I betänkandet behandlas dels budgetpropositionen (prop. 1997/98:1) såvitt avser
utgiftsområde 1 Rikets styrelse, dels Riksdagens förvaltningskontors
årsredovisning för verksamhetsåret 1995/96 (1996/97:RFK1). Dessutom behandlas
29 motioner väckta under den allmänna motionstiden 1997.
Anslagen inom utgiftsområdet föreslås av utskottet uppgå till de av
regeringen föreslagna beloppen, totalt 3 976 700 000 kr, dvs. lika med den av
riksdagen beslutade utgiftsramen. Mot detta reserverar sig v- respektive mp-
ledamoten.
V-ledamoten anser att anslaget C 1 Regeringskansliet m.m. bör sänkas med 50
miljoner kronor och anslaget C 4 Stöd till politiska partier med 30 miljoner
kronor i förhållande till utskottets förslag.
Mp-ledamoten vill sänka anslaget B 1 Riksdagens ledamöter och partier m.m.
med 30 miljoner kronor, anslaget C 1 Regeringskansliet m.m. med 100 miljoner
kronor och anslaget C 4 Stöd till politiska partier med 30 miljoner kronor i
förhållande till utskottets förslag.
M- och fp-ledamöterna förklarar i var sitt särskilda yttrande att eftersom
deras respektive partiers budgetförslag avslagits av riksdagen i
budgetprocessens första steg anser de det inte meningsfullt att fullfölja sina
respektive anslagsyrkanden.
Med anledning av flera motioner (m), (fp), (c), (mp) och (kd) om ledamöternas
assistent/utredarstöd föreslår utskottet att riksdagen uppdrar åt riksdagens
förvaltningsstyrelse att undersöka ledamöternas åsikter om dispositionen av
assistent/utredarstödet och därefter eventuellt återkomma med förslag till
utformning av stödet.
Med anledning av en c-motion om presstöd förordar utskottet tillkännagivanden
till regeringen om att regeringen bör dels uppmärksamma de tröskeleffekter som
kan drabba tidningar vars upplagor sjunker under kvalifikationsgränsen, dels i
lämpligt sammanhang överväga ökade möjligheter för endagarstidningar att ge ut
provexemplar. Regeringen bör också följa situationen för endagarstidningar som
inte har rätt att ingå i samdistribution enligt likaprisprincipen samt
därutöver i lämpligt sammanhang pröva om de tidningar som i dag får begränsat
driftsstöd skall kunna få stöd som lokala och regionala lågfrekventa
tidningar.
Till betänkandet har fogats fyra reservationer och två särskilda yttranden.
Propositionen
1997/98:1 volym 2 avsnitt 1, vari riksdagens förvaltningsstyrelse yrkar att
riksdagen bemyndigar riksdagens förvaltningsstyrelse att för budgetåret 1998
besluta om lån i Riksgäldskontoret till investeringar i riksdagens fastigheter
intill ett sammanlagt belopp av 28 600 000 kronor.
1997/98:1 volym 2 avsnitt 1, vari regeringen yrkar
1. att riksdagen medger att högst 135 miljoner kronor av anslagssparandet på
ramanslaget Utrikesförvaltningen överförs som anslagssparande till ramanslaget
Regeringskansliet m.m.,
2. att riksdagen medger att anslaget Regeringskansliet m.m. får användas för
att bekosta utgifter som ursprungligen tillgodosågs från anslagen till Extra
utgifter,
3. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om medelstilldelning från
rundradiokontot till Granskningsnämnden för radio och TV för år 1998 på 4 464
000 kronor som nämnden har att redovisa på statsbudgetens inkomstsida,
4. att riksdagen godkänner förslaget om ändrade villkor för att teckna
abonnemang på taltidningar,
5. att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslag under utgiftsområde 1
Rikets styrelse enligt följande uppställning:
A 1 Kungliga hov- och slottsstaten; ramanslag; 72 404 000
B 1 Riksdagens ledamöter och partier m.m.; ramanslag; 460 000 000
B 2 Riksdagens förvaltningskostnader; ramanslag; 460 000 000
B 3 Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen; ramanslag; 35 960 000
C 1 Regeringskansliet m.m.; ramanslag; 1 870 944 000
C 2 Svensk författningssamling; ramanslag; 1 011 000
C 3 Allmänna val; ramanslag; 205 000 000
C 4 Stöd till politiska partier; ramanslag; 145 200 000
D 1 Justitiekanslern; ramanslag; 9 199 000
D 2 Datainspektionen; ramanslag; 24 493 000
D 3 Sametinget; ramanslag; 13 365 000
E 1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden; ramanslag; 5 659 000
E 2 Presstöd; ramanslag; 531 579 000
E 3 Stöd till radio- och kassettidningar; ramanslag; 127 300 000
E 4 Radio- och TV-verket; ramanslag; 8 022 000
E 5 Granskningsnämnden för radio och TV; ramanslag; 6 564 000
Motionerna
1997/98:K201 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att riksdagen uppdrar åt
förvaltningsstyrelsen att lägga fram förslag om politisk sekreterare till
riksdagsledamöter.
1997/98:K206 av förste vice talman Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen uppdrar åt förvaltningsstyrelsen att undersöka ledamöternas åsikter
om dispositionen av assistent/utredarstödet för att därefter eventuellt
återkomma med förslag till stödets utformning i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1997/98:K221 av Birgitta Hambraeus och andre vice talman Görel Thurdin (c)
vari yrkas att riksdagen beslutar öka ledamöternas resurser i enlighet med vad
som anförts i motionen.
1997/98:K240 av Eva Zetterberg m.fl. (v, s, m, c, fp, mp, kd) vari yrkas att
riksdagen hos förvaltningsstyrelsen begär förslag om en årligen återkommande
Barnens dag enligt vad i motionen anförts.
1997/98:K242 av Holger Gustafsson (kd) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att varje riksdagsledamot skall ges möjlighet att,
fr.o.m. mandatperioden 1998, själv anställa en personlig rådgivare för att
bättre kunna styra och prioritera det politiska arbetet,
1997/98:K248 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar
öppna en 020-linje till Sveriges riksdag.
1997/98:K251 av Inger Lundberg och Sinikka Bohlin (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statsråds
rätt till föräldraledighet.
1997/98:K256 av Berit Andnor (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att inom sitt ansvarsområde avskaffa systemet med
röstbrevlådor,
1997/98:K310 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett statligt presstöd,
1997/98:K317 av Erling Bager m.fl. (fp, c, v, mp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vidgat
taltidningsstöd.
1997/98:K601 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen med följande
ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under
utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt uppställning: C 1 Regeringskansliet
m.m.; (ram); 1 870 944; -50 000 C 4 Stöd till politiska partier; (ram); 145
200; -30 000.
1997/98:K602 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen uppdrar åt förvaltningskontoret att i enlighet med vad i
motionen anförts redovisa könsbaserad statistik,
1997/98:K603 av Michael Stjernström m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om anslaget E 2 Presstöd,
2. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt
uppställning: E 2 Presstöd; 531 579; -60 000.
1997/98:K604 av Ragnhild Pohanka (mp) vari yrkas
2. att riksdagen uppdrar åt förvaltningskontoret att se över behovet av
ytterligare handläggare och sekreterarhjälp för riksdagsledamöterna.
1997/98:K605 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas att riksdagen med följande
ändringar i regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 1 Rikets
styrelse enligt uppställning: E 2 Presstöd; 531 579; -5 000 E 3 Stöd till
radio- och kassettidningar; 127 300; +5 000.
1997/98:K606 av Martin Nilsson och Lars U Granberg (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
förändringar i presstödsförordningen.
1997/98:K607 av Anders Svärd (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om vidgade möjligheter för
tidningar att erhålla taltidningsstöd.
1997/98:K608 av Tuve Skånberg och Michael Stjernström (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ge även politiskt obundna kristna fådagarstidningar, som Petrus
och Sändaren, presstöd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ge taltidningsstöd även till kristna tidningar som inte får
presstöd.
1997/98:K610 av Agne Hansson och Sivert Carlsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheterna till extra provexemplar för endagstidningar i
marknadsföringssyfte,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvalifikationsgräns för endagstidningarnas upplaga för att berättiga
till driftstöd,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rättighet för endagstidningar att ingå i samdistribution enligt
likaprisprincipen på samma villkor som gäller för övrig dagspress,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förändringar i presstödsförordningen vad avser Haparandabladet,
Laholms Tidning samt Ölandsbladet.
1997/98:K611 av förste vice talman Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att presstödet avvecklas helt fr.o.m. budgetåret
1999 i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar anslå 231 579 000 kr för Utgiftsområde 1, anslag E
2, Presstödet 1998, i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att Presstödsnämnden avvecklas fr.o.m. budgetåret
1999 och att bevakningsuppgifter avseende ännu återstående lån m.m. övertas av
Kammarkollegiet i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:K612 av förste vice talman Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen beslutar anslå 48 400 000 kr till utgiftsområde 1 anslag C 4 Stöd
till politiska partier 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:K613 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av om elektroniska medier
skall få presstöd,
2. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 anvisa anslagen under
utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt Miljöpartiets förslag i tabellen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse
för åren 1999 och 2000 enligt tabell.
1997/98:K614 av Fanny Rizell och Ulf Björklund (kd) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en översyn av kategoriindelningen av riksspridda
dagstidningar i syfte att uppnå en större rättvisa i bidragsgivningen till
dessa.
1997/98:K617 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till ändring vad gäller dagspressens utformning och
tillgänglighet för synskadade.
1997/98:K618 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen till C 4
Stöd till politiska partier utgiftsområde 1 för budgetåret 1998 anvisar 30
miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit eller således 115 200 000
kr.
1997/98:Kr270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
70. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av ekonomiskt stöd till
elektroniska medier,
1997/98:Kr302 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
3. att anslaget E 2 (presstöd) inom utgiftsområde 1 minskas med 300 miljoner
kronor,
1997/98:N310 av Martin Nilsson och Carina Hägg (s) vari yrkas
2. att riksdagen uppdrar åt förvaltningskontoret att vid upphandling av el
till riksdagen eftersträva inköp av miljömärkt el.
1997/98:A603 av Per Sundgren (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lönesättning för statsråden,
Inledning
I budgetpropositionen föreslår regeringen bl.a. att riksdagen för budgetåret
1998 anvisar anslag under utgiftsområde 1 Rikets styrelse i enlighet med den
uppställning som redovisas i propositionen, av vilken det framgår att det
totala anslagsbeloppet för år 1998 skall vara 3 976 700 000 kr.
Utgiftsområde 1 omfattar utgifter för statschefen, regeringen och riksdagen
och dess ombudsmän. Dessutom ingår stöd till vissa medieändamål, bl.a. presstöd
och stöd till radio- och kassettidningar, partistöd, allmänna val samt vissa
centrala myndigheter (Justitiekanslern, Datainspektionen och Sametinget).
Den föreslagna ramen på 3 976,7 miljoner kronor för 1998 innebär en sänkning
i förhållande till den preliminära ramen i den ekonomiska vårpropositionen
(prop. 1996/97:150) med 11 miljoner kronor.
Enligt den nu aktuella propositionen är ett av de viktiga målen för
utgiftsområde 1 att stödja mångfalden inom mediaområdet.Vidare anförs att
prioriteringarna för år 1998 främst rör riksdagen. Inom nuvarande anslagsram
föreslås på tilläggsbudgeten ett tillfälligt driftstöd till dagspressen för
åren 1997 och 1998.
Besparings- och reformåtgärder genomförs enligt propositionen inom
utgiftsområdet i enlighet med vad som angavs i den ekonomiska vårpropositionen.
Konstitutionsutskottet har i yttrande till finansutskottet tillstyrkt att
riksdagen för budgetåret 1998 beslutar om utgiftsramar för utgiftsområde 1
Rikets styrelse i enlighet med förslaget i budgetpropositionen (yttrande
1997/98:KU1y). Finansutskottet har inte haft något att invända mot
konstitutionsutskottets ställningstagande (bet. 1997/98:FiU1). Riksdagen har
den 20 november 1997 bifallit propositionens förslag till ramnivå om 3 977
miljoner kronor för utgiftsområde 1.
Utskottet
Kungliga hov- och slottsstaten
Propositionen
Utgifterna för statschefen utgörs av anslaget Kungliga hov- och slottsstaten.
Genom anslaget finansieras statschefens officiella funktioner och
driftkostnaderna för de kungliga slotten utom rent fastighetsunderhåll.
Regeringen föreslår att anslaget A 1 Kungliga hov- och slottsstaten för 1998
skall uppgå till 72 404 000 kr.
Av propositionen framgår att Kungliga hov- och slottsstaten inte har något
anslagssparande. Utgiftsprognosen visar ett underskott för 1997. En anledning
till detta uppges vara att Hovstaterna har avvecklingskostnader för personal
som har sagts upp under året.
Hovstaterna och regeringen har kommit överens om att Hovstaterna årligen
skall lämna en berättelse över den samlade verksamheten. En sådan
verksamhetsberättelse har för första gången lämnats för budgetåret 1995/96. Av
verksamhetsberättelsen framgår bl.a. att en omfattande organisationsförändring
har genomförts och att betydande rationaliseringar har gjorts under de senaste
två åren.
Riksrevisionsverket, som granskat Husgerådskammaren och Ståthållarämbetet,
har inte haft några invändningar i revisionsberättelsen. Här kan nämnas att
Riksdagens revisionsutredning i en skrivelse till talmanskonferensen den 16
oktober 1997 föreslagit att Riksdagens revisorer skall överta uppgiften från
Riksrevisionsverket att granska Ståthållarämbetet och Husgerådskammaren.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning för Kungliga
hov- och slottsstaten för budgetåret 1998.
Riksdagen och dess myndigheter
Till Riksdagen och dess myndigheter föreslås sammanlagt 956 miljoner kronor
Riksdagens budget omfattar dels riksdagsledamöternas ersättningar och resor,
stödet till partigrupperna samt den inre riksdagsförvaltningen, dels riksdagens
ombudsmän (JO). Regeringens förslag grundas på ett förslag från riksdagens
förvaltningsstyrelse. Budgetförslaget för 1998 innebär för riksdagens del i
huvudsak en konsolidering av nuvarande verksamhet. Vissa kostnadsökningar
följer dock av riksdagsvalet 1998. Det gäller teknisk utrustning till nya
ledamöter, valvaka, pensioner och inkomstgarantier till avgående ledamöter samt
nytt informationsmaterial. Vidare finns medel avsatta för viss ombyggnad och ny
teknisk utrustning i plenisalen.
