Regeringens proposition
1997/98:17

Domstolsfrågor i anledning av den ändrade
länsindelningen i västra Sverige

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Sundsvall den 11 september 1997

Göran Persson
Thage G Peterson
(Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll
Riksdagen har beslutat att Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län samt
Skaraborgs län utom Habo och Mullsjö kommuner skall läggas samman
till ett län, Västra Götalands län, den 1 januari 1998 (prop. 1996/97:108,
bet. 1996/97:BoU13, rskr. 1996/97:228). Habo och Mullsjö kommuner
skall vid samma tidpunkt föras till Jönköpings län.
Länsindelningen är styrande för bl.a. länsrätterna. Enligt lagen
(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar finns det en länsrätt i
varje län. I propositionen föreslår regeringen att den nuvarande
organisationen med tre länsrätter i västra Sverige behålls i avvaktan på
resultatet av den pågående översynen av domstolsväsendets organisation
(dir. 1995:102 och dir. 1997:50). Förslaget föranleder ändringar i lagen
(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar och följdändringar i ett
antal författningar. Regeringen anser att länsrätterna bör behålla sina
nuvarande verksamhetsområden med undantag för Habo och Mullsjö
kommuner, som kommer att höra till Länsrätten i Jönköpings län.
Regeringen avser att justera verksamhetsområdena för
fastighetsdomstolarna. Till följd av det föreslås i propositionen en
ändring i lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål när det gäller
val av nämndeman.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998.

Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 4
2 Lagtext 5
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i
fastighetsmål 5
2.2 Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624) 6
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar 7
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:880) om
betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter 9
2.5 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen
(1979:1152) 10
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:313) om ändring i
socialtjänstlagen (1980:620) 11
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:188) om
preskription av skattefordringar m.m. 12
2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter 13
2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:533) om
arbetsställenummer m.m. 14
2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1339) om ändring i
lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare 15
2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:206) om viten 16
2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:870) om vård av
missbrukare i vissa fall 17
2.13 Förslag till lag om ändring i smittskyddslagen (1988:1472) 18
2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:479) om ersättning
för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. 19
2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1128) om
psykiatrisk tvångsvård 20
2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:889) om den
officiella statistiken 21
2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:672) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på
bostadshus 22
2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:137) om
mottagande av asylsökande m.fl. 23
2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:466) om särskilda
tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet 24
2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:725) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på
bostadshus 25
3 Ärendet och dess beredning 26
4 Bakgrund och utgångspunkter 26
5 Länsrätterna 27
6 Fastighetsdomstolarna 28
7 Kostnader 29
8 Författningskommentar 29
8.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar
i fastighetsmål 29
8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar 30
8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:188) om
preskription av skattefordringar m.m. 30
8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:479) om ersättning
för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. 30
8.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:672) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på
bostadshus 31
8.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:725) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på
bostadshus 31
8.7 Övriga förslag till lagändringar 31

Bilaga 1 Sammanfattning av Domstolsverkets förslag 32
Bilaga 2 Domstolsverkets lagförslag 33
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 september 1997 52

1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1 lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål,
2 lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),
3 lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar,
4 lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för
skatter, tullar och avgifter,
5 lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
6 lag om ändring i lagen (1997:313) om ändring i socialtjänstlagen
(1980:620),
7 lag om ändring i lagen (1982:188) om preskription av skatte-
fordringar m.m.,
8 lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter,
9 lag om ändring i lagen (1984:533) om arbetsställenummer m.m.,
10 lag om ändring i lagen (1996:1339) om ändring i lagen (1984:668)
om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,
11 lag om ändring i lagen (1985:206) om viten,
12 lag om ändring i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa
fall,
13 lag om ändring i smittskyddslagen (1988:1472),
14 lag om ändring i lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i
ärenden och mål om skatt, m.m.,
15 lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård,
16 lag om ändring i lagen (1992:889) om den officiella statistiken,
17 lag om ändring i lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter
för byggnadsarbete på bostadshus,
18 lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande
m.fl.,
19 lag om ändring i lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i
beskattningsförfarandet,
20 lag om ändring i lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter
för byggnadsarbete på bostadshus.

2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1969:246) om
domstolar i fastighetsmål
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1969:246) om domstolar i
fastighetsmål skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

7 §
Nämndeman i fastighetsdomstol
skall vara folkbokförd i länet. I
övrigt har bestämmelserna i 4 kap.
6 och 8 §§ rättegångsbalken
motsvarande tillämpning på
nämndeman i fastighetsdomstol.

Nämndeman i fastighetsdomstol
skall vara folkbokförd i det län
eller den del av länet som hör till
fastighetsdomstolen. I övrigt har
bestämmelserna i 4 kap. 6 och 8 §§
rättegångsbalken motsvarande
tillämpning på nämndeman i
fastighetsdomstol.

_________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

2.2 Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen
(1970:624)
Härigenom föreskrivs att 23 § kupongskattelagen (1970:624) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

23 §
Försummar aktiebolag annan
skyldighet enligt denna lag än
skyldigheten att innehålla eller
inbetala kupongskatt i föreskriven
tid eller ordning, kan
beskattningsmyndigheten förelägga
bolaget att vid vite fullgöra
förstnämnda skyldighet. Försuttet
vite utdömes efter anmälan av
beskattningsmyndigheten av
länsrätten i det län där bolagets
styrelse har sitt säte.
Försummar aktiebolag annan
skyldighet enligt denna lag än
skyldigheten att innehålla eller
inbetala kupongskatt i föreskriven
tid eller ordning, kan
beskattningsmyndigheten förelägga
bolaget att vid vite fullgöra
förstnämnda skyldighet. Försuttet
vite utdömes efter anmälan av
beskattningsmyndigheten av den
länsrätt inom vars domkrets
bolagets styrelse har sitt säte.
I fråga om vite enligt första stycket gäller i övrigt 6 kap. 2 § samt 7
kap. 1 och 2 §§ taxeringslagen (1990:324).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om
allmänna förvaltningsdomstolar
Härigenom föreskrivs att 1, 14 och 20 §§ lagen (1971:289) om
allmänna förvaltningsdomstolar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

1 §
Regeringsrätten är, i enlighet med vad i regeringsformen sägs, högsta
allmänna förvaltningsdomstol. Den har sitt säte i Stockholm.
Kammarrätterna är allmänna förvaltningsdomstolar närmast under
Regeringsrätten.
Kammarrätterna är Kammarrätten i Stockholm, Kammarrätten i
Göteborg, Kammarrätten i Sundsvall och Kammarrätten i Jönköping.
Länsrätterna är allmänna
förvaltningsdomstolar närmast
under kammarrätterna. I varje län
finns en länsrätt.
Länsrätterna är allmänna
förvaltningsdomstolar närmast
under kammarrätterna. I varje län
finns en länsrätt. Regeringen kan
bestämma att det i ett visst län skall
finnas fler än en länsrätt.
Regeringen förordnar om
länsrätternas domkretsar.

14 §
Om det i lag eller annan författning föreskrivs att talan skall väckas vid
eller överklagas till allmän förvaltningsdomstol, skall det göras vid en
länsrätt.
Ett beslut skall överklagas till
den länsrätt inom vars län ärendet
först prövats, om inte regeringen
för ett visst slag av mål föreskriver
något annat.
Ett beslut skall överklagas till
den länsrätt inom vars domkrets
ärendet först prövats, om inte
regeringen för ett visst slag av mål
föreskriver något annat.
Förekommer det vid mer än en länsrätt flera mål som har nära
samband med varandra, får målen handläggas vid en av länsrätterna om
det kan göras utan avsevärd olägenhet för någon enskild. Närmare
föreskrifter om överlämnande av mål mellan länsrätter meddelas av
regeringen.

