I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 1996/97:163 Den
kooperativa företagsformen. Propositionen innehåller förslag till vissa
ändringar i lagen om ekonomiska föreningar, i lagen om medlemsbanker samt i
lagen om statlig inkomstskatt. Förslagen gäller reglerna om de kooperativa
företagens organisation och kapitalförsörjning. Syftet är att stärka de
kooperativa företagens ställning och ge dem likvärdiga arbetsvillkor med andra
företag. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998.
Vidare behandlas i betänkandet två motioner som har väckts med anledning av
propositionen.
I ärendet har inkommit en skrivelse från Kooperativa institutet. Vidare har
en utfrågning ägt rum med företrädare för Finansdepartementet.
Utskottet tillstyrker i huvudsak bifall till propositionen och avstyrker
motionerna. Vidare lägger utskottet fram förslag som innebär vissa lagtekniska
justeringar.
Propositionen
I proposition 1996/97:163 föreslår regeringen (Inrikesdepartementet) - efter
hörande av Lagrådet - att riksdagen antar de i propositionen framlagda
förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
2. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,
3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
Lagförslagen har intagits som bilaga 1 till betänkandet.
Motionerna
1996/97:L16 av Yvonne Ruwaida och Ronny Korsberg (mp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet att
skydda den kooperativa särarten.
1996/97:L17 av Marianne Carlström och Nils T Svensson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av ett fortsatt utredningsarbete kring företagskooperativa frågor.
Utskottet
Föreningar delas i juridiskt hänseende in i ekonomiska föreningar och ideella
föreningar. De ekonomiska föreningarna regleras i den sedan år 1988 gällande
lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (föreningslagen). Förutom
föreningslagen reglerar även lagen (1995:1570) om medlemsbanker verksamhet som
bedrivs i en ekonomisk förening. Sistnämnda lag ger en ekonomisk förening
möjlighet att bedriva bankverksamhet. Lagen om medlemsbanker är i stora delar
uppbyggd på samma sätt som föreningslagen. De skillnader som föreligger mellan
föreningslagen och lagen om medlemsbanker har sin grund i de särskilda
skyddsintressen som måste beaktas beträffande bankverksamhet.
En ekonomisk förening skall registreras. För registrering fordras att för-
eningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom
sådan ekonomisk verksamhet i vilken medlemmarna deltar som konsumenter eller
andra förbrukare, som leverantörer eller med egen arbetsinsats eller genom att
begagna föreningens tjänster eller på annat liknande sätt (samhandel).
Föreningslagen ställer således som en förutsättning för registrering upp ett
krav på att verksamheten skall vara av kooperativ natur. Skälet för detta krav
på ett kooperativt inslag är att man har önskat undvika att föreningsformen
kommer till användning i rena kapitalplaceringssyften. Ett kooperativt företag
är en företagsform där de som nyttjar organisationen också äger och finansierar
denna samt tillgodogör sig resultatet av organisationens verksamhet i
förhållande till vars och ens deltagande. Associationsformen ekonomisk förening
har konstruerats för att vara särskilt lämplig för kooperativa företag.
De mest omfattande verksamhetsgrenarna av den svenska kooperationen finns
inom dagligvaruhandeln, lantbrukskooperationen och bostadskooperationen. Det
finns även kooperativ verksamhet med annan inriktning, t.ex. organisationer för
sparande och krediter liksom olika producentkooperativa verksamheter inom bl.a.
åkerinäringen. Arbetskooperativ är en typ av företag som under senare år,
liksom under tidigare perioder av hög arbetslöshet, har rönt ökat intresse.
Under det senaste decenniet har nya kooperativa företag bildats, framför allt
inom områden som traditionellt räknas till den offentliga sektorn. Exempel på
detta är kooperativ inom barnomsorg, äldreomsorg, tandvård, hälso- och sjukvård
samt grundskola. Inom den privata sektorn växer det fram nya branscher, som
t.ex. tjänsteföretag, service, turism, energi och miljö, där den kooperativa
företagsformen blir alltmer vanlig.
Våren 1994 behandlade näringsutskottet ett antal motioner rörande de
kooperativa företagens ställning i förhållande till övriga företagsformer.
