Utskottet behandlar i detta betänkande det i
proposition 1997/98:160 framlagda förslaget till en
ny lag om kontoföring av finansiella instrument och
därav föranledda följdändringar i andra lagar.
Vidare behandlar utskottet förslaget om
kostnadsinformation till fondandelsägare och de med
anledning därav föreslagna ändringarna i lagen
(1990:1114) om värdepappersfonder. Dessutom
behandlar utskottet två motioner som väckts med
anledning av propositionen.
I propositionen föreslås att aktiekontolagen
(1989:827) upphävs och ersätts av en ny lag, lagen
om kontoföring av finansiella instrument. Genom
ändringen avskaffas Värdepapperscentralen VPC AB:s
monopol på kontoföring av finansiella instrument.
Avsikten är att den nya lagen skall vara generell
och avse kontoföring av alla slags finansiella
instrument. Vidare föreslås att efter auktorisation
av Finansinspektionen skall svenska aktiebolag och
ekonomiska föreningar samt utländska företag med
filial i Sverige kunna få auktorisation som centrala
värdepappersförvarare med behörighet att registrera
finansiella instrument i s.k. avstämningsregister
med civilrättsliga verkningar. Lagen om kontoföring
av finansiella instrument med följdändringar i andra
lagar föreslås träda i kraft den 1 januari 1999.
I propositionen föreslås också att en ny
bestämmelse införs i lagen om värdepappersfonder som
innebär att fondbolag årligen skall informera varje
andelsägare i en värdepappersfond om de totala
kostnader som belastat fonden under det föregående
året och som hänför sig till andelsinnehavet. Även
pensionssparare inom det nyligen antagna
premiepensionssystemet föreslås få den individuella
kostnadsinformation som skall lämnas till
fondandelsägare. Lagändringen föreslås träda i kraft
den 1 juli 1999.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Samtliga
motionsyrkanden avstyrks.
Till betänkandet har fogats två reservationer.
Propositionen
I proposition 1997/98:160 föreslås att riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om kontoföring av finansiella instrument,
2. lag om ändring i lagen (1914:45) om kommission,
3. lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande av
förkommen handling,
4. lag om ändring i lagen (1936:83) angående vissa
utfästelser om gåva,
5. lag om ändring i föräldrabalken,
6. lag om ändring i utsökningsbalken,
7. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),
8. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),
9. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
10. lag om ändring i försäkringsrörelselagen
(1982:713),
11. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar,
12. lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter,
13. lag om ändring i lagen (1990:1114) om
värdepappersfonder,
14. lag om ändring i insiderlagen (1990:1342),
15. lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska
filialer m.m.,
16. lag om ändring i lagen (1995:1570) om
medlemsbanker,
17. lag om ändring i lagen (1995:1623) om
skattereduktion för riskkapitalinvesteringar,
18. lag om ändring i lagen (1996:764) om
företagsrekonstruktion,
19. lag om ändring i lagen (1998:647) om
inkomstgrundad ålderspension.
Propositionens lagförslag återfinns i bilaga till
betänkandet. Såvitt avser förslaget till lag om
ändring i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder
har utskottet i 27 § första stycket rättat ett
skrivfel på så sätt att ordet "närmaste" bytts ut
mot "närmast". Såvitt avser förslaget till lag om
ändring i lagen (1998:647) om inkomstgrundad
ålderspension har utskottet rättat två skrivfel,
dels att "och för förvaltas " på andra raden i
förslaget ersätts av "och som förvaltas", dels att
en punkt 5 skjuts in före "har åtagit sig att, med"
på rad 12 i förslaget.
Motionerna
1998/99:Fi1 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas
att riksdagen avslår propositionen i den del som
gäller kostnadsinformation till fondandelsägare i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1998/99:Fi2 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att den individuella
kostnadsinformationen i ett första steg begränsas
till att avse kostnader för förvaltning, förvaring
och tillsyn,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att behovet och
kostnaderna för information om totalkostnaden och
skattekostnaden för en rationell fondförvaltning
utreds vidare med hänsynstagande till erfarenheterna
av steg 1.
Inkomna skrivelser
Finansdepartementet har den 20 april 1998 berett
Europeiska monetära institutet (EMI) tillfälle att
avge yttrande över förslaget om kontoföring av
finansiella instrument i enlighet med artikel
109f(6) i EG-fördraget. Europeiska centralbanken
(ECB) har fr.o.m den 1 juni 1998 enligt artikel
109l(2) i EG-fördraget övertagit EMI:s uppgifter.
ECB har den 10 juni 1998 avgivit yttrande till
Finansdepartementet, som har överlämnat yttrandet
till utskottet.
Under ärendets beredning har utskottet mottagit en
skrivelse från Fondbolagens förening.
Utskottet
Kontoföring av finansiella instrument
Bakgrund
Genom aktiekontolagen (1989:827) infördes ett
dokumentlöst system för aktier i s.k.
avstämningsbolag, dvs. sådana aktiebolag för vilka
Värdepapperscentralen VPC AB (VPC) för aktieboken.
De rättsverkningar som var förenade med aktiebreven
knöts i stället till registrering på konto hos VPC.
Registreringen ombesörjs till den allra största
delen av kontoförande institut, dvs. främst banker
och värdepappersbolag som tillagts dessa uppgifter
av VPC.
