Justitieutskottets betänkande
1998/99:JUU25

Rättspsykiatriskt forskningsregister


Innehåll

1998/99

JuU25

Sammanfattning

I   detta   betänkande   behandlar   utskottet   ett
regeringsförslag  som  går  ut  på  att ett särskilt
register, det rättspsykiatriska forskningsregistret,
inrättas    för    att    tillgodose    behovet   av
personuppgifter    för    sådan    forskning    inom
rättspsykiatrin    som    har    godkänts    av   en
forskningsetisk  kommitté.  Uppgifterna  i registret
skall       härutöver      få      användas      för
Rättsmedicinalverkets  uppföljning,  utvärdering och
kvalitetssäkring   av  sin  verksamhet  inom   samma
område.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag med vissa
justeringar. I ärendet  föreligger tre reservationer
(kd, c, fp respektive fp).

Propositionen

I propositionen 1998/99:72 (Socialdepartementet) har
regeringen  bl.a.  föreslagit  att  riksdagen  antar
regeringens förslag till
1. lag om rättspsykiatriskt forskningsregister,
2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Ett tredje lagförslag  om  ytterligare en ändring i
sekretesslagen (lagförslag 2.3) har överlämnats till
trafikutskottet  för beredning.  De  lagförslag  som
justitieutskottet    behandlar   har   fogats   till
betänkandet, se bilaga 1. Förslagen har granskats av
Lagrådet.

Motionerna

1998/99:Ju16 av Margareta Andersson (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar  om sådan ändring i lagen
om    rättspsykiatriskt    forskningsregister    att
Socialstyrelsen ges tillstånd att föra registret,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts  om  etisk  prövning av
hur uppgifter får användas för utvecklingsändamål.
1998/99:Ju17 av Siw Persson och Johan Pehrson  (båda
fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i motionen anförts om etisk prövning vid
användning      av       det       rättspsykiatriska
forskningsregistret  för forskning, kvalitetssäkring
och utvärdering,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts  om informerat samtycke
vid     användning    av    det    rättspsykiatriska
forskningsregistret,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad   i   motionen   anförts   om  insyn  och
uppföljning av beslut i en forskningsetisk  kommitté
om     användning     av    det    rättspsykiatriska
forskningsregistret.
1998/99:Ju18 av Karin Pilsäter  (fp)  vari yrkas att
riksdagen beslutar om sådana ändringar  i  4 § andra
stycket  i  förslaget  till lag om rättspsykiatriskt
forskningsregister  att  registrering  av  uppgifter
endast  får  göras om den undersökte  döms  för  den
gärning  som  föranlett   undersökningen  eller  för
gärning som är relevant för undersökningen.

1998/99:Ju19  av Ingemar Vänerlöv  m.fl.  (kd)  vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen  anförts  om  att  en  etisk
prövning av Rättsmedicinalverkets  utvecklingsarbete
sker,
2.  att riksdagen hos regeringen begär  förslag  om
hur en sådan etisk prövning skall utföras.

Utskottet

Ärendet

Utredningen   om   register   för   forskning   inom
rättspsykiatrin  lade  i  maj  1996 fram betänkandet
Rättspsykiatriskt forskningsregister  (SOU 1996:72).
I  betänkandet  föreslås att ett särskilt  register,
det rättspsykiatriska  forskningsregistret, inrättas
för att tillgodose behovet  av  personuppgifter  för
forskning     inom     rättspsykiatrin    och    för
Rättsmedicinalverkets    (RMV)    utvecklingsarbete.
Betänkandet  har remissbehandlats.  Remissyttrandena
finns  tillgängliga   hos  Socialdepartementet  (dnr
S96/3928/S). Förslagen  i  propositionen  bygger  på
betänkandet och remissbehandlingen av det.

