Prop.
1997/98:49
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 18 december 1997
Göran Persson
Marita Ulvskog
(Kulturdepartementet)
I propositionen föreslås vissa grundlagsändringar för att möjliggöra
genomförandet av riksdagens principbeslut om ändrade relationer
mellan staten och Svenska kyrkan. I fråga om regeringsformen
innebär förslagen att det införs särskilda regler för lagstiftning om
Svenska kyrkan och andra trossamfund. Vidare föreslås ändringar i
tryckfrihetsförordningen som i huvudsak innebär att allmänna
handlingar kan förvaras hos Svenska kyrkan även efter relations-
ändringen, utan att handlingarna därigenom upphör att vara allmänna.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2000.
I Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 49
Prop. 1997/98:49
1 Förslag till riksdagsbeslut.......................................................................3
2 Lagtext....................................................................................................4
2.1 Förslag till lag om ändring i regeringsformen.............................4
2.2 Förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen................6
3 Ärendet och dess beredning....................................................................8
4 Riksdagens principbeslut......................................................................10
5 Konstitutionell reglering.......................................................................10
5.1 Nya normgivningsregler............................................................10
5.2 Överlämnande av förvaltningsuppgifter....................................14
5.3 Statlig medverkan vid avgiftsbetalning.....................................15
5.4 Statschefens tro.........................................................................17
6 Offentlighet och insyn..........................................................................19
6.1 Handlingsoffentlighet efter år 1999..........................................19
6.2 De kyrkliga arkiven...................................................................21
7 Författningskommentarer.....................................................................24
7.1 Förslaget till lag om ändring i regeringsformen........................24
7.2 Förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen...........25
Bilaga 1 Remissinstanserna.................................................................26
Bilaga 2 Frågeformulär........................................................................30
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 18 december 1997.............................................................................39
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
Prop. 1997/98:49
1. lag om ändring i regeringsformen,
2. lag om ändring i tryckfrihetsförordningen.
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Prop. 1997/98:49
Härigenom föreskrivs i fråga om regeringsformen1
dels att punkterna 9-13 övergångsbestämmelserna skall upphöra att
gälla,
dels att punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1976:871) om
ändring i nämnda lag skall upphöra att gälla,
dels att punkterna 2 och 3 i övergångsbestämmelserna till lagen
(1982:937) om ändring i nämnda lag skall upphöra att gälla,
dels att 11 kap. 6 § skall ha följande lydelse,
dels att det skall införas en ny paragraf, 8 kap. 6 §, av följande
lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 8 kap. 6§ Föreskrifter om trossamfund Vid stiftande, ändring eller 11 kap. 6§ |
Under regeringen lyder Justitiekanslem, Riksåklagaren, de centrala äm-
betsverken och länsstyrelserna. Annan statlig förvaltningsmyndighet
lyder under regeringen, om myndigheten ej enligt denna regeringsform
eller annan lag är myndighet under riksdagen.
Regeringsformen omtryckt 1994:1483.
Förvaltningsuppgift kan anförtros åt kommun.
Prop. 1997/98:49
Förvaltningsuppgift kan över-
lämnas till bolag, förening, sam-
fällighet, stiftelse eller enskild in-
divid. Innefattar uppgiften myn-
dighetsutövning, skall det ske
med stöd av lag.
Förvaltningsuppgift kan över-
lämnas till bolag, förening, sam-
fällighet, stiftelse, registrerat
trossamfund eller enskild individ.
Innefattar uppgiften myndighets-
utövning, skall det ske med stöd
av lag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.
1* Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 49
Prop. 1997/98:49
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 5,
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Med myndighet likställas i
detta kapitel riksdagen, kyrko-
mötet och beslutande kommunal
församling.
och 17 §§ tryckfrihetsförordningen
Föreslagen lydelse
kap.
§
Med myndighet likställs i
detta kapitel riksdagen och
beslutande kommunal försam-
ling.
Handling anses upprättad hos myndighet, när den har expedierats.
Handling som ej har expedierats anses upprättad när det ärende till
vilket den hänför sig har slutbehandlats hos myndigheten eller, om
handlingen ej hänför sig till visst ärende, när den har justerats av
myndigheten eller på annat sätt färdigställts.
I stället för vad som föreskrives i första stycket gäller att handling
anses upprättad,
1. diarium, journal samt sådant register eller annan förteckning som
föres fortlöpande, när handlingen har färdigställts för anteckning eller
införing,
2. dom och annat beslut, som enligt vad därom är föreskrivet skall
avkunnas eller expedieras, samt protokoll och annan handling i vad
den hänför sig till sådant beslut, när beslutet har avkunnats eller
expedierats,
3. annat myndighets protokoll
och därmed jämförliga anteck-
ningar, när handlingen har
justerats av myndigheten eller på
annat sätt färdigställts, dock ej
protokoll hos riksdagens eller
kyrkomötets utskott, riksdagens
eller kommuns revisorer eller
statliga kommittéer eller hos
kommunal myndighet i ärende
som denna endast bereder till av-
görande.
3. annat myndighets protokoll
och därmed jämförliga anteck-
ningar, när handlingen har
justerats av myndigheten eller på
annat sätt färdigställts, dock ej
protokoll hos riksdagens utskott,
riksdagens eller kommuns revi-
sorer eller statliga kommittéer
eller hos kommunal myndighet i
ärende som denna endast bereder
till avgörande.
Tryckfrihetsförordningen omtryckt 1994:1476.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1997/98:49
17 §
I lag får föreskrivas att regeringen eller beslutande kommunal för-
samling får besluta att allmänna handlingar som hänför sig till
myndighets verksamhet, vilken skall övertas av enskilt organ, får
överlämnas till det organet för förvaring, om detta behöver hand-
lingarna i verksamheten, utan att handlingarna därigenom upphör att
vara allmänna. Ett sådant organ skall i fråga om överlämnade
handlingar jämställas med myndighet vid tillämpningen av 12-16 §§.
I lag får även föreskrivas att
regeringen får besluta att all-
männa handlingar får över-
lämnas till Svenska kyrkan eller
någon av dess organisatoriska
delar för förvaring, utan att
handlingarna därigenom upphör
att vara allmänna. Detta gäller
handlingar som senast den
31 december 1999 har kommit in
till eller upprättats hos
1. myndigheter som har
upphört och som har haft upp-
gifter som hänför sig till Svenska
kyrkans verksamhet, eller
2. Svenska kyrkans beslutande
församlingar.
Vid tillämpningen av 12-16 §§
skall Svenska kyrkan och dess
organisatoriska delar jämställas
med myndighet i fråga om
överlämnade handlingar.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.
Under år 1995 fattade riksdagen med stor majoritet ett principbeslut om
ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan (prop. 1995/96:80,
bet. 1995/96:KU12, rskr. 1995/96:84). Reformen är förutsatt att träda i
kraft den 1 januari 2000. Med anledning av beslutet bemyndigade
regeringen den 21 december 1995 chefen för dåvarande Civil-
departementet att tillkalla två kommittéer och två utredare samt ge
Riksskatteverket och Kammarkollegiet i uppdrag att utreda vissa frågor
beträffande relationsändringen. Vidare har genom regeringsbeslutet ett
bemyndigande lämnats att tillkalla ett beredningsorgan för samordning
av och insyn i utredningsarbetet.
Med stöd av bemyndigandet har följande utredningar tillsatts och
uppdrag givits:
- Utredningen om trossamfundens rättsliga reglering med riksdagsman
Pär-Axel Sahlberg (s) som särskild utredare,
- Begravningsverksamhetskommittén med riksdagsman Anders Svärd
(c) som ordförande,
- Kommittén angående det kyrkliga kulturarvet med f. förbunds-
direktören Carl-Eric Lundgren som ordförande,
- Utredningen om kyrkans personal och om samfundsstöd med f.d.
landshövdingen Görel Bohlin som särskild utredare,
- Riksskatteverket med uppdrag att överväga formerna för statlig
uppbörd av kyrkoavgift samt
- Kammarkollegiet med uppdrag att utreda den kyrkliga egendomen
vid en relationsändring.
Bemyndigandet har vidare resulterat i tillsättandet av Stat-
kyrkadelegationen som beredningsorganet för samordning och insyn.
Delegationen leds av numera chefen för Kulturdepartementet med
ärkebiskopen som ersättare. 1 delegationen är samtliga riksdagspartier
representerade och där finns också en bred representation från Svenska
kyrkan. Även andra trossamfund än Svenska kyrkan och de berörda
fackliga organisationerna finns representerade i delegationen.
Resultaten av utredningarna och uppdragen har redovisats i början av
april 1997 i följande betänkanden:
- Staten och trossamfunden, Rättslig reglering (SOU 1997:41),
- Staten och trossamfunden, Begravningsverksamheten
(SOU 1997:42),
- Staten och trossamfunden, Den kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga
egendomen och de kyrkliga arkiven (SOU 1997:43),
- Staten och trossamfunden, Svenska kyrkans personal
(SOU 1997:44),
- Staten och trossamfunden, Stöd, skatter och finansiering
(SOU 1997:45),
- Staten och trossamfunden, Statlig medverkan vid avgiftsbetalning
(SOU 1997:46) samt
- Staten och trossamfunden, Den kyrkliga egendomen (SOU 1997:47).
Sammanfattningar av förslagen från utredningarna samt från
Riksskatteverket och Kammarkollegiet har publicerats i SOU 1997:55.
