Regeringens proposition
1996/97:72

Ändrade regler för filialetablering och vissa insättningsgarantifrågor

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 23 januari 1997

Göran Persson

Erik Åsbrink
(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att kravet på tillstånd av Finansinspektionen för ett
svenskt bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag som vill
etablera filial inom EES avskaffas. Samtidigt görs vissa redaktionella ändringar
i bankrörelselagen (1987:617), lagen (1991:981) om värdepappersrörelse och lagen
(1992:1610) om kreditmarknadsbolag.
Dessutom föreslås att det i bankrörelselagen anges - i likhet med vad som
gäller för kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag - att Finansinspektionen är
den myndighet som skall meddela tillstånd för ett bankaktiebolag att etablera
filial i ett land utanför EES.
Propositionen innehåller vidare förslag om ändringar i lagen (1995:1571) om
insättningsgaranti. I propositionen föreslås dels att de uppgifter som ett
institut lämnar till Insättningsgarantinämnden i samband med debiteringen av
avgifter för garantin skall ha granskats av en av institutets revisorer, dels
att nämnden skall ges möjlighet att ta ut dröjsmålsränta på avgifter som inte
betalas i rätt tid och dels att utländska garantisystem skall ges möjlighet att
överta en insättares fordran mot ett svenskt institut.
Ändringarna i lagen om insättningsgaranti föreslås träda i kraft den 1 april
1997. Övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 1997.

1

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut 4
2 Lagtext 42.1 Förslag till lag om
ändring i bankrörelselagen
(1987:617) 4
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse 11
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om
kreditmarknadsbolag 18
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1571)
om insättningsgaranti 24

3 Ärendet och dess beredning 26

4 Bakgrund 26

5 Överväganden 27
5.1 Avskaffande av tillståndskravet för etablering av
svenska filialer inom EES 27
5.2 Vissa andra ändringar av reglerna för bedrivande
av finansiell verksamhet 29
5.2.1 Filialetablering i Sverige 29
5.2.2 Gränsöverskridande verksamhet 30
5.2.3 Filialetablering utanför EES 30
5.2.4 Återkallelse av auktorisation 31
5.3 Vissa ändringar i reglerna om insättningsgaranti32
5.3.1 Revisorsgranskning av institutens uppgifter
till Insättningsgarantinämnden 32
5.3.2 Dröjsmålsränta 34
5.3.3 Övertagande av fordran 36

6 Ekonomiska effekter 38

7 Ikraftträdande 38

8 Författningskommentar 38
8.1 Förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen
(1987:617) 38
8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:981)
om värdepappersrörelse 42
8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1610)
om kreditmarknadsbolag 45
8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1571)
om insättningsgaranti 45

Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser (filialetablering)47
Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser (insättnings-
garantifrågor) 48
Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag 49
Bilaga 4 Lagrådets yttrande 71

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 januari 1997
Rättsdatablad

2

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1.lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617) ,
2.lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,
3.lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag,
4.lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen
(1987:617)

Härigenom föreskrivs i fråga om bankrörelselagen (1987:617)
dels att 1 kap. 5-8 §§ samt 7 kap. 16, 24 och 25 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 1 kap. 7 a och 7 b §§,
samt närmast före 1 kap. 5, 6, 7 och 8 §§ fyra nya rubriker av följande lydelse,
dels att det närmast före 1 kap. 1 § skall införas en ny rubrik med lydelsen
"Inledande bestämmelser" och närmast före 1 kap. 9 § en ny rubrik med lydelsen
"Övriga allmänna bestämmelser".

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

-------------------------------------------------------
Bankföretag hemmahörande i
ett land inom EES

5 §1

-------------------------------------------------------
Tillstånd som sägs i 4 § behövs
inte för bankföretag, som har
säte i ett land inom EES och
som i det landet
(hemlandet) har tillstånd
att driva bankrörelse. Ett
sådant företag får
1.driva bankrörelse från
filial i Sverige med början
två månader efter det att
Finansinspektionen från en
behörig myndighet i före-
tagets hemland mottagit en
underrättelse med sådant
innehåll som anges i 7 §,

2.driva bankverksamhet
genom att från sitt hemland
erbjuda och tillhandahålla
tjänster med början så snart
Finansinspektionen från en
behörig myndighet i
företagets hemland mottagit
en underättelse med sådant
innehåll som anges i 8 §.

-------------------------------------------------------
Tillstånd som sägs i 4 § behövs
inte för bankföretag, som har
säte i ett land inom EES och
som i det landet
(hemlandet) har tillstånd
att driva bankrörelse. Ett
sådant företag får
1. driva bankrörelse från
filial i Sverige med början
två månader efter det att
Finansinspektionen från en
behörig myndighet i före-
tagets hemland mottagit en
underrättelse med sådant
innehåll som anges i 6 §
andra stycket eller dessför-
innan, om Finansinspek-
tionen medger att verk-
samheten får påbörjas,
2. driva bankverksamhet
genom att från sitt hemland
erbjuda och tillhandahålla
tjänster med början så snart
Finansinspektionen från en
behörig myndighet i
företagets hemland mottagit
en underättelse med sådant
innehåll som anges i 8 §.

-------------------------------------------------------
Verksamhet i ett land
utanför EES

6 §2

-------------------------------------------------------
Ett bankaktiebolag får efter Ett bankaktiebolag får
tillstånd av regeringen efter tillstånd av
eller, efter regeringens Finansinspektionen inrätta
bemyndigande, Finansinspek- filial i ett land utanför
tionen inrätta filial i EES. Sådant tillstånd skall
utlandet. Sådant tillstånd lämnas om den planerade
skall lämnas om den rörelsen kan antas komma
planerade rörelsen kan antas att uppfylla kraven på en
komma att uppfylla kraven på sund bankverksamhet.
en sund bankverksamhet.
Ansökan om tillstånd skall
innehålla
1. en plan för den
tilltänkta
filialverksamheten, med
uppgift om filialens
organisation, och
2. uppgift om i vilket
land filialen skall
inrättas samt om filialens
adress och ansvariga
ledning.

Verksamhet i ett land inom
EES

7 §3

-------------------------------------------------------
Om ett bankaktiebolag får
tillstånd enligt 6 § till
filialetablering i ett land
inom EES, skall Finansin-
spektionen underrätta behörig
myndighet i det land där
filialen skall inrättas.
Underrättelsen skall
innehålla

1. en plan för den till-
tänkta filialverksamheten,
med uppgift om filialens
organisation,
2. en förklaring att den
planerade verksamheten om-
fattas av bankens oktroj,
3. uppgift om den
insättningsgaranti som gäller
för insättare i banken,
4. uppgift om filialens
adress och ansvariga led-
ning,
5. uppgift om bankens
kapitalbas och kapitaltäck-
ningsgrad.
Om något förhållande som av-
ses i första stycket 1-4 har
ändrats efter det att
filialen inrättats, skall
Finansinspektionen genast
underrätta behörig myndighet
i det land där filialen
finns.

-------------------------------------------------------
Ett bankaktiebolag som av-
ser att inrätta filial i ett
annat land inom EES skall
underrätta Finansinspek-
tionen innan verksamheten
påbörjas. Underrättelsen skall
innehålla den information
som anges i 6 § andra
stycket.

Om det inte finns skäl att
ifrågasätta bankens
administrativa struktur
eller finansiella
situation, skall
Finansinspektionen inom tre
månader från det att under-
rättelsen mottogs
vidarebefordra den till den
behöriga myndigheten i det
land där filialen skall
inrättas. Till underrättelsen
skall inspektionen foga
uppgift om storleken av
bankens kapitalbas och
kapitaltäckningsgrad samt
uppgift om den insättnings-
garanti som gäller för
insättare i banken.
När Finansinspektionen
vidarebefordrar
underrättelsen enligt andra
stycket, skall inspektionen
underrätta banken om detta.
Om Finansinspektionen
finner att det inte finns
förutsättningar för att
vidarebefordra den under-
rättelse som avses i andra
stycket, skall inspektionen
meddela beslut om det inom
tre månader från det att
underrättelsen mottogs.
7 a §

-------------------------------------------------------

3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Verksamheten vid filialen får påbörjas två månader efter det att den behöriga
myndigheten i det andra landet mottog uppgifterna enligt 7 § eller dessförinnan,
om myndigheten medger att verksamheten får påbörjas.
-------------------------------------------------------
7 b §

-------------------------------------------------------
Om något av de förhållanden
som angetts i bankens un-
derrättelse till Finansin-
spektionen enligt 7 § skall
ändras efter det att fili-
alen inrättats, skall ban-
ken underrätta inspektionen
och den behöriga myndighe-
ten i det andra landet
minst en månad innan änd-
ringen genomförs.
Om Finansinspektionen
finner att ändringen inte
får göras, skall
inspektionen meddela
beslut om det inom en månad
från det att underrättelsen
kom in till inspektionen.
Den behöriga myndigheten i
det andra landet skall
genast underrättas om
beslutet.
Om insättningsgarantin
som avses i 7 § andra
stycket ändras, skall
Finansinspektionen under-
rätta den behöriga
myndigheten i det land där
filialen finns om ändring-
en.

Gränsöverskridande
verksamhet

8 §4
-------------------------------------------------------

Ett bankaktiebolag som ön-
skar driva verksamhet i ett
annat land inom EES, genom
att erbjuda och tillhanda-
hålla tjänster utan att in-
rätta filial där, skall innan-
verksamheten inleds
underrätta Finansinspektio-
nen om sin avsikt.

Inspektionen skall till
behörig myndighet i det land
där verksamheten skall utövas
överlämna underrättelsen
tillsammans med en
förklaring att den planerade-
verksamheten omfattas av
bankens oktroj.

-------------------------------------------------------

Ett bankaktiebolag som
avser att driva verksamhet
i ett annat land inom EES,
genom att erbjuda och
tillhandahålla tjänster utan
att inrätta filial där, skall
innan verksamheten påbörjas
underrätta Finansinspektio-
nen. Underrättelsen skall
innehålla uppgift om i
vilket land verksamheten
skall drivas och vilka
tjänster som skall erbjudas.
Finansinspektionen skall
inom en månad från det att
underrättelsen mottogs
vidarebefordra den till
behörig myndighet i det land
där verksamheten skall
drivas.

7 kap.
16 §5

En svensk banks oktroj skall återkallas av Finansinspektionen om
1. banken inte har anmälts för registrering inom föreskriven tid eller anmälan
har avskrivits eller avslagits genom ett beslut som har vunnit laga kraft,
2. banken inte inom ett år efter registrering har börjat driva bankrörelse,
eller banken dessförinnan förklarat sig avstå från oktrojen,
3. banken har överlåtit hela sin rörelse,
-------------------------------------------------------
4. banken under en 4. banken under en
sammanhängande tid av ett år sammanhängande tid av sex
inte drivit bankrörelse, månader inte drivit
bankrörelse,

5. banken genom att överträda en bestämmelse som avses i 15 § eller på annat
sätt visat sig olämplig att utöva sådan verksamhet som oktrojen avser,
6. bankens kapitalbas understiger det minsta belopp som krävs enligt 2 kap. 9
§ andra stycket och bristen inte har täckts inom tre månader från det att den
blev känd för banken,
7. banken inte fullgjort sina skyldigheter enligt lagen (1995:1571) om
insättningsgaranti och inte vidtagit rättelse inom ett år från det att in-
spektionen har förelagt banken att fullgöra sina skyldigheter med förklaring att
bankens oktroj annars kan komma att återkallas, eller
8. någon som ingår i bankens styrelse inte uppfyller de krav som anges i
2 kap. 3 § tredje stycket 3 och fjärde stycket bankaktiebolagslagen (1987:618),
2 kap. 3 § tredje stycket 2 sparbankslagen (1987:619) eller 2 kap. 2 § fjärde
stycket 3 och femte stycket lagen (1995:1570) om medlemsbanker.
Om det är tillräckligt får inspektionen i de fall som anges i första stycket 4
och 5 i stället för att återkalla oktrojen meddela varning. I fall som avses i
första stycket 6 får inspektionen medge förlängd tid för täckande av bristen, om
det finns särskilda skäl. I fall som avses i första stycket 8 får oktrojen
återkallas bara om Finansinspektionen först beslutat att anmärka på att personen
ingår i styrelsen och han eller hon, sedan en av inspektionen bestämd tid om
högst tre månader gått, fortfarande finns kvar i styrelsen.
Om oktrojen återkallas får inspektionen besluta hur avvecklingen av rörelsen
skall ske.
Ett beslut om återkallelse får förenas med förbud att fortsätta verksamheten.

24 §6

Finansinspektionens beslut enligt 6 § och 21 § andra stycket får inte
överklagas.
-------------------------------------------------------
Beslut som avses i 21 § Beslut som avses i 1 kap.
första stycket får överklagas7 § fjärde stycket och 7 b §
hos allmän andra stycket samt 7 kap.
förvaltningsdomstol. 21 § första stycket får
Inspektionens beslut i överklagas hos allmän
övrigt enligt denna lag, förvaltningsdomstol.
bankaktiebolagslagen Inspektionens beslut i
(1987:618), sparbankslagen övrigt enligt denna lag,
(1987:619) och lagen bankaktiebolags-lagen
(1995:1570) om medlems- (1987:618), sparbankslagen
banker får överklagas hos (1987:619) och lagen
regeringen, om annat inte är (1995:1570) om medlems-
föreskrivet. banker får överklagas hos
regeringen, om annat inte
är föreskrivet.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Inspektionen får bestämma att ett beslut om förbud, föreläggande eller
återkallelse skall gälla omedelbart.

25 §7

-------------------------------------------------------
Har regeringen i ett ärende
om oktroj inte fattat
beslut inom sex månader
efter det att ansökan gavs
in, får sökanden begära
förklaring av kammarrätten
att ärendet onödigt uppehålls.
Om regeringen inte har
meddelat beslut inom sex må-
nader efter det att en sådan
förklaring avgetts, skall
det anses som att
ansökningen har avslagits.

Om Finansinspektionen
inte har överlämnat
underrättelse som avses i 1
kap. 7 § första stycket till
behörig myndighet i utlandet
inom tre månader efter det
att ansökan gavs in, får
sökanden begära förklaring av
kammarrätten att ärendet
onödigt uppehålls. Om under-
rättelse inte har överlämnats
inom tre månader efter det
att en sådan förklaring
avgetts, skall det anses
som att ansökan avslagits.

-------------------------------------------------------
Om regeringen i ett ärende
om oktroj inte meddelat
beslut inom sex månader från
det att ansökan gavs in,
skall regeringen underrätta
sökanden om skälen för detta.
Sökanden får därefter begära
förklaring av kammarrätten
att ärendet onödigt uppehålls.
Om regeringen inte har
meddelat beslut inom sex
månader från det att en sådan
förklaring avgetts, skall
det anses som att ansökan
har avslagits.
Om Finansinspektionen
inte vidarebefordrar en
underrättelse som avses i 1
kap. 7 § första stycket till
behörig myndighet i utlandet
inom tre månader från det att
underrättelsen mottogs och
inte heller inom samma tid
meddelar beslut enligt
fjärde stycket samma
paragraf, skall
inspektionen underrätta
sökanden om skälen för detta.
Sökanden får därefter begära
förklaring av kammarrätten
att ärendet onödigt uppehålls.
Om underrättelse inte har
vidarebefordrats inom tre
månader från det att en sådan
förklaring avgetts, skall
det anses som om beslut
enligt 1 kap. 7 § fjärde
stycket meddelats.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

4

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:981) om värdepappersrörelse
dels att 1 kap. 3, 3 a, 3 c, 4, 5 och 6-6 b §§, 6 kap. 9 § samt 7 kap. 2 §
skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall föras in tre nya rubriker närmast före 1 kap. 3 c,
4 och 5 §§ av följande lydelse,
dels att det närmast före 1 kap. 3 § skall införas en ny rubrik med lydelsen
Allmänna bestämmelser om tillståndsplikt samt närmast före 2 kap. 7 § en ny
rubrik med lydelsen Företag hemmahörande i ett land utanför EES .

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.
3 §8

Värdepappersrörelse får, om inte annat följer av denna lag, drivas endast efter
tillstånd av Finansinspektionen. Tillstånd får ges för
1. handel med finansiella instrument för annans räkning i eget namn,
2. förmedling av kontakt mellan köpare och säljare av finansiella instrument
eller i annat fall medverkan vid transaktioner avseende sådana instrument,
3. handel med finansiella instrument för egen räkning,
4. förvaltning av någon annans finansiella instrument,
5. garantivgivning eller annan medverkan vid emissioner av fondpapper eller
erbjudanden om köp eller försäljning av finansiella instrument som är riktade
till en öppen krets.
-------------------------------------------------------
Tillstånd att driva
värdepappersrörelse får
meddelas bankinstitut samt
svenska aktiebolag och
utländska företag som inte är
bankinstitut.

3 a §9

-------------------------------------------------------
Tillstånd enligt 3 § krävs
inte när ett bankinstitut
för egen räkning förvärvar och
driver handel med
obligationer, förlagsbevis
och andra fordringsbevis
avsedda för den allmänna
marknaden.

Tillstånd enligt 3 § 2 krävs inte för verksamhet som bedrivs med stöd av en
auktorisation som börs eller marknadsplats enligt lagen (1992:543) om börs- och
clearingverksamhet.

11

-------------------------------------------------------
Företag hemmahörande i ett
land inom EES

-------------------------------------------------------
3 c §10

-------------------------------------------------------
Tillstånd enligt 3 § behövs Tillstånd enligt 3 § behövs
inte för företag, som har säteinte för företag, som har
i ett annat land inom EES säte i ett annat land inom
och som i det landet (hem- EES och som i det landet
landet) har tillstånd att (hemlandet) har tillstånd
driva värdepappersrörelse. att driva
Ett sådant företag får värdepappersrörelse. Ett
1. driva sådant företag får
värdepappersrörelse från 1. driva
filial i Sverige med början värdepappersrörelse från
två månader efter det att filial i Sverige med början
Finansinspektionen från en två månader efter det att
behörig myndighet i Finansinspektionen från en
företagets hemland mottagit behörig myndighet i företa-
en underrättelse med sådant gets hemland mottagit en
innehåll som anges i 6 a § underrättelse med sådant
första stycket, innehåll som anges i 4 §
andra stycket eller dess-
förinnan, om Finansinspek-
tionen medger att
2. driva verksamheten får påbörjas,
värdepappersrörelse genom att 2. driva
från sitt hemland erbjuda värdepappersrörelse genom
och tillhandahålla tjänster att från sitt hemland
med början så snart erbjuda och tillhandahålla
Finansinspektionen från en tjänster med början så snart
behörig myndighet i Finansinspektionen från en
företagets hemland mottagit behörig myndighet i
en underrättelse med sådant företagets hemland mottagit
innehåll som anges i 6 b § en underrättelse med sådant
första stycket. innehåll som anges i 6 b §
första stycket.

