Regeringens proposition

1997/98:121

Riktlinjer för Telia AB:s verksamhet

Prop.

1997/98:121

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 19 mars 1998

Göran Persson

Anders Sundström

(Närings- och handelsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Riksdagen beslutade i samband med bildandet av Telia AB 1993 om vissa
riktlinjer för bolaget. I propositionen föreslås nya riktlinjer genom vilka
bolaget ges möjlighet att arbeta inom ett vidare geografiskt område, i första
hand Norden och Östersjöområdet. Vidare föreslås att bolaget skall arbeta
inom hela telekommunikationsområdet i vid mening och erbjuda produkter i
hela vidareförädlingskedjan med undantag av produktion av programinne-
håll på medieområdet. Verksamhet utanför denna huvudinriktning skall be-
drivas som komplettering och med beaktande av de affarsrisker det innebär
och med de lönsamhetskrav som därför bör ställas. Verksamhet utanför hu-
vudinriktningen bör bidra till att stärka Telias lönsamhet. Avkastning och
finansiell ställning skall ligga i nivå med övriga konkurrensutsatta operatö-
rer i Europa. I övrigt skall Telia ha i huvudsak samma förutsättningar för sin
verksamhet som dessa.

1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 121

Innehållsförteckning

Prop. 1997/98:121

1 Förslag till riksdagsbeslut...........................................................................3

2 Ärendet och dess beredning........................................................................3

3 Tidigare överväganden................................................................................3

4 Den europeiska telemarknaden...................................................................4

5 Telias verksamhet och organisation............................................................6

6 Förvaltningen av Telia och Telias huvudinriktning....................................9

Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över
promemorians förslag................................................................13

Bilaga 2 Sammanfattning av förslag avseende Telia AB i

promemorian.............................................................................14

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 mars 1998.............. 15

Prop. 1997/98:121

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om
riktlinjer för Telias AB:s framtida verksamhet (avsnitt 6).

2      Ärendet och dess beredning

Riksdagen beslöt våren 1997 om ändrade telepolitiska mål (prop.
1996/97:61, bet. 1996/97.TU5, rskr. 1996/97:201). Ändringarna i telelagen
baserades på förslag i en departementspromemoria, Modema telekommuni-
kationer åt alla (Ds 1996:38). I promemorian behandlades frågan om Telias
framtida verksamhetsinriktning. Promemorian har remissbehandlats. En
sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig hos Kommunika-
tionsdepartementet (dnr K96/2437/1). En förteckning över remissinstanserna
finns i bilaga 1.

I promemorian lämnades förslag till nya riktlinjer för bolaget och att Telia
under de närmaste åren skulle fa kapitaltillskott. En sammanfattning av
promemorians förslag i fråga om Telias framtida inriktning m.m. finns i
bilaga 2.

Regeringen tar i denna proposition upp frågan om ändrade riktlinjer för
bolaget. Med hänsyn till de förändringar som skett på telekommunikations-
marknaden sedan promemorian lämnades har regeringen inte funnit skäl att
behandla promemorians förslag i detalj utan i stället valt att allmänt utgå
ifrån den analys som redovisas i promemorian.

3 Tidigare överväganden

Efter beslut av riksdagen våren 1993 ombildades Televerket den 1 juli 1993
till ett av staten helägt aktiebolag, Telia AB (Telia). Huvudmotivet var att
aktiebolagsformen ansågs utgöra en lämplig associationsform för konkur-
rensutsatt verksamhet.

I samband med bolagiseringen fastlade riksdagen huvudinriktningen för
Telia som angavs vara att erbjuda telekommunikationstjänster på den svens-
ka telemarknaden. Annan verksamhet än kärnverksamheten kan bedrivas
under förutsättning att denna kompletterar huvudinriktningen och bidrar till
att stärka koncernens lönsamhet. En annan förutsättning är att detta sker
under ett rimligt risktagande. Det primära målet för verksamheten i Telia
fastlades till att ge tillfredsställande avkastning på eget kapital och utdelning
till ägaren.

Riksdagen beslöt våren 1997 om ändrade telepolitiska mål. Det övergri-
pande målet är att enskilda och myndigheter i landets olika delar skall ha
tillgång till effektiva telekommunikationer. Detta mål som är grundläggande
för sysselsättning, social rättvisa och regional utveckling skall uppnås på en
konkurrensutsatt marknad där olika operatörer behandlas konkurrens-
neutralt. För att uppnå en konkurrensneutralitet och lika behandling av ope-
ratörerna skall målen uppnås genom lagstiftning. För Telias del fick detta

konsekvensen att det avtal som tidigare funnits mellan staten och Telia er-
sattes med villkor i tillståndet att driva telefoni i fråga om s. k. samhällsom-
fattande tjänster. Ytterligare lagstiftning som påverkar Telia kan komma
som ett resultat av de pågående statliga utredningarna om mediakoncentra-
tion och konvergens inom mediaområdet.

