Prop.
1997/98:134
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 26 mars 1998
Göran Persson
Thomas Östros
(Finansdepartementet)
I propositionen föreslås att kontrolluppgift om utfärdande av optioner
och slutförande av options- och terminsaffärer skall lämnas av
värdepappersinstitut även om avräkningsnota inte skall upprättas.
I propositionen föreslås också vissa ändringar i skattebetalningslagen
(1997:483). Redovisning av överskjutande ingående mervärdesskatt skall
jämställas med inbetalning av skatt. Sådan inbetalning skall anses ha
gjorts den 12, i januari den 17, i månaden efter redovisningsperioden.
Om mervärdesskatten har redovisats andra månaden efter
redovisningsperioden eller senare skall dock inbetalningen anses ha
gjorts vid den ordinarie förfallodagen. Intäktsränta på överskjutande
ingående mervärdesskatt skall beräknas från motsvarande tidpunkter.
Under tiden januari - augusti 1998 skall kostnadsräntan generellt tas ut
efter en räntesats motsvarande basräntan.
Dessutom skall mindre foretag få möjlighet att efter begäran redovisa
skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt på samma sätt som
de större företagen, dvs. senast den 26, i december senast den 27, i
månaden efter redovisningsperioden. Betalningen av skatten skall då
också ske vid samma tidpunkter som gäller for de större företagen.
Slutligen föreslås en ändring beträffande tjänsteställe för ledamöter i
skattenämnd, vissa ändringar i skatteregisterlagen (1980:343) och de
lagändringar som föranleds av att skatteförvaltningen vid kommande
årsskifte får en ny regionindelning.
1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 134
Lagändringarna i anledning av den nya regionindelningen av Pr°P- 1997/98:134
skatteförvaltningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1999.
Lagförslagen i övrigt föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 juni 1998.
Prop. 1997/98:134
1 Förslag till riksdagsbeslut.................................................................5
2 Lagtext...............................................................................................6
2.1 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483)...........................................................................6
2.2 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370).........................................................................11
2.3 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343)......................................................................... 16
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om
ändring i skatteregisterlagen (1980:343)..........................21
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter..............................25
2.6 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken.....................27
2.7 Förslag till lag om ändring i namnlagen (1982:670)........28
2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter............................29
2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:533) om
arbetsställenummer...........................................................30
2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:411) om
ändringar i Sveriges indelning i kommuner och
landsting............................................................................31
2.11 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen
(1979:1152).......................................................................32
2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:880) om
betalningssäkring for skatter, tullar och avgifter..............33
2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:339) om
saluvagnsskatt...................................................................34
2.14 Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen..................
(1970:624).........................................................................35
2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:171) om
särskilt uppskattningsvärde på fastighet...........................36
2.16 Förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken................37
2.17 Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen
(1988:327).........................................................................38
2.18 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324).. 39
2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om
arvsskatt och gåvoskatt.....................................................40
2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt
på ränta på skogskontomedel m.m....................................41
2.21 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1536) om
folkbokföringsregister.......................................................42
2.22 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:997) om
ändring i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister... 43
2.23 Förslag till lag om ändring i folkbokforingslagen
(1991:481).........................................................................44
2.24 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.....................45 Prop. 1997/98:134
2.25 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om sär
skild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl......46
2.26 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:40) om
tillfällig kompensation för viss energiskatt.......................47
2.27 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen
(1994:200).........................................................................48
2.28 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:692) om
kommunala folkomröstningar...........................................49
2.29 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1518) om
mervärdesskattekonton för kommuner och landsting.......50
3 Ärendet och dess beredning............................................................51
4 Kontrolluppgiftsskyldighet vid options- och terminsaffärer...........51
4.1 Optioner............................................................................51
4.2 Terminer............................................................................52
4.3 Beskattning av optioner och terminer...............................52
4.4 Kontrolluppgiftsskyldighet fr.o.m. 1997 års taxering......54
4.5 Skattekontrollutredningen.................................................54
4.6 Kontrolluppgiftsskyldighet...............................................56
5 Ändringar i skatteregisterlagen.......................................................58
5.1 Uppgifter om befrielse från mervärdesskatt vid import... 5 8
5.2 Intyg om utsändning.........................................................59
6 Justering av räntereglerna i skattekontosystemet............................61
6.1 Behovet av en justering.....................................................61
6.2 Gällande regler..................................................................62
6.3 Överväganden och förslag................................................64
7 Tjänsteställe för ledamöter i skattenämnd.......................................66
8 Ny regionindelning för skatteförvaltningen....................................67
9 Ekonomiska konsekvenser..............................................................67
10 F örfattningskommentar...................................................................68
10.1 Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483).........................................................................68
10.2 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370).........................................................................70
10.3 Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343).........................................................................71
10.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:000) om
ändring i skatteregisterlagen (1980:343)..........................71
10.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter..............................72
Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser till betänkandet Kontroll
Reavinst Värdepapper (SOU 1997:27).................................73
Bilaga 2 Lagrådsremissens lagförslag.................................................74
Bilaga 3 Lagrådets yttrande.................................................................87
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1998.........89
Prop. 1997/98:134
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),
2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
3. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),
4. lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343),
5. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter,
6. lag om ändring i föräldrabalken,
7. lag om ändring i namnlagen (1982:670),
8. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och pris-
regleringsavgifter,
9. lag om ändring i lagen (1984:533) om arbetsställenummer,
10. lag om ändring i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges
indelning i kommuner och landsting,
11. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
12. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för
skatter, tullar och avgifter,
13. lag om ändring i lagen (1976:339) om saluvagnsskatt,
14. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),
15. lag om ändring i lagen (1971:171) om särskilt uppskattningsvärde
på fastighet,
16. lag om ändring i äktenskapsbalken,
17. lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327),
18. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),
19. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,
20. lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogs-
kontomedel m.m.,
21. lag om ändring i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister,
22. lag om ändring i lagen (1997:997) om ändring i lagen (1990:1536)
om folkbokföringsregister,
23. lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481),
24. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta,
25. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta artister m.fl.,
26. lag om ändring i lagen (1994:40) om tillfällig kompensation för
viss energiskatt,
27. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),
28. lag om ändring i lagen (1994:692) om kommunala folk-
omröstningar,
29. lag om ändring i lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för
kommuner och landsting.
Prop. 1997/98:134
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen (1997:483)
dels att i 2 kap. 1-3 §§ orden ”det län” skall bytas ut mot ”den
region”, att i 2 kap. 1 och 2 §§ orden ”Skattemyndigheten i Stockholms
län” skall bytas ut mot ”Skattemyndigheten i Stockholm” och att i 2 kap.
4 § och 10 kap. 32 § orden ”Skattemyndigheten i Dalarnas län” skall
bytas ut mot ”Skattemyndigheten i Gävle”,
dels att 8 kap. 19 §, 10 kap. 18 och 23 §§, 16 kap. 4 och 7 §§ samt 19
kap. 7 och 13 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 10 kap. 22 a §, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 kap.
19 §
Från ersättning för ökade levnadskostnader som lämnas vid sådan
tjänsteresa som avses i punkt 3 av anvisningarna till 33 §
kommunalskattelagen (1928:370) skall skatteavdrag göras endast till den
del ersättningen överstiger de schablonbelopp som anges i punkt 3
respektive 3 a eller, när det gäller kostnad för logi, den faktiska utgiften.
Om en tjänsteresa som avses i
punkt 3 elfte stycket av anvis-
ningarna till 33 § kommunalskatte-
lagen varar mer än två år på
samma ort eller, i fall som avses i
punkt 3 andra stycket sjunde och
åttonde meningarna av samma
anvisningar, tre år på samma ort,
skall skatteavdraget beräknas på
hela ersättningen. Skattemyndig-
heten får dock, efter ansökan av
den som betalar ut ersättningen,
besluta att skatteavdrag skall göras
enligt första stycket även under en
viss längre tid.
Om en tjänsteresa som avses i
punkt 3 elfte stycket av anvis-
ningarna till 33 § kommunalskatte-
lagen varar mer än två år på
samma ort eller, i fall som avses i
punkt 3 andra stycket åttonde och
nionde meningarna av samma
anvisningar, tre år på samma ort,
skall skatteavdraget beräknas på
hela ersättningen. Skattemyndig-
heten far dock, efter ansökan av
den som betalar ut ersättningen,
besluta att skatteavdrag skall göras
enligt första stycket även under en
viss längre tid.
10 kap.
18 §
Den som är skyldig att redovisa mervärdesskatt på
beskattningsunderlag som exklusive gemenskapsintema förvärv och
import för beskattningsåret beräknas sammanlagt uppgå till högst 40
miljoner kronor, skall lämna skattedeklaration enligt följande Pr°P- 1997/98:134
uppställning.
|
Deklaration som skall |
skall avse skatteavdrag |
och mervärdesskatt |
|
12 februari |
januari |
december |
|
12 mars |
februari |
januari |
|
12 april |
mars |
februari |
|
12 maj |
april |
mars |
|
12 juni |
maj |
april |
|
12 juli |
juni |
maj |
|
17 augusti |
juli |
juni |
|
12 september |
augusti |
juli |
|
12 oktober |
september |
augusti |
|
12 november |
oktober |
september |
|
12 december |
november |
oktober |
|
17 januari |
december |
november |
Skattemyndigheten skall besluta
att mervärdesskatt som annars
skall redovisas enligt första stycket
skall redovisas enligt bestämmel-
serna i 19 § om den skattskyldige
begär det. Beslutet skall, om inte
särskilda skäl talar emot det, gälla
minst tolv på varandra följande
redovisningsperioder.
22 a §
En sådan mervärdesskattskyldig
som enligt 15 § har en redo-
visningsperiod som är ett helt
beskattningsår skall redovisa mer-
värdesskatten i en skattedeklaration
som skall ha kommit in till
skattemyndigheten senast den 12 i
andra månaden efter redovisnings-
periodens utgång, med undantag
för månaderna januari och augusti
då deklarationen i stället skall ha
kommit in senast den 17.
23 §
Kommuner och landsting skall Kommuner och landsting skall
alltid lämna skattedeklaration alltid lämna skattedeklaration
enligt uppställningen i 18 §, utom i
januari och augusti, då deklara-
tionen i stället skall ha kommit in
till skattemyndigheten senast den
12 i månaden.
enligt uppställningen i 18 § första
stycket, utom i januari och augusti,
då deklarationen i stället skall ha
kommit in till skattemyndigheten
senast den 12 i månaden.
Prop. 1997/98:134
Vad som sägs i 20 § gäller inte kommuner och landsting.
16 kap.
4§'
Avdragen skatt, arbetsgivarav-
gifter och mervärdesskatt som
skall redovisas i en skattede-
klaration skall ha betalats senast
samma dag som deklarationen
skall ha kommit in till skatte-
Avdragen skatt, arbetsgivarav-
gifter och mervärdesskatt som
skall redovisas i en skattede-
klaration skall ha betalats senast
samma dag som deklarationen
skall ha kommit in till skatte-
myndigheten enligt 10 kap. 12, 18,
19, 22 eller 22 a §.
myndigheten enligt 10 kap. 18, 19
eller 22 §.
Den som redovisar mervärdesskatt på beskattningsunderlag som
exklusive gemenskapsintema förvärv och import för beskattningsåret
beräknas sammanlagt överstiga 40 miljoner kronor skall dock ha betalat
avdragen skatt och arbetsgivaravgifter, som skall redovisas i en
skattedeklaration, senast den 12, i januari senast den 17, i månaden efter
redovisningsperioden.
Mervärdesskatt som har redovisats i en särskild skattedeklaration
enligt 10 kap. 32 § första stycket skall ha betalats samma dag som
deklarationen skall ha kommit in till skattemyndigheten.
Inbetalning av skatt som görs
genom avräkning i en skatte-
deklaration mot överskjutande
ingående mervärdesskatt, som
redovisats senast den 26, i de-
cember senast den 27, i den månad
inbetalningen skulle vara gjord,
anses ha gjorts på förfallodagen.
Avräkning mot överskjutande
ingående mervärdesskatt i övriga
fall anses ha gjorts när mervärdes-
skatten senast skall ha redovisats.
7§
Redovisning av överskjutande
ingående mervärdesskatt skall
jämställas med inbetalning av
skatt, varvid inbetalningen anses
gjord den 12, i januari den 17, i
månaden efter redovisningsperio-
den. Om mervärdesskatten har
redovisats i andra månaden efter
redovisningsperioden eller senare
skall dock betalningen anses ha
gjorts den dag mervärdesskatten
senast skall ha redovisats.
19 kap.
När det är fråga om skatt som
skall betalas till följd av ett
omprövningsbeslut eller ett beslut
av domstol beräknas kostnadsränta
7§
När det är fråga om skatt som
skall betalas till följd av ett
omprövningsbeslut eller ett beslut
av domstol beräknas kostnadsränta
Senaste lydelse 1997:1032.
från och med dagen efter skattens
ursprungliga förfallodag eller, när
det är fråga om slutlig skatt, från
och med den 13 februari
taxeringsåret till och med den dag
betalning senast skall ske med
anledning av skattemyndighetens
eller domstolens beslut.
från och med dagen efter skattens ?rop. 1997/98:134
ursprungliga förfallodag eller den
tidigare dag som skatten enligt 16
kap. 7 J>' anses vara betald, eller,
när det är fråga om slutlig skatt,
från och med den 13 februari
taxeringsåret till och med den dag
betalning senast skall ske med
anledning av skattemyndighetens
eller domstolens beslut.
När det är fråga om ingående mervärdesskatt som skall betalas tillbaka
till följd av ett beslut enligt 9 kap. 5 § femte stycket första meningen
mervärdesskattelagen (1994:200) skall kostnadsräntan inte beräknas för
tid fram till och med den dag betalning senast skall ske.
Kostnadsränta enligt första stycket beräknas efter en räntesats som
motsvarar basräntan. Om skatten skall betalas till följd av ett beslut om
skönsbeskattning i avsaknad av redovisning enligt 11 kap. 19 § andra
stycket beräknas dock kostnadsräntan efter en räntesats som motsvarar
basräntan plus 15 procentenheter.
13 §
Intäktsränta skall beräknas från och med den 13 februari taxeringsåret
för
1. skatt som skall betalas tillbaka pa grund av nedsättning enligt 11
kap. 13 § eller enligt ett beslut om slutlig skatt efter avdrag enligt 11 kap.
14 § andra stycket 1 och tillägg enligt 11 kap. 14 § andra stycket 2 a och
b, eller
2. skatt som skall betalas tillbaka enligt 18 kap. 3 §.
För överskjutande ingående
mervärdesskatt som har redovisats
i skattedeklaration enligt 10 kap.
18 eller 19 § och som inte använts
för avräkning enligt 16 kap. 7
beräknas räntan från och med
dagen efter den då deklarationen
senast skall ha kommit in.
För överskjutande ingående
mervärdesskatt som har redovisats
i skattedeklaration enligt 10 kap.
18 eller 19 § beräknas räntan från
och med dagen efter den dag som
skatten enligt 16 kap. 7 anses
vara betald.
1. Denna lag träder i kraft såvitt gäller ändringarna i 2 kap. 1-4 §§ och
10 kap. 32 § den 1 januari 1999 och i övrigt den 1 juni 1998.
2. Den nya bestämmelsen i 10 kap. 22 a § tillämpas vid redovisning av
mervärdesskatt för redovisningsperioder som har gått till ända efter
utgången av år 1997.
3. De nya bestämmelserna i 16 kap. 7 § samt 19 kap. 7 och 13 §§,
tillämpas från och med redovisningsperiod som gått till ända den 31
augusti 1998.
4. Vid tillämpning av bestämmelsen om kostnadsränta vid för sen
betalning i 19 kap. 7 § tredje stycket och 8 § skall räntan under tiden den
1 januari 1998 till och med den 31 augusti 1998 beräknas efter en
räntesats som motsvarar basräntan.
Prop. 1997/98:134
10
2.2
Prop. 1997/98:134
Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 19 § och
punkt 3 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Anvisningar
till 19 §
1.' Socialbidrag, bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av
asylsökande m.fl., begravningshjälp samt underhåll, som har lämnats
intagen i kriminalvårdsanstalt eller patient på sjukhus, samt annan
liknande ersättning utgör inte skattepliktig inkomst. Detsamma gäller i
fråga om till föreningar influtna medlemsavgifter. Som begravningshjälp
behandlas inte tjänstepension avseende tid efter den pensionsberättigades
frånfalle.
Med skadeståndsförsäkring förstås forsäkring, enligt vilken den
försäkrade äger utfå ersättning for skadestånd vartill han är berättigad på
grund av personskada (överfallsskydd o.d.).
Ersättning till följd av personskada som utgår i annan form än
periodisk utbetalning (engångsbelopp) och avser forlorad inkomst av
skattepliktig natur utgör skattepliktig intäkt såvida icke annat följer av
övriga bestämmelser i denna lag.
Om engångsbelopp, som utgår till följd av personskada, utgör
ersättning för framtida förlust av skattepliktig inkomst, skall dock 40
procent av beloppet avräknas såsom icke skattepliktig del. Uppbär
skattskyldig två eller flera sådana engångsbelopp till följd av samma
personskada, skall vad som nu har sagts gälla varje sådant belopp. Vad
som avräknas från ett eller flera engångsbelopp under beskattningsåret
får emellertid - förekommande fall tillsammans med vad som avräknats
tidigare år - för samma personskada sammanlagt icke överstiga femton
basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Härvid skall
avräknad del av ett engångsbelopp uttryckas i det basbelopp, som har
fastställts för det år under vilket engångsbeloppet blivit tillgängligt för
lyftning.
Utbytes sådan livränta eller del därav, som utgår till följd av
personskada och utgör skattepliktig intäkt enligt 32 § 1 mom., mot
engångsbelopp, gälla bestämmelserna i föregående stycke beträffande
sådant engångsbelopp. Utbytes annan livränta eller del därav, som utgör
skattepliktig intäkt enligt 32 § 1 mom., mot engångsbelopp, skall hela
engångsbeloppet upptagas såsom skattepliktig intäkt. Sker utbyte, helt
eller delvis, av annan livränta än nu sagts mot engångsbelopp, skall
beloppet anses utgöra icke skattepliktig intäkt.
Lön, som utgår från arbetsgivare i sådana fall, då denne på grund av
3 kap. 16 § andra eller tredje stycket lagen om allmän försäkring äger
Senaste lydelse 1997:402.