Prop. 1997/98:49
Betänkandena har varit föremål för en mycket bred remissbehandling.
Remissen har delats upp i två delar med olika remisstid, Remiss I och
Remiss II. Förslagen i den första delen har till stor del sådan karaktär att
de som huvudregel fordrar två beslut av riksdagen med val emellan. En
förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1.
För att underlätta besvarandet av remissen och hanteringen av
remissvaren, har det utarbetats två frågeformulär med olika
svarsalternativ. Bilagor för eventuella kommentarer har också tagits
fram. Formulären har utarbetats av en referensgrupp som tillsattes av
regeringen den 24 oktober 1996 och som har haft till uppgift att biträda
med vissa förslag till åtgärder för att underlätta det fortsatta stat-
kyrkaarbetet. I gruppen har ingått representanter för Kultur-
departementet, Svenska kyrkans centralstyrelse, Svenska kyrkans
församlings- och pastoratsförbund samt Statistiska centralbyrån (SCB).
Frågeformulären har underställts Stat-kyrkadelegationen för synpunkter.
Remissvar i form av ifyllda frågeformulär har överlämnats till SCB för
databehandling. SCB har i september och november 1997 publicerat två
rapporter med analyser av remissutfallet från Remiss I och Remiss II.
Remissyttrandena och en remissammanställning avseende Remiss I samt
SCB:s rapporter finns tillgängliga i Kulturdepartementet (dnr
Ku97/903/Ky).
I denna proposition behandlas de förslag i betänkandena som avser
regeringsformen och tryckfrihetsförordningen, dvs. grundlagsfrågorna.
Förslagen har om inte annat anges lämnats av Utredningen om
trossamfundens rättsliga reglering. Beträffande förslagen till lag om
trossamfund och lag om Svenska kyrkan avser regeringen att återkomma
till riksdagen under våren 1998 i så god tid att de kan beaktas vid
riksdagens behandling av detta ärende.
Under de olika avsnitten i den fortsatta framställningen hänvisas till
frågor som har ställts i det första frågeformuläret till remissinstanserna.
För att underlätta läsningen har detta formulär fogats till denna
proposition som bilaga 2.
Genom skrivelsen Staten och trossamfunden - grundläggande frågor
(RegSkr 1997:2), har regeringen inhämtat kyrkomötets yttrande över de
förslag som aktualiseras i Remiss I. Kyrkomötet har vid ett extra
sammanträde tillstyrkt de förslag som behandlas i denna proposition.
Lagrådet
Reformen om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan är
förutsatt att träda i kraft den 1 januari 2000. Med hänsyn till de regler
som gäller för stiftande av grundlag har det på grund av tidsbrist inte
varit möjligt för regeringen att inhämta Lagrådets yttrande över de
lagförslag som nu läggs fram.
Prop. 1997/98:49
Det historiska beslut om ändrade relationer mellan staten och Svenska
kyrkan som riksdagen fattade år 1995 innebar i fråga om konstitutionella
frågor följande.
Det förs in särskilda regler i regeringsformen om lagstiftning angående
Svenska kyrkan och andra trossamfund. Sådana föreskrifter får beslutas i
samma ordning som gäller för riksdagsordningens huvudbestämmelser.
Svenska kyrkan får själv reglera sina angelägenheter inom ramen för en
lag men utan statsrättsligt grundad normgivningskompetens, dvs. utan en
på regeringsformen grundad rätt att meddela generellt bindande
föreskrifter.
Församlingarnas kommunstatus upphör.
Frågan om handlingars offentlighet i Svenska kyrkan utreds ytterligare
med inriktning på att offentlighetsprincipen skall tillämpas även i
fortsättningen.
Regeringens förslag: I regeringsformen införs en ny bestämmelse,
enligt vilken föreskrifter om trossamfund samt föreskrifter om
grunderna för Svenska kyrkan som trossamfund meddelas i lag.
Sådana föreskrifter skall beslutas på samma sätt som riksdags-
ordningens huvudbestämmelser. Nuvarande normgivningsföreskrifter
avseende Svenska kyrkan i regeringsformens övergångsbestämmelser
upphävs.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Remiss I innehöll två enkätfrågor i avsnittet
Rättslig reglering som berör den konstitutionella regleringen. Fråga 1
rörde kravet på lagform för all normgivning om Svenska kyrkan och
andra trossamfund samt normgivning om grunderna för Svenska kyrkan
som trossamfund. I fråga 2 behandlades det särskilda grundlagsskyddet
för sådan normgivning. En överväldigande majoritet av remiss-
instanserna har ställt sig positiva till förslagen.
Positiva Negativa Tar inte ställning
Fråga 1 98 % 1 % 1 %
Fråga 2 98 % 1 % 1 %
Samtliga domkapitel, stiftssamfälligheter och flerpastoratssamfallig-
heter anser att förslagen bör genomföras. De pastorat och församlingar
som är negativa till förslagen är i många fall också negativa till reformen
som helhet. Andra instanser som ställer sig positiva till förslagen är t.ex.
Prop. 1997/98:49
10
Svea hovrätt, Hovrätten för Västra Sverige, Kammarrätterna i Stockholm
och Jönköping, Svenska kyrkans centralstyrelse och Samarbetsnämnden
för statsbidrag till trossamfund/Sveriges frikyrkosamråd.
Kammarkollegiet anser att det inte finns något behov av att i regerings-
formen ange att det skall finnas en särskild lag om Svenska kyrkan.
Vidare ifrågasätter kollegiet om förslaget är förenligt med kravet att
normgivningen skall vara generellt giltig. Länsstyrelsen i Jönköpings län
anser att det finns skäl att överväga om en definition av begreppet
trossamfund bör finnas i regeringsformen. Juridiska fakulteten i Uppsala
menar att det inte finns bärande skäl att höja upp föreskrifter om
trossamfund till en kategori ovanför all annan lag. Fakulteten anser
vidare att endast grundläggande föreskrifter bör kräva lagform. Juridiska
fakulteten i Lund anser att förslaget bör kompletteras med ett undantag i
8 kap. 13 § regeringsformen motsvarande det som gäller den kommunala
beskattningen. Teologiska fakulteten i Uppsala framhåller att Svenska
kyrkans grunder utgör en inomkyrklig angelägenhet och därmed är en
fråga för Svenska kyrkan att besluta om. Teologiska fakulteten i Lund
anser att Svenska kyrkans egna organ även i fortsättningen måste få
någon form av medinflytande över lagstiftningen om Svenska kyrkan,
eftersom den föreslagna lagen innehåller bestämmelser som reglerar
kyrkans bekännelse. Samarbetsnämnden för statsbidrag till
trossamfund/Sveriges frikyrkosamråd framhåller att det ur likställig-
hetssynpunkt är viktigast att den lag som omfattar alla trossamfund
erhåller det särskilda konstitutionella skyddet. Förenade islamiska
församlingar i Sverige, Judiska församlingarna i Sverige, Stockholms
katolska stift och Svenska missionsförbundet anser att det inte bör finnas
någon särlagstiftning om Svenska kyrkan.
1997 års kyrkomöte: Kyrkomötet, som ställer sig bakom förslaget,
framhåller särskilt det värde som ligger i att en gemensam konstitutionell
reglering för alla trossamfund skapas.
Skälen för regeringens förslag
Nuvarande normgivningsregler upphävs
En utgångspunkt för riksdagens principbeslut om ändrade relationer
mellan staten och Svenska kyrkan var att de nuvarande normgivnings-
reglema avseende Svenska kyrkan, som finns i regeringsformens
övergångsbestämmelser, skall upphävas. I stället skall det enligt beslutet
införas särskilda regler om normgivning angående Svenska kyrkan och
andra trossamfund i regeringsformens kapitel om lagar och andra
föreskrifter.
De nuvarande föreskrifterna om normgivning avseende Svenska
kyrkan finns i regeringsformens övergångsbestämmelser. Föreskrifterna i
punkterna 9-13 har direkt eller indirekt att göra med normgivning
avseende Svenska kyrkan. De bör därför upphävas i samband med
relationsändringen. Detsamma gäller punkt 3 i övergångsbestämmelserna
till 1976 års ändringar i regeringsformen och punkterna 2 och 3 i
övergångsbestämmelserna till 1982 års ändringar i regeringsformen.
Prop. 1997/98:49
11
I fråga om andra trossamfund än Svenska kyrkan finns inte några
särskilda regler för normgivningen. Föreskrifter om sådana trossamfund
får meddelas i enlighet med regeringsformens allmänna bestämmelser
om normgivning. Sådana föreskrifter är närmast att hänföra till
föreskrifter om enskildas personliga ställning samt om deras personliga
och ekonomiska förhållanden inbördes. De skall då enligt 8 kap. 2 §
regeringsformen meddelas genom lag.
Normgivning rörande trossamfund
Den rättsliga regleringen av trossamfundens förhållanden bör enligt
riksdagens principbeslut vara föremål för ett konstitutionellt skydd, som
syftar till att säkerställa stabila förutsättningar för den särskilda verk-
samhet som trossamfund bedriver utan att bereda samfunden en rättslig
särställning i andra hänseenden.
