Regeringens proposition

Ändringar i årsredovisningslagarna

Prop.
1997/98:118

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 14 maj 1998

Göran Persson
Laila Freivalds
(Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås lättnader i de krav på tilläggsupplysningar som
uppställs i årsredovisningslagen (1995:1554) och de därtill knutna
årsredovisningslagarna för finansiella företag, lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och lagen
(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. Lättnaderna
innebär framför allt att kretsen av de dotter- och intresseföretag om
vilka det måste lämnas upplysningar begränsas. Det föreslås också ett
par undantag från det nuvarande förbudet mot att publicera en
ofullständig års- eller koncernredovisning tillsammans med revisions-
berättelsen. Vidare föreslås att sådana moderbolag som inte behöver
upprätta koncernredovisning under vissa förutsättningar inte heller skall
behöva lämna koncernupplysningar i sina delårsrapporter.
I propositionen föreslås slutligen en uppstramning av de regler som i
dag gör det möjligt att skjuta upp offentliggörandet av redovisnings-
handlingarna genom att anmäla att det skall hållas en fortsatt
bolagsstämma.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1999.

Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 3
2 Lagtext 4
2.1 Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen
(1995:1554) 4
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i
årsredovisningslagen (1995:1554) 6
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 9
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag 11
3 Ärendet och dess beredning 12
4 Tilläggsupplysningar om dotterföretag och vissa andra företag 13
5 Tilläggsupplysningar om bolagets företagsledning och anställda 16
6 Publicering av års- och koncernredovisningar 18
7 Koncernupplysningar i delårsrapporter 22
8 Förseningsavgifter i samband med anmälan om fortsatt
bolagsstämma 24
9 Ikraftträdande 28
10 Kostnader 29
11 Författningskommentar 30
11.1 Förslaget till lag om ändring i årsredovisningslagen
(1995:1554) 30
11.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:000) om
ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) 32
11.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 36
11.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag 37

Bilaga 1 Förslagen till lagtext i promemorian Vissa ändringar i
årsredovisningslagen....................................................
.......38
Bilaga 2 Förslag till författningstext i Patent- och registrerings-
verkets
framställan..............................................................45
Bilaga 3 Lagrådsremissens
lagförslag...............................................51
Bilaga 4 Lagrådets
yttrande...............................................................59
Utdrag ur protokoll vid regeringssammansträde den 14 maj 1998..........60

Prop.1997/98:118
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),
2. lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i årsredovisnings-
lagen (1995:1554),
3. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kredit-
institut och värdepappersbolag,
4. lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkrings-
företag

Prop. 1997/98:118
2 Lagtext
2.1 Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen
(1995:1554)
Härigenom föreskrivs att 5 kap. 8 och 9 §§ samt 8 kap. 16 §
årsredovisningslagen (1995:1554) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

5 kap.
8 §
För varje dotterföretag och
intresseföretag skall anges

1. namn, organisationsnummer,
säte och eget kapital,
2. resultatet för det senaste
räkenskapsår för vilket årsbokslut
har upprättats,
3. bolagets kapitalandel i företaget,
beräknad med tillämpning av 1 kap.
6 §, och
4. antalet andelar och dessas värde
enligt balansräkningen.
För varje dotterföretag och
intresseföretag, i vilket bolaget
självt äger eller i fall som anges i
1 kap. 6 § innehar andelar, skall
det lämnas uppgift om:
1. namn, organisationsnum-
mer, säte och eget kapital,
2. resultatet för det senaste
räkenskapsår för vilket årsbokslut
har upprättats,
3. bolagets kapitalandel i före-
taget, beräknad med tillämpning
av 1 kap. 6 §, och
4. antalet andelar och dessas
värde enligt balansräkningen.
Första stycket gäller också i fråga om andra företag vari bolaget självt
eller på det sätt som anges i 1 kap. 6 § innehar en kapitalandel på minst
20 procent.
Ett bolag som är obegränsat ansvarig delägare i ett annat företag skall
ange detta företags namn, organisationsnummer, säte och rättsliga form.
Om bolagets rösträttsandel i sådana företag som avses i första och
andra styckena avviker från kapitalandelen, skall även rösträttsandelen
anges.

9 §
En uppgift enligt 8 § får utelämnas, om den är av ringa betydelse med
hänsyn till kravet på rättvisande bild i 2 kap. 3 §.
Under förutsättning att tillstånd ges av regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer, får uppgift enligt 8 § också utelämnas, om
den har sådan karaktär att den kan vålla allvarlig skada för något av de i
8 § angivna företagen.
Om en uppgift har utelämnats enligt första eller andra stycket, skall
upplysning lämnas om detta.
Uppgift om eget kapital och resultat får också utelämnas, om
1. bolaget äger andelar som
motsvarar mindre än hälften av
dotterföretagets eller intresseföre-
tagets eget kapital och detta företag
inte offentliggör sin balansräkning,
eller
1. bolaget äger andelar som
motsvarar mindre än hälften av
det andra företagets eget kapital
och detta företag inte offentliggör
sin balansräkning, eller
2. bolaget är moderbolag och
dotterföretaget omfattas av en av
bolaget upprättad koncernredovis-
ning eller av en sådan koncernredo-
visning som avses i 7 kap. 2 § första
stycket.
2. dotterföretaget eller intresse-
företaget omfattas av en av bolaget
upprättad koncernredovisning eller
av en sådan koncernredovisning
som avses i 7 kap. 2 § första
stycket.

8 kap.
16 §
Detta kapitel tillämpas också på koncernredovisning och
koncernrevisionsberättelse.

Trots bestämmelserna i 15 §
andra stycket får en ofullständig
koncernredovisning, förutom i fall
som avses i 15 § tredje stycket,
publiceras tillsammans med kon-
cernrevisionsberättelsen, om ofull-
ständigheten består i att uppgifter
som anges i 7 kap. 15 § och som är
av ringa betydelse med hänsyn till
kravet på rättvisande bild har
utelämnats.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om
ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)
Härigenom föreskrivs i fråga om årsredovisningslagen (1995:1554)
dels att 8 kap. 6 och 15 §§ samt 9 kap. 1 och 3 §§ i paragrafernas
lydelse enligt lagen (1998:000) om ändring i nämnda lag skall ha
följande lydelse,
dels att det i övergångsbestämmelserna till lagen (1998:000) om
ändring i nämnda lag skall införas en ny punkt, 3, av följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 1997/98:99
Föreslagen lydelse

8 kap.
6 §
Ett aktiebolag skall betala en
förseningsavgift om de handlingar
som anges i 5 § inte har kommit in
till registreringsmyndigheten inom
sju månader från räkenskapsårets
utgång. Har bolaget inom denna
tid gjort anmälan enligt 9 kap. 9 §
tredje stycket aktiebolagslagen
(1975:1385), skall dock bolaget
betala förseningsavgift först om
handlingarna inte har kommit in
inom nio månader från räken-
skapsårets utgång. Avgiften skall
uppgå till 10 000 kr för publika
aktiebolag och 5 000 kr för privata
aktiebolag.
Ett aktiebolag skall betala en
förseningsavgift om de handlingar
som anges i 5 § inte har kommit in
till registreringsmyndigheten inom
sju månader från räkenskapsårets
utgång. Om bolaget inom denna
tid har kommit in med anmälan
enligt 9 kap. 9 § tredje stycket
aktiebolagslagen (1975:1385),
betalat den avgift som är
föreskriven för registrering av
sådan anmälan och ingett en
skriftlig försäkran från bolagets
revisor om att revisionsberättelsen
lämnats till styrelsen, skall dock
bolaget betala förseningsavgift
först om handlingarna inte har
kommit in inom nio månader från
räkenskapsårets utgång. Avgiften
skall uppgå till 10 000 kr för
publika aktiebolag och 5 000 kr
för privata aktiebolag.
Om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in inom två
månader från det att underrättelse avsändes till bolaget om beslut om
förseningsavgift enligt första stycket, skall bolaget betala en ny
förseningsavgift. Den nya avgiften skall uppgå till 10 000 kr för publika
aktiebolag och 5 000 kr för privata aktiebolag.
Om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in inom två
månader från det att underrättelse avsändes till bolaget om beslut om
förseningsavgift enligt andra stycket, skall bolaget betala en ny
förseningsavgift. Den nya avgiften skall uppgå till 20 000 kr för publika
aktiebolag och 10 000 kr för privata aktiebolag.

15 §
Om ett bolag publicerar sin årsredovisning i ofullständigt skick, skall
det av publikationen framgå att den inte är fullständig. Det skall också
anges om den fullständiga årsredovisningen har getts in till
registreringsmyndigheten.
En årsredovisning får, när den publiceras i ofullständigt skick, inte
åtföljas av revisionsberättelsen. Publikationen skall i stället innehålla
revisorns uttalande om att den fullständiga årsredovisningen har
upprättats enligt lag, liksom uppgift om anmärkningar enligt 10 kap. 28,
30 och 31 §§ aktiebolagslagen (1975:1385) och 4 kap. 10 § andra fjärde
styckena lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag. Om
revisionsberättelse inte har lämnats, skall detta förhållande liksom skälen
för det anges.

Trots bestämmelserna i andra
stycket får en ofullständig års-
redovisning publiceras till-
sammans med revisions-
berättelsen, om ofullständigheten
består i att upplysningar enligt
5 kap. 17 eller 19 § har lämnats
utan uppgift om fördelningen
mellan kvinnor och män eller
utan uppgift om fördelningen
mellan olika länder.

9 kap.
1 §
Ett bolag skall minst en gång under ett räkenskapsår som omfattar mer
än tio månader lämna en särskild redovisning (delårsrapport), om bolaget
är skyldigt att ha auktoriserad revisor enligt 10 kap. 12 eller 13 §
aktiebolagslagen (1975:1385) eller 4 kap. 3 § första eller andra stycket
lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag.
Delårsrapporten skall avse bolagets verksamhet från räkenskapsårets
början. Minst en rapport skall omfatta en period av minst hälften och
högst två tredjedelar av räkenskapsåret.
I ett aktiebolag skall delårsrapporten lämnas av styrelsen eller, om
styrelsen bestämmer det, av verkställande direktören.

Delårsrapporten skall avfattas på
svenska i vanlig läsbar form.

3 §
I en delårsrapport skall det översiktligt redogöras för verksamheten
och resultatutvecklingen samt för investeringar och förändringar i
likviditet och finansiering sedan föregående räkenskapsårs utgång.
Vidare skall det lämnas beloppsuppgifter om nettoomsättningen och
resultatet före bokslutsdispositioner och skatt under rapportperioden. Om
det finns särskilda skäl, får en ungefärlig beloppsuppgift om resultatet
lämnas. Bestämmelserna i 6 kap. 1 § andra stycket 1 och 2 gäller också i
fråga om delårsrapport.
Om en koncern är av sådan storlek som anges i 10 kap. 13 §
aktiebolagslagen (1975:1385) eller 4 kap. 3 § andra stycket lagen
(1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag, skall moderbolaget i
delårsrapporten, utöver uppgifter om moderbolaget, lämna uppgifter för
koncernen motsvarande vad som sägs i första stycket. Uppgifter om
nettoomsättning och resultat skall avse beloppen efter avdrag för interna
poster inom koncernen och vara beräknade med hänsyn tagen till
internvinsteliminering.

Sådana uppgifter om koncernen
som anges i andra stycket behöver
inte lämnas, om
1. bolaget i enlighet med 7 kap. 2 §
inte har upprättat någon koncern-
redovisning för närmast föregående
räkenskapsår,
2. det moderföretag vars koncern-
redovisning har getts in till regist-
reringsmyndigheten enligt 7 kap. 2 §
har upprättat en delårsrapport som
omfattar samma rapportperiod som
bolagets delårsrapport,
3. moderföretagets delårsrapport
innehåller likvärdiga uppgifter som
omfattar även koncernen, och
4. bolaget i sin egen delårsrapport
lämnar uppgift om moderföretagets
namn, organisationsnummer och
säte.
Om uppgifter utelämnas enligt
tredje stycket, gäller vad som sägs i
2 § också den delårsrapport som
avses i tredje stycket 2. Är den
delårsrapporten inte avfattad på
svenska, får registreringsmyndig-
heten, om rapporten skall sändas in
till registreringsmyndigheten, före-
lägga bolaget att sända in också en
bestyrkt översättning till svenska.
Ett sådant föreläggande skall
utfärdas om någon begär det.

3. Om anmälan om fortsatt
bolagsstämma har gjorts före
ikraftträdandet, skall 8 kap. 6 §
tillämpas i sin äldre lydelse.

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 2 § samt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen
(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

8 kap.
2 §
Bestämmelserna i 8 kap. 14 och
15 §§ årsredovisningslagen
(1995:1554) om publicering av
årsredovisning skall tillämpas.
Följande bestämmelser i 8 kap.
årsredovisningslagen (1995:1554)
skall tillämpas:
14 och 15 §§ om publicering av
årsredovisningen, samt
16 § andra stycket om ute-
lämnande av uppgift i koncern-
redovisningen.

9 kap.
2 §
Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § skall följande
bestämmelser om delårsrapport i 9 kap. årsredovisningslagen
(1995:1554) tillämpas:
1 § andra och tredje styckena om
den period rapporten skall avse
m.m.,
2 § första stycket om tillhanda-
hållande av delårsrapport, samt
3 och 4 §§ om delårsrapportens
innehåll.
1 § andra, tredje och fjärde
styckena om den period rapporten
skall avse m.m.,
2 § första stycket om tillhanda-
hållande av delårsrapport, samt
3 och 4 §§ om delårsrapportens
innehåll.

3 §
De i 2 § angivna bestämmelserna i 9 kap. årsredovisningslagen
(1995:1554) skall tillämpas med följande avvikelser:
1. Utöver vad som följer av 2 § första stycket om tillhandahållande av
delårsrapport skall delårsrapporten
i banker, kreditmarknadsföreningar och hypoteksinstitut genast
lämnas även till de huvudmän och medlemmar som begär det, samt
i banker och hypoteksinstitut sändas in till Finansinspektionen så
snart det kan ske.
2. Uppgifter för koncern enligt
3 § andra stycket skall alltid lämnas
av ett moderföretag som är bank,
kreditmarknadsföretag, hypoteks-
institut eller värdepappersbolag.
2. Uppgifter för koncern enligt
3 § andra stycket skall lämnas av ett
moderföretag som är bank, kredit-
marknadsföretag, hypoteksinstitut
eller värdepappersbolag, även om
koncernen inte är av sådan storlek
som anges i det stycket.
3. Utelämnande av uppgifter om
koncernen enligt 3 § tredje stycket
får ske endast om förutsättningarna
enligt 7 kap. 5 § första stycket 1 och
2 denna lag föreligger.
3. I delårsrapporten skall, utöver
vad som anges i 3 §, uppgifter
lämnas om utvecklingen av
inlåningen och utlåningen sedan
föregående räkenskapsårs utgång
4. I delårsrapporten skall, utöver
vad som anges i 3 §, uppgifter
lämnas om utvecklingen av
inlåningen och utlåningen sedan
föregående räkenskapsårs utgång

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 2 § lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

8 kap.
2 §
Bestämmelserna i 8 kap. 14 och
15 §§ årsredovisningslagen
(1995:1554) om publicering av
årsredovisningen skall tillämpas.
Följande bestämmelser i 8 kap.
årsredovisningslagen (1995:1554)
skall tillämpas:
14 och 15 §§ om publicering av
årsredovisningen, samt
16 § andra stycket om uteläm-
nande av uppgift i koncernredovis-
ningen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

3 Ärendet och dess beredning
I årsredovisningslagen (1995:1554) och de därtill knutna
årsredovisningslagarna för finansiella företag lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) och lagen
(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) föreskrivs
att företag som omfattas av lagarna skall lämna olika slag av
tilläggsupplysningar. Bland annat ställer lagarna krav på att det i
årsredovisningen och koncernredovisningen lämnas vissa upplysningar
om dotterföretag, intresseföretag och vissa andra företag i vilka det
redovisande bolaget äger aktier eller andelar. Det ställs också krav på
upplysningar om antalet anställda och om personalkostnader. Av lagarna
följer vidare att ett företag som vill offentliggöra redovisningen
tillsammans med revisionsberättelsen i en särskild publikation måste ha
med de föreskrivna upplysningarna även i den offentliggjorda versionen
av redovisningen.
Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR m.fl. har begärt att de nu
angivna upplysningskraven lindras i några avseenden.
I årsredovisningslagen och ÅRKL finns också bestämmelser om
delårsrapporter. Av bestämmelserna följer bl.a. att ett bolag som är
moderbolag i en koncern måste lämna vissa uppgifter om koncernen i
sina delårsrapporter.
KPMG Bohlins Aktiebolag har begärt att årsredovisningslagen ändras
så att företag som inte behöver upprätta koncernredovisning inte heller
behöver lämna upplysningar om koncernen i sina delårsrapporter.
De nu angivna frågorna har behandlats i en promemoria som har
upprättats inom Justitiedepartementet, Vissa ändringar i årsredo-
visningslagarna. Promemorian, vars lagförslag finns i bilaga 1, har
remissbehandlats. Remissyttranden har lämnats av Hovrätten för Nedre
Norrland, Kammarrätten i Stockholm, Bokföringsnämnden,
Finansinspektionen, Riksskatteverket, Statistiska centralbyrån, Juridiska
fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Närings- och
teknikutvecklingsverket, Patent- och registreringsverket, Föreningen
Auktoriserade Revisorer FAR, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund
SRF, Sveriges Finansanalytikers Förening, Sveriges Industriförbund,
Företagarnas Riksorganisation, Sveriges Försäkringsförbund,
Stockholms Fondbörs Aktiebolag och KPMG Bohlins Aktiebolag.
Riksskatteverket har bifogat yttranden från skattemyndigheterna i
Stockholms län, Östergötlands län, Skåne län och Örebro län. En
remissammanställning finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (Ju
97/3139).
I årsredovisningslagen finns också bestämmelser om att aktiebolag
skall ge in årsredovisningen och revisionsberättelsen till Patent- och
registreringsverket inom viss tid från räkenskapsårets utgång. Om
handlingarna inte har kommit in i tid, skall verket påföra bolaget en
förseningsavgift.
I en promemoria som Patent- och registreringsverket har upprättat har
det föreslagits att reglerna om ingivande av redovisningshandlingar till
verket skall stramas upp. Promemorian, vars lagförslag finns i bilaga 2,
har remissbehandlats. Remissyttranden har lämnats av Stockholms
tingsrätt, Finansinspektionen, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket,
Bokföringsnämnden, Revisorsnämnden, Svenska Bankföreningen,
Sveriges Industriförbund, Svensk Handel, Företagarnas Riksorganisation,
Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Svenska Revisorsamfundet
SRS, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF och Sveriges
advokatsamfund. Riksskatteverket har bifogat ett yttrande från
Skattemyndigheten i Stockholms län. En remissammanställning finns
tillgänglig i lagstiftningsärendet (Ju 97/3108).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 29 april 1998 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådet har lämnat förslagen
utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4.
I förhållande till lagrådsremissen har vissa smärre ändringar av
redaktionell natur gjorts i lagtexten.
4 Tilläggsupplysningar om dotterföretag och
vissa andra företag
Regeringens förslag: Det nuvarande kravet på att en årsredovisning
skall innehålla tilläggsupplysningar om dotterföretag, intresseföretag och
vissa andra företag inskränks till att avse upplysningar om sådana företag
i vilka det redovisande företaget självt äger eller genom bulvan eller
kommissionär innehar aktier eller andelar.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget
eller inte haft några invändningar mot det. Skattemyndigheten i
Stockholms län har dock avstyrkt förslaget, medan Patent- och
registreringsverket har uttryckt tveksamhet.
Bakgrund: Årsredovisningslagen (1995:1554) innehåller bestäm-
melser om årsredovisningar, koncernredovisningar och delårsrapporter.
Lagen skall tillämpas av det stora flertalet aktiebolag och av vissa
handelsbolag och får i sina väsentliga delar tillämpas även av andra
handelsbolag och av ekonomiska föreningar. Motsvarande regler för
finansiella företag finns i lagen (1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) och i lagen (1995:1560)
om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL). I enlighet med
årsredovisningslagens terminologi används i det följande begreppet
bolag om det redovisande företaget.
Enligt 5 kap. 8 § årsredovisningslagen skall bolaget i årsredo-
visningen lämna följande uppgifter om varje dotterföretag, varje
intresseföretag och varje annat företag i vilket det innehar en kapitalandel
om minst 20 procent:
1. namn, organisationsnummer, säte och eget kapital,
2. resultatet för det senaste räkenskapsår för vilket årsbokslut har
upprättats,
3. bolagets kapitalandel i företaget.
Såsom begreppen dotterföretag och intresseföretag är definierade i
årsredovisningslagen (se 1 kap. 4 och 5 §§) måste de uppgifter som anges
i 5 kap. 8 § lämnas inte bara beträffande dotterföretag och intresseföretag
i vilka det redovisande bolaget självt äger aktier eller andelar.
Upplysningar måste också lämnas beträffande dotterdotterföretag och
beträffande företag som står i intresseföretagsförhållande till
dotterföretag. När man bedömer om ett företag utgör ett dotter- eller
intresseföretag till bolaget, skall man nämligen lägga samman samtliga
andelsinnehav som tillkommer bolaget eller ett eller flera dotterföretag
till bolaget. Detta innebär att ett företag kan vara att klassificera som
dotterföretag eller intresseföretag i förhållande till det redovisande
bolaget, även om detta bolag självt inte innehar några andelar i företaget
eller innehavet är av liten omfattning.
Uppgifterna får utelämnas i vissa fall. Det gäller framför allt om
uppgifterna är av ringa betydelse med hänsyn till lagens krav på
rättvisande bild (se 5 kap. 9 § årsredovisningslagen).
Enligt 7 kap. 15 § årsredovisningslagen skall det i koncern-
redovisningen lämnas uppgifter av i huvudsak samma slag som de som
skall lämnas i årsredovisningen. Även här finns en möjlighet att utelämna
uppgifter som är av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande
bild. Den sistnämnda möjligheten är emellertid här begränsad till
redovisning av andelar i företag i vilka moderbolaget äger en kapital-
andel om minst tjugo procent men som trots det inte är vare sig
dotterföretag eller intresseföretag (se 7 kap. 15 § andra stycket). Det
innebär att andelar i dotterföretag eller intresseföretag inte kan utelämnas
med hänvisning till att de är av ringa betydelse.
De nu behandlade bestämmelserna om tilläggsupplysningar gäller även
för finansiella företag (se 5 kap. 1 § och 7 kap. 2 § ÅRKL samt 5 kap. 1 §
och 7 kap. 2 § ÅRFL).
Det kan tilläggas att tidigare svensk lagstiftning fordrade upplysningar
av i huvudsak motsvarande slag. Upplysningskraven var dock mindre
långtgående i fråga om kretsen av de företag som upplysningar måste
lämnas om. Upplysningar behövde endast lämnas om sådana företag i
vilka det redovisande bolaget ägde andelar eller aktier. Var det fråga om
andra företag än dotterföretag, behövde upplysningar inte lämnas om det
nominella värdet och värdet i balansräkningen av aktierna eller andelarna
understeg 50 000 kr eller fem procent av det redovisande bolagets eget
kapital (se 11 kap. 8 § aktiebolagslagen i dess lydelse före den 1 januari
1996).
Skälen för regeringens förslag: Enligt regeringens mening torde
sådana tilläggsupplysningar som avses i 5 kap. 8 § årsredovisningslagen
många gånger vara av stort intresse för dem som årsredovisningen riktar
sig till, t.ex. aktieägare och borgenärer. Såsom har framhållits av
Skattemyndigheten i Stockholms län kan uppgifterna bl.a. användas för
att kartlägga de koncernstrukturer i vilka bolaget ingår. Patent- och
registreringsverket har också upplyst att upplysningar av detta slag
tillhör de uppgifter som efterfrågas hos verket. Värdet av upplysnings-
kraven måste emellertid enligt regeringens mening vägas mot intresset av
att bolagen inte belastas av alltför betungande upplysningskrav och
intresset av att redovisningen inte blir så omfattande att den förlorar i
överskådlighet.
Vid denna avvägning kan det vara naturligt att utgå från de krav som
uppställs i EG:s redovisningsdirektiv som utgör ett minimum för vad
den svenska lagen måste innehålla och därefter ta ställning till om det
finns sakliga skäl att ställa strängare krav än vad direktiven gör.
Det kan då först konstateras att det s.k. fjärde bolagsrättsliga direktivet
(rådets fjärde direktiv av den 25 juli 1978 om årsbokslut i vissa typer av
bolag) fordrar att det redovisande företaget i sin årsredovisning lämnar
upplysningar om vissa andra företags eget kapital, resultat m.m. (se
artikel 43.1.2). Det har rått viss oklarhet om hur omfattande direktivets
upplysningskrav är. Osäkerheten har framför allt gällt om upplysningar
måste lämnas inte bara om de företag som det redovisande bolaget
förfogar över genom direktägda aktier eller andelar utan också om
företag i vilka det redovisande bolaget indirekt genom exempelvis ett
dotterföretag innehar aktier eller andelar. Slutsatsen i promemorian är
att övervägande skäl talar för att upplysningskraven gäller endast sådana
företag i vilka det redovisande bolaget direkt eller genom bulvan eller
kommissionär äger en andel om minst tjugo procent. Upplysningskraven
skulle däremot inte gälla indirekta innehav, t.ex. innehav i
dotterdotterföretag . Under remissbehandlingen av promemorian har
inte framkommit något som talar emot den bedömningen. Regeringen
anser att bedömningen måste godtas.
EG-rätten fordrar alltså inte att den svenska lagen innehåller så
vittgående upplysningskrav som de som i dag uppställs i årsredo-
visningslagen. Frågan är då om det finns sakliga skäl för att uppställa
strängare krav än vad EG-rätten gör.
Det kan då å ena sidan konstateras att en mera vittgående
uppgiftsskyldighet i enskilda fall och för enskilda intressenter kan vara
av värde. Å andra sidan måste konstateras att de nuvarande kraven ökar
risken för att den presenterade informationen blir svårgenomtränglig och
svåröverskådlig. Normalt torde dessutom en minskning av informationen
i årsredovisningen få endast begränsad betydelse. I en koncern upprättas
det normalt en koncernredovisning där i huvudsak samma uppgifter finns
tillgängliga. Finns det inte någon koncernredovisning, kommer upp-
lysningar om dotterföretagets dotterföretag ändå att finnas tillgängliga i
dotterföretagets årsredovisning.
Till detta kommer att omfattande upplysningskrav innebär ett visst
merarbete i samband med upprättandet av redovisningen. Mot detta kan
visserligen såsom Patent- och registreringsverket har gjort invändas
att merarbetet normalt kan samordnas med det arbete som görs i samband
med upprättandet av koncernredovisningen. Uppenbarligen innebär dock
en minskning av upplysningskraven i fråga om årsredovisningen en viss
förenkling för företagen. Särskilt påtagligt är detta i sådana koncerner där
det som en följd av reglerna i 7 kap. 2 § årsredovisningslagen inte
behöver upprättas någon koncernredovisning.
Regeringen finner därför att kraven på tilläggsupplysningar bör läggas
på i huvudsak den nivå som är föreskriven i direktivet. Lämpligen bör
upplysningskraven omfatta alla företag som det redovisande bolaget äger
aktier eller andelar i och som är dess dotter- eller intresseföretag.
Bestämmelsen bör därför ändras så att kraven på upplysningar av det
aktuella slaget begränsas till dotter- och intresseföretag i vilka det
redovisande bolaget självt äger eller genom bulvan eller kommissionär
innehar andelar. Liksom tidigare bör dock upplysningar även lämnas om
andra företag i vilka det redovisande företaget äger en kapitalandel om
minst 20 procent.
Det saknas skäl att i detta fall ha särregler för finansiella företag. Vad
som nu har sagts bör alltså gälla även för sådana företag.
Förenklingsskäl kan synas tala för att motsvarande ändringar borde
göras även i bestämmelserna om koncernredovisning. Bestämmelserna i
det s.k. sjunde bolagsrättsliga direktivet (rådets sjunde direktiv av den 13
juni 1983 om sammanställd redovisning; se direktivets artikel 34.2 -
34.5) kan emellertid inte anses ge något utrymme för detta. Regeringen
föreslår därför inte någon lagändring i denna del.
5 Tilläggsupplysningar om bolagets
företagsledning och anställda
Regeringens bedömning: Bestämmelserna om skyldighet att i
redovisningen lämna uppgift om antalet anställda och om löner och
ersättningar till anställda och till företagsledningen bör för närvarande
inte ändras.

