Prop.
1997/98:91
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 26 februari 1998
Göran Persson
Anna Lindh
(Milj ödepartementet)
I propositionen föreslås att en del av Nedre Dalälven med omgivande
landområden i Sala, Heby, Sandvikens och Avesta kommuner avsätts
som Fämebofjärdens nationalpark.
Nedre Dalälven är ett av landets värdefullaste områden från
naturvårdssynpunkt och Fämebofjärden är den del som är minst påverkad
av vattenregleringar, skogsbruk och bebyggelse. Den föreslagna
nationalparken omfattar en areal om ca 10 100 ha, varav 5 990 ha är land
och 4 110 ha är vatten. Översvämningar sätter sin prägel på naturen.
Naturliga älvängar och lövskogar med stort inslag av grova träd är
karaktäristiska för området. Området visar på en mångfacetterad
blandning av syd- och nordsvensk natur på grund av dess belägenhet i ett
biologiskt gränsområde. Djurlivet är artrikt och särskilt fågellivet har få
motsvarigheter i landet när det gäller skogs- och våtmarksberoende
fåglar. Ett stort antal arter trädlevande insekter gynnas av den rika
förekomsten av lövskog med stort inslag av döda och döende träd.
1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 91
Prop. 1997/98:91
1 Förslag till riksdagsbeslut.......................................................................3
2 Ärendet och dess beredning....................................................................4
3 Bakgrund................................................................................................4
4 Fämeboljärdens nationalpark.................................................................4
Bilaga Förslag till gräns för Fämebofjärdens nationalpark.......................8
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 februari 1998......9
Prop. 1997/98:91
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att i enlighet med de rikt-
linjer som angetts medger att den mark som staten nu äger eller kommer
att förvärva inom angivet område i Sala, Heby, Sandvikens och Avesta
kommuner avsätts till Fämeboljärdens nationalpark.
1* Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 91
Prop. 1997/98:91
Statens naturvårdsverk har i en skrivelse till regeringen den 15 december
1997 föreslagit att Färnebofjärdens nationalpark inrättas. Skrivelsen har
remissbehandlats. Yttranden över skrivelsen har lämnats av Statens
fastighetsverk, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i
Dalarnas län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Heby, Sala, Sandvikens
och Avesta kommuner, Naturskyddsföreningen, Vattenfall AB och Nedre
Dalälvens Intresseförening. En sammanställning av remissyttrandena
finns tillgänglig i ärendet hos Miljödepartementet (dnr M97/4885/4).
Området ingår i Naturvårdsverkets nationalparksplan.
Genom naturvårdslagen (1964:822) kan skyddet för särskilt värdefulla
naturområden säkerställas genom att de avsätts till nationalpark eller för-
klaras som naturreservat. I syfte att bevara ett större sammanhängande
område av en viss landskapstyp i dess naturliga tillstånd, eller i väsentli-
gen oförändrat skick, kan mark som tillhör staten avsättas till national-
park. Det finns 25 nationalparker i Sverige. De flesta av dem inrättades i
början av detta sekel. Sedan år 1962 har nio nationalparker tillkommit.
Av dessa är Trestickla nationalpark den senast tillkomna (prop.
1994/95:162, bet. 1995/96 :JoUl, rskr. 1995/96:10).
Naturvårdsverket har utarbetat en nationalparksplan för Sverige. I
nationalparksplanen föreslås en utvidgning av antalet nationalparker i
landet så att de representerar ett urval av särskilt skyddsvärda områden. I
rapporten föreslås bl.a. att Fämebofjärden avsätts till nationalpark.
Regeringens förslag: En del av Nedre Dalälven med omgivande
landområden avsätts som Färnebofjärdens nationalpark.
Naturvårdsverkets förslag: Överensstämmer med regeringens för-
slag.
Remissinstanserna har tillstyrkt framställningen eller inte haft några
invändningar mot att området avsätts till nationalpark. Flera remissin-
stanser, bl.a. Sala kommun, uttalar stor tillfredsställelse över att national-
parken kan inrättas. Länsstyrelsen i Gävleborgs län framhåller att ett 15-
årigt planeringssamarbete mellan tre län, fyra kommuner, Naturvårds-
verket och många andra nu får ett värdefullt resultat. Sandvikens kommun
påpekar att skötseln av den s.k. Turistvägen är en strategisk fråga för
allmänhetens åtkomst av de unika naturområdena i nationalparken.
Vattenfall AB förutsätter att det även i fortsättningen tillåts utsättning av
fisk i Tyttbo för att medge ett uthålligt fritidsfiske.
