   inte  väljas  till
ledamot eller ersättare i nämnden.
-----------------------------------------------------
Den som är redovisnings-
skyldig   till   kommunen
eller landstinget är inte
valbar som revisor  eller
revisorsersättare     för
granskning  av verksamhet
som  omfattas   av  redo-
visningsskyldigheten.
Detsamma   gäller   make,
sambo,   föräldrar,  barn
eller syskon  eller annan
närstående    till    den
redovisningsskyldige.
-----------------------------------------------------


17 §


Ledamöterna   i   nämnder   får   väcka  ärenden  i
nämnderna.
-----------------------------------------------------
Revisorerna   får  väcka
ärenden  i  en  nämnd  om
ärendet  rör granskningen
av verksamheten  i  nämn-
den.                  När
revisorsersättarna
tjänstgör  har  de  samma
rätt  att  väcka  ärenden
som revisorerna.
-----------------------------------------------------






17 a §


Revisorerna   får  väcka
ärenden        i       en
fullmäktigeberedning   om
ärendet  rör granskningen
av     verksamheten     i
fullmäktigeberedningen.
När    revisorsersättarna
tjänstgör  har  de  samma
rätt  att  väcka  ärenden
som revisorerna.
-----------------------------------------------------


5 kap.


19 §
-----------------------------------------------------
Om  en ledamot enligt 20   Om  en ledamot enligt 20
§  eller  9  kap.  4 § är  eller  20  a § är jävig i
jävig  i  ett ärende, får  ett      ärende,      får
fullmäktige     handlägga  fullmäktige     handlägga
ärendet,  även om antalet  ärendet,  även om antalet
deltagande  på  grund  av  deltagande  på  grund  av
jävet  inte  uppgår  till  jävet  inte  uppgår  till
det  antal som föreskrivs  det  antal som föreskrivs
i 18 §.                    i 18 §.


-----------------------------------------------------


20 a §


Den        som        är
redovisningsskyldig  till
kommunen            eller
landstinget    får   inte
delta i


1.  val av revisor eller
revisorsersättare     för
granskning  av verksamhet
som omfattas  av redovis-
ningsskyldigheten, eller


2.   handläggningen   av
ärenden  om ansvarsfrihet
för verksamheten.


Detsamma   gäller  också
make,  sambo,  föräldrar,
barn eller  syskon  eller
annan närstående till den
redovisningsskyldige.
-----------------------------------------------------


-----------------------------------------


20 b §


Trots  20  a § får
enskilda       för-
troendevalda    mot
vilka    anmärkning
kan riktas enligt 9
kap.  17  §   andra
stycket   delta   i
fullmäktiges
överläggningar, när
revisionsberättel-
sen     över    den
verksamhet  som  de
har   ansvaret  för
behandlas.


Ordföranden    och
vice ordförandena i
en  nämnd får också
delta             i
fullmäktiges
överläggning    när
verksamhet inom den
egna        nämnden
behandlas.


Vad   som  nu  har
sagts  gäller  även
om               de
förtroendevalda
inte är ledamöter i
fullmäktige.


-----------------------------------------
23 §


Ärenden i fullmäktige får väckas av
-----------------------------------------------------
1. en nämnd,


2.   en   ledamot  genom   3.   revisorerna   eller
motion,                    revisorersättarna  när de
tjänstgör,   om   ärendet
3.    revisorerna,    om  gäller   förvaltning  som
ärendet            gäller  har      samband      med
förvaltning    som    har  revisionsuppdraget  eller
samband               med  om ärendet gäller gransk-
revisionsuppdraget,        ningen,


-----------------------------------------------------
4.    en    fullmäktigeberedning,    om
fullmäktige har föreskrivit det, eller


5.  styrelsen i ett sådant företag som
avses  i  3  kap.  17  och  18  §§,  om
fullmäktige   har   beslutat   det  för
särskilda fall.


Ärende  om att hålla folkomröstning  i
en viss fråga  får  i fullmäktige också
väckas  av  minst  fem  procent  av  de
röstberättigade      kommun-      eller
landstingsmedlemmarna    enligt   lagen
(1994:692)     om    kommunala    folk-
omröstningar.  Initiativet  skall  vara
skriftligt, ange  den  aktuella  frågan
samt     innehålla    initiativtagarnas
egenhändiga    namnteckningar,    namn-
förtydliganden  och  uppgift  om  deras
adresser.


-----------------------------------------


25 a §


Fullmäktige  skall
vid ett sammanträde
före   utgången  av
juni   månad   året
efter  det  år  som
revisionen    avser
besluta om ansvars-
frihet        skall
beviljas      eller
vägras.


Fråga           om
ansvarsfrihet   för
en  gemensam  nämnd
skall   prövas   av
fullmäktige  i  var
och  en  av de sam-
verkande kommunerna
eller landstingen.


-----------------------------------------


31 §
-----------------------------------------------------
Fullmäktige får behandla   Fullmäktige får behandla
revisionsberättelsen utan  revisionsberättelsen utan
föregående beredning.      föregående     beredning.
Fullmäktige  skall   dock
inhämta förklaringar över
de  anmärkningar  som har
framställts             i
revisionsberättelsen.
-----------------------------------------------------
Om en förtroendevald har
vägrats ansvarsfrihet, får
fullmäktige också utan
ytterligare beredning besluta
att den förtroendevaldes
uppdrag skall återkallas
enligt 4 kap. 10 §.


6 kap.


7 §
------------------------------------------------------
Nämnderna skall var och en  inom sitt område se till
att verksamheten bedrivs i enlighet  med  de  mål och
riktlinjer   som  fullmäktige  har  bestämt  samt  de
föreskrifter som gäller för verksamheten.
-----------------------------------------------------
De  skall också  se  till   De  skall  också se till
att  verksamheten bedrivs  att      den      interna
på     ett    i    övrigt  kontrollen är tillräcklig
tillfredsställande sätt.   samt   att   verksamheten
bedrivs på ett  i  övrigt
tillfredsställande sätt.
-----------------------------------------------------
Detsamma gäller när vården av
en kommunal angelägenhet med
stöd av 3 kap. 16 § har
lämnats över till någon annan.


19 §
-----------------------------------------------------
En  nämnd  får  kalla en   En  nämnd  får  kalla en
ledamot      eller     en  ledamot      eller     en
ersättare  i fullmäktige,  ersättare  i fullmäktige,
en   annan   nämnd  eller  en   annan   nämnd  eller
beredning,   en  anställd  beredning,   en   revisor
hos     kommunen    eller  eller                  en
landstinget    eller   en  revisorsersättare,     en
särskild   sakkunnig  att  anställd   hos   kommunen
närvara      vid      ett  eller  landstinget  eller
sammanträde  med  nämnden  en särskild sakkunnig att
för       att       lämna  närvara      vid      ett
upplysningar.              sammanträde  med  nämnden
för       att       lämna
upplysningar.
-----------------------------------------------------
Den som har kallats till ett
sammanträde får, om nämnden
beslutar det, delta i
överläggningarna men inte i
besluten.


7 kap.


8 §
-----------------------------------------------------
Företrädare    för    de   Företrädare    för    de
anställda  hos  en kommun  anställda  hos  en kommun
eller ett landsting (per-  eller ett landsting (per-
sonalföreträdare)  får, i  sonalföreträdare)  får, i
den  omfattning som anges  den  omfattning som anges
i  9-13  §§,  närvara vid  i  9-13  §§,  närvara vid
sammanträden   med  andra  sammanträden   med  andra
nämnder   än   styrelsen.  nämnder   än   styrelsen.
Företrädare för anställda  Företrädare för anställda
i      kommuner     eller  i      kommuner     eller
landsting som samverkar i  landsting som samverkar i
en  gemensam  nämnd får i  en  gemensam  nämnd får i
motsvarande    omfattning  motsvarande    omfattning
närvara  vid sammanträden  närvara  vid sammanträden
med     den    gemensamma  med     den    gemensamma
nämnden.                   nämnden.


Närvarorätt  saknas dock   Närvarorätt  saknas dock
i       revisionsnämnder,  vid          revisorernas
förtroendenämnder,         sammanträden,           i
valnämnder  och  överför-  patientnämnder,
myndarnämnder.             valnämnder  och  överför-
myndarnämnder.
-----------------------------------------------------


8 kap.


17 §
-----------------------------------------------------
Årsredovisningen   skall   Årsredovisningen   skall
lämnas      över     till  lämnas      över     till
fullmäktige           och  fullmäktige           och
revisorerna       snarast  revisorerna       snarast
möjligt  och  senast  den  möjligt och senast den 15
1 juni  året efter det år  april  året  efter det år
som redovisningen avser.   som redovisningen avser.
-----------------------------------------------------


18 §
-----------------------------------------------------
Årsredovisningen   skall   Årsredovisningen   skall
godkännas av fullmäktige.  godkännas av fullmäktige.
Det  bör  inte  ske innan  Det  bör  inte  ske innan
fullmäktige enligt 9 kap.  fullmäktige enligt 5 kap.
16    §   andra   stycket  25   a   §   beslutat  om
beslutat om ansvarsfrihet  ansvarsfrihet       skall
skall    beviljas   eller  beviljas eller vägras.
vägras.
-----------------------------------------------------


9 kap.


4 §
-----------------------------------------------------
Den        som        är   I  fråga  om  jäv för en
redovisningsskyldig  till  revisor       och      en
kommunen            eller  revisorsersättare   skall
landstinget får inte       bestämmelserna  i  6 kap.
25 § om jäv tillämpas.
1.  vara  revisor  eller
revisorsersättare     för   En   revisor   eller  en
granskning  av verksamhet  revisorsersättare  som är
som  omfattas av redovis-  jävig   i  ett ärende får
ningsskyldigheten,         inte  delta eller närvara
vid    behandlingen    av
2.   delta   i   val  av  ärendet.  Denne  får dock
revisor             eller  vidta  åtgärder som någon
revisorsersättare     som  annan inte kan vidta utan
skall    granska    sådan  olägligt uppskov.
verksamhet, eller
Den  som  känner till en
3.        delta        i  omständighet    som   kan
handläggningen av ärenden  antas   utgöra   jäv  mot
om    ansvarsfrihet   för  honom, skall självmant ge
verksamheten.              det till känna.


Första   stycket   skall
tillämpas  också på make,
sambo,  föräldrar,   barn
eller  syskon eller annan
närstående    till    den   5 §
redovisningsskyldige.
Har   det  uppkommit  en
fråga om jäv mot någon av
revisorerna    skall   de
samfällt    besluta     i
jävsfrågan. Den som jävet
.                         gäller    får   delta   i
prövningen  av jävsfrågan
endast   om   revisorerna
inte är beslutsföra  utan
honom   och  någon  annan
inte kan  tillkallas utan
olägligt uppskov.


Ett beslut  om  jäv  får
överklagas    endast    i
samband med överklagandet
av  det  beslut varigenom
ärendet avgörs.


6 §


Från  jäv  skall  bortses
när  frågan om partiskhet
uppenbarligen      saknar
betydelse.




