Regeringens proposition
1997/98:124

Ny körkortslag m.m.

Prop.
1997/98:124

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 5 mars 1998

Göran Persson
Ines Uusmann
(Kommunikationsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen lämnas förslag till ny körkortslag, lag om försöksverk-
samhet med villkorlig körkortsåterkallelse, lag om trafikskolor, lag om
ändring i lagen om straff för vissa trafikbrott samt lag om ändring i lagen
om straff för trafikbrott som begåtts utomlands. Vidare föreslås en änd-
ring i lagen om förbud mot radar- och laservarnare och lämnas informa-
tion om regeringsförfattningar.
I den nya körkortslagen finns de för den enskilde och från trafiksäker-
hetssynpunkt mest betydelsefulla bestämmelserna om körkort, körkorts-
tillstånd och traktorkort. Reglerna om särskild förarbehörighet vid
yrkesmässig personbefordran nuvarande körkortsbehörighet TAXI
flyttas över till yrkestrafiklagen. Till den nya lagen om trafikskolor förs
bestämmelser om förutsättningar att bedriva trafikskoleverksamhet.
De föreslagna författningarna innebär förutom en omstrukturering av
författningar också vissa ändringar i det materiella innehållet. Således
föreslås att det blir obligatoriskt att ha körkortstillstånd vid all övnings-
körning och en godkänd handledare vid all privat övningskörning. Vidare
föreslås att körkortsbehörigheten för tung lastbil och buss begränsas att
gälla på så sätt att körkortshavaren vart tionde år från 45 års ålder på nytt
måste visa att han eller hon uppfyller de medicinska kraven för behörig-
heten. Mopeder föreslås bli indelade i två kategorier i behörighetshän-
seende med bl.a. krav på 25 km/tim respektive 45 km/tim som högsta
hastighet. Krav på innehav av körkort ställs för förande av den snabbare
mopeden. Reglerna om körkortsingripande ändras så att bestämmelser
om återkallelse inte skall gälla vid underlåtelse att förnya körkort efter
föreläggande eller egen begäran om återkallelse av körkort. Vidare ut-
ökas möjligheterna för länsstyrelsen att meddela preliminära beslut om
körkortsingripande. Tillåtelse att fortsätta köra efter det att polismyndig-
het eller åklagare beslutat om omhändertagande av körkort begränsas
något.
Genom lagen om försöksverksamhet med villkorlig körkortsåter-
kallelse införs i några län möjlighet att under en försöksperiod i vissa fall
ersätta återkallelse av körkort på grund av rattfylleri med en körkortsbe-
hörighet för ett fordon utrustat med ett instrument som omöjliggör kör-
ning om det finns alkohol i förarens utandningsluft (alkolås). I lag om
ändring i lagen om straff för vissa trafikbrott införs ansvarsbestämmelser
för olovlig körning med moped av viss typ och terrängskoter. Ändringen
i lagen om förbud mot radar- och laservarnare innebär att användning av
s.k. laserstörare förbjuds.
Lagstiftningen föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 oktober 1998.

Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 5
2 Lagtext 6
2.1 Förslag till körkortslag 6
2.2 Förslag till lag om försöksverksamhet med villkorlig
körkortsåterkallelse 21
2.3 Förslag till lag om trafikskolor 23
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1951:649) om straff
för vissa trafikbrott 25
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:965) om straff
för trafikbrott som begåtts utomlands 26
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:15) om förbud
mot radar- och laservarnare 27
3 Ärendet och dess beredning 29
4 Nuvarande ordning och behov av ändringar 31
4.1 Om körkortsförfattningarna 31
4.1.1 Allmänt 31
4.1.2 Behov av ändringar 31
4.1.3 Fortsatt EG-anpassning av
körkortsförfattningarna 32
4.2 Försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse 33
5 Ny körkortslag 34
5.1 Körkortslagstiftningens struktur 34
5.2 Körkortsgivning och övningskörning 36
5.3 Körkortsingripande 39
5.4 Ålders- och behörighetskrav för mopeder 44
5.4.1 Nya behörighetsklasser för moped 44
5.4.2 Åldersgränser och behörighetskrav för att få
köra moped 46
5.5 Behörighet för taxi m.m. 47
5.6 Övriga frågor 49
5.6.1 Preliminära beslut om körkortsingripande 49
5.6.2 Tillåtelse att fortsätta köra efter
omhändertagande av körkort 51
5.6.3 Regelbundna läkarundersökningar 52
5.6.4 Läkares anmälningsskyldighet 53
6 Försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse i visst fall
Fel! Bokmärket är inte definierat.
6.1 Grunden för försöksverksamheten 55
6.2 Utformningen av försöksverksamheten 57
6.3 Villkorstid 60
6.4 Konsekvenser av misskötsamhet hos försökspersonen 61
7 Lag om trafikskolor 63
8 Övriga frågor 64
8.1 Förbud mot laserstörare 64
8.2 Definition av släpfordon 64
9 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser 66
9.1 Ikraftträdande 66
9.2 Övergångsbestämmelser 67
10 Konsekvensbeskrivning 69
11 Författningskommentarer 72
11.1 Förslag till körkortslag 72
11.2 Förslag till lag om försöksverksamhet med villkorlig
körkortsåterkallelse 93
11.3 Förslag till lag om trafikskolor 95
11.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1951:649) om straff
för vissa trafikbrott 96
11.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:965) om straff
för trafikbrott som begåtts utomlands 96
11.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:15) om förbud
mot radar- och laserstörare 97
Bilaga 1 Sammanfattningar av betänkanden 98
Bilaga 2 Lagförslag i betänkandena 103
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna 129
Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag 131
Bilaga 5 Lagrådets yttrande 151
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 1998. 172
Rättsdatablad 173

1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. körkortslag,
2. lag om försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse,
3. lag om trafikskolor,
4. lag om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott,
5. lag om ändring i lagen (1971:965) om straff för trafikbrott som be-
gåtts utomlands,
6. lag om ändring i lagen (1988:15) om förbud mot radar- och laser-
varnare

2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till körkortslag
Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelse

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om behörighet att köra motor-
fordon, terrängmotorfordon, traktor och motorredskap samt om hand-
lingar som ger sådan behörighet (körkort och traktorkort).
Bestämmelser om behörighet att köra vissa fordon i yrkesmässig trafik
finns i yrkestrafiklagen (1998:000).

2 kap. Förarbehörighet
Krav på körkort
1 § Personbil, lastbil, buss, motorcykel, terrängvagn och motorredskap
klass I får köras endast av den som har ett gällande körkort för fordonet.
Har släpfordon kopplats till en bil skall föraren ha körkortsbehörighet
även för släpfordonet.
För övningskörning gäller bestämmelserna i 4 kap.

2 § Traktor med gummihjul och motorredskap klass II får köras på väg
endast av den som har ett gällande körkort eller traktorkort, om inte kör-
ningen på väg avser en kortare sträcka för färd till eller från en arbets-
plats eller mellan en gårds ägor eller för liknande ändamål.

3 § Terrängskoter för köras endast av den som har körkort eller traktor-
kort.

4 § Moped klass I får köras endast av den som har körkort. Moped klass
II får köras av den som har fyllt 15 år.

Förarbehörighet för särskilda fordonstyper
5 § Förarbehörighet enligt 1 § anges i körkort med beteckningarna
A
för motorcykel
A1
för lätt motorcykel
B
för

1. personbil med totalvikt av högst 3,5 ton och lätt lastbil samt
enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till sådana bilar,
2. terrängvagn, och
3. motorredskap klass I
C
för tung lastbil och personbil med totalvikt över 3,5 ton samt
enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till sådana bilar
D
för buss och enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till buss
E
för släpfordon, oavsett vikt och antal

6 § Behörigheten A ger rätt att köra motorcykel med en högre effekt än
25 kilowatt endast om körkortshavaren har haft ett körkort med behörig-
heten A under minst två år eller godkänts i körprov på en sådan motor-
cykel efter att ha fyllt 21 år. Detsamma gäller om motorcykeln har ett
förhållande mellan effekt och tjänstevikt som överstiger
0,16 kilowatt/kilogram.

7 § Behörigheten B ger rätt att köra trehjuliga motorcyklar.

8 § Körkort med behörigheten CE eller DE ger även behörigheten BE.

9 § Körkort med behörigheten CE ger även behörigheten DE, om kör-
kortshavaren har behörigheten D.
Undantag
10 § Bestämmelserna i 1 4 §§ gäller inte vid färd med fordon inom ett
inhägnat järnvägs-, fabriks- eller tävlingsområde eller annat liknande
inhägnat område.

11 § Den som har ett körkort med behörigheten B får köra lastbil och
buss med eller utan släpfordon, men utan last eller passagerare, inom
garage-, verkstads- eller bensinstationsområde. Detsamma gäller den som
har fått ett körkort med sådan behörighet återkallat, om särskilt med-
givande lämnats. Ett sådant medgivande gäller högst tre år.

12 § Polis som har ett körkort med behörigheten B får i tjänsteutövning
köra varje slag av körkortspliktigt fordon en kortare sträcka.
Särskilt förarbevis
13 § Under höjd beredskap eller då regeringen har beslutat om tjänst-
göring enligt 4 kap. 8 § lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt får den
som har ett körkort med behörigheten B och har ett särskilt förarbevis
köra det slag av fordon som anges i det särskilda förarbeviset.
I övrigt skall bestämmelserna i denna lag gälla även det särskilda för-
arbeviset.

14 § Ett bevis att körkort utfärdats gäller som körkort till dess körkortet
lämnats ut eller rätten att få ut körkortet förfallit.

3 kap. Utfärdande och giltighet av körkort och traktorkort
Förutsättningar för utfärdande av körkort
1 § Körkort får utfärdas för den som
1. har körkortstillstånd,
2. är permanent bosatt i Sverige eller har studerat här i minst sex
månader,
3. har fyllt
a) 16 år för behörigheten A1,
b) 18 år för behörigheterna A, B, C och E,
c) 21 år för behörigheten D, och
4. har avlagt godkänt förarprov.
Körkort får dock inte utfärdas för den som har ett körkort som är ut-
färdat i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
(EES).
Har ett körkort blivit ogiltigt av anledning som avses i 12 § eller 13 §
första stycket 1 eller sista stycket får begäran om förlängning bifallas
eller nytt körkort utfärdas utan att förarprov avlagts, om ansökan om
körkortstillstånd görs inom ett år från det att behörigheten upphörde att
gälla eller körkortet blev ogiltigt. För utfärdande av körkort efter åter-
kallelse gäller bestämmelserna i 5 kap.

2 § Körkortstillstånd får meddelas endast för den som med hänsyn till
sina personliga och medicinska förhållanden kan anses lämplig som
förare av ett körkortspliktigt fordon. Körkortstillståndet gäller endast
under en viss tid.
Lämplighet med hänsyn till de personliga förhållandena förutsätter att
sökanden inte är opålitlig i nykterhetshänseende och i övrigt kan antas
komma att respektera trafikreglerna och visa hänsyn, omdöme och ansvar
i trafiken.
Lämplighet med hänsyn till de medicinska förhållandena förutsätter att
sökanden har tillfredsställande syn för att köra fordon av det slag ansök-
ningen avser och att sökanden i övrigt uppfyller de medicinska krav som
är nödvändiga med hänsyn till trafiksäkerheten.

3 § Den som söker eller har körkortstillstånd eller körkort är skyldig att
genomgå läkarundersökning, blodprovstagning eller annan liknande un-
dersökning som behövs för den prövning som avses i 2 § andra och tredje
styckena eller annars i denna lag.

4 § Förarprovet består av ett kunskapsprov och ett körprov. Förarprov
får inte avläggas om spärrtid löper. För förarprov för behörigheterna A,
A1 eller B skall sökanden kunna visa ett intyg om förarutbildning för
fordonsslaget.
Kunskapsprov får avläggas endast av den som uppfyller kraven i 1 §
första stycket 1 och 3. Kunskapsprov för behörigheten A behöver inte
avläggas om sökanden redan har körkort med behörigheten A1.
Körprov får avläggas endast av den som uppfyller kraven i 1 § första
stycket 1 3.

5 § Sökanden skall godkännas i förarprovet, om det visar att sökanden
har de kunskaper och den förmåga samt uppvisar det beteende som från
trafiksäkerhetssynpunkt bör krävas av förare av körkortspliktiga fordon.

6 § Körkort med behörigheten C eller D får utfärdas endast för den som
har körkort med behörigheten B. Om sökanden inom de tre senaste åren
har haft körkort med behörigheten BC, BD eller BCD får dock körkort
med motsvarande behörighet utfärdas samtidigt.

7 § Körkort med behörigheten BE, CE eller DE får utfärdas endast för
den som har behörighet för dragfordonet. Om sökanden inom de tre
senaste åren har haft körkort med behörighet för dragfordon och släp-
fordon av det slag som ansökan avser får dock körkort med motsvarande
behörighet utfärdas samtidigt.
Förhandsbesked
8 § Den som avser att ansöka om körkortstillstånd får begära förhands-
besked i fråga om det finns hinder mot att meddela körkortstillstånd med
hänsyn till sökandens personliga eller medicinska förhållanden.
Spärrtid
9 § Om det vid prövning av ansökan om förhandsbesked eller körkorts-
tillstånd finns hinder mot att meddela körkortstillstånd på grund av
sökandens personliga förhållanden, skall en tid bestämmas före vars ut-
gång körkort inte får utfärdas (spärrtid). Spärrtiden skall vara lägst en
månad och högst tre år.
Villkor för innehav av körkortstillstånd eller körkort
10 § När ett körkortstillstånd meddelas eller ett körkort utfärdas, får de
särskilda villkor för körkortsinnehavet som är nödvändiga från trafik-
säkerhetssynpunkt föreskrivas. Sådana villkor får också föreskrivas efter
det att körkortet har utfärdats.
Körkortets giltighet
11 § Ett körkort gäller från och med den dag då det utfärdas.

12 § Behörigheten C, CE, D eller DE gäller tills det att körkortshavaren
fyller 45 år och därefter för perioder om högst 10 år, om körkortshavaren
har visat att de medicinska kraven för att ha sådan behörighet är upp-
fyllda.

13 § Ett körkort gäller inte om
1. det inte har förnyats efter föreläggande,
2. det är återkallat eller omhändertaget enligt 5 kap.,
3. det har ersatts med annat körkort,
4. det har bytts ut mot ett utländskt körkort, eller
5. innehavaren dessutom har ett eller flera andra giltiga körkort ut-
färdade i andra stater inom EES och inte efter uppmaning anger vilket av
körkorten som skall behållas eller anger att ett annat än det svenska kör-
kortet skall behållas.
Ett körkort skall också förklaras ogiltigt om körkortshavaren begär det.
Ogiltigheten får begränsas till att avse viss behörighet.
Förnyelse av körkort
14 § Ett körkort skall förnyas inom tio år efter det att det har utfärdats
eller senast förnyats. Körkortet skall också förnyas om det har förstörts
eller kommit bort eller om någon uppgift i det har ändrats.
Skyldighet att medföra körkort
15 § Den som kör ett fordon som avses i 2 kap. 1 § skall ha med sig
körkortet eller ett bevis att körkort utfärdats. På begäran av bilinspektör
eller polis skall handlingen överlämnas för kontroll.
Traktorkort
16 § Traktorkort får utfärdas för den som
1. har fyllt 16 år eller, om det finns särskilda skäl, 15 år,
2. har körkortstillstånd och som
3. genom godkänt kunskapsprov visat sig uppfylla de krav som bör
ställas från trafiksäkerhetssynpunkt.

17 § Bestämmelserna i 2, 3, 8 11 §§, 13 § första stycket 2 3 och andra
stycket gäller även traktorkort.
Prövotid
18 § För ett körkort som utfärdats efter godkänt förarprov gäller en
prövotid av två år från dagen för provet. Om körkortshavaren redan har
ett giltigt körkort med annan behörighet, skall prövotiden endast omfatta
vad som kan återstå av prövotiden för det äldre körkortet.

4 kap. Övningskörning

1 § Den som för att få körkort vill öva sig i att köra bil eller motorcykel
får övningsköra under de förutsättningar som anges i 2 5 §§ om han har
körkortstillstånd.

2 § Den som övningskör skall, om annat inte följer av 3 eller 4 §, ha
uppnått en ålder av
1 . 16 år för körning med personbil eller med fordon som kräver förar-
behörighet A1,
2 . 17 år och 6 månader för körning med lätt lastbil eller med fordon
som kräver förarbehörighet A eller C, dock ej sådan motorcykel som av-
ses i 2 kap. 6 §,
3 . 18 år för körning med fordon som kräver förarbehörighet BE eller
CE,
4 . 20 år för körning med sådan motorcykel som avses i 2 kap. 6 § och
med fordon som kräver behörighet D eller DE.

3 § Den som har uppnått en ålder av 17 år och 6 månader får övnings-
köra i trafikskola med sådan motorcykel som avses i 2 kap. 6 § under
förutsättning att den som har uppsikt över körningen följer med på
motorcykeln eller i en sidvagn.

4 § Övningskörning med sådant fordon som kräver behörigheten C, D
eller E får ske endast om den som övningskör har ett körkort med be-
hörigheten B eller inom tre år före övningskörningen har haft körkort för
det slag av fordon med vilket körningen sker.

5 § Övningskörning skall ske under uppsikt av någon som har vana och
skicklighet att köra fordon av det slag som övningskörningen avser.
Sådan uppsikt får utövas endast av
1. den som fyllt 21 år och sedan minst tre år har körkort för fordon av
det slag körningen avser, om övningskörningen sker inom polisväsendet
eller Försvarsmakten,
2. utbildningsledare eller trafiklärare, om övningskörningen sker i
trafikskola,
3. den som fyllt 24 år och sedan minst fem år har körkort för fordon av
det slag som övningskörningen avser samt har godkänts som handledare
för den som övningskör, om övningskörningen sker i andra fall.

5 kap. Körkortsingripande

1 § Ett körkortsingripande sker genom återkallelse av körkortet eller
genom varning.
Ett körkortsingripande med anledning av brottslig gärning skall när det
gäller frågan om brott föreligger grunda sig på en lagakraftvunnen dom,
ett godkänt strafföreläggande, ett godkänt föreläggande om ordningsbot
eller ett beslut om åtalsunderlåtelse enligt 20 kap. rättegångsbalken eller
motsvarande bestämmelse i annan författning.
Med svensk dom jämställs vid tillämpningen av denna lag brottmåls-
dom eller annat likvärdigt avgörande som har meddelats av en utländsk
domstol eller någon annan utländsk myndighet.

2 § Vad som sägs i detta kapitel om körkort gäller också körkortstill-
stånd och traktorkort.
Återkallelse av körkort
3 § Ett körkort skall återkallas
1. om körkortshavaren har brutit mot 1 § andra stycket, 4 eller 4 a §
lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott eller 30 § första, andra
eller tredje stycket järnvägssäkerhetslagen (1990:1157),
2. om körkortshavaren har brutit mot 5 § lagen om straff för vissa
trafikbrott och överträdelsen inte kan anses som ringa,
3. om körkortshavaren genom upprepade brott i väsentlig grad har
visat bristande vilja eller förmåga att rätta sig efter de bestämmelser som
gäller i trafikens eller trafiksäkerhetens intresse för förare av motordrivet
fordon eller spårvagn,
4. om körkortshavaren i annat fall vid förande av ett motordrivet for-
don eller en spårvagn har överskridit högsta tillåtna hastighet, kört mot
rött ljus, underlåtit att iaktta stopplikt, kört om vid övergångsställe eller
brutit mot någon annan regel som är väsentlig från trafiksäkerhetssyn-
punkt, allt om överträdelsen inte kan anses som ringa,
5. om körkortshavaren på grund av opålitlighet i nykterhetshänseende
inte bör ha körkort,
6. om det med hänsyn till annat brott som körkortshavaren har gjort sig
skyldig till kan antas att han inte kommer att respektera trafikreglerna
och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken eller om han på grund av
sina personliga förhållanden i övrigt inte kan anses lämplig som förare av
körkortspliktigt fordon,
7. om körkortshavarens förutsättningar för rätt att köra ett kör-
kortspliktigt fordon är så väsentligt begränsade genom sjukdom, skada
eller dylikt att han från trafiksäkerhetssynpunkt inte längre bör ha kör-
kort,
8. om körkortshavaren inte följer ett föreläggande att ge in läkarintyg
eller bevis om godkänt förarprov.

4 § Återkallelse enligt 3 § får begränsas till att avse en eller flera be-
hörigheter.

5 § Ett körkort skall återkallas tills vidare i avvaktan på ett slutligt av-
görande av återkallelsefrågan om det på sannolika skäl kan antas att kör-
kortet kommer att återkallas villkorligt enligt 12 § på grund av 3 § 1 eller
slutligt på någon av de grunder som avses i 3 § 1 7. Om beslutet grundas
på misstanke om brottslig gärning, skall beslutets giltighetstid begränsas
enligt vad som gäller för spärrtid enligt 6 §.
Spärrtid
6 § Vid körkortsåterkallelse enligt 3 § 1 6 skall det bestämmas en tid
inom vilken ett nytt körkort inte får utfärdas (spärrtid). Spärrtiden skall
vara lägst en månad och högst tre år. Om körkortet återkallas enligt 3 § 1
och det är fråga om grovt brott, skall spärrtiden bestämmas till lägst ett
år.
Omhändertagande av körkort
7 § Ett körkort skall omhändertas
1. om körkortshavaren vid förande av ett motordrivet fordon eller en
spårvagn har visat tydliga tecken på påverkan av alkohol eller annat
ämne,
2. om det på sannolika skäl kan antas att körkortet kommer att åter-
kallas enligt 3 § 1 eller 4,
3. om körkortshavaren till följd av sjukdom, skada eller dylikt saknar
förutsättningar att köra ett körkortspliktigt fordon på ett trafiksäkert sätt,
eller
4. om körkortet är ogiltigt enligt 3 kap. 13 § eller 6 kap. 2 §.
Om körkortet skall omhändertas på grund av brott som avses i 3 § 4 får
körkortshavaren medges rätt att under 48 timmar närmast efter om-
händertagandet köra det slag av fordon som körkortet berättigar honom
till.

8 § Om ett fordon körs i strid mot denna lag eller en föreskrift som har
meddelats med stöd av lagen, skall polisen hindra fortsatt färd, om den
kan vara en påtaglig fara för trafiksäkerheten eller ställa till svåra
problem på annat sätt.
Varning
9 § I stället för att körkortet återkallas skall körkortshavaren varnas i
sådana fall som avses i 3 § 2 6, om varningen av särskilda skäl kan anses
vara en tillräcklig åtgärd.
Detsamma gäller om körkortshavaren brutit mot 4 § första stycket
lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott eller 30 § första stycket
järnvägssäkerhetslagen (1990:1157) och alkoholkoncentrationen under
eller efter färden inte uppgått till 0,5 promille i blodet eller
0,25 milligram per liter i utandningsluften.
Underlåtande av körkortsingripande m.m.
10 § Om ett körkort varit omhändertaget eller återkallat tills vidare under
minst så lång tid som skulle ha bestämts som spärrtid, får det när åter-
kallelsen slutligt avgörs beslutas att ytterligare ingripande inte skall ske.
Föreligger synnerliga skäl får med avvikelse från denna lag återkallelse
underlåtas eller spärrtid sättas ned om det kan ske utan fara för trafik-
säkerheten. Underlåtes återkallelse får varning meddelas i stället.

11 § Har någon ny omständighet inträffat eller blivit känd sedan ett
beslut om återkallelse, varning eller spärrtid har vunnit laga kraft, får
återkallelsen eller varningen hävas eller spärrtiden kortas eller ersättas
med varning, om det finns synnerliga skäl.

12 § En återkallelse enligt 3 § 1 får ske villkorligt om körkortshavaren
efter alkoholförtäring har brutit mot 4 eller 4 a § lagen (1951:649) om
straff för vissa trafikbrott. Närmare bestämmelser om förutsättningar
m.m. för att meddela villkorlig återkallelse finns i lagen (1998:000) om
försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse.
Nytt körkort efter återkallelse
13 § Ansökan om utfärdande av körkort efter återkallelse får inte prövas
innan giltighetstid för återkallelse tills vidare eller spärrtid löpt ut.

14 § Efter återkallelse får nytt körkort utfärdas endast om sökanden har
körkortstillstånd, har avlagt godkänt förarprov och även i övrigt uppfyller
kraven i 3 kap. 1 § om inte annat sägs i andra eller tredje stycket eller
15 §.
Har tiden för körkortets ogiltighet efter återkallelse med stöd av 3 §
2 4 bestämts till högst ett år får nytt körkort utan ytterligare prövning
utfärdas efter ansökan. Har tiden för körkortets ogiltighet efter åter-
kallelse med stöd av 3 § 1, 5 6 bestämts till högst ett år, eller om kör-
kortet återkallats med stöd av 3 § 7 8, får nytt körkort utfärdas efter
ansökan om sökanden har körkortstillstånd.
Vad som sägs i andra stycket gäller inte om ansökan om utfärdande av
nytt körkort görs mer än 14 månader efter det att spärrtiden enligt 6 §
eller giltighetstiden enligt 5 § började löpa eller, vid återkallelse med stöd
av 3 § 7 8, körkortshavaren fick del av beslutet. Har ansökan gjorts
senast två månader efter det att beslutet om återkallelse vann laga kraft
gäller dock vad som sagts i andra stycket.

15 § Vad som sägs i 14 § andra stycket gäller inte i fråga om återkallelse
med stöd av 3 § 1 6 om prövotid enligt 3 kap. 18 § löpte för sökanden
vid tidpunkten för den händelse som medförde att körkortet återkallades.
Om det i beslut om återkallelse beslutats om krav som skall uppfyllas
för utfärdande gäller dessa krav i stället för kraven enligt 14 §. Det-
samma gäller beslut av körkortsmyndighet som fattats efter beslut om
återkallelse men innan giltighetstiden för återkallelse tills vidare eller
spärrtiden löpt ut.

6 kap. Utländska körkort
Giltighet i Sverige
1 § Ett utländskt körkort som är utfärdat i en stat inom EES gäller i
Sverige enligt sitt innehåll. Om innehavare av ett sådant körkort är
permanent bosatt i Sverige, gäller även bestämmelserna i 3 kap. 10 §. Ett
sådant körkort jämställs med svenskt körkort vid tillämpningen av 4 kap.
4 eller 5 §.
Även andra utländska körkort gäller i Sverige enligt sitt innehåll. Om
körkortet inte är utformat i överensstämmelse med någon av förebilderna
i de konventioner om vägtrafik som har undertecknats i Genève den
19 september 1949 respektive i Wien den 8 november 1968, och inte
heller är utfärdat på engelska, tyska eller franska, gäller dock körkortet
endast tillsammans med en bestyrkt översättning till något av dessa språk
eller till svenska, danska eller norska. Ett körkort som inte är försett med
ett fotografi av körkortshavaren gäller endast tillsammans med en iden-
titetshandling med fotografi.

2 § Ett utländskt körkort gäller inte i Sverige
1. om det är ogiltigt i den stat där det har utfärdats,
2. om det har bytts ut mot ett svenskt körkort,
3. om innehavaren också har ett svenskt körkort och detta är om-
händertaget eller återkallat, eller
4. om körkortshavaren i fall som avses i 3 kap. 13 § första stycket 5
har förklarat att han vill behålla det svenska körkortet.
Är körkortet utfärdat i en stat utanför EES, gäller det inte i Sverige om
innehavaren är folkbokförd i Sverige sedan mer än ett år.
Körkortet är inte ogiltigt enligt andra stycket under den tid en ansökan
om utbyte enligt 7 § prövas.

3 § Ett utländskt körkort medför inte rätt att köra bil innan innehavaren
har fyllt 18 år. Ett utländskt körkort medför inte rätt för någon annan än
en medborgare i en stat inom EES att köra svenskregistrerad lastbil eller
buss i förvärvsverksamhet för transport av personer eller gods.

4 § Utan hinder av 2 kap. 4 § får en person som fyllt 15 år och som är
bosatt utomlands men tillfälligt vistas här bruka en moped klass I som
han fört in i landet, om den uppfyller de villkor som gäller för sådana
fordon i hans hemland. Detta gäller dock endast om den som har fört in
fordonet får köra detta i hemlandet utan körkort eller därmed jämförlig
handling.
Ingripande mot ett utländskt körkort m.m.
5 § Om det finns någon sådan grund för körkortsingripande som avses i
5 kap., skall ett utländskt körkorts giltighet i Sverige prövas.
Vid prövningen tillämpas de bestämmelser som gäller vid ingripande
mot körkort utfärdade i Sverige.

6 § Är innehavaren av det utländska körkortet permanent bosatt i
Sverige och är det utländska körkortet utfärdat i en stat inom EES, kan
körkortet vid den prövning som avses i 5 § bytas ut mot ett likvärdigt
svenskt körkort. Körkortsingripandet eller begränsningen i körkortets
giltighet skall därefter gälla det svenska körkortet.
Utbyte av utländska körkort
7 § Ett körkort som är utfärdat i en stat inom EES, Schweiz eller Japan
och som gäller i Sverige får bytas ut mot ett likvärdigt svenskt körkort,
om innehavaren är permanent bosatt i Sverige.
Ett körkort som är utfärdat i Schweiz eller Japan får bytas ut endast om
körkortshavaren uppfyller de personliga och medicinska krav som anges
i 3 kap. 2 §.

8 § Vid beslut om utbyte av ett utländskt körkort gäller bestämmelserna i
3 kap. 10 §.

7 kap. Förfarandet i körkortsärenden m.m.

1 § Vad som sägs i detta kapitel om körkort gäller också körkortstill-
stånd och traktorkort.

2 § Länsstyrelsen prövar ärenden om medgivande enligt 2 kap. 11 §, om
förlängd giltighet enligt 3 kap. 12 § samt ärenden enligt 3 kap. 3 §, 13 §
första stycket 5 och andra stycket. Länsstyrelsen prövar även frågor som
avses i 3 kap. 16 § 1.
Länsstyrelsen prövar också ärenden om godkännande av handledare,
förhandsbesked, villkor för innehav av körkortstillstånd och körkort,
körkortstillstånd, körkortsingripande och giltighet eller utbyte av ett ut-
ländskt körkort.

3 § Vägverket beslutar om utfärdande av körkort och prövar ärenden
enligt 3 kap. 13 § första stycket 1.

4 § Omhändertagande av körkort enligt 5 kap. 7 § beslutas av polismyn-
dighet eller åklagare.
5 § Om ett körkort har blivit omhändertaget enligt 5 kap. 7 § första
stycket 1 3 skall länsstyrelsen utan dröjsmål pröva frågan om körkortet
skall återkallas tills vidare eller lämnas tillbaka.

6 § Länsstyrelsen får utfärda preliminärt beslut om körkortsingripande
för godkännande inom viss tid, om det med hänsyn till omständigheterna
och uppgifterna i ärendet finns grundad anledning att anta att körkorts-
havaren är beredd att godta ett beslut om körkortsingripande.
Har preliminärt beslut utfärdats, får ärendet inte tas upp på nytt förrän
tiden för godkännande har gått ut. Godkännande som sker efter det att
ärendet avgjorts är ogiltigt.
Ett godkänt preliminärt beslut gäller som beslut som har vunnit laga
kraft.
Verkställighet av beslut m.m.
7 § Ett beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte annat anges.
Ett beslut om körkortsingripande skall delges den som beslutet rör.

8 § Giltighetstid för återkallelse tills vidare och spärrtid med anledning
av återkallelse räknas från den dag då beslutet delges körkortshavaren
eller från den tidigare dag när körkortshavaren överlämnar körkortet till
länsstyrelsen. Har beslutet föregåtts av ett beslut om omhändertagande av
körkortet eller av ett beslut om återkallelse tills vidare, räknas spärrtiden
från det först delgivna beslutet. Har giltigheten av beslut om återkallelse
av körkort tills vidare löpt ut när slutligt beslut om körkortsingripande
fattas skall den tid under vilket körkortet varit ogiltigt räknas av från
spärrtiden.
Spärrtiden löper i andra fall från den dag som anges i beslutet.

9 § Ogiltigt körkort skall överlämnas till länsstyrelsen.

8 kap. Överklagande

1 § Länsstyrelsens beslut enligt 7 kap. 2 § får, om inte annat följer av
tredje stycket eller 3 §, överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Läns-
styrelsen får föra talan även till förmån för den enskilda parten.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Länsstyrelsens beslut i ett ärende om godkännande som handledare får
överklagas hos Vägverket.

2 § Vägverkets beslut att vägra utfärda körkort enligt 3 kap. 1 § första
stycket 2 får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Vägverkets beslut i ärende om godkännande som handledare och
övriga beslut i fråga om utfärdande av körkort eller traktorkort eller om
förnyelse av körkort får inte överklagas.
3 § Ett föreläggande om att ge in läkarintyg eller bevis om godkänt
förarprov får överklagas endast tillsammans med det beslut genom vilket
ärendet avgörs.
En uppmaning enligt 3 kap. 13 § första stycket 5 får inte överklagas.
Detsamma gäller beslut om omhändertagande av körkortstillstånd, kör-
kort eller traktorkort enligt 5 kap. 7 § och beslut i fråga om godkännande
vid förarprov.

4 § Om allmän förvaltningsdomstols beslut överklagas av länsstyrelsen,
skall överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag då det
överklagade beslutet meddelades.

9 kap. Ansvarsbestämmelser

1 § Körs moped klass II av barn som inte har fyllt 15 år, döms den som
har vårdnaden om barnet eller, om förseelsen har begåtts av barnet i ett
anställningsförhållande, arbetsgivaren till böter, om vårdnadshavaren
eller arbetsgivaren uppsåtligen eller av oaktsamhet har underlåtit att göra
vad som ankommer på honom för att hindra förseelsen. Till samma straff
döms även den som i annat fall uppsåtligen eller av oaktsamhet tillåter
barn som inte har fyllt 15 år att köra moped klass II.

2 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 3 kap. 15 §
döms till penningböter.
Föraren skall inte dömas till straff,
1. om körkortet skall förnyas och föraren före färden har återlämnat
kortet eller gjort anmälan om att det förstörts eller kommit bort, eller
2. om återkallelse av körkort begränsats på det sätt som anges i 5 kap.
4 § och färden äger rum inom två månader från det att frågan om åter-
kallelse slutligt har avgjorts, eller
3. om förarens identitet genast har kunnat fastställas.

3 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte överlämnar ogiltigt
körkort till länsstyrelsen enligt 7 kap. 9 § döms till penningböter.

4 § Bestämmelser om ansvar för den som i annat fall än som avses i
1 3 §§ kör fordon i strid mot denna lag finns i lagen (1951:649) om
straff för vissa trafikbrott.

10 kap. Bemyndiganden m.m.

1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter i de avseenden som anges i denna lag
samt meddela föreskrifter om
1. lagens tillämpning på andra i utlandet utfärdade behörighetshand-
lingar som ger rätt att köra motordrivna fordon,
2. länsstyrelsens prövning av andra körkortsärenden än som anges i
7 kap.,
3. registrering som behövs för tillämpningen av lagen.
Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från lagen.
Regeringen får låta postbefordringsföretag lämna ut körkort.

2 § Om en läkare vid undersökning av en körkortshavare finner att kör-
kortshavaren av medicinska skäl är uppenbart olämplig att ha körkort,
skall läkaren anmäla det till länsstyrelsen. Innan anmälan görs skall läka-
ren underrätta körkortshavaren. Anmälan behöver inte göras om det finns
anledning att anta att körkortshavaren kommer att följa läkarens till-
sägelse att avstå från att köra körkortspliktigt fordon.
Bestämmelserna i första stycket gäller även den som har körkortstill-
stånd och traktorkort.

3 § I ärenden enligt denna lag får den enskilde föreläggas att ge in läkar-
intyg eller bevis om godkänt förarprov eller att förnya körkortet.

4 § Med länsstyrelse i denna lag avses den länsstyrelse där sökanden är
folkbokförd. Är sökanden inte folkbokförd prövas ärendet av länsstyrel-
sen i det län där sökanden vistas.
Länsstyrelsen enligt första stycket får hänskjuta ärenden enligt denna
lag till annan länsstyrelse om sökanden begär det och länsstyrelsen finner
det lämpligt.
______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998 då körkortslagen
(1977:477) upphör att gälla. Bestämmelsen i 5 kap. 12 § träder dock i
kraft den dag regeringen bestämmer och upphör att gälla fem år efter
ikraftträdandet.
2. Innehavare av körkort med behörighet C, CE, D eller DE som senast
den 31 december 1998 fyller 45 år skall senast den 30 september 2003
ansöka om sådan förlängning av giltighet av behörighet som stadgas i
3 kap. 12 § om körkortet inte skall förnyas dessförinnan enligt 3 kap.
14 § första meningen. Vid ansökan eller förnyelsen skall körkortshavaren
visa att de medicinska kraven för behörigheten är uppfyllda.
3. Den som vid ikraftträdandet innehar körkort med behörighet C, CE,
D, DE eller TAXI behöver inte förnya körkortet enligt 3 kap. 14 § andra
meningen av den anledningen att giltighetstid för körkortsbehörighet C,
CE, D eller DE skall antecknas på körkortet eller för att behörigheten
TAXI slopats.
4. Godkännande som handledare som meddelats före ikraftträdandet
gäller som godkännande enligt den nya lagen. Bestämmelserna om
övningskörning i körkortsförordningen (1977:722) gäller för den som vid
ikraftträdandet har uppnått en ålder av 17 år och 6 månader och har
körkortstillstånd.
5. Den gamla lagen gäller fortfarande i fråga om överklagande av be-
slut om förnyelse av körkort som meddelats före ikraftträdandet.
6. Undantag som beviljats enligt den gamla lagen gäller i enlighet med
sitt innehåll. Ansökan om undantag som getts in före ikraftträdandet
prövas enligt den gamla lagen.
7. Körkortsbehörighet A LÄTT MOTORCYKEL och B som för-
värvats före den 1 juli 1996 ger alltjämt rätt att köra fordon enligt de de-
finitioner som fanns före ikraftträdandet av lagen (1996:320) om ändring
i körkortslagen (1977:477).
8. Ärende som anhängiggjorts hos en länsstyrelse före ikraftträdandet
skall avgöras av denna länsstyrelse.

2.2 Förslag till lag om försöksverksamhet med villkorlig
körkortsåterkallelse
Härigenom föreskrivs följande.

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om försöksverksamhet med
villkorlig återkallelse av körkort under en villkorstid.
Lagen är tillämplig för sådana körkortshavare med förarbehörighet för
personbil som är folkbokförda i Västerbottens, Stockholms eller Öster-
götlands län och vilkas körkort skall återkallas med stöd av 5 kap. 3 § 1
körkortslagen (1998:000) på grund av brott mot 4 eller 4 a § lagen
(1951:649) om straff för vissa trafikbrott till följd av alkoholförtäring.

2 § Med villkorlig körkortsåterkallelse förstås att rätten att köra ett kör-
kortspliktigt fordon under viss angiven tid (villkorstid) är begränsad till
att inom svenskt territorium köra en angiven personbil, som inte får
användas i yrkesmässig trafik, och att därvid vara underkastad särskilda
villkor för förare och fordon. Begränsningarna skall anges på körkortet.
Med alkolås förstås en sådan anordning i en personbil som hindrar att
fordonet startas och körs av förare som har alkohol i utandningsluften.

3 § Deltagande i försöksverksamheten prövas efter ansökan av körkorts-
havaren i ett ärende om körkortsingripande.

4 § Till ansökan skall fogas
1. ett läkarintyg enligt särskilt formulär,
2. ett avtal om leverans, inmotering av alkolås i viss personbil och hyra
av alkolås, samt
3. en förklaring i vilken sökanden förklarar sig villig att följa de sär-
skilda villkor för fortsatt innehav av förarbehörighet som gäller enligt
denna lag.

5 § Ansökan om villkorlig återkallelse får inte bifallas om körkortshava-
ren med hänsyn till sina personliga eller medicinska förhållanden bedöms
olämplig att delta i försöksverksamheten. Härvid skall det särskilt be-
aktas om sökanden har förmåga att rätta sig efter de bestämmelser som
gäller trafiksäkerheten samt omfattningen av sökandens bruk av alkohol
eller av andra droger.
Ansökan får inte heller bifallas om prövotid enligt 3 kap. 18 §
körkortslagen (1998:000) löpte för sökanden vid tidpunkten för över-
trädelsen.

6 § Bifalls en ansökan gäller en villkorstid om två år. Körkortshavaren
skall under denna tid
1. iaktta villkoret att inte köra annat körkortspliktigt fordon än den
personbil som anges på körkortet och som skall vara utrustad med ett
godkänt alkolås,
2. iaktta meddelade föreskrifter om installation, användning och
kontroller av alkolås,
3. genom läkarintyg regelbundet styrka nyktert levnadssätt och
4. iaktta föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag och de krav
som i övrigt gäller för ett fortsatt körkortsinnehav.
Villkorstiden räknas från den dag då beslut om villkorlig återkallelse
meddelas.

7 § Den som ansöker om eller fått villkorlig återkallelse är skyldig att
genomgå läkarundersökning, blodprovstagning eller annan liknande un-
dersökning som behövs för prövning enligt denna lag.

8 § Länsstyrelsen skall utöva tillsyn över deltagarna i försöksverksam-
heten.
Om körkortshavaren bryter mot vad som sägs i 6 § skall den villkorliga
återkallelsen undanröjas och frågan om körkortsingripande tas upp till
förnyad prövning. När spärrtid bestäms med anledning av ett körkortsin-
gripande skall villkorstid då körkortet varit återkallat villkorligt inte
räknas av. Detsamma gäller om körkortshavaren själv vill avbryta del-
tagandet i försöksverksamheten.
Förnyad prövning får inte inledas efter villkorstidens utgång.

9 § Länsstyrelsen i det län där körkortshavaren är folkbokförd när
ansökan om villkorlig återkallelse görs prövar ansökningen. Övriga
frågor enligt lagen prövas av samma länsstyrelse.
Beslut gäller omedelbart, om inte annat förordnas.

10 § Länsstyrelsens beslut att vägra villkorlig återkallelse får överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol. Ett beslut om att undanröja villkorlig
återkallelse får överklagas endast i samband med talan mot det beslut
varigenom frågan om körkortsingripande avgörs.
Beslut om begränsningar för förarbehörigheten får inte överklagas.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

11 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar
föreskrifter om avgifter för deltagande i försöksverksamheten och de
ytterligare föreskrifter som behövs för tillämpningen av denna lag.
_____________
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer och upphör att
gälla fem år efter ikraftträdandet. För den som fått ansökan beviljad en-
ligt 6 § och då villkorstiden inte löpt ut innan lagen upphör att gälla, skall
dock bestämmelserna fortsätta att tillämpas.

2.3 Förslag till lag om trafikskolor
Härigenom föreskrivs följande.

1 § Med trafikskola avses yrkesmässig utbildning av förare av fordon
som kräver särskild behörighet.

2 § Trafikskola får drivas endast efter tillstånd av Vägverket.
Tillstånd får meddelas fysisk eller juridisk person, som med hänsyn till
sina personliga och ekonomiska förhållanden och omständigheterna i
övrigt bedöms ha förutsättningar att driva trafikskola på sådant sätt att
kravet på god förarutbildning blir tillgodosett.

3 §1 En trafikskola skall ha en godkänd trafikskolechef, som svarar för
att skolan drivs på det sätt som sägs i 2 §, och en eller flera godkända
utbildningsledare, som är ansvariga för utbildningsarbetet.
Om det behövs med hänsyn till omfattningen av skolans verksamhet,
skall det vid skolan utöver utbildningsledare finnas en eller flera god-
kända trafiklärare.
Frågor om godkännande som trafikskolechef, utbildningsledare eller
trafiklärare prövas av Vägverket.

4 § Endast den som har fyllt 21 år och sedan minst tre år har körkort för
det slag av fordon som utbildningen avser får godkännas som utbild-
ningsledare eller trafiklärare. Godkännande som trafiklärare kan begrän-
sas till att avse utbildning på andra fordon än motorcyklar.
Med körkort i första stycket jämställs körkort utfärdat i en annan stat
inom Europeiska Ekonomiska samarbetsområdet (EES).

5 § Vägverket får återkalla tillståndet att driva trafikskola, om
1. tillståndshavaren visar sig vara olämplig att driva trafikskola,
2. utbildningen i trafikskola bedrivs i strid mot gällande föreskrifter
eller i övrigt på ett otillfredsställande sätt, eller
3. undervisning inte har bedrivits vid skolan under de senaste tolv
månaderna.

6 § Om Vägverket finner att den som har godkänts som trafikskolechef,
utbildningsledare eller trafiklärare är olämplig, får verket återkalla god-
kännandet.

7 § Har trafikskolans tillståndshavare, trafikskolechef, utbildningsledare
eller trafiklärare gjort sig skyldig till något förfarande eller någon för-
summelse som kan leda till att tillståndet eller godkännandet återkallas,
men det kan antas att han kommer att rätta till felet eller bristen utan
sådan åtgärd, får Vägverket meddela varning.
8 § Vägverkets beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän för-
valtningsdomstol. Beslut om varning enligt 7 § får inte överklagas.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

9 § Den som driver trafikskola utan tillstånd eller utan att följa i denna
lag eller med stöd av lagen meddelade föreskrifter döms till böter.

10 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela
ytterligare föreskrifter om trafikskolor, kompetenskrav för godkända
trafikskolechefer, utbildningsledare och trafiklärare samt om utbild-
ningen vid trafikskolor.
_____________
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1951:649) om
straff för vissa trafikbrott
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1951:649) om straff för vissa
trafikbrott skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

3 §1
För någon körkortspliktigt fordon
utan att vara berättigad att föra
sådant fordon, dömes för olovlig
körning till böter. Har han tidigare
innehaft körkort som blivit åter-
kallat eller har brottet skett vane-
mässigt eller är det eljest att anse
som grovt, må dömas till fängelse i
högst sex månader.
För någon körkortspliktigt fordon
med åsidosättande av föreskrift,
som meddelats i fråga om rätten att
föra sådant fordon, dömes till böter.
Anställer och brukar någon
såsom förare av körkortspliktigt
fordon den, som icke äger rätt att
föra fordonet, eller tillåter någon
eljest annan att föra sådant fordon
utan att denne är berättigad därtill,
dömes likaledes till böter.
Första, andra och tredje styckena
äger motsvarande tillämpning på
förare av traktor, motorredskap
eller spårvagn och på den som
anställer eller brukar sådan förare
eller eljest tillåter någon att föra
traktor, motorredskap eller spår-
vagn.

För någon uppsåtligen kör-
kortspliktigt fordon utan att vara
berättigad att föra sådant fordon,
dömes för olovlig körning till böter.
Har han tidigare innehaft körkort
som blivit återkallat eller har brottet
skett vanemässigt eller är det eljest
att anse som grovt, må dömas till
fängelse i högst sex månader.
För någon körkortspliktigt fordon
med uppsåtligt eller oaktsamt
åsidosättande av föreskrift, som
meddelats i fråga om rätten att föra
sådant fordon, dömes till böter.
Om någon uppsåtligen eller av
oaktsamhet såsom förare av kör-
kortspliktigt fordon anställer och
brukar den som inte äger rätt att
föra fordonet, eller i annat fall till-
låter någon annan att föra sådant
fordon utan att denne är berättigad
därtill, dömes likaledes till böter.
Första, andra och tredje styckena
äger motsvarande tillämpning på
förare av traktor, moped klass I,
terrängskoter, motorredskap eller
spårvagn och på den som anställer
eller brukar sådan förare eller eljest
tillåter någon att föra traktor,
moped klass I, terrängskoter,
motorredskap eller spårvagn.

_____________
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:965) om
straff för trafikbrott som begåtts utomlands
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1971:965) om straff för trafikbrott
som begåtts utomlands skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

2 § 1
Bestämmelserna i 33 § trafik-
skadelagen (1975:1410) samt be-
stämmelse om straff för över-
trädelse av föreskrift i terräng-
trafikkungörelsen (1972:594),
fordonskungörelsen (1972:595),
bilregisterkungörelsen (1972:599),
kungörelsen (1972:602) om arbets-
tid vid vägtransport, m.m., väg-
trafikkungörelsen (1972:603), kun-
görelsen (1972:605) om införande
av ny vägtrafiklagstiftning,
körkortslagen (1977:477) eller
körkortsförordningen (1977:722)
tillämpas även i fråga om gärning
varigenom någon utomlands över-
trätt motsvarande föreskrift som
gällde på gärningsorten.
Bestämmelserna i 33 § trafik-
skadelagen (1975:1410) samt be-
stämmelse om straff för över-
trädelse av föreskrift i terräng-
trafikkungörelsen (1972:594),
fordonskungörelsen (1972:595),
bilregisterkungörelsen (1972:599),
vägtrafikkungörelsen (1972:603),
kungörelsen (1972:605) om in-
förande av ny vägtrafiklagstiftning,
körkortslagen (1998:000) eller kör-
kortsförordningen (1998:000) till-
lämpas även i fråga om gärning
varigenom någon utomlands över-
trätt motsvarande föreskrift som
gällde på gärningsorten.
_____________
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.

2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:15) om
förbud mot radar- och laservarnare
Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1988:15) om förbud mot
radar- och laservarnare1 samt 1 4 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

Lag om förbud mot radar- och
laservarnare

Lag om förbud mot vissa radar-
och laserinstrument

1 §
Med radarvarnare förstås i denna lag varje anordning som är konstrue-
rad för att ta emot elektromagnetiska vågor från en radarhastighetsmätare
för vägtrafik.
Med laservarnare förstås i denna lag varje anordning som är konstrue-
rad för att ta emot elektromagnetiska vågor från en laserhastighetsmätare
för vägtrafik.

Med laserstörare förstås i denna
lag varje anordning som är kon-
struerad för att med elektromag-
netiska vågor störa funktionen hos
en laserhastighetsmätare för väg-
trafik.

2 §
Radarvarnare eller laservarnare
får inte tillverkas, innehas, över-
låtas eller användas. Ej heller får
en annan anordning som är så kon-
struerad att den kan ta emot
elektromagnetiska vågor från en
radarhastighetsmätare eller en
laserhastighetsmätare användas i
ett fordon för detta ändamål.
Radarvarnare, laservarnare eller
laserstörare får inte tillverkas,
innehas, överlåtas eller användas.
Ej heller får en annan anordning
som är så konstruerad att den kan
ta emot elektromagnetiska vågor
från en radarhastighetsmätare eller
en laserhastighetsmätare eller
sända elektromagnetiska vågor till
en laserhastighetsmätare användas
i ett fordon för detta ändamål.

3 §
Den som bryter mot 2 § skall
dömas till böter eller fängelse i
högst sex månader.
Den som uppsåtligen bryter mot
2 § skall dömas till böter eller
fängelse i högst sex månader.

4 §
En radarvarnare, en laservarnare
eller annan anordning som varit
föremål för brott enligt denna lag
skall förklaras förverkad.
En radarvarnare, en laser-
varnare, en laserstörare eller
annan anordning som varit föremål
för brott enligt denna lag skall för-
klaras förverkad.
_____________
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.