Skälen för regeringens förslag: Fämebofjärden ligger i de fyra kom-
munerna Sala, Heby, Sandviken och Avesta och berör därigenom Väst-
manlands, Gävleborgs och Dalarnas län. Arealen är ca 10 100 ha, varav
5 990 ha är land och 4 110 ha är vatten. Landarealen utgörs av 3 060 ha
skog, 500 ha skogbeväxt myr, 1 650 ha öppen myr, 750 ha älväng och 30
ha övrig mark.
Fämebofjärden är en del av Nedre Dalälven, som utgör Dalälvens
sträcka mellan Avesta och Bottenhavet. Nedre Dalälven har en karaktär
som markant avviker från älven uppströms Avesta. Älvsträckan avviker
även mycket påtagligt från andra älvsträckor i landet. Nedre Dalälven
utgörs av en serie stora grunda sjöar åtskilda av korta ofta flergreniga
forssträckor. Det kringliggande landskapet är mycket flackt, vilket med-
för att älvens periodiska översvämningar kan breda ut sig över stora ytor.
Översvämningarna sätter sin prägel på naturmiljön och har bl.a. skapat en
säregen mosaik av olika biotoper längs stränderna men även en bit upp
på land. Översvämningarna har särskilt stor betydelse för de omfattande
naturliga älvängama och lövskogarna i området. Lövskogarna kan till
stor del betecknas som svämskogar. Längs stränderna finns ålderstigen
grov aspskog och en mängd björk- och alkärr som ger en sällsam prägel
åt landskapet.
Fjärdarna i Nedre Dalälven är i varierande grad påverkade av vatten-
reglering. Minst påverkad är Fämebofjärden med outbyggda forssträckor
såväl närmast uppströms som nedströms fjärden. Särskilt vid högvatten
blir forsarna mäktiga och bidrar till intrycket av orörd natur. Landskapets
vildmarkskaraktär förstärks av att byggnader endast finns på ett fåtal
platser.
Fämebofjärden har en flikig strandkontur och har mer än 200 holmar,
öar och skär. Främst i områdets södra del ingår omfattande landområden
med en variation av myrmark och gammal skog. En väsentlig andel av
skogen i fjärdens övriga närzon, framför allt på öar och myrholmar, är
gammal och extensivt skött med stort inslag av lövträd, döda och döende
träd, högstubbar och grova tallar. En tydlig skillnad finns mellan områ-
dets södra och norra del. Den södra delen innehåller barrskogar och
myrmarker av norrländsk karaktäm Den norra delen har mer frodig vege-
tation med ett påfallande inslag av ädla lövträd, framför allt ek och lind.
Nedre Dalälven ligger vid en tydlig biologisk gräns - Limes norr-
landicus - mellan Norrland och övriga landet. Området visar därför på en
mångfacetterad blandning av syd- och nordsvenska naturförhållanden,
vilket syns mycket tydligt i Fämebofjärden. Här finns flertalet av de bio-
toper och arter som är typiska för Nedre Dalälven. Djurlivet är artrikt och
särskilt fågellivet har fa motsvarigheter i landet vad gäller sammansätt-
ningen av skogs- och våtmarksberoende, nordliga och sydliga arter. Mer
än hundra arter häckar regelbundet. Dessutom finns ovanligt stora popu-
lationer av flera hotade och sårbara arter. I området häckar samtliga sju
svenska hackspettarter och flera arter av ugglor, bl.a. slaguggla, som med
20-25 par här har sin troligen tätaste förekomst i landet. Vidare finns
Prop. 1997/98:91
starka stammar av skogshöns, framfor allt orre men även tjäder och järpe.
Av våtmarks- och vattenbundna arter märks bl.a. trana, storlom, ljung-
pipare, havsörn och fiskgjuse. Fiskgjuse hör till de arter som har en
ovanligt hög täthet, 25-30 par, i området. Till Fämeboljärdens kvalitéer
från fagelsynpunkt hör också dess funktion som rastplats. I tidigt isfria
vatten samlas årligen bl.a. uppemot 1000 sångsvanar.
Av däggdjur finns starka stammar av älg, rådjur, hare och mård. Lo-
djur ynglar i området och under senare år har även björn observerats.
Troligen finns även en liten stam av utter. Under senare delen av 1980-
talet har även bäver etablerat sig i området.
Mångfalden av skogsbiotoper med framfor allt gamla lövrika bestånd
och döda och döende träd utgör miljöer för ett flertal sällsynta och hotade
insektsarter. Bland de många arterna av trädlevande insekter finns de
akut hotade skalbaggarna cinnoberbagge, svartoxe, hårig taggbock och
liten timmerman. Totalt har ett 60-tal rödlistade insektsarter påträffats.
Listan på rödlistade lavar och svampar omfattar likaså ett 60-tal arter,
bl.a. varglav, ringlav, hållav, stifigelélav, läderlappslav, violettgrå tagel-
lav, apelticka, rynkskinn, ostticka och blackticka. Landets enda kända
livskraftiga bestånd av strandskinnlaven finns vid Nedre Dalälven.