Sakkunnigt biträde




8 §


Revisorerna  skall i sin
granskning  biträdas   av
sakkunniga  som de själva
väljer och anlitar  i den
omfattning som behövs.


De  sakkunniga skall  ha
den insikt och erfarenhet
av  kommunal   verksamhet
som fordras för att kunna
fullgöra uppdraget.


-----------------------------------------------------
9 §
-----------------------------------------------------
Revisorerna  granskar  i   Revisorerna     granskar
den omfattning som följer  årligen  i den omfattning
av  god  revisionssed all  som    följer    av   god
verksamhet   som  bedrivs  revisionssed          all
inom   nämndernas   verk-  verksamhet   som  bedrivs
samhetsområden.            inom   nämndernas   verk-
samhetsområden  och genom
de     revisorer    eller
lekmannarevisorer     som
De       prövar       om  utsetts  enligt 3 kap. 17
verksamheten sköts på ett  och 18 §§.
ändamålsenligt  och  från
ekonomisk  synpunkt till-   De       prövar       om
fredsställande  sätt,  om  verksamheten sköts på ett
räkenskaperna          är  ändamålsenligt  och  från
rättvisande  och  om  den  ekonomisk  synpunkt till-
kontroll  som  görs  inom  fredsställande  sätt,  om
nämnderna är tillräcklig.  räkenskaperna          är
rättvisande  och  om  den
interna   kontrollen  som
görs  inom  nämnderna  är
tillräcklig.


Om   revisorerna  i  sin
granskning finner att det
föreligger  misstanke  om
brott                  av
förmögenhetsrättslig
karaktär  skall de anmäla
förhållandet  till berörd
nämnd. Om nämnden  finner
att     det    föreligger
misstanke  om  brott  och
inte     utan    oskäligt
dröjsmål vidtar åtgärder,
är  revisorerna  skyldiga
att  rapportera  nämndens
agerande             till
fullmäktige.
-----------------------------------------------------


11 §
-----------------------------------------------------
Vad  som sägs om nämnder   Vad  som sägs om nämnder
i   7   §   gäller  också  i   9   §   gäller  också
fullmäktigeberedningar.    fullmäktigeberedningar.
-----------------------------------------------------


12 §
-----------------------------------------------------
Nämnderna     och     de   Nämnderna     och     de
anställda är skyldiga att  enskilda  ledamöterna och
lämna    revisorerna   de  ersättarna  i  dessa samt
upplysningar  som  behövs  de  anställda är skyldiga
för revisionsarbetet.      att  lämna revisorerna de
upplysningar  som  behövs
för revisionsarbetet.
-----------------------------------------------------
De skall också ge revisorerna
tillfälle att när som helst
inventera de tillgångar som
nämnderna har hand om och ta
del av de räkenskaper och
andra handlingar som berör
nämndernas verksamhet.


13 §
-----------------------------------------------------
Vad som sägs om nämnder   |Vad som sägs om nämnder
i 10 § gäller också      | i 12 § gäller också
fullmäktigeberedningar.    |fullmäktigeberedningar.
-----------------------------------------------------


15 §
-----------------------------------------------------
De       beslut      som   De       beslut      som
revisorerna fattar om sin  revisorerna fattar om sin
förvaltning skall tas upp  förvaltning  och  om  jäv
i protokoll.               skall     tas    upp    i
protokoll.
-----------------------------------------------------
Föreskrifterna i 6 kap. 30 §
om justering av protokoll och
tillkännagivande om
justeringen skall tillämpas
också på revisorernas
protokoll.


16 §


Revisorerna  skall  varje  år
till   fullmäktige   avge   en
berättelse med redogörelse för
resultatet av den revision som
avser  verksamheten  under det
föregående budgetåret.
-----------------------------------------
De     sakkunnigas
rapporter     skall
fogas          till
revisionsberättelsen.


Granskningsrapport
enligt  11 kap. 6 §
aktiebolagslagen
(1975:1385) som har
lämnats   för   ett
aktiebolag      som
avses  i  3 kap. 17
och   18  §§  skall
också  fogas   till
revisionsberättelsen.
-----------------------------------------


20 §
-----------------------------------------------------
I   kommunalförbund  med   I   kommunalförbund  med
förbundsdirektion   skall  förbundsdirektion   skall
revisorerna    avge    en  revisorerna    avge    en
revisionsberättelse  till  revisionsberättelse  till
var     och     en     av  var     och     en     av
förbundsmedlemmarnas       förbundsmedlemmarnas
fullmäktige. Vad som sägs  fullmäktige. Vad som sägs
om  fullmäktige  i  5, 16  om  fullmäktige  i 5 kap.
och     17    §§    skall  20  b,  25 a, 25 b och 31
beträffande        sådana  §§    skall   beträffande
förbund             gälla  sådana    förbund   gälla
förbundsmedlemmarnas       förbundsmedlemmarnas
fullmäktige.               fullmäktige.
-----------------------------------------------------


10 kap.


2 §


Följande  beslut  får
överklagas:


1.      beslut     av
fullmäktige  eller den
beslutande
församlingen   i   ett
kommunalförbund,


2. beslut av en nämnd
eller              ett
partssammansatt organ,
om beslutet inte är av
rent      förberedande
eller             rent
verkställande art,


3.      beslut     av
förbundsstyrelsen
eller  en  annan nämnd
eller    ett    parts-
sammansatt organ i ett
kommunalförbund,    om
beslutet  inte  är  av
rent      förberedande
eller             rent
verkställande     art,
samt
-----------------------------------------------------
4.   sådana  beslut   av   4.   sådana   beslut  av
revisorerna som avses i 9  revisorerna som avses i 9
kap. 13 §.                 kap. 15 §.
-----------------------------------------------------




Denna  lag  träder  i
kraft  den  1  januari
2000.     Fullmäktiges
sammanträde  i  5 kap.
25  a  §  såvitt avser
revisionen av 1999 års
verksamhet   får  dock
hållas   senast   före
utgången  av  december
år 2000. Till utgången
av år 2000  får 8 kap.
17 § tillämpas  i  sin
äldre lydelse.




**FOOTNOTES**


[1]:  Lagen  omtryckt
1998:1.


[2]:  Senaste lydelse
1998:765.
2 Förslag till lag
om ändring i
aktiebolagslagen
(1975:1385)




Härigenom   föreskrivs
att 10 kap. 42  §  och
11  kap.  14 och 19 §§
aktiebolagslagen
(1975:1385)[3]   skall
ha följande lydelse.




-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------


10 kap.


42 §[4]


Revisorn  är  skyldig
att  lämna medrevisor,
lekmannarevisor,
särskild granskare som
avses  i 11 kap. 21 §,
ny  revisor   och,  om
bolaget har försatts i
konkurs,
konkursförvaltaren  de
upplysningar       som
behövs   om   bolagets
angelägenheter.


Revisorn  är dessutom
skyldig att på begäran
lämna upplysningar  om
bolagets
angelägenheter    till
undersökningsledaren
under  förundersökning
i brottmål.
-----------------------------------------------------
Revisorn      i      ett
aktiebolag  som  omfattas
av  1  kap.  9  §  sekre-
tesslagen  (1980:100)  är
även   skyldig   att   på
begäran     lämna    upp-
lysningar   om   bolagets
angelägenheter   till  de
förtroendevalda
revisorerna   i  kommunen
eller landstinget.
-----------------------------------------------------


11 kap.


14 §[5]
-----------------------------------------------------
Granskningsrapporten       Granskningsrapporten
skall     lämnas     till  skall     lämnas     till
bolagets  styrelse senast  bolagets  styrelse senast
tre   veckor   före   den  tre   veckor   före   den
bolagsstämma  som avses 9  bolagsstämma  som avses i
kap. 7 § första stycket.   9   kap.   7   §   första
stycket.
-----------------------------------------------------
I rapporten skall
lekmannarevisorn
uttala sig om sådana
förhållanden som avses
i 4 § och om sådana
förhållanden som han
har varit skyldig att
granska enligt 5 §. Om
lekmannarevisorn
finner anledning till
anmärkning mot någon
styrelseledamot eller
mot den verkställande
direktören, skall han
upplysa om detta i
rapporten och lämna
uppgift om anledningen
till anmärkningen.
-----------------------------------------------------
En  lekmannarevisorn får   En lekmannarevisor får i
i    granskningsrapporten  granskningsrapporten
lämna      även     andra  lämna      även     andra
upplysningar    som   han  upplysningar    som   han
anser att aktieägarna bör  anser att aktieägarna bör
få kännedom om.            få kännedom om.
-----------------------------------------------------




19 §[6]


Lekmannarevisorn   är
skyldig    att   lämna
bolagets      revisor,
annan lekmannarevisor,
särskild granskare som
avses  i 21 § och,  om
bolaget har försatts i
konkurs,
konkursförvaltaren  de
upplysningar       som
behövs   om   bolagets
angelägenheter.


Lekmannarevisorn   är
dessutom  skyldig  att
på  begäran lämna upp-
lysningar  om bolagets
angelägenheter    till
undersökningsledaren
under  förundersökning
i brottmål.
-----------------------------------------------------
Lekmannarevisorn  i  ett
aktiebolag  som  omfattas
av    1    kap.    9    §
sekretesslagen (1980:100)
är  även  skyldig  att på
begäran     lämna    upp-
lysningar   om   bolagets
angelägenheter   till  de
förtroendevalda     revi-
sorerna  i kommunen eller
landstinget.
-----------------------------------------------------




Denna  lag  träder  i
kraft  den  1  januari
2000.




**FOOTNOTES**


[3]:  Lagen  omtryckt
1993:150.


[4]:  Senaste lydelse
1998:760.


[5]: Senaste  lydelse
1998:760.


[6]:  Senaste lydelse
1998:760.
3 Förslag till lag
om ändring i lagen
(1980:1103) om
årsredovisning
m.m. i vissa
företag




Härigenom   föreskrivs
att 4 kap. 13  § lagen
(1980:1103)         om
årsredovisning  m.m. i
vissa företag skall ha
följande lydelse.




-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------


4 kap.


13 §[7]


En  revisor  får inte
till  dem  som  saknar
rätt    att    erhålla
kännedom     om    den
årsredovisningsskyldiges
angelägenheter   lämna
upplysningar om sådant
som  revisorn har fått
kännedom     om    vid
fullgörande  av   sitt
uppdrag,  om  det  kan
lända till förfång för
den
årsredovisningsskyldige.


Revisorn  är  skyldig
att  lämna medrevisor,
ny revisor och, om den
års-
redovisningsskyldige
har     försatts     i
konkurs,
konkursförvaltaren
erforderliga
upplysningar   om  den
årsredovisningsskyldiges
angelägenheter.
Revisorn  är  dessutom
skyldig att på begäran
lämna upplysningar  om
företagets
angelägenheter    till
undersökningsledaren
under  förundersökning
i brottmål.
-----------------------------------------------------
Revisorn      i      ett
handelsbolag som omfattas
av  1 kap. 9 § sekretess-
lagen  (1980:100) är även
skyldig  att  på  begäran
lämna   upplysningar   om
bolagets   angelägenheter
till  de  förtroendevalda
revisorerna   i  kommunen
eller landstinget.
-----------------------------------------------------




Denna  lag  träder  i
kraft  den  1  januari
2000.