20 §
Valbar till nämndeman i
kammarrätt och länsrätt är svensk
medborgare, som är folkbokförd i
länet och som inte är underårig
eller har förvaltare enligt 11 kap. 7
§ föräldrabalken.
Valbar till nämndeman i
kammarrätt och länsrätt är svensk
medborgare som är folkbokförd i
det län eller den del av länet som
hör till kammarrättens eller
länsrättens domkrets och som inte
är underårig eller har förvaltare
enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.
Anställd vid domstol, skattemyndighet, länsstyrelse eller under
länsstyrelse lydande myndighet, allmän försäkringskassa eller
Riksförsäkringsverket får inte vara nämndeman. Detsamma gäller
lagfaren domare, åklagare, polisman och advokat eller annan som har till
yrke att föra andras talan inför rätta samt ledamot av skattenämnd eller
socialförsäkringsnämnd.
Nämndeman i länsrätt får inte samtidigt vara nämndeman i
kammarrätt.
Den som har fyllt sextio år eller uppger något giltigt hinder är inte
skyldig att ta emot uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som
nämndeman är inte skyldig att ta emot nytt uppdrag förrän efter fyra år.
Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:880) om
betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter
Härigenom föreskrivs att 20 § lagen (1978:880) om betalningssäkring
för skatter, tullar och avgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

20 §
Mål om betalningssäkring prövas
av länsrätten i det län där
gäldenären hade sin
hemortskommun den 1 november
året före det kalenderår då
framställning om betalningssäkring
görs. Vid bestämmande av
hemortskommun gäller
bestämmelserna i lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt i tillämpliga
delar. Finns inte behörig domstol
enligt vad som nu har sagts, prövas
målet av länsrätten i det län, där
verkställigheten kan äga rum.
Mål om betalningssäkring prövas
av den länsrätt inom vars domkrets
gäldenären hade sin
hemortskommun den 1 november
året före det kalenderår då
framställning om betalningssäkring
görs. Vid bestämmande av
hemortskommun gäller
bestämmelserna i lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt i tillämpliga
delar. Finns inte behörig domstol
enligt vad som nu har sagts, prövas
målet av den länsrätt inom vars
domkrets verkställigheten kan äga
rum.
Behörig att föra det allmännas talan är skattemyndigheten i det län där
behörig länsrätt finns. Vad som föreskrivs i 6 kap. 15 och 16 §§
taxeringslagen (1990:324) gäller i tillämpliga delar i mål om
betalningssäkring.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

2.5

2.5 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen
(1979:1152)
Härigenom föreskrivs att 18 kap. 30 § fastighetstaxeringslagen
(1979:1152) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

18 kap.
30 §
Länsrätten i det län där
fastigheten är belägen beslutar om
besiktning på framställning av
skattemyndigheten.
Den länsrätt inom vars domkrets
fastigheten är belägen beslutar om
besiktning på framställning av
skattemyndigheten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:313) om ändring
i socialtjänstlagen (1980:620)
Härigenom föreskrivs att 36 § socialtjänstlagen (1980:620) i
paragrafens lydelse enligt lagen (1997:313) om ändring i nämnda lag
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

36 §
Vill socialnämnden föra talan om
ersättning som en enskild inte
betalar godvilligt för ekonomisk
hjälp som avses i 33 eller 33 a §
eller för kostnad som kommunen
har haft enligt 34 § första eller
andra stycket, skall talan väckas
hos länsrätten inom tre år från det
kommunens kostnad uppkom.
Talan väcks vid länsrätten i det län
där den enskilde är bosatt.
Vill socialnämnden föra talan om
ersättning som en enskild inte
betalar godvilligt för ekonomisk
hjälp som avses i 33 eller 33 a §
eller för kostnad som kommunen
har haft enligt 34 § första eller
andra stycket, skall talan väckas
hos länsrätten inom tre år från det
kommunens kostnad uppkom.
Talan väcks vid den länsrätt inom
vars domkrets den enskilde är
bosatt.
Talan om ersättning får inte bifallas, om den ersättningsskyldige
genom att återbetala kostnaden eller en del av denna kan antas bli ur
stånd att klara sin försörjning eller sin dagliga livsföring i övrigt eller
annars synnerliga skäl talar mot bifall till ersättningsanspråket.

2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:188) om
preskription av skattefordringar m.m.
Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1982:188) om preskription av
skattefordringar m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

13 §
Ansökan om förlängning av
preskriptionstid enligt 7 eller 8 §
görs av den kronofogdemyndighet
hos vilken målet om indrivning av
fordringen är anhängigt. Mål om
sådan förlängning prövas av
länsrätten i det län, där den
sökande myndigheten har sin
verksamhet.
Ansökan om förlängning av
preskriptionstid enligt 7 eller 8 §
görs av den kronofogdemyndighet
hos vilken målet om indrivning av
fordringen är anhängigt. Mål om
sådan förlängning prövas av den
länsrätt inom vars domkrets målet
om indrivning av fordringen
handläggs.
Ansökningen skall ha kommit in till länsrätten före utgången av
preskriptionstid som gäller enligt 3-6 eller 8 §§.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 15 a § lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

3 kap.
15 a §
En skriftlig begäran om befrielse
från föreläggande att lämna uppgift,
visa upp handling eller lämna över
en kopia av handling, skall ges in
till länsrätten i det län där den
enskilde är bosatt, tillsammans med
föreläggandet och den begärda
handlingen eller uppgiften.
En skriftlig begäran om befrielse
från föreläggande att lämna uppgift,
visa upp handling eller lämna över
en kopia av handling, skall ges in
till den länsrätt inom vars domkrets
den enskilde är bosatt, tillsammans
med föreläggandet och den begärda
handlingen eller uppgiften.
Om den reviderade begär att en handling skall undantas från revision
skall handlingen, om beskattningsmyndigheten anser att den bör
granskas, omedelbart förseglas och överlämnas till länsrätten.
Länsrätten skall utan dröjsmål pröva om handlingen eller uppgiften
skall undantas från kontrollen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:533) om
arbetsställenummer m.m.
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1984:533) om arbetsställenummer
m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

8 §
Frågor om utdömande av förelagt
vite skall på begäran av statistiska
centralbyrån prövas av länsrätten i
det län där uppgiftsskyldigheten
skall fullgöras.
Frågor om utdömande av förelagt
vite skall på begäran av Statistiska
centralbyrån prövas av den länsrätt
inom vars domkrets uppgifts-
skyldigheten skall fullgöras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1339) om
ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare
Härigenom föreskrivs att punkterna 2 och 3 i
övergångsbestämmelserna till lagen (1996:1339) om ändring i lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

2. Beslut som har fattats av
skattemyndigheten med stöd av
lagen (1991:1870) om överflyttande
av arbetsuppgifter från Riks-
skatteverkets Sjömansskattekontor
till Skattemyndigheten i Göteborgs
och Bohus län överklagas till
Länsrätten i Göteborgs och Bohus
län.
2. Beslut som har fattats av
skattemyndigheten med stöd av
lagen (1991:1870) om överflyttande
av arbetsuppgifter från Riks-
skatteverkets Sjömansskattekontor
till Skattemyndigheten i Göteborgs
och Bohus län överklagas till
Länsrätten i Göteborg.
3. Ärenden som före
ikraftträdandet överklagats hos
Sjömansskattenämnden men inte
avgjorts av nämnden före den 1
januari 1998 skall handläggas av
Länsrätten i Göteborgs och Bohus
län.
3. Ärenden som före
ikraftträdandet överklagats hos
Sjömansskattenämnden men inte
avgjorts av nämnden före den 1
januari 1998 skall handläggas av
Länsrätten i Göteborg.