För att tillförsäkra Svenska kyrkan och andra trossamfund långsiktigt
tryggade rättsliga villkor, bör all normgivning om trossamfund ske i form
av lag. Detta bör anges i en särskild bestämmelse i regeringsformens
kapitel om lagar och andra föreskrifter. En sådan bestämmelse, som
alltså blir en specialregel i förhållande till den generella regleringen i
8 kap. 2 § regeringsformen, innebär ett konstitutionellt skydd för alla
trossamfunds rättsliga ställning. Härigenom skapas stabilitet i fråga om
de rättsliga förutsättningarna för trossamfundens verksamhet utan att
samfunden ges en rättslig särställning i andra hänseenden. Svenska
kyrkan och andra trossamfund kommer liksom hittills att omfattas av
generellt verkande civilrättslig och offentligrättslig lagstiftning, t.ex.
arbetsrättslig lagstiftning.
Eftersom all normgivning om trossamfund skall ske i form av lag,
kommer det inte att finnas något utrymme för regeringen att genom
förordningar meddela föreskrifter som rör Svenska kyrkans eller andra
trossamfunds inre liv.
Det kan komma att behöva utfärdas föreskrifter om registrerings-
förfarandet för den nya associationsform som regeringen avser att föreslå
för trossamfund (se avsnitt 5.2). Omfattningen av dessa bör vara av
sådant slag att de kan meddelas med stöd av 8 kap. 13 § första stycket
punkt 1 regeringsformen.
Särskilt om Svenska kyrkan
Riksdagens principbeslut innebär att det skall stiftas en särskild lag om
Svenska kyrkan som innehåller det som är principiellt viktigt och av
grundläggande karaktär för Svenska kyrkan samtidigt som Svenska
kyrkan själv skall fa reglera sina angelägenheter i största möjliga utsträck-
ning. Detta betyder att lagen skall innehålla vissa grundläggande be-
stämmelser om Svenska kyrkans identitet och om kyrkans organisation.
Den skall också innehålla bestämmelser om grunderna för Svenska
kyrkans verksamhet och vissa grundläggande regler om den kyrkliga
egendomen. 1 regeringsformen bör anges att det skall finnas särskilda
Prop. 1997/98:49
12
regler om Svenska kyrkan. Regeringen delar inte Kammarkollegiets Prop. 1997/98:49
uppfattning att en lag om Svenska kyrkan skulle kunna utgöra lagstiftning
för särskilt fall och därmed vara otillåten.
Utredningen har föreslagit att ett enhetligt begrepp - grunderna för
Svenska kyrkan som trossamfund - skall användas för att beskriva de olika
områden som kommer att ingå i den begränsade reglering som skall finnas
avseende Svenska kyrkans förhållanden efter relationsändringen. Förslaget
har fått ett starkt stöd av remissinstanserna. Inte heller kyrkomötet har
någon erinran mot att ett enhetligt begrepp används. Också regeringen
ställer sig bakom förslaget. I regeringsformen bör det således anges att det
skall finnas föreskrifter om grunderna för Svenska kyrkan som tros-
samfund, dvs. föreskrifter av grundläggande karaktär om Svenska kyrkans
religiösa identitet, organisation, verksamhet och egendom.
Den begränsade lagstiftning om Svenska kyrkans förhållanden som den
nu diskuterade normgivningsföreskriften skall ligga till grund för är i första
hand resultatet av Svenska kyrkans egna önskemål. Alltsedan reforma-
tionen har Svenska kyrkan varit en kyrka med statlig reglering. I dag är
dess identitet som ett evangelisk-lutherskt trossamfund reglerad i lag. Det
finns således också historiska skäl som talar för en fortsatt lagreglering av
Svenska kyrkans förhållanden. Väsentligt i detta sammanhang är även att
den förutsatta lagstiftningen bara skall utgöra en beskrivning av Svenska
kyrkans syn på sig själv. Mot denna bakgrund kan den rättsliga regleringen
av förhållandet mellan staten och Svenska kyrkan inte anses kränka
religionsfriheten.
Det är emellertid av stor betydelse att den konstitutionella regleringen
inte lämnar något utrymme för en detaljerad reglering av lärofrågor och
annat som kan sägas höra till troslivet och Svenska kyrkans egna
angelägenheter.
Den reglering av Svenska kyrkans förhållanden som regeringen har för
avsikt att föreslå är inte avsedd att ändras under överskådlig tid. Om
ändringar trots detta skulle bli aktuella, följer det av bestämmelsen om
beredningen av regeringsärenden i 7 kap. 2 § regeringsformen att Svenska
kyrkan kommer att beredas tillfälle att yttra sig. Det finns därför inte skäl
att särskilt ange att Svenska kyrkan skall ha ett medinflytande i fråga om
sådan lagstiftning.
Samma beslutsordning som för riksdagsordningens huvudbestämmelser
Det nu gällande grundlagsskyddet avseende Svenska kyrkan innebär för
det första att regler som är av grundläggande betydelse för Svenska
kyrkan och kyrkans verksamhet bara får beslutas i form av lag och för
det andra att de viktigaste av reglerna bara får beslutas i den ordning som
är föreskriven för ändringar av huvudbestämmelserna i riksdags-
ordningen. Detta innebär att det som huvudregel krävs två likalydande
riksdagsbeslut med mellanliggande val (8 kap. 16 § regeringsformen).
Argumenten för denna reglering angavs vid införandet vara bl.a. att de
grundläggande bestämmelserna om Svenska kyrkan borde ges ett särskilt
skydd mot förhastade beslut och att avgörande ändringar bara borde få
1** Riksdagen 1997/98. 1 samt. Nr 49
genomföras om en stabil majoritet bland väljarna godtog dem (prop.
1981/82:77 s. 21).
Den nuvarande ordningen rymmer i sig en garanti för att de
grundläggande bestämmelserna om Svenska kyrkan inte skall utsättas för
återkommande ändringar. Svenska kyrkan skall även efter relations-
ändringen ha ett starkt konstitutionellt skydd. Detta skydd bör i princip
vara utformat på motsvarande sätt som det nuvarande konstitutionella
skyddet. Det framstår som lämpligt att den garanti som ett sådant särskilt
skydd innebär görs tillämplig även på andra trossamfund än Svenska
kyrkan. De föreskrifter som avses i den nya grundlagsbestämmelsen bör
därför bara få beslutas i den ordning som gäller för riksdagsordningens
huvudbestämmelser. En sådan bestämmelse innebär att alla trossamfund
behandlas likvärdigt i fråga om skyddet för verksamhetens rättsliga
villkor.
Det särskilda skydd för trossamfunden som förslagen innebär, ger
uttryck för att frågan om trossamfunden och deras förhållanden är av stor
betydelse ur allmän synvinkel. Enligt regeringens uppfattning måste
därför innehållet i de lagar som stiftas med stöd av dessa normgivnings-
bestämmelser anses tillkommet för att tillgodose viktiga allmänna
intressen.
Det bör påpekas att det som skyddas av den föreslagna bestämmelsen i
regeringsformen är det som ur det allmännas synvinkel avses med
begreppet trossamfund. Detta begrepp förekommer i 2 kap. 2 §
regeringsformen utan att det närmare definieras. På liknande sätt
förekommer andra begrepp, t.ex. begreppet kommun, i regeringsformen
utan att vara närmare definierade (se 1 kap. 7 § och 8 kap. 5 §). En
definition av begreppet trossamfund kommer att ingå i den lag om
trossamfund som regeringen avser att föreslå.
När det gäller de övriga lagförslag som aktualiserats i det statliga
utredningsarbetet, exempelvis Riksskatteverkets förslag till särskild
lagstiftning om förfarandet vid den uppbördshjälp som Svenska kyrkan
och andra trossamfund skall få eller kunna få, kommer sådana
föreskrifter att utfärdas med stöd av nu gällande normgivningsregler och
kräver således inte ett särskilt beslutsförfarande i riksdagen. Denna typ
av reglering kan inte anses falla under tillämpningsområdet för den nya
normgivningsregel avseende trossamfund som föreslås. Sådana
bestämmelser kommer således att kunna ändras utan kvalificerat
beslutsförfarande.
Prop. 1997/98:49
Regeringens förslag: I 11 kap. 6 § regeringsformen görs ett tillägg
som innebär att förvaltningsuppgifter skall kunna överlämnas till
registrerade trossamfund.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
14
Remissinstanserna: Det ställdes ingen särskild fråga i Remiss I om
detta förslag. Endast ett fåtal remissinstanser har yttrat sig om förslaget
och dessa har i allmänhet varit positiva. Juridiska fakulteten i Uppsala
anser dock att det inte behövs något tillägg till 11 kap. 6 §
regeringsformen. Om förslaget genomförs bör det enligt fakulteten
framgå att förvaltningsuppgifter kan utföras av en organisatorisk del av
trossamfundet.
1997 års kyrkomöte: Kyrkomötet tillstyrker regeringens förslag.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen har för avsikt att föreslå
att det införs en ny associationsform för trossamfund i den svenska
rättsordningen, registrerat trossamfund. Ett registrerat trossamfunds
organisatoriska delar - församlingar, distrikt, stift, etc. - skall enligt det
kommande förslaget också kunna registreras. Avsikten är att skapa en
möjlighet för trossamfunden att få rättskapacitet på ett sätt som står i
överensstämmelse med deras syn på sig själva. De trossamfund som
väljer att bedriva sin verksamhet i den nya associationsformen, bör liksom
i dag kunna få förvaltningsuppgifter överlämnade till sig. I första hand
torde det vara fråga om myndighetsutövning i form av att förrätta vigsel.
