I detta betänkande behandlar utskottet budgetpropositionens förslag om
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till tilläggsbudget. Utskottet
föreslår ett tillkännagivande om översynen av riktlinjerna för
skyddsrumsbyggande och dess finansiering. Vidare föreslår utskottet att
regeringen bemyndigas att under år 1997 låta staten ta på sig ekonomiska
förpliktelser i samband med regionalpolitiska åtgärder som innebär utgifter om
högst 500 miljoner kronor under budgetåren 1998, 1999 och 2000.
Samtliga motioner avstyrks.
Till betänkandet har fogats 9 reservationer och 3 särskilda yttranden.
Inledning
I detta betänkande behandlar finansutskottet
dels proposition 1997/98:1, såvitt avser avsnitt 5 Förslag till tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1997 (yrkandena 13-23),
dels de under allmänna motionstiden 1997 väckta motionerna
1997/98:Fi220 av Johan Lönnroth m.fl. (v) yrkandena 21 och 22,
1997/98:Kr302 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 4,
1997/98:Kr305 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 3,
1997/98:Ub811 av Beatrice Ask m.fl. (m) yrkandena 34 och 35,
1997/98:Jo216 av Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m),
1997/98:Jo218 av Göte Jonsson m.fl. (m) yrkande 5,
1997/98:Jo223 av Patrik Norinder (m) yrkande 2,
1997/98:Jo230 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 9,
1997/98:Jo244 av Lennart Brunander m.fl. (c) yrkande 3,
1997/98:A460 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkande 7.
Yttranden från andra utskott
Finansutskottet har berett riksdagens övriga utskott tillfälle att avge
yttrande över de förslag i propositionen jämte motioner som rör respektive
utskotts område.
Yttranden har avlämnats från
- konstitutionsutskottet (1997/98:KU5y),
- utrikesutskottet (1997/98:UU2y),
- försvarsutskottet (1997/98:FöU2y),
- kulturutskottet (1997/98:KrU2y),
- utbildningsutskottet (1997/98:UbU3y),
- jordbruksutskottet (1997/98:JoU2y),
- näringsutskottet (1997/98:NU2y),
- arbetsmarknadsutskottet (1997/98:AU3y) och
- bostadsutskottet (1997/98:BoU1y).
Yttrandena återfinns i bilagorna 1-9 till betänkandet. Bostadsutskottets
yttrande bifogas endast i utdrag.
Justitieutskottet och socialutskottet har i protokollsutdrag tillstyrkt
regeringens förslag.
Skatteutskottet, lagutskottet, socialförsäkringsutskottet och trafikutskottet
har beslutat att inte avge yttrande.
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1997/98:1, såvitt avser avsnitt 5 Förslag
till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997,
13. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om principerna för
tillfälligt driftsstöd (avsnitt 5.2),
14. att riksdagen bemyndigar regeringen att för vissa länder fastställa
utgiftsramen till fem gånger landramen för budgetåret 1995/96 omräknat på 12-
månadersbasis (avsnitt 5.6),
15. att riksdagen godkänner att det under utgiftsområde 14 anvisade ram-
anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder används för utgifterna för ett
nationellt program för IT-utbildning (avsnitt 5.11),
16. att riksdagen bemyndigar regeringen att överta Kungliga Dramatiska
Teatern AB:s lån i Riksgäldskontoret (avsnitt 5.13),
17. att riksdagen godkänner att regeringen får använda högst 500 000 000 kr
av det under utgiftsområde 19 uppförda ramanslaget Regionalpolitiska åtgärder
till ett program för regional näringspolitik och särskilda regionalpolitiska
åtgärder (avsnitt 5.15),
18. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1997 ge
Affärsverket svenska kraftnät befogenhet att inom en sammanlagd ram om 2 500
000 000 kr få ta upp lån i och utanför Riksgäldskontoret (avsnitt 5.17),
19. att riksdagen godkänner vad regeringen anför om Statens haverikommission
(avsnitt 5.18),
20. att riksdagen godkänner att regeringen får använda det under
utgiftsområde 22 uppförda ramanslaget Informationsteknik: Telekommunikationer
till en förstudie om Sveriges IT-utveckling (avsnitt 5.18),
21. att riksdagen godkänner att det under utgiftsområde 23 uppförda ram-
anslaget Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. även får
belastas med s.k. tekniska kostnader till följd av offentlig lagring (avsnitt
5.19),
22. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslagit avseende
avgiftsfinansieringen av det under utgiftsområde 23 föreslagna ramanslaget
Djurregister (avsnitt 5.19),
23. att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997
godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag i
enlighet med specifikation i följande tabell:
Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag
för budgetåret 1997
1997/98:Fi220 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
21. att riksdagen beslutar att till utgiftsområde 6 anslag B 3 ej anvisa
medel i tilläggsbudget (10.0),
22. att riksdagen beslutar att regeringen på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1997 får använda högst 200 000 000 kr av det under
utgiftsområde 19 uppförda ramanslaget Regionalpolitiska åtgärder till ett
program för regional näringspolitik och särskilda regionalpolitiska åtgärder
(10.0).
1997/98:Kr302 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
4. att riksdagen avslår regeringens förslag på tilläggsbudgeten om
tillfälligt presstöd för åren 1997 och 1998.
1997/98:Kr305 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen avslår regeringens begäran i förslaget till tilläggsbudget
under utgiftsområde 17 anslag B 1 om bemyndigande att överta Dramatiska
teaterns lån på 25 miljoner kronor i Riksgäldskontoret.
1997/98:Ub811 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
34. att riksdagen avslår regeringens förslag till tilläggsbudget avseende
utgiftsområde 16, anslag B 45, i enlighet med vad som anförts i motionen,
35. att riksdagen avslår regeringens förslag till tilläggsbudget avseende
utgiftsområde 16, anslag E 1, i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Jo216 av Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
den nya djurdatabasen.
1997/98:Jo218 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om djurdatabasen.
1997/98:Jo223 av Patrik Norinder (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansiering av s.k. kopass.
1997/98:Jo230 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att lantbrukarna ej skall belastas med kostnader för hållande av
register föranledda av EU-krav.
1997/98:Jo244 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om djurregister.
1997/98:A460 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktning av medelsfördelning.
Utskottet
Inledning
Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen på tilläggsbudget göra ny
beräkning av statsinkomster samt ändra anslag och anvisa nya anslag. Om behov
uppkommer avses regeringen i den nya budgetprocessen redovisa förslag till
tilläggsbudget vid två tillfällen. I vårpropositionen föreslog regeringen
ändringar i förhållande till gällande statsbudget (prop. 1996/97:150, bet.
1996/97:FiU20). Regeringen återkommer nu i budgetpropositionen och redovisar
förslag till ytterligare förändringar på tilläggsbudget (prop. 1997/98:1, volym
1, kapitel 5).
I det följande redovisas förslagen utgiftsområdesvis. Det avslutas med
avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på
tilläggsbudget, där utskottet redovisar konsekvenserna av sina
ställningstaganden för anslag och utgiftsramar för år 1997. Utskottet
kommenterar där också vissa mer allmänna frågor rörande tilläggsbudget och
uppföljningen av löpande budgetår.
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Sametinget (D 3)
Propositionen
Sametinget har sedan starten ansett sig vara underbudgeterat.
Riksrevisionsverket har på uppdrag av Jordbruksdepartementet gjort en analys av
Sametingets resursbehov och då funnit att Sametingets anslagstilldelning inte
är tillräcklig i förhållande till ålagda uppgifter för innevarande budgetår.
Med beaktande av RRV:s analys föreslår regeringen att anslaget tillförs
2 miljoner kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 23
uppförda ramanslaget Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. minskas med
motsvarande belopp.
Inga motioner har väckts i denna del.
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU5y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med konstitutionsutskottet,
propositionens förslag (yrkande 23 i denna del).
Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av
anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt
ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.
Presstöd
Propositionen
Regeringen föreslår att ett tillfälligt driftsstöd införs och fördelas under
åren 1997 och 1998. Enligt propositionen har många tidningar med driftsstöd
drabbats hårt av upplageminskningar under år 1996, bl.a. till följd av att
driftsstödets storlek bestäms med utgångspunkt i upplagans storlek. Det är
enligt propositionen stor risk att om inga åtgärder vidtas så kommer flera
dagstidningar att hamna i en sådan ekonomisk kris att den fortsatta utgivningen
hotas.
Det tillfälliga driftsstödet skall vara ett bidrag till att lösa de akuta
ekonomiska problem som många tidningar med allmänt driftsstöd har. Stödet skall
lämnas efter ansökan till Presstödsnämnden. Även en tidning som får begränsat
driftsstöd eller driftsstöd i särskilt fall kan lämnas tillfälligt driftsstöd
efter ansökan. Detsamma skall gälla för elektroniskt distribuerade
dagstidningar.
Det är regeringens uppgift att besluta om fördelningen av det tillfälliga
driftsstödet för olika dagstidningskategorier. Presstödsnämnden skall besluta
om stöd till enskilda tidningsföretag. Beloppen grundar sig på
Presstödsnämndens beräkningar och är inte beroende av hur stor upplaga
tidningen har. Skälet för detta är att en tidnings kostnader för att vända en
negativ upplagetrend inte nödvändigtvis hänger samman med storleken på den
totala upplagan. Ett annat skäl är att stödformen är tillfällig och att
pengarna skall kunna utbetalas så snart som möjligt. Administrationen kring
utbetalningarna bör därför begränsas.
I propositionen redovisar regeringen närmare efter vilka principer och med
vilka belopp fördelningen av det tillfälliga driftsstödet avses ske.
Stödet får uppgå till totalt högst 52 miljoner kronor under åren 1997 och
1998 och skall finansieras inom nuvarande anslag för presstöd.
Motionen
I motion Kr302 anför Folkpartiet liberalerna att man inte delar regeringens
uppfattning att det hårdnande medieklimatet under år 1996 givit anledning till
att nu tillfälligt öka presstödet. Motionärerna yrkar avslag på regeringens
förslag.
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU5y) regeringens förslag.
Den aktuella motionen avstyrks. Konstitutionsutskottet anger i yttrandet att
man delar regeringens bedömning att de sjunkande upplagorna inom dagspressen de
senaste åren är ett hot mot en bibehållen mångfald och försvårar anpassningen
till de nya förutsättningarna på medieområdet.
I en gemensam avvikande mening avstyrker representanterna för Folkpartiet
liberalerna och Moderata samlingspartiet regeringens förslag och tillstyrker
motionen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med konstitutionsutskottet,
propositionens förslag (yrkande 13). Motion Kr302 (fp) yrkande 4 avstyrks
således.
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Konjunkturinstitutet (A 1)
Propositionen
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att Konjunkturinstitutets anslag för
år 1998 höjs i syfte att stärka den makroekonomiska kompetensen vid institutet.
Regeringen menar att det är angeläget att vissa satsningar sker redan under år
1997. Mot denna bakgrund anser regeringen att Konjunkturinstitutets anslag för
år 1997 bör höjas med 1 miljon kronor. Finansiering sker genom att det under
utgiftsområde 14 uppförda ramanslaget D 1 Stabs-uppgifter vid Arbetsgivarverket
minskas med motsvarande belopp.
Inga motioner har väckts i denna del.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (yrkande 23 i denna del).
Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av
anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt
ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.
Finansinspektionen (A 6)
Propositionen
Som anges i budgetpropositionens volym 2 (utgiftsområde 2) har
Finansinspektionens handläggningstider för auktorisationsärenden ökat. Antalet
platsbesök hos instituten under tillsyn är inte tillfredsställande och det
föreligger också en risk att effekten av inspektionens uppföljning av den
operativa tillsynen stannar på företagsledarnivå och inte leder till önskade
effekter i instituten som helhet. Enligt regeringens bedömning bör inspektionen
göra särskilda satsningar vad gäller riskhanteringsfrågor, tillse att det
utförs ett ökat antal platsbesök hos instituten under tillsyn samt vidta
åtgärder för att minska handläggningstiderna för auktorisationsärenden. Mot
denna bakgrund föreslår regeringen att inspektionen får en engångsvis
anslagsökning med 1 500 000 kr. Finansiering sker genom att det under
utgiftsområde 14 uppförda ramanslaget D 1 Stabsuppgifter vid Arbetsgivarverket
minskas med motsvarande belopp.
Inga motioner har väckts i denna del.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (yrkande 23 i denna del).
Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av
anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt
ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.
Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader (A 8)
Propositionen
I propositionen anförs att hushållsupplåning innebär en kostnadseffektiv
upplåning för staten jämfört med alternativa upplåningsformer. Som en följd av
att Riksgäldskontorets upplåning på hushållsmarknaden minskat har statens
besparingar genom denna upplåning minskat under de senaste åren.
Riksgäldskontoret har därför under året sett över produktutbud och säljkanaler.
I samband med vårpropositionen (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97: FiU20) beslöt
riksdagen att genom en ändring av bankrörelselagen ge Riksgäldskontoret
möjlighet att ta emot inlåning på konto från allmänheten i egen regi.
Riksgäldskontorets ursprungliga planer innebar att en del av administrationen
för denna nya sparform skulle upphandlas externt. Närmare utredning har dock
visat att detta inte är en framkomlig väg, vilket innebär att detta arbete i
stället måste utföras inom Riksgäldskontoret.
Regeringens förslag innebär att anslaget A 8 Riksgäldskontoret:
Förvaltningskostnader ökas med 2 500 000 kr medan anslaget A 9
Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning minskas med
motsvarande belopp.
Inga motioner har väckts i denna del.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (yrkande 23 i denna del).
Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av
anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt
ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Brottsförebyggande rådet (F 1)
Propositionen
Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har tagit över hela produktionen av
rättsstatistiken från Statistiska centralbyrån. Kostnaderna för att bl.a. bygga
upp en ny databas har blivit högre än vad som kunde förutses. Regeringen
föreslår att anslaget F 1 Brottsförebyggande rådet höjs med 9 miljoner kronor.
Finansiering sker genom att anslaget D 1 Kriminalvården minskas med motsvarande
belopp.
Inga motioner har väckts i denna del.
Justitieutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker
regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med justitieutskottet, propositionens
förslag (yrkande 23 i denna del).
Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av
anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt
ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.
Diverse kostnader för rättsväsendet (F 7)
Propositionen
Regeringen bedömer att anslaget F 7 Diverse kostnader för rättsväsendet behöver
höjas med 14 miljoner kronor. Detta beror dels på en felbudgetering inför år
1997, dels på att anslagsbelastningen blivit större än beräknat. Finansiering
sker genom att anslaget F 6 Rättshjälpskostnader minskas med motsvarande
belopp.
Inga motioner har väckts i denna del.
Justitieutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker
regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med justitieutskottet, propositionens
förslag (yrkande 23 i denna del).
Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av
anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt
ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.
Utgiftsområde 6 Totalförsvar
Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst (B 3)
Propositionen
Under förra budgetåret fanns ett under fjärde huvudtiteln uppfört
förslagsanslag D 2 Skyddsrum m.m. Drygt 681 miljoner kronor anslogs. Vid
utgången av budgetåret 1995/96 fanns ca 130 miljoner kronor kvar på anslaget.
Skälet härtill var att skyddsrumsbyggandet i kommunerna inte påbörjats i den
utsträckning som planerats, varför betalningsutfallet kommer att ske under
innevarande och kommande budgetår.
Regeringen föreslår att Statens räddningsverk, för att infria gjorda
åtaganden, tillförs ytterligare 50 miljoner kronor på tilläggsbudget för
skyddsrumsbyggande under ramanslaget B 3 Funktionen Befolkningsskydd och
räddningstjänst. Regeringen anger också att man i budgetpropositionen för
budgetåret 1998 föreslår att ytterligare 30 miljoner kronor tillförs samma
anslag och för budgetåret 1999 ytterligare 40 miljoner kronor för ändamålet.
Finansiering av ökningen för år 1997 sker genom att anslaget A 1 Försvarsmakten
minskas med motsvarande belopp.
Motionen
Vänsterpartiet anser i motion Fi220 att byggandet av skyddsrum bör minska.
Någon anledning att anslå ytterligare medel finns inte. Även i år torde
skyddsrumsbyggandet i kommunerna, liksom tidigare, inte ha påbörjats i den
utsträckning som planerats. Detta bekräftas av att prognosen för budgetåret
1997 visar på ett anslagssparande om ca 82 miljoner kronor för
skyddsrumsbyggandet. Årets anslag behöver därför enligt Vänsterpartiet helt
enkelt inte ökas.
Försvarsutskottets yttrande
Försvarsutskottet anger i sitt yttrande (FöU1y) att man under de tre senaste
riksmötena har uttalat sig om behovet av ändrade principer för
skyddsrumsbyggandet och hur detta skall finansieras. Ett tydligare
hänsynstagande till det lokala behovet av skyddsrum - eller andra former av
skyddade utrymmen - har varit försvarsutskottets strävan för att utformningen
av det fysiska skyddet inom befolkningsskyddet skall kunna göras effektivare
och billigare i fred. Försvarsutskottet har genomgående strävat efter att på
sikt kunna sänka utgifterna för skyddsrumsbyggandet för att inom
planeringsramen för civilt försvar kunna föra över medel till andra mer
angelägna ändamål. Detta framstår i dag som rimliga åtgärder med hänsyn till
den säkerhetspolitiska situationen som motiverat sänkta utgifter för
totalförsvaret.
Försvarsutskottet konstaterar ånyo bristerna i systemet med att styra
skyddsrumsbyggandet och svårigheterna att budgetera statens kostnader så att
dessa kommer i samklang med de anslag som riksdagen anvisar. De problem i
sammanhanget som regeringen, Riksdagens revisorer samt försvarsutskottet
tidigare pekat på kvarstår uppenbarligen. Det regelverk som gällde för det
tidigare tillämpade förslagsanslaget medgav att stora fluktuationer i statens
betalningar kunde hanteras av regeringen och Statens räddningsverk.
Skyddsrumsutgifterna har numera inordnats i ett gemensamt ramanslag för
funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst. Genom den nya budgetlagens
tillkomst måste ett eventuellt överskridande underställas riksdagens prövning.
Enligt försvarsutskottets mening väcker det nu aktuella fallet även den
principiella frågan huruvida utgiftsförändringar (underskridanden och
överskridanden) för olika verksamheter inom ramanslag under ett genomförandeår
skall hanteras av regeringen eller myndigheten, i detta fall Statens
räddningsverk, inom funktionens samlade ram, eller om ett överskridande skall
finansieras genom omfördelning inom hela utgiftsområde 6 Totalförsvar. En
hantering inom ramanslaget skulle t.ex. kunna ske genom omdisposition av
uppgifter och resurser, utnyttjandet av anslagssparande och anslagskrediter
m.m.
Det är försvarsutskottets principiella uppfattning att verksamheterna måste
inriktas, styras och följas upp av regeringen, och enligt dess uppdrag av
myndigheterna, utgående från de anslagsmedel som riksdagen anvisar. Såvitt
försvarsutskottet kan bedöma har det nuvarande systemet för styrning,
budgetering och finansiering av skyddsrumsbyggandet inte den precision som de
nya principerna och bestämmelserna för budgetering och anslagstilldelning
ställer krav på. Arbetet med att utarbeta ett nytt och bättre fungerande system
måste sålunda drivas vidare med stor skyndsamhet.
Försvarsutskottet anför i yttrandet att enligt vad man särskilt inhämtat saknas
i praktiken förutsättningar att nu omdisponera medel och omplanera verksamheten
inom anslaget B 3 Befolkningsskydd och räddningstjänst så att ett
anslagsöverskridande kan undvikas. Ett beslut om avslag skulle komma för sent
för att kunna åtgärdas. Konsekvenserna för övriga verksamheter inom funktionen
skulle vid en sådan åtgärd bli för omfattande. Försvarsutskottet föreslår
därför att riksdagen beviljar den begärda höjningen av anslaget och att detta
finansieras genom en motsvarande minskning av ramanslaget A 1 Försvarsmakten.
Försvarsutskottet avstyrker motion Fi220 (v) yrkande 21.
Försvarsutskottet anger att om riksdagen beslutar i enlighet med vad
försvarsutskottet förordat, avser försvarsutskottet att vid sin behandling av
budgeten för år 1998 föreslå att anslaget A 1 Försvarsmakten tillförs 50
miljoner kronor som finansieras genom en motsvarande minskning av anslaget B 3
Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst. Därmed blir finansieringen
neutral mellan de bägge anslagen - och berörda myndigheter - under de två
budgetåren 1997 och 1998.
Behovet av en fortsatt intensifierad översyn av riktlinjerna för
skyddsrumsbyggandet och dess finansiering framstår som uppenbart.
Försvarsutskottet föreslår att vad man anfört i yttrandet om en översyn bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Representanterna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,
Vänsterpartiet, Miljöpartiet samt Kristdemokraterna avvisar i en gemensam
avvikande mening regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar försvarsutskottets uppfattning att verksamheterna måste
inriktas, styras och följas upp av regeringen, och enligt dess uppdrag av
myndigheterna, utgående från de anslagsmedel som riksdagen anvisar.
Finansutskottet noterar att såvitt försvarsutskottet kan bedöma har det
nuvarande systemet för styrning, budgetering och finansiering av
skyddsrumsbyggandet inte den precision som de nya principerna och
bestämmelserna för budgetering och anslagstilldelning ställer krav på. Arbetet
med att utarbeta ett nytt och bättre fungerande system måste sålunda drivas
vidare med stor skyndsamhet. Finansutskottet vill framhålla att uppstramningen
av budgetprocessen på statsmaktsnivå måste motsvaras av åtgärder på
myndighetsnivå för att få full effekt.
Finansutskottet delar försvarsutskottets uppfattning att behovet av en
fortsatt intensifierad översyn av riktlinjerna för skyddsrumsbyggandet och dess
finansiering framstår som uppenbart.
Finansutskottet föreslår således att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om en översyn av riktlinjerna för
skyddsrumsbyggandet och dess finansiering.
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med försvarsutskottet, propositionens
förslag om att ytterligare medel till anslaget B 3 Funktionen Befolkningsskydd
och räddningstjänst anvisas på tilläggsbudget och att detta finansieras genom
en motsvarande minskning av ramanslaget A1 Försvarsmakten (yrkande 23 i denna
del).
Motion Fi220 (v) yrkande 21 avstyrks.
Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av
anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt
ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Biståndsverksamhet
Propositionen
För att understryka långsiktigheten i Sveriges utvecklingssamarbete kan
regeringen med stöd av ett bemyndigande från riksdagen bemyndiga Styrelsen för
internationellt utvecklingssamarbete (Sida) att göra utfästelser om fleråriga
insatser i programländer för vilka landstrategier eller motsvarande
fastställts. I syfte att minska reservationerna i det bilaterala biståndet har
för budgetåret 1997 landramarna för vissa programländer minskats. Detta
påverkar utfästelseutrymmet och har i vissa fall lett till att summan av gjorda
åtaganden kommit att överstiga utfästelseramen om fem gånger gällande landram.
Regeringen föreslår därför ett bemyndigande att för vissa länder få
fastställa utfästelseramen till fem gånger landramen för budgetåret 1995/96
omräknad på 12-månadersbasis.
Inga motioner har väckts i denna del.
