Prop.
1996/97:81
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 3 april 1997
Göran Persson
Thomas Östros
(F inansdepartementet)
I propositionen föreslås ändringar i mervärdesskattelagen (1994:200) med
anledning av att EU-rådet bemyndigat Sverige och övriga medlemsländer
att införa regler som innebär att telekommunikationstjänster i huvudsak
skall beskattas i kundens land och inte som idag i det land där den som
tillhandahåller tjänsten har sin verksamhet. Den nya beskattningsprincipen
för telekommunikationstjänster har tillkommit i syfte att motverka den
skatteflykt från EG till tredje land som i dag råder inom telekommunika-
tionsområdet och att förhindra den snedvridning av konkurrensen mellan
inhemska och utländska leverantörer som nuvarande EG-regler möjliggör.
I propositionen lämnas vidare förslag om en komplettering av lagregle-
ringen såvitt gäller skattefri försäljning till fysiska personer som är bosatta
på Åland. I detta sammanhang föreslås också förtydliganden av reglerna
om var omsättningen skall anses ske i vissa fall när varor säljs på fartyg,
flyplan eller tåg vid resor mellan EG-ländema.
I propositionen föreslås slutligen att den 24-timmarsregel som idag
gäller som förutsättning för att en resande som färdas på annat sätt än
med flyg skall få införa vissa kvantiteter alkoholdrycker och tobaksvaror
skattefritt från annat EG-land, respektive tull- och skattefritt från land
utanför gemenskapen, sätts ned till 20 timmar.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1997.
1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 81
Prop. 1996/97:81
1 Förslag till riksdagsbeslut........................... 3
2 Lagtext ......................................... 4
2.1 Förslag till lag om ändring i mervärdesskatte-
lagen (1994:200)........................... 4
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551)
om frihet från skatt vid import, m.m............ 10
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1565)
om beskattning av privatinförsel av alkohol-
drycker och tobaksvaror från land som är medlem
i Europeiska unionen........................ 11
3 Ärendet och dess beredning ......................... 12
4 Beskattningsland för telekommunikationstjänster ........ 13
4.1 Nuvarande EG-regler och behovet av ändring .... 13
4.2 Bemyndigande att införa nya regler ............ 14
4.3 Genomförande av bemyndigandet.............. 17
5 Särskilda mervärdesskatteregler beträffande Åland, m.m. .. 18
6 Justering av 24-timmarsregeln ....................... 20
7 Ikraftträdande och övergångsfrågor................... 21
8 Statsfinansiella effekter............................. 21
9 Författningskommentar............................. 22
Bilaga 1 Lagrådets yttrande.......................... 26
Bilaga 2 Förteckning över åberopade EG-direktiv m.m..... 27
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 3 april 1997 ........................................ 28
Rättsdatablad ......................................... 29
Prop. 1996/97:81
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),
2. lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import,
m.m.,
3. lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av privatinförsel
av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är medlem i Euro-
peiska unionen.
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Prop. 1996/97:81
2.1 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen
(1994:200)
Härigenom föreskrivs1 att 1 kap. 2 §, 3 kap. 3 § och 5 kap. 2 b, 7 och
9 §§ mervärdesskattelagen (1994:200) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
2§2
Skyldig att betala mervärdesskatt (skattskyldig) är
1. för sådan omsättning som anges i 1 § första stycket 1, om inte annat
följer av 2-4: den som omsätter varan eller tjänsten,
2. för omsättning som anges i
1 § första stycket 1 av sådana
tjänster som avses i 5 kap. 7 §, om
den som omsätter tjänsten är en
utländsk företagare: den som
förvärvar tjänsten,
2. för omsättning som anges i
1 § första stycket 1 av sådana
tjänster som avses i 5 kap. 7 §, om
den som omsätter tjänsten är en
utländsk företagare och förvärvaren
är en näringsidkare: den som
förvärvar tjänsten,
3. för omsättning som anges i 1 § första stycket 1 av sådana tjänster
som avses i 5 kap. 5 a, 6 a, 6 b och 7 a §§, om den som omsätter tjänsten
är en utländsk företagare och förvärvaren är registrerad till mervärdesskatt
här: den som förvärvar tjänsten,
4. för sådan efterföljande omsättning inom landet som avses i 3 kap.
30 b § första stycket: den till vilken omsättningen görs,
5. för sådant förvärv som anges i 1 § första stycket 2: den som
förvärvar varan, och
6. för import av varor: den som är skyldig att betala skatt enligt 10 §
tullagen (1994:1550) för den importerade varan.
Särskilda bestämmelser om vem som i vissa fall är skattskyldig finns i
6 kap., 9 kap. och 9 c kap.
3 kap.
3 §3
Undantaget enligt 2 § omfattar inte
1. upplåtelse eller överlåtelse av 1. upplåtelse eller överlåtelse av
verksamhetstillbehör utom i fall verksamhetstillbehör,
som avses i 2 § andra stycket,
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:81
2. omsättning av växande skog, odling och annan växtlighet utan
samband med överlåtelse av marken,
3. upplåtelse eller överlåtelse av rätt till jordbruksarrende, avverknings-
rätt och annan jämförlig rättighet, rätt att ta jord, sten eller andra naturpro-
dukter samt rätt till jakt, fiske eller bete,
4. rumsuthyming i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplå-
telse av campingplatser och motsvarande i campingverksamhet,
5. upplåtelse av parkeringsplatser i parkeringsverksamhet,
6. upplåtelse för fartyg av hamnar eller för luftfartyg av flygplatser,
7. upplåtelse av förvaringsboxar,
8. upplåtelse av utrymmen för reklam eller annonsering på fastigheter,
9. upplåtelse for djur av byggnader eller mark,
10. upplåtelse för trafik av väg, bro eller tunnel samt upplåtelse av
spåranläggning för järnvägstrafik, och
11. korttidsupplåtelse av lokaler och anläggningar for idrottsutövning.
Undantaget enligt 2 § gäller inte heller när en fastighetsägare för stadig-
varande användning i en verksamhet som medför skattskyldighet eller
som medför rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9, 11 eller 12 § helt eller
delvis hyr ut en sådan byggnad eller annan anläggning, som utgör fastig-
het. Uthyrning till staten eller en kommun är skattepliktig även om uthyr-
ningen sker for en verksamhet som inte medför sådan skyldighet eller rätt.
Skatteplikt föreligger dock inte för uthyrning till en kommun, om fastighe-
ten vidareuthyrs av kommunen för användning i en verksamhet som inte
medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9, 11 eller
12 § eller om uthyrningen avser stadigvarande bostad. Vad som har sagts
om uthyrning gäller även för upplåtelse av bostadsrätt.
Andra stycket tillämpas också vid uthyrning i andra hand och vid bo-
stadsrättsinnehavares upplåtelse av nyttjanderätt till fastighet som innehas
med bostadsrätt.
Undantaget enligt 2 § gäller inte heller när en fastighetsägare helt eller
delvis hyr ut en sådan byggnad eller annan anläggning som utgör fastig-
het, till någon som har rätt till återbetalnig av ingående skatt enligt 10 kap.
6§.
I 9 kap. finns särskilda bestämmelser om skattskyldighet för sådan
uthyrning, bostadsrättsupplåtelse och upplåtelse av nyttjanderätt som an-
ges i andra-fjärde styckena.
5 kap.
