Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lagstiftning om användningen av
automatisk databehandling i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet och att
Sverige skall tillträda CIS-konventionen. Utskottet avstyrker de motioner som
har väckts i ärendet.
Vid betänkandet fogas tre reservationer (m, mp).
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1997/98:11 att
riksdagen
godkänner
1. konventionen den 26 juli 1995 som utarbetats på grundval av artikel K 3 i
Fördraget om Europeiska unionen om användning av informationsteknologi för
tulländamål,
2. avtalet den 26 juli 1995 avseende provisorisk tillämpning mellan vissa av
Europeiska unionens medlemsstater av konventionen som utarbetats på grundval av
artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen om användning av
informationsteknologi för tulländamål,
3. protokollet den 29 november 1996 upprättat på grundval av artikel K 3 i
Fördraget om Europeiska unionen om förhandsavgörande av Europeiska gemenskapens
domstol angående tolkningen av konventionen om användning av
informationsteknologi för tulländamål,
4. att Sverige avger en förklaring enligt artikel 2.2b i protokollet om
förhandsavgörande av Europeiska gemenskapens domstol angående tolkningen av
konventionen om användning av informationsteknologi för tulländamål,
och antar regeringens förslag till
1. lag om register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet,
2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
3. lag om ändring i lagen (1965:94) om polisregister m.m.,
4. lag om ändring i tullregisterlagen (1990:137),
5. lag om ändring i lagen (1973:431) om utredning angående brott mot utländsk
tullag,
6. lag om ändring i tullagen (1994:1550).
Propositionen behandlar tullens möjligheter att använda informationsteknik i
brottsbekämpningen i det nationella och internationella arbetet. Det
internationella informationsutbytet och tullens underrättelse- och
spaningsverksamhet får allt större betydelse för tullens möjligheter att
målinriktat kunna ingripa mot den allvarliga och organiserade brottsligheten i
den internationella varuhandeln.
I propositionen föreslås att riksdagen skall godkänna konventionen om
användning av informationsteknologi för tulländamål (CIS-konventionen) och
avtalet om provisorisk tillämpning av konventionen samt ett protokoll om
behörighet för EG-domstolen att lämna förhandsavgöranden om tolkning av
konventionen.
I propositionen föreslås också en ny lag med bestämmelser om register i
tullens brottsbekämpande verksamhet. Enligt denna lag skall tullens
underrättelseverksamhet få inrätta datoriserade underrättelseregister avseende
allvarlig brottslig verksamhet. Reglerna för det nuvarande spaningsregistret
som förs med stöd av förordningen (1987:864) föreslås överföras till den nya
lagen. Därutöver föreslås följdändringar i sekretesslagen, lagen om
polisregister m.m., tullregisterlagen och lagen om utredning angående brott mot
utländsk tullag. Slutligen föreslås ändringar i tullagen som innebär dels att
Fiskeriverket skall få upplysningar från Tullverket om import av fiskprodukter,
dels att Generaltullstyrelsens beslut angående förhandsbesked om ursprung
överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
De i propositionen föreslagna lagändringarna skall träda i kraft den
1 januari 1998.
Riksdagens godkännande av förklaringen om svenska domstolars möjligheter att
begära förhandsavgörande av EG-domstolen innefattar en överlåtelse av
beslutanderätt till EG-domstolen och bör därför ske med tillämpning av regeln i
10 kap. 5 § första stycket regeringsformen.
Beträffande CIS-konventionen med avtal och protokoll hänvisas till
propositionen. De vid propositionen fogade lagförslagen har följande lydelse.
Motionerna
1997/98:Sk22 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om register i
Tullverkets brottsbekämpande verksamhet i enlighet med vad som anförts i
motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen av regeringens fortsatta lagstiftningsarbete avseende
polisunderrättelseregister.
1997/98:Sk23 av Ronny Korsberg (mp) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens
proposition 1997/98:11 Sveriges tillträde till CIS-konventionen och ny lag om
register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet.
Utskottet
Register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet
Propositionen
I propositionen föreslås en lag som skall reglera användningen av automatisk
databehandling i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet. Lagen omfattar tre
slags register.
