Bostadsutskottets betänkande
1998/99:BOU10

Ombildning av hyresrätt till bostadsrätt m.m.


Innehåll

1998/99

BoU10

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas regeringens proposition
1998/99:101 Ombildning av hyresrätt till bostadsrätt
m.m. jämte med anledning av denna proposition väckta
motioner.      Regeringen     föreslår     att    en
bostadsrättsförening får besluta om förvärv  av  ett
hus  för  ombildning  till bostadsrätt, om minst två
tredjedelar   av   hyresgästerna    i   de   uthyrda
lägenheterna  går  med  på beslutet. Samma  krav  på
majoritet föreslås gälla för en s.k. intresseanmälan
för    fastighetsförvärv   för    ombildning    till
bostadsrätt.  I  propositionen  lämnas också förslag
till  lag  om  ändring  av  tillstånd   att  bedriva
verksamhet med kooperativ hyresrätt.
Utskottet  tillstyrker  regeringens lagförslag  och
avstyrker samtliga motionsförslag.
Till  betänkandet  har tre  reservationer  och  ett
särskilt yttrande fogats.

Propositionen

Regeringen föreslår i  proposition  1998/99:101  att
riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),
2.  lag  om ändring i lagen (1982:352) om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt,
3.  lag (1999:000)  om  ändring  av  tillstånd  att
bedriva verksamhet med kooperativ hyresrätt.

Motionerna

I  betänkandet   behandlas   de   med  anledning  av
propositionen väckta motionerna

1998/99:Bo15   av   Yvonne   Ångström  och   Kerstin
Heinemann  (fp)  vari  yrkas  att  riksdagen  avslår
regeringens  förslag om ändringar  i  9  kap.  19  §
bostadsrättslagen  (1991:614)  och ändringen i lagen
(1982:352)   om  rätt  till  fastighetsförvärv   för
ombildning till bostadsrätt.

1998/99:Bo16 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas
1.  att  riksdagen  avslår  förslaget  om  krav  på
kvalificerad  majoritet  för  beslut  om  förvärv av
fastighet   för   ombildning   av   hyresrätt   till
bostadsrätt  samt  för  intresseanmälan  för  sådant
förvärv i enlighet med vad som anförts i motionen,
2.  att  riksdagen, i händelse av avslag på yrkande
1, hos regeringen  begär förslag till övergångsregel
som  tar  sikte  på de  bostadsrättsföreningar  som,
enligt  nu  gällande   lagstiftning,  har  gjort  en
intresseanmälan  för  förvärv   av   fastighet   för
ombildning  av hyresrätt till bostadsrätt i enlighet
med vad som anförts i motionen.
1998/99:Bo17 av Rigmor Ahlstedt m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag
till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),
2. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag
till lag om ändring  i lagen (1982:352) om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt.
1998/99:Bo18 av Helena  Hillar Rosenqvist m.fl. (mp)
vari  yrkas  att  riksdagen   som   sin  mening  ger
regeringen  till  känna  vad i motionen  anförts  om
behovet av en mångfald av boendeformer.

1998/99:Bo19 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen avslår förslaget  om  kvalificerad
majoritet  för  beslut  om förvärv av fastighet  för
ombildning av hyresrätt till  bostadsrätt  samt  för
intresseanmälan för sådant förvärv,

2. att riksdagen, i händelse av bifall till
propositionen, hos regeringen begär förslag
till övergångsregel som garanterar
bostadsrättsföreningar som, enligt nu
gällande lagstiftning, redan lämnat
intresseanmälan för förvärv av fastighet
för ombildning till bostadsrätt att
fullfölja ombildningen i enlighet med enkel
majoritet.


