Regeringens proposition 
1997/98:134 
 
Kontrolluppgiftsskyldighet vid options- och 
terminsaffärer, m.m. 
 
Prop. 
1997/98:134 
 
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. 
 
Stockholm den 26 mars 1998 
 
Göran Persson 
        Thomas Östros 
        (Finansdepartementet)  
Propositionens huvudsakliga innehåll 
I propositionen föreslås att kontrolluppgift om utfärdande av optioner 
och slutförande av options- och terminsaffärer skall lämnas av 
värdepappersinstitut även om avräkningsnota inte skall upprättas. 
I propositionen föreslås också vissa ändringar i skattebetalningslagen 
(1997:483). Redovisning av överskjutande ingående mervärdesskatt skall 
jämställas med inbetalning av skatt. Sådan inbetalning skall anses ha 
gjorts den 12, i januari den 17, i månaden efter redovisningsperioden. 
Om mervärdesskatten har redovisats andra månaden efter 
redovisningsperioden eller senare skall dock inbetalningen anses ha 
gjorts vid den ordinarie förfallodagen. Intäktsränta på överskjutande 
ingående mervärdesskatt skall beräknas från motsvarande tidpunkter. 
Under tiden januari   augusti 1998 skall kostnadsräntan generellt tas ut 
efter en räntesats motsvarande basräntan. 
Dessutom skall mindre företag få möjlighet att efter begäran redovisa 
skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt på samma sätt som 
de större företagen, dvs. senast den 26, i december senast den 27, i 
månaden efter redovisningsperioden. Betalningen av skatten skall då 
också ske vid samma tidpunkter som gäller för de större företagen. 
Slutligen föreslås en ändring beträffande tjänsteställe för ledamöter i 
skattenämnd, vissa ändringar i skatteregisterlagen (1980:343) och de 
lagändringar som föranleds av att skatteförvaltningen vid kommande 
årsskifte får en ny regionindelning. 
Lagändringarna i anledning av den nya regionindelningen av 
skatteförvaltningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1999. 
Lagförslagen i övrigt föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 juni 1998.  
Innehållsförteckning 
1       Förslag till riksdagsbeslut     5 
2       Lagtext 6 
2.1     Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen 
(1997:483)      6 
2.2     Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen 
(1928:370)      11 
2.3     Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen 
        (1980:343)      16 
2.4     Förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om 
        ändring i skatteregisterlagen (1980:343)        21 
2.5     Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om 
självdeklaration och kontrolluppgifter  25 
2.6     Förslag till lag om ändring i föräldrabalken    27 
2.7     Förslag till lag om ändring i namnlagen (1982:670)      28 
2.8     Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om 
punktskatter och prisregleringsavgifter 29 
2.9     Förslag till lag om ändring i lagen (1984:533) om 
arbetsställenummer      30 
2.10    Förslag till lag om ändring i lagen (1979:411) om 
ändringar i Sveriges indelning i kommuner och 
        landsting       31 
2.11    Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen 
(1979:1152)     32 
2.12    Förslag till lag om ändring i lagen (1978:880) om 
betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter      33 
2.13    Förslag till lag om ändring i lagen (1976:339) om 
saluvagnsskatt  34 
2.14    Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen 
        (1970:624)      35 
2.15    Förslag till lag om ändring i lagen (1971:171) om 
        särskilt uppskattningsvärde på fastighet        36 
2.16    Förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken  37 
2.17    Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen 
        (1988:327)      38 
2.18    Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) 39 
2.19    Förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om 
        arvsskatt och gåvoskatt 40 
2.20    Förslag till lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt 
        på ränta på skogskontomedel m.m.        41 
2.21    Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1536) om 
folkbokföringsregister  42 
2.22    Förslag till lag om ändring i lagen (1997:997) om 
        ändring i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister   43 
2.23    Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen 
(1991:481)      44 
2.24    Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om 
        särskild inkomstskatt för utomlands bosatta     45 
2.25    Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om sär 
        skild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. 46 
2.26    Förslag till lag om ändring i lagen (1994:40) om 
        tillfällig kompensation för viss energiskatt    47 
2.27    Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen 
(1994:200)      48 
2.28    Förslag till lag om ändring i lagen (1994:692) om 
kommunala folkomröstningar      49 
2.29    Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1518) om 
mervärdesskattekonton för kommuner och landsting        50 
3       Ärendet och dess beredning      51 
4       Kontrolluppgiftsskyldighet vid options- och terminsaffärer      51 
4.1     Optioner        51 
4.2     Terminer        52 
4.3     Beskattning av optioner och terminer    52 
4.4     Kontrolluppgiftsskyldighet fr.o.m. 1997 års taxering    54 
4.5     Skattekontrollutredningen       54 
4.6     Kontrolluppgiftsskyldighet      56 
5       Ändringar i skatteregisterlagen 58 
5.1     Uppgifter om befrielse från mervärdesskatt vid import   58 
5.2     Intyg om utsändning     59 
6       Justering av räntereglerna i skattekontosystemet        61 
6.1     Behovet av en justering 61 
6.2     Gällande regler 62 
6.3     Överväganden och förslag        64 
7       Tjänsteställe för ledamöter i skattenämnd       66 
8       Ny regionindelning för skatteförvaltningen      67 
9       Ekonomiska konsekvenser 67 
10      Författningskommentar   68 
10.1    Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen 
(1997:483)      68 
10.2    Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen 
(1928:370)      70 
10.3    Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen 
(1980:343)      71 
10.4    Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:000) om 
ändring i skatteregisterlagen (1980:343)        71 
10.5    Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om 
självdeklaration och kontrolluppgifter  72 
Bilaga 1        Förteckning över remissinstanser till betänkandet Kontroll 
Reavinst Värdepapper (SOU 1997:27)      73 
Bilaga 2        Lagrådsremissens lagförslag     74 
Bilaga 3        Lagrådets yttrande      87 
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1998   89 
1 Förslag till riksdagsbeslut 
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 
1. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), 
2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), 
3. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343), 
4. lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i skatteregisterlagen 
(1980:343), 
5. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och 
kontrolluppgifter, 
6. lag om ändring i föräldrabalken, 
7. lag om ändring i namnlagen (1982:670), 
8. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och pris- 
regleringsavgifter, 
9. lag om ändring i lagen (1984:533) om arbetsställenummer, 
10. lag om ändring i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges 
indelning i kommuner och landsting, 
11. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152), 
12. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för 
skatter, tullar och avgifter, 
13. lag om ändring i lagen (1976:339) om saluvagnsskatt, 
14. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624), 
15. lag om ändring i lagen (1971:171) om särskilt uppskattningsvärde 
på fastighet, 
16. lag om ändring i äktenskapsbalken, 
17. lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327), 
18. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324), 
19. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 
20. lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogs- 
kontomedel m.m., 
21. lag om ändring i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister, 
22. lag om ändring i lagen (1997:997) om ändring i lagen (1990:1536) 
om folkbokföringsregister, 
23. lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481), 
24. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för 
utomlands bosatta, 
25. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för 
utomlands bosatta artister m.fl., 
26. lag om ändring i lagen (1994:40) om tillfällig kompensation för 
viss energiskatt, 
27. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200), 
28. lag om ändring i lagen (1994:692) om kommunala folk- 
omröstningar, 
29. lag om ändring i lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för 
kommuner och landsting. 
 
2 Lagtext 
Regeringen har följande förslag till lagtext. 
 
2.1 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen 
(1997:483) 
Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen (1997:483) 
dels att i 2 kap. 1 3 §§ orden  det län  skall bytas ut mot  den 
region , att i 2 kap. 1 och 2 §§ orden  Skattemyndigheten i Stockholms 
län  skall bytas ut mot  Skattemyndigheten i Stockholm  och att i 2 kap. 
4 § och 10 kap. 32 § orden  Skattemyndigheten i Dalarnas län  skall 
bytas ut mot  Skattemyndigheten i Gävle , 
dels att 8 kap. 19 §, 10 kap. 18 och 23 §§, 16 kap. 4 och 7 §§ samt 19 
kap. 7 och 13 §§ skall ha följande lydelse, 
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 10 kap. 22 a §, av 
följande lydelse. 
 
Nuvarande lydelse 
Föreslagen lydelse 
 
8 kap. 
19 § 
Från ersättning för ökade levnadskostnader som lämnas vid sådan 
tjänsteresa som avses i punkt 3 av anvisningarna till 33 § 
kommunalskattelagen (1928:370) skall skatteavdrag göras endast till den 
del ersättningen överstiger de schablonbelopp som anges i punkt 3 
respektive 3 a eller, när det gäller kostnad för logi, den faktiska utgiften. 
Om en tjänsteresa som avses i 
punkt 3 elfte stycket av anvis- 
ningarna till 33 § kommunalskatte- 
lagen varar mer än två år på 
samma ort eller, i fall som avses i 
punkt 3 andra stycket sjunde och 
åttonde meningarna av samma 
anvisningar, tre år på samma ort, 
skall skatteavdraget beräknas på 
hela ersättningen. Skattemyndig- 
heten får dock, efter ansökan av 
den som betalar ut ersättningen, 
besluta att skatteavdrag skall göras 
enligt första stycket även under en 
viss längre tid. 
Om en tjänsteresa som avses i 
punkt 3 elfte stycket av anvis- 
ningarna till 33 § kommunalskatte- 
lagen varar mer än två år på 
samma ort eller, i fall som avses i 
punkt 3 andra stycket åttonde och 
nionde meningarna av samma 
anvisningar, tre år på samma ort, 
skall skatteavdraget beräknas på 
hela ersättningen. Skattemyndig- 
heten får dock, efter ansökan av 
den som betalar ut ersättningen, 
besluta att skatteavdrag skall göras 
enligt första stycket även under en 
viss längre tid. 
 
10 kap. 
18 § 
Den som är skyldig att redovisa mervärdesskatt på 
beskattningsunderlag som exklusive gemenskapsinterna förvärv och 
import för beskattningsåret beräknas sammanlagt uppgå till högst 40 
miljoner kronor, skall lämna skattedeklaration enligt följande 
uppställning. 
___________________________________________________________ 
Deklaration som skall          skall avse skatteavdrag   och mervärdesskatt 
ha kommit in till skatte-       och arbetsgivaravgifter  för redovisnings- 
myndigheten senast              för redovisningsperio-   perioden 
                                             den 
___________________________________________________________ 
12 februari                           januari 
december 
12 mars                                februari 
januari 
12 april                                mars 
februari 
12 maj                                 april 
mars 
12 juni                                 maj 
april 
12 juli                                  juni 
maj 
17 augusti                            juli 
juni 
12 september                       augusti                              juli 
12 oktober                           september                         augusti 
12 november                       oktober                             september 
12 december                        november                         oktober 
17 januari                            december                          november 
___________________________________________________________  
Skattemyndigheten skall besluta 
att mervärdesskatt som annars 
skall redovisas enligt första stycket 
skall redovisas enligt bestämmel- 
serna i 19 § om den skattskyldige 
begär det. Beslutet skall, om inte 
särskilda skäl talar emot det, gälla 
minst tolv på varandra följande 
redovisningsperioder.  
22 a § 
En sådan mervärdesskattskyldig 
som enligt 15 § har en redo- 
visningsperiod som är ett helt 
beskattningsår skall redovisa mer- 
värdesskatten i en skattedeklaration 
som skall ha kommit in till 
skattemyndigheten senast den 12 i 
andra månaden efter redovisnings- 
periodens utgång, med undantag 
för månaderna januari och augusti 
då deklarationen i stället skall ha 
kommit in senast den 17. 
 
23 § 
Kommuner och landsting skall 
alltid lämna skattedeklaration 
enligt uppställningen i 18 §, utom i 
januari och augusti, då deklara- 
tionen i stället skall ha kommit in 
till skattemyndigheten senast den 
12 i månaden. 
Kommuner och landsting skall 
alltid lämna skattedeklaration 
enligt uppställningen i 18 § första 
stycket, utom i januari och augusti, 
då deklarationen i stället skall ha 
kommit in till skattemyndigheten 
senast den 12 i månaden. 
Vad som sägs i 20 § gäller inte kommuner och landsting. 
 
16 kap. 
4 §1 
Avdragen skatt, arbetsgivarav- 
gifter och mervärdesskatt som 
skall redovisas i en skattede- 
klaration skall ha betalats senast 
samma dag som deklarationen 
skall ha kommit in till skatte- 
myndigheten enligt 10 kap. 18, 19 
eller 22 §. 
Avdragen skatt, arbetsgivarav- 
gifter och mervärdesskatt som 
skall redovisas i en skattede- 
klaration skall ha betalats senast 
samma dag som deklarationen 
skall ha kommit in till skatte- 
myndigheten enligt 10 kap. 12, 18, 
19, 22 eller 22 a §. 
Den som redovisar mervärdesskatt på beskattningsunderlag som 
exklusive gemenskapsinterna förvärv och import för beskattningsåret 
beräknas sammanlagt överstiga 40 miljoner kronor skall dock ha betalat 
avdragen skatt och arbetsgivaravgifter, som skall redovisas i en 
skattedeklaration, senast den 12, i januari senast den 17, i månaden efter 
redovisningsperioden. 
Mervärdesskatt som har redovisats i en särskild skattedeklaration 
enligt 10 kap. 32 § första stycket skall ha betalats samma dag som 
deklarationen skall ha kommit in till skattemyndigheten. 
 
7 § 
Inbetalning av skatt som görs 
genom avräkning i en skatte- 
deklaration mot överskjutande 
ingående mervärdesskatt, som 
redovisats senast den 26, i de- 
cember senast den 27, i den månad 
inbetalningen skulle vara gjord, 
anses ha gjorts på förfallodagen. 
Avräkning mot överskjutande 
ingående mervärdesskatt i övriga 
fall anses ha gjorts när mervärdes- 
skatten senast skall ha redovisats. 
Redovisning av överskjutande 
ingående mervärdesskatt skall 
jämställas med inbetalning av 
skatt, varvid inbetalningen anses 
gjord den 12, i januari den 17, i 
månaden efter redovisningsperio- 
den. Om mervärdesskatten har 
redovisats i andra månaden efter 
redovisningsperioden eller senare 
skall dock betalningen anses ha 
gjorts den dag mervärdesskatten 
senast skall ha redovisats. 
 
19 kap. 
7 § 
När det är fråga om skatt som 
skall betalas till följd av ett 
omprövningsbeslut eller ett beslut 
av domstol beräknas kostnadsränta 
från och med dagen efter skattens 
ursprungliga förfallodag eller, när 
det är fråga om slutlig skatt, från 
och med den 13 februari 
taxeringsåret till och med den dag 
betalning senast skall ske med 
anledning av skattemyndighetens 
eller domstolens beslut. 
När det är fråga om skatt som 
skall betalas till följd av ett 
omprövningsbeslut eller ett beslut 
av domstol beräknas kostnadsränta 
från och med dagen efter skattens 
ursprungliga förfallodag eller den 
tidigare dag som skatten enligt 16 
kap. 7 § anses vara betald, eller, 
när det är fråga om slutlig skatt, 
från och med den 13 februari 
taxeringsåret till och med den dag 
betalning senast skall ske med 
anledning av skattemyndighetens 
eller domstolens beslut. 
När det är fråga om ingående mervärdesskatt som skall betalas tillbaka 
till följd av ett beslut enligt 9 kap. 5 § femte stycket första meningen 
mervärdesskattelagen (1994:200) skall kostnadsräntan inte beräknas för 
tid fram till och med den dag betalning senast skall ske. 
Kostnadsränta enligt första stycket beräknas efter en räntesats som 
motsvarar basräntan. Om skatten skall betalas till följd av ett beslut om 
skönsbeskattning i avsaknad av redovisning enligt 11 kap. 19 § andra 
stycket beräknas dock kostnadsräntan efter en räntesats som motsvarar 
basräntan plus 15 procentenheter. 
 
13 § 
Intäktsränta skall beräknas från och med den 13 februari taxeringsåret 
för 
1. skatt som skall betalas tillbaka på grund av nedsättning enligt 11 
kap. 13 § eller enligt ett beslut om slutlig skatt efter avdrag enligt 11 kap. 
14 § andra stycket 1 och tillägg enligt 11 kap. 14 § andra stycket 2 a och 
b, eller 
2. skatt som skall betalas tillbaka enligt 18 kap. 3 §. 
För överskjutande ingående 
mervärdesskatt som har redovisats 
i skattedeklaration enligt 10 kap. 
18 eller 19 § och som inte använts 
för avräkning enligt 16 kap. 7 § 
beräknas räntan från och med 
dagen efter den då deklarationen 
senast skall ha kommit in. 
För överskjutande ingående 
mervärdesskatt som har redovisats 
i skattedeklaration enligt 10 kap. 
18 eller 19 § beräknas räntan från 
och med dagen efter den dag som 
skatten enligt 16 kap. 7 § anses 
vara betald.  
1. Denna lag träder i kraft såvitt gäller ändringarna i 2 kap. 1 4 §§ och 
10 kap. 32 § den 1 januari 1999 och i övrigt den 1 juni 1998. 
2. Den nya bestämmelsen i 10 kap. 22 a § tillämpas vid redovisning av 
mervärdesskatt för redovisningsperioder som har gått till ända efter 
utgången av år 1997. 
3. De nya bestämmelserna i 16 kap. 7 § samt 19 kap. 7 och 13 §§, 
tillämpas från och med redovisningsperiod som gått till ända den 31 
augusti 1998. 
4. Vid tillämpning av bestämmelsen om kostnadsränta vid för sen 
betalning i 19 kap. 7 § tredje stycket och 8 § skall räntan under tiden den 
1 januari 1998 till och med den 31 augusti 1998 beräknas efter en 
räntesats som motsvarar basräntan. 
 
2.2 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen 
(1928:370) 
Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 19 § och 
punkt 3 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) skall 
ha följande lydelse. 
 