3 Ärendet och dess beredning
Ny körkortslagstiftning
Bestämmelser om körkort och traktorkort finns huvudsakligen i körkorts-
lagen (1977:477) och körkortsförordningen (1977:722). Vägverket,
tidigare Trafiksäkerhetsverket, har med stöd av dessa författningar ut-
färdat kompletterande föreskrifter om körkort. Författningarna, som be-
rör en mycket stor del av befolkningen, har genom åren ändrats och
kompletterats i sådan omfattning att regelverket blivit svårtillgängligt och
därmed gett upphov till tillämpningsproblem.
Mot bakgrund av detta förordnades med stöd av regeringens bemyn-
digande i oktober 1994 f.d. regeringsrådet Bertil Voss att göra en lagtek-
nisk översyn av författningarna. I uppdraget poängterades särskilt att det
var av största vikt att en reglering som berör allmänheten i så stor ut-
sträckning som körkortslagstiftningen skulle göras tydlig och lättöver-
skådlig. Utredaren skulle särskilt uppmärksamma vilka möjligheter som
fanns att förenkla, förtydliga och om så behövdes justera de materiella
bestämmelserna för att på detta sätt främja en enhetlig praxis i körkorts-
hanteringen hos olika myndigheter.
Utredningen, som antog namnet 1994 års körkortsutredning, har läm-
nat tre betänkanden. Det första av dessa betänkanden, EG-anpassade
körkortsregler (SOU 1995:48), har genom att riksdagen antagit rege-
ringens proposition 1995/96:118 Ändringar i körkortslagen föranlett för-
fattningsändringar som trätt i kraft den 1 juli 1996.
I februari 1996 lade utredningen fram delbetänkandet EU-MOPEDEN,
Ålders- och behörighetskrav för två- och trehjuliga motorfordon (SOU
1996:11) och i juni 1996 lämnade utredningen sitt slutbetänkande En
körkortsreform (SOU 1996:114). De lagförslag som lades fram i delbe-
tänkandet och slutbetänkandet finns i bilaga 2. Betänkandena har remiss-
behandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3.
Sammanställning av remissvaren finns i Kommunikationsdepartementets
akter K96/595/RS och K96/2770/RS. En kort sammanfattning av inne-
hållet i betänkandena finns i bilaga 1.
Europeiska kommissionen inledde år 1997 ett förfarande mot Sverige
enligt artikel 169 i EG-fördraget. I ett motiverat yttrande den 22 januari
1998 gjorde kommissionen gällande att Sverige inte på ett korrekt sätt
införlivat en bestämmelse om regelbundna läkarundersökningar för inne-
havare av körkort i kategori 2 (C och D behörigheter) i punkt 4 bilaga 3
rådets direktiv 91/439/EEG av den 29 juli 1991 om körkort. Den huvud-
sakliga kritiken från kommissionen går ut på att kravet på regelbundenhet
vad gäller läkarundersökningarna inte är uppfyllt när en person under sin
yrkesverksamma period (före 65 års ålder) inte behöver underkasta sig
någon läkarundersökning utöver den som görs för att behörigheten skall
kunna utfärdas. Kommissionen har gett Sverige tid till den 23 mars 1998
för att vidta lämpliga åtgärder med anledning av sitt påstående. Mot bak-
grund av kommissionens motiverade yttrande remitterade Kommunika-
tionsdepartementet den 30 januari 1998 ett förslag till ändring av reglerna
om regelbundna läkarundersökningar. Förslaget till författningstext finns
i bilaga 2. Förteckning av remissinstanser finns i bilaga 3. Sammanställ-
ning av remissvaren finns i Kommunikationsdepartementets akt
K96/2770/RS.
Försöksverksamhet med s.k. alkolås
Regeringen gav den 2 december 1993 Vägverket i uppdrag att lämna
förslag till erforderliga lagändringar jämte en beskrivning över utform-
ningen av en försöksverksamhet med i bilar inmonterade instrument, som
omöjliggör körning om det finns alkohol i förarens utandningsluft
(alkolås). Vägverket gav den 14 mars 1994 in en promemoria med för-
slag till försöksverksamhet med alkolås. Promemorian remitterades till
Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i Stockholms län, Länsstyrelsen i
Stockholms län och Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.
I remissen till länsstyrelsen anmodades länsstyrelsen att samråda med
polis, åklagare och Trafiksäkerhetsförbundet i Stockholms län innan ytt-
rande gavs. Samtliga remissinstanser var positiva till att åtgärder vidtogs
inom rattfylleriområdet men gav uttryck för att förslaget till försöksverk-
samhet borde omarbetas.
I mars 1995 gav Vägverket in ett omarbetat beslutsunderlag för för-
söksverksamheten. I oktober 1996 gav Kommunikations-departementet
juristen Karl Aulin i uppdrag att utarbeta ett underlag för beslut om att
påbörja en försöksverksamhet med alkolås. Därvid skulle utredaren
vidareutveckla de förslag i frågan som hade lämnats av Vägverket och
beakta de remissynpunkter i ärendet som inkommit till Kommunika-
tionsdepartementet.
I november 1996 överlämnade utredaren sin promemoria om försöks-
verksamhet med alkolås. Promemorians lagförslag framgår av bilaga 2.
Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-
serna finns i bilaga 3 och en sammanställning av remissvaren finns i
Kommunikationsdepartementets akt K94/684/RS. En kort sammanfatt-
ning av innehållet i promemorian finns i bilaga 1.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 11 december 1997 att inhämta Lagrådets ytt-
rande över de lagförslag som finns i bilaga 4.
Lagrådet har föreslagit vissa ändringar i de remitterade lagtexterna.
Regeringen har i huvudsak följt Lagrådets förslag. Därutöver har vissa
ändringar gjorts i texten i förhållande till de lagförslag som remitterades
till Lagrådet. Regeringen återkommer till dessa och till Lagrådets syn-
punkter i avsnitten 5.1, 5.3 och 9 samt i författningskommentarerna. Lag-
rådets yttrande finns i bilaga 5.
Efter Lagrådets granskning har tillkommit ett förslag till ändring i
lagen (1988:15) om förbud mot radar- och laservarnare. Den föreslagna
lagändringen är emellertid enligt regeringens mening en teknisk justering
av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna be-
tydelse.

4 Nuvarande ordning och behov av ändringar
4.1 Om körkortsförfattningarna
4.1.1 Allmänt
Sveriges första förordning om automobiltrafik tillkom år 1906. Enligt
denna fick automobil köras endast av den som fyllt 18 år och som styrkt
att han var fullt förtrogen med en automobils konstruktion, skötsel och
manövrering. Bevis härom utfärdades av en besiktningsman. I början av
1970-talet fanns tre olika grader av förarbehörighet, nämligen en för bil,
motorcykel och traktor samt turistkörkort och internationellt körkort. För
att köra bil i yrkesmässig trafik krävdes en särskild behörighet, trafikkort.
Numera utmärks behörighet att i yrkesmässig trafik för personbefordran
köra personbil, lätt lastbil eller terrängvagn med beteckningen TAXI på
körkort. Därutöver finns i dag sex olika slag av förarbehörighet vilka
gäller för olika kategorier av fordon.
Den nuvarande körkortslagen utfärdades år 1977 och har efter ut-
färdandet ändrats vid drygt 20 tillfällen, senast i december 1996. Kör-
kortsförordningen som också utfärdades år 1977 har ändrats vid närmare
50 tillfällen.
Körkortsförfattningarna innehåller förutom regler för erhållande och
bibehållande av behörighet att köra vissa motorfordon även regler för
återkallelse av den erhållna behörigheten och tillhörande regler för för-
farandet.
Inom Europeiska unionen har antagits rådets direktiv 91/439/EEG av
den 29 juli 1991 om körkort1. Direktivet innehåller bl.a. minimikrav för
utfärdande av körkort och reglering av körkortets utseende och innehåll.
Unionen har också regler om typgodkännande av olika typer av motor-
fordon se exempelvis rådets direktiv 92/61/EEG av den 30 juni 1992
om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon. Sverige är som
medlem i unionen skyldigt att införliva direktiven i sin nationella lag-
stiftning.
4.1.2 Behov av ändringar
Texten i körkortsförfattningarna har efter hand blivit allt mer ogenom-
tränglig och de olika bestämmelserna har kommit att delvis överlappa
varandra. Även Lagrådet har uppmärksammat att bestämmelserna är
komplicerade och svårtillgängliga (se prop. 1995/96:118 s. 48).
Körkortsförfattningarna berör en mycket stor del av befolkningen.
Antalet körkortshavare uppgår till drygt 5,4 miljoner och antalet bilar till
närmare 4 miljoner. Härtill kommer drygt 110 000 motorcyklar och ett
antal andra motorfordon som kräver innehav av körkort eller traktorkort.
För körkortshavarna liksom för dem som avser att ansöka om körkort är
det viktigt att regelverket är tydligt och lättöverskådligt. Detta är också
nödvändigt för att undvika tillämpningsproblem.
Körkortslagstiftningen bör struktureras så att den för såväl den en-
skilde som de tillämpande myndigheterna blir överskådlig och lättill-
gänglig. De grundläggande förutsättningarna för rätten att köra fordon av
olika slag och den enskildes skyldigheter bör finnas samlade i en enda
författning. Härvid skall också från körkortsförfattningarna flyttas bort
bestämmelser som reglerar vissa yrkesverksamheter yrkesförare och
trafikskolor.
De lagtekniska ändringar som nu föreslås avses i princip leda till att
författningstexterna blir lättare att förstå och att det direkt ur dessa skall
gå att utläsa vad som gäller. Denna ordning bör underlätta en enhetlig
tillämpning av regelsystemet.
Reglerna om körkortsingripande är liksom de straffrättsliga sanktio-
nerna instrument som kan användas för att uppnå en säkrare vägtrafik.
Under de senaste åren har i genomsnitt närmare 600 personer per år dött
och mellan 60 000 och 80 000 personer per år skadats till följd av trafik-
olyckor. Samhällets kostnader för vägtrafikolyckor som inträffade år
1995 har uppskattats till 14,8 miljarder kronor.
Ur trafiksäkerhetssynpunkt är det således av stor vikt att den som kör
motordrivet fordon har den kunskap och insikt som krävs för att fordonet
skall kunna föras på ett trafiksäkert sätt. Föraren bör därför på olika sätt
stimuleras att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken och i övrigt
följa de trafikregler som gäller. Dessutom krävs tydliga och konsekventa
regler för hur det allmänna skall agera i de fall trafikanten inte följer
dessa regler. De nuvarande reglerna har mot denna bakgrund efter flera
års tillämpning i olika instanser lett till en praxis som av vissa uppfattas
som för sträng och av andra som för lindrig.
Hur körkortsingripandet skall utformas så att trafiksäkerhetskraven och
en optimal efterlevnad av trafikreglerna uppnås kräver en grundlig ana-
lys. Regeringen har denna dag beslutat att tillkalla en särskild utredare
för att göra en översyn av reglerna om körkortsingripande.
Fr.o.m. den 1 juli 1997 har behörighetskrav införts i körkortslagen för
rätt att köra terrängskoter. Ansvarsbestämmelserna i körkortslagen och
lagen om straff för vissa trafikbrott behöver anpassas till denna ändring.
Det är givetvis också angeläget att den nya körkortslagstiftningen får
en modern språklig utformning. Samtidigt har dock beaktats att det inom
området under årens lopp utvecklats en terminologi som har blivit väl
känd av allmänheten och myndigheterna.
4.1.3 Fortsatt EG-anpassning av körkortsförfattningarna
Sedan regeringen avlämnat propositionen om ändringar i körkortslagen
(prop. 1995/96:118) har rådets direktiv 91/439/EEG av den 29 juli 1991
varit föremål för två ändringar. Genom rådets direktiv 96/47/EG av den
23 juli 1996 om ändring av rådets direktiv 91/439/EEG om körkort in-
fördes en ny alternativ gemenskapsmall för körkort och genom rådets
direktiv 97/26/EG av den 2 juni 1997 om ändring av direktiv
91/439/EEG om körkort infördes en ny definition av begreppet motor-
cykel och harmoniserade gemenskapskoder för angivande av vissa vill-
kor och begränsningar i rätten att köra körkortspliktigt fordon. Genom
samma ändring bildades en kommitté under ledning av kommissionen
med uppgift att anpassa de harmoniserade gemenskapskoderna i bila-
gorna om körkortets utseende och innehåll (bilagorna 1 och 1a), bilagan
om förarprovet (bilaga 2) och bilagan om medicinska krav för utfärdande
av körkort (bilaga 3) till vetenskapliga och tekniska framsteg.
Europeiska kommissionen har inlett ett förfarande mot Sverige enligt
artikel 169 i EG-fördraget. Kommissionen gör i sitt motiverade yttrande
den 22 januari 1998 gällande att Sverige inte på ett korrekt sätt införlivat
en bestämmelse om regelbundna läkarundersökningar för innehavare av
körkort i kategori 2 (C och D behörigheter) i punkt 4 bilaga 3 rådets
direktiv 91/439/EEG av den 29 juli 1991 om körkort. Den huvudsakliga
kritiken från kommissionen går ut på att kravet på regelbundenhet vad
gäller läkarundersökningarna inte är uppfyllt när en person under sin
yrkesverksamma period (före 65 års ålder) inte behöver underkasta sig
någon läkarundersökning utöver den som görs för att behörigheten skall
kunna utfärdas. Kommissionen har gett Sverige tid till den 23 mars 1998
för att vidta lämpliga åtgärder med anledning av sitt påstående.
Genom rådets direktiv 92/61/EEG om typgodkännande av två- och tre-
hjuliga motorfordon och ändringar i detta direktiv har definitioner av
mopeder, motorcyklar och tre- och fyrhjuliga motorcyklar och minibilar
införts inom unionen. Dessa definitioner står inte helt i överensstäm-
melse med de nuvarande svenska definitionerna av dessa typer av fordon
och därmed inte heller i överensstämmelse med de definitioner som finns
i körkortsförfattningarnas beskrivningar av olika motorfordon som kräver
särskild förarbehörighet.
I samband med att definitioner av fordon ändras bör också övervägas i
vilken mån reglerna för förarbehörigheten behöver ändras.
4.2 Försöksverksamhet med villkorlig
körkortsåterkallelse
Den tekniska utvecklingen på fordonsområdet framskrider och nya tek-
niska lösningar för att hindra otillbörligt brukande eller olika typer av
olyckor har presenterats bl.a. intelligenta farthållare, avståndshållare,
elektroniska körkort och alkolås. För att kunna utröna effekten av denna
typ av tekniska lösningar bör tester ske under realistiska förhållanden.
Om testerna ger vid handen att de tekniska lösningarnas tillförlitlighet är
god och installation och användning kan göras överkomlig för allmän-
heten, bör också övervägas om lösningarna kan föreskrivas som obligato-
riska i vissa fall för att förhindra trafikfarligt beteende hos vissa förare.
Den grupp av förare som då i första hand kommer i fråga är de som redan
visat att de har svårigheter att följa de gällande reglerna för trafiken.
Enligt nu gällande regler skall ett körkort ovillkorligt återkallas om
körkortshavaren gör sig skyldig till vissa typer av brott som äventyrar
trafiksäkerheten. En körkortsåterkallelse har betydande effekter på den
enskildes tillvaro. Den personliga ekonomin och det sociala livet kan slås
i spillror om körkortsåterkallelsen medför att körkortshavaren förlorar
sitt arbete som en följd av att han inte längre kan ta sig till sitt arbete
eller
företa resor i tjänsten eller skjutsa barnen till daghem innan arbetet börjar
osv. Möjligheten att genom villkorlig återkallelse i vissa fall begränsa
körkortsingripandets effekter utan att samtidigt utsätta de övriga trafi-
kanterna för fortsatt risk bör därför närmare utforskas.
Användningen av alkolås bedöms kunna ha en betydande potential för
minskning av antalet återfall i rattfylleri och därmed också för en förbätt-
ring av trafiksäkerheten. Innan alkolås används mera generellt bör dock
uppgifter om vilken effekt bruket kan medföra samlas och utvärderas.
Detta bör ske genom en försöksverksamhet där speciellt effekten av
alkolås i förhållande till effekten av körkortsåterkallelse undersöks

5 Ny körkortslag
5.1 Körkortslagstiftningens struktur
Regeringens förslag: De för den enskilde och från trafiksäkerhetssyn-
punkt mest betydelsefulla bestämmelserna om körkort samlas i en ny
körkortslag. Bestämmelserna om förarutbildning i trafikskola förs över
från körkortsförordningen till två nya författningar lag om trafikskolor
och förordning om trafikskolor. I en ny körkortsförordning tas i princip
in endast rena tillämpningsföreskrifter.

Utredningens förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med rege-
ringens (se betänkandet s. 139).
Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i frågan är
huvudsakligen positiva till förslaget. Länsrätten i Uppsala län anser dock
att polismyndighetens anmälningsskyldighet i de fall som anges i 7 kap.
8 § i den föreslagna körkortsförordningen skall flyttas till körkortslagens
10 kap. samt att uppgift om vilken länsstyrelse som handlägger det en-
skilda körkortsärendet och bestämmelserna om undantag från krav på
förarbehörighet skall finnas i körkortslagen och inte i körkortsförord-
ningen. Vägverket ifrågasätter, utan att föreslå någon ändring, den regle-
ring som rör trafikskoleverksamheten. Verket påpekar härvid att det av-
ser att snarast göra en översyn av reglerna om trafikskolorna och dess
personal. Sveriges Motorcyklisters centralorganisation instämmer i ut-
redningens förslag men uppger sig inte kunna acceptera strukturföränd-
ringar som tar sikte på att försvåra och fördyra för den enskilde med-
borgaren att skaffa och inneha körkort.
Skäl för regeringens förslag: Förutsättningarna för rätten att köra
fordon av olika slag finns för närvarande i såväl körkortslagen som kör-
kortsförordningen. Den som vill veta t.ex. vilka krav som ställs för att få
körkort eller vilka regler som gäller för körkortsingripande måste således
gå igenom båda dessa författningar. Körkortslagen kan sägas vara för-
hållandevis väl strukturerad, vilket dock inte är fallet med körkortsför-
ordningen. Härtill kommer att båda författningarna under årens lopp varit
föremål för ett flertal ändringar vilket gjort bestämmelserna svåröver-
skådliga.
Enligt utredningens mening bör den enskilde endast behöva gå till kör-
kortslagen för att få veta vilka regler som gäller. Regeringen delar denna
uppfattning. Lagen bör således innehålla bestämmelserna om förarbe-
hörighet, behörighetshandlingarna (körkort och traktorkort), förutsätt-
ningarna för att utfärda sådana handlingar samt om körkortsingripande.
Till lagen bör också från körkortsförordningen föras över de för den en-
skilde viktigaste reglerna för övningskörning, dvs. behörighetsåldern och
kravet på uppsikt över övningskörning. Vissa administrativa bestämmel-
ser samt regler om överklagande, ansvarsbestämmelser och bemyn-
digande kan inte undvaras i körkortslagen. Reglerna om utländska kör-
kort har redan den 1 juli 1996 tagits in i körkortslagen.
Innehållet i körkortsförordningen bestäms av de materiella bestämmel-
serna i körkortslagen och det bemyndigande som i lagen ges till rege-
ringen att meddela ytterligare föreskrifter. Körkortsförordningen bör i
princip endast innehålla rena tillämpningsföreskrifter. Materiella be-
stämmelser som riktar sig till enskilda och som i dag finns i körkortsför-
ordningen, bör i stället ges i lagen. I vissa avseenden är det dock ofrån-
komligt, för att inte körkortslagen skall bli alltför omfångsrik, att ge före-
skrifter i förordning som riktar sig inte bara till handläggande myndig-
heter utan också till enskilda. Det bör bl.a. gälla definitioner av vissa be-
grepp i lagen, närmare regler om förarprov, bestämmelser om övnings-
körning i gymnasieskolan, komvux m.m. samt föreskrifter om undantag i
vissa fall från de i lagen angivna kraven.
Vad gäller placeringen av reglerna om skyldighet för polis att anmäla
vissa förhållanden som kan utgöra grund för körkortsingripande (se lag-
rådsremissens förslag till 10 kap. 3 § körkortslag) har Lagrådet anfört att
denna skyldighet är, till skillnad från läkares anmälningsskyldighet, av
administrativ karaktär mellan myndigheter och bör därför tas in i förord-
ning. Regeringen godtar Lagrådets synpunkter.
Nuvarande körkortsförordning innehåller också bestämmelser som inte
bör ges i en förordning. Det gäller bl.a. bestämmelserna om förarutbild-
ning i trafikskola. Enligt nuvarande bestämmelser får trafikskola drivas
endast efter tillstånd av Vägverket. Tillstånd meddelas efter en lämplig-
hetsprövning. Ett meddelat tillstånd kan återkallas. Bestämmelserna om
trafikskolor har inget direkt samband med reglerna om behörigheten att
köra motordrivna fordon. Utredningen har därför föreslagit att föreskrif-
terna om trafikskolor, även om de rör förarutbildningen i ett brett per-
spektiv, bör ges i särskilda författningar en lag och en förordning om
trafikskolor. Regeringen delar utredningens syn. Om den av Vägverket
planerade översynen av bestämmelserna om trafikskolor kommer att leda
till ändrade bestämmelser kan de behövliga ändringarna göras i de nya
författningarna.
Bestämmelser som kan meddelas i form av myndighetsföreskrifter
finns också i den nuvarande körkortsförordningen. Det gäller bl.a. när-
mare föreskrifter om förnyelse av körkort och traktorkort i vissa fall, t.ex.
när ett körkort har förstörts eller kommit bort. I dessa fall bör rena hante-
ringsbestämmelser kunna ges i Vägverkets föreskrifter. Skyldigheten att
förnya ett körkort och vilka följderna är när körkortet inte förnyas bör
dock regleras i körkortslagen liksom huvudregler om vad som gäller för
återfående av körkort efter beslut om återkallelse.
En allmän utgångspunkt vid översynen av bestämmelserna i körkorts-
förordningen har varit att försöka samla bestämmelser, som i dag åter-
kommer i flera olika sammanhang, i en generell bestämmelse.
Reglerna om körkortsregistret och definitionerna av olika beteckningar
i körkortsförfattningarna tar stort utrymme i körkortsförordningen. Rege-
ringen har tillsatt en utredning direktiv 1996:117 Översyn av bestäm-
melserna inom trafikregisterområdet som bl.a. skall utarbeta förslag till
författningsregleringar som bedöms nödvändiga på området och pröva
om inte de definitioner som finns i vägtrafikförfattningar skulle kunna
samlas i en särskild författning. I avvaktan på att utredningen redovisar
sitt uppdrag och de ställningstaganden som redovisningen föranleder bör
reglerna kvarstå i körkortsförordningen.
Regeringen delar utredningens uppfattning att såväl körkortslagen som
körkortsförordningen bör indelas i kapitel för att öka överskådligheten av
bestämmelserna.
5.2 Körkortsgivning och övningskörning
Regeringens förslag: För att få övningsköra och för att få körkort ut-
färdat krävs innehav av körkortstillstånd. Privat övningskörning får ske
endast med godkänd handledare.

Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att kraven för att få
körkortstillstånd skall uppfyllas först i samband med att förarprovets teo-
ridel skall avläggas. Beträffande kravet på godkänd handledare överens-
stämmer regeringens förslag med utredningens (se betänkandet s. 67
74).
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som yttrat sig i frågan
anser att kravet på körkortstillstånd skall finnas kvar. Remissinstanserna
pekar här på den trafiksäkerhetsrisk som uppstår om utredningens förslag
genomförs och personer som på grund av brott, av medicinska eller per-
sonliga skäl inte bör få körkort ändå får övningsköra. Flertalet av
remissinstanserna är positiva till krav på godkänd handledare vid all
privat övningskörning. Vissa av dem som är negativa till förslaget anser
att kravet på godkända handledare inte kommer att påverka trafiksäker-
heten eftersom det i förslaget inte ställs några krav i form av särskild ut-
bildning.
Skäl för regeringens förslag: Den som i dag vill skaffa sig ett körkort
måste skriftligen ansöka om körkortstillstånd hos länsstyrelsen. För att få
övningsköra krävs också körkortstillstånd om övningskörningen inte sker
vid trafikskola, gymnasieskola, komvux eller inom Försvarsmakten.
Till ansökan om körkortstillstånd skall fogas en hälsodeklaration och
ett synintyg eller i vissa fall ett läkarintyg (11 § körkortsförordningen).
Länsstyrelsen prövar därvid om de medicinska kraven för sökt körkorts-
behörighet är uppfyllda. Länsstyrelsen skall också göra en personutred-
ning för att bedöma sökandens personliga lämplighet. Personutredningen
går praktiskt till så att länsstyrelsen undersöker om sökanden förekom-
mer i Rikspolisstyrelsens polisregister. Förekommer inte personen där,
behöver ytterligare utredning göras endast om det finns särskilda skäl för
det (11 § andra stycket körkortsförordningen). Om sökanden förekommer
i registret, skall personutredning begäras hos polismyndigheten. Läns-
styrelsen får även föranstalta om den ytterligare utredning som kan be-
hövas, bl.a. får sökanden föreläggas att inom viss tid komma in med
läkarintyg.
När ett körkortstillstånd meddelas skall föreskrivas de villkor för kör-
kortet som föranleds av medicinska skäl. Det kan t.ex. vara att regel-
bundet komma in med läkarintyg av visst slag.
Ett meddelat körkortstillstånd gäller normalt i fyra år (10 § körkorts-
förordningen). Giltighetstiden är bl.a. anpassad till att det är möjligt att
börja övningsköra vid fyllda 16 år. Det är tänkt att körkortstillståndet
med viss marginal skall gälla till dess förarprov kan avläggas.
Ett körkortstillstånd gäller för samtliga körkortsbehörigheter för vilka
de medicinska kraven är uppfyllda (12 § fjärde stycket körkortsförord-
ningen). Körkortstillstånden har därvid delats in i tre olika medicinska
grupper. Grupp I avser behörigheterna A1, A, B och BE, grupp II be-
hörigheterna C och CE samt grupp III behörigheterna D, DE och TAXI
(VVSF 1996:200). Avsikten med denna ordning är att förenkla för
sökanden, om han inom samma grupp vill avlägga förarprov för annan
behörighet än den han ursprungligen ansökt om. Något nytt körkortstill-
stånd behövs således inte om ansökningen ursprungligen avsåg t.ex. be-
hörigheten A och sökanden därefter också vill avlägga förarprov för be-
hörigheten B. Det finns möjlighet att i en ansökan om körkortstillstånd
begära förhandsbesked. En sådan begäran skall avse en prövning av
sökandens personliga eller medicinska förhållanden.
När väl körkortstillstånd har meddelats kan sökanden avlägga
förarprov. Ett förarprov skall i de flesta fall avläggas inför en särskilt
förordnad person. Det kan avläggas i Vägverkets, Försvarsmaktens,
gymnasieskolans eller komvux regi. Förarprovet består av ett kun-
skapsprov och ett körprov. De avläggs vid olika tillfällen. Kunskaps-
provet avläggs först. Vid godkänt förarprov utfärdas ett bevis om detta.
För att få avlägga förarprov måste sökanden bl.a. ha uppnått gällande
körkortsålder.
Ett körkortstillstånd kan återkallas på samma sätt som ett körkort. En
tillståndshavare kan också meddelas varning. Eftersom både körkortstill-
stånd och körkort kan innehas samtidigt oberoende av varandra måste vid
en återkallelse av körkortet även tillståndet återkallas.
Syftet med kravet på körkortstillstånd vid privat övningskörning är
bl.a. att hindra att bestämmelserna om körkort kringgås genom att kör-
ningar hänförs till privat övningskörning utan tidsbegränsning. Det har
också till syfte att kontrollera att de som ger sig ut i trafiken för första
gången uppfyller de grundläggande krav som ställs på förare av kör-
kortspliktigt fordon.
Cirka 200 000 blivande körkortshavare berörs varje år av bestämmel-
serna om körkortstillstånd. Körkortstillstånd meddelas inte enbart i sam-
band med att körkort skall erhållas för första gången, utan körkortstill-
stånd krävs också i vissa fall för att få tillbaka ett körkort efter en åter-
kallelse. Ungefär 10 000 15 000 ansökningar varje år avser körkortstill-
stånd efter en körkortsåterkallelse. En ansökan om körkortstillstånd av-
slås i drygt en procent av alla fall. Antalet meddelade körkortstillstånd
med bevakningsvillkor, t.ex. att regelbundet ge in läkarintyg, uppgick
under år 1993 till 3 053 och under år 1994 till 5 610. Det motsvarar 1,5
respektive 2,9 procent av alla meddelade körkortstillstånd. Andelen
meddelade körkortstillstånd med villkorshandling är mindre än
0,2 procent. Villkor som avser prövotid, lätt motorcykel och glasögon är
inte medräknade i detta sammanhang.
Trots att endast ca 2 000 ansökningar om körkortstillstånd årligen av-
slås framstår vad remissinstanserna sagt om vad slopandet av körkorts-
tillståndet skulle innebära för trafiksäkerheten så viktigt att regeringen
anser att kravet på körkortstillstånd alltjämt skall gälla. Härvid beaktar
regeringen också att vissa körkortselever, om kravet på körkortstillstånd
slopas, helt i onödan kan komma att lägga ut tusentals kronor för en kör-
kortsutbildning innan de får veta att de på grund av sina medicinska eller
personliga förhållanden inte kan få körkort.
De föreslagna reglerna innebär att all övningskörning, alltså även i
trafikskola, gymnasieskola, komvux eller inom Försvarsmakten, kommer
att kräva innehav av körkortstillstånd. Regeringen tar härvid fasta på vad
remissinstanserna sagt om att vissa olämpliga personer annars kan
komma att få övningsköra trots att de kan betraktas som farliga ur trafik-
säkerhetssynpunkt. Det finns ingen anledning att härvid göra någon åt-
skillnad mellan övningskörning i privat regi eller övrig övningskörning.
Övningskörning med personbil tillåts f.n. redan från 16 års ålder med
godkänd handledare (73 § tredje stycket och 78 § körkortsförordningen).
Ett sådant godkännande upphör att gälla och behövs inte heller när
den som övningskör uppnått en ålder av 17 år och 6 månader. God-
kännande som handledare får inte meddelas förrän den som skall
övningsköra har meddelats körkortstillstånd. För övrig privat övnings-
körning gäller att den som har uppsikt över övningskörningen skall ha
fyllt 24 år och sedan minst fem år har körkort för fordon av det slag
övningskörningen avser.
Kontrollen över övningskörning bör omfatta även den som övervakar
övningskörningen. Det är ju också denna person som anses vara förare av
fordonet (81 § körkortsförordningen). Regeringen föreslår därför att det
vid all privat övningskörning, oberoende av åldern på den som övnings-
kör, i fortsättningen skall krävas att den som har uppsikt över körningen
är godkänd som handledare. Reglerna om godkännande av handledare
bör tills vidare vara desamma som nu gäller för såväl godkänd hand-
ledare som för den som håller uppsikt vid privat övningskörning i övriga
fall. Om dessa krav är tillräckliga ur trafiksäkerhetssynpunkt utreds för
närvarande av Vägverket. De nuvarande materiella reglerna skall inte
ändras innan utredningen är klar.
5.3 Körkortsingripande
Regeringens förslag: Reglerna om körkortsingripande kvarstår tills
vidare i huvudsak oförändrade. Återkallelse av körkort till följd av att
körkortshavaren inte följer föreläggande att förnya körkort eller upp-
ger sig inte längre vilja ha körkort ersätts med att körkortet blir
ogiltigt.

Utredningens förslag: Körkortsåterkallelse föreslås bli den obligato-
riska påföljden för de från trafiksäkerhetssynpunkt allvarligaste över-
trädelserna av trafikreglerna och för de förhållanden som otvetydigt visar
att körkortshavaren utgör en säkerhetsrisk i trafiken. Härvid föreslås
också en skärpning av körkortsingripandet vid rattfylleri så att åter-
kallelse blir obligatorisk vid en alkoholkoncentration av minst
0,3 promille i blodet eller 0,15 milligram per liter i utandningsluften. Den
kortaste tid under vilken körkort inte får utfärdas efter återkallelse
(spärrtid) föreslås bli sex månader och den längsta spärrtiden bli fem år.
Vid grovt rattfylleri eller grov vårdslöshet i trafik skall spärrtiden enligt
förslaget bestämmas till lägst ett år och sex månader. För överträdelser
som skall föranleda återkallelse föreslås under speciella förhållanden
villkorlig återkallelse kunna meddelas. Utredningen har också föreslagit
att nytt körkort efter återkallelse inte skall få meddelas med mindre än att
sökanden avlägger godkänt förarprov.
Varning bör enligt utredningen bli en självständig form av körkortsin-
gripande och tillämpas vid förstagångsförseelser som inte är av åter-
kallelsegrundande slag. Hit räknas s.k. typfarliga förseelser och också
andra överträdelser av trafikregler om fara uppkommit eller kunnat upp-
komma. Upprepade förseelser föreslås också medföra varning och ny
förseelse inom en tvåårs period efter en meddelad varning skall normalt
leda till att körkortet återkallas (se betänkandet s. 99 117).
Remissinstanserna: Remissinstanserna har i huvudsak delat utred-
ningens förslag om körkortsingripandets art, återkallelse och självständig
varning. Vad beträffar villkorlig återkallelse har åsikterna varit delade.
Den av utredningen föreslagna förlängningen av spärrtiden i kombina-
tion med införande av krav på godkänt förarprov för återfående av kör-
kort efter återkallelse har mött motstånd speciellt med motiveringen att
körkortsingripandet blir ett alltför hårt straff för den enskilde i för-
hållande till vad han kan ha gjort sig skyldig till. Det har också påpekats
att internationell forskning visar att körkortsåterkallelser har en stark
preventiv verkan och också en direkt reducerande effekt på antalet
olyckor.

Skälen för regeringens förslag:
Nuvarande reglering
Enligt 16 § körkortslagen skall körkortet återkallas om någon av de i
paragrafen angivna förutsättningarna är uppfyllda. Den primära konse-
kvensen av en körkortsåterkallelse är att körkortet inte gäller. Grunderna
för återkallelse av körkort, som i stort sätt inte har förändrats sedan kör-
kortslagens tillkomst, kan indelas i återkallelse på grund av bristande
personlig lämplighet (1 6) och återkallelse till följd av att de medicinska
kraven inte är uppfyllda (7). De övriga återkallelsegrunderna (8 10) är av
formell natur. Återkallelse på grund av bristande personlig lämplighet
kan i sin tur delas in i två kategorier: återkallelse med anledning av brott
mot trafikreglerna (1 4) och återkallelse till följd av personliga för-
hållanden i övrigt, utan att detta behöver ha manifesterats genom något
brott i trafiken (5 6). Om förhållanden som avses i 1 6 föreligger skall
bestämmas en tid under vilket nytt körkort inte får utfärdas, spärrtid.
Ett beslut om körkortsåterkallelse kan i vissa fall föregås av polismyn-
dighets eller åklagares beslut att omhänderta körkortet. Ett sådant beslut
om omhändertagande av körkort skall inom 48 timmar överlämnas till
körkortsmyndigheten för prövning. Körkortsmyndigheten kan vid denna
prövning upphäva beslutet om omhändertagande eller om sannolika
skäl för återkallelse enligt 16 § 1 7 föreligger besluta om återkallelse
tills vidare av körkortet i avvaktan på slutligt avgörande i körkortsfrågan.
Nuvarande bestämmelser om återkallelse tills vidare av körkort infördes
år 1981 (prop. 1979/80:178 s. 189 192, 203). Giltighetstiden för en åter-
kallelse tills vidare skall bestämmas till den tid som kan antas bli den
slutliga spärrtiden om beslutet grundar sig på misstanke om brott. Ett
körkort kan inte återkallas tills vidare på grund av misstanke om trafik-
brott utomlands för vilket ansvarsfrågan prövas endast i utlandet. För
återkallelse på grund av ett sådant brott krävs att det finns en dom eller
annat likvärdigt avgörande av den utländska domstolen eller myndig-
heten (Frågan har prövats i rättsfallet RÅ 1986 ref. 119).
Körkortsmyndigheten länsstyrelsen prövar i första instans om det
finns grund för att återkalla ett körkort. Om återkallelse övervägs enligt
16 § 1 4 körkortslagen är anledningen att körkortshavaren har gjort sig
skyldig till brott mot i första hand trafikbrottslagen eller vägtrafikkun-
görelsen. Utgångspunkten för prövningen av körkortsfrågan är att den
skall grundas på en individuell bedömning av trafikbrottets betydelse ur
trafiksäkerhetssynpunkt. Skuldfrågan är dock inte i något fall föremål för
prövning i ett körkortsärende, utan till grund för frågan om brott före-
ligger skall läggas en lagakraftvunnen dom eller ett beslut om åtals-
underlåtelse enligt 20 kap. 7 § rättegångsbalken eller motsvarande be-
stämmelse i annan författning.
I 21 § körkortslagen anges bl.a. att om ett körkort eller ett körkortstill-
stånd återkallas med stöd av 16 § 1 6 skall en spärrtid på lägst en månad
och högst tre år bestämmas. Spärrtiden skall bestämmas till lägst ett år
vid grovt rattfylleri eller grov vårdslöshet i trafik. Under spärrtiden får
körkort inte innehas.
Det nuvarande systemet med spärrtider infördes i samband med kör-
kortslagen. Tidigare gällde att en angiven minimitid måste ha förflutit
innan körkortstillstånd på nytt kunde beviljas efter återkallelse. Vid
prövningen av körkortstillståndet kunde emellertid denna tid bli längre än
den i återkallelsebeslutet angivna minimitiden. Denna ordning ansågs
medföra stora olägenheter för den enskilde (prop. 1975/76:155 s. 95).
Möjligheten att planera för framtiden begränsades och minimitiden
kunde tolkas som en bestämd återkallelsetid.
Bortsett från grov vårdslöshet i trafik och grovt rattfylleri saknas lag-
regler om hur lång spärrtid som skall bestämmas när ett körkort åter-
kallas. Inte heller anges i lagen några omständigheter som kan tjäna till
ledning för hur lång eller kort spärrtiden bör vara vid respektive situa-
tion. Ledning får i stället hämtas ur förarbetena (prop. 1975/76:151 s. 99
f) där det framgår att spärrtiden skall bestämmas utifrån en nyanserad
avvägning. Vissa schabloner för spärrtidens längd är emellertid nödvän-
diga för olika slag av återkallelsegrunder i syfte att förhindra oenhetlig
praxis. När det gäller andra trafikförseelser än grov vårdslöshet i trafik
och rattfylleri, t.ex. upprepade förseelser eller enstaka allvarliga sådana,
anges i propositionen spärrtider om fyra tio månader. Har föraren under
kort tid ådragit sig flera anmärkningar kan en spärrtid om ett år tillämpas.
Stort behov av körkort kan föranleda att spärrtiden under vissa förhållan-
den sätts ned. Minimitiden en månad bör enligt förarbetena höra till
undantagen. När det gäller opålitlighet i nykterhetshänseende (16 § 5)
bör spärrtiden normalt inte vara längre än vad som fordras för att föra-
rens skötsamhet skall kunna bedömas, vilket i normalfallen ofta bör
innebära ett år från senast kända missbruk tillfälle. Vid allmän brottslig-
het (16 § 6) är det väsentligt att spärrtiden med beaktande av vad som
är acceptabelt från trafiksäkerhetssynpunkt avpassas så att rehabili-
teringssynpunkter tillgodoses. Normalt bör spärrtiden kunna bestämmas
så att den löper ut ungefär samtidigt med villkorlig frigivning. I de två
senare fallen är helhetsbilden av föraren utslagsgivande för spärrtidens
längd.
I stället för att körkortet återkallas skall körkortshavaren enligt 22 §
första stycket körkortslagen meddelas varning i de fall som avses i
16 § 2 6 körkortslagen , om varning av särskilda skäl kan anses vara en
tillräcklig åtgärd. Detsamma gäller enligt andra stycket om körkortshava-
ren gjort sig skyldig till rattfylleri och alkoholkoncentrationen under eller
efter färden inte uppgått till 0,5 promille i blodet eller 0,25 milligram per
liter i utandningsluften. Första stycket fick sin huvudsakliga utformning
genom ändring i körkortslagen år 1980 (SFS 1980:977). Denna typ av
varning, som endast kan meddelas om det finns grund för att återkalla ett
körkort, var vid tillkomsten av körkortslagen kompletterad med en s.k.
självständig varning. Den självständiga varningen, som i och med lag-
stiftningen år 1980 ändrades till att kallas erinran, kunde endast meddelas
om skäl för återkallelse inte fanns. Erinran skulle meddelas kör-
kortshavaren när det förekommit sådana omständigheter att det fanns
särskild anledning att erinra honom om de krav som ställs på honom från
trafiksäkerhetssynpunkt. Erinran slopades under år 1986. Det motivera-
des bl.a. med att den upplysning till körkortshavaren som sker i samband
med att registerblad skickas till körkortshavaren vid en överträdelse
innebär en sorts erinran, varför en formell erinran inte framstod som lika
angelägen som när institutet tillkom (prop. 1985/86:115 s. 14). Möjlig-
heten att meddela varning vid rattfylleri ändrades till de aktuella alkohol-
koncentrationerna i och med sänkningen av gränsen för straffbarhet och
gäller sedan den 1 juli 1990.
De särskilda skäl som skall föreligga för att varning skall kunna
meddelas i stället för återkallelse kan vara att hänföra till antingen om-
ständigheterna vid en förseelse eller till körkortshavarens personliga för-
hållanden. Omständigheter att hänföra till förseelsen rör dels förseelsens
art dels den konkreta trafikfaran. Det sker med andra ord en avvägning
mellan förseelsens allvarlighetsgrad från trafiksäkerhetssynpunkt och de
trafikförhållanden som rådde på platsen. Körkortshavarens personliga
förhållanden angår främst hans tidigare skötsamhet i trafiken med beak-
tande av hur länge han har innehaft körkort. Körkortshavarens behov av
körkort kan också ha betydelse. I enlighet med vad regeringen tidigare
uttalat bör det fordras starka skäl för att under loppet av ett par år
meddela en person två på varandra följande varningar (prop. 1975/76:155
s. 106). Vid nya trafikförseelser efter meddelad varning måste enligt
propositionen omständigheterna ofta vara sådana att föraren får anses ha
visat i så hög grad bristande vilja att rätta sig efter trafikbestämmelserna
att återkallelse av körkortet bör ske.
Antalet beslut om körkortsingripande uppgår till drygt 50 000 per år.
Under de senaste åren har årligen meddelats knappt 16 000 beslut om
återkallelse tills vidare av körkort. Under första hälften av 1990-talet har
årligen meddelats knappt 20 000 beslut om varning. Det utgör drygt
35 % av alla slutliga beslut om körkortsingripande som skett med stöd av
16 § 1 6 körkortslagen. Under första halvåret 1995 har andelen varningar
ökat till knappt hälften (49 %) av alla körkortsingripanden. Skälen till
detta har inte närmare analyserats.
Regeringens överväganden
Vid övervägandena om körkortsingripandet bör utformas på något annat
sätt än för närvarande bör en utgångspunkt vara eventuella principiella
eller praktiska brister i det nuvarande ingripandesystemet. Att sådana
brister föreligger verkar vara en allmän uppfattning bland dem som i
olika sammanhang har att tillämpa lagstiftningen.
Ett av problemen med det nuvarande systemet är att det inte ger ett
klart uttryck för vad som är syftet med körkortsingripande. Att trafik-
säkerhetens krav är det centrala kan det inte råda någon tvekan om. Trots
detta kan det dock ifrågasättas om de personliga och medicinska för-
hållanden samt de olämpliga trafikbeteenden som i dag utgör grund för
körkortsingripande, helt avspeglar hur allvarliga förseelserna är från
trafiksäkerhetssynpunkt. Vidare medför utformningen och tillämpningen
av reglerna om körkortsingripande, framför allt vad gäller återkallelse av
körkort, att ingripandet i betydande grad får karaktären av en straffpå-
följd, vilket av enskilda körkortshavare kan uppfattas som ett ytterligare
straff vid sidan av själva brottmålsförfarandet.
Ytterligare en invändning är att reglerna för körkortsingripanden med-
ger variationer i tillämpningen och att detta i sin tur skapar bristande för-
ståelse och respekt för systemet. Härigenom påverkas också möjlig-
heterna att använda körkortsingripandet som ett pedagogiskt instrument i
trafiksäkerhetsarbetet. Det finns enligt körkortsutredningen i aktuell kör-
kortsstatistik betydande skillnader mellan olika län när det gäller besluten
i körkortsärenden. I synnerhet gäller ojämnheterna beslut med korta
spärrtider och beslut om varningar. Regeringen anser att denna situation
inte är önskvärd varken från trafiksäkerhets- eller rättssäkerhetssynpunkt.
Körkortsingripande med anledning av trafikbrott grundar sig på den
straffrättsliga bedömningen. Kopplingen mellan brottslig gärning och
körkortsingripande härrör från början av seklet. Sedan dess har det till-
kommit allt fler typer av trafikbrott som skall medföra körkortsåter-
kallelse. Den direkta kopplingen mellan brott och körkortsingripande
torde vara det främsta skälet till att återkallelsen kan uppfattas som ett
extra straff. Från seklets början och fram till slutet av 1950-talet åter-
kallades ett körkort i de flesta fall minst ett år. Betydligt längre tider för
återkallelse än i dag tillämpades också fram till körkortslagens tillkomst.
Syftet med bestämmelserna i den nuvarande körkortslagen var inte att
detta förhållande skulle ändras i någon större omfattning. I förarbetena
till körkortslagen (prop. 1975/76:155 s. 99f) nämndes att spärrtiderna i
enlighet med då gällande praxis normalt borde ligga mellan fyra och tio
månader vid t.ex. överträdelse av en från trafiksäkerhetssynpunkt väsent-
lig regel. Det anfördes också att minimitiden en månad endast skulle
användas i undantagsfall. Av aktuell körkortsstatistik framgår emellertid
att andelen beslut med en spärrtid på en månad numera är närmare 20 %
av alla beslut. I nästan 70 % av besluten om återkallelse är spärrtiden
högst sex månader. Av dem avser det stora flertalet spärrtider på en till
tre månader.
En annan omständighet som kan ha bidragit till att körkortsingripande
fått karaktären av ett extra straff är att de trafikbrott, som inte faller under

trafikbrottslagen, bestraffas med penningböter. Detta kan leda till att
reaktionen mot en ur trafiksäkerhetssynpunkt allvarlig förseelse, som inte
bedöms som vårdslöshet i trafik, anses alltför lindrig och därför kom-
pletterats med författningsbestämmelser om körkortsåterkallelse. En
sådan användning av institutet körkortsingripande skulle kanske inte bli
aktuell, om straffet för vissa trafikförseelser, framför allt de som brukar
benämnas typfarliga, var dagsböter i stället för penningböter.
Regeringen bedömer med beaktande av bl.a. vad Lagrådet anfört om
reglerna om körkortsingripande, riksdagens beslut om nollvisionen och
en ny inriktning på trafiksäkerhetsarbetet (prop. 1996/97:137, bet.
1997/98:TU4, rskr. 1997/98:11) samt det arbete som inom Europeiska
Unionen pågår i frågor som berör körkort att tiden nu är inne för att göra
en grundläggande översyn av reglerna för körkortsingripande. En sådan
översyn bör omfatta en undersökning av de fördelar och nackdelar som
skulle uppkomma om frågan om körkortsingripande till följd av brott
skulle hanteras inom ramen för brottmålsförfarandet, dvs. i samband med
processen i allmän domstol, i samband med utfärdande av ordningsbot
eller strafföreläggande eller i samband med beslut om åtalsunderlåtelse.
Vidare bör övervägas om en ändrad instansordning bör påverka hante-
ringen av de återstående ärendena om körkortsingripandena, dvs. i
huvudsak de som grundas på medicinska skäl och, om så är fallet, hur
detta bör ske samt överväganden om även andra former av reaktioner
mot körkortsinnehav än återkallelse och varning bör komma i fråga inom
ramen för brottmålsförfarandet. I avvaktan på att dessa frågor närmare
har analyserats anser regeringen att de nuvarande reglerna för kör-
kortsingripande skall kvarstå i huvudsak oförändrade.
Vad gäller återkallelse för underlåtenhet att följa föreläggande att för-
nya körkort (16 § 9) och då körkortshavaren själv vill att behörigheten att
köra körkortspliktigt fordon i sin helhet eller i vissa delar skall upphöra
(16 § 10) bör dessa återkallelsegrunder i fortsättningen i stället utgöra en
ogiltighetsgrund. Härvid kan i beslut om föreläggande att förnya kör-
kortet anges en sista dag för giltighet av behörigheten och vad beträffar
körkortshavarens vilja att återlämna körkortet eller någon behörighet
bör ogiltigheten inträda den dag då begäran framfördes till körkortsmyn-
digheten.
Vad gäller reglerna om att få tillbaka körkortet efter återkallelse hade
körkortsutredningen föreslagit att sökanden skulle alltid börja om från
början, dvs. skaffa körkortstillstånd, övningsköra, avlägga förarprov
m.m. De nuvarande reglerna om hur man återfår körkortet efter åter-
kallelse finns huvudsakligen i 39, 40 43 §§ i körkortsförordningen
(1977:722) och är ytterst svårläsbara. Reglerna är betydelsefulla för den
enskilde som fått sitt körkort återkallat och bör därför finnas i körkorts-
lagen.
5.4 Ålders- och behörighetskrav för mopeder
5.4.1 Nya behörighetsklasser för moped

Regeringens förslag: Mopeder indelas vad gäller behörighet att köra
fordonet i två klasser. Moped i klass I kommer att avse moped med en
motor med en slagvolym på högst 50 kubikcentimeter och en konstruktiv
hastighet av högst 45 km/tim. Moped i klass II kommer att avse en
moped som har en motor med en effekt på högst 1 kilowatt och en kon-
struktiv hastighet av högst 25 km/tim. De nuvarande mopederna med en
konstruktiv hastighet på högst 30 km/tim kommer att behandlas som
moped klass II.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se
delbetänkandet s.69 75).
Remissinstanserna: Inga remissinstanser har framfört några av-
görande invändningar mot förslaget att dela upp mopeder i två klasser.
Skälen för regeringens förslag: Rådets direktiv (92/61/EEG) av den
30 juni 1992 om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon
avser att harmonisera medlemsstaternas definitioner av dessa fordon i
syfte att undanröja de hinder för handeln inom gemenskapen som skill-
naderna mellan de olika medlemsstaternas tekniska krav för dessa slag av
fordon utgör. De harmoniserade tekniska kraven för fordonens olika
komponenter och egenskaper regleras i särdirektiv.
Direktivet skall tillämpas på samtliga två- och trehjuliga motorfordon
som är avsedda för vägtrafik. Vissa slag av fordon undantas dock, bl.a.
fordon som tagits i bruk före den dag då direktivet skall börja tillämpas.
Direktivet skall börja tillämpas 18 månader efter det att det sista sär-
direktivet har antagits.
De två- och trehjuliga motorfordonen skall indelas i bl.a. mopeder och
motorcyklar. Som moped definieras enligt typgodkännande direktivet
två- och trehjuliga fordon med en motor som, om den bygger på inre för-
bränning, har högst 50 cm³ slagvolym och som är konstruerad för en
högsta hastighet som inte överstiger 45 km/tim. I särdirektiv anges
mopedens mer specifika egenskaper.
I särdirektiv har vidare fastställts särskilda föreskrifter för mopeder
med låg effekt, dvs. mopeder med pedaler som har en hjälpmotor vars
effekt inte överstiger 1 kW och en högsta hastighet för vilket fordonet är
konstruerat som inte överstiger 25 km/tim.
Varje medlemsstat skall bevilja typgodkännande för samtliga fordons-
typer som uppfyller de tekniska kraven i särdirektiven. Typgodkännandet
gäller sedan i samtliga medlemsstater.
Medlemsstaterna får inte förbjuda att nya fordon som uppfyller kraven
i direktivet släpps ut på marknaden, saluförs, tas i bruk eller används.
Varken typgodkännande direktivet eller rådets direktiv 91/439/EEG om
körkort uppställer några behörighetskrav för rätt att köra moped. Det är
således tillåtet att fastställa nationella behörighetskrav.
Då mopeder generellt inom Europa genom direktiv som beslutats delas
in i de två klasser som redovisats framstår det som nödvändigt att mot-
svarande uppdelning görs i Sverige för att några hinder mot den fria rör-
ligheten av varor inte skall uppkomma.
Enligt den nuvarande svenska definitionen är moped ett motorfordon
på två hjul eller medar, med eller utan sidvagn, eller på tre hjul eller
medar, med en tjänstevikt, beräknad som för moped, av högst
400 kilogram. Vidare skall detta motorfordon vara konstruerat för en
hastighet av högst 30 km/tim och endast med svårighet kunna ändras till
avsevärt högre hastighet samt drivas antingen av förbränningsmotor med
en slagvolym av högst 50 kubikcentimeter eller av elektrisk motor.
Denna definition finns bl.a. i 2 § vägtrafikkungörelsen (1972:603), 3 §
fordonskungörelsen (1972:595), 4 § körkortsförordningen (1977:722)
och 4 § bilregisterkungörelsen (1972:599). En definition som delar in
mopeder i klass I och klass II finns också i 3 § fordonskungörelsen
(1972:595). Enligt den sistnämnda definitionen är moped klass II två-
hjuliga mopeder med en tjänstevikt, såsom beräknad för moped, av högst
60 kilogram och som har en kraftöverföring med högst två växlar eller
med steglöst variabel utväxling. Dessa definitioner kommer att anpassas
till de definitioner som anges i Rådets direktiv 92/61/EEG om typgod-
kännande av två- och trehjuliga motorfordon varvid med moped klass I
kommer att avses mopeder med den högre maximala hastigheten och
med klass II den lägre.
I och med att mopederna konstruktionsmässigt delas in i två klasser
kan de också delas in i två behörighetsklasser. Härvid kan konstateras att
mopeden i den kommande klass I avser fordon som i dag betraktas som
motorcykel och kräver innehav av körkort med behörighet A eller A1
medan mopeden i klass II i dag skulle få köras av den som fyllt 15 år
som enda behörighetskrav. Regeringen anser att de två fordonstyperna
även fortsättningsvis i behörighetshänseende skall delas in i två klasser.
Enligt utredningens förslag skall den nuvarande mopeden fortsätt-
ningsvis, trots att den har en maximihastighet som med 5 km/tim över-
stiger den för moped klass II, anses som en moped i klass II. Utredningen
har därvid anfört att trafiksäkerhetsskäl eller andra skäl inte kan anses
motivera att reglerna för dessa två slag av mopeder blir olika. Regeringen
finner inte skäl till annan bedömning.
5.4.2 Åldersgränser och behörighetskrav för att få köra moped