Bakgrund

Ombildning av hyresrätt till bostadsrätt

I      bostadsrättslagen     (1991:614)     regleras
förutsättningarna   för   en   bostadsrättsförenings
beslut  om  att förvärva ett hus för  ombildning  av
hyresrätt till  bostadsrätt. Beslutet är giltigt, om
hyresgästerna  i  mer   än  hälften  av  de  uthyrda
lägenheterna som omfattas  av förvärvet har gått med
på beslutet. Dessa hyresgäster  skall vara medlemmar
i  föreningen.   Innan  beslutet  fattas,  skall  en
ekonomisk plan upprättas och hållas  tillgänglig för
medlemmarna.  Ett  beslut  som fattats i  strid  med
lagens bestämmelser är ogiltigt  (9  kap.  19-21  §§
bostadsrättslagen).   Inskrivningsmyndigheten  skall
beakta  ogiltighetspåföljden   vid   prövningen   av
föreningens  ansökan  om  lagfart.  En ansökan skall
avslås om det är uppenbart att förvärvet är ogiltigt
(20 kap. 6 § 10 jordabalken).
Hyresgästerna  har  före  andra  köpare   rätt  att
förvärva den fastighet de bebor för ombildning  till
bostadsrätt.  En förutsättning för att hyresgästerna
skall kunna utnyttja  sin  rätt är att de har bildat
en bostadsrättsförening och att föreningen har gjort
en intresseanmälan till inskrivningsmyndigheten  för
anteckning             i             fastighetsboken
(inskrivningsregistret).  En  sådan  intresseanmälan
kan  göras om hyresgästerna i mer än hälften  av  de
uthyrda  lägenheterna  skriftligen har förklarat sig
intresserade av en ombildning.  Så  länge  en  sådan
anmälan  gäller,  får  fastighetsägaren normalt inte
överlåta fastigheten till  någon  annan  köpare,  om
inte föreningen genom ett hembud först har erbjudits
att  förvärva  fastigheten (lagen, 1982:352, om rätt
till   fastighetsförvärv    för    ombildning   till
bostadsrätt -  den s.k. ombildningslagen).
De regler som nu föreskriver en enkel majoritet för
ombildning   har  gällt  sedan  den  1  juli   1992.
Dessförinnan gällde  krav på kvalificerad majoritet.
Lagändringen  år  1992  avsåg   att   underlätta  en
ombildning till bostadsrätt (prop. 1991/92:160, bet.
1991/92:BoU22).
Den  hyresgäst  som  inte vill delta i ombildningen
skyddas på olika sätt.  Hyresgästen  får  bo  kvar i
lägenheten   med   bostadsrättsföreningen   som   ny
hyresvärd.  Föreningen  kan inte upplåta bostadsrätt
till lägenheten så länge  hyresförhållandet  består.
Hyresgästens  besittningsskydd  består liksom dennes
rätt att använda lägenheten för att genom byte få en
annan bostad. Också i övrigt har  hyresgästen  samma
rättigheter   gentemot   bostadsrättsföreningen  som
vilken hyresgäst som helst.

Kooperativ hyresrätt

Upplåtelseformen kooperativ  hyresrätt  infördes  på
försök  den  1  januari  1987.  Lagen (1986:1241) om
försöksverksamhet  med  kooperativ   hyresrätt   som
reglerade  detta försök gällde fram till utgången av
år  1998. Enligt  en  särskild  övergångsbestämmelse
till den lagen gäller tillstånd som meddelats enligt
lagen även efter utgången av lagens giltighet. Sedan
lagen  upphört finns det inte längre någon möjlighet
för regeringen  att  ge tillstånd till förändring av
en  förenings  verksamhet   eller  att  bevilja  den
dispenser         från         hyreslagen        och
hyresförhandlingslagen.

