Finansutskottets betänkande
1997/98:FIU22

Utländska försäkringsgivare med verksamhet i Sverige (prop. 1997/98:141)


Innehåll

1997/98
FiU22

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande det i proposition 1997/98:141 framlagda
förslaget till en ny lag om utländska försäkringsgivare med verksamhet i
Sverige. Lagförslaget innehåller regler för alla utländska försäkringsgivare
som yrkesmässigt erbjuder försäkringstjänster här i landet och föreslås ersätta
nu gällande lagar på området, dvs. lagen (1950:272) om rätt för utländska
försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige och lagen (1993:1302)
om EES-försäkringsgivares verksamhet i Sverige. Den nya lagen föreslås bli
tillämplig på utländska försäkringsgivares direktförsäkringsverksamhet i
Sverige. Det föreslås att återförsäkringsrörelse och viss koassuransverksamhet
(samförsäkring) skall undantas från lagens tillämpningsområde.
I betänkandet behandlar utskottet vidare de i propositionen föreslagna
ändringarna i försäkringsrörelselagen (1982:713) m.fl. lagar. Dessa
ändringsförslag är av redaktionell karaktär.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Propositionen

I proposition 1997/98:141 föreslås att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige,
2. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),
3. lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.,
4. lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410),
5. lag om ändring i lagen (1976:357) om motortävlingsförsäkring,
6. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),
7. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
8. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),
9. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter,
10. lag om ändring i lagen (1971:309) om behörighet för allmän
förvaltningsdomstol att pröva vissa mål.
Propositionens lagförslag återfinns i bilaga till betänkandet.
Ingen motion har väckts i ärendet.