Näringsutskottet uttalade därvid att det var helt oacceptabelt om
statsmakterna, genom utformning av regelsystem som missgynnar den kooperativa
företagsformen, åstadkommer en styrning bort från denna företagsform. Utskottet
föreslog bifall till de då aktuella motionerna och ett tillkännagivande från
riksdagen om att de kooperativa företagen skall behandlas likvärdigt med andra
företag. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (bet.
1993/94:NU15, rskr. 222).
I december 1994 tillkallade regeringen en särskild utredare med uppdrag att
utreda om de kooperativa företagsformerna är missgynnade i jämförelse med andra
företagsformer och, om så är fallet, föreslå de ändringar i lagar och andra
författningar som behövs för att uppnå likvärdighet mellan olika företagsformer
(dir. 1994:149). Utredningen, som tog namnet Företagskooperativa utredningen,
överlämnade i februari 1996 betänkandet (SOU 1996:31) Attityder och
lagstiftning i samverkan. Betänkandet har remissbehandlats och ligger till
grund för förslagen i denna proposition.
I propositionen läggs fram förslag som avser att stärka de kooperativa
företagens ställning. Propositionen innehåller förslag till vissa ändringar i
lagen om ekonomiska föreningar, lagen om medlemsbanker och lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt. Förslagen avser i första hand organisatoriska frågor och
frågor som rör kapitalförsörjningen.
Regeringen anför i propositionen att det i dag finns ett behov av nya företag
för att utveckla ny produktion och förädla redan existerande verksamheter.
Genomgripande strukturella förändringar har under senare år ändrat villkoren
för företagandet. Den tekniska utvecklingen, särskilt informationsteknikens
genombrott, har lett till en omfattande förnyelse av produkter och tjänster.
Enligt regeringen bör kooperationen ha goda möjligheter att i den
strukturomvandling som pågår finna nya former för sin verksamhet och även bidra
till att det skapas ny sysselsättning. Det finns enligt propositionen skäl att
tro att kooperativt företagande kan bli en ny närings- och
sysselsättningspolitisk kraft och att denna företagsform är särskilt lämpad för
att väcka intresse hos människor för att starta företag. Enligt regeringen är
det viktigt att den kooperativa företagsformen har samma förutsättningar och
möjligheter att verka som andra företagsformer. Den skillnad som finns mellan
kooperativa företag och andra företagsformer medför dock att en total
likställighet aldrig kan uppnås. I så fall skulle den kooperativa särarten inte
kunna bibehållas.
När det gäller de organisatoriska frågorna föreslås att en ekonomisk för-
ening skall kunna bedriva hela sin verksamhet i ett av föreningen helägt
dotterföretag. På senare år har det vuxit fram ett behov av att organisera
kooperativ verksamhet i nya strukturer, och enligt regeringens mening bör det
vara möjligt för en ekonomisk förening att ha en organisation där ägandet och
den kooperativa verksamheten kan läggas i olika juridiska personer, utan att
föreningen förlorar sin rättsliga status som ekonomisk förening.
Vidare föreslås vissa ändringar när det gäller reglerna om fusion. I dag är
ett beslut om fusion giltigt endast om det har biträtts av samtliga
röstberättigade eller om det har fattats på två på varandra följande
föreningsstämmor och på den senare stämman har biträtts av minst två
tredjedelar av de röstande. I propositionen föreslås att kravet på enhällighet
för att kunna fatta beslut om fusion i en ekonomisk förening och en medlemsbank
frångås. Ett beslut om fusion skall enligt förslaget kunna fattas om mer än nio
tiondelar av medlemmarna biträder beslutet.
