Riksdagens snabbprotokoll
Protokoll 1996/97:3
Torsdagen den 19 september
Kl. 14.00 15.27
Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor
----------------------------------------------------------
1 § Nya riksdagsledamöter, m.m.
Upplästes och lades till handlingarna följande från
Valprövningsnämnden inkomna
Berättelse om granskning av bevis för nya ersättare
för riksdagsledamöter
Till Valprövningsnämnden har från Riksskattever-
ket inkommit bevis om att Majvi Andersson, Älvsjö
och Per-Olof Edin, Älvsjö (båda s) utsetts till nya
ersättare för riksdagsledamöter fr.o.m. den 20 augusti
1996.
Valprövningsnämnden har denna dag granskat
bevisen och den nya bilagan till bevis för ersättare
och därvid funnit att de blivit utfärdade i enlighet med
15 kap. 1 § vallagen.
Stockholm den 7 september 1996
Lars Tottie/
Sven-Georg Grahn
Berättelse om granskning av bevis för riksdagsleda-
möter och ersättare för riksdagsledamöter
Till Valprövningsnämnden har från Riksskattever-
ket inkommit bevis om att
dels Magnus Johansson (s), Nättraby, utsetts till
ny ledamot av riksdagen fr.o.m. den 17 september
1996 sedan Yvonne Sandberg-Fries (s) avsagt sig sitt
uppdrag som riksdagsledamot. Till ersättare för riks-
dagsledamöter har i detta fall utsetts Kenneth Hake,
Karlshamn, Anna-Karin Ödmann, Karlshamn och
Pirjo Veteli, Olofström, (alla s),
dels Dag Ericson, Uttran, utsetts till ny ledamot av
riksdagen fr.o.m. den 1 oktober 1996 sedan Christina
Zedell (s) avsagt sig sitt uppdrag som riksdagsleda-
mot. Till ersättare för riksdagsledamöter har i detta
fall utsetts Åsa Stenberg, Sollentuna, Björn Ericson,
Tyresö, Christina Axelsson, Huddinge, Christer Er-
landsson, Järfälla, Cinnika Beiming, Södertälje, Len-
nart Allard, Norrtälje, Marie Linder, Tyresö, Niclas
Lindberg, Haninge, Anna-Karin Lundström, Rosers-
berg, Yilmaz Kerimo, Norsborg och Berit Berggren,
Sundbyberg, (alla s).
Valprövningsnämnden har denna dag granskat
bevisen och därvid funnit att de blivit utfärdade i
enlighet med 15 kap. 1 § vallagen.
Stockholm den 18 september 1996
Lars Tottie/
Annika Sandström
2 § Meddelande om plan för kammarens sam-
manträden
Talmannen meddelade att en plan för kammarens
sammanträden under hösten 1996 delats till kamma-
rens ledamöter.
3 § Meddelande om debatt med anledning av
budgetpropositionen
Talmannen meddelade att med anledning av bud-
getpropositionen skulle debatt anordnas fredagen den
20 september kl. 9.00. I debatten skulle finansminister
Erik Åsbrink (s), Bo Lundgren (m), Per-Ola Eriksson
(c), Anne Wibble (fp), Johan Lönnroth (v), Roy Ot-
tosson (mp) och Mats Odell (kd) delta.
Talmannen meddelade vidare att i meddelande
som delats ut framgick debattregler som överens-
kommits med företrädare för partierna.
4 § Frågestund
Anf. 1 TALMANNEN:
Vi inleder nu riksdagens frågestund, den första
under detta riksmöte. Följande statsråd kommer att
delta: utrikesminister Lena Hjelm-Wallén, socialmi-
nister Margot Wallström, miljöminister Anna Lindh,
jordbruksminister Annika Åhnberg, statsrådet Ylva
Johansson, statsrådet Thomas Östros och statsrådet
Ulrica Messing. Utrikesministern svarar på såväl
allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget an-
svarsområde i regeringen. Frågorna till övriga statsråd
förutsätts beröra deras ansvarsområden inom rege-
ringen.
Jag hälsar regeringens företrädare välkomna och
ber er inta era platser.
EU-stöd till miljöorganisationer
Anf. 2 LENNART DALÉUS (c):
Fru talman! Det verkar som om man inom EU ge-
nom ministerrådet har fattat beslut om att skära ned
budgeten på så sätt att stöd till miljöorganisationerna
inom EU inte längre kommer att utgå. Det är bud-
getministerrådsmötet som har fattat det här beslutet,
som fick stöd av Sverige - dock icke av t.ex. Dan-
mark. Det här har väckt viss förstämning, berättigad
sådan, hos miljöorganisationerna.
Jag undrar om miljöministern med utgångspunkt i
miljöresonemang vill berätta hur hon tänker korrigera
den här situationen och se till att det här beslutet får
en annan inriktning.
Anf. 3 Miljöminister ANNA LINDH (s):
Fru talman! Jag kan hålla med om att det här såg
mycket allvarligt ut när man såg det i tidningarna.
Lyckligtvis är läget inte riktigt så allvarligt. Skälet till
att man inte fattade beslut om det här anslaget var att
det inte fanns formell grund för anslaget, dvs. man
hade inte beslutat om det i rätt ordning. Man kommer
dock senare i höst att fatta beslut om anslaget så att
miljöorganisationerna får sina pengar, om än något
senare än om kommissionen hade skött den här frågan
rätt från början.
Anf. 4 LENNART DALÉUS (c):
Fru talman! Jag är naturligtvis väldigt glad för
svaret, om det nu innebär att Sverige genom sin före-
trädare i ministerrådet kommer att se till att miljöor-
ganisationerna får det här stödet. Ett sådant löfte från
miljöministern är jag väldigt glad över.
Anf. 5 Miljöminister ANNA LINDH (s):
Fru talman! Miljöorganisationerna kommer att få
sina pengar. Förmodligen sker det som jag sade på en
annan formell väg; det blir kommissionen som ser till
att miljöorganisationerna får sina pengar. Sverige har
dock aldrig ifrågasatt anslaget till miljöorganisatio-
nerna som sådant. Det var bara en formell debatt om i
vilket forum beslutet skulle fattas.
Regeringspartiets relation till LO
Anf. 6 PATRIK NORINDER (m):
Fru talman! Min fråga är till statsrådet Ulrica
Messing.
LO och fackföreningsrörelsen har hotat att dra in
det årliga stödet på ca 20 miljoner kronor till rege-
ringspartiet om inte några fackliga krav tillgodoses.
Oviljan att stöta sig med fackföreningsrörelsen syns
tydligt i Socialdemokraternas och Centerns uppgörel-
se om förändringar i arbetsrätten. Med några få ord
avfärdas t.ex. företagens önskemål om en revidering
av turordningsreglerna i LAS. Anser statsrådet att det
är lämpligt att regeringspartiet tar emot pengar av LO
som så tydligt villkoras med att LO:s synpunkter skall
tillgodoses?
Anf. 7 Statsrådet ULRICA MESSING (s):
Fru talman! Som Patrik Norinder säkert har upp-
märksammat är LO starkt kritiskt mot det förslag om
arbetsrätten som vi har förhandlat fram med Centern.
Vi tycker att det är ett bra förslag, och vi kommer att
presentera en proposition till riksdagen den 30 okto-
ber utifrån de förhandlingar som har varit.
Jag tror också att den artikel som stod i Dagens
Industri i dag, där man hade vänt sig till 500 småföre-
tag med mellan 5 och 200 anställda, talar sitt tydliga
språk om att det inte är turordningsregeln som gör att
företag inte nyanställer. Hela 59 % av de tillfrågade
företagen sade sig nämligen vara intresserade av att
nyanställa när de nu läst förslaget till ny arbetsrätt.
Naturligtvis välkomnar jag den reaktionen.
Anf. 8 PATRIK NORINDER (m):
Fru talman! Statsrådet svarade inte på min fråga
om lämpligheten. Vad gäller den här artikeln kanske
man också måste titta på vad som står i den fråga som
föranleder resultatet. Frågan löd: "Kan du tänka dig
att försöka förhandla fram ändringar i arbetsrätten
med facket på ditt företag, till exempel för att ändra
turordningsreglerna?" Då är det inte så konstigt att
svaret blir detta, eftersom företagarna vill ha ändrade
turordningsregler. Statsrådet har kanske läst den här
artikeln på ett sätt som är till fördel för henne själv,
men man skall nog se det som att företagarna väl-
komnar varje ändring i arbetsrätten.
Jag vore dock tacksam om statsrådet svarade på
min fråga om lämpligheten.
Anf. 9 Statsrådet ULRICA MESSING (s):
Fru talman! Jag har inte bara läst artikeln utan
även fått ta del av hela undersökningen. Den går i
samma tecken, och jag välkomnar resultatet hos små-
företagarna av våra förslag till förändringar i arbets-
rätten. Vi skall naturligtvis följa upp detta och se om
de verkligen leder till så många nyanställningar som
de säger. Ingen vore gladare än regeringen om det blir
så.
Beträffande lämpligheten tycker jag att den dis-
kussion som har varit talar sitt tydliga språk. Vi kom-
mer att presentera ett förslag till förändringar i arbets-
rätten med proposition i riksdagen den 30 oktober,
trots kritik från många olika håll.
Svenskt bistånd till militär utrustning samt EU och
barns rättigheter
Anf. 10 EVA ZETTERBERG (v):
Fru talman! Jag har två frågor till utrikesminister
Lena Hjelm-Wallén.
Min första fråga gäller om det är möjligt att ge-
nom biståndsmedel förse andra länder med militär
utrustning.
Min andra fråga gäller IGC-konferensen. Riksda-
gen beslöt i mars i år att regeringen borde föra fram
att frågor om barnets rättigheter skulle sättas upp på
regeringskonferensens dagordning och beaktas där.
Sverige skulle aktivt driva detta. Nu har jag förstått
att ingenting har gjorts på det området, och att Irlands
familjeminister vid en direkt fråga säger sig ha tagit
upp frågorna bland utrikesministrarna och inte funnit
något särskilt stöd för att driva dem.
Anf. 11 Utrikesminister LENA HJELM-
WALLÉN (s):
Fru talman! Det var två mycket olika frågor. Men
jag kan ändå svara på dem med en gång.
Jag antar att Eva Zetterbergs första fråga handlar
om radarinstallationer i Estland, Lettland och Litauen.
De har ingenting att göra med att det är en militär
utrustning det handlar om. Radar för att övervaka sina
gränser har de flesta länder. För att stärka suveränite-
ten hos Estland, Lettland och Litauen bör de också ha
tillgång till detta.