Utrikesutskottets yttrande
Utrikesutskottet framhåller i sitt yttrande (UU2y) att det oavsiktligt uppkomna
problem som påpekas i propositionen bör åtgärdas. Propositionens förslag
tillstyrks således.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med utrikesutskottet, propositionens
förslag att regeringen bemyndigas att för vissa länder fastställa
utfästelseramen till fem gånger landramen för budgetåret 1995/96 omräknad på
12-månadersbasis (yrkande 14).
Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar
Statens invandrarverk (A 1)
Propositionen
Statens invandrarverk tar fr.o.m. den 1 oktober 1997 över polismyndigheternas
arbete med att ta emot ansökningar om uppehållstillstånd, som inte avser asyl,
och ansökningar om svenskt medborgarskap enligt lagen (1950:382) om svenskt
medborgarskap. I samband med verksamhetsövergången kommer en större del av
personalen än vad som kunde förutsägas i samband med budgetpropositionen för år
1997 att följa med till Statens invandrarverk. Endast hälften av denna personal
bedöms kunna beredas plats i verkets organisation, vilket ger ökade
avvecklingskostnader. Anslaget A 1 Statens invandrarverk föreslås höjas med 4
miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslaget A 6 Utresor för avvisade
och utvisade minskas med motsvarande belopp.
Inga motioner har väckts i denna del.
Socialförsäkringsutskottet har beslutat att inte avge yttrande.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (yrkande 23 i denna del).
Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av
anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt
ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.
Utlänningsnämnden (A 4)
Propositionen
Regeringen anger i propositionen att många av de asylsökande som kommit till
Sverige de senaste åren har varit med om traumatiska upplevelser. De långa
väntetiderna på förläggning eller i eget boende medför också stora
påfrestningar för den enskilde. Sammantaget har detta inneburit behov av att
anlita förtroendeläkare, främst för att bedöma psykiska problem. Vidare har
Utlänningsnämnden haft en högre medverkan av ledamöterna än beräknat på grund
av ärendenas komplexitet. Anslaget A 4 Utlänningsnämnden föreslås höjas med
1 500 000 kr. Finansiering sker genom att anslaget A 5 Rättshjälp i
utlänningsärenden minskas med motsvarande belopp.
Inga motioner har väckts i denna del.
Socialförsäkringsutskottet har beslutat att inte avge yttrande.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (yrkande 23 i denna del).
Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av
anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt
ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.
Kommunersättningar vid flyktingmottagande (B 5)
Propositionen
Genom anslaget B 5 Kommunersättningar vid flyktingmottagande lämnas statlig
ersättning till kommuner och landsting för att kompensera dessa för kostnader
för flyktingar och vissa andra utlänningar med uppehållstillstånd.
Anslagsbelastningen beror i första hand på antalet mottagna flyktingar och
deras ålder och hälsostatus.
Sammantaget kommer ersättningarna till kommuner och landsting under
innevarande budgetår att överskrida anvisade medel med 225 miljoner kronor
enligt regeringen. Genom att regeringen medger en anslagskredit på 10 procent
återstår ca 110 miljoner kronor att finansiera.
Regeringen föreslår att anslaget höjs med 110 miljoner kronor för att täcka
det beräknade underskottet för budgetåret 1997.
Finansiering sker genom minskningar av anslaget A 6 Utresor för avvisade och
utvisade med 30 miljoner kronor, anslaget B 1 Särskilda insatser i
invandrartäta områden med 70 miljoner kronor samt av anslaget B 2 Åtgärder mot
främlingsfientlighet med 10 miljoner kronor. I propositionen anges att
indragningen på anslaget B 1 Särskilda insatser i invandrartäta områden inte
bedöms påverka det fortsatta arbetet.
Inga motioner har väckts i denna del.
Socialförsäkringsutskottet har beslutat att inte avge yttrande.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (yrkande 23 i denna del).
Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av
anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt
ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Sjukvårdsförmåner m.m. (A 1) och Bidrag till hälso- och sjukvård (A 2)
Propositionen
Den 1 januari 1997 slopades förmånen med kostnadsfria läkemedel vid vissa
sjukdomar. Patienter som saknar sjukdomsinsikt och för vilka bristande
medicinering kan innebära fara för deras eller annans liv och hälsa har även
fortsättningsvis under vissa förutsättningar erhållit sådana läkemedel
kostnadsfritt. Kostnaderna för dessa läkemedel, som inte belastar den statliga
läkemedelsförmånen utan belastar landstingen, beräknas år 1997 uppgå till 75
miljoner kronor. Anslaget A 2 Bidrag till hälso- och sjukvård föreslås ökas med
detta belopp. Anslaget A 1 Sjukvårdsförmåner m.m. reduceras dels med 75
miljoner kronor, dels med 55 miljoner kronor för att finansiera en höjning av
anslaget C 5 Statens institutionsstyrelse, dvs sammantaget 130 miljoner kronor.
Inga motioner har väckts i denna del.
Socialutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker
regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet, propositionens
förslag (yrkande 23 i denna del).
Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av
anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt
ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.
Bidrag till WHO (A 5)
Propositionen
Utgiften som belastar anslaget utgörs av Sveriges medlemsavgift till
världshälsoorganisationens (WHO) reguljära verksamhet. Avgiftens storlek
fastställs i US-dollar av WHO:s beslutande församling och skall betalas vid
innevarande års slut. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 6 320 000 kr
för att täcka det beräknade överskridandet för budgetåret 1997.
Finansiering sker genom indragning av projektmedel på äldreanslag
huvudsakligen från budgetåret 1995/96.
Inga motioner har väckts i denna del.
Socialutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker
regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet, propositionens
förslag (yrkande 23 i denna del).
Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av
anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt
ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997. Utskottet
kommenterar i det avsnittet också finansieringen genom indragning av medel.
Kostnader för statlig assistansersättning (B 7)
Propositionen
Den statliga assistansersättningen, som infördes år 1994, är ett ekonomiskt
stöd till personlig assistans för personer med stora funktionshinder. Från den
1 juli 1996 gäller vissa ändringar i lagstiftningen om assistansersättning.
Dessa ändringar gjordes i syfte att uppnå besparingar och en bättre kontroll
över utgifterna. I vårpropositionen år 1997 föreslogs vissa ytterligare
åtgärder i syfte att minska utgiftsutvecklingen. I vårpropositionen föreslogs
också en anslagshöjning på tilläggsbudget.
Enligt den bedömning som regeringen nu gör kommer anslaget, trots redan
vidtagna åtgärder, att överskridas. Regeringen föreslår att anslaget ökas med
338 miljoner kronor.
Inga motioner har väckts i denna del.
Socialutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker
regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet, propositionens
förslag (yrkande 23 i denna del).
Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av
anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt
ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.
Statens institutionsstyrelse (C 5)
Propositionen
Statens institutionsstyrelse (SIS) är en central förvaltningsmyndighet för de
hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga
(särskilda ungdomshem) samt 22 och 23 §§ lagen (1988:870) om vård av
missbrukare i vissa fall (LVM-hem). SIS har övertagit det formella
huvudmannaskapet från landsting och kommuner för de institutioner som bedömdes
motsvara efterfrågan av vårdplatser.
Sedan det statliga övertagandet har efterfrågan på LVM-placeringar minskat
kraftigt, vilket gett minskade intäkter och förorsakat ekonomiska problem.
Regeringen gav i juni 1997 SIS i uppdrag att snarast inleda en fortsatt
avveckling av nuvarande överkapacitet inom missbrukarvården. Regeringen har för
avsikt att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en översyn av SIS
styrning, ledning, organisation och framtida platsbehov.
De beräknade kostnaderna för den beslutade avvecklingen är cirka 85 miljoner
kronor, varav SIS beräknar att inom ramen för egna besparingar klara 20
miljoner kronor.
Regeringen bedömer att de åtgärder som SIS genomfört för att effektivisera
och omstrukturera vården vid institutionerna varit nödvändiga. SIS bör även
fortsättningsvis lägga största vikt vid att få till stånd en balans mellan den
vård som efterfrågas och tillgängliga resurser. Trots att myndigheten genomfört
kraftfulla åtgärder för att få verksamheten i ekonomisk balans behövs
ytterligare medel för innevarande budgetår.
Regeringen föreslår att 65 miljoner kronor anvisas på tilläggsbudget under
anslaget C 5 Statens institutionsstyrelse. Finansiering sker genom att anslaget
A 1 Sjukvårdsförmåner m.m. minskas med 55 miljoner kronor samt genom att
anslaget A 9 Folkhälsoinstitutet minskas med 10 miljoner kronor.
Inga motioner har väckts i denna del.
Socialutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker
regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet, propositionens
förslag (yrkande 23 i denna del).
Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av
anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt
ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Underhållsstöd (A 3)
Propositionen
De nya reglerna för underhållsstöd började gälla den 1 februari 1997. Reglerna
innehåller flera komponenter som har gjort anslagsberäkningen för år 1997
mindre osäker. Dock kvarstår vissa osäkerheter.
Enligt Riksförsäkringsverket är det ännu inte möjligt att få en klar bild av
anslagsbelastningen. Riksförsäkringsverket beräknar dock i sin senaste prognos
att anslaget kommer att överskridas med ca 590 miljoner kronor. Mycket lite
talar enligt regeringen för att överskridandet kommer att bli lägre.
Anslaget föreslås öka med 588 550 000 kr för att täcka det beräknade
överskridandet för budgetåret 1997. Finansiering skall ske genom att anslaget
justeras ned under de kommande fyra åren.
Inga motioner har väckts i denna del.
Socialförsäkringsutskottet har beslutat att inte avge yttrande.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (yrkande 23 i denna del).
Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av
anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt
ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.
Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet
Bidrag till arbetslöshetsersättning (A 1)
Propositionen
Regeringen bedömer att arbetslösheten under år 1997 inte kommer att minska i
den omfattning som antogs i förra årets budgetproposition (prop. 1996/97:1) och
i vårpropositionen (prop. 1996/97:150). Enligt regeringen kommer den öppna
arbetslösheten för innevarande budgetår att uppgå till 8,4 %, vilket överstiger
bedömningen i vårpropositionen med 0,5 procentenheter. Vidare konstateras att
eftersom många arbetslösa väljer att ansöka om tillfällig avgångsersättning
kommer utbetalningarna för denna åtgärd att öka i jämförelse med vad som
tidigare antagits i vårpropositionen.
Riksdagen har tidigare beslutat att öka anslaget på tilläggsbudget under år
1997 med 5,5 miljarder kronor (prop. 1996/97:150, FiU20, rskr. 284). Regeringen
föreslår nu att anslaget A 1 Bidrag till arbetslöshetsersättning ökas med
ytterligare 1 585 000 000 kr.
Inga motioner har väckts i denna del.
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU3y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet,
propositionens förslag (yrkande 23 i denna del).
Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av
anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt
ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
Propositionen
I propositionen konstateras att det i dag råder stor brist på kompetent och
yrkesutbildad personal inom IT-området. Denna brist kan leda till konkurrens om
arbetskraft vilket i sin tur ökar riskerna för inflationsdrivande löneökningar.
Den kan därmed vara ett hinder för tillväxt i företagen.
För att motverka detta har regeringen kommit överens med Industriförbundet
och företrädare för IT-företagen om ett nationellt program för IT-utbildning.
Utbildningen bör drivas i projektform och inom ramen för
arbetsmarknadsutbildningen. Satsningen beräknas omfatta 10 000 personer under
perioden fr.o.m. den 1 december 1997 t.o.m. år 1999.
Utgifterna för projektet beräknas till 17 miljoner kronor under innevarande
budgetår. För budgetåren 1998 och 1999 beräknas utgifterna till 681 miljoner
respektive 573 miljoner kronor. Dessa utgifter skall finansieras inom ramen för
tillgängliga medel under anslaget. Utgifterna för åren 1998 och 1999 bör i
första hand täckas av det anslagssparande som beräknas uppstå år 1997. Detta
anslagssparande beror på att Arbetsmarknadsverket för innevarande budgetår inom
ramen för tilldelade medel inte kommer att uppnå volymmålet, dvs. att bereda
minst 207 000 personer per månad lämplig sysselsättning. Anslagssparandet
kommer att uppgå till ca 1 300 miljoner kronor. Regeringen poängterar dock att
Arbetsmarknadsverkets uppdrag att budgetåret 1997 sysselsätta minst 207 000
personer i genomsnitt per månad kvarstår. Skulle regeringens bedömning visa sig
vara felaktig och att anslagssparandet blir lägre än beräknat återkommer
regeringen till riksdagen i samband med den ekonomiska vårpropositionen i april
1998 med förslag till finansiering av IT-satsningen.
Inga motioner har väckts i denna del.
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU3y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet anser att det nationella programmet för IT-utbildning är ett
angeläget projekt. Utskottet delar regeringens uppfattning att målgruppen för
satsningen främst bör vara arbetslösa, men också anställda som har behov av att
förnya eller byta arbetsuppgifter kan komma i fråga. Utskottet noterar att
regeringen anger att åtgärden bör finansieras inom ramen för tillgängliga medel
och att ramen för utgiftsområdet inte påverkas. Intressen hos små och stora
företag i hela landet bör beaktas.
Utskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet, propositionens
förslag (yrkande 15).
Vissa kostnader för avveckling av AMU-gruppen som myndighet (A 5)
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett
ramanslag på 14,92 miljoner kronor. Då utgifter som skulle ha belastat anslaget
under föregående budgetår kommit att belasta anslaget under innevarande
budgetår föreslås att 8,79 miljoner kronor tillförs.
Inga motioner har väckts i denna del.
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU3y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet,
propositionens förslag (yrkande 23 i denna del).
Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av
anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt
ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. (B 45)
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget ökas med 159 500 000 kr. Av dessa avser 43
miljoner kronor en kompensation för en på annat ställe i budgetpropositionen
föreslagen besparing år 1998 på samma belopp. Anslaget bör tillföras, föreslås
det vidare, 97,4 miljoner kronor för att användas för uppbyggnad av högskolorna
på Gotland och Södertörn och i Malmö, m.m., under budgetåren 1997-1999. För
kvalitetsarbete m.m. med anledning av utbyggnaden av högskolan föreslås att
anslaget tillförs 19,1 miljoner kronor.
Finansiering av medelstillskottet föreslås ske genom att medel från
äldreanslag från budgetåret 1995/96 dras in.
Motionen
I motion Ub811 av Beatrice Ask m.fl. (m) yrkande 34 föreslås att riksdagen
skall avslå regeringens förslag om anvisning av ytterligare medel under
anslaget.
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (UbU3y) regeringens förslag.
Utbildningsutskottet finner det vara angeläget att kvalitetsarbetet - mot
bakgrund av den pågående utbyggnaden av högskolan - tillförs resurser.
Motionsyrkandet avstyrks. Representanterna för Moderata samlingspartiet har
avgivit en avvikande mening.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med utbildningsutskottet, propositionens
förslag (yrkande 23 i denna del). Motion Ub811 (m) yrkande 34 avstyrks.
Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av
anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt
ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997. Utskottet
kommenterar i det avsnittet också finansieringen genom indragningar av medel.
Centrala studiestödsnämnden (C 3)
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget C 3 Centrala studiestödsnämnden ökas med 22
miljoner kronor med anledning av ökad arbetsbörda och för att täcka ackumulerat
underskott inom återbetalningsverksamheten.
Finansiering föreslås ske genom att anslaget C 1 Högskoleverket minskas med
22 miljoner kronor.
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (UbU3y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med utbildningsutskottet, propositionens
förslag (yrkande 23 i denna del).
Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av
anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt
ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.
Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. (E 1)
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget A 1 Kostnaderna för medlemskapet i Unesco m.m.
ökas med 10 miljoner kronor för att täcka beräknade kostnader för en konferens
om kultur, politik och utveckling under våren 1998.
Finansiering föreslås ske genom att anslaget D 18 Europeisk
forskningssamverkan minskas med motsvarande belopp.
Motionen
I motion Ub811 av Beatrice Ask m.fl. (m) yrkande 35 föreslås att riksdagen
skall avslå regeringens förslag om anvisning av ytterligare medel under
anslaget.
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (UbU3y) regeringens förslag.
Motionsyrkandet avstyrks.
När det gäller finansieringen av kostnaderna har utbildningsutskottet
inhämtat att den föreslagna överföringen av medel från anslaget Europeisk
forskningssamverkan inte innebär negativa konsekvenser för verksamheten. De
aktuella medlen är avsedda för eventuella ökade utgifter för medlemsbidrag i
vissa internationella forskningsorganisationer i samband med t.ex.
valutafluktuationer.
Representanterna för Moderata samlingspartiet har avgivit en avvikande
mening.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med utbildningsutskottet, propositionens
förslag (yrkande 23 i denna del). Motion Ub811 (m) yrkande 35 avstyrks.
Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av
anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt
ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Bidrag till Svenska riksteatern, Operan, Dramatiska teatern, Dansens Hus och
Svenska rikskonserter
Propositionen
Regeringen redovisar att Kungl. Dramatiska teatern AB (Dramaten) - efter
riksdagens beslut i frågan under hösten 1996 och regeringens bemyndigande till
Riksgäldskontoret den 20 februari 1997 - har ett lån i Riksgäldskontoret på 25
miljoner kronor. Detta lån ersätter Dramatens tidigare lån i Östgötabanken.
Lånet i Riksgäldskontoret skall återbetalas med 5 miljoner kronor årligen under
åren 1998-2000 och med 10 miljoner kronor under år 2001.
Dramatens bokslut per den 31 december 1996 visade en förlust på ca 24,3
miljoner kronor. Eftersom det egna kapitalet uppgick till 60 000 kr har frågan
om likvidation av bolaget uppkommit. Vid bolagsstämma den 14 april 1996
redogjorde ägaren (staten) för sin avsikt att skjuta till ett villkorat
aktieägartillskott inom åtta månader och att lämna förslag till höstriksdagen.
Bolagsstämman beslöt efter denna redogörelse att inte försätta bolaget i
likvidation.
Regeringen anför i propositionen att en lämplig form för ägartillskott är att
staten övertar Dramatens lån på 25 miljoner kronor i Riksgäldskontoret.
Riksdagen föreslås därför bemyndiga regeringen att få överta lånet. Regeringens
utgångspunkt för förslaget är att övertagandet av Dramatens lån inte skall
innebära någon ökad belastning på statsbudgeten. Statens utgifter för räntor
och amorteringar avses bli finansierade genom avräkning på statsbidraget till
Dramaten.
Motionen
Enligt Folkpartiet liberalernas motion Kr305 bör riksdagen avslå regeringens
förslag om bemyndigande att få överta Dramatens lån på 25 miljoner kronor i
Riksgäldskontoret (yrkande 3). Motionärerna anser att regeringens förslag inte
innebär ett reellt ägartillskott, eftersom avräkning avses göras på anslaget
till Dramaten under kommande budgetår motsvarande amorteringar och
räntebetalningar. Riksdagen bör enligt motionärerna i stället anvisa 25
miljoner kronor för budgetåret 1998 så att Dramaten kan lösa frågan.
Kulturutskottets yttrande
Kulturutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KrU2y) regeringens förslag och
avstyrker motionen.
Kulturutskottet anger att man senare under hösten, i sitt betänkande
1997/98:KrU1, kommer att behandla frågan om storleken på statsbidraget till
Dramaten för budgetåret 1998.
I en avvikande mening anser representanten för Folkpartiet liberalerna att
regeringens förslag bör avstyrkas.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med kulturutskottet, propositionens
förslag (yrkande 16). Motion Kr305 (fp) yrkande 3 avstyrks.
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
Bonusränta för ungdomsbosparande (A 11)
Propositionen
Anslaget A 11 Bonusränta för ungdomsbosparande föreslås öka med 3 miljoner
kronor på grund av ett förväntat anslagsöverskridande. Den ökade
anslagsbelastningen beror på att oväntat många ungdomar har avslutat sina
bosparkonton och därmed blivit berättigade till den statligt finansierade
bosparräntan. Finansiering sker genom indragning av anslagsbehållningar på det
under utgiftsområde 14 uppförda ramanslaget D 1 Stabsuppgifter vid Arbets-
givarverket.
Inga motioner har väckts i denna del.
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (BoU1y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med bostadsutskottet, propositionens
förslag (yrkande 23 i denna del).
Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av
anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt
ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997. Utskottet
kommenterar i det avsnittet också finansieringen genom indragning av
anslagsbehållningar.
Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling
Regionalpolitiska åtgärder
Propositionen
Riksdagen föreslås godkänna att regeringen får använda högst 500 miljoner
kronor av det under utgiftsområde 19 uppförda ramanslaget A 1 Regionalpolitiska
åtgärder till ett program för regional näringspolitik och särskilda
regionalpolitiska åtgärder.
Av budgetpropositionen för 1998 avseende det aktuella utgiftsområdet framgår
att regeringen med dessa medel bl.a. avser att påbörja genomförandet av förslag
som kommit fram i arbetet med den nya tillväxtorienterade regionala
näringspolitiken, bl.a. i det s.k. landshövdingeuppdraget. Genom medlen blir
det möjligt att redan under år 1997 påbörja projekt som bedöms kunna komma att
skapa nya arbetstillfällen. Projekten gäller således bl.a. genomförande av en
ny regional näringspolitik som kommer att presenteras närmare i den
regionalpolitiska proposition som regeringen avser att förelägga riksdagen.
Till en del avser projekten andra ändamål än dem som anslaget nu får användas
till.
Regeringen bedömer att utrymme finns för denna särskilda insats dels inom
anslaget, dels genom att den ordinarie verksamheten under anslaget tar i
anspråk reservationer på det för budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln
upptagna anslaget C 2 Regionala utvecklingsinsatser m.m.
Motionerna
Centerpartiet menar i motion A460 att de föreslagna 500 miljoner kronorna till
regional utveckling är välkomna, även om medlen avser engångsinsatser. Partiet
anser att medlen bör inriktas på vidareförädling av skogsprodukter, satsningar
inom turismen, landsbygdsutveckling och bya-utveckling samt små företags
utveckling och utvecklande av tjänsteföretag på landsbygden. Medlen bör
fördelas till de regioner som har haft den sämsta befolkningsutvecklingen.
Riksdagen bör göra ett uttalande om inriktningen av hur de aktuella medlen
fördelas.
Vänsterpartiet hävdar i motion Fi220 att en stor del av medlen under det
aktuella ramanslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder är intecknade av redan
fattade beslut. Vid flera länsstyrelser är såväl detta anslag som tidigare
reservationer under anslaget C 2 Regionala utvecklingsinsatser m.m. intecknade
genom konkreta beslut. Regeringen ger enligt motionen inget underlag för sin
bedömning av tillgängligt utrymme för omdisponeringen och anger inte heller hur
den skall gå till. Motionärerna antar att omdisponeringen kommer att göras
genom en schabloniserad indragning av årets medel och bedömer att detta i många
län kommer att medföra stora problem för den regionalpolitiska verksamheten.
Vänsterpartiet anser att endast 200 miljoner kronor bör få disponeras av
regeringen till ett program för regional näringspolitik och särskilda
regionalpolitiska åtgärder.
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
Arbetsmarknadsutskottet noterar i sitt yttrande (AU3y) att regeringen avser att
i en regionalpolitisk proposition närmare behandla förutsättningarna för samt
mål och riktlinjer för regionalpolitiken. I sammanhanget kommer också
ytterligare förslag som rör utgiftsområdet att lämnas.
Arbetsmarknadsutskottet konstaterar med tillfredsställelse att arbetet med
att genomföra en ny regional näringspolitik redan har påbörjats. Ett uttryck
för detta är det s.k. landshövdingeuppdraget där man genom en bred samverkan i
länen utarbetat och genomfört åtgärder för att främja småföretagsutveckling,
tillväxt och sysselsättning.
I anslutning till detta arbete har en rad projekt identifierats som skulle
kunna leda till att nya arbetstillfällen skapas. Arbetsmarknadsutskottet ser
det som värdefullt att regeringen genom förslaget till tilläggsbudget tar ett
initiativ som innebär att förverkligandet av sådana projekt kan starta redan
under innevarande budgetår. Det är enligt arbetsmarknadsutskottets uppfattning
väsentligt att det redan påbörjade arbetet med att genomföra den nya regionala
näringspolitiken kraftfullt drivs vidare och inte stannar av i väntan på en
regionalpolitisk proposition.
Arbetsmarknadsutskottet anger att regeringen genom ändring av regleringsbrev
för budgetåret 1997 avseende anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder den 2
oktober 1997 har beslutat om omdisponering av 500 miljoner kronor inom det
aktuella anslaget. Beslutet har fattats med det uttryckliga förbehållet att
ändringen av regleringsbrevet sker under förutsättning att riksdagen godkänner
regeringens förslag till tilläggsbudget. Arbetsmarknadsutskottet förutsätter
att regeringen vid den slutliga omdisponeringen av medel inom ramen för
anslaget A 1 tar hänsyn till situationen i det enskilda länet såväl när det
gäller nyssnämnda anslag som när det gäller ianspråktagna reservationer på det
för budgetåret 1995/96 upptagna anslaget C 2 Regionala utvecklingsinsatser m.m.
Arbetsmarknadsutskottet utgår vidare från att frågan om att förbättra
länsstyrelsernas förutsättningar att långsiktigt planera användningen av
regionalpolitiska medel övervägs i Regeringskansliet. Arbetsmarknadsutskottet
kommer i samband med behandlingen av förslag om anslag under utgiftsområde 19
att för sin del överväga denna fråga ytterligare.
Av arbetsmarknadsutskottets yttrande framgår att representanterna för
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna under beredningen i
arbetsmarknadsutskottet har framställt avslagsyrkanden på regeringens förslag.
Med det anförda tillstyrker arbetsmarknadsutskottet propositionens förslag
och avstyrker motionerna.
I en avvikande mening avstyrker representanterna för Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna propositionens förslag på
formella grunder. Vänsterpartiets representant tillstyrker i en avvikande
mening Vänsterpartiets motion. Centerpartiets representant tillstyrker i en
avvikande mening både Centerpartiets motion och propositionen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet,
propositionens förslag om ett bemyndigande för regeringen att disponera högst
500 000 000 kr inom ramen för anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder för att
genomföra ett program för regional näringspolitik och särskilda
regionalpolitiska åtgärder.
Finansutskottet har dock erfarit att detta kan innebära svårigheter eftersom
medlen på anslaget i några fall redan är intecknade för år 1997.
Länsstyrelserna reserverar vid beslutstillfället medel på beslutsårets anslag
för framtida utbetalningar. Det utrymme som eventuellt framgår av reservationer
/anslagssparande är således inte möjligt att omdisponera i sin helhet.
Utskottet förordar därför såsom ett första steg att regeringen bemyndigas att
för år 1997 ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med regionalpolitiska
åtgärder som innebär utgifter om totalt 500 miljoner kronor under budgetåren
1998, 1999 och 2000. Det innebär att länsstyrelserna får ett oförändrat utrymme
för beslutsfattande år 1997.
Med det tillägg som utskottet här föreslagit tillstyrks propositionens yrkande
17. Motionerna Fi220 (v) yrkande 22 och A460 (c) yrkande 7 avstyrks.
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Miljöövervakning m.m. (A 2)
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget A 2 Miljöövervakning m.m. ökas med sammanlagt
19 984 000 kr.
Naturvårdsverket och Boverket har beviljats ett bidrag på ungefär 8 250 000
kr från EU:s Life-fond. På statsbudgeten tas anslag upp motsvarande det belopp
Naturvårdsverket erhåller från EG-budgeten. Bidraget från EU redovisas på
inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EG som ökar med samma belopp. För
utbetalning av medlen krävs därför att anslaget ökas med 8 250 000 kr.
Enligt bilavgasförordningen, med stöd av 9 § bilavgaslagen (1986:1386), tar
Naturvårdsverket ut en kontrollavgift för varje såld ny bil. Medlen redovisas
på inkomsttitel 2534 Kontrollavgift nyregistrerade bilar. Motsvarande belopp
beräknas under det här aktuella anslaget. Under år 1997 beräknas
avgiftsinkomsterna uppgå till 17 250 000 kr, dvs. 1 234 000 kr mer än det för
år 1997 anvisade anslaget. Regeringen föreslår därför att anslaget för
innevarande budgetår ökas med ytterligare 1 234 000 kr.
Aktiebolaget Svensk Bilprovning utfärdar avgasgodkännanden enligt bil-
avgaslagen. En avgift för avgasgodkännanden tas ut av tillverkaren. På grund av
ändringar i lagen och ett förväntat gemensamt tillverkaransvar inom EU bör
avgiften tas bort och finansiering ske på ett annat sätt framöver. Under ett
övergångsskede föreslår regeringen att ytterligare 10 500 000 kr anvisas under
det här aktuella anslaget.
Finansiering sker dels genom ett bidrag från EU, dels genom indragning av
medel på anslagsbehållningarna på anslaget A 8 Investeringsbidrag för främ-
jande av omställning i ekologiskt hållbar inriktning.
Inga motioner har väckts i denna del.
Jordbruksutskottets yttrande
Jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (JoU2y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med jordbruksutskottet, propositionens
förslag (yrkande 23 i denna del).
Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av
anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt
ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997. Utskottet
kommenterar i det avsnittet också finansieringen genom indragning av medel på
anslagsbehållningar.
Utbildning och information om miljöbalken (A 11)
Propositionen
Regeringen föreslår att ett nytt reservationsanslag A 11 Utbildning och
information om miljöbalken, uppgående till 8 000 000 kr, anvisas. Regeringen
har den 3 april 1997 beslutat om en lagrådsremiss med förslag till miljöbalk. I
budgetpropositionen anges att regeringens förslag lämnas till riksdagen under
hösten 1997. Det är viktigt att planering och förberedelser för utbildningen
startar i god tid. Innehållet i utbildningen får givetvis anpassas till
riksdagens beslut. För att miljöbalken skall få det avsedda genomslaget måste i
ett första skede utbildning ske av personal i kommuner, domstolar och
förvaltningsmyndigheter som skall tillämpa balken. Vidare bör allmänheten
informeras om de nya reglerna.
Finansiering sker genom indragning av anslagsbehållningar av medel under
fjortonde huvudtiteln.
Inga motioner har väckts i denna del.
Jordbruksutskottets yttrande
Jordbruksutskottet konstaterar i sitt yttrande (JoU2y) att Lagrådet avgav
yttrande över förslag till miljöbalk den 30 september 1997. Lagrådets yttrande
är omfattande och innehåller flera invändningar rörande bl.a. rättsliga och
organisatoriska frågor i samband med miljöbalksförslaget.
I likhet med regeringen anser jordbruksutskottet det angeläget att insatser
för utbildning och information angående miljöbalken kan planeras i god tid före
ikraftträdandet. Det får förutsättas att den aviserade propositionen framläggs
utan ytterligare dröjsmål och att förslaget kan resultera i att en ny miljöbalk
antas av riksdagen inom en nära framtid.
Jordbruksutskottet tillstyrker regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med jordbruksutskottet, propositionens
förslag (yrkande 23 i denna del).
Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av
anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt
ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997. Utskottet
kommenterar i det avsnittet också finansieringen genom indragning av medel på
anslagsbehållningar.
Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. (B 4)
Propositionen
Från anslaget betalas kostnader för deltagande i internationellt samarbete på
kärnenergiområdet, såsom Sveriges reguljära medlemsavgift i Internationella
Atomenergiorganet (IAEA) och bidraget till IAEA:s Technical Assistance and
Cooperation. Till följd av höjda medlemsavgifter och valutakurser beräknar
regeringen att anslaget kommer att överskridas under innevarande budgetår. Med
anledning av dessa förhållanden föreslår regeringen att anslaget ökas med 771
000 kronor. Finansiering sker genom indragning av anslagsbehållningar av medel
under fjortonde huvudtiteln.
Inga motioner har väckts i denna del.
Jordbruksutskottets yttrande
Jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (JoU2y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med jordbruksutskottet, propositionens
förslag (yrkande 23 i denna del).
Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av
anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt
ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997. Utskottet
kommenterar i det avsnittet också finansieringen genom indragning av medel på
anslagsbehållningar.
Utgiftsområde 21 Energi
Affärsverket svenska kraftnät
Propositionen
Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) driver och förvaltar det
svenska stamnätet och de statligt ägda utlandsförbindelserna (prop. 1990/91:87,
bet. NU38). I årsredovisningen för år 1996 redovisar verket en balansomslutning
på ca 9 miljarder kronor. Svenska kraftnät har för närvarande en långfristig
upplåning i Riksgäldskontoret om 2,5 miljarder kronor. Under flera år har
affärsverken Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Statens järnvägar haft
möjlighet att ta upp lån utanför Riksgäldskontoret, dvs. på kapitalmarknaden.
Svenska kraftnät har dock hittills inte medgetts att låna utanför
Riksgäldskontoret.
Enligt regeringens bedömning bör Svenska kraftnät, i enlighet med de
principer som gäller för de övriga affärsverken, ges möjlighet att finansiera
sin verksamhet också genom lån utanför Riksgäldskontoret på den svenska
kapitalmarknaden. Som komplement till de bemyndiganden som riksdagen tidigare
beslutat om för år 1997 bör, anser regeringen, möjligheter öppnas för en
utökning av Svenska kraftnäts finansiella befogenheter. Regeringen föreslår
därför att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1997 ge Svenska
kraftnät befogenhet att ta upp lån i och utanför Riksgäldskontoret inom en
sammanlagd ram om 2,5 miljarder kronor.
Näringsutskottets yttrande
Näringsutskottet ger i sitt yttrande (NU2y) vissa kompletterande upplysningar.
Som nämns i propositionen har Svenska kraftnät en långfristig låneram i
Riksgäldskontoret uppgående till 2,5 miljarder kronor. Lånet har sitt ursprung
i den tidpunkt då Affärsverket svenska kraftnät inrättades, den 1 januari 1992.
I en skrivelse till regeringen i mars 1996 om verkets investerings- och
finansieringsplan för perioden fram till år 1999 föreslog Svenska kraftnät att
låneramen hos Riksgäldskontoret skulle kvarstå oförändrad. Emellertid
hemställde inte regeringen i budgetpropositionen för år 1997 (prop. 1996/97:1)
om att denna ram även fortsättningsvis skulle gälla, utan begränsade sig till
att i propositionen nämna att något upplåningsbehov inte fanns för perioden
1997-1999. Enligt uppgift har inte heller något formellt bemyndigande
beträffande nivån på denna låneram tidigare lämnats av riksdagen.
Enligt upplysningar som näringsutskottet inhämtat kommer Svenska kraftnät att
under hösten 1997 amortera av 0,5 miljarder kronor på lånet i
Riksgäldskontoret. Med en oförändrad nivå på låneramen innebär detta att
affärsverket kan - om behov uppkommer - låna upp motsvarande belopp i
Riksgäldskontoret, eller - efter nu aktuellt bemyndigande - på marknaden.
Avsikten är vidare att på kort sikt - sannolikt under våren 1998 - lägga om ett
motsvarande belopp till marknadslån. Återstående del av lånet om 1,5 miljarder
kronor i Riksgäldskontoret har en räntebindningstid till i januari 2000 och
läggs sannolikt inte om till marknadslån före denna tidpunkt.
Näringsutskottet har erfarit att marknadsupplåningen kommer att ske genom
anbudsförfarande enligt gällande anbudsregler. Svenska kraftnät avser att
begära anbud från Riksgäldskontoret i samband med marknadsupplåningen. Det är
alltså inte givet att upplåning skall ske utanför Riksgäldskontoret.
Näringsutskottet noterar i yttrandet att regeringen på annan plats i
budgetpropositionen föreslår en generell ändring i lagen (1988:1387) om statens
upplåning med ikraftträdande den 1 januari 1998. Regeringen drar slutsatsen att
de särskilda beslut som fattats om statens upplåning har gjorts utan stöd av
lagregleringen på området. Denna ordning har lett till otydligheter i fråga om
formerna för de bemyndiganden som regeringen inhämtat från riksdagen
beträffande affärsverkens upplåning. Förslaget till ändringar i lagen om
statens upplåning syftar till att ge regeringens bemyndigande till affärsverken
att ta upp lån på marknaden ett tydligare rättsligt stöd. Enligt regeringens
uppfattning bör rätten för affärsverken att låna på marknaden bygga på årliga
bemyndiganden av riksdagen. Regeringen föreslår också i budgetpropositionen
särskilda låneramar och andra finansiella befogenheter för vart och ett av
affärsverken för det kommande budgetåret. Detta förslag såvitt avser Svenska
kraftnät behandlar näringsutskottet i betänkande 1997/98:NU2.
Näringsutskottet anför i sitt yttrande att om riksdagen godkänner regeringens
förslag till nyssnämnda lagändring innebär detta dels ett tydliggörande av att
bemyndigandet till regeringen beträffande affärsverkens befogenheter att låna
pengar årligen skall prövas av riksdagen, dels att affärsverkens rätt att ta
upp lån utanför Riksgäldskontoret får ett tydligt stöd i lagen.
Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande regeringens förslag att på
tilläggsbudget för budgetåret 1997 bemyndiga regeringen att ge Svenska kraftnät
befogenhet inom en sammanlagd ram om 2,5 miljarder kronor att ta upp lån i och
utanför Riksgäldskontoret.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, propositionens
förslag (yrkande 18).
Förslaget i budgetpropositionen om ändring i lagen (1988:37) om statens
upplåning kommer utskottet att behandla i betänkandet 1997/98:FiU1.
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Transportstöd för Gotland (B 2)
Propositionen
I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1995/96:44, bet. TU7, rskr. 99)
inleddes avvecklingen av det s.k. Gotlandstillägget från och med den 1 januari
1997. I proposition 1995/96:44 angavs att regeringen är beredd att återkomma i
frågan om effekterna blir negativa för Gotlands näringsliv. Som en följd av
Gotlandstilläggets avveckling har transportförmedlingsföretagen höjt sina
fraktpriser till och från Gotland, vilket har visat sig ge negativa effekter
för Gotlands näringsliv. Sjöfartsverket har, efter samråd med regeringen,
beslutat att sänka längdmetertaxan för transportstödsberättigade transporter
till och från Gotland till 52 kronor. Regeringen har därvid konstaterat att
transportförmedlingsföretagen sänkt sina fraktpriser.
I avvaktan på en långsiktig lösning föreslår regeringen att 7 000 000 kr
anvisas till anslaget B 2 Transportstöd för Gotland för att finansiera den
sänkta längdmetertaxan. Ökningen finansieras genom att det under utgiftsområde
22 Kommunikationer uppförda ramanslaget B 5 Övervakning av Estonia minskas i
motsvarande omfattning.
Inga motioner har väckts i denna del.
Trafikutskottet har enligt protokollsutdrag beslutat att inte avge något
yttrande. Av protokollsutdraget framgår vidare att trafikutskottet inte har
någon erinran mot regeringens förslag i berörd del.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (yrkande 23 i denna del).
Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av
anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt
ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.
Statens haverikommission
Propositionen
Regeringen föreslår att Statens haverikommissions (SHK) fasta kostnader får
uppgå till högst 8 510 000 kr för budgetåret 1997.
Regeringen beslutade i regleringsbrev den 19 december 1996 att de fasta
kostnaderna i enlighet med vad som angavs i prop. 1996/97:1 skulle uppgå till
högst 7 540 000 kr. Personalkostnaderna och kostnader för lokalerna under år
1997 överstiger de tidigare antagna beloppen. Vidare har de fasta kostnaderna
för kompetensutveckling m.m. ökat.
De fasta kostnaderna för SHK beräknas öka med 610 000 kr till 8 150 000 kr.
De ökade kostnaderna fördelas, i likhet med övriga fasta kostnader, mellan
SHK:s intressenter Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Banverket och
Försvarsmakten.
Inga motioner har väckts i denna del.
Trafikutskottet har enligt protokollsutdrag beslutat att inte avge något
yttrande. Av protokollsutdraget framgår vidare att trafikutskottet inte har
någon erinran mot regeringens förslag i berörd del.
Utredningsarbete m.m. med anledning av M/S Estonias förlisning (B 7)
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget B 7 Utredningsarbete m.m. med anledning av M/S
Estonias förlisning ökas med 3 000 000 kr.
Den 28 september 1994 förliste passagerarfärjan M/S Estonia. Regeringen gav
samma dag Statens haverikommission (SHK) i uppdrag att biträda i
utredningsarbetet med anledning av förlisningen. Riksdagen beslutade på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 (prop. 1995/96:105,
bet. TU15, rskr. 205) att ett förslagsanslag på 3 940 000 kr skulle anvisas.
Utredningsarbetet beräknades då vara slutfört under våren 1996. Då utredningen
pågick under hela år 1996 ökade riksdagen genom tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96 (prop. 1996/97:1, bet. FiU11, rskr. 48)
det anvisade anslaget med 4 000 000 kr. Riksdagen har vidare på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1997 anvisat 4 500 000 kr för det arbete som
skett under första halvåret 1997 (prop. 1996/97:150, bet. FiU20, rskr. 284).
Såvitt nu kan bedömas kommer utredningen att fortgå även under andra halvåret
1997. De tidigare anvisade medlen är förbrukade eller intecknade och SHK:s
kostnader för det fortsatta arbetet beräknas till 3 000 000 kr.
Finansiering sker genom att anslaget D 2 Köp av interregional persontrafik på
järnväg minskas med motsvarande belopp.
Inga motioner har väckts i denna del.
Trafikutskottet har enligt protokollsutdrag beslutat att inte avge något
yttrande. Av protokollsutdraget framgår vidare att trafikutskottet inte har
någon erinran mot regeringens förslag i berörd del.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (yrkande 23 i denna del).
Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av
anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt
ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.
Vissa kostnader för övertäckning av M/S Estonia (B 8)
Propositionen
Regeringen gav den 2 mars 1995 Sjöfartsverket i uppdrag att genomföra en
övertäckning av den förlista passagerarfärjan M/S Estonia. Regeringen har
därefter den 19 juni 1996 beslutat att Sjöfartsverket skall avbryta arbetet med
övertäckningen. Arbetet skall kunna återupptas vid den senare tidpunkt som
regeringen bestämmer. Med anledning av vissa kostnader för Sjöfartsverket
avseende arbetet att täcka M/S Estonia föreslår regeringen att till ett nytt
anslag, B 8 Vissa kostnader för övertäckning av M/S Estonia, anvisas 2 166 000
kr. Medlen finansieras genom motsvarande minskning av anslaget B 5 Övervakning
av M/S Estonia.
Inga motioner har väckts i denna del.
Trafikutskottet har enligt protokollsutdrag beslutat att inte avge något
yttrande. Av protokollsutdraget framgår vidare att trafikutskottet inte har
någon erinran mot regeringens förslag i berörd del.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (yrkande 23 i denna del).
Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av
anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt
ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.
Informationsteknik: Telekommunikationer m.m.
Propositionen
Regeringen har på annat ställe i budgetpropositionen föreslagit att resurser
från det aktuella anslaget bör avsättas för att bl.a. följa Sveriges IT-
utveckling. Uppföljningen skall inte bara visa hur Sverige ligger till i
förhållande till andra länder utan också ge tydliga indikationer på inom vilka
områden som extra insatser kan behöva göras om det visar sig att Sverige skulle
komma efter i utvecklingen.
Regeringen anser att det är av vikt att en uppföljning påbörjas snarast
möjligt. Anslaget bör även få användas till en förstudie om Sveriges IT-
utveckling.
Trafikutskottet har enligt protokollsutdrag beslutat att inte avge något
yttrande. Av protokollsutdraget framgår vidare att trafikutskottet inte har
någon erinran mot regeringens förslag i berörd del.
Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
Statens jordbruksverk (B 1)
Propositionen
Den ytterligare utbyggnad av EG:s stödsystem på jordbruksområdet som tillkommit
under år 1997 har medfört att Jordbruksverket tvingats öka sina insatser
avseende ADB-utveckling. Handläggningen av direktstöd, i synnerhet miljöstöden,
har i kombination med behovet av kommunikation med länsstyrelserna visat sig
vara mycket krävande. Likaså har arbetsmarknadsläget för systemutvecklare
inneburit att Jordbruksverket i ökad omfattning tvingats anlita konsulter för
att klara ADB-utvecklingen vilket är mycket kostsamt. Slutligen har kostnaderna
för de nödvändiga mjukvarulicenserna ökat kraftigt.
Regeringen föreslår att anslaget B 1 Statens jordbruksverk ökas med 15
miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslaget B 2 Stöd till jordbrukets
rationalisering minskas med motsvarande belopp.
Inga motioner har väckts i denna del.
Jordbruksutskottets yttrande
Jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (JoU2y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med jordbruksutskottet, propositionens
förslag (yrkande 23 i denna del).
Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av
anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt
ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.
Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m.
Propositionen
Under anslaget redovisas bl.a. de räntekostnader och kursdifferenser som
uppstår för staten till följd av att ersättningen från EG:s jordbruksfond
erhålls i efterskott.
De interventionslager svenska staten hyr för offentlig lagring inom ramen för
anslaget B 15 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter åsamkar
Sverige kostnader vilka ej ersätts från EG-budgeten under den tid
lagerutrymmena står tomma i väntan på inlagring. Svenska statens nettokostnader
för detta uppgick under budgetåret 1995/96 till knappt 14 miljoner kronor och
beräknas för innevarande år uppgå till 15 miljoner kronor. Dessa kostnader bör
få belasta anslaget B 16 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar
m.m.
Inga motioner har väckts i denna del.
Jordbruksutskottets yttrande
Jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (JoU2y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med jordbruksutskottet, propositionens
förslag (yrkande 21).
Djurregister (B 18)
Propositionen
Regeringen föreslår att ett nytt ramanslag B 18 Djurregister uppgående till 10
miljoner kronor anvisas för budgetåret 1997. Vidare föreslås att riksdagen
godkänner vad regeringen anfört om avgifter för att täcka kostnader som är
förenade med ett system för identifiering och registrering av nötkreatur enligt
rådets förordning (EG) nr 820/97. Förordningen innebär att medlemsländerna i EU
skall införa ett system för identifiering och registrering av nötkreatur på
produktionsstadiet. Dessutom skall det inrättas ett särskilt system för
märkning av nötkött i försäljningsledet. I ett första steg skall en databas
över samtliga djurbesättningar och enskilda djur upprättas där man även skall
kunna följa förflyttningar av djur mellan besättningar. Databasen skall vara i
funktion senast den 31 december 1997 och administreras av Statens jordbruksverk
i samarbete med Svensk husdjursskötsel.
Regeringen framhåller att upprättandet av den nationella databasen kommer att
innebära kostnader av engångskaraktär. Kostnaden för vissa investeringar har
beräknats uppgå till ca 10 miljoner kronor. Till detta kommer driftskostnader
som beräknas uppgå till ca 35 miljoner kronor per år. Enligt den ovan angivna
förordningen får kostnaderna täckas med avgifter. Regeringen föreslår att så
sker och att Jordbruksverket bemyndigas att ta ut avgiften. Avgiftsintäkterna
tillsammans med EG:s medfinansiering beräknas ge full kostnadstäckning.
Motionerna
Fem motioner från allmänna motionstiden innehåller kritiska synpunkter på
förslaget om avgiftsfinansiering av det nya djurregistret. Enligt motion Jo216
av Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m) är det orimligt att Sverige
finansierar djurdatabasen med avgifter från djurägarna. I motion Jo218 av Göte
Jonsson m.fl. (m) yrkas ny prövning av djurdatabasens uppbyggnad, organisation
och finansiering. I motion Jo223 av Patrik Norinder (m) anförs att det är
oacceptabelt att en regionalpolitisk satsning övervältras på Sveriges
djurägare. Liknande synpunkter framförs även i motion Jo230 av Alf Svensson
m.fl. (kd). I motion Jo244 av Lennart Brunander m.fl. (c) anförs bl.a. att den
föreslagna kostnadsnivån är för hög och bör understiga 35 miljoner kronor.
Regeringen bör snarast redovisa utformningen av organisationen och återkomma
till riksdagen med ett helhetsgrepp kring frågan. Motionärerna erinrar om att
flera andra EU-länder ämnar finansiera kostnaderna via statsbudgeten. En sådan
lösning bör övervägas även för Sveriges del.
Jordbruksutskottets yttrande
Jordbruksutskottet anför i sitt yttrande (JoU2y) följande. Som framgår av
regeringens redovisning ger den aktuella rådsförordningen möjlighet för
medlemsländerna att ta ut avgifter av djurhållarna för att täcka kostnaderna
för systemet för identifiering och registrering av nötkreatur. Av främst
statsfinansiella skäl tillstyrker jordbruksutskottet regeringens förslag om
avgiftsfinansiering. I enlighet med ett förslag som framförts under hand från
Jordbruksdepartementet föreslår jordbruksutskottet en tydligare formulering av
riksdagsbeslutet i denna del.
Jordbruksutskottet tillstyrker, med ovan nämnda förtydligande, regeringens
förslag i berörda delar samt avstyrker motionerna. Representanterna för
Moderata samlingspartiet respektive Centerpartiet har avgivit avvikande
meningar.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med jordbruksutskottet, propositionens
förslag om att 10 miljoner kronor anvisas på ett nytt ramanslag B 18
Djurregister (yrkande 23 i denna del).
Vidare föreslår utskottet att riksdagen med den formulering som föreslagits
av jordbruksutskottet bemyndigar regeringen att besluta om föreskrifter i den
aktuella frågan samt medger att regeringen överlåter åt förvaltnings-myndighet
att besluta sådana föreskrifter. Den exakta lydelsen av utskottets förslag
framgår av moment 11 i hemställan.
Därmed avstyrks motionerna Jo216 (m), Jo218 (m) yrkande 5, Jo223 (m) yrkande
2, Jo230 (kd) yrkande 9 samt Jo244 (c) yrkande 3.
Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av
anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt
ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.
Vissa saneringsåtgärder i Solna (B 19)
Propositionen
Vid en miljöteknisk undersökning av marken vid Brunnsviken i Solna kommun
påvisades rester av bekämpningsmedel. Av allt att döma deponerade den dåvarande
myndigheten Statens växtskyddsanstalt, vars verksamhet upphörde den 1 januari
1976, behållare med bekämpningsmedelsrester där. Analyser visar på förekomst av
mycket höga halter av kvicksilver och arsenik. Mot bakgrund av att det är en
statlig myndighet som deponerat bekämpningsmedelsresterna och att den
förorenade marken ligger inom nationalstadsparkens område anser regeringen att
saneringen bör bekostas av statliga medel. Ett nytt obetecknat anslag B 19
Vissa saneringsåtgärder i Solna på 2 miljoner kronor bör anvisas för
utschaktning, transport och omhändertagande av förorenade jordmassor samt
återfyllnad av rena jordmassor.
Finansiering sker genom att anslaget B 2 Stöd till jordbrukets
rationalisering m.m. minskas med motsvarande belopp.
Inga motioner har väckts i denna del.
Jordbruksutskottets yttrande
Jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (JoU2y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med jordbruksutskottet, propositionens
förslag (yrkande 23 i denna del).
Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av
anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt
ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.
Fiskeriverket (C 1)
Propositionen
EU har beslutat att införa ett satellitbaserat kontrollsystem för fiskefartyg.
Införandet skall ske i två faser, där den första fasen skall starta den 30 juni
1998. Vid denna tidpunkt skall ca 50 svenska fiskefartyg med en längd av minst
24 meter vara utrustade med sändare för satellitöverföring av information om
bl.a. position. Varje medlemsland skall även ha inrättat ett landbaserat
kontrollcentrum. Införandet av ett satellitbaserat kontrollsystem kräver bl.a.
att utrustning inhandlas och installeras på landstationen och på fartygen, att
ett system för underhåll och reparationer av utrustning på fartygen byggs upp
och att rutiner för kontrollarbetet skapas. Fiskeriverket ansvarar för den
landbaserade kontrollstationen.
Regeringen föreslår att 3 650 000 kr tillförs anslaget C 1 Fiskeriverket för
att täcka kostnader uppkomna för att införa och driva ett satellitbaserat
kontrollsystem.
Finansiering sker genom minskning av anslaget B 2 Stöd till jordbrukets
rationalisering med 3 000 000 kr samt minskning av anslaget B 8 Strukturstöd
inom livsmedelssektorn med 650 000 kr.
Inga motioner har väckts i denna del.
Jordbruksutskottets yttrande
Jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (JoU2y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med jordbruksutskottet, propositionens
förslag (yrkande 23 i denna del).
Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av
anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt
ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.
Bidrag till distriktsveterinärorganisationen (E 2)
Propositionen
I syfte att bl.a. reducera statens kostnader för
distriktsveterinärorganisationen beslöt riksdagen (prop.1993/94:150, bet. JoU
32) om vissa förändringar beträffande distriktsveterinärorganisationens
organisation och finansiering att gälla från den 1 juli 1995. Till följd av
omorganisationen uppstod vissa övergångskostnader som avser verksamheten före
den 1 juli 1995. De totala övergångskostnaderna beräknas uppgå till ca 25
miljoner kronor. Övergångskostnader uppgående till 7,8 miljoner kronor har
belastat och påverkat resultatet för budgetåret 1995/96. Merparten utgörs av
kostnader avseende semester- och kompensationsersättning för de närmare
hundratalet veterinärer som slutade sin tjänstgöring som distriktsveterinärer
under hösten 1995. Några särskilda medel för avveckling av den förutvarande
distriktsveterinär-organisationen har inte tidigare avsatts. Regeringen
föreslår att 7 800 000 kr tillförs anslaget E 2 Bidrag till
distriktsveterinärorganisationen för budgetåret 1997 att användas för täckande
av de övergångskostnader som belastat budgetåret 1995/96.
Finansiering sker genom att anslaget B 8 Strukturstöd inom livsmedelssektorn
minskas med motsvarande belopp. Resterande ej utbetalda övergångskostnader, som
beräknas bli utbetalade under en femtonårsperiod, skall finansieras inom
verksamhetens ordinarie ram utan särskild medelstilldelning.
Inga motioner har väckts i denna del.
Jordbruksutskottets yttrande
Jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (JoU2y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med jordbruksutskottet, propositionens
förslag (yrkande 23 i denna del).
Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av
anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt
ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.
Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (E 5)
Propositionen
En del av det aktuella anslaget får disponeras i enlighet med de bestämmelser
som regeringen meddelar i varje särskilt fall samt för ersättning enligt
epizootilagen (1980:369) eller med stöd av lagen meddelade föreskrifter.
Anslaget disponeras också för bestridande av kostnader enligt förordningen
(1984:369) om bekämpande av salmonella hos djur. Medel får dessutom disponeras
för erforderliga undersökningar vid handläggning av ersättningsansökningar i
samband med bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar. Trots att medel
anvisats på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen
beräknas ett överskridande med 36 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att anslaget E 5 Bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar ökas med 36 miljoner kronor. I propositionen anges att
finansiering sker dels genom minskning av anslaget B 8 Strukturstöd inom
livsmedelssektorn med 7 550 000 kr, dels genom inleverans av medel från
lagringsavgiften på ris och socker uppgående till 28 450 000 kr.
Inga motioner har väckts i denna del.
Jordbruksutskottets yttrande
Jordbruksutskottet gör i sitt yttrande (JoU2y) följande påpekande. Regeringen
hänvisar till finansiering genom inleverans av medel från lagringsavgiften på
socker och ris uppgående till 28 450 000 kr. Jordbruksutskottet framhåller för
sin del att lageravgiften redovisas som en intäktspost i statsbudgeten.
Lageravgiften är en skatt, och den är inte specialdestinerad för något särskilt
ändamål på statsbudgetens utgiftssida. När avgiften infördes var syftet bl.a.
att motverka spekulation inför Sveriges inträde i EU och att avgiftsbelägga
vinster som uppstod i samband med inträdet. Vidare skulle avgiften täcka
eventuella kostnader för onormalt stora lager (se 1994/95:JoU11 och
1994/95:JoU17).
Jordbruksutskottet tillstyrker regeringens förslag om ökad medelstilldelning.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet, som noterar jordbruksutskottets påpekande att en del av den av
regeringen utpekade finansieringen utgörs av en icke specialdestinerad skatt,
tillstyrker propositionens förslag (yrkande 23 i denna del).
Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av
anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt
ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.
Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget
Riksdagen har tidigare fattat beslut om förändringar på tilläggsbudget för år
1997 med anledning av förslag i vårpropositionen. Netto har anslagen höjts med
8,9 miljarder kronor (prop. 1996/97:150, bet. FiU20, rskr. 284).
I budgetpropositionen föreslår regeringen nu anslagsökningar med netto 2,8
miljarder kronor. Höjningar föreslås på 33 anslag medan sänkningar föreslås på
17 anslag. 14 utgiftsområden berörs. Brutto föreslås anslagsökningar på 3 172
miljoner kronor. För 6 av de anslag som berörs av förslag till
anslagsförändringar i den nu aktuella tilläggsbudgeten gäller att de också var
berörda av förslag till anslagsförändringar i vårpropositionen.
För de allra flesta förslagen redovisar regeringen i budgetpropositionen hur
ökningarna skall finansieras. Utskottet har återgivit regeringens uppgifter
under respektive anslag ovan.
Anslagsökningarna finansieras på i huvudsak tre sätt.
- Minskning av anslag (416 miljoner kronor)
- Indragningar av anslagsbehållningar (188 miljoner kronor)
- Ökade inkomster (på miljöområdet ca 10 miljoner kronor).
Utskottet välkomnar den tydliga redovisningen av finansieringen. Redovisningen
ligger i linje med ambitionerna i den nya stramare budgetprocessen. När det rör
sig om anslagsminskningar eller indragningar kan man emellertid inte av
propositionen utläsa i vilken utsträckning de angivna åtgärderna innebär en
faktisk begränsning av statsutgifterna. Liknande finansiering förekom i
vårpropositionens tilläggsbudget och utskottet anförde då att det inte går att
avgöra i vilken utsträckning indragningarna leder till att verksamheter kommer
att begränsas (eller om de grundas på regeländringar) eller om medlen ändå hade
tillfallit statskassan när dispositionsrätten till dem upphört (1996/97:FiU20
s. 234). I några enstaka fall anges i budgetpropositionen att indragningarna
inte påverkar verksamheterna, men utskottets iakttagelse beträffande
vårpropositionens tilläggsbudget gäller i stort sett även för den nu aktuella
tilläggsbudgeten.
I likhet med jordbruksutskottet vill utskottet erinra om att lageravgiften
som redovisas på inkomsttitel 2811 och som infördes vid Sveriges inträde i EU
för att motverka spekulation är en skatt. Den är inte specialdestinerad för
något särskilt ändamål på statsbudgetens utgiftssida. Det ligger i begreppet
skatt att medlen inte kan anses motsvara vissa särskilda utgifter. Då skatten
infördes redovisades inte heller att skatten skulle finansiera det nu angivna
ändamålet. Däremot skulle den kunna täcka eventuella kostnader för onormalt
stora lager.
Beträffande två anslagsökningar gör regeringen bedömningen att det i nuläget
inte är möjligt att finansiera höjningarna. Det gäller assistansersättning (338
miljoner kronor) samt arbetslöshetsersättning (1 585 miljoner kronor). För
drygt 1 900 miljoner kronor av de höjda anslagen på tilläggsbudget anvisas
alltså inte någon finansiering. Dessa två anslag höjdes i vårpropositionens
tilläggsbudget med 475 miljoner kronor respektive 5 453 miljoner kronor. Även
om utskottet kan ha förståelse för svårigheten att finna finansiering vill
utskottet erinra om att utskottet tidigare har ställt sig bakom regeringens
uttalade strävan att ställa krav på att varje ytterligare utgift, varje
överskridande och varje annan försvagning av budgeten skall vara fullt ut
finansierad (1994/95:FiU20 s. 154, prop 1996/97:1 s. 55).
Vidare vill utskottet erinra om att enligt 36 § lagen (1996:1059) om
statsbudget skall regeringen under löpande budgetår vid minst två tillfällen
för riksdagen redovisa prognoser över utfallet av statens inkomster och
utgifter samt statens lånebehov. Regeringen skall enligt samma paragraf
förklara väsentliga skillnader mellan budgeterade belopp och beräknat utfall.
Den första redovisningen av detta slag sedan budgetlagen trätt i kraft
gjordes i vårpropositionen 1997. Utskottet noterade då att redovisningen i
propositionen var mycket kortfattad när det gällde uppföljningen av utgiftstak
och utgiftsramar. Uppföljningen av inkomsterna redovisades på en mycket
aggregerad nivå och kommenterades endast i begränsad omfattning i
vårpropositionen (1996/97:FiU20 s. 233-234).
Utskottet utgick i våras ifrån att regeringen kommer att arbeta vidare med
att utveckla formerna för att följa upp statsbudgeten under löpande budgetår
och formerna för hur detta på bästa sätt bör redovisas för riksdagen.
Regeringen återkommer nu i budgetpropositionen och redovisar en prognos för
statsbudgetens inkomster och utgifter 1997 (avsnitt 4.4). Utskottet kan
konstatera att redovisningen för utvecklingen under innevarande budgetår är mer
fullständig i budgetpropositionen än vad den var i vårpropositionen.
Uppföljning görs dock fortfarande på en mycket aggregerad nivå, på
utgiftsområde respektive inkomsthuvudgrupp samt fem inkomsttitlar.
Utskottet har i det föregående tagit ställning till de föreslagna
anslagsförändringarna. Utskottet har i samtliga fall tillstyrkt regeringens
förslag och avstyrkt motionsyrkandena (Fi220 (v) yrkande 21 samt Ub811 (m)
yrkandena 34 och 35). Det innebär att utskottet också tillstyrker
propositionens förslag om ändrade ramar för utgiftsområden. Således tillstyrks
propositionens yrkande 23. Utskottets förslag till beslut framgår av hemställan
moment 12.
Hemställan
Utskottet hemställer
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
1. beträffande presstöd
att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 yrkande 13 samt med avslag
på motion 1997/98:Kr302 yrkande 4 godkänner det som regeringen förordar om
principerna för tillfälligt driftsstöd,
res. 1 (m, fp)
Utgiftsområde 6 Totalförsvar
2. beträffande skyddsrum
att riksdagen med anledning av proposition 1997/98:1, i vad avser
tilläggsbudget på utgiftsområde 6, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om behovet av en fortsatt intensifierad översyn
av riktlinjerna för skyddsrumsbyggandet och dess finansiering,
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
3. beträffande biståndsverksamhet
att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 yrkande 14 bemyndigar
regeringen att för vissa länder fastställa utfästelseramen till fem gånger
landramen för budgetåret 1995/96 omräknat på 12-månadersbasis,
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
4. beträffande arbetsmarknadspolitiska åtgärder
att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 yrkande 15 godkänner att
det under utgiftsområde 14 anvisade ramanslaget Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder används för utgifterna för ett nationellt program för IT-
utbildning,
Utgiftsområde 17 Kultur, media, trossamfund och fritid
5. beträffande bidrag till Svenska riksteatern, Operan, Dramatiska
teatern, Dansens Hus och Svenska rikskonserter
att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 yrkande 16 samt med avslag
på motion 1997/98:Kr305 yrkande 3 bemyndigar regeringen att överta Kungl.
Dramatiska teatern AB:s lån i Riksgäldskontoret,
res. 2 (fp)
Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling
6. beträffande regionalpolitiska åtgärder
att riksdagen med anledning av proposition 1997/98:1 yrkande 17 samt med avslag
på motionerna 1997/98:Fi220 yrkande 22 och 1997/98:A460 yrkande 7
dels godkänner att regeringen får använda högst 500 000 000 kr av det
under utgiftsområde 19 uppförda ramanslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder
till ett program för regional näringspolitik och särskilda
regionalpolitiska åtgärder,
dels bemyndigar regeringen att under år 1997 låta staten ta på sig
ekonomiska förpliktelser i samband med regionalpolitiska åtgärder som
innebär utgifter om högst 500 000 000 kr under budgetåren 1998, 1999 och
2000 (anslag A 1 Regionalpolitiska åtgärder under utgiftsområde 19
Regional utjämning och utveckling),
res. 3 (m, fp, mp, kd)
res. 4 (v)
Utgiftsområde 21 Energi
7. beträffande affärsverket Svenska kraftnät
att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 yrkande 18 bemyndigar
regeringen att under budgetåret 1997 ge Affärsverket Svenska kraftnät
befogenhet att inom en sammanlagd ram om 2 500 000 000 kr få ta upp lån i
och utanför Riksgäldskontoret,
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
8. beträffande Statens haverikommission
att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 yrkande 19 godkänner vad
regeringen anfört om Statens haverikommission,
9. beträffande Informationsteknik: Telekommunikationer m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 yrkande 20 godkänner att
regeringen får använda det under utgiftsområde 22 uppförda ramanslaget
Informationsteknik: Telekommunikationer till en förstudie om Sveriges IT-
utveckling,
Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
10. beträffande räntekostnader för förskotterade arealersättningar
m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 yrkande 21 godkänner att
det under utgiftsområde 23 uppförda ramanslaget Räntekostnader för
förskotterade arealersättningar m.m. även får belastas med s.k. tekniska
kostnader till följd av offentlig lagring,
11. beträffande djurregister
att riksdagen med anledning av proposition 1997/98:1 yrkande 22 samt med avslag
på motionerna 1997/98:Jo216, 1997/98:Jo218 yrkande 5, 1997/98:Jo223
yrkande 2, 1997/98:Jo230 yrkande 9 och 1997/98:Jo244 yrkande 3 bemyndigar
regeringen att besluta föreskrifter om avgifter för att täcka de kostnader
som är förenade med systemet för identifiering och registrering av
nötkreatur enligt rådets förordning (EG) nr 820/97 av den 21 april 1997 om
upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur
och om märkning av nötkött och nötköttsprodukter samt medger att
regeringen överlåter åt förvaltningsmyndighet att besluta sådana
föreskrifter,
res. 5 (m)
res. 6 (kd)
Sammanställning av förslag på tilläggsbudget
12. beträffande sammanställning av anslag och utgiftsramar på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997
att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 yrkande 23 och med avslag
på motionerna 1997/98:Fi220 yrkande 21 och 1997/98:Ub811 yrkandena 34 och
35 på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997 godkänner
ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade och nya anslag i
enlighet med den efter hemställan infogade specifikationen.
res. 8 (fp, v, mp, kd)
res. 9 (m)
Stockholm den 30 oktober 1997
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Per-Ola Eriksson (c), Sören Lekberg
(s), Lisbet Calner (s), Bo Nilsson (s), Lennart Hedquist (m), Arne Kjörnsberg
(s), Sonia Karlsson (s), Fredrik Reinfeldt (m), Anne Wibble (fp), Susanne
Eberstein (s), Johan Lönnroth (v), Kristina Nordström (s), Per Bill (m), Roy
Ottosson (mp), Mats Odell (kd) och Bo Lundgren (m).
Förslag till beslut om tilläggsbudget 2 för budgetåret 1997
(mom. 12 i hemställan)
------------------------------------------------------------------
|Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade |
|och nya anslag för budgetåret 1997 |
| |
|Tusental kronor |
------------------------------------------------------------------
| |
|Utskottets förslag till ramar och anslag överensstämmer med|
|regeringens förslag. |
------------------------------------------------------------------
1. Presstöd (mom. 1) (m, fp)
Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Anne Wibble (fp), Per Bill (m) och
Bo Lundgren (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under utgiftsområde 1 Rikets styrelse
som under rubriken Presstöd börjar med ?Finansutskottet tillstyrker? och slutar
med ?avstyrks således? bort ha följande lydelse:
Finansutskottet har den principiella uppfattningen att en avveckling av
presstödet bör inledas, bl.a. eftersom presstödet som allt branschstöd har
snedvridande effekter och motverkar nödvändiga rationaliseringsåtgärder.
Utskottet delar således inte regeringens uppfattning att presstödet nu
tillfälligt bör öka.
Utskottet tillstyrker motion Kr302 (fp) yrkande 4 och avstyrker regeringens
förslag till principer för ett tillfälligt presstöd.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande presstöd
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr302 yrkande 4 avslår proposition
1997/98:1 yrkande 13,
2. Bidrag till Svenska riksteatern, Operan, Dramatiska teatern, Dansens Hus och
Svenska rikskonserter (mom. 5) (fp)
Anne Wibble (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under utgiftsområde 17 Kultur, media,
trossamfund och fritid som under rubriken Bidrag till Svenska riksteatern,
Operan, Dramatiska teatern, Dansens Hus och Svenska rikskonserter börjar med
?Finansutskottet tillstyrker? och slutar med ?yrkande 3 avstyrks? bort ha
följande lydelse:
Finansutskottet avstyrker i enlighet med motion Kr305 (fp) yrkande 3
regeringens förslag om bemyndigande för regeringen att överta Dramatens lån på
25 miljoner kronor i Riksgäldskontoret. Regeringens förslag innebär inte ett
reellt ägartillskott eftersom avräkning avses göras på anslaget till Dramaten
under kommande budgetår motsvarande amorteringar och räntebetalningar.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det ägartillskott som
ägarrepresentanten aviserade vid Dramatens bolagsstämma i stället borde ha
formen av ett engångsvis anvisat bidrag om 25 miljoner kronor för betalning av
lånet.
Utskottet vill erinra om att i motion Kr305 (fp) yrkande 4 föreslås en ökning
av anslaget till Dramaten med 25 miljoner kronor år 1998. Frågan om storleken
på statsbidraget till Dramaten för budgetåret 1998 kommer att behandlas senare
under hösten i kulturutskottet.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande bidrag till Svenska riksteatern, Operan, Dramatiska
teatern, Dansens Hus och Svenska rikskonserter
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr305 yrkande 3 avslår proposition
1997/98:1 yrkande 16,
3. Regionalpolitiska åtgärder (mom. 6) (m, fp, mp, kd)
Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Anne Wibble (fp), Per Bill (m),
Roy Ottosson (mp), Mats Odell (kd) och Bo Lundgren (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under utgiftsområde 19 Regional
utjämning och utveckling som under rubriken Regionalpolitiska åtgärder börjar
med ?Finansutskottet tillstyrker? och slutar med ?yrkande 7 avstyrks? bort ha
följande lydelse:
Finansutskottet anser att regeringens förslag om att riksdagen skall
bemyndiga regeringen att disponera högst 500 miljoner kronor inom ramen för
anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder bör avslås. Beslutet får omfattande
konsekvenser. Det underlag som föreläggs riksdagen rörande tilläggsbudget är
ofullständigt och otydligt och utgör enligt utskottets uppfattning inte
tillräcklig grund för att fatta ett beslut. Till detta kommer att regeringens
förslag, som avser innevarande budgetår, lagts fram så sent under året att
tiden för beredning blivit orimligt kort när det gäller de förberedelser som
förutsätts ske i länen med hänsyn till de indragningar av länsanslag som blir
en följd av regeringens förslag.
Regeringen har genom ändring av regleringsbrevet för budgetåret 1997 avseende
anslaget A 1 redan den 2 oktober 1997 beslutat om omdisponering av 500 miljoner
kronor inom det aktuella anslaget. Även om beslutet har fattats med ett
uttryckligt förbehåll, nämligen att ändringen sker under förutsättning att
riksdagen godkänner regeringens förslag till tilläggsbudget, finner utskottet
det anmärkningsvärt att beslut om regleringsbrev har fattats långt innan
riksdagsbehandlingen av frågan är avslutad.
Utskottet kan inte heller ställa sig bakom det under utskottsbehandlingen
framförda förslaget om ett bemyndigande för regeringen att för år 1997 ta på
sig ekonomiska förpliktelser i samband med regionalpolitiska åtgärder som
innebär utgifter om totalt 500 miljoner kronor under budgetåren 1998, 1999 och
2000. Förslaget är oklart och illa berett. Det under utskottsbehandlingen
framlagda förslaget, liksom regeringens ursprungliga förslag, präglas av en
centralisering av regionalpolitiken som utskottet inte kan ställa sig bakom.
Med den föreslagna konstruktionen tas framtida anslag i anspråk, vilket
inskränker länsstyrelsernas beslutsutrymme kommande år.
Med det anförda avstyrker utskottet propositionens förslag i nu aktuell del.
Följaktligen avstyrks även motionerna Fi220 (v) yrkande 22 och A460 (c) yrkande
7.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande regionalpolitiska åtgärder
att riksdagen avslår proposition 1997/98:1 yrkande 17 samt motionerna
1997/98:Fi220 yrkande 22 och 1997/98:A460 yrkande 7,
4. Regionalpolitiska åtgärder (mom. 6) (v)
Johan Lönnroth (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande under utgiftsområde 19 Regional
utjämning och utveckling som under rubriken Regionalpolitiska åtgärder börjar
med ?Finansutskottet tillstyrker? och slutar med ?yrkande 7 avstyrks? bort ha
följande lydelse:
Finansutskottet stöder i likhet med Vänsterpartiet i motion Fi220 i stor
utsträckning inriktningen på den ?lilla? regionalpolitiken. Samtidigt är det
dock uppenbart att de regionala klyftorna ökar. Den ?stora? regionalpolitiken
som i grunden avgör utvecklingsmöjligheter och levnadsvillkor i landet har
misslyckats. Utskottet instämmer i Vänsterpartiets uppfattning att kraftfulla
åtgärder måste till för att vrida den negativa utvecklingen åt rätt håll. I
detta sammanhang är det viktigt med initiativ som förstärker den regionala
näringspolitiken i vid bemärkelse. En indragning från länsstyrelsernas medel
under anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder i storleksordningen 500 miljoner
kronor i detta sena skede av budgetåret skulle emellertid medföra betydande
problem för den regionalpolitiska verksamheten i många län. En mycket stor del
av medlen är intecknade av tidigare beslut och i många fall har ej fullföljda
projektbeslut ersatts av nya. Läget är dessutom varierande mellan
länsstyrelserna. I flera fall är såväl årets A 1-anslag som tidigare
reservationer under äldreanslaget C 2 intecknade genom konkreta beslut.
Regeringen ger inget underlag för sin bedömning av tillgängligt utrymme och
anger heller inte hur en omdisponering skulle gå till. En indragning av ett så
stort belopp kommer enligt utskottets bedömning att skapa stora problem för den
regionalpolitiska verksamheten i många län. Utskottet delar Vänsterpartiets
uppfattning att regeringen endast bör få disponera 200 miljoner kronor för det
aktuella ändamålet. Detta bör ges regeringen till känna.
Utskottet kan inte ställa sig bakom det under utskottsbehandlingen framförda
förslaget om ett bemyndigande för regeringen att för år 1997 ta på sig
ekonomiska förpliktelser i samband med regionalpolitiska åtgärder som innebär
utgifter om totalt 500 miljoner kronor under budgetåren 1998, 1999 och 2000.
Förslaget är oklart och illa berett.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion Fi220 (v) yrkande 22.
Propositionens förslag i nu aktuell del och motion A460 (c) yrkande 7 avstyrks
därmed.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande regionalpolitiska åtgärder
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fi220 yrkande 22 avslår
proposition 1997/98:1 yrkande 17 samt motion 1997/98:A460 yrkande 7 och
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Djurregister (mom. 11) (m)
Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande näringar som under rubriken Djurregister börjar
med ?Vidare föreslår utskottet? och slutar med ?(c) yrkande 3? bort ha följande
lydelse:
Finansutskottet delar de synpunkter som framförs i motionerna från Moderata
samlingspartiet och Kristdemokraterna och i viss mån även i centermotionen. Det
är enligt utskottets mening inte rimligt att Sverige finansierar ett
obligatoriskt registreringssystem med avgifter från djurägarna. Dessa avgifter
kommer att förstärka den snedvridning av konkurrensen som redan föreligger inom
EU på grund av högre skatter och avgifter av olika slag på den svenska
jordbruksnäringen. Från näringens sida har framhållits att verksamheten kan
bedrivas till betydligt lägre kostnad än 35 miljoner kronor om året. Utskottet
anser därför att en ny prövning måste göras beträffande djurdatabasens
uppbyggnad, organisation och finansiering. Finansutskottet avstyrker
regeringens förslag om avgiftsfinansiering (yrkande 22) och föreslår ett
tillkännagivande med ovan angiven innebörd med anledning av motionerna Jo216
(m), Jo218 (m) yrkande 5, Jo223 (m) yrkande 2 och Jo230 (kd) yrkande 9.
Motion Jo244 (c) yrkande 3 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande djurregister
att riksdagen med avslag på proposition 1997/98:1 yrkande 22 och motion
1997/98:Jo244 yrkande 3 samt med anledning av motionerna 1997/98:Jo216,
1997/98:Jo218 yrkande 5, 1997/98:Jo223 yrkande 2 och 1997/98:Jo230 yrkande
9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Djurregister (mom. 11) (kd)
Mats Odell (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande under utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande näringar som under rubriken Djurregister börjar
med ?Vidare föreslår utskottet? och slutar med ?(c) yrkande 3? bort ha följande
lydelse:
Finansutskottet delar de synpunkter som framförs i motionen från
Kristdemokraterna. Regeringen föreslår att driftskostnaderna för det
djurregister som nu upprättas skall belasta lantbrukarna. Detta är enligt
utskottets mening inte en riktig politik. Det är inte den enskilde lantbrukaren
som ska bära kostnaderna för registerhållning, som hör samman med EU-krav.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som tydliggör att ökade
kostnader som hör samman med EU-krav skall bäras av staten. Det gäller både den
nyligen införda kartavgiften och det nu aktuella djurregistret.
Således avstyrker utskottet regeringens förslag om avgiftsfinansiering
(yrkande 22) och föreslår med bifall till motion Jo230 (kd) yrkande 9 ett
tillkännagivande med ovan angiven innebörd. Motionerna Jo216 (m), Jo218 (m)
yrkande 5, Jo223 (m) yrkande 2 och motion Jo244 (c) yrkande 3 anses delvis
tillgodosedda och avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande djurregister
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Jo230 yrkande 9 och med avslag på
proposition 1997/98:1 yrkande 22 och motionerna 1997/98:Jo216,
1997/98:Jo218 yrkande 5, 1997/98:Jo223 yrkande 2 samt 1997/98:Jo244
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Finansiering av utgiftsökningar (textavsnitt) (m, fp, mp, kd)
Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Anne Wibble (fp), Per Bill (m),
Roy Ottosson (mp), Mats Odell (kd) och Bo Lundgren (m) anser
att den del av utskottets yttrande som under rubriken Finansutskottets
sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget börjar med ?För de
allra? och slutar med ?samt fem inkomsttitlar? bort ha följande lydelse:
Finansutskottet noterar att regeringen anger att anslagsökningarna på
tilläggsbudget finansieras på i huvudsak tre sätt.
- Minskning av anslag (416 miljoner kr)
- Indragningar av anslagsbehållningar (188 miljoner kr)
- Ökade inkomster (på miljöområdet ca 10 miljoner kronor).
För de flesta anslagshöjningar anges någon av ovanstående tre
finansieringsvägar. Det är positivt - och angeläget - att finansieringen av
anslagshöjningar anges.
När det rör sig om anslagsminskningar eller indragningar kan man emellertid
inte av propositionen utläsa i vilken utsträckning de angivna åtgärderna
innebär en faktisk begränsning av statsutgifterna. Det är ju inte nödvändigtvis
så att medlen hade använts om de inte hade dragits in till statskassan nu.
Liknande finansiering förekom i vårpropositionens tilläggsbudget och utskottet
anförde då följande (1996/97:FiU20 s. 234):
?Det går inte att avgöra i vilken utsträckning indragningarna leder till att
verksamheter kommer att begränsas (eller om de grundas på regeländringar) eller
om medlen ändå hade tillfallit statskassan när dispositionsrätten till dem
upphört. Det förefaller utskottet som om dessa åtgärder i huvudsak är åtgärder
av engångskaraktär och därför inte kan bidra till att varaktigt finansiera de
utgiftsökningar som är av bestående karaktär.?
Även om det nu i några enstaka fall anges att indragningarna inte påverkar
verksamheterna gäller samma iakttagelse för budgetpropositionens
tilläggsbudget.
Utskottet noterar särskilt att beträffande två anslagsökningar gör regeringen
bedömningen att det i nuläget inte är möjligt att finansiera höjningarna. Det
gäller assistansersättning (338 miljoner kronor) samt arbetslöshetsersättning
(1 585 miljoner kronor). För drygt 1 900 miljoner kronor av de höjda anslagen
på tilläggsbudget anvisas alltså inte någon finansiering. Dessa två anslag
höjdes dessutom i vårpropositionens tilläggsbudget med 475 miljoner kronor
respektive 5 453 miljoner kronor.
Utskottet vill markera vikten av att intentionerna i den nya, stramare,
budgetprocessen följs. Regeringens oförmåga att anvisa finansiering för nära
2 miljarder kronor av de höjda anslagen är ett tydligt tecken på att regeringen
avviker från ambitionerna i den nya budgetprocessen. Regeringen redovisar inte
heller vilka åtgärder man avser att vidta för att undvika liknande
överskridanden i framtiden.
Utskottet finner det angeläget att redovisningen av överskridanden sker på
ett sådant sätt att riksdagen kan utläsa de direkta orsakerna till
överskridandena.
Vidare vill utskottet erinra om att budgeteringsmarginalen vid 1997 års
ingång var 10,1 miljarder kronor. Netto höjs anslagen på tilläggsbudget (vår-
proposition + budgetproposition) med 11,6 miljarder kronor. Eftersom vissa
andra anslag har belastats mindre än prognostiserat beräknas
budgeteringsmarginalen enligt budgetpropositionen bli 8,9 miljarder kronor för
år 1997.
För åren 1998, 1999 och 2000 är den prognostiserade budgeteringsmarginalen
mindre än vad den var för 1997. För 1998, 1999 respektive 2000 är den 3,6
miljarder kronor, 3,6 miljarder kronor respektive 6,1 miljarder kronor.
Om anslagen höjs i samma omfattning som under 1997 finns det alltså en
uppenbar risk att utgiftstaket överskrids.
Uppföljning av budgetåret 1997
Enligt 36 § lagen (1996:1059) om statsbudget skall regeringen under löpande
budgetår vid minst två tillfällen för riksdagen redovisa prognoser över
utfallet av statens inkomster och utgifter samt statens lånebehov. Regeringen
skall enligt samma paragraf förklara väsentliga skillnader mellan budgeterade
belopp och beräknat utfall.
Den första redovisningen av detta slag sedan budgetlagen trätt i kraft
gjordes i vårpropositionen 1997. Utskottet noterade då att redovisningen i
propositionen var mycket kortfattad när det gällde uppföljningen av utgiftstak
och utgiftsramar. Uppföljningen av inkomsterna redovisades på en mycket
aggregerad nivå och kommenterades endast i begränsad omfattning i
vårpropositionen (1996/97:FiU20 s. 233-234).
Utskottet utgick i våras ifrån att regeringen kommer att arbeta vidare med
att utveckla formerna för att följa upp statsbudgeten under löpande budgetår
och formerna för hur detta på bästa sätt bör redovisas för riksdagen.
Utskottets önskan har i viss utsträckning uppfyllts. Regeringens uppföljning av
år 1997 i budgetpropositionen är mer fullständig än uppföljningen i
vårpropositionen. Det görs dock på mycket aggregerad nivå, på utgiftsområde re-
spektive inkomsthuvudgrupp samt fem inkomsttitlar.
Som nämnts ovan gör regeringen beträffande två överskridanden bedömningen att
det inte är möjligt att klara finansiering inom respektive anslag eller
utgiftsområde (assistansersättning samt arbetslöshetsersättning). I detta
sammanhang kan det erinras om 42 § budgetlagen:
?Finns det risk för att ett beslutat tak för statens utgifter eller använda
utgiftsramar kommer att överskridas, skall regeringen för att undvika detta
vidta sådana åtgärder som den har befogenhet till eller föreslå riksdagen
nödvändiga åtgärder.?
Utskottet har tidigare ställt sig bakom regeringens strävan att ställa krav
på att varje ytterligare utgift, varje överskridande och varje annan
försvagning av budgeten skall vara fullt ut finansierade (1994/95:FiU20 s. 154,
prop. 1996/97:1 s. 55).
Det är viktigt att dessa riktlinjer följs när den nya processen sätts på
prov. Regeringens agerande lever tyvärr inte upp till de krav som den nya
stramare budgetordningen ställer.
8. Sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1997 (mom. 12) (fp, v, mp, kd)
Anne Wibble (fp), Johan Lönnroth (v), Roy Ottosson (mp) och Mats Odell (kd)
anser
dels att den del av utskottets yttrande under utgiftsområde 6 Totalförsvar som
under rubriken Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst börjar med
?Finansutskottet tillstyrker? och slutar med ?yrkande 21 avstyrks? bort ha
följande lydelse:
Finansutskottet konstaterar i likhet med försvarsutskottet att regeringen,
trots riksdagens upprepade och mycket tydliga uttalanden om principer för och
omfattning av skyddsrumsbyggande, anser sig för myndigheten Statens
räddningsverk kunna redovisa ett budgetöverskridande för 1997 i
storleksordningen 50 miljoner kronor. Detta är ett oacceptabelt åsidosättande
av riksdagens uttalanden.
Det är givet att berörda byggherrar måste ersättas för uppkomna kostnader.
Detta får ske inom ramanslaget genom omdisposition av uppgifter och resurser,
utnyttjande av anslagssparande eller anslagskrediter m.m. Det anförda bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Regeringens förslag till
tilläggsbudget inom utgiftsområde 6 Totalförsvar bör avvisas.
Således avstyrks propositionens yrkande 23 (delvis) medan motion Fi220 (v)
yrkande 21 är tillgodosedd.
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Finansutskottets
sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget börjar med
?Utskottet har i? och slutar med ?hemställan moment 12? bort ha följande
lydelse:
Utskottet har i det föregående tagit ställning till de föreslagna
anslagsförändringarna. Utskottet har avstyrkt regeringens förslag till
anslagsförändringar på utgiftsområde 6 Totalförsvar. I övrigt har regeringens
förslag accepterats. Motion Fi220 (v) yrkande 21 anses tillgodosedd. Motion
Ub811 (m) yrkandena 34 och 35 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande sammanställning av anslag och utgiftsramar på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997
att riksdagen med anledning av proposition 1997/98:1 yrkande 23 och motion
1997/98:Fi220 yrkande 21 och med avslag på motion 1997/98:Ub811 yrkandena
34 och 35 på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997
dels avslår regeringens förslag till anslagsförändringar under
utgiftsområde 6 Totalförsvar och som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om omdisposition och utnyttjande av anslagssparande,
dels i övrigt godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar
ändrade och nya anslag i enlighet med regeringens förslag.
9. Sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1997 (mom. 12) (m)
Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under utgiftsområde 6 Totalförsvar som
under rubriken Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst börjar med
?Finansutskottet tillstyrker? och slutar med ?yrkande 21 avstyrks? bort ha
följande lydelse:
Finansutskottet konstaterar i likhet med försvarsutskottet att regeringen,
trots riksdagens upprepade och mycket tydliga uttalanden om principer för och
omfattning av skyddsrumsbyggande, anser sig för myndigheten Statens
räddningsverk kunna redovisa ett budgetöverskridande för 1997 i
storleksordningen 50 miljoner kronor. Detta är ett oacceptabelt åsidosättande
av riksdagens uttalanden.
Det är givet att berörda byggherrar måste ersättas för uppkomna kostnader.
Detta får ske inom ramanslaget genom omdisposition av uppgifter och resurser,
utnyttjande av anslagssparande eller anslagskrediter m.m. Det anförda bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Regeringens förslag till
tilläggsbudget inom utgiftsområde 6 Totalförsvar bör avvisas.
Således avstyrks propositionens yrkande 23 (delvis) medan motion Fi220 (v)
yrkande 21 är tillgodosedd.
dels att den del av utskottets yttrande under utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning som under rubriken Särskilda utgifter inom universitet
och högskolor m.m (B 45) börjar med ?Finansutskottet tillstyrker? och slutar
med ?yrkande 34 avstyrks? bort ha följande lydelse:
Finansutskottet avstyrker regeringens förslag till ökning av anslaget B 45
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. De åtgärder som
regeringen avser att finansiera med medelstillskottet förefaller vara av den
arten och så utdragna i tiden att det bör vara möjligt att låta dem rymmas inom
de ordinarie anslagen. Även av principiella skäl såvitt avser tekniken att
finansiera förstärkningen av anslaget ställer utskottet sig avvisande till
förslaget. Enligt utskottet förefaller finansieringen konstlad: två år gamla
reservationer/anslagsbehållningar plockas fram för att finansiera påslag på
annat anslag än det/de där medlen ursprungligen anvisades. Med det anförda
tillstyrker finansutskottet motion Ub811 (m) yrkande 35 och avstyrker
regeringens förslag i denna del.
dels att den del av utskottets yttrande under utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning som under rubriken Kostnader för Sveriges medlemskap i
Unesco m.m. (E 1) börjar med ?Finansutskottet tillstyrker? och slutar med
?yrkande 35 avstyrks? bort ha följande lydelse:
Finansutskottet motsätter sig regeringens förslag om ökning av anslaget E 1
Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. och den motsvarande minskningen
av anslaget D 18 Europeisk forskningssamverkan. Utskottet reagerar främst mot
neddragningen av anslaget till Europeisk forskningssamverkan samtidigt som
regeringen i budgetpropositionen föreslår att samma anslag avskaffas i budgeten
för år 1998 och att 77 miljoner kronor sparas på medlen för de kostnader som är
förenade med medlemskap i de berörda internationella organisationerna.
Utskottet tillstyrker med det anförda i motion Ub811 (m) yrkande 35 och
avstyrker regeringens förslag i denna del.
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Finansutskottets
sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget börjar med
?Utskottet har i? och slutar med ?hemställan moment 12? bort ha följande
lydelse:
Utskottet har i det föregående tagit ställning till de föreslagna
anslagsförändringarna. Utskottet har avstyrkt regeringens förslag till
anslagsförändringar på utgiftsområde 6 Totalförsvar.
Vidare har utskottet avstyrkt vissa av regeringens förslag till
anslagsförändringar under utgiftsområde 16. Höjningen av anslaget B 45
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. har avstyrkts. E 1
Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. och den motsvarande minskningen
av anslaget D 18 Europeisk forskningssamverkan har avvisats. I övrigt har
regeringens förslag accepterats. Det sagda innebär att motion Ub811 (m)
yrkandena 34 och 35 tillstyrks. Motion Fi220 (v) yrkande 21 anses tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande sammanställning av anslag och utgiftsramar på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub811 yrkandena 34 och 35
samt med anledning av proposition 1997/98:1 yrkande 23 och motion
1997/98:Fi220 yrkande 21 på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1997
dels avslår regeringens förslag till anslagsförändringar under
utgiftsområde 6 Totalförsvar och som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om omdisposition och utnyttjande av anslagssparande,
dels avslår regeringens förslag till anslagsförändringar avseende anslagen
B 45 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., E 1
Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. samt D 18 Europeisk
forskningssamverkan, samtliga under utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning,
dels avslår regeringens förslag till ändrad ram på utgiftsområde 16,
dels i övrigt godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar
ändrade och nya anslag i enlighet med regeringens förslag.
Särskilda yttranden
1. Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader (m, fp, kd)
Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Anne Wibble (fp), Per Bill (m),
Mats Odell (kd) och Bo Lundgren (m) anför:
Enligt vår uppfattning innebär Riksgäldskontorets möjlighet att ta emot
inlåning på konto från allmänheten i egen regi att konkurrensen på
kreditmarknaden snedvrids. Riksgäldskontoret har en särskilt gynnsam ställning
eftersom det t.ex. slipper att betala avgift till insättningsgarantin. Denna
avgift måste svenska banker erlägga.
Det är inte en statlig myndighets uppgift att agera på en konkurrensutsatt
marknad. Riksgäldskontorets uppgift är att förvalta den svenska statsskulden på
effektivaste och billigaste sätt. Det bör ske en renodling av
Riksgäldskontorets utlåningsverksamhet, där några sparalternativ som skapar en
direkt kundrelation mellan Riksgäldskontoret och allmänheten inte ingår.
2. Regionalpolitiska åtgärder (mom. 6) (c)
Per-Ola Eriksson (c) anför:
Som påpekas i motion A460 (c) är bemyndigandet att disponera ytterligare högst
500 miljoner kronor till regional utveckling välkommet. Jag delar i och för sig
uppfattningen i motionen att medlen bör inriktas på vidareförädling av
skogsprodukter, satsningar inom turismen, landsbygdsutveckling och bya-
utveckling samt på små företags utveckling och utvecklande av tjänsteföretag på
landsbygden. Det är dock mindre lämpligt att riksdagen med hög detaljeringsgrad
fastslår hur medlen skall användas.