När det gäller kapitalförsörjningen anser regeringen att gällande regler kan
försvåra för en förening att balansera behovet av att kvarhålla vinstmedel för
nödvändiga investeringar mot medlemmarnas krav på direkt avkastning på deras
eget engagemang. För att underlätta den ekonomiska föreningens
kapitalförsörjning föreslås att utdelningsbara vinstmedel skall få föras över
till medlemsinsatser, s.k. insatsemission, och att medlemmarna skall få
tillskjuta förlagsinsatser utan begränsning. Därutöver föreslås att
begränsningen för insatsutdelning slopas, vilket medför att en mer
marknadsmässig avkastning kan utgå på det kapital en medlem satsar i
föreningen. Syftet är att det skall bli mer attraktivt för medlemmar att
tillskjuta kapital i föreningen genom frivilliga insatser eller beslut om
insatsemission. Enligt regeringens mening går kännetecknet på kooperativt
företagande inte förlorat om marknadsmässig avkastning kan betalas på
medlemsinsatsen. Propositionen innehåller också förslag om att insatsutdelning
på insatser som inte utbetalats skall få lämnas till en avgången medlem.
De förslag i propositionen som syftar till att underlätta den ekonomiska
föreningens kapitalförsörjning avser även medlemsbanker. I fråga om
medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar föreslår regeringen vidare att en
medlems rätt att få tillbaka sina insatser görs beroende av att utbetalning kan
ske med hänsyn till kapitaltäckningsreglerna.
Slutligen innehåller propositionen förslag om att avdragsrätten för
kooperativ utdelning begränsas för konsumentkooperativa föreningar i
skattelagstiftningen. Sålunda föreslås ändringar i lagen om statlig
inkomstskatt som innebär att avdrag skall medges för kooperativ utdelning med
ett belopp som motsvarar statslåneräntan vid utgången av november året före
beskattningsåret minskad med 2 procentenheter multiplicerad med medlemmarnas
omsättning med föreningen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998.
Utskottet delar regeringens uppfattning att kooperativa företag utgör en
betydelsefull sektor i svenskt näringsliv. Deras omsättning i relation till BNP
har beräknats till 8 %, och den kooperativa omsättningen i relation till den
privata konsumtionen har angetts till 14 %. Utskottet har ingen annan
uppfattning än regeringen att kooperativa företag har goda möjligheter att i
den strukturomvandling som för närvarande pågår finna nya former för sin
verksamhet och även bidra till att det skapas nya arbeten. Den kooperativa
företagsformen är också lämpad att väcka intresse hos människor för att starta
företag. Enligt utskottets mening är det därför viktigt att den kooperativa
företagsformen ges samma rättsliga förutsättningar och möjligheter att verka
som andra företagsformer och att regelverken inte missgynnar kooperativa
företag. I sammanhanget måste emellertid beaktas de grundläggande skillnader
som finns mellan kooperativa företag och andra företagsformer, vilka innebär
att en total likställighet aldrig kan uppnås.
Enligt utskottet är det mot bakgrund av det anförda positivt att regeringen
nu efterkommit riksdagens begäran och lägger fram förslag som avser att stärka
de kooperativa företagens ställning såväl organisatoriskt som beträffande
kapitalförsörjningen. De förslag som framläggs i propositionen tillgodoser i
huvudsak det behov av lagändringar som enligt utskottets mening föreligger.
Utskottet kan därför i stort ansluta sig till förslagen.
Vad gäller förslaget till ändringar i 2 § 8 mom. första stycket lagen om
statlig inkomstskatt anser utskottet att en mer ändamålsenlig utformning av
begränsningsregeln är att avdrag medges för kooperativ utdelning med högst ett
belopp som motsvarar 80 % av statslåneräntan vid utgången av november andra
året före taxeringsåret multiplicerad med medlemmarnas omsättning med
föreningen. Med en sådan utformning av begränsningsregeln skulle vissa
progressiva effekter vid förändringar i statslåneräntans storlek kunna
undvikas. Vidare får paragrafen därigenom en lydelse som, i fråga om tidpunkten
för bestämmande av räntesatsen, överensstämmer med de av riksdagen tidigare i
år beslutade ändringarna i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning
(jfr prop. 1996/97:12, bet. SkU7). Paragrafen bör enligt utskottets mening
erhålla den lydelse som framgår av bilaga 2. Utskottet förutsätter att
regeringen noga följer vilka effekter som den nya begränsningsregeln får och
hur dessa kan komma att påverka de kooperativa företagen.