Verksamhet i ett land
utanför EES

4 §11

-------------------------------------------------------
Tillstånd enligt 3 § krävs Ett värdepappersbolag får
inte när ett bankinstitut efter tillstånd av
för egen räkning förvärvar Finansinspektionen inrätta
och driver handel med filial i ett land utanför
obligationer, EES.
förlagsbevis och andra Ansökan om tillstånd skall
fordringsbevis avsedda innehålla
för den allmänna 1. en plan för den
marknaden. tilltänkta
filialverksamheten, med
uppgift om filialens
organisation, och
2. uppgift om i vilket
land filialen skall
inrättas samt om filialens
adress och ansvariga
ledning.

-------------------------------------------------------

Verksamhet i ett land
inom EES
5 §12
-------------------------------------------------------
Tillstånd att driva Ett värdepappersbolag som
värdepappersrörelse får avser att inrätta filial i
meddelas svenska ak- ett annat land inom EES
tiebolag, bankinstitut och skall underrätta Fi-
utländska företag nansinspektionen innan
verksamheten påbörjas.
Underrättelsen skall
innehålla den information
som anges i 4 § andra
stycket.
Om det inte finns skäl
att ifrågasätta
värdepappersbolagets ad-
ministrativa struktur
eller finansiella
situation, skall
Finansinspektionen inom
tre månader från det att
underrättelsen mottogs
vidarebefordra den till
den behöriga myndigheten i
det land där filialen skall
inrättas. Till
underrättelsen skall
inspektionen foga uppgift
om investerarskydd och
insättningsgaranti som
gäller för kunder hos
värdepappersbolaget.
När Finansinspektionen
vidarebefordrar
underrättelsen enligt andra
stycket skall inspektionen
underrätta
värdepappersbolaget om
detta.
Om Finansinspektionen
finner att det inte finns
förutsättningar för att
vidarebefordra den under-
rättelse som avses i andra
stycket, skall
inspektionen meddela
beslut om det inom tre
månader från det att
underrättelsen mottogs.

6 §

-------------------------------------------------------
Ett värdepappersbolag får
efter tillstånd av
Finansinspektionen inrätta
filial i utlandet. Om
filialen skall inrättas i
ett land inom EES får till-
stånd vägras endast om det
med beaktande av den pla-
nerade verksamheten finns
skäl att ifrågasätta
lämpligheten av bolagets
administrativa struktur
eller bolagets finansiella
styrka.
Ansökan om tillstånd skall
innehålla
1. en plan för den
tilltänkta
filialverksamheten, med
uppgift om filialens
organisation, och
2. uppgift om filialens
adress och ansvariga
ledning.

-------------------------------------------------------
Verksamheten vid filialen
får påbörjas två månader efter
det att den behöriga
myndigheten i det andra
landet mottog uppgifterna
enligt 5 § eller
dessförinnan, om
myndigheten medger att
verksamheten får påbörjas.
6 a §

-------------------------------------------------------
Om ett värdepappersbolag får Om något av de förhållanden
tillstånd enligt 6 § till som angetts i
filialetablering i ett värdepappersbolagets
annat land inom EES, skall underrättelse till
Finansinspektionen genast Finansinspektionen enligt
underrätta behörig myndighet 5 § skall ändras efter det
i det land där filialen att filialen inrättats,
skall inrättas. Under- skall värdepappersbolaget
rättelsen skall innehålla underrätta inspektionen och
1. vad som anges i 6 § den behöriga myndigheten i
andra stycket, och det andra landet minst en
2. uppgift om månad innan ändringen ge-
investerarskydd och nomförs.
insättningsgaranti som gäller Om Finansinspektionen
för kunder hos finner att ändringen inte
värdepappersbolaget. får göras, skall
Om värdepappersbolaget inspektionen meddela
efter det att filialen har beslut om det inom en månad
inrättats avser att vidta från det att underrättelsen
ändring i något förhållande somkom in till inspektionen.
avses i 6 § andra stycket, Den behöriga myndigheten i
skall bolaget skriftligen det andra landet skall
anmäla detta till genast underrättas om
Finansinspektionen och beslutet.
behörig myndighet i det land Vid ändring av
där filialen finns. Anmälan investerarskydd eller
skall göras minst en månad insättningsgaranti som
innan ändringen genomförs. avses i 5 § andra stycket
skall Finansinspektionen
underrätta den behöriga
myndigheten i det land där
filialen finns om
ändringen.

Gränsöverskridande
verksamhet

6 b §13
-------------------------------------------------------

Ett värdepappersbolag som
önskar driva verksamhet i
ett annat land inom EES,
genom att erbjuda och till-
handahålla tjänster utan att
inrätta filial där, skall
innan verksamheten inleds
underrätta Finans-
inspektionen om sin avsikt.
Till underrättelsen skall
fogas en plan för den
planerade verksamheten med
uppgift om vilka tjänster
som skall erbjudas.
Inspektionen skall inom en
månad överlämna underrättelsen
och verksamhetsplanen till
behörig myndighet i det land
där verksamheten skall
utövas.

-------------------------------------------------------

Ett värdepappersbolag som
avser att driva verksamhet
i ett annat land inom EES,
genom att erbjuda och till-
handahålla tjänster utan att
inrätta filial där, skall
innan verksamheten påbörjas
underrätta Fi-
nansinspektionen.
Underrättelsen skall
innehålla uppgift om i
vilket land verksamheten
skall drivas. Till
underrättelsen skall fogas
en plan för den planerade
verksamheten med uppgift om
vilka tjänster som skall
erbjudas.
Finansinspektionen skall
inom en månad från det att
underrättelsen mottogs
vidarebefordra den och
verksamhetsplanen till
behörig myndighet i det land
där verksamheten skall
drivas. Värdepappersbolaget
får därefter påbörja
verksamheten i det andra
EES-landet.

Om värdepappersbolaget avser att ändra verksamhet som avses i första stycket,
skall bolaget skriftligen anmäla detta till Finansinspektionen och behörig
myndighet i det land där verksamheten utövas. Anmälan skall göras innan
ändringen genomförs.

6 kap.
9 §14

Tillstånd som enligt denna lag har lämnats ett svenskt värdepappersinstitut
skall återkallas av Finansinspektionen om:
1. institutet inte inom ett år från beviljande av tillstånd har börjat driva
sådan rörelse som tillståndet avser, eller om institutet dessförinnan förklarat
sig avstå från tillståndet,

-------------------------------------------------------
2. institutet under en tid 2. institutet under en
av minst sex månader inte sammanhängande tid av sex
drivit sådan verksamhet som månader inte har drivit
tillståndet avser, eller sådan rörelse som tillståndet
avser, eller

3. institutet genom att överträda denna lag eller föreskrift som meddelats med
stöd av lagen eller på annat sätt visat sig olämpligt att utöva sådan rörelse
som tillståndet avser.
Ett värdepappersbolags tillstånd enligt 3 kap. 4 § första stycket 4 och 5
skall återkallas av inspektionen om bolaget inte fullgjort sina skyldigheter
enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti, och inte vidtagit rättelse inom
ett år efter det att inspektionen har förelagt värdepappersbolaget att fullgöra
sina skyldigheter med förklaring att värdepappersbolagets tillstånd annars kan
komma att återkallas.
Ett värdepappersbolags tillstånd skall dessutom återkallas om:
1. bolagets kapitalbas understiger det minsta belopp som föreskrivs i 5 kap. 1
§ andra stycket och bristen inte har täckts inom tre månader efter det att den
blev känd för bolaget, eller
2. någon som ingår i bolagets styrelse eller är verkställande direktör eller
dennes ställföreträdare inte uppfyller de krav som anges i 2 kap. 1 § första
stycket 4.
I fall som avses i tredje stycket 2 får tillstånd återkallas bara om
Finansinspektionen först beslutat att anmärka på att personen ingår i styrelsen
eller är verkställande direktör eller dennes ställföreträdare och han eller hon,
sedan en av inspektionen bestämd tid av högst tre månader gått, fortfarande
finns kvar i styrelsen eller är verkställande direktör eller dennes
ställföreträdare.

7 kap.
2 §15

-------------------------------------------------------
Om Finansinspektionen i ett Om Finansinspektionen i
ärende om tillstånd enligt 2 ett ärende om tillstånd
kap. 1 § inte har meddelat enligt 2 kap. 1 § inte
beslut inom sex månader från meddelar beslut inom sex
det att en fullständig månader från det att en
ansökan gavs in, får sökandenansökan gavs in, skall
begära förklaring av inspektionen underrätta
kammarrätten att ärendet onö-sökanden om skälen för detta.
digt uppehålls. Om Finansin- Sökanden får därefter begära
spektionen inte har med- förklaring av kammarrätten
delat beslut inom sex att ärendet onödigt
månader efter det att en uppehålls. Om Finansin-
sådan förklaring avgetts, spektionen inte har
skall det anses som att meddelat beslut inom sex
ansökan har avslagits. månader från det att en sådan
Om Finansinspektionen förklaring avgetts, skall
inte har överlämnat det anses som att ansökan
underrättelse som avses i 1 har avslagits.
kap. 6 a § första stycket Om Finansinspektionen
till behörig myndighet i inte vidarebefordrar en
utlandet inom tre månader underrättelse som avses i 1
efter det att en fullständig kap. 5 § första stycket till
ansökan gavs in, får sökandenbehörig myndighet i
begära förklaring av utlandet inom tre månader
kammarrätten att ärendet från det att underrättelsen
onödigt uppehålls. Om mottogs och inte heller
underrättelse inte har inom samma tid meddelar
överlämnats inom tre månader beslut enligt fjärde
efter det att en sådan stycket samma paragraf,
förklaring avgetts, skall skall inspektionen
det anses som att ansökan underrätta sökanden om skälen
har avslagits. för detta. Sökanden får
därefter begära förklaring
av kammarrätten att ärendet
onödigt uppehålls. Om
underrättelse inte har
vidarebefordrats inom tre
månader från det att en sådan
förklaring avgetts, skall
det anses som om beslut
enligt 1 kap. 5 § fjärde
stycket meddelats.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

12

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om
kreditmarknadsbolag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag
dels att 2 kap. 9, 11, 12 och 13 §§, 5 kap. 17 § och 6 kap. 2 § samt rubriken
närmast före 2 kap. 11 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 2 kap. 12 a och
12 b §§, samt närmast före 2 kap. 9 och 12 §§ tre nya rubriker av följande
lydelse,
dels att rubriken närmast före 2 kap. 8 § skall lyda "Företag hemmahörande i
ett land utanför EES".

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

-------------------------------------------------------
Företag hemmahörande i ett
land inom EES

9 §

-------------------------------------------------------
Tillstånd enligt 8 § behövs Tillstånd enligt 8 § behövs
inte för ett kreditinstitut inte för ett kreditinstitut
som har sitt hemland inom som har sitt hemland inom
EES och som i det landet EES och som i det landet
har tillstånd att driva har tillstånd att driva
finansieringsverksamhet. finansieringsverksamhet.
Ett sådant institut får Ett sådant institut får
1. driva verksamhet från 1. driva verksamhet från
filial i Sverige med början filial i Sverige med början
två månader efter det att två månader efter det att
Finansinspektionen från en Finansinspektionen från en
behörig myndighet i insti- behörig myndighet i insti-
tutets hemland mottagit en tutets hemland mottagit
underrättelse med sådant en underrättelse med sådant
innehåll som anges i 12 §, innehåll som anges i 11 §
andra stycket eller
dessförinnan, om Finansin-
spektionen medger att
2. driva verksamheten får påbörjas,
finansieringsverksamhet 2. driva
genom att från sitt hemland finansieringsverksamhet
erbjuda och tillhandahålla genom att från sitt hemland
tjänster med början så snart erbjuda och tillhandahålla
Finansinspektionen från en tjänster med början så snart
behörig myndighet i insti- Finansinspektionen från en
tutets hemland mottagit en behörig myndighet i insti-
underrättelse med sådant tutets hemland mottagit en
innehåll som anges i 13 §. underrättelse med sådant
innehåll som anges i 13 §.

18

-------------------------------------------------------
Kreditmarknadsbolags Verksamhet i ett land
etablering utomlands utanför EES

11 §

-------------------------------------------------------
Ett kreditmarknadsbolag får Ett kreditmarknadsbolag får
efter tillstånd av efter tillstånd av
Finansinspektionen inrätta Finansinspektionen inrätta
filial i utlandet. Sådant filial i ett land utanför
tillstånd skall lämnas om denEES. Sådant tillstånd skall
planerade rörelsen kan lämnas om den planerade
antas komma att uppfylla rörelsen kan antas komma
kraven på en sund att uppfylla kraven på en
verksamhet. sund verksamhet.
Ansökan om tillstånd skall
innehålla
1. en plan för den
tilltänkta
filialverksamheten, med
uppgift om filialens
organisation, och
2. uppgift om i vilket
land filialen skall
inrättas samt om filialens
adress och ansvariga
ledning.

Verksamhet i ett land inom
EES

12 §

-------------------------------------------------------
Om ett kreditmarknadsbolag
får tillstånd enligt 11 § till
filialetablering i ett land
inom EES, skall Finansin-
spektionen underrätta behörig
myndighet i det land där
filialen skall inrättas.
Underrättelsen skall
innehålla
1. en plan för den till-
tänkta filialverksamheten,
med uppgift om filialens
organisation,
2. en förklaring att den
planerade verksamheten om-
fattas av
kreditmarknadsbolagets
tillstånd,
3. uppgift om filialens
adress och ansvariga led-
ning samt
4. uppgift om kreditmark-
nadsbolagets kapitalbas och
kapitaltäckningsgrad.
Om något förhållande som av-
ses i föregående stycke 1-3
har ändrats efter det att
filialen inrättats, skall
Finansinspektionen genast
underrätta behörig myndighet
i det land där filialen
finns.

-------------------------------------------------------
Ett kreditmarknadsbolag som
avser att inrätta filial i
ett annat land inom EES
skall underrätta Finans-
inspektionen innan
verksamheten påbörjas.
Underrättelsen skall inne-
hålla den information som
anges i 11 § andra stycket.

Om det inte finns skäl att
ifrågasätta
kreditmarknadsbolagets
administrativa struktur
eller finansiella
situation, skall Finansin-
spektionen inom tre månader
från det att underrättelsen
mottogs vidarebefordra den
till den behöriga
myndigheten i det land där
filialen skall inrättas.
Till underrättelsen skall
inspektionen foga uppgift
om storleken av kreditmark-
nadsbolagets kapitalbas och
kapitaltäckningsgrad.
När Finansinspektionen
vidarebefordrar
underrättelsen enligt andra
stycket skall inspektionen
underrätta kreditmarknads-
bolaget om detta.
Om Finansinspektionen
finner att det inte finns
förutsättningar för att
vidarebefordra den under-
rättelse som avses i andra
stycket, skall inspektionen
meddela beslut om det inom
tre månader från det att
underrättelsen mottogs.

-------------------------------------------------------
12 a §

-------------------------------------------------------
Verksamheten vid filialen
får påbörjas två månader efter
det att den behöriga
myndigheten i det andra
landet mottog uppgifterna
enligt 12 § eller
dessförinnan, om myn-
digheten medger att verk-
samheten får påbörjas.

12 b §

-------------------------------------------------------
Om något av de förhållanden
som angetts i
kreditmarknadsbolagets un-
derrättelse till Finansin-
spektionen enligt 12 §
skall ändras efter det att
filialen inrättats, skall
kreditmarknadsbolaget
underrätta inspektionen och
den behöriga myndigheten i
det andra landet minst en
månad innan ändringen
genomförs.
Om Finansinspektionen
finner att ändringen inte
får göras, skall
inspektionen meddela
beslut om det inom en månad
från det att underrättelsen
kom in till inspektionen.
Den behöriga myndigheten i
det andra landet skall
genast underrättas om
beslutet.
13 §

-------------------------------------------------------
Ett kreditmarknadsbolag som Ett kreditmarknadsbolag
önskar driva verksamhet i som avser att driva
ett annat land inom EES, verksamhet i ett annat
genom att erbjuda och till- land inom EES, genom att
handahålla tjänster utan att erbjuda och tillhandahålla
inrätta filial där, skall tjänster utan att inrätta
innan verksamheten inleds filial där, skall innan
underrätta Finansinspektio- verksamheten påbörjas under-
nen om sin avsikt. rätta Finansinspektionen.
Inspektionen skall till Underrättelsen skall
behörig myndighet i det land innehålla uppgift om i
där verksamheten skall utövasvilket land verksamheten
överlämna underrättelsen skall drivas och vilka
tillsammans med en förkla- tjänster som skall
ring att den planerade erbjudas.
verksamheten omfattas av Finansinspektionen skall
bolagets tillstånd att driva inom en månad från det att
finansieringsverksamhet. underrättelsen mottogs
vidarebefordra den till
behörig myndighet i det
land där verksamheten skall
drivas.