Regeringens förslag: Det skall krävas körkort för att få köra moped
klass I. Moped klass II skall få köras av den som fyllt 15 år.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag,
dock att utredningen har föreslagit ett särskilt mopedkort för moped klass
I (se delbetänkandet s. 74f).
Remissinstanserna: Den övervägande delen av remissinstanserna
stöder eller har ingen erinran mot förslaget på krav på fyllda 15 år för att
få köra moped klass II. När det gäller förslagets åldersgräns på minst 16
år för moped klass I och krav på körkort är flertalet remissinstanser
negativa till förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Moped klass II, vars konstruktiva
hastighet inte kommer att få överstiga 25 km/tim, är snarlik den nu-
varande svenska mopeden. Den nya mopedens hastighet kommer dock
att vara något lägre och dess utformning något enklare. Dessutom kom-
mer den att vara svårare att trimma. Regeringen anser därför att moped
klass II bör kunna köras på ett tillräckligt trafiksäkert sätt av den som har
fyllt 15 år. Den nuvarande åldersgränsen för moped bör därför som enda
behörighetskrav gälla för den framtida moped klass II.
Moped klass I, vars konstruktiva hastighet inte kommer att få överstiga
45 km/tim, ställer bl.a. på grund av den högre hastigheten högre krav på
föraren än vad övriga mopedtyper gör. Enligt dagens regler klassas denna
typ av moped i körkortshänseende som lätt motorcykel och kräver då att
föraren har fyllt 16 år och har körkort med behörighet A1 eller A. Rege-
ringen anser att det inte finns anledning att ställa lägre krav på behörig-
het. De lämplighetskrav som bör ställas på förare av moped klass I bör
därmed vara desamma som gäller för körkort. Vissa grundläggande
medicinska och personliga lämplighetskrav bör således vara uppfyllda.
Vidare bör gälla att godkänt kunskapsprov har avlagts. Enligt regeringens
mening är det ett rimligt antagande att även den som har annat körkort än
A1 och A, t.ex. behörigheten B, är tillräckligt kompetent för att köra
moped klass I. Härigenom kan alla med vanligt bilkörkort få möjlighet
att köra ett bränslesnålt fordon, i t.ex. stadstrafik. Remissinstansernas
kritik vad avser åldersgränsen för moped klass I och kravet på mopedkort
eller körkort synes vara föranledda av att utredningen kombinerade dessa
krav med ett slopande av körkortsbehörigheten A1. Regeringen avser för
närvarande inte att avskaffa körkortsbehörigheten A1.
5.5 Behörighet för taxi m.m.
Regeringens förslag: Den särskilda körkortsbehörigheten TAXI slopas i
körkortslagen. Detsamma gäller övriga bestämmelser om behörighet att
köra fordon i yrkesmässig trafik. Nödvändiga bestämmelser i dessa av-
seende bör i stället finnas i en ny yrkestrafiklag.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se
betänkandet s. 119ff).
Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i frågan har inte
haft något att erinra mot förslaget. Vägverket har därutöver anfört att det
är angeläget att körprovet står kvar som krav för yrkeskompetens för
taxilegitimation. Svenska Kommunförbundet och Karolinska Institutet
har pekat på behovet av regelbundna läkarkontroller för dem som får
köra i yrkesmässig trafik. Sveriges Trafikskolors Riksförbund anser att
det vore lämpligt att införa ett enda taxiprov, som omfattade både kraven
för B-behörighet och taxiförarlegitimation.
Skäl för regeringens beslut: Från den 1 januari 1995 gäller enligt
14 a § yrkestrafiklagen (1988:263) att fordon i taxitrafik endast får köras
av den som har särskild förarlegitimation. Denna ordning medför att taxi-
förare skall ha dels körkort som berättigar honom att köra personbil, lätt
lastbil eller terrängvagn i yrkesmässig trafik för personbefordran
(behörighet D eller TAXI) i enlighet med körkortslagens bestämmelser,
dels en förarlegitimation enligt yrkestrafiklagen.
Särskilda krav har sedan länge ställts på förare i yrkesmässig trafik.
Före körkortslagens tillkomst gällde att förare av automobil i yrkes-
mässig trafik måste ha särskilt tillstånd (trafikkort). De allmänna vill-
koren för att erhålla trafikkort reglerades fram till år 1972, då bestäm-
melserna om trafikkort infördes i körkortskungörelsen, i en särskild
yrkestrafikförordning. I och med körkortslagen avskaffades trafikkorten
och en särskild behörighet TAXI infördes som berättigar innehavaren
att köra personbil, lätt lastbil eller terrängvagn i yrkesmässig trafik för
personbefordran (se prop. 1975/76:155 s. 111 och prop. 1976/77:113
s. 56). Att köra buss eller tung lastbil i yrkesmässig trafik kräver ingen
särskild behörighet utöver körkort med behörighet för buss (behörighet
D) respektive tung lastbil (behörighet C).
De särskilda krav som ställs på taxiförare rör dels kompetensen att
köra fordonet, dels förarens personliga lämplighet för sådan verksamhet.
Det sistnämnda kravet innebär bl.a. att hänsyn tas till brottsliga gärningar
som kan ha begåtts. Som skäl för att ställa högre krav på personlig lämp-
lighet hos taxiförare har angetts resenärens beroende av den enskilde
förarens agerande. Resenärens utsatta situation ställer särskilda krav på
förarens pålitlighet och ärlighet. Kraven på personlig lämplighet hos taxi-
förare blev tydligare än tidigare i och med avregleringen av taxinäringen.
I syfte att säkerställa att taxiförarna uppfyller de krav som bör ställas upp
för dem har först införts ett krav på yrkeskunnande i yrkestrafikförord-
ningen och därefter den nu aktuella förarlegitimationen i 14 a § yrkes-
trafiklagen. Den 1 juli 1993 infördes också en bestämmelse i körkorts-
lagen som ger möjlighet att återkalla taxibehörigheten och behörigheten
D separat, om körkortshavaren gjort sig skyldig till brottslig gärning som
visar att han inte är lämplig att inneha körkort med sådan behörighet.
De två typerna av behörighet för att köra taxi behandlas i departe-
mentspromemorian Den yrkesmässiga trafiken (Ds 1994:100). Där ut-
talas (s. 43 f) att de olika behörigheterna kan medföra problem i en del
fall då en taxiförares körkort återkallas av den länsstyrelse som har ut-
färdat körkortet, utan att taxiförarlegitimationen återkallas, på grund av
att beslutsrätten i detta fall finns hos en annan länsstyrelse, nämligen
myndigheten i det län där föraren är folkbokförd . I promemorian på-
pekas också fördelarna med att ha endast en taxiförarlegitimation och att
det därvid ligger närmast till hands att pröva om bestämmelserna i kör-
kortslagen kan tas bort och låta reglerna om taxiförarlegitimation vara
ensamt gällande.
Bestämmelserna i körkortslagen om behörighet att köra fordon i
yrkesmässig trafik för personbefordran och i yrkesmässig trafik i övrigt
innebär i korthet följande.
För att få köra personbil, lätt lastbil eller terrängvagn i yrkesmässig
trafik för personbefordran krävs taxibehörighet eller körkort med be-
hörigheten D. Traktortåg, tung terrängvagn eller motorredskap med till-
kopplat släpfordon får föras i yrkesmässig trafik endast av den som har
körkort med behörighet C, D eller E eller körkort med taxibehörighet
(5 § körkortslagen). Straffbestämmelser för den som bryter mot dessa
behörighetskrav finns i 35 och 36 §§ körkortslagen.
Åldersgränsen för taxibehörighet är 19 år. För att kunna få körkort med
sådan behörighet måste sökanden redan ha körkort med behörigheten B.
Vägverket har meddelat föreskrifter om medicinska krav (VVFS
1996:200) och om förarprov (VVFS 1996:184). De medicinska kraven
för taxibehörighet är desamma som gäller för behörigheterna D och DE
och är högre ställda än för övriga körkortsbehörigheter. Beträffande
förarprov är särskilda föreskrifter meddelade för behörigheten TAXI.
Kraven på kunskap och förmåga är därvid högre än vad som gäller för
körkortsbehörigheten B.
Behörigheterna D och TAXI får, som nämnts tidigare, återkallas sepa-
rat om körkortshavaren har gjort sig skyldig till brottslig gärning som
visar att han inte är lämplig att inneha körkort med sådan behörighet
(17 § körkortslagen). Någon spärrtid skall inte bestämmas om behörig-
heterna TAXI och D återkallas separat.
En samordning av de olika taxibehörigheterna så att endast en be-
hörighet krävs innebär att de särskilda krav som bör ställas på förare av
taxi, utöver det grundläggande kravet på körkort för fordonet som sådant,
särregleras antingen i körkortslagen eller i yrkestrafiklagen. Med hänsyn
bl.a. till att särskilda krav för att köra taxi avser regler om körning i
yrkesmässig trafik och att det synes angeläget att även i fortsättningen ha
kvar en särskild förarlegitimation, som kan sättas upp i taxin, bör dessa
ytterligare krav för taxiförare regleras i yrkestrafiklagen. Det innebär att
den nuvarande särskilda taxibehörigheten i körkortslagen kan utgå.
Genom denna ordning kommer de särskilda krav på erfarenhet, ålder och
medicinska förutsättningar, som i dag gäller enligt körkortslagen för att
få taxibehörighet, i stället att anges i yrkestrafiklagen.
Körkortsutredningen har också, efter samråd med 1995 års yrkestrafik-
utredning, bedömt att det är en fördel om körkortslagen över huvud taget
inte innehåller några bestämmelser som särskilt rör förutsättningarna för
att köra fordon i yrkesmässig trafik. Regeringen delar denna bedömning.
Sådana bestämmelser bör såsom föreslagits i stället finnas i yrkestrafik-
lagen (jfr prop. 1997/98:63 En reformerad yrkestrafiklagstiftning). En
sådan systematisk uppdelning av bestämmelserna mellan körkortslagen
och yrkestrafiklagen torde medföra att bestämmelserna i körkortslagen
blir både tydligare och lättare att förstå. Bestämmelserna i 5 § andra
stycket om behörighet att köra traktortåg, tung terrängvagn eller motor-
redskap med tillkopplat släpfordon i yrkesmässig trafik samt straffbe-
stämmelserna i 35 och 36 §§ körkortslagen föreslås därför utgå och nöd-
vändiga bestämmelser, inklusive övergångsbestämmelser, i dessa av-
seenden införas i yrkestrafiklagen.
5.6 Övriga frågor
5.6.1 Preliminära beslut om körkortsingripande
Regeringens förslag: Ett preliminärt beslut skall kunna meddelas för
alla slag av körkortsingripanden, dvs. inte endast i fråga om varning utan
också vid körkortsåterkallelse.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se
betänkandet s.128ff).
Remissinstanserna: Kammarrätten i Jönköping anser att det av rätts-
säkerhetsskäl inte är lämpligt att utöka tillämpningsområdet för prelimi-
nära beslut om körkortsingripande till att omfatta även återkallelser.
Kammarrätten åberopar härvid den stora betydelse som innehavet av
körkort i dag har för många människor och vikten av att den enskilde får
möjlighet att yttra sig. Länsstyrelsen i Kopparbergs län tillstyrker preli-
minärt beslut vid varning men avstyrker det vid återkallelser och anför att
kraven på en nyanserad bedömning inte kan uppfyllas om preliminärt
beslut skulle kunna meddelas även vid återkallelse. Länsstyrelsen i
Gävleborgs län anser att det kan framstå som väl schablonartat att
meddela preliminärt beslut och att mera ingripande sanktioner bör före-
gås av kommunikation med körkortshavaren. Länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län tillstyrker förslaget med modifieringen att preliminärt be-
slut vid återkallelse endast meddelas när fråga är om slutligt beslut som
föregåtts av interimistiskt beslut. Länsstyrelsen i Norrbottens län, Läns-
styrelsen i Stockholms län och Länsstyrelsen i Malmöhus län tillstyrker
förslaget. Körkortsföreningen tillstyrker förslaget med tvekan och under
förutsättning att det används restriktivt och att det föreligger lagakraft-
vunnet avgörande i ansvarsdelen innan slutligt beslut om återkallelse
meddelas. Motormännens Riksförbund motsätter sig förslaget och anför
att det torde vara omöjligt för länsstyrelsen att ha vetskap om körkorts-
havarens personliga förhållanden varför det inte kan finnas något fall där
bestämmelsen skulle kunna vara tillämplig.
Skälen för regeringens förslag: Preliminära beslut om körkortsin-
gripande för godkännande inom viss tid får enligt gällande regler (46 a §
körkortslagen) endast utfärdas om ingripandet är begränsat till varning.
Inom straffrätten finns möjligheter till summariska avgöranden av
frågan om ansvar för brott (48 kap. rättegångsbalken). Bestämmelserna
innebär att frågan om ansvar för vissa slag av brott får upptas av åklagare
genom strafföreläggande och av polisman genom föreläggande av ord-
ningsbot. Ett föreläggande innebär att den misstänkte omedelbart eller
inom viss tid föreläggs ett bötesstraff. Godkänns föreläggandet gäller det
som lagakraftvunnen dom. Åklagaren får utfärda strafföreläggande be-
träffande brott för vilket ingår böter i straffskalan, dock inte normerade
böter. Polisman får inte utfärda ordningsbot om den misstänkte förnekar
gärningen.
Frågor om körkortsingripanden behöver enligt regeringens mening inte
kringgärdas av högre krav på rättssäkerhet än vad som gäller brott för
vilka åklagare får utfärda strafföreläggande. I syfte att förenkla och
effektivisera handläggningen av körkortsärenden bör därför bestämmel-
ser införas som ger möjligheter för länsstyrelsen att i större utsträckning
än nu utfärda preliminära beslut om körkortsingripanden. Ett preliminärt
beslut bör under vissa förutsättningar kunna utfärdas för alla slag av kör-
kortsingripanden, dvs. såväl interimistiska som slutliga beslut om åter-
kallelse av körkortet som beslut om varning. En förutsättning för att ut-
färda preliminära beslut bör vara att det finns grundad anledning att anta
att körkortshavaren är beredd att godta beslutet. Antagandet härom får
baseras på omständigheter eller uppgifter som föreligger i ärendet. Kör-
kortshavaren kan t.ex. utan vidare förklaring erkänna brottet eller förseel-
sen. Det kan vidare vara så att omständigheterna vid gärningen är sådana
att det inte finns någon tvekan om skulden. I dessa fall bör ett preliminärt
beslut om körkortsingripande kunna komma i fråga. Tyder däremot upp-
gifterna eller omständigheterna i ärendet på att körkortshavaren ställer
sig oförstående inför det inträffade eller bestrider gärningen som sådan
eller vissa mer betydelsefulla omständigheter vid denna, bör preliminärt
beslut inte meddelas. Preliminärt beslut bör inte heller meddelas om det
finns tvekan om vilket slag av körkortsingripande som brottet eller för-
seelsen skall medföra. Det bör också gälla om längden på spärrtiden är
tveksam. Spärrtidens längd kan t.ex. vara beroende av körkortshavarens
personliga förhållanden.
Preliminära beslut om körkortsingripanden bör således kunna
meddelas i de fall då den gärning eller det förhållande som läggs till
grund för ett körkortsingripande inte är ifrågasatt eller på annat sätt oklart
och det inte heller är så att omständigheterna vid gärningen eller kör-
kortshavarens personliga förhållanden har någon avgörande betydelse för
körkortsingripandet, vare sig det gäller formen eller spärrtidens längd.
Med hänsyn till att körkortshavare som av någon anledning inte vill
godkänna det preliminära beslutet kan få frågan om körkortsingripande
handlagd på vanligt sätt kan förfarandet inte anses oförenligt med kraven
på rättssäkerhet. Körkortshavaren kan ju i stället för att godkänna be-
slutet genom undertecknande välja att exempelvis sända in nya invänd-
ningar eller redogörelser av ändrat behov av körkort och då skall nytt
beslut meddelas i ärendet.
5.6.2 Tillåtelse att fortsätta köra efter omhändertagande av
körkort
Regeringens förslag: Körkortshavare vars körkort omhändertagits av
polis eller åklagare kan meddelas tillstånd att få köra sitt fordon två
dagar.

Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att möjligheten att
få meddela särskilt tillstånd att köra körkortspliktigt fordon trots att kör-
kortet är omhändertaget och därmed ogiltigt helt skulle försvinna (se be-
tänkandet s. 163).
Remissinstanserna: Länsrätten i Värmlands län anser att möjligheten
att tillåta fortsatt körning i tre dagar bör vara kvar och pekar på att de
tämligen små trafiksäkerhetsvinster som ett slopande kan innebära inte
uppväger de stora praktiska problem som kan uppkomma för körkorts-
havarna. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Länsstyrelsen i
Malmöhus län och Körkortsföreningen anser också att möjligheten att
tillåta fortsatt körning skall finnas kvar. Motormännens Riksförbund an-
ser att polis över huvud taget inte skall få omhänderta körkort med
mindre än att föraren godkänt att han eller hon begått den förseelse som
polisen angett.
Skälen för regeringens förslag: Om ett körkort har omhändertagits på
grund av att körkortshavaren vid förande av motordrivet fordon över-
skridit högsta tillåtna hastighet, kört mot rött ljus, underlåtit att iaktta
stopplikt, kört om vid övergångsställe eller brutit mot någon annan från
trafiksäkerhetssynpunkt väsentlig regel och allt om överträdelsen inte kan
anses som ringa (16 § 4 körkortslagen), kan körkortshavaren medges att
under tre dagar köra fordon. Detta gäller dock endast om det kan ske utan
fara för trafiksäkerheten (23 § andra stycket körkortslagen).
Utredningen har föreslagit att möjligheten att tillåta fortsatt körning
helt tas bort med hänvisning till att de förseelser som avses i 16 § 4 kör-
kortslagen motsvaras av dem som nämns i 5 kap. 14 § 3 c i utredningens
förslag till körkortslag. Eftersom dessa förseelser enligt utredningens
förslag skall leda till varning, blir ett omhändertagande av körkortet inte
aktuellt och därmed inte heller ett medgivande motsvarande det i 23 §
andra stycket körkortslagen. Utredningen kan dock tänka sig att ett
sådant medgivande skulle kunna anses önskvärt vid omhändertagande av
ett körkort på grund av en grov hastighetsöverträdelse. Utredningen har
dock ansett att det av trafiksäkerhetsskäl inte finns utrymme för att låta
en körkortshavare köra fordon trots att körkortet omhändertagits.
Utredningens förslag att medgivande till fortsatt körning inte skulle
kunna meddelas skulle i vissa fall, såsom remissinstanserna påpekat,
kunna få icke önskvärda konsekvenser t.ex. om någon ertappas för en
avsevärd hastighetsöverträdelse utanför hemorten. Även om situationen i
vissa fall kan lösas genom att medföljande passagerare med körkort kan
fortsätta körningen, bör möjlighet finnas att låta föraren köra fordonet till
lämpligt ställe där fordonet kan lämnas. Regeringen föreslår därför att
möjlighet till medgivande att köra vidare efter omhändertagande bör
finnas kvar, även om tiden för medgivandet bör begränsas till två dagar,
dvs. 48 timmar.
5.6.3 Regelbundna läkarundersökningar
Regeringens förslag: Körkortsbehörighet C, CE, D och DE skall gälla
tills det att körkortshavaren fyller 45 år och därefter kunna förlängas i
tio-års perioder om körkortshavaren uppfyller de medicinska kraven för
innehav av sådan behörighet. En övergångsbestämmelse skall möjliggöra
för körkortshavare som vid ikraftträdandet fyllt eller senast den 31
december 1998 fyller 45 år att ansöka om förlängning fram till 31 sep-
tember 2003 om inte körkortet skall förnyas dessförinnan.

Remitterade förslag: Utredningen hade föreslagit att de aktuella be-
hörigheterna skulle gälla tills dess att körkortshavaren fyllt 65 år och där-
efter kunna förlängas i perioder om fem år. Kommunikationsdeparte-
mentet har därefter i skrivelse lämnat ett förslag med det innehåll som
återfinns ovan som regeringens förslag.
Remissinstanserna: Remissinstanserna hade inga erinringar mot ut-
redningens förslag. Vad beträffar Kommunikationsdepartementets
skrivelse har majoriteten av de remissinstanser som gett in yttrande ställt
sig positiva till förslaget om läkarkontroller från det år körkortshavaren
fyller 45 år. Två remissinstanser har ansett att intervallen mellan läkar-
undersökningarna bör vara fem år medan en har ansett att intervallet skall
vara fem år efter det att körkortshavaren fyllt 55 år. En remissinstans har
ansett att övergångsperioden borde vara kortare.
Skäl för regeringens förslag: Europeiska kommissionen har inlett ett
förfarande mot Sverige enligt artikel 169 i EG-fördraget. Kommissionen
gör i sitt motiverade yttrande gällande att Sverige inte på ett korrekt sätt
införlivat en bestämmelse om regelbundna läkarundersökningar för inne-
havare av körkort i kategori 2 (C och D behörigheter) i punkt 4 bilaga 3
rådets direktiv 91/439/EEG av den 29 juli 1991 om körkort. Den huvud-
sakliga kritiken från kommissionen går ut på att kravet på regelbundenhet
vad gäller läkarundersökningarna inte är uppfyllt när en person under sin
yrkesverksamma period (före 65 års ålder) inte behöver underkasta sig
någon läkarundersökning utöver den som görs för behörigheten skall
kunna utfärdas. Kommissionen har gett Sverige tid till den 23 mars 1998
för att vidta lämpliga åtgärder med anledning av sitt påstående.
Det finns drygt 900 000 körkortshavare med de aktuella typerna av be-
hörigheter. Ett krav på periodiska läkarundersökningar från utfärdandet
av körkortet får konsekvenser för ett stort antal körkortshavare under en
lång tid. Kravet på läkarundersökningar bör därför införas först från det
att körkortshavaren har nått en viss ålder. För att inte ansökningarna skall
koncentreras till december månad bör körkortshavarens födelsedag vara
tidsgränsen för giltighet i stället för årsskiftet. En lämplig avvägning för
när kontrollerna skall börjas efter det att behörigheten erhållits är enligt
regeringens mening den av kommissionen tidigare föreslagna åldern
45 år. En sådan gräns skulle dessutom innebära att kravet på läkarunder-
sökning skulle, enligt statistik från Vägverket, träffa endast ungefär
hälften av de berörda körkortshavarna. Eftersom läkarundersökningarna
startar vid en lägre ålder kan perioderna vara längre än de som föreslogs
av utredningen. Från trafiksäkerhetssynpunkt framstår det med beaktande
av läkares anmälningsskyldighet enligt 10 kap. 3 § i den föreslagna kör-
kortslagen som fullt tillräckligt att läkarundersökningen utförs vart tionde
år. Detta tidsintervall sammanfaller också med intervallen mellan de
ordinarie förnyelserna av körkortet.
Av praktiska skäl kan inte samtliga berörda körkortshavare besöka
läkare vid de nya reglernas i kraftträdande. En period under vilken de
berörda fasas in i systemet behövs. Den perioden får inte vara för kort
och kan lämpligen sättas till fem år. De personer som redan fyllt 45 år
eller som senast den 31 december 1998 fyller 45 år skall få möjlighet att
under denna tid ansöka om förlängning.
5.6.4 Läkares anmälningsskyldighet
Regeringens bedömning: Bestämmelserna om läkares skyldighet att
anmäla medicinskt olämpliga körkortshavare till länsstyrelsen bibehålls
oförändrade.

Utredningens förslag: Utredningen hade föreslagit att läkares möjlig-
het att underlåta anmälan i vissa situationer skulle tas bort. (se betänkan-
det s. 172).
Remissinstanserna: Vägverket anför att det i dag saknas både kunskap
om skyldigheten att anmäla patienter och acceptans för ett system som
säkerställer att läkarkåren bistår körkortsmyndigheterna med information
av betydelse för körkortsinnehavet. För att råda bot på detta är det
verkets mening att anmälningsskyldigheten dels måste ge läkaren en
möjlighet att förena medicinsk etik med trafiksäkerhetens krav, dels
måste konkretiseras innehållsmässigt. Båda förhållandena bör enligt
Vägverkets mening vara möjliga att uppnå genom att lagen anger en i sig
oinskränkt anmälningsskyldighet men med möjlighet för via rege-
ringens mandat Vägverket att i samråd med Socialstyrelsen närmare
formulera det faktiska innehållet i anmälningsskyldigheten. Svenska
Läkaresällskapet, Sveriges läkarförbund och Karolinska Institutet mot-
sätter sig den föreslagna ändringen och anför bl.a. att detta riskerar att
leda till att patienter drar sig för att söka adekvat vård och vid kontakt
med sjukvården lämna adekvat information om symptom och funktions-
hinder. Den föreslagna förändringen kan enligt de nämnda instanserna
alltså komma att motverka sitt syfte, förutom att den menligt inverkar på
relationen mellan allt större patientgrupper och deras vårdgivare inom
sjukvården. Sveriges läkarförbund uppger vidare att en rad internatio-
nella deklarationer reglerar läkaretiken och är normbildande för hela
världen. Den föreslagna rapporteringsskyldigheten skulle, om den inför-
des, strida mot dessa internationella etiska deklarationer.
Skälen för regeringens bedömning: Nuvarande bestämmelse i 17 a §
körkortslagen säger att, om en läkare vid undersökning av en körkorts-
havare finner att körkortshavaren av medicinska skäl är uppenbart
olämplig att inneha körkort, läkaren skall anmäla det till länsstyrelsen.
Läkaren behöver dock inte göra en anmälan om det finns anledning att
anta att körkortshavaren kommer att följa läkarens anvisning att avstå
från att föra körkortspliktigt fordon.
Det bör här särskilt påpekas att sekretess enligt 7 kap. 31 § sekretess-
lagen (1980:100) gäller för uppgifter om den enskildes hälsotillstånd
eller andra personliga förhållanden som förekommer i ärenden om pröv-
ning av någons lämplighet att ha körkort eller traktorkort. Vidare kan
nämnas att anmälningsskyldighet av liknande slag finns i olika författ-
ningar t.ex. i 71 § socialtjänstlagen (1980:620) och 141 § andra stycket
luftfartsförordningen (1986:171).
Utredningen har föreslagit att frågan om olämplighet bör bedömas uti-
från de medicinska krav som anges i Vägverkets medicinska föreskrifter
om innehav för körkort m.m. (VVFS 1996:200). Det avgörande skulle då
vara om kraven i föreskrifterna är uppfyllda och något behov av uppen-
barhetskriterium för anmälningsskyldigheten bedömdes av utredningen
inte föreligga. Vägverket har i sitt remissyttrande föreslagit att rege-
ringen bemyndigar Vägverket att tillsammans med Socialstyrelsen ta
fram de närmare riktlinjer för anmälningsskyldighetens fullgörande.
En läkare som inte fullgör sina åliggande kan ibland bli föremål för
disciplinpåföljd enligt lagen (1994:954) om disciplinpåföljd m.m. på
hälso- och sjukvårdens område (disciplinpåföljdslagen). Dessa bestäm-
melser gäller dock endast yrkesutövning som har samband med under-
sökning, vård och behandling av patienter eller klinisk forskning på
människor. Regeringsrätten har funnit att det av förarbetena till disciplin-
påföljdslagen framgår att sådant som ligger utanför hälso- och sjukvårds-
personalens speciella kompetensområde, t.ex. anmälningsskyldighet en-
ligt 71 § socialtjänstlagen (1980:620), faller utanför tillämpningsområdet
för 4 § disciplinpåföljdslagen (Regeringsrättens dom 1997-03-06 i mål
5699-1995). Detsamma måste antas gälla för bl.a. läkares anmälnings-
skyldighet till länsstyrelsen enligt körkortslagen. Det är inte heller, i sig,
straffbelagt att inte fullgöra sådan anmälningsskyldighet.
Socialstyrelsen har med anledning av Regeringsrättens nyss nämnda
dom kommit in till regeringen med ett förslag avsett att lösa frågan hur
samhället skall reagera emot underlåtna anmälningar. Frågan bereds för
närvarande i regeringskansliet.

6 Försöksverksamhet med villkorlig
körkortsåterkallelse i visst fall
6.1 Grunden för försöksverksamheten
Regeringens förslag: En försöksverksamhet inleds som innebär att
körkortsåterkallelse i vissa fall ersätts med krav på att föraren endast
kör personbil försett med alkolås.

Promemorians förslag: Överensstämmer i sak med regeringens för-
slag.
Remissinstanserna: Alla remissinstanser utom Svensk Trafik-
medicinsk Förening tillstyrker förslaget om försöksverksamhet. Före-
ningen anför för sitt bestridande att användningen av alkolås inte kan
förväntas ge bättre resultat än den vidgade lämplighetsprövningen som
sker vid alkoholnivåer över 1 promille i blodet och finner det därför
ytterst tveksamt om i tider av resursknapphet ekonomiska resurser skall
satsas på projektet.
Skäl för regeringens förslag: Sverige har, såväl i absoluta tal som i en
internationell jämförelse, god laglydnad inom området för trafiknykter-
het. Andelen förare som är påverkade av alkohol i trafiken har upp-
skattats till cirka 0,1 0,2 procent. Trots detta är var fjärde dödad person-
bilsförare och varannan förare som dödas i singelolyckor påverkad av
alkohol. Drygt 40 procent av dödsolyckorna i trafiken bedöms vara rela-
terade till alkoholkonsumtion. I vägtrafikolyckor som är relaterade till
alkoholbruk omkommer årligen cirka 150 175 personer och 750 1 000
skadas svårt.
Enligt den utredning som presenterats av Brottsförebyggande rådet
(Utvärdering av 1990 års reform av trafikbrottslagen) är de som döms för
rattfylleribrott till övervägande del yngre män, av vilka många är arbets-
lösa. Förekomsten av alkoholmissbruk bland dessa personer är be-
tydande, liksom belastning både när det gäller trafiknykterhetsbrott och
andra brott. Återfall i rattfylleri är mycket vanligt bland dem som för-
orsakar trafikskador relaterade till alkoholbruk. Andelen återfall brukar
anges till ca 30 procent av de påverkade förarna.
Sedan länge har olika medel och metoder använts för att komma till
rätta med problemet alkohol i trafiken. Straff, körkortsåterkallelser, vård,
information m.m. har dock inte visat sig helt lösa den problematik som
ligger i att personer kör påverkade av alkohol. De allra flesta är beroende
av en bil såväl för sitt arbete som för sitt privatliv vilket gör att en förlust

av körkortet kan leda till förlorat arbete, raserad ekonomi, familje-
problem osv. och kan på så sätt även vara förödande för en framgångsrik
rehabilitering.
Alkolåset är ett instrument, förbundet med bilens tändningssystem, för
kontroll av eventuell förekomst av alkohol i förarens utandningsluft.
Instrumentet omöjliggör start och körning om det finns alkohol i utand-
ningsluften. Denna kontrolleras genom att föraren är tvungen att blåsa i
instrumentet för att få tändningslåset att koppla ström till bilens start-
motor. För att förhindra att föraren konsumerar alkohol sedan motorn
startats och för att förhindra att någon annan blåser i instrumentet så att
föraren själv kan köra bilen, kräver alkolåset efter slumpmässiga tidsin-
tervall nya prov av utandningsluft under färden. För att inte äventyra
trafiksäkerheten får då föraren någon minut till sitt förfogande för att
lämna ett nytt prov.
Alkolåset kan utformas med olika system som förhindrar manipulation
såsom att föraren använder pump, ballong eller dylikt för att kringgå
instrumentets kontroll av föraren. Systemen kan mäta luftens temperatur
och/eller fuktighet, tvinga föraren att blåsa på ett mycket väl definierat
sätt vad avser tryck och volym eller tvinga honom att producera ett väl
definierat ljud samtidigt som han blåser. Detta gör det mycket svårt att
starta och köra bilen genom att låta någon annan än föraren blåsa. Till
mätdelen är kopplad en mikrodator som i sitt minne lagrar uppgifter om
alla startförsök, eventuell alkoholförekomst, eventuella försök att mani-
pulera systemet och tidpunkter för respektive uppgifter. Om föraren för-
söker manipulera systemet får han ett meddelande i en teckenruta om att
bilen måste inställas för kontroll av systemet inom 36 timmar, annars
kommer bilen inte att kunna startas över huvud taget.
Det finns inget verksamt medel som generellt hindrar en berusad
person från att köra bil. Ett effektivt alkolås hindrar honom åtminstone
från att köra den bil som utrustats med alkolås. Alkolåset torde inte vara
den slutliga lösningen på problemet alkohol i trafiken, men det kan
mycket väl i vissa fall vara ett bra verktyg för att minska problemen och
därmed öka trafiksäkerheten. Den föreslagna försöksverksamheten avses
kunna visa hur körkortshavarna förhåller sig till alkolåset och vilken
effekt, från bl.a. nykterhets- och rehabiliteringssynpunkt, möjligheten att
få köra bil som utrustats med alkolås har på olika kategorier av förare.
De föreslagna bestämmelserna tvingar körkortshavaren att hålla sig
nykter när han eller hon vill köra sin bil. I dagens samhälle där männi-
skan i stor utsträckning är hänvisad till bilen som kommunikationsmedel,
uppfattas det i allmänhet som en betydligt svårare konsekvens att bli av
med körkortet än att få de straff som i allmänhet döms ut vid trafik-
nykterhetsbrott. Av det skälet kan möjligheten att få behålla körkortet,
om än villkorligt, vara ett starkt incitament för ett nyktert levnadssätt. Att
detta kan medföra stora vinster från trafiksäkerhetssynpunkt och stora
kostnadsbesparingar för samhället är uppenbart.
Undersökningar i USA Kalifornien 1987 1991, Oregon 1988 1989,
Ohio 1987 1992, North Carolina 1986 1992 visar att alkolåset har en
reducerande inverkan på frekvensen av återfall i trafiknykterhetsbrott så
länge låset är inmonterat (se s. 148 Residiv blant promilledømte, Tema-
Nord 1996:597). När det gäller kvarstående effekter sedan alkolåset
monterats bort varierar slutsatserna. Vissa undersökningar har funnit en
bättre effekt av alkolås än av en körkortsindragning medan andra funnit
en bättre effekt av körkortsindragning eller inte funnit någon skillnad. I
flertalet fall har de, som fått möjlighet att köra med alkolås, tidigare gjort
sig skyldiga till trafiknykterhetsbrott. Brotten i dessa undersökningar har
dock rört sig om höga promillehalter och/eller tidigare återfall i trafik-
nykterhetsbrott. Resultatet gäller därför för förare med dålig prognos
beträffande återfall.
Användningen av alkolås bedöms kunna ha en betydande potential för
minskning av antalet återfall och därmed också för en förbättring av
trafiksäkerheten. Innan alkolås används i större skala behövs dock säk-
rare uppgifter om vilken effekt bruket kan medföra. Detta bör ske genom
en försöksverksamhet där speciellt effekten av alkolås i förhållande till
effekten av körkortsåterkallelse undersöks.
6.2 Utformningen av försöksverksamheten
Regeringens förslag: Personer som gjort sig skyldiga till trafiknykter-
hetsbrott efter alkoholförtäring utan att för den skull vara medicinskt
olämpliga som förare och som är folkbokförda i Västerbottens, Stock-
holms eller Östergötlands län föreslås kunna ansöka om att få delta i för-
söksverksamheten. Försökspersonernas behörighet att köra körkortsplik-
tigt fordon skall begränsas till en viss personbil som utrustats med
alkolås. Vidare skall försökspersonerna genom särskilt avtal förbinda sig
att endast köra denna personbil i Sverige, att genomgå regelbundna
läkarundersökningar och att följa andra krav som ställs upp till för för-
söksverksamheten. Den enskilde skall stå för de kostnader som är direkt
förknippade med hans eller hennes deltagande i försöksverksamheten.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag. Utredaren har dock föreslagit att deltagarna skall väljas slump-
mässigt bland sökandena och att länsstyrelsen skall kunna avslå ansökan
om deltagande i försöksverksamheten på den grunden att ett bifall inte
skulle gagna försöksverksamheten eller annars särskilda skäl talar mot en
villkorlig återkallelse av körkortet.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har i huvudsak delat de för-
slag som presenterats i promemorian. Svea hovrätt och Kammarrätten i
Sundsvall har dock påpekat att samråd bör ske med EG-kommissionen i
fråga om förslaget står i överensstämmelse med rådets direktiv
91/439/EEG om körkort. Flera av remissinstanserna har vidare pekat på
svårigheterna att få frivilliga deltagare till kontrollgruppen och bl.a. Svea
hovrätt har påpekat att ett slumpmässigt avslag på ansökningar om del-
tagande inger allvarliga betänkligheter i fråga om principen för med-
borgarnas likhet inför lagen uppfylls. Vad gäller den enskildes kostnader
för försöksverksamheten har Kammarrätten i Sundsvall ansett att en för-
söksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse inte bör göras be-
roende av körkortshavarens ekonomiska förutsättningar. Rikspolisstyrel-
sen har påpekat att det finns en risk för att urvalet av deltagarna inte blir
representativt och att utvärderingen därför kan bli missvisande. Även
Länsrätten i Östergötlands län, Länsstyrelsen i Stockholms län, Läns-
styrelsen i Göteborgs och Bohus län, Motormännens helnykterhetsför-
bund, Karolinska Institutet och Svensk Trafikmedicinsk Förening har
framfört dessa farhågor.
Skäl för regeringens förslag: Alkolåset skall hindra en förare som är
påverkad av alkohol från att starta sitt fordon. Den som begått trafiknyk-
terhetsbrott på grund av annat drogbruk än alkohol eller som är bland-
missbrukare kan därför inte delta i försöksverksamheten.
Enligt de medicinska krav som finns i bilaga III till rådets direktiv
91/439/EEG av den 29 juli 1991 om körkort får körkort inte utfärdas
eller förnyas för sökande eller förare som är beroende av alkohol eller
inte är i stånd att avstå från att köra fordon efter att ha förtärt alkohol. För

förare som tidigare varit beroende av alkohol får körkort utfärdas och
förnyas efter intygad period av nykterhet, om detta stöds av ett läkarut-
låtande och på villkor att regelbundna hälsokontroller genomförs. I
direktivet sägs inte hur lång tiden av nykterhet skall vara. Detta måste
dock tolkas så att försökspersonen inte på grund av sina medicinska för-
hållanden får vara olämplig som förare.
En försöksverksamhet med alkolås kräver relativt betydande resurser
för förberedelse, genomförande och uppföljning. Förutom från Vägverket
kommer medverkan att krävas från såväl körkortsmyndigheter som
polismyndigheter i de berörda länen. Vidare föreslås Aktiebolaget
Svensk Bilprovning (ASB) engageras för att installera och utföra åter-
kommande kontroller av alkolås i försökslänen och läkarinsatser kommer
att behövas för att genomföra medicinska tester och intervjuer. Genom
att begränsa försöken till att omfatta ett litet antal län kan dock kostna-
derna för försöksverksamheten begränsas. Ett av syftena med försöks-
verksamheten är att få erfarenheter av användning av alkolås i Sverige
utan att behöva göra stora investeringar som kan vara bortkastade om
alkolåset inte visar sig ge önskat resultat. Det vore inte försvarbart att
redan nu göra så stora investeringar som en rikstäckande verksamhet
skulle kräva.
För att undvika snedvridning i resultatet av försöksverksamheten måste
hänsyn tas till att försöksdeltagarna kan ha olika behov av transporter
med personbil och olika tillgång till kollektiva transportmedel. Vidare
kan det finnas skilda mönster för alkoholbruk i storstad respektive gles-
bygd. De län som omfattas av försöksverksamheten bör därför innehålla
såväl storstadsområde som glesbygdsområde och område med karaktär
däremellan. Befolkningsunderlaget måste dessutom vara så stort att till-
räckligt många körkortshavare kan förväntas ansöka om att få delta inom
avsatt tid. Försöksverksamheten föreslås mot bakgrund härav bedrivas i
Stockholms, Västerbottens och Östergötlands län.
Den som gör sig skyldig till rattfylleri kan ha andra körkortsbehörig-
heter än B och därutöver behörighet för att i yrkesmässig trafik framföra
personbil. Rent tekniskt finns inte något som hindrar att även andra typer
av körkortspliktiga fordon än personbilar förses med alkolås. Det fram-
står dock som mindre lämpligt att låta en försöksverksamhet som den
föreslagna även omfatta andra körkortsbehörigheter. Tyngre fordon i
körkortskategorierna C, CE, D eller DE kan sägas vara farligare i sig
genom sin tyngd och storlek än personbilar och kraven på omdöme och
skicklighet ställs högre på förare av denna typ av tunga lastbilar och
bussar med eller utan tunga släpfordon. Motorcyklar som kräver be-
hörighet A eller A1 är av olika skäl inte lämpade för försöksverksam-
heten och används dessutom i allmänhet endast under en begränsad del
av året.
Frågan om yrkesförare i personbefordran nuvarande behörighet
TAXI skall kunna delta i försöksverksamheten har diskuterats. Rege-
ringen anser det dock inte lämpligt att i detta skede inkludera denna
yrkeskategori i försöksverksamheten.
Behörigheten B ger innehavaren rätt att köra förutom personbilar upp
till 3 500 kilogram även lätta lastbilar, terrängvagnar och motorredskap
klass I. Regeringen föreslår dock att försöksverksamheten skall begrän-
sas till personbilar varför det på körkortet särskilt måste anges att be-
hörigheten avser endast viss personbil som är utrustad med det godkända
alkolåset. Det får ankomma på Vägverket som körkortsutfärdande
myndighet att bestämma hur begränsningen rent konkret anges på kör-
kortet. Det bör vidare ankomma på Vägverket att föreskriva närmare be-
stämmelser om reglerna för inmontering av alkolås. Verket bör också i
det sammanhanget ta ställning till gällande krav på registreringsbesikt-
ning med anledning av inmontering av alkolås och kontrollbesiktningar
under försöksperioden.
Försökspersonerna skall genom ett särskilt avtal förbinda sig att endast
köra i Sverige. Ett svenskt körkort gäller i enlighet med rådets direktiv
91/439/EEG av den 29 juli 1991 om körkort inom hela Europeiska
unionen. Körkortsdirektivet ger för närvarande inte möjlighet att särskilt
ange godkänt alkolås som villkor för viss behörighet utan detta måste nu
anges som nationell kod. Eftersom nationella koder inte är harmoniserade
kan sådana koder inte tolkas i andra medlemsstater. Var och en som del-
tar i försöksverksamheten skall därför genom särskilt avtal förbinda sig
att endast köra fordonet i Sverige.
För att kunna mäta resultatet av försöksverksamheten, bl.a. hur alko-
låset påverkar försökspersonernas nykterhet, är det lämpligt att försöks-
personerna genomgår regelbundna läkarundersökningar av samma typ
som föreskrivs i Vägverkets medicinska föreskrifter (VVFS 1996:200)
om utvidgad lämplighetsprövning efter trafiknykterhetsbrott.
Även andra krav kan behöva ställas på försökspersonerna för att kunna
mäta resultatet av försöksverksamheten. Ett sådant krav kan vara en
skyldighet att inställa sin personbil för kontroller av alkolåsutrustningen
eller att delta i olika tester. Denna typ av krav bör regleras genom det
särskilda avtalet.
Det är den enskilde som skall stå för de kostnader som är direkt för-
knippade med hans eller hennes deltagande i försöksverksamheten. Till
denna typ av kostnader hör en avgift för behandlingen av ansökan om
deltagande i försöksverksamheten liksom kostnader för installation av
alkolåset, för hyra av alkolåset, för regelbundna kontroller av utrust-
ningen och fordonet med anledning av installationen, för de medicinska
kontroller som föreskrivs och för utfärdande av nytt körkort. Trots att
dessa kostnader kan uppgå till inte helt obetydliga belopp kan ett del-
tagande i försöksverksamheten vara fördelaktigt även ur ekonomisk
synpunkt för den enskilde som kanske just därför kan behålla en anställ-
ning, fortsätta att driva en rörelse eller på annat sätt fungera bättre i sam-
hället.
6.3 Villkorstid
Regeringens förslag: Den villkorliga körkortsåterkallelsen skall gälla i
två år. Giltighetstiden för den villkorliga körkortsåterkallelsen skall
anges i beslutet.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: Länsrätten i Östergötlands län anser att det i
lagtexten särskilt skall anges från vilken tidpunkt villkorstiden skall
gälla. Länsstyrelsen i Stockholms län anser att villkorstiden borde be-
stämmas till den längsta återkallelsetiden, dvs. tre år. Övriga remiss-
instanser har inte haft några erinringar mot den föreslagna villkorstiden.
Skäl för regeringens förslag: Med en medgiven villkorlig återkallelse
av ett körkort föreslås följa en villkorstid för körkortshavaren om två år,
under vilken tid han eller hon skall ha alkolås inmonterat och följa vill-
koren för den villkorliga återkallelsen.
Vid val av villkorstidens längd har hänsyn tagits till under hur lång tid
försöksanvändning av alkolås behöver fortgå för att insamlade uppgifter
skall utgöra erforderligt underlag för utvärdering av försöket. För detta
ändamål har en tvåårig villkorstid bedömts lämplig. Vidare har beaktats
den spärrtid under vilken ett slutligt återkallat körkort inte kan återfås.
Spärrtidens längd kan bestämmas mellan en månad och tre år beroende
på alkoholkoncentration, körkortshavarens behov av körkort m.m. Det
framstår som rimligt, av bl.a. rättviseskäl, att villkorstiden inte bestäms
till kortare tid än motsvarande spärrtid. Det är dock mycket ovanligt att
spärrtiden bestäms till längre tid än två år. Enligt Vägverkets statistik
förekom längre spärrtid än två år i genomsnitt i 0,83 procent av åter-
kallelsefallen under åren 1994 1995. Villkorstiden bör också jämföras
med den så kallade utvidgade lämplighetsprövningen. Sedan den 1
januari 1997 krävs för att återfå körkortet efter rattfylleribrott med en
alkoholkoncentration om minst 1,0 promille i blodet verifierat varaktigt
nyktert levnadssätt och att prognosen för fortsatt nykterhet är god. Enligt
Vägverkets föreskrifter (VVFS 1996:200) om medicinska krav för inne-
hav av körkort m.m. gäller en observationstid, som sammanlagt uppgår
till nästan två år, fördelat på en tid före utfärdandet av körkortstillstånd
och en längre kontrolltid med kontrollstationer efter detta.
Någon lägsta promillehalt vid trafiknykterhetsbrottet för att kvalificera
till försöksverksamheten föreslås inte. Detta medför att förare som haft
låg alkoholkoncentration och som önskar delta i försöket, kan få en
väsentligt längre villkorstid än den spärrtid som skulle bestämts om de
fått sina körkort slutligt återkallade. Detta kan medföra att dessa förare
hellre tar en kortare tid utan körkort än deltar i försöket. För andra förare
kan även en kortare tid utan körkort medföra sådana problem att de ändå
föredrar att delta i försöken trots den längre villkorstiden. Av försökstek-
niska skäl bör villkorstiden dock vara densamma för alla deltagare.
Som villkorstid räknas tiden från beslut om villkorlig återkallelse till
dess att två år förflutit. Innan ansökan om deltagande i försöksverksam-
heten görs skall sökanden informera sig om alkolåset och de villkor som
skall följas. Vidare skall sökanden införskaffa läkarintyg och ingå avtal
om hyra av alkolås. Sedan skall ansökan om villkorlig återkallelse hand-
läggas av länsstyrelsen och om ansökan bifalls nytt körkort utfärdas,
alkolåset monteras in och installationen godkännas. Sökande som får sina
körkort villkorligt återkallade kommer således att ha varit utan körkort ett
tag och en kortare del av villkorstiden ha förflutit innan föraren åter kan
sätta sig bakom ratten.
6.4 Konsekvenser av misskötsamhet hos försökspersonen
Regeringens förslag: Om försökspersonen inte följer de uppställda vill-
koren eller uppför sig på sådant sätt att grund för nytt körkortsingripande
enligt körkortslagen föreligger skall den villkorliga återkallelsen undan-
röjas och frågan om körkortsingripande tas upp till förnyad prövning.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag. Utredaren har dock föreslagit att försök att starta fordonet med
alkohol i utandningsluften inte skulle resultera i att försöksdeltagandet
skulle avbrytas.
Remissinstanserna: Länsrätten i Östergötlands län, Körkortsföre-
ningen och Motorförarnas Helnykterhetsförbund anser att deltagande i
försöksverksamheten skall avbrytas av bl.a. rättvise- och trafiksäker-
hetsskäl om försökspersonen försökt starta bilen i påverkat tillstånd eller
försökt manipulera alkolåset.
Skäl för regeringens förslag: Deltagarna i försöksverksamheten med
alkolås kommer att vara tvungna att följa en mängd regler för att få delta
i försöket och köra med alkolås. Förutom villkoren i den föreslagna
lagen, kommer Vägverket att utfärda föreskrifter om bl.a. krav på åter-
kommande läkarbesök för provtagning och intervjuer samt krav på regel-
bundna kontroller av alkolåset. Den villkorliga återkallelsen av körkortet
skall vara förbunden med villkor som måste följas under villkorstiden.
Om villkoren inte följs skall länsstyrelsen undanröja den villkorliga åter-
kallelsen och på nytt pröva frågan om körkortsingripande med anledning
av brottet som föranledde den villkorliga återkallelsen.
Det är bl.a. från trafiksäkerhetssynpunkt viktigt att strikta villkor ställs
upp och att avvikelser från villkoren inte tolereras. Följs inte villkoren
skall länsstyrelsen omedelbart underrättas och körkortsingripandet
prövas på nytt. Möjligheten att få sitt körkort återkallat villkorligt får inte
uppfattas som en enkel utväg att få behålla körkortet.
Körkortshavaren får inte köra något annat körkortspliktigt fordon
under villkorstiden än det som utrustats med alkolås. Vidare skall han
följa alla de instruktioner som är förbundna med försöksverksamheten
såsom kontroller av alkolåset, läkarbesök och deltagande i intervjuer.
Körkortshavaren får under villkorstiden inte heller göra sig skyldig till
nya förseelser eller brottsliga gärningar som kan föranleda körkortsin-
gripande enligt den föreslagna körkortslagen. Häri ligger också att en
förseelse, som i ett annat fall av särskilda skäl skulle föranleda varning, i
detta fall skall medföra återkallelse. Villkorligheten skall alltså uppfattas
som en varning till körkortshavaren. Däremot bör inte högre krav i övrigt
ställas på den som får sitt körkort återkallat villkorligt än på andra kör-
kortshavare.
Om en körkortshavare som deltar i försök med alkolås visar sig
använda andra droger än alkohol bör den villkorliga körkortsåterkallelsen
undanröjas. Detta är en följd av att blandmissbrukare inte skall tillåtas
delta i försöken.
Om en körkortshavare försökt starta bilen i påverkat tillstånd eller för-
sökt manipulera alkolåset, registreras detta i instrumentets minne och
upptäcks vid de återkommande kontrollerna. Mer än ett enstaka sådant
försök måste bedömas som brott mot det avtal som försökspersonen för-
bundit sig att följa. Ett sådant avtalsbrott visar förutom på att eventuellt
startförsök förhindrats även på att förekomsten av alkolås inte hindrat
personen från att försöka köra fordonet. Även andra brott som visar att
personen inte vill rätta sig efter de regler som gäller för försöket t.ex.
att köra med annan bil skall föranleda att försökspersonen utesluts ur
försöksverksamheten.
Om beslut om villkorlig återkallelse upphävs skall frågan om kör-
kortsingripande prövas på nytt. Till grund för denna prövning skall
läggas dels det trafiknykterhetsbrott som föranledde den villkorliga åter-
kallelsen, dels de omständigheter som föranledde att den villkorliga åter-
kallelsen upphävdes. Att körkortshavaren under en tid genom villkor
varit belagd med restriktioner skall inte automatiskt räknas honom till
godo när länsstyrelsen bestämmer spärrtid för den slutliga återkallelsen
av körkortet. Härigenom understryks den villkorliga återkallelsens
karaktär av varning och prövning för körkortshavaren. Möjligheterna att
bestämma kortare spärrtid om synnerliga skäl föreligger och det kan ske
utan fara för trafiksäkerheten kvarstår dock t.ex. om en kortare tid av
villkorstiden återstår och föraren gör sig skyldig till en sådan hastig-
hetsöverträdelse som normalt leder till varning.
När villkorstiden löper ut efter två år och körkortshavaren svarat mot
de villkor och krav som ställts, upphör den villkorliga återkallelsen och
ett nytt körkort med de behörigheter som fanns på det återkallade kör-
kortet skall tillställas körkortshavaren genom Vägverkets försorg. Något
beslut av länsstyrelsen om detta erfordras inte.

