I betänkandet föreslår utskottet med stöd av sin
initiativrätt ändringar rörande internrevisionen av
riksdagen och dess myndigheter samt rörande
externrevisionen av Riksdagens revisorer. Vidare
föreslås vissa smärre ändringar i instruktionen för
Riksdagens revisorer. Förslagen är föranledda av
Riksdagens revisionsutrednings arbete.
Förslaget innebär ändringar i följande lagar: lag
(1987:518) med instruktion för Riksdagens revisorer,
lag (1988:46) om revision av riksdagsförvaltningen
m.m., lag (1988:1385) om Sveriges riksbank samt lag
(1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän.
Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2000. En
ändring i revisorernas instruktion som föreslås med
anledning av att även andra än riksdagsledamöter kan
väljas till revisorer bör dock träda i kraft den 1
juni 1999 och tillämpas från den 1 januari 1999.
Lagförslagen återfinns i bilaga 1 till betänkandet.
UtskottetR>
Inledning
Riksdagens revisionsutredning tillsattes av
talmanskonferensen efter förslag från
konstitutionsutskottet (bet. 1993/94:KU18 och bet.
1994/95:KU28). Revisionsutredningen lämnade sin
slutskrivelse i oktober 1997. Förslagen rörde
uppgifter, arbetsformer och resurser för Riksdagens
revisorer. Enligt Revisionsutredningen bör
Riksdagens revisorers ansvarsområde utökas dels
genom en ytterligare förskjutning mot stora,
myndighetsöverskridande sy-stemgranskningar, dels
genom att årlig revision inom Hovstaterna bör ingå i
myndighetens ansvarsområde. Utredningen föreslog att
revisorernas årliga resursram bör ökas med 5
miljoner kronor för att de nya uppgifterna skall
kunna fullföljas.
Utredningen ansåg att den förändrade samhällsroll
som Riksbanken kommer att ha i framtiden gör banken
mindre lämpad att utföra revision åt den inre
riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och
Riksdagens revisorer. Ett underlag för de berörda
myndigheternas fortsatta överväganden redovisades av
utredningen i denna del. Ansvaret för upphandlingen
av den externa revisionen av Riksdagens revisorer
bör enligt utredningens mening av principiella skäl
handhas av ett annat organ än myndigheten själv.
Även i denna del redovisas ett underlag för
ytterligare överväganden. Vidare föreslogs ändringar
i lagen (1987:518) med instruktion för Riksdagens
revisorer.
Företrädarna i utredningen för Socialdemokraterna
respektive Moderata samlingspartiet, Folkpartiet
liberalerna och Kristdemokraterna avgav
reservationer. Vänsterpartiets och Miljöpartiet de
grönas ledamöter lämnade särskilda yttranden.
Beträffande de delar av utredningens förslag som
behandlas i detta betänkande var dock utredningen
enig.
Enligt talmanskonferensen redovisade
Revisionsutredningen en splittrad bild av hur
riksdagens revision bör organiseras.
Talmanskonferensen anförde att det är uppenbart att
utredningens resultat inte kan ligga till grund för
en mer omfattande reform av Riksdagens revisorer.
Talmanskonferensen förde inte något av
Revisionsutredningens förslag vidare till riksdagen
(förs. 1997/98:TK1).
Konstitutionsutskottet ansåg för sin del att
riksdagen borde fatta beslut på grundval av
Revisionsutredningens förslag i vad avser en
resursförstärkning av Riksdagens revisorer med 5
miljoner kronor. Utbyggnaden borde delas upp på tre
år. Vad utskottet anfört gav riksdagen som sin
mening riksdagens förvaltningsstyrelse till känna.
Vidare instämde utskottet i talmanskonferensens
bedömning att det kan vara skäl att under nästa
mandatperiod pröva frågan om utformningen av
riksdagens kontrollmakt på det ekonomiska området,
sedan ytterligare erfarenhet vunnits beträffande
uppföljning och utvärdering.
KU anförde dessutom:
Vissa begränsade frågor såsom Revisionsutredningens
förslag om revisionen av Hovstaterna och
internrevisionen inom riksdagsförvaltningen samt en
översyn av revisorernas instruktion kan däremot
göras i samarbete mellan KU och finansutskottet
under nästa riksmöte (bet. 1997/98:KU27, s. 42).
I betänkande 1998/99:KU1 ställde sig utskottet bakom
Revisionsutredningens förslag att Riksdagens
revisorer skall svara för den årliga revisionen av
Ståthållarämbetet och Husgerådskammaren fr.o.m.
budgetåret 1999. Detta gav riksdagen som sin mening
dels regeringen, dels Riksdagens revisorer till
känna. Ändringen av lagen (1987:518) med instruktion
för Riksdagens revisorer med anledning av detta bör,
anförde utskottet, ske i samband med den revidering
av instruktionen som planeras genomföras under våren
1999 (bet. 1998/99:KU1, rskr. 1998/99:90-96).
Med stöd av sin initiativrätt för utskottet här fram
förslag i de delar som utskottet berörde i
betänkandena 1997/98:KU27 och 1998/99:KU1. Förslagen
bygger på Revisionsutredningens arbete. Under hand
har kontakter tagits med berörda myndigheter.
Konstitutionsutskottet har berett finansutskottet
tillfälle att yttra sig över en promemoria i
ärendet. Promemorian finns fogad som bilaga 2 till
betänkandet. Finansutskottets yttrande
(1998/99:FiU2y) finns fogat som bilaga 3.
Internrevision av riksdagen och dess
myndigheter
Revisionsutredningen
I enlighet med lagen (1988:46) om revision av
riksdagsförvaltningen m.m. och lagen (1988:1385) om
Sveriges riksbank utför i dag revisionsenheten vid
Riksbanken internrevision av Riksdagens
förvaltningskontor, Riksdagens ombudsmän (JO) och av
Riksdagens revisorer.
Revisionsutredningen behandlade frågan om
internrevision av riksdagsförvaltningen dels i
utredningens slutskrivelse till talmanskonferensen,
dels i utredningens bilaga 7 Internrevision av
riksdagsförvaltningen. Enligt utredningen bör det
framgå i lag att det är den inre
riksdagsförvaltningen respektive myndigheterna
själva som svarar för sin internrevision - oavsett
hur uppgiften fullgörs. Utredningen förde inte fram
något skarpt förslag i frågan om hur
internrevisionen bör organiseras, men i nämnda
bilaga redovisade utredningen ett beslutsunderlag
för berörda myndigheter.
Riksbanken framförde till Revisionsutredningen att
Riksbanken för sin del har bedömt att med den nya
organisation och den nya roll banken kommer att få
är uppgiften att sköta internrevisionen av
riksdagens förvaltning mindre lämplig. Enligt
Riksbanken bör banken därför upphöra med
internrevisionsuppgiften för riksdagens förvaltning
och övriga riksdagsmyndigheter (dvs. Riksdagens
ombudsmän och Riksdagens revisorer).
Finansutskottets yttrande
Enligt finansutskottets uppfattning är det viktigt
att internrevisionen för riksdagen och dess organ
bedrivs på en hög ambitionsnivå och att en
självständig granskning kommer till stånd. Enligt
finansutskottet talar vidare mycket för att, som
också framhålls i promemorian från
konstitutionsutskottet, motsvarande regler om
internrevision som för närvarande finns i
instruktionen för Riksdagens förvaltningskontor även
införs i instruktionerna för Riksdagens ombudsmän
och för Riksdagens revisorer. Därigenom klargörs att
det är respektive myndighet som själv svarar för den
egna internrevisionen. Finansutskottet delar också
den uppfattning som framförs i promemorian om att de
närmare formerna för internrevisionens bedrivande ej
bör lagregleras. Finansutskottet konstaterar att
kostnaderna för internrevisionen genom de föreslagna
förändringarna fortsättningsvis skall bäras av
respektive myndighet.
Konstitutionsutskottets bedömning
Konstitutionsutskottet delar finansutskottets
uppfattning att det är viktigt att internrevisionen
för riksdagen och dess organ bedrivs på en hög
ambitionsnivå och att en självständig granskning
kommer till stånd. Självfallet skall
internrevisionen bedrivas i enlighet med god sed på
området. Konstitutionsutskottet finner det därför
inte lämpligt att, som för närvarande är fallet,
Riksbankens revisionsenhet utför internrevision av
Riksdagens revisorer samtidigt som Riksdagens
revisorer är externrevisor av Riksbanken. De
bestämmelser som för närvarande reglerar att
Riksbankens revisionsenhet utför internrevisionen
bör således avskaffas. Därmed upphör även
Riksbankens revisionsenhets internrevision av
Riksdagens förvaltningskontor och Riksdagens
ombudsmän.
I lagen (1983:1061) med instruktion för Riksdagens
förvaltningskontor anges att förvaltningskontoret
svarar för att intern revision sker av
riksdagsförvaltningen. Motsvarande regler bör
införas i instruktionerna för Riksdagens revisorer
och för Riksdagens ombudsmän. Även i lagen (1988:46)
om revision av riksdagsförvaltningen m.m. bör det
anges att det är berörd myndighet som själv svarar
för sin internrevision. Därigenom klargörs att det
är respektive myndighet som själv svarar för att
internrevision sker.
När det sedan gäller hur och av vem som
internrevisionen bör utföras anser utskottet att
detta inte bör regleras i lag. En möjlighet är att
Riksdagens förvaltningskontor tillsammans med
Riksdagens revisorer och Riksdagens ombudsmän
upphandlar den interna revisionen. Om myndigheterna
finner någon annan lösning mer lämplig bör det dock
inte finnas några hinder för detta så länge de
allmänna kraven på internrevisionen är uppfyllda.
Kostnaderna för internrevisionen bör bäras av
respektive myndighet.
Externrevision av Riksdagens revisorer
Revisionsutredningen
Riksdagens revisorer svarar i dag för den årliga
externrevisionen av den inre riksdagsförvaltningen,
Riksdagens ombudsmän, Riksbanken, Stiftelsen
Riksbankens jubileumsfond och även av Riksdagens
revisorer. Revisionen sker i dag genom att
Riksdagens revisorer själva upphandlar
externrevision av en revisionsbyrå.
Revisionsutredningen ansåg att Riksdagens revisorers
ansvar för externrevision av den egna myndigheten
innebär ett förhållande som inte kan anses vara
lämpligt.
Revisionsutredningen diskuterade vilket organ som
lämpligen skulle svara för externrevisionen av
Riksdagens revisorer. Mot Riksdagens
förvaltningsstyrelse talade att Riksdagens revisorer
är externrevisor av den inre riksdagsförvaltningen.
Mot finansutskottet (och konstitutionsutskottet)
talade att utskotten i huvudsak är beredande organ
för kammarens beslut och inte bör åläggas uppgifter
som är av väsentligt annan karaktär. Utredningen
fann att talmanskonferensen var det mest lämpliga
alternativet. Talmanskonferensen är organisatoriskt
ett organ som står över Riksdagens revisorer och har
därför möjlighet att ta sig an de problem som skulle
kunna uppstå.
Finansutskottets yttrande
Det är enligt finansutskottet betydelsefullt att
riksdagen försäkrar sig om en oberoende och
högkvalitativ extern revision av riksdagens eget
revisionsorgan. Mot denna bakgrund är det, som också
Riksdagens revisionsutredning understrukit, lämpligt
att något annat organ än Riksdagens revisorer själva
upphandlar denna revision. Den nuvarande ordningen
bör därför inte behållas.
När det gäller frågan var ansvaret skall ligga för
att den aktuella externa revisionen skall komma till
utförande har olika alternativ övervägts. Enligt
promemorian från konstitutionsutskottet är den mest
lämpliga lösningen att finansutskottet ansvarar för
upphandlingen av externrevisionen för Riksdagens
revisorer. Revisionsutredningen ansåg å sin sida att
talmanskonferensen var det mest lämpliga
alternativet. Enligt finansutskottets mening har
samtliga diskuterade alternativ såväl fördelar som
nackdelar. Finansutskottet kan ställa sig bakom det
som sägs i promemorian om att finansutskottet bör ta
ansvaret för att den aktuella upphandlingen kommer
till stånd, bl.a. mot bakgrund av att
finansutskottet bereder ärenden om Riksdagens
revisorer och i detta sammanhang kan ta upp
eventuella anmärkningar från den externa revisionen.
Finansutskottet vill samtidigt peka på att frågan om
den framtida parlamentariska ledningsorganisationen
i riksdagen för närvarande utreds av den nyligen
tillsatta Riksdagskommittén. Det kan enligt
finansutskottet mot denna bakgrund inte uteslutas
att frågan om ansvaret för den externa revisionen av
Riksdagens revisorer ånyo kan behöva prövas.
Finansutskottet tillstyrker med det anförda
förslaget i promemorian och att ändringar som en
följd därav görs i lagen (1988:46) om revision av
riksdagsförvaltningen m.m. Finansutskottet delar
också uppfattningen att kostnaderna för
externrevisionen av Riksdagens revisorer
fortsättningsvis bör täckas av anslaget för
riksdagens förvaltningskostnader och inte som för
närvarande av anslaget till Riksdagens revisorer.
Konstitutionsutskottets bedömning
Den mest lämpliga lösningen synes enligt
konstitutionsutskottet vara att finansutskottet
ansvarar för upphandlingen av externrevisionen av
Riksdagens revisorer. Talmanskonferensen är i
huvudsak ett rådgivande organ åt talmannen och har
avgränsade befogenheter i riksdagens interna arbete.
Finansutskottet bereder ärenden om Riksdagens
revisorer och kan i upphandlingen av
externrevisionen ta hjälp av förvaltningskontoret
som också bör stå som formell kontraktspart. Den
revisionsbyrå (motsvarande) som erhåller uppdraget
utför externrevisionen och delger Riksdagens
revisorer och finansutskottet revisionsrapporten. Om
den externa revisionen anmärker på något kan
finansutskottet ta upp detta vid t.ex. sin
behandling av Riksdagens revisorers årsredovisning
eller vid sin behandling av anslaget för Riksdagens
revisorer.
Som finansutskottet påpekar utreds för närvarande
frågan om den framtida parlamentariska
ledningsorganisationen i riksdagen av den nyligen
tillsatta Riksdagskommittén. Det kan mot denna
bakgrund inte uteslutas att frågan om ansvaret för
den externa revisionen av Riksdagens revisorer ånyo
kan behöva prövas.
Lagreglering bör ske i lagen (1988:46) om revision
av riksdagsförvaltningen m.m. Riksdagens
förvaltningsanslag bör täcka kostnaderna för
externrevisionen av Riksdagens revisorer.
Instruktionen för Riksdagens revisorer
Revisionsutredningen
Revisionsutredningen föreslog i sin slutskrivelse
till talmanskonferensen vissa ändringar av lagen
(1987:518) med instruktion för Riksdagens revisorer.
Enligt Revisionsutredningen bör instruktionen för
Riksdagens revisorer vara tydlig när det gäller
omfattningen av revisorernas ansvar. Således
föreslog utredningen ett nytt tredje stycke i 2 §:
Revisorerna skall också utföra årlig revision av
riksdagsförvaltningen, Stiftelsen Riksbankens
jubileumsfond, Regeringskansliet samt
Ståthållarämbetet och Husgerådskammaren.
Granskningen skall ske i enlighet med god
revisionssed i syfte att bedöma om redovisningen och
underlaget är tillförlitliga och räkenskaperna
rättvisande samt om redovisningen och ledningens
förvaltning följer tillämpliga föreskrifter.
Revisorerna skall dock inte utföra revision av den
egna myndigheten.
Utredningen ifrågasatte om det behövs avdelningar
för revisorernas arbete och ansåg att det är en
fråga som revisorerna själva bör ta ställning till.
Utredningen föreslog således att instruktionens
föreskrift om att revisorerna skall vara indelade i
tre avdelningar skall tas bort. Vidare ansåg
utredningen att instruktionen borde ändras med
hänsyn till att det statliga budgetåret numera
omfattar kalenderåret.
Finansutskottets yttrande
Finansutskottet tillstyrker förslagen i promemorian
från konstitutionsutskottet om ändringar i lagen
(1987:518) med instruktion för Riksdagens revisorer.
Förslagen bygger i allt väsentligt på
Revisionsutredningens arbete. Finansutskottet vill i
sammanhanget understryka att arbetet inom
Riksdagskommittén även kan komma att omfatta
ändringar i instruktionen för revisorerna. Lagen
faller inom finansutskottets beredningsområde. Av
samordningsskäl bör det ankomma på
konstitutionsutskottet att för kammaren framlägga de
nu aktuella förslagen till lagändringar.
Konstitutionsutskottets bedömning
Konstitutionsutskottet anser i likhet med
Revisionsutredningen att instruktionen för
Riksdagens revisorer bör vara tydlig när det gäller
omfattningen av revisorernas ansvar. Revisorernas
uppgifter bör således anges tydligt i instruktionen.
I enlighet med de beteckningar som används rörande
hovet bör revisorernas granskningsområde anges gälla
Kungliga Slottsstaten och Kungliga Djurgårdens
Förvaltning. Vidare bör följande stycke tas bort (6
§):
Revisorerna kallas till sammanträde av talmannen så
snart val av revisorerna har förrättats. Därefter
sammanträder de på tider som de själva bestämmer.
Utskotten kallas av talmannen till sitt första sammanträde,
men för Riksdagens revisorer, som är en myndighet
och inte ett utskott, är det i praktiken ordföranden
som kallar till det första sammanträdet. Till
skillnad från vad som gäller för utskotten är det
riksdagen som väljer ordförande och en eller flera
vice ordföranden för revisorerna. Bestämmelsen att
revisorerna därefter sammanträder på tider som de
själva bestämmer är onödigt detaljerad. I praktiken
fastställer revisorerna en sammanträdesplan i början
av varje verksamhetsår. Vidare föreslår utskottet
vissa språkliga justeringar i instruktionen.
Som finansutskottet påpekar kan arbetet inom
Riksdagskommittén även komma att omfatta ändringar i
instruktionen för revisorerna. Riksdagskommitténs
arbete i denna del skall vara avslutat senast i maj
år 2000. De ändringar som nu är aktuella inkräktar
inte på Riksdagskommitténs arbete.
Lagförslagen
Lagförslagen har kommenterats ovan. Ändringarna bör
träda i kraft den 1 januari 2000, eftersom det är
rimligt att ändringar rörande ansvar för revision
sker vid ett årsskifte. Vidare bör följande
påpekanden göras.
I 9 kap. 1 § riksdagsordningen anges att riksdagens
förvaltning består av kammarkansliet, utskottens och
EU-nämndens kanslier samt förvaltningskontoret
(förs. 1997/98:RFK4, bet. 1997/98:KU34, SFS
1998:731). För tydlighetens skull bör beteckningen
på lagen (1988:46) om revision av
riksdagsförvaltningen m.m. ändras till lagen om
revision av riksdagens förvaltning och riksdagens
myndigheter m.m.
Den 1 januari 1995 ändrades regeringsformen så att
andra än riksdagens ledamöter kan väljas till
revisorer (SFS 1994:1470). Efter valet 1998 har
denna möjlighet kommit att utnyttjas. Med anledning
av detta bör en ändring i 19 § i revisorernas
instruktion göras så att samma regler gäller för de
revisorer som inte är riksdagsledamöter som för dem
som är riksdagsledamöter. Ändringen bör träda i
kraft den 1 juni 1999 och tillämpas från den 1
januari 1999.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen antar i bilaga 1 intagna förslag
till
dels lag om ändring i lagen (1987:518) med
instruktion för Riksdagens revisorer,
dels lag om ändring i lagen (1988:46) om revision
av riksdagsförvaltningen m.m.,
dels lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges
riksbank,
dels lag om ändring i lagen (1986:765) med
instruktion för Riksdagens ombudsmän.
Stockholm den 2 mars 1999
På konstitutionsutskottets vägnar
Per Unckel
I beslutet har deltagit: Per Unckel (m), Göran
Magnusson (s), Pär Axel Sahlberg (s), Barbro Hietala
Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Jerry Martinger
(m), Mats Berglind (s), Inger René (m), Kerstin
Kristiansson (s), Tommy Waidelich (s), Mats
Einarsson (v), Björn von der Esch (kd), Per Lager
(mp), Åsa Torstensson (c), Helena Bargholtz (fp),
Per-Samuel Nisser (m) och Inger Strömbom (kd).
Utskottets lagförslag
1. Förslag till lag om ändring i lagen (1987:518)
med instruktion för Riksdagens revisorer
Härigenom föreskrivs i fråga om lag (1987:518) med
instruktion för Riksdagens revisorer
dels att 6, 8 och 13 §§ skall upphöra att gälla,
dels att 2-4, 10, 16 och 19 §§ skall ha följande
lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
2 §
-----------------------------------------------------
Riksdagens revisorer har till uppgift att på
riksdagens vägnar granska den statliga verksamheten.
Granskningen får också omfatta sådan verksamhet som
staten bedriver i form av aktiebolag eller
stiftelse, om verksamheten är reglerad i lag eller
någon annan författning eller om staten som ägare
eller genom tillskott av statliga anslagsmedel eller
genom avtal eller på något annat sätt har ett
bestämmande inflytande över verksamheten.
Har statsmedel tagits emot som bistånd till en viss
verksamhet, får revisorerna granska hur dessa medel
används, i den mån redovisningsskyldighet för medlen
föreligger gentemot staten eller särskilda
föreskrifter har meddelats om medlens användning.
Vid sådan granskning skall revisorerna beakta de
särskilda betingelser som kan gälla för
verksamheten.
-----------------------------------------------------
Revisorerna skall också
utföra årlig revision av
riksdagens förvaltning,
Riksdagens ombudsmän,
Riksbanken, Stiftelsen
Riksbankens
Jubileumsfond,
Regeringskansliet samt
Kungliga Slottsstaten och
Kungliga Djurgårdens
Förvaltning. Granskningen
skall ske i enlighet med
god revisionssed i syfte
att bedöma om
redovisningen och
underlaget är
tillförlitliga och
räkenskaperna rättvisande
samt om redovisningen och
ledningens förvaltning
följer tillämpliga
föreskrifter. Revisorerna
svarar för att intern
revision sker av den egna
myndigheten.
-----------------------------------------------------
Den administrativa praxis som tillämpas vid
regeringsarbetet är undantagen från revisorernas
granskning.
Riksdagen kan besluta om särskilda uppgifter för
revisorerna eller föreskriva att en viss verksamhet
skall vara undantagen från revisorernas granskning.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
3 §
-----------------------------------------------------
Revisorernas granskning skall främst ta sikte på
förhållanden med anknytning till statens budget men
får också avse en bedömning av de statliga
insatserna i allmänhet. Huvudintresset skall knytas
till de resultat i stort som har uppnåtts inom olika
verksamhetsområden.
-----------------------------------------------------
I enlighet med första I enlighet med första
stycket skall revisorerna stycket skall revisorerna
framför allt beakta framför allt beakta
frågor som är av mera frågor som är av mera
väsentlig betydelse för väsentlig betydelse för
den statsfinansiella och den statsfinansiella och
förvaltningsekonomiska samhällsekonomiska
utvecklingen eller som utvecklingen eller som
berör grunderna för det berör grunderna för det
administrativa arbetets administrativa arbetets
organisation och organisation och
funktioner. funktioner.
-----------------------------------------------------
Revisorerna har rätt att uttala sig om behovet och
angelägenheten av olika statliga åtaganden.
-----------------------------------------------------
4 §
-----------------------------------------------------
Revisorerna skall påtala Revisorerna skall påtala
förhållanden som de anser förhållanden som de anser
otillfredsställande samt otillfredsställande samt
verka för att en god verka för att en god
hushållning iakttas med hushållning iakttas med
statens medel och att statens medel och att
statens tillgångar statens tillgångar
utnyttjas efter utnyttjas efter
rationella grunder. De rationella grunder. De
skall därvid fästa skall därvid fästa
uppmärksamheten på uppmärksamheten på
möjligheter att öka möjligheter att öka
statens inkomster, att statens inkomster, att
spara på statens utgifter spara på statens utgifter
och att effektivera det och att effektivisera den
statliga statliga förvaltningen.
förvaltningsarbetet.
Syftet med granskningen
Syftet med granskningen skall vara att främja en
skall vara att främja en sådan utveckling att
sådan utveckling att staten med hänsyn till
staten av sina insatser allmänna
på skilda områden får det samhällsintressen får ett
utbyte som med hänsyn effektivt utbyte av sina
till både kostnader och insatser.
allmänna
samhällsintressen är
rimligt.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
10 §
-----------------------------------------------------
Till grund för arbetet Till grund för arbetet
hos revisorerna skall det hos revisorerna skall det
ligga en granskningsplan ligga en verksamhetsplan
över de ärenden som och en plan över de
närmare skall undersökas. ärenden som närmare skall
granskas.
Granskningsplanen
fastställs årligen av Verksamhetsplanen och
revisorerna, som också granskningsplanen
får besluta om granskning fastställs årligen av
av ärenden som inte är revisorerna, som också
upptagna på planen. får besluta om granskning
av ärenden som inte är
upptagna på planen.
-----------------------------------------------------
När granskningsplanen upprättas och när det i övrigt
finns skäl till det, skall revisorerna samråda med
riksdagens utskott om granskningsverksamheten.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
16 §
-----------------------------------------------------
Revisorerna skall senast Revisorerna skall senast
den 15 oktober varje år den 1 mars varje år lämna
lämna riksdagen en riksdagen en
berättelse över sin årsredovisning för det
verksamhet. Berättelsen senaste budgetåret.
skall avse tiden den 1
juli - den 30 juni.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
19 §[1]
-----------------------------------------------------
Särskilda föreskrifter Särskilda föreskrifter
finns om arvoden till om arvoden till
revisorerna och revisorerna och
suppleanterna. suppleanterna finns i lag
(1989:185) om arvoden
m.m. för uppdrag inom
riksdagen, dess
myndigheter och organ.
-----------------------------------------------------
Under de resor och Under de resor och
förrättningar som förrättningar som
revisorerna och revisorerna och
suppleanterna företar för suppleanterna företar för
sitt uppdrag skall de ha sitt uppdrag skall de ha
ersättning enligt lagen ersättning enligt 4 och 5
(1994:1065) om ekonomiska kap. lagen (1994:1065) om
villkor för riksdagens ekonomiska villkor för
ledamöter och riksdagens ledamöter och
tillämpningsföreskrifterna tillämpningsföreskrifterna
till denna. till denna. Revisorernas
och suppleanternas bostad
på hemorten betraktas
därvid som tjänsteställe.
-----------------------------------------------------
När ersättningen skall
beräknas enligt 3 §
nämnda lag skall
riksdagens hus i
Stockholm anses som
arbetsställe. Under tid
då traktamente inte utgår
till revisorn eller
suppleanten enligt 4 kap.
1 § lagen (1994:1065) om
ekonomiska villkor för
riksdagens ledamöter
skall dock bostaden i
hemorten anses som
arbetsställe.
-----------------------------------------------------
-----------
Denna lag träder i kraft den 1 juni 1999 i fråga om
19 § och i övrigt den 1 januari 2000. Bestämmelserna
i 19 § i sin nya lydelse tillämpas dock från och med
den 1 januari 1999.
**FOOTNOTES**
[1]: Senaste lydelse 1995:800.
2. Förslag till lag om ändring i lagen (1988:46) om
revision av riksdagsförvaltningen m.m.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:46) om
revision av riksdagsförvaltningen m.m.
dels att 5[2]1 och 8[3]2 §§ skall upphöra att
gälla,
dels att rubriken till lagen samt 1, 2, 4, 6, 7 och
9 §§ skall ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
Lag om revision av Lag om revision av
riksdagsförvaltningen riksdagens förvaltning
m.m. och riksdagens
myndigheter m.m.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
1 §[4]3
-----------------------------------------------------
Revision av Riksdagens förvaltning,
riksdagsförvaltningen Riksdagens ombudsmän,
utövas dels av riksdagens Riksdagens revisorer,
revisorer, dels av Riksbanken samt
riksbankens Stiftelsen Riksbankens
revisionsenhet. Jubileumsfond svarar var
och en för sin
internrevision.
-----------------------------------------------------
Revision av Stiftelsen
Riksbankens jubileumsfond
utövas dels av riksdagens
revisorer, dels av
revisionsansvarig inom
fonden.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
2 §[5]4
-----------------------------------------------------
Utöver den granskning som Riksdagens revisorer
Riksdagens revisorer skall för varje avslutat
genomför enligt lagen räkenskapsår granska
(1987:518) med Riksbankens tillstånd,
instruktion för styrelse och förvaltning
Riksdagens revisorer samt verksamheten vid
skall de för varje riksdagens förvaltning,
avslutat räkenskapsår Riksdagens ombudsmän och
granska Riksbankens Stiftelsen Riksbankens
tillstånd, styrelse och Jubileumsfond.
förvaltning samt
verksamheten vid den inre Riksdagens finansutskott
riksdagsförvaltningen, svarar för att revision
Riksdagens ombudsmän och sker av Riksdagens
Stiftelsen Riksbankens revisorer.
Jubileumsfond.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
4 §[6]5
-----------------------------------------------------
I lagen (1988:1385) om I 9 kap. 2 § lagen
Sveriges Riksbank finns (1988:1385) om Sveriges
bestämmelser om det riksbank finns
ansvar som fullmäktige i bestämmelser om det
riksbanken har för ansvar som fullmäktige i
revisionen av den egna Riksbanken har för
myndigheten. Motsvarande internrevisionen av den
bestämmelser finns i vad egna myndigheten.
gäller den inre Motsvarande bestämmelser
riksdagsförvaltningen i finns i vad gäller
lagen (1983:1061) med riksdagens förvaltning i
instruktion för 3 § lagen (1983:1061) med
riksdagens instruktion för
förvaltningskontor och i riksdagens
vad gäller Riksbankens förvaltningskontor, i vad
jubileumsfond i stadgarna gäller Riksdagens
(RFS 1988:1) för revisorer i 2 § lag
Stiftelsen Riksbankens (1987:518) med
jubileumsfond. instruktion för
Riksdagens revisorer, i
vad gäller Riksdagens
ombudsmän i 12 § lag
(1986:765) med
instruktion för
Riksdagens ombudsmän och
i vad gäller Stiftelsen
Riksbankens Jubileumsfond
i 10 § stadgarna (RFS
1988:1) för Stiftelsen
Riksbankens
Jubileumsfond.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
6 §[7]6
-----------------------------------------------------
Den revision som utövas Internrevisionen skall
av riksbankens främst inriktas på att
revisionsenhet och inom bedöma om redovisningen
Stiftelsen Riksbankens är rättvisande och i
jubileumsfond skall enlighet med god
främst inriktas på att redovisningssed.
bedöma om redovisningen
är rättvisande och i
enlighet med god
redovisningssed.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
7 §[8]7
-----------------------------------------------------
Myndigheterna respektive Riksdagens förvaltning,
Stiftelsen Riksbankens Riksdagens ombudsmän,
jubileumsfond fastställer Riksbanken samt
revisionsplan var och en Stiftelsen Riksbankens
för sin verksamhet. Jubileumsfond fastställer
revisionsplan var och en
Det ankommer på chefen för sin verksamhet efter
för riksbankens samråd med Riksdagens
revisionsenhet och revisorer.
revisionsansvarig inom
Stiftelsen Riksbankens
jubileumsfond att efter
samråd med riksdagens
revisorer utarbeta
revisionsplaner.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
9 §[9]8
-----------------------------------------------------
Chefen för riksbankens Revisionsansvariga vid
revisionsenhet och riksdagens förvaltning,
revisionsansvarig vid Riksdagens ombudsmän,
Riksbankens jubileumsfond Riksbanken samt vid
skall, när anledning Stiftelsen Riksbankens
därtill föreligger, Jubileumsfond skall, när
omedelbart och direkt anledning därtill
till riksdagens revisorer föreligger, omedelbart
anmäla förhållanden som och direkt till
framkommit vid eller har Riksdagens revisorer
samband med revisionen. anmäla förhållanden som
Han skall årligen, framkommit vid eller har
samtidigt med att samband med
riksbanken och stiftelsen internrevisionen.
avger föreskriven
berättelse över sin
verksamhet, till
riksdagens revisorer
avlämna rapport om den av
honom ledda
revisionsverksamheten.
-----------------------------------------------------
-----------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.
**FOOTNOTES**
[2]:1 Senaste lydelse 1994:1070.
[3]:2 Senaste lydelse 1988:1389.
[4]:3 Senaste lydelse 1988:1389.
[5]:4 Senaste lydelse 1994:1070.
[6]:5 Senaste lydelse 1988:1389.
[7]:6 Senaste lydelse 1988:1389.
[8]:7 Senaste lydelse 1988:1389.
[9]:8 Senaste lydelse 1988:1389.
3. Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385)
om Sveriges riksbank
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen
(1988:1385)[10]1 om Sveriges riksbank att 9 kap. 2 §
skall ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
9 kap.
2 §
-----------------------------------------------------
Vid huvudkontoret skall det finnas en revisionsenhet
samt de övriga enheter som Riksbanken beslutar.
-----------------------------------------------------
Verksamheten vid Verksamheten vid
revisionsenheten leds av revisionsenheten leds av
fullmäktige, om inte fullmäktige, om inte
annat följer av lagen annat följer av lagen
(1988:46) om revision av (1988:46) om revision av
riksdagsförvaltningen riksdagens förvaltning
m.m. och riksdagens
myndigheter m.m.
-----------------------------------------------------
Fördelningen av ärenden mellan enheterna skall
framgå av den arbetsordning som avses i 4 §.
-----------------------------------------------------
Revisionsenheten vid
Riksbanken utför också
revision av Riksdagens
förvaltningskontor,
Riksdagens ombudsmän och
Riksdagens revisorer
enligt revisionsplaner
som fastställs av
respektive myndighet.
-----------------------------------------------------
___________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.
**FOOTNOTES**
[10]:1 Riksbankslagen omtryckt 1999:19.
4. Förslag till lag om ändring i lagen (1986:765)
med instruktion för Riksdagens ombudsmän
Härigenom föreskrivs i fråga om lag (1986:765) med
instruktion för Riksdagens ombudsmän att 12 § skall
ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
12 §
-----------------------------------------------------
Enligt 8 kap. 10 § riksdagsordningen är
chefsjustitieombudsmannen administrativ chef och
bestämmer inriktningen i stort av verksamheten. Han
skall i arbetsordning meddela bestämmelser om
organisationen av verksamheten och fördelningen av
ärendena mellan ombudsmännen.
-----------------------------------------------------
Chefsjustitieombudsmannen
svarar för att intern
revision av myndigheten
sker.
-----------------------------------------------------
___________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.
Promemoria om vissa revisionsfrågor från
konstitutionsutskottet till finansutskottet
Inledning
Konstitutionsutskottet instämde i det av riksdagen
godkända betänkandet 1997/98:KU27 (s. 42) i
talmanskonferensens bedömning att det kan vara skäl
att pröva frågan om utformningen av riksdagens
kontrollmakt på det ekonomiska området, sedan
ytterligare erfarenhet vunnits beträffande
uppföljning och utvärdering. KU anförde vidare:
"Vissa begränsade frågor såsom Revisionsutredningens
förslag om revisionen av Hovstaterna och
internrevisionen inom riksdagsförvaltningen samt en
översyn av revisorernas instruktion kan däremot
göras i samarbete mellan KU och finansutskottet
under nästa riksmöte."
I konstitutionsutskottets betänkande 1998/99:KU1
föreslås att Riksdagens revisorer skall svara för
den årliga revisionen av Hovstaterna fr.o.m.
budgetåret 1999.
Beträffande följande frågor bereder
konstitutionsutskottet härmed finansutskottet
tillfälle att yttra sig:
1. internrevisionen av riksdagen och dess
myndigheter,
2.
· externrevisionen av Riksdagens revisorer,
·
instruktionen för Riksdagens revisorer.
I det följande lämnas en redogörelse för de tre
frågorna samt konstitutionsutskottets preliminära
bedömning. Ändringarna bör träda i kraft den 1
januari år 2000. För ytterligare underlag hänvisas
till Revisionsutredningens förslag (PM Riksdagens
revisorer och Riksrevisionsverket 1997-06-04,
Slutskrivelse 1997-10-10 samt bilaga 7 till
slutskrivelsen: Internrevision av
riksdagsförvaltningen).
Internrevision av riksdagen och dess
myndigheter
I enlighet med lagen (1988:46) om revision av
riksdagsförvaltningen m.m. och lagen (1988:1385) om
Sveriges riksbank utför i dag revisionsenheten vid
Riksbanken internrevision av Riksdagens
förvaltningskontor, Riksdagens ombudsmän (JO) och av
Riksdagens revisorer.
Revisionsutredningen behandlade frågan om
internrevision av riksdagsförvaltningen dels i
utredningens slutskrivelse till talmanskonferensen
(s.13), dels i utredningens bilaga 7 Internrevision
av riksdagsförvaltningen. Enligt utredningen bör det
framgå i lag att det är den inre
riksdagsförvaltningen respektive myndigheterna
själva som svarar för sin internrevision - oavsett
hur uppgiften fullgörs. Utredningen förde inte fram
något skarpt förslag i frågan om hur
internrevisionen bör organiseras, men i nämnda
bilaga redovisade utredningen ett beslutsunderlag
för berörda myndigheter.
Riksbanken framförde till Revisionsutredningen att
Riksbanken för sin del har bedömt att med den nya
organisation och den nya roll som banken kommer att
få är uppgiften att sköta internrevisionen av
riksdagens förvaltning mindre lämplig. Enligt
Riksbanken bör banken därför upphöra med
internrevisionsuppgiften för riksdagens förvaltning
och övriga riksdagsmyndigheter (dvs. Riksdagens
ombudsmän och Riksdagens revisorer).
Utskottets överväganden
För Riksdagens förvaltningskontor gäller redan att
det anges i instruktionen att kontoret svarar för
den egna internrevisionen. En motsvarande
bestämmelse bör införas i instruktionen för
Riksdagens ombudsmän och i instruktionen för
Riksdagens revisorer. Även i lagen (1988:46) om
revision av riksdagsförvaltningen m.m. bör det anges
att det är berörd myndighet som själv svarar för sin
internrevision.
När det sedan gäller hur och av vem som
internrevisionen bör utföras anser utskottet att
detta inte bör regleras i lag. Någon närmare
reglering i lag av internrevisionens utförande är
således inte behövlig. Självfallet skall
internrevisionen bedrivas i enlighet med god sed på
området. Det är därför inte lämpligt att, som för
närvarande är fallet, Riksbankens revisionsenhet
utför internrevision av Riksdagens revisorer,
samtidigt som Riksdagens revisorer är externrevisor
för Riksbanken. En möjlighet är att Riksdagens
förvaltningskontor, tillsammans med Riksdagens
revisorer och Riksdagens ombudsmän, upphandlar den
interna revisionen. Om myndigheterna finner någon
annan lösning mer lämplig bör det dock inte finnas
några hinder för detta så länge de allmänna kraven
på internrevisionen är uppfyllda.
Externrevisionen av Riksdagens revisorer
Riksdagens revisorer svarar i dag för den årliga
externrevisionen av riksdagsförvaltningen,
Riksdagens ombudsmän, Riksbanken, Stiftelsen
Riksbankens jubileumsfond. I dessa avseenden är inga
förändringar aktuella.
Men Riksdagens revisorer svarar också för
externrevisionen av den egna myndigheten. Revisionen
sker genom att Riksdagens revisorer själva
upphandlar externrevision av en revisionsbyrå.
Revisionsutredningen ansåg att Riksdagens revisorers
ansvar för externrevision av den egna myndigheten
innebär ett förhållande som inte kan anses vara
lämpligt.
Revisionsutredningen diskuterade olika möjliga
lösningar av vilket organ som skulle ansvara för
externrevisionen av Riksdagens revisorer (PM
Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket 1997-
06-04 s. 69). Mot riksdagens förvaltningsstyrelse
talade att Riksdagens revisorer är externrevisor för
riksdagsförvaltningen. Mot finansutskottet (och
konstitutionsutskottet) talade att utskotten i
huvudsak är beredande organ för kammarens beslut och
inte bör åläggas uppgifter som är av väsentligt
annan karaktär. Utredningen fann att
talmanskonferensen var det mest lämpliga
alternativet. Talmanskonferensen är organisatoriskt
ett organ som står över Riksdagens revisorer och har
därför möjlighet att ta sig an de problem som skulle
kunna uppstå.
Utskottets överväganden
Talmanskonferensen är i huvudsak ett rådgivande
organ åt talmannen och har avgränsade befogenheter i
riksdagens interna arbete. Den mest lämpliga
lösningen synes snarare vara att finansutskottet
ansvarar för upphandlingen av externrevisionen av
Riksdagens revisorer. Finansutskottet bereder
ärenden om Riksdagens revisorer, och kan ta hjälp av
förvaltningskontoret i upphandlingen av
externrevision. Den revisionsbyrå (motsvarande) som
erhåller uppdraget utför externrevisionen och delger
Riksdagens revisorer och finansutskottet
revisionsrapporten. Om den externa revisionen
anmärker på något kan finansutskottet ta upp detta i
t.ex. sin behandling av Riksdagens revisorers
årsredovisning eller sin behandling av anslaget för
Riksdagens revisorer.
Lagreglering bör ske i lagen (1988:46) om revision
av riksdagsförvaltningen m.m.
Riksdagens förvaltningsanslag bör täcka kostnaderna
för externrevisionen av Riksdagens revisorer. I dag
belastar dessa kostnader Riksdagens revisorers
anslag.
Instruktionen för Riksdagens revisorer
Revisionsutredningen föreslog vissa ändringar av
lagen (1987:518) med instruktion för Riksdagens
revisorer (slutskrivelsen s. 9-11). Enligt
Revisionsutredningen bör instruktionen för
Riksdagens revisorer vara tydlig när det gäller
omfattningen av revisorernas ansvar. Således
föreslog utredningen ett nytt tredje stycke i 2 §:
Revisorerna skall också utföra årlig revision av
riksdagsförvaltningen, Stiftelsen Riksbankens
jubileumsfond, Regeringskansliet samt
Ståthållarämbetet och Husgerådskammaren.
Granskningen skall ske i enlighet med god
revisionssed i syfte att bedöma om redovisningen och
underlaget är tillförlitliga och räkenskaperna
rättvisande samt om redovisningen och ledningens
förvaltning följer tillämpliga föreskrifter.
Revisorerna skall dock inte utföra revision av den
egna myndigheten.
Utredningen ifrågasatte om det behövs avdelningar
för revisorernas arbete och ansåg att det är en
fråga som revisorerna själva bör ta ställning till.
Utredningen föreslog således att instruktionens
föreskrift om att revisorerna skall vara indelade i
tre avdelningar skall tas bort. Vidare ansåg
utredningen att instruktionen borde ändras med
hänsyn till att det statliga budgetåret numera
omfattar kalenderåret.
Utskottets överväganden
De av Revisionsutredningen föreslagna ändringarna i
revisorernas instruktion bör genomföras. Vidare bör
följande stycke tas bort (6 §):
Revisorerna kallas till sammanträde av talmannen så
snart val av revisorerna har förrättats. Därefter
sammanträder de på tider som de själva bestämmer.
Utskotten kallas av talmannen till sitt första sammanträde,
men för Riksdagens revisorer, som ju är en myndighet
och inte ett utskott, är det i praktiken ordföranden
som kallar till det första sammanträdet. Det finns
också en bestämmelse att revisorerna därefter
sammanträder på tider som de själva bestämmer. En
sådan bestämmelse är för detaljerad för att ha i en
lag. I praktiken fastställer revisorerna en
sammanträdesplan i början av varje verksamhetsår.
Vidare föreslås vissa språkliga justeringar
i instruktionen. Förslagen framgår nedan.
Förslag till ändringar i lag (1987:518) med
instruktion för Riksdagens revisorer
1 §
-----------------------------------------------------
I anslutning till 12 kap. I anslutning till 12
7 § första stycket kap. 7 § första stycket
regeringsformen meddelas regeringsformen meddelas
i denna lag föreskrifter i denna lag instruktion
för riksdagens revisorer. för Riksdagens revisorer.
--------------------------------------------------
2 §
--------------------------------------------------
Riksdagens revisorer har till uppgift att på
riksdagens vägnar granska den statliga
verksamheten. Granskningen får också omfatta
sådan verksamhet som staten bedriver i form av
aktiebolag eller stiftelse, om verksamheten är
reglerad i lag eller någon annan författning
eller om staten som ägare eller genom tillskott
av statliga anslagsmedel eller genom avtal eller
på något annat sätt har ett bestämmande
inflytande över verksamheten.
Har statsmedel tagits emot som bistånd till en
viss verksamhet, får revisorerna granska hur
dessa medel används, i den mån
redovisningsskyldighet för medlen föreligger
gentemot staten eller särskilda föreskrifter har
meddelats om medlens användning. Vid sådan
granskning skall revisorerna beakta de särskilda
betingelser som kan gälla för verksamheten.
---------------------------------------------------
Revisorerna skall
också utföra årlig
revision av riksdagens
förvaltning, Stiftelsen
Riksbankens
Jubileumsfond,
Regeringskansliet samt
Ståthållarämbetet och
Husgerådskammaren.
Granskningen skall ske i
enlighet med god
revisionssed i syfte att
bedöma om redovisningen
och underlaget är
tillförlitliga och
räkenskaperna
rättvisande samt om
redovisningen och
ledningens förvaltning
följer tillämpliga
föreskrifter.
Revisorerna skall dock
inte utföra årlig
revision av den egna
myndigheten.
-----------------------------------------------------
Den administrativa praxis som tillämpas vid
regeringsarbetet är undantagen från revisorernas
granskning.
Riksdagen kan besluta om särskilda uppgifter för
revisorerna eller föreskriva att en viss verksamhet
skall vara undantagen från revisorernas granskning.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Gällande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
3 §
-----------------------------------------------------
Revisorernas granskning skall främst ta sikte på
förhållanden med anknytning till statens budget men
får också avse en bedömning av de statliga
insatserna i allmänhet. Huvudintresset skall knytas
till de resultat i stort som har uppnåtts inom olika
verksamhetsområde
-----------------------------------------------------
I enlighet med första I enlighet med första
stycket skall revisorerna stycket skall revisorerna
framför allt beakta framför allt beakta
frågor som är av mera frågor som är av mera
väsentlig betydelse för väsentlig betydelse för
den statsfinansiella och den statsfinansiella och
förvaltningsekonomiska samhällsekonomiska
utvecklingen eller som utvecklingen eller som
berör grunderna för det berör grunderna för det
administrativa arbetets administrativa arbetets
organisation och organisation och
funktioner. funktioner.
-----------------------------------------------------
Revisorerna har rätt att uttala sig om behovet och
angelägenheten av olika statliga åtaganden.
-----------------------------------------------------
4 §
-----------------------------------------------------
Revisorerna skall påtala Revisorerna skall påtala
förhållanden som de anser förhållanden som de anser
otillfredsställande samt otillfredsställande samt
verka för att en god verka för att en god
hushållning iakttas med hushållning iakttas med
statens medel och att statens medel och att
statens tillgångar statens tillgångar
utnyttjas efter utnyttjas efter
rationella grunder. De rationella grunder. De
skall därvid fästa skall därvid fästa
uppmärksamheten på uppmärksamheten på
möjligheter att öka möjligheter att öka
statens inkomster, att statens inkomster, att
spara på statens utgifter spara på statens utgifter
och att effektivera det och att effektivisera den
statliga statliga förvaltningen.
förvaltningsarbetet.
Syftet med granskningen
Syftet med granskningen skall vara att främja en
skall vara att främja en sådan utveckling att
sådan utveckling att staten med hänsyn till
staten av sina insatser allmänna
på skilda områden får det samhällsintressen får ett
utbyte som med hänsyn effektivt utbyte av sina
till både kostnader och insatser.
allmänna
samhällsintressen är
rimligt.
--------------------------------------------------
6 §
-----------------------------------------------------
Revisorerna kallas till
sammanträde av talmannen
så snart val av
revisorerna har
förrättats. Därefter
sammanträder de på tider
som de själva bestämmer.
--------------------------------------------------
8 §
-----------------------------------------------------
Ärendena skall beredas på
tre avdelningar. Varje
avdelning består av fyra
revisorer och fyra
suppleanter.
Ordföranden och vice
ordförandena skall vara
ordförande på var sin
avdelning. Om
avdelningarnas
sammansättning i övrigt
beslutar revisorerna.
-----------------------------------------------------
---------------------------------------------------
Gällande lydelse Föreslagen lydelse
--------------------------------------------------
10 §
-----------------------------------------------------
Till grund för arbetet Till grund för arbetet
hos revisorerna skall det hos revisorerna skall det
ligga en granskningsplan ligga en granskningsplan
över de ärenden som över de ärenden som
närmare skall undersökas. närmare skall undersökas.
Granskningsplanen Verksamhetsplanen och
fastställs årligen av granskningsplanen
revisorerna, som också fastställs årligen av
får besluta om granskning revisorerna, som också
av ärenden som inte är får besluta om granskning
upptagna på planen. av ärenden som inte är
upptagna på planen.
-----------------------------------------------------
När granskningsplanen upprättas och det i övrigt
finns skäl till det, skall revisorerna samråda med
riksdagens utskott om granskningsverksamheten.
-----------------------------------------------------
13 §
-----------------------------------------------------
Ordföranden och vice
ordförandena skall vara
ordförande på var sin
avdelning. Om
avdelningarnas
sammansättning i övrigt
beslutar revisorerna.
--------------------------------------------------
16 §
-----------------------------------------------------
Revisorerna skall senast Revisorerna skall senast
den 15 oktober varje år den 1 mars varje år lämna
lämna riksdagen en riksdagen en
berättelse över sin årsredovisning avseende
verksamhet. Berättelsen det gångna kalenderåret.
skall avse tiden den 1
juli-den 30 juni
-----------------------------------------------------
19 §
-----------------------------------------------------
Särskilda föreskrifter finns om arvoden till
revisorerna och suppleanterna.
Under de resor och förrättningar som revisorerna
och suppleanterna företar för sitt uppdrag skall de
ha ersättning enligt lagen (1994:1065) om ekonomiska
villkor för riksdagens ledamöter och
tillämpningsföreskrifterna till denna.
-----------------------------------------------------
När ersättningen skall När ersättningen skall
beräknas enligt 3 § beräknas enligt 5 kap. 3
nämnda lag skall § nämnda lag skall
riksdagens hus i riksdagens hus i
Stockholm anses som Stockholm anses som
arbetsställe. Under tid arbetsställe. Under tid
då traktamente inte utgår då traktamente inte utgår
till revisorn eller till revisorn eller
suppleanten enligt 4 kap. suppleanten enligt 4 kap.
1 § lagen (1994:1065) om 1 § lagen (1994:
ekonomiska villkor för 1065) om ekonomiska
riksdagens ledamöter villkor för riksdagens
skall dock bostaden i ledamöter skall dock
hemorten anses som bostaden i hemorten anses
arbetsställe. som arbetsställe.
-----------------------------------------------------
__________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.
Finansutskottets yttrande
1998/99:FiU2y
Vissa revisionsfrågor
Till konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet har genom beslut den 10
december 1998 berett finansutskottet tillfälle
att yttra sig över en promemoria av den 8
december 1998 benämnd Vissa revisionsfrågor.
I promemorian behandlas tre frågor som
aktualiserades av Riksdagens revisionsutredning
och som för närvarande bereds inom
konstitutionsutskottet. Det gäller frågorna om
internrevision av riksdagen och dess
myndigheter, externrevision av Riksdagens
revisorer samt vissa ändringar i lagen
(1987:518) med instruktion för Riksdagens
revisorer. De föreslagna förändringarna
förutsätts träda i kraft den 1 januari år 2000.
Internrevision av riksdagen och dess
myndigheter
Enligt finansutskottets uppfattning är det
viktigt att internrevisionen för riksdagen och
dess organ bedrivs med en hög ambitionsnivå och
att en självständig granskning kommer till
stånd. Enligt utskottet talar vidare mycket för
att, som också framhålls i promemorian,
motsvarande regler om internrevision som för
närvarande finns i instruktionen för Riksdagens
förvaltningskontor även införs i instruktionerna
för Riksdagens ombudsmän och för Riksdagens
revisorer. Därigenom klargörs att det är
respektive myndighet som själv svarar för den
egna internrevisionen. Utskottet delar också den
uppfattning som framförs i promemorian om att de
närmare formerna för internrevisionens
bedrivande ej bör lagregleras. Utskottet
konstaterar att kostnaderna för
internrevisionen genom de föreslagna
förändringarna fortsättningsvis skall bäras av
respektive myndighet.
Externrevision av Riksdagens revisorer
Det är enligt finansutskottet betydelsefullt att
riksdagen försäkrar sig om en oberoende och
högkvalitativ extern revision av riksdagens eget
revisionsorgan. Mot denna bakgrund är det, som
också Riksdagens revisionsutredning
understrukit, lämpligt att något annat organ än
Riksdagens revisorer själva upphandlar denna
revision. Den nuvarande ordningen bör därför
inte behållas.
När det gäller frågan var ansvaret skall ligga
för att den aktuella externa revisionen kommer
till utförande har olika alternativ övervägts.
Enligt promemorian är den mest lämpliga
lösningen att finansutskottet ansvarar för
upphandlingen av externrevisionen för Riksdagens
revisorer. Revisionsutredningen ansåg å sin sida
att talmanskonferensen var det mest lämpliga
alternativet. Som skäl till detta angavs att
talmanskonferensen är ett för riksdagen
övergripande organ. En annan möjlig lösning var
enligt utredningen riksdagens
förvaltningsstyrelse. Mot denna lösning talade
emellertid, ansåg utredningen, att Riksdagens
revisorer är externrevisor för
riksdagsförvaltningen. Utredningen angav även
finansutskottet (eller konstitutionsutskottet)
som ett möjligt alternativ men ansåg samtidigt
att utskottens roll som beredande organ för
kammarens beslut talade mot en sådan lösning.
Enligt finansutskottets mening har samtliga
diskuterade alternativ såväl fördelar som
nackdelar. Utskottet kan ställa sig bakom det
som sägs i promemorian om att finansutskottet
bör ta ansvaret för att den aktuella
upphandlingen kommer till stånd, bl.a. mot
bakgrund av att utskottet bereder ärenden om
Riksdagens revisorer och i detta sammanhang kan
ta upp eventuella anmärkningar från den externa
revisionen. Utskottet vill samtidigt peka på att
frågan om den framtida parlamentariska
ledningsorganisationen i riksdagen för
närvarande utreds av den nyligen tillsatta
Riksdagskommittén. Det kan enligt utskottet mot
denna bakgrund inte uteslutas att frågan om
ansvaret för den externa revisionen av
Riksdagens revisorer ånyo kan behöva prövas.
Utskottet tillstyrker med det anförda förslaget
i promemorian och att ändringar som en följd
därav görs i lagen (1988:46) om revision av
riksdagsförvaltningen m.m. Utskottet delar också
uppfattningen att kostnaderna för
externrevisionen av Riksdagens revisorer
fortsättningsvis bör täckas av anslaget för
riksdagens förvaltningskostnader och inte som
för närvarande av anslaget till Riksdagens
revisorer.
Instruktionen för Riksdagens revisorer
I promemorian föreslås ändringar i lagen
(1987:518) med instruktion för Riksdagens
revisorer med syfte att tydliggöra revisorernas
ansvarsområde. Därutöver förordas bl.a. en
förenklad reglering i lagen av revisorernas
arbetsformer samt vissa språkliga justeringar.
Förslagen bygger i allt väsentligt på
Revisionsutredningens arbete. Finansutskottet
tillstyrker förslagen. Utskottet vill i
sammanhanget understryka att arbetet inom
Riksdagskommittén även kan komma att omfatta
ändringar i instruktionen för revisorerna. Lagen
faller inom finansutskottets beredningsområde.
Av samordningsskäl bör det ankomma på
konstitutionsutskottet att för kammaren
framlägga de nu aktuella förslagen till
lagändringar.
Stockholm den 2 februari 1999
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Mats
Odell (kd), Lars Tobisson (m), Bengt
Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s), Johan
Lönnroth (v), Lennart Hedquist (m), Sonia
Karlsson (s), Fredrik Reinfeldt (m), Sven-Erik
Österberg (s), Siv Holma (v), Per Landgren (kd),
Anna Åkerhielm (m), Matz Hammarström (mp), Karin
Pilsäter (fp), Kjell Nordström (s) och Rolf
Kenneryd (c).