Utskottet

Ombildning av hyresrätt till bostadsrätt

Regeringen har föreslagit att det  skall  krävas att
hyresgästerna i minst två tredjedelar av de  uthyrda
lägenheterna   går  med  på  bostadsrättsföreningens
beslut om förvärv  av  ett  hus  för ombildning till
bostadsrätt  för  att beslutet skall  vara  giltigt.
Även  kravet för att  en  intresseanmälan  skall  få
göras föreslås  ändrat  så att hyresgästerna i minst
två   tredjedelar   av   de   uthyrda   lägenheterna
skriftligen skall ha förklarat  sig  intresserade av
en ombildning.
I   motionerna   1998/99:Bo16   (m)   yrkande    1,
1998/99:Bo19   (kd)   yrkande  1,  1998/99:Bo17  (c)
yrkandena 1 och 2 samt  1998/99:Bo15  (fp)  föreslås
avslag   på    regeringens  förslag.   I  m-motionen
yrkande 2 och kd-motionen  yrkande  2  föreslås, för
det fall att motionärernas nyss nämnda yrkanden inte
vinner  bifall,  att riksdagen hos regeringen  skall
begära ett förslag  som  innebär  att föreningar som
enligt  nu gällande regler gjort en  intresseanmälan
med en enkel  majoritet  av hyresgästerna bakom sig,
skall   få   fullfölja   sitt   förvärv    med    de
majoritetsregler    som   gällde   vid   tiden   för
intresseanmälan.
Motionärerna   bakom   motion   1998/99:Bo18   (mp)
föreslår  att riksdagen genom  ett  tillkännagivande
skall  uttala   sig   om   behovet  av  en  mångfald
boendeformer.
I  likhet  med  regeringen  anser   utskottet   att
utgångspunkten  för  bedömningen av regelsystemet är
att det är viktigt att  slå  vakt  om både hyresrätt
och bostadsrätt som upplåtelseformer. Regeringen har
i      sin      proposition      redovisat     några
lagstiftningsprojekt  som avser att  stärka  och  på
andra sätt förbättra de båda upplåtelseformerna.
Möjligheten  till ombildning  av  hyresrätter  till
bostadsrätter har  av lagstiftaren sedan länge varit
föremål för särskild  reglering. Ett viktigt ändamål
har  varit  att  underlätta   en  sådan  ombildning.
Utskottet anser att den särskilda  rätt till hembud,
eller om man så vill förköpsrätt, som  hyresgästerna
har  när hyresvärden önskar överlåta sin  fastighet,
är ett  viktigt  inslag  när  det  gäller de boendes
inflytande. Bostadsrättslagens regler  avser  att på
olika  sätt  skydda bostadskonsumenterna bl.a. genom
att  förhindra   uppkomsten   av  ekonomiskt  osunda
föreningar. Lagen ställer i detta  syfte  upp  bl.a.
krav  på  att  en  ekonomisk plan upprättas innan en
bostadsrätt upplåts.  Lagen  avser  också  att under
föreningens   fortsatta   bestånd   på   olika  sätt
garantera  att verksamheten inte äventyras  och  att
boendeformen  blir  framgångsrik.  Frågan  om vilken
majoritet   som   skall   krävas   för   föreningens
förvärvsbeslut  och  för  en  intresseanmälan  måste
bl.a. ses ur det perspektiv dessa regler ger uttryck
för. I likhet med regeringen anser utskottet att det
är naturligt att utgå från att  ju fler av de boende
som   deltar   i  ombildningen,  desto   större   är
möjligheten att  övergången  till  bostadsrätt  blir
lyckad.
Det  finns  även  andra viktiga skäl för att införa
krav på kvalificerad  majoritet.  Ett  första sådant
är,   såsom   regeringen   också   konstaterar,   av
boendedemokratisk natur. Det kan inte  anses rimligt
att en ombildning skall få genomföras om  ett  stort
antal, kanske närmare hälften, av hyresgästerna inte
önskar   en   ombildning.   Utskottet   delar  också
regeringens  uppfattning  att det ibland kan  finnas
vissa   motsättningar   i  ett  hus   med   blandade
boendeformer och att det  finns skäl att anta att ju
fler hyresgäster som deltar  i  ombildningen,  desto
mindre   blir   risken   för  sådana  motsättningar.
Utskottet ställer sig också  bakom vad regeringen  i
övrigt  redovisar  som  skäl för  att  ett  krav  på
kvalificerad majoritet åter skall införas.
Under   remissbehandlingen   har   förslaget   mött
invändningar   om   att   det   skulle  innebära  en
begränsning av den kommunala självbestämmanderätten.
Invändning har också riktats mot  förslaget  om  att
det   skulle   innebära   en   begränsning   i   den
grundlagsskyddade  föreningsfriheten  och strida mot
bestämmelserna  om  föreningsfrihet i artikel  11  i
Europakonventionen om  de  mänskliga  rättigheterna.
Frågeställningarna berörs också av vissa motionärer.
Beträffande     frågan     om     den     kommunala
självbestämmanderätten anser regeringen att det inte
är fråga om någon begränsning. Regeringen anför  att
de föreslagna reglerna är av civilrättsligt slag och
att  de  inte  gör  skillnad  mellan kommunernas och
enskilda fastighetsägares möjligheter att sälja sina
fastigheter  till bostadsrättsföreningar.  Utskottet
delar denna bedömning.
Enligt regeringen  lägger  varken  grundlagen eller
Europakonventionens  bestämmelser om föreningsfrihet
hinder i vägen för att  genomföra  dess  lagförslag.
Lagrådet  har  inte  ens  ansett det nödvändigt  att
kommentera förslaget ur detta  perspektiv. Utskottet
delar regeringens bedömning.
De skäl som talar för att det skall införas krav på
en kvalificerad majoritet väger  betydligt tyngre än
skälen emot. Riksdagen bör därför  med  bifall  till
propositionens  lagförslag  i  motsvarande del avslå
motionerna 1998/99:Bo16 (m) yrkande  1, 1998/99:Bo19
(kd) yrkande 1, 1998/99:Bo17 (c) yrkandena  1  och 2
samt   1998/99:Bo15   (fp)   beträffande  kravet  på
kvalificerad    majoritet   vid   ombildning    till
bostadsrätt.
Enligt  propositionens   lagförslag  skall  de  nya
reglerna  träda  i  kraft  den  1 juli  1999.  Någon
särskild övergångsreglering  har  inte  föreslagits.
Lagrådet   har   påpekat   att   det   av   allmänna
rättsgrundsatser följer att ett giltigt beslut på en
föreningsstämma   om   att   förvärva  ett  hus  för
ombildning   till  bostadsrätt  som   fattats   före
lagstiftningens  ikraftträdande inte kan förlora sin
giltighet på grund  av  att kravet på viss majoritet
skärps genom den nya lagstiftningen.  Regeringen har
delat   denna  uppfattning.  Lagrådet  har  i   sitt
yttrande   även  berört  frågan  om  den  verkan  en
intresseanmälan  som  gjorts  med  stöd  av en enkel
majoritet kommer att få efter ikraftträdandet  av de
nya reglerna. En sådan anmälan torde enligt Lagrådet
bevara sin verkan så att hembud måste ske även efter
ikraftträdandet.  Det får sedan utrönas om det finns
behövlig  majoritet  enligt  bostadsrättslagen,  när
bostadsrättsföreningen  på föreningsstämman skall ta
ställning till förvärvet. Regeringen delar Lagrådets
bedömning. Enligt utskottets  mening  talar  de skäl
som  motiverar en ändring av majoritetsreglerna  för
att   dessa    skall    tillämpas    efter    lagens
ikraftträdande   även  i  de  fall  ett  förvärv  är
resultatet av en intresseanmälan  som gjorts i tiden
dessförinnan.   Till   detta  kan  läggas   att   en
intresseanmälan endast avspeglar opinionsläget bland
de hyresgäster som fanns i huset när den gjordes och
att den inte är bindande  för någon av hyresgästerna
eller på något annat sätt binder  till  ett förvärv.
Utskottet  avstyrker  motionerna  1998/99:Bo16   (m)
yrkande 2 och 1998/99:Bo19 (kd) yrkande 2 i fråga om
en särskild övergångsreglering.
Vad    gäller   mp-motionens   förslag   till   ett
tillkännagivande   om  behovet  av  en  mångfald  av
boendeformer  kan utskottet  ställa  sig  bakom  den
principiella tanken  bakom motionen om att det skall
finnas ett flertal boendeformer som möter människors
olika   behov.  Hur  denna   tanke   närmare   skall
konkretiseras får avgöras i de skilda sammanhang där
den gör sig  gällande.  Det  finns  enligt utskottet
inte skäl för riksdagen att i detta sammanhang  göra
ett   tillkännagivande   i   enlighet   med   motion
1998/99:Bo18 (mp) i frågan.

