I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag i budgetpropositionen
till reformering av forskarutbildningen samt ett 40-tal motionsyrkanden.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag till principer
för att ställa upp examensmål för forskarutbildningen.
Det förslag som utskottet nu tagit ställning till innebär följande.
Kvantitativa mål införs för examinationen inom forskarutbildningen vid
universitet och högskolor. Graden av måluppfyllelse kommer att utgöra ett
underlag för statsmakternas beslut om resurser för forskning och
forskarutbildning. De nu gällande reglerna för antagning skärps vad avser
studiefinansieringen. Doktorander som har utbildningsbidrag skall erbjudas
anställning som doktorand senast när två år återstår av studierna.
Möjligheterna att utnyttja studiemedel under forskarutbildning begränsas.
Utskottet anser dock inte att frågan huruvida särskilda studierektorer skall
finnas för forskarutbildningen vid universitet och högskolor bör regleras
centralt.
Med anledning av motioner har utskottet gjort vissa förtydliganden i fråga om
studiefinansiering som villkor för antagning till forskarutbildning.
Utskottet föreslår dessutom att riksdagen hos regeringen begär att
Högskoleverket får i uppdrag att göra en kvalitetsmässig utvärdering av
examensmålen inom forskarutbildningen.
Avslag på regeringens förslag till reformering av forskarutbildningen begärs
i reservationer från Moderata samlingspartiet och Vänsterpartiet. Övriga
reservationer främst från (mp) och (kd) rör invändningar på enskilda punkter i
regeringens förslag.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1997/98:1 Budgetpropositionen för år 1998,
utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, bl.a. föreslagit
11. att riksdagen godkänner principerna för uppställande av examensmål för
forskarutbildningen (avsnitt 5.5.4).
Motionerna
Motioner från allmänna motionstiden 1997
1997/98:Ub401 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om doktorandstipendier vid de
konstnärliga högskolorna.
1997/98:Ub441 av Tuve Skånberg m.fl. (kd) vari yrkas
2. att riksdagen avslår regeringens förslag om mål för antalet examinationer,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att öka incitamenten för en högre studietakt,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag om att kräva en färdig
studiefinansiering innan en doktorand antas,
6. att riksdagen, vid avslag på yrkande 5, som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att doktorander skall kunna antas om de
tillsammans med handledaren kan lägga upp en individuell studieplan i syfte att
fullgöra sina studier med i genomsnitt minst 20 % av full studietakt och
avlägga sin doktorsavhandling senast inom tolv år,
8. att riksdagen, vid avslag på yrkande 7, som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att det inte prövas hur lång tid doktoranden
uppburit studiemedel, utan hur stor hans faktiska skuldbörda är,
9. att riksdagen avslår regeringens förslag att tillfälligt inaktiva
doktorander skall avvisas,
10. att riksdagen avslår regeringens förslag att doktorsavhandlingar skall
kunna produceras i ett enklare utformande än en monografi och tryckas bara i en
mindre upplaga för disputationen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att obligatoriskt låta varje doktorsavhandling åtföljas av en
populärvetenskaplig sammanfattning.
1997/98:Ub458 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny forskarutbildning som
utarbetats i dialog med forskarsamhället och studentorganisationer,
2. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till forskarutbildning
enligt vad som anförts i motionen.
1997/98:Ub474 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas
5. att riksdagen hos regeringen begär en plan för hur de som nu är inskrivna
som forskarstuderande och som saknar finansiering enligt de nya reglerna för
forskarutbildning skall kunna fortsätta sina studier,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskarutbildningen.
1997/98:Ub482 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att pröva ett system där medel för forskarutbildningen kan flytta
med doktoranden till en annan högskola,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rättigheten att byta handledare,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en överklaganderätt för sökande till doktorandtjänster,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag om examinationsmål,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag om antagningsregler.
1997/98:Ub804 av Ingbritt Irhammar och Marie Wilén (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rekrytering till forskarutbildningen.
1997/98:Ub805 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskarutbildningen.
1997/98:Ub807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nackdelarna med att inrätta särskild anställning av studierektor för
forskarutbildning vid varje fakultet,
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av särskilt anslag för finansiering av doktoranders
forskningsarbeten,
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansiering av doktorandtjänster genom införande av
grundforskningsavdrag (GFA),
35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det olämpliga i att begränsa antagningen till forskarutbildningen
för sökande som ej kan uppvisa full studiefinansiering för den beräknade
studietiden,
36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det olämpliga i regeringens förslag att begränsa finansiering av
forskarutbildning vad gäller studiemedel och utbildningsbidrag,
37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att all forskarutbildning skall innehålla undervisningsmoment i
biologi, ekologi och filosofi,
38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av åtgärder för att erbjuda likvärdiga villkor för kvinnor
och män i forskarutbildning vid universitet och högskolor.
1997/98:Ub810 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en mer aktiv rekrytering av kvinnor till forskarutbildningen.
1997/98:A806 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om doktorandtjänster.
Motioner från allmänna motionstiden 1996
1996/97:Ub411 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
15. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förändring av
forskarutbildningen i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Ub448 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rekrytering till forskarutbildningen.
1996/97:Ub451 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett program för doktorandtjänster,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett socialt skydd för doktorander.
1996/97:Ub512 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att i utökad grad ge doktorander anställning på doktorandtjänster.
1996/97:Ub514 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att all forskarutbildning skall innehålla undervisningsmoment i
biologi, filosofi och ekologi för att skapa en kunskapsteoretisk grund för
vidare studier.
Motioner med anledning av proposition 1996/97:5 Forskning och samhälle
1996/97:Ub5 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att examinera 2 500 doktorer per år från år 2000,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ytterligare doktorandtjänster.
1996/97:Ub10 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att all forskarutbildning initialt skall innehålla
undervisningsmoment i biologi, filosofi och ekologi för att skapa en
kunskapsteoretisk grund för vidare studier.
Motioner med anledning av proposition 1996/97:141 Högskolans ledning, lärare
och organisation
1996/97:Ub34 av Britt-Marie Danestig-Olofsson m.fl. (v) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om överklagande av doktorandtjänstärenden.
1996/97:Ub35 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av utökning av antalet doktorandtjänster.
Utskottet
En reformerad forskarutbildning - vissa övergripande ställningstaganden
I budgetpropositionen, avsnittet 5.5 En reformerad forskarutbildning (s.
90-103), gör regeringen inledningsvis en tillbakablick på 1969 års reform av
forskarutbildningen. Statsmakterna hade då ambitionen att få till stånd en väl
planerad forskarutbildning som inte bara skulle förbereda för en forskarkarriär
utan också för kvalificerade insatser i yrkeslivet utanför högskolan. Studierna
skulle läggas upp så att den effektiva studietiden kunde begränsas till fyra
år. För varje enskild doktorand skulle finnas en genomtänkt, systematiskt
planerad utbildningsgång. Inslaget av metodisk undervisning och handledning
skulle öka väsentligt.
Regeringen konstaterar att denna uppläggning av forskarutbildningen, som
enligt statsmakternas intentioner skall gälla också i dag, i stort sett finns
vid fakulteter med laborativ eller klinisk inriktning. Vid övriga fakulteter
har den förverkligats bara i begränsad utsträckning; dock har en förändring
till det bättre inträtt under senare år på många håll. Som en följd av detta
har bl.a. examinationsfrekvensen ökat.
Det är enligt regeringen angeläget att befästa och förstärka dessa positiva
tendenser. Regeringen presenterar därför i propositionen ett antal åtgärder i
syfte att effektivisera forskarutbildningen vid samtliga fakulteter. Åtgärderna
är i sammanfattning följande.
Kvantitativa mål för examinationen föreslås bli införda. Graden av mål-
uppfyllelse kommer att utgöra ett underlag för statsmakternas beslut om
resurser för forskning och forskarutbildning. De nu gällande reglerna för
antagning skärps vad avser studiefinansieringen. Doktorander som har
utbildningsbidrag skall erbjudas anställning som doktorand senast när två år
återstår av studierna. Möjligheterna att utnyttja studiemedel under
forskarutbildning begränsas.
Utskottet, som återkommer mera utförligt längre fram till regeringens förslag
och till de åtgärder som regeringen aviserat, tar först ställning till de
yrkanden som finns om avslag på regeringens förslag om förändringar av
forskarutbildningen.
Enligt motion 1997/98:Ub805 (m) yrkande 9 betyder regeringens förslag att en
total reglering görs av antagningen till forskarutbildning. En
konsekvensbeskrivning av förslagen saknas. De har inte heller remissbehandlats,
vilket enligt motionärerna är mycket beklagligt med tanke på den betydelse
forskarutbildningen har. Motionärerna kritiserar bl.a. förslagen om förbud mot
antagning av doktorander som saknar fullständig studiefinansiering och om
begränsade möjligheter att disputera med studiemedel. De anser att dessa
förslag innebär en onödig inskränkning av antagningen i ett läge när Sverige
behöver fler forskarutbildade. I motionen föreslås att universitet och
högskolor vid antagning av forskarstuderande skall vara skyldiga att utgå från
den sökandes kvalifikationer och förutsättningar samt tillse att såväl
handledning som villkoren i övrigt uppfyller de krav forskarutbildningen
ställer. Liknande tankegångar uttrycks i motion 1996/97:Ub411 (m) yrkande 15
som väcktes under föregående riksmöte. Där sägs att man kan uppnå en högre
examinationsfrekvens och en kortare studietid inom forskarutbildningen genom
att förbättra anställningsförhållandena, skärpa kraven på handledarna, öka
granskningen vid antagningen och minska tiden för extra sysslor.
