Socialförsäkringsutskottets betänkande

1997/98:SFU08

Socialförsäkringens administration

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1997/98
SfU8

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 1997/98:41
Socialförsäkringens administration, m.m. jämte motioner väckta dels med
anledning av propositionen, dels under allmänna motionstiden år 1997.
I propositionen förslår regeringen lagändringar i enlighet med de av
riksdagen tidigare godkända riktlinjerna för socialförsäkringsadministrationen.
Förslagen innebär i korthet att försäkringskassorna behåller sin nuvarande
associationsform och att de allmänna försäkringskassornas och
Riksförsäkringsverkets roller inom socialförsäkringens administration
tydliggörs.
I propositionen föreslås också att socialförsäkringsnämndernas
beslutsbefogenhet koncentreras för att bättre garantera kvaliteten i arbetet
och att nämnderna skall bestå av endast sju ordinarie ledamöter. Dessutom
föreslås i 18 kap. lagen om allmän försäkring omfattande redaktionella och
språkliga ändringar och införs klart utformade normgivningsbemyndiganden.
Vidare lämnar regeringen i propositionen förslag om dels IT-verk-samhetens
organisation och styrning, dels att principen om bruttoredovisning skall
tillämpas på arbetsskadeförsäkringen och delpensionsförsäkringen fr.o.m.
budgetåret 1999. Regeringen föreslår också att fler än en kommun skall kunna
delta i den lokala försöksverksamheten med finansiell samordning mellan
socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst (SOCSAM).
Utskottet tillstyrker regeringens förslag med den ändringen att det av
lagtexten skall framgå att försäkringskassans styrelse även ansvarar för att
försäkringskassan på ett bra sätt bemöter de försäkrade.
Utskottet avstyrker motionerna i övrigt.
Lagändringen om lokal försöksverksamhet föreslås träda i kraft den 1 april
1998 medan övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 1998.
Till betänkandet har fogats 17 reservationer och 4 särskilda yttranden.

Propositionen

I proposition 1997/98:41 Socialförsäkringens administration, m.m. föreslår
regeringen (Socialdepartementet) att riksdagen
dels antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
2. lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,
3. lag om ändring i reglementet (1962:401) angående förvaltningen av de
allmänna försäkringskassornas fonder för den obligatoriska och frivilliga
sjukförsäkringen,
4. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,
5. lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,
6. lag om ändring i lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om bilstöd
till handikappade,
7. lag om ändring i lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska
barn,
8. lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för
närståendevård,
9. lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare,
10. lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön,
11. lag om ändring i lagen (1991:1488) om handläggning av vissa ersättningar
till den som tjänstgör inom totalförsvaret,
12. lag om ändring i lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående
med barn,
13. lag om ändring i lagen (1993:16) om försäkring mot vissa
semesterlönekostnader,
14. lag om ändring i lagen (1993:389) om assistansersättning,
15. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
16. lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer,
17. lag om ändring i lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet med fi-
nansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och
socialtjänst,
18. lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd,
dels godkänner vad regeringen föreslår om organisation och styrning av IT-
verksamheten inom socialförsäkringens administration,
dels godkänner vad regeringen föreslår om ändringar av redovisningen på
statsbudgeten och avveckling av vissa fonder.
Lagförslagen återfinns som bilaga till betänkandet.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen
1997/98:Sf20 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en tillfredsställande långsiktig lösning av
försäkringskassans administration och arbetssituation,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de fackliga organisationernas särskilda representation i
socialförsäkringsnämnderna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansiell samordning mellan socialförsäkringen, hälso- och
sjukvården, kommunerna och arbetsförmedlingen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om företagshälsovårdens roll i den finansiella samordningen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om övergången till år 2000.
1997/98:Sf21 av Kristina Nordström (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att
systemet med ersättare i socialförsäkringsnämnderna skall kvarstå.
1997/98:Sf22 av Roland Larsson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om att arbetsmarknadens
organisationer skall representeras i socialförsäkringsnämnderna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om närheten till lokalkontor eller serviceställen,
3. att riksdagen beslutar ersätta den nuvarande lagstiftningen om
försöksverksamhet med finansiell samordning med en ny lag i enlighet med vad
som föreslagits ovan.
1997/98:Sf23 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bibehållandet av
Riksförsäkringsverkets fondförvaltning.
1997/98:Sf24 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av
uppföljning och utvärdering av samverkansformerna enligt vad i motionen anförts
om att följa metodutvecklingen vid rehabiliteringen,
2. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag att en åttonde
verksamhetsregel om jämställdhet införs när det gäller försäkringskassans
verksamhetsmål,
3. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag att en nionde
verksamhetsregel om bemötande av försäkrade införs när det gäller
försäkringskassans verksamhetsmål,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av underlag för konsekvensanalyser och könsbaserad
statistik,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Riksförsäkringsverkets skyldighet att granska verksamheten ur ett
jämställdhetsperspektiv,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att vid tillsättandet av försäkringskassornas styrelser beakta kön,
ålder, yrkeserfarenhet och etnisk bakgrund,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Riksförsäkringsverket i sitt tillsynsarbete skall beakta de
könsmässiga skillnader som finns när det gäller t.ex. rehabilitering,
8. att riksdagen beslutar att ledamöterna i socialförsäkringsnämnderna skall
ha suppleanter,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om föredragandefunktionens kompetens,
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till hur nämndernas
sammansättning skall fås att spegla landets befolkningsstruktur,
11. att riksdagen hos regeringen begär att Försäkringskasseförbundet ges ett
särskilt ansvar för utbildning och fortbildning av ledamöter vid
försäkringskassornas styrelser och nämnder,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om IT-verksamheten inom försäkringskassornas administration,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om försäkringsläkarnas roll i arbetet.
1997/98:Sf25 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen avslår
regeringens förslag att två ledamöter i socialförsäkringsnämnd skall utses
efter förslag av arbetsmarknadens parter.
1997/98:Sf26 av Sigge Godin m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i regeringens förslag till
socialförsäkringsnämndernas sammansättning som i motionen anförts,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag om att principen om
bruttoredovisning enligt lagen om statsbudgeten skall tillämpas på
arbetsskadeförsäkringen och delpensionsförsäkringen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en självständig trygghetsförsäkring m.m.,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett riks-Finsam.
1997/98:Sf27 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att samverkan enligt Finsammodellen framöver ökar runt om
i landet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en sammanslagen organisation med gemensam förvaltning lokalt,
3. att riksdagen beslutar om sådan ändring i 18 kap. 2 § lagen om allmän
försäkring som i motionen anförts,
4. att riksdagen beslutar om sådan ändring i 18 kap. 9 § andra stycket lagen
om allmän försäkring som i motionen anförts,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av vidareutbildning av försäkringsnämndsledamöter,
förtroendeläkare och förtroendetandläkare.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1997
1997/98:Sf210 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av bestämmelser som
ger möjlighet till granskning och prickning av försäkringsläkare och
försäkringstandläkare.
1997/98:Sf217 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om fristående patientombudsmän.
1997/98:Sf247 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär tilläggsdirektiv till dir. 1997:71 om en översyn över
socialförsäkringsnämnderna i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Sf286 av Kristina Nordström och Ann-Kristine Johansson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om aktiv information om försäkringsläkarnas arbete och roll.

Utskottet

Allmänt om socialförsäkringens administration

Den nuvarande ordningen
Socialförsäkringsadministrationens uppgift är att administrera den allmänna
socialförsäkringen och ett antal anslutande bidragssystem. Administrationen
handhas av Riksförsäkringsverket (RFV) och de allmänna försäkringskassorna.
Bestämmelser om allmänna försäkringskassor finns i 18 kap. lagen (1962:381) om
allmän försäkring (AFL). RFV utövar tillsyn över försäkringskassorna och är,
enligt förordningen (1988:1204) med instruktion för Riksförsäkringsverket,
central förvaltningsmyndighet för socialförsäkringen och anslutande
bidragssystem. Verket skall särskilt svara bl.a. för den cen-trala ledningen
och tillsynen av försäkringskassornas verksamhet, verka för att
socialförsäkrings- och bidragssystemet tillämpas likformigt och rättvist, se
till att allmänheten får en tillfredsställande service och information om
trygghetsanordningarna samt följa utvecklingen av de olika grenarna inom
trygghetssystemet och utvärdera trygghetsanordningarnas effekter för individ
och samhälle.
För varje landsting samt varje kommun som inte tillhör något landsting skall
det finnas en allmän försäkringskassa. En försäkringskassas verksamhetsområde
får dock, om regeringen för ett särskilt fall bestämmer det, omfatta två
landsting eller ett landsting och en sådan kommun som nyss sagts. De allmänna
försäkringskassorna är offentligrättsliga organ med egna styrelser. Ordförande
och vice ordförande i styrelsen utses av regeringen. Övriga ledamöter utses av
landstingen eller, i fråga om försäkringskassa vars verksamhetsområde utgörs av
en kommun, av kommunfullmäktige. Vid försäkringskassorna finns en direktör som
har att leda arbetet i enlighet med styrelsens anvisningar. Denne anställs och
entledigas av RFV efter det att verket inhämtat försäkringskassans yttrande. I
landet finns 25 allmänna försäkringskassor. En förändring avses ske den 1
januari 1999 genom bildandet av Västra Götalands respektive Skåne läns allmänna
försäkringskassa.
Försäkringskassorna skall inrätta lokalkontor i den mån så prövas
erforderligt. RFV har i anslutning härtill utfärdat föreskrifter (RFFS 1987:6
med ändringar RFFS 1992:16), varav bl.a. framgår att i varje kommun skall
försäkringskassan ha minst ett lokalkontor. I slutet av år 1996 fanns det ca
350 lokalkontor och ett trettiotal mindre serviceenheter.
Försäkringskassornas huvudsakliga uppgifter är att handlägga enskilda ärenden
inom socialförsäkrings- och bidragssystemet. Beslut i försäkrings-ärenden
fattas av enskilda tjänstemän eller av en socialförsäkringsnämnd. Nämnderna
beslutar bl.a. i ärenden rörande förtidspension, vårdbidrag och
handikappersättning. Regeringen beslutar om hur många nämnder det skall finnas
i riket. RFV beslutar om antalet nämnder i varje kassa. Nämnderna består av sju
ledamöter. Av dessa utses en ledamot, som skall vara ordförande, av regeringen.
Av övriga ledamöter utses tre av RFV och väljs tre av landstinget eller, i
fråga om försäkringskassa vars verksamhetsområde utgörs av kommun, av
kommunfullmäktige.
Försäkringskassorna har i Försäkringskasseförbundet (FKF) en gemensam
intresse-, service- och arbetsgivarfunktion. Arbetsgivarfunktionen på central
nivå utövar FKF gemensamt med Arbetsgivarverket.

Riktlinjer för förändringar i organisationen
Genom det av riksdagen godkända betänkandet 1996/97:SfU12 Samverkan,
socialförsäkringens ersättningsnivåer och administration antogs regeringens
förslag (prop. 1996/97:63) till riktlinjer för förändringar i den nuvarande
organisationen avseende socialförsäkringsadministrationen.
Riktlinjerna innebär att socialförsäkringen även i framtiden bör vara
nationellt enhetlig och organisationsstrukturen måste tillgodose kraven på en
likformig och rättssäker tillämpning av socialförsäkringen och övriga förmåner
som handhas av socialförsäkringsadministrationen. Försäkringskassornas roll bör
därför stärkas och RFV:s roll klargöras. RFV:s ledningsroll inom
socialförsäkringen skall tydliggöras genom preciseringar i verkets instruktion
så att det framgår att RFV skall tolka och förtydliga de mål och krav på
förväntat utfall av försäkringarna som riksdag och regering ställer. I RFV:s
uppdrag skall ligga att svara för den normgivning som skall vara styrande för
försäkringskassornas tillämpning av lagstiftningen på socialförsäkringsområdet,
och verket skall ha ansvar för att följa upp att kassorna efterlever kraven som
ställs på dem och återrapportera utfallet såväl till den enskilda
försäkringskassan som till regeringen. RFV skall också vara ansvarig
systemägare när det gäller ADB-systemen.
Vidare skall enligt riktlinjerna försäkringskassans styrelse utses av
regeringen. Styrelsen skall bl.a. besluta om inrättande av
socialförsäkringsnämnder och utseende av ledamöter i dessa och
lokalkontorsnätets utformning. Styrelsen skall vidare efter hörande av RFV
lämna förslag om anställning av direktören till regeringen. Beslut fattas av
regeringen.
Riksdagen gjorde i samband med behandlingen av förslagen till riktlinjer ett
tillkännagivande om att arbetsmarknadens parter bör ges rätt att nominera
ledamöter till socialförsäkringsnämnderna.

Propositionen
Regeringen anför i propositionen att det är angeläget med en mycket tydlig
uppdelning av ansvar och befogenheter mellan de olika delarna av
administrationen. I propositionen föreslås därför ett antal förändringar av
uppgifter och funktioner för de allmänna försäkringskassorna och RFV som medför
att ansvaret tydliggörs, samtidigt som nuvarande associationsform för
försäkringskassorna bibehålls.
I propositionen framhålls att socialförsäkringens administration måste
tillgodose krav på tydlighet i ledningsansvaret, ett bevarat och stärkt
regionalt och lokalt inflytande samt en fungerande dialog mellan olika delar av
verksamheten. Socialförsäkringen bör även i framtiden vara nationellt enhetlig
och statligt finansierad. Det innebär att organisationsstrukturen måste
tillgodose kraven på en likformig och rättvis tillämpning av
socialförsäkringarna och övriga förmåner som handhas inom socialförsäkringens
administration.
Organisationen måste också, enligt regeringen, kunna hantera kraven med
snabbt genomförda reformer och de förändringar i form av ny teknik,
arbetslivets förändringar och annat som kan förutses.
För tillämpningen av socialförsäkringarna och andra bidrag finns ett
berättigat krav på ett starkt centralt inflytande i form av normgivning,
tillsyn, IT-stöd samt ekonomistyrning.

Motionerna
I motion Sf20 av Gullan Lindblad m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om
behovet av en tillfredsställande långsiktig lösning av kassans administration
och arbetssituation. Enligt motionärerna är försäkringskassornas situation
ohållbar i längden. Socialförsäkringsadministrationens långsiktiga finansiering
måste lösas (yrkande 1).
I motion Sf247 av Margit Gennser (m) begärs att utredningen om
socialförsäkringsnämndernas framtida roll ges ett tilläggsdirektiv. Motionären
anser att frågan om konsekvenserna av att avskaffa nämnderna eller omvandla
dessa till regionala rådgivande nämnder bör ingå i utredningens uppdrag.
Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) begär i motion Sf27 yrkande 2 ett tillkännagivande
om en sammanslagen organisation med gemensam förvaltning lokalt. Motionärerna
anser att den organisatoriska splittringen med olika myndigheter är olycklig.
Kommunen bör därför ges det administrativa ansvaret för även arbetsförmedling
och socialförsäkring.

Utskottet
I nu föreliggande proposition återkommer regeringen med förslag till
lagregleringar i enlighet med de av riksdagen godkända riktlinjerna. I
propositionen uttalar regeringen bl.a. att socialförsäkringen bör vara
nationell, enhetlig och statligt finansierad. Organisationsstrukturen måste
tillgodose kraven på en likformig och rättssäker tillämpning. Detta i sin tur
kräver tydlighet i ledningsansvaret, ett bevarat och stärkt regionalt och
lokalt inflytande, där försäkringskassornas självständiga roll stärks, samt en
dialog mellan olika delar av verksamheten. Utskottet delar regeringens
inställning i dessa delar och avstyrker motion Sf27 yrkande 2.
Utskottet anser att förtroendemannainflytandet är ett fortsatt viktigt inslag
i försäkringskassornas verksamhet. De förtroendevaldas erfarenheter och
kunskaper inom olika områden samt deras kännedom om specifika regionala och
lokala förhållanden kan tas till vara vid bedömningen i enskilda ärenden.
Enligt utskottets mening ökar också allmänhetens insyn i försäkringskassans
verksamhet och beslutsprocesser genom ett system med förtroendevalda.
Utskottet har under senare tid haft anledning att rätt ingående bedöma såväl
försäkringskassornas arbetssituation och medelsbehov som rättssäkerheten och
kvaliteten i kassornas arbete (se bl.a. bet. 1996/97:SfU12 och bet.
1997/98:SfU1). Utskottet instämmer i vad som anförts i motion Sf20 om behovet
av en långsiktig lösning av försäkringskassornas resurser och arbetssituation.
Utskottet förutsätter dock att regeringen beaktar detta utan något särskilt
uttalande från riksdagens sida.
Den utredning som omnämns i motion Sf247 avslutades i oktober 1997 och
betänkandet SOU 1997:134 Förtroendemannainflytande - ökad kvalitet och
rättssäkerhet ligger till grund för nu behandlad proposition.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Sf20 yrkande 1
och Sf247.

Försäkringskassans styrelse

Den nuvarande ordningen
Styrelsen för en allmän försäkringskassa skall enligt 18 kap. 7 § AFL bestå av
ordförande och vice ordförande samt ytterligare fyra ledamöter, i vissa fall
ytterligare åtta ledamöter.
Enligt 6 § samma kapitel skall styrelsen besluta i angelägenheter som kassan
har att befatta sig med.
Regeringen utser ordförande och vice ordförande i styrelsen. Övriga ledamöter
och suppleanter utses av landstingsfullmäktige eller, om kassans
verksamhetsområde utgörs av en kommun, av kommunfullmäktige.

Propositionen
I propositionen föreslås att försäkringskassan skall ledas av en styrelse med
lägst fem och högst elva ledamöter, varav en skall vara ordförande och en vice
ordförande. Antalet ledamöter skall vara beroende av hur många invånare som är
bosatta inom kassans verksamhetsområde.
Enligt propositionen bör det i AFL föras in bestämmelser som dels klargör
försäkringskassans uppgifter och ansvar, dels klargör ledningens och styrelsens
uppgifter och ansvar. I propositionen föreslås att styrelsen skall ansvara för
att verksamheten bedrivs författningsenligt, effektivt och i överensstämmelse
med syftet för verksamheten. Vidare skall styrelsen enligt föreslagna 18 kap.
9 § andra stycket AFL
1. hushålla väl med statens och andra offentliga medel och därvid se till att
de mål som regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, ställt upp för
användandet av medlen följs,
2. verka för samarbete med andra offentliga myndigheter och på annat sätt ta
till vara de fördelar som kan vinnas för staten som helhet,
3. fortlöpande följa upp och pröva den egna verksamheten och konsekvenserna
av de författningsföreskrifter och särskilda beslut som rör verksamheten samt
vidta de åtgärder som behövs,
4. beakta de krav som ställs på verksamheten av hänsyn till totalförsvaret,
regionalpolitiken och miljöpolitiken,
5. se till att allmänhetens och andras kontakter med den allmänna
försäkringskassan underlättas genom en god service och tillgänglighet samt
genom information,
6. se till att handlingar i ärenden hos den allmänna försäkringskassan
hanteras och förvaras så, att den som är obehörig inte får tillgång till dem
samt
7. fastställa organisation, ansvarsordning och beslutsordning för
verksamheten.
Styrelsen skall även se till att de anställda är väl förtrogna med målen för
verksamheten samt verka för goda arbetsförhållanden och ta till vara och
utveckla de anställdas kompetens.
I propositionen föreslås att regeringen skall utse ordförande, vice
ordförande och ledamöter samt suppleanter i kassans styrelse. Regeringen får
även besluta att uppdraget i styrelsen skall upphöra i förtid. Styrelsen bör
utses på förslag av de politiska partier som är representerade i det landsting
eller den kommun som utgör kassans verksamhetsområde. Enligt regeringens
uppfattning skall det eftersträvas att fördelningen av ledamöter sker
proportionellt i förhållande till partiernas representation. Genom att
regeringen utser hela styrelsen tydliggörs det nationella ansvaret för
verksamheten, och uppdraget ges en ökad betoning.
Regeringen föreslår vidare att den som utses till styrelseledamot i kassan
skall ha rösträtt vid val till kommunfullmäktige och vara folkbokförd inom
kassans verksamhetsområde. Styrelseledamot får inte heller ha förvaltare enligt
11 kap. 7 § föräldrabalken. Uppfylls inte dessa villkor förfaller uppdraget.

Motionerna
I motion Sf27 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) begärs i yrkande 4 att riksdagen
skall besluta om en ändring i regeringens förslag till 18 kap. 9 § andra
stycket 2 AFL. Motionärerna föreslår att orden ?de fördelar som kan vinnas för
staten som helhet? skall ändras till ?de fördelar som kan vinnas för enskilda
medborgare som helhet?. Motionärerna anser att man på detta sätt stärker det
humanistiska perspektivet i AFL.
Enligt motionärerna i motion Sf24 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) saknas vad gäller
styrelsens ansvar en uttrycklig regel om att styrelsen skall beakta
jämställdhetsperspektivet både vad avser verksamheten och personalpolitiken.
Motionärerna anser också att det bör införas en klausul om bemötandet av de
försäkrade. Det är enligt motionärerna med utgångspunkt i den enskildes behov
och förutsättningar som kassorna skall samordna och planera bl.a.
rehabilitering. I motionen begärs att regeringen skall återkomma med förslag
till en åttonde och nionde verksamhetsregel i enlighet härmed (yrkandena 2 och
3).
I yrkande 6, samma motion, begär motionärerna ett tillkännagivande om att
kön, ålder, yrkeserfarenhet och etnisk bakgrund bör beaktas vid tillsättandet
av kassans styrelse.

Utskottet
Utskottet delar regeringens bedömning att styrelsen så långt det är möjligt
skall samarbeta med andra myndigheter i syfte att vinna fördelar för staten som
helhet men givetvis också för den enskilde. Ett av målen för försäkringskassans
verksamhet är att förebygga och minska ohälsa samt aktivt arbeta med
rehabilitering. I regleringsbrev för budgetåret 1998 avseende RFV och
försäkringskassorna anges ett av effektmålen vara att åstadkomma en effektiv
resursanvändning som tillgodoser den enskilde individens behov av stöd och
bistånd. I AFL finns för detta ändamål reglerat möjligheten till en fördjupad
samverkan mellan försäkringskassa, kommun, landsting och länsarbetsnämnd.
Utskottet anser inte att det behövs någon lagändring i enlighet med motion Sf27
yrkande 4. Motionen avstyrks.
Utskottet utgår från att styrelsen då den lägger upp försäkringskassans
arbete beaktar de krav som ställs på verksamheten vad gäller jämställdhets-
perspektivet. I ovan nämnda regleringsbrev uttalar regeringen att RFV och
försäkringskassorna i sitt arbete skall analysera förslag och verksamhet
utifrån båda könens utgångspunkter, dvs. anlägga ett genderperspektiv.
Försäkringskassan skall också i sina åtgärder mot ohälsa ta hänsyn till
kvinnors och mäns olika villkor och förutsättningar. Enligt utskottets
uppfattning behöver en lagregel om jämställdhet, enligt motion Sf24 yrkande 2,
inte införas. Utskottet avstyrker motionen.
I propositionen föreslår regeringen att försäkringskassans styrelse skall ha
ansvar för att allmänhetens och andras kontakter med försäkringskassan
underlättas genom god service, tillgänglighet och genom information. Utskottet
delar denna uppfattning. Grundläggande för försäkringskassans arbete är även
att de försäkrade får ett bra bemötande. En försäkrad befinner sig ofta i en
besvärlig situation. Det är därför viktigt att den enskilde har förtroende för
försäkringskassan. Detta underlättar även för kassan att göra en bra utredning
och bättre samordna och planera åtgärder i t.ex. ett rehabiliteringsärende.
Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att styrelsens ansvar för att
försäkringskassan på ett bra sätt bemöter de försäkrade bör tas in i lagtexten.
Med anledning av motion Sf24 yrkande 3 anser utskottet att 18 kap. 9 § andra
stycket 5 AFL bör ha följande lydelse: ?5. se till att allmänheten och andra i
kontakten med den allmänna försäkringskassan får ett bra bemötande och att
kontakten underlättas genom en god service och tillgänglighet samt genom
information,?.
Utskottet anser att regeringen skall utse försäkringskassans styrelse och att
styrelsen bör nomineras på samma sätt som i dag, dvs. av de politiska partier
som är representerade i det landsting eller den kommun som utgör
försäkringskassans verksamhetsområde. I propositionen framhålls att styrelsen
har ansvar för att genom tydliga signaler och budskap motverka stereotypa
uppfattningar och generaliseringar om olika grupper i samhället. Utskottet
delar denna uppfattning och anser därför att det är betydelsefullt att
partierna vid sina nomineringar tar hänsyn till kön, ålder, yrkeserfarenhet och
etnisk bakgrund. Något tillkännagivande med anledning av motion Sf24 yrkande 6
anser utskottet inte påkallat.

Försäkringskassans direktör

Den nuvarande ordningen
Av 18 kap. 12 § AFL framgår att det i försäkringskassan skall finnas en
direktör. Direktören skall leda arbetet inom kassan i enlighet med styrelsens
anvisningar. Enligt 13 § skall direktören anställas av RFV, efter förslag av
försäkringskassans styrelse, och entledigas av RFV.

Propositionen
I propositionen anges att det är viktigt att rollfördelningen mellan
försäkringskassans styrelse och direktören är tydlig. Regeringen föreslår
därför att det i AFL regleras att direktören skall leda den dagliga
verksamheten vid försäkringskassan och ansvara för den löpande förvaltningen
enligt de riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar.
Vidare föreslås i propositionen att regeringen skall fatta beslut om
anställning av kassans direktör på förslag av styrelsen. Styrelsen skall höra
RFV innan den lämnar sådant förslag. Direktören skall även entledigas av
regeringen på förslag av styrelsen.

Utskottet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i denna del.

Försäkringskassans lokalkontor

Den nuvarande ordningen
Enligt 18 kap. 1 § andra stycket AFL skall försäkringskassan inrätta
lokalkontor i erforderlig omfattning. I RFV:s föreskrifter (RFFS 1987:6), som
reglerar försäkringskassornas organisation, stadgas bl.a. att det vid varje
försäkringskassa skall finnas ett centralkontor och i varje kommun minst ett
lokalkontor.

Propositionen
I propositionen föreslår regeringen att försäkringskassans styrelse skall
inrätta lokalkontor eller motsvarande serviceställen i den omfattning som
behövs för att ge de försäkrade en god service.
Enligt regeringen skall kassastyrelserna vid beslut om lokalkontorsnät beakta
krav på tillgänglighet, kvalitet, rättssäkerhet, geografiska och
regionalpolitiska förhållanden samt effektivitet i resursutnyttjandet. Besluten
bör föregås av samråd med RFV.

Motionen
I motion Sf22 av Roland Larsson m.fl. (c) begärs i yrkande 2 ett
tillkännagivande om närheten till lokalkontor och serviceställen. Motionärerna
vill poängtera vikten av att försäkringskassan är lokalt förankrad och att
medborgarna bör ha tillgång till ett kontor eller serviceställe i närområdet.

Utskottet
Regeringen anför i propositionen att det är på den regionala nivån som den
bästa kännedomen om förhållandena i regionen finns. Lokalkontorsorganisationen
och servicegraden bör därför grundas på försäkringskassans ställningstagande
efter en analys av de dominerande ansvarsområdena. Kassastyrelserna skall vid
inrättandet av lokalkontor eller serviceställen beakta krav på tillgänglighet,
kvalitet, rättssäkerhet, geografiska och regionalpolitiska förhållanden samt
effektivitet i resursutnyttjandet. Utskottet anser att förslagen i
propositionen väl tillgodoser kravet på lokal förankring. Motion Sf22 yrkande 2
får därmed anses tillgodosedd och ett tillkännagivande obehövligt. Utskottet
avstyrker motionen och tillstyrker regeringens förslag.

Redovisning

Den nuvarande ordningen
I 18 kap. 14 § andra stycket AFL stadgas att styrelsen årligen skall lämna en
årsredovisning till revisorerna. Styrkt avskrift skall sändas till RFV och till
berört landsting respektive kommun. Enligt tredje stycket skall styrelsen även
tillställa RFV de uppgifter om kassans förvaltning som behövs för framställning
av anslag.

Propositionen
I propositionen föreslås att försäkringskassans styrelse skall upprätta
årsredovisning, delårsrapport samt underlag till RFV:s budgetunderlag till
regeringen. Handlingarna skall lämnas till RFV.
Årsredovisningen och delårsrapporten skall upprättas på ett överskådligt
sätt, i enlighet med god redovisningssed och skrivas under av samtliga
styrelseledamöter och av direktören. Även bokföringen hos en försäkringskassa
skall ske på ett sätt som stämmer överens med god redovisningssed. Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer skall få meddela närmare
föreskrifter om redovisningen.
Vidare föreslås att underlaget till RFV:s budgetunderlag till regeringen
skall innehålla förslag till finansiering av verksamheten de tre närmaste åren.

Motionen
I motion Sf24 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om behovet
av underlag för konsekvensanalyser och könsbaserad statistik (yrkande 4). I
motionen anförs att försäkringskassornas underlag till RFV:s budgetunderlag bör
innehålla uppgifter och information som kan ligga till grund för de av
riksdagen efterfrågade konsekvensanalyserna. Motionärerna anser att regeringen
bör utfärda direktiv för RFV om att försäkringskassornas och RFV:s statistik
skall vara uppdelad på kön.

Utskottet
Försäkringskassorna finansieras helt med statliga medel. Utskottet anser
därför, i likhet med regeringen, att försäkringskassornas redovisning bör
styras enligt samma principer som gäller för statliga myndigheter. De
föreslagna reglerna i AFL bör utgå från förordningen (1996:882) om myndigheters
årsredovisningar samt bokföringsförordningen (1979:1194).
Det är viktigt att även redovisning och budgetunderlag utformas så att de
utgör ett bra underlag för regeringens och riksdagens olika beslut. I
regeringens regleringsbrev för 1998 avseende RFV och försäkringskassorna anges,
under rubriken Generella mål och krav på återrapportering, att det i
årsredovisningen skall lämnas en redogörelse för hur arbetet med att integrera
och vidareutveckla genderperspektivet har bedrivits och att redovisningen i
årsredovisningen om möjligt skall ske uppdelad på kön. Utskottet anser att de
nu föreslagna reglerna stärker kravet på försäkringskassorna och RFV att i
redovisningen lämna information i sådan omfattning att regeringen kan
efterkomma riksdagens krav på konsekvensanalyser. I propositionen föreslås
också att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall få rätt
att meddela närmare föreskrifter om redovisningen. Med det anförda får motion
Sf24 yrkande 4 anses i huvudsak tillgodosedd. Utskottet avstyrker motionen och
tillstyrker regeringens förslag.

Revision

Den nuvarande ordningen
Av 18 kap. 16 § AFL framgår att två revisorer skall utses för att granska
styrelsens förvaltning och försäkringskassans räkenskaper. Också
Riksrevisionsverket (RRV) skall utföra motsvarande granskning.

Propositionen
Det föreslås i propositionen att RRV i enlighet med god revisionssed skall
granska den allmänna försäkringskassans årsredovisning och räkenskaper samt
styrelsens förvaltning, i syfte att bedöma om redovisningen är tillförlitlig
och räkenskaperna rättvisande. RRV skall även granska om styrelsens och
direktörens förvaltning står i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter
och särskilda beslut. RRV skall också översiktligt granska försäkringskassans
delårsrapport.
Försäkringskassornas egna revisorer skall gemensamt med RRV utföra
granskningen, och en gemensam revisionsberättelse skall lämnas senast en månad
efter det att försäkringskassan avlämnat årsredovisningen. Ett revi-sorsintyg
över granskningen av delårsrapporten skall lämnas senast tre veckor efter det
att försäkringskassan har lämnat delårsrapporten. Revisionsberättelsen
respektive revisorsintyget skall lämnas till RFV.
Om det görs en invändning i revisionsberättelsen så skall försäkringskassans
styrelse, inom en månad från det styrelsen fått del av invändningen, för RFV
redovisa de åtgärder som försäkringskassan har vidtagit eller avser att vidta.
Regeringen anser att det i AFL också bör införas regler om försäkringskassans
interna revision. Den interna revisionen skall omfatta all verksamhet som
försäkringskassan bedriver och har ansvar för.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreslås få meddela
närmare föreskrifter om såväl den interna som den externa revisionen.

Motionen
Ulla Hoffmann m.fl. (v) begär i motion Sf24 yrkande 5 ett tillkännagivande om
att RRV skall granska verksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv. I motionen
anförs bl.a. att det visat sig att kvinnor får sämre rehabilitering än män,
vilket motionärerna anser helt oacceptabelt.

Utskottet
Utskottet är positivt till att de nu föreslagna reglerna klargör att de valda
revisorerna och RRV skall göra en gemensam revision och att bestämmelser om
intern revision införs i AFL. Skyldigheten för försäkringskassans styrelse att
snabbt agera om det framkommer brister i verksamheten innebär också att RRV:s
revision av försäkringskassornas verksamhet förbättras och blir mer effektiv.
RRV och försäkringskassornas revisorer skall tillsammans i enlighet med god
revisionssed granska årsredovisning, räkenskaper och styrelsens förvaltning. I
detta ingår bl.a. att granska om styrelsens förvaltning står i överensstämmelse
med tillämpliga föreskrifter och särskilda beslut. Granskningen omfattar
således även vad ovan, under rubriken Redovisning, anförts om att redovisningen
om möjligt skall ske uppdelad på kön. I regleringsbrevet för 1998 avseende RFV
och försäkringskassorna anges även att ett genderper-spektiv skall genomsyra
verksamheten. Utskottet vill också peka på att de föreslagna reglerna
uttryckligen anger att försäkringskassan skall svara för att systemen tillämpas
likformigt och rättvist. Motion Sf24 yrkande 5 får med det anförda anses i
huvudsak tillgodosedd. Utskottet avstyrker motionen och tillstyrker regeringens
förslag.

Tillsyn

Den nuvarande ordningen
Enligt 18 kap. 2 § AFL skall RFV utöva tillsyn över försäkringskassorna. Dessa
har att rätta sig efter RFV:s anvisningar. Enligt 20 kap. 12 § AFL har RFV att
verka för att bestämmelserna om den allmänna försäkringen tillämpas likformigt
och rättvist.

Propositionen
Regeringen föreslår att RFV:s tillsyn över försäkringskassorna skall utvecklas
i syfte att säkerställa en nationellt likformig och rättvis tillämpning av
försäkringen. Kassorna skall för tillsyn av verksamheten lämna uppgifter enligt
de föreskrifter som utfärdas av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer. Regeringen anser att RFV, om det vid tillsynen framkommer brister i
handläggning och tillämpning, bör påtala detta för kassan och ställa krav på
att åtgärder vidtas. Om så ej sker bör RFV meddela regeringen detta. Regeringen
anser vidare att ett samlat program för utveckling av tillsynsfunktionen bör
tas fram. Regeringen avser att ge RFV i uppdrag att utveckla ett sådant
program.

Motionen
I motion Sf24 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs i yrkande 7 ett
tillkännagivande om att RFV i sitt tillsynsarbete skall beakta de könsmässiga
skillnader som finns när det gäller t.ex. rehabilitering.

Utskottet
Det är enligt utskottets uppfattning nödvändigt att socialförsäkringen
tillämpas rättvist och likformigt över hela landet. RFV:s tillsynsverksamhet
behöver därför stärkas och utvecklas. De försäkrade måste garanteras lika
behandling, och regelsystemet måste tillämpas på samma sätt oavsett var i
landet den försäkrade bor. Framkommer det brister i tillämpningen och
handläggningen är det också enligt utskottets mening viktigt att verket påtalar
detta för försäkringskassan och ställer krav på att åtgärder vidtas. För att
RFV skall kunna utöva denna tillsyn skall försäkringskassan lämna uppgifter
enligt utfärdade föreskrifter. Ett samlat program för utveckling av
tillsynsfunktionen bör även tas fram.
Vad gäller olika behandling på grund av könsmässiga skillnader, framför allt
i fråga om kvinnors rehabilitering, har utskottet vid ett flertal tillfällen
tidigare uttalat vikten av att detta problem tydliggörs. I samband med
budgetbehandlingen hösten 1997 gjorde riksdagen på förslag av utskottet i
betänkande 1997/98:SfU1 ett tillkännagivande om kvinnors rehabilitering.
Utskottet anförde då bl.a. att bristande kunskaper rörande kvinnors och mäns
olika behov av och förutsättningar för rehabilitering bäst kan undanröjas med
kompetensutveckling och/eller utbildning. I samma betänkande uttalade utskottet
att det närmast är en självklarhet att det är behovet av
rehabiliteringsinsatser som skall styra valet av en rehabiliteringsåtgärd. I
det fall det skulle råda någon tveksamhet på denna punkt måste erforderliga
åtgärder vidtas. Utskottet ansåg att frågan om kvinnors rehabilitering särskilt
måste uppmärksammas i försäkringskassornas samverkansarbete men även eljest. I
nu föreliggande proposition klargörs RFV:s ansvar för att försäkringskassornas
verksamhet skall vara rättvis och likformig. I propositionen understryks också
styrelsens roll som ansvarig för utbildning och fortbildning. Något
tillkännagivande med anledning av motion Sf24 yrkande 7 anser utskottet inte
påkallat. Utskottet avstyrker motionen och tillstyrker regeringens förslag.

Socialförsäkringsnämnderna

Den nuvarande ordningen
I 18 kap. 6 § AFL stadgas att det i en försäkringskassa skall finnas en eller
flera socialförsäkringsnämnder. Regeringen beslutar hur många nämnder det skall
finnas i landet, och RFV beslutar för varje försäkringskassa om antalet nämnder
i kassan samt nämndernas geografiska verksamhetsområde. Av 20 § samma kapitel
anges att socialförsäkringsnämnden skall bestå av sju ledamöter varav en
ordförande som utses av regeringen. Av de övriga utses tre av RFV och väljs tre
av landstinget respektive kommunfullmäktige. Sex suppleanter finns i nämnden.
Ledamöterna skall ha rösträtt vid val av kommunfullmäktige.
Enligt 18 kap. 21 § AFL avgör en socialförsäkringsnämnd frågor om rätt till
förtidspension, särskild efterlevandepension, handikappersättning och
vårdbidrag. Dessutom avgör nämnden frågor om rätt till förmåner enligt vad som
föreskrivs i andra författningar. Slutligen har nämnden skyldighet att ompröva
tjänstemannabeslut i vissa fall. En socialförsäkringsnämnd är beslutför då
minst fyra ledamöter är närvarande. Av 21 § framgår också att om föredraganden
i socialförsäkringsnämnden har från beslutet avvikande mening så skall denna
antecknas i protokollet.