3. Djurregister (mom. 11) (c)
Per-Ola Eriksson (c) anför:
Som anförs i motion Jo244 (c) är det angeläget att Sverige fullföljer de beslut
som fattas inom EU för att förbättra djuridentifikationen och därmed underlätta
utvecklingen av ett system för ursprungsmärkning av nötkreatur. I och med att
jordbruket konkurrerar på en gemensam EU-marknad bör finansieringen av systemet
vara likvärdig mellan medlemsstaterna. Enligt uppgift finansieras systemet över
statsbudgeten i vissa länder. Enligt min mening borde detta övervägas även för
Sveriges del. Redan i dag belastas det svenska jordbruket av pålagor som är
större än i omvärlden. Registret bör kunna upprättas till en väsentligt lägre
kostnad. Utredningen om jordbrukets och livsmedelsindustrins expansion och
utveckling presenterar senare sitt betänkande. När detta föreligger bör
regeringen återkomma i frågan.
Konstitutionsutskottets yttrande
1997/98:KU5y
Tilläggsbudget för budgetåret 1997 (prop. 1997/98:1)
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 8 oktober 1997 beslutat bereda bl.a.
konstitutionsutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1997/98:1
Budgetpropositionen för år 1998 (volym 1) vad avser tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1997 (yrkandena 13-23) jämte motioner i de delar
som berör respektive utskotts beredningsområde.
Konstitutionsutskottets yttrande avser yrkande 13 och yrkande 23, i den del
yrkandet rör utgiftsområde 1, samt motion 1997/98:Kr302 (fp) yrkande 4.
Propositionen
I propositionen volym 1, avsnitt 2, yrkande 13 föreslår regeringen att
riksdagen såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997
godkänner det som regeringen förordar om principerna för tillfälligt driftsstöd
(avsnitt 5.2).
I yrkande 23 föreslås att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1997 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya
anslag i enlighet med specifikationen i bifogad tabell. Vad utgiftsområde 1
beträffar föreslås att anslaget D 3 Sametinget höjs med 2 miljoner kr från 10
497 000 kr till 12 497 000 kr.
D 3 Sametinget
Enligt propositionen (volym 1, avsnitt 5.2) har Sametinget sedan starten ansett
sig vara underbudgeterat och har för år 1997 begärt ett tilläggsanslag. Med
anledning härav gav Jordbruksdepartementet Riksrevisionsverket i uppdrag att
göra en analys av Sametingets resursbehov. RRV, som redovisade sitt uppdrag
den 5 augusti 1997, har funnit att Sametingets anslagstilldelning i förhållande
till ålagda uppgifter inte är tillräcklig för innevarande budgetår, utan att
ytterligare ca 2,5 miljoner kronor borde tillskjutas. Beloppet inkluderar dock
ett årligt bidrag om 500 000 kr för nästa val till Sametinget, vilket enligt
regeringen bör anslås först från år 1998. Med beaktande av RRV:s analys
föreslår regeringen att 2 miljoner kronor tillförs anslaget innevarande år.
Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 23 uppförda ramanslaget B 2
Stöd till jordbrukets rationalisering minskas med motsvarande belopp.
E 2 Presstöd
Regeringen föreslår i propositionen att ett tillfälligt driftsstöd införs och
fördelas under åren 1997 och 1998. Enligt propositionen (volym 1, avsnitt 5.2)
har många tidningar med driftsstöd drabbats hårt av upplageminskningarna under
år 1996, bl.a. till följd av att driftsstödets storlek bestäms med utgångspunkt
i upplagans storlek. Det är enligt propositionen stor risk att om inga åtgärder
vidtas flera dagstidningar kommer att hamna i en sådan ekonomisk kris att den
fortsatta utgivningen hotas.
Det tillfälliga driftsstödet skall vara ett bidrag till att lösa de akuta
ekonomiska problem som många tidningar med allmänt driftsstöd har. Stödet skall
lämnas efter ansökan till Presstödsnämnden. Även en tidning som får begränsat
driftsstöd eller driftsstöd i särskilt fall kan lämnas tillfälligt driftsstöd
efter ansökan. Detsamma skall gälla för elektroniskt distribuerade
dagstidningar. En dagstidning som får reducerat driftsstöd är inte berättigad
till tillfälligt driftsstöd.
Det är regeringens uppgift att besluta om fördelningen av det tillfälliga
driftsstödet för olika dagstidningskategorier. Presstödsnämnden skall besluta
om stöd till enskilda tidningsföretag. Beloppen grundar sig på
Presstödsnämndens beräkningar och är inte beroende av hur stor upplaga
tidningen har. Skälet för detta är att en tidnings kostnader för att vända en
negativ upplagetrend inte nödvändigtvis hänger samman med storleken på den
totala upplagan. Ett annat skäl är att stödformen är tillfällig och att
pengarna skall kunna utbetalas så snart som möjligt. Administrationen kring
utbetalningarna bör därför begränsas.
Stödet får uppgå till totalt högst 52 miljoner kronor under åren 1997 och
1998 och skall finansieras inom nuvarande anslag för presstödet.
I propositionen redovisar regeringen närmare efter vilka principer och med
vilka belopp fördelningen av det tillfälliga driftsstödet avses ske (volym 1,
avsnitt 5.2 s. 108-109).
Motionen
I motion 1997/98:Kr302 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas avslag på
regeringens förslag på tilläggsbudgeten om tillfälligt driftsstöd för åren 1997
och 1998 (yrkande 4). Folkpartiet liberalerna delar inte regeringens
uppfattning att det hårdnande medieklimatet under 1996 givit anledning till att
nu tillfälligt öka presstödet. I ett annat yrkande i samma motion föreslås att
en avveckling av presstödet inleds genom att anslaget E 1 minskas med 300
miljoner för 1998 (yrkande 3, vilket behandlas i utskottets betänkande
1997/98:KU1).
Utskottets bedömning
Utskottet har inga invändningar mot förslaget att anvisa ytterligare medel till
anslaget D 3 Sametinget. Utskottet tillstyrker alltså att riksdagen beslutar
att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997 öka det under
utgiftsområde 1 anvisade ramanslaget D 3 Sametinget med 2 miljoner kronor.
Utskottet delar vidare regeringens bedömning att de sjunkande upplagorna inom
dagspressen de senaste åren är ett hot mot en bibehållen mångfald och försvårar
anpassningen till de nya förutsättningarna på medieområdet. Utskottet
tillstyrker därför att riksdagen godkänner det som regeringen i
budgetpropositionen förordar om principerna för ett tillfälligt driftsstöd till
dagspressen (volym 1, avsnitt 5.2) och avstyrker motion Kr302 (fp) yrkande 4.
Som regeringen föreslår bör det tillfälliga presstödet finansieras inom
nuvarande anslag för presstödet.
Stockholm den 23 oktober 1997
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina
Rönnung (s), Anders Björck (m), Axel Andersson (s), Widar Andersson (s), Barbro
Hietala Nordlund (s), Birgitta Hambraeus (c), Jerry Martinger (m), Mats
Berglind (s), Kenneth Kvist (v), Frank Lassen (s), Inger René (m), Peter
Eriksson (mp), Bo Könberg (fp), Nikos Papadopoulos (s) och Nils Fredrik
Aurelius (m).
Avvikande mening
Birgit Friggebo (fp), Anders Björck (m), Jerry Martinger (m), Inger René (m),
Bo Könberg (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser att det avsnitt under
rubriken Utskottets bedömning som börjar med ?Utskottet delar? och slutar med
?Kr302 (fp) yrkande 4? bort ha följande lydelse:
Utskottet har den principiella uppfattningen att en avveckling av presstödet
bör inledas, bl.a. eftersom det som allt branschstöd har snedvridande effekter
och motverkar nödvändiga rationaliseringsåtgärder. Utskottet delar följaktligen
inte regeringens uppfattning att presstödet nu tillfälligt bör öka. Utskottet
tillstyrker motion Kr302 (fp) yrkande 4 och avstyrker regeringens förslag till
principer för ett tillfälligt driftsstöd.
Utrikesutskottets yttrande
1997/98:UU2y
Tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997
Till finansutskottet
Finansutskottet har genom beslut den 8 oktober 1997 berett övriga utskott
tillfälle att avge yttrande över proposition 1997/98:1 Budgetpropositionen för
år 1998 (volym 1) i vad avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1997 jämte motioner i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde.
Utrikesutskottet berörs, vad avser tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1997, av propositionens yrkande 14, enligt vilket regeringen
föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för vissa länder fastställa
utgiftsramen till fem gånger landramen för budgetåret 1995/96 omräknat på 12-
månadersbasis (propositionens avsnitt 5.6).
Inga motioner har väckts med anledning av propositionens förslag i denna del.
Propositionen
I sitt förslag till tilläggsbudget för budgetåret 1997 anför regeringen vad
avser utgiftsområde 7 Internationellt bistånd följande.
För att understryka långsiktigheten i Sveriges utvecklingssamarbete kan
regeringen med stöd av ett generellt bemyndigande från riksdagen bemyndiga
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) att göra utfästelser
om fleråriga insatser i programländer för vilka landstrategier eller
motsvarande fastställts. I syfte att minska reservationerna i det bilaterala
biståndet, har för budgetåret 1997 landramarna för vissa programländer sänkts.
Detta påverkar utfästelseutrymmet och har i vissa fall lett till att summan av
gjorda åtaganden kommit att överstiga utfästelseramen om fem gånger gällande
landram.
Regeringen föreslår därför ett bemyndigande att för vissa länder fastställa
utfästelseramen till fem gånger landramen för budgetåret 1995/96 omräknad på
12-månadersbasis (prop. 1997/98:1, volym 1, yrkande 14).
Utskottets överväganden
Enligt utskottets uppfattning bör det oavsiktligt uppkomna problem som påpekas
i propositionen åtgärdas. Regeringen bör därför bemyndigas att under budgetåret
1997 för de programländer som för budgetåret 1997 tillfälligt fått sänkta
landramar fastställa en utfästelseram upp till fem gånger landramen för
budgetåret 1995/96 omräknad på 12-månadersbasis.
Stockholm den 23 oktober 1997
På utrikesutskottets vägnar
Viola Furubjelke
I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Inga-Britt Johansson (s), Nils T
Svensson (s), Berndt Ekholm (s), Inger Koch (m), Urban Ahlin (s), Helena
Nilsson (c), Carina Hägg (s), Bertil Persson (m), Karl-Göran Biörsmark (fp),
Tone Tingsgård (s), Eva Zetterberg (v), Agneta Brendt (s), Lars Hjertén (m),
Bodil Francke Ohlsson (mp), Ingrid Näslund (kd) och Sonia Karlsson (s).
Försvarsutskottets yttrande
1997/98:FöU2y
Tilläggsbudget för 1997
Till finansutskottet
Regeringen
Regeringen föreslår i proposition 1997/98:1 att ramanslaget B 3 Funktionen
befolkningsskydd och räddningstjänst inom utgiftsområde 6 Totalförsvar ökas med
50 miljoner kronor för budgetåret 1997. För att finansiera ökningen inom
utgiftsområdets ram föreslår regeringen att ramanslaget A 1 Försvarsmakten
minskas med motsvarande belopp.
Under förra budgetåret kom det under fjärde huvudtiteln uppförda
förslagsanslaget D 2 Skyddsrum m.m. - som totalt uppgick till drygt 681
miljoner kronor - att underförbrukas med ca 130 miljoner kronor. Skälet
härtill var att skyddsrumsbyggandet i kommunerna inte påbörjats i den
utsträckning som planerats, varför betalningsutfallet kommer att ske under
innevarande och kommande budgetår.
Eftersom anslaget D 2 Skyddsrum m.m. var uppfört som ett förslagsanslag har
underförbrukningen inte kunnat föras över till innevarande års ramanslag B 3
Befolkningsskydd och räddningstjänst. Därför bör, enligt regeringens mening,
årets ramanslag B 3 Befolkningsskydd och räddningstjänst ökas med 50 miljoner
kronor. För budgetåret 1998 föreslår regeringen att ytterligare 30 miljoner
kronor tillförs samma anslag och för budgetåret 1999 ytterligare 40 miljoner
kronor för ändamålet.
Motionen
I partimotion FiU220, yrkande 21, anser Vänsterpartiet att byggandet av
skyddsrum bör minska. Någon anledning att anslå ytterligare medel finns inte.
Även i år torde skyddsrumsbyggandet i kommunerna, liksom tidigare, inte ha
påbörjats i den utsträckning som planerats. Detta bekräftas av att prognosen
för budgetåret 1997 visar på ett anslagssparande om ca 82 miljoner kronor för
skyddsrumsbyggandet. Årets anslag behöver därför enligt Vänsterpartiet helt
enkelt inte ökas.
Utskottet
Utskottet har under de tre senaste riksmötena uttalat sig om behovet av
ändrade principer för skyddsrumsbyggandet och hur detta skall finansieras.
Ett tydligare hänsynstagande till det lokala behovet av skyddsrum - eller andra
former av skyddade utrymmen - har varit utskottets strävan för att utformningen
av det fysiska skyddet inom befolkningsskyddet skall kunna göras effektivare
och billigare i fred. Utskottet har genomgående strävat efter att på sikt kunna
sänka utgifterna för skyddsrumsbyggandet för att inom planeringsramen för
civilt försvar kunna föra över medel till andra mer angelägna ändamål. Detta
framstår i dag som rimliga åtgärder med hänsyn till den säkerhetspolitiska
situationen som motiverat sänkta utgifter för totalförsvaret.
Genom ett tillkännagivande i försvarsbeslutets första etapp hösten 1995
(1995/96:FöU1) efterfrågade riksdagen sålunda - bl.a. efter förslag av
Riksdagens revisorer - en översyn av de riktlinjer som ligger till grund för
skyddsrumsbyggandet, liksom av principerna för finansieringen.
I samband med 1996 års försvarsbeslut redovisade regeringen i proposition
1996/97:4 Totalförsvar i förnyelse - etapp 2 ett stort antal åtgärder som
vidtagits i olika avseenden för att koncentrera skyddsrumsbyggandet till de
mest utsatta områdena, begränsa behovet i övrigt samt för att förbilliga
utgifterna. Regeringen framhöll emellertid att den inte kommit till någon
lösning med de olägenheter som påtalats av Riksdagens revisorer vad avser
bemyndigandesystemet. Regeringen ansåg också att nuvarande finansieringssystem
borde ersättas med ett annat. Investeringslån i Riksgäldskontoret hade
övervägts men visat sig inte vara en framkomlig väg. Regeringen anmälde att den
avsåg att vidare studera möjligheterna att utveckla ett finansieringssystem som
medför att statens kostnader för skyddsrumsbyggande blir jämnare fördelade över
tiden och mindre känsliga för förändringar i byggkonjunkturen än vad som är
fallet med nuvarande system.
Vid behandlingen av innevarande års budget (1996/97:FöU1 s. 177) för
ramanslaget B 3 Befolkningsskydd och räddningstjänst erfor utskottet att
resurserna för skyddsrumsbyggandet beräknades till 232 miljoner kronor och för
ledningsplatser till 110 miljoner kronor.
Den bemyndiganderam om 400 miljoner kronor som regeringen begärde - och
riksdagen beviljade - för 1997 skulle enligt vad utskottet inhämtat från
Försvarsdepartementet och Statens räddningsverk motsvara ett framtida
anslagsbehov om ca 240 miljoner kronor för skyddsrum och ca 110 miljoner
kronor för ledningsplatser.
Riksdagen har för innevarande budgetår sålunda anvisat knappt 1 142 miljoner
kronor totalt för funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst. Som en del
av ramanslaget för detta ändamål har regeringen i regleringsbrev till Statens
räddningsverk i december 1996 anvisat drygt 232 miljoner kronor för skyddsrum.
I tilläggsbudgetförslaget för 1997 anmäler regeringen att behovet av medel
för att betala byggherrarna kostnaderna för skyddsrum bedöms komma att uppgå
till ca 280 miljoner kronor, dvs. 50 miljoner kronor mer än beräknat. För
budgetåren 1999 och 2000 beräknar regeringen att utgifterna för ändamålet ökat
med 30 respektive 40 miljoner kronor mer än ursprungligen planerat.
Utskottet konstaterar ånyo bristerna i systemet med att styra
skyddsrumsbyggandet och svårigheterna att budgetera statens kostnader så att
dessa kommer i samklang med de anslag som riksdagen anvisar. De problem i
sammanhanget som regeringen, Riksdagens revisorer samt utskottet pekat på
kvarstår uppenbarligen. Det regelverk som gällde för det tidigare tillämpade
förslagsanslaget medgav att stora fluktuationer i statens betalningar kunde
hanteras av regeringen och Statens räddningsverk.
Skyddsrumsutgifterna har numera inordnats i ett gemensamt ramanslag för
funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst. Genom den nya budgetlagens
tillkomst måste ett eventuellt överskridande underställas riksdagens prövning.
Enligt utskottets mening väcker det nu aktuella fallet även den principiella
frågan huruvida utgiftsförändringar (underskridanden och överskridanden) för
olika verksamheter inom ramanslag under ett genomförandeår skall hanteras av
regeringen eller myndigheten, i detta fallet Statens räddningsverk, inom
funktionens samlade ram, eller om ett överskridande skall finansieras genom
omfördelning inom hela utgiftsområde 6 Totalförsvar. En hantering inom
ramanslaget skulle t.ex. kunna ske genom omdisposition av uppgifter och
resurser, utnyttjandet av anslagssparande och anslagskrediter m.m.
Det är utskottets principiella uppfattning att verksamheterna måste inriktas,
styras och följas upp av regeringen, och enligt dess uppdrag av myndigheterna,
utgående från de anslagsmedel som riksdagen anvisar. Såvitt utskottet kan
bedöma, har det nuvarande systemet för styrning, budgetering och finansiering
av skyddsrumsbyggandet inte den precision som de nya principerna och
bestämmelserna för budgetering och anslagstilldelning ställer krav på. Arbetet
med att utarbeta ett nytt och bättre fungerande system måste sålunda drivas
vidare med stor skyndsamhet.
Enligt vad utskottet särskilt inhämtat saknas i praktiken förutsättningar att
nu omdisponera medel och omplanera verksamheten inom anslaget B 3
Befolkningsskydd och räddningstjänst så att ett anslagsöverskridande kan
undvikas. Riksdagens beslut om avslag skulle komma för sent för att kunna
åtgärdas. Konsekvenserna för övriga verksamheter inom funktionen skulle vid en
sådan åtgärd bli för omfattande. Utskottet föreslår därför att riksdagen
beviljar den begärda höjningen av anslaget och att detta finansieras genom en
motsvarande minskning av ramanslaget A 1 Försvarsmakten.
Om riksdagen beslutar i enlighet med vad utskottet nu förordat, avser
utskottet att vid sin behandling av budgeten för år 1998 föreslå att anslaget
A 1 Försvarsmakten tillförs 50 miljoner kronor som finansieras genom en
motsvarande minskning av anslaget B 3 Funktionen Befolkningsskydd och
räddningstjänst. Därmed blir finansieringen neutral mellan de bägge anslagen -
och berörda myndigheter - under de två budgetåren 1997 och 1998. Motion Fi220,
yrkande 21, bör därför inte bifallas av riksdagen.
Behovet av en fortsatt intensifierad översyn av riktlinjerna för
skyddsrumsbyggandet och dess finansiering framstår som uppenbart. Vad
utskottet nu har anfört om en översyn bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Stockholm den 23 oktober 1997
På försvarsutskottets vägnar
Arne Andersson
I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Sven Lundberg (s), Iréne Vestlund
(s), Christer Skoog (s), Henrik Landerholm (m), Karin Wegestål (s), Ola Rask
(s), My Persson (m), Lennart Rohdin (fp), Birgitta Gidblom (s), Jan Jennehag
(v), Olle Lindström (m), Annika Nordgren (mp), Åke Carnerö (kd), Jörgen Persson
(s), Ulf Kero (s) och Erik Arthur Egervärn (c).
Avvikande mening
Arne Andersson (m), Henrik Landerholm (m), My Persson (m), Lennart Rohdin (fp),
Jan Jennehag (v), Olle Lindström (m), Annika Nordgren (mp) och Åke Carnerö (kd)
anför:
Vi konstaterar i likhet med utskottet att regeringen, trots utskottets
upprepade och mycket tydliga uttalanden om principer för och omfattning av
skyddsrumsbyggande, anser sig för myndigheten Statens räddningsverk kunna
redovisa ett budgetöverskridande för 1997 i storleksordningen 50 miljoner
kronor. Detta är ett oacceptabelt åsidosättande av utskottets och riksdagens
uttalanden.
Det är givet att berörda byggherrar måste ersättas för uppkomna kostnader.
Detta får ske inom ramanslaget genom omdisposition av uppgifter och resurser,
utnyttjande av anslagssparande eller anslagskrediter m.m. Det anförda bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Regeringens förslag till
tilläggsbudget bör således avvisas.
Kulturutskottets yttrande
1997/98:KrU2y
Tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 8 oktober 1997 beslutat att bereda kulturutskottet
tillfälle att avge yttrande över proposition 1997/98:1 Budgetpropositionen för
år 1998 (finansplan m.m.) jämte motioner, i vad avser tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1997 i de delar som berör utskottets
beredningsområde.
Kulturutskottet yttrar sig i det följande över
dels propositionens förslag till tilläggsbudget avsnitt 5.13 Utgiftsområde 17
Kultur, medier, trossamfund och fritid om bemyndigande för regeringen att
överta Kungliga Dramatiska Teatern AB:s lån i Riksgäldskontoret,
dels motion 1997/98:Kr305 (fp) yrkande 3.
Utskottet
Regeringens förslag
Regeringen redovisar att Kungl. Dramatiska Teatern AB (Dramaten) - efter
riksdagens beslut i frågan under hösten 1996 och regeringens bemyndigande till
Riksgäldskontoret den 20 februari 1997 - har ett lån i Riksgäldskontoret på 25
miljoner kronor. Detta lån ersätter Dramatens tidigare lån i Östgötabanken.
Lånet i Riksgäldskontoret skall återbetalas med 5 miljoner kronor årligen under
åren 1998-2000 och med 10 miljoner kronor under år 2001.
Dramatens bokslut per den 31 december 1996 visade en förlust på ca 24,3
miljoner kronor. Eftersom det egna kapitalet uppgick till 60 000 kr har frågan
om likvidation av bolaget uppkommit. Vid bolagsstämma den 14 april 1996
redogjorde ägaren (staten) för sin avsikt att skjuta till ett villkorat
aktieägartillskott inom åtta månader och att lämna förslag till höstriksdagen.
Bolagsstämman beslöt efter denna redogörelse att inte försätta bolaget i
likvidation.
Regeringen anför i proposition 1997/98:1 att en lämplig form för
ägartillskott är att staten övertar Dramatens lån på 25 miljoner kronor i
Riksgäldskontoret. Riksdagen föreslås därför bemyndiga regeringen att få överta
lånet. Regeringens utgångspunkt för förslaget är att övertagandet av Dramatens
lån inte skall innebära någon ökad belastning på statsbudgeten. Statens
utgifter för räntor och amorteringar avses bli finansierade genom avräkning på
statsbidraget till Dramaten.
