I detta betänkande behandlas förslagen i budgetpropositionen för år 1998 om
anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar, jämte 41 motionsyrkanden. Riksdagen har den 20 november 1997
fastställt utgiftsramen för utgiftsområdet till 13 725 623 000 kr. Regeringens
förslag om medelsanvisning på anslag m.m. tillstyrks. Härigenom möjliggörs
bl.a. en ytterligare utökning av miljöprogrammet med sammanlagt 700 miljoner
kronor. Bl.a. tillgodoses riksdagens önskemål om ett program för
resurshushållande jordbruk. Totalt omfattar miljöprogrammet 2,8 miljarder
kronor inklusive 50 % medfinansiering från EG. Det motsvarar hela den ram som
tilldelats Sverige i anslutningsfördraget med EU. Med anledning av två
motionsyrkanden (v) föreslår utskottet ett tillkännagivande beträffande ett
särskilt stöd inom ramen för miljöprogrammet till det fjällnära jordbruket.
Vidare tillgodoses behovet av ökade åtgärder på fiskets område med 20 miljoner
kronor för fiskevård. Med anledning av regeringens program för en utökning av
antalet studieplatser inom högskolan föreslås att antalet helårsplatser vid
Sveriges lantbruksuniversitets utbildningar ökas med 450 platser.
Regeringen aviserar i propositionen sin avsikt att ändra
skogsvårdsförordningen (1993:1096) så att undantaget från de s.k.
ransoneringsreglerna skall gälla endast brukningsenheter som är mindre än 50
hektar. Den nuvarande gränsen är 100 hektar. Vidare föreslår regeringen vissa
ändringar i skogsvårdslagen (1979:429) innebärande dels att uttag av
skogsbränsle i samband med slutavverkning i fortsättningen skall vara
anmälningspliktigt, dels att regeringen får möjlighet att i
skogsvårdsförordningen ge Skogsstyrelsen bemyndigande att i sina föreskrifter
ange regler för uttag av avgifter för tillsyn och kontroll. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag.
Samtliga motionsyrkanden avstyrks.
Till betänkandet har fogats 5 reservationer och 9 särskilda yttranden.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1997/98:1 utgiftsområde 23 föreslagit
1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
skogsvårdslagen (1979:429),
2. att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 23 Jord-
och skogsbruk, fiske med anslutande näringar enligt följande uppställning:
Internationellt samarbete
A 1. Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.; ramanslag;
37 414 000 kr,
Jordbruk och trädgårdsnäring
B 1. Statens jordbruksverk; ramanslag; 220 188 000 kr,
B 2. Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.; ramanslag; 22 000 000 kr,
B 3. Djurregister; ramanslag; 35 000 000 kr,
B 4. Statens utsädeskontroll; ramanslag; 978 000 kr,
B 5. Statens växtsortnämnd; ramanslag; 1 349 000 kr,
B 6. Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket; reservationsanslag; 26 246 000
kr,
B 7. Bekämpande av växtsjukdomar; ramanslag; 2 629 000 kr,
B 8. Strukturstöd inom livsmedelssektorn; ramanslag; 110 000 000 kr,
B 9. Från EG-budgeten finansierat strukturstöd; ramanslag; 125 000 000 kr,
B 10. Regionala stöd till jordbruket; ramanslag; 717 000 000 kr,
B 11. Från EG-budgeten finansierade regionala stöd till jordbruket; ramanslag;
325 000 000 kr,
B 12. Kompletterande åtgärder inom jordbruket; ramanslag; 1 420 000 000 kr,
B 13. Från EG-budgeten finansierade kompletterande åtgärder inom jordbruket;
ramanslag; 1 427 500 000 kr,
B 14. Arealersättning och djurbidrag m.m.; ramanslag; 4 850 000 000 kr,
B 15. Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter; ramanslag;
2 000 000 000 kr,
B 16. Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m.; ramanslag;
80 000 000 kr,
B 17. Jordbrukets blockdatabas; ramanslag; 17 000 000 kr,
Fiske
C 1. Fiskeriverket, ramanslag; 57 908 000 kr,
C 2. Strukturstöd till fisket m.m.; ramanslag; 30 890 000 kr,
C 3. Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.; ramanslag; 84
650 000 kr,
C 4. Fiskevård; ramanslag; 20 000 000 kr,
Rennäring m.m.
D 1. Främjande av rennäringen m.m.; ramanslag; 61 700 000 kr,
D 2. Ersättningar för viltskador m.m.; ramanslag; 46 500 000 kr,
D 3. Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.; ramanslag; 1 538 000 kr,
Djurskydd och djurhälsovård
E 1. Statens veterinärmedicinska anstalt; ramanslag; 75 055 000 kr,
E 2. Bidrag till distriktsveterinärorganisationen; obetecknat anslag;
78 109 000 kr,
E 3. Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder; ramanslag; 18 792 000 kr,
E 4. Centrala försöksdjursnämnden; ramanslag; 6 893 000 kr,
E 5. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar; ramanslag; 89 500 000 kr,
Livsmedel
F 1. Statens livsmedelsverk; ramanslag; 105 831 000 kr,
F 2. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden; ramanslag; 4 019 000 kr,
F 3. Kostnader för livsmedelsberedskap; ramanslag; 28 614 000 kr,
F 4. Livsmedelsstatistik; ramanslag; 27 084 000 kr,
F 5. Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten; ram-
anslag; 6 000 000 kr,
F 6. Exportfrämjande åtgärder; ramanslag; 5 000 000 kr,
Utbildning och forskning
G 1. Sveriges lantbruksuniversitet; ramanslag; 1 021 979 000 kr,
G 2. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader; ramanslag; 10
806 000 kr,
G 3. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning och kollektiv forskning;
ramanslag; 195 234 000 kr,
G 4. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien; obetecknat anslag; 901 000 kr,
Skogsnäring
H 1. Skogsvårdsorganisationen; ramanslag; 257 211 000 kr,
H 2. Bidrag till skogsvård m.m.; reservationsanslag; 6 000 000 kr,
H 3. Insatser för skogsbruket; ramanslag; 60 700 000 kr,
H 4. Internationellt skogssamarbete; ramanslag; 1 405 000 kr,
H 5. Från EG-budgeten finansierade medel för skogsskadeövervakning; ramanslag;
6 000 000 kr.
Lagförslaget fogas som bilaga 3 till detta betänkande.
Motioner från allmänna motionstiden 1997
1997/98:Jo222 av Maggi Mikaelsson och Bengt Hurtig (v) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utarbeta
ett särskilt program för fjällnära miljökulturstöd.
1997/98:Jo223 av Patrik Norinder (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar avvisa förslaget till ny djurdatabas i Söderhamn i
enlighet med vad som anförts i motionen,
1997/98:Jo227 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inom ramen för anslaget B 12 införa ett särskilt fjällmiljöstöd,
3. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar enligt följande uppställning:
A 1.Bidrag till vissa internationella37 414 3 000
organisationer m.m.
B 6.Miljöförbättrande åtgärder i26 246 2 000
i jordbruket
B 10.Regionala stöd till jordbruket717 000 2 000
B 12.Kompletterande åtgärder inom1 420 000-330 000
jordbruket
B 13.Från EG-budgeten finansierade1 427 500-330 000
kompletterande åtgärder inom
jordbruket
C 4.Fiskevård 20 000 5 000
E 1.Statens veterinärmedicinska anstalt75 0555 000
E 5.Bekämpande av smittsamma 89 500 15 000
husdjurssjukdomar
F 1.Statens livsmedelsverk 105 831 5 000
F 6.Exportfrämjande åtgärder 5 000 -5 000
G 1.Sveriges lantbruksuniversitet1 021 979 10 000
H 2.Bidrag till skogsvård m.m. 6 000 5 000
1997/98:Jo229 av Sten Svensson och Lars Hjertén (m) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvärdering av vad ytterligare utnyttjande av investeringsstöd från
EU till animalieproduktionen skulle innebära för sysselsättningen.
1997/98:Jo230 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förenkling av administrationen kring kartavgiften,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att frigjorda resurser vid effektivisering av
jordbruksadministrationen skall användas för registerhållning och stöd till
avbytartjänsten,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om öronmärkta anslag till SLU och SJFR för utveckling av ekologiskt
lantbruk,
15. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag under utgiftsområde Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
anvisar anslagen enligt uppställning:
B 6.Miljöförbättrande åtgärder i26 246 10 000
jordbruket
D 1.Främjande av rennäringen m.m.61 700 5 000
F 6.Exportfrämjande åtgärder 5 000 5 000
1997/98:Jo232 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om uppflyttning av vissa kommuner
i ett förmånligare stödområde.
1997/98:Jo236 av Birgitta Carlsson och Ingrid Skeppstedt (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
översyn av Jordbruksverkets tillsynsansvar.
1997/98:Jo238 av Lennart Brunander och Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
biodling och utnyttjande av EU:s stöd till biodling.
1997/98:Jo239 av Eva Eriksson m.fl. (fp) vari yrkas
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till omfördelning mellan
Sveriges och EU:s miljöstöd i enlighet med vad i motionen anförts,
6. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar anvisar anslagen enligt uppställning:
B 10.Regionala stöd till jordbruket717 000 -50 000
B 14. Arealersättning och djurbidrag m.m4 850 000-600 000
G 1.Sveriges lantbruksuniversitet1 021 979 -25 000
1997/98:Jo240 av Marie Wilén (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om förhandling med EG-kommissionen
om tillförande av s.k. mindre gynnade områden.
1997/98:Jo241 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stödet till föreningar som bevarar hotade lantraser skall uppgå
till 2 miljoner kronor för budgetåret 1998,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stödet för bevarande av hotade lantraser ökas till totalt 8
miljoner kronor för 1998,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ytterligare medel till fiskevård i framtiden,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändring av 29 a § i jaktförordningen,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ersättningar till tamdjur rivna av hotade rovdjur även skall
utgå till tamdjur som inte ingår i näringsverksamhet,
14. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 anvisa anslagen under
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar enligt
Miljöpartiets förslag i tabell.
B 6.Miljöförbättrande åtgärder i26 200 5 000
jordbruket
B 12.Kompletterande åtgärder inom1 420 000-100 000
jordbruket
B 13.Från EG-budgeten finansierade1 427 500-100 000
kompletterande åtgärder inom
jordbruket
D 2.Ersättningar för viltskador m.m.46 500 5 000
F 6.Exportfrämjande åtgärder 5 000 -5 000
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande näringar för åren 1999 och 2000 enligt tabell.
B 6.Miljöförbättrande åtgärder i26 90027 600 5 000 5 000
jordbruket
B 12.Kompletterande åtgärder inom1 420 000 1 420 000 -100 000 -100 000
jordbruket
B 13.Från EG-budgeten finansierade1 427 5001 427 500 -100 000 -100 000
kompletterande åtgärder inom
jordbruket
D 2.Ersättningar för viltskador m.m.46 50046 500 5 000 5 000
F 6.Exportfrämjande åtgärder5 000 5 000 -5 000-5 000
1997/98:Jo244 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om översyn av jordbruksadministrationen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om besparingen på Sveriges lantbruksuniversitet,
1997/98:Jo302 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om 20-hektarsgräns i 12 § skogsvårdsförordningen,
1997/98:Jo304 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar om införande av avgift för tillsyn och kontroll i
enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om anmälan av skogsbränsleuttag,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om information och rådgivning,
1997/98:Jo305 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett särskilt stöd till röjning och gallring,
1997/98:Jo413 av Peter Eriksson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att höja anslaget till fiskevård till 50 miljoner kronor,
1997/98:Jo418 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förstärkningsutsättningar
av fisk och att erforderliga medel, 12 miljoner kronor per år, anvisas för
detta ur anslaget C 4 Fiskevård, utgiftsområde 23.
1997/98:Jo601 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att administrationen av SLU sammanförs med administrationen av övriga
universitet i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Jo739 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stödet till föreningar som bevarar hotade lantraser skall uppgå
till 2 miljoner kronor för budgetåret 1998,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stödet för bevarande av hotade lantraser bör ökas till totalt 8
miljoner kronor för 1998,
1997/98:Jo782 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
3. att riksdagen beslutar att under B 1 Statens jordbruksverk inom
utgiftsområde 23 anvisa ett anslag om 215 188 000 kr 1998 i enlighet med vad
som anförts i motionen,
4. att riksdagen beslutar att under G 1 Sveriges lantbruksuniversitet inom
utgiftsområde 23 anvisa ett anslag om 1 031 379 000 kr 1998 i enlighet med vad
som anförts i motionen,
5. att riksdagen beslutar att under H 1 Skogsvårdsorganisationen inom
utgiftsområde 23 anvisa ett anslag om 262 211 000 kr 1998 i enlighet med vad
som anförts i motionen.
1997/98:Jo912 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att 29 a § jaktförordningen bör ändras,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ersättningar för tamdjur rivna av hotade rovdjur även skall utgå
för tamdjur som inte ingår i näringsverksamhet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det bör avsättas 1 miljon kronor utöver regeringens förslag till
ersättning för rivna tamdjur.
1997/98:A437 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av
stödområdesgränserna i Värmland.
1997/98:Bo406 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om 20 hektars gräns i 12 § skogsvårdsförordningen,
1997/98:Sk321 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändring av stödområdesindelningen för felplacerade mjölkproducenter.
Motion med anledning av proposition 1997/98:2
1997/98:Jo17 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stödet till föreningar som bevarar hotade lantraser skall uppgå
till 2 miljoner kronor för budgetåret 1998,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stödet för bevarande av hotade lantraser ökas till totalt 8
miljoner kronor för 1998.
Utfrågning
Representanter för Skogsstyrelsen och Sveriges lantbruksuniversitet har lämnat
information till utskottet.
Utskottet
1. Inledning
Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
Utgiftsområde 23 omfattar jordbruk och trädgårdsnäring, fiske, rennäring,
djurskydd och djurhälsovård, livsmedelskontroll, utbildning och forskning samt
skogsnäring. Utgiftsområdet innefattar 40 anslag fördelade på sju
verksamhetsområden, där det dominerande området är jordbruks- och trädgårds-
näring. Inom utgiftsområdet ryms följande myndigheter: Statens jordbruksverk,
Statens utsädeskontroll, Statens växtsortnämnd, Fiskeriverket, Statens
veterinärmedicinska anstalt, Centrala försöksdjursnämnden, Statens
livsmedelsverk, Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden, Sveriges
lantbruksuniversitet, Skogs- och jordbrukets forskningsråd samt Skogsstyrelsen
och skogsvårdsstyrelserna.
Regeringen har i ett inledande avsnitt beträffande utgiftsområde 23 bl.a.
redovisat omfattning och ändamål med verksamheter inom utgiftsområdet. Viktiga
mål är uthållig ekonomisk tillväxt, regional balans, landsbygdsutveckling, ökad
sysselsättning och miljöanpassning. Det svenska jordbrukets, skogsbrukets,
fiskets och den svenska livsmedelsindustrins villkor har stor betydelse för
möjligheten att nå dessa mål. Livsmedelsindustrins framtida konkurrenskraft
bygger på möjligheten att vidareutveckla en produktion som bättre möter
konsumenternas krav på hög kvalitet, miljöanpassning och omsorg om djur.
Livsmedelspolitiken bör främja en sådan utveckling.
En stor del av verksamheten i utgiftsområdet sker inom ramen för den
gemensamma jordbrukspolitiken (CAP). En viktig målsättning i det svenska EU-
arbetet är att medverka till en övergripande reform av CAP. En miljöanpassning
av det svenska jordbruket uppnås genom att värna den biologiska mångfalden,
kulturmiljön och det varierade odlingslandskapet, ytterligare reducera
jordbrukets negativa miljöpåverkan, främja utvecklingen av ekologisk produktion
samt att åstadkomma en ökad miljöhänsyn i det konventionella jordbruket.
Skogsnäringen är en av de viktigaste exportnäringarna. Gällande skogspolitik
innebär bl.a. att skogen och skogsmarken skall utnyttjas effektivt och
ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning samtidigt som den
biologiska mångfalden behålls. Produktions- och miljömålen skall väga lika
tungt. En av huvuduppgifterna för den statliga skogsvårdsorganisationen är att
med rådgivning och andra åtgärder bidra till att de som verkar i skogsbruket
får tillräckliga kunskaper om skogsskötsel, naturvård, kulturmiljövård m.m.
Fiskeripolitiken skall verka såväl nationellt som internationellt för att
vatten- och fisktillgångar utnyttjas på ett sådant sätt att de långsiktigt
medverkar till livsmedelsförsörjning och välstånd. Detta skall ske med en god
hushållning som möjliggör att fiskresurserna kan nyttjas långsiktigt och att
den biologiska mångfalden bevaras.
Minoriteters rättigheter skall respekteras. En särställning bland
minoriteterna har samerna som Sveriges ursprungsbefolkning. Hänsyn skall tas
till såväl språk och kultur som de traditionella näringarna. Miljömålet för
rennäringen innebär att denna skall bedrivas med bevarande av
naturbetesmarkernas långsiktiga produktionsförmåga så att dessa ger en
uthålligt god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras.
Jakten skall baseras på vad som är ett hållbart utnyttjande av viltstammarna.
Målen för djurskyddet och djurhälsovården är ett gott hälsotillstånd bland
husdjuren och ett gott djurskydd samt en begränsning av användningen av
försöksdjur.
Utbildnings- och forskningsinsatser inom utgiftsområdet har betydelse för att
lösa miljöproblem och för att åstadkomma en tryggad livsmedelsförsörjning.
Deltagande i EU:s och internationella forskningsprogram ger nya möjligheter
till internationell samverkan inom forskningen.
Vidare har regeringen gjort en resultatbedömning beträffande verksamheter inom
utgiftsområdet. När det gäller prioriteringar för år 1998 föreslås bl.a.
utbyggt miljöprogram för jordbruket, ökade resurser till fiskevården, utökning
av antalet utbildningsplatser vid Sveriges lantbruksuniversitet, resurser för
exportfrämjande åtgärder, utveckling av alternativa system för värphöns,
ytterligare medel för ersättning för viltskador och rovdjursrivna renar samt
resursförstärkning av Jordbruksverket.
Jordbruksutskottet har i yttrande den 23 oktober 1997 till
finansutskottet över proposition 1997/98:1 Budgetpropositionen för år 1998
jämte motioner tillstyrkt regeringens förslag till utgiftsramar inom
jordbruksutskottets beredningsområde, dvs. för utgiftsområdena 20 Allmän miljö-
och naturvård och 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar. Efter
behandling i finansutskottet har riksdagen genom beslut den 20 november 1997
bl.a. fastställt utgiftsramen för utgiftsområde 23 till 13 725 623 000 kr.
Beslutet överensstämmer med regeringens förslag. Detta innebär att huvuddelen
av de motioner som berör enskilda anslag bör avslås på den grunden att de inte
ryms inom den beslutade utgiftsramen. Regeringens förslag för år 1998 innebär
att 37,4 miljoner kronor reserveras för internationellt samarbete inom
Jordbruksdepartementets ansvarsområde, 11 379,9 miljoner kronor för jordbruk
och trädgårdsnäring, 193,4 miljoner kronor för fiske, 109,7 miljoner kronor för
rennäring m.m., 268,3 miljoner kronor för djurskydd och djurhälsovård, 176,5
miljoner kronor för livsmedel, 1 228,9 miljoner kronor för utbildning och
forskning samt 331,3 miljoner kronor för skogsnäring.
Jordbruksutskottet har i betänkande 1997/98:JoU9 tillstyrkt regeringens
förslag i proposition 1997/98:2 om Hållbart fiske och jordbruk. I propositionen
redovisas åtgärder för ett hållbart fiske och jordbruk. Bl.a. lämnas förslag
till ett utbyggt miljöersättningsprogram för jordbruket. Mål föreslås för ett
nytt program för att minska hälso- och miljöriskerna vid användning av
bekämpningsmedel i jordbruket och trädgårdsnäringen. Förslagen är en del av det
pågående arbetet för att åstadkomma ett hållbart fiske och jordbruk med tonvikt
på de ekologiska aspekterna. I betänkandet behandlas även ett stort antal
jordbrukspolitiska motioner, väckta med anledning av propositionen eller under
den allmänna motionstiden 1997. Utskottets förslag till beslut är av betydelse
både principiellt och för fördelningen av medel på de olika anslagen inom
utgiftsområdet.
2. Internationellt samarbete (A)
Propositionen
Många av de problem som världen i dag står inför kan bemötas enbart på global
nivå genom multilateralt samarbete. Som exempel kan nämnas den globala
livsmedelsförsörjningen, övergripande hälsofrågor för människor och djur liksom
de stora miljöfrågorna. Vidare kräver det nationella beslutsfattandet
internationella utblickar och hänsynstaganden. Detta gäller inte minst inom
vårt närområde i Östeuropa där det sker stora förändringar som har inverkan på
vår marknad. Det är av stor vikt att Sverige aktivt deltar i det
internationella samarbetet inom jordbrukets och fiskets områden. Målet för
verksamheten är att främja ett effektivt internationellt samarbete inom
Jordbruksdepartementets verksamhetsområde. Det internationella samarbetet inom
Jordbruksdepartementets ansvarsområde utanför EU sker huvudsakligen i större
multilaterala organisationer, exempelvis FN:s livsmedels- och
jordbruksorganisation (FAO) och i OECD:s jordbruks- och fiskerikommittéer men
också inom organisationer som Internationella rådet för havsforskning (ICES),
Unionen för skydd av växtförädlingsprodukter (UPOV) och åtskilliga andra
organ. I detta sammanhang skall också nämnas att ett omfattande samarbete
också sker med våra nordiska grannländer inte minst inom ramen för Nordiska
Ministerrådet.
Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende det internationella samarbetet till
följd av tidigare beslut samt förslagen i 1997 års budgetproposition är
följande ( i miljoner kronor och löpande priser):
1995/96 19961997 1998 1999 2000
36,9 34,739,3 37,4 37,4 37,4
3. Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. (A 1)
Propositionen
De utgifter som belastar anslaget är huvudsakligen medlemsavgifter samt
kostnader för deltagande i olika möten som de internationella organisationerna
anordnar. Den största posten avser kostnaderna för FAO-medlemskapet. Vidare
används anslaget till att finansiera vissa internationella konferenser o.d.
som Sverige åtagit sig att stå värd för. En del av anslaget avser kostnader för
bilateralt forskarutbyte med länder i Central- och Öst-europa. En viktig faktor
som styr utgifterna på området är kronkursutvecklingen, framför allt gentemot
USA-dollarn. På grund av en förhållandevis stark dollar beräknas
anslagskrediten behöva tas i anspråk innevarande år.
Enligt regeringen är det svårt att entydigt bedöma resultatet av
verksamheten, eftersom den är uppdelad på flera olika organisationer och sker
inom flera olika sakområden. Generellt kan dock sägas att Sverige antingen som
enskild medlemsstat, eller genom samarbetet inom EU, aktivt verkar för
måttfullhet i organisationernas utgiftsåtaganden, dvs. en högre grad av
prioritering av åtaganden och en tydligare styrning. Beträffande anslaget för
år 1999 har regeringen beslutat att Sverige skall åta sig värdskapet för ICES
jubileumsmöte år 1999. Utgifterna för mötet beräknas till 650 000 kr och
förutsätts belasta anslaget. Regeringen gör tills vidare bedömningen att
kostnaderna ryms inom ramen för anslaget. År 2000 planeras inga förändringar i
verksamheten.
Regeringen anser att den internationella verksamhet som ligger inom
Jordbruksdepartementets verksamhetsområde skall fortsätta i oförändrad
omfattning och bedömer anslagsbehovet till 37 414 000 kr för år 1998. För åren
1999 och 2000 beräknas anslagsbehoven vara oförändrade.
Motionen
Enligt motion Jo227 (v) skall den svenska FAO-kommittén ha en central roll i
uppföljandet av FAO-toppmötets utfästelser. Regeringen föreslår inga medel till
kommitténs arbete. Enligt motionärerna bör medel anslås för detta ändamål genom
en omfördelning från anslaget F 6. Ytterligare 3 000 000 kr utöver regeringens
förslag bör således tillföras anslaget (yrkande 3 delvis)
Utskottets överväganden
Strävandena att uppnå livsmedelssäkerhet i världen stod i centrum för det
livsmedelstoppmöte som hösten 1996 anordnades av FAO. Stats- och
regeringschefer liksom andra regeringsmedlemmar från världens länder gjorde
långtgående utfästelser om åtgärder för att halvera svälten i världen fram till
år 2015 och utveckla en hållbar livsmedelsproduktion för att kunna trygga
livsmedelsförsörjningen för världens växande befolkning.
Som regeringen framhåller i sitt förslag om hållbart fiske och jordbruk
(prop. 1997/98:2, s. 37) förutsätter genomförandet av dessa utfästelser och
därmed framgång i strävandena att främja framväxten av en global
livsmedelssäkerhet en effektiv uppföljning av toppmötets aktionsplan såväl
nationellt som internationellt. Mot denna bakgrund har ett arbete inletts med
en nationell strategi för uppföljningen av toppmötet. Enligt regeringen har den
svenska FAO-kommittén en central roll i detta sammanhang. Utskottet, som delar
regeringens bedömning när det gäller medelsbehovet under anslaget A 1,
tillstyrker med det anförda regeringens förslag om medelsanvisning. Därmed
avstyrks motion Jo227 (v) yrkande 3 delvis.
4. Jordbruk och trädgårdsnäring (B)
Propositionen
Verksamhetsområdet Jordbruk och trädgårdsnäring omfattar
jordbruksadministration, vegetabilie- och animalieproduktion samt miljö-,
struktur- och regionalpolitiska åtgärder på jordbruksområdet. Verksamhetens
tyngdpunkt är genomförande och tillämpning av EG:s gemensamma jordbrukspolitik
(CAP). Målen för CAP formulerades redan i Romfördraget. De generella målen för
CAP äger fortfarande giltighet. Det har dock under de senaste 10 åren skett
relativt omfattande förändringar av politikens innehåll, den viktigaste genom
1992 års reform. Denna innebar bl.a. en övergång från rena prisstöd till en
kombination av prisstöd och direktbidrag. För att uppnå dessa mål används
regleringar av den interna marknaden och priserna, gränsskydd, direktstöd samt
miljö- och strukturpåverkande insatser. Beslut om ambitionsnivå och inriktning
fattas av rådet. EG-kommissionen och i förlängningen de nationella
myndigheterna beslutar om tillämpningen och hur CAP skall administreras. Dessa
regler är till stora delar direkt bindande för respektive medlemsstat. Den
svenska regeringens möjligheter att påverka dessa är således begränsade,
åtminstone på kort sikt. Statens jordbruksverk är central
förvaltningsmyndighet inom verksamhetsområdet. Länsstyrelserna svarar för den
regionala administrationen. Vidare har Fiskeriverket, Generaltullstyrelsen,
Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Skogsvårdsorganisationen visst
ansvar inom området.
Den beräknade utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområdet till följd av
tidigare beslut samt förslagen i 1997 års budgetproposition är följande (i
miljoner kronor och löpande priser):
Propositionen
Statens jordbruksverk har som övergripande mål att verka för en
konkurrenskraftig, miljö- och djurskyddsanpassad livsmedelsproduktion till
nytta för konsumenterna samt att administrera den gemensamma jordbrukspolitiken
i enlighet med EG:s regelverk. Av det senare följer bl.a. att Jordbruksverket,
förutom att vara utbetalningsställe för samtliga stöd, har till uppgift att
vara fondkoordinator för EG-stöden. Av den verksamhet som bedrivs svarar den
direkt EG-anknutna för ca 25 % av verksamhetens omfattning räknat såväl i
årspersoner som i kostnader. Lägger man till samtliga EG-relaterade
verksamheter inom övriga verksamhetsgrenar är motsvarande siffra drygt 40 %.
När det gäller budgetåret 1997 är det en stor skillnad mellan utgifter och
anslag. Detta beror enligt regeringen på att Jordbruksverket till följd av EU-
medlemskapet ålagts ansvar för en mängd nya verksamheter utan att medel har
tillskjutits i motsvarande utsträckning. I ett första skede tillfördes
Jordbruksverket arbetsuppgifter avseende ansvaret för djurbidrag, miljöstöd,
stöd finansierade från EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion, mål 5b och 6,
samt för handläggningen av mjölkkvoter. Under år 1997 tillkom ytterligare
arbetsuppgifter i form av hantering av ett nytt miljöstöd till flerårig
vallodling, kalvbidrag, utbetalningar av BSE-ersättning samt utbetalning av
revalveringskompensation. Till dessa utgifter skall läggas kostnaden för den
exportbidragskontroll Tullverket enligt avtal med Jordbruksverket ombesörjer.
För att täcka dessa verksamhetskostnader har verket tvingats överskrida
förvaltningsanslaget. Jordbruksverket har under flera år haft tillgång till ett
större anslagssparande. Detta har använts till de ökade arbetsinsatser som
föranletts av Sveriges EU-medlemskap. Anslagssparandet minskar därför hastigt
och beräknas vid utgången av budgetåret 1997 ha förvandlats till ett
underskott på ca 20 miljoner kronor. Underskottet kan till största delen
förklaras av tillkommande kostnader för ADB- utveckling. Mot denna bakgrund
har regeringen föreslagit att 15 miljoner kronor tillförs verket på
tilläggsbudget.
Avgiftsinkomsterna inom växtinspektion, kvalitetsinspektion av frukt och
grönsaker, vattenhushållning, foderkontroll, införsel av djur, försäljning av
material samt köttklassificering och distriktsveterinärverksamheten beräknas
under budgetåret 1997 uppgå till 203 miljoner kronor. Verket bör under år 1998
få bedriva den avgiftsfinansierade verksamheten i oförändrad omfattning. För
denna period beräknas intäkterna till 205 miljoner kronor.
Eftersom utbetalningar av EG-stöd ersätts i efterskott från EG-budgeten
uppstår ett kreditbehov för Jordbruksverket. Regeringen bedömer detta
kreditbehov till 5,5 miljarder kronor.
Mot bakgrund av de tillkommande ansvarsområden verket ålagts bedömer
regeringen anslagsbehovet till 220 188 000 kr för år 1998. Anslagsbehoven för
åren 1999 och 2000 är beräknade med utgångspunkt i 1998 års anslagsnivå.
Motionerna
Enligt motion Jo782 (m) yrkande 3 kan Jordbruksverkets administration
underlättas genom att de jordbrukspolitiska stödsystemen förenklas och en fri
handel med mjölkkvoter införs. Därmed bör anslaget B 1 Jordbruksverket kunna
reduceras med 5 000 000 kr.
Hanteringen av den s.k. kartavgiften har enligt motion Jo230 (kd) blivit ett
administrativt misslyckande. Den definitiva kartavgiften fastställs först när
länsstyrelsen beslutat om godkänd stödomfattning. Den preliminära kartavgiften
skall då justeras i förhållande till den definitiva. Detta är enligt
motionärerna ett mycket byråkratiskt arbetssätt som kostar tid och resurser
helt i onödan. Man borde kunna förenkla administrationen kring kartavgiften
genom kvittning vid utbetalning av arealbaserat EU-stöd (yrkande 10). Frigjorda
resurser vid effektivisering av jordbruksadministrationen skall användas för
registerhållning och stöd till avbytartjänsten. För mjölkgårdar är
avbytarverksamheten helt nödvändig för att möjliggöra ett normalt liv för
jordbrukarna (yrkande 11). I motion Jo236 (c) framförs krav om en översyn av
Jordbruksverkets tillsynsansvar. Den nuvarande tillsynen inom verkets ansvars-
område omfattar ett flertal olika uppgifter. Dessa verkställs till en del av
verkets egen personal men även av länsstyrelserna och kommunerna. Behovet av en
samordnad tillsyn över jordbruksföretagen är minst lika stort inom
Jordbruksverkets område som inom Livsmedelsverkets. Krav på en översyn av
jordbruksadministrationen framförs även i motion Jo244 (c) yrkande 1. Enligt
motionärerna är det ett nationellt intresse att administrationen bidrar till
att svenskt jordbruk kan få det stöd som det är berättigat till.
Administrationen skall inte orsaka onödiga kostnader, vare sig internt eller
externt hos t.ex. jordbrukarna. Det finns starka skäl som talar för en
arbetsordning där det så långt som möjligt är länsstyrelserna som handlägger
enskilda ärenden.
Utskottets överväganden
Som framhålls i propositionen har Jordbruksverkets verksamhet till följd av EU-
medlemskapet i huvudsak inriktat sig mot tillämpning av EG:s regleringar och
stödsystem. Detta tar i anspråk mycket stora resurser. Utskottet delar
regeringens bedömning när det gäller medelsbehovet under anslaget B 1 och
tillstyrker därför regeringens förslag. Det bör tilläggas att utskottet i
betänkande 1997/98:JoU9 har avstyrkt ett motionsyrkande (m) om fri handel med
mjölkkvoter. Därmed avstyrks motion Jo782 (m) yrkande 3.
När det gäller administrationen av de jordbrukspolitiska stödsystemen
konstaterar utskottet i likhet med regeringen att Jordbruksverket, mot bakgrund
av de stora förändringar som EU-medlemskapet föranlett och de krav som ställts,
får anses ha klarat sina uppgifter väl. Enligt regeringen har länsstyrelsernas
samarbete med de centrala verken också i allmänhet fungerat på ett godtagbart
sätt. En stor del av de problem som funnits kan hänföras till inkörningsproblem
och bör därför kunna lösas. Det är emellertid angeläget att hanteringen av EG-
stöden utvecklas och effektiviseras. Den 23 oktober 1997 har regeringen
beslutat tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av
förvaltningsstrukturen inom jordbruksområdet med utgångspunkt i hanteringen av
de jordbruksstöd som berör såväl Statens jordbruksverk som länsstyrelserna.
Utredaren skall bl.a. analysera behovet av sådana förändringar i
myndighetsorganisation och i ansvars- och arbetsfördelning som kan främja
effektiviteten i arbetet, såväl administrativt som ekonomiskt, samt som kan
medverka till att ekonomiska sanktioner undviks (se dir. 1997:125). Utskottet
anser det lämpligt att avvakta resultatet av den nu beslutade utredningen och
föreslår därför att motionerna Jo230 (kd) yrkande 10, Jo236 (c) och Jo244 (c)
yrkande 1 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
Vidare avstyrks motion Jo230 (kd) yrkande 11.
6. Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. (B 2)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget B 2.
7. Djurregister (B 3)
Propositionen
På tilläggsbudget till statsbudgeten för år 1997 anvisas ett ramanslag för att
täcka investeringskostnader för den databas i vilken identifieringen och
registreringen av nötkreatur görs. Databasen skall vara i funktion senast den
31 december 1997. Den avgift som föreslås finansiera kostnader uppkomna under
anslaget tas ut fr.o.m. den 1 april 1998. Fr.o.m. budgetåret 1998 skall
kostnaderna för driften belasta anslaget. Kostnaderna beräknas uppgå till 35
miljoner kronor per år. Finansiering av investeringar och drift sker genom att
intäkterna från avgiften inlevereras till inkomsttitel på statsbudgeten.
Avgiften beräknas ge full kostnadstäckning.
Regeringen bedömer anslagsbehovet till 35 000 000 kr för år 1998. För åren
1999 och 2000 beräknas anslagsbehovet med utgångspunkt i 1998 års anslagsnivå.
Motionen
I motion Jo223 (m) yrkas att riksdagen avvisar förslaget till ny djurdatabas i
Söderhamn. Enligt motionärerna måste det vara ett slöseri med statliga medel
att bygga upp ett nytt system när det redan finns en fungerande organisation
som kan handlägga registret. I dag finns ca 90 % av landets mjölkkor inklusive
kalvar i detta register samt 15 % av köttdjursraserna (yrkande 1).
Utskottets överväganden
Enligt rådets förordning (EEG) nr 820/97 av den 21 april 1997 om upprättande av
ett system för identifiering och registrering av nötkreatur och för märkning av
nötkött och nötköttsprodukter skall medlemsstaterna införa ett system för
identifiering och registrering av nötkreatur på produktionsstadiet. Dessutom
skall det skapas ett särskilt system för märkning av nötkött i
försäljningsledet. Anledningen till detta är att marknaden för nötkött och
nötköttsprodukter har destabiliserats på grund av den s.k. BSE-krisen. För att
återupprätta balansen på marknaden bör insynen i villkoren för produktion och
saluföring förbättras. I ett första steg skall en databas över samtliga
djurbesättningar och enskilda djur upprättas där man även skall kunna följa
förflyttningar av djur mellan besättningar. Databasen skall administreras av
Statens jordbruksverk i samarbete med Svensk husdjursskötsel.
Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller medelsbehovet under
anslaget B 3 och tillstyrker därför regeringens förslag samt avstyrker motion
Jo223 (m) yrkande 1.
8. Statens utsädeskontroll (B 4) och Statens växtsortnämnd (B 5)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen B 4 och B 5.
9. Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket (B 6)
Propositionen
Anslaget disponeras av Jordbruksverket för att genom huvudsakligen försöks- och
utvecklingsverksamhet styra utvecklingen inom jordbruket och trädgårdsnäringen
mot minskat växtnäringsläckage, minskad ammoniakavgång, säkrare och minskad
användning av kemiska bekämpningsmedel, bevarande av biologisk mångfald och
ökad andel ekologisk produktion. Likaså disponeras anslaget för uppföljning och
utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitikens miljöeffekter.
Anslagsbehållningarna som under perioden 1997-2001 skall utnyttjas för försöks-
och utvecklingsverksamhet avseende miljöförbättrande åtgärder är för perioden
intecknade för flerårig verksamhet och kommer löpande att utnyttjas.
För budgetåret 1997 har anvisats 23,9 miljoner kronor, varav 9 miljoner
kronor vardera för försöks- och utvecklingsverksamhet inom
bekämpningsmedelsprogrammet och programmet för minskat växtnäringsläckage. 15
miljoner kronor avser försöks- och utvecklingsverksamhet samt marknadsstödjande
åtgärder för ekologisk produktion. Utöver dessa ändamål avser 2 miljoner kronor
funktionstest av lantbrukssprutor.
Regeringen anser att anslaget skall användas för att genomföra de i
propositionen redovisade förslagen till handlingsprogram vad avser försöks- och
utvecklingsverksamhet m.m. För år 1998 innebär det att
bekämpningsmedelsprogrammet skall kunna omfatta åtgärder motsvarande 9 miljoner
kronor. Programmet för minskat växtnäringsläckage tillförs 9 miljoner kronor
och området ekologisk produktion 15 miljoner kronor, varav högst 2 miljoner
kronor avser marknadsstödjande åtgärder. Kostnader avseende marknadstödjande
åtgärder bör initialt få belasta anslaget, men på sikt är det rimligt att
marknadsaktörerna tar det fulla ansvaret för sådana åtgärder. Utöver dessa
ändamål bör medel för funktionstester av lantbrukssprutor och för utvärdering
och uppföljning av den gemensamma jordbrukspolitikens miljöeffekter
motsvarande högst 4 miljoner kronor och internationellt standardiseringsarbete
kunna lämnas.
Regeringen bedömer anslagsbehovet till 26 246 000 kr för år 1998.
Anslagsbehoven för 1999 och 2000 är beräknade med utgångspunkt i 1998 års
anslagsnivå.