Utskottet

Sedan år 1950 regleras de utländska försäkringsföretagens verksamhet i Sverige
av lagen (1950:272) om rätt för utländska försäkringsföretag att driva
försäkringsrörelse i Sverige (LUF). I samband med att
försäkringsrörelselagstiftningen år 1993 anpassades till vissa av EG:s
försäkringsdirektiv (prop. 1992/93:257) begränsades lagens tillämpningsområde
av lagtekniska skäl till att endast omfatta försäkringsföretag med säte utanför
EES. Samtidigt stiftades en ny lag, lagen (1993:1302) om EES-försäkringsgivares
verksamhet i Sverige (LEF), som enbart avser utländska försäkringsgivare med
säte inom EES. LEF liksom LUF ändrades i väsentliga avseenden den 1 juli 1995
(prop. 1994/95:184) till följd av en anpassning till EG:s tredje generations
försäkringsdirektiv.
Utländska försäkringsföretag som driver rörelse på den svenska marknaden
genom ett här i landet bildat dotterbolag omfattas inte av lagstiftningen om
utländska försäkringsföretag, dvs. LUF eller LEF, utan av regleringen i
försäkringsrörelselagen (1982:713).
Såväl LUF som LEF syftar till att säkerställa försäkringstagarnas, de
försäkrades och ersättningstagarnas intressen. För att tillgodose detta syfte
vilar utformningen av såväl LUF som LEF på ett antal grundläggande principer,
som dock inte är desamma i de båda lagarna. Detta sammanhänger med att LUF har
utformats mot bakgrund av en i huvudsak nationell försäkringsmarknad i 1950-
talets Sverige, medan LEF har fått sin utformning på grundval av den
integrerade västeuropeiska försäkringsmarknad som nyligen har etablerats inom
EU.
Som en följd av att LUF och LEF bygger på delvis olika principer är
verksamhetsförutsättningarna i Sverige inte desamma för alla utländska
försäkringsgivare.
Den nuvarande lagstiftningen om utländska försäkringsgivares verksamhet i
Sverige har, som redovisats ovan, sitt ursprung nästan 50 år tillbaka i tiden
och lagstiftningen har sedan dess tillkomst ändrats vid ett flertal tillfällen.
I propositionen anförs att genom det stora antalet lagändringar i det delvis
ålderdomliga regelverket har detta blivit svåröverskådligt varför regelverket
enligt regeringens uppfattning är i behov av en översyn. Regeringen anser
därför att det nu är angeläget att skapa en modern lagstiftning på området.
I propositionen föreslås en ny lag om utländska försäkringsgivare med
verksamhet i Sverige. Lagen innehåller regler för alla utländska
försäkringsgivare som yrkesmässigt erbjuder försäkringstjänster här i landet
och skall ersätta nu gällande lagar på området LUF och LEF.
Den nya lagen skall enligt förslaget tillämpas på utländska
försäkringsgivares direktförsäkringsverksamhet i Sverige.
Återförsäkringsrörelse och viss koassuransverksamhet (samförsäkring) skall
undantas från lagens tillämpningsområde.
Försäkringsgivare från länder utanför EES-området skall enligt förslaget
kunna etablera sig här i landet inte bara genom generalagent utan även genom
filial. I propositionen klargörs att det inte bör finnas några hinder för
utländska försäkringsgivare att driva verksamhet som inte kräver tillstånd
enligt denna lag i ett representationskontor i Sverige. Några uttryckliga
regler för upprättande av sådana kontor föreslås inte.
För EES-försäkringsgivare föreslås ändrade regler om gränsöverskridande
verksamhet. Till skillnad mot tidigare skall även s.k. passivt
tillhandahållande av tjänster omfattas av lagstiftningen. Motsvarande regler
införs inte för övriga utländska försäkringsgivare. Enligt förslaget måste en
försäkringsgivare från ett land utanför EES-området även i fortsättningen
utverka regeringens koncession för att få driva försäkringsverksamhet i
Sverige. Det nuvarande depositionssystemet för dessa försäkringsgivare
bibehålls i stort sett oförändrat.
Propositionen innehåller även förslag till vissa redaktionella ändringar i
försäkringsrörelselagen (1982:713), lagen (1992:160) om utländska filialer
m.m., trafikskadelagen (1975:1410), lagen (1976:357) om
motortävlingsförsäkring, förmånsrättslagen (1970:979), lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt, mervärdesskattelagen (1994:200), lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter och lagen (1971:309) om behörighet för
allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål.
Den föreslagna lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1998.
I propositionen anförs att den föreslagna lagstiftningen endast torde medföra
en obetydlig ökning av arbetsbelastningen för Finansinspektionen. Denna
begränsade ökning av resursbehovet torde, enligt regeringen, kunna lösas genom
omprioriteringar i Finansinspektionens verksamhet. Regeringen gör därför
bedömningen att något ytterligare resurstillskott inte behöver tillföras
Finansinspektionen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer
beträffande utländska försäkringsgivare med verksamhet i Sverige
att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:141 antar de av regeringen
framlagda förslagen till
1. lag om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige,
2. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),
3. lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.,
4. lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410),
5. lag om ändring i lagen (1976:357) om motortävlingsförsäkring,
6. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),
7. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
8. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),
9. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter,
10. lag om ändring i lagen (1971:309) om behörighet för allmän
förvaltningsdomstol att pröva vissa mål.
Stockholm den 15 april 1998
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Per-Ola Eriksson (c), Lars Tobisson
(m), Lisbet Calner (s), Bo Nilsson (s), Lennart Hedquist (m), Arne Kjörnsberg
(s), Sonia Karlsson (s), Carl B Hamilton (fp), Susanne Eberstein (s), Johan
Lönnroth (v), Per Bill (m), Roy Ottosson (mp), Mats Odell (kd), Sven-Erik
Österberg (s), Göran Lindblad (m) och Cinnika Beiming (s).