Motionsförslag
Enligt motion Kr305 (fp) bör riksdagen avslå regeringens förslag om
bemyndigande att få överta Dramatens lån på 25 miljoner kronor i
Riksgäldskontoret (yrkande 3). Motionärerna anser att regeringens förslag inte
innebär ett reellt ägartillskott, eftersom avräkning avses göras på anslaget
till Dramaten under kommande budgetår motsvarande amorteringar och
räntebetalningar. Motionärerna föreslår att riksdagen vid behandlingen av
statsbudgeten för budgetåret 1998 skall anvisa 25 miljoner kronor som ett
engångsbelopp så att Dramatens lån kan betalas (yrkande 4). Någon avräkning bör
inte göras på kommande års anslag.
Kulturutskottets bedömning
Kulturutskottet anser att riksdagen - i enlighet med regeringens nu aktuella
förslag för budgetåret 1997 - bör bemyndiga regeringen att överta Dramatens lån
på 25 miljoner kronor i Riksgäldskontoret. Finansutskottet bör således
tillstyrka regeringens förslag och avstyrka yrkande 3 i motion Kr305. Frågan om
storleken på statsbidraget till Dramaten för budgetåret 1998 kommer
kulturutskottet att behandla senare under hösten i sitt betänkande 1997/98:
KrU1. Då kommer även de frågor som tas upp i motion Kr305 yrkande 4 att
behandlas.
Stockholm den 21 oktober 1997
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit
Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Lennart Fridén (m),
Marianne Andersson (c), Monica Widnemark (s), Jan Backman (m), Carl-Johan
Wilson (fp), Agneta Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Annika Nilsson
(s), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kd), Lena Klevenås (s) och Elizabeth
Nyström (m).
Avvikande mening
Carl-Johan Wilson (fp) anser att avsnittet Kulturutskottets bedömning bort ha
följande lydelse:
Kulturutskottet anser att finansutskottet i enlighet med motion Kr305 (fp)
yrkande 3 bör avstyrka regeringens förslag om bemyndigande för regeringen att
överta Dramatens lån på 25 miljoner kronor i Riksgäldskontoret. Regeringens
förslag innebär inte ett reellt ägartillskott, eftersom avräkning avses göras
på anslaget till Dramaten under kommande budgetår motsvarande amorteringar och
räntebetalningar. Kulturutskottet delar motionärernas uppfattning att det
ägartillskott som ägarrepresentanten aviserade vid Dramatens bolagsstämma i
stället borde ha formen av ett engångsvis anvisat bidrag om 25 miljoner kronor
för betalning av lånet. Frågan om storleken på statsbidraget till Dramaten för
budgetåret 1998 kommer att behandlas senare under hösten i kulturutskottets
betänkande 1997/98:KrU1.
Utbildningsutskottets yttrande
1997/98:UbU3y
Tilläggsbudget
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 8 oktober 1997 berett utbildningsutskottet tillfälle
att avge yttrande över proposition 1997/98:1 Budgetpropositionen för år 1998
(volym 1) i vad avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997
(yrkandena 13-23) jämte motioner i de delar som berör utskottets
beredningsområde.
Utbildningsutskottet behandlar i det följande berörd del av yrkande 23 i
propositionen jämte yrkandena 34 och 35 i motion 1997/98:Ub811, vilka två
yrkanden av kammaren har remitterats till finansutskottet.
Regeringens förslag
B 45 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.
Regeringen föreslår att anslaget ökas med 159 500 000 kr. Av dessa avser 43
miljoner kronor en kompensation för en på annat ställe i budgetpropositionen
föreslagen besparing år 1998 på samma belopp. Anslaget bör tillföras, föreslås
det vidare, 97,4 miljoner kronor för att användas för uppbyggnad av högskolorna
på Gotland och Södertörn och i Malmö, m.m., under budgetåren 1997-1999. För
kvalitetsarbete m.m. med anledning av utbyggnaden av högskolan föreslås att
anslaget tillförs 19,1 miljoner kronor.
Finansiering av medelstillskottet föreslås ske genom att
reservatioer/anslagsbehållningar från äldre anslag (budgetåret 1995/96) dras
in.
C 3 Centrala studiestödsnämnden, C 1 Högskoleverket
Regeringen föreslår att anslaget till Centrala studiestödsnämnden ökas med 22
miljoner kronor med anledning av ökad arbetsbörda och för att täcka ackumulerat
underskott inom återbetalningsverksamheten.
Finansiering föreslås ske genom att Högskoleverkets anslag minskas med 22
miljoner kronor.
E 1 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m., D 18 Europeisk
forskningssamverkan
Regeringen föreslår att anslaget till kostnaderna för medlemskapet i Unesco
ökas med 10 miljoner kronor för att täcka beräknade kostnader för en konferens
om kultur, politik och utveckling under våren 1998.
Finansiering föreslås ske genom att anslaget för Europeisk
forskningssamverkan minskas med motsvarande belopp (10 miljoner kronor).
Motionen
I motion 1997/98:Ub811 (m) yrkandena 34 och 35 föreslås att riksdagen skall
avslå regeringens förslag om anvisning av ytterligare medel under anslagen B 45
och E 1. Det finns ingen motivering till yrkandena.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag att öka de tre anslagen
som nu är i fråga. Liksom regeringen finner utskottet det t.ex. angeläget att
uppbyggnaden av tre nya högskolor på Gotland och Södertörn samt i Malmö får en
tillfredsställande finansiering. Lika angeläget finner utskottet det vara att
kvalitetsarbetet - mot bakgrund av den pågående utbyggnaden av högskolan -
tillförs resurser. När det gäller finansieringen av kostnaderna för den
planerade konferensen om kultur, politik och utveckling har utskottet inhämtat
att den föreslagna överföringen av medel från anslaget Europeisk
forskningssamverkan inte innebär negativa konsekvenser för verksamheten. De
aktuella medlen är avsedda för eventuella ökade utgifter för medlemsbidrag i
vissa internationella forskningsorganisationer i samband med t.ex.
valutafluktuationer.
Med hänvisning till vad utbildningsutskottet här har anfört bör
finansutskottet tillstyrka regeringens samtliga förslag såvitt avser anslagen B
45 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., C 3 Centrala studie-
stödsnämnden, C 1 Högskoleverket, E 1 Kostnader för Sveriges medlemskap i
Unesco m.m. samt D 18 Europeisk forskningssamverkan. Finansutskottet bör
därjämte avstyrka bifall till motion 1997/98:Ub811 yrkandena 34 och 35.
Stockholm den 23 oktober 1997
På utbildningsutskottets vägnar
Beatrice Ask
I beslutet har deltagit: Beatrice Ask (m), Bengt Silfverstrand (s), Eva
Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c),
Torgny Danielsson (s), Ulf Melin (m), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig
(v), Majléne Westerlund Panke (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude
(mp), Inger Davidson (kd), Nalin Baksi (s), Nils-Erik Söderqvist (s) och Ola
Ström (fp).
Avvikande mening
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m)
anför:
Vi föreslår att finansutskottet skall avstyrka regeringens förslag till ökning
av anslaget B 45 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. De
åtgärder som regeringen avser att finansiera med medelstillskottet förefaller
vara av den arten och så utdragna i tiden att det bör vara möjligt att låta dem
rymmas inom de ordinarie anslagen. Även av principiella skäl såvitt avser
tekniken att finansiera förstärkningen av anslaget ställer vi oss avvisande
till förslaget. Enligt vårt sätt att se förefaller finansieringen konstlad: två
år gamla reservationer/anslagsbehållningar plockas fram för att finansiera
påslag på annat anslag än det/de där medlen ursprungligen anvisades. Med det
anförda bör finansutskottet tillstyrka yrkande 34 i motion 1997/98:Ub811.
Även när det gäller ökningen av anslaget E 1 Kostnader för Sveriges
medlemskap i Unesco m.m. och den motsvarande minskningen av anslaget D 18
Europeisk forskningssamverkan motsätter vi oss regeringens förslag. Här
reagerar vi främst mot neddragningen av anslaget till Europeisk
forskningssamverkan samtidigt som regeringen i budgetpropositionen föreslår att
samma anslag avskaffas i budgeten för år 1998 och att 77 miljoner kronor sparas
på medlen för de kostnader som är förenade med medlemskap i de berörda
internationella organisationerna (utg.omr. 16 s. 172). Finansutskottet bör med
hänvisning till vad vi här anfört tillstyrka även yrkande 35 i motion
1997/98:Ub811.
Jordbruksutskottets yttrande
1997/98:JoU2y
Tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 8 oktober 1997 berett övriga utskott tillfälle att avge
yttrande över proposition 1997/98:1 Budgetpropositionen för år 1998 i vad avser
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997 (yrkandena 13-23) jämte
motioner, allt i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde.
Jordbruksutskottet behandlar i yttrandet de förslag i propositionen som avser
tilläggsbudget för utgiftsområdena 20 (Allmän miljö- och naturvård) och 23
(Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar). Regeringens förslag i
dessa delar omfattas av yrkandena 21-23 jämte bifogad tabell över ändrade ramar
för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag för budgetåret 1997.
Utskottets kommentarer avser i första hand två anslag, nämligen A 11
Utbildning och information om miljöbalken (nytt anslag under utgiftsområde 20)
och B 18 Djurregister (nytt anslag under utgiftsområde 23).
De motioner/motionsyrkanden som redovisas nedan överlämnas till
finansutskottet för beredning.
Motioner
1997/98:Jo216 av Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
den nya djurdatabasen.
1997/98:Jo218 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om djurdatabasen.
1997/98:Jo223 av Patrik Norinder (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansiering av s.k. kopass.
1997/98:Jo230 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att lantbrukarna ej skall belastas med kostnader för hållande av
register föranledda av EU-krav,
1997/98:Jo244 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om djurregister.
Utskottet
Utgiftsområde 20
Regeringen föreslår bl.a. ett nytt reservationsanslag, A 11 Utbildning och
information om miljöbalken, som uppgår till 8 000 000 kr, för innevarande
budgetår. Utskottet noterar att regeringen den 3 april 1997 beslutade om en
lagrådsremiss med förslag till miljöbalk. Lagrådet avgav yttrande den 30
september 1997. Yttrandet är omfattande och innehåller flera invändningar
rörande bl.a. rättsliga och organisatoriska frågor i samband med
miljöbalksförslaget. Enligt uppgift från Miljödepartementet är det alltjämt
regeringens avsikt att en proposition i ämnet skall framläggas för riksdagen i
december 1997. En särskild kommitté har nyligen tillkallats med uppdrag att
ansvara för att den utbildning som föranleds av att miljöbalken träder i kraft
genomförs i sådan tid och på sådant sätt att förutsättningar skapas för att
miljöbalkens mål skall kunna uppnås (dir. 1997:110).
I likhet med regeringen anser utskottet det angeläget att insatser för
utbildning och information angående miljöbalken kan planeras i god tid före
ikraftträdandet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i denna del. Det får
förutsättas att den aviserade propositionen framläggs utan ytterligare
dröjsmål och att förslaget kan resultera i att en ny miljöbalk antas av
riksdagen inom en nära framtid.
Utskottet tillstyrker även övriga regeringsförslag under utgiftsområde 20.
Utgiftsområde 23
Regeringen föreslår att ett nytt ramanslag, B 18 Djurregister, som uppgår till
10 000 000 kr, anvisas för budgetåret 1997. Vidare föreslås att riksdagen
godkänner vad regeringen anfört om avgifter för att täcka kostnader som är
förenade med ett system för identifiering och registrering av nötkreatur enligt
rådets förordning (EG) nr 820/97. Förordningen innebär att medlemsländerna i EU
skall införa ett system för identifiering och registrering av nötkreatur på
produktionsstadiet. Dessutom skall det inrättas ett särskilt system för
märkning av nötkött i försäljningsledet. I ett första steg skall en databas
över samtliga djurbesättningar och enskilda djur upprättas där man även skall
kunna följa förflyttningar av djur mellan besättningar. Databasen skall vara i
funktion senast den 31 december 1997 och administreras av Statens jordbruksverk
i samarbete med Svensk husdjursskötsel.
Regeringen framhåller att upprättandet av den nationella databasen kommer att
innebära kostnader av engångskaraktär. Kostnaden för vissa investeringar har
beräknats uppgå till ca 10 miljoner kronor. Till detta kommer driftskostnader
som beräknas uppgå till ca 35 miljoner kronor per år. Enligt den ovan angivna
förordningen får kostnaderna täckas med avgifter. Regeringen föreslår att så
sker och att Jordbruksverket bemyndigas att ta ut avgiften. Avgiftsintäkterna
tillsammans med EG:s medfinansiering beräknas ge full kostnadstäckning.
Fem motioner från allmänna motionstiden innehåller kritiska synpunkter på
förslaget om avgiftsfinansiering av det nya djurregistret. Enligt motion Jo216
(m) är det orimligt att Sverige finansierar djurdatabasen med avgifter från
djurägarna. I motion Jo218 (m) yrkas ny prövning av djurdatabasens uppbyggnad,
organisation och finansiering (yrkande 5). I motion Jo223 (m) anförs att det är
oacceptabelt att en regionalpolitisk satsning övervältras på Sveriges djurägare
(yrkande 2). Liknande synpunkter framförs även i kd-motionen Jo230 yrkande 9. I
motion Jo244 (c), yrkande 3, anförs bl.a. att den föreslagna kostnadsnivån är
för hög och bör understiga 35 miljoner kronor. Regeringen bör snarast redovisa
utformningen av organisationen och återkomma till riksdagen med ett
helhetsgrepp kring frågan. Motionärerna erinrar om att flera andra EU-länder
ämnar finansiera kostnaderna via statsbudgeten. En sådan lösning bör övervägas
även för Sveriges del.
Utskottet får anföra följande. Som framgår av regeringens redovisning ger den
aktuella rådsförordningen möjlighet för medlemsländerna att ta ut avgifter av
djurhållarna för att täcka kostnaderna för systemet för identifiering och
registrering av nötkreatur. Närmare bestämmelser härom finns i artiklarna 2, 3
och 9 i förordningen. Av främst statsfinansiella skäl tillstyrker utskottet
regeringens förslag om avgiftsfinansiering. I enlighet med ett förslag som
framförts under hand från Jordbruksdepartementet föreslår utskottet att
riksdagsbeslutet i denna del (se yrkande 22 i regeringens förslag till till
riksdagsbeslut) formuleras på följande sätt:
/att riksdagen/ bemyndigar regeringen att besluta föreskrifter om avgifter för
att täcka de kostnader som är förenade med systemet för identifiering och
registrering av nötkreatur enligt rådets förordning (EG) nr 820/97 av den 21
april 1997 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av
nötkreatur och om märkning av nötkött och nötköttsprodukter samt medger att
regeringen överlåter åt förvaltningsmyndighet att besluta sådana föreskrifter.
I enlighet härmed avstyrker utskottet de ovan redovisade motionerna.
Utskottet tillstyrker övriga förslag om tilläggsanslag m.m. under
utgiftsområde 23 med följande kommentarer. Under anslaget E 5 Bekämpande av
smittsamma husdjurssjukdomar, som föreslås ökat med 36 000 000 kr, hänvisar
regeringen till finansiering genom inleverans av medel från lagringsavgiften på
socker och ris uppgående till 28 450 000 kr. Utskottet vill för sin del
framhålla att lageravgiften redovisas som en intäktspost i statsbudgeten under
inkomsttitel 2811. Lageravgiften är således en skatt, och den är inte
specialdestinerad för något särskilt ändamål på statsbudgetens utgiftssida. När
avgiften infördes var syftet bl.a. att motverka spekulation inför Sveriges
inträde i EU och att avgiftsbelägga vinster som uppstod i samband med inträdet.
Vidare skulle avgiften täcka eventuella kostnader för onormalt stora lager (se
1994/95:JoU11 och 1994/95:JoU17).
Stockholm den 23 oktober 1997
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Kaj Larsson
(s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Carl G Nilsson
(m), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva
Björne (m), Lennart Brunander (c), Michael Hagberg (s), Berndt Sköldestig (s),
Ola Sundell (m), Lennart Fremling (fp) och Marianne Samuelsson (mp).
Avvikande meningar
1. Avgiftstäckning av kostnader för djurregistret
Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson, Eva Björne och Ola Sundell (alla m) anför:
Vi delar de synpunkter som framförs i motionerna från (m) och (kd) och i viss
mån även i centermotionen Jo244. Det är enligt vår mening inte rimligt att
Sverige finansierar ett obligatoriskt registreringssystem med avgifter från
djurägarna. Dessa avgifter kommer att förstärka den snedvridning av
konkurrensen som redan föreligger inom EU på grund av högre skatter och
avgifter av olika slag på den svenska jordbruksnäringen. Från näringens sida
har framhållits att verksamheten kan bedrivas till betydligt lägre kostnad än
35 miljoner kronor om året. Vi anser därför att en ny prövning måste göras
beträffande djurdatabasens uppbyggnad, organisation och finansiering.
Finansutskottet bör avstyrka regeringens förslag om avgiftsfinansiering
(yrkande 22) och föreslå ett tillkännagivande med ovan angiven innebörd med
anledning av motionerna Jo216, Jo218 yrkande 5, Jo223 yrkande 2 och Jo230
yrkande 9.
2. Avgiftstäckning av kostnader för djurregistret
Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför:
Som anförs i motion Jo244 är det angeläget att Sverige fullföljer de beslut som
fattas inom EU för att förbättra djuridentifikationen och därmed underlätta
utvecklingen av ett system för ursprungsmärkning av nötkreatur. I och med att
jordbruket konkurrerar på en gemensam EU-marknad bör finansieringen av systemet
vara likvärdig mellan medlemsstaterna. Enligt uppgift finansieras systemet över
statsbudgeten i vissa länder. Detta borde övervägas även för Sveriges del.
Redan i dag belastas det svenska jordbruket av pålagor som är större än i
omvärlden. Dessutom är den föreslagna kostnadsnivån för organisationen enligt
vår mening för hög. Närmare uppgifter om hur verksamheten skall organiseras
saknas i propositionen, vilket vi anser anmärkningsvärt. Regeringen bör snarast
redovisa hur organisationen av djurregistret skall utformas. Kostnaderna bör
understiga de av regeringen angivna 35 miljoner kronorna. Det är olämpligt att
belasta näringen med ytterligare avgifter innan utredningen om jordbrukets och
livsmedelsindustrins expansion och utveckling har lagt fram sitt
slutbetänkande. När detta föreligger bör regeringen bör snarast återkomma till
riksdagen med förslag om en helhetslösning i fråga om djurregistret. Detta bör
med anledning av motion Jo244 yrkande 3 ges regeringen till känna.
Näringsutskottets yttrande
1997/98:NU2y
Tilläggsbudget
Till finansutskottet
Finansutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att avge yttrande över
budgetpropositionen för år 1998 (prop. 1997/98:1) jämte motioner, såvitt avser
förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997 i de delar
som berör näringsutskottets beredningsområde.
Propositionen
Näringsutskottet behandlar i detta yttrande följande förslag till
riksdagsbeslut:
såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997
18. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1997 ge
Affärsverket svenska kraftnät befogenhet att inom en sammanlagd ram om 2
500 000 000 kr få ta upp lån i och utanför Riksgäldskontoret (avsnitt 5.17,
utgiftsområde 21 Energi).
Inga motioner har väckts med anledning av regeringens förslag i denna del.
Näringsutskottet
Propositionen
Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) driver och förvaltar det
svenska stamnätet och de statligt ägda utlandsförbindelserna (prop. 1990/91:
87, bet. NU38). I årsredovisningen för år 1996 redovisar verket en
balansomslutning på ca 9 miljarder kronor. Svenska kraftnät har för närvarande
en långfristig upplåning i Riksgäldskontoret om 2,5 miljarder kronor. Under
flera år har affärsverken Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Statens Järnvägar
haft möjlighet att ta upp lån utanför Riksgäldskontoret, dvs. på
kapitalmarknaden. Dessa affärsverk har även fått förvalta dessa lån. Svenska
kraftnät har dock hittills inte medgetts att låna utanför Riksgäldskontoret.
Enligt regeringens bedömning bör Svenska kraftnät, i enlighet med de principer
som gäller för de övriga affärsverken, ges möjlighet att finansiera sin
verksamhet också genom lån utanför Riksgäldskontoret på den svenska
kapitalmarknaden. Som komplement till de bemyndiganden som riksdagen tidigare
beslutat om för år 1997 bör, anser regeringen, möjligheter öppnas för en
utökning av Svenska kraftnäts finansiella befogenheter. Regeringen föreslår
därför att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1997 ge Svenska
kraftnät befogenhet att ta upp lån i och utanför Riksgäldskontoret inom en
sammanlagd ram om 2,5 miljarder kronor.
Vissa kompletterande uppgifter
Som nämns i budgetpropositionen har Svenska kraftnät en långfristig låneram i
Riksgäldskontoret uppgående till 2,5 miljarder kronor. Lånet har sitt ursprung
i den tidpunkt då Affärsverket svenska kraftnät inrättades, den 1 januari 1992.
Vid detta tillfälle tog Svenska kraftnät upp lån i Riksgäldskontoret för att
finansiera övertagandet av vissa anläggningstillgångar från Vattenfall.
Ursprungligen uppgick denna låneram till 3,5 miljarder kronor.
I en skrivelse till regeringen i mars 1996 om verkets investerings- och
finansieringsplan för perioden fram till år 1999 föreslog Svenska kraftnät att
låneramen hos Riksgäldskontoret skulle kvarstå oförändrad. Emellertid
hemställde inte regeringen i budgetpropositionen för år 1997 (prop. 1996/97:1)
om att denna ram även fortsättningsvis skulle gälla, utan begränsade sig till
att i propositionen nämna att något upplåningsbehov inte fanns för perioden
1997-1999. Enligt uppgift har inte heller något formellt bemyndigande
beträffande nivån på denna låneram tidigare lämnats av riksdagen.
Enligt upplysningar som näringsutskottet inhämtat kommer Svenska kraftnät att
under hösten 1997 amortera av 0,5 miljarder kronor på lånet i
Riksgäldskontoret. Med en oförändrad nivå på låneramen innebär detta att
affärsverket kan - om behov uppkommer - låna upp motsvarande belopp i
Riksgäldskontoret, eller - efter nu aktuellt bemyndigande - på
kapitalmarknaden. Avsikten är vidare att på kort sikt - sannolikt under våren
1998 - lägga om ett motsvarande belopp till marknadslån. Återstående del av
lånet om 1,5 miljarder kronor i Riksgäldskontoret har en räntebindningstid till
i januari 2000 och läggs sannolikt inte om till marknadslån före denna
tidpunkt.
Näringsutskottet har erfarit att marknadsupplåningen kommer att ske genom
anbudsförfarande enligt gällande anbudsregler. Svenska kraftnät avser att också
begära anbud från Riksgäldskontoret i samband med marknadsupplåningen. Det är
alltså inte givet att upplåning skall ske utanför Riksgäldskontoret.
Upplåningen är inte objektsrelaterad.
Näringsutskottets ställningstagande
Näringsutskottet har inget att erinra och tillstyrker regeringens förslag att
på tilläggsbudget för budgetåret 1997 bemyndiga regeringen att ge Svenska
kraftnät befogenhet att inom en sammanlagd ram om 2,5 miljarder kronor ta upp
lån i och utanför Riksgäldskontoret.