För att åstadkomma detta bör registrerade trossamfund föras in i
uppräkningen av rättssubjekt i 11 kap. 6 § tredje stycket regeringsformen
till vilka förvaltningsuppgifter kan överlämnas. Detta innebär att om
förvaltningsuppgifter överlämnas till ett registrerat trossamfund, kan dessa
uppgifter utföras av trossamfundet eller av dess registrerade
organisatoriska delar. Vidare innebär det att förvaltningsuppgifter kan
överlämnas direkt till trossamfundets registrerade organisatoriska delar,
vilket torde bli aktuellt i fråga om den framtida begravningsverksamheten
där det är förutsatt att Svenska kyrkans församlingar och kyrkliga
samfälligheter skall sköta verksamheten. Att bestämmelsen har den
diskuterade innebörden framstår närmast som självklart. Det finns därför
inte anledning att tynga bestämmelsen med uttryckliga föreskrifter om
detta.
Regeringen kommer under våren 1998 att i enlighet med riksdagens
principbeslut (prop. 1995/96:80, bet. 1995/96:KU12, rskr. 1995/96:84)
föreslå att Svenska kyrkan skall ha rätt till statlig hjälp med uppbörd av
avgift från dem som tillhör kyrkan. Även andra trossamfund skall enligt
det kommande förslaget ha möjlighet att få uppbördshjälp.
Riksskatteverket (RSV) har i betänkandet Statlig medverkan vid
avgiftsbetalning (SOU 1997:46) lämnat förslag till närmare utformning
av denna uppbördshjälp. Bland annat har RSV föreslagit en ändring av
regeringsformen. Det är endast det förslaget som behandlas i denna
proposition. Regeringen har för avsikt att återkomma med förslag till
närmare utformning av den statliga uppbördshjälpen under år 1998.
Prop. 1997/98:49
15
Prop. 1997/98:49
Regeringens bedömning: Riksskatteverkets förslag till ändring i
regeringsformen bör inte genomföras.
Riksskatteverkets förslag: Riksskatteverket har föreslagit att det införs
en bestämmelse i regeringsformen om att det allmänna skall arbeta för att
underlätta olika trossamfunds möjligheter att verka i Sverige.
Remissinstanserna: Remiss I innehöll en enkätfråga i avsnittet Statlig
medverkan vid avgiftsbetalning, fråga 1, som behandlade RSV:s förslag.
_______________________Positiva__________Negativa Tar inte ställning
Fråga 1 89% 6% 5%
Justitiekanslern menar att föreskriften om uppbördshjälp i den
förslagna lagen om trossamfund borde anses tillräckligt tydliggöra att
uppbördshjälpen är ett viktigt allmänt intresse. Svea hovrätt, Hovrätten
för Västra Sverige, Kammarkollegiet, Juridiska fakulteten i Uppsala och
Juridiska fakulteten i Lund avstyrker förslaget, eftersom de anser att
bestämmelsen är obehövlig. Svenska kyrkans centralstyrelse anför att det
är nödvändigt att den föreslagna ordningen beträffande kyrkoavgiften
inte kan ifrågasättas utifrån gällande regler inom EU. Svenska kyrkans
församlings- och pastoratsförbund har inget att erinra mot förslaget.
1997 års kyrkomöte: Kyrkomötet framhåller att det är av avgörande
betydelse att skattemyndigheterna också fortsättningsvis och utan
medgivande från varje berörd person kan dataregistrera uppgifter om
personens tillhörighet till Svenska kyrkan som grundval för uppbörd av
kyrkoavgift. Vidare accepterar kyrkomötet regeringens bedömning att
redan det särskilda konstitutionella skyddet för trossamfunden måste
anses utgöra en markering av trossamfundens samhälleligt viktiga
ställning och att någon ytterligare grundlagsbestämmelse i denna fråga
därför inte är nödvändig. Kyrkomötet har därför ingen erinran mot
regeringens bedömning.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel 8 i direktivet om
skydd för enskilda personer med avseende på behandling av
personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (95/46/EG)
skall medlemsstaterna förbjuda behandling av personuppgifter som
avslöjar bl.a. religiös övertygelse. Detta förbud gäller dock inte t.ex. när
den registrerade har lämnat sitt uttryckliga samtycke till behandlingen
eller när behandlingen rör uppgifter som är nödvändiga för att kunna
föreslå, göra gällande eller försvara rättsliga anspråk (artikel 8.2e). Av
artikel 8.4 framgår att medlemsstaterna dessutom har möjlighet att göra
andra undantag i nationell lag eller genom beslut av tillsynsmyndigheten
”under förutsättning av lämpliga skyddsåtgärder och av hänsyn till ett
viktigt allmänt intresse”. Direktivet skall vara genomfört i svensk
lagstiftning senast den 24 oktober 1998. En proposition om en ny
personuppgiftslag där direktivet genomförs beslutades av regeringen den
8 december 1997 (prop. 1997/98:44). Personuppgiftslagen föreslås träda
i kraft den 24 oktober 1998.
16
För att skattemyndigheterna skall kunna lämna trossamfunden den
föreslagna uppbördshjälpen måste nödvändiga uppgifter, t.ex. om religiös
tillhörighet, registreras i skatteregistret. RSV har föreslagit att en särskild
lag skall stiftas med förfaranderegler för uppbördshjälpen samt att vissa
ändringar skall göras i skatteregisterlagen (1980:343). Härigenom är
enligt RSV kravet på lagstöd uppfyllt. Dessa förslag är för närvarande
föremål för beredning inom Regeringskansliet. För att betona att
bearbetningen av personuppgifter sker med hänsyn till ett viktigt allmänt
intresse och därför inte kräver medgivande från alla tillhöriga har RSV
även föreslagit ett tillägg i regeringsformen. Flera remissinstanser har
uttalat att denna bestämmelse är obehövlig och att förslaget om tillägg i
regeringsformen därför inte bör genomföras.
EG-direktivet medför att förutsättningen för att skatteförvaltningen
skall fa behandla uppgifter om religiös tillhörighet utan samtycke från de
enskilda är - förutom lagstöd - att behandlingen tillgodoser ett viktigt
allmänt intresse.
Det måste anses utgöra ett viktigt samhällsintresse att Svenska kyrkan
och andra trossamfund ges goda förutsättningar att bedriva sin verk-
samhet i Sverige. Den betydelse som trossamfunden och deras för-
hållanden har ur det allmännas synvinkel kommer till uttryck bl.a. genom
att trossamfunden enligt regeringens förslag skall ha ett särskilt
konstitutionellt skydd (se avsnitt 5.1). Även statens hjälp med
avgiftsuppbörd måste ses som ett uttryck för den betydelse som
trossamfunden har ur samhällelig synvinkel. Mot denna bakgrund måste
den statliga uppbördshjälpen anses tillgodose ett viktigt allmänt intresse
och den föreslagna ändringen i regeringsformen är således obehövlig.
Förslaget bör därför inte genomföras.
Regeringens bedömning: Reglerna om statschefens bekännelse bör
för närvarande inte ändras.
Kyrkoberedningens förslag: I sitt slutbetänkande, Staten och
trossamfunden (SOU 1994:42), föreslog Kyrkoberedningen att de
bestämmelser om statschefens särskilda förpliktelser i fråga om
bekännelse, som finns i punkt 14 övergångsbestämmelserna till
regeringsformen och - i fråga om prinsar och prinsessor - i 4 §
successionsordningen, skulle upphävas. Kyrkoberedningen ansåg att
frågan om de särskilda bekännelsekrav som ställs på Konungen som
statschef borde ses mot bakgrund av att beredningen också föreslog att
bestämmelser rörande kyrkotillhörighet skulle bli en helt inomkyrklig
fråga. Med hänsyn till denna förändring menade Kyrkoberedningen att
tidpunkten var nådd att ändra reglerna om statschefens bekännelse.
Remissinstanserna: Endast sju instanser berörde frågan. Av dessa var
sex i huvudsak positiva. Juridiska fakulteten i Lund ställde sig dock i
huvudsak negativ till förslaget och underkände beredningens argument.
Prop. 1997/98:49
17
Utredningen: Enligt utredningen ter det sig från statsrättslig Prop. 1997/98:49
utgångspunkt inte naturligt att göra statschefens trosbekännelse eller
trossamfundsanknytning till en privat samvets- eller religionsfrihetsfråga.
Utredningen anför också att beslutet om ändrade relationer mellan staten
och Svenska kyrkan i princip inte är beroende av vilka krav som ställs på
statschefen. Utredningens slutsats är att stat-kyrkareformen i sig inte
utgör något hinder mot att det nuvarande bekännelsekravet för
statschefen kvarstår.
Remissinstanserna: Remiss I innehöll inte någon särskild enkätfråga
angående statschefens tro. Utredningens resonemang har emellertid
behandlats av ett antal instanser och fått stöd från t.ex. Svea hovrätt och
Kammarkollegiet. Även Riksmarskalksämbetet har uttalat sitt stöd och
föreslagit att nuvarande rättsliga reglering av frågan om bekännelsekrav
för statschefen skall bibehållas. Svenska kyrkans centralstyrelse delar
utredningens uppfattning att frågan om vilka behörighetskrav som staten
ställer på statschefen kan avgöras oberoende av förslagen om ändrade
kyrka-statrelationer. Inte heller för kyrkotillhörighetsbestämmelsema
eller för relationerna mellan Konungen och Svenska kyrkan har, enligt
centralstyrelsen, frågan om bekännelsekravet någon avgörande betydelse.
Samtidigt poängterar centralstyrelsen att frågan om bekännelsekrav på
statschefen behöver bedömas också utifrån religionsfrihetsaspekter.