Utskottet övergår därmed till att behandla de två motioner som har väckts med
anledning av propositionen. Marianne Carlström och Nils T Svensson (s) begär i
motion L17 ett tillkännagivande om behovet av fortsatt utredningsarbete kring
företagskooperativa frågor. Enligt motionärernas mening är regeringens förslag
alltför begränsat såvitt avser de organisatoriska frågorna. Motionärerna
hänvisar till Företagskooperativa utredningen, vars förslag var mer långtgående
än regeringens, bl.a. när det gäller möjligheten att registrera s.k.
medlemsfrämjande föreningar. Vidare påpekas i motionen att HSB Riksförbund
föreslagit att kooperativ verksamhet även skall få bedrivas i bolag som ägs av
flera ekonomiska föreningar. Olika former för kooperativt samarbete över
gränserna bör enligt motionärerna också belysas.
I motion L16 av Yvonne Ruwaida och Ronny Korsberg (mp) anförs att nu
framlagda förslag beträffande den kooperativa företagsformen är bra och
efterlängtade. De förslag i propositionen som syftar till att öka möjligheten
till kapitaluppbyggnad kan dock, enligt motionärernas mening, innebära en risk
att incitamenten att driva ett kooperativt företag förändras på så sätt att
företaget i första hand används för att förränta kapital. Enligt motionärerna
bör utvecklingen noga följas så att man i tid kan vidta förändringar om detta
skulle behövas. I motionen begärs ett tillkännagivande om behovet av att skydda
den kooperativa särarten.
Med anledning av motionerna vill utskottet erinra om att Kooperativa rådet,
som varit ett samrådsorgan för regeringen i kooperativa frågor, ombildades
genom regeringens beslut den 18 september 1997. I uppdraget till rådet ingår
numera, förutom att vara regeringens rådgivande organ i kooperativa frågor, att
medverka vid genomförande av olika insatser i syfte att stärka utvecklingen av
kooperativa företag. En av rådets uppgifter är att bevaka den kooperativa
företagsformens ställning i relation till andra företagsformer, bl.a. när det
gäller finansieringsfrågor och utveckling av associationsformen.
Utskottet förutsätter att de frågor som tas upp i motion L17 kommer att bli
föremål för behandling i Kooperativa rådet. Något initiativ från riksdagens
sida med anledning av motion L17 är, enligt utskottets mening, inte behövligt.
Motionen avstyrks.
Vad härefter gäller motion L16 erinrar utskottet om att en ekonomisk för-
ening, till skillnad från övriga företagsformer, inte har något eget
vinstsyfte. I stället syftar verksamheten till att, genom medlemmarnas
deltagande, skapa en fördel i medlemmarnas egna verksamheter. De i
propositionen framlagda lagförslagen innebär ingen ändring i dessa avseenden.
De nya reglerna har endast betydelse när det gäller möjligheten att utveckla
verksamheten och tillgodoser ett uppenbart behov av att förbättra de ekonomiska
föreningarnas kapitalförsörjning. Utskottet förutsätter att de spörsmål som tas
upp i motion L16 bevakas av Kooperativa rådet i den mån det är erforderligt.
Något tillkännagivande eller annan åtgärd från riksdagens sida med anledning av
motionen kan, enligt utskottets mening, inte anses erforderligt. Utskottet
avstyrker bifall till motionen.
Under ärendets beredning har uppmärksammats att en redigering bör ske även i
8 kap. 13 § föreningslagen. Riksdagen beslutade i april 1997 om ändringar i
andra och tredje styckena nämnda paragraf (prop. 1996/97:114, bet. FiU26, rskr.