2b§4
Om en vara omsätts på fartyg,
luftfartyg eller tåg under transport
av passagerare mellan EG-länder,
skall varan anses omsatt i Sverige
om transporten avgick från Sveri-
ge.
En vara som omsätts på fartyg,
luftfartyg eller tåg under del av en
passagerartransport mellan EG-
länder, skall anses omsatt i Sverige
om avreseorten är belägen i Sveri-
ge.
Med del av en passagerartran-
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:81
sport mellan EG-länder avses den
del av passagerartransporten som
utan uppehåll utanför EG utförs
mellan avreseorten och ankomstor-
ten.
Med avreseorten avses den
första orten för påstigning av pas-
sagerare inom EG. Detta gäller
även om en del av transporten
dessförinnan utförts utanför EG.
Med ankomstorten avses den
sista orten för avstigning av passa-
gerare inom EG i fråga om passa-
gerare som steg på inom EG. Detta
gäller även om en del av transpor-
ten därefter utförs utanför EG.
För en resa tur och retur gäller
att återresan skall anses som en
fristående transport.
5 kap.
7§5
Tjänster som anges i andra stycket är omsatta inom landet, om de
1. tillhandahålls från ett annat
EG-land och förvärvaren är en nä-
ringsidkare som antingen har ett
fast driftställe i Sverige till vilket
tjänsten tillhandahålls eller, om
näringsidkaren saknar fast driftstäl-
le, han är bosatt eller stadigvarande
vistas i Sverige, eller
2. tillhandahålls från ett land
utanför EG och förvärvaren har
fast driftställe i Sverige eller an-
nars är bosatt eller stadigvarande
vistas i Sverige.
1. tillhandahålls från ett annat
EG-land eller från ett land utanför
EG och förvärvaren är en närings-
idkare som antingen har ett fast
driftställe i Sverige till vilket tjäns-
ten tillhandahålls eller, om närings-
idkaren saknar fast driftställe, han
är bosatt eller stadigvarande vistas i
Sverige, eller
2. tillhandahålls någon annan än
en näringsidkare från ett land utan-
för EG och förvärvaren är en
svensk juridisk person eller bosatt
eller stadigvarande vistas i Sverige.
Första stycket gäller
1. överlåtelse eller upplåtelse av upphovsrätter, patenträttigheter, licens-
rättigheter, varumärkesrättigheter och liknande rättigheter,
2. reklam- och annonseringstjänster,
3. konsulttjänster, produktutveckling, projektering, ritning, konstruk-
tionjuristtjänster, revisorstjänster, skr i vtjänster, översättningstjänster och
liknande tjänster,
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:81
4. automatisk databehandling samt utarbetande av system eller program
för automatisk databehandling,
5. tillhandahållande av information,
6. bank- och fmansieringstjänster utom uthyrning av förvaringsutrym-
men,
7. uthyrning av arbetskraft,
8. uthyrning av andra varor som är
transporthj älpmedel,
9. förpliktelser att helt eller del-
vis avstå från att utnyttja en sådan
rättighet som anges i 1 eller från att
utöva en viss verksamhet, och
10. sådan förmedling som görs
för någon armans räkning i hans
namn, om förmedlingen avser såda-
na tjänster som anges i denna para-
graf.
ös egendom än transportmedel eller
9. förpliktelser att helt eller del-
vis avstå från att utnyttja en sådan
rättighet som anges i 1 eller från att
utöva en viss verksamhet,
10. telekommunikationstjänster,
varmed förstås dels tjänster som
avser överföring, sändning eller
mottagning av signaler, skrift, bil-
der och ljud eller information i öv-
rigt med hjälp av tråd, radio eller
optiska eller andra elektromagne-
tiska medel, dels tjänster som avser
överlåtelse eller upplåtelse av
rättighet att utnyttja kapacitet för
sådan överföring, sändning eller
mottagning, och
11. sådan förmedling som görs
för någon annans räkning i hans
namn, om förmedlingen avser såda-
na tjänster som anges i denna para-
graf.
Tjänster som anges i andra stycket skall anses omsatta utomlands, om
de
1. tillhandahålls en förvärvare i ett annat EG-land och förvärvaren är en
näringsidkare i det landet,
2. tillhandahålls en förvärvare i ett land utanför EG, eller
3. tillhandahålls från ett annat EG-land och förvärvaren inte är en
näringsidkare här i landet.
5 kap.
9§6
En omsättning enligt 2, 2 a, 2 b eller 3 § av en vara anses som en om-
sättning utomlands, om
1. säljaren levererar varan till en plats utanför EG,
2. direkt utförsel av varan till en plats utanför EG ombesörjs av en spe-
ditör eller fraktförare,
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:81
3. en utländsk företagare förvärvar varan för sin verksamhet i utlandet
och hämtar den här i landet för direkt utförsel till en plats utanför EG,
4. varan levereras till ett fartyg eller ett luftfartyg i utrikes trafik för
bruk ombord på ett sådant fartyg eller luftfartyg eller för sådan omsättning
som anges i 1 § tredje stycket,
5. varan omsätts på fartyg eller luftfartyg i de fall som avses i 2 b § för
konsumtion ombord,
6. varan levereras för försäljning i exportbutik enligt 45 § tullagen
(1994:1550),
7. varan är en personbil eller motorcykel som vid leveransen är införd i
exportvagnförteckning,
8. varan levereras för en sådan utländsk företagares räkning som inte är
skattskyldig för omsättningen och leveransen görs inom ramen för ett
garantiåtagande som företagaren gjort, eller
9. varan levereras här i landet till en fysisk person som är bosatt eller
stadigvarande vistas i ett annat land än ett EG-land, under förutsättning att
a. ersättningen utgör minst 200 kronor, och
b. säljaren kan visa att köparen har medfört varan vid resa till en plats
utanför EG före utgången av tredje månaden efter den månad under vilken
leveransen av varan gjordes.
Vid leverans av en vara inom Vid leverans av en vara inom
landet till en fysisk person som är
bosatt i Norge anses omsättningen
som en omsättning utomlands
endast om
landet till en fysisk person som är
bosatt i Norge eller på Åland anses
omsättningen som en omsättning
utomlands endast om
1. leveransen avser en vara eller en grupp av varor som normalt utgör
en helhet och ersättningen utgör minst 1 000 kronor efter avdrag för skatt
enligt denna lag som hänför sig till ersättningen och
2. säljaren kan visa att köparen i
nära anslutning till leveransen fört
in varan eller varorna till Norge och
därvid enligt tullräkning eller lik-
nande handling betalat skatt mot-
svarande skatt enligt denna lag.
2. säljaren kan visa att köparen i
nära anslutning till leveransen fört
in varan eller varorna till Norge
eller till Åland och därvid enligt
tullräkning eller liknande handling
betalat skatt motsvarande skatt en-
ligt denna lag.
Om en gemenskapsvara levereras för försäljning från kiosk eller liknan-
de försäljningsställe ombord på fartyg på linjer mellan Sverige och Norge
och leveransen görs till fartyget, gäller första stycket endast om varan
består av spritdrycker, vin, starköl, öl, tobaksvaror, parfymer, kosmetiska
preparat, toalettmedel eller choklad- eller konfektyrvaror.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
2. De nya bestämmelserna i 5 kap. 7 § avseende telekommunikations- Prop. 1996/97:81
tjänster tillämpas i fråga om sådana tjänster som tillhandahålls den 1 juli
1997 eller senare samt för sådana tjänster för vilka förskottsbetalning
erlagts den 1 januari 1997 eller senare och som utförs den 1 juli 1997 eller
senare.