5 kap.
17 §16

Ett tillstånd att driva finansieringsverksamhet som har lämnats ett kreditmark-
nadsbolag skall återkallas av Finansinspektionen om
1. bolaget inte inom ett år efter beviljande av tillstånd har börjat driva
sådan rörelse som tillståndet avser, eller om bolaget dessförinnan förklarat sig
avstå från tillståndet,

-------------------------------------------------------
2. bolaget under en samman- 2. bolaget under en
hängande tid av ett år inte sammanhängande tid av sex
drivit sådan rörelse som månader inte drivit sådan
tillståndet avser, rörelse som tillståndet
avser,

3. bolaget genom att överträda en bestämmelse som avses i 16 § eller på annat
sätt visat sig olämpligt att utöva sådan rörelse som tillståndet avser,
4. bolagets kapitalbas understiger det minsta belopp som krävs enligt 4 kap. 1
§ andra eller tredje stycket och bristen inte har täckts inom tre månader från
det att den blev känd för bolaget,
5. bolagets egna kapital understiger två tredjedelar av det registrerade
aktiekapitalet och bristen inte har täckts inom tre månader efter det att den
blev känd för bolaget, eller
6. någon som ingår i bolagets styrelse eller är verkställande direktör eller
dennes ställföreträdare inte uppfyller de krav som anges i 2 kap. 1 § första
stycket 4.
Om det är tillräckligt får inspektionen i de fall som anges i första stycket 2
och 3 i stället för att återkalla tillståndet meddela varning. I fall som avses
i första stycket 4 och 5 får inspektionen medge förlängd tid för täckande av
bristen, om det finns särskilda skäl. I fall som avses i första stycket 6 får
tillstånd återkallas bara om Finansinspektionen först beslutat att anmärka på
att personen ingår i styrelsen eller är verkställande direktör eller dennes
ställföreträdare och han eller hon, sedan en av inspektionen bestämd tid av
högst tre månader gått, fortfarande finns kvar i styrelsen eller är
verkställande direktör eller dennes ställföreträdare.
Om tillståndet återkallas får inspektionen besluta hur avvecklingen av
verksamheten skall ske.
Ett beslut om återkallelse får förenas med förbud att fortsätta verksamheten.
6 kap.
2 §

-------------------------------------------------------
Har Finansinspektionen i Om Finansinspektionen i
ett ärende om tillstånd ett ärende om tillstånd
enligt 1 kap. 2 § inte enligt 1 kap. 2 § inte
fattat beslut inom sex må- meddelar beslut inom sex
nader efter det att ansökan månader från det att ansökan
gavs in till inspektionen, gavs in till inspektionen,
får sökanden begära förklaringskall inspektionen
av kammarrätten att ärendet underrätta sökanden om skälen
onödigt uppehålls. Om för detta. Sökanden får där-
Finansinspektionen inte har efter begära förklaring av
meddelat beslut inom sex kammarrätten att ärendet
månader efter det att en onödigt uppehålls. Om
sådan förklaring avgetts, Finansinspektionen inte
skall det anses som att har meddelat beslut inom
ansökningen har avslagits. sex månader från det att en
sådan förklaring avgetts,
skall det anses som att
Om Finansinspektionen i ansökan har avslagits.
ett fall som avses i 2 kap. Om Finansinspektionen
12 § inte har överlämnat inte vidarebefordrar en
underrättelse till en behörigunderrättelse som avses i
myndighet i utlandet inom 2 kap. 12 § första stycket
tre månader efter det att till behörig myndighet i
ansökan gavs in, får sökandenutlandet inom tre månader
begära förklaring av från det att underrättelsen
kammarrätten att ärendet mottogs och inte heller
onödigt uppehålls. Om under- inom samma tid meddelar
rättelse inte har överlämnatsbeslut enligt fjärde
inom tre månader efter det stycket samma paragraf,
att en sådan förklaring av- skall inspektionen
getts, skall det anses som underrätta sökanden om skälen
att ansökningen avslagits. för detta. Sökanden får
därefter begära förklaring av
kammarrätten att ärendet
onödigt uppehålls. Om
underrättelse inte har
vidarebefordrats inom tre
månader från det att en sådan
förklaring avgetts, skall
det anses som om beslut
enligt 2 kap. 12 § fjärde
stycket meddelats.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

19

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1571) om
insättningsgaranti

Härigenom föreskrivs att 13, 16 och 19 §§ lagen (1995:1571) om
insättningsgaranti skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 §5

-------------------------------------------------------
Nämnden skall årligen bestämmaNämnden skall årligen
hur stort belopp varje bestämma hur stort belopp
institut skall betala i varje institut skall
avgift. Nämnden bestämmer betala i avgift. Avgiften
också när avgiften skall skall betalas inom en månad
betalas. från dagen för beslutet.
Avgiften skall motsvara
Avgiften skall motsvara summan av institutets
summan av institutets insättningar till den del
insättningar till den del de de omfattas av garantin,
omfattas av garantin, multiplicerat med lägst 80
multiplicerat med lägst 80 procent och högst 120
procent och högst 120 procent av det tal som
procent av det tal som tillämpas enligt 12 § andra
tillämpas enligt 12 § andra eller tredje stycket.
eller tredje stycket. Avgiften skall bestämmas
Avgiften skall bestämmas med med hänsyn till institutets
hänsyn till institutets kapitaltäckningsgrad,
kapitaltäckningsgrad, beräknad enligt 2 kap. 1 §
beräknad enligt 2 kap. 1 § lagen (1994:2004) om
lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora
kapitaltäckning och stora exponeringar för kredit-
exponeringar för kredit- institut och
institut och värdepappersbolag.
värdepappersbolag. Dröjsmålsränta skall tas ut
på avgifter som inte
betalas i rätt tid, om det
inte finns särskilda skäl
mot det. Dröjsmålsränta skall
beräknas för år enligt en
räntefot som motsvarar det
av Riksbanken fastställda,
vid varje tid gällande
diskontot med tillägg av
åtta procentenheter.

16 §

-------------------------------------------------------
Ett institut som omfattas
av garantin skall lämna de
uppgifter till nämnden som
den behöver för att fastställa
institutets avgift och i
övrigt för sin verksamhet
enligt denna lag.

-------------------------------------------------------
Ett institut som omfattas
av garantin skall lämna de
uppgifter till nämnden som
den behöver för att fastställa
institutets avgift och i
övrigt för sin verksamhet
enligt denna lag. De upp-
gifter som nämnden behöver för
att fastställa ett instituts
avgift skall ha granskats
av en av de revisorer som
utsetts av institutet i
enlighet med 3 kap. 1 §
bankrörelselagen (1987:617)-
eller, så vitt gäller
värdepappersbolag, 10 kap.
1 § aktiebolagslagen
(1975:1385).

19 §

-------------------------------------------------------
I fråga om utbetalade ersätt-I fråga om utbetalade
ningar enligt garantin ersättningar enligt
inträder staten i insättarensgarantin inträder staten i
rätt mot institutet. insättarens rätt mot
Utdelning i institutets institutet. Utdelning i
konkurs för insättning som institutets konkurs för in-
har ersatts enligt garantin sättning som har ersatts
tillfaller staten intill enligt garantin tillfaller
detta belopp. staten intill detta
belopp.
När ett utländskt
garantisystem har betalat
ut ersättning i anledning
av att ett svenskt
institut försatts i
konkurs, inträder det ut-
ländska garantisystemet i
insättarens rätt mot
institutet. Utdelning i
institutets konkurs för
insättning som ersatts
tillfaller det utländska
garantisystemet intill
detta belopp.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1997.

**FOOTNOTES**

5Senaste lydelse 1996:1176.

24

3 Ärendet och dess beredning

I detta ärende behandlas förslag till de ändrade regler för filialetablering som
följer av genomförandet av EG:s s.k. första och andra banksamordningsdirektiv
(77/780/EEG och 89/646/EEG) samt direktiv (93/22/EEG) om investeringstjänster
inom värdepappersområdet. I ärendet tas även upp några redaktionella ändringar i
bankrörelselagen (1987:617), lagen (1991:981) om värdepappersrörelse och lagen
(1992:1610) om kreditmarknadsbolag. Finansdepartementet har utarbetat en
promemoria som behandlar dessa frågor.
Vidare behandlas i detta ärende vissa insättningsgarantifrågor.
Bankstödsnämnden har den 4 juni 1996 kommit in till regeringen med en rapport
avseende erfarenheter som nämnden gjort av det svenska insätt-
ningsgarantisystemet. En del av rapporten behandlar frågor dels om nämndens
möjligheter att kontrollera uppgifter som lämnats i samband med
avgiftsdebitering, dels om dröjsmålsränta och övertagande av fordran.
Promemorian och Bankstödsnämndens rapport i nu aktuella delar har
remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1 och 2.
Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi 96/2167 och
96/2875).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 12 december 1996 att inhämta Lagrådets yttrande över de
lagförslag som finns i bilaga 3.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 4.
Lagrådet har framfört vissa synpunkter på lagtexten. Regeringen har följt
Lagrådets förslag och synpunkter. Dessutom har vissa redaktionella ändringar
gjorts i lagtexten. Lagrådets synpunkter behandlas i författningskommentaren,
avsnitt 8.

4 Bakgrund

Under hösten 1992 beslutade riksdagen om ändringar i lagstiftningen för banker,
kreditaktiebolag och finansbolag som innebar att de centrala reglerna i framför
allt de s.k. första och andra banksamordningsdirektiven genomfördes i svensk
lagstiftning (prop. 1992/93:89, bet. 1992/93:NU9, rskr. 1992/93:109, SFS
1992:1610-1615). Bland dessa kan nämnas direktivens regler om en enda obligato-
risk auktorisation och hemlandstillsyn över kreditinstitut, krav på minsta
startkapital, lämplighetsprövning av större ägare och rätt till domstolsprövning
av vissa myndighetsbeslut. Ändringar gjordes i bankrörelselagen och en ny lag om
kreditmarknadsbolag antogs. Merparten av lagändringarna trädde i kraft den 1
januari 1994, då EES-avtalet började tillämpas.
EG-direktiv med liknande bestämmelser finns för värdepappersföretag och för-
säkringsföretag. Direktivet om investeringstjänster inom värdepappersområdet
innebär att det system med hemlandsauktorisation och hemlandstillsyn som grund
för den inre finansiella marknaden inom EES-området även har införts för
värdepappersföretag. Direktivet har genomförts i svensk lagstiftning (prop.
1994/95:50, bet. 1994/95:NU12, rskr. 1994/95:164, SFS 1995:2015) och reglerna
trädde i kraft den 1 januari 1996.
På försäkringsområdet finns motsvarande bestämmelser i EG:s tredje
skadeförsäkringsdirektiv (92/49/EEG) och tredje livförsäkringsdirektiv
(92/96/EEG). Riksdagen antog under våren 1995 en proposition om genomförande av
dessa direktiv (prop. 1994/95:184, bet. 1994/95:NU24, rskr. 1994/95:392).
Ändringarna trädde i kraft den 1 juli 1995.
Den 1 januari 1996 trädde det svenska systemet för garanti för insättningar i
funktion. Garantisystemet bygger delvis på ett EG-direktiv (94/19/EG).
Insättningsgarantinämnden, som före ombildningen den 1 juli 1996 benämndes
Bankstödsnämnden, är ansvarig myndighet för garantisystemet.

5 Överväganden

5.1 Avskaffande av tillståndskravet för etablering av svenska
filialer inom EES

Regeringens förslag: Kravet i bankrörelselagen, lagen om kreditmarknadsbolag och
lagen om värdepappersrörelse på tillstånd för svenska företags etablering av
filial i ett annat land inom EES avskaffas.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanerna tillstyrker förslaget i huvudsak eller lämnar det utan
erinran.
Sveriges riksbank och Riksskatteverket efterlyser dock en precisering av
kriterierna för Finansinspektionens kvarvarande prövning av institutens
administrativa struktur och finansiella situation vid filialetablering i annat
EES-land.
Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 19 i andra banksa-
mordningsdirektivet skall ett kreditinstitut som vill etablera en filial på en
annan medlemsstats territorium underrätta hemlandets behöriga myndigheter om
det. I punkten 3 i samma artikel sägs det att i andra fall än då de behöriga
myndigheterna har anledning att ifrågasätta kreditinstitutets administrativa
struktur eller finansiella situation, skall myndigheterna, med beaktande av de
tilltänkta verksamheterna, inom tre månader från mottagande av underrättelsen
översända den erhållna informationen till värdlandets behöriga myndigheter och
underrätta det berörda institutet.
I samband med att detta direktiv genomfördes i svensk lagstiftning,
avskaffades kravet på tillstånd att etablera filial här i landet för utländska
kreditinstitut hemmahörande i ett land inom EES. Kravet på tillstånd för svenska
kreditinstitut som genom filial vill etablera sig i ett annat EES-land behölls
dock. Enligt 1 kap. 6 § bankrörelselagen och 2 kap. 11§ lagen om
kreditmarknadsbolag skall ett sådant tillstånd lämnas om den planerade rörelsen
kan antas komma att uppfylla kraven på en sund verksamhet. Något skäl till att
ha kvar ett tillståndskrav för svenska filialer angavs inte i motiven till den
nuvarande lagstiftningen. Om ett bankaktiebolag eller kreditmarknadsbolag får
tillstånd till filialetablering skall Finansinspektionen enligt 1 kap. 7 §
bankrörelselagen resp. 2 kap. 12 § lagen om kreditmarknadsbolag underrätta
behörig myndighet i det land där filialen skall inrättas.
Bestämmelsen i andra banksamordningsdirektivets artikel 19.3 innebär således
att den behöriga myndigheten endast skall göra en prövning av kreditinstitutets
administrativa struktur och finansiella situation. Denna prövning torde normalt
innebära att kreditinstitut som uppfyller kraven för auktorisation i Sverige
även har tillräckliga förutsättningar för att driva verksamhet genom filial i
utlandet. Det kan dock förekomma situationer när Finansinspektionen har
anledning att ifrågasätta institutets administrativa struktur eller finansiella
situation, trots att institutet har auktorisation i Sverige. Exempel på sådana
situationer kan vara att Finansinspektionen har en pågående utredning mot
institutet som senare kan komma att leda till att auktorisationen återkallas
eller att det av underrättelsen framkommer att institutets finansiella situation
är så osäker att det vore olämpligt att påbörja en filialverksamhet i utlandet
utan att situationen förbättras. Den föreslagna regeln kan jämföras med den
prövning som Finansinspektionen skall göra innan ett tillstånd till filia-
letablering meddelas enligt bankrörelselagen resp. lagen om kreditmarknadsbolag,
dvs. att en prövning av att kraven på en sund verksamhet är uppfyllda. Kravet på
en sådan prövning anses dock vara mer omfattande än vad som föreskrivs i
direktivet.
Artikel 17 i investeringstjänstedirektivet innehåller bestämmelser om det
förfarande som skall iakttas när ett värdepappersföretag har för avsikt att
etablera filial i en annan medlemsstat. Bestämmelserna överensstämmer i allt
väsentligt med artikel 19 i andra banksamordningsdirektivet.
Svenska värdepappersbolags etablering av filialer i utlandet regleras i 1 kap.
6 och 6 a §§ lagen om värdepappersrörelse. För sådan etablering fordras enligt
1 kap. 6 § Finansinspektionens tillstånd. Detta gäller även om den sker inom
EES. Den procedur som skall följas när ett svenskt värdepappersbolag avser att
etablera filial i ett annat land inom EES behandlas i 1 kap. 6 a §. Proceduren
motsvarar den som gäller för kreditinstitut.
Ett av målen med den s.k. inre marknaden är att skapa ett gränslöst Europa för
bl.a. tjänster. Genom EES-avtalet och därefter genom medlemskapet i EU, har
Sverige blivit en del av denna inre marknad. Även finansiella tjänster skall
således fritt kunna tillhandahållas över gränserna inom EES. Det ter sig mot
denna bakgrund främmande och i viss mån diskriminerande mot de svenska kredit-
och värdepappersinstituten att ha en ordning som innebär att dessa företag måste
ansöka om tillstånd hos Finansinspektionen för att få inrätta filialer i ett
annat EES-land. Den kontroll av institutens administrativa struktur och
finansiella situation som de behöriga myndigheterna enligt
direktivbestämmelserna skall göra innan de vidarebefordrar en anmälan om
filialetablering kan utföras utan något särskilt tillståndsförfarande. Kravet i
bankrörelselagen, lagen om kreditmarknadsbolag och lagen om värdepappersrörelse
på tillstånd för svenska bolags etablering av filial inom EES bör därför
avskaffas.
Om Finansinspektionen vid kontrollen av institutets administrativa struktur
och finansiella situation finner att förutsättningarna för att vidarebefordra en
anmälan inte föreligger, skall inspektionen meddela ett beslut om detta.
Institutet är då förhindrat att etablera filial i det andra EES-landet.

5.2 Vissa andra ändringar av reglerna för bedrivande av
finansiell verksamhet

5.2.1 Filialetablering i Sverige

Regeringens förslag: Verksamhet vid filial här i landet får påbörjas två månader
efter att Finansinspektionen mottagit en underrättelse från hemlandsmyndigheten
i ett annat land inom EES eller dessförinnan, om inspektionen medger att verk-
samheten får påbörjas.

Promemorians förslag: Överenstämmer i huvudsak med regeringens förslag.
Remissinstanserna tillstyrker förslaget i huvudsak eller lämnar det utan
erinran.
Finansinspektionen och Finansbolagens Förening påpekar att reglerna för
filialetablering i Sverige inte står helt i överensstämmelse med respektive
direktiv.
Skälen för regeringens förslag: Det är angeläget att systematiken och, när så
är påkallat, innehållet i den lagstiftning som reglerar de institut som står
under Finansinspektionens tillsyn samordnas i största möjliga utsträckning. EG:s
direktiv på det finansiella området är i stora delar likartade beträffande
banker och andra kreditinstitut, värdepappers- och försäkringsföretag. Vid
genomförandet av reglerna i svensk lagstiftning bör därför ambitionen vara att
de svenska bestämmelserna i den utsträckning som är motiverat utformas på ett
likartat sätt. Utöver reglerna om filialetablering, som behandlats ovan, finns
det skäl att justera ytterligare några bestämmelser, främst i bankrörelselagen,
för att uppnå en större överensstämmelse mellan de olika regelverken på det
finansiella området.
Som Finansinspektionen och Finansbolagens Förening uppmärksammat överenstämmer
de nuvarande bestämmelserna angående filialetabering i Sverige inte helt med
aktuella direktivbestämmelser. I dag får utländska instituts filialer påbörja
verksamhet i Sverige med början två månader efter det att Finansinspektionen
erhållit underrättelse från hemlandsmyndigheten. Enligt direktivbestämmelserna
kan verksamheten påbörjas tidigare om värdlandsmyndigheten medger detta. Skäl
att frångå direktiven i detta avseende föreligger inte.

5.2.2 Gränsöverskridande verksamhet

Regeringens förslag: Tidsfristen för att vidarebefordra en underrättelse som
erhållits från ett svenskt kreditinstitut som vill inleda gränsöverskridande
verksamhet i ett annat EES-land till behörig myndighet i det andra landet
bestäms till en månad.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna tillstyrker förslaget i huvudsak eller lämnar det utan
erinran.
Skälen för regeringens förslag: För ett kreditinstitut som avser att driva
verksamhet i ett annat land inom EES, genom att erbjuda och tillhandahålla
tjänster utan att inrätta filial där, s.k. gränsöverskridande verksamhet, gäller
enligt artikel 20 i andra banksamordningsdirektivet att institutet innan
verksamheten inleds skall underrätta tillsynsmyndigheten i hemlandet. Enligt
punkten 2 i artikeln skall tillsynsmyndigheten inom en månad från det att
underrättelsen mottogs, vidarebefordra den till tillsynsmyndigheten i det land
där verksamheten skall utövas. Motsvarande bestämmelser finns i artikel 18 i
investeringstjänstedirektivet samt i artikel 16 i andra
skadeförsäkringsdirektivet och i artikel 14 i det andra livförsäkringsdirektivet
i deras lydelse enligt artikel 35 i tredje skadeförsäkringsdirektivet resp.
tredje livförsäkringsdirektivet.
Bestämmelserna om gränsöverskridande verksamhet har genomförts i svensk
lagstiftning. Beträffande värdepappersbolag finns reglerna i 1 kap. 6 b § lagen
om värdepappersrörelse och beträffande försäkringsbolag i 2 a kap. 5 §
försäkringsrörelselagen. För banker och kreditmarknadsbolag finns bestämmelserna
i 1 kap. 8 § bankrörelselagen och 2 kap. 13 § lagen om kreditmarknadsbolag. I de
två sistnämnda lagarna har emellertid inte angetts vilken tidsfrist som skall
gälla för vidarebefordran av en underrättelse från Finansinspektionen till
tillsynsmyndigheten i det land inom EES där verksamheten skall utövas. I motiven
till denna lagstiftning har frågan inte heller berörts. I likhet med vad som
gäller för värdepappersbolag och försäkringsbolag bör det även beträffande
bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag framgå av resp. lag att underrättelsen
skall vidarebefordras inom en månad från mottagandet av densamma.