Propositionen
Enligt förslagen i propositionen skall försäkringskassans styrelse inrätta
socialförsäkringsnämnder. Nämndernas verksamhetsområde skall utgöras av ett väl
avgränsat geografiskt område, och regeringen skall utfärda föreskrifter om
grunderna för indelningen av områden. Varje nämnd skall besluta i samtliga
slags ärenden som enligt AFL eller annan författning skall avgöras av nämnden.
Om det finns särskilda skäl får emellertid styrelsen bestämma att ett eller
flera slags ärenden skall beslutas av någon eller några av nämnderna inom
kassans verksamhetsområde.
Regeringen föreslår att en socialförsäkringsnämnd skall bestå av sju
ledamöter varav en skall vara ordförande och en vice ordförande. Några
suppleanter skall inte utses. Nämnden skall som tidigare vara beslutsför med
minst fyra ledamöter. I propositionen anförs att en effektiv och kvalitativ
organisation bättre kan uppnås om nämndledamöterna i större omfattning får ta
ansvar för nämndens beslut. Genom att ta bort suppleanterna ges samtliga i
nämnden likvärdiga beslutsbefogenheter och likvärdigt ansvar. Möjligheterna
till utbildning för samtliga i nämnden bör också härigenom öka.
I propositionen föreslås att för både ledamöter och föredragande skall
avvikande mening anmälas innan nämndens sammanträde är slut. Regeringen anser
vidare att det är styrelsens ansvar att ange vilka kunskaps- och kompetenskrav
som skall ställas på den som utses till föredragande. I försäkringskassans
direktörs administrativa ledningsansvar ingår enligt regeringen att ange de
tjänstemän som skall vara föredragande i socialförsäkringsnämnden.
I propositionen föreslås vidare att socialförsäkringsnämnderna inte längre
skall fatta beslut i omprövningsärenden och vissa andra ärenden. Regeringen
anser att socialförsäkringsnämndens beslutsbefogenhet bör koncentreras till
ärenden som under avsevärd tid har väsentlig betydelse för den enskilde ur
försörjningssynpunkt eller där ersättningen är ägnad att höja den enskildes
livskvalitet. Ärendet skall också innehålla utrymme för bedömning. Detta medför
ändringar förutom i 20 kap. 10 § AFL också i ett flertal andra lagar.
Regeringen föreslår att försäkringskassans styrelse skall utse nämndens
ledamöter, fem efter förslag av de politiska partier som är representerade i
landstinget respektive kommunfullmäktige och två efter förslag av de
organisationer på arbetsmarknaden som finns inom försäkringskassans
verksamhetsområde. Styrelsen bör även utse ordföranden och vice ordföranden.
Enligt regeringens mening bör styrelsen utse nämndledamöterna eftersom det är
på den regionala nivån som den bästa kännedomen om förhållandena i regionen
finns. Vad gäller frågan om organisationerna på arbetsmarknaden skall
representeras i nämnderna anser regeringen att det är viktigt att det i
nämnderna finns representanter med en bred och allsidig kunskap om
förhållandena på arbetsmarknaden. Regeringen föreslår också att kretsen
arbetsgivare bör utökas till att avse även offentliga
arbetsgivarorganisationer.
För att betona vikten av att ledamöterna har kännedom om de lokala och
regionala förhållandena föreslår regeringen att ledamöterna förutom kravet på
att de skall ha rösträtt vid val av kommunfullmäktige skall vara folkbokförda
inom kassans verksamhetsområde. En ledamot i socialförsäkringsnämnd får inte
heller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Nämndledamöternas
mandatperiod, som är fyra år, skall börja den 1 april året efter det att
ordinarie val har hållits till landstings- och kommunfullmäktige. Om en ledamot
visar giltigt hinder får styrelsen entlediga ledamoten. Om det under en
pågående mandatperiod inrättas en ny nämnd, skall de nytillträdande ledamöterna
i nämnden utses för den tid som återstår av mandatperioden.
Slutligen föreslår regeringen att styrelsen skall eftersträva att ledamöterna
i nämnden får en allsidig sammansättning med hänsyn till ålder, kön och yrke. I
propositionen anges att strävan bör vara att nämnden även speglar befolkningens
etniska sammansättning.

Motionerna
Gullan Lindblad m.fl. (m) avvisar i motion Sf20 yrkande 2 att arbetsmarknadens
parter skall få föreslå nämndledamöter. Motionärerna begär ett tillkännagivande
om att de fackliga organisationerna inte skall representeras särskilt i
nämnderna men att fackligt aktiva kan företrädas inom de politiska partiernas
representationer.
Även i motionerna Sf22 yrkande 1 av Roland Larsson m.fl. (c) och Sf25 av
Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) hemställs om avslag på förslaget att
arbetsmarknadens organisationer skall representeras i nämnderna. I motion Sf22
anförs att korporativism bör undvikas och att möjligheten att utkräva ansvar av
arbetsmarknadens organisationer är begränsad. I motion Sf25 anges att
arbetsmarknadens organisationer inte bör delta i myndighetsutövning mot
enskilda. Motionärerna motsätter sig också ett korporativistiskt inslag.
I motion Sf26 yrkande 1 av Sigge Godin och Bo Könberg (fp) begärs ett beslut
om ändring av förslaget om nämndernas sammansättning. I motionen föreslås att
nämnden i stället bör bestå av fem ledamöter. Regeringen bör utse ordföranden
och övriga fyra bör utses av försäkringskassans styrelse. Ledamöterna bör utses
på förslag av de politiska partierna. Vidare bör det enligt motionärerna finnas
fyra personliga ersättare. Vad gäller arbetsmarknadens organisationer anser
motionärerna, mot bakgrund av karaktären på de ärenden som nämnden behandlar
och den kompetens som arbetsmarknadens parter besitter, att det är lämpligt att
dessa adjungeras i nämnderna. De har då inte beslutanderätt men närvaro-,
förslags- och yttranderätt.
I motion Sf21 av Kristina Nordström (s) begärs ett beslut om att systemet med
ersättare i socialförsäkringsnämnden skall kvarstå.
Även Ulla Hoffmann m.fl. (v) begär i motion Sf24 beslut om att ledamöterna i
nämnderna skall ha suppleanter (yrkande 8). I samma motion begärs ett förslag
av regeringen om hur nämndernas sammansättning skall fås att spegla landets
befolkningsstruktur. Motionärerna anser att även etniskt ursprung bör beaktas
vid tillsättandet av nämndledamöter och att detta i likhet med ålder, kön och
yrke bör regleras (yrkande 10).
Vad gäller frågan om nämndledamöternas och föredragandenas kompetens och
utbildning anförs i motion Sf24 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) att föredraganden i
en socialförsäkringsnämnd bör ha kunskap om kvinnors och mäns situation, om vad
det innebär att behöva fly från sitt hemland och om hur krigsupplevelser sätter
spår. I motionen begärs ett tillkännagivande härom (yrkande 9). Motionärerna
anser också att Försäkringskasseförbundet skall ges ett särskilt ansvar för
utbildning och fortbildning av kassornas nämnder och styrelser (yrkande 11).
Vikten av vidareutbildning av nämndledamöter betonas även i motion Sf27 av
Ragnhild Pohanka m.fl. (mp). I yrkande 5 (delvis) begärs ett tillkännagivande
om detta.

Utskottet
Socialförsäkringsnämnderna är en del av försäkringskassans organisation.
Ledamöterna i nämnden fattar beslut i försäkringskassans namn och
beslutsfattandet i enskilda ärenden är myndighetsutövning. Utskottet anser att
förtroendemannainflytandet är ett viktigt inslag i försäkringskassornas
verksamhet. Ledamoten kan bidra med sin livserfarenhet och sina erfarenheter
och kunskaper om samhället, arbetsmarknaden, lokala och regionala förhållanden
m.m. Detta stärker rättssäkerheten och ger en bättre förankring i olika
medborgargrupper.
De förtroendevalda nomineras i dag av politiska partier eller genom olika
organisationer på arbetsmarknaden. I samband med att riktlinjerna för
socialförsäkringsadministrationen antogs gjorde riksdagen ett tillkännagivande
till regeringen om vikten av att socialförsäkringsnämnderna tillförs sakkunskap
om villkor och förhållanden på arbetsmarknaden och arbetsplatser och att
arbetsmarknadens parter därför borde ges rätt att nominera ledamöter i
nämnderna (bet. 1996/97:SfU12, rskr. 1996/97:273). Utskottet vidhåller denna
sin inställning och anser i likhet med regeringen att arbetsmarknadens parter
bör ges rätt att nominera två av ledamöterna i socialförsäkringsnämnderna. De
övriga fem bör utses efter förslag av de politiska partier som finns
representerade i det landsting respektive kommunfullmäktige som utgör
försäkringskassans verksamhetsområde. Utskottet delar också uppfattningen att
kretsen arbetsgivare med nomineringsrätt även bör omfatta offentliga
arbetsgivarorganisationer.
Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag och
avstyrker motionerna Sf20 yrkande 2, Sf22 yrkande 1, Sf25 och Sf26 yrkande 1
(delvis).
Vad gäller frågan om det bör utses suppleanter i socialförsäkringsnämnderna
anser utskottet att en effektiv och kvalitativ organisation med
socialförsäkringsnämnder bäst kan uppnås om de personer som deltar i arbetet
också i större omfattning får ta ansvar för de beslut som fattas. I
socialförsäkringsnämnderna bör därför endast sju ordinarie ledamöter och inga
suppleanter utses. Med den föreslagna ändringen frigörs också ekonomiska
resurser, vilka kan användas till ökade utbildningsinsatser för ledamöterna.
Utskottet tillstyrker med det anförda regeringens förslag och avstyrker
motionerna Sf21 och Sf24 yrkande 8. Även motion Sf26 yrkande 1 (delvis)
avstyrks.
Utskottet biträder regeringens förslag om att de som utser och nominerar
ledamöter till en socialförsäkringsnämnd bör sträva efter representativitet.
Vid nomineringen bör hänsyn tas till ålder, kön och yrke. Inte minst viktigt är
enligt utskottets mening att nämnden, på sätt regeringen anger, också speglar
befolkningens etniska sammansättning. Något uttalande från riksdagens sida
behövs inte. Med det anförda avstyrks även motion Sf24 yrkande 10.
Beträffande frågan om utbildning av de anställda och nämndledamöterna är
detta ett ansvar för försäkringskassans styrelse. Utskottet delar regeringens
uppfattning att det i styrelsens övergripande ansvar bör ingå att se till att
de anställda och förtroendevalda har sådana kunskaper att de kan handlägga och
avgöra ärenden i enlighet med verksamhetens mål. Det måste därför finnas en
arbetsorganisation och fastlagda principer om kraven på kompetens, kunskap,
utbildning, information och rapportsystem. Utskottet anser att också RFV i sin
tillsynsroll ansvarar för att personal och förtroendevalda får den utbildning
och fortbildning som verksamheten kräver. Enligt utskottet behövs inte något
tillkännagivande från riksdagens sida i fråga om vikten av utbildning av
nämndledamöter och anställda i försäkringskassan. Motionerna Sf24 yrkandena 9
och 11 samt Sf27 yrkande 5 (delvis) avstyrks därför.
Utskottet förutsätter att den nya ordningen för socialförsäkringsnämnderna
fortlöpande följs upp.

IT-verksamheten

Propositionen
Regeringen anser att RFV som systemägare skall ha ett särskilt ansvar för det
omfattande arbetet med att vidareutveckla socialförsäkringens IT-verk-samhet.
Det måste skapas ett effektivt IT-stöd för verkets och kassornas verksamhet.
RFV skall vidta de åtgärder som är nödvändiga och i samverkan med
försäkringskassorna driva utvecklingsarbetet. Följande utgångspunkter bör
enligt regeringen gälla för arbetet:
- RFV skall stärka sin roll som systemägare varvid särskilt
beställarkapaciteten skall utvecklas. ADB-avdelningens roll som
utförare/leverantör av gemensamma IT-system skall renodlas och avdelningens
verksamhet uppdragsfinansieras. ADB-avdelningen bör ha ett samlat ansvar för
driften av de gemensamma systemen. Relationen mellan beställare och utförare
skall vara affärsliknande.
- En nära och god samverkan mellan RFV och försäkringskassorna är nödvändig
vad gäller utveckling, drift och förvaltning av systemen. En fortsatt
utveckling av samverkansformerna med beaktande av RFV:s entydiga ansvar som
systemägare skall ske.
- Utvecklingsarbetet skall ske så att bl.a. genomförandet av det nya
pensionssystemet klaras samtidigt som systemens funktionalitet säkerställs
inför övergången till år 2000.
- Vidare skall införandet av ny teknik ske med beaktande av den
verksamhetsmässiga prioriteringen, varvid försäkringskassornas behov skall
sättas i förgrunden.
Eventuella resursbehov inom socialförsäkringens IT-stöd bör enligt regeringen
beaktas i kommande budgetdialoger.
I propositionen begärs att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om
organisation och styrning av IT-verksamheten inom socialförsäkringens
administration.

Motionerna
I motion Sf24 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs i yrkande 12 ett
tillkännagivande om IT-verksamheten inom försäkringskassornas administration.
Motionärerna menar att relationen mellan köpare och säljare måste klargöras så
att det inte kan uppstå en situation där försäkringskassan avstår från att köpa
ett system från RFV på grund av dålig ekonomi. Motionärerna anser vidare att
möjligheten för försäkringskassorna att utveckla lokala system måste klargöras.
De tar också upp behovet av personalresurser inför övergången till år 2000.
Gullan Lindblad m.fl. (m) begär i motion Sf20 yrkande 5 ett tillkännagivande om
övergången till år 2000. I motionen anförs att regeringen har ett centralt
ansvar för den allvarliga situationen på RFV och att en omedelbar
intensifiering av ansträngningarna krävs.