Statligt foretagsägande har behandlats av statsmakterna vid ett flertal till-
fallen. Regeringen har i olika sammanhang pekat på att staten bör spela en
mer aktiv ägarroll för att främja utvecklingen av företag med statligt ägande.
I bl.a. 1995 års budgetproposition (prop. 1994/95:100) och propositionen
Aktiv förvaltning av statens foretagsägande (prop. 1995/96:141) anförs att
statens ägande skall vara professionellt och baserat på en samordnad syn
från ägarens sida. Det är ägarens uppgift och ansvar att medverka till företa-
gens utveckling. Det kan bl.a. ske genom tillförsel av kompetens och kapi-
tal, men vid behov även medverkan till verksamhetsanpassning, omstruktu-
rering och i vissa fall ägarförändring, för att utveckla enskilda företag. Det
är även en viktig uppgift för staten som ägare att tillse att företagens verk-
samhet bedrivs på ett sätt som motsvarar högt ställda krav på etik och moral.

Statens aktier i Telia förvaltas sedan den 1 september 1997 inom Rege-
ringskansliet av Närings- och handelsdepartementet.

Riksdagen beslöt med anledning av den nämnda propositionen Aktiv för-
valtning av statens foretagsägande att ett särskilt anslag, benämnt Kostnader
för omstrukturering av vissa statligt ägda företag m. m. kan disponeras för
att täcka kostnader i samband med förvaltningen av företag med statligt
ägande. Under budgetåret 1998 har anslaget beteckningen A 7. inom ut-
giftsområde 24 Näringsliv, verksamhetsområde A. Näringspolitik. Anslaget
kan även användas för kostnader som kan uppkomma i samband med för-
valtningen av statens aktieinnehav i Telia för erforderliga utredningar, ana-
lyser m.m. i samband med omstruktureringsåtgärder.

Utvecklingen inom telebranschen präglas av snabba förändringar. Skälen
till detta är flera. Den tekniska utvecklingen är mycket snabb och nya pro-
dukter och tjänster tillkommer i snabb takt. Marknaden driver fram nya pro-
dukter när de nationella monopolen slopas och marknaden blir fri. Under de
år som gått sedan Telia bolagiserades har förutsättningarna för teleoperatö-
rer förändrats radikalt främst på grund av liberaliseringsbeslut i EU och
WTO. Den inriktning som då bestämdes var begränsad. Nu föreslås en vid-
gad syn på bolagets arbetsfält. Utvecklingen går mot en telekommunika-
tionsmarknad utan nationsgränser och med vidare arbetsfält för operatörer-
na. Operatörer som nu enbart arbetar med telefoni i respektive land kommer
att utvecklas till företag som arbetar på en internationell marknad för mer
kvalificerade tjänster. Mot bakgrund av de nya förutsättningar som gäller på
marknaden föreslår regeringen en omprövning av tidigare beslut i fråga om
inriktningen av Telias verksamhet.

Prop. 1997/98:121

4 Den europeiska telemarknaden

Telia arbetar på en kraftigt expanderande marknad som präglas av en snabbt
ökande konkurrens. Nu liberaliseras marknaderna i snabb takt och från den 1
januari 1998 har huvuddelen av Europas telemarknader öppnats för konkur-
rens. Detta har sin grund i de beslut som fattats inom EU.

Konkurrensen på den svenska telemarknaden har utvecklats påtagligt in-
om i första hand internationell trafik och fjärrsamtal. I fråga om lokalsamtal
kan man räkna med att ny teknik och alternativa accessmöjligheter medför
att konkurrenstrycket även på denna marknad ökar. Detta beror i första hand
på att allt fler operatörer kommer att skaffa sig direkt anknytning till i vart
fall större kunder bl.a. genom mobila nät. I Sverige har vi en starkare kon-
kurrens än i flertalet övriga länder i Europa eftersom bara Sverige och Stor-
britannien har en telemarknad som varit liberaliserad under ett antal år.
Detta medför att Telias marknadsandel och marginaler successivt sjunker
inom traditionell telefoni.

I flertalet länder i Europa råder nu full konkurrens. I många länder har en
delprivatisering skett. Ett antal helt privatägda operatörer har etablerats.
Nästa steg i utvecklingen blir sannolikt att bolagen bildar allianser antingen
genom direkt ägande i varandra eller genom gemensamt ägande av företag.
Nationsgränserna spelar allt mindre roll som avgränsning av den marknad
operatörerna väljer att arbeta på. Inom några fa år kan en struktur ha bildats
med ett fåtal allianser av stora operatörer i Europa med verksamhet i ett an-
tal länder. Specialiserade företag som arbetar mot särskilda kundgrupper
t.ex. den finansiella marknaden kommer att växa sig starka särskilt på data-
transmissionsområdet.