Nuvarande lydelse 
Föreslagen lydelse  
Anvisningar 
 till 19 § 
1.  Socialbidrag, bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av 
asylsökande m.fl., begravningshjälp samt underhåll, som har lämnats 
intagen i kriminalvårdsanstalt eller patient på sjukhus, samt annan 
liknande ersättning utgör inte skattepliktig inkomst. Detsamma gäller i 
fråga om till föreningar influtna medlemsavgifter. Som begravningshjälp 
behandlas inte tjänstepension avseende tid efter den pensionsberättigades 
frånfälle. 
Med skadeståndsförsäkring förstås försäkring, enligt vilken den 
försäkrade äger utfå ersättning för skadestånd vartill han är berättigad på 
grund av personskada (överfallsskydd o.d.). 
Ersättning till följd av personskada som utgår i annan form än 
periodisk utbetalning (engångsbelopp) och avser förlorad inkomst av 
skattepliktig natur utgör skattepliktig intäkt såvida icke annat följer av 
övriga bestämmelser i denna lag. 
Om engångsbelopp, som utgår till följd av personskada, utgör 
ersättning för framtida förlust av skattepliktig inkomst, skall dock 40 
procent av beloppet avräknas såsom icke skattepliktig del. Uppbär 
skattskyldig två eller flera sådana engångsbelopp till följd av samma 
personskada, skall vad som nu har sagts gälla varje sådant belopp. Vad 
som avräknas från ett eller flera engångsbelopp under beskattningsåret 
får emellertid   förekommande fall tillsammans med vad som avräknats 
tidigare år   för samma personskada sammanlagt icke överstiga femton 
basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Härvid skall 
avräknad del av ett engångsbelopp uttryckas i det basbelopp, som har 
fastställts för det år under vilket engångsbeloppet blivit tillgängligt för 
lyftning. 
Utbytes sådan livränta eller del därav, som utgår till följd av 
personskada och utgör skattepliktig intäkt enligt 32 § 1 mom., mot 
engångsbelopp, gälla bestämmelserna i föregående stycke beträffande 
sådant engångsbelopp. Utbytes annan livränta eller del därav, som utgör 
skattepliktig intäkt enligt 32 § 1 mom., mot engångsbelopp, skall hela 
engångsbeloppet upptagas såsom skattepliktig intäkt. Sker utbyte, helt 
eller delvis, av annan livränta än nu sagts mot engångsbelopp, skall 
beloppet anses utgöra icke skattepliktig intäkt. 
Lön, som utgår från arbetsgivare i sådana fall, då denne på grund av 
3 kap. 16 § andra eller tredje stycket lagen om allmän försäkring äger 
uppbära arbetstagaren tillkommande ersättning från allmän 
försäkringskassa, är skattepliktig intäkt. För arbetsgivaren är den av 
honom i nämnda fall uppburna ersättningen från försäkringskassan 
ävensom annan därifrån uppburen ersättning i anledning av kostnad för 
den anställdes räkning att betrakta som skattepliktig inkomst, dock att 
ersättningen icke är skattepliktig för arbetsgivaren, därest den till den 
anställde utbetalda lönen eller den för honom havda kostnaden utgör för 
arbetsgivaren icke avdragsgill utgift i förvärvskälla. Ersättning, som 
annorledes än i form av pension eller annan livränta utbetalas av 
arbetsgivare vid yrkesskada eller arbetsskada i de fall, då arbetsgivaren 
står s.k. självrisk enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller 
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, räknas till skattepliktig 
inkomst enligt de grunder som skulle hava gällt vid försäkring enligt 
sistnämnda lag. 
Skatteplikt föreligger inte för bidrag från stat eller kommun, som utgår 
enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser, 
i samband med utbildning eller omskolning, till arbetslösa och partiellt 
arbetsföra samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda i den mån 
bidragen avser traktamente och särskilt bidrag. Flyttningsbidrag som 
lämnas av en arbetsmarknadsmyndighet utgör inte skattepliktig intäkt i 
följd varav avdrag inte medges för den kostnad som sådant bidrag eller 
stöd är avsett att täcka. Skatteplikt föreligger inte heller för bidrag från en 
allmän försäkringskassa till handikappade eller föräldrar till 
handikappade barn för anskaffning eller anpassning av motorfordon. 
Utgår bidraget till en näringsidkare för näringsverksamheten tillämpas 
bestämmelserna om näringsbidrag i punkt 9 av anvisningarna till 22 §. 
Skatteplikt föreligger icke för engångsbidrag som utgår i samband med 
arbetsplacering som utgör led i Arbetsmarknadsstyrelsens omhänder- 
tagande av flyktingar. 
Skatteplikt föreligger inte för 
bidrag som stiftelsen Dag 
Hammarskjölds minnesfond till 
fullföljande av sitt ändamål lämnar 
för mottagarens utbildning. Inte 
heller föreligger skatteplikt för 
stipendium som lämnas enligt 
förordningen (1995:559) om 
stipendium efter genomfört basår 
inom kommunal vuxenutbildning 
eller bidrag enligt förordningen 
(1995:667) om bidrag till vissa 
funktionshindrade elever i gym- 
nasieskolan. 
Skatteplikt föreligger inte för 
bidrag som stiftelsen Dag 
Hammarskjölds minnesfond till 
fullföljande av sitt ändamål lämnar 
för mottagarens utbildning. Inte 
heller föreligger skatteplikt för 
stipendium som lämnas enligt 
förordningen (1998:52) om 
stipendium efter genomfört basår 
inom gymnasial vuxenutbildning 
eller bidrag enligt förordningen 
(1995:667) om bidrag till vissa 
funktionshindrade elever i gym- 
nasieskolan. 
Skatteplikt föreligger inte för sådant avdrag på ordinarie hyra som en 
hyresgäst får för att utföra förvaltningsuppgifter av enklare beskaffenhet 
på hyresfastighet inom ett öppet system för självförvaltning som 
bestämts i en förhandlingsöverenskommelse enligt hyresförhand- 
lingslagen (1978:304) eller i ett annat avtal mellan en hyresvärd och en 
eller flera hyresgäster. Detta gäller endast till den del hyresavdraget inte 
överstiger den egna lägenhetens andel av den totala kostnaden för den 
eller de aktuella förvaltningsuppgifterna och under förutsättning att 
samtliga hyresgäster som deltar i självförvaltningen får avdrag på hyran 
med samma belopp. Vad som nu har sagts gäller i motsvarande 
utsträckning i fråga om avdrag på avgift i bostadsrättsförening, 
bostadsförening, bostadsaktiebolag och annan därmed jämförbar 
sammanslutning. 
 
till 33 § 
3.  Har skattskyldig i sitt arbete företagit resor som varit förenade med 
övernattning utom den vanliga verksamhetsorten, äger han rätt till avdrag 
för den ökning i levnadskostnaden, som han har haft på grund av att han 
vistats utom sin vanliga verksamhetsort. 
Den  v a n l i g a  v e r k s a m- 
h e t s o r t e n  utgörs av ett 
område inom ett avstånd av 50 
kilometer från den skattskyldiges 
tjänsteställe. Med vanlig verk- 
samhetsort likställs ett område 
inom ett avstånd av 50 kilometer 
från den skattskyldiges bostad. 
T j ä n s t e s t ä l l e  är den plats 
där en arbetstagare fullgör 
huvuddelen av sitt arbete. Om 
detta sker under förflyttning eller 
på arbetsplatser som hela tiden 
växlar, anses som tjänsteställe i 
regel den plats där arbetstagaren 
fullgör en del av sitt arbete, såsom 
att hämta och lämna arbetsmaterial 
eller utföra förberedande och 
avslutande arbetsuppgifter. Om 
arbetet på varje arbetsplats pågår 
begränsad tid enligt de villkor som 
gäller för vissa arbetstagare inom 
byggnads- och anläggnings- 
branschen eller därmed jämförliga 
branscher skall den skattskyldiges 
bostad anses som tjänsteställe. För 
reservofficerare skall bostaden 
anses som tjänsteställe. Detsamma 
skall gälla för nämndemän, 
jurymän och andra liknande upp- 
dragstagare i allmän domstol, 
allmän förvaltningsdomstol, hyres- 
nämnd eller arrendenämnd. En 
skattskyldig som under begränsad 
tid arbetar vid någon av 
Europeiska unionens institutioner 
eller organ eller vid Europa- 
skolorna men får den huvudsakliga 
delen av lönen för arbetet från 
annan arbetsgivare skall, under 
längst tre år, anses ha sitt 
tjänsteställe hos den arbetsgivare 
som betalar den huvudsakliga 
delen av lönen, om den skatt- 
skyldige begär det. Om bostaden 
på arbetsorten är tillfällig och 
beror enbart på tjänsteutövningen, 
skall den inte anses som sådan 
bostad som avses i andra 
meningen, under förutsättning att 
den skattskyldige har annan 
permanent bostad. 
Den  v a n l i g a  v e r k s a m- 
h e t s o r t e n  utgörs av ett 
område inom ett avstånd av 50 
kilometer från den skattskyldiges 
tjänsteställe. Med vanlig verk- 
samhetsort likställs ett område 
inom ett avstånd av 50 kilometer 
från den skattskyldiges bostad. 
T j ä n s t e s t ä l l e  är den plats 
där en arbetstagare fullgör 
huvuddelen av sitt arbete. Om 
detta sker under förflyttning eller 
på arbetsplatser som hela tiden 
växlar, anses som tjänsteställe i 
regel den plats där arbetstagaren 
fullgör en del av sitt arbete, såsom 
att hämta och lämna arbetsmaterial 
eller utföra förberedande och 
avslutande arbetsuppgifter. Om 
arbetet på varje arbetsplats pågår 
begränsad tid enligt de villkor som 
gäller för vissa arbetstagare inom 
byggnads- och anläggnings- 
branschen eller därmed jämförliga 
branscher skall den skattskyldiges 
bostad anses som tjänsteställe. För 
reservofficerare skall bostaden 
anses som tjänsteställe. Detsamma 
skall gälla för nämndemän, 
jurymän och andra liknande upp- 
dragstagare i allmän domstol, 
allmän förvaltningsdomstol, hyres- 
nämnd, arrendenämnd eller 
skattenämnd. En skattskyldig som 
under begränsad tid arbetar vid 
någon av Europeiska unionens 
institutioner eller organ eller vid 
Europaskolorna men får den 
huvudsakliga delen av lönen för 
arbetet från annan arbetsgivare 
skall, under längst tre år, anses ha 
sitt tjänsteställe hos den arbets- 
givare som betalar den huvud- 
sakliga delen av lönen, om den 
skattskyldige begär det. Om 
bostaden på arbetsorten är tillfällig 
och beror enbart på tjänsteut- 
övningen, skall den inte anses som 
sådan bostad som avses i andra 
meningen, under förutsättning att 
den skattskyldige har annan 
permanent bostad. 
Kostnadsökning enligt första stycket kan avse utlägg för logi, 
merkostnad för måltider samt diverse småutgifter. 
Har arbetsgivare för förrättning inom riket utgivit ersättning för att 
täcka kostnadsökningen för måltider och småutgifter (dagtraktamente) 
och visar den skattskyldige inte större kostnadsökning, medges avdrag 
med belopp motsvarande den uppburna ersättningen, dock för varje hel 
dag som tagits i anspråk för resan högst med ett belopp som motsvarar 
0,5 procent av det för beskattningsåret gällande basbeloppet enligt 1 kap. 
6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring avrundat till närmaste tiotal 
kronor (helt maximibelopp) och för varje halv dag högst med ett halvt 
maximibelopp. 
Har arbetsgivare för förrättning utom riket utgivit dagtraktamente, och 
visar den skattskyldige inte större kostnadsökning, medges avdrag med 
belopp motsvarande den uppburna ersättningen, dock för varje hel dag 
som tagits i anspråk för resan högst med belopp som kan anses motsvara 
den normala ökningen i levnadskostnaderna under en dag i respektive 
förrättningsland (helt normalbelopp) och för varje halv dag högst med ett 
halvt normalbelopp. Helt normalbelopp avser kostnadsökning för frukost, 
för lunch och middag bestående av en rätt på restaurang av normal 
standard samt för småutgifter under varje hel dag som har tagits i anspråk 
för resan. Föreligger särskilda skäl får normalbeloppet avse 
kostnadsökning för måltider på restaurang av bättre standard. Uppehåller 
sig den anställde under tjänsteresa samma dag i mer än ett land bestäms 
det högsta beloppet för avdrag med hänsyn till det land där han har 
uppehållit sig den längsta tiden av dagen (06.00-24.00). 
Som hel dag anses även avresedag om resan påbörjats före kl. 12.00 
och hemkomstdag om resan avslutats efter kl. 19.00. Som halv dag anses 
avresedag om resan påbörjats kl. 12.00 eller senare och hemkomstdag om 
resan har avslutats kl. 19.00 eller tidigare. 
Vill skattskyldig visa att kostnadsökningen under förrättning som varit 
förenad med övernattning inom riket i en och samma anställning varit 
större än avdrag som beräknats i enlighet med vad som sägs i fjärde 
stycket, skall utredningen avse hans samtliga förrättningar i nämnda 
anställning under beskattningsåret. Vill skattskyldig visa att 
kostnadsökningen under förrättning som varit förenad med övernattning 
på utrikes ort i en och samma anställning varit större än avdrag som 
beräknats enligt femte stycket, får kostnadsökningen beräknas för varje 
förrättning för sig. 
Om den skattskyldige inte fått ersättning från arbetsgivaren för att 
täcka kostnadsökning för måltider och småutgifter men gör sannolikt att 
han haft sådana merkostnader medges avdrag vid förrättning inom riket 
enligt schablon med ett halvt maximibelopp och vid förrättning utom 
riket enligt schablon med ett halvt normalbelopp per dag. 
Avdrag för kostnad för logi medges med belopp motsvarande den 
faktiska utgiften. Kan den skattskyldige inte visa logikostnaden medges 
avdrag med belopp motsvarande ersättning som uppburits från 
arbetsgivaren (nattraktamente). Detta avdrag får dock inte överstiga vid 
förrättning inom riket ett halvt maximibelopp och vid förrättning utom 
riket ett halvt normalbelopp per natt. 
Har skattskyldig som har rätt till avdrag för ökade levnadskostnader 
enligt denna punkt tillhandahållits kostförmån skall avdraget reduceras 
med hänsyn härtill, såvida inte förmånen avser fri kost som 
tillhandahållits på allmänna transportmedel vid tjänsteresa och som inte 
utgör skattepliktig intäkt. 
När arbete utom den vanliga verksamhetsorten varit förlagt till en och 
samma ort under längre tid än tre månader i en följd bedöms rätten till 
avdrag och beräknas detta enligt bestämmelserna i punkt 3 a. En löpande 
förrättning anses bruten endast av uppehåll som beror på att arbetet 
förläggs till annan ort under minst fyra veckor. 
Med arbetsgivare jämställs annan utbetalare av traktamente om den 
huvudsakliga delen av arbetet utförs för denne.  
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998. 
2. Den nya bestämmelsen i punkt 1 av anvisningarna till 19 § tillämpas 
första gången vid 1999 års taxering. Äldre bestämmelser gäller 
fortfarande i fråga om stipendier som lämnats enligt den upphävda 
förordningen (1995:559) om stipendium efter genomfört basår inom 
kommunal vuxenutbildning. 
3. De nya bestämmelserna i punkt 3 av anvisningarna till 33 § 
tillämpas första gången vid 1998 års taxering för resor som företagits 
efter den 31 december 1996. 
 
2.3 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen 
(1980:343) 
Härigenom föreskrivs i fråga om skatteregisterlagen (1980:343)1 
dels att i 1 § ordet  län  skall bytas ut mot  region , i 3 § orden 
"Skattemyndigheten i Dalarnas län" skall bytas ut mot "Skatte- 
myndigheten i Gävle" och att i 4 och 10 12 §§ ordet "länet" skall bytas 
ut mot "regionen". 
dels att 7 och 19 §§ skall ha följande lydelse. 
 
Nuvarande lydelse 
Föreslagen lydelse 
 
7 §2 
För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 
och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter. 
1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som 
enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig 
inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag, fåmansägt 
handelsbolag och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) 
om självdeklaration och kontrolluppgifter, uppgift om företagsledare i 
dessa företag samt uppgift om delägare i enkelt bolag och partrederi. 
2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat 
sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324) eller 14 
kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483). För varje sådan åtgärd får 
anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om 
beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning 
av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts. 
3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om 
innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om 
återkallelse av F-skattsedel med angivande av skälen för beslutet, 
uppgifter som behövs för att bestämma skatt enligt skattebetalningslagen, 
lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen 
(1990:912) om nedsättning av socialavgifter, mervärdesskattelagen 
(1994:200) och lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt på 
ackumulerad inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och 
återbetalning av sådana skatter eller avgifter. 
4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning. 
5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift 
om beslut om anstånd med att lämna deklaration och med att betala skatt, 
dock ej skälen för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att laga 
förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet. 
6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för 
beskattningen. 
7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild 
självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2 4 och andra 
stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter 
som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och 
kontrolluppgifter. 
8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och 
uppgift om utmätning enligt 18 kap. 9 § skattebetalningslagen. 
9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos 
kronofogdemyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en 
person ålagts betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller 
företrädare för en juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering, 
ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse. 
10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer. 
11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skatt- 
sedelsförsändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud. 
12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om 
självdeklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande 
samt från sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om 
beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om 
allmän försäkring. 
13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, 
taxeringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och 
tidpunkt för fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen, 
andelens storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som 
behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs 
för värdering av bostad på fastighet. 
14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt 
beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid 
för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § 
taxeringslagen eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen. 
15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är 
näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta 
emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots 
nummer och typ. 
16. Uppgift om antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit 
sjöinkomst enligt punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunal- 
skattelagen (1928:370). 
17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet. 
18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan 
beräkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och 
belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för 
levnadskostnader. 
19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om 
fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell samt tillstånd 
enligt yrkestrafiklagen (1988:263) och lagen (1979:561) om biluthyrning. 
20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift, 
uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om 
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter 
enligt 7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapital- 
investeringar, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen 
(1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på 
bostadshus för bestämmande av skattereduktion enligt nämnda lagar samt 
uppgift om beslut om sådan skattereduktion, uppgifter för bestämmande 
av skattereduktion enligt lagen (1996:1231) om skattereduktion för 
fastighetsskatt i vissa fall vid 1997 2001 års taxeringar samt uppgift om 
beslut om sådan skattereduktion. 
21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bo- 
sättningsland. 
22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2 
kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, 
totalt respektive i Sverige, koncernomsättning och koncernbalans- 
omslutning för koncernmoderföretag. 
23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen 
(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets 
storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera 
omkostnadsbeloppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som 
avses i 11 § andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets 
organisationsnummer och namn. 
24. Uppgift som skall lämnas enligt 10 kap. 17 § första stycket 5 och 
andra stycket samt 33 § skattebetalningslagen. 
25. Uppgifter från aktiebolagsregistret om styrelseledamöter, 
verkställande direktör, firmatecknare och revisor, om att styrelsen inte är 
fulltalig eller att årsredovisning inte har lämnats i tid, om 
företagsrekonstruktion och fusion samt uppgifter från handels- och 
föreningsregistret om firmatecknare, revisor och företagsrekonstruktion. 
26. Uppgifter från Alkoholinspektionen om tillstånd enligt 
alkohollagen (1994:1738) och om omsättning enligt restaurangrapport. 
27. Uppgifter från länsarbetsnämnder om beslut om 
arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt utbetalt belopp och datum för 
utbetalningen. 
28. Uppgifter från Generaltull- 
styrelsen om debiterad mervärdes- 
skatt vid import, exportvärden, 
antal import- och exporttillfällen 
samt de tidsperioder som upp- 
gifterna avser.  
29. Uppgifter från Riksför- 
säkringsverket om försäkring mot 
kostnader för sjuklön såvitt avser 
arbetsgivarens organisations- eller 
personnummer, beräknad löne- 
summa, datum då försäkringen 
börjat gälla och datum för 
förändring av lönesumma samt om 
sjukpenninggrundande inkomst av 
annat förvärvsarbete såvitt avser 
den försäkrades personnummer 
och datum för inkomstanmälan. 
 
28. Uppgifter från Generaltull- 
styrelsen om debiterad mervärdes- 
skatt vid import, exportvärden, 
antal import- och exporttillfällen 
samt de tidsperioder som upp- 
gifterna avser samt uppgifter från 
tullmyndigheter som behövs för 
tillämpningen av 3 kap. 30 § andra 
stycket mervärdesskattelagen. 
29. Uppgifter från Riksför- 
säkringsverket om försäkring mot 
kostnader för sjuklön såvitt avser 
arbetsgivarens organisations- eller 
personnummer, beräknad löne- 
summa, datum då försäkringen 
börjat gälla och datum för 
förändring av lönesumma, om 
sjukpenninggrundande inkomst av 
annat förvärvsarbete såvitt avser 
den försäkrades personnummer 
och datum för inkomstanmälan 
samt om utsänd person såvitt 
avser uppgifter från intyg om 
tillämplig lagstiftning och intyg 
om utsändning. 
 