Tillstånd att bedriva kooperativ hyresrätt

Enligt  propositionens  lagförslag  skall föreningar
som  fått  tillstånd  att  bedriva  verksamhet   med
kooperativ  hyresätt  ges möjlighet att få tillstånd
till   en   utvidgning  eller   annan   ändring   av
föreningens verksamhet. Regeringen skall också kunna
ge   föreningarna    nya    dispenser   från   vissa
bestämmelser         i         hyreslagen        och
hyresförhandlingslagen. Enligt utskottets mening bör
regeringen  åter  ges  möjlighet  att  fatta  sådana
beslut. Också den hithörande redaktionella ändringen
i  bostadsrättslagen  bör  genomföras.   Regeringens
lagförslag,  som inte heller mött några invändningar
i  motioner,  bör   därför   genomföras.   Utskottet
tillstyrker   således   propositionens   förslag   i
motsvarande  del om ändring av tillstånd att bedriva
verksamhet med kooperativ hyresrätt m.m.

Hemställan

Utskottet hemställer
1.  beträffande   kravet  på  kvalificerad
majoritet vid ombildning
att   riksdagen   med  bifall   till   propositionen   antar
regeringens  lagförslag   i  motsvarande  del  i
enlighet med bilagan till detta  betänkande  och
avslår   motionerna  1998/99:Bo15,  1998/99:Bo16
yrkande 1, 1998/99:Bo17 och 1998/99:Bo19 yrkande
1,
res. 1 (m, kd, c, fp)
2. beträffande en övergångsreglering
att riksdagen  avslår  motionerna 1998/99:Bo16 yrkande 2 och
1998/99:Bo19 yrkande 2,
res.  2  (m, kd, c, fp) -
villk. mom. 1
3. beträffande behovet av en  mångfald  av
boendeformer
att riksdagen avslår motion 1998/99:Bo18,
res. 3 (mp)
4.  beträffande  ändring  av tillstånd att
bedriva  verksamhet  med  kooperativ   hyresrätt
m.m.
att   riksdagen   med   bifall   till  propositionen   antar
regeringens  lagförslag  i  motsvarande   del  i
enlighet med bilagan till detta betänkande.
Stockholm den 11 maj 1999

