Prop.
1997/98:123
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 19 februari 1998
Lena Hjelm- Wallén
Ines Uusmann
(Kommunikationsdepartementet)
I propositionen föreslår regeringen hur Södra länken och Årstabron skall
finansieras samt hur redan upptagna lån för pågående, genomförda och
avbrutna projekt inom ramen för Dennisöverenskommelsen skall av-
vecklas.
1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 123
Prop. 1997/98:123
1 Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3
2 Ärendet och dess beredning..............................................................3
3 Bakgrund...........................................................................................4
4 Finansiering av Årstabron och Södra länken....................................4
5 Avveckling av lån som tagits upp på grund av
Dennisöverenskommelsen.................................................................7
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 februari 1998.... 12
Prop. 1997/98:123
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner finansieringslösningen för Södra länken och Årstabron
(avsnitt 4),
2. bemyndigar regeringen att begränsa Riksgäldskontorets rätt att
teckna statlig borgen för vissa väginvesteringar i Stockholms län till att
omfatta dels projektet Södra länken inom en ram om 5 000 miljoner
kronor, dels redan påbörjade, avslutade eller avbrutna projekt inom en
ram om 3 125 miljoner kronor (avsnitt 4 och 5),
3. bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret justera ovan givna
garantier med högst 1 600 miljoner kronor respektive 500 miljoner
kronor för vid varje tidpunkt upplupna räntekostnader och prisökningar i
samhället (avsnitt 4 och 5),
4. godkänner att medel till kollektivtrafikens utbyggnad i Stockholms-
regionen skall, med ändring av ändamålet enligt avsnitt 5, utbetalas till
Stockholms läns landsting i enlighet med principerna i Dennisöverens-
kommelsen,
5. godkänner vad regeringen anfört om återbetalning av lån (avsnitt 5).
Regeringen beslutade den 22 maj 1997 att överlämna propositionen
Långsiktigt hållbara trafiklösningar i Stockholm och Göteborg till riks-
dagen (prop. 1996/97:160). Riksdagen har i december 1997 dels godkänt
regeringens förslag till förändringar i trafiklösningarna i Göteborgsregio-
nen, dels bemyndigat regeringen att låta Riksgäldskontoret teckna statlig
borgen om ytterligare 100 miljoner kronor för fortsatt planerings- och
förberedelsearbete samt information inom ramen för den nya trafiklös-
ningen i Göteborg (bet. 1997/98:TU1, rskr. 1997/98:104).
Såvitt gäller regeringens förslag till förändringar i trafiklösningens in-
nehåll i Stockholmsregionen och finansieringen av drift och underhåll av
de nya vägarna i regionen har riksdagen valt att avvakta med beslut till
dess att pågående diskussioner mellan företrädare för regeringen, Stock-
holms stad och Stockholms läns landsting har avslutats.
Den 22 december 1997 tecknade Stockholms stad. Stockholms läns
landsting och staten en överenskommelse om finansiering av Årstabron
och Södra länken m.m.
Regeringen har denna dag genom skrivelse till riksdagen återkallat sitt
tidigare förslag om förändringar i trafiklösningens innehåll i Stockholms-
regionen.
1* Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 123
Rättelse: S. 9 vänsterspalt Tillkommit: Miljoner kronor Rad 20 Summa nya belopp
Prop. 1997/98:123
Regeringen föreslog i propositionen Långsiktigt hållbara trafiklösningar i
Stockholm och Göteborg (prop. 1996/97:160) bl.a. att Dennisöverens-
kommelsens vägdel skulle förändras i en riktning mot en långsiktigt håll-
bar trafiklösning för Stockholmsregionen, att drift och underhåll av de
nya vägarna skulle finansieras inom ramen för Vägverkets ordinarie an-
slag för drift och underhåll av vägar samt att riksdagens beslut att väg-
tullar skall finansiera utbyggnaden av vissa vägprojekt i Stockholms län
skulle upphävas. Regeringen anförde i propositionen bl.a. att de vägob-
jekt som ingår i trafiklösningen för Stockholm inte omfattas av aktuella
statliga infrastrukturplaner. Därför måste dessa objekt finansieras genom
att regionen själv svarar för någon form av regional finansiering. Rege-
ringen anförde vidare att den avsåg att tillkalla en särskild utredare med
uppdrag att utreda och lämna förslag till en lagstiftning om miljöstyrande
avgifter i tätort. Som en förutsättning för ett miljöstyrande avgiftssystem
angavs blocköverskridande majoriteter i regionen. Den 28 augusti 1997
beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att
lämna förslag till en lagstiftning för miljöstyrande avgifter i tätort.