2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:206) om viten
Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1985:206) om viten skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

6 §
Frågor om utdömande av viten
prövas av länsrätt på ansökan av
den myndighet som har utfärdat
vitesföreläggandet eller, om detta
har skett efter överklagande i frågan
om vitesföreläggande, av den
myndighet som har prövat denna
fråga i första instans. Ansökan om
utdömande görs hos länsrätten i det
län där myndigheten är belägen.
Vad som har sagts nu gäller dock ej
i fall som avses i andra stycket eller
7 §. Frågor om utdömande av viten
som har förelagts av regeringen
prövas av länsrätten i Stockholms
län på ansökan av justitiekanslern.
Frågor om utdömande av viten
prövas av länsrätt på ansökan av
den myndighet som har utfärdat
vitesföreläggandet eller, om detta
har skett efter överklagande i frågan
om vitesföreläggande, av den
myndighet som har prövat denna
fråga i första instans. Ansökan om
utdömande görs hos den länsrätt
inom vars domkrets myndigheten är
belägen. Vad som har sagts nu
gäller dock ej i fall som avses i
andra stycket eller 7 §. Frågor om
utdömande av viten som har
förelagts av regeringen prövas av
Länsrätten i Stockholms län på
ansökan av Justitiekanslern.
Frågor om utdömande av viten som har förelagts en part eller någon
annan till fullgörande av en skyldighet i en rättegång eller i annat
motsvarande förfarande prövas utan särskild ansökan av den myndighet
som har utfärdat föreläggandet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998

2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:870) om vård
av missbrukare i vissa fall
Härigenom föreskrivs att 47 § lagen (1988:870) om vård av
missbrukare i vissa fall skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

47 §
Med socialnämnden avses i denna lag socialnämnden i den kommun
som enligt 3 § socialtjänstlagen (1980:620) har ansvaret för att den
enskilde får det stöd och den hjälp som han behöver. Att överflyttning av
ärenden till en annan socialnämnd kan ske i vissa fall framgår av 72 §
socialtjänstlagen.
Beslut om tvångsvård enligt 5 §
och med anledning av
omhändertagande enligt 13 § fattas
av länsrätten i det län där den
ansvariga kommunen är belägen.
Den länsrätt som meddelade
beslutet om vård beslutar också i
frågor som avses i 44 § första
stycket.
Beslut om tvångsvård enligt 5 §
och med anledning av
omhändertagande enligt 13 § fattas
av den länsrätt inom vars domkrets
den ansvariga kommunen är
belägen. Den länsrätt som
meddelade beslutet om vård
beslutar också i frågor som avses i
44 § första stycket.

_________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998

2.13 Förslag till lag om ändring i smittskyddslagen
(1988:1472)
Härigenom föreskrivs att 55 § smittskyddslagen (1988:1472) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

55 §
Frågor som ankommer på länsrätt
enligt denna lag prövas av
länsrätten i det län där den som har
beslutat i frågan eller ansökt om
åtgärden har sin verksamhet.
Frågor som ankommer på länsrätt
enligt denna lag prövas av den
länsrätt inom vars domkrets den
som har beslutat i frågan eller
ansökt om åtgärden har sin
verksamhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:479) om
ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.
Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1989:479) om ersättning för
kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

10 §
Myndighets beslut överklagas
hos länsrätten i det län där
myndigheten är belägen.
Myndighets beslut överklagas
hos den länsrätt inom vars
domkrets beslutet har fattats.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1128) om
psykiatrisk tvångsvård
Härigenom föreskrivs att 34 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk
tvångsvård samt punkt 9 i övergångsbestämmelserna till den lagen skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

34 §
Frågor som ankommer på länsrätt
enligt denna lag prövas av
länsrätten i det län där
sjukvårdsinrättningen är belägen.
Frågor som skall prövas av
länsrätt enligt denna lag prövas av
den länsrätt inom vars domkrets
sjukvårdsinrättningen är belägen.

9. Ärenden hos en
utskrivningsnämnd som inte har
avgjorts före ikraftträdandet och
ärenden i vilka beslut enligt
meddelad fullföljdshänvisning
därefter överklagas hos nämnden
skall efter ikraftträdandet prövas av
länsrätten i det län som omfattar
utskrivningsnämndens
verksamhets-område.
9. Ärenden hos en
utskrivningsnämnd som inte har
avgjorts före ikraftträdandet och
ärenden i vilka beslut enligt
meddelad fullföljdshänvisning
därefter överklagas hos nämnden
skall efter ikraftträdandet prövas av
den länsrätt vars domkrets omfattar
utskrivningsnämndens
verksamhets-område.

_________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:889) om den
officiella statistiken
Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1992:889) om den officiella
statistiken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

12 §
Frågor om utdömande av vite
som har förelagts enligt 11 § andra
stycket prövas av länsrätten i det
län där uppgiftsskyldigheten skall
fullgöras.
Frågor om utdömande av vite
som har förelagts enligt 11 § andra
stycket prövas av den länsrätt inom
vars domkrets uppgiftsskyldigheten
skall fullgöras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:672) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus
Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1993:672) om skattereduktion för
utgifter för byggnadsarbete på bostadshus skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

13 §
Beslut av skattemyndigheten får
överklagas av sökanden hos
länsrätten i det län där skatte-
myndigheten är belägen inom tre
veckor från det att han fått del av
beslutet. Skattemyndighetens beslut
får överklagas av Riksskatteverket
hos nämnda länsrätt inom tre
veckor från dagen för beslutet.
Beslut av skattemyndigheten får
överklagas av sökanden hos den
länsrätt inom vars domkrets
beslutet har fattats, inom tre veckor
från det att han fått del av beslutet.
Skattemyndighetens beslut får
överklagas av Riksskatteverket hos
samma länsrätt inom tre veckor
från dagen för beslutet.
Om länsrätten helt eller delvis bifallit ett överklagande av sökanden,
får skattemyndigheten överklaga länsrättens beslut. Riksskatteverket får
överklaga ett beslut av länsrätten eller kammarrätten även om verket inte
tidigare har fört det allmännas talan i målet.
Om sökanden överklagar ett beslut, förs det allmännas talan i
länsrätten och kammarrätten av skattemyndigheten. Överklagar
Riksskatteverket skall det allmännas talan föras av verket.
Riksskatteverket för det allmännas talan i Regeringsrätten.
Riksskatteverket får uppdra åt en tjänsteman vid en skattemyndighet
att företräda verket i allmän förvaltningsdomstol.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:137) om
mottagande av asylsökande m.fl.
Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (1994:137) om mottagande av
asylsökande m.fl. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

22 §
Invandrarverkets eller socialnämndens beslut enligt denna lag får
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Invandrarverkets beslut får
överklagas hos länsrätten i det län
där utlänningen vistades när
beslutet fattades.
Invandrarverkets beslut får
överklagas hos den länsrätt inom
vars domkrets utlänningen vistades
när beslutet fattades.
Beslut i fråga om bistånd enligt denna lag gäller omedelbart.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:466) om
särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet
Härigenom föreskrivs att 28 § lagen (1994:466) om särskilda
tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

28 §
Ansökan om åtgärd,
granskningsledarens beslut enligt
15 § och begäran om undantagande
enligt denna lag prövas av
länsrätten i det län där den som
åtgärden avser hade sin
hemortskommun den 1 november
året före det kalenderår då
framställningen görs. Vid
bestämmande av hemortskommun
gäller bestämmelserna i lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
i tillämpliga delar. Om det inte
finns någon sådan länsrätt är
länsrätten i det län behörig där
beslut om åtgärd skall verkställas
eller har verkställts.
Ansökan om åtgärd,
granskningsledarens beslut enligt
15 § och begäran om undantagande
enligt denna lag prövas av den
länsrätt inom vars domkrets den
som åtgärden avser hade sin
hemortskommun den 1 november
året före det kalenderår då
framställningen görs. Vid
bestämmande av hemortskommun
gäller bestämmelserna i lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
i tillämpliga delar. Om det inte
finns någon sådan länsrätt är den
länsrätt behörig inom vars
domkrets beslut om åtgärd skall
verkställas eller har verkställts.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:725) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus
Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1996:725) om skattereduktion för
utgifter för byggnadsarbete på bostadshus skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