11
uppbära arbetstagaren tillkommande ersättning från allmän
försäkringskassa, är skattepliktig intäkt. För arbetsgivaren är den av
honom i nämnda fall uppburna ersättningen från försäkringskassan
ävensom annan därifrån uppburen ersättning i anledning av kostnad för
den anställdes räkning att betrakta som skattepliktig inkomst, dock att
ersättningen icke är skattepliktig för arbetsgivaren, därest den till den
anställde utbetalda lönen eller den för honom havda kostnaden utgör för
arbetsgivaren icke avdragsgill utgift i förvärvskälla. Ersättning, som
annorledes än i form av pension eller annan livränta utbetalas av
arbetsgivare vid yrkesskada eller arbetsskada i de fall, då arbetsgivaren
står s.k. självrisk enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, räknas till skattepliktig
inkomst enligt de grunder som skulle hava gällt vid försäkring enligt
sistnämnda lag.
Skatteplikt föreligger inte för bidrag från stat eller kommun, som utgår
enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser,
i samband med utbildning eller omskolning, till arbetslösa och partiellt
arbetsföra samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda i den mån
bidragen avser traktamente och särskilt bidrag. Flyttningsbidrag som
lämnas av en arbetsmarknadsmyndighet utgör inte skattepliktig intäkt i
följd varav avdrag inte medges för den kostnad som sådant bidrag eller
stöd är avsett att täcka. Skatteplikt föreligger inte heller för bidrag från en
allmän försäkringskassa till handikappade eller föräldrar till
handikappade barn för anskaffning eller anpassning av motorfordon.
Utgår bidraget till en näringsidkare för näringsverksamheten tillämpas
bestämmelserna om näringsbidrag i punkt 9 av anvisningarna till 22 §.
Skatteplikt föreligger icke för engångsbidrag som utgår i samband med
arbetsplacering som utgör led i Arbetsmarknadsstyrelsens omhänder-
tagande av flyktingar.
Skatteplikt föreligger inte för
bidrag som stiftelsen Dag
Hammarskjölds minnesfond till
fullföljande av sitt ändamål lämnar
för mottagarens utbildning. Inte
heller föreligger skatteplikt för
stipendium som lämnas enligt
förordningen (1995:559) om
stipendium efter genomfört basår
inom kommunal vuxenutbildning
eller bidrag enligt förordningen
(1995:667) om bidrag till vissa
funktionshindrade elever i gym-
nasieskolan.
Skatteplikt föreligger inte för
bidrag som stiftelsen Dag
Hammarskjölds minnesfond till
fullföljande av sitt ändamål lämnar
för mottagarens utbildning. Inte
heller föreligger skatteplikt för
stipendium som lämnas enligt
förordningen (1998:52) om
stipendium efter genomfört basår
inom gymnasial vuxenutbildning
eller bidrag enligt förordningen
(1995:667) om bidrag till vissa
funktionshindrade elever i gym-
nasieskolan.
Skatteplikt föreligger inte för sådant avdrag på ordinarie hyra som en
hyresgäst får för att utföra förvaltningsuppgifter av enklare beskaffenhet
på hyresfastighet inom ett öppet system för självförvaltning som
bestämts i en förhandlingsöverenskommelse enligt hyresförhand-
lingslagen (1978:304) eller i ett annat avtal mellan en hyresvärd och en
eller flera hyresgäster. Detta gäller endast till den del hyresavdraget inte
Prop. 1997/98:134
12
överstiger den egna lägenhetens andel av den totala kostnaden för den ?roP- 1997/98:134
eller de aktuella förvaltningsuppgifterna och under förutsättning att
samtliga hyresgäster som deltar i självförvaltningen får avdrag på hyran
med samma belopp. Vad som nu har sagts gäller i motsvarande
utsträckning i fråga om avdrag på avgift i bostadsrättsförening,
bostadsförening, bostadsaktiebolag och annan därmed jämförbar
sammanslutning.
till 33 §
3.2 Har skattskyldig i sitt arbete företagit resor som varit förenade med
övernattning utom den vanliga verksamhetsorten, äger han rätt till avdrag
för den ökning i levnadskostnaden, som han har haft på grund av att han
vistats utom sin vanliga verksamhetsort.
Den vanliga verksam-
hetsorten utgörs av ett
område inom ett avstånd av 50
kilometer från den skattskyldiges
tjänsteställe. Med vanlig verk-
samhetsort likställs ett område
inom ett avstånd av 50 kilometer
från den skattskyldiges bostad.
Tjänsteställe är den plats
där en arbetstagare fullgör
huvuddelen av sitt arbete. Om
detta sker under förflyttning eller
på arbetsplatser som hela tiden
växlar, anses som tjänsteställe i
regel den plats där arbetstagaren
fullgör en del av sitt arbete, såsom
att hämta och lämna arbetsmaterial
eller utföra förberedande och
avslutande arbetsuppgifter. Om
arbetet på varje arbetsplats pågår
begränsad tid enligt de villkor som
gäller för vissa arbetstagare inom
byggnads- och anläggnings-
branschen eller därmed jämförliga
branscher skall den skattskyldiges
bostad anses som tjänsteställe. För
reservofficerare skall bostaden
anses som tjänsteställe. Detsamma
skall gälla för nämndemän,
jurymän och andra liknande upp-
dragstagare i allmän domstol,
allmän förvaltningsdomstol, hyres-
nämnd eller arrendenämnd. En
skattskyldig som under begränsad
Den vanliga verksam-
hetsorten utgörs av ett
område inom ett avstånd av 50
kilometer från den skattskyldiges
tjänsteställe. Med vanlig verk-
samhetsort likställs ett område
inom ett avstånd av 50 kilometer
från den skattskyldiges bostad.
Tjänsteställe är den plats
där en arbetstagare fullgör
huvuddelen av sitt arbete. Om
detta sker under förflyttning eller
på arbetsplatser som hela tiden
växlar, anses som tjänsteställe i
regel den plats där arbetstagaren
fullgör en del av sitt arbete, såsom
att hämta och lämna arbetsmaterial
eller utföra förberedande och
avslutande arbetsuppgifter. Om
arbetet på varje arbetsplats pågår
begränsad tid enligt de villkor som
gäller för vissa arbetstagare inom
byggnads- och anläggnings-
branschen eller därmed jämförliga
branscher skall den skattskyldiges
bostad anses som tjänsteställe. För
reservofficerare skall bostaden
anses som tjänsteställe. Detsamma
skall gälla för nämndemän,
jurymän och andra liknande upp-
dragstagare i allmän domstol,
allmän förvaltningsdomstol, hyres-
nämnd, arrendenämnd eller
skattenämnd. En skattskyldig som
2 Senaste lydelse 1997:438.
13
under begränsad tid arbetar vid ProP- 1997/98:134
någon av Europeiska unionens
institutioner eller organ eller vid
Europaskolorna men får den
huvudsakliga delen av lönen för
arbetet från annan arbetsgivare
skall, under längst tre år, anses ha
sitt tjänsteställe hos den arbets-
givare som betalar den huvud-
sakliga delen av lönen, om den
skattskyldige begär det. Om
bostaden på arbetsorten är tillfällig
och beror enbart på tjänsteut-
övningen, skall den inte anses som
sådan bostad som avses i andra
meningen, under förutsättning att
den skattskyldige har annan
permanent bostad.
tid arbetar vid någon av
Europeiska unionens institutioner
eller organ eller vid Europa-
skolorna men får den huvudsakliga
delen av lönen för arbetet från
annan arbetsgivare skall, under
längst tre år, anses ha sitt
tjänsteställe hos den arbetsgivare
som betalar den huvudsakliga
delen av lönen, om den skatt-
skyldige begär det. Om bostaden
på arbetsorten är tillfällig och
beror enbart på tjänsteutövningen,
skall den inte anses som sådan
bostad som avses i andra
meningen, under förutsättning att
den skattskyldige har annan
permanent bostad.
Kostnadsökning enligt första stycket kan avse utlägg för logi,
merkostnad för måltider samt diverse småutgifter.
Har arbetsgivare för förrättning inom riket utgivit ersättning för att
täcka kostnadsökningen för måltider och småutgifter (dagtraktamente)
och visar den skattskyldige inte större kostnadsökning, medges avdrag
med belopp motsvarande den uppburna ersättningen, dock för varje hel
dag som tagits i anspråk för resan högst med ett belopp som motsvarar
0,5 procent av det för beskattningsåret gällande basbeloppet enligt 1 kap.
6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring avrundat till närmaste tiotal
kronor (helt maximibelopp) och för varje halv dag högst med ett halvt
maximibelopp.
Har arbetsgivare för förrättning utom riket utgivit dagtraktamente, och
visar den skattskyldige inte större kostnadsökning, medges avdrag med
belopp motsvarande den uppburna ersättningen, dock för varje hel dag
som tagits i anspråk för resan högst med belopp som kan anses motsvara
den normala ökningen i levnadskostnaderna under en dag i respektive
förrättningsland (helt normalbelopp) och för varje halv dag högst med ett
halvt normalbelopp. Helt normalbelopp avser kostnadsökning för frukost,
för lunch och middag bestående av en rätt på restaurang av normal
standard samt för småutgifter under varje hel dag som har tagits i anspråk
för resan. Föreligger särskilda skäl får normalbeloppet avse
kostnadsökning för måltider på restaurang av bättre standard. Uppehåller
sig den anställde under tjänsteresa samma dag i mer än ett land bestäms
det högsta beloppet för avdrag med hänsyn till det land där han har
uppehållit sig den längsta tiden av dagen (06.00-24.00).
Som hel dag anses även avresedag om resan påbörjats före kl. 12.00
och hemkomstdag om resan avslutats efter kl. 19.00. Som halv dag anses
avresedag om resan påbörjats kl. 12.00 eller senare och hemkomstdag om
resan har avslutats kl. 19.00 eller tidigare.
Vill skattskyldig visa att kostnadsökningen under förrättning som varit
förenad med övernattning inom riket i en och samma anställning varit
14
större än avdrag som beräknats i enlighet med vad som sägs i fjärde
stycket, skall utredningen avse hans samtliga förrättningar i nämnda
anställning under beskattningsåret. Vill skattskyldig visa att
kostnadsökningen under förrättning som varit förenad med övernattning
på utrikes ort i en och samma anställning varit större än avdrag som
beräknats enligt femte stycket, får kostnadsökningen beräknas för varje
förrättning för sig.
Om den skattskyldige inte fått ersättning från arbetsgivaren för att
täcka kostnadsökning för måltider och småutgifter men gör sannolikt att
han haft sådana merkostnader medges avdrag vid förrättning inom riket
enligt schablon med ett halvt maximibelopp och vid förrättning utom
riket enligt schablon med ett halvt normalbelopp per dag.
Avdrag för kostnad för logi medges med belopp motsvarande den
faktiska utgiften. Kan den skattskyldige inte visa logikostnaden medges
avdrag med belopp motsvarande ersättning som uppburits från
arbetsgivaren (nattraktamenté). Detta avdrag får dock inte överstiga vid
förrättning inom riket ett halvt maximibelopp och vid förrättning utom
riket ett halvt normalbelopp per natt.
Har skattskyldig som har rätt till avdrag för ökade levnadskostnader
enligt denna punkt tillhandahållits kostförmån skall avdraget reduceras
med hänsyn härtill, såvida inte förmånen avser fri kost som
tillhandahållits på allmänna transportmedel vid tjänsteresa och som inte
utgör skattepliktig intäkt.
När arbete utom den vanliga verksamhetsorten varit förlagt till en och
samma ort under längre tid än tre månader i en följd bedöms rätten till
avdrag och beräknas detta enligt bestämmelserna i punkt 3 a. En löpande
förrättning anses bruten endast av uppehåll som beror på att arbetet
förläggs till annan ort under minst fyra veckor.
Med arbetsgivare jämställs annan utbetalare av traktamente om den
huvudsakliga delen av arbetet utförs för denne.
Prop. 1997/98:134
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.
2. Den nya bestämmelsen i punkt 1 av anvisningarna till 19 § tillämpas
första gången vid 1999 års taxering. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om stipendier som lämnats enligt den upphävda
förordningen (1995:559) om stipendium efter genomfört basår inom
kommunal vuxenutbildning.
3. De nya bestämmelserna i punkt 3 av anvisningarna till 33 §
tillämpas första gången vid 1998 års taxering för resor som företagits
efter den 31 december 1996.
15
Härigenom föreskrivs i fråga om skatteregisterlagen (1980:343)'
dels att i 1 § ordet ”län” skall bytas ut mot ”region”, i 3 § orden
"Skattemyndigheten i Dalarnas län" skall bytas ut mot "Skatte-
myndigheten i Gävle" och att i 4 och 10-12 §§ ordet "länet" skall bytas
ut mot "regionen".
dels att 7 och 19 §§ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7§2
För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5
och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.
1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som
enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag, fåmansägt
handelsbolag och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325)
om självdeklaration och kontrolluppgifter, uppgift om företagsledare i
dessa företag samt uppgift om delägare i enkelt bolag och partrederi.
2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat
sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324) eller 14
kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483). För varje sådan åtgärd får
anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om
beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning
av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts.
3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om
innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om
återkallelse av F-skattsedel med angivande av skälen för beslutet,
uppgifter som behövs för att bestämma skatt enligt skattebetalningslagen,
lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen
(1990:912) om nedsättning av socialavgifter, mervärdesskattelagen
(1994:200) och lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt på
ackumulerad inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och
återbetalning av sådana skatter eller avgifter.
4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.
5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift
om beslut om anstånd med att lämna deklaration och med att betala skatt,
Prop. 1997/98:134
1 Lagen omtryckt 1983:343.
Senaste lydelse av
1 § 1997:523
3 § 1997:524
4 § 1990:1139
10 § 1997:354
11 § 1994:1905
12 § 1994:1905.
2 Senaste lydelse 1997:1038.
16
dock ej skälen för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att laga
forfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.
6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs for
beskattningen.
7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild
självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra
stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter
som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och
kontrolluppgifter.
8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och
uppgift om utmätning enligt 18 kap. 9 § skattebetalningslagen.
9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos
kronofogdemyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en
person ålagts betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller
företrädare för en juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering,
ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.
10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.
11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skatt-
sedelsförsändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.
12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om
självdeklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande
samt från sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om
beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring.
13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde,
taxeringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och
tidpunkt för fånget for fastighet som ägs eller innehas av personen,
andelens storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som
behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs
för värdering av bostad på fastighet.
14. Uppgift om tid och art for planerad eller pågående revision samt
beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid
för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 §
taxeringslagen eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen.
15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är
näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta
emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots
nummer och typ.
16. Uppgift om antal dagar for vilka den skattskyldige uppburit
sjöinkomst enligt punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunal-
skattelagen (1928:370).
17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.
18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan
beräkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och
belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för
levnadskostnader.
19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om
fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell samt tillstånd
enligt yrkestrafiklagen (1988:263) och lagen (1979:561) om biluthyrning.
2 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 134
Prop. 1997/98:134
17
20. Uppgift for beräkning av skattereduktion for fackföreningsavgift, I>roP- 1997/98:134
uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter
enligt 7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapital-
investeringar, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen
(1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på
bostadshus för bestämmande av skattereduktion enligt nämnda lagar samt
uppgift om beslut om sådan skattereduktion, uppgifter för bestämmande
av skattereduktion enligt lagen (1996:1231) om skattereduktion för
fastighetsskatt i vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar samt uppgift om
beslut om sådan skattereduktion.
21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bo-
sättningsland.
22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2
kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter,
totalt respektive i Sverige, koncemomsättning och koncembalans-
omslutning för koncemmoderföretag.
23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen
(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets
storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera
omkostnadsbeloppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som
avses i 11 § andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets
organisationsnummer och namn.
24. Uppgift som skall lämnas enligt 10 kap. 17 § första stycket 5 och
andra stycket samt 33 § skattebetalningslagen.
25. Uppgifter från aktiebolagsregistret om styrelseledamöter,
verkställande direktör, firmatecknare och revisor, om att styrelsen inte är
fulltalig eller att årsredovisning inte har lämnats i tid, om
företagsrekonstruktion och fusion samt uppgifter från handels- och
föreningsregistret om firmatecknare, revisor och företagsrekonstruktion.
26. Uppgifter från Alkoholinspektionen om tillstånd enligt
alkohollagen (1994:1738) och om omsättning enligt restaurangrapport.
27. Uppgifter från länsarbetsnämnder om beslut om
arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt utbetalt belopp och datum för
utbetalningen.
28. Uppgifter från Generaltull-
styrelsen om debiterad mervärdes-
skatt vid import, exportvärden,
antal import- och exporttillfällen
samt de tidsperioder som upp-
gifterna avser.
29. Uppgifter från Riksför-
säkringsverket om försäkring mot
kostnader för sjuklön såvitt avser
arbetsgivarens organisations- eller
personnummer, beräknad löne-
28. Uppgifter från Generaltull-
styrelsen om debiterad mervärdes-
skatt vid import, exportvärden,
antal import- och exporttillfällen
samt de tidsperioder som upp-
gifterna avser samt uppgifter från
tullmyndigheter som behövs för
tillämpningen av 3 kap. 30 § andra
stycket mervärdesskattelagen.
29. Uppgifter från Riksför-
säkringsverket om försäkring mot
kostnader för sjuklön såvitt avser
arbetsgivarens organisations- eller
personnummer, beräknad löne-
18
summa, datum då försäkringen
börjat gälla och datum for
förändring av lönesumma samt om
sjukpenninggrundande inkomst av
annat förvärvsarbete såvitt avser
den försäkrades personnummer
och datum för inkomstanmälan.
summa, datum då försäkringen
börjat gälla och datum för
förändring av lönesumma, om
sjukpenninggrundande inkomst av
annat förvärvsarbete såvitt avser
den försäkrades personnummer
och datum för inkomstanmälan
samt om utsänd person såvitt
avser uppgifter från intyg om
tillämplig lagstiftning och intyg
om utsändning.
Prop. 1997/98:134
19 §3
Om inte annat sägs i andra-ijärde styckena skall sådana uppgifter i det
centrala skatteregistret som hänför sig till viss beskattningsperiod gallras
sju år efter utgången av det kalenderår under vilket perioden gick ut.
Uppgifter som avses i 5 §, med undantag av de i första stycket 5, 6 §,
7 § 3, med undantag av uppgifter om beslut om återkallelse av F-
skattsedel och 7 § 23, med undantag av uppgift om uppskovsavdrag
enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, far
bevaras även efter utgången av den tid som anges i första stycket.
Detsamma gäller uppgifter om
1. personnummer för make och person som likställs med make vid
beskattningen,
2. beslut om beskattning, dock inte skälen för beslutet,
3. huruvida taxering grundas på förenklad självdeklaration eller enbart
på kontrolluppgift om inkomst av kapital,
4. antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit sjöinkomst enligt
punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370),
5. ingående och utgående mervärdesskatt samt särskilt investerings-
avdrag och redovisningsperiodens längd vid redovisning av
mervärdesskatt.
Uppgift om tillstånd enligt
yrkestrafiklagen (1988:263) och
lagen (1979:561) om biluthyrning
samt uppgifter som avses i 7 § 26-
29 skall gallras två år efter
utgången av det år då uppgifterna
registrerades.
tillstånd enligt
(1988:263) och
Uppgift om
yrkestrafiklagen
lagen (1979:561) om biluthyrning
samt uppgifter som avses i 7 § 26-
29, med undantag av uppgifter
som behövs för tillämpningen av
3 kap. 30 § andra stycket
mervärdesskattelagen (1994:200),
skall gallras två år efter utgången
av det år då uppgifterna
registrerades.
Uppgift om revision får bevaras under högst tio år efter utgången av
det år under vilket revisionen avslutades.
3 Senaste lydelse 1997:524.
19
Regeringen får meddela föreskrifter om förlängd bevaringstid för
uppgifter som avses i första eller ijärde stycket.
Prop. 1997/98:134
Denna lag träder i kraft såvitt gäller ändringarna i 1,3,4 och 10-12 §§
den 1 januari 1999 och i övrigt den 1 juli 1998.
20
Härigenom föreskrivs att 7 och 19 §§ skatteregisterlagen (1980:343)' i
paragrafernas lydelse enligt lagen (1998:000) om ändring i nämnda lag
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7§2
För fysisk och juridisk person far, utöver de uppgifter som anges i 5
och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.
1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, foretag som
enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handels-
bolag och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter, uppgift om företagsledare i dessa
företag samt uppgift om delägare i enkelt bolag och partrederi.
2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat
sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324) eller 14
kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483). För varje sådan åtgärd far
anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om
beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning
av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts.
3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om
innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om
återkallelse av F-skattsedel med angivande av skälen för beslutet,
uppgifter som behövs för att bestämma skatt enligt skattebetalningslagen,
lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen
(1990:912) om nedsättning av socialavgifter, mervärdesskattelagen
(1994:200) och lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt på
ackumulerad inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och
återbetalning av sådana skatter eller avgifter.
4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.
5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift
om beslut om anstånd med att lämna deklaration och med att betala skatt,
dock ej skälen för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att laga
förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.
6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för be-
skattningen.
7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild
självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2—4 och andra
stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter
som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och
kontrolluppgifter.
1 Lagen omtryckt 1983:343.
2 Lydelse enligt prop. 1997/98:63.
21
8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och ?roP- 1997/98:134
uppgift om utmätning enligt 18 kap. 9 § skattebetalningslagen.
9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos krono-
fogdemyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en
person ålagts betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller
företrädare för en juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering,
ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.
10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.
11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress for skattsedels-
försändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.
12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om själv-
deklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt
från sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om
beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring.
13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde,
taxeringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och
tidpunkt för fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen,
andelens storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som
behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs
för värdering av bostad på fastighet.
14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt
beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid
för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 §
taxeringslagen eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen.
15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är
näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta
emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots
nummer och typ.
16. Uppgift om antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit
sjöinkomst enligt punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunal-
skattelagen (1928:370).
17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.
18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan
beräkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och
belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för
levnadskostnader.
19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om
fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell samt tillstånd
enligt yrkestrafiklagen (1998:000) och lagen (1998:000) om biluthyrning.
20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift,
uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter
enligt 7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapital-
investeringar, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen
(1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på
bostadshus för bestämmande av skattereduktion enligt nämnda lagar samt
uppgift om beslut om sådan skattereduktion, uppgifter för bestämmande
av skattereduktion enligt lagen (1996:1231) om skattereduktion för
22
fastighetsskatt i vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar samt uppgift om Prop. 1997/98:134
beslut om sådan skattereduktion.
21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av
bosättningsland.
22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2
kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter,
totalt respektive i Sverige, koncemomsättning och koncembalans-
omslutning för koncemmoderföretag.
23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen
(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets
storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera
omkostnadsbeloppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som
avses i 11 § andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets
organisationsnummer och namn.
24. Uppgift som skall lämnas enligt 10 kap. 17 § första stycket 5 och
andra stycket samt 33 § skattebetalningslagen.
25. Uppgifter från aktiebolagsregistret om styrelseledamöter,
verkställande direktör, firmatecknare och revisor, om att styrelsen inte är
fulltalig eller att årsredovisning inte har lämnats i tid, om
företagsrekonstruktion och fusion samt uppgifter från handels- och
föreningsregistret om firmatecknare, revisor och företagsrekonstruktion.
26. Uppgifter från Alkoholinspektionen om tillstånd enligt
alkohollagen (1994:1738) och om omsättning enligt restaurangrapport.
27. Uppgifter från länsarbetsnämnder om beslut om
arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt utbetalt belopp och datum för
utbetalningen.
28. Uppgifter från Generaltull-
styrelsen om debiterad mervärdes-
skatt vid import, exportvärden,
antal import- och exporttillfallen
samt de tidsperioder som upp-
gifterna avser.
29. Uppgifter från Riksför-
säkringsverket om försäkring mot
kostnader för sjuklön såvitt avser
arbetsgivarens organisations- eller
personnummer, beräknad löne-
summa, datum då försäkringen
börjat gälla och datum för
förändring av lönesumma samt om
sjukpenninggrundande inkomst av
annat förvärvsarbete såvitt avser
den försäkrades personnummer
och datum för inkomstanmälan.
28. Uppgifter från Generaltull-
styrelsen om debiterad mervärdes-
skatt vid import, exportvärden,
antal import- och exporttillfallen
samt de tidsperioder som upp-
gifterna avser samt uppgifter från
tullmyndigheter som behövs för
tillämpningen av 3 kap. 30 § andra
stycket mervärdesskattelagen.
29. Uppgifter från Riksför-
säkringsverket om försäkring mot
kostnader för sjuklön såvitt avser
arbetsgivarens organisations- eller
personnummer, beräknad löne-
summa, datum då försäkringen
börjat gälla och datum för
förändring av lönesumma, om
sjukpenninggrundande inkomst av
annat förvärvsarbete såvitt avser
den försäkrades personnummer
och datum för inkomstanmälan
samt om utsänd person såvitt
avser uppgifter från intyg om
23
tillämplig lagstiftning och intyg Pr0P- 1997/98:134
om utsändning.
19 §3
Om inte annat sägs i andra-fjärde styckena skall sådana uppgifter i det
centrala skatteregistret som hänför sig till viss beskattningsperiod gallras
sju år efter utgången av det kalenderår under vilket perioden gick ut.
Uppgifter som avses i 5 §, med undantag av de i första stycket 5, 6 §,
7 § 3, med undantag av uppgifter om beslut om återkallelse av F-
skattsedel och 7 § 23, med undantag av uppgift om uppskovsavdrag
enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, får
bevaras även efter utgången av den tid som anges i första stycket.
Detsamma gäller uppgifter om
1. personnummer för make och person som likställs med make vid
beskattningen,
2. beslut om beskattning, dock inte skälen for beslutet,
3. huruvida taxering grundas på förenklad självdeklaration eller enbart
på kontrolluppgift om inkomst av kapital,
4. antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit sjöinkomst enligt
punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370),
5. ingående och utgående mervärdesskatt samt särskilt investerings-
avdrag och redovisningsperiodens längd vid redovisning av
mervärdesskatt.
Uppgift om tillstånd enligt
yrkestrafiklagen (1998:000) och
lagen (1998:000) om biluthyrning
samt uppgifter som avses i 7 § 26-
29 skall gallras två år efter
utgången av det år då uppgifterna
registrerades.
Uppgift om tillstånd enligt
yrkestrafiklagen (1998:000) och
lagen (1998:000) om biluthyrning
samt uppgifter som avses i 7 § 26-
29, med undantag av uppgifter
som behövs för tillämpningen av
3 kap. 30 § andra stycket
mervärdesskattelagen (1994:200),
skall gallras två år efter utgången
av det år då uppgifterna registre-
rades.
Uppgift om revision får bevaras under högst tio år efter utgången av
det år under vilket revisionen avslutades.
Regeringen får meddela föreskrifter om förlängd bevaringstid för
uppgifter som avses i första eller fjärde stycket.
3 Lydelse enligt prop. 1997/98:63.
24
Prop. 1997/98:134
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter1
dels att i 2 kap. 32 och 33 §§ samt 3 kap. 33, 34, 47 och 58 §§ orden
"det län" skall bytas ut mot "den region" och att i 2 kap. 32 § orden
"Skattemyndigheten i Stockholms län" skall bytas ut mot "Skatte-
myndigheten i Stockholm",
dels att 3 kap. 32 c § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
32 c §3
Kontrolluppgift om avyttring av finansiellt instrument skall, i annat fall
än som avses i 22 eller 32 a §, lämnas av värdepappersinstitut i de fall
institutet är skyldigt att upprätta avräkningsnota enligt 3 kap. 9 § lagen
(1991:981) om värdepappersrörelse.
Även om skyldighet att upprätta
avräkningsnota inte finns skall
såvitt avser sådana optioner och
terminer som är finansiella
instrument
utfärdande
slutförande
kontrolluppgift om
av optioner och
av options- och
terminsaffärer, som inte innebär
förvärv eller försäljning av
egendom, lämnas av det värde-
Kontrolluppgift skall lämnas för
fysisk person och dödsbo.
Kontrolluppgiften skall ta upp den
ersättning som överenskommits
vid avyttringen efter avdrag för
försäljningsprovision och liknande
kostnader, antalet avyttrade
finansiella instrument samt slag
och sort.
pappersinstitut som registrerar
optionen eller terminen eller som
på annat sätt medverkar vid
utfärdandet eller slutförandet.
Kontrolluppgift skall lämnas for
fysisk person och dödsbo.
Kontrolluppgiften skall ta upp den
ersättning som överenskommits
vid avyttringen, utfärdandet eller
slutförandet efter avdrag for
försäljningsprovision och liknande
kostnader, antalet finansiella
instrument samt slag och sort. Om
1 Senaste lydelse av
2 kap. 33 § 1996:1334
3 kap. 33 § 1995:576
3 kap. 34 § 1996:1009
3 kap. 47 § 1992:1659
3 kap. 58 § 1997:495.
3 Senaste lydelse 1995:576.
25
tiden för utnyttjande av en option ProP- 1997/98:134
har löpt ut utan att optionen har
utnyttjats skall kontrolluppgiften
ta upp den ersättning som
lämnades vid förvärvet av
optionen.
Uppgiftsskyldighet föreligger inte vid byten som avses i 27 § 4 mom.
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt respektive 6 § lagen
(1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande om-
struktureringar inom EG.
Denna lag träder i kraft såvitt gäller ändringarna i 2 kap. 32 och 33 §§
samt 3 kap. 33, 34, 47 och 58 §§ den 1 januari 1999.1 övrigt träder lagen
i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första gången vid 2000 års taxering.
26
Härigenom föreskrivs att i 6 kap. 16 och 17 b §§ föräldrabalken1 orden
"det län" skall bytas ut mot "den region".
Prop. 1997/98:134
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
' Balken omtryckt 1995:974.
Senaste lydelse av 6 kap. 16 § 1997:990.
Lydelse av 6 kap. 17 b § enligt prop. 1997/98:7.
27
2.7
Härigenom föreskrivs att i 36 § namnlagen (1982:670)' orden "det län"
skall bytas ut mot "den region".
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
1 Lagen omtryckt 1982:1134.
Senaste lydelse av 36 § 1991:493.
28
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:151) om punktskatter
och prisregleringsavgifter1
dels att i 1 kap. 5 § och 6 kap. 3 § orden "Skattemyndigheten i
Dalarnas län" skall bytas ut mot "Skattemyndigheten i Gävle" och i 9
kap. 3 § orden ”det län där beskattningsmyndigheten är belägen” bytas ut
mot ”Dalarnas län”,
dels att 3 kap. 16 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
16 §2
Skattemyndigheten i Dalarnas Skattemyndigheten i Gävle får
län far uppdra åt Skatte- uppdra åt Skattemyndigheten i
myndigheten i Stockholms län, Stockholm, Skattemyndigheten i
Skattemyndigheten i Göteborgs och Göteborg eller Skattemyndigheten i
Bohus län eller Skattemyndigheten Malmö att fatta beslut om upp-
i Skåne län att fatta beslut om giftsskyldighet enligt 5 § eller
uppgiftsskyldighet enligt 5 § eller skatterevision enligt 3 kap. i dess
skatterevision enligt 3 kap. i dess ställe,
ställe.
Riksskatteverket har samma befogenhet som skattemyndigheten har
enligt 3 kap. I förekommande fall tar verket därmed över den befogenhet
som annars skattemyndigheten har.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
1 Senaste lydelse av
1 kap. 5 § 1996:952
6 kap. 3 § 1996:952
9 kap. 3 § 1997:492.
2 Senaste lydelse 1997:1329.
Prop. 1997/98:134
29
Härigenom föreskrivs att i 6 § lagen (1984:533)
arbetsställenummer1 orden "det län" skall bytas ut mot "den region".
om
Prop. 1997/98:134
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
Senaste lydelse av 6 § 1990:392.
30
Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 24 § lagen (1979:411) om ändringar i
Sveriges indelning i kommuner och landsting' orden "det län inom
vilket" skall bytas ut mot "den region inom vilken".
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
' Lagen omtryckt 1988:198.
Senaste lydelse av
lagens rubrik 1991:1693
1 kap. 24 § 1997:164.
Prop. 1997/98:134
31
Härigenom föreskrivs att i 17 kap. 1 §, 18 kap. 9 § och 20 kap. 2 §
fastighetstaxeringslagen (1979:1152)' ordet "länet" skall bytas ut mot
"regionen" och att i 17 kap. 2 § samma lag orden "det län" skall bytas ut
mot "den region".
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
1 Senaste lydelse av
17 kap. 1 § 1993:1193
17 kap. 2 § 1993:1193
18 kap. 9 § 1994:1909
20 kap. 2 § 1994:1909.
Prop. 1997/98:134
32
Härigenom föreskrivs att i 20 § lagen (1978:880) om betalningssäkring
för skatter, tullar och avgifter1 orden "det län" skall bytas ut mot "den
region".
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
1 Senaste lydelse av 20 § 1990:372.
3 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 134
33
Härigenom föreskrivs att i 1 § lagen (1976:339) om saluvagnsskatt1
orden "Skattemyndigheten i Örebro län" skall bytas ut mot
"Skattemyndigheten i Örebro".
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
Senaste lydelse av 1 § 1995:1202.
34
Härigenom föreskrivs att i 6 § kupongskattelagen (1970:624)’ orden
"Skattemyndigheten i Dalarnas län" skall bytas ut mot
"Skattemyndigheten i Gävle" och att i 17, 21 och 22 §§ samma lag orden
"det län" skall bytas ut mot "den region".
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
1 Senaste lydelse av
lagens rubrik 1974:996
6 § 1996:948
17 § 1993:463
21 § 1993:463
22 § 1993:899.
Prop. 1997/98:134
35
Prop. 1997/98:134
Härigenom föreskrivs att i 4 § lagen (1971:171) om särskilt
uppskattningsvärde på fastighet1 orden "det län" skall bytas ut mot "den
region".
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
Senaste lydelse av 4 § 1990:361.
36
2.16 Förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken
Härigenom föreskrivs att i 3 kap. 1 § äktenskapsbalken1 orden "det
län" skall bytas ut mot "den region".
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
Senaste lydelse av 3 kap. 1 § 1991:495.
Prop. 1997/98:134
37
Härigenom föreskrivs att i 3 § fordonsskattelagen (1988:327)' och i
övergångsbestämmelserna till lagen (1995:1201) om ändring i nämnda
lag orden "Skattemyndigheten i Örebro län" skall bytas ut mot
"Skattemyndigheten i Örebro".
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
1 Senaste lydelse av
lagens rubrik 1992:1440
3 § 1995:1201.
38
Härigenom föreskrivs att i 2 kap. 1 § taxeringslagen (1990:324) ordet
"län" skall bytas ut mot "region" och ordet ”länet” bytas ut mot
”regionen”.
Prop. 1997/98:134
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
39
Härigenom föreskrivs att i 22 § 2 mom., 44 § och 52 § 1 mom. lagen
(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt1 orden "det län" skall bytas ut mot
"den region" och att i 44 § samma lag orden "Skattemyndigheten i
Stockholms län" skall bytas ut mot "Skattemyndigheten i Stockholm".
Prop. 1997/98:134
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
1 Senaste lydelse av
lagens rubrik 1974:857
22 §2 mom. 1993:1196
44 § 1991:499
52 § 1 mom. 1992:625.
40
Härigenom föreskrivs att i 4, 6-9 och 11 §§ lagen (1990:676) om skatt
på ränta på skogskontomedel' orden "Skattemyndigheten i Dalarnas län"
skall bytas ut mot "Skattemyndigheten i Gävle".
Prop. 1997/98:134
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
I Senaste lydelse av
4 § 1996:958
6 § 1996:958
7 § 1996:958
8 § 1996:958
9 § 1997:539
II § 1996:958.
41
Härigenom föreskrivs att i 4 och 5 §§ lagen (1990:1536) om
folkbokföringsregister ordet "länet" skall bytas ut mot "regionen".
Prop. 1997/98:134
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
42
Härigenom föreskrivs att i 5 § lagen (1990:1536) om
folkbokföringsregister i paragrafens lydelse enligt lagen (1997:997) om
ändring i nämnda lag ordet ”länet” skall bytas ut mot ”regionen”.
43
Prop. 1997/98:134
Härigenom föreskrivs att i 34 § folkbokföringslagen (1991:481)' orden
"det län" skall bytas ut mot "den region".
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
Senaste lydelse av 34 § 1997:989.
44
Härigenom föreskrivs att i 8 § lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta orden "det län" skall bytas ut mot
"den region" och orden "Skattemyndigheten i Stockholms län" bytas ut
mot "Skattemyndigheten i Stockholm".
Prop. 1997/98:134
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
45
Härigenom föreskrivs att i 10 och 23 §§ lagen (1991:591) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.1 orden ”Skatte-
myndigheten i Dalarnas län” skall bytas ut mot ”Skattemyndigheten i
Gävle”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
1 Senaste lydelse av
10 § 1996:960
23 § 1997:1047.
