Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ny vallag som är gemensam för val till riksdagen,
val till landstings- och kommunfullmäktige samt val till Europaparlamentet. Den
ersätter 1972 års vallag samt den lag om val till Europaparlamentet som
tillämpades vid Sveriges första val till Europaparlamentet år 1995. Vidare
föreslås en lag om röst-längdsregister och en ny lag om brevröstning som skall
ersätta lagen om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz samt
fartygsröstningen. Dessutom föreslås en rad följdändringar med anledning av den
nya vallagen.
Den nya vallagen bygger i stora delar på reglerna i den nuvarande vallagen
men innehåller också viktiga nyheter.
Vallagen får en ny språkdräkt. Ett av syftena med omarbetningen är att lagens
uppbyggnad skall stå i överensstämmelse med ordningsföljden av de moment som
genomförs vid ett val. Därför har flera omkastningar av reglerna gjorts.
Väljarna ges möjlighet att inom ramen för partivalssystemet avge en särskild
personröst. Personröstningen enligt den vid försöksvalen i vissa kommuner och
valet till Europaparlamentet tillämpade s.k. modifierade danska modellen har
arbetats in i förslaget.
Personröstningsmomentet framhävs bäst genom att kandidaterna tydligt förs
fram inför valen. Bland annat för att förenkla möjligheten till detta föreslås
en frivillig reglering där partier som väljer att registrera sin partibeteckning
också slutligt anmäler samtliga sina kandidater. Härigenom får också partiet
skydd för sin partibeteckning.
Genom förslaget slås det fast enligt vilka principer personröstningen skall
förstärkas. Den modell som föreslås medför att behovet av strykningar och
tillskrivna namn faller bort. Tillskrivna namn beaktas därför inte vid
sammanräkningen för ett parti som registrerat partibeteckning och anmält
kandidater. Strykningar skall inte alls beaktas vid sammanräkningen.
De nya reglerna skall dels underlätta för väljarna att personrösta, dels göra
det möjligt att klara en snabb och riktig sammanräkning av rösterna. Dessutom
kommer missbruket av den fria nomineringsrätten, t.ex. bruket av s.k.
piratlistor, att motverkas.
I propositionen föreslås också att det införs ett nytt system för
framställning av röstlängder och röstkort. Detta innebär att kvalifikationsdagen
för rösträtt bestäms till 30 dagar före valdagen. Systemet med en alltid
gällande röstlängd ersätts med ett system där röstlängden endast tas fram då det
skall hållas ett val eller en omröstning. Den särskilda röstlängden för
utlandssvenskar tas bort och utlandssvenskarna skall vara upptagna i samma
röstlängd som övriga väljare.
Genom den nya vallagen genomförs det EG-direktiv som stadgar rätt för
unionsmedborgare bosatta i en annan medlemsstat att där rösta i kommunala val.
Reglerna innebär att det nuvarande kravet på tre års folkbokföring för att
utlänningar skall ha rätt att rösta i kommunalval tas bort för unionsmedborgare.
Treårskravet tas också bort för medborgare i Island och Norge.
I propositionen läggs fram ett förslag som tillmötesgår en begäran från 1995
års kyrkomöte angående de kyrkliga valen. Förslaget innebär dels att valdag vid
1997 års val blir tredje söndagen i september, dels att mandatperioden för
kyrkofullmäktige och andra kyrkliga organ blir fyra år.
Den nya vallagen och övriga lagförslag föreslås träda i kraft den 1 juni
1997.

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut.....................................6
2 Lagtext.........................................................7
2.1 Förslag till vallag ......................................7
2.2 Förslag till lag om röstlängdsregister...................70
2.3 Förslag till lag om brevröstning i vissa fall............72
2.4 Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen..........76
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:704)
om kyrkofullmäktigval, m.m...............................77
2.6 Förslag till lag om ändring i
folkomröstningslagen (1979:369)..........................86
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:411)
om Sveriges indelning i kommuner och landsting...........92
2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:813)
om homosexuella sambor...................................93
2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1536)
om folkbokföringsregister................................95
2.10 Förslag till lag om ändring i kommunallagen (1991:900)...96
2.11 Förslag till lag om ändring i kyrkolagen (1992:300)......99
2.12 Förslag till lag om ändring i sametingslagen
(1992:1433).............................................103
2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:743)
om aviseringsregister...................................107
3 Ärendet och dess beredning....................................108
4 Utgångspunkter för regeringens förslag till en ny vallag......111
4.1 Huvuddragen i det gällande valsystemet..................111
4.2 Behovet av förnyelse inom valsystemet...................113
4.3 Förändringar i förhållande till det i dag gällande
valsystemet.............................................114
4.4 Information om det nya valsystemet......................115
5 Språklig och redaktionell översyn.............................117
6 Personvalsinslaget............................................117
6.1 Ett ökat personvalsinslag...............................120
6.2 Avvägningen mellan partiernas och väljarnas inflytande..121
6.3 Kandidaturvalet ........................................123
6.4 Ersättarsystemet och den s.k. dubbelvalsavvecklingen....123
6.5 Redovisning av valfinansiering..........................124
7 Den fria nomineringsrätten....................................125
7.1 En frivillig reglering om anmälan av kandidater för
partier som registrerat partibeteckning.................129
7.2 Strukna och tillskrivna kandidatnamn....................131
8 Nytt röstlängdsförfarande m.m. ...............................133
8.1 Kortare tid mellan kvalifikationsdagen och valdagen.....133
8.2 Nya röstlängdsregler för utlandssvenskar................137
8.3 Registerlagstiftning....................................141

9 Vissa frågor om röstning......................................144
9.1 Särskilt röstmottagningsställe..........................144
9.2 Utlandsröstning, brevröstning och fartygsröstning.......146
9.3 Ångerröstningen begränsas inte..........................150
9.4 Namnvalsedlar på posten.................................151
9.5 Inga partisymboler på valsedlarna.......................152
9.6 Identitetskontroll vid röstning i vallokal..............154
10 Särskilda frågor vid kommunala val ...........................155
10.1 Rösträtt och valbarhet i kommunala val .................155
10.2 Mandattiden för kommunfullmäktige i Stockholms
kommun..................................................157
10.3 Ersättarsystemet vid val till
kommunfullmäktige.......................................158
10.4 Utjämningsmandat och småpartispärr föreslås inte
vid val till kommunfullmäktige..........................161
11 Sammanräkningsförfarandet.....................................162
11.1 Den preliminära sammanräkningen.........................162
11.2 Den slutliga sammanräkningen och grunden för
Riksskatteverkets mandatfördelning .....................163
11.3 Förvaring av valsedelsmaterial..........................164
11.4 Användning av optisk läsning vid sammanräkningen........165
12 Överklagande av val...........................................166
12.1 Valprövningsnämndens sammansättning.....................166
12.2 För tidigt ingivna överklaganden........................167
12.3 Underrättelse till partier om utseende av nya ledamöter,
nya företrädare och ersättare...........................169
13 Ändrad valdag och förlängd valperiod vid kyrkliga val.........170
13.1 Ändrad valdag...........................................170
13.2 Förlängd valperiod......................................171
14 Kostnader och ikraftträdande..................................173
15 Författningskommentar.........................................175
15.1 Förslaget till vallag ..................................175
15.2 Förslaget till lag om röstlängdsregister................245
15.3 Förslaget till lag om brevröstning i vissa fall.........247
15.4 Förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen.......249
15.5 Förslaget till lag om ändring i lagen
om kyrkofullmäktigval, m.m..............................249
15.6 Förslaget till lag om ändring i folkomröstningslagen....250
15.7 Förslaget till lag om ändring i lagen
om Sveriges indelning i kommuner och landsting..........251
15.8 Förslaget till lag om ändring i lagenom
homosexuella sambor.....................................251
15.9 Förslaget till lag om ändring i lagen
om folkbokföringsregister...............................251
15.10 Förslaget till lag om ändring i kommunallagen ..........251
15.11 Förslaget till lag om ändring i kyrkolagen .............253
15.12 Förslaget till lag om ändring i sametingslagen .........253
15.13 Förslaget till lag om ändring i lagen
om aviseringsregister.................................. 253
Bilaga 1 1993 års vallagskommittés sammanfattning av
slutbetänkandet Vallagen (SOU 1994:30) .................255
Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna .....................260
Bilaga 3 Nomineringsrätts- och valkretskommitténs samman-
fattning av betänkandet Vissa valfrågor
(SOU 1995:143) .........................................261
Bilaga 4 Förteckning över remissinstanserna .....................264
Bilaga 5 Nomineringsrätts- och valkretskommitténs samman-
fattning av betänkandet Utvärderat personval
(SOU 1996:66) ..........................................265
Bilaga 6 Förteckning över remissinstanserna .....................269
Bilaga 7 Rådets direktiv 94/80/EG, med ändring 96/30/EG .........270

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 9 januari 1997...............................................281
Rättsdatablad....................................................282

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till
1. vallag,
2. lag om röstlängdsregister,
3. lag om brevröstning i vissa fall,
4. lag om ändring i riksdagsordningen,
5. lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m.,
6. lag om ändring i folkomröstningslagen (1979:369),
7. lag om ändring i lagen (1979:411) om Sveriges indelning i
kommuner och landsting,
8. lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor,
9. lag om ändring i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister,
10. lag om ändring i kommunallagen (1991:900),
11. lag om ändring i kyrkolagen (1992:300),
12. lag om ändring i sametingslagen (1992:1433) och
13. lag om ändring i lagen (1995:743) om aviseringsregister.

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext

2.1 Förslag till vallag

Härigenom föreskrivs1 följande.

1 kap. Allmänna bestämmelser

1 § Denna lag gäller för val till riksdagen, för val till landstings- och
kommunfullmäktige samt för val till Europaparlamentet.
Vid sådana val röstar väljarna på ett parti och har möjlighet att avge en
särskild personröst.

Vem har rösträtt?

2 § Rösträtt vid val till riksdagen har svenska medborgare som fyller 18 år
senast på valdagen och som är bosatta i landet eller någon gång har varit folk-
bokförda här. Dessa bestämmelser finns i 3 kap. 2 § regeringsformen.

3 § Rösträtt vid val till landstingsfullmäktige har den som fyller 18 år senast
på valdagen och är folkbokförd inom landstinget. Rösträtt vid val till
kommunfullmäktige har den som fyller 18 år senast på valdagen och är folkbokförd
i kommunen.
Medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater (unionsmedborgare)
samt medborgare i Island eller Norge som fyller 18 år senast på valdagen och är
folkbokförda i landet har rösträtt vid val till landstings- och
kommunfullmäktige.
Andra utlänningar som fyller 18 år senast på valdagen har rösträtt vid val
till landstings- och kommunfullmäktige om de har varit folkbokförda i landet tre
år i följd före valdagen.
Bestämmelser om rösträtt vid val till landstings- och kommunfullmäktige finns
i 4 kap. 2-4 §§ kommunallagen (1991:900).

4 § Den som har rösträtt vid val till riksdagen har rösträtt också vid val till
Europaparlamentet.
Unionsmedborgare som har rösträtt enligt 3 § andra stycket och som vid val
till Europaparlamentet inte röstar i någon annan medlemsstat inom Europeiska
unionen, har rösträtt vid ett sådant val i Sverige.

