Finansutskottets betänkande
1998/99:FIU07

Kontoföring av finansiella instrument och kostnadsinformation till fondandelsägare (prop. 1997/98:160)


Innehåll

1998/99

FiU7

Sammanfattning

Utskottet  behandlar  i  detta  betänkande   det   i
proposition  1997/98:160 framlagda förslaget till en
ny lag om kontoföring  av finansiella instrument och
därav  föranledda  följdändringar   i  andra  lagar.
Vidare    behandlar    utskottet    förslaget     om
kostnadsinformation  till fondandelsägare och de med
anledning  därav  föreslagna   ändringarna  i  lagen
(1990:1114)    om    värdepappersfonder.    Dessutom
behandlar  utskottet två  motioner  som  väckts  med
anledning av propositionen.
I  propositionen   föreslås   att   aktiekontolagen
(1989:827) upphävs och ersätts av en ny  lag,  lagen
om  kontoföring  av  finansiella  instrument.  Genom
ändringen  avskaffas  Värdepapperscentralen VPC AB:s
monopol på kontoföring  av  finansiella  instrument.
Avsikten  är  att  den nya lagen skall vara generell
och  avse  kontoföring  av  alla  slags  finansiella
instrument.  Vidare föreslås att efter auktorisation
av Finansinspektionen  skall  svenska aktiebolag och
ekonomiska  föreningar  samt utländska  företag  med
filial i Sverige kunna få auktorisation som centrala
värdepappersförvarare med  behörighet att registrera
finansiella  instrument  i s.k.  avstämningsregister
med civilrättsliga verkningar.  Lagen om kontoföring
av finansiella instrument med följdändringar i andra
lagar föreslås träda i kraft den 1 januari 1999.
I   propositionen   föreslås   också  att   en   ny
bestämmelse införs i lagen om värdepappersfonder som
innebär att fondbolag årligen skall  informera varje
andelsägare  i  en  värdepappersfond  om  de  totala
kostnader  som  belastat fonden under det föregående
året och som hänför  sig  till andelsinnehavet. Även
pensionssparare    inom    det    nyligen    antagna
premiepensionssystemet föreslås få  den individuella
kostnadsinformation    som    skall   lämnas    till
fondandelsägare. Lagändringen föreslås träda i kraft
den 1 juli 1999.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Samtliga
motionsyrkanden avstyrks.
Till betänkandet har fogats två reservationer.

Propositionen

I  proposition  1997/98:160 föreslås  att  riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om kontoföring av finansiella instrument,
2. lag om ändring i lagen (1914:45) om kommission,
3. lag om ändring  i  lagen (1927:85) om dödande av
förkommen handling,
4. lag om ändring i lagen  (1936:83) angående vissa
utfästelser om gåva,
5. lag om ändring i föräldrabalken,
6. lag om ändring i utsökningsbalken,
7. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),
8. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),
9. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
10.   lag   om  ändring  i  försäkringsrörelselagen
(1982:713),
11. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar,
12.  lag  om  ändring   i   lagen   (1990:325)   om
självdeklaration och kontrolluppgifter,
13.   lag   om   ändring  i  lagen  (1990:1114)  om
värdepappersfonder,
14. lag om ändring i insiderlagen (1990:1342),
15. lag om ändring  i lagen (1992:160) om utländska
filialer m.m.,
16.  lag  om  ändring  i   lagen   (1995:1570)   om
medlemsbanker,
17.   lag   om   ändring  i  lagen  (1995:1623)  om
skattereduktion för riskkapitalinvesteringar,
18.  lag  om  ändring   i   lagen   (1996:764)   om
företagsrekonstruktion,
19.   lag   om   ändring   i  lagen  (1998:647)  om
inkomstgrundad ålderspension.
Propositionens lagförslag återfinns  i  bilaga  till
betänkandet.  Såvitt  avser  förslaget  till  lag om
ändring  i  lagen  (1990:1114) om värdepappersfonder
har  utskottet  i 27 §  första  stycket  rättat  ett
skrivfel på så sätt  att  ordet  "närmaste" bytts ut
mot "närmast". Såvitt avser förslaget  till  lag  om
ändring   i   lagen   (1998:647)  om  inkomstgrundad
ålderspension  har utskottet  rättat  två  skrivfel,
dels att "och för  förvaltas  "  på  andra  raden  i
förslaget  ersätts  av "och som förvaltas", dels att
en punkt 5 skjuts in  före "har åtagit sig att, med"
på rad 12 i förslaget.

Motionerna

1998/99:Fi1 av Lars Tobisson  m.fl.  (m)  vari yrkas
att  riksdagen  avslår  propositionen i den del  som
gäller kostnadsinformation  till  fondandelsägare  i
enlighet med vad som anförts i motionen.

1998/99:Fi2 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas
1.  att  riksdagen  beslutar  att  den individuella
kostnadsinformationen  i  ett första steg  begränsas
till att avse kostnader för  förvaltning,  förvaring
och tillsyn,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen  anförts om att behovet  och
kostnaderna för information  om  totalkostnaden  och
skattekostnaden  för  en  rationell  fondförvaltning
utreds vidare med hänsynstagande till erfarenheterna
av steg 1.
Inkomna skrivelser

Finansdepartementet  har  den  20 april 1998  berett
Europeiska monetära institutet (EMI)  tillfälle  att
avge  yttrande  över  förslaget  om  kontoföring  av
finansiella   instrument   i  enlighet  med  artikel
109f(6)  i  EG-fördraget.  Europeiska  centralbanken
(ECB)  har  fr.o.m den 1 juni  1998  enligt  artikel
109l(2) i EG-fördraget  övertagit  EMI:s  uppgifter.
ECB  har  den  10  juni  1998  avgivit yttrande till
Finansdepartementet,  som  har överlämnat  yttrandet
till utskottet.

Under ärendets beredning har  utskottet  mottagit en
skrivelse från Fondbolagens förening.