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens
bedömning.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har instämt i
promemorians bedömning eller har inte haft några invändningar mot den.
Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR har dock hävdat att den mera
omfattande uppgiftsskyldigheten bara bör gälla på bolagsnivå medan
specifikationskraven i koncernredovisningen bör begränsas till de
uppgifter som uttryckligen fordras enligt det sjunde bolagsrättsliga
direktivet. Sveriges Industriförbund har framfört liknande synpunkter.
Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet har ansett att
upplysningskraven bör omprövas. Sveriges Redovisningskonsulters
Förbund SRF har yrkat att upplysningskraven begränsas till vad som
följer av EG-direktiven, i vart fall i s.k. 10/24-företag.
Bakgrund: I 5 kap. årsredovisningslagen finns bestämmelser om att
det i årsredovisningen skall lämnas upplysningar om bl.a. antalet
anställda och om bolagets löne- och pensionskostnader. Enligt 5 kap.
17 § skall uppgift lämnas om medelantalet anställda med uppgift om
fördelningen mellan kvinnor och män. Om bolaget har anställda i flera
länder, skall medelantalet anställda och fördelningen mellan kvinnor och
män i varje land anges. I 5 kap. 18 § föreskrivs att av räkenskapsårets
personalkostnader löner och andra ersättningar respektive sociala
kostnader skall anges särskilt. Särskild uppgift skall lämnas om
pensionskostnader. Av 5 kap. 19 § följer att det sammanlagda beloppet
av räkenskapsårets löner och andra ersättningar skall anges dels för
gruppen styrelseledamöter, verkställande direktör och motsvarande
befattningshavare, dels för gruppen övriga anställda. Har bolaget
anställda i flera länder, skall dessa uppgifter lämnas särskilt för varje
land. Vidare skall, enligt 5 kap. 20 §, uppgift lämnas om det
sammanlagda beloppet av kostnader och pensioner som avser pensioner
eller liknande förmåner till styrelseledamöter, verkställande direktören
eller motsvarande befattningshavare. De upplysningsregler som gäller
beträffande styrelseledamöter och verkställande direktör skall enligt
5 kap. 21 § tillämpas även på tidigare styrelseledamöter och tidigare
verkställande direktör. Till detta kommer att såsom framgår av 5 kap.
22 § suppleanter i förevarande sammanhang skall jämställas med
styrelseledamöter samt vice verkställande direktör med verkställande
direktör. Vid sidan av de nu angivna upplysningskraven finns i 5 kap.
23 § ett särskilt krav på upplysningar om avtal om avgångsvederlag.
Av 7 kap. 13 § följer att moderbolaget i koncernredovisningen skall
lämna motsvarande upplysningar om anställda och om löner, pensioner
och andra förmåner i samtliga koncernföretag.
I allt väsentligt samma regler gäller för finansiella företag (se 5 kap.
1 § , 2 § 2 och 3 och 7 kap. 2 § ÅRKL samt 5 kap. 1 § och 7 kap. 2 §
ÅRFL).
Skälen för regeringens bedömning: De upplysningar som skall
lämnas enligt 5 kap. 17 23 §§ årsredovisningslagen kan ofta antas vara
av betydande intresse för en eller flera av de grupper som redovisningen
riktar sig till. Uppgifter om antalet anställda och om de totala
personalkostnaderna, fördelade på olika länder, kan vara värdefulla såväl
för aktieägarna och borgenärerna som för arbetstagarna. Från
minoritetsskyddssynpunkt synes det självklart att aktie- och andelsägare
bör ges information om de ersättningar som har utgått till nuvarande och
tidigare företagsledning. Den ersättningspolicy som bolaget tillämpar
gentemot företagsledningen kan också ge tredje man en bild av hur
bolaget drivs; det kan därför vara naturligt att uppgifter om ersättningar
till företagsledningen finns tillgängliga i årsredovisningen. Behovet av
öppenhet i fråga om avtal om avgångsvederlag och liknande förmåner
har utvecklats i prop. 1995/96:10 del 2 s. 89 f.
Samtidigt bör givetvis värdet av informationen vägas mot de kostnader
och andra olägenheter som omfattande informationskrav innebär för
företagen själva. Därvid måste såsom några remissinstanser har varit
inne på beaktas att informationskraven kan bli mycket omfattande,
särskilt på koncernnivå. Det kan också såsom också har påtalats av en
remissinstans finnas anledning att ta särskild hänsyn till mindre och
medelstora företags situation och det förhållandet att informationen i
sådana företag ofta är av mindre betydelse. Det kan alltså anföras
argument för att upplysningskraven bör jämkas.
En omprövning av nuvarande informationskrav måste emellertid
föregås av grundliga överväganden och bör under alla förhållanden inte
ske förrän den nuvarande översynen av systemet för normbildning på
redovisningsområdet har avslutats. Det bör därför inte nu göras några
ändringar i de aktuella upplysningskraven. Kraven liksom årsredovis-
ningslagstiftningens andra upplysningskrav bör däremot ses över i
samband med den utvärdering av årsredovisningslagen som bör göras
inom några år.
6 Publicering av års- och koncernredovisningar
Regeringens förslag: Om en koncernredovisning publiceras utan
uppgifter om sådana aktie- och andelsinnehav som är av ringa betydelse
för att ge en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning, skall
redovisningen trots detta vid publiceringen få åtföljas av den fullständiga
koncernrevisionsberättelsen. Vidare skall en årsredovisning eller en
koncernredovisning få publiceras tillsammans med revisionsberättelsen
respektive koncernrevisionsberättelsen även om den inte, såvitt gäller
uppgifter om anställda och om löner och andra ersättningar, innehåller
någon fördelning på olika länder eller någon fördelning på kvinnor och
män.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser har tillstyrkt
förslaget eller har inte haft några invändningar mot det. Förslaget har
avstyrkts av Patent- och registreringsverket. Sveriges Industriförbund
har å andra sidan ansett att förslaget inte går tilläckligt långt och att lagen
bör tillåta att aktie- och andelsspecifikationen i sin helhet får utelämnas
från den publicerade koncernredovisningen. Juridiska fakultetsnämnden
vid Uppsala universitet har förordat en annan lösning.
Bakgrund: I 8 kap. årsredovisningslagen samt, såvitt gäller finansiella
företag, 8 kap. ÅRKL och 8 kap. ÅRFL finns regler om hur års- och
koncernredovisningar skall offentliggöras. Vid sidan av regler om
offentliggörande genom ingivande till registreringsmyndigheten (se
8 kap. 3 § årsredovisningslagen) innehåller lagarna regler om företagens
egen publicering av redovisningen, t.ex. publicering i en särskild
publikation eller tidning (se 8 kap. 14 och 15 §§ årsredovisningslagen).
Reglerna om företagens egen publicering skiljer på publicering av
redovisningen i dess helhet och publicering av redovisningen i
ofullständigt skick. I det förstnämnda fallet skall redovisningen ha den
form och den ordalydelse som den hade vid revisionen och den skall
åtföljas av revisionsberättelsen (se 8 kap. 14 § årsredovisningslagen,
8 kap. 2 § ÅRKL och 8 kap. 2 § ÅRFL). I det senare fallet skall det av
redovisningen framgå att den är ofullständig. Publikationen får i det fallet
inte åtföljas av revisionsberättelsen men den skall innehålla revisorns
uttalande om att den fullständiga årsredovisningen har upprättats enligt
lag liksom vissa uppgifter om revisorsanmärkningar (se 8 kap. 15 §
årsredovisningslagen, 8 kap. 1 och 2 §§ ÅRKL och 8 kap. 2 § ÅRFL).
Motsvarande bestämmelser gäller för publicering av koncern-
redovisningen (se 8 kap. 16 §, 8 kap. 8 § ÅRKL och 8 kap. 8 § ÅRFL).
De nu angivna bestämmelserna får till följd att ett bolag som önskar
publicera sin årsredovisning tillsammans med revisionsberättelsen eller
sin koncernredovisning tillsammans med koncernrevisionsberättelsen
inte kan utelämna några delar av redovisningen. Både de fullständiga
specifikationerna av andelsinnehav (se 5 kap. 8 § respektive 7 kap. 15 §
årsredovisningslagen) och de fullständiga uppgifterna om löner,
personalkostnader m.m. (se 5 kap. 18 23 §§ respektive 7 kap. 13 §
årsredovisningslagen) måste alltså vara med.
Skälen för regeringens förslag:
Upplysningar om dotterföretag och vissa andra företag
Även om skyldigheten att lämna uppgifter om dotterföretag m.m.
begränsas på det sätt som vi har föreslagit i avsnitt 4 ovan, kommer
bolagens uppgiftsskyldighet också i fortsättningen att vara omfattande.
Det kan hävdas att upplysningarna i vart fall i större företag och i
koncernredovisningarna riskerar att bli så omfattande att de skymmer
mera väsentlig information. Många företag torde därför vilja utelämna
upplysningarna vid den egna publiceringen av redovisningen. Allmän-
intresset av att upplysningarna finns med vid företagets egen publicering
torde ofta vara begränsat, i vart fall om upplysningarna ändå finns
allmänt tillgängliga hos registreringsmyndigheten.
Såsom den nya lagstiftningen är utformad får emellertid ett
utelämnande av dessa slag av uppgifter till följd att bolaget inte har rätt
att foga den fullständiga revisionsberättelsen till den publicerade
redovisningen. Under beredningen av detta lagstiftningsärende har det
från revisors- och näringslivshåll framhållits att det hittills har varit
praxis att vid publiceringen av redovisningen bifoga revisionsberättelsen.
Att enbart lämna kortfattade uppgifter om vad revisorerna har uttalat
skulle väcka negativ uppmärksamhet bland dem som publiceringen riktar
sig till, inte minst redovisningarnas adressater i utlandet.
Regeringen anser mot denna bakgrund att lagen bör ändras så att dessa
olägenheter inte uppkommer. En sådan lagändring måste dock ske inom
ramen för vad EG-direktiven tillåter. Det är härvid att märka att den
svenska bestämmelsen om att revisionsberättelsen inte får fogas till en
ofullständig redovisning går tillbaka på tvingande direktivbestämmelser
(artikel 49 i det fjärde bolagsrättsliga direktivet respektive artikel 38.5 i
det sjunde bolagsrättsliga direktivet).
En möjlighet är därvid att utnyttja de särskilda bestämmelser som finns
i artikel 45.1 i det fjärde bolagsrättsliga direktivet respektive artikel 35.1a
i det sjunde bolagsrättsliga direktivet. Dessa bestämmelser ger
medlemsstaterna möjlighet att tillåta att uppgifter om dotter- och
intresseföretag m.m. utelämnas från redovisningen, om uppgifterna i
stället redovisas i en särskild översikt som deponeras hos registrerings-
myndigheten. I förarbetena till den nya årsredovisningslagen övervägdes
om motsvarande bestämmelser borde införas i svensk rätt. Tanken
förkastades emellertid. Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala
universitet har ansett att detta ställningstagande bör omprövas.
Regeringen anser för sin del att den bedömning som gjordes i det tidigare
lagstiftningsärendet fortfarande har fog för sig. Även de nu aktuella
uppgifterna bör utgöra en del av själva redovisningen och därmed ligga
till grund för revisorernas granskning och andelsägarnas ställnings-
tagande till redovisningen. Det kan tilläggas att ett system där
uppgifterna ges in till registreringsmyndigheten i särskild ordning skulle
vara både krångligt och resurskrävande för registreringsmyndigheten.
En annan lösning är att i begränsad utsträckning tillåta att uppgifterna
utelämnas i samband med bolagens egen publicering av redovisningen,
också sådan publicering som sker tillsammans med den fullständiga
revisionsberättelsen. Uppgifterna kommer därmed att omfattas av
revisionen och, i aktiebolag, av bolagsstämmans granskning. I
promemorian har diskuterats om en sådan lösning går att förena med EG-
direktivens bestämmelser om publicering. Promemorians slutsats är att
lösningen är förenlig med direktiven under förutsättning att syftet bakom
direktivens publiceringsbestämmelser är uppfyllda. Detta syfte torde
framför allt ha varit att minska risken för att en läsare av den publicerade
redovisningen vilseleds genom att viktiga uppgifter filtreras bort. Risken
för att läsaren vilseleds genom utelämnande av vissa tilläggsupplysningar
torde emellertid bli försumbar om det vid publiceringen av redovisningen
anges att uppgifterna inte finns med och att uppgifterna finns intagna i
den redovisningshandling som ges in till registreringsmyndigheten. För
läsaren av den publicerade redovisningen torde en sådan ordning i själva
verket vara mera betryggande än ett system med separata specifikationer
som inte blir föremål för någon revisorsgranskning. Regeringen anser
alltså att denna lösning bör väljas.
Att införa en möjlighet att utelämna samtliga uppgifter om andelar och
aktier och samtidigt foga den fullständiga revisionsberättelsen till
redovisningen synes emellertid vara att gå alltför långt. Ett utelämnande
av mera väsentliga specifikationer kan leda till att läsaren av
redovisningen missleds på det sätt som artikel 49 i det fjärde
bolagsrättsliga direktivet vill förhindra. Rätten att utelämna uppgifter om
aktier och andelar i andra företag som det redovisande bolaget har del i
och att samtidigt ta med den fullständiga revisionsberättelsen bör därför
begränsas till sådana uppgifter som är av ringa betydelse för
bedömningen av bolagets resultat och ställning. Detta överensstämmer
nära med tidigare svensk redovisningspraxis (jfr den numera upphävda
BFN U 88:5). Med en sådan begränsning förlorar visserligen den tänkta
lättnadsregeln väsentligen sin praktiska betydelse vad gäller
publiceringen av årsredovisningen. Lagen tillåter nämligen redan att man
från årsredovisningen utelämnar upplysningar om dotterföretag m.m.
som är av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild (se 5
kap. 9 § årsredovisningslagen). För de bolag som upprättar koncern-
redovisning får lättnadsregeln emellertid betydelse, eftersom lagen ger
mycket begränsade möjligheter att över huvud taget utelämna uppgifter
om dotterföretag m.m. från koncernredovisningen.
Det är givetvis viktigt att det av den ofullständiga redovisningen
framgår att den inte helt stämmer överens med den redovisning som har
granskats av bolagets revisor och ges in till registreringsmyndigheten.
Redan av nuvarande lag följer att det vid publicering av en ofullständig
redovisning skall framgå att redovisningen är ofullständig. Goda skäl
talar för att såsom Patent- och registreringsverket har uttalat en sådan
uppgift bör precisera exakt i vilka delar redovisningen är ofullständig.
Hur ett sådant krav på precisering skall utformas är dock en fråga som
inte lämpar sig för lagstiftning. Regeringen utgår från att det i stället
kommer att utbildas normer om detta inom ramen för god
redovisningssed.
Vissa andra tilläggsupplysningar
I den mån den svenska lagens upplysningskrav saknar motsvarighet i
EG-direktiven torde det inte stå i strid med EG-rätten att tillåta att en
redovisning där de aktuella upplysningarna har utelämnats publiceras
tillsammans med den fullständiga revisionsberättelsen. Direktiven fordrar
inte någon uppdelning av anställda på män och kvinnor eller på olika
länder och inte heller någon uppdelning av löner och andra ersättningar
på olika länder. Slutsatsen är att det inte står i strid med direktiven att
tillåta att dessa slag av uppgifter utelämnas i den publicerade
redovisningen. Motiven för att dessa uppgifter alltid skall vara med i den
publicerade redovisningen framstår inte heller från saklig synpunkt som
så tungt vägande; informationsbehovet får anses vara tillgodosett om
uppgifterna ingår i den redovisning som sänds in till registrerings-
myndigheten och som var och en kan ta del av där.
Enligt regeringens mening talar därför övervägande skäl för att års-
och koncernredovisningar där uppgifter om anställda och om löner och
ersättningar anges endast i sammandrag dvs. utan fördelning på
kvinnor och män och utan fördelning på olika länder bör få publiceras
tillsammans med den fullständiga revisionsberättelsen. En sådan lösning
överensstämmer också nära med den redovisningspraxis som fanns innan
den nya årsredovisningslagstiftningen började tillämpas (jfr BFN R 4 i
dess lydelse intill utgången av år 1996, punkten 25).
Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet har även i denna
del förordat en ordning där de aktuella uppgifterna inte ingår i
redovisningen utan tas in i en särskild förteckning som sänds in till
registreringsmyndigheten. Såsom vi tidigare har sagt är vi inte beredda
att föreslå en sådan ordning när det gäller upplysningar om dotterföretag
m.m. Ett av skälen till det är den föreslagna ordningen skulle innebära en
administrativ omgång. Inte heller när det gäller upplysningar om personal
m.m. torde enligt vår mening en sådan särskild förteckning ha några
avgörande fördelar. Den eftersträvade effekten uppnås bättre genom den
lösning som vi förordar, en lösning enligt vilken uppgifterna skall ingå i
den fullständiga och till registreringsmyndigheten ingivna redovisningen
men i den publicerade redovisningen får återges i sammandrag.
7 Koncernupplysningar i delårsrapporter
Regeringens förslag: Ett moderbolag som är dotterbolag till ett annat
bolag skall inte vara skyldigt att i sin delårsrapport lämna särskilda
upplysningar om koncernen, under förutsättning att likvärdiga upp-
lysningar om koncernen lämnas i en delårsrapport som har upprättats av
bolagets moderbolag.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller har
lämnat det utan erinran.
Bakgrund:
Företag i allmänhet
Alla bolag som är skyldiga att ha auktoriserad revisor skall avge minst en
delårsrapport varje räkenskapsår (se 9 kap. 1 § första stycket årsredovis-
ningslagen). Detta får inte minst betydelse för moderbolag i koncerner.
Ett moderbolag i en koncern är sålunda skyldigt att upprätta delårsrapport
dels om nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt de senaste två
räkenskapsårens koncernredovisningar överstiger 1000 gånger
basbeloppet, dels om koncernföretagen under de senaste två räkenskaps-
åren har haft i medeltal mer än 200 anställda och dels om bolaget är
noterat på börs eller auktoriserad marknadsplats (jfr 10 kap. 3 §
aktiebolagslagen [10 kap. 12 § i lagens lydelse enligt prop. 1997/98:99]).
En delårsrapport skall innehålla en översiktlig redogörelse för
verksamheten och resultatutvecklingen samt för investeringar och
förändringar i likviditet och finansiering sedan föregående räkenskapsårs
utgång. I rapporten skall också lämnas beloppsuppgifter om netto-
omsättningen och resultatet före bokslutsdispositioner och skatt under
rapportperioden. Också andra förhållanden som är viktiga för
bedömningen av bolagets ställning och resultat skall redovisas (se 9 kap.
3 § första stycket årsredovisningslagen).
Det finns inte någon skyldighet att upprätta särskilda delårsrapporter
för koncernen. Däremot är moderbolag i större koncerner skyldiga att i
sina delårsrapporter lämna samma upplysningar om koncernen som de
har lämnat om bolaget självt (se 9 kap. 3 § andra stycket). Även om lagen
inte uttryckligen fordrar det, är det naturligt att koncernupplysningarna
lämnas med analog tillämpning av de regler som gäller för upprättande
av koncernredovisning.
Att moderbolag i sina delårsrapporter lämnar upplysningar om
koncernen ligger normalt väl i linje med de krav som lagstiftningen
uppställer på upprättande av koncernredovisning. Emellertid är numera
enligt 7 kap. 2 § årsredovisningslagen moderbolag i vissa fall
undantagna från skyldigheten att upprätta koncernredovisning. Det
gäller, under särskilda förutsättningar, moderbolag som samtidigt är
dotterbolag i en större koncern. Det har ifrågasatts om sådana
moderbolag bör vara skyldiga att lämna koncernupplysningar i sina
delårsrapporter.
Finansiella företag
9 kap. ÅRKL innehåller regler om delårsrapporter i kreditinstitut och
värdepappersbolag. Bestämmelserna är i huvudsak desamma som de som
gäller för aktiebolag. En skillnad är att samtliga banker,
kreditmarknadsföretag, hypoteksinstitut och värdepappersbolag är
skyldiga att upprätta delårsrapport. Också bland dessa företag finns en
del som inte behöver upprätta någon koncernredovisning. Även i deras
fall kan det därför ifrågasättas om kravet på att delårsrapporten skall
innehålla koncernupplysningar är ändamålsenligt.
Skälen för regeringens förslag:
Företag i allmänhet
Det undantag från skyldigheten att upprätta koncernredovisning som
finns i 7 kap. 2 § årsredovisningslagen går tillbaka på bestämmelser i det
sjunde bolagsrättsliga direktivet. Direktivbestämmelserna torde i sin tur
vara motiverade av förenklingsskäl; i de situationer som bestämmelserna
behandlar finns likvärdig information tillgänglig i en annan koncern-
redovisning och det är därför inte befogat att kräva att bolaget trots detta
skall upprätta en särskild koncernredovisning.
De nuvarande bestämmelserna om delårsrapporter fordrar emellertid
att samma bolag, om det är skyldigt att upprätta delårsrapport, måste
lämna uppgifter av motsvarande slag för koncernen i delårsrapporten.
Förenklingsvinsten av bestämmelsen i 7 kap. 2 § går därigenom delvis
förlorad.
Till detta kommer att i de situationer då 7 kap. 2 § årsredovis-
ningslagen kan tillämpas viss information om koncernföretagen ofta
finns tillgänglig på annat sätt. Om moderbolaget i den övre koncernen
har offentliggjort en delårsrapport som avser samma rapportperiod,
kommer denna nämligen att innehålla vissa uppgifter också om de
företag som ingår i underkoncernen.
Regeringen anser mot denna bakgrund att moderbolag av det slag som
anges i 7 kap. 2 § årsredovisningslagen bör ges möjlighet att låta bli att
lämna koncernupplysningar i sina delårsrapporter under förutsättning att
likvärdig information tillhandahålls på annat sätt.
I likhet med vad som gäller enligt 7 kap. 2 § årsredovisningslagen bör
en första förutsättning för att uppgifter om koncernen skall kunna
utelämnas vara att bolaget är dotterbolag inom en annan koncern. Det bör
också krävas att detta senare koncernförhållande är av sådan art och
beständighet att bolaget redan för föregående räkenskapsår var berättigat
att med stöd av 7 kap. 2 § låta bli att upprätta koncernredovisning.
En ytterligare förutsättning bör vara att moderbolaget i den övre
koncernen har upprättat en delårsrapport och att det i den delårsrapporten
har lämnats upplysningar om bolagen i underkoncernen som är
likvärdiga med de upplysningar som moderbolaget i underkoncernen
annars skulle lämna i sin delårsrapport.
Slutligen bör det krävas att bolaget i sin delårsrapport lämnar uppgift
om moderbolaget i den övre koncernen och att bolaget, i de fall det ger in
sin egen delårsrapport till Patent- och registreringsverket, bifogar det
andra bolagets delårsrapport. Är den andra delårsrapporten avfattad på
annat språk än svenska, bör registreringsmyndigheten på samma vis
som gäller enligt 7 kap. 2 § ha möjlighet att förelägga bolaget att ge in
en översättning till svenska.
Företag som omfattas av ÅRKL
Vad nu har sagts bör gälla även företag som omfattas av ÅRKL. För
sådana företag gäller emellertid att vissa ytterligare förutsättningar måste
vara uppfyllda för att någon koncernredovisning inte skall behöva
lämnas. Företagets åtaganden måste ha garanterats av moderföretag och
moderföretaget måste vara av visst slag (se 7 kap. 5 § första stycket 1 och
2 ÅRKL). Också dessa förutsättningar bör vara uppfyllda för att företaget
skall få utelämna koncernupplysningar i sin delårsrapport.
8 Förseningsavgifter i samband med anmälan
om fortsatt bolagsstämma
Regeringens förslag: De regler som möjliggör ett uppskjutande av
offentliggörandet av redovisningshandlingarna genom en anmälan om
fortsatt bolagsstämma stramas upp. För att bolaget på grund av en
anmälan om fortsatt stämma skall undgå att påföras förseningsavgift
skall anmälan åtföljas av försäkran från bolagets revisor om att
revisionsberättelsen har lämnats till styrelsen. Dessutom skall
föreskriven registreringsavgift vara betald.

