Kulturutskottets betänkande
1997/98:KRU14

Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design


Innehåll

1997/98
KrU14

Sammanfattning

I betänkandet behandlar kulturutskottet regeringens proposition 1997/98:117
Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design jämte
ett antal motioner väckta med anledning av propositionen samt en motion väckt
under allmänna motionstiden hösten 1997.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till mål för en statlig politik för
arkitektur, formgivning och design. Utskottet uttryckte redan hösten 1996 sin
tillfredsställelse med Kulturutredningens förslag att sådana mål skulle
formuleras och med regeringens redovisning i kulturpropositionen av
inriktningen på det fortsatta arbetet med att bl.a. formulera sådana mål.
Utskottet ser det som mycket positivt att området arkitektur, formgivning och
design, som i sig är sektorsövergripande, nu behandlas som en del även av
kulturpolitiken.
Utskottet tillstyrker - med vissa formella ändringar - regeringens förslag
till ändringar i väglagen (1971:948), plan- och bygglagen (1987:10) och lagen
(1995:1649) om byggande av järnväg. Avsikten med de av regeringen föreslagna
lagändringarna är att det tydligt skall framgå av lagstiftningen att estetiska
värden skall beaktas och tas till vara vid utformningen av vår byggda miljö.
Kulturutskottet ser dessa lagändringar som ett mycket viktigt första steg i
förverkligandet av det arkitekturpolitiska handlingsprogrammet. Utskottet
förutsätter att effekterna av lagändringarna följs upp och utvärderas och att
frågan om eventuella behov av ytterligare lagändringar, t.ex. beträffande
utformningen av arbetsmiljön, övervägs i det fortsatta arbetet med
genomförandet av handlingsprogrammet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att ett tidsbegränsat nationellt
uppdrag skall inrättas inom området formgivning och design. Regeringen har i
propositionen redovisat sin avsikt att ge detta nationella uppdrag till
Föreningen Svensk Form. Föreningen förutsätts samarbeta nära med Röhsska
museet, som har ett nätverksansvar inom området.
Till betänkandet har fogats sjutton reservationer.

Propositionen

I proposition 1997/98:117 Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur,
formgivning och design har regeringen (Kulturdepartementet) föreslagit att
riksdagen
dels antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i väglagen (1971:948),
2. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),
3. lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg,
4. mål för en statlig politik för arkitektur, formgivning och design (avsnitt
5),
dels godkänner
5. ett tidsbegränsat nationellt uppdrag inom området formgivning och design
(avsnitt 10.2).
Propositionens lagförslag återfinns som bilaga 1 till betänkandet.

Motionerna

1997/98:Kr30 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till komplettering av väglagen,
plan- och bygglagen samt lagen om byggande av järnväg,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arkitekternas utbildning och roll samt om behovet av bättre
information i plan- och byggfrågor.
1997/98:Kr31 av Nils T Svensson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till Design Center i
Malmö.
1997/98:Kr32 av Carl-Johan Wilson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av fler
praktikmöjligheter och s.k. traineeplatser vid statliga myndigheter för
studerande och nyutbildade inom arkitektur, formgivning, design och konst.
1997/98:Kr33 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det ekologiska perspektivet och det konstnärliga inslaget skall
finnas med och genomsyra hela processen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att staten, inom sitt kompetensområde, tar ett helhetsansvar vid
upphandling,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att praktikplatser säkerställs för studerande vid landets arkitekt-
och ingenjörsutbildningar,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att särskild omsorg om praktikplatser läggs ner vid nyrekrytering av
nyutbildade inom arkitektur, formgivning, design och konst,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kunskap om människans sociala behov tillmäts ökad betydelse i
den framtida arkitekt- och samhällsplanerarutbildningen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att uppmuntra till folkomröstning vid större
infrastrukturförändring,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att minst 1 % av investeringskostnaden avsätts för konstnärlig och
estetisk utsmyckning vid all ny- och ombyggnation, dvs. även vid ny- och
ombyggnation av vägar, järnvägar och broar,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att forskare och folkbildare hjälper till att föra debatt och hitta
samverkansformer vid utveckling av boendemiljö,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att möjlighet till delaktighet skall beaktas vid
arkitekturtävlingar,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att fackliga företrädare ges möjlighet till utbildning inom estetik,
arkitektur och formgivning,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det befintliga Byggforskningsrådet inte minskas under tiden den
forskningspolitiska utredningen pågår, utan att frågan om Byggforskningsrådet
inlemmas i utredningsarbetet,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att val av material tillmäts stor betydelse vid ny- och
ombyggnation,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att befintliga pedagogiska skolmodeller tas till vara vid sökandet
efter nya pedagogiska former,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att formkunskap ges en större tyngd i grundskolan.
1997/98:Kr34 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tydlighet i tolkningen av begreppet "estetiskt tilltalande",
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statens ansvar att skapa möjligheter för praktik för och
nyrekrytering av arkitektutbildade,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att den fysiska miljön ökar tillgängligheten för
handikappade.
1997/98:Kr35 av Ola Rask (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förändringar i arbetsmiljölagen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förändringar i lagstiftningen för att förstärka arkitektens
ställning under byggprocessen.
1997/98:Kr36 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om redovisning av hur behovet
av praktikplatser tillgodoses och hur den långsiktiga kompetensförsörjningen
löses.
1997/98:Kr37 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning genomförs i syfte att
åstadkomma en lagstiftning som förhindrar en förfulning av bebyggelse,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ta initiativ till belysning av Stockholms slott.
1997/98:Kr38 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljömål,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillgänglighetsmål,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att utveckla begreppet estetiskt tilltalande utformning
av bebyggelsen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunernas skyldighet att upprätta särskilda
boendeplaneringsprogram,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande bygglovsansökningar och bygganmälan,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om EG-rätten och byggande,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om museernas roll,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om osynliggjord kompetens med betydelse för byggande,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om gestaltning,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samverkan mellan skola och museum.
1997/98:Kr39 av Marianne Andersson och Margareta Andersson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om praktik och arbete för studenter och nyutbildade arkitekter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokal dialog och kunskapsförmedling,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om breddning av arkitektutbildningen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning och utveckling.
1997/98:Kr220 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillväxt- och
sysselsättningsfrågorna måste ges en framträdande roll i ett nationellt
handlingsprogram för formgivning, design och arkitektur.
Ärendets beredning
Kulturutskottet har berett bostadsutskottet tillfälle att avge yttrande över
proposition 1997/98:117 jämte motioner. Bostadsutskottet har avgivit yttrandet
1997/98:BoU6y, vilket fogas till betänkandet som bilaga 2.