**FOOTNOTES**


[7]:  Senaste lydelse
1984:946.
4 Förslag till lag
om ändring i lagen
(1987:667) om
ekonomiska
föreningar




Härigenom   föreskrivs
att 8 kap. 16  § lagen
(1987:667)          om
ekonomiska  föreningar
skall    ha   följande
lydelse.




-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------


8 kap.


16 §


Revisorerna  får inte
lämna     upplysningar
till          enskilda
medlemmar        eller
utomstående  om sådana
föreningens
angelägenheter  som de
har  fått kännedom  om
vid  fullgörandet   av
sitt  uppdrag,  om det
kan  vara till nackdel
för föreningen.


Revisorerna        är
skyldiga att


1.               till
föreningsstämman lämna
alla  upplysningar som
stämman  begär, om det
inte skulle  vara till
väsentlig nackdel  för
föreningen,


2.  till  medrevisor,
granskare som  avses i
17 §, ny revisor  och,
om    föreningen   har
försatts   i  konkurs,
konkursförvaltare
lämna     erforderliga
upplysningar        om
föreningens
angelägenheter, samt


3.  på  begäran lämna
upplysningar        om
föreningens
angelägenheter    till
undersökningsledaren
under  förundersökning
i brottmål.
-----------------------------------------------------
Revisorerna     i     en
förening  som omfattas av
1 kap. 9 § sekretesslagen
(1980:100)     är    även
skyldiga  att på  begäran
lämna   upplysningar   om
föreningens    angelägen-
heter       till       de
förtroendevalda
revisorerna   i  kommunen
eller landstinget.
-----------------------------------------------------












Denna lag träder i
kraft den 1 januari
2000.






5 Förslag till lag om
ändring i
stiftelselagen
(1994:1220)




Härigenom  föreskrivs att 4
kap.  15  §  stiftelselagen
(1994:1220)    skall     ha
följande lydelse.




-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------


4 kap.


15 §


Revisorerna får inte lämna
upplysningar           till
utomstående    om    sådana
stiftelsens  angelägenheter
som de har fått kännedom om
vid  fullgörandet  av  sitt
uppdrag,  om  det  kan vara
till       nackdel      för
stiftelsen.


Revisorerna   är  skyldiga
att


1.  till  medrevisor,   ny
revisor,
tillsynsmyndigheten och, om
stiftelsen  har  försatts i
konkurs, konkursförvaltaren
lämna             behövliga
upplysningar om stiftelsens
angelägenheter, samt


2.    på   begäran   lämna
upplysningar om stiftelsens
angelägenheter         till
undersökningsledaren  under
förundersökning i brottmål.


Bestämmelsen    i    andra
stycket         1        om
upplysningsskyldighet  till
tillsynsmyndigheten  gäller
inte  när  det är fråga  om
sådan stiftelse som avses i
9 kap. 10 § första stycket.
-----------------------------------------------------
|Revisorerna     i     en
|stiftelse som omfattas av
|1 kap. 9 § sekretesslagen
|(1980:100)    är    även
|skyldiga  att på begäran
|lämna  upplysningar   om
|stiftelsens   angelägen-
|heter       till      de
|förtroendevalda
|revisorerna  i  kommunen
|eller landstinget.
-----------------------------------------------------




Denna  lag  träder i kraft
den 1 januari 2000.




6 Förslag till lag om
ändring i lagen
(1979:412) om
kommunala
indelningsdelegerade




Härigenom föreskrivs att 22
§   lagen   (1979:412)   om
kommunala
indelningsdelegerade  skall
ha följande lydelse.




-----------------------------------------------------


Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------


22 §[8]


Delegerade    väljer   tre
eller  flera revisorer  och
minst  lika   många   revi-
sorsersättare   som   skall
granska    arbetsutskottets
och   kommittéernas   verk-
samhet.    I    fråga    om
valbarhet    till   revisor
eller    revisorsersättare,
verkan av  att  valbarheten
upphör    och   rätt   till
avsägelse         tillämpas
bestämmelserna  i 15  §  om
ledamöter  och ersättare  i
arbetsutskottet.


Revisorerna  skall  det år
då      indelningsändringen
träder  i   kraft  avge  en
berättelse om resultatet av
revisionen             till
kommunfullmäktige   i  kom-
munen    enligt   den   nya
indelningen.    Fullmäktige
skall vid sammanträde  före
utgången    av   detta   år
besluta   om  ansvarsfrihet
skall  beviljas   eller  om
någon åtgärd för att bevara
kommunens     rätt    skall
vidtas.
-----------------------------------------------------
|I  fråga  om  revisionen  |I  fråga  om  revisionen|
|tillämpas    i    övrigt  |tillämpas    i    övrigt|
|bestämmelserna        om  |bestämmelserna        om|
|revision    i   9   kap.  |revision i kommunallagen|
|kommunallagen (1991:900). |(1991:900).             |
-----------------------------------------------------


__


Denna lag träder  i  kraft
den 1 januari 2000.




**FOOTNOTES**


[8]:    Senaste   lydelse
1991:1694.
7 Förslag till lag om
upphävande av lagen
(1996:945) om
sammanläggningsdelegerade
för Skåne läns
landsting






Härigenom föreskrivs
att lagen (1996:945)
om sammanläggnings-
delegerade för Skåne
läns landsting skall
upphöra att gälla vid
utgången av juni 1999.






8 Förslag till lag om
ändring i lagen
(1996:1415) om
försöksverksamhet med
regionförbund i Kalmar
län och Skåne län




Härigenom föreskrivs att 34
§   lagen  (1996:1415)   om
försöksverksamhet       med
regionförbund  i Kalmar län
och  Skåne  län  skall   ha
följande lydelse.




-----------------------------------------------------


Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------


34 §
-----------------------------------------------------
|Vad  som  föreskrivs i 9  |Vad   som  föreskrivs  i|
|kap.       kommunallagen  |kommunallagen (1991:900)|
|(1991:900)  om  revision  |om   revision   skall  i|
|skall i tillämpliga delar |tillämpliga  delar gälla|
|gälla       för      ett  |för ett regionförbund.  |
|regionförbund.            |                        |
-----------------------------------------------------
Föreskrifterna i 9 kap. 1
och 2 §§ kommunallagen
gäller dock inte för ett
regionförbund.






Denna lag träder i kraft
den 1 januari 2000.




9 Förslag till lag om
upphävande av lagen
(1997:222) om
sammanläggningsdelegerade
för Västra Götalands
läns landsting




Härigenom  föreskrivs   att
lagen     (1997:222)     om
sammanläggningsdelegerade
för  Västra  Götalands läns
landsting skall upphöra att
gälla vid utgången  av juni
1999.




Finansutskottets
yttrande


1998/99:FiU4y


En stärkt kommunal
revision (prop.
1998/99:66)


Till
konstitutionsutskottet


Konstitutionsutskottet  har
genom  beslut  den  18 mars
1999 berett finansutskottet
tillfälle   att  yttra  sig
över proposition 1998/99:66
En stärkt kommunal revision
jämte   de   motioner   som
väckts i ärendet.




Propositionen




I  proposition   1998/99:66
föreslås    att   riksdagen
antar  regeringens  förslag
till


1.  lag   om   ändring   i
kommunallagen (1991:900),


2.   lag   om   ändring  i
aktiebolagslagen
(1975:1385),


3.  lag om ändring i lagen
(1980:1103)              om
årsredovisning m.m. i vissa
företag,


4.  lag om ändring i lagen
(1987:667)   om  ekonomiska
föreningar,


5.   lag   om  ändring   i
stiftelselagen (1994:1220),


6. lag om ändring  i lagen
(1979:412)   om   kommunala
indelningsdelegerade,


7.  lag  om upphävande  av
lagen     (1996:945)     om
sammanläggningsdelegerade
för Skåne läns landsting,


8.  lag om ändring i lagen
(1996:1415)              om
försöksverksamhet       med
regionförbund  i Kalmar län
och Skåne län,


9.  lag  om upphävande  av
lagen     (1997:222)     om
sammanläggningsdelegerade
för  Västra  Götalands läns
landsting.




Motionerna




1998/99:K20   av    Lennart
Hedquist  och Ola Rask  (m,
s) vari yrkas att riksdagen
beslutar  att   benämningen
lekmannarevisor           i
aktiebolagslagen        och
kommunallagen skall utbytas
mot             benämningen
förtroendevald  revisor   i
enlighet    med   vad   som
anförts i motionen.




1998/99:K21 av  Per  Unckel
m.fl. (m) vari yrkas


1.   att   riksdagen   hos
regeringen   begär  förslag
till  en  försöksverksamhet
med   oberoende    kommunal
revision i enlighet med vad
som anförts i motionen,


2.  att riksdagen som  sin
mening  ger regeringen till
känna   vad    i   motionen
anförts om att ordförande i
revisionen bör hämtas  från
minoriteten,


3.  att riksdagen beslutar
att   benämningen   på   de
förtroendevalda  som  väljs
att    utföra   en   allmän
granskning           enligt
aktiebolagslagen skall vara
förtroendevald revisor  och
inte lekmannarevisor,


4.  att  riksdagen som sin
mening ger  regeringen till
känna    vad   i   motionen
anförts om  behovet  av  en
särskild  lag  om kommunala
företag.


1998/99:K22    av    Helena
Bargholtz  m.fl.  (fp) vari
yrkas


1.  att riksdagen som  sin
mening  ger regeringen till
känna   vad    i   motionen
anförts   om  en  oberoende
revision i kommunerna,


2.   att   riksdagen   hos
regeringen begär förslag på
lagfäst            särskild
budgetberedning  i enlighet
med   vad  som  anförts   i
motionen,


3. att  riksdagen  som sin
mening ger regeringen  till
känna    vad   i   motionen
anförts om  att ordföranden
i revisionen  bör  utses av
oppositionen.


1998/99:K23     av     Rune
Berglund (s) vari yrkas att
riksdagen     beslutar    i
enlighet med vad i motionen
anförts  om  ändring  av  5
kap. 20 a §.




1998/99:K24     av     Leif
Jakobsson     och     Marie
Granlund (s) vari yrkas att
riksdagen  som  sin  mening
ger  regeringen  till känna
vad  i motionen anförts  om
jävssituationer         för
förtroendevalda revisorer i
kommunal verksamhet.




1998/99:K25  av  Per  Lager
m.fl. (mp) vari yrkas


1.  att riksdagen beslutar
om    sådan    ändring    i
kommunallagen  att samtliga
partier  i fullmäktige  ges
möjlighet      att      bli
representerade            i
revisionen,


2.   att   riksdagen,  vid
avslag  på yrkande  1,  hos
regeringen   begär  förslag
till   sådan   ändring    i
kommunallagen  att samtliga
partier  i fullmäktige  ges
möjlighet      att      bli
representerade            i
revisionen,


3.  att riksdagen beslutar
om    sådan    ändring    i
kommunallagen  att  krav på
certifiering införs,


4.   att   riksdagen,  vid
avslag  på yrkande  3,  hos
regeringen   begär  förslag
till   sådan   ändring    i
kommunallagen  att  krav på
certifiering införs,


5.  att riksdagen som  sin
mening  ger regeringen till
känna   vad    i   motionen
anförts  om skyldighet  att
anmäla misstanke  om  brott
till åklagare.