Prop. 1997/98:134
46
Härigenom föreskrivs att i 1 och 3 §§ lagen (1994:40) om tillfällig
kompensation för viss energiskatt1 orden ”Skattemyndigheten i Dalarnas
län” skall bytas ut mot ”Skattemyndigheten i Gävle”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
1 Senaste lydelse av
1 § 1996:964
3 § 1996:964.
47
Härigenom föreskrivs att i 12 kap. 1 § mervärdesskattelagen
(1994:200)' orden ”det län” skall bytas ut mot ”den region” och att i 3
kap. 26 a §, 12 kap. 1 a och 2 §§, 19 kap. 1 och 6 §§ samt 20 kap. 1 §
samma lag orden ”Skattemyndigheten i Dalarnas län” skall bytas ut mot
”Skattemyndigheten i Gävle”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
1 Senaste lydelse av
3 kap. 26 a § 1996:1320
12 kap. 1 § 1997:502
12 kap. 1 a§ 1997:502
12 kap. 2 § 1997:502
19 kap. 1 § 1996:965
19 kap. 6 § 1996:965
20 kap 1 § 1997:502.
Prop. 1997/98:134
48
Härigenom föreskrivs att i 10 § lagen (1994:692) om kommunala
folkomröstningar orden ”det län inom vilket” skall bytas ut mot ”den
region inom vilken”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
49
4 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 134
Prop. 1997/98:134
Härigenom föreskrivs att i 8 §
mervärdesskattekonton för kommuner
”Skattemyndigheten i Dalarnas län”
”Skattemyndigheten i Gävle”.
lagen (1995:1518) om
och landsting1 orden
skall bytas ut mot
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
Senaste lydelse av 8 § 1996:1000.
50
Skattekontrollutredningen överlämnade i mars 1997 delbetänkandet
Kontroll Reavinst Värdepapper (SOU 1997:27). I betänkandet behandlas
bl.a. skyldighet för värdepappersinstitut att lämna kontrolluppgift om
skattepliktig reavinst eller avdragsgill reaförlust vid options- och
terminsaffärer. Betänkandet har remissbehandlats. En forteckning över
remissinstanserna finns i bilaga 1. Remissyttrandena finns tillgängliga i
Finansdepartementet (dnr Fi97/1203). Regeringen behandlar nu delar av
betänkandet.
Regeringen tar i det här sammanhanget även upp en framställning från
Riksskatteverket om ändringar i skatteregisterlagen (1980:343).
Datainspektionen, Generaltullstyrelsen och Riksförsäkringsverket har
yttrat sig över framställningen. Yttrandena finns tillgängliga i
Finansdepartementet (dnr Fi97/3282). Regeringen tar också upp en
framställning från Riksskatteverket angående tjänsteställe för
skattenämndsledamöter (dnr Fi98/211).
När det nya systemet för inbetalning av skatt togs i drift vid årsskiftet
uppmärksammades att vissa justeringar bör göras bl.a. i reglerna om
beräkning av ränta i skattebetalningslagen (1997:483). Dessa justeringar
behandlas också här. Synpunkter på de föreslagna ändringarna har under
hand hämtats in från Riksskatteverket och Sveriges Industriförbund.
Riksdagen tog hösten 1997 ställning till ett förslag i
budgetpropositionen för år 1998 om regionindelning för
skatteförvaltningen. Regeringen lägger nu fram förslag till lagändringar
som föranleds av den ändrade regionindelningen.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 5 mars 1998 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 2. Lagrådets yttrande finns i
bilaga 3. Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag.
Lagförslagen 2.4 och 2.6-2.29 är nya. Lagförslaget 2.4 motsvarar helt
den ändring som föreslagits under 2.3 och som har granskats av
Lagrådet. Lagförslagen 2.6-2.29 gäller endast byte av vissa ord i
anslutning till den ändrade regionindelning som riksdagen redan tagit
ställning till med anledning av ett förslag i budgetpropositionen för år
1998. Lagrådets hörande skulle alltså sakna betydelse avseende dessa
lagförslag.
En option är ett finansiellt instrument som ger innehavaren rätt att köpa
eller sälja aktier, obligationer eller annan egendom till ett visst pris eller
Prop. 1997/98:134
51
en rätt att erhålla betalning, vars storlek beror på värdet av egendomen, Prop. 1997/98:134
aktieindex eller liknande. Detta är den definition som ges i 24 § 4 mom.
tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
En optionsaffär inleds med att utfärdaren av optionen får en ersättning,
en s.k. premie, av den som förvärvar optionen, innehavaren. Utfärdaren
är sedan bunden av optionen medan innehavaren kan välja om han vill
utnyttja optionen eller inte.
En optionsaffar kan slutföras på fyra olika sätt. Ett sätt är kvittning
vilket innebär att innehavaren utfärdar en motsvarande option som den
han innehar eller att utfärdaren förvärvar en motstående rätt.
Kvittningstransaktionen medför att den ursprungliga rättigheten utsläcks.
Ett annat sätt är lösen vilket innebär att innehavaren utnyttjar sin rätt
enligt optionsavtalet och köper eller säljer den underliggande
egendomen, t.ex. aktier. Kontantavräkning är ett tredje sätt att slutföra en
optionsaffär. Vid kontantavräkning far innehavaren ekonomisk ersättning
i stället för den underliggande egendomen. Det fjärde sättet är att
optionen löper ut utan att utnyttjas. Det kallas förfall.
När en optionsaffär slutförs genom kvittning eller lösen upprättas
avräkningsnota enligt 3 kap. 9 § lagen (1991:981) om värde-
pappersrörelse. Det innebär att kontrolluppgift skall lämnas enligt 3 kap.
32 c § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter. Om
en optionsaffär slutförs genom kontantavräkning eller förfall behöver
någon avräkningsnota inte upprättas och inte heller behöver någon
kontrolluppgift lämnas.
Termin är ett finansiellt instrument i form av ett avtal om köp av aktier,
obligationer eller annan egendom vid en viss framtida tidpunkt och till ett
bestämt pris eller en rätt att erhålla betalning vars storlek beror på värdet
av egendomen, aktieindex eller liknande. Definitionen återfinns i 24 § 4
mom. fjärde stycket lagen om statlig inkomstskatt.
Till skillnad från vad som gäller vid optionsaffärer betalas ingen
premie vid terminsavtalets ingående. Dessutom är båda parterna bundna
av terminsavtalet.
En terminsaffär kan slutföras antingen genom leverans eller
kontantavräkning. Leverans innebär att terminsavtalet fullföljs. Vid
kontantavräkning lämnas ersättning. Någon avräkningsnota upprättas
inte.
Beskattning av utfärdaren vid optionsaffärer
Vid beskattning av utfärdaren av en option har optionens löptid
betydelse. Om löptiden är högst ett år skall beskattning ske det år då
utfärdaren frigörs från sina åtaganden, dvs. då optionsaffären slutförs.
52
Om optionen slutförs genom kvittning, kontantavräkning eller förfall tas ?r0P- 1997/98:134
premien upp till beskattning efter avdrag för eventuella kostnader vid
slutförandet, t.ex. likvid som erlagts vid kvittning eller kontantavräkning.
Om kostnaderna är högre än premien uppkommer en avdragsgill förlust.
Vid forfall finns det inga avdragsgilla kostnader vid slutförandet utan där
beskattas premien i sin helhet. Om utfärdaren vid lösen säljer den
underliggande egendomen skall han öka försäljningspriset med premien
vid beräkning av vinst. Om utfardaren köper egendom, dras premien av
från anskaffningsvärdet for egendomen, om denna avyttras senast under
det beskattningsår då premien skall tas upp till beskattning. Om
egendomen avyttras året efter skall premien tas upp till beskattning det år
lösen av egendomen sker.
När det gäller optioner med längre löptid än ett år skall premien alltid
tas upp till beskattning det år då optionen utfärdas. Avslutas optionen
trots den längre löptiden samma år som den utfärdats beskattas den på
samma sätt som optioner med kort löptid. När optionsaffären slutförs ett
senare år skall reavinstberäkningen göras utan att premien beaktas. Vid
kvittning och kontantavräkning far avdrag göras för kostnaderna som for
reaförlust. Vid förfall uppkommer inga kostnader för utfärdaren och
påverkar därför inte heller beskattningen. Vid lösen görs en vanlig
reavinstberäkning utan att premien beaktas.
Beskattning av innehavaren vid optionsaffärer
Vid beskattning av innehavaren av en option saknar löptiden betydelse.
Beskattning skall ske när optionen avyttras. En innehavd option anses
avyttrad när den slutförs genom kvittning, kontantavräkning eller förfall.
Intäkten utgörs av den ersättning som erhållits vid slutförandet efter
avdrag för erlagd premie. Om premien överstiger den erhållna
ersättningen uppkommer en reaförlust. Vid förfall innebär det att den
erlagda premien kan redovisas som reaförlust. Vid lösen skall
innehavaren, om han förvärvar den underliggande egendomen, beskattas
när egendomen säljs. Innehavaren får då ta upp den erlagda premien som
en del av anskaffningskostnaden. Om lösen innebär att innehavaren säljer
den underliggande egendomen skall beskattning ske samma år. Erlagd
premie får dras av vid beräkning av reavinsten.
Skattskyldighet vid terminsaffärer
Vid terminsaffärer inträder skattskyldigheten för vinst respektive
avdragsrätt för förlust det beskattningsår då fullgörandet enligt
terminsavtalet skall ske. När terminen slutförs genom leverans beskattas
säljaren som för avyttring av egendomen. Köparen beskattas först när
den förvärvade egendomen avyttras. Vid kontantavräkning är det belopp
som den ena parten erhåller skattepliktigt som reavinst enligt de regler
som skulle ha gällt för den underliggande egendomen. På motsvarande
sätt är den förlust som den andre parten gör avdragsgill enligt de
bestämmelser som gäller för ifrågavarande egendom.
53
Från och med 1997 års taxering skall fondbolag lämna kontrolluppgifter
om reavinst respektive reaförlust vid avyttring av andel i
värdepappersfond. Vidare har värdepappersinstituten en skyldighet att
lämna kontrolluppgift om avyttring av aktier och andra finansiella
instrument i de fall instituten är skyldiga att upprätta avräkningsnota
enligt 3 kap. 9 § lagen om värdepappersrörelse. Uppgift skall lämnas för
fysisk person och dödsbo. Kontrolluppgiften skall ta upp den ersättning
som överenskommits vid avyttringen efter avdrag for
försäljningsprovision och liknande kostnader, antalet avyttrade
finansiella instrument samt slag och sort. Kontrolluppgiftsskyldigheten
framgår av 3 kap. 32 c § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter.
Kontrolluppgiftsskyldigheten omfattar även avyttring av optioner och
terminer. Med avyttring avses enligt 24 § 2 mom. lagen om statlig
inkomstskatt försäljning, byte eller därmed jämförlig överlåtelse. Med
avyttring jämställs enligt samma moment även att tiden för utnyttjande
av en option löpt ut utan att optionen har utnyttjats. Utnyttjas en option
eller en termin för förvärv av aktier eller annan egendom, anses detta inte
som en avyttring av det utnyttjade instrumentet. Slutförande av en
optionsaffar genom kvittning, förfall eller kontantavräkning anses som en
avyttring för innehavaren. Kontrolluppgiftsskyldigheten är dock
beroende av om avräkningsnota skall upprättas. Lösen respektive
leverans vid en terminsaffär behandlas som avyttring av den
underliggande egendomen för säljaren och kontrolluppgifter lämnas efter
bestämmelserna som gäller för sådan egendom. Köparen beskattas först
när han säljer egendomen och kontrolluppgift lämnas då efter de
bestämmelser som gäller för egendomen.
Enligt 3 kap. 9 § lagen om värdepappersrörelse skall en avräkningsnota
upprättas vid köp, försäljning eller byte av finansiella instrument.
Slutförande genom kontantavräkning eller förfall räknas inte hit.
Kontrolluppgifter behöver således inte lämnas för sådana affärer. Det har
också hävdats att avräkningsnota inte skall upprättas vid utfärdandet av
en option. Någon kontrolluppgift lämnas inte heller i de fallen.
Vid 1997 års taxering ökade taxeringsunderlaget för reavinster liksom
skatteintäkterna härför. Detta kan ha flera olika förklaringar. Den nya
kontrolluppgiftsskyldigheten kan vara en bidragande orsak.
Uppgiftsskyldigheten i självdeklarationema och kontrollen av att
uppgiftsskyldigheten fullgörs är basen för en effektiv och likformig
beskattning. Ändamålsenliga regler om uppgiftsskyldighet och en
effektiv skattekontroll leder bl.a. till inkomstökningar för det allmänna,
bättre skattemoral och större lojalitet till systemet. Olika åtgärder har
vidtagits för att underlätta och förbättra uppgiftslämnandet och
kontrollen. Som framgår av föregående avsnitt utvidgades
kontrolluppgiftsskyldigheten från och med 1997 års taxering och
Prop. 1997/98:134
54
omfattar nu nästan all försäljning av finansiella instrument. Arbetet med
att ytterligare försöka förenkla och effektivisera förfarandet bör dock
pågå kontinuerligt. Regeringen tillsatte under våren 1995 en särskild
utredare bl.a. med uppgift att göra en systematisk översyn av reglerna om
uppgiftsskyldighet och utarbeta så enkla och enhetliga regler som möjligt
och att utforma en obligatorisk kontrolluppgiftsskyldighet om reavinster
och reaförluster vid försäljning av aktier och andra finansiella
instrument. Utredningen antog namnet Skattekontrollutredningen.
Skattekontrollutredningen föreslår i delbetänkandet Kontroll Reavinst
Värdepapper (SOU 1997:27) ett system som innebär att
skattemyndigheten beräknar reavinst och reaförlust vid fysiska personers
och dödsbons avyttring av marknadsnoterade aktier och fordringar.
Beräkning skall enligt förslaget göras utifrån löpande kontrolluppgifter
om innehav, avyttring, ersättning vid förvärv eller avyttring m.m. som
lämnas av Värdepapperscentralen VPC AB och värdepappersinstituten
och som samlas i ett register. Den av skattemyndigheten beräknade
reavinsten eller reaförlusten föreslås bli förtryckt på deklara-
tionsblanketten. När det gäller optioner och terminer föreslår utredningen
att i de fall en optionsaffär slutförs med kvittning, kontantavräkning eller
förfall samt när en terminsaffär slutförs med kontantavräkning skall
kontrolluppgift om skattepliktig reavinst eller avdragsgill reaförlust
lämnas av värdepappersinstituten för fysiska personer och dödsbon. I de
fall en optionsaffar slutförs med lösen eller leverans av den
underliggande egendomen föreslås att samma regler skall gälla som för
förvärv och avyttring av aktier och fordringar.
Utredningens förslag har mötts av en del kritik. Kritiken har i
huvudsak bestått i att de ekonomiska vinsterna ifrågasätts, att en
utvärdering av den kontrolluppgiftsskyldighet som infördes från och med
1997 års taxering bör göras innan en utvidgning sker, att
utlandstransaktioner riskerar falla utanför systemet samt att
rättssäkerheten och den enskildes integritet påverkas. En ytterligare
invändning har varit att förslaget innebär konkurrensnackdelar för de
svenska värdepappersinstituten. De kommer bl.a. att ha kostnader
föranledda av kontrolluppgiftsskyldigheten som de utländska
värdepappersinstituten inte har. Flera remissinstanser har när det gäller
optioner och terminer anfört att reavinstberäkningen bör göras av
skattemyndighet och inte av värdepappersinstituten.
Innan en mer omfattande utvidgning av kontrolluppgiftsskyldigheten
övervägs bör effekterna av utvidgningen av kontrolluppgiftsskyldigheten
vid 1997 års taxering utvärderas och analyseras. Någon sådan
utvärdering har ännu inte gjorts. Resultatet av beredningen av förslag på
andra områden och annat pågående utredningsarbete kan vara av
betydelse för utredningens förslag. Det gäller bl.a. departements-
promemorian Förslag till lag om kontoföring av finansiella instrument
(Ds 1997:76) och den s.k. Bulvanutredningens arbete (dir. 1996:55).
Regeringen anser därför att slutlig ställning till Skattekontroll-
utredningens förslag inte bör tas nu. Regeringen lägger nu endast fram
förslag som syftar till en komplettering av skyldigheten att lämna
kontrolluppgifter.
Prop. 1997/98:134
55
Prop. 1997/98:134
Regeringens förslag: Kontrolluppgifter om utfärdande av optioner och
slutförande av options- och terminsaffärer skall lämnas av
värdepappersinstitut även om avräkningsnota inte skall upprättas enligt
3 kap. 9 § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse.
Skattekontrollutredningens förslag: Kontrolluppgift om reavinst och
reaförlust vid options- och terminsaffärer skall lämnas av
värdepappersinstitut.
Remissinstanserna: Riksskatteverket tillstyrker förslaget. Förslaget
lämnas utan erinran av Sveriges Riksbank, Riksgäldskontoret och
Landsorganisationen i Sverige (LO). Datainspektionen har inget att
erinra mot att registrering sker när skattepliktiga transaktioner ägt rum.
Finansinspektionen anser att om skattemyndighet skall sköta annan
reavinstberäkning, den även bör sköta reavinstberäkning vad gäller
optioner och terminer. Kammarrätten i Stockholm menar att det inte
framförts skäl for att inte skatteförvaltningen skall utföra
vinstberäkningar vad gäller options- och terminsaffärer. Länsrätten i
Göteborgs och Bohus län anser att nuvarande skyldighet att lämna
kontrolluppgift vid avyttring av finansiella instrument borde vara
tillräcklig för att tillgodose skattemyndighetens kontrollbehov men
föreslår att denna skyldighet utvidgas på så sätt att det skall föreligga
kontrolluppgiftsskyldighet i samband med att options- och terminsaffärer
slutförs, oavsett på vilket sätt. Motsvarande synpunkter förs fram av OM
Stockholm AB. Hovrätten över Skåne och Blekinge och
Riksrevisionsverket är tveksamma till utredningens förslag i sin helhet
bl.a. för att de ekonomiska konsekvenserna är svåra att bedöma. De går
dock inte in särskilt på förslaget om options- och terminsaffärer.
Fondbolagens förening, Företagens uppgiftslämnardelegation (FUD),
Stockholms Fondbörs AB, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF),
Sveriges Industriförbund, Svenska Bankföreningen, Svenska
Fondhandlareföreningen och Värdepapperscentralen VPC AB avstyrker
förslagen.