Ett antal stora aktörer håller på att bildas. Dessa har verksamhet i flera
länder antingen direkt eller genom allianser av olika slag. På den svenska
marknaden finns bl.a. Netcom Systems (Tele2, Comviq) som är börsnoterat
och har intressen i TV-produktion, TV-distribution, mobiltelefon och fast
telefoni. Kinneviksgruppen är största ägare i företaget.Global One, som ock-
så finns på den svenska marknaden, ägs gemensamt av Deutsche Telecom,
France Telecom och amerikanska SPRINT. Dessa bolag har vart och ett en
försäljning på sin hemmamarknad som är fem å sju gånger större än Telias.
Telenordia ägs gemensamt av TeleDanmark, norska Telenor samt brittiska
BT. TeleDanmark har nyligen fått en amerikansk huvudägare. Telia har till-
sammans med två andra europeiska operatörer bildat alliansen Unisource (se
s. 7). Ett inslag i allianserna är att operatörerna har gemensamma aktiviteter
på vissa områden och konkurrerar på andra.

Slutsatsen av strukturutvecklingen är att det inom vaije land kommer att
finnas ett flertal operatörer. Nationsgränserna kommer att förlora i betydelse
eftersom telebolagen ser det som nödvändigt att verka i flera länder och er-
bjuda sina kunder regionala och globala tjänster. Datatrafiken och inter-
nettrafiken kommer att växa betydligt snabbare än taltelefonin som i och för
sig kommer att växa. Telia kommer att möta konkurrens från många opera-
törer, varav flera är betydligt större. Detta kommer att ställa stora krav på
bolaget för att utvecklingskraften skall kunna behållas.

Förutom de allianser mellan de traditionella teleoperatörerna som har
nämnts börjar det även bildas allianser mellan teleoperatörer och mediafö-
retag samt teleoperatörer och dataföretag. Denna fortsatta branschglidning,
som beror på den allt snabbare utvecklingen av tekniken och som leder till
en sammansmältning av telefoni, data och media, pågår såväl i Sverige som
utomlands.

En analys av marknadsutvecklingen visar sålunda att Sverige har valt att
genomföra den hårdaste konkurrensutsättningen i Europa. Telia har på sin
hemmamarknad att möta ett stort antal operatörer som söker inbrytningar i
de mest lönsamma marknadssegmenten medan bolaget självt hittills haft

Prop. 1997/98:121

små möjligheter att ta upp konkurrensen på de andra aktörernas hemma- Prop. 1997/98:121
marknader eftersom dessa marknader inte varit öppna. Telia har i denna
verklighet mött konkurrensen och genomfort betydande anpassnings- och
utvecklingsinsatser med stora investeringar och en betydande effektivisering
av verksamheten bl.a. genom personalminskningar. Denna utveckling kom-
mer att fortsätta. Detta innebär stora påfrestningar på organisationen men
har också lett till att Telia uppvisar en god effektivitet jämfört med de ope-
ratörer i andra länder som forst nu utsätts for konkurrens. Telia avser nu att
intensifiera sin verksamhet i andra länder inom Norden och Östersjöområ-
det.

5 Telias verksamhet och organisation

Telia har angivit att den bärande idén för verksamheten är att utveckla livs-
kvalitet, miljö och konkurrenskraft för människor och organisationer genom
att förena dem via lättanvända tele- och IT-baserade informationstjänster.

Under 1997 var rörelseintäktema 46,4 miljarder kronor, en ökning med
7 % jämfört med året innan. Resultatet efter fmansnetto var 4,0 miljarder
kronor inräknat realisationsvinster bl.a. avseende försäljningen av del av
innehavet i Telelarm AB. Telias finansiella ställning har förbättrats väsent-
ligt sedan bolaget bildades år 1993 men är fortfarande något svagare än det
som redovisas för liknande operatörer i andra länder med en soliditet på 35,6
% och en räntabilitet på eget kapital efter skatt på 12,4 %. Bolagets resultat
de senaste åren präglas av en mycket stark volymökning i kombination med
sjunkande marginaler på den traditionella telefoniverksamheten.

Telias strategi för framtiden är att söka möta den tekniska och marknads-
mässiga utvecklingen samt internationaliseringen genom tillväxt in på nya
geografiska marknader och in på nya produktområden. Den traditionella
telefoniverksamheten i Sverige förväntas stagnera i omsättning på grund av
minskande marknadsandelar och sjunkande priser. Volymerna antas dock
fortsätta att öka. För att kompensera detta vidgar Telia sin verksamhet både
geografiskt och vad avser tjänsteutbudet.