5 § Frågor om rösträtt enligt 2-4 §§ avgörs på grundval av en röstlängd som
upprättats före valet. Närmare bestämmelser om röstlängd finns i 7 kap.

Vem är valbar?

6 § Den som har rösträtt vid val till riksdagen är valbar till riksdagen. Detta
regleras i 3 kap. 10 § regeringsformen.

7 § Den som på valdagen har rösträtt vid val till landstings- eller kommun-
fullmäktige är valbar i ett sådant val. Detta regleras i 4 kap. 5 och 6 §§
kommunallagen (1991:900).

8 § Valbar till Europaparlamentet är var och en som har rösträtt enligt 4 §.
Unionsmedborgare är dock valbara under den ytterligare förut-sättningen att de
enligt 5 kap. 16 § visar att de i sitt hemland inte förlorat sin valbarhet vid
val till Europaparlamentet.
Den är inte heller valbar som är
- ledamot av regeringen i en medlemsstat,
- ledamot av Europeiska Gemenskapernas kommission,
- domare, generaladvokat eller justitiesekreterare i Europeiska
Gemenskapernas domstol,
- ledamot av Europeiska revisionsrätten,
- medlem av rådgivande kommittén i Europeiska kol- och stålgemenskapen eller
av Ekonomiska och sociala kommittén i Europeiska gemenskapen och Europeiska
atomenergigemenskapen,
- medlem av sådana kommittéer eller andra organ som har tillsatts enligt
fördragen om upprättandet av Europeiska kol- och stål-gemenskapen, Europeiska
gemenskapen och Europeiska atom-energigemenskapen för att förvalta
gemenskapernas medel eller för att utföra en permanent och direkt
förvaltningsuppgift,
- styrelseledamot, direktionsledamot eller anställd i Europeiska
investeringsbanken, eller
- tjänsteman eller annars anställd i aktiv tjänst inom Europeiska
gemenskapernas institutioner eller till dessa knutna fackorgan.

När skall val hållas?

9 § Val skall hållas på en söndag.

Ordinarie val

10 § Ordinarie val till riksdagen och ordinarie val till landstings- och kommun-
fullmäktige skall hållas samma dag. Valdag skall vara den tredje söndagen i sep-
tember.
Ordinarie val till riksdagen och ordinarie val till landstings- och kommun-
fullmäktige hålls vart fjärde år. Detta regleras i 3 kap. 3 § regeringsformen
och 5 kap. 5 § kommunallagen.

Extra val

11 § Vid extra val till riksdagen som beslutas av regeringen bestämmer
regeringen vilken dag som skall vara valdag. Ett sådant extra val hålls inom tre
månader från beslutet. Efter val till riksdagen får regeringen inte besluta om
extra val förrän tre månader har gått från den nyvalda riksdagens första
sammanträde. Inte heller får regeringen besluta om extra val under tid då dess
ledamöter, efter det att samtliga ledamöter har entledigats, uppehåller sina
befattningar till dess att en ny regering skall tillträda. Dessa bestämmelser
finns i 3 kap. 4 § regeringsformen.
Har riksdagen fyra gånger förkastat riksdagens talmans förslag till
statsminister hålls extra val till riksdagen. Vid ett sådant extra val till
riksdagen bestämmer riksdagens talman efter samråd med den centrala valmyndig-
heten vilken dag som skall vara valdag. Om inte ordinarie val till riksdagen
ändå skall hållas, hålls extra val inom tre månader. Dessa bestämmelser finns i
6 kap. 3 § regeringsformen.

Omval

12 § Vid omval till riksdagen skall regeringen bestämma vilken dag som skall
vara valdag.
Vid omval till landstings- eller kommunfullmäktige skall den centrala valmyn-
digheten efter samråd med länsstyrelsen bestämma vilken dag som skall vara
valdag.

Val till Europaparlamentet

13 § Val till Europaparlamentet skall hållas i juni vart femte år.

När indelningen i landsting eller kommuner ändras

14 § Om en ändrad landstings- eller kommunindelning skall träda i kraft den 1
januari året efter det år då ordinarie val hålls till landstings- och kommun-
fullmäktige, skall redan det valet avse landstinget och kommunen enligt den nya
indelningen.

Valmyndigheter

15 § Det skall finnas en central valmyndighet. Regeringen skall bestämma vilken
myndighet som skall vara central valmyndighet.
Utöver sina övriga uppgifter enligt denna lag skall den centrala
valmyndigheten informera allmänheten om när, var och hur man skall rösta samt om
vad som i övrigt gäller för valet.

16 § Länsstyrelsen skall vara regional valmyndighet.
17 § I varje kommun skall det finnas en valnämnd. Valnämnden skall vara lokal
valmyndighet.
Valnämnden skall ha tillgång till personal i den omfattning som behövs för
att nämnden skall kunna utföra sina uppgifter. Det som en kommun, en valnämnd
och valförrättarna är skyldiga att göra enligt denna lag skall bekostas av kom-
munen.
För valnämnden gäller det som sägs om nämnder i kommunallagen (1991:900).

18 § Om en ändrad kommunal indelning innebär att en ny kommun bildas, skall de
indelningsdelegerade välja ledamöter till valnämnden och ersättare för dessa
innan ändringen träder i kraft. Detta skall de göra snarast möjligt under året
före ikraftträdandet.

Valprövningsnämnden

19 § En valprövningsnämnd utses av riksdagen. Valprövningsnämnden är sista
instans för överklagande av val och av sådana beslut där det särskilt anges att
beslutet får överklagas till nämnden.
Valprövningsnämnden består av en ordförande, som är eller skall ha varit
ordinarie domare och som inte får tillhöra riksdagen. Ledamöterna i
Valprövningsnämnden väljs efter varje ordinarie val till riksdagen, så snart
valet vunnit laga kraft, för tiden till dess nytt val till nämnden äger rum.
Ordförande väljs särskilt. För ordförande och ledamöterna utses ersättare.
Dessa bestämmelser finns i 3 kap. 11 § regeringsformen.

2 kap. Valkretsar

1 § För val skall det finnas valkretsar. En valkrets är ett geografiskt
avgränsat område för vilket det skall väljas ledamöter till den beslutande för-
samling som valet gäller.
För val till Europaparlamentet utgör landet en valkrets.

Val till riksdagen

2 § Vid val till riksdagen är landet indelat i 29 valkretsar. Dessa är
1. Stockholms kommun,
2. Stockholms läns valkrets (Stockholms län med undantag av Stockholms
kommun),
3. Uppsala län,
4. Södermanlands län,
5. Östergötlands län,
6. Jönköpings län,
7. Kronobergs län,
8. Kalmar län,
9. Gotlands län,
10. Blekinge län,
11. Malmö kommun,
12. Skåne läns västra valkrets (Bjuvs, Eslövs, Helsingborgs, Höganäs, Hörby,
Höörs, Landskrona och Svalövs kommuner),
13. Skåne läns södra valkrets (Burlövs, Kävlinge, Lomma, Lunds, Sjöbo,
Skurups, Staffanstorps, Svedala, Trelleborgs, Vellinge och Ystads kommuner),
14. Skåne läns norra och östra valkrets (Bromölla, Båstads, Hässleholms,
Klippans, Kristianstads, Osby, Perstorps, Simrishamns, Tomelilla, Åstorps,
Ängelholms, Örkelljunga och Östra Göinge kommuner),
15. Hallands län,
16. Göteborgs kommun,
17. Bohusläns valkrets (Göteborgs och Bohus län med undantag av Göteborgs
kommun),
18. Älvsborgs läns norra valkrets (Ale, Alingsås, Bengtsfors, Dals-Eds, Fär-
gelanda, Herrljunga, Lerums, Lilla Edets, Melleruds, Trollhättans, Vårgårda, Vä-
nersborgs och Åmåls kommuner),
19. Älvsborgs läns södra valkrets (Bollebygds, Borås, Marks, Svenljunga,
Tranemo och Ulricehamns kommuner),
20. Skaraborgs län,
21. Värmlands län,
22. Örebro län,
23. Västmanlands län,
24. Dalarnas län,
25. Gävleborgs län,
26. Västernorrlands län,
27. Jämtlands län,
28. Västerbottens län, och
29. Norrbottens län.

Val till landstingsfullmäktige

3 § Vid val till landstingsfullmäktige skall landsting delas in i valkretsar.
En valkrets skall omfatta en eller flera kommuner, om inte något annat följer
av 4 § andra stycket.

4 § En valkrets bör utformas så att den kan beräknas få minst åtta fasta val-
kretsmandat enligt bestämmelserna i 3 kap. 5 och 6 §§. Den bör ha en sammanhän-
gande gränslinje.
En del av en kommun får bilda en valkrets tillsammans med en annan kommun, en
del av en annan kommun eller delar av andra kommuner, om valkretsen annars inte
kan beräknas få minst 8 fasta valkretsmandat. En kommun får också delas in i två
eller flera valkretsar, om man på så sätt kan uppnå en lämpligare valkretsindel-
ning.

5 § Om en kommun delas in i två eller flera valkretsar för val till landstings-
fullmäktige och om kommunen är indelad i valkretsar för val till kommun-
fullmäktige, skall gränsen för en valkrets för val till landstingsfullmäktige
sammanfalla med gränsen för en valkrets för val till kommunfullmäktige.

Val till kommunfullmäktige

6 § Vid val till kommunfullmäktige är kommunen valkrets, om inte något annat
följer av andra stycket.
Om en kommun har fler än 6 000 personer som har rösträtt, får kommunen delas
in i två eller flera valkretsar. Om det finns fler än 24 000 som har rösträtt i
en kommun eller om det för kommunen skall utses minst 51 fullmäktige, skall kom-
munen delas in i två eller flera valkretsar. En kommun som har färre än 6 000
personer som har rösträtt får delas in i två eller flera valkretsar bara om det
finns synnerliga skäl därför att kommunen sträcker sig över ett betydande geog-
rafiskt område eller har andra geografiska förhållanden som motiverar en sådan
indelning.
Antalet personer som har rösträtt i en kommun skall beräknas på grundval av
uppgifterna i aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om aviseringsregister
den 1 juli det år beslutet om valkretsindelning fattas.

7 § En valkrets skall utformas så att den kan få minst 15 kommunfullmäktige. Den
bör ha en sammanhängande gränslinje. En församling skall lämnas odelad eller i
vart fall inte delas in i fler än två kretsar. Antalet fullmäktige för hela kom-
munen skall fördelas så jämnt som möjligt.

Beslut om valkretsindelning

8 § Indelningen i valkretsar för val till landstingsfullmäktige skall beslutas
av fullmäktige, sedan kommunerna har fått tillfälle att yttra sig. För att gälla
skall beslutet vara fastställt av länsstyrelsen.

9 § Indelningen i valkretsar för val till kommunfullmäktige skall beslutas av
fullmäktige. För att gälla skall beslutet vara fastställt av länsstyrelsen.

Tid för beslut om indelning i valkretsar

10 § Landstings- och kommunfullmäktiges beslut om ändrad indelning i valkretsar
skall meddelas senast den 31 oktober året före det valår då den nya indelningen
skall gälla för första gången.