Negativt inställda till utredningens resonemang är främst andra
trossamfund än Svenska kyrkan. Samarbetsnämnden för statsbidrag till
trossamfund/Sveriges frikyrkosamråd föreslår att det bekännelsekrav som
i dag finns gällande statschefen samt prinsar och prinsessor tas bort.
Samma uppfattning framförs också av Stockholms katolska stift och
Svenska missionsförbundet.
1997 års kyrkomöte: Kyrkomötet framhåller att det för Svenska
kyrkan som nådessamfund inte är förenligt med dess grunder att någon
person tillhör detta av tvång. Om det från statlig utgångspunkt befinns att
krav bör ställas på statschefen och andra kungliga personer när det gäller
bekännelse eller tillhörighet till visst trossamfund är detta, enligt
kyrkomötet, primärt inte en fråga för Svenska kyrkan.
Skälen för regeringens bedömning: I 1 kap. 5 § regeringsformen
föreskrivs att konungen eller drottning, som enligt successionsordningen
innehar Sveriges tron, är rikets statschef. Frågan om statschefens tro
behandlas i punkt 14 övergångsbestämmelserna till regeringsformen. Av
bestämmelsen framgår att 1974 års regeringsform inte gör ändring i vad
som tidigare har gällt enligt 2 § i 1809 års regeringsform. I den
bestämmelsen föreskrevs att konungen alltid skall vara ”av den rena
evangeliska läran sådan som den uti den oförändrade Augsburgiska
bekännelsen samt Uppsala mötes beslut av år 1593 antagen och förklarad
är”.
I 4 § successionsordningen föreskrivs att prinsar och prinsessor skall
uppfostras enligt nämnda lära och att prins eller prinsessa som inte
bekänner sig till denna lära är utesluten från all successionsrätt.
Frågan om det bekännelsekrav som ställs på statschefen är inte i sig
beroende av de förslag om ändrade relationer mellan staten och Svenska
kyrkan som regeringen nu lägger fram. Även om det finns ett nära
18
samband med reformen kan denna fråga också ses i ett vidare
statsrättsligt perspektiv.
Det kan konstateras att det föreligger delade meningar om hur frågan
om statschefens tro skall betraktas. Någon entydig remissopinion finns
inte. Andra trossamfund än Svenska kyrkan ser frågan närmast från
religionsfrihetssynpunkt på det sätt som Kyrkoberedningen gjorde.
Övriga remissinstanser som tar upp denna fråga i sina svar, bl. a. Riks-
marskalksämbetet och Svea hovrätt, synes anlägga ett mer statsrättsligt
betraktelsesätt. Den kan då ses som en fråga om grunderna för det
svenska statsskicket, vilket bör medföra att bedömningen skall göras från
konstitutionella utgångspunkter.
Med hänsyn till det splittrade remissläget och till att denna fråga inte
bör lösas utan att vara brett förankrad i det svenska samhället, är
regeringen för närvarande inte beredd att föreslå att Kyrkoberedningens
förslag genomförs. Någon ändring i fråga om bekännelsekravet för
statschefen föreslås därför inte.
Svenska kyrkan är i dag en del av det allmänna, vilket bl.a. innebär att
handlingsoffentlighet gäller för den övervägande delen av verksamheten.
Tryckfrihetsförordningens bestämmelser om allmänna handlingars
offentlighet gäller såväl de kyrkliga myndigheterna som Svenska kyrkans
beslutande församlingar. En utgångspunkt för stat-kyrkareformen är att
församlingarnas och de kyrkliga samfallighetemas kommunstatus upphör
och att kyrkan även i övrigt lämnar det allmänna. Detta medför bl.a. att
den offentligrättsliga regleringen avseende handlingsoffentlighet inte
längre kommer att vara tillämplig på den verksamhet som bedrivs inom
Svenska kyrkan.
Frågan om handlingsoffentlighet inom Svenska kyrkan efter
relationsändringen är av stor principiell betydelse. Det är viktigt att
kyrkans verksamhet också i fortsättningen bedrivs under öppenhet och att
allmänheten har tillgång till handlingar i samma utsträckning som i dag.
Offentlighet och möjlighet till ett fritt meningsutbyte utgör förutsätt-
ningar för att Svenska kyrkans karaktär av öppen folkkyrka skall behållas
och för att demokratins grundläggande idéer skall förbli vägledande inom
kyrkan.
När det gäller områden där Svenska kyrkan anförtros allmänna
samhälleliga uppgifter har utredningen föreslagit att en offentligrättsligt
reglerad handlingsoffentlighet skall gälla. Denna lösning stämmer i
princip överens med den ordning som tillämpas när samhällsuppgifter
lämnas till organ utanför myndighetssfären och som regleras i 1 kap. 8 §
andra stycket sekretesslagen (1980:100). En överväldigande majoritet av
remissinstanserna har ställt sig bakom förslaget. Regeringen delar
utredningens uppfattning att det är motiverat med en offentligrättslig
Prop. 1997/98:49
19
handlingsoffentlighet inom de områden där intresset av insyn från statlig
utgångspunkt är störst, nämligen i de fall kyrkan skall utföra viktiga
samhällsuppgifter.
Även när det gäller övrig verksamhet finns det ett berättigat behov av
att skapa insyn. Offentlighet inom alla områden är en förutsättning för att
Svenska kyrkan också fortsättningsvis skall vara en öppen och
demokratisk folkkyrka. Utredningen har i denna del föreslagit en
inomkyrkligt reglerad handlingsoffentlighet.
Ett alternativ till utredningens förslag är att låta en offentligrättslig
handlingsoffentlighet omfatta all verksamhet inom kyrkan efter relations-
ändringen, dvs. att ha samma bestämmelser om offentlighet och sekretess
inom alla områden. Å ena sidan skulle härigenom säkerställas att
nuvarande öppenhet och möjlighet till insyn upprätthålls även i
framtiden. Å andra sidan skulle en lösning som innebär att en
offentligrättsligt reglerad handlingsoffentlighet gäller fullt ut i kyrkans
verksamhet, inte vara förenlig med de målsättningar som bär upp stat-
kyrkareformen, nämligen att Svenska kyrkan i största möjliga ut-
sträckning själv skall fa reglera sina angelägenheter och att det skall
skapas ökad likställighet mellan olika trossamfund.
Av stor vikt i detta sammanhang är den förankring som principen om
offentlighet har inom Svenska kyrkan. Beskrivningen av Svenska kyrkan
som en öppen och demokratisk folkkyrka är en del av kyrkans bild av sig
själv. Betydelsen av öppenhet och möjlighet till insyn har betonats vid
upprepade tillfällen från kyrkans sida. Bland annat gjorde 1995 års
kyrkomöte (2KL 1995:1 s. 33) en tydlig markering genom att framhålla
offentlighetsprincipen som en av de grundläggande principer som även
fortsättningsvis bör gälla inom Svenska kyrkan. Såväl Svenska kyrkans
centralstyrelse som Ärkebiskopen uttalar i sina remissyttranden att
utredningens förslag tillgodoser kyrkomötets önskemål. Remissutfallet
visar vidare att det finns en mycket bred uppslutning kring förslaget på
alla nivåer inom kyrkan.
Regeringen finner vid en samlad bedömning att utredningens förslag
om en inomkyrkligt reglerad handlingsoffentlighet väl tillgodoser
intresset av insyn och öppenhet i den kyrkliga verksamheten.
1997 års kyrkomöte ser positivt på regeringens ställningstaganden och
understryker vikten av att Svenska kyrkan, som en öppen och
demokratisk folkkyrka, också fortsättningsvis i största utsträckning håller
sina handlingar tillgängliga för var och en som önskar ta del av dem.
Enligt kyrkomötet skulle en tillämpning av den statliga offentlighets-
principen på alla handlingar hos Svenska kyrkan på ett avgörande sätt
förändra den balans mellan i viss mån skilda synsätt på kyrkans framtida
ställning i offentligrättsligt hänseende som 1995 års kyrkomötes beslut är
ett uttryck för.
Regeringen avser att under år 1998 återkomma med förslag till
närmare reglering av handlingsoffentligheten efter relationsändringen.
Den principiella lösning av offentlighetsfrågan som regeringen
förordar medför att det krävs en särskild reglering beträffande de
kyrkliga arkiven.
Prop. 1997/98:49
20
1 detta avsnitt behandlas frågan om de kyrkliga arkiv som består av
allmänna handlingar, dvs. handlingar som omfattas av bestämmelserna i
2 kap. tryckfrihetsförordningen om allmänna handlingars offentlighet.
Det rör sig om handlingar som har kommit in till eller upprättats hos
kyrkliga myndigheter och Svenska kyrkans beslutande församlingar före
utgången av år 1999. Förslagen har lämnats av Kommittén angående det
kyrkliga kulturarvet i betänkandet Den kulturhistoriskt värdefulla kyrk-
liga egendomen och de kyrkliga arkiven (SOU 1997:43). I denna
proposition tas bara upp den principiella frågan hur de allmänna
handlingarna skall behandlas efter relationsändringen. När det gäller den
närmare utformningen av regleringen avser regeringen att återkomma
med förslag under år 1998.
De förslag som lämnas gäller inte de organ inom Svenska kyrkan som
bedriver sin verksamhet i privaträttsliga former, t.ex. stiftelser och
föreningar, och som i dag inte omfattas av bestämmelserna om allmänna
handlingars offentlighet. Dessa organ regleras inte heller i kyrkolagen
(1992:300).