Bakgrund

I  brottmål  där det ifrågasätts om den tilltalade -
med  nuvarande   terminologi   -   är   i  behov  av
rättspsykiatrisk vård eller har begått brottet under
inflytande av en allvarlig psykisk störning inhämtas
intyg  enligt  7  §  lagen  (1991:2041)  om särskild
personutredning i brottmål, m.m. eller, med  stöd av
lagen  (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning,
ett rättspsykiatriskt  utlåtande. Det handlar i båda
fallen   om  läkarundersökningar   med   psykiatrisk
inriktning,  där  en  s.k.  §7-undersökning,  som är
mindre  omfattande, ofta syftar till att ta reda  på
om det finns  anledning  att  göra en mer omfattande
rättspsykiatrisk undersökning.
Sedan    mitten   av   1930-talet   har    samtliga
rättspsykiatriska  utlåtanden  i  landet arkiverats.
Arkivet  som  numera betecknas Rättsmedicinalverkets
centrala arkiv  (RCA) administreras sedan år 1992 av
RMV. Från och med  samma  år arkiveras även samtliga
§7-intyg. Också de yttranden  över rättspsykiatriska
undersökningar  som domstolarna  i  vissa  fall  har
möjlighet att inhämta från Socialstyrelsen arkiveras
normalt hos RCA.
Det  rättspsykiatriska   ärenderegistret   är   ett
databaserat  register  som förs av RMV med tillstånd
av Datainspektionen. Registret  innehåller uppgifter
ur rättspsykiatriska undersökningar och §7-intyg och
förs  vid  såväl RCA som vid undersökningsenheterna,
det    vill    säga    de    vårdinrättningar    där
rättspsykiatriska undersökningar utförs. Bland annat
registreras     personuppgifter,     diagnos     och
påföljdsförslag    respektive     utdömd    påföljd.
Uppgifterna förs in kontinuerligt och måste tas bort
vid en friande dom. Ändamålet med registret  är  att
utgöra    ett    administrativt    hjälpmedel    för
undersökningsenheterna  vad gäller rättspsykiatriska
ärenden. Registret skall  också  utgöra underlag för
statistik    och    planering    av    verksamheten.
Personuppgifter     i    registret    avidentifieras
beträffande klienter  som  inte  varit  aktuella vid
någon av RMV:s enheter under de senaste fem åren.
Under    senare   år   har   det   gjorts   500-600
rättspsykiatriska  undersökningar  och  knappt 2 000
§7-undersökningar varje år.
Utlåning av akter från RCA sker i princip  endast i
två fall. RMV medger sålunda utlåning av en akt till
den   som   tjänstgör   inom   den   rättsmedicinska
undersökningsverksamheten och som behöver en akt för
en  pågående  undersökning.  Lån  medges också  till
forskare vars projekt har prövats och godkänts av en
etisk kommitté.
Statistiska      sammanställningar      ur      det
rättspsykiatriska ärenderegistret lämnas ut till den
som  behöver  uppgifterna  i  tjänsten,  för studier
eller   för   forskning.   Sådana  sammanställningar
innehåller ingen information  som  kan härledas till
en   speciell   individ.   Om   uppgifterna   i   en
sammanställning  går att härleda ställs  samma  krav
som vid utlåning av akter.
I  detta  sammanhang   bör  också  det  arbete  som
bedrivits inom Kommittén  om  forskningsetik nämnas.
Kommittén  som tillkallades år 1997  (dir.  1997:68)
avlämnade  i   början   av   innevarande   år   sitt
slutbetänkande God sed i forskningen (SOU1999:4).  I
betänkandet  aktualiseras en rad etiska spörsmål som
har bäring även  på  frågor  som  avhandlas  i detta
ärende.  Betänkandet remissbehandlas för närvarande.
Remisstiden går ut i slutet av juni månad.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen  föreslås  att ett särskilt register
skall få inrättas, vilket skall  få användas för två
ändamål;   forskning   inom   rättspsykiatrin   samt
Rättsmedicinalverkets uppföljning, utvärdering eller
kvalitetssäkring    av    sin    verksamhet     inom
rättspsykiatrin.  Rättsmedicinalverket skall ansvara
för  registret, som  benämns  det  rättspsykiatriska
forskningsregistret.   Registret  skall  i  huvudsak
regleras i en särskild lag. En förutsättning för att
uppgifter om en person skall  få  registreras är att
vederbörande   har   genomgått  en  rättspsykiatrisk
undersökning   eller   en    §7-undersökning   eller
motsvarande   undersökningsformer    enligt    äldre
lagstiftning.  Registret  får  dock  inte  innehålla
uppgifter om en person vilka avser ett brottmål  där
åtalet  mot denne helt har ogillats. Ytterligare ett
krav för att uppgifter skall få föras in i registret
är att domen i det brottmål i vilket utlåtande eller
intyg över  undersökningen  har inhämtats har vunnit
laga  kraft.  En ändring föreslås  i  sekretesslagen
(1980:100)    så    att     uppgifterna     i    det
rättspsykiatriska       forskningsregistret      och
verksamheten  i anslutning  till  detta  kommer  att
omfattas av samma  sekretess som normalt gäller inom
hälso- och sjukvården  för  uppgift om den enskildes
hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden.
Om  inte annat följer av den  föreslagna  lagen  om
rättspsykiatriskt      forskningsregister     gäller
personuppgiftslagen  (1998:204)  vid  behandling  av
personuppgifter för registret.