Riksdagens ledamöter och partier m.m.
Propositionen
Regeringen föreslår att till B 1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. anvisas
ett ramanslag för budgetåret 1998 på 460 miljoner kronor. Detta innebär en
höjning av anslaget med ca 32 miljoner kronor jämfört med budgetåret 1997. För
budgetåren 1999 och 2000 beräknas anslagsbehovet till omkring 485 miljoner
kronor.
Från anslaget finansieras arvoden, kostnadsersättningar och traktamenten till
riksdagens ledamöter, arvoden till Sveriges EU-parlamentariker,
arbetsgivaravgifter samt pensioner och inkomstgarantibelopp åt f.d.
riksdagsledamöter m.fl. Vidare finansieras reseersättningar vid resor inom
Sverige, sjukvårdskostnader och utbildning för riksdagens ledamöter. Kostnader
för ledamöternas deltagande i internationellt parlamentariskt samarbete såsom
Europarådet, IPU liksom bidragen till ledamöternas enskilda studieresor
finansieras även från anslaget. I anslaget ingår även bidraget till
partigrupperna i riksdagen.
Uppgifter från Riksdagens förvaltningskontor
Under innevarande budgetår beräknas utgifterna för Riksdagens ledamöter och
partier enligt förvaltningskontorets halvårsrapport uppgå till 438 miljoner
kronor. Detta innebär ett överskridande av det anvisade beloppet för budgetåret
1997 med 9,5 miljoner kronor, vilket beror på ej budgeterad arvodeshöjning för
riksdagsledamöterna.
Anslagsökningen för 1998 hänför sig enligt uppgifter från RFK huvudsakligen
till olika former av ersättningar till ledamöterna, till ledamöternas inrikes
resor, pensioner, försäkringar m.m. Kostnadsökningen beror främst på högre
prisnivåer.
Från den 1 januari 1997 gäller nya regler för ersättningar till ledamöterna
bl.a. vad gäller resor och traktamenten. Ersättningsbestämmelserna finns i
lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter (1995/96:RFK4
och 5, bet. 1995/96:KU26). Enligt en kontroll av utfallet på riksdagens anslag
per den 28 oktober 1997 kommer totalbudgeten för utgifterna enligt
ersättningslagen att hållas. Kostnaderna för inrikes bilersättning har
visserligen ökat väsentligt, men kostnaderna för inrikes traktamenten är
betydligt lägre än förväntat.
Motionerna
I motion 1997/98:K613 begär Marianne Samuelsson m.fl. (mp) att anslaget B 1
skall minskas med 30 miljoner kronor för 1998 (yrkande 2, delvis). Enligt
yrkande 3, delvis, i samma motion bör anslaget B1 minskas med 30 miljoner även
för åren 1999 och 2000. Enligt Miljöpartiet är anslaget för riksdagen och dess
myndigheter den post som ökar mest i regeringens budgetförslag. Ökningen hänför
sig i första hand till riksdagens förvaltningskostnader och därefter till
riksdagens ledamöter. Miljöpartiet anser att ökningen för riksdagens ledamöter
trots detta sannolikt är undervärderad, eftersom det nya regelsystemet för
ledamöternas ersättningar är starkt kostnadsdrivande. Förändringar i detta
regelverk är därför nödvändiga för att uppnå det mål om oförändrade kostnader
som riksdagen antagit. Miljöpartiet menar också att det är rimligt att uppnå en
oförändrad utgiftsnivå, vilket innebär en minskning av anslaget B 1 med 30
miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
I flera motioner begärs ett ökat assistent/utredarstöd till ledamöterna.
I motion 1997/98:K201 hemställer Bengt Harding Olson (fp) att riksdagen
uppdrar åt förvaltningsstyrelsen att lägga fram förslag om politiska
sekreterare till riksdagsledamöterna. En politisk sekreterares uppgift skulle
vara att på hel- eller deltid tillhandahålla underlag för ledamotens
arbetsuppgifter och därmed avlasta honom eller henne det politiska
vardagsarbetet. Detta skulle föranleda vissa kostnader som inte kan tas ur
nuvarande begränsade anslag till partiernas gruppkanslier, utan som måste bäras
av allmänna medel.
I motion 1997/98:K221 begär Birgitta Hambraeus och andre vice talman Görel
Thurdin (båda c) att riksdagen beslutar öka de resurser som skall stå till
varje ledamots förfogande. Det är enligt motionärerna nödvändigt såväl att
ledamöterna kan anlita den främsta expertisen i olika frågor som att de har en
egen personlig assistent som kan sköta rena sekreteraruppgifter. En sådan hjälp
anses självklar för chefer inom näringsliv och kommuner.
I motion 1997/98:K242 begär Holger Gustafsson (kd) att riksdagen beslutar att
varje riksdagsledamot skall ges möjlighet att fr.o.m. mandatperioden 1998 själv
anställa en personlig rådgivare för att bättre kunna styra och prioritera det
politiska arbetet (yrkande 1). Från och med 1998 års val kommer ledamöterna i
riksdagen att väljas genom ett mer accentuerat personval, påpekar motionären.
Rimligen bör också väljarna därefter bättre kunna följa ledamöternas personliga
insatser också i riksdagsarbetet. I dagsläget styr partierna över
personalresurserna och därmed i hög grad över de politiska prioriteringarna. Om
man som ledamot skall kunna ta ett verkligt personligt ansvar för
prioriteringar och ledning bör man emellertid kunna anställa ?sin egen?
politiske rådgivare, anför motionären. En sådan modell är fullt etablerad i
många andra europeiska parlament och har visat sig leda till fler ledamöter med
hög kompetens och därmed egen politisk profil.
I motion 1997/98:K604 hemställer Ragnhild Pohanka (mp) att riksdagen uppdrar
åt förvaltningskontoret att se över behovet av ytterligare handläggare och
sekreterarhjälp för riksdagsledamöterna (yrkande 2). Motionären anser att
arbetet i riksdagen kräver en 150%-ig arbetsinsats. Det blir en orimlig
arbetsbörda, inte minst för de yngsta och äldsta av ledamöterna.
I motion 1997/98:K206 hemställer förste vice talman Anders Björck m.fl. (m)
att riksdagen uppdrar åt förvaltningsstyrelsen att undersöka ledamöternas
åsikter om dispositionen av assistent/utredarstödet för att därefter eventuellt
återkomma med förslag till stödets utformning. Orsaken till det missnöje med
assistent/utredarresurserna som framkommit i en enkät våren 1994 kan enligt
motionärerna vara att ledamöterna inte själva direkt disponerar eller kan styra
hur anslaget används. Behoven är individuella och en större flexibilitet
beträffande användningen av assistent/utredarstödet skulle uppskattas av många.
Motionärerna menar också att ändrade rutiner för hur anslagen utnyttjas skulle
kunna leda till ett bättre totalt utnyttjande.
Tidigare riksdagsbehandling
I 1996 års budgetproposition föreslog riksdagens förvaltningsstyrelse en
uppräkning av ledamotsbidraget för assistent/utredarstöd från 1 assistent per
2,5 ledamöter till 1 assistent per 2 ledamöter. Motivet för höjningen var bl.a.
att det dittillsvarande assistent- och utredarstödet till de enskilda
ledamöterna enligt en enkät visat sig otillräckligt. Konstitutionsutskottet
tillstyrkte förvaltningsstyrelsens förslag till ändring i lagen (1994:1066) om
statligt bidrag till partigrupperna i riksdagen, innebärande att
beräkningsgrunden för assistent/utredarstöd ändrades till en assistent per två
ledamöter (bet. 1996/97:KU1).
Med anledning av en motion (m) med samma innehåll som den nu aktuella
motionen K206 (m) framhöll utskottet att ledamotsstödet utgår till
partigrupperna och är avsett för utredar-, assistent- och kontorshjälp åt
riksdagsledamöterna. Utskottet uttalade vidare att det står partierna fritt att
med hjälp av bidraget ge ledamöterna ett stöd i enlighet med önskemålen inom
varje partigrupp. Med hänvisning härtill avstyrkte utskottet den då aktuella
motionen.
Utskottets bedömning
I flera motioner har begärts ett ökat assistent/utredarstöd till ledamöterna.
Så sent som hösten 1996 tillstyrkte utskottet att beräkningsgrunden för
ledamotsbidraget avseende assistent/utredarstödet höjdes från en assistent per
2,5 ledamöter till en assistent per 2 ledamöter. Utskottet är därför inte
berett att nu förorda en ytterligare höjning av beräkningsgrunden. Mot bakgrund
av att ledamöternas behov av stöd är individuella finns det emellertid enligt
utskottets mening skäl att undersöka om ledamöterna är nöjda med hur det
nuvarande assistent/utredarstödet disponeras. Riksdagen bör med anledning av
motionerna K201 (fp), K206 (m), K221 (c), K242 (kd) yrkande 1 och K604 (mp)
yrkande 2 uppdra åt förvaltningsstyrelsen att undersöka ledamöternas åsikter om
dispositionen av assistent/utredarstödet och därefter eventuellt återkomma med
förslag till utformning av stödet.
De nya reglerna för bl.a. resor och traktamenten för ledamöterna trädde i
kraft den 1 januari 1997. Enligt de ovan redovisade uppgifterna från
förvaltningskontoret kommer totalbudgeten för utgifterna enligt
ersättningslagen för 1997 att hålla. För 1998 förutser RFK en viss ökning av
ersättningarna till ledamöterna på grund av högre prisnivåer. Utskottet ser
inget skäl att nu ändra regelverket och minska ersättningarna på det sätt som
begärs i motion K613 (mp) yrkande 2, delvis. Utskottet tillstyrker
propositionens förslag till medelsanvisning för riksdagens ledamöter och
partier m.m. och avstyrker motionen såvitt nu är i fråga.
Utskottet anser inte att riksdagen nu bör ta ställning till anslagen för åren
1999 och 2000 och avstyrker därför även yrkande 3, delvis, i samma motion.
Riksdagens förvaltningskostnader
Propositionen
Regeringen föreslår att till anslaget B 2 Riksdagens förvaltningskostnader
anvisas ett ramanslag om 460 miljoner kronor för budgetåret 1998. Det innebär
en höjning jämfört med innevarande budgetår med drygt 82 miljoner kronor. För
budgetåren 1999 och 2000 beräknas något lägre anslag, 437 respektive 450
miljoner kronor.
Budgetförslaget bygger bl.a. på att antalet nya ledamöter efter valet 1998
beräknas uppgå till ungefär samma antal som efter det senaste valet. Dessa
ledamöter skall förses med teknisk utrustning i form av PC, fax och
mobiltelefon samt datakommunikation mellan hemmet och riksdagen. Vidare finns
medel avsatta för att genomföra den nationella valvakan i riksdagens lokaler. I
budgeten utgår förvaltningsstyrelsen också från att en förstärkning av
riksdagens insatser beträffande information till allmänheten om EU bör göras.
Bland större projekt som finns med i budgetförslaget nämns i propositionen
särskilt plenisalen, där det bl.a. krävs en ny voteringsanläggning, samt ett
moderniserat datorstöd till beslutsprocessen i riksdagen. Vidare beräknas nya
brandlarmanläggningar kosta 22 miljoner kronor, varav 12,5 miljoner under 1998.
Ett nytt budgetkontor skall inrättas med på sikt fem anställda.
Riksdagen har tidigare beslutat om förvärv av fastigheter i kvarteret Aurora
och Kvasten 8 för övernattningbostäder för riksdagens ledamöter. Medelsbehovet
för de båda bostadsprojekten uppgår under 1998 till 28,6 miljoner kronor. I
propositionen föreslår förvaltningsstyrelsen att riksdagen bemyndigar styrelsen
att för budgetåret 1998 besluta om lån i Riksgäldskontoret till investeringar i
riksdagens fastigheter intill ett sammanlagt belopp av 28,6 miljoner kronor
(yrkande 1). Utgifter för ränta och amortering av lånen har beräknats i
förslaget till anslag.
Riksdagens förvaltningskontors årsredovisning för verksamhetsåret 1995/96
Riksdagens förvaltningskontor avger årligen en berättelse över verksamheten
under föregående verksamhetsår i enlighet med föreskrift i instruktionen för
kontoret. I redogörelsen 1996/97:RFK 1 har förvaltningskontoret lämnat en
redovisning för verksamheten under tiden den 1 juli 1995-31 december 1996. I
redogörelsen ges en översikt av verksamheten samt lämnas uppgifter om
förvaltningskontorets ledning och organisation, om den nya ersättningslagen för
riksdagens ledamöter, om ekonomin, personalen, jämställdhet,
förvaltningsledningen, serviceområde administration, serviceområde lokaler,
säkerhet och intern service, serviceområde data och dokument, serviceområde
information och kunskapsförsörjning samt om kommittéer m.m. tillsatta av
förvaltningsstyrelsen. Redogörelsen har inte föranlett några motioner.
Riksdagens revisorers granskning
Riksdagens revisorer har granskat årsredovisningen och bokslutet avseende
budgetåret 1995/96 för den inre riksdagsförvaltningen. Revisionsberättelsen
innehåller inga invändningar. I en särskild promemoria, vilken bifogats
revisionsberättelsen, har dock lämnats vissa kritiska synpunkter på den
formella handläggningen av anskaffning av varor och tjänster.
Uppgifter från förvaltningskontoret
På ramanslaget B 2 Riksdagens förvaltningskostnader, vilket motsvarar de
tidigare anslagen Riksdagens förvaltningskostnader (A 3) och Riksdagens
byggnader (A 4), fanns, som framgår av budgetpropositionen, vid ingången av
budgetåret 1997 ett anslagssparande på 80 miljoner kronor. Häri ingår 27,4
miljoner kronor som härrör från det avskaffade reservationsanslaget Riksdagens
byggnader. Under innevarande budgetår beräknas utgifterna enligt
förvaltningskontorets halvårsrapport uppgå till 417 miljoner kronor.
Anslagssparandet skulle därmed minska till ca 40 miljoner kronor.
Anslagssparandet är till sin huvuddel intecknat för beslutade men ej genomförda
projekt.