13 §
Beslut av skattemyndigheten får
överklagas av sökanden hos
länsrätten i det län där
skattemyndigheten är belägen inom
tre veckor från det sökanden fått del
av beslutet. Skattemyndighetens
beslut får överklagas av
Riksskatteverket hos samma
länsrätt inom tre veckor från dagen
för beslutet.
Beslut av skattemyndigheten får
överklagas av sökanden hos den
länsrätt inom vars domkrets
beslutet har fattats, inom tre veckor
från det sökanden fått del av
beslutet. Skattemyndighetens beslut
får överklagas av Riksskatteverket
hos samma länsrätt inom tre veckor
från dagen för beslutet.
Om länsrätten helt eller delvis bifallit ett överklagande av sökanden,
får skattemyndigheten överklaga länsrättens beslut. Riksskatteverket får
överklaga ett beslut av länsrätten eller kammarrätten även om verket inte
tidigare har fört det allmännas talan i målet.
Om sökanden överklagar ett beslut, förs det allmännas talan i
länsrätten och kammarrätten av skattemyndigheten. Överklagar
Riksskatteverket skall det allmännas talan föras av verket.
Riksskatteverket för det allmännas talan i Regeringsrätten.
Riksskatteverket får uppdra åt en tjänsteman vid en skattemyndighet
att företräda verket i allmän förvaltningsdomstol.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

3 Ärendet och dess beredning
Den 3 april 1997 gav regeringen Domstolsverket i uppdrag att lämna
förslag till de åtgärder som krävdes i fråga om domkretsindelning m.m. i
västra Sverige med anledning av regeringens förslag att Göteborgs och
Bohus län, Älvsborgs län samt Skaraborgs län, utom Habo och Mullsjö
kommuner, läggs samman till ett län den 1 januari 1998. I riktlinjerna för
uppdraget angav regeringen att Domstolsverket skulle analysera olika
alternativ samt ange vilka lösningar som verket förordade. I fråga om
länsrätterna innebar uppdraget att Domstolsverket skulle redovisa
lagtekniska och andra konsekvenser samt för- och nackdelar som är
förenade med dels ett bibehållande av den nuvarande organisationen med
tre länsrätter i västra Sverige, dels en sammanslagning av dem till en
domstol med verksamhet på flera orter.
Domstolsverket redovisade i juni 1997 rapporten Domkretsindelning
m.m. i Västra Götalands län (DV rapport 1997:4). En sammanfattning av
rapporten finns i bilaga 1. Domstolsverkets lagförslag finns i bilaga 2.
Domstolsverket har gett de domstolar, andra myndigheter och
organisationer som närmast berörs av förslaget tillfälle att lämna
synpunkter på förslaget. En sammanställning av synpunkterna finns
tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju 97/2485).
De domstolar och andra myndigheter som närmast berörs av förslaget
har beretts tillfälle att yttra sig över ett utkast till proposition. En
sammanställning av synpunkterna finns tillgänglig i
Justitiedepartementet (dnr Ju 97/2485).
Lagförslaget innebär i huvudsak en justering av länsrätternas
domkretsar. De ändringar som föreslås är av så enkel beskaffenhet att
Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
4 Bakgrund och utgångspunkter
Riksdagen har beslutat att Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län samt
Skaraborgs län utom Habo och Mullsjö kommuner skall läggas samman
till ett län, Västra Götalands län, den 1 januari 1998 (prop. 1996/97:108,
bet. 1996/97:BoU13, rskr. 1996/97:228). Habo och Mullsjö kommuner
skall vid samma tidpunkt föras till Jönköpings län.
Bildandet av Västra Götalands län aktualiserar flera frågor om såväl
domstolars som andra myndigheters verksamhetsområden i västra
Sverige. Länsindelningen ligger bl.a. till grund för länsrättsorganisa-
tionen, som är reglerad i lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar.
I samband med bildandet av Skåne län redovisade regeringen sin
principiella syn i fråga om verksamhetsområden för regionala offentliga
organ vid en sammanläggning av län (prop. 1995/96:224 s. 41).
Regeringen uttalade att utgångspunkten bör vara att en förändrad
länsindelning också kommer till uttryck i en motsvarande justering av
verksamhetsområdena för offentliga organ i regionen med länet som
indelningsgrund.
En utredning, 1995 års domstolskommitté (Ju 1995:05, dir. 1995:102
och dir. 1997:50), gör för närvarande en översyn av den organisatoriska
strukturen inom domstolsväsendet. En annan utgångspunkt bör därför
vara att de lösningar som väljs skall vara så flexibla att andra lösningar
kan väljas sedan kommittén har redovisat sitt uppdrag.
När det gäller de frågor om indelning i domkretsar och andra
verksamhetsområden som regleras i förordning anser regeringen att den
nuvarande indelningen i huvudsak bör behållas oförändrad tills vidare.
Det innebär bl.a. att nuvarande Skaraborgs län bör höra till
Kammarrätten i Jönköping, medan övriga delar av Västra Götalands län
bör höra till Kammarrätten i Göteborg. Habo och Mullsjö kommuner,
som kommer att höra till Jönköpings län, bör dock föras från domkretsen
för Falköpings tingsrätt till domkretsen för Jönköpings tingsrätt.
När det gäller tryckfrihets- och yttrandefrihetsmålen bör dessa enligt
huvudregeln i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen
koncentreras till en tingsrätt i det nya länet.
Regeringens bedömning i dessa delar kräver justeringar i ett antal
förordningar.
5 Länsrätterna
Regeringens förslag: Bestämmelserna i 1 och 20 §§ lagen (1971:289)
om allmänna förvaltningsdomstolar ändras dels så att det blir möjligt att
ha flera länsrätter i varje län, dels så att kravet på nämndemännens
anknytning till kammarrätternas och länsrätternas domkretsar bevaras.
Förslaget att det skall vara möjligt med flera länsrätter i ett län föranleder
följdändringar i ett antal författningar.

Domstolsverkets förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Myndigheter som har yttrat sig över Domstolsverkets rapport:
Länsrätten i Göteborgs och Bohus län, Länsrätten i Älvsborgs län samt
Länsrätten i Skaraborgs län anser att den nuvarande ordningen med tre
länsrätter bör behållas. De anser vidare att benämningen länsrätt kan
behållas även om inte domstolarnas verksamhetsområden utgörs av län.
Skälen för regeringens förslag: I samband med bildandet av Skåne
län uttalade regeringen följande när det gällde länsrätterna (prop.
1995/96:224 s. 42).

För närvarande pågår en översyn av den organisatoriska strukturen
inom domstolsväsendet (dir. 1995:102). Enligt direktiven skall
utredningen 1995 års domstolskommitté (Ju 1995:05) i en första
etapp senast den 1 december 1996 lämna förslag till en ny
organisation för domstolsväsendet som helhet. En av de övergripande
utgångspunkterna är att samverkan mellan olika slag av domstolar på
samma nivå, t.ex. mellan tingsrätter och länsrätter, skall utvecklas
betydligt. Med tanke på kommitténs uppdrag är den lösning som nu
väljs med avseende på länsrätterna i Kristianstads och Malmöhus län
den mest flexibla. Lösningen innebär att det endast kommer att finnas
en länsrätt i Skåne län, men att verksamheten även i fortsättningen
kommer att bedrivas i såväl Malmö som Kristianstad. Detta innebär att
det finns möjlighet att på längre sikt, sedan kommittén har redovisat
sitt uppdrag, välja en annan lösning.