11 § Regeringen eller den myndighet som beslutar om ändring i landets indelning
i landsting eller kommuner får, om det behövs, bestämma att beslut om indelning
i valkretsar får meddelas senare än som sägs i 10 §.

**FOOTNOTES**

1 Jfr rådets akt om allmänna och direkta val av företrädare
till Europaparlamentet fogad till rådets beslut 76/787/EKSG,
EEG, Euroatom av den 20 september 1976 (EGT nr L 278,
8.10.1976, s. 5, Celex C476X1008(01)), rådets beslut den 1
februari 1993 om ändring av den akt om allmänna och direkta
val av företrädare i Europaparlamentet som bifogats rådets
beslut av den 20 september 1976, (EGT nr L 33, 9.2.93, s.
15, Celex 393D0081), samt rådets direktiv 93/109/EG av den 6
december 1993 om fastställande av närmare bestämmelser för
rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet för
unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte
är medborgare (EGT nr L 329, 30.12.93, s. 34, Celex
393L0109).

Överklagande

12 § Landstings- och kommunfullmäktiges beslut om indelning i valkretsar får
inte överklagas.
Länsstyrelsens beslut om att fastställa valkretsindelning enligt 8 och 9 §§
får överklagas hos Valprövningsnämnden.

3 kap. Valkretsmandat

Mandaten i riksdagen

1 § Riksdagen består av 349 ledamöter. De 349 mandaten består av 310 fasta
valkretsmandat och 39 utjämningsmandat. Detta regleras i 3 kap. 1 och 6 §§
regeringsformen.
Närmare bestämmelser om hur fasta valkretsmandat och utjämningsmandat
fördelas på grundval av valresultatet finns i 18 och 20 kap.

2 § Den centrala valmyndigheten skall för val till riksdagen besluta hur många
fasta valkretsmandat som varje valkrets skall ha. Det skall göras på följande
sätt.
Varje valkrets skall få ett fast valkretsmandat för varje gång som antalet
personer som har rösträtt i valkretsen är jämnt delbart med en trehundrationdel
av antalet personer som har rösträtt i hela landet.
Om inte alla fasta valkretsmandat kan fördelas på detta sätt, får
valkretsarna de återstående mandaten i tur och ordning efter de överskott som
uppstår vid beräkningen. När överskottstalen är lika stora i två eller flera
valkretsar, skall lotten avgöra vilken valkrets som skall få mandatet.
Antalet personer som har rösträtt skall beräknas på grundval av uppgifterna i
aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om aviserings-register den 1
november året före valåret.

3 § Ändrad länsindelning eller ändrad kommunal indelning skall beaktas vid val
till riksdagen redan från och med den dagen ändringen har beslutats, om beslutet
kommer att påverka antalet fasta valkretsmandat och det träder i kraft den 1
januari året efter det år då ordinarie val till riksdagen har hållits.

Mandaten i landstingsfullmäktige

4 § Landstingsfullmäktige beslutar hur många mandat som fullmäktige skall ha.
Detta regleras i 5 kap. 1 § kommunallagen (1991:900).

5 § Mandaten i landstingsfullmäktige består av fasta valkretsmandat och utjäm-
ningsmandat.
Nio tiondelar av mandaten är fasta valkretsmandat. Om talet blir brutet när
antalet fasta valkretsmandat beräknas, skall det rundas av till närmast lägre
hela tal. Återstående mandat är utjämningsmandat.
Närmare bestämmelser om hur fasta valkretsmandat och utjämningsmandat
fördelas på grundval av valresultatet finns i 18 och 20 kap.

6 § Länsstyrelsen skall besluta hur många fasta valkretsmandat som varje
valkrets skall ha. Det skall göras på följande sätt.
Antalet personer som har rösträtt i landstinget delas med antalet fasta
valkretsmandat och därefter delas antalet personer som har rösträtt i varje
valkrets med det tal som blir resultatet av den beräkningen. Varje gång som
antalet som har rösträtt i en valkrets är jämnt delbart med detta tal får den
valkretsen ett mandat.
Om inte alla fasta valkretsmandat kan fördelas på detta sätt, får valkretsar-
na de återstående mandaten i tur och ordning efter de överskott som uppstår vid
beräkningen. När överskottstalen är lika stora i två eller flera valkretsar,
skall lotten avgöra vilken valkrets som skall få mandatet.
Antalet personer som har rösträtt i landstinget skall beräknas på grundval av
uppgifterna i aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om aviseringsregister
den 1 november året före valåret.

Mandaten i kommunfullmäktige

7 § Kommunfullmäktige skall besluta hur många mandat som fullmäktige skall ha.
Detta regleras i 5 kap. 1 § kommunallagen (1991:900).Samtliga mandat i
fullmäktige är fasta mandat. Närmare bestäm-melser
om hur mandaten fördelas på grundval av valresultatet finns i 18 och 20 kap.

8 § Om en kommun är indelad i flera valkretsar skall länsstyrelsen besluta hur
många mandat som varje valkrets skall ha. Det skall göras på följande sätt.
Antalet personer som har rösträtt i kommunen delas med antalet mandat och
därefter delas antalet personer som har rösträtt i varje valkrets med det tal
som blir resultatet av den beräkningen. Varje gång som antalet som har rösträtt
i en valkrets är jämnt delbart med detta tal får den valkretsen ett mandat.
Om inte alla mandat kan fördelas på detta sätt, får valkretsarna de
återstående mandaten i tur och ordning efter de överskott som uppstår vid
beräkningen. Om överskottstalen är lika stora i två eller flera valkretsar,
skall lotten avgöra vilken valkrets som skall få mandatet.
Antalet personer som har rösträtt i kommunen skall beräknas på grundval av
uppgifterna i aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om aviseringsregister
den 1 november året före valåret.

9 § Om antalet mandat som en valkrets får enligt 8 § blir mindre än 15, skall
antalet ändå bestämmas till 15. Antalet mandat i övriga kretsar skall då jämkas
i motsvarande utsträckning. I ett sådant fall skall valkretsindelningen omprövas
före nästa val.

När skall fördelningen mellan valkretsarna av de fasta mandaten beslutas?

10 § Den centrala valmyndighetens beslut enligt 2 § och länsstyrelsens beslut
enligt 6, 8 och 9 §§ om antalet fasta valkretsmandat skall meddelas senast den
30 april det år då ordinarie val skall hållas.

11 § Regeringen eller den myndighet som beslutar om ändring i landets indelning
i landsting eller kommuner får, om det behövs, bestämma att beslut om fördelning
av mandat får meddelas senare än som sägs i 10 §.

Överklagande

12 § Hos Valprövningsnämnden får överklagas
- den centrala valmyndighetens beslut enligt 2 § om antalet valkretsmandat
vid val till riksdagen, och
- länsstyrelsens beslut enligt 6, 8 och 9 §§ om antalet valkretsmandat för
val till landstings- och kommunfullmäktige.

4 kap. Valdistrikt och valförrättare

Valdistrikt

1 § Varje kommun skall delas in i geografiskt avgränsade röstningsområden. Ett
sådant område kallas valdistrikt.

2 § Om kommunen har fler än en valkrets för val till kommunfullmäktige, skall
varje sådan krets omfatta ett eller flera valdistrikt.

3 § Ett valdistrikt bör omfatta 1 200-1 500 personer som har rösträtt. Om det
finns särskilda skäl, får ett valdistrikt omfatta färre än 300 som har rösträtt.
Länsstyrelsen får efter samråd med valnämnden besluta om valdistrikt som
omfattar fler än 1 800 personer som har rösträtt.
På förslag av fullmäktige i kommunen skall länsstyrelsen besluta om kommunens
indelning i valdistrikt. Kommunen skall se över indelningen året närmast före
det år då ordinarie val till riksdagen skall hållas.
Om det behövs får länsstyrelsen självmant besluta om indelningen i valdi-
strikt. Innan länsstyrelsen fattar ett sådant beslut, skall fullmäktige i
kommunen få tillfälle att yttra sig.

Tid för beslut om indelning i valdistrikt

4 § Länsstyrelsens beslut om indelning i valdistrikt skall meddelas senast den 1
december året före det år då beslutet skall tillämpas för första gången.
Länsstyrelsen skall omedelbart i ortstidning kungöra beslut om indelning i
valdistrikt.

5 § Regeringen eller den myndighet som beslutar om ändring i landets indelning i
landsting eller kommuner får, om det behövs, bestämma att beslut om indelning i
valdistrikt får meddelas senare än som sägs i 4 §.

Valförrättare

6 § När val skall hållas enligt denna lag skall valnämnden utse minst fyra
personer att vara valförrättare i varje valdistrikt. Nämnden skall förordna en
av dessa att vara ordförande och en att vara ersättare för ordföranden.
Vid röstningen skall minst tre av valförrättarna vara närvarande. En av dessa
skall vara ordföranden eller ordförandens ersättare.

7 § Alla som är valbara till ledamöter i valnämnden är skyldiga att ta emot ett
uppdrag som valförrättare, om de inte har ett giltigt hinder.

Överklagande

8 § Länsstyrelsens beslut enligt 3 § i ärenden om indelning i valdistrikt får
överklagas hos Valprövningsnämnden.
Om en valnämnd har beslutat att inte godta ett hinder mot att ta emot ett
uppdrag som valförrättare, får detta beslut överklagas hos länsstyrelsen. Tiden
för överklagande räknas från den dag beslutet meddelades. Länsstyrelsens beslut
får inte överklagas.

5 kap. Registrering av partibeteckningar och anmälan av
kandidater

Partibeteckning skyddas genom registrering och anmälan av kandidater

1 § En partibeteckning kan skyddas vid val. För att få ett sådant skydd skall
partiet registrera partibeteckningen och anmäla kandidater till valet.
2 § Skyddet för en registrerad partibeteckning består i att sådana namn som
skrivits till eller som inte avser någon av de kandidater som partiet anmält
till valet enligt 13 § skall anses obefintliga om de förekommer på valsedlar för
partiet.
Bestämmelser om valsedlar med registrerad partibeteckning finns också i 6
kap. 3 och 5 §§ och 18 kap. 11 §.

Ansökan om registrering

3 § Ansökan om registrering av en partibeteckning görs hos den centrala valmyn-
digheten. För att partiets beteckning skall registreras skall kraven i 4-7 §§
vara uppfyllda.

4 § Ansökan om registrering av en partibeteckning skall vara skriftlig. I ansök-
an skall det stå för vilket slag av val som partiet söker registrering. Om
ansökan gäller registrering för val till landstings- eller kommunfullmäktige,
skall partiet också ange för vilket landsting eller vilken kommun det begär
registrering. Med ansökan skall följa förklaringar enligt 7 § eller ett intyg av
notarius publicus att sådana förklaringar har visats upp för honom eller henne.