Avslagsyrkandet motiveras i motion 1997/98:Ub458 (v) yrkandena 1 och 2 med
att det finns delar av regeringens förslag som motionärerna ställer sig mycket
tveksamma till. I synnerhet för institutioner inom humanistisk fakultet kommer
förslagen om skärpta antagningsregler att innebära drastiska minskningar av
antalet doktorander, vilket kan leda till brist på studerande för att anordna
kurser eller seminarier. Motionärerna pekar på att det finns risk för att det
uppstår ett antal ?skuggdoktorander?, dvs. personer som håller på att doktorera
utan att vara antagna till forskarutbildningen och som kommer att vara helt
rättslösa under den tid de konkurrerar om doktorandtjänster. Frågan om
effektivitet i forskarutbildningen hänger inte enbart samman med
genomströmningen, understryker motionärerna. Det måste vara möjligt att
kombinera forskarutbildning med annan verksamhet, som t.ex. undervisning eller
näringslivspraktik. Forskarutbildningen bör inte heller nödvändigtvis vara
stöpt i samma form för alla ämnen och institutioner. För gruppen kvinnor är
förslaget om att all forskarutbildning skall ske på heltid och utan avbrott
under fyra år inte realistiskt. Motionärerna accepterar inte att endast
studerande som kan uppvisa full studiefinansiering för hela utbildningsperioden
skall kunna antas till forskarutbildning. De motsätter sig också att alla
doktorander som bedöms vara passiva skall avregistreras. Sammantaget innebär
regeringens förslag djupgående förändringar av forskarutbildningen, hävdar de.
Det är därför förvånande att det inte finns någon analys av förslagens
konsekvenser och att förslagen inte har remissbehandlats. Motionärerna anser
att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett nytt förslag till
forskarutbildning. Innan dess måste en seriös dialog föras med forskarsamhället
och studentorganisationerna om hur målet att fördubbla antalet disputerade till
år 2000 kan nås.
U t s k o t t e t delar inte motionärernas åsikt att regeringens förslag är
otillräckligt berett och inte förankrat i högskolevärlden. Regeringen har i
propositionen lämnat en utförlig redovisning för ärendets beredning. Utskottet
nöjer sig här med att hänvisa till att förslagen i propositionen bl.a. grundar
sig på betänkandet Studiefinansiering och examina i forskarutbildningen (Ds
1996:35) av en särskild utredare och betänkandet Reform och förändring (SOU
1996:21) av Utredningen om uppföljning av 1993 års universitets- och
högskolereform (RUT-93). Båda betänkandena har remissbehandlats. Därutöver har
sedan i januari funnits en referensgrupp som har biträtt
Utbildningsdepartementet med synpunkter på den framtida forskarutbildningen.
Referensgruppen har bestått av lärare vid universitet och högskolor samt av
företrädare för Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Förenade
Studentkårer. Departementet har också vid olika möten inhämtat synpunkter på
forskarutbildningen från regeringens forskningsberedning, företrädare för
universitet och högskolor respektive universitets- och högskolerektorer.
Utskottet anser att det är nödvändigt att öka examinationen i
forskarutbildningen. Redan i dag finns det ett stort behov av forskarutbildade
lärare i högskolan och expansionen av den grundläggande högskoleutbildningen
ställer krav på ytterligare rekrytering. Regeringen beräknar att antalet lärare
måste öka med ungefär 4 000 (omräknat till heltid) under perioden 1997-2001 om
samma antal studerande per lärare i högskolans grundutbildning som i dag skall
kunna behållas. En betydande andel av dessa nyrekryterade lärare bör vara
disputerade för att kvaliteten i utbildningen skall kunna upprätthållas på
minst nuvarande nivå. Utskottet vill vidare peka på att även utanför högskolan
- främst inom näringslivet - finns ett snabbt växande behov av forskarutbildade
personer, vilket i sig motiverar en kraftig ökning av antalet avlagda
doktorsexamina. En effektivisering av forskarutbildningen behövs därför för att
göra detta möjligt.
Med hänvisning till vad som här sagts anser utskottet att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena om avslag på regeringens förslag till reformering av
forskarutbildningen.
Utskottet övergår nu till att behandla regeringens förslag om examensmål samt
motionsyrkanden som bemöter enskildheter i regeringens presenterade åtgärder
eller som i övrigt tar upp frågor om forskarutbildningen.
Examensmål - examination och resurser
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner principerna för uppställande av
examensmål för forskarutbildningen.
Enligt regeringens mening bör statsmakternas prioriteringar anges tydligare
än i dag. Regeringen föreslår därför att ett särskilt uppdrag avseende
forskarutbildningen skall ges till varje lärosäte med rätt att utfärda
doktorsexamen, med undantag för Handelshögskolan i Stockholm som inte anvisas
något anslag för forskning och forskarutbildning. Detta uppdrag skall innehålla
kvantitativa mål för examinationen inom forskarutbildningen. Målen föreslås
avse de fyra stora vetenskapsområden som enligt riksdagens beslut skall
tilldelas forskningsresurser framöver (prop. 1996/97:141, bet. 1997/98:UbU3,
rskr. 1997/98:12), nämligen humanistisk-samhällsveten-skapligt vetenskapsområde
(inkluderande teologisk, juridisk och filosofisk fakultet), medicinskt
(inkluderande odontologisk och farmaceutisk fakultet), naturvetenskapligt
respektive tekniskt vetenskapsområde. De nya reglerna för resurstilldelning
skall träda i kraft den 1 januari 1999. Till dess bör examinationsmålen gälla
motsvarande grupper av fakulteter.
Forskarutbildningen omfattar vid heltidsstudier fyra år. Regeringen anmärker
att många doktorander dock bedriver studierna på mindre än heltid. Målen bör
därför anges i form av det lägsta antal doktorsexamina som bör avläggas under
en längre tid än fyra år. Regeringen föreslår att examensmål skall anges för
två på varandra följande treårsperioder. Varje lärosäte som har rätt att
utfärda doktorsexamen skall ges mål för examinationen inom varje
vetenskapsområde som anvisas resurser för forskning och forskarutbildning.
Sveriges lantbruksuniversitet skall dock ges ett samlat examensmål.
Licentiatexamen bör vid beräkningen av examinationen räknas som en halv
doktorsexamen, anför regeringen. Om doktoranden därefter tar även en
doktorsexamen räknas den som ytterligare en halv examen. Regeringen
understryker att målen inte skall ange en övre utan en undre gräns för
examinationen.
Treårsperioderna skall enligt regeringens förslag sammanfalla med de allmänna
budgetperioderna inom statsförvaltningen. Examensmålen skall preciseras efter
samråd med respektive universitet eller högskola och skall fastställas i det
regleringsbrev som avser det första året i en treårsperiod. Ändringar skall
dock kunna ske under en påbörjad period.
Enligt regeringens bedömning bör den första treårsperioden avse åren
1997-1999. Slutliga mål för denna period för varje lärosäte och vetenskaps-
område (för åren 1997-1998 motsvarande grupper av fakulteter) kommer att anges
i regleringsbrev för år 1998. Där kommer även att intas preliminära mål för
perioden 2000-2002. Liksom hittills kommer regeringen att ange den minsta andel
av anslagsposten för varje vetenskapsområde (motsvarande grupper av fakulteter)
vid lärosätena som skall avsättas för studiefinansiering i forskarutbildningen.
Regeringen presenterar i propositionen en tabellarisk översikt över
preliminära mål för examinationen i forskarutbildningen under perioden
1997-1999 respektive 2000-2002 för de olika vetenskapsområdena enligt följande.
Som en planeringsförutsättning anges även mål för åren 2003-2005.
Dessa mål baseras enligt regeringen på den bedömning som nu kan göras av
lärosätenas samlade kapacitet inom forskarutbildningen och av det förväntade
nationella behovet av forskarutbildade inom olika delar av samhället.
Det finns i dag ingen direkt koppling mellan å ena sidan resurstilldelningen
för forskning och forskarutbildning och å andra sidan lärosätenas resultat.
Regeringen bedömer i propositionen att en viss, mindre del av anslagsposterna
för forskning och forskarutbildning inom de olika vetenskapsområdena nu bör
kunna göras beroende av examinationen inom forskarutbildningen. Om ett visst
examensmål inte skulle uppnås, kommer lärosätet enligt regeringen att ges
tillfälle att yttra sig över måluppfyllelsen. Efter detta samråd kan regeringen
antingen besluta att inte vidta någon åtgärd eller också föreslå riksdagen att
lärosätets anslag för forskning och forskarutbildning skall minskas för
kommande budgetår. Det kan även bli aktuellt att sänka målet för kommande
treårsperiod, skriver regeringen. Om lärosätena överträffar sina mål kommer de
inte automatiskt att ges ytterligare anslag, men examinationens storlek kommer
att ingå i underlaget för statsmakternas prioriteringar inför kommande år.
I två motioner begärs att riksdagen avslår regeringens förslag om examensmål.
Enligt motion 1997/98:Ub482 (c) yrkande 4 måste man lokalt ha möjlighet att
utforma den egna forskarutbildningen utan alltför stor detaljstyrning från
statsmakternas sida. Målen borde vara kvalitativa i stället för kvantitativa.
En koppling mellan examensmål och resurstilldelning kan leda till att endast de
projekt beviljas resurser som bedöms ha goda förutsättningar att kunna
genomföras, anmärker motionärerna. - Även i motion 1997/98:Ub441 (kd) yrkande 2
motsätter sig motionärerna att ett prestationsrelaterat
resurstilldelningssystem införs, där bara de avhandlingsämnen som bedöms ha
förutsättningar att snabbt bli klara kommer att beviljas resurser. De befarar
också att licentiatavhandlingen i praktiken blir ett obligatoriskt moment i
forskarutbildningen, eftersom den vid resurstilldelningen kommer att räknas som
en halv doktorsexamen. I stället för hastighetskrav som piska bör incitamenten
för en effektiv studiegång vara de morötter som god handledning,
tillfredsställande försörjning och goda forsknings- och arbetsvillkor innebär,
framhålls i samma motions yrkande 3.