Det är på det sättet man bevakar sina gränser, inte
på grund av någon rädsla för militära hot, utan det kan
vara illegal flyktinginvandring, det kan vara oljeut-
släpp, för att bevaka kusttrafiken osv. Det är inget
konstigt i det alls. Helt öppna och tydliga handlingar
har beskrivit vår verksamhet i detta avseende.
Beträffande den andra frågan, om barn och barn-
perspektivet i EU-sammanhang, är det på det viset att
alla EU-länder har ratificerat barnkonventionen. Där-
för är alla länder bundna av detta och kommer också
att arbeta på det sättet.
Sedan är frågan om man skall lyfta in detta i EU:s
lagstiftning. Då skulle vi ju ge EU inflytande över en
väldigt stor del, som vi normalt i Sverige inte brukar
anse skall vara EU:s åliggande.
Anf. 12 TALMANNEN:
Jag vill uppmana er att ta en fråga i taget med tan-
ke på den korta tiden för varje enskilt inlägg.
Anf. 13 EVA ZETTERBERG (v):
Fru talman! Jag skall hålla mig till den senare frå-
gan.
När riksdagen fattade beslut om att uppmana re-
geringen att särskilt beakta frågan om barnets rättighe-
ter var det inte fråga om att föreslå någon gemensam
lagstiftning. Det står tydligt och klart: Frågor om
barnets rättigheter uppmärksammas vid regeringskon-
ferensen, och barnperspektivet beaktas i förberedelse-
arbetet inför EG-beslut som rör barn, utan att EG får
kompetens att lagstifta.
Det är det jag vill hävda. Jag har hittills inte sett
några tecken på att regeringen har drivit eller tagit
upp dessa frågor. Jag vill därför gärna skicka med en
förhoppning om att man gör det framöver, eftersom
arbetet inte är avslutat i regeringskonferensen.
Anf. 14 Utrikesminister LENA HJELM-
WALLÉN (s):
Fru talman! Om man arbetar med denna fråga di-
rekt i regeringskonferensen handlar det ju faktiskt om
att ändra EU:s traktat. Då är vi inne på lagstiftning.
Däremot, och där tycker jag att socialutskottet har
alldeles rätt, skall vi bevaka barnfrågor i EU-
sammanhang. Självfallet skall vi det. Senaste tillfället
jag gjorde det var när utrikesministrarna träffades. Då
hade vi faktiskt vid två tillfällen under samma möte
en diskussion om de mycket allvarliga händelserna i
Belgien och hur vi ministrar skulle kunna följa upp
konferensen i Stockholm mot sexuell exploatering av
barn.
Assistansersättning till funktionshindrade
Anf. 15 KERSTIN HEINEMANN (fp):
Fru talman! Jag har en fråga till socialminister
Margot Wallström.
Sedan beslutet i maj i år om förändringar i lagen
om stöd och service till vissa funktionshindrade har
trätt i kraft kommer det rapporter om att begreppet
Särskilda skäl tolkas mycket hårt av försäkringskas-
sorna. Flera svårt funktionshindrade som tidigare har
haft rejäl assistansersättning har nu fått försämringar.
Jag vill därför fråga socialministern om hon har för
avsikt att följa upp detta och eventuellt vidta några
åtgärder.
Anf. 16 Socialminister MARGOT
WALLSTRÖM (s):
Fru talman! Naturligtvis skall vi följa denna för-
ändring mycket uppmärksamt. Detsamma skall förstås
Socialstyrelsen och andra av våra tillsynsmyndigheter
göra. Nu är det väl litet för tidigt att dra slutsatser av
förändringen, men vi håller självklart ögonen på detta.
Anf. 17 KERSTIN HEINEMANN (fp):
Fru talman! Jag tackar för det. För några kan det
ju vara ganska bråttom, t.ex. för skolbarn som nu
inför höstterminen inte får ha kvar sin personliga
assistent i skolan och kanske får avstå från den frivil-
liga skolgången.
Det är tydligen så att försäkringskassorna hänvisar
till att det nu är domstolarna som skall avgöra. Det
här skapar naturligtvis mycket bekymmer och oro för
dem som är drabbade. Jag ser det som mycket angelä-
get att man snarast tittar på detta.
Anf. 18 Socialminister MARGOT
WALLSTRÖM (s):
Fru talman! Som jag sade tidigare är det självklart
att vi skall följa detta med intresse. Jag gör ändå be-
dömningen att man försöker att hitta lokala lösningar
som följer lagens intentioner. Jag hoppas att man skall
fortsätta att göra det och hellre följa en generös och
human linje än att vara för tuff.
Följderna av en sänkning av ölskatten
Anf. 19 INGRID NÄSLUND (kd):
Fru talman! Jag vill också ställa en fråga till Mar-
got Wallström. Det gäller den aviserade sänkningen
av ölskatten.
Alla forskare är eniga om att det är tillgänglighet
och prissättning som mest av allt påverkar alkohol-
bruket och kanske främst missbruket.
Med tanke på att så många tror att det kommer att
medföra en stor ökning både av dödsfall och av sjuk-
vårdens kostnader, undrar jag vad Margot Wallström
har tänkt göra för att möta den förmodade ökningen
av alkoholbruket om ölskatten sänks.
Anf. 20 Socialminister MARGOT
WALLSTRÖM (s):
Fru talman! Vi tar detta på allra största allvar.
Naturligtvis är vår utgångspunkt att alkoholpolitiken
inte skall vara utformad så att den framkallar hånflin
hos stora delar av befolkningen och därmed så små-
ningom mister sin legitimitet. Vi måste också anpassa
oss efter hur verkligheten ser ut, med ett behållande
av skydd för ungdomar.
Samtidigt måste vi naturligtvis arbeta med delvis
nya verktyg. Redan i oktober kommer jag att kalla till
mig våra myndigheter och institutioner som jobbar
med de här frågorna för att diskutera hur vi skall möta
det hot som vi kan se framför oss. Hur skall vi gemen-
samt utforma informationskampanjer och andra insat-
ser så att vi kan upprätthålla grunderna i vår alkohol-
politik?
Anf. 21 INGRID NÄSLUND (kd):
Fru talman! Det där kan låta gott och väl. Jag såg
en lista över de institutioner som Margot Wallström
hade kallat till sig. Jag vet inte om den var fullständig
på något sätt, men jag saknade där både de poliklini-
ker och den sjukvård som sysslar mycket nära med
missbrukets offer. Jag saknade också nykterhetsorga-
nisationerna som ändå på många sätt har bidragit till
att hålla alkoholmissbruket nere.
Jag undrar: Finns det inte fler åtgärder som Mar-
got Wallström redan har tänkt på? Alla forskare är
eniga om att en åtgärd som sänkt pris, som gör alko-
hol betydligt tillgängligare, har en stor inverkan på
människor så att de brukar alkohol i större utsträck-
ning.
Anf. 22 Socialminister MARGOT
WALLSTRÖM (s):
Fru talman! Vi måste ta till alla de metoder som vi
känner, alltifrån att bekämpa hembränning, smuggling
och allt vad det kan vara gemensamt med polis, tull
och andra - och där har vi redan ett stort antal projekt
på gång -, till att mobilisera alla våra myndigheter
och institutioner som arbetar med de här frågorna,
Folkhälsoinstitutet och organisationerna.
På den punkten har jag mycket gott samvete. Vi
har hela tiden, Thomas Östros och jag, haft en mycket
nära kontakt med nykterhetsorganisationerna. Det
kommer att bli fler tillfällen att tala med dem, och jag
ser också fram emot att vi skall kunna tilldela dem en
del medel så att de också har resurser att driva de här
frågorna både i EU-sammanhang och genom aktioner
här i Sverige. Självklart skall vi möta den här frågan
på många fronter.
Anf. 23 INGRID NÄSLUND (kd):
Fru talman! Jag är helt överens med Margot
Wallström om att man bör ta till ett mycket brett fält
av åtgärder och fortsätta med de medel som vi redan
har. Men jag undrar ändå om det är klokt att släppa ett
medel som har visat sig ganska effektivt innan man
har kommit på några metoder som verkligen kan göra
en stor skillnad. Jag tycker att det är ansvarslöst. Vi
har nu en ökning av bruket av starköl som är mycket
oroande, främst bland ungdomar.
Anf. 24 Socialminister MARGOT
WALLSTRÖM (s):
Fru talman! Vi kan inte blunda för att det här är ett
stort problem. Det är inte längre geografiskt begrän-
sat, utan det håller på att bli en kommersiell handel.
Det som till syvende och sist står på spel är ju tilltron
till hela vår alkoholpolitik. Det får inte vara så att man
i ungdomsgruppen tar emot vår alkoholpolitik och
våra bestämmelser med ett hånflin, som jag sade. Vi
måste naturligtvis se att detta nu är en verklighet som
vi får lov att tampas med. Vi kan inte blunda och
låtsas som om ingenting har hänt, för någonting har
hänt. Vi måste se till att välja verktyg och utforma
våra insatser så att vi anpassar oss och så att vi ser till
att slåss för det som är grundläggande i alkoholpoliti-
ken.
Förändringar i fastighetsskatten
Anf. 25 CARL FREDRIK GRAF (m):
Fru talman! Riksdagen har i olika omgångar beslu-
tat om höjda fastighetsskatter, vilket gör att en del
människor får svårt att bo kvar i sina hus. Det knöts
då förhoppningar till uttalanden som regeringsföreträ-
dare gjorde om att det skulle bli förändringar. Det vi
har sett av det nu är en lagrådsremiss som enligt mitt
förmenande innebär alltför små förändringar.
Min fråga till skatteministern är därför om han un-
der det riksmöte som nu är påbörjat avser att lägga
fram några fler förändringar på fastighetsskattens
område eller om detta är den slutliga förändring som
skall kopplas till de uttalanden som gjordes under
våren.
Anf. 26 Statsrådet THOMAS ÖSTROS (s):
Fru talman! Bakgrunden till fastighetsskattehöj-
ningen känner ju Carl Fredrik Graf och övriga leda-
möter väl till: statsfinansiellt kaos och behov av att
både stärka statens inkomster och att spara på utgif-
terna. Den särskilda bakgrunden till fastighetsskatte-
höjningen rörde det förslag som fanns om att snabbare
trappa av räntebidragen för de nybyggda årgångarna
bostadsrätter i början av 1990-talet. Vi gjorde då
bedömningen att det skulle hota många bostadsrätts-
föreningars fortbestånd. Bättre vore att fler var med
och bar den bördan.
Carl Fredrik Graf anser att skatter kan sänkas, det
vet jag. Det är mer sällan vi får höra vilka utgifter
som skall bort. Men när det gäller fastighetsskatten
var den ett sätt att låta fler solidariskt bära bördan än
bara dessa bostadsrättsägare. Sedan har regeringen
lagt fram ett förslag för att lindra effekterna för dem
som fått den mest kännbara höjningen av fastighets-
skatten. Regeringens bedömning är att det är en poli-
tik som är väl avvägd. De som får mest kännbara
höjningar får fem år på sig innan de kommer in i den
högre skattenivån.
Anf. 27 CARL FREDRIK GRAF (m):
Fru talman! Jag tolkar svaret på det sättet att stats-
rådet inte avser att lägga fram några fler förslag om
förändringar på fastighetsbeskattningens område
under det här riksmötet. Det innebär att problemen
kommer att kvarstå i väldigt stor utsträckning för
många människor. Det visar sig ju, åtminstone om
man skall gå efter lagrådsremissen, att detta inte
kommer att leda till önskade effekter i samtliga fall.
Jag vill ställa en följdfråga till detta. Anser stats-
rådet att det finns några andra skäl än statsfinansiella
för att behålla de höga fastighetsskatterna?
Anf. 28 Statsrådet THOMAS ÖSTROS (s):
Fru talman! Fastighetsskatten ger detta år sam-
manlagt ca 24 miljarder kronor i statliga inkomster.
Det är en oerhört väsentlig del av statens intäkter. Det
är mycket mer än vad barnbidragen kostar under ett
år. Det är hälften av vad staten ger till kommunerna
under ett år i bidrag. Det är halva försvaret. Det är
klart att det är en oerhört väsentlig intäktskälla. Sam-
tidigt har vi fortfarande inte fullt ut sanerat statens
finanser. Det är inte möjligt att sänka skatter och
samtidigt föra en ansvarsfull välfärdspolitik, och det
är regeringens mening att fastighetsskatten är en cen-
tral del av det som alla måste bidra till för välfärden.
Arbetsrätten
Anf. 29 KENT OLSSON (m):
Fru talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till bi-
trädande arbetsmarknadsminister Ulrica Messing.
Det tog ju lång tid för regeringen att få fram ett
lagförslag om arbetsrätten, och när man läser lagråds-
remissen konstaterar man att väldigt mycket bygger
på att kollektivavtal sätts i förgrunden. Med den långa
tid som detta har tagit blir man ändå litet förvånad när
man läser om ikraftträdandet. Ikraftträdandet skall ske
den 1 januari 1997 förutom när det gäller reglerna på
lokal nivå. De träder i kraft först den 1 juli 1997.
Härigenom får parterna på arbetsmarknaden längre tid
på sig att anpassa sig till den nya regeln.
Den fråga jag skulle vilja ställa med anledning av
detta och den kritik som har kommit från LO är: Det
är väl inte så att arbetsmarknadsministern tänker ge
LO och de centrala organisationerna möjlighet att
besluta att de lokala avtal som man nu ges möjlighet
till inte får träffas? Av vilken anledning väntar man
ett halvår ytterligare när det gäller den här delen?
Anf. 30 Statsrådet ULRICA MESSING (s):
Fru talman! Jag skulle först vilja säga att jag inte
tycker att regeringen har dragit ut på tiden med denna
fråga. Parterna hade ett och ett halvt år på sig, och vi
har efter tre veckor presenterat en överenskommelse
över blockgränserna kring förändringar i arbetsrätten,
och jag tycker att det är bra jobbat. Det var viktigt att
göra så.
Anledningen till att alla saker inte kommer att trä-
da i kraft den 1 januari är att en del av de saker som vi
föreslår skall bli dispositiva berörs av EG-direktiv
och av ILO-överenskommelser, och vi tycker att det
är viktigt att alla har en chans att sätta sig in i på vil-
ket sätt detta kan beröra förhandlingarna.
Anf. 31 KENT OLSSON (m):
Fru talman! Att det här gick snabbt, det får nog stå
för biträdande arbetsmarknadsministern. Det är nog
inte så många som anser att det gick snabbt.
Jag skulle vilja ställa en fråga vad gäller det här
med lokala avtal. Anser biträdande arbetsmarknads-
ministern att det vore fel om LO i sina regler tog in att
lokala avtal inte får slutas utan att det skall bestämmas
på central nivå? Meningen är att de lokala avtalen
skall kunna slutas även om de är försenade. Är det rätt
uppfattat?
Anf. 32 Statsrådet ULRICA MESSING (s):
Fru talman! Om LO skulle fatta beslut om att alla
avtal i dag skall slutas på central nivå skulle det inne-
bära ett steg tillbaka. Verkligheten är sådan att ett
flertal av våra förbund redan nu träffar överenskom-
melser lokalt. Vi tycker att det är ett bra sätt att jobba.
Nu föreslår vi att man också i lagen tillåter förbund att
träffa överenskommelser lokalt utan att peka ut att
detta skall ske centralt, vilket lagen tidigare har gjort.
Vi tar alltså bort skrivningen om att detta måste ske
centralt. Vi låter förbunden fortsätta jobba som de har
gjort tidigare, och vi vill att de skall ta hänsyn till de
EG-direktiv och ILO-konventioner som finns.
Anf. 33 KENT OLSSON (m):
Fru talman! Kan man förtydliga detta med att det
vore ett steg tillbaka? Ministern tycker alltså att LO
inte skall göra så här, utan de lokala avtalen skall
slutas. Är det rätt uppfattat?
Anf. 34 Statsrådet ULRICA MESSING (s):
Fru talman! I förslaget står det att om det finns ett
centralt kollektivavtal mellan arbetsgivare och facklig
organisation lägger inte lagen sig i var parterna sedan
gör avvikelser från det avtalet. Men det måste finnas
ett centralt avtal mellan arbetsgivare och lokal facklig
organisation. Vi säger då att det faller ut en automa-
tisk rätt att, där förbunden tycker att det passar bäst,
göra överenskommelser om avvikelser om det finns
en facklig organisation. Vi föreslår inte att det skall
bli möjligt för företag att stifta individuella avtal. Det
måste finnas en facklig organisation eller en fack-
klubb. Då tycker vi att det är ett bra sätt att gå till
väga.
TV-reklam riktad till barn
Anf. 35 HOLGER GUSTAFSSON (kd):
Fru talman! Jag önskar ställa en fråga till utri-
kesministern, och den handlar om TV-reklam riktad
till barn inom EU och naturligtvis också Sverige. Vi
har ju ett förbud mot detta nu, ett förbud som om jag
har förstått det rätt enligt Reuter prövas i EU-
domstolen, där en generaladvokat som svar på en
fråga har sagt att det mesta tyder på att vi inte kan få
behålla den här lagstiftningen.
Jag vill fråga utrikesministern hur hon bedömer
situationen och om vi verkligen löper den risken.
Anf. 36 Utrikesminister LENA HJELM-
WALLÉN (s):
Fru talman! Jag har också läst det som Holger
Gustafsson tar upp här. Jag inser att det här är en
mycket snårig materia och det är en juridisk materia i
hög grad just nu där man ser efter var gränserna går.
Vi vill naturligtvis göra vad vi kan för att värna att
våra barn inte skall få över sig reklam på ett okontrol-
lerat sätt, men det är inte alldeles glasklart hur vi
kommer att lyckas med det. Vi får komma tillbaka till
det när vi vet mera om hur den juridiska processen
skall vara. Jag tror att det är bra om Holger Gustafs-
son sedan för den diskussionen med kulturministern.
Anf. 37 HOLGER GUSTAFSSON (kd):
Fru talman! Jag kan kanske ändå få behålla utri-
kesministerns uppmärksamhet eftersom jag har börjat
med det.
Om vi skulle förlora den här prövningen i domsto-
len, är utrikesministern eller regeringen då beredd att
ta upp den här frågan på ett annat sätt än via domsto-
len, på politisk nivå?
Anf. 38 Utrikesminister LENA HJELM-
WALLÉN (s):
Fru talman! Vi försöker i Sverige skydda våra
barn mot reklam av det här slaget. Om den väg som vi
nu har gått inte längre visar sig vara framkomlig, skall
vi självfallet titta på andra metoder. Men det känns
samtidigt att vi blir mer och mer kringrända av den
lagstiftning som finns internationellt. Det blir svårare
och svårare för ett enskilt land att hålla det här utanför
oss.
Jag kan inte gå djupare in i detta just nu, så vi får
återkomma till den diskussionen.
Principbeslutet om pensionsreformen
Anf. 39 MARGIT GENNSER (m):
Fru talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet
Wallström.
I regeringsdeklarationen står det angående pensio-
nerna:
"Det är angeläget med en bred politisk enighet
kring framtidens pensioner. Arbetet med att reformera
pensionssystemet fortsätter."
Jag saknar en mening här, och den borde ha lytt:
Den principproposition som riksdagen har tagit ligger
fast.
Därför vill jag ställa en fråga: Är detta en lapsus,
eller ligger det några tankar bakom detta?
Anf. 40 Socialminister MARGOT
WALLSTRÖM (s):
Fru talman! Det är självklart att det som står i pro-
positionen gäller. I övrigt är detta en fråga för min
kollega Maj-Inger Klingvall, och jag utgår från att
man mycket noga har granskat texten i budgetpropo-
sitionen. Jag vet att det är hela regeringens avsikt att
samtalen i samrådsgruppen skall fortsätta och att man
skall se till att denna fråga förs till en framgångsrik
lösning.
Anf. 41 MARGIT GENNSER (m):
Fru talman! Jag har en följdfråga till socialminis-
tern.
Det hade varit mycket enkelt att säga att principp-
ropositionen ligger fast. I alla civiliserade samhällen
finns grundbulten att avtal skall hållas. Nu var svaret
mångordigt och litet osäkert, men jag hoppas att jag
kan få ett absolut förtydligande om att den principp-
roposition som riksdagen har tagit ligger fast.
Anf. 42 Socialminister MARGOT
WALLSTRÖM (s):
Fru talman! Jag utgår från att Margit Gennsers
parti också är representerat i samrådsgruppen, och där
sker väl de här diskussionerna på ett förtroendefullt
sätt. Det är väl om man ändrar sig som man skriver in
det i propositionen.
Anf. 43 MARGIT GENNSER (m):
Fru talman! Jag tycker inte att chefen för Social-
departementet borde vara okunnig om att tidsplanerna
har förskjutits väldigt mycket. Det är därför mycket
viktigt, rent psykologiskt, att chefen för Socialdepar-
tementet är rak och bestämd i den här frågan och kan
ge ett klart och enkelt besked: Avtal skall hållas.
Anf. 44 Socialminister MARGOT
WALLSTRÖM (s):
Fru talman! Självklart skall avtal hållas, Margit
Gennser.
Tjänstesektorns betydelse för bekämpande av arbets-
lösheten
Anf. 45 INGER DAVIDSON (kd):
Fru talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet
Östros.
Statsrådet har nyligen tillsatt en utredning som
handlar om tjänster som riktar sig till hushållen. Detta
tycks vara en het potatis. Vi har redan ganska stor
kunskap om vad det här handlar om. Vi vet t.ex. att
det finns en stor, ny marknad eller, om man så vill, ett
stort behov, där människor efterfrågar de här tjänster-
na. Det handlar inte minst om barnfamiljer och pen-
sionärer, om timpenningen kan hållas låg.
Vi vet att skattelättnader för företag som riktas
mot denna marknad inte kostar någonting för staten,
eftersom det är en ny marknad.
Vi vet att erfarenheterna från Danmark av ett lik-
nande system är positiva, och där har detta permanen-
tats efter en försöksverksamhet.
Vi vet framför allt att arbetslösheten har nått såda-
na höjder att allting behöver prövas för att vi skall
komma till rätta med den.
Min fråga är helt enkelt: Vad behöver vi veta mer,
statsrådet, för att våga oss på att öppna den här mark-
naden?
Anf. 46 Statsrådet THOMAS ÖSTROS (s):
Fru talman! Regeringen har gett en särskild utre-
dare i uppdrag att göra en samhällsekonomisk analys
av just detta: Kan en offentlig subvention av tjänste-
sektorn ge en effekt netto? Inger Davidson måste
också vara medveten om att de pengarna naturligtvis
tas någon annanstans ifrån och får en minskande ef-
fekt på något ställe. Det kan handla om minskade
offentliga utgifter eller, om man tar det med ökade
skatter, minskad privat konsumtion.
Inger Davidson är väldigt trosviss när det gäller
effekterna, men det är inte alls någon självklar fråga.
Den andra delen i detta uppdrag går till Riksskat-
teverket. I dag kan det tyckas vara krångligt om man
privat skall köpa en tjänst av en annan privatperson.
Riksskatteverket skall därför se över om det går att
hitta förenklingar i regelsystemen. Jag tror att det här
kan vara en fruktbar väg för att göra det tydligare och
enklare hur man beter sig när man skall betala in
skatter och avgifter när man köper en tjänst av en
privatperson.
Regeringen är villig att titta på alla idéer och upp-
slag om hur man bekämpar arbetslösheten - det är
viktigt - men jag vill säga att det inte finns några
självklara lösningar när det gäller tjänstesektorn.
Anf. 47 INGER DAVIDSON (kd):
Fru talman! Nu handlar det inte alls om min tros-
visshet, utan om att det redan har gjorts utredningar,
som visar att det här ger positiva effekter för hela
ekonomin. I Danmark har man t.o.m. räknat ut att
staten tjänar på varje insatt krona i systemet. Det finns
alltså redan underlag, och det finns erfarenheter från
andra länder.
I Danmark började man med en försöksverksam-
het. Finns det inte ens ett tillräckligt underlag, med
tanke på alla, inte minst ungdomar, som bara står och
väntar på att få någonting att göra i stället för att vara
understimulerade eller inte alls stimulerade, därför att
de inte kommer in på arbetsmarknaden? Kan vi tänka
oss en försöksverksamhet på området?
Anf. 48 Statsrådet THOMAS ÖSTROS (s):
Fru talman! Ett problem med den här frågan har
varit just den ideologiska trosvisshet som har funnits,
där man har varit beredd att säga att detta är värt alla
kostnader och att det är självklart att det ger effekt.
Desto underligare är det att den borgerliga regeringen
inte genomförde några större projekt på detta område,
med tanke på hur övertygad man är om att man skall
kunna använda skattemedel för att stimulera tjänste-
sektorn. Det är viktigt att ordentligt begrunda frågan.
Det är också viktigt att inse att det inte är något
huvudspår i kampen mot arbetslösheten. Det danska
exemplet är intressant, men se hur många jobb det har
gett netto! Det är inga stora effekter. Men det är till-
räckligt intressant för att begrunda och överväga.
Anf. 49 INGER DAVIDSON (kd):
Fru talman! Jag håller verkligen med om att det
handlar om ideologiska låsningar. De finns i så fall,
kanske ännu tydligare, på den socialdemokratiska
sidan. Vi tillsatte en utredning, som lades fram. Det
brukar vara gången, och sedan brukar det leda till att
förslaget genomförs. Det hann vi aldrig göra. Men nu
tillsätts det i stället en ny utredning, som skall utreda
samma sak. Det beklagar jag.
Anf. 50 Statsrådet THOMAS ÖSTROS (s):
Fru talman! Regeringen gör den bedömningen att
det helt enkelt behövs att vi klargör vad som är de
samhällsekonomiska konsekvenserna av att subven-
tionera den här typen av tjänstesektor. Det är inte alls
självklart att det är mer sysselsättning netto, utan det
är, precis som jag säger, att man samtidigt måste ta
pengarna någonstans ifrån och att det har negativa
effekter. Men frågan skall självfallet begrundas or-
dentligt.
Nordiskt samarbete i drogfrågor
Anf. 51 ELVER JONSSON (fp):
Fru talman! Riksdagen har många gånger uttalat
att vårt största sociala och medicinska problem är
alkoholfrågan. Eftersom regeringsförklaringen saknar
ett resonemang kring detta skulle jag vilja ställa ytter-
ligare en fråga till socialministern. Inom parentes sagt
måste hon ändå hållas räkning för att hon så här långt
synes ta mycket allvarligt på detta stora problem.
Min fråga blir då: Skulle det vara möjligt, när vi
nu har sådana här frågor nära i tiden, inte minst i EU-
förhandlingar, att lägga ett nordiskt perspektiv på
frågan och agera tillsammans med våra grannländer?
Det finns ändå en samsyn, inte minst på finskt och
norskt håll, med det som Sverige tidigare har haft i sin
grundsyn. Jag vill påstå att det också har varit en
betydande framgång med nordisk alkoholpolitik.
Anf. 52 Socialminister MARGOT
WALLSTRÖM (s):
Fru talman! Tack så mycket för de vänliga orden,
Elver Jonsson.
Jag tycker att vi redan i dag försöker samordna oss
i EU-sammanhang och uppträda i den här frågan med
de andra nordiska länderna. Men jag skall gärna ta
med mig detta uppslag och se om vi skulle kunna göra
ytterligare någonting. Det kan ju vara idé också när
det gäller ytterligare insatser att resonera kanske mera
nära med de övriga nordiska länderna.
Det var ett gott uppslag, och det skall jag ta med
mig.
Anf. 53 ELVER JONSSON (fp):
Fru talman! Jag har en synpunkt till. Statsrådet sa-
de i tidigare frågesvar att någonting har hänt. Det är
möjligt att det har gjort, men jag skulle vilja påstå att
det har brustit ifrån den samhälleliga sidan. Det har på
statlig och kommunal nivå funnits en slapphet i dessa
frågor. Krögarnas profitintresse har varit alltför starkt.
Av politiska föredömen finns det mycket i övrigt att
önska. Det är kanske mer det vi behöver se över, än
att påstå att det behövs ändrade vanor hos befolkning-
en och ungdomen.
Anf. 54 Socialminister MARGOT
WALLSTRÖM (s):
Fru talman! Det som är allvarligt är att man kan se
en ändrad attityd hos unga människor. Det är okej att
pröva droger i allt högre utsträckning. Det är okej att
blanda droger. Vi kan se en mycket liberalare inställ-
ning. Det är klart att vi då har brustit i att försöka
bilda opinion, att informera och att ge kunskaper. Vi
har säkert brustit både som föräldrar och som besluts-
fattare i detta jobb, eller litet grand sackat efter och
trott att vi hade ordnat det redan.
Det krävs ett ansvarstagande från alla möjliga håll.
Jag tror mycket på Folkhälsoinstitutets modell med
lokala handlingsplaner både för kommunerna och i
länen, för att se till så att man skaffar sig en medveten
plan för hur man skall jobba med alkoholfrågorna och
drogfrågorna totalt sett. Där kan vi alla bidra fram-
över.
Lärarutbildning för barns läs- och skrivutveckling
Anf. 55 LENNART FRIDÉN (m):
Fru talman! Jag vänder mig till Ylva Johansson,
tillika min yrkeskollega, i en fråga som är väldigt
väsentlig och där det nu pågår en kampanj. Det jag
talar om är dyslexi.
Jag har två gånger tidigare, under förra året, ställt
frågor till de båda ministrarna på departementet.
Dessvärre blev det andra gången en skriftlig fråga.
Jag hade gärna velat ställa frågan muntligen, medan vi
fortfarande hade kvar muntliga frågor.
De svar som jag då har fått är för mig litet obe-
gripliga. Man har konstaterat att det är kommunernas
ansvar. En liten kommun som Bjurholm eller Vårgår-
da kan aldrig - det tror jag också att Ylva Johansson
som lärare kan hålla med om - se till att lärarna utbil-
das, varken när det gäller den mycket speciella peda-
gogik som skall till när det gäller dyslexi eller de
diagnosmetoder som också måste användas.
Min fråga är: Vad ämnar man göra från Utbild-
ningsdepartementet, och när, för att vi skall få till
stånd den lärarutbildning som behövs på detta områ-
de?
Anf. 56 Statsrådet YLVA JOHANSSON
(s):
Fru talman! Vi är överens om vikten av att skolan
lyckas lära alla barn läsa och skriva - den kanske
mest grundläggande uppgiften som skolan har, som är
av mycket stor betydelse. Det är inte så att ingenting
är gjort. Ganska mycket görs redan. Skolverket har
bl.a. bedrivit ett arbete med frågor om läs- och skriv-
utveckling. Men mer behöver göras. Det är viktigt att
problemen uppmärksammas nu under kampanjen,
vilket i sig är en del av lösningen.
Regeringen har nyligen tillsatt en särskild utred-
ning som har till uppgift att komma med förslag om
vilka ytterligare insatser regeringen kan vidta när det
gäller att underlätta, förbättra och utveckla undervis-
ningen så att läs- och skrivsvårigheter kan förebyggas
och åtgärdas. Jag vill peka på några områden som är
mycket centrala. Dels handlar det om lärarutbildning-
en - både den grundläggande utbildningen och fort-
bildningen - där jag tror att vi kommer att behöva
göra förändringar och kompletteringar. Dels handlar
det om barns tidiga språkutveckling, som i förläng-
ningen leder till den tidiga läs- och skrivutvecklingen.
Där är det nödvändigt med ett närmare samarbete
mellan skola och förskola.
Regeringen har också nyligen tillsatt en särskild
kommitté som har till uppgift att ta fram ett gemen-
samt måldokument för sexårsverksamheten, grundsko-
lan och skolbarnomsorgen. Dessa två utredningar har
till uppgift att samverka för att ge de bästa lösningar-
na just när det gäller barns läs- och skrivutveckling.
Anf. 57 LENNART FRIDÉN (m):
Fru talman! Det låter bra. Det är synd att jag se-
nast för ett par månader sedan fick svaret att det är en
kommunal fråga. Det är uppenbart att också statsrådet
har insett att det är en sak som är angelägen för hela
lärarutbildningssidan i Sverige.
Det rör sig inte bara om svårigheter att läsa och
skriva. Det blir också en hel del andra sociala handi-
kapp. Det som ofta är utmärkande för just dyslektiker
är bristande ordningssinne och ökad trötthet, beroen-
de på att man får kämpa med att tillgodogöra sig text
och annat. Man blir då också trött och okoncentrerad.
Vi har säkert båda två haft elever som vi har bedömt
som både slöa, slappa och ointresserade, men som i
själva verket har haft detta bekymmer. Det är ett stort
bekymmer för dem framöver.
Jag kan bara konstatera att man samtidigt glöm-
mer att det ofta är mycket kreativa personer, som är
konstnärligt lagda. Konstnärlighet är mer utmärkande
för dyslektiker än för andra. Samtidigt som dyslekti-
kerna får bekymmer genom denna oförmåga kan vi
andra inte tillgodogöra oss dessa människors förmåga.
Det måste vidtas rejäla åtgärder. Det är inte bara
frågan om lärarutbildning, utan det är också frågan
om det som rör sig runt omkring.
Anf. 58 Statsrådet YLVA
JOHANSSON (s):
Fru talman! Självfallet är det så, att kommunerna
har ansvar för hela verksamheten i skolan. Kommu-
nerna kan inte frånsvära sig ansvaret för vissa elever
eller vissa svårigheter, även om staten självfallet ock-
så har ett ansvar för hela verksamheten, eftersom vi
ansvarar för bl.a. lärarutbildning, läroplaner, skollag
och kursplaner.
Jag tror att det är viktigt att man i kommunen och
ute i skolverksamheten också inser att det normala
fallet i en skolklass eller i en skola inte är att barn är
normala. Barn är i grunden väldigt olika, och skolan
måste anpassa sig till att barn är olika och lär på olika
sätt och under olika förutsättningar. Det är inte något
exceptionellt att vissa barn har svårare i vissa avseen-
den och andra barn i andra avseenden. Det är det
normala och dessutom önskvärda tillståndet att barn
får en chans att bemötas utifrån sina skilda behov men
också sina skilda förutsättningar och utvecklas maxi-
malt i skolan.
Anf. 59 LENNART FRIDÉN (m):
Fru talman! Skall jag tolka det som att vi om något
år kommer att få den komplettering av lärarutbild-
ningen som varken Ylva Johansson eller jag fick när
vi gick på lärarhögskolan?
Anf. 60 Statsrådet YLVA
JOHANSSON (s):
Fru talman! Som jag sade tidigare har regeringen
tillsatt en särskild utredning som skall lägga fram
förslag på området. Den skall arbeta skyndsamt och
vara klar inom ett år. När de förslagen finns för han-
den skall regeringen ta ställning till dem.
Beskattning av förmånsbilar som en miljöreform
Anf. 61 EWA LARSSON (mp):
Fru talman! Jag har en fråga till miljöminister An-
na Lindh.
Regeringens förslag om en ny beskattning av för-
månsbilar presenteras som en miljöreform. Jag har
svårt att se miljöprofilen i reformen. Jag undrar om
miljöministern kan tala om på vilket sätt koldioxidut-
släppen kommer att minska.
Anf. 62 Miljöminister ANNA LINDH (s):
Fru talman! Under en väldigt lång period har vi
haft ett fullständigt orimligt system när det gäller
beskattningen av förmånsbilar. Det har inneburit att
man har kunnat åka hur mycket som helst privat med
sin bil utan att man känt av någon kostnad för det. Nu
bryter vi detta. Vi säger att den som kör privat med
bilen också skall betala för den privata körningen.
Samtidigt har vi tagit bort nybilsskatten och liknande,
och det innebär att det blir billigare att köpa nya bilar,
som också är renare bilar. Men kör man mycket med
dem privat skall det också märkas i den egna plånbo-
ken. Det är en väldigt viktig princip, och det tycker
jag också är nyttigt för miljön. Man kan köra litet,
men inte för mycket.
Anf. 63 EWA LARSSON (mp):
Fru talman! Den som i dag redan har en ny för-
månsbil får en ökad kostnad, från 0 kr till 4 kr i mar-
ginalskatteökning. Men den som redan har en privat
bil kommer att få en sänkt marginalskatt, från 13 kr
till knappt 4 kr. Jag undrar, för att lätta dimridån, om
detta kommer att leda till ökade koldioxidutsläpp eller
minskade koldioxidutsläpp. Jag undrar om miljömi-
nistern skulle kunna återinföra spärregeln, som inne-
bär att den som får sin bensin till bilen betald skall
beskattas för bensinen motsvarande 4 000 mils kör-
ning?
Anf. 64 Miljöminister ANNA LINDH (s):
Fru talman! Den gamla spärregeln på 4 000 mil
innebar ju faktiskt en uppmuntran. Eftersom man ändå
fick betala för att man körde 4 000 mil privat gällde
det att köra så mycket som möjligt. Den gamla spär-
regeln var inte heller bra på det sättet. Det förslag som
var uppe i våras var inte heller bra på det sättet. Det
uppmuntrade också till en ökad privat körning när
arbetsgivaren betalade bensinen.
Det system som vi lägger fram nu innebär att den
enskilda själv får betala för sin bensin. Det tycker jag
både ur rättviseperspektiv och miljöperspektiv är en
bra framgång.
Gränsdragning mellan läkemedel och livsmedel
Anf. 65 LENNART DALÉUS (c):
Fru talman! Det växer fram en produktion av
livsmedel i dag som mycket tydligt har vetenskapligt
underbyggda hälsoeffekter. Den produktionen sker
framför allt i Japan och i USA men även i Sverige.
Man kan se att dessa produkter på något sätt hamnar
mellan läkemedelslagstiftningen och livsmedelslag-
stiftningen. Om de marknadsförs med hänvisning till
sina hälsoeffekter får de egentligen bara säljas på
apotek. Får inte hälsoeffekterna redovisas blir det
svårt att utveckla dessa nya produkter.
Jag skulle vilja fråga jordbruksministern om hon är
beredd att kanske tillsammans med socialministern se
över det här gränslandet och se på detta framför med
utgångspunkt i att behålla en restriktiv hållning som
gynnar konsumenterna men också skapar möjligheter
för en ny produktion.
Anf. 66 Jordbruksminister ANNIKA
ÅHNBERG (s):
Fru talman! Functional foods - eller funktionell
föda, som vi kanske skall säga på svenska - är en
mycket spännande och intressant utveckling. Det är
någonting positivt att det tas fram livsmedel som
svarar mot människors särskilda hälsobehov. Pro-
blemet är just marknadsföringen. Det är vår uppfatt-
ning att det bör finnas en tydlig gräns mellan det som
marknadsförs som läkemedel och är avsett att an-
vändas som läkemedel och det som marknadsförs
som en del i födan.
Självfallet följer vi vad som händer i det här
gränslandet, som Lennart Daléus kallar det. Den svå-
ra balanskonsten är att bejaka en utveckling som har
positiva effekter för människor men också se till att
konsumenters behov av en korrekt och noggrann
information inte åsidosätts.
Jag delar i grunden uppfattningen att detta är en
utveckling som är positiv. Men vi skall vara försikti-
ga och se till att hålla rågången mellan läkemedel
och livsmedel.
Anf. 67 LENNART DALÉUS (c):
Fru talman! En del av den produktionen är redan
i Sverige. Det rör sig om yoghurt och blåbärssoppa.
Man kan tycka att det i någon mening är en trivial
diskussion kring läkemedel och livsmedel. Om den
här utvecklingen fortsätter kan det bli en väldigt
stark ökning, som framför allt visar sig i Japan. Kan-
ske finns det skäl att i förväg ha sett över situationen,
så att vi inte tas på sängen om vi får en rejäl ökning
av den här produktionen, om den smyger sig in i stor
takt. Kanske är det en fråga för både jordbruksminis-
tern och måhända socialministern att redan nu förhål-
la sig till.
Anf. 68 Jordbruksminister ANNIKA
ÅHNBERG (s):
Fru talman! Jag tror att vi alla som konsumenter
känner en viss oro över att en vecka är det någon typ
av livsmedel som är livsfarligt och nästa vecka nå-
gonting helt annat. Med tanke på den oro som kon-
sumenten har inför maten måste vi finna regelverk
som garanterar den största möjliga tryggheten.
Vi riskerar inte att bli tagna på sängen när det
gäller den här processen. Vi är fullt medvetna om
den, och vi följer den mycket noggrant. Balansgång-
en är att bejaka utvecklingen utan att åsidosätta kon-
sumenternas behov av en korrekt information, som
varken lovar för mycket av en viss produkt eller un-
danhåller konsumenterna viktig information. Men
jag kan försäkra Lennart Daléus att vi följer utveck-
lingen mycket noga och att ambitionen givetvis är att
åstadkomma det som är bäst ur konsumentsynpunkt
och att bejaka denna utveckling.
Laxfisket i Östersjön
Anf. 69 MAGGI MIKAELSSON (v):
Fru talman! Också jag har en fråga till jord-
bruksministern. Det gäller laxfisket i Östersjön.
Enligt uppgifter som Miljöpartiet fick vid senaste
EU-nämndssammanträdet har Sverige höjt ribban
beträffande laxkvoten.
Jag skulle vilja veta anledningen till att regering-
en sätter ribban högre än både Fiskeriverket och vad
EU-kommissionären inom fiske är beredd att gå ned
till.
Anf. 70 Jordbruksminister ANNIKA
ÅHNBERG (s):
Fru talman! Jag kan försäkra Maggi Mikaelsson
att om det vore så enkelt att Sveriges regering be-
stämde om laxfisket i Östersjön så skulle vi för länge
sedan ha vidtagit de radikala åtgärder som är nöd-
vändiga. Men problemet är att om laxfisket i Öster-
sjön förhandlar alla de länder som är indragna i detta
fiske. I de förhandlingar som just nu förs och som,
såvitt jag förstår, har avslutats i dag i Warszawa har
vi deltagit med ambitionen hela tiden att få ned kvo-
ten för hur mycket lax som får tas ut i Östersjön i
syfte att skydda den vilda laxen i Östersjön. Men det
är inte vi ensamma som bestämmer. I en förhandling
är det alltid fråga om att hitta den kompromiss som
ändå innebär steg åt rätt håll.
Anf. 71 MAGGI MIKAELSSON (v):
Fru talman! I en förhandling är det också viktigt
vilket utgångsläge man har. Sveriges utgångsläge
tidigare har varit att halvera kvoten. Det skulle inne-
bära att man hamnade någonstans kring 200 000-
225 000 laxar, någonting som det borde ha varit möj-
ligt att få igenom vid den förhandling som just har
avslutats. Men Sverige har lagt sig på en högre nivå,
vilket kan ha bidragit till att man nu inte fått igenom
förslaget. Det tycker jag är beklagligt.
Jag vill höra om det är sant att den svenska nivån
har varit 300 000 laxar, alltså över vad bl.a. Fiskeri-
verket har föreslagit.
Anf. 72 Jordbruksminister ANNIKA
ÅHNBERG (s):
Fru talman! Vår ambition från svensk sida har hela
tiden varit att komma så långt ned som möjligt när det
gäller uttaget av lax i Östersjön. Jag vill att det skall
stå alldeles klart att det inte finns någon skild ambi-
tion eller målsättning från olika partier i riksdagen
eller från regeringen, utan här handlar det möjligen
om en förhandlingstaktik. Det kan vara lätt att vara
kritisk när man står utanför en förhandling. Man kan
naturligtvis välja att själv förse sig med en gloria
kring huvudet och vingar på ryggen och säga att man
inte går med på att någon lax tas upp i Östersjön. Men
man kan också sätta upp som mål att det gäller att i
verkligheten ta ett steg åt rätt håll. Det har hela tiden
varit vår ambition att komma så långt ned som möj-
ligt.
Anf. 73 MAGGI MIKAELSSON (v):
Fru talman! Ett kort konstaterande: Både glorian
och vingarna har ramlat av det senaste året från jord-
bruksministern.
Frihandelsavtal mellan EU och Sydafrika
Anf. 74 MARIANNE ANDERSSON (c):
Fru talman! Jag har en fråga till utrikesministern.
Nyligen besökte jag Sydafrika. Där finns nu en
betydande oro för att det frihandelsavtal mellan EU
och Sydafrika som håller på att arbetas fram - mesta-
dels till förmån för EU såvitt jag förstår - skall bli
synnerligen magert ur Sydafrikas synpunkt. T.ex. har
en diger lista på s.k. känsliga produkter presenterats
av EU. Konflikten är ganska uppenbar, eftersom det
till stor del rör sig om frukt och vin. Då kan vi förstå
att det kan vara komplicerat. Men vi vet också att
handelsmöjligheter har en mycket stor betydelse för
den fortsatta utvecklingen och demokratiseringspro-
cessen i Sydafrika. Sverige har under mycket lång tid
stött den utvecklingen i Sydafrika.
Jag vill därför fråga utrikesministern: Vad har re-
geringen gjort hittills, och hur tänker regeringen arbe-
ta i EU för att få fram ett ur Sydafrikas synpunkt ett så
positivt frihandelsavtal som möjligt?
Anf. 75 Utrikesminister LENA HJELM-
WALLÉN (s):
Fru talman! Alla avtal som sluts mellan två parter
skall vara till fördel för båda parterna. Dock kan jag
erkänna att jag under resans gång varit rätt kritisk
därför att EU inte kunnat komma till skott. Vi har inte
kunnat komma överens. Det finns litet olika synpunk-
ter på detta. Det har tagit väldigt lång tid innan
kommissionen fick uppdraget att förhandla. Undan-
tagslistan har varit väldigt lång.
Vi har kritiserat detta. Vi försöker verka för mera
av handel och naturligtvis allmänt mera av frihandel.
Inte minst gäller det avtalet med Sydafrika.
Vi är flera om detta inom unionen, men vår in-
ställning är alldeles klar: så få undantag som möjligt.
Anf. 76 MARIANNE ANDERSSON (c):
Fru talman! Jag tackar för svaret. Jag förstår att
det inte är enkelt, men samtidigt är det bra att höra att
Sverige har drivit på. Jag hoppas att Sverige också
kan hjälpa de övriga nordiska länderna att verkligen
jobba för det här.
Den konferens jag var på var mellan europeiska
länder och Sydafrika. Alla var väldigt positiva, men
när den här frågan kom upp blev det genast mycket
mera komplicerat. Därför är det viktigt att vi verkli-
gen driver på i denna fråga.
Anf. 77 Utrikesminister LENA HJELM-
WALLÉN (s):
Fru talman! Jag kan bara bekräfta att vi är helt
överens om detta. I ett land som Sydafrika, med den
bakgrund och historia det har, finns det väldigt
mycket att öppna för. Det är viktigt att vi har en gene-
rös attityd men också att vi ser att det kan vara av
ömsesidig nytta att ha den här typen av handelsavtal.
Anf. 78 MARIANNE ANDERSSON (c):
Fru talman! En liten fundering till. Det har kommit
fram att länderna runt omkring i södra Afrika hyser en
viss oro för att Sydafrika skall få väldigt mycket bätt-
re villkor är vad de själva har. Det är viktigt att ta in
hela södra Afrika och ha det i tankarna vid förhand-
lingarna.
Anf. 79 Utrikesminister LENA HJELM-
WALLÉN (s):
Fru talman! Jag hade i går besök av min bots-
wanske kollega. Han tog upp detta som en särskild
punkt med mig. Länderna runt omkring Sydafrika kan
komma att beröras av handelsavtalet mellan EU och
Sydafrika.
Vidare fick jag klart för mig att det nu mellan
Sydafrika och dess grannländer finns en överens-
kommelse om att de skall ha full information om hur
förhandlingarna förs. Det ser jag som ett positivt
tecken på att man tar hänsyn till varandra nere i Södra
Afrika.
Anf. 80 TALMANNEN:
Riksdagens frågestund var därmed avslutad. Jag
ber att få tacka regeringens företrädare.
5 § Information från regeringen om en rapport
om barn i dag
Anf. 81 Statsrådet MAJ-INGER
KLINGVALL (s):
Fru talman! Under de senaste åren har det vid oli-
ka tillfällen kommit oroande signaler om hur barnen
påverkas av de besparingar som nu genomförs i stat
och kommuner. Av den anledningen lämnas, i anslut-
ning till årets budgetproposition, en särskild redovis-
ning över hur barnens situation ser ut på några olika
områden.
Det projekt vars resultat jag nu kortfattat kommer
att redovisa har bedrivits inom Socialdepartementet.
Syftet har varit att ge en aktuell bild av hur barns
villkor ser ut på några olika områden. Projektet har
haft arbetsnamnet Barnbilagan. Den nu publicerade
rapporten har vi kallat Barn idag.
Barn idag koncentrerar sig i huvudsak på barn och
ungdomar i grundskoleåldrarna.
Barn idag publiceras i serien departementspro-
memorior och kommer under dagen att överlämnas
till riksdagens ledamöter. Samtidigt sänds Barn idag
till samtliga kommuner och till berörda myndigheter
och organisationer. Avsikten är att under början av
1997 ge ut en omarbetad version i bokform. Boken
kommer att innehålla exempel på olika arbetssätt.
Bokens målgrupp blir politiker i kommuner och
landsting samt personer som arbetar med barn och
unga.
Låt mig inledningsvis konstatera att det är ofrån-
komligt att den omfattande sanering av statsfinanserna
som har varit nödvändig under de senaste åren även
påverkar den uppväxande generationen. Samtidigt är
en sanerad ekonomi en väsentlig förutsättning för att
vi skall kunna garantera goda uppväxtvillkor för barn
och unga. Ett fortsatt stort budgetunderskott skulle
öka vår statsskuld och inteckna framtiden. Inte minst
med tanke på barnen har det varit nödvändigt att
hejda den utvecklingen.
Det är emellertid glädjande att kunna konstatera
att Barn idag, till övervägande del, ger en ljus bild av
hur våra barn har det. Barn idag belyser också en del
problem, men sammanfattningsvis kan man ändå säga
att barn och unga i Sverige fortfarande lever under
goda villkor. Det gäller i synnerhet om man anlägger
ett internationellt perspektiv.
Ett återkommande resonemang i Barn idag hand-
lar om det värde som väl fungerande allmänna insat-
ser - exempelvis barnomsorg, skola och barnhälso-
vård - har. God kvalitet i de allmänna insatserna är
kanske den allra viktigaste förebyggande åtgärd som
vi kan vidta då det gäller att förhindra uppkomsten av
olika former av problem hos barn och unga.
En väl fungerande verksamhet i skola och barn-
omsorg är också en förutsättning för att barn med
behov av särskilt stöd skall kunna få detta stöd när de
deltar i verksamheten i vanliga klasser eller i vanliga
barnomsorgsgrupper.
De uppföljningar som Socialstyrelsen respektive
Skolverket har genomfört under 1995 och 1996 visar
att kommunerna, trots ett omfattande besparingspro-
gram, har klarat att bibehålla en acceptabel kvalitets-
nivå i barnomsorgen och i skolan.
Samtidigt kan man, av det material som presente-
ras i Barn idag, dra slutsatsen att eventuella ytterliga-
re besparingar måste genomföras med stor uppmärk-
samhet riktad mot vilka tänkbara konsekvenser be-
sparingen får på verksamhetens allmänna kvalitet.
Om kvaliteten i de allmänna insatserna påverkas
på ett sådant sätt att de förebyggande funktionerna
inte längre kan fyllas, eller om en kvalitetssänkning
skulle innebära att barn med behov av särskilt stöd
inte längre kan tas emot i den ordinarie verksamheten,
riskerar vi att få betala den kortsiktiga besparingen
genom framtida kostnadsökningar.
Ett annat resonemang som återkommer på flera
olika ställen i Barn idag är hur viktigt det är att vi
skapar bra skyddsnät omkring barnen. I det skyddsnä-
tet inkluderas givetvis engagerade och kunniga vuxna
i skolan och barnomsorgen, men ännu viktigare är
kanske det skyddsnät som vi väver runt familjen.
Flera olika forskningsrapporter visar på värdet av ett
väl utvecklat stöd till barnfamiljerna.
I nätverket omkring familjen ingår naturligtvis
också andra vuxna i grannskapet, ett fungerande och
aktivt föreningsliv samt ett rikt utbud av kultur- och
fritidsaktiviteter.
Ett fungerande skyddsnät är av särskilt stor bety-
delse för barn som utsätts för olika former av över-
grepp.
I skyddsnätet omkring barnen inkluderar jag även
ett förtroendefullt och fungerande samarbete mellan
de olika yrkesgrupper som arbetar med barn och
unga. Många kommuner har valt att samla ansvaret
för de allmänna barn- och ungdomsfrågorna hos ex-
empelvis en barn- och ungdomsnämnd. Det yttersta
ansvaret för att sätta in åtgärder som stöd för barn
som har behov av särskilt stöd ligger emellertid ofta
kvar hos socialnämnderna. Den här typen av tudelat
ansvar för barn- och ungdomsfrågorna ökar givetvis
behovet av att samverkan mellan de olika ansvariga
nämnderna och deras tjänstemän fungerar. Rapporten
innehåller oroande uppgifter om att det här samarbetet
inte fungerar på det sätt som är avsett.
Brister i samarbetet mellan de vuxna får givetvis
aldrig bidra till att olika stödinsatser för barn och
unga försenas eller kanske helt uteblir.
Skyldigheten att föra information vidare och att
vidta lämpliga åtgärder regleras i socialtjänstlagen.
Socialtjänstkommmittén har i sitt betänkande före-
slagit att kommunernas socialtjänst får ett mer uttalat
ansvar för att utbilda och informera övriga kommuna-
la förvaltningar och andra som berörs av skyldigheten
att föra information vidare, om man misstänker att
barn far illa. På den här punkten delar jag helt Social-
tjänstkommitténs uppfattning. Kommitténs förslag
bereds för närvarande i regeringskansliet, och rege-
ringen avser att återkomma till riksdagen med förslag
i den här frågan.
I Barn idag pekar man också ut en del områden
där det skulle vara möjligt att genomföra kvalitetsför-
bättringar. Det gäller bl.a. arbetet med att upprätta
lokala mål för arbetet i skolan och förskolan. Exem-
pelvis framhåller Socialstyrelsen att kvaliteten i för-
skolan är nära förknippad med att det finns ett funge-
rande måldokument och en genomtänkt pedagogisk
planering av verksamheten. Skolverket framför en
liknande uppfattning i rapporten Bilden av skolan.
Samtidigt anser båda myndigheterna att arbetet med
att utarbeta lokala planer behöver förbättras. I synner-
het gäller detta planernas koppling till de organisatio-
riska och ekonomiska förutsättningarna i kommunen.
Måldokument som har en realistisk koppling till
den ekonomiska verkligheten är också en viktig förut-
sättning för att det skall vara möjligt att beskriva
konsekvenserna av olika ekonomiska beslut. Inte
minst av den orsaken finns det anledning att under-
stryka värdet av ett fortsatt utvecklingsarbete på det
här området.
Jag vill i det sammanhanget erinra om det arbete
med att ta fram ett nytt måldokument för den peda-
gogiska verksamheten för barn och ungdom i åldrarna
6-16 år som skolministern har tagit initiativ till.
I Barn idag understryks på punkt efter punkt vär-
det av samhällets generella insatser.
Det är min förhoppning att Barn idag skall kunna
få ett brett användningsområde och att materialet skall
komma till nytta som diskussionsunderlag i kommu-
nerna, i de politiska partierna och i andra organisatio-
ner.
Barn idag skiljer sig från annat liknande material
genom att barn, i enlighet med de principer som anges
i barnkonventionen, själva får komma till tals och ge
uttryck för sina ståndpunkter, men också genom att
rapporten innehåller intervjuer med aktuella forskare
som framför sin personliga syn på olika frågor.
Barn idag tar sin utgångspunkt i det positiva. Det
är viktigt att vi inte låter oss förlamas av de problem
som vi arbetar med. Vi måste också se de möjligheter
som finns - möjligheter att utveckla samhället i en
riktning som gynnar barnen.
Anf. 82 EVA ZETTERBERG (v):
Fru talman! Först vill jag till statsrådet Maj-Inger
Klingvall säga att det är med stor glädje som vi i dag
mottar denna rapport. Vi är många politiker - inklusi-
ve statsrådet själv, förmodar jag - och frivilligorgani-
sationer som arbetar för barns rättigheter som har
väntat på den här rapporten.
En annan sak som jag vill understryka är den vär-
degemenskap som vi har. Vid en internationell jämfö-
relse befinner sig svenska barn i en ovanligt gynnad
situation. Detta bör vi vara väl medvetna om.
Vi har ännu inte haft möjlighet att ta del av budge-
ten - den läggs fram först i morgon. Det går alltså inte
att jämföra rapporten med budgeten.
Den föreställning som jag och många med mig har
haft när vi har väntat på rapporten är att den skulle
följa den vanliga statsbudgeten och ange hur de olika
posterna får återverkningar för barn - positiva eller
negativa. Jag trodde att barnperspektivet skulle kom-
ma in på det sättet. Men upplägget av rapporten är
helt annorlunda, och jag vill därför fråga: Rör det sig
om en förändring av målsättningen eller har detta
varit avsikten hela tiden?
Jag vill också fråga statsrådet om detta med be-
sparingar i kommuner och landsting. De medför väl-
digt uppenbara problem när det gäller barns situation i
vårt samhälle. Nedskärningarna har lett till klara för-
sämringar. Statsrådet Ylva Johansson påtalade senast
i går att man som en effekt av nedskärningarna hade
sett hur barn med särskilda behov verkligen har fått
lida. Finns det några konkreta resonemang eller åt-
gärdsförslag för att man skall se till att det inte blir
ytterligare nedskärningar framför allt för de barn som
har störst behov?
Anf. 83 Statsrådet MAJ-INGER
KLINGVALL (s):
Fru talman! Avsikten med rapporten Barn idag är
inte att ge en konsekvensanalys i den mening som Eva
Zetterberg avsåg. Avsikten är att ge en aktuell bild till
riksdagen av hur barn har det. Rapporten innehåller
också konsekvensbeskrivningar, men inte i form av
siffror och tabeller. Det är barnen själva och forskare
inom detta område som berättar om konsekvenserna.
Så är det upplagt.
Avsikten är just att ge en nära verklighetsbild av
barns situation och då komma bort ifrån de normalt
rätt torra och tabellfyllda promemorior. Detta ger en
helt annan bild av hur barns verklighet ser ut i dag.
När det gäller den andra frågan om kommunerna
handlar regeringens allmänna politik naturligtvis om
att man skall få ordning på statsfinanserna - vilket vi
är på god väg att få - och få ned arbetslösheten. Där-
med stärks också kommunernas möjligheter att skapa
goda förutsättningar för barnen.
Anf. 84 EVA ZETTERBERG (v):
Fru talman! Det är ett värdefullt perspektiv som
anläggs i rapporten - det lilla jag har hunnit att läsa i
dag - att det lyfts fram hur barnen själva beskriver sin
situation. Människor som inte är direkt kopplade till
den politiska apparaten bidrar också med sina erfa-
renheter och kunskaper.
Men jag vill ändå hävda att det är viktigt också
med konsekvensbeskrivningarna så att vi kan se hur
barn direkt drabbas eller gynnas av förslagen i den
budget som läggs fram. Därför vill jag ändå fråga
statsrådet: Kan vi förvänta att det kommer en annan
sådan rapport? Jag tror att det finns ett behov av att få
fakta presenterade, dvs. en beskrivning även i tabell-
form så att man kan se de direkta konsekvenserna av
de politiska besluten och förslagen.
Anf. 85 Statsrådet MAJ-INGER
KLINGVALL (s):
Fru talman! Jag kan bara svara för den rapport
som vi lämnar i dag. I dag har vi valt att försöka att ge
en så aktuell bild av barns situation som vi kan till
riksdagens ledamöter.
Vår förhoppning är naturligtvis att man utifrån
denna aktuella beskrivning skall få i gång en levande
och aktiv debatt. Om kunskaperna ökar, ökar därmed
också kvaliteten i de åtgärder som vi vidtar. Då får vi
ett bättre beslutsunderlag när vi skall fatta viktiga
beslut.
Anf. 86 INGER DAVIDSON (kd):
Fru talman! Jag vill också tacka statsrådet för den
här rapporten. Alla sammanfattningar som har med
barns situation att göra är viktiga. Ändå delar jag Eva
Zetterbergs förvåning över uppläggningen.
När arbetet påbörjades under fyrklöverregeringens
tid hade man den norska barnbilagan som förebild.
Den finns med i budgeten och är en konsekvensanalys
på varje område. Vad har respektive budgetbeslut
betytt för barnen? Jag vill också fråga om det pågår
ett sådant arbete. Vi har fått den uppfattningen att ett
material av den typen skulle presenteras för riksda-
gen.
Den 17 april i år hade vi en barndebatt här i kam-
maren. Då förelades ett antal rapporter som handlade
om barnens psykiska hälsa. Det hade kommit flera
larmrapporter under våren, bl.a. från Barnombuds-
mannen men också från många andra, som visade att
barns psykiska hälsa försämrades väldigt snabbt och i
väldigt hög grad. Detta gäller också vid en internatio-
nell jämförelse. Vi ligger inte bra till när det gäller
barns psykiska hälsa.
Det handlade under den debatten mycket om hur
regeringen skulle möta problemen. Ett av huvudnum-
ren var just att man hänvisade till den barnbilaga som
skulle komma nu i höst. Då undrar jag: Vilka slutsat-
ser har regeringen dragit av den stora ökningen av
barn med psykiska problem? Detta har bl.a. lett till att
barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar har
fördubblat väntetiderna. Har detta påverkat budgetar-
betet på något sätt?
Anf. 87 Statsrådet MAJ-INGER
KLINGVALL (s):
Fru talman! Vi har förstås tittat på den norska
barnbilagan. Den har också inspirerat oss i vårt eget
arbete med rapporten Barn idag. Men vi har inte
fastnat för den uppläggningen. Vi ville ge denna rap-
port om barns situation en mycket mera verklighets-
nära anknytning än vad den norska barnbilagan i form
av en konsekvensanalys ger. Den handlar alltså väl-
digt mycket om siffror, tabeller och diagram. Vi ville
att barn skulle komma till tals på ett helt annat sätt i
den rapport som vi lägger på riksdagens bord i dag.
När det gäller barns psykiska hälsa pågår det ett
arbete i den kommitté som har tillsatts. Den arbetar
med vård och stöd till ungdomar med psykiska pro-
blem. Tanken är att man i detta utredningsarbete skall
göra en djupdykning i detta svåra och mycket ange-
lägna område.
Det är väldigt svårt att i dag ha någon bestämd
uppfattning om vad det ökande antalet barn och ung-
domar med psykiska problem beror på. Vi kan se att
antalet barn med psykiska problem och antalet vuxna
med psykiska problem följs åt. Ökningen är densam-
ma i både barngruppen och vuxengruppen. Det gör
det naturligtvis väldigt angeläget att vi tittar på ande-
len barn som har psykiska problem, och det är ett
arbete som pågår.
Anf. 88 INGER DAVIDSON (kd):
Fru talman! Det är bra att barn får komma till tals,
men då blir bilden också väldigt fragmentarisk. Den
helhetsbild som vi efterlyser finns ju inte med. Vi
måste nog ha en sådan för att vi skall kunna gå vidare
och för att vi skall kunna ta ställning till om vi vågar
oss på nedskärningar och samtidigt se hur dessa på-
verkar barnen.
Jag har inte hunnit läsa rapporten, men jag har
bläddrat litet grand i den, och jag hittar ingenting om
t.ex. konsekvenserna av de minskade barnbidragen
och de senarelagda utbetalningarna. Vi får t.ex. rap-
porter om att livsmedelsaffärerna är nästan tomma
mellan den 20:e och den 25:e, därför att det uppstår
ett glapp mellan barnbidraget och lönen för dem som
inte är arbetslösa. Dessutom har flerbarnstillägget
tagits bort. Men det finns inga bedömningar av hur
detta har påverkat barnen, och det efterlyser jag fort-
farande.
När det sedan gäller effekterna på barns psykiska
hälsa, som kanske ändå är det allvarligaste, arbetade
kommittén redan i våras när vi hade en debatt här.
Men då fick vi uppfattningen att någonting skulle
hända fram till dess att barnbilagan lades fram. Därför
undrar jag: Har ingenting hänt som gör att man vet
mer om överbeläggningen på de psykiatriska barn-
och ungdomsmottagningarna, eller har några insatser
gjorts för att minska överbeläggningen? Det är ju
oerhört allvarligt att t.ex. ungdomar och barn som är
beredda att ta livet av sig och som söker kontakt med
en psykiatrisk barn- och ungdomsmottagning inte får
komma dit direkt utan får vänta i flera veckor och
kanske månader.
Anf. 89 Statsrådet MAJ-INGER
KLINGVALL (s):
Fru talman! Jag håller inte med om att rapporten
ger en fragmentarisk bild. Däremot ger den inte någon
heltäckande bild. Men i rapporten försöker man täcka
de för barn viktiga områdena. Dels görs en beskriv-
ning av de nätverk som finns runt barn, dels av barns
familjesituation. När det gäller barn med psykiska
besvär finns det ett särskilt avsnitt som handlar om
utsatta barn och deras särskilda problem.
Arbetet pågår i kommittén, vilket naturligtvis
kommer att bli en värdefull utgångspunkt för ett re-
missarbete och en fortsatt bearbetning. Det här är
nämligen, precis som Inger Davidson säger, en svår
fråga, och den bör vi ta på allra största allvar.
Anf. 90 LISELOTTE WÅGÖ (m):
Fru talman! Jag skall också be att få tacka så
mycket för den information som vi har fått. Jag kom-
mer med stort intresse att ta del av rapporten, som vi
väl får del av under morgondagen.
Jag hoppas ändå att rapporten på något sätt har
fått statsrådet Klingvall att fundera litet grand över
hur vi bäst kan stärka familjerna i deras viktiga arbete.
Statsrådet betonar ju själv, både i informationen och i
de svar vi har fått, hur viktig familjen är för att barnen
skall må bra. Jag har då en fråga till statsrådet: Vilka
konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta under
mandatperioden för ett väl fungerande familjepolitiskt
stöd?
Som statsrådet säger mår självfallet de allra flesta
barn i Sverige mycket bra. Men det finns en grupp
barn som mår riktigt dåligt. Vilka åtgärder kommer
statsrådet att vidta, med anledning av rapporten, för
att stötta och hjälpa dessa barn?
I samband med debatten om barns villkor som vi
hade i våras, vilken Inger Davidson hänvisade till,
gjorde statsrådet ett häpnadsväckande påstående.
Statsrådet sade att en av orsakerna till att många barn
i Sverige har psykiska problem kan vara den friskole-
reform som den borgerliga regeringen införde. Vid-
håller statsrådet detta påstående?
Anf. 91 Statsrådet MAJ-INGER
KLINGVALL (s):
Fru talman! Det är naturligtvis så, Liselotte Wågö,
att jag inte i dag kan lägga fram några konkreta för-
slag utifrån en rapport som jag själv har fått i dag.
Meningen är att både jag och riksdagens ledamöter
skall läsa och ta del av de slutsatser och den kunskap
som rapporten kan ge oss.
När det gäller den andra frågan antar jag att Lise-
lotte Wågö hänvisar till en barndebatt som vi hade i
våras. Då handlade det om barn och segregering i
fråga om friskolor och inte om psykiska problem.
Anf. 92 LISELOTTE WÅGÖ (m):
Fru talman! Debatten handlade om barns villkor.
Statsrådet gjorde faktiskt det nämnda påståendet. Jag
vill ställa en följdfråga: Har statsrådet funnit något
stöd i rapporten för ett sådant påstående? Det kanske
är för tidigt att dra alltför långtgående slutsatser av
rapporten. Men kan inte statsrådet ändå svara på om
det i dag finns någon anledning att se över det famil-
jepolitiska stödet? Jag ställer frågan med tanke på de
uttalanden som statsrådet gör om familjen och famil-
jens viktiga uppgift när det gäller hur våra barn mår
osv.
Anf. 93 Statsrådet MAJ-INGER
KLINGVALL (s):
Fru talman! Jag skall läsa rapporten och ber att få
återkomma med konkreta funderingar i förhållande
till vad rapporten har att komma med.
Det familjepolitiska stödet är ett stöd som vi i dag
är mycket glada över att ha i Sverige. Det gör att vi
kan stödja familjerna, så att de kan förena ansvar för
både barn och arbete. Det är ett stöd som vi kommer
att hålla fast vid och förhoppningsvis skall kunna
utveckla vidare när ekonomin så tillåter.
Överläggningen var härmed avslutad.
6 § Hänvisning av ärenden till utskott
Föredrogs och hänvisades
Propositioner
1996/97:6 till konstitutionsutskottet
1996/97:8-9 till justitieutskottet
Skrivelse
1996/97:2 till jordbruksutskottet
7 § Bordläggning
Anmäldes och bordlades
Propositioner
1996/97:3 Kulturpolitik
1996/97:4 Totalförsvar i förnyelse - etapp 2
1996/97:5 Forskning och samhälle
1996/97:11 Beredskapen mot svåra påfrestningar på
samhället i fred
1996/97:22 Statliga stiftelser
1996/97:26 Fortsatt giltighet av 1952 års tvångsme-
delslag och lagen om hemlig kameraövervakning
1996/97:31 Vissa frågor om hur revisorer i stiftelser
utses och entledigas
Skrivelse
1996/97:24 Invandrings- och flyktingpolitiken
8 § Anmälan om interpellationer
Anmäldes att följande interpellationer framställts
den 17 september
1996/97:1 av Chatrine Pålsson (kd) till statsministern
Vårdens resurser
1996/97:2 av Sten Andersson (m) till statsrådet Tho-
mas Östros
Hyresgästers självförvaltning
Interpellationerna redovisas i bilaga som fogas till
riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 24 september.
9 § Anmälan om frågor för skriftliga svar
Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar
framställts
den 17 september
1996/97:1 av Eva Goës (mp) till utrikesministern
Stöd till kärnforskning för civilt bruk i öst
1996/97:2 av Inger Davidson (kd) till arbetsmark-
nadsministern
Hushållstjänster
1996/97:3 av Sonja Fransson (s) till
kulturministern
Kommunala musikskolan
1996/97:4 av Ewa Larsson (mp) till
kommunikationsministern
Betalstationer i Stockholm
Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksda-
gens snabbprotokoll tisdagen den 24 september.
10 § Anmälan om skriftliga svar på frågor
Anmäldes att följande skriftliga svar på frågor in-
kommit
den 17 september
1995/96:693 av Carina Hägg (s) till statsrådet Pierre
Schori
Användningen av biståndsmedel
1995/96:704 av Birgitta Hambraeus (c) till kommu-
nikationsministern
Datorerna och år 2000
1995/96:707 av Chatrine Pålsson (kd) till statsrådet
Maj-Inger Klingvall
Föräldrapenning för egenföretagare
1995/96:709 av Eva Zetterberg (v) till utrikesminis-
tern
Situationen för iranska flyktingar i Turkiet
den 18 september
1995/96:671 av Bengt Hurtig (v) till finansministern
Sveriges EU-avgift
1995/96:691 av Sten Tolgfors (m) till statsministern
EMU
1995/96:694 av Göte Jonsson (m) till miljöministern
Kalkningsverksamhet
1995/96:698 av Karin Pilsäter (fp) till inrikesminis-
tern
Hyresförhandlingslagen
1995/96:699 av Eva Goës (mp) till miljöministern
Långforsens kraftverk
1995/96:702 av Sonja Fransson (s) till socialminis-
tern
Institutionen för tvångsvård för vuxna
1995/96:705 av Carina Hägg (s) till miljöministern
Fast förbindelse mellan Afrika och Europa
1995/96:706 av Eva Zetterberg (v) till utrikesminis-
tern
Kvinnlig generalsekreterare till FN
1995/96:708 av Eva Zetterberg (v) till utrikesminis-
tern
Konflikten i de kurdiska områdena
1995/96:711 av Eva Zetterberg (v) till utrikesminis-
tern
Sveriges medverkan till konfliktlösning i de kurdiska
områdena
1995/96:712 av Ronny Olander (s) till statsrådet
Thomas Östros
Skatteuttaget
1995/96:713 av Carina Hägg (s) till justitieministern
Omskärelse av kvinnor
1995/96:715 av Ronny Olander (s) till inrikesminis-
tern
Bostadsbyggandet
1995/96:716 av Yvonne Ruwaida (mp) till statsrådet
Ylva Johansson
Sponsrade läromedel
Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksda-
gens snabbprotokoll tisdagen den 24 september.
11 § Kammaren åtskildes kl. 15.27.
Förhandlingarna leddes av talmannen.