5.2.3 Filialetablering utanför EES

Regeringens förslag: En ansökan om tillstånd för ett bankaktiebolag att inrätta
filial i ett land utanför EES skall enligt lag prövas av Finansinspektionen.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: För kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag
gäller vid inrättande av filial i ett land utanför EES att tillstånd skall sökas
hos Finansinspektionen (2 kap. 11 § lagen om kreditmarknadsbolag resp. 1 kap. 6
§ värdepappersrörelselagen). För bankaktiebolag gäller emellertid att en ansökan
om tillstånd skall prövas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
Finansinspektionen (1 kap. 6 § bankrörelselagen). Genom 55 § 7
bankrörelseförordningen (1987:621) har inspektionen bemyndigats att pröva frågor
om sådana tillstånd. Det bör emellertid redan av lagen följa att
Finansinspektionen är den myndighet som skall fatta beslut i dessa frågor. Något
skäl att ha en annan ordning för filialetablering av bankaktiebolag än för
kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag finns inte. Det föreslås därför att
det i bankrörelselagen anges att tillstånd för ett bankaktiebolag att inrätta
filial i ett land utanför EES skall meddelas av Finansinspektionen.

5.2.4 Återkallelse av auktorisation

Regeringens förslag: Om en bank eller ett kreditmarknadsbolag inte har drivit
rörelse under en sammanhängande tid av sex månader, skall Finansinspektionen
återkalla oktrojen respektive tillståndet att driva finansieringsverksamhet.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.
Svenska Fondhandlareföreningen påpekar att ett tillstånd för ett vär-
depappersbolag kan avse flera rörelsegrenar och att det bör klargöras att en
återkallelse av tillstånd inte skall avse andra rörelsegrenar än de som inte
drivits under sex månader.
Skälen för regeringens förslag: I artikel 8 i första banksamordningsdirektivet
anges att de behöriga myndigheterna får återkalla en auktorisation som beviljats
ett kreditinstitut endast under vissa förutsättningar som räknas upp i artikeln.
En av dessa förutsättningar är att institutet inte har drivit någon verksamhet
på minst sex månader. Motsvarande bestämmelser finns i artikel 3.7 a i
investeringstjänstedirektivet samt i artikel 22.1 i första
skadeförsäkringsdirektivet och artikel 26.1 i första livförsäkringsdirektivet (i
deras lydelse enligt artikel 14 i tredje skadeförsäkringsdirektivet och artikel
13 i tredje livförsäkringsdirektivet).
Direktivbestämmelserna för värdepappers- och försäkringsföretag har
genomförts i svensk rätt. Finansinspektionen skall enligt 6 kap. 9 § första
stycket 2 värdepappersrörelselagen återkalla ett värdepappersinstituts tillstånd
om institutet under en tid av minst sex månader inte drivit sådan verksamhet som
tillståndet avser. Det bör emellertid uppmärksammas att värdepappersinstitut -
till skillnad från banker och kreditmarknadsbolag - kan erhålla separata
tillstånd för olika rörelsegrenar (1 kap. 3 §). Enligt 19 kap. 2 § första
stycket 4 försäkringsrörelselagen skall regeringen förklara koncession som
beviljats för ett försäkringsbolag förverkad om bolaget under längre tid än sex
månader inte drivit verksamhet. Beträffande banker och kredit-marknadsbolag
gäller dock att Finansinspektionen skall återkalla oktrojen resp. tillståndet
att driva finansieringsverksamhet om någon rörelse inte bedrivits under en
sammmanhängande tid av ett år (7 kap. 16 § första stycket 4 bankrörelselagen
resp. 5 kap. 17 § första stycket 2 lagen om kreditmarknadsbolag).
Bestämmelserna i bankrörelselagen och lagen om kreditmarknadsbolag bör
justeras så att auktorisationen även för banker och kreditmarknadsbolag
återkallas om ett sådant företag inte driver någon rörelse under en samman-
hängande tid av sex månader.
Som Svenska Fondhandlareföreningen påpekat bör det klargöras att en
återkallelse av tillstånd för ett värdepappersinstitut inte skall avse andra
rörelsegrenar än de som inte drivits under sex månader (se även
författningskommentaren, avsnitt 8.2). I värdepappersrörelselagen görs en
justering för att klargöra att en återkallelse av tillstånd för ett värde-
pappersinstitut inte skall avse andra rörelsegrenar än de som inte drivits under
en sammanhängande tid av sex månader.

5.3 Vissa ändringar i reglerna om insättningsgaranti

5.3.1 Revisorsgranskning av institutens uppgifter till
Insättningsgarantinämnden

Regeringens förslag: En revisor skall granska de uppgifter om
kapitaltäckningsgrad och garanterade insättningar som ett institut lämnar till
Insättningsgarantinämnden i samband med avgiftsdebiteringen.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget eller
lämnat det utan erinran.
Riksbanken anser dock att det inte nu finns anledning att införa en
revisorsgranskning av uppgifterna.
Svenska Bankföreningen avstyrker förslaget och föreslår i stället att
rapporteringen skjuts fram till dess årsredovisningarna är färdigställda. Enligt
föreningens mening skulle det då vara tillräckligt att rapporten även
fortsättningsvis undertecknades av institutens firmatecknare.
Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR tillstyrker förslaget under för-
utsättning att samhällsnyttan av granskningen kan anses överstiga kostnaden för
den.
Svenska Revisorsamfundet SRS anser att ansvaret för sedvanlig kon-
trollverksamhet inte bör flyttas över från tillsynsmyndigheten till företagen
genom intygsgivande från revisorerna.
Svenska Fondhandlareföreningen har särskilt anfört att det är viktigt att
uppgifterna får lämnas först när bokslutet för avslutat räkenskapsår upprättats
och reviderats.

Skälen för regeringens förslag: Finansieringen av insättningsgarantin hör till
Insättningsgarantinämndens huvuduppgifter. För att kunna ta ut riskrelaterade
avgifter från de institut som omfattas av garantin har nämnden tagit fram och
beslutat om en beräkningsmetod som anger de principer som skall vara vägledande
för fördelningen av avgifterna mellan instituten. Nämndens debitering av
avgifter för insättningsgarantin bygger på att de uppgifter om garanterade
insättningar och kapitaltäckningsgrad som instituten lämnar är korrekta. Vid
debiteringen av 1996 års avgifter har nämnden krävt att avgiftsunderlaget skall
lämnas av behöriga firmatecknare.
Några möjligheter att själv kontrollera att uppgifterna överensstämmer med
faktiska förhållanden har nämnden inte. För att i så stor utsträckning som
möjligt kunna debitera korrekta avgifter, har nämnden jämfört avgiftsunderlaget
med de uppgifter som instituten samtidigt lämnat till Finansinspektionen. Vid
jämförelsen har nämnden uppmärksammat att vissa institut lämnat uppgifter som
varit oklara eller till och med motstridiga. I några fall har den för
garantisystemet tillämpliga ersättningsnivån, 250 000 kronor, inte beaktats
eller vissa typer av insättningar som omfattas av garantin uteslutits vid
bestämmandet av storleken av de garanterade insättningarna. I andra fall har
felaktig uppgift lämnats om institutets kapitaltäckningsgrad.
En bidragande orsak till att lämnade uppgifter i vissa fall inte har kunnat
läggas till grund för debiteringen av avgifterna har varit att nämnden begärt in
uppgifterna före det att institutens bokslut upprättats och blivit föremål för
revision. Endast i vissa fall har instituten underrättat nämnden om de juste-
ringar i balansräkningen som gjorts efter det att uppgifterna lämnats till nämn-
den. Uppgifterna har därför inte alltid korrekt återspeglat de faktiska
förhållandena i instituten, vilket påverkat nämndens möjligheter att - utifrån
de principer som gäller för avgiftsdebiteringen - fördela avgifterna rättvist
mellan instituten. Felaktigheter i ett instituts avgiftsunderlag påverkar
således storleken på övriga instituts avgifter.
För att undvika att avgifterna inte fördelas mellan instituten i förhållande
till respektive instituts finansiella tillstånd och risktagande, bör, så långt
det är möjligt, säkerställas att de uppgifter som instituten lämnar är korrekta.
Att uppgifterna intygas av institutens behöriga firmatecknare kan, mot bakgrund
av vad nämnden redovisat beträffande debiteringen av 1996 års avgifter, inte
anses tillräckligt. Svenska Bankföreningens förslag innebär att korrekta
uppgifter endast kan åstadkommas beträffande uppgifter om institutens
kapitaltäckningsgrad. När det däremot gäller uppgiften om ett instituts
garanterade insättningar, anges denna inte i årsbokslutet utan måste tas fram på
annat sätt.
För att underlätta för instituten att bestämma storleken av de garanterade
insättningarna, har nämnden lämnat anvisningar om hur detta skall ske. I de fall
instituten tagit emot garanterade insättningar i filialer utomlands har nämndens
anvisningar även redovisat huvuddragen i det garantisystem som finns i
värdlandet. Avgiftsunderlaget har på så sätt kunnat anpassas efter det
exportförbud som gäller för garantisystemen inom EES.
Även om det kan förutsättas att de problem vid avgiftsdebiteringen som
redovisats ovan kommer att minska till följd av att instituten blir mer
förtrogna med hur avgiftsunderlaget skall bestämmas, finns behov av att
underlaget granskas innan det lämnas till nämnden. Trots att merkostnader i viss
utsträckning kommer att uppstå för instituten, får dessa kostnader ställas i
relation till den kostnad i form av för höga avgifter som feldebiteringar kan
innebära för ett institut. För hög avgift för ett institut innebär i princip
lägre avgifter för övriga institut. Att avgifterna feldebiteras på grund av att
oriktiga uppgifter lagts till grund för nämndens beslut kan därför komma att
innebära att dåligt kapitaliserade institut med högt risktagande subventioneras
på bekostnad av välkapitaliserade institut med lågt risktagande.
Genom att institutens revisorer granskar underlaget åstadkoms att den
kontroll som nämnden saknar möjlighet att genomföra ändå kommer att utföras av
annan än institutet självt. I lagen om insättningsgaranti (16 §) bör därför
stadgas att avgiftsunderlaget skall vara granskat av en av de revisorer som
utsetts av institutet.
När det gäller uppgiften om institutets garanterade insättningar behöver inte
högre krav ställas på granskningen än att revisorn är förtrogen med den metod
som används vid bestämmandet av avgiftsunderlaget och att vissa stickprov görs.
Det kan vidare påpekas att den granskning som skall utföras av revisorerna
inte innebär - som Svenska Revisorsamfundet SRS hävdat - att ansvaret för
tillsynen över instituten flyttas över från tillsynsmyndigheten, dvs. Finans-
inpektionen, till revisorerna. I förhållande till instituten har nämnden inte
getts några tillsynsuppgifter utan nämndens möjligheter att vidta åtgärder eller
sanktioner mot ett institut som omfattas av garantisystemet har begränsats till
en underrättelseskyldighet gentemot inspektionen.

5.3.2 Dröjsmålsränta

Regeringens förslag: Nämnden skall ange i sitt beslut om avgifter för
insättningsgarantin att dessa skall betalas inom en månad från dagen för
beslutet. Nämnden skall ta ut dröjsmålsränta på fordringar som inte betalas i
rätt tid. Om det finns särskilda skäl skall nämnden kunna avstå från att ta ut
dröjsmålsränta.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget eller
lämnat det utan erinran.
Kammarrätten i Göteborg har särskilt anfört att det i lagen om in-
sättningsgaranti bör anges såväl när nämndens beslut om avgifter skall föreligga
som när avgiften senast skall vara betald.
Svenska Fondhandlareföreningen anser att nämndens beslut bör innehålla en
uppgift om förfallodag så att rimlig tid för betalning medges.
Riksgäldskontoret reser frågan om Insättningsgarantinämnden har rätt att ta ut
dröjsmålsränta med stöd av 7 § förordningen (1993:1138) om hanteringen av
statliga fordringar. Om en sådan rätt inte föreligger tilllstyrker kontoret
förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 13 § lagen om insättningsgaranti
bestämmer nämnden årligen hur stort belopp varje institut som omfattas av
insättningsgarantin skall betala i avgift och när detta skall ske. Nämnden har
inte någon möjlighet att ta ut dröjsmålsränta om ett institut betalar avgiften
efter den i beslutet angivna förfallodagen.
Att, som Kammarrätten i Göteborg föreslagit, i lagen ange det datum då
nämndens beslut angående avgifterna skall föreligga ökar givetvis institutens
möjligheter att förutse tidpunkten för nämndens beslut. Som anförts ovan kommer
emellertid den tidsmässiga utgångspunkten för institutens skyldighet att lämna
uppgifter och nämndens debitering av avgifter fortsättningsvis att vara
institutens fastställda årsbokslut, se avsnitt 5.3.1. En sådan ordning får anses
innebära att kravet på förutsebarhet beträffande debiteringen är uppfyllt i
tillräcklig utsträckning. Det är även av vikt att nämnden ges möjlighet till
viss flexibilitet vid avgiftsdebiteringen. Det föreligger således inte någon
anledning att i lag ange när nämndens beslut om avgifter skall fattas.
Det är från nämndens utgångspunkter motiverat att införa en ordning som
innebär dels att nämnden kan bestämma en kort betalningstid och därmed få in
samtliga avgifter för ett år så tidigt som möjligt, dels att nämnden kan ta ut
dröjsmålsränta. Enligt de principer som gäller för finansieringen av garantin
belastar instituten nämligen systemet redan på årets första dag. Varje
fördröjning av avgiftsbetalningen innebär vidare ett räntebortfall.
Som nämnts står det nu Insättningsgarantinämnden fritt att bestämma när
betalning av avgifterna skall ske. Avgifterna uppgår till betydande belopp. Det
är därför, som Kammarrätten i Göteborg och Svenska Fondhandlareföreningen
påpekat, viktigt att det i lagen fastställs en rimlig tid för betalning.
Regeringen anser det lämpligt att nämnden i sitt beslut anger att avgifterna
skall betalas senast en månad från dagen för beslutet.
Enligt 7 § förordningen (1993:1138) om hantering av statliga fordringar skall
dröjsmålsränta tas ut på fordringar och lån som inte betalas i rätt tid, om det
inte finns särskilda skäl mot det eller något annat följer av
lånebestämmelserna. Förordningen är tillämplig på fordringar som staten har rätt
till och tar närmast sikte på myndigheternas försäljning av varor och tjänster.
Däremot kan förordningen inte anses tillämplig på avgifterna för garantin. Som
nämnts saknas i lagen om insättningsgaranti bestämmelser som ger nämnden
möjlighet att ta ut dröjsmålsränta på fordringar som inte betalas i rätt tid. Av
de skäl som anförts ovan bör en bestämmelse som ger nämnden denna möjlighet
införas i lagen.
Efter en förebild i 6 § räntelagen (1975:635) bör dröjmålsräntan beräknas för
år enligt en räntefot som motsvarar det av riksbanken fastställda, vid varje
tidpunkt gällande diskontot med tillägg av åtta procentenheter.
I vissa situationer kan det vara rimligt att inte ta ut dröjsmålsränta. En
möjlighet för nämnden att efterge skyldigheten att betala dröjsmålsränta bör
därför finnas; dock endast om det finns särskilda skäl för det.

5.3.3 Övertagande av fordran

Regeringens förslag: Ett utländskt garantisystem, som betalat ut ersättning i
anledning av ett gemensamt ersättningsfall, skall ges rätt att överta
insättarens fordran mot det svenska institutet. Utdelning i institutets konkurs
för insättning som har ersatts skall tillfalla det utländska garantisystemet i
den omfattning som ersättning betalats ut.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.
Kammarrätten i Göteborg anser att företrädesrätten mellan det svenska
garantisystemet och utländska garantisystem vid ett instituts konkurs i Sverige
bör regleras i lag och att regleringen bör utformas så att det svenska
garantisystemet får företräde till utdelat belopp.
Finansinspektionen anför att det bör övervägas om rätt till utdelning i
Sverige för ett garantisystem från tredje land bör förutsätta att det svenska
garantisystemet har en motsvarande rätt i det landet.
Svenska Fondhandlareföreningen anser att det är angeläget att
Insättningsgarantinämnden får förmånsrätt för sitt återkrav på grund av utgiven
garanti framför insättarnas krav på ersättning utöver garanterat belopp. Detta
för att stärka det svenska garantisystemets ställning.
Skälen för regeringens förslag: I artikel 11 i direktivet (94/19/EG) om system
för garanti av insättningar finns en bestämmelse om subrogation. Innebörden av
denna bestämmelse blir för svenska förhållanden att nämnden, för att minimera
kostnaderna för garantisystemet vid ett ersättningsfall, skall överta en
insättares krav mot institutet i den utsträckning som nämnden betalat ut
ersättning till insättaren. Detta följer också av 19 § lagen om
insättningsgaranti. På grund av den för garantisystemet tillämpliga
ersättningsnivån hänvisas de insättare som har tillgodohavanden som överstiger
250 000 kronor, inklusive upplupen ränta fram till dagen för konkurs, till
konkursboet beträffande överskjutande belopp. Detta gäller även för en
insättares fordran på ersättning för ränta för tid efter konkursutbrottet.
Om ett gemensamt ersättningsfall inträffar beträffande ett utländskt institut
som driver verksamhet från filial i Sverige, skall nämnden betala ut ersättning
till insättarna hos filialen. Även om nämndens ansvar för ersättningsfallet är
begränsat enligt 6 § lagen om insättningsgaranti till att endast avse den del av
skyddet för insättningarna som garanteras genom att filialen anslutits till den
svenska garantin, kan sättas i fråga om nämnden har någon möjlighet att med stöd
av 19 § minimera kostnaderna för det svenska garantisystemet i ett sådant fall.
En förutsättning för att nämnden skall kunna överta en insättares fordran mot
det utländska institutet torde vara att detta följer av lag i institutets hem-
land. Det får dock, med hänsyn till artikel 11 i direktivet, förutsättas att
övriga medlemsländer inom EES har, eller avser att införa, bestämmelser som ger
nämnden denna rätt vid ett gemensamt ersättningsfall.
Detta kan emellertid inte alltid förutsättas vara fallet beträffande ett land
utanför EES. Ett beslut av nämnden att ansluta en filial till ett institut från
tredje land till det svenska garantisystemet, borde därför förutsätta att nämn-
den ges rätt i lag till utdelning i det utländska institutets konkurs. Om en
sådan rätt för nämnden inte följer av hemlandets lagstiftning, kan nämndens
möjligheter att minimera kostnaderna för systemet vara uteslutna. Regeringen
avser att i ett senare sammanhang återkomma angående förutsättningarna för
nämnden att fatta beslut om att ansluta utländska filialer till systemet.
Omvänt kan det sättas i fråga vilka möjligheter ett utländskt garantisystem
har vid ett gemensamt ersättningsfall när det gäller att överta en insättares
fordran mot ett svenskt institut. Någon sådan möjlighet finns inte enligt den
nuvarande ordalydelsen av 19 §. För att uppfylla direktivets krav enligt artikel
11, bör 19 § utformas så att det utländska garantisystemet ges en rätt
motsvarande den som nämnden har att överta insättarens fordran mot det svenska
institutet.
Att det svenska garantisystemets ansvar skall vara begränsat på det sätt som
anges i 6 §, hindrar inte att nämnden överenskommer med företrädare för ett
annat lands garantisystem om hur ett ersättningsfall som berör båda ländernas
system skall hanteras. Frågan om vilket lands garantisystem som i första hand
skall tas i anspråk vid ett gemensamt ersättningsfall får regleras i ett sådant
samarbetsavtal eftersom detta inte anges i 6 §. Olika lösningar kan komma att
bli aktuella beroende på utformningen av garantisystemet i det andra landet och
vad som överensskoms angående den gemensamma hanteringen av ett ersättningsfall.
Av praktiska skäl eller av hänsyn till berörda insättare kan ett samarbete
t.ex. innebära att värdlandets garantisystem betalar ut ersättning till de
insättare i värdlandet som hemlandets garantisystem skall ersätta.
Frågan om vilket lands garantisystem som vid ett gemensamt ersättningsfall
skall ha företrädesrätt till utdelning i ett instituts konkurs kan emellertid
inte regleras i ett samarbetsavtal. Denna fråga får i stället avgöras med
ledning av den nationella lagstiftningen i de länder som berörs av
ersättningsfallet. Skäl att, som Kammarrätten i Göteborg föreslagit, ändra i
detta avseende föreligger inte. En reglering i lag som innebär att det svenska
garantisystemet alltid ges företrädesrätt, kan nämligen komma att påverka
nämndens möjligheter att få till stånd ett samarbete med ett utländskt
garantisystem.
I det fall när såväl nämnden som insättarna, beträffande belopp som inte
ersatts av garantin, har rätt till eventuell utdelning i institutets konkurs,
konkurrerar de enligt förmånsrättslagen (1970:979) på samma villkor, dvs. lagen
ger inte nämnden företräde till den eventuella utdelningen i institutets
konkurs. Inom EES-området är det för närvarande bara England och Luxemburg som
infört en ordning som innebär att en insättare har rätt till utdelning i
institutets konkurs först efter det att garantisystemet fått tillbaka ett belopp
motsvarande vad som betalats ut i ersättning till insättaren. Sådana skillnader
i olika länders förmånsrättsordning kan komma att innebära problem vid
hanteringen av gemensamma ersättningsfall. Som Svenska Fondhandlareförening
anfört är det otvivelaktigt så att en ändring i det svenska systemet som skulle
innebära att nämnden alltid får företräde framför insättarna skulle ge nämnden
ökade möjligheter att minimera kostnaderna för systemet. Regeringen har
tillkallat en kommitté (Banklagskommittén, Fi 1995:09, dir. 1995:86) som bl.a.
skall utreda om en integrering av regler vid en banks solvensproblem med
reglerna om insättningsgaranti kan vara lämplig. I avvaktan på kommitténs
förslag föreslås därför inte nu någon ändring av den förmånsrättsliga
regleringen.

6 Ekonomiska effekter

De föreslagna ändringarna i bankrörelselagen, lagen om värdepappersrörelse,
lagen om kreditmarknadsbolag och lagen om insättningsgaranti förväntas inte
innebära någon ökad arbetsbelastning för förvaltningsdomstolarna och får därför
inte några kostnadseffekter för det allmänna.

7 I kraftträdande

Ändringarna i lagen om insättningsgaranti föreslås träda i kraft den 1 april
1997. Övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 1997.

8 Författningskommentar

8.1 Förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen
(1987:617)

1 kap. 5 §

Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Ändringen i
paragrafen har gjorts för att få en direkt överensstämmelse med ordalydelsen i
artikel 19.5 i andra banksamordningsdirektivet. Ändringen innebär att verk-
samheten vid filial får påbörjas två månader efter det att Finansinspektionen
mottagit uppgifterna enligt 6 § andra stycket eller dessförinnan, om banken fått
en underrättelse från Finansinspektionen om att verksamheten får påbörjas.
Direktivbestämmelsen bygger på den EG-rättsliga principen om en enda
auktorisation, dvs. kreditinstitut kan med stöd av sin hemlandsauktorisation
etablera sig och erbjuda sina tjänster inom EES-området. Bestämmelsen utgår från
att varje värdland utan särskild prövning skall medge att vissa uppräknade
verksamheter får bedrivas av kreditinstitut från andra EES-länder. Vad som krävs
enligt direktivet är att en underrättelse- och anmälningsprocedur iakttas innan
utlandsverksamheten påbörjas. Finansinspektionen har således att godta ett
lämplighetsintyg som hemlandsmyndigheten utfärdar (se prop. 1992/93:89 s. 116
och 184).
När Finansinspektionen har nåtts av en underrättelse från hemlandsmyndigheten
om en filialetablering bekräftar inspektionen underrättelsen, för att därefter
ta kontakt med den aktuella banken. En förutsättning för att verksamheten skall
få påbörjas i Sverige är att inspektionen registrerat filialen i bankregistret.
Inspektionen informerar därför banken om de handlingar som krävs för
registreringen av filialen och om den informationsskyldighet som åvilar denna.
Enligt den ordning som nu föreslås, kan inspektionen, när underrättelse- och
anmälningsproceduren iakttagits, medge att verksamheten får påbörjas trots att
två månader inte har förflutit sedan inspektionen underrättats av
hemlandsmyndigheten om filialetableringen.

1 kap. 6 §

Enligt nuvarande lydelse innehåller paragrafen bestämmelser om svenska
bankaktiebolags etablering av filialer i såväl ett annat EES-land som ett land
utanför EES. Paragrafen har ändrats så att den endast reglerar etablering av
filialverksamhet i länder utanför EES. Bestämmelser om filialetablering i ett
annat EES-land har förts in i 1 kap. 7-7 b §§.
Genom en annan ändring i första stycket anges det numera direkt i lag att
Finansinspektionen är den myndighet som ger tillstånd till sådan
filialetablering som avses i paragrafen.
I andra stycket, som är nytt, anges några uppgifter som en ansökan om
tillstånd skall innehålla. Enligt Finansinspektionens allmänna råd angående
ansökan om bankoktroj m.m. (FFFS 1994:15), bör uppgifterna redan i dag lämnas
vid ansökan om filialetablering utomlands. Dessa uppgifter är dock av en sådan
grundläggande karaktär att de bör anges i lagen. Motsvarande uppgifter skall
enligt 1 kap. 7 § lämnas vid etablering av en filial inom EES.

1 kap. 7 §

Paragrafen har utformts i överensstämmelse med Lagrådets förslag.
Ändringen i första stycket första meningen är föranledd av att till-
ståndskravet för filialetablering i ett annat EES-land avskaffas, se avsnitt
5.1. Enligt den nya lydelsen skall ett bankaktiebolag som avser att inrätta
filial i ett annat land inom EES underrätta Finansinspektionen innan
verksamheten påbörjas. I första stycket andra meningen hänvisas till 6 § andra
stycket beträffande vilka uppgifter som underrättelsen skall innehålla.
Bestämmelsen enligt den nuvarande lydelsen om skyldighet för Finansinspektionen
att underrätta behörig myndighet i värdlandet har flyttats över till andra
stycket.
Ändringarna i andra stycket har gjorts för att få en direkt överensstämmelse
med ordalydelsen i artikel 19.3 i andra banksamordningsdirektivet.
Finansinspektionen skall inom tre månader från det underrättelsen mottogs
vidarebefordra den till den behöriga myndigheten i värdlandet, om det med
beaktande av den planerade verksamheten inte finns skäl att ifrågasätta bankens
administrativa struktur eller finansiella situation, se avsnitt 5.1. I
paragrafen anges också vilka ytterligare uppgifter som skall fogas till
underrättelsen.
Tredje stycket innehåller en bestämmelse om att även banken skall underrättas
om att underrättelsen enligt andra stycket vidarebefordrats till den utländska
myndigheten.
Om Finansinspektionen finner att det med beaktande av den planerade
verksamheten finns skäl att ifrågasätta bankens administrativa struktur eller
finansiella situation, skall inspektionen, enligt fjärde stycket, meddela beslut
om detta inom den tid som anges i andra stycket, dvs. inom tre månader från det
underrättelsen mottogs. Ett beslut av Finansinspektionen att inte vidarebefordra
en underrättelse skall enligt reglerna i andra banksamordningsdirektivet
motiveras. Till följd av bestämmelsen i 20 § förvaltningslagen (1986:223) om
motivering av beslut, uppfyller Sverige direktivets krav i det hänseendet.
Bestämmelser om överklagande av inspektionens beslut eller underlåtelse att
vidarebefordra en underrättelse enligt denna paragraf finns i 7 kap. 24 och 25
§§.

1 kap. 7 a §

I paragrafen anges att verksamheten vid filialen får påbörjas två månader efter
det att den behöriga myndigheten i värdlandet mottagit uppgifterna enligt 7 §
eller dessförinnan, om banken fått en underrättelse från den utländska
myndigheten om att verksamheten får påbörjas. Någon motsvarighet till denna
bestämmelse, som överensstämmer med reglerna i artikel 19.4 och 5 i andra
banksamordningsdirektivet, saknas i bankrörelselagen. Paragrafen har utformats i
överensstämmelse med Lagrådets förslag.

1 kap. 7 b §

Om något av de förhållanden som angivits i bankens underrättelse till Finans-
inspektionen enligt 7 § skall ändras efter det att filialen inrättats skall
banken enligt första stycket underrätta inspektionen och den behöriga
myndigheten i det andra EES-landet minst en månad innan ändringen genomförs.
I den nuvarande lydelsen av 7 § föreskrivs en skyldighet endast för Finans-
inspektionen att genast underrätta behörig myndighet i värdlandet om något
förhållande som avses i första stycket har ändrats efter det att filialen
inrättats. Den nya bestämmelsen, som motsvarar artikel 19.6 i andra
banksamordningsdirektivet, ålägger banken skyldighet att minst en månad i förväg
underrätta Finansinspektionen och den behöriga myndigheten i värdlandet om
ändringar av de förhållanden som angetts i bankens underrättelse till
inspektionen. Finansinspektionen skall göra en prövning motsvarande den som
anges i 7 § andra stycket för att avgöra om ändringen skall tillåtas eller inte.
Om inspektionen finner att ändringen inte får göras skall, enligt andra stycket,
beslut om det meddelas inom en månad från det att underrättelsen kom in till
inspektionen. Beslutet får enligt 7 kap. 24 § överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol. Den utländska myndigheten i det andra landet skall genast
underrättas om beslutet.
Om den insättningsgaranti som gäller för insättare i banken ändras skall
Finansinspektionen, enligt tredje stycket, underrätta behörig myndighet i
värdlandet.

1 kap. 8 §

För ett kreditinstitut som avser att driva verksamhet i ett annat land inom EES
genom att erbjuda och tillhandahålla tjänster utan att inrätta filial där, s.k.
gränsöverskridande verksamhet, gäller enligt artikel 20 i andra banksam-
ordningsdirektivet att institutet innan verksamheten påbörjas skall underrätta
tillsynsmyndigheten i hemlandet. Detta överensstämmer med gällande lydelse av
bestämmelsen i första stycket. Ett tillägg införs som anger vilka uppgifter en
sådan underrättelse skall innehålla.
Ändringen i andra stycket innebär att det i lagen tas in en uttrycklig
bestämmelse som anger inom vilken tid underrättelsen skall vidarebefordras av
Finansinspektionen, dvs. en månad. Den bank som anmält att den avser att driva
gränsöverskridande verksamhet behöver dock inte avvakta att denna tidsfrist
löper ut, utan kan påbörja den gränsöverskridande verksamheten direkt efter det
att underrättelsen lämnats till inspektionen.

7 kap. 16 §

Förutsättningarna för återkallelse av en svensk banks oktroj i första stycket
punkten 4 har ändrats så att återkallelse skall ske om banken under en samman-
hängande tid av sex månader inte drivit bankrörelse. Hittills har tidsfristen
varit ett år. Bestämmelsen motsvaras av artikel 8 i första
banksamordningsdirektivet.

7 kap. 24 §

I artikel 19.3 i andra banksamordningsdirektivet stadgas att ett beslut av
tillsynsmyndigheten i hemlandet att inte vidarebefordra en underrättelse från
ett kreditinstitut om etablering av filial i ett land inom EES till
tillsynsmyndigheten i värdlandet, skall kunna överklagas vid domstol. Ändringen
i denna paragraf innebär i enlighet därmed att ett beslut av Finansinspektionen
enligt 1 kap. 7 § fjärde stycket får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Detsamma skall gälla för sådana beslut som fattas av inspektionen med stöd av 1
kap. 7 b § andra stycket.

7 kap. 25 §

Paragrafen har justerats för att bättre överensstämma med artiklarna 3.6 och 13
i första banksamordningsdirektivet (första stycket) och artikel 19.3 i andra
banksamordningsdirektivet (andra stycket). Ordalydelsen har dessutom anpassats
efter de ändringar som gjorts i 1 kap. 7 §. Se även under
författningskommentaren till den paragrafen.
I första stycket åläggs regeringen en underrättelseskyldighet. Om regeringen i
ett ärende om oktroj inte fattar beslut inom sex månader från det att ansökan
gavs in skall sökanden underrättas om skälen för detta. Underrättelse måste ske
inom den angivna tidsfristen. Efter det att underrättelse skett får sökanden
begära förklaring av kammarrätten att ärendet onödigt uppehålls.
Andra stycket, som avser filialetablering i ett annat land inom EES, har
justerats på motsvarande sätt. Ändringen har skett i enlighet med det förslag
som Lagrådet lämnat i sitt yttrande.

8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse

1 kap. 3 §

I paragrafen har lagts till ett nytt andra stycke. Hit har flyttats den be-
stämmelse om vilka företag som kan få tillstånd att driva värdepappersrörelse
som för närvarande finns i 1 kap. 5 §. Bestämmelsen har dock justerats i
enlighet med det förslag som Lagrådet lämnat i sitt yttrande. Utformningen av
bestämmelsen har anpassats till definitionen i 1 kap. 2 § av begreppet
bankinstitut. Enligt den definitionen avses med bankinstitut bl.a.
bankaktiebolag och utländska bankföretag som driver bankrörelse från filial här
i landet.

1 kap. 3 a §

Paragrafen har utformats i överensstämmelse med Lagrådets förslag. I paragrafen
har tillkommit ett nytt första stycke. I detta har tagits in den bestämmelse som
nu finns i 1 kap. 4 §. Bestämmelsen innebär att bankinstituts förvärv och handel
med vissa angivna finansiella instrument undantas från tillståndsplikten enligt
3 §.

1 kap. 3 c §

Ändringen i paragrafen har gjorts för att få en direkt överensstämmelse med
ordalydelsen i artikel 17.4 och 5 i investeringstjänstedirektivet. Reglerna har
närmare beskrivits i författningskommentaren till motsvarande bestämmelse i
bankrörelselagen (1 kap. 5 §). Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets
förslag.

1 kap. 4 §

Paragrafen motsvarar nuvarande 1 kap. 6 § men har fått ändrad beteckning med
hänsyn till att bestämmelsen i 4 § flyttats till det nya första stycket i 3 a §.
Paragrafen, som enligt nuvarande lydelse innehåller regler om svenska
värdepappersbolags etablering av filialer i utlandet, såväl i ett annat EES-land
som i land utanför EES, har ändrats så att den bara reglerar filialverksamhet i
länder utanför EES. Bestämmelser om filialetablering i ett annat EES-land har
förts in i 5, 6 och 6 a §§.
För filialetablering i ett land utanför EES fordras enligt första stycket
Finansinspektionens tillstånd. I det oförändrade andra stycket anges vilka
uppgifter en sådan ansökan skall innehålla.

1 kap. 5 §

Paragrafen, som utformats i överensstämmelse med Lagrådets förslag, motsvarar
nuvarande 1 kap. 6 a § men har fått ändrad beteckning på grund av att
bestämmelsen i 5 § flyttats till det nya andra stycket i 3 §.
Paragrafen reglerar i första stycket den procedur som skall följas av svenska
värdepappersbolag som avser att etablera filial i ett annat EES-land. Ändringen
i första stycket är föranledd av att kravet på tillstånd för filialetablering i
ett annat EES-land avskaffas. Ändringen, som har behandlats under avsnitt 5.1,
innebär att bestämmelsen anpassas till artikel 17.1 och 17.2 i
investeringstjänstedirektivet. Genom hänvisningen till 4 § andra stycket framgår
vilka uppgifter en underrättelse om filialetablering skall innehålla.
Bestämmelsen om skyldighet för Finansinspektionen att underrätta behörig
myndighet i värdlandet har flyttats över till andra stycket. Här anges den
procedur som Finansinspektionen skall följa när ett svenskt värdepappersbolag
avser att etablera filial i ett annat EES-land. Bestämmelsen svarar mot artikel
17.3 i investeringstjänstedirektivet.
Bestämmelsen i nuvarande andra stycket har flyttats till den nya paragrafen 6
a § och innehållet i denna har utvidgats för att överensstämma med innehållet i
artikel 17.6 i investeringstjänstedirektivet.
Beträffande tredje och fjärde styckena hänvisas till författningskommentaren
till motsvarande bestämmelse i bankrörelselagen (1 kap. 7 §).

1 kap. 6 §

Paragrafen, som är ny, svarar mot innehållet i artikel 17.3 och 17.5 i
investeringstjänstedirektivet.
Reglerna har närmare beskrivits i författningskommentaren till motsvarande
bestämmelse i bankrörelselagen (1 kap. 7 a §).

1 kap. 6 a §

Paragrafen, som är ny, föreskriver i första och andra styckena en formaliserad
underrättelseskyldighet i det fall något av de förhållanden som angetts i
värdepappersbolagets underrättelse till Finansinspektionen enligt 5 § skall
ändras efter det att filialen har inrättats. Bestämmelserna svarar mot
innehållet i artikel 17.6 och 17.7 i investeringstjänstedirektivet. En liknande
bestämmelse fanns tidigare i förutvarande 6 a § andra stycket.
I tredje stycket föreskrivs en skyldighet för Finansinspektionen att
underrätta behörig myndighet i värdlandet om förändringar i fråga om det
investerarskydd eller den insättningsgaranti som gäller för kunder hos
värdepappersbolaget. Bestämmelsen svarar mot artikel 17.7 i inve-
steringstjänstedirektivet.
Det närmare innehållet i paragrafen har kommenterats under författningskom-
mentaren till motsvarande bestämmelse i bankrörelselagen (1 kap. 7 b §).

1 kap. 6 b §

Bestämmelserna i paragrafen svarar mot artikel 18 i investeringstjäns-
tedirektivet och behandlar proceduren för inledande av gränsöverskridande
verksamhet och ändring av sådan verksamhet.
I paragrafen har två tillägg gjorts. För det första anges att ett värde-
pappersbolags underrättelse till Finansinspektionen skall innehålla uppgift om i
vilket land verksamheten skall drivas. För det andra anges att
värdepappersbolaget får påbörja verksamheten i det andra EES-landet först sedan
inspektionen vidarebefordrat underrättelsen till behörig myndighet i det landet,
vilket skall ske inom en månad.

6 kap. 9 §

Paragrafen har utformats i enlighet med det förslag som Lagrådet lämnat i sitt
yttrande.
Förutsättningarna enligt punkten 2 för återkallelse av tillstånd som har
meddelats ett svenskt värdepappersinstitut har ändrats på så sätt att det
markeras att återkallelse skall ske om institutet under en sammanhängande tid av
sex månader inte drivit sådan rörelse som tillståndet avser. Som angetts i
allmänmotiveringen, avsnitt 5.2.4, kan separata tillstånd erhållas för olika
rörelsegrenar. Det kan exempelvis vara så att ett institut har tillstånd till
garantigivning i samband med emissioner och även tillhandahåller den tjänsten,
men under en sammanhängande tid av sex månader inte medverkat vid någon emission
därför att tjänsten inte efterfrågats av någon kund. I en sådan situation
föreligger inte någon återkallelsegrund.