1998/99:K26    av    Ingvar
Svensson  m.fl.  (kd)  vari
yrkas


1.  att riksdagen beslutar
om   sådan    ändring    av
kommunallagen           att
valbarheten   som   revisor
eller     revisorsersättare
inskränks      så       att
fullmäktigeledamöter    och
ersättare  för  dessa ej är
valbara,


2. att riksdagen  beslutar
att      den      kommunala
revisionen  normalt   skall
ledas av oppositionen.




Utskottet




Finansutskottet       delar
inledningsvis   regeringens
bedömning att det finns ett
behov  av  att  stärka  den
kommunala  revisionen.   En
väl  fungerande revision av
hög  kvalitet   är   viktig
såväl                    av
kommunaldemokratiska   skäl
som   för   att  främja  en
effektiv           kommunal
verksamhet.     Revisionens
viktiga        roll       i
uppföljningen           och
kontrollen av den kommunala
verksamheten   har   enligt
utskottet       ytterligare
accentuerats          genom
övergången     till     mer
målinriktade styrformer.


Utskottet  ställer sig för
sin        del        bakom
propositionens förslag till
lagändringar. Förslagen  är
enligt utskottet väl ägnade
att förbättra den kommunala
revisionens möjligheter att
fullgöra   sina  uppgifter.
Samtidigt noterar utskottet
med tillfredsställelse  att
regeringen  är  beredd  att
överväga        ytterligare
åtgärder  för  att   stärka
revisionens   ställning   i
kommuner   och   landsting.
Utskottet övergår  därefter
till att behandla ett antal
motionsyrkanden   som   har
beröring   med   utskottets
ansvarsområde.




En oberoende kommunal
revision




Motionerna




I motion K21 av Per  Unckel
m.fl.  (m) påtalas att  som
en  följd  av  utredningens
begränsande   direktiv  har
inga  alternativa  modeller
för    kommunal    revision
prövats   av   utredningen.
Samtidigt  konstateras  att
det    i    samband     med
remissbehandlingen      har
efterlysts en professionell
och     helt    "oberoende"
revision.            Enligt
motionärernas   uppfattning
finns  det  skäl  att  inom
ramen      för     kommunal
självstyrelse   införa   en
möjlighet   för  en  kommun
eller  ett  landsting   att
välja en ordning med enbart
professionell  revision.  I
motionen  föreslås  att  en
sådan   framtida   generell
möjlighet  föregås  av   en
försöksverksamhet med några
kommuner  som  önskar pröva
denna modell.


Enligt motion K22 av Helena
Bargholtz m.fl. (fp) är
regeringens förslag
ofullgånget och
bristfälligt. I
propositionen görs inte den
åtskillnad mellan
förvaltningsrevision och
redovisningsrevision som
skulle ha givit såväl
förtroendevalda som
yrkesmässiga revisorer
klara uppgifter.
Propositionen innebär en
viss förstärkning av den
kommunala revisionen genom
att de förtroendevalda
skall biträdas av
sakkunniga. Däremot
garanteras enligt
motionärerna inte att det
blir fråga om en
professionell revision av
tillräcklig omfattning.
Enligt regeringsförslaget
är det de förtroendevalda
som skall avgöra
omfattningen av de
sakkunnigas verksamhet.
Detta är enligt motionen
inte förenligt med en
oberoende revision och
kommer därför inte heller
att ge de sakkunnigas
revision den trovärdighet
som en verkligt oberoende
ställning skulle ge.


Finansutskottets
ställningstagande


Utskottet  vill understryka
den kommunala verksamhetens
särart, något som bl.a. tar
sig uttryck i att det är de
förtroendevalda         som
ansvarar för verksamheten i
sin   helhet.   Mot   denna
bakgrund är det viktigt att
revisionen  inte  minst ses
som   ett  instrument   för
kommmunaldemokratisk
självkontroll. Detta system
har    hittills    fungerat
tillfredsställande.
Utskottet    delar   därför
regeringens  bedömning  att
det  för  närvarande   inte
finns skäl att genomföra en
genomgripande förändring  i
det               nuvarande
ansvarssystemet.




Utskottet  konstaterar  med
anledning av vad som anförs
i  motion  K22   (fp)   att
regeringen  är  beredd  att
överväga   behovet   av  en
yrkesmässigt      oberoende
revision   som   komplement
till den revision  som sker
av    de    förtroendevalda
revisorerna   om    de    i
propositionen    föreslagna
reglerna    om   sakkunnigt
biträde  inte  skulle  visa
sig    vara   tillräckliga.
Någon åtgärd  av  det  slag
som föreslås i motionen  är
därför enligt utskottet för
närvarande  inte  påkallad.
Med    hänsyn    till   att
utskottet  anser  att   det
nuvarande    systemet   med
förtroendevalda   revisorer
bör   bestå  kan  utskottet
vidare   inte   ställa  sig
bakom  förslaget  i  motion
K21      (m)      om     en
försöksverksamhet  med   en
ordning      med     enbart
professionell revision.


Med det anförda  avstyrker
utskottet  motionerna   K21
(m)  yrkande 1 och K22 (fp)
yrkande 1.




Ordförande för de
förtroendevalda revisorerna




Motionerna




I motion  K21 av Per Unckel
m.fl.  (m) ställs  krav  på
att      ordföranden      i
revisionen  skall  utses av
minoriteten.   Motionärerna
konstaterar  att  en  sådan
ordning    förordades    av
Kommunrevisionsutredningen.
Denna fråga kan, enligt vad
som sägs i motionen, tyckas
vara  av  mindre  betydelse
eftersom samtliga revisorer
kan agera självständigt.  I
praktiken  har  dock frågan
stor  vikt med hänsyn  till
att ordföranden  leder  och
planlägger      revisionens
arbete.  Frågan hanteras  i
dag  högst  olika  i  olika
kommuner.   Riksdagen   bör
därför  uttala  sig för den
princip   som   utredningen
förordade.




Motsvarande      synpunkter
anläggs  även i motion  K22
av Helena  Bargholtz  m.fl.
(fp). För att garantera att
revisionen är opartisk  och
tillförlitlig   bör  enligt
motionen ordföranden  utses
av       den      politiska
minoriteten           såsom
Kommunrevisionsutredningen
föreslog.




I   motion  K26  av  Ingvar
Svensson  m.fl. (kd) anförs
att av en enkätundersökning
från våren 1997 framgår att
ordförandeskapet          i
revisionen  i cirka hälften
av  landets  kommuner   och
landsting     innehas    av
oppositionen.    För    att
markera att revisorerna  är
oberoende  och således inte
knutna till  den  politiska
majoriteten  bör  ordningen
vara     att    ordföranden
normalt     utses      från
oppositionen.    Det    bör
enligt    motionen    klart
framgå  av förarbetena till
lagstiftningen.




Finansutskottets
ställningstagande




Utskottet anser att det kan
vara    en    fördel     om
ordföranden     för     den
kommunala revisionen hämtas
från   minoriteten.  Enligt
utskottets  uppfattning  är
det  emellertid  en  viktig
grundprincip  att  kommuner
och   landsting   ges  stor
frihet att organisera  sitt
förtroendemannaarbete.
Frågan  om ordförandeskapet
för  revisionen   bör  inte
regleras  i  lag. Utskottet
vill samtidigt och i likhet
med  regeringen   peka   på
möjligheterna  för kommuner
och   landsting   att    på
frivillig väg införa den av
motionärerna      förordade
ordningen  för  att markera
revisionens   oberoende   i
förhållande    till     den
politiska majoriteten.


Med  hänvisning  till  det
anförda avstyrker utskottet
motionerna  K21 (m) yrkande
2, K22 (fp) yrkande  3  och
K26 (kd) yrkande 2.




Revisorernas
representativitet




Motionen




I  motion  K25 av Per Lager
m.fl.    (mp)    framhåller
motionärerna     att     en
effektiv  kommunal revision
måste    kännetecknas    av
oberoende  och  opartiskhet
om    inte   trovärdigheten
skall     gå      förlorad.
Miljöpartiet  ställer   sig
därför   bakom  regeringens
bedömning  att  de personer
som  väljs  till  revisorer
måste  uppfylla  kraven  på
oberoende, effektivitet och
kompetens.  Däremot   anser
motionärerna    inte    att
förslaget      tillräckligt
säkrar       kravet      på
representativitet.
Förutsättningarna       för
tilltro                till
revisionsarbetet      torde
stärkas   om   samtliga  av
folket  valda  grupperingar
är   representerade   bland
revisorerna.   I   motionen
föreslås därför att  det  i
kommunallagen   tas  in  en
bestämmelse  som anger  att
samtliga     partier      i
fullmäktige    skall    ges
möjlighet      att      bli
representerade            i
revisionen.




Finansutskottets
ställningstagande




Utskottet har ovan pekat på
att  kommuner och landsting
bör ha  stor organisatorisk
frihet. Utskottet delar det
som i propositionen  anförs
om  att  valet av revisorer
bör   ske   med   så   stor
representativitet       som
möjligt   såväl   när   det
gäller    partier   som   i
övrigt.   Det    bör   dock
ankomma  på  kommuner   och
landsting  att  själva   ta
ställning  till  hur  denna
avvägning skall ske.


Med   det   ovan   anförda
avstyrker  utskottet motion
K25 (mp) yrkandena 1 och 2.




Krav på certifiering




Motionen




I motion K25  av  Per Lager
m.fl.  (mp) föreslås  också
att     en     regel     om
certifiering    införs    i
kommunallagen. En  regel om
certifiering      av     de
sakkunniga  biträdena   bör
enligt         motionärerna
utformas       så       att
yrkesverksamma   skall   ha
tillräckliga     teoretiska
kunskaper samt erfarenheter
inom      det     specifika
verksamhetsområde       som
certifieringen       avser.
Särskilda   övergångsregler
bör   finnas   liksom   ett
certifieringsorgan      som
handhar  nödvändig kontroll
av   handlingar,   register
m.m.   I motionen framhålls
också   att    former   för
utkrävande av ansvar  av de
yrkesverksamma  revisorerna
bör       lösas       genom
civilrättsliga avtal.




Finansutskottets
ställningstagande




Utskottet  konstaterar  att
frågan    om   certifiering
behandlas i  propositionen.
Utskottet delar regeringens
bedömning att  något sådant
krav  för  närvarande  inte
bör   införas.    Utskottet
noterar    samtidigt    att
regeringen understryker att
det  kan finnas skäl att på
nytt överväga frågan om ett
lagreglerat     krav     på
certifiering  om  det visar
sig   nödvändigt  för   att
garantera       att      de
förtroendevalda revisorerna
skall biträdas av  personal
med erforderlig kompetens.


Utskottet  avstyrker   med
det anförda motion K25 (mp)
yrkandena 3 och 4.




