SOU 1997:131	Bilaga 6 285

Tänkbara behållningar på premiepensionskonton

Promemorians syfte är att ge en bild av olika tänkta personers behållning på premiepensionskontot. Beräkningarna bygger på en rad olika antaganden om real tillväxt av bruttonationalprodukten (BNP) samt real avkastning på den tillfälliga respektive löpande förvaltningen.

Antaganden om tillväxt m.m.

Den genomsnittliga reala BNP-tillväxten var under perioden 1951-1996 ca 2,7 procent per år. Under 1950- och 1960-talet var tillväxten emellertid jämfört med övriga tioårsperioder relativt hög. En förklaring till den höga tillväxten som brukar framhållas är att Sverige efter andra världskriget till skillnad från en rad andra europeiska länder hade en intakt produktionsapparat. Det framgår av tabell 1 att den genomsnittliga reala årliga BNP-tillväxten blir en procentenhet lägre om 1950- och 60- talen exkluderas ur observationsperioden. Inledningen av 1990-talet förefaller emellertid inte heller uppvisa något mönster som med stor sannolikhet kan påföras framtiden. Det är den enda enskilda period som uppvisar tre på varandra följande år med fallande real BNP. I figur 1 nedan åskådliggörs grafiskt den reala årliga BNP-tillväxten under perioden 1951-1996.

286	Bilaga 6																					SOU 1997:131
	Figur 1. Å rlig real BNP-tillväxt 1991-års priser, åren 1951-1996
		7,00
		6,00
		5,00
		4,00
	förändring	3,00
	förändring
	Årlig procentuell	2,00
	Årlig procentuell	1,00
		0,00
		1951	1953	1955	1957	1959	1961	1963	1965	1967	1969	1971	1973	1975	1977	1979	1981	1983	1985	1987	1989	1991	1993	1995
		-1,00
		-2,00
		-3,00

Källa: SCB

I Ds 1995:41 anges att de pensioner som betalas ut från fördelningssystemet skall pris- och följsamhetsregleras. Det innebär att ålderspensionen skall räknas upp med prisutvecklingen, givet att den reala tillväxten av inkomsterna i samhället uppgår till en viss tillväxtnorm. Avviker den faktiska realinkomsttillväxten från normen görs vid indexeringen ett avdrag eller ett påslag med vad som motsvarar avvikelsen.1 Utgångspunkten för normen såsom redovisad i Ds 1995:41 är en real tillväxt om 1,5 procent per år. I det kortare perspektivet med 1990-talet i fokus förefaller det vara ett något djärvt antagande. Sett i ett längre perspektiv, under en 45-års period, framstår det emellertid som ett rimligt antagande. Ut- redningens beräkningar nedan bygger på antaganden om en real BNP- tillväxt om 0-2 procent.

1 Teoretiskt bestäms reallönernas ökning långsiktigt av real BNP-ökning; däremot visar det sig empiriskt att vissa kortsiktiga avvikelser förekommer.

SOU 1997:131	Bilaga 6 287

Tabell 1. Den genomsnittliga årliga reala BNP-tillväxten2 (1991-års priser) m.m., under olika tidsintervall, åren 1951-1996, procent

	Real BNP-	Riskfri real-	Real	Real aktie-
	tillväxt	ränta3	obligations-	avkastning
			avkastning
1951-1996	2,66	1,5	1,2	8,4
1960-1996	2,50	2,1	2,4	7,9
1970-1996	1,82	2,4	3,3	9,3
1980-1996	1,46	5,1	6,9	16,6
1990-1996	0,63	5,9	12,1	7,9

Källa: Frennberg & Hansson, SCB, egna beräkningar

Den riskfria årliga reala räntan har i genomsnitt under den studerade perioden (åren 1951-1996) varit 1,5 procent. I den tillfälliga förvaltningen ges ett visst utrymme för aktiv förvaltning av medlen, då Premiepensionsmyndigheten görs till ”kontohavare” och Riksgäldskontoret till motpart. Det blir möjligt att placera på den för en 30-dagars statsskuldväxel. Utredningen räknar i det följande något längre löptider, vilket bör ge en högre avkastning jämfört med med en årlig real avkastning om 2-3 procent från den tillfälliga förvaltningen.

Under större delen av 1970-talet rådde det negativ real ränta, dvs. inflationen mätt som KPI var högre än avkastningen för den riskfria räntan. Under 1980-talet och framförallt under 1990-talet har emellertid den årliga reala räntan ökat och har i genomsnitt under perioden 1980- 1996 varit 5,1 procent, vilket sett i ett internationellt perspektiv är relativt högt.

2Beräknat som det geometriska medelvärdet för perioden.