Riksdagen bör enligt motion 1996/97:Ub5 (fp) yrkande 6 göra ett
tillkännagivande till regeringen om behovet av att examinera 2 500 doktorer per
år från år 2000. Motionärernas ambition är att finansiera och inrätta
doktorandtjänster i en omfattning som krävs för att nå detta mål.
U t s k o t t e t ställer sig bakom regeringens förslag att införa
kvantitativa mål för examinationen inom forskarutbildningen. Som regeringen har
påpekat kan sådana mål skapa incitament för lärosätena och fakultetsnämnderna
att effektivisera utbildningen och öka examinationen. En uppföljning förutsätts
ske på både central och lokal nivå av hur examensmålen uppfylls. Utskottet har
inte heller något att erinra mot att graden av måluppfyllelse för examinationen
vid ett lärosäte i vissa fall skall kunna tillmätas betydelse för
resurstilldelningen kommande år. Interna, prestationsrelaterade
resurstilldelningssystem tillämpas redan i dag av flera fakultetsnämnder vid
olika lärosäten. Riksdagen bör alltså godkänna de principer för uppställande av
examensmål för forskarutbildningen som regeringen har förordat och avslå
motionerna 1997/98:Ub441 yrkandena 2 och 3 samt 1997/98:Ub482 yrkande 4 (i
denna del).
Enligt utskottets mening är det emellertid också av väsentlig betydelse att
kvaliteten i forskarutbildningen kan hållas på en hög nivå. De kvalitativa
målen är viktiga, vilket betonas i motion 1997/98:Ub482. Utskottet vill därför
att Högskoleverket skall ges i uppdrag att göra en utvärdering av hur
examinationsmålen uppfylls ur kvalitativa aspekter. Denna utvärdering bör göras
inom nästa treårsperiod. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning
av motion 1997/98:Ub482 yrkande 4 (i denna del) som sin mening ge regeringen
till känna.
Utskottet konstaterar att de examensmål som ställs upp i motion 1996/97:Ub5
ligger något högre än regeringens förslag till preliminära mål - som å andra
sidan anger en undre gräns för examinationen. Det verkliga behovet av
forskarutbildade överstiger de examensmål som regeringen anser det realistiskt
att ställa upp med hänsyn till det statsfinansiella läget och till
forskarutbildningens kapacitet. Utskottet noterar också att Folkpartiet
liberalerna i sin budgetmotion för 1998 tillfört 100 miljoner kronor för att
finansiera ytterligare doktorandtjänster utöver det tillskott med 100 miljoner
kronor som regeringen i propositionen beräknat för samma ändamål. Folkpartiet
hänvisar i sin budgetmotion till det starkt ökande behovet av disputerade
lärare i högskolan.
Utskottet har i sitt budgetbetänkande 1997/98:UbU1 föreslagit en omfördelning
inom fakultetsanslagen till studiefinansiering för doktorander. Utskottet
återkommer till detta i följande avsnitt.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 1996/97:Ub5 yrkande 6.
Antagning till forskarutbildning
I propositionen anger regeringen att till forskarutbildning endast bör få antas
studenter som är behöriga och lämpade, som kan erbjudas handledning och som har
studiefinansiering enligt något av följande två alternativ.
1. Studenten får anställning som doktorand eller beviljas utbildningsbidrag.
Anställning som doktorand kan bara avse arbete på heltid, och
utbildningsbidrag bör beviljas med minst 80 % av fullt bidrag.
2. Studenten har någon annan form av studiefinansiering. Studenten får i detta
fall antas bara om fakultetsnämnden, eller det organ till vilket
antagningsbeslut har delegerats, bedömer att studenten kommer att ha sin
försörjning säkrad under hela utbildningen och kan ägna en så stor andel av
sin tid åt doktorandstudierna att dessa kan slutföras inom åtta år.
Högskoleverket bör enligt regeringen få i uppdrag att följa upp och utvärdera
antagningarna enligt alternativ två.
Som skäl för sin bedömning anför regeringen att det sedan år 1988 finns en
regel som säger att endast det antal doktorander får antas som kan erbjudas
godtagbara villkor i fråga om handledning och studievillkor i övrigt (numera 10
kap. 1 § högskoleförordningen, 1993:100). Enligt samma bestämmelse beslutar
fakultetsnämnden om det högsta antal doktorander som samtidigt får finnas
antagna till forskarutbildning inom ett ämne. Denna regel efterlevs inte
alltid, påpekar regeringen, och det finns institutioner där varje behörig
student som söker till forskarutbildningen antas, oberoende av de ekonomiska
studievillkor som kan erbjudas. Regeringen anser därför att reglerna på denna
punkt bör ges ett tydligare och mer precist innehåll.
Invändningar mot kravet på säkrad studiefinansiering för antagning har gjorts
i flera motioner. I motion 1997/98:Ub482 (c) yrkande 5 framhålls att det skulle
få svåra konsekvenser för viktiga delar av den humanistiska och
samhällsvetenskapliga forskningen om bara forskarstuderande som kan garanteras
utbildningsbidrag eller doktorandanställning skulle antas. Inom dessa
fakulteter är det de ?ofinansierade? doktoranderna som står för en betydande
del av forskningen, anmärker motionärerna. - Enligt motion 1997/98:Ub474 (fp)
yrkande 6 (i denna del) är det oklart om en forskarstuderande som avser att
bedriva studier med annan finansiering än utbildningsbidrag eller
doktorandanställning redan från början måste kunna visa att han eller hon har
studierna finansierade under åtta år.
Riksdagen bör enligt motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 35 göra ett
tillkännagivande till regeringen om det olämpliga i att begränsa antagningen
för sökande som inte kan uppvisa full studiefinansiering för den beräknade
studietiden. Med hänsyn till att den mycket stora grupp forskarstuderande som
redan är antagen men saknar finansiering skall kvarstå i utbildningen, kommer
regeringens förslag att innebära att antagningen, speciellt inom humanistiska
och samhällsvetenskapliga ämnen, i stort sett upphör under de närmaste åren.
Motionärerna anser att det knappast är troligt att nytillkomna sökande kan
hävda sig meritmässigt i konkurrensen med redan antagna forskarstuderande om
doktorandtjänster eller utbildningsbidrag.
Också i motion 1997/98:Ub441 (kd) yrkande 5 avvisas kravet på en färdig
studiefinansiering för antagning till forskarutbildning. Detta innebär i
praktiken ett förbud för teologer, jurister, humanister och samhällsvetare att
som i dag - vid sidan av förvärvsarbete, på egen bekostnad och utan statliga
medel - bedriva forskarstudier med en studietakt på 10-45 % av heltidsstudier.
Risken är stor att det inte kommer att finnas tillräckligt många
forskarstuderande för att anordna kurser och regelbundna seminarier, hävdas det
i motionen. I andra hand vill motionärerna att doktorander skall kunna antas om
de tillsammans med handledaren kan lägga upp en individuell studieplan med i
genomsnitt minst 20 % av full studietakt i syfte att doktorsexamen skall kunna
avläggas senast inom 12 år (yrkande 6).
U t s k o t t e t vill till en början förtydliga att den som söker plats i
forskarutbildning inte måste visa upp en finansiering för alla åtta åren, utan
att det är högskolan som har ansvaret för att kravet på studiefinansiering
skall kunna uppfyllas. Det är alltså den som antar en person till doktorand som
vid antagningstillfället skall göra en bedömning huruvida det finns ekonomiska
förutsättningar för doktoranden att slutföra sin utbildning inom åtta år. Denna
bedömning kan grunda sig på olika faktorer såsom om det är möjligt att
finansiera en ny doktorand genom stipendier, studiemedel, externa anslag eller
genom yrkesverksamhet som går att kombinera med avhandlingsarbetet. Det innebär
alltså att doktorandstudier skall kunna kombineras med förvärvsarbete som sker
på sådant sätt att det ges utrymme för studier. Utskottet vill
sammanfattningsvis framhålla att ordnad finansiering är en förutsättning för
att en forskarstuderande skall antas. Andra förutsättningar för antagning är
självklart att den blivande doktoranden är behörig och lämplig samt att det
finns handledning och andra resurser för att han eller hon skall kunna slutföra
utbildningen.
När det särskilt gäller behovet av ett visst antal deltagare, en kritisk
massa, i seminarier inom forskarutbildningen vill utskottet understryka att det
aktuella regeringsförslaget endast avser villkoren för antagning av
doktorander. Avsikten är således inte att centralt reglera i vad mån icke
antagna men intresserade personer skall få deltaga i seminariearbetet. Frågan
om öppna seminarier avgörs även fortsättningsvis lokalt, t.ex. av handledaren.
För att det skall vara möjligt för främst de humanistiska och
samhällsvetenskapliga fakulteterna att ta emot nya doktorander under de
närmaste åren föreslår utskottet i sitt budgetbetänkande 1997/98:UbU1 en viss
ändrad medelsanvändning inom anslagen till universiteten. Som utskottet där
anför finns det nämligen inom dessa fakulteter viss risk för att större delen
av utrymmet inom ramen för de anslag som regeringen föreslagit kommer att gå åt
för att finansiera redan antagna doktorander så att de kan fullfölja sin
doktorsexamen. Utskottets förslag i budgetbetänkandet innebär att
avsättningarna inom respektive fakultetsanslag till studiefinansiering i
forskarutbildningen ökas med sammanlagt 50 miljoner kronor i förhållande till
vad regeringen utgått från i budgetpropositionen. Av detta belopp bör 30
miljoner kronor avsättas inom de humanistiska, teologiska, juridiska och
samhällsvetenskapliga fakulteterna. Återstående 20 miljoner kronor bör avsättas
inom de tekniska och naturvetenskapliga fakulteterna.
Utskottet har sammanfattningsvis inget att erinra mot att regeringen på sätt
som redovisats förtydligar och preciserar gällande bestämmelser om antagning av
doktorander. De nu behandlade motionsyrkandena bör därför avslås av riksdagen.