Av uppgifter som inhämtats från RFK framgår kostnaderna för vissa större
projekt som inryms i budgetförslaget. Moderniseringen av datasystemet beräknas
till 17 miljoner kronor, ny utrustning till ledamöter 7 miljoner kronor, ny
plenisalsteknik 20 miljoner kronor och ny ärendehanteringsteknik 10 miljoner
kronor. Under 1998 har medel vidare beräknats för investeringar i ett nytt
brandlarm 13 miljoner kronor, förändringar av plenisalen 5 miljoner kronor och
ett utbildningscentrum 5 miljoner kronor.
Om man delar upp ökningen av förvaltningskostnadsanslaget på olika
kostnadsslag framgår enligt uppgifter från RFK att 52 miljoner kronor hänför
sig till ökade driftkostnader, 13 miljoner kronor till ökade löner samt 10
miljoner kronor till ökade investeringar. 8 miljoner kronor är en budgetreserv,
vilket är en ny post i årets budgetförslag. Den stora ökningen av
driftkostnaderna faller främst på data- och tekniksidan. För personal har en
ram fastställts på 200 miljoner kronor. De beräknade utgifterna med nuvarande
personalstyrka uppgår till 204 miljoner kronor. 4 miljoner kronor måste alltså
sparas in bl.a. genom att vakanser inte tillsätts.
Motioner
I motion 1997/98:K240 vill Eva Zetterberg m.fl. (v, s, m, c, fp, mp, kd) att
riksdagen hos förvaltningsstyrelsen skall begära förslag om en årligen
återkommande Barnens dag enligt vad som anförts i motionen. Motionärerna pekar
på att det i den franska senaten och nationalförsamlingen varje år anordnas en
Barnens dag, till vilken barn från olika delar av Frankrike inbjuds. De får
under en dag pröva på det parlamentariska arbetet och bland annat arbeta fram
en gemensam deklaration. På samma sätt skulle det enligt motionärerna vara bra
att öppna den svenska riksdagen för barn. En sådan dag bör innehålla både
föredrag för gästerna men också möjlighet för dem att själva debattera och ta
beslut. En uttagning till en sådan dag kunde exempelvis ske genom lottning,
tävling eller utväljning av skolor från olika delar av landet.
I motion 1997/98:K248 begär Karl-Göran Biörsmark (fp) att riksdagen skall
besluta att öppna en 020-linje till Sveriges riksdag. Motionären anser att det
skall vara lätt och kostnadsfritt att ringa till Sveriges högsta beslutande
organ för att få kontakt med sin riksdagsledamot. Samtalet skall inte kosta mer
för den som råkar bo långt från Stockholm. Riktnumret 020 täcker hela Sverige
och den som ringer betalar aldrig mer än en markering. Motionären framhåller
att Rixlex inte är något alternativ till 020-nummer.
I motion 1997/98:K256 vill Berit Andnor (s) att riksdagen skall avskaffa
systemet med röstbrevlådor inom sitt ansvarsområde (yrkande 1). Motionären
anser inte att systemet med röstbrevlådor fungerar som det skall. Den som
ringer till en offentlig institution och hamnar i en röstbrevlåda måste
nämligen ringa om igen för att via växeln nå någon annan person som kanske kan
svara på ens frågor. Även om man på röstbrevlådan lämnar meddelande om vem man
är och lämnar telefonnummer innebär det ett problem att man måste hålla sig på
en och samma plats för att invänta svarssamtal. Detta förhållande är orimligt,
menar motionären, som anser att införandet av röstbrevlådor inte uppfyller
rimliga krav på servicenivå.
I motion 1997/98:N310 begär Martin Nilsson och Carina Hägg (båda s) att
riksdagen skall uppdra åt förvaltningskontoret att vid upphandling av el till
riksdagen eftersträva inköp av miljömärkt el (yrkande 2). Motionärerna påpekar
att i princip medför all den energi som i dag förbrukas i samhället
miljöproblem. Den nyligen omreglerade elmarknaden ger nu köparna av el
möjlighet att välja leverantör och att ställa krav på vad denne skall leverera.
Riksdagen och Regeringskansliet, som yttersta företrädare för den politiska
makten och den politiska ambitionen, bör gå före och välja miljömärkt el.
I motion 1997/98:K602 hemställer Ulla Hoffmann m.fl. (v) att riksdagen
uppdrar åt riksdagens förvaltningskontor att redovisa könsbaserad statistik
(yrkande 1). Motionärerna hänvisar till den skrift ?Riksdagen i siffror? som
förvaltningskontoret ger ut varje år. I denna förtecknas riksdagens olika
aktiviteter, bl.a. antalet tvärpolitiska motioner. Det hade enligt motionärerna
varit intressant att få all den statistik som presenteras i ?Riksdagen i
siffror? uppdelad på kvinnor och män - inte bara antalet kvinnor i riksdagen
och i de olika utskotten.
Bakgrund
Riksdagens förvaltningskontor förbereder för närvarande ett projekt om en
Ungdomsriksdag, som skall äga rum den 15 maj 1998. Gymnasieungdomar från hela
landet kommer då att samlas till en ungdomsriksdag i riksdagshuset, där de för
en dag ikläder sig rollen av riksdagsledamöter. Eleverna kommer att få arbeta
med en proposition och motioner i några ?utskott?, debattera och votera.
Debatten, som kommer att äga rum i andrakammarsalen, kommer att ledas av
talmannen. Uttagningen av de elever som skall få delta sker genom en tävling,
där uppgiften består i att skriva dels en följdmotion till en given
proposition, dels en fristående motion i ett valfritt ämne.
För elabonnemangen till riksdagens fastigheter svarar för närvarande Statens
fastighetsverk, men förvaltningskontoret kommer att ta över fastighetsdriften
fr.o.m. den 1 april 1998. När så sker tar förvaltningskontoret också över
ansvaret för upphandlingen av el. För närvarande finns inget abonnemang av s.k.
miljövänlig el.
De avtal om elleveranser som gäller kan sägas upp med relativt kort varsel
(tre månader) varefter nya upphandlingar kan göras. Förvaltningskontorets
fastighetsenhet har planerat att se över möjligheten att beakta miljökrav vid
val av elleverantörer inför nästa upphandlingstillfälle, oavsett om
upphandlingen görs av Statens fastighetsverk eller av fastighetsenheten.
Enligt uppgift från riksdagens utredningstjänst har utredningstjänsten vid
flera tillfällen haft anledning att efterfråga möjligheten att ta fram den typ
av könsfördelad statistik som motionärerna hänvisar till. Det har gällt både
som underlag för Riksdagen i siffror och för det egna utredningsarbetet.
Utredningstjänsten uppger att det är tekniska skäl som gör att könsfördelade
uppgifter om antalet motioner, interpellationer och frågor inte ingår i
Riksdagen i siffror. I dag finns i Rixlex inget sökfält (utom i PERSREG) som
ger möjlighet att ta fram könsfördelade uppgifter. Med ett sådant sökfält
skulle enligt utredningstjänsten motionärernas krav kunna tillgodoses. Att
manuellt ta fram könsfördelade uppgifter till Riksdagen i siffror vore omöjligt
på grund av den tid detta skulle ta.
Inom riksdagsförvaltningen finns i dag 700-800 röstbrevlådor inkopplade.
Samtliga ledamöter har tillgång till röstbrevlåda. Enligt uppgift från
riksdagens förvaltningskontor efterfrågar allt fler röstbrevlåda. En funktion
som innebär att den som hamnat i en röstbrevlåda kan bli kopplad till
telefonist kommer så småningom att installeras, uppger förvaltningskontoret.
Tidigare riksdagsbehandling
Riksdagen har vid ett flertal tillfällen under senare år behandlat och avslagit
motioner om inrättande av 020-nummer för samtal till riksdagen. Utskottet har
därvid hänvisat till STATTEL-delegationens arbete med frågan om användning av
020-linjer inom statlig verksamhet. Vid sin senaste behandling av frågan (se
betänkande 1996/97:KU13) hänvisade utskottet till att riksdagen sedan den 1
januari 1996 har övertagit ansvaret för information om Europeiska unionen. Det
sekretariat för Europainformation som tidigare fanns inom Utrikesdepartementet
hade ett 020-nummer, och riksdagens EU-upplysning har behållit detta nummer.
Utskottet hänvisade också till att ett 020-nummer skulle komma att införas även
för Press- och informationskansliet inom riksdagen fr.o.m. den 1 januari 1997.
Utöver detta nämnde utskottet att prenumerationsavgiften för tillgång till
Rixlex via modem avskaffades vid halvårsskiftet 1996, vilket medfört att
sökning i Rixlex kan göras på ett sätt som i praktiken motsvarar 020-nummer.
Med hänvisning till att användningen av 020-nummer i riksdagen sålunda ökat
vidhöll utskottet sin tidigare bedömning i frågan om införande av ytterligare
020-nummer och avstyrkte den då aktuella motionen.
Utskottets bedömning
Utskottet har noterat den föreslagna höjningen av förvaltningskostnadsanslaget
som måste betecknas som förhållandevis stor. Detta bör emellertid ses mot
bakgrund av att ökningen i stor utsträckning skall användas till en
välmotiverad modernisering och utbyggnad av datasystem och annan teknisk
utrustning. Det handlar visserligen inte om investeringar i formell mening men
om utgifter som inte bör återkomma varje år. För budgetåren 1999 och 2000
beräknas också anslagsbehovet minska. Utskottet tillstyrker således
propositionens förslag till anslag för Riksdagens förvaltningskostnader för
budgetåret 1998. Utskottet tillstyrker också att förvaltningsstyrelsen
bemyndigas att för budgetåret 1998 besluta om lån i Riksgäldskontoret till
investeringar i riksdagens fastigheter intill ett sammanlagt belopp av 28 600
000 kr. Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen 1996/97:RFK1 till
handlingarna.
Som framgått av den lämnade redovisningen förbereder förvaltningskontoret en
ungdomsriksdag som skall äga rum den 15 maj 1998. Motion K240 (v, s, m, c, fp,
mp, kd) är således redan tillgodosedd och avstyrks därför.
Utskottet ser positivt på att förvaltningskontorets fastighetsenhet avser att
se över möjligheten att beakta miljökrav vid valet av elleverantör vid nästa
upphandlingstillfälle. Motion N310 (s), i vilken begärs att
förvaltningskontoret skall eftersträva inköp av miljömärkt el, påkallar därmed
ingen åtgärd av riksdagen utan avstyrks.
Enligt uppgift har utredningstjänsten av tekniska skäl inte kunnat ta fram
könsbaserad statistik men har vid flera tillfällen haft anledning att
efterfråga möjligheten att kunna göra detta. Utskottet delar motionärernas
uppfattning att det är av intresse att få fram könsuppdelade uppgifter om
riksdagens aktiviteter. Utskottet utgår från att man från förvaltningskontorets
sida vidtar de åtgärder som behövs för att åstadkomma tekniska förutsättningar
för sådan statistik och avstyrker motion K602 (v) yrkande 1.
Motionären i motion K256 (s) vill avskaffa röstbrevlådorna i riksdagen med
hänvisning bl.a. till att den som hamnar i en röstbrevlåda måste ringa om igen
för att via växeln nå någon annan person som eventuellt kan svara. Enligt
förvaltningskontoret kommer en funktion att installeras som innebär att den som
ringer upp en röstbrevlåda i riksdagen kan bli kopplad till telefonist.
Utskottet avstyrker motionen ( yrkande 1) med hänvisning härtill.
Från den 1 januari 1997 har införts ett 020-nummer till riksdagens press- och
informationskansli, dit bl.a. allmänheten kan ringa och få frågor besvarade.
Även till EU-upplysningen kan allmänheten ringa på 020-nummer för bl.a.
information om EU och EU-frågornas behandling i riksdagen. Sökning i Rixlex,
via modem eller via riksdagens hemsida, är kostnadsfritt. Utskottet ändrar inte
sin inställning i frågan om införande av ytterligare 020-nummer utan avstyrker
motion K248 (fp).
Riksdagens ombudsmän
Propositionen
Regeringen föreslår att till Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen,
anvisas ett ramanslag på 35 960 000 kr för budgetåret 1998. Vid
anslagsberäkningen har Riksdagens ombudsmän utgått från att några stora
avvikelser från nuvarande förhållanden - bl.a. avseende ärendemängden - inte
kommer att inträffa.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag till anslag för Riksdagens
ombudsmän, Justitieombudsmännen, för budgetåret 1998.
Regeringen m.m.
Utgifterna för regeringen m.m. avser främst anslaget till Regeringskansliet
m.m. (Utrikesdepartementets verksamhet budgeteras dock under utgiftsområde 5
Utrikesförvaltning och internationell samverkan). I verksamhetsområdet ingår
även anslagen till Svensk författningssamling, allmänna val och stödet till de
politiska partierna. För budgetåret 1998 föreslås 2 222, 2 miljoner kronor. Den
största utgiftsökningen för 1998 utgörs av kostnaderna för de allmänna val som
äger rum under hösten detta år.
Regeringskansliet m.m.
Propositionen
Fr.o.m. den 1 januari 1997 utgör Regeringskansliet en myndighet, efter att
tidigare ha omfattat femton, i förhållande till varandra självständiga
myndigheter. Regeringskansliet består för närvarande av Statsrådsberedningen,
tretton departement samt Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Den närmare
organisationen framgår av förordningen (1996:1515, ändrad senast 1997:613). Av
lagen (1997:560) om revision av Regeringskansliet, som trädde i kraft den 1
juli 1997, framgår att Regeringskansliet är föremål för extern revision, som
skall utföras av Riksdagens revisorer. Den första revisionsberättelsen skall
lämnas till regeringen senast den 1 april 1998.
På ramanslaget C 1 Regeringskansliet m.m. fanns enligt budgetpropositionen
vid ingången av budgetåret 1997 ett anslagssparande på 344 miljoner kronor.
Utgiftsprognosen för 1997 slutar på 2 288 miljoner kronor, vilket svarar mot
summan av det anvisade beloppet, 1 945 miljoner kronor, och anslagssparandet.
Något anslagssparande beräknas således inte uppkomma under innevarande år.
För budgetåret 1998 föreslås ett ramanslag om 1 871 miljoner kronor. Det är
drygt 73 miljoner mindre än vad riksdagen anvisat för innevarande budgetår.
Samtidigt föreslår dock regeringen att riksdagen medger att högst 135 miljoner
kronor av anslagssparandet på ramanslaget Utrikesförvaltningen (utgiftsområde
5) överförs som anslagssparande till ramanslaget Regeringskansliet m.m.