Konstruktionen bygger på vad man brukar kalla
dematerialisering, dvs. aktierna finns inte i fysisk
form (dokumentform). Härifrån bör skiljas
immobilisering, en ordning som förekommer i många
andra länder. Immobilisering innebär att det
existerar aktiebrev - eller åtminstone ett aktiebrev
omfattande bolagets samtliga aktier - men att dessa
på ett eller annat sätt har spärrats, gjorts
immobila, i den utsträckning rättsverkningarna knyts
till registreringar.
VPC:s kontosystem omfattar inte bara aktier utan
också obligationer och andra ensidiga
skuldförbindelser avsedda för allmän omsättning och
har efter hand kommit att omfatta större delen av de
instrument som handlas på penningmarknaden.
VPC har för närvarande ensamrätt i fråga om
lagreglerad kontoföring av dematerialiserade
finansiella instrument. Bortsett från fall då
transaktioner företas inom en begränsad krets där
rättighetsinnehavarna står i avtalsförhållande till
varandra, är det endast genom registrering hos VPC
som man utan några underliggande finansiella
instrument i dokumentform kan uppnå de
rättsverkningar som enligt vanliga civilrättsliga
principer är förenade med innehav av sådana
instrument.
VPC:s ensamrätt gäller bara i fråga om själva
kontoföringen. Övriga funktioner hos VPC, såsom
clearing och likvidutväxling, är inte föremål för
något legalmonopol.
Propositionen
I propositionen föreslås att aktiekontolagen upphävs
och ersätts av en ny lag, lagen om kontoföring av
finansiella instrument. Genom ändringen avskaffas
VPC:s monopol på kontoföring av finansiella
instrument. Den nya lagen bygger liksom
aktiekontolagen på ett dematerialiserat system för
kontoför- ing, även om det öppnas viss möjlighet
till kontoföring av utländska dokumentbaserade
finansiella instrument. Avsikten är att den nya
lagen skall vara generell och avse kontoföring av
alla slags finansiella instrument.
En utgångspunkt för den nya regleringen är således
att VPC:s legalmonopol skall upphöra. Efter
auktorisation av Finansinspektionen skall svenska
aktiebolag och ekonomiska föreningar samt utländska
företag med filial i Sverige kunna få auktorisation
som centrala värdepappersförvarare med behörighet
att registrera finansiella instrument i s.k.
avstämningsregister med civilrättsliga verkningar.
En förutsättning är att företaget kan bedriva
verksamheten så att den tillgodoser högt ställda
krav på säkerhet och effektivitet och även i övrigt
på sådant sätt att allmänhetens förtroende för
kontoföringen upprätthålls och enskildas intressen
inte äventyras.
Centrala värdepappersförvarare skall stå under
tillsyn av Finansinspektionen. De krav som ställs på
verksamheten skall i huvudsak vara desamma som för
börser och clearingorganisationer.
I den nya ordningen avses emittenten av de
finansiella instrument som det är fråga om bestämma
med vilken central värdepappersförvarare han vill
sluta avtal om kontoföring av instrumenten. Till
skillnad från vad som för närvarande gäller för VPC
i förhållande till emittenter av aktier och
obligationer skall den centrala
värdepappersförvararen för sin del inte ha någon
principiell kontraheringsplikt.
Enligt den nya lagen skall det inte vara
obligatoriskt för centrala värdepappersförvarare att
använda sig av kontoförande institut.
Kravet på Finansinspektionens tillstånd till
förvaltarregistrering avskaffas. I stället skall
centrala värdepappersförvarare lämna medgivande till
förvaltarregistrering, varvid medgivande skall kunna
ges till sådana juridiska personer som kan bli
kontoförande institut för annans räkning. I övrigt
skall huvuddragen av de regler som i dag gäller vid
förvaltarregistrering behållas. En skillnad är
emellertid att Finansinspektionen skall kunna ge
dispens från förvaltarens uppgiftsskyldighet enligt
den nya lagen.
Ändringarna innebär dessutom att reglerna om
Aktiekontonämnden ersätts av en allmän bestämmelse
om att centrala värdepappersförvarare skall ha en
ändamålsenlig organisation för hantering av
ersättningskrav från allmänheten.
Det föreslås även en del ändringar i nuvarande
reglering rörande bl.a. rättsverkan av registrering,
ersättningsskyldighet för centrala
värdepappersförvarare samt skyldighet för dessa att
sända underrättelser angående registreringsåtgärder.
Centrala värdepappersförvarare ges exempelvis i viss
omfattning rätt att ta ut avgifter för de
kontoutdrag som efter begäran sänds till en
kontohavare.
Förslaget till lag om kontoföring av finansiella
instrument med följdändringar i andra lagar föreslås
träda i kraft den 1 januari 1999. Beslut om
auktorisation som central värdepappersförvarare
skall kunna meddelas innan lagen trätt i kraft. VPC
ges rätt att fullgöra verksamhet som central
värdepappersförvarare till dess auktorisation
meddelats, under förutsättning att ansökan om
auktorisation har lämnats in till Finansinspektionen
innan lagen trätt i kraft. Aktiekontolagen,
promulgationslagen till aktiekontolagen och lagen
(1987:829) om Värdepapperscentralen VPC AB upphävs.
Yttrande från Europeiska centralbanken
Europeiska monetära institutet (EMI) har den 20
april 1998 enligt artikel 109f(6) i EG-fördraget
beretts tillfälle att avge yttrande över förslaget.