Utskottet

Kontoföring av finansiella instrument

Bakgrund

Genom   aktiekontolagen   (1989:827)  infördes   ett
dokumentlöst    system    för    aktier    i    s.k.
avstämningsbolag, dvs. sådana aktiebolag  för  vilka
Värdepapperscentralen  VPC  AB (VPC) för aktieboken.
De rättsverkningar som var förenade  med aktiebreven
knöts i stället till registrering på konto  hos VPC.
Registreringen  ombesörjs  till  den  allra  största
delen  av  kontoförande institut, dvs. främst banker
och värdepappersbolag  som  tillagts dessa uppgifter
av VPC.
Konstruktionen  bygger  på  vad  man  brukar  kalla
dematerialisering, dvs. aktierna finns inte i fysisk
form    (dokumentform).   Härifrån    bör    skiljas
immobilisering,  en  ordning  som förekommer i många
andra   länder.  Immobilisering  innebär   att   det
existerar aktiebrev - eller åtminstone ett aktiebrev
omfattande  bolagets samtliga aktier - men att dessa
på  ett  eller   annat  sätt  har  spärrats,  gjorts
immobila, i den utsträckning rättsverkningarna knyts
till registreringar.
VPC:s kontosystem  omfattar  inte  bara aktier utan
också     obligationer     och     andra    ensidiga
skuldförbindelser avsedda för allmän  omsättning och
har efter hand kommit att omfatta större delen av de
instrument som handlas på penningmarknaden.
VPC  har  för  närvarande  ensamrätt  i  fråga   om
lagreglerad    kontoföring    av   dematerialiserade
finansiella  instrument.  Bortsett   från   fall  då
transaktioner  företas  inom en begränsad krets  där
rättighetsinnehavarna står  i avtalsförhållande till
varandra, är det endast genom  registrering  hos VPC
som   man   utan   några  underliggande  finansiella
instrument    i   dokumentform    kan    uppnå    de
rättsverkningar  som  enligt  vanliga civilrättsliga
principer   är  förenade  med  innehav   av   sådana
instrument.
VPC:s ensamrätt  gäller  bara  i  fråga  om  själva
kontoföringen.  Övriga  funktioner  hos  VPC,  såsom
clearing  och  likvidutväxling,  är inte föremål för
något legalmonopol.

Propositionen

I propositionen föreslås att aktiekontolagen upphävs
och  ersätts av en ny lag, lagen om  kontoföring  av
finansiella  instrument.  Genom  ändringen avskaffas
VPC:s   monopol   på   kontoföring   av  finansiella
instrument.    Den    nya    lagen   bygger   liksom
aktiekontolagen på ett dematerialiserat  system  för
kontoför-  ing,  även  om  det öppnas viss möjlighet
till   kontoföring  av  utländska   dokumentbaserade
finansiella  instrument.  Avsikten  är  att  den nya
lagen  skall  vara generell och avse kontoföring  av
alla slags finansiella instrument.
En utgångspunkt  för den nya regleringen är således
att   VPC:s  legalmonopol   skall   upphöra.   Efter
auktorisation  av  Finansinspektionen  skall svenska
aktiebolag och ekonomiska föreningar samt  utländska
företag  med filial i Sverige kunna få auktorisation
som centrala  värdepappersförvarare  med  behörighet
att   registrera   finansiella   instrument  i  s.k.
avstämningsregister  med civilrättsliga  verkningar.
En  förutsättning  är  att   företaget  kan  bedriva
verksamheten  så  att den tillgodoser  högt  ställda
krav på säkerhet och  effektivitet och även i övrigt
på  sådant  sätt  att  allmänhetens  förtroende  för
kontoföringen upprätthålls  och  enskildas intressen
inte äventyras.
Centrala  värdepappersförvarare  skall   stå  under
tillsyn av Finansinspektionen. De krav som ställs på
verksamheten skall i huvudsak vara desamma  som  för
börser och clearingorganisationer.
I   den   nya  ordningen  avses  emittenten  av  de
finansiella  instrument som det är fråga om bestämma
med vilken central  värdepappersförvarare  han  vill
sluta  avtal  om  kontoföring  av instrumenten. Till
skillnad från vad som för närvarande  gäller för VPC
i   förhållande   till  emittenter  av  aktier   och
obligationer        skall        den        centrala
värdepappersförvararen  för  sin  del  inte ha någon
principiell kontraheringsplikt.
Enligt   den   nya   lagen   skall  det  inte  vara
obligatoriskt för centrala värdepappersförvarare att
använda sig av kontoförande institut.
Kravet   på  Finansinspektionens   tillstånd   till
förvaltarregistrering  avskaffas.  I  stället  skall
centrala värdepappersförvarare lämna medgivande till
förvaltarregistrering, varvid medgivande skall kunna
ges  till  sådana  juridiska  personer  som  kan bli
kontoförande  institut  för annans räkning. I övrigt
skall huvuddragen av de regler  som i dag gäller vid
förvaltarregistrering  behållas.  En   skillnad   är
emellertid  att  Finansinspektionen  skall  kunna ge
dispens från förvaltarens uppgiftsskyldighet  enligt
den nya lagen.
Ändringarna   innebär   dessutom  att  reglerna  om
Aktiekontonämnden ersätts  av  en allmän bestämmelse
om att centrala värdepappersförvarare  skall  ha  en
ändamålsenlig    organisation   för   hantering   av
ersättningskrav från allmänheten.
Det föreslås även  en  del  ändringar  i  nuvarande
reglering rörande bl.a. rättsverkan av registrering,
ersättningsskyldighet          för          centrala
värdepappersförvarare samt skyldighet för dessa  att
sända underrättelser angående registreringsåtgärder.
Centrala värdepappersförvarare ges exempelvis i viss
omfattning   rätt   att   ta   ut  avgifter  för  de
kontoutdrag   som  efter  begäran  sänds   till   en
kontohavare.
Förslaget till  lag  om  kontoföring av finansiella
instrument med följdändringar i andra lagar föreslås
träda  i  kraft  den  1  januari   1999.  Beslut  om
auktorisation   som   central  värdepappersförvarare
skall kunna meddelas innan  lagen trätt i kraft. VPC
ges  rätt  att  fullgöra  verksamhet   som   central
värdepappersförvarare    till   dess   auktorisation
meddelats,  under  förutsättning   att   ansökan  om
auktorisation har lämnats in till Finansinspektionen
innan   lagen   trätt   i   kraft.  Aktiekontolagen,
promulgationslagen  till aktiekontolagen  och  lagen
(1987:829) om Värdepapperscentralen VPC AB upphävs.

Yttrande från Europeiska centralbanken

Europeiska  monetära institutet  (EMI)  har  den  20
april 1998 enligt  artikel  109f(6)  i  EG-fördraget
beretts tillfälle att avge yttrande över  förslaget.
Europeiska centralbanken (ECB) har fr.o.m den 1 juni
1998 enligt artikel 109l(2) i EG-fördraget övertagit
EMI:s   uppgifter.   Under   ärendets   beredning  i
utskottet     har     ECB     i     yttrande    till
Finansdepartementet,  daterat  den  10  juni   1998,
förklarat  att  banken  inte  har  någon erinran mot
lagförslaget.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att regeringens förslag  innebär  en
klar     förbättring    och    tillstyrker    därför
propositionen.

Kostnadsinformation till andelsägare i
värdepappersfonder

Bakgrund

Bestämmelser  om  värdepappersfonder  finns  i lagen
(1990:1114)  om  värdepappersfonder.  Lagregleringen
kompletteras  av föreskrifter som Finansinspektionen
meddelat med stöd  av  regeringens  bemyndigande. Av
bestämmelserna framgår att en värdepappersfond skall
förvaltas av ett aktiebolag som fått  tillstånd  att
utöva    fondverksamhet    (fondbolag)    och    att
tillgångarna  skall  förvaras av en bank eller annat
kreditinstitut   (förvaringsinstitut).   Fondbolaget
investerar medlen i fondpapper och andra finansiella
tillgångar  inom de  ramar  som  anges  i  lagen  om
värdepappersfonder, Finansinspektionens föreskrifter
och fondbestämmelserna  för  fonden.  Tillgångarna i
fonden  ägs  av  dem  som  tillskjutit kapital  till
fonden (andelsägarna).
Fondbolaget   och   förvaringsinstitutet   tar   ut
ersättning av andelsägarna  för  sin  befattning med
fonden - fondbolaget för sin förvaltning  av  fonden
och förvaringsinstitutet för sitt omhändertagande av
fondtillgångarna.
De  kostnader  som är förknippade med fondsparandet
tas ut genom två  typer  av  avgifter, dels avgifter
för försäljning respektive inlösen  av andelar, dels
förvaltningsavgifter.  Avgifterna  för   försäljning
respektive   inlösen   av   andelar   tas  ut  genom
debitering   av   varje   enskild  andelsägare   vid
försäljning och inlösen av  fondandelar.  Avgifterna
påverkar  således  inte  storleken av den gemensamma
fondförmögenheten. Förvaltningsavgifter  är avgifter
som  debiteras den gemensamma fondförmögenheten  för
att täcka kostnader för förvaltning och förvaring av
fonden. Förutom debiteringen av förvaltningsavgifter
förekommer  det  även annat kostnadsuttag ur fonden.
Det finns inga bestämmelser i lag om vilka eller hur
stora   kostnader  som   får   tas   ut   av   fond-
andelsägarna. På marknaden förekommer det inte något
enhetligt  system  för  uttag  av  avgifter.  Det är
vanligt  att olika typer av avgifter vid försäljning
respektive  inlösen  och årliga förvaltningsavgifter
kombineras.
I  lagen om värdepappersfonder  finns  bestämmelser
som har  till syfte att säkerställa att andelsägarna
får information om bl.a. vilka kostnader fondbolaget
tar ut. Bestämmelserna  bygger  på  ett EG-direktiv,
det  s.k.  UCITS-direktivet.  Direktivet   anger  en
gemensam  minimistandard  beträffande  informationen
till  andelsägarna.  Direktivet  hindrar  inte   att
medlemsländerna  inför  bestämmelser som ytterligare
förbättrar informationen.

Propositionen

Sparande i värdepappersfonder  bygger  på  avtal som
träffas   mellan   de   enskilda   andelsägarna  och
fondbolaget  om förvaltning av medel  som  anförtros
fondbolaget.  Eftersom  det  inte  förekommer  något
enhetligt system  för uttag av avgifter är det svårt
för  spararna  att  få   en   överblick  över  vilka
kostnader   som   är   förenade   med  sparandet   i
värdepappersfonder.  Liksom  vid  andra   typer   av
tjänster anser regeringen att det är en självklarhet
att   andelsägarna  i  en  värdepappersfond  bör  få
information om vad den tjänst han eller hon har köpt
kostar.  En  god kostnadsinformation bidrar till att
spararen bättre  kan bedöma värdet av den tjänst som
köpts   och   göra   effektiva    val   vad   gäller
investeringen     av    sina    medel.    En    ökad
kostnadsmedvetenhet  kan  i  sin  tur förväntas leda
till en ökad marknadseffektivitet och  konkurrens på
fondmarknaden.
Behovet  av en individuell kostnadsinformation  för
fondsparare accentueras av det faktum att hushållens
innehav av andelar i värdepappersfonder under senare
år växt dramatiskt  och att fondsparandet kommit att
få  en utpräglad karaktär  av  konsumenttjänst.  Det
ökade  sparandet  innebär också att det är angeläget
att marknaden för värdepappersfonder  fungerar  väl.
Några gemensamma åtgärder inom branschen för att  ge
spararna  individuell kostnadsinformation tycks inte
vara  aktuella.   För   att   stärka  konsumenternas
ställning i detta avseende bedömer regeringen därför
att    det    är    nödvändigt    att   införa    en
informationsskyldighet lagstiftningsvägen. I Sverige
har under senare år en rad reformer  genomförts  för
att  stärka  konsumenternas  ställning och förbättra
konkurrensen  på  området finansiella  tjänster.  En
lagreglering om individuell  kostnadsinformation för
andelsägare i värdepappersfonder  ligger väl i linje
med dessa åtgärder.
En  lagreglerad informationsskyldighet  av  det  nu
aktuella slaget är emellertid inte möjlig att införa
för utländska  fondföretag  inom EES som omfattas av
UCITS-direktivet.  Av  direktivet  framgår  att  ett
fondföretag är underkastat hemlandets bestämmelser i
de frågor som regleras i  direktivet,  t.ex.  vilken
information  som skall lämnas till fondandelsägarna.
I de fall ett  fondföretag bedriver verksamhet i ett
annat medlemsland  än  hemlandet är det således inte
möjligt  för  värdlandet  att  påföra  fondföretaget
annan  eller  ytterligare  reglering  i  sådant  som
faller    inom    direktivets    tillämpningsområde.
Regeringen  anser inte att det finns  anledning  att
invänta en eventuell  framtida gemensam EG-reglering
om     individuell     kostnadsinformation      till
fondandelsägare.
Regeringen  föreslår  således  att  det  i lagen om
värdepappersfonder  införs  en  ny  bestämmelse  som
innebär  att fondbolaget varje år skriftligen  skall
informera varje andelsägare i en värdepappersfond om
hur  stort  belopp  av  de  totala  kostnaderna  som
belastat   fonden   under   det  närmast  föregående
kalenderåret som hänför sig till andelsinnehavet.
Finansinspektionen  skall  vid   sin  tillsyn  över
fondbolagen  se  till  att  bestämmelsen  följs.  Om
informationsskyldigheten    inte     iakttas     kan
Finansinspektionen besluta om de påföljder som anges
i  43  §  lagen om värdepappersfonder, dvs. i första
hand varning  men  även  återkallelse av tillståndet
att utöva fondverksamhet.
Vad  gäller frågan vilka kostnader  som  fondbolaget
skall  informera  om  måste beaktas att det varierar
mellan fonderna vilka typer  av  kostnader som täcks
av     den    årliga    förvaltningsavgiften.     Ur
fondtillgångarna   betalas   också  olika  typer  av
kostnader  som  inte  ingår  i förvaltningsavgiften.
Även detta kostnadsuttag varierar.
Regeringen anser att för att  spararen  skall få en
fullständig bild av kostnadsuttaget - som  kan tjäna
som  underlag vid en jämförelse med andra sparformer
- är det  nödvändigt  att  informationen inte endast
avser förvaltningsavgiften utan  samtliga  kostnader
som  belastar  fondförmögenheten,  oavsett på vilket
sätt de debiteras fonden. Informationen  bör  därför
inbegripa  även  bl.a.  courtage  och andra liknande
transaktionskostnader.
Det  är  emellertid  inte alltid som  courtage  och
andra transaktionsavgifter  tas ut i samband med köp
och försäljning av värdepapper.  Sådana avgifter kan
i stället vara "inbakade" i priset på värdepapperen.
I dessa fall uppkommer inte någon redovisningsmässig
transaktionskostnad och kostnaderna  blir dolda. Att
kräva  en konsekvent redovisning av dessa  kostnader
torde vara  svårt att genomföra. Om kostnaderna inte
syns i den individuella  information  som  skall ges
till fondandelsägarna finns det dock en risk för att
fondförvaltarna  får  ett  incitament  att  i större
utsträckning    än   som   nu   förekommer   belasta
fondförmögenheten  med  sådana kostnader. Regeringen
anser    därför    att   det   är   angeläget    att
Finansinspektionen  i  sin  tillsyn  av  fondbolagen
uppmärksammar om så sker.
För att informationen skall vara överskådlig är det
viktigt att samtliga  kostnader  som hänför sig till
andelsinnehavet   anges   som  ett  totalt   belopp.
Regeringen   anser   dock   att   kostnaderna    för
förvaltning  bör särskiljas från andra kostnader som
belastat fonden. En sådan uppdelning underlättar för
spararna  att  sätta   de   faktiska  kostnaderna  i
relation  till  den  procentsats   som   fondbolagen
vanligen använder för att ange förvaltningsavgiftens
storlek.    De    kostnader   som   inte   ingår   i
förvaltningsavgiften  är mera direkt hänförliga till
de finansiella transaktionerna  i  fonden. Genom att
dessa         kostnader        särskiljs        från
förvaltningskostnaderna blir det lättare att jämföra
kostnadsuttaget   i   fonden   med  utvecklingen  av
portföljförvaltningen.  Det  totala   beloppet   bör
alltså     delas     upp     i     två    delposter:
förvaltningskostnader och övriga kostnader.  För att
undvika   oklarhet  bör  det  i  lagtexten  särskilt
markeras   att    begreppet    förvaltningskostnader
inkluderar     kostnader     för    förvaring     av
fondtillgångarna.
Regeringen  anser  att lagbestämmelsen  kan  behöva
kompletteras med verkställighetsföreskrifter för att
bl.a.   klargöra   vad  som   skall   innefattas   i
förvaltningskostnader  och när kostnadsinformationen
skall lämnas till fondandels- ägarna.
Bestämmelsen  om  kostnadsinformation   bör  enligt
regeringens  mening  utformas så att fondbolaget  är
skyldigt  att  ge  information   till   dem  som  är
andelsägare i fonden.
I fråga om förvaltarregistrerade fondandelar  skall
kostnadsinformationen    ges    till    förvaltaren.
Fondbolaget  får  därvid ange ett totalt belopp  för
alla andelar i en värdepappersfond  som  lämnats för
förvaltning till samma förvaltare. Regeringen  anser
inte  att  det finns skäl för att i lag införa någon
skyldighet för  förvaltaren  att fördela kostnaderna
på  de  olika andelsägarna. Detta  innebär  att  den
fondandelsägare  som  väljer att ha sina fondandelar
förvaltarregistrerade  -   dvs.   att  banken  eller
värdepappersbolaget  som  förvaltar  andelarna  står
antecknad  i  fondbolagets  register  i stället  för
andelsägaren själv - därigenom också avstår från att
få individuell kostnadsinformation från fondbolaget.
Ett  avstående från informationen är med  andra  ord
ett val som fondandelsägaren själv gör.
Regeringen föreslår även att det i den nya lagen om
inkomstgrundad  ål-derspension införs en bestämmelse
som innebär att svenska  fondförvaltare  som  sluter
samarbetsavtal med Premiepensionsmyndigheten vid sin
rapportering  till  myndigheten  om de kostnader som
tagits   ut   ur   fonden   skall  ange  hur   stort
kostnadsbelopp  som  dagligen  belastat  fonden  per
fondandel.   Premiepensionsmyndigheten    informerar
sedan  de  enskilda  pensionsspararna  om  hur stort
kostnadsbelopp som hänför sig till deras sparande.
Regeringen  anser  att  även  fondsparare inom  det
individuella          pensionssparandet          och
fondförsäkringssparandet  i  princip  bör  få  samma
individuella     kostnadsinformation    som    andra
fondsparare. Hur en  reglering  som  kan  möjliggöra
detta bör utformas måste dock övervägas ytterligare.
Regeringen avser därför att återkomma med förslag om
detta.
Bestämmelserna  om  individuell kostnadsinformation
föreslås   träda   i  kraft   den   1   juli   1999.
Informationen  kommer  således  att  tillhandahållas
andels-   ägarna  första   gången   år   2000.   Den
information  som  skall lämnas för kalenderåret 1999
får emellertid begränsas till att avse kostnader som
belastar fonden under andra halvåret 1999.

Motionerna

I motion Fi1 av Lars  Tobisson  m.fl.  (m) motsätter
sig  motionärerna  regeringens förslag. Motionärerna
anser   visserligen   att   det   är   rimligt   att
fondspararna skall få information om kostnaderna för
utförda tjänster. Men sådan  information  skall inte
bara ges från fondbolag med säte i Sverige utan från
alla    fondbolag    på   den   svenska   marknaden.
Motionärerna  anser  att  en  ensidig  reglering  av
informationsskyldigheten   bara  för  svenska  bolag
kommer  att  snedvrida  marknaden  till  förmån  för
fonder med utländsk hemvist.  Följden  riskerar  bli
att  kostnaderna ökar för Sverigebaserade fondbolag,
vilket  får  antas  leda  till  ökade  kostnader för
kunderna.

I  motion  Fi2  av  Karin Pilsäter m.fl. (fp)  anför
motionärerna  att  de  anser   att   en   förbättrad
information  om de kostnader som är förknippade  med
hanteringen av  fonder är viktig med hänvisning till
att hushållens sparande  i  värdepappersfonder vuxit
kraftigt under senare år. Motionärerna  ifrågasätter
dock  om  en  redovisning av det slag som regeringen
föreslår  ger  fondspararen   den   information  som
han/hon  verkligen  har nytta av. Finansinspektionen
har    t.ex.   i   sitt   remissvar    anfört    att
informationsskyldigheten bör begränsas till att avse
kostnader  för  förvaltning,  förvaring och tillsyn.
Motionärerna delar Finansinspektionens bedömning och
anser att riksdagen bör besluta att den individuella
kostnadsinformationen  i ett första  steg  begränsas
till att avse kostnader  för  förvaltning, förvaring
och tillsyn (yrkande 1). Motionärerna  anser  vidare
att  behovet  och  kostnaderna  för  information  om
totalkostnaden  och skattekostnaden för en rationell
fondförvaltning  utreds  vidare  med  hänsynstagande
till erfarenheterna av steg 1 (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Lagreglering om individuell kostnadsinformation till
andelsägare i värdepappersfonder

Hushållens innehav  av  andelar i värdepappersfonder
har  under senare år växt  dramatiskt.  Fondsparande
har därför  kommit  att  få en utpräglad karaktär av
konsumenttjänst. Som framgått  ovan tycks inte några
gemensamma åtgärder inom branschen vara aktuella för
att  ge  spararna  individuell  kostnadsinformation.
Utskottet delar därför regeringens bedömning att det
är nödvändigt att stärka konsumenternas  ställning i
detta  avseende genom att införa en lagreglering  om
individuell  kostnadsinformation  för  andelsägare i
värdepappersfonder.   Det  ligger  i  konsumenternas
intresse att detta genomförs  så  snart som möjligt,
och  det  finns  därför  inte  skäl att  avvakta  en
eventuell framtida gemensam EG-reglering  av frågan.
Utskottet  delar  inte  motionärernas  farhågor  vad
gäller     risken     för    att    en    lagstadgad
kostnadsinformation  skulle   medföra   att  svenska
fondbolag tappar marknadsandelar i förhållande  till
utländska alternativ.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi1 (m).

Omfattningen av kostnadsinformationen till
fondandelsägarna

Som   framgått  ovan  anser  utskottet  att  det  är
nödvändigt att införa en lagreglering om individuell
kostnadsinformation      för      andelsägare      i
värdepappersfonder.  Som regeringen föreslagit skall
det således i lagen om värdepappersfonder införas en
ny bestämmelse som innebär  att fondbolaget varje år
skriftligen skall informera varje  andelsägare  i en
värdepappersfond  om  hur  stort belopp av de totala
kostnaderna som belastat fonden  under  det  närmast
föregående   kalenderåret   som   hänför   sig  till
andelsinnehavet.
Utskottet   övergår   härefter  till  frågan  vilka
kostnader som fondbolagen  skall  informera  om. För
att  en  sparare  skall  få  en  fullständig bild av
kostnadsuttaget anser utskottet, liksom  regeringen,
att det är nödvändigt att informationen inte  endast
avser  förvaltningsavgiften  utan samtliga kostnader
som belastar fondförmögenheten,  oavsett  på  vilket
sätt   de   debiteras   fonden.  En  redovisning  av
kostnaden enligt vad som  föreslås i motion Fi2 (fp)
anser utskottet vara otillräcklig  och  skulle kunna
leda  till  att  vissa  kostnader  blir  dolda   för
konsumenterna.  Kostnaderna för förvaltning bör dock
särskiljas från andra kostnader som belastat fonden.
Det totala beloppet  bör  som  regeringen föreslagit
delas upp i två delposter: förvaltningskostnader och
övriga kostnader.
Med  det anförda tillstyrker utskottet  regeringens
förslag.  Utskottet  anser att det är väsentligt att
Finansinspektionen noga  följer  utvecklingen av den
föreslagna reformen. Som regeringen  påpekat  är det
också   väsentligt   att  Finansinspektionen  i  sin
tillsyn av fondbolagen  uppmärksammar om fondbolagen
i  större  utsträckning än  vad  som  nu  förekommer
belastar fondförmögenheten med s.k. dolda kostnader.
Utskottet  delar   även  regeringens  bedömning  att
lagbestämmelsen   kan    behöva   kompletteras   med
verkställighetsföreskrifter.    Motion    Fi2   (fp)
avstyrks.

Lagförslaget i övrigt om kostnadsinformation

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer
1.  beträffande kontoföring av finansiella
instrument
att riksdagen  med  bifall  till  proposition  1997/98:160 i
denna del godkänner vad utskottet anfört,
2.  beträffande avslag på propositionen om
en       lagreglering       om       individuell
kostnadsinformation     till    andelsägare    i
värdepappersfonder
att riksdagen avslår motion 1998/99:Fi1,
res. 1 (m)
3.  beträffande omfattningen  av  kostnadsinformationen  till
fondandelsägarna
att riksdagen med  bifall  till  propositionen i
denna  del och med avslag på motion  1998/99:Fi2
godkänner vad utskottet anfört,
res. 2 (kd, fp)
4. beträffande  lagförslaget  i  övrigt om
kostnadsinformation
att  riksdagen  med bifall till propositionen  i  denna  del
godkänner vad utskottet anfört,
5. beträffande lagförslagen
att riksdagen antar  de  i propositionen framlagda förslagen
till
dels   lag   om   kontoföring   av   finansiella
instrument,
dels  lag  om  ändring  i  lagen  (1914:45)   om
kommission,
dels lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande
av förkommen handling,
dels  lag  om ändring i lagen (1936:83) angående
vissa utfästelser om gåva,
dels lag om ändring i föräldrabalken,
dels lag om ändring i utsökningsbalken,
dels   lag  om   ändring   i   kupongskattelagen
(1970:624),
dels  lag   om   ändring   i   förmånsrättslagen
(1970:979),
dels   lag   om   ändring   i   aktiebolagslagen
(1975:1385),
dels  lag  om  ändring i försäkringsrörelselagen
(1982:713),
dels  lag  om  ändring  i  lagen  (1987:667)  om
ekonomiska föreningar,
dels  lag  om  ändring  i  lagen  (1990:325)  om
självdeklaration och kontrolluppgifter,
dels  lag  om ändring  i  lagen  (1990:1114)  om
värdepappersfonder,
dels lag om ändring i insiderlagen (1990:1342),
dels  lag  om  ändring  i  lagen  (1992:160)  om
utländska filialer m.m.,
dels  lag om  ändring  i  lagen  (1995:1570)  om
medlemsbanker,
dels lag  om  ändring  i  lagen  (1995:1623)  om
skattereduktion för riskkapitalinvesteringar,
dels  lag  om  ändring  i  lagen  (1996:764)  om
företagsrekonstruktion,
dels   lag   om   ändring   i  lagen  (1998:674)  om
inkomstgrundad ålderspension.

Stockholm den 5 november 1998

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan
Bergqvist (s), Mats Odell (kd),
Lars Tobisson (m), Bengt
Silfverstrand (s), Lisbet Calner
(s), Johan Lönnroth (v), Lennart
Hedquist (m), Sonia Karlsson (s),
Fredrik Reinfeldt (m), Carin
Lundberg (s), Sven-Erik Österberg
(s), Siv Holma (v), Per Landgren
(kd), Anna Åkerhielm (m), Peter
Eriksson (mp), Agne Hansson (c) och
Lars Leijonborg (fp).

Reservationer

1. Avslag på propositionen om en
lagreglering om individuell
kostnadsinformation till andelsägare i
värdepappersfonder (mom. 2) (m)

Lars Tobisson, Lennart Hedquist,  Fredrik  Reinfeldt
och Anna Åkerhielm (alla m) anser

dels  att  finansutskottets ställningstagande  under
rubriken      Lagreglering       om      individuell
kostnadsinformation      till     andelsägare      i
värdepappersfonder bort ha följande lydelse:
Regeringen  föreslår  att  det   skall  införas  en
lagreglering om individuell kostnadsinformation till
andelsägare     i     värdepappersfonder.     Liksom
motionärerna anser utskottet att det är rimligt  att
fondspararna skall få information om kostnaderna för
utförda   tjänster.   Rent   generellt   anser  dock
utskottet att lagstiftning i en marknadsekonomi  bör
användas  med  stor  försiktighet.  Utskottet  anser
därför   att   frågan  om  kostnadsinformation  till
fondandelsägare     borde     kunna    skötas    via
självreglering  på  marknaden.  Som  framgår  av  en
skrivelse   som   inkommit   till   utskottet   från
Fondbolagens    förening   har   branschen   antagit
redovisningsrekommendationer  som  trätt i kraft den
26  augusti 1998. Föreningens rekommendationer,  som
antagits  i  samråd  med Finansinspektionen, innebär
att andelsägarna får information som gör det möjligt
att  jämföra den kollektiva  kostnadsbelastningen  i
olika   fonder.   Den   av   regeringen   föreslagna
lagstiftningen  motverkar däremot syftet att  få  en
bättre  jämförbarhet  och  genomlysning  jämte  ökad
konkurrens i fondbranschen.
Som    framgått     ovan    är    en    lagreglerad
informationsskyldighet  av  det  slag som regeringen
föreslår  inte  möjlig  att  införa  för   utländska
fondföretag   inom   EES   som  omfattas  av  UCITS-
direktivet.     Utskottet    delar     motionärernas
uppfattning   att   en    ensidig    reglering    av
informationsskyldigheten   bara  för  svenska  bolag
kommer  att  snedvrida  marknaden  till  förmån  för
fonder med utländskt hemvist.  Kostnaderna  riskerar
dessutom   att  öka  för  Sverigebaserade  fondbolag
vilket torde leda till ökade kostnader för kunderna.
Eftersom lagen  om  värdepappersfonder är baserad på
UCITS-direktivet  vore   det   naturligt   att  även
informationskravet  diskuterades på EU-nivå.  Frågan
skulle kunna tas upp i samband med den revidering av
direktivet som pågår.
På grund av det anförda  och med bifall till motion
Fi1 (m) avstyrker utskottet  propositionen  i  denna
del.
dels  att  utskottets  hemställan  under  2  bort ha
följande lydelse:
2.  beträffande avslag på propositionen om  en
lagreglering  om individuell kostnadsinformation
till andelsägare i värdepappersfonder

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Fi1
avslår proposition 1997/98:160 i denna del,


2. Omfattningen av kostnadsinformationen
till fondandelsägarna (mom. 3) (kd, fp)

Mats  Odell  (kd),  Per   Landgren   (kd)  och  Lars
Leijonborg (fp) anser

dels  att  finansutskottets ställningstagande  under
rubriken Omfattningen  av kostnadsinformationen till
fondandelsägarna bort ha följande lydelse:
På   grund   av   att   hushållens    sparande    i
värdepappersfonder  vuxit  kraftigt  under senare år
anser utskottet att det är viktigt med en förbättrad
information  om de kostnader som är förknippade  med
hanteringen av fonder.
Liksom motionärerna  ifrågasätter  utskottet  om en
redovisning av det slag som regeringen föreslår  ger
fondspararen  den  information som han/hon verkligen
har nytta av. Finansinspektionen  har  t.ex.  i sitt
remissvar  anfört  att  informationsskyldigheten bör
begränsas till att avse kostnader  för  förvaltning,
förvaring  och  tillsyn. Övriga kostnader som  t.ex.
courtage är mera  direkt hänförliga till finansiella
transaktioner som är  förknippade med den ekonomiska
förvaltningen av fondtillgångarna  och det är därför
svårt  att  dra slutsatser av information  om  dessa
kostnader  utan   att   de  sätts  i  relation  till
utvecklingen av portföljförvaltningen.  Det är också
nödvändigt  att  de  samlade kostnaderna ställs  mot
fondens utveckling och  risktagande  för  att  ge en
rättvisande   bild   för  fondandelsägarna.  Därtill
kommer      att      både      fondbolagen       och
Premiepensionsmyndigheten  kommer  att belastas hårt
med   arbete   för   att   kunna   tillgodose    det
informationskrav som propositionen innebär.
På grund av det anförda och med anledning av motion
Fi2   (fp)  anser  utskottet  att  den  individuella
kostnadsinformationen   i   ett   första   steg  bör
begränsas  till  att avse kostnader för förvaltning,
förvaring och tillsyn.  Därefter  bör behovet av och
kostnaderna  för  information om totalkostnaden  och
skattekostnaden  för  en  rationell  fondförvaltning
utredas    vidare    med     hänsynstagande     till
erfarenheterna  av  steg  1. Vad utskottet anfört om
det fortsatta utredningsarbetet  bör  riksdagen  sin
sin mening ge regeringen till känna.
dels  att  utskottets  hemställan  under  3  bort ha
följande lydelse:
3.       beträffande      omfattningen      av
kostnadsinformationen till fondandelsägarna
att riksdagen med anledning av
propositionen i denna del och
motion 1998/99:Fi2 godkänner vad
utskottet anfört samt som sin
mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om det
fortsatta utredningsarbetet,

Regeringens lagförslag


1. Förslag till lag om kontoföring av
finansiella instrument


2. Förslag till lag om ändring i lagen
(1914:45) om kommission

3. Förslag till lag om ändring i lagen
(1927:85) om dödande av
förkommen handling


4. Förslag till lag om ändring i lagen
(1936:83) angående vissa

utfästelser om gåva

5. Förslag till lag om ändring i
föräldrabalken


6. Förslag till lag om ändring i
utsökningsbalken


7. Förslag till lag om ändring i
kupongskattelagen (1970:624)


8. Förslag till lag om ändring i
förmånsrättslagen (1970:979)


9. Förslag till lag om ändring i
aktiebolagslagen  (1975:1385)


10. Förslag till lag om ändring i
försäkringsrörelselagen

(1982:713)

11. Förslag till lag om ändring i lagen
(1987:667) om

ekonomiska föreningar
12. Förslag till lag om ändring i lagen
(1990:325) om
självdeklaration och
kontrolluppgifter
13. Förslag till  lag om ändring i lagen (1990:1114)
om värdepappersfonder
Härigenom föreskrivs  i  fråga om lagen (1990:1114)
om värdepappersfonder
dels att 31 och 32 a §§ skall ha följande lydelse,
dels  att  det  i  lagen skall  föras  in  två  nya
paragrafer, 27 a och 31 a §§, av följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
27 a §

Fondbolaget  skall  varje
år  skriftligen informera
varje  andelsägare  i  en
värdepappersfond  om  hur
stort belopp av de totala
kostnaderna  som belastat
fonden under det  närmast
föregående   kalenderåret
som   hänför   sig   till
andelsinnehavet.        I
informationen  skall  det
anges   hur   mycket   av
beloppet     som    avser
förvaltningskostnader,
inklusive  kostnader  för
förvaring              av
fondtillgångarna.
I  fråga  om fondandelar
som enligt 31 a § lämnats
till   någon  annan   för
förvaltning         skall
informationen      enligt
första  stycket  ges till
förvaltaren.  Fondbolaget
får  ange  ett sammanlagt
belopp för alla andelar i
en  värdepappersfond  som
lämnats  för  förvaltning
till samma förvaltare.
-----------------------------------------------------
31 §[1]

Fondbolaget skall föra eller låta föra ett  register
över  samtliga  innehavare  av  andelar i fonden.  I
fråga  om automatiserad och viss manuell  behandling
av    personuppgifter     finns    bestämmelser    i
personuppgiftslagen (1998:204).
-----------------------------------------------------
Är       aktiekontolagen   Är  lagen  (1998:000) om
(1989:827)  tillämplig på  kontoföring            av
andelarna  i fonden, förs  finansiella    instrument
registret              av  tillämplig på andelarna i
Värdepapperscentralen VPC  fonden, förs registret av
Aktiebolag.   Fondbolaget  den              centrala
har  rätt  till  insyn  i  värdepappersförvararen.
registret.                 Fondbolaget har rätt till
insyn i registret.
-----------------------------------------------------
Fondbolaget skall till varje enskild fondandelsägare
skriftligen bekräfta att hans   fondandelsinnehav
registrerats.  Av  bekräftelsen   skall   framgå
vär-


**FOOTNOTES**
[1]: Lydelse enligt prop. 1997/98:97.
14. Förslag till lag om ändring i
insiderlagen (1990:1342)


15. Förslag till lag om ändring i lagen
(1992:160) om utländska

filialer m.m.

16. Förslag till lag om ändring i lagen
(1995:1570) om

medlemsbanker

17. Förslag till lag om ändring i lagen
(1995:1623) om

skattereduktion för
riskkapitalinvesteringar

18. Förslag till lag om ändring i lagen
(1996:764) om

företagsrekonstruktion

19. Förslag till lag om ändring i lagen
(1998:647) om

inkomstgrundad ålderspension
Härigenom   föreskrivs   att   8  kap.  3  §  lagen
(1998:647) om inkomstgrundad ålderspension  skall ha
följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Lydelse    enligt   prop.  Föreslagen lydelse
1997/98:151
-----------------------------------------------------
8 kap.
3 §
Överföring  enligt  2  § första stycket 1 får göras
till  fonder som har anmälts  för  registrering  hos
Premiepensionsmyndigheten   och   som  förvaltas  av
fondförvaltare som
1. har rätt att utöva fondverksamhet  enligt  lagen
(1990:1114) om värdepappersfonder,
2. har slutit samarbetsavtal med myndigheten,
3.  har  åtagit  sig  att  på  begäran lämna sådana
informationshandlingar som avses  i  26   och  27 §§
lagen om värdepappersfonder till pensionssparare som
har   valt   eller  överväger  att  välja  någon  av
förvaltarens fonder i premiepensionssystemet,
4. har åtagit sig att inte ta ut några avgifter för
inlösen av fondandelar,
5. har åtagit  sig  att,  med  eller  utan särskild
prisnedsättning, inte ta ut avgifter i övrigt utöver
vad som godtagits av myndigheten, och
-----------------------------------------------------
6.  har  åtagit  sig att   6.  har  åtagit  sig att
för    varje    år   till  för    varje    år   till
myndigheten    rapportera  myndigheten    rapportera
alla  kostnader  som  har  alla  kostnader  som  har
tagits   ut   ur  fonden,  tagits   ut   ur  fonden,
uppdelade  på olika kost-  uppdelade  på olika kost-
nadsslag.                  nadsslag.  Fondförvaltare
som      omfattas      av
informationsskyldigheten
enligt  27 a  §  lagen om
värdepappersfonder  skall
till myndigheten dessutom
ange vilka kostnadsbelopp
som   dagligen   belastat
fonden    beräknat    per
fondandel.
-----------------------------------------------------
Medlen får inte placeras i sådana fonder som avses i
3 § lagen om värdepappersfonder  i andra fall än som
anges i tredje stycket.
Premiepensionsmyndigheten får, efter att ha inhämtat
yttrande från Finansinspektionen,  medge  att medlen
placeras  i  fonder vars värdeutveckling är beroende
av index. Ett  sådant  medgivande  får lämnas om god
riskspridning uppnås i fonden.

_____
Denna lag träder i kraft den 1 juli
1999.

Innehållsförteckning

Sammanfattning...................................
1
Propositionen....................................
1
Motionerna.......................................
2
Inkomna skrivelser...............................
2
Utskottet........................................
3
Kontoföring av finansiella instrument..........
3
Bakgrund...................................
3
Propositionen..............................
3
Yttrande från Europeiska centralbanken.....
5
Utskottets ställningstagande...............
5
Kostnadsinformation till andelsägare i
värdepappersfonder.............................
5
Bakgrund.....................................
5
Propositionen................................
6
Motionerna...................................
8
Utskottets ställningstagande.................
9
Lagreglering om individuell
kostnadsinformation till andelsägare i
värdepappersfonder
9
Omfattningen av kostnadsinformationen
till fondandelsägarna
9
Lagförslaget i övrigt om
kostnadsinformation.......................
10
Hemställan....................................
10
Reservationer...................................
11
1. Avslag på propositionen om en lagreglering
om individuell kostnadsinformation till
andelsägare i värdepappersfonder (mom. 2) (m)
11
2. Omfattningen av kostnadsinformationen till
fondandelsägarna (mom. 3) (kd, fp)
12
Bilaga
Regeringens lagförslag....................................
14
1. Förslag till lag om kontoföring av
finansiella instrument........................
14
2. Förslag till lag om ändring i lagen
(1914:45) om kommission.......................
29
3. Förslag till lag om ändring i lagen
(1927:85) om dödande av.......................
30
förkommen handling............................
30
4. Förslag till lag om ändring i lagen
(1936:83) angående vissa......................
32
utfästelser om gåva...........................
32
5. Förslag till lag om ändring i
föräldrabalken................................
33
6. Förslag till lag om ändring i
utsökningsbalken..............................
35
7. Förslag till lag om ändring i
kupongskattelagen (1970:624)..................
37
8. Förslag till lag om ändring i
förmånsrättslagen (1970:979)..................
43
9. Förslag till lag om ändring i
aktiebolagslagen (1975:1385).................
44
10. Förslag till lag om ändring i
försäkringsrörelselagen
(1982:713)....................................
56
11. Förslag till lag om ändring i lagen
(1987:667) om
ekonomiska föreningar.........................
66
12. Förslag till lag om ändring i lagen
(1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter
68
13. Förslag till lag om ändring i lagen
(1990:1114) om värdepappersfonder
73
14. Förslag till lag om ändring i
insiderlagen (1990:1342)......................
76
15. Förslag till lag om ändring i lagen
(1992:160) om utländska filialer m.m.
78
16. Förslag till lag om ändring i lagen
(1995:1570) om
medlemsbanker.................................
79
17. Förslag till lag om ändring i lagen
(1995:1623) om skattereduktion för
riskkapitalinvesteringar
81
18. Förslag till lag om ändring i lagen
(1996:764) om företagsrekonstruktion
82
19. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:647)
om inkomstgrundad ålderspension
83