Studiefinansiering inom forskarutbildningen
Regeringen beskriver i propositionen de olika former som finns för
studiefinansiering inom forskarutbildningen. Bland annat framhålls att
anställning som doktorand alltid är en heltidsanställning. I dag gäller att
minst två tredjedelar av arbetstiden skall ägnas åt den egna
forskarutbildningen. Resterande tid får ägnas åt arbete inom grundutbildningen
och övrigt institutionsarbete. Regeringen gör nu den bedömningen att minst 80 %
av arbetstiden inom en doktorandanställning bör avse egna forskarstudier.
Likaså avser regeringen att införa en bestämmelse om att utbildningsbidrag inte
får lämnas med del av bidrag som understiger 80 %. Som skäl för förändringarna
anges vikten av att doktoranderna kan koncentrera sig på sina studier.
Regeringen anser vidare att en doktorand som har utbildningsbidrag bör erbjudas
anställning som doktorand senast när två år återstår av studierna enligt den
individuella studieplanen.
Under detta avsnitt i propositionen tar regeringen upp till sakbehandling ett
förslag till ändring av 4 kap. 8 § studiestödslagen (1973:349) som avser
studiemedel för forskarutbildning. Förslaget till lagtext finns i
budgetpropositionen under utgiftsområde 15 Studiestöd och tas upp i utskottets
budgetbetänkande 1997/98:UbU2.
Studiemedel kan enligt gällande bestämmelser beviljas för studier på
högskolenivå under sex år och för ytterligare tid om det finns särskilda skäl.
Bakgrunden till det aktuella lagförslaget är att det har utvecklats en generös
praxis som innebär att doktorander i praktiken kan få studiemedel under hela
forskarutbildningen även om tidsgränsen sex år för studiemedel väsentligt
överskrids. Regeringen framhåller att om nuvarande praxis för beviljande av
studiemedel för forskarutbildning behålls, blir en bestämmelse om att
antagningen skall begränsas till studerande med adekvat studiefinansiering m.m.
verkningslös.
Regeringen föreslår därför att studiemedel skall kunna utgå till en doktorand
för forskarutbildning endast om följande två villkor är uppfyllda.
3. Det sammanlagda antalet år med studiemedel inom grundutbildning och
forskarutbildning överskrider inte det högsta antal år (för närvarande sex
år) som studiemedel enligt huvudregeln, dvs. utan särskilda skäl, får
lämnas.
4. Doktoranden är inte och har inte varit anställd som doktorand samt innehar
inte och har inte innehaft utbildningsbidrag.
Avslag på regeringens förslag om begränsningar i rätten till studiemedel för
forskarutbildning begärs i tre motioner. Enligt motion 1997/98:Ub482 (c)
yrkande 6 innebär förslaget att personer med bred grundutbildning och stora
studielån hindras från att forskarstudera om de inte kan få en
doktorandanställning eller utbildningsbidrag. Det innebär vidare att en del
doktorander kan tvingas avbryta sina forskarstudier om doktorandtjänsten löper
ut innan examen är klar och studiemedel inte kan erhållas under det avslutande
året.
Också i motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 36 tar motionärerna bestämt avstånd
från regeringens förslag att begränsa möjligheterna till finansiering av
forskarutbildning med studiemedel. Det vore enligt dem olyckligt om
forskarutbildningen övergick till att bli en kursbunden skola för några få
heltidsanställda studerande.
Enligt motion 1997/98:Ub441 (kd) yrkande 7 är det helt orimligt att hindra en
doktorand, som själv vill finansiera sina forskarstudier något eller några år,
från att ta studielån. Om problemet är återbetalningen av studielånet är det
den problematiken som skall angripas, menar motionärerna. I andra hand föreslår
de att det inte skall prövas hur länge en studerande uppburit studiemedel utan
hur stor dennes faktiska skuldbörda är (yrkande 8).
I motion 1997/98:Ub474 (fp) yrkande 5 begärs en plan för hur de som nu är
inskrivna som forskarstuderande och som saknar finansiering enligt de nya
reglerna för forskarutbildning skall kunna fortsätta sina studier.
U t s k o t t e t håller det för troligt att många sökande till
forskarutbildning har en kortare grundutbildning än sex år, dvs. den tidsgräns
för erhållande av studiemedel som inte får överskridas. Utrymme bör då finnas
att söka ytterligare studiemedel. Utskottet vill göra klart att det i sådana
fall skall vara möjligt för den forskarstuderande att inleda forskarstudierna
med utnyttjande av studiemedel.
När det gäller doktorander som har haft doktorandtjänst under fyra år men
inte är klara med doktorsexamen vill utskottet återigen betona högskolans
ansvar i studiefinansieringsfrågan. Finns förutsättningen att doktoranden kan
slutföra sina studier bör fakulteten eller institutionen se till att detta görs
och tillskjuta nödvändig finansiering.
En annan fråga gäller de redan antagna doktoranderna utan sådan finansiering
som kommer att förutsättas för antagning till forskarutbildning. Utskottet
ansluter sig till regeringens uppfattning att lärosätena under en övergångs-
period 1998-1999 bör kunna använda en stor del av den särskilda satsning om 100
miljoner kronor - som regeringen föreslår i budgetpropositionen för
studiefinansiering för doktorander - till att underlätta för doktorander utan
godtagbar finansiering att slutföra sin utbildning inom de närmaste åren.
Därtill vill utskottet erinra om att Riksbankens Jubileumsfond genom beslut
under våren 1997 har avdelat 60 miljoner kronor som en engångsinsats för att
stödja icke finansierade doktorander inom humaniora och samhällsvetenskap,
vilka befinner sig i slutskedet av sina doktorandstudier och skulle kunna
slutföra dessa senast vid utgången av år 1999.
Utskottet vill också hänvisa till övergångsbestämmelserna till regeringens
förslag till ändring av studiestödslagen (lagförslaget är bilagt utskottets
betänkande 1997/98:UbU2). Där sägs att till den som fått studiemedel för
forskarutbildning som påbörjats före ikraftträdandet av denna lag - dvs. före
den 1 januari 1998 - lämnas studiemedel enligt äldre föreskrifter för
forskarutbildning som bedrivs före utgången av år 2001. Det betyder att den som
nu bedriver eller före årsskiftet påbörjar forskarstudier med studiemedel kan
fortsätta med detta i ytterligare fyra år.
Enligt utskottets mening bör riksdagen - med de förtydliganden som nu gjorts
- avslå motionerna 1997/98:Ub441 yrkande 8, 1997/98:Ub474 yrkande 5 och
1997/98:Ub807 yrkande 36. Utskottet tar ställning till regeringens förslag om
ändring av 4 kap. 8 § studiestödslagen samt motionerna 1997/98: Ub441 yrkande 7
och 1997/98:Ub482 yrkande 6 (vari begärs avslag på lag-förslaget) i sitt
betänkande 1997/98:UbU2 om studiestöd.
I motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 34 pläderar motionärerna för sitt förslag
om införande av ett grundforskningsavdrag som enligt deras mening skulle kunna
kraftigt förbättra de forskarstuderandes ekonomiska situation utan att några
ytterligare medel behöver tillskjutas i budgeten. Grundforskningsavdraget
skulle bl.a. kunna bidra med 500 miljoner kronor för doktorandtjänster.
U t s k o t t e t behandlar motionärernas förslag om ett
grundforskningsavdrag i sitt budgetbetänkande 1997/98:UbU1 och föreslår där att
riksdagen avslår detsamma. I konsekvens härmed bör riksdagen också avslå här
aktuellt motionsyrkande.
Utbildningens uppläggning, handledning m.m.
Enligt 9 kap. 7 § högskoleförordningen skall det för varje doktorand utses en
eller flera handledare, och doktoranden har rätt till handledning under
sammanlagt den tid som kan behövas för den föreskrivna utbildningen om 160
poäng. Vidare föreskrivs att kraven på kunskaper för varje doktorand skall
preciseras i en individuell studieplan. Enligt regeringen visar undersökningar
som Högskoleverket och Riksrevisionsverket gjort att denna regel efterlevs i
mycket varierande omfattning. De individuella studieplanerna får ofta föga
uppmärksamhet och uppföljningen uppvisar inte sällan stora brister.
Omfattningen av handledningen liksom av kvaliteten och intensiteten i
handledningen kan likaså variera mellan fakulteterna.
Regeringen anser att forskarutbildningens betydelse inom fakultetsnämndens
ansvarsområde bör ytterligare betonas. Som ett led i detta avser regeringen
föreskriva att varje fakultetsnämnd skall utse en studierektor för
forskarutbildningen. Studierektorn bör ha ett övergripande ansvar för
forskarutbildningens uppläggning, samordning av forskarutbildningskurser,
eventuella forskarskolor samt utbildning av handledare. Studierektorn bör även
utöva allmän tillsyn över forskarutbildningen.
Utformningen och uppföljningen av den individuella studieplanen för varje
doktorand bör enligt regeringen ägnas närmare uppmärksamhet. Studie-planen bör
upprättas vid antagningen och klart ange dels doktorandens, dels
fakultetsnämndens åtaganden, t.ex. vad gäller doktorandens tillgång till
handledning och övriga resurser. Studieplanen bör följas upp varje år.
Regeringen anser vidare att en fakultetsnämnd bör kunna besluta att en
doktorand som i väsentlig mån har misslyckats med att uppfylla sina åtaganden
enligt den individuella studieplanen inte längre skall ha rätt till
handledning, arbetsplats och övriga resurser. För doktorander som har
anställning eller utbildningsbidrag kan ett beslut att dra in resurserna
självfallet bli aktuellt endast vid anställningstidens respektive bidragstidens
slut, framhåller regeringen.
Det understryks i propositionen att det förhållandet att en doktorand har
fråntagits rätten till resurser inte är detsamma som ett avskiljande.