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing


I  beslutet  har deltagit: Knut Billing (m), Lennart
Nilsson (s), Lilian  Virgin  (s),  Owe Hellberg (v),
Ulf  Björklund  (kd),  Sten  Andersson  (m),  Carina
Moberg  (s),  Inga Berggren (m), Anders Ygeman  (s),
Siw Wittgren-Ahl (s), Sten Lundström (v), Ulla-Britt
Hagström (kd),  Carl-Erik Skårman (m), Helena Hillar
Rosenqvist  (mp),   Rigmor   Ahlstedt   (c),  Yvonne
Ångström (fp) och Carina Adolfsson (s).

Reservationer

1. Kravet på kvalificerad majoritet vid
ombildning (mom. 1)

Knut Billing (m), Ulf Björklund (kd), Sten Andersson
(m),  Inga  Berggren (m), Ulla-Britt Hagström  (kd),
Carl-Erik  Skårman  (m),  Rigmor  Ahlstedt  (c)  och
Yvonne Ångström (fp) anser

dels att den  del av utskottets yttrande som på s. 4
börjar med "I likhet"  och  på s. 5 slutar med "till
bostadsrätt" bort ha följande lydelse:
Utskottet  delar  inte  regeringens  uppfattning  i
fråga om behovet av att införa nya majoritetsregler.
Det gör inte heller en förkrossande  majoritet av de
remissinstanser som hörts över förslaget. Regeringen
har i propositionen angivit i huvudsak fyra skäl för
att  till  riksdagen  föra  fram  sitt  förslag.  De
omfattar  att  säkerställa  att  en omvandling  till
bostadsrätt blir framgångsrik, att  skapa  demokrati
bland de boende, att förhindra motsättningar  mellan
bostadsrättshavare  och hyresgäster och att motverka
att bostadsrättsföreningar blir hyresvärdar eftersom
de inte är bra hyresvärdar.  Utskottet  vill för sin
del anföra följande om de skäl som åberopats.
För det första. Varje ombildning som vilar på sunda
ekonomiska grundvalar kan bedömas vara framgångsrik.
Bostadsrättslagens regler om bl.a. ekonomiska planer
avser  att  garantera  att  endast  sunda ekonomiska
företag kommer till stånd. De enskilda hyresgästerna
har  med  den ekonomiska planen som grund  (eller  i
vissa fall  en  kalkyl) att ta ställning till om han
eller  hon vill bli  bostadsrättshavare.  En  viktig
faktor  för   detta   beslut   är  storleken  på  de
ekonomiska        åtaganden       den       enskilde
bostadsrättshavaren  måste göra. Åtagandena är bl.a.
beroende av hur många  av  hyresgästerna  som önskar
förvärva sin lägenhet med bostadsrätt. Är det för få
kommer  ombildningen  inte att bli genomförbar.  Ett
krav på att en kvalificerad  majoritet  skall gå med
på  föreningens beslut att förvärva fastigheten  har
inte   någon   funktion   för  att  säkerställa  att
omvandlingen blir framgångsrik.  Än  mindre  gör sig
denna   typ   av  skäl  gällande  för  ett  krav  på
kvalificerad majoritet  som  förutsättning  för  att
föreningen  skall  kunna göra en intresseanmälan för
ett förvärv. Som ordet  i sig anger är det ju endast
fråga om att föreningen visar  sitt  intresse. Flera
remissinstanser  har  anfört  att  några  ekonomiska
problem   inte  uppstått  i  för-eningar  som  efter
sänkningen  av  majoritetskraven år 1992 har bildats
genom ombildning.
För det andra. Utskottet  har  svårt att förstå att
en  regel  som  i  sin  grund tar ställning  mot  en
ombildning  -  vilket  en  regel   om   kvalificerad
majoritet  gör  -  kan  motiveras  från demokratiska
synpunkter. Den fördel som den föreslagna regeln ger
de  hyresgäster  som är emot en ombildning  och  som
vill förbli hyresgäster  är svårförståelig också mot
bakgrund  av  att  deras  rättsliga  ställning  inte
förändras  genom  bostadsrättsföreningens   förvärv.
Efter  förvärvet  fortsätter de att vara hyresgäster
med ett oförändrat  besittningsskydd  och samma rätt
att använda sin lägenhet för byte till  annan bostad
som  tidigare.  De  har också kvar alla sina  övriga
rättigheter  mot bostadsrättsföreningen,  deras  nya
hyresvärd.
För  det  tredje.   Det   kan  naturligtvis  uppstå
motsättningar  i  ett hus efter  en  ombildning.  De
kvarvarande  hyresgästernas  intresse  kan  komma  i
konflikt med bostadsrättsföreningens  intresse.  Det
är   inte  heller  ovanligt  att  intressekonflikter
uppstår   mellan   hyresgäster   och  hyresvärdar  i
hyreshus. Lagstiftaren har i syfte  att lösa tvister
inom  det hyresrättsliga området ställt  upp  ganska
detaljerade  och  omfattande lagregler med syfte att
skydda hyresgästerna. Dessa regler utgör självfallet
ett   lika   gott   skydd    för   hyresgästerna   i
bostadsrättshus som för andra hyresgäster.
För det fjärde. Enligt regeringen  torde  de flesta
bostadsrättsföreningar  uppfylla  sina  skyldigheter
mot      kvarvarande      hyresgäster     på     ett
tillfredsställande  sätt.  Samtidigt   finns  enligt
regeringen  en  risk  för  att  föreningarna  sätter
medlemmarnas intresse framför hyresgästernas och att
de därför skulle vara en sämre typ  av  hyresvärdar.
Lagstiftaren    har   i   olika   sammanhang   tagit
hyresgästernas parti  mot  dåliga hyresvärdar. Visar
hyresvärden dåliga egenskaper  finns möjligheter för
hyresgästerna   att   tillgripa  olika   former   av
sanktioner. Enligt utskottets  mening förefaller det
orimligt  att  på det sätt regeringen  faktiskt  gör
underkänna gällande  regelsystem när man söker motiv
för  att  införa  ett  krav   på   en   kvalificerad
majoritet.  Det  är  inte  godtagbart  att dra  alla
bostadsrättsföreningar över en kam.
Som utskottet konstaterat är regeringens lagförslag
dåligt  motiverat. Det kan ha att göra med  att  det
verkliga  motivet  står att finna på annat håll än i
propositionen, även  om det möjligen antyds där. Två
av remissinstanserna har  under  ärendets  beredning
uppfattat    att    förslaget   skulle   utgöra   en
inskränkning i den kommunala självbestämmanderätten.
I de tilläggsdirektiv  regeringen  lämnat  1997  års
hyreslagstiftningsutredning  återkallas dess uppdrag
att    utvärdera    effekterna   av   de    gällande
majoritetskraven.    Regeringen     konstaterar    i
direktiven  att intresset för att ombilda  hyresrätt
till bostadsrätt  den  senaste  tiden ökat kraftigt,
och att inte minst för lägenhetsbeståndet  hos vissa
allmännyttiga  bostadsföretag  förbereds  omfattande
ombildningar.  Regeringen ansåg med hänvisning  till
detta att översynen  av  majoritetskraven skulle ske
inom  Regeringskansliet.  Det  är  enligt  utskottet
uppenbart att regeringen ogillar det mandat väljarna
i en del kommuner givit sina  förtroendemän att till
de   boende   sälja   kommunens  bostadsfastigheter.
Anledningen till att regeringen inte velat föra fram
det verkliga skälet bakom  sitt  förslag kan stå att
finna  i  att  lagstiftningen då inte  skulle  kunna
motiveras fullt  ut,  dvs.  i den del den kommer att
reglera bostadsrättsföreningars förvärv från privata
fastighetsägare.  Utskottet  anser   att  också  det
verkliga   motivet   för  regeringens  förslag   bör
underkännas eftersom det  bör vara kommunerna själva
som  fullt  ut  skall  bestämma  över  sin  egendom.
Kommunen är dessutom den  som  i särklass bäst avgör
frågan om vilket bestånd av bostäder  den  själv bör
äga och vilken blandning av upplåtelseformer  som är
eftersträvansvärd  mot  bakgrund  av de förhållanden
som gäller lokalt.
Utskottet  vill  beröra  ytterligare  några  av  de
märkliga  konsekvenser ett bifall  till  regeringens
förslag skulle  föra med sig. Kravet på kvalificerad
majoritet innebär  att  en  fastighet  som  inte kan
överlåtas  till  en  bostadsrättsförening  i stället
kommer  att  överlåtas till andra spekulanter,  även
om mer än  hälften  av  hyresgästerna skulle föredra
bostadsrättsföreningen   som    förvärvare.   Tanken
strider enligt utskottets mening mot den innebörd av
begreppet   boendedemokrati  som  regeringen   själv
åberopar.
En annan konsekvens  av  propositionens  förslag är
att  ombildningen  kommer  att  fortsätta i de  mest
attraktiva   delarna  av  våra  städer   medan   den
effektivt kommer  att  stoppas,  eller  i  vart fall
avsevärt  försvåras,  i förortsområdena där den  kan
utgöra  ett verksamt medel  för  att  göra  områdena
mindre   utsatta,    bl.a.    genom   att   motverka
segregation.
Utskottet  har  tidigare  berört  den  brådska  med
vilken regeringen behandlat  frågan. Skäl saknas för
att anse den så brådskande att det varit befogat att
lyfta den från en sittande utredning,  vilket skedde
genom ett regeringsbeslut den 11 mars. Den i stället
inom  Regeringskansliet genomförda översynen  saknar
en      utrednings      kvaliteter.      Regeringens
remissbehandling  har ägt rum vid ett remissmöte som
i  hast  hållits  den  2  mars.  Lagrådets  yttrande
inhämtades  efter  ett   beslut  den  18  mars,  och
propositionen beslutades den 8 april. Handläggningen
har  skett  på  ett  sätt  som   äventyrar   viktiga
principer  i en demokratisk arbetsordning. Utskottet
lämnar med detta  påpekande  frågan  om  hur ärendet
beretts.
Med bifall till motionerna 1998/99:Bo16 (m) yrkande
1,  1998/99:Bo19  (kd)  yrkande 1, 1998/99:Bo17  (c)
yrkandena 1 och 2 samt 1998/99:Bo15  (fp)  avstyrker
utskottet  regeringens  förslag  i  motsvarande  del
beträffande  kravet  på  kvalificerad majoritet  vid
ombildning till bostadsrätt.
dels  att  utskottets hemställan  under  1  bort  ha
följande lydelse:
1.   beträffande    kravet   på   kvalificerad
majoritet vid ombildning
att  riksdagen  med  bifall   till   motionerna  1998/99:Bo15,
1998/99:Bo16   yrkande   1,   1998/99:Bo17   och
1998/99:Bo19  yrkande  1  avslår  propositionens
lagförslag i motsvarande del,

2. En övergångsreglering (mom. 2)

Under förutsättning av bifall till mom. 1

Knut Billing (m), Ulf Björklund (kd), Sten Andersson (m), Inga
Berggren  (m),  Ulla-Britt Hagström (kd),  Carl-Erik
Skårman (m), Rigmor Ahlstedt (c) och Yvonne Ångström
(fp) anser

dels att den del  av utskottets yttrande som på s. 5
börjar med "Enligt  propositionens"  och  slutar med
"särskild   övergångsreglering"   bort  ha  följande
lydelse:
Enligt utskottets mening är det inte rimligt att de
bostadsrättsföreningar som gjort en  intresseanmälan
enligt   dagens   regler   med   en   majoritet   av
hyresgästerna      bakom      sig     stoppas     av
bostadsrättslagens nya regel om  att en kvalificerad
majoritet  skall  stå bakom föreningens  beslut  att
förvärva  fastigheten   när   de   fullföljer   sina
förvärvsintentioner.  Utskottet  förordar  i stället
att  en  övergångsregel  införs  som innebär att  en
förening  i ett sådant fall skall kunna  besluta  om
förvärv med  tillämpning av bostadsrättslagen i dess
äldre  lydelse.   Regeringen   bör   till  riksdagen
återkomma  med  ett  lagförslag med denna  innebörd.
Utskottet föreslår att  riksdagen  med  anledning av
motionerna    1998/99:Bo16   (m)   yrkande   2   och
1998/99:Bo19 (kd)  yrkande  2  som  sin  mening  ger
regeringen  till  känna  vad  utskottet  nu anfört i
fråga om en övergångsreglering
dels  att  utskottets  hemställan  under  2 bort  ha
följande lydelse:
2. beträffande en övergångsreglering
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Bo16 yrkande
2 och 1998/99:Bo19 yrkande 2 som sin mening  ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Behovet av en mångfald av boendeformer
(mom. 3)

Helena Hillar Rosenqvist (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.  5
börjar  med  "Vad  gäller" och slutar med "i frågan"
bort ha följande lydelse:
Statens  reglering  av   de  olika  boendeformerna,
liksom bostadspolitiken i övrigt,  bör utgå från att
det   skall   finnas  en  mångfald  av  boendeformer
omfattande  bostadsrätt,   traditionell   hyresrätt,
kooperativ  hyresrätt  och  egna hem. Riksdagen  har
nyligen förordat en utredning  om ägarlägenheter som
får utvisa om utbudet av boendeformer  skall breddas
ytterligare.  Olika  människor har olika behov,  och
behoven  skiftar  i  livets  olika  skeden.  För  de
hyresgäster som önskar  ta  över  sin  lägenhet  med
bostadsrätt  skall  det finnas goda möjligheter till
detta. Samtidigt får  detta  inte  äventyra ett bra,
fungerande bestånd av hyresrätter. De  allmännyttiga
bostadsföretagens del av detta bestånd är viktigt. I
våra  storstäder,  särskilt  i de centrala  delarna,
minskar  antalet  hyresrätter  i  snabb  takt  genom
ombildning  till  bostadsrätter.  Detta   utgör  ett
särskilt   bekymmer   eftersom  det  bör  finnas  en
mångfald  av  boendeformer   även   i  storstädernas
centrum. Enligt utskottets mening bör  riksdagen med
anledning av motion 1998/99:Bo18 (mp) som sin mening
ge  regeringen  till  känna vad utskottet anfört  om
behovet av en mångfald av boendeformer.

dels  att  utskottets hemställan  under  3  bort  ha
följande lydelse:
3.  beträffande  behovet  av  en  mångfald  av
boendeformer
att riksdagen  med  anledning  av  motion 1998/99:Bo18 som sin
mening  ger regeringen till känna vad  utskottet
anfört,
Särskilt yttrande

Majoritetskraven för ombildning

Knut Billing (m), Ulf Björklund (kd), Sten Andersson
(m), Inga Berggren  (m),  Ulla-Britt  Hagström (kd),
Carl-Erik  Skårman  (m),  Rigmor  Ahlstedt  (c)  och
Yvonne Ångström (fp) anför:

Under  remissbehandlingen av regeringens  lagförslag
restes invändningar  om  att  förslaget  inte stod i
överensstämmelse  med  grundlagens  skydd  av   för-
eningsfriheten.  En  motsvarande  invändning gjordes
beträffande      förslagets     förenlighet      med
Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och
det skydd föreningsfriheten  där  åtnjuter. Vi anser
att  regeringen tagit alltför lättvindigt  på  dessa
frågeställningar.  Ett  skärpt  majoritetskrav kan -
såsom regeringen själv medger - minska möjligheterna
för bostadsrättsföreningar att förvärva fastigheter.
Därigenom  hindras  föreningens medlemmar  effektivt
att   verka   gemensamt   inom    ramen    för   sin
sammanslutning.  Föreningens  verksamhet  - att  med
bostadsrätt  tillhandahålla  medlemmarna bostäder  i
huset - kan inte fullföljas. Särskilt  bör  i  detta
sammanhang    beaktas   att   beräkningen   av   den
kvalificerade  majoriteten  knyts  till  de  utanför
föreningen stående hyresgästerna, som därmed ges ett
avgörande inflytande på föreningens verksamhet. Inga
andra sammanslutningar  eller  enskilda  hindras  på
motsvarande sätt i sina respektive verksamheter. Det
finns  anledning  att  begrunda  hur denna reglering
ställer sig i förhållande till föreningsfriheten. Vi
anser  att  frågan om grundlagens bestämmelser  blir
kränkta, om regeringens förslag genomförs, måste bli
föremål för noggranna  överväganden,  eftertanke och
diskussion. För detta behövs ett tidsmässigt utrymme
som   inte   blivit   tillgodosett  vid  regeringens
forcerade  behandling  av  lagstiftningsärendet.  Vi
avser därför att vid kammarbehandlingen av förslaget
begagna  den  möjlighet  till  vilandeförklaring  av
ärendet som det stadgas om  i  2  kap.  12  § tredje
stycket regeringsformen.
Vi  vill  redan  nu  klargöra,  för  det  fall  att
regeringens  förslag skulle vinna riksdagens bifall,
att vi i framtiden  kommer  att verka för att de nya
bestämmelserna upphävs.
Regeringens lagförslag

1  Förslag till lag om ändring i
bostadsrättslagen (1991:614)














2  Förslag till lag om ändring i lagen
(1982:352) om rätt till

fastighetsförvärv   för   ombildning    till
bostadsrätt





3  Förslag till lag (1999:000) om ändring
av tillstånd att bedriva

verksamhet med kooperativ hyresrätt