I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag i budgetpropositionen
om lagstiftningsåtgärder med anledning av bildandet av en skattemyndighet i
Västra Götalands län samt anslag till Skatteförvaltningen och Tullverket. De
motioner som väckts med anledning av de föreslagna anslagen avstyrks.
I propositionen redovisas regeringens avsikt att genomföra en ny region-
indelning för skattemyndigheterna. Utskottet godtar i allt väsentligt
regeringens planer men förordar beträffande Hallands län att
skatteförvaltningen och kronofogdemyndigheterna i länet inte delas upp. Ett
tillkännagivande härom föreslås. Samtliga motioner med anledning av
regionindelningen avstyrks, liksom övriga motioner med anknytning till
skatteförvaltningens respektive Tullens verksamhet.
Beträffande anslagen för 1998 har en reservation avgivits av fp och särskilda
yttranden av v och kd. Vidare har m, c och v reserverat sig i frågan om en
omregionalisering av skatteförvaltningen. Ytterligare några reservationer har
avgivits rörande vissa tullfrågor.
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1997/98:1 volym 2
Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd
1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag med anledning av
bildandet av Västra Götalands län,
2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,
3. att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 3
Skatteförvaltning och uppbörd enligt följande uppställning:
----------------------------------------------------
| Anslag | Anslagstyp | Anslagsbelopp|
| | | tkr|
----------------------------------------------------
----------------------------------------------------
|A 1 Riksskatteverket | ramanslag | 356 304 |
----------------------------------------------------
|A 2 | ramanslag | 4 269 581 |
|Skattemyndigheterna | | |
----------------------------------------------------
|A 3 Tullverket | ramanslag | 1 036 369 |
----------------------------------------------------
|Summa för utgiftsområdet | 5 662 254 |
----------------------------------------------------
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås de lagstiftningsåtgärder som behövs för att slå ihop
de olika skattemyndigheterna i Västra Götalands län till en myndighet. Vidare
föreslås anslag till Skatteförvaltningen med tillhopa ca 4 626 miljoner kronor
och till Tullverket med ca 1 037 miljoner kronor.
Dessutom redovisar regeringen sin avsikt att genomföra en ny regionindelning
för skattemyndigheterna. Inriktningen är att antalet skattemyndigheter - för
närvarande 23 i princip en myndighet i varje län - skall reduceras till 10.
Myndigheterna kommer således i de flesta fall att omfatta två eller tre av de
nuvarande länen. Regionskattemyndigheter kommer att finnas i Luleå, Östersund,
Gävle, Örebro, Västerås, Stockholm, Linköping, Växjö, Göteborg och Malmö.
Beträffande särskilt Hallands län är avsikten att länet delas så att såväl
skatteverksamheten som kronofogdeverksamheten i vissa kommuner tillförs det nya
storlänet Västra Götalands län medan verksamheterna i övriga kommuner förs
samman med Skåne län.
Lagförslagen
Lagförslagen har följande lydelse.
2.1 Förslag till lag med anledning av bildandet av Västra Götalands län
Härigenom föreskrivs följande.
Det som är föreskrivet i eller annars följer av en lag eller annan
författning beträffande Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län,
Skattemyndigheten i Älvsborgs län eller Skattemyndigheten i Skaraborgs län
skall efter utgången av år 1997 i stället gälla Skattemyndigheten i Västra
Götalands län.
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter
Härigenom föreskrivs att i 3 kap. 16 § lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter[1] orden ?Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län?
skall bytas ut mot ?Skattemyndigheten i Västra Götalands län?.
________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
**FOOTNOTES**
[1]: Senaste lydelse av 3 kap. 16 § 1994:1906.
Motionerna
1997/98:K528 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas
7. att riksdagen avslår regeringens förslag om en ny regional indelning av
skatteförvaltningen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna, såvitt inte
riksdagen biträder förslag om avslag, vad i motionen anförts om
skatteförvaltningen i Halland,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om placering av huvudkontoret för Skattemyndigheten i Västra Götaland
till Mariestad.
1997/98:K715 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade resurser till den svenska tullen.
1997/98:Sk327 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en effektivare skatteindrivning för att öka skatteintäkterna.
1997/98:Sk734 av Gunnar Hökmark (m) vari yrkas
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur frizoner kan utformas
för att bidra till en ökad social rörlighet i utsatta storstadsområden i
enlighet med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att norra Botkyrka bör behandlas inom ramen för ett förslag om
frizoner.
1997/98:Sk735 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
17. att riksdagen godkänner vad som anförts om att 50 miljoner kronor från
anslagssparandet på A 2 Skattemyndigheterna får användas för ökade insatser av
skattemyndigheterna mot fusk,
1997/98:Sk802 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om frizon på Sturup.
1997/98:Sk803 av Rolf Gunnarsson och Christel Anderberg (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
Falun som regionort för skatteförvaltningen i Dalarnas och Gävleborgs län.
1997/98:Sk804 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sätesorten för
skattemyndigheten i Jönköpings och Östergötlands län.
1997/98:Sk805 av Michael Stjernström m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en förändrad lagstiftning för införsel av
punktskattepliktiga varor för att hejda smuggling,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbättrad kontroll vid Sveriges internationella flygplatser,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bekämpning av internationell kriminalitet,
4. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag anvisar under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd enligt
uppställning: A 2 Skattemyndigheterna; Regeringens förslag; 4 269 581 000;
Anslagsförändring; + 200 000 000; A 3 Tullverket; Regeringens förslag;
1 036 369 000; Anslagsförändring; + 100 000 000; S:a för utgiftsomr;
Regeringens förslag; 5 305 950 000; Anslagsförändring; + 300 000 000.
1997/98:Sk806 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna behovet av att låta Kalmar bli
huvudort för den föreslagna skattemyndigheten i Kalmar, Blekinge och Kronobergs
län.
1997/98:Sk807 av Jan Backman (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att bibehålla ICAP-statusen på
helikopterflygplatserna i Helsingborg och Malmö.
1997/98:Sk810 av andre vice talman Görel Thurdin m.fl. (c, v, mp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att fastställa Härnösand som sätesort för den regionala skattemyndigheten
för Västernorrlands och Jämtlands län.
1997/98:Sk811 av Eva Björne och Åke Sundqvist (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sätesort i
skatteförvaltningens region som utgörs av Västernorrlands och Jämtlands län
skall vara Härnösand.
1997/98:Sk812 av Nils Fredrik Aurelius och Leif Carlson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att Kalmar bör bli sätesort för Skatteregionmyndigheten för Kronoberg, Kalmar
och Blekinge län.
1997/98:Sk813 av Ulla Löfgren (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
skatteförvaltningens regionkontor i Norr- och Västerbotten skall ligga i Umeå i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Sk814 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om placering av
Regionskattemyndigheten för Västernorrland och Jämtland i Härnösand i enlighet
med Riksskatteverkets förslag.
1997/98:Sk815 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Falun som sätesort
för skattemyndigheten för Gävleborgs och Dalarnas län.
1997/98:Sk816 av tredje vice talman Christer Eirefelt (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
skatteförvaltningens och kronofogdemyndighetens regionala indelning.
1997/98:Sk826 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår
regeringens förslag om ny regional organisation av skatteförvaltningen och
kronofogdemyndigheten i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Sk827 av Carin Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om placering av
regionkontor för skattemyndigheten i Västerbotten och Norrbotten.
1997/98:Sk828 av Sigge Godin (fp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag vad beträffar RSV:s
regionalisering i Västernorrland och Jämtland i avvaktan på den
regionalpolitiska propositionen,
2. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - som sin mening ger regeringen till
känna att huvudorten skall vara Härnösand.
1997/98:Sk829 av Michael Stjernström (kd) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sätesorten i
Västernorrlands och Jämtlands län.
1997/98:Sk830 av Anita Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att
placera den nya regionala skattemyndigheten för Södermanlands, Västermanlands
och Uppsala län i Eskilstuna.
1997/98:Sk831 av Annika Nordgren (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av
skattemyndighetens ledningsfunktion till Mariestad.
1997/98:Sk832 av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Kalmar som ny
sätesort för regionskattemyndigheten i sydöstra Sverige.
1997/98:Sk833 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till ny regional
organisation av skatteförvaltningen i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar avslår regeringens förslag om delning av
Kronofogdemyndigheten i Hallands län i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Sk836 av Birgitta Carlsson m.fl. (c, fp, kd) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att placera
huvudkontoret för Skattemyndigheten för Västra Götaland i Mariestad.
1997/98:Sk837 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om att minska antalet
skattemyndigheter,
2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, beslutar att Falun skall vara
sätesort för Skattemyndigheten för Dalarnas och Gävleborgs län.
1997/98:Sk838 av Jarl Lander m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Karlstad skall vara
sätesorten för Skattemyndigheten i Värmlands och Örebro län.
1997/98:Sk839 av Göthe Knutson m.fl. (m, c, fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Karlstad
skall vara sätesort för skatteförvaltningen i den nya regionen Värmlands och
Örebro län.
1997/98:Sk840 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av kompletterande
underlag innan skatteförvaltningens organisation förändras.
1997/98:Sk841 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den föreslagna regionaliseringen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om länsskattemyndigheten i Västra Götalands län,
3. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd
enligt uppställning: A 2 Skattemyndigheterna; Regeringens förslag; 4 269 581;
Anslagsförändring; + 135 000; A 3 Tullverket; Regeringens förslag; 1 036 369;
Anslagsförändring; + 35 000; Summa för utgiftsområdet; Regeringens förslag;
5 662 254; Anslagsförändring; + 170 000.
1997/98:Sk842 av Christer Skoog m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande
omfördelning av resurser för gränskontroller.
1997/98:Sk843 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag till sådan ändring i Tullverkets budget att en omprioritering till
utökade resurser för tullen i Helsingborg möjliggörs.
1997/98:Ju219 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar påbörja en försöksverksamhet med en integrerad
tull- och polisverksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om samordning av de
funktioner som i dag är delade mellan Tullen och skattemyndigheterna avseende
punktskattekontrollen i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Fö216 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att i första hand behålla två skatteförvaltningar, en i Jämtland och
en i Härnösand,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att i andra hand förlägga skatteförvaltningen i storregionen till
Härnösand.
1997/98:So679 av Ulf Björklund m.fl. (kd, fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ytterligare medel till tullen.
1997/98:T215 av Elver Jonsson och Eva Eriksson (fp) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att i enlighet med tidigare utställda politiska löften lokalisera
skatteförvaltningen till Mariestad.
1997/98:A454 av Roy Ottosson (mp) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar att skatteförvaltningens regionkontor förläggs till
Härnösand i stället för Östersund.
Utskottet
Lagstiftningsåtgärder med anledning av bildandet av Västra Götalands län
Propositionen
Den 1 januari 1998 slås de tre västsvenska länen Göteborgs och Bohus län,
Älvsborgs län och Skaraborgs län samman till ett nytt län, Västra Götalands
län. Som en följd härav föreslår regeringen i propositionen att de tre
skattemyndigheterna i länet från och med den 1 januari 1998 på motsvarande sätt
skall bilda en enda myndighet och att denna övergång skall regleras i en
särskild lag. Vidare föreslås en följdändring i lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter.
Utskottets ställningstagande
Syftet med den nya lagen med anledning av bildandet av Västra Götalands län är
bl.a. att det inte skall råda någon tvekan om vad som skall gälla i fråga om
t.ex. omprövning av beslut som fattats av någon av de tidigare myndigheterna.
Av den nya lagen följer vidare att den nya myndigheten skall ha all den åtkomst
till och förfoganderätt över register som någondera av de tidigare
myndigheterna skulle ha haft om den funnits kvar. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag som dock bör justeras med hänsyn till att Habo och Mullsjö
kommuner kommer att föras över till Jönköpings län vid årsskiftet 1997/98.
Anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd
Propositionen
I propositionen föreslås att Riksskatteverket, Skattemyndigheterna och
Tullverket beviljas var sitt ramanslag, det till Riksskatteverket uppgående
till 356 304 000 kr, det till Skattemyndigheterna till 4 269 581 000 kr och det
till Tullverket till 1 036 369 000 kr.
I propositionen lämnas vidare vissa uppgifter angående anslagssparandet inom
de berörda myndigheterna. För Skattemyndigheternas del redovisas för 1995/96 en
summa på 554 649 000 kr. Enligt propositionen har regeringen vid flera
tillfällen beslutat om bortföring av medel från anslaget som en besparing,
sammanlagt 51 500 000 kr. Vidare sägs att anslagssparandet såvitt gäller
skattemyndigheterna kommer att avvecklas helt och anslagskrediten tas i anspråk
i mindre utsträckning under år 1999 och något mera under år 2000.
För skatteförvaltningens del framhåller regeringen att den prioriterar
fortsatt rationalisering för att ge utrymme för förstärkt skattekontroll och
flyttningskontroll och en ökad medverkan i bekämpandet av den ekonomiska
brottsligheten. Prioriterade uppgifter för Tullverket bör enligt regeringen
vara att - bl.a. med hjälp av datorisering - fortsätta arbetet med förenklingar
av regler och procedurer och öka kvaliteten i sin verksamhet, vilket frigör
resurser att användas inom t.ex. kontrollverksamheten.
Motionerna
I motion Sk735 (yrkande 17 delvis) av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas att 50
milj. kr från anslagssparandet skall få användas av skattemyndigheterna för
ökade insatser mot fusk. Framför allt bör enligt motionärerna det omfattande
momsfusket motverkas mer effektivt.
I motion Sk841 (yrkande 3) av Johan Lönnroth m.fl. (v) yrkas en utökning av
anslaget till Skattemyndigheterna med 135 milj. kr och av det till Tullverket
med 35 milj. kr. Dessa utökningar behövs enligt motionärerna för att höja den i
dag enligt deras mening oacceptabelt låga beskattningseffektiviteten och
motverka de negativa konsekvenserna inom Tullverket av neddragningarna i
samband med EU-inträdet.
I motion Sk805 (yrkande 4) av Michael Stjernström m.fl. (kd) yrkas en
uppräkning av anslaget till Skattemyndigheterna med 200 milj. kr och till
Tullverket med 100 milj. kr. för att höja nivån på kontrollen inom respektive
myndighets verksamhetsområde. Även i motion Sk327 (yrkande 33 delvis) av Alf
Svensson m.fl. (kd) yrkas ytterligare 200 milj. kr till Skatteförvaltningen för
att bättre komma åt skattefusket.
Utskottets ställningstagande
Som utskottet anfört i sitt yttrande till finansutskottet i samband med
behandlingen av ramen för utgiftsområdet är bekämpningen av ekonomisk
brottslighet och skattefusk av central betydelse, och det är ytterst angeläget
att Skatteförvaltningen och Tullverket har tillräckliga resurser för denna
verksamhet. Som vidare framgår av yttrandet bör dessa krav dock i första hand
tillgodoses genom rationaliseringar och organisationsförändringar och inte
genom ökade anslag. De föreslagna ramanslagen för Riksskatteverket,
Skattemyndigheterna och Tullverket, som i huvudsak överensstämmer med tidigare
beräkningar, finner utskottet väl avvägda och utskottet tillstyrker
följaktligen propositionen och avstyrker motionerna i denna del.
Skattemyndigheternas framtida resurser
Motionerna
I motion Sk735 (yrkande 17 delvis) av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas att de
av regeringen beräknade anslagen för Skattemyndigheterna för åren 1999 och 2000
utökas med 50 milj. kr för vartdera året. På motsvarande sätt yrkas i motion
Sk327 (yrkande 33 delvis) av Alf Svensson m.fl. (kd) en ökning med 200 milj. kr
per år.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare i sitt yttrande till finansutskottet i denna fråga
biträtt regeringens beräkningar beträffande storleken av anslaget till
Skattemyndigheterna under de närmaste åren efter 1998, dvs. 4 391,6 milj. kr
för år 1999 och 4 447,5 milj. kr. för år 2000. Utskottet finner ingen anledning
att ändra uppfattning i frågan och avstyrker därför motionerna Sk735 och Sk327
även i denna del.
En ny regionindelning för skatteförvaltningen
Propositionen
I propositionen redovisar regeringen sina avsikter att genomföra en ny regional
indelning av Skatteförvaltningen med betydligt färre och större myndigheter.
Syftet med omorganisationen är att upprätthålla en godtagbar kvalitet i
verksamheten. Utom beträffande Hallands län (se nedan) överensstämmer de nya
regionerna med den tidigare omregionaliseringen av kronofogdemyndigheterna
(bet. 1996/97:JuU1). Avsikten är att den nya regionindelningen skall genomföras
den 1 januari 1999. Som ovan nämnts slås dock de tre myndigheterna i Västra
Götaland ihop till en myndighet redan den 1 januari 1998.
Motionerna
I motionerna Sk826 av Bo Lundgren m.fl. (m), Sk833 (yrkande 1) av Carl Fredrik
Graf m.fl. (m), K528 (yrkande 7) av Rolf Kenneryd m.fl. (c), Sk837 (yrkande 1)
av Birgitta Hambraeus (c), Sk840 av Lennart Fremling (fp) och Sk841 (yrkande 1)
av Johan Lönnroth m.fl. (v) yrkas att regionaliseringen inte genomförs eller
att i vart fall frågan härom skall anstå tills vidare. Flera av de motionärer
som motsätter sig en regionalisering enligt de riktlinjer regeringen redovisar
hänvisar till att man bör avvakta den tidigare i år tillkallade parlamentariska
utredningen om den regionala samhällsorganisationen (dir. 1997:80) som skall
lämna förslag om den statliga länsförvaltningens struktur och uppgifter den 1
oktober 1998 och ett slutbetänkande senast den 1 oktober 2000.
Utskottets ställningsstagande
Utskottet delar regeringens uppfattning att det är nödvändigt att genomföra en
ny regionindelning av skatteförvaltningen för att uppnå ytterligare
effektiviseringar och rationaliseringar. Som regeringen anför i propositionen
visar erfarenheterna att detta syfte bäst uppnås genom en geografisk
omorganisation där antalet myndigheter minskas och myndigheternas ansvar utökas
till större regioner. Åtgärder i denna riktning innebär att lednings- och
styrningsfunktionerna kan förbättras samtidigt som kostnaderna för dessa
funktioner och annan administration kan nedbringas. Utrymme skapas därmed för
att på olika sätt förbättra den operativa verksamheten, inom de ramar som
gäller för förvaltningens totala kostnader. En ny regionindelning innebär
vidare att resurser frigörs för att inrätta sådana skattebrottsenheter som
föreslås i proposition 1997/98:10 vid skattemyndigheterna utan att inkräkta på
utrymmet för övrig operativ verksamhet. Utskottet behandlar denna proposition i
betänkande 1997/98:SkU10.
En ny reform efter dessa riktlinjer innebär enligt utskottets mening
ytterligare fördelar, bl.a. en påtaglig förbättring av möjligheterna att
upprätthålla en godtagbar kvalitet i alla delar av verksamheten och förse varje
enskild myndighet med tillräcklig kompetens - även specialistkompetens - för
alla arbetsuppgifter. Den ökar också förutsättningarna för en likformig
beskattning och ett enhetligt agerande gentemot de skattskyldiga. Genom att de
nya skatteregionerna ges samma geografiska omfattning som
kronofogdemyndighetsregionerna enligt den nya regionindelningen på denna sektor
(se bet. 1996/97:JuU1 s. 66 f.) förbättras också förutsättningarna för en
effektiv samverkan mellan skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna.
Någon anledning att dröja med ett beslut om en ny regionindelning på grund av
att andra regionala samhällsfunktioner är föremål för utvärdering och utredning
föreligger enligt utskottets mening inte. Mot bakgrund av det anförda ställer
sig utskottet således i princip bakom tanken att från och med den 1 januari
1999 minska antalet skattemyndigheter till 10 så att varje region får samma
geografiska omfattning som motsvarande kronofogdemyndighet. Utskottet avstyrker
därför motionerna Sk826, Sk833 yrkande 1, K528 yrkande 7, Sk837 yrkande 1,
Sk840 och Sk841 yrkande 1.
Sätesorter för de nya skattemyndigheterna utom Västra Götalands län
Propositionen
Regeringens redovisning går ut på att det från och med den 1 januari 1999
bildas för
- Norrbottens och Västerbottens län en myndighet med Luleå som sätesort,
- Västernorrlands och Jämtlands län en myndighet med Östersund som sätesort,
- Gävleborgs och Dalarnas län en myndighet med Gävle som sätesort,
- Värmlands och Örebro län en myndighet med Örebro som sätesort,
- Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län en myndighet med Västerås som
sätesort,
- Stockholms och Gotlands län en myndighet med Stockholm som sätesort,
- Östergötlands och Jönköpings län en myndighet med Linköping som sätesort samt
- Kronobergs, Kalmar och Blekinge län med Växjö som sätesort.
- Västra Götalands län behåller Göteborg som sätesort och
- Skåne län behåller Malmö som sätesort.
- Hallands län delas upp så att Kungsbacka, Varbergs och Falkenbergs kommuner
tillförs Skattemyndigheten i Västra Götalands län, och Laholms, Halmstads och
Hylte kommuner förs samman med Skåne län. Motsvarande skall gälla i fråga om
Kronofogdemyndigheten i Hallands län (se budgetpropositionen volym 3,
utg.omr. 4, s. 61).
Utskottet behandlar sätesorten för Västra Götalands län och regionindelningen
avseende Hallands län under särskilda rubriker nedan.
Motionerna
I det följande redovisas motionerna region för region.
Såvitt gäller Norrbottens och Västerbottens län föreslås i motionerna Sk813 av
Ulla Löfgren (m) och Sk827 Carin Lundberg m.fl. (s) att Umeå skall bli
sätesort. Motionärerna framhåller bl.a. att kronofogdemyndigheten,
regionåklagarmyndigheten och hovrätten finns i Umeå.
I fråga om Västernorrlands och Jämtlands län yrkas i motionerna Sk828 (yrkande
1) av Sigge Godin (fp) och Fö216 (yrkande 11) av Eva Goës m.fl. (mp) att de
nuvarande skattemyndigheterna skall behållas. Om en regionalisering ändå
genomförs förespråkas i yrkandena 2 och 12 i respektive motion, liksom i
motionerna Sk810 av andre vice talman Görel Thurdin m.fl. (c, v och mp), Sk811
av Eva Björne och Åke Sundqvist (båda m), Sk814 av Hans Stenberg m.fl. (s),
A454 (yrkande 2) av Roy Ottosson (mp) och Sk829 av Michael Stjernström (kd)
Härnösand som sätesort, i den sistnämnda motionen med Sundsvall som alternativ.
Motionärerna åberopar regionalpolitiska skäl och att regionens industriella
tyngdpunkt utgörs av Sundsvallsregionen samt att Riksskatteverket prefererat
Härnösand eller Sundsvall.
Beträffande Gävleborgs och Dalarnas län föreslås i motionerna Sk803 av Rolf
Gunnarsson och Christel Anderberg (båda m), Sk815 av Per Erik Granström m.fl.
(s) och Sk837 (yrkande 2) av Birgitta Hambraeus (c) att Falun utses till
sätesort för den nya myndigheten. Enligt motionärerna finns regionens
verksamhetsmässiga centrum i Falun som också, anför de, är fördelaktigast från
geografisk och kommunikationsmässig synpunkt.
Vad därefter gäller Värmlands och Örebro län föreslås i motionerna Sk838 av
Jarl Lander m.fl. (s) och Sk839 av Göthe Knutson m.fl. (m, c och fp) att den
regionala skattemyndigheten skall ha sitt säte i Karlstad. Motionärerna
framhåller att den regionala kronofogdemyndigheten har sitt säte i Karlstad.
På samma sätt förespråkas beträffande Uppsala, Södermanlands och Västmanlands
län i motion Sk830 av Anita Persson m.fl. (s) att skattemyndigheten skall ligga
i samma ort som där kronofogdemyndigheten har sitt säte. Motionärerna föreslår
följaktligen Eskilstuna som dessutom, framhåller de, ligger centralt i
regionen.
Såvitt avser Östergötlands och Jönköpings län förklaras i motion Sk804 av Åke
Gustavsson m.fl. (s) att Jönköping bör utses till sätesort för den nya
regionala skattemyndigheten. Motionärerna framhåller att den verksamhetsmässiga
tyngdpunkten kommer att ligga i Jönköpings län och att många rättsliga
myndigheter med vilka skattemyndigheten skall samarbeta redan ligger i
Jönköping.
Beträffande Kronobergs, Kalmar och Blekinge län föreslås i motion Sk806 av
Sivert Carlsson och Agne Hansson (båda c), Sk812 av Nils Fredrik Aurelius och
Leif Carlsson (båda m) och Sk832 av Bengt Kronblad m.fl. (s) Kalmar som
sätesort för skattemyndigheten i regionen. Motionärerna betonar det
förhållandet att det i dag finns en effektiv och väl utbyggd organisation för
ekobrottsbekämpning i Kalmar.
Motionerna avseende Västra Götalands län och Hallands län redovisas nedan i de
avsnitt där dessa delar behandlas.
Utskottets ställningstagande
I likhet med regeringen anser utskottet att valet av sätesorter för de nya
myndigheterna bör bestämmas huvudsakligen med ledning av den verksamhetsmässiga
tyngdpunkten och det geografiska läget inom respektive region samt tillgången
till kommunikationer. Vidare bör man som regeringen anför sträva efter en
inomregional balans vilket i några fall leder till att man bör stanna för en
annan ort än den där den regionala kronofogdemyndigheten har sitt säte. När det
gäller Östersund delar utskottet regeringens bedömning att de regionalpolitiska
skälen för en lokalisering dit av skattemyndigheten är avgörande.
Till sätesorten för Västra Götalands län återkommer utskottet nedan, men för
övriga regioner saknar utskottet, mot bakgrund av det anförda, anledning att
rikta anmärkningar mot regeringens val av sätesorter. Utskottet avstyrker
därför motionerna Sk813, Sk827, Sk828 yrkandena 1 och 2, Fö216 yrkandena 11 och
12, Sk810, Sk811, Sk814, A454 yrkande 2, Sk829, Sk803, Sk815, Sk837 yrkande 2,
Sk838, Sk839, Sk830, Sk804, Sk806, Sk812 och Sk832.
Sätesorten för Västra Götalands län
Propositionen
Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag att slå ihop de
tre skattemyndigheterna inom det nybildade länet Västra Götalands län till en
myndighet. Regeringens ställningstagande innebär att Göteborg skall vara
sätesort även för den nybildade skattemyndigheten. I propositionen diskuteras
även det förslag som lagts fram av en särskild utredare om att lokalisera
skattemyndigheten i regionen till Mariestad. Regeringen avvisar denna lösning
av praktiska skäl, eftersom verksamheten i det nya länet har sin tyngdpunkt i
Göteborg. Regeringen anser å andra sidan att man inom skatteförvaltningen bör
lokalisera annan verksamhet till Mariestad, eventuellt verksamhet som omfattar
flera regioner. Regeringen tänker bl.a. på löpande administration, IT-stöd och
inrättande av en för hela landet gemensam s.k. helpdesk. Regeringen avser att
uppdra åt RSV att lokalisera verksamheten på sådant sätt att i vart fall
motsvarande effekt på sysselsättningen i Mariestad uppnås som en förläggning
dit av myndighetens ledning.
Motionerna
Vad beträffar Västra Götalands län förordas i motionerna K528 (yrkande 10) av
Rolf Kenneryd m.fl. (c), Sk831 av Annika Nordgren (mp), Sk836 av Birgitta
Carlsson m.fl. (c, fp och kd), T215 (yrkande 9) av Elver Jonsson och Eva
Eriksson (båda fp) och Sk841 (yrkande 2) av Johan Lönnroth m.fl. (v) Mariestad
som sätesort för skattemyndigheten i regionen. De sistnämnda motionärerna kan
dock tänka sig att annan kvalificerad myndighetsfunktion lokaliseras till
Mariestad.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser i likhet med regeringen och RSV att Göteborg, som är en
betydande storstad och centrum för en stor del av regionens befolkning och
företag, är den naturliga sätesorten för skattemyndigheten i regionen.
Utskottet delar också regeringens uppfattning att en lokalisering av sätesorten
till Mariestad, som är en liten verksamhetsort inom skatteförvaltningen, skulle
på ett olyckligt sätt kunna leda till att ledningen för myndigheten ändå i
praktiken i betydande utsträckning skulle komma att befinna sig i Göteborg och
på andra större verksamhetsorter inom regionen. Göteborg bör därför även i
fortsättningen vara sätesort för skattemyndigheten i regionen.
Utskottet instämmer också i regeringens uppfattning att kravet på en
godtagbar inomregional balans lämpligen bör tillgodoses genom att lokalisera
annan verksamhet inom skatteförvaltningen till Mariestad. Utskottet förutsätter
att regeringen fullföljer de intentioner i detta syfte som redovisas i
propositionen. Inriktningen bör alltså vara att uppnå minst motsvarande effekt
på sysselsättningen i Mariestad som en förläggning dit av myndighetens ledning
skulle ha inneburit. Utskottet förutsätter att det handlar om såväl
kvalificerade handläggartjänster som baspersonaltjänster och att det totalt rör
sig om 30-50 tjänster. Eftersom regeringen redan har dessa ambitioner finns det
enligt utskottets uppfattning ingen anledning för riksdagen att nu göra något
särskilt uttalande i frågan. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
K528 yrkande 10, Sk831, Sk836, T215 yrkande 9 och Sk841 yrkande 2.
Hallands län
Propositionen
Hallands län bör enligt regeringen delas upp så att Kungsbacka, Varbergs och
Falkenbergs kommuner tillförs Skattemyndigheten i Västra Götalands län, och
Laholms, Halmstads och Hylte kommuner förs samman med Skåne län. Motsvarande
skall gälla i fråga om kronofogdemyndigheten i Hallands län (se
budgetpropositionen volym 3, utg.omr. 4, s. 61). Övergångsvis bör dock, anför
regeringen, under år 1998 hela Halland fortfarande vara en del av Västra
Götalandsregionen inom exekutionsväsendet och ett eget myndighetsområde inom
skatteförvaltningen.
Motionerna
Då det gäller Hallands län begärs i motion K528 (yrkande 9) av Rolf Kenneryd
m.fl. (c) att länet hålls samman och tillförs antingen Östergötlands-Jönköpings
län eller Kronobergs-Kalmar-Blekinge län. Även i motion Sk816 av tredje vice
talman Christer Eirefelt (fp) föreslås i första hand att inga ändringar görs
beträffande Hallands län och i andra hand att Halland läggs samman med
Östergötlands-Jönköpings län som enligt motionärens uppfattning bör ha
huvudorten i Jönköping. I motion Sk833 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) motsätter
sig motionärerna en uppdelning av skattemyndigheterna i Hallands län, liksom en
delning av kronofogdemyndigheterna i länet (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Utskottet inser att det är svårt att finna en lösning som i alla avseenden är
helt tillfredsställande. Det är ingen tvekan om att det finns starka band
mellan den norra delen av Halland och Göteborgsområdet vad gäller näringsliv,
resor till och från arbetet m.m.
För de sydligare delarna av Halland finns kopplingar av liknande slag, om än
inte fullt lika starka, till angränsande delar av Skåne. Detta talar för en
delning av länet i enlighet med regeringens förslag.
Å andra sidan skulle en sådan delning leda till att ett delat län skulle
tillföras två av de allra största regionerna. Detta strider mot ambitionen att
skapa ungefär jämnstora regioner. De rent verksamhetsmässiga konsekvenserna av
en delning är också svåra att förutse.
Mot denna bakgrund anser utskottet att skatteförvaltningen och
kronofogdemyndigheterna i Hallands län inte skall delas och överlåter åt
regeringen att avgöra till vilken region myndigheterna skall föras. Utskottet
föreslår att riksdagen som sin mening ger detta regeringen till känna.
Utskottet avstyrker motionerna K528 yrkande 9, Sk816 och Sk833 men anser att
de får anses vara delvis tillgodosedda genom det ställningstagande som
utskottet har gjort i frågan.
Tullens framtida resurser och resursanvändning
Motionerna
I några av de motioner som väckts med anledning av budgetpropositionen föreslås
uttalanden av olika slag om hur tullens resurser bör dimensioneras och hur
tullen bör använda dem. Genomgående efterlyses förstärkningar framför allt på
kontrollsidan.
I motion K715 (yrkande 16) av Alf Svensson m.fl. (kd) krävs ökade resurser
till tullen för att motverka den kriminalitet som enligt motionärerna börjat
växa till följd av minskningen av antalet tjänster i tullen i samband med EU-
inträdet. Även i motion So679 (yrkande 1) av Ulf Björklund m.fl. (kd och fp)
begärs ytterligare medel till tullen för att säkra gränskontrollen. I motion
Sk805 (yrkande 2) av Michael Stjernström m.fl. (kd) efterlyses bättre kontroll
vid Sveriges internationella flygplatser och att kontroll inte bara sker på
kontorstid. I samma motion (yrkande 3) begärs ett tillkännagivande om åtgärder
mot internationell kriminalitet, bättre samarbete, ökad datorisering och
effektivare yttre gränskontroll. I motion Sk842 av Christer Skoog m.fl. (s)
föreslås en omfördelning så att tullen i Blekinge får mer resurser, och även i
motion Sk843 av Siw Persson (fp) förordas en omprioritering så att tullen i
Helsingborg får mer resurser för bl.a. riskanalyser.
Utskottets ställningstagande
Utskottet är överens med motionärerna om att tullen bör bedriva sin
kontrollverksamhet så effektivt som möjligt så att våra gränser skyddas mot
illegal införsel av narkotika och andra farliga varor. Detta är också en högt
prioriterad del av de allmänna mål för Tullverkets verksamhet som riksdagen har
fastlagt och som skall vara vägledande för Tullverkets användning av sina
tillgängliga resurser. Utskottet vidhåller samtidigt sin tidigare uttalade
uppfattning att det inte är riksdagens sak att ge detaljföreskrifter om tullens
närvaro i olika regioner eller på olika orter eller hur tullen bör disponera
sina resurser. Tullverket svarar således i princip självt för
resursfördelningen inom sin verksamhet under hänsynstagande till de nyss nämnda
allmänna målen och till statsmakternas krav på effektivitet och trafikens och
näringslivets behov av tullinsatser och service.
Utskottet vill samtidigt erinra om att tullens metoder för att bekämpa
narkotikasmuggling och annan grov brottslighet på varuområdet går mot en ökad
inriktning på underrättelseverksamhet och spaningsverksamhet i samarbete med
andra länder. Ett exempel på det är den för något år sedan införda möjligheten
för tullen att ta del av transportföretagens bokningslistor och uppgifter om
ankommande och avgående transporter (prop. 1995/96:166, bet. 1995/96:SkU23).
Andra exempel är de underrättelseregister och spaningsregister som avses
inrättas som stöd för tullens brottsbekämpning (se prop. 1997/98:11 som
utskottet också behandlar i höst). Vidare kan nämnas att Generaltullstyrelsen
har beslutat om att inrätta en central riskanalysenhet i Göteborg som
tillsammans med regionala enheter skall arbeta med riskanalyser för hela
landet.
Utskottet vill också hänvisa till den utvärdering av effekterna av
kontrollverksamheten och tullverksamheten i övrigt i samband med EU-inträdet
som bl.a. skall ta upp tullens dimensionering i framtiden (dir. 1997:34).
Utredningen förväntas lägga fram sitt resultat senare i höst. I samband med
kommande ställningstaganden till detta utredningsarbete kan det finnas
anledning att återkomma till frågorna om tullens resurser och resursanvändning.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet samtliga nu berörda motioner
och motionsyrkanden.
ICAP-statusen på helikopterflygplatserna i Helsingborg och Malmö
Motionen
I motion Sk807 av Jan Backman (m) begärs ett uttalande av riksdagen om att
behålla ICAP-statusen på helikopterflygplatserna i Helsingborg och Malmö.
Motionären pekar på betydelsen för företagen i Skåne av goda kommunikationer
till och från Kastrups flygplats.
Utskottets ställningstagande
Enligt vad utskottet erfarit anmäldes Helsingborgs och Malmö flygplatser till
EU-kommissionen som svenska internationella gemenskapsflygplatser (ICAP) efter
ett regeringsbeslut 1996. ICAP-statusen på en flygplats har betydelse för
frågan om på vilken flygplats tullen skall utföra bagagekontroll. Under arbetet
med Schengen har dock frågan om statusen som ICAP-flygplats kommit att få
betydelse även för polisens arbete med personkontroller. Enligt vad utskottet
inhämtat finns det dock inom Regeringskansliet inte något pågående ärende om
att återkalla anmälan avseende dessa flygplatser. Någon anledning för riksdagen
att göra något uttalande i enlighet med motionärens önskemål föreligger således
inte och utskottet avstyrker följaktligen motion Sk807.
Samarbete tull-polis
Motionen
I motion Ju219 (yrkande 2) av Gun Hellsvik m.fl. (m) föreslås att regeringen
vidtar åtgärder för att så snart som möjligt inleda en försöksverksamhet med
regionalt integrerade tull- och polismyndigheter. Motionärerna eftersträvar en
organisatorisk förändring av polisens och tullens verksamheter där
tullkriminalen och tullens bevakningspersonal integreras med
polisorganisationen på de platser där inre gränskontroll kommer i fråga.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill understryka att utskottet i tidigare sammanhang har ställt sig
bakom tanken på ett fördjupat samarbete mellan tull och polis där ett sådant
samarbete är till gagn för verksamheten, t.ex. för att effektivisera kampen mot
narkotika. Utskottet vill dessutom framhålla att det ingår i uppgifterna för
den tidigare nämnda utvärderingen av EU-medlemskapets effekter för Tullverkets
dimensionering och organisation m.m. att belysa förutsättningarna för och
erfarenheterna av Tullverkets samarbete med andra myndigheter, främst polisen
och skatteförvaltningen (dir. 1997:34). Utredningsarbetet kommer att slutföras
senare i höst. Ett ställningstagande till den av motionärerna aktualiserade
frågan bör därför anstå i avvaktan på kommande ställningstaganden till
resultatet av utredningsarbetet. Utskottet avstyrker därför motionen i berörd
del.
Punktskattepliktiga varor
Motionerna
I motion Ju219 (yrkande 3) av Gun Hellsvik m.fl. (m) efterlyses en bättre
punktskattekontroll genom integration av berörda delar av tullen med
skatteförvaltningen. Motionärerna begär en utredning härom. I motion Sk805
(yrkande 1) av Michael Stjernström m.fl. yrkas förändrad lagstiftning för att
hindra olaglig införsel av punktskattepliktiga varor. Motionärerna föreslår
bl.a. en ökad användning av beslag och förverkande.
Utskottets ställningstagande
Som utskottet nyss har nämnt väntas den pågående utvärderingen av EU-
medlemskapets effekter för Tullverkets dimensionering och organisation m.m.
även belysa förutsättningarna för och erfarenheterna av Tullverkets samarbete
med andra myndigheter, förutom polisen bl.a. skatteförvaltningen (dir.
1997:34). Vidare bereds för närvarande inom Regeringskansliet, efter avslutad
remissbehandling, Skatteflyktskommitténs betänkande (SOU 1997:86)
Punktskattekontroll av alkohol, tobak och mineralolja m.m. med förslag om
utvidgade möjligheter till fysisk kontroll och förbättrad informationstillgång.
Förslagen går bl.a. ut på att det skall bli möjligt att omhänderta, beslagta
och förverka punktskattepliktiga varor och att ett punktskattekontrollregister
införs. De frågor som nu tas upp i motionerna kommer således att belysas i det
arbete som pågår på olika håll och enligt utskottets uppfattning bör resultatet
härav avvaktas innan riksdagen tar ställning. Motionerna avstyrks därför även i
denna del.
Frizon vid Sturups flygplats
Bestämmelserna i tullagen (1994:1550) om frizoner
För att tillgodose importörernas behov av förvaring och viss bearbetning av
importerade varor innan de övergår i fri omsättning eller blir föremål för
annan tullmässig bestämmelse eller användning finns inom EU en möjlighet att
inrätta bl.a. s.k. frizoner. Frizoner nämns i 45-53 §§ tullagen (1994:1550) som
i sin tur styrs av EU:s tullagstiftning. Enligt 46 § tullagen kan en frizon
inrättas efter tillstånd av regeringen. I sådana frizoner får enligt 50 §
tullagen industriell verksamhet, annan kommersiell verksamhet och
serviceverksamhet bedrivas med de begränsningar och på de villkor som
regeringen föreskriver. Enligt EU:s tullkodex skall frizoner vara inhägnade.
Motion
I motion Sk802 av Bertil Persson (m) framställs ett önskemål om att inrätta en
frizon på Sturups flygplats utanför Malmö. En sådan kommer enligt motionären
att behövas för att ta emot fraktflyg och charter på denna flygplats.
Utskottets ställningstagande
Ett eventuellt inrättande av en frizon enligt tullagen i anslutning till
Sturups flygplats är en fråga som det ankommer på regeringen att pröva. Enligt
vad utskottet erfarit har en ansökan nyligen inkommit till Regeringskansliet
och den skall nu bli föremål för remissbehandling och övrig beredning. Någon
anledning för riksdagen att göra ett uttalande i enlighet med motionärens
önskemål föreligger enligt utskottets mening inte. Utskottet avstyrker därför
motionen.
Frizon i norra Botkyrka m.m.
Motion
I motion Sk734 (yrkandena 6 och 7) av Gunnar Hökmark (m) begärs förslag om
s.k. frizoner i vissa storstadsområden och ett uttalande om att inrätta något
slag av frizon i norra Botkyrka. Frizonsfrågan bör enligt motionären handla om
hur man genom avreglering, valfrihetsreformer, en social skattepolitik och
reformer som underlättar för företagande kan skapa en ökad social rörlighet.
Utskottets ställningstagande
Motionären bakom motion Sk734 avser något annat med begreppet frizon än vad som
avses i tullagen. Utskottet utgår ifrån att han menar ett område där
skattefrihet helt eller delvis råder i större eller mindre omfattning.
Utskottet kan i och för sig hålla med om att det kan vara önskvärt att med
särskilda åtgärder få i gång företagande, sociala aktiviteter och annan
sysselsättning i vissa områden. Förslaget att inrätta särskilda zoner med andra
regler än vad som annars gäller här i landet är emellertid inte realistiskt.
Utskottet har också tidigare avvisat tanken på att inrätta skattefria eller
skattefavoriserade enklaver av den typ som motionären är inne på och finner
inte något skäl att på grund av vad som anförts i motionen ändra uppfattning.
Även arbetsmarknadsutskottet har gett uttryck för en liknande inställning och
riktat invändningar från bl.a. konkurrenssynpunkt vid sin behandling av
snarlika förslag om s.k. ekonomiska frizoner (bet. 1996/97:AU1 s. 52-53).
Utskottet vidhåller således sin uppfattning i dessa frågor och finner alltså
att lösningen på de problem som tas upp i motionen bör sökas på andra vägar.
Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk734.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande lagstiftningsåtgärder med anledning av bildandet av
Västra Götalands län
att riksdagen med anledning av proposition 1997/98:1 Utgiftsområde 3 punkterna
1 och 2 antar de vid propositionen fogade förslagen till
1. lag med anledning av bildandet av Västra Götalands län med den
ändringen att lagen erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade
lydelse:
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
|Regeringens förslag |Utskottets förslag |
-------------------------------------------------------
|Det som är föreskrivet i | Det som är föreskrivet i|
|eller annars följer av en |eller annars följer av en|
|lag eller annan |lag eller annan|
|författning beträffande |författning beträffande|
|Skattemyndigheten i |Skattemyndigheten i|
|Göteborgs och Bohus län, |Göteborgs och Bohus län,|
|Skattemyndigheten i |Skattemyndigheten i|
|Älvsborgs län eller |Älvsborgs län eller|
|Skattemyndigheten i |Skattemyndigheten i|
|Skaraborgs län skall efter |Skaraborgs län skall efter|
|utgången av år 1997 i |utgången av år 1997 i|
|stället gälla Skatte- |stället gälla Skatte-|
|myndigheten i Västra |myndigheten i Västra|
|Götalands län. |Götalands län. I fråga om|
| |Habo och Mullsjö kommuner|
| |skall dock det som är|
| |föreskrivet i eller annars|
| |följer av en lag eller|
| |annan författning|
| |beträffande Skattemyn-|
| |digheten i Skaraborgs län|
| |efter utgången av år 1997|
| |i stället gälla Skatte-|
| |myndigheten i Jönköpings|
| |län. |
-------------------------------------------------------
2. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter,
2. beträffande anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och
uppbörd
att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 Utgiftsområde 3 punkt 3 och
med avslag på motionerna 1997/98:Sk327 yrkande 33 i denna del,
1997/98:Sk735 yrkande 17 i denna del, 1997/98:Sk805 yrkande 4 och
1997/98:Sk841 yrkande 3 anvisar anslag under utgiftsområde 3
Skatteförvaltning och uppbörd enligt bilaga,
res. 1 (fp)
3. beträffande skattemyndigheternas framtida resurser
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk327 yrkande 33 i denna del och
1997/98:Sk735 yrkande 17 i denna del,
res. 2 (fp)
res. 3 (kd)
4. beträffande en ny regionindelning för skatteförvaltningen
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:K528 yrkande 7, 1997/98:Sk826,
1997/98:Sk833 yrkande 1, 1997/98:Sk837 yrkande 1, 1997/98:Sk840 och
1997/98:Sk841 yrkande 1,
res. 4 (m, c, v)
5. beträffande sätesorter för de nya skattemyndigheterna utom Västra
Götalands län
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk803, 1997/98:Sk804, 1997/98:Sk806,
1997/98:Sk810, 1997/98:Sk811, 1997/98:Sk812, 1997/98:Sk813, 1997/98:Sk814,
1997/98:Sk815, 1997/98:Sk827, 1997/98:Sk828 yrkandena 1 och 2,
1997/98:Sk829, 1997/98:Sk830, 1997/98:Sk832, 1997/98:Sk837 yrkande 2,
1997/98:Sk838, 1997/98: Sk839, 1997/98:Fö216 yrkandena 11 och 12 och
1997/98:A454 yrkande 2,
res. 5 (fp)
6. beträffande sätesorten för Skattemyndigheten i Västra Götalands
län
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:K528 yrkande 10, 1997/98:Sk831,
1997/98:Sk836, 1997/98:Sk841 yrkande 2 och 1997/98:T215 yrkande 9,
7. beträffande Hallands län
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört och
avslår motionerna 1997/98:K528 yrkande 9, 1997/98: Sk816 och 1997/98:Sk833
yrkande 2,
8. beträffande tullens framtida resurser och resursanvändning
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:K715 yrkande 16, 1997/98: Sk805
yrkandena 2 och 3, 1997/98:Sk842, 1997/98:Sk843 och 1997/98:So679 yrkande
1,
res. 6 (kd)
9. beträffande ICAP-statusen på helikopterflygplatserna i
Helsingborg och Malmö
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk807,
10. beträffande samarbete tull-polis
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ju219 yrkande 2,
res. 7 (m)
11. beträffande punktskattepliktiga varor
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk805 yrkande 1 och 1997/98:Ju219
yrkande 3,
res. 8 (m)
res. 9 (kd)
12. beträffande frizon vid Sturups flygplats
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk802,
res. 10 (m)
13. beträffande frizon i norra Botkyrka m.m.
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk734 yrkandena 6 och 7.
res. 11 (m)
Stockholm den 20 november 1997
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s),
Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf
(m), Inger Lundberg (s), Per Rosengren (v), Ulla Wester-Rudin (s), Ronny
Korsberg (mp), Lars U Granberg (s), Ingibjörg Sigurdsdóttir (s), Carl Erik
Hedlund (m), Inga Berggren (m), Karin Pilsäter (fp) och Michael Stjernström
(kd).
Reservationer
1. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd (mom. 2)
Karin Pilsäter (fp) har
dels anfört följande:
Inom Folkpartiet har vi alltid opponerat mot en statlig maktutövning på
skatteområdet som tar sig det uttrycket att rättssäkerheten eftersätts och
indrivningen får prägel av godtycke. Som en följd härav har vi också motsatt
oss den s.k. generalklausulen på skatteområdet och arbetar för att den skall
avskaffas. Däremot ligger det i alla medborgares intresse att
skattemyndigheterna har en hög ambition och tillräckliga resurser för att
kontrollera skatteunderlaget och motverka skattefusk. Särskilt angeläget är
det
att få bukt med det omfattande momsfusket mera effektivt. Vi vill därför
tillstyrka motion Sk735 yrkande 17 i denna del och anslå ytterligare 50
miljoner kronor för ökade insatser mot skattefusket. Som föreslås i motionen
bör beloppet år 1998 tas från anslagsbehållningen. Vi föreslår att riksdagen
gör ett tillkännagivande härom till regeringen.
dels under moment 2 hemställt:
2. beträffande anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd
att riksdagen med anledning av proposition 1997/98:1 Utgiftsområde 3 punkt 3,
med bifall till motion 1997/98:Sk735 yrkande 17 i denna del och med avslag
på motionerna 1997/98:Sk327 yrkande 33 i denna del, 1997/98:Sk805 yrkande
4 och 1997/98:Sk841 yrkande 3
dels anvisar anslag under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd
enligt bilaga,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
2. Skattemyndigheternas framtida resurser (mom. 3)
Karin Pilsäter (fp) har
dels anfört följande:
Med hänvisning till vår motivering bakom reservation 1 tillstyrker vi motion
Sk735 yrkande 17 även i övriga delar och föreslår att anslagen till
Skattemyndigheterna för vart och ett av åren 1999 och 2000 höjs med 50
miljoner
kronor utöver vad regeringen beräknat dem till. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels under moment 3 hemställt:
3. beträffande skattemyndigheternas framtida resurser
att riksdagen med bifall till motion1997/98:Sk735 yrkande 17 i denna del och
med avslag på motion 1997/98:Sk327 yrkande 33 i denna del som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts,
3. Skattemyndigheternas framtida resurser (mom. 3)
Michael Stjernström (kd) har
dels anfört följande:
Från Kristdemokraternas sida föreslår vi att ytterligare resurser anslås för
att öka skattekontrollen. För att komma åt skattefusket är det viktigt att
Skattemyndigheterna har effektiva kontrollmöjligheter som givetvis samtidigt
måste vägas mot rimliga rättssäkerhetsgarantier. Sådana kontrollinsatser har
erfarenhetsmässigt hög lönsamhet. Varje satsad krona ger minst 6 kr i ökade
statsinkomster. Kristdemokraterna tillstyrker därför motion Sk327 yrkande 33 i
denna del och föreslår att ytterligare 200 miljoner kronor per år avsätts till
Skatteförvaltningen för förstärkt skattekontroll. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels under moment 3 hemställt:
3. beträffande skattemyndigheternas framtida resurser
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk327 yrkande 33 i denna del och
med avslag på motion 1997/98:Sk735 yrkande 17 i denna del som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts,
4. En ny regionindelning för skatteförvaltningen (mom. 4)
Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Carl Fredrik Graf (m), Per
Rosengren
(v), Carl Erik Hedlund (m) och Inga Berggren (m) har
dels anfört följande:
Den av regeringen aviserade omorganisationen av skatteförvaltningen som bl.a.
innebär att ett stort antal län mister sina skattemyndigheter föregriper på
ett
mycket olyckligt sätt det utredningsarbete som den parlamentariska kommittén
om
den regionala samhällsorganisationen (PARK), som nyligen tillkallats, har fått
i uppgift att bedriva (In 1997:08, dir. 1997:80). Syftet med kommitténs arbete
är bl.a. att kartlägga de regionala förvaltningsmyndigheternas olika
geografiska indelningar för att ge statsmakterna en bättre helhetsbild som
underlag för en övergripande prövning. Det måste anses mycket anmärkningsvärt
att regeringen redan nu beslutar om vittgående förändringar av den regionala
och lokala organisationen av skatteförvaltningen utan att avvakta en
övergripande och samlad syn på myndigheternas och den offentliga verksamhetens
struktur på regional och lokal nivå.
Det är också enligt vår mening fel att se skatteförvaltningens organisation i
ett alltför snävt och byråkratiskt ledningspektiv och bortse från
skattebetalarnas behov. Vi vill i detta sammanhang varna för att den nya
regionindelningen framdeles kan innebära en allvarlig uttunning av
skatteförvaltningens lokala närvaro. Trots modern teknik kan medborgarna på
olika sätt behöva ta en personlig kontakt med myndigheterna och deras kontor
bör därför inte ligga så långt bort att ett besök - om det över huvud taget är
praktiskt genomförbart - bara kan företas till priset av långa resor och stora
kostnader och uppoffringar för enskilda.
Vi är heller inte övertygade om att regionala centraliseringar till större
enheter innebär några större effektivitetsvinster. Ständiga signaler om nya
organisationsförändringar är mycket påfrestande för personalen.
Vi anser således att ett beslut om en regional omorganisation av
skatteförvaltningen bör anstå åtminstone intill dess att resultatet av PARK:s
arbete föreligger. Ej heller bör för närvarande några förändringar göras i
kronofogdemyndighetsorganisationen. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna, och det innebär att vi tillstyrker motionerna Sk826
(m),
K528 yrkande 7 (c) och Sk841 yrkande 1 (v). Övriga nu behandlade motioner och
motionsyrkanden får härigenom anses tillgodosedda.
dels under moment 4 hemställt:
4. beträffande en ny regionindelning för skatteförvaltningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:K528 yrkande 7, 1997/98:Sk826
och 1997/98:Sk841 yrkande 1 och med anledning av motionerna 1997/98:Sk833
yrkande 1, 1997/98:Sk837 yrkande 1 och 1997/98:Sk840 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,
5. Sätesorter för de nya skattemyndigheterna utom Västra Götalands län (mom.
5)
Karin Pilsäter (fp) har
dels anfört följande:
Vad gäller den del av projektet att omregionalisera Skatteförvaltningen som
innebär att skattemyndigheterna i Västernorrlands och Jämtlands län slås
samman
och att Östersund utses till sätesort för den nya myndigheten anser vi inom
Folkpartiet att man bör följa RSV:s förslag och förlägga sätesorten till
Härnösand. Skälen är att regionens verksamhetsmässiga tyngdpunkt ligger i
kustområdena söder och norr om Härnösand, där också de flesta företagen och
invånarna finns, att kommunkationerna är bäst i dessa områden, att de mesta
resurserna för revision och kontroll finns hos den nuvarande
länsskattemyndigheten i Härnösand samt att Härnösand har kommit att bli säte
för den regionala kronofogdemyndigheten. De regionalpolitiska skälen för att
välja Härnösand är enligt vår mening lika tunga eftersom Härnösand under
senare
tid har dränerats hårdast när det gäller befolkningsutvecklingen. Härnösand
har
också under senare tid blivit av med såväl offentlig som annan verksamhet.
Sätesorten för den nya regionala Skattemyndigheten för Värmlands län och
Örebro län bör enligt vår mening inte vara Örebro utan Karlstad som är
regionens verksamhetsmässiga tyngdpunkt. Omständigheter som talar för Karlstad
är att det i Värmlands län finns sju lokala skattekontor medan det i Örebro
län
blott finns fyra, att Karlstad är den geografiska mittpunkten i regionen, att
kronofogdemyndigheten efter omregionaliseringen av kronofogdemyndigheterna har
sitt säte i Karlstad samt att Karlstad under senare år har åderlåtits på flera
tusen statliga anställningstillfällen medan Örebro så sent som 1996 fått ett
tillskott i form av bl.a. myndighetskontor för fordonsskatteverksamheten.
Av anförda skäl bör enligt vår mening riksdagen bifalla motion Sk828 yrkande
2 och motion Sk839. Härigenom får övriga motioner och motionsyrkanden rörande
regionindelningen avseende såväl Västernorrlands och Jämtlands län som
Värmlands och Örebro län anses tillgodosedda.
dels under moment 5 hemställt:
5. beträffande sätesorter för de nya skattemyndigheterna utom Västra
Götalands län
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sk828 yrkande 2 och
1997/98:Sk839, med anledning av motionerna 1997/98:Sk810, 1997/98:Sk811,
1997/98:Sk814, 1997/98:Sk828 yrkande 1, 1997/98:Sk829, 1997/98:Sk838,
1997/98:Fö216 yrkandena 11 och 12 och 1997/98:A454 yrkande 2 och med
avslag på motionerna 1997/98:Sk803, 1997/98:Sk804, 1997/98:Sk806,
1997/98:Sk812, 1997/98:Sk813, 1997/98:Sk815, 1997/98:Sk827, 1997/98:Sk830,
1997/98:Sk832 och 1997/98:Sk837 yrkande 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförts,
6. Tullens framtida resurser och resursanvändning (mom. 8)
Michael Stjernström (kd) har
dels anfört följande:
Inom Kristdemokraterna delar vi den uppfattning som förs fram i kd-motionerna
att den nedskärning av tullens resurser som Socialdemokraterna och
Miljöpartiet
drev igenom i samband med Sveriges inträde i EU kom alldeles för tidigt och
innan de kompensatoriska åtgärderna inom EU var färdigutvecklade. Härigenom
har
man i onödan öppnat landet för olika former av kriminell verksamhet, i
synnerhet narkotikasmuggling. Detta bör enligt vår mening åtgärdas genom ökade
resurser för svensk tull. Det är angeläget att tullen återfår åtminstone de
resurser som behövs för att säkerställa gränskontrollen.
Vi delar också bedömningen att Sverige inte har någon acceptabel kontroll vid
sina 24 internationella flygplatser. Det räcker inte att utöva kontroll endast
vid vissa tillfällen och tidpunkter eller - som på en del flygplatser - endast
på kontorstid.
Därtill kommer kontrollbehovet i de svenska hamnarna med såväl yttre trafik
till tredje land som inre EU-trafik. Med tanke på all den mängd narkotika som
erfarenhetsmässigt insmugglas från andra EU-länder finns nämligen ett stort
kontrollbehov även med avseende på inre EU-trafik. Sverige bör i
fortsättningen
ha en mycket god gränskontroll vid såväl inre som yttre gräns. Sverige bör
också vara bättre rustat för att bekämpa internationell kriminalitet och
narkotikahandel. Gränskontrollen måste alltså avsevärt förstärkas mot
smuggling
av narkotika, vapen etc.
Mot bakgrund av det anförda har Kristdemokraterna begärt resurser för
ytterligare 300 tjänster inom Tullverket och yrkat att 100 miljoner kronor
utöver vad regeringen föreslagit avsätts till Tullverket för vart och ett av
de
kommande budgetåren. Vi vidhåller denna uppfattning och föreslår att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad nu anförts. Härigenom tillstyrks
de nu behandlade kd-motionerna K715, So679 och Sk805 i berörda delar.
dels under moment 8 hemställt:
8. beträffande tullens framtida resurser och resursanvändning
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:K715 yrkande 16,
1997/98:Sk805 yrkandena 2 och 3 och 1997/98:So679 yrkande 1 och med avslag
på motionerna 1997/98:Sk842 och 1997/98:Sk843 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,
7. Samarbete tull-polis (mom. 10)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Carl Erik Hedlund och Inga Berggren
(alla m) har
dels anfört följande:
Vi vill betona att det är ytterst angeläget att pröva varje möjlighet att öka
effektiviteten i myndigheternas narkotikabekämpande arbete. Som anförs i
motion
Ju219 kräver narkotikabekämpningen en reformering av gamla
myndighetsstrukturer, en samordning av de olika myndigheternas verksamhet och
ett bättre tillvaratagande av den höga kompetens som olika personalkategorier
i
dag besitter. Genom att harmoniera grunden för ett ingripande vid eller
innanför den inre gränsen med vad som annars gäller för polisingripanden
uppnår
man en bättre anknytning till det underrättelsearbete och den metodutveckling
som polis, tull och åklagare har att svara för i stället för att som i dag
vara
hänvisad till tulltekniska institut som anmälan och dylikt.
I linje härmed bör man eftersträva en organisatorisk förändring som innebär
att tullkriminalen och tullens bevakningspersonal integreras med
polisorganisationen på de platser där den inre gränskontrollen kommer i fråga,
dvs. i Skåne, Stockholm, Tornedalen samt övriga hamnar och flygplatser där
trafik till och från EU förekommer. I enlighet med det anförda tillstyrker vi
motion Ju219 i nu behandlade delar och föreslår att en försöksverksamhet med
en
integrering av tull- och polisverksamheten påbörjas. Vi föreslår att
riksdagen
gör ett uttalande med denna innebörd.
dels under moment 10 hemställt:
10. beträffande samarbete tull-polis
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ju219 yrkande 2 som sin mening
ger
regeringen till känna vad ovan anförts,
8. Punktskattepliktiga varor (mom. 11)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Carl Erik Hedlund och Inga Berggren
(alla m) har
dels anfört följande:
Genom lagen (1996:598) om kontroll av yrkesmässiga vägtransporter av
mineraloljeprodukter, alkohol och tobak, som trädde i kraft den 1 juli 1996,
har ett behov aktualiserats för tullen att öka samordningen med
skattemyndigheterna för att bekämpa skatteundandragande avseende främst
mineraloljor, alkohol och tobak. Tullens uppgifter när det gäller uppbörd av
t.ex. moms och andra skatter och tullar vid tredjelandsimport kan också
samordnas under Skatteförvaltningens huvudmannaskap. En sådan samordning
skulle
innebära ökade förutsättningar att utnyttja befintliga resurser på ett bättre
sätt och bör därför väljas framför att ge skattemyndigheterna sådana polisiära
befogenheter som föreslås i betänkande SOU 1997:86 Punktskattekontroll av
alkohol, tobak och mineralolja, m.m. Förslagen i detta betänkande, som för
närvarande bereds inom Regeringskansliet, strider enligt vår mening mot
grundläggande rättssäkerhetsprinciper. Dessutom framstår det som ett slöseri
med resurser att bygga upp en ny verksamhet inom skatteförvaltningen när
motsvarande resurser och kompetens redan finns inom tullförvaltningen. En
samordning bör därför utredas närmare. I enlighet med det anförda tillstyrker
vi motion Ju219 i denna del och föreslår att en utredning tillsätts om en
samordning av de uppbördsfunktioner som i dag är delade mellan tullen och
skattemyndigheterna.
dels under moment 11 hemställt:
11. beträffande punktskattepliktiga varor
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ju219 yrkande 3 och med avslag på
motion 1997/98:Sk805 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad ovan anförts,
9. Punktskattepliktiga varor (mom. 11)
Michael Stjernström (kd) har
dels anfört följande:
Som framgår av motion Sk805 (kd) har smugglingen av sprit och andra
alkoholdrycker tilltagit mycket kraftigt under det senaste året, liksom
smugglingen av cigaretter och mineraloljor. Det är faktiskt tydligt att
lagstiftningen beträffande punktskattepliktiga varor är alldeles för tandlös.
Det måste bli möjligt att beslagta och skatteförverka varor eftersom enbart
böter uppbenbart inte räcker till för att hejda smugglingen. Detta bör
riksdagen, med bifall till motion Sk805 yrkande 1, som sin mening ge
regeringen
till känna.
dels under moment 11 hemställt:
11. beträffande punktskattepliktiga varor
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk805 yrkande 1 och med avslag på
motion 1997/98:Ju219 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna
vad ovan anförts,
10. Frizon vid Sturups flygplats (mom. 12)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Carl Erik Hedlund och Inga Berggren
(alla m) har
dels anfört följande:
Det behövs en frizon i anslutning till Sturups flygplats för att flygplatsen
skall kunna ta emot fraktflyg och charter och förbättra sitt konkurrensläge i
förhållande till bl.a. Kastrup. Etablerandet av frizoner har prövats med
framgång i bl.a. England. En frizon vid flygplatsen kan stärka hela regionens
konkurrenskraft och skapa en mängd nya arbetstillfällen. Vi anser följaktligen
att regeringen bör inta en positiv hållning till att inrätta en frizon vid
flygplatsen och att riksdagen med bifall till motion Sk802 som sin mening bör
ge regeringen detta till känna.
dels under moment 12 hemställt:
12. beträffande frizon vid Sturups flygplats
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk802 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,
11. Frizon i norra Botkyrka m.m. (mom. 13)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Carl Erik Hedlund och Inga Berggren
(alla m) har
dels anfört följande:
Enligt vår uppfattning kan det - såsom framhävs i motion Sk734 (m) - finnas
skäl som talar för ett införande av ekonomiska frizoner. De grundläggande
problemen gäller emellertid hela Sverige och bör i första hand lösas genom för
hela landet generella åtgärder. I avvaktan på detta kan frizoner vara ett led
i
arbetet mot social segregation. Frizoner kan motverka de problem som präglar
hela det svenska samhället till följd av höga skatter, alltför litet utrymme
för företagande och för den enskildes valfrihet samt ett undanträngt civilt
samhälle. Frizoner kan dessutom motverka en destruktiv social utveckling som
äger rum i vissa bostadsområden och kommundelar. Utskottet anser därför att
frågan om frizoner bör utredas som ett led i ansträngningarna att bryta de
nuvarande segregationstendenserna i det svenska samhället. Vad utskottet
anfört
bör riksdagen med anledning av motion Sk734 i denna del som sin mening ge
regeringen till känna.
dels under moment 13 hemställt:
13. beträffande frizon i norra Botkyrka m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Sk734 yrkandena 6 och 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
Särskilda yttranden
1. Lagstiftningsåtgärder med anledning av bildandet av Västra Götalands län
m.m. (mom. 1, 5 och 6)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Carl Erik Hedlund och Inga Berggren
(alla m) anför följande.
Vi har, som framgår av reservation 4 (moment 4), yrkat avslag på regeringens
förslag om regionalisering med motiv i enlighet med motion Sk826 och
reservationen. Vi avstår därför från ett ställningstagande till sätesorterna
samt
organisationen av Skattemyndigheten i Västra Götaland.
2. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd (mom. 2)
Per Rosengren (v) anför följande.
Vänsterpartiet har i en avvikande mening till skatteutskottets yttrande till
finansutskottet (yttr. 1997/98:SkU1y) framhävt att de ständiga larmrapporterna
inom skatteförvaltningen om eftersatt granskning på grund av underbemanning
har
skapat en oacceptabel situation. De återkommande neddragningarna och
omorganisationerna har drabbat verksamheten hårt och vi instämmer i v-
motionärernas uppfattning att man i dag kan ifrågasätta om
beskattningseffektiviteten är tillräckligt hög.
Det anslag till skattemyndigheterna som regeringen föreslår i budget-
propositionen för år 1998 innebär att skattemyndigheterna skall spara
ytterligare 60 miljoner kronor och att skatteförvaltningen dessutom skall
spara
25 miljoner kronor i enlighet med vad som sades i vårpropositionen. Det
föreslagna anslaget för år 1998 är ca 300 miljoner kronor mindre än vad
skattemyndigheterna beräknas ha använt under 1997. Visserligen fanns det
1995/96 ett anslagssparande på ca 555 miljoner kronor men dessa pengar kommer
att förbrukas snabbt eftersom avvecklingen av personal är kostsam och skall
skötas med ett visst socialt ansvarstagande.
Också när det gäller Tullverket kan vi konstatera att resurserna inte räcker
till för att lösa uppgifterna på ett tillfredsställande sätt. Smugglingen har
ökat drastiskt sedan nedskärningarna påbörjades, och de kompensatoriska
åtgärder som utlovats har ännu inte genomförts i någon nämnvärd omfattning.
Vänsterpartiet accepterar inte resursbristen hos skattemyndigheterna och
Tullverket utan vi vidhåller vår uppfattning att anslagen bör uppräknas med
totalt 170 miljoner kronor varav 135 miljoner kronor bör tillföras
skattemyndigheterna och 35 miljoner kronor Tullverket. De anslag för år 1998
som utskottets majoritet har stannat för har således inget stöd av
Vänsterpartiet, och Vänsterpartiet har heller inte medverkat vid detta beslut.
På grund av den nya budgetordningen har Vänsterpartiet dock valt att nu avstå
från att yrka bifall till motion Sk841 yrkande 3 men vi kommer i lämpligt
sammanhang att återkomma med krav och yrkanden rörande anslagen till
skatteförvaltningen och Tullverket.
3. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd (mom. 2)
Michael Stjernström (kd) anför följande.
Som Kristdemokraterna slår fast i motion Sk805 är ett väl fungerande
beskattnings-, uppbörds- och folkbokföringsväsende av grundläggande betydelse
från såväl statsfinansiell som samhällsekonomisk synpunkt. Det är således
viktigt att Skattemyndigheterna för att komma åt skattefusk har effektiva
kontrollmöjligheter som är avvägda mot rimliga rättssäkerhetsgarantier. Detta
är bakgrunden till att Kristdemokraterna i en avvikande mening till
skatteutskottets yttrande till finansutskottet med anledning av
budgetpropositionen (yttr. 1997/98:SkU1y) föreslog en utökning av ramen som
för
Skattemyndigheternas del skulle innebära en uppräkning av anslaget med
200 miljoner kronor.
Vi vidhåller vår uppfattning att skatteförvaltningen behöver en
anslagsförstärkning av denna storleksordning för förstärkt skattekontroll.
Erfarenheterna visar att detta anslag ger åtminstone sex gånger så mycket
tillbaka. Kristdemokraterna räknar således med att skatteintäkterna ökar med
1 200 miljoner kronor om denna uppräkning genomförs.
Vi har också pekat på att tullen efter EU-inträdet har fått stora problem att
stoppa smuggling av bl.a. narkotika, alkohol och vapen och att de s.k.
kompensatoriska åtgärderna kräver mer tullpersonal i samverkan med polisen.
Mot
bakgrund härav har vi begärt resurser för ytterligare 300 tjänster inom
Tullverket. För detta ändamål har vi yrkat att 100 miljoner kronor utöver vad
regeringen föreslagit avsätts till Tullverket för vart och ett av de kommande
tre budgetåren.
Kristdemokraterna accepterar således inte resursbristen hos
skattemyndigheterna och Tullverket utan vi vidhåller vår uppfattning att
anslagen bör uppräknas med totalt 300 miljoner kronor varav 200 miljoner
kronor
bör tillföras skattemyndigheterna och 100 miljoner kronor Tullverket. De
anslag
för 1998 som utskottets majoritet har stannat för har således inget stöd av
Kristdemokraterna och Kristdemokraterna har heller inte medverkat vid detta
beslut. På grund av den nya budgetordningen har Kristdemokraterna dock valt
att
nu avstå från att yrka bifall till motionerna Sk805 yrkande 4 och Sk327
yrkande
33 i denna del men vi kommer i lämpligt sammanhang att återkomma med krav och
yrkanden rörande anslagen till skatteförvaltningen och Tullverket.
4. Hallands län (mom. 7)
Karin Pilsäter (fp) anför följande.
Inom Folkpartiet stöder vi tanken i motion Sk816 (fp) att skatteförvaltningen
och kronofogdeverksamheten i Hallands län inte bör delas. Vi anser
följaktligen
att utskottets ställningstagande att länet skall hållas samman även i
fortsättningen och att regeringen skall bestämma till vilken region
verksamheterna skall föras innebär en klar förbättring. Vi menar att man bör
avvakta resultatet av PARK:s arbete för att få underlag för en övergripande
bedömning av förvaltningsmyndigheternas verksamhet och lokalisering i
regionen.
5. Frizon i norra Botkyrka m.m. (mom. 13)
Karin Pilsäter (fp) anför följande.
Själva tanken på ekonomiska frizoner bygger på att de skatter, avgifter och
regelverk som finns hämmar tillkomsten av jobb och företag. Med enklare regler
och lägre kostnader går det lättare att sälja sina produkter. För oss
liberaler
har det därför varit självklart att förespråka lägre skatter och avgifter och
ett förenklat regelverk överallt. Men frizonstanken bygger också på att man
lokalt skall skapa konkurrensfördelar genom lokalt bättre villkor för
företagandet. Det kan förvisso behövas konkurrensfördelar för att kompensera
alla konkurrensnackdelar i de utsatta förorterna.
Jag anser en riktigare och bättre väg vara att undanröja de
konkurrensnackdelar som man i dag dras med men som man faktisk med lite
framsynt agerande kan undanröja. Frizoner, med lägre skatter och avgifter på
företag och anställda i utsatta förorter, riskerar att bli en ursäkt för att
inte ge människor där samma förutsättningar som alla andra. I stället sätts
reapris på deras arbetskraft om de håller sig på hemmaplan. Detta riskerar att
skapa ett samhälle med en ny kraftkälla för segregationen, utöver alla dem som
redan finns. Vi liberaler vill undanröja orsakerna till segregationens
negativa
effekter, inte med ytterligare selektiva åtgärder som i bästa fall bara
mildrar dem - på grannens bekostnad.
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde
3 Skatteförvaltning och uppbörd
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslags-
fördelning.
Sammanfattning........................................1
Propositionen.........................................1
Propositionens huvudsakliga innehåll..................2
Lagförslagen..........................................2
Motionerna............................................5
Utskottet.............................................9
Lagstiftningsåtgärder med anledning av bildandet av Västra Götalands län9
Anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd9
Skattemyndigheternas framtida resurser.............10
En ny regionindelning för skatteförvaltningen......11
Sätesorter för de nya skattemyndigheterna utom Västra Götalands län12
Sätesorten för Västra Götalands län................14
Hallands län.......................................15
Tullens framtida resurser och resursanvändning.....16
ICAP-statusen på helikopterflygplatserna i Helsingborg och Malmö17
Samarbete tull polis...............................18
Punktskattepliktiga varor..........................18
Frizon vid Sturups flygplats.......................19
Frizon i norra Botkyrka m.m........................20
Hemställan.........................................20
Reservationer........................................23
1. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd (mom. 2)
(fp) 23
2. Skattemyndigheternas framtida resurser (mom. 3) (fp)23
3. Skattemyndigheternas framtida resurser (mom. 3) (kd)24
4. En ny regionindelning för skatteförvaltningen (mom. 4) (m,c,v)24
5. Sätesorter för de nya skattemyndigheterna utom Västra Götalands län
(mom. 5) (fp) 25
6. Tullens framtida resurser och resursanvändning (mom. 8) (kd)26
7. Samarbete tull polis (mom. 10) (m)..............27
8. Punktskattepliktiga varor (mom. 11) (m).........27
9. Punktskattepliktiga varor (mom. 11) (kd)........28
10. Frizon vid Sturups flygplats (mom. 12) (m).....29
11. Frizon i norra Botkyrka m.m. (mom. 13) (m).....29
Särskilda yttranden..................................30
1. Lagstiftningsåtgärder med anledning av bildandet av Västra Götalands
län m.m. (mom. 1, 4 och 5) (m)
30
2. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd (mom. 2)
(v) 30
3. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd (mom. 2)
(kd) 31
4. Hallands län (mom. 7) (fp)......................31
5. Frizon i norra Botkyrka m.m. (mom. 13) (fp).....32