Utskottet

Inledning
Kulturutredningen föreslog i sitt slutbetänkande Kulturpolitikens inriktning
(SOU 1995:84) att regeringen, i likhet med vad som skett i andra länder, skulle
ta fram ett förslag till nationellt arkitekturpolitiskt handlingsprogram.
Utredningen drog också upp förslag till riktlinjer för en nationell politik för
områdena bild och form i vilket inbegreps formgivning och industridesign. I den
kulturpolitiska propositionen (prop. 1996/97:3) bedömde regeringen att ett
handlingsprogram för arkitektur och formgivning borde utarbetas och mål
formuleras för ett sådant program. Kulturutskottet delade regeringens bedömning
och anförde även vissa synpunkter på skisserade, kommande mål och åtgärder
(bet. 1996/97:KrU1 s. 102-109).
Regeringen tillsatte en arbetsgrupp inom Regeringskansliet med uppgift att
bl.a. utarbeta förslag till handlingsprogram.
Arbetsgruppen har utarbetat departementspromemorian Framtidsformer: Förslag
till handlingsprogram för arkitektur & formgivning (Ds 1997:86), vilken har
remissbehandlats. Arbetsgruppen skall efter riksdagsbehandlingen av den
föreliggande propositionen föra arbetet vidare. Boverket har på regeringens
uppdrag redovisat hur den aktuella lagstiftningen inom plan- och byggområdet
inverkar på den arkitektoniska kvaliteten. Uppdraget har redovisats i rapporten
Arkitektonisk kvalitet och PBL, samband och reformbehov (Boverkets rapport
1997:1), som har remissbehandlats.
Regeringen anför i propositionen att arkitektur, formgivning och design är en
del av vår kultur och vårt samhälle. Det vi bygger och de föremål vi formger
skapar den omgivning som påverkar vårt sätt att leva. Därför måste vår
omgivning uppfylla höga krav på kvalitet ur bl.a. funktionell, teknisk,
ekologisk och estetisk synvinkel. Regeringen lägger stor vikt vid hur staten
genom egna åtgärder kan stimulera också andra att lyfta fram kvalitetsfrågor i
den byggda och formade miljön. Vidare betonas värdet av debatt och ökad insikt
kring dessa frågor. Det förslag till handlingsprogram som arbetsgruppen inom
Regeringskansliet har utarbetat utgör enligt propositionen inledningen till en
långsiktig process för förbättrad kvalitet i den byggda miljön. Regeringen
redovisar de åtgärder som vidtagits på senare tid för att förbättra
förutsättningarna för en god utveckling av svensk arkitektur, formgivning och
design. Bland annat har myndigheter som förvaltar fastigheter och anläggningar
på regeringens uppdrag redovisat hur de arbetar eller avser att arbeta för att
främja arkitektoniska och gestaltningsmässiga kvaliteter i sin verksamhet.
Arkitekturmuseet har fått nya lokaler och tillförts ökade anslag, bl.a. för
produktion av en basutställning. Röhsska museet har fått ett nätverksansvar för
konsthantverk och formgivning samt särskilda medel för ändamålet. Göteborgs
universitet, Umeå universitet och Konstfack har tilldelats medel för att
genomföra samarbetsprojekt mellan de konstnärliga och tekniska utbildningarna
och näringslivet. Kungl. Konsthögskolan anordnar påbyggnadsutbildningar för
arkitekter, konstnärer och tekniker i vägars, broars och övriga trafikmiljöers
konstnärliga gestaltning. Vidare är de arkitektoniska kvaliteterna en av de
aspekter som skall beaktas i kommunernas arbete med lokala investeringsprogram
för en ekologiskt hållbar utveckling.
Mål för statens arbete med arkitektur, formgivning och design
(avsnitt 5)
Regeringen föreslår att statens engagemang i arkitektur, formgivning och design
skall ha följande sex mål (se prop. avsnitt 5 s. 12-14).
- Arkitektur, formgivning och design skall ges goda förutsättningar för sin
utveckling.
Regeringen anför om detta mål bl.a. att lagstiftning och andra föreskrifter
på ett tydligt sätt måste bidra till att utformningen, förvaltningen och
skötseln av den byggda miljön leder till resultat som är i samhällets intresse.
Utformningen av städer, parker, infrastrukturutbyggnad och byggnader angår
alla. Formgivning och design har stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen
och för industriella framgångar inte minst på exportmarknaden. Det är angeläget
att svenskt näringsliv inriktar sina ansträngningar på att utnyttja designen
som ett viktigt konkurrensmedel. En målmedveten stimulans av efterfrågan på god
form genom en satsning på produktutveckling, information och marknadsföring är
av vikt för tillväxt och kvalitet inom formområdet.
- Kvalitet och skönhetsaspekter skall inte underställas kortsiktiga ekonomiska
överväganden.
Regeringen anför bl.a. att när tekniska och kortsiktiga ekonomiska aspekter
tar över andra hänsyn riskerar vi att få miljöer och föremål med låg brukbarhet
och begränsad livslängd. Sett i ett längre perspektiv är omsorgsfullt gestaltad
arkitektur, formgivning och design mycket ändamålsenlig. I arbetet för en
hållbar utveckling är det angeläget att förlänga livslängden på våra
investeringar i produkter och i den fysiska miljön. Ett bra sätt att göra detta
är att ge våra produkter en hög kvalitet - inte minst estetiskt. Estetiska och
andra immateriella värden höjer dessutom bruksvärdet.
- Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer skall tas till
vara och förstärkas.
Enligt vad regeringen anför skall ny arkitektur berika och förnya den
befintliga miljön. Samtidigt bör den utgå från den äldre bebyggelsens värden,
de naturgivna förutsättningarna och helhetsmiljön. Samspelet är av stor
betydelse för kvaliteten i den miljö vi lever i. De kulturhistoriska och
estetiska värdena skall stärkas.
- Intresset för hög kvalitet inom arkitektur, formgivning, design och offentlig
miljö skall stärkas och breddas.
Goda resultat förutsätter bred medverkan från alla dem som deltar i skapandet
av vår miljö och ett levande intresse hos allmänheten. För att stimulera ett
ökat intresse och ökad kunskap krävs kunskapshöjande insatser och en
intensifierad offentlig debatt, anför regeringen bl.a.
- Offentligt och offentligt understött byggande, inredande och upphandlande
skall på ett föredömligt sätt behandla kvalitetsfrågor.
Hur staten, landstingen och kommunerna och deras bolag bygger och förvaltar
sina egna byggnader och miljöer och härvid svarar för den demokratiska dialogen
med allmänheten liksom hur inredningar, produkter och bruksföremål väljs är
speciellt betydelsefullt, anför regeringen.
- Svensk arkitektur, formgivning och design skall utvecklas i ett fruktbart
internationellt samarbete.
Sveriges ökade internationella kontakter och förpliktelser gör det, enligt
regeringen, viktigt att delta i samt påverkas och inspireras av vad som händer
utomlands inom arkitektur-, formgivnings- och designområdena.
Som inledningsvis berörs redovisade regeringen redan i den kulturpolitiska
propositionen hösten 1996 sin syn på behovet av sådana mål som de nu föreslagna
(prop. 1996/97:3 s. 104-109). Utskottet konstaterade vid detta tillfälle att
riksdagen tidigare inte tagit ställning till ett samlat kulturpolitiskt område
som innehåller arkitektur och formgivning. Frågor som rör och påverkar
arkitektur och formgivning hade dittills varit splittrade på många områden och
behandlats i skilda sammanhang efter beredning av flera riksdagsutskott.
Utskottet delade de bedömningar i frågan som kom till uttryck i den
kulturpolitiska propositionen och instämde i att ett samlat handlingsprogram
för arkitektur och formgivning behövde utarbetas. Utskottet ställde sig, med
vissa kompletterande kommentarer, bakom regeringens bedömning av vilka mål ett
handlingsprogram borde medverka till att uppnå (bet. 1996/97:KrU1 s. 105-106).
Utformningen av den byggda och formade miljön, dvs. hur städerna och
landsbygden, byggnaderna och bruksföremålen ser ut och fungerar, påverkar våra
liv. Arkitektur, formgivning och design är kulturyttringar som vi ständigt och
oundvikligen kommer i kontakt med och som påverkar vårt välbefinnande. Det är
en angelägen kulturpolitisk uppgift att säkerställa hög kvalitet i den byggda
och formade miljön med utgångspunkt i människans behov av väl fungerande,
konstnärligt genomarbetade och stimulerande omgivningar. Hög kvalitet i
arkitektur, formgivning och design innefattar en väl sammanvägd helhet av
funktionella, tekniska, ekonomiska, miljömässiga, sociala och estetiska krav.
Arkitektur, formgivning och design rör också medmänskligt ansvar, brukbarhet,
uthållighet och ekologi. God kvalitet är inte tidsbunden.
För att få samspelet i byggprocessen att fungera bättre krävs ett målmedvetet
arbete som delas av många aktörer inom den privata och den offentliga sektorn,
av beställare, byggherrar, arkitekter och formgivare. Utan byggherrar med höga
ambitioner är det svårt att skapa god arkitektur. Det är byggherren som väljer
arkitekt och som bestämmer de ramar som de kan arbeta inom. Utskottet vill
tillägga att det också krävs en engagerad, kunnig och långsiktigt planerande
byggnadsnämnd som ställer krav på byggherrar och arkitekter för att vi skall få
en god bebyggelsemiljö. Av betydelse är också de signaler som ges vid
överprövning av ärenden. Även här är kunskap och insikt om arkitekturfrågor
viktig. Det behövs en fortsatt diskussion om arkitekters ansvar och deltagande
under större delar av byggprocessen, dvs. inte endast ansvar för förslag,
planering och projektering, utan även under genomförandet så att goda
intentioner på planeringsstadiet beträffande kvalitet i utformning, detaljer,
material m.m. inte förfuskas.
Utskottet ser det som mycket positivt att området arkitektur, formgivning och
design, som i sig är sektorsövergripande, nu behandlas som en del även av
kulturpolitiken, för vilken riksdagen fastställde övergripande mål hösten 1996.
Utskottet föreslår att riksdagen antar de av regeringen föreslagna målen för
en statlig politik för arkitektur, formgivning och design.
I motion Kr38 (v) föreslås att ytterligare två mål för statens arbete med
arkitektur, formgivning och design skall ställas upp. Motionärerna anser att
det behövs ett miljömål för att särskilt framhålla det angelägna i arbetet för
en hållbar utveckling (yrkande 1). Byggandet påverkar i hög grad miljön vid val
av material, tekniska lösningar, konstruktion, rivning m.m. En byggd miljö som
är mångsidigt användbar och beständig över tiden kännetecknas av både god
arkitektur och god hushållning. En motsvarande syn på byggandet förs fram i
motion Kr33 (mp) i vilken det yrkas att det ekologiska perspektivet och det
konstnärliga inslaget skall genomsyra hela byggprocessen från planering,
upphandling och projektering till byggande och förvaltning (yrkande 1).
Bostadsutskottet har i sitt yttrande 1997/98:BoU6y anfört att den
omständigheten att ett miljömål inte formulerats inte innebär att de
miljömässiga och ekologiska strävandena fått stå tillbaka i
handlingsprogrammet. Miljöaspekterna och de estetiska aspekterna genomsyrar
utformningen av programmet och återspeglas även i föreslagna ändringar av plan-
och bygglagen (1987:10), PBL. Bostadsutskottet erinrar också om den redovisning
som görs i propositionen (s. 30-31) av riksdagens och regeringens insatser på
området när det gäller att tillgodose de estetiska aspekterna i olika
sammanhang. Riksdagen har vidare begärt att frågan om ekologiskt byggande och
om miljö- och hälsodeklaration av bostäder skall utredas. Frågorna avses
redovisas i en byggproposition i maj 1998. Bostadsutskottet avstyrker de ovan
redovisade motionsyrkandena.
Kulturutskottet vill erinra om att regeringen i skälen för de föreslagna sex
målen för statens arbete med arkitektur, formgivning och design särskilt
betonar det långa perspektivet på byggande, produktion och förvaltning.
Långsiktig användbarhet och hushållning med ekonomiska resurser och
naturresurser poängteras. Förlängd livslängd på investeringar i produkter och
fysisk miljö kan uppnås genom att ge produkterna hög kvalitet, inte minst hög
estetisk kvalitet. Med hänvisning till vad bostadsutskottet anfört och till de
miljö- och kvalitetsaspekter som anförs i propositionen anser utskottet att det
inte är påkallat att införa ett särskilt miljömål i enlighet med motion Kr38
(v) yrkande 1 eller att göra ett sådant uttalande som begärs i motion Kr33 (mp)
yrkande 1. Motionsyrkandena avstyrks.
I motion Kr38 (v) yrkas vidare att ett tillgänglighetsmål skall ställas upp
(yrkande 2). Vikten av att offentliga byggnader och anläggningar görs
tillgängliga för handikappade bör på detta sätt göras tydligare. Angelägenheten
av att den fysiska miljön ökar tillgängligheten för handikappade tas också upp
i motion Kr34 (kd) yrkande 3. Tillgängligheten är en kvalitetsaspekt som bör
lyftas fram. Planeringen bör inriktas på att i alla led av byggprocessen minska
de fysiska barriärerna.
Bostadsutskottet påminner i ovannämnda yttrande om att regeringen i
propositionen (s. 20) bl.a. anfört att kraven på tillgänglighet har ett starkt
stöd både i PBL och i lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på
byggnadsverk m.m. och att kraven på tillgänglighet är ett starkt allmänt
intresse. Bostadsutskottet redovisar också att Boverket kommer att få
regeringens uppdrag att samordna arbetet med att utforma ett generellt program
för ökad tillgänglighet. Vidare torde, enligt bostadsutskottet, frågan om
tillgänglighet behandlas i den byggproposition som är aviserad till maj i år.
Kulturutskottet vill i sammanhanget också erinra om att regeringen i
propositionen uttryckt att kravet på estetiskt tilltalande utformning av
byggnader m.m. inte minskar betydelsen av kravet på tillgänglighet. Snarare är
det, som regeringen anför, en fördel om estetiska krav kan ställas även på
anpassningsåtgärder.
Kulturutskottet anser mot bakgrund av det anförda att några sådana uttalanden
från riksdagens sida som begärs i motionerna Kr34 (kd) yrkande 3 och Kr38 (v)
yrkande 2 inte är påkallade. Motionsyrkandena avstyrks därför.
Motion Kr220 (s) väcktes under allmänna motionstiden hösten 1997. Motionärerna
erinrar om att Sverige under 1950- och 1960-talen hörde till de ledande
formgivarnationerna och att det även i dag finns formgivare och designers av
högsta klass samt att ett ökande intresse för industridesign kan märkas.
Motionärerna framhåller att industridesign kommer att bli en allt viktigare
konkurrensfaktor. Det nationella program för arkitektur och formgivning som
aviserats i kulturpropositionen hösten 1996 och i budgetpropositionen hösten
1997 bör enligt motionen inte begränsas till att omfatta frågor med anknytning
till arkitektur och formgivning i en mera snäv kulturpolitisk mening.
Programmet bör också syfta till att stödja näringslivets utveckling och
konkurrenskraft. Tillväxt- och sysselsättningsfrågorna bör därför ges en
framträdande roll i programmet.
Utskottet instämmer i vad som anförs i motionen om att satsningarna på
arkitektur, formgivning och design har stor betydelse för den ekonomiska
utvecklingen och för näringslivets konkurrenskraft. Utifrån samma utgångspunkt
har regeringen i propositionen (s. 12-13) kompletterat det av arbetsgruppen
föreslagna första målet för handlingsprogrammet på ett sådant sätt att
designens betydelse för den ekonomiska utvecklingen uppmärksammas. En
målmedveten stimulans av efterfrågan på god form genom satsning på
produktutveckling, information och marknadsföring är enligt regeringens
uppfattning av vikt för tillväxt och kvalitet inom formområdet. Regeringen gör
också den bedömningen att formgivning och design i större utsträckning bör
användas för att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft (prop. s.
51). Motionärernas önskemål är, enligt utskottets mening, tillgodosedda genom
den proposition som nu föreligger, varför någon åtgärd med anledning av
motionen inte är påkallad. Motionen avstyrks.
Lagstiftning (avsnitt 6)
Behovet av lagändringar (avsnitt 6.1)
Regeringen bedömer att det tydligt bör framgå av lagstiftningen att estetiska
värden skall beaktas och tas till vara vid utformningen av vår byggda miljö.
Vissa ändringar i plan- och bygglagen (1987:10), väglagen (1971:948) och lagen
(1995:1649) om byggande av järnväg bör göras i detta syfte.
Regeringen anför att plan- och bygglagen intar en central roll i det
regelsystem som anger förutsättningarna för planering och byggande. Lagen
innehåller olika krav som skall leda till att den byggda miljön sammantaget får
en god kvalitet. En omsorgsfullt utformad miljö med hög kvalitet utmärks av att
flera olika aspekter - funktionella, tekniska, ekologiska, estetiska, sociala
och ekonomiska - sammanvägs till en helhet. Plan- och bygglagen ger uttryck för
en sammanvägd syn på de kvalitetskrav som skall ställas på den byggda miljön.
Lagen anger enligt regeringens uppfattning inte tillräckligt tydligt att också
estetisk utformning skall beaktas vid de bedömningar som görs enligt lagen.
Estetisk utformning bör därför ges en tydligare ställning i lagstiftningen.
Väg- och järnvägsbyggande är verksamheter som har stor betydelse för stads-
och landskapsbilden. Även de lagar som reglerar dessa verksamheter bör enligt
regeringens mening ge uttryck för att estetiska värden skall beaktas.
I avsnittet utvecklas också betydelsen av estetiska värden som begrepp, m.m.
Utskottet vill erinra om att vissa av de paragrafer i plan- och bygglagen och
lagen om byggande av järnväg som föreslås ändrade i föreliggande proposition
också föreslås ändrade - i andra avseenden - i regeringens proposition
1997/98:90 Följdlagstiftning till miljöbalken m.m. Denna proposition kommer att
behandlas av jordbruksutskottet i betänkandet 1997/98:JoU25.
Jordbruksutskottets betänkande tas upp till avgörande i kammaren vid en senare
tidpunkt än kulturutskottets nu aktuella betänkande 1997/98:KrU14.
Plan- och bygglagen (1987:10), väglagen (1971:948) och lagen (1995:1649) om
byggande av järnväg (avsnitten 6.2 och 6.3)
Utskottet redovisar i det följande regeringens förslag till lagändringar samt
motionsförslag om avslag på dessa. Utskottet redovisar också bostadsutskottets
ställningstagande i fråga om plan- och bygglagen. Utskottet tar efter
redovisningarna ställning till förslagen.
Regeringen föreslår att en estetiskt tilltalande utformning av
bebyggelsemiljön skall anges uttrycklingen som ett allmänt intresse i plan- och
bygglagen (1987:10) PBL. I det följande används förkortningen PBL. Regeringen
föreslår att 2 kap. 2 § PBL skall kompletteras genom att det anges att
planläggning också skall främja en estetiskt tilltalande utformning av
bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Enligt
paragrafens andra stycke skall detta också beaktas i andra ärenden enligt
lagen.
Genom att den nya bestämmelsen placeras i den angivna paragrafen markeras det
att det är fråga om ett grundläggande kvalitetskrav. Regeringen anför bl.a. att
det kan vara lämpligt att kommunen i arbetet med översiktsplaneringen
formulerar övergripande mål för hur kravet på en estetiskt tilltalande
bebyggelsemiljö skall kunna tillgodoses vid arbetet med den närmare planeringen
och utformningen av olika bebyggelseområden i kommunen.
Syftet med ändringen är enligt författningskommentaren (prop. s. 55) att göra
det tydligt att en estetiskt tilltalande utformning är ett allmänt intresse som
skall beaktas vid förändringar av den byggda miljön. Denna ändring av 2 kap. 2
§ PBL behandlas i propositionens avnitt 6.2.1.
Regeringen föreslår vidare att lagtexten skall förtydligas så att det framgår
att byggnader skall ges yttre form och färg som är estetiskt tilltalande.
Regeringen anser att hänsynstagande till en estetiskt tilltalande utformning av
byggnader bör framgå av bestämmelserna i 3 kap. 1 § PBL. Förarbetena till de
nuvarande bestämmelserna (prop. 1985/86:1 s. 479 f.) ger stöd för att ställa
krav på en sådan placering, utformning och färgsättning att den yttre miljön
får en god estetisk kvalitet. Prövningen skall göras med hänsyn bl.a. till
förutsättningarna på platsen. Således skall byggnader placeras och utformas på
ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden och till
natur- och kulturvärden på platsen. Vidare skall prövningen avse att byggnader
ges yttre form och färg som är lämpligt för byggnaderna som sådana och ger en
god helhetsverkan. Regeringen redovisar att enligt flera remissinstansers
uppfattning ger de nuvarande bestämmelserna inte ett tillräckligt stöd för att
hävda estetiska värden vid prövningen av ansökningar om bygglov. Regeringen gör
den bedömningen att den - i förhållande till den äldre byggnadslagstiftningen -
förändrade synen i dessa avseenden inte fått det med PBL åsyftade genomslaget.
För att få en sådan effekt - och framför allt för att det skall vara möjligt
att möta förståelse även hos fastighetsägarna - krävs att kommunen aktivt
arbetar med att upplysa om de värden som ligger i lokal byggnadstradition och
aktsamhet om vardagsmiljön. Väl underbyggda ställningstaganden och väl
motiverade beslut underlättar förståelsen för de estetiska värdena. Sådana
värden bör behandlas i planbeskrivningar.
I författningskommentaren (s. 55) anför regeringen att syftet med lag-
ändringen är att det av lagtexten tydligt skall framgå att estetiskt
tilltalande utformning är en viktig faktor vid utformningen av den byggda
miljön. Denna ändring av 3 kap. 1 § PBL behandlas i propositionens avsnitt
6.2.2.
Enligt nu gällande bestämmelser skall ändringar av byggnader utföras varsamt
så att bl.a. byggnadens särdrag beaktas. Regeringen föreslår att begreppet
särdrag i 3 kap. 10 § PBL byts mot begreppet karaktärsdrag. Därmed är det
byggnadens karaktärsdrag som skall beaktas vid ändringar av byggnader. Syftet
med ändringen är att understryka att det inte bara är enstaka, unika detaljer
hos den enskilda byggnaden som skall behandlas varsamt vid ändringar utan också
det som karaktäriserar en byggnad och dess samspel med omgivningen. Det skall
således framgå att det allmänna varsamhetskrav som de aktuella bestämmelserna
ger uttryck för innebär att också estetiska och kulturhistoriska kvaliteter i
den vardagliga bebyggelsemiljön skall beaktas vid ändringar av byggnader. Det
kan röra sådant som byggnadsmaterial, takutformning, färgsättning och form.
Denna ändring av 3 kap. 10 § PBL behandlas i propositionens avsnitt 6.2.3.
PBL slår fast att det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av
mark och vatten. Byggnadsnämnden skall enligt nu gällande lydelse av PBL verka
för en god byggnadskultur och en god stads- och landskapsmiljö. Regeringen
föreslår att 11 kap. 1 § första stycket PBL kompletteras så att byggnadsnämnden
skall verka för en stads- och landskapsmiljö som också är estetiskt
tilltalande. Därigenom görs det tydligt att det i första hand ankommer på
kommunen att ta fram underlag för bedömningar av hur önskemålen om en estetiskt
god kvalitet kan uppnås.
Denna ändring av 11 kap. 1 § PBL behandlas i propositionens avsnitt 6.2.4.
I författningskommentarerna till PBL (prop. s. 55, 56) konstateras att
begreppet estetiskt tilltalande har behandlats i propositionens avsnitt 6.1. I
en senare del av detta avsnitt av betänkandet behandlar utskottet
motionsförslag om uppdrag till Boverket att utveckla begreppet ?estetiskt
tilltalande?.
I propositionen (avsnitt 6.1) anförs bl.a. följande beträffande estetiska
värden som begrepp.
Estetiska värden eller kvaliteter är något som vi tillskriver t.ex. olika
föremål, byggnader eller miljöer. Det är fråga om bedömningar men som framhålls
av arbetsgruppen och av flera remissinstanser kan olika komponenter som är
väsentliga för bedömningar av estetiska värden i den byggda miljön beskrivas.
Sådana värden avser exempelvis hur byggnader eller bebyggelse genom sin
färgsättning, storlek och skala, materialval, fasadutformning, yttre
rumsbildningar och markanslutning samspelar med sin omgivning och gestaltar de
funktioner som skall tillgodoses genom åtgärden. Utgångspunkten vid bedömningar
måste vara att åtgärder som är aktuella tillför helhetsbilden positiva värden
och inte förvanskar egenskaper som kan anses vara värda att bevara. Vid sådana
bedömningar är det bl.a. av betydelse hur synlig åtgärden är. Skalbrott, upp-
seendeväckande färgsättning eller starkt avvikande formgivning måste till
exempel utsättas för en mer kritisk granskning än mindre synliga tillägg. Dock
kan även smärre förändringar såsom utbyte av fönster, fasadbeklädnad eller
takbeläggning få avgörande betydelse för byggnader som sådana och för
helhetsintrycket. Det bör framhållas att det med ?samspel med omgivningen? inte
menas att all utformning måste följa omgivningens mönster. Respekt för
omgivningen utesluter inte nyskapande.
Den grundläggande frågan om behovet av ändringar i PBL för att hävda de
estetiska värdena tas upp i motion 1997/98:Kr30 (m). Motionärerna har ingen
annan uppfattning än den som förs fram i propositionen om att den gemensamma
miljön är av stor vikt för oss alla. Härvidlag är inte minst miljömässiga och
estetiska kvaliteter viktiga. De anför att uppfattningen om vad som är vackert
eller ändamålsenligt är en subjektiv bedömning där olika faktorer tillmäts