7 Lag om trafikskolor
Regeringens förslag: Grundläggande bestämmelser om rätt att driva
trafikskola regleras i särskild lag.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se
slutbetänkandet s. 139 f).
Remissinstanserna: Av de remissinstanser som yttrat sig i fråga om
lagstiftningens struktur har endast Vägverket ifrågasatt regleringen. Väg-
verket har därvid anfört att verket avser att snarast göra en översyn av
reglerna om trafikskolor och dess personal.
Skäl för regeringens förslag: Nuvarande körkortsförordning inne-
håller bestämmelser om bl.a. trafikskolor. Vidare har Vägverket med stöd
av bemyndigande i körkortsförordningen meddelat föreskrifter bl.a. om
tillstånd, trafikskolechef, utbildningsledare, trafiklärare, läromedel,
lokaler, utbildningskort m.m. samt tillsyn över trafikskola.
Bestämmelserna om trafikskolor och deras verksamhet framstår som
artfrämmande i körkortslagstiftningen som reglerar rätten att köra vissa
typer av fordon. Regeringen anser därför att bestämmelserna skall brytas
ur körkortsförfattningarna.
Rätten att driva näring eller yrke är reglerad i grundlag. Begränsningar
i rätten får införas endast för att skydda angelägna allmänna intressen och
aldrig i syfte enbart att gynna vissa personer eller företag. Regeringen
anser att trafiksäkerhetsskäl talar för att viss kunskaps- och lämplighets-
nivå skall upprätthållas för verksamhet som bedrivs i trafikskola. De krav
som skall ställas på den som driver trafikskola eller som där undervisar
elever bör enligt regeringen lagregleras. Som framgår av Vägverkets ytt-
rande håller verket på med en översyn av reglerna och avser att presen-
tera förslag till ändringar. Detta kan dock inte anses utgöra tillräckligt
tungt vägande skäl för att bibehålla nuvarande ordning i avvaktan på att
verkets utredning blir klar och förslag till ändringar beträffande kompe-
tensnivån på trafiklärarna och kraven i övrigt på trafikskoleverksamheten
preciseras.

8 Övriga frågor
8.1 Förbud mot laserstörare
Regeringens förslag: Lagen (1988:15) om förbud mot radar- och
laservarnare utvidgas på så sätt att lagen även skall omfatta laser-
störare. Till följd härav ändras även lagens rubrik. I förtydligande
syfte anges vidare uttryckligen att det straffbara området endast skall
omfatta uppsåtliga brott.

Rikspolisstyrelsen: har i en skrivelse till Kommunikationsdeparte-
mentet (K95/3352/RS) hemställt att lagen om radar- och laservarnare
utvidgas till att omfatta även s.k. laserstörare.
Remissinstanserna: Rikspolisstyrelsens framställning har remissbe-
handlats. Riksåklagaren, Vägverket och Nationalföreningen för trafik-
säkerhetens främjande (NTF) har alla tillstyrkt förslaget och Post- och
telestyrelsen har lämnat förslaget utan erinran. Vägverket har därutöver
bl.a. ifrågasatt om inte lagens förbud även skall omfatta terräng- och sjö-
trafik.
Skälen för regeringens förslag: Den 1 april 1988 trädde lagen
(1988:15) om förbud mot radarvarnare i kraft. Bakgrunden till lagstift-
ningen återfinns i prop. 1987/88:49. Den 1 juli 1994 utvidgades tillämp-
ningsområdet av lagen till att omfatta även anordningar som varnar för
sådan hastighetsmätning som sker med hjälp av laser, s.k. laservarnare
(prop. 1993/94:102, bet. 1993/94:TU18, rskr. 1993/94:200). Av den sist
nämnda propositionen framgår att skillnaden mellan en radarhastighets-
mätare och en laserhastighetsmätare är att radarhastighetsmätaren arbetar
med radiovågor medan laserhastighetsmätaren arbetar med ljusvågor. En
laserhastighetsmätare sänder i väg en ljusimpuls inom det osynliga våg-
längdsområdet och denna impuls reflekterar mot det fordon som man
skall bestämma hastigheten på. En laserstörare sänder ut ljus i samma
väglängdsområde som en laserhastighetsmätare. När laserhastighetsmäta-
ren påverkas av ljus från en laserstörare blockeras laserhastighetsmätaren
så att mätning inte kan ske. Skillnaden mellan en laservarnare och en
laserstörare är således att den förra tar emot ljusvågor medan den senare
sänder ut ljusvågor.
Liksom det finns möjlighet att varna för hastighetsmätningar som sker
med hjälp av laser finns det således numera möjlighet att med särskilda
anordningar blockera sådana mätningar. Den nuvarande lagen, som för-
bjuder laservarnare, bör därför utvidgas så att den även omfattar laser-
störare. Något behov av att utvidga lagens tillämpningsområde till annat
än vägtrafik föreligger enligt regeringens mening inte.
8.2 Definition av släpfordon
Riksdagen har i skrivelse den 15 november 1995 (rskr. 1995/96:8) hem-
ställt att regeringen belyser frågan om regler för släpfordon. Enligt den
föreslagna lagtexten till ny körkortslag gäller bl.a. körkortsbehörighet B
för personbil med ett lätt släpfordon. Definition på personbil och lätt
släpfordon återfinns i körkortsförordningen.
I körkortsförordningen definieras lätt släpfordon som
1) Släpfordon med totalvikt av högst 750 kilogram
2) Släpfordon med totalvikt över 750 kilogram under förutsättning att
den ej överstiger dragfordonets tjänstevikt och att dragfordonets och
släpfordonets sammanlagda totalvikt ej överstiger 3,5 ton.

I artikel 3 i rådets direktiv 91/439/EEG av den 29 juli 1991 om körkort
stadgas bl.a. följande.
1. Det körkort som anges i artikel 1 ger behörighet att föra fordon i
följande kategorier:
---
Kategori B
bilar med en tillåten totalvikt som inte överstiger 3 500 kg och som
inte har fler än åtta sittplatser utöver förarsätet. Till en bil i denna kate-
gori får kopplas en släpvagn med en tillåten totalvikt som inte över-
stiger 750 kg.
fordonskombinationer som består av ett dragfordon i kategori B och
en släpvagn, om kombinationens tillåtna totalvikt inte överstiger 3 500
kilogram och släpvagnens totalvikt inte är högre än dragfordonets
tjänstevikt.
---

En motion i Riksdagen har efterfrågats en förenkling av den svenska
regleringen exempelvis genom en begränsning av bilens och släpvagnens
gemensamma lastvikt. Trafikutskottet har anfört (1995/96:TU2 s. 10) att
det delar motionärernas uppfattning att regler som gäller för släpfordon
är svårtillgängliga och gärna skulle se att reglerna förenklades. Utskottet
noterar dock att t.ex. för en ägare av en personbil reglernas tillämpning
underlättas av att det i bilens registreringsbevis tydligt anges den högsta
totalviken på ett släpfordon som får dras av en förare med enbart B be-
hörighet.
Eftersom Sverige som medlem i Europeiska unionen är skyldig att in-
förliva direktiv i svenska författningar och då den i körkortsförordningen
angivna definitionen av släpfordon sedan många år överensstämmer med
motsvarande beskrivningen i rådets direktiv om körkort anser regeringen
att någon ändring av definitionen i körkortsförordningen inte kan göras.
Därvid beaktar regeringen också att den nuvarande regeln är väl in-
arbetad. Denna regel har sin grund i svårigheten att vid kontroller på väg
mäta aktuell lastvikt varför de av trafiksäkerhetsskäl nödvändiga viktbe-
gränsningarna knutits till tjänstevikt respektive totalvikt.

9 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
9.1 Ikraftträdande
Regeringens förslag: De föreslagna lagarna träder i kraft den 1 oktober
1998, med undantag för försöksverksamheten med villkorlig körkorts-
återkallelse som skall träda i kraft den dag regeringen bestämmer och
gälla i fem år.

Utredningens förslag: Utredningen har inte lämnat några förslag i
dessa delar.
Remissinstanserna: Vägverket har anfört att förslaget kommer att för-
anleda omfattande registreringsförändringar till följd av bl.a. ändrade
paragrafhänvisningar för körkortsingripanden och att närmare ett kalen-
derår behövs för att verket skall hinna med allt utvecklingsarbete. Läns-
styrelsen i Stockholms län har anfört att försökslagen rimligen bör gälla i
fyra år medan AB Svensk Bilprovning påpekat att en rad olika åtgärder
regler och rutiner i försöksprocessens olika moment måste vidtas innan
försöksverksamheten kan starta.
Skäl för regeringens förslag: Regeringen beräknar att beslut om ut-
färdande av de föreslagna lagarna i huvudsak kan tas under våren eller
sommaren 1998 och att lagarna och de regeringsförfattningar som skall
utfärdas i anslutning till dessa då kan börja gälla från och med den
1 oktober 1998.
Vad beträffar försöksverksamheten med villkorlig återkallelse av kör-
kort har Lagrådet påpekat att studierna om alkolåsets tekniska tillförlit-
lighet inte är helt klara varför förslaget inte bör läggas fram till riksdagen
utan att frågorna om ikraftträdande och eventuellt upphörande av för-
söksverksamheten mera ingående redovisats. Regeringen vill påpeka att
en teknisk beskrivning av alkolåset fanns med som bilaga till den
promemoria som remissbehandlats. Innehållet i bilagan har inte föranlett
några synpunkter från remissinstanserna. Vidare har Vägverket studerat
användningen och funktionen av den typ av alkolås som används i
Alberta, Kanada. Det aktuella låset anses ytterst tillförlitligt. Det har
dock förekommit att låset inte har fungerat under extrem kyla (omkring -
45 C) därför att utandningsluften har förorsakat isbildning i mätdelen.
Bilen har i de fallen inte gått att starta trots att föraren varit nykter.
Problemen kan dock undvikas genom att mätdelen förvaras inomhus
under natten. Mätdelen är ansluten till apparatdelen med en stickkontakt
och är alltså lätt att ta med sig. Alkolåset anses i Alberta vara ett effektivt
hinder mot att föraren kör bilen påverkad av alkohol. Den automatiska
registreringen av olika uppgifter har fungerat utmärkt.
I Sverige har alkolås testats i samband med fältförsök med elektroniska
körkort. I detta försök kopplades ett alkolås ihop med ett s.k. Kittelock-
system. Två fordon utrustades med denna kombination. Dessa två för-
söksfordon visade sig ha alltför stora tekniska problem för att några slut-
satser om det praktiska användandet av alkolåset skulle kunna dras. Här-
vid konstaterades att det installerade alkolåset inte fungerade i kyla, men
att detta troligen berott på att funktionen för alkolåsets uppvärmning inte
varit kopplad korrekt. Vidare fanns problem med långa starttider hos
alkolåset det kunde ta upp till 30 minuter att starta bilen med en dåligt
kalibrerad utrustning. Utrustningen kräver kalibrering ca varannan
månad.
Utrustningen har således inte testats ordentligt i Sverige. Vägverket
skall emellertid grundligt studera hur utrustningen fungerar under
svenska förhållanden. När detta är gjort och om resultatet av studien blir
positivt kan försöksverksamheten påbörjas. Vidare skall då Vägverket
besluta om föreskrifter för verksamheten och utarbeta praktiska rutiner
som skall gälla för handläggningen. Regeringen räknar med att en studie
om tillförlitligheten och föreskrifter m.m. för den praktiska hanteringen i
huvudsak skall vara färdiga under år 1998. Försöksverksamheten skall då
kunna påbörjas senast under år 1999. Med hänsyn till det anförda före-
slås att regeringen får bestämma vilken dag som den nya lagen får träda i
kraft.
Försöksverksamheten behöver för att kunna utvärderas få ett tillräck-
ligt antal deltagare. Under de senaste fem åren har antalet med stöd av
16 § 1 körkortslagen återkallade körkort årligen uppgått till ca 2 500 i
Stockholms län, ca 700 i Östergötlands län och ca 400 i Västerbottens
län. Hur stor del av dessa återkallelser som avser trafiknykterhetsbrott
efter alkoholförtäring är oklart. I dagsläget kan det inte heller med någon
säkerhet anges hur många av de som begått denna typ av trafiknykter-
hetsbrott som i stället för att välja återkallelse skulle kunna tänkas vilja
delta i försöksverksamheten. Det måste dock antas att det behövliga
antalet för att kunna göra någon form av utvärdering av försöksverksam-
heten inte kan uppnås på något år. Härtill kommer att deltagare skall vara
med under en villkorstid på två år. Regeringen finner då med beaktande
av vad Lagrådet anfört att en lämplig tid för giltigheten av lagen om för-
söksverksamheten kan vara fem år. Skulle tillräcklig erfarenhet av verk-
samheten ha vunnits tidigare, är det naturligtvis möjligt för regeringen att
återkomma till riksdagen i frågan.
9.2 Övergångsbestämmelser
Körkortslagen
Körkortshavare med någon av behörigheterna C, CE, D eller DE som vid
lagens ikraftträdande fyllt eller senast den 31 december 1998 fyller 45 år
bör få högst fem år på sig att visa att de medicinska kraven för innehavet
är uppfyllda.
Bestämmelserna om övningskörning i körkortsförordningen
(1977:722) bör alltjämt gälla för den som vid ikraftträdandet uppnått en
ålder av 17 år och 6 månader och har körkortstillstånd.
I mål som rör överklagande av beslut om förnyelse av körkort skall
också den upphävda körkortslagens bestämmelser tillämpas på beslut
som meddelats före ikraftträdandet.
Undantag som beviljats enligt den upphävda körkortslagen bör gälla i
enlighet med sitt innehåll och ansökningar om undantag som getts in före
ikraftträdandet prövas enligt den upphävda lagen.
Sedan Lagrådet granskat förslaget har synpunkter framförts av vilka
framgår att betydande problem kan uppstå för enskilda körkortshavare
om den nya körkortslagen i vissa delar skall ersätta den gamla körkorts-
lagen per den 1 oktober 1998. Regeringen har därför funnit att ytterligare
övergångsbestämmelser bör införas för att i möjligaste mån göra över-
gången från den gamla körkortslagen till den nya lagen så smidig som
möjlig.
Den som vid ikraftträdandet innehar körkort med behörighet C, CE, D,
DE eller TAXI skall inte behöva förnya körkortet av den anledningen att
giltighetstid för körkortsbehörighet C, CE, D eller DE skall antecknas på
körkortet eller för att behörigheten TAXI slopats. Dessa justeringar i
texten på körkortet skall kunna ske vid vanlig 10 års förnyelse eller
annan förnyelse som föranleds exempelvis av att körkortshavaren bytt
namn.
De som före ikraftträdandet fått godkännande som handledare skall
inte behöva ansöka om nytt sådant godkännande när eleven uppnått en
ålder av 17 år och 6 månader. Ett sådant godkännande upphör nämligen i
dag när eleven uppnår den angivna åldern (jfr 78 § 3 stycket körkortsför-
ordningen). Godkännande som handledare som meddelats före ikraft-
trädandet skall således upphöra att gälla först när förutsättningar för god-
kännande inte längre föreligger.
Enligt övergångsbestämmelserna till lagen (1996:320) om ändring i
körkortslagen ger bl.a. körkortsbehörighet A LÄTT MOTORCYKEL
som erhållits före den 1 juli 1996 rätt att köra lätt motorcykel enligt en
äldre definition av lätt motorcykel. Denna behörighet bör fortsätta att
gälla även efter det att den nya körkortslagen trätt i kraft. Samma bör
gälla för körkortsbehörighet B som utfärdats före den 1 juli 1996. Över-
gångsbestämmelserna till lagen (1996:320) om ändring i körkortslagen
har gett sådana körkortshavare behörighet att köra personbilar med en
tillåten totalvikt över 3,5 ton. Körkortsutredningen har inte föreslagit
någon vidare övergångsbestämmelse i detta hänseende. Det finns endast
ett fåtal fordon av det aktuella slaget (58 st enligt uppgift i SOU
1995:48). Bland dessa finns bl.a. ambulanser. Om övergångsregeln i
denna del inte gavs fortsatt giltighet skulle detta kunna leda till icke
obetydliga svårigheter.
Om ett pågående körkortsärende hos länsstyrelsen måste flyttas per
den 1 oktober 1998 uppkommer problem för den enskilde att snabbt få
reda på var hans ärende egentligen handläggs, vilken länsstyrelsen som
har handlingarna etc. Det finns också risk att hanteringen av ärendet för-
senas genom överflyttning under handläggningen. En övergångsbestäm-
melse som medger att ärende som påbörjats hos en länsstyrelse också
skall kunna avslutas hos denna länsstyrelse bör införas. Denna över-
gångsregel skall dock inte hindra att en överflyttning ändå sker om
sökanden begär det och länsstyrelsen finner det lämpligt.
Lagen om försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse
Med hänsyn till vad Lagrådet anfört om behovet av övergångsbestäm-
melser för deltagare i försöksverksamhet med villkorlig
körkortsåterkallelse anser regeringen att en övergångsbestämmelse skall
föras in. Denna bör innehållsmässigt ange att den upphävda lagen om
försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse skall fortsätta att
gälla under återstående villkorstid för deltagare vars villkorstid inte gått
ut vid ikraftträdandet.

10 Konsekvensbeskrivning
Regeringens bedömning: I den mån förslaget om ny körkortslag
leder till kostnadsökningar skall dessa täckas genom ändringar i taxor.
Kostnaderna för försöksverksamheten med villkorlig återkallelse skall
i den mån den inte kan finansieras genom avgifter belasta Vägverkets
anslag.

Hanteringen av ärenden för erhållande och bibehållande av behörighets-
bevis för rätt att framföra vissa fordon finansieras genom avgifter som
den enskilde skall betala. För bedömningen av förslagens kostnadsas-
pekter kan följande vara av viss betydelse.
Allmänt
En mer lätt överskådlig och tydlig körkortslagstiftning bör göra kör-
kortsmyndigheternas tillämpning mindre resurskrävande. Förslagen in-
nebär också att den administrativa hanteringen av körkortsärenden för-
enklas genom införandet av den utvidgade möjligheten till preliminärt
beslut om körkortsingripande och genom att förlängningen av körkorts-
behörighet C, CE, D och DE ändras från att ha varit ärenden där läns-
styrelsen skall anmoda körkortshavare att inge läkarintyg till att bli
ärenden där körkortshavaren själv skall ansöka om förlängning. Även
detta bör leda till att handläggningen av körkortsärenden blir mindre
resurskrävande. I vilken omfattning detta kommer att medföra kostnads-
minskningar för det allmänna är dock inte möjligt att uppskatta med rim-
lig grad av säkerhet. Härtill kommer att antalet ärenden på grund av
medicinsk olämplighet att inneha körkort kan öka något.
Den enskildes kostnader kommer liksom för närvarande att bestå i av-
gifter för myndighetshanteringen i olika sammanhang. Förslagen innebär
inte i sig någon förändring i det hänseendet. Genom att den administra-
tiva hanteringen rationaliseras bör dock på sikt även den enskildes kost-
nader bli lägre än om det nuvarande systemet får fortleva.
Överflyttning av ärenden mellan länsstyrelserna
Frågor om körkort kommer att prövas av länsstyrelsen i det län där kör-
kortshavaren är folkbokförd. Detta kommer att leda till att ett antal
ärenden om körkortsingripande skall handläggas i annan länsstyrelse än
för närvarande. Likaså kommer vissa av de drygt 30 000 ärenden om
villkor att behöva flyttas mellan länsstyrelserna. Detta kan betyda att en
viss omfördelning av resurser mellan länsstyrelserna måste göras.
Krav på handledare vid privat övningskörning
Att privat övningskörning alltid skall ske under uppsikt av någon som
godkänts som handledare, kommer att medföra administrativa kostnader
för det allmänna. Denna kostnadsökning skall finansieras genom en av-
gift som tas ut av den som ansöker om att få bli handledare. Antalet nya
ansökningar om handledarskap kan inte uppskattas med någon exakt
precision men det torde röra sig kring 200 000 nya handledare per år.
Prövningen av godkännande som handledare rör en enkel registerkontroll
av om vissa fakta föreligger. För länsstyrelserna som skall handlägga
ansökningarna om godkännande innebär förslaget ändå utökade arbets-
uppgifter och därmed utökat resursbehov. Medel för att täcka dessa
resursbehov skall därför tillföras länsstyrelserna.
Regelbundna läkarundersökningar
Vad gäller regeringens förslag om läkarundersökningar för innehavare av
behörigheterna C, CE, D eller DE medför förslaget att den enskilde inne-
havaren av dessa behörigheter blir tvungen att besöka läkare ytterligare
högst två gånger innan fyllda 65 år för att få intyg om sitt hälsotillstånd
så att en ansökan om förlängning av behörigheten kan prövas. Ansökan
om förlängning av körkortsbehörigheten kommer att prövas av läns-
styrelsen och utfärdande av nytt körkort efter prövningen beräknas såsom
i dag vara belagd med avgift.
Enligt statistik från Vägverket uppgick antalet körkortshavare som
innehade behörighet C, CE, D eller DE per den 31 december 1997 till
907 705 personer. Av dessa var 375 136 personer i åldersskiktet 48 66
år. Under övergångstiden framtill år 2003 kan dessa personer ansöka om
förlängning av behörigheten. Härtill kommer ett antal av de ca 429 000
personer som ännu inte fyllt 48 år att ansöka om förlängning av behörig-
heten. Med hänsyn till den anmälningsskyldighet som för närvarande
finns i 17 a § körkortslagen och med beaktande av att personer med
hälsotillstånd som utgör hinder för körkortsinnehav knappast torde an-
söka om förlängning kan ansökningar om förlängning i de flesta fall vara
helt okomplicerade ärenden. Härtill kommer att ärenden om krav på
läkarintyg vid förnyelse tidigare varit ärenden där länsstyrelsen enligt
25 a § körkortsförordningen varit skyldig att anmana den enskilde att
inge läkarintyg. Enligt den nu föreslagna ordningen kommer behörig-
heten att automatiskt upphöra vid viss ålder om ansökan om förlängning
inte görs. Oaktat det sistnämnda är det i dag omöjligt att med någon form
av statistisk säkerhet ange hur många ansökningar om förlängning som
länsstyrelserna kommer att få utöver de ärenden av detta slag som de
redan har. För länsstyrelserna som skall handlägga ansökningarna om
förlängning innebär förslaget utökade arbetsuppgifter och därmed utökat
resursbehov. Medel för att täcka dessa resursbehov skall därför tillföras
länsstyrelserna.
Förvaltningsdomstolarna
Antalet överklaganden som rör körkortsförfattningarna har under de
senaste åren varit ringa, under 1996 utgjorde antalet inkomna körkorts-
mål 6 631 eller ca 3 procent av det totala antalet inkomna mål till läns-
rätterna. Motsvarande siffra beträffande kammarrätterna var 1 409 mål
eller ca 5 procent. Den nya lagstiftning kan inledningsvis innebära ett
ökat antal ärenden för förvaltningsdomstolarna. Vad gäller regleringen av
ansökning om förlängning av giltighet av vissa körkortsbehörigheter kan
även detta innebära att mål hos förvaltningsdomstolarna tillkommer.
Dessa mål bedöms dock inte vara fler än vad i dag kan förekomma i
domstol med anledning av länsstyrelsens återkallelse av körkort tillföljd
av 16 § 7 i den nuvarande körkortslagen. Sistnämnda ärenden torde oftast
initieras genom anmälningar enligt 17 a § körkortslagen och sådan an-
mälning torde redan vara initierad för person som nu berörs av enskilds
egen ansökan om förlängning.
Vid en samlad bedömning är det regeringens uppfattning att de nya
lagförslagen på sikt med beaktanden av de förtydliganden m.m. som görs
inte kommer att medföra några ökade kostnader för förvaltningsdom-
stolarna.
Avgiftsfinansiering
Avgifterna för körkortshanteringen finns i dag reglerade i körkortsför-
ordningen (1977:722) och förordningen (1972:648) med taxa för Väg-
verket. I den mån de lämnade förslagen medför förändringar i kostnads-
hänseende för det allmänna skall taxor ändras så att kostnadstäckning
erhålles.
Försöksverksamhet med alkolås
Försöksverksamheten med villkorlig återkallelse i vissa fall kommer att
kräva resurser för förberedelse, genomförande och uppföljning. Berörda
myndigheter är bl.a. länsstyrelserna och polismyndigheterna i försöks-
länen. Medel för att täcka dessa resursbehov skall tillföras länsstyrel-
serna. Kostnaderna för handläggningen kan delvis täckas genom avgifter
som tas ut av de enskilda försökspersonerna. De kostnader som inte täcks
genom avgifter och taxor skall belasta Vägverkets anslag som sektors-
ansvarig myndighet för vägtrafiksäkerheten. Detta föranleder dock ej
någon ökning av Vägverkets anslag.

11 Författningskommentarer
11.1 Förslag till körkortslag
1 kap. Inledande bestämmelse

1 §
Paragrafen motsvarar den inledande bestämmelsen till nu gällande kör-
kortslagen med den skillnaden att det har lagts till att lagen också gäller
behörighetshandlingar som ger sådan rätt, dvs. körkort och traktorkort
samt att ett andra stycke lagts till för att göra en tydligare skillnad mellan
kraven på generell körkortsbehörighet och yrkesmässig trafik.
Definitioner för uttryck som används i lagen kommer i avvaktan på att
Trafikregisterutredningen (K1996:06) kommer med sitt betänkande att
återfinnas i förordning.
I enlighet med Lagrådets förslag har en uppräkning av föreskrifter om
undantag i vissa fall utgått från denna paragraf. Föreskrifter om undantag
från behörighetskrav för att köra vissa fordon kommer att meddelas av
regeringen med stöd av bestämmelsen i 10 kap. 1 §.

2 kap. Förarbehörighet
Krav på körkort
1 4 §§
I paragraferna anges vad som krävs för att någon skall ha rätt att köra
olika slag av fordon. I 1 § anges vilka fordon som förutsätter innehav av
ett gällande körkort. Särskilda bestämmelser om övningskörning har i
enlighet med Lagrådets förslag flyttats till 1 §. Sådan körning behöver
då inte undantas från kravet på förarbehörighet. Beträffande förarprov är
det självklart att den som avlägger körprov inte behöver ha föreskriven
behörighet för fordonet. Detta torde därför inte behöva anges.
I 3 och 4 §§ finns specialreglering avseende ålders- och behörighets-
krav för terrängskoter och mopeder. I 3 kap. 11 13 §§ körkortslagen
anges den tidpunkt från vilken ett körkort börjar gälla och när det upphör
att gälla.
Regeringen hade i lagförslaget till Lagrådet föreslagit att föreskriften
att föraren skall ha körkortsbehörighet även för ett släpfordon som
kopplats till en bil skulle slopas. Lagrådet har dock ansett att föreskriften
tydligt skall framgå av lagen. Regeringen har därför justerat texten i en-
lighet med Lagrådets förslag.
Rätten att på väg köra traktor med gummihjul och motorredskap
klass II i 4 § nuvarande körkortslag har omarbetats i redaktionellt hän-
seende. I sak medför ändringen endast att rekvisitet tillfälligt utgår.
Detta rekvisit torde ha både en begränsad betydelse och vara svårt att
tillämpa när det gäller att bedöma om körningen är olovlig eller inte.
Förarbehörighet för särskilda fordonstyper
5 6 §§
Paragraferna motsvarar nuvarande 1 § andra och tredje styckena
körkortslagen och återfanns i 3 kap. 1 2 §§ i lagförslaget till Lagrådet.
Paragraferna har flyttats från förslagets 3 kap. och rubriken lagts till i
enlighet med Lagrådets förslag. Likaså har i enlighet med Lagrådets
förslag ordet enbart lagts in i 5 § för att göra tydligare att behörighet
B, C eller D ger rätt att koppla endast ett lätt släpfordon till dragfordonet.
Av skäl som framgår av avsnitt 5 föreslås att behörigheten TAXI
slopas och att bestämmelserna om körkortsbehörighet i yrkesmässig
trafik förs över till yrkestrafiklagen.
Efter Lagrådets granskning har en språklig justeringen gjorts i 6 §
första meningen. Tillägget har gjorts för att ingen tvekan skall råda för att
körprovet inte får avläggas innan ålderskravet uppfyllts (jfr 19 a § kör-
kortsförordningen (1997:722)).

7 §
Paragrafen återfanns i 3 kap. 3 § i lagförslaget till Lagrådet. I enlighet
med Lagrådets påpekanden har paragrafen flyttats. Paragrafen motsvarar
i huvudsak en ikraftträdandebestämmelse till 1977 års körkortslag, enligt
vilken den som innehar körkort med behörighet B får köra trehjuliga
motorfordon. I övrigt är bestämmelsen hänförlig till den definition av
motorcykel och bil som finns i artikel 3.3 i rådets direktiv 91/439/EEG
av den 29 juli 1991 om körkort och de behörighetskrav för denna typ av
fordon som anges i artikel 3.1 samma direktiv. Det bör härvid observeras
att behörigheten A och A1 gäller enbart i Sverige för rätt att köra tre-
hjuliga fordon.

8 9 §§
Paragraferna som återfanns i 3 kap. 4 5 §§ i lagförslaget till Lagrådet har
i enlighet med Lagrådets förslag flyttats. Paragraferna motsvarar nu-
varande 7 § körkortsförordningen.

10 §
Paragrafen fanns som första stycket i 2 kap. 5 § i lagförslaget till Lag-
rådet och har förflyttats i enlighet med Lagrådets förslag. Andra stycket
har lagts till 2 kap. 1 § som ett andra stycke i enlighet med Lagrådets
förslag. I sak motsvarar paragrafen 6 § i nuvarande körkortslagen, såvitt
gäller färd inom inhägnat område.

11 12 §§
Paragraferna motsvarar i huvudsak nuvarande 2 § andra och tredje
styckena i körkortslagen och återfinns som 6 7 §§ i lagförslaget till Lag-
rådet. I enlighet med Lagrådets förslag har paragraferna förflyttats. Mot
bakgrund av de krav på körkortsbehörighet som rådets direktiv
91/439/EEG av den 29 juli 1991 om körkort ställer har undantagsmöjlig-
heterna ytterligare begränsats något i förhållande till vad som gäller i
dag. Möjligheten att med innehav av endast B-behörighet köra vissa
tyngre fordon under kortare sträcka eller med last och passagerare under
bärgning, reparation eller liknande åtgärd har utgått då det bedöms att
trafiksäkerhetens krav även för dessa situationer torde kräva att behörig-
het innehas. En polis bör dock även fortsättningsvis, för att kunna avvärja
farliga situationer m.m., i sin tjänsteutövning kunna köra alla typer av
fordon en kortare sträcka.
Särskilt förarbevis
13 §
Paragrafen motsvarar i huvudsak nuvarande 59 a § körkortsförordningen
och återfinns som 2 kap. 9 § i lagförslaget till Lagrådet. I enlighet med
Lagrådets förslag har paragrafen flyttats.

14 §
Körkort kan tillverkas först efter det att godkänt förarprov avlagts. Rätt
att köra innan körkortet tillverkats och lämnats ut bör såsom i dag finnas
även i fortsättningen. I likhet med vad som nu anges i 6 a § körkortslagen
bör ges möjlighet att under tillverkningstid köra körkortspliktigt fordon
utan att körkortshandling finns. Detta sker lämpligen genom att Väg-
verket utfärdar ett bevis om att körkort utfärdats när sökanden uppfyller
alla krav för utfärdande av körkort. Tillverkningsprocessen kan därefter
starta när ett fotografi av körkortshavaren och en undertecknad körkorts-
handling getts in till Vägverket. Det införs också en tidsbegränsning för
bevisets giltighet i enlighet med Lagrådets förslag. Tiden då beviset för-
faller kommer dock att anges i förordning eller föreskrift. Underlåtenhet
att medverka till att körkortshandlingen skall kunna tillverkas kommer
således medföra en förlust av rätten att köra fordon.

3 kap. Utfärdande och giltighet av körkort och traktorkort

Kapitlet har fått en ny rubrik i enlighet med Lagrådets förslag.
Förutsättningar för utfärdande av körkort
1 §
Paragrafen återfanns som 11 § i lagförslaget till Lagrådet. I enlighet med
Lagrådets förslag har den flyttats. I paragrafen anges de formella krav
som sökanden måste uppfylla för att kunna erhålla ett körkort. Kraven
motsvarar de som i dag anges i 9 § samt 12 § första stycket körkorts-
lagen. Här har dock kravet på 185 dagars folkbokföring ersatts med krav
på s.k. permanent bosättning, jfr artikel 7.1 b i rådets direktiv
91/439/EEG om körkort. Detta har gjorts för att den nuvarande bestäm-
melsen inte ger någon möjlighet att pröva om folkbokföringen är korrekt
eller inte. En definition av begreppet permanent bosättning tas in i ny
körkortsförordning. Bestämmelsen i dess nya lydelse skall möjliggöra att
ett svenskt körkort kan beviljas och utfärdas för personer som långvarigt
vistas i riket utan att bli folkbokförda här, t.ex. diplomater och deras
familjemedlemmar och också flyktingar som fått tidsbegränsat uppe-
hållstillstånd för i vart fall sex månader.
Första meningen i sista stycket motsvarar i huvudsak 11 § nuvarande
körkortslagen och 30 a § i nuvarande körkortsförordningen. Ordalydelsen
i meningen har justerats i enlighet med Lagrådets förslag. Beträffande
bestämmelser om återfående av körkort efter återkallelse, se kommen-
taren till 5 kap. 13 15 §§.

2 §
Paragrafen återfanns som 12 § i lagförslaget till Lagrådet. I enlighet med
Lagrådets förslag har det flyttats och ordalydelsen i inledningen till andra
och tredje stycket justerats.
Första stycket motsvarar i sak 7 § första stycket i nuvarande körkorts-
lag.
I andra stycket beskrivs närmare vad den personliga lämpligheten av-
ser. I sak motsvarar stycket 7 § andra stycket i nuvarande körkortslag. I
förhållande till den bestämmelsen föreslås vissa redaktionella ändringar.
I dag föreskrivs att det särskilt skall beaktas om sökanden är känd för
nyktert levnadssätt. Ordalydelsen antyder att det finns en personlig
kännedom om sökandens nyktra levnadsförhållanden. Det torde nog till-
höra undantagen att en sådan kännedom finns. Det föreslås därför att ut-
trycket känd för nyktert levnadssätt ersätts med inte är opålitlig i
nykterhetshänseende . Ett sådant kriterium korresponderar med åter-
kallelsegrunden enligt 5 kap. 3 § 5. Opålitlighet i nykterhetshänseende
avser främst situationer där det har riktats nykterhetsanmärkningar mot
en körkortshavare, t.ex. att han blivit omhändertagen enligt lagen
(1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. Beroende
eller missbruk av alkohol, narkotika, läkemedel eller andra droger utgör å
andra sidan också ett medicinskt hinder för innehav av körkort enligt
gällande föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort m.m.
Opålitlighet i nykterhetshänseende syftar således på den situationen att
det mot en körkortssökande har riktats nykterhetsanmärkningar utan att
dessa anmärkningar visar att det föreligger ett medicinskt hinder för kör-
kortsinnehav.
Den föreslagna lydelsen av andra stycket är inte avsedd att medföra
några sakliga förändringar beträffande bedömningen av en persons
lämplighet i detta hänseende som körkortshavare.
Inte heller tredje stycket innebär någon saklig ändring. Definition av
begreppet trafiksyn är synorganens funktion i sådana avseenden som har
betydelse från trafiksäkerhetssynpunkt. Det nuvarande kravet på till-
fredsställande trafiksyn bör, i syfte att förtydliga och förenkla bestäm-
melserna, ersättas med krav på tillfredsställande syn för att köra fordon
av det slag ansökningen avser. Det anses här obehövligt att särskilt
nämna att sökandens hörselförmåga skall beaktas. Krav på hörselförmåga
finns för närvarande endast beträffande behörigheterna D och DE samt
TAXI. Föreskrifter om de medicinska kraven finns och avses att finnas
även framöver i Vägverkets föreskrifter.

3 §
Paragrafen återfanns som 13 § i lagförslaget till Lagrådet. I enlighet med
Lagrådets förslag har det flyttats. Paragrafen motsvarar 7 § fjärde stycket
i nuvarande körkortslag.

4 §
Paragrafen återfanns som 14 § i lagförslaget till Lagrådet. I enlighet med
Lagrådets förslag har det flyttats och ordalydelsen justerats.
Kravet på godkänt förarprov bör liksom övriga krav som ställs på en
blivande körkortshavare kopplas till utfärdandet av körkort i stället för
som för närvarande (13 § körkortslagen) till utlämnandet av körkortet (jfr
kommentaren till 7 §). I lagen bör också anges att förarprovet består av
två moment ett kunskapsprov och ett körprov. Eftersom kunskaps-
provet för behörigheten A1 är samma som för behörigheten A skall nytt
kunskapsprov inte behöva avläggas av sökande av A behörighet som
redan innehar behörigheten A1.
I 17 § körkortsförordningen (1977:722) finns en bestämmelse av
vilken framgår att sökanden för att få avlägga förarprov för behörighet A,
A1 eller B skall ha genomgått viss förarutbildning. Föreskrifter om kurs-
planer för förarutbildningen finns i föreskrifter från Vägverket. I före-
skrifterna finns också regler om t.ex. halkkörning. För att bibehålla nu-
varande regler bör i körkortslagen skrivas in kravet på förarutbildning.
Någon saklig ändring av de nuvarande bestämmelserna är inte avsedd.
Det skall således fortfarande vara möjligt att avlägga förarprov efter
privatundervisning. Den slutliga delen i förarprovet körprovet bör
inte få avläggas förrän sökanden visat sig uppfylla de övriga krav som
gäller för att få körkort. Det anges därför i sista stycket att körprov får
avläggas endast av den som uppfyller kraven i 1 § första stycket 1 3. Om
körkortshavaren inte uppfyller kraven i 1 § första stycket 2 och därför
inte kan avlägga förarprov skall Vägverkets beslut att hinder finns mot
utfärdande för körkort enligt 1 § första stycket 2 kunna överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol.
Efter Lagrådets granskning har en ny mening lagts till andra stycket.
Tillägget har gjorts för att ingen tvekan skall finnas för att kunskaps-
provet inte får avläggas innan ålderskravet uppfyllts och att sökanden
skall ha körkortstillstånd (jfr 19 § körkortsförordningen (1997:722).

5 §
Paragrafen återfanns som 15 § i lagförslaget till Lagrådet. I enlighet med
Lagrådets förslag har det flyttats. I paragrafen anges de allmänna krav
som bör gälla för att någon skall godkännas i ett förarprov. I nuvarande
14 § körkortslagen anges förhållandevis detaljerat vad ett förarprov av-
ser. I körkortslagen behöver inte närmare anges vad ett förarprov avser
utan det torde vara tillräckligt att beskriva att sökanden skall godkännas i
provet, om det visar att denne har de kunskaper och den förmåga samt
uppvisar det beteende som från trafiksäkerhetssynpunkt bör krävas av
förare av körkortspliktigt fordon. Motsvarande krav finns också angivna i
bilaga 2 till rådets direktiv 91/439/EEG om körkort. De detaljerade krav
på kunskaper och förmåga som bör gälla vid förarprov bör lämpligast
meddelas i form av myndighetsföreskrifter.

6 §
Paragrafen återfanns som 16 § i lagförslaget till Lagrådet. I enlighet med
Lagrådets förslag har det flyttats och ordalydelsen justerats. Paragrafen
motsvarar 12 § andra stycket i nuvarande körkortslag och sammanhänger
med lydelsen av artikel 5. 1 a i rådets direktiv 91/439/EEG om körkort.
Kravet på att B-behörigheten redan innehas är kopplat till utfärdande av
körkort och inte som i dag till förarprovet. I sak är ingen ändring avsedd
utan sökanden skall även fortsättningsvis ha erfarenhet av att köra fordon
i kategori B innan behörighet för tyngre fordon kan erhållas. Det undan-
tag som i dag gäller för det fall dessa behörigheter innehafts de senaste
tre åren bör finnas kvar. Tidsramen på tre år är därvid anpassad till den
längsta spärrtid som kan komma i fråga vid återkallelse av körkort.

7 §
Paragrafen återfanns som 17 § i lagförslaget till Lagrådet. I enlighet med
Lagrådets förslag har det flyttats och ordalydelsen justerats. Paragrafen
motsvarar 12 § tredje stycket i nuvarande körkortslag och sammanhänger
med lydelsen av artikel 5. 1 b i rådets direktiv 91/439/EEG om körkort. I
sak är ingen ändring avsedd utan sökanden skall även fortsättningsvis ha
erfarenhet av att framföra dragfordon innan behörighet för släpfordon
kan ges.
Förhandsbesked
8 §
Paragrafen motsvarar nuvarande 11 § körkortslagen och återfanns som
18 § i lagförslaget till Lagrådet. Lagrådet har förordat att möjligheten till
förhandsbesked tas bort. Möjligheten till förhandsbesked finns i den nu-
varande körkortslagen och har funnits i det remitterade förslaget till ny
körkortslag, utan att erinran mot institutet framförts. Förhandsbeskeden
fyller en viss praktisk funktion. Konsekvenserna av en ändring är svåra
att överblicka i detalj. Regeringen finner bl.a. mot bakgrund härav att
möjligheten att erhålla förhandsbesked tills vidare bör finnas kvar.
Spärrtid
Rubriken har tillkommit efter förslag från Lagrådet.

9 §
Paragrafen motsvarar delvis 21 § i nuvarande körkortslag och återfanns
som 19 § i lagförslaget till Lagrådet. Lagrådet har förordat att orden
eller förhandsbesked utgår. I enlighet med vad regeringen anfört under
kommentaren till 8 § bör texten i denna del bibehållas.
Om de personliga förhållandena utgör hinder mot innehav av körkort,
bör i likhet med vad som gäller i dag den tid bestämmas före vars utgång
körkort inte får utfärdas spärrtid.
Villkor för innehav av körkortstillstånd och körkort
10 §
Paragrafens sakliga innehåll återfinns i dag i 44 § i nuvarande körkorts-
lag och 12 § och 34 § i nuvarande körkortsförordning. Paragrafen åter-
fanns som 18 § i lagförslaget till Lagrådet.
I likhet med vad som gäller i dag bör olika villkor kunna föreskrivas
för innehav av körkortstillstånd och körkort. Ett villkor kan avse en be-
gränsning i behörigheten till fordon med viss utrustning, t.ex. automat-
växlad bil, eller en förpliktelse som måste uppfyllas vid färd, t.ex. att
glasögon skall användas. Ett villkor kan också syfta till att fortlöpande
kontrollera att körkortshavaren uppfyller de krav som gäller för körkorts-
innehavet. I sådant fall kan villkoret avse att med vissa tidsintervall ge in
läkarintyg.
Villkor för ett körkort bör på samma sätt som för närvarande kunna
föreskrivas både innan och efter det att ett körkort har utfärdats. Det-
samma bör gälla ändring eller upphävande av villkoret.
Vad gäller villkor för automatväxlade fordon kan behörighet på kör-
kortet begränsas till sådant fordon. Villkoret anges i form av en särskild
kod på körkortet (jfr Vägverkets föreskrifter (VVFS 1996:193) om
körkorts utformning och innehåll). Enligt det förslag som regeringen nu
lämnar kommer alla villkor att beslutas av länsstyrelsen. Den enskilde
som avser att skaffa körkort kommer då att i sin ansökan om
körkortstillstånd eller vid senare tillfälle behöva ge tillkänna om den
sökta körkortsbehörigheten skall avse endast automatväxlad bil. Uppgift
om vilkoret och dess upphörande, om sökanden sedermera avlägger
körprov på manuellt växlad fordon, skall av behörig myndighet föras in i
körkortsregistret, i körkortstillståndet, i beviset om utfärdande av körkort
och också i körkortet. Bestämmelser om det praktiska förfarandet i dessa
fall kommer att regleras i förordning och myndighetsföreskrifter.
Körkortets giltighet
11 §
Paragrafen återfanns som 7 § i lagförslaget till Lagrådet. Paragrafen
anger från vilken tidpunkt rätten att köra fordon enligt ett körkort in-
träder. Bestämmelsen ersätter nuvarande 15 § körkortslagen om att ett
körkort inte gäller innan det har lämnats ut. Giltigheten av ett körkort har
nu i stället knutits till ett beslut att utfärda körkort (se kommentaren till
2 kap. 14 §). Ett körkort skall såsom i dag utfärdas för de behörigheter
som körkortshavaren förvärvat, jfr 7 § första stycket i nuvarande kör-
kortsförordning.
Om en körkortshavare redan har ett körkort när ett nytt körkort ut-
färdas t.ex. när körkortshavare förvärvar en ny behörighet, bör denne
vara skyldig att överlämna det äldre körkortet till länsstyrelsen, se för-
slaget till 7 kap. 9 § körkortslagen. För att inte försvåra kontrollen av
innehav av körkort bör det eftersträvas att körkortshavaren endast har ett
giltigt körkort och att körkort som blivit ogiltiga förstörs så snabbt som
möjligt. Det äldre körkortet kommer vid ett nytt beslut om att utfärda
körkort att ersättas av detta senare.
Frågor om förnyelse av körkort regleras i 14 §.

12 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om obligatoriska regelbundna läkar-
undersökningar av körkortshavare med behörigheterna C, CE, D eller DE
som har fyllt 45 år och vill behålla sina behörigheter. Från den 1 juli
1996 gäller enligt 15 § körkortslagen att sådana undersökningar skall ske
vid tioårsförnyelsen av körkortet, om körkortshavaren då har fyllt 65 år.
Den nuvarande ordningen har vissa brister, bl.a. är det tioårsförnyelsen
som avgör när de medicinska förutsättningarna skall prövas och inte kör-
kortshavarens ålder. En sådan ordning gör det möjligt att kringgå be-
stämmelserna om obligatoriska regelbundna läkarundersökningar. För-
slaget innebär att kravet på obligatoriska regelbundna läkarundersök-
ningar i stället knyts till körkortshavarens ålder på så sätt att behörig-
heterna C, CE, D och DE endast gäller till och med den dag då körkorts-
havaren fyller 45 år. En sådan ordning medför att det inte behövs något
av myndighet initierat förfarande för att behörigheterna skall upphöra att
gälla. De kommer i stället automatiskt att upphöra att gälla då körkorts-
havaren fyller 45 år, om denne inte ansöker om att giltighetstiden för
behörigheterna skall förlängas. För att giltighetstiden skall förlängas
krävs självfallet att de medicinska kraven för att inneha körkort med
dessa behörigheter är uppfyllda. I annat fall skall ansökningen avslås.
De återkommande läkarundersökningarna efter 45 års ålder skall ske
vart tionde år.
Det praktiska förfarandet vid en ansökan om förlängd giltighetstid för
behörigheterna C och D skall regleras i förordning. Härvid bör nu endast
konstateras att läkarintyg som skall ges in för att visa att körkortshavaren
alltjämt uppfyller de medicinska kraven inte får vara föråldrat. Det skall
visa körkortshavarens hälsotillstånd vid tiden för ansökan om förlängd
giltighet av behörigheten. Ansökan skall göras i god tid innan giltighets-
tiden går ut.

13 §
Paragrafen återfanns som 9 § i lagförslaget till Lagrådet. Paragrafen har
flyttats och ordalydelsen ändrats i enlighet med Lagrådets synpunkter.
Ett körkort bör i vissa fall upphöra att gälla av formella skäl, alltså utan
beslut om återkallelse eller omhändertagande av körkortet. Dessa situa-
tioner regleras i denna paragraf.
Punkt 1
Enligt nuvarande ordning blir ett körkort som inte har förnyats i rätt tid
ogiltigt, om inte körkortshavaren följer en uppmaning att ansöka om för-
nyelse av körkortet inom viss tid (24 § körkortsförordningen). Denna
ogiltighetssituation kan endast uppstå i de fall det icke i rätt tid förnyade
körkortet visas upp för polisman eller bilinspektör. I vissa andra fall av
underlåten förnyelse skall i stället körkortet återkallas. Det gäller när
texten i körkortet skall ändras till följd av ett beslut om villkor enligt 34 §
körkortsförordningen. I ytterligare andra fall när körkortshavaren är
skyldig att förnya körkortet medför en underlåtenhet att förnya körkortet
varken att det blir ogiltigt eller att körkortet skall återkallas, t.ex. när en
viss behörighet har återkallats. Dessa bestämmelser är onödigt krångliga
och svåra att förstå.
Förenklingen av dessa bestämmelser innebär att ett körkort upphör att
gälla, om det inte förnyas efter föreläggande. Ett föreläggande att förnya
körkortet bör meddelas av Vägverket. Om en körkortshavare således inte
har ansökt om förnyelse av körkortet senast tio år efter utfärdandet, bör
Vägverket förelägga körkortshavaren att inom viss tid ansöka om för-
nyelse av körkortet hos verket. Följs inte föreläggandet upphör körkortet
automatiskt att gälla. Detsamma bör gälla vid underlåten förnyelse till
följd av att körkortshavarens namn eller personnummer har ändrats.
Angående möjlighet att återfå behörigheter utan nytt förarprov, se 3 kap.
1 § tredje stycket.
Punkt 2 5
Bestämmelserna i dessa punkter motsvarar nuvarande 15 § första stycket
3, 4 och 5 samt andra stycket 2 körkortslagen.
Sista stycket
För närvarande gäller att ett körkort skall återkallas, om körkortshavaren
begär det (16 § 10 körkortslagen). Det kan anföras systematiska tvek-
samheter mot att hänföra en körkortshavares egen begäran om att kör-
kortet skall upphöra att gälla till bestämmelser som reglerar samhällets
möjligheter att ingripa mot ett körkortsinnehav, dvs. återkallelse av kör-
kort.
Den nuvarande ordningen medför också vissa oklarheter när det gäller
giltigheten av utländska körkort i Sverige. Ett utländskt körkort gäller
nämligen inte i Sverige, om innehavaren också har ett svenskt körkort
och detta är omhändertaget eller återkallat. I förarbetena till bestämmel-
sen (prop. 1995/96:118 s. 27) anges att frågan om hur begreppet åter-
kallat i detta sammanhang skall tolkas i jämförelse med vissa artiklar i
EG-direktivet om körkort får överlämnas till rättstillämpningen. För att
undvika onödiga tillämpningsproblem bör en körkortshavares begäran att
körkortet inte längre skall gälla utgöra en formell ogiltighetsgrund, i
stället för som i dag, en återkallelsegrund. Till skillnad mot vad som blir
fallet vid de andra ogiltighetsgrunderna som anges i denna paragraf bör
länsstyrelsen i detta fall meddela ett beslut om att körkortet upphört att
gälla. En begäran om att ett körkort skall upphöra att gälla bör kunna
avse en viss behörighet, vilket anges i andra meningen.
Förnyelse av körkort
14 §
Paragrafen återfanns som 10 § i lagförslaget till Lagrådet. Det har flyttats
och ordalydelsen har justerats i enlighet med Lagrådets förslag.
Bestämmelsen reglerar i vilka fall ett körkort skall förnyas. Det skall
ske tio år efter utfärdandet och när någon ändring inträtt beträffande upp-
gift i körkortet, t.ex. att namnet har ändrats. Enligt nuvarande bestämmel-
ser hänförs till förnyelse av körkort alla ändringar i körkortet, oavsett om
uppgifterna är formella eller materiella. Körkortet skall i dag förnyas
t.ex. om en viss behörighet återkallas eller om ett villkor för körkortet
skall anges på kortet. Ett körkort skall också förnyas om körkortshava-
rens namn har ändrats eller om körkortet har kommit bort. Förnyelse av
körkort bör komma i fråga när ändringarna i körkortet är av mera formell
natur. Det rör sig då om uppgifter som har betydelse för körkortet som
legitimationshandling, t.ex. tioårsförnyelse, ändrat namn eller när kör-
kortet förstörts eller kommit bort. Också de fall då nytt villkor, exempel-
vis att innehavaren skall bära glasögon eller inkomma med läkarintyg,
skall leda till förnyelse. Är ändringen däremot av materiell natur, t.ex.
efter återkallelse eller förvärv av ny behörighet, är det inte fråga om för-
nyelse. I stället skall ett nytt körkort utfärdas.
Skyldighet att medföra körkort
15 §
Paragrafen återfanns som 6 § i lagförslaget till Lagrådet. I enlighet med
Lagrådets förslag har det erhållit en rubrik, flyttats och ordalydelsen
justerats.
Ett körkort bör i likhet med vad som gäller i dag medföras vid färd
med ett körkortspliktigt fordon. Orden visas upp har ersatts med ordet
överlämnas för att förtydliga polisens kontrollmöjligheter. En godkänd
handledare vid privat övningskörning anses som förare vid övningskör-
ningen (jfr 81 § första stycket nuvarande körkortsförordning).
Kravet på att ha med sig körkortet regleras i dag i 8 § körkortsförord-
ningen. Den form av åliggande för den enskilde som det här är fråga om
bör dock anges i lagform. Något behov av att i lagen föreskriva att kortet
skall vara i sådant skick att det kan läsas utan svårighet bedöms inte
föreligga då körkortshavaren enligt den föreslagna 3 kap. 10 § skall för-
nya körkortet om det förstörts. Om körkortet är oläsbart måste det ju an-
ses vara förstört.
Traktorkort
16 17 §§
Paragraferna motsvarar 21 22 §§ i lagförslaget till Lagrådet. De har
flyttats i enlighet med Lagrådets förslag.
I 16 § anges de särskilda bestämmelser som bör gälla för traktorkort i
fråga om krav på ålder, personliga och medicinska förhållanden
(körkortstillstånd) samt godkänt kunskapsprov. I sak motsvarar förslaget
nuvarande bestämmelser i 28 30 §§ körkortslagen.
Flertalet av de bestämmelser som gäller för körkort bör också vara till-
lämpliga vid utfärdande av traktorkort. Ett traktorkort bör inte vara giltigt
om det är omhändertaget eller om innehavaren av traktorkortet begär att
det skall upphöra (13 § 2 och sista stycket). Bestämmelserna om vad
prövningen av de personliga och medicinska förhållanden skall avse bör
också gälla vid utfärdande av traktorkort (2 §). Detsamma gäller be-
stämmelserna om skyldighet att underkasta sig läkarundersökning (3 §),
förutsättningarna för att godkänna kunskapsprovet (4 §), möjligheten att
begära förhandsbesked (8 §), möjligheten att föreskriva villkor för trak-
torkort (10 §) och spärrtid (9 §).
Prövotid
18 §
Bestämmelsen motsvarar 22 a § i nuvarande körkortsförordning och har
lagts till efter det att Lagrådet granskade lagförslaget. Bestämmelser om
prövotid infördes i körkortsförfattningarna efter det att riksdagen antagit
regeringens proposition 1988/89:134 (se s. 29f samt rskr. 1988/89:308,
1988/89:TU20). Anledningen till att regeringen inför denna bestämmelse
i körkortslagen är att bibehållande av definitionen om prövotid bl.a. möj-
liggör att reglerna om återfående av körkort efter återkallelse kan för-
enklas. Termen prövotid har också blivit ett väl känt begrepp i den hittills
gällande betydelsen. Samtidigt innebär detta att begreppet prövotid i
lagen om försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse byts ut
mot ett nytt begrepp villkorstid.

4 kap. Övningskörning

1 §
De för den enskilde grundläggande bestämmelserna om övningskörning
bör finnas i körkortslagen. Denna paragraf motsvarar nuvarande 72 §
körkortsförordningen dock med den ändring att körkortstillstånd nu
kommer att krävas för all övningskörning.
Lagrådet har förordat att det av regeringen i remissen föreslagna andra
stycket i paragrafen tas bort. I stycket angavs att för övningskörning i
gymnasieskola och komvux gäller särskilda bestämmelser. Denna upp-
lysning täcks såsom Lagrådet påpekat av bemyndigandet i den före-
slagna 10 kap. 1 § och kan därför utgå.
Regeringen vill dock här peka på att det inom gymnasieskolan och
komvux finns utbildningar i vilka förarutbildning ingår. Även utbild-
ningar vid fristående gymnasieskolor omfattas. Utbildningarnas innehåll
ändras från tid till annan vilket medför att bestämmelserna för övnings-
körning också kan behöva ändras i en snabbare ordning än annars.
Regeringen avser därför att reglera övningskörning inom gymnasieskolan
och komvux i särskild ordning. Därvid kommer dock kravet på att den
som övningskör har körkortstillstånd att gälla även för denna grupp.

2 §
Paragrafen motsvarar nuvarande 73 § första stycket jämfört med tredje
stycket körkortsförordningen dock att angivandet av typen av fordon för
övningskörning i vissa fall ersatts med angivande av körkortsbehörighet.

3 §
Paragrafen motsvarar nuvarande 73 § andra stycket körkortsförord-
ningen.

4 §
Paragrafen motsvarar nuvarande 76 § första stycket i nuvarande körkorts-
förordning.

5 §
En nyhet i denna paragraf är att all privat övningskörning skall ske under
uppsikt av någon som är godkänd som handledare. Detta gäller alltså
oberoende av åldern hos den som övningskör. Skälen härför har angetts i
avsnitt 5.
I övrigt har i paragrafen samlats de olika krav som gäller för att få ut-
öva uppsikt över övningskörning. Punkt 1 anger de krav som gäller vid
övningskörning inom polisväsendet eller Försvarsmakten. Dessa krav
anges i dag i 74 § första stycket körkortsförordningen. I punkt 2 före-
skrivs att uppsikt över övningskörning som sker i trafikskola endast får
utövas av utbildningsledare eller trafiklärare. Vilka krav som gäller för
dessa anges i förslaget till lag om trafikskolor. Kraven är desamma som
gäller i dag enligt 74 § första stycket körkortsförordningen jämförd med
80 § samma förordning. De undantag som anges i 80 § andra stycket
körkortsförordningen, om att uppsikt över övningskörning i trafikskola
också får ske av den som genomgår viss utbildning, torde lämpligast
regleras i Vägverkets föreskrifter genom det bemyndigande som finns i
förslaget till denna lag och i förslaget till lag om trafikskolor.
De krav som ställs för godkännande som handledare vid privat öv-
ningskörning är i huvudsak de som gäller i dag, jfr 74 § sista stycket och
78 § andra stycket nuvarande körkortsförordningen.

5 kap. Körkortsingripande

1 §
I första stycket anges former för körkortsingripande. Att varning inte är
en självständig form av körkortsingripande framgår av lydelsen av 9 §.
Andra stycket anger den grundläggande principen för körkortsin-
gripande med anledning av brott, nämligen att skuldfrågan straffrättsligt
skall ha avgjorts genom lagakraftvunnen dom eller liknande innan kör-
kortsingripande får ske. Stycket motsvarar i sak nuvarande 18 § körkorts-
lagen. I enlighet med Lagrådets förslag har stycket kompletterats med ett
förtydligande avseende godkänt strafföreläggande och ett godkänt före-
läggande om ordningsbot.
Tredje stycket motsvarar nuvarande 26 § körkortslagen.

2 §
Bestämmelserna om körkortsingripande skall också gälla beträffande
körkortstillstånd och traktorkort. Ordalydelsen i paragrafen har justerats i
enlighet med Lagrådets förslag.
Återkallelse av körkort
3 §
Motsvarar i huvudsak nuvarande 16 § körkortslagen dock att de två sista
återkallelsegrunderna ej följt föreläggande att förnya körkort och själv
begärt att körkortet återkallas flyttas över till ogiltighetsgrunderna i
3 kap. 13 §.
I enlighet med Lagrådets förslag har i tredje punkten ordet förseelser
ersatts med ordet brott för att bestämmelsen inte skall tolkas så att för-
seelser som inte leder till att någon sådan anmälan som avses i 83 84 §§
nuvarande körkortsförordning skall föranleda rapporteringsskyldighet
enligt den nya lagen. I enlighet med Lagrådets förslag har också ordet
annat lagts in före ordet brott i sjätte punkten.

4 §
Motsvarar första stycket i 17 § körkortslagen. Den särskilda återkallelse-
grund som anges i nuvarande 17 § andra stycket körkortslagen bör kunna
täckas genom 3 § 6 och av 4 §.

5 §
Motsvarar nuvarande 19 § körkortslagen.
Spärrtid
6 §
Motsvarar nuvarande 21 § körkortslagen. Regler om spärrtid vid pröv-
ning av ansökan om förhandsbesked finns i 3 kap. 9 §. Av 2 § framgår att
bestämmelsen skall tillämpas även i fråga om körkortstillstånd och trak-
torkort.
Omhändertagande av körkort
7 §
Motsvarar i huvudsak nuvarande 23 § körkortslagen dock att rätten att
köra efter beslut om omhändertagande i vissa fall begränsats något.
I enlighet med Lagrådets förslag har sista stycket i det till Lagrådet
remitterade lagförslaget utgått.

8 §
Motsvarar nuvarande 38 § körkortslagen.
Varning
9 §
Motsvarar nuvarande 22 § körkortslagen.
Underlåtelse av körkortsingripande m.m.
10 §
Motsvarar nuvarande 24 § körkortslagen.

11 §
Motsvarar nuvarande 25 § körkortslagen.

12 §
Körkortsåterkallelse kan enligt 4 § begränsas till viss behörighet. Vid
deltagande i försöksverksamheten skall sökanden få behålla behörigheten
B med begränsningar. Eventuella övriga behörigheter i körkortet skall
dock vara återkallade under den villkorstid som anges i den villkorliga
återkallelsen.
Nytt körkort efter återkallelse
13 §
Paragrafen återfinns som 14 § i det lagförslag som överlämnades till Lag-
rådet. Paragrafen har flyttats och justerats enligt Lagrådets förslag. Den
innehåller bestämmelser om när en ansökan om utfärdande efter åter-
kallelse kan göras. Övriga bestämmelser om förfarandet vid ansökan,
t.ex. om formulär för ansökan och hur den tillställs körkortshavaren, får
beslutas i förordning och verksföreskrifter.

14 §
Paragrafen återfinns som 13 § i det lagförslag som överlämnades till Lag-
rådet.
Paragrafen har flyttats enligt Lagrådets förslag. Härutöver har Lagrådet
haft synpunkter på hur körkort återfås om sådan prövotid som i dag
regleras i 22 a § körkortsförordningen gällde för det återkallade kör-
kortet. I och med att prövotidsbestämmelsen förts in i lagen (se 3 kap.
18 §) kan texten i den del som Lagrådet kommenterade ytterligare för-
enklas. Denna särregel har sedan för att förenkla läsningen flyttats över
till en helt ny 15 § till vilken också den text förts som fanns i 13 § sista
stycket i lagförslaget till Lagrådet.
Efter det att Lagrådets synpunkter inarbetats har konstaterats att alla de
regler om frister för ansökan m.m. som anges i 39, 41 43 §§ i den nu-
varande körkortsförordningen inte kommit med i den nya lydelsen. För
att underlätta för den enskilde körkortshavaren att förstå bestämmelserna
har 14 § indelats i tre stycken varav det första återger en huvudregel som
innebär att nytt körkort efter återkallelse återfås på samma sätt som om
sökanden aldrig haft ett körkort.
I andra stycket anges lättnader från kraven i första stycket. Dessa krav
går i huvudsak ut på att om körkortet återkallats och spärrtid eller den
giltighetstid som enligt 5 § beslutats för återkallelse tills vidare bestämts
till högst ett år, skall något förarprov inte behöva avläggas. Om körkortet
återkallats för denna tid med stöd av 3 § 2 4 behöver sökanden inte
heller uppfylla några andra krav än att inge sin ansökan. Vad beträffar
återkallelse med stöd av 3 § 7 8 § bestäms ingen spärrtid eller giltighets-
tid varför någon tidsram inte angetts. Därmot kommer körkortstillstånd
att krävas. Detta innebär bl.a. att den som fått ett föreläggande att inge ett
läkarintyg inte längre automatiskt får tillbaka körkortet bara för att intyg
getts in. Om intyget visar att sökanden inte uppfyller de medicinska
kravet kan nytt körkort inte erhållas.
I tredje stycket har införts tidsfrister för att andra stycket skall bli till-
lämpligt.

15 §
Paragrafen som motsvarar 13 § andra stycket sista meningen och sista
stycket i lagförslaget till Lagrådet. Dessa bestämmelser har införts som
ny paragraf efter det att Lagrådet yttrat sig, se kommentaren till 14 §.

6 kap. Utländska körkort
Giltighet i Sverige
1 §
Första meningen och andra stycket i denna paragraf motsvarar 15 a § i
nuvarande körkortslag. I enlighet med Lagrådets förslag har två meningar
lagts till första stycket. Den första av dessa avser möjlighet att bestämma
villkor för utländskt körkort. Att detta är möjligt framgår av artikel 3.1
och artikel 8.2 i rådets direktiv 91/439/EEG om körkort. Det andra till-
lägget rör bestämmelsen som återfinns som 4 kap. 6 § i det lagförslag
som lämnades till Lagrådet och som återfinns i 74 a § andra stycket och
78 § sista stycket i nuvarande körkortsförordning. Bestämmelsen handlar
om möjligheten att utöva tillsyn vid övningskörning och jämställer då ett
körkort utfärdat i annan EES-stat med ett i Sverige utfärdat körkort. Att
detta skall gälla framgår av artikel 1.2 i rådets direktiv 91/439/EEG om
körkort.

2 §
Den föreslagna bestämmelsen motsvarar den som för närvarande finns i
15 b § körkortslagen. I sak innebär förslaget endast en ändring, nämligen
tillägget av punkt 4. Ett utländskt körkort bör bli ogiltigt om innehavaren
också har ett svenskt körkort och efter uppmaning enligt förslaget till
3 kap. 13 § 5 körkortslagen angett att han önskar behålla det svenska
körkortet. Enligt nuvarande regler blir i dessa fall det utländska körkortet
inte ogiltigt. Om innehavaren anger att han vill behålla det svenska kör-
kortet, skall endast myndigheten som utfärdat det utländska körkortet
underrättas om detta (35 a § körkortsförordningen). Det svenska körkor-
tet blir däremot ogiltigt om körkortshavaren anger att han vill behålla det
utländska körkortet (15 § 2 körkortslagen). Något skäl för denna skillnad
är svårt att uppbringa. Det föreslås således att även det utländska kör-
kortet bör bli ogiltigt om innehavaren anger att han vill behålla det
svenska körkortet. Eftersom förfarandet med uppmaning endast avser
innehavare av körkort utfärdade inom EES, kan ogiltigheten enligt 2 § 4
endast drabba EES-körkort.

3 §
Bestämmelsen motsvarar delvis 15 c § i nuvarande körkortslag. På Lag-
rådets förslag har bestämmelsen 15 c § 2 i nuvarande körkortslag förts in
i den nya körkortslagen i stället för den nya yrkestrafiklagen.

4 §
Paragrafen motsvarar nuvarande 3 § tredje stycket i körkortslagen dock
med konsekvensändringen att lätt motorcykel ersätts av moped klass I. I
lagförslaget till Lagrådet fanns denna paragraf i 2 kap. 8 §. I enlighet
med Lagrådets förslag har paragrafen flyttats och ordalydelsen justerats
med anledning av detta.
Ingripande mot ett utländskt körkort m.m.
5 §
Bestämmelserna i 5 kap. om körkortsingripande bör vara tillämpliga även
på utländska körkort (jfr artikel 8.2 i rådets direktiv 91/439/EEG om kör-
kort). Ett utländskt körkort skall således i likhet med vad som gäller i dag
vägras giltighet i Sverige i sådana fall där det skulle ha återkallats om det
varit svenskt. Därvid skall bestämmelserna om återkallelse tills vidare av
körkort och om omhändertagande vara tillämpliga. Den tid ett utländskt
körkort skall vara ogiltigt i Sverige får bestämmas med ledning av be-
stämmelserna om spärrtid.
Paragrafen motsvarar 6 kap. 4 § i det till Lagrådet remitterade lagför-
slaget. Sista meningen i andra stycket i den till Lagrådet remitterade lag-
förslaget har flyttats till 1 § i enlighet med Lagrådets förslag.

6 §
Bestämmelser rörande tvångsutbyte av utländska körkort utfärdade inom
EES när innehavaren är folkbokförd i Sverige sedan minst 185 dagar
finns för närvarande i 15 d § tredje stycket körkortslagen. Bestämmel-
serna innebär att om innehavaren av ett sådant körkort sedan minst
185 dagar är folkbokförd i Sverige, kan körkortet vid prövningen av dess
giltighet i Sverige bytas ut mot ett likvärdigt svenskt körkort och kör-
kortsingripandet därefter riktas mot det svenska körkortet. I förarbetena
till bestämmelsen (prop. 1995/96:118 s. 27 och 35) uttalas att tillämp-
ningen av bestämmelsen kommer i fråga i fall där krav på ansökan om
körkortstillstånd eller på att förarprov skall avläggas efter återkallelse
hade gällt, om det hade varit fråga om ett svenskt körkort.
Utgångspunkten för tillämpning av bestämmelsen om tvångsutbyte
torde vara att en innehavare av ett sådant utländskt körkort som är
permanent bosatt i Sverige inte bör behandlas annorlunda än den som har
ett svenskt körkort, när det gäller att erhålla ett nytt körkort efter åter-
kallelse.
Eftersom vissa villkor för ett körkortsinnehav (inskränkningar i be-
hörigheten och villkor för att få köra fordon) skall anges på körkortet,
förutsätter en möjlighet till villkorsskrivning beträffande ett utländskt
körkort att körkortet i dessa fall kan tvångsutbytas om vilkoren inte kan
antecknas på körkortshandlingen.
Mot denna bakgrund föreslås att bestämmelsen om att körkortet får
tvångsutbytas mot ett likvärdigt svenskt körkort utvidgas till att gälla
även i fall då det föreskrivs villkor som avser en begränsning i behörig-
heten, t.ex. till att gälla för fordon med viss utrustning. Vidare har kravet
på folkbokföring i 185 dagar ersatts med kravet på permanent bosättning,
jfr kommentaren till den föreslagna 3 kap. 1 §.
Utbyte av utländska körkort
7 8 §§
Bestämmelserna motsvarar de som för närvarande gäller enligt 31 a §
körkortslagen. Att det vid utbyte av ett utländskt körkort får föreskrivas
särskilda villkor framgår av 8 § genom hänvisningen till 3 kap. 10 §
körkortslagen.

7 kap. Förfarandet i körkortsärenden m.m.

1 §
Bestämmelserna om förfarandet i körkortsärenden skall också gälla kör-
kortstillstånd och traktorkort.

2 §
Bestämmelsen innebär att länsstyrelsen gör de prövningar som avses i
2 kap. 11 §, 3 kap. 12 §, samt 3 kap. 3 §, 13 § första stycket 5 och andra
stycket samt prövar om särskilda skäl föreligger för utfärdande av trak-
torkort för den som fyllt 15 år. Prövningen av om sökanden uppfyller de
krav som uppställs i 3 kap. 1 § skall ske i så nära anslutning till beslutet
att utfärda körkort som möjligt. Eftersom det är Vägverket som beslutar
om utfärdande skall Vägverket pröva om förutsättningarna är uppfyllda.
Länsstyrelsen bör liksom för närvarande pröva ärenden om förhands-
besked, körkortstillstånd och körkortsingripande, dvs. frågor om
återkallelse av körkort och varning samt om ingripande mot utländska
körkort. Ärenden om villkor för körkortstillstånd och körkort enligt för-
slaget till 3 kap. 10 § och frågor om utbyte av utländska körkort bör
också prövas av länsstyrelsen.
Som framgår av kommentaren till 3 kap. 13 § sista stycket körkorts-
lagen föreslås att en körkortshavares begäran om att körkortet skall upp-
höra att gälla skall skiljas från återkallelsegrunderna och i stället hänföras
till ogiltighetsgrunderna. Frågan om ogiltighet i denna situation bör
prövas av länsstyrelsen. Likaså bör länsstyrelsen besluta om föreläggan-
den och uppmaningar enligt 3 kap. 13 § 5 körkortslagen i fall då en kör-
kortshavare har fler än ett giltigt körkort utfärdat inom EES. Frågor om
förnyelse av körkort bör prövas av Vägverket.
Beträffande traktorkort föreslås i syfte att förenkla reglerna att ut-
färdandet av traktorkort följer den ordning som gäller för att utfärda kör-
kort. Det innebär till skillnad från i dag att länsstyrelsen endast bör göra
den lämplighetsprövning som krävs för att körkortstillstånd skall kunna
meddelas och att Vägverket efter godkänt kunskapsprov beslutar om att
utfärda traktorkortet. Det slutliga beslutet om att utfärda körkort respek-
tive traktorkort bör fattas av Vägverket.

3 4 §§
Att Vägverket beslutar om utfärdande av körkort framgår för närvarande
av bestämmelse i körkortsförordningen (6 a §). Den betydelse som ut-
färdande av körkort får medför att reglerna härom bör återfinnas i kör-
kortslagen. Av detta följer också att Vägverket skall fatta det beslut om
ogiltigförklaring av körkort som inträffar efter det att körkortshavaren
underlåtit att efter föreläggande förnya körkortet. Då Vägverket som
registerförande myndighet med lätthet kan få fram uppgift om att för-
nyelse inte skett och därmed också kan förelägga körkortshavare att för-
nya körkortet saknas det anledning att föra över denna uppgift till läns-
styrelserna. Att Vägverket också skall pröva frågan om de förutsättningar
som anges i 3 kap. 1 § är uppfyllda framgår av kommentaren ovan.
Likaså bör det i körkortslagen anges att polismyndighet eller åklagare
beslutar om omhändertagande av körkort.

5 §
Paragrafen har införts efter Lagrådets förslag. Lagrådet har härvid anfört
bl.a. följande. Det är viktigt att ett omhändertagande av körkort omedel-
bart prövas av körkortsmyndigheten. En bestämmelse härom bör finnas i
körkortslagen, på samma sätt som i nuvarande 41 § körkortslagen .

6 §
Paragrafen innebär att länsstyrelsens rätt att meddela preliminärt beslut
utvidgas till att gälla även körkortsåterkallelser. Skälen för detta har
redovisats i avsnitt 5.6.1
Vad gäller övriga bestämmelser om utfärdande av preliminärt beslut
om körkortsingripande föreslås inga ändringar i förhållanden till vad som
gäller i dag beträffande preliminärt beslut om varning.
Verkställighet av beslut m.m.
7 §
Bestämmelsens första stycke motsvarar nuvarande 45 § andra stycket
körkortslagen.
Andra stycket motsvarar nuvarande 45 § första stycket körkortslagen.

8 §
Bestämmelser om beräkning av spärrtid finns i dag i 38 § körkortsför-
ordningen. De centrala bestämmelserna om spärrtidsberäkning bör ges i
körkortslagen. Förslaget innebär i huvudsak en redaktionell omarbetning
av nuvarande bestämmelser. En justering av ordalydelsen i första stycket
tredje meningen har gjorts i enlighet med Lagrådets synpunkter.
I princip bör spärrtiden vid en återkallelse räknas från den tidpunkt då
återkallelsebeslutet blir gällande mot körkortshavaren, dvs. då körkorts-
havaren inte längre kan åberopa körkortsinnehavet för att undgå ansvar
för olovlig körning. I de allra flesta fall är denna tidpunkt den dag då
körkortshavaren delges beslutet enligt 5 kap. 3 §. Emellertid kan i vissa
fall uppstå situationer när spärrtiden bör beräknas från en annan tidpunkt,
nämligen när körkortshavaren utan att vara formellt delgiven beslutet
överlämnar körkortet till behörig myndighet dvs. länsstyrelsen. Den
situationen regleras i dag i 38 § andra stycket sista meningen körkorts-
förordningen, dock att bestämmelsen avser överlämnande till polismyn-
dighet. Eftersom ett återkallelsebeslut som regel innefattar en personlig
fullgörelse av körkortshavaren att överlämna körkortet till behörig
myndighet torde det krävas att beslutet delges körkortshavaren person-
ligen för att spärrtiden skall börja löpa. Om körkortshavaren således
överlämnar körkortet till länsstyrelsen kan det med fog påstås att han
fullgjort vad som ankommer på honom med anledning av återkallelsebe-
slutet, även om han inte har skrivit på ett delgivningskvitto avseende be-
slutet. Det bör därför i bestämmelsen anges att spärrtiden också kan räk-
nas från den dag då körkortshavaren överlämnar körkortet till länsstyrel-
sen. Ett överlämnande av körkortet behöver däremot inte betyda att kör-
kortshavaren är formellt delgiven beslutet i den meningen att tiden för
överklagande börjar löpa från överlämnandet.
Den speciella situation som avses i den nyligen införda 38 § andra
stycket tredje meningen körkortsförordningen beträffande tvångsutbytta
utländska körkort torde inte behöva regleras särskilt. Någon oklarhet om
från vilken tidpunkt spärrtiden skall räknas torde inte kunna uppstå utan
spärrtiden bör räknas från det först delgivna beslutet, även om detta in-
gripande skedde mot det utländska körkortet och inte mot det senare
återkallade svenska körkortet.
En annan särskild situation för spärrtidsberäkningen som inte behöver
någon särskild reglering är den då enligt nuvarande regler spärrtid även
skall avse den tid som har förflutit från den senaste anmärkning som för-
anleder spärrtid. Denna situation uppstår när spärrtid bestäms vid pröv-
ningen av en ansökan om körkortstillstånd eller förhandsbesked. Denna
bestämmelse bör utgå. Länsstyrelsen får i stället vid beslut om spärrtid i
samband med en ansökan om körkort beakta den tid som förflutit från
den senaste anmärkningen när längden på spärrtiden bestäms. Någon
särskild reglering härav torde inte vara nödvändig.

9 §
Vid återkallelse och omhändertagande av körkort bör körkortshavaren
vara skyldig att överlämna körkortet till länsstyrelsen. En bestämmelse
med motsvarande innehåll finns i nuvarande 37 § körkortsförordningen.
Skyldigheter av det här slaget bör föreskrivas i lag. Motsvarande skyl-
dighet bör gälla vid förnyelse av ett körkort i vissa fall eller när ett nytt
körkort skall utfärdas. Se även 5 kap. 7 §.
Även om det inte uttryckligen anges bör bestämmelsen också vara till-
lämplig på utländska körkort. Detta följer av att det i 6 kap. 5 § föreskrivs
att vid prövningen av ett utländskt körkort tillämpas de bestämmelser
som gäller vid ingripande mot körkort som är utfärdade i Sverige. I ett
körkortsingripande som avser återkallelse ingår en skyldighet att över-
lämna körkortet.

8 kap. Överklagande

1 2 §§
Länsstyrelsens beslut enligt 7 kap. 2 § bör i flertalet fall kunna över-
klagas hos allmän förvaltningsdomstol. Beslut i fråga om godkännande
som handledare bör dock i likhet med vad som gäller i dag kunna över-
klagas hos Vägverket.
Enligt nuvarande bestämmelser (108 § körkortsförordningen) får Väg-
verkets beslut om att utfärda körkort överklagas hos allmän förvaltnings-
domstol. Vägverkets beslut att vägra utfärda körkort om kravet på
permanent bosättning eller minst sex månaders studier i 3 kap. 1 § första
stycket 2 inte är uppfyllt bör kunna prövas av allmän förvaltningsdom-
stol. Däremot saknas anledning att tillerkänna någon rätt till över-
klagande av Vägverkets beslut om utfärdande av körkort i andra fall
eftersom beslutet i dessa delar baseras på omständigheter som normalt
inte skall vara tvistiga t.ex. sökandens ålder, innehav av körkortstill-
stånd, innehav av annat körkort, godkänt eller underkänt förarprov. En
domstolsprövning av sådana omständigheter framstår inte som behövlig.
Detsamma bör gälla beslut i en hos Vägverket överklagad fråga om god-
kännande som handledare eftersom godkännande enbart grundar sig på
prövning av sökandens ålder och innehav av körkort.

3 §
Första stycket motsvarar nuvarande 46 § första stycket körkortslagen.
Uppmaningar enligt 3 kap. 13 § 5 i förslaget, beslut om omhänder-
tagande av körkort, körkortstillstånd eller traktorkort och beslut i fråga
om godkännande vid förarprov bör i likhet med nuvarande bestämmelser
(106 § körkortsförordningen) inte få överklagas. En justering av orda-
lydelsen i andra stycket har gjorts i enlighet med Lagrådets förslag.

4 §
Paragrafen motsvarar nuvarande 49 § körkortslagen, jfr dock regeringens
proposition 1997/98:101.

9 kap. Ansvarsbestämmelser

1 §
Bestämmelsen motsvarar nuvarande ansvarsbestämmelser i 34 §
körkortslagen. I paragrafen har dock tillagts de subjektiva rekvisiten
uppsåtligen eller av oaktsamhet , jfr 1 kap. 2 § brottsbalken.

2 §
Motsvarande ansvarsbestämmelse finns i dag i 105 § körkortsförord-
ningen och gäller underlåtenheten att som förare av ett körkortspliktigt
fordon medföra körkortet. Straffrihetsgrunderna bör vara desamma som i
dag. Ansvarsbestämmelser beträffande kravet på att medföra ett beslut
om godkännande som handledare vid övningskörning torde inte fylla
någon funktion; handledarens identitet kan ju konstateras genom hans
körkort. Det torde inte vara nödvändigt att särskilt ange enligt vilka para-
grafer en anmälan om att körkortet förstörts eller kommit bort har gjorts
för att straffrihetsgrunden 1 skall kunna tillämpas.
Lagrådet har föreslagit att punkten 2 i andra stycket skall utgå eftersom
det rimligen täcks av de andra punkterna. För situationer då en körkorts-
havare inte ännu delgivits ett beslut om körkortsingripande eller ännu
inte hunnit erhålla ett beslut om utfärdande av nytt körkort för de kvar-
varande behörigheterna i körkortet anser dock regeringen att bestämmel-
sen fyller en funktion varför punkten bör finnas kvar.

3 §
En underlåtenhet att överlämna ett ogiltigt körkort eller traktorkort bör i
likhet med vad som gäller i dag kunna straffas med penningböter, jfr nu-
varande 105 § första stycket 2 körkortsförordningen. Om anmälan att
kortet förkommit gjorts skall ansvar inte utdömas såvida inte kortet där-
efter kommit till rätta.

4 §
Motsvarande bestämmelse finns för närvarande i 37 § körkortslagen.

10 kap. Bemyndiganden m.m.

1 §
Bestämmelsen motsvarar i huvudsak nuvarande 32 § körkortslagen.
Regeringens möjlighet att meddela undantag i enskilda fall har emellertid
tagits bort. Dock skall regeringen även fortsättningsvis kunna föreskriva
undantag från lagens bestämmelser. Lydelsen av första stycket har
justerats i enlighet med Lagrådets yttrande varvid de förtydliganden som
Lagrådet föreslagit förts in i paragrafen.

2 §
Motsvarar nuvarande 17 a § körkortslagen.

3 §
Bestämmelsen motsvarar nuvarande 42 § körkortslagen.

4 §
Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 9 och 35 §§ i nuvarande körkorts-
förordningen. Ändring av innehållet har skett i enlighet med riksdagens
beslut (prop. 1994/95:126, 1994/95:TU23, rskr. 1994/95:356). Vidare har
Lagrådets synpunkter om behovet av överflyttningar mellan förvalt-
ningsdomstolar av körkortsmål beaktats.
11.2 Förslag till lag om försöksverksamhet med villkorlig
körkortsåterkallelse
1 §
Villkorlig körkortsåterkallelse skall på försök användas som alternativ
till körkortsingripande enligt körkortslagen. Försöksverksamheten skall
vara tidsbegränsad.
Den tid under vilken den enskilde deltar i försöksverksamheten skall
också tidsbegränsas. Försöksverksamheten skall utvärderas både be-
träffande effekten under villkorstiden och en mera långvarig effekt av
deltagandet för den fortsatta nykterheten hos deltagarna. Innan något
resultat av försöksverksamheten kan skönjas bör resurssatsningar i verk-
samheten begränsas. Försöksverksamheten skall därför även vara geo-
grafiskt avgränsad. De tre länen har valts bl.a. för att belysa effekterna av
den villkorliga återkallelsen i län där sökandens möjligheter att erhålla
kollektiva transporter varierar. Eftersom alkolåset inte kan känna av om
användaren missbrukar även andra ämnen (droger) bör deltagande i för-
söksverksamheten vara begränsat till just personer som begått trafik-
nykterhetsbrott efter alkoholförtäring. Att vissa av dessa personer ändå
inte kan få delta i försöksverksamheten framgår av 5 §.
Ordalydelsen i andra stycket har justerats i enlighet med Lagrådets
yttrande.

2 §
Deltagare i försöksverksamheten skall få rätt att köra viss personbil som
utrustats med alkolås. Övriga villkor för rätten att köra denna personbil
föranleds av behovet av kontroll att rättigheten inte missbrukas.
De eventuella övriga typer av motordrivna fordon som sökanden har
behörighet att köra enligt det körkort som villkorligt återkallas suspen-
deras under villkorstiden. I enlighet med Lagrådets påpekande har texten
i första stycket justerats så att personbil som används i yrkesmässig trafik
undantagits.
I försöksverksamheten skall endast sådana alkolås som uppfyller defi-
nitionen användas.

3 §
Eftersom sökanden själv kommer att få betala för installation, hyra m.m.
av utrustning samt även betala kostnader för läkarkontroller m.m. bör
körkortshavaren själv initiera deltagandet. I enlighet med Lagrådets för-
slag har texten i denna paragraf justerats.

4 §
För att länsstyrelsen skall kunna bedöma sökandens bruk av alkohol,
eventuella andra droger och hälsotillstånd i övrigt skall redan ansökan
om deltagande innehålla ett läkarintyg. Läkarintyget skall vara avfattat på
sätt som ger länsstyrelsen behövlig information. Ett särskilt formulär
skall därför användas.
Sökanden bör vid ansökan vara fullt medveten vilka konsekvenser
finansiellt och i övrigt deltagandet innebär.
Punkten 2 har förtydligats i enlighet med Lagrådets synpunkter.

5 §
Se avsnitt 6. Ordalydelsen av första stycket har justerats i enlighet med
Lagrådets förslag. Vad gäller andra stycket har en ändring i förhållande
till Lagrådets förslag gjorts eftersom bestämmelser om prövotid förts in i
körkortslagen.

6 §
Beträffande villkorstidens längd och i övrigt, se avsnitt 6.

7 §
Paragrafen har införts i enlighet med Lagrådets yttrande.

8 §
Att länsstyrelsen skall utöva tillsyn över verksamheten innebär att den
kontinuerligt skall hålla sig underrättad om försökspersonernas situation.
Om anledning härtill uppkommer skall länsstyrelsen exempelvis kunna
föreskriva om skyldighet att inge läkarintyg av viss läkare med specia-
listkompetens.
Ordalydelsen av andra stycket har justerats i enlighet med Lagrådets
förslag.

9 §
I och med att körkortsingripandet prövas av länsstyrelsen i det län där
körkortshavaren är folkbokförd skall även ansökan om deltagande prövas
av samma länsstyrelse. Körkortshavarens byte av folkbokföringslän skall
inte automatiskt medföra att deltagandet upphör eftersom körkortsha-
varen i visa situationer exempelvis om det nya bosättningslänet inte är
på alltför långt avstånd från sådana kontrollplats för fordon där regel-
bunden besiktning av alkolåset kan ske kan komma att klara att upp-
fylla sina förpliktelser enligt avtal. Ordalydelsen av första stycket har
härvid justerats i enlighet med Lagrådets förslag.

10 §
Beslut om villkorlig återkallelse skall kunna överklagas på samma sätt
som vanlig återkallelse. Eftersom beslut om att undanröja villkorlig åter-
kallelse kan leda till att frågan om körkortsingripande prövas på nytt
skall överklagan på samma sätt som i dag gäller för föreläggande att inge
läkarintyg ske först i samband med att återkallelsefrågan prövas i huvud-
sak. Om villkorlig återkallelse undanröjs på grund av att körkortshavaren
inte blir fälld för det trafiknykterhetsbrott som föranlett deltagandet i för-
söksverksamheten skall undanröjandet inte kunna överklagas.

11 §
Olika avgifter för deltagande i försöksverksamheten, t.ex. avgift för att
länsstyrelsen skall pröva ansökan om deltagande och avgifter för besikt-
ning av installation av alkolåset, och utgifter för installation, hyra,
kontroller m.m. av den tekniska utrustningen liksom kostnaderna för
läkarbesök och läkarintyg som skall bestridas av sökanden/deltagaren i
försöket skall specificeras i särskild taxa. De olika beloppen i taxan bör
bestämmas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer
liksom de ytterligare detaljföreskrifter som behövs för tillämpningen.
11.3 Förslag till lag om trafikskolor
1 §
Definitionen på trafikskolor är hämtad från 4 § körkortsförordningen.

2 §
Första stycket motsvarar nuvarande 60 § första meningen körkortsför-
ordningen. Andra stycket motsvarar nuvarande 61 § andra stycket kör-
kortsförordningen med den skillnaden att begreppet vederhäftighet och
andra omständigheter bytts ut mot sina personliga och ekonomiska
förhållanden och omständigheterna i övrigt . Denna ändring är enbart
språklig.

3 §
Bestämmelserna i nuvarande 62 och 63 §§ körkortsförordningen har förts
samman till en paragraf. Tillägget avseende Vägverkets uppgifter i fråga
om godkännande har lagts till i enlighet med Lagrådets synpunkter.

4 §
Bestämmelserna i denna paragraf innebär en saklig förändring såtillvida
att kraven som gäller för att ha uppsikt över övningskörning i trafikskola
enligt nuvarande 80 § körkortsförordningen, i stället anges som krav för
att bli godkänd som utbildningsledare respektive trafiklärare. Ändringen
föranleds av att kravet på uppsikt tagits in i förslaget till 4 kap. 5 § kör-
kortslagen. I praktiken innebär förslaget ingen förändring, eftersom mot-
svarande krav för närvarande gäller enligt Vägverkets föreskrifter.
Andra stycket motsvarar med konsekvensändringar enligt vad som
nyss sagts om utbildningsledare m.m. nuvarande 74 a § första stycket
körkortsförordningen.

5 § 6 §
Motsvarande bestämmelser om återkallelse av tillstånd att driva
trafikskola finns för närvarande i 67 § körkortsförordningen och be-
träffande utbildningsledare och trafiklärare i 68 § körkortsförordningen.

7 §
Paragrafen motsvarar nuvarande 69 § körkortsförordningen. Ordalydel-
sen har justerats i enlighet med Lagrådets förslag.

8 §
Att beslut i fråga om tillstånd att driva trafikskola får överklagas hos all-
män förvaltningsdomstol följer av nuvarande 108 § körkortsförord-
ningen. Ett beslut om varning får dock inte överklagas, vilket följer av
nuvarande 106 § körkortsförordningen.

9 §
Motsvarande ansvarsbestämmelse finns för närvarande i 104 § körkorts-
förordningen. Ordalydelsen har justerats i enlighet med Lagrådets för-
slag.

10 §
Bemyndigandet i paragrafen har sin motsvarighet i nuvarande 32 § kör-
kortslagen.
11.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1951:649) om
straff för vissa trafikbrott
3 §
Förslaget innebär att moped klass I och terrängskoter kommer att om-
fattas av straffbestämmelserna om olovlig körning på samma sätt som de
andra icke körkortspliktiga fordon som anges i stycket, t.ex. traktor.
Lagrådet har efter en analys av nuvarande praxis beträffande kraven på
uppsåt och oaktsamhet kommit fram till att det förslag till lagändring
som lämnats till Lagrådet måste ändras om regeringen inte avser att
ändra rättsläget. Regeringen, som inte avser att föreslå en saklig ändring
av bestämmelsen, har med anledning därav justerat ordalydelsen.
11.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:965) om
straff för trafikbrott som begåtts utomlands
2 §
Efter det att Lagrådet granskat förslaget har hänvisningen till kungörel-
sen (1972:602) tagits bort. Kungörelsen har upphävts genom förord-
ningen (1994:1299) om upphävande av kungörelsen (1972:602) om
arbetstid vid vägtransport, m.m.
11.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:15) om
förbud mot radar- och laserstörare
Förslaget innebär att lagens tillämpningsområde utvidgas till att även
omfatta s.k. laserstörare och andra anordningar som används för samma
ändamål. Till följd av lagändringen bör även lagens rubrik ändras. I för-
tydligande syfte justeras vidare det subjektiva rekvisitet till att uttryck-
ligen endast avse uppsåtliga brott.

Sammanfattningar av betänkanden
SOU 1996:11 EU-mopeden
I körkortssammanhang definieras moped på liknande sätt som en motor-
cykel men skiljer sig från denna bl.a. genom att den inte får vara kon-
struerad för hastigheter över 30 km/tim. Till följd av Rådets direktiv den
30 juni 1992 om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon
måste Sverige tillåta att ett sådant fordon, som har en maximihastighet av
45 km/tim, klassificeras som moped och inte, som för närvarande, som
en lätt motorcykel.
När Sverige inför en sådan s.k. EU-moped, bör det övervägas om det
behövs nya bestämmelser om bl.a. ålders- och behörighetskrav för att få
föra moped.
Enligt det uppdrag som redovisas i detta delbetänkande lämnar vi för-
slag som bygger på två utredningar från Vägverket. Våra förslag innebär
i huvudsak följande.
1. Mopeder indelas i två klasser; klass I med en maximihastighet av
45 km/tim och klass II med en maximihastighet av 25 km/tim.
2. Moped klass II behandlas på samma sätt som de nuvarande mope-
derna. Det enda krav för att få föra en sådan moped är således att föraren
har fyllt 15 år. De nuvarande 30 km-mopederna skall i fortsättningen
behandlas som moped klass II.
3. För att få föra den snabbare moped klass I föreslås en åldersgräns på
16 år. Dessutom skall föraren ha antingen körkort eller ett särskilt förar-
bevis mopedkort. För att få mopedkort krävs såväl teoretisk som prak-
tisk utbildning. Det har inte ingått i vårt utredningsuppdrag att föreslå hur
utbildningens innehåll och omfattning skall se ut. I övrigt föreslår vi att
bestämmelserna om traktorkort i huvudsak skall gälla också för moped-
kort. Mopedkort skall dock, i motsats till traktorkort men i likhet med
körkort, medföras vid färd. Regler om övningskörning med moped klass
I föreslås också.
4. Det nuvarande körkortssystement är differentierat såtillvida att ålder
och behörighet är anpassade till fordonstypen. Om åldersgränsen för att
föra moped klass I sätts till 16 år, skulle det inte vara förenligt med detta
system att behålla samma åldersgräns för lätt motorcykel. En sådan är ju
mer lik en tung motorcykel än moped. Vi föreslår därför att ålders-
gränsen för lätt motorcykel höjs till 18 år. Detta medför emellertid att den
nyligen föreslagna nya körkortsklassen A1 för lätt motorcykel (se prop.
1995/96:118) bör slopas. Om någon har hunnit få ett A1-körkort bör det
dock vara giltigt även efter det att den körkortsklassen har slopats.
SOU 1996:114 En körkortsreform
I Sverige finns omkring 5 miljoner innehavare av körkort. De regler som
gäller för körkort hur man får det och hur man förlorar det berör
alltså en övervägande del av befolkningen. Regelverket bör därför vara så
tydligt och lätt överskådligt som möjligt.
Körkortslagstiftningen tillkom för snart tjugo år sedan. Den har där-
efter ändrats vid många tillfällen. I dag är det svårt både för den enskilde
och för myndigheterna att ur författningstexten läsa sig till vad som
gäller i olika avseenden. En annan allvarlig nackdel med det nuvarande
regelverket är att det lett till bristande enhetlighet i tillämpningen hos de
myndigheter som svarar för körkortshanteringen.
Våra förslag i detta slutbetänkande har haft som utgångspunkt att
regelverket för körkort måste bli enklare och tydligare samt främja en
enhetlig tillämpning. Det måste också utformas så att det hos fordons-
förarna inskärper vikten av att följa trafiksäkerhetens krav. Sammanfatt-
ningsvis innebär förslagen i huvudsak följande.
Körkortslagstiftningens struktur förenklas
De för den enskilde väsentligaste bestämmelserna samlas i en ny kör-
kortslag (KKL). Hit hör vad som gäller om rätten att föra motorfordon av
olika slag, förutsättningarna för att få körkort och på vilka grunder ett
körkort skall återkallas eller något annat ingripande skall göras mot kör-
kortshavaren. De viktigaste reglerna om övningskörning tas också in i
KKL i stället för som för närvarande i körkortsförordningen (KKF).
Bestämmelser som i första hand riktar sig till myndigheterna ges i en
ny KKF. Många bestämmelser i den nuvarande KKF är sådana att de
mycket väl kan meddelas som föreskrifter av den centrala körkortsmyn-
digheten, Vägverket. De bör därför inte belasta KKF.
KKL och KKF bör innehålla endast bestämmelser som har en direkt
betydelse för rätten att få och inneha körkort. Vi föreslår därför att den
nuvarande KKF:s regler om förarutbildning flyttas till två nya författ-
ningar en lag och en förordning om trafikskolor.
Kravet på körkortstillstånd för att få körkort slopas
För att körkort skall kunna utfärdas krävs i dag att sökanden har fått
körkortstillstånd. Ett sådant förutsätter att sökandens personliga och
medicinska förhållanden är sådana att han kan anses lämplig som förare
av körkortspliktiga fordon. Efter körkortstillstånd krävs godkänt
förarprov innan körkortet kan utfärdas.
De detaljerade bestämmelserna om körkortstillstånd, särskilt i nu-
varande KKF, är en av orsakerna till att körkortsförfattningarna är svår-
överskådliga och kan ge upphov till tillämpningsproblem. En lämplig-
hetsprövning av en blivande körkortshavare är givetvis nödvändig, men
den bör kunna ske på betydligt enklare sätt än för närvarande. Vi föreslår
att kravet på körkortstillstånd slopas och att lämplighetsprövningen i
stället sker i anslutning till förarprovets teoretiska del. Körprov skall inte
få avläggas förrän sökandens lämplighet har bekräftats.
Förslaget medför att körkortsgivningen anpassas till det övervägande
antalet sökande, vilkas lämplighet som körkortshavare inte ifrågasätts.
Körkortsgivningen bör också bli mindre resurskrävande och därmed
mindre kostsam för samhället.

Övningskörning
För att få övningsköra med personbil krävs enligt nuvarande KKF en
ålder av 17 år och sex månader. Sker övningskörningen i trafikskola eller
under uppsikt av en godkänd handledare, är dock åldersgränsen 16 år.
Den som övningskör skall ha körkortstillstånd.
Eftersom vi föreslår att institutet körkortstillstånd slopas, måste
kontrollen över privat övningskörning utformas på ett annat sätt. Vårt
förslag är att sådan övningskörning, oberoende av åldern hos den som
övningskör, alltid skall ske under uppsikt av en godkänd handledare.
Ett nytt system för körkortsingripande
Enligt gällande regler för körkortsingripande skall ett körkort återkallas,
förutom när körkortshavarens personliga eller medicinska förhållanden
gör honom olämplig som förare av körkortspliktigt fordon, om körkorts-
havaren har gjort sig skyldig till visst brott eller förseelse. En enklare
överträdelse av en trafikregel medför i princip återkallelse av körkortet
lika väl som ett allvarligt brott, t.ex. rattfylleri. I visst fall skall dock
något körkortsingripande inte ske, om förseelsen är att anse som ringa.
Finns det särskilda skäl, kan varning meddelas i stället för körkortsåter-
kallelse.
Detta påföljdssystem har i praktiken visat sig ge föga utrymme för en
nyanserad bedömning av körkortsingripanden så att de anpassas till vad
trafiksäkerheten kräver i det enskilda fallet och så att proportionalitets-
principen följs. Systemet främjar inte heller en enhetlig tillämpning.
Under i övrigt likartade förhållanden kan samma förseelse resultera i
körkortsåterkallelse i ett fall, varning i ett annat och anses ringa i ett
tredje.
Vi föreslår att påföljdssystemet byggs upp så att det i fråga om brott
och förseelser i trafiken görs en klar skillnad mellan de ur trafiksäker-
hetssynpunkt allvarligaste överträdelserna, som undantagslöst torde bero
på ett medvetet risktagande, och sådana som ofta kan bero på ett till-
fälligt förbiseende. I den första gruppen skall körkortsåterkallelse vara
den obligatoriska påföljden, medan i den andra gruppen varning skall
meddelas, dock endast vid en förstagångsförseelse. Olämplighet som
förare på grund av personliga eller medicinska förhållanden skall alltid
medföra körkortsåterkallelse.
Till de återkallelsegrundande överträdelserna räknas bl.a. vårdslöshet i
trafik, rattfylleri med en alkoholkoncentration av minst 0,3 promille i
blodet eller 0,15 mg/l i utandningsluften, grov olovlig körning, grov
smitning och grov hastighetsöverträdelse.
Den skärpning av påföljden för de allvarligaste överträdelserna som
förslaget innebär bör återspeglas i den tid som skall förflyta, innan ett
nytt körkort kan utfärdas spärrtiden. Vi föreslår att denna skall be-
stämmas till lägst sex månader och högst fem år mot för närvarande en
månad respektive tre år. Vid grov vårdslöshet i trafik eller grovt ratt-
fylleri skall den lägsta spärrtiden dock vara ett år och sex månader. För
att den som fått sitt körkort återkallat skall kunna få ett nytt körkort efter
spärrtidens utgång krävs lämplighetsprövning och godkänt förarprov.
Eftersom varning inte skall kunna meddelas vid dessa allvarliga över-
trädelser, kan det förekomma att påföljden i ett visst enskilt fall kan bli
oproportionerligt sträng. Om det finns särskild anledning att anta att kör-
kortshavaren inte kommer att utgöra en fortsatt risk i trafiken, får kör-
kortet återkallas villkorligt. En förutsättning är dock att det inte mot-
verkar respekten för trafikreglerna och trafiksäkerhetens krav. En vill-
korlig körkortsåterkallelse skall gälla i fem år. En ny förseelse under
denna tid medför att körkortshavaren går miste om körkortet.
Liksom för närvarande skall ett körkort kunna återkallas tills vidare
under viss tid i avvaktan på slutligt avgörande i återkallelsefrågan. Om
det är sannolikt att körkortet kommer att återkallas, skall det tas om hand
av polismyndighet. Ett tills vidare återkallat körkort skall efter beslutets
giltighetstid återställas, om körkortshavaren har avlagt ett godkänt
förarprov.
De trafikförseelser som första gången skall medföra varning är bl.a. de
s.k. typfarliga förseelserna, dvs. hastighetsöverträdelser som inte är grova
och inte heller obetydliga, rödljuskörning, stoppliktsförseelse och om-
körning vid övergångsställe. Hit hör även rattfylleri med lägre promille-
halt än 0,3 resp. 0,15 mg/l. Överträdelse av någon annan trafikregel, t.ex.
omkörning trots mötande trafik eller för kort avstånd till framförvarande
fordon, skall medföra varning endast om fara uppkommit eller hade
kunnat uppkomma. I annat fall bör straffpåföljden för en sådan över-
trädelse och anteckningen i brottsregistret vara tillräckligt för att hos
körkortshavaren inskärpa vikten av att följa trafikreglerna.
Det föreslagna påföljdssystemet innebär att om en i sig varnings-
grundande förseelse bedöms som vårdslöshet i trafik, körkortet skall
återkallas. En ny förseelse inom tre år efter en varning skall också leda
till körkortsåterkallelse, eventuellt villkorligt.
Differentieringen mellan återkallelsegrundande och varningsgrundande
förhållanden bör leda till en enklare och enhetligare tillämpning hos kör-
kortsmyndigheterna. Ett körkortsingripande skall dock anpassas till vad
trafiksäkerheten kräver i det enskilda fallet. En helhetsbedömning av
körkortshavaren som förare av körkortspliktiga fordon skall göras. En
sådan bedömning skall ligga till grund t.ex. när spärrtiden bestäms eller
när förutsättningarna för villkorlig återkallelse prövas.
Yrkesmässig trafik
KKL skall inte innehålla några bestämmelser som rör förutsättningarna
att föra fordon i yrkesmässig trafik. Det innebär bl.a. att den särskilda
behörigheten TAXI slopas. Vi föreslår i samråd med 1995 års
yrkestrafikutredning att all reglering av den yrkesmässiga trafiken sker i
yrkestrafiklagen.
Promemoria om försöksverksamhet med alkolås
Utgångspunkten för promemorians överväganden och förslag är att det är
synnerligen angeläget, av såväl kostnadsmässiga som allmänmänskliga
skäl, att finna nya medel och metoder som kan minska förekomsten av
onyktra fordonsförare och få ner antalet trafikolyckor som förorsakas av
dessa förare. Mot den bakgrunden föreslås i promemorian en försöks-
verksamhet med ett instrument, alkolåset, som hindrar en onykter förare
att köra personbilen som instrumentet är inmonterat i. Syftet med för-
söksverksamheten är att få erfarenheter av användning av alkolås under
svenska förhållanden. Försöksverksamheten avses även ge kunskap om
vilka effekter alkolåset kan ha för olika kategorier människor och i sam-
band med rehabilitering av alkoholberoende.
I promemorian föreslås en lag om ändring i körkortslagen som möjlig-
gör beslut om villkorlig återkallelse av körkort som alternativ till slutlig
återkallelse i fall av rattfylleri eller grovt rattfylleri. Vidare föreslås en
lag om försöksverksamhet med alkolås. Enligt det lagförslaget får vissa
rattfyllerister efter ansökan behålla sina körkort under en tvåårig prövo-
tid, med villkor att de endast får köra en personbil som är utrustad och
godkänd med alkolås. Körkortshavaren skall styrka ett nyktert levnads-
sätt under prövotiden genom regelbundna besök hos läkare och
medicinska tester. Alkolåset skall kontrolleras varannan månad för att
säkerställa dess funktion. Följer körkortshavaren inte givna villkor skall
den villkorliga körkortsåterkallelsen genast återkallas.
Försöksverksamheten begränsas geografiskt så att endast förare bosatta
i Västerbottens, Stockholms eller Östergötlands län får ansöka om vill-
korlig återkallelse av körkort. Avsikten är att begränsa kostnaderna för
försöksverksamheten samtidigt som dessa län anses sammantagna vara
representativa för hela landet och ge alla kategorier förare möjlighet att
ansöka om villkorlig återkallelse. Deltagarna i försöksverksamheten, som
beräknas bli ca 1 000, delas slumpmässigt in i två lika stora grupper, en
försöksgrupp och en kontrollgrupp. Endast försöksgruppens deltagare
medges villkorlig återkallelse av körkortet och får köra med alkolås. Alla
deltagare genomgår i princip samma tester.
Ger försöksverksamheten önskat resultat kan alkolåset bli ett tillfälligt
eller permanent villkor för innehav av körkort.
De nya lagarna föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Lagförslag i betänkandena
Körkortsutredningens lagförslag i delbetänkandet EU-
mopeden ålders- och behörighetskrav för två- och
trehjuliga motorfordon (SOU 1996:11)
Förslag till lag om ändring i körkortslagen
Härigenom föreskrivs att 1, 3, 4, 12, 27 31, 34, 39, 41, 43 och 44 §§
samt rubriken närmast före 27 § körkortslagen (1977:477) skall ha
följande lydelse.

1 § Denna lag gäller behörigheten att föra motorfordon, terrängmotor-
fordon, traktor och motorredskap.
Behörigheten att föra motorfordon, terrängmotorfordon eller motorred-
skap klass I anges på följande sätt i körkort.

Beteckning
Behörighet
A
motorcykel
B
personbil med en totalvikt av högst 3,5 ton, lätt lastbil och ett till
sådan bil kopplat lätt släpfordon, terrängvagn och motorredskap
klass I
C
tung lastbil, personbil med en totalvikt över 3,5 ton och ett till sådan
bil kopplat lätt släpfordon
D
buss och ett till buss kopplat lätt släpfordon
E
släpfordon, oavsett antal och vikt

Behörighet A ger rätt att föra motorcykel med högre effekt än
25 kilowatt eller ett förhållande mellan effekt och vikt som överstiger
0,16 kilowatt/kilogram endast om körkortshavaren har
1. innehaft körkort med behörigheten A under minst två år, eller
2. har fyllt 21 år och godkänts i körprov för sådan motorcykel.
Behörighet att i yrkesmässig trafik för personbefordran föra personbil,
lätt lastbil eller terrängvagn utmärkes i körkort med beteckningen TAXI.

3 § Moped klass I får föras endast av den som har körkort eller moped-
kort.
Moped klass II får föras endast av den som har fyllt 15 år.
Terrängskoter får föras endast av den som har fyllt 16 år.
Utan hinder av 2 § får utomlands bosatt person som har fyllt 15 år och
som tillfälligt vistas här bruka av honom införd motorcykel, om den upp-
fyller de villkor som gäller för sådant fordon i hans hemland. Detta gäller
dock endast om motorn har en slagvolym som ej överstiger
50 kubikcentimeter och om den som har infört fordonet får föra detta i
hemlandet utan körkort eller därmed jämförlig handling.

4 § Traktor som är försedd med gummihjul eller motorredskap klass II
får föras på väg endast av den som har körkort, traktorkort eller moped-
kort.
Utan hinder av första stycket får traktor eller motorredskap klass II
föras tillfälligt utan körkort, traktorkort eller mopedkörkort kortare
sträcka på väg vid färd till eller från arbetsplats eller mellan en gårds
ägor eller för liknande ändamål.

12 § Sökanden skall vid tidpunkten för utlämnandet av körkort ha upp-
nått en ålder av
18 år för behörigheten A,
18 år för behörigheten B,
18 år för behörigheten C,
21 år för behörigheten D,
18 år för behörigheten E,
19 år för taxibehörighet.
Förarprov för behörigheten C eller D eller taxibehörighet får avläggas
endast om sökanden har körkort med behörigheten B.
Förarprov för behörigheten E får avläggas endast om sökanden har
körkort med behörighet för dragfordonet.
Andra och tredje styckena gäller inte om sökanden inom de tre senaste
åren haft körkort med den behörighet som provet avser.
Traktorkort och mopedkort
27 § Bestämmelserna om meddelande av körkortstillstånd i 7, 8 och
11 §§ skall tillämpas på motsvarande sätt i fråga om utfärdande av trak-
torkort och mopedkort, om ej annat följer av 28 §. Traktorkort eller
mopedkort får ej utfärdas under löpande spärrtid.

28 § Traktorkort och mopedkort får utfärdas endast för den som har
tillräcklig synskärpa och hörselförmåga för att föra traktor eller moped
klass I och som även i övrigt uppfyller de medicinska krav som bör
ställas upp med hänsyn till trafiksäkerheten.

29 § Traktorkort får utfärdas endast för den som har fyllt 16 år eller, om
särskilda skäl föreligger, för den som har fyllt 15 år.
Mopedkort får utfärdas endast för den som fyllt 16 år.

30 § Bestämmelserna om förarprov i 13 § gäller i fråga om den som
ansöker om mopedkort. Den som ansöker om traktorkort får godkännas
efter förarprov endast om han i de avseenden som anges i 14 § första
stycket 1, 2 och 3 uppfyller de krav som bör ställas från trafiksäkerhets-
synpunkt.

31 § Bestämmelserna i 15 § första och tredje styckena, 16 och 18 26 §§
gäller i tillämpliga delar i fråga om traktorkort och mopedkort.

34 § Föres moped klass II eller terrängskoter av barn som ej har fyllt
15 år, dömes den som har vårdnaden om barnet eller, om förseelsen har
begåtts av barnet i anställningsförhållande, arbetsgivaren till böter, om
han har underlåtit att göra vad som ankommit på honom för att hindra
förseelsen. Till samma straff dömes även den som i annat fall tillåter barn
som ej har fyllt 15 år att föra moped klass II eller terrängskoter.

39 § Länsstyrelsen prövar frågor om återkallelse av körkort, körkortstill-
stånd, traktorkort eller mopedkort, om nedsättning av spärrtid efter åter-
kallelse och om giltighet eller utbyte av utländskt körkort.
Länsstyrelsen prövar också frågor om meddelande av körkortstillstånd
och utfärdande av traktorkort och mopedkort samt de andra frågor om
körkort som regeringen föreskriver.
Om länsstyrelsen finner anledning anta att någon inte bör ha körkort,
traktorkort eller mopedkort på grund av sina nykterhetsförhållanden, får
länsstyrelsen höra socialnämnden, om nämndens yttrande har betydelse
för ärendets avgörande.

41 § Om ett körkort, traktorkort eller mopedkort är omhändertaget enligt
23 § första stycket 1 3, skall länsstyrelsen utan dröjsmål pröva om kortet
skall återkallas tills vidare eller lämnas tillbaka.

43 § Beslutar länsstyrelsen om återkallelse, får länsstyrelsen samtidigt
förordna att ett godkänt förarprov skall avläggas innan körkort, traktor-
kort eller mopedkort lämnas ut. Om det begärs, skall länsstyrelsen också
pröva frågan om ett sådant medgivande som avses i 2 § tredje stycket.

44 § Om länsstyrelsen i ett ärende om återkallelse av körkort, körkorts-
tillstånd, traktorkort eller mopedkort beslutar att återkallelse inte skall
ske, får länsstyrelsen meddela särskilda villkor för kortet eller besluta att
förnyad personutredning skall göras vid en senare tidpunkt. Gäller
ärendet återkallelse av ett körkortstillstånd, får länsstyrelsen förlänga
giltighetstiden för tillståndet.
_____________
Denna lag träder i kraft den

För en moped som vid ikraftträdandet har tagits upp i typintyg eller god-
känts vid mopedbesiktning, gäller vad som sägs om moped klass II.

En körkortsbehörighet som har förvärvats före ikraftträdandet ger rätt att
föra fordon i enlighet med äldre bestämmelser.

Förslag till lag om ändring i lagen om straff för vissa
trafikbrott
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1951:649) om straff för vissa
trafikbrott skall ha följande lydelse.
3 § För någon körkortspliktigt fordon utan att vara berättigad att föra
sådant fordon, dömes för olovlig körning till böter. Har han tidigare haft
körkort som blivit återkallat eller har brottet skett vanemässigt eller är det
eljest att anse som grovt, må dömas till fängelse i högst sex månader.
För någon körkortspliktigt fordon med åsidosättande av föreskrift, som
meddelats i fråga om rätten att föra sådant fordon, dömes till böter.
Anställer och brukar någon såsom förare av körkortspliktigt fordon
den, som icke äger rätt att föra fordonet, eller tillåter någon eljest annan
att föra sådant fordon utan att denne är berättigad därtill, dömes likaledes
till böter.
Första och andra och tredje styckena äger motsvarande tillämpning på
förare av traktor, moped klass I, motorredskap eller spårvagn och på den
som anställer eller brukar sådan förare eller eljest tillåter någon att föra
traktor, moped klass I, motorredskap eller spårvagn.
_____________
Denna lag träderi kraft den

Förslag till lag om ändring i lagen om allmänna
förvaltningsdomstolar
Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1971:289) om allmänna förvalt-
ningsdomstolar skall ha följande lydelse.

18 § Länsrätt är domför med en lagfaren domare ensam
1. när åtgärd som avser endast måls beredande vidtages,
2. vid sådant förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av annan
länsrätt,
3. vid beslut som avser endast rättelse av felräkning, felskrivning eller
annat uppenbart förbiseende,
4. vid beslut om återkallelse tills vidare av ett körkort, körkortstill-
stånd, traktorkort eller mopedkort eller om vägran att tills vidare god-
känna ett utländskt körkort, när det är uppenbart att ett sådant beslut bör
meddelas eller när omhändertagande beslutas enligt 23 § körkortslagen
(1977:477),
5. vid beslut enligt luftfartslagen (1957:297) om försättande ur kraft av
ett certifikat, elevtillstånd eller behörighetsbevis, när det är uppenbart att
ett sådant beslut bör meddelas,
6. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avgörande av mål.
Om det inte är påkallat av särskild anledning att målet prövas av
fullsutten rätt, är länsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid be-
slut som inte innefattar prövning av målet i sak.
Åtgärder som avser endast beredandet av ett mål och som inte är av
sådant slag att de bör förbehållas lagfarna domare får utföras av en annan
tjänsteman vid länsrätten som har tillräcklig kunskap och erfarenhet.
Närmare bestämmelser om detta meddelas av regeringen.
Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande av
1. mål om utdömande av vite,
2. mål enligt bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och av-
giftsprocessen, enligt lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter,
tullar och avgifter, om besiktning enligt fastighetstaxeringslagen
(1979:1152), om handlings undantagande från taxeringsrevision, skatte-
revision, eller annan granskning och om befrielse från skyldighet att
lämna upplysningar eller visa upp handling enligt taxeringslagen
(1990:324), mervärdesskattelagen (1994:200), lagen (1984:668) om upp-
börd av socialavgifter från arbetsgivare eller lagen (1984:151) om punkt-
skatter och prisregleringsavgifter samt om befrielse från skyldighet att
lämna kontrolluppgift enligt lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter,
3. mål om omedelbart omhändertagande enligt 6 § lagen (1990:52)
med särskilda bestämmelser om vård av unga, mål om tillfälligt flytt-
ningsförbud enligt 27 § samma lag, mål om omedelbart omhänder-
tagande enligt 13 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,
mål om tillfälligt omhändertagande enligt 37 § smittskyddslagen
(1988:1472), mål enligt 33 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångs-
vård samt mål enligt 18 § första stycket 2 4 såvitt avser de fall då vården
inte har förenats med särskild utskrivningsprövning eller 5 lagen
(1991:1129) om rättspsykiatrisk vård,
4. mål om anstånd med att betala skatt eller socialavgifter enligt upp-
börds- eller skatteförfattningarna och annat mål enligt uppbörds- och
folkbokföringsförfattningarna med undantag av mål om arbetsgivares
ansvarighet för arbetstagares skatt och mål enligt lagen (1984:668) om
uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,
5. mål om uppdelning av taxeringsvärde enligt 20 kap. 6 §, 28 kap. 1 §
och 35 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
6. mål som avser ändring av taxerad inkomst med högst 5 000 kr,
7. mål enligt skatte- och taxeringsförfattningarna i vilket beslutet över-
ensstämmer med parternas samstämmiga mening,
8. mål om rättshjälp genom offentligt biträde i ett ärende hos en annan
myndighet,
9. mål enligt körkortslagen (1977:477), om beslutet innebär att något
körkortsingripande inte skall ske eller att varning meddelas eller om det
är uppenbart att ett körkort, körkortstillstånd, traktorkort eller mopedkort
skall återkallas eller att ett utländskt körkort inte skall godkännas,
10. mål enligt luftfartslagen, om beslutet innebär att varning meddelas
eller om det är uppenbart att ett certifikat, elevtillstånd eller behörighets-
bevis skall återkallas,
11. mål i vilket saken är uppenbar. Lag (1994:1914).
_____________
Denna lag träder i kraft den

Förslag till lag om ändring i sekretesslagen
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 31 § sekretesslagen (1980:100) skall
ha följande lydelse.

7 kap.
31 § Sekretess gäller i ärende om prövning av någons lämplighet att ha
körkort, traktorkort, mopedkort, luftfartscertifikat eller sådant behörig-
hetsbevis som avses i luftfartslagen (1957:297) för uppgift om den en-
skildes hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan
antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider be-
tydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut i
ärendet.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio
år.
____________
Denna lag träder i kraft

Förslag till lag om ändring i lagen om åligganden för personal
inom hälso- och sjukvården
Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1994:953) om åligganden för
personal inom hälso- och sjukvården skall ha följande lydelse.

11 § Utöver vad som annars följer av lag eller förordning är hälso- och
sjukvårdspersonalen skyldig att lämna ut
1. uppgift om huruvida någon vistas på sjukvårdsinrättning om upp-
giften i ett särskilt fall begärs av en domstol, åklagarmyndighet, polis-
myndighet, kronofogdemyndighet eller skattemyndighet,
2. uppgift som behövs för en rättsmedicinsk undersökning,
3. uppgift som Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga sociala och
medicinska frågor behöver för sin verksamhet,
4. uppgift som behövs för prövning av ett ärende om att avskilja en
studerande från högskoleutbildning,
5. uppgift som Vägverket behöver för prövning av någons lämplighet
att ha körkort, traktorkort eller mopedkort.
_____________
Denna lag träder i kraft

Körkortsutredningens lagförslag i betänkandet En
körkortsreform (SOU 1996:114)
Förslag till körkortslag
Härigenom föreskrivs följande

1 kap. Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag gäller behörigheten att föra motorfordon, terrängmotor-
fordon, traktor och motorredskap samt behörighetshandlingar som ger
sådan rätt (körkort och traktorkort).

2 kap. Förarbehörighet

1 § Personbil, lastbil, buss, motorcykel, terrängvagn och motorredskap
klass I får föras endast av den som har ett gällande körkort för fordonet.

2 § Traktor som är försedd med gummihjul eller motorredskap klass II
får föras på väg endast av den som har ett gällande körkort eller traktor-
kort, om körningen på väg inte avser en kortare sträcka för färd till eller
från arbetsplats eller mellan en gårds ägor eller för liknande ändamål.

3 § Terrängskoter för föras endast av den som har fyllt 16 år.

4 § Moped får föras endast av den som har fyllt 15 år.

5 § Bestämmelserna i 1 4 §§ gäller inte vid färd med fordon inom in-
hägnat järnvägs-, fabriks-, eller tävlingsområde eller annat liknande in-
hägnat område.
För övningskörning gäller bestämmelserna i 4 kap.

3 kap. Behörighetshandlingarna
Körkort
1 § Förarbehörighet enligt 2 kap. 1 § anges i körkort med beteckningarna
A
för motorcykel
A1
för lätt motorcykel
B
för personbil med totalvikt av högst 3,5 ton och lätt lastbil
och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon, terrängvagn och
motorredskap klass I

C
för tung lastbil, personbil med totalvikt över 3,5 ton och ett
till sådan bil kopplat lätt släpfordon
D
för buss och ett till buss kopplat lätt släpfordon
E
för släpfordon, oavsett vikt och antal

2 § Behörigheten A ger rätt att föra motorcykel med en högre effekt än
25 kilowatt eller ett förhållande mellan effekt och tjänstevikt som över-
stiger 0,16 kilowatt/kilogram endast om körkortshavaren har
1. innehaft körkort med behörigheten A under minst två år eller
2. har fyllt 21 år och godkänts i körprov på sådan motorcykel.

3 § Körkort med behörigheten CE eller DE ger även behörigheten BE.

4 § Körkort med behörigheten CE ger även behörigheten DE, om kör-
kortshavaren har behörigheten D.

5 § Den som för ett fordon som avses i 2 kap. 1 § skall ha med sig kör-
kortet och på tillsägelse visa upp kortet för bilinspektör eller polisman.
Körkortets giltighet
6 § Ett körkort gäller från och med den dag då det utfärdas.

7 § Behörigheten C, CE, D eller DE gäller till och med det år då kör-
kortshavaren fyller 65 år och därefter för perioder om högst fem år, om
körkortshavaren har visat att de medicinska kraven för att inneha sådan
behörighet är uppfyllda.

8 § Ett körkort gäller inte om
1. det inte förnyas efter föreläggande,
2. det är omhändertaget enligt 5 kap. 15 §,
3. det har bytts ut mot ett utländskt körkort,
4. innehavaren dessutom har ett eller flera andra giltiga körkort ut-
färdade i andra stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
(EES) och inte efter anmaning anger vilket av körkorten som skall be-
hållas eller anger att ett annat än det svenska körkortet skall behållas,
eller
5. körkortshavaren begär att det skall upphöra att gälla.
Ogiltighet enligt första stycket 5 får begränsas till att avse viss be-
hörighet.
Förnyelse av körkort
9 § Ett körkort skall förnyas efter tio år från den dag då körkortet ut-
färdades och därefter för perioder om tio år. Förnyelse skall också ske,
om körkortet förstörts eller förkommit eller om någon uppgift i körkortet
har ändrats.
Förutsättningar för att utfärda körkort
10 § Körkort får utfärdas för den som varit folkbokförd i Sverige under
minst 185 dagar eller studerat här i minst sex månader och som har fyllt
- år för behörigheten A1,
- år för behörigheterna A, B, C och E,
- år för behörigheten D.
Körkort får dock inte utfärdas för den som innehar ett körkort som är
utfärdat i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
(EES).

11 § Körkort får utfärdas endast för den som med hänsyn till sina
personliga och medicinska förhållanden kan anses lämplig som förare av
körkortspliktigt fordon.
Prövningen av de personliga förhållandena skall avse att sökanden inte
är opålitlig i nykterhetshänseende och att denne i övrigt kan antas såsom
förare av körkortspliktigt fordon komma att respektera trafikreglerna och
visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken.
Prövningen av de medicinska förhållandena skall avse att sökanden har
tillfredsställande syn för att föra fordon av det slag ansökningen avser
och att denne i övrigt uppfyller de medicinska krav som är nödvändiga
med hänsyn till trafiksäkerheten.

12 § Den som söker eller innehar körkort är skyldig att genomgå läkar-
undersökning, blodprovstagning eller annan liknande undersökning, som
behövs för den prövning som avses i 10 § andra och tredje styckena eller
annars i denna lag.

13 § Körkort får utfärdas, när sökanden har avlagt ett godkänt förarprov.
Sådant prov består av ett kunskapsprov och ett körprov.
Körprov får avläggas endast av den som uppfyller kraven i 10 och
11 §§.

14 § Sökanden skall godkännas i förarprovet, om provet visar att han
eller hon har de kunskaper och den förmåga som från trafiksäkerhetssyn-
punkt bör ställas på förare av körkortspliktigt fordon.

15 § Körkort med behörigheten C eller D får utfärdas endast för den som
har körkort med behörigheten B eller inom de senaste tre åren har haft
körkort med behörigheten C eller D.

16 § Körkort med behörigheten BE, CE och DE får utfärdas endast för
den som har behörighet för dragfordonet eller inom de senaste tre åren
har haft körkort med sådan behörighet.

17 § Den som avser att ansöka om körkort får begära besked
(förhandsbesked) om det finns hinder mot att utfärda körkort med hänsyn
till hans eller hennes personliga eller medicinska förhållanden.

18 § När ett körkort utfärdas, får föreskrivas de särskilda villkor för
körkortsinnehavet som är nödvändiga från trafiksäkerhetssynpunkt.
Sådana villkor får också föreskrivas efter det att körkortet har utfärdats.

19 § Om hinder finns mot att utfärda körkort på grund av sökandens
personliga förhållanden, skall bestämmas den tid, lägst sex månader och
högst fem år, före vars utgång körkort inte får utfärdas (spärrtid).
Traktorkort
20 § Traktorkort får utfärdas för den som
1. har fyllt 16 år eller, om det föreligger särskilda skäl, 15 år,
2. med hänsyn till sina personliga och medicinska förhållanden kan
anses lämplig som förare av traktor och som
3. genom godkänt kunskapsprov visat sig uppfylla de krav som ställs
från trafiksäkerhetssynpunkt.

21 § Bestämmelserna i 6 §, 8 § 2 och 5 samt 11, 12, 14,
17 19 §§ gäller i tillämpliga delar även traktorkort.

4 kap. Övningskörning

1 § Den som för att få körkort vill öva sig i att föra bil eller motorcykel
får föra sådant fordon vid övningskörning under de förutsättningar som
anges i 2 5 §§. Övningskörning får dock inte ske medan spärrtid enligt
3 kap. 19 § eller 5 kap. 11 § löper.

2 § Den som övningskör skall, om annat inte följer av 3 §, ha fyllt
1. 16 år för körning med lätt motorcykel eller med personbil utan till-
kopplat tungt släpfordon,
2. 17 år och 6 månader för körning med annan motorcykel än sådan
som avses i 3 kap. 2 § eller med lastbil utan tillkopplat tungt släpfordon,
3. 18 år för körning med personbil eller lätt lastbil med tillkopplat
tungt släpfordon eller med tung lastbil,
4. 20 år för körning med sådan motorcykel som avses i 3 kap. 2 § eller
med buss.

3 § Den som har fyllt 17 år och 6 månader får övningsköra i trafikskola
med sådan motorcykel som avses i 3 kap. 2 § under förutsättning att den
som har uppsikt över körningen medföljer på motorcykeln eller i sidvagn
till denna.

4 § Övningskörning med sådant fordon eller fordonståg som kräver
behörigheten C, D eller E får ske endast om den som övningskör har kör-
kort med behörigheten B eller inom tre år före övningskörningen har haft
körkort för det slag av fordon med vilket körningen sker.

5 § Övningskörning skall ske under uppsikt av någon som har vana och
skicklighet att föra fordon av det slag som övningskörningen avser.
Sådan uppsikt får utövas endast av
1. den som fyllt 21 år och sedan minst tre år har körkort för fordon av
det slag körningen avser, om övningskörningen sker i gymnasieskola
eller komvux eller inom polisväsendet eller Försvarsmakten,
2. utbildningsledare eller trafiklärare, om övningskörningen sker i
trafikskola,
3. den som godkänts som handledare, om övningskörningen sker i
andra fall.

5 kap. Körkortsingripande

1 § Körkortsingripande syftar till att upprätthålla respekten för
trafikreglerna och för trafiksäkerhetens krav.
Ett körkortsingripande skall anpassas till vad trafiksäkerheten kräver.
Därvid skall göras en helhetsbedömning av körkortshavaren som förare
av körkortspliktigt fordon.

2 § Ett körkortsingripande sker genom återkallelse av körkortet eller
varning.
Till grund för körkortsingripande med anledning av brottslig gärning
skall beträffande frågan om brott föreligger läggas lagakraftvunnen dom
eller beslut om åtalsunderlåtelse enligt 20 kap. rättegångsbalken eller
motsvarande bestämmelse i annan författning.
Med svensk dom jämställs vid tillämpningen av denna lag brottmåls-
dom eller annat likvärdigt avgörande som har meddelats av en utländsk
domstol eller någon annan utländsk myndighet.

3 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller i tillämpliga delar även traktor-
kort.
Återkallelse av körkort
4 § Ett körkort skall återkallas, om körkortshavaren
1. har gjort sig skyldig till vårdslöshet i trafik enligt 1 § lagen
(1951:649) om straff för vissa trafikbrott,
2. har gjort sig skyldig till rattfylleri enligt 4 § första stycket lagen om
straff för vissa trafikbrott och alkoholkoncentrationen uppgått till minst
0,3 promille i blodet eller 0,15 milligram per liter i utandningsluften eller
till brott enligt 30 § första stycket järnvägssäkerhetslagen (1990:1157),
med sådan alkoholkoncentration,
3. har gjort sig skyldig till rattfylleri enligt 4 § andra stycket eller till
grovt rattfylleri enligt 4 a § lagen om straff för vissa trafikbrott eller till
brott enligt 30 § andra eller tredje stycket järnvägssäkerhetslagen,
4. har gjort sig skyldig till grov olovlig körning enligt 3 § lagen om
straff för vissa trafikbrott eller till brott mot 5 § andra stycket samma lag,
5. vid förande av motordrivet fordon eller spårvagn har grovt över-
skridit högsta tillåtna hastighet,
6. till följd av annan brottslig gärning än sådan som avses i 1 5 eller
med hänsyn till sina personliga förhållanden i övrigt, kan antas komma
att brista i respekten för trafikreglerna och inte visa hänsyn, omdöme och
ansvar i trafiken,
7. inom tre år efter ett körkortsingripande har begått en brottslig
gärning som avses i 14 §.

5 § Ett körkort skall också återkallas, om körkortshavaren
1. på grund av opålitlighet i nykterhetshänseende eller på grund av sina
medicinska förhållanden inte kan anses lämplig att föra körkortspliktigt
fordon,
2. inte följer ett föreläggande att ge in läkarintyg eller bevis om god-
känt förarprov.

6 § I fall som avses i 5 § får återkallelsen begränsas till att avse viss
behörighet.
Omfattar ett körkort behörigheten D får den behörigheten återkallas,
om körkortshavaren har gjort sig skyldig till brottslig gärning som visar
att han eller hon inte är lämplig att inneha körkort med sådan behörighet.

7 § En återkallelse enligt 4 § får ske villkorligt, om det med hänsyn till
samtliga omständigheter finns särskild anledning att anta att körkorts-
havaren inte kommer att utgöra en fortsatt risk i trafiken och det inte
motverkar den allmänna respekten för trafikreglerna och för trafiksäker-
hetens krav.

8 § En villkorlig körkortsåterkallelse gäller i fem år från dagen för be-
slutet. Om körkortshavaren under denna tid inte iakttar skötsamhet i
trafiken, får körkortsingripandet ändras till ovillkorlig återkallelse.

9 § Villkorlig körkortsåterkallelse får inte meddelas, om körkortshava-
ren vid tidpunkten för överträdelsen innehaft körkort mindre än två år.

10 § Om det på sannolika skäl kan antas att ett körkort kommer att åter-
kallas enligt 4 § eller 5 § 1, skall utan hinder av bestämmelserna i 2 §
andra och tredje styckena körkortet återkallas tills vidare i avvaktan på
slutligt avgörande.
Grundas beslutet på misstanke om brottslig gärning, skall beslutets
giltighetstid begränsas enligt vad som gäller för spärrtid enligt 11 §.
Har frågan om återkallelse inte slutligt avgjorts när giltighetstiden för
ett beslut om återkallelse tills vidare går ut, skall godkänt förarprov av-
läggas innan körkortet återställs.
Spärrtid m.m.
11 § Vid körkortsåterkallelse enligt 4 eller 8 § skall bestämmas den tid,
lägst sex månader och högst fem år, före vars utgång ett nytt körkort inte
får utfärdas (spärrtid). Om körkortet återkallas enligt 4 § 1 eller 4 § 3 och
fråga är om grovt brott, skall spärrtiden bestämmas till lägst ett år och
sex månader.

12 § För den som har fått sitt körkort återkallat enligt 4 § eller 5 § 1 får
nytt körkort utfärdas endast om det finns de förutsättningar som anges i
3 kap. 10 14 §§ i fråga om körkort eller 3 kap. 20 och 21 § i fråga om
traktorkort.
Har körkortet återkallats enligt 5 § 2 därför att körkortshavaren inte
gett in läkarintyg, får nytt körkort utfärdas när intyget getts in, om intyget
visar att det inte finns något hinder mot körkortsinnehav.

13 § Om ett körkort varit återkallat tills vidare under minst så lång tid
som skulle ha bestämts som spärrtid, får vid det slutliga avgörandet om
återkallelse förordnas att ytterligare ingripande inte skall ske.
Varning
14 § En körkortshavare skall, om annat inte följer av 4 § 7 eller 8 §,
meddelas varning, om körkortshavaren
1. har gjort sig skyldig till rattfylleri enligt 4 § första stycket lagen
(1951:649) om straff för vissa trafikbrott och alkoholkoncentrationen
under eller efter färden inte uppgick till 0,3 promille i blodet eller
0,15 milligram per liter i utandningsluften, eller till brott enligt 30 §
första stycket järnvägssäkerhetslagen (1990:1157) med sådan alkohol-
koncentration,
2. har brutit mot 5 § första stycket lagen om straff för vissa trafikbrott,
3. vid förande av ett motordrivet fordon eller en spårvagn
a. har gjort sig skyldig till olovlig körning enligt 3 § lagen om straff för
vissa trafikbrott,
b. i annat fall än som avses i 4 § 5 har överskridit högsta tillåtna
hastighet och överskridandet inte är obetydligt,
c. har kört mot rött ljus, underlåtit att iaktta stopplikt, kört om vid
övergångsställe eller brutit mot någon annan trafikregel så att fara upp-
kommit eller hade kunnat uppkomma,
4. genom upprepade förseelser har visat bristande vilja eller förmåga
att rätta sig efter de bestämmelser som gäller i trafikens eller trafiksäker-
hetens intresse för förare av körkortspliktigt fordon eller spårvagn.
Omhändertagande av körkort m.m.
15 § Ett körkort skall tas om hand om det på sannolika skäl kan antas att
körkortet kommer att återkallas enligt 4 § eller 5 § 1.

16 § Om ett fordon framförs i strid mot denna lag eller en föreskrift som
har meddelats med stöd av lagen, skall polisman hindra fortsatt färd som
inte kan ske utan påtaglig fara för trafiksäkerheten eller annan väsentlig
olägenhet.
Gemensamma bestämmelser
17 § Har någon ny omständighet inträffat eller blivit känd sedan ett
beslut om återkallelse, varning eller spärrtid har vunnit laga kraft, får
återkallelsen eller varningen hävas eller spärrtiden sättas ned, om det
finns synnerliga skäl.

6 kap. Utländska körkort
Giltighet i Sverige
1 § Ett utländskt körkort som är utfärdat i en stat inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet (EES) gäller i Sverige enligt sitt innehåll.
Även ett annat utländskt körkort gäller i Sverige enligt sitt innehåll.
Om körkortet inte är utformat i överensstämmelse med någon av före-
bilderna i de konventioner om vägtrafik, som har undertecknats i Genève
den 19 september 1949 respektive i Wien den 8 november 1968, och inte
heller är utfärdat på engelska, tyska eller franska, gäller dock körkortet
endast i förening med en bestyrkt översättning till något av dessa språk
eller svenska, danska eller norska. Ett körkort som inte är försett med ett
fotografi av körkortshavaren gäller endast tillsammans med en identitets-
handling med fotografi.

2 § Ett utländskt körkort gäller inte i Sverige
1. om det är ogiltigt i den stat där det har utfärdats,
2. om det har bytts ut mot ett svenskt körkort,
3. om innehavaren också har ett svenskt körkort och detta är om-
händertaget eller återkallat, eller
4. om körkortshavaren i fall som avses i 3 kap. 8 § 4 har förklarat att
han eller hon vill behålla det svenska körkortet.
Är körkortet utfärdat i en stat utanför Europeiska ekonomiska sam-
arbetsområdet (EES), gäller körkortet inte i Sverige om innehavaren är
folkbokförd i Sverige sedan mer än ett år.
Körkortet blir inte ogiltigt enligt andra stycket under den tid en an-
sökan om utbyte enligt 7 § prövas.

3 § Ett utländskt körkort medför inte rätt att föra bil innan innehavaren
har fyllt 18 år. Det medför inte heller rätt för annan än medborgare i en
stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) att
1. föra svenskregistrerat motordrivet fordon i yrkesmässig trafik eller
2. föra svenskregistrerad lastbil eller buss i förvärvsverksamhet för
transport av personer eller gods.
Körkortsingripande mot ett utländskt körkort m.m.
4 § Om det föreligger någon sådan grund för körkortsingripande som
avses i 5 kap., skall ett utländskt körkorts giltighet i Sverige prövas.
Vid prövningen tillämpas de bestämmelser som gäller vid ingripande
mot körkort utfärdade i Sverige. Är innehavaren av det utländska kör-
kortet folkbokförd i Sverige sedan minst 185 dagar och är det utländska
körkortet utfärdat i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsom-
rådet (EES), gäller även bestämmelserna i 3 kap. 18 §.

5 § Är innehavaren av det utländska körkortet folkbokförd i Sverige
sedan minst 185 dagar och är det utländska körkortet utfärdat i en stat
inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), kan körkortet
vid den prövning som avses i 4 § bytas ut mot ett likvärdigt svenskt kör-
kort och körkortsingripandet eller begränsningen i körkortets giltighet
därefter riktas mot det svenska körkortet.

6 § Bestämmelserna i 1 5 §§ gäller också midlertidigt kørekort och
turistkørekort utfärdade i Danmark, tillfälligt körkort utfärdat i Finland
och midlertidig kjøretillatelse meddelad i Norge.
Utbyte av utländska körkort
7 § Ett körkort som är utfärdat i en stat inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES), Schweiz eller Japan och som gäller i Sverige
får bytas ut mot ett likvärdigt svenskt körkort, om innehavaren är folk-
bokförd i Sverige sedan minst 185 dagar.
Utbyte av ett körkort som är utfärdat i Schweiz eller Japan får ske
endast om körkortshavaren uppfyller de personliga och medicinska krav
som anges i 3 kap. 11 §.

8 § Vid beslut om utbyte av ett utländskt körkort gäller bestämmelserna i
3 kap. 18 §.

7 Kap. Förfarandet i körkortsärenden m.m.

1 § Vad som sägs i detta kapitel om körkort gäller i tillämpliga delar
också traktorkort.

2 § Länsstyrelsen prövar ärenden enligt 3 kap. 8 § 1 och 5, 10 12 §§,
17 19 §§ och 20 § 1 och 2 samt ärenden om förlängd giltighet av be-
hörigheterna C, CE, D eller DE enligt 3 kap. 7 §.
Länsstyrelsen prövar också ärenden om godkännande av handledare
enligt 4 kap. 5 § 3, körkortsingripande och giltighet eller utbyte av ett
utländskt körkort samt de andra ärenden om körkort som regeringen
föreskriver.

3 § Vägverket beslutar om utfärdande av körkort.
4 § Omhändertagande av körkort enligt 5 kap. 15 § beslutas av polis-
myndighet eller åklagare.

5 § Länsstyrelsen får utfärda preliminärt beslut om körkortsingripande
för godkännande inom viss tid, om det med hänsyn till de omständigheter
och uppgifter som föreligger i ärendet finns grundad anledning att anta
att körkortshavaren är beredd att godta ett beslut om körkortsingripande.
Har preliminärt beslut utfärdats, får ärendet inte tas upp på nytt förrän
tiden för godkännande har gått ut. Godkännande som sker efter det att
ärendet tagits upp på nytt är utan verkan.
Ett godkänt preliminärt beslut gäller som beslut som har vunnit laga
kraft.
Verkställighet av beslut m.m.
6 § Ett beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte annat anges.
Ett beslut om körkortsingripande skall delges den som beslutet rör.

7 § Spärrtid med anledning av återkallelse räknas från den dag då be-
slutet delges körkortshavaren eller när denne överlämnar körkortet till
Vägverket eller polismyndighet. Har beslutet föregåtts av ett beslut om
omhändertagande av körkortet eller ett beslut om återkallelse tills vidare,
räknas spärrtiden från det först delgivna beslutet.
Spärrtiden löper i andra fall till den dag som anges i beslutet.

8 § Har ett beslut meddelats om körkortsåterkallelse eller omhänder-
tagande av körkort, skall körkortshavaren efter anmaning överlämna kör-
kortet till Vägverket eller polismyndighet. Om nytt körkort har utfärdats
för körkortshavaren eller om körkortet skall förnyas i annat fall än som
avses i 3 kap. 9 § första mening, gäller motsvarande skyldighet i fråga
om det äldre körkortet.
Ett körkort som inte överlämnats enligt första stycket, får tas om hand
av polisman för verkställighet av beslutet.

8 kap. Överklagande

1 § Länsstyrelsens beslut enligt 7 kap. 2 § får, om inte annat följer av
tredje stycket eller 3 §, överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Läns-
styrelsen får föra talan även till förmån för den enskilda parten.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Länsstyrelsens beslut i ett ärende om godkännande som handledare
enligt 4 kap. 5 § 3, får överklagas till Vägverket.

2 § Vägverkets beslut i ett ärende om godkännande som handledare och
om utfärdande av körkort eller traktorkort eller om förnyelse av körkort
får inte överklagas.

3 § Ett föreläggande om att ge in läkarintyg eller bevis om godkänt
förarprov får överklagas endast tillsammans med det beslut genom vilket
ärendet avgörs.
En anmaning enligt 3 kap. 8 § 4 får inte överklagas. Detsamma gäller
beslut om omhändertagande av körkort eller traktorkort enligt 5 kap. 15 §
och beslut i fråga om godkännande vid förarprov.

4 § Om allmän förvaltningsdomstols beslut överklagas av länsstyrelsen,
skall överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag då det
överklagade beslutet meddelades.

9 kap. Ansvarsbestämmelser

1 § Den som för terrängskoter innan han eller hon har fyllt 16 år döms
till böter.

2 § Förs moped eller terrängskoter av barn som inte har fyllt 15 år, döms
den som har vårdnaden om barnet eller, om förseelsen har begåtts av
barnet i anställningsförhållande, arbetsgivaren till böter, om denne upp-
såtligen eller av oaktsamhet har underlåtit att göra vad som ankommit på
honom eller henne för att hindra förseelsen. Till samma straff döms även
den som i annat fall uppsåtligen eller av oaktsamhet tillåter barn som inte
har fyllt 15 år att föra moped eller terrängskoter.

3 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 3 kap. 5 § döms
till penningböter.
Till straff skall inte dömas,
1. om körkortet skall förnyas och föraren före färden har återlämnat
kortet eller gjort anmälan om att det förstörts eller förkommit,
2. om återkallelse av körkortet har begränsats på sätt som anges i
5 kap. 6 § och färden äger rum inom två månader från det att frågan om
återkallelsen slutligt har avgjorts,
3. om förarens identitet genast har kunnat fastställas.

4 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att inom fem
dagar efter anmaning överlämna ett körkort eller ett traktorkort till Väg-
verket eller polismyndighet enligt 7 kap. 8 § döms till penningböter.

5 § Om ansvar för den som i annat fall än som avses i 1 4 §§ för fordon
i strid mot denna lag finns bestämmelser i lagen (1951:649) om straff för
vissa trafikbrott.

10 kap. Bemyndiganden m.m.

1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar ytterligare föreskrifter i de avseenden som anges i denna lag
och föreskrifter om undantag från lagen. Detsamma gäller om sådan
registrering som behövs för tillämpningen av lagen.
Regeringen får överlämna till postbefordringsföretag att medverka vid
utlämnande av körkort.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i en-
skilda fall medge undantag från denna lag.

2 § Om en läkare vid undersökning av en körkortshavare finner att
denne av medicinska skäl är olämplig att inneha körkort, skall läkaren
anmäla det till länsstyrelsen. Innan någon anmälan görs skall läkaren
underrätta körkortshavaren.
Bestämmelserna i första stycket gäller även i fråga om innehavare av
traktorkort.

3 § I ärende enligt denna lag får den enskilde föreläggas att ge in läkar-
intyg eller bevis om godkänt förarprov eller att förnya körkortet.
_____________
1. Denna lag träder i kraft den då körkortslagen (1977:477)
upphör att gälla.
2. Den som vid ikraftträdandet har ett gällande körkortstillstånd skall
anses uppfylla kraven i 3 kap. 11 §, om förarprov avläggs inom sex
månader från ikraftträdandet.
3. Har en brottslig gärning som avses i 5 kap. 4 § begåtts före ikraft-
trädandet, gäller äldre föreskrifter om återkallelse av körkort.
4. Bestämmelserna i 5 kap. 14 § gäller även brottslig gärning som har
begåtts före ikraftträdandet.
5. Den som vid ikraftträdandet har fyllt 17 år och 6 månader och har
körkortstillstånd får övningsköra med personbil utan tillkopplat tungt
släpfordon, även om övningskörningen inte sker under uppsikt av god-
känd handledare.

Förslag till lag om trafikskolor
Härigenom föreskrivs följande

1 § Med trafikskola avses yrkesmässig utbildning av förare av fordon
som kräver särskild behörighet.

2 § Trafikskola får drivas endast efter tillstånd av Vägverket.
Tillstånd får meddelas fysisk eller juridisk person, som med hänsyn till
vederhäftighet och andra omständigheter bedöms ha förutsättningar att
driva trafikskola på sådant sätt, att kravet på god förarutbildning blir till-
godosett.

3 § Vid trafikskola skall finnas en godkänd trafikskolechef, som svarar
för att skolan drivs på sätt som sägs i 2 §, och en eller flera godkända
utbildningsledare, som är ansvariga för utbildningsarbetet.
Om det behövs med hänsyn till omfattningen av skolans verksamhet,
skall vid skolan utöver utbildningsledare finnas en eller flera godkända
trafiklärare.

4 § Endast den som har fyllt 21 år och sedan minst tre år har körkort för
det slag av fordon som utbildningen avser får godkännas som utbild-
ningsledare eller trafiklärare. Godkännande som trafiklärare kan be-
gränsas till att avse utbildning på andra fordon än motorcyklar.
Godkännande som utbildningsledare eller trafiklärare enligt första
stycket får avse även den som har körkort utfärdat i en annan stat inom
Europeiska samarbetsområdet (EES).

5 § Vägverket får återkalla tillståndet att driva trafikskola, om
1. tillståndshavaren befinns olämplig att driva trafikskola,
2. utbildningen i trafikskola bedrivs i strid mot gällande föreskrifter
eller i övrigt på ett otillfredsställande sätt, eller
3. undervisning inte har bedrivits vid skolan under de senaste tolv
månaderna.

6 § Om Vägverket finner att den som har godkänts som trafikskolechef,
utbildningsledare eller trafiklärare är olämplig, får verket återkalla god-
kännandet.

7 § Har innehavare av tillstånd att driva trafikskola eller trafikskolechef,
utbildningsledare eller trafiklärare vid sådan skola gjort sig skyldig till
förfarande eller försummelse, som kan föranleda återkallelse av tillstånd
eller godkännande, men kan det antas att han skall låta sig rätta utan
sådan åtgärd, får varning i stället meddelas.

8 § Vägverkets beslut enligt denna lag får överklagas till allmän förvalt-
ningsdomstol. Beslut om varning enligt 7 § får inte överklagas.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt.

9 § Den som driver trafikskola utan tillstånd eller utan att följa de i
denna lag eller med stöd av lagen meddelade föreskrifter döms till böter.

10 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela
ytterligare föreskrifter om trafikskolor och om utbildningen vid sådana
skolor.
_____________
Denna lag träder i kraft den

Lagförslag i promemorian Försöksverksamhet med
alkolås
Förslag till lag om ändring i körkortslagen
Härigenom föreslås att dels att i körkortslagen (1977:477) skall införas
en ny paragraf 16 a §, dels att 19 § skall ha följande lydelse.

16 a § En återkallelse enligt 16 § 1. får ske villkorligt om körkortshava-
ren har eller misstänks ha brutit mot 4 § eller 4 a § lagen (1951:649) om
straff för vissa trafikbrott. Närmare bestämmelser om förutsättningar m.
m. för att meddela en sådan återkallelse finns i lagen (1997:000) om för-
söksverksamhet med alkolås.

19 § Ett körkort skall återkallas tills vidare i avvaktan på slutligt av-
görande av återkallelsefrågan om det på sannolika skäl kan antas att kör-
kortet kommer att villkorligt eller slutligt återkallas på någon av de
grunder som avses i 16 § 1 7. Grundas beslutet på misstanke om brotts-
lig gärning, skall beslutets giltighetstid begränsas enligt vad som gäller
för spärrtid enligt 21 §. Genom ett beslut om villkorlig återkallelse upp-
hör beslutet om återkallelse tills vidare att gälla.
_____________
Denna lag träder i kraft den

Förslag till lag om försöksverksamhet med alkolås
Härigenom föreskrivs följande.

1 § Denna lag syftar till att möjliggöra försöksverksamhet med villkorlig
körkortsåterkallelse under en prövotid med villkor att alkolås används.
Lagen skall tillämpas i anslutning till 16 a § körkortslagen (1977:477).

2 § Med alkolås förstås en sådan anordning i en personbil som hindrar
att fordonet startas och framförs av förare som har alkohol i utand-
ningsluften.

3 § Ett körkort får återkallas villkorligt efter ansökan av körkortshavare
som är folkbokförd i Västerbottens, Stockholms eller Östergötlands län
om körkortshavaren visar att han har förbundit sig att utrusta en personbil
med alkolås. Ett beslut om villkorlig återkallelse skall förenas med vill-
kor att körkortshavaren endast får framföra en personbil utrustad med
godkänt alkolås och att denna inte framförs i yrkesmässig trafik. Som
villkor skall även gälla att körkortshavaren endast får framföra fordonet i
Sverige.

4 § Villkorlig återkallelse av körkort för vilket gäller en prövotid enligt
22 a § körkortsförordningen (1977:722) eller vars innehavare meddelats
varning enligt 22 § körkortslagen bör normalt inte medges förrän sådan
prövotid löpt ut eller två år förflutit sedan varningen meddelades.

5 § En ansökan om villkorlig återkallelse får inte bifallas om körkorts-
havaren med hänsyn till sina personliga eller medicinska förhållanden
bedöms olämplig.
En ansökan får också avslås om ett bifall inte gagnar försöksverksam-
heten eller annars särskilda skäl talar mot en villkorlig återkallelse av
körkortet.

6 § Bifalls en ansökan gäller en prövotid om två år för körkortshavaren.
Körkortshavaren skall under den tiden
- iaktta villkoret att inte framföra annat körkortspliktigt fordon än viss
personbil utrustad med alkolås,
- iaktta meddelade regler om installation och användning av alkolås,
- genom återkommande läkarintyg styrka ett nyktert levnadssätt och
- iaktta föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag och de krav
som i övrigt gäller för ett fortsatt körkortsinnehav enligt körkorts-
lagen.

7 § Om körkortshavaren bryter mot vad som sägs i 6 § skall länsstyrel-
sen undanröja den villkorliga körkortsåterkallelsen och skyndsamt ta upp
frågan om körkortsingripande till förnyad prövning utan beaktande av
den villkorliga återkallelsen. Fråga om undanröjande skall väckas av
länsstyrelsen före prövotidens utgång.

8 § Meddelade villkor skall anges på körkortet.

9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar de ytterligare föreskrifter som behövs för tillämpning av denna
lag.

10 § Ett länsstyrelsebeslut enligt denna lag meddelas av länsstyrelsen i
det län där körkortshavaren är folkbokförd. Beslutet gäller omedelbart,
om inte annat förordnas.

11 § Ett beslut att inte medge villkorlig återkallelse av ett körkort får
överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Ett beslut om villkor i anslut-
ning till återkallelsebeslut får inte överklagas.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
_____________
Denna lag träder i kraft den

Lagförslag i kommunikationsdepartementets remiss om
Läkarundersökningar för bibehållande av
körkortsbehörighet C eller D
Förslag till ändring i förslag till körkortslag (1998:000)
Behörigheten C, CE, D eller DE gäller till och med det år då körkorts-
havaren fyller 45 år och därefter för perioder om högst tio år, om kör-
kortshavaren har visat att de medicinska kraven för att inneha sådan be-
hörighet är uppfyllda.
Förslag till ändring av övergångsbestämmelser till körkortslag
(1998:000).
Innehavare av körkort med behörighet C, CE, D eller DE som vid ikraft-
trädandet fyllt 45 år skall senast den 30 september 2003 ansöka om sådan
förlängning av giltighet av behörighet som stadgas i 0 kap. 00 § om inte
körkortet skall förnyas dessförinnan enligt 0 kap. 00 §.

Förteckning över remissinstanserna
SOU 1996:11 EU-MOPEDEN Ålders- och behörighetskrav
för två- och trehjuliga motorfordon
Kammarrätten i Göteborg, Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i
Stockholm, Länsrätten i Värmlands län, Rikspolisstyrelsen, Över-
styrelsen för civil beredskap, Folkhälsoinstitutet, Vägverket, Statens
skolverk, Ungdomsstyrelsen, Länsstyrelsen i Malmöhus län, Läns-
styrelsen i Västerbottens län, AB Svensk Bilprovning, Borås Trafik-
säkerhetsråd, Cykel- och Sporthandlarnas Riksförbund, Frivilliga Motor-
cykelkårernas Riksförbund, Moped- och Motorcykelbranschens Riksför-
bund, Motorförarnas Helnykterhetsförbund Ungdomsförbundet,
Nationalföreningen för trafiksäkerhets främjande, Pensionärernas Riks-
organisation, Riksförbundet Hem och Skola, Svenska Motorcykelför-
bundet, Sveriges Motorcyklisters Centralorganisation, Sveriges Motor-
cykelhandlares Riksförbund, Sveriges Trafikskolors Riksförbund och
Åldersgränsutredningen (C 1995:2). Därutöver har privatpersoner lämnat
synpunkter.
Svenska Kommunförbundet har avstått från att lämna synpunkter.
SOU 1996:114 En körkortsreform
Hovrätten för Nedre Norrland, Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i
Uppsala län, Länsrätten i Värmlands län, Riksåklagaren, Rikspolis-
styrelsen, Överstyrelsen för civil beredskap, Folkhälsoinstitutet, Väg-
verket, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Statens Skolverk,
Glesbygdsverket, Ungdomsstyrelsen, Länsstyrelsen i Kopparbergs län,
Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Läns-
styrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län,
Länsstyrelsen i Malmöhus län, Körkortsföreningen, Motorförarnas hel-
nykterhetsförbund, Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande,
Pensionärernas Riksorganisation, Svenska Bussbranschens Riksförbund,
Svenska Kommunförbundet, Svenska Taxiförbundet, Svenska Åkeriför-
bundet, Sveriges Trafikskolors Riksförbund, Sveriges Motorcyklisters
Centralorganisation, Motormännens Riksförbund, Kungliga Automobil-
klubben, Sveriges Försäkringsförbund. Därutöver har Försvarsmakten,
Svenska Läkaresällskapet, Sveriges Läkareförbund, Karolinska Institutet
och privatpersoner avgivit yttranden.
Riksåklagaren har till sitt yttrande fogat yttranden från Åklagarmyn-
digheten i Stockholm, Åklagarmyndigheten i Göteborg, Åklagarmyndig-
heten i Malmö och Åklagarmyndigheten i Västerås.

Promemoria om försöksverksamhet med alkolås
Svea Hovrätt, Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i Stockholms län,
Länsrätten i Östergötlands län, Länsrätten i Västerbottens län, Riks-
åklagaren, Rikspolisstyrelsen, Brottsförebyggande rådet, Socialstyrelsen,
Vägverket, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Länsstyrelsen i
Stockholms län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Länsstyrelsen i
Västerbottens län, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Körkorts-
föreningen, Motorförarnas helnykterhetsförbund, Motormännens Riks-
förbund, Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, Kungliga
Automobilklubben, Svenska Taxiförbundet, Svensk Bilprovning AB,
Sveriges Försäkringsförbund och Trafikmedicinskt Centrum vid Karo-
linska Institutet.
Samtliga remissinstanser utom Länsrätten i Västerbottens län har gett
in yttrande. Yttrande har vidare kommit in från Sveriges Trafik-
medicinska Förening.
Kommunikationsdepartementets remiss angående
Läkarundersökningar för bibehållande av körkortsbehörighet C
eller D
Socialstyrelsen, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Skåne
län, Biltrafikens Arbetsgivareförbund, Fria Taxis Riksförbund, Grossist-
förbundet, Handelsanställdas förbund, Landstingsförbundet, Motor-
männens Riksförbund, Svenska Bussbranschens Riksförbund, Svenska
Kommunförbundet, Svenska Läkaresällskapet, Svenska Taxiförbundet,
Svenska Transportarbetarförbundet, Svenska Åkeriförbundet, Sveriges
Läkarförbund, Sveriges Speditörsförbund, Sveriges Stuvareförbund,
Sveriges Transportindustriförbund, Transportfackens Yrkes- och
Arbetsmiljönämnd (TYA).

Lagrådsremissens lagförslag
Förslag till körkortslag
Härigenom föreskrivs1 följande

1 kap. Inledande bestämmelse

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om behörighet att köra motor-
fordon, terrängmotorfordon, traktor och motorredskap samt om hand-
lingar som ger sådan behörighet (körkort och traktorkort).
Bestämmelser om behörighet att köra vissa fordon i yrkesmässig trafik
finns i yrkestrafiklagen (1998:000).
Särskilda bestämmelser gäller för behörighet att köra motorfordon,
terrängmotorfordon och traktor som brukas av Försvarsmakten liksom av
räddningskår under utbildning och höjd beredskap samt vid tjänstgöring
med stöd av 4 kap. lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.

2 kap. Förarbehörighet

1 § Personbil, lastbil, buss, motorcykel, terrängvagn och motorredskap
klass I får köras endast av den som har ett gällande körkort för fordonet.

2 § Traktor med gummihjul och motorredskap klass II får köras på väg
endast av den som har ett gällande körkort eller traktorkort, om inte kör-
ningen på väg avser en kortare sträcka för färd till eller från en arbets-
plats eller mellan en gårds ägor eller för liknande ändamål.

3 § Terrängskoter för köras endast av den som har körkort eller traktor-
kort.

4 § Moped klass I får köras endast av den som har körkort. Moped klass
II får köras av den som har fyllt 15 år.

5 § Bestämmelserna i 1 4 §§ gäller inte vid färd med fordon inom ett
inhägnat järnvägs-, fabriks- eller tävlingsområde eller annat liknande
inhägnat område.
För övningskörning gäller bestämmelserna i 4 kap.

6 § Den som har ett körkort med behörigheten B får köra lastbil och buss
med eller utan släpfordon, men utan last eller passagerare, inom garage-,
verkstads- eller bensinstationsområde. Detsamma gäller den som har fått
ett körkort med sådan behörighet återkallat, om särskilt medgivande läm-
nats. Ett sådant medgivande gäller högst tre år.

7 § Polis som har ett körkort med behörigheten B får i tjänsteutövning
köra varje slag av körkortspliktigt fordon en kortare sträcka.

8 § Utan hinder av 4 § får en person som fyllt 15 år och som är bosatt
utomlands men tillfälligt vistas här bruka en moped klass I som han fört
in i landet, om den uppfyller de villkor som gäller för sådana fordon i
hans hemland. Detta gäller dock endast om den som har fört in fordonet
får köra detta i hemlandet utan körkort eller därmed jämförlig handling.
Särskilt förarbevis
9 § Under höjd beredskap eller då regeringen har beslutat om tjänst-
göring enligt 4 kap. 8 § lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt får den
som har ett körkort med behörigheten B och har ett särskilt förarbevis
köra det slag av fordon som anges i det särskilda förarbeviset.
I övrigt skall bestämmelserna i denna lag gälla även det särskilda förar-
beviset.

10 § Beslut om utfärdande av körkort gäller som körkort under begrän-
sad tid.

3 kap. Behörighetshandlingarna
Körkort
1 § Förarbehörighet enligt 2 kap. 1 § anges i körkort med beteckningarna

A
för motorcykel
A1
för lätt motorcykel
B
för

1. personbil med totalvikt av högst 3,5 ton och lätt lastbil samt
ett lätt släpfordon som är kopplat till sådana bilar,

2. terrängvagn, och

3. motorredskap klass I
C
för tung lastbil och personbil med totalvikt över 3,5 ton samt
ett lätt släpfordon som är kopplat till sådana bilar
D
för buss och ett lätt släpfordon som är kopplat till buss
E
för släpfordon, oavsett vikt och antal

2 § Behörigheten A ger rätt att köra motorcykel med en högre effekt än
25 kilowatt endast om körkortshavaren har haft ett körkort med behörig-
heten A under minst två år eller har fyllt 21 år och godkänts i körprov på
en sådan motorcykel. Detsamma gäller om motorcykeln har ett för-
hållande mellan effekt och tjänstevikt som överstiger 0,16 kilowatt/kilo-
gram.

3 § Behörigheten B ger rätt att köra trehjuliga motorcyklar.

4 § Körkort med behörigheten CE eller DE ger även behörigheten BE.

5 § Körkort med behörigheten CE ger även behörigheten DE, om kör-
kortshavaren har behörigheten D.

6 § Den som kör ett fordon som avses i 2 kap. 1 § skall ha med sig
körkortet eller ett beslut om utfärdande av körkort. På begäran av bilin-
spektör eller polis skall handlingen överlämnas för kontroll.
Körkortets giltighet
7 § Ett körkort gäller från och med den dag då det utfärdas.

8 § Behörigheten C, CE, D eller DE gäller tills det att körkortshavaren
fyller 00 år och därefter för perioder om högst 00 år, om körkortshavaren
har visat att de medicinska kraven för att ha sådan behörighet är upp-
fyllda.

9 § Ett körkort gäller inte om
1. det inte har förnyats efter föreläggande,
2. det är återkallat eller omhändertaget enligt 5 kap.,
3. det har ersatts med annat körkort,
4. det har bytts ut mot ett utländskt körkort, eller
5. innehavaren dessutom har ett eller flera andra giltiga körkort utfärdade
i andra stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och
inte efter uppmaning anger vilket av körkorten som skall behållas eller
anger att ett annat än det svenska körkortet skall behållas.
Ett körkort skall också förklaras ogiltigt om körkortshavaren begär det.
Ogiltigheten får begränsas till att avse viss behörighet.
Förnyelse av körkort
10 § Ett körkort skall förnyas vart tionde år. Körkortet skall också för-
nyas om det har förstörts eller kommit bort eller om någon uppgift i det
har ändrats.
Förutsättningar för att utfärda körkort
11 § Körkort får utfärdas för den som
1. har körkortstillstånd,
2. är permanent bosatt i Sverige eller har studerat här i minst sex måna-
der,

3. har fyllt
a) 16 år för behörigheten A1,
b) 18 år för behörigheterna A, B, C och E,
c) 21 år för behörigheten D
och
4. har avlagt godkänt förarprov.
Körkort får dock inte utfärdas för den som har ett körkort som är ut-
färdat i en annan stat inom EES.
Har ett körkort blivit ogiltigt av anledning som avses i 8 § eller 9 §
första stycket 1 eller sista stycket behöver förarprov inte avläggas innan
begäran om förlängning bifalls eller nytt körkort utfärdas, om ansökan
om körkortstillstånd görs inom ett år från det att behörigheten upphörde
att gälla eller körkortet blev ogiltigt. För utfärdande av körkort efter åter-
kallelse gäller bestämmelserna i 5 kap.

12 § Körkortstillstånd får meddelas endast för den som med hänsyn till
sina personliga och medicinska förhållanden kan anses lämplig som
förare av ett körkortspliktigt fordon. Körkortstillståndet gäller endast
under en viss tid.
Prövningen av de personliga förhållandena skall avse att sökanden inte
är opålitlig i nykterhetshänseende och i övrigt kan antas komma att
respektera trafikreglerna och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken.
Prövningen av de medicinska förhållandena skall avse att sökanden har
tillfredsställande syn för att köra fordon av det slag ansökningen avser
och att sökanden i övrigt uppfyller de medicinska krav som är nödvän-
diga med hänsyn till trafiksäkerheten.

13 § Den som söker eller har körkortstillstånd eller körkort är skyldig att
genomgå läkarundersökning, blodprovstagning eller annan liknande
undersökning som behövs för den prövning som avses i 12 § andra och
tredje styckena eller annars i denna lag.

14 § Förarprovet består av ett kunskapsprov och ett körprov. Förarprov
får inte avläggas om spärrtid löper. Kunskapsprov för behörigheten A
behöver inte avläggas om sökanden redan har körkort med behörigheten
A1.
För förarprov för behörigheterna A, A1 eller B skall sökanden kunna
visa ett bevis om förarutbildning för fordonsslaget. Körprov får avläggas
endast av den som uppfyller kraven i 11 § första stycket 1 3.

15 § Sökanden skall godkännas i förarprovet, om det visar att sökanden
har de kunskaper och den förmåga samt uppvisar det beteende som från
trafiksäkerhetssynpunkt bör krävas av förare av körkortspliktiga fordon.

16 § Körkort med behörigheten C eller D får utfärdas endast för den som
har körkort med behörigheten B eller inom de senaste tre åren har haft
körkort med behörigheten C eller D.

17 § Körkort med behörigheten BE, CE eller DE får utfärdas endast för
den som har behörighet för dragfordonet eller inom de senaste tre åren
har haft körkort med sådan behörighet.
Förhandsbesked
18 § Den som avser att ansöka om körkortstillstånd får begära förhands-
besked i fråga om det finns hinder mot att meddela körkortstillstånd med
hänsyn till sökandens personliga eller medicinska förhållanden.

19 § Om det vid prövning av ansökan om körkortstillstånd eller för-
handsbesked finns hinder mot att meddela körkortstillstånd på grund av
sökandens personliga förhållanden, skall en tid bestämmas före vars ut-
gång körkort inte får utfärdas (spärrtid). Spärrtiden skall vara lägst en
månad och högst tre år.
Villkor för innehav av körkortstillstånd eller körkort
20 § När ett körkortstillstånd meddelas eller ett körkort utfärdas, får de
särskilda villkor för körkortsinnehavet som är nödvändiga från trafik-
säkerhetssynpunkt föreskrivas. Sådana villkor får också föreskrivas efter
det att körkortet har utfärdats.
Traktorkort
21 § Traktorkort får utfärdas för den som
1. har fyllt 16 år eller, om det finns särskilda skäl, 15 år,
2. har körkortstillstånd och som
3. genom godkänt kunskapsprov visat sig uppfylla de krav som bör
ställas från trafiksäkerhetssynpunkt.

22 § Bestämmelserna i 7 §, 9 § första stycket 2 3 och andra stycket samt
12, 13, 18 20 §§ gäller även traktorkort.

4 kap. Övningskörning

1 § Den som för att få körkort vill öva sig i att köra bil eller motorcykel
får övningsköra under de förutsättningar som anges i 2 5 §§ om han har
körkortstillstånd.
För övningskörning i gymnasieskola eller komvux gäller särskilda be-
stämmelser.

2 § Den som övningskör skall, om annat inte följer av 3 eller 4 §, ha fyllt
1. 16 år för körning med personbil eller med fordon som kräver förar-
behörighet A1,
2. 17 år och 6 månader för körning med lätt lastbil eller med fordon
som kräver förarbehörighet A eller C, dock ej sådan motorcykel som av-
ses i 3 kap. 2 §,
3. 18 år för körning med fordon som kräver förarbehörighet BE eller
CE ,
4. 20 år för körning med sådan motorcykel som avses i 3 kap. 2 § och
med fordon som kräver behörighet D eller DE.

3 § Den som har fyllt 17 år och 6 månader får övningsköra i trafikskola
med sådan motorcykel som avses i 3 kap. 2 § under förutsättning att den
som har uppsikt över körningen följer med på motorcykeln eller i en sid-
vagn.

4 § Övningskörning med sådant fordon som kräver behörigheten C, D
eller E får ske endast om den som övningskör har ett körkort med be-
hörigheten B eller inom tre år före övningskörningen har haft körkort för
det slag av fordon med vilket körningen sker.

5 § Övningskörning skall ske under uppsikt av någon som har vana och
skicklighet att köra fordon av det slag som övningskörningen avser.
Sådan uppsikt får utövas endast av
1. den som fyllt 21 år och sedan minst tre år har körkort för fordon av
det slag körningen avser, om övningskörningen sker inom polisväsendet
eller Försvarsmakten,
2. utbildningsledare eller trafiklärare, om övningskörningen sker i
trafikskola,
3. den som fyllt 24 år och sedan minst fem år har körkort för fordon av
det slag som övningskörningen avser samt har godkänts som handledare
för den som övningskör, om övningskörningen sker i andra fall.

6 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller även den som har ett körkort
utfärdat i stat inom EES.

5 kap. Körkortsingripande

1 § Ett körkortsingripande sker genom återkallelse av körkortet eller
genom varning.
Ett körkortsingripande med anledning av brottslig gärning skall när det
gäller frågan om brott föreligger grunda sig på en lagakraftvunnen dom
eller ett beslut om åtalsunderlåtelse enligt 20 kap. rättegångsbalken eller
motsvarande bestämmelse i annan författning.
Med svensk dom jämställs vid tillämpningen av denna lag brottmåls-
dom eller annat likvärdigt avgörande som har meddelats av en utländsk
domstol eller någon annan utländsk myndighet.

2 § Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas även på körkortstillstånd
och traktorkort.

Återkallelse av körkort
3 § Ett körkort skall återkallas
1. om körkortshavaren har brutit mot 1 § andra stycket, 4 eller 4 a § lagen
(1951:649) om straff för vissa trafikbrott eller 30 § första, andra eller
tredje stycket järnvägssäkerhetslagen (1990:1157),
2. om körkortshavaren har brutit mot 5 § lagen om straff för vissa trafik-
brott och överträdelsen inte kan anses som ringa,
3. om körkortshavaren genom upprepade förseelser i väsentlig grad har
visat bristande vilja eller förmåga att rätta sig efter de bestämmelser som
gäller i trafikens eller trafiksäkerhetens intresse för förare av motordrivet
fordon eller spårvagn,
4. om körkortshavaren i annat fall vid förande av ett motordrivet fordon
eller en spårvagn har överskridit högsta tillåtna hastighet, kört mot rött
ljus, underlåtit att iaktta stopplikt, kört om vid övergångsställe eller brutit
mot något annan regel som är väsentlig från trafiksäkerhetssynpunkt, allt
om överträdelsen inte kan anses som ringa,
5. om körkortshavaren på grund av opålitlighet i nykterhetshänseende
inte bör ha körkort,
6. om det med hänsyn till brott som körkortshavaren har gjort sig skyldig
till kan antas att han inte kommer att respektera trafikreglerna och visa
hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken eller om han på grund av sina
personliga förhållanden i övrigt inte kan anses lämplig som förare av
körkortspliktigt fordon,
7. om körkortshavarens förutsättningar för rätt att köra ett körkortsplik-
tigt fordon är så väsentligt begränsade genom sjukdom, skada eller dylikt
att han från trafiksäkerhetssynpunkt inte längre bör ha körkort,
8. om körkortshavaren inte följer ett föreläggande att ge in läkarintyg
eller bevis om godkänt förarprov.

4 § Återkallelse enligt 3 § får begränsas till att avse en eller flera be-
hörigheter.

5 § Ett körkort skall återkallas tills vidare i avvaktan på ett slutligt av-
görande av återkallelsefrågan om det på sannolika skäl kan antas att kör-
kortet kommer att återkallas villkorligt enligt 12 § på grund av 3 § 1 eller
slutligt på någon av de grunder som avses i 3 § 1 7. Om beslutet grundas
på misstanke om brottslig gärning, skall beslutets giltighetstid begränsas
enligt vad som gäller för spärrtid enligt 6 §.
Spärrtid
6 § Vid körkortsåterkallelse enligt 3 § 1 6 skall det bestämmas en tid
inom vilken ett nytt körkort inte får utfärdas (spärrtid). Spärrtiden skall
vara lägst en månad och högst tre år. Om körkortet återkallas enligt 3 § 1
och det är fråga om grovt brott, skall spärrtiden bestämmas till lägst ett
år.

Omhändertagande av körkort
7 § Ett körkort skall omhändertas
1. om körkortshavaren vid förande av ett motordrivet fordon eller en
spårvagn har visat tydliga tecken på påverkan av alkohol eller annat
ämne,
2. om det på sannolika skäl kan antas att körkortet kommer att åter-
kallas enligt 3 § 1 eller 4,
3. om körkortshavaren till följd av sjukdom, skada eller dylikt saknar
förutsättningar att köra ett körkortspliktigt fordon på ett trafiksäkert sätt,
eller
4. om körkortet är ogiltigt enligt 3 kap 9 § eller 6 kap 2 §.
Om körkortet skall omhändertas på grund av brott som avses i 3 § 4 får
körkortshavaren medges rätt att under 24 timmar närmast efter om-
händertagandet köra det slag av fordon som körkortet berättigar honom
till.
Om körkortshavaren vid förande av ett maskindrivet spårfordon på
järnväg eller tunnelbana misstänks ha brutit mot 30 § järnvägssäkerhets-
lagen (1990:1157) gäller bestämmelsen i första stycket 2.

8 § Om ett fordon körs i strid mot denna lag eller en föreskrift som har
meddelats med stöd av lagen, skall polisen hindra fortsatt färd, om den
kan vara en påtaglig fara för trafiksäkerheten eller ställa till svåra
problem på annat sätt.
Varning
9 § I stället för att körkortet återkallas skall körkortshavaren varnas i
sådana fall som avses 3 § 2 6, om varningen av särskilda skäl kan anses
vara en tillräcklig åtgärd.
Detsamma gäller om körkortshavaren brutit mot 4 § första stycket
lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott eller 30 § första stycket
järnvägssäkerhetslagen (1990:1157) och alkoholkoncentrationen under
eller efter färden inte uppgått till 0,5 promille i blodet eller
0,25 milligram per liter i utandningsluften.
Underlåtelse av körkortsingripande m.m.
10 § Om ett körkort varit omhändertaget eller återkallat tills vidare under
minst så lång tid som skulle ha bestämts som spärrtid, får det när åter-
kallelsen slutligt avgörs beslutas att ytterligare ingripande inte skall ske.
Föreligger synnerliga skäl får med avvikelse från denna lag återkallelse
underlåtas eller spärrtid sättas ned om det kan ske utan fara för trafik-
säkerheten. Underlåtes återkallelse får varning meddelas i stället.

11 § Har någon ny omständighet inträffat eller blivit känd sedan ett
beslut om återkallelse, varning eller spärrtid har vunnit laga kraft, får
återkallelsen eller varningen hävas eller spärrtiden kortas eller ersättas
med varning, om det finns synnerliga skäl.
12 § En återkallelse enligt 3 § 1 får ske villkorligt om körkortshavaren
efter alkoholförtäring har brutit mot 4 eller 4 a § lagen (1951:649) om
straff för vissa trafikbrott. Närmare bestämmelser om förutsättningar
m.m. för att meddela villkorlig återkallelse finns i lagen (1998:000) om
försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse.
Nytt körkort efter återkallelse
13 § Efter återkallelse får nytt körkort endast utfärdas om sökanden har
körkortstillstånd, avlagt godkänt förarprov och i övrigt uppfyller kraven i
3 kap 11 § om inte annat följer av andra eller tredje stycket.
Har tiden för körkortets ogiltighet efter återkallelse med stöd av 3 § 2
4 uppgått till högst ett år får nytt körkort utfärdas efter ansökan om den
görs inom ett år efter det att körkortet blev ogiltigt. Har tiden för kör-
kortets ogiltighet efter återkallelse med stöd av 3 § 1, 5 8 uppgått till
högst ett år får nytt körkort utfärdas efter ansökan om den görs inom ett
år efter det att körkortet blev ogiltigt och sökanden har körkortstillstånd.
Vad som stadgas i detta stycke gäller dock inte om sökanden innehaft
körkort i kortare tid än två år vid tidpunkten för den händelse som med-
förde att körkortet återkallades med stöd av 3 § 1 6.
Om det i beslut om återkallelse eller i beslut av körkortsmyndighet
därefter men före giltighetstidens eller spärrtidens utgång beslutats om
krav som skall uppfyllas för utfärdande av körkort, gäller dessa krav i
stället för kraven enligt första och andra styckena.

14 § Ansökan om utfärdande av körkort efter återkallelse får prövas efter
det att giltighetstiden för återkallelse tills vidare eller spärrtiden löpt ut
eller efter det att det förhållande som lett till återkallelse med stöd av
3 § 7 8 upphört.

6 kap. Utländska körkort
Giltighet i Sverige
1 § Ett utländskt körkort som är utfärdat i en stat inom EES gäller i
Sverige enligt sitt innehåll.
Även andra utländska körkort gäller i Sverige enligt sitt innehåll. Om
körkortet inte är utformat i överensstämmelse med någon av förebilderna
i de konventioner om vägtrafik som har undertecknats i Genève den 19
september 1949 respektive i Wien den 8 november 1968, och inte heller
är utfärdat på engelska, tyska eller franska, gäller dock körkortet endast
tillsammans med en bestyrkt översättning till något av dessa språk eller
till svenska, danska eller norska. Ett körkort som inte är försett med ett
fotografi av körkortshavaren gäller endast tillsammans med en identitets-
handling med fotografi.

2 § Ett utländskt körkort gäller inte i Sverige
1. om det är ogiltigt i den stat där det har utfärdats,
2. om det har bytts ut mot ett svenskt körkort,
3. om innehavaren också har ett svenskt körkort och detta är omhänder-
taget eller återkallat, eller
4. om körkortshavaren i fall som avses i 3 kap. 9 § första stycket 5 har
förklarat att han vill behålla det svenska körkortet.
Är körkortet utfärdat i en stat utanför EES, gäller det inte i Sverige om
innehavaren är folkbokförd i Sverige sedan mer än ett år.
Körkortet är inte ogiltigt enligt andra stycket under den tid en ansökan
om utbyte enligt 7 § prövas.

3 § Ett utländskt körkort medför inte rätt att köra bil innan innehavaren
har fyllt 18 år.
Körkortsingripande mot ett utländskt körkort m.m.
4 § Om det finns någon sådan grund för körkortsingripande som avses i
5 kap., skall ett utländskt körkorts giltighet i Sverige prövas.
Vid prövningen tillämpas de bestämmelser som gäller vid ingripande
mot körkort utfärdade i Sverige. Om innehavaren av det utländska kör-
kortet är permanent bosatt i Sverige och det utländska körkortet är ut-
färdat i en stat inom EES, gäller även bestämmelserna i 3 kap. 20 §.

5 § Är innehavaren av det utländska körkortet permanent bosatt i
Sverige och är det utländska körkortet utfärdat i en stat inom EES, kan
körkortet vid den prövning som avses i 4 § bytas ut mot ett likvärdigt
svenskt körkort. Körkortsingripandet eller begränsningen i körkortets
giltighet skall därefter gälla det svenska körkortet.

6 § Lagens tillämpning på andra i utlandet utfärdade behörighetshand-
lingar som ger rätt att köra motordrivna fordon föreskrivs av regeringen.
Utbyte av utländska körkort
7 § Ett körkort som är utfärdat i en stat inom EES, Schweiz eller Japan
och som gäller i Sverige får bytas ut mot ett likvärdigt svenskt körkort,
om innehavaren är permanent bosatt i Sverige.
Ett körkort som är utfärdat i Schweiz eller Japan får bytas ut endast om
körkortshavaren uppfyller de personliga och medicinska krav som anges
i 3 kap. 12 §.

8 § Vid beslut om utbyte av ett utländskt körkort gäller bestämmelserna i
3 kap. 20 §.

7 kap. Förfarandet i körkortsärenden m.m.

1 § Vad som sägs i detta kapitel om körkort gäller också körkortstill-
stånd och traktorkort.

2 § Länsstyrelsen prövar ärenden om medgivande enligt 2 kap 6 §, om
förlängd giltighet enligt 3 kap. 8 § samt ärenden enligt 3 kap. 9 § första
stycket 5 och andra stycket, 13 § och 21 § 1 och 2.
Länsstyrelsen prövar också ärenden om godkännande av handledare,
förhandsbesked, villkor för innehav av körkortstillstånd och körkort,
körkortstillstånd, körkortsingripande och giltighet eller utbyte av ett ut-
ländskt körkort samt de andra ärenden om körkort som regeringen före-
skriver.

3 § Vägverket beslutar om utfärdande av körkort och prövar ärenden
enligt 3 kap 9 § första stycket 1.

4 § Omhändertagande av körkort enligt 5 kap. 7 § beslutas av polismyn-
dighet eller åklagare.

5 § Länsstyrelsen får utfärda preliminärt beslut om körkortsingripande
för godkännande inom viss tid, om det med hänsyn till omständigheterna
och uppgifterna i ärendet finns grundad anledning att anta att körkorts-
havaren är beredd att godta ett beslut om körkortsingripande.
Har preliminärt beslut utfärdats, får ärendet inte tas upp på nytt förrän
tiden för godkännande har gått ut. Godkännande som sker efter det att
ärendet avgjorts är ogiltigt.
Ett godkänt preliminärt beslut gäller som beslut som har vunnit laga
kraft.
Verkställighet av beslut m.m.
6 § Ett beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte annat anges.
Ett beslut om körkortsingripande skall delges den som beslutet rör.

7 § Spärrtid med anledning av återkallelse räknas från den dag då be-
slutet delges körkortshavaren eller från den tidigare dag när körkorts-
havaren överlämnar körkortet till länsstyrelsen. Har beslutet föregåtts av
ett beslut om omhändertagande av körkortet eller ett beslut om åter-
kallelse tills vidare, räknas spärrtiden från det först delgivna beslutet. Har
giltigheten av beslut om återkallelse av körkort tills vidare löpt ut när
slutligt beslut om körkortsingripande fattas skall den tid under vilket
körkortet varit ogiltigt räknas av från spärrtiden.
Spärrtiden löper i andra fall från den dag som anges i beslutet.

8 § Ogiltigt körkort skall överlämnas till länsstyrelsen.
Ett körkort som inte överlämnats enligt första stycket får tas om hand
av polis.
8 kap. Överklagande

1 § Länsstyrelsens beslut enligt 7 kap. 2 § får, om inte annat följer av
tredje stycket eller 3 §, överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Läns-
styrelsen får föra talan även till förmån för den enskilda parten.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Länsstyrelsens beslut i ett ärende om godkännande som handledare får
överklagas hos Vägverket.

2 § Vägverkets beslut att vägra utfärda körkort enligt 3 kap. 11 § första
stycket 2 får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstill-
stånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Vägverkets beslut i ärende om godkännande som handledare och
övriga beslut i fråga om utfärdande av körkort eller traktorkort eller om
förnyelse av körkort får inte överklagas.

3 § Ett föreläggande om att ge in läkarintyg eller bevis om godkänt
förarprov får överklagas endast tillsammans med det beslut genom vilket
ärendet avgörs.
En uppmaning enligt 3 kap. 9 § första stycket 5 får inte överklagas.
Detsamma gäller beslut om omhändertagande av körkort eller traktorkort
enligt 5 kap. 7 § och beslut i fråga om godkännande vid förarprov.

4 § Om allmän förvaltningsdomstols beslut överklagas av länsstyrelsen,
skall överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag då det
överklagade beslutet meddelades.

9 kap. Ansvarsbestämmelser

1 § Körs moped klass II av barn som inte har fyllt 15 år, döms den som
har vårdnaden om barnet eller, om förseelsen har begåtts av barnet i ett
anställningsförhållande, arbetsgivaren till böter, om denne uppsåtligen
eller av oaktsamhet har underlåtit att göra vad som ankommer på honom
för att hindra förseelsen. Till samma straff döms även den som i annat
fall uppsåtligen eller av oaktsamhet tillåter barn som inte har fyllt 15 år
att köra moped klass II.

2 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 3 kap. 6 § döms
till penningböter.
Föraren skall inte dömas till straff,
1. om körkortet skall förnyas och föraren före färden har återlämnat
kortet eller gjort anmälan om att det förstörts eller kommit bort,
2. om återkallelse av körkortet har begränsats på det sätt som anges i
5 kap. 4 § och färden äger rum inom två månader från det att frågan om
återkallelsen slutligt har avgjorts, eller
3. om förarens identitet genast har kunnat fastställas.

3 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte överlämnar ogiltigt
körkort till länsstyrelsen enligt 7 kap. 8 § döms till penningböter.

4 § Bestämmelser om ansvar för den som i annat fall än som avses i
1-3 §§ kör fordon i strid mot denna lag finns i lagen (1951:649) om straff
för vissa trafikbrott.

10 kap. Bemyndiganden m.m.

1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar de ytterligare föreskrifter som behövs för tillämpningen av
denna lag. Detsamma gäller föreskrifter om registrering som behövs för
tillämpningen av lagen.
Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från lagen.
Regeringen får låta postbefordringsföretag lämna ut körkort.

2 § Om en läkare vid undersökning av en körkortshavare finner att kör-
kortshavaren av medicinska skäl är uppenbart olämplig att ha körkort,
skall läkaren anmäla det till länsstyrelsen. Innan anmälan görs skall
läkaren underrätta körkortshavaren. Anmälan behöver inte göras om det
finns anledning att anta att körkortshavaren kommer att följa läkares till-
sägelse att avstå från att köra körkortspliktigt fordon.
Bestämmelserna i första stycket gäller även den som har körkortstill-
stånd och traktorkort.

3 § Om en polismyndighet finner anledning att anta att en innehavare av
körkort eller traktorkort, innehavare av utländskt körkort, den som an-
söker om körkortstillstånd eller den för vilken spärrtid beslutats men
ännu inte löpt ut inte uppfyller de förutsättningar som gäller för att få
körkort eller traktorkort, skall myndigheten anmäla detta till länsstyrel-
sen. Detsamma gäller om det kommer fram att en körkortshavare har ett
eller flera körkort utfärdade av stater inom EES.

4 § I ärenden enligt denna lag får den enskilde föreläggas att ge in läkar-
intyg eller bevis om godkänt förarprov eller att förnya körkortet.

5 § Med länsstyrelse i denna lag avses den länsstyrelse där sökanden är
folkbokförd. Är sökanden inte folkbokförd prövas ärendet av länsstyrel-
sen i det län där sökanden vistas.
Länsstyrelsen enligt första stycket får hänskjuta ärenden enligt denna
lag till annan länsstyrelse om sökanden begär det och länsstyrelsen finner
det lämpligt. Detsamma gäller förvaltningsdomstol som handlägger mål
enligt denna lag.
_____________
1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998 då körkortslagen
(1977:477) upphör att gälla. Bestämmelsen i 5 kap. 12 § träder dock i
kraft och upphör att gälla den dag regeringen bestämmer.
2. Innehavare av körkort med behörighet C, CE, D eller DE som vid
ikraftträdandet fyllt 00 år skall senast den 30 september 2003 ansöka om
sådan förlängning av giltighet av behörighet som stadgas i 3 kap. 8 § om
körkortet enligt 3 kap. 10 § inte skall förnyas dessförinnan. Vid ansökan
eller förnyelsen skall körkortshavaren visa att de medicinska kraven för
behörigheten är uppfyllda.
3. Bestämmelserna om övningskörning i den upphävda lagen gäller vid
övningskörning för den som vid ikraftträdandet har fyllt 17 år och
6 månader och har körkortstillstånd.
4. Den gamla lagen gäller fortfarande i fråga om överklagande av be-
slut om förnyelse av körkort som meddelats före ikraftträdandet.
5. Undantag som beviljats enligt den gamla lagen gäller i enlighet med
sitt innehåll. Ansökan om undantag som getts in före ikraftträdandet
prövas enligt den gamla lagen.

Förslag till lag om försöksverksamhet med villkorlig
körkortsåterkallelse
Härigenom föreskrivs följande.

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om försöksverksamhet med
villkorlig återkallelse av körkort under en prövotid.
Lagen är tillämplig för sådana körkortshavare med förarbehörighet för
personbil som är folkbokförda i Västerbottens, Stockholms eller Öster-
götlands län och vars körkort kan återkallas med stöd av 5 kap. 4 § 1
körkortslagen (1998:000) på grund av brott mot 4 eller 4 a § lagen
(1951:649) om straff för vissa trafikbrott till följd av alkoholförtäring.
Lagen tillämpas i anslutning till 5 kap. 13 § körkortslagen (1998:000).

2 § Med villkorlig återkallelse förstås att rätten att köra ett körkortsplik-
tigt fordon under viss angiven tid (prövotid) är begränsad till att inom
svenskt territorium köra en angiven personbil och med särskilda villkor
för förare och fordon. Begränsningarna skall anges på körkortet.
Med alkolås förstås en sådan anordning i en personbil som hindrar att
fordonet startas och körs av förare som har alkohol i utandningsluften.

3 § Deltagande i försöksverksamheten prövas efter ansökan av den vars
körkortsinnehav är under omprövning.

4 § Till ansökan skall fogas
1. ett läkarintyg enligt särskilt formulär,
2. ett avtal om att utrusta en personbil med alkolås, samt
3. en förklaring i vilket sökanden förklarar sig villig att följa de sär-
skilda villkor för fortsatt innehav av förarbehörighet som gäller enligt
denna lag.

5 § Ansökan om villkorlig återkallelse får inte bifallas om körkortsha-
varen med hänsyn till sina personliga eller medicinska förhållanden be-
döms olämplig. Härvid skall det särskilt beaktas om sökanden har för-
måga att rätta sig efter de bestämmelser som gäller trafiksäkerheten samt
omfattningen av sökandens bruk av alkohol eller av andra droger.
Ansökan får inte heller bifallas om sökanden vid tidpunkten för över-
trädelsen haft körkort kortare tid än två år.

6 § Bifalls en ansökan gäller en prövotid om två år. Körkortshavaren
skall under denna tid
1. iaktta villkoret att inte köra annat körkortspliktigt fordon än den per-
sonbil som anges på körkortet och som är utrustad med ett godkänt
alkolås,
2. iaktta meddelade föreskrifter om installation, användning och
kontroller av alkolås,
3. genom läkarintyg regelbundet styrka nyktert levnadssätt och
4. iaktta föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag och de krav
som i övrigt gäller för ett fortsatt körkortsinnehav.
Prövotiden räknas från den dag då beslut om villkorlig återkallelse
meddelas.

7 § Länsstyrelsen skall utöva tillsyn över deltagarna i försöksverksam-
heten.
Om körkortshavaren bryter mot vad som sägs i 6 § skall den villkorliga
återkallelsen undanröjas och frågan om körkortsingripande tas upp till
förnyad prövning, varvid skall bortses från den villkorliga återkallelsen.
Detsamma gäller om körkortshavaren själv vill avbryta deltagandet i för-
söksverksamheten.
Förnyad prövning får inte inledas efter prövotidens utgång.

8 § Länsstyrelsen i det län där körkortshavaren är folkbokförd prövar
ärenden enligt denna lag. Beslut gäller omedelbart, om inte annat för-
ordnas.

9 § Länsstyrelsen beslut att vägra villkorlig återkallelse får överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol. Ett beslut om att undanröja villkorlig
återkallelse får överklagas endast i samband med talan mot det beslut
varigenom frågan om körkortsingripande avgörs.
Beslut om begränsningar för förarbehörigheten får inte överklagas.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

10 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar
föreskrifter om avgifter för deltagande i försöksverksamheten och de
ytterligare föreskrifter som behövs för tillämpningen av denna lag.
_____________
Denna lag träder i kraft och upphör att gälla den dag regeringen be-
stämmer.

Förslag till lag om trafikskolor
Härigenom föreskrivs följande

1 § Med trafikskola avses yrkesmässig utbildning av förare av fordon
som kräver särskild behörighet.

2 § Trafikskola får drivas endast efter tillstånd av Vägverket.
Tillstånd får meddelas fysisk eller juridisk person, som med hänsyn till
sina personliga och ekonomiska förhållanden och omständigheterna i
övrigt bedöms ha förutsättningar att driva trafikskola på sådant sätt att
kravet på god förarutbildning blir tillgodosett.

3 §1 En trafikskola skall ha en godkänd trafikskolechef, som svarar för
att skolan drivs på det sätt som sägs i 2 §, och en eller flera godkända
utbildningsledare, som är ansvariga för utbildningsarbetet.
Om det behövs med hänsyn till omfattningen av skolans verksamhet,
skall det vid skolan utöver utbildningsledare finnas en eller flera god-
kända trafiklärare.

4 § Endast den som har fyllt 21 år och sedan minst tre år har körkort för
det slag av fordon som utbildningen avser får godkännas som utbild-
ningsledare eller trafiklärare. Godkännande som trafiklärare kan be-
gränsas till att avse utbildning på andra fordon än motorcyklar.
Med körkort i första stycket jämställs körkort utfärdat i en annan stat
inom Europeiska Ekonomiska samarbetsområdet (EES).

5 § Vägverket får återkalla tillståndet att driva trafikskola, om
1. tillståndshavaren visar sig vara olämplig att driva trafikskola,
2. utbildningen i trafikskola bedrivs i strid mot gällande föreskrifter
eller i övrigt på ett otillfredsställande sätt, eller
3. undervisning inte har bedrivits vid skolan under de senaste tolv
månaderna.

6 § Om Vägverket finner att den som har godkänts som trafikskolechef,
utbildningsledare eller trafiklärare är olämplig, får verket återkalla god-
kännandet.

7 § Vägverket får meddela varning om trafikskolans tillståndshavare,
trafikskolechef, utbildningsledare eller trafiklärare gjort sig skyldig till
något förfarande eller någon försummelse som kan leda till att tillståndet
eller godkännandet återkallas, men det kan antas att han kommer att rätta
till felet eller bristen utan sådan åtgärd.

8 § Vägverkets beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän för-
valtningsdomstol. Beslut om varning enligt 7 § får inte överklagas.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

9 § Den som driver trafikskola utan tillstånd eller utan att följa de i
denna lag eller med stöd av lagen meddelade föreskrifterna döms till
böter.

10 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela
ytterligare föreskrifter om trafikskolor, kompetenskrav för godkända
trafikskolechefer, utbildningsledare och trafiklärare samt om utbild-
ningen vid trafikskolor.
_____________
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.

Förslag till lag om ändring i lagen (1951:649) om straff för
vissa trafikbrott
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1951:649) om straff för vissa
trafikbrott skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

3 §2
För någon körkortspliktigt fordon utan att vara berättigad att föra
sådant fordon, dömes för olovlig körning till böter. Har han tidigare
innehaft körkort som blivit återkallat eller har brottet skett vanemässigt
eller är det eljest att anse som grovt, må dömas till fängelse i högst sex
månader.
För någon körkortspliktigt fordon med åsidosättande av föreskrift, som
meddelats i fråga om rätten att föra sådant fordon, dömes till böter.
Anställer och brukar någon såsom förare av körkortspliktigt fordon
den, som icke äger rätt att föra fordonet, eller tillåter någon eljest annan
att föra sådant fordon utan att denne är berättigad därtill, dömes likaledes
till böter.
Första, andra och tredje styckena
äger motsvarande tillämpning på
förare av traktor, motorredskap
eller spårvagn och på den som
anställer eller brukar sådan förare
eller eljest tillåter någon att föra
traktor, motorredskap eller spår-
vagn.
Första, andra och tredje styckena
äger motsvarande tillämpning på
förare av traktor, moped klass I,
terrängskoter, motorredskap eller
spårvagn och på den som anställer
eller brukar sådan förare eller eljest
tillåter någon att föra traktor,
moped klass I, terrängskoter,
motorredskap eller spårvagn.
_____________
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.

Förslag till lag om ändring i lagen (1971:965) om straff för
trafikbrott som begåtts utomlands
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1971:965) om straff för trafikbrott
som begåtts utomlands skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

2 §1
Bestämmelserna i 33 § trafik-
skadelagen (1975:1410) samt be-
stämmelse om straff för över-
trädelse av föreskrift i terräng-
trafikkungörelsen (1972:594),
fordonskungörelsen (1972:595),
bilregisterkungörelsen
(1972:599), kungörelsen
(1972:602) om arbetstid vid väg-
transport, m.m., vägtrafikkun-
görelsen (1972:603), kungörelsen
(1972:605) om införande av ny
vägtrafiklagstiftning, körkorts-
lagen (1977:477) eller körkorts-
förordningen (1977:722) tillämpas
även i fråga om gärning vari-
genom någon utomlands överträtt
motsvarande föreskrift som gällde
på gärningsorten.
Bestämmelserna i 33 § trafik-
skadelagen (1975:1410) samt be-
stämmelse om straff för över-
trädelse av föreskrift i terräng-
trafikkungörelsen (1972:594),
fordonskungörelsen (1972:595),
bilregisterkungörelsen
(1972:599), kungörelsen
(1972:602) om arbetstid vid väg-
transport, m.m., vägtrafikkun-
görelsen (1972:603), kungörelsen
(1972:605) om införande av ny
vägtrafiklagstiftning, körkorts-
lagen (1998:000) eller körkorts-
förordningen (1998:000) till-
lämpas även i fråga om gärning
varigenom någon utomlands
överträtt motsvarande föreskrift
som gällde på gärningsorten.
_____________
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.

Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-01-19

Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet
Gertrud Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.

Enligt en lagrådsremiss den 11 december 1997 (Kommuniktionsdeparte-
mentet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag
till
1. körkortslag,
2. lag om försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse,
3. lag om trafikskolor,
4. lag om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott,
5. lag om ändring i lagen (1971:965) om straff för trafikbrott som be-
gåtts utomlands.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Silja
Klint.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Lagrådsremissen innehåller principiella nyheter. Den viktigaste av dessa
är förslaget till lag om försöksverksamhet med villkorlig körkortsåter-
kallelse. Detta får ses som ett led i en strävan på det kriminalpolitiska
området att finna nya brottsförebyggande åtgärder och nya former av
sanktioner. Den föreslagna nya körkortslagen innehåller förhållandevis få
nyheter i sak, i huvudsak sådana som föranleds av ändrade regler i EG-
rätten. En viktig formell nyhet är däremot en ny disposition av regel-
verket inom körkortslagstiftningen. Frånsett förslaget om villkorlig
körkortsåterkallelse, som genom sin karaktär av försökslagstiftning helt
naturligt bör ligga utanför körkortslagen, flyttas vissa bestämmelser om
taxiförare över till en ny yrkestrafiklag och regler om trafikskole-
verksamhet till en ny lag om trafikskolor. Dessutom sker en omdispone-
ring av de återstående föreskrifterna om körkort, på så sätt att åtskilliga
regler förs över från körkortsförordningen till körkortslagen, i syfte att
dels vissa viktiga bestämmelser i den förra skall bli lagfästa, dels med-
borgarna skall kunna i körkortslagen utläsa så mycket som möjligt av de
villkor som gäller för att de skall kunna få och behålla körkort. Resultatet
av strävandena i sistnämnda hänseende bör visserligen inte överskattas.
Lagens bestämmelser kommer också i fortsättningen att kompletteras av
många och viktiga bestämmelser i körkortsförordningen och andra
tillämpningsföreskrifter. Syftet med omdisponeringen måste dock i
rättsäkerhetens intresse hälsas med tillfredsställelse.
Förslaget till körkortslag
Som inledningsvis anförts innehåller den föreslagna nya körkortslagen
förhållandevis få nyheter i sak. Som framgår av lagrådsremissen (s.28
och 39) avser regeringen att tillsätta en utredning för att göra en översyn
av reglerna om körkortsingripande, i syfte bl.a. att se över dessa reglers
samband med brottsmålsprocessen vid trafikförseelser och andra regel-
överträdelser som kan ha betydelse för körkortsinnehavet. Denna översyn
torde komma att omfatta även en fråga av stor principiell betydelse,
nämligen huruvida det svenska systemet för körkortsåterkallelse vid brott
är förenligt med den Europeiska konventionen angående skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
(Europarådskonventionen). Enligt sjunde tilläggsprotokollet till denna
konvention art. 4 punkten 1 får ingen rannsakas eller straffas på nytt
genom brottmålsförfarande i samma stat för ett brott för vilket han redan
blivit slutligt frikänd eller dömd i enlighet med lagen och rättsordningen i
den staten. I flertalet EU-stater synes, i överensstämmelse med denna
regel, frågan om körkortsåterkallelse på grund av brott handhas av
brottsmålsdomstolen i den process där frågan om straffrättsligt ansvar för
brottet prövas. För det svenska systemet synes länge goda sakliga skäl ha
talat. Frågan om körkortsinnehav är eller borde i allt fall vara en fråga om
prognosen för att vederbörande kommer att kunna och vilja iaktta ett
trafiksäkert beteende. Den nuvarande tendensen i straffrättskipningen är
däremot att betrakta prognostänkande med misstro. Emellertid synes
även frågan om körkortsingripande med anledning av brott, särskilt
beträffande längden av spärrtiden, ha kommit att präglas av ett alltmer
straffrättsligt tänkande, med en ganska bestämd praxis rörande olika
långa spärrtider vid olika typer av brott eller trafikförseelser (jfr också
RÅ 1993 ref. 76). I detta läge talar starka principiella skäl - särskilt
naturligtvis hänsynen till Europarådskonventionen - för att även frågan
om körkortsåterkallelse med anledning av brott prövas i brottmålspro-
cessen. Emellertid är detta en stor fråga som kräver ingående
överväganden. Det finns inte anledning till erinran mot att, medan denna
fråga utreds, förslag läggs fram till en ny körkortslag, även om denna
enligt det anförda i vissa delar kommer att får karaktären av ett
provisorium.

1 kap. 1 §
Denna paragraf innehåller en uppräkning av de typer av fordon för vilka
lagen innehåller regler om förarbehörighet. Några definitioner av de olika
fordonstyperna innehåller inte lagen. Avsikten är att dessa definitioner
skall återfinnas i de ytterligare föreskrifter för tillämpningen av lagen
som regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas
att utfärda, dvs. främst i körkortsförordningen. Mot denna teknik finns
inte anledning till erinran från konstitutionell synpunkt. I det av Lagrådet
nyligen granskade förslaget till yrkestrafiklag användes emellertid en
annan teknik, nämligen att i lagen gavs en hänvisning till
fordonskungörelsen (1972:595), en metod som visserligen kunde möta
konstitutionella betänkligheter men som dock Lagrådet ansåg tillsvidare
kunna godtas. Det framstår som angeläget att inom det omfattande
lagstiftningsområde som avser trafiken samma teknik används över hela
fältet. Som Lagrådet framhöll i nyssnämnda lagstiftningsärende bör de
centrala definitionerna på kommunikationsområdet på sikt tas in i en lag,
vartill kan hänvisas i övriga lagar. Även om sådana definitioner ofta
ändras torde området ha sådan betydelse för allmänheten och i följd
därav också tillvinna sig sådant intresse i riksdagen att lagformen bör
användas eller i vart fall allmänna riktlinjer dras upp i en lag.
Enligt tredje stycket gäller särskilda bestämmelser för behörighet att
köra motorfordon, terrängmotorfordon och traktor, som brukas av För-
svarsmakten, av räddningskår under utbildning och höjd beredskap eller
vid tjänstgöring med stöd av 4 kap. lagen (1994:1809) om totalförsvars-
plikt. Eftersom det inte anges var de särskilda bestämmelserna kan åter-
finnas är tredje stycket föga upplysande. I 10 kap. 1 § andra stycket be-
myndigas regeringen att meddela föreskrifter om undantag från lagen.
Samtliga särskilda föreskrifter som avses här, och som för övrigt tar sikte
på ganska speciella situationer, torde meddelas med stöd av det be-
myndigandet. Lagrådet förordar att tredje stycket får utgå.

2 och 3 kap.
Enligt de föreslagna kapitelrubrikerna innehåller 2 kap. bestämmelser om
förarbehörighet och 3 kap. bestämmelser om körkortshandlingarna. Även
de inledande bestämmelserna i 3 kap., som samlats under rubriken
Körkort , innehåller emellertid närmare besett bestämmelser om för-
arbehörighet, medan återstoden av 3 kap. innehåller bestämmelser om
utfärdande och giltighet av körkort och traktorkort. Kapitlena skulle
enligt Lagrådets mening vinna i överskådlighet om de inledande bestäm-
melserna i 3 kap. fördes över till 2 kap. I det kapitlet bör de dessutom
placeras före vissa bestämmelser som bl.a. gäller behörighet att med stöd
av körkort för personbil föra även andra typer av fordon i särskilda fall. I
3 kap. synes lämpligen från kronologiska och pedagogiska
utgångspunkter bestämmelserna om utfärdande av körkort böra placeras
före bestämmelserna om körkorts giltighet, varefter kapitlet kan avslutas
med bestämmelser om traktorkort. 3 kap. bör därvid ges rubriken
Utfärdande och giltighet av körkort och traktorkort .

2 kap. 1 §
Paragrafen anger inte att körkort krävs även för framförande av släp-
fordon. Anledningen härtill synes vara svårigheten att tala om att någon
kör släpfordon. Till försvar för utelämnandet anförs i författnings-
kommentaren (s. 57) att kravet på körkortsbehörighet för släpfordonet
följer av den behörighet ett körkort ger enligt 3 kap. 1 §. Detsamma
gäller emellertid övriga fordonstyper som räknas upp i 2 kap. 1 §. Till
paragrafen bör läggas en ny andra mening, förslagsvis av samma lydelse
som motsvarande bestämmelse i nu gällande körkortslag: Har släp-
fordon kopplats till en bil skall föraren ha körkortsbehörighet även för
släpfordonet.
Även i 1 kap. 1 § har släpfordon utelämnats. Den paragrafen har dock
en så allmän karaktär att utelämnandet kan godtas.
Bestämmelsen i 2 kap. 5 § andra stycket om att bestämmelserna i 4
kap. gäller för övningskörning har föga samband med bestämmelsen i
första stycket i samma paragraf. Den bör lämpligen tas in som ett andra
stycke i förvarande paragraf.

2 kap. 5 §
Som anmärkts under 2 kap. 1 § bör andra stycket överföras till nämnda
paragraf.

2 kap. 5 § och följande
Som inledningsvis antytts bör 3 kap. 1 5 §§ flyttas hit.

2 kap. 8 §
Paragrafen, som innehåller bestämmelser om rätt att tillfälligt köra en
moped klass I, som införts från utlandet, utan körkort har närmast sam-
band med 6 kap. som handlar om utländska körkort. Lagrådet förordar att
bestämmelsen placeras närmast efter 6 kap. 3 §.

2 kap. 9 §
I paragrafen bör anges att det är bestämmelserna om körkort i lagen som
gäller även det särskilda förarbeviset.

2 kap. 10 §
Enligt paragrafen gäller beslut om utfärdande av körkort som körkort
under begränsad tid. Avsikten torde vara att närmare bestämmelser om
tidsbegränsningen skall ges i körkortsförordningen. Lagrådet delar upp-
fattningen att principen bör anges i lagen. Bestämmelsen bör emellertid
ges en mer konkret och därmed upplysande utformning, varvid samtidigt
bör beaktas att ordet beslut är dubbeltydigt. Lagrådet föreslår följande
lydelse: Ett bevis att körkort utfärdats gäller som körkort till dess kör-
kortet lämnats ut eller rätten att få ut körkortet förfallit.

3 kap.
Som tidigare anförts bör kapitlet ges rubriken Utfärdande och giltighet
av körkort och traktorkort samt 1 5 §§ föras över till 2 kap. Kapitlet bör
inledas med bestämmelser om utfärdande av körkort. Avsnitten Kör-
kortets giltighet och Förnyelse av körkort bör följa först efter avsnittet
Villkor för innehav av körkortstillstånd eller körkort .

3 kap. 1 §
I paragrafen anges att förarbehörighet med beteckningarna B, C respek-
tive D gäller för respektive fordon och ett lätt släpfordon som är kopplat
till fordonet. Avsikten med användandet av ordet ett är just att det skall
vara frågan om ett enda släpfordon. Övriga fordonsbeteckningar används
därvid enligt tidigare skrivsätt utan artikel. Stilbrytningen kan ändå
föranleda missförstånd. Lagrådet förordar därför att ordet enbart sätts
in framför orden ett lätt släpfordon .

3 kap. 6 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldighet att medföra körkort
eller beslut om utfärdande av körkort och att överlämna handlingen för
kontroll. Innehållet har inte något direkt samband med bestämmelserna
om förarbehörighet. Paragrafen bör ges en egen rubrik, förslagsvis
Skyldighet att medföra körkort , och placeras närmast före bestämmel-
serna om traktorkort. Liksom i 2 kap. 10 § bör talas om bevis att körkort
utfärdats .

3 kap. 8 §
I det till Lagrådet remitterade förslaget har inte angetts de åldersgränser
som skall gälla enligt bestämmelsen. Det hade visserligen varit önskvärt
att en så viktig fråga varit avklarad innan förslaget lämnades till Lag-
rådet. Lagrådet kan dock inte finna att utelämnandet skulle kunna på-
verka granskningen av förslaget.

3 kap. 10 §
I paragrafen anges dels att ett körkort skall förnyas vart tionde år, dels att
körkortet också skall förnyas om det har förstörts eller kommit bort eller
om någon uppgift i det har ändrats. Det framgår inte om ny tioårstid skall
räknas från det att körkortet förnyats i sistnämnda fall eller om tio-
årsperioderna skall löpa oavsett vad som händer under mellantiden. Av-
sikten är emellertid den förstnämnda. För att detta tydligare skall framgå
föreslås att första meningen ges följande lydelse: Ett körkort skall för-
nyas inom tio år efter det att det har utfärdats eller senast förnyats.

3 kap. 11 §
Bestämmelserna i detta avsnitt riktar sig till den myndighet som utfärdar
körkort. I paragrafens tredje stycke bör därför uttrycket behöver
förarprov inte avläggas innan begäran om förlängning bifalls eller nytt
körkort utfärdas bytas ut mot får begäran om förlängning bifallas eller
nytt körkort utfärdas utan att förarprov avlagts .

3 kap. 12 §
I andra och tredje styckena anges att prövningen av de personliga
respektive de medicinska förhållandena skall avse vissa omständigheter.
Innebörden av bestämmelserna torde bli tydligare, om det i stället anges
att lämplighet med hänsyn till de personliga respektive medicinska för-
hållandena förutsätter att samma omständigheter föreligger.

3 kap. 14 §
Det synes vara en fördel om paragrafen disponeras så, att till ett första
stycke förs de två första meningarna i nuvarande första stycket och första
meningen i andra stycket, att andra meningen i första stycket får bilda ett
nytt andra stycke och att andra meningen i andra stycket får bilda ett nytt
tredje stycke.
I nuvarande andra stycket bör ordet bevis om förarutbildning bytas
mot ordet intyg eftersom det därmed torde bli lättare att förstå att hand-
lingen kan utfärdas också av en enskild handledare.
3 kap. 16 §
Om Lagrådet förstått syftet med denna paragraf rätt måste den som vill
inneha behörigheten C eller D samtidigt ha behörigheten B. Har hans
körkort återkallats, kan han visserligen få behörigheten C eller D, om han
inom de tre senaste åren haft sådan behörighet, men han måste samtidigt
förvärva behörigheten B genom att avlägga förarprov för personbil. Be-
stämmelsens innebörd torde tydligare framgå om paragrafen ges följande
lydelse: Körkort med behörigheten C eller D får utfärdas endast för den
som har körkort med behörigheten B. Om sökanden inom de tre senaste
åren har haft körkort med behörigheten BC, BD eller BCD får dock
körkort med motsvarande behörighet utfärdas samtidigt.

3 kap. 17 §
Enligt paragrafen får körkort med behörigheten BE, CE och DE utfärdas
endast för den som har behörighet för dragfordonet eller inom de tre
senaste åren har haft körkort med sådan behörighet. Bestämmelsen skulle
kunna läsas så att under sistnämnda förutsättning behöver föraren inte ha
behörighet för dragfordonet, vilket självfallet inte kan vara avsikten.
Bestämmelsens innebörd torde framgå tydligare om den ges följande ly-
delse: Körkort med behörigheten BE, CE eller DE får utfärdas endast
för den som har behörighet för dragfordonet. Om sökanden inom de tre
senaste åren har haft körkort med behörighet för dragfordon och
släpfordon av det slag som ansökan avser får dock körkort med mot-
svarande behörighet utfärdas samtidigt.

3 kap. 18 § samt rubriken före 18 §
Möjligheten att enligt nuvarande ordning få förhandsbesked synes sam-
manhänga med att körkortstillstånd inte behövs för övningskörning i
trafikskola. Det kan då vara motiverat att den som vill övningsköra kan
få besked om han från personliga och medicinska synpunkter är lämplig
som bilförare, innan han kostar på sig en lång och dyrbar körkortsutbild-
ning. Enligt förslaget krävs körkortstillstånd för alla former av övnings-
körning. Därmed bortfaller också behovet av förhandsbesked. Spärrtid
skall bestämmas också vid förhandsbesked som är negativt på grund av
sökandens personliga förhållanden och så långt det ankommer på kör-
kortslagen finns det inte någon fördel för den som av personliga eller
medicinska skäl inte kan erhålla körkort att få besked därom med anled-
ning av ansökan om förhandsbesked i stället för ansökan om körkortstill-
stånd. Härutinnan skiljer sig förslaget från förslaget till yrkestrafiklag,
enligt vilket ansökan om förhandsbesked om taxiförarlegitimation kan
oavsett anledningen leda till ett negativt besked utan att det fastställs
någon spärrtid. Det är en förvaltningsrättslig anomali att man skall kunna
vid en och samma tidpunkt välja mellan förhandsbesked och slutligt
beslut. Det har upplysts att syftet med förhandsbesked beträffande
körkortstillstånd skulle vara att avgiften för förhandsbesked är avsedd att
bli lägre än för körkortstillstånd och att den som är osäker om sina
möjligheter att få körkortstillstånd därmed kan få frågan prövad till en
lägre avgift. Detta är visserligen en viktig synpunkt men den kan bättre
tillgodoses genom ett avgiftssystem där avgiften för ansökan om
körkortstillstånd till överskjutande del betalas tillbaka för det fall att
ansökningen avslås på grund av personliga eller medicinska förhållan-
den. Eftersom avslag på ansökan om körkortstillstånd förekommer bara i
en bråkdel av fallen måste administrationskostnaderna för återbetal-
ningen bli mycket begränsade och kanske rent av lägre än kostnaderna
för det dubbla förfarandet. Lagrådet förordar att 3 kap. 18 § och rubriken
närmast före 18 § får utgå.

3 kap. 19 §
Iakttas vad Lagrådet förordat under föregående paragraf bör orden eller
förhandsbesked utgår ur paragrafen. Före paragrafen bör under alla för-
hållanden insättas en ny rubrik, Spärrtid , eftersom sådan skall bestäm-
mas också vid avslag på ansökan om körkortstillstånd utan samband med
förhandsbesked.
På grund av det förut anförda förordar Lagrådet att 2 och 3 kap. ges
lydelse som framgår av Bilaga.
Lagrådet har inte i sin fortsatta granskning beaktat de ändringar i fråga
om paragrafhänvisningar som blir nödvändiga, om Lagrådets förslag
godtas.

4 kap. 1 §
På motsvarande sätt som sagts beträffande 1 kap. 1 § tredje stycket för-
ordar Lagrådet att andra stycket i förevarande paragraf får utgå.

4 kap. 6 §
Enligt denna paragraf skall bestämmelserna i 4 kap. gälla även den som
har ett körkort utfärdat i en stat inom EES. Bestämmelsen synes ha när-
mare samband med bestämmelserna om utländska körkort och bör place-
ras som en ny andra mening i 6 kap. 1 § första stycket.

5 kap. 1 §
Enligt andra stycket skall ett körkortsingripande med anledning av
brottslig gärning grunda sig på en lagakraftvunnen dom eller ett beslut
om åtalsunderlåtelse. Som Lagrådet anfört i sitt yttrande över förslaget
till yrkestrafiklag beträffande motsvarande bestämmelse bör för tydlig-
hets skull de avgöranden som avses anges med orden: en lagakraft-
vunnen dom, ett godkänt strafföreläggande, ett godkänt föreläggande om
ordningsbot eller ett beslut om åtalsunderlåtelse --- .

5 kap. 2 §
Enligt paragrafen tillämpas bestämmelserna i detta kapitel även på kör-
kortstillstånd och traktorkort. Det bör anges att det är bestämmelserna om
körkort som tillämpas. Lämpligen kan samma formulering användas som
i 7 kap. 1 §: Vad som sägs i detta kapitel om körkort gäller också
körkortstillstånd och traktorkort.

5 kap. 3 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om återkallelse av körkort bl.a. på
grund av brott. I punkten 3 används uttrycket upprepade förseelser . I
svensk rätt förekommer ingen klassificering av straffbelagda gärningar
efter straffvärdet, så att man skiljer mellan brott och förseelser (Jareborg,
Brotten I, 2 uppl. 1984 s. 27). Brott är enligt 1 kap. 1 § brottsbalken en
gärning som beskrivs i balken eller annan lag eller författning och för
vilken straff som anges i balken är föreskrivet, dvs. bl.a. böter. Det kan
därför framstå som tveksamt om punkten 3 omfattar endast straffbelagda
förseelser, vilket emellertid torde vara avsett. När det i 1 § andra stycket i
förevarande kapitel föreskrivs att ett körkortsingripande med anledning
av brottslig gärning skall grunda sig på ett lagakraftvunnet avgörande
avses sålunda också de förseelser som omtalas i punkten 3. I stället för
ordet förseelser bör därför användas ordet brott eller möjligen orden
straffbelagda förseelser för att antyda att även mindre allvarliga brott
kan föranleda återkallelse om de upprepas. I punkten 6 kan sedan använ-
das orden annat brott .

5 kap. 7 §
Alla de gärningar som avses i tredje stycket torde omfattas av första
stycket 2 (hänvisningen till 3 § 1). Tredje stycket kan därför utgå.

5 kap. 13 och 14 §§
Avsnittet skulle bli lättare att läsa för den intresserade körkortsinnehava-
ren om paragraferna bytte plats så att först kommer bestämmelsen om att
ansökan får prövas efter viss tid, sedan bestämmelserna om de materiella
förutsättningarna för att nytt körkort skall utfärdas.
För att det i 13 § andra stycket första och andra meningarna skall bli
tydligt för läsarna att körkort får utfärdas utan ytterligare prövning
respektive under den enda förutsättningen att det finns körkortstillstånd
bör i första meningen användas uttrycket: får nytt körkort utan ytter-
ligare prövning utfärdas efter ansökan . Det har upplysts att det enligt
tredje meningen är tillräckligt att sökanden innehaft körkort under två år,
även om detta skett i olika perioder. Detta kan uttryckas med orden: om
sökanden, vid tidpunkten för den händelse som medförde att körkortet
återkallades med stöd av 3 § 1 6, haft körkort under kortare tid än sam-
manlagt två år efter senaste godkända förarprov .
I sista stycket bör anges att den giltighetstid som omtalas hänför sig till
återkallelse tills vidare, på samma sätt som sker i 14 §. Detta kan göras
med orden: men innan giltighetstiden för återkallelse tills vidare eller
spärrtiden löpt ut .
I 14 § anges att ansökan om utfärdande av körkort efter återkallelse får
prövas bl.a. (enligt sista ledet i paragrafen) efter det att det förhållande
som lett till återkallelse med stöd av 3 § 7 eller 8 upphört. Det är väl just
frågan om så skett som skall prövas. Prövningen måste därför ske men
ansökningen skall avslås, om hindret kvarstår. Sista ledet i 14 § bör där-
för utgå och paragrafen ges följande lydelse: Ansökan om utfärdande av
körkort efter återkallelse får inte prövas innan giltighetstid för åter-
kallelse tills vidare eller spärrtid löpt ut.
6 kap. 1 §
Det är upplyst att bestämmelsen i 6 kap. 4 § andra stycket andra
meningen skall ha generell tillämplighet, dvs. att det skall vara möjligt att
om körkortsinnehavaren är permanent bosatt i Sverige föreskriva villkor
enligt 3 kap. 20 §. Detta bör framgå redan av förevarande paragraf,
lämpligen som en andra mening i första stycket av följande lydelse: Om
innehavare av ett sådant körkort är permanent bosatt i Sverige, gäller
även bestämmelserna i 3 kap. 20 §.
I paragrafen kan även införas den föreslagna bestämmelsen i 4 kap.
6 §, lämpligen som en tredje mening i första stycket med följande
lydelse: Ett sådant körkort jämställs med svenskt körkort vid tillämp-
ningen av 4 kap. 4 eller 5 §. En viss tvekan kan dock råda om inte en
sådan bestämmelse kan medföra risk för inte avsedda motsatsslut i andra
situationer, t.ex. vid tillämpningen av 3 kap. 16 §.

6 kap. 3 §
Som Lagrådet förordat i sitt yttrande över förslaget till yrkestrafiklag bör
i körkortslagen föras in bestämmelsen i nuvarande 15 c § 2 körkorts-
lagen. Detta kan göras i en ny andra mening i förevarande paragraf med
förslagsvis följande lydelse: Ett utländskt körkort medför inte rätt för
någon annan än en medborgare i en stat inom EES att köra svensk-
registrerad lastbil eller buss i förvärvsverksamhet för transport av
personer eller gods. Såvitt Lagrådet förstår straffas överträdelse av den
nuvarande bestämmelsen i körkortslagen enligt lagen om straff för vissa
trafikbrott beträffande såväl föraren som den som låtit honom köra
fordonet. Är detta riktigt behövs inte någon ändring av ansvarsbestäm-
melserna med anledning av det föreslagna tillägget.

Ny 6 kap. 4 §
Hit kan som Lagrådet föreslagit lämpligen flyttas bestämmelsen i 2 kap.
8 §. Bestämmelsen bör då inledas med orden: Utan hinder av 2 kap.
4 § .

6 kap. 4 §
Godtas vad som anförts under 6 kap. 1 § om villkor enligt 3 kap. 20 § bör
andra stycket andra meningen utgå.

6 kap. 6 §
Eftersom det i lagen finns ett särskilt kapitel med rubriken Bemyndigan-
den m.m. bör bestämmelser om bemyndiganden samlas där. Före-
varande paragraf bör därför utgå ur kapitlet.

7 kap. 2 §
Eftersom 3 kap. 21 § handlar om utfärdande av traktorkort något som
Vägverket skall göra enligt 7 kap. 3 § är det svårförståeligt vad som i
första stycket avses med att länsstyrelsen prövar ärenden enligt 3 kap.
21 § 1 och 2. Därtill kommer att det av andra stycket i paragrafen fram-
går att länsstyrelsen prövar ärenden om körkortstillstånd. Första stycket
kan lämpligen avslutas på följande sätt: och andra stycket samt 13 §.
Länsstyrelsen prövar även frågor som avses i 3 kap. 21 § 1.
I andra stycket bör i enlighet med vad Lagrådet tidigare förordat ordet
förhandsbesked utgå. Vidare bör, enligt vad Lagrådet tidigare anfört
om bemyndiganden, orden i andra stycket sista ledet samt de andra
ärenden om körkort som regeringen föreskriver utgå.

Ny 7 kap. 5 §
Det är viktigt att ett omhändertagande av körkort omedelbart prövas av
körkortsmyndigheten. En bestämmelse härom bör finnas i körkortslagen,
på samma sätt som i nuvarande 41 § körkortslagen och på motsvarande
sätt som föreslås i 5 kap. 10 § yrkestrafiklagen. Detta kan ske genom att i
förevarande kapitel införs en ny 5 § med följande lydelse: Om ett
körkort har blivit omhändertaget enligt 5 kap. 7 § första stycket 1 3 skall
länsstyrelsen utan dröjsmål pröva om körkortet skall återkallas tills
vidare eller lämnas tillbaka.

7 kap. 7 §
Som framgår av första stycket tredje meningen kan i vissa fall behöva
fastställas när giltighetstiden för återkallelse tills vidare har löpt ut, och
därmed också när den har börjat löpa. Detta bör framgå av första
meningen som kan inledas med orden: Giltighetstid för återkallelse tills
vidare och spärrtid med anledning av återkallelse .

7 kap. 8 §
Vad som sägs i andra stycket framgår redan av 5 kap. 7 § första stycket
4. Andra stycket bör därför utgå.

8 kap. Överklagande

8 kap. 2 §
Enligt andra stycket skall, liksom för närvarande, Vägverkets beslut om
godkännande som handledare inte få överklagas. Med hänsyn till att
godkännandet synes föregås endast av en prövning av sökandens ålder
och tid för körkortsinnehav kan en sådan ordning försvaras. Skulle
emellertid kraven för godkännande skärpas (jfr lagrådsremissen s. 34)
och komma att avse t.ex. olika lämplighetskriterier, vill Lagrådet erinra
om att en domstolsprövning av frågan om godkännande kan bli erforder-
lig med tanke på bestämmelserna i Europarådskonventionen.

8 kap. 3 §
I andra stycket har tagits in bestämmelser om att beslut om omhänder-
tagande av körkort eller traktorkort enligt 5 kap. 7 § inte får överklagas.
Enligt Lagrådets mening är det inte helt klart om detta skall gälla också
särskilt förarbevis och körkortstillstånd. Genom den föreslagna bestäm-
melsen i 2 kap. 9 § andra stycket om att körkortslagen skall gälla även
det särskilda förarbeviset skulle ett omhändertagande av förarbeviset
visserligen kunna omfattas av överklagandeförbudet. I 5 kap. 2 § före-
skrivs dock att bestämmelserna om körkortsingripande skall tillämpas
även på körkortstillstånd och traktorkort. Preciseringen i 8 kap. 3 § till
körkort och traktorkort kan med hänsyn härtill ses som vilseledande, om
avsikten har varit att bestämmelsen skall omfatta också körkortstillstånd.
Är detta fallet, bör bestämmelsen kompletteras med i allt fall omhänder-
tagande av körkortstillstånd.

9 kap. 2 §
Punkten 2 i andra stycket täcker såvitt Lagrådet kan se inga behov som
inte rimligen tillgodoses av övriga punkter i stycket. Punkten 2 bör utgå.

10 kap. 1 §
Paragrafen synes ha getts en utformning som rimligen täcker alla behov
av bemyndiganden enligt lagen. Anses förtydliganden önskvärda kan
dock bestämmelserna i 6 kap. 6 § och 7 kap. 2 § andra stycket sista ledet
föras in här. Första stycket kan då efter mönster av förslaget till
yrkestrafiklag ges följande lydelse:
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter i de avseenden som anges i denna lag
samt meddela föreskrifter om
1. lagens tillämpning på andra i utlandet utfärdade behörighetshand-
lingar som ger rätt att köra motordrivna fordon,
2. länsstyrelsens prövning av andra körkortsärenden än som anges i
7 kap.,
3. registrering som behövs för tillämpningen av lagen.

10 kap. 3 §
Paragrafen innehåller rent administrativa föreskrifter och har inga lik-
heter med 2 §, som bryter läkarens tystnadsplikt. Den bör utgå och föras
in i körkortsförordningen.

10 kap. 5 §
Behovet av överflyttning av mål mellan olika förvaltningsdomstolar kan
inte vara nämnvärt mera angeläget enligt körkortslagen än enligt åt-
skilliga andra lagar. Det framstår som olämpligt att i enskilda lagar ha
bestämmelser om sådan överflyttning. Finns ett generellt behov bör
frågan regleras i förvaltningsprocesslagen. Andra stycket andra meningen
bör därför utgå.
Förslaget till lag om försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse
Lagar om försöksverksamhet inom avgränsade geografiska försöks-
områden är i och för sig ägnade att väcka betänkligheter med hänsyn till
principen om allas likhet inför lagen. Försöksverksamhet i liknande
former har dock tidigare godtagits av Lagrådet, såsom i fråga om lag-
stiftningen om samhällstjänst (se prop. 1989/90:7 s. 39).
En annan erinran som från liknande synpunkter kan riktas mot den
föreslagna lagen är det förhållandet att kostnaderna skall betalas av kör-
kortshavaren. För Lagrådet har som en uppskattning nämnts kostnader i
storleksordningen 1.000 kr per månad. Det är uppenbart att i nuvarande
arbetsmarknadssituation detta kommer att medföra ett betydande bortfall
bland dem som kunde tänka sig att delta i försöksverksamheten. Värdet
av denna kan härigenom komma att begränsas avsevärt. Någon av-
görande principiell invändning mot förslaget utgör dock inte detta.
En tredje svaghet med förslaget är att försöksverksamheten inte är
färdig att sättas i sjön omedelbart. Regeringen vill avvakta ytterligare
studier om tillförlitligheten av den tekniska utrustningen. Det kan aldrig
uteslutas att sådana studier kommer att utvisa negativa resultat. Eftersom
studierna inte föreligger har inte heller några remissmyndigheter haft
tillfälle att granska dem. Förslaget borde inte läggas fram för riksdagen
innan frågan är färdigberedd. I vart fall måste frågorna om ikraftträdande
och eventuellt upphörande av försöksverksamheten behandlas mer
ingående i en proposition. Lagrådet återkommer till detta i anslutning till
ikraftträdandebestämmelsen.

1 §
När lagen skall tillämpas torde med några få undantag förhållandet
vara sådant att körkortet enligt körkortslagen omhändertagits och åter-
kallats tills vidare. För körkortshavaren innebär därför ett beslut enligt
lagen inte att körkortet återkallas utan att han får tillbaka det med åt-
skilliga förbehåll och villkor. Lagen skulle möjligen ha blivit lättare att
förklara om den konstruerats från dessa utgångspunkter (och benämnts
Lag om försöksverksamhet med alkolås ). En sådan konstruktion skulle
dock medföra så avsevärda ändringar att Lagrådet i nuvarande skede inte
vill förorda den. Den valda konstruktionen bör dock tillämpas fullt ut. En
förutsättning för att lagen skall kunna tillämpas torde vara att körkortet
faktiskt skall återkallas. Länsstyrelsen måste ta ställning till den frågan
innan den går vidare till att pröva om det skall ske villkorligt eller inte.
Därför bör orden kan återkallas i andra stycket bytas ut mot skall
återkallas .
Tredje stycket innehåller att lagen skall tillämpas i anslutning till
5 kap. 12 § körkortslagen. Ett överdrivet hänvisande olika lagar emellan
är av ondo. Nämnda lagrum i körkortslagen hänvisar till förevarande lag
vilket kan godtas. En hänvisning tillbaka till körkortslagen som här före-
slås är meningslös. Tredje stycket bör därför utgå.

2 §
Enligt paragrafen får förarbehörigheten avse endast en angiven personbil.
En sådan kan också vara en taxibil. Det framgår inte att körkorts-
innehavaren inte får framföra en personbil i yrkesmässig trafik vilket
emellertid uppenbarligen är avsett. Visserligen torde det trafiknykter-
hetsbrott som ligger till grund för återkallelsen föranleda att taxiförar-
legitimationen återkallas enligt förslaget till yrkestrafiklag. Det bör ändå
framgå av förevarande lag att den personbil som behörigheten avser inte
får användas för yrkesmässig trafik. Detta kan uttryckas så: köra en
angiven personbil, som inte får användas i yrkesmässig trafik, och att
därvid vara underkastad särskilda villkor för förare och fordon.
3 §
Ordet omprövning används inte i körkortslagen. Bättre synes vara:
prövas efter ansökan av körkortsinnehavaren i ett ärende om körkorts-
ingripande.

4 §
Det framstår som oklart vad för slags avtal som åsyftas i punkten 2. Av-
sikten är att det skall vara fråga om ett avtal mellan körkortsinnehavaren
- eller möjligen någon annan som äger den bil som skall utrustas med
alkolås, t.ex. en familjemedlem och ett företag som levererar godkända
alkolås om att utrusta den personbil som behörigheten skall avse med
alkolås. Detta bör i klarhetens intresse framgå, t.ex. genom formu-
leringen ett avtal med någon som kan leverera alkolås om att en viss
personbil skall utrustas med ett sådant .

5 §
Ansökan får enligt paragrafen inte bifallas om körkortshavaren från olika
utgångspunkter bedöms olämplig. Det framgår dock inte för vad han
skall bedömas vara olämplig. Avsikten torde vara att sålla bort sådana
som är olämpliga att delta i försöksverksamhet. Detta bör anges med
orden olämplig att deltaga i försöksverksamheten.
Andra stycket bör av skäl som anges beträffande 5 kap. 13 § förslaget till
körkortslag avslutas med formuleringen haft körkort under kortare tid
än sammanlagt två år efter senaste godkända förarprov.

Ny 7 §
Av den allmänna motiveringen till förslaget framgår att det är lämpligt
att försökspersonerna genomgår regelbundna läkarundersökningar, bl.a.
för att utreda hur alkolåset påverkar deras nykterhet. Av skäl som anges
av Lagrådet i ett tidigare yttande över ett förslag till ändring i körkorts-
lagen (prop. 1988/89:134 s. 49) måste föreskrifter om läkarundersökning
och blodprovstagning ges i lag. En bestämmelse i ämnet bör tas in i fö-
revarande lag efter mönster av 3 kap. 13 § förslaget till körkortslag och
ges följande lydelse: Den som ansöker om eller fått villkorlig åter-
kallelse är skyldig att genomgå läkarundersökning, blodprovstagning
eller annan liknande undersökning som behövs för prövning enligt denna
lag. Föreskriften bör tas in i en särskild paragraf, som lämpligen kan
placeras efter 6 § om körkortshavarens skyldigheter under prövotiden.

7 §
I paragrafen anges att vid prövning av frågan om körkortsingripande
sedan den villkorliga återkallelsen undanröjts skall bortses från den vill-
korliga återkallelsen. Avsikten torde dock vara att exempelvis det för-
hållandet att körkortshavaren skött sig under en lång del av prövotiden
skall kunna beaktas som ett synnerligt skäl att fastställa en kortare spärr-
tid än annars skulle ha skett. Vad som åsyftas torde närmast vara att
prövotiden inte skall avräknas från spärrtiden, i motsats till exempelvis
giltighetstid för återkallelse tills vidare som föregått den villkorliga åter-
kallelsen. Detta torde kunna anges i en ny mening, som ersätter den
återgivna föreskriften, av förslagsvis följande lydelse: När spärrtid be-
stäms med anledning av ett körkortsingripande skall prövotid då kör-
kortet varit återkallat villkorligt inte räknas av.

8 §
Villkorlig återkallelse kan under försöksverksamheten endast medges
den som är folkbokförd i vissa län. Det skulle dock vara orimligt om den
som redan fått villkorlig återkallelse skulle vara förhindrad att flytta från
länet utan att kunna fullfölja prövotiden, låt vara att besiktning av alko-
låset etc. endast kan ske i ett av de tre län där försöksverksamheten be-
drivs och han därför ådrar sig extra kostnader. Länsstyrelsens behörighet
bör därför knytas till tidpunkten för ansökan om villkorlig återkallelse
och samma länsstyrelse därefter fortsätta handläggningen enligt lagen
beträffande en viss körkortshavare. Första meningen i paragrafen kan
lämpligen göras till ett första stycke av följande lydelse: Länsstyrelsen i
det län där körkortshavaren är folkbokförd när ansökan om villkorlig
återkallelse görs prövar ansökningen. Övriga frågor enligt lagen prövas
av samma länsstyrelse. Bestämmelsen i nuvarande andra meningen tas
lämpligen upp i ett nytt andra stycke.
Ikraftträdandebestämmelsen
Enligt förslaget träder lagen i kraft och upphör att gälla den dag rege-
ringen bestämmer. Det synes önskvärt att regeringen i propositionen för
riksdagen närmare anger under vilka förutsättningar den avser att be-
gagna sig av bemyndigandet (jfr Strömberg, Normgivningsmakten enligt
1974 års regeringsform, 2 uppl. 1989 s. 194 f). Såvitt avser tidpunkten
för upphörandet är det dock att föredra, om riksdagen själv fastställer
under vilken tid försöksverksamheten skall pågå, exempelvis genom en
föreskrift att lagen upphör att gälla vid utgången av det tredje kalender-
året efter den dag då lagen trädde i kraft. Dessutom krävs övergångsbe-
stämmelser för de fall av villkorlig återkallelse som pågår när lagen upp-
hör att gälla.
Förslaget till lag om trafikskolor
3 §
Lagrådet föreslår att det för tydlighetens skull införs ett tredje stycke i
paragrafen där det anges att frågor om godkännande som trafikskolechef,
utbildningsledare eller trafiklärare prövas av Vägverket.

7 §
Med den omformulering som paragrafen har fått kan det framstå som
oklart vad han i sista ledet av meningen syftar på. Lagrådet förordar att
man återgår till den tidigare meningsuppbyggnaden och att bestämmelsen
då utformas enligt följande. Har trafikskolans tillståndshavare,
trafikskolechef, utbildningsledare eller trafiklärare gjort sig skyldig till
något förfarande eller någon försummelse som kan leda till att tillståndet
eller godkännandet återkallas, men det kan antas att han kommer att rätta
till felet eller bristen utan sådan åtgärd, får Vägverket meddela varning.

9 §
De föreskrifter som kan bli aktuella och som i bestämd form ( före-
skrifterna ) nämns i paragrafen återfinns först i 10 §. Lagrådet anser det
därför lämpligare att ordet de utgår och ordet föreskrifter står i obe-
stämd form.
Förslaget till lag om ändring i lagen om straff för vissa trafikbrott
Den ändring som föreslås i 3 § fjärde stycket trafikbrottslagen föranleder
i och för sig ingen erinran från Lagrådets sida. I anledning av den
föreslagna ändringen vill Lagrådet emellertid framhålla följande.
I 1 kap. 2 § första stycket brottsbalken anges att en gärning, om inte
annat är särskilt föreskrivet, skall anses som brott endast då den begås
uppsåtligen. Genom en lagändring år 1994 blev denna princip tillämplig
även inom specialstraffrättens område. Inom specialstraffrätten skall
dock stadgandet i dess nya lydelse, enligt en övergångsbestämmelse, före
den 1 juli 1999 tillämpas endast på straffbestämmelse som antingen trätt i
kraft efter utgången av juni månad 1994 eller också ändrats i något
avseende efter denna tidpunkt. Den ändring som härvid åsyftas behöver
inte röra de subjektiva förutsättningarna för att ett brott skall föreligga,
utan varje ändring i en specialstraffrättslig straffbestämmelse innebär att,
om inte annat sägs, det därefter för straffbarhet enligt bestämmelsen
kommer att krävas uppsåt. Om detta inte är avsikten måste det i samband
med ändringen direkt i straffbestämmelsen anges vilket subjektivt rek-
visit som skall gälla. (Prop. 1993/94:130 s. 66 f.)
Den nu aktuella straffbestämmelsen i trafikbrottslagen ändrades senast
år 1977. I stadgandet anges inga subjektiva rekvisit. Det är därför nöd-
vändigt att i förevarande lagstiftningsärende även ta ställning till vilka
subjektiva förutsättningar som är avsedda att gälla. Eftersom frågan om
de subjektiva rekvisitens utformning inte varit föremål för någon särskild
utredning blir uppgiften närmast att kodifiera gällande rätt.
Av rättspraxis framgår, att brottet olovlig körning i bestämmelsens
första stycke förutsätter att föraren haft uppsåt att köra utan att vara be-
rättigad, se NJA 1986 s. 392 och 1993 s. 157.
I andra stycket stadgas straff för den som för körkortspliktigt fordon
med åsidosättande av föreskrift, som meddelats i fråga om rätten att föra
sådant fordon. Härmed åsyftas sådana villkor som meddelats i samband
med eller efter det att körkortstillstånd beviljats eller körkort utfärdats,
t.ex. att föraren skall bära glasögon under färd. (Jfr t.ex. prop. 1972:137
s. 20 samt Hoflund, Trafikbrottslagen, 6 uppl. 1995, s. 63 och NTF,
Trafik-Rättsfall, Kommentarer 1996, s. 52.) Klart synes vara att det
objektiva rekvisitet, att någon fört ett körkortspliktigt fordon, förutsätter
subjektiv täckning i form av uppsåt. Något prejudikat som belyser inne-
börden av det subjektiva rekvisit som skall täcka det objektiva rekvisitet,
att en föreskrift åsidosatts, torde däremot inte stå till buds. Det kan
emellertid noteras, att det i det förslag till yrkestrafiklag som Lagrådet
nyligen granskat föreskrivs straff för dels en tillståndshavare som upp-
såtligen eller av oaktsamhet bryter mot villkor som har meddelats i
tillståndet, dels en förare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot
villkor som har meddelats för hans taxiförarlegitimation, 6 kap. 1 § andra
stycket och 3 § tredje stycket. Eftersom det även i trafikbrottslagen rör
sig om ett åsidosättande av individuellt uppställda villkor ligger det nära
till hands att även i denna föreskriva ansvar för culpösa gärningar.
Beträffande det brott som anges i tredje stycket, vilket saknar särskild
beteckning men allmänt kallas tillåtande av olovlig körning, framgår av
rättsfallet NJA 1978 s. 725 att bestämmelsen med avseende på förarens
bristande behörighet får anses förutsätta antingen uppsåt eller oaktsam-
het hos den som tillhandahåller fordonet. (Se också NJA 1986 s. 392 på
s. 396 f, där rättsfallet berörs.) Det kan tilläggas, att det i det till
Lagrådet
remitterade förslaget till körkortslag stadgas straff för bl.a. den som av
oaktsamhet tillåter barn som inte fyllt 15 år att köra moped klass II, se
9 kap. 1 §, och att det i det ovan nämnda förslaget till yrkestrafiklag stad-
gas straff för bl.a. den som, på sätt i lagen närmare anges, av oaktsamhet
anlitar eller tillåter någon att föra fordon utan att vara berättigad till det,
se 6 kap. 2, 3 och 5 §§.
Lagrådet föreslår därför att de tre första styckena i bestämmelsen
kompletteras med subjektiva rekvisit på följande sätt:
För någon uppsåtligen körkortspliktigt fordon --- månader.
För någon körkortspliktigt fordon med uppsåtligt eller oaktsamt åsido-
sättande av föreskrift --- böter.
Om någon uppsåtligen eller av oaktsamhet såsom förare av körkorts-
pliktigt fordon anställer och brukar den som inte äger rätt att föra
fordonet eller i annat fall tillåter någon annan att föra sådant fordon ---
böter.

Bilaga

2 kap. Förarbehörighet
Krav på körkort
1 § Personbil, lastbil, buss, motorcykel, terrängvagn och motorredskap
klass I får köras endast av den som har ett gällande körkort för fordonet.
Har släpfordon kopplats till en bil skall föraren ha körkortsbehörighet
även för släpfordonet.
För övningskörning gäller bestämmelserna i 4 kap.

2 § Traktor med gummihjul och motorredskap klass II får köras på väg
endast av den som har ett gällande körkort eller traktorkort, om inte kör-
ningen på väg avser en kortare sträcka för färd till eller från en arbets-
plats eller mellan en gårds ägor eller för liknande ändamål.

3 § Terrängskoter får köras endast av den som har körkort eller traktor-
kort.

4 § Moped klass I får köras endast av den som har körkort. Moped klass
II får köras av den som har fyllt 15 år.
Förarbehörighet för särskilda fordonstyper
5 § Förarbehörighet enligt 1 § anges i körkort med beteckningarna
A för motorcykel
A1 för lätt motorcykel
B för
1. personbil med totalvikt av högst 3,5 ton och lätt lastbil samt enbart
ett lätt släpfordon som är kopplat till sådana bilar,
2. terrängvagn, och
3. motorredskap klass I
C för tung lastbil och personbil med totalvikt över 3,5 ton samt enbart
ett lätt släpfordon som är kopplat till sådana bilar
D för buss och enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till buss
E för släpfordon, oavsett vikt och antal

6 § Behörigheten A ger rätt att köra motorcykel med en högre effekt än
25 kilowatt endst om körkortshavaren har haft ett körkort med behörig-
heten A under minst två år eller har fyllt 21 år och godkänts i körprov på
en sådan motorcykel. Detsamma gäller om motorcykeln har ett för-
hållande mellan effekt och tjänstevikt som överstiger 0,16 kilo-
watt/kilogram.

7 § Behörigheten B ger rätt att köra trehjuliga motorcyklar.

8 § Körkort med behörigheten CE eller DE ger även behörigheten BE.

9 § Körkort med behörigheten CE ger även behörigheten DE, om kör-
kortshavaren har behörigheten D.
Undantag
10 § Bestämmelserna i 1 4 §§ gäller inte vid färd med fordon inom ett
inhägnat järnvägs-, fabriks- eller tävlingsområde eller annat liknande
inhägnat område.

11 § Den som har ett körkort med behörigheten B får köra lastbil och
buss med eller utan släpfordon, men utan last eller passagerare, inom
garage-, verkstads- eller bensinstationsområde. Detsamma gäller den som
har fått ett körkort med sådan behörighet återkallat, om särskilt med-
givande lämnats. Ett sådant medgivande gäller högst tre år.

12 § Polis som har ett körkort med behörigheten B får i tjänsteutövning
köra varje slag av körkortspliktigt fordon en kortare sträcka.
Särskilt förarbevis
13 § Under höjd beredskap eller då regeringen har beslutat om tjänst-
göring enligt 4 kap. 8 § lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt får den
som har ett körkort med behörigheten B och har ett särskilt förarbevis
köra det slag av fordon som anges i det särskilda förarbeviset.
I övrigt skall bestämmelserna i denna lag om körkort gälla även det
särskilda förarbeviset.

14 § Ett bevis att körkort utfärdats gäller som körkort till dess körkortet
lämnats ut eller rätten att få ut körkortet förfallit.

3 kap. Utfärdande och giltighet av körkort och traktorkort
Förutsättningar för utfärdande av körkort
1 § Körkort får utfärdas för den som
1. har körkortstillstånd,
2. är permanent bosatt i Sverige eller har studerat här i minst sex
månader,
3. har fyllt
a) 16 år för behörigheten A1,
b) 18 år för behörigheterna A, B, C och E,
c) 21 år för behörigheten D
och
4. har avlagt godkänt förarprov.
Körkort får dock inte utfärdas för den som har ett körkort som är ut-
färdat i en annan stat inom EES.
Har ett körkort blivit ogiltigt av anledning som avses i 11 § eller 12 §
första stycket 1 eller sista stycket får begäran om förlängning bifallas
eller nytt körkort utfärdas utan att förarprov avlagts, om ansökan om kör-
kortstillstånd görs inom ett år från det att behörigheten upphörde att gälla
eller körkortet blev ogiltigt. För utfärdande av körkort efter återkallelse
gäller bestämmelserna i 5 kap.

2 § Körkortstillstånd får meddelas endast för den som med hänsyn till
sina personliga och medicinska förhållanden kan anses lämplig som
förare av ett körkortspliktigt fordon. Körkortstillståndet gäller endast
under en viss tid.
Lämplighet med hänsyn till de personliga förhållandena förutsätter att
sökanden inte är opålitlig i nykterhetshänseende och i övrigt kan antas
komma att respektera trafikreglerna och visa hänsyn, omdöme och ansvar
i trafiken.
Lämplighet med hänsyn till de medicinska förhållandena förutsätter att
sökanden har tillfredsställande syn för att köra fordon av det slag an-
sökningen avser och att sökanden i övrigt uppfyller de medicinska krav
som är nödvändiga med hänsyn till trafiksäkerheten.

3 § Den som söker eller har körkortstillstånd eller körkort är skyldig att
genomgå läkarundersökning, blodprovstagning eller annan liknande un-
dersökning som behövs för den prövning som avses i 2 § andra och tredje
styckena eller annars i denna lag.

4 § Förarprovet består av ett kunskapsprov och ett körprov. Förarprov
får inte avläggas om spärrtid löper. För förarprov för behörigheterna A,
A1 eller B skall sökanden kunna visa ett intyg om förarutbildning för
fordonsslaget.
Kunskapsprov för behörigheten A behöver inte avläggas om sökanden
redan har körkort med behörigheten A1.
Körprov får avläggas endast av den som uppfyller kraven i 1 § första
stycket 1 3.

5 § Sökanden skall godkännas i förarprovet, om det visar att sökanden
har de kunskaper och den förmåga samt uppvisar det beteende som från
trafiksäkerhetssynpunkt bör krävas av förare av körkortspliktiga fordon.

6 § Körkort med behörigheten C eller D får utfärdas endast för den som
har körkort med behörigheten B. Om sökanden inom de tre senaste åren
har haft körkort med behörigheten BC, BD eller BCD får dock körkort
med motsvarande behörighet utfärdas samtidigt.

7 § Körkort med behörigheten BE, CE eller DE får utfärdas endast för
den som har behörighet för dragfordonet. Om sökanden inom de tre
senaste åren har haft körkort med behörighet för dragfordon och släp-
fordon av det slag som ansökan avser får dock körkort med motsvarande
behörighet utfärdas samtidigt.
Spärrtid
8 § Om det vid prövning av ansökan om körkortstillstånd finns hinder
mot att meddela körkortstillstånd på grund av sökandens personliga för-
hållanden, skall en tid bestämmas före vars utgång körkort inte får
utfärdas (spärrtid). Spärrtiden skall vara lägst en månad och högst tre år.
Villkor för innehav av körkortstillstånd eller körkort
9 § När ett körkortstillstånd meddelas eller ett körkort utfärdas, får de
särskilda villkor för körkortsinnehavet som är nödvändiga från trafik-
säkerhetssynpunkt föreskrivas. Sådana villkor får också föreskrivas efter
det att körkortet har utfärdats.
Körkortets giltighet
10 § Ett körkort gäller från och med den dag då det utfärdas.

11 § Behörigheten C, CE, D eller DE gäller tills det att körkortshavaren
fyller 00 år och därefter för perioder om högst 00 år, om körkortshavaren
har visat att de medicinska kraven för att ha sådan behörighet är upp-
fyllda.

12 § Ett körkort gäller inte om
1. det inte har förnyats efter föreläggande,
2. det är återkallat eller omhändertaget enligt 5 kap.,
3. det har ersatts med annat körkort,
4. det har bytts ut mot ett utländskt körkort, eller
5. innehavaren dessutom har ett eller flera andra giltiga körkort ut-
färdade i andra stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
(EES) och inte efter uppmaning anger vilket av körkorten som skall be-
hållas eller anger att ett annat än det svenska körkortet skall behållas.
Ett körkort skall också förklaras ogiltigt om körkortshavaren begär det.
Ogiltigheten får begränsas till att avse viss behörighet.
Förnyelse av körkort
13 § Ett körkort skall förnyas inom tio år efter det att det har utfärdats
eller senast förnyats. Körkortet skall också förnyas om det har förstörts
eller kommit bort eller om någon uppgift i det har ändrats.
Skyldighet att medföra körkort
14 § Den som kör ett fordon som avses i 2 kap. 1 § skall ha med sig
körkortet eller ett bevis att körkort utfärdats. På begäran av bilinspektör
eller polis skall handlingen överlämnas för kontroll.
Traktorkort
15 § Traktorkort får utfärdas för den som
1. har fyllt 16 år eller, om det finns särskilda skäl, 15 år,
2. har körkortstillstånd och som
3. genom godkänt kunskapsprov visat sig uppfylla de krav som bör
ställas från trafiksäkerhetssynpunkt.

16 § Bestämmelserna i 2, 3 och 8 10 §§ samt 12 § första stycket 2 3
och andra stycket gäller även traktorkort.

Kommunikationsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 1998.

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori,
Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Johansson, von
Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros

Föredragande: statsrådet Uusmann

Regeringen beslutar proposition 1997/98:124 Ny körkortslag m.m.

Rättsdatablad

Författningsrubrik
Bestämmelser som
inför, ändrar, upp-
häver eller upprepar
ett normgivnings-
bemyndigande
Celexnummer för bak-
omliggande EG-regler

Körkortslag
10 kap. 1 §
391L0439
Lag om försöksverksam-
het med villkorlig kör-
kortsåterkallelse
11 §

Lag om trafikskolor
10 §

Jfr rådets direktiv 91/439/EEG av den 29 juli 1991 om körkort (EGT nr L 237,
24.8.1991,
s.1, Celex 391L0439), senast ändrad genom rådets direktiv 97/26/EG (EGT nr L
150,
7.6.1997, s.41, Celex 397L0026).
1 Jfr rådets direktiv 92/51/EEG av den 18 juni 1992 om en andra generell ordning
för
erkännande av behörighetsgivande högre utbildning, en ordning som kompletterar
den som
föreskrivs i direktiv 89/48/EEG (EGT L 51, 24.7.1992, s. 25, Celex 392L0051).
1 Senaste lydelse 1977:478 (jfr 1977:721).
1 Senaste lydelse 1977:950.
1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1994:295.
Senaste lydelse 1994:295.
Senaste lydelse 1994:295.
Senaste lydelse 1994:295.
1 Senast ändrat genom rådets direktiv 97/27/EG av den 2 juni 1997 om ändring av
direktiv
91/439/EEG om körkort, EGT nr L 150, 7.6.1997 s.41.
1 Jfr rådets direktiv 91/439/EEG av den 29 juli 1991 om körkort (EGT nr L 237,
24.8.1991,
s.1, Celex 391L0439), senast ändrat genom rådets direktiv 97/26/EG (EGT nr L
150,
7.6.1997, s.41, Celex 397L0026).
1 Jfr rådets direktiv 92/51/EEG av den 18 juni 1992 om en andra generell ordning
för
erkännande av behörighetsgivande högre utbildning, en ordning som kompletterar
den som
föreskrivs i direktiv 89/48/EEG (EGT L051, 24.7.1992, s. 25, Celex 392L0051).
2 Senaste lydelse 1977:478.
1 Senaste lydelse 1977:950.
Prop. 1997/98:124

5

1

Prop. 1997/98:124

173

173

28

173

173

173

30

174

173

173

34

174

173

173

55

174

63

175

173

173

174

174

173

173

65

174

173

173

69

173

71

174

173

173

97

174

173

173

102

174

Prop. 1997/98:124
Bilaga 1

Prop. 1997/98:124
Bilaga 1

128

174

Prop. 1997/98:124
Bilaga 2

Prop. 1997/98:124
Bilaga 2

130

174

Prop. 1997/98:124
Bilaga 3

Prop. 1997/98:124
Bilaga 3

150

174

Prop. 1997/98:124
Bilaga 4

Prop. 1997/98:124
Bilaga 4

171

174

Prop. 1997/98:124
Bilaga 5

Prop. 1997/98:124
Bilaga 5

172

174

Prop. 1997/98:124

Prop. 1997/98:124

173

174

174

174