Uppdraget skall redovisas senast den 1 februari 1999.
Efter överläggningar mellan staten, Stockholms stad och Stockholms
läns landsting har framkommit att det för närvarande inte finns
blocköverskridande majoritet för att införa ett avgiftssystem för biltrafi-
ken i Stockholms innerstad. Då inte förutsättningar föreligger för andra
former av regional finansiering i erforderlig omfattning har regeringen
denna dag återkallat förslaget i propositionen Långsiktigt hållbara trafik-
lösningar i Stockholm och Göteborg (prop. 1996/97:160), om föränd-
ringar i trafiklösningens innehåll i Stockholmsregionen.
Regeringens förslag: Årstabron och Södra länken skall samfinansie-
ras med Stockholms läns landsting respektive med Stockholms stad.
Riksgäldskontorets bemyndigande att teckna statlig borgen för Södra
länken skall begränsas till högst 5 000 miljoner kronor i prisnivå juni
1997. Därutöver skall Riksgäldskontoret bemyndigas att justera denna
garanti med högst 1 600 miljoner kronor för upplupna räntekostnader
och för prisökningar i samhället.
Skälen för regeringens förslag: Till följd av att det för närvarande
inte finns blocköverskridande majoritet för att införa ett avgiftssystem för
biltrafiken i Stockholms innerstad och att heller inga andra former av
regional finansiering föreligger inbjöd Kommunikationsdepartementet i
oktober 1997 företrädare för Stockholms stad, Nacka kommun och
Stockholms läns landsting till överläggningar om trafiklösningama i
Stockholmsregionen.
Överläggningarna resulterade i en överenskommelse om finansiering Prop. 1997/98:123
av Årstabron (utbyggnad till fyra spår på sträckan Årstabergsvägen-
Stockholm Södra) samt Södra länken mellan Essingeleden och Värmdö-
leden. Dessutom överenskom parterna att staten skulle ersätta Nacka,
Stockholm, Solna och Sundbybergs kommuner samt Stockholms läns
landsting för t.o.m. den 31 mars 1998 nedlagda kostnader, tillsammans
dock högst 400 miljoner kronor, för väganknutna miljöinvesteringar en-
ligt Dennisöverenskommelsen.
Överenskommelsen innebär att järnvägens kapacitet skyndsamt skall
förstärkas genom att sträckan Årstabergsvägen-Stockholm Södra byggs
ut till fyra spår, inklusive en ny dubbelspårig järnvägsbro över Årsta-
viken. En utbyggnad av järnvägens kapacitet söder om Stockholm är
nödvändig för att snabbt öka kapaciteten i jämvägssystemet samtidigt
som det ger handlingsfrihet när det gäller att hitta lösningar för att utöka
kapaciteten för järnvägstrafiken genom centrala Stockholm. Såväl ett
tredje järnvägsspår i ytläge vid Riddarholmen som en pendeltågstunnel
Odenplan-City-Slussen/Stockholm Södra är möjliga att kombinera med
den nu överenskomna utbyggnaden mellan Årstabergsvägen och Stock-
holm Södra. För att det inte skall råda något tvivel om förutsättningarna
för att bygga ett eventuellt tredje järnvägsspår i ytläge vid Riddarholmen
har Stockholms stad och staten gemensamt uttalat att man är överens om
att ett sådant förutsätter en helhetslösning innebärande att centralbron
ersätts av en biltunnel.