(yrkande 1). Medelsbehovet ökar således i själva verket med 62 miljoner kronor.
Liksom tidigare ingår inte i anslaget medel för Utrikesdepartementets
verksamhet. Denna har i stället budgeterats tillsammans med
utrikesrepresentationen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och
internationell samverkan. Myndigheten Regeringskansliet kommer således även
under nästa budgetår att till den del som avser Utrikesdepartementets
verksamhet finansieras med medel från Utrikesförvaltningen (utgiftsområde 5).
För budgetåren 1999 och 2000 beräknar regeringen anslagen till 1 909 resp. 1
962 miljoner kronor.
Regeringen föreslår också att riksdagen medger att anslaget Regeringskansliet
m.m. får användas för att bekosta utgifter som ursprungligen tillgodosågs från
anslagen till Extra utgifter (yrkande 2). Enligt propositionen kan detta gälla
ändamål som inte i sig avser kostnader för Regeringskansliet, men som hänger
samman med den verksamhet som bedrivs inom den sektor av samhällslivet som ett
departements verksamhetsområde omfattar. Någon uppräkning av anslaget begärs
inte för detta. Som exempel på ändamål som brukat tillgodoses från de tidigare
reservationsanslagen Extra utgifter som fanns under olika huvudtitlar kan,
enligt vad utskottet inhämtat, nämnas gåvor till jubilerande förbund, medaljer
och ordnar samt ex gratia ersättningar, såsom ersättningar till patienter som
blivit bestulna på statliga sjukhus.
Regeringen har den 4 september 1997 beslutat om inriktningen av det fortsatta
förändrings- och förnyelsearbetet inom Regeringskansliet (se prop. s. 18-19).
Detta arbete, som utgör en fortsättning på det arbete som ledde till bildandet
av myndigheten Regeringskansliet, skall enligt propositionen säkerställa att
Regeringskansliet är ett effektivt och kompetent instrument för regeringen i
dess uppgift att styra riket och förverkliga sin politik. Ett medel att uppnå
detta sägs vara utvecklandet av en intern styrningsprocess för
Regeringskansliet som är utformad utifrån de särskilda förutsättningar som
gäller Regeringskansliet. Styrningsprocessen skall innefatta en gemensam
verksamhetsplanering och uppföljning inom Regeringskansliet. Vidare skall
kompetensförsörjningen i Regeringskansliet ses över. Arbetet, som skall
bedrivas under förvaltningschefens ledning, får enligt propositionen visa vilka
budgetmässiga och administrativa förutsättningar som finns för att
anslagsberäkna hela Regeringskansliet under samma anslag på statsbudgeten.
Motionerna
I motion 1997/98:K601 hemställer Johan Lönnroth m.fl. (v) att anslaget C 1
Regeringskansliet minskas med 50 miljoner kronor för 1998 (yrkandet delvis).
Även om regeringen i årets budgetproposition bantat något på förslaget till
anslaget C 1, anser Vänsterpartiet att en ytterligare nedskärning är befogad.
Vänsterpartiet pekar i motionen på att man i Regeringskansliet har använt sig
av dyrare flygalternativ än nödvändigt vid resor till Bryssel, att vissa
departements personal fått julgratifikationer och att mängden politiska
tjänstemän har ökat.
I motion 1997/98:K613 vill Marianne Samuelsson m.fl. (mp) minska anslaget med
100 miljoner kronor för 1998 (yrkande 2, delvis). Miljöpartiet framhåller att
anslaget till Regeringskansliet enligt regeringens egen prognos för år 1997 ser
ut att bli mer än 17 % högre än vad riksdagen anvisat. Miljöpartiet anser att
även regeringen måste åläggas budgetrestriktioner och att kraftiga
överskridanden bör följa med och leda till krav om att effektivisera
verksamheten. I motionen begärs också ett tillkännagivande om vad som anförts
om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse för åren
1999 och 2000 enligt tabell (yrkande 3, delvis). Av bilagd tabell framgår att
Miljöpartiet vill minska anslaget C 1 med 100 miljoner kronor i förhållande
till beräkningarna i budgetpropositionen för vartdera året 1999 och 2000.
I motion 1997/98:A603 vill Per Sundgren (v) att statsrådens löner inte skall
få öka mer än genomsnittet för de statsanställdas löner. Enligt motionären har
löneskillnaderna i Sverige ökat mycket kraftigt under senare år. Utgångspunkten
borde egentligen vara att de förtroendevalda inte skall tjäna mer än dem de
representerar. Möjligen kan det accepteras att statsministern och statsråden
tjänar något mer. Om förslaget genomförs kan den särskilda Arvodeskommittén i
riksdagen avskaffas.
I motion 1997/98:K251 begär Inger Lundberg och Sinikka Bohlin (båda s) att
statsråd skall ges formell möjlighet att vara föräldralediga. Även om det
sannolikt är praktiskt svårt för statsråd att vara föräldralediga är det
knappast rimligt att möjligheten formellt är stängd för dem.
Bakgrund
Statsrådens löner fastställs av Statsrådsarvodesnämnden, vilken är en myndighet
under riksdagen. Nämnden, som består av en ordförande och två andra ledamöter,
skall enligt 1 § lagen (1991:359) om arvoden till statsråden m.m. fastställa
det belopp som månadsvis skall betalas i arvode till statsråden och besluta om
avgångsersättning till statsråd. Nämndens verksamhet regleras i lagen
(1993:1427) med instruktion för Statsrådsarvodesnämnden (skr. 1992/93:240,
bet.1993/94:KU11). Som skäl för att inrätta nämnden anfördes att regeringen
bl.a. utifrån allmänna jävsregler inte själv borde besluta om de egna
ledamöternas grundläggande förmåner såsom arvoden samt pensions- och
avgångsersättning. Vidare ansågs att den dåvarande samordningen mellan
statsrådens och riksdagsledamöternas arvoden borde avskaffas.
Konstitutionsutskottet ansåg i det ovan nämnda betänkandet att det borde
överlämnas åt nämnden att avgöra de allmänna utgångspunkter som nämnden skall
ta hänsyn till vid fastställandet av arvodesnivåerna och att instruktionen
därför inte borde innehålla några sådana föreskrifter. Utskottet förutsatte
emellertid att arvodet för statsministern även i fortsättningen skulle komma
att vara högre än övriga statsråds arvoden.
Varken i regeringsformen eller i dess förarbeten finns några uttalanden om
statsrådsuppdragets rättsliga natur som är av betydelse när det gäller
reglering av sjukavdrag m.m. Frågan om statsråds ledighet vid sjukdom berörs
inte heller. Däremot förutsätts att statsministern och annat statsråd kan ha
förfall att fullgöra sina uppgifter. Statsministern kan utse ett av de övriga
statsråden att i egenskap av ställföreträdare fullgöra statsministerns
uppgifter om han har förfall. Om statsministern inte utsett någon
ställföreträdare, eller om denne också har förfall, övertas statsministerns
uppgifter i stället av det av de tjänstgörande statsråden som har varit
statsråd längst tid (7 kap. 8 § regeringsformen). ?Förfall? inbegriper enligt
motiven även semester och annan ledighet (prop. 1973:90 s. 297 f.). Inget
hindrar att statsministern eller annat statsråd under semester eller annan
ledighet inträder för att delta t.ex. i avgörandet av ?något särskilt viktigt
ärende?. I detta sammanhang kan också nämnas 6 kap. 9 § andra stycket RF,
enligt vilket statsråd inte får utöva allmän eller enskild tjänst eller inneha
uppdrag av visst slag m.m. Föreskriften har enligt förarbetena tillkommit i
första hand för att värna om statsrådens integritet men även för att garantera
att statsråden koncentrerar sina krafter på regeringsuppdragets utförande (a.a.
s. 284).
Statsråd har inte rätt till sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring (jfr prop. 1996/97:6 om ändrade sjukavdrag för statsråden, bet.
1996/97:KU8). Före den 1 mars 1991 fanns inte någon reglering alls om
sjukavdrag beträffande statsråden. Numera gäller enligt 2 § lagen (1991:359) om
arvoden till statsråden att om ett statsråd inte kan fullgöra sitt uppdrag på
grund av sjukdom, avdrag skall göras på statsrådets arvode,
avlöningsförstärkning och tillägg för logikostnad. Under de första fjorton
dagarna av en sjukperiod görs avdrag enligt de bestämmelser som gäller för
tjänstemännen i Regeringskansliet. Avdraget per dag därefter är 15 % för den
femtonde till och med den nittionde dagen samt 25 % för de därpå följande
dagarna. Reglerna för sjukavdrag för statsråden skall så långt möjligt ge
ersättningsnivåer som motsvarar dem som gäller vid sjukdom för statsanställda i
allmänhet.
Utskottets bedömning
Utskottet konstaterar att utgiftsbehovet för myndigheten Regeringskansliet
kommer dåligt fram i begärda anslag. Under innevarande budgetår beräknas, som
påpekas i motion K613 (mp), utgifterna att bli 344 miljoner kronor eller 17 %
högre än det anslagna beloppet. För att täcka det överskjutande beloppet tas
anslagssparande i anspråk. För nästa budgetår begärs ett anslag som med 135
miljoner kronor underskrider utgiftsbehovet. Det beräknade underskottet
föreslås bli täckt genom en överföring av anslagssparande från ramanslaget
Utrikesförvaltningen, som hör till ett annat utgiftsområde. Metoden att
utnyttja anslagssparande på ett anslag inom ett visst utgiftsområde för
utgifter på ett annat utgiftsområde ligger knappast i linje med budgetreformens
principer. Utskottet vill emellertid inte motsätta sig att överföringen sker
med hänsyn till det nära sakliga sambandet mellan anslagen till
Regeringskansliet och Utrikesförvaltningen och tillstyrker därför att riksdagen
medger den föreslagna överföringen av anslagssparandet (yrkande 1). Det är
emellertid angeläget att regeringen ser till att beräkningarna av
utgiftsbehovet för myndigheten Regeringskansliet i framtiden blir realistiska
och att utgifterna täcks med myndighetens eget anslag eller anslagssparande.
Utskottet förutsätter att frågan tas upp i det förändrings- och förnyelsearbete
som kommer att ske inom Regeringskansliet i enlighet med regeringens ovan
nämnda beslut den 4 september 1997.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag angående anslaget C 1
Regeringskansliet m.m. för 1998 och avstyrker motionerna K601 (v), yrkandet
delvis och K613 (mp) yrkande 2 delvis.
Utskottet tillstyrker också att riksdagen medger att anslaget
Regeringskansliet m.m. får användas för att bekosta utgifter som ursprungligen
tillgodosågs från anslagen till Extra utgifter (yrkande 2).
När det gäller motion K613 (mp) yrkande 3, delvis, om anslagen för åren 1999
och 2000 anser utskottet att riksdagen inte nu bör ta ställning till konkreta
yrkanden som gäller anslagen för 1998 och 1999 och avstyrker motionen i denna
del.
Utskottet anser, liksom vid behandlingen av förslaget till instruktion för
Statsrådsarvodesnämnden hösten 1993, att det bör överlämnas åt
Statsrådsarvodesnämnden att avgöra de allmänna utgångspunkter som nämnden skall
ta hänsyn till vid fastställandet av nivåerna på statsrådens löner. Utskottet
avstyrker därmed motion A 603 (v).
Ett statsråd är inte någon arbetstagare utan har ett uppdrag av en mycket
speciell natur. Ett statsråd förutsätts i princip alltid vara i tjänst, även om
regeringsformen utgår från att statsministern och andra statsråd kan ha förfall
att fullgöra sina uppgifter, t.ex. på grund av sjukdom eller ledighet.
Mot bakgrund av vad som anförts om statsrådsuppdragets särskilda natur anser
utskottet inte att frågan om statsrådens möjligheter att vara föräldralediga
lämpar sig för en lagreglering. Det måste i stället ankomma på regeringen själv
att från fall till fall praktiskt lösa den situation som uppkommer vid ett
statsråds behov av längre ledighet. Med det anförda avstyrks motion K251 (s).
Svensk författningssamling
Propositionen
Regeringen föreslår ett oförändrat anslag till C 2 Svensk författningssamling
om 1 011 000 kr för 1998.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag till anslag för Svensk
författningssamling för budgetåret 1998.
Allmänna val
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget C 3 Allmänna val år 1998 skall uppgå till 205
miljoner kronor. Beloppet avser kostnader för 1998 års allmänna val till
riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag till anslag för Allmänna val för
budgetåret 1998.
Stöd till politiska partier
Gällande bestämmelser m.m.
Enligt lagen (1972:625, ändrad senast 1996:1533) om statligt stöd till
politiska partier lämnas stöd dels som partistöd, dels som kanslistöd för ett
år i taget räknat fr.o.m. den 15 oktober. Partistöd lämnas som mandatbidrag.
Kanslistödet, som i princip är avsett endast för partier som är företrädda i
riksdagen, lämnas som grundstöd och tilläggsstöd. Nu gällande belopp
fastställdes till sin nuvarande nivå år 1996 (prop. 1996/97:1, utg.omr.1, bet.
1996/97:KU1).
Med anledning av ett tillkännagivande av riksdagen till regeringen i samband
med behandlingen av föregående års budgetproposition (se bet. 1996/97:KU1 s.
20) har regeringen beslutat tillkalla en särskild utredare med uppgift att se
över reglerna om det statliga partistödet till de politiska partier som
tidigare varit representerade i riksdagen och lämna förslag till de
förändringar i regelverket som utredaren finner behövliga (dir. 1997:73).
Propositionen
I föregående års budgetproposition höjdes anslaget C 4 Stöd till politiska
partier med 30 miljoner kronor till 145,2 miljoner. Regeringen har i 1997 års
ekonomiska vårproposition beräknat ramen för utgiftsområdet så att denna
anslagsnivå ligger kvar under perioden. Regeringen föreslår därför att anslaget
skall vara 145,2 miljoner kronor för åren 1998-2000.
Motionerna
Motionärerna i motionerna 1997/98:K618 (fp), K601 (v) och K613 (mp) vill att
partistödet skall återgå till den nivå det hade före den senaste höjningen,
dvs. att stödet skall reduceras med 30 miljoner jämfört med regeringens
förslag. I motion 1997/98:K612 vill Moderata samlingspartiet att partistödet
skall minskas till en tredjedel av det nuvarande fr.o.m. år 1998.