Skälen för regeringens förslag: Som tidigare konstaterats har
regeringen inte för avsikt att nu ta ställning till Skattekontroll-
utredningens förslag om att skattemyndighet skall beräkna reavinst och
reaförlust vid avyttring av finansiella instrument for fysiska personer och
dödsbon med hjälp av registrerade kontrolluppgifter om innehav, förvärv,
avyttring etc. Skattekontrollutredningen pekar dock på att den
kontrolluppgiftsskyldighet som föreligger inte är heltäckande när det
gäller options- och terminsaffärer. Endast vissa avyttringar omfattas av
skyldigheten att lämna kontrolluppgift. Bristen i detta avseende beror på
att skyldigheten är avhängig av om avräkningsnota skall upprättas.
Avräkningsnota behöver inte upprättas vid utfärdandet av optioner eller
när options- och terminsaffärer slutförs genom kontantavräkning och vid
förfall. Vid lösen upprättas avräkningsnota på överlåtelsen av den
underliggande egendomen.
56
För att inte options- och terminsaffärer skall behandlas olika beroende
av hur de slutförs bör en skyldighet att lämna kontrolluppgift vid alla
typer av slutförande av sådana affärer inforas där beskattning skall ske i
samband med slutförandet. När t.ex. en köpoption avslutas med lösen
eller en terminsaffär med leverans skall säljaren beskattas som vid
försäljning av egendomen och förvärvaren av egendomen beskattas först
i samband med att han i sin tur säljer egendomen. En kontrolluppgift om
lösen eller leverans i samband med slutförandet av options- eller
terminsaffären skulle sakna betydelse. En kontrolluppgiftsskyldighet för
övriga typer av slutförande skulle innebära att kontrolluppgift kommer
att lämnas i så gott som alla fall där beskattning skall ske i samband med
slutförandet. Kontrolluppgiftsskyldigheten blir på så sätt mer enhetlig.
I dag anses det inte föreligga någon skyldighet att upprätta en
avräkningsnota och det lämnas inga kontrolluppgifter vid utfärdandet av
en option. Det är dock ofta som skattskyldighet uppkommer redan vid det
tillfället. För optioner med löptid på mer än ett år inträder
skattskyldigheten alltid det år optionen utfärdades. För optioner med en
löptid om högst ett år inträder skattskyldigheten det år utfärdaren frigörs
från sina åtaganden, dvs. antingen samma år som optionen utfärdas eller
året därefter. En skyldighet att lämna kontrolluppgift skulle vara av
betydelse för beskattningen i merparten av fallen. Regeringen anser
därför att en sådan skyldighet skall införas. Kontrolluppgift skall lämnas
om den premie som utfärdaren erhåller efter avdrag för omkostnader.
Den nuvarande kontrolluppgiftsskyldigheten gäller finansiella
instrument. Avsikten är inte att utvidga skyldigheten till att avse annat än
sådana instrument. Av lagtexten bör det därför framgå att
kontrolluppgiftsskyldigheten omfattar utfärdande av optioner och
slutförande av optioner och terminer som utgör finansiella instrument.
Om uppgiftsskyldigheten inte är knuten till upprättandet av
avräkningsnota måste det på annat sätt anges vilket värdepappersinstitut
som skall lämna kontrolluppgiften. All börshandel med optioner och
terminer registreras av ett värdepappersinstitut. Uppgiftsskyldigheten kan
i de fallen knytas till institutet. I andra fall, dvs. när handeln inte sker vid
en börs, medverkar dock i regel ett värdepappersinstitut. Det är då
naturligt att det är det institutet som skall lämna kontrolluppgift.
Regeringen föreslår därför att det i 3 kap. 32 c § lagen om
självdeklaration och kontrolluppgifter förs in en ny bestämmelse om att
det värdepappersinstitut som registrerar optionen eller terminen eller som
på annat sätt medverkar när optionen eller terminen utfärdas eller slutförs
skall lämna kontrolluppgift även om skyldighet att upprätta
avräkningsnota inte finns.
Sammanfattningsvis kan sägas att förslagen innebär att kontrolluppgift
alltid kommer att lämnas för utfärdaren av en option när optionen
utfärdas och premien betalas. Sådan kontrolluppgift kommer att lämnas
även om beskattning skall ske först påföljande år, som vid utfärdandet av
en option med en löptid om högst ett år och som slutförs först påföljande
år. För innehavaren av en option innebär förslagen att kontrolluppgift
kommer att lämnas om optionsaffären slutförs genom kvittning,
kontantavräkning eller förfall. Vid lösen kommer kontrolluppgift att
Prop. 1997/98:134
57
lämnas enligt de bestämmelser som gäller för den underliggande Prop. 1997/98:134
egendomen. Vid terminsaffärer kommer kontrolluppgift att lämnas vid
kontantavräkning för såväl säljare som köpare. Vid leverans lämnas
kontrolluppgift enligt de bestämmelser som gäller för den underliggande
egendomen.
Upplysningsvis kan också nämnas att kontrolluppgifterna visserligen
inte kommer att förtryckas i den förenklade självdeklarationen men de
kommer att finnas med på den specifikation som bifogas
deklarationsblanketten.
Regeringens förslag: Uppgifter från tullmyndigheterna som behövs
för tillämpningen av bestämmelserna om befrielse från
mervärdesskatt vid import skall fa registreras i det centrala
skatteregistret.
Riksskatteverkets förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna tillstyrker förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 3 kap. 30 § andra stycket
mervärdesskattelagen (1994:200) undantas från skatteplikt import av
vara som efter importen skall säljas till ett annat EG-land. Vid
tillämpningen av bestämmelserna om befrielse är tullmyndighet enligt
12 § mervärdesskatteförordningen (1994:223) skyldig att lämna uppgift
om importen till Riksskatteverket. Om omsättningen av varan inte sker
till ett annat EG-land skall Riksskatteverket underrätta tullmyndigheten.
Syftet med återrapporteringen är att tullmyndigheterna skall påföra
mervärdesskatt om det visar sig att det inte finns något skäl till befrielse.
För närvarande lämnar tullmyndigheterna samtliga uppgifter i aktuella
ärenden till Riksskatteverket på papper. Antalet uppgifter som kommer in
till Riksskatteverket uppgår till mellan 5 000 och 6 000 per år. Antalet
kommer sannolikt att öka de närmaste åren. För att underlätta och
rationalisera ärendehanteringen avser Riksskatteverket att registrera
uppgifterna i det centrala skatteregistret.
Uppgifterna från tullmyndigheterna avses stämmas av mot uppgifter
från de kvartalsrapporter som skall lämnas till skattemyndigheterna. Vid
avvikelse skall rapportering ske till tullmyndighet och eventuellt berört
skattekontor.
De uppgifter som är relevanta för skatteförvaltningens hantering är
uppgifter om tullidentifikationsnummer, värdet av varuleveransen,
utlämningsdag/tulltaxeringsdag, importörens registreringsnummer för
mervärdesskatt, namn och adress, eventuellt ombuds registrerings-
nummer för mervärdesskatt eller organisationsnummer, namn och adress
58
samt den slutliga köparens registreringsnummer för mervärdesskatt, Prop. 1997/98:134
namn och adress.
Det är fråga om uppgifter som regleras i mervärdesskattelagen och
som till viss del används för beskattning. Om det t.ex. skulle visa sig att
ett uppgivet registreringsnummer på köpare i annat EG-land inte finns
registrerat skall skatteförvaltningen utreda orsaken till detta. Som tidigare
nämnts är också syftet med att registrera uppgifterna och eventuell
rapportering till tullmyndigheterna att mervärdesskatt skall tas ut om det
inte finns skäl för befrielse. Det är därför enligt regeringens mening
naturligt att registrering sker i skatteregistret. Uppgifterna är inte av
känslig art och rör till övervägande del företag eller näringsidkare. Något
hinder från integritetssynpunkt kan därför inte anses föreligga att
registrera uppgifterna i skatteregistret.
Bestämmelser om registreringen av uppgifterna tas lämpligen in i 7 §
28 skatteregisterlagen (1980:343) som reglerar inhämtandet av uppgifter
från Generaltullstyrelsen.
Uppgifterna bör gallras efter samma tid som gäller för flertalet
uppgifter i registret, dvs. sju år efter beskattningsperiodens utgång.
Skatteregister får enligt 1 § skatteregisterlagen användas vid
beskattning för bl.a. redovisning, bestämmande och betalning av skatt
enligt mervärdesskattelagen. Riksskatteverket har i sin framställning
föreslagit att ett förtydligande av ändamålet införs med innebörd att
skatteregistret får användas vid tillämpningen av bestämmelserna i
mervärdesskattelagen om befrielse från mervärdesskatt vid import.
Verket anser att det inte är självklart att återrapporteringen till
tullmyndigheterna innefattas i begreppet beskattning. Enligt regeringens
mening far dock ändamålet med skatteregistren anses omfatta också
ifrågavarande förfarande. Även om mervärdesskatten inte bestäms av
skattemyndigheten utan av en annan myndighet är det fråga om
bestämmande av skatt enligt mervärdesskattelagen. Någon ändring av
ändamålsbestämmelsen behövs därför inte.
Regeringens förslag: Uppgifter från Riksförsäkringsverket om
arbetstagare som för arbetsgivarens räkning sänts ut för arbete i annat
land skall, när det gäller uppgifter från intyg om tillämplig lagstiftning
och utsändningsintyg, fa registreras i det centrala skatteregistret.
Riksskatteverkets förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna tillstyrker förslaget. Riksförsäkringsverket påpekar
dock att verket under tiden fram till år 2000 inte har möjlighet att lämna
ut uppgifterna på ADB-medium eftersom behövligt register ännu inte
finns.
Skälen för regeringens förslag: I EG:s förordning (EEG) nr 1408/71
om tillämpning av systemen för social trygghet och i 2 kap. 5 § lagen
(1981:691) om socialavgifter finns regler som rör utsända arbetstagare.
59
Sverige har dessutom ingått ett tjugotal konventioner om social trygghet Prop. 1997/98:134
med andra länder. Samtliga konventioner innehåller särskilda regler för
utsända arbetstagare.
Vid utsändning av arbetstagare till ett annat EU/EES-land eller
konventionsland skall den anställdes tillhörighet till visst lands
socialförsäkring styrkas med ett intyg om tillämplig lagstiftning inom
EU/EES respektive utsändningsintyg mellan konventionsländer.
Med utsänd arbetstagare menas en person som är anställd och, i
normalfallet, avlönad av sin arbetsgivare i ett land och som sänds till ett
annat land för att där arbeta för arbetsgivarens räkning. En person som
sänds ut från Sverige för arbete i EU/EES- eller konventionsland tillhör
svensk socialförsäkring under utsändningsperioden. En person som är
utsänd från ett annat konventionsland till Sverige omfattas på
motsvarande sätt av lagstiftningen i det land varifrån han sänts ut.
I Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1985:16) om inskrivning
och avregistrering enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring finns
regler om hur ifrågavarande intyg skall sändas till olika berörda
myndigheter. Av föreskrifterna framgår att försäkringskassan vid
utsändning av en person från Sverige skall skicka en kopia av intyget till
skattemyndigheten i det område där arbetstagaren är bosatt. Om
arbetsgivaren har sitt säte på annan ort skall kopia på intyget sändas även
till skattemyndigheten på den orten. När en arbetstagare sänds ut av en
arbetsgivare utomlands för arbete i Sverige skall en kopia av intyget
skickas, via Riksförsäkringsverket, till skattemyndigheten på den
utsändes vistelseort.
Intygen skickas i dag på papper. Riksskatteverket och
Riksförsäkringsverket planerar nu att uppgifter från intygen skall lämnas
till skatteförvaltning på medium för ADB. Detta skulle underlätta
administrationen för båda myndigheterna. Registrering av uppgifterna i
skatteregistret skulle också innebära väsentliga fördelar för
skatteförvaltningens kontrollverksamhet.
Skattemyndigheterna använder vid utsändning från Sverige intygen för
avstämning av redovisade arbetsgivaravgifter och uppgift om utsänd
personal. En svensk arbetsgivare som har personal utsänd till ett annat
land behöver i vissa fall inte betala full arbetsgivaravgift.
När det gäller utländska arbetsgivare med personal utsänd till Sverige
gäller det kontroll av att inte pensionsgrundande inkomst felaktigt
beräknas för personen i Sverige. I andra fall kan det bli fråga om att
utreda om socialavgifter skall betalas i Sverige. Det kan även behöva
utredas om inte den utsände skall vara skattskyldig i Sverige.
De uppgifter som skatteförvaltningen behöver är den anställdes namn
och personnummer, om den anställde tillhör eller inte tillhör svensk
socialförsäkring samt vistelseadressen i hemlandet och i
sysselsättningslandet. Vidare behövs uppgift om utsändningstidens
början och slut, arbetsgivare i Sverige och i sysselsättningslandet samt
om den utsände är egen företagare.
För att förbättra kvaliteten på beräkningen av den sjukpenning-
grundande inkomsten och uppbörden av socialförsäkringsavgifter är det
nödvändigt att de uppgifter som här är i fråga får registreras i det centrala
60
skatteregistret. En förbättrad kvalitet kan medföra vinster för
socialförsäkringssystemet. Med den föreslagna registreringen kan också
missbruk och fusk motverkas såväl vad avser förmåner som avgifter.
Enligt regeringens mening bör därför ifrågavarande uppgifter få
registreras i det centrala skatteregistret. Uppgifterna är inte känsliga och
något hinder från integritetssynpunkt för registrering kan inte anses
finnas.
Riksförsäkringsverket har i sitt remissyttrande framhållit att det finns
behov av att bygga upp ett register som innehåller uppgifter från
socialförsäkringsadministrationen. Andra mycket angelägna arbets-
uppgifter på ADB-området gör det dock inte möjligt att under tiden fram
till år 2000 genomföra nödvändiga rutiner. Riksförsäkringsverket avser
dock att så snart det går - tidsmässigt och finansiellt - göra det
nödvändiga arbetet för att inom socialförsäkringsadministrationen få till
stånd registrering av uppgifterna i fråga. Uppgifterna kommer således att
till dess lämnas på papper.
Mot bakgrund av det värde uppgifterna har för kontrollverksamheten
inom skatteförvaltningen anser regeringen att, trots att Riksskatteverket
ännu en tid kommer att fa uppgifterna på papper, en möjlighet att
registrera uppgifterna i det centrala skatteregistret bör införas redan nu.
Bestämmelser om registreringen av uppgifterna tas lämpligen in i 7 § 29
skatteregisterlagen som reglerar inhämtandet av uppgifter från
Riksförsäkringsverket.
Om ett mindre företag, dvs. ett företag som är skyldigt att redovisa
mervärdesskatt på ett beskattningsunderlag som exklusive
gemenskapsintema förvärv och import för beskattningsåret beräknas
sammanlagt uppgå till högst 40 miljoner kronor, redovisar överskjutande
ingående mervärdesskatt i en skattedeklaration redan i början av
månaden efter redovisningsperioden (exempelvis i början av februari)
trots att företaget har rätt att vänta med redovisningen till den 12, i
augusti och januari den 17, i andra månaden efter redovisningsperioden
ränteberäknas skatten inte på skattekontot förrän dagen efter den dag då
deklarationen senast skulle ha kommit in (i exemplet den 12 mars). Detta
beror på att det i 16 kap. 7 § skattebetalningslagen (1997:483) sägs att
avräkning mot överskjutande ingående mervärdesskatt på annat sätt än
genom avräkning i en skattedeklaration skall anses ha gjorts när
mervärdesskatten senast skall ha redovisats. Detta innebär att ett mindre
företag visserligen kan fa ut överskjutande ingående mervärdesskatt i
förtid (i exemplet under första halvan av februari) efter avräkning för de
skatteavdrag och arbetsgivaravgifter som skall redovisas samma månad
samt, om återbetalningen sker efter den första förfallodagen i månaden,
Prop. 1997/98:134
61
debiterad preliminär skatt (F-skatt eller särskild A-skatt) för den månad Pr°P- 1997/98:134
under vilken deklarationen lämnas. I dessa fall drabbas företaget ändå av
kostnadsränta under en månad på skatteavdraget, arbetsgivaravgifterna
och den preliminära skatten (i exemplet under tiden 13 februari - 12
mars).
Motsvarande ränteberäkningsproblem finns i fråga om debiterad
preliminär skatt för de större företagen, dvs. företag som är skyldiga att
redovisa mervärdesskatt på ett beskattningsunderlag som exklusive
gemenskapsintema förvärv och import för beskattningsåret beräknas
sammanlagt överstiga 40 miljoner kronor. Trots att den preliminära
skatten räknas av innan utbetalning sker av överskjutande ingående mer-
värdesskatt, i de fall återbetalningen sker efter den första förfallodagen i
månaden, påförs företaget kostnadsränta. När det gäller de större
företagen beräknas dock kostnadsräntan endast för tiden den 13, i januari
den 18, till och med den 26 i samma månad.
Större företag
Ett företag som är skyldigt att redovisa mervärdesskatt på ett
beskattningsunderlag som exklusive gemenskapsintema förvärv och
import för beskattningsåret beräknas sammanlagt överstiga 40 miljoner
kronor (större företag) skall lämna skattedeklaration senast den 26 i
månaden efter redovisningsperioden utom i december då deklarationen
skall lämnas senast den 27.
Deklarationen skall i detta fall avse skatteavdrag, arbetsgivaravgifter
och mervärdesskatt för redovisningsperioden närmast före den månad
deklarationen skall lämnas. Skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och
mervärdesskatt för redovisningsperioden januari skall alltså redovisas i
en skattedeklaration som skall lämnas senast den 26 februari.
Skatteavdraget och arbetsgivaravgifterna skall betalas senast den 12, i
januari den 17, i den månad deklarationen senast skall lämnas och
mervärdesskatten senast den 26 samma månad utom i december då
mervärdesskatten skall betalas senast den 27.
För att göra det möjligt att avräkna skatteavdrag och
arbetsgivaravgifter mot överskjutande ingående mervärdesskatt som
redovisas i en och samma deklaration trots att beloppen inte skall betalas
vid samma tillfälle har det i skattebetalningslagen förts in en
bestämmelse som säger att inbetalning av skatt som görs genom
avräkning i en skattedeklaration mot överskjutande ingående
mervärdesskatt som redovisats senast den 26, i december senast den 27, i
den månad inbetalningen skulle vara gjord, anses ha gjorts på
förfallodagen. Avräkning mot överskjutande ingående mervärdesskatt i
övriga fall anses ha gjorts när mervärdesskatten senast skall ha
redovisats.