3Den reala avkastningen för real riskfri ränta, real obligations- och aktieavkastning

har beräknats som, Rreal, i	=	(1 + Rnominell, t =i )	- 1, där p = inflation och R =
har beräknats som, Rreal, i	=	(1 + p t=i )	- 1, där p = inflation och R =
		(1 + p t=i )
avkastningen.

288	Bilaga 6																					SOU 1997:131
	Figur 2. Real avkastning på ettårsinvesteringar i olika tillgångsslag,
	åren 1951-1996
	60
	50					Real aktieavkastning
	50					Real riskfri ränta
						Real obligationsavkastning
	40
	30
	20
	10
	0
	-10
	-20
	-30
	-40
	195012	195212	195412	195612	195812	196012	196212	196412	196612	196812	197012	197212	197412	197612	197812	198012	198212	198412	198612	198812	199012	199212	199412	199612
	Källa: Frennberg &Hansson, egna beräkningar

Den reala genomsnittliga avkastningen för aktier respektive obligationer var under perioden 1951-1996 i genomsnitt 8,4 procent respektive 1,2 procent per år. Såvitt avser den löpande förvaltningen gör utredningen i det följande de relativt försiktiga antagandena om en årlig real avkastning om 3,5-6 procent.

Några exempel på intjänande i premiereservsystemet

Nedan görs en genomgång av hur åtta enskilda personers behållning på premiepensionskontot utfaller beroende på den enskildes pensionsgrundande inkomst, real BNP-tillväxt samt den reala avkastningen på den tillfälliga respektive löpande förvaltningen. Beräkningarna beaktar inte förvaltningskostnader, administrativa kostnader och arvsvinster.

SOU 1997:131	Bilaga 6 289

Vidare bortses från val av och kostnad för efterlevandeskydd. I samtliga åtta exempel har antagits att uttag görs vid 65 års ålder, vilket innebär att skillnader i antal år har antagits ligga i början av det yrkesverksamma livet. Exemplen är valda så att person 1 har den bästa behållningen och person 8 den sämsta.

Person 1 har 45 yrkesverksamma år och tjänar under dessa maximala 7,5 basbelopp, dvs. 277 500 kr per år.

Person 2 har 41 yrkesverksamma år; 5 år 166 500 kr, 5 år 222 000 kr och 31 år 277 500 kr.

Person 3 har 44 yrkesverksamma år; 7 år 111 000 kr, 10 år 138 750 kr, 10 år 166 500 kr, 10 år 194 250 kr och 7 år 222 000 kr.

Person 4 har 40 yrkesverksamma år och tjänar under dessa 180 000 kr per år.

Person 5 har 35 yrkesverksamma år; 10 år 175 000 kr, 15 år 150 000 kr och 10 år 100 000 kr.

Person 6 har 35 yrkesverksamma år; 10 år 100 000 kr, 15 år 150 000 kr och 10 år 175 000 kr, dvs. livsinkomsten är spegelvänd jämfört med person 5.

Person 7 har 30 yrkesverksamma år; 10 år 75 000 kr, 10 år 100 000 kr och 10 år 125 000 kr.

Person 8 har 25 yrkesverksamma år; 10 år 75 000 kr, 10 år 85 000 kr och 5 år 70 000 kr.

I tabell 2 nedan anges den totala behållningen på premiepensionskontot samt månadsbelopp.4

Antagandena om tillväxt och avkastning är rangordnade så att A ger bästa utfall osv. I syfte att underlätta tabelläsningen anges exemplen nedan i koordinatform dvs. (A,1) osv.

4 I tabellerna har även angivits uttag per månad, förutsatt att uttag sker vid 65-års ålder (14,7 har använts som delningstal).

290 Bilaga 6	SOU 1997:131

Tabell 2. Sammanställning av årliga reala tillväxt- och avkastningsantaganden för de åtta tidigare presenterade personerna