Patent- och registreringsverkets förslag: Patent- och registrerings-
verket har lagt fram tre alternativ. Alternativ 1 a innebär att fortsatt
bolagsstämma måste hållas inom sex månader från räkenskapsårets
utgång och att redovisningshandlingarna alltid måste ha getts in till
verket inom sju månader från räkenskapsårets utgång. I alternativ 1 b
ändras inte tiden för att hålla fortsatt bolagsstämma. Årsredovisnings-
handlingarna skall emellertid ha kommit in till Patent- och
registreringsverket inom sju månader från räkenskapsårets utgång, även
om fortsatt bolagsstämma skall hållas senare. Alternativ 2 överens-
stämmer i sak med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt eller inte
haft några invändningar mot att de aktuella bestämmelserna ändras.
Svenska Revisorsamfundet har dock uttalat att det inte finns något behov
av ändrad lagstiftning.
När det gäller valet mellan Patent- och registreringsverkets alternativ
har remissutfallet varit blandat. Omkring hälften av remissinstanserna har
förordat något av alternativen 1 a eller 1 b. Bokföringsnämnden har
förordat en bestämmelse om att bolaget i samband med anmälan om
fortsatt bolagsstämma skall ge in årsredovisningen och revisions-
berättelsen till Patent- och registreringsverket. Övriga remissinstanser har
förordat alternativ 2.
Bakgrund: Ett aktiebolags årsredovisning skall tillsammans med
revisionsberättelsen offentliggöras genom att ges in till Patent- och
registreringsverket. Bestämmelserna om offentliggörande av årsredo-
visning och revisionsberättelse syftar till att ge bolagets intressenter,
däribland borgenärerna, tillfälle att få upplysningar om bolagets
ekonomiska förhållanden och utvecklingsmöjligheter. Det är viktigt att
upplysningarna finns tillgängliga medan de fortfarande är aktuella.
Det är mot denna bakgrund som bestämmelserna om försenings-
avgifter skall ses (se prop. 1994/95:67 s. 19 f.). Dessa bestämmelser
innebär, som huvudregel, att ett bolag debiteras en förseningsavgift om
det inte ger in årsredovisningen och revisionsberättelsen till Patent- och
registreringsverket inom sju månader från räkenskapsårets utgång (se 8
kap. 6 § första stycket årsredovisningslagen). Sjumånadersfristen är
betingad av att bolaget har sex månader på sig från räkenskapsårets
utgång för att hålla den ordinarie bolagsstämma vid vilken aktieägarna
bl.a. skall fastställa balansräkningen och resultaträkningen (se 9 kap. 5 §
§ första och andra styckena aktiebolagslagen [9 kap. 7 § första och andra
styckena i lagens lydelse enligt prop. 1997/98:99]).
Under vissa förutsättningar får de beslut som skall fattas på
bolagsstämman skjutas upp till en fortsatt stämma. Denna skall hållas
minst en och högst två månader därefter. Om beslut om fastställande av
resultaträkning och balansräkning m.m. skall anstå till fortsatt
bolagsstämma, skall styrelsen anmäla detta till Patent- och
registreringsverket för registrering. Anmälan skall göras inom fyra
veckor efter det att beslut om fortsatt bolagsstämma fattades. Om bolaget
har gjort en sådan anmälan inom sju månader från räkenskapsårets
utgång, skall bolaget betala förseningsavgift först om handlingarna
kommit in till Patent- och registreringsverket inom nio månader från
räkenskapsårets utgång (se 9 kap. 5 § fjärde stycket aktiebolagslagen
[9 kap. 9 § tredje stycket i lagens lydelse enligt prop. 1997/98:99] och 8
kap. 6 § årsredovisningslagen). En anmälan om att fortsatt bolagsstämma
skall hållas ger alltså i realiteten bolaget en respit om två månader med
ingivande av årsredovisningshandlingar.
Reglerna om förseningsavgifter har tillämpats sedan år 1995. Patent-
och registreringsverket har nu påtalat att det enligt verkets mening
förekommer missbruk av möjligheten att hålla fortsatt bolagsstämma. En
del bolag gör, enligt verket, anmälan om fortsatt bolagsstämma för att få
anstånd med upprättandet av årsredovisningshandlingarna och därigenom
undgå förseningsavgift.
Skälen för regeringens förslag:
Behovet av lagstiftningsåtgärder
Det är enligt regeringens uppfattning viktigt att lagstiftningen om
offentliggörande av årsredovisningshandlingar får genomslag och att
sanktionerna om reglerna inte följs fungerar effektivt och likformigt.
Försök att kringgå bestämmelserna måste motverkas.
Enligt Patent- och registreringsverket använder sig många bolag av
bestämmelserna om fortsatt bolagsstämma för att skaffa sig anstånd med
upprättande av redovisningshandlingar. Detta har enligt verket framgått
av ingivna anmälningshandlingar och av förfrågningar som har ställts till
Patent- och registreringsverkets handläggare. Institutet fortsatt
bolagsstämma utnyttjas företrädesvis av mindre bolag med ett fåtal
styrelseledamöter som tillika är aktieägare. Missbruket synes, enligt
verket, öka i omfattning. Av verkets statistik framgår att antalet
anmälningar om fortsatt bolagsstämma nära nog har fördubblats sedan
bestämmelserna om förseningsavgift började tillämpas.
Svenska Revisorsamfundet har hävdat att jämförelser med äldre
statistik inte är relevant. Enligt samfundet är det vanligt att fortsatt
stämma tillgrips av sakliga skäl, t.ex. för att rätta till av revisorn påtalade
fel i årsredovisningen. Samfundet har sagt sig inte vara övertygat om att
missbruket är så utbrett som verket har gjort gällande.
Enligt regeringens mening talar den statistik och de andra uppgifter
som Patent- och registreringsverket har redovisat med styrka för att det
förekommer missbruk av reglerna om fortsatt bolagsstämma. Det är
angeläget att komma till rätta med sådant missbruk. Regeringen finner i
linje med detta att det finns ett behov av skärpta regler på detta område.
Närmare om lagstiftningens utformning
Regeringen kan konstatera att Patent- och registreringsverkets alternativ
1 a medför att den tid inom vilken fortsatt bolagsstämma skall hållas
förkortas. Alternativ 1 b får en liknande effekt. Båda alternativen skulle i
och för sig motverka det slag av missbruk som Patent- och
registreringsverket har pekat på. Samtidigt skulle de emellertid försämra
bolagens möjligheter att använda sig av fortsatt bolagsstämma för att lösa
uppkomna problem. Det kan såsom bl.a. Riksrevisionsverket och
Revisorsnämnden har framhållit finnas helt legitima skäl att hålla
fortsatt bolagsstämma. Möjligheten att hålla sådan stämma utgör
dessutom en viktig del av minoritetsskyddet. En ordning där tiden för att
hålla fortsatt stämma inskränks framstår därför enligt vår mening som
olämplig. Vi är således inte beredda att förorda vare sig alternativ 1 a
eller alternativ 1 b. Också den lösning som Bokföringsnämnden har
förordat att bolaget i samband med anmälan om fortsatt bolagsstämma
skall ge in årsredovisningen och revisionsberättelsen till Patent- och
registreringsverket är enligt vår mening förenad med vissa nackdelar;
den medför nämligen att en ännu inte slutbehandlad årsredovisning blir
offentlig hos verket.
Regeringen finner däremot, i likhet med flera remissinstanser, att den
lagstiftningsmodell som Patent- och registreringsverket har förordat som
alternativ 2 är väl avvägd. Den ger bolaget oförändrad möjlighet att hålla
fortsatt bolagsstämma när det finns behov av detta. Samtidigt medför den
att ett bolag som har försummat att upprätta sin årsredovisning inte
längre kan gömma sig bakom ett påstående om att det avser att hålla en
fortsatt bolagsstämma. I modellen ligger nämligen att bolaget
tillsammans med anmälan om fortsatt bolagsstämma måste ge in en
försäkran från bolagets revisor om att revisionsberättelse har lämnats. En
sådan försäkran förutsätter att också en årsredovisning faktiskt har
upprättats. Någon revisionsberättelse kan nämligen inte lämnas förrän
årsredovisningen har upprättats (jfr 10 kap. 10 § aktiebolagslagen
[10 kap. 28 § i lagens lydelse enligt prop. 1997/98:99]).
En remissinstans har hävdat att en revisorsförsäkran av detta slag blir
administrativt betungande för bolaget. Regeringen kan för sin del inte
finna att så skulle bli fallet.
Regeringen finner alltså sammanfattningsvis att behovet av skärpta
regler på detta område bäst tillgodoses genom att lagstiftningen utformas
i enlighet med den modell som Patent- och registreringsverket har
förordat som alternativ 2.
Skall bolaget ha betalat registreringsavgift för att slippa försenings-
avgift?
Den verksamhet som Patent- och registreringsverket bedriver på det
aktiebolagsrättsliga området finansieras med registreringsavgifter. I den
mån avgiften för verkets handläggning i ett enskilt ärende inte betalas,
måste verkets kostnader i ärendet vältras över på övriga bolag. Det är
mot den bakgrunden angeläget att reglerna utformas så att bolagen ges ett
tydligt incitament att betala föreskrivna avgifter.
Också verkets hantering av anmälningar om fortsatt bolagsstämma
innebär vissa kostnader för verket. Avsikten är att dessa kostnader skall
täckas genom de registreringsavgifter som bolagen skall betala i samband
med anmälningarna.
För att ett bolag som inte inom sju månader från räkenskapsårets
utgång har gett in årsredovisningshandlingar till verket skall undgå
förseningsavgift är det i dag tillräckligt att anmälan om fortsatt
bolagsstämma har kommit in till Patent- och registreringsverket inom
den angivna tiden. Däremot fordras inte att anmälan har registrerats i
aktiebolagsregistret eller att registreringsavgift har betalats. Enligt
Patent- och registreringsverket är det inte ovanligt att enbart en
registreringsanmälan om fortsatt bolagsstämma ges in till verket. Enligt
nuvarande regler finns det i denna situation ingen verksam påföljd att
tillgripa mot ett bolag som trots föreläggande inte betalar registrerings-
avgiften. Enligt regeringens uppfattning är dessa förhållanden
otillfredsställande; de leder till att kostnader som naturligen bör bäras av
ett visst bolag övervältras på andra bolag. Mot denna bakgrund finns det
anledning att överväga en ändring i de aktuella reglerna.
En möjlighet är att, såsom Patent- och registreringsverket har
föreslagit, uppställa ytterligare en förutsättning för att ett bolag som vid
sjumånadersfristen ännu inte har gett in redovisningen till verket skall
slippa att betala förseningsavgift, nämligen att avgift för registrering av
anmälan om fortsatt stämma har betalats. Enligt regeringens mening ger
detta en god lösning på de ovan beskrivna bristerna. Lösningen kan
möjligen verka sträng mot bolag som är sent ute med anmälan och
kanske inte hinner betala registreringsavgiften i tid. Reglerna om
ingivande av årsredovisningshandlingar bygger emellertid på att de
företagare som väljer aktiebolag som företagsform måste förutsättas
känna till och följa reglerna utan uttryckligt föreläggande (se prop.
1994/95:67 s. 23). Det kan därför inte anses oskäligt att uppställa ett krav
om betalning av registreringavgift som förutsättning för att ett bolag skall
slippa förseningsavgift. Vi anser därför att denna lösning bör väljas.
Övrigt
Det finns naturligtvis anledning att i lämpligt sammanhang överväga om
bestämmelserna om förseningsavgifter även i övrigt har fått en ända-
målsenlig utformning. I samband med bestämmelsernas tillkomst utgick
lagutskottet från att regeringen skulle se till så att reglerna skulle följas
upp och utvärderas (se bet. 1994/95:LU11 s. 5). Regeringen avser också
att göra en generell utvärdering av reglerna. Enligt regeringens mening
bör dock en sådan generell utvärdering anstå till dess att reglerna har
varit i kraft ännu en tid. Lämpligen bör utvärderingen inledas år 1999, då
reglerna har tillämpats i fyra år.
9 Ikraftträdande
De nya bestämmelserna bör träda i kraft den 1 januari 1999, vilket
torde vara den tidigast möjliga tidpunkten efter riksdagens beslut i
lagstiftningsärendet.
Ändringar i redovisningslagstiftningen brukar ofta ges effekt först från
och med det räkenskapsår som inleds efter ikraftträdandet. I de fall som
vi har behandlat i avsnitten 4 7 rör det sig emellertid om förenklingar
som bör kunna tillämpas även i fråga om redovisningshandlingar som
avser redan påbörjade räkenskapsår eller rentav räkenskapsår som vid
tidpunkten för ikraftträdandet redan har avslutats. I dessa delar bör därför
inte några särskilda övergångsbestämmelser meddelas utan de nya
bestämmelserna bör få tillämpas fullt ut från och med den 1 januari 1999.
Däremot bör de regler som vi har föreslagit angående försenings-
avgifter (se avsnitt 8) förenas med en övergångsbestämmelse. Har ett
bolag före ikraftträdandet gjort anmälan om fortsatt bolagsstämma, är det
sålunda enligt regeringens mening mindre lämpligt från
rättssäkerhetssynpunkt att påföra bolaget en förseningsavgift om det
därvid har följt de regler som gällde vid tiden för anmälan. Därför bör det
föreskrivas att de nya reglerna inte skall tillämpas om anmälan om
fortsatt bolagsstämma har gjorts före ikraftträdandet.
10 Kostnader
De föreslagna ändringarna i redovisningsreglerna kan inte antas få några
kostnadseffekter för det allmänna. För företagen torde de leda till
förenklingar och en del kostnadsbesparingar.
Den uppstramning av reglerna om förseningsavgifter som vi föreslår
syftar till att hindra bolag från att använda institutet fortsatt
bolagsstämma i syfte att skjuta upp offentliggörandet av årsredovisnings-
handlingar. Reglerna bör därför leda till att antalet anmälningar till
Patent- och registreringsverket angående fortsatt bolagsstämma minskar.
Även om verkets arbete i det enskilda ärendet kan komma att bli något
mera omfattande kan det antas att verkets totala arbetsbörda vad gäller
detta slag av ärenden minskar. Samtidigt kan det antas att registrerings-
avgifterna för de aktuella ärendena kommer att betalas in i större
omfattning än för närvarande. Totalt sett bör därför reformen leda till en
viss besparing eller i varje fall inte till några ökade kostnader för det
allmänna.
Inte heller kan de bolag som håller fortsatt bolagsstämma antas komma
att drabbas av några nämnvärda kostnadsökningar till följd av de ändrade
reglerna.