Om företaget vill ha tillbaka mervärdesskatten så snart som möjligt
kan företaget, i stället för att vänta till den 26 i månaden, lämna in sin
62
deklaration så snart redovisningsperioden gått till ända. För att avräkning Prop. 1997/98:134
skall kunna ske även i detta fall innan resterande del av mervärdesskatten
betalas tillbaka till företaget sägs i 10 kap. 20 § skattebetalningslagen att
den som redovisar överskjutande ingående mervärdesskatt i förtid skall
redovisa också de skatteavdrag och arbetsgivaravgifter som skall
redovisas den månad då den överskjutande ingående mervärdesskatten
redovisas, eller som skulle ha redovisats tidigare, om skatteavdragen och
arbetsgivaravgifterna inte redan redovisats eller bestämts genom ett
omprövningsbeslut. Detsamma gäller i fråga om mervärdesskatt.
Om företaget har lämnat en fullständig skattedeklaration redan i början
av månaden efter redovisningsperioden kan överskjutande ingående
mervärdesskatt efter avräkning av skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och,
om återbetalningen sker efter den första förfallodagen i månaden,
debiterad preliminär skatt återbetalas redan under första halvan av
månaden. Att återbetalning skall ske framgår av 18 kap. 2 §
skattebetalningslagen där det sägs att återbetalning skall ske även om den
skattskyldige inte begärt det när det överskjutande beloppet grundas på
ett beslut om överskjutande ingående mervärdesskatt.
Den som vill att beloppet skall stå kvar på skattekontot för att
användas för betalning av framtida skatteskulder har dock denna
möjlighet. Den skattskyldige skall då meddela skattemyndigheten detta
(18 kap. 7 § skattebetalningslagen).
Om mervärdesskatten skall stå kvar på kontot finns det dock ingen
anledning för företaget att lämna skattedeklarationen i förtid. Visserligen
skall intäktsränta beräknas på överskott som uppstår på ett skattekonto
men räntan beräknas i detta fall först från och med dagen efter den då
deklarationen senast skall ha kommit in (19 kap. 13 § skattebetalnings-
lagen).
Mindre företag
Ett företag som är skyldigt att redovisa mervärdesskatt på ett
beskattningsunderlag som exklusive gemenskapsintema förvärv och
import för beskattningsåret beräknas sammanlagt uppgå till högst 40
miljoner kronor (mindre företag) skall lämna skattedeklaration senast den
12 i månaden, utom i januari och augusti då deklarationen skall lämnas
senast den 17.
Deklarationen skall i detta fall avse skatteavdrag och arbets-
givaravgifter för redovisningsperioden närmast före den månad
deklarationen skall lämnas och mervärdesskatt för redovisningsperioden
andra månaden före den månad deklarationen skall lämnas. Skatteavdrag
och arbetsgivaravgifter för redovisningsperioden januari skall alltså
redovisas i en skattedeklaration som skall lämnas senast den 12 februari.
I den deklarationen skall också mervärdesskatten för redovis-
ningsperioden december redovisas.
Denna ordning har tillkommit för att underlätta för de mindre
företagen som därigenom ges längre tid för att ta fram de uppgifter som
behövs för redovisning av mervärdesskatten. Det nu aktuella problemet
63
har således till största delen sin grund i en regel som har kommit till för Prop. 1997/98:134
att tillgodose de mindre företagens önskemål.
Skatteavdraget, arbetsgivaravgifterna och mervärdesskatten skall
betalas senast när deklarationen senast skall lämnas.
Om ett mindre företag vill redovisa överskjutande ingående
mervärdesskatt redan månaden efter redovisningsperiodens utgång måste
företaget lämna två deklarationer denna månad, den ena avseende
skatteavdrag och arbetsgivaravgifter för närmast föregående redo-
visningsperiod och i förekommande fall utgående mervärdesskatt för
redovisningsperioden närmast dessförinnan och den andra avseende
överskjutande ingående mervärdesskatt för redovisningsperioden före
den månad deklarationen lämnas.
Om ett mindre företag som exempelvis vill ha tillbaka överskjutande
ingående mervärdesskatt för redovisningsperioden januari redovisar den
skatten redan i början av februari måste företaget samtidigt lämna en
skattedeklaration vari redovisas skatteavdrag och arbetsgivaravgifter för
januari och mervärdesskatt för december.
En sådan ordning omöjliggör emellertid en avräkning av skatteavdrag,
arbetsgivaravgifter, utgående mervärdesskatt och debiterad preliminär
skatt mot den överskjutande ingående mervärdesskatten när det gäller
ränteberäkningen eftersom debiteringar och krediteringar har olika
ränteberäkningsdagar. Att företaget inte kan redovisa skatteavdraget,
arbetsgivaravgifterna och mervärdesskatten i en och samma
skattedeklaration beror på en bestämmelse i 10 kap. 13 § skatte-
betalningslagen som säger att en skattedeklaration skall lämnas för varje
redovisningsperiod. Den preliminära skatten skall över huvud taget inte
redovisas utan debiteras av skattemyndigheten.
Regeringens förslag: Redovisning av överskjutande ingående
mervärdesskatt jämställs med inbetalning av skatt och sådan
inbetalning anses ha gjorts den 12, i januari den 17, i månaden efter
redovisningsperioden. Om mervärdesskatten har redovisats andra
månaden efter redovisningsperioden eller senare anses dock
inbetalningen ha gjorts vid den ordinarie förfallodagen.
Intäktsränta på överskjutande ingående mervärdesskatt skall
beräknas från motsvarande tidpunkter.
Mindre företag skall få möjlighet att efter begäran få redovisa
skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt på samma sätt
som de större företagen, dvs. senast den 26, i december den 27, i
månaden efter redovisningsperioden. Betalningen av skatten skall då
också ske vid samma tidpunkter som gäller för de större företagen.
Kostnadsränta vid för sen betalning skall under tiden januari-
augusti 1998 generellt tas ut efter en procentsats motsvarande
basräntan.
64
Skälen för regeringens förslag: Nuvarande regler om avräkning av
skatt mot överskjutande ingående mervärdesskatt som redovisats av
sådana skattskyldiga som är skyldiga att redovisa mervärdesskatt på ett
beskattningsunderlag som exklusive gemenskapsintema förvärv och
import för beskattningsåret beräknas sammanlagt uppgå till högst 40
miljoner kronor (mindre företag) medför att ränta i vissa fall debiteras på
skattebelopp som avräknats mot mervärdeskatten. Detta är givetvis inte
acceptabelt. Skattebetalningslagen är emellertid konstruerad på ett sådant
sätt att ränteberäkningen är orubbligt kopplad till betalningsdag både när
det gäller kostnadsränta och intäktsränta. För att hitta en lösning på det
nu aktuella problemet måste man därför ändra ränteberäkningsdag.
Problemet kan lösas genom införandet av en regel som jämställer
redovisning av överskjutande ingående mervärdesskatt med inbetalning
av skatt och som anger att en sådan inbetalning skall anses ha gjorts vid
den första förfallodagen i månaden efter redovisningsperioden om
mervärdesskatten har redovisats i den månaden, dvs. den 12, utom i
januari då skatten skall anses ha betalats den 17. Regeln har sin plats i 16
kap. 7 § skattebetalningslagen. En sådan regel innebär i praktiken att man
sätter en ränteberäkningsdag på överskjutande ingående mervärdesskatt
till den första ordinarie förfallodagen i den månaden. Om den
överskjutande ingående mervärdesskatten ger upphov till ett överskott
och detta betalas ut senare eller om det far stå kvar på kontot för att
användas för betalning av framtida skatteskulder, kommer med en sådan
lösning intäktsränta att beräknas på överskottet. Räntan kommer att
beräknas från och med den 13 i månaden efter redovisningsperioden om
deklarationen lämnats under den månaden utom i januari då räntan
kommer att beräknas från den 18. Det är ju också i grund och botten en
rimlig ordning. Det finns ju inget som säger att den som använder
mervärdesskatten för betalning av en redan uppkommen skatteskuld skall
behandlas gynnsammare än den som låter mervärdesskatten stå kvar på
kontot för att användas för betalning av framtida skatteskulder.
Om i stället en skuld uppkommer på kontot på förfallodagen,
exempelvis på grund av att F-skatt eller särskild A-skatt debiterats eller
av att deklarationen visar att skatt skall betalas, kommer det saldo på
vilket kostnadsränta skall beräknas att ha minskats med eventuell
överskjutande ingående mervärdesskatt.
Om mervärdesskatten har redovisats i andra månaden efter
redovisningsperioden eller senare bör betalningen anses ha gjorts den dag
mervärdesskatten senast skall ha redovisats.
Den nu angivna ordningen bör inte begränsas till att endast gälla för de
mindre företagen. Den bör gälla även de större. Detta innebär att också
den gruppen skattskyldiga kommer att undgå att påföras kostnadsränta på
sådan debiterad preliminär skatt som avräknas mot överskjutande
ingående mervärdesskatt.
De nya ränteberäkningsreglerna föreslås gälla från och med den 1
september 1998.
Även om de negativa effekterna av de nuvarande ränte-
beräkningsreglerna elimineras bör det även för företag med ett
beskattningsunderlag upp till 40 miljoner kronor vara tillåtet att, om de så
Prop. 1997/98:134
65
5 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 134
önskar, redovisa skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt på
samma sätt som de som har ett större beskattningsunderlag. De skulle då
inte behöva lämna en extra skattedeklaration för den redovisningsperiod
som utvisar överskjutande ingående mervärdesskatt om de vill ha
mervärdesskatten återbetald i fortid. En sådan ordning skulle exempelvis
vara till fördel för dem med regelmässigt stor utlandsomsättning men en
omsättning under 40 miljoner kronor i Sverige. Vi föreslår därför att
skattebetalningslagen kompletteras med en regel som gör det möjligt
även för mindre foretag att redovisa mervärdesskatten redan månaden
efter redovisningsperioden. Ett sådant sätt att redovisa bör dock av
administrativa skäl kräva en viss kontinuitet. Det bör alltså inte vara
möjligt att från månad till månad använda olika redovisningssätt.
För att lindra effekterna av nuvarande ränteberäkningsregler i de fall
avräkning sker av en skattefordran mot överskjutande ingående
mervärdesskatt bör dessutom kostnadsräntan vid för sen betalning, som
enligt 19 kap. 8 § skattebetalningslagen nu tas ut efter en räntesats som
motsvarar basräntan plus 15 procentenheter, under tiden januari - augusti
1998 generellt tas ut efter en procentsats motsvarande basräntan. Vi
föreslår en sådan ordning.
Regeringens förslag: Tjänsteställe för ledamöter i skattenämnd skall i
likhet med vad som gäller för nämndemän i domstol anses vara bostaden.
Riksskatteverkets förslag överensstämmer med regeringens förslag.
Skälen för regeringens förslag: Ledamöter i skattenämnd far sedan
den 1 januari 1997 ersättning för sitt uppdrag enligt samma regler som
gäller för nämndemän i länsrätt (3 kap. 22 § förordningen [1990:1293]
med instruktion för skatteförvaltningen).
För nämndemän gäller i beskattningshänseende en särskild
bestämmelse om tjänsteställe som innebär att tjänstestället för dem skall
anses vara bostaden (punkt 3 av anvisningarna till 33 § kommunal-
skattelagen [1928:370]). Det medför bl.a. att deras resor mellan bostaden
och domstolen skattemässigt betraktas som tjänsteresor. Ledamöter i
skattenämnd omfattas inte av denna särskilda bestämmelse om
tjänsteställe. För dem gäller liksom tidigare att tjänstestället är den plats
där de fullgör huvuddelen av sitt arbete.
Riksskatteverket har uppgivit att skattemyndigheterna organiserat
skattenämndemas arbete på så sätt att ledamöterna endast undantagsvis
tillställs ärendematerial för inläsning och annat förberedelsearbete inför
nämndens sammanträden. Skattenämndens ledamöter fullgör alltså med
den arbetsordningen inte huvuddelen av sitt arbete för nämnden i
bostaden utan vid sammanträdet. Tjänsteställe för ledamöter i
skattenämnd anses därför - till skillnad mot vad som gäller för
nämndemän i domstol - vara den plats där sammanträdena normalt äger
rum.
Prop. 1997/98:134
66
En ledamot i skattenämnd bör enligt regeringens mening fullgöra sitt Pr°P- 1997/98:134
uppdrag på samma ekonomiska villkor som en nämndeman i länsrätt,
inte bara i fråga om arvode, utan också i fråga om möjligheten att få
ersättning för resor till och från sammanträdesorten. Regeringen föreslår
därför att tjänsteställe för ledamöter i skattenämnd - i likhet med vad
som gäller för nämndemän i domstol - skall anses vara bostaden.
Förslaget föranleder en ändring i punkt 3 av anvisningarna till 33 §
kommunalskattelagen.
Den nya bestämmelsen bör träda i kraft den 1 juli 1998. Regeringen
ställer sig bakom Riksskatteverkets förslag att bestämmelserna bör
tillämpas redan för tid från och med den 1 januari 1997, dvs. från den
tidpunkt då de nya ersättningsreglerna for ledamöter i skattenämnd
började gälla.
Den nya regionindelning för skatteförvaltningen som kommer att gälla
fr.o.m. den 1 januari 1999 innebär att anknytningen till länsindelningen
upphör. För alla de nya regionala myndigheterna utom Skatte-
myndigheten i Malmö och Skattemyndigheten i Göteborg kommer
verksamhetsområdet att omfatta mer än ett län. Detta föranleder ändring i
ett stort antal lagar. Med något enstaka undantag är det dock bara fråga
om utbyte av ord, t.ex. att ordet ”län” byts ut mot ”region”.
De förslag som nu läggs fram omfattar ändringar av nämnda slag i alla
lagar som är i kraft och där det kan ha någon praktisk betydelse att
ändringen blir gjord. Den avgränsningen har sålunda gjorts att
- upphävda bestämmelser inte har tagits med, trots att de i vissa fall har
fortsatt tillämpning på grund av övergångsbestämmelser,
- ändring i flertalet fall inte har gjorts i ikraftträdande- och
övergångsbestämmelser till tidigare ändringsförfattningar,
- vissa lagar som inte formellt har upphävts eller varit tidsbegränsade
till sin giltighet, men som ändå får anses ha spelat ut sin roll, inte har
tagits med. Det gäller t.ex. lagarna om 1975 respektive 1980 års folk- och
bostadsräkningar.
Ändringarna är av så enkel beskaffenhet att det inte har funnits skäl att
behandla dem i författningskommentaren (avsnitt 10).
Förslagen vad gäller räntebestämmelserna i skattebetalningslagen leder
till en marginell minskning av statens ränteinkomster. Till största delen
är det fråga om en tillfällig sänkning. Förslagen om utökad
kontrolluppgiftsskyldighet beträffande utfärdande av optioner och
avslutande av options- och terminsaffärer kan å andra sidan förväntas ge
en något effektivare beskattning av sådana transaktioner. Även här är det
fråga om en från statsfinansiell synpunkt marginell forändring.
67
Sammantaget bedöms förslagen inte få några beaktansvärda Pr°P- 1997/98:134
statsfinansiella konsekvenser. De bedöms inte heller nämnvärt påverka
vare sig skatteförvaltningens kostnader eller fullgörandekostnaderna för
skattskyldiga m.fl.
8 kap.
Genom en ändring i kommunalskattelagen (1928:370) har införts en ny
sjunde mening i punkt 3 andra stycket av anvisningarna till 33 § samma
lag (se prop. 1996/97:133, bet. 1996/97:JuU17, rskr. 1996/97:216, SFS
1997:438). Någon följdändring gjordes då inte i den nu aktuella
paragrafen. Hänvisningen i andra stycket till kommunalskattelagen blev
därigenom felaktig. Detta rättas nu till.
10 kap.
18 §
I andra stycket, som är nytt, har införts en bestämmelse som ger den som
är skyldig att redovisa mervärdesskatt på ett beskattningsunderlag som
exklusive gemenskapsintema förvärv och import för beskattningsåret
beräknas sammanlagt uppgå till högst 40 miljoner kronor möjlighet att
efter beslut av skattemyndigheten redovisa mervärdesskatt på samma sätt
som dem med ett större beskattningsunderlag, dvs. senast den 26, i
december den 27, i månaden efter redovisningsperioden. Om den tidigare
redovisningsordningen har valts skall skatten också betalas på det sätt
som gäller för dem som har ett större beskattningsunderlag än 40
miljoner kronor. Detta följer av 16 kap. 4 §.
Skattemyndighetens beslut om en ändrad skatteredovisning skall
normalt gälla 12 månader framåt i tiden. Därigenom undviks det
administrativa merarbete som skulle bli följden om den skattskyldige
kunde få redovisningstiderna ändrade månad för månad. Fall kan dock
uppkomma där den skattskyldige har berättigade önskemål om ändrade
redovisningstider under endast en kortare period. En möjlighet har därför
införts för skattemyndigheten att avvika från 12-månadersregeln. Det kan
vara fråga om en skattskyldig som efter en ändring av
redovisningstidema fått ändrade förhållanden. Han kan exempelvis vid
tiden för beslutet om ändrade redovisningstider ha haft en stor
exportomsättning men därefter lagt ned den verksamheten. Huvudregeln
är dock att skattemyndighetens beslut skall gälla minst tolv på varandra
följande redovisningsperioder.
22 af
Genom paragrafen har lagen kompletterats med en bestämmelse som
anger när den skattedeklaration i vilken mervärdesskatt för ett helt
68
beskattningsår har redovisats enligt bestämmelserna i 15 § skall ha ?rop. 1997/98:134
kommit in till skattemyndigheten. Det skall ha skett senast den 12 i andra
månaden efter redovisningsperiodens utgång med undantag for
månaderna januari och augusti, då deklarationen i stället skall ha kommit
in senast den 17. Om den mervärdesskattskyldige är skyldig att också
redovisa skatteavdrag och arbetsgivaravgifter på ersättning för arbete
som betalats ut under året skall detta ske löpande i skattedeklarationer
som skall ha kommit in till skattemyndigheten enligt bestämmelserna i
22 §.
23 £
Ändringen i första stycket är en direkt följd av att det förts in ett nytt
andra stycke i 18 § som inte avses gälla kommuner och landsting.
16 kap.
4§
Paragrafens tillämpningsområde har genom ändringen i första stycket
utvidgats till att också avse mervärdesskatt som avser en
redovisningsperiod på ett helt beskattningsår och som skall redovisas
enligt bestämmelserna i 10 kap. 22 a §. I detta fall skall skatten också ha
betalats senast samma dag som skattedeklarationen skall ha kommit in
till skattemyndigheten.
I detta sammanhang införs i samma stycke i förtydligande syfte även
en hänvisning till 10 kap. 12 §. Härigenom klargörs att den som genom
nämnda paragraf har getts möjlighet att redovisa arbetsgivaravgifter vid
någon annan tidpunkt än som anges i kapitlet skall betala avgifterna
senast samma dag som deklarationen skall ha kommit in till
skattemyndigheten.
7J
Ändringen innebär att redovisning av överskjutande ingående
mervärdesskatt jämställs med inbetalning av skatt och att inbetalningen
anses vara gjord den första förfallodagen i månaden efter
redovisningsperioden. Om mervärdesskatten har redovisats i andra
månaden efter redovisningsperioden eller senare skall dock betalningen
anses ha gjorts den dag mervärdesskatten senast skall ha redovisats.
Ändringarna medför att kostnadsränta inte kommer att beräknas på
sådana skattebelopp, exempelvis skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och
debiterad preliminär skatt, som täcks av sådan inbetalning som skall
anses vara gjord genom en redovisning av överskjutande ingående
mervärdesskatt.
19 kap.
7J
Ändringen i första stycket är en följd av ändringen i 16 kap. 7 §. På
överskjutande ingående mervärdesskatt som har använts för betalning av
annan skatt men som efter ett omprövningsbeslut har ändrats skall
kostnadsräntan beräknas från och med dagen efter den dag betalningen
enligt 16 kap. 7 § skall anses ha gjorts. g
6 Riksdagen 1997/98. 1 samt. Nr 134
Prop. 1997/98:134
13 §
Ändringen i andra stycket är en följd av ändringen i 16 kap. 7 §. Den nya
bestämmelsen innebär att intäktsränta på överskjutande ingående
mervärdesskatt som inte har använts för betalning av en skattefordran
skall beräknas från och med dagen efter den dag då skatten enligt 16 kap.
7 § skall anses vara betald.
Anvisningar
till 19 §
punkt 1
Förordningen (1995:559) om stipendium efter genomfört basår inom
kommunal vuxenutbildning upphörde att gälla den 1 januari 1998.
Förordning (1998:52) om stipendium efter genomfört basår inom
gymnasial vuxenutbildning träder i kraft den 1 april 1998. Detta
stipendium är av samma karaktär som det som reglerades i 1995 års
förordning. Av samma skäl som framfördes i prop. 1995/96:102 s. 13
bör därför uttryckligen i lagtexten anges att sådant stipendium inte är
skattepliktig intäkt.
till 33 §
punkt 3
I anvisningspunkten har lagts till att ledamöter i skattenämnd skall anses
ha sitt tjänsteställe i bostaden.
Som redovisats i avsnitt 7 föreslås de nya bestämmelserna tillämpas
redan från och med den 1 januari 1997, dvs. med viss retroaktiv verkan.
De föreslagna bestämmelserna innebär en lättnad i beskattningen. Den
retroaktiva tillämpningen kan med hänsyn till att det endast är ett
begränsat antal personer som berörs av ändringen, inte anses innebära
några egentliga praktiska problem. Bestämmelserna kommer därmed
också att tillämpas från samma tidpunkt som de nya reglerna om
ersättning till ledamöter i skattenämnd började gälla.
Ändringen i kommunalskattelagen har betydelse inte bara för
avdragsrätten för resekostnader utan också för arbetsgivares skyldighet
att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter på ersättningen. De
nya bestämmelserna skall i dessa avseenden gälla för resor som företagits
under 1997.
70
7§
Enligt 3 kap. 30 § andra stycket mervärdesskattelagen (1994:200)
undantas från skatteplikt import av vara som efter importen skall säljas
till ett annat EG-land. I punkt 28 har inforts bestämmelser om att
uppgifter som behövs för tillämpningen av reglerna om befrielse från
mervärdesskatt vid import skall få registreras i skatteregistret. De
uppgifter som skall registreras är bl.a. uppgifter om
tullidentifikationsnummer, värdet av varuleveransen, utlämningsdag/tull-
taxeringsdag samt importörens och den slutlige köparens namn, adress
och registreringsnummer för mervärdesskatt. Bestämmelsen har
utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Vid utsändning av arbetstagare till ett annat EU/EES-land eller
konventionsland skall den anställdes tillhörighet till ett visst lands
socialförsäkringssystem styrkas med ett intyg. Intygen sänds av
försäkringskassan till berörd skattemyndighet. I punkt 29 har tagits in en
bestämmelse om att uppgifter från intygen skall få tas in i skatteregistret.
De uppgifter som skall registreras är uppgift om tillämplig lagstiftning,
den anställdes namn och personnummer, om den anställde tillhör eller
inte tillhör svensk socialförsäkring, vistelseadress i hemlandet och
sysselsättningslandet, utsändningsperiodens början och slut, arbetsgivare
i Sverige och i sysselsättningslandet samt uppgift om den utsände är
näringsidkare. Uppgifterna används bl.a. för avstämning av redovisade
arbetsgivaravgifter och uppgift om utsänd personal.
79 f
Ändringen föranleds av att de uppgifter som skall hämtas in från
tullmyndigheterna måste bevaras under lika lång tid som de
kvartalsrapporter som skall lämnas enligt mervärdesskattelagen.
Uppgifterna från tullmyndigheterna skall jämföras med de uppgifter som
lämnas i kvartalsrapportema. Bestämmelsen har utformats i enlighet med
Lagrådets förslag.
7 och 19 §§
Se kommentaren under avsnitt 10.3. Paragraferna föreslås ändrade i prop.
1997/98:63 En reformerad yrkestrafiklagstiftning.
Prop. 1997/98:134
71
10.5
Prop. 1997/98:134
3 kap.
32c§
I ett nytt andra stycke införs en skyldighet för värdepappersinstitut att
lämna kontrolluppgift vid utfärdande av optioner samt vid slutförande av
options- och terminsaffärer även om skyldighet att upprätta
avräkningsnota inte finns. Optionema och terminerna skall utgöra
finansiella instrument. Vid avyttring av finansiella instrument skall
annars kontrolluppgift lämnas endast om skyldighet föreligger att
upprätta avräkningsnota. När optionsaffärer slutförs genom
kontantavräkning eller förfall och när terminsaffärer slutförs genom
kontantavräkning behöver sådant dokument inte upprättas. Genom den
skyldighet som nu införs skall kontrolluppgift lämnas oavsett hur affären
slutförs. Om affären slutförs genom lösen eller leverans behandlas
affären såsom förvärv eller försäljning av den underliggande egendomen.
Det är det värdepappersinstitut som har registrerat affären som skall
lämna kontrolluppgiften. I de fall affären inte registreras, dvs. när
handeln inte sker vid en börs, skall i stället det institut som medverkat till
affären lämna kontrolluppgift.
Stycket har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Tredje stycket har kompletterats så att bestämmelsen omfattar
uppgifter om ersättning efter avdrag för kostnader, antalet finansiella
instrument samt slag och sort även vid utfärdande av optioner och
slutförande av options- och terminsaffärer. I stycket anges också att i
förfallssituationema skall kontrolluppgiften ta upp den ersättning som
lämnades vid förvärvet av optionen.
72
Prop. 1997/98:134
Bilaga 1
Följande remissinstanser har avgett yttrande över Skattekontroll-
utredningens delbetänkande Kontroll Reavinst Värdepapper
(SOU 1997:27): Sveriges Riksbank, Datainspektionen, Riksgäldskontoret,
Finansinspektionen, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Hovrätten
över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i
Göteborgs och Bohus län, Fondbolagens förening, Företagens
uppgiftslämnardelegation (FUD), Landsorganisationen i Sverige (LO),
OM Stockholm AB, Stockholms fondbörs AB, Svenska Arbets-
givareföreningen SAF, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlare-
föreningen, Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Sveriges Industri-
förbund och Värdepapperscentralen VPC AB.
Följande remissinstanser har beretts tillfälle men avstått från att yttra
sig över betänkandet: Aktiefrämjandet, Obligationsfrämjandet, Stadshy-
potek AB, Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) och
Tjänstemännens Centralorganisation (TCO).
73
Prop. 1997/98:134
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen (1997:483)
dels att 8 kap. 19 §, 10 kap. 18 och 23 §§, 16 kap. 4 och 7 §§ samt 19
kap. 7 och 13 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall inforas en ny paragraf, 10 kap. 22 a §, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 kap.
19 §
Från ersättning för ökade levnadskostnader som lämnas vid sådan
tjänsteresa som avses i punkt 3 av anvisningarna till 33 §
kommunalskattelagen (1928:370) skall skatteavdrag göras endast till den
del ersättningen överstiger de schablonbelopp som anges i punkt 3
respektive 3 a eller, när det gäller kostnad för logi, den faktiska utgiften.
Om en tjänsteresa som avses i
punkt 3 elfte stycket av anvis-
ningarna till 33 § kommunalskatte-
lagen varar mer än två år på
samma ort eller, i fall som avses i
punkt 3 andra stycket sjunde och
åttonde meningarna av samma
anvisningar, tre år på samma ort,
skall skatteavdraget beräknas på
hela ersättningen. Skattemyndig-
heten får dock, efter ansökan av
den som betalar ut ersättningen,
besluta att skatteavdrag skall göras
enligt första stycket även under en
viss längre tid.
Om en tjänsteresa som avses i
punkt 3 elfte stycket av anvis-
ningarna till 33 § kommunalskatte-
lagen varar mer än två år på
samma ort eller, i fall som avses i
punkt 3 andra stycket åttonde och
nionde meningarna av samma
anvisningar, tre år på samma ort,
skall skatteavdraget beräknas på
hela ersättningen. Skattemyndig-
heten får dock, efter ansökan av
den som betalar ut ersättningen,
besluta att skatteavdrag skall göras
enligt första stycket även under en
viss längre tid.
|
10 kap. 18 § |
Den som är skyldig att redovisa mervärdesskatt på
beskattningsunderlag som exklusive gemenskapsintema förvärv och
import för beskattningsåret beräknas sammanlagt uppgå till högst 40
|
miljoner kronor, skall |
lämna skattedeklaration enligt följande |
|
Deklaration som skall |
skall avse skatteavdrag och mervärdesskatt |
74
|
12 februari |
januari |
december |
|
12 mars |
februari |
januari |
|
12 april |
mars |
februari |
|
12 maj |
april |
mars |
|
12 juni |
maj |
april |
|
12 juli |
juni |
maj |
|
17 augusti |
juli |
juni |
|
12 september |
augusti |
juli |
|
12 oktober |
september |
augusti |
|
12 november |
oktober |
september |
|
12 december |
november |
oktober |
|
17 januari |
december |
november |
Prop. 1997/98:134
Bilaga 2
Skattemyndigheten skall besluta
att mervärdesskatt som annars
skall redovisas enligt första stycket
skall redovisas enligt bestämmel-
serna i 19 § om den skattskyldige
begär det. Beslutet skall, om inte
särskilda skäl talar emot det, gälla
minst tolv på varandra följande
redovisningsperioder.
22a§
En sådan mervärdesskattskyldig
som enligt 15 § har en
redovisningsperiod som är ett helt
beskattningsår skall redovisa mer-
värdesskatten i en skattedeklaration
som skall ha kommit in till
skattemyndigheten senast den 12 i
andra månaden efter redovis-
ningsperiodens utgång, med
undantag för månaderna januari
och augusti då deklarationen i
stället skall ha kommit in senast
den 17.
Kommuner och landsting skall
alltid lämna skattedeklaration
enligt uppställningen i 18 §, utom i
januari och augusti, då
deklarationen i stället skall ha
kommit in till skattemyndigheten
senast den 12 i månaden.
23 §
Kommuner och landsting skall
alltid lämna skattedeklaration
enligt uppställningen i 18 § första
stycket, utom i januari och augusti,
då deklarationen i stället skall ha
kommit in till skattemyndigheten
senast den 12 i månaden.
Vad som sägs i 20 § gäller inte kommuner och landsting.
75
Prop. 1997/98:134
Bilaga 2
Avdragen skatt, arbetsgivarav-
gifter och mervärdesskatt som
skall redovisas i en skattede-
klaration skall ha betalats senast
samma dag som deklarationen
skall ha kommit in till
skattemyndigheten enligt 10 kap.
12, 18, 19, 22 eller 22 a §.
16 kap.
4 §'
Avdragen skatt, arbetsgivarav-
gifter och mervärdesskatt som
skall redovisas i en skattede-
klaration skall ha betalats senast
samma dag som deklarationen
skall ha kommit in till
skattemyndigheten enligt 10 kap.
18, 19 eller 22 §.
Den som redovisar mervärdesskatt på beskattningsunderlag som
exklusive gemenskapsintema forvärv och import för beskattningsåret
beräknas sammanlagt överstiga 40 miljoner kronor skall dock ha betalat
avdragen skatt och arbetsgivaravgifter, som skall redovisas i en
skattedeklaration, senast den 12, i januari senast den 17, i månaden efter
redovisningsperioden.
Mervärdesskatt som har redovisats i en särskild skattedeklaration
enligt 10 kap. 32 § första stycket skall ha betalats samma dag som
deklarationen skall ha kommit in till skattemyndigheten.
Inbetalning av skatt som görs
genom avräkning i en skatte-
deklaration mot överskjutande
ingående mervärdesskatt, som
redovisats senast den 26, i de-
cember senast den 27, i den månad
inbetalningen skulle vara gjord,
anses ha gjorts på förfallodagen.
Avräkning mot överskjutande
ingående mervärdesskatt i övriga
fall anses ha gjorts när
mervärdesskatten senast skall ha
redovisats.
7§
Redovisning av överskjutande
ingående mervärdesskatt skall
jämställas med inbetalning av
skatt, varvid inbetalningen anses
gjord den 12, i januari den 17, i
månaden efter redovisningsperio-
den. Om mervärdesskatten har
redovisats i andra månaden efter
redovisningsperioden eller senare
skall dock betalningen anses ha
gjorts den dag mervärdesskatten
senast skall ha redovisats.
19 kap.
När det är fråga om skatt som
skall betalas till följd av ett
omprövningsbeslut eller ett beslut
av domstol beräknas kostnadsränta
från och med dagen efter skattens
ursprungliga förfallodag eller, när
det är fråga om slutlig skatt, från
och med den 13 februari
taxeringsåret till och med den dag
7§
När det är fråga om skatt som
skall betalas till följd av ett
omprövningsbeslut eller ett beslut
av domstol beräknas kostnadsränta
från och med dagen efter skattens
ursprungliga förfallodag eller den
tidigare dag som skatten enligt 16
kap. 7 § anses vara betald, eller,
när det är fråga om slutlig skatt,
Senaste lydelse 1997:1032.
76
betalning senast skall ske med från och med den 13 februari Prop- 1997/98:134
anledning av skattemyndighetens taxeringsåret till och med den dag Bilaga 2
eller domstolens beslut. betalning senast skall ske med
anledning av skattemyndighetens
eller domstolens beslut.
När det är fråga om ingående mervärdesskatt som skall betalas tillbaka
till foljd av ett beslut enligt 9 kap. 5 § femte stycket första meningen
mervärdesskattelagen (1994:200) skall kostnadsräntan inte beräknas för
tid fram till och med den dag betalning senast skall ske.
Kostnadsränta enligt första stycket beräknas efter en räntesats som
motsvarar basräntan. Om skatten skall betalas till följd av ett beslut om
skönsbeskattning i avsaknad av redovisning enligt 11 kap. 19 § andra
stycket beräknas dock kostnadsräntan efter en räntesats som motsvarar
basräntan plus 15 procentenheter.
13 §
Intäktsränta skall beräknas från och med den 13 februari taxeringsåret
for
1. skatt som skall betalas tillbaka på grund av nedsättning enligt 11
kap. 13 § eller enligt ett beslut om slutlig skatt efter avdrag enligt 11 kap.
14 § andra stycket 1 och tillägg enligt 11 kap. 14 § andra stycket 2 a och
b, eller
2. skatt som skall betalas tillbaka enligt 18 kap. 3 §.
För överskjutande ingående
mervärdesskatt som har redovisats
i skattedeklaration enligt 10 kap.
18 eller 19 § och som inte använts
för avräkning enligt 16 kap. 7
beräknas räntan från och med
dagen efter den då deklarationen
senast skall ha kommit in.
För överskjutande ingående
mervärdesskatt som har redovisats
i skattedeklaration enligt 10 kap.
18 eller 19 § beräknas räntan från
och med dagen efter den dag som
skatten enligt 16 kap. 7 f anses
vara betald.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 1998.
2. Den nya bestämmelsen i 10 kap. 22 a § tillämpas vid redovisning av
mervärdesskatt för redovisningsperioder som har gått till ända efter
utgången av år 1997.
3. De nya bestämmelserna i 16 kap. 7 § samt 19 kap. 7 och 13 §§,
tillämpas från och med redovisningsperiod som gått till ända den 31
augusti 1998.
4. Vid tillämpning av bestämmelsen om kostnadsränta vid för sen
betalning i 19 kap. 7 § tredje stycket och 8 § första meningen skall räntan
under tiden den 1 januari 1998 till och med den 31 augusti 1998 beräknas
efter en räntesats som motsvarar basräntan.
77
7 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 134
Härigenom föreskrivs att punkt 3 av anvisningarna till 33 §
kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1997/98:134
Bilaga 2
Anvisningar
till 33 §
3.' Har skattskyldig i sitt arbete företagit resor som varit förenade med
övernattning utom den vanliga verksamhetsorten, äger han rätt till avdrag
för den ökning i levnadskostnaden, som han har haft på grund av att han
vistats utom sin vanliga verksamhetsort.
Den vanliga verksam-
hetsorten utgörs av ett
område inom ett avstånd av 50
kilometer från den skattskyldiges
tjänsteställe. Med vanlig
verksamhetsort likställs ett område
inom ett avstånd av 50 kilometer
från den skattskyldiges bostad.
Tjänsteställe är den plats
där en arbetstagare fullgör
huvuddelen av sitt arbete. Om
detta sker under förflyttning eller
på arbetsplatser som hela tiden
växlar, anses som tjänsteställe i
regel den plats där arbetstagaren
fullgör en del av sitt arbete, såsom
att hämta och lämna arbetsmaterial
eller utföra förberedande och
avslutande arbetsuppgifter. Om
arbetet på varje arbetsplats pågår
begränsad tid enligt de villkor som
gäller för vissa arbetstagare inom
byggnads- och anläggnings-
branschen eller därmed jämförliga
branscher skall den skattskyldiges
bostad anses som tjänsteställe. För
reservofficerare skall bostaden
anses som tjänsteställe. Detsamma
skall gälla för nämndemän,
jurymän och andra liknande
uppdragstagare i allmän domstol,
allmän förvaltningsdomstol,
hyresnämnd eller arrendenämnd.