19 §3 
Om inte annat sägs i andra fjärde styckena skall sådana uppgifter i det 
centrala skatteregistret som hänför sig till viss beskattningsperiod gallras 
sju år efter utgången av det kalenderår under vilket perioden gick ut. 
Uppgifter som avses i 5 §, med undantag av de i första stycket 5, 6 §, 
7 § 3, med undantag av uppgifter om beslut om återkallelse av F- 
skattsedel och 7 § 23, med undantag av uppgift om uppskovsavdrag 
enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, får 
bevaras även efter utgången av den tid som anges i första stycket. 
Detsamma gäller uppgifter om 
1. personnummer för make och person som likställs med make vid 
beskattningen, 
2. beslut om beskattning, dock inte skälen för beslutet, 
3. huruvida taxering grundas på förenklad självdeklaration eller enbart 
på kontrolluppgift om inkomst av kapital, 
4. antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit sjöinkomst enligt 
punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370), 
5. ingående och utgående mervärdesskatt samt särskilt investerings- 
avdrag och redovisningsperiodens längd vid redovisning av 
mervärdesskatt. 
Uppgift om tillstånd enligt 
yrkestrafiklagen (1988:263) och 
lagen (1979:561) om biluthyrning 
samt uppgifter som avses i 7 § 26 
29 skall gallras två år efter 
utgången av det år då uppgifterna 
registrerades. 
Uppgift om tillstånd enligt 
yrkestrafiklagen (1988:263) och 
lagen (1979:561) om biluthyrning 
samt uppgifter som avses i 7 § 26 
29, med undantag av uppgifter 
som behövs för tillämpningen av 
3 kap. 30 § andra stycket 
mervärdesskattelagen (1994:200), 
skall gallras två år efter utgången 
av det år då uppgifterna 
registrerades. 
Uppgift om revision får bevaras under högst tio år efter utgången av 
det år under vilket revisionen avslutades. 
Regeringen får meddela föreskrifter om förlängd bevaringstid för 
uppgifter som avses i första eller fjärde stycket.  
Denna lag träder i kraft såvitt gäller ändringarna i 1, 3, 4 och 10 12 §§ 
den 1 januari 1999 och i övrigt den 1 juli 1998. 
 
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om 
ändring i skatteregisterlagen (1980:343) 
Härigenom föreskrivs att 7 och 19 §§ skatteregisterlagen (1980:343)1 i 
paragrafernas lydelse enligt lagen (1998:000) om ändring i nämnda lag 
skall ha följande lydelse. 
 
Nuvarande lydelse 
Föreslagen lydelse 
 
7 §2 
För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 
och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter. 
1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som 
enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig 
inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handels- 
bolag och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om 
självdeklaration och kontrolluppgifter, uppgift om företagsledare i dessa 
företag samt uppgift om delägare i enkelt bolag och partrederi. 
2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat 
sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324) eller 14 
kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483). För varje sådan åtgärd får 
anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om 
beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning 
av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts. 
3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om 
innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om 
återkallelse av F-skattsedel med angivande av skälen för beslutet, 
uppgifter som behövs för att bestämma skatt enligt skattebetalningslagen, 
lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen 
(1990:912) om nedsättning av socialavgifter, mervärdesskattelagen 
(1994:200) och lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt på 
ackumulerad inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och 
återbetalning av sådana skatter eller avgifter. 
4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning. 
5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift 
om beslut om anstånd med att lämna deklaration och med att betala skatt, 
dock ej skälen för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att laga 
förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet. 
6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för be- 
skattningen. 
7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild 
självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2 4 och andra 
stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter 
som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och 
kontrolluppgifter. 
8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och 
uppgift om utmätning enligt 18 kap. 9 § skattebetalningslagen. 
9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos krono- 
fogdemyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en 
person ålagts betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller 
företrädare för en juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering, 
ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse. 
10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer. 
11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedels- 
försändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud. 
12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om själv- 
deklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt 
från sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om 
beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om 
allmän försäkring. 
13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, 
taxeringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och 
tidpunkt för fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen, 
andelens storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som 
behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs 
för värdering av bostad på fastighet. 
14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt 
beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid 
för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § 
taxeringslagen eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen. 
15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är 
näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta 
emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots 
nummer och typ. 
16. Uppgift om antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit 
sjöinkomst enligt punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunal- 
skattelagen (1928:370). 
17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet. 
18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan 
beräkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och 
belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för 
levnadskostnader. 
19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om 
fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell samt tillstånd 
enligt yrkestrafiklagen (1998:000) och lagen (1998:000) om biluthyrning. 
20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift, 
uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om 
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter 
enligt 7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapital- 
investeringar, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen 
(1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på 
bostadshus för bestämmande av skattereduktion enligt nämnda lagar samt 
uppgift om beslut om sådan skattereduktion, uppgifter för bestämmande 
av skattereduktion enligt lagen (1996:1231) om skattereduktion för 
fastighetsskatt i vissa fall vid 1997 2001 års taxeringar samt uppgift om 
beslut om sådan skattereduktion. 
21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av 
bosättningsland. 
22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2 
kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, 
totalt respektive i Sverige, koncernomsättning och koncernbalans- 
omslutning för koncernmoderföretag. 
23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen 
(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets 
storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera 
omkostnadsbeloppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som 
avses i 11 § andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets 
organisationsnummer och namn. 
24. Uppgift som skall lämnas enligt 10 kap. 17 § första stycket 5 och 
andra stycket samt 33 § skattebetalningslagen. 
25. Uppgifter från aktiebolagsregistret om styrelseledamöter, 
verkställande direktör, firmatecknare och revisor, om att styrelsen inte är 
fulltalig eller att årsredovisning inte har lämnats i tid, om 
företagsrekonstruktion och fusion samt uppgifter från handels- och 
föreningsregistret om firmatecknare, revisor och företagsrekonstruktion. 
26. Uppgifter från Alkoholinspektionen om tillstånd enligt 
alkohollagen (1994:1738) och om omsättning enligt restaurangrapport. 
27. Uppgifter från länsarbetsnämnder om beslut om 
arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt utbetalt belopp och datum för 
utbetalningen. 
28. Uppgifter från Generaltull- 
styrelsen om debiterad mervärdes- 
skatt vid import, exportvärden, 
antal import- och exporttillfällen 
samt de tidsperioder som upp- 
gifterna avser.  
29. Uppgifter från Riksför- 
säkringsverket om försäkring mot 
kostnader för sjuklön såvitt avser 
arbetsgivarens organisations- eller 
personnummer, beräknad löne- 
summa, datum då försäkringen 
börjat gälla och datum för 
förändring av lönesumma samt om 
sjukpenninggrundande inkomst av 
annat förvärvsarbete såvitt avser 
den försäkrades personnummer 
och datum för inkomstanmälan. 
 
28. Uppgifter från Generaltull- 
styrelsen om debiterad mervärdes- 
skatt vid import, exportvärden, 
antal import- och exporttillfällen 
samt de tidsperioder som upp- 
gifterna avser samt uppgifter från 
tullmyndigheter som behövs för 
tillämpningen av 3 kap. 30 § andra 
stycket mervärdesskattelagen. 
29. Uppgifter från Riksför- 
säkringsverket om försäkring mot 
kostnader för sjuklön såvitt avser 
arbetsgivarens organisations- eller 
personnummer, beräknad löne- 
summa, datum då försäkringen 
börjat gälla och datum för 
förändring av lönesumma, om 
sjukpenninggrundande inkomst av 
annat förvärvsarbete såvitt avser 
den försäkrades personnummer 
och datum för inkomstanmälan 
samt om utsänd person såvitt 
avser uppgifter från intyg om 
tillämplig lagstiftning och intyg 
om utsändning. 
 
19 §3 
Om inte annat sägs i andra fjärde styckena skall sådana uppgifter i det 
centrala skatteregistret som hänför sig till viss beskattningsperiod gallras 
sju år efter utgången av det kalenderår under vilket perioden gick ut. 
Uppgifter som avses i 5 §, med undantag av de i första stycket 5, 6 §, 
7 § 3, med undantag av uppgifter om beslut om återkallelse av F- 
skattsedel och 7 § 23, med undantag av uppgift om uppskovsavdrag 
enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, får 
bevaras även efter utgången av den tid som anges i första stycket. 
Detsamma gäller uppgifter om 
1. personnummer för make och person som likställs med make vid 
beskattningen, 
2. beslut om beskattning, dock inte skälen för beslutet, 
3. huruvida taxering grundas på förenklad självdeklaration eller enbart 
på kontrolluppgift om inkomst av kapital, 
4. antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit sjöinkomst enligt 
punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370), 
5. ingående och utgående mervärdesskatt samt särskilt investerings- 
avdrag och redovisningsperiodens längd vid redovisning av 
mervärdesskatt. 
Uppgift om tillstånd enligt 
yrkestrafiklagen (1998:000) och 
lagen (1998:000) om biluthyrning 
samt uppgifter som avses i 7 § 26 
29 skall gallras två år efter 
utgången av det år då uppgifterna 
registrerades. 
Uppgift om tillstånd enligt 
yrkestrafiklagen (1998:000) och 
lagen (1998:000) om biluthyrning 
samt uppgifter som avses i 7 § 26 
29, med undantag av uppgifter 
som behövs för tillämpningen av 
3 kap. 30 § andra stycket 
mervärdesskattelagen (1994:200), 
skall gallras två år efter utgången 
av det år då uppgifterna registre- 
rades. 
Uppgift om revision får bevaras under högst tio år efter utgången av 
det år under vilket revisionen avslutades. 
Regeringen får meddela föreskrifter om förlängd bevaringstid för 
uppgifter som avses i första eller fjärde stycket.  
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om 
självdeklaration och kontrolluppgifter 
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:325) om självdeklaration 
och kontrolluppgifter1 
dels att i 2 kap. 32 och 33 §§ samt 3 kap. 33, 34, 47 och 58 §§ orden 
"det län" skall bytas ut mot "den region" och att i 2 kap. 32 § orden 
"Skattemyndigheten i Stockholms län" skall bytas ut mot "Skatte- 
myndigheten i Stockholm", 
dels att 3 kap. 32 c § skall ha följande lydelse. 
 
Nuvarande lydelse 
Föreslagen lydelse 
 
3 kap. 
32 c § 
Kontrolluppgift om avyttring av finansiellt instrument skall, i annat fall 
än som avses i 22 eller 32 a §, lämnas av värdepappersinstitut i de fall 
institutet är skyldigt att upprätta avräkningsnota enligt 3 kap. 9 § lagen 
(1991:981) om värdepappersrörelse. 
 
Även om skyldighet att upprätta 
avräkningsnota inte finns skall 
såvitt avser sådana optioner och 
terminer som är finansiella 
instrument kontrolluppgift om 
utfärdande av optioner och 
slutförande av options- och 
terminsaffärer, som inte innebär 
förvärv eller försäljning av 
egendom, lämnas av det värde- 
pappersinstitut som registrerar 
optionen eller terminen eller som 
på annat sätt medverkar vid 
utfärdandet eller slutförandet. 
Kontrolluppgift skall lämnas för 
fysisk person och dödsbo. 
Kontrolluppgiften skall ta upp den 
ersättning som överenskommits 
vid avyttringen efter avdrag för 
försäljningsprovision och liknande 
kostnader, antalet avyttrade 
finansiella instrument samt slag 
och sort. 
Kontrolluppgift skall lämnas för 
fysisk person och dödsbo. 
Kontrolluppgiften skall ta upp den 
ersättning som överenskommits 
vid avyttringen, utfärdandet eller 
slutförandet efter avdrag för 
försäljningsprovision och liknande 
kostnader, antalet finansiella 
instrument samt slag och sort. Om 
tiden för utnyttjande av en option 
har löpt ut utan att optionen har 
utnyttjats skall kontrolluppgiften 
ta upp den ersättning som 
lämnades vid förvärvet av 
optionen. 
Uppgiftsskyldighet föreligger inte vid byten som avses i 27 § 4 mom. 
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt respektive 6 § lagen 
(1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande om- 
struktureringar inom EG.  
Denna lag träder i kraft såvitt gäller ändringarna i 2 kap. 32 och 33 §§ 
samt 3 kap. 33, 34, 47 och 58 §§ den 1 januari 1999. I övrigt träder lagen 
i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första gången vid 2000 års taxering.  
2.6 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken 
Härigenom föreskrivs att i 6 kap. 16 och 17 b §§ föräldrabalken1 orden 
"det län" skall bytas ut mot "den region".  
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.  
2.7 Förslag till lag om ändring i namnlagen (1982:670) 
Härigenom föreskrivs att i 36 § namnlagen (1982:670)1 orden "det län" 
skall bytas ut mot "den region".  
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.  
2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om 
punktskatter och prisregleringsavgifter 
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:151) om punktskatter 
och prisregleringsavgifter1 
dels att i 1 kap. 5 § och 6 kap. 3 § orden "Skattemyndigheten i 
Dalarnas län" skall bytas ut mot "Skattemyndigheten i Gävle" och i 9 
kap. 3 § orden  det län där beskattningsmyndigheten är belägen  bytas ut 
mot  Dalarnas län , 
dels att 3 kap. 16 § skall ha följande lydelse. 
 
Nuvarande lydelse 
Föreslagen lydelse 
 
3 kap. 
16 §2 
Skattemyndigheten i Dalarnas 
län får uppdra åt Skatte- 
myndigheten i Stockholms län, 
Skattemyndigheten i Göteborgs och 
Bohus län eller Skattemyndigheten 
i Skåne län att fatta beslut om 
uppgiftsskyldighet enligt 5 § eller 
skatterevision enligt 3 kap. i dess 
ställe. 
Skattemyndigheten i Gävle får 
uppdra åt Skattemyndigheten i 
Stockholm, Skattemyndigheten i 
Göteborg eller Skattemyndigheten i 
Malmö att fatta beslut om upp- 
giftsskyldighet enligt 5 § eller 
skatterevision enligt 3 kap. i dess 
ställe. 
Riksskatteverket har samma befogenhet som skattemyndigheten har 
enligt 3 kap. I förekommande fall tar verket därmed över den befogenhet 
som annars skattemyndigheten har.  
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 
 
2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:533) om 
arbetsställenummer 
Härigenom föreskrivs att i 6 § lagen (1984:533) om 
arbetsställenummer1 orden "det län" skall bytas ut mot "den region".  
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 
 
2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:411) om 
ändringar i Sveriges indelning i kommuner och 
landsting 
Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 24 § lagen (1979:411) om ändringar i 
Sveriges indelning i kommuner och landsting1 orden "det län inom 
vilket" skall bytas ut mot "den region inom vilken".  
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 
 
2.11 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen 
(1979:1152) 
Härigenom föreskrivs att i 17 kap. 1 §, 18 kap. 9 § och 20 kap. 2 § 
fastighetstaxeringslagen (1979:1152)1 ordet "länet" skall bytas ut mot 
"regionen" och att i 17 kap. 2 § samma lag orden "det län" skall bytas ut 
mot "den region".  
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.  
2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:880) om 
betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter 
Härigenom föreskrivs att i 20 § lagen (1978:880) om betalningssäkring 
för skatter, tullar och avgifter1 orden "det län" skall bytas ut mot "den 
region".  
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 
 
2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:339) om 
saluvagnsskatt 
Härigenom föreskrivs att i 1 § lagen (1976:339) om saluvagnsskatt1 
orden "Skattemyndigheten i Örebro län" skall bytas ut mot 
"Skattemyndigheten i Örebro".  
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 
 
2.14 Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen 
(1970:624) 
Härigenom föreskrivs att i 6 § kupongskattelagen (1970:624)1 orden 
"Skattemyndigheten i Dalarnas län" skall bytas ut mot 
"Skattemyndigheten i Gävle" och att i 17, 21 och 22 §§ samma lag orden 
"det län" skall bytas ut mot "den region".  
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.  
2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:171) om 
särskilt uppskattningsvärde på fastighet 
Härigenom föreskrivs att i 4 § lagen (1971:171) om särskilt 
uppskattningsvärde på fastighet1 orden "det län" skall bytas ut mot "den 
region".  
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 
 
2.16 Förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken 
Härigenom föreskrivs att i 3 kap. 1 § äktenskapsbalken1 orden "det 
län" skall bytas ut mot "den region".  
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.  
2.17 Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen 
(1988:327) 
Härigenom föreskrivs att i 3 § fordonsskattelagen (1988:327)1 och i 
övergångsbestämmelserna till lagen (1995:1201) om ändring i nämnda 
lag orden "Skattemyndigheten i Örebro län" skall bytas ut mot 
"Skattemyndigheten i Örebro".  
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.  
2.18 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen 
(1990:324) 
Härigenom föreskrivs att i 2 kap. 1 § taxeringslagen (1990:324) ordet 
"län" skall bytas ut mot "region" och ordet  länet  bytas ut mot 
 regionen .  
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.  
2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om 
arvsskatt och gåvoskatt 
Härigenom föreskrivs att i 22 § 2 mom.,  44 § och 52 § 1 mom. lagen 
(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt1 orden "det län" skall bytas ut mot 
"den region" och att i 44 § samma lag orden "Skattemyndigheten i 
Stockholms län" skall bytas ut mot "Skattemyndigheten i Stockholm".  
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.  
2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:676) om 
skatt på ränta på skogskontomedel m.m. 
Härigenom föreskrivs att i 4, 6 9 och 11 §§ lagen (1990:676) om skatt 
på ränta på skogskontomedel1 orden "Skattemyndigheten i Dalarnas län" 
skall bytas ut mot "Skattemyndigheten i Gävle".  
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.  
2.21 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1536) om 
folkbokföringsregister 
Härigenom föreskrivs att i 4 och 5 §§ lagen (1990:1536) om 
folkbokföringsregister ordet "länet" skall bytas ut mot "regionen".  
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 
 
2.22 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:997) om 
ändring i lagen (1990:1536) om folkbokförings- 
register 
Härigenom föreskrivs att i 5 § lagen (1990:1536) om 
folkbokföringsregister i paragrafens lydelse enligt lagen (1997:997) om 
ändring i nämnda lag ordet  länet  skall bytas ut mot  regionen .  
2.23 Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen 
(1991:481) 
Härigenom föreskrivs att i 34 § folkbokföringslagen (1991:481)1 orden 
"det län" skall bytas ut mot "den region".  
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.  
2.24 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om 
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta 
Härigenom föreskrivs att i 8 § lagen (1991:586) om särskild 
inkomstskatt för utomlands bosatta orden "det län" skall bytas ut mot 
"den region" och orden "Skattemyndigheten i Stockholms län" bytas ut 
mot "Skattemyndigheten i Stockholm".  
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.  
2.25 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om 
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister 
m.fl. 
Härigenom föreskrivs att i 10 och 23 §§ lagen (1991:591) om särskild 
inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.1 orden  Skatte- 
myndigheten i Dalarnas län  skall bytas ut mot  Skattemyndigheten i 
Gävle .  
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 
 
2.26 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:40) om 
tillfällig kompensation för viss energiskatt 
Härigenom föreskrivs att i 1 och 3 §§ lagen (1994:40) om tillfällig 
kompensation för viss energiskatt1 orden  Skattemyndigheten i Dalarnas 
län  skall bytas ut mot  Skattemyndigheten i Gävle .  
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.  
2.27 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen 
(1994:200) 
Härigenom föreskrivs att i 12 kap. 1 § mervärdesskattelagen 
(1994:200)1 orden  det län  skall bytas ut mot  den region  och att i 3 
kap. 26 a §, 12 kap. 1 a och 2 §§, 19 kap. 1 och 6 §§ samt 20 kap. 1 § 
samma lag orden  Skattemyndigheten i Dalarnas län  skall bytas ut mot 
 Skattemyndigheten i Gävle .  
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.  
2.28 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:692) om 
kommunala folkomröstningar 
Härigenom föreskrivs att i 10 § lagen (1994:692) om kommunala 
folkomröstningar orden  det län inom vilket  skall bytas ut mot  den 
region inom vilken .  
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.  
2.29 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1518) om 
mervärdesskattekonton för kommuner och landsting 
Härigenom föreskrivs att i 8 § lagen (1995:1518) om 
mervärdesskattekonton för kommuner och landsting1 orden 
 Skattemyndigheten i Dalarnas län  skall bytas ut mot 
 Skattemyndigheten i Gävle .  
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.  
3 Ärendet och dess beredning 
Skattekontrollutredningen överlämnade i mars 1997 delbetänkandet 
Kontroll Reavinst Värdepapper (SOU 1997:27). I betänkandet behandlas 
bl.a. skyldighet för värdepappersinstitut att lämna kontrolluppgift om 
skattepliktig reavinst eller avdragsgill reaförlust vid options- och 
terminsaffärer. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över 
remissinstanserna finns i bilaga 1. Remissyttrandena finns tillgängliga i 
Finansdepartementet (dnr Fi97/1203). Regeringen behandlar nu delar av 
betänkandet. 
Regeringen tar i det här sammanhanget även upp en framställning från 
Riksskatteverket om ändringar i skatteregisterlagen (1980:343). 
Datainspektionen, Generaltullstyrelsen och Riksförsäkringsverket har 
yttrat sig över framställningen. Yttrandena finns tillgängliga i 
Finansdepartementet (dnr Fi97/3282). Regeringen tar också upp en 
framställning från Riksskatteverket angående tjänsteställe för 
skattenämndsledamöter (dnr Fi98/211). 
När det nya systemet för inbetalning av skatt togs i drift vid årsskiftet 
uppmärksammades att vissa justeringar bör göras bl.a. i reglerna om 
beräkning av ränta i skattebetalningslagen (1997:483). Dessa justeringar 
behandlas också här. Synpunkter på de föreslagna ändringarna har under 
hand hämtats in från Riksskatteverket och Sveriges Industriförbund. 
Riksdagen tog hösten 1997 ställning till ett förslag i 
budgetpropositionen för år 1998 om regionindelning för 
skatteförvaltningen. Regeringen lägger nu fram förslag till lagändringar 
som föranleds av den ändrade regionindelningen. 
 