5 § Ansökan om registrering av en partibeteckning skall ha kommit in till den
centrala valmyndigheten senast den sista februari det år då val skall hållas för
att partibeteckningen skall kunna få skydd vid valet. Om ansökan gäller ett
annat val än ordinarie val till riksdagen, ordinarie val till landstings- och
kommunfullmäktige eller val till Europaparlamentet, skall ansökan ha kommit in
inom en vecka efter det att beslutet om valdag har meddelats.-

Villkor för registrering

6 § Den centrala valmyndigheten skall registrera en partibeteckning om följande
villkor är uppfyllda.
1. Partibeteckningen består av eller innehåller ord.
2. Partiet är inte en underavdelning av en politisk sammanslutning.
3. En ansökan om registrering för val till riksdagen har dokumenterat stöd av
minst 1 500 personer som har rösträtt i hela landet, om inte partiet är
representerat i riksdagen.
4. En ansökan om registrering för val till landstings- eller kommunfullmäktige
har dokumenterat stöd av minst 100 respektive minst 50 personer som har rösträtt
i det landsting eller den kommun som ansökan gäller.
5. En ansökan om registrering för val till Europaparlamentet har dokumenterat
stöd av minst 1 500 personer som har rösträtt i hela landet, om inte partiet är
representerat i parlamentet.
6. Partibeteckningen kan inte antas bli förväxlad med en beteckning
- som redan är registrerad, eller
- som ett parti redan ansökt om att få registrerad, om beteckningarna skulle
komma att bli registrerade för samma val.
7. Partibeteckningen kan inte antas bli förväxlad med en beteckning som
tidigare gällt för samma slag av val men som avregistrerats för högst fem år
sedan på grund av namnbyte.
I 9 § finns bestämmelser om undantag från kravet i 6.

7 § De som enligt 6 § 3-5 stöder en ansökan om registrering skall själva skriva
under en förklaring om stödet. De skall i förklaringen också ange sitt person-
nummer och den kommun där de är folkbokförda.

För vilka val registreringen gäller

8 § Om en partibeteckning registreras för val till riksdagen, gäller registre-
ringen också för val till landstings- och kommunfullmäktige i hela landet samt
för val till Europaparlamentet. Registreras en partibeteckning för val till
landstingsfullmäktige, gäller registreringen val i det landstinget och val till
kommunfullmäktige i de kommuner som ligger inom landstinget. Registreras en par-
tibeteckning för val till kommunfullmäktige i en kommun, gäller registreringen
val i den kommunen. Registreras en partibeteckning för val till
Europaparlamentet, gäller registreringen det valet.

9 § Om ett parti som har registrerat en partibeteckning går med på det, kan ett
annat parti få samma beteckning registrerad
- för val till riksdagen även om beteckningen redan är registrerad för val
till landstings- eller kommunfullmäktige, eller
- för val till landstingsfullmäktige, även om partibeteckningen redan är
registrerad för val till kommunfullmäktige inom landstinget.
Detta gäller också om det första partiets ansökan ännu inte lett till
registrering, när det andra partiet lämnar in sin ansökan.

Ombud skall anmälas

10 § Ett parti som fått sin partibeteckning registrerad skall anmäla ett ombud
till den centrala valmyndigheten inom en månad efter det att registreringen av
partibeteckningen har kungjorts enligt 12 §.
De ombud som partierna har anmält är behöriga att lämna medgivande enligt 9 §.

När avregistreras partibeteckningar?

11 § En registrerad partibeteckning skall tas bort ur registret om
1. partiet begär det,
2. partiet inte har anmält kandidater för två ordinarie val i följd till riks-
dagen, landstings- eller kommunfullmäktige eller till Europa-parlamentet, eller
3. partiet inte har anmält ett ombud enligt 10 §.

Kungörelse av registrering och avregistrering

12 § När en partibeteckning har registrerats eller tagits bort ur registret,
skall den centrala valmyndigheten kungöra detta i Post- och Inrikes Tidningar.

Anmälan av kandidater
13 § För att skydda sin beteckning vid val skall partier som registrerat
partibeteckning också anmäla samtliga sina kandidater. Om regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer föreskriver det får anmälan i stället göras
hos länsstyrelsen.

14 § Anmälan av kandidater skall göras skriftligen av partiets ombud eller av en
person som ombudet utsett. Kandidaterna skall skriftligen förklara att de gett
partiet tillstånd att anmäla dem. Förklaringen skall skickas med anmälan.

15 § För val till riksdagen skall partiet anmäla kandidater i en viss valkrets.
För val till landstingsfullmäktige skall partiet som kandidater anmäla personer
folkbokförda i landstinget och som kandidater för val till kommunfullmäktige
personer folkbokförda i kommunen. För val till Europaparlamentet skall partiet
anmäla kandidater för landet.

Försäkran av unionsmedborgare som önskar kandidera

16 § Unionsmedborgare som inte samtidigt är svenska medborgare och som önskar
kandidera vid val till Europaparlamentet skall senast vid en tid som den
centrala valmyndigheten bestämmer enligt 19 §, lämna en försäkran till den
centrala valmyndigheten. I den skall de
- ange sin nationalitet och sin adress i Sverige,
- ange den valkrets eller område i hemstaten där de senast var upptagna i
röstlängd, och
- försäkra att de inte kandiderar vid val till Europaparlamentet i någon
annan stat.
Till en sådan försäkran skall följa ett intyg av den behöriga myndigheten i
hemstaten att valbarheten inte gått förlorad där eller att denna
diskvalifikationsgrund inte finns såvitt myndigheten vet.

Bristfällig anmälan av kandidater

17 § Om en anmälan saknar uppgifter skall den myndighet som tagit emot anmälan
genast underrätta den som anmält kandidaterna. Om det är fråga om en försäkran
enligt 16 § skall den centrala valmyndigheten underrätta kandidaten själv.
Detsamma skall gälla om en förklaring eller ett intyg som fogats till en anmälan
eller en försäkran saknar uppgifter. I underrättelsen skall det anges när
handlingen senast skall ha ändrats eller kompletterats. Ärendet skall slutligt
prövas av den centrala valmyndigheten så snart som möjligt efter denna tidpunkt.

18 § Kandidaters namn skall anses som obefintliga i anmälan, om partiet inte kan
visa att det har fått kandidaternas tillstånd att anmäla dem.
En kandidat som inte visar upp ett intyg enligt 16 § andra stycket får inte
kandidera. Om en sådan kandidats namn anmäls till ett val skall kandidatens namn
anses obefintligt.

Tidpunkten för anmälan av kandidater

19 § Den centrala valmyndigheten skall inför varje val
- bestämma när kandidaterna senast skall anmälas,
- kungöra denna tidpunkt i Post- och Inrikes Tidningar,
- underrätta varje parti som registrerat sin partibeteckning om tidpunkten,
och
- bestämma när försäkran enligt 16 § senast skall lämnas.

Listor över partier som anmält kandidater

20 § Den centrala valmyndigheten skall upprätta listor över de partier som
registrerat partibeteckning och anmält kandidater. Sådana listor skall upprättas
för varje slag av val och för varje riksdagsvalkrets, varje landsting och varje
kommun eller, vid val till Europaparlamentet, landet som helhet.
I 9 kap. 11 § finns det bestämmelser om att sådana listor skall finnas i
röstningslokalerna.

Överklagande

21 § Den centrala valmyndighetens beslut i ärenden enligt detta kapitel får
överklagas hos Valprövningsnämnden.

6 kap. Valsedlar

Valsedlars utformning och innehåll

1 § Den centrala valmyndigheten skall hålla till handa de valsedlar som skall
användas vid val.

2 § Valsedlarna skall vara lika till storlek och material. För val till riks-
dagen skall användas gula, för val till landstingsfullmäktige blå och för val
till kommunfullmäktige vita valsedlar. För val till Europaparlamentet skall
användas vita valsedlar.
Den centrala valmyndigheten får förse valsedlar med en särskild beteckning för
att underlätta räkningen av dem.

3 § På en valsedel skall det finnas en partibeteckning. En valsedel bör dessutom
innehålla
- namn på en eller flera kandidater,
- en valkretsbeteckning som visar för vilken valkrets valsedeln är avsedd,
- en valbeteckning som visar för vilket val valsedeln gäller, och
- uppgift om det parti som valsedeln gäller för har registrerat sin
partibeteckning och anmält kandidater enligt 5 kap. 13 §.

4 § På valsedlar som innehåller kandidatnamn bör varje kandidat identifieras på
ett sådant sätt att det klart framgår vem som avses.
Om en valsedel innehåller kandidatnamn skall det på valsedeln finnas ett
markerat utrymme intill varje namn där väljarna kan lämna en särskild personröst
genom en markering.
Om en valsedel innehåller kandidatnamn, skall namnen förses med nummer och tas
upp i nummerordning under varandra.

5 § Om en väljare skriver till ett kandidatnamn på en valsedel för ett parti som
inte registrerat sin partibeteckning eller anmält kandidater enligt 5 kap. 13 §,
skall väljaren anses ha lämnat en särskild personröst för namnet. Har flera
kandidatnamn skrivits till på en sådan valsedel, skall väljaren anses ha lämnat
en personröst för det första namnet.
Av 18 kap. 11 § tredje stycket framgår att strykningar av namn på valsedel som
upptar namn inte beaktas.

När någon inte samtyckt till att vara kandidat

6 § Den som har angetts som kandidat på en valsedel som hålls till handa vid ett
val utan att ha samtyckt till det kan anmäla detta till länsstyrelsen. Anmälan
skall göras skriftligen.
Länsstyrelsen skall föra en förteckning över de anmälningar som kommer in före
valet.

Hur valsedlar skall beställas och hur de hålls till handa

7 § Den centrala valmyndigheten förser på beställning varje parti med valsedlar
till det antal partiet önskar.
En beställning från ett parti som registrerat sin partibeteckning och anmält
kandidater enligt 5 kap. 13 § levereras bara om beställningen gjorts av en
behörig företrädare för partiet, av partiets ombud eller av en person som
ombudet utsett.

8 § Staten svarar för kostnaden för valsedlar till ett antal som motsvarar tre
gånger antalet personer som har rösträtt i valkretsen för ett parti som deltar i
riksdagsvalet, om partiet vid detta val får eller vid något av de två senaste
riksdagsvalen har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet. Detta gäller
också ett parti som, utan att ha uppnått den angivna röstandelen, är eller genom
valet blir representerat i riksdagen.

9 § Staten svarar för kostnaden för valsedlar till ett antal som motsvarar tre
gånger antalet personer som har rösträtt i valet för ett parti som deltar i val
till landstings- eller kommunfullmäktige, om partiet är eller genom valet blir
representerat i fullmäktige.

10 § Staten svarar för kostnaden för valsedlar till ett antal som motsvarar tre
gånger antalet personer som har rösträtt i valet för ett parti som deltar i
valet till Europaparlamentet, om partiet vid detta val får eller vid något av de
två senaste valen till Europaparlamentet har fått mer än 1 procent av rösterna i
hela landet.

11 § Vid tillämpning av 8-10 §§ beräknas antalet personer som har rösträtt på
grundval av uppgifterna i aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om
aviseringsregister den 1 november året före valåret.

12 § Den centrala valmyndigheten levererar bara valsedlar som beställaren
betalar i förskott, om
1. valsedlarna beställs av ett annat parti än som sägs i 8-10 §§,
2. valsedlarna beställs av någon annan än den som är behörig företrädare för
partiet, eller
3. valsedlar beställs till ett antal som överstiger vad som sägs i 8-10 §§.