11 Författningskommentar
11.1 Förslaget till lag om ändring i årsredovisningslagen
(1995:1554)
5 kap. 8 §
För varje dotterföretag och intresseföretag, i vilket bolaget självt äger
eller i fall som anges i 1 kap. 6 § innehar andelar, skall det lämnas
uppgift om
1. namn, organisationsnummer, säte och eget kapital,
2. resultatet för det senaste räkenskapsår för vilket årsbokslut har
upprättats,
3. bolagets kapitalandel i företaget, beräknad med tillämpning av 1
kap. 6 §, och
4. antalet andelar och dessas värde enligt balansräkningen.
Första stycket gäller också i fråga om andra företag vari bolaget självt
eller på det sätt som anges i 1 kap. 6 § innehar en kapitalandel på minst
20 procent.
Ett bolag som är obegränsat ansvarig delägare i ett annat företag skall
ange detta företags namn, organisationsnummer, säte och rättsliga form.
Om bolagets rösträttsandel i sådana företag som avses i första och
andra styckena avviker från kapitalandelen, skall även rösträttsandelen
anges.

Ändringen i första stycket, vilken har behandlats i avsnitt 4, innebär att
upplysningar behöver lämnas endast om sådana dotter- och
intresseföretag som bolaget självt genom direkt ägande eller genom
bulvan eller kommissionär (jfr 1 kap. 6 §) innehar aktier eller andelar i.
Upplysningar behöver således inte lämnas om dotter- eller intresse-
företag i vilka det redovisande bolaget endast har ett indirekt ägande
genom ett dotterföretag ( dotterdotterföretag m.m.). Att, liksom
tidigare, upplysningar också måste lämnas om s.k. 20-procentsföretag
framgår av andra stycket.
Till följd av de lagrumshänvisningar som finns i 5 kap. 1 § ÅRKL och
5 kap. 1 § ÅRFL får ändringen betydelse även för de företag som
omfattas av ÅRKL och ÅRFL.

5 kap. 9 §
En uppgift enligt 8 § får utelämnas, om den är av ringa betydelse med
hänsyn till kravet på rättvisande bild i 2 kap. 3 §.
Under förutsättning att tillstånd ges av regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer, får uppgift enligt 8 § också utelämnas, om
den har sådan karaktär att den kan vålla allvarlig skada för något av de i 8
§ angivna företagen.
Om en uppgift har utelämnats enligt första eller andra stycket, skall
upplysning lämnas om detta.
Uppgift om eget kapital och resultat får också utelämnas, om
1. bolaget äger andelar som motsvarar mindre än hälften av det andra
företagets eget kapital och detta företag inte offentliggör sin
balansräkning, eller
2. dotterföretaget eller intresseföretaget omfattas av en av bolaget
upprättad koncernredovisning eller av en sådan koncernredovisning som
avses i 7 kap. 2 § första stycket.

Ändringen i fjärde stycket 1 är huvudsakligen redaktionell. I sak innebär
den dock den nyheten att möjligheten att, under den i punkten angivna
förutsättningen, utelämna uppgift om eget kapital och resultat också
kommer att omfatta s.k. 20-procentsföretag, dvs. företag som avses i 5
kap. 8 § andra stycket.
Ändringen i fjärde stycket 2 innebär att det i punkten angivna
undantaget att lämna upplysning om eget kapital och resultat som hittills
har gällt endast dotterföretag utsträcks till att omfatta även
intresseföretag. Vad som utgör ett intresseföretag framgår av 1 kap. 5 §.
Uppgifterna om intresseföretagets eget kapital och resultat får utelämnas
om intresseföretaget omfattas av en av bolaget upprättad koncern-
redovisning . Härmed avses att det redovisande bolagets innehav i
intresseföretaget har redovisats i bolagets koncernredovisning och att
innehavet därvid har räknats in i koncernen enligt den s.k. kapital-
andelsmetoden (se 7 kap. 24 28 §§ årsredovisningslagen; jfr artikel 33 i
det sjunde bolagsrättsliga direktivet och artikel 59 i det fjärde
bolagsrättsliga direktivet).
Syftet med ändringen är att göra det möjligt att begränsa
uppgiftslämnandet i årsredovisningen i sådana fall då motsvarande
information finns tillgänglig i koncernredovisningen. Om innehavet i
intresseföretaget i koncernredovisningen redovisas enligt kapital-
andelsmetoden, kommer nämligen intresseföretagets eget kapital och
resultat att återspeglas i koncernredovisningens siffror. Samma slag av
information behöver då inte tas in i årsredovisningen. Ändringen innebär
ett utnyttjande av punkten b i artikel 61 a i det fjärde bolagsrättsliga
direktivet.
Till följd av de lagrumshänvisningar som finns i 5 kap. 1 § ÅRKL och
5 kap. 1 § ÅRFL får ändringen genomslag även för de företag som
omfattas av ÅRKL och ÅRFL.

8 kap. 16 §
Detta kapitel tillämpas också på koncernredovisning och
koncernrevisionsberättelse.
Trots bestämmelserna i 15 § andra stycket får en ofullständig
koncernredovisning, förutom i fall som avses i 15 § tredje stycket,
publiceras tillsammans med koncernrevisionsberättelsen, om
ofullständigheten består i att uppgifter som anges i 7 kap. 15 § och som
är av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild har
utelämnats.

Ändringen har behandlats i avsnitt 4.4.
Av första stycket följer att bl.a. 15 § skall tillämpas också på
koncernredovisningen. Denna får därför inte publiceras tillsammans med
koncernrevisionsberättelsen om den är i ofullständigt skick. Genom det
nya tredje stycket i 15 § och det nya andra stycket i förevarande paragraf
införs nu två undantag från denna regel.
Redan av 15 § i dess nya lydelse följer således att koncern-
revisionsberättelsen får fogas till den publicerade koncernredovisningen
även om denna saknar uppgifter om fördelningen av de anställda på
kvinnor och män och på olika länder eller uppgifter om fördelningen av
löner och ersättningar på olika länder.
Av förevarande paragrafs andra stycke följer dessutom att
koncernrevisionsberättelsen får fogas till koncernredovisningen också
när denna är ofullständig i ett annat hänseende, nämligen då den saknar
upplysningar om dotterföretag, intresseföretag och tjugoprocents-
företag som är av endast ringa betydelse med hänsyn till kravet på
rättvisande bild. Begreppet ringa betydelse med hänsyn till kravet på
rättvisande bild är inte avsett att ha någon mera restriktiv innebörd.
Regeringen utgår från att vissa riktlinjer kommer att lämnas av
normgivande organ.
När de angivna upplysningarna utelämnas, måste såsom framgår av
15 § första stycket publikationen innehålla en uppgift om att
koncernredovisningen är ofullständig och uppgift om huruvida den
fullständiga koncernredovisningen ännu har getts in till registrerings-
myndigheten.
Det bör understrykas att de fullständiga upplysningarna alltid måste
lämnas i den koncernredovisning som ges in till registreringsmyndig-
heten.
11.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:000) om
ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)
8 kap. 6 §
Ett aktiebolag skall betala en förseningsavgift om de handlingar som
anges i 5 § inte har kommit in till registreringsmyndigheten inom sju
månader från räkenskapsårets utgång. Om bolaget inom denna tid har
kommit in med anmälan enligt 9 kap. 9 § tredje stycket aktiebolagslagen
(1975:1385), betalat den avgift som är föreskriven för registrering av
sådan anmälan och ingett en skriftlig försäkran från bolagets revisor om
att revisionsberättelsen lämnats till styrelsen, skall dock bolaget betala
förseningsavgift först om handlingarna inte har kommit in inom nio
månader från räkenskapsårets utgång. Avgiften skall uppgå till 10 000 kr
för publika aktiebolag och 5 000 kr för privata aktiebolag.
Om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in inom två
månader från det att underrättelse avsändes till bolaget om beslut om
förseningsavgift enligt första stycket, skall bolaget betala en ny
förseningsavgift. Den nya avgiften skall uppgå till 10 000 kr för publika
aktiebolag och 5 000 kr för privata aktiebolag.
Om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in inom två
månader från det att underrättelse avsändes till bolaget om beslut om
förseningsavgift enligt andra stycket, skall bolaget betala en ny
förseningsavgift. Den nya avgiften skall uppgå till 20 000 kr för publika
aktiebolag och 10 000 kr för privata aktiebolag.

Paragrafen innehåller vissa bestämmelser om förseningsavgift.
I paragrafen har infogats ett tillägg till första stycket. Enligt 9 kap. 9 §
tredje stycket aktiebolagslagen skall ett aktiebolag om en fråga om
fastställande av resultaträkning och balansräkning eller en fråga om
disposition av vinst eller förlust har skjutits fram till fortsatt
bolagsstämma anmäla detta för registrering. Liksom hittills medför en
sådan anmälan att den tidpunkt då förseningsavgift kan påföras skjuts
fram i tiden. Av den nya lydelsen framgår dock tydligare än av
hittillsvarande lagtext att anmälan om fortsatt bolagsstämma måste ha
kommit in till Patent- och registreringsverket inom sju månader från
räkenskapsårets utgång för att förseningsavgift inte skall påföras (se
prop. 1994/95:67 s. 45). En ytterligare förutsättning för att tidpunkten för
påförande av förseningsavgift skall skjutas fram är att föreskriven avgift
för registrering av anmälan har betalats. Dessutom måste det före
sjumånadersfristens utgång ha getts in en försäkran från bolagets revisor
om att revisionsberättelsen har lämnats till styrelsen.
Av 8 kap. 16 § årsredovisningslagen framgår att denna bestämmelse
skall tillämpas också på koncernredovisning och koncernrevisions-
berättelse.

8 kap. 15 §
Om ett bolag publicerar sin årsredovisning i ofullständigt skick, skall det
av publikationen framgå att den inte är fullständig. Det skall också anges
om den fullständiga årsredovisningen har getts in till registrerings-
myndigheten.
En årsredovisning får, när den publiceras i ofullständigt skick, inte
åtföljas av revisionsberättelsen. Publikationen skall i stället innehålla
revisorns uttalande om att den fullständiga årsredovisningen har
upprättats enligt lag, liksom uppgift om anmärkningar enligt 10 kap. 28,
30 och 31 §§ aktiebolagslagen (1975:1385) och 4 kap. 10 § andra fjärde
styckena lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag. Om
revisionsberättelse inte har lämnats, skall detta förhållande liksom skälen
för det anges.
Trots bestämmelserna i andra stycket får en ofullständig
årsredovisning publiceras tillsammans med revisionsberättelsen, om
ofullständigheten endast består i att upplysningar enligt 5 kap. 17 eller
19 § har lämnats utan uppgift om fördelningen mellan kvinnor och män
eller utan uppgift om fördelningen mellan olika länder.

Enligt andra stycket får en ofullständig årsredovisning inte publiceras
tillsammans med revisionsberättelsen. Det nya tredje stycket, vilket har
behandlats i avsnitt 6, innehåller ett undantag från denna princip och
avser vissa upplysningar om anställda och löner enligt 5 kap. 17 och
19 §§.
Undantagsbestämmelsen tar endast sikte på offentliggörande av
årsredovisningen i en särskild publikation. Den årsredovisning som ges
in till registreringsmyndigheten måste således alltid innehålla full-
ständiga uppgifter av det slag som fordras i 5 kap. 17 och 19 §§.
Det skall vidare understrykas att förevarande undantagsregel inte heller
ger bolaget rätt att om man vill publicera årsredovisningen tillsammans
med revisionsberättelsen helt utelämna uppgifter enligt 5 kap. 17 och
19 §§ från den publicerade redovisningen. Däremot behöver det inte
göras någon uppdelning av de anställda på män och kvinnor och på olika
länder. Inte heller behöver löner och ersättningar fördelas på olika länder.
I den mån specifikationerna utelämnas i den publicerade
årsredovisningen är denna att betrakta som ofullständig. Det medför att
bestämmelsen i första stycket är tillämplig. I den publicerade
årsredovisningen måste alltså anges att den inte är fullständig. Det måste
också lämnas uppgift om huruvida den fullständiga årsredovisningen har
getts in till registreringsmyndigheten.
Till följd av de hänvisningar till 8 kap. årsredovisningslagen som finns
i 8 kap. ÅRKL och 8 kap. ÅRFL får den nya bestämmelsen betydelse
också för finansiella företag.

9 kap. 1 §
Ett bolag skall minst en gång under ett räkenskapsår som omfattar mer än
tio månader lämna en särskild redovisning (delårsrapport), om bolaget är
skyldigt att ha auktoriserad revisor enligt 10 kap. 3 § 12 eller 13 §
aktiebolagslagen (1975:1385) eller 4 kap. 3 § första eller andra stycket
lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag.
Delårsrapporten skall avse bolagets verksamhet från räkenskapsårets
början. Minst en rapport skall omfatta en period av minst hälften och
högst två tredjedelar av räkenskapsåret.
I ett aktiebolag skall delårsrapporten lämnas av styrelsen eller, om
styrelsen bestämmer det, av verkställande direktören.
Delårsrapporten skall avfattas på svenska i vanlig läsbar form.

I paragrafen har tillagts ett nytt fjärde stycke med ett krav på att
delårsrapporter skall vara avfattade på svenska. Detta överensstämmer
med vad som gäller i fråga om årsredovisningar och koncern-
redovisningar men har hittills inte kommit till explicit uttryck när det
gäller delårsrapporter. Bestämmelsen utgör givetvis inte något hinder
mot att delårsrapporten, sedan den väl har upprättats i en svenskspråkig
version, översätts till och hålls tillgänglig på andra språk.

9 kap. 3 §
I en delårsrapport skall det översiktligt redogöras för verksamheten och
resultatutvecklingen samt för investeringar och förändringar i likviditet
och finansiering sedan föregående räkenskapsårs utgång. Vidare skall det
lämnas beloppsuppgifter om nettoomsättningen och resultatet före
bokslutsdispositioner och skatt under rapportperioden. Om det finns
särskilda skäl, får en ungefärlig beloppsuppgift om resultatet lämnas.
Bestämmelserna i 6 kap. 1 § andra stycket 1 och 2 gäller också i fråga om
delårsrapport.
Om en koncern är av sådan storlek som anges i 10 kap. 13 §
aktiebolagslagen (1975:1385) eller 4 kap. 3 § andra stycket lagen
(1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag, skall moderbolaget i
delårsrapporten, utöver uppgifter om moderbolaget, lämna uppgifter för
koncernen motsvarande vad som sägs i första stycket. Uppgifter om
nettoomsättning och resultat skall avse beloppen efter avdrag för interna
poster inom koncernen och vara beräknade med hänsyn tagen till
internvinsteliminering.
Sådana uppgifter om koncernen som anges i andra stycket behöver
inte lämnas, om
1. bolaget i enlighet med 7 kap. 2 § inte har upprättat någon
koncernredovisning för närmast föregående räkenskapsår,
2. det moderföretag vars koncernredovisning har getts in till
registreringsmyndigheten enligt 7 kap. 2 § har upprättat en delårs-
rapport som omfattar samma rapportperiod som bolagets delårsrapport,
3. moderföretagets delårsrapport innehåller likvärdiga uppgifter som
omfattar även koncernen,
4. bolaget i sin egen delårsrapport lämnar uppgift om moderföretagets
namn, organisationsnummer och säte.
Om uppgifter utelämnas enligt tredje stycket, gäller vad som sägs i 2 §
också den delårsrapport som avses i tredje stycket 2. Är den
delårsrapporten inte avfattad på svenska, får registreringsmyndigheten,
om rapporten skall sändas in till registreringsmyndigheten, förelägga
bolaget att sända in också en bestyrkt översättning till svenska. Ett
sådant föreläggande skall utfärdas om någon begär det.

I paragrafen har tillkommit två nya stycken. Skälen för ändringen har
behandlats i avsnitt 7. Syftet med bestämmelserna är att anpassa reglerna
om lämnande av koncernupplysningar i delårsrapporter till bestämmel-
serna i 7 kap. 2 § årsredovisningslagen. Sistnämnda bestämmelser
medger att vissa moderbolag under särskilda förutsättningar låter bli att
upprätta koncernredovisning. Den nya bestämmelsen i tredje stycket ger
moderbolag möjlighet att under liknande förutsättningar låta bli att i sina
delårsrapporter lämna upplysningar om koncernen. Samtliga de angivna
förutsättningarna måste vara uppfyllda för att sådant utelämnande skall få
ske.
En av de förutsättningar som måste vara uppfyllda är, enligt punkten 1,
att det redovisande bolaget inte har upprättat någon koncernredovisning
för föregående räkenskapsår. Det redovisande bolaget måste alltså vid
utgången av det räkenskapsåret ha uppfyllt alla de krav som uppställs i 7
kap. 2 §. Bland dessa krav märks framför allt att bolaget var dotterbolag
till ett annat moderföretag. Detta moderföretag skall självt ha upprättat en
koncernredovisning och den skall ha getts in till registrerings-
myndigheten.
En andra förutsättning är, enligt punkten 2, att det moderföretag vars
koncernredovisning har getts in till registreringsmyndigheten också har
upprättat en delårsrapport för samma rapportperiod som den som
bolagets delårsrapport omfattar. En tredje förutsättning är, enligt punkten
3, att moderföretagets delårsrapport innehåller likvärdiga uppgifter som
omfattar även koncernen . Delårsrapporten måste alltså innehålla det
slag av uppgifter som anges i andra stycket och uppgifterna måste
omfatta bl.a. de företag som ingår i den undre koncernen. Uppgifterna
behöver emellertid inte innehålla någon separat redovisning för den
undre koncernen utan det räcker att uppgifterna om denna ingår i
uppgifterna om den övre koncernen.
Av fjärde stycket följer att, om ett bolag i sin delårsrapport utelämnar
koncernupplysningar därför att motsvarande upplysningar finns i
moderföretagets delårsrapport, den sistnämnda delårsrapporten måste
tillhandahållas och, i vissa fall, ges in till registreringsmyndigheten på
det sätt som anges i 2 §. Bestämmelsen om översättning i sista meningen
överensstämmer med vad som enligt 7 kap. 2 § tredje stycket gäller i
fråga om översättning av moderföretags koncernredovisning.
De nya bestämmelserna får betydelse även för de företag som omfattas
av ÅRKL. För sådana företag gäller dock ytterligare förutsättningar för
att upplysningar om koncernen skall få utelämnas, se 9 kap. 3 § ÅRKL.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

3. Om anmälan om fortsatt bolagsstämma har gjorts före ikraftträdandet,
skall 8 kap. 6 § tillämpas i sin äldre lydelse.
Av punkten 1 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen
(1998:000) om ändring i årsredovisningslagen (enligt den lydelse som
har föreslagits i prop. 1997/98:99) följer att de nya bestämmelserna
träder i kraft den 1 januari 1999. Såsom har konstaterats i avsnitt 9 har
det ansetts att de nya bestämmelserna från och med ikraftträdandet bör få
tillämpas även på redovisningshandlingar som avser avslutade eller vid
ikraftträdandet ännu löpande räkenskapsår. Också beträffande skälen
bakom bestämmelsen i den nya punkten 3 kan hänvisas till avsnitt 9.
11.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
8 kap. 2 §
Följande bestämmelser i 8 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall
tillämpas
14 och 15 §§ om publicering av årsredovisningen, samt
16 § andra stycket om utelämnande av uppgift i koncernredovisningen.

Av paragrafens nya lydelse följer att också företag som omfattas av
bestämmelserna i 8 kap. ÅRKL har rätt att tillämpa bestämmelsen i 8
kap. 16 § andra stycket årsredovisningslagen.

9 kap. 2 §
Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § skall följande bestämmelser
om delårsrapport i 9 kap. årsredovisningslagen (1995.1554) tillämpas:
1 § andra, tredje och fjärde styckena om den period rapporten skall
avse m.m.,
2 § första stycket om tillhandahållande av delårsrapport, samt
3 och 4 §§ om delårsrapportens innehåll.

I 9 kap. 1 § fjärde stycket årsredovisningslagen har lagts till en
bestämmelse om att en delårsrapport skall vara avfattad på svenska. Till
följd av ändringen i förevarande paragraf kommer den bestämmelsen att
vara tillämplig även på delårsrapporter som upprättas av de företag som
omfattas av ÅRKL.

9 kap. 3 §
De i 2 § angivna bestämmelserna i 9 kap. årsredovisningslagen
(1995:1554) skall tillämpas med följande avvikelser:
1. Utöver vad som följer av 2 § första stycket om tillhandahållande av
delårsrapport skall delårsrapporten
i banker, kreditmarknadsföreningar och hypoteksinstitut genast
lämnas även till de huvudmän och medlemmar som begär det, samt
i banker och hypoteksinstitut sändas in till Finansinspektionen så
snart det kan ske.
2. Uppgifter för koncern enligt 3 § andra stycket skall lämnas av ett
moderföretag som är bank, kreditmarknadsföretag, hypoteksinstitut eller
värdepappersbolag, även om koncernen inte är av sådan storlek som
anges i det stycket.
3. Utelämnande av uppgifter om koncernen enligt 3 § tredje stycket får
ske endast om förutsättningarna enligt 7 kap. 5 § första stycket 1 och 2
denna lag föreligger.
4. I delårsrapporten skall, utöver vad som anges i 3 §, uppgifter lämnas
om utvecklingen av inlåningen och utlåningen sedan föregående
räkenskapsårs utgång.

Ändringen i punkten 2 är av endast redaktionell natur.
Genom de föreslagna ändringarna i 9 kap. 3 § årsredovisningslagen
öppnas vissa möjligheter att i delårsrapporten utelämna särskilda
koncernupplysningar. Dessa ändringar får betydelse även för de företag
som omfattas av ÅRKL. För att sådana företag skall kunna utelämna
koncernupplysningarna fordras först och främst att de villkor som anges i
9 kap. 3 § tredje stycket årsredovisningslagen är uppfyllda. I den nya
punkten 3 i förevarande paragraf har tagits in ett par ytterligare villkor för
utelämnande av koncernupplysningar. Bakgrunden till dessa ytterligare
villkor är att de företag som omfattas av ÅRKL för att få låta bli att
upprätta koncernredovisning måste uppfylla ytterligare ett par villkor.
Dels fordras att företagets åtaganden har garanterats av moderföretaget.
Dels fordras att moderföretaget är av visst slag (se 7 kap. 5 § första
stycket 1 och 2 ÅRKL). Det har ansetts naturligt att kräva att företag som
omfattas av ÅRKL och som vill utelämna koncernupplysningar i
delårsrapporten också skall uppfylla dessa förutsättningar.
11.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag
8 kap. 2 §
Följande bestämmelser i 8 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall
tillämpas:
14 och 15 §§ om publicering av årsredovisningen, samt
16 § andra stycket om utelämnande av uppgift i koncernredovisningen.

Av paragrafens nya lydelse följer att också företag som omfattas av
ÅRFL har rätt att tillämpa bestämmelsen i 8 kap. 16 § andra stycket
årsredovisningslagen

Förslagen till lagtext i promemorian Vissa ändringar i
årsredovisningslagarna
Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)
Härigenom föreskrivs att 5 kap. 8 och 9 §§, 8 kap. 15 och 16 §§ samt
9 kap. 1 och 3 §§ årsredovisningslagen (1995:1554) skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

5 kap.
8 §
För varje dotterföretag och
intresseföretag skall anges

1. namn, organisationsnummer,
säte och eget kapital,
2. resultatet för det senaste
räkenskapsår för vilket årsbokslut
har upprättats,
3. bolagets kapitalandel i
företaget, beräknad med tillämp-
ning av 1 kap. 6 §, och
4. antalet andelar och dessas
värde enligt balansräkningen.
För varje dotterföretag och
intresseföretag i vilket bolaget
självt eller på det sätt som anges i
1 kap. 6 § äger andelar skall anges
1. namn, organisationsnummer,
säte och eget kapital,
2. resultatet för det senaste
räkenskapsår för vilket årsbokslut
har upprättats,
3. bolagets kapitalandel i
företaget, beräknad med tillämp-
ning av 1 kap. 6 §, och
4. antalet andelar och dessas
värde enligt balansräkningen.
Första stycket gäller också i fråga om andra företag vari bolaget självt
eller på det sätt som anges i 1 kap. 6 § innehar en kapitalandel på minst
20 procent.
Ett bolag som är obegränsat ansvarig delägare i ett annat företag skall
ange detta företags namn, organisationsnummer, säte och rättsliga form.
Om bolagets rösträttsandel i sådana företag som avses i första och
andra styckena avviker från kapitalandelen, skall även rösträttsandelen
anges.

9 §
En uppgift enligt 8 § får utelämnas, om den är av ringa betydelse
medhänsyn till kravet på rättvisande bild i 2 kap. 3 §.
Under förutsättning att tillstånd ges av regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer, får uppgift enligt 8 § också utelämnas, om
den är av sådan karaktär att den kan vålla allvarlig skada för något av de i
8 § angivna företagen.
Om en uppgift har utelämnats enligt första eller andra stycket, skall
upplysning lämnas om detta.
Uppgift om eget kapital och resultat får också utelämnas, om

1. bolaget äger andelar som
motsvarar mindre än hälften av
dotterföretagets eller intresse-
företagets eget kapital och detta
företag inte offentliggör sin
balansräkning, eller
2. bolaget är moderbolag och
dotterföretaget omfattas av en av
bolaget upprättad koncern-
redovisning eller av en sådan
koncernredovisning som avses i
7 kap. 2 § första stycket.
1. bolaget äger andelar som
motsvarar mindre än hälften av det
andra företagets eget kapital och
detta företag inte offentliggör sin
balansräkning, eller
2. bolaget är moderbolag och det
andra företaget är ett
dotterföretag eller intresseföretag
som omfattas av en av bolaget
upprättad koncernredovisning eller
av en sådan koncernredovisning
som avses i 7 kap. 2 § första
stycket.

8 kap.
15 §
Om ett bolag publicerar sin årsredovisning i ofullständigt skick, skall
det av publikationen framgå att den är ofullständig. Det skall också anges
om den fullständiga årsredovisningen har getts in till registrerings-
myndigheten.
En årsredovisning får, när den publiceras i ofullständigt skick, inte
åtföljas av revisionsberättelsen. Publikationen skall i stället innehålla
revisorns uttalande om att den fullständiga årsredovisningen har
upprättats enligt lag, liksom uppgift om anmärkningar enligt 10 kap. 10 §
andra fjärde styckena aktiebolagslagen (1975:1385) och 4 kap. 10 §
andra fjärde styckena lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i
vissa företag. Om revisionsberättelse inte har lämnats, skall detta
förhållande liksom skälen för det anges.

Trots bestämmelserna i andra
stycket får en ofullständig års-
redovisning publiceras till-
sammans med revisions-
berättelsen, om ofullständigheten
endast består i att upplysningar
enligt 5 kap. 17 eller 19 § har
lämnats utan uppgift om
fördelningen mellan kvinnor och
män eller utan uppgift om
fördelningen mellan olika länder.