olika vikt. Arkitektur är en skapande konstform. Konst och skapande kultur kan
inte lagstiftas fram. Innebörden i motionen är att estetiska kvaliteter redan i
dag kan hävdas med stöd av PBL. Motionärernas slutsats är att riksdagen bör
avslå regeringens förslag till ändringar i PBL (yrkande 1 delvis).
Bostadsutskottet har med anledning av förslagen till ändringar i PBL och med
anledning av avslagsförslaget i motion 1997/98:Kr30 (m) anfört följande.
Bostadsutskottet har uppmärksammat att en stor uppslutning i motioner (mp, kd,
c respektive v ) finns när det gäller att ge de arkitekturpolitiska frågorna
större tyngd än de har i dag. Bostadsutskottet delar uppfattningen i
propositionen och i dessa motioner om att handlingsprogrammet för arkitektur,
formgivning och design bör förverkligas. Avsikten med lagförslagen enligt
propositionen är att ge de estetiska värdena en tydligare ställning. I
propositionen erinras visserligen om att förarbetena till den s.k. PBL-
propositionen (prop. 1985/86:1 s. 479 f.) ger stöd för att ställa krav på god
estetisk kvalitet. Detta skulle kunna leda till slutsatsen att några ändringar
i PBL inte skulle vara erforderliga för att kunna hävda de estetiska värdena i
vår bebyggelsemiljö. Enligt propositionen stämmer dock dagens bestämmelser i
PBL mindre väl överens med den förändrade synen på vikten av att hävda det
estetiska i bebyggelsemiljön. PBL i sin nuvarande utformning anses inte ha fått
de genomslag som åsyftats. Bostadsutskottet motsätter sig mot denna bakgrund
inte de i propositionen föreslagna ändringarna i PBL. Ett genomförande av
ändringarna i PBL avser således att ytterligare markera att planläggningen
också skall främja en estetiskt tilltalande utformning av bl.a. vår
bebyggelsemiljö. Bostadsutskottet finner det viktigt att kommunerna i arbetet
med översiktsplaneringen formulerar övergripande mål för hur kravet på en
estetiskt tilltalande miljö skall kunna tillgodoses. Sammanfattningsvis anser
bostadsutskottet att ändringarna i PBL kommer att innebära att också det
estetiska perspektivet i vår miljö kommer att kunna hävdas i rimlig omfattning.
Med hänvisning till vad som anförts i yttrandet tillstyrker bostadsutskottet
lagförslaget. I enlighet härmed avstyrker bostadsutskottet motion 1997/98:Kr30
(m) yrkande 1 i denna del.
I väglagen (1971:948) finns bestämmelser som ger uttryck för flertalet av de
olika tekniska, funktionella och miljömässiga aspekter som sammantaget skall
bidra till en hög kvalitet i väghållningen och planeringen av nya vägar.
Regeringen anser att grundläggande krav på estetiska värden bör ges en
tydligare ställning i lagstiftningen. Regeringen föreslår att bestämmelser om
estetisk utformning skall införas som ett allmänt intresse vid väghållning. I
4 § andra stycket föreslås tilläggas att en estetisk utformning skall
eftersträvas vid väghållning dvs. vid byggande av väg och drift av väg. Vidare
har ordet kulturmiljövård bytts ut till kulturmiljö som är det numera använda
begreppet.
Vidare anser regeringen att när vägar byggs bör hänsyn tas till stads- och
landskapsbilden och till natur- och kulturvärden för att framhäva behovet av
anpassning av vägar och väganordningar till omgivningen. Ett tillägg av denna
innebörd föreslås i 13 § väglagen.
Dessa ändringar av 4 och 13 §§ väglagen behandlas i propositionens avsnitt
6.3.1.
I motion Kr30 (m) föreslås - med motivering som redovisats ovan under PBL - att
riksdagen skall avslå de föreslagna ändringarna i väglagen (yrkande 1 delvis).
Slutligen föreslår regeringen att bestämmelser om estetisk utformning skall
införas som ett allmänt intresse vid planläggning, byggande och underhåll av
järnvägar för att grundläggande krav på estetiska värden skall ges en tydligare
ställning i lagstiftningen. Ett tillägg till 1 kap. 3 § lagen (1995:1649) om
byggande av järnväg föreslås som innebär att estetisk utformning skall
eftersträvas. I lagens nuvarande lydelse exemplifieras inte de allmänna
intressen som skall beaktas vid planering, byggande och drift av järnväg.
Utöver det förslag till tillägg som redovisats ovan föreslår regeringen ett
tillägg till 1 kap. 3 § så att det i lagen - enligt mönster från väglagen -
exemplifieras vilka hänsyn som skall tas, nämligen till miljöskydd, naturvård
och kulturmiljö.
Regeringen föreslår också att 1 kap. 4 § skall kompletteras på samma sätt som
13 § väglagen, nämligen genom att det i lagen anges att hänsyn skall tas till
stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärden.
Dessa ändringar av 1 kap. 3 och 4 §§ lagen om byggande av järnväg behandlas i
propositionens avsnitt 6.3.2.
I motion Kr30 (m) föreslås - med motivering som redovisats ovan under PBL - att
riksdagen skall avslå de föreslagna ändringarna i lagen om byggande av järnväg
(yrkande 1 delvis).
Kulturutskottet anser att det är ett mycket viktigt första steg i
förverkligandet av ett arktitekturpolitiskt handlingsprogram att riksdagen nu
har förelagts förslag till sådana ändringar av väglagen, PBL och lagen om
byggande av järnväg att estetiska värden och kvaliteter lyfts fram och skall
prägla den verksamhet som lagarna reglerar. Den fysiska miljöns utformning -
med tillvaratagande av estetiska och kulturhistoriska värden och med öppenhet
för nyskapande - är av mycket stor betydelse för människors livskvalitet. Den
fysiska miljön är - vid sidan av medieutbudet - den del av kulturen som
människor kommer i daglig kontakt med. Det är mycket betydelsefullt att det som
människor möter dagligen är av hög kvalitet - inte minst i estetiskt hänseende.
Utskottet ställer sig bakom de nu föreslagna ändringarna av de tre aktuella
lagarna på de grunder som anförts i propositionen och som i sammandrag
redovisats ovan. Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motion Kr30 (m)
yrkande 1 dels antar regeringens förslag till lag om ändring i plan- och
bygglagen (1987:10), dels - med av utskottet föreslagna ändringar av formell
natur - antar regeringens förslag till lag om ändring i väglagen (1971:948) och
regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av
järnväg. Utskottets ändringsförslag av formell natur framgår av utskottets
hemställan.
Utskottet förutsätter att effekterna av de av regeringen föreslagna och av
utskottet tillstyrkta lagändringarna noga följs upp och utvärderas. När nya
begrepp, hänsynsregler m.m. införs är det av största vikt att efter en lämplig
tid ta reda på hur de har tolkats och tillämpats och om effekterna av de nu
aktuella lagändringarna har blivit de eftersträvade. Som regeringen kunnat
konstatera i propositionen har t.ex. PBL i sin nuvarande utformning inte fått
det genomslag som varit avsett, då det gäller att hävda de estetiska värdena.
Det kan visa sig att det finns anledning att i nästa steg av genomförandet av
handlingsprogrammet för arkitektur, formgivning och design överväga om de nu
föreslagna lagändringarna varit tillräckliga eller om lagarna åter bör ändras
eller kompletteras. Det kan också visa sig att även andra lagar behöver ändras
och kompletteras för att de estetiska värdena bättre skall kunna hävdas. Det
har t.ex. förts en ingående debatt om det i PBL bör föras in tydligare
bestämmelser om större hänsynstagande till omgivning och helhetsverkan vid
byggnaders placering och utformning, varvid det också har hävdats att om så
sker får detta inte utesluta förnyelse och arkitektonisk utveckling. Utskottet
förutsätter att denna och andra sådana omdebatterade frågor ingår i den
kommande utvärderingen och i de överväganden som grundas på
utvärderingsresultaten. Ett annat exempel på frågor som skulle kunna bli
aktuella att överväga i det fortsatta arbetet är frågan om behovet av en
reglering av arbetsmiljöns utformning i estetiskt hänseende. Utskottet
behandlar i det följande ett motionsförslag som rör arbetsmiljölagen.
I motion Kr30 (m) föreslås ett riksdagens tillkännagivande till regeringen om
behovet av bättre information i plan- och byggfrågor (yrkande 2 delvis). En
sådan information skulle förbättra den offentliga diskussionen i frågor som rör
utformningen av den byggda miljön. Kommunerna bör bättre ta till vara det stora
intresset för den gemensamma miljön.
Bostadsutskottet erinrar om att Boverket - enligt regleringsbrevet - genom
lättillgänglighet och tydlig information skall bidra till enhetlig tillämpning
bl.a. av PBL. Till detta kommer betydelsen av Stadsmiljörådets verksamhet
(prop. s. 48). Rådet har till uppgift att verka för att den byggda miljön
utvecklas så att den främjar god livskvalitet samt att stimulera till debatt i
denna anda. Slutligen erinras om att Boverket enligt sin instruktion (SFS
1996:124) har att informera om nya eller ändrade regler inom sitt
verksamhetsområde. Bostadsutskottet avstyrker motionsyrkandet.
Kulturutskottet vill erinra om att regeringen i propositionen betonar vikten
av en demokratisk dialog mellan det offentliga och allmänheten i frågor som rör
utformningen av den byggda och formade miljön. Utskottet vill framhålla att
kommunerna har det största ansvaret härvidlag. De bör inom de ramar som PBL
ger, och även i övrigt, själva ansvara för utformningen av
informationsverksamheten och dialogen med allmänheten. Som bostadsutskottet
påpekar skall Boverket informera om nya eller ändrade regler. Boverket skall
också vidareutveckla sina föreskrifter och allmänna råd om byggandet. Vid sidan
av Boverket och Stadsmiljörådet har även Statens konstråd och Arkitekturmuseet
ansvar för informations- och kunskapsspridning. Utskottet anser att något
uttalande i frågan från riksdagen till regeringen inte är påkallat.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr30 (m) yrkande 2
i denna del.
I motion Kr38 (v) yrkande 3 föreslås ett riksdagens tillkännagivande till
regeringen om behovet av att utveckla begreppet estetiskt tilltalande då det
gäller utformning av bebyggelsen. Motionärerna föreslår att Boverket i samråd
med andra berörda myndigheter bör ges ett uppdrag med detta syfte. Också i
motion Kr34 (kd) yrkande 1 föreslås att tolkningen av begreppet görs tydlig så
att klara riktlinjer för tillämpning av lagstiftningen skapas.
I propositionen (s. 17) tas upp frågan om det lämpliga i att precisera
begreppet ?estetiskt tilltalande? och vad en sådan precisering i så fall skall
innehålla. Utskottet har i det föregående återgivit vad regeringen anfört om
estetiska värden som begrepp (prop. s. 16). I propositionen anförs det också
att det är svårt att finna en lämplig utformning av vad som avses med estetiska
värden. Estetiska värderingar är bedömningar och därmed, liksom andra
värderingar, föränderliga över tiden. Estetiska krav måste utgå från
värderingar som har en allmän acceptans.
Bostadsutskottet uttrycker i sitt yttrande förståelse för den uppfattning som
redovisas i propositionen. Det finns enligt bostadsutskottets mening inte
tillräcklig anledning för riksdagen att ge sitt stöd för en uppfattning som
skulle innebära att en utveckling av det estetiska perspektivet skulle
begränsas eller ges en viss inriktning. Det kan nämligen på goda grunder
befaras att en precisering av begreppet ?estetiskt tilltalande? skulle kunna få
en effekt motsatt den motionärerna eftersträvar. Statsmakterna har ett
självklart ansvar för utvecklingen av den byggda miljön. Det finns dock goda
skäl för uppfattningen att de estetiska värdena och kvaliteterna bäst utvecklas
och vidmakthålls genom olika insatser och initiativ på den lokala nivån, bl.a.
genom att sådana värden i befintliga miljöer tas till vara och förstärks.
Bostadsutskottet avstyrker motionsyrkandena.
Kulturutskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag om
införande av tydligare bestämmelser om estetiska värden i lagstiftningen. Detta
är ett uttryck för att estetiskt väl utformade anläggningar och miljöer utgör
ett gemensamt intresse för det offentliga, för byggherrar och för alla dem som
kommer i kontakt med det som byggs. Som utskottet anfört i det föregående och i
likhet med vad bostadsutskottet också anför bör det efter en tid göras en
uppföljning och utvärdering av frågan om lagändringarna haft åsyftad effekt.
Boverket som skall informera om nya regler utfärdar också föreskrifter och
allmänna råd och följer utvecklingen av tillämpningen av regelverk inom sitt
ansvarsområde. Något uppdrag i enlighet med syftet i motionerna bör dock inte
lämnas till verket. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionerna Kr34 (kd) yrkande 1 och Kr38 (v) yrkande 3.
Utskottet tar i det följande upp vissa frågor som har anknytning till PBL.
I motion Kr37 (c) begärs en utredning med syfte att åstadkomma en
lagstiftning som förhindrar förfulning av bebyggelse. Motionären anser att
regeringens handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design är en bra
inledning på ett arbete för att lyfta fram det vackra i bebyggelsen, men anser
också att det behövs en lagstiftning med den i motionen föreslagna inriktningen
(yrkande 1).
Motionsförslaget har tagits upp till behandling i bostadsutskottets yttrande.
Bostadsutskottet framhåller att avsikten med den i propositionen föreslagna
lagstiftningen är att inte acceptabla bebyggelsemiljöer skall kunna förhindras
och att befintliga sådana miljöer skall kunna ges en mera tilltalande
utformning, i vart fall i ett någorlunda långt perspektiv.
I likhet med bostadsutskottet anser kulturutskottet att det inte finns
tillräcklig anledning för riksdagen att begära en utredning om lagstiftning som
förhindrar en förfulning av bebyggelsen. Effekterna av den i propositionen
föreslagna lagstiftningen bör - som utskottet tidigare framhållit - utvärderas
några år efter ikraftträdandet. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet yrkande 1 i motion Kr37 (c).
I två motioner tas arkitektens roll och ställning under byggprocessen upp. I en
tredje motion behandlas frågan om vissa yrkesgruppers inflytande över
byggprocessen.
Enligt motion Kr30 (m) är det av största vikt att intentioner i fattade
beslut om byggande och konstnärlig utsmyckning också genomförs. Här har
arkitekten en nyckelroll. Arkitekten bör i sitt uppdrag ha att också medverka
vid genomförandet av byggandet (yrkande 2 delvis).
I motion Kr35 (s) begär motionärerna att regeringen skall återkomma till
riksdagen med förslag om ändringar i lagstiftningen med syfte att förstärka
arkitektens ställning under byggprocessen (yrkande 2). Det är viktigt att
arkitekten under hela byggprocessen får ansvara för att idéer fullföljs fram
till det att projektet slutförts. Endast då finns det förutsättningar för att
få den genomtänkta arkitektur och gestaltning som eftersträvas.
?Den osynliggjorda kompetensen? bör enligt motion Kr38 (v) tas till vara vid
överläggningar och beslut om vården och förvaltningen av det befintliga
byggnadsbeståndet. Två nyckelgrupper är antikvarier och hantverkare, vilka har
stor betydelse för att hög kvalitet skall uppnås; även byggnadsarbetares,
fastighetsskötares, elektrikers och målares kunskaper bör tas till vara
(yrkande 8).
Bostadsutskottet har uppfattat motion Kr35 (s) som att den avser att
förstärka både den arkitektkompetens som skall finnas i byggnadsnämnden och
sådant arbete som avser den arkitektoniska byggprocessen.
Bostadsutskottet konstaterar att det i PBL slås fast att det är en kommunal
angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten.
Propositionsförslaget om ändring av PBL avser att klargöra att detta ansvar
även omfattar att verka för en estetiskt tilltalande miljö. Byggnadsnämnden
skall enligt PBL (11 kap. 4 §) till sitt biträde ha minst en person med
arkitektutbildning och i övrigt ha personal i den omfattning och med den
särskilda kompetens som behövs för att nämnden skall kunna fullgöra sina
uppgifter på ett tillfredsställande sätt. Bostadsutskottet framhåller att det
inte torde råda några delade meningar i fråga om att arkitektens yrkeskunskaper
skall tas till vara när det gäller vår bebyggelsemiljö i allmänhet.
Byggnadsnämnderna tar enligt bostadsutskottets uppfattning redan i dag till
vara den möjlighet det innebär att ha tillgång till tjänstemän med
arkitektkompetens. Frågan om vilken kompetens som behövs är redan tillräckligt
reglerad i PBL. Bostadsutskottet anser det därutöver inte lämpligt att genom
förändringar av lagstiftningen förstärka arkitektens roll i den arkitektoniska
processen.
I det föregående har kulturutskottet tillstyrkt regeringens förslag till mål
för statens engagemang i arkitektur, formgivning och design. Enligt ett av
dessa mål bör kvalitet och skönhetsaspekter inte underställas kortsiktiga
ekonomiska överväganden. Det är angeläget att förlänga livslängden och öka
hållbarheten hos investeringar. Detta kan åstadkommas bl.a. genom att sträva
efter en hög kvalitet, inte minst estetiskt. I propositionen betonas i detta
sammanhang att god arkitektur, formgivning och design är en optimal kombination
av kvalificerat arkitekt- och formgivningsarbete och gediget och
högkvalificerat utförande, där arkitekters, formgivares, designers, teknikers
och hantverkares skicklighet och materialkännedom utnyttjas och får komma till
sin rätt. Till detta kan, enligt utskottets mening, också läggas konstnärens
roll vid konstnärlig utsmyckning m.m. Utskottet förutsätter att de senare årens
ökade debatt, uppmärksamhet och medvetenhet om betydelsen av god arkitektur,
formgivning och design, som bl.a. Kulturutredningen (SOU 1995:84) och
kulturpropositionen (prop. 1996/97:3) stimulerat till, leder till att detta
förhållningssätt kommer att prägla byggprocessen i ökande utsträckning både vid
nybyggnad, ombyggnad och förvaltning.
Utskottet har i det föregående i samband med tillstyrkande av målen för
statens arbete med arkitektur, formgivning och design bl.a. uttryckt att det
behövs en fortsatt debatt om arkitektens ansvar och delaktighet under
byggprocessen. Utskottet kan - i likhet med bostadsutskottet - emellertid inte
finna att det skulle vara lämpligt att förstärka arkitektens ställning i den
arkitektoniska byggprocessen genom lagstiftningsåtgärder. Utskottet föreslår
med hänvisning till det anförda att riksdagen avslår motionerna Kr30 (m)
yrkande 2 i denna del och Kr35 (s) yrkande 2.
Utskottet kan inte tillstyrka att staten skall reglera hur vissa
yrkesgruppers inflytande över byggande och förvaltning skall tillgodoses.
Motion Kr38 (v) yrkande 8 avstyrks.
I motion Kr38 (v) föreslås att kommunerna skall ha skyldighet att upprätta
boendeplaneringsprogram i anslutning till arbetet med den kommunala
översiktsplanen (yrkande 4). Vidare hemställs att allmänintresset skall
tillgodoses bättre vid bygglovsansökan och bygganmälan vid byggstart (yrkande
5).
Bostadsutskottet erinrar om att likartade yrkanden behandlats av riksdagen
under innevarande riksmöte. Bostadsutskottet anför att sådana program som avses
i motionen kan arbetas fram i anslutning till översiktsplanearbetet om kommunen
så önskar. Det bör dock överlåtas åt den enskilda kommunen att ge planarbetet
den inriktning och omfattning som kan anses lämplig. Vidare anför
bostadsutskottet att överväganden om byggkontrollens utformning pågår inom
Regeringskansliet och att överväganden om byggkontroll och bygganmälan kan
förväntas ingå i en aviserad byggproposition. Med hänvisning till det anförda
avstyrker kulturutskottet - i likhet med bostadsutskottet - motionsyrkandena.
Arbetsmiljölagen
I motion Kr35 (s) påtalas att det är viktigt att arbetslokaler, både inom den
offentliga och privata sektorn, är estetiskt tilltalande (yrkande 1). Särskilt
viktigt är detta när det gäller skolmiljön. Motionärerna anser att det inte
räcker med enbart goda intentioner för att det skall ske någon påtaglig
förändring. Därför bör regeringen inom ramen för det fortsatta arbetet med
handlingsprogrammet för arkitektur, formgivning och design förelägga riksdagen
förslag om ändringar av arbetsmiljölagstiftningen så att det även i denna
ställs grundläggande krav på en estetiskt tilltalande utformning av lokaler.
Kulturutskottet vill erinra om att när riksdagen antog regeringens förslag
till arbetsmiljölag diskuterades frågan om en estetisk utformning av
arbetsmiljön i propositionen (prop. 1976/77:149 s. 232). Flera remissinstanser
hade tagit upp frågan och föredragande statsrådet underströk att man bör ta
till vara de möjligheter som finns att tillföra arbetsmiljön även estetiska
kvaliteter. Statsrådet framhöll att samverkansreglerna i lagförslaget innebar
att arbetstagarna skulle delta vid planeringen av bl.a. arbetslokaler. Det var
enligt statsrådet givet att denna medverkan även skulle omfatta frågor om den
estetiska utformningen av arbetsmiljön. Lika klart ansåg statsrådet det vara
att central styrning inte kunde komma i fråga på detta område. Någon
bestämmelse om miljögestaltning borde därför inte ingå i arbetsmiljölagen. Även
arbetsområden i det fria borde utformas med hänsyn till att arbetsmiljön skall
vara tillfredsställande. Det anfördes också att planläggningen av
arbetsplatsens yttre omgivning är av vikt för en god arbetsmiljö och att
trivseln i arbetet kan höjas väsentligt genom att även denna sida beaktas.
Arbetsmiljölagen antogs av riksdagen för över 20 år sedan. Diskussionen om en
god estetisk utformning och kvalitet på byggnader och bebyggelsemiljö har
intensifierats sedan dess. Genom det nu föreliggande förslaget om en ändring av
PBL avses de estetiska värdena ges en tydligare ställning, eftersom de anses
inte ha fått det genomslag som åsyftats med lagen i dess nuvarande utformning.
Som utskottet redovisat skall arbetet med frågorna om arkitektur, formgivning
och design föras vidare. Enligt utskottets mening bör i detta arbete ingå
utvärdering av de nu föreslagna lagändringarnas effekter och överväganden om
behovet av ytterligare förtydliganden och ändringar. I detta fortsatta arbete
är det enligt utskottets mening naturligt att även överväga om motsvarande
bestämmelser bör införas i annan lagstiftning, t.ex. arbetsmiljölagstiftningen.
Utskottet anser därför att riksdagen inte nu bör vidta någon åtgärd i frågan
med anledning av motion Kr35 (s) yrkande 1. Yrkandet avstyrks.
EG-rätten
I motion Kr38 (v) erinras om att planering och byggande i Sverige styrs inte
endast genom svensk lagstiftning utan även genom EG-rätten. Motionärerna anser
att det är av betydelse att regeringen aktivt deltar vid utformningen av dessa
EG-direktiv så att de inte motverkar intentionerna i det nu aktuella
handlingsprogrammet (yrkande 6).
Bostadsutskottet, som vid olika tillfällen informerats om regeringens arbete
med EG-frågor, anser sig inte ha anledning till annat antagande än att frågorna
drivs med den målmedvetenhet som också motionärerna finner väsentlig.
Motionsyrkandet avstyrks av bostadsutskottet.
Utskottet ansluter sig till bostadsutskottets bedömning och föreslår att
riksdagen avslår motion Kr38 (v) yrkande 6.
Lokal folkomröstning m.m.
Lokala folkomröstningar bör enligt motion Kr33 (mp) uppmuntras vid större
infrastrukturförändringar (yrkande 6). Byggandet bör ske på de boendes villkor.
Samarbete mellan de boende och byggherre minskar risken för konflikter. De
boende har kunskap om hur området upplevs och hur en förändring kan öka
områdets kvalitet. Motionärerna föreslår att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna att möjligheten till delaktighet skall beaktas vid
arkitekttävlingar (yrkande 9).
Hösten 1997 avstyrkte konstitutionsutskottet ett antal motionsyrkanden om
reglerna för kommunala folkomröstningar (bet. 1997/98:KU4 s. 23). Utskottet
konstaterade att det svenska folkomröstningsinstitutet på både nationell och
kommunal nivå i grunden är av rådgivande karaktär. På den kommunala nivån är
folkomröstning ett led i fullmäktiges beredning av ett ärende. Införande av en
beslutande typ av kommunala folkomröstningar vore enligt
konstitutionsutskottets mening att undergräva det representativa demokratiska
systemet. Utskottet redovisade att vissa frågor om folkomröstning behandlats av
Demokratiutvecklingskommittén och att utredningsbetänkandet bereds inom
Regeringskansliet.
Kulturutskottet vill också erinra om att när lagreglering av kommunal
folkomröstning föreslogs anförde föredragande statsrådet bl.a. att om det
skulle bli regel att separata allmänna folkomröstningar anordnades i t.ex.
frågor som rör den fysiska planeringen skulle en långsiktig kommunal planering
avsevärt försvåras (prop. 1975/76:187 s. 306). I regel torde det, enligt
propositionen, innebära stora svårigheter att utforma de frågor som
omröstningen skall avse på ett lämpligt sätt. Vidare redovisades att
kostnaderna för sådana folkomröstningar skulle kunna bli avsevärda.
Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen avslår
motion Kr33 (mp) yrkande 6. Utskottet kan inte heller tillstyrka att riksdagen
gör ett sådant uttalande om allmänhetens delaktighet vid arkitekttävlingar som
begärs i motionens yrkande 9. Yrkandet avstyrks.
Offentligt och förebildligt (avsnitt 7)
Staten som förebild (avsnitt 7.1)