Ett gemensamt underrättelseregister skall föras löpande av tullmyndigheterna
för att de skall få underlag för att genomföra särskilda undersökningar om
allvarlig brottslighet, dvs. verksamhet som innefattar brott som kan ge
fängelse i två år eller mer, och för att samla uppgifter om smugglingsvägar och
annan strategiskt viktig information.
Tillfälliga analysregister skall få användas hos respektive tullmyndighet i
de fall då en särskild undersökning om en misstänkt allvarlig brottslighet har
inletts i syfte att få underlag för beslut om förundersökning eller operativa
brottsbekämpande åtgärder. Ett analysregister skall utan Datainspektionens
tillstånd kunna samköras med andra personregister inom tullen och polisen. Med
hänsyn till ändamålet med analysregistren och att de kan komma att innehålla
känsliga uppgifter skall ett sådant register i princip vara tillgängligt endast
för de tjänstemän som arbetar med den särskilda undersökning som ett visst
analysregister har upprättats för.
För tullens spanings- och kontrollverksamhet innebär förslaget att ett
spaningsregister som i stort sett är tänkt att motsvara det nuvarande s.k.
spaningsdiariet (SPADI) skall föras med stöd av den nya lagen i stället för som
i dag med stöd av polisregisterlagen (1965:94) och förordningen (1987:864) om
Tullverkets register för brottsbekämpande verksamhet. Spaningsregistret skall
som i dag få omfatta alla typer av brott som tullen enligt lag eller förordning
har befogenhet att ingripa mot, om registreringen är av särskild betydelse för
brottsbekämpningen. De register i den brottsutredande verksamheten som i dag
förs med Datainspektionens tillstånd, nämligen ett centralt register över
tullmål och tillfälliga lokala förundersökningsregister, berörs inte av den nya
lagen. Dessa register skall utredas närmare och samordnas med vad som kommer
att gälla i framtiden för polisens motsvarande register.
Beträffande uppgifter som direkt eller indirekt kan hänföras till enskilda
personer skall ett analysregister få innehålla sådana uppgifter under
förutsättning att uppgifterna har anknytning till och är nödvändiga för en
särskild undersökning. Analysregister kan därför komma att innehålla inte bara
uppgifter om personer som är direkt intressanta för en undersökning utan även
t.ex. namn på anhöriga eller arbetskamrater som inte själva kan antas ta
befattning med den förmodade allvarliga brottsligheten. För att uppgifter som
kan hänföras till en enskild person skall få registreras i
underrättelseregistret måste det finnas en skälig misstanke om att personen i
fråga utövar eller kan komma att utöva brottslig verksamhet. Spaningsregistret
skall få innehålla uppgifter som kan hänföras till en enskild person som är
brottsmisstänkt om registreringen är av särskild betydelse för brottsbe-
kämpningen.
Registren skall också få innehålla uppgifter om transportmedel, varor och
hjälpmedel vid brott även om dessa uppgifter indirekt kan hänföras till
personer som inte är misstänkta för brott. I sådant fall skall registret
innehålla en upplysning om att den person som uppgiften kan härledas till inte
är misstänkt. En person får enligt förslaget inte föras in i något av registren
enbart på grund av vad som är känt om personens ras eller etniska ursprung,
hälsa, sexuella läggning, politiska åskådning, religiösa tro eller filosofiska
övertygelse eller medlemskap i en fackförening. Uppgifter av sistnämnda slag
skall inte heller få användas som sökbegrepp i registren.
Uppgifter om en registrerad person skall i underrättelseregistret gallras
senast tre år efter att uppgifterna infördes i registret om inte en särskild
undersökning som rör denna person har inletts. Ett analysregister får finnas
under längst ett år om inte registret är av särskild betydelse för att den
undersökning för vilken det inrättats skall kunna avslutas. Personuppgifter i
spaningsregistret skall i princip kunna finnas kvar så länge en brottsmisstanke
inte har prövats av åklagare eller domstol.
De uppgifter som finns i registren skall kunna lämnas ut till
Rikspolisstyrelsen, polismyndigheter och Kustbevakningen. Utlämnande till annan
myndighet skall få göras med hjälp av automatisk databehandling endast i fråga
om uppgifter ur spaningsregistret som tillförs polismyndighet eller
polisregister. Uppgifter får enligt lagförslaget vidare lämnas till utländska
myndigheter eller en mellanfolklig organisation via tullinformationssystemet
inom EU eller om det följer av internationella överenskommelser. Det kan enligt
propositionen aldrig bli aktuellt med ett automatiskt överförande av uppgifter
till tullinformationssystemet. Utlämnande till tullinformationssystemet skall
avse enstaka uppgifter både i den del av systemet som regleras i förordningen
(EG) nr 515/97 om ömsesidigt bistånd och i den del av systemet som regleras i
CIS-konventionen.
Eftersom tullens register i den brottsbekämpande verksamheten är kopplade
till polisregisterlagen omfattas de av s.k. absolut sekretess och ger inte den
enskilde någon rätt att ta del av uppgifter om sig själv (7 kap. 17 §
sekretesslagen). Under utredningsarbetet med polisregistren har den absoluta
sekretessen ifrågasatts. I propositionen föreslås som en tillfällig lösning att
ändring inte görs i rättsläget och att regeringen får återkomma i frågan.
Eftersom arbete pågår med en ny datalagstiftning och en ny polisregisterlag-
stiftning förutses i propositionen att de nya bestämmelserna om tullens
register i den brottsbekämpande verksamheten måste ses över inom kort.
Motionerna
I motion Sk22 av Gun Hellsvik m.fl. (m) yrkas om avslag på förslaget till lag
om register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet (yrkande 1). Motionärerna
yrkar vidare att riksdagen skall besluta om ett tillkännagivande till
regeringen av innebörd att det fortsatta lagstiftningsarbetet bör vara inriktat
på att registrering av personuppgifter i datoriserade
kriminalunderrättelseregister av integritetshänsyn inte bör ske om inte den
lägsta graden av misstanke - anledning att anta - föreligger (yrkande 2).
Enligt motionen åsidosätts den enskildes behov av integritetshänsyn om
brottsbekämpande myndigheter ges rätt att i dataregister lagra personuppgifter
som är känsliga ur integritetssynpunkt utan att det föreligger någon som helst
brottsmisstanke mot personen i fråga. Motionärerna anser också att tullkrimina-
lens personal bör integreras med polisen i en ny gemensam myndighetsstruktur,
vilket skulle göra ett separat register för tullen överflödigt.
I motion Sk23 av Ronny Korsberg (mp) yrkas om avslag på propositionen.
Motionären hänvisar till den pågående översynen av polisregister- och datalag-
stiftningen och anser att ett samlat förslag bör avvaktas. Enligt motionen bör
en rad frågor som hänger samman med datoriseringen tas upp till en övergripande
behandling. Frågor som bör belysas är enligt motionären bl.a. om det egentligen
är önskvärt att allt fler och mer omfattande dataregister upprättas och vilken
betydelse detta får för samhällsklimatet, demokratin, medborgarnas förtroende
för myndigheterna och för den personliga integriteten.
Utskottets ställningstagande
Den alltmer välorganiserade brottslighet som förekommer i samband med den
gränsöverskridande handeln gör det angeläget att tullen har tillgång till
effektiva hjälpmedel för att den skall kunna upptäcka och förhindra brott mot
tullförfattningar och stoppa illegal införsel av narkotika och sprit, m.m. En
utbyggd underrättelseverksamhet och användning av modern informationsteknik är
grundläggande och kommer att få en allt större betydelse i tullens
brottsbekämpande verksamhet. Mot denna bakgrund finns det ett behov av att nu
fastställa riktlinjer och regler för hantering och registrering av person-
uppgifter i tullens brottsbekämpande verksamhet.
Vid inrättande och utformning av register som skall innehålla uppgifter om
enskilda människor måste integritetsfrågorna ställas i förgrunden. En utgångs-
punkt är härvid föreskriften i 2 kap. 3 § andra stycket regeringsformen att en
person skall skyddas i den utsträckning som närmare anges i lag mot att den
personliga integriteten kränks genom registrering med hjälp av automatisk data-
behandling.