16 §
Detta kapitel tillämpas också på koncernredovisning och
koncernrevisionsberättelse.

Trots bestämmelserna i 15 §
andra stycket får en ofullständig
koncernredovisning publiceras
tillsammans med koncernrevi-
sionsberättelsen, om det endast är
i följande avseenden som den är
ofullständig:
1. Uppgifter som anges i 7 kap.
15 § och som är av ringa betydelse
med hänsyn till kravet på
rättvisande bild har utelämnats.
2. Upplysningar enligt 5 kap. 17
eller 19 §§ har lämnats utan
uppgift om fördelningen mellan
kvinnor och män eller utan uppgift
om fördelningen mellan olika
länder.

9 kap.
1 §
Ett bolag skall minst en gång om året under ett räkenskapsår som
omfattar mer än tio månader lämna en särskild redovisning
(delårsrapport), om bolaget är skyldigt att ha auktoriserad revisor enligt
10 kap. 3 § andra eller fjärde stycket aktiebolagslagen (1975:1385) eller
4 kap. 3 § första eller fjärde stycket aktiebolagslagen (1980:1103) om
årsredovisning m.m. i vissa företag.
Delårsrapporten skall avse bolagets verksamhet från räkenskapsårets
början. Minst en rapport skall omfatta en period av minst hälften och
högst två tredjedelar av räkenskapsåret.
I ett aktiebolag skall delårsrapporten lämnas av styrelsen eller, om
styrelsen bestämmer det, av verkställande direktören.

Delårsrapporten skall avfattas
på svenska i vanlig läsbar form.

3 §
I en delårsrapport skall det översiktligt redogöras för verksamheten
och resultatutvecklingen samt för investeringar och förändringar i
likviditet och finansiering sedan föregående räkenskapsårs utgång.
Vidare skall det lämnas beloppsuppgifter om nettoomsättningen och
resultatet före bokslutsdispositioner och skatt under rapportperioden. Om
det finns sådana särskilda skäl, får en ungefärlig beloppsuppgift om
resultatet lämnas. Bestämmelserna i 6 kap. 1 § andra stycket 1 och 2
gäller också i fråga om delårsrapport.
Om en koncern är av sådan storlek som anges i 10 kap. 3 § fjärde
stycket aktiebolagslagen (1975:1385) eller 4 kap. 3 § andra stycket lagen
(1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag, skall moderbolaget i
delårsrapporten, utöver uppgifter om moderbolaget, lämna uppgifter för
koncernen motsvarande vad som sägs i första stycket. Uppgifter om
nettoomsättningen och resultat skall avse beloppen efter avdrag för
interna poster inom koncernen och vara beräknade med hänsyn tagen till
internvinsteliminering.

Sådana uppgifter om koncernen
som anges i andra stycket behöver
inte lämnas, om
1. bolaget i enlighet med 7 kap.
2 § inte har behövt upprätta
någon koncernredovisning för
föregående räkenskapsår,
2. bolagets moderföretag har
upprättat en delårsrapport som
innehåller likvärdiga upplys-
ningar för koncernen,
3. bolaget inte är ett sådant
bolag som avses i 7 kap. 2 § fjärde
stycket,
4. bolaget i sin egen delårs-
rapport lämnar uppgift om
moderföretagets namn, organisa-
tionsnummer och säte.
Om uppgifter utelämnas enligt
tredje stycket, gäller vad som sägs
i 2 § också den delårsrapport som
avses i tredje stycket 3. Om den
delårsrapporten inte är avfattad
på svenska, får registrerings-
myndigheten förlägga bolaget att
ge in en bestyrkt översättning till
svenska. Ett sådant föreläggande
skall utfärdas om någon begär
det.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 2 § samt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen
(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

8 kap.
2 §
Bestämmelserna i 8 kap. 14 och
15 §§ årsredovisningslagen
(1995:1554) om publicering av
årsredovisnineng skall tillämpas.

Följande bestämmelser i 8 kap.
årsredovisningslagen (1995:1554)
skall tillämpas 14 och 15 §§ om
publicering av årsredovisningen,
16 § andra stycket om ute-
lämnande av uppgift i koncern-
redovisningen.

9 kap.
2 §
Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § skall följande
bestämmelser om delårsrapport i 9 kap. årsredovisningslagen
(1995.1554) tillämpas:
1 § andra och tredje styckena
om den period rapporten skall avse
m.m. 2 § första stycket om till-
handahållande av delårsrapport,
samt 3 och 4 §§ om delårs-
rapportens innehåll.
1 § andra, tredje och fjärde
styckena om den period rapporten
skall avse m.m. 2 § första stycket
om tillhandahållande av delårs-
rapport, samt 3 och 4 §§ om
delårsrapportens innehåll.

3 §
De i 2 § angivna bestämmelserna i 9 kap. årsredovisningslagen
(1995:1554) skall tillämpas med följande avvikelser:
1. Utöver vad som följer av 2 § första stycket om tillhandahållande av
delårsrapport skall delårsrapporten i banker och hypoteksinstitut genast
lämnas även till de huvudmän och medlemmar som begär det samt
sändas in till Finansinspektionen så snart det kan ske.
2. Uppgifter för koncern enligt
3 § andra stycket skall alltid
lämnas av ett moderföretag som är
bank eller hypoteksinstitut.

3. I delårsrapporten skall, utöver
vad som anges i 3 §, uppgifter
lämnas om utvecklingen av
inlåningen och utlåningen sedan
föregående räkenskapsårs utgång.

2. Uppgifter för koncern enligt
3 § andra stycket skall lämnas av
ett moderföretag som är bank,
kreditmarknadsföretag, hypoteks-
institut eller värdepappersbolag,
även om koncernen inte är av
sådan storlek som anges i det
stycket.
3. Utelämnande av uppgifter om
koncernen enligt 3 § tredje stycket
får ske endast om förutsätt-
ningarna enligt 7 kap. 5 § första
stycket 1 och 2 denna lag före-
ligger.
4. I delårsrapporten skall, utöver
vad som anges i 3 §, uppgifter
lämnas om utvecklingen av
inlåningen och utlåningen sedan
föregående räkenskapsårs utgång.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Förslag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i
försäkringsföretag

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 2 § lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag skall ha följande lydelse.

8 kap.
2 §
Bestämmelserna i 8 kap. 14 och
15 §§ årsredovisningslagen
(1995:1554) om publicering av
årsredovisningen skall tillämpas.
Följande bestämmelser i 8 kap.
årsredovisningslagen (1995:1554)
skall tillämpas:
14 och 15 §§ om publicering av
årsredovisningen,
16 § andra stycket om ute-
lämnande av uppgift i koncern-
redovisningen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Förslag till författningstext i Patent- och
registreringsverkets framställan
ALTERNATIV 1 A
Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 5 § aktiebolagslagen (1975:1385)1
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

9 kap.
5 §2
Inom sex månader efter utgången av varje räkenskapsår skall hållas
ordinarie bolagsstämma. Vid sådan stämma skall årsredovisningen och
revisionsberättelsen samt, i moderbolag, koncernredovisningen och
koncernrevisionsberättelsen framläggas.
Vid stämman skall beslut fattas
1. om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i
moderbolag, koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen,
2. om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den
fastställda balansräkningen,
3. om ansvarsfrihet åt styrelseledamötena oeh verkställande direktör,
4. i annat ärende som ankommer på stämman enligt denna lag eller
bolagsordningen.
Med beslut i fråga som avses i
andra stycket 1 3 skall dock anstå
till fortsatt stämma, om
majoriteten eller en minoritet
bestående av ägare till en tiondel
av samtliga aktier begär det. Sådan
stämma skall hållas minst en och
högst två månader därefter.
Ytterligare uppskov är ej tillåtet.

Om beslut som avses i andra
stycket 1 och 2 skall anstå till
fortsatt stämma, skall styrelsen
anmäla detta till registrerings-
myndigheten för registrering.
Anmälan skall göras inom fyra
veckor efter det att beslut om
fortsatt stämma fattades.
Med beslut i fråga som avses i
andra stycket 1 3 skall dock anstå
till fortsatt stämma, om majorite-
ten eller en minoritet bestående av
ägare till en tiondel av samtliga
aktier begär det. Sådan stämma
skall hållas minst en och högst två
månader därefter, dock senast
inom sju månader från räken-
skapsårets utgång. Ytterligare
uppskov är ej tillåtet.

Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 6 § årsredovisningslagen (1995:1554)
skall ha fäljande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

8 kap.
6 §
Ett aktiebolag skall betala en
förseningsavgift om de handlingar
som anges i 5 § inte har kommit in
till registreringsmyndigheten inom
sju månader från räkenskapsårets
utgång. Har bolaget inom denna
tid gjort anmälan enligt 9 kap. 5 §
fjärde stycket aktiebolagslagen
(1975: 1385), skall dock bolaget
betala förseningsavgift först om
handlingarna inte har kommit in
inom nio månader från räken-
skapsårets utgång. Avgiften skall
uppgå till 10 000 kr för publika
aktiebolag och 5 000 kr för privata
aktiebolag.
Ett aktiebolag skall betala en
förseningsavgift om de handlingar
som anges i 5 § inte har kommit in
till registreringsmyndigheten inom
sju månader från räkenskapsårets
utgång. Avgiften skall uppgå till
10 000 kr för publika aktiebolag
och 5 000 kr för privata aktie-
bolag.

Om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in inom två
månader från det att underrättelse avsändes till bolaget om beslut om
förseningsavgift enligt första stycket, skall bolaget betala en ny
förseningsavgift. Den nya avgiften skall uppgå till 10 000 kr för publika
aktiebolag och 5 000 kr för privata aktiebolag.
Om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in inom två
månader från det att underrättelse avsändes till bolaget om beslut om
förseningsavgift enligt andra stycket, skall bolaget betala en ny
förseningsavgift. Den nya avgiften skall uppgå till 20 000 kr för publika
aktiebolag och 10 000 kr för privata aktiebolag.

ALTERNATIV 1 B
Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 6 § årsredovisningslagen (1995:1554)
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

8 kap.
6 §
Ett aktiebolag skall betala en
förseningsavgift om de handlingar
som anges i 5 § inte har kommit in
till registreringsmyndigheten inom
sju månader från räkenskapsårets
utgång. Har bolaget inom denna
tid gjort anmälan enligt 9 kap. 5 §
fjärde stycket aktiebolagslagen
(1975: 1385), skall dock bolaget
betala förseningsavgift först om
handlingarna inte har kommit in
inom nio månader från räken-
skapsårets utgång. Avgiften skall
uppgå till 10 000 kr för publika
aktiebolag och 5 000 kr för privata
aktiebolag.
Ett aktiebolag skall betala en
förseningsavgift om de handlingar
som anges i 5 § inte har kommit in
till registreringsmyndigheten inom
sju månader från räkenskapsårets
utgång. Avgiften skall uppgå till
10 000 kr för publika aktiebolag
och 5 000 kr för privata aktie-
bolag.

Om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in inom två
månader från det att underrättelse avsändes till bolaget om beslut om
förseningsavgift enligt första stycket, skall bolaget betala en ny
förseningsavgift. Den nya avgiften skall uppgå till 10 000 kr för publika
aktiebolag och 5 000 kr för privata aktiebolag.
Om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in inom två
månader från det att underrättelse avsändes till bolaget om beslut om
förseningsavgift enligt andra stycket, skall bolaget betala en ny
förseningsavgift. Den nya avgiften skall uppgå till 20 000 kr för publika
aktiebolag och 10 000 kr för privata aktiebolag.

ALTERNATIV 2
Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)
Härigenom att 9 kap. 5 § (1975: 1385) aktiebolagslagen1 skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

9 kap.
5 §2
Inom sex månader efter utgången av varje räkenskapsår skall hållas
ordinarie bolagsstämma. Vid sådan stämma skall årsredovisningen och
revisionsberättelsen samt, i moderbolag, koncernredovisningen och
koncernrevisionsberättelsen framläggas.
Vid stämman skall beslut fattas
1. om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i
moderbolag, koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen,
2. om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den
fastställda räkningen,
3. om ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktör ,
4. i annat ärende som ankommer på stämman enligt denna lag eller
bolagsordningen.
Med beslut i fråga som avses i andra stycket 1 3 skall dock anstå till
fortsatt stämma, om majoriteten eller en minoritet bestående av ägare till
en tiondel av samtliga aktier begär det. Sådan stämma skall hållas minst
en och högst två månader därefter. Ytterligare uppskov är ej tillåtet.
Om beslut som avses i andra
stycket 1 och 2 skall anstå till
fortsatt stämma, skall styrelsen
anmäla detta till registrerings-
myndigheten för registrering.
Anmälan skall göras inom fyra
veckor efter det att beslut om
fortsatt stämma fattades.
Om beslut som avses i andra
stycket 1 och 2 skall anstå till
fortsatt stämma, skall styrelsen
anmäla detta till registrerings-
myndigheten för registrering.
Anmälan skall göras inom fyra
veckor efter det att beslut om
fortsatt stämma fattades. Till
anmälan skall fogas en försäkran
från bolagets revisor om att
revisionsberättelse för föregående
räkenskapsår avgivits enligt
10 kap. 10 § aktiebolagslagen.

Förslag till förordning om ändring i aktiebolagsförordningen
(1975:1387)
Härigenom föreslås att 17 § aktiebolagsförordningen (1975:1387) skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

17 §1

Vid anmälan för registrering
enligt 9 kap. 14 § sista stycket
aktiebolagslagen (1975:1385) av
beslut om ändring av bolags-
ordningen skall följande hand-
lingar ges in:
1. avskrift av bolagsstämmans
protokoll,
2. två exemplar av bolags-
ordningen i dess nya lydelse,
3. om ändringen avser införande
av avstämningsförbehåll, uppgift
om den dag från vilket förbehållet
skall tillämpas.
Vid anmälan för registrering
enligt 9 kap. 5 § fjärde stycket
aktiebolagslagen (1975: 1385) av
beslut om fortsatt bolagsstämma
skall i anmälan anges vilket eller
vilka av besluten i 9 kap. 5 § p. 1
eller p. 2 som den ordinarie
bolagsstämman inte har kunnat
fatta.
Anmälan skall åtföljas av
följande handlingar:
1. avskrift av protokoll från
ordinarie bolagsstämma,
2. försäkran av bolagets revisor
enligt 9 kap. 5 § aktiebolagslagen.
Vid anmälan för registrering
enligt 9 kap. 14 § sista stycket
aktiebolagslagen av beslut om
ändring av bolagsordningen skall
följande handlingar ges in:

1. avskrift av bolagsstämmans
protokoll,
2. två exemplar av bolags-
ordningen i dess nya lydelse,
3. om ändringen avser införande
av avstämningsförbehåll, uppgift
om den dag från vilket förbehållet
skall tillämpas.

Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 6 § årsredovisningslagen (1995:1554)
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

8 kap.
6 §
Ett aktiebolag skall betala en
förseningsavgift om de handlingar
som anges i 5 § inte har kommit in
till registreringsmyndigheten inom
sju månader från räkenskapsårets
utgång.
Har bolaget inom denna tid gjort
anmälan enligt 9 kap. 5 § fjärde
stycket aktiebolagslagen
(1975:1385), skall dock bolaget
betala förseningsavgift först om
handlingarna inte har kommit in
inom nio månader från räken-
skapsårets utgång. Avgiften skall
uppgå till 10 000 kr för publika
aktiebolag och 5 000 kr för privata
aktiebolag.