Oberoende beredning av
revisorernas budget




Motionerna




I   motion  K22  av  Helena
Bargholtz  m.fl. (fp) anför
motionärerna   att  det  är
olämpligt  att styrelsen  -
som  själv är  föremål  för
granskning  -  skall ha ett
avgörande inflytande över i
vilken         utsträckning
granskning  skall   ske.  I
motionen    framhålls   att
regeringens argument är att
om  jäv  ansågs   föreligga
genom att styrelsen bereder
revisionens  budget  skulle
inte  ett  samlat   förslag
till  budget  kunna  läggas
fram    till   fullmäktige.
Detta   kan   dock,   menar
motionärerna,  lösas  genom
att  fullmäktige  utser  en
särskild    budgetberedning
för  revisionsanslaget  för
att   markera   revisionens
självständiga    ställning.
Denna      ordning      bör
lagfästas.




I   motion   K23   av  Rune
Berglund (s) framhålls  att
det  är  tillfredsställande
att  det  i   propositionen
finns  förslag som  på  ett
väsentligt sätt stärker den
kommunala       revisionen.
Regeringens förslag är dock
i ett avseende inte  konse-
kvent,   nämligen  när  det
gäller    beredningen    av
revisorernas        budget.
Motionären   instämmer    i
regeringens  bedömning  att
det  är  av  stor  vikt för
revisorernas      oberoende
ställning  att  beredningen
av    deras    budget    är
objektiv.  Just  därför bör
redovisningsskyldiga   inte
delta  i beredning eller  i
beslut  om  vilka  resurser
som    de   förtroendevalda
revisorerna skall tilldelas
av fullmäktige,  dvs.  inte
ha  inflytande  på i vilken
omfattning     de     skall
granskas.   Styrelsen,  som
skall      granskas      av
revisorerna,   bör  således
inte   bereda  revisorernas
budget.  Det  bör i stället
göras av ett av fullmäktige
särskilt tillsatt  organ. I
motionen   föreslås  därför
att  en föreskrift  om  jäv
eller  obehörighet  för  de
redovisningsskyldiga    att
delta   i   beredningen  av
revisorernas  budget  skall
införas i kommunallagen.




Finansutskottets
ställningstagande




Utskottet     anser     det
väsentligt      att     den
kommunala        revisionen
tillförsäkras  tillräckliga
ekonomiska resurser för att
en      kvalitativt     god
revisionsverksamhet   skall
kunna  genomföras.  När det
gäller    beredningen    av
anslaget  till  revisorerna
pekar regeringen på att det
i  Svenska Kommunförbundets
och   Lands-tingsförbundets
förslag                till
revisionsreglemente   anges
att  det  kan vara lämpligt
att  fullmäktige  utser  en
särskild    budgetberedning
för  revisionsanslaget  för
att   markera   revisionens
oberoende        ställning.
Utskottet  anser  i  likhet
med  regeringen  att  detta
kan    vara    en   lämplig
ordning. Det finns  däremot
enligt   utskottets  mening
inte tillräckliga  skäl att
lagfästa en sådan ordning.


Med  hänvisning  till  vad
utskottet     här    anfört
avstyrks   motionerna   K22
(fp) yrkande 2 och K23 (s).




Särskild lag om kommunala
företag




Motionen




I motion K21  av Per Unckel
m.fl.  (m) ställs  krav  på
ett  tillkännagivande  till
regeringen   att   -  efter
sedvanlig utredning - lägga
fram förslag till riksdagen
om   en   särskild  lag  om
kommunala          företag.
Motionärernas  utgångspunkt
är  att  förvaltningsformen
ånyo  bör  bli   det   helt
dominerande    sättet   att
bedriva            kommunal
verksamhet.  Om  behov   av
kommunala   företag   anses
föreligga  bör  en särskild
bolagsform   för  kommunala
företag inrättas.  En sådan
lagstiftning   kan   enligt
motionen helt anpassas till
under   vilka  förhållanden
som   kommunal   verksamhet
skall  bedrivas.  Därigenom
skulle    också     ideliga
ändringar                 i
kommunallagstiftningen  och
i   aktiebolagslagen  kunna
undvikas.




Finansutskottets
ställningstagande




Utskottet   kan  konstatera
att frågan om  att skapa en
särskild           kommunal
företagsform anpassad efter
kommunala     behov     har
övervägts     senast     av
Kommunalföretagskommittén
år   1982   i   betänkandet
Kommunalföretaget      (SOU
1982:13).  Kommittén  ansåg
att    det    inte    fanns
tillräckligt tunga skäl för
en     sådan     nyordning.
Utskottet  kan  instämma  i
att      den      nuvarande
regleringen  inte  är  helt
oproblematisk.       Enligt
utskottets   mening   talar
emellertid övervägande skäl
för  att  kraven  på insyn,
inflytande och kontroll  av
de kommunala företagen även
tills   vidare   bör  kunna
tillgodoses  inom nuvarande
regelsy-stem.     Utskottet
vill  i sammanhanget  också
peka  på  att  en  särskild
utredare     hösten    1998
föreslog  att de  nuvarande
bestämmelserna            i
kommunallagen     om    god
ekonomisk hushållning skall
gälla den samlade kommunala
verksamheten, dvs. även den
verksamhet  som  bedrivs  i
företagsform           (SOU
1998:150). Förslaget bereds
för       närvarande      i
Regeringskansliet.


Utskottet   avstyrker  med
det anförda motion  K21 (m)
yrkande 4.


Stockholm  den  20  april
1999




På finansutskottets vägnar




Jan Bergqvist




I beslutet har
deltagit: Jan
Bergqvist (s),
Mats Odell (kd),
Bengt
Silfverstrand (s),
Lisbet Calner (s),
Johan Lönnroth
(v), Lennart
Hedquist (m),
Sonia Karlsson
(s), Fredrik
Reinfeldt (m),
Carin Lundberg
(s), Sven-Erik
Österberg (s), Siv
Holma (v), Per
Landgren (kd),
Anna Åkerhielm
(m), Matz
Hammarström (mp),
Gunnar Axén (m),
Agne Hansson (c)
och Bo Könberg
(fp).




Avvikande meningar




1. En oberoende
kommunal revision




Mats  Odell  (kd),  Lennart
Hedquist    (m),    Fredrik
Reinfeldt (m), Per Landgren
(kd),  Anna Åkerhielm  (m),
Gunnar  Axén   (m)  och  Bo
Könberg   (fp)  anser   att
finansutskottets
ställningstagande     under
rubriken    En    oberoende
kommunal  revision bort  ha
följande lydelse:


Utskottet  anser att många
argument talar  för en helt
oberoende    revision     i
kommuner   och   landsting.
Kommunrevisionsutredningens
direktiv         utformades
emellertid   så   att   ett
alternativ    med    enbart
professionell revision inte
kunde  utredas,  något  som
utskottet  beklagar. Med en
växande och alltmer komplex
kommunal verksamhet har det
blivit  allt   svårare  för
icke-professionella
revisorer  att  fullgöra en
revisionsuppgift        som
tillgodoser relevanta krav.
Även    om   propositionens
förslag    innebär    vissa
förbättringar   inom  ramen
för    en    förtroendevald
revision  anser   utskottet
att    det    hade    varit
värdefullt  med ett förslag
som  möjliggjort   en  helt
professionell och oberoende
kommunal          revision.
Utskottet    kan    således
instämma  i vad som sägs  i
motion K22 (fp) beträffande
detta.


Utskottet  anser därför, i
likhet   med   motionärerna
bakom motion K21  (m),  att
en försöksverksamhet med en
professionell    och   helt
oberoende   revision    bör
startas    i    ett   antal
kommuner   och   landsting.
Därigenom   kan  erfarenhet
fås av hur en sådan ordning
skulle fungera i jämförelse
med                     den
förtroendemannaledda modell
som  propositionens förslag
utgår        från.       Om
försöksverksamheten    blir
framgångsrik  bör  därefter
en    generell    möjlighet
införas i kommunallagen som
ger  kommuner och landsting
frihet att välja att införa
en    oberoende    kommunal
revision.


Vad utskottet  anfört  med
anledning av motionerna K21
(m)  yrkande 1 och K22 (fp)
yrkande 1 bör riksdagen som
sin  mening  ge  regeringen
till känna.




2. Ordförande för de
förtroendevalda
revisorerna




Mats  Odell  (kd),  Lennart
Hedquist    (m),    Fredrik
Reinfeldt (m), Per Landgren
(kd),  Anna Åkerhielm  (m),
Gunnar  Axén   (m)  och  Bo
Könberg   (fp)  anser   att
finansutskottets
ställningstagande     under
rubriken De förtroendevalda
revisorernas oberoende bort
ha följande lydelse:


Utskottet     anser    att
ordföranden   i  revisionen
normalt  skall utses  efter
nominering av minoriteten i
fullmäktige.            Det
överensstämmer   också  med
den  ordning  som enhälligt
förordades               av
Kommunrevisionsutredningen.
Frågan   om   ordförande  i
revisionen hanteras  i  dag
högst    olika    i   olika
kommuner,  ofta med  direkt
hänvisning till  att  ingen
vägledande   rekommendation
gjorts  från  auktoritativt
håll.   I   och   med   att
regeringen  i propositionen
avstått  från  att  tydligt
förorda  den   princip  som
utredningen       förordade
finner  utskottet det  vara
angeläget     att    berört
riksdagsutskott  ger  detta
vägledande uttalande.


Vad  utskottet  anfört bör
riksdagen     därför    med
anledning av motionerna K21
(m)  yrkande  2,  K22  (fp)
yrkande  3  och  K26   (kd)
yrkande 2 som sin mening ge
regeringen till känna.




3. Revisorernas
representativitet




Matz  Hammarström (mp) anser  att
finansutskottets
ställningstagande     under
rubriken       Revisorernas
representativitet  bort  ha
följande lydelse:


Utskottet  anser  i likhet
med    motionärerna   bakom
motion  K25   (mp)  att  en
effektiv kommunal  revision
måste    kännetecknas    av
oberoende  och opartiskhet.
Det är därför  riktigt  att
på  det  sätt  som  anges i
propositionen  ställa  höga
krav      på     oberoende,
effektivitet och kompetens.
Enligt    utskottet     bör
emellertid  också kravet på
representativitet   säkras.
Således     bör    samtliga
grupperingar     som     är
representerade            i
fullmäktige vara företrädda
bland          revisorerna.
Utskottet förordar  att  en
bestämmelse    med    denna
innebörd     tas    in    i
kommunallagen.


Vad utskottet  anfört  bör
riksdagen  med anledning av
motion K25 (mp) yrkandena 1
och  2  som sin  mening  ge
regeringen till känna.




4. Krav på
certifiering




Matz Hammarström  (mp)  anser att
finansutskottets
ställningstagande     under
rubriken       Krav      på
certifiering    bort     ha
följande lydelse:


Utskottet  delar vad som i
motion K25 (mp)  anförts om
att det i kommunallagen bör
införas    en    regel   om
certifiering      av     de
sakkunniga biträdena. Denna
bör    utformas    så   att
yrkesverksamma   skall   ha
tillräckliga     teoretiska
kunskaper samt erfarenheter
inom  det specifika  område
som  certifieringen  avser.
Enligt utskottet bör vidare
särskilda   övergångsregler
finnas      liksom      ett
certifieringsorgan      som
ansvarar för kontroll m.m.