214, SFS 1997:457). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 1997. Med
anledning av proposition 1996/97:100 beslutade riksdagen i maj 1997 om vissa
ändringar i paragrafens fjärde stycke. Ändringarna träder i kraft den 1
november 1997 (bet. 1996/97:SkU23, rskr. 276, SFS 1997:533). I sistnämnda
lagstiftningsärende blev de av riksdagen tidigare under våren beslutade
ändringarna inte beaktade, varför en redaktionell ändring av paragrafens andra
och tredje stycken bör ske. Även i paragrafens fjärde stycke är en redaktionell
ändring påkallad. 8 kap. 13 § föreningslagen bör sålunda ändras i enlighet med
det av utskottet i bilaga 3 framlagda lagförslaget.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande lagen om ekonomiska föreningar
att riksdagen
dels antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar,
dels beslutar att 8 kap. 13 § lagen (1987:667) om ekonomiska för-
eningar skall erhålla ändrad lydelse i enlighet med Utskottets förslag i
bilaga 3,
dels beslutar om sådan ändring av ingressen till regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar som föranleds
härav,
2. beträffande övriga lagförslag
att riksdagen antar regeringens förslag till
dels lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,
dels lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt med den
ändringen att 2 § 8 mom. skall erhålla den i bilaga 2 som Utskottets
förslag betecknade lydelsen,
3. beträffande fortsatt utredningsarbete
att riksdagen avslår motion 1996/97:L17,
4. beträffande den kooperativa särarten
att riksdagen avslår motion 1996/97:L16.
Stockholm den 21 oktober 1997
På lagutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Anita Persson (s), Bengt Kronblad
(s), Rolf Dahlberg (m), Carin Lundberg (s), Rune Berglund (s), Stig Rindborg
(m), Karin Olsson (s), Eva Arvidsson (s), Henrik S Järrel (m), Bengt Harding
Olson (fp), Inger Segelström (s), Tanja Linderborg (v), Anders Ygeman (s),
Tomas Högström (m), Yvonne Ruwaida (mp) och Birgitta Carlsson (c).
Propositionens lagförslag
1 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar
2 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker
3 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
Av utskottet föreslagen ändring i regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
-------------------------------------------------------
|Regeringens förslag |Utskottets förslag |
--------------------------------------------------------
| |
| 2 §[1] |
-------------------------------------------------------
|8 mom. Har en kooperativ | 8 mom. Har en kooperativ|
|förening av vinsten av den |förening av vinsten av den|
|kooperativa verksamheten |kooperativa verksamheten|
|lämnat rabatt eller |lämnat rabatt eller|
|pristillägg i förhållande |pristillägg i förhållande|
|till gjorda köp eller |till gjorda köp eller|
|försäljningar, medges |försäljningar, medges|
|avdrag för denna |avdrag för denna|
|utdelning. Om en förening |utdelning. Om en förening|
|har medlemmar som får |har medlemmar som får|
|skattefri utdelning enligt |skattefri utdelning enligt|
|3 § 7 mom. första stycket |3 § 7 mom. första stycket|
|och det inte är fråga om |och det inte är fråga om|
|endast enstaka sådana |endast enstaka sådana|
|medlemmar, medges |medlemmar, medges|
|föreningen avdrag med |föreningen avdrag med|
|högst ett belopp |högst ett belopp|
|motsvarande |motsvarande |
|statslåneräntan vid |80 procent av|
|utgången av november året |statslåneräntan vid|
|före beskattningsåret |utgången av november andra|
|minskad med två |året före taxeringsåret|
|procentenheter |multiplicerad med summan|
|multiplicerad med summan |av medlemmarnas omsättning|
|av medlemmarnas omsättning |med föreningen. |
|med föreningen. | |
--------------------------------------------------------
|En kooperativ förening har också rätt till avdrag för|
|utdelning som lämnas i förhållande till inbetalda|
|insatser enligt lagen (1987:667) om ekonomiska|
|föreningar. I fråga om andra insatser än|
|förlagsinsatser medges emellertid inte avdrag till den|
|del det utdelade beloppet tillfaller någon som enligt 7|
|§ 8 mom. inte är skattskyldig för utdelningen. Avser|
|denna del av utdelningen högst 10 procent av|
|utdelningen på annat än förlagsinsatser är dock|
|utdelningen i sin helhet avdragsgill. |
| Är en ekonomisk förening direkt eller indirekt|
|centralorganisation för kooperativa föreningar, har|
|centralorganisationen, även om den inte är kooperativ|
|enligt åttonde-tionde styckena nedan, rätt till avdrag|
|för utdelning på förlagsinsatser. Är föreningen ett|
|förvaltningsföretag enligt 7 § 8 mom. andra stycket|
|skall det avdragsgilla beloppet minskas med den del av|
|utdelningen som föranlett frikallelse från|
|skattskyldighet enligt nämnda stycke. |
| Avdrag för utdelning skall avse det räkenskapsår som|
|utdelningen hänför sig till. |
| Avdrag medges endast om föreningen visar att|
|förutsättningar för avdrag föreligger. Yrkande om|
|avdrag skall göras på särskild blankett enligt formulär|
|som Riksskatteverket fastställer. |
| Sparbank får göra avdrag för bidrag till|
|Sparbankernas säkerhetskassa. |
--------------------------------------------------------
|Sparbankernas säkerhetskassa får göra avdrag för|
|utdelning till sparbankerna. |
| En ekonomisk förening är i beskattningshänseende att|
|anse såsom kooperativ, om den är öppen och i sina|
|angelägenheter tillämpar lika rösträtt. |
| |
| |
--------------------------------------------------------
| |
| För att en förening skall anses vara öppen fordras|
|inte bara att den enligt sina stadgar är berättigad att|
|när som helst anta nya medlemmar, utan också att den|
|faktiskt visar sig villig att anta till medlem var och|
|en, som är bosatt inom föreningens verksamhetsområde|
|eller tillhör dess angivna verksamhetskrets, förbinder|
|sig att följa föreningens stadgar och beslut och som|
|därjämte skäligen kan antas komma att som medlem bidra|
|till förverkligandet av föreningens i stadgarna angivna|
|syfte. Den omständigheten, att styrelsen eller annat|
|föreningsorgan äger rätt att pröva|
|inträdesansökningarna och avvisa sådana sökande, som|
|inte besitter nu nämnda kvalifikationer för medlemskap,|
|betar inte föreningen dess egenskap av öppen. I det|
|fall att en förening säljer till utomstående kan den|
|som regel inte utan att förlora sin öppna karaktär|
|vägra att motta som medlem någon som kan visa, att han|
|brukar köpa förnödenheter genom föreningen. Anser|
|föreningens styrelse emellertid, att vederbörande|
|köpare på grund av rent personliga förhållanden inte|
|kan beviljas medlemskap - i en stor förening, som|
|säljer till utomstående, är det omöjligt att i varje|
|fall inskränka försäljningen till personer, som skulle|
|vara önskvärda som medlemmar - så bör föreningen för|
|att anses såsom öppen ha skyldighet att i ekonomiskt|
|hänseende jämställa honom med medlem, det vill säga ge|
|honom samma återbäring på köpta varor som medlem|
|erhåller. |
| Kooperativa föreningars centralorganisationer är att|
|anse såsom öppna, även om inträde beviljas blott sådana|
|lokala föreningar, som fyller av centralorganisationen|
|uppställda krav på stadgar, skötsel och ekonomisk|
|soliditet, och även om endast ett enda företag inom|
|varje område antas såsom medlem. Vad angår kravet på|
|lika rösträtt så berövas en centralorganisation inte|
|dess kooperativa karaktär, om rösträtten bland dess|
|förstahandsmedlemmar, föreningarna, utövas efter|
|föreningarnas medlemsantal. |
--------------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[1]: Senaste lydelse 1995:1626.