Motionerna
Enligt motion Jo227 (v) bör anslaget tillföras 2 000 000 kr utöver regeringens
förslag. Anslaget till marknadsstödjande åtgärder har minskat i samma takt som
den ekologiska produktionen ökat. Detta innebär att medel saknas för
information till bl.a. allmänheten, offentliga inrättningar och storkök. Medel
saknas även för att främja en långsiktig utveckling av marknaden. En ökad
satsning på marknadsstödjande åtgärder bör därför göras genom en omfördelning
av dels 2 miljoner kronor från anslaget F 6, dels 2 miljoner kronor inom
anslaget B 6 där motsvarande belopp tas från funktionstest av lantbrukssprutor
(yrkande 3 delvis). I motion Jo230 (kd) yrkas att anslaget tillförs 10 000 000
kr utöver regeringens förslag. Genom att höja anslaget förbättras
förutsättningarna för att uppnå målet att 10 % av åkermarken skall vara
omställd till ekologisk odling år 2000. Vidare möjliggörs ökade insatser för
marknadsstödjande åtgärder för ekologiskt producerade livsmedel (yrkande 15
delvis). Enligt motion Jo241 (mp) yrkande 14 delvis bör anslaget tillföras
ytterligare 5 000 000 kr utöver regeringens förslag. Sammanlagt bör 9 miljoner
kronor satsas på marknadsstödjande åtgärder för ekologiska produkter. 2
miljoner kronor finns redan för detta ändamål inom anslaget. 2 miljoner kronor
tillförs genom att bidraget till funktionstest av lantbrukssprutor dras in.
Återstående del, 5 miljoner kronor, tas från anslaget F 6 som därmed
försvinner. För budgetåren 1999 och 2000 beräknas tillskottet till 5 miljoner
kronor per år (yrkande 15 delvis).
Utskottets överväganden
Som framgår av propositionen anser regeringen att anslaget skall användas för
att bl.a. genomföra den föreslagna aktionsplanen för ekologisk produktion med
syftet att nå målsättningen att 10 % av landets åkerareal bör vara ekologiskt
odlad år 2000. Detta innebär att försöks- och utvecklingsverksamhet samt
marknadsstödjande åtgärder inom området ekologisk produktion tillförs 15
miljoner kronor, varav högst 2 miljoner kronor avser marknadsstödjande
åtgärder. Som regeringen anför bör kostnader avseende marknadsstödjande
åtgärder initialt få belasta anslaget. På sikt är det dock rimligt att
marknadsaktörerna tar det fulla ansvaret för sådana åtgärder. Med det anförda
ansluter sig utskottet till regeringens bedömning när det gäller medelsbehovet
under anslaget B 6 och tillstyrker därför regeringens förslag i denna del.
Därmed avstyrks motionerna Jo227 (v) yrkande 3 delvis, Jo230 (kd) yrkande 15
delvis och Jo241 (mp) yrkande 14 delvis. Det i motion Jo230 framförda yrkandet
om en höjning av anslaget ryms inte inom den av riksdagen beslutade ramen för
utgiftsområdet.
Vidare avstyrks motion Jo241 (mp) yrkande 15 delvis.
10. Bekämpande av växtsjukdomar (B 7)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget B 7.
11. Strukturstöd inom livsmedelssektorn (B 8) och Från EG-budgeten finansierat
strukturstöd (B 9)
Propositionen
Under anslaget anvisas medel för de av Sverige tillämpade horisontella
strukturstöden inom jordbruket. Dessa är investeringsstöd till lantbrukare,
startstöd till yngre jordbrukare och stöd till bearbetning och avsättning av
jord- och skogsbruksprodukter. Dessa stöd ingår i EG:s strukturstöd för mål 5a.
Totalt förväntas stöd omfattande 370 miljoner kronor kunna beslutas under
perioden 1996-1999. Av stödkostnaderna finansierar Sverige drygt 100 miljoner
kronor.
När det gäller investeringsstödet kan investeringar påbörjade fr.o.m. den 1
januari 1997 vara stödberättigade. Genom en högre medfinansiering från EG-
budgeten, än vad som tidigare beräknats, har den nationella finansieringen
kunnat minskas med 5 miljoner kronor. Beträffande startstöd bygger stödnivån på
bedömningen att ca 300 ansökningar om stöd kommer att beviljas under år 1998.
Den svenska finansieringen har kunnat minskas genom att kommissionen beslutat
att retroaktivt medfinansiera utbetalningar från år 1995 och framåt för
samtliga beslut om startstöd som fattats sedan den 1 januari 1995. Vad gäller
stödet till bearbetning och avsättning av jord- och skogsbruksprodukter
föreligger svårigheter att budgetera de årsvisa utbetalningarna av de beslutade
stöden, då utbetalningarna sker först sedan stödmottagaren har genomfört hela
eller delar av de stödbeviljade investeringarna. En reducering av anslaget
föreslås för åren 1998 och framåt då utbetalningarna bedöms ligga på en lägre
nivå. Under hösten 1997 kommer detta stöd att utvärderas.
Regeringen bedömer anslagsbehovet till 110 000 000 kr för år 1998. För åren
1999 och 2000 beräknas anslagsbehovet vara oförändrat.
När det gäller anslaget B 9 bedömer regeringen anslagsbehovet till
125 000 000 kr för år 1998. För åren 1999 och 2000 beräknas anslagsbehovet vara
oförändrat.
Motionen
Enligt motion Jo229 (m) yrkande 5 har det från lantbrukets håll framförts
önskemål om ytterligare medfinansiering av EU:s investeringsstöd för
animaliesektorn. Investeringsstödet kräver en högre andel egen finansiering än
vad som gäller för miljöstödet, vilket gör det svårare att motivera en ökad
kostnad. Samtidigt har konkurrenssituationen och därmed expansionsviljan i
lantbruks- och livsmedelssektorn försämrats, vilket kan tala för att Sverige i
samma utsträckning som viktiga konkurrentländer bör utnyttja
investeringsstödet. Vad ett ytterligare utnyttjande av investeringsstöd från EU
till animalieproduktionen skulle innebära för sysselsättningen bör bli föremål
för en särskild utvärdering.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning under anslagen B 8
och B 9.
Som framgår av propositionen godkändes ett svenskt program för
investeringsstöd till lantbrukare av kommissionen den 23 januari 1997.
Investeringsstöd till lantbrukare lämnas till fasta investeringar i jordbruks-,
trädgårds- och renskötselföretag i de sju nordligaste länen. Stöd kan också
lämnas till kombinationsverksamhet samt till miljö- och djurskyddsinvesteringar
i hela landet. Stödet är medfinansierat av EG till 25 % (75 % inom mål 6-
området) och kan maximalt utgå med 600 000 kr per företag i norra och 149
975 kr i södra och mellersta Sverige. Det procentuella bidraget i förhållande
till investeringskostnaden är 45 % inom mål 6-området, 35 % inom övriga delar
av Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och
Norrbottens län samt 20 % inom övriga delar av landet.
Utgångspunkt för investeringsstödet är att det skall ge möjligheter till ökad
sysselsättning i glesbygdsområden och möjlighet att förstärka åtgärder för
djurskyddet och miljön. Som anförts ovan godkändes det svenska programmet för
investeringsstöd i början av året och därmed kan investeringar påbörjade först
fr.o.m. den 1 januari 1997 vara stödberättigade. Med hänsyn härtill är
utskottet inte berett att förorda en sådan utvärdering som föreslås i motion
Jo229 (m) yrkande 5. Motionen avstyrks i berörd del.
12. Regionala stöd till jordbruket (B 10) och Från EG-budgeten finansierade
regionala stöd (B 11)
Propositionen
Under anslaget anvisas medel för det av EG medfinansierade
kompensationsbidraget till norra respektive södra Sverige samt det nationella
stödet till jordbruket i norra Sverige. Anslaget fördes upp på statsbudgeten
första gången budgetåret 1995/96. Tidigare lämnades stöd under anslaget Stöd
till jordbruk och livsmedelsindustrin i norra Sverige. Anslaget överskreds
budgetåret 1995/96 med 8,7 miljoner kronor beroende på vissa problem vid
övergången från det gamla stödet till det nya EG-anpassade systemet. Enligt
prognosen för innevarande budgetår kommer anslaget att överskridas med ca 11
miljoner kronor. Överskridandet beror på att stödet för år 1996 inte
utbetalades helt under år 1996 utan även belastar innevarande år. Neddragningen
på regionala stöd till jordbruket med 50 miljoner kronor som aviserades i 1997
års ekonomiska vårproposition (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:FiU 20, rskr.
1996/97:284) utgår. Regeringen föreslår att anslaget anpassas till beräknad
förbrukning, vilket innebär en nedjustering med 2 miljoner kronor i förhållande
till 1997 års anslagsnivå. Detta innebär dock inte någon minskning av
stödnivåerna.
Regeringen föreslår således att totalt 717 000 000 kr avsätts för regionala
stöd till jordbruket. För åren 1999 och 2000 beräknas anslagsbehoven vara
oförändrade. Med hänvisning till vad som anförts under anslaget B 10 bör under
anslaget B 11 anvisas ett belopp motsvarande EG:s finansiering av regionala
stöd till jordbruket.
Motionerna
Enligt motion Jo227 (v) yrkande 3. delvis bör anslaget Regionala stöd till
jordbruket tillföras 2 000 000 kr utöver regeringens förslag. Enligt
motionärerna bör det nationella stödet i stödområdena 1-3 räknas upp med
motsvarande belopp. Det är märkligt att regeringen, mot bakgrund av att man
återför 50 miljoner kronor, inte återställer hela det regionala stödet.
Sammanlagt bör stödet således räknas upp till 719 miljoner kronor som för
innevarande budgetår. I motion Jo239 (fp) yrkas att den i den ekonomiska
vårpropositionen aviserade besparingen på de regionala stöden genomförs.
Anslaget bör således reduceras med 50 000 000 kr (yrkande 6 delvis).
Enligt motion Jo232 (c) finns det några kommuner i Värmland som har varit
inplacerade i område 4 när de egentligen borde ha varit placerade i område 3.
Det vore väl motiverat med en uppflyttning av kommunerna Sunne, Munkfors,
Filipstad, Forshaga och Kil samt Älvsbacka och Nyeds församlingar i Karlstad
kommun från område 4 till område 3. I motion Jo240 (c) konstateras att
Jordbruksverket i en delrapport, överlämnad till regeringen den 19 juni 1997,
redovisat motiv för att ytterligare 21 församlingar avgränsas som mindre
gynnade områden. Omfattningen av en sådan ändring är sådan att EG-kommissionen
kan besluta om den. Med stöd av denna delrapport yrkas att regeringen skall
förhandla med EG-kommissionen om att tillföra dessa 21 församlingar till de
s.k. mindre gynnade områdena. Enligt motion Sk321 (m) yrkande 6 krävs en
ändring av stödindelningen för felplacerade mjölkproducenter. Enligt
motionärerna har särskilt mjölkbönder i Fryksdalen drabbats av en felaktig
stödområdesindelning. En flyttning från stödområde 4 till område 3 har utlovats
gång efter annan. I motion A437 (s) föreslås en översyn av stödområdesgränserna
i Värmland. Köttproduktionen har med rätt förutsättningar chans till lönsamhet
och kan dessutom bidra till att antalet betesdjur växer i Värmland. I och med
EU-inträdet förändrades dock förutsättningarna för jordbruket i Värmland. Länet
tillhör fortfarande Norrlands-jordbruken men med EU:s regler kan inte
stödområde 4 kompenseras på samma sätt som stödområdena 1-3. Den stora del av
Värmland som tidigare tillhört stödområde 4 hamnar nu utanför det egentliga
stödområdet, EU:s s.k. inre stödområde. Detta har inneburit väsentliga
lönsamhetsförsämringar och nedläggning av ett antal djurgårdar.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning under anslagen B
10 och B11. Därmed avstyrks motionerna Jo227 (v) yrkande 3 delvis och Jo239
(fp) yrkande 6 delvis.
Med anledning av att flera motioner tar upp stödet till s.k. mindre gynnade
områden och frågan om förändringar i den nuvarande stödområdesindelningen vill
utskottet anföra följande. Utskottet har tidigare (1996/97:JoU1) uttalat att
det finns starka skäl som talar för att en mer sammanhållen utvärdering görs av
de nuvarande stödsystemen med avseende på jordbruksnäringens situation inom
framför allt stödområdena 1-4. Som framgår av propositionen har Jordbruksverket
fått ett sådant uppdrag att utvärdera de regionala stöden till jordbruket.
Utvärderingen skall kunna utgöra underlag för en bedömning av möjligheterna
till och behovet av förändringar av stöden. Verket har den 1 juli 1997 lämnat
en delrapport som omfattar en granskning av hur EG:s kriterier för att
klassificera områden som mindre gynnade har tillämpats i Sverige. Regeringen
behandlar för närvarande denna översyn av klassificeringen. Utskottet anser det
lämpligt att avvakta resultatet av den fortsatta beredningen i denna fråga och
föreslår därför att motionerna Jo232 (c), Jo240 (c), Sk321 (m) yrkande 6 och
A437 (s) lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
13. Kompletterande åtgärder inom jordbruket (B 12) och Från EG-budgeten
finansierade kompletterande åtgärder inom jordbruket (B 13)
Propositionen
Anslaget används för att finansiera de kompletterande åtgärder inom den
gemensamma jordbrukspolitiken som är obligatoriska för Sverige som medlemsstat.
Dessa är dels miljöåtgärder inom jordbruket som är utformade i enlighet med
rådets förordning (EEG) nr 2078/92 av den 30 juni 1992 om produktionsmetoder
inom jordbruket som är förenliga med miljöskydds- och naturvårdskraven, dels
skogsbruksåtgärder inom jordbruket i enlighet med rådets förordning (EEG) nr
2080/92 av den 30 juni 1992 om en gemenskaps-ordning för stöd till
skogsbruksåtgärder inom jordbruket. Hälften av kostnaderna för åtgärderna
finansieras av EG.
Regeringen aviserade i 1997 års ekonomiska vårproposition (prop. 1996/97:150,
bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:118) en utökning av
miljöersättningsprogrammet för jordbruket med 700 miljoner kronor per år varav
350 miljoner erhålls från EG. Enligt regeringen tillgodoser förslaget om
utformningen av det utökade programmet bl.a. riksdagens önskemål om ett program
för resurshushållande jordbruk (1994/95:JoU7, rskr. 1994/95:126). Regeringen
har behandlat utökningen av miljöprogrammet i dess helhet i proposition
1997/98:2 om Hållbart fiske och jordbruk. Inom anslaget finansieras också ett
nationellt anläggningsstöd för plantering av energiskog i enlighet med rådets
förordning (EEG) nr 1765/92 av den 30 juni 1992 om upprättande av ett
stödsystem för producenter av vissa jordbruksgrödor.
Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår tyder på ett
underutnyttjande på nästan 350 miljoner kronor. Anledningen är att
utbetalningen av miljöersättning till flerårig vallodling för år 1997 beräknas
ske först år 1998. Det innebär att ersättningen för åtgärden för både åren 1997
och 1998 kommer att utbetalas år 1998, vilket förutsätter ett anslagssparande
på 300 miljoner kronor. Resterande del av underutnyttjandet förklaras av att EG
i efterhand ersatt Sverige för utbetalda medel till NOLA och landskaps-vård
enligt de tidigare ersättningsprogrammen för bevarande av odlingslandskapet.
Detta minskar belastningen på anslaget och ökar belastningen i motsvarande mån
på anslaget B 13.
Miljöprogrammet är baserat på frivilliga åtaganden av enskilda jordbrukare.
Enligt regeringens bedömning kommer detta att leda till att anvisade medel
under anslaget inte kan utnyttjas i sin helhet för miljöersättningar år 1998.
Inom ramen för anvisade medel budgetåret 1998 bör därför åtgärder kunna vidtas
dels för att effektivisera hanteringen av ersättningarna, dels för att den
administrativa hanteringen så långt som möjligt skall garantera ett fullt
utnyttjande av fastställd ram och genomförandet av miljöprogrammet.
Regeringen bedömer anslagsbehovet till 1 420 000 000 kr för år 1998. För åren
1999 och 2000 beräknas anslagsbehoven vara oförändrade. Med hänvisning till vad
regeringen har anfört under anslaget B 12 bör under anslaget B 13 anvisas ett
belopp motsvarande EG:s finansiering av kompletterande åtgärder inom
jordbruket. Därutöver föreslås 7,5 miljoner kronor för EG:s medfinansiering
avseende stöd till vitaliseringsgödsling av försurningsdrabbad skogsmark.
Sammanlagt bedömer regeringen anslagsbehovet till 1 427 500 000 kr för år 1998.
För åren 1999 och 2000 beräknas anslagsbehovet vara oförändrat.
Motionerna
Enligt motion Jo227 (v) bör det under anslaget Kompletterande åtgärder inom
jordbruket (B 12) för budgetåret 1998 anvisas ett i förhållande till
regeringens förslag minskat anslag med 330 000 000 kr (yrkande 3 delvis).
Enligt motionärerna redovisar regeringen ett underutnyttjande på nästan 350
miljoner under innevarande år. Man står därför fast vid tidigare förslag i
vårbudgeten och yrkar en neddragning av anslaget med nu angivet belopp. I
motion Jo241 (mp) föreslås att stöd till föreningar som bevarar hotade
lantraser skall utgå med 2 miljoner kronor för budgetåret 1998. I
Jordbruksverkets avelsplan föreslogs att stöd skulle utgå för bevarandearbete,
utbildning och information till en beräknad utgift på 1,5 miljoner kronor.
Enligt motionärerna finns i dag avsatt 1 miljon kronor. Bidrag utgår i
praktiken endast till utbildning och information, vilket innebär att
genbanksverksamheten inte får något stöd (yrkande 6). Vidare föreslås att
stödet för bevarande av hotade lantraser ökas till totalt 8 miljoner kronor.
Ett stöd åt enbart betesdjur tyder enligt motionärerna på att man inte förstått
lantrasernas egenvärde utan endast deras indirekta betydelse som
naturvårdsobjekt. Stöd skulle, förutom djurbidrag, kunna betalas ut som stöd
per genbanksbesättning för att ge möjlighet till stöd även för andra lantraser
än kor, får och getter (yrkande 7). Under anslaget B 12 bör anvisas ett i
förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 100 000 000 kr (yrkande
14 delvis). Enligt motionen kan regeringens förslag till program för
resurshushållande jordbruk inte accepteras. Programmet måste förbättras. Utöver
vad som anförts om stöd till hotade lantraser bör det införas ett stöd till
ekologisk äggproduktion och ett särskilt miljöstöd för rennäringen. Regeringen
har beräknat den totala kostnaden för programmet för resurshushållande jordbruk
till 295 miljoner kronor. Eftersom det inte är realistiskt att ett förbättrat
program kan tas fram under år 1998 bör anslaget minskas med 100 miljoner
kronor. Återstoden, 95 miljoner kronor, bör gå till de nu lämnade förslagen om
nya och utökade stöd. Även i motionerna Jo17 (mp) yrkandena 13 och 14 samt
Jo739 (mp) yrkandena 7 och 8 framförs samma krav som ovan när det gäller
föreningar som bevarar hotade lantraser och stöd till bevarandet av sådana
raser. För budgetåren 1999 och 2000 beräknas ett reducerat anslag på 100
miljoner kronor per år (yrkande 15 delvis).
I motion Jo227 (v) yrkas vidare att det under anslaget Från EG-budgeten
finansierade kompletterande åtgärder inom jordbruket (B 13) anvisas ett i
förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 330 000 000 kr (yrkande
3 delvis). Enligt motion Jo241 (mp) bör det under anslaget B 13 anvisas ett i
förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 100 000 000 kr
(yrkande 14 delvis). För budgetåren 1999 och 2000 beräknas ett minskat anslag
med 100 miljoner kronor per år (yrkande 15 delvis).
Enligt motion Jo222 (v) har jordbruket i de fjällnära områdena en särskild
betydelse både regionalpolitiskt och kulturhistoriskt. Det handlar oftast om
små gårdar med stor andel arrenderad mark och långa transportavstånd.
Förutsättningarna för spannmålsodling är dåliga och basen utgörs därför av
mjölkkor med vallproduktion. Möjligheterna att rationalisera verksamheten är
minimala. Ett särskilt miljökulturprogram för det fjällnära jordbruket bör
därför utarbetas. Även i motion Jo227 (v) yrkande 2 uppmärksammas behovet av
ett särskilt miljöprogram för det fjällnära jordbruket. Enligt motionärerna är
jordbruksnäringen i Norrlands inland starkt hotad, och de olika framförhandlade
EU-stöden har inte kunnat kompensera detta. Delvis beror detta på att de
fjällnära områdena varit underkompenserade redan före EU-inträdet och delvis
beror det på den annorlunda struktur och de olika förutsättningar som finns för
att bedriva jordbruk i Norrlands inland. Det föreslagna programmet bör
finansieras inom ramen för kompletterande åtgärder inom jordbruket.
Utskottets överväganden
Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller medelsbehovet under
anslagen B 12 och B 13 och tillstyrker därför regeringens förslag. Motionerna
Jo227 (v) yrkande 3 delvis, Jo241 (mp) yrkande 14 delvis avstyrks.
Därmed avstyrks även de i motionerna Jo17 (mp) yrkandena 13 och 14, Jo241
(mp) yrkandena 6 och 7 och Jo739 (mp) yrkande 7 och 8 framförda kraven
beträffande arbetet med de hotade lantraserna.
Vidare avstyrks motion Jo241 (mp) yrkande 15 delvis.
I motionerna Jo222 (v) och Jo227 (v) yrkande 2 uppmärksammas den annorlunda
struktur och de särskilda förutsättningar som präglar jordbruket i Norrlands
inland. Utskottet delar motionärernas bedömning att det kan finnas svårigheter
för delar av jordbruksnäringen i dessa områden att tillgodogöra sig de olika
stödformerna inom det nuvarande miljöprogrammet. Utskottet har tidigare
uppmärksammat det fjällnära jordbruket i Norrlands inland och därvid bl.a.
redovisat den särställning som jordbruket i norra Sverige har inom jordbrukets
miljöprogram. Utskottet hänvisar i denna del till sitt tidigare betänkande
1996/97:JoU1. I budgetpropositionen för år 1997 (prop. 1995/96:1) föreslogs en
utökning av miljöprogrammet med 600 miljoner kronor. Den 1 juli 1997 godkände
kommissionen ett nytt program för minskat kväveläckage genom flerårig
vallproduktion. Programmet omfattar hela landet och införs under år 1997.
För att möjliggöra ett uppföljningsarbete och för att få ett underlag för
en bedömning av behovet av förändringar i miljöprogrammet har Jordbruksverket,
Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet på regeringens uppdrag utvärderat
miljöersättningsprogrammet för jordbruket. Som framgår av propositionen har
regeringen med utgångspunkt i den gjorda utvärderingen föreslagit vissa
ändringar i programmet inför budgetåret 1998. Vid denna utbyggnad av programmet
har hänsyn bl.a. tagits till behov av ytterligare medel för att öka
måluppfyllelsen i det befintliga programmets olika delar genom att höja
ersättningsnivåerna och behovet av att utöka arealmålen för olika åtgärder.
Regeringen har i proposition 1997/98:2 Hållbart fiske och jordbruk lämnat
förslag om utformningen av det utökade miljöprogrammet. Bl.a. höjs
ersättningsnivåerna inom delprogrammet för bevarande av odlingslandskapets
biologiska mångfald och kulturmiljövärden samtidigt som arealmålet utökas till
att omfatta alla utnyttjade betesmarker i landet. Vidare kompletteras
miljöprogrammet bl.a. med en ny ersättningsform för restaurering av
slåtterängar.
Det befintliga miljöprogrammet löper under en tidsperiod av fem år räknat
från införandet år 1995. I ett miljöprogram för den kommande femårsperioden kan
en större revidering än vad som nu varit möjlig genomföras. Utöver förenklingar
bör, enligt utskottets mening, möjligheterna tas till vara att överväga mer
omfattande ändringar av såväl mål som pågående stöd ifall målen inte nås.
Utskottet utgår från att de nu redovisade behoven beträffande det fjällnära
jordbruket är väl kända för regeringen och föreslår att de beaktas i samband
med det fortsatta förändringsarbetet. Det får ankomma på regeringen att närmare
utforma stödet vad avser innehåll och geografisk omfattning. Vad utskottet
anfört med anledning av motionerna Jo222 (v) och Jo227 (v) yrkande 2 bör ges
regeringen till känna.
14. Arealersättningar och djurbidrag m.m. (B 14)
Propositionen
Från anslaget utbetalas direktbidrag i form av arealersättning, djurbidrag m.m.
Anslaget är obligatoriskt och finansieras helt från EG-budgeten.
Under år 1996 utnyttjades 94 % av den totala basarealen, dvs. arealen odlades
med ersättningsberättigade grödor eller var uttagen ur livsmedels- eller
foderproduktionen. Jordbruksverket beräknar att den areal som ersättning söks
för kommer att ligga kvar på denna nivå under år 1998. Regeringen beräknar
anslagsposten arealersättning inklusive ersättning för uttagen areal till 4 120
000 000 kr. Utnyttjandegraden av bidragsrätterna förväntas öka för år 1998
jämfört med budgetåret 1995/96. Anslagsposten beräknas därför på en full
utnyttjandegrad motsvarande 730 miljoner kronor. Regeringen bedömer
anslagsbehovet till 4 850 000 000 kr för år 1998. För åren 1999 och 2000
beräknas anslagsbehoven vara oförändrade.
Motionen
I motion Jo239 (fp) yrkas att regeringen skall utarbeta ett förslag till
omfördelning mellan EG:s jordbruksstöd och EG:s miljöstöd på 600 miljoner
kronor. Principen för denna omfördelning bör vara att den del av
jordbrukssektorn som i allt väsentligt tillgodogör sig EG:s direktstöd får
bidra till den svenska finansieringen av miljöstödet. Motionärerna hänvisar
bl.a. till ett förslag som man lämnade under den allmänna motionstiden 1996 om
s.k. arealskatt (yrkande 5). Under anslaget Arealersättningar och djurbidrag
m.m. (B 14) bör för budgetåret 1998 anvisas ett i förhållande till regeringens
förslag minskat anslag med 600 000 000 kr (yrkande 6 delvis).
Utskottets överväganden
Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller medelsbehovet under
anslaget B 14 och tillstyrker därför regeringens förslag. Motion Jo239 (fp)
yrkande 6 delvis avstyrks. Med anledning av den i motionen föreslagna
neddragningen på 600 miljoner kronor bör uppmärksammas att de stöd som
utbetalas under ifrågavarande anslag enligt den gemensamma jordbrukspolitiken
är obligatoriska och helt finansierade från EG-budgeten.
Vidare avstyrks det i motion Jo239 (fp) yrkande 5 framförda kravet på en
omfördelning mellan EG:s miljöstöd och EG:s jordbruksstöd.
15. Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter (B 15), Räntekostnader
för förskotterade arealersättningar m.m. (B 16) och Jordbrukets blockdatabas (B
17)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen B 15, B 16 och B 17.
16. Fiske (C)
Propositionen
För fiskesektorn har EU sedan 1970-talet utvecklat en gemensam fiskeripolitik
som sedan år 1983 omfattar fiskerinäringens samtliga delar, från havet till
konsumenten. Den gemensamma fiskeripolitiken kan indelas i områdena resurs-,
struktur- och marknadspolitik samt internationella relationer på fiskets
område. En ny översyn av den gemensamma fiskeripolitiken, den förra genomfördes
1992/93, är planerad till år 2002. Regeringen avser att aktivt delta i
reformeringen av EU:s fiskeripolitik, bl.a. genom att driva frågor om ökad
regional förvaltning.
Det svenska fisket ger arbetstillfällen och inkomster till framför allt
kustsamhällena. Totalt sysselsätts direkt i fiskerinäringen ca 8 000 personer.
Vidare skapas sysselsättning i angränsande näringar såsom bl.a. förpacknings-
och varvsindustrin. Till detta kommer den sysselsättning som skapas genom
fisketurismen.
Fiskeriverket är central förvaltningsmyndighet för förvaltning av
fiskeresurserna, vilket omfattar fiskerinäringen, vari ingår vattenbruket,
beredningsindustrin och fritidsfiske. Vidare är fiskevård ett väsentligt
område. Fiskeriverket skall även främja forskning och bedriva
utvecklingsverksamhet på fiskeområdet. Antal årsarbetskrafter uppgick vid
årsskiftet 1996/97 till 236 stycken. På regional nivå arbetar länsstyrelserna
med fiskefrågor, bl.a. med frågor som rör EG:s strukturstöd inom mål 5a
(vattenbruk, beredningsindustri och infrastruktur) samt med fiskevård. Antalet
årsarbetskrafter sysselsatta med fiskefrågor uppgick vid årsskiftet 1996/97
till ca 69 stycken. Kustbevakningen satsar ca 23 % av myndighetens totala
budget inom området övervakning av fiske.
Med stöd av regeringens bemyndigande den 21 november 1996 har en särskild
utredare tillkallats för översyn av fiskeriadministrationen m.m. (dir.
1996:97). Utredningens uppdrag, som skall vara slutfört senast den 15 januari
1998, skall mot bakgrund av EU-medlemskapet koncentrera sitt arbete till två
huvudområden; översyn av fiskeriadministrationen, särskilt Fiskeriverket, samt
åtgärder för en effektiviserad forsknings- och utvecklingsverksamhet.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen när utredaren avgett sitt
förslag.
För budgetåret 1997 minskades Fiskeriverkets anslag med 6 miljoner kronor,
vilket motsvarar ca 10 % av verkets förvaltningsanslag. Besparingen har
huvudsakligen skett genom neddragning av personal. Enligt regleringsbrev för
budgetåret 1997 får Fiskeriverket inte ta resurser för EG-relaterade uppgifter
i anspråk för eventuella omprioriteringar.
Den beräknade utgiftsutvecklingen på fiskets område till följd av tidigare
fattade beslut samt förslagen i 1997 års budgetproposition är följande (i
miljoner kronor):
Den kraftiga utgiftsökningen för år 1997 hänför sig till att strukturstöd om ca
85 miljoner kronor, beslutade under budgetåret 1995/96, inte utbetalats förrän
under budgetåret 1997. Detta belopp fördes upp på tilläggsbudget för år 1997
(prop. 1996/97:150, FiU20).
17. Fiskeriverket (C 1), Strukturstöd till fisket (C 2) och Från EG-budgeten
finansierade strukturstöd till fisket m.m. (C 3)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen C 1, C 2 och C 3 .
18. Fiskevård (C 4)
Propositionen
Fiskevårdens övergripande mål är att långsiktigt verka för livskraftiga och
rika fiskbestånd i svenska vatten. En ansvarsfull hushållning med
fisktillgångarna syftar till att långsiktigt verka för biologisk mångfald genom
att främja ett rikt och varierat fiskbestånd och ett optimalt utnyttjande av
våra fisktillgångar. Miljömålet på fiskets område är att fisk, kräft- och
blötdjur samt deras näringsorganismer skall bevaras i livskraftiga naturligt
reproducerande bestånd.
Fiskeriverket disponerar anslaget för fiskevård. Anslaget används för
bildande av fiskevårdsområden, fisketillsyn, åtgärder för fiskevård och
insatser för bevarande av hotade arter.
Allmän fiskevård finansieras för närvarande på olika sätt, förutom genom
anslaget för fiskevård även av vattenavgiftsmedel. För budgetåret 1997 uppgår
anslaget för fiskevård till 4,6 miljoner kronor. Regeringen redovisar i
proposition 1997/98:2 Hållbart fiske och jordbruk en ökad satsning på en
förbättrad fiskevård. Satsningen skall inriktas mot fiskevårdsåtgärder främst i
kustområdena och i de stora sjöarna med allmänt vatten och fritt
handredskapsfiske. Regeringen föreslår därför att anslaget C 4 Fiskevård
tillförs ytterligare 15,4 miljoner kronor för budgetåret 1998.
Regeringen bedömer anslagsbehovet till 20 000 000 kr för år 1998.
Anslagsbehoven för åren 1999 och 2000 beräknas vara oförändrade.
Motionerna
Enligt motion Jo227 (v) yrkande 3 bör ytterligare 5 miljoner kronor tillföras
anslaget C 4. Dessa medel skall användas för fiskevård i fjällvattnen samt för
att finansiera åtgärder för att rädda ålen. Miljöpartiet de gröna framför i
motionerna Jo241 yrkande 11 och Jo413 yrkande 1 att det är väl motiverat att
höja anslaget för fiskevård till 50 miljoner kronor från år 1999.
I motion Jo418 (c) anförs att det är av stor vikt att
förstärkningsutsättningarna av fisk kan bibehållas på nuvarande nivå. Därför
bör 12 miljoner kronor per år anvisas ur anslaget C 4 för detta ändamål.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning under anslaget
och avstyrker motion Jo227 (v) yrkande 3 i berörd del.
Utskottet är inte berett att i detta skede ta ställning till anslagsnivåer
för år 1999 och föreslår därför att riksdagen inte vidtar någon ytterligare
åtgärd med anledning av motionerna Jo241 yrkande 11 och Jo413 yrkande 1 (båda
mp).
Regeringen anför i proposition 1997/98:2 Hållbart fiske och jordbruk att det
finns behov av förbättrad fiskevård i de allmänna och enskilda vattnen i
kustområdena och i sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön i
Jämtland. I första hand bör verksamheten omfatta direkta fiskevårdsåtgärder i
vattenmiljön såsom att främja den biologiska mångfalden, biotopvård, utsättning
av fisk, bildande av fiskevårdsområden samt åtgärder för att främja tillsynen.
Utsättning av fisk anges alltså som en prioriterad åtgärd av regeringen.
Utskottet är inte berett att i detta sammanhang uttala sig om hur de utökade
resurserna för fiskevård beloppsmässigt skall fördelas mellan olika åtgärder
och avstyrker därmed motion Jo418 (c). I övrigt hänvisar utskottet till sina
överväganden i betänkande 1997/98:JoU9 i avsnittet om fiskevård.
19. Rennäring m.m. (D)
Propositionen
Rennäringen främjas i första hand genom statligt pristillägg på renkött,
ersättning för vissa merkostnader till följd av Tjernobylolyckan och genom att
staten svarar för vissa kostnader för renskötselanläggningar liksom viss
planläggning rörande renskötseln. De skador vilda djur orsakar tamdjur och
annan egendom ersätts om vissa förutsättningar är uppfyllda. Staten svarar för
underhåll och upprustning av byggnaderna på de 110 kvarvarande
fjällägenheterna. Sametinget ingår i Jordbruksdepartementets verksamhetsområde
men redovisas under utgiftsområde 1.
Riksdagen har beslutat förorda en översyn av stödet till rennäringen och
samisk kultur, rennäringsadministrationen och rennäringslagstiftningen. En
sådan översyn har påbörjats.
Den beräknade utgiftsutvecklingen på området till följd av tidigare fattade
beslut samt förslagen i 1997 års budgetproposition är följande (i miljoner
kronor):
Lägre renantal medför att antalet slaktade renar har minskat trots höga
avräkningspriser och stor efterfrågan på renkött. Detta är den främsta
förklaringen till det beräknade underutnyttjandet innevarande år.
20. Främjande av rennäringen m.m. (D 1)
Propositionen
De utgifter som belastar anslaget är underhåll av vissa riksgränsstängsel m.m.,
statens del av kostnaderna för redovisning av viss markanvändning, framtagande
av ny inventeringsmetod för renbetet, prisstöd till rennäringen, ersättning
till följd av Tjernobylolyckan enligt förordningen (1994:246) om ersättning för
vissa merkostnader och förluster med anledning av Tjernobyl-olyckan samt övriga
åtgärder för främjande av rennäringen som beslutas efter överläggningar mellan
staten och rennäringen.
Enligt förordningen (1986:255) om pristillägg på renkött lämnas pristillägg
för renkött som godkänts vid köttbesiktning. Pristillägget lämnas med 9 kr per
kilo för vuxen ren och med 14,50 kr per kilo för renkalv. Antalet slaktade
renar uppgick under slaktsäsongen 1996/97 till drygt 61 000, vilket innebär att
slaktuttaget minskat även denna slaktsäsong till följd av ett totalt sett lägre
renantal under senare år.
Regeringen bedömer anslagsbehovet till 61 700 000 kr för år 1998. För åren
1999 och 2000 beräknas anslagsbehoven vara oförändrade.
Motionen
I motion Jo230 (kd) yrkande 15 föreslås att anslaget tillförs ytterligare 5
miljoner kronor utöver regeringens förslag för att stärka prisstödet till
rennäringen.
Utskottets överväganden
Med hänvisning till riksdagens beslut om utgiftsram för utgiftsområde 23
(1997/98:FiU1) avstyrker utskottet motion Jo230 (kd) yrkande 15 i berörd del.
Regeringens förslag tillstyrks.
21. Ersättningar för viltskador m.m. (D 2)
Propositionen
De utgifter som belastar anslaget avser bidrag till åtgärder för att förebygga
skada av vilt och ersättning för sådan skada enligt 29 a § jaktförordningen
(1987:905) samt för skador som rovdjur orsakar på renar.
Antalet rovdjur, i synnerhet lo, har ökat, vilket medfört ökade skador på
tamdjur. Även kostnaderna för annan skada av vilt har ökat. Naturvårdsverket
fördelar medel på samtliga länsstyrelser som beslutar om bidrag för att
förebygga skada och för att ersätta inträffad skada. Inriktningen är att
viltskador så långt möjligt skall förebyggas. Med hänsyn till skadeutvecklingen
bör ytterligare 1 miljon kronor anvisas för bidrag och ersättningar.
Regeringen redogjorde i förra årets budgetproposition under anslaget B 12
Kompletterande åtgärder inom jordbruket för arbetet med ett nytt delprogram
inom ramen för jordbrukets miljöprogram för ersättning till rennäringen för
bevarande av rovdjur inom renskötselområdet. Det har emellertid inte varit
möjligt att få till stånd ett sådant delprogram. Medel för ersättning för
rovdjursrivna renar bör därför anvisas på detta anslag. Regeringen föreslår att
30 miljoner kronor anvisas för ändamålet.
Ersättningssystemet för rovdjursrivna renar bygger på principen att
ersättning lämnas för förekomst och föryngring av rovdjur inom
renskötselområdet. Återkommande systematiskt genomförda inventeringar för att
fastställa sådan förekomst krävs för att åstadkomma en rättvis fördelning av
ersättning mellan samebyarna. Inventeringsarbetet skall ske i nära samarbete
mellan länsstyrelserna och samebyarna och samordnas av Naturvårdsverket.
Kostnaderna för samebyarnas del av inventeringarna, som beräknas uppgå till 3
miljoner kronor bör anvisas på detta anslag.
Regeringen bedömer anslagsbehovet till 46 500 000 kr för år 1998. För åren
1999 och 2000 beräknas tills vidare oförändrade anslag men det bör finnas
möjligheter att minska anslaget för kommande år som en följd av enklare
rovdjursinventeringar.
Motionerna
Enligt motionerna Jo241 yrkandena 12 och 13 och Jo912 yrkandena 1 och 2 (båda
mp) bör jaktförordningen ändras så att det blir möjligt att erhålla ersättning
även för tamdjur som kunnat försäkras, och dessutom bör ersättning även utgå
till tamdjur som inte ingår i näringsverksamhet. Med anledning av detta
föreslås i motion Jo241 yrkande 14 att anslaget utökas med 5 miljoner kronor,
varav 1 miljon kronor bör uppföras som reservationsanslag för ersättningar för
andra tamdjur än ren rivna av fredade rovdjur och 4 miljoner kronor användas
för att förebygga skada av rovdjur. Enligt motionens yrkande 15 bör anslaget
tillföras motsvarande summa även åren 1999 och 2000. Även i motion Jo912
yrkande 3 anförs att anslaget D 2 bör tillföras 1 miljon kronor för ersättning
för rovdjursrivna tamdjur.
Utskottets överväganden
Utskottet har tidigare tillstyrkt regeringens förslag beträffande ramen för
utgiftsområde 23. Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller
medelsbehovet under anslaget och avstyrker motionerna Jo241 yrkandena 12(14 och
Jo912 yrkandena 1(3 (båda mp). I övrigt vill utskottet hänvisa till riksdagens
begäran i samband med förra årets budgetbehandling att regeringen skulle
återkomma till riksdagen med förslag till en sammanhållen rovdjurspolitik (bet.
1996/97:JoU1). Regeringen skall i det sammanhanget även pröva möjligheterna att
utvidga rätten till statlig ersättning för rovdjursskador på andra tamdjur än
renar. I budgetpropositionen för år 1998 aviserar regeringen att man avser
tillsätta en utredning under år 1997 i enlighet med riksdagens
tillkännagivande. Utredningen beräknas redovisa sina förslag under år 1998. Det
finns enligt utskottets mening ingen anledning att nu upprepa det
ställningstagande som redovisats ovan.
Även motion Jo241 (mp) yrkande 15 rörande anslagen för åren 1998 och 2000
avstyrks i berörd del. I övrigt vill utskottet erinra om att ett enskilt anslag
enligt lagen om statsbudgeten (1996:1059) inte kan vara såväl
reservationsanslag som ramanslag.
22. Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. (D 3)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget D 3.
23. Djurskydd och djurhälsovård (E)
Propositionen
Verksamheten inom djurskydds- och djurhälsovårdsområdet syftar till att
upprätthålla ett gott hälsotillstånd och ett gott djurskydd bland husdjuren
samt att begränsa användningen av försöksdjur. Djurskydd och djurhälsovård
omfattar verksamhet vid Jordbruksverket med distriktsveterinärorganisationen,
Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Centrala försöksdjursnämnden
(CFN). Jordbruksverket disponerar medel för forskning och utveckling vad
gäller djurskyddsfrämjande åtgärder, framför allt när det gäller alternativa
inhysningsformer för värphöns och provning av nya tek- niska system. Dessutom
disponeras medel till olika djurhälsovårdsaktiviteter när det gäller
nötkreatur, svin, får, häst och fisk. Den veterinära fältverksamheten vad
gäller den statliga distriktsveterinärorganisationen upprätthålls genom de ca
250 distriktsveterinärer som finns över hela landet. Verksamheten utgår från
de ca 70 veterinärstationer som hittills inrättats. I vissa län är antalet
statligt anställda distriktsveterinärer för närvarande lågt. De officiella
uppgifterna utförs här av regionala distriktsveterinärer. SVA har i dag en
mycket decentraliserad organisation med 25 avdelningar som alla är direkt
underställda verksledningen. I dag finns ca 386 personer anställda på SVA. Av
dessa är två tredjedelar kvinnor. CFN samordnar och planerar frågor som rör
försöksdjur. Nämnden har bl.a. till uppgift att verka för att användningen av
försöksdjur begränsas. Det finns sju djurförsöksetiska nämnder i landet. Dessa
utför den djurförsöksetiska prövningen av forskningsprojekt.
Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende djurskydds- och djurhälsovård till
följd av tidigare beslut samt förslagen i 1997 års budgetproposition är
följande (i miljoner kronor och löpande priser):
1995/961996 1997 1998 1999 2000
483,8 344,9 328,2 268,3 272,4 276,6
24. Statens veterinärmedicinska anstalt (E 1)
Propositionen
Statens veterinärmedicinska anstalts (SVA) verksamhet består av
anslagsfinansierade myndighetsuppgifter samt avgiftsfinansierad
uppdragsverksamhet. En jämförelse mellan budget och utfall budgetåret 1995/96
visar att myndighetsuppgifterna gett ett underskott på 3,6 miljoner kronor.
Orsaken till detta är i första hand tillkommande arbetsuppgifter till följd av
EU- medlemskapet. Även för innevarande budgetår är riskerna stora för att
underskottet för myndighetsuppgifterna fortsätter. Utfallet blir beroende av
hur stor medverkan som krävs i EU-arbetet. Uppdragsverksamheten visar ett
underskott på 4,3 miljoner kronor. Underskottet beror i första hand på
kostnader för utveckling av nya produkter samt investering i nya lokaler och
utrustning. SVA begär i sitt budgetunderlag resursförstärkning på 8,7 miljoner
kronor. Medlen avses användas till smittskyddsarbete i anslutning till
kretsloppsfrågor, arbete med antibiotikaresistens samt för att driva projektet
?flytfiskundersökningar?. Enligt regeringens bedömning medger dock inte det
ekonomiska läget att ytterligare resurser ställs till SVA:s förfogande. Frågan
om s.k. flytfiskundersökningar tas upp i proposition 1997/98:2 Hållbart fiske
och jordbruk. Regeringen bedömer anslagsbehovet till 75 055 000 kr för år 1998.
Anslagsbehoven för åren 1999 och 2000 är beräknade med utgångspunkt i 1998 års
anslagsnivå.
Motionen
Enligt motion Jo227 (v) bör det under anslaget Statens veterinärmedicinska
anstalt (E 1) för budgetåret 1998 anvisas ett i förhållande till regeringens
förslag ökat anslag med 5 000 000 kr. Enligt motionärerna är beredskapen mot
smittsamma djursjukdomar SVA:s tyngsta uppgift. EU-medlemskapet har medfört
utökade arbetsuppgifter och SVA har begärt resursförstärkning för bl.a. detta
ändamål (yrkande 3 delvis).
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning under anslaget E
1. Därmed avstyrks motion Jo227 (v) yrkande 3 delvis.
25. Bidrag till distriksveterinärorganisationen (E 2), Djurhälsovård och
djurskyddsfrämjande åtgärder (E 3) samt Centrala försöksdjursnämnden (E 4)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen E 2-E 4.
26. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (E 5)
Propositionen
Anslaget används för bekämpande av och beredskap mot smittsamma
husdjurssjukdomar. Från anslaget utbetalas också ersättning för kostnader som
uppkommit genom beslut om förintande av bisamhällen, för bitillsynsmän-ens
arvoden m.m. Vidare anvisas under anslaget medel för bekämpande av bl.a.
leukos hos nötkreatur.
När det gäller bekämpande av husdjurssjukdomar har Jordbruksverket föreslagit
att anslagsposten förs upp med 50 miljoner kronor. Av anslagsposten kommer
Jordbruksverket att använda 400 000 kr för undersökning av prover rörande
amerikansk yngelröta och kvalster på bin samt för information och rådgivning om
bisjukdomsförordningen. Regeringen beräknar kostnaderna för denna del av
anslaget till 38 750 000 kr. Regeringen anser att det är viktigt att
bekämpningsprogrammen mot EBL hos nötkreatur, nötkreaturtuberkulos hos hjort,
MV hos får och BVD hos nötkreatur får fullföljas. För bekämpning av dessa
djursjukdomar beräknas 38 miljoner kronor. Regeringen beräknar 2 750 000 kr för
bidrag till obduktionsverksamheten. Sedan år 1995 har antalet obduktioner
stabiliserats kring 4 000 djur per år, vilket också utgör målsättningen för
verksamheten. Obduktioner av djur är ett viktigt medel för att kontrollera och
dokumentera sjukdomsläget i landet. Regeringen beräknar i likhet med
Jordbruksverket att 10 miljoner kronor bör anvisas för utveckling av
sjukdomskontrollprogram och genomförande av sjukdomskontroller som krävs för
att infria de krav som förväntas med anledning av medlemskapet i EU.
Beträffande stödet till biodlingen erinrar regeringen om att EG våren 1997
fattade beslut om att stödja biodlingen inom gemenskapen [rådets förordning
(EG) nr 1221/97]. Stödet som till hälften medfinansieras av EG omfattar bl.a.
åtgärder för teknisk hjälp till biodlare och sammanslutningar av biodlare,
bekämpning av varroakvalster och därmed sammanhängande sjukdomar och analys av
honungens egenskaper. Medlemsstaterna skall upprätta nationella program och
efter det att kommissionen godkänt dem träder stödet i kraft. Ett svenskt
program skall utarbetas och överlämnas till kommissionen under hösten. Stöd
till biodlingen utgår också från anslaget E 3.
Regeringen bedömer anslagsbehovet för bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar till 89 500 000 kr för år 1998. För åren 1999 och 2000
beräknas anslagsbehoven vara oförändrade.
Motionerna
Enligt motion Jo227 (v) bör det under anslaget Bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar (E 5) för budgetåret 1998 anvisas ett i förhållande till
regeringens förslag ökat anslag med 15 000 000 kr. Därmed delar motionärerna i
stort sett Jordbruksverkets bedömning när det gäller den totala
medelsanvisningen under anslaget, dvs. 105,9 miljoner kronor (yrkande 3
delvis).
Enligt motion Jo238 (c) har pollineringen i olika sammanhang beräknats ha ett
värde som överstiger värdet av den producerade honungen med 10 till 20 gånger.
Biodlingens omfattning är till stor del beroende av de inkomster som
honungsproduktionen ger. Svensk biodling stöds för närvarande via den s.k.
bifonden, som administreras av Jordbruksverket. Från den 1 januari 1998 införs
inom EU ett stöd till biodlingen. Stödet uppgår till 15 miljoner ecu varav
något mer än 1,5 miljoner svenska kronor är tillgängligt för Sverige. Det finns
begränsningar i EU:s stöd som gör att det är lämpligt att behålla bifonden för
vissa speciella frågor t.ex. avelsarbete, utbildning och upplysningsverksamhet.
Det är angeläget att Sverige utnyttjar de möjligheter som EU:s stöd till
biodlingen innebär.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning under anslaget E
5. Därmed avstyrks motion Jo227 (v) yrkande 3 delvis.
Utskottet har vid flera tillfällen (senast i bet. 1996/97:JoU1) uppmärksammat
biodlingens stora betydelse för fruktodlingen, övrig trädgårdsnäring och
jordbruket. Näringen representerar stora biologiska och ekonomiska värden, och
det är därför nödvändigt att förutsättningarna för binäringens fortlevnad kan
garanteras. Som utskottet nyligen redovisat uppgår samhällets stöd till
biodlingen för närvarande till mellan 2 och 3 miljoner kronor årligen. I
propositionen hänvisar regeringen till att EG våren 1997 fattade beslut om att
stödja biodlingen inom gemenskapen [rådets förordning (EG) nr 1221/97]. Ett
svenskt program skall utarbetas och överlämnas till kommissionen under hösten
1997. Utskottet har med anledning härav nyligen sagt sig förutsätta att
regeringen i annat lämpligt sammanhang lämnar en redovisning till riksdagen
beträffande den fortsatta utvecklingen inom näringen, eventuellt i samband med
att det nationella programmet redovisas. Mot bakgrund av det anförda föreslås
att motion Jo238 (c) nu lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.
27. Livsmedel (F)
Propositionen
Verksamhetsområdet livsmedel omfattar bl.a. livsmedelskontroll,
livsmedelsberedskap, statistik och exportfrämjande åtgärder.
Regeringen har under våren 1997 tillsatt en utredning med uppgift att göra en
översyn av livsmedelstillsynen (dir. 1997:25). Kommittén skall särskilt utreda
fördelningen mellan stat och kommun vad gäller ansvaret för
livsmedelstillsynen, föreslå lämpliga former för tillsynen liksom för systemet
med tillsynsavgifter. Uppdraget skall redovisas senast den 31 december 1997.
Inom livsmedelsförsörjningen kräver särskilt frågan om sårbarhet i
vattenförsörjningen fortsatt analysarbete. Ansvarsfördelningen för
beredskapsåtgärder behöver klargöras. För exportfrämjande åtgärder föreslås 5
miljoner kronor anvisas för år 1998.
Den beräknade utgiftsutvecklingen på området till följd av tidigare fattade
beslut samt förslagen i 1997 års budgetproposition är följande (i miljoner
kronor):
Propositionen
Statens livsmedelsverk är central förvaltningsmyndighet med uppgift att
handlägga frågor om livsmedel, i den mån sådana frågor inte skall handläggas av
någon annan myndighet. De huvudsakliga uppgifterna för Livsmedelsverket är att
utarbeta föreskrifter inom livsmedelsområdet, utöva tillsyn enligt
livsmedelslagen (1971:511) samt leda och samordna livsmedelskontrollen,
informera om viktiga förhållanden på livsmedelsområdet, aktivt medverka till
att riksdagens och regeringens riktlinjer i fråga om kost och hälsa fullföljs,
verkställa utredningar och praktiskt vetenskapliga undersökningar om livsmedel
och matvanor samt att utveckla metoder för livsmedelskontrollen. Verket är
chefsmyndighet för besiktningsveterinärorganisationen som utför köttbesiktning
vid kontrollslakterier m.m. Statens utgifter för ändamålet täcks av avgifter
som tas ut enligt särskild taxa av bl.a. slakteriföretagen.
Underskottet i den anslagsfinansierade verksamheten för budgetåret 1995/96
var 13,7 miljoner kronor. Livsmedelsverkets prognos innebär att underskottet
beräknas bli 15 miljoner kronor år 1997 och 10 miljoner kronor år 1998.
Underskottet finansieras med befintligt anslagssparande. Livsmedelsverket har
fastställt en besparingsplan som bl.a. innebär en neddragning med ca 30
tjänster och verket beräknar att ha en budget i balans år 1999. Framför allt är
det den kunskapsuppbyggande verksamheten som kommer att minska i omfattning,
men även informationsverksamhet och administrativ verksamhet berörs.
Regeringen bedömer anslagsbehovet till 105 831 000 kr för år 1998.
Anslagsbehoven för åren 1999 och 2000 är beräknade med utgångspunkt i 1998 års
anslag.
Motionen
Mot bakgrund av de ökande fallen av salmonella samt det faktum att
Livsmedelsverkets prognos visar på ett underskott år 1997 föreslår
Vänsterpartiet i motion Jo227 yrkande 3 att anslaget F 1 tillförs 5 miljoner
kronor utöver regeringens förslag.
Utskottets överväganden
Utskottet har tidigare tillstyrkt regeringens förslag beträffande ramen för
utgiftsområde 23. Utskottet delar regeringens bedömning rörande
medelstilldelning under anslaget och avstyrker motion Jo227 (v) yrkande 3.
29. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden m.fl. anslag
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen F 2, F 3, F 4 och F 5.
30. Exportfrämjande åtgärder (F 6)
Propositionen
Efterfrågan på livsmedel kommer totalt sett att öka i världen. Produktionen
väntas öka i en del lågkostnadsländer i t.ex. Sydamerika. Det finns också en
ambition att inom den europeiska livsmedelsproduktionen ta del av denna växande
marknad. En ökad konkurrens ställer krav på ökad effektivitet inom jordbruket
och livsmedelsindustrin. Svenska företag inom dessa områden måste profilera sig
mer än tidigare och större insatser krävs vad gäller marknadsföring av svenska
livsmedel med hög kvalitet. Till detta hör en satsning på ekologiskt
framställda produkter. Det bör finnas utrymme för en expanderande svensk
livsmedelssektor, inte minst genom att profilera sig på EU-marknaden. En ökande
export är nödvändig, inte bara för att skapa ökad sysselsättning inom
livsmedelssektorn, utan också för att behålla den sysselsättning som redan
finns.
För att svenskt jordbruk och livsmedelsindustri skall kunna växa och ta nya
marknadsandelar på en alltmer internationell marknad krävs att man är
konkurrenskraftig. För detta fordras högkvalitativa produkter, en effektiv
produktionsapparat och likartade villkor jämfört med konkurrenterna.
Huvudansvaret för export- och marknadsföringsåtgärder ligger alltid på näringen
som förväntas stå för väsentliga insatser på området. Regeringen vill
emellertid genom att främja exportsatsningar bidra till en positiv utveckling.
Regeringen bedömer anslagsbehovet för år 1998 till 5 miljoner kronor. För
åren 1999 och 2000 beräknas anslagsbehoven vara oförändrade.
Motionerna
I motion Jo230 (kd) yrkande 15 föreslås att anslaget skall utökas med 5
miljoner kronor. Av dessa utökade medel skall hälften användas för
marknadsföring av ekologiskt producerade livsmedel.
Enligt motion Jo227 (v) yrkande 3 bör näringen i första hand själv stå för
marknadsföringsinsatser och anslaget bör därmed minskas med 5 miljoner kronor.
Även i motion Jo241 (mp) yrkande 14 föreslås att anslaget skall minskas med 5
miljoner kronor. I detta fall anser motionärerna att medlen i stället bör
användas under anslaget B 6 för att öka de marknadsstödjande åtgärderna för
ekologiska produkter. Motsvarande bör gälla även för åren 1999 och 2000 enligt
yrkande 15 i motionen.
Utskottets överväganden
Utskottet har tidigare tillstyrkt regeringens förslag beträffande ramen för
utgiftsområde 23. Det i motion Jo230 (kd) yrkande 15 framförda förslaget om en
höjning av anslaget ryms inte inom denna av riksdagen nu fastställda ram, och
motionen avstyrks därmed i berörd del.
Utskottet delar regeringens uppfattning vad gäller behovet av stöd till
exportfrämjande åtgärder inom livsmedelssektorn och avstyrker även motion Jo227
(v) yrkande 3 i berörd del. I propositionen framgår klart att huvudansvaret för
export- och marknadsföringsinsatser alltid ligger på näringen som förväntas stå
för väsentliga insatser på området.
Med hänvisning till vad som ovan anförts om behovet av stöd till
exportfrämjande åtgärder avstyrks även motion Jo241 (mp) yrkande 14 i berörd
del. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att anslaget enligt regeringens
förslag även skall användas för en satsning på ekologiskt framställda
produkter.
Även motionens yrkande 15 angående anslagen för åren 1999 och 2000 avstyrks i
berörd del.
31. Utbildning och forskning (G)
Propositionen
Ansvaret för högre utbildning och forskning inom det område som rör vård och
nyttjande av biologiska naturresurser ligger inom Jordbruksdepartementets
verksamhetsområde. Utbildning inom detta område bedrivs vid Sveriges
lantbruksuniversitet (SLU).
Forskningen inom Jordbruksdepartementets verksamhetsområde syftar till att
värna om vården och nyttjandet av de biologiska naturresurserna. Den har ett
särskilt ansvar för att kunskaperna om naturresurserna utvecklas för kommande
generationers behov. Medel för forskningen anvisas huvudsakligen via anslag
till SLU och Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR). Inom utgiftsområdet
bedrivs även kollektiva program som rör skogsforskning, jordbruksteknisk
forskning samt forskning och utvecklingsverksamhet inom områdena växtförädling
och trädgård.
Regeringen har i den forskningspolitiska propositionen Forskning och samhälle
(prop. 1996/97:5) angett riktlinjerna för den allmänna forskningspolitiken och
den forskning som bedrivs vid SLU respektive finansieras av SJFR.
Den relativt kraftiga besparingen som ålades SLU budgetåret 1995/96 har
inneburit indragning av anställningar och koncentration av verksamheten till
fyra huvudorter. Under innevarande år utökas utbildningen med 200 platser. Även
de forskningsanslag SJFR disponerade budgetåret 1995/96 reducerades kraftigt.
Innevarande år disponerar forskningsrådet drygt 200 miljoner kronor för
forskning utöver reserverade medel från tidigare år.
Regeringen prioriterar en ökad satsning på grundutbildningen inom högskolan.
Utbildningsfrågorna är en viktig del av regeringens åtgärder för en ökad
sysselsättning (prop. 1995/96:222). Med anledning av regeringens program för en
utökning av antalet studieplatser inom högskolan föreslås att antalet
helårsplatser vid SLU:s utbildningar utökas med 450 platser under budgetåret.
Tjänstestrukturen inom högskolan förnyas och forskarutbildningen reformeras.
Regeringen satsar på en förstärkning av kvaliteten inom forskarutbildning och
forskning genom tydliga mål för forskarutbildningen.
Den beräknade utgiftsutvecklingen på området till följd av tidigare fattade
beslut samt förslagen i 1997 års budgetproposition är följande (i miljoner
kronor):
32. Sveriges lantbruksuniversitet (G 1) och Skogs- och jordbrukets
forskningsråd: Forskning och kollektiv forskning (G 3)
Propositionen
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) skall utveckla kunskapen om de biologiska
naturresurserna och människans hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom
utbildning, forskning, fortlöpande miljöanalys och information. Från anslaget
bekostas utbildning, forskarutbildning, forskning, miljöanalys samt information
och fortbildning.
Regeringen har för år 1997, i syfte att påskynda en jämnare könsfördelning i
forskarkarriären, beslutat delfinansiera professurer för underrepresenterat kön
vid SLU inom områdena växtbiokemi, hortikulturell genetik och förädling,
vattenbruk och markekologi. Dessutom delfinansieras fyra forskarassi-
stenttjänster vid SLU för kvinnor. SLU och SJFR skall därutöver bidra till
finansieringen av dessa tjänster med hälften vardera av den del som inte täcks
genom de särskilda medel som regeringen anvisat. Den sistnämnda professuren
skall dock i sin helhet finansieras av berörda myndigheter under
Jordbruksdepartementet.
För år 1998 anvisas 23,7 miljoner kronor för 367 nya högskoleplatser fr.o.m.
vårterminen och ytterligare 83 fr.o.m. höstterminen. Sammanlagt skall 450 nya
platser tillskapas. Därutöver föreslås, av statsfinansiella skäl, en besparing
på 9,4 miljoner kronor.
SLU har vidtagit kraftiga åtgärder för att möta det sparbeting som ålades SLU
budgetåret 1995/96. Nedskärningar har framför allt gjorts inom forskningen, där
man dragit in 33 högre tjänster vid innehavarnas pensionsavgång. SLU har
koncentrerat sin verksamhet till fyra huvudorter med både utbildning och
forskning; Alnarp, Skara, Umeå och Ultuna. Verksamheterna vid Garpenberg, Lund
och Svalöv har flyttats till huvudorterna och skogsteknikerutbildningen i
Bispgården har lagts ned.
Genom omprioriteringar har SLU lyckats öka antalet nyinskrivna
programstudenter med drygt 25 %. Antalet disputationer har ökat.
Regeringen bedömer anslagsbehovet för anslaget G 1 år 1998 till 1 021 979 000
kr. För åren 1999 och 2000 beräknas anslagsbehoven till 1 069 091 000 kr
respektive 1 107 123 000 kr.
Under anslaget G 3 finansieras SJFR:s forskningsstöd samt stöd till kollektiv
forskning. Den kollektiva forskningen omfattar jordbruksteknisk forskning, viss
skogsforskning, trädgårdsforskning samt växtförädling.
Med hänsyn bl.a. till de ökade möjligheter till forskarutbyte med utlandet
som tillkommit genom nya finansiärer föreslås en minskning av SJFR:s anslag med
14 miljoner kronor. Regeringen bedömer anslagsbehovet för år 1998 till
195 234 000 kr för SJFR:s forskning och kollektiv forskning. För åren 1999 och
2000 beräknas anslagsbehoven i 1998 års anslagsnivå.
Motionerna
I motion Jo227 (v) yrkande 3 anförs att den av regeringen föreslagna
besparingen på anslaget G 1 är svår att förstå. Den motiveras av
statsfinansiella skäl samtidigt som regeringen i andra sammanhang berömmer sig
av att ha statsfinanserna under kontroll. Mot bakgrund av detta samt den
viktiga roll SLU har i den ekologiska omställningen bör anslaget tillföras 10
miljoner kronor utöver regeringens förslag. Även i motion Jo782 (m) yrkande 4
anförs att den av regeringen föreslagna besparingen på anslaget på 9,4 miljoner
kronor inte bör genomföras. SLU har redan fått vidkännas en kraftig besparing
under budgetåret 1995/96, något som övrigt universitetsväsende inte drabbats
av. Om förslaget genomförs skulle det få stora negativa konsekvenser för
verksamheten vid SLU. I motion Jo244 (c) yrkande 2 anförs att den föreslagna
besparingen är olycklig och måste vara av engångskaraktär.
Enligt motion Jo239 (fp) yrkande 6 bör inga nya utbildningsplatser vid SLU
tillskapas med hänsyn till det statsfinansiella läget. Detta innebär en
besparing på 25 miljoner kronor.
En viss del av anslagen till SLU och SJFR bör enligt motion Jo230 (kd)
yrkande 12 öronmärkas för utveckling av ekologiskt lantbruk. En målsättning bör
vara 10 % av de totala anslagen.
I motion Jo601 (m) anförs att SLU, i likhet med vad som gäller för övriga
universitet, bör höra till Utbildningsdepartementets ansvarsområde.
Utskottets överväganden
Utskottet har tidigare tillstyrkt regeringens förslag beträffande ramen för
utgiftsområde 23. Det i motion Jo782 (m) yrkande 4 framförda förslaget om en
höjning av anslaget ryms inte inom denna av riksdagen nu fastställda ram, och
motionen avstyrks därmed i berörd del. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till medelstilldelning under anslaget G 1 och avstyrker därmed även
motion Jo227 (v) yrkande 3 i berörd del.
Med anledning av regeringens program för en utökning av antalet studieplatser
inom högskolan föreslår regeringen att antalet helårsplatser vid SLU:s
utbildningar utökas med 450 platser under budgetåret 1998. Utskottet delar
regeringens uppfattning att utbildning och forskning om naturresurserna och de
areella näringarna kommer att vara mycket centrala under de kommande åren och
tillstyrker därför regeringens förslag. Motion Jo239 (fp) yrkande 6 avstyrks i
berörd del.
Företrädare för SLU har uppvaktat utskottet med anledning av regeringens
förslag att minska anslaget G 1 med 9,4 miljoner kronor. SLU redovisade därvid
vilka åtgärder som vidtagits för att uppfylla det kraftiga sparbeting man
ålades budgetåret 1995/96. Nedskärningar har framför allt gjorts inom
forskningen där man dragit in 33 högre tjänster. SLU har dessutom koncentrerat
sin verksamhet till fyra huvudorter. Trots dessa kraftfulla åtgärder återstår
fortfarande 48 miljoner kronor att spara år 1998 för att möta det tidigare
sparbetinget. Därutöver påpekades att forskningsanslagen till exempelvis SJFR
och Naturvårdsverket har minskats eller föreslås minskas vilket medför minskade
möjligheter till extern finansiering för SLU. Den föreslagna anslagsminskningen
kommer att drabba forskningen ytterligare.
Utskottet utgår ifrån att regeringen i kommande budgetförslag beaktar SLU:s
viktiga roll i fråga om utbildning och forskning om ett ekologiskt hållbart
utnyttjande av naturresurserna. I övrigt är utskottet inte berett att nu
föreslå något riksdagsuttalande i enlighet med motion Jo244 (c) yrkande 2.
Riksdagen beslutade år 1996 att sammanlagt 46,5 miljoner kronor, av från EG-
budgeten finansierad kompensation för revalvering av jordbruksomräkningskursen,
skulle disponeras för åren 1996-1998 för forskning och utveckling av ekologisk
produktion inom jordbruket och trädgårdsnäringen (prop. 1996/97:5, UbU3).
Vidare har sammantaget 122 miljoner kronor tillförts Stiftelsen
Lantbruksforskning för forskning och utveckling samt marknadsfrämjande åtgärder
inom jordbrukssektorn. Regeringen anförde i proposition 1996/97:5 att den
utgick ifrån att stiftelsen genom sina medel medverkar till att jordbruket och
trädgårdsnäringen ställs om mot en mer ekologiskt hållbar produktion där bl.a.
vikt läggs vid att underlätta riksdagens målsättning att 10 % av landets
åkerareal bör vara ekologiskt odlad år 2000 samt att stiftelsen i övrigt
samverkar med SJFR i forskningsfrågor. Regeringen har gett SJFR i uppdrag att
planera och genomföra ett treårigt forskningsprogram för ekologisk jordbruks-
och trädgårdsproduktion. Forskningsprogrammet bör enligt regeringen bl.a.
främja en god vetenskaplig utveckling, näringens långsiktiga utveckling samt
samverkan och dialog mellan forskningen och hela kedjan från producent till
konsument. Med hänvisning till vad som här anförts avstyrker utskottet motion
Jo230 (kd) yrkande 12.
Med anledning av motion Jo601 (m) vill utskottet erinra om att det enligt 7
kap. 1 § regeringsformen ankommer på regeringen att fördela ärenden mellan
departementen. Riksdagen har dessutom beslutat om en indelning av statsbudgeten
i utgiftsområden som bl.a. innebär att SLU ingår i utgiftsområde 23
(1995/96:KU21). Ingen ytterligare åtgärd föreslås med anledning av motionen.
33. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostna-der (G 2) och
Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien (G 4)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen G 2 och G 4.
34. Skogsnäring (H)
Propositionen
Allmänt
Skogsnäringen är fortsatt en av landets viktigaste näringar. Den kännetecknas
av påtagliga konjunkturvariationer men sedd i ett längre perspektiv är
utvecklingen stadigt positiv. De svenska skogsföretagens stora beroende av den
internationella marknaden gör att konkurrensen ökar från länder med bättre
förutsättningar att producera traditionella skogsprodukter. I ökad utsträckning
riktar företagen därför sitt intresse mot investeringar i dessa länder. Den
Sverigebaserade industrin måste mot den bakgrunden verka för ett bättre
utnyttjande och ett högre ekonomiskt utbyte av den dyra svenska vedfibern.
Regeringen aviserade tidigare i år sin avsikt att göra en samlad, större insats
för forskning och utveckling i huvudsak inriktad mot den träbearbetande delen
av branschen. Samtidigt som branschen själv förutsätts göra nya insatser på
framtidsinriktade åtgärder är det angeläget att de samlade resurserna utnyttjas
för samordnade insatser med gemensamma mål.
Skogsstyrelsen har regeringens uppdrag att utvärdera 1993 års skogspolitiska
beslut. Redovisningen skall göras senast den 15 januari 1998. Utvärderingen
kommer att innehålla en rad uppgifter om utvecklingen i olika avseenden inom
skogsbruket. Vidare skall Skogsstyrelsen redovisa hur skogspolitikens nya
inriktning har förts ut och hur behovet av rådgivning på olika områden har
uppmärksammats.
Genom det senaste mer omfattande skogspolitiska beslutet år 1993 har statens
ekonomiska insatser på området begränsats starkt. De innefattar numera i
huvudsak enbart anslag till den skogspolitiska myndigheten. Svenskt skogsbruk
är en näring som skall bära sina egna kostnader. Skogsvårdsorganisationen skall
genom bl.a. rådgivning, information och tillsyn verka för att de skogspolitiska
målen nås.
Den beräknade utgiftsutvecklingen på området till följd av tidigare fattade
beslut samt förslagen i 1997 års budgetproposition är följande (i miljoner
kronor):
Ransoneringsreglerna
Enligt 11 § skogsvårdslagen (1979:429) får regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer föreskriva att högst en viss andel av en brukningsenhets
skogsmarksareal får avverkas under en viss period. Bestämmelsen som gäller
större skogsinnehav (mer än 1 000 ha) avser att främja en jämn åldersfördelning
av skogen. För övriga skogsinnehav får föreskrifterna innebära att avverkning
inte får ske i sådan utsträckning att mer än hälften av brukningsenhetens
skogsareal kommer att bestå av kalmark och yngre skog. Enligt 12 §
skogsvårdsförordningen (1993:1096) gäller de senare bestämmelserna endast
brukningsenheter större än 100 ha. Mindre brukningsenheter omfattas sålunda
inte av ransoneringsreglerna med undantag för sådana som uppkommit genom
klyvning av större fastigheter.
Jämfört med tidigare föreskrifter till skogsvårdslagen innebär de här
redovisade en minskad reglering och därmed ökade möjligheter att avverka skog.
De samlade effekterna har särskilt vad gäller brukningsenheter mindre än 100 ha
i vissa fall medfört så omfattande avverkningar att avverkningsbar skog kommer
att saknas under överskådlig tid. I kombination med de generösare
jordförvärvsbestämmelserna som tillkom ungefär samtidigt har detta i ett antal
fall lett till ett skogsbruk som inte är i skogspolitikens anda.
Regeringen har mot den bakgrunden för avsikt att ändra sina föreskrifter på
så sätt att undantaget från ransoneringsbestämmelserna skall gälla endast
brukningsenheter som är mindre än 50 ha. Samtidigt bör Skogsstyrelsen överväga
en översyn av skyddsgränserna för den yngre skogen. Någon lag-ändring är inte
nödvändig för att nå dessa syften.
Anläggning av ny skog
Den som har avverkat måste anlägga ny skog enligt 5 § skogsvårdslagen. Enligt 6
§ skall de föryngringsåtgärder vidtas som behövs för att trygga återväxten av
skog av tillfredsställande täthet och beskaffenhet i övrigt.
Det har i olika sammanhang hävdats att återväxterna har försämrats efter 1993
års skogspolitiska beslut och att detta skulle bero på förändringar i
lagstiftningen. Mot den bakgrunden har Skogsstyrelsen haft regeringens uppdrag
att tidigarelägga utvärderingen i dessa frågor. Skogsstyrelsen har redovisat
uppdraget i rapporten Jämförande utvärdering av återväxternas kvalitet.
Utvärderingen visar att resultatet av återväxtåtgärderna inte tillgodoser
skogsvårdslagens krav. Att skapa ny skog efter avverkning, en skog som tar till
vara markens produktionsförmåga, är sedan länge ett av de viktigaste inslagen i
vår skogspolitik och nödvändigt för framtiden. Kraven på återväxtåtgärdernas
resultat är lika höga nu som före 1993 års skogspolitik. Detta måste klargöras
för alla skogsägare. Skogsvårdsorganisationen i alla dess delar måste utnyttja
de medel som skogsvårdslagstiftningen ger. Skogsstyrelsen har nyligen beslutat
en policy för tillsyn enligt skogsvårdslagen som kan medverka till en högre och
över landet effektiv insats. Utvärderingen visar dessutom att det behövs ökade
kunskaper hos skogsägarna om hur återväxtåtgärderna skall utföras. Sådana ökade
kunskaper förutsattes för övrigt i det skogspolitiska beslutet. Några
lagändringar är däremot inte nödvändiga.
Röjning av skog
Röjning av plant- och ungskog är viktiga åtgärder som medverkar till en
kvalitetsmässigt ändamålsenlig skogsproduktion. Enligt nu gällande skogs-
vårdslagstiftning skall ny skog vårdas bl.a. genom plantröjning och andra
åtgärder som behövs för att den skall utvecklas tillfredsställande. Enligt
Skogsstyrelsens årsredovisning har röjningarna under en dryg tioårsperiod
minskat från ca 400 000 ha om året till under 200 000 ha. Orsakerna till
minskningen är bl.a. slopade statsbidrag och bristande kunskaper hos
skogsägarna. Inom vissa delar av landet har Skogsvårdsorganisationen gjort
särskilda informations- och rådgivningsinsatser. Även skogsbranschen har
försökt stimulera till ökad ungskogsröjning. Den samlade utvärderingen av
skogspolitiken får visa om ytterligare åtgärder behöver vidtas. Några
statsbidrag till röjning av skog är dock inte aktuella.
En biologisk mångfald i skogen
Skogsstyrelsen har i likhet med ett antal andra myndigheter haft regeringens
uppdrag att redovisa en aktionsplan för biologisk mångfald och uthålligt
skogsbruk. Aktionsplanen är en naturlig uppföljning på myndighetsnivå av 1993
års skogspolitiska beslut, där bevarandet av biologisk mångfald i skogen och
skogsbrukets sektorsansvar för miljön lades fast. Aktionsplanen innehåller en
detaljerad redovisning av sektorsmål på ekosystem- och biotopnivå. Vidare
redovisas ett stort antal förslag till åtgärder, angelägenhetsgradering för
dessa, vem som skall utföra dem, när de bör utföras och hur de skall
finansieras. De flesta åtgärder är sådana som enligt 1993 års skogspolitik är
skogsvårdsorganisationens naturliga uppgift ensam eller i samarbete med
skogsnäringen. De allra flesta förslagen är vidare av sådan karaktär att varken
riksdagen eller regeringen skall ta ställning till dem. De ligger väl i linje
med de övergripande politiska beslut som fattats på skogsbruksområdet.
Sammanfattningsvis utgör Skogsstyrelsens aktionsplan en värdefull, detaljerad
grund för skogsvårdsorganisationens m.fl. fortsatta arbete för en biologisk
mångfald i skogen.
Grönare skog
Skogsvårdsorganisationen medverkar i genomförandet av det svenska
miljöprogrammet för jordbruket enligt rådets förordning (EEG) nr 2078/92.
Medverkan avser utbildning, information och demonstrationsprojekt riktat till
skogsägande jordbrukare.
Enligt planerna skall verksamheten successivt övergå i en utbildningskampanj
som har getts namnet Grönare skog. I kampanjen läggs stor vikt vid hög kvalitet
i miljöarbetet. Den tar sikte på att vidga perspektivet till ett
landskapstänkande i verksamhetens planering. Grönare skog skall genomföras i
samarbete med markägarnas medlemsorganisationer och med länsstyrelserna.
Sammanlagt beräknas mer än 70 000 markägare delta i kampanjens kurser och
studiecirkelverksamhet.
Regeringen anser att de av Skogsstyrelsen redovisade planerna är angelägna
att genomföra. Den pågående verksamheten bör därför fortsätta i huvudsak på det
sätt Skogsstyrelsen har planerat. För budgetåret 1998 beräknas en ekonomisk ram
på 50 miljoner kronor. Den nationella finansieringen bör som hittills bl.a. ske
över anslaget H 1 Skogsvårdsorganisationen.
Ökat skogsbränsleuttag
Som en del av energiförsörjningen enligt den nya energipolitiken spelar en ökad
användning av biobränslen en viktig roll. En väsentlig del av
biobränsleförsörjningen kommer att ske från skogen. Bedömningarna av hur mycket
skogsbränsle som kan tas ut varierar. Likaså varierar uppfattningarna om
effekterna på skogsmarken och på den biologiska mångfalden av sådana uttag.
Skogsstyrelsen gör för närvarande en översyn av sina föreskrifter och allmänna
råd. Som ett led i denna översyn görs en miljökonsekvensbeskrivning. Innan
denna är klar går det inte att ta ställning till behovet av sådana åtgärder som
askåterföring. Redan nu kan emellertid sägas att skogsägare och
avverkningsentreprenörer behöver information och utökade kunskaper om den
hänsyn som behöver tas vid skogsbränsleuttag.
I 14 § skogsvårdslagen föreskrivs att skogsmarkens ägare är skyldig att
underrätta Skogsvårdsstyrelsen om avverkning skall äga rum på hans mark. Detta
underrättelsekrav bör nu uttryckligen utökas till att gälla även sådant
skogsbränsleuttag som sker i samband med eller i nära anslutning till sådan
avverkning som omfattas av kravet på anmälning. Det innebär i praktiken att en
skogsägare som avser göra en föryngringsavverkning på minst 0,5 ha och dessutom
gör ett skogsbränsleuttag skall anmäla båda åtgärderna samtidigt till
Skogsvårdsstyrelsen minst sex veckor före. Mot denna bakgrund har ett förslag
till ändring av 14 § skogsvårdslagen utarbetats i Närings- och
handelsdepartementet. Förslaget har beretts tillsammans med Skogsstyrelsen.
Ändringen som bör träda i kraft den 1 januari 1998 är av sådan beskaffenhet att
Lagrådets hörande saknar betydelse.
Det är viktigt att den nya energimyndigheten och Skogsvårdsorganisationen
samarbetar nära i dessa frågor och att energimyndigheten utnyttjar
Skogsvårdsorganisationens kompetens på området.
Avgifter för att täcka kostnader för tillsyn och kontroll
I syfte att möjliggöra uttag av särskilda avgifter för kontroll och tillsyn bör
det i 37 § skogsvårdslagen (1979:429) göras ett tillägg innebärande att
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva sådan
avgift.
Nuvarande lydelse av 37 § medger endast uttag av särskilda avgifter i ärenden
enligt denna lag. Med tillägget kan särskilda avgifter tas ut även för tillsyn
och kontroll. Ändringen skulle ge regeringen möjlighet att i
skogsvårdsförordningen (1993:1096) ge Skogsstyrelsen bemyndigande att i sina
föreskrifter ange regler för uttag av särskilda avgifter bl.a. för sådan
kontroll och tillsyn som rör yrkesmässig handel med och produktion av
skogsodlingsmaterial och som är obligatorisk enligt EU.
Mot denna bakgrund har ett förslag till ändring av 37 § skogsvårdslagen
utarbetats i Närings- och handelsdepartementet. Förslaget har beretts
tillsammans med Skogsstyrelsen. Ändringen som bör träda i kraft den 1 januari
1998 är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande saknar betydelse.
Motionerna
I motionerna Jo302 yrkande 1 och Bo406 (båda c) yrkande 3 anförs att 12 §
skogsvårdsförordningen bör ändras så att endast brukningsenheter större än 20
ha skall undantas från ransoneringsreglerna.
Enligt motion Jo304 (m) yrkande 2 bör riksdagen avslå det förslag till
ändring i 37 § skogsvårdslagen (1979:429) som syftar till att möjliggöra uttag
av särskilda avgifter för kontroll och tillsyn. Enligt motionärernas
uppfattning är den föreslagna kontrollavgiften ett försök från regeringens sida
att återinföra en skogsvårdsavgift. Motionärerna anser dessutom att den
motivering regeringen ger angående anmälan av skogsbränsleuttag inte är
tillräckligt preciserad (yrkande 3). Det bör klart framgå att anmälningsplikten
endast skall gälla i de fall anmälningsskyldighet föreligger för
skogsavverkning. Skogsbränsleuttag som görs på annat sätt skall inte omfattas
av anmälningsplikten.
Utskottets överväganden
Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat frågan om
ransoneringsreglerna vid skogsavverkning, senast i betänkande 1996/97:JoU17.
Utskottet förutsatte vid det tillfället att regeringen noggrant skulle följa
frågan och vid behov vidta åtgärder. Regeringen aviserar nu sin avsikt att
sänka gränsen för undantag från ransoneringsreglerna från 100 till 50 ha. De
argument som i motionerna Jo302 yrkande 1 och Bo406 yrkande 3 (båda c) anförs
för en sänkning av gränsen till 20 ha är inte sådana att utskottet finner
anledning till erinran mot regeringens ställningstagande. Motionerna avstyrks.
Utskottet utgår ifrån att regeringen även framgent följer frågan och vid behov
vidtar ytterligare åtgärder.
I motiveringen till förslaget att ändra 37 § skogsvårdslagen (1979:429) anges
att syftet med lagändringen är att ge regeringen möjlighet att i
skogsvårdsförordningen (1993:1096) ge Skogsstyrelsen bemyndigande att i sina
föreskrifter ange regler för uttag av särskilda avgifter bl.a. för sådan
kontroll och tillsyn som rör yrkesmässig handel med och produktion av
skogsodlingsmaterial och som är obligatorisk enligt EU. Utskottet har inga
invändningar mot detta och avstyrker därmed motion Jo304 (m) yrkande 2.
I 14 § skogsvårdslagen föreskrivs att skogsmarkens ägare är skyldig att
underrätta Skogsvårdsstyrelsen om avverkning skall äga rum på hans mark. Detta
underrättelsekrav bör enligt regeringens förslag uttryckligen utökas till att
gälla även sådant skogsbränsleuttag som sker i samband med eller i nära
anslutning till sådan avverkning som omfattas av kravet på anmälning. Det
innebär i praktiken att en skogsägare som avser göra en föryngringsavverkning
på minst 0,5 ha och dessutom gör ett skogsbränsleuttag skall anmäla båda
åtgärderna samtidigt till Skogsvårdsstyrelsen minst sex veckor före. Enligt
utskottets uppfattning innebär denna motivering att syftet med motion Jo304 (m)
yrkande 3 i huvudsak är uppfyllt. Ingen ytterligare åtgärd föreslås med
anledning av motionen.
35. Skogsvårdsorganisationen (H 1)
Propositionen
Anslaget disponeras av Skogsstyrelsen som är den centrala förvaltnings-
myndigheten för skogsvårdsstyrelserna. Under anslaget redovisas all verksamhet
hos skogsvårdsorganisationen.
Under femårsperioden 1998-2002 kommer det att på Gotland bedrivas en
försöksverksamhet med samordnad länsförvaltning. Med hänsyn till Gotlands
särställning som region kommer därvid Skogsvårdsstyrelsen Gotland att inordnas
i länsstyrelsen. Mot denna bakgrund bör anslaget minskas med 4 358 000 kr,
motsvarande de medel som under detta anslag varit avsedda för
Skogsvårdsstyrelsens Gotland förvaltningskostnader. Motsvarande belopp tas i
stället upp under utgiftsområde 18 anslaget Länsstyrelserna m.m. så länge
försöksverksamheten pågår.
Skogsvårdsorganisationens omorganisation är en fortsättning på de
förändringar som påbörjades genom 1993 års skogspolitiska beslut. För de
engångsvisa kostnaderna under 1998 som är förknippade med
organisationsförändringarna kommer 5 miljoner kronor att finansieras med medel
som disponeras av regeringen inom Närings- och handelsdepartementets ram.
Kompensation för merkostnader i samband med lokaliseringen av regionkontor
till Söderhamn kommer att tillföras Skogsvårdsorganisationen från utgiftsområde
19, anslaget A 9 Lokalisering av statliga arbetstillfällen till Söderhamn. De
besparingar som aviserades i förra årets budgetproposition bör fullföljas.
För år 1998 bedöms anslagsbehovet till 257 211 000 kr. Med hänsyn till de
kraftiga besparingar som gjorts under de senaste åren beräknas anslagsbehoven
för åren 1999 och 2000 till 264 873 000 kr respektive 272 711 000 kr.
Motionerna
I motionerna Jo304 yrkande 9 och Jo782 yrkande 5 (båda m) föreslås att
skogsvårdsorganisationen skall tilldelas ytterligare 5 miljoner kronor utöver
regeringens förslag för rådgivning och informationsverksamhet. Bakgrunden till
förslaget är bl.a. att den nya skogspolitiken bygger på ett ökat ansvar hos den
enskilde skogsägaren, vilket kräver att denna har kunskap om såväl de
skogspolitiska målen som om hur dessa skall kunna uppnås avseende den egna
marken.
Utskottets överväganden
Utskottet har tidigare tillstyrkt regeringens förslag beträffande ramen för
utgiftsområde 23. De i motionerna Jo304 yrkande 9 och Jo782 yrkande 5 (båda m)
framförda förslagen om en höjning av anslaget ryms inte inom denna av riksdagen
nu fastställda ram, och motionerna avstyrks därmed i berörda delar. Regeringens
förslag tillstyrks.
36. Bidrag till skogsvård m.m. (H 2)
Propositionen
Från anslaget som disponeras av Skogsstyrelsen täcks kostnaderna för bidrag
till skogsvård m.m. som har beviljats före den 1 juli 1993 enligt förordningen
(1979:792) om statligt stöd till skogsbruket samt kostnaderna för avsyning före
utbetalning av de beslutade bidragen. Ytterligare medel behöver inte tillföras
efter år 1998 för att kunna infria de nämnda besluten.
För år 1998 bedöms anslagsbehovet till 6 000 000 kr.
Motionerna
I motion Jo227 (v) yrkande 3 föreslås att anslaget skall tillföras ytterligare
5 miljoner kronor utöver regeringens förslag för att finansiera ett särskilt
stöd till röjning och gallring. Utöver detta föreslås i motion Jo305 (v)
yrkande 8 att arbetsmarknadsmedel bör kunna komma i fråga för ändamålet.
Utskottets överväganden
Utskottet har tidigare tillstyrkt regeringens förslag beträffande ramen för
utgiftsområde 23. Utskottet tillstyrker även regeringens förslag till
medelstilldelning inom anslaget och avstyrker därmed motion Jo227 (v) yrkande 3
om en höjning av anslaget.
I samband med förra årets budgetförslag behandlade utskottet ett
motionsförslag om användande av arbetsmarknadsmedel för att genomföra
skogsvårdsåtgärder (1996/97:JoU1). Utskottet ansåg då att riksdagen inte bör gå
in på hur de arbetsmarknadspolitiska medlen fördelas och avstyrkte motionen.
Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker motion Jo305 (v) yrkande 8.
37. Insatser för skogsbruket (H 3) m.fl. anslag
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen H 3, H 4 och H 5.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1997/98:Jo17 yrkandena 13 och 14, 1997/98:Jo227 yrkande 3,
1997/98:Jo230 yrkande 15, 1997/98:Jo239 yrkande 6, 1997/98:Jo241 yrkandena
6, 7 och 12(14, 1997/98:Jo304 yrkande 9, 1997/98:Jo739 yrkandena 7 och 8,
1997/98:Jo782 yrkandena 3, 4 och 5 och 1997/98:Jo912 yrkandena 1(3 anvisar
anslag för budgetåret 1998 under utgiftsområdet enligt utskottets förslag
i bilaga 1,
res. 1 (v)
res. 2 (mp) - delvis
2. beträffande preliminär fördelning på anslag inom utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar för budgetåren 1999 och
2000
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo241 yrkandena 11 och 15 och
1997/98:Jo413 yrkande 1,
res. 2 (mp) - delvis
3. beträffande administrationen av de jordbrukspolitiska systemen
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo230 yrkande 10, 1997/98: Jo236 och
1997/98:Jo244 yrkande 1,
res. 3 (m)
4. beträffande resurser till avbytarverksamheten
att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo230 yrkande 11,
5. beträffande djurdatabas i Söderhamn
att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo223 yrkande 1,
6. beträffande utvärdering av investeringsstöd till
animalieproduktionen
att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo229 yrkande 5,
7. beträffande stödområdesindelningen
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo232, 1997/98:Jo240, 1997/98:Sk321
yrkande 6 och 1997/98:A437,
8. beträffande det fjällnära jordbruket
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Jo222 och 1997/98:Jo227
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. beträffande omfördelning mellan EG:s miljöstöd och EG:s
jordbruksstöd
att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo239 yrkande 5,
10. beträffande förstärkningsutsättningar av fisk
att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo418,
11. beträffande svensk biodling
att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo238,
12. beträffande besparingar inom SLU
att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo244 yrkande 2,
13. beträffande anslag för utveckling av ekologiskt lantbruk
att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo230 yrkande 12,
14. beträffande fördelning av ärenden mellan departementen
att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo601,
15. beträffande införande av 20-hektarsgräns för ransonerings-
regler
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo302 yrkande 1 och 1997/98: Bo406
yrkande 3,
res. 4 (c, mp)
16. beträffande användning av arbetsmarknadsmedel
att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo305 yrkande 8,
17. beträffande ändring i skogsvårdslagen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1997/98:Jo304 yrkandena 2 och 3 antar förslaget till lag om ändring i
skogsvårdslagen (1979:429).
res. 5 (m)
Stockholm den 25 november 1997
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson
(s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m),
Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Ann-Kristine
Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun
Lindvall (mp), Lennart Brunander (c) och Lennart Fremling (fp).
Reservationer
1. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar (mom. 1)
Maggi Mikaelsson (v) anför:
A 1 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.
Enligt min mening skall den svenska FAO-kommittén ha en central roll i
uppföljandet av FAO-toppmötets utfästelser. Regeringen föreslår inga medel till
kommitténs arbete. Jag föreslår därför att medel anslås för detta ändamål genom
en omfördelning från anslaget F 6. Ytterligare 3 000 000 kr utöver regeringens
förslag bör således tillföras anslaget.
B 6 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
Jag anser att anslaget bör tillföras 2 000 000 kr utöver regeringens förslag.
Anslaget till marknadsstödjande åtgärder har minskat i samma takt som den
ekologiska produktionen ökat. Detta innebär att medel saknas för information
till bl.a. allmänheten, offentliga inrättningar och storkök. Medel saknas även
för att främja en långsiktig utveckling av marknaden. En ökad satsning på
marknadsstödjande åtgärder bör därför göras genom en omfördelning av dels 2
miljoner kronor från anslaget F 6, dels 2 miljoner kronor inom anslaget B 6 där
motsvarande belopp tas från funktionstest av lantbrukssprutor.
B 10 Regionala stöd till jordbruket
Anslaget bör enligt min mening tillföras 2 000 000 kr utöver regeringens
förslag. Jag anser att det nationella stödet i stödområde 1-3 bör räknas upp
med motsvarande belopp. Det är märkligt att regeringen, mot bakgrund av att man
återför 50 miljoner kronor, inte återställer hela det regionala stödet.
Sammanlagt bör stödet således räknas upp till 719 miljoner kronor som för
innevarande budgetår.
B 12-B 13 Kompletterande åtgärder inom jordbruket och Från EG-budgeten
finansierade kompletterande åtgärder inom jordbruket
Jag anser att det under anslaget B 12 för budgetåret 1998 bör anvisas ett i
förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 330 000 000 kr.
Regeringen redovisar ett underutnyttjande på nästan 350 miljoner under
innevarande år. Jag står därför fast vid vårt tidigare förslag i vårbudgeten
och yrkar en neddragning av anslaget med nu angivet belopp. Därav följer att
det under anslaget B 13 även bör anvisas ett i förhållande till regeringens
förslag minskat anslag med 330 000 000 kr.
C 4 Fiskevård
Det är mycket bra att regeringen nu uppfyller löftet att anslå ytterligare
medel till fiskevård. Behoven är stora och eftersatta. Enligt min mening har
regeringen dock glömt två områden för fiskevården: dels fiskevård i
fjällvattnen, dels åtgärder för att rädda ålen. För att finansiera dessa
åtgärder bör 5 000 000 kr utöver regeringens förslag anvisas under anslaget
C 4.
E 1 Statens veterinärmedicinska anstalt
Enligt min mening bör det under anslaget för budgetåret 1998 anvisas ett i
förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 5 000 000 kr. Beredskapen
mot smittsamma djursjukdomar är SVA:s tyngsta uppgift, och EU-medlemskapet har
medfört utökade arbetsuppgifter. I likhet med SVA anser jag att det krävs en
resursförstärkning för bl.a. detta ändamål.
E 5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar
Jag anser att det under anslaget för budgetåret 1998 bör anvisas ett i
förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 15 000 000 kr. Jag delar i
stort sett Jordbruksverkets bedömning när det gäller den totala
medelsanvisningen under anslaget, dvs. 105,9 miljoner kronor.
F 1 Statens livsmedelsverk
Mot bakgrund av de ökande fallen av salmonella och att Livsmedelsverkets
prognos visar på ett underskott år 1997 anser jag att anslaget bör tillföras
5 000 000 kr utöver regeringens förslag.
F 6 Exportfrämjande åtgärder
Regeringen föreslår ett nytt anslag för exportfrämjande åtgärder. Enligt min
mening bör näringen själv stå för marknadsföringsinsatser, och jag anser därför
att anslaget bör minskas med hela det föreslagna beloppet, dvs. 5 000 000 kr.
Medlen bör i stället tillföras anslagen A 1 och B 6.
G 1 Sveriges lantbruksuniversitet
SLU har fått vidkännas kraftiga anslagsminskningar under de senaste åren. Ett
stort antal tjänster har dragits in och myndighetskapitalet har minskat. Trots
att regeringen i budgetpropositionen anvisar medel för nya högskoleplatser
föreslås ytterligare en besparing på 9 400 000 kr motiverat av statsfinansiella
skäl. Mot bakgrund av att regeringen i andra sammanhang berömmer sig av att ha
statsfinanserna under kontroll och mot bakgrund av att SLU har en viktig roll i
den ekologiska omställningen är regeringens föreslagna anslagsminskning svår
att förstå. Jag anser därför att anslaget bör tillföras 10 000 000 kr utöver
regeringens förslag.
H 2 Bidrag till skogsvård
Av de utvärderingar som gjorts kan konstateras att röjnings- och
gallringsverksamheten har minskat mycket kraftigt sedan den nya skogsvårdslagen
trädde i kraft. Det är därför befogat med insatser från samhällets sida för att
få i gång åtgärderna. För att finansiera detta bör anslaget tillföras
ytterligare 5 000 000 kr utöver regeringens förslag.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske
med anslutande näringar
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion
1997/98:Jo227 yrkande 3 samt med avslag på motionerna 1997/98:Jo17
yrkandena 13 och 14, 1997/98:Jo230 yrkande 15, 1997/98:Jo239 yrkande 6,
1997/98:Jo241 yrkandena 6, 7 och 12-14, 1997/98:Jo304 yrkande 9,
1997/98:Jo739 yrkandena 7 och 8, 1997/98:Jo782 yrkandena 3-5 och
1997/98:Jo912 yrkandena 1-3 anvisar anslag för budgetåret 1998 under
utgiftsområdet enligt reservation 1 i bilaga 1,
2. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar och preliminär fördelning på anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande näringar för budgetåren 1999 och 2000 (mom. 1
och 2)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
B 6 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
Enligt min mening bör anslaget tillföras ytterligare 5 000 000 kr utöver
regeringens förslag. Sammanlagt bör 9 miljoner kronor satsas på
marknadsstödjande åtgärder för ekologiska produkter. 2 miljoner kronor finns
redan för detta ändamål inom anslaget. 2 miljoner kronor tillförs genom att
bidraget till funktionstest av lantbrukssprutor dras in. Återstående del, 5
miljoner kronor, tas från anslaget F 6 som därmed försvinner. För budgetåren
1999 och 2000 beräknas tillskottet till 5 miljoner kronor per år.