Näringsutskottet noterar i detta sammanhang att regeringen på annan plats i
budgetpropositionen föreslår en ändring i lagen (1988:1387) om statens
upplåning med ikraftträdande den 1 januari 1998. En särskild arbetsgrupp inom
Regeringskansliet har undersökt formerna för affärsverkens upplåning. På
grundval av detta arbete drar regeringen slutsatsen att de särskilda beslut som
fattats om statens upplåning har gjorts utan stöd av lagregleringen på området.
Denna ordning har lett till otydligheter i fråga om formerna för de
bemyndiganden som regeringen inhämtat från riksdagen beträffande affärsverkens
upplåning. Förslaget till ändring i lagen om statens upplåning syftar till att
ge regeringens bemyndigande till affärsverken att ta upp lån på marknaden ett
tydligare rättsligt stöd. Enligt regeringens uppfattning bör rätten för
affärsverken att låna på marknaden bygga på årliga bemyndiganden av riksdagen.
Regeringen föreslår också i budgetpropositionen särskilda låneramar och andra
finansiella befogenheter för vart och ett av affärsverken för det kommande
budgetåret. Detta förslag såvitt avser Svenska kraftnät behandlar
näringsutskottet i betänkande 1997/98:NU2.
Om riksdagen godkänner regeringens förslag till nyssnämnda lagändring innebär
detta dels ett tydliggörande av att bemyndigandet till regeringen beträffande
affärsverkens befogenheter att låna pengar årligen skall prövas av riksdagen,
dels att affärsverkens rätt att ta upp lån utanför Riksgäldskontoret får ett
tydligt stöd i lagen.
Stockholm den 23 oktober 1997
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Christer Eirefelt (fp),
Reynoldh Furustrand (s), Karin Falkmer (m), Sylvia Lindgren (s), Mikael
Odenberg (m), Barbro Andersson (s), Kjell Ericsson (c), Marie Granlund (s), Dag
Ericson (s), Lennart Beijer (v), Nils-Göran Holmqvist (s), Ola Karlsson (m),
Göran Hägglund (kd), Laila Bäck (s), Sten Tolgfors (m) och Ronny Korsberg (mp).
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
1997/98:AU3y
Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 8 oktober 1997 berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle
att yttra sig över proposition 1997/98:1 Budgetpropositionen för år 1998 jämte
motioner i vad avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997
jämte motioner i de delar som berör arbetsmarknadsutskottets beredningsområde.
Arbetsmarknadsutskottet yttrar sig i det följande över
dels propositionens avsnitt 5. Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1997 i de delar som berör utskottets beredningsområde,
dels motion
1997/98:Fi220 (v) (yrk. 22).
Arbetsmarknadsutskottet yttrar sig i sammanhanget också över den till utskottet
remitterade motionen
1997/98:A460 (c) (yrk. 7).
Utgiftsområde 13
Propositionen
Regeringen bedömer att arbetslösheten under år 1997 inte kommer att minska i
den omfattning som antogs i förra årets budgetproposition (prop. 1996/97:1) och
i vårpropositionen (prop. 1996/97:150). Enligt regeringen kommer den öppna
arbetslösheten för innevarande budgetår att uppgå till 8,4 % vilket överstiger
bedömningen i vårpropositionen med 0,5 procentenheter. Vidare konstateras att
eftersom många arbetslösa väljer att ansöka om tillfällig avgångsersättning
kommer utbetalningarna för denna åtgärd att öka i jämförelse med vad som
tidigare antagits i vårpropositionen.
Mot denna bakgrund föreslås att anslaget A 1 Bidrag till
arbetslöshetsersättning ökas med 1 585 000 000 kr. Anslaget kommer därmed att
uppgå till 41 229 334 000 kr.
Utskottet
Några motioner har inte väckts med anledning av denna del av propositionen.
Utskottet anser att regeringens förslag bör tillstyrkas.
Utgiftsområde 14
Propositionen
Regeringen föreslår två förändringar när det gäller anslagen på utgiftsområde
14. Förslagen avser anslaget A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder och anslaget
A 5. Vissa kostnader för avveckling av AMU-gruppen som myndighet.
A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
I propositionen konstateras att det i dag råder stor brist på kompetent och
yrkesutbildad personal inom IT-området. Denna brist kan leda till konkurrens om
arbetskraft vilket i sin tur ökar riskerna för inflationsdrivande löneökningar.
Den kan därmed vara ett hinder för tillväxt i företagen.
För att motverka detta har regeringen kommit överens med Industriförbundet
och företrädare för IT-företagen om ett nationellt program för IT-utbildning.
Utbildningen bör drivas i projektform och inom ramen för
arbetsmarknadsutbildningen. Satsningen beräknas omfatta 10 000 personer under
perioden fr.o.m. den 1 december 1997 t.o.m. år 1999.
Utgifterna för projektet beräknas till 17 miljoner kronor under innevarande
budgetår. För budgetåren 1998 och 1999 beräknas utgifterna till 681 miljoner
respektive 573 miljoner kronor. Dessa utgifter skall finansieras inom ramen för
tillgängliga medel under anslaget. Utgifterna för åren 1998 och 1999 skall
täckas av det anslagssparande som beräknas uppstå år 1997. Detta
anslagssparande beror på att Arbetsmarknadsverket för innevarande budgetår inom
ramen för tilldelade medel inte kommer att uppnå volymmålet, dvs. att bereda
minst 207 000 personer per månad lämplig sysselsättning. Anslagssparandet
kommer att uppgå till ca 1 300 miljoner kronor.
A 5. Vissa kostnader för avveckling av AMU-gruppen som myndighet
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett
ramanslag på 14 917 000 kr. Då man under innevarande budgetår påfört utgifter
som skulle ha belastat anslaget under föregående budgetår föreslås att anslaget
tillförs 8 792 624 kr.
Utskottets bedömning
Några motioner har inte väckts med anledning av denna del av propositionen.
Utskottet anser att regeringens båda förslag bör tillstyrkas.
Utgiftsområde 19
Propositionen
Riksdagen föreslås godkänna att regeringen får använda högst 500 miljoner
kronor av det under utgiftsområde 19 uppförda ramanslaget A 1 Regionalpolitiska
åtgärder till ett program för regional näringspolitik och särskilda
regionalpolitiska åtgärder.
Av budgetpropositionen för 1998 avseende det aktuella utgiftsområdet framgår
att regeringen med dessa medel bl.a. avser att påbörja genomförandet av förslag
som kommit fram i arbetet med den nya tillväxtorienterade regionala
näringspolitiken, däribland i det s.k. landshövdingeuppdraget. Genom medlen
blir det möjligt att redan under år 1997 påbörja projekt som bedöms kunna komma
att skapa nya arbetstillfällen. Projekten gäller således bl.a. genomförande av
en ny regional näringspolitik som kommer att presenteras närmare i den
regionalpolitiska proposition som regeringen avser att förelägga riksdagen.
Till en del avser projekten andra ändamål än de som anslaget nu får användas
till.
Regeringen bedömer att utrymme finns för denna särskilda insats dels inom
anslaget, dels genom att den ordinarie verksamheten under anslaget tar i
anspråk reservationer på det för budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln
upptagna anslaget C 2 Regionala utvecklingsinsatser m.m.
Motionerna
Centerpartiet menar i den regionalpolitiska motionen A460, som är remitterad
till arbetsmarknadsutskottet, att de föreslagna 500 miljoner kronorna till
regional utveckling är välkomna, även om medlen avser engångsinsatser. Partiet
anser att medlen bör inriktas på vidareförädling av skogsprodukter, satsningar
inom turism, landsbygdsutveckling och bya-utveckling samt småföretagsutveckling
och utvecklande av tjänsteföretag på landsbygden. Medlen bör fördelas till de
regioner som har haft den sämsta befolkningsutvecklingen. Riksdagen bör göra
ett uttalande om inriktningen av hur de aktuella medlen fördelas (yrk. 7).
Vänsterpartiet hävdar i motion Fi220 att en stor del av medlen under det
aktuella ramanslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder är intecknade av beslut.
Vid flera länsstyrelser är såväl detta anslag som tidigare reservationer under
anslaget C 2 Regionala utvecklingsinsatser m.m. intecknade genom konkreta
beslut. Regeringen ger enligt motionen inget underlag för sin bedömning av
tillgängligt utrymme för omdisponeringen och anger inte heller hur den skall gå
till. Partiet antar att omdisponeringen kommer att göras genom en
schabloniserad indragning av årets medel och bedömer att detta i många län
kommer att medföra stora problem för den regionalpolitiska verksamheten. Även
om initiativ som förstärker den regionala näringspolitiken är viktiga är det
inte sakligt motiverat att göra en så kraftig omdisponering som regeringen nu
föreslår i slutet av budgetåret. Vänsterpartiet anser att endast 200 miljoner
kronor bör få disponeras av regeringen till ett program för regional
näringspolitik och särskilda regionalpolitiska åtgärder (yrk. 22).
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna har under
beredningen i utskottet framställt avslagsyrkanden.
Utskottets bedömning
Regeringen avser att i en regionalpolitisk proposition närmare behandla
förutsättningarna för samt mål och riktlinjer för regionalpolitiken. I
sammanhanget kommer också ytterligare förslag som rör utgiftsområdet att
lämnas.
Arbetsmarknadsutskottet konstaterar med tillfredsställelse att arbetet med
att genomföra en ny regional näringspolitik redan har påbörjats. Ett uttryck
för detta är det s.k. landshövdingeuppdraget där man genom en bred samverkan i
länen utarbetat och genomfört åtgärder för att främja småföretagsutveckling,
tillväxt och sysselsättning.
I anslutning till detta arbete har en rad projekt identifierats som skulle
kunna leda till att nya arbetstillfällen skapas. Utskottet ser det som
värdefullt att regeringen genom förslaget till tilläggsbudget tar ett initiativ
som innebär att förverkligandet av sådana projekt kan starta redan under
innevarande budgetår. Det är enligt utskottets uppfattning väsentligt att det
redan påbörjade arbetet med att genomföra den nya regionala näringspolitiken
kraftfullt drivs vidare och inte stannar av i väntan på en regionalpolitisk
proposition. Regeringen har genom ändring av regleringsbrev för budgetåret 1997
avseende anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder den 2 oktober 1997 beslutat om
omdisponering av 500 miljoner kronor inom det aktuella anslaget. Beslutet har
fattats med det uttryckliga förbehållet att ändringen av regleringsbrevet sker
under förutsättning att riksdagen godkänner regeringens förslag till
tilläggsbudget. Utskottet förutsätter att regeringen vid den slutliga
omdisponeringen av medel inom ramen för anslaget A 1 tar hänsyn till
situationen i det enskilda länet såväl när det gäller nyssnämnda anslag som när
det gäller ianspråktagna reservationer på det för budgetåret 1995/96 upptagna
anslaget C 2 Regionala utvecklingsinsatser m.m. Utskottet utgår vidare från att
frågan om att förbättra länsstyrelsernas förutsättningar att långsiktigt
planera användningen av regionalpolitiska medel övervägs i Regeringskansliet.
Utskottet kommer att i samband med behandlingen av förslag om anslag under
utgiftsområde 19 att för sin del överväga denna fråga ytterligare.
Enligt utskottets uppfattning bör inte, vilket föreslås i motion A460 (yrk.
7), riksdagen med en hög detaljeringsgrad slå fast hur de aktuella medlen bör
användas. Det bör kunna förutsättas att regeringen gör de nödvändiga
preciseringarna rörande medelsanvändningen.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag i nu aktuell
del. Följaktligen avstyrks motionerna A460 (c) (yrk. 7) och Fi220 (v) (yrk.
22).
Utskottet beslutar att överlämna motion A460 (yrk. 7) till finansutskottet,
under förutsättning av detta utskotts godkännande.
Stockholm den 23 oktober 1997
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Johnny Ahlqvist
I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Elver Jonsson (fp), Per Unckel
(m), Berit Andnor (s), Ingvar Johnsson (s), Kent Olsson (m), Martin Nilsson
(s), Laila Bjurling (s), Patrik Norinder (m), Sonja Fransson (s), Hans
Andersson (v), Dan Ericsson (kd), Paavo Vallius (s), Christer Erlandsson (s),
Anna Åkerhielm (m) och Kjell Ericsson (c).
Avvikande meningar
1. Elver Jonsson (fp), Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Anna
Åkerhielm (alla m) och Dan Ericsson (kd) anser att arbetsmarknadsutskottets
yttrande under rubriken Utskottets bedömning borde ha haft följande lydelse:
Arbetsmarknadsutskottet finner att regeringens ovan redovisade förslag om att
riksdagen skall bemyndiga regeringen att disponera högst 500 miljoner kronor
inom ramen för anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder bör avstyrkas. Beslutet
får omfattande konsekvenser. Det underlag som föreläggs riksdagen rörande
tilläggsbudget är ofullständigt och otydligt och utgör enligt utskottets
uppfattning inte tillräcklig grund för att fatta ett beslut. Till detta kommer
att regeringens förslag, som avser innevarande budgetår, lagts fram så sent
under året att tiden för beredning blivit orimligt kort när det gäller de
förberedelser som förutsätts ske i länen med hänsyn till de indragningar av
länsanslag som blir en följd av regeringens förslag.
Regeringen har genom ändring av regleringsbrevet för budgetåret 1997 avseende
anslaget A 1 redan den 2 oktober 1997 beslutat om omdisponering av 500 miljoner
kronor inom det aktuella anslaget. Även om beslutet har fattats med ett
uttryckligt förbehåll, nämligen att ändringen sker under förutsättning att
riksdagen godkänner regeringens förslag till tilläggsbudget, finner utskottet
det anmärkningsvärt att beslut om regleringsbrev har fattats långt innan
riksdagsbehandlingen i frågan är avslutad.
Med det anförda avstyrker utskottet på formella grunder propositionens förslag
i nu aktuell del. Följaktligen avstyrks även motionerna Fi220 (v) (yrk. 22) och
A460 (c) (yrk. 7).
Utskottet beslutar att överlämna motion A460 (yrk. 7) till finansutskottet
under förutsättning av detta utskotts godkännande.
2. Kjell Ericsson (c) ansluter sig till den del av arbetsmarknadsutskottets
yttrande under rubriken Utskottets bedömning som avser motiven till att
utskottet tillstyrker propositionens förslag om godkännande av att regeringen
får använda högst 500 miljoner kronor av det under utgiftsområde 19 uppförda
anslaget A 1 till ett program för regional näringspolitik och särskilda
regionalpolitiska åtgärder men anser att följande tillägg skall infogas i
utskottets motivering efter den mening som lyder ?Utskottet förutsätter att
regeringen vid den slutliga omdisponeringen ... upptagna anslaget C 2 Regionala
utvecklingsinsatser m.m.?:
Åtgärderna får ej innebära att länsstyrelsernas redan fastställda
beslutsramar förändras i negativ riktning.
Den del av arbetsmarknadsutskottets yttrande under rubriken Utskottets
bedömning som börjar med ?Enligt utskottets uppfattning bör inte? och slutar
med ?Fi220 (v) (yrk. 22).? borde vidare enligt Kjell Ericsson ha haft följande
lydelse:
Utskottet ansluter sig till Centerpartiets uppfattning i motion A460 (yrk.7)
att de aktuella medlen bör fördelas i de regioner som har haft den sämsta
befolkningsutvecklingen. Medlen bör inriktas på vidareförädling av
skogsprodukter, satsningar inom turism, landsbygdsutveckling och bya-utveckling
samt småföretagsutveckling och utvecklande av tjänsteföretag på landsbygden.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag i nu aktuell
del samt motion A460 (c) (yrk. 7). Följaktligen avstyrks motion Fi220 (v) (yrk.
22).
3. Hans Andersson (v) anser att den del av arbetsmarknadsutskottets yttrande
under rubriken Utskottets bedömning som börjar med ?Utskottet ser det som
värdefullt? och slutar med ?och Fi220 (v) (yrk. 22).? borde ha haft följande
lydelse:
Utskottet stöder i likhet med Vänsterpartiet i motion Fi220 i stor
utsträckning inriktningen på den ?lilla? regionalpolitiken. Samtidigt är det
dock uppenbart att de regionala klyftorna ökar. Den ?stora? regionalpolitiken
som i grunden avgör utvecklingsmöjligheter och levnadsvillkor i landet har
misslyckats. Utskottet instämmer i Vänsterpartiets uppfattning att kraftfulla
åtgärder måste till för att vrida den negativa utvecklingen till rätta. I detta
sammanhang är det viktigt med initiativ som förstärker den regionala
näringspolitiken i vid bemärkelse. En indragning från länsstyrelsernas medel
under anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder i storleksordningen 500 miljoner
kronor i detta sena skede av budgetåret skulle emellertid medföra betydande
problem för den regionalpolitiska verksamheten i många län. En mycket stor del
av medlen är intecknade av tidigare beslut och i många fall har ej fullföljda
projektbeslut ersatts av nya. Läget är dessutom varierande mellan
länsstyrelserna. I flera fall är såväl årets A 1-anslag som tidigare
reservationer under äldreanslaget C 2 intecknade genom konkreta beslut.
Regeringen ger inget underlag för sin bedömning av tillgängligt utrymme och
anger heller inte hur en omdisponering skulle gå till. En indragning av ett så
stort belopp kommer enligt utskottets bedömning att skapa stora problem för den
regionalpolitiska verksamheten i många län. Utskottet delar Vänsterpartiets
uppfattning att regeringen endast bör få disponera 200 miljoner kronor för det
aktuella ändamålet. Detta bör ges regeringen till känna.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion Fi220 (yrk. 22). Propositionens
förslag i nu aktuell del och motion A460 (yrk. 7) avstyrks därmed.
Utdrag ur:
Bostadsutskottets yttrande
1997/98:BoU1y
Budgetpropositionen för år 1998, ram för utgiftsområde 18 - Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande - samt vissa fastighetsskattefrågor m.m.
- - -
Förslag på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997
Regeringen föreslår (punkt 23) att anslaget A 11 - Bonusränta för
ungdomsbosparande - inom utgiftsområde 18 på tilläggsbudget för budgetåret 1997
räknas upp med 3 miljoner kronor och att ramen därmed ökas med motsvarande
belopp.
Förslaget motiveras med en ökad anslagsbelastning under året som beror på att
oväntat många ungdomar har avslutat sina bosparkonton och därmed blivit
berättigade till den statligt finansierade bonusräntan.
Regeringsförslaget som varken i motioner eller under utskottsberedningen mött
några invändningar tillstyrks.
- - -
Stockholm den 23 oktober 1997
På bostadsutskottets vägnar
Knut Billing
I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Rune Evensson
(s), Britta Sundin (s), Sten Andersson (m), Marianne Carlström (s), Rigmor
Ahlstedt (c), Lars Stjernkvist (s), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Owe
Hellberg (v), Lilian Virgin (s), Inga Berggren (m), Per Lager (mp), Ulf
Björklund (kd), Carina Moberg (s) och Juan Fonseca (s).
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1
Inledning.............................................1
Propositionen.........................................2
Motionerna............................................6
Utskottet.............................................7
Inledning...........................................7
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse.....................7
Sametinget (D 3)..................................7
Presstöd..........................................8
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning9
Konjunkturinstitutet (A 1)........................9
Finansinspektionen (A 6)..........................9
Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader (A 8)...10
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet......................10
Brottsförebyggande rådet (F 1)...................10
Diverse kostnader för rättsväsendet (F 7)........11
Utgiftsområde 6 Totalförsvar.......................11
Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst (B 3)11
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd............14
Biståndsverksamhet...............................14
Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar..........15
Statens invandrarverk (A 1)......................15
Utlänningsnämnden (A 4)..........................15
Kommunersättningar vid flyktingmottagande (B 5)..16
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg16
Sjukvårdsförmåner m.m. (A 1) och Bidrag till hälso- och sjukvård (A
2) 16
Bidrag till WHO (A 5)............................17
Kostnader för statlig assistansersättning (B 7)..17
Statens institutionsstyrelse (C 5)...............18
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn19
Underhållsstöd (A 3).............................19
Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet19
Bidrag till arbetslöshetsersättning (A 1)........19
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.......20
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.................20
Vissa kostnader för avveckling av AMU-gruppen som myndighet (A 5)21
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning22
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. (B 45)22
Centrala studiestödsnämnden (C 3)................22
Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. (E 1)23
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid24
Bidrag till Svenska riksteatern, Operan, Dramatiska teatern, Dansens
Hus och Svenska rikskonserter
24
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande25
Bonusränta för ungdomsbosparande (A 11)..........25
Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling.25
Regionalpolitiska åtgärder.......................25
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.......28
Miljöövervakning m.m. (A 2)......................28
Utbildning och information om miljöbalken (A 11).29
Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. (B 4)29
Utgiftsområde 21 Energi............................30
Affärsverket svenska kraftnät....................30
Utgiftsområde 22 Kommunikationer...................32
Transportstöd för Gotland (B 2)..................32
Statens haverikommission.........................32
Utredningsarbete m.m. med anledning av M/S Estonias förlisning (B 7)
33
Vissa kostnader för övertäckning av M/S Estonia (B 8)34
Informationsteknik: Telekommunikationer m.m......34
Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar35
Statens jordbruksverk (B 1)......................35
Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m.35
Djurregister (B 18)..............................36
Vissa saneringsåtgärder i Solna (B 19)...........37
Fiskeriverket (C 1)..............................38
Bidrag till distriktsveterinärorganisationen (E 2)39
Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (E 5).39
Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på
tilläggsbudget 40
Hemställan.........................................43
Förslag till beslut om tilläggsbudget 2 för budgetåret 199746
Reservationer........................................49
1. Presstöd (mom. 1) (m, fp).......................49
2. Bidrag till Svenska riksteatern, Operan, Dramatiska teatern, Dansens
Hus och Svenska rikskonserter (mom. 5) (fp)
49
3. Regionalpolitiska åtgärder (mom. 6) (m, fp, mp, kd)50
4. Regionalpolitiska åtgärder (mom. 6) (v).........51
5. Djurregister (mom. 11) (m)......................52
6. Djurregister (mom. 11) (kd).....................52
7. Finansiering av utgiftsökningar (textavsnitt) (m, fp, mp, kd)53
8. Sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1997 (mom. 12) (fp, v, mp, kd)
55
9. Sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1997 (mom. 12) (m)
56
Särskilda yttranden..................................59
1. Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader (m, fp, kd)59
2. Regionalpolitiska åtgärder (mom. 6) (c).........59
3. Djurregister (mom. 11) (c)......................59
Bilagor
1 Konstitutionsutskottets yttrande 1997/98:KU5y......60
2 Utrikesutskottets yttrande 1997/98:UU2y............63
3 Försvarsutskottets yttrande 1997/98:FöU2y..........65
4 Kulturutskottets yttrande 1997/98:KrU2y............69
5 Utbildningsutskottets yttrande 1997/98:UbU3y.......72
6 Jordbruksutskottets yttrande 1997/98:JoU2y.........75
7 Näringsutskottets yttrande 1997/98:NU2y............80
8 Arbetsmarknadsutskottets yttrande 1997/98:AU3y.....83
9 Bostadsutskottets yttrande 1997/98:BoU1y (utdrag)..89