7 kap. 2 §

Paragrafen, som utformats i överensstämmelse med Lagrådets förslag, har
anpassats till innehållet i artiklarna 3.5, 17.3 och 26 i investe-
ringstjänstedirektivet.
Reglerna har närmare beskrivits i författningskommentaren till motsvarande
bestämmelse i bankrörelselagen (7 kap. 25 §).

8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1610) om
kreditmarknadsbolag

Förslaget till ändringar i lagen om kreditmarknadsbolag motsvaras av förslaget
till ändringar i bankrörelselagen enligt följande.

-------------------------------------------------------
Bankrörelselagen Lagen om
kreditmarknadsbolag
1 kap. 5 §
1 kap. 6 § 2 kap. 9 §
1 kap. 7 § 2 kap. 11 §
1 kap. 7 a § 2 kap. 12 §
1 kap. 7 b § 2 kap. 12 a §
1 kap. 8 § 2 kap. 12 b §
7 kap. 16 § 2 kap. 13 §
7 kap. 25 § 5 kap. 17 §
6 kap. 2 §

8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1571) om
insättningsgaranti

13 §

Enligt den nuvarande lydelsen av paragrafens första stycke skall nämnden årligen
bestämma hur stort belopp varje institut som omfattas av garantin skall betala i
avgift och när detta skall ske. I beslutet skall betalningsvillkoren anges. I
det tillägg som görs i första stycket preciseras detta genom att det där anges
att nämndens beslut skall innehålla en uppgift om förfallodag; eller närmare
bestämt att avgiften skall betalas inom en månad från dagen för beslutet.
I paragrafen har tillkommit ett nytt tredje stycke som innehåller en
bestämmelse som ger Insättningsgarantinämnden möjlighet att ta ut dröjsmålsränta
på avgifter som inte betalas i rätt tid. Om särskilda skäl talar mot att
dröjsmålsränta tas ut, kan nämnden efterge skyldigheten att betala sådan ränta.
Sådana skäl föreligger t.ex. om kostnaderna för debiteringen av dröjsmålsräntan
överstiger de förväntade ränteintäkterna. Nämnden har att i varje enskilt fall
pröva om förutsättning för eftergift föreligger. I tredje stycket anges vidare
hur dröjsmålsräntan skall beräknas.

16 §

I paragrafen, som har utformats i överensstämmelse med Lagrådets förslag, har
gjorts ett tillägg beträffande ett instituts uppgiftsskyldighet som innebär att
det avgiftsunderlag som institutet lämnar till Insättningsgarantinämnden i
samband med avgiftsdebiteringen skall ha granskats av en av de revisorer som
stämman i en bank utser enligt 3 kap. 1 § bankrörelselagen. Beträffande
värdepappersbolagen utses revisorerna enligt en motsvarande bestämmelse i
10 kap. 1 § aktiebolagslagen (1975:1385).
Innebörden av kravet på revisorsgranskning av avgiftsunderlaget är att det
åligger institutet att särskilt uppdra åt minst en av institutets revisorer att
lämna ett granskningsutlåtande över de uppgifter om garanterade insättningar och
kapitaltäckningsgrad som institutet skall lämna till nämnden. Att ett krav
införs på att uppgifterna skall åtföljas av ett sådant intyg innebär inte att
ansvaret för att uppgifterna är korrekta flyttas över på revisorerna. Detta
följer av att det enligt paragrafen är institutet som skall lämna uppgifterna
till nämnden. Det kan påpekas att den ifrågavarande granskningen inte behöver
göras av en auktoriserad revisor. Som angivits i allmänmotiveringen, avsnitt
5.3.1, kommer den tidsmässiga utgångspunkten för institutens skyldighet att
lämna uppgifter och nämndens debitering av avgifter fortsättningsvis att vara
institutens fastställda årsbokslut. Den kontroll av avgiftsunderlaget som
revisorerna skall utföra kan därför särskilt avse och inriktas på den metod som
använts vid bestämmandet av underlaget. Beträffande institutets garanterade
insättningar kan kontrollen av underlaget behöva anpassas efter den verksamhet
som institutet driver. Om institutet t.ex. driver verksamhet från filial i
utlandet förutsätter granskningen, med hänsyn till att bestämmelserna om
exportförbud eventuellt är tillämpliga, att revisorerna har kunskaper om det
garantisystem som finns i värdlandet. I dessa fall kan Insättningsgarantinämnden
bistå revisorerna vid granskningen genom sina anvisningar.

19 §

I paragrafen har tillkommit ett nytt andra stycke som ger ett utländskt
garantisystem en rätt, motsvarande den som Insättningsgarantinämnden har, att
överta en insättares fordran mot ett svenskt institut i samma utsträckning som
det utländska systemet betalat ut ersättning till insättaren vid ett
ersättningsfall. Vidare anges i det nya stycket att utdelning i institutets
konkurs skall tillfalla det utländska garantisystemet i samma utsträckning som
det har betalat ut ersättning på grund av ersättningsfallet. Ändringen är
föranledd av artikel 11 i direktivet om system för garanti av insättningar.

25

Förteckning över remissinstanser (filialetablering)

Efter remiss av promemoria med utkast till lagrådsremiss om vissa ändringar av
reglerna för bedrivande av finansiell verksamhet inom EES m.m. har yttranden
avgetts av Sveriges riksbank, Göta hovrätt, Kammarrätten i Göteborg,
Finansinspektionen, Riksgäldskontoret, Riksskatteverket, Konkurrensverket,
Svenska Bankföreningen, Postgirot Bank AB, Landshypotek AB, Stadshypotek AB,
Svenska Fondhandlareföreningen, Finansbolagens Förening och Sveriges
Försäkringsförbund. Följande remissinstanser har avstått från att yttra sig:
Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB), Fristående Sparbankers
Riksförbund, Sveriges Bankkunders Riksförbund, Finansförbundet,
Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO),
Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Svenska Arbetsgivareföreningen
(SAF) och Sveriges advokatsamfund.

26

Förteckning över remissinstanser (insättningsgarantifrågor)

Efter remiss av Bankstödsnämndens rapport den 4 juni 1996 (Erfarenheter av
insättningsgarantin) i nu aktuella delar har yttranden avgetts av Sveriges
riksbank, Svea hovrätt, Kammarrätten i Göteborg, Finansinspektionen,
Riksgäldskontoret, Svenska Bankföreningen, Postgirot Bank AB, Svenska
Fondhandlareföreningen, Finansbolagens förening, Landsorganisationen (LO),
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), SACO, Sveriges akademikers
centralorganisation, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges
advokatsamfund, Föreningen Auktoriserade revisorer FAR och Svenska
Revisorsamfundet SRS. Följande remissinstanser har avstått från att yttra sig:
Sveriges Allmänna Hypoteksbank, Fristående Sparbankers Riksförbund, Sveriges
Bankkunders Riksförbund och Finansförbundet.

27

Lagrådsremissens lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen
(1987:617)

Härigenom föreskrivs i fråga om bankrörelselagen (1987:617)
dels att 1 kap. 5-8 §§ samt 7 kap. 16, 24 och 25 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 1 kap. 7 a och 7 b §§,
samt närmast före 1 kap. 5, 6, 7 och 8 §§ fyra nya rubriker av följande lydelse,
dels att det närmast före 1 kap. 1 § skall införas en ny rubrik med lydelsen
"Inledande bestämmelser", närmast före 1 kap. 4 § en ny rubrik med lydelsen
"Bankföretag hemmahörande i ett land utanför EES" samt närmast före 1 kap. 9 §
en ny rubrik med lydelsen "Övriga allmänna bestämmelser".

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

-------------------------------------------------------
Bankföretag hemmahörande i
ett land inom EES

5 §17

-------------------------------------------------------
Tillstånd som sägs i 4 § behövs
inte för bankföretag, som har
säte i ett land inom EES och
som i det landet
(hemlandet) har tillstånd
att driva bankrörelse. Ett
sådant företag får
1.driva bankrörelse från
filial i Sverige med början
två månader efter det att
Finansinspektionen från en
behörig myndighet i före-
tagets hemland mottagit en
underrättelse med sådant
innehåll som anges i 7 §,

2.driva bankverksamhet
genom att från sitt hemland
erbjuda och tillhandahålla
tjänster med början så snart
Finansinspektionen från en
behörig myndighet i
företagets hemland mottagit
en underättelse med sådant
innehåll som anges i 8 §.

-------------------------------------------------------
Tillstånd som sägs i 4 § behövs
inte för bankföretag, som har
säte i ett land inom EES och
som i det landet
(hemlandet) har tillstånd
att driva bankrörelse. Ett
sådant företag får
1. driva bankrörelse från
filial i Sverige med början
två månader efter det att
Finansinspektionen från en
behörig myndighet i före-
tagets hemland mottagit en
underrättelse med sådant
innehåll som anges i 6 §
andra stycket eller dessför-
innan, om Finansinspek-
tionen bekräftar att
verksamheten får påbörjas,
2. driva bankverksamhet
genom att från sitt hemland
erbjuda och tillhandahålla
tjänster med början så snart
Finansinspektionen från en
behörig myndighet i
företagets hemland mottagit
en underättelse med sådant
innehåll som anges i 8 §.

-------------------------------------------------------
Verksamhet i ett land
utanför EES

6 §18

-------------------------------------------------------
Ett bankaktiebolag får efter Ett bankaktiebolag får
tillstånd av regeringen efter tillstånd av
eller, efter regeringens Finansinspektionen inrätta
bemyndigande, Finansinspek- filial i ett land utanför
tionen inrätta filial i EES. Sådant tillstånd skall
utlandet. Sådant tillstånd lämnas om den planerade
skall lämnas om den rörelsen kan antas komma
planerade rörelsen kan antas att uppfylla kraven på en
komma att uppfylla kraven på sund bankverksamhet.
en sund bankverksamhet.
Ansökan om tillstånd skall
innehålla
1. en plan för den
tilltänkta
filialverksamheten, med
uppgift om filialens
organisation, och
2. uppgift om i vilket
land filialen skall
inrättas samt om filialens
adress och ansvariga
ledning.

Verksamhet i ett land inom
EES

7 §19

-------------------------------------------------------
Om ett bankaktiebolag får
tillstånd enligt 6 § till
filialetablering i ett land
inom EES, skall Finansin-
spektionen underrätta behörig
myndighet i det land där
filialen skall inrättas.
Underrättelsen skall
innehålla

1. en plan för den till-
tänkta filialverksamheten,
med uppgift om filialens
organisation,
2. en förklaring att den
planerade verksamheten om-
fattas av bankens oktroj,
3. uppgift om den
insättningsgaranti som gäller
för insättare i banken,
4. uppgift om filialens
adress och ansvariga led-
ning,
5. uppgift om bankens
kapitalbas och kapitaltäck-
ningsgrad.
Om något förhållande som av-
ses i första stycket 1-4 har
ändrats efter det att
filialen inrättats, skall
Finansinspektionen genast
under-rätta behörig myndighet
i det land där filialen
finns.

-------------------------------------------------------
Ett bankaktiebolag som av-
ser att inrätta filial i ett
annat land inom EES skall
underrätta Finansinspek-
tionen innan verksamheten
påbörjas. Underrättelsen skall
innehålla den information
som anges i 6 § andra
stycket.

Om det inte finns skäl att
ifrågasätta bankens
administrativa struktur
eller finansiella
situation, skall
Finansinspektionen inom tre
månader från det att under-
rättelsen mottogs
vidarebefordra den till den
behöriga myndigheten i det
land där filialen skall
inrättas. Till underrättelsen
skall inspektionen foga
uppgift om storleken av
bankens kapitalbas och
kapitaltäckningsgrad samt
uppgift om den insättnings-
garanti som gäller för
insättare i banken.
Finansinspektionen skall
när den vidarebefordrar
uppgifterna enligt andra
stycket underrätta banken om
detta.
Om Finansinspektionen
finner att det inte finns
förutsättningar för att
vidarebefordra de uppgifter
som avses i andra stycket,
skall inspektionen meddela
beslut om det inom tre
månader från det att
underrättelsen mottogs.

7 a §

-------------------------------------------------------

28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Verksamheten vid filialen får påbörjas två månader efter det att den behöriga
myndigheten i det andra landet mottog uppgifterna enligt 7 § eller dessförinnan,
om myndigheten bekräftar att verksamheten får påbörjas.
-------------------------------------------------------
7 b §

-------------------------------------------------------
Om något av de förhållanden
som angetts i bankens un-
derrättelse till Finansin-
spektionen enligt 7 § skall
ändras efter det att fili-
alen inrättats, skall ban-
ken underrätta inspektionen
och den behöriga myndighe-
ten i det andra landet
minst en månad innan änd-
ringen genomförs.
Om Finansinspektionen
finner att ändringen inte
får göras, skall
inspektionen meddela
beslut om det inom en månad
från det att underrättelsen
kom in till inspektionen.
Den behöriga myndigheten i
det andra landet skall
genast underrättas om
beslutet.
Om insättningsgarantin
som avses i 7 § andra
stycket ändras, skall
Finansinspektionen under-
rätta den behöriga
myndigheten i det land där
filialen finns om ändring-
en.

Gränsöverskridande
verksamhet

8 §20
-------------------------------------------------------

Ett bankaktiebolag som ön- Ett bankaktiebolag som
skar driva verksamhet i ett avser att driva verksamhet
annat land inom EES, genom i ett annat land inom EES,
att erbjuda och tillhanda- genom att erbjuda och
hålla tjänster utan att in- tillhandahålla tjänster utan
rätta filial där, skall innan-att inrätta filial där,
verksamheten inleds skall innan verksamheten
underrätta Finansinspektio- påbörjas underrätta Finans-
nen om sin avsikt. inspektionen.
Underrättelsen skall
innehålla uppgift om i
vilket land verksamheten
Inspektionen skall till skall drivas och vilka
behörig myndighet i det land tjänster som skall erbju-
där verksamheten skall utövasdas.
överlämna underrättelsen Finansinspektionen skall
tillsammans med en inom en månad från det att
förklaring att den planerade-underrättelsen mottogs
verksamheten omfattas av vidarebefordra den till
bankens oktroj. behörig myndighet i det
land där verksamheten skall
utövas.

7 kap.
16 §21

En svensk banks oktroj skall återkallas av Finansinspektionen om
1. banken inte har anmälts för registrering inom föreskriven tid eller anmälan
har avskrivits eller avslagits genom ett beslut som har vunnit laga kraft,
2. banken inte inom ett år efter registrering har börjat driva bankrörelse,
eller banken dessförinnan förklarat sig avstå från oktrojen,
3. banken har överlåtit hela sin rörelse,

-------------------------------------------------------
4. banken under en 4. banken under en
sammanhängande tid av ett år sammanhängande tid av sex
inte drivit bankrörelse, månader inte drivit
bankrörelse,

5. banken genom att överträda en bestämmelse som avses i 15 § eller på annat
sätt visat sig olämplig att utöva sådan verksamhet som oktrojen avser,
6. bankens kapitalbas understiger det minsta belopp som krävs enligt 2 kap. 9
§ andra stycket och bristen inte har täckts inom tre månader från det att den
blev känd för banken,
7. banken inte fullgjort sina skyldigheter enligt lagen (1995:1571) om
insättningsgaranti och inte vidtagit rättelse inom ett år från det att in-
spektionen har förelagt banken att fullgöra sina skyldigheter med förklaring att
bankens oktroj annars kan komma att återkallas, eller
8. någon som ingår i bankens styrelse inte uppfyller de krav som anges i 2
kap. 3 § tredje stycket 3 och fjärde stycket bankaktiebolagslagen (1987:618), 2
kap. 3 § tredje stycket 2 sparbankslagen (1987:619) eller 2 kap. 2 § fjärde
stycket 3 och femte stycket lagen (1995:1570) om medlemsbanker.
Om det är tillräckligt får inspektionen i de fall som anges i första stycket 4
och 5 i stället för att återkalla oktrojen meddela varning. I fall som avses i
första stycket 6 får inspektionen medge förlängd tid för täckande av bristen, om
det finns särskilda skäl. I fall som avses i första stycket 8 får oktrojen
återkallas bara om Finansinspektionen först beslutat att anmärka på att personen
ingår i styrelsen och han eller hon, sedan en av inspektionen bestämd tid om
högst tre månader gått, fortfarande finns kvar i styrelsen.
Om oktrojen återkallas får inspektionen besluta hur avvecklingen av rörelsen
skall ske.
Ett beslut om återkallelse får förenas med förbud att fortsätta verksamheten.

24 §22

Finansinspektionens beslut enligt 6 § och 21 § andra stycket får inte
överklagas.
-------------------------------------------------------
Beslut som avses i 21 § Beslut som avses i 1 kap.
första stycket får överklagas7 § fjärde stycket och 7 b §
hos allmän andra stycket samt 7 kap.
förvaltningsdomstol. 21 § första stycket får
Inspektionens beslut i överklagas hos allmän
övrigt enligt denna lag, förvaltningsdomstol.
bankaktiebolagslagen Inspektionens beslut i
(1987:618), sparbankslagen övrigt enligt denna lag,
(1987:619) och lagen bankaktiebolagslagen
(1995:1570) om medlems- (1987:618), sparbankslagen
banker får överklagas hos (1987:619) och lagen
regeringen, om annat inte är (1995:1570) om medlems-
föreskrivet. banker får överklagas hos
regeringen, om annat inte
är föreskrivet.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Inspektionen får bestämma att ett beslut om förbud, föreläggande eller
återkallelse skall gälla omedelbart.

25 §23

-------------------------------------------------------
Har regeringen i ett ärende Om regeringen i ett ärende
om oktroj inte fattat om oktroj inte fattar
beslut inom sex månader beslut inom sex månader från
efter det att ansökan gavs det att ansökan gavs in,
in, får sökanden begära skall regeringen underrätta
förklaring av kammarrätten sökanden om skälen för detta.
att ärendet onödigt uppehålls.Sökanden får därefter begära
Om regeringen inte har förklaring av kammarrätten
meddelat beslut inom sex må- att ärendet onödigt
nader efter det att en sådan uppehålls. Om regeringen
förklaring avgetts, skall inte har meddelat beslut
det anses som att inom sex månader från det
ansökningen har avslagits. att en sådan förklaring
avgetts, skall det anses
som att ansökningen har
Om Finansinspektionen avslagits.
inte har överlämnat Om Finansinspektionen
underrättelse som avses i 1 inte vidarebefordrar en
kap. 7 § första stycket till underrättelse som avses i 1
behörig myndighet i utlandet kap. 7 § första stycket till
inom tre månader efter det behörig myndighet i
att ansökan gavs in, får utlandet inom den tid som
sökanden begära förklaring avanges i andra stycket
kammarrätten att ärendet samma paragraf och beslut
onödigt uppehålls. Om under- enligt fjärde stycket samma
rättelse inte har överlämnatsparagraf inte har fattats,
inom tre månader efter det skall inspektionen under-
att en sådan förklaring rätta sökanden om skälen för
avgetts, skall det anses detta. Sökanden får därefter
som att ansökan avslagits. begära förklaring av kam-
marrätten att ärendet onödigt
uppehålls. Om underrättelse
inte har vidarebefordrats
inom tre månader från det
att en sådan förklaring
avgetts, skall det anses
som om beslut enligt
1 kap. 7 § fjärde stycket
meddelats.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

29

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:981) om värdepappersrörelse
dels att 1 kap. 3, 3 a, 3 c, 4, 5 och 6 b §§, 6 kap. 9 § samt 7 kap. 2 § skall
ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall föras in tre nya rubriker närmast före 1 kap. 3 c,
4 och 5 §§ av följande lydelse,
dels att det närmast före 2 kap. 7 § skall införas en ny rubrik med lydelsen
"Företag hemmahörande i ett land utanför EES".