Europeiska centralbanken (ECB) har fr.o.m den 1 juni
1998 enligt artikel 109l(2) i EG-fördraget övertagit
EMI:s uppgifter. Under ärendets beredning i
utskottet har ECB i yttrande till
Finansdepartementet, daterat den 10 juni 1998,
förklarat att banken inte har någon erinran mot
lagförslaget.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att regeringens förslag innebär en
klar förbättring och tillstyrker därför
propositionen.
Kostnadsinformation till andelsägare i
värdepappersfonder
Bakgrund
Bestämmelser om värdepappersfonder finns i lagen
(1990:1114) om värdepappersfonder. Lagregleringen
kompletteras av föreskrifter som Finansinspektionen
meddelat med stöd av regeringens bemyndigande. Av
bestämmelserna framgår att en värdepappersfond skall
förvaltas av ett aktiebolag som fått tillstånd att
utöva fondverksamhet (fondbolag) och att
tillgångarna skall förvaras av en bank eller annat
kreditinstitut (förvaringsinstitut). Fondbolaget
investerar medlen i fondpapper och andra finansiella
tillgångar inom de ramar som anges i lagen om
värdepappersfonder, Finansinspektionens föreskrifter
och fondbestämmelserna för fonden. Tillgångarna i
fonden ägs av dem som tillskjutit kapital till
fonden (andelsägarna).
Fondbolaget och förvaringsinstitutet tar ut
ersättning av andelsägarna för sin befattning med
fonden - fondbolaget för sin förvaltning av fonden
och förvaringsinstitutet för sitt omhändertagande av
fondtillgångarna.
De kostnader som är förknippade med fondsparandet
tas ut genom två typer av avgifter, dels avgifter
för försäljning respektive inlösen av andelar, dels
förvaltningsavgifter. Avgifterna för försäljning
respektive inlösen av andelar tas ut genom
debitering av varje enskild andelsägare vid
försäljning och inlösen av fondandelar. Avgifterna
påverkar således inte storleken av den gemensamma
fondförmögenheten. Förvaltningsavgifter är avgifter
som debiteras den gemensamma fondförmögenheten för
att täcka kostnader för förvaltning och förvaring av
fonden. Förutom debiteringen av förvaltningsavgifter
förekommer det även annat kostnadsuttag ur fonden.
Det finns inga bestämmelser i lag om vilka eller hur
stora kostnader som får tas ut av fond-
andelsägarna. På marknaden förekommer det inte något
enhetligt system för uttag av avgifter. Det är
vanligt att olika typer av avgifter vid försäljning
respektive inlösen och årliga förvaltningsavgifter
kombineras.
I lagen om värdepappersfonder finns bestämmelser
som har till syfte att säkerställa att andelsägarna
får information om bl.a. vilka kostnader fondbolaget
tar ut. Bestämmelserna bygger på ett EG-direktiv,
det s.k. UCITS-direktivet. Direktivet anger en
gemensam minimistandard beträffande informationen
till andelsägarna. Direktivet hindrar inte att
medlemsländerna inför bestämmelser som ytterligare
förbättrar informationen.
Propositionen
Sparande i värdepappersfonder bygger på avtal som
träffas mellan de enskilda andelsägarna och
fondbolaget om förvaltning av medel som anförtros
fondbolaget. Eftersom det inte förekommer något
enhetligt system för uttag av avgifter är det svårt
för spararna att få en överblick över vilka
kostnader som är förenade med sparandet i
värdepappersfonder. Liksom vid andra typer av
tjänster anser regeringen att det är en självklarhet
att andelsägarna i en värdepappersfond bör få
information om vad den tjänst han eller hon har köpt
kostar. En god kostnadsinformation bidrar till att
spararen bättre kan bedöma värdet av den tjänst som
köpts och göra effektiva val vad gäller
investeringen av sina medel. En ökad
kostnadsmedvetenhet kan i sin tur förväntas leda
till en ökad marknadseffektivitet och konkurrens på
fondmarknaden.
Behovet av en individuell kostnadsinformation för
fondsparare accentueras av det faktum att hushållens
innehav av andelar i värdepappersfonder under senare
år växt dramatiskt och att fondsparandet kommit att
få en utpräglad karaktär av konsumenttjänst. Det
ökade sparandet innebär också att det är angeläget
att marknaden för värdepappersfonder fungerar väl.
Några gemensamma åtgärder inom branschen för att ge
spararna individuell kostnadsinformation tycks inte
vara aktuella. För att stärka konsumenternas
ställning i detta avseende bedömer regeringen därför
att det är nödvändigt att införa en
informationsskyldighet lagstiftningsvägen. I Sverige
har under senare år en rad reformer genomförts för
att stärka konsumenternas ställning och förbättra
konkurrensen på området finansiella tjänster. En
lagreglering om individuell kostnadsinformation för
andelsägare i värdepappersfonder ligger väl i linje
med dessa åtgärder.
En lagreglerad informationsskyldighet av det nu
aktuella slaget är emellertid inte möjlig att införa
för utländska fondföretag inom EES som omfattas av
UCITS-direktivet. Av direktivet framgår att ett
fondföretag är underkastat hemlandets bestämmelser i
de frågor som regleras i direktivet, t.ex. vilken
information som skall lämnas till fondandelsägarna.