Den överenskomna finansieringen innebär att Stockholms läns lands-
ting bidrar med 800 miljoner kronor (prisnivå december 1997) för finan-
sieringen av sträckan Årstabergsvägen-Stockholm Södra, varav 400
miljoner kronor skall erläggas den 1 juli 1999 och 400 miljoner kronor
skall erläggas den 1 juli 2000. Parterna överenskom också att statsbidrag
avsatta för snabbspårvägen delen Älvsjö-Årsta i stället får användas dels
för finansiering av den nya Årstabron, dels för anläggandet av en ny pen-
deltågsstation Årstaberg, där en direkt omstigningsmöjlighet finns till
den nya snabbspårvägen mellan Gullmarsplan-Alvik. Parterna överens-
kom vidare att statsbidrag avsatta för tunnelbanans utbyggnad från
Hjulsta till Barkarby i stället får användas till finansieringen av den nya
Årstabron. Sträckan Årstabergsvägen-Stockholm Södra är i dagsläget
budgeterad till ca 900 miljoner kronor. Resterande medel utöver det som
Stockholms läns landsting bidrar med skall staten genom Banverket an-
svara för.
Parterna överenskom vidare att omedelbart återuppta byggnadsarbe-
tena på Södra länken samt att fullfölja pågående planarbete. Den över-
enskomna finansieringen för Södra länken, exklusive kostnader för
marklösen, är följande: Staten bekostar en investering på 5 680 miljoner
kronor och Stockholms stad bekostar 827 miljoner kronor (prisnivå
december 1997). Bidraget från Stockholms stad skall ställas till statens
förfogande senast den 1 januari 1999. För eventuella kostnadsfördyringar
av projektet utöver index svarar Stockholms stad för 25 % och staten för
75 %. Eventuella kostnadsbesparingar fördelas enligt samma proportion
och insparade medel skall återbetalas till Stockholms stad när projektet
färdigställts. Parterna har också överenskommit att driften av Södra
länken bekostas av staten, med ett årligt bidrag om 15 miljoner kronor i Prop. 1997/98:123
prisnivå december 1997 från Stockholms stad, till dess lånen för Södra
länken är återbetalade, dock längst 25 år.
För att fullfölja statens åtaganden enligt överenskommelsen med
Stockholms stad måste finansieringen delvis ske med lån under bygg-
nadstiden. Därefter skall lånen återbetalas med medel från utgiftsområde
22, Kommunikationer, under ca 25 år. Investeringen inklusive mark-
lösenkostnader beräknas till 6 652 miljoner kronor. Från detta avgår
bidraget från Stockholms stad om 827 miljoner kronor. Lika mycket bör
ställas till Vägverkets förfogande i form av en anslagsökning genom
omfördelning inom utgiftsområde 22, Kommunikationer. Resterande del
bör finansieras med lån på den fria kapitalmarknaden genom Vägverkets
Investeringsaktiebolag Väginvests försorg. Den lånefinansierade delen av
projektet bör då omfatta ca 5 000 miljoner kronor i 1997 års prisnivå.
Den årliga kostnaden, dvs. ränta och amortering, för den lånefinansierade
delen av projektet kan beräknas till ca 365 miljoner kronor per år vid en
realränta på ca 4 %. Återbetalningen av lånen bör påbörjas då an-
läggningen har öppnat för trafik vilket beräknas bli ca år 2004. Medel till
detta skall således inrymmas i statsbudgeten fr.o.m. år 2004 och kommer
att belasta statsbudgeten fram till ca år 2029.