I motion 1997/98:K618 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) yrkas att riksdagen till
Stöd till politiska partier för budgetåret 1998 anvisar 30 miljoner kronor
mindre än vad regeringen föreslagit eller 115, 2 miljoner kronor. Motionärerna
anser att den tidigare sänkningen av partistödet var ett viktigt symboliskt
beslut, som gav eftertryck åt behovet av att sanera statsbudgeten och sänka
utgifter. De anser inte att tiden ännu är mogen för att återställa partistödet
till dess gamla nivå.
Även Vänsterpartiet anser i motion 1997/98:K601 att partistödet bör
återställas till 1996 års nivå och således sänkas med 30 miljoner kronor
(yrkandet delvis). Motionärerna anför att även om de har uppfattningen att
partistödet är av vikt för demokratin måste en höjning betraktas som stötande i
ett läge då så många andra drabbats av nedskärningar.
Miljöpartiet vill i motion 1997/98:K613 (mp) minska anslaget C 4 Stöd till
politiska partier med 30 miljoner kronor för vart och ett av åren 1998, 1999
och 2000 (yrkandena 2 delvis och 3 delvis). Motiveringen till yrkandena
återfinns i motion 1997/98:Fi219. Enligt denna ser Miljöpartiet inget hållbart
skäl till att de politiska partierna skall få ökade bidrag när
statsförvaltning, myndigheter, landsting, kommuner och en stor del av
folkhushållet tvingas till kraftiga åtstramningar.
I motion 1997/98:K612 hemställer förste vice talman Anders Björck m.fl. (m)
att riksdagen beslutar anslå 48,4 miljoner till anslag C 4 Stöd till politiska
partier för 1998. Motionärerna anser att partierna måste förmå att hålla sig
oberoende gentemot alla särintressen och också vara oberoende av stöd från den
offentliga sektorn. Sveriges ansträngda ekonomi ställer dessutom krav på
återhållsamhet med de offentliga utgifterna. Detta gäller även stödet till de
politiska partierna. Moderata samlingspartiet har under en följd av år krävt
att partistödet skall minskas och på sikt reformeras. Av det skälet avvisade
partiet förslaget att öka partistödet med 30 miljoner kronor för år 1997.
Motionärerna håller nu fast vid kravet på att stödet bör reduceras och föreslår
en minskning av partistödet till en tredjedel av det nuvarande, vilket innebär
en årlig besparing på 96, 8 miljoner kronor för åren 1998, 1999 och 2000.
Utskottets bedömning
Utskottet anser liksom tidigare att det är av väsentlig betydelse för
demokratin att de politiska partierna har tillräckliga resurser för att bedriva
sin opinionsbildande verksamhet. Den höjning av partistödet som vidtogs förra
året innebar i stort sett att stödet återgick till den nivå det hade före de
båda senaste sänkningarna. Mot den nu angivna bakgrunden tillstyrker utskottet
propositionens förslag till medelsanvisning till C 4 Stöd till politiska
partier och avstyrker motionerna K618 (fp), K601 (v), delvis, K613 (mp) yrkande
2, delvis och K612 (m).
Utskottet anser inte att riksdagen nu bör ta ställning till konkreta anslags-
yrkanden för budgetåren 1999 och 2000 och avstyrker därför motion K613 (mp)
yrkande 3, delvis.
Centrala myndigheter
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget D 1 Justitiekanslern anvisas 9 199 000 kr för
budgetåret 1998. Det innebär en höjning jämfört med föregående budgetår med 460
000 kr.
Anslaget D 2 Datainspektionen föreslås anvisas 24 493 000 kr för 1998, vilket
innebär en höjning jämfört med föregående år med drygt 4 %.
Enligt propositionen har Riksrevisionsverket på uppdrag av
Jordbruksdepartementet analyserat Sametingets resursbehov och kommit till
slutsatsen att ytterligare medel borde anvisas för 1998. Den ökade
medelstilldelningen skulle bl.a. avse partistöd, förberedelser för nästa val
(år 2001), ett nyligen beslutat nordiskt parlamentariskt råd samt plenum. Bl.a.
mot bakgrund av RRV:s analys har regeringen beräknat att anslaget bör höjas med
2,5 miljoner kronor i jämförelse med 1997 års anslagsnivå. Anslaget D 3
Sametinget föreslås därför anvisas 13 365 000 kr för 1998. Föregående budgetår
anvisades 10 497 000 kr. Regeringen har också föreslagit att Sametinget på
tilläggsbudget anvisas 2 miljoner kronor extra för innevarande budgetår.
Riksdagen har den 20 november 1997 godkänt förslaget (yttrande 1997/98:KU5y,
betänkande 1997/98:FiU11).
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag till anslag för Justitiekanslern,
Datainspektionen och Sametinget för budgetåret 1998.
Mediefrågor
För utgifterna inom verksamhetsområdet Mediefrågor, i vilket ingår anslagen
till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden, Presstöd, Stöd till radio- och
kassettidningar, Radio- och TV-verket och Granskningsnämnden för radio och TV,
föreslår regeringen anslag för 1998 om sammanlagt 679,7 miljoner kronor.
Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden
Presstödsnämndens huvudsakliga uppgift är att fördela det statliga stödet till
dagspressen. Taltidningsnämndens huvudsakliga uppgift är att fördela det
statliga stödet till radio- och kassettidningar. De två nämndernas
förvaltningsuppgifter fullgörs av Presstödsnämndens kansli.
Propositionen
Regeringen föreslår att 5 659 000 kr anvisas till anslaget E 1 Presstödsnämnden
och Taltidningsnämnden för 1998. Budgetåret 1995/96 uppkom ett anslagssparande
om 897 000 kr. Detta avses enligt propositionen användas för att göra en
förstudie om taltidningssystem baserat på öppna standarder och för att göra
offentlig information elektroniskt tillgänglig. Prognosen för år 1997 indikerar
ett visst anslagssparande. Den ovannämnda förstudien är numera genomförd och
redovisas nedan (se s. 34).
Motionen
I motion 1997/98:K611 av förste vice talman Anders Björck m.fl. (m) hemställs
att riksdagen beslutar avveckla Presstödsnämnden fr.o.m. budgetåret 1999 och
att resterande uppgifter, såsom bevakningsuppgifter avseende ännu återstående
lån m.m., handläggs av Kammarkollegiet till dess att verksamheten helt har
avvecklats (yrkande 3). Bakgrunden till yrkandet är att motionärerna i ett
annat yrkande i samma motion föreslår att presstödet avvecklas helt fr.o.m. den
1 januari 1999. Efter en avveckling av presstödet kommer Presstödsnämnden inte
längre att ha någon uppgift att fylla, konstaterar motionärerna.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning för
Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden för budgetåret 1998.
I det följande uttalar utskottet att det statliga presstödet är en nödvändig
del i en mediepolitik som syftar till att upprätthålla mångfalden inom
dagspressen. För att fördela presstödet till presstödsberättigade tidningar
behövs Presstödsnämnden. Motion K611 (m) yrkande 3 avstyrks.
Presstöd (anslaget)
Propositionen
Regeringen föreslår att 531 579 000 kr anvisas till anslaget E 2 Presstöd för
år 1998. För åren 1999 och 2000 beräknas ingen förändring av anslaget.
Beräkningarna utgår från ett oförändrat antal stödberättigade tidningar. En
neddragning av ramen för anslaget med 20 miljoner kronor fr.o.m. år 1998
beräknades i 1997 års ekonomiska vårproposition (prop. 1996/97:150, FiU 20).
Underutnyttjandet av anslaget är bl.a. en följd av att många stödberättigade
tidningars upplagor minskar. Som en konsekvens av detta minskar utbetalningen
av driftsstöd, eftersom stödet baseras på upplagenivån. Regeringen har i
förslaget till tilläggsbudget för 1997 föreslagit att ett tillfälligt
driftsstöd införs under 1997 och 1998 inom ramen för ett oförändrat anslag.
Riksdagen har den 20 november 1997 godkänt riktlinjerna för det tillfälliga
driftsstödet (yttrande 1997/98:KU5y, betänkande 1997/98:FiU11).
Motionerna
I motion 1997/98:K310 begär Marianne Andersson m.fl. (c) ett tillkännagivande
till regeringen om att ett statligt presstöd är en nödvändig del i en
mediepolitik som skall upprätthålla mångfalden när det gäller dagstidningar och
därmed i opinionsbildning och nyhetsförmedling inom Sverige.
I motion K611 (m) hemställs att riksdagen anslår 231 579 000 kr till anslaget
E 2 Presstöd för 1998, dvs. 300 miljoner mindre än regeringens förslag (yrkande
2). Motionärerna vill vidare att presstödet avvecklas helt fr.o.m. budgetåret
1999 (yrkande 1). Enligt motionärerna visar hittills gjorda erfarenheter att
presstödspengarna till stor del har använts för att täcka tidningarnas löpande
utgifter. Stödet har alltså inte använts till nödvändiga
rationaliseringsåtgärder. Dessutom har ett stort antal tidningar lagts ner
under årens lopp, trots att presstöd har utgått. Mot denna bakgrund framstår
enligt motionärerna behovet av en reformering och avveckling av presstödet som
uppenbart. Presstödet bör därför avvecklas i två etapper genom att anslaget
skärs ned med 300 miljoner för 1998 och resterande belopp lyfts ur budgeten för
1999. Därmed kan också Presstödsnämnden avvecklas fr.o.m. den 1 januari 1999
(se yrkande härom ovan under avsnittet E 1).
I motion 1997/98:Kr302 hemställer Lars Leijonborg m.fl. (fp) att anslaget E 2
Presstöd minskas med 300 miljoner kronor för budgetåret 1998 (yrkande 3).
Folkpartiet anser att det nu är dags att inleda avvecklingen av stödet till
pressen. Som allt branschstöd verkar presstödet snedvridande, anför
motionärerna. Tidningarna har en tendens att anpassa sig till presstödets
regler. Andratidningar som skulle tvingas till nytänkande och förnyelse kan
ibland överleva tack vare presstödet. Förstatidningar missgynnas, och det kan
inte vara statsmaktens uppgift att i en situation då hela tidningsbranschen
står inför svåra utmaningar försvåra för de mest livskraftiga tidningarna.
Motionärerna påpekar att för vissa tidningar kan ett borttagande av
reklamskatten kompensera minskningen av presstödet.
I motion 1997/98:K603 föreslår Michael Stjernström (kd) att anslaget E 2
Presstöd minskas med 60 miljoner kronor för åren 1998 (yrkande 2), 1999 och
2000 (yrkande 1).
I motion 1997/98:K605 vill Dan Ericsson (kd) göra en omfördelning från
anslaget E 2 Presstöd till anslaget E 3 Stöd till radio- och kassettidningar
med 5 miljoner kronor. Syfte med åtgärden är enligt motionären att stärka
möjligheten till mångfald bland taltidningarna, eftersom också synskadade bör
omfattas av den strävan efter mångfald som ligger bakom regeringens förslag
till införande av ett tillfälligt driftsstöd för dagstidningar.
Utskottets bedömning
Utskottet delar uppfattningen i motion K310 (c) att ett statligt presstöd är en
nödvändig del i en mediepolitik som syftar till att upprätthålla mångfalden
inom dagspressen och tillstyrker följaktligen regeringens förslag till
medelsanvisning till anslaget E 2 Presstöd samt avstyrker förslagen i
motionerna K611 (m) yrkande 2, Kr302 (fp) yrkande 3, K603 (kd) yrkande 2 och
K605 (kd), vari föreslås att anslagen minskas i förhållande till regeringens
förslag. Vad utskottet anfört om värdet av ett statligt presstöd tillgodoser
syftet med motion K310 (c), som alltså avstyrks.
Med samma motivering avstyrker utskottet yrkande 1 i motion K611 (m), vari
begärs att presstödet avvecklas helt fr.o.m. budgetåret 1999.
Utskottet anser att riksdagen inte nu bör ta ställning till konkreta yrkanden
som gäller anslagen för 1999 och 2000 och avstyrker därför motion K603 (kd)
yrkande 1.
Ändringar av presstödsförordningen
I flera motioner läggs fram förslag som syftar till ändringar av bestämmelser i
presstödsförordningen (1990:524, omtryckt 1996:1607).
Dagstidningsbegreppet
Bakgrund
Presstöd ges endast till dagstidningar. I 1 kap. 6 § presstödsförordningen
definieras vad som i förordningens mening skall anses vara en dagstidning och
därmed berättigad till stöd. Av definitionen framgår att med dagstidning inte
avses en tidning som normalt kommer ut med ett eller två nummer i veckan och
vars redaktionella innehåll till övervägande del är inriktat på avgränsade
intresseområden eller delar av samhället såsom näringsliv och affärsverksamhet,
konsumentpolitik, miljöfrågor, idrott, friluftsliv eller frågor med anknytning
till kyrkoliv och religion. Vidare är dagstidningar enligt förordningen
indelade i kategorierna högfrekvent (sex till sju nummer per vecka),
medelfrekvent (tre till fem nummer per vecka) och lågfrekvent (ett till två
nummer per vecka). I förordningen ges också särskilda regler beträffande
dagstidningar som definieras som storstadstidningar respektive anses ha
riksspridning.
Motionerna
I motion 1997/98:K608 hemställer Tuve Skånberg och Michael Stjernström (båda
kd) att även politiskt obundna, kristna fådagarstidningar, som Petrus och
Sändaren, skall ges presstöd (yrkande 1). Enligt motionärerna är det orimligt
att göra skillnad mellan kristna tidningar som är politiskt obundna och sådana
som är knutna till ett visst politiskt parti. Däremot är det angeläget att slå
vakt om såväl den politiska, religiösa som ideologiska mångfalden.
I motion 1997/98:K614 begär Fanny Rizell och Ulf Björklund (båda kd) en
översyn av kategoriindelningen av riksspridda dagstidningar i syfte att uppnå
en större rättvisa i bidragsgivningen till dessa. Motionärerna anser att den
nuvarande kategoriindelningen medför ett relativt sett mycket stort stöd till
de högfrekventa storstadstidningarna. De vill införa två nya kategorier med
beteckningarna medelfrekvent rikstidning och lågfrekvent rikstidning i syfte
att öka stödet till tidningar som har god spridning i hela landet, men som inte
är högfrekventa, t.ex. tidningen Dagen.