Utskottet
Utskottet delar regeringens bedömning att det är verksamhetens behov som skall
styra utvecklingen av socialförsäkringens IT-verksamhet. Det är också viktigt
att åstadkomma ett IT-stöd som effektiviserar
socialförsäkringsadministrationens ärendehandläggning, ledning, uppföljning och
utvärdering. Därmed ges ökade möjligheter att klara de försäkrades servicekrav
samtidigt som kraven på ett löpande kraftfullt förändringsarbete för att
effektivisera verksamheten bättre kan tillgodoses.
I propositionen föreslås att RFV som systemägare skall svara för de
gemensamma försäkringssystemen. I systemägarrollen ingår ett beställaransvar i
förhållande till utföraren/leverantören, RFV:s ADB-avdelning. Enligt utskottets
mening bör det finnas en tydlig ansvars- och arbetsfördelning mellan beställar-
respektive utförarorganisationen. Beställarorganisationen bör ha ansvaret för
verksamhetsutveckling och prioriteringar medan utförarorganisationen bör ha ett
renodlat leveransansvar. I likhet med regeringen anser utskottet att
relationerna mellan beställare och utförare skall vara affärsliknande. ADB-
avdelningens verksamhet bör således vara helt uppdragsfinansierad och
beställaren skall ha det ekonomiska ansvaret för finansiering av uppdragen och
också den kostnadsuppföljning m.m. som behövs. Samtliga kostnader för IT-
verksamheten bör enligt utskottets mening synliggöras och den ekonomiska
redovisningen utformas med hänsyn härtill.
Utskottet delar regeringens uppfattning att försäkringskassornas inflytande
över den gemensamma IT-verksamheten ytterst syftar till att systemen utformas
och drivs så att verksamheten på försäkringskassorna underlättas. Det är av
största vikt att rationaliseringsmöjligheterna tillvaratas och att prioritering
av systemutvecklingen sker utifrån försäkringskassornas önskemål om när och på
vilket sätt systemen skall färdigställas. Försäkringskassorna bör som
kravställare delta såväl vid systemutveckling som i beredning inför beslut
beträffande strategiska IT-frågor.
Vad gäller den tekniska förvaltningen och driften av de gemensamma sy-stemen
har försäkringskassorna i dag ansvar för vissa delar. För att uppnå en tydlig
ansvarsfördelning instämmer emellertid utskottet i att RFV:s ADB-avdelning i
fortsättningen bör ha det fulla ansvaret för drift och förvaltning. Om en
försäkringskassa har ett egenutvecklat lokalt system skall dock ansvaret för
detta fortsatt ligga kvar på kassan. Utskottet anser att det bör ankomma på RFV
att, i samverkan med försäkringskassorna, närmare klargöra och precisera
ansvarsfördelningen i dessa fall. Med hänsyn härtill anser utskottet att ett
tillkännagivande med anledning av motion Sf24 yrkande 12 inte behövs.
Enligt utskottets mening kräver snabba förbättringar i
socialförsäkringsadministrationens IT-verksamhet att konkreta åtgärder i linje
med den i propositionen redovisade inriktningen snarast genomförs. Utskottet
instämmer i att åtgärderna måste underlätta genomförandet av det reformerade
pensionssystemet samtidigt som systemens funktionalitet säkerställs inför år
2000.
Socialförsäkringsministern har den 15 januari i år svarat på en fråga i
riksdagen om RFV och millennieskiftet. Ministern uttalade då att regeringen är
väl medveten om att det kommande millennieskiftet ställer speciella krav på IT-
verksamheten. I början av år 1997 utfärdades en förordning om översyn av
statliga myndigheters informationssystem inför år 2000 (SFS 1997:30). Enligt
förordningen har Statskontoret i uppdrag att till regeringen lämna en samlad
bedömning av detta anpassningsarbete. Vidare anförde ministern att enligt
regleringsbrev avseende år 1998 skall RFV per den 30 juni och den 31 december
rapportera om IT-verksamhetens utveckling. Vid denna rapportering skall
särskild vikt bl.a. läggas vid systemens funktionalitet inför övergången till
år 2000. Slutligen betonade ministern att regeringen avser att noga följa
arbetet med millennieanpassningen av IT-stöden inom socialförsäkringens
administration och att något reformstopp inom området inte är aktuellt.
Vidare har regeringen den 29 januari i år beslutat att tillkalla en
delegation för IT-omställningen inför år 2000 (dir. 1998:10). Delegationen
skall behandla just frågor rörande omställningen av datorer och system vars
funktioner måste ses över inför millennieskiftet. Delegationen skall bestå av
företrädare för viktiga samhällsintressen och vara ett samverkansorgan mellan
privat och offentlig sektor.
Mot bakgrund av det anförda får motion Sf20 yrkande 5 anses tillgodosedd och
avstyrks.
Utskottet, som betonar vikten av att det fortsatta utvecklingsarbetet följs
noga och blir föremål för återkommande genomlysningar och kontrollstationer,
har inget att erinra mot regeringens förslag om IT-verksamheten.

Redovisning på statsbudgeten

Den nuvarande ordningen
Av 17 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten framgår att statens inkomster och
utgifter skall budgeteras och redovisas brutto på statsbudgeten.
RFV förvaltar i dag 18 fonder. Fondförvaltningen regleras bl.a. i reglemente
(1961:265) angående förvaltningen av Riksförsäkringsverkets fonder.

Propositionen
I propositionen lämnar regeringen förslag till riktlinjer för ändringar av
redovisningen på statsbudgeten. Under förutsättning av riksdagens godkännande
avser regeringen att under år 1998 återkomma till riksdagen med förslag till de
lagändringar som behövs.
Regeringen föreslår att principen om bruttoredovisning enligt lagen om
statsbudgeten skall tillämpas på arbetsskadeförsäkringen och
delpensionsförsäkringen. Fonderna avvecklas därmed. Enligt regeringen
förbättras på detta sätt riksdagens möjligheter att ta ställning till
försäkringarnas utgifter och inkomster. Försäkringarna kommer på sedvanligt
sätt att finansieras från ett anslag som riksdagen anvisar för ändamålet.
Regeringen anser att även vissa andra fonder som förvaltas av RFV och som
inte längre fyller något praktiskt syfte bör avvecklas. Regeringen återkommer
med slutliga förslag om detta.
Förslagen om ändringar av redovisningen på statsbudgeten m.m. bör genomföras
med början budgetåret 1999.

Motionerna
I motion Sf23 av Karin Israelsson (c) begärs ett tillkännagivande om
bibehållandet av RFV:s fondförvaltning. Motionären anser att väl förvaltade
fonder är en tillgång som staten inte bör avhända sig.
Sigge Godin och Bo Könberg (fp) hemställer i motion Sf26 om avslag på förslaget
om att principen om bruttoredovisning skall tillämpas på delpensions- och
arbetsskadeförsäkringen (yrkande 2). I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om
en självständig trygghetsförsäkring. Motionärerna förespråkar ett system med en
obligatorisk och från statsbudgeten fristående trygghetsförsäkring.

Utskottet
Utskottet delar regeringens uppfattning att redovisningen av statens inkomster
och utgifter bör vara tydlig. Genom att använda bruttoredovisning görs
statsbudgeten mer överskådlig och budgetprocessen stärks.
Inom socialförsäkringsområdet redovisas bl.a. arbetsskadeförsäkringen och
delpensionsförsäkringen netto mot inkomsttitlar. Av RFV:s fonder är
delpensionsfonden den största, och vid slutet av år 1996 omfattade den ca 5,3
miljarder kronor. Arbetsskadefonden däremot har ett underskott som för
närvarande uppgår till 12 miljarder kronor.
Utskottet kan i likhet med regeringen inte se några hinder mot att
arbetsskadefonden avvecklas och att arbetsskadeavgiften i fortsättningen förs
till en bruttoredovisad inkomsttitel. Vad gäller utgifterna för
arbetsskadeförsäkringen bör dessa på sedvanligt sätt finansieras från ett
anslag som riksdagen anvisar för ändamålet. Den i fonden bokförda skulden kan
enligt regeringen elimineras utan statsfinansiella konsekvenser.
Inte heller för delpensionsfonden kan utskottet se några hinder mot att
införa bruttoredovisning och i samband därmed avveckla fonden. Även
delpensionsavgifterna bör därför föras till en bruttoredovisad inkomsttitel,
och utgifterna för delpensionen bör finansieras från ett anslag som riksdagen
anvisar för ändamålet. I samband med avvecklingen bör enligt regeringen värdet
av fondens tillgångar föras till en inkomsttitel.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sf23 och Sf26 yrkandena 2 och
3 samt tillstyrker regeringens förslag om ändringar av redovisningen på
statsbudgeten och avveckling av vissa fonder.

Finansiell samordning

Den nuvarande ordningen
Enligt lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning
mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst, SOCSAM-lagen,
får en försäkringskassa och ett landsting tillsammans med en kommun inom samma
landsting bedriva gemensam försöksverksamhet. Lagen är tidsbegränsad t.o.m. år
2000.
Fram till årsskiftet bedrevs försöksverksamhet enligt lagen (1992:863) om
lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring och
hälso- och sjukvård (FINSAM).
Enligt 18 kap. 5 § fjärde stycket AFL gäller sedan den 1 januari 1998 att
försäkringskassan får träffa överenskommelse med kommun, landsting och
länsarbetsnämnd om att samverka i syfte att uppnå en effektivare användning av
tillgängliga resurser.

Propositionen
I propositionen anförs att det finns starka önskemål om att inom ramen för den
nuvarande försökslagstiftningen bedriva försöksverksamhet med fler än en
kommun. Regeringen föreslår därför att en försäkringskassa och ett landsting
tillsammans med flera kommuner inom samma landsting skall få bedriva gemensam
försöksverksamhet enligt SOCSAM-lagen. Regeringen anser att en sådan
försöksverksamhet skulle kunna vara möjlig för ett försäkringskasse- respektive
landstingsområde som består endast av kommuner med relativt få invånare.
Regeringen föreslår att ändringen träder i kraft den 1 april 1998.

Motionerna
I motion Sf20 av Gullan Lindblad m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om
finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård, kommuner
och arbetsförmedling. Samverkan bör enligt motionärerna bedrivas enligt mönster
från FINSAM-försöken (yrkande 3). I yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om
företagshälsovårdens roll i den finansiella samordningen. Motionärerna anser
att regeringen bör återkomma med förslag om hur företagshälsovården skall
inrymmas.
Även i motionerna Sf26 yrkande 4 av Sigge Godin och Bo Könberg (fp) och Sf27
yrkande 1 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) begärs tillkännagivanden om samverkan
enligt FINSAM-modellen.
Roland Larsson m.fl. (c) vill ersätta den nuvarande lagstiftningen (1994:566)
om försöksverksamhet med finansiell samordning med en ny lag i enlighet med
förslag i motion Sf22. Förslaget innebär att SOCSAM-lagen inte längre skall
vara en försöksverksamhet (yrkande 3).
Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) begär i motion Sf27 yrkande 3 en ändring av 18 kap.
2 § AFL. Motionärerna anser att det i andra stycket bör stadgas att
?försäkringskassan bör träffa överenskommelse med ...?.
I motion Sf24 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs en uppföljning och utvärdering
av samverkansformerna gällande metodutvecklingen vid rehabilitering (yrkande
1). Motionärerna anser att det bör göras fortlöpande utvärderingar av
rehabiliteringssamverkan som studerar både metoder och resultat.

Utskottet
I det av riksdagen godkända betänkandet om Samverkan, socialförsäkringens
ersättningsnivåer och administration (bet. 1996/97:SfU12, rskr. 1996/97: 273)
uttalade utskottet sin uppfattning att det inte i första hand är behov av
regeländringar eller avsaknaden av resurser totalt sett som är det stora
bekymret när det gäller att åstadkomma en bättre och samordnad rehabilitering.
Utskottet ansåg inte heller att en sammanslagning av resurser och/eller
myndigheter skulle lösa problemet. Däremot ansåg utskottet att mål- och
resultatstyrning är av avgörande betydelse. Utskottet menade att det generellt
borde införas en möjlighet till frivillig samverkan för berörda myndigheter i
syfte att stödja personer som är i behov av särskilda insatser. I motsats till
de lokala försöksverksamheterna skall sådan samverkan inte behöva något
särskilt godkännande av regeringen eller av någon myndighet. Mot bakgrund av
det anförda avstyrkte utskottet bifall till motioner om att FINSAM-modellen
borde permanentas och införas i hela landet. I samband med behandlingen av
budgetpropositionen hösten 1997, utskottets betänkande 1997/98:SfU1, beslutade
riksdagen att en fördjupad samverkan mellan försäkringskassan, kommun,
landsting och länsarbetsnämnd skulle få ske. Syftet med den fördjupade
samverkan är att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resurser för
att härigenom bättre kunna stödja personer i behov av särskilda insatser.
Utskottet uttalade att det var angeläget att möjligheten till frivillig
samverkan mellan berörda parter utifrån lokala förutsättningar och behov
infördes generellt och att denna fördjupade samverkan skulle vara ett permanent
inslag i verksamheterna. Utskottet påpekade att det är angeläget att de
redovisade insikterna om förbättrad metodutveckling och effektivare
administration från FINSAM-försöken tas till vara och får genomslag i det
utvecklade samverkansarbetet. Utskottet uttalade också att det är viktigt att
resultatet av det fördjupade samverkansarbetet systematiskt följs upp och
utvärderas.
Utskottet vidhåller sin tidigare intagna ståndpunkt och avstyrker med det
anförda motionerna Sf20 yrkande 3, Sf22 yrkande 3, Sf24 yrkande 1, Sf26 yrkande
4 och Sf27 yrkandena 1 och 3.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att fler än en kommun skall
kunna bedriva gemensam försöksverksamhet enligt SOCSAM-lagen.
Beträffande företagshälsovårdens roll i den finansiella samverkan vidhåller
utskottet sin i betänkande 1996/97:SfU12 uttalade uppfattning att regeringens
beredning av frågor om företagshälsovården bör avvaktas (s. 46). Utskottet
avstyrker motion Sf20 yrkande 4.

Lagförslagen i övrigt och ikraftträdande

Propositionen
I propositionen föreslås att det i 18 kap. AFL görs omfattande ändringar av
redaktionell och språklig natur i syfte att göra kapitlet överskådligare och
mer lättläst. I kapitlet införs också klart utformade
normgivningsbemyndiganden.
Vad gäller den obligatoriska respektive den frivilliga sjukförsäkringsfonden
anser regeringen att dessa inte längre behöver regleras i 18 kap. AFL. I
stället bör den förvaltning som fortfarande behövs för den obligatoriska
sjukförsäkringsfonden regleras i en övergångsbestämmelse. Vad gäller den
frivilliga sjukförsäkringsfonden bör bestämmelserna i andra och tredje styckena
föras över till 21 kap. 2 §.
I propositionen anförs att förslagen avseende socialförsäkringens
administration bör genomföras med början den 1 juli 1998. Reglerna om de
allmänna försäkringskassornas styrelser avseende antal ledamöter, utseende av
ledamöter och kriterier för att kunna utses bör tillämpas första gången på de
styrelser som utses med mandat fr.o.m. den 1 januari 1999. Ändringarna i
socialförsäkringsnämndernas beslutsbefogenheter tillämpas fr.o.m. den 1 juli
1998 medan övriga bestämmelser om socialförsäkringsnämnderna tillämpas första
gången på de socialförsäkringsnämnder som utses för tid fr.o.m. den 1 april
1999. För ansökan som beslutas av socialförsäkringsnämnd och som inkommit före
den 1 juli 1998 men ej beslutats före detta datum tillämpas de nya
bestämmelserna. Beslut som meddelats före den 1 juli 1998 som föranleder
omprövning, skall omprövas av socialförsäkringsnämnd.

Utskottet
Regeringens förslag i de delar som inte berörts i tidigare avsnitt har inte
föranlett några motionsyrkanden. Utskottet tillstyrker förslagen i
propositionen. I enlighet med nuvarande lydelse bör vissa korrigeringar göras i
19 § lag
om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård
samt i 38 § lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd.

Försäkringsläkare och försäkringstandläkare

Den nuvarande ordningen
Enligt 18 kap. 12 § AFL (18 kap. 15 § i lagförslaget) skall det i en
försäkringskassa finnas en eller flera försäkringsläkare och
försäkringstandläkare. Dessa skall biträda kassan i frågor som kräver medicinsk
eller odontologisk sakkunskap samt verka för gott samarbete mellan kassan och
de läkare och tandläkare som är verksamma inom dess område.
Enligt bestämmelser i 3 kap. AFL skall den försäkrade till kassan ge in ett
särskilt läkarutlåtande och en skriftlig försäkran för att styrka nedsättning
av arbetsförmåga på grund av sjukdom fr.o.m. den tjugoåttonde dagen efter
sjukanmälningsdagen. Försäkringskassan skall därefter, efter att ha hört
försäkringsläkaren, bedöma om fortsatt nedsättning av arbetsförmågan
föreligger. Försäkringsläkarens medverkan krävs också enligt 7 kap. AFL i vissa
fall vid bedömning av om rätt till förtidspension föreligger.

Motionerna
Ett tillkännagivande om försäkringsläkarnas roll i arbetet begärs i motion Sf24
yrkande 13 av Ulla Hoffmann m.fl. (v). I motionen anförs att regeringen i nu
behandlad proposition borde ha ställt kompetenskrav på försäkringsläkarna
likväl som för föredragandena i socialförsäkringsnämnderna.
I motion Sf27 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om
vikten av vidareutbildning av förtroendeläkare och förtroendetandläkare
(yrkande 5 delvis).
Kristina Nordström och Ann-Kristine Johansson (s) vill i motion Sf286 ha ett
tillkännagivande om aktiv information om försäkringsläkarnas arbete och roll.
I motion Sf210 av Siw Persson (fp) begärs ett tillkännagivande om införande av
bestämmelser som ger möjlighet till granskning och prickning av
försäkringsläkare och försäkringstandläkare.

Utskottet
I utskottets betänkande 1996/97:SfU12 Samverkan, socialförsäkringens
ersättningsnivåer och administration redogörs utförligt för försäkringsläkarnas
och försäkringstandläkarnas arbete och roll (s. 65-67).
Utskottet anförde i betänkandet bl.a. att försäkringsläkaren som anställd
tjänsteman i försäkringskassan i flertalet fall har en anställning uppgående
från några timmar per vecka till halvtidstjänstgöring. Resterande tid är i
övervägande fall försäkringsläkarna och försäkringstandläkarna verksamma som
praktiserande läkare och tandläkare. Som försäkringsläkare och
försäkringstandläkare har han eller hon att agera som rådgivare till
handläggarna i medicinska frågor och fattar inte beslut i frågor om rätt till
ersättning. Besluten härvidlag fattas av kassans tjänstemän eller av en
socialförsäkringsnämnd. Försäkringsläkarens bedömning grundar sig på
behandlande läkares uppgifter i intyg och utlåtanden, och försäkringsläkaren
skall inte i något fall själv undersöka den försäkrade.
Med anledning av ett motionsyrkande om möjlighet till prickning och
granskning av försäkringsläkare uttalade utskottet att en försäkringsläkare i
detta sitt arbete inte kan ställas till ansvar enligt lagen (1994:954) om
disci-plinpåföljd m.m. på hälso- och sjukvårdens område, eftersom
bestämmelserna i lagen endast omfattar undersökning, vård och behandling av
patienter eller klinisk forskning på människor. En försäkringsläkare är som
anställd tjänsteman vid en allmän försäkringskassa underställd JO:s tillsyn.
Den medicinska rådgivningens innehåll kan däremot inte bli föremål för JO:s
bedömning. En försäkringsläkares råd i försäkringsärende innebär att denne med
sina kunskaper och erfarenheter utifrån ett skriftligt underlag gör en
medicinsk bedömning i olika avseenden. Om den åsikt försäkringsläkaren därvid
framfört kan anses felaktig eller mindre lämplig får i vart fall indirekt
prövas på rättslig väg genom den möjlighet som finns att överklaga ett negativt
beslut till en förvaltningsdomstol.
Vidare pekade utskottet på att bestämmelserna i 20 kap. brottsbalken om
tjänstefel m.m. kan vara tillämpliga på en försäkringsläkare och en
försäkringstandläkare. Enligt dessa bestämmelser omfattar ansvaret inte endast
åtgärder som i sig utgör myndighetsutövning utan även andra åtgärder under ett
ärendes handläggning som står i ett naturligt och nära samband med
myndighetsutövningen. En medveten felaktig medicinsk bedömning torde utan
vidare falla under ansvarsbestämmelserna.
Utskottet anser mot bakgrund av det anförda och i likhet med sin bedömning i
det av riksdagen godkända betänkandet 1996/97:SfU12 att det inte bör införas
några särskilda ytterligare bestämmelser om granskning och prickning av
försäkringsläkare och försäkringstandläkare i deras egenskap av rådgivare till
försäkringskassornas handläggande tjänstemän. Utskottet avstyrker med det
anförda motion Sf210.
I betänkande 1996/97:SfU12 hänvisade utskottet även till att RFV i rapporten
(RFV anser 1997:3) Försäkringsläkares medverkan i sjukpenning-ärenden på
uppdrag av regeringen har utvärderat försäkringsläkarnas medverkan i
sjukpenningärenden enligt 3 kap. 8 a § AFL samt försäkringskassas möjlighet att
införskaffa kompletterande utredning enligt samma bestämmelse. Av rapporten
framgår bl.a. att försäkringsläkaren i de flesta ärenden hörs men att
dokumentationen i ärendena i många fall är bristfällig. Utskottet förutsätter
att RFV noggrant följer upp kassornas hantering i dessa avseenden. Utskottet
vill också återigen framhålla att det måste vara ett oeftergivligt krav att
försäkringsläkarens bedömning dokumenteras på ett sådant sätt, att det går att
utläsa hans eller hennes ställningstaganden, i synnerhet om ett negativt beslut
sedermera fattas.
Utskottet utgår från att såväl RFV som försäkringskassorna gör vad på dem
ankommer för att öka kunskapen och informationen om bl.a. försäkringsläkarnas
och försäkringstandläkarnas roll samt öka förståelsen för de åtgärder som
försäkringskassorna vidtar och de beslut som fattas.
Utskottet förutsätter att vikten av vidareutbildning och kompetens hos
försäkringsläkarna och försäkringstandläkarna beaktas av RFV och
försäkringskassorna även utan ett uttalande av riksdagen i denna fråga.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sf24 yrkande 13 och Sf27
yrkande 5 (delvis). Även motion Sf286 avstyrks.

Patientombud

Motionen
I motion Sf217 av Siw Persson (fp) begärs ett tillkännagivande om fristående
patientombudsmän. I motionen anförs att allmän rättshjälp inte omfattar
förvaltningstvister och att den som är sjuk sällan har råd att anlita ett
juridiskt ombud. Motionären förespråkar därför ett system där fristående läkare
och jurister skall kunna anställas som ombud åt patienter. En del av de medel
som varje år betalas till landstinget, RFV och försäkringskassorna bör kunna
bekosta systemet.

Utskottet
Ett liknande motionsyrkande har behandlats av utskottet i det av riksdagen
godkända betänkandet 1996/97:SfU12. Utskottet hade därvid förståelse för
motionärens önskemål om att stärka de enskildas möjligheter att ta till vara
sin rätt i olika avseenden. Utskottet erinrade dock bl.a. om att det i
förvaltningsärenden åligger myndigheten att sörja för att erforderlig utredning
tillförs de ärenden som handläggs. Utskottet, som pekade på att avsikten med
regeringens förslag till riktlinjer för socialförsäkringsadministrationen är
att skapa en klarare och tydligare struktur i administrationen, avstyrkte
bifall till motionen.
Förslagen i nu behandlad proposition om RFV:s roll i
socialförsäkringsadministrationen innebär enligt utskottets uppfattning ökade
möjligheter för RFV att verka för en likformig och rättvis tillämpning av
försäkringen.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Sf217.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande långsiktig lösning för försäkringskassan
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sf20 yrkande 1 och 1997/98:
Sf247,
res. 1 (m, fp, kd)
2. beträffande sammanslagen lokal organisation
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf27 yrkande 2,
res. 2 (mp)
3. beträffande försäkringskassans styrelse
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Sf24 yrkande 3 samt med avslag på
motionerna 1997/98:Sf24 yrkande 2 och 1997/98:Sf27 yrkande 4 antar
regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring såvitt avser 18 kap. 9 § med den ändringen att andra stycket 5
skall ha följande lydelse: ?5. se till att allmänheten och andra i
kontakten med den allmänna försäkringskassan får ett bra bemötande och att
kontakten underlättas genom en god service och tillgänglighet samt genom
information,?,
res. 3 (v)
res. 4 (mp)
4. beträffande styrelsens representativitet
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf24 yrkande 6,
5. beträffande försäkringskassans lokalkontor
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf22 yrkande 2,
res. 5 (c)
6. beträffande redovisning
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf24 yrkande 4,
7. beträffande revision
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf24 yrkande 5,
res. 6 (v)
8. beträffande tillsyn och kvinnors rehabilitering
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf24 yrkande 7,
9. beträffande tillsättande av nämndledamöter
att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Sf20 yrkande 2, 1997/98:Sf21,
1997/98:Sf22 yrkande 1, 1997/98:Sf24 yrkande 8, 1997/98:Sf25 och
1997/98:Sf26 yrkande 1 antar regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 18 kap. 16 och 33 §§,
res. 7 (m, c, kd)
res. 8 (fp)
res. 9 (v)
10. beträffande nämndledamöternas representativitet
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf24 yrkande 10,
11. beträffande utbildning av nämndledamöter
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sf24 yrkandena 9 och 11 samt
1997/98:Sf27 yrkande 5 i denna del,
res. 10 (fp, mp)
res. 11 (v)
12. beträffande IT-verksamhet
att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Sf24 yrkande 12 godkänner vad
regeringen föreslår om organisation och styrning av IT-verksamheten inom
socialförsäkringens administration,
13. beträffande IT-omställningen inför år 2000
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf20 yrkande 5,
res. 12 (m)
14. beträffande redovisning på statsbudgeten
att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Sf23 samt 1997/98: Sf26
yrkandena 2 och 3 godkänner vad regeringen föreslår om ändringar av
redovisningen på statsbudgeten och avveckling av vissa fonder,
res. 13 (m, fp)
15. beträffande finansiell samordning
att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Sf20 yrkande 3, 1997/98:Sf22
yrkande 3, 1997/98:Sf24 yrkande 1, 1997/98:Sf26 yrkande 4 och 1997/98:Sf27
yrkandena 1 och 3 antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1994:566) om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan
socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst,
res. 14 (m, fp, mp, kd)
res. 15 (c)
16. beträffande företagshälsovårdens roll
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf20 yrkande 4,
res. 16 (m)
17. beträffande lagförslagen i övrigt
att riksdagen antar regeringens förslag till
a) lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring i den mån
förslaget inte omfattas av vad utskottet anfört ovan under mom. 3 och 9,
b) lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,
c) lag om ändring i reglementet (1962:401) angående förvaltningen av de
allmänna försäkringskassornas fonder för den obligatoriska och frivilliga
sjukförsäkringen,
d) lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,
e) lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,
f) lag om ändring i lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om bilstöd
till handikappade,
g) lag om ändring i lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska
barn,
h) lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för
närståendevård med den ändringen att i 19 § orden ?tillämpas följande?
ersätts med orden ?tillämpas även följande?,
i) lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare,
j) lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön,
k) lag om ändring i lagen (1991:1488) om handläggning av vissa
ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret,
l) lag om ändring i lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående
med barn,
m) lag om ändring i lagen (1993:16) om försäkring mot vissa
semesterlönekostnader,
n) lag om ändring i lagen (1993:389) om assistansersättning,
o) lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
p) lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer,
q) lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd med den ändringen
att i 38 § första stycket orden ?inte annat? ersätts med orden ?inte något
annat? samt att i andra stycket ordet ?ärenden? ersätts med ordet
?ärende?,
18. beträffande försäkringsläkare och försäkringstandläkare
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sf24 yrkande 13, 1997/98: Sf27 yrkande
5 i denna del, 1997/98:Sf210 och 1997/98:Sf286,
res. 17 (fp, v, kd)
19. beträffande patientombud
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf217.

Stockholm den 19 februari 1998

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Börje Nilsson

I beslutet har deltagit: Börje Nilsson (s), Gullan Lindblad (m), Margareta
Israelsson (s), Maud Björnemalm (s), Anita Jönsson (s), Margit Gennser (m),
Lennart Klockare (s), Ingrid Skeppstedt (c), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin
(fp), Ronny Olander (s), Ulla Hoffmann (v), Mona Berglund Nilsson (s), Ulf
Kristersson (m), Rose-Marie Frebran (kd), Siw Wittgren-Ahl (s) och Jan Lindholm
(mp).

Reservationer

1. Långsiktig lösning för försäkringskassan (mom. 1)
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin
(fp), Ulf Kristersson (m) och Rose-Marie Frebran (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ?Utskottet
anser? och på s. 8 slutar med ?och Sf247? bort ha följande lydelse:
Stora förändringar inom socialförsäkringsområdet har genomförts samtidigt som
kassorna har fått vidkännas stora besparingskrav. Temporärt förbättrades
emellertid situationen något genom att medel från anslaget till rehabilitering
fördes över till administrationen. Enligt utskottets mening är situationen inte
tillfredsställande och helt ohållbar i längden. Utskottet anser att det krävs
en tillfredsställande och långsiktig lösning på försäkringskassornas
administration och arbetssituation. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande långsiktig lösning för försäkringskassan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf20 yrkande 1 och med avslag på
motion 1997/98:Sf247 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

2. Sammanslagen lokal organisation (mom. 2)
Jan Lindholm (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ?I nu? och
slutar med ?yrkande 2? bort ha följande lydelse:
I dag är flera olika instanser på lokal nivå engagerade i arbetet med
ekonomiskt stöd, rehabilitering, arbetslöshet, sjuklighet, sociala problem m.m.
En person kan vara aktuell både hos försäkringskassa, arbetsförmedling och hos
kommunens socialtjänst. För den enskilde kan detta upplevas som förvirrande.
Myndigheterna kan också ha olika mål och kulturer som försvårar ett
konstruktivt och effektivt samarbete. Utskottet anser därför att en
genomgripande organisatorisk reform är nödvändig. Försäkringskassans och
arbetsförmedlingens personal bör föras över till kommunen, som bör ha det
administrativa ansvaret för verksamheterna. Vad utskottet anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande sammanslagen lokal organisation
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf27 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Försäkringskassans styrelse (mom. 3)
Ulla Hoffmann (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ?Utskottet
utgår? och slutar med ?avstyrker motionen? bort ha följande lydelse:
Utskottet delar regeringens bedömning att styrelsen bör ansvara för att ta
fram principer om kunskaps- och kompetenskrav för tjänstemän och
förtroendevalda. En viktig del är kunskapen om jämställdhetsmålet. Utskottet
anser att styrelsen bör ha ett uttryckligt ansvar för att personalpolitiken och
verksamheten bedrivs utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Jämställdheten bör
också genomsyra alla de övriga punkter som reglerar styrelsens ansvar.
Regeringen bör återkomma med ett förslag om lagreglering i enlighet härmed. Det
anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande försäkringskassans styrelse
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Sf24 yrkandena 2 och 3 samt med
avslag på motion 1997/98:Sf27 yrkande 4
dels antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring såvitt avser 18 kap. 9 § med den ändringen att andra
stycket 5 skall ha följande lydelse: ?5. se till att allmänheten och andra
i kontakten med den allmänna försäkringskassan får ett bra bemötande och
att kontakten underlättas genom en god service och tillgänglighet samt
genom information,?,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Försäkringskassans styrelse (mom. 3)
Jan Lindholm (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ?Utskottet
delar? och slutar med ?Motionen avstyrks? bort ha följande lydelse:
Försäkringskassorna skall enligt regeringens regleringsbrev åstadkomma en
effektiv resursanvändning som tillgodoser den enskilde individens behov av stöd
och bistånd. Utskottet delar denna uppfattning. Utskottet anser emellertid att
det humanistiska perspektivet i lagen om allmän försäkring måste betonas.
Regeringens förslag till reglering av styrelsens ansvar för den enskilde bör
därför förstärkas. Med bifall till motion Sf27 yrkande 4 bör således i 18 kap.
9 § andra stycket 2 ordet ?staten? ersättas med orden ?enskilda medborgare?.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande försäkringskassans styrelse
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf27 yrkande 4 och med anledning
av motion 1997/98:Sf24 yrkande 3 samt med avslag på motion 1997/98:Sf24
yrkande 2 antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring såvitt avser 18 kap. 9 § med de ändringarna att andra
stycket 2 skall ha följande lydelse: ?2. verka för samarbete med andra
offentliga myndigheter och på annat sätt ta till vara de fördelar som kan
vinnas för enskilda medborgare som helhet? och att andra stycket 5 skall
ha följande lydelse: ?5. se till att allmänheten och andra i kontakten med
den allmänna försäkringskassan får ett bra bemötande och att kontakten
underlättas genom en god service och tillgänglighet samt genom
information,?,

5. Försäkringskassans lokalkontor (mom. 5)
Ingrid Skeppstedt (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ?Regeringen
anför? och slutar med ?regeringens förslag? bort ha följande lydelse:
Regeringen anför i propositionen att det är på den regionala nivån som den
bästa kännedomen om förhållandena i regionen finns. Lokalkontorsorganisationen
och servicegraden bör därför grundas på försäkringskassans ställningstagande
efter en analys av de dominerande ansvarsområdena. Kassastyrelserna skall vid
inrättandet av lokalkontor eller serviceställen beakta krav på tillgänglighet,
kvalitet, rättssäkerhet, geografiska och regionalpolitiska förhållanden samt
effektivitet i resursutnyttjandet. Utskottet delar denna inställning men vill
dessutom ytterligare framhålla vikten av att försäkringskassan är lokalt
förankrad. Medborgarna måste få tillgång till ett lokalkontor eller ett
serviceställe i närområdet. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande försäkringskassans lokalkontor
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf22 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Revision (mom. 7)
Ulla Hoffmann (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ?RRV och? och
slutar med ?regeringens förslag? bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att RRV och försäkringskassornas
revisorer tillsammans i enlighet med god revisionssed skall granska dels
årsredovisning, räkenskaper samt styrelsens förvaltning, dels om denna
förvaltning står i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter och särskilda
beslut. Regeringen har utfärdat ett jämställdhetsdirektiv. I enlighet med detta
direktiv bör, enligt utskottets uppfattning, RRV således granska om styrelsens
och direktörens förvaltning bedrivs utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Vad
utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande revision
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf24 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Tillsättande av nämndledamöter (mom. 9)
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Ingrid Skeppstedt (c), Gustaf von
Essen (m), Ulf Kristersson (m) och Rose-Marie Frebran (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med
?Socialförsäkringsnämnderna är? och på s. 19 slutar med ?1 (delvis)? bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar regeringens uppfattning att det bör vara försäkringskassornas
styrelser som beslutar om inrättande av socialförsäkringsnämnder och utser
ledamöter i dessa. Det är enligt utskottets uppfattning på den regionala nivån
som man bäst kan bedöma vilka ledamöter som skall ingå i styrelsen. Det finns
emellertid inte någon anledning att ge arbetsmarknadens parter en direkt rätt
att nominera ledamöter. Om styrelsen finner att en sådan politiskt aktiv person
bör ingå i nämnden föreligger naturligtvis inga hinder häremot. Genom att
arbetsmarknadens organisationer utser ledamöter i nämnderna begränsas
möjligheten att utkräva ansvar. Enligt utskottets mening bör arbetsmarknadens
parter inte heller delta i myndighetsutövning mot enskilda. Utskottet anser att
det politiska och demokratiska ansvaret i en verksamhet som har ett
allmänintresse skall värnas och korporativism skall undvikas. Utskottet delar
således inte regeringen uppfattning att två ledamöter i
socialförsäkringsnämnden skall utses av de organisationer på arbetsmarknaden
som finns inom kassans verksamhetsområde. Utskottet förutsätter att regeringen
snarast återkommer med lagförslag i enlighet härmed. Vad utskottet anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande tillsättande av nämndledamöter
att riksdagen med med anledning av propositionen och motionerna 1997/98:Sf20
yrkande 2, 1997/98:Sf22 yrkande 1, 1997/98:Sf25 samt med avslag på
motionerna 1997/98:Sf21, 1997/98:Sf24 yrkande 8, och 1997/98:Sf26 yrkande
1
dels antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring såvitt avser 18 kap. 16 och 33 §§,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Tillsättande av nämndledamöter (mom. 9)
Sigge Godin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med
?Socialförsäkringsnämnderna är? och på s. 19 slutar med ?(delvis) avstyrks?
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion Sf26 yrkande 1 om att
socialförsäkringsnämnderna bör bestå av fem ledamöter och fyra personliga
ersättare. Regeringen bör utse ordföranden och övriga fyra ledamöter bör utses
av försäkringskassans styrelse. Ledamöterna bör utses på förslag av de
politiska partierna. Vad gäller arbetsmarknadens organisationer anser
utskottet, mot bakgrund av karaktären på de ärenden som nämnden behandlar och
den kompetens som arbetsmarknadens parter besitter, att det är lämpligt att
dessa adjungeras i nämnderna. Som adjungerade bör dessa representanter inte ha
någon beslutsfunktion utan endast närvaro-, förslags- och yttranderätt.
Utskottet förutsätter att regeringen snarast återkommer med lagförslag i
enlighet med vad utskottet anfört. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande tillsättande av nämndledamöter
att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna 1997/98:Sf21,
1997/98:Sf24 yrkande 8 och 1997/98:Sf26 yrkande 1 samt med avslag på
motionerna 1997/98:Sf20 yrkande 2, 1997/98: Sf22 yrkande 1 och
1997/98:Sf25
dels antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring såvitt avser 18 kap. 16 och 33 §§,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Tillsättande av nämndledamöter (mom. 9)
Ulla Hoffmann (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ?Vad gäller?
och slutar med ?(delvis) avstyrks? bort ha följande lydelse:
Utskottet delar regeringens förslag om att socialförsäkringsnämnderna skall
bestå av sju ledamöter. Enligt utskottets mening bör det emellertid även finnas
suppleanter. Endast fem av ledamöterna kommer att nomineras av de politiska
partierna. Finns det inte suppleanter i nämnderna är risken stor för att de små
partierna i kommuner och landsting inte blir representerade. Utskottet anser
således att det även skall utses suppleanter i socialförsäkringsnämnderna.
Utskottet förutsätter att regeringen snarast återkommer med lagförslag i
enlighet härmed. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande tillsättande av nämndledamöter
att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna, 1997/98:Sf21 och
1997/98:Sf24 yrkande 8 samt med avslag på motionerna 1997/98:Sf20 yrkande
2, 1997/98:Sf22 yrkande 1, 1997/98: Sf25 och 1997/98:Sf26 yrkande 1
dels antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring såvitt avser 18 kap. 16 och 33 §§,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Utbildning av nämndledamöter (mom. 11)
Sigge Godin (fp) och Jan Lindholm (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ?Beträffande
frågan? och slutar med ?avstyrks därför? bort ha följande lydelse:
Försäkringskassans styrelse har ansvar för att nämndledamöterna och
tjänstemännen får den utbildning och information som de behöver för att utföra
sitt arbete. Av propositionen framgår emellertid att ledamöterna i
socialförsäkringsnämnderna inte alltid är väl införstådda med sin roll och sin
befogenhet och vet vilket ansvar som följer med detta. Enligt utskottets mening
bör det satsas på vidareutbildning för att nämndledamöterna skall få den
kompetens och kunskap som erfordras. Utskottet anser att detta är ett
allvarligt problem och att åtgärder bör sättas in omgående. Vad utskottet
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande utbildning av nämndledamöter
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf27 yrkande 5 i denna del och med
avslag på motion 1997/98:Sf24 yrkandena 9 och 11 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Utbildning av nämndledamöter (mom. 11)
Ulla Hoffmann (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ?Beträffande
frågan? och slutar med ?avstyrks därför? bort ha följande lydelse:
Utskottet delar regeringens uppfattning att det i styrelsens övergripande
ansvar bör ingå att se till att de anställda och förtroendevalda har sådana
kunskaper att de kan handlägga och avgöra ärenden i enlighet med verksamhetens
mål. Det är därför mycket viktigt att det utformas en arbetsorganisation och
fastlagda principer om kraven på kompetens, kunskap, utbildning, information
och rapportsystem. Också RFV har i sin tillsynsroll ansvar för dessa frågor.
Utskottet anser, i enlighet med vad som anförs i motion Sf24, att det är
viktigt att föredraganden i en socialförsäkringsnämnd har kunskap om kvinnors
och mäns situation, om vad det innebär att behöva fly från sitt hemland och om
hur krigsupplevelser sätter spår. Utbildning i dessa frågor har visat sig vara
eftersatt. Det finns också, enligt utskottets uppfattning, brister vad gäller
nämndledamöternas kunskaper om bl.a. psykosociala förhållanden. Mot bakgrund av
den grannlaga uppgift det innebär att vara ledamot i en socialförsäkringsnämnd
anser utskottet att dessa utbildnings- och kunskapsfrågor bör prioriteras. Vad
utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande utbildning av nämndledamöter
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf24 yrkande 9 och med anledning
av motion 1997/98:Sf24 yrkande 11 samt med avslag på motion 1997/98:Sf27
yrkande 5 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