För att möta konkurrensen på hemmamarknaden har Telia för avsikt att
satsa på nya tjänster med hjälp av ny teknik. Via det ordinarie telefonnätet
och via kabel-TVnätet avser Telia vidga tillgången till s.k. bredbandanslut-
ning vilket bl.a. innebär tillgång till multimediatjänster. Bredbandsanknyt-
ning innebär tillgång till större överföringshastigheter för digitala signaler.
Telia arbetar med en snabb utbyggnad av nätkapacitet och utveckling av
tjänster och paket av tjänster inom området för högkvalitativ dataöverföring.
På massmarknaden är det alltså dels fråga om att erbjuda tillgång till anslut-
ning, dels att som mäklare paketera och erbjuda tjänster i Telias bredbands-
nät. För företag och offentlig sektor, utbildning m.m. erbjuds mer kvalifice-
rade tjänster, t.ex. sammankoppling av lokala nät till företagsnät och ännu
högre överföringskapacitet. Utbyggnaden böljar i ett antal tätorter och vid-
gas därefter i takt med efterfrågan. Ingen svensk operatör har ambitioner att
sprida tekniken över hela landet på det sätt Telia har.

Telias investeringar under var 11,8 miljarder konor, varav ca 10 miljarder
kronor i Sverige. Knappt hälften avser investeringar i nätet i Sverige. Telia
är därmed en av Sveriges största investerare. Telia lade ner 1,7 miljarder

kronor på tillämpad forskning och utveckling under år 1997. Dessa nivåer
avses ligga kvar de närmaste åren.

Telia vidareforädlar sina tjänster främst inom områdena internet, bred-
bandstjänster, regional mobilitet samt TV- och PC- baserade tjänster. I fråga
om innehåll samarbetar Telia med informationsgivare och informationspro-
ducenter inom prioriterade områden. På så sätt erbjuder Telia dels avancera-
de interaktiva multimediatjänster, dels utvecklade tjänster med informa-
tionsinnehåll i första hand inom områdena information, utbildning, elektro-
nisk handel och underhållning. De tele- och IT-baserade tjänsterna skall
utvecklas i samarbete med aktörer som har behov av att föra ut information
till olika målgrupper.

I likhet med de övriga europeiska telebolagen expanderar Telia interna-
tionellt. Telias strategi är att i huvudsak koncentrera sig till närområdena.
Telias satsning på nya geografiska marknader kommer därmed i första hand
att ske i de Nordiska länderna och i Östersjöområdet (Baltikum, Polen och
S:t Petersburgområdet). Telia agerar utifrån perspektivet att Norden är en
relativt homogen marknad och Telia kommer att erbjuda hela sitt sortiment
till prioriterade målgrupper. Telia uppträder under eget namn och varumärke
och etablerar dotterbolag. I Östersjöområdet sker etableringen av opera-
törsverksamhet i huvudsak tillsammans med lokala partners. Därvid skapas
också en teknikplattform for att förbättra telekommunikationerna mellan
Östersjöländerna och Norden.

För globala tjänster har Telia tillsammans med Swiss Telecom och hol-
ländska PTT etablerat alliansen Unisource. Telias andel är 33 %. Telias
investeringar i Unisource har varit omfattande. Bolagets uppgift är att säkra
delägarna tillgång till effektiva internationella kommunikationstjänster på de
egna hemmamarknaderna. Produktionen och utvecklingen av tjänsterna sker
genom AT&T-Unisource Communications Services som till 60 % ägs av
Unisource och till 40 % av AT&T. Bolaget tillhandahåller ett utbud av
paneuropeiska och globala kommunikationstjänster for tele och data, inklu-
sive internet, till stora företag. Genom främst samarbetet inom ramen for
World Partner erbjuder bolaget de globala tjänsterna. World Partner är en
allians bestående av den japanska operatören KDD, AT&T, Singapore Te-
lecom och Unisource. Det australiska Telestra kommer också att ingå.

Det av Unisource helägda bolaget Unisource Carrier Services bygger och
driver ett telekommunikationsnät som täcker Europa. Företaget säljer trafik-
kapacitet till AT&T - Unisource Communication Services och till delägarna
i alliansen men även till utomstående operatörer.

Telia Overseas, som Telia äger till 65 %, har till uppgift att investera i
telekommunikationsrelaterade projekt i tillväxtregioner utanför Europa. Öv-
riga ägare är Skandia, Ratos och Orkla. Satsningarna utanför Europa görs
inom fastställda ramar och med krav på hög lönsamhet. En förutsättning for
investeringarna är att man har möjlighet att inom 5-7 år kunna sälja sin del i
resp, engagemang. Hittills har man satsat i Ecuador, Indien, Sri Lanka, Na-
mibia, Filippinerna och Kina.

Telia bedriver sin verksamhet i åtta affärsområden:

Publik telekommunikation har till uppgift att vidareutveckla och leverera
Telias traditionella tjänster for fast telefoni samt fasta förbindelser till kon-
sumentmarknaden, dvs. hushåll och små företag.

Prop. 1997/98:121

Företagskommunikation utvecklar och levererar teletjänster och data-
kommunikation till medelstora och stora foretag samt till myndigheter,
kommuner och landsting.