Av utskottet framlagt förslag till ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse[2]1 |Utskottets förslag |
-------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------
| 8 kap. |
| 13 § |
--------------------------------------------------------
|Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en|
|revisionsberättelse till föreningsstämman. Berättelsen|
|skall överlämnas till föreningens styrelse senast två|
|veckor före den ordinarie föreningsstämman. Revisorerna|
|skall inom samma tid till styrelsen återlämna de|
|redovisningshandlingar som har överlämnats till dem. |
-------------------------------------------------------
|Revisionsberättelsen skall | Revisionsberättelsen |
|innehålla ett uttalande om |skall innehålla ett|
|huruvida årsredovisningen |uttalande om huruvida|
|har upprättats enligt |årsredovisningen har|
|denna lag eller, i fall |upprättats enligt denna|
|som avses i 9 kap. 15 och |lag eller, i fall som|
|16 §§, enligt |avses i 9 kap. 15-17 §§,|
|årsredovisningslagen |enligt tillämplig|
|(1995:1554). Innehåller |årsredovisningslag. |
|inte årsredovisningen |Innehåller inte|
|sådana upplysningar som |årsredovisningen sådana|
|skall lämnas enligt 9 kap. |upplysningar som skall|
|eller, i fall som avses i |lämnas enligt 9 kap.|
|9 kap. 15 och 16 §§, |eller, i fall som avses i|
|enligt årsredovisnings- |9 kap. 15-17 §§, enligt|
|lagen, skall revisorerna |tillämplig |
|ange detta och lämna |årsredovisningslag, skall|
|behövliga upplysningar i |revisorerna ange detta och|
|sin berättelse, om det kan |lämna behövliga|
|ske. |upplysningar i sin|
| Har revisorerna vid sin |berättelse, om det kan|
|granskning funnit att |ske. |
|någon åtgärd eller | |
|försummelse som kan | Har revisorerna vid sin|
|föranleda |granskning funnit att|
|ersättningsskyldighet |någon åtgärd eller|
|ligger en styrelseledamot |försummelse som kan|
|eller verkställande |föranleda |
|direktören till last eller |ersättningsskyldighet |
|att en styrelseledamot |ligger en styrelseledamot|
|eller verkställande |eller verkställande|
|direktören på annat sätt |direktören till last eller|
|har handlat i strid mot |att en styrelseledamot|
|denna lag eller, i fall |eller verkställande|
|som avses i 9 kap. 15 och |direktören på annat sätt|
|16 §§, mot |har handlat i strid mot|
|årsredovisningslagen eller |denna lag eller, i fall|
|mot stadgarna, skall det |som avses i 9 kap.|
|anmärkas i berättelsen. |15-17 §§, mot tillämplig|
|Revisionsberättelsen skall |årsredovisningslag eller|
|även innehålla ett |mot stadgarna, skall det|
|uttalande i frågan om |anmärkas i berättelsen.|
|ansvarsfrihet för |Revisionsberättelsen skall|
|styrelseledamöterna och |även innehålla ett|
|verkställande direktören. |uttalande i frågan om|
|Revisorerna kan även i |ansvarsfrihet för|
|övrigt i berättelsen |styrelseledamöterna och|
|anteckna de upplysningar |verkställande direktören.|
|som de önskar meddela |Revisorerna kan även i|
|medlemmarna. |övrigt i berättelsen|
| |anteckna de upplysningar|
| |som de önskar meddela|
| |medlemmarna. |
--------------------------------------------------------
|I revisionsberättelsen skall också anmärkas om|
|revisorerna funnit att för- |
|eningen inte har fullgjort sin skyldighet |
| 1. att göra skatteavdrag enligt skattebetalningslagen|
|(1997:483), |
| 2. att anmäla sig för registrering enligt 3 kap. 2 §|
|skattebetalningslagen, |
| 3. att lämna skattedeklaration enligt 10 kap. 9 eller|
|10 § skattebetalningslagen, eller |
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse | Utskottets förslag |
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
|4. att i rätt tid betala | 4. att i rätt tid betala|
|skatter och avgifter som |skatter och avgifter som|
|omfattas av 1 och 2 §§ |omfattas av 1 kap. 1 och|
|skattebetalningslagen. |2 §§ |
| |skattebetalningslagen. |
--------------------------------------------------------
|Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att|
|föreningen inte har fullgjort någon sådan skyldighet|
|som avses i fjärde stycket 1-4, skall revisorerna|
|genast sända in en avskrift av den till|
|skattemyndigheten. |
| Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda|
|uttalanden om fastställande av balansräkningen och|
|resultaträkningen samt om det förslag till|
|dispositioner beträffande föreningens vinst eller|
|förlust som har lagts fram i förvaltningsberättelsen. |
| I en moderförening skall revisorerna avge en särskild|
|revisionsberättelse beträffande koncernen. Härvid skall|
|första-tredje och sjätte styckena tillämpas. |
| Om anmälan har gjorts enligt 8 § tredje eller femte|
|stycket, skall revisor till revisionsberättelsen foga|
|avskrift av anmälningen. |
--------------------------------------------------------