Ett aktiebolag skall betala en
förseningsavgift om de handlingar
som anges i 5 § inte har kommit in
till registreringsmyndigheten inom
sju månader från räkenskapsårets
utgång.
Har bolaget inom denna tid
kommit in med en fullständig
anmälan enligt 9 kap. 5 § fjärde
stycket aktiebolagslagen
(1975:1385) samt inbetalt den
avgift som är föreskriven för
sådan anmälan, skall dock bolaget
betala förseningsavgift först om
handlingarna inte har kommit in
inom nio månader från räken-
skapsårets utgång. Avgiften skall
uppgå till 10 000 kr för publika
aktiebolag och 5 000 kr för privata
aktiebolag.
Om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in inom två
månader från det att underrättelse avsändes till bolaget om beslut om
förseningsavgift enligt första stycket, skall bolaget betala en ny
förseningsavgift. Den nya avgiften skall uppgå till 10 000 kr för publika
aktiebolag och 5 000 kr för privata aktiebolag.
Om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in inom två
månader från det att underrättelse avsändes till bolaget om beslut om
förseningsavgift enligt andra stycket, skall bolaget betala en ny
förseningsavgift. Den nya avgiften skall uppgå till 20 000 kr för publika
aktiebolag och 10 000 kr för privata aktiebolag.

Lagrådsremissens lagförslag
Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)
Härigenom föreskrivs att 5 kap. 8 och 9 §§ samt 8 kap. 16 §
årsredovisningslagen (1995:1554) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

5 kap.
8 §
För varje dotterföretag och
intresseföretag skall anges

1. namn, organisationsnummer,
säte och eget kapital,
2. resultatet för det senaste
räkenskapsår för vilket årsbokslut
har upprättats,
3. bolagets kapitalandel i företaget,
beräknad med tillämpning av 1 kap.
6 §, och
4. antalet andelar och dessas värde
enligt balansräkningen.
För varje dotterföretag och
intresseföretag, i vilket bolaget
självt eller på det sätt som anges
i 1 kap. 6 § äger andelar, skall
det lämnas uppgift om:
1. namn, organisationsnummer,
säte och eget kapital,
2. resultatet för det senaste
räkenskapsår för vilket årsbokslut
har upprättats,
3. bolagets kapitalandel i
företaget, beräknad med
tillämpning av 1 kap. 6 §, och
4. antalet andelar och dessas
värde enligt balansräkningen.
Första stycket gäller också i fråga om andra företag vari bolaget självt
eller på det sätt som anges i 1 kap. 6 § innehar en kapitalandel på minst
20 procent.
Ett bolag som är obegränsat ansvarig delägare i ett annat företag skall
ange detta företags namn, organisationsnummer, säte och rättsliga form.
Om bolagets rösträttsandel i sådana företag som avses i första och
andra styckena avviker från kapitalandelen, skall även rösträttsandelen
anges.

9 §
En uppgift enligt 8 § får utelämnas, om den är av ringa betydelse med
hänsyn till kravet på rättvisande bild i 2 kap. 3 §.
Under förutsättning att tillstånd ges av regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer, får uppgift enligt 8 § också utelämnas, om
den har sådan karaktär att den kan vålla allvarlig skada för något av de i
8 § angivna företagen.
Om en uppgift har utelämnats enligt första eller andra stycket, skall
upplysning lämnas om detta.
Uppgift om eget kapital och resultat får också utelämnas, om
1. bolaget äger andelar som
motsvarar mindre än hälften av
dotterföretagets eller intresseföre-
tagets eget kapital och detta företag
inte offentliggör sin balansräkning,
eller
1. bolaget äger andelar som
motsvarar mindre än hälften av
det andra företagets eget kapital
och detta företag inte
offentliggör sin balansräkning,
eller
2. bolaget är moderbolag och
dotterföretaget omfattas av en av
bolaget upprättad koncernredovis-
ning eller av en sådan koncernredo-
visning som avses i 7 kap. 2 § första
stycket.
2. bolaget är moderbolag och
det andra företaget är ett
dotterföretag eller intresse-
företag som omfattas av en av
bolaget upprättad koncern-
redovisning eller av en sådan
koncernredovisning som avses i
7 kap. 2 § första stycket.

8 kap.
16 §
Detta kapitel tillämpas också på koncernredovisning och
koncernrevisionsberättelse.

Trots bestämmelserna i 15 §
andra stycket får en ofullständig
koncernredovisning publiceras till-
sammans med koncernrevisions-
berättelsen, om ofullständigheten
endast består i att
1. uppgifter som anges i 7 kap.
15 § och som är av ringa betydelse
med hänsyn till kravet på
rättvisande bild har utelämnats,
2. upplysningar enligt 5 kap. 17
eller 19 § har lämnats utan uppgift
om fördelningen mellan kvinnor
och män eller utan uppgift om
fördelningen mellan olika länder.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i
årsredovisningslagen (1995:1554)
Härigenom föreskrivs i fråga om årsredovisningslagen (1995:1554)
dels att 8 kap. 6 och 15 §§ samt 9 kap. 1 och 3 §§ i paragrafernas
lydelse enligt lagen (1998:000) om ändring i nämnda lag skall ha
följande lydelse,
dels att det i övergångsbestämmelserna till lagen (1998:000) om
ändring i nämnda lag skall införas en ny punkt, 3, av följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 1997/98:99
Föreslagen lydelse

8 kap.
6 §
Ett aktiebolag skall betala en
förseningsavgift om de handlingar
som anges i 5 § inte har kommit in
till registreringsmyndigheten inom
sju månader från räkenskapsårets
utgång. Har bolaget inom denna
tid gjort anmälan enligt 9 kap. 9 §
tredje stycket aktiebolagslagen
(1975:1385), skall dock bolaget
betala förseningsavgift först om
handlingarna inte har kommit in
inom nio månader från räken-
skapsårets utgång. Avgiften skall
uppgå till 10 000 kr för publika
aktiebolag och 5 000 kr för privata
aktiebolag.
Ett aktiebolag skall betala en
förseningsavgift om de handlingar
som anges i 5 § inte har kommit in
till registreringsmyndigheten inom
sju månader från räkenskapsårets
utgång. Om bolaget inom denna
tid har kommit in med anmälan
enligt 9 kap. 9 § tredje stycket
aktiebolagslagen (1975:1385,
betalat den avgift som är
föreskriven för registrering av
sådan anmälan och företett en
skriftlig försäkran från bolagets
revisor om att revisionsberättelsen
lämnats till styrelsen, skall dock
bolaget betala förseningsavgift
först om handlingarna inte har
kommit in inom nio månader från
räkenskapsårets utgång. Avgiften
skall uppgå till 10 000 kr för
publika aktiebolag och 5 000 kr
för privata aktiebolag.
Om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in inom två
månader från det att underrättelse avsändes till bolaget om beslut om
förseningsavgift enligt första stycket, skall bolaget betala en ny
förseningsavgift. Den nya avgiften skall uppgå till 10 000 kr för publika
aktiebolag och 5 000 kr för privata aktiebolag.
Om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in inom två
månader från det att underrättelse avsändes till bolaget om beslut om
förseningsavgift enligt andra stycket, skall bolaget betala en ny
förseningsavgift. Den nya avgiften skall uppgå till 20 000 kr för publika
aktiebolag och 10 000 kr för privata aktiebolag.

15 §
Om ett bolag publicerar sin årsredovisning i ofullständigt skick, skall
det av publikationen framgå att den inte är fullständig. Det skall också
anges om den fullständiga årsredovisningen har getts in till
registreringsmyndigheten.
En årsredovisning får, när den publiceras i ofullständigt skick, inte
åtföljas av revisionsberättelsen. Publikationen skall i stället innehålla
revisorns uttalande om att den fullständiga årsredovisningen har
upprättats enligt lag, liksom uppgift om anmärkningar enligt 10 kap. 28,
30 och 31 §§ aktiebolagslagen (1975:1385) och 4 kap. 10 § andra fjärde
styckena lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag. Om
revisionsberättelse inte har lämnats, skall detta förhållande liksom skälen
för det anges.

Trots bestämmelserna i andra
stycket får en ofullständig
årsredovisning publiceras till-
sammans med revisions-
berättelsen, om ofullständigheten
endast består i att upplysningar
enligt 5 kap. 17 eller 19 § har
lämnats utan uppgift om
fördelningen mellan kvinnor och
män eller utan uppgift om
fördelningen mellan olika
länder.

9 kap.
1 §
Ett bolag skall minst en gång under ett räkenskapsår som omfattar mer
än tio månader lämna en särskild redovisning (delårsrapport), om bolaget
är skyldigt att ha auktoriserad revisor enligt 10 kap. 12 eller 13 §
aktiebolagslagen (1975:1385) eller 4 kap. 3 § första eller andra stycket
lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag.
Delårsrapporten skall avse bolagets verksamhet från räkenskapsårets
början. Minst en rapport skall omfatta en period av minst hälften och
högst två tredjedelar av räkenskapsåret.
I ett aktiebolag skall delårsrapporten lämnas av styrelsen eller, om
styrelsen bestämmer det, av verkställande direktören.

Delårsrapporten skall avfattas på
svenska i vanlig läsbar form.

3 §
I en delårsrapport skall det översiktligt redogöras för verksamheten
och resultatutvecklingen samt för investeringar och förändringar i
likviditet och finansiering sedan föregående räkenskapsårs utgång.
Vidare skall det lämnas beloppsuppgifter om nettoomsättningen och
resultatet före bokslutsdispositioner och skatt under rapportperioden. Om
det finns särskilda skäl, får en ungefärlig beloppsuppgift om resultatet
lämnas. Bestämmelserna i 6 kap. 1 § andra stycket 1 och 2 gäller också i
fråga om delårsrapport.
Om en koncern är av sådan storlek som anges i 10 kap. 13 §
aktiebolagslagen (1975:1385) eller 4 kap. 3 § andra stycket lagen
(1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag, skall moderbolaget i
delårsrapporten, utöver uppgifter om moderbolaget, lämna uppgifter för
koncernen motsvarande vad som sägs i första stycket. Uppgifter om
nettoomsättning och resultat skall avse beloppen efter avdrag för interna
poster inom koncernen och vara beräknade med hänsyn tagen till
internvinsteliminering.

Sådana uppgifter om
koncernen som anges i andra
stycket behöver inte lämnas, om
1. bolaget i enlighet med 7 kap.
2 § inte har upprättat någon
koncernredovisning för närmast
föregående räkenskapsår,
2. det moderföretag vars kon-
cernredovisning har getts in till
registreringsmyndigheten enligt 7
kap. 2 § har upprättat en
delårsrapport som omfattar
samma rapportperiod som
bolagets delårsrapport,
3. moderföretagets delårs-
rapport innehåller likvärdiga
uppgifter som omfattar även
koncernen, och
4. bolaget i sin egen delårs-
rapport lämnar uppgift om
moderföretagets namn, organisa-
tionsnummer och säte.
Om uppgifter utelämnas enligt
tredje stycket, gäller vad som
sägs i 2 § också den delårs-
rapport som avses i tredje stycket
2. Är den delårsrapporten inte
avfattad på svenska, får registre-
ringsmyndigheten, om rapporten
skall sändas in till registre-
ringsmyndigheten, förelägga
bolaget att sända in också en
bestyrkt översättning till svenska.
Ett sådant föreläggande skall
utfärdas om någon begär det.

3. Om anmälan om fortsatt bolagsstämma har gjorts före ikraftträdandet,
skall 8 kap. 6 § tillämpas i sin äldre lydelse.

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 2 § samt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen
(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

8 kap.
2 §
Bestämmelserna i 8 kap. 14 och
15 §§ årsredovisningslagen
(1995:1554) om publicering av
årsredovisning skall tillämpas.
Följande bestämmelser i 8 kap.
årsredovisningslagen (1995:1554)
skall tillämpas:
14 och 15 §§ om publicering av
årsredovisningen,
16 § andra stycket om ute-
lämnande av uppgift i koncern-
redovisningen.

9 kap.
2 §
Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § skall följande
bestämmelser om delårsrapport i 9 kap. årsredovisningslagen
(1995:1554) tillämpas:
1 § andra och tredje styckena om
den period rapporten skall avse
m.m.,
2 § första stycket om tillhanda-
hållande av delårsrapport, samt
3 och 4 §§ om delårsrapportens
innehåll.
1 § andra, tredje och fjärde
styckena om den period rapporten
skall avse m.m.,
2 § första stycket om tillhanda-
hållande av delårsrapport, samt
3 och 4 §§ om delårsrapportens
innehåll.

3 §
De i 2 § angivna bestämmelserna i 9 kap. årsredovisningslagen
(1995:1554) skall tillämpas med följande avvikelser:
1. Utöver vad som följer av 2 § första stycket om tillhandahållande av
delårsrapport skall delårsrapporten
i banker, kreditmarknadsföreningar och hypoteksinstitut genast
lämnas även till de huvudmän och medlemmar som begär det, samt
i banker och hypoteksinstitut sändas in till Finansinspektionen så
snart det kan ske.
2. Uppgifter för koncern enligt
3 § andra stycket skall alltid lämnas
av ett moderföretag som är bank,
kreditmarknadsföretag, hypoteks-
institut eller värdepappersbolag.
2. Uppgifter för koncern enligt
3 § andra stycket skall lämnas av ett
moderföretag som är bank, kredit-
marknadsföretag, hypoteksinstitut
eller värdepappersbolag, även om
koncernen inte är av sådan storlek
som anges i det stycket.
3. Utelämnande av uppgifter om
koncernen enligt 3 § tredje stycket
får ske endast om förutsättningarna
enligt 7 kap. 5 § första stycket 1 och
2 denna lag föreligger.
3. I delårsrapporten skall, utöver
vad som anges i 3 §, uppgifter
lämnas om utvecklingen av
inlåningen och utlåningen sedan
föregående räkenskapsårs utgång
4. I delårsrapporten skall, utöver
vad som anges i 3 §, uppgifter
lämnas om utvecklingen av
inlåningen och utlåningen sedan
föregående räkenskapsårs utgång

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 2 § lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

8 kap.
2 §
Bestämmelserna i 8 kap. 14 och
15 §§ årsredovisningslagen
(1995:1554) om publicering av
årsredovisningen skall tillämpas.
Följande bestämmelser i 8 kap.
årsredovisningslagen (1995:1554)
skall tillämpas:
14 och 15 §§ om publicering av
årsredovisningen,
16 § andra stycket om uteläm-
nande av uppgift i koncernredovis-
ningen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-05-04

Närvarande: regeringsrådet Stig von Bahr, regeringsrådet Arne
Baekkevold, justitierådet Edvard Nilsson.

Enligt en lagrådsremiss den 29 april 1998 (Justitiedepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),
2. lag om ändring i lagen (1980:000) om ändring i årsredovisnings-
lagen (1995:1554),
3. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kredit-
institut och värdepappersbolag,
4. lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäk-
ringsföretag.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementsrådet Sten
Andersson och hovrättsassessorn Mikael Gulliksson.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Justitiedepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 maj 1998

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Freivalds, Wallström, Åsbrink, Schori, Andersson, Winberg,
Uusmann, Ulvskog, Lindh, Johansson, von Sydow, Åhnberg, Pagrotsky,
Östros, Messing, Engqvist

Föredragande: statsrådet Laila Freivalds

Regeringen beslutar proposition Ändringar i årsredovisningslagarna

Senaste lydelse 1997:454.
1 Lagen omtryckt 1993:150.
2 Senaste lydelse 1994:1826.
1 Lagen omtryckt 1993:150.
2 Senaste lydelse 1994:1826.
1 Senaste lydelse 1993:1216.
Senaste lydelse 1997:454.

Prop.1997/98:118

16

1

Prop. 1997/98:118
Bilaga 1

Prop. 1997/98:118
Bilaga 1

Prop. 1997/98:118
Bilaga 2

57

3

Prop. 1997/98:118
Bilaga 3

Prop. 1997/98:118
Bilaga 3

Prop. 1997/98:118
Bilaga 4

Prop. 1997/98:118

60

3