13 § Om ett parti har betalat valsedlarna i förskott och om partiet enligt 8-10
§§ får rätt att vid valet få kostnadsfria valsedlar, skall förskottet betalas
tillbaka. Återbetalningen får motsvara högst vad staten skall svara för enligt
8-10 §§.
Beloppet betalas tillbaka till partiet oavsett vem som har betalat förskottet.

14 § Den centrala valmyndigheten förser på beställning och utan särskild ersätt-
ning valsedlarna med partibeteckning, kandidatnamn samt valkrets- och valbeteck-
ningar.

När skall valsedlar beställas?

15 § Före ett val skall den centrala valmyndigheten bestämma den sista dag då
valsedlar skall ha beställts för att de skall kunna levereras 45 dagar före
valdagen. I särskilda fall får myndigheten bestämma en senare dag för be-
ställning och leverans.
Om en beställning kommer in senare än vad den centrala valmyndigheten har
bestämt, hålls valsedlar till handa bara om de kan levereras före valdagen och
utan att leveransen av tidigare gjorda beställningar försenas.-

16 § Den centrala valmyndigheten har rätt att få hjälp av länsstyrelsen i
ärenden enligt detta kapitel.

Överklagande

17 § Den centrala valmyndighetens beslut i ärenden enligt detta kapitel får
överklagas hos Valprövningsnämnden.

7 kap. Röstlängder och röstkort

Vem som skall finnas i röstlängd

1 § Röstlängderna för val till riksdagen skall innehålla alla svenska medborgare
som fyller 18 år senast på valdagen och som är eller har varit folkbokförda i
landet.
Svenska medborgare som inte har varit folkbokförda i landet någon gång under
de senaste tio åren skall tas upp i en röstlängd bara om de senast 30 dagar före
valdagen skriftligen anmäler sig. Den som gjort en sådan anmälan skall tas upp i
röstlängd i 10 år från dagen för anmälan.
Avges en röst från en person som inte tagits upp i en röstlängd men som i
övrigt uppfyller kraven för rösträtt, skall den avgivna rösten anses som en
anmälan enligt andra stycket. I fråga om anmälan finns också regler i 10 §.

2 § Röstlängderna för val till landstings- och kommunfullmäktige skall innehålla
uppgifter om
- alla svenska medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och som är
folkbokförda i landstinget respektive kommunen,
- unionsmedborgare samt medborgare i Island och Norge som fyller 18 år senast
på valdagen och som är folkbokförda i landstinget respektive kommunen, och
- andra utlänningar som fyller 18 år senast på valdagen, som är folkbokförda
i landstinget respektive kommunen och som har varit folkbokförda i landet tre år
i följd före valdagen.

3 § Röstlängderna för val till Europaparlamentet skall innehålla uppgifter om
- svenska medborgare som sägs i 1 §, och
- unionsmedborgare som fyller 18 år senast på valdagen, som är folkbokförda i
landet och som senast 30 dagar före valdagen enligt 5 § skriftligen hos
skattemyndigheten anmält sin önskan att tas upp i röstlängd.

Vilka uppgifter en röstlängd grundar sig på

4 § När det skall hållas val enligt denna lag skall skattemyndigheten upprätta
en röstlängd för varje valdistrikt. Det är uppgifterna i aviseringsregistret
enligt lagen (1995:743) om aviseringsregister 30 dagar före valdagen som skall
ligga till grund för uppgifterna i röstlängderna.

Särskilt om röstlängd vid val till Europaparlamentet

5 § Unionsmedborgare som vill utöva sin rösträtt vid val till Europaparlamentet
skall senast 30 dagar före valdagen skriftligen hos skattemyndigheten anmäla sin
önskan om att tas upp i röstlängd.
I sin anmälan skall unionsmedborgare i en skriftlig försäkran
- ange sin nationalitet och sin adress i Sverige,
- ange den valkrets eller det område i hemstaten där de senast var upptagna i
röstlängd, och
- försäkra att de inte kommer att rösta i en annan medlemsstat.
Beslut med anledning av anmälningar meddelas när röstlängden upprättas.
Underrättelse om ett sådant beslut skall sändas till valmyndigheten i den stat
där väljaren är medborgare.

I vilken röstlängd skall de som har rösträtt finnas?

6 § Uppgifterna i aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om
aviseringsregister skall ligga till grund för beslut om i vilken röstlängd
väljare som anges i 1-3 §§ skall finnas. De skall tas upp i röstlängden för det
valdistrikt inom vilket de är folkbokförda 30 dagar före valdagen. De som då
inte är folkbokförda i landet skall tas upp i röstlängden i det valdistrikt inom
vilket de senast var folkbokförda. Finns det inte någon uppgift om folkbokföring
så att de kan hänföras till visst valdistrikt men finns det en uppgift om i
vilken kommun som de senast varit folkbokförda, bestämmer skattemyndigheten i
vilken röstlängd de skall tas upp.

Röstkort

7 § För var och en som finns i en röstlängd skall skattemyndigheten upprätta ett
röstkort. För val som hålls samtidigt skall det upprättas ett gemensamt röst-
kort. För väljare som inte har någon känd adress skall det upprättas röstkort
bara om de begär det.
Ett röstkort skall innehålla uppgift om
- väljarens namn och nummer i röstlängden, och
- vilka val som väljaren får delta i.
Röstkortet bör också innehålla annan information om valet.

8 § Röstkorten skall skickas ut så snart som möjligt, dock senast i så god tid
att de kan beräknas vara väljare som är folkbokförda i landet till handa senast
18 dagar före valdagen.

9 § Väljare som har förlorat sitt röstkort eller inte har fått något röstkort
skall få ett duplettröstkort om de begär det.
Duplettröstkort skall beställas hos skattemyndigheten. De som vill ha ett
duplettröstkort skall lämna uppgift om namn och personnummer.

Anmälan om adress

10 § En anmälan om adress från svenska medborgare som inte är folkbokförda i
landet skall anses också som en anmälan om att tas upp i röstlängd, om anmälan
görs skriftligen till en skattemyndighet.

Rättelse av uppgifter i en röstlängd

11 § De som anser att röstlängden innehåller felaktiga uppgifter om dem skall
senast måndagen före valdagen skriftligen begära att uppgifterna rättas. Detta
gäller också de som anser sig vara felaktigt uteslutna ur röstlängden. Det som
hänt senare än 30 dagar före valdagen får inte ligga till grund för rättelse
enligt denna paragraf.
Frågor om rättelse skall prövas av skattemyndigheten.

12 § Får skattemyndigheten från en myndighet i någon annan medlemsstat
meddelande om att en person som har rösträtt och som finns upptagen i röstlängd
här i landet, redan avgett en röst i val till Europaparlamentet, skall
skattemyndigheten genast rätta röstlängden.

13 § När samtliga beslut om rättelser förts in i en röstlängd skall den så snart
som möjligt sändas till den kommun där valdistriktet ligger.

Överklagande

14 § Skattemyndighetens beslut i ett ärende om rättelse får överklagas bara i
samband med att det val överklagas för vilket röstlängden har upprättats. I ett
sådant ärende får bara det åberopas som har förekommit hos skattemyndigheten.

8 kap. Kuvert

1 § För val skall det finnas
- valkuvert,
- ytterkuvert för budröst, och
- fönsterkuvert.
Kuverten hålls till handa bara genom den centrala valmyndigheten.

2 § Valkuvert skall vara utformade på ett sådant sätt att färgen på den valsedel
som väljaren lagt i kuvertet kan ses utan att valhemligheten avslöjas.

3 § Valkuvert och ytterkuvert för budröst skall i god tid före valet finnas
- hos valnämnder,
- på de postkontor där röstning skall anordnas,
- hos den som ansvarar för den särskilda röstmottagningen i varje kommun, och
- hos de utlandsmyndigheter som skall anordna röstmottagning.
Sådana kuvert skall också finnas hos Posten Aktiebolags lantbrevbärare som
skall ta hand om ytterkuvert för budröst och hos de personer som av valnämnden
fått i uppdrag att hålla till handa valkuvert och ytterkuvert.
Fönsterkuvert för röstning på postkontor, på särskilda röstmottagningsställen
inom landet och på sådana röstmottagningsställen som inrättas av en
utlandsmyndighet skall i god tid före valet finnas hos respektive röstmottagare.

4 § Ett parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än 1
procent av rösterna i hela landet skall vid riksdagsval, landstings- och
kommunfullmäktigval på begäran få valkuvert och ytterkuvert för budröst utan
kostnad.
Ett parti som vid något av de två senaste valen till Europaparlamentet har
fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet skall vid sådant val på begäran
få valkuvert och ytterkuvert för budröst utan kostnad.

9 kap. Allmänt om röstning

Röstmottagning och röstning

1 § All röstmottagning skall vara offentlig.

2 § För att avge sin röst skall väljarna för varje slag av val ta en valsedel
för det parti de vill rösta på. Om de vill avge en särskild personröst skall de
göra en markering för den kandidat som de helst vill se vald. Därefter skall
väljarna själva lägga in den valsedel de valt i ett valkuvert för varje slag av
val.
Väljare som på grund av ett fysiskt funktionshinder inte kan göra i ordning
eller lämna sin röst på föreskrivet sätt får anlita någon som hjälper dem vid
röstningen.

Röstningslokaler

3 § Röstning kan anordnas i följande röstningslokaler:
1. vallokaler,
2. Posten Aktiebolags postkontor inom landet,
3. särskilda röstmottagningsställen inom landet, och
4. röstmottagningsställen som utlandsmyndigheter har inrättat.

4 § Kommunen skall se till att det finns lämpliga lokaler som kan användas som
vallokaler.

5 § På valdagen skall väljarna rösta i vallokalen i det valdistrikt där de finns
i röstlängden. Väljare som vistas utomlands eller av någon annan anledning inte
kan rösta på valdagen i sin vallokal kan rösta i en annan röstningslokal som
sägs i 3 § 2-4.
Väljare får rösta genom bud eller lantbrevbärare enligt vad som anges i 14
kap.
Väljare får brevrösta bara enligt lagen (1997:000) om brevröstning i vissa
fall.

Röstkort vid röstningen

6 § Väljare som röstar i sin vallokal bör ha med sig sitt röstkort.
För att få rösta på ett postkontor eller ett särskilt röstmottagningsställe
inom landet måste väljare ha med sig sitt röstkort och lämna det till röst-
mottagaren.
Om de som vill rösta hos en utlandsmyndighet inte har något röstkort skall
röstmottagaren fylla i ett adresskort för dem.

Valhemligheten

7 § Väljarnas valhemlighet skall skyddas. I varje röstningslokal skall det
finnas ett lämpligt antal avskilda platser (valskärmar) där väljarna utan insyn
kan lägga in sina valsedlar i valkuvert.

Utrustning i röstningslokalen

8 § För varje slag av val som hålls i en vallokal skall det finnas en valurna.

9 § I varje vallokal skall finnas den röstlängd som upprättats för
valdistriktet.

10 § I varje röstningslokal skall det finnas ett exemplar av denna lag.