Efter sammanläggningen av länsrätterna i Skåne har regeringen i mars
1997 beslutat om tilläggsdirektiv till 1995 års domstolskommitté (dir.
1997:50). Enligt dessa får kommittén även överväga lösningar som
innebär att tingsrätter och länsrätter läggs samman. Enligt regeringens
mening bör man när det gäller länsrätterna i västra Sverige avvakta med
att eventuellt ändra organisationen till dess ställning har tagits till de
förslag som 1995 års domstolskommitté kommer att lämna. De
nuvarande tre länsrätterna i västra Sverige bör därför behållas tills vidare.
Den föreslagna lösningen förutsätter att länsrätternas domkretsar
uttryckligen regleras. Detta bör ske i förordning. Normalt utgör länet
länsrättens domkrets. För de tre länsrätterna i Västra Götalands län kan
länsrätternas respektive verksamhetsområde anges genom en uppräkning
av de kommuner som ingår i länsrätternas domkretsar. Detta innebär inte
någon annan skillnad jämfört med en länsindelning än att indelningen
inte kommer att vara enhetlig för samtliga länsrätter i landet. Den
lösningen hindrar inte heller att andra lösningar väljs sedan 1995 års
domstolskommitté har redovisat sitt uppdrag.
Domkretsarna för länsrätterna i Västra Götalands län bör omfatta de
kommuner med undantag för Habo och Mullsjö kommuner som vid
utgången av år 1997 ingår i Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län res-
pektive Skaraborgs län. Regeringen gör bedömningen att den nuvarande
målfördelningen mellan länsrätterna inte i någon större omfattning
kommer att påverkas av att respektive domkrets utgörs av del av län.
Länsrätterna i Västra Götalands län bör benämnas Länsrätten i
Göteborg, Länsrätten i Vänersborg och Länsrätten i Mariestad.
Förslaget att det skall bli möjligt med flera länsrätter i samma län
föranleder ändringar i lagen (1971:289) om allmänna förvaltnings-
domstolar. Det krävs bl.a. en ändring i 20 § i den nämnda lagen för att
nämndemännens anknytning till kammarrätternas och länsrätternas
domkretsar skall säkerställas. Dessutom krävs ändringar av mer
lagteknisk karaktär i ett antal författningar.
6 Fastighetsdomstolarna
Regeringens bedömning: Göteborgs tingsrätt, Vänersborgs tingsrätt och
Mariestads tingsrätt bör behållas som fastighetsdomstolar i Västra
Götalands län.
Regeringens förslag: Bestämmelsen i 7 § lagen (1969:246) om
domstolar i fastighetsmål ändras så att kravet på nämndemännens
anknytning till fastighetsdomstolarnas verksamhetsområden bevaras.

Domstolsverkets bedömning och förslag överensstämmer i huvudsak
med regeringens.
Myndigheter som har yttrat sig över Domstolsverkets rapport:
Vänersborgs tingsrätt föreslår att Göteborgs tingsrätt och Vänersborgs
tingsrätt behålls som fastighetsdomstolar. Borås tingsrätt har inte något
emot att fastighetsmålen förs från tingsrätten. Göteborgs tingsrätt och
Mariestads tingsrätt anser att den nuvarande organisationen bör behållas.
Skälen för regeringens bedömning och förslag: Det framgår av 1
och 2 §§ kungörelsen (1971:549) om fastighetsdomstol vilka tingsrätter
som är fastighetsdomstolar. Regeringen anser att det inte finns skäl att
göra någon mera ingripande ändring i organisationen av fastighets-
domstolarna så länge den organisatoriska strukturen inom domstols-
väsendet övervägs av 1995 års domstolskommitté. Göteborgs tingsrätt,
Vänersborgs tingsrätt och Mariestads tingsrätt bör därför även i
fortsättningen vara fastighetsdomstolar.
När det gäller fastighetsdomstolen vid Borås tingsrätt handläggs i dag
ett mycket begränsat antal fastighetsmål där; endast 6 sådana mål kom in
till tingsrätten år 1996. Det är därför inte motiverat att låta Borås tingsrätt
behålla sin behörighet i fråga om sådana mål. Regeringen avser att ändra
kungörelsen om fastighetsdomstol i det avseendet.
Med den föreslagna lösningen kommer verksamhetsområdet för
respektive fastighetsdomstol i västra Sverige att utgöras av en del av ett
län. Regeringen har för avsikt att göra de förordningsändringar som detta
föranleder.
För att nämndemännens anknytning till verksamhetsområdet för
fastighetsdomstolarna skall säkerställas krävs en ändring i 7 § lagen
(1969:246) om domstolar i fastighetsmål. I övrigt krävs inte några
lagändringar, eftersom den justering av verksamhetsområdena som
regeringen avser att göra kan ske i förordning med stöd av 1 § i den
nämnda lagen.
7 Kostnader
Förslaget att det skall finnas tre länsrätter i Västra Götalands län medför
inte några ökade kostnader.
8 Författningskommentar
8.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1969:246) om
domstolar i fastighetsmål
7 §
Av ändringen framgår att nämndeman i fastighetsdomstol skall vara
folkbokförd i det län eller den del av länet som hör till
fastighetsdomstolen. Därigenom behålls kravet på nämndemännens
anknytning till fastighetsdomstolarnas verksamhetsområden även i de fall
verksamhetsområdet utgörs av en del av ett län. Ändringen föranleds av
regeringens bedömning att det bör finnas tre fastighetsdomstolar i Västra
Götalands län.
8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om
allmänna förvaltningsdomstolar
1 §
Ändringen i fjärde stycket innebär att det öppnas en möjlighet för
regeringen att bestämma att det skall finnas fler än en länsrätt i samma
län. Ändringen föranleds av regeringens förslag att det skall finnas tre
länsrätter i Västra Götalands län men innebär att motsvarande lösning
också kan väljas i andra sammanhang. Ändringen innebär vidare att det
överlämnas till regeringen att bestämma om länsrätternas domkretsar.

14 §
Ändringen i andra stycket föranleds av den nya ordningen att det kan
finnas fler än en länsrätt i ett visst län. Domkretsindelningen kommer att
framgå av förordning (se vid 1 §).

20 §
Av ändringen i första stycket framgår att valbar till nämndeman i
kammarrätt och länsrätt är den som är folkbokförd i det län eller den del
av länet som ingår i domstolens domkrets. Genom ändringen behålls
kravet på nämndemännens anknytning till länsrätternas och
kammarrätternas domkretsar även i de fall domkretsen utgörs av en del
av ett län. Ändringen föranleds av att det kommer att finnas tre länsrätter
i Västra Götalands län.
8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:188) om
preskription av skattefordringar m.m.
13 §
Ändringen i första stycket innebär att mål som avses i paragrafen prövas
av den länsrätt inom vars domkrets det lokala kontor hos
kronofogdemyndigheten som handlägger målet om indrivning är beläget.
8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:479) om
ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.
10 §
Ändringen innebär att beslut som avses i paragrafen överklagas till den
länsrätt inom vars domkrets beslutet har fattats. Styrande för vilken
länsrätt som skall pröva överklagandet är alltså var det skattekontor eller
i förekommande fall det länsskattekontor som har fattat beslutet
ligger. Syftet med ändringen är att undvika att dessa mål koncentreras till
en av länsrätterna i Västra Götalands län.
8.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:672) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus
13 §
Ändringen i första stycket har samma innebörd och motiveras av samma
skäl som anförs i avsnitt 8.4. Bestämmelsen har dessutom ändrats i
redaktionellt hänseende.
8.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:725) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus
13 §
Ändringen i första stycket har samma innebörd och motiveras av samma
skäl som anförs i avsnitt 8.4.
8.7 Övriga förslag till lagändringar
Ändringarna är av lagteknisk eller redaktionell karaktär och innebär i
huvudsak att orden länsrätten i det län ersätts med orden den länsrätt
inom vars domkrets .