Prop. 1997/98:49
Regeringens förslag: De allmänna handlingar som före år 2000 har
kommit in till eller upprättats hos myndigheter med uppgifter som
hänför sig till Svenska kyrkans verksamhet eller Svenska kyrkans
beslutande församlingar skall kunna förvaras hos Svenska kyrkan
även efter relationsändringen utan att därigenom upphöra att vara
allmänna.
Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Remiss I innehöll fyra enkätfrågor i avsnittet Den
kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga egendomen och de kyrkliga arkiven
som är aktuella i detta sammanhang. Frågorna 1 och 6 handlade om
huruvida allmänna handlingar från kyrkliga myndigheter respektive
Svenska kyrkans beslutande församlingar skall kunna förvaras hos
Svenska kyrkan efter relationsändringen, utan att upphöra att vara
allmänna. I frågorna 2 (kyrkliga myndigheter) och 7 (beslutande
församlingar) var frågeställningen bl.a. om lagstiftningen om
handlingsoffentlighet och sekretess skall gälla sådana handlingar i
fortsättningen. Alla frågorna besvarades med en överväldigande majoritet
för att förslagen bör genomföras.
|
Positiva |
Negativa |
Tar inte ställning | |
|
Fråga 1 |
97% |
2% |
1 % |
|
Fråga 2 |
98% |
1 % |
1 % |
|
Fråga 6 |
98 % |
1 % |
1 % |
|
Fråga 7 |
99% |
0% |
1 % |
Endast ett mindre antal remissinstanser har lämnat synpunkter på
kommitténs förslag till principiell lösning, dvs. att allmänna handlingar
21
skall kunna förvaras hos Svenska kyrkan efter relationsändringen utan att
upphöra att vara allmänna.
Svenska kyrkans centralstyrelse tillstyrker förslaget att allmänna
handlingar hos kyrkliga myndigheter skall kunna överlämnas till Svenska
kyrkan. Centralstyrelsen menar dock att den ordning som föreslås kan
innebära att regeringens föreskrifter om förvaring i praktiken styr t.ex.
församlingsindelningen, vilket inte kan accepteras. Centralstyrelsen
framhåller vidare att de kyrkliga organens tillgång till handlingarna är en
viktig förutsättning för den fortsatta kyrkliga verksamheten. Denna
sistnämnda synpunkt framförs även av ett antal kyrkokommuner, t.ex.
Björnekulla och Lilla Malma kyrkliga samfälligheter samt Funbo
församling.
1997 års kyrkomöte: Kyrkomötet anser att det är väsentligt att säker-
ställa att de handlingar som behövs för den kyrkliga verksamheten också
fortsättningsvis finns lätt tillgängliga för de kyrkliga organen.
Regeringens förslag uppfyller enligt kyrkomötet detta krav. Kyrkomötet
utgår från att staten och dess myndigheter generöst kommer att ge
Svenska kyrkan möjlighet att även i framtiden disponera sina arkiv.
Skälen för regeringens förslag
Kyrkliga myndigheter
Om en statlig myndighet upphör och verksamheten inte förs över till en
annan statlig myndighet, skall myndighetsarkivet enligt 11 § arkivlagen
(1990:782) överlämnas till en arkivmyndighet inom tre månader. De
bestämmelser som gäller för statliga myndigheters arkiv skall tillämpas
också beträffande arkiv hos kyrkokommunal a myndigheter (2 § punkt 1
arkivlagen).
Allmänna handlingar finns hos kyrkliga myndigheter, statliga och
kyrkokommunal a. Dessa organs myndighetskaraktär upphör i och med
relationsändringen. Enligt gällande bestämmelser skall följaktligen de
allmänna handlingar som finns hos dessa organ levereras till
arkivmyndigheterna före den 1 april 2000.
Det är emellertid inte praktiskt genomförbart vare sig att leverera eller
att ta emot myndighetsarkiven inom en så kort tidsperiod. De kyrkliga
arkiven är omfattande; antalet aktuella myndigheter är stort och det
material som finns hos dessa myndigheter är många gånger omfångsrikt.
Därtill kommer att kyrkan behöver i varje fall delar av arkivhandlingarna
i sin verksamhet även efter relationsändringen. Ett antal remissinstanser,
bl.a. Svenska kyrkans centralstyrelse, framhåller att de kyrkliga organens
tillgång till handlingarna är en viktig förutsättning för den fortsatta
kyrkliga verksamheten. Även 1997 års kyrkomöte framför denna
synpunkt. Över huvud taget är det i detta sammanhang viktigt att beakta
det värde som de kyrkliga arkiven har för kyrkan, som ett minne av dess
historia och utveckling och som en symbol för tradition och kontinuitet.
Vidare skall hänsyn tas till den tid det kan ta för kyrkan att färdigställa
arkiven för leverans. Det är därför nödvändigt att finna en lösning som
Prop. 1997/98:49
22
innebär att de allmänna handlingarna kan vara kvar hos Svenska kyrkan
även efter relationsändringen.
Kommitténs förslag innebär att allmänna handlingar från kyrkliga
myndigheter - statliga och kyrkokommunal a - skall kunna förvaras hos
Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar efter relations-
ändringen, utan att därigenom upphöra att vara allmänna. Tryckfrihets-
förordningens bestämmelser om handlingsoffentlighet skall gälla även
fortsättningsvis. Den föreslagna lösningen överensstämmer i princip med
den reglering som används när en myndighet upphör och verksamheten
förs över till ett enskilt organ, jfr 2 kap. 17 § tryckfrihetsförordningen
och lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till
andra organ än myndigheter för förvaring. En övervägande majoritet av
remissinstanserna är positiva till kommitténs förslag. Även regeringen
anser att förslaget bör genomföras.
Genom ett tillägg i tryckfrihetsförordningen bör det skapas en
möjlighet att i lag föreskriva att allmänna handlingar som har kommit in
till eller upprättats hos myndigheter med uppgifter som hänför sig till
Svenska kyrkans verksamhet skall kunna överlämnas till Svenska kyrkan
för förvaring, utan att därigenom förlora sin karaktär av att vara
allmänna. Det kyrkliga organet övertar i så fall den tidigare myn-
dighetens uppgifter i fråga om prövning av utlämnande- och sekretess-
frågor.
I det kommande förslaget till lag om Svenska kyrkan avser regeringen
att i enlighet med riksdagens principbeslut föreslå att Svenska kyrkan och
dess församlingar, sammanslutningar av församlingar (kyrkliga
samfälligheter) och stift var för sig skall ha rättskapacitet. Det är därför
naturligt att det är till dessa självständiga rättssubjekt som allmänna
handlingar skall kunna överlämnas.
Regeringen bör i lag bemyndigas att besluta att allmänna handlingar
från kyrkliga myndigheter far förvaras hos Svenska kyrkan. Det förslag
till reglering som regeringen avser att lämna beträffande Svenska kyrkan
innebär att frågan om indelningsändringar blir en inomkyrklig ange-
lägenhet efter relationsändringen. Den föreslagna regleringen om
förvaring av allmänna handlingar är inte avsedd att innebära några
begränsningar i detta hänseende. Frågan om var allmänna handlingar
skall förvaras bör inte påverka Svenska kyrkans möjlighet att besluta om
ändringar i indelningen. En annan sak är att det är motiverat att
arkivmyndigheterna far kännedom om förändringar i den kyrkliga
indelningen.
Beslutande församlingar
Beträffande beslutande församlingar finns det inte någon motsvarighet
till bestämmelsen i 11 § arkivlagen, angående överlämnande av arkiv till
arkivmyndighet. Utgångspunkten måste dock vara att handlingar som en
gång har varit allmänna inte får förlora denna status och att den möjlighet
till insyn som tidigare har funnits skall upprätthållas. Kommittén har
föreslagit att också allmänna handlingar som har kommit in till eller
Prop. 1997/98:49
23
upprättats hos Svenska kyrkans beslutande församlingar före relations-
ändringen skall kunna förvaras hos Svenska kyrkan eller någon av dess
församlingar, sammanslutningar av församlingar eller stift utan att
upphöra att vara allmänna. En överväldigande majoritet av remiss-
instanserna är positiva till kommitténs förslag. Även regeringen ställer
sig bakom förslaget. Det bör genomföras på i princip samma sätt som
beträffande de kyrkliga myndigheterna.
Prop. 1997/98:49
Förslaget innebär att de övergångsbestämmelser till regeringsformen som
direkt eller indirekt har att göra med normgivning avseende Svenska
kyrkan upphävs.
8 kap.
6§
Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 5.1.
I första stycket anges att det krävs lagform för all normgivning om
Svenska kyrkan och andra trossamfund. Vidare framgår av andra
meningen att föreskrifter om grunderna för Svenska kyrkan som
trossamfund meddelas i lag. Avfattningen av andra meningen är avsedd
att inte lämna något utrymme för en vidare reglering av lärofrågor och
annat som kan sägas höra till troslivet och Svenska kyrkans egna
angelägenheter.
Enligt andra stycket krävs kvalificerat beslutsförfarande vid all
lagstiftning om Svenska kyrkan och andra trossamfund.
11 kap.
6§
Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 5.2.