Generella bestämmelser om personuppgifter finns i datalagen. Det är
emellertid angeläget från integritetssynpunkt att gränserna för tullens
brottsbekämpande register läggs fast i en särskild lag. Genom den föreslagna
lagen anges tydligare än i dag för vilket ändamål och för vilken tullverksamhet
som register får föras. Lagförslaget har utformats med beaktande av de
övergripande principerna i Europarådets rekommendation No R (87) 15 om
användning av personuppgifter inom polissektorn, vilka också gäller i
tullmyndigheternas brottsbekämpande arbete. Det innebär bl.a. att olika
kategorier av uppgifter så långt som möjligt skall hållas åtskilda efter graden
av tillförlitlighet och riktighet och att uppgifter om misstankar och påföljder
inte blandas. Den nya lagen föreslås mot bakgrund härav innehålla bestämmelser
om dels vilka centrala register, dels vilka lokala arbetsregister som skall få
föras i tullens underrättelse- och spaningsverksamhet med hjälp av automatisk
databehandling. Lagförslaget innehåller begränsningar för registrering och
spridning av personuppgifter för att tillförsäkra att registreringen inte
medför en för långtgående kränkning av den personliga integriteten för de
registrerade.
Beträffande frågan som tas upp i motion Sk22 om registrering av uppgifter om
personer som inte är misstänkta vill utskottet framhålla att det torde vara
svårt att undvika att sådana uppgifter skall kunna registreras i viss
utsträckning i de nu ifrågavarande registren. Flera olika bestämmelser
samverkar dock på ett sådant sätt att ett godtagbart skydd åstadkoms för
berörda personer. Den föreslagna lagstiftningen uppställer höga krav när det
gäller för vilka ändamål registren får föras, och uppgifterna får föras in bara
om detta har bedömts vara nödvändigt med hänsyn till registrets ändamål.
Uppgifter som kan hänföras till en enskild person som det inte finns någon
misstanke mot skall förses med en upplysning om detta förhållande. För
analysregister skall härutöver gälla, att en mycket begränsad personkrets
kommer att ha tillgång till vart och ett av dessa register.
Utskottet anser att det förslag till registerlag som har lagts fram i
propositionen bör godtas. Det är samtidigt viktigt att de lösningar som nu
valts för tullens register ses över i samband med den pågående beredningen av
frågor rörande registrering av personuppgifter. Utskottet tillstyrker
propositionen i denna del och avstyrker motionerna Sk22 yrkandena 1 och 2 och
Sk23 i denna del. I den mån yrkande 2 i motion Sk22 tar sikte även på
polisregister vill utskottet erinra om att riksdagen nyligen har avslagit ett
liknande yrkande med hänvisning till den pågående beredningen av en ny
lagstiftning om polisregister (bet. 1997/98:JuU2, rskr. 1997/98:22).
CIS-konventionen
Propositionen
I propositionen föreslås att riksdagen skall godkänna konventionen om
användning av informationsteknologi för tulländamål (CIS-konventionen) och ett
avtal om att konventionen skall tillämpas provisoriskt när den har tillträtts
av minst åtta länder samt ett protokoll om behörighet för EG-domstolen att
lämna förhandsavgöranden om tolkning av konventionen. Vidare föreslås att
riksdagen skall godkänna att Sverige avger en förklaring som ger svenska
domstolar möjlighet att inhämta förhandsavgöranden från EG-domstolen.
CIS-konventionen skall stärka samarbetet mellan tullmyndigheter och andra
brottsbekämpande myndigheter som har att ingripa mot olaglig handel och bekämpa
grova brott mot sådan nationell lagstiftning som begränsar varors fria
rörlighet, t.ex. narkotika, vapen, dopningsmedel m.m. Konventionen och den
nyligen antagna förordningen (EG) nr 515/97 om ömsesidigt bistånd utgör grunden
för att upprätta ett för EU gemensamt datoriserat tullinformationssystem
(Customs Information System, CIS).
Tullinformationssystemet skall bestå av en central databas som kommissionen
ansvarar för och som tullmyndigheterna i varje medlemsstat skall ha tillgång
till via terminaler. Redan den nyss nämnda EG-förordningen innebär att
tullinformationssystemet, som enligt planerna skall tas i bruk i mars 1998,
skall innehålla information och förslag till konkreta operativa åtgärder
medlemsstaterna emellan för att bekämpa allvarliga överträdelser av EU:s tull-
och jordbrukslagstiftning. För att systemet även skall kunna användas för att
bekämpa allvarlig brottslighet mot sådan nationell lagstiftning som
tullmyndighet har befogenhet att ingripa mot måste riksdagen godkänna CIS-
konventionen.