Den vanliga verksam-
hetsorten utgörs av ett
område inom ett avstånd av 50
kilometer från den skattskyldiges
tjänsteställe. Med vanlig
verksamhetsort likställs ett område
inom ett avstånd av 50 kilometer
från den skattskyldiges bostad.
Tjänsteställe är den plats
där en arbetstagare fullgör
huvuddelen av sitt arbete. Om
detta sker under förflyttning eller
på arbetsplatser som hela tiden
växlar, anses som tjänsteställe i
regel den plats där arbetstagaren
fullgör en del av sitt arbete, såsom
att hämta och lämna arbetsmaterial
eller utföra förberedande och
avslutande arbetsuppgifter. Om
arbetet på varje arbetsplats pågår
begränsad tid enligt de villkor som
gäller för vissa arbetstagare inom
byggnads- och anläggnings-
branschen eller därmed jämförliga
branscher skall den skattskyldiges
bostad anses som tjänsteställe. För
reservofficerare skall bostaden
anses som tjänsteställe. Detsamma
skall gälla för nämndemän,
jurymän och andra liknande
uppdragstagare i allmän domstol,
allmän förvaltningsdomstol,
hyresnämnd, arrendenämnd eller
Senaste lydelse 1997:438.
78
En skattskyldig som under
begränsad tid arbetar vid någon av
Europeiska unionens institutioner
eller organ eller vid
Europaskolorna men får den
huvudsakliga delen av lönen för
arbetet från annan arbetsgivare
skall, under längst tre år, anses ha
sitt tjänsteställe hos den
arbetsgivare som betalar den
huvudsakliga delen av lönen, om
den skattskyldige begär det. Om
bostaden på arbetsorten är tillfällig
och beror enbart på
tjänsteutövningen, skall den inte
anses som sådan bostad som avses
skattenämnd. En skattskyldig som Prop. 1997/98:134
under begränsad tid arbetar vid Bilaga 2
någon av Europeiska unionens
institutioner eller organ eller vid
Europaskolorna men får den
huvudsakliga delen av lönen för
arbetet från annan arbetsgivare
skall, under längst tre år, anses ha
sitt tjänsteställe hos den
arbetsgivare som betalar den
huvudsakliga delen av lönen, om
den skattskyldige begär det. Om
bostaden på arbetsorten är tillfällig
och beror enbart på
tjänsteutövningen, skall den inte
anses som sådan bostad som avses
i andra meningen, under
förutsättning att den skattskyldige
har annan permanent bostad.
i andra meningen, under
förutsättning att den skattskyldige
har annan permanent bostad.
Kostnadsökning enligt första stycket kan avse utlägg för logi,
merkostnad för måltider samt diverse småutgifter.
Har arbetsgivare för förrättning inom riket utgivit ersättning för att
täcka kostnadsökningen för måltider och småutgifter (dagtraktamente)
och visar den skattskyldige inte större kostnadsökning, medges avdrag
med belopp motsvarande den uppburna ersättningen, dock för varje hel
dag som tagits i anspråk för resan högst med ett belopp som motsvarar
0,5 procent av det för beskattningsåret gällande basbeloppet enligt 1 kap.
6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring avrundat till närmaste tiotal
kronor (helt maximibelopp) och för varje halv dag högst med ett halvt
maximibelopp.
Har arbetsgivare för förrättning utom riket utgivit dagtraktamente, och
visar den skattskyldige inte större kostnadsökning, medges avdrag med
belopp motsvarande den uppburna ersättningen, dock för varje hel dag
som tagits i anspråk för resan högst med belopp som kan anses motsvara
den normala ökningen i levnadskostnaderna under en dag i respektive
förrättningsland (helt normalbelopp) och för varje halv dag högst med ett
halvt normalbelopp. Helt normalbelopp avser kostnadsökning för frukost,
för lunch och middag bestående av en rätt på restaurang av normal
standard samt för småutgifter under varje hel dag som har tagits i anspråk
för resan. Föreligger särskilda skäl får normalbeloppet avse
kostnadsökning för måltider på restaurang av bättre standard. Uppehåller
sig den anställde under tjänsteresa samma dag i mer än ett land bestäms
det högsta beloppet för avdrag med hänsyn till det land där han har
uppehållit sig den längsta tiden av dagen (06.00-24.00).
Som hel dag anses även avresedag om resan påbörjats före kl. 12.00
och hemkomstdag om resan avslutats efter kl. 19.00. Som halv dag anses
avresedag om resan påbörjats kl. 12.00 eller senare och hemkomstdag om
resan har avslutats kl. 19.00 eller tidigare.
79
Vill skattskyldig visa att kostnadsökningen under forrättning som varit
förenad med övernattning inom riket i en och samma anställning varit
större än avdrag som beräknats i enlighet med vad som sägs i fjärde
stycket, skall utredningen avse hans samtliga förrättningar i nämnda
anställning under beskattningsåret. Vill skattskyldig visa att
kostnadsökningen under förrättning som varit förenad med övernattning
på utrikes ort i en och samma anställning varit större än avdrag som
beräknats enligt femte stycket, får kostnadsökningen beräknas för varje
förrättning för sig.
Om den skattskyldige inte fått ersättning från arbetsgivaren för att
täcka kostnadsökning för måltider och småutgifter men gör sannolikt att
han haft sådana merkostnader medges avdrag vid förrättning inom riket
enligt schablon med ett halvt maximibelopp och vid förrättning utom
riket enligt schablon med ett halvt normalbelopp per dag.
Avdrag för kostnad för logi medges med belopp motsvarande den
faktiska utgiften. Kan den skattskyldige inte visa logikostnaden medges
avdrag med belopp motsvarande ersättning som uppburits från
arbetsgivaren (nattraktamenté). Detta avdrag får dock inte överstiga vid
förrättning inom riket ett halvt maximibelopp och vid förrättning utom
riket ett halvt normalbelopp per natt.
Har skattskyldig som har rätt till avdrag för ökade levnadskostnader
enligt denna punkt tillhandahållits kostförmån skall avdraget reduceras
med hänsyn härtill, såvida inte förmånen avser fri kost som
tillhandahållits på allmänna transportmedel vid tjänsteresa och som inte
utgör skattepliktig intäkt.
När arbete utom den vanliga verksamhetsorten varit förlagt till en och
samma ort under längre tid än tre månader i en följd bedöms rätten till
avdrag och beräknas detta enligt bestämmelserna i punkt 3 a. En löpande
förrättning anses bruten endast av uppehåll som beror på att arbetet
förläggs till annan ort under minst fyra veckor.
Med arbetsgivare jämställs annan utbetalare av traktamente om den
huvudsakliga delen av arbetet utförs för denne.
Prop. 1997/98:134
Bilaga 2
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första gången vid
1998 års taxering. De nya föreskrifterna skall dock tillämpas för resor
som företagits efter den 31 december 1996.
80
Prop. 1997/98:134
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att 7 och 19 §§ skatteregisterlagen (1980:343)'
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5
och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.
1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som
enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag, fåmansägt
handelsbolag och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325)
om självdeklaration och kontrolluppgifter, uppgift om företagsledare i
dessa företag samt uppgift om delägare i enkelt bolag och partrederi.
2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat
sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324) eller 14
kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483). För varje sådan åtgärd får
anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om
beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning
av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts.
3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om
innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om
återkallelse av F-skattsedel med angivande av skälen för beslutet,
uppgifter som behövs för att bestämma skatt enligt skattebetalningslagen,
lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen
(1990:912) om nedsättning av socialavgifter, mervärdesskattelagen
(1994:200) och lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt på
ackumulerad inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och
återbetalning av sådana skatter eller avgifter.
4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.
5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift
om beslut om anstånd med att lämna deklaration och med att betala skatt,
dock ej skälen för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att laga
förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.
6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för
beskattningen.
7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild
självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra
stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter
som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och
kontrolluppgifter.
8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och
uppgift om utmätning enligt 18 kap. 9 § skattebetalningslagen.
1 Lagen omtryckt 1983:343.
2 Senaste lydelse 1997:1038.
81
9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos Prop. 1997/98:134
kronofogdemyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en Bilaga 2
person ålagts betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller
företrädare för en juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering,
ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.
10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.
11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för
skattsedelsförsändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.
12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om
självdeklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande
samt från sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om
beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om
allmän forsäkring.
13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde,
taxeringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och
tidpunkt för fanget for fastighet som ägs eller innehas av personen,
andelens storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som
behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs
för värdering av bostad på fastighet.
14. Uppgift om tid och art for planerad eller pågående revision samt
beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid
för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 §
taxeringslagen eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen.
15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är
näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta
emot skatteåterbetalning på ett konto, datum for fullmakten samt kontots
nummer och typ.
16. Uppgift om antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit
sjöinkomst enligt punkt 1 av anvisningarna till 49 §
kommunalskattelagen (1928:370).
17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.
18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan
beräkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och
belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för
levnadskostnader.
19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om
fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell samt tillstånd
enligt yrkestrafiklagen (1988:263) och lagen (1979:561) om biluthyrning.
20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift,
uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter
enligt 7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för
riskkapitalinvesteringar, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena
lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på
bostadshus för bestämmande av skattereduktion enligt nämnda lagar samt
uppgift om beslut om sådan skattereduktion, uppgifter för bestämmande
av skattereduktion enligt lagen (1996:1231) om skattereduktion för
fastighetsskatt i vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar samt uppgift om
beslut om sådan skattereduktion.
82
21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av
bosättningsland.
22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2
kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter,
totalt respektive i Sverige, koncemomsättning och koncembalans-
omslutning för koncemmoderföretag.
23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen
(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets
storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera
omkostnadsbeloppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som
avses i 11 § andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets
organisationsnummer och namn.
24. Uppgift som skall lämnas enligt 10 kap. 17 § första stycket 5 och
andra stycket samt 33 § skattebetalningslagen.
25. Uppgifter från aktiebolagsregistret om styrelseledamöter,
verkställande direktör, firmatecknare och revisor, om att styrelsen inte är
fulltalig eller att årsredovisning inte har lämnats i tid, om
företagsrekonstruktion och fusion samt uppgifter från handels- och
föreningsregistret om firmatecknare, revisor och företagsrekonstruktion.
26. Uppgifter från Alkoholinspektionen om tillstånd enligt
alkohollagen (1994:1738) och om omsättning enligt restaurangrapport.
27. Uppgifter från länsarbetsnämnder om beslut om
arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt utbetalt belopp och datum för
utbetalningen.
Prop. 1997/98:134
Bilaga 2
28. Uppgifter från Generaltull-
styrelsen om debiterad mervärdes-
skatt vid import, exportvärden,
antal import- och exporttillfallen
samt de tidsperioder som upp-
gifterna avser.
29. Uppgifter från Riksför-
säkringsverket om försäkring mot
kostnader för sjuklön såvitt avser
arbetsgivarens organisations- eller
personnummer, beräknad löne-
summa, datum då försäkringen
börjat gälla och datum för
förändring av lönesumma samt om
sjukpenninggrundande inkomst av
annat förvärvsarbete såvitt avser
den försäkrades personnummer
och datum för inkomstanmälan.
28. Uppgifter från Generaltull-
styrelsen om debiterad mervärdes-
skatt vid import, exportvärden,
antal import- och exporttillfallen
samt de tidsperioder som upp-
gifterna avser samt uppgifter från
tullmyndigheter som behövs för
tillämpningen av 3 kap. 30 §
mervärdesskattelagen.
29. Uppgifter från Riksför-
säkringsverket om försäkring mot
kostnader för sjuklön såvitt avser
arbetsgivarens organisations- eller
personnummer, beräknad löne-
summa, datum då försäkringen
börjat gälla och datum för
förändring av lönesumma, om
sjukpenninggrundande inkomst av
annat förvärvsarbete såvitt avser
den försäkrades personnummer
och datum för inkomstanmälan
samt om utsänd person såvitt
avser uppgifter från intyg om
tillämplig lagstiftning och intyg
om utsändning.
83
19 §3
Om inte annat sägs i an dra-fjärde styckena skall sådana uppgifter i det
centrala skatteregistret som hänför sig till viss beskattningsperiod gallras
sju år efter utgången av det kalenderår under vilket perioden gick ut.
Uppgifter som avses i 5 §, med undantag av de i första stycket 5, 6 §,
7 § 3, med undantag av uppgifter om beslut om återkallelse av F-
skattsedel och 7 § 23, med undantag av uppgift om uppskovsavdrag
enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, får
bevaras även efter utgången av den tid som anges i första stycket.
Detsamma gäller uppgifter om
1. personnummer för make och person som likställs med make vid
beskattningen,
2. beslut om beskattning, dock inte skälen för beslutet,
3. huruvida taxering grundas på förenklad självdeklaration eller enbart
på kontrolluppgift om inkomst av kapital,
4. antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit sjöinkomst enligt
punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370),
5. ingående och utgående mervärdesskatt samt särskilt
investeringsavdrag och redovisningsperiodens längd vid redovisning av
mervärdesskatt.
Prop. 1997/98:134
Bilaga 2
Uppgift om tillstånd enligt
yrkestrafiklagen (1988:263) och
lagen (1979:561) om biluthyrning
samt uppgifter som avses i 7 § 26-
29 skall gallras två år efter
utgången av det år då uppgifterna
registrerades.
efter utgången av det
uppgifterna registrerades.
Uppgift om revision får bevaras under högst tio år efter utgången av
Uppgift om tillstånd enligt
yrkestrafiklagen (1988:263) och
lagen (1979:561) om biluthyrning
samt uppgifter som avses i 7 § 26-
29, med undantag av uppgifter
som behövs för tillämpningen av
3 kap. 30 § mervärdesskattelagen
(1994:200), skall gallras två år
år då
det år under vilket revisionen avslutades.
Regeringen far meddela föreskrifter om förlängd bevaringstid för
uppgifter som avses i första eller fjärde stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.
3 Senaste lydelse 1997:524.
84
Prop. 1997/98:134
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 32 c § lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 kap.
32 c §4
Kontrolluppgift om avyttring av finansiellt instrument skall, i annat fall
än som avses i 22 eller 32 a §, lämnas av värdepappersinstitut i de fall
institutet är skyldigt att upprätta avräkningsnota enligt 3 kap. 9 § lagen
(1991:981) om värdepappersrörelse.
Kontrolluppgift skall lämnas för
fysisk person och dödsbo.
Kontrolluppgiften skall ta upp den
ersättning som överenskommits
vid avyttringen efter avdrag för
försäljningsprovision och liknande
kostnader, antalet avyttrade
finansiella instrument samt slag
och sort.
Kontrolluppgift om finansiella
instrument, såvitt avser utfärdande
av optioner och slutförande av
options- och terminsaffärer som
inte innebär förvärv eller
försäljning av egendom, skall
lämnas av det värdepappers-
institut som registrerar optionen
eller terminen eller som på annat
sätt medverkar vid utfärdandet
eller slutförandet, även om
skyldighet att upprätta av-
räkningsnota inte finns.
Kontrolluppgift skall lämnas för
fysisk person och dödsbo.
Kontrolluppgiften skall ta upp den
ersättning som överenskommits
vid avyttringen, utfärdandet eller
slutförandet efter avdrag för
försäljningsprovision och liknande
kostnader, antalet finansiella
instrument samt slag och sort. Om
tiden för utnyttjande av en option
har löpt ut utan att optionen har
utnyttjats skall kontrolluppgiften
ta upp den ersättning som
lämnades vid förvärvet av
optionen.
Uppgiftsskyldighet föreligger inte vid byten som avses i 27 § 4 mom.
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt respektive 6 § lagen
4 Senaste lydelse 1995:576.
85
(1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande Prop. 1997/98:134
omstruktureringar inom EG. Bilaga 2
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första gången vid
2000 års taxering.
86
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-03-19
Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet
Gertrud Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.
Enligt en lagrådsremiss den 5 mars 1998 (Finansdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),
2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
3. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),
4. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Ingrid
Engquist och kammarrättsassessorn Marie Jönsson.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen
7 och 19 §§
Hänvisningarna till 3 kap. 30 § mervärdesskattelagen (1994:200) skall,
såsom också har angetts i motiven till ändringarna, rimligen avse enbart
andra stycket i den bestämmelsen; i 12 § mervärdesskatteförordningen
(1994:223) talas endast om att tullmyndigheten vid tillämpning av andra
stycket i 3 kap. 30 § skall lämna uppgift om importen till
Riksskatteverket. De föreslagna bestämmelserna i skatteregisterlagen bör
därför begränsas till att avse 3 kap. 30 § andra stycket
mervärdesskattelagen.
Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter
3 kap. 32 c §
I paragrafens andra stycke föreslås att skyldigheten att lämna kontroll-
uppgift utvidgas till att omfatta vissa transaktioner som, även om de
avser slutförandet av en affar, inte utgör sådan avyttring som avses i
första stycket och där plikt att upprätta avräkningsnota följaktligen inte
heller föreligger enligt 3 kap. 9 § lagen (1991:981) om värdepappers-
rörelse. En förutsättning för uppgiftsskyldigheten är, att affären gäller
sådana optioner eller terminer som är att beteckna som "finansiella
instrument" i den mening som avses i 1 kap. 1 § lagen (1991:980) om
handel med finansiella instrument. Huruvida en option eller termin i ett
Prop. 1997/98:134
Bilaga 3
87
visst fall skall anses vara ett sådant finansiellt instrument kan ibland
diskuteras, men det får accepteras att den frågan inte kan lösas inom
ramen för den föreslagna bestämmelsen.
Syftet med bestämmelsen synes emellertid tydligare framgå, om
formuleringen justeras t.ex. enligt följande: "Även om skyldighet att
upprätta avräkningsnota inte finns skall såvitt avser sådana optioner och
terminer som är finansiella instrument kontrolluppgift om utfärdande av
optioner och slutförande av options- och terminsaffärer, som inte innebär
förvärv eller försäljning av egendom, lämnas av det värdepappersinstitut
som registrerar optionen eller terminen eller som på annat sätt medverkar
vid utfärdandet eller slutförandet."
Övriga lagförslag
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Prop. 1997/98:134
Bilaga 3
88
Prop. 1997/98:134
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1998
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Peterson, Freivalds, Tham, Åsbrink, Schori, Winberg, Ulvskog,
Sundström, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky,
Östros
Föredragande: statsrådet Östros
Regeringen beslutar proposition 1997/98:134 Kontrolluppgiftsskyldighet
vid options- och terminsaffärer, m.m.
89
Eländers Gotab 56099, Stockholm 1998