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.
3 §24

Värdepappersrörelse får, om inte annat följer av denna lag, drivas endast efter
tillstånd av Finansinspektionen. Tillstånd får ges för
1. handel med finansiella instrument för annans räkning i eget namn,
2. förmedling av kontakt mellan köpare och säljare av finansiella instrument
eller i annat fall medverkan vid transaktioner avseende sådana instrument,
3. handel med finansiella instrument för egen räkning,
4. förvaltning av någon annans finansiella instrument,
5. garantivgivning eller annan medverkan vid emissioner av fondpapper eller
erbjudanden om köp eller försäljning av finansiella instrument som är riktade
till en öppen krets.
-------------------------------------------------------
Tillstånd att driva
värdepappersrörelse får
meddelas svenska ak-
tiebolag, bankinstitut och
utländska företag.

3 a §25

-------------------------------------------------------
Tillstånd enligt 3 § krävs
inte när ett bankinstitut
för egen räkning förvärvar och
driver handel med
obligationer, förlagsbevis
och andra fordringsbevis
avsedda för den allmänna
marknaden.

Tillstånd enligt 3 § 2 krävs inte för verksamhet som bedrivs med stöd av en
auktorisation som börs eller marknadsplats enligt lagen (1992:543) om börs- och
clearingverksamhet.

56

-------------------------------------------------------
Företag hemmahörande i ett
land inom EES

-------------------------------------------------------
3 c §26

-------------------------------------------------------
Tillstånd enligt 3 § behövs Tillstånd enligt 3 § behövs
inte för företag, som har säteinte för företag, som har
i ett annat land inom EES säte i ett annat land inom
och som i det landet (hem- EES och som i det landet
landet) har tillstånd att (hemlandet) har tillstånd
driva värdepappersrörelse. att driva
Ett sådant företag får värdepappersrörelse. Ett
1. driva sådant företag får
värdepappersrörelse från 1. driva
filial i Sverige med början värdepappersrörelse från
två månader efter det att filial i Sverige med början
Finansinspektionen från en två månader efter det att
behörig myndighet i Finansinspektionen från en
företagets hemland mottagit behörig myndighet i företa-
en underrättelse med sådant gets hemland mottagit en
innehåll som anges i 6 a § underrättelse med sådant
första stycket, innehåll som anges i 4 §
andra stycket eller
dessförinnan, om
Finansinspektionen
2. driva bekräftar att verksamheten
värdepappersrörelse genom attfår påbörjas,
från sitt hemland erbjuda 2. driva
och tillhandahålla tjänster värdepappersrörelse genom
med början så snart att från sitt hemland
Finansinspektionen från en erbjuda och tillhandahålla
behörig myndighet i tjänster med början så snart
företagets hemland mottagit Finansinspektionen från en
en underrättelse med sådant behörig myndighet i
innehåll som anges i 6 b § företagets hemland mottagit
första stycket. en underrättelse med sådant
innehåll som anges i 6 b §
första stycket.

Verksamhet i ett land
utanför EES

4 §27

-------------------------------------------------------
Tillstånd enligt 3 § krävs Ett värdepappersbolag får
inte när ett bankinstitut efter tillstånd av
för egen räkning förvärvar Finansinspektionen inrätta
och driver handel med filial i ett land utanför
obligationer, EES.
förlagsbevis och andra Ansökan om tillstånd skall
fordringsbevis avsedda innehålla
för den allmänna 1. en plan för den
marknaden. tilltänkta
filialverksamheten, med
uppgift om filialens
organisation, och
2. uppgift om i vilket
land filialen skall
inrättas samt om filialens
adress och ansvariga
ledning.

-------------------------------------------------------

Verksamhet i ett land
inom EES
5 §28
-------------------------------------------------------
Tillstånd att driva Ett värdepappersbolag, som
värdepappersrörelse får avser att inrätta filial i
meddelas svenska ak- ett annat land inom EES
tiebolag, bankinstitut och skall underrätta Fi-
utländska företag nansinspektionen innan
verksamheten påbörjas.
Underrättelsen skall
innehålla den information
som anges i 4 § andra
stycket.
Om det inte finns skäl
att ifrågasätta
värdepappersbolagets ad-
ministrativa struktur
eller finansiella
situation, skall
Finansinspektionen inom
tre månader från det att
underrättelsen mottogs
vidarebefordra den till
den behöriga myndigheten i
det land där filialen skall
inrättas. Till
underrättelsen skall
inspektionen foga uppgift
om investerarskydd och
insättningsgaranti som
gäller för kunder hos
värdepappersbolaget.
Finansinspektionen skall
när den vidarebefordrar
uppgifterna enligt andra
stycket underrätta
värdepappersbolaget om
detta.
Om Finansinspektionen
finner att det inte finns
förutsättningar för att
vidarebefordra de
uppgifter som avses i
andra stycket, skall
inspektionen meddela
beslut om det inom tre
månader från det att
underrättelsen mottogs.

6 §

-------------------------------------------------------
Ett värdepappersbolag får
efter tillstånd av
Finansinspektionen inrätta
filial i utlandet. Om
filialen skall inrättas i
ett land inom EES får till-
stånd vägras endast om det
med beaktande av den pla-
nerade verksamheten finns
skäl att ifrågasätta
lämpligheten av bolagets
administrativa struktur
eller bolagets finansiella
styrka.
Ansökan om tillstånd skall
innehålla
1. en plan för den
tilltänkta
filialverksamheten, med
uppgift om filialens
organisation, och
2. uppgift om filialens
adress och ansvariga
ledning.

-------------------------------------------------------
Verksamheten vid filialen
får påbörjas två månader efter
det att den behöriga
myndigheten i det andra
landet mottog uppgifterna
enligt 5 § eller
dessförinnan, om
myndigheten bekräftar att
verksamheten får påbörjas.
6 a §

-------------------------------------------------------
Om ett värdepappersbolag får Om något av de förhållanden
tillstånd enligt 6 § till som angetts i
filialetablering i ett värdepappersbolagets
annat land inom EES, skall underrättelse till
Finansinspektionen genast Finansinspektionen enligt
underrätta behörig myndighet 5 § skall ändras efter det
i det land där filialen att filialen inrättats,
skall inrättas. Under- skall värdepappersbolaget
rättelsen skall innehålla underrätta inspektionen och
1. vad som anges i 6 § den behöriga myndigheten i
andra stycket, och det andra landet minst en
2. uppgift om månad innan ändringen ge-
investerarskydd och nomförs.
insättningsgaranti som gäller Om Finansinspektionen
för kunder hos finner att ändringen inte
värdepappersbolaget. får göras, skall
Om värdepappersbolaget inspektionen meddela
efter det att filialen har beslut om det inom en månad
inrättats avser att vidta från det att underrättelsen
ändring i något förhållande somkom in till inspektionen.
avses i 6 § andra stycket, Den behöriga myndigheten i
skall bolaget skriftligen det andra landet skall
anmäla detta till genast underrättas om
Finansinspektionen och beslutet.
behörig myndighet i det land Vid ändring av
där filialen finns. Anmälan investerarskydd eller
skall göras minst en månad insättningsgaranti som
innan ändringen genomförs. avses i 5 § andra stycket
skall Finansinspektionen
underrätta den behöriga
myndigheten i det land där
filialen finns om
ändringen.

Gränsöverskridande
verksamhet

6 b §29
-------------------------------------------------------

Ett värdepappersbolag som
önskar driva verksamhet i
ett annat land inom EES,
genom att erbjuda och till-
handahålla tjänster utan att
inrätta filial där, skall
innan verksamheten inleds
underrätta Finans-
inspektionen om sin avsikt.
Till underrättelsen skall
fogas en plan för den
planerade verksamheten med
uppgift om vilka tjänster
som skall erbjudas.
Inspektionen skall inom en
månad överlämna underrättelsen
och verksamhetsplanen till
behörig myndighet i det land
där verksamheten skall
utövas.

-------------------------------------------------------

Ett värdepappersbolag som
avser att driva verksamhet
i ett annat land inom EES,
genom att erbjuda och till-
handahålla tjänster utan att
inrätta filial där, skall
innan verksamheten påbörjas
underrätta Fi-
nansinspektionen.
Underrättelsen skall
innehålla uppgift om i
vilket land verksamheten
skall drivas. Till
underrättelsen skall fogas
en plan för den planerade
verksamheten med uppgift om
vilka tjänster som skall
erbjudas.
Finansinspektionen skall
inom en månad från det att
underrättelsen mottogs
vidarebefordra den och
verksamhetsplanen till
behörig myndighet i det land
där verksamheten skall
utövas. Värdepappersbolaget
får därefter påbörja
verksamheten i det andra
EES-landet.

Om värdepappersbolaget avser att ändra verksamhet som avses i första stycket,
skall bolaget skriftligen anmäla detta till Finansinspektionen och behörig
myndighet i det land där verksamheten utövas. Anmälan skall göras innan
ändringen genomförs.

6 kap.
9 §30

Tillstånd som enligt denna lag har lämnats ett svenskt värdepappersinstitut
skall återkallas av Finansinspektionen om:
1. institutet inte inom ett år från beviljande av tillstånd har börjat driva
sådan rörelse som tillståndet avser, eller om institutet dessförinnan förklarat
sig avstå från tillståndet,

-------------------------------------------------------
2. institutet under en tid 2. institutet under en
av minst sex månader inte sammanhängande tid av sex
drivit sådan verksamhet som månader inte tillhandahållit
tillståndet avser, eller sådan tjänst som tillståndet
avser, eller

3. institutet genom att överträda denna lag eller föreskrift som meddelats med
stöd av lagen eller på annat sätt visat sig olämpligt att utöva sådan rörelse
som tillståndet avser.
Ett värdepappersbolags tillstånd enligt 3 kap. 4 § första stycket 4 och 5
skall återkallas av inspektionen om bolaget inte fullgjort sina skyldigheter
enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti, och inte vidtagit rättelse inom
ett år efter det att inspektionen har förelagt värdepappersbolaget att fullgöra
sina skyldigheter med förklaring att värdepappersbolagets tillstånd annars kan
komma att återkallas.
Ett värdepappersbolags tillstånd skall dessutom återkallas om:
1. bolagets kapitalbas understiger det minsta belopp som föreskrivs i 5 kap. 1
§ andra stycket och bristen inte har täckts inom tre månader efter det att den
blev känd för bolaget, eller
2. någon som ingår i bolagets styrelse eller är verkställande direktör eller
dennes ställföreträdare inte uppfyller de krav som anges i 2 kap. 1 § första
stycket 4.
I fall som avses i tredje stycket 2 får tillstånd återkallas bara om
Finansinspektionen först beslutat att anmärka på att personen ingår i styrelsen
eller är verkställande direktör eller dennes ställföreträdare och han eller hon,
sedan en av inspektionen bestämd tid av högst tre månader gått, fortfarande
finns kvar i styrelsen eller är verkställande direktör eller dennes
ställföreträdare.

7 kap.
2 §31

-------------------------------------------------------
Om Finansinspektionen i ett Om Finansinspektionen i
ärende om tillstånd enligt 2 ett ärende om tillstånd
kap. 1 § inte har meddelat enligt 2 kap. 1 § inte
beslut inom sex månader från meddelar beslut inom sex
det att en fullständig månader från det att en
ansökan gavs in, får sökandenfullständig ansökan gavs in,
begära förklaring av skall inspektionen
kammarrätten att ärendet onö-underrätta sökanden om skälen
digt uppehålls. Om Finansin- för detta. Sökanden får där-
spektionen inte har med- efter begära förklaring av
delat beslut inom sex kammarrätten att ärendet onö-
månader efter det att en digt uppehålls. Om Finans-
sådan förklaring avgetts, inspektionen inte har
skall det anses som att meddelat beslut inom sex
ansökan har avslagits. månader från det att en sådan
Om Finansinspektionen förklaring avgetts, skall
inte har överlämnat det anses som att ansökan
underrättelse som avses i 1 har avslagits.
kap. 6 a § första stycket Om Finansinspektionen
till behörig myndighet i inte vidarebefordrar en
utlandet inom tre månader underrättelse som avses i 1
efter det att en fullständig kap. 5 § första stycket till
ansökan gavs in, får sökandenbehörig myndighet i
begära förklaring av utlandet inom den tid som
kammarrätten att ärendet anges i andra stycket
onödigt uppehålls. Om samma paragraf och beslut
underrättelse inte har enligt fjärde stycket samma
överlämnats inom tre månader paragraf inte har fattats,
efter det att en sådan skall inspektionen
förklaring avgetts, skall underrätta sökanden om skälen
det anses som att ansökan för detta. Sökanden får
har avslagits. därefter begära förklaring
av kammarrätten att ärendet
onödigt uppehålls. Om
underrättelse inte har
vidarebefordrats inom tre
månader från det att en sådan
förklaring avgetts, skall
det anses som om beslut
enligt 1 kap. 5 § fjärde
stycket meddelats.

57

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

58

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om
kreditmarknadsbolag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag
dels att 2 kap. 9, 11, 12 och 13 §§, 5 kap. 17 § och 6 kap. 2 § skall ha
följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 2 kap. 12 a och 12
b §§, samt närmast före 2 kap. 9, 11 och 12 § tre nya rubriker av följande
lydelse,
dels att rubriken närmast före 2 kap. 8 § skall lyda "Företag hemmahörande i
ett land utanför EES".

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

-------------------------------------------------------
Företag hemmahörande i ett
land inom EES

9 §

-------------------------------------------------------
Tillstånd enligt 8 § behövs Tillstånd enligt 8 § behövs
inte för ett kreditinstitut inte för ett kreditinstitut
som har sitt hemland inom som har sitt hemland inom
EES och som i det landet EES och som i det landet
har tillstånd att driva har tillstånd att driva
finansieringsverksamhet. finansieringsverksamhet.
Ett sådant institut får Ett sådant institut får
1. driva verksamhet från 1. driva verksamhet från
filial i Sverige med början filial i Sverige med början
två månader efter det att två månader efter det att
Finansinspektionen från en Finansinspektionen från en
behörig myndighet i insti- behörig myndighet i insti-
tutets hemland mottagit en tutets hemland mottagit
underrättelse med sådant en underrättelse med sådant
innehåll som anges i 12 §, innehåll som anges i 11 §
andra stycket eller
dessförinnan, om Finansin-
spektionen bekräftar att
2. driva verksamheten får påbörjas,
finansieringsverksamhet 2. driva
genom att från sitt hemland finansieringsverksamhet
erbjuda och tillhandahålla genom att från sitt hemland
tjänster med början så snart erbjuda och tillhandahålla
Finansinspektionen från en tjänster med början så snart
behörig myndighet i insti- Finansinspektionen från en
tutets hemland mottagit en behörig myndighet i insti-
underrättelse med sådant tutets hemland mottagit en
innehåll som anges i 13 §. underrättelse med sådant
innehåll som anges i 13 §.

63

-------------------------------------------------------
Kreditmarknadsbolags Verksamhet i ett land
etablering utomlands utanför EES

11 §

-------------------------------------------------------
Ett kreditmarknadsbolag får Ett kreditmarknadsbolag får
efter tillstånd av efter tillstånd av
Finansinspektionen inrätta Finansinspektionen inrätta
filial i utlandet. Sådant filial i ett land utanför
tillstånd skall lämnas om denEES. Sådant tillstånd skall
planerade rörelsen kan lämnas om den planerade
antas komma att uppfylla rörelsen kan antas komma
kraven på en sund att uppfylla kraven på en
verksamhet. sund verksamhet.
Ansökan om tillstånd skall
innehålla
1. en plan för den
tilltänkta
filialverksamheten, med
uppgift om filialens
organisation, och
2. uppgift om i vilket
land filialen skall
inrättas samt om filialens
adress och ansvariga
ledning.

Verksamhet i ett land inom
EES

12 §

-------------------------------------------------------
Om ett kreditmarknadsbolag
får tillstånd enligt 11 § till
filialetablering i ett land
inom EES, skall Finansin-
spektionen underrätta behörig
myndighet i det land där
filialen skall inrättas.
Underrättelsen skall
innehålla
1. en plan för den till-
tänkta filialverksamheten,
med uppgift om filialens
organisation,
2. en förklaring att den
planerade verksamheten om-
fattas av
kreditmarknadsbolagets
tillstånd,
3. uppgift om filialens
adress och ansvariga led-
ning samt
4. uppgift om kreditmark-
nadsbolagets kapitalbas och
kapitaltäckningsgrad.
Om något förhållande som av-
ses i föregående stycke 1--3
har ändrats efter det att
filialen inrättats, skall
Finansinspektionen genast
underrätta behörig myndighet
i det land där filialen
finns.

-------------------------------------------------------
Ett kreditmarknadsbolag som
avser att inrätta filial i
ett annat land inom EES
skall underrätta Finans-
inspektionen innan
verksamheten påbörjas.
Underrättelsen skall inne-
hålla den information som
anges i 11 § andra stycket.

Om det inte finns skäl att
ifrågasätta
kreditmarknadsbolagets
administrativa struktur
eller finansiella
situation, skall Finansin-
spektionen inom tre månader
från det att underrättelsen
mottogs vidarebefordra den
till den behöriga
myndigheten i det land där
filialen skall inrättas.
Till underrättelsen skall
inspektionen foga uppgift
om storleken av kreditmark-
nadsbolagets kapitalbas och
kapitaltäckningsgrad.
Finansinspektionen skall
när den vidarebefordrar
uppgifterna enligt andra
stycket underrätta kredit-
marknadsbolaget om detta.
Om Finansinspektionen
finner att det inte finns
förutsättningar för att
vidarebefordra de uppgifter
som avses i andra stycket,
skall inspektionen meddela
beslut om det inom den tid
som anges där.

-------------------------------------------------------
12 a §

-------------------------------------------------------
Verksamheten vid filialen
får påbörjas två månader efter
det att den behöriga
myndigheten i det andra
landet (värdlandet) mottog
uppgifterna enligt 12 §
eller dessförinnan, om
myndigheten bekräftar att
verksamheten får påbörjas.

12 b §

-------------------------------------------------------
Om något av de förhållanden
som angetts i
kreditmarknadsbolagets un-
derrättelse till Finansin-
spektionen enligt 12 §
skall ändras efter det att
filialen inrättats, skall
kreditmarknadsbolaget
underrätta inspektionen och
den behöriga myndigheten i
det andra landet minst en
månad innan ändringen
genomförs.
Om Finansinspektionen
finner att ändringen inte
får göras, skall
inspektionen meddela
beslut om det inom en månad
från det att underrättelsen
kom in till inspektionen.
Den behöriga myndigheten i
det andra landet skall
genast underrättas om
beslutet.
13 §

-------------------------------------------------------
Ett kreditmarknadsbolag som Ett kreditmarknadsbolag
önskar driva verksamhet i som avser att driva
ett annat land inom EES, verksamhet i ett annat
genom att erbjuda och till- land inom EES, genom att
handahålla tjänster utan att erbjuda och tillhandahålla
inrätta filial där, skall tjänster utan att inrätta
innan verksamheten inleds filial där, skall innan
underrätta Finansinspektio- verksamheten påbörjas under-
nen om sin avsikt. rätta Finansinspektionen.
Inspektionen skall till Underrättelsen skall
behörig myndighet i det land innehålla uppgift om i
där verksamheten skall utövasvilket land verksamheten
överlämna underrättelsen skall bedrivas och vilka
tillsammans med en förkla- tjänster som skall
ring att den planerade erbjudas.
verksamheten omfattas av Finansinspektionen skall
bolagets tillstånd att driva inom en månad från det
finansieringsverksamhet. underrättelsen mottogs
vidarebefordra den till
behörig myndighet i det
land där verksamheten skall
utövas.

5 kap.
17 §32

Ett tillstånd att driva finansieringsverksamhet som har lämnats ett kreditmark-
nadsbolag skall återkallas av Finansinspektionen om
1. bolaget inte inom ett år efter beviljande av tillstånd har börjat driva
sådan rörelse som tillståndet avser, eller om bolaget dessförinnan förklarat sig
avstå från tillståndet,

-------------------------------------------------------
2. bolaget under en samman- 2. bolaget under en
hängande tid av ett år inte sammanhängande tid av sex
drivit sådan rörelse som månader inte drivit sådan
tillståndet avser, rörelse som tillståndet
avser,

3. bolaget genom att överträda en bestämmelse som avses i 16 § eller på annat
sätt visat sig olämpligt att utöva sådan rörelse som tillståndet avser,
4. bolagets kapitalbas understiger det minsta belopp som krävs enligt 4 kap. 1
§ andra eller tredje stycket och bristen inte har täckts inom tre månader från
det att den blev känd för bolaget,
5. bolagets egna kapital understiger två tredjedelar av det registrerade
aktiekapitalet och bristen inte har täckts inom tre månader efter det att den
blev känd för bolaget, eller
6. någon som ingår i bolagets styrelse eller är verkställande direktör eller
dennes ställföreträdare inte uppfyller de krav som anges i 2 kap. 1 § första
stycket 4.
Om det är tillräckligt får inspektionen i de fall som anges i första stycket 2
och 3 i stället för att återkalla tillståndet meddela varning. I fall som avses
i första stycket 4 och 5 får inspektionen medge förlängd tid för täckande av
bristen, om det finns särskilda skäl. I fall som avses i första stycket 6 får
tillstånd återkallas bara om Finansinspektionen först beslutat att anmärka på
att personen ingår i styrelsen eller är verkställande direktör eller dennes
ställföreträdare och han eller hon, sedan en av inspektionen bestämd tid av
högst tre månader gått, fortfarande finns kvar i styrelsen eller är
verkställande direktör eller dennes ställföreträdare.
Om tillståndet återkallas får inspektionen besluta hur avvecklingen av
verksamheten skall ske.
Ett beslut om återkallelse får förenas med förbud att fortsätta verksamheten.
6 kap.
2 §

-------------------------------------------------------
Har Finansinspektionen i Om Finansinspektionen i
ett ärende om tillstånd ett ärende om tillstånd
enligt 1 kap. 2 § inte enligt 1 kap. 2 § inte
fattat beslut inom sex må- fattar beslut inom sex må-
nader efter det att ansökan nader från det att ansökan
gavs in till inspektionen, gavs in till inspektionen,
får sökanden begära förklaringskall inspektionen
av kammarrätten att ärendet underrätta sökanden om skälen
onödigt uppehålls. Om för detta. Sökanden får där-
Finansinspektionen inte har efter begära förklaring av
meddelat beslut inom sex kammarrätten att ärendet
månader efter det att en onödigt uppehålls. Om
sådan förklaring avgetts, Finansinspektionen inte
skall det anses som att har meddelat beslut inom
ansökningen har avslagits. sex månader från det att en
sådan förklaring avgetts,
skall det anses som att
ansökningen har avslagits.
Om Finansinspektionen i Om Finansinspektionen
ett fall som avses i 2 kap. inte vidarebefordrar en
12 § inte har överlämnat underrättelse som avses i
underrättelse till en behörig2 kap. 12 § första stycket
myndighet i utlandet inom till behörig myndighet i
tre månader efter det att utlandet inom den tid som
ansökan gavs in, får sökandenanges i andra stycket
begära förklaring av samma paragraf och beslut
kammarrätten att ärendet enligt fjärde stycket samma
onödigt uppehålls. Om under- paragraf inte har fattats,
rättelse inte har överlämnatsskall inspektionen
inom tre månader efter det underrätta sökanden om skälen
att en sådan förklaring av- för detta. Sökanden får
getts, skall det anses som därefter begära förklaring av
att ansökningen avslagits. kammarrätten att ärendet
onödigt uppehålls. Om
underrättelse inte har
vidarebefordrats inom tre
månader från det att en sådan
förklaring avgetts, skall
det anses som om beslut
enligt 2 kap. 12 § fjärde
stycket meddelats.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

64

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-12-17

Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten
i Försäkringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet
Leif Lindstam.

Enligt en lagrådsremiss den 12 december 1996 (Finansdepartementet) har rege-
ringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),
2. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,
3. lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag,
4. lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn
Thomas Norling.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen

1 kap.

Enligt vad som föreslås i lagrådsremissen skall det sättas in särskilda rubriker
framför olika paragrafer i 1 kap. Bl.a. skall det närmast före 1 kap. 4 §
införas en ny rubrik med lydelsen "Bankföretag hemmahörande i ett land utanför
EES". Lagtexten i 1 kap. 4 § har emellertid lämnats oförändrad, vilket innebär
att den liksom hittills omfattar alla utländska bankföretag, alltså även företag
i EES-länder.
Vill man att 1 kap. 4 § skall handla enbart om bankföretag hemmahörande i ett
land utanför EES, måste lagtexten ändras. Det får i så fall också göras en
följdändring i 1 kap. 5 §, som innehåller bestämmelser om bankföretag
hemmahörande i ett EES-land. Dessa bestämmelser utgår från att bankföretag i
EES-länderna i och för sig är underkastade en tillståndsplikt enligt 1 kap. 4 §.
Enligt Lagrådets mening är det en bättre lösning att liksom hittills låta 1
kap. 4 § handla om alla utländska bankföretag. Någon rubrik närmast före
paragrafen bör då inte införas.

1 kap. 5 §

Punkt 1 i den angivna paragrafen handlar om rätten för bankföretag, som har säte
i ett EES-land och som i hemlandet har tillstånd att driva bankrörelse, att
driva bankrörelse från filial i Sverige. Enligt lagtexten i dess nuvarande
lydelse får sådan bankrörelse bedrivas med början två månader efter det att
Finansinspektionen från en behörig myndighet i hemlandet har fått en
underrättelse med visst angivet innehåll.
I lagrådsremissen föreslås att bankrörelse från filial i Sverige skall få
börja drivas redan före den angivna tvåmånadersperioden, om Finansinspektionen
har "bekräftat" att verksamheten får påbörjas.
Enligt vad som framgår av remissprotokollet är förslaget motiverat av en
önskan att få en direkt överensstämmelse med ordalydelsen i artikel 19.5 i andra
banksamordningsdirektivet. I direktivtexten talas det emellertid om att den
ifrågavarande myndigheten "medger" att filialverksamhet påbörjas. Lagrådet anser
att ordet "medge" bör användas även i den nu diskuterade paragrafen.
I remissprotokollet sägs inte något om vilka omständigheter som bör tillmätas
betydelse, när Finansinspektionen skall ta ställning till om en filialverksamhet
skall få påbörjas i förtid. Enligt Lagrådets mening är det önskvärt med ett
uttalande i denna fråga.

1 kap. 7 §

Enligt 1 kap. 7 § första stycket i dess föreslagna lydelse skall ett ban-
kaktiebolag som avser att inrätta filial i ett annat land inom EES underrätta
Finansinspektionen innan verksamheten påbörjas. Inspektionen skall enligt 1 kap.
7 § andra stycket inom tre månader från det att underrättelsen mottogs vi-
darebefordra den till den behöriga myndigheten i det land där filialen skall
inrättas. Till underrättelsen skall inspektionen foga vissa angivna uppgifter.
Enligt tredje stycket skall inspektionen underrätta banken, när de uppgifter som
avses i andra stycket vidarebefordras. Om inspektionen finner att det inte finns
förutsättningar för att vidarebefordra uppgifterna, skall inspektionen enligt
fjärde stycket meddela beslut om detta inom tre månader från det att under-
rättelsen togs emot.
Enligt Lagrådets mening bör det i såväl tredje som fjärde stycket talas om att
Finansinspektionen vidarebefordrar "underrättelsen" i stället för "uppgifter"
(jfr vad som sägs i författningskommentaren till 1 kap. 7 § och i lagtexten i 7
kap. 25 §.).
Tredje och fjärde styckena kan lämpligen ges följande lydelse:
"När Finansinspektionen vidarebefordrar underrättelsen enligt andra stycket,
skall inspektionen underrätta banken om detta.
Om Finansinspektionen finner att det inte finns förutsättningar för att
vidarebefordra den underrättelse som avses i andra stycket, skall inspektionen
meddela beslut om det inom tre månader från det att underrättelsen mottogs."

1 kap. 7 a §

I den angivna paragrafen bör, på samma sätt som i 1 kap. 5 §, ordet "bekräftar"
bytas ut mot "medger".

7 kap. 25 §

I 7 kap. 25 § andra stycket i remissförslaget föreskrivs att, om Finansin-
spektionen inte vidarebefordrar en underrättelse som avses i 1 kap. 7 § första
stycket inom den tid som anges i 1 kap. 7 § andra stycket och inte heller har
fattat ett beslut enligt fjärde stycket i samma paragraf, så skall inspektionen
underrätta sökanden om skälen för detta.
Enligt Lagrådets mening förenklas läsningen av lagtexten, om den tid som det
är fråga om anges direkt i 7 kap. 25 § andra stycket och inte genom en
hänvisning till 1 kap. 7 §. Stycket kan lämpligen ges följande lydelse:
"Om Finansinspektionen inte vidarebefordrar en underrättelse som avses i 1
kap. 7 § första stycket till behörig myndighet i utlandet inom tre månader från
det att underrättelsen mottogs och inte heller inom samma tid meddelar beslut
enligt fjärde stycket samma paragraf, skall inspektionen underrätta sökanden om
skälen för detta. Sökanden får därefter begära förklaring av kammarrätten att
ärendet onödigt uppehålls. Om underrättelse inte har vidarebefordrats inom tre
månader från det att en sådan förklaring har avgetts, skall det anses som om
beslut enligt 1 kap. 7 § fjärde stycket har meddelats."

Förslaget till lag om ändring i lagen om värdepappersrörelse

Enligt remissförslaget skall närmast före 1 kap. 3 c, 4 och 5 §§ föras in tre
nya rubriker av närmare angivet innehåll. För att få en bättre korrespondens med
dessa bör den rubrik som nu finns omedelbart före 3 § ändras från
"Tillståndsplikt" till "Allmänna bestämmelser om tillståndsplikt".

1 kap. 3 §

Den bestämmelse som i dag finns i 1 kap. 5 § föreslås flyttad till 3 § andra
stycket i samma kapitel. Bestämmelsen anger vilka företag som kan få tillstånd
att driva värdepappersrörelse, nämligen svenska aktiebolag, bankinstitut och
utländska företag. Av definitionen i
1 kap. 2 § följer emellertid att med bankinstitut avses bl.a. bankaktiebolag och
utländska bankföretag som driver bankrörelse från filial här i landet.
Utformningen av bestämmelsen i 3 § andra stycket bör anpassas till denna
definition och lämpligen ges följande innehåll: "Tillstånd att driva
värdepappersrörelse får meddelas bankinstitut samt svenska aktiebolag och
utländska företag som inte är bankinstitut."

1 kap. 3 c §

I punkt 1 i förevarande paragraf, som motsvarar 1 kap. 5 § 1 i bankrörelselagen,
bör ordet "bekräftar" ersättas med "medger".

1 kap. 5 §

I tredje och fjärde styckena av förevarande paragraf bör orden "uppgifterna
enligt andra stycket" respektive "de uppgifter som avses i andra stycket" ändras
till "underrättelsen enligt andra stycket" respektive "den underrättelse som
avses i andra stycket" (jfr 1 kap. 7 § bankrörelselagen).

1 kap. 6 §

I förevarande paragraf, som motsvarar 1 kap. 7 a § bankrörelselagen, bör ordet
"bekräftar" bytas ut mot "medger".

6 kap. 9 §

I paragrafen regleras Finansinspektionens rätt att återkalla ett tillstånd som
har lämnats ett svenskt värdepappersinstitut. Enligt den föreslagna lydelsen av
första stycket 2 i paragrafen skall ett tillstånd återkallas, om institutet
under en sammanhängande tid av sex månader inte har tillhandahållit sådan tjänst
som tillståndet avser. Uttrycket "tillhandahållit sådan tjänst" ersätter de
nuvarande orden "drivit sådan verksamhet".
Enligt vad som upplysts vid föredragningen är ett skäl till den föreslagna
ändringen att det skall vara möjligt att återkalla ett tillstånd för endast en
del av en verksamhet som drivs av ett värdepappersinstitut. Detta motiverar
emellertid inte att uttrycket "verksamhet" byts ut mot "tjänst".
Ett annat skäl till ändringen är, enligt vad som anges i författnings-
kommentaren, att man vill undvika att det uppstår grund för återkallelse om
exempelvis ett institut, som har tillstånd till garantigivning i samband med
emissioner och som även tillhandahåller den tjänsten, inte under en
sammanhängande tid av sex månader har medverkat vid någon emission. Det avsedda
resultatet torde emellertid enligt Lagrådets mening knappast uppnås, om man
byter ut det nuvarande uttrycket "drivit sådan verksamhet" mot "tillhandahållit
sådan tjänst".
Sammanfattningsvis anser Lagrådet att den nuvarande formuleringen bör
behållas, med den ändringen att ordet "rörelse", i konsekvens med ordvalet i
första stycket 1 och 3, bör användas i stället för "verksamhet". 6 kap. 9 §
första stycket 2 bör alltså ges följande utformning:
"2. institutet under en sammanhängande tid av sex månader inte har drivit
sådan rörelse som tillståndet avser, eller"

7 kap. 2 §

I 7 kap. 2 § andra stycket bör göras ändringar motsvarande dem som Lagrådet har
förordat beträffande 7 kap. 25 § andra stycket bankrörelselagen.

Förslaget till lag om ändring i lagen om kreditmarknadsbolag

2 kap. 9 §

I punkt 1 i förevarande paragraf, som motsvarar 1 kap. 5 § punkt 1 i
bankrörelselagen och 1 kap. 3 c § punkt 1 i lagen om värdepappersrörelse, bör
ordet "bekräftar" bytas ut mot "medger".

2 kap. 12 §

I paragrafens tredje och fjärde stycken bör orden "uppgifterna enligt andra
stycket" respektive "de uppgifter som avses i andra stycket" ändras till
"underrättelsen enligt andra stycket" respektive "den underrättelse som avses i
andra stycket" (jfr 1 kap. 7 § bankrörelselagen och 1 kap. 5 § lagen om
värdepappersrörelse).

2 kap. 12 a §

I den angivna paragrafen, som motsvarar 1 kap. 7 a § bankrörelselagen och 1 kap.
6 § lagen om värdepappersrörelse, bör ordet "bekräftar" bytas ut mot "medger".

6 kap. 2 §

I andra stycket av förevarande paragraf bör göras ändringar motsvarande dem som
Lagrådet har förordat beträffande 7 kap. 25 § andra stycket bankrörelselagen och
7 kap. 2 § andra stycket lagen om värdepappersrörelse.

Förslaget till lag om ändring i lagen om insättningsgaranti

16 §

Förevarande paragraf skall enligt remissförslaget byggas ut med en bestämmelse
om att de uppgifter som ett institut skall lämna för att avgift skall kunna
fastställas skall ha granskats av en av de revisorer som har utsetts av
institutet i enlighet med 3 kap. 4 § bankrörelselagen eller 2 kap. 4 § lagen om
värdepappersrörelse.
Enligt Lagrådets mening bör hänvisningen till bankrörelselagen avse de
grundläggande bestämmelserna om utseende av revisorer i
3 kap. 1 §. För värdepappersbolagens del bör på motsvarande sätt en hänvisning
ske till 10 kap. 1 § aktiebolagslagen.
Det kan påpekas att, enligt vad som har upplysts vid föredragningen inför
Lagrådet, den ifrågavarande granskningen inte behöver ha gjorts av en
auktoriserad revisor.

71

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 januari 1997

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden, Peterson,
Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann,
Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky,
Östros

Föredragande: statsrådet Erik Åsbrink

Regeringen beslutar proposition 1996/97:72 Ändrade regler för filialetablering
och vissa insättningsgarantifrågor.

76

Rättsdatablad

-------------------------------------------------------
Författningsrubrik Bestämmelser som Celexnummer för
inför, ändrar, upp-bakomliggande
häver eller upp- EG-regler
repar ett
normgiv-
ningsbemyndigande

-------------------------------------------------------

Bankrörelselagen 1 kap. 6 § 389L0646
(1987:617)

**ENDNOTES**

1.Senaste lydelse 1992:1613.

2.Senaste lydelse 1992:1613.

3.Senaste lydelse 1995:1594.

4.Senaste lydelse 1992:1613.

5.Senaste lydelse 1996:746.

6.Senaste lydelse 1995:1572.

7.Senaste lydelse 1992:1613.

8.Senaste lydelse 1994:2015.

9.Senaste lydelse 1994:2015.

10.Senaste lydelse 1994:2015.

11.Senaste lydelse 1994:2015.

12.Senaste lydelse 1995:1597.

13.Senaste lydelse 1994:2015.

14.Senaste lydelse 1996:752.

15.Senaste lydelse 1994:2015.

16.Senaste lydelse 1996:751.

17.Senaste lydelse 1992:1613.

18.Senaste lydelse 1992:1613.

19.Senaste lydelse 1995:1594.

20.Senaste lydelse 1992:1613.

21.Senaste lydelse 1996:746.

22.Senaste lydelse 1995:1572.

23.Senaste lydelse 1992:1613.

24.Senaste lydelse 1994:2015.

25.Senaste lydelse 1994:2015.

26.Senaste lydelse 1994:2015.

27.Senaste lydelse 1994:2015.

28.Senaste lydelse 1995:1597.

29.Senaste lydelse 1994:2015.

30.Senaste lydelse 1996:752.

31.Senaste lydelse 1994:2015.

32.Senaste lydelse 1996:751.

77