För närvarande är en av riksdagen beslutad lånegaranti för Södra
länken om 6 487 miljoner kronor i prisnivå juni 1997 utställd (inklusive
marklösen för Södra länken omfattar garantin totalt 6 652 miljoner kro-
nor). Det är regeringens uppfattning att denna garantiram väsentligt kan
minskas till följd av att projektet nu samfinansieras. Då den totala låne-
finansierade investeringen endast uppgår till ca 5 000 miljoner kronor
exklusive prisjusteringar och ränta föreslår regeringen att riksdagen
bemyndigar regeringen att begränsa garantiramen till högst 5 000 miljo-
ner kronor i prisnivå juni 1997.
Riksdagen har tidigare bemyndigat Riksgäldskontoret att justera ut-
ställda garantier för väginvesteringarna i Stockholms län med tillkom-
mande räntekostnader samt för prisökningar i samhället (prop.
1993/94:86, bet. 1993/94:TU24, rskr. 1993/94:247). Med anledning av
de krav budgetlagen ställer bör en övre gräns för dessa justeringar fast-
ställas. Med hänsyn till de antaganden som för närvarande kan göras be-
träffande räntenivåer, inflation och amorteringstakt bedömer regeringen
att justeringen för ränta och prisutveckling högst bör uppgå till 1 600
miljoner kronor. Regeringen bör därför bemyndigas att låta justera ga-
rantin för Södra länken med högst 1 600 miljoner kronor för upplupna
räntekostnader och prisökningar i samhället.
Regeringens förslag: Lån som tagits upp för investeringar i avbrutna
väganläggningar m.m. skall skyndsamt återbetalas.
Medlen till kollektivtrafikens utbyggnad i Stockholmsregionen
skall, med ändring av ändamålet enligt avsnitt 5, betalas ut till
Stockholms läns landsting i enlighet med principerna i
Dennisöverenskommelsen.
Riksgäldskontorets bemyndigande att teckna statlig borgen skall
begränsas till högst 3 125 miljoner kronor i prisnivå juni 1997 för re-
dan påbörjade, avslutade eller avbrutna vägprojekt.
Därutöver skall Riksgäldskontoret bemyndigas att justera denna ga-
rantiram med högst 500 miljoner kronor för upplupna räntekostnader
och för prisökningar i samhället.
Skälen for regeringens förslag: Genomförandet av Dennisöverens-
kommelsen skulle för statens räkning finansieras dels med anslag till
Banverket och Stockholms läns landsting för utbyggnaden av kollektiv-
trafiksystemet, dels med lån som skulle tas upp för utbyggnad av nya
vägar och väganknutna åtgärder. Lånen skulle sedan återbetalas med in-
täkter från de vägtullar som vägtrafiken skulle erlägga. Sedan år 1991 har
Vägverket genom Vägverkets Investeringsaktiebolag Väginvest tagit upp
lån för de planerade vägarna i Dennisöverenskommelsen. Sedan år 1994
har dotterbolaget Stockholmsleder AB svarat för all upplåning.
Eftersom det för närvarande inte finns blocköverskridande majoritet
för att införa ett avgiftssystem för biltrafiken i Stockholms innerstad och
då heller inga andra former av regional finansiering föreligger bör upp-
tagna lån snarast återbetalas med medel från statsbudgeten.
Kollektivtrafiken
Stora delar av det planerade kollektivtrafiksystemet enligt Dennisöver-
enskommelsen har byggts ut eller är under utbyggnad. Av det särskilda
statsbidrag som staten ställt till Stockholms läns landstings (SLL) för-
fogande för utbyggnaden av kollektivtrafiksystemet i Stockholms län,
2 440 miljoner kronor i prisnivå januari 1993, återstår ca 175 miljoner
kronor att utbetala.
Förutom att ett särskilt statsbidrag för utbyggnaden av kollektivtrafi-
ken i Stockholms län skulle utgå, innebar Dennisöverenskommelsen även
att statliga medel avsatta för utbyggnaden av vissa vägar i Stockholms
län skulle överföras till SLL som ett statsbidrag för utbyggnaden av vissa
kollektivtrafikanläggningar. De vägmedel som skulle överföras till SLL
enligt Dennisöverenskommelsen uppgick totalt till 1 600 miljoner kronor
varav 1 332 miljoner kronor återstår att överföra.
Förutom det särskilda statsbidraget till SLL samt de överförda väg-
medlen fanns även ordinarie medel för länstrafikanläggningar på 1 006
miljoner kronor avsatta liksom ordinarie investeringsmedel till Banverket Prop. 1997/98:123
om 2 174 miljoner kronor. Till Banverkets förfogande ställdes också
1 559 miljoner kronor i form av ett särskilt statligt anslag. Dessa medel
har sedermera inordnats i Banverkets ordinarie anslag. Projekten ingår
sedan år 1993 i Banverkets stomnätsplan.
Det är regeringens uppfattning att kollektivtrafiksystemet i Stockholm
bör byggas ut i enlighet med principerna i Dennisöverenskommelsen
även om inte vägnätet byggs ut så som då planerades. Av detta följer att
de statsbidrag som utlovats till SLL bör utgå oberoende av vägsystemets
utbyggnad. Likaså bör vissa förändringar i kollektivtrafiksystemet kunna
godtas som en följd av den överenskommelse som träffats i enlighet med
vad som redovisats i avsnitt 4. De förändringar som bör godtas är att tun-
nelbanan inte byggs ut mellan Hjulsta-Barkarby och att det anvisade
statsbidraget (200 miljoner kronor) i stället får användas av SLL för att
finansiera utbyggnaden av Årstabron och Årstabergs station. Likaså bör
godtas att inte snabbspårvägen etapp 1 byggs ut på sträckan Årsta-Älvsjö
och att frigjorda statsbidrag i stället får användas för finansieringen av
Årstabron och Årstabergs station. Det bör vara upp till SLL att själv be-
sluta hur de anvisade statsbidragen till dessa båda projekt skall utnyttjas.
Tabell 1. Finansiering av kollektivtrafikåtgärder enligt Dennis II
|
Kollektivtrafik |
Budget enligt |
Finansiering |
Miljoner kronor |
Läget januari -98 |
|
Getingmidjan |
1550 |
Banverket |
1550 | |
|
Årstabron |
Byggstart 98/99 | |||
|
Tredje spåret |
(Ej tidssatt) | |||
|
Kallhäll-Kungsängen |
1248 |
Banverket |
1248 |
Pågår, fördyrat |
|
Nynäsbanan |
1121 |
Banverket |
1121 |
Klart |
|
Tunnelbana upprustning |
6433 |
Statsbidrag |
3024 |
Pågår |
|
SLL |
3409 | |||
|
Tunnelbana Hjulsta-Barkarby |
290 |
Statsbidrag |
200 |
Utgår ev. |
|
SLL |
90 | |||
|
Roslagsbanan |
611 |
Statsbidrag |
446 |
Klart |
|
SLL |
165 | |||
|
Snabbspårväg etapp 1 |
2057 |
Statsbidrag |
871 |
Pågår |
|
SLL |
1186 | |||
|
Snabbspårväg etapp 2 |
600 |
Saknas |
0 | |
|
Snabbspårväg etapp 3 |
1500 |
Saknas |
0 | |
|
Miljövänliga bussar |
340 |
Statsbidrag |
170 |
Pågår |
|
SLL |
170 |
Lån upptagna för väginvesteringar m. m.
Vid utgången av år 1997 hade Vägverket erhållit statliga lånegarantier
för planerade väginvesteringar och drift och underhåll enligt Dennisöver-
enskommelsen om 14 714 miljoner kronor i prisnivå juni 1997, vilket
motsvarar 12 700 miljoner kronor i prisnivå år 1992. Vid samma tid-
punkt var åtgärder, inklusive drift och underhåll, för 2 952 miljoner kro-
nor vidtagna. För att fullfölja ingångna åtaganden exklusive Södra länken
beräknas ca 3 125 miljoner kronor vara intecknade. Slutkostnadsprogno-
sema för vägprojekt exklusive Södra länken framgår av nedanstående
tabell liksom utställda garantier för respektive vägprojekt.
Tabell 2. Beviljad garantiram samt slutkostnadsprognos för vissa projekt Prop. 1997/98:123
inom Dennisöverenskommelsen.
|
Objekt Miljoner kronor |
Garantiram |
Slutkostnads- |
Läget 1998 |
|
Norra länken, planering |
4 273” |
759” |
Planering |
|
inkl, marklösen m.m. |
pågår | ||
|
Fors-Jordbro |
503 |
350 |
Öppnad för |
|
Haningeleden 2 |
131 |
131 |
Pågår |
|
Haningeleden 4 |
94 |
56 |
Öppnad för |
|
Häggviksleden |
470 |
470 |
Pågår |
|
Söderhall-Rösa |
593 |
435 |
Öppnad för |
|
Förberedelsearbeten " |
475 |
123 |
Pågår |
|
Ledningscentral/info |
287 |
321 |
Pågår |
|
Avbrutna projekt2) |
1 073 |
452 |
Avslutat |
|
Drift t.o.m. 1998 |
163 |
28 |
Pågår t.o.m. 1998 |
|
Summa |
8 062 |
3 125 |
1) Förberedelsearbeten; Haningeleden I 12 miljoner kronor, Botkyrkaleden 16 miljoner kronor.
Edsberg-Väsjön-Täby Kyrkby 71 miljoner kronor, Täby Kyrkby-Rosenkälla 24 miljoner kronor.
2) Avbrutna projekt; Österleden 143 miljoner kronor. Västerleden 115 miljoner kronor, Bergslags-
plan-Hjulsta 3 miljoner kronor, Hjulsta-Häggvik 20 miljoner kronor, Vägtullssystemet 171 miljoner
kronor.
3) Avser fullt utbyggd Norra länk.
4) Avser endast planering och marklösen.
Det är regeringens uppfattning att Vägverket omgående bör vidta åt-
gärder som minimerar statens kostnader för hittills vidtagna åtgärder
inom Dennisöverenskommelsen. För att inte nedlagt planeringsarbete
skall vara förgäves bör dock förberedelsearbetet för vissa vägprojekt
fortgå. De projekt där planeringen bör fullföljas är Haningeleden 1, Bot-
kyrkaleden och Edsberg-Väsjön-Täby Kyrkby, Täby Kyrkby-Rosen-
källa samt Norra länken. När erforderliga planer föreligger för dessa
projekt har regeringen för avsikt att återkomma till riksdagen med förslag
till finansieringslösning. En viktig förutsättning för ett eventuellt
genomförande av utbyggnadsplanema är att det föreligger en möjlighet
till regional samfinansiering. I ovanstående slutkostnadsprognos för
Norra länken och Förberedelsearbeten ingår samtliga kostnader för att
slutföra pågående planeringsarbete på de aktuella vägprojekten. De
lånegarantier som regeringen här föreslår innebär inte att regeringen tagit
ställning till de olika projektens utformning eller lokalisering. Projekten
skall före genomförandet prövas på sedvanligt sätt med tillämpning av
gällande lagstiftning.
Vägverkets lån för projekt i Dennisöverenskommelsen bör skyndsamt
återbetalas. Staten skall också fullfölja sitt åtagande vad gäller att ersätta
Nacka, Stockholm, Solna och Sundbybergs kommuner samt Stockholms
läns landsting för nedlagda kostnader för väganknutna miljöinveste-
ringar. Det är regeringens uppfattning att avvecklingen av lånen för de
olika projekten bör ske i följande ordning.
I första hand bör åtagandet gentemot kommunerna infrias och lån åter- Prop. 1997/98:123
betalas for projekt som avbrutits (utredningsarbete m.m. för det plane-
rade vägtullssystemet, Österleden och Västerleden).
I andra hand skall lån upptagna för driften av vägnätet t.o.m. år 1998
återbetalas.
1 sista hand skall lån för projekt öppnade för trafik återbetalas. I vår-
propositionen år 1997 har regeringen redovisat utgiftstak för år 1999 och
år 2000. För utgiftsområde 22 Kommunikationer, har särskilda medel för
ett nationellt investeringsprogram om 1 650 miljoner kronor aviserats för
år 1999 och år 2000. Av dessa medel är, för respektive år, 1 100 miljoner
kronor avsatta för Stockholm och 500 miljoner kronor avsatta för Göte-
borg.
Det är regeringens uppfattning att medlen avsatta för Stockholm skall
användas för att återbetala upptagna lån med 1 100 miljoner kronor
fr.o.m. år 1999. Härav skall dock 400 miljoner kronor användas för åter-
betalning till kommuner och landsting.
Även utställda garantier för pågående, avbrutna och genomförda pro-
jekt, liksom garantierna för Södra länken (se kap. 4), måste kunna
justeras av Riksgäldskontoret dels på grund av den allmänna pris-
utvecklingen i samhället, dels för upplupen ränta. Med anledning av de
krav som budgetlagen ställer bör en övre gräns även för resterande
garantiram fastställas. Med hänsyn till de antaganden som för närvarande
kan göras beträffande räntenivåer, inflation och amorteringstakt bedömer
regeringen att justeringen för ränta och prisutveckling högst bör uppgå
till 500 miljoner kronor för garantiramen för övriga vägprojekt.
Riksdagen bör därför bemyndiga regeringen att låta Riksgäldskontoret
justera garantiramen för övriga vägprojekt med högst 500 miljoner kro-
nor för upplupna räntekostnader och prisökningar i samhället.
Stockholmsleder AB
Som framgått av ovanstående förslag till finansiering av Södra länken
samt förslag till hur avveckling av lån upptagna för påbörjade, avslutade
eller avbrutna vägprojekt skall ske, kommer Stockholmsleder AB:s
framtida roll som ansvarig för finansiering och kostnadskontroll i väg-
projekten i Stockholm att bli mindre omfattande.
Enligt regeringens uppfattning bör därför verksamheten i Stock-
holmsleder AB avvecklas under år 1998 och ansvaret för att ta upp lån
för Södra länken och för påbörjade, avslutade och avbrutna projekt i
stället läggas direkt på Väginvest, som är moderbolag till Stockholms-
leder AB. Därmed kan de administrativa kostnaderna för att organisera
upplåningen av medel på den fria kapitalmarknaden minimeras. Bland
annat slipper man att betala särskilda bankavgifter som i annat fall direkt
skulle drabba projektet Södra länken som extra kapitalkostnader. Även
andra administrativa samordningsvinster kan uppnås genom att lägga all
finansieringsverksamhet direkt i moderbolaget.
Södra länken bör dock hållas särredovisat från andra projekt som han-
teras av Vägverket. För att möjliggöra att Vägverket lånar medel av
10
Väginvest för utbyggnader av vissa delar av vägnätet (bl.a. Södra länken
och delar av Yttre tvärleden) bör lagen (1988:1387) om statens upplåning
ändras så att även Vägverket, efter regeringens bemyndigande, får ta upp
lån för statens räkning på samma sätt som bl.a. affärsverken.
Regeringen återkommer i vårpropositionen med förslag till föränd-
ringar i Väginvestkoncemen och förslag till ändring i lagen om statens
upplåning.
Prop. 1997/98:123
11
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 februari 1998
Prop. 1997/98:123
Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden
Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Andersson,
Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Johansson, von Sydow,
Åhnberg, Pagrotsky, Östros
Föredragande: statsrådet Ines Uusmann
Regeringen beslutar proposition 1997/98:123 Finansiering av vissa
trafikanläggningar i Stockholms län m.m.
Eländers Gotab 55902, Stockholm 1998