11 § I en vallokal skall det finnas listor över partier som registrerat
partibeteckning och anmält kandidater för valet i den valkrets som valdistriktet
hör till. På de postkontor där röstning anordnas och på särskilda röstmottag-
ningsställen inom landet skall sådana listor för valen i samtliga valkretsar
finnas. Dessa listor bör också finnas hos de röstmottagningsställen som en
utlandsmyndighet har inrättat.
Listor som sägs i denna paragraf upprättas på sätt som anges i 5 kap. 20 §.

12 § I anslutning till varje röstningslokal skall det ordnas en lämplig plats
där valsedlar kan läggas ut. Om detta inte är möjligt får en sådan plats i
stället ordnas inne i lokalen. På denna plats skall väljarna för det val som
avses ha tillgång till
- valsedlar för val till riksdagen samt landstings- och kommunfullmäktige med
parti- och valbeteckning (partimarkerade valsedlar) för varje parti som vid
något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än 1 procent av rösterna i
hela landet,
- valsedlar för val till Europaparlamentet med parti- och valbeteckning
(partimarkerade valsedlar) för varje parti som vid något av de två senaste valen
har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet, och
- blanka valsedlar.
Valförrättarna och röstmottagarna skall se till att valsedlar enligt första
stycket finns utlagda.
De partier som deltar i valen skall också kunna lägga ut sina valsedlar på
denna plats. På särskilda röstmottagningsställen inom landet och
röstmottagningsställen som inrättas av utlandsmyndigheter får partierna bara
lägga ut partimarkerade valsedlar.

13 § Vid val skall kuvert som sägs i 8 kap. finnas i varje röstningslokal i den
mån de krävs för röstning i lokalen.

Ordning i röstningslokalen

14 § I en röstningslokal eller i ett utrymme intill lokalen får det inte hållas
tal. Där får inte heller delas ut eller sättas upp tryckta eller skrivna upprop
till väljarna. Där får inte heller spelas upp sådana upprop.

15 § Valförrättarna eller röstmottagarna skall ansvara för ordningen i
röstningslokalen. Den som finns i röstningslokalen eller i ett utrymme intill
lokalen skall rätta sig efter de regler som valförrättaren eller röstmottagaren
meddelar för att röstningen skall kunna genomföras. Blir det sådan oordning att
den inte kan avstyras har valförrättaren eller röstmottagaren rätt att avbryta
röstningen.

16 § Om röstningen i en vallokal avbryts skall varje valurna och röstlängden
förseglas och förvaras på ett säkert sätt. När röstningen skall fortsätta, skall
valförrättaren visa dem som är närvarande att förseglingarna inte har öppnats.
Avbryts röstningen på ett postkontor, på ett särskilt röstmottagningsställe
inom landet eller hos en utlandsmyndighet skall de kuvert som tagits emot
förvaras på ett säkert sätt under avbrottet.

Valförrättning och röstmottagning skall dokumenteras

17 § Valförrättarna skall föra protokoll över valförrättningen i vallokalen.
Röstmottagare på postkontor, vid särskilda röstmottagningsställen inom landet
eller hos en utlandsmyndighet skall fortlöpande föra anteckningar över
röstningen.
Protokoll och anteckningar skall föras på blanketter som fastställts av den
centrala valmyndigheten.

10 kap. Röstning i vallokal

När får röstning pågå i en vallokal?

1 § En vallokal skall hållas öppen för röstning mellan klockan 8.00 och 20.00.
Om väljarna i distriktet ändå får tillräckligt bra möjligheter att rösta, får
den centrala valmyndigheten bestämma att vallokalen i ett visst valdistrikt
skall vara öppen för röstning under kortare tid.

2 § När vallokalen har öppnats för röstning, skall den av valförrättarna som är
ordförande visa dem som är närvarande att varje valurna är tom. Sedan får röst-
ningen börja.

3 § Väljare som finns i vallokalen eller på en plats som de har anvisats intill
lokalen, när tiden för röstning går ut, skall få tillfälle att rösta.
Röstningen skall förklaras avslutad, när tiden för röstning i vallokalen har
gått ut och de som är närvarande har fått tillfälle att rösta.

Hur röstning i vallokal går till

4 § I vallokalen skall valförrättarna ge väljarna ett valkuvert för varje slag
av val som de vill delta i och hänvisa dem till en ledig valskärm. Där skall de
avge sin röst och lägga en valsedel för varje slag av val i ett valkuvert utan
att vika valsedeln.
När väljarna gjort i ordning sina valkuvert skall de lämna kuverten till
valförrättaren.

5 § Valförrättarna får begära att väljaren uppger sitt fullständiga namn och sin
födelsetid.

6 § Innan något valkuvert tas emot skall valförrättaren kontrollera att väljaren
- enligt röstlängden har rösträtt i det val som väljaren vill delta i, och
- inte redan har röstat i valet.
Valförrättaren skall också kontrollera att
- väljaren bara har gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val,
- det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, och
- varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.

7 § En valförrättare får inte ta emot ett valkuvert som inte uppfyller de krav
som ställs i 6 §.
Om en väljare vill lämna fler än ett valkuvert för ett och samma val, får val-
förrättaren ta emot bara ett av dessa. På väljarens begäran skall samtliga ku-
vert för det valet lämnas tillbaka.

8 § Uppfylls de krav som ställs i 6 och 7 §§ skall valförrättaren ta emot
väljarens valkuvert, i väljarens närvaro lägga det i valurnan för det val
valsedeln gäller och markera i röstlängden att väljaren röstat.

När en röst skall lämnas genom bud

9 § Bestämmelser om röstning genom bud finns i 14 kap.

10 § Innan ett ytterkuvert för budröst tas emot skall valförrättaren kontrollera
att väljaren
- enligt röstlängden har rösträtt i ett val,
- inte redan har röstat i valet,
- på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att väljaren
själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i budets och
vittnets närvaro och att väljaren på grund av funktionshinder, sjukdom eller hög
ålder inte kan komma personligen för att rösta i vallokalen eller någon annan
röstningslokal, och
- på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än
vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.
Valförrättaren skall också kontrollera att
- ytterkuvertet är igenklistrat,
- budet och vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren själv
har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att
innehållet i försäkran inte är riktigt,
- budet antingen är väljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes barn, sambos
barn, fader, moder eller syskon, eller är en person som yrkesmässigt eller på
ett därmed likartat sätt ger väljaren vård av mera varaktigt slag eller på ett
annat sätt brukar hjälpa väljaren i personliga angelägenheter,
- vittnet inte är väljarens make, barn, sambo, makes barn eller sambos barn,
- budet inte är vittne,
- budet skrivit sitt namn, sitt personnummer och sin adress på ytterkuvertet,
och
- budet och vittnet har fyllt 18 år.

11 § Uppfylls de krav som ställs i 10 § skall valförrättaren öppna ytterkuvertet
för budröst och kontrollera att
- ytterkuvertet innehåller valkuvert,
- väljaren bara har gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val,
- det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, och
- varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.

12 § En valförrättare får inte ta emot ett ytterkuvert för budröst som inte
uppfyller de krav som ställs i 10 och 11 §§.
Har väljaren gjort i ordning mer än ett valkuvert för något val får valförrät-
taren inte ta emot något av dem.

13 § Uppfylls de krav som ställs i 10-12 §§ skall valförrättaren ta emot
väljarens valkuvert, i budets närvaro lägga det i valurnan för det val valsedeln
gäller och markera i röstlängden att väljaren röstat.

14 § Ett valkuvert som lämnats i ett ytterkuvert för budröst men som inte tas
emot skall innan det lämnas tillbaka till budet läggas in i ett särskilt kuvert.
Detta kuvert skall klistras igen.

15 § Ytterkuvert för budröst som har öppnats av valförrättare enligt 11 § skall
tas om hand av valförrättarna och överlämnas till valnämnden. Nämnden skall
förvara det under valperioden.
Valskjutsar

16 § Kommunen bör ordna valskjutsar på valdagen för väljare som bor avlägset
eller isolerat och för vilka det blir dyrt eller tar lång tid att ta sig till
vallokalen.

11 kap. Röstning på postkontor

På vilka postkontor skall röstning anordnas?

1 § När val skall hållas skall den centrala valmyndigheten efter samråd med
Posten Aktiebolag bestämma på vilka postkontor röstmottagning skall anordnas.
Vid val till riksdagen och vid ordinarie val till landstings- eller kommun-
fullmäktige skall röstmottagning alltid anordnas på minst ett postkontor i varje
kommun.

Under vilken period får man poströsta?

2 § På de postkontor där röstmottagning anordnas skall det vid ordinarie val
till riksdagen, vid ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige samt
vid val till Europaparlamentet vara möjligt att rösta från och med den artonde
dagen före valdagen till och med valdagen. Vid andra val skall det vara möjligt
att rösta på dessa postkontor från och med den tionde dagen före valdagen till
och med valdagen.

När skall postkontor hålla öppet för röstning?

3 § På ett postkontor där röstmottagning anordnas före valdagen skall det vara
möjligt att rösta under hela den tid då postkontoret är öppet för allmänheten.
På förslag av Posten Aktiebolag får den centrala valmyndigheten för ett visst
postkontor begränsa denna tid. Det skall dock alltid vara möjligt att rösta
under minst en timme varje dag då ett sådant postkontor är öppet för allmän-
heten.

4 § På valdagen skall de postkontor där röstmottagning anordnas vara öppna för
röstning under minst en timme före klockan 11.00 och minst en timme efter
klockan 15.00.
Vid omval till landstings- och kommunfullmäktige får den centrala valmyndig-
heten bestämma att det inte skall anordnas någon röstmottagning på postkontor på
valdagen.

Vem utser röstmottagare på postkontor?

5 § Posten Aktiebolag skall utse röstmottagarna på postkontor.

Möjlighet att rösta efter utsatt tid

6 § Väljare som finns i postkontoret eller på en plats som de har anvisats
intill kontoret, när tiden för röstning går ut, skall få tillfälle att rösta.

Hur röstning på postkontor går till

7 § Väljarna skall visa sitt röstkort för röstmottagaren, som skall ge dem ett
valkuvert för varje slag av val de vill delta i och hänvisa dem till en ledig
valskärm. Där skall de avge sin röst och lägga en valsedel för varje slag av val
i ett valkuvert utan att vika valsedeln.
När väljarna gjort i ordning sina valkuvert skall de lämna kuverten och sitt
röstkort till röstmottagaren.

8 § Väljare som inte är kända för röstmottagaren skall legitimera sig. Om de
inte gör det får de inte rösta.

9 § Om det hålls flera slag av val samtidigt, skall väljare som röstar på ett
postkontor rösta samtidigt i alla de val som de vill delta i.

10 § Innan något valkuvert tas emot skall röstmottagaren kontrollera att
väljaren
- enligt uppgift på röstkortet har rösträtt i det val som väljaren vill delta
i, och
- bara har gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val.
Röstmottagaren skall också kontrollera att
- det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, och
- varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.

11 § En röstmottagare får inte ta emot ett valkuvert som inte uppfyller de krav
som ställs i 10 §.
Om en väljare vill lämna fler än ett valkuvert för ett och samma val, får
röstmottagaren ta emot bara ett av dessa. På väljarens begäran skall samtliga
kuvert för det valet lämnas tillbaka.