Överväganden

Behovet  av  forskning  och  utvecklingsarbete  inom
rättspsykiatrin är mycket  stort.  Det  behövs ökade
kunskaper om bl.a. effekterna av vård och behandling
av psykiskt störda lagöverträdare. Det behövs  också
bättre  metoder  för  att göra farlighetsbedömningar
beträffande personer som dömts till rättspsykiatrisk
vård. Forskning av angivet  slag  underlättas  genom
tillgång  till  systematiskt  sparade uppgifter inom
området, främst rättspsykiatriska undersökningar och
§7-undersökningar  samt  uppgifter   om   domar  och
verkställighet av utdömda påföljder.
Mot  den  bakgrunden kan utskottet dela regeringens
bedömning  att   det  behövs  ett  rättspsykiatriskt
forskningsregister   med   det  innehåll  regeringen
föreslår.  I  likhet med regeringen  vill  utskottet
också understryka  vikten  av  att all möjlig hänsyn
tas till att registret kommer att  innehålla  mycket
integritetskänsliga  uppgifter.  Detta  medför  inte
bara  att de praktiska förhållandena kring registret
måste anordnas  på  ett  sådant  sätt  att  obehörig
åtkomst till uppgifter ur registret förhindras.  Det
är  också nödvändigt att noggranna överväganden sker
kring   vem   som   får  registreras,  vad  som  får
registreras och, inte  minst,  vem  som  får använda
uppgifterna   och   för   vilket   ändamål.   Enligt
utskottets  bedömning  har  regeringen i varje fråga
redovisat de svårigheter som  finns  och anfört goda
skäl  för  sitt förslag. Utskottet är alltså  berett
att i stort  tillstyrka  propositionen.  Till  några
enskildheter i förslaget återkommer utskottet nedan.
Regeringen föreslår (1 §) att registret skall föras
av RMV medan det i motion Ju16 (c) framförs krav  på
att registret skall föras av Socialstyrelsen.
Utskottet   konstaterar  först  att  både  RMV  och
Socialstyrelsen  kan  förväntas använda uppgifter ur
registret för forskningsändamål.  RMV för emellertid
redan  i dag register med samma inriktning  som  det
föreslagna.  Inom  RMV finns således redan skalskydd
och    rutiner    som   är   anpassade    till    de
integritetskänsliga   uppgifter   som   kommer   att
registreras.   Vidare   bör   det   framhållas   att
uppgifterna   som   kommer   att  ingå  i  registret
produceras  i  RMV:s verksamhet  och  att  RMV,  som
berörs nedan, behöver  uppgifter  ur  registret  för
sitt  utvecklingsarbete.  Mot  den  bakgrunden delar
utskottet  regeringens  bedömning  att RMV  också  i
fortsättningen  bör  anförtros  uppgiften  att  föra
registret. Motion Ju16 i denna del avstyrks.
Också   förutsättningarna   för   registrering    i
registret  är  som nämnts begränsade. - Det bör dock
nämnas att undersökningsakten  kommer  att  finnas i
RCA  också  i  de fall när registrering av uppgifter
inte  får  ske,  t.ex.   om   åtalet   ogillas.  Att
uppgifterna inte finns i registret medför  dock  att
dessa  blir mer svårtillgängliga. - Enligt förslaget
(4 §) gäller  sålunda  dels att registrering får ske
först sedan domen vunnit laga kraft, dels att åtalet
till någon del måste ha  bifallits.  Det ställs dock