Regeringen gör - utan att förelägga riksdagen något förslag - följande
bedömning.
Det offentliga - stat, landsting och kommun - har stort inflytande på
gestaltningen och utformningen av vår omgivning. I egenskap av normgivare,
byggherre, förvaltare och hyresgäst bör staten, dvs. statliga myndigheter,
bolag och andra verksamheter, agera förebildligt vad gäller arkitektur,
formgivning och design. Detta bör gälla allt från planering, anläggning och
byggande till inredning och grafisk formgivning. De miljöer staten medverkar
till att skapa bör vara förebildliga exempel på god arkitektur, formgivning och
design. I detta ingår skapandet av väl fungerande och vackra arbetsmiljöer som
en mycket viktig fråga.
Även offentliga miljöer där kommun eller landsting har inflytande bör vara
förebildliga. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot skolan, som är vår största
kulturinstitution med ca 1,5 miljoner elever och anställda. Hur skolans
byggnader, inredning, pedagogiska rekvisita och utomhusmiljö utformas har stor
betydelse när det gäller att skapa förebilder för vad god arkitektur,
formgivning och design kan innebära för trivsel, social gemenskap, effektivt
arbete och estetisk stimulans.
Den offentliga sektorn har vidare i egenskap av inköpare möjlighet att verka
för efterfrågan på god design där kvalitets- och resurshushållningsaspekterna
beaktas. Det krävs sakkunskap och omsorg för att uppnå det sammantaget bästa
resultatet, både vad gäller kravspecifikation vid upphandling och vid
värderingen av anbud. I samband med upphandling av arkitekt- och
konsulttjänster har det riktats kritik mot de offentliga beställarna för att de
alltför ensidigt prioriterar ett lågt pris utan att i tillräckligt hög grad
väga in kvalitetsaspekterna.
Upphandlingsfrågorna avses att behandlas i de uppdrag som kommer att ges till
Statens fastighetsverk vad gäller dels erfarenhetsutbyte mellan statliga
myndigheter som förvaltar fastigheter, dels den exempelsamling och vägledning
som verket skall ta fram. Ytterligare insatser, såsom informations- och kun-
skapsspridning inom detta område, kommer att övervägas under den
interdepartementala arbetsgruppens fortsatta arbete.
Vid upphandling av större eller viktigare projekt bör arkitekttävling ordnas
i syfte att uppnå hög kvalitet på den slutliga produkten.
I motion Kr33 (mp) tas upp en rad frågor som i viss mån har samband med vad som
anförs i propositionen om staten som förebild när det gäller att verka för god
arkitektur, formgivning och design (yrkandena 2, 7, 10 och 12).
Ansvaret för statlig upphandling bör enligt motionen centraliseras för att
samla och utveckla kompetensen på området och säkerställa estetiska och andra
kvaliteter. Staten bör ta ett helhetsansvar i denna fråga (yrkande 2).
Motionärerna hänvisar till att en rapport med denna inriktning har utarbetats
av Riksdagens revisorer.
Utskottet vill redovisa att Riksdagens revisorers rapport har
remissbehandlats och att revisorerna den 22 april i år beslutat att avge ett
förslag i frågan till riksdagen. I förslaget berörs frågan om huruvida
regeringen bör ha en nationell policy för den offentliga upphandlingen, bl.a.
beträffande enhetliga regler för offentliga upphandlingar. Vidare påtalas
behovet av en handbok för hur svenska upphandlare skall agera i enskilda
frågor. Regeringen bör klargöra vilka lagregler och vilken svensk policy som
råder i enskilda frågor för offentliga upphandlare. Revisorerna tar också upp
frågor om ramavtal, tillsyn och överprövning samt frågan om huruvida
bestämmelser som reglerar offentlig upphandling skall samlas i en lag.
I samband med behandlingen av den kulturpolitiska propositionen hösten 1996
redovisade regeringen att lagen (1992:1528) om offentlig upphandling hade
kritiserats. Det hade bl.a. anförts att EG:s tjänsteupphandlingsdirektiv hade
införlivats på ett ofullständigt sätt i den svenska lagen. I jämförelse med EG-
direktivet hade kvalitetsaspekter och estetiska kriterier tonats ned i den
svenska lagen. Utskottet välkomnade en diskussion av frågor som rör
hänsynstagande till de estetiska och kvalitetsmässiga aspekterna vid
upphandling inom arkitektur- och formområdena. Utskottet tillade dessutom att
motsvarande frågor också kan vara aktuella inom andra delar av kulturområdet
(bet. 1996/97:KrU1 s. 108).
Vid innevarande riksmöte har riksdagen beslutat om ändringar i lagen
(1992:1528) om offentlig upphandling, vilka bl.a. innebär att 1 kap. 22 §
numera innehåller en bestämmelse om att när det bedöms vilket anbud som är det
mest fördelaktiga skall hänsyn tas till samtliga omständigheter, däribland
nämns kvalitet och estetiska egenskaper (prop. 1996/97:153, bet. 1997/98:FiU7,
rskr. 1997/98:61). Utskottet förutsätter att effekterna av ändringarna i
upphandlingslagen utvärderas när tillräckliga erfarenheter vunnits av lagens
tillämpning.
I det föregående har redovisats att regeringen kommer att ge Fastighetsverket
i uppdrag att ta fram en exempelsamling och vägledning i upphandlingsfrågor och
att verket även skall ta initiativ till ett erfarenhetsutbyte mellan
fastighetsförvaltande statliga myndigheter.
Utskottet finner, mot bakgrund av vad som här redovisats, inte anledning
föreslå riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande som begärs i motionen.
Motion Kr33 (mp) yrkande 2 avstyrks.
Motionärerna bakom motion Kr33 (mp) föreslår vidare att riksdagen som sin
mening skall ge regeringen till känna att minst 1 % av investeringskostnaden
för ny- och ombyggnad, även beträffande vägar, järnvägar och broar, skall
användas till konstnärlig och estetisk utsmyckning (yrkande 7).
Bostadsutskottet framhåller i sitt yttrande att i det fortsatta arbetet med
arkitektur och formgivning ingår att behandla frågor om styrmedlens konse-
kvenser för den byggda och formade miljön. Bostadsutskottet exemplifierar med
att staten kräver att kommunerna i de lokala investeringsprogrammen för
ekologisk omställning och utveckling skall redovisa hur de arkitektoniska
kvaliteterna tas till vara i projekt för vilka medel söks.
Kulturutskottet anförde med anledning av liknande motionsyrkanden vid
riksmötet 1996/97 att de statliga konstinköpen snarare bör grundas på en
kulturpolitisk bedömning än kopplas till nivån på det statliga byggandet vid en
given tidpunkt. Dock borde 1 % av den totala byggkostnaden kunna vara ett
rimligt riktmärke vid konstnärlig utsmyckning av enskilda byggprojekt.
Utskottet förutsatte att byggherrar och arkitekter strävar efter att låta
byggprojekten i sin helhet genomsyras av omtanke om den estetiska utformningen,
materialvalet och detaljernas utformning utan att det sätts upp mål för hur
stor - eller liten - del av kostnaderna som skall avsättas för ändamålet.
Utskottet ansåg också att det skulle vara svårt att vid utformningen av
trafikmiljöer avgränsa särskilda medel avsedda för arbetet med utformningen. I
stället borde alla som var inbegripna i arbetet med att utforma nya och gamla
miljöer vid vägar, järnvägar m.m. ha en sådan insikt och kunskap att omsorgerna
om miljöernas utformning ingår som en naturlig del i planeringen,
projekteringen och genomförandet (bet. 1996/97:KrU1 s. 111-112).
Med hänvisning till det anförda avstyrker kulturutskottet motion Kr33 (mp)
yrkande 7.
Motionärerna föreslår också ett tillkännagivande till regeringen om att
materialvalet skall tillmätas stor betydelse vid ny- och ombyggnation (yrkande
12).
Bostadsutskottet förutsätter att frågan om materialval kommer att
uppmärksammas i det fortsatta arbetet med arkitektur och formgivning utan att
riksdagen gör något tillkännagivande.
I anslutning till vad som anfördes i den kulturpolitiska propositionen om
bristande estetik och kvalitet i de senaste decenniernas byggda miljö
konstaterade kulturutskottet att problemen ofta rört den yttre miljön, medan
den inre miljön präglats av välpreciserade funktionskrav på god användbarhet,
tillgänglighet m.m. Dock har det funnits problem med oprövade och dåliga
material. I den nu föreliggande propositionen betonas det långsiktiga
perspektivet för arkitektur, formgivning och design, där lång livslängd på
produkter och fysisk miljö, hög kvalitet och människors behov av en god
livsmiljö är ledord.
Kulturutskottet vill i sammanhanget tillägga att regeringen i april 1998 har
tilldelat Riksantikvarieämbetet (RAÄ) 3 480 000 kronor för att värna gammal
byggteknik. I fyra projekt skall RAÄ sprida kunskap om det traditionella,
miljövänliga och långlivade byggandet.
Något särskilt uttalande av riksdagen till regeringen om betydelsen av valet
av goda material är enligt utskottets mening inte påkallat. Utskottet föreslår
- i likhet med bostadsutskottet - att riksdagen avslår motion Kr33 (mp) yrkande
12.
Slutligen behandlar utskottet i detta avsnitt av betänkandet yrkande 10 i
motion Kr33 (mp), i vilket föreslås ett tillkännagivande om fackliga
företrädares möjlighet till utbildning inom estetik, arkitektur och formgivning
vid tillfällen då staten är byggherre.
Ändamålet med arbetsmiljölagen (1977:1160) är bl.a. att främja att
arbetsgivare och arbetstagare samverkar för att åstadkomma en god arbetsmiljö.
Utskottet anser att det inte är påkallat att riksdagen gör något uttalande till
regeringen om möjligheterna för fackliga företrädare att få utbildning inom
estetik, arkitektur och formgivning. Motionsyrkandet avstyrks.
Kvalitetsarbete inom statliga myndigheter (avsnitt 7.2)
Regeringen gör - utan att förelägga riksdagen något förslag - följande
bedömning.
Regeringen avser att ge alla myndigheter som bygger samt förvaltar
fastigheter och anläggningar i uppdrag att upprätta kvalitetsprogram för hur de
arkitektoniska och gestaltningsmässiga aspekterna kan främjas. Regeringen pekar
också på vikten av att myndigheterna har tillgång till erforderlig kompetens
när programmen utvecklas.
Statliga myndigheter har ansvar för den egna lokalförsörjningen. De kan och
bör därmed efterfråga och ställa krav på hög kvalitet när de hyr lokaler. De
myndigheter som hyr lokaler för sina verksamheter bör själva ansvara för att i
sin lokalförsörjning utveckla och förvalta god arkitektur.
Regeringen avser att ge Statens fastighetsverk i uppdrag att ta fram en
skrift med exempel på goda arkitektoniska lösningar vad gäller byggnader och
anläggningar. Skriften skall ge vägledning till beställare och bör fokusera på
processen, hur upphandling har skett, arkitektens medverkan etc.
Det är också angeläget att utlandsmyndigheternas lokaler är representativa.
Byggnader, inredning och bruksföremål skall utgöra goda exponenter för svensk
arkitektur, formgivning och design.
Ekonomiska styrmedel (avsnitt 7.3)
Regeringen gör - utan att förelägga riksdagen något förslag - följande
bedömning.
Statligt ekonomiskt stöd till byggande och anläggande bör stimulera till hög
kvalitet i arkitektur, formgivning och design och till varsamhet med bebyggelse
och miljöer. Mottagare av statligt ekonomiskt stöd bör vara väl informerade om
hur stödet kan användas för att främja hög kvalitet i arkitektur, formgivning
och design. Kommuner som ansöker om bidrag inom ramen för de lokala investe-
ringsprogrammen för ekologisk omställning och utveckling skall redovisa hur de
arkitektoniska kvaliteterna tas till vara. Gestaltningsaspekterna kommer att
lyftas fram i samband med informationsinsatser för dessa lokala
investeringsprogram.
Arbetsgruppen för arkitektur och formgivning har till uppdrag att behandla
frågan om ett samspelt statligt agerande i frågor om styrmedlens konsekvenser
för den byggda och formade miljön.
Det offentliga rummet (avsnitt 8)
Helhetsperspektiv på det offentliga rummet (avsnitt 8.1)
Regeringen gör - utan att förelägga riksdagen något förslag - följande
bedömning.
Det offentliga rummet - gator, torg, parker, offentliga lokaler och
landskapsrum - bör utformas med inlevelse och omsorg. Betydelsen av deras
gestaltning bör framhävas.
Kommunerna har en nyckelroll när det gäller att verka för en god bygg-
nadskultur och en god bebyggelsemiljö. Av detta följer att kvaliteten i deras
eget byggande och förvaltningen av deras egna byggnader och anläggningar blir
ett riktmärke för andras åtgärder i kommunen. Över huvud taget är, som Boverket
anfört, en anknytning till översiktsplanen av stort värde när det gäller att
lyfta fram sådana stads- och landskapsmiljövärden som kommunen särskilt vill
värna om. Arbetet med konkreta lokala handlingsprogram kan vara ett bra sätt
att uppnå och förankra ett gemensamt helhetsansvar för det offentliga rummet.
Landets kommuner bör uppmuntras att anta strategier eller lokala
handlingsprogram för att stärka kvalitetsaspekter och miljökvaliteter i den
byggda miljön.
Vid sidan av kommunerna har statliga myndigheter med samhällsplanerande
uppgifter ett stort ansvar för den offentliga miljön. Inte minst gäller detta
Banverket och Vägverket i fråga om trafikanläggningarnas inverkan på stads- och
landskapsmiljön.
Statens konstråd har i dag som en av sina huvuduppgifter att arbeta för att
konsten blir ett naturligt och framträdande inslag i den gemensamma miljön.
Konstrådet kommer att ges i uppdrag att stimulera till estetiska förbättringar
i gestaltningen av den offentliga miljön.
Samverkan i bevarande- och utvecklingsområden (avsnitt 8.2)
Riksantikvarieämbetet kommer att få i uppdrag av regeringen att studera
lämpliga former för hur den offentliga och privata sektorn kan samverka inom
särskilda bevarande- och utvecklingsområden.
Kunskap och kompetens (avsnitt 9)
Universitet och högskolor (avsnitt 9.1)
Arkitektutbildning (avsnitt 9.1.1)
Regeringen gör - utan att förelägga riksdagen något förslag - följande
bedömning.
Arkitektutbildning är en yrkesutbildning som förbereder för arbete inom
områdena byggande, inredning, samhälls- och landskapsplanering.
Gränserna mellan de olika arkitekternas arbetsområden tenderar alltmer att gå
in i varandra vilket i högre utsträckning bör beaktas vid utformningen av olika
arkitektutbildningar och samarbetet dem emellan.
Arbetsmarknaden för arkitekter har förändrats i väsentliga avseenden under de
senaste åren och utbildningen måste på olika sätt förnyas för att bättre svara
mot de nya kompetensbehoven.
Regeringen har uppdragit åt Högskoleverket att följa upp och utvärdera den
svenska arkitektutbildningen. Verket skall även undersöka om det finns behov av
nya utbildningar och i så fall lämna förslag till deras innehåll, organisation
och finansiering. Syftet med utvärderingen är att ge en grund till
förbättringar av grundutbildning, forskarutbildning och forskning inom
arkitektur och samhällsplanering. Uppdraget skall enligt planerna redovisas
till regeringen i slutet av februari 1999.
Arkitektutbildningens innehåll och uppläggning m.m. tas upp i fyra motioner.
I motion Kr30 (m) anförs att arkitektutbildningen måste utformas med
utgångspunkt i en teknisk konstruktion där konstnärlighet och skapandet av
funktionella och estetiskt tilltalande sammanhang skall vara vägledande
(yrkande 2 delvis). Goda kunskaper i arkitekturhistoria ger bättre möjligheter
för den enskilda arkitekten att undvika avarter i tidsbundna trender och att
skapa förnyande anpassningar med utgångspunkt i nationell och lokal tradition.
Det finns goda anledningar till att hämta intryck från andra länder vid
utformningen av utbildningen.
Enligt motion Kr33 (mp) bör kunskap om människans sociala behov tillmätas
ökad betydelse i den framtida arkitekt- och samhällsplanerarutbildningen
(yrkande 5).
En breddning av arkitektutbildningen till att i större utsträckning omfatta
även förvaltning och ekonomi yrkas i motion Kr39 (c) yrkande 3.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
I propositionen (s. 37) anför regeringen att arkitekterna i framtiden kommer
att ha delvis nya arbetsuppgifter och främst vara inriktade på att förvalta och
förnya befintlig bebyggelse samt att anpassa befintlig bebyggelse till en
hållbar samhällsutveckling. Detta påverkar inriktningen av utbildningen. I
detta sammanhang vill utskottet framhålla att - även om omfattningen av
nybyggandet under den närmaste tiden inte kan förväntas bli särskilt stor och
förvaltningen, omgestaltningen och förnyelsen av den mycket stora volym som
byggts under senare delen av seklet kommer att dominera verksamheten - det är
viktigt att framhålla att nyskapandet är av största vikt för utvecklingen av
arkitekturen.
Regeringen redovisar att en vanlig synpunkt från sektorn varit att arkitekten
bör har helhetsansvaret för byggprocessens alla skeden för att nå ett
slutresultat av hög kvalitet och att arkitekternas kompetens därför behöver
stärkas bl.a. i vad gäller gestaltningsfrågor, teknik, ekonomi, ekologiskt
hållbart byggande, materialkunskap och process. Det är bl.a. mot bakgrund av
vad som framkommit i dessa frågor under den interdepartementala arbetsgruppens
arbete som regeringen har givit Högskoleverket i uppdrag att följa upp och
utvärdera arkitektutbildningen och redovisa resultatet i februari 1999.
Utskottet förutsätter att motionärernas önskemål om översyn av
arkitektutbildningen i vad avser gestaltning, arkitekturhistoria,
hänsynstagande till människors sociala behov, ekonomi och förvaltning
tillgodoses genom den nu pågående översynen av utbildningen. Utvärderingens
resultat bör avvaktas innan ställning tas till frågan om dessa ämnen bör få ett
annat utrymme i utbildningen än de har i dag. Utskottet avstyrker mot bakgrund
av det anförda motionerna Kr30 (m) yrkande 2 i denna del, Kr33 (mp) yrkande 5
och Kr39 (c) yrkande 3.
I motion Kr38 (v) anförs att - mot bakgrund av att arkitektutbildningen
ligger inom teknisk högskoleutbildning och fakultet - fortbildning i
gestaltningsfrågor för yrkesverksamma arkitekter bör ske vid Kungl.
Konstakademien (yrkande 9).
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet erinra om att Konstakademien
inte meddelar högskoleutbildning. Däremot ger Kungl. Konsthögskolan i Stockholm
sedan länge påbyggnadsutbildning för arkitekter m.fl. vid avdelningarna för
arkitektur respektive restaureringskonst. Vid Konsthögskolan finns inrättade
dels en tjänst som professor i arkitekturhistoria, dels en tjänst som professor
i restaureringskonst, dels ock en tjänst som professor i byggnadskonst. I
högskolornas grundutbildning ingår numera även fortbildning och
vidareutbildning. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
Designutbildning (avsnitt 9.1.2)
Regeringen gör - utan att förelägga riksdagen något förslag - följande
bedömning.
Konstnärlig högskoleutbildning inom design- och formgivningsområdet skall ge
studenterna kunskaper, färdigheter och en arbetsmetodik för att på konstnärlig
grund kunna utforma produkter och lösa gestaltningsmässiga, tekniska,
praktiska, ekonomiska och miljömässiga problem inom sina respektive specialom-
råden.
År 1997 tillfördes designutbildningarna vid Lunds, Göteborgs respektive Umeå
universitet samt Konstfack utökade resurser för att kunna utbilda fler
formgivare. Riksdagen har beslutat att nya permanenta utbildningsplatser skall
tillskapas för designutbildningarna vid högskolorna i Borås och Växjö, samt vid
Mälardalens högskola liksom vid den blivande Malmö högskola (prop. 1996/97:1,
bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100).
Regeringen avser att ge Högskoleverket i uppdrag att utreda och utvärdera
designutbildningarna inom högskolan. Verket skall även kartlägga och ge förslag
till utveckling av samarbetet mellan arkitekt- och designutbildningarna. I
uppdraget ingår vidare att inventera vilka kombinationsutbildningar som
förekommer vid olika högskolor vari utbildning i design kombineras med
utbildning inom andra ämnesområden. Uppdraget skall redovisas i slutet av
februari 1999.
Samverkansfrågor (avsnitt 9.1.3)
Regeringen gör - utan att förelägga riksdagen något förslag - följande
bedömning.
Inslaget av konstnärlighet, design och formgivning inom andra utbildningar,
särskilt inom områdena teknik och ekonomi bör öka. Sådana
kombinationsutbildningar bör öka efterfrågan på och förståelsen för god
arkitektur, formgivning och design inom tillverkningsindustrin.
Kunskap om arkitektur bör tillföras alla parter i byggprocessen. Byggande är
ett lagarbete och studenter inom relevanta utbildningar bör redan under
utbildningstiden samarbeta med de andra yrkeskategorierna. Utöver arkitekt-
utbildningarna (arkitekt-, landskapsarkitekt- och inredningsarkitektut-
bildningarna) finns det flera utbildningar med anknytning till planering,
byggande och konst.
Olika metoder för att öka inslagen av arkitektur, formgivning och design inom
andra utbildningar prövas för att ge underlag för sådan verksamhet i större
skala.
Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete inom området arkitektur,
formgivning och design har stor betydelse för den framtida utformningen av den
byggda miljön och de ting vi omger oss med. Det är av stor vikt att den kunskap
forskningen ger tas till vara inom de grundläggande högskoleutbildningarna samt
att den når ut till praktikerna och att sambanden mellan forskare och praktiker
stärks. Högskolan har till uppgift att samverka med det omgivande samhället och
på ett effektivt sätt återföra forskningsresultaten till de yrkesverksamma.
Genom att redan yrkesverksamma arkitekter, samhällsplanerare och formgivare
deltar i fortbildning och vidareutbildning finns det tillfälle för ömsesidigt
berikande möten mellan redan yrkesverksamma och studenter inom den
grundläggande högskoleutbildningen. Högskolan har vidare möjlighet att i ökad
utsträckning rekrytera kvalificerade personer med huvudsaklig sysselsättning
utanför högskolan som lärare.
Arkitektur, formgivning och design är kulturyttringar som vi ständigt kommer
i kontakt med och kunskaper om dessa är en del av allmänbildningen. Det är en
demokratifråga att människor kan tolka sin totala miljö för att kunna delta i
debatten om denna och för att kunna påverka dess utformning. Samverkan med
folkbildningen är av central betydelse. Forskare bör vara aktiva inom folkbild-
ningen och öka ansatserna till att i samarbete med skolor, museer och
fackförbund på ett populärvetenskapligt sätt sprida kännedom om forskningsrön.
I anslutning till vad regeringen anfört i fråga om samverkan mellan högskola
och folkbildning behandlar utskottet två motionsyrkanden.
Motionärerna bakom motion Kr33 (mp) anser - i likhet med regeringen (se prop.
s. 42) - att det är en demokratifråga att människor kan tolka sin miljö, delta
i debatten och påverka utformningen av sin miljö. Forskare och folkbildare bör
föra ut debatten till boendemiljöerna för att både öka de boendes kompetens och
delaktighet och inspirera till ny forskning. Motionärerna anser att riksdagen
som sin mening bör ge regeringen till känna att forskare och folkbildare skall
hjälpa till att föra debatt och hitta samverkansformer vid utveckling av
boendemiljö (yrkande 8).
Folkbildningsinsatser bör enligt motion Kr39 (c) leda till lokal dialog och
kunskapsförmedling till befolkningen när det gäller arkitektur och estetiska
värden (yrkande 2). Genom sådana åtgärder motverkas att allmänheten kan
uppfatta kraven på estetik och bra form som krångel. I stället skapas en
förståelse för vikten av att åstadkomma en långsiktig, bra, uthållig och
estetiskt tilltalande boendemiljö.
Bostadsutskottet redovisar att Statens byggforskningsråd (BRF) anslagit medel
till Arkitekternas utvecklingsstiftelse ARKUS för fördjupning och utveckling av
bl.a. sådana frågor som motionärerna aktualiserat. Bostadsutskottet erinrar
också om att regeringen enligt propositionen avser att ge Riksantikvarieämbetet
i uppdrag att studera lämpliga former för hur den offentliga och privata
sektorn skall samverka inom särskilda bevarande- och utvecklingsområden.
Utskottet instämmer i vad som anförs i de båda motionerna om att det är
angeläget att öka människors kunskap och förståelse för betydelsen av att den
byggda miljön och de formade produkterna är estetiskt tilltalande och
långsiktigt hållbara. Här har folkbildningen en stor uppgift att fylla. Den
fria och frivilliga folkbildningen bestämmer dock utifrån sina egna mål över
innehållet och utformningen av sin verksamhet. Som anförs i propositionen är
samverkan med folkbildningen av central betydelse för högskolans förmåga att nå
ut till människor. Högskolor och universitet har som en av sina tre
huvuduppgifter att föra ut resultaten av sin verksamhet till det omgivande
samhället. Utskottet förutsätter att samverkan mellan folkbildningen och
högskolan inom området arkitektur, formgivning och design utvecklas vidare utan
att riksdagen gör något särskilt uttalande till regeringen. Mot denna bakgrund
avstyrker utskottet bifall till motionerna Kr33 (mp) yrkande 8 och Kr39 (c)
yrkande 2.
Forskning (avsnitt 9.1.4)
Regeringen gör - utan att förelägga riksdagen något förslag - följande
bedömning.
Forskning och utveckling kring arkitektonisk kvalitet och gestaltning bör
stärkas. Vidare bör spridningen av erfarenheter och nyttiggörande av
forskningsresultat om arkitektur, formgivning och design öka.
Högskoleverket skall inom sitt uppdrag att utvärdera designutbildningarna
även kartlägga innehåll och omfattning av konstnärligt utvecklingsarbete och
forskning inom formgivnings- och designområdet.
I två motioner tas frågor om forskning inom arkitektur, formgivning och design
upp.
Enligt motion Kr39 (c) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskning och utveckling (yrkande 4). Motionärerna
anser att forskning och utvecklingsarbete inom arkitektur, formgivning och
design bör förstärkas och att forskningsresultaten bör omsättas i praktiken,
t.ex. i utbildningarna och bland de redan yrkesverksamma.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
Som anförs i propositionen spänner forskningen om den byggda miljön över ett
stort fält, från samhällsplanering till utformningen av enskilda detaljer. Även
forskning och utvecklingsarbete inom formgivning och design har stor
ämnesmässig bredd. Forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och annat
utvecklingsarbete återfinns vid de konstnärliga högskolorna och vid
humanistiska, samhällsvetenskapliga och tekniska fakulteter. Även inom andra
områden kan forskning med anknytning till arkitektur, formgivning och design
förekomma. Grundutbildningarna är som redovisas i propositionen för närvarande
föremål för utvärdering inom Högskoleverket. De förslag om utbildningarna som
blir resultatet av utvärderingarna kommer med säkerhet också att återspeglas i
den framtida forskningsverksamheten. Ansvaret för forskning och
utvecklingsarbete vid högskolor och universitet ligger på högskolorna och
universiteten genom fakultetsnämnderna. Verksamheten vid universitet och
högskolor skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och
utbildning. Universiteten och högskolorna skall samverka med det omgivande
samhället och informera om sin verksamhet. Denna senare uppgift kallas ibland
för universitetens och högskolornas tredje uppgift vid sidan av utbildningen
samt forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet.
Mot bakgrund av denna sammanfattande redovisning för universitetens och
högskolornas uppgifter när det gäller forskning och utvecklingsarbete anser
utskottet att det inte är påkallat att riksdagen gör något särskilt uttalande
om att forskningen inom områdena arkitektur, formgivning och design skall föras
ut till utbildningen och de yrkesverksamma. Därutöver vill utskottet påminna om
att regeringen bedömer att forskning och utveckling kring arkitektonisk
kvalitet och gestaltning bör stärkas och att spridningen och nyttiggörandet av
forskningsresultat inom de aktuella områdena bör öka. Vidare har
Byggforskningsrådet, BFR, till uppgift att initiera och stödja forskning och
utveckling inom den byggda miljön. BFR skall också genom aktiv information
bidra till den praktiska nyttan av tillämpad forskning.
Mot bakgrund av vad utskottet redovisat i det föregående avstyrker utskottet
bifall till motion Kr39 (c) yrkande 4.
I motion Kr33 (mp) hemställs att Byggforskningsrådet inte bör minskas under den
tid som den forskningspolitiska utredningen pågår (yrkande 11). I stället bör
denna fråga övervägas inom utredningen.
Enligt bostadsutskottets yttrande kommer denna fråga att behandlas i den
byggpolitiska proposition som är aviserad till i maj i år. Motionsyrkandet bör
enligt bostadsutskottet avslås av riksdagen. Även kulturutskottet avstyrker
motion Kr33 (mp) yrkande 11.
Praktik för studenter (avsnitt 9.1.5)
Regeringen gör - utan att förelägga riksdagen något förslag - följande
bedömning.
Högskolans studenter inom bl.a. arkitektur-, formgivnings- och
designutbildningarna bör enligt propositionen under utbildningstiden i ökad
omfattning ges möjligheter att samverka med studenter inom andra utbildningar
och delta i projekt med det omgivande samhället. Studenter inom
designutbildningarna bör särskilt beredas möjlighet att samverka med studenter
inom arkitektutbildningarna. Myndigheter och andra offentliga organ bör aktivt
sträva efter att erbjuda kvinnliga och manliga studenter relevant yrkespraktik
inom områdena arkitektur, formgivning, design och konst.
Staten som byggherre och fastighetsförvaltare måste särskilt bemöda sig om
att erbjuda konstnärlig praktik till studenter. Statliga myndigheter bör
eftersträva att involvera studenter inom arkitektur, formgivning, design, konst
och byggnadsteknik i sin verksamhet vad gäller förvaltning, byggande och
inredning av lokaler. Statliga myndigheter och bolag kan erbjuda konstnärlig
praktik på olika sätt, t.ex. genom tävlingar och uppdrag som lämpar sig som
examensarbeten.
Högskoleverket skall inom sitt uppdrag att utreda design- och
arkitektutbildningarna även undersöka förutsättningarna för att studenterna i
arkitekt- och designutbildningarna inom sin utbildning skall kunna genomföra
praktik i arbetslivet.
Fem motioner behandlar frågan om praktik för studenter.
Behovet av fler praktikmöjligheter och s.k. traineeplatser vid statliga
myndigheter för studerande inom arkitektur, formgivning, design och konst
uppmärksammas i motion Kr32 (fp). Motionärerna framhåller bl.a. att
praktikmöjligheterna för nyutbildade arkitekter varit mycket begränsade under
senare tid och att praktik och traineeplatser skulle underlätta för dem att
komma ut på arbetsmarknaden. Vidare är medelåldern bland statligt anställda
arkitekter relativt hög varför det även av rekryteringsskäl bör ordnas flera
praktikplatser inom statliga myndigheter. I motion Kr33 (mp) begärs med
motsvarande motiveringar att riksdagen skall göra ett tillkännagivande till
regeringen om att praktikplatser inom statliga myndigheter m.m. bör
säkerställas för arkitekt- och ingenjörsstuderande (yrkande 3). Särskild omsorg
bör läggas på praktikplatser vid rekrytering av nyutbildade (yrkande 4).
Statens ansvar för att skapa bättre möjligheter till praktik betonas även i
motion Kr34 (kd). Motionärerna anser att de statliga myndigheter som bygger och
förvaltar byggnader och anläggningar bör redovisa åtgärder för hur
praktikmöjligheterna kan förbättras (yrkande 2). En redovisning av hur behovet
av praktikplatser skall tillgodoses och hur den långsiktiga
kompetensförsörjningen skall lösas begärs även i motion Kr36 (s). Slutligen tas
de nämnda frågeställningarna upp i motion Kr39 (c). Motionärerna anser att det
är angeläget att de berörda statliga institutionerna följer upp frågan om hur
deras kompetensförsörjning skall kunna tillgodoses bl.a. genom att erbjuda
relevant yrkespraktik till studerande inom de aktuella yrkesområdena (yrkande
1).
Utskottet instämmer i vad som anförts i propositionen och motionerna om det
angelägna i att studerande inom områdena arkitektur, formgivning och design
erbjuds relevant yrkespraktik inom statliga myndigheter, bolag m.m. och att de
därvid får möjligheter att samarbeta med varandra och att skaffa sig
yrkeskompetens i samarbete med erfarna arkitekter, formgivare och designer. De
får också en betydelsefull anknytning till arbetsmarknaden. Utskottet anser att
motionärernas önskemål om att denna viktiga fråga skall uppmärksammas bör bli
tillgodosedd genom det som regeringen anför i propositionen och som i korthet
redovisats ovan. Frågan ingår också som en betydelsefull del i den utvärdering
av utbildningarna som Högskoleverket har till uppgift att göra. Något särskilt
uttalande i frågan från riksdagen är enligt utskottets mening inte påkallat
varför motionsyrkandena avstyrks av utskottet.
Förskola och skola (avsnitt 9.2)
Regeringen gör - utan att förelägga riksdagen något förslag - följande
bedömning.
Kunskap om och förståelse för god kvalitet inom arkitektur, formgivning och
design bör öka hos det stora flertalet medborgare, vilket i sin tur bör medföra
ett ökat intresse och deltagande i den offentliga debatten kring dessa frågor.
Arkitektur, samhällsplanering, formgivning och design berör flera av skolans
ämnen och ger därmed förutsättningar för en gränsöverskridande undervisning där
teori och praktik kan varvas.
Barnens eget skapande är en viktig del i förskolan. I det pågående
integreringsarbetet mellan förskola och skola kan de olika pedagogiska
traditionerna vidareutveckla en gemensam syn på skolmiljöns betydelse för det
pedagogiska arbetet.
I de kursplaner som finns för grundskolan och gymnasieskolan ges
förutsättningar för att arbeta med estetiska och kulturella frågor inom flera
olika ämnen eller i gemensamma temaarbeten. Det är angeläget att det i
Skolverkets kontinuerliga översyn av grundskolans och gymnasieskolans
kursplaner övervägs om arkitektur, formgivning och design är ämnesområden som
behöver förstärkas.
Det finns även andra parter såsom myndigheter och organisationer som arbetar
med att på olika sätt integrera kunskap om arkitektur, formgivning och design i
utbildningen, bl.a. genom produktion av läromedel.
Regeringen erinrar om det arbete som bedrivs inom Regeringskansliet i syfte
att stärka kulturens roll i skolans verksamhet. Arbetsgruppen Kultur i skolan
har bl.a. arbetat med teman som Skolbyggnadens arkitektur och miljöns
utformning och Kulturarbetet i undervisningen i förbindelse med elevernas
läroprocesser.
I sökandet efter nya pedagogiska modeller för att integrera arkitektur,
formgivning och design i skolarbetet och för att stimulera gränsöverskridande
undervisning bör regeringen enligt motion Kr33 (mp) uppmärksamma Waldorfskolans
pedagogiska modell (yrkande 13). Motionärerna anser också att formkunskap bör
ges en större tyngd i grundskolan (yrkande 14).
Vid förnyelsen av skolans pedagogik har pedagogiska modeller inom och utom
landet självfallet lämnat intryck och inspirerat till förnyelse. Riksdagen bör
emellertid inte peka ut en särskild pedagogisk modell. Utskottet påminner i
sammanhanget om att regeringens propositioner 1997/98:93 om läroplan för
förskolan och 1997/98:94 om läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet m.m. för närvarande bereds inom
utbildningsutskottet. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion Kr33 (mp)
yrkandena 13 och 14.
I motion Kr38 (v) betonas vikten av samverkan mellan skola och museum (yrkande
10).
Utskottet anser att det är mycket värdefullt att skola och museum utvecklar
sin samverkan inom olika ämnesområden. Denna samverkan sker på skolornas och
museernas villkor och initiativ tas inom befintliga ekonomiska ramar.
Arkitekturmuseet har en mycket viktig roll när det gäller att utveckla och
driva den offentliga arkitekturdebatten, att sprida kunskap om och stimulera
människors engagemang för den byggda miljön samt att bedriva egen och stimulera
andra museers pedagogiska verksamhet riktad till skolan. Med hänvisning till
det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion Kr38 (v) yrkande 10.
Information, debatt och marknad (avsnitt 10)
Inledning
Regeringen gör - utan att förelägga riksdagen något förslag - följande
bedömning.
Utan en levande och öppen debatt om arkitektur, formgivning och design och
hur de påverkar vårt vardagsliv kommer inte utvecklingen att leda till
bestående kvalitetsförbättringar. Ökade kunskaper och ökat engagemang kan
däremot leda till en större efterfrågan på god arkitektur, formgivning och
design.
Utställningar och museer kan bidra till att föra ut kunskap och information.
Ett flertal myndigheter, organisationer och institutioner bidrar till och
utvecklar debatten om arkitektur, formgivning och design.
I detta arbete har också folkbildningsorganisationerna en mycket viktig roll
genom sin breda förankring i samhället och sin vana att utarbeta och driva
särskilda utbildningssatsningar.
Staten har också möjligheter att skapa eller stödja forum för åsiktsutbyte
och information samt att bredda diskussionen genom att tillföra internationella
erfarenheter.
Kunskapen om att ett medvetet utnyttjande av designkompetens kan vara en
framgångsfaktor när det gäller att möta marknads- och användarkrav behöver
många gånger öka hos både företag och offentliga myndigheter som arbetar med
näringslivsutveckling. Svenska produkter bör nationellt och internationellt
förknippas med högsta kvalitet i fråga om formgivning och design.
Debatt och utställning (avsnitt 10.1)
Regeringen gör - utan att förelägga riksdagen något förslag - följande
bedömning.
Produktion av utställningar om svensk arkitektur, formgivning och design för
nationell och internationell spridning bör uppmuntras.
Sverige bör delta i de stora internationella utställningarna och i andra
internationella sammanhang på ett sätt som främjar nationens anseende och det
internationella idéutbytet.
Arkitekturmuseet bör bli en mötesplats för allmänhet och yrkesfolk inom
byggbranschen, där en levande debatt om arkitektur och samhällsplanering kan
föras. Museets verksamhet bör även i utökad utsträckning få en spridning runt
om i landet. I budgetpropositionen för år 1999 har regeringen för avsikt att
föreslå att Arkitekturmuseet tilldelas 2 miljoner kronor som skall disponeras
för utvecklingsarbeten och pilotprojekt samt för att stärka den offentliga
debatten. Vidare har regeringen för avsikt att föreslå att Röhsska museet
tilldelas 500 000 kronor för att utveckla uppgiften att bygga upp ett nätverk
för konsthantverk, formgivning och design.
Inom Regeringskansliet analyseras för närvarande hur museernas ansvar för att
visa upp modern formgivning och design kan förtydligas och utvecklas.
Resultatet av analysen kommer att redovisas under våren 1998.
För att förbättra möjligheten för en publik i hela landet att ta del av
samtida bildkonst, formgivning och konsthantverk av god kvalitet kommer ett
gemensamt uppdrag att ges till Statens kulturråd, Statens konstråd, Konst-
närsnämnden, Riksutställningar och Statens konstmuseer med Moderna museet.
Regeringen finner det angeläget att de strategiska tillfällen då Sverige bör
visa upp svensk arkitektur, formgivning och design i internationella sammanhang
identifieras med syftet att bidra till målinriktade statliga satsningar.
Regeringen kommer att ge Svenska Institutet i uppdrag att inkomma med en sådan
redovisning.
I motion Kr38 (v) framhålls länsmuseernas betydelse för att kunskap om
arkitektur, formgivning och design sprids och för att dessa frågor debatteras i
hela landet. Det är viktigt att länsmuseerna därvid engagerar fackföreningar
och folkbildningsorganisationer (yrkande 7).
En livlig och engagerande debatt där så många som möjligt deltar och som rör
den byggda miljö och de formade produkter som omger människor är mycket viktig
om de grundläggande idéerna bakom handlingsprogrammet för arkitektur,
formgivning och design skall få ett brett genomslag och påverka utvecklingen
och människors efterfrågan på god kvalitet. Utskottet har i det föregående
berört folkbildningens stora betydelse därvidlag. Även de regionala museerna
har ett stort ansvar för att hålla denna debatt levande och för att den skall
kunna grundas på insikt och kunskaper. Denna uppgift är redan en viktig del i
de regionala museernas verksamhet. Utskottet utgår från att de utvecklar
verksamheten i samverkan med det omgivande samhället utan att riksdagen gör
något sådant särskilt uttalande som begärs i motionen. Yrkande 7 i motion Kr38
(v) avstyrks därför.
Nationellt uppdrag inom formgivning och design (avsnitt 10.2)
För att främjandet av svensk formgivning och design skall få önskvärd kraft
måste satsningar genomföras på flera olika plan och avse bl.a. utbildning,
utveckling, presentation, marknadsföring, internationella kontakter och
internationell lansering. För att utvecklingen skall få fart och ges en
målmedveten inriktning behöver insatserna samordnas. Regeringen föreslår därför
att ett tidsbegränsat nationellt uppdrag ges vad gäller formgivning och design.
I likhet med de nationella uppdrag som föreslogs i propositionen om
kulturpolitik bör uppdraget avse tre år.
Regeringen avser att ge Föreningen Svensk Form det nationella uppdraget vad
gäller formgivning och design för perioden 1999-2001. I budgetpropositionen för
år 1999 ämnar regeringen föreslå att 1 miljon kronor anvisas för uppdraget. Ett
nära samarbete med Röhsska museet förutsätts.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ett tidsbegränsat nationellt
uppdrag inom området formgivning och design.
Design och näringsliv (avsnitt 10.3)
Regeringen gör - utan att förelägga riksdagen något förslag - följande
bedömning.
Formgivning och design bör i större utsträckning användas för att stärka det
svenska näringslivets konkurrenskraft.
Regionala mötesplatser och utställningsmöjligheter bör utvecklas där
formgivare, designers och näringsliv kan mötas.
Regeringen anser att det är angeläget att stärka den designfrämjande
verksamheten. Detta bör främst ske på det regionala planet i syfte att nå såväl
det regionala näringslivet som allmänheten. Utgångspunkten bör vara att bygga
vidare på existerande offentliga och privata organ. I propositionen om regional
tillväxt (prop. 1997/98:62) menar regeringen att den designfrämjande
verksamheten bör kunna få en naturlig plats i den regionala näringspolitik som
håller på att utvecklas.
Vidareutveckling av de designfrämjande insatserna bör ledas av Stiftelsen
Svensk Industridesign i samverkan med Föreningen Svensk Form. Vidare kan
samverkan ske med bl.a. regionala näringslivsorgan och
näringslivsorganisationer samt med den Sverigefrämjande verksamheten.
Form/Design Center i Malmö bör enligt motion Kr31 (s) särskilt uppmärksammas i
det fortsatta beredningsarbetet för att stärka den designfrämjande verksamheten
i landet. Genom sin lokalisering kan centret bli särskilt betydelsefullt för
presentationen av svensk spjutspetsdesign i Skandinavien och Nordeuropa.
Centret drivs framför allt med ideella krafter, utställaravgifter och kommunala
bidrag. Dock har verksamheten gått med förlust under 1990-talet. För att kunna
leva upp till de egna målen för verksamheten och till de kulturpolitiska målen
behöver centret ekonomiskt stöd även från centralt och lokalt håll. Riksdagen
bör som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om
Form/Design Center.
Form/Design Center drivs av den lokala avdelningen av Svensk Form i Skåne och
Blekinge. När Föreningen Svensk Form ges det nya nationella uppdraget inom
formgivning och design kommer föreningens avdelningars verksamhet att få en
ökad betydelse. Riksdagen bör dock inte göra något uttalande om hur det
nationella uppdraget skall genomföras. Kommande budgetbehandling bör inte
föregripas genom ett uttalande om ett ökat stöd till verksamheten vid
Form/Design Center i Malmö. Motion Kr31 (s) avstyrks.
Kostnadskonsekvenser (avsnitt 11)
Regeringen anför att förslagen är utformade med utgångspunkt från att de skall
genomföras inom nuvarande ekonomiska ramar och att estetisk omsorg är en viktig
del i samhällets resurshushållning. Även de uppdrag som regeringen ger till ett
antal myndigheter skall finansieras inom gällande anslagsramar. Förslagen till
ändringar i väglagen, plan- och bygglagen och lagen om byggande av järnväg
kommer, såvitt regeringen kan bedöma, inte att medföra några kostnadsökningar.
Övrigt
Riksdagen bör enligt motion Kr37 (c) uttala att regeringen bör ta initiativ
till belysning av Stockholms slott (yrkande 2).
Utskottet anser att det inte är riksdagens uppgift att uttala sig om
belysningen av Stockholms slott. Slottet förvaltas av Statens fastighetsverk i
samverkan med Kungl. Hovstaterna. Stockholms stad har inför kulturhuvud-
stadsåret tagit initiativ till att utveckla ny belysning av platser och
byggnader i staden. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandet.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande mål för en statlig politik för arkitektur, formgivning
och design
att riksdagen antar regeringens förslag,
2. beträffande ett miljömål m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr33 yrkande 1 och 1997/98:Kr38 yrkande
1,
res. 1 (c, v, mp)
3. beträffande ett tillgänglighetsmål
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr34 yrkande 3 och 1997/98:Kr38 yrkande
2,
res. 2 (v, kd)
4. beträffande näringslivets utveckling och konkurrenskraft
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr220,
5. beträffande väglagen
att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Kr30 yrkande 1 i denna del antar
regeringens förslag till lag om ändring i väglagen (1971:948) med den
ändringen att ordet ?vinnes? i 13 § byts ut mot ?vinns?,
res. 3 (m) - delvis
6. beträffande plan- och bygglagen
att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Kr30 yrkande 1 i denna del
antar regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen
(1987:10),
res. 3 (m) - delvis
7. beträffande lagen om byggande av järnväg
att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Kr30 yrkande 1 i denna del antar
regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av
järnväg med den ändringen att ingressen erhåller följande lydelse:
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 och 4 §§ lagen (1995:1649) om
byggande av järnväg skall ha följande lydelse.
res. 3 (m) - delvis
8. beträffande information i plan- och byggfrågor
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr30 yrkande 2 i denna del,
res. 4 (m)
9. beträffande begreppet estetiskt tilltalande
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr34 yrkande 1 och 1997/98:Kr38 yrkande
3,
res. 5 (v, kd)
10. beträffande förfulning av bebyggelse
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr37 yrkande 1,
11. beträffande arkitektens roll och ställning
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr30 yrkande 2 i denna del och
1997/98:Kr35 yrkande 2,
res. 6 (m)
12. beträffande vissa yrkesgruppers inflytande över byggprocessen
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr38 yrkande 8,
res. 7 (v)
13. beträffande boendeplaneringsprogram, bygglovsansökan och
bygganmälan vid byggstart
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr38 yrkandena 4 och 5,
res. 8 (v)
14. beträffande arbetsmiljölagen
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr35 yrkande 1,
15. beträffande EG-rätten
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr38 yrkande 6,
16. beträffande lokal folkomröstning m.m.
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr33 yrkandena 6 och 9,
res. 9 (mp)
17. beträffande statlig upphandling
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr33 yrkande 2,
18. beträffande viss del av investeringskostnaden till konstnärlig
och estetisk utsmyckning
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr33 yrkande 7,
res. 10 (mp)
19. beträffande materialvalet
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr33 yrkande 12,
res. 11 (mp)
20. beträffande fackliga företrädares utbildning inom estetik,
arkitektur och formgivning
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr33 yrkande 10,
res. 12 (mp)
21. beträffande arkitektutbildningen
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr30 yrkande 2 i denna del,
1997/98:Kr33 yrkande 5 och 1997/98:Kr39 yrkande 3,
22. beträffande fortbildning i gestaltningsfrågor
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr38 yrkande 9,
23. beträffande samverkan mellan högskola och folkbildning m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr33 yrkande 8 och 1997/98:Kr39 yrkande
2,
res. 13 (c, mp)
24. beträffande forskning och utvecklingsarbete inom arkitektur,
formgivning och design
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr39 yrkande 4,
25. beträffande Byggforskningsrådet
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr33 yrkande 11,
res. 14 (mp)
26. beträffande praktik för studenter
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr32, 1997/98:Kr33 yrkandena 3 och 4,
1997/98:Kr34 yrkande 2, 1997/98:Kr36 och 1997/98:Kr39 yrkande 1,
res. 15 (mp)
res. 16 (kd)
27. beträffande Waldorfskolans pedagogiska modell m.m.
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr33 yrkandena 13 och 14,
res. 17 (mp)
28. beträffande samverkan mellan skola och museum
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr38 yrkande 10,
29. beträffande länsmuseernas betydelse för kunskapsspridningen
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr38 yrkande 7,
30. beträffande tidsbegränsat nationellt uppdrag
att riksdagen godkänner regeringens förslag till ett tidsbegränsat nationellt
uppdrag inom området formgivning och design,
31. beträffande Form/Design Center
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr31,
32. beträffande belysning av Stockholms slott
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr37 yrkande 2.
Stockholm den 29 april 1998
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit
Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Lennart Fridén (m), Björn Kaaling (s),
Marianne Andersson (c), Monica Widnemark (s), Jan Backman (m), Carl-Johan
Wilson (fp), Agneta Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Ewa Larsson (mp),
Fanny Rizell (kd), Lena Klevenås (s), Lars Lilja (s) och Elizabeth Nyström (m).

Reservationer

1. Ett miljömål m.m. (mom. 2)
Marianne Andersson (c), Charlotta L Bjälkebring (v) och Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Mål för statens arbete
med arkitektur, formgivning och design (avsnitt 5) som börjar med
?Kulturutskottet vill erinra? och slutar med ?Motionsyrkandena avstyrks? bort
ha följande lydelse:
I motionerna Kr33 (mp) och Kr38 (v) tas upp frågor av stor betydelse när det
gäller att ge det arkitekturpolitiska programmet den tyngd det bör ha. Det är
av stor vikt att programmet i den praktiska hanteringen verkligen genomsyrar
utformningen och omdaningen av vår miljö i avsikt att fokusera bebyggelsemiljön
på det ekologiska och långvarigt hållbara perspektivet och den estetiska
kvaliteten. De mål för statens arbete med arkitektur, formgivning och design
som formuleras i propositionen och som utskottet tillstyrkt i det föregående är
inte till fyllest. Därutöver behövs en målformulering som klart och tydligt ger
uttryck för och betonar vikten av miljön och kvaliteten i bebyggelsen. Viktigt
är också att den byggda miljön är mångsidig och att materialen är hälsomässigt
och ekologiskt anpassade.
Vad nu anförts ansluter till yrkande 1 i motion Kr33 (mp) och till yrkande 1
i motion Kr38 (v). Riksdagen bör med anledning av dessa båda yrkanden som sin
mening ge regeringen till känna vad i motionerna anförts om det ekologiska och
konstnärliga perspektivet och om miljömål när det gäller genomförandet av det
arkitekturpolitiska programmet.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande ett miljömål m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Kr33 yrkande 1 och
1997/98:Kr38 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
2. Ett tillgänglighetsmål (mom. 3)
Charlotta L Bjälkebring (v) och Fanny Rizell (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Mål för statens arbete
med arkitektur, formgivning och design (avsnitt 5) som börjar ?Kulturutskottet
vill i? och slutar med ?avstyrks därför? bort ha följande lydelse:
Frågan om hur ändringarna i PBL kommer att påverka tillgängligheten i miljön
har tagits upp både i propositionen och i motionerna Kr34 (kd) yrkande 3 och
Kr38 (v) yrkande 2. Utgångspunkten är att tillgänglighetsaspekten skall
tillgodoses i miljön över huvud taget. Det kan finnas anledning att återkomma
till denna fråga även vid behandlingen av den till i maj 1998 aviserade
byggpropositionen. Utskottet delar motionärernas uppfattning att
handikappaspekterna bör få en tydligare utformning. Utskottet delar också de
farhågor som under arbetet med propositionen uttryckts av en del
remissinstanser om att lagändringarna kan motverka ökad tillgänglighet och
användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga.
Självfallet skulle dessa farhågor minska om också tillgängligheten uttryckligen
angavs som ett av målen för statens engagemang i arbetet med
handlingsprogrammet. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger
regeringen detta till känna. Vad nu anförts innebär en anslutning till
motionerna Kr34 (kd) yrkande 3 och Kr38 (v) yrkande 2.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande ett tillgänglighetsmål
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Kr34 yrkande 3 och
1997/98:Kr38 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
3. Väglagen, plan- och bygglagen samt lagen om byggande av järnväg (mom. 5, 6
och 7)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Elizabeth Nyström (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Plan- och bygglagen
(1987:10), väglagen (1971:948) och lagen (1995:1649) om byggande av järnväg
(avsnitten 6.2 och 6.3) som börjar med ?Kulturutskottet anser? och slutar med
?utskottets hemställan? bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Kr30 (m) är det lätt att instämma i propositionens
utgångspunkter att den gemensamma miljön är av stor vikt för oss alla. Lika
lätt är det att dela motionärernas uppfattning om att vad som är vackert och
ändamålsenligt är en subjektiv bedömning. Det ankommer på byggherrar,
planerare, byggnadsnämnder och arkitekter att i en ständigt pågående process
medverka i sådana avvägningar så att också den estetiska aspekten beaktas vid
förändringarna i bebyggelsemiljön. Som hävdas i motionen finns det en risk för
att denna process hämmas om den snörps in i en rigid lagstiftning. Arkitektur
är en skapande konstform. Konst och skapande kultur kan inte lagstiftas fram.
Som framgår av propositionen är förändringar av PBL, enligt propositionen (s.
19), inte nödvändiga för att hävda en estetiskt god kvalitet när det gäller
placering, utformning och färgsättning av den yttre miljön. Sådana krav kan
nämligen enligt propositionen redan i dag hävdas med stöd av PBL. Utskottet
delar denna uppfattning. Med hänvisning till vad i propositionen anförts kan
man på goda grunder hävda att ny lagstiftning inte är den mest lämpliga
åtgärden för att öka medvetenheten om och betydelsen av att vår bebyggelsemiljö
ges en estetiskt tilltalande utformning och kvalitet.
Att lagstifta om att en estetisk utformning skall eftersträvas eller att i
PBL ange att byggnadsnämnden skall verka för en god och estetiskt tilltalande
stads- och landskapsmiljö ger inte vägledning för några konkreta åtgärder.
I Stockholm finns sedan år 1918 Rådet till skydd för Stockholms skönhet, det
s.k. Skönhetsrådet, som utses av fullmäktige. Rådet arbetar med frågor som
berör offentliga konstverk, konstnärligt eller kulturhistoriskt värdefulla
stadsbilder, skönhets- och naturvärden. Rådet yttrar sig över olika frågor till
myndigheter och kommittéer men har även rätt att ta egna initiativ. Förekomsten
av detta skönhetsråd - som framgångsrikt verkat under lång tid - visar enligt
utskottets mening att något behov av särskild lagstiftning för att ta hänsyn
till estetiska värden inte föreligger.
Riksdagen bör i enlighet med förslaget i motion Kr30 (m) yrkande 1 avslå
lagförslagen.
dels att utskottets hemställan under 5, 6 och 7 bort ha följande lydelse:
5. beträffande väglagen
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr30 yrkande 1 i denna del avslår
regeringens förslag till lag om ändring i väglagen (1971:948),
6. beträffande plan- och bygglagen
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr30 yrkande 1 i denna del avslår
regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),
7. beträffande lagen om byggande av järnväg
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr30 yrkande 1 i denna del avslår
regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av
järnväg,
4. Information i plan- och byggfrågor (mom. 8)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Elizabeth Nyström (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Plan- och bygglagen
(1987:10), väglagen (1971:948) och lagen (1995:1649) om byggande av järnväg
(avsnitten 6.2 och 6.3) som börjar med ?Kulturutskottet vill erinra om? och
slutar med ?2 i denna del? bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Kr30 (m) måste andra vägar än lagstiftning sökas för att
fördjupa insikten om behovet av en god estetiskt tilltalande stads- och
landskapsmiljö. För detta behövs i stället för lagstiftning en bättre
information än i dag. Det gäller bl.a. att så tidigt som möjligt i
bebyggelseprocessen väga samman ekonomi och estetik när det gäller funktion och
utformning.
Att kunna påverka utformningen av sin närmaste omgivning är en sann
demokratifråga. Det stora intresset för den gemensamma miljön måste bättre tas
till vara av kommunerna. De diskussioner och problem som i dag är en följd av
misslyckade satsningar på byggnadsområdet och som i efterhand leder till
protester måste ersättas av väsentligt förbättrad information från de
planansvariga både med avseende på innehållet och hur man når ut till de
berörda.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion Kr30 (m) yrkande 2 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om
information i plan- och byggfrågor.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande information i plan- och byggfrågor
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr30 yrkande 2 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Begreppet estetiskt tilltalande (mom. 9)
Charlotta L Bjälkebring (v) och Fanny Rizell (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Plan- och bygglagen
(1987:10, väglagen (1971:948) och lagen (1995:1649) om byggande av järnväg
(avsnitten 6.2 och 6.3) som börjar med ?Kulturutskottet har? och slutar med
?yrkande 3? bort ha följande lydelse:
Utskottet har anslutit sig till förslaget i propositionen om ändringar i PBL,
väglagen och lagen om byggande av järnväg. Ett genomförande av lagförslagen
innebär att det bättre än för närvarande ges möjligheter att beakta hur de
estetiska värdena skall hävdas och tas till vara vid utformningen av vår byggda
och formade miljö. Som anförs i motionerna Kr34 (kd) och Kr38 (v) bör begreppet
estetiskt tilltalande utvecklas för att närmare kunna tillämpas i den praktiska
hanteringen. Det finns goda skäl att instämma med motionärerna om att begreppet
bör preciseras. Boverket bör ges i uppdrag att i samråd med andra myndigheter i
råd och anvisningar stödja en utveckling mot en estetiskt tilltalande
utformning av bebyggelsen. Vad nu förordats är i sak en anslutning till yrkande
1 i motion Kr34 (kd) och till yrkande 3 i motion Kr38 (v). Riksdagen bör med
anledning av de båda motionsyrkandena som sin mening ge regeringen till känna
vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande begreppet estetiskt tilltalande
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Kr34 yrkande 1 och
1997/98:Kr38 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
6. Arkitektens roll och ställning (mom. 11)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Elizabeth Nyström (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Plan- och bygglagen
(1987:10), väglagen (1971:948) och lagen (1995:1649) om byggande av järnväg
(avsnitten 6.2 och 6.3) som börjar med ?I det föregående? och slutar med
?yrkande 2? bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottets mening av största betydelse att intentionerna i
fattade beslut om byggande beaktas vid genomförandet. Arkitekten spelar här en
nyckelroll. Arkitekten bör också i sitt uppdrag ha att medverka vid
genomförandet av bygget. Vidare bör arkitekten redan i sitt ursprungliga
uppdrag ha ett betydande inflytande över den konstnärliga utsmyckningen. Denna
bör redan från början vara anpassad till byggobjektet och dess omgivning.
Vad utskottet här anfört om arkitektens roll bör riksdagen med anledning av
motion Kr30 (m) yrkande 2 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande arkitektens roll och ställning
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr30 yrkande 2 i denna del och med
anledning av motion 1997/98:Kr35 yrkande 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
7. Vissa yrkesgruppers inflytande över byggprocessen (mom. 12)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Plan- och bygglagen
(1987:10), väglagen (1971:948) och lagen (1995:1649) om byggande av järnväg
(avsnitten 6.2 och 6.3) som börjar med ?Utskottet kan? och slutar med ?8
avstyrks? bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad som anförs i motion Kr38 (v) bör det som motionärerna
betecknar som ?den osynliggjorda kompetensen? tas till vara vid överläggningar
och beslut om vården och förvaltningen av det befintliga byggnadsbeståndet. Två
nyckelgrupper är antikvarier och hantverkare, vilka har stor betydelse för att
hög kvalitet skall uppnås. Även byggnadsarbetares, fastighetsskötares,
elektrikers och målares kunskaper bör tas till vara. Vad utskottet anfört bör
riksdagen med bifall till motion Kr38 (v) yrkande 8 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande vissa yrkesgruppers inflytande över byggprocessen
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:38 yrkande 8 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Boendeplaneringsprogram, bygglovsansökan och bygganmälan vid byggstart
(mom. 13)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Plan- och bygglagen
(1987:10), väglagen (1971:948) och lagen (1995:1649) om byggande av järnväg
(avsnitten 6.2 och 6.3) som börjar med ?Bostadsutskottet erinrar? och slutar
med ?- motionsyrkandena? bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Kr38 (v) finns det goda skäl för uppfattningen att
kommunerna skall vara skyldiga att upprätta särskilda boendeplaneringsprogram
som skall antas i samband med den obligatoriska översynen av översiktsplanen.
Dessa boendeplaneringsprogram skall förmedla en beskrivning av tillståndet i
den byggda miljön och hur man vill förändra frågor som berör den fysiska
miljön, trafikfrågor, segregationsproblem, utvecklingen mot det ekologiskt
hållbara boendet, liksom naturligtvis de estetiska värdenas betydelse.
Programmen skall sedan antas av kommunfullmäktige och föregås av en bred debatt
med demokratisk förankring.
När det gäller själva byggprocessen bör förändringar göras för att ge
allmänna intressen större insyn och påverkansmöjligheter när det gäller den
byggda miljön.
Några formella krav ställs inte i dag för samråd med byggnadsnämnden innan en
bygglovsansökan lämnas in. När det gäller igångsättning av ett bygge räcker det
med en bygganmälan senast tre veckor före byggstart. Utskottet delar
motionärernas uppfattning om att formerna för bygganmälan bör ses över.
Förfarandet avseende bygganmälan inför byggstart bör utvecklas för att ge
större tyngd åt allmänintressen, för att uppnå effektivitet i själva
byggprocessen och därmed lägre kostnader samt för att på bästa sätt ta till
vara estetiska värden. Det är också viktigt med tanke på tillgängligheten för
handikappade, kvalitetsfrågor rörande miljövärden och bästa möjliga val av
material. Boverket bör ges i uppdrag att komma med förslag till förändringar.
Vad utskottet med anledning av yrkandena 4 och 5 i motion Kr38 (v) anfört om
boendeplaneringsprogram, bygglovsansökan och bygganmälan vid byggstart bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande boendeplaneringsprogram, bygglovsansökan och bygganmälan
vid byggstart
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr38 yrkandena 4 och 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Lokal folkomröstning m.m. (mom. 16)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Lokal folkomröstning
m.m. som börjar med ?Hösten 1997? och slutar med ?Yrkandet avstyrks? bort ha
följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som anförs i motion Kr33 (mp) om vikten av att de
boende blir delaktiga i plan- och byggprocessen. Respekt för de boendes
önskemål och samarbete mellan de boende och byggherre minskar risken för
konflikter. Det är de boende som har kunskap om hur området upplevs och hur en
förändring kan öka områdets kvalitet. Vid större infrastrukturförändringar bör
lokala folkomröstningar kunna användas. Det är också viktigt att arkitekter har
kunskap och förmåga för att samarbeta med de boende. De boendes möjlighet till
delaktighet bör beaktas vid arkitekttävlingar.
Vad utskottet här har anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr33 (mp)
yrkandena 6 och 9 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande lokal folkomröstning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr33 yrkandena 6 och 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Viss del av investeringskostnaden till konstnärlig och estetisk utsmyckning
(mom. 18)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Staten som förebild
(avsnitt 7.1) som börjar med ?Kulturutskottet anförde? och slutar med ?yrkande
7? bort ha följande lydelse:
Som förordas i motion Kr33 (mp) bör minst 1 % av den totala
investeringskostnaden vid ny- och ombyggnation - även i vad avser vägar och
järnvägar - avsättas till konstnärlig utsmyckning. Det finns anledning att
erinra om att riksdagen på förslag av bostadsutskottet i mitten av 1980-talet
beslöt om att bidrag till konstnärlig utsmyckning av bostadsområden skulle
kunna beviljas. Denna särskilda bidragsmöjlighet finns tyvärr inte längre. Den
avskaffades förra året. Det är nu hög tid för riksdagen och regeringen att
återigen öka ambitionen i enlighet med vad som föreslås i motion Kr33 (mp) om
investeringar i konstnärlig estetisk utsmyckning.
Regeringen bör skyndsamt förelägga riksdagen förslag i enlighet med vad nu
anförts. Detta bör riksdagen med anledning av motion Kr33 (mp) yrkande 7 som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande viss del av investeringskostnaden till konstnärlig och
estetisk utsmyckning
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr33 yrkande 7 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Materialvalet (mom. 19)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Staten som förebild
(avsnitt 7.1) som börjar med ?I anslutning? och slutar med ?yrkande 12? bort ha
följande lydelse:
De i motion Kr33 (mp) upptagna frågorna om betydelsen av materialval för att
kunna hävda de miljömässiga aspekterna är utomordentligt viktiga och
synnerligen värda att föra fram och tydliggöra. Valet av material bör göras
utifrån ett ekologiskt perspektiv. Detta bör riksdagen med anledning av yrkande
12 i motionen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande materialvalet
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr33 yrkande 12 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Fackliga företrädares utbildning inom estetik, arkitektur och formgivning
(mom. 20)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Staten som förebild
(avsnitt 7.1) som börjar med ?Ändamålet med? och slutar med ?Motionsyrkandet
avstyrks? bort ha följande lydelse:
Utskottet vill i enlighet med motion Kr33 (mp) påminna om statens ansvar för
utbildning och kunskapsspridning när staten är byggherre. För att säkra
delaktighet och kunskaper vid t.ex. en ombyggnad av en arbetsplats bör de
fackliga företrädarna ges möjlighet till utbildning i estetik, arkitektur och
formgivning. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr33
(mp) yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande fackliga företrädares utbildning inom estetik, arkitektur
och formgivning
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr33 yrkande 10 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Samverkan mellan högskola och folkbildning m.m. (mom. 23)
Marianne Andersson (c) och Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Samverkansfrågor
(avsnitt 9.1.3) som börjar ?Utskottet instämmer? och slutar med ?yrkande 2?
bort ha följande lydelse:
Utskottet vill först påminna om att regeringen i propositionen (s. 34-35)
bl.a. tar upp frågan om samverkan i bevarande- och utvecklingsområden.
Effektiva former bör skapas för en förbättrad samverkan i sådana områden mellan
stat, kommun, fastighetsägare och näringsliv. Riksantikvarieämbetet avses få i
uppdrag att hitta lämpliga former för hur denna samverkan kan ske mellan den
offentliga och privata sektorn. Som förs fram i motion Kr33 (mp) finns det
också goda skäl att involvera de boende i detta arbete. Det är viktigt att de
boendes erfarenheter av sin miljö tas till vara. Det är betydelsefullt att de
ges möjligheter att delta i den miljödebatt som rör närmiljön för att kunna
påverka dess utformning.
Utskottet instämmer i vad som anförs i de båda motionerna, Kr33 (mp) och Kr39
(c), om att det är angeläget att öka människors kunskap och förståelse för
betydelsen av att den byggda miljön och de formade produkterna är estetiskt
tilltalande och långsiktigt hållbara. Här har folkbildningen en stor uppgift
att fylla. Den fria och frivilliga folkbildningen bestämmer dock utifrån sina
egna mål över innehållet och utformningen av sin verksamhet. Som anförs i
propositionen är samverkan med folkbildningen av central betydelse för
högskolans förmåga att nå ut till människor. Högskolor och universitet har som
en av sina tre huvuduppgifter att föra ut resultaten av sin verksamhet till det
omgivande samhället. Utskottet anser att samverkan mellan högskolan och
folkbildningen bör öka med syfte att stimulera till debatt och öka förståelsen
för att det är viktigt att åstadkomma en långsiktig, bra, uthållig och
estetiskt tilltalande boendemiljö. Genom en sådan verksamhet bör forskare och
folkbildare kunna hjälpa till att hitta nya samverkansformer för utveckling av
boendemiljön.
Riksdagen bör med anledning av yrkande 8 i motion Kr33 (mp) och yrkande 2 i
motion Kr39 (c) som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om
de boendes delaktighet i utvecklingen av sin boendemiljö och om folkbildningens
och högskolans betydelse för en bättre kunskap och en levande debatt om
bebyggelsefrågor.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:
23. beträffande samverkan mellan högskola och folkbildning m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Kr33 yrkande 8 och
1997/98:Kr39 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
14. Byggforskningsrådet (mom. 25)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Forskning (avsnitt
9.1.4) som börjar ?Enligt bostadsutskottets? och slutar med ?yrkande 11? bort
ha följande lydelse:
I 1998 års ekonomiska vårproposition (prop. 1997/98:150 s. 108) anges att det
finns anledning att reducera resurserna till byggforskningen i dess nuvarande
former. Tyvärr verkar det som om de farhågor som förs fram i motion Kr33 (mp)
om neddragningen av verksamheten vid Byggforskningsrådet (BFR) skulle kunna
komma att förverkligas. Ett beslut om BFR:s framtida inriktning och omfattning
bör övervägas av den forskningspolitiska utredningen. Det finns inte några
bärande skäl för att behandla frågan om verksamheten vid BFR separat.
Vad nu anförts om överväganden om verksamheten vid BFR bör riksdagen med
anledning av yrkande 11 i motion Kr33 (mp) som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:
25. beträffande Byggforskningsrådet
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr33 yrkande 11 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Praktik för studenter (mom. 26)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Praktik för studenter
(avsnitt 9.1.5) som börjar med ?Utskottet instämmer? och slutar med ?av
utskottet? bort ha följande lydelse:
Riksdagen bör i enlighet med vad som anförs bl.a. i motion Kr33 (mp) uttala
att praktikplatser inom statliga myndigheter m.m. bör säkerställas för
arkitekt- och ingenjörsstuderande. Ett särskilt program bör utarbetas.
Riksdagen bör med bifall till motion Kr33 (mp) yrkandena 3 och 4 som sin mening
ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:
26. beträffande praktik för studenter
att riksdagen med bifall till motion Kr33 yrkandena 3 och 4 samt med anledning
motionerna 1997/98:Kr32, 1997/98:Kr34 yrkande 2, 1997/98:Kr36 och
1997/98:Kr39 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
16. Praktik för studenter (mom. 26)
Fanny Rizell (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Praktik för studenter
(avsnitt 9.1.5) som börjar med ?Utskottet instämmer? och slutar med ?av
utskottet? bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som anförs i propositionen och motionerna om att de
statliga myndigheter som bygger och förvaltar byggnader och anläggningar bör
redovisa åtgärder för hur praktikmöjligheterna för de studerande inom
arkitektur skall förbättras. Vidare bör dessa myndigheter i enlighet med motion
Kr34 (kd) ägna särskild omsorg åt nyrekryteringen av nyutbildade för att
säkerställa den yrkeskompetens de behöver. Utskottet föreslår att riksdagen med
bifall till motion Kr34 (kd) yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:
26. beträffande praktik för studenter
att riksdagen med bifall till motion Kr34 yrkande 2 samt med anledning
motionerna 1997/98:Kr32, Kr33 yrkandena 3 och 4, 1997/98:Kr36 och
1997/98:Kr39 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
17. Waldorfskolans pedagogiska modell m.m. (mom. 27)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Förskola och skola
(avsnitt 9.2) som börjar med ?Vid förnyelsen? och slutar med ?och 14? bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att regeringen vid sitt sökande efter pedagogiska modeller
för att integrera arkitektur, formgivning och design i skolarbetet bör
uppmärksamma Waldorfskolans pedagogiska modell.
Vidare anser utskottet att formkunskap bör ges större tyngd i grundskolan.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr33 (mp) yrkandena
13 och 14 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:
27. beträffande Waldorfskolans pedagogiska modell m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr33 yrkandena 13 och 14 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Propositionens lagförslag
Förslag till lag om ändring i väglagen (1971:948)
Härigenom föreskrivs att 4 och 13 §§ väglagen (1971:948)1 skall ha följande
lydelse.
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse          |Föreslagen lydelse       |
--------------------------------------------------------
|                       4  §2                          |
--------------------------------------------------------
|Väghållning omfattar byggande av väg och drift av väg.|
-------------------------------------------------------
|Vid   väghållning   skall  | Vid   väghållning  skall|
|tillbörlig  hänsyn  tagas  |tillbörlig hänsyn tas till|
|till  enskilda  intressen  |enskilda   intressen  och|
|och     till     allmänna  |till  allmänna intressen,|
|intressen,          såsom  |såsom     trafiksäkerhet,|
|trafiksäkerhet,            |miljöskydd, naturvård och|
|miljöskydd, naturvård och  |kulturmiljö.  En estetisk|
|kulturmiljövård.           |utformning          skall|
|                           |eftersträvas.            |
--------------------------------------------------------
|                       13  §                          |
-------------------------------------------------------
|Vid byggande av väg skall  | Vid   byggande   av  väg|
|tillses,  att  vägen  får  |skall  tillses, att vägen|
|sådant läge och utförande  |får   sådant   läge   och|
|att  ändamålet  med vägen  |utförande  att  ändamålet|
|vinnes med minsta intrång  |med   vägen   vinnes  med|
|och olägenhet utan oskälig |minsta     intrång    och|
|kostnad.                   |olägenhet   utan  oskälig|
|                           |kostnad, och  att  hänsyn|
|                           |tas   till   stads-   och|
|                           |landskapsbilden  och till|
|                           |natur- och kulturvärden. |
-------------------------------------------------------
------------------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.





1 Lagen omtryckt 1987:459.
2 Senaste lydelse 1988:953. Med viss ändring av lagtexten i propositionen
återger utskottet den korrekta nuvarande lydelsen av paragrafen.
En komplettering av kursiveringarna i propositionens lagtext har gjorts. Detta
innebär att orden ?tagas? och ?kulturmiljövård? i vänsterspalten och ordet
?tas? i högerspalten har kursiverats.

Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 §, 3 kap. 1 och 10 §§ samt 11 kap. 1 §
plan- och bygglagen (1987:10)1 skall ha följande lydelse.
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse          |Föreslagen lydelse       |
--------------------------------------------------------
|                       2 kap.                         |
| 2  §2                                                |
-------------------------------------------------------
|Planläggning  skall,  med  | Planläggning  skall, med|
|beak-tande  av natur- och  |beak-tande  av natur- och|
|kulturvärden,  främja  en  |kulturvärden,  främja  en|
|ändamålsenlig struktur av  |ändamålsenlig struktur och|
|bebyggelse,  grönområden,  |en  estetiskt tilltalande|
|kommunikationsleder   och  |utformning av bebyggelse,|
|andra  anläggningar. Även  |grönområden,             |
|en  från  social synpunkt  |kommunikationsleder   och|
|god    livsmiljö,    goda  |andra  anläggningar. Även|
|miljöförhållanden i övrigt |en  från  social synpunkt|
|samt  en  långsiktigt god  |god    livsmiljö,    goda|
|hushållning  med mark och  |miljöförhållanden i övrigt|
|vatten och med energi och  |samt  en  långsiktigt god|
|råvaror   skall  främjas.  |hushållning  med mark och|
|Hänsyn   skall  tas  till  |vatten och med energi och|
|förhållandena           i  |råvaror   skall  främjas.|
|angränsande kommuner.      |Hänsyn   skall  tas  till|
|                           |förhållandena           i|
|                           |angränsande kommuner.    |
--------------------------------------------------------
|Vad som anges i första stycket  skall  beaktas  även i|
|andra ärenden enligt denna lag.                       |
--------------------------------------------------------
|                       3 kap.                         |
| 1  §                                                 |
-------------------------------------------------------
|Byggnader  skall placeras  | Byggnader skall placeras|
|och utformas  på ett sätt  |och  utformas på ett sätt|
|som är lämpligt med hänsyn |som är lämpligt med hänsyn|
|till     stads-     eller  |till     stads-     eller|
|landskapsbilden  och till  |landskapsbilden  och till|
|natur-  och kulturvärdena  |natur-  och kulturvärdena|
|på   platsen.   Byggnader  |på   platsen.   Byggnader|
|skall ha en yttre form och |skall ha en yttre form och|
|färg,  som är lämplig för  |färg   som  är  estetiskt|
|byggnaderna som sådana och |tilltalande,  lämplig för|
|ger en god helhetsverkan.  |byggnaderna som sådana och|
|                           |som     ger     en    god|
|                           |helhetsverkan.           |
--------------------------------------------------------
|                       10  §3                         |
-------------------------------------------------------
|Ändringar  av  en byggnad  | Ändringar  av en byggnad|
|skall  utföras varsamt så  |skall  utföras varsamt så|
|att   byggnadens  särdrag  |att            byggnadens|
|beaktas  och  dess  bygg-  |karaktärsdrag beaktas och|
|nadstekniska, historiska,  |dess    byggnadstekniska,|
|kultur-       historiska,  |historiska,              |
|miljömässiga          och  |kulturhistoriska,        |
|konstnärliga  värden  tas  |miljömässiga          och|
|till vara.                 |konstnärliga  värden  tas|
|                           |till vara.               |
-------------------------------------------------------
1 Lagen omtryckt 1992:1769.
2 Senaste lydelse 1995:1197.
3 Senaste lydelse 1994:852.


-------------------------------------------------------
| Nuvarande lydelse         | Föreslagen lydelse      |
--------------------------------------------------------
|                      11 kap.                         |
|                          1  §                        |
--------------------------------------------------------
|Utöver  de uppgifter byggnadsnämnden har enligt övriga|
|föreskrifter i denna lag skall nämnden                |
-------------------------------------------------------
|1.  verka   för   en  god  | 1.   verka  för  en  god|
|byggnads-  kultur samt en  |byggnads-  kultur samt en|
|god       stads-      och  |god     och     estetiskt|
|landskapsmiljö,            |tilltalande   stads-  och|
|                           |landskapsmiljö,          |
--------------------------------------------------------
|2.  uppmärksamt följa den allmänna  utvecklingen  inom|
|kommunen  och  dess  närmaste  omgivning  samt  ta  de|
|initiativ som behövs i frågor om planläggning, byggande|
|och fastighetsbildning,                               |
| 3.  samarbeta  med  myndigheter,  organisationer  och|
|enskilda  vilkas  arbete  och intressen berör nämndens|
|verksamhet,                                           |
| 4.  lämna  råd  och  upplysningar  i  frågor  som rör|
|nämndens verksamhet,                                  |
| 5.  övervaka  efterlevnaden av denna lag och med stöd|
|av lagen meddelade föreskrifter och beslut.           |
| Byggnadsnämnden  skall  ta  till  vara de möjligheter|
|lagen  ger  att  förenkla och underlätta  ärenden  för|
|enskilda  och  bör  därvid   verka   för   att  lagens|
|föreskrifter om begränsning av bygglovsplikten  vinner|
|tillämpning.                                          |
--------------------------------------------------------
-----------------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.









Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 § lagen (1995:1649) om byggande av järnväg
skall ha följande lydelse.
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse          |Föreslagen lydelse       |
--------------------------------------------------------
|                       1 kap.                         |
| 3  §1                                                |
-------------------------------------------------------
|Vid    planläggning    av  | Vid    planläggning   av|
|järnväg  och vid prövning  |järnväg  och vid prövning|
|av ärenden om byggande av  |av ärenden om byggande av|
|järnväg    skall    lagen  |järnväg    skall    lagen|
|(1987:12)  om hushållning  |(1987:12)  om hushållning|
|med   naturresurser  m.m.  |med   naturresurser  m.m.|
|tillämpas.            Vid  |tillämpas.            Vid|
|planläggning, byggande och |planläggning, byggande och|
|underhåll av järnväg skall |underhåll av järnväg skall|
|hänsyn   tas   till  både  |hänsyn   tas   till  både|
|enskilda   och   allmänna  |enskilda   intressen  och|
|intressen.                 |all-männa intressen såsom|
|                           |miljöskydd, naturvård och|
|                           |kulturmiljö.  En estetisk|
|                           |utformning          skall|
|                           |eftersträvas.            |
--------------------------------------------------------
|                        4  §                          |
-------------------------------------------------------
|Vid    planläggning   och  | Vid   planläggning   och|
|byggande av järnväg skall  |byggande av järnväg skall|
|tillses, att järnvägen får |tillses, att järnvägen får|
|ett   sådant   läge   och  |ett   sådant   läge   och|
|utförande  att  ändamålet  |utförande  att  ändamålet|
|med  järnvägen  vinns med  |med  järnvägen  vinns med|
|minsta     intrång    och  |minsta     intrång    och|
|olägenhet   utan  oskälig  |olägenhet   utan  oskälig|
|kostnad.                   |kostnad,  och  att hänsyn|
|                           |tas   till   stads-   och|
|                           |landskapsbilden  och till|
|                           |natur- och kulturvärden. |
-------------------------------------------------------
-------------------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.


1 En ändring av kursiveringarna i propositionens lagtext har gjorts. Detta
innebär att orden ?och allmänna intressen? i högerspalten har ändrats till rak
stil.
Bostadsutskottets yttrande
1997/98:BoU6y
Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design
Till kulturutskottet
Kulturutskottet har beslutat bereda bostadsutskottet tillfälle att yttra sig
över proposition 1997/98:117 Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur,
formgivning & design jämte de med anledning av propositionen väckta motionerna
i vad ärendet berör bostadsutskottets beredningsområde.
Sammanfattning
Bostadsutskottet tillstyrker förslagen i propositionen i vad avser ändringarna
i plan- och bygglagen.
Samtliga motioner avstyrks. Nio avvikande meningar har avgivits.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1997/98:117 föreslagit riksdagen att
dels anta regeringens förslag till
1. lag om ändring i väglagen (1971:948),
2. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),
3. lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg,
4. mål för en statlig politik för arkitektur, formgivning och design (avsnitt
5),
dels godkänna
5. ett tidsbegränsat nationellt uppdrag inom området formgivning och design
(avsnitt 10.2).
Propositionen behandlas i detta yttrande i vad avser momenten 2 och 4, det
sistnämnda i motsvarande del.
Motionerna
I yttrandet behandlas de med anledning av propositionen väckta motionerna
1997/98:Kr30 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till komplettering av väglagen,
plan- och bygglagen samt lagen om byggande av järnväg, (yrkandet behandlas i
motsvarande del)
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arkitekternas utbildning och roll samt om behovet av bättre
information i plan- och byggfrågor. (Yrkandet behandlas i motsvarande del.)
1997/98:Kr33 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det ekologiska perspektivet och det konstnärliga inslaget skall
finnas med och genomsyra hela processen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att minst en procent av investeringskostnaden avsätts för
konstnärlig och estetisk utsmyckning vid all ny- och ombyggnation, dvs. även
vid ny- och ombyggnation av vägar, järnvägar och broar, (yrkandet behandlas i
motsvarande del)
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att forskare och folkbildare hjälper till att föra debatt och hitta
samverkansformer vid utveckling av boendemiljö,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det befintliga Byggforskningsrådet inte minskas under tiden den
forskningspolitiska utredningen pågår, utan att det inlemmas i densamma,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att val av material tillmäts stor betydelse vid ny- och
ombyggnation. (yrkandet behandlas i motsvarande del)
1997/98:Kr34 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tydlighet i tolkningen av begreppet ?estetiskt tilltalande?,
(yrkandet behandlas i motsvarande del)
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att den fysiska miljön ökar tillgängligheten för
handikappade.
1997/98:Kr35 av Ola Rask (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förändringar i lagstiftningen för att förstärka arkitektens
ställning under byggprocessen.
1997/98:Kr37 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning genomförs i syfte att
åstadkomma en lagstiftning som förhindrar en förfulning av bebyggelse,
1997/98:Kr38 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljömål,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillgänglighetsmål,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att utveckla begreppet estetiskt tilltalande utformning
av bebyggelsen, (yrkandet behandlas i motsvarande del)
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunernas skyldighet att upprätta särskilda
boendeplaneringsprogram,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande bygglovsansökningar och bygganmälan,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om EG-rätten och byggande.
Utskottet
Ändringar i plan- och bygglagen
I propositionen anförs att ändringar bl.a. i plan- och bygglagen (PBL) bör
göras så det av lagen klart framgår att estetiska värden skall beaktas och tas
till vara vid utformningen av vår byggda miljö.
Regeringsförslaget om ändringar i PBL innebär följande.
1. En estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden,
kommunikationsleder och andra anläggningar anges uttryckligen som ett allmänt
intresse (2 kap. 2 §).
Genom att den nya bestämmelsen placeras i den ovan angivna paragrafen
markeras enligt propositionen att det är frågan om grundläggande kvalitetskrav.
Utskottet vill dock fästa uppmärksamheten på vad i propositionen anförs (s. 16)
om att avsikten med ändringarna bl.a. i PBL inte är att åstadkomma en
förskjutning mellan de allmänna och enskilda intressen som skall vägas mot
varandra. Utskottet återkommer nedan till denna fråga.
2. I PBL föreslås anges att byggnader skall ha en yttre form och färg som är
estetiskt tilltalande (3 kap. 1 §). I propositionen görs den bedömningen att
den i förhållande till den äldre byggnadslagstiftningen förändrade synen på
vikten av estetiska värden inte fått det i PBL åsyftade genomslaget. Det anförs
att väl underbyggda och tydligt motiverade ställningstaganden från kommunens
sida underlättar förståelsen för dessa värden. Sådana värden bör behandlas i
planbeskrivningar.
3. I PBL föreslås vidare införas en bestämmelse om att ändringar av byggnader
skall utföras varsamt så att byggnaders karaktärsdrag i stället för som nu
deras särdrag skall beaktas (3 kap. 10 §). Den terminologiska förändringen
avses ge möjlighet att lyfta fram det som verkligen karakteriserar en byggnad
och dess samspel med omgivningen. Enligt propositionen leder begreppet särdrag
lätt tanken till enstaka unika detaljer hos den enskilda byggnaden. Ett
genomförande av den nu redovisade förändringen anges innebära att estetiska och
kulturhistoriska kvaliteter i den vardagliga bebyggelsemiljön skall tas till
vara. Det kan röra sådant som byggnadsmaterial, takutformning, färgsättning och
form.
4. Slutligen föreslås att en bestämmelse införs av innebörd att den eller de
nämnder som skall fullgöra kommunens uppgift inom plan- och byggnadsväsendet -
i PBL betecknad byggnadsnämnd - skall verka för en estetiskt tilltalande stads-
och landskapsmiljö (11 kap. 1 §).
Den grundläggande frågan om behovet av ändringar i PBL för att hävda de
estetiska värdena tas upp i motion 1997/98:Kr30 (m). Motionärerna har ingen
annan uppfattning än den som förs fram i propositionen om att den gemensamma
miljön är av stor vikt för oss alla. Härvidlag är inte minst miljömässiga och
estetiska kvaliteter viktiga. De anför att uppfattningen om vad som är vackert
eller ändamålsenligt är en subjektiv bedömning där olika faktorer tillmäts
olika vikt. Arkitektur är en skapande konstform. Konst och skapande kultur kan
inte lagstiftas fram. Innebörden i motionen är att estetiska kvaliteter redan i
dag kan hävdas med stöd av PBL. Motionärernas slutsats är att riksdagen bör
avslå regeringens förslag till ändringar i PBL. Ett sådant förslag förs fram i
yrkande 1 i motsvarande del. I motionens yrkande 2 i motsvarande del föreslås
ett riksdagens tillkännagivande till regeringen om behovet av bättre
information i plan- och byggfrågor. En sådan information skulle förbättra den
offentliga diskussionen i frågor som rör utformningen av den byggda miljön.
Utskottet vill med anledning av förslagen till ändringar i PBL och med
anledning av förslagen i motion 1997/98:Kr30 (m) i vad den behandlas i detta
yttrande anföra följande. Även om det inte främst tillkommer bostadsutskottet
att bedöma frågan om behovet av ett handlingsprogram för arkitektur,
formgivning & design har utskottet uppmärksammat att en stor uppslutning i
motioner finns när det gäller att ge de arkitekturpolitiska frågorna större
tyngd än de har i dag. Som exempel på positiva uttalanden om
handlingsprogrammet kan tas motionerna 1997/98:Kr33 (mp), 1997/98:Kr34 (kd),
1997/98:Kr37 (c) och 1997/98:Kr38 (v). Dessa motioner behandlas nedan i vad de
rör bostadsutskottets beredningsområde. Utskottet delar uppfattningen i
propositionen och i dessa motioner om att handlingsprogrammet bör förverkligas.
Den kritik mot de föreslagna PBL-ändringarna som tas upp i m-motionen ger
emellertid utskottet anledning att något utveckla sin syn på frågan.
Som framgått ovan är avsikten med lagförslagen enligt propositionen inte att
åstadkomma en förskjutning mellan å ena sidan de allmänna och å andra sidan de
enskilda intressen som skall vägas mot varandra. Avsikten med lagändringarna
är, fortfarande enligt propositionen, att ge de estetiska värdena en tydligare
ställning. I propositionen erinras om att förarbetena till den s.k. PBL-
propositionen (prop. 1985/86:1 s. 479 f.) ger stöd att ställa krav på en sådan
placering, utformning och färgsättning att den yttre miljön får en god estetisk
kvalitet. Vad nu refererats om regeringens inställning skulle kunna leda till
slutsatsen att några ändringar i PBL inte skulle vara erforderliga för att
kunna hävda de estetiska värdena i vår bebyggelsemiljö. Utskottet vill
emellertid inte motsätta sig de i propositionen föreslagna ändringarna i PBL.
Motivet för dessa anges i propositionen främst vara att dagens bestämmelser i
PBL stämmer mindre väl överens med den förändrade synen på vikten av att hävda
det estetiska i bebyggelsemiljön. PBL i sin nuvarande utformning anses inte ha
fått de genomslag som åsyftats.
Ett genomförande av ändringarna i PBL avses således att ytterligare markera
att planläggningen också skall främja en estetiskt tilltalande utformning av
bl.a. vår bebyggelsemiljö. Utskottet finner det viktigt att kommunerna i
arbetet med översiktsplaneringen formulerar övergripande mål för hur kravet på
en estetiskt tilltalande miljö skall kunna tillgodoses. Sammanfattningsvis
anser utskottet att ändringarna i PBL kommer att innebära att också det
estetiska perspektivet i vår miljö kommer att kunna hävdas i rimlig omfattning.
Med hänvisning till vad nu anförts och i propositionen föreslagits om
ändringar i PBL tillstyrker utskottet lagförslaget. Avslagsyrkandet i motion
1997/98:Kr30 (m), yrkande 1 i motsvarande del, avstyrks alltså.
Inte heller är utskottet berett tillstyrka motionens yrkande 2 i motsvarande
del om behovet av bättre information i plan- och byggfrågor. Utskottet vill
erinra om att Boverket - enligt regleringsbrevet - genom lättillgänglighet och
tydlig information skall bidra till enhetlig tillämpning bl.a. av PBL. Dessutom
vill utskottet erinra om vad i propositionen (s. 48) anförs om betydelsen av
Stadsmiljörådets verksamhet. Rådet som är ett rådgivande organ inom Boverket
har till uppgift att verka för att den byggda miljön utvecklas så att den
främjar god livskvalitet samt stimulera till debatt i den andan. Slutligen bör
erinras om att verket enligt sin instruktion (SFS 1996:124) har att informera
om nya eller ändrade regler inom sitt verksamhetsområde.
Vad nu redovisats leder utskottet till uppfattningen att det kan antas att
sådana informationsinsatser som tagits upp i motion 1997/98:Kr30 (m) kommer att
genomföras utan någon riksdagens begäran, om behov därav anses erforderligt.
Med det anförda avstyrker utskottet yrkande 2 i motionen i motsvarande del.
I motion 1997/98:Kr38 (v) yrkande 3 föreslås ett riksdagens tillkännagivande
till regeringen om behovet av att utveckla begreppet ?estetiskt tilltalande
utformning av bebyggelsen?. Motionärerna föreslår att bl.a. Boverket ges ett
uppdrag med detta syfte. Också i motion 1997/98:Kr34 (kd) yrkande 1 föreslås
att tolkningen av begreppet görs tydlig så att klara riktlinjer för tillämpning
av lagstiftningen skapas. De båda yrkandena behandlas i detta yttrande vad rör
PBL.
Även i propositionen (s. 17) tas upp frågan om det lämpliga i att precisera
begreppet ?estetiskt tilltalande? och vad en sådan precisering i så fall skall
innehålla. I propositionen anförs i denna del sammanfattningsvis att det är
svårt att finna en lämplig utformning av vad som avses med estetiska värden.
Estetiska värderingar är bedömningar och därmed, liksom andra värderingar,
föränderliga över tiden. Estetiska krav måste utgå från värderingar som har en
allmän acceptans.
Utskottet har förståelse för den uppfattning som redovisas i propositionen.
Mot denna uppfattning, som delvis är utgångspunkten för de nu behandlade
motionerna, kan berättigad kritik inte anföras. Även om det finns brister när
det gäller utformning av den byggda miljön finns enligt utskottets mening inte
tillräcklig anledning för riksdagen att ge sitt stöd för en uppfattning som
skulle innebära att en utveckling av det estetiska perspektivet skulle
begränsas eller ges en viss inriktning. Det kan nämligen på goda grunder
befaras att en precisering av begreppet ?estetiskt tilltalande? skulle kunna få
en effekt motsatt den motionärerna eftersträvar. Statsmakterna har ett
självklart ansvar för utvecklingen av den byggda miljön. Detta konstaterande
innebär emellertid inte att riksdag och regering genom uttalande i den ena
eller andra riktningen skall formulera de ytterligare motiv som enligt
motionärerna bör vägleda ändringarna i PBL. Tvärtom finns goda skäl för
uppfattningen att de estetiska värdena och kvaliteterna bäst utvecklas och
vidmakthålls genom olika insatser och initiativ på den lokala nivån bl.a. genom
att sådana värden i befintliga miljöer tas till vara och förstärks. Utskottet
finner de i propositionen framförda motiven nu tillräckliga. När lagstiftningen
varit i kraft någon tid får det anses naturligt att följa upp om lagändringarna
haft åsyftad effekt.
Med hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet bifall till de nu
behandlade v- och kd-motionerna i de delar som behandlar frågan om begreppet
?estetiskt tilltalande?.
I motion 1997/98:Kr37 (c) yrkande 1 föreslås ett riksdagens tillkännagivande
till regeringen om att en utredning genomförs i syfte att åstadkomma en
lagstiftning som förhindrar en förfulning av bebyggelsen. Motionären hänvisar
till att man i Norge har en lagstiftning med denna inriktning.
Som framgått av vad ovan redovisats är avsikten med de föreslagna ändringarna
i PBL att öka medvetenheten om de estetiska värdena och kvaliteterna i
bebyggelsemiljön och ge dessa företeelser ökad tyngd. Avsikten med ändringarna
i PBL är givetvis att inte acceptabla bebyggelsemiljöer skall kunna förhindras
samt att befintliga sådana miljöer skall kunna ges en mera tilltalande
utformning i vart fall sett i ett någorlunda långt perspektiv.
Även om det kan vara vanskligt att nu fullt ut bedöma de kommande effekterna
av de ändringar i PBL som föreslås i propositionen finns enligt utskottets
uppfattning inte tillräcklig anledning att göra det i motionen föreslagna
tillkännagivandet om en utredning som förhindrar en förfulning av bebyggelsen.
Syftet med förslaget i motion 1997/98:Kr37 (c) yrkande 1 får anses tillgodosett
utan någon riksdagens ytterligare åtgärd. Motionsförslaget bör avslås av
riksdagen.
En förändring av lagstiftningen för att förstärka arkitektens ställning
föreslås i yrkande 2 i motion 1997/98:Kr35 (s). Motionären anför att det är
viktigt att den ansvarige arkitekten får möjlighet att fullfölja ansvaret för
den arkitektoniska processen. Motionären anser att det finns behov av
förändringar i lagstiftningen så att arkitektens ställning förstärks. Därmed
kommer vi att få en mera genomtänkt arkitektur.
Som utskottet uppfattat motionen avser den att förstärka både den
arkitektkompetens som skall finnas i byggnadsnämnden samt sådant arbete som
avser den arkitektoniska processen utanför nämnden.
I PBL slås fast att det är en kommunal angelägenhet att planlägga
användningen av mark och vatten. Som framgår av vad ovan redovisats föreslås en
ändring i PBL i avsikt att klargöra att detta ansvar även omfattar att verka
för en estetiskt tilltalande miljö. I kommunen tillkommer uppgiften närmast den
eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter inom plan- och
byggnadsväsendet, i lagen betecknad byggnadsnämnd. Enligt PBL (11 kap. 4 §)
skall byggnadsnämnden till sitt biträde ha minst en person med
arkitektutbildning och i övrigt ha tillgång till personal i den omfattning och
med den särskilda kompetens som behövs för att nämnden skall kunna fullgöra
sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt.
Inga delade meningar torde råda om arkitektens yrkeskunskaper skall tas till
vara bl.a. när det gäller vår bebyggelsemiljö i allmänhet. Inte minst viktigt
är detta när det gäller den fråga som nu diskuteras. Utskottet har inte belägg
för annat än att byggnadsnämnderna redan i dag tar till vara den möjlighet det
innebär att ha tillgång till tjänstemän med arkitektkompetens. Lagstiftaren har
genom den ovan redovisade utformningen av PBL också givit uttryck för denna
uppfattning. Om motionärens avsikt är att ansvaret i byggnadsnämnden skall
fördelas annorlunda än i dag tar bostadsutskottet avstånd från motionärens
förslag. Att inflytandet över den arkitektoniska processen skulle förskjutas
från de förtroendevalda i nämnden till dess tjänstemän är utskottet främmande.
Framsynta och progressiva kommunalpolitiker är kapabla att - inom de ramar PBL
ställer upp - ta det ansvar för bebyggelsemiljöns utformning som lagstiftningen
ålägger dem. Att de kommunala förtroendemännen värderar de råd och synpunkter
som den ansvarige tjänstemannen för fram får närmast anses självklart.
Utskottet delar för övrigt uppfattningen i propositionen att frågan om den
kompetens som behövs är tillräckligt reglerad i PBL. Vad gäller den
arkitektoniska processen utöver vad nu behandlats kan det inte, som motionären
föreslår, anses lämpligt att genom förändringar i lagstiftningen förstärka
arkitektens ställning. Det görs bäst genom att på andra sätt öka kompetensen
hos yrkesverksamma bl.a. inom byggande. I propositionen (s. 37-38) behandlas
frågan om en förbättrad utbildning inom arkitektur och samhällsplanering. Den i
motionen aktualiserade frågan har alltså delvis uppmärksammats i propositionen.
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 1997/98:Kr35 (s)
yrkande 2 om arkitektens ställning under byggprocessen.
Förslagen i motion 1997/98:Kr33 (mp) yrkande 1 och 1997/98:Kr38 (v) yrkande 1
går ut på att större hänsyn än i dag skall tas till miljön och kvaliteten i
bebyggelsen. I mp-motionen anförs att det ekologiska perspektivet och det
konstnärliga inslaget skall genomsyra hela byggprocessen. I v-motionen
framhålls det angelägna i att staten verkar för att en hållbar utveckling
kommer till stånd när det gäller den byggda miljön. Motionärerna anser att även
ett miljömål bör finnas bland de mål efter vilka statens insatser i det
arkitekturpolitiska programmet bör bedrivas.
Den omständigheten att ett miljömål inte formulerats så som motionärerna
önskar innebär inte att de miljömässiga och ekologiska strävandena fått stå
tillbaka i handlingsprogrammet. Beträffande den ekologiska aspekten vill
utskottet erinra om vad i propositionen upplysts (s. 30-31) nämligen om de
insatser riksdagen och regeringen gjort och gör i sammanhanget. I propositionen
anförs i denna del bl.a. att kommuner som ansöker om bidrag inom ramen för de
lokala investeringsprogrammen för ekologiska omställningar skall redovisa hur
de arkitektoniska kvaliteterna skall tas till vara. Miljömålet genomsyrar
utformningen av handlingsprogrammet som sådant. Utifrån de aspekter som
bostadsutskottet närmast har att beakta vill utskottet erinra om att flera av
de föreslagna ändringarna i PBL har som motiv just att fokusera på omsorgen om
vår miljö. Bl.a. gäller detta ändringen i 2 kap. 2 § PBL. Denna ändring går,
som anförts ovan, ut på att en estetiskt tilltalande utformning av
bebyggelsemiljön uttryckligen skall anges som ett allmänt intresse i PBL.
Förutom vad nu redovisats finns anledning erinra om att riksdagen efter
förslag av bostadsutskottet initierat ett utredningsarbete om ekologiskt
byggande samt om miljö- och hälsodeklaration av bostäder. Detta arbete som
utförts av Boverket har nyligen redovisats. Enligt vad utskottet erfarit kommer
verkets uppdrag förmodligen att redovisas i den till i maj 1998 aviserade
byggpropositionen.
Med hänvisning till vad nu anförts och mot bakgrund av att riksdagen under
nästa riksmöte kan väntas delvis behandla sådana frågor som tagits upp i
motionerna 1997/98:Kr33 (mp) yrkande 1 och 1997/98:Kr38 (v) yrkande 1 om miljön
och kvaliteten i bebyggelsen avstyrker utskottet bifall till de båda
motionsyrkandena.
I motionerna 1997/98:Kr34 (kd) yrkande 3 och 1997/98:Kr38 (v) yrkande 2 tas
upp frågan om tillgängligheten och att denna bör få en tydligare framtoning i
handlingsprogrammet.
Den av motionärerna aktualiserade frågan har uppmärksammats i propositionen.
Där anförs (s. 20) att de farhågor som under beredningen av propositionen förts
fram om att förändringarna i PBL kan komma att motverka tillgängligheten för
personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga enligt regeringen är
överdrivna. Kraven på tillgänglighet har enligt propositionen starkt stöd i PBL
och i lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m.,
byggnadsverkslagen (BVL). I propositionen framhålls att kravet är ett starkt
allmänt intresse.
Vidare kan erinras om att frågan om tillgänglighet i bebyggelsen har
behandlats av utskottet och riksdagen tidigare i vår (se bet. 1997/98:BoU4 och
BoU5). I sistnämnda betänkande redovisades socialutskottets av riksdagen
godkända betänkande vari anfördes att lagstiftning för att uppnå ökad
tillgänglighet kunde komma i fråga om bl.a. ökad information och kommunala
tillgänglighetsprogram som en del i den kommunala översiktsplaneringen inte
visade sig tillräckliga. Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen senare
under våren uppdra åt Boverket att samordna arbetet med att utforma ett
generellt program för ökad tillgänglighet. En redovisning av det hittills
gjorda arbetet kommer troligen att redovisas i byggpropositionen i maj i år.
Utskottet anser även beträffande denna fråga att resultatet av de pågående
övervägandena i regeringens kansli bör avvaktas. Med det anförda avstyrker
utskottet v- och kd-motionerna i motsvarande delar.
Under denna rubrik i yttrandet behandlar utskottet också motion 1997/98:Kr33
(mp) yrkande 7 och yrkande 12. I yrkande 7 föreslås ett riksdagens
tillkännagivande till regeringen om att minst en procent av
investeringskostnaden för ny- och ombyggnad skall användas till konstnärlig
estetisk utsmyckning. I yrkande 12 föreslås ett riksdagens tillkännagivande av
att val av material skall tillmätas stor betydelse vid ny- och ombyggnation.
Motionsyrkandena behandlas i detta yttrande i vad det avser sådana
bebyggelsemiljöer som hävdas med stöd av PBL.
Det finns anledning att även beträffande de nu redovisade motionsyrkandena
knyta an till vad i propositionen (s. 30-31) anförts bl.a. om de lokala
investeringsprogrammen för ekologisk omställning och utveckling. Regeringen har
inom ramen för programmet bl.a. lyft fram den byggda miljöns betydelse. Således
skall kommunerna i de lokala investeringsprogrammen redovisa hur de
arkitektoniska kvaliteterna tas till var i de projekt för vilka medel söks.
Regeringen anser det vidare viktigt att de arkitektoniska kvaliteterna tas till
vara och utvecklas. I det fortsatta arbetet med arkitektur och formgivning
ingår att behandla frågor om styrmedlens konsekvenser för den byggda och
formade miljön.
De i mp-motionen behandlade frågorna om estetisk utsmyckning och materialval
kan alltså förutses komma att uppmärksammas i det fortsatta arbetet med
arkitektur och formgivning. Något tillkännagivande till regeringen kan därför
inte anses erforderligt. Motionen avstyrks i motsvarande del.
I detta avsnitt av yttrandet behandlar utskottet avslutningsvis yrkande 8 i
motion 1997/98:Kr33 (mp). Ett riksdagens tillkännagivande till regeringen
föreslås som går ut på att forskare och folkbildare bl.a. skall etablera
samverkansformer i avsikt att föra ut debatten om vår boendemiljö.
Utskottet har erfarit att Statens byggforskningsråd (BRF) anslagit medel till
Arkitekternas utvecklingsstiftelse ARKUS för fördjupning och utveckling av
bl.a. sådana frågor som motionärerna aktualiserat. Dessutom vill utskottet
erinra om att regeringen enligt propositionen avser att ge
Riksantikvarieämbetet i uppdrag att studera lämpliga former för hur den
offentliga och privata sektorn skall samverka inom särskilda bevarande- och
utvecklingsområden. Syftet med förslaget i mp-motionen om samverkansformer för
att fördjupa kunskapen om vår boendemiljö får därmed anses i inte ringa del
tillgodosett utan någon riksdagens åtgärd. Yrkande 8 i mp-motionen 1997/98:Kr33
avstyrks med hänvisning till det anförda.
Övriga frågor
I detta avsnitt behandlar bostadsutskottet fyra motionsyrkanden som inte direkt
kan anses ha anknytning till proposition 1997/98:117. Det gäller yrkandena 4-6
i motion 1997/98:Kr38 (v) och yrkande 11 i motion 1997/98:Kr33 (mp).
I yrkande 4 i v-motionen föreslås ett riksdagens tillkännagivande till
regeringen om att kommunerna skall ha skyldighet att upprätta
boendeplaneringsprogram i anslutning till arbetet med den kommunala
översiktsplanen. I yrkande 5 förordas ett tillkännagivande av innebörd att
formerna runt bygglovsansökan liksom bygganmälan inför byggstart bör utvecklas
för att ge större tyngd åt allmänintresset. Syftet är enligt motionärerna att
uppnå effektivitet i byggprocessen.
Utskottet instämmer med motionärerna när de erinrar om att Vänsterpartiet vid
upprepade tillfällen fört fram kravet på boendeplaneringsprogram. Senast
behandlades frågan av riksdagen i december 1997. Utskottet vill nu erinra om
att av översiktsplanen bl.a. skall framgå kommunens syn på hur den byggda
miljön skall utvecklas och bevaras. Program av den typ motionärerna önskar kan
arbetas fram i anslutning till översiktsplanarbetet. Någon skyldighet härvidlag
kan inte anses erforderlig. Det bör överlåtas åt den enskilda kommunen att i
detta hänseende ge planarbetet den inriktning och omfattning som kan anses
lämplig. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1997/98:Kr38 (v) yrkande 4.
Även frågan om bygganmälan har utskottet behandlat tidigare under riksmötet
(se bet. 1997/98:BoU4). Utskottet erinrade då bl.a. om att vissa överväganden
om byggkontrollens utformning pågick i regeringens kansli. Nu kan tilläggas att
i den till i maj 1998 aviserade byggpropositionen överväganden om byggkontroll
och bygganmälan kan förväntas. Regeringens kommande förslag bör avvaktas.
Motionsyrkandet avstyrks.
Utskottet gör samma bedömning beträffande yrkande 11 i motion 1997/98:Kr33
(mp). Förslaget i denna motion är att någon neddragning av Byggforskningsrådets
(BFR) verksamhet inte bör ske så länge den forskningspolitiska utredningen
pågår. Frågan bör, enligt motionärerna, i stället övervägas av den utredningen.
Också frågan om BFR:s verksamhet kommer att redovisas i den till i maj i år
aviserade byggpolitiska propositionen. Motionsyrkandet bör avslås av riksdagen.
I motion 1997/98:Kr38 (v) tas upp frågan om EG-rätten och byggandet.
Motionärerna föreslår ett riksdagens tillkännagivande till regeringen om att
denna aktivt bör delta vid utformningen av sådana EG-direktiv som bl.a. styr
byggande.
Utskottet, som vid olika tillfällen erhållit information bl.a. om regeringens
arbete inom EU avseende frågor som regleras i det s.k. byggproduktdirektivet,
har inte anledning till annat antagande än att dessa frågor drivs med den
målmedvetenhet som också motionärerna finner väsentlig. Ett tillkännagivande
enligt deras förslag kan inte anses tjäna något reellt syfte. Utskottet anser
att riksdagen bör avslå motionsförslaget.
Stockholm den 21 april 1998
På bostadsutskottets vägnar
Lennart Nilsson
I beslutet har deltagit: Lennart Nilsson (s), Rune Evensson (s), Bengt-Ola
Ryttar (s), Britta Sundin (s), Sten Andersson (m), Marianne Carlström (s),
Rigmor Ahlstedt (c), Lars Stjernkvist (s), Stig Grauers (m), Lena Larsson (s),
Owe Hellberg (v), Lilian Virgin (s), Inga Berggren (m), Per Lager (mp), Ulf
Björklund (kd), Ulla Löfgren (m) och Lennart Fremling (fp).
Avvikande meningar
1. Ändringar i PBL m.m.
Sten Andersson (m), Stig Grauers (m), Inga Berggren (m) och Ulla Löfgren (m)
anser att den del av bostadsutskottets yttrande under rubriken Ändringar i
plan- och bygglagen som börjar med ?Utskottet vill? och omedelbart före
rubriken Övriga frågor slutar med ?det anförda? bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion 1997/98:Kr30 (m) är det lätt att instämma i
propositionens utgångspunkter att den gemensamma miljön är av stor vikt för oss
alla. Lika lätt är det att dela motionärernas uppfattning om att vad som är
vackert och ändamålsenligt är en subjektiv bedömning. Det ankommer på
byggherrar, planerare, byggnadsnämnder och arkitekter att i en ständigt
pågående process medverka i sådana avvägningar så att vid förändringarna i
bebyggelsemiljön också den estetiska aspekten beaktas. Som hävdas i motionen
finns det risk att denna process hämmas om den snörps in i en rigid
lagstiftning. Arkitektur är en skapande konstform. Konst och skapande kultur
kan inte lagstiftas fram.
Som framgår av propositionen är avsikten med förändringarna i lagstiftningen
inte att åstadkomma en förskjutning mellan å ena sidan de allmänna och å andra
sidan de enskilda intressen som skall vägas mot varandra vid prövningen bl.a.
enligt PBL. Inte heller är förändringar av PBL, enligt propositionen (s. 19),
nödvändiga för att hävda en estetiskt god kvalitet när det gäller placering,
utformning och färgsättning av den yttre miljön. Sådana krav kan nämligen
enligt propositionen redan i dag hävdas med stöd av PBL. Utskottet delar denna
uppfattning. Med hänvisning till vad i propositionen anförts kan man på goda
grunder ställa sig frågan om lagstiftning verkligen är den mest lämpliga
åtgärden för att öka medvetenheten och betydelsen av att ge vår bebyggelsemiljö
en estetiskt tilltalande utformning och kvalitet. Svaret på denna fråga måste
bli nej. Det troliga är att ett genomförande av de av regeringen föreslagna
PBL-ändringarna kommer att motverka sitt syfte nämligen att ta tillvara och
utveckla estetiska värden.
Som anförs i m-motionen måste andra vägar sökas för att fördjupa insikten och
behovet av en god estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö. För detta
behövs i stället för lagstiftning bättre information än i dag. Det gäller bl.a.
att så tidigt som möjligt i bebyggelseprocessen väga samman ekonomi och estetik
när det gäller funktion och utformning.
Med hänvisning till vad nu anförts föreslår bostadsutskottet att riksdagen
avslår propositionen om ändringar i PBL och som sin mening ger regeringen till
känna vad nu anförts om information i plan- och byggfrågor. Med det anförda
tillstyrker utskottet motion 1997/98:Kr30 (m) yrkandena 1 och 2, båda yrkandena
i motsvarande del.
Utskottets ställningstagande innebär att skäl saknas att i sak behandla de
motioner i vilka bl.a. behandlas vissa förtydliganden i PBL. Motionerna
1997/98:Kr33 (mp) yrkandena 1, 7, 8 och 12, 1997/98:Kr34 (kd) yrkandena 1 och
3, 1997/98:Kr35 (s), 1997/98:Kr37 (c) yrkande 1 samt 1997/98:Kr38 (v) yrkandena
1-3, det andra, fjärde, femte och sistnämnda yrkandet i motsvarande del.
2. Begreppet ?estetiskt tilltalande?
Owe Hellberg (v) och Ulf Björklund (kd) anser att den del av bostadsutskottets
yttrande under rubriken Ändringar i plan- och bygglagen som börjar med
?Utskottet har? och slutar med ?estetiskt tilltalande? bort ha följande
lydelse:
Utskottet har ovan anslutit sig till förslaget i propositionen om ändringar i
PBL. Ett genomförande av lagförslaget innebär att det bättre än för närvarande
ges möjligheter att beakta hur de estetiska värdena skall hävdas och tas till
vara vid utformningen av vår byggda miljö. Som anförs i motionerna 1997/98:Kr34
(kd) och 1997/98:Kr38 (v) bör begreppet ?estetiskt tilltalande? utvecklas för
att närmare kunna tillämpas i den praktiska hanteringen. Det finns goda skäl
instämma med motionärerna om att begreppet bör preciseras för att ge
lagstiftningen det genomslag som bedöms rimligt. Boverket bör ges i uppdrag att
i samråd med andra myndigheter utveckla begreppet estetiskt tilltalande
utformning av bebyggelsen. Vad nu förordats är i sak en anslutning till yrkande
1 i kd-motionen och till yrkande 3 i v-motionen, de båda yrkandena i
motsvarande del. Vad nu anförts bör riksdagen med anledning av de båda
motionsyrkandena som sin mening ge regeringen till känna.
3. Utredning som förhindrar en förfulning av bebyggelsen
Rigmor Ahlstedt (c) anser att den del av bostadsutskottets yttrande under
rubriken Ändringar i plan- och bygglagen som börjar med ?Som framgått? och
slutar med ?av riksdagen? bort ha följande lydelse:
Det är bra att regeringen förelagt riksdagen förslag om ändringar i PBL i
avsikt att bättre än i dag hävda de estetiska värdena och den estetiska
kvaliteten i vår bebyggelse. Det är emellertid omedelbart dags att gå vidare
och öka ambitionen på detta område. Som anförs i motion 1997/98:Kr37 (c) har
man i Norge en lagstiftning som förhindrar ful bebyggelse och fula hus. Det kan
finnas anledning att i det fortsatta arbetet med handlingsprogrammet för
arkitektur m.m. ge arbetet uppmärksamhet också på den fråga som tagits upp i c-
motionen. Regeringen bör förelägga riksdagen ett förslag i enlighet med vad nu
anförts.
Riksdagen bör med anledning av yrkande 1 i motionen som sin mening ge
regeringen till känna vad nu anförts om en utredning om lagstiftning som
förhindrar en förfulning av bebyggelsen.
4. Miljön och kvaliteten i bebyggelsen
Owe Hellberg (v) och Per Lager (mp) anser att den del av bostadsutskottets
yttrande under rubriken Ändringar i plan- och bygglagen som börjar med ?Den
omständigheten? och slutar med ?båda motionsyrkandena? bort ha följande
lydelse:
I motionerna 1997/98:Kr33 (mp) och 1997/98:Kr38 (v) tas upp frågor av stor
betydelse när det gäller att ge det arkitekturpolitiska programmet den
betydenhet det onekligen bör ha. Det är av stor vikt att programmet i den
praktiska hanteringen verkligen genomsyrar utformningen och omdaningen av vår
miljö i avsikt att fokusera bebyggelsemiljön på estetisk kvalitet.
Inledningsvis formuleras i propositionen (s. 12) vissa mål för statens arbete
med arkitektur, formgivning och design. Dessa mål är i och för sig bra men inte
till fyllest. Vad som saknas är en målformulering som klart och tydligt ger
uttryck för och betonar vikten av miljön och kvaliteten i bebyggelsen. Inte
minst viktigt i sammanhanget är det ekologiska perspektivet och det
konstnärliga inslaget i miljön. Viktigt är också att den byggda miljön är
mångsidig och att materialen är hälsomässigt och ekologiskt anpassade.
Vad nu anförts är en anslutning till yrkande 1 i motion 1997/98:Kr33 (mp) och
till yrkande 1 i motion 1997/98:Kr38 (v). Riksdagen bör med anledning av dessa
båda yrkanden som sin mening ge regeringen till känna vad i motionerna anförts
om det ekologiska perspektivet och om miljömål när det gäller genomförandet av
det arkitekturpolitiska programmet.
5. Tillgänglighet i bebyggelsen
Owe Hellberg (v) och Ulf Björklund (kd) anser att den del av bostadsutskottets
yttrande under rubriken Ändringar i plan- och bygglagen som börjar ?Den av? och
slutar med ?motsvarande delar? bort ha följande lydelse:
Frågan om hur ändringarna i PBL kommer att påverka tillgängligheten i miljön
har tagits upp i propositionen och i motionerna 1997/98:Kr34 (kd) yrkande 3 och
1997/98:Kr38 (v) yrkande 2. Utgångspunkten är givetvis att
tillgänglighetsaspekten skall tillgodoses i miljön över huvud taget. Till denna
fråga kan finnas anledning att återkomma vid behandlingen av den till i maj
1998 aviserade byggpropositionen. Vad gäller den nu behandlade frågan om det
arkitekturpolitiska handlingsprogrammet delar utskottet motionärernas
uppfattning att handikappaspekterna bör få en tydligare utformning. Utskottet
delar också de farhågor som under arbetet med propositionen uttryckts av en del
remissinstanser om att lagändringarna kan motverka ökad tillgänglighet och
användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga.
Självfallet skulle dessa farhågor minska om också tillgängligheten uttryckligen
angavs som ett av målen för statens engagemang i arbetet med
handlingsprogrammet. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger
regeringen detta till känna. Vad nu anförts innebär en anslutning till
motionerna 1997/98:Kr34 (kd) yrkande 3 och 1997/98:Kr38 (v) yrkande 2.
6. Estetisk utsmyckning och materialval
Per Lager (mp) anser att den del av bostadsutskottets yttrande under rubriken
Ändringar i plan- och bygglagen som börjar med ?Det finns? och slutar med
?motsvarande del? bort ha följande lydelse:
De i mp-motionen 1997/98:Kr33 upptagna frågorna om estetisk utsmyckning och
om materialval för att hävda de miljömässiga aspekterna är utomordentligt
viktiga och synnerligen värda att föra fram och tydliggöra.
Vad gäller den estetiska utsmyckningen kan erinras om att företrädare för
Miljöpartiet också drivit frågan i den bostadspolitiska utredningen och att den
även aktualiserats i mp-motionen 1997/98:Bo21 som väckts med anledning av den
bostadspolitiska propositionen 1997/98:119. Denna kommer att behandlas av
riksdagen senare i vår.
Det finns naturligtvis också anledning att föra fram frågan i detta yttrande.
Som motionärerna förordar bör minst 1 % av den totala investeringskostnaden vid
ny- och ombyggnation avsättas till konstnärlig utsmyckning. Det finns anledning
att erinra om att riksdagen på förslag av bostadsutskottet i mitten av 1980-
talet beslöt om att bidrag till konstnärlig utsmyckning av bostadsområden
skulle kunna beviljas. Denna bidragsmöjlighet finns tyvärr inte längre. Den
avskaffades förra året. Det är nu hög tid för riksdagen och regeringen att
återigen öka ambitionen i enlighet med vad som föreslås i mp-motionen om
investeringar till konstnärlig estetisk utsmyckning. Givetvis skall vid den
estetiska utformningen liksom vid byggande över huvud taget valet av material
göras utifrån ekologiskt perspektiv.
Regeringen bör skyndsamt förelägga riksdagen förslag i enlighet med vad nu
anförts. Detta bör riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr33 (mp)
yrkandena 7 och 12 båda i motsvarande del som sin mening ge regeringen till
känna.
7. Samverkansformer för att fördjupa kunskapen om vår boendemiljö
Per Lager (mp) anser att den del av bostadsutskottets yttrande under rubriken
Ändringar i plan- och bygglagen som börjar ?Utskottet har? och slutar med ?det
anförda? bort ha följande lydelse:
I propositionen (s. 34-35) tas upp frågan om samverkan i bevarande- och
utvecklingsområden. I propositionen anges att effektiva former bör skapas för
en förbättrad samverkan i sådana områden mellan stat, kommun, fastighetsägare
och näringsliv. Riksantikvarieämbetet avses få i uppdrag att hitta lämpliga
former för hur denna samverkan kan ske mellan den offentliga och privata
sektorn. Det är bra att dessa samverkansformer studeras. Emellertid finns, som
förs fram i motion 1997/98:Kr33 (mp), också goda skäl att involvera de boende i
detta arbete. Det är viktigt att de boendes erfarenheter av sin miljö tas till
vara. Det är betydelsefullt att de ges möjligheter att delta i den miljödebatt
som rör närmiljön för att kunna påverka dess utformning.
Riksdagen bör med anledning av yrkande 8 i motion 1997/98:Kr33 (mp) som sin
mening ge regeringen till känna vad nu anförts om de boendes delaktighet i
utvecklingen av sin boendemiljö.
8. Boendeplaneringsprogram och bygganmälan
Owe Hellberg (v) anser att den del av bostadsutskottets yttrande under rubriken
Övriga frågor som börjar med ?Utskottet instämmer? och slutar med
?Motionsyrkandet avstyrks? bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion 1997/98:Kr38 (v) finns goda skäl för uppfattningen att
kommunerna skall vara skyldiga att upprätta särskilda boendeplaneringsprogram
som skall antas i samband med den obligatoriska översynen av översiktsplanen.
Dessa boendeplaneringsprogram skall förmedla en beskrivning av tillståndet i
den byggda miljön och hur man vill förändra frågor som berör den fysiska
miljön, trafikfrågor, segregationsproblem, utvecklingen mot det ekologiskt
hållbara boendet, liksom naturligtvis de estetiska värdenas betydelse.
Programmen skall sedan antas av kommunfullmäktige och föregås av en bred debatt
med demokratisk förankring.
När det gäller själva byggprocessen bör förändringar göras för att ge
allmänna intressen större insyn och påverkansmöjligheter när det gäller den
byggda miljön.
Inga formella krav ställs för samråd med byggnadsnämnden innan en
bygglovsansökan lämnas in. När det gäller igångsättning av ett bygge, räcker
det med en bygganmälan senast tre veckor före byggstart. Utskottet delar
motionärernas uppfattning om att formerna för bygganmälan bör ses över.
Förfarandet avseende bygganmälan inför byggstart bör utvecklas för att ge
större tyngd åt allmänintressen, för att uppnå effektivitet i själva
byggprocessen och därmed lägre kostnader samt för att på bästa sätt ta till
vara estetiska värden. Det är också viktigt med tanke på tillgängligheten för
handikappade, kvalitetsfrågor rörande miljövärden och bästa möjliga val av
material. Boverket bör ges i uppdrag att komma med förslag till förändringar.
Vad utskottet nu med anledning av yrkandena 4 och 5 i motion 1997/98: Kr38
(v) anfört om boendeplaneringsprogram och bygganmälan bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
9. Byggforskningsrådets verksamhet
Per Lager (mp) anser att den del av bostadsutskottets yttrande under rubriken
Övriga frågor som börjar ?Utskottet gör? och slutar med ?av riksdagen? bort ha
följande lydelse:
Tyvärr verkar det som om de farhågor som förs fram i motion 1997/98:Kr33 (mp)
om neddragningen av verksamheten vid Byggforskningsrådet (BFR) kommer att
förverkligas åtminstone om regeringen får som den vill. I vårpropositionen
anges nämligen (s. 108) att det finns anledning att reducera resurserna till
byggforskningen i dess nuvarande former. Ett beslut om BFR:s framtida
inriktning och omfattning bör övervägas av den forskningspolitiska utredningen.
Det finns inga bärande skäl att behandla frågan om verksamheten vid BFR
separat.
Vad nu anförts om överväganden om verksamheten vid BFR bör riksdagen med
anledning av yrkande 11 i mp-motionen som sin mening ge regeringen till känna.