Regeringens lagförslag
1  Förslag till lag om utländska försäkringsgivares verksamhet
i  Sverige
2  Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen
(1982:713)
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 §, 2 a kap. 4 §, 14 kap. 26 b § och 15 kap.
3 § försäkringsrörelselagen (1982:713)[1] skall ha följande lydelse.
------------------------------------------------------
|                         Nuvarande|                    Föreslagen|
|lydelse                      |lydelse               |
------------------------------------------------------
1 kap.
2 §
Denna lag gäller inte för försäkringsrörelse som drivs enligt andra
författningar eller som utövas av försäkringsanstalter som inrättats av staten.
--------------------------------------------------------
|                         Särskilda|                   Särskilda|
|bestämmelser om utländska   |bestämmelser om utländska|
|försäkringsgivare finns i   |försäkringsgivare finns i|
|lagen (1950:272) om rätt    |lagen    (1998:000)   om |
|för            utländska    |utländska                |
|försäkringsföretag   att    |försäkringsgivares       |
|driva försäkringsrörelse    |verksamhet i Sverige.    |
|i  Sverige  och  i lagen    |                         |
|(1993:1302)    om   EES-    |                         |
|försäkringsgivares          |                         |
|verksamhet i Sverige.       |                         |
--------------------------------------------------------
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får
meddela särskilda föreskrifter om bedrivande av försäkringsrörelse för att
uppfylla Sveriges åtaganden till följd av avtal mellan Europeiska gemenskaperna
(EG) och Schweiz.
2 a kap.2
4 §
--------------------------------------------------------
|                         Om |                         Om|
|ett     försäkringsbolag    |ett     försäkringsbolag |
|avser  att  från Sverige    |avser  att  från Sverige |
|eller       från      en    |eller       från      en |
|sekundäretablering i ett    |sekundäretablering i ett |
|annat   land   inom  EES    |annat   land   inom  EES |
|meddela försäkringar för    |meddela försäkringar för |
|risker  belägna  i eller    |risker  belägna  i eller |
|för  åtaganden som skall    |för  åtaganden som skall |
|fullgöras  i  ett  annat    |fullgöras  i  ett tredje |
|EES-land, och detta skall   |EES-land, och detta skall|
|ske  på  annat  sätt  än    |ske utan förmedling av en|
|genom                 en    |sekundäretablering i det |
|sekundäretablering i det    |landet  (gränsöverskrid- |
|landet           (gräns-    |ande  verksamhet), skall |
|överskridande               |bolaget       underrätta |
|verksamhet),       skall    |Finansinspektionen    om |
|bolaget       underrätta    |det.   I  underrättelsen |
|Finansinspektionen    om    |skall  det  anges vilket |
|det.   I  underrättelsen    |eller   vilka   slag  av |
|skall  det  anges vilket    |risker  eller  åtaganden |
|eller   vilka   slag  av    |försäkringarna     skall |
|risker  eller  åtaganden    |omfatta.                 |
|försäkringarna     skall    |                         |
|omfatta.                    |                         |
--------------------------------------------------------