I tredje stycket har bland de uppräknade rättssubjekten, till vilka för-
valtningsuppgifter kan anförtros, lagts till registrerat trossamfund. Det
kommande förslaget till lag om trossamfund innebär att ett trossamfund
kan få ställning som särskilt rättssubjekt genom registrering. Bland de
registrerade trossamfunden kommer även Svenska kyrkan att ingå. Detta
innebär att myndighetsuppgifter kommer att kunna överlämnas till alla
registrerade trossamfund med stöd av lag.
24
2 kap.
5 och 7 §§
Ändringarna innebär att kyrkomötet utgår ur bestämmelserna och är
betingade av att Svenska kyrkan inte skall utgöra en del av det allmänna
efter relationsändringen.
17 §
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6.2.
Andra stycket är nytt. De nya bestämmelserna avser endast sådana
myndigheter som helt upphör senast den 31 december 1999. Detta
innebär att bestämmelserna inte omfattar de allmänna handlingar som
finns hos sådana myndigheter som har till uppgift att bl.a. behandla
ärenden med anknytning till Svenska kyrkan och vars verksamhet i den
delen upphör till följd av relationsändringen, t.ex. Kammarkollegiet.
Myndigheter med uppgifter som hänför sig till Svenska kyrkans
verksamhet finns inom såväl den kyrkokommunal a som den statliga
organisationen. Som exempel på kyrkokommunala myndigheter kan
nämnas stiftsstyrelse och kyrkoråd och på statliga myndigheter
Kyrkofondens styrelse och domkapitlen. Svenska kyrkans beslutande
församlingar är bl.a. kyrkomötet, stiftsfullmäktige och kyrkofullmäktige.
Med organisatoriska delar avses Svenska kyrkans församlingar,
sammanslutningar av församlingar (kyrkliga samfälligheter) och stift.
Detta kommer att framgå av regeringens förslag till lag om trossamfund.
Bestämningen av var allmänna handlingar skall kunna förvaras anknyter
till den lag om Svenska kyrkan som regeringen avser att föreslå, enligt
vilken Svenska kyrkan samt församlingar, kyrkliga samfälligheter och
stift kommer att vara självständiga juridiska personer.
Prop. 1997/98:49
25
1. Riksmarskalksämbetet
2. Justitiekanslem
3. Justitieombudsmannen
4. Svea hovrätt
5. Hovrätten för Västra Sverige
6. Kammarrätten i Stockholm
7. Kammarrätten i Jönköping
8. Datainspektionen
9. Överstyrelsen för civil beredskap
10. Statskontoret
11. Statistiska centralbyrån
12. Riksrevisionsverket
13. Riksskatteverket
14. Arbetsgivarverket
15. Statens löne- och pensionsverk
16. Arbetsdomstolen
17. Riksarkivet
18. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer
19. Kammarkollegiet
20. Länsstyrelsen i Jönköpings län
21. Länsstyrelsen i Hallands län
22. Länsstyrelsen i Dalarnas län
23. Länsstyrelsen i Stockholms län
24. Länsstyrelsen i Västerbottens län
25. Juridiska fakulteten i Uppsala
26. Juridiska fakulteten i Lund
27. Teologiska fakulteten i Uppsala
28. Teologiska fakulteten i Lund
29. Kyrkofondens styrelse
30. Svenska kyrkans centralstyrelse
31. Svenska kyrkans församlingsnämnd
32. Svenska kyrkans utbildningsnämnd
33. Nämnden för Svenska kyrkans mission
34. Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet
35. Nämnden för Lutherhjälpen
36. Ärkebiskopen efter hörande av övriga biskopar
37. Domkapitlet i Uppsala
38. Domkapitlet i Linköping
39. Domkapitlet i Skara
40. Domkapitlet i Strängnäs
41. Domkapitlet i Västerås
42. Domkapitlet i Växjö
43. Domkapitlet i Lund
44. Domkapitlet i Göteborg
Prop. 1997/98:49
Bilaga 1
26
45. Domkapitlet i Karlstad
46. Domkapitlet i Härnösand
47. Domkapitlet i Luleå
48. Domkapitlet i Visby
49. Domkapitlet i Stockholm
50. Ansvarsnämnden för biskopar
51. Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund
52. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund
53. Svenska kommunförbundet
54. Solna kommun
55. Stockholms kommun
56. Tranås kommun
57. Sveriges akademikers centralorganisation
58. Svenska kyrkans personalförbund
59. Tjänstemännens centralorganisation
60. Kyrkomusikernas riksförbund
61. Landsorganisationen i Sverige
62. Sveriges kristna råd
63. Sveriges frikyrkosamråd
64. Anglikanska kyrkan
65. Bibeltrogna vänner
66. Estniska evangelisk-lutherska kyrkan
67. Evangeliska fosterlands-stiftelsen
68. Frälsningsarmén
69. Förenade islamiska församlingar i Sverige
70. Islamiska kulturcenterunionen i Sverige
71. Sveriges muslimska förbund
72. Judiska församlingarna i Sverige
73. Metodistkyrkan i Sverige
74. Nybygget - Kristen samverkan
75. Armenisk-apostoliska kyrkan
76. Bulgarisk-ortodoxa kyrkan
77. Estnisk-ortodoxa kyrkan
78. Etiopisk-ortodoxa kyrkan
79. Finska ortodoxa församlingen i Sverige
80. Grekisk-ortodoxa metropolitdömet
81. Koptisk-ortodoxa kyrkan
82. Makedonsk-ortodoxa kyrkan
83. Rumänsk-ortodoxa kyrkan
84. Kristi förklarings ortodoxa kyrka (Ryska kyrkan)
85. Serbisk-ortodoxa kyrkan
86. Svenska ortodoxa prosteriet
87. Syrisk-ortodoxa ärkestiftet i Sverige och övriga Skandinavien
88. Syrisk-ortodoxa ställföreträdarskapet i Sverige
89. Österns apostoliska katolska assyriska kyrka
90. Pingströrelsen
91. Sjundedags adventistsamfundet
92. Stockholms katolska stift
93. Svenska alliansmissionen
Prop. 1997/98:49
Bilaga 1
27
94. Svenska baptistsamfundet
95. Svenska missionsförbundet
96. Ungerska protestantiska församlingen i Sverige
97. Svenska kyrkans pastoralinstitut i Lund
98. Svenska kyrkans pastoralinstitut i Uppsala
99. Ersta diakonisällskap
100. Stiftelsen Stora Sköndal
101. Kristna studentrörelsen i Sverige
102. Svenska kyrkans lekmannaförbund
103. Kvinnor i Svenska kyrkan
104. Svenska kyrkans unga
105. Sveriges kyrkogårdschefers förening
106. Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund
107. Sveriges kyrkokamerala förening
108. Sveriges kyrkosångsförbund
109. Stiftsjuristernas förening
110. Svenska kyrkans diakon- och diakonissförbund
111. Sveriges hembygdsförbund
112. Förbundet för kristen enhet
113. Egendomsnämndernas samarbetsorgan
16. Arbetsdomstolen
23. Länsstyrelsen i Stockholms län
24. Länsstyrelsen i Västerbottens län
32. Svenska kyrkans utbildningsnämnd
35. Nämnden för Lutherhjälpen
53. Svenska kommunförbundet
56. Tranås kommun
61. Landsorganisationen i Sverige
62. Sveriges kristna råd
65. Bibeltrogna vänner
66. Estniska evangelisk-lutherska kyrkan
70. Islamiska kulturcenterunionen i Sverige
74. Nybygget - Kristen samverkan
75. Armenisk-apostoliska kyrkan
76. Bulgarisk-ortodoxa kyrkan
77. Estnisk-ortodoxa kyrkan
78. Etiopisk-ortodoxa kyrkan
79. Finska ortodoxa församlingen i Sverige
81. Koptisk-ortodoxa kyrkan
82. Makedonsk-ortodoxa kyrkan
83. Rumänsk-ortodoxa kyrkan
84. Kristi förklarings ortodoxa kyrka (Ryska kyrkan)
85. Serbisk-ortodoxa kyrkan
87. Syrisk-ortodoxa ärkestiftet i Sverige och övriga Skandinavien
Prop. 1997/98:49
Bilaga 1
28
88. Syrisk-ortodoxa ställföreträdarskapet i Sverige
89. Österns apostoliska katolska assyriska kyrka
91. Sjundedags adventistsamfundet
93. Svenska alliansmissionen
96. Ungerska protestantiska församlingen i Sverige
99. Ersta diakonisällskap
100. Stiftelsen Stora Sköndal
101. Kristna studentrörelsen i Sverige
105. Sveriges kyrkogårdschefers förening
106. Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund
108. Sveriges kyrkosångsförbund
110. Svenska kyrkans diakon- och diakonissförbund
Vidare har samtliga kyrkokommuner beretts tillfälle att yttra sig.
Bortemot 2 300 svar har kommit in från denna remisskategori, mot-
svarande 70 % av kyrkokommunerna. En analys av dessa och övriga
remissvar har lämnats i en särskild rapport från Statistiska central-
byrån i september 1997.
Prop. 1997/98:49
Bilaga 1
Samtliga stiftsförbund av Svenska kyrkans församlings- och pastorats-
förbund
Samtliga egendomsnämnder utom egendomsnämnden i Visby stift
Svenska Missionsförbundet, uttalande vid förbundets generalkon-
ferens 1997
Domkyrkorådet i Lund
Kyrkofullmäktige i Värnhems kyrkliga samfallighet
Svenska Kommunalarbetareförbundet
Akademikerförbundet SSR
Centerns kyrkopolitiska sektion i Bohuslän
Stiftsj ägmästarföreningen
Kyrkogårdsnämnden i Gävle kyrkliga samfällighet
Sveriges Kristna Socialdemokraters Förbund
Skånes arrendatorförening
Sveriges Jordbruksarrendatorers Förbund
Svenska vice-provinsen av Den Heliga Dominikus Romerska
Kongregation
Human-Etiska förbundet
Kristdemokraterna i Kista församling
Jämtlands läns museum
Dessutom har ett antal skrivelser från enskilda personer kommit in.