Den centrala databasen skall innehålla uppgifter om personer, transporter,
företag och varor. Uppgifterna får registreras i systemet endast i syfte att de
skall leda till olika åtgärder såsom observation, rapportering, övervakning
eller kontrollåtgärder. Endast vissa kategorier av personuppgifter får
registreras och bara om personer som på grund av faktiska bevis misstänks för
grova överträdelser. Via systemet kommer också att förmedlas uppgifter om bl.a.
utvecklingen vad gäller bedrägerier.
Innan uppgifter kan hämtas ur eller lämnas i tullinformationssystemet skall
det finnas nationell lagstiftning som säkerställer ett tillräckligt skydd för
personuppgifter. Uppgifterna i tullinformationssystemet skall omfattas av samma
sekretesskydd som nationella uppgifter av samma slag. Gallring av uppgifter
skall ske efter hand som de blir inaktuella.
En eller flera kommittéer med företrädare från medlemsstaterna och
kommissionen kommer att inrättas för att övervaka en riktig tillämpning av
tullinformationssystemet och att säkerheten i tullinformationssystemet är
tillräcklig. Datainspektionen blir tillsynsmyndighet på nationell nivå i
Sverige.
Motionen
I den tidigare redovisade motionen Sk23 av Ronny Korsberg (mp) yrkas avslag
även på propositionen i fråga om godkännande av CIS-konventionen med avtal och
protokoll.
Utskottets ställningstagande
Internationellt samarbete mellan tullmyndigheter i flera länder sker redan med
stöd bl.a. av tullsamarbetsavtal. Samverkan mellan tullmyndigheterna har visat
sig vara effektivt i brottsbekämpningen. Numera görs många större beslag efter
underrättelser från utlandet. Tullinformationssystemet kan förutses bli ett
viktigt hjälpmedel för att effektivisera samarbetet mellan myndigheterna inom
EU i bekämpningen av den grova gränsöverskridande brottsligheten. Det är enligt
utskottets mening viktigt att Sverige deltar aktivt i uppbyggnaden av
tullinformationssystemet och att tullen har tillgång till detta system för
bekämpningen av den organiserade och allvarliga brottsligheten som t.ex. den
organiserade narkotika-, sprit- och cigarettsmugglingen. Utskottet anser att
riksdagen bör godkänna CIS-konventionen med avtal och protokoll. Utskottet
tillstyrker följaktligen propositionen i denna del och avstyrker motion Sk23 i
motsvarande del.
Övriga frågor
Propositionen
I propositionen föreslås två ändringar i tullagen. Den ena ändringen gäller att
Tullverket på Fiskeriverkets begäran skall kunna lämna uppgifter ur
tulldatasystemet (TDS) om import eller export av fiskprodukter. Uppgifterna
skall vara sådana som behövs hos Fiskeriverket för att myndigheten till
kommissionen skall kunna lämna uppgifter om den svenska importen av lax och om
priserna på importerade fiskprodukter. Den andra ändringen innebär att
Generaltullstyrelsens beslut angående förhandsbesked om ursprung skall
överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Motionen
Avslagsyrkandet i den tidigare redovisade motionen Sk23 av Ronny Korsberg (mp)
omfattar även propositionen i dess övriga delar.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte något erinra mot regeringens förslag i nu nämnda delar eller
i övrigt. Följaktligen tillstyrker utskottet propositionen i denna del och
avstyrker motionen i denna del.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet
att riksdagen godtar proposition 1997/98:11 i denna del och avslår motionerna
1997/98:Sk22 yrkandena 1 och 2 och 1997/98:Sk23 i denna del,
res. 1 (m) - delvis
res. 2 (mp) - delvis
2. beträffande CIS-konventionen
att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:11 i denna del och med avslag
på motion 1997/98:Sk23 i denna del godkänner
dels konventionen den 26 juli 1995 som utarbetats på grundval av artikel
K 3 i Fördraget om Europeiska unionen om användning av informations-
teknologi för tulländamål,
dels avtalet den 26 juli 1995 avseende provisorisk tillämpning mellan
vissa av Europeiska unionens medlemsstater av konventionen som utarbetats
på grundval av artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen om användning
av informationsteknologi för tulländamål,
dels protokollet den 29 november 1996 upprättat på grundval av artikel K
3 i Fördraget om Europeiska unionen om förhandsavgörande av Europeiska
gemenskapens domstol angående tolkningen av konventionen om användning av
informationsteknologi för tulländamål,
dels att Sverige avger en förklaring enligt artikel 2.2b i protokollet om
förhandsavgörande av Europeiska gemenskapens domstol angående tolkningen
av konventionen om användning av informationsteknologi för tulländamål,
res. 3 (mp) - delvis
3. beträffande övriga frågor
att riksdagen godtar proposition 1997/98:11 i denna del och avslår motion
1997/98:Sk23 i denna del,
res. 3 (mp) - delvis
4. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar de
vid proposition 1997/98:11 fogade förslagen till
1. lag om register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet,
2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
3. lag om ändring i lagen (1965:94) om polisregister m.m.,
4. lag om ändring i tullregisterlagen (1990:137),
5. lag om ändring i lagen (1973:431) om utredning angående brott mot
utländsk tullag,
6. lag om ändring i tullagen (1994:1550).
res. 1 (m) - delvis
res. 2 (mp) - delvis
res. 3 (mp) - delvis
Stockholm den 18 november 1997
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Anita Johansson (s), Sverre Palm
(s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s),
Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Per Rosengren (v),
Ulla Wester-Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Lars U
Granberg (s), Ingibjörg Sigurdsdóttir (s), Carl Erik Hedlund (m) och Karin
Pilsäter (fp).
Reservationer
1. Register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet (mom. 1 och mom. 4 i
motsvarande del)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ?Den alltmer?
och på s. 17 slutar med ?1997/98:22? bort ha följande lydelse:
Sveriges medlemskap i EU och övrig internationalisering ställer ökade krav på
såväl polisens som tullens insatser. En absolut förutsättning för att
brottsbekämpningen skall bli framgångsrik är att de myndigheter som har att
samarbeta över nationsgränserna i brottsförebyggande och brottsbeivrande syfte
kan göra detta på ett effektivt sätt. Det är viktigt att modern
informationsteknik används i kampen mot brottsligheten och utvecklas till ett
vitalt arbetsredskap för bl.a. de brottsbekämpande myndigheterna.
Det är emellertid inte acceptabelt att i en demokrati och rättsstat låta
behovet av en effektiv brottsbekämpning överordnas den enskildes behov av
integritetshänsyn, vilket enligt utskottets mening blir resultatet om
brottsbekämpande myndigheter ges rätt att i dataregister lagra personuppgifter
som är känsliga ur integritetssynpunkt utan att det föreligger någon som helst
brottsmisstanke mot personen i fråga. Som Moderata samlingspartiet har påpekat
i andra sammanhang, bl.a. i EU-nämnden och motionsvägen, är det respektive
lands nationella lagstiftning som sätter gränserna för vilken information som
införs i de nationella underrättelseregistren. Detta innebär att varken
Europolkonventionen eller den här aktuella CIS-konventionen uppställer några
hinder för en nationell lagstiftning som kräver att registrering i de
datoriserade underrättelseregistrena skall baseras på en - om än låg - grad av
brottsmisstanke.
Enligt utskottets mening bör regeringens förslag om att inrätta ett
datoriserat underrättelseregister för tullen avslås och regeringens aviserade
förslag rörande polisens datoriserade kriminalunderrättelseregister inväntas.
Riksdagen bör också redan i detta sammanhang slå fast att inriktningen på det
fortsatta lagstiftningsarbetet i ärendet bör vara att registrering av
personuppgifter i datoriserade kriminalunderrättelseregister av
integritetshänsyn inte bör ske om inte den lägsta graden av brottsmisstanke -
anledning att anta - föreligger. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 och 4 i motsvarande del bort ha följande
lydelse:
1. beträffande register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sk22 yrkandena 1 och 2 och
1997/98:Sk23 i denna del avslår proposition 1997/98:11 i denna del och som
sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1997/98:Sk22 anförts om
inriktningen på det fortsatta lagstiftningsarbetet,
4. beträffande lagförslagen i fråga om register i Tullverkets
brottsbekämpande verksamhet
att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och hemställts avslår de vid
proposition 1997/98:11 fogade lagförslagen såvitt avser
1. lag om register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet,
2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
3. lag om ändring i lagen (1965:94) om polisregister m.m.,
2. Register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet (mom. 1 och mom. 4 i
motsvarande del)
Ronny Korsberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ?Den alltmer?
och på s. 17 slutar med ?1997/98:22? bort ha följande lydelse:
Den fria rörligheten inom EU skapar problem, vilket givetvis medför behov av
effektivare arbetsmetoder inom bl.a. tullen. En möjlighet att öka
effektiviteten skulle kunna vara att upprätta olika typer av databasregister
för spaning och analys.