NetWork Services utvecklar och tillhandahåller nätkapacitet för fasta tele-
tjänster samt för kabel-TV tjänster. Det nämnda omfattande investerings-
programmet faller i huvudsak inom detta affärsområde där man genomför en
omfattande teknikfömyelse av nätet med inriktning på ett nät som kan bära
alla typer av tjänster.

Mobil kommunikation utvecklar och levererar mobila teletjänster till hus-
håll, företag och myndigheter.

Till affärsområdet International hör Telia Overseas och Unisource samt
Telia Swedtel, koncernens internationella konsultföretag. Under affärsområ-
det sorterar även dotterbolaget Telia UK vars uppgift är att upparbeta den
brittiska marknaden liksom verksamheterna i Baltikum och Polen.

Inf omedia Services utvecklar nya telekombaserade informationstjänster
såsom informationssökning, elektronisk handel, marknadsföring, utbildning,
fritid och underhållning. Affärsområdets roll är att som informationsmäklare
strukturera och paketera information till tjänster som görs tillgängliga via
telefon, PC, TV och tryckta media. Inom affärsområdet finns bl.a. bolagen
InfoMedia Television (f.d. Svensk Kabel-TV), InfoMedia Respons (tryckta
kataloger och telefonistbaserade informations- och servicetjänster), InfoMe-
dia Reklam som ansvarar för koncernens reklamförsäljning samt InfoMedia
Interactive, som utvecklar interaktiva tjänster för PC-användare där internet
är den huvudsakliga distributionsformen.

Den finansiella verksamheten har samlats i affärsområdet Financial Ser-
vices. Telia Finans utvecklar finansieringslösningar för koncernens kunder.
Telaris förvaltar och utvecklar koncernens fastigheter med undantag för tek-
nikfastigheter. Telia har beslutat att under 1998 sälja de fastigheter som inte
är nödvändiga för rörelsen. Detta kommer att leda till en förstärkning av
bolagets soliditet. Till affärsområdet hör även division Treasury, koncernens
intembank och centrala enhet för kapitalanskaffning samt Telia Försäk-
ring/Telia Reinsurance, koncernens interna försäkringsbolag.

Affärsområdet System och Service ansvarar för försäljning och service av
kundplacerad utrustning. Till affärsområdet hör dotterbolagen Telia Systems
AB och Telia IT-Service AB.

En närmare redovisning av Telias resultat m.m. de senaste åren har läm-
nats till riksdagen i regeringens skrivelse 1997/98:20 med 1997 års redogö-
relse för företag med statligt ägande.

Prop. 1997/98:121

Prop. 1997/98:121

6 Förvaltningen av Telia och Telias huvudin-
riktning

Regeringens bedömning: Telia bör ha i huvudsak samma möjligheter
att utvecklas som övriga aktörer på marknaden. Staten skall utöva ett
professionellt och affärsmässigt ägande av Telia. En målsättning bör vara
att avkastningen skall ligga på i stort sett samma nivå som gäller för öv-
riga konkurrensutsatta teleoperatörer i Europa.

Regeringens förslag: Huvudinriktningen för Telia skall i fortsättningen
vara att i Norden och inom Östersjöområdet erbjuda i vid bemärkelse. I
huvudinriktningen ingår den internationella verksamhet som är nödvän-
dig för att tillhandahålla dessa tjänster.

Telia skall erbjuda telekombaserade informationstjänster där Telias
roll är att paketera information till tjänster som görs tillgängliga via Teli-
as olika nät.

Annan verksamhet t.ex. internationella telekommunikationsinveste-
ringar som inte ingår i huvudinriktningen bedrivs under förutsättning att
det bidrar till att stärka Telias lönsamhet och sker med en avkastning som
står i överensstämmelse med det risktagande verksamheten innebär.
Verksamheten skall komplettera huvudinriktningen.

Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens.

Remissinstanserna: Ett stort antal remissinstanser framför synpunkter
avseende de i promemorian föreslagna avgränsningama av de verksamheter
som kan anses komplettera Telias kärnverksamhet. Vissa remissinstanser,
t.ex. Tidningsutgivarna och TV4, anser att de avgränsningar som föreslås
inte är tillräckligt långtgående. Andra, bl.a. KTH, Folkrörelserådet och
TCO, förordar en begränsning i mindre omfattning än vad som föreslås i
promemorian. SIF anser att man inte genom ett riksdagsbeslut kan begränsa
Telias affärsinriktning som det föreslås i promemorian. De kommersiella
konkurrensförutsättningarna måste avgöra hur långt fram i värdekedjan som
Telia skall gå. Remissinstanserna har i mycket liten utsträckning berört sta-
tens roll som ägare i Telia.

Skälen för regeringens bedömning och förslag: Riksdagen har beslutat
att de telepolitiska målen skall uppnås genom lagstiftning och dess tillämp-
ning i form av tillståndsgivning och tillsyn. Genom införandet av konkur-
rens har marknaden vitaliserats och tillförts nya produkter och tjänster till
fördel för konsumenterna.