Samtliga yttranden finns tillgängliga i Kulturdepartementet (dnr
Ku97/903/Ky).
29
REGERINGSKANSLIET
Kulturdepartementet
1997-04-11
Etikett
Prop. 1997/98:49
Bilaga 2
Statistiska centralbyrån
Statistics Sweden
SCB tillhanda senast 1 augusti 1997
Frågor om enkäten
besvaras av
Marianne Cedermark 08 - 405 43 89
Marianne Soop 08 - 405 43 91
Kulturdepartementet
Enheten för kyrkofrågor
Insänt av
Underskrift
Namnförtydligande
Befattning
Enkäten sänds till
Statistiska centralbyrån
V/ENK
Karin Andersson
Ort och datum
Telefon
701 89 ÖREBRO
30
Prop. 1997/98:49
Bilaga 2
|
+ |
+ | ||
|
RÄTTSLIG REGLERING |
-SOU 1997:41 | ||
|
Grundlag |
Förslaget bör |
Förslaget bör |
Tar inte |
|
1 Föreskrifter om trossamfund och föreskrifter om |
iD |
3Ö | |
|
2 Lagstiftningen om trossamfund ges ett särskilt Kapitel 4 |
iD |
2q |
3Ö |
|
Lag om trossamfund | |||
|
3 För att registreras som trossamfund krävs att samfundet |
iD |
30 | |
|
4 Ett trossamfund får genom registrering rättskapacitet, Avsnitt 8.4 |
>□ |
30 | |
|
5 Organisatoriska delar av ett trossamfund som är |
iQ |
2n |
3D |
|
6 Barn som fyllt 12 år får inflytande över om de skall |
iD |
2q |
3D |
|
1 Rätten för Svenska kyrkan till hjälp med uppbörden |
<□ |
2q |
30 |
|
8 Andra registrerade trossamfund än Svenska kyrkan |
iD |
2q |
3D |
|
31 | |||
Prop. 1997/98:49
Bilaga 2
|
RÄTTSLIG REGLERING - |
SOU 1997:41 | |||
|
Lag om Svenska kyrkan |
Förslaget bör |
Förslaget bör |
Tar inte | |
|
9 |
I lagen skall finnas bestämmelser om följande: Svenska kyrkan är ett evangelisk-lutherskt trossamfund |
iD |
30 | |
|
10 |
Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka, som i samverkan |
iD |
30 | |
|
11 |
Svenska kyrkan som helhet samt församlingar, |
>□ |
*□ |
3D |
|
12 |
Den lokala självstyrelsen tryggas genom att försam- |
iQ |
30 | |
|
13 |
Territorialprincipen slås fast dels genom att försam- |
iD |
*□ |
30 |
|
14 |
Församlingens grundläggande uppgift är att fira |
30 | ||
|
15 |
Stiftets grundläggande uppgift är att främja och ha |
,□ |
3Ö | |
|
16 |
Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande |
3D | ||
|
17 |
Till registret avseende registrerade trossamfund skall 1. stadgar, 2. indelning i församlingar, kyrkliga samfälligheter och 3. behöriga företrädare för Svenska kyrkan och dess |
aD 32 | ||
Prop. 1997/98:49
Bilaga 2
|
18 |
Den som tillhör Svenska kyrkan skall betala lokal och |
Förslaget bör <□ |
Förslaget bör |
Tar inte 30 |
|
19 |
Församlingen eller den kyrkliga samfälligheten beslutar |
30 | ||
|
20 |
1 Svenska kyrkan skall principen om allmänna handlingars |
3D | ||
|
21 |
Även andra handlingar än de som avses i fråga 20 skall Avsnitt 14.3 |
iD |
30 | |
|
22 |
Det skall inrättas ett särskilt organ inom Svenska kyrkan |
-□ |
3D | |
|
23 |
Övrigt Tystnadsplikten för präster och andra inom Svenska kyrkan Kapitel 16 |
aO |
|
Ja |
Nej | |
|
24 Lagen om trossamfund innehåller det som behöver |
Tar inte
ställning
25 Lagen om Svenska kyrkan innehåller det som behöver
regleras.
Om nej på fråga 24 och/eller25, ange varför i "Kommentarer till remiss"
1 I I Vi har också lämnat synpunkter på detta avsnitt i "Kommentarer till remiss”,
som insändes tillsammans med Remissenkäten.
33
Prop. 1997/98:49
Bilaga 2
|
+ |
+ | ||
|
STATLIG MEDVERKAN VID AVGIFTSBETALNING - SOU 1997:46 | |||
|
Grundlag |
Förslaget bör |
Förslaget bör |
Tar inte |
|
1 I grundlag införs en bestämmelse om att det allmänna |
3D | ||
|
1 I I Vi har också lämnat synpunkter på detta avsnitt i ”Kommentarer till remiss”, | |||
34
Prop. 1997/98:49
Bilaga 2
|
Överföring av äganderätt |
Förslaget bör |
Förslaget bör |
Tar inte | |
|
1 |
Staten avstår från sina anspråk på de s.k. kronoanslagen Avsnitt 18.2.1 |
iD |
3D | |
|
2 |
Äganderätten till äldre kyrkor, som idag betraktas som |
*□ |
□□ | |
|
- övriga kyrkor |
3D | |||
|
3 |
Avsnitt 18.2.2 Äganderätten till domkyrkas och församlingskyrkas |
iD | ||
|
4 |
Äganderätten till prästgårdar förs över till resp. pastorat. Avsnitt 18.2.2 |
iD |
sD | |
|
5 |
Äganderätten till de biskopsgårdar som inte samtidigt Avsnitt 18.2.2 |
sQ | ||
|
6 |
När ett kapital motsvarande åtagandena för utgående |
,□ |
sQ | |
|
7 |
Ändamålsbindningen Efter relationsändringen är det övergripande ändamålet |
iQ |
sD | |
35
Prop. 1997/98:49
Bilaga 2
|
Formen för Svenska kyrkans disposition |
Förslaget bör |
Förslaget bör |
Tar inte | |
|
8a |
Lagstiftningsaltemativet (Kammarkollegiets förslag): Kapitel 12, Avsnitt 18.4.4 |
iD |
3D | |
|
8b |
Stiftelsealternativet: Egendomen samlas i en enda stiftelse med Stiftelselagen gäller fullt ut. Kapitel 10, Avsnitt 18.4.2 |
<□ |
sD | |
|
8c |
Ägandealtemativet: Äganderätten till egendomen övergår till trossamfundet |
sD | ||
|
9 |
Tillsyn Regeringen skall kunna bestämma att staten Kapitel 14, Avsnitt 18.4.5 |
<□ |
30 | |
|
10 |
Äldre rättsinstitut De äldre rättsinstituten stadgad åborätt och |
iD |
30 | |
i | | Vi har också lämnat synpunkter på detta avsnitt i ”Kommentarer till remiss",
som insändes tillsammans med Remissenkäten.
36
Prop. 1997/98:49
Bilaga 2
DEN KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA KYRKLIGA EGENDOMEN
OCH DE KYRKLIGA ARKIVEN - SOU 1997:43
|
Arkiven hos de kyrkliga myndigheterna |
Förslaget bör |
Förslaget bör |
Tar inte |
|
1 Allmänna handlingar som före är 2000 har kommit in Avsnitt 18.2.2 |
tQ |
3D | |
|
2 Lagstiftningen om handlingsoffentlighet, sekretess Avsnitt 18.2.2 |
iD |
*□ |
sQ |
|
3 Någon längsta tid för denna förvaring skall inte |
iQ |
30 | |
|
4 Svenska kyrkan svarar för kostnaderna för myndighets- Avsnitt 18.2.8 |
>□ |
3Ö | |
|
5 Staten svarar för kostnaderna för myndighetsarkiven Avsnitt 18.2.8 |
30 |
37
Prop. 1997/98:49
Bilaga 2
DEN KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA KYRKLIGA EGENDOMEN
OCH DE KYRKLIGA ARKIVEN - SOU 1997:43
|
Arkiven hos Svenska kyrkans |
Förslaget bör |
Förslaget bör |
Tar inte |
|
6 Allmänna handlingar som före år 2000 har kommit in |
3D | ||
|
7 Lagstiftningen om handlingsoffentlighet och sekretess Avsnitt 18.2.5 |
>□ |
sQ | |
|
8 Arkivlagstiftningen skall gälla de handlingar som avses |
<□ |
zQ |
30 |
|
9 Inomkyrkliga arkivbestämmelser skall gälla för de arkiv Avsnitt 18.3 |
iD |
3D |
1 I | Vi har också lämnat synpunkter på detta avsnitt i ”Kommentarer till remiss",
som insändes tillsammans med Remissenkäten.
38
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 december 1997
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden
Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Blomberg,
Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Lindh, Johansson, von
Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing
Föredragande: statsrådet Ulvskog
Prop. 1997/98:49
Regeringen beslutar proposition 1997/98:49 Staten och trossamfunden
- grundlagsfrågor
39
gotab 55775, Stockholm 1997