Genom olika typer av uttalanden har riksdag och regering tillförsäkrat samerna en särställning som urbefolkning i Sverige. Önskemål har från samiskt håll vid ett flertal tillfällen framförts om ytterligare åtgärder som på ett tydligare sätt stärker samernas ställning. Bland annat har krav framförts om att Sverige snarast borde ratificera ILO-konvention 169 om ursprungsbefolkningar. Likaledes har man begärt att denna särställning skall grundlagsskyddas. Trots att dessa frågor tidigare hanterats i riksdagen har ett beslut ännu inte fattats. Det är angeläget att så sker i likhet med vad man redan har beslutat i våra grannländer Norge och Finland. Lika angeläget är det att de samiska språken ges officiell status, genom en särskild samisk språklag, även detta har skett i Norge och Finland.
När det gäller övriga minoriteter, de tornedalsfinska, finska, judiska och romanska grupperna har de sedan länge hemortsrätt i Sverige. Tornedalsfinnarna kan, i viss mån i likhet med samerna, betraktas som urbefolkning. Finnarna och romerna har en historisk hemortsrätt i Sverige åtminstone sedan 1500-talet och judarna sedan 1700-talet.
Det är nu dags att regeringen tar ytterligare ett steg framåt i dessa frågor. Detta kan ske genom att Sverige ratificerar Europarådets konvention om landsdels- eller minoritetsspråk tillsammans med ramkonventionen för skydd av nationella minoriteter. Genom en sådan handling visar Sverige på ett tydligt sätt sin vilja att respektera och säkra dessa historiska minoriteters ställning i Sverige.
Genom anpassning av svensk lag till konventionerna kan berörda folkgrupper inte bara i formell mening utan också känslomässigt fortsätta att existera som en levande del av det svenska samhället. Detta blir då ett tecken för kommande minoritetsgenerationer att Sverige vid undertecknandet av Europarådets konventioner tydligt tillerkänt dessa grupper jämlikhet med den svenska befolkningen i alla avseenden.
Övervägas bör också behovet av tilläggsdirektiv till Minoritetsspråkskommittén (JO 1995:03), med anledning av vad som ovan anförts, samt enligt nedanstående önskemål som framförts av de berörda grupperna:
Alla fem minoritetsgrupperna i kommitténs sektion 2 skall representeras av egna ledamöter med röst- och voteringsrätt.
För sektion 1 bör de sakkunniga i jiddisch och romani utses till ledamöter och ges samma status som de övriga folkgrupperna i kommittén.
Att jiddisch tillerkänns status som icke-territoriellt minoritetsspråk och garanteras likvärdig behandling som övriga i utredningsarbetet ingående språk.
Att kommitténs sektion 2 får tilläggsdirektiv innebärande en grundlig kartläggning av respektive minoritets kulturella egenverksamhet.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ratificera Europarådets konvention om landsdels- eller minoritetsspråk, tillsammans med ramkonventionen för skydd av nationella minoriteter,1
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ratificera ILO-konvention 169 om ursprungsbefolkningar samt behovet av en särskild samisk språklag,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om komplettering av representationen i Minoritetsspråkskommittén,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behoven av tilläggsdirektiv till Minoritetsspråkskommittén.
|
Ulf Björklund (kd) |
1 Yrkande 1 hänvisat till UU.