Tidigare riksdagsbehandling
I samband med behandlingen av kulturpropositionens förslag till förändringar av
dagstidningsbegreppet (prop. 1996/97:3) avstyrkte konstitutionsutskottet
motioner med samma syfte som den nu aktuella motion K608 (kd) yrkande 1 (bet.
1996/97:KU1). Utskottet hade inga invändningar mot propositionens förslag att
lågfrekventa tidningar, vilkas innehåll till övervägande del riktar sig mot
avgränsade intresseområden eller delar av samhället, inte skall räknas som
dagstidningar. Utskottet konstaterade dels att endast ett fåtal tidningar
skulle komma att drabbas av regeländringen, dels att dessa genom att bredda
sitt innehåll har en möjlighet att åter kvalificera sig för presstöd efter
prövning i Presstödsnämnden.
Utskottets bedömning
Utskottet vidhåller sin inställning beträffande dagstidningsbegreppet och
avstyrker motion K608 (kd) yrkande 1. Utskottet ser heller inget skäl att nu
göra en översyn av kategoriindelningen av riksspridda dagstidningar och
avstyrker därför även motion K614 (kd).
Driftsstödet
Motionerna
En förutsättning för allmänt driftsstöd till en en- eller tvådagarstidning är
bland annat att tidningen har en abonnerad upplaga på minst 2 000 exemplar
(presstödsförordningen 2 kap. 1 § 1 och 3 § 1).
I motion 1997/98:K610 vill Agne Hansson och Sivert Carlsson (båda c) att
betalda försålda lösnummer skall få räknas in i kvalifikationsupplagan för
endagarstidningar (yrkande 2). Motionärerna vill också att Presstödsnämnden
efter särskild ansökan skall pröva möjligheterna att i marknadsföringssyfte ge
ut extra provexemplar av endagarstidningar (yrkande 1). Att sprida den egna
tidningen till nya grupper är det bästa sättet att öka upplagan, anser
motionärerna.
I motion 1997/98:K606 begär Martin Nilsson och Lars U Granberg (båda s) att
presstödsförordningen kompletteras så att presstöd kan ges även till tidningar
med en utgivningstäthet av två dagar per vecka. Motionärerna gör gällande att
presstöd kan ges till tidningar som utkommer 1, 3, 4, 5, 6 eller 7 dagar per
vecka men inte till tidningar som har två utgivningsdagar per vecka.
Tidigare riksdagsbehandling
I samband med behandlingen av förslagen till nya presstödsregler i
kulturpropositionen avstyrkte utskottet en motion (c) om ändrad
kvalifikationsgräns med hänvisning till att en förutsättning för att en tidning
skall kunna få driftsstöd är att den har en abonnerad upplaga på minst 2 000
exemplar och att denna regel gäller för såväl hög- och medelfrekventa som
lågfrekventa dagstidningar (bet. 1996/97:KU1 s. 33). Utskottet påpekade att
syftet med att införa begränsningen var att förhindra att nya tidningar
startades i spekulationssyfte med anledning av bidragsmöjligheterna och
hänvisade till förarbetena, proposition 1971:27 och betänkande KU 1971:31.
Ett motionsyrkande om möjligheter att utreda provexemplar avstyrktes
samtidigt med hänvisning till att en förutsättning enligt presstödsförordningen
för att en lågfrekvent dagstidning skall vara berättigad till allmänt
driftsstöd är att dess totala upplaga till övervägande del är abonnerad. Enligt
utskottet kunde denna bestämmelse begränsa möjligheterna att dela ut
provexemplar. Utskottet påpekade att det i övrigt inte fanns några särskilda
bestämmelser om provexemplar i förordningen.
Utskottets bedömning
Som ovan nämnts är en av förutsättningarna för att en- och tvådagarstidningar
skall få allmänt driftsstöd att tidningen har en abonnerad upplaga på minst 2
000 exemplar. Om upplagan sjunker under denna kvalifikationsgräns mister
tidningen en avsevärd del av sitt stöd enligt avtrappningsreglerna i
presstödsförordningen.
Utskottet vill inte tillstyrka att försålda lösnummer skall få inräknas i
kvalifikationsgränsen för endagarstidningar såsom föreslås i motion K610 (c),
men utskottet anser det angeläget att presstödsreglerna utformas så att
mångfalden inom dagspressen kan upprätthållas. Regeringen bör därför
uppmärksamma de tröskeleffekter som kan drabba tidningar, vars upplagor sjunker
under kvalifikationsgränsen och om så erfordras föreslå riksdagen åtgärder i
syfte att komma till rätta med de problem som kan uppkomma i samband med
sviktande upplagor för de tidningar som ligger nära denna gräns. Vad utskottet
här anfört med anledning av motion K610 (c) yrkande 2 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
Det är enligt utskottets mening angeläget att mångfalden i dagspressen
upprätthålls. Kännedomen om tidningarnas innehåll måste kunna stärkas för att
spridningen skall kunna öka. Detta förutsätter bl.a. marknadsföring genom
gratisutdelning. Presstödsförordningen ger tidningar med fler utgivningsdagar
och högre upplagor goda möjligheter till sådan marknadsföring.
Endagstidningarna har naturligtvis samma behov. Det bör därför i ett lämpligt
sammanhang övervägas vilka förutsättningar som finns att ge lokalt och
regionalt spridda lågfrekventa tidningar ytterligare möjligheter att
marknadsföras genom gratisutdelning. Vad utskottet här anfört med anledning av
motion K610 (c) yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
I presstödsförordningen definieras en lågfrekvent dagstidning som en
dagstidning som normalt utkommer med ett eller två nummer per vecka (1 kap. 6
§). En lågfrekvent dagstidning som kommer ut två gånger per vecka får allmänt
driftsstöd med de belopp som anges i 2 kap. 5 § förordningen. Motion K606 (s),
i vilken begärs att presstöd skall kunna ges till tidningar med en
utgivningstäthet av två dagar per vecka, är således tillgodosedd och avstyrks
därför.
Begränsat driftsstöd
Bakgrund
Enligt 2 kap. 7 § presstödsförordningen kan begränsat driftsstöd lämnas för en
dagstidning, vars utgivningsort är Gotlands, Borgholms, Mörbylånga eller
Laholms kommuner, om tidningen uppfyller samtliga förutsättningar för allmänt
driftsstöd utom den om högsta täckningsgrad.
Begränsat driftsstöd kan vidare lämnas enligt 2 kap. 8 § för en dagstidning
vars utgivningsort är Haparanda, Kalix, Överkalix eller Övertorneå kommun, om
tidningen uppfyller samtliga förutsättningar för allmänt driftsstöd utom den om
högsta täckningsgrad och om tidningen, trots att den till övervägande delen är
på svenska, har ett redaktionellt innehåll som till minst 25 % är skrivet på
finska.
Storleken på begränsat driftsstöd enligt 7 och 8 §§ bestäms av
Presstödsnämnden efter vad som i det enskilda fallet är skäligt. Stödet får
dock inte överstiga 1 688 000 kr.
Motionen
I motion K610 (c) begärs förändringar i presstödsförordningen så att det klart
framgår Haparandabladet, Laholms Tidning samt Ölandsbladet, som i dag uppbär
driftsstöd och väl fyller kriterierna, skall omfattas av samma regler som
gäller för motsvarande tidningar med allmänt driftsstöd (yrkande 4). Enligt
motionärerna medför dagens specialregel stor olägenhet för dessa tre tidningar,
såväl vad gäller den administrativa belastningen att årligen tvingas söka
driftsstödet som beträffande den osäkerhet som skapas i och med denna ordning.
Utskottets bedömning
Begränsat driftsstöd och driftsstöd i särskilt fall utgår till tidningar på
Gotland, Öland, i Laholm och Haparanda. Regelverket innebär att stödet utgår om
tidningen behöver stödet för att utgivningen skall kunna upprätthållas.
Sedan detta stöd infördes har de ekonomiska förutsättningarna för
tidningsutgivning förändrats. Huruvida skäl fortfarande föreligger för att, som
nu, särskilt pröva om ovan nämnda tidningar behöver stödet för att utgivningen
skall kunna upprätthållas eller om det, såsom motionärerna föreslår, skall
kunna utgå med samma belopp som för lokala och regionala lågfrekventa tidningar
bör också kunna prövas i ett lämpligt framtida sammanhang. Vad utskottet här
anfört med anledning av motion K610 (c) yrkande 4 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
Driftsstöd till elektroniskt distribuerade tidningar
Bakgrund
Genom ett initiativ av utskottet hösten 1996 fick Presstödsnämnden möjlighet
att jämka stödet till elektroniska dagstidningar, s.k. IT-tidningar. Eftersom
elektroniska tidningar kan distribueras till avsevärt lägre kostnader än
tidningar som trycks på papper fanns det enligt utskottets mening risk för att
det skulle komma att utgå ett oskäligt högt driftsstöd till en elektronisk
tidning som bedömts vara en dagstidning (bet. 1996/97:KU1 s. 30).
Enligt 2 kap. 11 a § presstödsförordningen får sålunda distributionsstöd för
elektroniskt distribuerade dagstidningar jämkas om det är skäligt med hänsyn
till kostnaderna för produktion och distribution.
Motionerna
I motion 1997/98:K613 (mp) begärs en utredning av om elektroniska medier skall
få presstöd (yrkande 1). Elektroniska dagstidningar kan distribueras till
avsevärt lägre kostnader än tidningar som trycks på papper, anför Miljöpartiet.
Något underlag för att bedöma hur stora dessa kostnader är står inte till buds
nu. Frågan om förslag till ekonomiskt stöd av elektroniska medier bör därför
utredas och i avvaktan på ett sådant underlag bör enligt Miljöpartiet
möjligheterna att få presstöd nu begränsas till papperstidningar. Ett
motsvarande yrkande framförs också i motion 1997/98:Kr270 av Birger Schlaug
m.fl. (mp), yrkande 70.
Utskottets bedömning
Bestämmelsen i 2 kap. 11 a § presstödsförordningen om jämkning av stöd till
elektroniska tidningar trädde i kraft så sent som den 1 januari 1997. Enligt
propositionen har hittills inga ansökningar om stöd till elektroniskt dis-tr-
ibuerade tidningar lämnats till Presstödsnämnden. Utskottet ser inget skäl att
redan nu utreda frågan om presstöd till elektroniska medier och avstyrker
därför motionerna K613 (mp) yrkande 1 och Kr270 (mp) yrkande 70.
Distributionsstöd
Motionen
Ett av villkoren för distributionsstöd är enligt 4 kap. 5 § 2
presstödsförordningen att de samdistribuerade tidningarna normalt utkommer med
minst två nummer per vecka.
I motion K610 (c) begärs att reglerna i presstödsförordningen ändras, så att
endagarstidningar kan ingå i samdistribution enligt likaprisprincipen på samma
villkor som gäller för övrig dagspress (yrkande 3). Den enda del av svensk
dagspress som är undantagen från rättigheten att ingå i samdistribution enligt
likaprisprincipen är endagarstidningarna, anför motionärerna. Enligt
motionärerna innebär regleringen en orimlig diskriminering som saknar saklig
grund.
Tidigare riksdagsbehandling
Vid riksdagsbehandlingen av kulturpropositionen, som bl.a. innehöll nya
presstödsregler, väcktes en motion om distributionsstöd till endagarstidningar.
Konstitutionsutskottet avstyrkte motionen och anförde (bet. 1996/97:KU1 s. 35).
Enligt utskottets mening är behovet av en väl fungerande distribution av
dagstidningar stort. Grunden för en samordnad distribution av tidningar är att
den är kostnadseffektiv och ger dagspressen möjlighet att nå prenumeranter på
samma villkor. Samdistributionsfrågan har vid flera olika tillfällen under
årens lopp varit föremål för diskussioner och utredning. Svårigheterna att
organisera en samdistribution som kan omfatta alla dagstidningar som önskar
delta, dvs. även endagarstidningar och andra tidningar som faller utanför
stödsystemet, är väl kända. Hittills har det inte varit möjligt att finna en
ordning som tillfredsställer alla intressen.
Ett problem är att ett distributionsföretag kan få en monopolliknande
ställning, som kan missbrukas på det sättet att tidningsföretag utanför
stödsystemet vägras deltagande i samdistributionen. Därigenom kan de hamna i en
sämre konkurrenssituation än de tidningar som distribueras via dessa företag.
En konsekvens av detta kan bli att tidningsföretag som är eller skulle kunna
bli viktiga för mångfalden inte klarar konkurrensen.
Utskottet vill erinra om att det finns möjligheter till ingripande mot
företag som missbrukar en dominerande ställning enligt 19 § konkurrenslagen
(1993:20). Regeringen bör följa tillämpningen av konkurrenslagstiftningen på
dagspressområdet och om så erfordras föreslå riksdagen åtgärder i syfte att
komma till rätta med problem av de slag som här har beskrivits inom
samdistributionen av tidningar.
Utskottets bedömning
Som utskottet påpekade hösten 1996 är svårigheterna att organisera en
samdistribution som kan omfatta även endagarstidningar och andra tidningar som
faller utanför stödsystemet väl kända. Det har hittills inte varit möjligt att
finna en ordning som tillfredsställer alla intressen. Utskottet ser svårigheter
med att införa ett system som innebär att alla endagarstidningar får ingå i
samdistributionen enligt likaprisprincipen på samma villkor som övrig
dagspress. Utskottet anser emellertid att regeringen uppmärksamt bör följa
situationen för de aktuella endagarstidningarna och, om det visar sig påkallat,
återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder i syfte att komma till rätta
med de problem som kan uppstå för de stödberättigade dagstidningar som inte har
rätt att ingå i samdistribution enligt likaprisprincipen. Vad utskottet här
anfört med anledning av motion K610 (c) yrkande 3 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
Stöd till radio- och kassettidningar
Propositionen
Anslaget disponeras av Taltidningsnämnden i enlighet med bestämmelserna i
förordningen (1988:582) om statligt stöd till radio- och kassettidningar.
Anslagsbehållningen på 4,3 miljoner kronor från ett äldre anslag för samma
ändamål disponeras också av Taltidningsnämnden. Dessa medel avses användas för
att starta ytterligare taltidningar. Stödet till radio- och kassettidningar
skall förbättra tillgången till innehållet i dagstidningar för synskadade och
sådana funktionshindrade som inte förmår hålla i eller bläddra i en tidning
samt afatiker och dyslektiker.