Fämeboljärden har även ett art- och individrikt fiskbestånd, samman-
taget finns ett tjugotal olika fiskarter. Forsarnas och strömmarnas harr-
och öringbestånd samt ljärdens gös-, gädd-, och abborrbestånd är av stort
intresse for fritidsfisket.
Fämeboljärden är genom vildmarkskaraktären, det rika djurlivet,
fiskevattnen och det vackra landskapet ett attraktivt och välkänt område
for bl.a. naturstudier, kanoting och sportfiske. Utgångspunkter for be-
sökande och friluftsaktiviteter finns framfor allt i Gysinge, Östa och
Tyttbo.
I Fämeboljärden finns flera fiskevårdsområden där staten äger andelar.
Fiske vårdsområdena påverkas inte av nationalparksbildningen.
Sammanfattningsvis är Nedre Dalälven ett av landets värdefullaste om-
råden från naturvårdssynpunkt. Fämeboljärden är den del av området
som är minst påverkad av vattenregleringar, skogsbruk och bebyggelse.
Fämeboljärden har därigenom en naturlig karaktär med höga biologiska
värden.
Syftet med nationalparken är att bevara ett unikt älvlandskap med om-
givande värdefulla skogar och våtmarker i väsentligen orört skick. I
syftet bör ingå att bevara områdets vegetation och skyddsvärda djurliv så
långt möjligt i sitt naturliga tillstånd. Vidare bör ingå att bibehålla natur-
liga vattenståndsväxlingar och att så långt möjligt skydda vattenmiljön
från föroreningar. Vissa kulturhistoriskt intressanta miljöer bör bibe-
hållas och allmänhetens möjlighet att uppleva områdets natur underlättas
i lämplig grad.
För att uppnå syftet bör varken exploaterande verksamhet eller verk-
samhet som kan skada mark och vegetation tillåtas. Vidare bör störningar
av skyddsvärt djurliv förhindras, friluftslivet i parken inriktas mot exten-
sivt nyttjande såsom strövande, naturstudier och uthålligt fritidsfiske.
Information om områdets bevarandevärden bör utarbetas och göras till-
gänglig för allmänheten. Enklare anordningar för friluftslivet bör ordnas i
Prop. 1997/98:91
lämplig grad. Vissa kulturlämningar bör vårdas och vissa älvängar skötas Prop. 1997/98:91
genom slåtter. Naturinventeringar och forskning om områdets natur bör
stimuleras.
Staten äger de fastigheter som avses ingå i parken utom några mindre
områden som ägs av enskilda eller utgör samfällt ägd mark. Det statliga
markinnehavet utgör ca 95 procent av hela områdets areal. Förhandlingar
om förvärv av resterande delar pågår.
I 4 § naturvårdslagen förutsätts att staten äger den mark som skall av-
sättas till nationalpark. Det är därför nödvändigt att staten förvärvar
resterande mark innan slutligt beslut kan fattas om att inrätta national-
parken.
Även om det slutliga formella beslutet att bilda den nya nationalparken
således ännu inte kan fattas anser regeringen dock att frågan nu bör
underställas riksdagen. Regeringen förordar därför att riksdagens med-
givande inhämtas att till nationalpark avsätta den mark som staten äger
eller kommer att förvärva inom det angivna området i Fämebofjärden.
Områdets avgränsning framgår av bifogad bilaga. Regeringen vill
framhålla att det kan bli nödvändigt att vidta smärre gränsjusteringar för
den händelse det inte skulle visa sig möjligt att förvärva vissa mindre
områden. Det bör således ankomma på regeringen att i detalj fastställa de
slutliga gränserna för den föreslagna nationalparken samt i enligt med
bestämmelserna i naturvårdsförordningen (1976:484) meddela de när-
mare föreskrifter som kan visa sig vara erforderliga för området.
Regeringen förutsätter att Naturvårdsverket vidtar de åtgärder som
fordras för att bildandet av den nya nationalparken skall kunna fullföljas.
Regeringen konstaterar att det redovisade förfarandet överensstämmer
med det som tillämpades vid avsättandet av Skuleskogens och Tivedens
nationalparker (prop. 1978/79:217, bet. 1979/80:JoU15, rskr.
1979/80:79).
Förslag till gräns för Färnebofjärdens nationalpark
Prop. 1997/98:91
Bilaga
Godkänd från sekretessynpunkt för spridning.
Lantmäteriverket 1998-02-17.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 februari 1998
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Peterson, Blomberg, Andersson, Winberg, Ulvskog, Sundström,
Lindh, Klingvall, Östros
Föredragande: statsrådet Lindh
Prop. 1997/98:91
Regeringen beslutar proposition Färnebofjärdens nationalpark
Eländers Gotab 55922, Stockholm 1998