Alla belopp i kronor
		Reala	Person 1	Person 2	Person 3	Person 4	Person 5	Person 6	Person 7	Person 8
		antaganden
	A	BNP-tillv: 2%	1 691 404	1 090 299	805 273	782 416	483 400	386 594	190 162	110 842
		Tillf. fö rv: 3%	9 5885	6 181	4 565	4 435	2 740	2 192	1 078	628
		Lö p. fö rv: 6%
	B	BNP-tillv: 2%	1 666 832	1 074 460	793 575	771 049	476 377	380 978	187 399	109 231
		Tillf. fö rv: 2%	9 449	6 091	4 499	4 371	2 701	2 160	1 062	619
		Lö p. fö rv: 6%
	C	BNP-tillv: 1%	1 457 419	949 847	699 050	681 661	424 691	342 783	170 980	100 665
		Tillf. fö rv: 3%	8 262	5 385	3 963	3 864	2 408	1 943	969	571
		Lö p. fö rv: 6%
	D	BNP-tillv: 1,5%	1 031 376	712 592	513 585	505 771	324 870	271 830	140 864	84 926
		Tillf. fö rv: 2%	5 847	4 040	2 911	2 867	1 842	1 541	799	481
		Lö p. fö rv: 4,5%
	E	BNP-tillv: 2%	992 163	692 901	497 528	490 330	316 339	266 387	138 722	83 846
		Tillf. fö rv: 2%	5 625	3 928	2 820	2 780	1 793	1 510	786	475
		Lö p. fö rv: 4%
	F	BNP-tillv: 1%	831 119	590 820	422 296	417 551	272 275	232 728	123 381	75 436
		Tillf. fö rv: 2%	4 712	3 349	2 394	2 367	1 544	1 319	699	428
		Lö p. fö rv: 4%
	G	BNP-tillv: 0,75%	796 813	568 645	406 090	401 783	262 598	225 258	119 920	73 512
		Tillf. fö rv: 2%	4 517	3 224	2 302	2 278	1 489	1 277	680	417
		Lö p. fö rv: 4%
	H	BNP-tillv: 1%	729 985	529 586	376 388	372 820	245 430	212 963	114 510	70 583
		Tillf. fö rv: 2%	4 138	3 002	2 134	2 113	1 391	1 207	649	400
		Lö p. fö rv: 3,5%
	I	BNP-tillv: 0%	705 669	508 898	362 680	359 385	236 325	204 808	110 328	68 127
		Tillf. fö rv: 2%	4 000	2 885	2 056	2 037	1 340	1 161	625	386
		Lö p. fö rv: 4%

Vid en given inkomst spelar antaganden om real BNP-tillväxt samt den reala löpande avkastningen störst roll för behållningen på premiepensionskontot. Avkastningen på den tillfälliga förvaltningen är i detta sammanhang av underordnad betydelse.

Vikten av vilken real BNP-tillväxt som antas framgår av en jämförelse mellan exempel (E,2) och (I,2). I det första exemplet (E,2) antas den reala BNP-tillväxten vara 2 procent, medan den antas vara noll i exempel (I,2). I exempel (E,2) är behållningen på premiepensionskontot 36 procent högre än behållningen i exempel (I,2). Det motsvarar en skillnad i behållningen på 184 003 kr eller 1 043 kr per månad.

5 Avser månadsbelopp.

SOU 1997:131	Bilaga 6 291

Betydelsen av den löpande förvaltningen kan illustreras med en jämförelse mellan exemplen (B,1) och (E,1). I det första exemplet (B,1), då den löpande reala avkastningen är 6 procent per år, dvs. 2 procentenheter högre än i (E,1) är behållningen på premiepensionskontot 1 666 832 kr och månadsbeloppet 9 449 kr. I exempel (E,1) är behållningen på premiepensionskontot 992 163 kr och månadsbeloppet 5 625 kr. Således en skillnad i behållning på premiepensionskontot på 674 669 kr eller 3 824 kr per månad. En ökning av avkastningen från den löpande förvaltningen med två procentenheter medförde alltså att behållningen på premiepensionskontot blev 68 procent högre. Som en jämförelse kan pekas på exemplen (A,1) och (B,1), där en ändring med 1 procentenhet av antagandet om avkastningen från den tillfälliga förvaltningen bara medför en ändring med 1,5 procent av behållningen på premiepensionskontot.

Den nu redovisade effekten är starkare ju längre tid personen sparar; person 1 har den längsta yrkesverksamma tiden av alla exempelpersonerna. För person 8, som har den kortaste yrkesverksamma tiden, uppgår skillnaden mellan (B,8) och (E,8) ”bara” till 30 procent. (Som angetts ovan antas skillnader i antalet yrkesverksamma år ligga i början.)

Som delvis redan framgått är det viktigt för utvecklingen av tillgodohavandet på premiepensionskontot när pensionsrätten tjänas in; ju tidigare i livet pensionsrätten tjänas in, desto högre blir tillgodohavandet. Detta kan belysas genom en jämförelse mellan personerna 5 och 6. De har samma antal yrkesverksamma år och samma totala livsinkomster, men inkomsterna är spegelvända i tiden. Den högre intjäningen i början av livet leder till att person 5 vid 65-års ålder enligt antagandena på rad A har 25 procent högre behållning på premiepensionskontot än person 6.

Slutsatsen av det ovanstående är alltså att det för den slutliga behållningen på premiepensionskontot (och därmed för pensionens storlek) är av stor betydelse när under livet pensionsrätten tjänas in, hur stor den reala BNP-tillväxten blir och hur stor avkastningen från den löpande förvaltningen blir. Avkastningen från den tillfälliga förvaltningen spelar däremot en underordnad roll.