Sammanfattning av Domstolsverkets förslag
DV föreslår att följande bör gälla från den 1 januari 1998:

- De tre länsrätterna i Göteborg, Vänersborg och Mariestad bibehåller
sina nuvarande domkretsar. Som grund för domkretsindelningen anges
de kommuner som ingår i de nuvarande länen, med undantag för Habo
och Mullsjö kommuner som förs över från Skaraborgs län till
Jönköpings län. Domstolarna bör benämnas Länsrätten i Göteborg,
Länsrätten i Vänersborg och Länsrätten i Mariestad. En justering av
domkretsarna för de tre länsrätterna bör ankomma på Domstols-
kommittén att föreslå.

- Nuvarande Skaraborgs län bör alltjämt ingå i domkretsen för
Kammarrätten i Jönköping respektive Göta hovrätt.

- Habo och Mullsjö kommuner bör ingå i domkretsen för Jönköpings
tingsrätt.

- Falköpings tingsrätts domkrets bör bestå av Falköpings och Tidaholms
kommuner. Domstolskommittén bör ta ställning till Falköpings
tingsrätts framtid.

- Göteborgs tingsrätt, Vänersborgs tingsrätt och Skövde tingsrätt bör
alltjämt handlägga utsökningsmål.

- Tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål bör i det nya länet handläggas
endast vid tingsrätten i den ort där länsstyrelsen har sitt säte.

- Fastighetsdomstolen i Borås bör läggas ned.

- Fastighetsdomstolarna i Göteborg, Vänersborg och Mariestad bör ha
oförändrade domkretsar, vilka bör anges genom ett angivande av
kommuner.

- Hyresnämnden/Arrendenämnden i Jönköping bör behålla sitt
nuvarande verksamhetsområde. Verksamhetsområdet bör anges
genom angivande av kommuner.

Domstolsverkets lagförslag
1 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om
allmänna förvaltningsdomstolar
Härigenom föreskrivs att 1, 14 och 20 §§ lagen (1971:289) om
allmänna förvaltningsdomstolar ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

1 §
Regeringsrätten är, i enlighet med vad i regeringsformen sägs, högsta
allmänna förvaltningsdomstol. Den har sitt säte i Stockholm.
Kammarrätterna är allmänna förvaltningsdomstolar närmast under
regeringsrätten.
Kammarrätterna är kammarrätten i Stockholm, kammarrätten i
Göteborg, kammarrätten i Sundsvall och kammarrätten i Jönköping.
Länsrätterna är allmänna förvalt-
ningsdomstolar närmast under kam-
marrätterna. I varje län finns en
länsrätt.
Länsrätterna är allmänna förvalt-
ningsdomstolar närmast under kam-
marrätterna. I varje län finns en
länsrätt förutom i Västra Götalands
län där det finns tre länsrätter. Om
länsrätternas i Västra Götalands
län domkretsar förordnar rege-
ringen.

14 §
Om det i lag eller annan författning föreskrivs att talan skall väckas vid
eller överklagas till allmän förvaltningsdomstol, skall det göras vid en
länsrätt.
Ett beslut skall överklagas till
den länsrätt inom vars län ärendet
först prövats, om inte regeringen
för ett visst slag av mål föreskriver
något annat.
Ett beslut skall överklagas till
den länsrätt inom vars domkrets
ärendet först prövats, om inte
regeringen för ett visst slag av mål
föreskriver något annat.
Förekommer det vid mer än en länsrätt flera mål som har nära
samband med varandra, får målen handläggas vid en av länsrätterna om
det kan göras utan avsevärd olägenhet för någon enskild. Närmare
föreskrifter om överlämnande av mål mellan länsrätter meddelas av
regeringen. Lag (1994:435).

20 §
Valbar till nämndeman i kam-
marrätt och länsrätt är svensk
medborgare, som är folkbokförd i
länet och som inte är underårig eller
har förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken.
Valbar till nämndeman i kam-
marrätt och länsrätt är svensk
medborgare, som är folkbokförd i
länet eller den del därav som hör
till kammarrättens eller länsrättens
domkrets, och som inte är underårig
eller har förvaltare enligt 11 kap.
7 § föräldrabalken.
Anställd vid domstol, skattemyndighet, länsstyrelse eller under
länsstyrelse lydande myndighet, allmän försäkringskassa eller Riks-
försäkringsverket får inte vara nämndeman. Detsamma gäller lagfaren
domare, åklagare, polisman och advokat eller annan som har till yrke att
föra andras talan inför rätta samt ledamot av skattenämnd eller social-
försäkringsnämnd.
Nämndeman i länsrätt får inte samtidigt vara nämndeman i kam-
marrätt.
Den som har fyllt sextio år eller uppger något giltigt hinder är inte
skyldig att ta emot uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som
nämndeman är inte skyldig att ta emot nytt uppdrag förrän efter fyra år.
Rätten prövar självmant den valdes behörighet. Lag (1995:21).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

2 Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen
(1970:624)
Härigenom föreskrivs att 23 § kupongskattelagen (1970:624) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

23 §
Försummar aktiebolag annan
skyldighet enligt denna lag än
skyldigheten att innehålla eller
inbetala kupongskatt i föreskriven
tid eller ordning, kan beskattnings-
myndigheten förelägga bolaget att
vid vite fullgöra förstnämnda
skyldighet. Försuttet vite utdömes
efter anmälan av beskattnings-
myndigheten av länsrätten i det län
där bolagets styrelse har sitt säte.
Försummar aktiebolag annan
skyldighet enligt denna lag än
skyldigheten att innehålla eller
inbetala kupongskatt i föreskriven
tid eller ordning, kan beskattnings-
myndigheten förelägga bolaget att
vid vite fullgöra förstnämnda
skyldighet. Försuttet vite utdömes
efter anmälan av beskattnings-
myndigheten av den länsrätt inom
vars domkrets bolagets styrelse har
sitt säte.
I fråga om vite enligt första stycket gäller i övrigt 6 kap. 2 § samt
7 kap. 1 och 2 §§ taxeringslagen (1990:324). Lag (1993:463).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:880) om
betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter
Härigenom föreskrivs att 20 § i lagen (1978:880) om betalningssäkring
för skatter, tullar och avgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

20 §
Mål om betalningssäkring prövas
av den länsrätt som är behörig i
fråga om gäldenärens taxering till
skatt enligt lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt för det beskatt-
ningsår, då framställning om betal-
ningssäkring görs. Finns inte
behörig domstol enligt vad som nu
sagts, prövas målet av länsrätten i
det län där verkställigheten kan äga
rum.
Mål om betalningssäkring prövas
av den länsrätt som är behörig i
fråga om gäldenärens taxering till
skatt enligt lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt för det beskatt-
ningsår, då framställning om betal-
ningssäkring görs. Finns inte
behörig domstol enligt vad som nu
sagts, prövas målet av den länsrätt
inom vars domkrets verkställig-
heten kan äga rum.
Behörig att föra det allmännas talan är den skattemyndighet som är
belägen inom länsrättens domkrets. Vad som föreskrivs i 6 kap. 15 och
16 §§ taxeringslagen (1990:324) gäller i tillämpliga delar i mål om
betalningssäkring. Lag (1990:372).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

4 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen
(1979:1152)
Härigenom föreskrivs att 18 kap. 30 § fastighetstaxeringslagen
(1979:1152) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

18 kap.
30 §
Länsrätten i det län där
fastigheten är belägen beslutar om
besiktning på framställning av
skattemyndigheten. Lag
(1993:1193).
Den länsrätt inom vars domkrets
fastigheten är belägen beslutar om
besiktning på framställning av
skattemyndigheten. Lag
(1993:1193).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

5 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)
Härigenom föreskrivs att 36 § socialtjänstlagen (1980:620) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