1. Jfr rådets beslut 97/213/EG av den 17 mars 1997 om bemyndigande för Konunga-
riket Sverige att tillämpa en åtgärd som avviker från artikel 9 i sjätte direktivet
(77/388/EEG) om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande
omsättningsskatter (EGT nr L 86, 28.3.1997, s. 31).
Jfr även rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av
medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter - Gemensamt system för
mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT nr L 145, 13.6.1977, s. 1. Direktivet
senast ändrat genom direktiv 96/95/EG (EGT nr L 338, 28.12.1996, s. 89).
2. Senaste lydelse 1995:1286.
3. Senaste lydelse 1996:1327.
4. Senaste lydelse 1994:1798.
5. Senaste lydelse 1994:1798.
6. Senaste lydelse 1996:1320.
1* Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 81
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om
frihet från skatt vid import, m.m.
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 8 § lagen (1994:1551) om frihet från
skatt vid import, m.m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
Prop. 1996/97:81
8
För varor som anges i 4 § första
stycket 1-3 och 6 § får frihet från
tull och annan skatt enligt detta
kapitel medges en resande som är
bosatt i Sverige endast om inresan
sker med luftfartyg i yrkesmässig
trafik eller om utlandsvistelsen
varat mer än 24 timmar eller om
varorna beskattats i Finland eller
Norge.
För varor som anges i 4 § första
stycket 1-3 och 6 § får frihet från
tull och annan skatt enligt detta
kapitel medges en resande som är
bosatt i Sverige endast om inresan
sker med luftfartyg i yrkesmässig
trafik eller om utlandsvistelsen
varat längre än 20 timmar eller om
varorna beskattats på Åland eller i
Norge.
Även i andra fall får dock tull- och skattefrihet medges en resande som
är bosatt i Sverige och som fyllt 18 år för 40 cigaretter eller 20 cigarrer
eller cigariller eller 100 gram andra tobaksvaror.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
1 Senaste lydelse 1996:942.
10
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1565) om ProP- 1996/97:81
beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och
tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska unionen
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1994:1565) om beskattning av
privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är med-
lem i Europeiska unionen skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2§
För resande som är bosatt i an-
nat land än Sverige, eller är bosatt
i Sverige och där inresan sker med
luftfartyg i yrkesmässig trafik eller
utlandsvistelsen har varat längre än
24 timmar eller där varorna be-
skattats i annat land som är med-
lem i Europeiska unionen, skall
skatt enligt 1 § inte tas ut till den
del införseln uppgår till högst föl-
jande kvantiteter
1. 1 liter spritdryck eller 3 liter
starkvin,
2. 5 liter vin,
3. 15 liter starköl,
4. 300 cigaretter eller 150 ciga-
riller eller 75 cigarrer eller 400
gram röktobak.
För resande som är bosatt i an-
nat land än Sverige, eller är bosatt
i Sverige och där inresan sker med
luftfartyg i yrkesmässig trafik eller
utlandsvistelsen har varat längre än
20 timmar eller där varorna be-
skattats i annat land som är med-
lem i Europeiska unionen, skall
skatt enligt 1 § inte tas ut till den
del införseln uppgår till högst föl-
jande kvantiteter
1. 1 liter spritdryck eller 3 liter
starkvin,
2. 5 liter vin,
3. 15 liter starköl,
4. 300 cigaretter eller 150 ciga-
riller eller 75 cigarrer eller 400
gram röktobak.
För tobaksvara skall skatt, oavsett vad som anges i första stycket, inte
tas ut till den del införseln uppgår till högst 40 cigaretter eller 20 cigarrer
eller cigariller eller 100 gram röktobak.
Bestämmelser om hinder för den som inte fyllt 20 år att föra in sprit-
drycker, vin och starköl i landet finns i 4 kap. 2 § alkohollagen
(1994:1738). En bestämmelse om förbud för den som inte fyllt 18 år att
föra in tobaksvaror i landet finns i 13 § tobakslagen (1993:581).
Vad som enligt denna paragraf gäller för resande som är bosatt i Sve-
rige skall även gälla den som utför arbete på det fartyg eller luftfartyg
som inresan sker med, även om denne är bosatt i annat land.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
1 Senaste lydelse 1996:943.
11
Omsättning av telekommunikationstjänster mervärdesbeskattas i dag i det
land inom EG1 där tillhandahållaren av tjänsten har sin rörelse. Om tjäns-
ten tillhandahålls kunder inom gemenskapen av leverantörer i tredje land
kan omsättningen inte beskattas i EG. Denna möjlighet till skattefri kon-
sumtion av telekommunikationstjänster inom gemenskapen har medfört
konkurrensnackdelar för leverantörer inom EG och betydande intäktsför-
luster för medlemsländerna.
För att komma till rätta med skatteflykten från EG har medlemsländer-
na enats om en översyn av EG:s regler för var telekommunikationstjänster
skall beskattas.
En ändring av reglerna om beskattningsland kräver en ändring i EG:s
sjätte mervärdesskattedirektiv (77/388/EEG)2, härefter kallat sjätte direkti-
vet. I avvaktan på ett rådsbeslut om detta har medlemsländerna utnyttjat
möjligheten till ett förenklat förfarande med stöd av artikel 27 i sjätte
direktivet. I likalydande ansökningar har länderna begärt att kommissio-
nen lämnar förslag till en interimistisk ordning som avviker från direktivet
och som syftar till att beskatta telekommunikationstjänster huvudsakligen
i det EG-land där kunden finns oavsett om tjänsten tillhandahålls från
tredje land eller från ett annat EG-land. Sverige har den 12 september
1996 (dnr Fi96/3837) ansökt om bemyndigande att genomföra en sådan
ordning.
Kommissionen har därefter lämnat förslag till femton rådsbeslut (dok.
KOM/97/42 slutlig) vilka vart och ett bemyndigar ett medlemsland att
tillfälligt, med stöd av artikel 27, genomföra åtgärder som avviker från
sjätte direktivet när det gäller beskattningsland för telekommunikations-
tjänster. Förslagen grundar sig på medlemsländernas framställningar men
skiljer sig dock från dessa genom att beskattning medges i kundlandet
endast i de fall tjänsten tillhandahålls från tredje land. Ett bemyndigande
med den omfattning som länderna ansökt om skulle enligt kommissionens
åsikt inte vara förenligt med den i artikel 27 föreskivna proceduren.
Kommissionen har vidare antagit ett förslag till ändring i sjätte direkti-
vet i fråga om beskattningsland för telekommunikationstjänster (dok.
KOM/97/4 slutlig). Genom direktivändringen avses frågan få en perma-
nent lösning.
EU-rådet beslutade den 17 mars 1997 att bemyndiga medlemsländerna
att införa en beskattningsordning för telekommunikationstjänster utformad
1 Med EG eller EG-land förstås de områden som tillhör Europeiska gemenskapens
mervärdesskatteområde. De regler som gäller för mervärdesbeskattningen är EG-
regler. I det följande används därför uttrycket EG i anslutning till mervärdesskatteom-
rådet eller mervärdesskattereglema.
2 Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av med-
lemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter - Gemensamt system för mervär-
desskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT nr L 145, 13.6.1977, s. 1. Direktivet senast
ändrat genom direktiv 96/95/EG (EGT nr L 338, 28.12.1996, s. 89).
Prop. 1996/97:81
12
i enlighet med vad länderna ansökt om. Således inbegrips även handel av
telekommunikationstjänster inom EG i bemyndigandet. I samband med
beslutet har kommissionen deklararerat att man vidhåller sin tidigare upp-
fattning.
Post- och telestyrelsen, Sveriges Industriförbund och Telia har lämnat
synpunkter på kommissionens förslag till rådsbeslut (dok. KOM/97/42
slutlig) och förslaget till direktivändring (dok. K.OM/97/4 slutlig). Man har
inte haft någon erinran mot att reglerna om beskattningsland ändras. Post-
och telestyrelsen och Sveriges Industriförbund anser dock att en ny be-
skattningsordning bör omfatta även tillhandahållanden av tjänster som
sker mellan EG-länder.
I avsnitt 5 tas upp en fråga om regleringen av skattefri försäljning till
resande från Åland. Förslaget grundas på tidigare nordiska överenskom-
melser. Samråd har skett med företrädare för det finska finansministeriet,
det danska skatteministeriet och det norska finansdepartementet i fråga om
denna implementering.
Samtliga lagförslag som avser mervärdesskatt har beretts med Riks-
skatteverket.
Lagförslagen som gäller den s.k. 24-timmarsregeln har initierats av
skrivelser från Rederi Allandia AB/Ånedinlinjen och Birka Line AB där
de båda rederierna yrkar att tidsgränsen i fråga sätts ned eller tas bort.
Förslagen har beretts med Generaltullstyrelsen som i yttrande anfört att
den inte har något att erinra mot att 24-timmarsgränsen ersätts med en
20-timmarsgräns.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 20 mars 1997 att inhämta Lagrådets yttrande
över förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200), ML.
Lagrådet har inte haft något att erinra mot förslaget. Lagrådets yttrande
finns i bilaga 1.
De ändringar som föranleds av regeringens förslag i avsnitt 6 i proposi-
tionen har tillkommit efter det att regeringen beslutat inhämta Lagrådets
yttrande och har därför inte omfattats av Lagrådets granskning. De fö-
reslagna ändringarna är dock av så enkel beskaffenhet att Lagrådets ytt-
rande skulle sakna betydelse.
Prop. 1996/97:81
4.1 Nuvarande EG-regler och behovet av ändring
Beskattningsland för tillhandahållande av telekommunikationstjänster
fastställs i enlighet med huvudregeln, artikel 9.1 i sjätte direktivet. Det
innebär att sådana tjänster beskattas där leverantören av tjänsten har
etablerat sin rörelse eller har ett fast driftställe varifrån tjänsten tillhanda-
13
hålls.
Vid tillkomsten av denna regel tillhandahölls telekommunikations-
tjänster i allmänhet av statliga företag. Leverantören av tjänsten var nor-
malt etablerad i samma land som kunden. Under senare år har emellertid
området för telekommunikation utvecklats kraftigt både vad gäller ny
teknik och marknadens omfattning. Den tekniska utvecklingen har ökat
möjligheterna till internationella kommunikationer. Leverantören kan med
hjälp av exempelvis satelliter tillhandahålla telekommunikationstjänster
utan att behöva vara etablerad i kundens land. En annan omständighet som
haft stor betydelse för utvecklingen inom branschen är den avreglering av
marknaden som ägt rum under senare år. Inom EU har beslutats att mark-
naderna för telekommunikation inom gemenskapen skall liberaliseras
ff.o.m. den 1 januari 1998, med vissa tidsbestämda undantag. Konsumen-
terna kan således numera välja mellan ett stort antal tjänster och leveran-
törer.
Det är idag möjligt att inom gemenskapen använda tjänster tillhanda-
hållna från tredje land till lägre kostnader än vad som gäller för motsva-
rande tjänster tillhandahållna inom EG. Detta beror till stor del på de nu-
varande principerna för beskattning av telekommunikationstjänster. Till-
handahållanden från tredje land faller utanför det territoriella tillämpnings-
området för EG:s mervärdesskatteregler. Tjänsterna blir därmed skattefria
även om det faktiska utnyttjandet eller tillgodogörandet av tjänsten sker
inom EG.
Möjligheten till skattefria förvärv är av särskilt intresse för näringsidka-
re vars verksamhet inte medför någon rätt till avdrag för ingående skatt
eller som inte har full avdragsrätt för den ingående skatten. Mervärdes-
skatt som dessa företag faktureras vid förvärv av telekommunikationstjän-
ster utgör en kostnad för företaget som måste beaktas vid prissättningen av
de egna produkterna. Genom att vända sig till leverantörer utanför gemen-
skapen kan företagen undgå skattekostnaden.
Nuvarande regler utnyttjas också av privatpersoner för att undgå mer-
värdesskatt. Exempelvis kan förvärv av telefonitjänster i dag ske skattefritt
genom olika system med automatisk återuppringning (s.k. call-back) från
tredje land.
Resultatet har blivit att betydande skatteintäkter gått förlorade för med-
lemsländerna. Samtidigt påverkas konkurrenskraften hos de europeiska
telekommunikationsföretagen. Denna senare effekt förstärks av att tele-
kommunikationsföretag som är etablerade inom EG skall debitera mervär-
desskatt även for sådana tjänster som säljs till kunder i tredje land.
4.2 Bemyndigande att infora nya regler
Enligt artikel 27 i sjätte direktivet kan rådet efter förslag från kommissio-
nen medge att ett medlemsland antar regler i sin nationella lagstiftning
som avviker från bestämmelserna i sjätte direktivet. De avvikande regler-
na skall syfta till att förenkla förfarandet för påförandet av skatten eller att
förhindra skatteundandraganden eller skatteflykt.
Prop. 1996/97:81
14
För att snarast komma till rätta med skatteundandragandena och för att
motverka att leverantörerna inom EG etablerar sig utanför gemenskapen
har Sverige och övriga medlemsländer i likalydande ansökningar begärt
undantag med stöd av artikel 27 från reglerna om beskattningsland för
telekommunikationstjänster. För att förenkla skatteuttaget har länderna
begärt att beskattningsordningen skall vara densamma oavsett om leveran-
tören är etablerad i EG eller i tredje land.
Rådet har därefter bemyndigat Sverige och övriga medlemsländer att
avvika från artikel 9 i sjätte direktivet när det gäller telekommunikations-
tjänster.
Genom att alla medlemsländer erhållit samma bemyndigande får rådets
beslut samma effekt som en ändring av sjätte direktivet. För att inte kring-
gå Europaparlamentets och Ekonomiska och sociala kommitténs rättighe-
ter har bemyndigandena tidsbegränsats i avvaktan på ett rådsdirektiv om
ändring i sjätte direktivet. De gäller således till och med den 31 december
1999 eller om ett direktiv om ändring av beskattningsland för telekommu-
niktionstjänster träder i kraft vid ett tidigare datum, till och med det
datumet.
Rådets beslut innebär att varje medlemsland som så önskar får en rätt
att utnyttja artikel 9.2.e i sjätte direktivet i fråga om telekommunikations-
tjänster.
Artikel 9.2.e medger beskattning i kundens land för vissa uppräknade
tjänster som tillhandahålls näringsidkare inom EG. Artikeln har
följande lydelse:
"Platsen för tillhandahållandet åt kunder som är etablerade utanför ge-
menskapen eller åt skattskyldiga personer som är etablerade i gemen-
skapen men inte i samma land som leverantören, skall för följande
tjänster vara den där kunden har etablerat sin rörelse eller har ett fast
driftställe åt vilket tjänsten tillhandahålls eller, i avsaknad av någon
sådan plats, den där han är bosatt eller stadigvarande vistas:
- Hel eller delvis överlåtelse av upphovsrätter, patent, licencer, varu-
märken och liknande rättigheter.
- Reklamtjänster.
- Tjänster av konsulter, ingenjörer, konsultbyråer, jurister, revisorer
och andra liknande tjänster, liksom databearbetning och tillhandahål-
lande av information.
- Åtaganden att helt eller delvis avstå från att utöva en näringsverk-
samhet eller utöva en rättighet som avses i denna punkt (e).
- Bank- finansierings- och försäkringstjänster, däribland återförsäk-
ring, med undantag för uthyrning av bankfack.
- Tillhandahållande av personal.
- Tjänster av handelsagenter som agerar i annans namn och för annans
räkning, när de åt sin uppdragsgivare anskaffar de tjänster som avses
i denna punkt (e)."
Prop. 1996/97:81
15
Artikel 9.2.e skall förstås så att den avser inte endast tjänster som levere-
ras ut, dvs. tjänster som leveratörer inom gemenskapen tillhandahåller
näringsidkare i ett annat EG-land eller en kund utanför EG, utan även
inkommande tjänster, dvs. tjänster som en näringsidkare utanför EG leve-
rerar till en näringsidkare inom EG.
En tillämpning av artikel 9.2.e medför också att kunden blir skattskyl-
dig för omsättningen. Av artikel 21.1.b i lydelse enligt artikel 28 g i sjätte
direktivet framgår att den som tillhandahålls tjänster som anges i artikel
9.2.e av en näringsidkare bosatt utomlands är betalningsskyldig för
skatten, s.k. "reverse charge".
En annan konsekvens av artikel 9.2.e är att sådana tjänster som leveran-
törer inom EG tillhandahåller förvärvare utanför EG inte beskattas inom
EG.
För att också förvärv från tredje land som görs av enskilda personer
eller av juridiska personer som inte är näringsidkare skall omfattas av
EG:s beskattningsrätt har genom rådets beslut artikel 9.3.b i sjätte direkti-
vet gjorts obligatoriskt tillämplig på telekommunikationstjänster som till-
handahålls andra än näringsidkare. Syftet att beskatta den samlade
konsumtionen inom EG anses därmed uppnått.
Av artikel 9.3.b framgår att medlemsländerna i fråga om tjänster som
avses i artikel 9.2.e och som tillhandahålls från tredje land under vissa
förutsättningar får anse som beskattningsland det land där den egentliga
användningen och utnyttjandet av tjänsten äger rum. Artikel 9.3.b har
följande lydelse:
"För att undvika dubbelbeskattning, utebliven beskattning eller konkur-
renssnedvridning, kan medlemsstaterna med hänsyn till sådant tillhan-
dahållande av tjänster som avses i 2.e och uthyrning av lös materiell
egendom betrakta
a) =:=:=:=
b) platsen för tillhandahållandet av tjänster som enligt denna artikel
skulle ligga utanför gemenskapen såsom liggande inom landets terri-
torium, om den egentliga användningen och utnyttjandet av tjänster-
na äger rum inom landets territorium."
Rådets beslut innehåller även en definition av de telekommunikationstjän-
ster som avses. Definitionen motsvarar den bestämning av begreppet som
finns i den s.k. Melboumekonventionen vilken antagits 1988 av Interna-
tionella Teleunionen vid den administrativa världskongressen (World
Administrative Telegraph and Telephone Conference) i Melbourne. Kon-
ventionen innehåller vissa normer för hur internationella telekommunika-
tionstjänster skall behandlas och definitionen anses internationellt vederta-
gen.
Med telekommunikationstjänster avses således endast det medium ge-
nom vilket andra varor och tjänster förmedlas. Även om allt fler tjänster i
dag tillhandahålls över nät for telekommunikation anses det olämpligt att
innefatta dem i definitionen. Tjänsterna kan också tillhandahållas på annat
sätt än över telenät. Att ha olika beskattningsregler beroende av överfo-
Prop. 1996/97:81
16
ringssätt medför risk för konkurrenssnedvridning. En åtskillnad mellan Prop. 1996/97:81
överföringen av meddelandet och dess innehåll har därför ansetts nödvän-
dig.
4.3 Genomförande av bemyndigandet
Regeringens förslag: Regler om omsättningsland för telekommuni-
kationstjänster införs i 5 kap. 7 § mervärdesskattelagen (1994:200),
ML. I paragrafen tas också in en definition av begreppet telekommu-
nikationstjänst samt görs vissa förty dl iganden och redaktionella jus-
teringar. Ett klargörande i fråga om vem som skall anses skattskyldig
för förvärv enligt 5 kap. 7 § görs i 1 kap. 2 § ML.
Skälen för regeringens förslag: Omsättningsland för telekommunika-
tionstjänster fastställs idag i enlighet med reglerna i 5 kap. 8 § ML. Av
bestämmelsen, som motsvarar artikel 9.1 i sjätte direktivet, framgår att en
omsättning skall anses ha gjorts i Sverige om tjänsten tillhandahålls från
ett fast driftställe eller motsvarande i Sverige.
Med hänvisning till Sveriges ansökan om att avvika från sjätte direkti-
vet och med stöd av rådets bemyndigande bör omsättningslandet för tele-
kommunikationstjänster i stället fastställas i enlighet med 5 kap. 7 § ML
där bestämmelser motsvarande artikel 9.2.e i sjätte direktivet finns.
Genom att telekommunikationstjänster hänförs till de i 5 kap. 7 § andra
stycket uppräknade tjänsterna kommer de att anses omsatta i Sverige om
de tillhandahålls från ett annat EG-land eller från ett land utanför EG och
förvärvaren är en näringsidkare som har fast driftställe i Sverige till vilket
tjänsten tillhandahålls eller är bosatt eller stadigvarande vistas här (första
stycket 1 och 2). Om förvärvaren inte är näringsidkare anses tjänsterna
som omsatta utomlands om de tillhandahålls från ett annat EG-land (tredje
stycket 3). Tjänster som tillhandahålls från Sverige anses omsatta utom-
lands i de fall förvärvaren är en näringsidkare i ett annat EG-land (tredje
stycket 1) eller tillhandahålls någon som finns utanför EG oavsett om han
är näringsidkare eller inte (tredje stycket 2).
Av 5 kap. 7 § första stycket 2 framgår att tjänster i paragrafens andra
stycke som tillhandahålls från ett land utanför EG skall anses omsatta i
Sverige om förvärvaren har ett fast driftställe i Sverige eller annars är
bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige. Bestämmelsen omfattar inte
endast tillhandahållanden som görs till en näringsidkare i Sverige utan
även tillhandahållanden som görs till någon annan än en näringsidkare
om han är bosatt eller stadigvarande vistas här. Bestämmelsen kan i sist-
nämnda avseende anses motsvara innebörden av artikel 9.3.b i sjätte direk-
tivet och därmed den beskattningssituation som åsyftas i bemyndigandet.
I förtydligande syfte föreslås dock vissa omdisponeringar i första stycket 1
och 2 så att punkten 2 endast avser tillhandahållanden till andra än nä-
ringsidkare. Punkten 2 bör samtidigt förtydligas så att det klart framgår att
den omfattar inte endast privatpersoner utan även svenska juridiska
17
personer som inte är näringsidkare. Detta innebär ett tillägg i förhållande
till det till Lagrådet remitterade lagförslaget.
Vidare bör en definition av begreppet telekommunikationstjänster infö-
ras i 5 kap. 7 § andra stycket. Definitionen är utformad i enlighet med vad
som anges i rådets bemyndigande. Den närmare innebörden av begreppet
telekommunikationstjänster redovisas i författningskommentaren.
Enligt 1 kap. 2 § första stycket 2 ML är det förvärvaren av en sådan
tjänst som anges i 5 kap. 7 § som är skattskyldig för omsättningen om
tjänsten tillhandahålls av en utländsk företagare. Bestämmelsen motsvarar
artikel 21.1.b i dess lydelse enligt artikel 28 g i sjätte direktivet. Av direk-
tivet får anses framgå att de förvärvare som kan komma i fråga för skatt-
skyldighet skall vara näringsidkare. Avsikten är att svensk rätt skall tilläm-
pas på samma sätt. Detta framgår emellertid inte direkt av ordalydelsen i
1 kap. 2 § första stycket 2. Ett klargörande bör därför göras.
Som framgått under avsnitt 4.2 är rådets bemyndigande av temporär
natur och avses att senast år 2000 bli ersatt av permanenta regler i sjätte
direktivet. De föreslagna lagändringarna avseende telekommunikations-
tjänster måste således omprövas i samband med en framtida direktivän-
dring.
Prop. 1996/97:81
Regeringens förslag: I 5 kap. 9 § mervärdesskattelagen (1994:200),
ML, införs bestämmelser beträffande Åland som lagfäster de begräns-
ningar i fråga om skattefri försäljning till turister som följer av gällan-
de nordiska avtal. I 5 kap. 2 § ML införs förtydliganden i fråga om
var beskattningen skall ske vid försäljning av varor ombord på fartyg,
luftfartyg eller tåg vid resor mellan EG-länder. Slutligen görs en
smärre ändring i 3 kap. 3 § ML som konsekvens av en tidigare lag-
ändring.
Skälen för regeringens förslag: Åland tillhör inte EG:s skatteterrito-
rium. Detta följer av ett särskilt protokoll som utgör bilaga till fördraget
om Finlands anslutning till EU. Vid tillämpning av mervärdesskatteregler
m.m. skall Åland därför i huvudsak behandlas enligt reglerna om tredje
land. Den nuvarande lagstiftningen är också konstruerad så att detta upp-
nås. Däremot är lagstiftningen inte utformad med tillräcklig hänsyn till att
vissa nordiska särlösningar, grundade på nordiska avtal, alltjämt bör gälla
även i förhållande till Åland. Frågan om Åland och tillämpningen av bl.a.
dessa nordiska särlösningar har aktualiserats även i Finland, där ny lag-
stiftning införts från och med den 1 mars 1997. Även i Danmark förbereds
en komplettering av lagstiftningen i enlighet med vad som här föreslås.
Enligt 5 kap. 9 § första stycket 9 ML gäller att skattefri försäljning till
turister kan ske under vissa villkor, bl.a. att personen i fråga är bosatt i
18
eller stadigvarande vistas i ett annat land än ett EG-land. Det innebär att
sådan skattefri försäljning skulle kunna ske till den som är bosatt på
Åland. Enligt 5 kap. 9 § andra stycket ML gäller särskilda regler i fråga
om sådan s.k. tax-free försäljning inom landet till en person som är bosatt
i Norge. Bestämmelsen grundar sig på en nordisk överenskommelse av
den 26 mars 1980 (SÖ 1980:81, ändrad genom SÖ 1985:44 och SÖ
1988:34) om beskattning av resgods i resetrafiken mellan Danmark, Fin-
land, Norge och Sverige samt om skattefri försäljning på flygplatserna i
dessa länder. Överenskommelsen går ut på att skattefri försäljning till den
som är bosatt i ett annat nordiskt land endast skall kunna ske om det visas
att skatt betalas i hemlandet. Denna regel bör tillämpas inte bara gentemot
dem som är bosatta i Norge, utan även gentemot dem som är bosatta på
Åland.
För dem som är bosatta på finska fastlandet eller i Danmark har all
skattefri försäljning av detta slag slopats till följd av EG-reglema.
När det gäller reglerna om proviantering på färjor och luftfartyg, liksom
försäljning ombord på bl.a. färjetrafiken till och från Åland liksom över-
huvudtaget mellan de nordiska länderna, har medlemskapet i EU medfört
vissa tillämpningsproblem. Detta beror till en del på att det är oklart hur
vissa äldre nordiska avtal numera skall tillämpas. Regeringen avser bereda
denna fråga vidare.
I 5 kap. 2 b § ML anges var beskattning skall ske i fråga om omsättning
av varor på fartyg, luftfartyg eller tåg under transport av passagerare mel-
lan EG-länder. Beskattning skall enligt bestämmelsen ske i Sverige om
transporten avgår härifrån. Bestämmelsen tar närmast sikte på transporter
som går direkt mellan Sverige och ett annat EG-land. I den mån transport-
medlet under en sådan resa går in i hamn etc. i tredje land, eller i en hamn
inom ett område som inte tillhör EG:s skatteterritorium, bör denna regel
emellertid inte tillämpas. Omsättning av varor ombord på en sådan resa
skall i stället anses som omsättning utomlands, jämför 5 kap. 1 § första
stycket ML, och följaktligen inte beskattas. Att regeln skall tillämpas på
detta sätt framgår av artikel 8.c i sjätte direktivet. Lagbestämmelsen bör
förtydligas i enlighet med detta. Även i övrigt bör paragrafen anpassas till
ordalydelsen i artikel 8 c.
Hösten 1996 beslutades en ändring i bl.a. 3 kap. 2 § ML, innebärande
att andra stycket i paragrafen upphävdes (prop. 1996/97:10, bet.
1996/97:SkU6, rskr. 1996/97:69). Av förbiseende ändrades därvid inte
3 kap. 3 § första stycket 1 i enlighet härmed. Ändringen bör genomföras
nu.
Prop. 1996/97:81
19
Prop. 1996/97:81
Regeringens förslag: Den 24-timmarsregel som gäller som en förut-
sättning för att en resande som inte färdas med luftfartyg i yrkesmäs-
sig trafik skall få införa vissa kvantiteter alkoholdrycker och tobaks-
varor skattefritt från annat EU-land, respektive tull- och skattefritt
från land utanför gemenskapen, sätts ned till 20 timmar.
Skälen för regeringens förslag: Enligt lagen (1994:1551) om frihet
från skatt vid import, m.m. skall frihet från tull och annan skatt för vissa
kvantiteter alkoholdrycker och tobaksvaror medges en resande som är
bosatt i Sverige och som anländer från land utanför gemenskapen om
inresan sker med flyg i yrkesmässig trafik. Sker inresan på annat sätt är
villkoret för tull- och skattefrihet antingen att utlandsvistelsen har varat
längre än 24 timmar eller att varorna beskattats i Finland (Åland) eller
Norge. En motsvarande bestämmelse när det gäller frihet från skatt för den
som är bosatt i Sverige och som anländer från annat EG-land finns i lagen
(1994:1565) om beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och to-
baksvaror från land som är medlem i Europeiska unionen. Enligt denna
lag gäller 24-timmarsgränsen dock inte för varor som beskattats i annat
EG-land. Av de i avsnitt 3 nämnda skrivelserna från Rederi Allandia
AB/Ånedinlinjen och Birka Line AB framgår att kravet på att utlandsvis-
telsen skall ha varat längre än 24 timmar komplicerar de nämnda rederier-
nas verksamhet och motverkar möjligheterna till en rationell planering av
tidtabellerna. Det framgår vidare att en nedsättning av tiden för utlandsvis-
telsens varaktighet till 20 timmar skulle möjliggöra tidtabeller med fasta
avgångstider.
Enligt regeringens bedömning finns det för närvarande inte anledning
att helt ta bort den tidsgräns som i dag gäller för införsel av alkoholdryck-
er och tobaksvaror som inköpts skattefritt ombord på fartyg. Däremot talar
övervägande skäl för att tidsgränsen bör sättas ned något. Det förslag om
en 20-timmarsgräns som framförts av de båda rederierna förefaller väl
avvägt och bör möjliggöra tidtabeller med fasta avgångstider, vilket skulle
ge rederierna möjlighet att utöka turtätheten på de aktuella färjelinjerna.
Detta skulle i förlängningen kunna medföra ett ökat antal arbetstillfällen
inom rederinäringen. En 20-timmarsregel har också tillstyrkts av General-
tullstyrelsen som anser att en sådan regel skulle vara gynnsam ur tullkon-
trollsynpunkt.
20
Prop. 1996/97:81
Regeringens förslag: De föreslagna lagändringarna skall träda i kraft
den 1 juli 1997. De nya bestämmelserna om telekommunikations-
tjänster i 5 kap. 7 § mervärdesskattelagen (1994:200) skall tillämpas
på sådana tjänster som tillhandahålls den 1 juli 1997 eller senare samt
för sådana tjänster för vilka förskottsbetalning erlagts den 1 januari
1997 eller senare och som utförs den 1 juli 1997 eller senare.
Skälen för regeringens förslag: Den begärda beskattningsordningen
får enligt rådets bemyndigande tillämpas på telekommunikationstjänster
för vilka skattskyldigheten inträtt den 1 januari 1997 eller senare. Med-
lemsländerna har åtagit sig att senast den 1 juli 1997 införa den nya ord-
ningen i sin nationella lagstiftning. Länder som infört de nya reglerna
redan före den 1 juli 1997 bör förhindra dubbelbeskattning av tjänster som
under mellantiden tillhandahålls från ett annat EG-land genom att inte ta
ut skatt.
Den nya beskattningsprincipen skall enligt bemyndigandet också till-
lämpas på telekommunikationstjänster som betalats i förskott om
betalningen gjorts innan medlemslandet infört de nya reglerna och för-
skottsbetalningarna avser leveranser som utförs efter det att de nya regler-
na införts.
Medlemsländerna har vidare åtagit sig att informera varandra om när de
överfört rådets bemyndigande till sin nationella lagstiftning.
De föreslagna ändringarna i ML bör således träda i kraft den 1 juli 1997
och tillämpas i fråga om tillhandahållanden av telekommunikationstjänster
som görs vid tidpunkten för ikraftträdandet eller senare. De nya reglerna
bör även avse förskottsbetalningar som erlagts den 1 januari 1997 eller
senare och som avser telekommunikationstjänster som skall utföras den
1 juli 1997 eller senare. Leverantörer och kunder bör inte före den 1 janu-
ari 1997 anses ha haft skäl att anta att den då gällande lagstiftningen skulle
upphöra att gälla.
De lagändringar som tas upp under avsnitt 5 och 6 föreslås träda i kraft
den 1 juli 1997.
De nya principer som föreslås för beskattning av telekommunikations-
tjänster bör medföra en ökad beskattning av konsumtionen av sådana
tjänster i Sverige samt en förbättrad konkurrenskraft för de svenska leve-
rantörerna. Det är emellertid inte möjligt att beräkna storleken av den
ökning av stats intäkterna som kan föranledas härav.
21
Prop. 1996/97:81
Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen
(1994:200)
Hänvisningarna till artiklar avser artiklar i EG:s sjätte mervärdesskattedi-
rektiv (77/388/EEG).
1 kap.
2§
Den föreslagna ändringen i första stycket 2 kommenteras i avsnitt 4.3.
Bestämmelsen i första stycket 2 innebär att en näringsidkare med fast
driftställe i Sverige eller som i avsaknad av sådant driftställe är bosatt eller
stadigvarande vistas här, är skattskyldig för de förvärv av telekommunika-
tionstjänster som en utländsk företagare i ett annat EG-land eller i ett land
utanför EG tillhandahåller honom (jfr föreslagna 5 kap. 7 § första stycket
1 ML).
Förvärvaren skall redovisa skatten i sin mervärdesskattedeklaration och
får, om full avdragsrätt föreligger göra avdrag med samma belopp såsom
ingående skatt (jfr 8 kap. 2 § ML).
3 kap.
3§
Ändringen som föreslås i första stycket 1 kommenteras i avsnitt 5.
5 kap.
2b§
De föreslagna ändringarna kommenteras i avsnitt 5.
5 kap.
7§
I propositionen föreslås att reglerna om omsättningsland i 5 kap. 7 § skall
gälla för telekommunikationstjänster, se avsnitt 4.3. Detta innebär att till-
handahållanden av telekommunikationstjänster från ett annat EG-land
eller från tredje land till en näringsidkare med rörelse i Sverige kommer
att kunna beskattas i Sverige (jfr artikel 9.2.e och föreslagna 5 kap. 7 §
första stycket 1). Tillhandahållanden från tredje land beskattas i Sverige
också i de fall kunden inte är näringsidkare (jfr artikel 9.3.b och föreslagna
5 kap. 7 § första stycket 2).
Telekommunikationstjänster som tillhandahålls näringsidkare i EG eller
näringsidkare eller annan i ett land utanför EG av leverantörer i Sverige
skall inte längre beskattas i Sverige (jfr artikel 9.2.e och 5 kap. 7 § tredje
stycket 1 resp. 2).
För telekommunikationstjänster som tillhandahålls andra än näringsid-
kare i Sverige av en leverantör i ett annat EG-land gäller fortfarande hu-
vudregeln i artikel 9.1, dvs. beskattning i det land där den som tillhanda-
håller tjänsten har etablerat sin rörelse (jfr 5 kap. 7 § tredje stycket 3).
22
Telekommunikationstjänster som tillhandahålls andra än näringsidkare
i ett annat EG-land av en leverantör i Sverige skall på motsvarande sätt
beskattas i Sverige (jfr 5 kap. 8 § ML).
När föreslagna 5 kap. 7 § första stycket 1 är tillämpligt gäller att kun-
den är skattskyldig (jfr 1 kap. 2 § första stycket 2).
När föreslagna 5 kap. 7 § första stycket 2 är tillämpligt gäller att skatt-
skyldigheten ligger på den som tillhandahåller tjänsten. Det innebär att
leverantörer i tredje land som tillhandahåller telekommuniktionstjänster
till sådana kunder i Sverige som inte är näringsidkare måste registrera sig
till mervärdesskatt i Sverige.
Genom att näringsidkare som förvärvar telekommunikationstjänster
från ett annat land blir skattskyldiga för förvärvet blir det möjligt att und-
vika den nuvarande situationen där fakturering mellan skattskyldiga ope-
ratörer i samband med upplåtelse av telenät leder till ett stort antal krav på
återbetalningar med stöd av åttonde eller trettonde direktivet. Det handlar
om kostnadsavräkningar mellan de olika telekommunikationsföretagen för
deras delaktighet i en tjänst som tillhandahålls en kund.
De nya principer för beskattning av telekommunikationstjänster som
regeringen nu föreslår, innebär att sådana tjänster kommer att beskattas
efter samma regler som gäller för exempelvis tillhandahållande av reklam,
datatjänster, konsulttjänster, bank- och fmansieringstjänster samt informa-
tion. Detta är exempel på tjänster i 5 kap. 7 § som ofta omsätts med använ-
dande av någon form av telekommunikation. Åtskilliga av de tillämp-
ningsproblem som för närvarande finns på grund av att telekommunika-
tionstjänster beskattas med stöd av 5 kap. 8 §, kommer därmed att försvin-
na. Det blir således inte nödvändigt att på samma sätt som i dag särskilja
den del av ett tillhandahållande som avser telekommuniktion. Det kommer
emellertid fortfarande att vara nödvändigt att särskilja den rena telekom-
munikationstjänsten från det som överförs med hjälp av telekommunika-
tion i de fall tjänsterna tillhandahålls av olika leverantörer.
I paragrafen har även tagits in en definition av begreppet telekommuni-
kationstjänst. Såsom framgår av avsnitt 4.3 omfattar begreppet endast
själva överföringen av telekommunikationstjänster och inte vad som över-
förs. Detta skulle annars kunna leda till att tjänsternas innehåll skulle kun-
na behandlas olika beroende på om överföringen gjordes via telekommu-
nikation eller på annat sätt.
Definitionen omfattar således överföring, sändning och mottagning av
vilket slags information som helst med hjälp av tråd, radio eller optiska
eller andra elektromagnetiska medel. Här avses exempelvis telegrafi, tele-
foni - såväl fast som mobil - och telefax. Även överföring av data, ljudra-
dio och TV-program omfattas av definitionen. Det är emellertid endast
själva transporten av meddelandet som avses. Meddelandet i sig, exempel-
vis ett radio- eller TV-program, omfattas inte.
Utöver sådana tjänster som nu nämnts inkluderas i definitionen även
överlåtelse eller upplåtelse av rätten att nyttja kapacitet för överföring,
sändning eller mottagning. Definitionen omfattar således rätten att få ut-
nyttja nät eller infrastrukturer såsom kablar eller satelliter för telekommu-
nikation. överlåtelse eller upplåtelse av vad som brukar benämnas råkapa-
Prop. 1996/97:81
23
citet omfattas därmed av begreppet telekommunikationstjänst. Exempel
härpå är tillhandahållande av anslutningar till nätverk (såsom Internet) och
till nät för elektronisk post samt upplåtelse av kapacitet på en server i syfte
att skapa en s.k. hemsida. Även handel med råkapacitet, dvs. överlåtelser
av råkapacitet som görs av annan än den som disponerar ett nät eller
nätverk kommer att omfattas av begreppet telekommunikationstjänst.
Definitionen omfattar även tjänster för dirigering och terminering av inter-
nationella telefonsamtal.
Vid diskussioner inom EU har särskilt frågan om anslutningsavgifter
till Internet övervägts. I samband därvid har observerats att det i dagens
Intemetabonnemang kan ingå vissa tjänster av mindre värde vilka fakture-
ras tillsammans med själva uppkopplingstjänsten. Medlemsländerna är av
den uppfattningen att de nya reglerna, med stöd av allmänna principer, bör
kunna tillämpas på ett sådant tillhandahållande i dess helhet.
I den svenska telelagen (1993:597) finns definitioner av vissa begepp
inom teleområdet som används i den lagen. De bygger på motsvarande
begrepp inom Internationella teleunionen (ITU) och i EG-rätten. De har
dock anpassats till svenska förhållanden och språkbruk, varför direkt över-
ensstämmelse med motsvarande definitioner inom EG eller ITU inte kan
förutsättas, se prop. 1992/93:200 s. 301.
5 kap.
9§
De föreslagna ändringarna i paragrafens andra och tredje stycke kommen-
teras i avsnitt 5.
Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet
från skatt vid import, m.m.
3 kap.
8§
Den föreslagna ändringen kommenteras, såvitt avser nedsättningen av 24-
timmarsgränsen, i avsnitt 6.
I övrigt har bestämmelsen, förutom en smärre språklig justering, änd-
rats på så sätt att det framgår att mil- och skattefrihet gäller även för
resande som inte varit utomlands längre än 20 timmar om varorna be-
skattats antingen i Norge, vilket framgår redan i dag, eller på Åland.
Anledningen till att Åland nämns särskilt i dessa sammanhang är att
Åland bildar ett eget skatteområde inom EG och därför skall behandlas
som tredje land i skattehänseende.
Prop. 1996/97:81
24
Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1565) om
beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och
tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska unionen
2§
Den föreslagna ändringen kommenteras i avsnitt 6.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Se avsnitt 7.
Prop. 1996/97:81
25
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-03-25.
Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck,
regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.
Enligt en lagrådsremiss den 20 mars 1997 (Finansdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över forslag till lag om
ändring i mervärdesskattelagen (1994:200).
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Marianne
Svanberg.
Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.
Prop. 1996/97:81
Bilaga 1
26
Rådets beslut 97/213/EG av den 17 mars 1997 om bemyndigande för
Konungariket Sverige att tillämpa en åtgärd som avviker från artikel 9 i
sjätte direktivet (77/388/EEG) om harmonisering av medlemsstaternas
lagstiftning rörande omsättningsskatter (EGT nr L 86, 28.3.1997, s. 31).
Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering
av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter - Gemensamt
system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT nr L 145,
13.6.1977, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 96/95/EG (EGT
nr L 338, 28.12.1996, s. 89).
Rådets åttonde direktiv 79/1072/EEG av den 6 december 1979 om harmo-
nisering av medlemsstaternas omsättningsskatter - Regler for återbetal-
ning av mervärdesskatt till utländska näringsidkare (EGT nr L 331,
27.12.1979, s. 11).
Rådets trettonde direktiv 86/560/EEG av den 17 november 1986 om har-
monisering av medlemsstaternas omsättningsskatter - Regler for återbetal-
ning av mervärdesskatt till näringsidkare från tredje land (EGT nr L 326,
21.11.1986, s. 40).
Prop. 1996/97:81
Bilaga 2
27
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 april 1997
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden, Hjelm-
Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori,
Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Lindh, Johansson,
von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Östros, Messing
Föredragande: statsrådet Thomas Östros
Prop. 1996/97:81
Regeringen beslutar proposition 1996/97:81 Mervärdesskatt - Beskatt-
ningsland för telekommunikationstjänster, m.m.
28
Prop. 1996/97:81
|
Författningsrubrik Bestämmelser som |
Celexnummer för |
|
inför, ändrar, upp- |
bakomliggande |
|
häver eller upp- |
EG-regler |
|
repar ett normgiv- | |
|
ningsbemyndigande |
Mervärdesskattelagen
(1994:200)
377L0388
397L0086
29