Lagrådet 
 
Regeringen beslutade den 5 mars 1998 att inhämta Lagrådets yttrande 
över de lagförslag som finns i bilaga 2. Lagrådets yttrande finns i 
bilaga 3. Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. 
Lagförslagen 2.4 och 2.6 2.29 är nya. Lagförslaget 2.4 motsvarar helt 
den ändring som föreslagits under 2.3 och som har granskats av 
Lagrådet. Lagförslagen 2.6 2.29 gäller endast byte av vissa ord i 
anslutning till den ändrade regionindelning som riksdagen redan tagit 
ställning till med anledning av ett förslag i budgetpropositionen för år 
1998. Lagrådets hörande skulle alltså sakna betydelse avseende dessa 
lagförslag. 
4 Kontrolluppgiftsskyldighet vid options- och 
terminsaffärer 
4.1 Optioner 
En option är ett finansiellt instrument som ger innehavaren rätt att köpa 
eller sälja aktier, obligationer eller annan egendom till ett visst pris eller 
en rätt att erhålla betalning, vars storlek beror på värdet av egendomen, 
aktieindex eller liknande. Detta är den definition som ges i 24 § 4 mom. 
tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. 
En optionsaffär inleds med att utfärdaren av optionen får en ersättning, 
en s.k. premie, av den som förvärvar optionen, innehavaren. Utfärdaren 
är sedan bunden av optionen medan innehavaren kan välja om han vill 
utnyttja optionen eller inte. 
En optionsaffär kan slutföras på fyra olika sätt. Ett sätt är kvittning 
vilket innebär att innehavaren utfärdar en motsvarande option som den 
han innehar eller att utfärdaren förvärvar en motstående rätt. 
Kvittningstransaktionen medför att den ursprungliga rättigheten utsläcks. 
Ett annat sätt är lösen vilket innebär att innehavaren utnyttjar sin rätt 
enligt optionsavtalet och köper eller säljer den underliggande 
egendomen, t.ex. aktier. Kontantavräkning är ett tredje sätt att slutföra en 
optionsaffär. Vid kontantavräkning får innehavaren ekonomisk ersättning 
i stället för den underliggande egendomen. Det fjärde sättet är att 
optionen löper ut utan att utnyttjas. Det kallas förfall. 
När en optionsaffär slutförs genom kvittning eller lösen upprättas 
avräkningsnota enligt 3 kap. 9 § lagen (1991:981) om värde- 
pappersrörelse. Det innebär att kontrolluppgift skall lämnas enligt 3  kap. 
32 c § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter. Om 
en optionsaffär slutförs genom kontantavräkning eller förfall behöver 
någon avräkningsnota inte upprättas och inte heller behöver någon 
kontrolluppgift lämnas. 
4.2 Terminer 
Termin är ett finansiellt instrument i form av ett avtal om köp av aktier, 
obligationer eller annan egendom vid en viss framtida tidpunkt och till ett 
bestämt pris eller en rätt att erhålla betalning vars storlek beror på värdet 
av egendomen, aktieindex eller liknande. Definitionen återfinns i 24 § 4 
mom. fjärde stycket lagen om statlig inkomstskatt. 
Till skillnad från vad som gäller vid optionsaffärer betalas ingen 
premie vid terminsavtalets ingående. Dessutom är båda parterna bundna 
av terminsavtalet. 
En terminsaffär kan slutföras antingen genom leverans eller 
kontantavräkning. Leverans innebär att terminsavtalet fullföljs. Vid 
kontantavräkning lämnas ersättning. Någon avräkningsnota upprättas 
inte. 
4.3 Beskattning av optioner och terminer 
Beskattning av utfärdaren vid optionsaffärer 
 
Vid beskattning av utfärdaren av en option har optionens löptid 
betydelse. Om löptiden är högst ett år skall beskattning ske det år då 
utfärdaren frigörs från sina åtaganden, dvs. då optionsaffären slutförs. 
Om optionen slutförs genom kvittning, kontantavräkning eller förfall tas 
premien upp till beskattning efter avdrag för eventuella kostnader vid 
slutförandet, t.ex. likvid som erlagts vid kvittning eller kontantavräkning. 
Om kostnaderna är högre än premien uppkommer en avdragsgill förlust. 
Vid förfall finns det inga avdragsgilla kostnader vid slutförandet utan där 
beskattas premien i sin helhet. Om utfärdaren vid lösen säljer den 
underliggande egendomen skall han öka försäljningspriset med premien 
vid beräkning av vinst. Om utfärdaren köper egendom, dras premien av 
från anskaffningsvärdet för egendomen, om denna avyttras senast under 
det beskattningsår då premien skall tas upp till beskattning. Om 
egendomen avyttras året efter skall premien tas upp till beskattning det år 
lösen av egendomen sker. 
När det gäller optioner med längre löptid än ett år skall premien alltid 
tas upp till beskattning det år då optionen utfärdas. Avslutas optionen 
trots den längre löptiden samma år som den utfärdats beskattas den på 
samma sätt som optioner med kort löptid. När optionsaffären slutförs ett 
senare år skall reavinstberäkningen göras utan att premien beaktas. Vid 
kvittning och kontantavräkning får avdrag göras för kostnaderna som för 
reaförlust. Vid förfall uppkommer inga kostnader för utfärdaren och 
påverkar därför inte heller beskattningen. Vid lösen görs en vanlig 
reavinstberäkning utan att premien beaktas. 
 
Beskattning av innehavaren vid optionsaffärer 
 
Vid beskattning av innehavaren av en option saknar löptiden betydelse. 
Beskattning skall ske när optionen avyttras. En innehavd option anses 
avyttrad när den slutförs genom kvittning, kontantavräkning eller förfall. 
Intäkten utgörs av den ersättning som erhållits vid slutförandet efter 
avdrag för erlagd premie. Om premien överstiger den erhållna 
ersättningen uppkommer en reaförlust. Vid förfall innebär det att den 
erlagda premien kan redovisas som reaförlust. Vid lösen skall 
innehavaren, om han förvärvar den underliggande egendomen, beskattas 
när egendomen säljs. Innehavaren får då ta upp den erlagda premien som 
en del av anskaffningskostnaden. Om lösen innebär att innehavaren säljer 
den underliggande egendomen skall beskattning ske samma år. Erlagd 
premie får dras av vid beräkning av reavinsten. 
 
Skattskyldighet vid terminsaffärer 
 
Vid terminsaffärer inträder skattskyldigheten för vinst respektive 
avdragsrätt för förlust det beskattningsår då fullgörandet enligt 
terminsavtalet skall ske. När terminen slutförs genom leverans beskattas 
säljaren som för avyttring av egendomen. Köparen beskattas först när 
den förvärvade egendomen avyttras. Vid kontantavräkning är det belopp 
som den ena parten erhåller skattepliktigt som reavinst enligt de regler 
som skulle ha gällt för den underliggande egendomen. På motsvarande 
sätt är den förlust som den andre parten gör avdragsgill enligt de 
bestämmelser som gäller för ifrågavarande egendom. 
4.4 Kontrolluppgiftsskyldighet fr.o.m. 1997 års taxering 
Från och med 1997 års taxering skall fondbolag lämna kontrolluppgifter 
om reavinst respektive reaförlust vid avyttring av andel i 
värdepappersfond. Vidare har värdepappersinstituten en skyldighet att 
lämna kontrolluppgift om avyttring av aktier och andra finansiella 
instrument i de fall instituten är skyldiga att upprätta avräkningsnota 
enligt 3 kap. 9 § lagen om värdepappersrörelse. Uppgift skall lämnas för 
fysisk person och dödsbo. Kontrolluppgiften skall ta upp den ersättning 
som överenskommits vid avyttringen efter avdrag för 
försäljningsprovision och liknande kostnader, antalet avyttrade 
finansiella instrument samt slag och sort. Kontrolluppgiftsskyldigheten 
framgår av 3 kap. 32 c § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter. 
Kontrolluppgiftsskyldigheten omfattar även avyttring av optioner och 
terminer. Med avyttring avses enligt 24 § 2 mom. lagen om statlig 
inkomstskatt försäljning, byte eller därmed jämförlig överlåtelse. Med 
avyttring jämställs enligt samma moment även att tiden för utnyttjande 
av en option löpt ut utan att optionen har utnyttjats. Utnyttjas en option 
eller en termin för förvärv av aktier eller annan egendom, anses detta inte 
som en avyttring av det utnyttjade instrumentet. Slutförande av en 
optionsaffär genom kvittning, förfall eller kontantavräkning anses som en 
avyttring för innehavaren. Kontrolluppgiftsskyldigheten är dock 
beroende av om avräkningsnota skall upprättas. Lösen respektive 
leverans vid en terminsaffär behandlas som avyttring av den 
underliggande egendomen för säljaren och kontrolluppgifter lämnas efter 
bestämmelserna som gäller för sådan egendom. Köparen beskattas först 
när han säljer egendomen och kontrolluppgift lämnas då efter de 
bestämmelser som gäller för egendomen. 
Enligt 3 kap. 9 § lagen om värdepappersrörelse skall en avräkningsnota 
upprättas vid köp, försäljning eller byte av finansiella instrument. 
Slutförande genom kontantavräkning eller förfall räknas inte hit. 
Kontrolluppgifter behöver således inte lämnas för sådana affärer. Det har 
också hävdats att avräkningsnota inte skall upprättas vid utfärdandet av 
en option. Någon kontrolluppgift lämnas inte heller i de fallen. 
Vid 1997 års taxering ökade taxeringsunderlaget för reavinster liksom 
skatteintäkterna härför. Detta kan ha flera olika förklaringar. Den nya 
kontrolluppgiftsskyldigheten kan vara en bidragande orsak. 
4.5 Skattekontrollutredningen 
Uppgiftsskyldigheten i självdeklarationerna och kontrollen av att 
uppgiftsskyldigheten fullgörs är basen för en effektiv och likformig 
beskattning. Ändamålsenliga regler om uppgiftsskyldighet och en 
effektiv skattekontroll leder bl.a. till inkomstökningar för det allmänna, 
bättre skattemoral och större lojalitet till systemet. Olika åtgärder har 
vidtagits för att underlätta och förbättra uppgiftslämnandet och 
kontrollen. Som framgår av föregående avsnitt utvidgades 
kontrolluppgiftsskyldigheten från och med 1997 års taxering och 
omfattar nu nästan all försäljning av finansiella instrument. Arbetet med 
att ytterligare försöka förenkla och effektivisera förfarandet bör dock 
pågå kontinuerligt. Regeringen tillsatte under våren 1995 en särskild 
utredare bl.a. med uppgift att göra en systematisk översyn av reglerna om 
uppgiftsskyldighet och utarbeta så enkla och enhetliga regler som möjligt 
och att utforma en obligatorisk kontrolluppgiftsskyldighet om reavinster 
och reaförluster vid försäljning av aktier och andra finansiella 
instrument. Utredningen antog namnet Skattekontrollutredningen. 
Skattekontrollutredningen föreslår i delbetänkandet Kontroll Reavinst 
Värdepapper (SOU 1997:27) ett system som innebär att 
skattemyndigheten beräknar reavinst och reaförlust vid fysiska personers 
och dödsbons avyttring av marknadsnoterade aktier och fordringar. 
Beräkning skall enligt förslaget göras utifrån löpande kontrolluppgifter 
om innehav, avyttring, ersättning vid förvärv eller avyttring m.m. som 
lämnas av Värdepapperscentralen VPC AB och värdepappersinstituten 
och som samlas i ett register. Den av skattemyndigheten beräknade 
reavinsten eller reaförlusten föreslås bli förtryckt på deklara- 
tionsblanketten. När det gäller optioner och terminer föreslår utredningen 
att i de fall en optionsaffär slutförs med kvittning, kontantavräkning eller 
förfall samt när en terminsaffär slutförs med kontantavräkning skall 
kontrolluppgift om skattepliktig reavinst eller avdragsgill reaförlust 
lämnas av värdepappersinstituten för fysiska personer och dödsbon. I de 
fall en optionsaffär slutförs med lösen eller leverans av den 
underliggande egendomen föreslås att samma regler skall gälla som för 
förvärv och avyttring av aktier och fordringar. 
Utredningens förslag har mötts av en del kritik. Kritiken har i 
huvudsak bestått i att de ekonomiska vinsterna ifrågasätts, att en 
utvärdering av den kontrolluppgiftsskyldighet som infördes från och med 
1997 års taxering bör göras innan en utvidgning sker, att 
utlandstransaktioner riskerar falla utanför systemet samt att 
rättssäkerheten och den enskildes integritet påverkas. En ytterligare 
invändning har varit att förslaget innebär konkurrensnackdelar för de 
svenska värdepappersinstituten. De kommer bl.a. att ha kostnader 
föranledda av kontrolluppgiftsskyldigheten som de utländska 
värdepappersinstituten inte har. Flera remissinstanser har när det gäller 
optioner och terminer anfört att reavinstberäkningen bör göras av 
skattemyndighet och inte av värdepappersinstituten. 
Innan en mer omfattande utvidgning av kontrolluppgiftsskyldigheten 
övervägs bör effekterna av utvidgningen av kontrolluppgiftsskyldigheten 
vid 1997 års taxering utvärderas och analyseras. Någon sådan 
utvärdering har ännu inte gjorts. Resultatet av beredningen av förslag på 
andra områden och annat pågående utredningsarbete kan vara av 
betydelse för utredningens förslag. Det gäller bl.a. departements- 
promemorian Förslag till lag om kontoföring av finansiella instrument 
(Ds 1997:76) och den s.k. Bulvanutredningens arbete (dir. 1996:55). 
Regeringen anser därför att slutlig ställning till Skattekontroll- 
utredningens förslag inte bör tas nu. Regeringen lägger nu endast fram 
förslag som syftar till en komplettering av skyldigheten att lämna 
kontrolluppgifter. 
4.6 Kontrolluppgiftsskyldighet 
Regeringens förslag: Kontrolluppgifter om utfärdande av optioner och 
slutförande av options- och terminsaffärer skall lämnas av 
värdepappersinstitut även om avräkningsnota inte skall upprättas enligt 
3 kap. 9 § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. 
 
Skattekontrollutredningens förslag: Kontrolluppgift om reavinst och 
reaförlust vid options- och terminsaffärer skall lämnas av 
värdepappersinstitut. 
Remissinstanserna: Riksskatteverket tillstyrker förslaget. Förslaget 
lämnas utan erinran av Sveriges Riksbank, Riksgäldskontoret och 
Landsorganisationen i Sverige (LO). Datainspektionen har inget att 
erinra mot att registrering sker när skattepliktiga transaktioner ägt rum. 
Finansinspektionen anser att om skattemyndighet skall sköta annan 
reavinstberäkning, den även bör sköta reavinstberäkning vad gäller 
optioner och terminer. Kammarrätten i Stockholm menar att det inte 
framförts skäl för att inte skatteförvaltningen skall utföra 
vinstberäkningar vad gäller options- och terminsaffärer. Länsrätten i 
Göteborgs och Bohus län anser att nuvarande skyldighet att lämna 
kontrolluppgift vid avyttring av finansiella instrument borde vara 
tillräcklig för att tillgodose skattemyndighetens kontrollbehov men 
föreslår att denna skyldighet utvidgas på så sätt att det skall föreligga 
kontrolluppgiftsskyldighet i samband med att options- och terminsaffärer 
slutförs, oavsett på vilket sätt. Motsvarande synpunkter förs fram av OM 
Stockholm AB. Hovrätten över Skåne och Blekinge och 
Riksrevisionsverket är tveksamma till utredningens förslag i sin helhet 
bl.a. för att de ekonomiska konsekvenserna är svåra att bedöma. De går 
dock inte in särskilt på förslaget om options- och terminsaffärer. 
Fondbolagens förening, Företagens uppgiftslämnardelegation (FUD), 
Stockholms Fondbörs AB, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), 
Sveriges Industriförbund, Svenska Bankföreningen, Svenska 
Fondhandlareföreningen och Värdepapperscentralen VPC AB avstyrker 
förslagen. 
Skälen för regeringens förslag: Som tidigare konstaterats har 
regeringen inte för avsikt att nu ta ställning till Skattekontroll- 
utredningens förslag om att skattemyndighet skall beräkna reavinst och 
reaförlust vid avyttring av finansiella instrument för fysiska personer och 
dödsbon med hjälp av registrerade kontrolluppgifter om innehav, förvärv, 
avyttring etc. Skattekontrollutredningen pekar dock på att den 
kontrolluppgiftsskyldighet som föreligger inte är heltäckande när det 
gäller options- och terminsaffärer. Endast vissa avyttringar omfattas av 
skyldigheten att lämna kontrolluppgift. Bristen i detta avseende beror på 
att skyldigheten är avhängig av om avräkningsnota skall upprättas. 
Avräkningsnota behöver inte upprättas vid utfärdandet av optioner eller 
när options- och terminsaffärer slutförs genom kontantavräkning och vid 
förfall. Vid lösen upprättas avräkningsnota på överlåtelsen av den 
underliggande egendomen. 
För att inte options- och terminsaffärer skall behandlas olika beroende 
av hur de slutförs bör en skyldighet att lämna kontrolluppgift vid alla 
typer av slutförande av sådana affärer införas där beskattning skall ske i 
samband med slutförandet. När t.ex. en köpoption avslutas med lösen 
eller en terminsaffär med leverans skall säljaren beskattas som vid 
försäljning av egendomen och förvärvaren av egendomen beskattas först 
i samband med att han i sin tur säljer egendomen. En kontrolluppgift om 
lösen eller leverans i samband med slutförandet av options- eller 
terminsaffären skulle sakna betydelse. En kontrolluppgiftsskyldighet för 
övriga typer av slutförande skulle innebära att kontrolluppgift kommer 
att lämnas i så gott som alla fall där beskattning skall ske i samband med 
slutförandet. Kontrolluppgiftsskyldigheten blir på så sätt mer enhetlig. 
I dag anses det inte föreligga någon skyldighet att upprätta en 
avräkningsnota och det lämnas inga kontrolluppgifter vid utfärdandet av 
en option. Det är dock ofta som skattskyldighet uppkommer redan vid det 
tillfället. För optioner med löptid på mer än ett år inträder 
skattskyldigheten alltid det år optionen utfärdades. För optioner med en 
löptid om högst ett år inträder skattskyldigheten det år utfärdaren frigörs 
från sina åtaganden, dvs. antingen samma år som optionen utfärdas eller 
året därefter. En skyldighet att lämna kontrolluppgift skulle vara av 
betydelse för beskattningen i merparten av fallen. Regeringen anser 
därför att en sådan skyldighet skall införas. Kontrolluppgift skall lämnas 
om den premie som utfärdaren erhåller efter avdrag för omkostnader. 
Den nuvarande kontrolluppgiftsskyldigheten gäller finansiella 
instrument. Avsikten är inte att utvidga skyldigheten till att avse annat än 
sådana instrument. Av lagtexten bör det därför framgå att 
kontrolluppgiftsskyldigheten omfattar utfärdande av optioner och 
slutförande av optioner och terminer som utgör finansiella instrument. 
Om uppgiftsskyldigheten inte är knuten till upprättandet av 
avräkningsnota måste det på annat sätt anges vilket värdepappersinstitut 
som skall lämna kontrolluppgiften. All börshandel med optioner och 
terminer registreras av ett värdepappersinstitut. Uppgiftsskyldigheten kan 
i de fallen knytas till institutet. I andra fall, dvs. när handeln inte sker vid 
 
en börs, medverkar dock i regel ett värdepappersinstitut. Det är då 
naturligt att det är det institutet som skall lämna kontrolluppgift. 
Regeringen föreslår därför att det i 3 kap. 32 c § lagen om 
självdeklaration och kontrolluppgifter förs in en ny bestämmelse om att 
det värdepappersinstitut som registrerar optionen eller terminen eller som 
på annat sätt medverkar när optionen eller terminen utfärdas eller slutförs 
skall lämna kontrolluppgift även om skyldighet att upprätta 
avräkningsnota inte finns. 
Sammanfattningsvis kan sägas att förslagen innebär att kontrolluppgift 
alltid kommer att lämnas för utfärdaren av en option när optionen 
utfärdas och premien betalas. Sådan kontrolluppgift kommer att lämnas 
även om beskattning skall ske först påföljande år, som vid utfärdandet av 
en option med en löptid om högst ett år och som slutförs först påföljande 
år. För innehavaren av en option innebär förslagen att kontrolluppgift 
kommer att lämnas om optionsaffären slutförs genom kvittning, 
kontantavräkning eller förfall. Vid lösen kommer kontrolluppgift att 
lämnas enligt de bestämmelser som gäller för den underliggande 
egendomen. Vid terminsaffärer kommer kontrolluppgift att lämnas vid 
kontantavräkning för såväl säljare som köpare. Vid leverans lämnas 
kontrolluppgift enligt de bestämmelser som gäller för den underliggande 
egendomen. 
Upplysningsvis kan också nämnas att kontrolluppgifterna visserligen 
inte kommer att förtryckas i den förenklade självdeklarationen men de 
kommer att finnas med på den specifikation som bifogas 
deklarationsblanketten. 
5 Ändringar i skatteregisterlagen 
5.1 Uppgifter om befrielse från mervärdesskatt vid 
import 
Regeringens förslag: Uppgifter från tullmyndigheterna som behövs 
för tillämpningen av bestämmelserna om befrielse från 
mervärdesskatt vid import skall få registreras i det centrala 
skatteregistret. 
 
