Motion till riksdagen
1997/98:Kr34
av Fanny Rizell m.fl. (kd)

med anledning av prop. 1997/98:117 Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design


1 Inledning

I propositionen redovisar regeringen ett handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design. Förslaget skall ses som ett första steg för att förverkliga handlingsprogrammet. I detta sammanhang föreslås vissa ändringar i bland annat plan- och bygglagen innebärande att det görs tydligt att en estetiskt tilltalande utformning skall kunna hävdas vid byggande och planläggning.

Kristdemokraterna instämmer i regeringens ambition att lyfta fram frågorna om arkitektur, formgivning och design och de allmänna mål som ställs upp.

2 Lagstiftning

Regeringen pekar på att estetiska värden skall få en tydligare ställning bland de övriga intressen som skall tillgodoses. Det bör tydligt framgå i berörd lagstiftning att estetiska värden skall beaktas och tas tillvara.

Sammantaget är regeringens förslag mycket välkommet och det är vår uppfattning att föreslagna åtgärder kan medverka till en förstärkning av kvalitetsaspekterna i planering och utformning av vår byggda och anlagda miljö. Handlingsprogrammet ger en grund för kvalitetstänkande i processens alla led: planering, upphandling, projektering, byggande och förvaltning. Programmet sätter också fokus på nödvändigheten av hushållning med knappa resurser och varsamhet med byggd och anlagd miljö.

2.1 Tolkningen av ”estetiskt tilltalande”

Det är naturligtvis möjligt att ha många olika uppfattningar och tolkningar angående vad som är att betrakta som ”estetiskt tilltalande”. Det ankommer självklart inte på riksdagen att bestämma tycke och smak eller att ha synpunkter på den konstnärliga friheten. Men skall ändringarna i väglagen, PBL och lagen om byggande av järnväg betyda någonting måste förarbetena, som t ex utskottets betänkande, ändå vara tydliga och ge konkreta riktlinjer för hur lagstiftningen skall tolkas. Riksdagen bör därför utveckla innebörden av begreppet ”estetiskt tilltalande” till ledning för framtida tolkning. I det sammanhanget vill vi därför uttala att de många erfarenheter av brutal stadsplanering och rivningshysteri som varit gällande hos många kommunalpolitiker inte skall kunna få upprepas med den nya lagstiftningens krav på estetik. Det räcker med att nämna Socialdemokraternas skändliga hantering av äldre stadsdelar som Klarakvarteren i Stockholm och Hagaområdet i Göteborg för att alla skall inse att tolkningsutrymmet i de förändrade lagarna måste vara begränsat.

2.2 Utbildningens betydelse

En grundläggande förutsättning för att staten och berörda statliga myndigheter skall kunna leva upp till det ansvar man tar på sig är att man tryggar sin långsiktiga försörjning av den yrkeskompetens (t ex arkitekter) man måste ha tillgång till för att utveckla sitt kvalitetsarbete och kompetensmässigt ligga steget före. Ett långsiktigt förhållningssätt är nödvändigt.

Statliga myndigheter som bygger och förvaltar byggnader och anlägg­ning­ar har därför ett särskilt ansvar för att erbjuda arkitektstuderande och ny­utbildade arkitekter praktikmöjligheter och trainee-platser för att säkra den långsiktiga tillförseln av ny yrkeskompetens. Medelåldern bland statligt anställda arkitekter är 50 år och den ökar. Det är ett kompetensförsörjnings­problem som måste beaktas.

Under 90-talet har möjligheterna för unga nyutbildade arkitekter att få anställning inom myndigheter som bygger och förvaltar byggnader och anläggningar varit mycket begränsade. Det är uppenbart att det behöver vidtas åtgärder för att säkra kompetenstillförseln.

Myndigheter och andra offentliga organ har ett särskilt ansvar för att erbjuda kvinnliga och manliga studenter relevant yrkespraktik inom om­rådena arkitektur, formgivning, design och konst. De statliga myndig­heterna som bygger och förvaltar byggnader och anläggningar bör redovisa åtgärder för hur praktikmöjligheterna kan förbättras. Dessa myndigheter bör också ägna särskild omsorg åt nyrekryteringen av nyutbildade personer som ett led i sina strävanden att säkerställa den yrkeskompetens som erfordras för att kunna upprätthåll sitt kvalitetsarbete.

3 Fysisk miljö och handikapp

Vi kristdemokrater menar att handikappaspekter bör få en mycket tydligare utformning/framtoning i handlingsprogrammet. I större utsträckning än idag bör kvalitet vägas in som gör livet lättare att leva för handikappade. Det är en kvalitetsaspekt även för icke-handikappade. Praktiska behov skall så långt det är möjligt tillgodoses i ordinarie planering och byggnation. Kristdemokraterna har tidigare under mandatperioden lyft fram nödvändigheten av lagändringar i PBL i syfte att öka tillgängligheten för de handikappade i motionen om handikappolitik 1996/97:So51. Vi vidhåller de krav vi förde fram där.

Målet bör vara att färre människor skall uppleva sig handikappade i den miljö de lever. Då måste planeringen tidigare och i alla led inriktas på att göra byggnader och miljöer människovänliga. Genom val av material, anpassning till utemiljö, nivåanpassning, anslutningar kan man komma långt i arbetet att minska de fysiska barriärerna. Att skapa byggnader och miljöer som funktionellt tar till vara människors möjligheter på bästa sätt är ett sätt att värna människovärdet.

Inte minst i arkitektutbildningen bör kunskapen om och känslan för vad en miljö som inte är handikappande för människors livskvalitet betonas.

4 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tydlighet i tolkningen av begreppet ”estetiskt tilltalande”,

  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens ansvar att skapa möjligheter för praktik för och nyrekrytering av arkitektutbildade,

  3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att den fysiska miljön ökar tillgängligheten för handikappade.

Stockholm den 27 mars 1998

Fanny Rizell (kd)

Åke Carnerö (kd)

Inger Davidson (kd)

Holger Gustafsson (kd)

Ingrid Näslund (kd)

Chatrine Pålsson (kd)

Tuve Skånberg (kd)

Rolf Åbjörnsson (kd)