Innehållsförteckning

Sammanfattning......................................1
Propositionen.......................................1
Motionerna..........................................2
Ärendets beredning..................................4
Utskottet...........................................5
Inledning.........................................5
Mål för statens arbete med arkitektur, formgivning och design (avsnitt
5) 6
Lagstiftning (avsnitt 6).........................10
Behovet av lagändringar (avsnitt 6.1)..........10
Plan- och bygglagen (1987:10), väglagen (1971:948) och lagen
(1995:1649) om byggande av järnväg (avsnitten 6.2 och 6.3)
10
Arbetsmiljölagen...............................18
EG-rätten......................................19
Lokal folkomröstning m.m.......................20
Offentligt och förebildligt (avsnitt 7)..........20
Staten som förebild (avsnitt 7.1)..............20
Kvalitetsarbete inom statliga myndigheter (avsnitt 7.2)23
Ekonomiska styrmedel (avsnitt 7.3).............24
Det offentliga rummet (avsnitt 8)................24
Helhetsperspektiv på det offentliga rummet (avsnitt 8.1)24
Samverkan i bevarande- och utvecklingsområden (avsnitt 8.2)25
Kunskap och kompetens (avsnitt 9)................25
Universitet och högskolor (avsnitt 9.1)........25
Arkitektutbildning (avsnitt 9.1.1)...........25
Designutbildning (avsnitt 9.1.2).............27
Samverkansfrågor (avsnitt 9.1.3).............27
Forskning (avsnitt 9.1.4)....................29
Praktik för studenter (avsnitt 9.1.5)........30
Förskola och skola (avsnitt 9.2)...............31
Information, debatt och marknad (avsnitt 10).....32
Inledning......................................32
Debatt och utställning (avsnitt 10.1)..........33
Nationellt uppdrag inom formgivning och design (avsnitt 10.2)34
Design och näringsliv (avsnitt 10.3)...........34
Kostnadskonsekvenser (avsnitt 11)................35
Övrigt...........................................35
Hemställan.......................................36
Reservationer......................................39
1. Ett miljömål m.m. (mom. 2), (c, v, mp)........39
2. Ett tillgänglighetsmål (mom. 3), (v, kd)......39
3. Väglagen, plan- och bygglagen samt lagen om byggande av järnväg
(mom. 5, 6 och 7), (m)
40
4. Information i plan- och byggfrågor (mom. 8), (m)41
5. Begreppet estetiskt tilltalande (mom. 9), (v, kd)42
6. Arkitektens roll och ställning (mom. 11), (m).42
7. Vissa yrkesgruppers inflytande över byggprocessen (mom. 12), (v)43
8. Boendeplaneringsprogram, bygglovsansökan och bygganmälan vid
byggstart (mom. 13), (v)
43
9. Lokal folkomröstning m.m. (mom. 16), (mp).....44
10. Viss del av investeringskostnaden till konstnärlig och estetisk
utsmyckning (mom. 18), (mp)
45
11. Materialvalet (mom. 19), (mp)................45
12. Fackliga företrädares utbildning inom estetik, arkitektur och
formgivning (mom. 20), (mp)
46
13. Samverkan mellan högskola och folkbildning m.m. (mom. 23), (c, mp)46
14. Byggforskningsrådet (mom. 25), (mp)..........47
15. Praktik för studenter (mom. 26), (mp)........47
16. Praktik för studenter (mom. 26), (kd)........48
17. Waldorfskolans pedagogiska modell m.m. (mom. 27), (mp)48
Bilagor
Bilaga 1 Propositionens lagförslag.................49
Bilaga 2 Bostadsutskottets yttrande 1997/98:BoU6y..53