Riksskatteverkets förslag överensstämmer med regeringens. 
Remissinstanserna tillstyrker förslaget. 
Skälen för regeringens förslag: Enligt 3 kap. 30 § andra stycket 
mervärdesskattelagen (1994:200) undantas från skatteplikt import av 
vara som efter importen skall säljas till ett annat EG-land. Vid 
tillämpningen av bestämmelserna om befrielse är tullmyndighet enligt 
12 § mervärdesskatteförordningen (1994:223) skyldig att lämna uppgift 
om importen till Riksskatteverket. Om omsättningen av varan inte sker 
till ett annat EG-land skall Riksskatteverket underrätta tullmyndigheten. 
Syftet med återrapporteringen är att tullmyndigheterna skall påföra 
mervärdesskatt om det visar sig att det inte finns något skäl till befrielse. 
För närvarande lämnar tullmyndigheterna samtliga uppgifter i aktuella 
ärenden till Riksskatteverket på papper. Antalet uppgifter som kommer in 
till Riksskatteverket uppgår till mellan 5 000 och 6 000 per år. Antalet 
kommer sannolikt att öka de närmaste åren. För att underlätta och 
rationalisera ärendehanteringen avser Riksskatteverket att registrera 
uppgifterna i det centrala skatteregistret. 
Uppgifterna från tullmyndigheterna avses stämmas av mot uppgifter 
från de kvartalsrapporter som skall lämnas till skattemyndigheterna. Vid 
avvikelse skall rapportering ske till tullmyndighet och eventuellt berört 
skattekontor. 
De uppgifter som är relevanta för skatteförvaltningens hantering är 
uppgifter om tullidentifikationsnummer, värdet av varuleveransen, 
utlämningsdag/tulltaxeringsdag, importörens registreringsnummer för 
mervärdesskatt, namn och adress, eventuellt ombuds registrerings- 
nummer för mervärdesskatt eller organisationsnummer, namn och adress 
samt den slutliga köparens registreringsnummer för mervärdesskatt, 
namn och adress. 
Det är fråga om uppgifter som regleras i mervärdesskattelagen och 
som till viss del används för beskattning. Om det t.ex. skulle visa sig att 
ett uppgivet registreringsnummer på köpare i annat EG-land inte finns 
registrerat skall skatteförvaltningen utreda orsaken till detta. Som tidigare 
nämnts är också syftet med att registrera uppgifterna och eventuell 
rapportering till tullmyndigheterna att mervärdesskatt skall tas ut om det 
inte finns skäl för befrielse. Det är därför enligt regeringens mening 
naturligt att registrering sker i skatteregistret. Uppgifterna är inte av 
känslig art och rör till övervägande del företag eller näringsidkare. Något 
hinder från integritetssynpunkt kan därför inte anses föreligga att 
registrera uppgifterna i skatteregistret. 
Bestämmelser om registreringen av uppgifterna tas lämpligen in i 7 § 
28 skatteregisterlagen (1980:343) som reglerar inhämtandet av uppgifter 
från Generaltullstyrelsen. 
Uppgifterna bör gallras efter samma tid som gäller för flertalet 
uppgifter i registret, dvs. sju år efter beskattningsperiodens utgång. 
Skatteregister får enligt 1 § skatteregisterlagen användas vid 
beskattning för bl.a. redovisning, bestämmande och betalning av skatt 
enligt mervärdesskattelagen. Riksskatteverket har i sin framställning 
föreslagit att ett förtydligande av ändamålet införs med innebörd att 
skatteregistret får användas vid tillämpningen av bestämmelserna i 
mervärdesskattelagen om befrielse från mervärdesskatt vid import. 
Verket anser att det inte är självklart att återrapporteringen till 
tullmyndigheterna innefattas i begreppet beskattning. Enligt regeringens 
mening får dock ändamålet med skatteregistren anses omfatta också 
ifrågavarande förfarande. Även om mervärdesskatten inte bestäms av 
skattemyndigheten utan av en annan myndighet är det fråga om 
bestämmande av skatt enligt mervärdesskattelagen. Någon ändring av 
ändamålsbestämmelsen behövs därför inte. 
5.2 Intyg om utsändning 
Regeringens förslag: Uppgifter från Riksförsäkringsverket om 
arbetstagare som för arbetsgivarens räkning sänts ut för arbete i annat 
land skall, när det gäller uppgifter från intyg om tillämplig lagstiftning 
och utsändningsintyg, få registreras i det centrala skatteregistret. 
 
Riksskatteverkets förslag överensstämmer med regeringens. 
Remissinstanserna tillstyrker förslaget. Riksförsäkringsverket påpekar 
dock att verket under tiden fram till år 2000 inte har möjlighet att lämna 
ut uppgifterna på ADB-medium eftersom behövligt register ännu inte 
finns. 
Skälen för regeringens förslag: I EG:s förordning (EEG) nr 1408/71 
om tillämpning av systemen för social trygghet och i 2 kap. 5 § lagen 
(1981:691) om socialavgifter finns regler som rör utsända arbetstagare. 
Sverige har dessutom ingått ett tjugotal konventioner om social trygghet 
med andra länder. Samtliga konventioner innehåller särskilda regler för 
utsända arbetstagare. 
Vid utsändning av arbetstagare till ett annat EU/EES-land eller 
konventionsland skall den anställdes tillhörighet till visst lands 
socialförsäkring styrkas med ett intyg om tillämplig lagstiftning inom 
EU/EES respektive utsändningsintyg mellan konventionsländer. 
Med utsänd arbetstagare menas en person som är anställd och, i 
normalfallet, avlönad av sin arbetsgivare i ett land och som sänds till ett 
annat land för att där arbeta för arbetsgivarens räkning. En person som 
sänds ut från Sverige för arbete i EU/EES- eller konventionsland tillhör 
svensk socialförsäkring under utsändningsperioden. En person som är 
utsänd från ett annat konventionsland till Sverige omfattas på 
motsvarande sätt av lagstiftningen i det land varifrån han sänts ut. 
I Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1985:16) om inskrivning 
och avregistrering enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring finns 
regler om hur ifrågavarande intyg skall sändas till olika berörda 
myndigheter. Av föreskrifterna framgår att försäkringskassan vid 
utsändning av en person från Sverige skall skicka en kopia av intyget till 
skattemyndigheten i det område där arbetstagaren är bosatt. Om 
arbetsgivaren har sitt säte på annan ort skall kopia på intyget sändas även 
till skattemyndigheten på den orten. När en arbetstagare sänds ut av en 
arbetsgivare utomlands för arbete i Sverige skall en kopia av intyget 
skickas, via Riksförsäkringsverket, till skattemyndigheten på den 
utsändes vistelseort. 
Intygen skickas i dag på papper. Riksskatteverket och 
Riksförsäkringsverket planerar nu att uppgifter från intygen skall lämnas 
till skatteförvaltning på medium för ADB. Detta skulle underlätta 
administrationen för båda myndigheterna. Registrering av uppgifterna i 
skatteregistret skulle också innebära väsentliga fördelar för 
skatteförvaltningens kontrollverksamhet. 
Skattemyndigheterna använder vid utsändning från Sverige intygen för 
avstämning av redovisade arbetsgivaravgifter och uppgift om utsänd 
personal. En svensk arbetsgivare som har personal utsänd till ett annat 
land behöver i vissa fall inte betala full arbetsgivaravgift. 
När det gäller utländska arbetsgivare med personal utsänd till Sverige 
gäller det kontroll av att inte pensionsgrundande inkomst felaktigt 
beräknas för personen i Sverige. I andra fall kan det bli fråga om att 
utreda om socialavgifter skall betalas i Sverige. Det kan även behöva 
utredas om inte den utsände skall vara skattskyldig i Sverige. 
De uppgifter som skatteförvaltningen behöver är den anställdes namn 
och personnummer, om den anställde tillhör eller inte tillhör svensk 
socialförsäkring samt vistelseadressen i hemlandet och i 
sysselsättningslandet. Vidare behövs uppgift om utsändningstidens 
början och slut, arbetsgivare i Sverige och i sysselsättningslandet samt 
om den utsände är egen företagare. 
För att förbättra kvaliteten på beräkningen av den sjukpenning- 
grundande inkomsten och uppbörden av socialförsäkringsavgifter är det 
nödvändigt att de uppgifter som här är i fråga får registreras i det centrala 
skatteregistret. En förbättrad kvalitet kan medföra vinster för 
socialförsäkringssystemet. Med den föreslagna registreringen kan också 
missbruk och fusk motverkas såväl vad avser förmåner som avgifter. 
Enligt regeringens mening bör därför ifrågavarande uppgifter få 
registreras i det centrala skatteregistret. Uppgifterna är inte känsliga och 
något hinder från integritetssynpunkt för registrering kan inte anses 
finnas. 
Riksförsäkringsverket har i sitt remissyttrande framhållit att det finns 
behov av att bygga upp ett register som innehåller uppgifter från 
socialförsäkringsadministrationen. Andra mycket angelägna arbets- 
uppgifter på ADB-området gör det dock inte möjligt att under tiden fram 
till år 2000 genomföra nödvändiga rutiner. Riksförsäkringsverket avser 
dock att så snart det går   tidsmässigt och finansiellt   göra det 
nödvändiga arbetet för att inom socialförsäkringsadministrationen få till 
stånd registrering av uppgifterna i fråga. Uppgifterna kommer således att 
till dess lämnas på papper. 
Mot bakgrund av det värde uppgifterna har för kontrollverksamheten 
inom skatteförvaltningen anser regeringen att, trots att Riksskatteverket 
ännu en tid kommer att få uppgifterna på papper, en möjlighet att 
registrera uppgifterna i det centrala skatteregistret bör införas redan nu. 
Bestämmelser om registreringen av uppgifterna tas lämpligen in i 7 § 29 
skatteregisterlagen som reglerar inhämtandet av uppgifter från 
Riksförsäkringsverket. 
6 Justering av räntereglerna i 
skattekontosystemet 
6.1 Behovet av en justering 
Om ett mindre företag, dvs. ett företag som är skyldigt att redovisa 
mervärdesskatt på ett beskattningsunderlag som exklusive 
gemenskapsinterna förvärv och import för beskattningsåret beräknas 
sammanlagt uppgå till högst 40 miljoner kronor, redovisar överskjutande 
ingående mervärdesskatt i en skattedeklaration redan i början av 
månaden efter redovisningsperioden (exempelvis i början av februari) 
trots att företaget har rätt att vänta med redovisningen till den 12, i 
augusti och januari den 17, i andra månaden efter redovisningsperioden 
ränteberäknas skatten inte på skattekontot förrän dagen efter den dag då 
deklarationen senast skulle ha kommit in (i exemplet den 12 mars). Detta 
beror på att det i 16 kap. 7 § skattebetalningslagen (1997:483) sägs att 
avräkning mot överskjutande ingående mervärdesskatt på annat sätt än 
genom avräkning i en skattedeklaration skall anses ha gjorts när 
mervärdesskatten senast skall ha redovisats. Detta innebär att ett mindre 
företag visserligen kan få ut överskjutande ingående mervärdesskatt i 
förtid (i exemplet under första halvan av februari) efter avräkning för de 
skatteavdrag och arbetsgivaravgifter som skall redovisas samma månad 
samt, om återbetalningen sker efter den första förfallodagen i månaden, 
debiterad preliminär skatt (F-skatt eller särskild A-skatt) för den månad 
under vilken deklarationen lämnas. I dessa fall drabbas företaget ändå av 
kostnadsränta under en månad på skatteavdraget, arbetsgivaravgifterna 
och den preliminära skatten (i exemplet under tiden 13 februari   12 
mars). 
Motsvarande ränteberäkningsproblem finns i fråga om debiterad 
preliminär skatt för de större företagen, dvs. företag som är skyldiga att 
redovisa mervärdesskatt på ett beskattningsunderlag som exklusive 
gemenskapsinterna förvärv och import för beskattningsåret beräknas 
sammanlagt överstiga 40 miljoner kronor. Trots att den preliminära 
skatten räknas av innan utbetalning sker av överskjutande ingående mer- 
värdesskatt, i de fall återbetalningen sker efter den första förfallodagen i 
månaden, påförs företaget kostnadsränta. När det gäller de större 
företagen beräknas dock kostnadsräntan endast för tiden den 13, i januari 
den 18, till och med den 26 i samma månad. 
6.2 Gällande regler 
Större företag 
 
Ett företag som är skyldigt att redovisa mervärdesskatt på ett 
beskattningsunderlag som exklusive gemenskapsinterna förvärv och 
import för beskattningsåret beräknas sammanlagt överstiga 40 miljoner 
kronor (större företag) skall lämna skattedeklaration senast den 26 i 
månaden efter redovisningsperioden utom i december då deklarationen 
skall lämnas senast den 27. 
Deklarationen skall i detta fall avse skatteavdrag, arbetsgivaravgifter 
och mervärdesskatt för redovisningsperioden närmast före den månad 
deklarationen skall lämnas. Skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och 
mervärdesskatt för redovisningsperioden januari skall alltså redovisas i 
en skattedeklaration som skall lämnas senast den 26 februari. 
Skatteavdraget och arbetsgivaravgifterna skall betalas senast den 12, i 
januari den 17, i den månad deklarationen senast skall lämnas och 
mervärdesskatten senast den 26 samma månad utom i december då 
mervärdesskatten skall betalas senast den 27. 
För att göra det möjligt att avräkna skatteavdrag och 
arbetsgivaravgifter mot överskjutande ingående mervärdesskatt som 
redovisas i en och samma deklaration trots att beloppen inte skall betalas 
vid samma tillfälle har det i skattebetalningslagen förts in en 
bestämmelse som säger att inbetalning av skatt som görs genom 
avräkning i en skattedeklaration mot överskjutande ingående 
mervärdesskatt som redovisats senast den 26, i december senast den 27, i 
den månad inbetalningen skulle vara gjord, anses ha gjorts på 
förfallodagen. Avräkning mot överskjutande ingående mervärdesskatt i 
övriga fall anses ha gjorts när mervärdesskatten senast skall ha 
redovisats. 
Om företaget vill ha tillbaka mervärdesskatten så snart som möjligt 
kan företaget, i stället för att vänta till den 26 i månaden, lämna in sin 
deklaration så snart redovisningsperioden gått till ända. För att avräkning 
skall kunna ske även i detta fall innan resterande del av mervärdesskatten 
betalas tillbaka till företaget sägs i 10 kap. 20 § skattebetalningslagen att 
den som redovisar överskjutande ingående mervärdesskatt i förtid skall 
redovisa också de skatteavdrag och arbetsgivaravgifter som skall 
redovisas den månad då den överskjutande ingående mervärdesskatten 
redovisas, eller som skulle ha redovisats tidigare, om skatteavdragen och 
arbetsgivaravgifterna inte redan redovisats eller bestämts genom ett 
omprövningsbeslut. Detsamma gäller i fråga om mervärdesskatt. 
Om företaget har lämnat en fullständig skattedeklaration redan i början 
av månaden efter redovisningsperioden kan överskjutande ingående 
mervärdesskatt efter avräkning av skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och, 
om återbetalningen sker efter den första förfallodagen i månaden, 
debiterad preliminär skatt återbetalas redan under första halvan av 
månaden. Att återbetalning skall ske framgår av 18 kap. 2 § 
skattebetalningslagen där det sägs att återbetalning skall ske även om den 
skattskyldige inte begärt det när det överskjutande beloppet grundas på 
ett beslut om överskjutande ingående mervärdesskatt. 
Den som vill att beloppet skall stå kvar på skattekontot för att 
användas för betalning av framtida skatteskulder har dock denna 
möjlighet. Den skattskyldige skall då meddela skattemyndigheten detta 
(18 kap. 7 § skattebetalningslagen). 
Om mervärdesskatten skall stå kvar på kontot finns det dock ingen 
anledning för företaget att lämna skattedeklarationen i förtid. Visserligen 
skall intäktsränta beräknas på överskott som uppstår på ett skattekonto 
men räntan beräknas i detta fall först från och med dagen efter den då 
deklarationen senast skall ha kommit in (19 kap. 13 § skattebetalnings- 
lagen). 
 
Mindre företag 
 
Ett företag som är skyldigt att redovisa mervärdesskatt på ett 
beskattningsunderlag som exklusive gemenskapsinterna förvärv och 
import för beskattningsåret beräknas sammanlagt uppgå till högst 40 
miljoner kronor (mindre företag) skall lämna skattedeklaration senast den 
12 i månaden, utom i januari och augusti då deklarationen skall lämnas 
senast den 17. 
Deklarationen skall i detta fall avse skatteavdrag och arbets- 
givaravgifter för redovisningsperioden närmast före den månad 
deklarationen skall lämnas och mervärdesskatt för redovisningsperioden 
andra månaden före den månad deklarationen skall lämnas. Skatteavdrag 
och arbetsgivaravgifter för redovisningsperioden januari skall alltså 
redovisas i en skattedeklaration som skall lämnas senast den 12 februari. 
I den deklarationen skall också mervärdesskatten för redovis- 
ningsperioden december redovisas. 
Denna ordning har tillkommit för att underlätta för de mindre 
företagen som därigenom ges längre tid för att ta fram de uppgifter som 
behövs för redovisning av mervärdesskatten. Det nu aktuella problemet 
har således till största delen sin grund i en regel som har kommit till för 
att tillgodose de mindre företagens önskemål. 
Skatteavdraget, arbetsgivaravgifterna och mervärdesskatten skall 
betalas senast när deklarationen senast skall lämnas. 
Om ett mindre företag vill redovisa överskjutande ingående 
mervärdesskatt redan månaden efter redovisningsperiodens utgång måste 
företaget lämna två deklarationer denna månad, den ena avseende 
skatteavdrag och arbetsgivaravgifter för närmast föregående redo- 
visningsperiod och i förekommande fall utgående mervärdesskatt för 
redovisningsperioden närmast dessförinnan och den andra avseende 
överskjutande ingående mervärdesskatt för redovisningsperioden före 
den månad deklarationen lämnas. 
Om ett mindre företag som exempelvis vill ha tillbaka överskjutande 
ingående mervärdesskatt för redovisningsperioden januari redovisar den 
skatten redan i början av februari måste företaget samtidigt lämna en 
skattedeklaration vari redovisas skatteavdrag och arbetsgivaravgifter för 
januari och mervärdesskatt för december. 
En sådan ordning omöjliggör emellertid en avräkning av skatteavdrag, 
arbetsgivaravgifter, utgående mervärdesskatt och debiterad preliminär 
skatt mot den överskjutande ingående mervärdesskatten när det gäller 
ränteberäkningen eftersom debiteringar och krediteringar har olika 
ränteberäkningsdagar. Att företaget inte kan redovisa skatteavdraget, 
arbetsgivaravgifterna och mervärdesskatten i en och samma 
skattedeklaration beror på en bestämmelse i 10 kap. 13 § skatte- 
betalningslagen som säger att en skattedeklaration skall lämnas för varje 
redovisningsperiod. Den preliminära skatten skall över huvud taget inte 
redovisas utan debiteras av skattemyndigheten. 
6.3 Överväganden och förslag 
Regeringens förslag: Redovisning av överskjutande ingående 
mervärdesskatt jämställs med inbetalning av skatt och sådan 
inbetalning anses ha gjorts den 12, i januari den 17, i månaden efter 
redovisningsperioden. Om mervärdesskatten har redovisats andra 
månaden efter redovisningsperioden eller senare anses dock 
inbetalningen ha gjorts vid den ordinarie förfallodagen. 
Intäktsränta på överskjutande ingående mervärdesskatt skall 
beräknas från motsvarande tidpunkter. 
Mindre företag skall få möjlighet att efter begäran få redovisa 
skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt på samma sätt 
som de större företagen, dvs. senast den 26, i december den 27, i 
månaden efter redovisningsperioden. Betalningen av skatten skall då 
också ske vid samma tidpunkter som gäller för de större företagen. 
Kostnadsränta vid för sen betalning skall under tiden januari 
augusti 1998 generellt tas ut efter en procentsats motsvarande 
basräntan. 
 
Skälen för regeringens förslag: Nuvarande regler om avräkning av 
skatt mot överskjutande ingående mervärdesskatt som redovisats av 
sådana skattskyldiga som är skyldiga att redovisa mervärdesskatt på ett 
beskattningsunderlag som exklusive gemenskapsinterna förvärv och 
import för beskattningsåret beräknas sammanlagt uppgå till högst 40 
miljoner kronor (mindre företag) medför att ränta i vissa fall debiteras på 
skattebelopp som avräknats mot mervärdeskatten. Detta är givetvis inte 
acceptabelt. Skattebetalningslagen är emellertid konstruerad på ett sådant 
sätt att ränteberäkningen är orubbligt kopplad till betalningsdag både när 
det gäller kostnadsränta och intäktsränta. För att hitta en lösning på det 
nu aktuella problemet måste man därför ändra ränteberäkningsdag. 
Problemet kan lösas genom införandet av en regel som jämställer 
redovisning av överskjutande ingående mervärdesskatt  med inbetalning 
av skatt och som anger att en sådan inbetalning skall anses ha gjorts vid 
den första förfallodagen i månaden efter redovisningsperioden om 
mervärdesskatten har redovisats i den månaden, dvs. den 12, utom i 
januari då skatten skall anses ha betalats den 17. Regeln har sin plats i 16 
kap. 7 § skattebetalningslagen. En sådan regel innebär i praktiken att man 
sätter en ränteberäkningsdag på överskjutande ingående mervärdesskatt 
till den första ordinarie förfallodagen i den månaden. Om den 
överskjutande ingående mervärdesskatten ger upphov till ett överskott 
och detta betalas ut senare eller om det får stå kvar på kontot för att 
användas för betalning av framtida skatteskulder, kommer med en sådan 
lösning intäktsränta att beräknas på överskottet. Räntan kommer att 
beräknas från och med den 13 i månaden efter redovisningsperioden om 
deklarationen lämnats under den månaden utom i januari då räntan 
kommer att beräknas från den 18. Det är ju också i grund och botten en 
rimlig ordning. Det finns ju inget som säger att den som använder 
mervärdesskatten för betalning av en redan uppkommen skatteskuld skall 
behandlas gynnsammare än den som låter mervärdesskatten stå kvar på 
kontot för att användas för betalning av framtida skatteskulder. 
Om i stället en skuld uppkommer på kontot på förfallodagen, 
exempelvis på grund av att F-skatt eller särskild A-skatt debiterats eller 
av att deklarationen visar att skatt skall betalas, kommer det saldo på 
vilket kostnadsränta skall beräknas att ha minskats med eventuell 
överskjutande ingående mervärdesskatt. 
Om mervärdesskatten har redovisats i andra månaden efter 
redovisningsperioden eller senare bör betalningen anses ha gjorts den dag 
mervärdesskatten senast skall ha redovisats. 
Den nu angivna ordningen bör inte begränsas till att endast gälla för de 
mindre företagen. Den bör gälla även de större. Detta innebär att också 
den gruppen skattskyldiga kommer att undgå att påföras kostnadsränta på 
sådan debiterad preliminär skatt som avräknas mot överskjutande 
ingående mervärdesskatt. 
De nya ränteberäkningsreglerna föreslås gälla från och med den 1 
september 1998. 
Även om de negativa effekterna av de nuvarande ränte- 
beräkningsreglerna elimineras bör det även för företag med ett 
beskattningsunderlag upp till 40 miljoner kronor vara tillåtet att, om de så 
önskar, redovisa skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt på 
samma sätt som de som har ett större beskattningsunderlag. De skulle då 
inte behöva lämna en extra skattedeklaration för den redovisningsperiod 
som utvisar överskjutande ingående mervärdesskatt om de vill ha 
mervärdesskatten återbetald i förtid. En sådan ordning skulle exempelvis 
vara till fördel för dem med regelmässigt stor utlandsomsättning men en 
omsättning under 40 miljoner kronor i Sverige. Vi föreslår därför att 
skattebetalningslagen kompletteras med en regel som gör det möjligt 
även för mindre företag att redovisa mervärdesskatten redan månaden 
efter redovisningsperioden. Ett sådant sätt att redovisa bör dock av 
administrativa skäl kräva en viss kontinuitet. Det bör alltså inte vara 
möjligt att från månad till månad använda olika redovisningssätt. 
För att lindra effekterna av nuvarande ränteberäkningsregler i de fall 
avräkning sker av en skattefordran mot överskjutande ingående 
mervärdesskatt bör dessutom  kostnadsräntan vid för sen betalning, som 
enligt 19 kap. 8 § skattebetalningslagen nu tas ut efter en räntesats som 
motsvarar basräntan plus 15 procentenheter, under tiden januari   augusti 
1998 generellt tas ut efter en procentsats motsvarande basräntan. Vi 
föreslår en sådan ordning. 
7 Tjänsteställe för ledamöter i skattenämnd 
Regeringens förslag: Tjänsteställe för ledamöter i skattenämnd skall i 
likhet med vad som gäller för nämndemän i domstol anses vara bostaden. 
 
Riksskatteverkets förslag överensstämmer med regeringens förslag. 
Skälen för regeringens förslag: Ledamöter i skattenämnd får sedan 
den 1 januari 1997 ersättning för sitt uppdrag enligt samma regler som 
gäller för nämndemän i länsrätt (3 kap. 22 § förordningen [1990:1293] 
med instruktion för skatteförvaltningen). 
För nämndemän gäller i beskattningshänseende en särskild 
bestämmelse om tjänsteställe som innebär att tjänstestället för dem skall 
anses vara bostaden (punkt 3 av anvisningarna till 33 § kommunal- 
skattelagen [1928:370]). Det medför bl.a. att deras resor mellan bostaden 
och domstolen skattemässigt betraktas som tjänsteresor. Ledamöter i 
skattenämnd omfattas inte av denna särskilda bestämmelse om 
tjänsteställe. För dem gäller liksom tidigare att tjänstestället är den plats 
där de fullgör huvuddelen av sitt arbete. 
Riksskatteverket har uppgivit att skattemyndigheterna organiserat 
skattenämndernas arbete på så sätt att ledamöterna endast undantagsvis 
tillställs ärendematerial för inläsning och annat förberedelsearbete inför 
nämndens sammanträden. Skattenämndens ledamöter fullgör alltså med 
den arbetsordningen inte huvuddelen av sitt arbete för nämnden i 
bostaden utan vid sammanträdet. Tjänsteställe för ledamöter i 
skattenämnd anses därför   till skillnad mot vad som gäller för 
nämndemän i domstol   vara den plats där sammanträdena normalt äger 
rum. 
En ledamot i skattenämnd bör enligt regeringens mening fullgöra sitt 
uppdrag på samma ekonomiska villkor som en nämndeman i länsrätt, 
inte bara i fråga om arvode, utan också i fråga om möjligheten att få 
ersättning för resor till och från sammanträdesorten. Regeringen föreslår 
därför att tjänsteställe för ledamöter i skattenämnd   i likhet med vad 
som gäller för nämndemän i domstol   skall anses vara bostaden. 
Förslaget föranleder en ändring i punkt 3 av anvisningarna till 33 § 
kommunalskattelagen. 
Den nya bestämmelsen bör träda i kraft den 1 juli 1998. Regeringen 
ställer sig bakom Riksskatteverkets förslag att bestämmelserna bör 
tillämpas redan för tid från och med den 1 januari 1997, dvs. från den 
tidpunkt då de nya ersättningsreglerna för ledamöter i skattenämnd 
började gälla. 
8 Ny regionindelning för skatteförvaltningen 
Den nya regionindelning för skatteförvaltningen som kommer att gälla 
fr.o.m. den 1 januari 1999 innebär att anknytningen till länsindelningen 
upphör. För alla de nya regionala myndigheterna utom Skatte- 
myndigheten i Malmö och Skattemyndigheten i Göteborg kommer 
verksamhetsområdet att omfatta mer än ett län. Detta föranleder ändring i 
ett stort antal lagar. Med något enstaka undantag är det dock bara fråga 
om utbyte av ord, t.ex. att ordet  län  byts ut mot  region . 
De förslag som nu läggs fram omfattar ändringar av nämnda slag i alla 
lagar som är i kraft och där det kan ha någon praktisk betydelse att 
ändringen blir gjord. Den avgränsningen har sålunda gjorts att 
- upphävda bestämmelser inte har tagits med, trots att de i vissa fall har 
fortsatt tillämpning på grund av övergångsbestämmelser, 
- ändring i flertalet fall inte har gjorts i ikraftträdande- och 
övergångsbestämmelser till tidigare ändringsförfattningar, 
- vissa lagar som inte formellt har upphävts eller varit tidsbegränsade 
till sin giltighet, men som ändå får anses ha spelat ut sin roll, inte har 
tagits med. Det gäller t.ex. lagarna om 1975 respektive 1980 års folk- och 
bostadsräkningar. 
Ändringarna är av så enkel beskaffenhet att det inte har funnits skäl att 
behandla dem i författningskommentaren (avsnitt 10).  
9 Ekonomiska konsekvenser 
Förslagen vad gäller räntebestämmelserna i skattebetalningslagen leder 
till en marginell minskning av statens ränteinkomster. Till största delen 
är det fråga om en tillfällig sänkning. Förslagen om utökad 
kontrolluppgiftsskyldighet beträffande utfärdande av optioner och 
avslutande av options- och terminsaffärer kan å andra sidan förväntas ge 
en något effektivare beskattning av sådana transaktioner. Även här är det 
fråga om en från statsfinansiell synpunkt marginell förändring. 
Sammantaget bedöms förslagen inte få några beaktansvärda 
statsfinansiella konsekvenser. De bedöms inte heller nämnvärt påverka 
vare sig skatteförvaltningens kostnader eller fullgörandekostnaderna för 
skattskyldiga m.fl.  
10 Författningskommentar 
10.1 Förslaget till lag om ändring i 
skattebetalningslagen (1997:483) 
8 kap. 
19 § 
Genom en ändring i kommunalskattelagen (1928:370) har införts en ny 
sjunde mening i punkt 3 andra stycket av anvisningarna till 33 § samma 
lag (se prop. 1996/97:133, bet. 1996/97:JuU17, rskr. 1996/97:216, SFS 
1997:438). Någon följdändring gjordes då inte i den nu aktuella 
paragrafen. Hänvisningen i andra stycket till kommunalskattelagen blev 
därigenom felaktig. Detta rättas nu till. 
 
10 kap. 
18 § 
I andra stycket, som är nytt, har införts en bestämmelse som ger den som 
är skyldig att redovisa mervärdesskatt på ett beskattningsunderlag som 
exklusive gemenskapsinterna förvärv och import för beskattningsåret 
beräknas sammanlagt uppgå till högst 40 miljoner kronor möjlighet att 
efter beslut av skattemyndigheten redovisa mervärdesskatt på samma sätt 
som dem med ett större beskattningsunderlag, dvs. senast den 26, i 
december den 27, i månaden efter redovisningsperioden. Om den tidigare 
redovisningsordningen har valts skall skatten också betalas på det sätt 
som gäller för dem som har ett större beskattningsunderlag än 40 
miljoner kronor. Detta följer av 16 kap. 4 §. 
Skattemyndighetens beslut om en ändrad skatteredovisning skall 
normalt gälla 12 månader framåt i tiden. Därigenom undviks det 
administrativa merarbete som skulle bli följden om den skattskyldige 
kunde få redovisningstiderna ändrade månad för månad. Fall kan dock 
uppkomma där den skattskyldige har berättigade önskemål om ändrade 
redovisningstider under endast en kortare period. En möjlighet har därför 
införts för skattemyndigheten att avvika från 12-månadersregeln. Det kan 
vara fråga om en skattskyldig som efter en ändring av 
redovisningstiderna fått ändrade förhållanden. Han kan exempelvis vid 
tiden för beslutet om ändrade redovisningstider ha haft en stor 
exportomsättning men därefter lagt ned den verksamheten. Huvudregeln 
är dock att skattemyndighetens beslut skall gälla minst tolv på varandra 
följande redovisningsperioder. 
 
22 a § 
Genom paragrafen har lagen kompletterats med en bestämmelse som 
anger när den skattedeklaration i vilken mervärdesskatt för ett helt 
beskattningsår har redovisats enligt bestämmelserna i 15 § skall ha 
kommit in till skattemyndigheten. Det skall ha skett senast den 12 i andra 
månaden efter redovisningsperiodens utgång med undantag för 
månaderna januari och augusti, då deklarationen i stället skall ha kommit 
in senast den 17. Om den mervärdesskattskyldige är skyldig att också 
redovisa skatteavdrag och arbetsgivaravgifter på ersättning för arbete 
som betalats ut under året skall detta ske löpande i skattedeklarationer 
som skall ha kommit in till skattemyndigheten enligt bestämmelserna i 
22 §. 
 
23 § 
Ändringen i första stycket är en direkt följd av att det förts in ett nytt 
andra stycke i 18 § som inte avses gälla kommuner och landsting. 
 
16 kap. 
4 § 
Paragrafens tillämpningsområde har genom ändringen i första stycket 
utvidgats till att också avse mervärdesskatt som avser en 
redovisningsperiod på ett helt beskattningsår och som skall redovisas 
enligt bestämmelserna i 10 kap. 22 a §. I detta fall skall skatten också ha 
betalats senast samma dag som skattedeklarationen skall ha kommit in 
till skattemyndigheten. 
I detta sammanhang införs i samma stycke i förtydligande syfte även 
en hänvisning till 10 kap. 12 §. Härigenom klargörs att den som genom 
nämnda paragraf har getts möjlighet att redovisa arbetsgivaravgifter vid 
någon annan tidpunkt än som anges i kapitlet skall betala avgifterna 
senast samma dag som deklarationen skall ha kommit in till 
skattemyndigheten. 
 
7 § 
Ändringen innebär att redovisning av överskjutande ingående 
mervärdesskatt jämställs med inbetalning av skatt och att inbetalningen 
anses vara gjord den första förfallodagen i månaden efter 
redovisningsperioden. Om mervärdesskatten har redovisats i andra 
månaden efter redovisningsperioden eller senare skall dock betalningen 
anses ha gjorts den dag mervärdesskatten senast skall ha redovisats. 
Ändringarna medför att kostnadsränta inte kommer att beräknas på 
sådana skattebelopp, exempelvis skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och 
debiterad preliminär skatt, som täcks av sådan inbetalning som skall 
anses vara gjord genom en redovisning av överskjutande ingående 
mervärdesskatt. 
 
19 kap. 
7 § 
Ändringen i första stycket är en följd av ändringen i 16 kap. 7 §. På 
överskjutande ingående mervärdesskatt som har använts för betalning av 
annan skatt men som efter ett omprövningsbeslut har ändrats skall 
kostnadsräntan beräknas från och med dagen efter den dag betalningen 
enligt 16 kap. 7 § skall anses ha gjorts. 
 
13 § 
Ändringen i andra stycket är en följd av ändringen i 16 kap. 7 §. Den nya 
bestämmelsen innebär att intäktsränta på överskjutande ingående 
mervärdesskatt som inte har använts för betalning av en skattefordran 
skall beräknas från och med dagen efter den dag då skatten enligt 16 kap. 
7 § skall anses vara betald. 
10.2 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen 
(1928:370) 
Anvisningar 
till 19 § 
 
punkt 1 
Förordningen (1995:559) om stipendium efter genomfört basår inom 
kommunal vuxenutbildning upphörde att gälla den 1 januari 1998. 
Förordning (1998:52) om stipendium efter genomfört basår inom 
gymnasial vuxenutbildning träder i kraft den 1 april 1998. Detta 
stipendium är av samma karaktär som det som reglerades i 1995 års 
förordning. Av samma skäl som framfördes i prop. 1995/96:102 s. 13 
bör därför uttryckligen i lagtexten anges att sådant stipendium inte är 
skattepliktig intäkt. 
 
till 33 § 
 
punkt 3 
I anvisningspunkten har lagts till att ledamöter i skattenämnd skall anses 
ha sitt tjänsteställe i bostaden. 
Som redovisats i avsnitt 7 föreslås de nya bestämmelserna tillämpas 
redan från och med den 1 januari 1997, dvs. med viss retroaktiv verkan. 
De föreslagna bestämmelserna innebär en lättnad i beskattningen. Den 
retroaktiva tillämpningen kan med hänsyn till att det endast är ett 
begränsat antal personer som berörs av ändringen, inte anses innebära 
några egentliga praktiska problem. Bestämmelserna kommer därmed 
också att tillämpas från samma tidpunkt som de nya reglerna om 
ersättning till ledamöter i skattenämnd började gälla. 
Ändringen i kommunalskattelagen har betydelse inte bara för 
avdragsrätten för resekostnader utan också för arbetsgivares skyldighet 
att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter på ersättningen. De 
nya bestämmelserna skall i dessa avseenden gälla för resor som företagits 
under 1997.  
10.3 Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen 
(1980:343) 
7 § 
Enligt 3 kap. 30 § andra stycket mervärdesskattelagen (1994:200) 
undantas från skatteplikt import av vara som efter importen skall säljas 
till ett annat EG-land. I punkt 28 har införts bestämmelser om att 
uppgifter som behövs för tillämpningen av reglerna om befrielse från 
mervärdesskatt vid import skall få registreras i skatteregistret. De 
uppgifter som skall registreras är bl.a. uppgifter om 
tullidentifikationsnummer, värdet av varuleveransen, utlämningsdag/tull- 
taxeringsdag samt importörens och den slutlige köparens namn, adress 
och registreringsnummer för mervärdesskatt. Bestämmelsen har 
utformats i enlighet med Lagrådets förslag. 
Vid utsändning av arbetstagare till ett annat EU/EES-land eller 
konventionsland skall den anställdes tillhörighet till ett visst lands 
socialförsäkringssystem styrkas med ett intyg. Intygen sänds av 
försäkringskassan till berörd skattemyndighet. I punkt 29 har tagits in en 
bestämmelse om att uppgifter från intygen skall få tas in i skatteregistret. 
De uppgifter som skall registreras är uppgift om tillämplig lagstiftning, 
den anställdes namn och personnummer, om den anställde tillhör eller 
inte tillhör svensk socialförsäkring, vistelseadress i hemlandet och 
sysselsättningslandet, utsändningsperiodens början och slut, arbetsgivare 
i Sverige och i sysselsättningslandet samt uppgift om den utsände är 
näringsidkare. Uppgifterna används bl.a. för avstämning av redovisade 
arbetsgivaravgifter och uppgift om utsänd personal. 
 
19 § 
Ändringen föranleds av att de uppgifter som skall hämtas in från 
tullmyndigheterna måste bevaras under lika lång tid som de 
kvartalsrapporter som skall lämnas enligt mervärdesskattelagen. 
Uppgifterna från tullmyndigheterna skall jämföras med de uppgifter som 
lämnas i kvartalsrapporterna. Bestämmelsen har utformats i enlighet med 
Lagrådets förslag. 
10.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:000) om 
ändring i skatteregisterlagen (1980:343) 
7 och 19 §§ 
Se kommentaren under avsnitt 10.3. Paragraferna föreslås ändrade i prop. 
1997/98:63 En reformerad yrkestrafiklagstiftning.  
10.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om 
självdeklaration och kontrolluppgifter 
3 kap. 
32 c § 
I ett nytt andra stycke införs en skyldighet för värdepappersinstitut att 
lämna kontrolluppgift vid utfärdande av optioner samt vid slutförande av 
options- och terminsaffärer även om skyldighet att upprätta 
avräkningsnota inte finns. Optionerna och terminerna skall utgöra 
finansiella instrument. Vid avyttring av finansiella instrument skall 
annars kontrolluppgift lämnas endast om skyldighet föreligger att 
upprätta avräkningsnota. När optionsaffärer slutförs genom 
kontantavräkning eller förfall och när terminsaffärer slutförs genom 
kontantavräkning behöver sådant dokument inte upprättas. Genom den 
skyldighet som nu införs skall kontrolluppgift lämnas oavsett hur affären 
slutförs. Om affären slutförs genom lösen eller leverans behandlas 
affären såsom förvärv eller försäljning av den underliggande egendomen. 
Det är det värdepappersinstitut som har registrerat affären som skall 
lämna kontrolluppgiften. I de fall affären inte registreras, dvs. när 
handeln inte sker vid en börs, skall i stället det institut som medverkat till 
affären lämna kontrolluppgift. 
Stycket har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. 
Tredje stycket  har kompletterats så att bestämmelsen  omfattar 
uppgifter om ersättning efter avdrag för kostnader, antalet finansiella 
instrument samt slag och sort även vid utfärdande av optioner och 
slutförande av options- och terminsaffärer. I stycket anges också att i 
förfallssituationerna skall kontrolluppgiften ta upp den ersättning som 
lämnades vid förvärvet av optionen.  
Förteckning över remissinstanser till betänkandet 
Kontroll Reavinst Värdepapper (SOU 1997:27) 
Följande remissinstanser har avgett yttrande över Skattekontroll- 
utredningens delbetänkande Kontroll Reavinst Värdepapper 
(SOU1997:27): Sveriges Riksbank, Datainspektionen, Riksgäldskontoret, 
Finansinspektionen, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Hovrätten 
över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i 
Göteborgs och Bohus län, Fondbolagens förening, Företagens 
uppgiftslämnardelegation (FUD), Landsorganisationen i Sverige (LO), 
OM Stockholm AB, Stockholms fondbörs AB, Svenska Arbets- 
givareföreningen SAF, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlare- 
föreningen, Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Sveriges Industri- 
förbund och Värdepapperscentralen VPC AB. 
Följande remissinstanser har beretts tillfälle men avstått från att yttra 
sig över betänkandet: Aktiefrämjandet, Obligationsfrämjandet, Stadshy- 
potek AB, Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) och 
Tjänstemännens Centralorganisation (TCO).  
Lagrådsremissens lagförslag 
1       Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen 
(1997:483) 
Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen (1997:483) 
dels att 8 kap. 19 §, 10 kap. 18 och 23 §§, 16 kap. 4 och 7 §§ samt 19 
kap. 7 och 13 §§ skall ha följande lydelse, 
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 10 kap. 22 a §, av 
följande lydelse. 
 
Nuvarande lydelse 
Föreslagen lydelse 
 
8 kap. 
19 § 
Från ersättning för ökade levnadskostnader som lämnas vid sådan 
tjänsteresa som avses i punkt 3 av anvisningarna till 33 § 
kommunalskattelagen (1928:370) skall skatteavdrag göras endast till den 
del ersättningen överstiger de schablonbelopp som anges i punkt 3 
respektive 3 a eller, när det gäller kostnad för logi, den faktiska utgiften. 
Om en tjänsteresa som avses i 
punkt 3 elfte stycket av anvis- 
ningarna till 33 § kommunalskatte- 
lagen varar mer än två år på 
samma ort eller, i fall som avses i 
punkt 3 andra stycket sjunde och 
åttonde meningarna av samma 
anvisningar, tre år på samma ort, 
skall skatteavdraget beräknas på 
hela ersättningen. Skattemyndig- 
heten får dock, efter ansökan av 
den som betalar ut ersättningen, 
besluta att skatteavdrag skall göras 
enligt första stycket även under en 
viss längre tid. 
Om en tjänsteresa som avses i 
punkt 3 elfte stycket av anvis- 
ningarna till 33 § kommunalskatte- 
lagen varar mer än två år på 
samma ort eller, i fall som avses i 
punkt 3 andra stycket åttonde och 
nionde meningarna av samma 
anvisningar, tre år på samma ort, 
skall skatteavdraget beräknas på 
hela ersättningen. Skattemyndig- 
heten får dock, efter ansökan av 
den som betalar ut ersättningen, 
besluta att skatteavdrag skall göras 
enligt första stycket även under en 
viss längre tid. 
 
10 kap. 
18 § 
Den som är skyldig att redovisa mervärdesskatt på 
beskattningsunderlag som exklusive gemenskapsinterna förvärv och 
import för beskattningsåret beräknas sammanlagt uppgå till högst 40 
miljoner kronor, skall lämna skattedeklaration enligt följande 
uppställning. 
___________________________________________________________ 
Deklaration som skall          skall avse skatteavdrag   och mervärdesskatt 
ha kommit in till skatte-       och arbetsgivaravgifter  för redovisnings- 
myndigheten senast              för redovisningsperio-   perioden 
                                             den 
___________________________________________________________ 
12 februari                           januari 
december 
12 mars                                februari 
januari 
12 april                                mars 
februari 
12 maj                                 april 
mars 
12 juni                                 maj 
april 
12 juli                                  juni 
maj 
17 augusti                            juli 
juni 
12 september                       augusti                              juli 
12 oktober                           september                         augusti 
12 november                       oktober                             september 
12 december                        november                         oktober 
17 januari                            december                          november 
___________________________________________________________  
Skattemyndigheten skall besluta 
att mervärdesskatt som annars 
skall redovisas enligt första stycket 
skall redovisas enligt bestämmel- 
serna i 19 § om den skattskyldige 
begär det. Beslutet skall, om inte 
särskilda skäl talar emot det, gälla 
minst tolv på varandra följande 
redovisningsperioder.  
22 a § 
En sådan mervärdesskattskyldig 
som enligt 15 § har en 
redovisningsperiod som är ett helt 
beskattningsår skall redovisa mer- 
värdesskatten i en skattedeklaration 
som skall ha kommit in till 
skattemyndigheten senast den 12 i 
andra månaden efter redovis- 
ningsperiodens utgång, med 
undantag för månaderna januari 
och augusti då deklarationen i 
stället skall ha kommit in senast 
den 17. 
 
23 § 
Kommuner och landsting skall 
alltid lämna skattedeklaration 
enligt uppställningen i 18 §, utom i 
januari och augusti, då 
deklarationen i stället skall ha 
kommit in till skattemyndigheten 
senast den 12 i månaden. 
Kommuner och landsting skall 
alltid lämna skattedeklaration 
enligt uppställningen i 18 § första 
stycket, utom i januari och augusti, 
då deklarationen i stället skall ha 
kommit in till skattemyndigheten 
senast den 12 i månaden. 
Vad som sägs i 20 § gäller inte kommuner och landsting. 
 
16 kap. 
4 §1 
Avdragen skatt, arbetsgivarav- 
gifter och mervärdesskatt som 
skall redovisas i en skattede- 
klaration skall ha betalats senast 
samma dag som deklarationen 
skall ha kommit in till 
skattemyndigheten enligt 10 kap. 
18, 19 eller 22 §. 
Avdragen skatt, arbetsgivarav- 
gifter och mervärdesskatt som 
skall redovisas i en skattede- 
klaration skall ha betalats senast 
samma dag som deklarationen 
skall ha kommit in till 
skattemyndigheten enligt 10 kap. 
12, 18, 19, 22 eller 22 a §. 
Den som redovisar mervärdesskatt på beskattningsunderlag som 
exklusive gemenskapsinterna förvärv och import för beskattningsåret 
beräknas sammanlagt överstiga 40 miljoner kronor skall dock ha betalat 
avdragen skatt och arbetsgivaravgifter, som skall redovisas i en 
skattedeklaration, senast den 12, i januari senast den 17, i månaden efter 
redovisningsperioden. 
Mervärdesskatt som har redovisats i en särskild skattedeklaration 
enligt 10 kap. 32 § första stycket skall ha betalats samma dag som 
deklarationen skall ha kommit in till skattemyndigheten. 
 
7 § 
Inbetalning av skatt som görs 
genom avräkning i en skatte- 
deklaration mot överskjutande 
ingående mervärdesskatt, som 
redovisats senast den 26, i de- 
cember senast den 27, i den månad 
inbetalningen skulle vara gjord, 
anses ha gjorts på förfallodagen. 
Avräkning mot överskjutande 
ingående mervärdesskatt i övriga 
fall anses ha gjorts när 
mervärdesskatten senast skall ha 
redovisats. 
Redovisning av överskjutande 
ingående mervärdesskatt skall 
jämställas med inbetalning av 
skatt, varvid inbetalningen anses 
gjord den 12, i januari den 17, i 
månaden efter redovisningsperio- 
den. Om mervärdesskatten har 
redovisats i andra månaden efter 
redovisningsperioden eller senare 
skall dock betalningen anses ha 
gjorts den dag mervärdesskatten 
senast skall ha redovisats. 
 
19 kap. 
7 § 
När det är fråga om skatt som 
skall betalas till följd av ett 
omprövningsbeslut eller ett beslut 
av domstol beräknas kostnadsränta 
från och med dagen efter skattens 
ursprungliga förfallodag eller, när 
det är fråga om slutlig skatt, från 
och med den 13 februari 
taxeringsåret till och med den dag 
betalning senast skall ske med 
anledning av skattemyndighetens 
eller domstolens beslut. 
När det är fråga om skatt som 
skall betalas till följd av ett 
omprövningsbeslut eller ett beslut 
av domstol beräknas kostnadsränta 
från och med dagen efter skattens 
ursprungliga förfallodag eller den 
tidigare dag som skatten enligt 16 
kap. 7 § anses vara betald, eller, 
när det är fråga om slutlig skatt, 
från och med den 13 februari 
taxeringsåret till och med den dag 
betalning senast skall ske med 
anledning av skattemyndighetens 
eller domstolens beslut. 
När det är fråga om ingående mervärdesskatt som skall betalas tillbaka 
till följd av ett beslut enligt 9 kap. 5 § femte stycket första meningen 
mervärdesskattelagen (1994:200) skall kostnadsräntan inte beräknas för 
tid fram till och med den dag betalning senast skall ske. 
Kostnadsränta enligt första stycket beräknas efter en räntesats som 
motsvarar basräntan. Om skatten skall betalas till följd av ett beslut om 
skönsbeskattning i avsaknad av redovisning enligt 11 kap. 19 § andra 
stycket beräknas dock kostnadsräntan efter en räntesats som motsvarar 
basräntan plus 15 procentenheter. 
 
13 § 
Intäktsränta skall beräknas från och med den 13 februari taxeringsåret 
för 
1. skatt som skall betalas tillbaka på grund av nedsättning enligt 11 
kap. 13 § eller enligt ett beslut om slutlig skatt efter avdrag enligt 11 kap. 
14 § andra stycket 1 och tillägg enligt 11 kap. 14 § andra stycket 2 a och 
b, eller 
2. skatt som skall betalas tillbaka enligt 18 kap. 3 §. 
För överskjutande ingående 
mervärdesskatt som har redovisats 
i skattedeklaration enligt 10 kap. 
18 eller 19 § och som inte använts 
för avräkning enligt 16 kap. 7 § 
beräknas räntan från och med 
dagen efter den då deklarationen 
senast skall ha kommit in. 
För överskjutande ingående 
mervärdesskatt som har redovisats 
i skattedeklaration enligt 10 kap. 
18 eller 19 § beräknas räntan från 
och med dagen efter den dag som 
skatten enligt 16 kap. 7 § anses 
vara  betald. 
_______________ 
 
1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 1998. 
2. Den nya bestämmelsen i 10 kap. 22 a § tillämpas vid redovisning av 
mervärdesskatt för redovisningsperioder som har gått till ända efter 
utgången av år 1997. 
3. De nya bestämmelserna i 16 kap. 7 § samt 19 kap. 7 och 13 §§, 
tillämpas från och med redovisningsperiod som gått till ända den 31 
augusti 1998. 
4. Vid tillämpning av bestämmelsen om kostnadsränta vid för sen 
betalning i 19 kap. 7 § tredje stycket och 8 § första meningen skall räntan 
under tiden den 1 januari 1998 till och med den 31 augusti 1998 beräknas 
efter en räntesats som motsvarar basräntan. 
 
2       Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen 
(1928:370) 
Härigenom föreskrivs att punkt 3 av anvisningarna till 33 § 
kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse. 
 
Nuvarande lydelse 
Föreslagen lydelse 
 
Anvisningar 
till 33 § 
3.1 Har skattskyldig i sitt arbete företagit resor som varit förenade med 
övernattning utom den vanliga verksamhetsorten, äger han rätt till avdrag 
för den ökning i levnadskostnaden, som han har haft på grund av att han 
vistats utom sin vanliga verksamhetsort. 
Den  v a n l i g a  v e r k s a m- 
h e t s o r t e n  utgörs av ett 
område inom ett avstånd av 50 
kilometer från den skattskyldiges 
tjänsteställe. Med vanlig 
verksamhetsort likställs ett område 
inom ett avstånd av 50 kilometer 
från den skattskyldiges bostad. 
T j ä n s t e s t ä l l e  är den plats 
där en arbetstagare fullgör 
huvuddelen av sitt arbete. Om 
detta sker under förflyttning eller 
på arbetsplatser som hela tiden 
växlar, anses som tjänsteställe i 
regel den plats där arbetstagaren 
fullgör en del av sitt arbete, såsom 
att hämta och lämna arbetsmaterial 
eller utföra förberedande och 
avslutande arbetsuppgifter. Om 
arbetet på varje arbetsplats pågår 
begränsad tid enligt de villkor som 
gäller för vissa arbetstagare inom 
byggnads- och anläggnings- 
branschen eller därmed jämförliga 
branscher skall den skattskyldiges 
bostad anses som tjänsteställe. För 
reservofficerare skall bostaden 
anses som tjänsteställe. Detsamma 
skall gälla för nämndemän, 
jurymän och andra liknande 
uppdragstagare i allmän domstol, 
allmän förvaltningsdomstol, 
hyresnämnd eller arrendenämnd. 
En skattskyldig som under 
begränsad tid arbetar vid någon av 
Europeiska unionens institutioner 
eller organ eller vid 
Europaskolorna men får den 
huvudsakliga delen av lönen för 
arbetet från annan arbetsgivare 
skall, under längst tre år, anses ha 
sitt tjänsteställe hos den 
arbetsgivare som betalar den 
huvudsakliga delen av lönen, om 
den skattskyldige begär det. Om 
bostaden på arbetsorten är tillfällig 
och beror enbart på 
tjänsteutövningen, skall den inte 
anses som sådan bostad som avses 
i andra meningen, under 
förutsättning att den skattskyldige 
har annan permanent bostad. 
Den  v a n l i g a  v e r k s a m- 
h e t s o r t e n  utgörs av ett 
område inom ett avstånd av 50 
kilometer från den skattskyldiges 
tjänsteställe. Med vanlig 
verksamhetsort likställs ett område 
inom ett avstånd av 50 kilometer 
från den skattskyldiges bostad. 
T j ä n s t e s t ä l l e  är den plats 
där en arbetstagare fullgör 
huvuddelen av sitt arbete. Om 
detta sker under förflyttning eller 
på arbetsplatser som hela tiden 
växlar, anses som tjänsteställe i 
regel den plats där arbetstagaren 
fullgör en del av sitt arbete, såsom 
att hämta och lämna arbetsmaterial 
eller utföra förberedande och 
avslutande arbetsuppgifter. Om 
arbetet på varje arbetsplats pågår 
begränsad tid enligt de villkor som 
gäller för vissa arbetstagare inom 
byggnads- och anläggnings- 
branschen eller därmed jämförliga 
branscher skall den skattskyldiges 
bostad anses som tjänsteställe. För 
reservofficerare skall bostaden 
anses som tjänsteställe. Detsamma 
skall gälla för nämndemän, 
jurymän och andra liknande 
uppdragstagare i allmän domstol, 
allmän förvaltningsdomstol, 
hyresnämnd, arrendenämnd eller 
skattenämnd. En skattskyldig som 
under begränsad tid arbetar vid 
någon av Europeiska unionens 
institutioner eller organ eller vid 
Europaskolorna men får den 
huvudsakliga delen av lönen för 
arbetet från annan arbetsgivare 
skall, under längst tre år, anses ha 
sitt tjänsteställe hos den 
arbetsgivare som betalar den 
huvudsakliga delen av lönen, om 
den skattskyldige begär det. Om 
bostaden på arbetsorten är tillfällig 
och beror enbart på 
tjänsteutövningen, skall den inte 
anses som sådan bostad som avses 
i andra meningen, under 
förutsättning att den skattskyldige 
har annan permanent bostad. 
Kostnadsökning enligt första stycket kan avse utlägg för logi, 
merkostnad för måltider samt diverse småutgifter. 
Har arbetsgivare för förrättning inom riket utgivit ersättning för att 
täcka kostnadsökningen för måltider och småutgifter (dagtraktamente) 
och visar den skattskyldige inte större kostnadsökning, medges avdrag 
med belopp motsvarande den uppburna ersättningen, dock för varje hel 
dag som tagits i anspråk för resan högst med ett belopp som motsvarar 
0,5 procent av det för beskattningsåret gällande basbeloppet enligt 1 kap. 
6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring avrundat till närmaste tiotal 
kronor (helt maximibelopp) och för varje halv dag högst med ett halvt 
maximibelopp. 
Har arbetsgivare för förrättning utom riket utgivit dagtraktamente, och 
visar den skattskyldige inte större kostnadsökning, medges avdrag med 
belopp motsvarande den uppburna ersättningen, dock för varje hel dag 
som tagits i anspråk för resan högst med belopp som kan anses motsvara 
den normala ökningen i levnadskostnaderna under en dag i respektive 
förrättningsland (helt normalbelopp) och för varje halv dag högst med ett 
halvt normalbelopp. Helt normalbelopp avser kostnadsökning för frukost, 
för lunch och middag bestående av en rätt på restaurang av normal 
standard samt för småutgifter under varje hel dag som har tagits i anspråk 
för resan. Föreligger särskilda skäl får normalbeloppet avse 
kostnadsökning för måltider på restaurang av bättre standard. Uppehåller 
sig den anställde under tjänsteresa samma dag i mer än ett land bestäms 
det högsta beloppet för avdrag med hänsyn till det land där han har 
uppehållit sig den längsta tiden av dagen (06.00-24.00). 
Som hel dag anses även avresedag om resan påbörjats före kl. 12.00 
och hemkomstdag om resan avslutats efter kl. 19.00. Som halv dag anses 
avresedag om resan påbörjats kl. 12.00 eller senare och hemkomstdag om 
resan har avslutats kl. 19.00 eller tidigare. 
Vill skattskyldig visa att kostnadsökningen under förrättning som varit 
förenad med övernattning inom riket i en och samma anställning varit 
större än avdrag som beräknats i enlighet med vad som sägs i fjärde 
stycket, skall utredningen avse hans samtliga förrättningar i nämnda 
anställning under beskattningsåret. Vill skattskyldig visa att 
kostnadsökningen under förrättning som varit förenad med övernattning 
på utrikes ort i en och samma anställning varit större än avdrag som 
beräknats enligt femte stycket, får kostnadsökningen beräknas för varje 
förrättning för sig. 
Om den skattskyldige inte fått ersättning från arbetsgivaren för att 
täcka kostnadsökning för måltider och småutgifter men gör sannolikt att 
han haft sådana merkostnader medges avdrag vid förrättning inom riket 
enligt schablon med ett halvt maximibelopp och vid förrättning utom 
riket enligt schablon med ett halvt normalbelopp per dag. 
Avdrag för kostnad för logi medges med belopp motsvarande den 
faktiska utgiften. Kan den skattskyldige inte visa logikostnaden medges 
avdrag med belopp motsvarande ersättning som uppburits från 
arbetsgivaren (nattraktamente). Detta avdrag får dock inte överstiga vid 
förrättning inom riket ett halvt maximibelopp och vid förrättning utom 
riket ett halvt normalbelopp per natt. 
Har skattskyldig som har rätt till avdrag för ökade levnadskostnader 
enligt denna punkt tillhandahållits kostförmån skall avdraget reduceras 
med hänsyn härtill, såvida inte förmånen avser fri kost som 
tillhandahållits på allmänna transportmedel vid tjänsteresa och som inte 
utgör skattepliktig intäkt. 
När arbete utom den vanliga verksamhetsorten varit förlagt till en och 
samma ort under längre tid än tre månader i en följd bedöms rätten till 
avdrag och beräknas detta enligt bestämmelserna i punkt 3 a. En löpande 
förrättning anses bruten endast av uppehåll som beror på att arbetet 
förläggs till annan ort under minst fyra veckor. 
Med arbetsgivare jämställs annan utbetalare av traktamente om den 
huvudsakliga delen av arbetet utförs för denne.  
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första gången vid 
1998 års taxering. De nya föreskrifterna skall dock tillämpas för resor 
som företagits efter den 31 december 1996. 
 
3       Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen 
(1980:343) 
Härigenom föreskrivs att 7 och 19 §§ skatteregisterlagen (1980:343)1 
skall ha följande lydelse. 
 
Nuvarande lydelse 
Föreslagen lydelse 
 
7 §2 
För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 
och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter. 
1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som 
enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig 
inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag, fåmansägt 
handelsbolag och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) 
om självdeklaration och kontrolluppgifter, uppgift om företagsledare i 
dessa företag samt uppgift om delägare i enkelt bolag och partrederi. 
2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat 
sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324) eller 14 
kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483). För varje sådan åtgärd får 
anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om 
beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning 
av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts. 
3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om 
innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om 
återkallelse av F-skattsedel med angivande av skälen för beslutet, 
uppgifter som behövs för att bestämma skatt enligt skattebetalningslagen, 
lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen 
(1990:912) om nedsättning av socialavgifter, mervärdesskattelagen 
(1994:200) och lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt på 
ackumulerad inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och 
återbetalning av sådana skatter eller avgifter. 
4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning. 
5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift 
om beslut om anstånd med att lämna deklaration och med att betala skatt, 
dock ej skälen för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att laga 
förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet. 
6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för 
beskattningen. 
7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild 
självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2 4 och andra 
stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter 
som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och 
kontrolluppgifter. 
8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och 
uppgift om utmätning enligt 18 kap. 9 § skattebetalningslagen. 
9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos 
kronofogdemyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en 
person ålagts betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller 
företrädare för en juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering, 
ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse. 
10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer. 
11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för 
skattsedelsförsändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud. 
12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om 
självdeklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande 
samt från sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om 
beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om 
allmän försäkring. 
13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, 
taxeringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och 
tidpunkt för fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen, 
andelens storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som 
behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs 
för värdering av bostad på fastighet. 
14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt 
beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid 
för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § 
taxeringslagen eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen. 
15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är 
näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta 
emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots 
nummer och typ. 
16. Uppgift om antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit 
sjöinkomst enligt punkt 1 av anvisningarna till 49 § 
kommunalskattelagen (1928:370). 
17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet. 
18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan 
beräkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och 
belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för 
levnadskostnader. 
19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om 
fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell samt tillstånd 
enligt yrkestrafiklagen (1988:263) och lagen (1979:561) om biluthyrning. 
20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift, 
uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om 
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter 
enligt 7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för 
riskkapitalinvesteringar, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena 
lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på 
bostadshus för bestämmande av skattereduktion enligt nämnda lagar samt 
uppgift om beslut om sådan skattereduktion, uppgifter för bestämmande 
av skattereduktion enligt lagen (1996:1231) om skattereduktion för 
fastighetsskatt i vissa fall vid 1997 2001 års taxeringar samt uppgift om 
beslut om sådan skattereduktion. 
21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av 
bosättningsland. 
22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2 
kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, 
totalt respektive i Sverige, koncernomsättning och koncernbalans- 
omslutning för koncernmoderföretag. 
23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen 
(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets 
storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera 
omkostnadsbeloppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som 
avses i 11 § andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets 
organisationsnummer och namn. 
24. Uppgift som skall lämnas enligt 10 kap. 17 § första stycket 5 och 
andra stycket samt 33 § skattebetalningslagen. 
25. Uppgifter från aktiebolagsregistret om styrelseledamöter, 
verkställande direktör, firmatecknare och revisor, om att styrelsen inte är 
fulltalig eller att årsredovisning inte har lämnats i tid, om 
företagsrekonstruktion och fusion samt uppgifter från handels- och 
föreningsregistret om firmatecknare, revisor och företagsrekonstruktion. 
26. Uppgifter från Alkoholinspektionen om tillstånd enligt 
alkohollagen (1994:1738) och om omsättning enligt restaurangrapport. 
27. Uppgifter från länsarbetsnämnder om beslut om 
arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt utbetalt belopp och datum för 
utbetalningen. 
28. Uppgifter från Generaltull- 
styrelsen om debiterad mervärdes- 
skatt vid import, exportvärden, 
antal import- och exporttillfällen 
samt de tidsperioder som upp- 
gifterna avser.  
29. Uppgifter från Riksför- 
säkringsverket om försäkring mot 
kostnader för sjuklön såvitt avser 
arbetsgivarens organisations- eller 
personnummer, beräknad löne- 
summa, datum då försäkringen 
börjat gälla och datum för 
förändring av lönesumma samt om 
sjukpenninggrundande inkomst av 
annat förvärvsarbete såvitt avser 
den försäkrades personnummer 
och datum för inkomstanmälan. 
 
28. Uppgifter från Generaltull- 
styrelsen om debiterad mervärdes- 
skatt vid import, exportvärden, 
antal import- och exporttillfällen 
samt de tidsperioder som upp- 
gifterna avser samt uppgifter från 
tullmyndigheter som behövs för 
tillämpningen av 3 kap. 30 § 
mervärdesskattelagen. 
29. Uppgifter från Riksför- 
säkringsverket om försäkring mot 
kostnader för sjuklön såvitt avser 
arbetsgivarens organisations- eller 
personnummer, beräknad löne- 
summa, datum då försäkringen 
börjat gälla och datum för 
förändring av lönesumma, om 
sjukpenninggrundande inkomst av 
annat förvärvsarbete såvitt avser 
den försäkrades personnummer 
och datum för inkomstanmälan 
samt om utsänd person såvitt 
avser uppgifter från intyg om 
tillämplig lagstiftning och intyg 
om utsändning. 
 
19 §3 
Om inte annat sägs i andra fjärde styckena skall sådana uppgifter i det 
centrala skatteregistret som hänför sig till viss beskattningsperiod gallras 
sju år efter utgången av det kalenderår under vilket perioden gick ut. 
Uppgifter som avses i 5 §, med undantag av de i första stycket 5, 6 §, 
7 § 3, med undantag av uppgifter om beslut om återkallelse av F- 
skattsedel och 7 § 23, med undantag av uppgift om uppskovsavdrag 
enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, får 
bevaras även efter utgången av den tid som anges i första stycket. 
Detsamma gäller uppgifter om 
1. personnummer för make och person som likställs med make vid 
beskattningen, 
2. beslut om beskattning, dock inte skälen för beslutet, 
3. huruvida taxering grundas på förenklad självdeklaration eller enbart 
på kontrolluppgift om inkomst av kapital, 
4. antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit sjöinkomst enligt 
punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370), 
5. ingående och utgående mervärdesskatt samt särskilt 
investeringsavdrag och redovisningsperiodens längd vid redovisning av 
mervärdesskatt. 
Uppgift om tillstånd enligt 
yrkestrafiklagen (1988:263) och 
lagen (1979:561) om biluthyrning 
samt uppgifter som avses i 7 § 26 
29 skall gallras två år efter 
utgången av det år då uppgifterna 
registrerades. 
Uppgift om tillstånd enligt 
yrkestrafiklagen (1988:263) och 
lagen (1979:561) om biluthyrning 
samt uppgifter som avses i 7 § 26 
29, med undantag av uppgifter 
som behövs för tillämpningen av 
3 kap. 30 § mervärdesskattelagen 
(1994:200), skall gallras två år 
efter utgången av det år då 
uppgifterna registrerades. 
Uppgift om revision får bevaras under högst tio år efter utgången av 
det år under vilket revisionen avslutades. 
Regeringen får meddela föreskrifter om förlängd bevaringstid för 
uppgifter som avses i första eller fjärde stycket.  
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998. 
 
4       Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om 
självdeklaration och kontrolluppgifter 
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 32 c § lagen (1990:325) om 
självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse. 
 
Nuvarande lydelse 
Föreslagen lydelse 
 
3 kap. 
32 c § 
Kontrolluppgift om avyttring av finansiellt instrument skall, i annat fall 
än som avses i 22 eller 32 a §, lämnas av värdepappersinstitut i de fall 
institutet är skyldigt att upprätta avräkningsnota enligt 3 kap. 9 § lagen 
(1991:981) om värdepappersrörelse. 
 
Kontrolluppgift om finansiella 
instrument, såvitt avser utfärdande 
av optioner och slutförande av 
options- och terminsaffärer som 
inte innebär förvärv eller 
försäljning av egendom, skall 
lämnas av det värdepappers- 
institut som registrerar optionen 
eller terminen eller som på annat 
sätt medverkar vid utfärdandet 
eller slutförandet, även om 
skyldighet att upprätta av- 
räkningsnota inte finns. 
Kontrolluppgift skall lämnas för 
fysisk person och dödsbo. 
Kontrolluppgiften skall ta upp den 
ersättning som överenskommits 
vid avyttringen efter avdrag för 
försäljningsprovision och liknande 
kostnader, antalet avyttrade 
finansiella instrument samt slag 
och sort. 
Kontrolluppgift skall lämnas för 
fysisk person och dödsbo. 
Kontrolluppgiften skall ta upp den 
ersättning som överenskommits 
vid avyttringen, utfärdandet eller 
slutförandet efter avdrag för 
försäljningsprovision och liknande 
kostnader, antalet finansiella 
instrument samt slag och sort. Om 
tiden för utnyttjande av en option 
har löpt ut utan att optionen har 
utnyttjats skall kontrolluppgiften 
ta upp den ersättning som 
lämnades vid förvärvet av 
optionen. 
Uppgiftsskyldighet föreligger inte vid byten som avses i 27 § 4 mom. 
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt respektive 6 § lagen 
(1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande 
omstruktureringar inom EG.  
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första gången vid 
2000 års taxering.  
Lagrådets yttrande 
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-03-19 
 
Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet 
Gertrud Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg. 
 
Enligt en lagrådsremiss den 5 mars 1998 (Finansdepartementet) har 
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 
1. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), 
2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), 
3. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343), 
4. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och 
    kontrolluppgifter. 
 
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Ingrid 
Engquist och kammarrättsassessorn Marie Jönsson. 
 
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 
 
Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen 
 
7 och 19 '''''''' 
 
Hänvisningarna till 3 kap. 30 '''' mervärdesskattelagen (1994:200) skall, 
såsom också har angetts i motiven till ändringarna, rimligen avse enbart 
andra stycket i den bestämmelsen; i 12 '''' mervärdesskatteförordningen 
(1994:223) talas endast om att tullmyndigheten vid tillämpning av andra 
stycket i 3 kap. 30 '''' skall lämna uppgift om importen till 
Riksskatteverket. De föreslagna bestämmelserna i skatteregisterlagen bör 
därför begränsas till att avse 3 kap. 30 '''' andra stycket 
mervärdesskattelagen.  
Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration 
och kontrolluppgifter 
 
3 kap. 32 c '''' 
 
I paragrafens andra stycke föreslås att skyldigheten att lämna kontroll- 
uppgift utvidgas till att omfatta vissa transaktioner som, även om de 
avser slutförandet av en affär, inte utgör sådan avyttring som avses i 
första stycket och där plikt att upprätta avräkningsnota följaktligen inte 
heller föreligger enligt 3 kap. 9 '''' lagen (1991:981) om värdepappers- 
rörelse. En förutsättning för uppgiftsskyldigheten är, att affären gäller 
sådana optioner eller terminer som är att beteckna som "finansiella 
instrument" i den mening som avses i 1 kap. 1 '''' lagen (1991:980) om 
handel med finansiella instrument. Huruvida en option eller termin i ett 
visst fall skall anses vara ett sådant finansiellt instrument kan ibland 
diskuteras, men det får accepteras att den frågan inte kan lösas inom 
ramen för den föreslagna bestämmelsen. 
Syftet med bestämmelsen synes emellertid tydligare framgå, om 
formuleringen justeras t.ex. enligt följande: "Även om skyldighet att 
upprätta avräkningsnota inte finns skall såvitt avser sådana optioner och 
terminer som är finansiella instrument kontrolluppgift om utfärdande av 
optioner och slutförande av options- och terminsaffärer, som inte innebär 
förvärv eller försäljning av egendom, lämnas av det värdepappersinstitut 
som registrerar optionen eller terminen eller som på annat sätt medverkar 
vid utfärdandet eller slutförandet."  
Övriga lagförslag 
 
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.  
Finansdepartementet 
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1998 
 
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm- 
Wallén, Peterson, Freivalds, Tham, Åsbrink, Schori, Winberg, Ulvskog, 
Sundström, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, 
Östros 
 
Föredragande: statsrådet Östros  
Regeringen beslutar proposition 1997/98:134 Kontrolluppgiftsskyldighet 
vid options- och terminsaffärer, m.m. 
 
1 Senaste lydelse 1997:1032. 
  Senaste lydelse 1997:402. 
  Senaste lydelse 1997:438. 
1 Lagen omtryckt 1983:343. 
Senaste lydelse av 
1 § 1997:523 
3 § 1997:524 
4 § 1990:1139 
10 § 1997:354 
11 § 1994:1905 
12 § 1994:1905. 
2 Senaste lydelse 1997:1038. 
3 Senaste lydelse 1997:524.  
1 Lagen omtryckt 1983:343. 
2 Lydelse enligt prop. 1997/98:63. 
3 Lydelse enligt prop. 1997/98:63. 
1 Senaste lydelse av 
2 kap. 33 § 1996:1334 
3 kap. 33 § 1995:576 
3 kap. 34 § 1996:1009 
3 kap. 47 § 1992:1659 
3 kap. 58 § 1997:495. 
  Senaste lydelse 1995:576. 
1 Balken omtryckt 1995:974. 
Senaste lydelse av 6 kap. 16 § 1997:990. 
Lydelse av 6 kap. 17 b § enligt prop. 1997/98:7. 
1 Lagen omtryckt 1982:1134. 
Senaste lydelse av 36 § 1991:493. 
1 Senaste lydelse av 
1 kap. 5 § 1996:952 
6 kap. 3 § 1996:952 
9 kap. 3 § 1997:492. 
2 Senaste lydelse 1997:1329. 
1 Senaste lydelse av 6 § 1990:392. 
1 Lagen omtryckt 1988:198. 
Senaste lydelse av 
lagens rubrik 1991:1693 
1 kap. 24 § 1997:164. 
1 Senaste lydelse av 
17 kap. 1 § 1993:1193 
17 kap. 2 § 1993:1193 
18 kap. 9 § 1994:1909 
20 kap. 2 § 1994:1909. 
1 Senaste lydelse av 20 § 1990:372. 
1 Senaste lydelse av 1 § 1995:1202. 
1 Senaste lydelse av 
lagens rubrik 1974:996 
6 § 1996:948 
17 § 1993:463 
21 § 1993:463 
22 § 1993:899. 
1 Senaste lydelse av 4 § 1990:361. 
1 Senaste lydelse av 3 kap. 1 § 1991:495. 
1 Senaste lydelse av 
lagens rubrik 1992:1440 
3 § 1995:1201. 
1 Senaste lydelse av 
lagens rubrik 1974:857 
22 § 2 mom. 1993:1196 
44 § 1991:499 
52 § 1 mom. 1992:625. 
1 Senaste lydelse av 
4 § 1996:958 
6 § 1996:958 
7 § 1996:958 
8 § 1996:958 
9 § 1997:539 
11 § 1996:958. 
1 Senaste lydelse av 34 § 1997:989. 
1 Senaste lydelse av 
10 § 1996:960 
23 § 1997:1047. 
1 Senaste lydelse av 
1 § 1996:964 
3 § 1996:964. 
1 Senaste lydelse av 
3 kap. 26 a § 1996:1320 
12 kap. 1 § 1997:502 
12 kap. 1 a § 1997:502 
12 kap. 2 § 1997:502 
19 kap. 1 § 1996:965 
19 kap. 6 § 1996:965 
20 kap. 1 § 1997:502. 
1 Senaste lydelse av 8 § 1996:1000. 
1 Senaste lydelse 1997:1032. 
1 Senaste lydelse 1997:438. 
1 Lagen omtryckt 1983:343. 
2 Senaste lydelse 1997:1038. 
3 Senaste lydelse 1997:524. 
  Senaste lydelse 1995:576.  
Prop. 1997/98:134  
67  
1  
Prop. 1997/98:134 
Bilaga 1  
Prop. 1997/98:134 
Bilaga 2  
Prop. 1997/98:134 
Bilaga 2  
Prop. 1997/98:134 
Bilaga 3  
Prop. 1997/98:134 
Bilaga 3  
67  
Prop. 1997/98:134  
89