Vad  utskottet  anfört bör
riksdagen med anledning  av
motion K25 (mp) yrkandena 3
och  4  som  sin  mening ge
regeringen till känna.




5. Oberoende beredning
av revisorernas budget




Bo  Könberg (fp) anser  att
finansutskottets
ställningstagande     under
rubriken          Oberoende
beredning  av  revisorernas
budget   bort  ha  följande
lydelse:


Enligt          utskottets
bedömning  är det olämpligt
att styrelsen  skall ha ett
avgörande inflytande över i
vilken         utsträckning
granskning skall ske. Detta
inte minst med hänsyn  till
att   styrelsen   själv  är
föremål   för   granskning.
Utskottet   anser  att   en
lämplig  ordning   är   att
fullmäktige     utser    en
särskild    budgetberedning
för  revisionsanslaget   på
det   sätt   som   anges  i
kommunförbundens    förslag
till   revisionsreglemente.
På  detta   sätt   markeras
revisionens
självständighet.     Enligt
utskottets  mening är denna
princip  så  väsentlig  att
den bör lagregleras.


Vad utskottet  anfört  med
anledning   av  motion  K22
(fp)    yrkande    2    bör
riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.




6. Särskild lag om
kommunala företag




Mats  Odell  (kd),  Lennart
Hedquist    (m),    Fredrik
Reinfeldt (m), Per Landgren
(kd),  Anna Åkerhielm  (m),
Gunnar  Axén   (m)  och  Bo
Könberg   (fp)  anser   att
finansutskottets
ställningstagande     under
rubriken  Särskild  lag  om
kommunala  företag  bort ha
följande lydelse:


Utskottet   kan   i  stort
ställa  sig bakom förslagen
i  propositionen   till  en
samordnad    revision    av
kommunal    verksamhet    i
förvaltningsform    och   i
företagsform.
Utgångspunkten          för
förslagen  har varit dagens
förhållanden  och  gällande
regelsystem.


Utskottet    finner    det
emellertid             vara
otillfredsställande med  de
ständiga    och  parallella
ändringar som  måste vidtas
i     kommunallagen     och
aktiebolagslagen.     Detta
belyser det angelägna i att
lagstiftning    och   annat
regelverk på sikt  utformas
så  att  förvaltningsformen
ånyo    blir    det    helt
dominerande    sättet   att
bedriva            kommunal
verksamhet. Ett alternativt
sätt         är         att
aktiebolagslagen  -  som  i
grunden   är  utformad  för
privaträttslig verksamhet -
inte    bör    gälla    för
kommunala    företag.     I
stället   bör  en  särskild
bolagsform   för  kommunala
företag   inrättas.    Inte
minst den avancerade och  i
grunden  helt  onödiga form
av skatteplanering  som  nu
bedrivs   genom   kommunala
bolag  aktualiserar   denna
fråga.       Skattefrågorna
uppstår enbart  på grund av
att verksamheten  bedrivs i
aktiebolagsform,   eftersom
kommunal    verksamhet    i
förvaltningsform         är
skattebefriad.    Utskottet
vill  understryka  att   en
särskild  lag  om kommunala
företag  helt kan  anpassas
till      de      speciella
förhållanden  som kommunala
företag    verkar    under.
Riksdagen  bör   uppdra  åt
regeringen   att  återkomma
med  ett  förslag  till  en
särskild lag  om  kommunala
företag.


Vad  utskottet anfört  med
anledning av motion K21 (m)
yrkande 4 bör riksdagen som
sin  mening  ge  regeringen
till känna.


Lagutskottets
yttrande


1998/99:LU3y


Lekmannarevisorer


Till
konstitutionsutskottet


Konstitutionsutskottet  har
den  23 april 1999 beslutat
att   bereda   lagutskottet
tillfälle att avge yttrande
över proposition 1998/99:66
En    förstärkt    kommunal
revision jämte motioner som
har väckts med anledning av
propositionen  i  de  delar
som     berör    utskottets
beredningsområde.


Vad   som    föreslås    i
propositionen   innebär   i
huvudsak             ändrad
lagstiftning  i  syfte  att
stärka     den    kommunala
revisionen  av   verksamhet
som        bedrivs        i
förvaltningsform. Därutöver
föreslås   lagändringar   i
syfte   att  möjliggöra  en
samordning av den kommunala
förvaltningsrevisionen  och
revisionen  i  de kommunala
företagen.


Med      anledning      av
propositionen   har  väckts
sammanlagt sju motioner.  I
två     av    dem    berörs
lagutskottets
beredningsområde,  nämligen
i  K20  av Lennart Hedquist
och Ola Rask  (m, s) samt i
K21 yrkande 3 av Per Unckel
m.fl.     (m).    I    båda
motionerna  framförs kritik
mot             benämningen
lekmannarevisor i  11  kap.
aktiebolagslagen
(1975:1385)  och  yrkas att
riksdagen skall besluta att
ändra    benämningen   till
förtroendevald revisor.


Utskottet, som beslutat att
avge yttrande,  får  anföra
följande.




Kommunal verksamhet bedrivs
huvudsakligen             i
förvaltningsform.  Under de
senaste årtiondena har dock
den  kommunala verksamheten
i  allt  större  omfattning
kommit   att   bedrivas   i
former        som        är
privaträttsliga.  Av 3 kap.
16      §     kommunallagen
(1991:900)    framgår   att
kommuner    och   landsting
genom beslut av fullmäktige
får lämna över vården av en
kommunal  angelägenhet  för
vars  handhavande  särskild
ordning  inte  föreskrivits
till  ett  aktiebolag,  ett
handelsbolag,  en ekonomisk
förening,     en     ideell
förening eller en stiftelse
(kommunala företag).


För  revision  av kommunal
verksamhet   gäller   olika
regler - både  med avseende
på innehåll och terminologi
-     beroende     på    om
verksamheten     drivs    i
förvaltningsform  eller   i
företagsform.


Den verksamhet som bedrivs
i förvaltningsform granskas
enligt    de    regler   om
revision    som    i   allt
väsentligt finns samlade  i
9 kap. kommunallagen. Sådan
granskning     utförs    av
förtroendevalda  revisorer.
De          förtroendevalda
revisorerna    väljs     av
fullmäktige      och     är
fullmäktiges instrument för
granskning av den kommunala
verksamhet  som  bedrivs  i
nämnderna  och i eventuella
fullmäktigeberedningar.
Lagen    föreskriver   inte
några             särskilda
kvalifikationskrav  för  de
förtroendevalda revisorerna
annat  än  att  de skall ha
uppnått en ålder  av  18 år
och därmed ha rösträtt i de
kommunala     valen.     De
förtroendevalda
revisorerna,  minst tre och
tre ersättare, väljs för en
tid av fyra år.  Trots  att
det    inte   finns   några
lagstadgade    krav   därom
anlitar  de förtroendevalda
revisorerna   i   praktiken
alltid      biträde      av
sakkunniga.              De
förtroendevalda revisorerna
granskar  enligt  9  kap. 7
och  9 §§ kommunallagen,  i
den  omfattning  som följer
av  god  revisionssed,  all
verksamhet som bedrivs inom
nämnderna               och
fullmäktigeberedningarnas
verksamhetsområden.     Den
övergripande   uppgiften  i
kommuner  och landsting  är
att granska om verksamheten
efterlever     fullmäktiges
beslut och om verksamheten,
inom budgetramarna  och med
avsedd kvalitet, uppnår  de
politiska     målen.    Den
kommunala
redovisningsuppgiften
omfattar              såväl
redovisningsrevision    som
förvaltningsrevision.    De
förtroendevalda revisorerna
har  inte  något omedelbart
ansvar   för  den   interna
kontrollen    utan    skall
enligt    9    kap.   7   §
kommunallagen  granska  att
sådan finns och  att den är
ändamålsenlig           och
tillräcklig. Varje år skall
de          förtroendevalda
revisorerna    lämna     en
revisionsberättelse    till
fullmäktige.   Anmärkningar
får   riktas  mot  nämnder,
beredningar     och     mot
enskilda   förtroendevalda.
Berättelsen   skall   också
innehålla ett uttalande  om
huruvida      ansvarsfrihet
föreslås eller inte.


De  kommunala verksamheter
som bedrivs  i företagsform
granskas däremot  enligt de
regler    som   finns   för
respektive    företagsform.
För exempelvis de kommunala
aktiebolagen innebär detta,
liksom   för   alla   andra
aktiebolag, krav  på  minst
en    auktoriserad    eller
godkänd  revisor,  och  att
personer    som   inte   är
auktoriserade         eller
godkända revisorer inte får
utses                  till
räkenskapsrevisorer.


Bestämmelser  för  statlig
kompetensprövning        av
auktoriserade  och godkända
revisorer  finns   i  lagen
(1995:528)   om  revisorer.
Lagstiftningen   bygger  på
ett            EG-direktiv,
84/253/EEG, av den 10 april
1984   om  godkännande   av
personer som har ansvar för
lagstadgad   revision   och
lagstadgade     räkenskaper
(det                   s.k.
revisorsdirektivet).


Närmare regler om revision
av  aktiebolag  finns  i 10
kap.       aktiebolagslagen
(1975:1385). Bestämmelserna
innebär  sammanfattningsvis
följande.  Minst en revisor
utses  av bolagsstämman.  I
bolagsordningen         får
föreskrivas    att   övriga
revisorer   får  utses   på
annat sätt. Mandattiden  är
fyra   år  och  upphör  vid
slutet  av   den  ordinarie
bolagsstämman. Entledigande
kan  ske under  mandattiden
om revisorn själv eller den
som har  utsett honom begär
det. Den som  äger aktier i
ett  bolag  får  inte  vara
revisor   i   det  bolaget.
Revisorn   skall    i   den
omfattning god revisionssed
bjuder   granska   bolagets
årsredovisning          och
räkenskaper
(räkenskapsrevision)   samt
styrelsens      och     den
verkställande   direktörens
förvaltning
(förvaltningsrevision).
Omfattningen             av
revisorernas
räkenskapsrevision  bestäms
bl.a.  genom bestämmelserna
om revisionsberättelse.  En
sådan    berättelse   skall
innehålla    yttrande    om
årsredovisningen        har
upprättats    i    överens-
stämmelse   med  tillämplig
lag om årsredovisning.  Det
innebär  att revisorn måste
ta   ställning    till   om
årsredovisningen        har
upprättats  i  enlighet med
god redovisningssed  och om
den ger en rättvisande bild
av  bolagets ställning  och
resultat.  Årsredovisningen
skall    bestå     av    en
balansräkning,           en
resultaträkning,  noter och
en   förvaltningsberättelse
samt i  vissa  fall  av  en
finansieringsanalys.
Härutöver  skall  revisorn,
som     nämnts,     granska
bolagets       räkenskaper.
Begreppet  räkenskaper   är
inte definierat i lagen men
torde     omfatta     bl.a.
verifikationer  samt grund-
och         huvudbokföring.
Granskningen     av     den
verkställande   direktörens
förvaltning           skall
väsentligen  gå  ut  på att
upptäcka   eller  förebygga
olagliga  eller   på  annat
sätt           oförsvarliga
förvaltningsåtgärder.   Att
granskningen  skall  ha den
omfattning  som  följer  av
god redovisningssed betyder
att   revisorns  granskning
får växlande omfattning och
innebörd alltefter bolagens
skiftande     förhållanden.
Dessutom  innebär  det  att
granskningen    fortlöpande
kan   anpassas   till   den
utveckling   som   sker   i
praxis på området.


Vad som föreslås i  den nu
aktuella      propositionen
(1998/99:66)    avser     i
främsta   rummet   kommunal
revision av verksamhet  som
bedrivs i förvaltningsform.
Såvitt  avser lagutskottets
beredningsområde innehåller
propositionen  förslag till
lagändringar    om    ökade
möjligheter            till
informationsutbyte   mellan
förtroendevalda   revisorer
och  revisorer  i kommunala
företag.          Förslagen
genomförs   genom   tillägg
till  10  kap. 42 § och  11
kap. 19 § aktiebolagslagen,
4    kap.   13   §    lagen
(1980:1103)              om
årsredovisning m.m. i vissa
företag,  8 kap. 16 § lagen
(1987:667)   om  ekonomiska
föreningar och  4 kap. 15 §
stiftelselagen  (1994:1220)
(lagförslagen 2-5). Vad som
sålunda föreslås föranleder
i sak inga erinringar  från
lagutskottets sida.


Utskottet   övergår  därmed
till   att   behandla    de
inledningsvis    redovisade
motionsyrkandena.   Som  en
allmän     bakgrund    till
motionsspörsmålen       bör
upplysas följande.


De     ovan     redovisade
bestämmelserna om  revision
i  aktiebolag  tillkom   år
1998 och trädde i kraft den
1   januari   1999   (prop.
1997/98:99,   bet.   LU26).
Redan  dessförinnan  gällde
att  minst  en auktoriserad
eller godkänd revisor måste
delta i revisionen  av  ett
aktiebolag.    Detta   krav
motiverades med  bl.a.  det
allmännas  intresse  av  en
kvalificerad  revision  som
åtgärd  mot  den ekonomiska
brottsligheten          och
skattefusk           (prop.
1981/82:171    och    prop.
1994/95:      152).     Den
lagstiftning   som   gällde
före    år    1999   tillät
emellertid   att    -   som
komplement  till  en  eller
flera  auktoriserade  eller
godkända     revisorer    -
personer    utsågs     till
revisorer   trots   att  de
saknade     den    formella
kompetens      som       en
auktorisation   eller   ett
godkännande innebar.


I  proposition  1997/98:99
övervägde regeringen  vilka
formella    krav    som   i
framtiden  bör  ställas  på
revisorer   i   aktiebolag.
Därvid       aktualiserades
frågan    om    andra    än
auktoriserade och  godkända
revisorer över huvud  taget
skall   kunna   utses  till
revisorer i aktiebolag. Mot
bakgrund av artikel 2 i det
ovan                 nämnda
revisorsdirektivet      kom
regeringen  fram  till  den
slutsatsen att personer som
inte är auktoriserade eller
godkända revisorer inte får
utses                  till
räkenskapsrevisorer       i
aktiebolag. I propositionen
föreslogs     därför    den
ändringen                 i
aktiebolagslagen att endast
auktoriserade         eller
godkända    revisorer   får
utses   till  revisorer   i
aktiebolag.


Vad som  sålunda föreslogs
föranledde  inga erinringar
från riksdagens  sida,  och
som   tidigare   redovisats
gäller fr.o.m. år  1999 att
endast     den    som    är
auktoriserad  eller godkänd
kan  utses till  revisor  i
ett aktiebolag  (10 kap. 11
§).


Den  föreslagna  ändringen
aktualiserade    emellertid
behov  av  regler  som   på
något    annat   sätt   kan
tillgodose behovet av sådan
"lekmannarevision"      som
hittills  hade  kunnat  ske
inom        ramen       för
aktiebolagslagens regler om
revision.  I  propositionen
redovisades förekomsten  av
sådana     revisorer.    Av
redovisningen       framgår
följande.   Personer   utan
formell   revisorskompetens
som revisorer  förekommer i
ett  par  tusen aktiebolag.
Störst betydelse  har  de i
kommunala     bolag.     De
revisorer               som
kommunfullmäktige  utser är
förtroendevalda och  hämtas
vanligen  ur  de  politiska
partierna.   Utanför    det
kommunala     området    är
revisorer   utan    formell
kompetens vanliga i   bolag
som  ingår i de kooperativa
rörelserna.          Sådana
revisorer  förekommer  även
på      försäkringsområdet.
Dessutom  finns  de i vissa
statliga bolag. Förekomsten
av denna typ av revisorer i
företagen  brukar  ses  mot
bakgrund  av de traditioner
som    finns   i    svenskt
samhälls- och föreningsliv,
där valet  av  revisorer  i
hög grad styrs av särskilda
förtroendeaspekter      och
kompetensbehovet  delvis är
annorlunda   än  i  vanliga
företag.


I  proposition  1997/98:99
framhöll   regeringen   att
denna   typ   av  revisorer
fyller  en särskilt  viktig
uppgift i  de offentligägda
bolagen,     främst      de
kommunala, där de utgör ett
väsentligt   inslag  i  det
svenska systemet  för insyn
och    kontroll    av   den
offentligt         bedrivna
verksamheten. Om revisionen
av  offentligt  företagande
skulle   avse  enbart   den
ekonomiska  sidan och i sin
helhet      handhas      av
auktoriserade revisorer och
godkända revisorer,  skulle
det enligt regeringen kunna
medföra     en    betydande
försvagning  av   nuvarande
insyn   och  revision   och
viktiga demokratiska värden
skulle få  ett sämre skydd.
Mot  denna  bakgrund  ansåg
regeringen     det     vara
väsentligt              att
lagstiftningen
tillhandahåller
bestämmelser  som möjliggör
en    fortsatt   granskning
genom      lekmän       och
yrkesrevisorer utan formell
kompetens.  I propositionen
övervägdes   att    ta   in
bestämmelserna            i
kommunallagen.   Regeringen
ansåg  dock att möjligheten
att   utse   revisorer   av
ifrågavarande  slag bör stå
öppen   även   inom   andra
samhällssektorer  där  icke
auktoriserade         eller
godkända revisorer hittills
verkat    som    revisorer,
exempelvis             inom
kooperationen, och stannade
slutligt  för  att  föreslå
att  bestämmelserna  skulle
tas   in   i  ett  särskilt
kapitel,   kap.    11,    i
aktiebolagslagen.


Förslaget   i   den  delen
föranledde  inga erinringar
från riksdagens  sida,  och
de nuvarande bestämmelserna
innebär  sammanfattningsvis
följande. I alla aktiebolag
är  det  möjligt  att  utse
personer  med  uppgift  att
göra  en allmän  granskning
av   bolagets    verksamhet
utöver    den   lagstadgade
revisionen. Sådana personer
benämns  lekmannarevisorer.
Någon  begränsning  rörande
antalet   lekmannarevisorer
finns                 inte.
Lekmannarevisorer utses  av
bolagsstämman  eller enligt
bestämmelser              i
bolagsordningen.
Mandattiden    bestäms   av
stämman. En lekmannarevisor
kan entledigas i förtid och
omfattas   av   i  huvudsak
samma              allmänna
kompetenskrav           och
jävsbestämmelser   som   en
revisor.   Lekmannarevisorn
skall      granska      att
aktiebolagets       ändamål
följs,   att   verksamheten
sköts på ett från ekonomisk
synpunkt tillfredsställande
sätt  och att den  kontroll
som görs  inom företaget är
tillräcklig.          Denna
granskning skall ske enligt
god  sed.  Lekmannarevisorn
skall   vidare   göra   den
granskning              som
bolagsstämman  föreskriver,
om   föreskrifterna    inte
strider       mot      lag,
bolagsordningen  eller  god
sed.  Lekmannarevisorn  får
inte     underteckna     en
revisionsberättelse.
Bolagsledningen skall lämna
lekmannarevisorn        det
material       och       de
upplysningar om bolaget som
fordras  för  granskningen.
En   lekmannarevisor    har
samma  tystnadsplikt som en
revisor.   Han   eller  hon
omfattas    inte   av   den
anmälningsskyldighet    vid
misstanke    om   brott   i
bolaget som ankommer  på en
revisor.  Resultatet av  en
lekmannarevisors granskning
redovisas       i        en
granskningsrapport som inom
viss  tid skall lämnas före
ordinarie  bolagsstämma och
hållas   tillgänglig    för
aktieägarna.             En
lekmannarevisor    och   en
revisor   har   i  huvudsak
samma skadeståndsansvar.


I    sitt   av   riksdagen
godkända         betänkande
1997/98:LU26           över
proposition  1997/98:99  om
aktiebolagets  organisation
uttalade   lagutskottet   i
anledning av  en motion att
regeringen i det  fortsatta
arbetet  med  anledning  av
Aktiebolagskommitténs
återstående betänkanden bör
överväga en annan benämning
än  lekmannarevisor  på den
person som utses att utföra
en allmän granskning av ett
aktiebolag.  I avvaktan  på
kommitténs förslag använder
regeringen   i  förevarande
proposition      1998/99:66
beteckningen
lekmannarevisor.


I  motion  K20  av Lennart
Hedquist  (m) och Ola  Rask
(s)  begärs  att  riksdagen
beslutar   att  benämningen
lekmannarevisor           i
aktiebolagslagen        och
kommunallagen  skall  bytas
ut      mot     benämningen
förtroendevald     revisor.
Motionärerna anser att  det
är  viktigt att slå vakt om
begreppet    förtroendevald
såväl      i      kommunala
sammanhang   som  t.ex.   i
föreningssammanhang.    Att
låta      ändringen      av
benämningen   vänta  på  en
fortsatt     översyn     av
aktiebolagslagen  är enligt
motionärernas  mening  inte
rimligt,   eftersom   något
behov     av    ytterligare
överväganden           inte
föreligger.     Benämningen
förtroendevald      revisor
används i kommunallagen för
de  kommunala  revisorerna,
och   denna  benämning   är
därför att föredra även för
de kommunala bolagen.


Även i  motion  K21 av Per
Unckel  m.fl. (m) begärs  -
med     hänvisning     till
motiveringen i motion K20 -
att   benämningen   på   de
förtroendevalda  som  väljs
för  att  utföra  en allmän
granskning           enligt
aktiebolagslagen skall vara
förtroendevald revisor  och
inte        lekmannarevisor
(yrkande 3).