12 § Uppfylls de krav som ställs i 10 och 11 §§ skall röstmottagaren ta emot
väljarens valkuvert, i väljarens närvaro lägga in valkuverten och väljarens
röstkort i ett fönsterkuvert och klistra igen det.

När en röst skall lämnas genom bud eller lantbrevbärare

13 § Bestämmelser om röstning genom bud eller lantbrevbärare finns i 14 kap.

14 § Innan ett ytterkuvert för budröst tas emot från ett bud skall
röstmottagaren kontrollera att väljaren
- enligt uppgift på röstkortet har rösträtt i ett val,
- på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att väljaren
själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i budets och
vittnets närvaro och att väljaren på grund av funktionshinder, sjukdom eller hög
ålder inte kan komma personligen för att rösta i vallokalen eller någon annan
röstningslokal, och
- på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än
vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.
Röstmottagaren skall också kontrollera att
- ytterkuvertet är igenklistrat,
- budet och vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren själv
har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att
innehållet i försäkran inte är riktigt,
- budet antingen är väljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes barn, sambos
barn, fader, moder eller syskon, eller är en person som yrkesmässigt eller på
ett därmed likartat sätt ger väljaren vård av mera varaktigt slag eller på ett
annat sätt brukar hjälpa väljaren i personliga angelägenheter,
- vittnet inte är väljarens make, barn, sambo, makes barn eller sambos barn,
- budet inte är vittne,
- budet skrivit sitt namn, sitt personnummer och sin adress på ytterkuvertet,
och
- budet och vittnet har fyllt 18 år.

15 § Innan ett ytterkuvert för budröst tas emot från en lantbrevbärare skall
röstmottagaren kontrollera att väljaren
- enligt uppgift på röstkortet har rösträtt i ett val,
- på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att väljaren
själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i vittnets närvaro,
och
- på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än
vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.
Röstmottagaren skall också kontrollera att
- ytterkuvertet är igenklistrat,
- vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren själv har skrivit
under försäkran,
- lantbrevbäraren intygat på ytterkuvertet att väljaren själv lämnat
ytterkuvertet,
- vittnet inte är väljarens make, barn, sambo, makes barn eller sambos barn,
- lantbrevbäraren inte är vittne, och
- vittnet har fyllt 18 år.

16 § Ett bud eller en lantbrevbärare som inte är känd för röstmottagaren skall
legitimera sig.

17 § En röstmottagare får inte ta emot ett ytterkuvert för budröst, om inte de
krav som ställs i 14-16 §§ är uppfyllda.

18 § Uppfylls de krav som ställs i 14-16 §§ skall röstmottagaren ta emot
ytterkuvertet, i budets eller lantbrevbärarens närvaro lägga in det i ett
fönsterkuvert tillsammans med väljarens röstkort och klistra igen kuvertet.

19 § Ett ytterkuvert för budröst som inte tas emot av röstmottagaren skall
lämnas tillbaka till budet eller lantbrevbäraren. Ett ytterkuvert som lämnats
genom en lantbrevbärare men som inte tas emot av röstmottagaren skall lämnas
tillbaka till väljaren av lantbrevbäraren.

Vad röstmottagaren skall göra med fönsterkuverten

20 § Röstmottagaren skall ta hand om de fönsterkuvert som gjorts i ordning och
på en särskild förteckning anteckna varje väljares namn och den valnämnd som
varje fönsterkuvert skall skickas till. På fönsterkuvertet skall röstmottagaren
anteckna det värdepostnummer som finns i förteckningen.

21 § Röstmottagaren skall skicka fönsterkuverten till valnämnden i den kommun
där väljaren finns i röstlängden. Skickas kuverten med post skall de ordnas som
värdepost.

12 kap. Röstning vid särskilt röstmottagningsställe

Var kan särskild röstmottagning anordnas?

1 § Den centrala valmyndigheten får bestämma att särskild röstmottagning skall
anordnas vid sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsanstalter eller liknande
vårdinrättningar eller vårdanstalter.

2 § Den centrala valmyndigheten får bestämma att särskild röstmottagning skall
anordnas på annan plats än som sägs i 1 §.

3 § Den centrala valmyndigheten får uppdra åt någon annan att bestämma om
särskild röstmottagning.

4 § Den centrala valmyndigheten skall samråda med valnämnden innan den bestämmer
var särskild röstmottagning skall anordnas. Inför beslut enligt 1 § skall myn-
digheten samråda också med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning om var
och när särskild röstmottagning skall anordnas. Inför beslut enligt 2 § skall
myndigheten samråda också med länsstyrelsen om var särskild röstmottagning skall
anordnas. Vad som nu sagts skall också gälla för den som enligt 3 § skall
bestämma om särskild röstmottagning.

När får särskild röstmottagning anordnas?

5 § Särskild röstmottagning vid sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsanstalter
eller liknande vårdinrättningar eller vårdanstalter får anordnas från och med
den sjunde dagen före valdagen till och med valdagen.
Särskild röstmottagning enligt 2 § får anordnas bara på valdagen. Ett sådant
röstmottagningsställe skall vara öppet under minst två timmar. Öppethållandet
bör pågå minst en timme före klockan 11.00 och minst en timme efter klockan
15.00.

Vem utser röstmottagare på ett särskilt röstmottagningsställe?

6 § Den centrala valmyndigheten skall utse röstmottagarna på de särskilda röst-
mottagningsställena. Myndigheten får uppdra åt valnämnden eller någon annan att
utse röstmottagare.

Möjlighet att rösta efter utsatt tid

7 § Väljare som finns i ett särskilt röstmottagningsställe eller på en plats som
de har anvisats intill röstmottagningsstället, när tiden för röstning går ut,
skall få tillfälle att rösta.

Hur särskild röstmottagning går till

8 § Väljarna skall visa sitt röstkort för röstmottagaren, som skall ge dem ett
valkuvert för varje slag av val de vill delta i och hänvisa dem till en ledig
valskärm. Där skall de avge sin röst och lägga en valsedel för varje val i ett
valkuvert utan att vika valsedeln.
När väljarna gjort i ordning sina valkuvert skall de lämna kuverten och sitt
röstkort till röstmottagaren.

9 § Väljare som inte är kända för röstmottagaren skall legitimera sig. Om de
inte gör det får de inte rösta.

10 § Om det hålls flera slag av val samtidigt, skall väljare som röstar på ett
särskilt röstmottagningsställe rösta samtidigt i alla de val som de vill delta
i.

11 § Innan något valkuvert tas emot skall röstmottagaren kontrollera att
väljaren
- enligt uppgift på röstkortet har rösträtt i det val som väljaren vill delta
i, och
- bara har gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val.
Röstmottagaren skall också kontrollera att
- det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, och
- varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.

12 § En röstmottagare får inte ta emot ett valkuvert som inte uppfyller de krav
som ställs i 11 §.
Om en väljare vill lämna fler än ett valkuvert för ett och samma val, får
röstmottagaren ta emot bara ett av dessa. På väljarens begäran skall samtliga
kuvert för det valet lämnas tillbaka.

13 § Uppfylls de krav som ställs i 11 och 12 §§ skall röstmottagaren ta emot
väljarens valkuvert, i väljarens närvaro lägga in valkuverten och väljarens
röstkort i ett fönsterkuvert och klistra igen det.

När en röst skall lämnas genom bud

14 § Bestämmelser om röstning genom bud finns i 14 kap.

15 § Innan ett ytterkuvert för budröst tas emot skall röstmottagaren kontrollera
att väljaren
- enligt uppgift på röstkortet har rösträtt i ett val,
- på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att väljaren
själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i budets och
vittnets närvaro och att väljaren på grund av funktionshinder, sjukdom eller hög
ålder inte kan komma personligen för att rösta i vallokalen eller någon annan
röstningslokal, och
- på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än
vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.
Röstmottagaren skall också kontrollera att
- ytterkuvertet är igenklistrat,
- budet och vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren själv
har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att
innehållet i försäkran inte är riktigt,
- budet antingen är väljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes barn, sambos
barn, fader, moder eller syskon, eller är en person som yrkesmässigt eller på
ett därmed likartat sätt ger väljaren vård av mera varaktigt slag eller på ett
annat sätt brukar hjälpa väljaren i personliga angelägenheter,
- vittnet inte är väljarens make, barn, sambo, makes barn eller sambos barn,
- budet inte är vittne,
- budet skrivit sitt namn, sitt personnummer och sin adress på ytterkuvertet,
och
- budet och vittnet har fyllt 18 år.

16 § Ett bud som inte är känt för röstmottagaren skall legitimera sig.

17 § En röstmottagare får inte ta emot ett ytterkuvert för budröst, om inte de
krav som ställs i 15 och 16 §§ är uppfyllda.

18 § Uppfylls de krav som ställs i 15 och 16 §§ skall röstmottagaren ta emot
ytterkuvertet, i budets närvaro lägga in det i ett fönsterkuvert tillsammans med
väljarens röstkort och klistra igen kuvertet.

19 § Ett ytterkuvert för budröst som inte tas emot av röstmottagaren skall
lämnas tillbaka till budet.

Vad röstmottagaren skall göra med fönsterkuverten

20 § Röstmottagaren skall ta hand om de fönsterkuvert som gjorts i ordning och
på en särskild förteckning anteckna varje väljares namn och den valnämnd som
varje fönsterkuvert skall skickas till. På fönsterkuvertet skall röstmottagaren
anteckna det nummer som finns i förteckningen.

21 § Röstmottagaren skall skicka fönsterkuverten till valnämnden i den kommun
där väljaren finns i röstlängden. Skickas kuverten med post skall de ordnas som
värdepost.

13 kap. Röstning hos utlandsmyndighet

Röstning kan anordnas hos utlandsmyndigheter

1 § När val skall hållas skall den centrala valmyndigheten, efter samråd med
Utrikesdepartementet, bestämma hos vilka svenska utlandsmyndigheter som röst-
mottagning skall anordnas. Vid omval till riksdagen och till landstings- eller
kommunfullmäktige får den centrala valmyndigheten bestämma att röstning inte
skall anordnas hos utlandsmyndigheter.

Under vilken period får man rösta hos utlandsmyndigheter?

2 § Vid ordinarie val till riksdagen och ordinarie val till landstings- och
kommunfullmäktige samt val till Europaparlamentet får röstmottagningen hos en
utlandsmyndighet börja tidigast den tjugofjärde dagen före valdagen. Vid andra
val får röstmottagningen börja tidigast den tjugonde dagen före valdagen.
Röstmottagningen får pågå så länge att de valkuvert som myndigheten har tagit
emot kan vara hos den centrala valmyndigheten senast klockan 12.00 dagen före
valdagen.

3 § Utlandsmyndighetens chef skall bestämma när och var röstmottagningen skall
anordnas. Beslutet skall kungöras.

Vem är röstmottagare hos en utlandsmyndighet?

4 § Utlandsmyndighetens chef, eller den person som myndighetens chef utser,
skall vara röstmottagare.

Möjlighet att rösta efter utsatt tid

5 § Väljare som finns i ett röstmottagningsställe som anordnats av en utlands-
myndighet eller på en plats som de har anvisats intill röstmottagningsstället,
när tiden för röstning går ut, skall få tillfälle att rösta.