I de fall ett fondföretag bedriver verksamhet i ett
annat medlemsland än hemlandet är det således inte
möjligt för värdlandet att påföra fondföretaget
annan eller ytterligare reglering i sådant som
faller inom direktivets tillämpningsområde.
Regeringen anser inte att det finns anledning att
invänta en eventuell framtida gemensam EG-reglering
om individuell kostnadsinformation till
fondandelsägare.
Regeringen föreslår således att det i lagen om
värdepappersfonder införs en ny bestämmelse som
innebär att fondbolaget varje år skriftligen skall
informera varje andelsägare i en värdepappersfond om
hur stort belopp av de totala kostnaderna som
belastat fonden under det närmast föregående
kalenderåret som hänför sig till andelsinnehavet.
Finansinspektionen skall vid sin tillsyn över
fondbolagen se till att bestämmelsen följs. Om
informationsskyldigheten inte iakttas kan
Finansinspektionen besluta om de påföljder som anges
i 43 § lagen om värdepappersfonder, dvs. i första
hand varning men även återkallelse av tillståndet
att utöva fondverksamhet.
Vad gäller frågan vilka kostnader som fondbolaget
skall informera om måste beaktas att det varierar
mellan fonderna vilka typer av kostnader som täcks
av den årliga förvaltningsavgiften. Ur
fondtillgångarna betalas också olika typer av
kostnader som inte ingår i förvaltningsavgiften.
Även detta kostnadsuttag varierar.
Regeringen anser att för att spararen skall få en
fullständig bild av kostnadsuttaget - som kan tjäna
som underlag vid en jämförelse med andra sparformer
- är det nödvändigt att informationen inte endast
avser förvaltningsavgiften utan samtliga kostnader
som belastar fondförmögenheten, oavsett på vilket
sätt de debiteras fonden. Informationen bör därför
inbegripa även bl.a. courtage och andra liknande
transaktionskostnader.
Det är emellertid inte alltid som courtage och
andra transaktionsavgifter tas ut i samband med köp
och försäljning av värdepapper. Sådana avgifter kan
i stället vara "inbakade" i priset på värdepapperen.
I dessa fall uppkommer inte någon redovisningsmässig
transaktionskostnad och kostnaderna blir dolda. Att
kräva en konsekvent redovisning av dessa kostnader
torde vara svårt att genomföra. Om kostnaderna inte
syns i den individuella information som skall ges
till fondandelsägarna finns det dock en risk för att
fondförvaltarna får ett incitament att i större
utsträckning än som nu förekommer belasta
fondförmögenheten med sådana kostnader. Regeringen
anser därför att det är angeläget att
Finansinspektionen i sin tillsyn av fondbolagen
uppmärksammar om så sker.
För att informationen skall vara överskådlig är det
viktigt att samtliga kostnader som hänför sig till
andelsinnehavet anges som ett totalt belopp.
Regeringen anser dock att kostnaderna för
förvaltning bör särskiljas från andra kostnader som
belastat fonden. En sådan uppdelning underlättar för
spararna att sätta de faktiska kostnaderna i
relation till den procentsats som fondbolagen
vanligen använder för att ange förvaltningsavgiftens
storlek. De kostnader som inte ingår i
förvaltningsavgiften är mera direkt hänförliga till
de finansiella transaktionerna i fonden. Genom att
dessa kostnader särskiljs från
förvaltningskostnaderna blir det lättare att jämföra
kostnadsuttaget i fonden med utvecklingen av
portföljförvaltningen. Det totala beloppet bör
alltså delas upp i två delposter:
förvaltningskostnader och övriga kostnader. För att
undvika oklarhet bör det i lagtexten särskilt
markeras att begreppet förvaltningskostnader
inkluderar kostnader för förvaring av
fondtillgångarna.
Regeringen anser att lagbestämmelsen kan behöva
kompletteras med verkställighetsföreskrifter för att
bl.a. klargöra vad som skall innefattas i
förvaltningskostnader och när kostnadsinformationen
skall lämnas till fondandels- ägarna.
Bestämmelsen om kostnadsinformation bör enligt
regeringens mening utformas så att fondbolaget är
skyldigt att ge information till dem som är
andelsägare i fonden.
I fråga om förvaltarregistrerade fondandelar skall
kostnadsinformationen ges till förvaltaren.
Fondbolaget får därvid ange ett totalt belopp för
alla andelar i en värdepappersfond som lämnats för
förvaltning till samma förvaltare. Regeringen anser
inte att det finns skäl för att i lag införa någon
skyldighet för förvaltaren att fördela kostnaderna
på de olika andelsägarna. Detta innebär att den
fondandelsägare som väljer att ha sina fondandelar
förvaltarregistrerade - dvs. att banken eller
värdepappersbolaget som förvaltar andelarna står
antecknad i fondbolagets register i stället för
andelsägaren själv - därigenom också avstår från att
få individuell kostnadsinformation från fondbolaget.
Ett avstående från informationen är med andra ord
ett val som fondandelsägaren själv gör.
Regeringen föreslår även att det i den nya lagen om
inkomstgrundad ål-derspension införs en bestämmelse
som innebär att svenska fondförvaltare som sluter
samarbetsavtal med Premiepensionsmyndigheten vid sin
rapportering till myndigheten om de kostnader som
tagits ut ur fonden skall ange hur stort
kostnadsbelopp som dagligen belastat fonden per
fondandel. Premiepensionsmyndigheten informerar
sedan de enskilda pensionsspararna om hur stort
kostnadsbelopp som hänför sig till deras sparande.