Genom en generell utformning av regleringen med samma villkor för alla
operatörer och utan särregler för Telia gör staten en tydlig åtskillnad mellan
sina roller som reglerare av telemarknaden och ägare till den största aktören.
Närings- och handelsdepartementet förvaltar nu statens ägande i Telia i an-
slutning till ägandet i andra konkurrensutsatta företag. Trovärdigheten såväl
på den svenska marknaden som internationellt blir god när Telia inte längre
uppfattas som ett verktyg för den svenska telepolitiken. Sverige uppfyller på
detta sätt också de krav som EU ställt upp i sitt ONP-ramdirektiv (Direktivet

om upprätthållande av den inre marknaden för teletjänster genom att tillhan-
dahålla öppna nät, 90/387/EEG), där det tydligt sägs att medlemsländerna
måste särskilja sitt ägande från sin regleringsroll. Det krav staten kommer
att ställa på avkastning bör därför också ligga i linje med vad som gäller för
de konkurrenter Telia har i Sverige och utomlands. Regeringen kommer i
förvaltningen av bolaget att se till att sådana avkastningskrav ställs.

Telias utveckling har stora indirekta effekter på svensk ekonomi. Den del
av industrin som tillverkar tele- och IT-utrustning har fått och får starka ut-
vecklingsincitament genom Telias goda utveckling. Sverige har en god in-
frastruktur inom telekommunikationer. Telia har spelat en stor roll för den
utvecklingen. Kvalificerade arbetsplatser kan etableras över hela landet om
Telia kan fortsätta att expandera.

För att Telia även i framtiden skall kunna vara ett konkurrenskraftigt fö-
retag som kan utveckla sin verksamhet och bidra till att göra den svenska
telemarknaden till en dynamisk och framgångsrik marknad med möjlighet
till nya arbetstillfällen måste Telia fa verksamhetsförutsättningar som i hu-
vudsak överensstämmer med konkurrenternas när det gäller verksamhetens
inriktning. Vissa begränsningar som avser det geografiska verksamhetsom-
rådet och i fråga om verksamhet på mediaområdet görs dock.

Risken är stor att bolaget kommer att stagnera i sin utveckling om inte
verksamhetsförutsättningama nu läggs fast och justeras till den mera mark-
nadsinriktade och affärsmässiga inriktning som nu krävs. Telia har hittills
haft en god utveckling eftersom marknaden vuxit mycket kraftigt. På grund
av de sjunkande priserna har marginalerna sammantaget gått ner men detta
har Telia hittills kompenserat med ökade volymer i Sverige och med krafti-
ga rationaliseringar. De närmaste åren kommer emellertid konkurrensen,
som växer sig allt starkare, att leda till ytterligare sjunkande priser. Om Te-
lia inte kan öka sina intäkter genom vidgad geografisk marknad och med
nya produkter far det negativa konsekvenser för bolaget.

Med hänsyn till den tekniska utvecklingen och förändringarna på markna-
derna är det enligt regeringens mening inte möjligt att avgränsa Telias verk-
samhet till endast telefoni. Telekommunikationer i vid mening bör vara bo-
lagets arbetsområde. Då bör hela vidareutvecklingskedjan ingå dock med
vissa begränsningar på informationsområdet som redovisas senare. Med den
vidare utvecklingsskedjan avses programvaruutveckling, nya tjänster m.m.
som ingår i det som ett väl utvecklat telekommunikationsföretag har skäl att
erbjuda. Bolaget måste ha möjligheter att inom denna ram välja den inrikt-
ning som ger bäst utveckling. Staten som ägare har krav på bolaget på god
avkastning och syftet är att ge Telia sådana utvecklingsmöjligheter att bola-
gets position förstärks. Begränsas Telias verksamhet till den svenska mark-
naden eller till ren telefoni- eller överföringsverksamhet riskerar bolaget en
negativ utveckling där konkurrenterna far ett gott fotfäste på de områden
som är lönsamma och växande, medan Telia saknar möjlighet att expandera
in på geografiska marknader och på nya produktområden där det finns möj-
ligheter att uppnå god lönsamhet.

För att Telia skall kunna bibehålla och stärka sin ställning har Telia börjat
bearbeta nya marknader utanför Sverige och böljat utveckla sina tjänster
mot en högre förädling och ett ökat innehåll. Denna huvudinriktning bör
utvecklas vidare. Det är väsentligt att Telia även i framtiden är ett konkur-
renskraftigt företag och kan utveckla sin verksamhet i den nya struktur som
kommer att utvecklas i Europa. För att Telia skall kunna uppnå detta avser

Prop. 1997/98:121

10

regeringen att ge Telia verksamhetsförutsättningar som i huvudsak överens- Prop. 1997/98:121
stämmer med konkurrenternas. Därmed får Telia goda möjligheter vid sitt
agerande på marknaden.