36 §
Vill socialnämnden föra talan om
ersättning som en enskild inte
betalar godvilligt för ekonomisk
hjälp som avses i 33 § eller för
kostnad som kommunen har haft
enligt 34 § första eller andra
stycket, skall talan väckas hos
länsrätten inom tre år från det
kommunens kostnad uppkom.
Talan väcks vid länsrätten i det län
där den enskilde är bosatt.
Vill socialnämnden föra talan om
ersättning som en enskild inte
betalar godvilligt för ekonomisk
hjälp som avses i 33 § eller för
kostnad som kommunen har haft
enligt 34 § första eller andra
stycket, skall talan väckas hos
länsrätten inom tre år från det
kommunens kostnad uppkom.
Talan väcks vid den länsrätt inom
vars domkrets den enskilde är
bosatt.
Talan om ersättning får inte bifallas, om den ersättningsskyldige
genom att återbetala kostnaden eller en del av denna kan antas bli ur
stånd att klara sin försörjning eller sin dagliga livsföring i övrigt eller
annars synnerliga skäl talar mot bifall till ersättningsanspråket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

6 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:188) om
preskription av skattefordringar m.m.
Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1982:188) om preskription av
skattefordringar m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

13 §
Ansökan om förlängning av
preskriptionstid enligt 7 eller 8 §§
görs av den kronofogdemyndighet
hos vilken målet om indrivning av
fordringen är anhängigt. Mål om
sådan förlängning prövas av
länsrätten i det län där den sökande
myndigheten har sin verksamhet.
Ansökan om förlängning av
preskriptionstid enligt 7 eller 8 §§
görs av den kronofogdemyndighet
hos vilken målet om indrivning av
fordringen är anhängigt. Mål om
sådan förlängning prövas av den
länsrätt inom vars domkrets den
sökande myndigheten har sin
verksamhet.
Ansökningen skall ha kommit in till länsrätten före utgången av
preskriptionstid som gäller enligt 3-6 eller 8 §§.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

7 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 15 a § lagen (1984:151) om punkt-
skatter och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

3 kap.
15 a §
En skriftlig begäran om befrielse
från föreläggande att lämna uppgift,
visa upp handling eller lämna över
en kopia av handling, skall ges in
till länsrätten i det län där den
enskilde är bosatt, tillsammans med
föreläggandet och den begärda
handlingen eller uppgiften.
En skriftlig begäran om befrielse
från föreläggande att lämna uppgift,
visa upp handling eller lämna över
en kopia av handling, skall ges in
till den länsrätt inom vars domkrets
den enskilde är bosatt, tillsammans
med föreläggandet och den begärda
handlingen eller uppgiften.
Om den reviderade begär att en handling skall undantas från revision
skall handlingen, om beskattningsmyndigheten anser att den bör
granskas, omedelbart förseglas och överlämnas till länsrätten.
Länsrätten skall utan dröjsmål pröva om handlingen eller uppgiften
skall undantas från kontrollen. Lag (1994:474).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

8 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:533) om
arbetsställenummer m.m.
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1984:533) om arbetsställenummer
m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

8 §
Frågor om utdömande av förelagt
vite skall på begäran av statistiska
centralbyrån prövas av länsrätten i
det län där uppgiftsskyldigheten
skall fullgöras.
Frågor om utdömande av förelagt
vite skall på begäran av statistiska
centralbyrån prövas av den länsrätt
inom vars domkrets uppgifts-
skyldigheten skall fullgöras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

9 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1339) om
ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare
Härigenom föreskrivs att punkterna 2 och 3 övergångsbestämmelserna
till lagen (1996:1339) om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

2. Beslut som har fattats av
skattemyndigheten med stöd av
lagen (1991:1870) om överflyttande
av arbetsuppgifter från Riks-
skatteverkets Sjömansskattekontor
till Skattemyndigheten i Göteborgs
och Bohus län överklagas till
Länsrätten i Göteborgs och Bohus
län.
2. Beslut som har fattats av
skattemyndigheten med stöd av
lagen (1991:1870) om överflyttande
av arbetsuppgifter från Riks-
skatteverkets Sjömansskattekontor
till Skattemyndigheten i Västra
Götalands län* överklagas till
Länsrätten i Göteborg.
3. Ärenden som före ikraft-
trädandet överklagats hos Sjömans-
skattenämnden men inte avgjorts av
nämnden före den 1 januari 1998
skall handläggas av Länsrätten i
Göteborgs och Bohus län.
3. Ärenden som före ikraft-
trädandet överklagats hos Sjömans-
skattenämnden men inte avgjorts av
nämnden före den 1 januari 1998
skall handläggas av Länsrätten i
Göteborg.

* Förutsatt att skattemyndigheten placeras i Göteborg

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

10 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:206) om viten
Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1985:206) om viten skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

6 §
Frågor om utdömande av viten
prövas av länsrätt på ansökan av
den myndighet som har utfärdat
vitesföreläggandet eller, om detta
har skett efter överklagande i frågan
om vitesföreläggande, av den
myndighet som har prövat denna
fråga i första instans. Ansökan om
utdömande görs hos länsrätten i det
län där myndigheten är belägen.
Vad som har sagts nu gäller dock ej
i fall som avses i andra stycket eller
7 §. Frågor om utdömande av viten
som har förelagts av regeringen
prövas av länsrätten i Stockholms
län på ansökan av justitiekanslern.
Frågor om utdömande av viten
prövas av länsrätt på ansökan av
den myndighet som har utfärdat
vitesföreläggandet eller, om detta
har skett efter överklagande i frågan
om vitesföreläggande, av den
myndighet som har prövat denna
fråga i första instans. Ansökan om
utdömande görs hos den länsrätt
inom vars domkrets myndigheten är
belägen. Vad som har sagts nu
gäller dock ej i fall som avses i
andra stycket eller 7 §. Frågor om
utdömande av viten som har
förelagts av regeringen prövas av
länsrätten i Stockholms län på
ansökan av justitiekanslern.
Frågor om utdömande av viten som har förelagts en part eller någon
annan till fullgörande av en skyldighet i en rättegång eller i annat
motsvarande förfarande prövas utan särskild ansökan av den myndighet
som har utfärdat föreläggandet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

11 Förslag till lag om ändring i smittskyddslagen
(1988:1472)
Härigenom föreskrivs att 55 § smittskyddslagen (1988:1472) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

55 §
Frågor som ankommer på länsrätt
enligt denna lag prövas av läns-
rätten i det län där den som har
beslutat i frågan eller ansökt om
åtgärden har sin verksamhet.
Frågor som ankommer på länsrätt
enligt denna lag prövas av den
länsrätt inom vars domkrets den
som har beslutat i frågan eller
ansökt om åtgärden har sin verk-
samhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

12 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:479) om
ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m.
Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1989:479) om ersättning för
kostnader i ärenden och mål om skatt m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

10 §
Myndighets beslut överklagas
hos länsrätten i det län där myn-
digheten är belägen. Lag
(1994:470).
Myndighets beslut överklagas
hos den länsrätt inom vars dom-
krets myndigheten är belägen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

13 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:889) om den
officiella statistiken
Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1992:889) om den officiella
statistiken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

12 §
Frågor om utdömande av vite
som har förelagts enligt 11 § andra
stycket prövas av länsrätten i det
län där uppgiftsskyldigheten skall
fullgöras.
Frågor om utdömande av vite
som har förelagts enligt 11 § andra
stycket prövas av den länsrätt inom
vars domkrets uppgiftsskyldigheten
skall fullgöras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

14 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:672) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus
Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1993:672) om skattereduktion för
utgifter för byggnadsarbete på bostadshus skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