Bestämmelserna i första stycket gäller inte när bolag i annan egenskap än
ledande försäkringsgivare deltar i koassuransavtal (samförsäkring) avseende
stora risker.
Med stora risker avses
1. de försäkringar som anges i 2 kap. 3 a § första stycket 4-7 och
11-12,
2. de försäkringar som anges i 2 kap. 3 a § första stycket 14-15, om
försäkringstagaren är näringsidkare och den försäkrade risken avser
näringsverksamheten, och
3. de försäkringar som anges i 2 kap. 3 a § första stycket 3, 8-10, 13 och
16, om försäkringstagaren är näringsidkare och minst två av följande
förutsättningar är uppfyllda enligt senast fastställda resultat- och
balansräkning:
a) försäkringstagaren har en balansomslutning som uppgår till minst ett
belopp motsvarande 6 200 000 ecu,
b) försäkringstagaren har en bruttoomsättning som uppgår till minst ett
belopp motsvarande 12 800 000 ecu,
c) försäkringstagaren har haft i genomsnitt minst 250 personer anställda.
Om försäkringstagaren ingår i en koncern som avger koncernredovisning skall
förutsättningarna i tredje stycket 3 gälla koncernen.
14 kap.[2]1
26 b §
Finansinspektionen skall godkänna ett avtal om överlåtelse om
--------------------------------------------------------
|                         1. |                         1.|
|den          övertagande    |den          övertagande |
|försäkrings-givaren  har    |försäkringsgivaren   har |
|den kapitalbas som krävs    |den kapitalbas som krävs |
|sedan       överlåtelsen    |sedan       överlåtelsen |
|beaktats,  varvid hänsyn    |beaktats,  varvid hänsyn |
|tagits till sådan förmån    |tagits    till    sådant |
|som  kan  ha medgivits i    |undantag   som   kan  ha |
|enlighet   med   23  a §    |medgivits i enlighet med |
|första   stycket   lagen    |5 kap.     16 §    lagen |
|(1950:272)  om  rätt för    |(1998:000)  om utländska |
|utländska                   |försäkringsgivares       |
|försäkringsföretag   att    |verksamhet i Sverige, och|
|driva försäkringsrörelse    |                         |
|i Sverige, och              |                         |
--------------------------------------------------------
2. behörig myndighet i det land där åtaganden skall fullgöras, samtycker till
överlåtelsen eller inte har yttrat sig.
Saknar den övertagande försäkringsgivaren koncession att driva
försäkringsverksamhet i Sverige, skall kapitalbasen intygas av behörig
myndighet. Med behörig myndighet avses, för EES-försäkringsgivare, den behöriga
myndigheten i dess hemland, och för försäkringsgivare hemmahörande i ett land
utanför EES, den behöriga myndigheten i det EES-land som övervakar
försäkringsgivarens soliditet.
Ett beslut om godkännande av ett avtal skall inspektionen genast registrera.
När registrering sker, övergår ansvaret för det överlåtna försäkringsbeståndet
på den övertagande försäkringsgivaren. Är den övertagande försäkringsgivaren
ett försäkringsbolag eller en annan försäkringsgivare med koncession i Sverige,
skall den övertagande försäkringsgivaren underrätta försäkringstagarna och dem
som förvärvat rätt på grund av en försäkring om överlåtelsen och de eventuella
ändringar i villkoren som överlåtelsen medför. Finansinspektionen bestämmer på
vilket sätt underrättelsen skall lämnas.
Om det i ett bestånd av direkt försäkring som överlåtits ingår åtaganden som
skall fullgöras i ett annat EES-land skall Finansinspektionen offentliggöra den
godkända överlåtelsen i det landet enligt bestämmelserna där. Om
överlåtelsebeslutet offentliggörs på motsvarande sätt i det berörda landet, får
inspektionen underlåta att offentliggöra beslutet där.

**FOOTNOTES**
[1]:  Lagen omtryckt 1995:1567
2  Senaste lydelse 1998:113
[2]:1 Senaste lydelse 1998:113
3  Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska
filialer m.m.
4  Förslag till lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410)
5  Lag om ändring i lagen (1976:357) om motortävlings-
försäkring
6  Förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)
7  Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt
8  Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen
(1994:200)
9  Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter
10  Förslag till lag om ändring i lagen (1971:309) om
behörighet för allmän förvaltningsdomstol att pröva
vissa mål

Innehållsförteckning

Sammanfattning......................................1
Propositionen.......................................1
Utskottet...........................................2
Hemställan........................................3
Bilaga
Regeringens lagförslag:
1 Förslag till lag om utländska försäkringsgivares verksamhet i
Sverige.......................................5
2 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)32
3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska
filialer m.m.................................35
4 Förslag till lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410)36
5 Lag om ändring i lagen (1976:357) om motortävlingsförsäkring38
6 Förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)39
7 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt.................................40
8 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)42
9 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter........43
10 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:309) om behörighet
för allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål44