Prop.
1996/97:98
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 6 mars 1997
Lena Hjelm-Wallén
Thomas Östros
(F inansdepartementet)
I propositionen föreslås vissa ändringar i lagen (1991:1482) om lotteri-
skatt. Enligt förslaget höjs skattesatsen för lotteriskatt med en procenten-
het, från 35 till 36 procent. Vidare föreslås att lotteriskatt tas ut på insatser-
na efter avdrag för den faktiska utdelningen till vinnarna i lotteriet, i stället
för, enligt nu gällande lag, på insatserna efter avdrag för vinster enligt en
fastställd vinstplan.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1997.
1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 98
Prop. 1996/97:98
1 Förslag till riksdagsbeslut........................... 3
2 Lagtext ......................................... 3
3 Ärendet och dess beredning ......................... 5
4 Lotteriskatten höjs................................. 6
5 Författningskommentarer ........................... 10
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1997 ... 11
Prop. 1996/97:98
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1991:1482) om lotteriskatt.
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1991:1482) om lotteriskatt
Härigenom föreskrivs beträffande lagen (1991:1482)
dels att 1 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 5 §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1§‘
Lotteriskatt skall betalas enligt denna lag till staten för svenskt lotteri.
Skatt tas ut med 35 procent av
den behållning som återstår sedan
de sammanlagda vinsterna enligt
vinstplan eller annat beslut om att
viss andel av insatserna skall utbe-
talas som vinster avräknats från de
sammanlagda insatserna.
Skatt tas ut med 36 procent av
den behållning som återstår sedan
de till vinnarna i lotteriet utbetala-
de sammanlagda vinsterna avräk-
nats från de sammanlagda insatser-
na.
Med utbetalade vinster avses de
vinster som betalats ut inom 90 da-
gar från skattskyldighetens inträde.
Skatt skall inte betalas för
1. sådant lotteri som avses i lagen (1972:820) om skatt på spel,
2. sådant lotteri som avses i lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparan-
de m.m.,
3. vinstdragning på här i landet utfärdade premieobligationer,
4. lotteri som har anordnats av sådan sammanslutning som avses i 15 §
lotterilagen (1994:1000),
5. lotteri som har anordnats av Svenska Penninglotteriet Aktiebolag,
Aktiebolaget Tipstjänst eller det av staten ägda bolag som äger aktierna i
dessa bolag, eller
6. lotteri där vinsterna inte utgörs av pengar.
Beteckningen lotteri har samma betydelse i denna lag som i 3 § lotteri-
lagen (1994:1000).
1 Senaste lydelse 1996:588
1* Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 98
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:98
5§
I deklaration som avser lotteri-
skatt skall för varje redovis-
ningsperiod redovisas
1. skillnaden mellan de sam-
manlagda insatserna och de
sammanlagda vinsterna enligt
vinstplan eller annat beslut om
att viss andel av insatserna skall
betalas ut som vinster, och
2. de vinster som inte har blivit
utbetalda inom 90 dagar från
skattskyldighetens inträde.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför
sig till tiden före ikraftträdandet.
Under början av 1990-talet genomfördes en spelskatteutredning (SOU
1990:56). Denna utredning utgjorde underlag till riksdagens beslut om en
lotteriskattelag (prop. 1991/92:1, bet. 1991/92:SkUl, rskr. 1991/92:9).
Lotteriskattelagen innebar en förändrad och likformig beskattning av de tre
statligt styrda spelbolagen, AB Trav och Galopp (ATG), Svenska Penning-
lotteriet AB (Penninglotteriet) och AB Tipstjänst (Tipstjänst). Skatten har,
sedan lagen trädde i kraft den 1 januari 1992, varit 35 procent av omsätt-
ningen efter avdrag för vinsterna enligt vinstplan.
I oktober 1995 överlämnade en arbetsgrupp inom Finansdepartementet
rapporten De statligt styrda spelbolagens koncessioner och organisation
m.m. (Ds 1995:61) till finansministern. Rapportens förslag rörde de spel-
marknadsffågor som då handlades inom Finansdepartementet, dvs. de
statligt styrda spelbolagen, dess koncessioner och skattevillkor m.m. Rap-
porten ledde till sammanslagningen av de statligt ägda Penninglotteriet
och Tipstjänst (prop. 1995/96:169, bet. 1995/96:FiU14, rskr.
1995/96:248). Dessutom lämnade regeringen i beslut den 12 september
1996 det sammanslagna Penninglotteriet/Tipstjänst ett nytt tillstånd att
anordna lotterier samt i beslut den 19 december 1996 ATG förnyat
tillstånd att anordna vadhållning i samband med hästtävlingar m.m.
I Finansdepartementets rapport presenterades ATG:s förutsättningar på
marknaden och dess goda utveckling. Arbetsgruppen ansåg att hästsporten
genom ATG borde bidra ytterligare till statens och folkrörelsernas
finansiering från spelmarknaden antingen genom höjda skatter eller genom
att begränsa ATG:s möjligheter på marknaden. Mot bakgrund av detta
föreslog arbetsgruppen att regeringen i tillståndet till ATG skulle slopa
bolagets möjlighet att innehålla vinstmedel vissa veckor för utlottning vid
senare spelomgångar, s.k. Jackpots. Rapporten har remissbehandlats. En
sammanställning över remissinstanserna och deras yttranden finns i prop.
1995/96:169, bilaga 2.
Under hösten 1996 har diskussioner pågått mellan ATG:s ägare Svenska
travsportens centralförbund (STC) och Svenska galoppsportens
centralförbund (SGC) samt företrädare för staten i syfte att träffa ett nytt
flerårsavtal mellan parterna. I diskussionerna har ATG:s goda ekonomiska
utveckling och det statsfinansiella läge Sverige befinner sig i berörts. Den
16 december 1996 träffades ett avtal som blev gällande i och med
regeringens godkännande i regeringsbeslut den 19 december 1996.
Mot bakgrund av den tidigare nämnda rapporten och det i december
1996 ingångna avtalet mellan staten och STC/SGC lämnas i propositionen
förslag på vissa ändringar i lagen om lotteriskatt.
Normalt remissförfarande har bedömts vara obehövligt då det är fråga
om begränsade tekniska frågor. Beredningskravet har uppfyllts genom att
ett utkast till proposition sänts för synpunkter till Riksskatteverket och
ATG. De synpunkter som inkommit behandlas i avsnitt 4.
Prop. 1996/97:98
Lagrådet
Prop. 1996/97:98
Lagförslaget avser ändrad skattesats och andra justeringar av tekniskt sett
enkel beskaffenhet. Förslaget är enligt regeringens bedömning därför av
sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
Regeringens förslag: Skattesatsen för lotteriskatt höjs med en
procentenhet till 36 procent. Skatten tas ut på insatserna efter avdrag
för vad som utbetalts till vinnarna i lotteriet.
Med utbetalade vinster skall anses de vinster som betalats ut inom 90
dagar från skattskyldighetens inträde, dvs. 90 dagar från
vinstdragningen. Skatten skall redovisas i två delar. Redovisningen
skall ske av dels sammanlagda vinster efter avdrag för vinster enligt
fastställd vinstplan, dels for de vinster som inte blivit utbetalda inom
90 dagar efter skattskyldighetens inträde.
Bakgrunden till regeringens förslag: Regler om lotterier finns i
lotterilagen (1994:1000), senast ändrad (1996:1168). Med lotterier avses
enligt denna lag en verksamhet där en eller flera deltagare, med eller utan
insats, kan få en vinst till ett högre värde än vad var och en av de övriga
deltagarna kan få. Till lotteri hänförs lottning, gissning, vadhållning och
liknande förfarande, marknads- och tivolinöjen samt bingospel,
automatspel, roulettspel, tämingsspel, kortspel, kedjebrevsspel och
liknande spel. Begreppet lotteri har alltså här en vidare omfattning än vad
det har i allmännhet och omfattar även t.ex. vadhållning på hästar.
På lotteri- och spelmarknaden verkar, sedan Penninglotteriet och
Tipstjänst slagits samman, dess moderbolag AB Svenska Spel, som är
helägt av staten, samt AB Trav och Galopp (ATG), som ägs av Svenska
travsportens centralförbund (STC) och Svenska galoppsportens
centralförbund (SGC). Dessa bolag har tillstånd av regeringen att bedriva
olika former av spel och lotterier. I tillstånden definieras bl.a. tillåtna
spelformer och dess vinstandelar.
Dessutom finns på spelmarknaden ideella föreningar som bedriver
allmännyttig verksamhet och som enligt lotterilagen har fått tillstånd av
myndighet (i undantagsfall av regeringen) att anordna egentligt lotteri eller
bingo. Bland annat bedrivs spelet Bingolotto på detta sätt. Slutligen finns
företag som av myndighet fått tillstånd enligt lotterilagen att i kommersiellt
syfte anordna kasinospel på restauranger.
Skattepliktiga lotterier beskattas enligt olika lagar beroende på vilken
typ av spel eller lotteri det är frågan om och vem som arrangerar spelet.
Enligt lagen (1991:1482) om lotteriskatt, senast ändrad (1996:588), skall
lotteriskatt betalas till staten for svenskt lotteri. Ideella föreningar som har
till huvudsakligt syfte att bedriva allmännyttig verksamhet är undantagna
från lotteriskatt. Även de lotterier som har anordnats av det av staten ägda
bolag som äger aktierna i Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst,
dvs. AB Svenska Spel, är sedan 1 januari 1996 undantagna från lotteriskatt
(prop. 1995/96:169, bet. 1995/96:FiU14, rskr. 1995/96:248). Vid årsskiftet
1996/1997 var det därför endast en lotterianordnare som betalade
lotteriskatt, AB Trav och Galopp.
För roulett, kortspel och tämingsspel regleras beskattningen av lagen
(1972:820) om skatt på spel. Skatt utgår med ett fast belopp per bord och
månad.
Bankernas vinstsparande, de s.k. miljon- och vinnarkontona, beskattas
enligt lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande med 30 procent av
lotterivinstens värde.
AB Svenska Spel och ATG är vidare frikallade från skattskyldighet för
all annan inkomst än inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till
innehav av fastighet, 7 § 4 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
AB Trav och Galopp
Aktierna i ATG ägs till 90 procent av STC och till 10 procent av SGC. 1
avtal mellan svenska staten och STC/SGC anges riktlinjerna for ATG:s
totalisatorverksamhet i samband med hästtävlingama. Avtalet reglerar bl.a.
ansvarsfördelningen mellan ATG och trav- och galoppsportens
organisationer, villkor för totalisatorspel på de enskilda banorna samt
regeringens rätt att utse fyra av styrelsens åtta ledamöter, däribland
ordföranden som har utslagsröst.
Vinnarnas andel (vinstandelen) i ATG:s olika spel regleras i tillstånden
och varierar mellan 65 och 80 procent.
ATG:s vinst sedan lotteriskatten betalats går till hästsporten. År 1995
omsatte ATG 8 780 miljoner kronor och betalade 886 miljoner kronor i
lotteriskatt, enligt bolagets årsredovisning. Resursöverföringen till sporten
var för år 1995 1 222 miljoner kronor och bolagets oinlösta vinster och
bråkdelar var 60 miljoner kronor. Enligt preliminära uppgifter från ATG
översteg omsättningen 1996 nio miljarder kronor.
Principen för beskattning av vinster i totalisatorspel på hästar har
ändrats ett antal gånger sedan ATG bildades år 1973. Vid ATG:s bildande
betalade bolaget ca tolv procent av spelets årsomsättning i skatt. År 1976
sänktes skattesatsen till tio procent av omsättningen. År 1984 gjordes
skattesystemet om helt. Den gamla omsättningsskatten ersattes med en
totalisatorskatt, som utgick med elva procent av de sammanlagda
insatserna upp till ett visst grundbelopp (3 500 mkr år 1990) och med åtta
procent av den överstigande omsättningen. Eftersom omsättning under
denna tidsperiod översteg grundbeloppet var den faktiska lotteriskatten
fortfarande ca tio procent av omsättningen.
Den 1 januari 1992 trädde den nu gällande lagen (1991:1482) om
lotteriskatt i kraft, vilken innebär att lotteriskatt betalas med 35 procent av
den behållning som återstår sedan de sammanlagda vinsterna enligt
Prop. 1996/97:98
vinstplan avräknats från de sammanlagda insatserna (bruttoöverskottet).
Beräknad i förhållande till omsättningen var den faktiska skatten som ATG
betalade år 1992 och 1993 enligt lotteriskattelagen något under tio procent,
för att år 1994 och 1995 vara tio procent.
I avtalet, som träffades den 16 december 1996 mellan ATG:s ägare och
företrädare för staten, enades parterna om ett åtgärdspaket som kommer att
innebära att statens totala inkomster från trav- och galoppsporten ökar.
Bland annat fastslogs att STC och SGC, mot bakgrund av de diskussioner
som föregått undertecknandet av avtalet, är införstådda med att regeringen
i proposition till riksdagen under våren 1997 föreslår en höjning av
lotteriskatten från 35 till 36 procent med verkan från den 1 juli 1997. STC
och SGC är vidare införstådda med att regeringen föreslår en ändring av
skatteunderlaget så att skatt tas ut på den behållning som återstår sedan de
sammanlagda, utbetalda vinsterna avräknats från de sammanlagda
insatserna.
Skälen för regeringens förslag: Från det statligt ägda AB Svenska
Spel får staten intäkter i form av bolagets hela överskott. Från ATG får
staten intäkter endast i form av lotteriskatt, medan överskottet går till annat
ändamål. Den gällande lotteriskattesatsen om 35 procent bestämdes för att
ge staten en lämplig andel i ATG:s resultat (prop. 1991/92:1, bet.
1991/92:SkUl, rskr. 1991/92:9). Skattesatsen bör även fortsättningsvis
bestämmas så att den ger staten en lämplig andel i ATG:s resultat. Med
nuvarande omfattning av ATG:s spelverksamhet är, enligt regeringens
bedömning, en skattesats om 36 procent lämplig, beräknad på nedan
föreslaget skatteunderlag.
Gällande lotteriskattelag föregicks av utredningen Skatt på lotterier och
spel (SOU 1990:56). När man i utredningen föreslog att lotteriskatten
skulle beräknas med utgångspunkt från bolagets bruttoöverskott, i stället
för som tidigare från bolagets omsättning, fick man ta ställning till vad som
skulle avses med detta överskott. Skulle man med bruttoöverskottet avse
skillnaden mellan omsättningen och i förväg fastställd
vinståterbetalningsprocent för de olika spelformerna eller skulle man räkna
med de faktiskt utbetalda vinsterna och således ta hänsyn till oinlösta
vinster och bråkdelar?
Utredningen föreslog att lotteriskatten skulle beräknas på ett underlag
baserat på faktiskt utdelade vinster till vinnarna. En sådan ordning ansågs
överensstämma med vad som är normalt på skatteområdet när det gäller
skatteberäkningar. Utredningen ansåg inte att det fanns tillräckliga skäl att
avvika från gängse ordning i detta fall, trots att en beräkning på grundval
av den fastställda vinståterbetalningsprocenten ansågs vara att föredra från
praktisk utgångspunkt.
I propositionen till riksdagen (prop. 1991/92:1) frångick dock reger-
ingen utredningens förslag och föreslog istället av praktiska skäl en
beskattning där avdrag medges för vinster enligt fastställd vinstplan eller
motsvarande.
Eftersom ATG:s oinlösta vinster och bråkdelar nu uppgår till betydande
belopp, som med gällande rätt undgår beskattning och mot bakgrund av
avtalet mellan staten och STC/SGC, föreslår regeringen att lotteriskatt
Prop. 1996/97:98
skall tas ut på insatserna efter avdrag för faktisk utdelning till vinnarna i Prop. 1996/97:98
lotteriet.
ATG betalar ut vinst till och med den trettionde dagen efter
tävlingsdagen, vilket man upplyser spelarna om på spelkvitton och i
vadhållningsbestämmelser. En spelare kan få sin vinst trots att
preskriptionstiden gått ut om han skickar en anmälan om detta till ATG
samt visar upp ett vinstberättigande spelkvitto. ATG behandlar de
ansökningar som inkommer efter att preskriptionstiden gått ut mycket
välvilligt och betalar oftast ut vinsten.
ATG har framfört att man anser att lotteriskattelagen bör anpassas till de
rutiner bolaget idag tillämpar för utbetalning av oinlösta spelvinster.
Rutinerna innebär att ATG efter utredning om att spelvinsten är korrekt
regelmässigt betalar ut även äldre vinster. En beskattning av sådana
utbetalningar anser bolaget ej vara skälig, ej heller att införa en hårdare
tillämpning av reglerna mot spelarna.
I tillståndet till det statligt ägda spelbolaget AB Svenska Spel anger
regeringen att en vinnare skall ha möjlighet att hämta ut sin vinst under
minst tre månader efter dragning eller motsvarande.
Normalt borde med faktisk utbetalning menas vad som betalats ut innan
preskriptionstiden gått till ända, dvs. i ATG:s fall efter 30 dagar. Som
framgått ovan har dock ATG valt att tillämpa generösa utbetalningsregler.
Enligt regeringens bedömning är det därför skäligt att ge bolaget möjlighet
att få avräkna vinster från överskottet under tre månader efter
tävlingsdagen.
Mot bakgrund av detta bör med faktisk utdelning till vinnarna, i
lotteriskattelagen, förstås vad som utbetalats inom 90 dagar från
skattskyldighetens inträde. Att ett spelbolag, trots att denna tid gått ut, ändå
väljer att betala ut vinsten, medför inte att den vinsten får avräknas från
överskottet.
Riksskatteverket har ifrågasatt om inte regeln om skattskyldighetens
inträde borde ändras så att skattskyldighet inträder dels vid själva
vinstdragningen och dels när vinstutbetalningen är avslutad. Regeln
återfinns i 3 § lagen (1991:1482) om lotteriskatt och innebär att
skattskyldigheten inträder vid vinstdragningen.
Enligt regeringens bedömning finns det inte skäl att dela upp
skattskyldighetens inträde utan den bör liksom idag inträda endast vid
vinstdragningen. Visserligen vet man inte direkt i samband med
vinstdragningen hur mycket skatt som skall betalas in totalt. Någon tvekan
föreligger dock inte om hur skatten slutligt skall beräknas. Det finns därför
enligt regeringens mening inte någon anledning att ändra på regeln ifråga.
Däremot måste det, vilket också föreslås, särskilt regleras hur skatten skall
redovisas.
Regeringen föreslår att de nya reglerna skall träda i kraft den 1 juli
1997.
Ändringarna beräknas ge ca 45 miljoner kronor årligen i ökad
lotteriskatt, varav ca 25 miljoner kronor beror på skattehöjningen med en
procentenhet och ca 20 miljoner kronor beror på att skatt tas ut på
insatserna efter avdrag för faktisk utdelning till vinnarna i lotteriet.
Förslaget innebär ändringar i 1 § lagen (1991:1482) om lotteriskatt och
att en ny paragraf, 5 §, införs.
1 § Ändringen i andra stycket innebär att skatt skall betalas för skillnaden
mellan insatserna och vad som faktiskt betalas ut till vinnarna. Även
oinlösta vinster ingår således i beskattningsunderlaget.
Det nya tredje stycket innebär att avdrag bara medges för vinster som
har betalats ut inom 90 dagar från det att skattskyldigheten inträdde. Om
den som anordnar lotteri ändå väljer att betala ut vinster efter denna period
medför det inte rätt till avdrag.
5 § Vid tidpunkten för skattskyldighetens inträde är intäkterna kända.
Vilka vinster som faktiskt kommer att få avräknas från intäkterna är inte
kända förrän 90 dagar gått från skattskyldighetens inträde. Av den
anledningen krävs en särskild reglering av hur lotterivinstskatten skall
redovisas.
Paragrafen innebär att skatten i princip skall redovisas i två delar. För
det första skall bruttoöverskottet efter avdrag för vinster enligt fastlagd
vinstplan eller annat beslut redovisas för redovisningsperioden, punkt 1.
Det motsvarar den redovisning som sker med nuvarande regler. För det
andra skall redovisning ske av skillnaden mellan vinsterna enligt fastställd
vinstplan och vad som faktiskt betalats ut i vinster inom den i 1 § tredje
stycket angivna tiden, punkt 2. Med andra ord skall redovisning ske av de
vinster som under redovisningsperioden inte har blivit utbetalda inom 90
dagar från skattskyldighetens inträde.
Prop. 1996/97:98
10
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1997
Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden
Peterson, Freivalds,Wallström,Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg,
Winberg, Uusmann, Ulvskog, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall,
Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing
Föredragande: statsrådet Thomas Östros
Prop. 1996/97:98
Regeringen beslutar propositionen 1996/97:98 Höjd lotteriskatt.
11