B 12-B 13 Kompletterande åtgärder inom jordbruket och Från EG-budgeten
finansierade kompletterande åtgärder inom jordbruket
Jag föreslår att stöd till föreningar som bevarar hotade lantraser skall utgå
med 2 miljoner kronor för budgetåret 1998. I Jordbruksverkets avelsplan
föreslogs att stöd skulle utgå för bevarandearbete, utbildning och information
till ett beräknat utgiftsbehov på 1,5 miljoner kronor. I dag finns avsatt 1
miljon kronor. Bidrag utgår i praktiken endast till utbildning och information
vilket innebär att genbanksverksamheten inte får något stöd. Vidare föreslår
jag att stödet för bevarande av hotade lantraser ökas till totalt 8 miljoner
kronor. Ett stöd åt enbart betesdjur tyder enligt min mening på att man inte
förstått lantrasernas egenvärde utan endast deras indirekta betydelse som
naturvårdsobjekt. Stöd skulle, förutom djurbidrag, kunna betalas ut som stöd
per genbanksbesättning för att ge möjlighet till stöd även för andra lantraser
än kor, får och getter. Jag kan inte acceptera regeringens förslag till program
för resurshushållande jordbruk. Programmet måste förbättras. Utöver vad som
anförts om stöd till hotade lantraser bör det införas ett stöd till ekologisk
äggproduktion och ett särskilt miljöstöd för rennäringen. Regeringen har
beräknat den totala kostnaden för programmet för resurshushållande jordbruk
till 295 miljoner kronor. Eftersom det inte är realistiskt att ett förbättrat
program kan tas fram under år 1998 bör anslaget B 12 minskas med 100 miljoner
kronor. Återstoden, 95 miljoner kronor, bör gå till de nu lämnade förslagen om
nya och utökade stöd. Mot bakgrund av det anförda bör det även under anslaget B
13 anvisas ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 100
000 000 kr. För budgetåren 1999 och 2000 beräknas ett minskat anslag med 100
miljoner kronor per år för vardera anslagen B 12 och B 13.
C 4 Fiskevård
Fiskeriverket har uppskattat de årliga kostnaderna för att bedriva en god
fiskevård till ca 65 miljoner kronor. Om insatserna begränsas något blir
kostnaderna för fiskevården 40-50 miljoner kronor per år. Med anledning av
detta anser jag att anslaget fr.o.m. budgetåret 1999 bör tillföras totalt
50 000 000 kr.
D 2 Ersättningar för viltskador m.m.
Jag anser att ersättningssystemet för rovdjursrivna tamdjur bör förändras så
att det blir möjligt att erhålla ersättning även för djur som kunnat försäkras.
Vidare bör ersättning utgå även för rivna tamdjur som inte ingår i
näringsverksamhet. Om tanken med ersättningen är att skapa acceptans för de
stora rovdjuren måste även djur för husbehov eller rekreation ersättas. För att
finansiera detta bör anslaget tillföras 5 000 000 kr utöver regeringens
förslag. Därav skall 1 000 000 kr användas för ersättningar enligt ovanstående
och 4 000 000 kr för förebyggande åtgärder.
Samma summa bör tillföras anslaget under åren 1999 och 2000.
F 6 Exportfrämjande åtgärder
Enligt min uppfattning bör anslaget minskas med 5 000 000 kr i förhållande till
regeringens förslag. Medlen skall i stället användas för marknadsstödjande
åtgärder för ekologiska produkter i enlighet med vad jag anfört under anslaget
B 6. Även för åren 1999 och 2000 bör anslaget minskas med 5 000 000 kr.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under 1 och 2
bort ha följande lydelse:
1. beträffande anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske
med anslutande näringar
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till
motionerna 1997/98:Jo17 yrkandena 13 och 14, 1997/98:Jo241 yrkandena 6, 7
och 12-14, 1997/98:Jo739 yrkandena 7 och 8 samt 1997/98:Jo912 yrkandena
1-3 och med avslag på motionerna 1997/98:Jo227 yrkande 3, 1997/98:Jo230
yrkande 15, 1997/98:Jo239 yrkande 6, 1997/98:Jo304 yrkande 9 och
1997/98:Jo782 yrkandena 3-5 anvisar anslag för budgetåret 1998 under
utgiftsområdet enligt reservation 2 i bilaga 1,
2. beträffande preliminär fördelning på anslag inom utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar för budgetåren 1999 och
2000
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Jo241 yrkandena 11 och 15
samt 1997/98:Jo413 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
som anförts ovan,
3. Administrationen av de jordbrukspolitiska systemen (mom. 3)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför:
Hanteringen av den s.k. kartavgiften har enligt vår mening blivit ett
administrativt misslyckande. Den definitiva kartavgiften fastställs först när
länsstyrelsen beslutat om godkänd stödomfattning. Den preliminära kartavgiften
skall då justeras i förhållande till den definitiva. Detta är ett mycket
byråkratiskt arbetssätt som kostar tid och resurser helt i onödan. Man borde
kunna förenkla administrationen kring kartavgiften genom kvittning vid
utbetalning av arealbaserat EU-stöd.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande administrationen av de jordbrukspolitiska systemen
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo230 yrkande 10 och med avslag
på motionerna 1997/98:Jo236 och 1997/98:Jo244 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts ovan,
4. Införande av 20-hektarsgräns för ransoneringsregler (mom. 15)
Lennart Daléus (c), Gudrun Lindvall (mp) och Lennart Brunander (c) anför:
Under senare år har debatten om skogsvårdslagstiftningens avverkningsregler
varit omfattande. De nuvarande undantagen från ransoneringsreglerna har ansetts
gynna ett oseriöst skogsbruk och skapat en marknad för skogsinköp i
spekulationssyfte. En sådan utveckling är olycklig ur såväl skogsbruks-
synpunkt som miljösynpunkt. Regeringen aviserar i budgetpropositionen att man
avser ändra 12 § skogsvårdsförordningen så att undantaget från
ransoneringsreglerna endast skall gälla brukningsenheter mindre än 50 hektar.
Detta är en utveckling i rätt riktning. Vi anser emellertid att gränsen skall
gälla för brukningsenheter som är mindre än 20 hektar.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 15 bort ha
följande lydelse:
15. beträffande införande av 20-hektarsgräns för ransoneringsregler
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Jo302 yrkande 1 och
1997/98:Bo406 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts ovan,
5. Ändring i skogsvårdslagen (mom. 17)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 45 börjar med ?I
motiveringen? och slutar med ?av motionen? bort ha följande lydelse:
I budgetpropositionen föreslås införande av en avgift för tillsyn och
kontroll och att detta skall regleras i 37 § skogsvårdslagen. Utskottet
motsätter sig införandet av en sådan avgift och föreslår avslag på
propositionen i denna del. Den föreslagna kontrollavgiften är enligt utskottets
uppfattning inget annat än ett försök att återinföra en skogsvårdsavgift.
Erfarenhetsmässigt vet vi från andra områden att liknande avgifter kan bli
ganska betydande. Förslaget är också dåligt motiverat i propositionen.
Vidare anser utskottet att den föreslagna ändringen i 14 § skogsvårdslagen
rörande anmälningsplikt för skogsbränsleuttag inte är tillräckligt preciserad.
Utskottet förutsätter att den föreslagna ändringen är miljömässigt motiverad.
Det bör klart framgå att anmälningsplikt för skogsbränsleuttag endast skall
föreligga i de fall anmälningsplikt för slutavverkning föreligger.
Skogsbränsleuttag som görs på annat sätt skall inte omfattas av
anmälningsplikten.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande ändring i skogsvårdslagen
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo304 yrkandena 2 och 3
dels avslår regeringens förslag till lag om ändring i skogsvårdslagen
(1979:429) såvitt avser 37 §,
dels antar lagförslaget såvitt avser 14 § och som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför:
Den 20 november 1997 beslutade riksdagens majoritet bestående av
Socialdemokraterna och Centerpartiet att fastställa ekonomiska ramar för de
olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning av statens
inkomster avseende år 1998. Samtidigt beslutades en preliminär fördelning av
statens utgifter på utgiftsområden för budgetåren 1999 och 2000. Moderata
samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan inriktning
av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra förslag syftar till att
skapa förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande
Sverige. Genom en större enskild sektor och ett starkare civilt samhälle kan
både företag och människor växa. Massarbetslösheten kan steg för steg pressas
tillbaka samtidigt som den sociala tryggheten också i andra bemärkelser kan öka
genom att hushållen får en större ekonomisk självständighet.
Vi har totalt sett föreslagit en långtgående växling från subventioner och
bidrag till kraftiga skattesänkningar för alla, främst låg- och
medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor som är i störst behov av
gemensamma insatser och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen
situation. Vi slår också fast att det allmänna skall tillföras resurser för att
på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara
gemensamma. När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den 20 november
valt en annan inriktning av politiken, deltar vi inte i detaljbesluten. I detta
särskilda yttrande redovisar vi den del av vår politik som berör utgiftsområde
23.
Anslagen
I vår avvikande mening till utskottets yttrande 1997/98:JoU1y har vi yrkat
att utgiftsramen för utgiftsområde 23 bestäms till ett något högre belopp än
vad regeringen föreslagit, nämligen till 13 735 023 000 kr. Av vår avvikande
mening framgår att Sveriges lantbruksuniversitet, mot bakgrund av tidigare
gjorda besparingar, bör tillföras 9,4 miljoner kronor utöver regeringens
förslag. Den nya skogsvårdslagen ger skogsägare och skogsbrukare frihet och
ansvar att själva besluta om skogsbruket. Samtidigt innebär lagen också att
kraven på hänsyn till naturvården skärpts. Mot bakgrund härav bör
skogsvårdsorganisationen tillföras 5 miljoner kronor för ökad information och
rådgivning. Genom förenkling av de jordbrukspolitiska stödsystemen och
införande av fri handel med mjölkkvoter underlättas Jordbruksverkets
administration. Anslaget till Statens jordbruksverk kan därmed minskas med 5
miljoner kronor.
2. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- skogsbruk, fiske med anslutande näringar
Lennart Fremling (fp) anför:
Folkpartiet liberalernas förslag till budget för 1998 har temat ?jobb, vård och
skola? och innebär i sina huvuddrag sänkta skatter för företagande och tillväxt
med utgiftsökningar framför allt när det gäller vård och omsorg men även för
utbildning, bistånd, miljö och rättssäkerhet (för en utförligare redovisning se
reservationerna nr 1 och 29 i bet. 1997/98:FiU1). Vårt förslag till utgiftsram
för utgiftsområde 23 har emellertid avslagits av riksdagen i budgetprocessens
första steg. Då Folkpartiets budgetförslag är en helhet är det i detta andra
steg inte meningsfullt att fullfölja våra anslagsyrkanden.
3. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar
Gudrun Lindvall (mp) anför:
I årets budgetbetänkande behandlas inte de yrkanden som i mycket förklarar våra
budgetförslag. De yrkandena behandlas i stället i utskottets betänkande
1997/98:JoU9 Hållbart fiske och jordbruk.
Jag anser att denna uppdelning är olycklig. Det ökar knappast
tillgängligheten för läsaren som tvingas läsa två betänkanden för att finna
respektive partis syn på budgeten. För Miljöpartiet innebär det att argumenten
för varför vi anser att det föreslagna nya miljöstödet Resurshushållande
konventionellt lantbruk inte är bra redovisas i betänkande 1997/98:JoU9. På
samma sätt förhåller det sig exempelvis med våra synpunker på miljöstöd till
lantraser och en särskild mjölkkvotstilldelning, våra synpunkter på fiske med
bl.a. argumentation om varför vi vill satsa på marknadsföring av ekologiska
produkter, hantering och mål när det gäller bekämpningsmedel samt hotet mot
fäbodarna.
Jag anser att det vore bättre att behandla budgetförslagen och
argumentationen i ett och samma betänkande. Med detta anförande har jag velat
uppmärksamma läsaren på detta förhållande. I detta sammanhang finns ingen
möjlighet att reservera sig mot hanteringen.
4. Administrationen av de jordbrukspolitiska systemen
Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför:
Som utskottet redovisat i betänkandet har regeringen nu tillkallat en särskild
utredare med uppgift att göra en översyn av förvaltningsstrukturen inom
jordbruksområdet med utgångspunkt i hanteringen av de jordbruksstöd som berör
såväl Statens jordbruksverk som länsstyrelserna. Det är bra. Samtidigt bör
framhållas att utredningen måste arbeta skyndsamt och att de förslag rörande
administrationen som tidigare presenterats i betänkandet om Administrationen av
EU:s jordbrukspolitik i Sverige (SOU 1996:65) beaktas. Det bör i detta
sammanhang också understrykas att det finns starka skäl som talar för en
arbetsordning där det så långt som möjligt är länsstyrelserna som handlägger
enskilda ärenden.
5. Djurdatabas i Söderhamn
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför:
Moderata samlingspartiet har vid flera tillfällen kritiserat handläggningen av
djurdatabasen. Vi avvisade förslaget såväl vad gällde konstruktion som
finansiering då riksdagen första gången behandlade propositionen. Det är helt
orimligt att belasta svenskt jordbruk med den höga kostnad som förslagen
innebär. Vi har också påtalat att man skulle tagit tillvara de erfarenheter och
möjligheter som redan fanns inom ramen för Svensk Husdjursskötsel. Synpunkterna
i motionen ligger i linje med den kritik vi riktat mot förslagen och
handläggningen av djurdatabasen i Söderhamn.
6. Djurdatabas i Söderhamn
Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför:
I samband med behandlingen av utskottets yttrande angående tilläggsbudget för
budgetåret 1997 (1997/98:JoU2y) framhöll vi i en motion att kostnaden för
djurregistret m.m. bör underskrida de av regeringen föreslagna 35 miljoner
kronorna. Vi konstaterade dessutom att det vore olyckligt att belasta näringen
med ytterligare avgifter innan utredningen om jordbrukets och
livsmedelsindustrins expansion och utveckling har lagt sitt betänkande. Enligt
vår mening bör regeringen snarast återkomma till riksdagen med ett helhetsgrepp
innehållande dels utredningens förslag, dels en konkretisering av hur frågan om
djurregister skall lösas.
7. Det fjällnära jordbruket
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför:
Från Moderata samlingspartiets sida har vi ställt krav på att hela regelverket
för miljöersättningarna skall reformeras och förenklas. Det har visat sig att
det krångliga regelverket försvårat för många lantbrukare. Samtidigt har
viktiga miljövärden drabbats negativt eftersom de stelbenta reglerna inte
passat in på värdefulla kulturmiljöer. Vi har också påtalat felaktigheten i
relationen stödpoäng och kvalifikationspoäng. Vi har utifrån detta krävt att en
parlamentarisk beredningsgrupp skall tillsättas för att se över nuvarande
regelverk inför kommande programperiod. Frågor kring det fjällnära jordbruket
hade inrymts i ett sådant vidare översynsuppdrag.
Utifrån vårt tidigare agerande kan vi ställa oss bakom även den begränsade
översynen som utskottet nu föreslår beträffande det fjällnära jordbruket. Vi
beklagar samtidigt att utskottsmajoriteten tidigare avvisat våra krav på en
genomgripande och heltäckande översyn.
8. Besparingar inom SLU
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför:
I en motion från Moderata samlingspartiet har vi yrkat avslag på besparingarna
på Sveriges lantbruksuniversitets anslag. Det är allvarligt att utskottet
tillstyrker regeringens förslag på besparingar inom den viktiga verksamhet som
SLU bedriver, och detta samtidigt som förra årets stora besparingar ännu inte
kunnat genomföras fullt ut. Vi moderater ville även då ge SLU ett högre anslag
än vad som blev riksdagens beslut. Besparingarna på SLU:s anslag slår hårt mot
den viktiga forskningsverksamhet som bedrivs inom lantbruksuniversitetet.
9. Besparingar inom SLU
Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför:
Den nu aktuella besparingen på Lantbruksuniversitetets anslag med 9,4 miljoner
kronor är olycklig. Enligt vår uppfattning måste den vara av engångskaraktär,
bl.a. därför att SLU budgetåret 1995/96 ålades ett mycket kraftigt
besparingsbeting.
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till
anslagsfördelning.
Förslag till lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429)
Härigenom föreskrivs att 14 och 37 §§ skogsvårdslagen (1979:429)1 skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
14 §
Skogsmarkens ägare är skyldig att enligt föreskrifter som meddelas av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer underrätta skogs-
vårdsstyrelsen om
-------------------------------------------------------
| | |
|1. avverkning som skall |1. avverkning och uttag av|
|äga rum på hans mark, |skogsbränsle som skall äga|
| |rum på hans mark, |
-------------------------------------------------------
2. sådan dikning i samband med avverkning som inte kräver tillstånd enligt
naturvårdslagen (1964:822),
3. vad han avser att göra för att tillgodose naturvårdens och
kulturmiljövårdens intressen i samband med avverkning på hans mark.
37 §
-------------------------------------------------------
| Regeringen eller den | Regeringen eller den|
|myndighet som regeringen |myndighet som regeringen|
|bestämmer får föreskriva |bestämmer får föreskriva|
|att särskilda avgifter |att särskilda avgifter|
|skall tas ut i ärenden |skall tas ut i ärenden|
|enligt denna lag. |enligt denna lag och för|
| |att täcka kostnader för|
| |tillsyn och kontroll. |
-------------------------------------------------------
______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
1 Lagen omtryckt 1993:553.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1
Propositionen.........................................1
Motioner från allmänna motionstiden 1997..............4
Motion med anledning av proposition 1997/98:2.........8
Utfrågning............................................8
Utskottet.............................................8
1. Inledning........................................8
2. Internationellt samarbete (A)...................10
3. Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. (A 1)11
4. Jordbruk och trädgårdsnäring (B)................12
5. Statens jordbruksverk (B 1).....................13
6. Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. (B 2)15
7. Djurregister (B 3)..............................15
8. Statens utsädeskontroll (B 4) och Statens växtsortnämnd (B 5)16
9. Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket (B 6)...16
10. Bekämpande av växtsjukdomar (B 7)..............18
11. Strukturstöd inom livsmedelssektorn (B 8) och Från EG-budgeten
finansierat strukturstöd (B 9)
18
12. Regionala stöd till jordbruket (B 10) och Från EG-budgeten
finansierade regionala stöd (B 11)
19
13. Kompletterande åtgärder inom jordbruket (B 12) och Från EG-budgeten
finansierade kompletterande åtgärder inom jordbruket (B 13)
21
14. Arealersättningar och djurbidrag m.m. (B 14)...25
15. Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter (B 15),
Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. (B 16) och
Jordbrukets blockdatabas (B 17)
25
16. Fiske (C)......................................26
17. Fiskeriverket (C 1), Strukturstöd till fisket (C 2) och Från EG-
budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. (C 3)
27
18. Fiskevård (C 4)................................27
19. Rennäring m.m. (D).............................28
20. Främjande av rennäringen m.m. (D 1)............29
21. Ersättningar för viltskador m.m. (D 2).........29
22. Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. (D 3)31
23. Djurskydd och djurhälsovård (E)................31
24. Statens veterinärmedicinska anstalt (E 1)......31
25. Bidrag till distriksveterinärorganisationen (E 2), Djurhälsovård och
djurskyddsfrämjande åtgärder (E 3) samt Centrala försöksdjursnämnden (E
4)
32
26. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (E 5)32
27. Livsmedel (F)..................................34
28. Statens livsmedelsverk (F 1)...................34
29. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden m.fl. anslag35
30. Exportfrämjande åtgärder (F 6).................35
31. Utbildning och forskning (G)...................37
32. Sveriges lantbruksuniversitet (G 1) och Skogs- och jordbrukets
forskningsråd: Forskning och kollektiv forskning (G 3)
38
33. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostna-der (G 2)
och Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien (G 4)
40
34. Skogsnäring (H)................................40
35. Skogsvårdsorganisationen (H 1).................45
36. Bidrag till skogsvård m.m. (H 2)...............46
37. Insatser för skogsbruket (H 3) m.fl. anslag....47
Hemställan.........................................47
Reservationer........................................49
Särskilda yttranden..................................55
Bilaga 1 Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 23 Jord-
och skogsbruk, fiske med anslutande näringar ........59
Bilaga 2 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar regeringens förslag och motionsförslagen 64
Bilaga 3 Propositionens lagförslag...................67