Doktoranden är fortfarande antagen men får studera vidare helt på egen hand. Om
doktoranden senare gör sannolikt att han eller hon har förmåga att gå igenom
utbildningen bör doktoranden åter få tillgång till handledning och andra
rersurser.
I motion 1997/98:Ub474 (fp) yrkande 6 betonas att det bör ligga inom ramen för
varje högskolas eget ansvar att avgöra hur forskarutbildningen skall
administreras. Motionärerna anser att man från centralt håll inte skall ge
anvisningar till fakultetsnämnderna att de skall ha särskilda studierektorer
för forskarutbildningen.
Också i motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 32 påtalas nackdelarna med att
anställa särskilda studierektorer vid varje fakultet. En sådan lösning, anför
motionärerna, kan lätt leda till ytterligare byråkratisering av
universitetsledningen utan att man därvid når några reella förbättringar. I
stället bör Högskoleverket bistå högskolan med rekommendationer och i sin
tillsyn särskilt uppmärksamma forskarutbildningens utformning.
U t s k o t t e t har samma uppfattning som motionärerna att frågan huruvida
särskilda studierektorer skall finnas för forskarutbildningen bör avgöras av
respektive lärosäte. Enligt vad utskottet erfarit har redan i dag vissa
lärosäten sådana tjänster inrättade. Någon central reglering i detta avseende
bör således inte göras. Vad utskottet nu anfört om studierektorer för
forskarutbildningen bör riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Ub474
yrkande 6 i denna del och 1997/98:Ub807 yrkande 32 som sin mening ge regeringen
till känna.
Rättigheten att byta handledare behandlas i motion 1997/98:Ub482 (c) yrkande 2.
Det bör finnas regler som ger doktorander denna rätt, anser motionärerna.
U t s k o t t e t hänvisar till att det i högskoleförordningen föreskrivs
att en doktorand som begär det skall få byta handledare (9 kap. 7 §). Någon
ändring av denna bestämmelse är inte aktuell. Motionsyrkandet bör därmed avslås
av riksdagen.
I motion 1997/98:Ub441 (kd) yrkande 9 kritiseras regeringens åsikter om att
tillfälligt inaktiva doktorander skall avvisas. Om problemet är att dessa
forskarstuderande håller en så låg studietakt att de skulle kunna bli färdiga
med sin doktorsexamen först efter tio år eller mer, löser man det inte genom
att avregistrera dem. Motionärerna menar att en bättre lösning är att ge dessa
doktorander tillräckliga medel för att kunna studera på heltid.
U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandet. Den reformering av
forskarutbildningen som nu behandlas har som främsta syfte att öka
genomströmningen inom forskarutbildningen och därmed öka antalet disputerade.
För att förbättra möjligheterna till forskarstudier på heltid avsätter
regeringen, som nämnts, i budgetpropositionen ytterligare 100 miljoner kronor
till studiefinansiering för doktorander. Som också nämnts föreslår utskottet
att studiefinansieringen utöver regeringens förslag skall tillföras 50 miljoner
kronor genom omfördelning inom fakultetsanslagen. Medelstilldelningen behandlas
i utskottets budgetbetänkande 1997/98:UbU1.
Doktorsavhandlingen m.m.
I propositionen hävdar regeringen att formerna för publiceringen av
doktorsavhandlingar spelar en stor roll för studietidens längd. Här har
ämnestraditionerna betydelse. Så t.ex. är doktorsavhandlingen inom humanistisk,
teologisk, juridisk och delar av samhällsvetenskaplig fakultet vanligen en
monografi, som ofta trycks till avsevärd kostnad före disputationen. Inom
övriga fakulteter är avhandlingen vanligen en sammanläggning av flera
uppsatser, med en analyserande sammanfattning, och tryckt på ett billigare sätt
i en mindre upplaga.
Regeringen bedömer att monografiavhandlingar och även andra avhandlingar bör
kunna framställas med mindre kostsam teknik och endast i en begränsad upplaga
före disputationen. Ansvaret för detta bör ligga på fakultetsnämnden som har
att bedöma vad som är lämpligt i varje enskilt fall med tillämpande av de
grundläggande regler om disputation och avhandlingens tillgänglighet som finns
i högskoleförordningen. Mot denna bakgrund avser regeringen att upphäva
förordningen (1970:276) om doktorsavhandlingar.
I motion 1997/98:Ub441 (kd) yrkande 10 framförs invändningar mot att
doktorsavhandlingar skall kunna produceras i en enklare utformning än en
monografi och tryckas bara i en mindre upplaga före disputationen. Motionärerna
menar att regeringen bortser från att det inte är själva doktorstiteln som är
forskarnas motivation, utan det är att få en dokumentation av att man har en
god vetenskaplig kompetens. De tar också i samma motion upp frågan om det inte
borde göras obligatoriskt att varje doktorsavhandling skall åtföljas av en
populärvetenskaplig sammanfattning (yrkande 11).
Synpunkter på att doktorsavhandlingarna borde vara registrerade i nationella
och internationella register, dvs. vara försedda med ISBN- eller ISSN-nummer,
lämnas i motion 1997/98:Ub474 (fp) yrkande 6 (i denna del). Detta är enligt
motionärerna viktigt för att få en bredare internationell spridning.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
Utskottet har inget att invända mot att regeringen upphäver förordningen om
doktorsavhandlingar och att avhandlingar i fortsättningen framställs på ett
enklare och billigare sätt i en mindre upplaga före disputationen. Slopandet av
förordningen innebär att det är fakultetsnämnden som får avgöra upplagans
storlek och framställningssätt. Det är också nämnden som har att besluta om
bidrag till framställningskostnader. Efter disputationen kan den nyexaminerade
doktorn publicera avhandlingen eller delar därav på ett lämpligt sätt och söka
externa medel för detta. Fakultetsnämnden kan självfallet välja att stödja även
denna publicering om det är önskvärt att de forskningsresultat som redovisas i
doktorsavhandlingen får stor spridning.
Utskottet har tidigare, senast under föregående riksmöte, behandlat liknande
motionsyrkanden om en obligatorisk populärvetenskaplig sammanfattning av
doktorsavhandlingen (bet. 1996/97:UbU3). Utskottet har ställt sig avvisande
till tanken på att det centralt skall utfärdas föreskrifter om detta. Utskottet
har fortfarande samma uppfattning. Liksom tidigare hänvisar utskottet till
möjligheten att lokalt utfärda rekommendationer om populärvetenskapliga
sammanfattningar av avhandlingar i den mån det bedöms lämpligt.
Enligt vad utskottet erfarit är de flesta avhandlingar som i dag framställs
med kontorsoffset försedda med ISBN-nummer.
Genomförandet av reformeringen av forskarutbildningen
Enligt propositionen bör de nya reglerna rörande studiemedel avse dem som
påbörjar forskarutbildning efter den 1 januari 1998. I övrigt bör de nya
reglerna träda i kraft den 1 april 1998. Regeringen anger att det i samband med
det kommande förordningsarbetet finns anledning att närmare ta ställning till
vilka övergångsregler som kan behövas.
Kvinnor i forskarutbildning
Behovet av en mer aktiv rekrytering av kvinnor till forskarutbildningen tas upp
i flera motioner.
I motion 1997/98:Ub810 (c) yrkande 9 betonas att en viktig förutsättning för
att kvinnor i ökad utsträckning skall bedriva forskarstudier är att detta kan
ske under ekonomiskt trygga omständigheter genom att de får dokto-
randanställningar. Motionerna 1997/98:Ub804 (c) yrkande 2 och 1996/97:Ub448 (c)
yrkande 2 innehåller liknande uttalanden. Motionärerna tillägger att kvinnor
missgynnas vid den handplockning av doktorander som i dag förekommer. Alla
sökande, oavsett kön och var man genomfört sin grundutbildning, måste få
konkurrera på lika villkor, framhåller motionärerna.
Den viktigaste åtgärden för att öka andelen kvinnor som disputerar är enligt
motionerna 1997/98:A806 (fp) yrkande 16, 1996/97:Ub5 (fp) yrkande 7 och
1996/97:Ub35 (fp) yrkande 14 att doktorandanställningar återinförs på bred
front. Motionärerna betonar att sådana anställningar ger en social trygghet,
något som är speciellt viktigt för att fler kvinnor skall binda sig för långa
och krävande forskarstudier i en ålder då det är aktuellt att bilda familj.
Liknande skrivningar finns i motion 1996/97:Ub512 (kd) yrkande 21, nämligen
att ett av de problem som gör att många kvinnor inte vågar ta steget in i en
forskarutbildning är svårigheten att kombinera sådana studier med föräldraskap.
Motionärerna vill därför ha fler doktorandtjänster.
I motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 38 efterfrågas likvärdiga villkor för
kvinnor och män i forskarutbildning vid universitet och högskolor. Motionärerna
hävdar att kvinnorna inte är lika benägna som männen att gå in i pågående
institutionsprojekt. Kvinnorna kommer därmed automatiskt i underläge i
konkurrensen om platserna i forskarutbildningen om kravet på ordnad
finansiering för antagning genomförs.
Enligt u t s k o t t e t s mening bör motionsyrkandena avslås av riksdagen.
Både riksdag och regering har många gånger på senare år markerat att det är
angeläget med en ökad jämställdhet inom högskolan, vilket bör beaktas bl.a. vid
rekryteringar till anställningar som lärare och forskare. Enligt en redovisning
i propositionen har andelen kvinnor bland de nyantagna inom forskarutbildningen
ökat successivt från ca 25 % i början av 1970-talet till 40 % år 1996. Även
andelen kvinnor bland nyexaminerade doktorer har ökat och uppgick år 1996 till
32 %. Regeringen meddelar i sammanhanget att man avser att noga följa
utvecklingen av andelen kvinnor bland nyantagna respektive examinerade i
forskarutbildningen inom samtliga fyra vetenskaps-områden. Utskottet utgår från
att uppmärksamheten då också är fäst vid att kvinnor och män behandlas lika i
fråga om antagning till forskarutbildning och doktorandanställning. Beträffande
en utökning av antalet doktorandanställningar har utskottet i det föregående
redovisat att ytterligare medel tillförs för studiefinansiering inom
forskarutbildningen i budgeten för nästa år.
Övriga frågor
En rätt att överklaga beslut om doktorandanställning bör införas. Det begärs i
motionerna 1997/98:Ub482 (c) yrkande 3 och 1996/97:Ub34 (v) yrkande 6. I den
förstnämnda motionen anmärks att ett objektivt anställningsförfarande är
önskvärt, där de sökande konkurrerar på lika villkor. Detta motiverar att en
besvärsrätt finns i likhet med vad som gäller för andra tillsättningar inom
högskoleväsendet. I den senare motionen påtalas det orimliga i att beslut om
anställning som doktorand inte går att överklaga.
U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandena. Enligt gällande bestämmelser i
högskoleförordningen (1993:100) får beslut om tillsättning av annan tjänst än
doktorandtjänst eller vikariat på tjänst vid statlig högskola överklagas till
Överklagandenämnden för högskolan (13 kap. 2 §). Såväl tillträdet till
forskarutbildningen som tillsättningen av doktorandtjänster är kringgärdade av
bestämmelser i samma förordning (10 kap. resp. 5 kap.). Utskottet har tidigare
avstyrkt liknande motionsyrkanden och då pekat på att grunden för urval bland
behöriga sökande till forskarutbildning är graden av förmåga att tillgodogöra
sig sådan utbildning. Också vid tillsättning av en doktorandtjänst skall
avseende främst fästas vid graden av förmåga att tillgodogöra sig
forskarutbildningen. Några ändrade regler på denna punkt har inte aviserats i
propositionen.
I motionerna 1997/98:Ub482 (c) yrkande 1 och 1996/97:Ub451 (c) yrkande 13
föreslås att ett nytt system prövas där medel för forskarutbildningen kan
flytta med doktoranden till ett annat lärosäte. Motionärerna menar att det
förhållandet att en doktorand på grund av familjebildning eller av annat skäl
tvingas flytta inte skall behöva betyda att han eller hon måste ge upp sin
ambition att disputera.
U t s k o t t e t är inte berett att förorda ett system i enlighet med
motionärernas förslag. Utskottet vill peka på att de resurser som tas i anspråk
för en doktorandanställning är knutna till det anslag som ges till forskning
och forskarutbildning vid ett lärosäte. Enligt uppgift i propositionen beräknas
de totala kostnaderna för en doktorand uppgå till i genomsnitt 470 000 kr per
år. Däri inräknas då kostnader för lön, handledning, arbetsrum, utrustning m.m.
Motionsyrkandena avstyrks.
Behovet av ett särskilt anslag för finansiering av doktoranders
forskningsarbeten framhålls i motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 33. Det är
enligt motionärerna angeläget att till forskningsråden anslå särskilda medel
för sådant stöd. Detta för att öka möjligheten för unga forskare att pröva nya
idéer och för att minska ett av hindren för kvinnliga forskarstuderande som
oftare än män, hävdar motionärerna, väljer avhandlingsämnen som inte direkt
faller inom någon handledares projekt.
U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandet med hänvisning till att det är
möjligt för varje fakultetsnämnd att inom ramen för sitt fakultetsanslag själv
besluta om medel för doktorandernas forskning. Fakultetsanslaget är även avsett
för detta.
Enligt motion 1996/97:Ub451 (c) yrkande 12 finns det ett starkt intresse, både
inom näringslivet och inom samhället som helhet, att fler doktorsutbildade
personer kan etableras i arbetslivet. Det är därför rimligt, anser
motionärerna, att näringslivet medverkar i finansieringen av doktorandtjänster.
Motionärerna vill att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur ett program
för doktorandtjänster kan utformas, genomföras och finansieras.
U t s k o t t e t konstaterar att det redan i dag finns s.k.
industridoktorander, för vilka näringslivet helt eller delvis genom anställning
finansierar forskarutbildning. Utskottet är inte berett att förorda att
riksdagen begär ett sådant program som efterfrågas utan avstyrker
motionsyrkandet.
Riksdagen bör enligt motion 1997/98:Ub401 (m) uttala sig för att
doktorandstipendier införs vid de konstnärliga högskolorna. Motionären menar
att detta skulle skapa möjligheter för eleverna att utveckla sitt konstnärskap
efter grundexamen under kvalificerad ledning och att avsluta med ett
examensprov liknande doktorsdisputationen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen skall avslå motionsyrkandet med
hänvisning till att ingen av de konstnärliga högskolorna har rätt att utfärda
doktorsexamen. De examensrättigheter som hittills tilldelats dessa högskolor
gäller enbart grundläggande högskoleutbildning.
All forskarutbildning bör innehålla undervisningsmoment i biologi, ekologi och
filosofi, föreslås det i motionerna 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 37, 1996/97:Ub10
(mp) yrkande 23 och 1996/97:Ub514 (mp) yrkande 28. Syftet är att forskningen
skall kunna aktivt bidra till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling.
U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandena. Enligt utskottets mening bör
riksdagen inte uttala sig om det närmare innehållet i forskarutbildningen.
Detta bör fastställas lokalt av fakultetsnämnd.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på regeringens förslag till reformering av
forskarutbildningen
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub411 yrkande 15, 1997/98:Ub458
yrkandena 1 och 2 samt 1997/98:Ub805 yrkande 9,
res. 1 (m)
res. 2 (v) - delvis
2. beträffande examensmål för forskarutbildningen, m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1996/97:Ub5 yrkande 6, 1997/98:Ub441 yrkandena 2 och 3 samt 1997/98:Ub482
yrkande 4 (i denna del) godkänner principerna för uppställande av
examensmål för forskarutbildningen,
res. 3 (fp) - delvis
res. 4 (kd) - delvis
3. beträffande uppdrag till Högskoleverket om en utvärdering av hur
examensmålen uppfylls
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Ub482 yrkande 4 (i denna
del) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. beträffande antagning till forskarutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub441 yrkande 5, 1997/98:Ub474 yrkande
6 (i denna del), 1997/98:Ub482 yrkande 5, samt 1997/98:Ub807 yrkande 35,
res. 5 (mp) - delvis
res. 4 (kd) - delvis
5. beträffande lägre studietakt inom forskarutbildningen
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub441 yrkande 6,
res. 4 (kd) - delvis (villk. mom. 4)
6. beträffande studiefinansiering inom forskarutbildningen
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub441 yrkande 8, 1997/98: Ub474 yrkande
5 och 1997/98:Ub807 yrkande 36,
res. 5 (mp) - delvis
7. beträffande finansiering av doktorandtjänster genom ett
grundforskningsavdrag
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 34,
res. 5 (mp) - delvis
8. beträffande studierektor för forskarutbildningen
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Ub474 yrkande 6 (i denna del)
och 1997/98:Ub807 yrkande 32 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
9. beträffande handledare
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub482 yrkande 2,
10. beträffande åtgärder mot inaktiva doktorander
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub441 yrkande 9,
res. 4 (kd) - delvis
11. beträffande framställande av doktorsavhandling, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub441 yrkande 10 och 1997/98:Ub474
yrkande 6 (i denna del),
res. 4 (kd) - delvis
12. beträffande populärvetenskaplig sammanfattning av
doktorsavhandling
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub441 yrkande 11,
res. 4 (kd) - delvis
13. beträffande rekrytering av kvinnor till forskarutbildningen,
m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 7, 1996/97:
Ub35 yrkande 14, 1996/97:Ub448 yrkande 2, 1996/97:Ub512 yrkande 21,
1997/98:Ub804 yrkande 2, 1997/98:Ub810 yrkande 9 och 1997/98:A806 yrkande
16,
res. 3 (fp) - delvis
res. 2 (v) - delvis
14. beträffande likvärdiga villkor för kvinnor och män i
forskarutbildningen
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 38,
res. 6 (v, mp)
15. beträffande besvärsrätt vid anställning av doktorander
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub34 yrkande 6 och 1997/98:Ub482
yrkande 3,
res. 7 (c, fp, v)
16. beträffande rätt för doktorand att överflytta medel för
forskarutbildning till annan högskola
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub451 yrkande 13 och 1997/98:Ub482
yrkande 1,
res. 8 (c)
17. beträffande behovet av ett särskilt anslag för doktoranders
forskningsarbeten
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 33,
res. 5 (mp) - delvis
18. beträffande program för doktorandtjänster i samarbete med
näringslivet
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub451 yrkande 12,
19. beträffande doktorandstipendier vid de konstnärliga högskolorna
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub401,
20. beträffande undervisningsmoment i biologi, ekologi och filosofi i
all forskarutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub10 yrkande 23, 1996/97:Ub514 yrkande
28 och 1997/98:Ub807 yrkande 37.
res. 5 (mp) - delvis
Stockholm den 25 november 1997
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt
Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m),
Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin
(m), Margitta Edgren (fp), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig (v), Majléne
Westerlund Panke (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp) och Tuve
Skånberg (kd).
Reservationer
1. Avslag på regeringens förslag till reformering av forskarutbildningen (mom.
1)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m) och Hans Hjortzberg-Nordlund
(m) anför:
Vi anser att regeringens förslag till reformering av forskarutbildningen
innebär en total reglering av antagningen till denna. Förslagen syftar av allt
att döma till att försämra den svenska doktorsexamen i vetenskapligt avseende.
Regeringen föreslår ett förbud för antagning av doktorander som saknar
fullständig finansiering av hela sin studietid som doktorand, samtidigt som man
starkt begränsar möjligheterna att genomgå forskarutbildning med stöd av
studiemedel. Detta är en onödig begränsning av antagningen till
forskarutbildning i ett läge när Sverige behöver fler doktorsutbildade.
Konsekvenserna av regeringens förslag är inte utredda.
Enligt vår mening skall universitet och högskolor ges en skyldighet att vid
antagning till forskarutbildning utgå från den sökandes kvalifikationer och
förutsättningar. Därutöver ligger det i lärosätenas intresse att tillse att
såväl handledning som villkoren i övrigt uppfyller de krav som
forskarutbildningen ställer. Detta ger bättre förutsättningar för att anpassa
forskarutbildningens innehåll och kvalitet efter respektive inriktning och
ämnesområde än regeringsförslaget, som vi anser bör avslås av riksdagen.
Vad vi nu sagt bör riksdagen med bifall till våra motioner i ärendet som sin
mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 1 bort
hemställa
1. beträffande avslag på regeringens förslag till reformering av
forskarutbildningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub411 yrkande 15 och
1997/98:Ub805 yrkande 9 samt med anledning av motion 1997/98:Ub458
yrkandena 1 och 2 avslår regeringens förslag och som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
2. Avslag på regeringens förslag till reformering av forskarutbildningen, m.m.
(mom. 1 och 13)
Britt-Marie Danestig (v) anför:
Vänsterpartiet har i motion 1997/98:Ub458, till vilken jag hänvisar, ställt sig
mycket tveksamt till delar av regeringens förslag till reformering av
forskarutbildningen. Så kommer t.ex. förslagen om skärpta antagningsregler att
innebära drastiska minskningar av antalet doktorander vid många institutioner,
främst inom humanistisk fakultet. Det kan göra det svårt att få tillräckligt
antal studerande till kurser eller seminarier. Jag anser att frågan om
effektivitet inte enbart hänger samman med genomströmningen. För att bli en god
forskare krävs en bred personlig erfarenhetsbas och mognad. Det måste därför
vara naturligt och möjligt att kombinera forskarutbildning med annan
verksamhet, som t.ex. undervisning eller näringslivspraktik. För kvinnor är
förslaget om forskarutbildning på heltid under fyra år enligt min mening inte
realistiskt. Jag accepterar inte att endast de som har full studiefinansiering
för hela utbildningstiden skall kunna antas och inte heller att passiva
doktorander skall avregistreras.
Därtill saknar jag en analys av förslagens konsekvenser. Vi i Vänsterpartiet
vill att regeringen skall återkomma till riksdagen med ett nytt förslag om
forskarutbildningen sedan en seriös dialog förts med forskarsamhället och
studentorganisationerna. Riksdagen bör avslå det nu aktuella regeringsförslaget
och som sin mening ge regeringen till känna vad jag nu anfört.
Jag anser att en mer aktiv rekrytering av kvinnor till forskarutbildningen är
nödvändig. Jag stöder uppfattningen i motionerna 1996/97:Ub448 yrkande 2 och
1997/98:Ub804 yrkande 2 att alla sökande, oavsett kön och var man genomfört sin
grundutbildning, måste konkurrera på lika villkor i ett objektivt förfarande
vid anställning som doktorand. Den handplockning av doktorander som i dag
förekommer missgynnar kvinnor genom den informella tillsättningen.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1 och 13
bort hemställa
1. beträffande avslag på regeringens förslag till reformering av
forskarutbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub458 yrkandena 1 och 2 samt med
anledning av motionerna 1996/97:Ub411 yrkande 15 och 1997/98:Ub805 yrkande
9 avslår regeringens förslag och som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
13. beträffande rekrytering av kvinnor till forskarutbildningen, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub448 yrkande 2 och
1997/98:Ub804 yrkande 2 samt med anledning av motionerna 1996/97:Ub5
yrkande 7, 1996/97:Ub35 yrkande 14, 1996/97:Ub512 yrkande 21,
1997/98:Ub810 yrkande 9 och 1997/98:A806 yrkande 16 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
3. Examensmål för forskarutbildningen, m.m. (mom. 2 och 13)
Margitta Edgren (fp) anför:
Jag ställer mig bakom de av regeringen föreslagna principerna för uppställande
av examensmål för forskarutbildningen. Dock bör examensmålen enligt min mening
kunna sättas högre, vilket uttrycks i motion 1996/97:Ub5 yrkande 6. Folkpartiet
liberalerna har ambitionen att finansiera doktorandanställningar i en
omfattning som krävs för att nå målet att 2 500 doktorander skall examineras
varje år från år 2000. Detta är angeläget, bl.a. med hänsyn till det starkt
ökande behovet av disputerade lärare i högskolan. Vad jag nu har sagt bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Den viktigaste åtgärden för att få fler kvinnor att fortsätta sina studier
till disputation är att återinföra doktorandanställningar på bred front.
Kvinnors intresse för att forskarstudera är mycket knutet till om det är
möjligt att få anställning som doktorand, eftersom sådana anställningar ger en
social trygghet i en ålder då det är aktuellt att bilda familj. Riksdagen bör
bifalla motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 7, 1996/97:Ub35 yrkande 14 och
1997/98:A806 yrkande 16.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 2 och 13
bort hemställa
2. beträffande examensmål för forskarutbildningen, m.m.
att riksdagen dels med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1997/98:Ub441 yrkandena 2 och 3 och 1997/98:Ub482 yrkande 4 (i
denna del) godkänner principerna för uppställande av
examensmål för forskarutbildningen, dels med bifall till motion
1996/97:Ub5 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
13. beträffande rekrytering av kvinnor till forskarutbildningen, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 7, 1996/97:Ub35
yrkande 14 och 1997/98:A806 yrkande 16 samt med anledning av motionerna
1996/97:Ub448 yrkande 2, 1996/97:Ub512 yrkande 21, 1997/98:Ub804 yrkande 2
och 1997/98:Ub810 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
4. Examensmål för forskarutbildningen, m.m. (mom. 2, 4, 5, 10, 11 och 12)
Tuve Skånberg (kd) anför:
Regeringens förslag om examensmål är olyckligt. Vi kristdemokrater befarar att
forskningsfriheten blir starkt hotad av ett prestationsrelaterat
resurstilldelningssystem. Bara de projekt och avhandlingsämnen som bedöms ha
goda förutsättningar att snabbt kunna genomföras kommer att beviljas resurser.
Vi befarar också att licentiatavhandlingen i praktiken blir ett obligatoriskt
moment i forskarutbildningen, eftersom den vid resurstilldelningen kommer att
räknas som en halv doktorsexamen. Riksdagen bör i enlighet med motion
1997/98:Ub441 avslå regeringens förslag om examensmål och göra ett uttalande om
att en effektiv studiegång främjas, inte genom krav på hastighet, utan genom
god handledning, tillfredsställande försörjning och goda forsknings- och
arbetsvillkor.
Jag ställer mig avvisande till regeringens krav på ordnad studiefinansiering
för att en sökande skall få antas till forskarutbildning. I praktiken förbjuder
regeringen teologer, jurister, humanister och samhällsvetare att, som nu sker,
bedriva forskarstudier vid sidan av förvärvsarbete och på egen bekostnad med en
studietakt på mellan 10 och 45 % av heltidsstudier. Risken är stor att det inte
kommer att finnas tillräckligt många forskarstuderande för att anordna kurser
och regelbundna seminarier. Jag föreslår att riksdagen bifaller motion
1997/98:Ub441 yrkande 5 och gör ett tillkännagivande i enlighet med vad jag nu
anfört. I andra hand vill jag att riksdagen bifaller yrkande 6 i samma motion
och uttalar sig för att doktorander skall kunna antas om de tillsammans med
handledaren lägger upp en studieplan med lägre studietakt, i genomsnitt minst
20 % av full studietakt, med sikte på doktorsexamen senast inom 12 år.
Enligt min mening löser man inte problemet med inaktiva doktorander genom att
avvisa dem. Lösningen är naturligtvis den som anges i motion 1997/98:Ub441,
nämligen att ge dessa forskare tillräckliga medel för att kunna studera på
heltid. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Inom humanistisk, teologisk, juridisk och samhällsvetenskaplig fakultet har
forskartraditionen ända sedan den tid då avhandlingarna skrevs på latin varit
att en doktorsavhandling utgörs av en monografi i form av en tryckt bok.
Regeringens bedömning att doktorsavhandlingen kan framställas med mindre
kostsam teknik, av typen fotostatkopierad uppsats, kan jag inte acceptera. En
på så sätt framställd avhandling skulle nationellt och internationellt ge
besked om att avhandlingen håller en lägre kvalitet. Utskottet borde ha
tillstyrkt motion 1997/98:Ub441 yrkande 10.
Jag anser vidare - i likhet med vad som förordas i motion 1997/98:Ub441
yrkande 11 - att det bör införas en ordning med populärvetenskapliga
sammanfattningar av doktorsavhandlingarna, av de skäl som åberopas i motionen.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 2, 4, 5, 10,
11 och 12 bort hemställa
2. beträffande examensmål för forskarutbildningen, m.m.
att riksdagen dels med bifall till motion 1997/98:Ub441 yrkande 2, med
anledning av motion 1997/98:Ub482 yrkande 4 (i denna del) och med avslag
på motion 1996/97:Ub5 yrkande 6 avslår regeringens förslag om principerna
för uppställande av examensmål för forskarutbildningen, dels med bifall
till motion 1997/98:Ub441 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
4. beträffande antagning till forskarutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub441 yrkande 5 samt med anledning
av motionerna 1997/98:Ub474 yrkande 6 (i denna del). 1997/98:Ub482 yrkande
5 och 1997/98:Ub807 yrkande 35 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
5. beträffande lägre studietakt inom forskarutbildningen
att riksdagen - vid avslag på denna reservation under moment 4 - med bifall
till motion 1997/98:Ub441 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
10. beträffande åtgärder mot inaktiva doktorander
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub441 yrkande 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
11. beträffande framställande av doktorsavhandling, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub441 yrkande 10 och med avslag på
motion 1997/98:Ub474 yrkande 6 (i denna del) som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,
12. beträffande populärvetenskaplig sammanfattning av doktorsavhandling
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub441 yrkande 11 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
5. Antagning till forskarutbildning, m.m. (mom. 4, 6, 7, 17 och 20)
Gunnar Goude (mp) anför:
Jag tar bestämt avstånd från den reglering av antagningen till
forskarutbildningen som regeringen aviserar och som innebär att endast de
studerande som har ordnad studiefinansiering skall kunna antas. Den mycket
stora grupp forskarstuderande som redan är antagna men saknar finansiering
skall dock enligt regeringen kvarstå. Som närmare utvecklas i motion
1997/98:Ub807 yrkande 35 innebär detta att antagningen - speciellt inom
flertalet ämnen inom humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet - i stort
sett kommer att upphöra under de närmaste åren. Nytillkomna sökande lär ju inte
kunna konkurrera med studerande som redan kommit en god bit på väg i sin
forskarutbildning om de få anställningarna som doktorand eller om
utbildningsbidragen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
Situationen förvärras ytterligare, anser jag, om regeringens förslag om
restriktioner i möjligheten att forskarstudera med stöd av studiemedel skulle
genomföras. På sikt innebär detta förslag att begränsa studiefinansieringen
inom forskarutbildningen att antalet doktorander minskar kraftigt för att närma
sig det lilla antal som ryms inom gruppen med doktorandanställning,
utbildningsbidrag eller annan finansiering. Riksdagen bör bifalla motion
1997/98:Ub807 yrkande 36.
Genom det av Miljöpartiet föreslagna grundforskningsavdraget skulle
forskarstuderandes ekonomiska situation kunna förbättras kraftigt. Vi har i
vårt budgetförslag redovisat hur ett femprocentigt grundforskningsavdrag, vid
sidan av anslagen inom utgiftsområde 16, skulle kunna tillföra ytterligare 500
miljoner kronor för doktorandanställningar. Jag anser att utskottet borde ha
tillstyrkt motion 1997/98:Ub807 yrkande 34.
Jag ser det som angeläget att det skapas ett särskilt anslag för doktoranders
forskningsarbeten, både för att öka möjligheten för unga forskare att pröva nya
idéer och för att minska ett av hindren för kvinnliga forskarstuderande, som
oftare än män väljer avhandlingsämnen som inte direkt faller inom någon
handledares projekt. Medlen bör anslås till forskningsråden. Riksdagen bör göra
ett tillkännagivande i enlighet med motion 1997/98:Ub807 yrkande 33.
För att forskningen skall kunna bidra aktivt till en långsiktigt hållbar
samhällsutveckling måste dagens forskare, enligt vår mening, ha en medvetenhet
om villkoren för liv på jorden, förståelse för människans plats i det
ekologiska systemet och en insikt om de begränsade ramarna för mänskliga
kunskapers räckvidd. Miljöpartiet föreslår att undervisningsmoment i biologi,
ekologi och filosofi införs som obligatorium i all forskarutbildning i Sverige.
Detta bör riksdagen med bifall till våra motionsyrkanden härom som sin mening
ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 4, 6, 7, 17
och 20 bort hemställa
4. beträffande antagning till forskarutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 35 samt med
anledning av motionerna 1997/98:Ub441 yrkande 5, 1997/98: Ub474 yrkande 6
(i denna del) och 1997/98:Ub482 yrkande 5 som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,
6. beträffande studiefinansiering inom forskarutbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 36 samt med
anledning av motionerna 1997/98:Ub441 yrkande 8 och 1997/98: Ub474 yrkande
5 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
7. beträffande finansiering av doktorandtjänster genom ett
grundforskningsavdrag
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 34 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
17. beträffande behovet av ett särskilt anslag för doktoranders
forskningsarbeten
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 33 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
20. beträffande undervisningsmoment i biologi, ekologi och filosofi i all
forskarutbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub10 yrkande 23, 1996/97:Ub514
yrkande 28 och 1997/98:Ub807 yrkande 37 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts.
6. Likvärdiga villkor för kvinnor och män i forskarutbildningen (mom. 14)
Britt-Marie Danestig (v) och Gunnar Goude (mp) anför:
Vi anser att kvinnor som söker forskarutbildning kommer att missgynnas kraftigt
om det införs krav på ordnad studiefinansiering för fyra år, eller åtta om
studierna bedrivs med halvfart. Kvinnorna, vill vi hävda, är inte lika benägna
att gå in i pågående institutionsprojekt som män och kommer därmed automatiskt
i underläge i konkurrensen om platserna. Vi vill att riksdagen - såsom begärs i
motion 1997/98:Ub807 - gör ett uttalande om att kvinnor och män skall erbjudas
likvärdiga villkor i forskarutbildningen.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 14 bort
hemställa
14. beträffande likvärdiga villkor för kvinnor och män i
forskarutbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 38 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
7. Besvärsrätt vid anställning av doktorander (mom. 15)
Andreas Carlgren (c), Margitta Edgren (fp) och Britt-Marie Danestig (v) anför:
Det är inte rimligt, anser vi, att det inte finns samma möjlighet att överklaga
beslut om doktorandanställningar som det finns vid andra anställningsbeslut
inom högskolan. För de forskarstuderande är detta ett viktigt rättvisevillkor i
konkurrensen om platserna. Vi anser att riksdagen bör bifalla motions-yrkandena
och hos regeringen begära att bestämmelser utfärdas i högskoleförordningen om
besvärsrätt vid beslut om anställning som doktorand.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 15 bort
hemställa
15. beträffande besvärsrätt vid anställning av doktorander
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub34 yrkande 6 och
1997/98:Ub482 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
8. Rätt för doktorand att överflytta medel för forskarutbildning till annan
högskola (mom. 16)
Andreas Carlgren (c) anför:
Eftersom flertalet doktorander befinner sig i en ålder då man bildar familj och
etablerar sig i samhället, förekommer det många uppbrott som försvåras av att
doktoranden är knuten till en institution. Det vore därför önskvärt att pröva
ett system där medel för forskarutbildningen kunde flytta med doktoranden till
en annan mer närliggande högskola. Jag anser att riksdagen bör bifalla
motionerna 1996/97:Ub451 yrkande 13 och 1997/98:Ub482 yrkande 1 och som sin
mening ge regeringen detta till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 16 bort
hemställa
16. beträffande rätt för doktorand att överflytta medel för
forskarutbildning till annan högskola
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub451 yrkande 13 och
1997/98:Ub482 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
Särskilda yttranden
1. Studiefinansiering inom forskarutbildningen (mom. 6)
Margitta Edgren (fp) anför:
Jag vill påminna om att Folkpartiet liberalerna i sitt budgetförslag som
behandlas i utskottets betänkande 1997/98:UbU1 har anslagit 100 miljoner
kronor, utöver regeringens förslag, till anställningar som doktorand. En
majoritet i utskottet, bestående av Socialdemokraterna, Centern, Folkpartiet
och Kristdemokraterna, har föreslagit att 50 miljoner kronor omfördelas inom
fakultetsanslagen för att öka utrymmet för studiefinansiering inom
forskarutbildningen. Om utskottet hade anslutit sig till vårt budgetförslag
hade dubbelt så många anställningar som doktorand kunnat inrättas, utan att
medel behövde tas från andra ändamål inom fakultetsanslagen.
2. Studiefinansiering inom forskarutbildningen (mom. 6)
Tuve Skånberg (kd) anför:
Jag vill hänvisa till att Kristdemokraterna i sitt budgetalternativ som
behandlas i utskottets betänkande 1997/98:UbU1 har tillfört 50 miljoner kronor
mer än regeringen till doktorandanställningar, huvudsakligen inom humaniora. En
majoritet i utskottet, bestående av Socialdemokraterna, Centern, Folkpartiet
och Kristdemokraterna, har föreslagit att 50 miljoner kronor omfördelas inom
respektive fakultetsanslag för att öka utrymmet för studiefinansiering inom
forskarutbildningen. Med vårt budgetalternativ hade detta kunnat ske utan att
utrymmet för andra behov som finansieras av fakultetsanslagen hade behövt
inskränkas.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1
Propositionen.........................................1
Motionerna............................................2
Utskottet.............................................5
En reformerad forskarutbildning vissa övergripande ställningstaganden5
Examensmål examination och resurser...............7
Antagning till forskarutbildning...................10
Studiefinansiering inom forskarutbildningen........12
Utbildningens uppläggning, handledning m.m.........14
Doktorsavhandlingen m.m............................16
Genomförandet av reformeringen av forskarutbildningen17
Kvinnor i forskarutbildning........................17
Övriga frågor......................................18
Hemställan.........................................20
Reservationer........................................22
1. Avslag på regeringens förslag till reformering av forskarutbildningen
(mom. 1) 22
2. Avslag på regeringens förslag till reformering av
forskarutbildningen, m.m. (mom. 1 och 13)
23
3. Examensmål för forskarutbildningen, m.m. (mom. 2 och 13)24
4. Examensmål för forskarutbildningen, m.m. (mom. 2, 4, 5, 10, 11 och
12) 24
5. Antagning till forskarutbildning, m.m. (mom. 4, 6, 7, 17 och 20)26
6. Likvärdiga villkor för kvinnor och män i forskarutbildningen (mom.
14) 28
7. Besvärsrätt vid anställning av doktorander (mom. 15)28
8. Rätt för doktorand att överflytta medel för forskarutbildning till
annan högskola (mom. 16)
28
Särskilda yttranden..................................29
1. Studiefinansiering inom forskarutbildningen (mom. 6)29
2. Studiefinansiering inom forskarutbildningen (mom. 6)29