Enligt propositionen uppvisar stödet till radio- och kassettidningar i allt
väsentligt önskvärda effekter. De flesta synskadade som så önskar kan abonnera
på en dagstidning och utvidgningen av taltidningar täcker nästan hela landet.
Introduktionen av digitala taltidningar, s.k. RATS-tidningar (radiosänd
talsyntestidning för synskadade), har dock gått långsammare än planerat, bl.a.
beroende på problem med talsyntesens kvalitet.
Regeringen föreslår att anslaget E 3 Stöd till radio- och kassettidningar
anvisas 127,3 miljoner kronor för 1998.
I propositionen föreslås också att riksdagen godkänner förslaget om ändrade
villkor för att teckna abonnemang på taltidningar (yrkande 4). Regeringen anser
att det nuvarande kravet på intyg som styrker behovet av att få abonnera på
radio- och kassettidningar bör tas bort för samtliga abonnenter av analoga
radio- och kassettidningar. När det gäller radiosända talsyntestidningar för
synskadade (RATS-tidningar) bör intygskravet tills vidare bibehållas, främst av
kostnadsskäl. Motivet för det tidigare intygskravet för afatiker och
dyslektiker var att verksamheten innefattade sådana kostnader att det var
angeläget att insatserna kom de verkligt behövande till godo. Enligt
Taltidningsnämnden är emellertid risken liten för att obehöriga skall teckna
ett taltidningsabonnemang.
Motionerna
I förordningen om statligt stöd till radio- och kassettidningar definieras
dagstidning på samma sätt som i presstödsförordningen. Det innebär att
taltidningsstöd inte kan utgå till tidningar som inte anses som dagstidningar i
presstödsförordningens mening.
I motionerna 1997/98:K317 av Erling Bager m.fl. (fp, c, v, mp), 1997/98:K607 av
Anders Svärd (c) och K608 (kd) yrkande 2 begärs att taltidningsstödet utformas
så att stöd även kan ges till tidningar som arbetar med speciell bevakning av
livsåskådning, religion, kyrka, tro och sociala frågor. Som exempel på
tidningar som borde komma i fråga för taltidningsstöd nämns Sändaren, Petrus,
Kyrkans Tidning och Sändebudet. Enligt motionärerna behandlas dessa ämnen
sällan eller aldrig i lokala och regionala dagstidningar. Det övervägande
motivet för taltidningsstöd bör vara efterfrågan från synskadade, afatiker och
dyslektiker.
I motion 1997/98:K617 begär Charlotta Bjälkebring (v) förslag till ändring vad
gäller dagspressens utformning och tillgänglighet för synskadade. I dag kan den
synskadade enbart abonnera på en rikstäckande dagstidning, anför motionären.
Mångfald är emellertid lika viktigt för alla tidningsabonnenter, även
handikappade. Motionären anser därför att målsättningen måste vara att även
synskadade abonnenter på sikt skall ha tillgång till hela dagspressen. Detta
kan åstadkommas på olika sätt, t.ex. genom att bygga ut taltidningsverksamheten
till att omfatta fler dagstidningar eller genom insatser så att synskadade med
hjälp av datorer kan ta del av de dagstidningar som finns tillgängliga på
Internet.
I motion K605 (kd) begärs en omfördelning från anslaget E 2 Presstöd till
anslaget E 3 Stöd till radio- och kassettidningar med 5 miljoner kronor.
Motivet för yrkandet, som behandlas ovan under avsnittet Presstöd, är att
stärka mångfalden också avseende taltidningar.
Bakgrund
Regeringen gav den 9 november 1995 i uppdrag åt Taltidningsnämnden att utreda
de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för den framtida
taltidningsverksamheten. Utredningen innefattade bl.a. en genomlysning av den
tekniska utvecklingen vad gäller taltidningsteknik och annan näraliggande
informationsteknik. Taltidningsnämnden överlämnade den 29 mars 1996 sin rapport
Taltidningar nu och framgent - utvärdering och förslag till regeringen. I
rapporten föreslogs bl.a. att en förstudie borde göras i syfte att utröna
möjligheterna att göra en kravspecifikation för ett taltidningssystem baserat
på öppna standarder. I regleringsbrevet för 1997 gav regeringen
Taltidningsnämnden i uppdrag att göra denna förstudie. Resultatet av förstudien
föreligger i en rapport, Taltidningar med öppna standarder, avgiven i maj 1997.
En standard är i detta sammanhang en rekommendation att utforma en produkt på
ett visst bestämt sätt. En öppen standard är en standard som är tillgänglig för
alla tillverkare.
Ett digitalt taltidningssystem innebär att den datorlagrade tidningstexten
hämtas ur tidningens datorsystem och därefter överförs till abonnenten
trådlöst, genom telenätet eller med annan teknik. Systemet består väsentligen
av tre delar: en utrustning hos tidningen, ett transmissionssystem och en
utrustning hos abonnenten. Abonnenten förfogar över en dator med
mottagarutrustning, ett program för sökning i och återgivning av texten samt
ett läshjälpmedel, vanligen syntetiskt tal.
Om taltidningssystemet baserades på principen om öppna system, dvs. produkter
som kan köpas på allmänna marknaden och kopplas samman och samverka enligt
öppet tillgängliga, allmänt vedertagna och tillämpade standarder, skulle detta,
enligt rapporten, medföra ökad valfrihet och flexibilitet.
Slutsatsen i rapporten är att det finns konkurrensmöjligheter och etablerade
standarder i taltidningssystemets alla tre delar, men att konkurrensen till
vissa delar är begränsad. Enligt rapporten kan dock situationen ändras
betydligt inom den närmaste femårsperioden, då det finns tecken på att
standardprodukter kommer att kunna utnyttjas i högre grad än nu, t.ex. genom
att röststyrning och taligenkänning byggs in i vanliga persondatorer.
En upphandling av ett öppet taltidningssystem bör enligt rapporten täcka de
närmaste fem årens behov och dra nytta av den kommande tekniska utvecklingen.
Utskottets bedömning
Såsom redovisats ovan under avsnittet Dagstidningsbegreppet tillstyrkte
utskottet hösten 1996 att lågfrekventa tidningar, vilkas innehåll till
övervägande del riktar sig mot avgränsade intresseområden eller delar av
samhället, inte skall räknas som dagstidningar och därmed vara berättigade till
presstöd. Riksdagens beslut låg till grund för den nu aktuella definitionen av
dagstidning i presstödsförordningen och därmed också i förordningen om statligt
stöd till radio- och kassettidningar.
Utskottet har ovan vidhållit sin inställning beträffande dagstidningsbegreppet
i presstödsförordningen och ser inget skäl att införa en annan definition av
detta begrepp i förordningen om statligt stöd till radio- och kassettidningar.
Utskottet avstyrker därför motionerna K317 (fp, c, v, mp), K607 (c) och K608
(kd) yrkande 2.
Regeringen har som ovan framgått låtit utföra en förstudie i syfte att bl.a.
bedöma förutsättningarna för att digitala taltidningssystem skall kunna
upphandlas i konkurrens. Målet är att ge ökad valfrihet och flexibilitet för
konsumenterna. Utskottet avstyrker motion K617 (v) med hänvisning till det
anförda.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag till medelsanvisning för Stöd
till radio- och kassettidningar för budgetåret 1998. Utskottet tillstyrker
också förslaget om ändrade villkor för att teckna abonnemang på taltidningar
(yrkande 4).
Radio- och TV-verket
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget E 4 Radio- och TV-verket anvisas 8 022 000 kr
för år 1998. En besparing med 219 000 kr föreslås tas ut under året.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag till medelsanvisning för Radio-
och TV-verket för budgetåret 1998.
Granskningsnämnden för radio och TV
Propositionen
Granskningsnämnden för radio och TV finansieras från rundradiokontot och över
statsbudgeten. Regeringen föreslår att 6 564 000 kr anvisas anslaget E 5
Granskningsnämnden för radio och TV för år 1998. Från rundradiokontot bör
nämnden enligt propositionen anvisas 4 464 000 kr för 1998, vilket nämnden har
att redovisa på statsbudgetens inkomstsida (yrkande 3).
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag till medelsanvisning för
Granskningsnämnden för radio och TV för budgetåret 1998. Utskottet tillstyrker
också att riksdagen godkänner regeringens förslag om medelstilldelning från
rundradiokontot till Granskningsnämnden för radio och TV för år 1998 (yrkande
3).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag m.m. under utgiftsområde 1, Rikets styrelse,
att riksdagen
a) medger att högst 135 miljoner kronor av anslagssparandet på ramanslaget
Utrikesförvaltningen överförs som anslagssparande till ramanslaget
Regeringskansliet m.m.,
b) medger att anslaget Regeringskansliet m.m. får användas för att bekosta
utgifter som ursprungligen tillgodosågs från anslagen till Extra utgifter,
c) godkänner vad regeringen föreslår om medelstilldelning från
rundradiokontot till Granskningsnämnden för radio och TV för år 1998 på 4
464 000 kr som nämnden har att redovisa på statsbudgetens inkomstsida,
d) godkänner förslaget om ändrade villkor för att teckna abonnemang på
taltidningar,
e) med bifall till proposition 1997/98:1 i denna del anvisar anslagen
under utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt uppställningen i bilaga 1,
f) avslår motionerna 1997/98:K310, 1997/98:K601, 1997/98:K603 yrkande 2,
1997/98:K605, 1997/98:K611 yrkande 2, 1997/98:K612, 1997/98:K613 yrkande
2, 1997/98:K618 och 1997/98:Kr302 yrkande 3,
res. 1 (v)
res. 2 (mp)
2. beträffande lånebemyndigande
att riksdagen bemyndigar riksdagens förvaltningsstyrelse att för budgetåret
1998 besluta om lån i Riksgäldskontoret till investeringar i riksdagens
fastigheter intill ett sammanlagt belopp av 28 600 000 kr,
3. beträffande Riksdagens förvaltningskontors årsredovisning för
verksamhetsåret 1995/96
att riksdagen lägger redogörelsen 1996/97:RFK1 till handlingarna,
4. beträffande beräkning av anslaget B 1 Riksdagens ledamöter och
partier för 1999 och 2000
att riksdagen avslår motion 1997/98:K613 yrkande 3, delvis,
5. beträffande beräkning av anslaget C 1 Regeringskansliet m.m. för
1999 och 2000
att riksdagen avslår motion 1997/98:K613 yrkande 3, delvis,
6. beträffande beräkning av anslaget C 4 Stöd till politiska partier
för 1999 och 2000
att riksdagen avslår motion 1997/98:K613 yrkande 3, delvis,
7. beträffande beräkning av anslaget E 2 Presstöd för 1999 och 2000
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:K603 yrkande 1 och 1997/98:K611 yrkande
1,
8. beträffande ledamöternas assistent/utredarstöd
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:K201, 1997/98:K206,
1997/98:K221, 1997/98:K242 yrkande 1 och 1997/98:K604 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. beträffande Barnens dag i riksdagen
att riksdagen avslår motion 1997/98:K240,
10. beträffande upphandling av miljövänlig el
att riksdagen avslår motion 1997/98:N310 yrkande 2,
res. 3 (c, v, mp)
11. beträffande könsbaserad statistik
att riksdagen avslår motion 1997/98:K602 yrkande 1,
12. beträffande avskaffande av röstbrevlådor i riksdagen
att riksdagen avslår motion 1997/98:K256,
13. beträffande 020-nummer till riksdagen
att riksdagen avslår motion 1997/98:K248,
14. beträffande statsrådens löner
att riksdagen avslår motion 1997/98:A603 yrkande 2,
15. beträffande statsrådens möjligheter till föräldraledighet
att riksdagen avslår motion 1997/98:K251,
16. beträffande avveckling av Presstödsnämnden från år 1999
att riksdagen avslår motion 1997/98:K611 yrkande 3,
17. beträffande dagstidningsbegreppet i presstödsförordningen
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:K608 yrkande 1 och 1997/98:K614,
18. beträffande kvalifikationsgränsen för driftsstöd
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:K610 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. beträffande provexemplar
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:K610 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
20. beträffande presstöd till lågfrekventa dagstidningar
att riksdagen avslår motion 1997/98:K606,
21. beträffande begränsat driftsstöd
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:K610 yrkande 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
22. beträffande presstöd till elektroniska medier
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:K613 yrkande 1 och 1997/98:Kr270
yrkande 70,
res. 4 (mp)
23. beträffande samdistribution av endagarstidningar
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:K610 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
24. beträffande dagstidningsbegreppet i förordningen om statligt stöd
till radio- och kassettidningar
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:K317, 1997/98:K607 och 1997/98:K608
yrkande 2,
25. beträffande ökad mångfald för synskadade
att riksdagen avslår motion 1997/98:K617.
Stockholm den 25 november 1997
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina
Rönnung (s), Anders Björck (m), Widar Andersson (s), Birger Hagård (m), Barbro
Hietala Nordlund (s), Birgitta Hambraeus (c), Pär-Axel Sahlberg (s), Mats
Berglind (s), Kenneth Kvist (v), Frank Lassen (s), Inger René (m), Peter
Eriksson (mp), Bo Könberg (fp), Nikos Papadopoulos (s) och Nils Fredrik
Aurelius (m).
Reservationer
1. Anslag m.m. under utgiftsområde 1, Rikets styrelse, (mom. 1)
Kenneth Kvist (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken ?Regeringskansliet m.m.,
Utskottets bedömning? som börjar med ?Utskottet tillstyrker? och slutar med
?yrkande 2, delvis? bort ha följande lydelse:
Utskottet delar Vänsterpartiets uppfattning att det finns utrymme för
nedskärningar i anslaget till Regeringskansliet. Exempelvis bör man inte inom
Regeringskansliet använda sig av dyrare flygalternativ än nödvändigt vid resor,
man bör avstå från julgratifikationer till personalen och begränsa mängden av
politiska tjänstemän. Med bifall till motion K601 (v), delvis, och med
anledning av motion K613 (mp) yrkande 2, delvis föreslår utskottet att till
anslaget C 1 Regeringskansliet m.m. för budgetåret 1998 anvisas ett i
förhållande till regeringens förslag 50 miljoner kronor lägre belopp.
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken ?Stöd till politiska
partier, Utskottets bedömning? som börjar med ?Utskottet anser? och slutar med
?och 612 (m)? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med Vänsterpartiet att även om partistödet är av
vikt för demokratin måste den höjning som genomfördes fr.o.m. 1997 betraktas
som stötande i ett läge då så många andra drabbas av nedskärningar. Med bifall
till motionerna K601 (v), delvis, K613 (mp) yrkande 2, delvis, och K618 (fp)
och med anledning av motion K612 (m) föreslår utskottet att riksdagen till
anslaget C 4 Stöd till politiska partier anvisar ett i förhållande till
regeringens förslag 30 miljoner kronor lägre belopp.
dels att utskottet bort anföra:
Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet Vänsterpartiets förslag till
anvisning av anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse för budgetåret 1998
enligt uppställning i bilaga 1.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i övrigt till anslag inom
utgiftsområde 1, Rikets styrelse och avstyrker motionerna K310 (c), K603 (kd)
yrkande 2, K605 (kd), K611 (m) yrkande 2, K613 (mp) yrkande 2, delvis, och
Kr302 (fp) yrkande 3.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande anslag m.m. under utgiftsområde 1, Rikets styrelse,
att riksdagen
a) = utskottet
b) = utskottet
c) = utskottet
d) = utskottet
e) med anledning av regeringens förslag i proposition 1997/98:1 i denna
del, med bifall till motionerna 1997/98:K601, 1997/98:K613 yrkande 2,
delvis och 1997/98:K618 samt med anledning av motion 1997/98:K612 anvisar
anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse för budgetåret 1998 enligt
den som ?Reservation 1? betecknade uppställningen i bilaga 1,
f) avslår motionerna 1997/98:K310, 1997/98:K603 yrkande 2, 1997/98:K605,
1997/98:K611 yrkande 2, 1997/98:K613 yrkande 2, delvis och 1997/98:Kr302
yrkande 3.
2. Anslag m.m. under utgiftsområde 1, Rikets styrelse, (mom. 1)
Peter Eriksson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken ?Riksdagens ledamöter
och partier, m.m., Utskottets bedömning? som börjar med ?De nya reglerna? och
slutar med ?är i fråga? bort ha följande lydelse:
Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning att besparingar bör kunna göras på
anslaget B 1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. Genom bl.a. förändringar i
regelsystemet för ledamöternas ersättningar kan uppnås en oförändrad
utgiftsnivå, vilket innebär en minskning av anslaget B 1 i förhållande till
regeringens förslag med 30 miljoner kronor. Med bifall till motion K613 (mp)
yrkande 2, delvis, föreslår utskottet att till anslaget B 1 Riksdagens
ledamöter och partier m.m. anvisas 430 miljoner kronor.
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken ?Regeringskansliet m.m.,
Utskottets bedömning? som börjar med ?Utskottet tillstyrker? och slutar med
?yrkande 2, delvis? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att Sveriges ekonomi ställer krav på återhållsamhet med de
offentliga utgifterna. Utgifterna till Regeringskansliet ser enligt regeringens
egen prognos för år 1997 ut att bli mer än 17 % högre än vad riksdagen anvisat.
Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning att även regeringen måste åläggas
budgetrestriktioner och att kraftiga överskridanden bör leda till krav på
effektiviseringar av verksamheten. Med bifall till motion K613 (mp) yrkande 2,
delvis, och med anledning av motion K601 (v) delvis föreslår utskottet att till
anslaget C 1 Regeringskansliet m.m. för budgetåret 1998 anvisas ett i
förhållande till regeringens förslag 100 miljoner kronor lägre belopp.
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken ?Stöd till politiska
partier, Utskottets bedömning? som börjar med ?Utskottet anser? och slutar med
?och 612 (m)? bort ha följande lydelse:
Utskottet ser i likhet med Miljöpartiet inget hållbart skäl till att de
politiska partierna fr.o.m. 1997 får ökade bidrag när statsförvaltning,
landsting, kommuner och en stor del av folkhushållet tvingas till kraftiga
åtstramningar. Med bifall till motionerna K613 (mp) yrkande 2, delvis, K601
(v), delvis, och K618 (fp) och med anledning av motion K612 (m) föreslår
utskottet att riksdagen till anslaget C 4 Stöd till politiska partier anvisar
ett i förhållande till regeringens förslag 30 miljoner kronor lägre belopp.
dels att utskottet bort anföra:
Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet Miljöpartiets förslag till anvisning
av anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse för budgetåret 1998 enligt
uppställning i bilaga 1.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i övrigt till anslag inom
utgiftsområde 1, Rikets styrelse och avstyrker motionerna K310 (c), K603 (kd)
yrkande 2, K605 (kd), K611 (m) yrkande 2 och Kr302 (fp) yrkande 3.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande anslag m.m. under utgiftsområde 1, Rikets styrelse,
att riksdagen
a) = utskottet
b) = utskottet
c) = utskottet
d) = utskottet
e) med anledning av regeringens förslag i proposition 1997/98:1 i denna
del, med bifall till motionerna 1997/98:K613 yrkande 2 och 1997/98:K618
samt med anledning av motionerna 1997/98:K601 och 1997/98:K612 anvisar
anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse för budgetåret 1998 enligt
den som ?Reservation 2? betecknade uppställningen i bilaga 1,
f) avslår motionerna 1997/98:K310, 1997/98:K603 yrkande 2, 1997/98:K605,
1997/98:K611 yrkande 2 och 1997/98:Kr302 yrkande 3.
3. Upphandling av miljövänlig el (mom. 10)
Birgitta Hambraeus (c), Kenneth Kvist (v) och Peter Eriksson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ?Utskottet ser
positivt? och slutar med ?utan avstyrks? bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion N310 (s) yrkande 2 att riksdagen, som
yttersta företrädare för den politiska makten, bör gå före och välja miljömärkt
el, nu när den omreglerade elmarknaden ger köparna av el möjlighet att ställa
miljökrav. Utskottet anser att det bör uppdras åt förvaltningskontoret att vid
upphandling av el till riksdagen eftersträva inköp av miljömärkt el. Detta bör
riksdagen med bifall till motion N310 (s) som sin mening ge
förvaltningskontoret till känna.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande upphandling av miljövänlig el
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:N310 yrkande 2 som sin mening ger
förvaltningskontoret till känna vad utskottet anfört,
4. Presstöd till elektroniska medier (mom. 22)
Peter Eriksson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med ?Bestämmelsen
i? och slutar med ?Kr270 (mp) yrkande 70? bort ha följande lydelse:
Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning att frågan om huruvida elektroniska
medier skall få presstöd bör utredas. I avvaktan på utredningens resultat bör
möjligheterna till presstöd begränsas till papperstidningar. Vad utskottet här
anfört bör riksdagen med bifall till motionerna K613 (mp) yrkande 1 och Kr270
(mp) yrkande 70 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:
22. beträffande presstöd till elektroniska medier
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:K613 yrkande 1 och
1997/98:Kr270 yrkande 70 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Anders Björck (m), Birger Hagård (m), Inger René (m) och Nils Fredrik
Aurelius (m) anför:
Den 20 november beslutade riksdagens majoritet bestående av socialdemokrater
och centerpartister att fastställa ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster
avseende 1998. Samtidigt beslutades en preliminär fördelning av statens
utgifter på utgiftsområden för budgetåren 1999 och 2000.
Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan
inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra förslag syftar
till att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt
växande Sverige. Genom en större enskild sektor och ett starkare civilt
samhälle kan både företag och människor växa. Massarbetslösheten kan steg för
steg pressas tillbaka samtidigt som den sociala tryggheten också i andra
bemärkelser kan öka genom att hushållen får en större ekonomisk
självständighet.
Vi har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag till
omfattande skattesänkningar för alla, främst låg- och medelinkomsttagare.
Samtidigt värnar vi om de människor som är i störst behov av gemensamma
insatser och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen situation.
Vi slår också fast att det allmänna skall tillföras resurser för att på ett
tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara gemensamma.
Vårt förslag till utgiftsram för utgiftsområde 1 - som var 397 miljoner
kronor mindre än Socialdemokraternas och Centerpartiets förslag - har
emellertid avslagits av riksdagens majoritet i budgetprocessens första steg
genom riksdagsbeslutet den 20 november. Då majoriteten valt en annan inriktning
av politiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning
inom utgiftsområde 1.
För budgetåret 1998 förordar vi i vår kommittémotion K612 att partistödet
minskas till en tredjedel av det nuvarande och på sikt reformeras. Vi anser
att Sveriges ansträngda ekonomi ställer krav på återhållsamhet med de
offentliga utgifterna och att detta även gäller stödet till de politiska
partierna.
I vår kommittémotion K611 föreslår vi att riksdagen till anslaget E 2
Presstöd anvisar ett i förhållande till regeringens förslag 300 miljoner kronor
lägre belopp. Enligt vår uppfattning har presstödet inte använts för nödvändiga
rationaliseringar utan i stor utsträckning för att täcka löpande kostnader.
Presstödet har inte heller förhindrat att ett stort antal tidningar lagts ned
under årens lopp. Moderata samlingspartiet anser därför att att presstödet bör
avvecklas helt och att därmed Presstödsnämnden kan läggas ned.
Som ovan anförts deltar vi inte i beslutet om anslagsfördelning och vi avstår
därför från att yrka bifall till våra anslagsmotioner.
I konsekvens med vår grundinställning att presstödet bör avvecklas anser vi
det inte heller meningsfullt att genomföra de förslag till detaljändringar i
presstödsförordningen som framförs i olika motioner, men vi avstår från att
reservera oss mot utskottsmajoritetens förslag till tillkännagivanden med
anledning av en centermotion vad gäller kvalifikationsgränsen, provexem-plar,
begränsat driftsstöd och samdistributionen av endagarstidningar. Vi anser dock
att om upplagan för en stödberättigad tidning sjunker under
kvalifikationgränsen är detta en indikation på att läsarna inte uppskattar
tidningen i fråga och inte något som bör föranleda ökade stödåtgärder från
samhällets sida. Vi vill också peka på risken för att distributionsföretag kan
få en monopolliknande ställning som kan missbrukas på det sätttet att
tidningsföretag utanför stödsystemet vägras deltagande i samdistributionen.
Detta leder till djupa orättvisor och hotar mångfalden inom dagspressen. Så
länge presstödet finns kvar anser vi att reglerna för presstöd bör vara
utformade så att diskriminering vid samdistribution av dagstidningar inte skall
kunna vara möjlig.
2. Birgit Friggebo (fp) och Bo Könberg (fp) anför:
Folkpartiet liberalernas förslag till budget för 1998 har temat ?jobb, vård,
skola? och innebär i sina huvuddrag sänkta skatter för företagande och tillväxt
med utgiftsökningar framför allt när det gäller vård och omsorg, men även för
utbildning, bistånd, miljö och rättssäkerhet (för en utförligare redovisning se
reservationerna nr 1 och 29 i bet. 1997/98:FiU1). Vårt förslag till utgiftsram
för utgiftsområde 1 - som var 330 miljoner kronor mindre än Socialdemokraternas
och Centerpartiets förslag och innebar en sänkning av partistödet med 30
miljoner och av presstödet med 300 miljoner - har emellertid avslagits av
riksdagen i budgetprocessens första steg. Då Folkpartiets budgetförslag utgör
en helhet anser vi inte att det i detta andra steg är meningsfullt att
fullfölja våra anslagsyrkanden och vi avstår följaktligen från att yrka bifall
till dem.
Folkpartiet har emellertid inställningen att den tidigare sänkningen av
partistödet var ett viktigt symboliskt beslut, som gav eftertryck åt behovet
att sanera statsbudgeten och sänka utgifterna. Vi anser inte att tiden ännu är
mogen för att återställa partistödet till dess gamla nivå.
Folkpartiet har vidare grunduppfattningen att stödet till dagspressen bör
avvecklas på längre sikt och Presstödsnämnden läggas ned. Vi anser i konsekvens
härmed att det inte är meningsfullt att genomföra de förslag till
detaljändringar i presstödsförordningen som framförs i olika motioner, men vi
avstår från att reservera oss mot utskottsmajoritetens förslag till
tillkännagivanden med anledning av en centermotion vad gäller
kvalifikationsgränsen, provexemplar, begränsat driftsstöd och samdistributionen
av endagarstidningar. Vi har i dessa frågor samma inställning som
utskottsmajoriteten hade hösten 1996.
Folkpartiet har motionerat om att taltidningsstödet skall utvidgas så att
stöd även kan ges till tidningar som bevakar livsåskådningsfrågor, religion,
kyrkofrågor och sociala frågor, m.m. Vi vill framhålla att Folkpartiet inte
delar majoritetens uppfattning att dagstidningsbegreppet skall definieras så
snävt att utgivningen av fådagarstidningar begränsas till sådana som utges av
politiska partier. Denna definition av dagstidningsbegreppet medför beklagligt
nog att inte heller taltidningsstöd kan ges till tidningar som bevakar
exempelvis livsåskådningsfrågor.
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till
anslagsfördelning.
Moderata samlingspartiet och Folkpartiet liberalerna har avgivit särskilda
yttranden.
Sammanfattning........................................1
Propositionen.........................................2
Motionerna............................................2
Inledning...........................................5
Utskottet.............................................6
Kungliga hov- och slottsstaten......................6
Riksdagen och dess myndigheter......................7
Riksdagens ledamöter och partier m.m..............7
Riksdagens förvaltningskostnader.................10
Riksdagens förvaltningskontors årsredovisning för verksamhetsåret
1995/96 10
Riksdagens revisorers granskning...............11
Riksdagens ombudsmän.............................15
Regeringen m.m.....................................15
Regeringskansliet m.m............................15
Svensk författningssamling.......................19
Allmänna val.....................................20
Stöd till politiska partier......................20
Centrala myndigheter...............................22
Mediefrågor........................................22
Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden..........22
Presstöd (anslaget)..............................23
Ändringar av presstödsförordningen...............25
Begränsat driftsstöd.............................28
Stöd till radio- och kassettidningar.............30
Radio- och TV-verket.............................33
Granskningsnämnden för radio och TV..............33
Hemställan...........................................34
Reservationer........................................36
1. Anslag m.m. under utgiftsområde 1, Rikets styrelse, (mom. 1)36
2. Anslag m.m. under utgiftsområde 1, Rikets styrelse, (mom. 1)37
3. Upphandling av miljövänlig el (mom. 10).........39
4. Presstöd till elektroniska medier (mom. 22).....39
Särskilda yttranden..................................39
Bilaga Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 1 Rikets
styrelse.............................................42