Regeringen anser att även fondsparare inom det
individuella pensionssparandet och
fondförsäkringssparandet i princip bör få samma
individuella kostnadsinformation som andra
fondsparare. Hur en reglering som kan möjliggöra
detta bör utformas måste dock övervägas ytterligare.
Regeringen avser därför att återkomma med förslag om
detta.
Bestämmelserna om individuell kostnadsinformation
föreslås träda i kraft den 1 juli 1999.
Informationen kommer således att tillhandahållas
andels- ägarna första gången år 2000. Den
information som skall lämnas för kalenderåret 1999
får emellertid begränsas till att avse kostnader som
belastar fonden under andra halvåret 1999.
Motionerna
I motion Fi1 av Lars Tobisson m.fl. (m) motsätter
sig motionärerna regeringens förslag. Motionärerna
anser visserligen att det är rimligt att
fondspararna skall få information om kostnaderna för
utförda tjänster. Men sådan information skall inte
bara ges från fondbolag med säte i Sverige utan från
alla fondbolag på den svenska marknaden.
Motionärerna anser att en ensidig reglering av
informationsskyldigheten bara för svenska bolag
kommer att snedvrida marknaden till förmån för
fonder med utländsk hemvist. Följden riskerar bli
att kostnaderna ökar för Sverigebaserade fondbolag,
vilket får antas leda till ökade kostnader för
kunderna.
I motion Fi2 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) anför
motionärerna att de anser att en förbättrad
information om de kostnader som är förknippade med
hanteringen av fonder är viktig med hänvisning till
att hushållens sparande i värdepappersfonder vuxit
kraftigt under senare år. Motionärerna ifrågasätter
dock om en redovisning av det slag som regeringen
föreslår ger fondspararen den information som
han/hon verkligen har nytta av. Finansinspektionen
har t.ex. i sitt remissvar anfört att
informationsskyldigheten bör begränsas till att avse
kostnader för förvaltning, förvaring och tillsyn.
Motionärerna delar Finansinspektionens bedömning och
anser att riksdagen bör besluta att den individuella
kostnadsinformationen i ett första steg begränsas
till att avse kostnader för förvaltning, förvaring
och tillsyn (yrkande 1). Motionärerna anser vidare
att behovet och kostnaderna för information om
totalkostnaden och skattekostnaden för en rationell
fondförvaltning utreds vidare med hänsynstagande
till erfarenheterna av steg 1 (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Lagreglering om individuell kostnadsinformation till
andelsägare i värdepappersfonder
Hushållens innehav av andelar i värdepappersfonder
har under senare år växt dramatiskt. Fondsparande
har därför kommit att få en utpräglad karaktär av
konsumenttjänst. Som framgått ovan tycks inte några
gemensamma åtgärder inom branschen vara aktuella för
att ge spararna individuell kostnadsinformation.
Utskottet delar därför regeringens bedömning att det
är nödvändigt att stärka konsumenternas ställning i
detta avseende genom att införa en lagreglering om
individuell kostnadsinformation för andelsägare i
värdepappersfonder. Det ligger i konsumenternas
intresse att detta genomförs så snart som möjligt,
och det finns därför inte skäl att avvakta en
eventuell framtida gemensam EG-reglering av frågan.
Utskottet delar inte motionärernas farhågor vad
gäller risken för att en lagstadgad
kostnadsinformation skulle medföra att svenska
fondbolag tappar marknadsandelar i förhållande till
utländska alternativ.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi1 (m).
Omfattningen av kostnadsinformationen till
fondandelsägarna
Som framgått ovan anser utskottet att det är
nödvändigt att införa en lagreglering om individuell
kostnadsinformation för andelsägare i
värdepappersfonder. Som regeringen föreslagit skall
det således i lagen om värdepappersfonder införas en
ny bestämmelse som innebär att fondbolaget varje år
skriftligen skall informera varje andelsägare i en
värdepappersfond om hur stort belopp av de totala
kostnaderna som belastat fonden under det närmast
föregående kalenderåret som hänför sig till
andelsinnehavet.
Utskottet övergår härefter till frågan vilka
kostnader som fondbolagen skall informera om. För
att en sparare skall få en fullständig bild av
kostnadsuttaget anser utskottet, liksom regeringen,
att det är nödvändigt att informationen inte endast
avser förvaltningsavgiften utan samtliga kostnader
som belastar fondförmögenheten, oavsett på vilket
sätt de debiteras fonden. En redovisning av
kostnaden enligt vad som föreslås i motion Fi2 (fp)
anser utskottet vara otillräcklig och skulle kunna
leda till att vissa kostnader blir dolda för
konsumenterna. Kostnaderna för förvaltning bör dock
särskiljas från andra kostnader som belastat fonden.
Det totala beloppet bör som regeringen föreslagit
delas upp i två delposter: förvaltningskostnader och
övriga kostnader.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens
förslag. Utskottet anser att det är väsentligt att
Finansinspektionen noga följer utvecklingen av den
föreslagna reformen. Som regeringen påpekat är det
också väsentligt att Finansinspektionen i sin
tillsyn av fondbolagen uppmärksammar om fondbolagen
i större utsträckning än vad som nu förekommer
belastar fondförmögenheten med s.k. dolda kostnader.
Utskottet delar även regeringens bedömning att
lagbestämmelsen kan behöva kompletteras med
verkställighetsföreskrifter. Motion Fi2 (fp)
avstyrks.
Lagförslaget i övrigt om kostnadsinformation
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande kontoföring av finansiella
instrument
att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:160 i
denna del godkänner vad utskottet anfört,
2. beträffande avslag på propositionen om
en lagreglering om individuell
kostnadsinformation till andelsägare i
värdepappersfonder
att riksdagen avslår motion 1998/99:Fi1,
res. 1 (m)
3. beträffande omfattningen av kostnadsinformationen till
fondandelsägarna
att riksdagen med bifall till propositionen i
denna del och med avslag på motion 1998/99:Fi2
godkänner vad utskottet anfört,
res. 2 (kd, fp)
4. beträffande lagförslaget i övrigt om
kostnadsinformation
att riksdagen med bifall till propositionen i denna del
godkänner vad utskottet anfört,
5. beträffande lagförslagen
att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen
till
dels lag om kontoföring av finansiella
instrument,
dels lag om ändring i lagen (1914:45) om
kommission,
dels lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande
av förkommen handling,
dels lag om ändring i lagen (1936:83) angående
vissa utfästelser om gåva,
dels lag om ändring i föräldrabalken,
dels lag om ändring i utsökningsbalken,
dels lag om ändring i kupongskattelagen
(1970:624),
dels lag om ändring i förmånsrättslagen
(1970:979),
dels lag om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385),
dels lag om ändring i försäkringsrörelselagen
(1982:713),
dels lag om ändring i lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar,
dels lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter,
dels lag om ändring i lagen (1990:1114) om
värdepappersfonder,
dels lag om ändring i insiderlagen (1990:1342),
dels lag om ändring i lagen (1992:160) om
utländska filialer m.m.,
dels lag om ändring i lagen (1995:1570) om
medlemsbanker,
dels lag om ändring i lagen (1995:1623) om
skattereduktion för riskkapitalinvesteringar,
dels lag om ändring i lagen (1996:764) om
företagsrekonstruktion,
dels lag om ändring i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension.
Stockholm den 5 november 1998
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
I beslutet har deltagit: Jan
Bergqvist (s), Mats Odell (kd),
Lars Tobisson (m), Bengt
Silfverstrand (s), Lisbet Calner
(s), Johan Lönnroth (v), Lennart
Hedquist (m), Sonia Karlsson (s),
Fredrik Reinfeldt (m), Carin
Lundberg (s), Sven-Erik Österberg
(s), Siv Holma (v), Per Landgren
(kd), Anna Åkerhielm (m), Peter
Eriksson (mp), Agne Hansson (c) och
Lars Leijonborg (fp).
Reservationer
1. Avslag på propositionen om en
lagreglering om individuell
kostnadsinformation till andelsägare i
värdepappersfonder (mom. 2) (m)
Lars Tobisson, Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt
och Anna Åkerhielm (alla m) anser
dels att finansutskottets ställningstagande under
rubriken Lagreglering om individuell
kostnadsinformation till andelsägare i
värdepappersfonder bort ha följande lydelse:
Regeringen föreslår att det skall införas en
lagreglering om individuell kostnadsinformation till
andelsägare i värdepappersfonder. Liksom
motionärerna anser utskottet att det är rimligt att
fondspararna skall få information om kostnaderna för
utförda tjänster. Rent generellt anser dock
utskottet att lagstiftning i en marknadsekonomi bör
användas med stor försiktighet. Utskottet anser
därför att frågan om kostnadsinformation till
fondandelsägare borde kunna skötas via
självreglering på marknaden. Som framgår av en
skrivelse som inkommit till utskottet från
Fondbolagens förening har branschen antagit
redovisningsrekommendationer som trätt i kraft den
26 augusti 1998. Föreningens rekommendationer, som
antagits i samråd med Finansinspektionen, innebär
att andelsägarna får information som gör det möjligt
att jämföra den kollektiva kostnadsbelastningen i
olika fonder. Den av regeringen föreslagna
lagstiftningen motverkar däremot syftet att få en
bättre jämförbarhet och genomlysning jämte ökad
konkurrens i fondbranschen.
Som framgått ovan är en lagreglerad
informationsskyldighet av det slag som regeringen
föreslår inte möjlig att införa för utländska
fondföretag inom EES som omfattas av UCITS-
direktivet. Utskottet delar motionärernas
uppfattning att en ensidig reglering av
informationsskyldigheten bara för svenska bolag
kommer att snedvrida marknaden till förmån för
fonder med utländskt hemvist. Kostnaderna riskerar
dessutom att öka för Sverigebaserade fondbolag
vilket torde leda till ökade kostnader för kunderna.
Eftersom lagen om värdepappersfonder är baserad på
UCITS-direktivet vore det naturligt att även
informationskravet diskuterades på EU-nivå. Frågan
skulle kunna tas upp i samband med den revidering av
direktivet som pågår.
På grund av det anförda och med bifall till motion
Fi1 (m) avstyrker utskottet propositionen i denna
del.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande avslag på propositionen om en
lagreglering om individuell kostnadsinformation
till andelsägare i värdepappersfonder
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Fi1
avslår proposition 1997/98:160 i denna del,
2. Omfattningen av kostnadsinformationen
till fondandelsägarna (mom. 3) (kd, fp)
Mats Odell (kd), Per Landgren (kd) och Lars
Leijonborg (fp) anser
dels att finansutskottets ställningstagande under
rubriken Omfattningen av kostnadsinformationen till
fondandelsägarna bort ha följande lydelse:
På grund av att hushållens sparande i
värdepappersfonder vuxit kraftigt under senare år
anser utskottet att det är viktigt med en förbättrad
information om de kostnader som är förknippade med
hanteringen av fonder.
Liksom motionärerna ifrågasätter utskottet om en
redovisning av det slag som regeringen föreslår ger
fondspararen den information som han/hon verkligen
har nytta av. Finansinspektionen har t.ex. i sitt
remissvar anfört att informationsskyldigheten bör
begränsas till att avse kostnader för förvaltning,
förvaring och tillsyn. Övriga kostnader som t.ex.
courtage är mera direkt hänförliga till finansiella
transaktioner som är förknippade med den ekonomiska
förvaltningen av fondtillgångarna och det är därför
svårt att dra slutsatser av information om dessa
kostnader utan att de sätts i relation till
utvecklingen av portföljförvaltningen. Det är också
nödvändigt att de samlade kostnaderna ställs mot
fondens utveckling och risktagande för att ge en
rättvisande bild för fondandelsägarna. Därtill
kommer att både fondbolagen och
Premiepensionsmyndigheten kommer att belastas hårt
med arbete för att kunna tillgodose det
informationskrav som propositionen innebär.
På grund av det anförda och med anledning av motion
Fi2 (fp) anser utskottet att den individuella
kostnadsinformationen i ett första steg bör
begränsas till att avse kostnader för förvaltning,
förvaring och tillsyn. Därefter bör behovet av och
kostnaderna för information om totalkostnaden och
skattekostnaden för en rationell fondförvaltning
utredas vidare med hänsynstagande till
erfarenheterna av steg 1. Vad utskottet anfört om
det fortsatta utredningsarbetet bör riksdagen sin
sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande omfattningen av
kostnadsinformationen till fondandelsägarna
att riksdagen med anledning av
propositionen i denna del och
motion 1998/99:Fi2 godkänner vad
utskottet anfört samt som sin
mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om det
fortsatta utredningsarbetet,
Regeringens lagförslag
1. Förslag till lag om kontoföring av
finansiella instrument
2. Förslag till lag om ändring i lagen
(1914:45) om kommission
3. Förslag till lag om ändring i lagen
(1927:85) om dödande av
förkommen handling
4. Förslag till lag om ändring i lagen
(1936:83) angående vissa
utfästelser om gåva
5. Förslag till lag om ändring i
föräldrabalken
6. Förslag till lag om ändring i
utsökningsbalken
7. Förslag till lag om ändring i
kupongskattelagen (1970:624)
8. Förslag till lag om ändring i
förmånsrättslagen (1970:979)
9. Förslag till lag om ändring i
aktiebolagslagen (1975:1385)
10. Förslag till lag om ändring i
försäkringsrörelselagen
(1982:713)
11. Förslag till lag om ändring i lagen
(1987:667) om
ekonomiska föreningar
12. Förslag till lag om ändring i lagen
(1990:325) om
självdeklaration och
kontrolluppgifter
13. Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1114)
om värdepappersfonder
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:1114)
om värdepappersfonder
dels att 31 och 32 a §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall föras in två nya
paragrafer, 27 a och 31 a §§, av följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
27 a §
Fondbolaget skall varje
år skriftligen informera
varje andelsägare i en
värdepappersfond om hur
stort belopp av de totala
kostnaderna som belastat
fonden under det närmast
föregående kalenderåret
som hänför sig till
andelsinnehavet. I
informationen skall det
anges hur mycket av
beloppet som avser
förvaltningskostnader,
inklusive kostnader för
förvaring av
fondtillgångarna.
I fråga om fondandelar
som enligt 31 a § lämnats
till någon annan för
förvaltning skall
informationen enligt
första stycket ges till
förvaltaren. Fondbolaget
får ange ett sammanlagt
belopp för alla andelar i
en värdepappersfond som
lämnats för förvaltning
till samma förvaltare.
-----------------------------------------------------
31 §[1]
Fondbolaget skall föra eller låta föra ett register
över samtliga innehavare av andelar i fonden. I
fråga om automatiserad och viss manuell behandling
av personuppgifter finns bestämmelser i
personuppgiftslagen (1998:204).
-----------------------------------------------------
Är aktiekontolagen Är lagen (1998:000) om
(1989:827) tillämplig på kontoföring av
andelarna i fonden, förs finansiella instrument
registret av tillämplig på andelarna i
Värdepapperscentralen VPC fonden, förs registret av
Aktiebolag. Fondbolaget den centrala
har rätt till insyn i värdepappersförvararen.
registret. Fondbolaget har rätt till
insyn i registret.
-----------------------------------------------------
Fondbolaget skall till varje enskild fondandelsägare
skriftligen bekräfta att hans fondandelsinnehav
registrerats. Av bekräftelsen skall framgå
vär-
**FOOTNOTES**
[1]: Lydelse enligt prop. 1997/98:97.
14. Förslag till lag om ändring i
insiderlagen (1990:1342)
15. Förslag till lag om ändring i lagen
(1992:160) om utländska
filialer m.m.