Inom Regeringskansliet bereds för närvarande olika förslag som berör ADB-
register m.m. I proposition 1997/98:11 framhålls att den pågående översynen av
polisregister- och datalagstiftningen kommer att påverka reglerna avseende
Tullverkets register för brottsbekämpande verksamhet. Regeringens förslag kan
därför endast ses som ett provisorium i avvaktan på en generell reglering av
register rörande brottslig verksamhet, och en ny översyn av bestämmelserna
kommer att behövas inom kort.
Eftersom regeringens förslag grundas på ett i dagsläget alltför osäkert
underlag bör propositionen avslås. Riksdagen bör avvakta med beslut i denna
fråga tills ett mer samlat förslag kommer från regeringen avseende
polisregister- och datalagstiftningen.
Några övergripande frågor när det gäller utvecklingen mot ett allt större
inslag av datorisering i samhället är om det egentligen är önskvärt att allt
fler och mer omfattande dataregister upprättas. Vilka följder får detta för
samhällsklimat, demokrati och medborgarnas förtroende för myndigheter och den
offentliga förvaltningen? På vad sätt hotar olika typer av personregistrering
och sambearbetning individers personliga integritet? Utskottet förutsätter att
den fortsatta beredningen av ADB-frågorna skall kunna belysa denna typ av
frågeställningar.
dels att utskottets hemställan under 1 och 4 i motsvarande del bort ha följande
lydelse:
1. beträffande register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sk22 yrkande 1 och
1997/98:Sk23 i denna del avslår proposition 1997/98:11 i denna del och
motion 1997/98:Sk22 yrkande 2,
4. beträffande lagförslagen i fråga om register i Tullverkets
brottsbekämpande verksamhet
att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och hemställts avslår de vid
proposition 1997/98:11 fogade lagförslagen såvitt avser
1. lag om register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet,
2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
3. lag om ändring i lagen (1965:94) om polisregister m.m.,
3. CIS-konventionen och Övriga frågor (mom. 2, mom. 3 och mom. 4 i motsvarande
del)
Ronny Korsberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ?Interna-
tionellt samarbete? och på s. 19 slutar med ?denna del? bort ha följande
lydelse:
Det är angeläget att tullen har tillgång till effektiva arbetsmetoder och
hjälpmedel för att den skall kunna bekämpa sådan gränsöverskridande
brottslighet som den har befogenhet att ingripa mot. Viktigt i detta sammanhang
är naturligtvis att det internationella samarbetet mellan tullmyndigheterna i
olika länder utvecklas. Innan Sverige ansluter sig till en konvention som har
kommit till i syfte att underlätta uppbyggnaden av en gemensam stor databas
inom EU måste det vara helt klart hur information rörande
underrättelseverksamhet skall hanteras internt inom tullen. Detta förutsätter
bl.a. att den pågående beredningen av datalagstiftningen kan slutföras.
Riksdagen bör mot den angivna bakgrunden avslå propositionen såvitt avser ett
godkännande av CIS-konventionen med avtal och protokoll och i övrigt såvitt
avser bl.a. uppgiftslämnande till EU.
dels att utskottets hemställan under 2, 3 och 4 i motsvarande del bort ha
följande lydelse:
2. beträffande CIS-konventionen
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk23 i denna del avslår
proposition 1997/98:11 i denna del,
3. beträffande övriga frågor
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk23 i denna del avslår
proposition 1997/98:11 i denna del,
4. beträffande lagförslagen i fråga om tullregisterlagen, utredning
angående brott mot utländsk tullag och tullagen
att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och hemställts avslår de vid
proposition 1997/98:11 fogade lagförslagen såvitt avser
4. lag om ändring i tullregisterlagen (1990:137),
5. lag om ändring i lagen (1973:431) om utredning angående brott mot
utländsk tullag,
6. lag om ändring i tullagen (1994:1550).