12. IT-omställningen inför år 2000 (mom. 13)
Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Ulf Kristersson (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ?Enligt
utskottets? och på s. 22 slutar med ?IT-verksamheten? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion Sf20 yrkande 5 att
regeringen inte tagit problemen med övergången till ett nytt sekel på
tillräckligt stort allvar. Det framgår inte av Statskontorets i september 1997
framlagda rapport om myndigheternas arbete med övergången till år 2000 att
situationen är så allvarlig som RFV nu gör gällande. Regeringen har ett
oavvisligt och centralt ansvar för dessa frågor, och de åtgärder som hittills
vidtagits har varit otillräckliga. Utskottet anser därför att regeringen
snarast måste lämna en genomgripande redovisning för hur långt
anpassningsarbetet har kommit. Det anförda bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande IT-omställningen inför år 2000
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf20 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Redovisning på statsbudgeten (mom. 14)
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin (fp)
och Ulf Kristersson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ?Utskottet
delar? och slutar med ?vissa fonder? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att regeringens förslag om att arbetsskade- och
delpensionsförsäkringarna skall redovisas på statsbudgeten är ett steg i fel
riktning och därför bör avslås. Enligt utskottets mening bör
socialförsäkringarna på sikt finansieras med försäkringspremier och vara
fristående från statens budget. På detta sätt kan kostnadsutvecklingen följas
och försäkringarnas oberoende garanteras genom fondförvaltningen. En
trygghetsförsäkring som bygger på tydliga principer, där avgifterna och
förmånerna är direkt beroende av varandra, motverkar också fusk och
överutnyttjande. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande redovisning på statsbudgeten
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf26 yrkande 2 och med anledning
av motion 1997/98:Sf26 yrkande 3 samt med avslag på motion 1997/98:Sf23
dels avslår regeringens förslag om ändringar av redovisningen på
statsbudgeten och avveckling av vissa fonder,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Finansiell samordning (mom. 15)
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin
(fp), Ulf Kristersson (m), Rose-Marie Frebran (kd) och Jan Lindholm (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ?I det? och
slutar med ?och 3? bort ha följande lydelse:
Hösten 1997 beslutade riksdagen att en fördjupad samverkan mellan
försäkringskassan, kommun, landsting och länsarbetsnämnd skulle få ske. Syftet
med den fördjupade samverkan var att uppnå en effektivare användning av
tillgängliga resurser för att därigenom bättre kunna stödja personer i behov av
särskilda insatser. Detta är, enligt utskottets uppfattning, ett steg i rätt
riktning men långt ifrån tillräckligt. Beslutet innebär att finansiell
samverkan endast kommer att ske där parterna själva är tillräckligt
intresserade. Utskottet anser att man måste gå ett steg längre genom att införa
regler om ett permanent finansiellt samarbete mellan försäkringskassan,
kommunen, landstinget och arbetsförmedlingen. Detta medför också att ett
helhetsperspektiv på såväl människors hälsa som samhällsekonomin tas. Utskottet
vill även understryka vikten av att kostnaderna för sjukpenningen ingår i den
finan-siella samordningen. Utvärderingen av FINSAM-projekten visade uteslutande
goda resultat. Regleringen av den finansiella samverkan bör därför ske enligt
denna modell. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande finansiell samordning
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Sf20 yrkande 3, 1997/98:Sf26
yrkande 4 och 1997/98:Sf27 yrkande 1 samt med avslag på motionerna
1997/98:Sf22 yrkande 3, 1997/98:Sf24 yrkande 1 och 1997/98:Sf27 yrkande 3
dels antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:566) om
lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring,
hälso- och sjukvård och socialtjänst,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Finansiell samordning (mom. 15)
Ingrid Skeppstedt (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ?I det? och
slutar med ?och 3? bort ha följande lydelse:
Utskottet har tidigare uttalat att det är angeläget att det generellt införs
en möjlighet till samverkan mellan berörda parter utifrån lokala
förutsättningar och behov (bet. 1997/98:SfU1). Denna samverkan skulle enligt
utskottet vara permanent och långsiktig. I nu föreliggande proposition föreslår
regeringen ändringar i lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet mellan
socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst. Enligt utskottets
mening bör emellertid, mot bakgrund av utskottets tidigare uttalanden, den
finansiella samverkan göras permanent. Utskottet anser således att regeringen
bör återkomma med förslag till ny lag om finansiell samverkan. Denna lag, som
inte skall reglera en försöksverksamhet, kan utgå från SOCSAM-lagen. Vad
utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande finansiell samordning
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Sf22 yrkande 3 och med avslag på
motionerna 1997/98:Sf20 yrkande 3, 1997/98:Sf24 yrkande 1, 1997/98:Sf26
yrkande 4 och 1997/98:Sf27 yrkandena 1 och 3,
dels antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:566) om
lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring,
hälso- och sjukvård och socialtjänst,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Företagshälsovårdens roll (mom. 16)
Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Ulf Kristersson (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ?Beträffande
företagshälsovårdens? och slutar med ?yrkande 4? bort ha följande lydelse:
I samband med behandlingen av frågan om försäkringskassans samarbete med
andra parter vad gäller bl.a. rehabilitering vill utskottet understryka vikten
av att företagshälsovården inryms i den finansiella samverkan. Utskottet anser
att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag härom. Förslagen bör baseras
på Statskontorets rapport om företagshälsovården. Vad utskottet anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande företagshälsovårdens roll
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf20 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Försäkringsläkare och försäkringstandläkare (mom. 18)
Sigge Godin (fp), Ulla Hoffmann (v) och Rose-Marie Frebran (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med ?I utskottets?
och på s. 28 slutar med ?Sf286 avstyrks? bort ha följande lydelse:
Försäkringskassan har utredningsskyldighet vid ärendehandläggningen. För
kassans del innebär detta en skyldighet att ta till vara såväl det allmännas
som den enskildes intressen. Oaktat detta är det för den enskilde ofta svårt
att få gehör för sin uppfattning, t.ex. i de fall en försäkringsläkare har en
annan uppfattning än behandlande läkare och den enskilde. Gör
försäkringsläkaren en felaktig medicinsk bedömning kan han eller hon inte
ställas till ansvar inför Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, eftersom han
eller hon inte är behandlande läkare. Inte heller kan Justitieombudsmannen
uttala sig i medicinska frågor. Detta innebär att försäkringsläkarna står
utanför samhällets kontroll. Ett sådant system är enligt utskottets uppfattning
inte värdigt ett rättssamhälle. Regeringen bör därför omgående återkomma med
förslag till bestämmelser som ger möjlighet till granskning och prickning av
försäkringsläkare och försäkringstandläkare.
Enligt utskottets uppfattning borde regeringen i nu behandlad proposition
också ha lagt fram konkreta förslag om försäkringsläkarnas roll, utbildning och
kompetens. Försäkringsläkarna bör också omfattas av kraven på utbildning och
kompetens vad gäller t.ex. kvinnors och mäns olika förutsättningar. Även
beträffande dessa frågor bör regeringen återkomma med förslag.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande försäkringsläkare och försäkringstandläkare
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sf24 yrkande 13 och
1997/98:Sf210 samt med anledning av motion 1997/98:Sf27 yrkande 5 i denna
del och med avslag på motion 1997/98:Sf286 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Redovisning (mom. 6)
Ulla Hoffmann (v) anför:
Vad gäller regler för redovisning föreslår regeringen i propositionen att
försäkringskassornas styrelser skall lämna underlag till RFV:s budgetunderlag
till regeringen. Utskottet har tidigare vid ett antal tillfällen uttalat
behovet av att regeringens förslag till riksdagen grundar sig på
konsekvensanalyser. Sådana analyser är nödvändiga bl.a. för att konsekvenserna
av nya regler ur t.ex. ett könsperspektiv skall kunna belysas. Vänsterpartiet
anser därför att underlaget som styrelsen för försäkringskassorna skall ge in
till RFV skall innehålla information och uppgifter som kan ligga till grund för
de efterfrågade konsekvensanalyserna. Regeringen bör snarast införa direktiv
med denna innebörd.

2. Tillsyn och kvinnors rehabilitering (mom. 8)
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin
(fp), Ulla Hoffmann (v), Ulf Kristersson (m), Rose-Marie Frebran (kd) och Jan
Lindholm (mp) anför:
Utskottet har vid ett flertal tillfällen tidigare uttalat vikten av att
problemen kring kvinnors rehabilitering tydliggörs och ett tillkännagivande
härom gjordes av riksdagen våren 1995 (bet. 1994/95:SfU10). Trots detta har
inga påtagliga förändringar kunnat påvisas. I samband med budgetbehandlingen
hösten 1997 gjorde riksdagen på förslag av utskottet i betänkande 1997/98:SfU1
åter ett tillkännagivande om kvinnors rehabilitering. Utskottet ansåg att
frågan om kvinnors rehabilitering särskilt måste uppmärksammas i
försäkringskassornas samverkansarbete men även eljest. I nu föreliggande
proposition understryks försäkringskassans ansvar för bl.a. utbildning och
fortbildning. Som utskottet tidigare påpekat bör dock samtliga inblandade
parter i samverkansarbetet ansvara för att särskild utbildning om kvinnors och
mäns olika möjligheter, behov och förutsättningar genomförs. Vi anser att det
är mycket angeläget att ett konkret arbete med dessa frågor påbörjas och att
resultat uppnås. Vi förutsätter att effekterna av riksdagens uttalande följs
upp av regeringen och att ytterligare åtgärder omgående vidtas.

3. Nämndledamöternas representativitet (mom. 10)
Ulla Hoffmann (v) anför:
När det gäller tillsättandet av ledamöter i socialförsäkringsnämnderna delar
Vänsterpartiet regeringens uppfattning att hänsyn skall tas till ålder, kön och
yrke och att de som utser och nominerar ledamöter bör sträva efter att
representativitet i nämnden uppnås. Enligt Vänsterpartiets uppfattning är det
lika viktigt att nämnden speglar befolkningens etniska sammansättning som att
det är t.ex. en jämn könsfördelning. Vänsterpartiet förutsätter att sådana
överväganden görs vid tillsättandet av nämndledamöterna.

4. Redovisning på statsbudgeten (mom. 14)
Ingrid Skeppstedt (c) anför:
RFV:s fonder har vid en jämförelse med AP-fonden visat sig ge en bättre
avkastning. Detta visar att väl förvaltade fonder är en tillgång som staten
inte bör avhända sig. Att, som föreslås i propositionen, avveckla
delpensionsfonden innebär att staten förlorar de inkomster som uppstår genom en
synnerligen väl fungerande fondförvaltning. Fondförvaltning innebär också att
sambandet mellan inbetalade avgifter och statens kostnader tydligt kan avläsas.

Innehållsförteckning

Sammanfattning......................................1
Propositionen.......................................1
Motionerna..........................................2
Utskottet...........................................5
Allmänt om socialförsäkringens administration 5
Försäkringskassans styrelse 8
Försäkringskassans direktör 11
Försäkringskassans lokalkontor 11
Redovisning 12
Revision 13
Tillsyn 14
Socialförsäkringsnämnderna 16
IT-verksamheten 20
Redovisning på statsbudgeten 22
Finansiell samordning 23
Lagförslagen i övrigt och ikraftträdande 25
Försäkringsläkare och försäkringstandläkare 26
Patientombud 28
Hemställan 29
Reservationer......................................32
1. Långsiktig lösning för försäkringskassan (mom. 1) 32
2. Sammanslagen lokal organisation (mom. 2) 32
3. Försäkringskassans styrelse (mom. 3) 33
4. Försäkringskassans styrelse (mom. 3) 33
5. Försäkringskassans lokalkontor (mom. 5) 34
6. Revision (mom. 7) 34
7. Tillsättande av nämndledamöter (mom. 9) 35
8. Tillsättande av nämndledamöter (mom. 9) 35
9. Tillsättande av nämndledamöter (mom. 9) 36
10. Utbildning av nämndledamöter (mom. 11) 36
11. Utbildning av nämndledamöter (mom. 11) 37
12. IT-omställningen inför år 2000 (mom. 13) 38
13. Redovisning på statsbudgeten (mom. 14) 38
14. Finansiell samordning (mom. 15) 39
15. Finansiell samordning (mom. 15) 39
16. Företagshälsovårdens roll (mom. 16) 40
17. Försäkringsläkare och försäkringstandläkare (mom. 18) 40
Särskilda yttranden................................41
1. Redovisning (mom. 6) 41
2. Tillsyn och kvinnors rehabilitering (mom. 8) 41
3. Nämndledamöternas representativitet (mom. 10) 42
4. Redovisning på statsbudgeten (mom. 14) 42
Bilaga: Propositionens lagförslag..................43