16. Förslag till lag om ändring i lagen
(1995:1570) om
medlemsbanker
17. Förslag till lag om ändring i lagen
(1995:1623) om
skattereduktion för
riskkapitalinvesteringar
18. Förslag till lag om ändring i lagen
(1996:764) om
företagsrekonstruktion
19. Förslag till lag om ändring i lagen
(1998:647) om
inkomstgrundad ålderspension
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3 § lagen
(1998:647) om inkomstgrundad ålderspension skall ha
följande lydelse.
Lydelse enligt prop. Föreslagen lydelse
1997/98:151
-----------------------------------------------------
8 kap.
3 §
Överföring enligt 2 § första stycket 1 får göras
till fonder som har anmälts för registrering hos
Premiepensionsmyndigheten och som förvaltas av
fondförvaltare som
1. har rätt att utöva fondverksamhet enligt lagen
(1990:1114) om värdepappersfonder,
2. har slutit samarbetsavtal med myndigheten,
3. har åtagit sig att på begäran lämna sådana
informationshandlingar som avses i 26 och 27 §§
lagen om värdepappersfonder till pensionssparare som
har valt eller överväger att välja någon av
förvaltarens fonder i premiepensionssystemet,
4. har åtagit sig att inte ta ut några avgifter för
inlösen av fondandelar,
5. har åtagit sig att, med eller utan särskild
prisnedsättning, inte ta ut avgifter i övrigt utöver
vad som godtagits av myndigheten, och
-----------------------------------------------------
6. har åtagit sig att 6. har åtagit sig att
för varje år till för varje år till
myndigheten rapportera myndigheten rapportera
alla kostnader som har alla kostnader som har
tagits ut ur fonden, tagits ut ur fonden,
uppdelade på olika kost- uppdelade på olika kost-
nadsslag. nadsslag. Fondförvaltare
som omfattas av
informationsskyldigheten
enligt 27 a § lagen om
värdepappersfonder skall
till myndigheten dessutom
ange vilka kostnadsbelopp
som dagligen belastat
fonden beräknat per
fondandel.
-----------------------------------------------------
Medlen får inte placeras i sådana fonder som avses i
3 § lagen om värdepappersfonder i andra fall än som
anges i tredje stycket.
Premiepensionsmyndigheten får, efter att ha inhämtat
yttrande från Finansinspektionen, medge att medlen
placeras i fonder vars värdeutveckling är beroende
av index. Ett sådant medgivande får lämnas om god
riskspridning uppnås i fonden.
_____
Denna lag träder i kraft den 1 juli
1999.
Innehållsförteckning
Sammanfattning...................................
1
Propositionen....................................
1
Motionerna.......................................
2
Inkomna skrivelser...............................
2
Utskottet........................................
3
Kontoföring av finansiella instrument..........
3
Bakgrund...................................
3
Propositionen..............................
3
Yttrande från Europeiska centralbanken.....
5
Utskottets ställningstagande...............
5
Kostnadsinformation till andelsägare i
värdepappersfonder.............................
5
Bakgrund.....................................
5
Propositionen................................
6
Motionerna...................................
8
Utskottets ställningstagande.................
9
Lagreglering om individuell
kostnadsinformation till andelsägare i
värdepappersfonder
9
Omfattningen av kostnadsinformationen
till fondandelsägarna
9
Lagförslaget i övrigt om
kostnadsinformation.......................
10
Hemställan....................................
10
Reservationer...................................
11
1. Avslag på propositionen om en lagreglering
om individuell kostnadsinformation till
andelsägare i värdepappersfonder (mom. 2) (m)
11
2. Omfattningen av kostnadsinformationen till
fondandelsägarna (mom. 3) (kd, fp)
12
Bilaga
Regeringens lagförslag....................................
14
1. Förslag till lag om kontoföring av
finansiella instrument........................
14
2. Förslag till lag om ändring i lagen
(1914:45) om kommission.......................
29
3. Förslag till lag om ändring i lagen
(1927:85) om dödande av.......................
30
förkommen handling............................
30
4. Förslag till lag om ändring i lagen
(1936:83) angående vissa......................
32
utfästelser om gåva...........................
32
5. Förslag till lag om ändring i
föräldrabalken................................
33
6. Förslag till lag om ändring i
utsökningsbalken..............................
35
7. Förslag till lag om ändring i
kupongskattelagen (1970:624)..................
37
8. Förslag till lag om ändring i
förmånsrättslagen (1970:979)..................
43
9. Förslag till lag om ändring i
aktiebolagslagen (1975:1385).................
44
10. Förslag till lag om ändring i
försäkringsrörelselagen
(1982:713)....................................
56
11. Förslag till lag om ändring i lagen
(1987:667) om
ekonomiska föreningar.........................
66
12. Förslag till lag om ändring i lagen
(1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter
68
13. Förslag till lag om ändring i lagen
(1990:1114) om värdepappersfonder
73
14. Förslag till lag om ändring i
insiderlagen (1990:1342)......................
76
15. Förslag till lag om ändring i lagen
(1992:160) om utländska filialer m.m.
78
16. Förslag till lag om ändring i lagen
(1995:1570) om
medlemsbanker.................................
79
17. Förslag till lag om ändring i lagen
(1995:1623) om skattereduktion för
riskkapitalinvesteringar
81
18. Förslag till lag om ändring i lagen
(1996:764) om företagsrekonstruktion
82
19. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:647)
om inkomstgrundad ålderspension
83