Lagutskottet vidhåller sitt
ställningstagande      från
våren    1998   och   anser
således   fortfarande   att
benämningen lekmannarevisor
inte är lyckad  och  t.o.m.
kan   leda  till  felaktiga
slutsatser      beträffande
vikten  av  den  granskning
som en sådan person  utför.
Ordet  lekman  för tankarna
till  en person som  saknar
erforderliga  kunskaper för
sitt uppdrag. Med beaktande
av    vad    som   tidigare
redovisats      beträffande
lekmannarevisorns uppgifter
anser   utskottet  att   en
sådan revisor otvivelaktigt
måste ha  gedigna kunskaper
på en mängd områden.


Fråga  är  emellertid   om
riksdagen,  i  enlighet med
motionsönskemålen,        i
förevarande  sammanhang bör
ändra           benämningen
lekmannarevisorer      till
förtroendevald  revisor.  I
denna  del  vill  utskottet
anföra följande.


Begreppet
förtroenderevisor används i
den        remissbehandlade
promemorian   (Ds  1996:65)
Förtroenderevisorer       i
aktiebolag,  som  låg  till
grund    för    regeringens
förslag    i    proposition
1997/98:99.              De
remissinstanser som yttrade
sig  i namnfrågan avstyrkte
användningen  av  begreppet
förtroenderevisor     eller
hade          invändningar.
Revisorsnämnden ifrågasatte
i    sitt   remissvar    om
prefixet   förtroende   var
tillräckligt     för    att
undvika  en sammanblandning
med    den   civilrättsligt
utsedde  revisorn.  Nämnden
föredrog        benämningen
förtroendegranskare.
Juridiska  fakultetsnämnden
vid Stockholms  universitet
ansåg   i   sitt  remissvar
benämningen
förtroenderevisor       som
mindre lämplig eftersom det
ifrågavarande       bolaget
normalt skall ha förtroende
även  för  sina examinerade
revisorer.  Vidare  anförde
fakultetsnämnden        att
beteckningen
förtroenderevisor       ger
intryck     av    att    de
slutsatser  som   en  sådan
revisor kommer fram  till i
särskilt  hög  grad beaktar
etiska     och    moraliska
frågor.


Invändningar    framfördes
också  mot användningen  av
ordet revisor.  Patent- och
registreringsverket
framhöll  i  sitt remissvar
att  det  med  hänsyn  till
förtroenderevisorns  roll i
bolaget är missvisande  att
använda  en  benämning  som
innehåller  ordet  revisor.
Begreppet   revisor  skapar
osäkerhet, framhöll verket,
om vilka regler  som gäller
för en kvalificerad revisor
respektive               en
förtroendevald  och  därför
riskeras en förväxling  med
den kvalificerade revisorn.
Patent-                 och
registreringsverket
föreslog      i     stället
benämningen
förtroendegranskare.  Också
Finansbolagens     förening
befarade  förväxlingsrisker
och svårigheter  att skilja
de   båda   revisorstyperna
från  varandra.  Föreningen
Auktoriserade    Revisorer,
FAR, menade för sin del att
uttrycket   revisor   måste
förbehållas     den     som
faktiskt  utför revision  i
ordets           vedertagna
bemärkelse   och  att   all
annan användning  är  ägnad
att  inge  allmänheten  den
vilseledande
föreställningen         att
revisorn          uppfyller
revisorsdirektivets    höga
krav   på   den  som  skall
godkännas    att     utföra
lagstadgad        revision.
Liknande         synpunkter
framfördes    av    Svenska
Revisorsamfundet,      SRS.
Samfundet föreslog i första
hand            benämningen
granskningsmän och  i andra
hand     lekmannarevisorer.
Sveriges     advokatsamfund
anförde  i  sitt  remissvar
att utgångspunkten  är  att
revision  inte  får utföras
av   lekmän  och  att   den
granskning  som  utförs  av
lekmän    inte   är   någon
revision      och       att
lekmannagranskaren   därför
inte  bör  kallas  revisor.
Efter            samfundets
uppfattning     var     det
lämpligare   att  knyta  an
till reglerna  om  särskild
granskning och beteckna  en
som    utför    en    sådan
granskning           allmän
granskare.


Av    vad    som   sålunda
redovisats framgår,  enligt
lagutskottets  mening,  att
frågan    om    en   ändrad
benämning    av   begreppet
lekmannarevisorer    kräver
ytterligare   överväganden,
särskilt  mot  bakgrund  av
att sådana granskare enligt
11   kap.  aktiebolagslagen
kan  utses   inte   bara  i
offentliga aktiebolag  utan
även  i andra. Följaktligen
bör riksdagen  inte  nu   -
inom    ramen    för    ett
lagstiftningsärende  som  i
huvudsak gäller revision av
kommunal   verksamhet   som
bedrivs  i förvaltningsform
- besluta  om  ändringar  i
aktiebolagslagens regler om
lekmannarevisorer.


Med  det  anförda förordar
lagutskottet            att
konstitutionsutskottet
avstyrker    bifall    till
motionerna   K20   och  K21
yrkande 3.


Även     om    lagutskottet
således inte  vill  förorda
några   riksdagens   vidare
åtgärder  med anledning  av
de        nu       aktuella
motionsyrkandena   är   det
enligt   utskottets  mening
angeläget   att  regeringen
snarast  kommer  fram  till
ett ställningstagande  till
vad  ordet  lekmannarevisor
skall  ersättas   med   och
framlägger    ett    sådant
förslag    för   riksdagen.
Enligt     uppgift     från
Justitiedepartementet avser
Aktiebolagskommittén  att i
sitt    fortsatta    arbete
beakta     den     aktuella
benämningsfrågan.    Enligt
kommitténs          senaste
tilläggsdirektiv      (dir.
1998:90)   har   tiden  för
slutförande av dess uppdrag
förlängts till utgången  av
år      1999.     Utskottet
förutsätter   att   den  nu
aktuella  namnfrågan,  även
om den inte  är  helt  lätt
att    lösa,   kommer   att
behandlas med förtur.




Stockholm den 4 maj 1999




På lagutskottets vägnar




Tanja Linderborg




I beslutet har
deltagit: Tanja
Linderborg (v),
Rolf Åbjörnsson
(kd), Marianne
Carlström (s),
Stig Rindborg (m),
Rune Berglund (s),
Karin Olsson (s),
Henrik S Järrel
(m), Nikos
Papadopoulos (s),
Elizabeth Nyström
(m), Marina
Pettersson (s),
Christina Nenes
(s), Tasso
Stafilidis (v),
Kjell Eldensjö
(kd), Berit
Adolfsson (m),
Anders Berglöv
(s), Viviann
Gerdin (c) och Ulf
Nilsson (fp).




Avvikande mening




Rolf Åbjörnsson  (kd), Stig
Rindborg   (m),  Henrik   S
Järrel    (m),    Elizabeth
Nyström (m), Kjell Eldensjö
(kd)  och  Berit  Adolfsson
(m) anser att  den  del  av
utskottets   yttrande   som
börjar  med  "Fråga är" och
slutar  med  "med   förtur"
bort ha följande lydelse:


Trots utskottets uttalande
våren     1998    har    nu
regeringen    tagit    fram
ytterligare  lagförslag där
begreppet
"lekmannarevisorer" används
som   benämning  på  sådana
förtroendevalda   revisorer
som väljs för att genomföra
en   allmän  granskning   i
aktiebolag.  I sammanhanget
finns anledning  att erinra
om       att      begreppet
förtroendevalda
traditionellt har använts i
lagstiftningen          som
beteckning  på  de personer
som  av  fullmäktige  eller
motsvarande    organ    har
tilldelats uppdrag. Därtill
kommer att begreppet lekmän
är oegentligt i samband med
den  typ av uppdrag som det
här är  fråga  om, eftersom
det         till        den
förtroendevalda
revisorsfunktionen      med
fördel  kan väljas personer
som i sin  yrkesutövning är
just revisorer, vilket inte
torde  vara  helt  ovanligt
beträffande              de
förtroendevalda revisorerna
i kommunerna.


Till  följd av det anförda
anser   lagutskottet    att
motionerna   K20   och  K21
yrkande 3 bör bifallas.


Inom utskottet
upprättade förslag
till lydelse av
vissa bestämmelser
i kommunallagen




Utskottsförslag






-----------------------------------------------------


Regeringens förslag        Utskottets förslag
-----------------------------------------------------


9 kap.
------------------------------------------------------
9 §
-----------------------------------------------------
Revisorerna      granskar   Revisorerna     granskar
årligen  i den omfattning  årligen  i den omfattning
som följer av god          som    följer    av   god
revisionssed          all  revisionssed          all
verksamhet   som  bedrivs  verksamhet   som  bedrivs
inom   nämndernas   verk-  inom   nämndernas   verk-
samhetsområden  och genom  samhetsområden.        De
de     revisorer    eller  granskar  på  samma sätt,
lekmannarevisorer     som  genom  de revisorer eller
utsetts  enligt 3 kap. 17  lekmannarevisorer     som
och 18 §§.                 utsetts  i företag enligt
3 kap. 17 och 18 §§, även
De       prövar       om  verksamheten     i     de
verksamheten sköts på ett  företagen.
ändamålsenligt  och  från
ekonomisk  synpunkt till-   Revisorerna   prövar  om
fredsställande  sätt,  om  verksamheten sköts på ett
räkenskaperna          är  ändamålsenligt  och  från
rättvisande  och  om  den  ekonomisk  synpunkt till-
interna   kontrollen  som  fredsställande  sätt,  om
görs  inom  nämnderna  är  räkenskaperna          är
tillräcklig.               rättvisande  och  om  den
interna   kontrollen  som
görs  inom  nämnderna  är
tillräcklig.
------------------------------------------------------
Om  revisorerna  i  sin  granskning  finner  att  det
föreligger misstanke om brott av förmögenhetsrättslig
karaktär  skall  de anmäla förhållandet  till  berörd
nämnd. Om nämnden finner att det föreligger misstanke
om  brott  och inte  utan  oskäligt  dröjsmål  vidtar
åtgärder,  är  revisorerna  skyldiga  att  rapportera
nämndens agerande till fullmäktige
------------------------------------------------------




Reservationsförslag






-----------------------------------------------------


Utskottets förslag         Reservanternas förslag
-----------------------------------------------------


-----------------------------------------------------
4 kap.


6 §


Den som är anställd hos en
kommun eller ett  landsting
för   att  ha  den  ledande
ställningen           bland
personalen är inte valbar.


Den  som  är  chef  för en
förvaltning som hör till en
nämnds    verksamhetsområde
får   inte   väljas    till
ledamot  eller ersättare  i
nämnden.
-----------------------------------------------------
Den som är ledamot eller
ersättare  i  fullmäktige
är   inte   valbar    som
revisor             eller
revisorsersättare.
-----------------------------------------------------
Den  som  är  redovisningsskyldig
till kommunen eller  lands-
tinget  är inte valbar  som
revisor     eller     revi-
sorsersättare  för  gransk-
ning   av   verksamhet  som
omfattas      av      redo-
visningsskyldigheten.  Det-
samma  gäller  make, sambo,
föräldrar,    barn    eller
syskon      eller     annan
närstående     till     den
redovisningsskyldige.