13 §
Beslut av skattemyndigheten får
överklagas av sökanden hos läns-
rätten i det län där skattemyndig-
heten är belägen inom tre veckor
från det att han fått del av beslutet.
Skattemyndighetens beslut får
överklagas av Riksskatteverket hos
nämnda länsrätt inom tre veckor
från dagen för beslutet.
Beslut av skattemyndigheten får
överklagas av sökanden hos den
länsrätt inom vars domkrets skatte-
myndigheten är belägen inom tre
veckor från det att han fått del av
beslutet. Skattemyndighetens beslut
får överklagas av Riksskatteverket
hos nämnda länsrätt inom tre
veckor från dagen för beslutet.
Om länsrätten helt eller delvis bifallit ett överklagande av sökanden,
får skattemyndigheten överklaga länsrättens beslut. Riksskatteverket får
överklaga ett beslut av länsrätten eller kammarrätten även om verket inte
tidigare har fört det allmännas talan i målet.
Om sökanden överklagar ett beslut, förs det allmännas talan i läns-
rätten och kammarrätten av skattemyndigheten. Överklagar Riksskatte-
verket skall det allmännas talan föras av verket. Riksskatteverket för det
allmännas talan i Regeringsrätten.
Riksskatteverket får uppdra åt en tjänsteman vid en skattemyndighet
att företräda verket i allmän förvaltningsdomstol.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

15 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:137) om
mottagande av asylsökande m.fl.
Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (1994:137) om mottagande av
asylsökande m.fl. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

22 §
Invandrarverkets eller socialnämndens beslut enligt denna lag får
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Invandrarverkets beslut får över-
klagas hos länsrätten i det län där
utlänningen vistades när beslutet
fattades. Beslut i fråga om bistånd
enligt denna lag gäller omedelbart.
Invandrarverkets beslut får över-
klagas hos den länsrätt inom vars
domkrets utlänningen vistades när
beslutet fattades. Beslut i fråga om
bistånd enligt denna lag gäller
omedelbart.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

16 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:466) om
särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet
Härigenom föreslås att 28 § lagen (1994:466) om särskilda tvångs-
åtgärder i beskattningsförfarandet skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

28 §
Ansökan om åtgärd, gransknings-
ledarens beslut enligt 15 § och
begäran om undantagande enligt
denna lag prövas av den länsrätt
som för det år då framställningen
görs, skall pröva taxering till skatt
enligt lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt för den som åtgärden
avser. Om det inte finns någon
sådan länsrätt är länsrätten i det län
behörig där beslut om åtgärd skall
verkställas eller har verkställts.
Ansökan om åtgärd, gransknings-
ledarens beslut enligt 15 § och
begäran om undantagande enligt
denna lag prövas av den länsrätt
som för det år då framställningen
görs, skall pröva taxering till skatt
enligt lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt för den som åtgärden
avser. Om det inte finns någon
sådan länsrätt är den länsrätt
behörig inom vars domkrets beslut
om åtgärd skall verkställas eller har
verkställts.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

17 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:725) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus
Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1996:725) om skattereduktion för
utgifter för byggnadsarbete på bostadshus skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

13 §
Beslut av skattemyndigheten får
överklagas av sökanden hos läns-
rätten i det län där skattemyndig-
heten är belägen inom tre veckor
från det sökanden fått del av
beslutet. Skattemyndighetens beslut
får överklagas av Riksskatteverket
hos samma länsrätt inom tre veckor
från dagen för beslutet.
Beslut av skattemyndigheten får
överklagas av sökanden hos den
länsrätt inom vars domkrets skatte-
myndigheten är belägen inom tre
veckor från det sökanden fått del av
beslutet. Skattemyndighetens beslut
får överklagas av Riksskatteverket
hos samma länsrätt inom tre veckor
från dagen för beslutet.
Om länsrätten helt eller delvis bifallit ett överklagande av sökanden,
får skattemyndigheten överklaga länsrättens beslut. Riksskatteverket får
överklaga ett beslut av länsrätten eller kammarrätten även om verket inte
tidigare har fört det allmännas talan i målet.
Om sökanden överklagar ett beslut, förs det allmännas talan i läns-
rätten och kammarrätten av skattemyndigheten. Överklagar Riksskatte-
verket skall det allmännas talan föras av verket. Riksskatteverket för det
allmännas talan i Regeringsrätten.
Riksskatteverket får uppdra åt en tjänsteman vid en skattemyndighet
att företräda verket i allmän förvaltningsdomstol.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

18 Förslag till lag om ändring i lagen (1969:246) om
domstolar i fastighetsmål
Härigenom föreskrivs att 1 och 7 §§ lagen (1969:246) om domstolar i
fastighetsmål skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

1 §
I varje län skall finnas en
fastighetsdomstol. Regeringen kan
dock föreskriva att annat område än
län skall utgöra domkrets för fastig-
hetsdomstol eller att flera fastig-
hetsdomstolar skall finnas för
samma område. Fastighetsdomstol
upptager mål eller ärende enligt vad
som föreskrives i särskild lag eller
författning. Sådant mål eller ärende
benämnes i denna lag fastighetsmål.
Om flera fastighetsdomstolar skall
finnas för samma område,
bestämmer regeringen hur skilda
slag av fastighetsmål skall fördelas
mellan domstolarna.
I varje län skall finnas en
fastighetsdomstol. I Västra Göta-
lands län får det finnas tre fastig-
hetsdomstolar. Regeringen kan
dock föreskriva att annat område än
län skall utgöra domkrets för
fastighetsdomstol eller att flera
fastighetsdomstolar skall finnas för
samma område. Fastighetsdomstol
upptager mål eller ärende enligt vad
som föreskrives i särskild lag eller
författning. Sådant mål eller ärende
benämnes i denna lag fastighetsmål.
Om flera fastighetsdomstolar skall
finnas för samma område,
bestämmer regeringen hur skilda
slag av fastighetsmål skall fördelas
mellan domstolarna.

7 §
Nämndeman i fastighetsdomstol
skall vara folkbokförd i länet. I
övrigt har bestämmelserna i 4 kap.
6 och 8 §§ rättegångsbalken mot-
svarande tillämpning på nämnde-
män i fastighetsdomstol.
Nämndeman i fastighetsdomstol
skall vara folkbokförd i länet eller
den del därav som hör till fastig-
hetsdomstolen. I övrigt har bestäm-
melserna i 4 kap. 6 och 8 §§ rätte-
gångsbalken motsvarande tillämp-
ning på nämndemän i fastighets-
domstol.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 september 1997

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Peterson, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg,
Andersson, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von
Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing

Föredragande: statsrådet Peterson

Regeringen beslutar proposition 1997/98:17 Domstolsfrågor i anledning
av den ändrade länsindelningen i västra Sverige.

Senaste lydelse 1991:512.
Senaste lydelse 1993:463.
Senaste lydelse 1986:1285.
Senaste lydelse 1994:435.
Senaste lydelse 1995:21.
Senaste lydelse 1997:489.
Senaste lydelse 1993:1193.
Senaste lydelse 1994:474.
Senaste lydelse 1994:96.
Senaste lydelse 1994:470.
Senaste lydelse 1995:1728.
Senaste lydelse 1997:503.

Prop. 1997/98:17

5

1

Prop. 1997/98:17

6

Prop. 1997/98:17

8

Prop. 1997/98:17

7

Prop. 1997/98:17

9

Prop. 1997/98:17

10

Prop. 1997/98:17

11

Prop. 1997/98:17

12

Prop. 1997/98:17

13

Prop. 1997/98:17

14

Prop. 1997/98:17

15

Prop. 1997/98:17

16

Prop. 1997/98:17

17

Prop. 1997/98:17

18

Prop. 1997/98:17

19

Prop. 1997/98:17

20

Prop. 1997/98:17

21

Prop. 1997/98:17

22

Prop. 1997/98:17

23

Prop. 1997/98:17

24

Prop. 1997/98:17

25

Prop. 1997/98:17

31

Prop. 1997/98:17

32

Prop. 1997/98:17
Bilaga 1

Prop. 1997/98:17
Bilaga 2

49

Prop. 1997/98:17
Bilaga 2

33

52

1

Prop. 1997/98:17