I fråga om det geografiska arbetsområdet ser regeringen det som naturligt
att verksamheten i Sverige kompletteras med verksamhet i Norden och i
Östersjöområdet som därmed blir Telias prioriterade geografiska verksam-
hetsområde. Likaså är de allianser och andra samarbeten och annat delägan-
de som erfordras för att kunna erbjuda fullständiga tjänster inom det angivna
prioriterade geografiska området en naturlig komplettering. I övrigt bör fri-
stående internationell verksamhet bedrivas om den kompletterar huvudin-
riktningen och med rimligt risktagande i förhållande till avkastningsmöjlig-
hetema. Mycket stora risker bör undvikas och verksamheten skall stärka
bolagets lönsamhet.

I fråga om Telias verksamhet på informationsområdet krävs en precise-
ring av Telias inriktning. Den branschglidning som beskrivits tidigare med-
för ett behov för Telia att komplettera det traditionella telefoniområdet med
olika innehållsrelaterade tjänster och produkter. Telia driver sedan länge en
lönsam verksamhet med information som bl.a. utvecklats ur telefonkatalo-
gen. I den nya struktur som nu växer fram blir det nödvändigt för Telia att
utveckla verksamheten på informationsområdet för att möta den utveckling
som pågår på marknaden där konkurrenterna nu vidgar sin verksamhet. An-
nars kan Telia inte hävda sig på marknaden.

Överföring av informationsinnehåll ingår i Telias huvudinriktning. Att
Telia etablerar sig som producent av innehåll som inte bygger på informa-
tion som är kopplad till telekommunikationsverksamheten far anses ligga
utanför en naturlig utvecklingsinriktning. I vissa fall kan samverkan med
olika medie- och informationsföretag vara förenligt med en naturlig vidg-
ning av marknader och produkter. Samverkan med producenter av innehåll
på affärsmässiga grunder stämmer med statens grundläggande inställning att
Telia skall ha i huvudsak samma verksamhetsförutsättningar som övriga
aktörer. Strukturering och paketering av information är ett område där Telia
bör ha möjlighet att arbeta. Företaget bör emellertid inte själv eller som del-
ägare sammanställa program till traditionella radio- eller TV-kanaler. Där-
med undviker man en situation där Telia konkurrerar med andra som kan ha
intresse att distribuera sådana kanaler i Telias nät.

Telia har som inriktning att erbjuda tillgång till ny teknik för snabb data-
överföring till rimliga priser i alla delar av landet. Ingen annan operatör har
ambitioner att leverera dessa tjänster i hela landet. Staten som ägare till bo-
laget kommer att utveckla bolaget så att det utnyttjar dessa möjligheter och
erbjuder tillgång till bredbandsanslutning och annan teknik för högkvalitativ
dataöverföring i sådan utsträckning att företag och offentlig sektor, utbild-
ning etc. kan utvecklas spritt i hela landet. Även hushållens behov bör be-
aktas. Särskilt viktigt är då att åstadkomma minskande prisskillnader i olika
delar av landet.

Verksamhet utanför en huvudinriktning bör bedrivas med det högre av-
kastningskrav som en ökad risknivå kan ställa. Den bör även komplettera
huvudinriktningen.

Det kommer att bli allt vanligare med samarbeten och allianser mellan
olika operatörer. Telia har frihet att genom strukturaffarer av olika slag
sammanföra delar av sin verksamhet med andra operatörers. För att uppnå
sina effektivitetsmål och för att bevara sina positioner kommer ett utökat

11

samarbete mellan operatörer att bli allt vanligare och Telia skall ha goda
möjligheter att medverka i den processen. Det ankommer på regeringen att i
sin förvaltning av bolaget tillse att sådana möjligheter finns.

I regeringens riktlinjer för Telia bör även ingå ett avkastningskrav och ett
krav på uppbyggnaden av den finansiella ställningen. Nu när bolaget i hu-
vudsak bör ges samma utvecklingsförutsättningar som övriga aktörer i fråga
om inriktningen har regeringen även skäl att ställa jämförbara krav på re-
sultat i fråga om avkastning i förhållande till affärsrisk i verksamheten som
andra operatörer av Telias typ uppvisar. Det bör ankomma på bolagets sty-
relse att se till att avkastningen ligger på denna nivå. Vidare bör styrelsen
driva bolagets verksamhet så att Telias finansiella ställning kan mäta sig
med konkurrenternas.

Telias huvudinriktning har här redovisats översiktligt. Utvecklingen är
dock snabb och det bör därför ankomma på regeringen att fatta närmare be-
slut om bolagets verksamhet om så erfordras. Det grundläggande är att Telia
skall ha i huvudsak samma förutsättningar för sin verksamhet som övriga
aktörer och att staten skall ha fullgod avkastning på det kapital som arbetar i
Telia.