inte något krav på att åtalet beträffande  just  den
gärning   som   föranlett  undersökningen  skall  ha
bifallits. Önskemål  med denna inriktning framförs i
motion Ju18 (fp) där det framförs som ett minimikrav
att  den fällande domen  avser  en  gärning  som  är
relevant för undersökningen även om domen inte avser
just den  konkreta gärning som föranlett beslutet om
undersökning.
Utskottet   konstaterar  att  en  utgångspunkt  vid
registreringen  bör  vara att registrator inte skall
behöva göra någon saklig  prövning  av domen för att
bestämma  om  uppgifter  skall  registreras.   Denna
ståndpunkt  innebär  att  motion  Ju18  bör  avslås.
Utskottet avstyrker bifall till motionen.
I  propositionen  (3  §)  föreslås  vidare  att  en
förutsättning  för  att uppgifter ur registret skall
få  användas  för  forskningsändamål   är   att   en
forskningsetisk    kommitté    först   har   godkänt
forskningsprojektet.  Något  motsvarande   krav   på
godkännande   ställs   inte  när  det  gäller  RMV:s
utvecklingsarbete,   det  vill   säga   uppföljning,
utvärdering   och   kvalitetssäkring    av   verkets
verksamhet  inom  rättspsykiatrin.  Ett sådant  krav
framställs  emellertid i motionerna Ju16  (c),  Ju17
(fp) och Ju19 (kd).
Först bör nämnas att RMV enligt sin instruktion har
i  uppdrag  att   svara   för  utvecklingsarbete  av
betydelse för verksamheten  i  enlighet  med vad som
uttalades  i  den  av  riksdagen  år 1991 behandlade
propositionen      om      den     rättspsykiatriska
undersökningsverksamheten (prop.  1990/91:120,  bet.
1990/91: SoU13, rskr. 1990/91:329). Inriktningen  på
utvecklingsarbetet är sedan länge att genom fortsatt
kvalitets- och metodutvecklingsarbete nå ännu bättre
enhetlighet  i  de  diagnostiska  bedömningarna  och
förbättrad  säkerhet  i  bedömningen  av  graden  av
farlighet   och  risken  för  återfall  i  allvarlig
brottslighet.  I  årets  regleringsbrev  understryks
detta genom preciserade verksamhetsmål och  krav  på
återrapportering.   Bland  annat  skall  arbete  med
diagnostiska instrument  för bedömningar om risk för
farlighet  och  återfall  i  allvarlig  brottslighet
prioriteras. Det bör i sammanhanget också nämnas att
det  inom  RMV  sedan  år  1995  finns  en  särskild
rådgivande    forsknings-    och   utvecklingsnämnd.
Majoriteten  av  ledamöterna  i  nämnden  är  aktiva
forskare knutna till myndigheten.  I  nämnden  finns
också  en  epidemiolog/statistiker samt en medicinsk
etiker och en  forskare från Kriminalvårdsstyrelsen.
Slutligen bör nämnas  att  det vid utvecklingsarbete
ofta - men inte alltid - gäller att de uppgifter som
används inte behöver vara individrelaterade.
Utskottet kan för sin del ha en viss förståelse för
kravet  i  motionerna.  Det  kan,  som  motionärerna
anför,  vara  svårt  att tydliggöra  gränsen  mellan
RMV:s egen forskning och  det  utvecklingsarbete som
sker inom verket. Likaså gör sig integritetshänsynen
naturligtvis gällande här likaväl som när det gäller
forskning.   Man   måste   dock   ifrågasätta    det
meningsfulla  i  att  kräva  ett  godkännande  av en
forskningsetisk  kommitté för utvecklingsarbete inom
ramen för verkets  uppdrag.  En  annan  sak  är  att
gränsen  mot  forskning som kräver godkännande måste
upprätthållas.  Ett  lämpligt  forum  för hithörande
frågor  synes  vara  den nyssnämnda forsknings-  och
utvecklingsnämnden.  Utskottet   tillstyrker  alltså
regeringens förslag och avstyrker  motionerna  Ju16,
Ju17  och  Ju19  i motsvarande delar. Avslutningsvis
vill  utskottet  dock   anföra   att  det  inte  kan
uteslutas att frågan behöver aktualiseras  på  nytt,
t.ex.  när  remissutfallet på betänkandet God sed  i
forskningen (SOU 1999:4) föreligger.
I motion Ju17  begärs  vidare  att forskare som får
tillgång till uppgifter ur registret  skall  åläggas
återrapporteringsskyldighet         till         den
forskningsetiska      kommitté      som      godkänt
forskningsprojektet.
I  denna del kan utskottet konstatera att det  inte
föreligger  någon  sådan  skyldighet  för närvarande
gentemot   de   forskningsetiska   kommittéerna.   I
betänkandet  God  sed i forskningen finns  dock  ett
förslag  med  den  inriktningen.  Enligt  utskottets
mening   bör  remissutfallet   och   den   fortsatta
beredningen  av  betänkandet avvaktas, och utskottet
avstyrker bifall till motion Ju17 i denna del.
I motion Ju17 tas  slutligen upp frågan om samtycke
vid   användning   av   uppgifter    ur   registret.
Motionärerna  anser  att  det  bör  ankomma  på  den
forskningsetiska  kommittén  att  ta ställning  till
frågan  om  samtycke  i  samband  med prövningen  av
forskningsprojektet.
I  denna  del föreslår regeringen (12  §)  att  den
registrerade   skall   få   information   om   bl.a.
registreringen     och     de     sekretess-     och
säkerhetsbestämmelser som gäller för behandlingen av
uppgifterna  i  samband  med registreringen. Däremot
avvisar  regeringen  (prop.  s.  49  f)  tanken  att
samtycke  av  den  registrerade  skulle  krävas  för
registreringen eller när uppgifterna används.
Utskottet  delar  för   sin   del   de  bedömningar
regeringen  gör  och som sammanfattningsvis  innebär
att  registret  skulle   bli  oanvändbart  för  sitt
ändamål  om  samtycke krävdes  för  registrering  på
grund  av  det bortfall  som  i  sådana  fall  kunde
förväntas.   När    det   gäller   användningen   av
uppgifterna i registret  kan  utskottet i likhet med
regeringen   konstatera   att   de  forskningsetiska
kommittéerna  normalt  kräver att samtycke  inhämtas
från de berörda. Någon anledning  att  nu  ålägga de
forskningsetiska kommittéerna - vars verksamhet  för
övrigt  inte  är  lagreglerad  - vidare skyldigheter
härvidlag är knappast erforderligt  för att uppfylla
motionsönskemålet.     Utskottet     vill    snarare
understryka  att  de  forskningsetiska kommittéernas
huvudregel om samtycke innebär att en sådan prövning
görs  som efterfrågas i  motionen.  Någon  anledning
till åtgärder  med  anledning av motion Ju17 i denna
del finns alltså inte,  och  utskottet  föreslår att
motionen avstyrks.

Övrigt

I  10  §  första  stycket  förslaget  till  lag   om
rättspsykiatriskt      forskningsregister     åläggs
Socialstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen att lämna
vissa  uppgifter till registret.  Enligt  utskottets
mening bör  Statens  institutionsstyrelse,  som  har
hand om verkställigheten av den nya påföljden sluten
ungdomsvård,    åläggas    motsvarande   skyldighet.
Utskottets  lagförslag  har  utformats   i  enlighet
härmed.
Utskottet  har  också  noterat  att förslaget  till
ändring i sekretesslagen behöver samordnas  med  ett
förslag  till  ändring  i  samma lag som behandlas i
propositionen 1998/99:71. Samordningen  bör  ske  på
det sätt som framgår av utskottets lagförslag.
I  övrigt  har  utskottet  ingenting att anföra med
anledning av propositionen och motionerna.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande registerförare
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ju16 yrkande 1,
2.   beträffande   förutsättningarna   för
registrering
att  riksdagen  med  avslag  på  motion  1998/99:Ju18  antar
regeringens (i proposition 1998/99:72 framlagda)
förslag    till    lag    om   rättspsykiatriskt
forskningsregister såvitt avser 4 §,
3. beträffande forskningsetisk prövning
att riksdagen med avslag  på motionerna 1998/99:Ju16 yrkande
2, 1998/99:Ju17 yrkande 1 och 1998/99:Ju19 antar
det i moment 2 nämnda lagförslaget  såvitt avser
3 § 2,
res. 1 (kd, c, fp)
4. beträffande återrapportering
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ju17 yrkande 3,
res. 2 (fp)
5. beträffande samtycke
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ju17 yrkande 2,
res. 3 (fp)
6.        beträffande       myndigheternas
rapporteringsskyldighet
att riksdagen  antar  det  i  moment  2  nämnda lagförslaget
såvitt   avser   10 §   med  den  ändringen  att
lagrummet  ges  den  lydelse   som   framgår  av
Utskottets lagförslag, se bilaga 2,
7.  beträffande  förslaget  till  lag   om
rättspsykiatriskt forskningsregister i övrigt
att riksdagen antar det i moment 2 nämnda lagförslaget i den
mån  det  inte omfattas av utskottets hemställan
ovan,
8. beträffande sekretesslagen
att riksdagen  antar regeringens förslag till lag om ändring
i sekretesslagen (1980:100)  med  den  ändringen
att   lagen  ges  den  lydelse  som  framgår  av
Utskottets lagförslag, se bilaga 2.
Stockholm den 4 maj 1999

På justitieutskottets vägnar

Gun Hellsvik


I beslutet  har  deltagit:  Gun Hellsvik (m), Ingvar
Johnsson   (s),  Märta  Johansson   (s),   Margareta
Sandgren (s),  Alice  Åström  (v),  Ingemar Vänerlöv
(kd),  Anders  G  Högmark (m), Ann-Marie  Fagerström
(s), Maud Ekendahl  (m),  Helena  Frisk  (s), Yvonne
Oscarsson (v), Ragnwi Marcelind (kd), Jeppe Johnsson
(m),  Kia  Andreasson  (mp), Gunnel Wallin (c),  Siw
Persson (fp) och Göran Norlander (s).

Reservationer

1. Forskningsetisk prövning

Ingemar Vänerlöv (kd), Ragnwi Marcelind (kd), Gunnel
Wallin (c) och Siw Persson (fp) anför:

Enligt vår mening måste både RMV:s utvecklingsarbete
och forskning anses förenade  med  lika stora risker
för    integritetskränkning.    När    det    gäller
integritetsskyddet bör alltså samma regler gälla för
utvecklingsarbetet    som   för   forskningen.   Ett
väsentligt inslag i integritetsskyddet är prövningen
i en oberoende forskningsetisk  kommitté.  En  sådan
prövning bör alltså göras också när det gäller RMV:s
utvecklingsarbete. Det sagda förutsätter ett tillägg
i 3 § 2 förslaget.

Vi  anser  att utskottets hemställan under moment  3
bort ha följande lydelse:
3. beträffande forskningsetisk prövning
att riksdagen  med  anledning  av proposition 1998/99:72 och
motionerna 1998/99:Ju16 yrkande 2,  1998/99:Ju17
yrkande  1  och  1998/99: Ju19 antar regeringens
förslag    till    lag   om    rättspsykiatriskt
forskningsregister såvitt  avser  3  § 2 med den
ändringen      att      det      efter     ordet
"(utvecklingsarbete)"    tilläggs   orden    "om
utvecklingsarbetet    har   godkänts    av    en
forskningsetisk kommitté".

2. Återrapportering

Siw Persson (fp) anför:

Enligt min mening bör det åligga  den  som  bedriver
rättspsykiatrisk  forskning  med  godkännande av  en
forskningsetisk   kommitté   att   hålla   kommittén
underrättad om hur forskningen framskrider och vilka
etiska   spörsmål   som   väcks   likaväl   som   om
forskningens resultat. Detta är ett viktigt inslag i
kontrollen  av  att  forskningen  också  i praktiken
upprätthåller en hög etisk nivå. Samtidigt  blir det
möjligt  för  brukarorganisationerna  att hålla  sig
informerade  om  forskningen  och  de  problem   som
uppstår.  Regeringen  bör  således  få i uppdrag att
snarast återkomma till riksdagen med ett förslag som
beaktar vad jag nu anfört.

Jag anser att utskottets hemställan under  moment  4
bort ha följande lydelse:
4. beträffande återrapportering
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Ju17 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i reservation 2.

3. Samtycke

Siw Persson (fp) anför:

Enligt min mening bör det direkt av lagen framgå att
huvudregeln  när  uppgifter ur det rättspsykiatriska
forskningsregistret  används  är att detta skall ske
med   s.k.   informerat   samtycke  från   den   som
uppgifterna avser. Om avsteg  måste göras från denna
huvudregel   bör   beslut   härom   fattas   i   den
forskningsetiska  kommittén.  På  så  sätt  utformas
reglerna   med  största  möjliga  hänsyn  till   den
enskildes integritet  samtidigt som det blir möjligt
att också beakta de krav  som  forskningen  ställer.
Regeringen  bör  få  i uppdrag att snarast återkomma
till riksdagen med ett  förslag  som beaktar vad jag
nu anfört.

Jag anser att utskottets hemställan  under  moment 5
bort ha följande lydelse:
5. beträffande samtycke
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Ju17 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i reservation 3.
Regeringens lagförslag

Utskottets lagförslag
1. Förslag till ändring i regeringens
förslag till lag om rättspsykiatriskt
forskningsregister

-----------------------------------------------------
Regeringens förslag        Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
10  §
-----------------------------------------------------
Socialstyrelsen             Socialstyrelsen,
respektive                 Kriminalvårdsstyrelsen
Kriminalvårdsstyrelsen     respektive        Statens
skall   lämna   uppgifter  institutionsstyrelse
enligt 6 § 7, 8 § och 9 §  skall   lämna   uppgifter
till                  det  enligt 6 § 7, 8 § och 9 §
rättspsykiatriska          till                  det
forskningsregistret.       rättspsykiatriska
forskningsregistret.
-----------------------------------------------------
Om    allmän   domstols   uppgiftsskyldighet   finns
särskilda bestämmelser.
-----------------------------------------------------

2. Förslag till lag om ändring i
sekretesslagen

Härigenom   föreskrivs  i  fråga  om  sekretesslagen
(1980:100)[1]
dels att 16 kap. 1 § skall ha följande lydelse,
dels att det  i lagen skall införas en ny paragraf,
7 kap. 40 §, av följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Regeringens förslag        Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
7 kap.             7 kap.
39  §                      40  §
-----------------------------------------------------
Sekretess gäller  i  verksamhet som avser förande av
eller  uttag  ur  register  som  förs  enligt  lagen
(1999:000)  om rättspsykiatriskt  forskningsregister
för uppgift om  enskilds  hälsotillstånd eller andra
personliga förhållanden som har tillförts registret,
om det inte står klart att  uppgiften kan röjas utan
att den enskilde eller någon  honom närstående lider
men.
Sekretessen  enligt  första  stycket gäller också i
förhållande till en registrerad  person som är vård-
eller  behandlingsbehövande i fråga  om  uppgift  om
hans  hälsotillstånd,   om   det   med  hänsyn  till
ändamålet  med  vården  eller  behandlingen   är  av
synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom.
I   fråga  om  uppgift  i  allmän  handling  gäller
sekretessen i högst sjuttio år.
-----------------------------------------------------
16 kap.
1 §[2]
Nuvarande lydelse1
Att     friheten      enligt     1     kap.     1 §
tryckfrihetsförordningen      och     1 kap.     2 §
yttrandefrihetsgrundlagen     att    meddela     och
offentliggöra uppgifter i vissa  fall  är  begränsad
framgår  av  7 kap. 3 § första stycket 1 och 2,  4 §
1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av
5 kap. 1 § första  stycket samt 3 § första stycket 1
och   2  yttrandefrihetsgrundlagen.   De   fall   av
uppsåtligt  åsidosättande  av tystnadsplikt, i vilka
nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och
5 § 2  tryckfrihetsförordningen   samt   5 kap.  1 §
första    stycket   och   3 §   första   stycket   3
yttrandefrihetsgrundlagen  i övrigt är begränsad, är
de där tystnadsplikten följer av
----------------------------------------------------
----------------------------------
3. denna lag enligt
---------------------------------------------------
-----------------------------------
7 kap. 39 §
8 kap. 3 §, 5 § första stycket 2, 6 §
första stycket 2
----------------------------------------------------
---------------------------------

Utskottets förslag

Att      friheten      enligt     1     kap.     1 §
tryckfrihetsförordningen      och     1 kap.     2 §
yttrandefrihetsgrundlagen     att    meddela     och
offentliggöra uppgifter i vissa  fall  är  begränsad
framgår  av  7 kap. 3 § första stycket 1 och 2,  4 §
1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av
5 kap. 1 § första  stycket samt 3 § första stycket 1
och   2  yttrandefrihetsgrundlagen.   De   fall   av
uppsåtligt  åsidosättande  av tystnadsplikt, i vilka
nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och
5 § 2  tryckfrihetsförordningen   samt   5 kap.  1 §
första    stycket   och   3 §   första   stycket   3
yttrandefrihetsgrundlagen  i övrigt är begränsad, är
de där tystnadsplikten följer av

----------------------------------------------------
----------------------------------
3. denna lag enligt
----------------------------------------------------
----------------------------------

-----------------------------------------------------
7 kap. 39 §
-----------------------------------------------------
7 kap. 40 §                såvitt  avser  uppgift om
annat än verkställigheten
av  beslut  om vård  utan
samtycke
-----------------------------------------------------
8 kap. 3 §, 5 § första stycket 2, 6 §
första stycket 2
----------------------------------------------------
----------------------------------

____________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.
**FOOTNOTES**
[1]: Lagen omtryckt 1992:1474.
[2]: Lydelse enligt 1998/99:SoU13.