Telia är, som nyss nämnts, ett bolag med stor betydelse för utvecklingen
inom näringslivet i Sverige. Förvaltningen av bolaget måste ske genom ett
aktivt och professionellt ägarskap. I detta ligger bl.a. att, genom att från äga-
rens sida visa en öppenhet i fråga om strukturaffärer, ta tillvara de möjlig-
heter som bolaget har. Regeringen avser att återkomma med förslag till riks-
dagen i den mån det blir aktuellt med ändringar i ägarstrukturen. För närva-
rande är det inte aktuellt. I promemorian föreslås ett kapitaltillskott. Telia
har enligt regeringens bedömning för närvarande inte något kapitalbehov.
Bl.a. kan bolaget genom försäljning av fastigheter och andra rörelsefräm-
mande tillgångar skapa resurser för den fortsatta utvecklingen. Bolaget har
vidare ett kassaflöde som för närvarande ger tillräckliga möjligheter till fort-
satt expansion. Regeringen utesluter dock inte att Telias fortsatta expansion
kan komma att kräva ytterligare kapitalinsatser. Regeringen är i så fall be-
redd att återkomma till riksdagen med förslag.

Med anledning av riksdagens beslut i detta ärende kommer bolagsord-
ningen för Telia att ändras. Bolagsordningen för Telia kommer därmed att
återspegla den inriktning staten ger bolaget. Det är sedan styrelsens uppgift
att baserat på detta utforma mål och strategier för Telias verksamhet.

Prop. 1997/98:121

12

Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över
promemorians förslag

Efter remiss har yttranden över departementspromemorian inkommit från
Hovrätten för Övre Norrland, Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i
Stockholms län, Domstolsverket, Riksåklagaren (RÅ), Rikspolisstyrelsen,
Datainspektionen, Kommerskollegium, Internationella Handelskammarens
Svenska Nationalkommitté (ICC), Försvarsmakten, Försvarets forsknings-
anstalt (FOA), Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB), Statens räddnings-
verk, Post- och Telestyrelsen (PTS), Banverket, Statens institut för kom-
munikationsanalys (SIKA), Kommunikationsforskningsberedningen (KFB),
Statskontoret, Riksrevisionsverket (RRV), Kungliga Tekniska Högskolan
(KTH), Glesbygdsverket (GBV), Radio- och TV-verket, Granskningsnämn-
den för radio och TV, Konkurrensverket (KV), Boverket, Närings- och tek-
nikutvecklingsverket (NUTEK), Konsumentverket (KO), Länsstyrelsen i
Västemorrlands län, Lantmäteriverket, Svenska Kommunförbundet, Sveri-
ges Industriförbund, Sveriges Konsumentråd, Datalagsutredningen, Stattel-
delegationen (Stattel), Svenska IT-företagens organsiation (SITO), Närings-
livets telekommitté, Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO), Synska-
dades Riksförbund (SRF), Folkrörelserådet, SOS Alarmering AB, Mobil-
TeleLeverantörema (MTL), Telia AB, Tele2 AB, Comviq GSM AB, Euro-
politan AB, Global One AB, MFS Communications AB (MFS), Ena-
tor/Dotcom AB, Telenordia AB, RSL COM Sweden AB (RSL COM), Tele8
AB, Svenska Kraftnät, Ericsson AB, Posten AB, Svenska Kabel-TV-
föreningen, Sveriges Radio AB, Sveriges Telesvision AB (SvT), Teracom
Svensk Rundradio AB (Teracom), Tjänstemännens Centralorganisation
(TCO), Facket för Service och Kommunikation (SEKO), Sociastyrelsen,
Handikappombudsmannen (HO), Handikappinstitutet (HI), Landstingsför-
bundet samt Elsäkerhetsverket.

Prop. 1997/98:121

Bilaga 1

13

Sammanfattning av förslag avseende Telia AB i pro-
memorian

Prop. 1997/98:121

Bilaga 2

Huvudinriktningen för Telia skall även i fortsättningen vara att att på den
svenska marknaden erbjuda telekommunikationstjänster. Annan verksamhet
än kärnverksamheten kan bedrivas under förutsättning att denna komplette-
rar huvudinriktningen, bidrar till att stärka koncernens lönsamhet samt att
det sker under ett rimligt risktagande. Internationella telekommunika-
tionstjänster som inte kompletterar huvudinriktningen kan bedrivas under
förutsättning att verksamheten bidrar till koncernens lönsamhet och att detta
sker under ett rimligt risktagande. Regeringen skall såsom ägare till Telia
sätta upp tydliga mål och riktlinjer för verksamheten.

14

Prop. 1997/98:121

Närings- och handelsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 mars 1998

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Andersson,
Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow,
Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing

Föredragande: Statsrådet Sundström

Regeringen beslutar proposition 1997/98:121 Riktlinjer för Telia AB:s verk-
samhet.

15

Eländers Gotab 56076, Stockholm 1998