Hur röstning hos en utlandsmyndighet går till

6 § Röstmottagaren skall ge väljarna ett valkuvert för varje slag av val som de
vill delta i och hänvisa dem till en ledig valskärm. Där skall de avge sin röst
och lägga en valsedel för varje slag av val i ett valkuvert utan att vika
valsedeln.
När väljarna gjort i ordning sina valkuvert skall de lämna kuverten och sitt
röstkort till röstmottagaren. Röstmottagaren skall för de väljare som inte har
något röstkort med ledning av de uppgifter väljarna lämnar fylla i ett särskilt
adresskort.

7 § Väljare som inte är kända för röstmottagaren skall legitimera sig. Om de
inte gör det får de inte rösta.

8 § Om det hålls flera val samtidigt, skall väljare som röstar på ett
röstmottagningsställe som anordnas av en utlandsmyndighet rösta samtidigt i alla
de val som de vill delta i.

9 § Innan något valkuvert tas emot skall röstmottagaren kontrollera att väljaren
- bara har gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val.
Röstmottagaren skall också kontrollera att
- det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, och
- varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.

10 § En röstmottagare får inte ta emot ett valkuvert som inte uppfyller de krav
som ställs i 9 §.
Om en väljare vill lämna fler än ett valkuvert för ett och samma val, får
röstmottagaren ta emot bara ett av dessa. På väljarens begäran skall samtliga
kuvert för det valet lämnas tillbaka.

11 § Uppfylls de krav som ställs i 9 och 10 §§ skall röstmottagaren ta emot
väljarens valkuvert, i väljarens närvaro lägga in valkuverten och väljarens
röstkort eller adresskort i ett fönsterkuvert och klistra igen det.

När en röst skall lämnas genom bud

12 § Bestämmelser om röstning genom bud finns i 14 kap.

13 § Innan ett ytterkuvert för budröst tas emot skall röstmottagaren kontrollera
att väljaren
- på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att väljaren
själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i budets och
vittnets närvaro och att väljaren på grund av funktionshinder, sjukdom eller hög
ålder inte kan komma personligen för att rösta i vallokalen eller någon annan
röstningslokal, och
- på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än
vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.
Röstmottagaren skall också kontrollera att
- ytterkuvertet är igenklistrat,
- budet och vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren själv
har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att
innehållet i försäkran inte är riktigt,
- budet antingen är väljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes barn, sambos
barn, fader, moder eller syskon, eller är en person som yrkesmässigt eller på
ett därmed likartat sätt ger väljaren vård av mera varaktigt slag eller på ett
annat sätt brukar hjälpa väljaren i personliga angelägenheter,
- vittnet inte är väljarens make, barn, sambo, makes barn eller sambos barn,
- budet inte är vittne,
- budet skrivit sitt namn, sitt personnummer och sin adress på ytterkuvertet,
och
- budet och vittnet har fyllt 18 år.

14 § Ett bud som inte är känt för röstmottagaren skall legitimera sig.

15 § Om budet inte kan visa upp väljarens röstkort, skall röstmottagaren med
ledning av giltig legitimation för väljaren och de uppgifter om väljaren som
budet kan lämna fylla i ett adresskort för väljaren.

16 § En röstmottagare får inte ta emot ytterkuvert för budröst, om inte de krav
som ställs i 13-15 §§ är uppfyllda.

17 § Uppfylls de krav som ställs i 13-15 §§ skall röstmottagaren ta emot
ytterkuvertet, i budets närvaro lägga in det i ett fönsterkuvert tillsammans med
väljarens röstkort eller adresskort och klistra igen kuvertet.

18 § Ett ytterkuvert för budröst som inte tas emot av röstmottagaren skall
lämnas tillbaka till budet.

Vad röstmottagaren skall göra med fönsterkuverten

19 § Röstmottagaren skall ta hand om de fönsterkuvert som gjorts i ordning och
på en särskild förteckning anteckna varje väljares namn. På fönsterkuvertet
skall röstmottagaren anteckna det nummer som finns i förteckningen.

20 § Röstmottagaren skall skicka fönsterkuverten och den förteckning som sägs i
19 § till den centrala valmyndigheten. Skickas kuverten och förteckningen med
post skall de ordnas som värdepost.

När utlandsrösterna kommer till den centrala valmyndigheten

21 § Den centrala valmyndigheten skall allteftersom fönsterkuverten kommer in
från utlandsmyndigheterna fortlöpande anteckna hur många fönsterkuvert som
kommer in till myndigheten och därefter skicka fönsterkuverten till valnämnden i
den kommun där väljaren finns i röstlängden. Skickas kuverten med post skall de
ordnas som värdepost.
Om en väljare inte finns i röstlängden eller om det inte är möjligt att utreda
var väljaren finns i röstlängd därför att personnummer saknas eller är
ofullständigt skall den centrala valmyndigheten behålla fönsterkuvertet. De
fönsterkuvert som behålls av myndigheten skall förvaras på ett säkert sätt till
dess valet vinner laga kraft.

14 kap. Röstning genom bud eller lantbrevbärare

Förutsättningar för röstning genom bud eller lantbrevbärare

1 § Väljare får lämna sin valsedel genom bud enligt 2-6 §§ eller genom Posten
Aktiebolags lantbrevbärare enligt 7-9 §§. Om en röst lämnas genom ett bud eller
genom en lantbrevbärare skall den lämnas i ett ytterkuvert för budröst.

Budröstning

2 § Väljare som är sjuka, funktionshindrade eller gamla och därför inte kan
komma personligen till sin vallokal eller någon annan röstningslokal får lämna
sin valsedel genom bud.

Vem kan vara bud?

3 § Bud får vara väljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes barn, sambos barn,
fader, moder eller syskon. Bud får också den vara som yrkesmässigt eller på ett
därmed likartat sätt ger väljaren vård av mera varaktigt slag eller på ett annat
sätt brukar hjälpa väljaren i personliga angelägenheter.
Den som anlitas som bud skall ha fyllt 18 år.

Hur röstning genom bud går till

4 § Väljare som vill rösta genom bud skall
- för varje slag av val avge sin röst och själv lägga en valsedel i ett
valkuvert,
- i budets och ett vittnes närvaro lägga de valkuvert som gjorts i ordning i
ett ytterkuvert för budröst,
- klistra igen ytterkuvertet,
- försäkra på heder och samvete att de gjort i ordning valkuvert och ytterku-
vertet på detta sätt och att de på grund av funktionshinder, sjukdom eller hög
ålder inte kan komma personligen för att rösta i vallokalen eller annan
röstningslokal,
- intyga att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad som är tillåtet
enligt 11 §, och
- skriva denna försäkran och detta intyg på ytterkuvertet.
På ytterkuvertet skall budet och vittnet skriftligen intyga att väljaren själv
har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att
innehållet i försäkran inte är riktigt.
Ett vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn
får inte vara vittne. Detsamma gäller väljarens sambo eller sambons barn.

5 § Budet skall skriva sitt namn, sitt personnummer och sin adress på
ytterkuvertet.

Var skall budet lämna rösten?

6 § Budet skall lämna ytterkuvertet för budröst i väljarens vallokal. Budrösten
får också lämnas på ett postkontor, ett särskilt röstmottagningsställe eller ett
röstmottagningsställe som anordnas av en utlandsmyndighet.

Röstning genom lantbrevbärare

7 § Väljare som betjänas av Posten Aktiebolags lantbrevbärare får lämna sina
röster genom lantbrevbäraren, om röstmottagning anordnas vid det postkontor som
lantbrevbäraren hör till. Den centrala valmyndigheten får vid val som inte
gäller hela landet, på förslag av Posten Aktiebolag, begränsa antalet linjer där
väljarna får lämna sina röster genom lantbrevbäraren.
En lantbrevbärare som tar hand om ytterkuvert för budröster bör ha med sig
- partimarkerade valsedlar för varje parti som vid något av de två senaste
riksdagsvalen har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet, och
- blanka valsedlar.

Hur röstning genom lantbrevbärare går till

8 § Väljare som vill rösta genom lantbrevbärare skall
- för varje slag av val avge sin röst och själv lägga en valsedel i ett
valkuvert,
- i ett vittnes närvaro lägga de valkuvert som gjorts i ordning i ett ytter-
kuvert för budröst,
- klistra igen ytterkuvertet,
- försäkra på heder och samvete att de gjort i ordning valkuvert och
ytterkuvertet på detta sätt,
- intyga att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad som är tillåtet
enligt 11 §, och
- skriva denna försäkran och detta intyg på ytterkuvertet.
På ytterkuvertet skall vittnet skriftligen intyga att väljaren själv har
skrivit under försäkran.
Ett vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn
får inte vara vittne. Detsamma gäller väljarens sambo eller sambons barn. Inte
heller lantbrevbäraren får vara vittne.

9 § Väljaren skall själv lämna ytterkuvertet för budröst och sitt röstkort till
lantbrevbäraren. Väljare som inte är kända för lantbrevbäraren skall legitimera
sig. Om de inte gör det får lantbrevbäraren inte ta hand om ytterkuvertet för
budröst. Lantbrevbäraren skall på ytterkuvertet intyga att väljaren själv lämnat
ytterkuvertet.

Var skall lantbrevbärare lämna rösten?

10 § Lantbrevbäraren skall lämna ytterkuvertet för budröst till en röstmottagare
på det postkontor som lantbrevbäraren hör till. Kuvertet får lämnas där även om
postkontoret inte är öppet för allmänheten.

När får ytterkuvert för budröst göras i ordning?

11 § Vid ordinarie val till riksdagen samt ordinarie val till landstings- och
kommunfullmäktige samt val till Europaparlamentet får en budröst göras i ordning
tidigast 24 dagar före valdagen.
Vid andra val får en budröst som lämnas i vallokalen, på ett särskilt röst-
mottagningsställe eller på ett postkontor göras i ordning tidigast 10 dagar före
valdagen. En budröst som lämnas hos en utlandsmyndighet vid sådana val får göras
i ordning tidigast 20 dagar före valdagen.

15 kap. Den fortsatta behandlingen av inkomna fönsterkuvert

Vad valnämnden skall göra med inkomna fönsterkuvert

1 § Valnämnden skall på valdistrikt sortera de fönsterkuvert som före valdagen
kommer från röstmottagare på postkontor, särskilda röstmottagningsställen eller
från den centrala valmyndigheten. Kuverten skall sedan läggas i särskilda omslag
som skall förseglas. På varje omslag skall det antecknas hur många fönsterkuvert
som omslaget innehåller. Omslagen bör skickas till respektive valdistrikt i så
god tid att fönsterkuverten finns hos valförrättarna när röstningen i vallokalen
börjar.

2 § Fönsterkuvert som på valdagen kommer till valnämnden skall skickas till
valförrättarna i respektive valdistrikt, om kuverten kan beräknas vara hos
valförrättarna innan tiden för röstning i vallokalen går ut.
Innan dessa fönsterkuvert skickas till vallokalen skall de läggas i särskilda
omslag som förseglas. På varje omslag skall det antecknas hur många fönsterku-
vert som omslaget innehåller.

3 § Valnämnden skall behålla de fönsterkuvert som kommer till den så sent att de
beräknas inte kunna vara hos valförrättarna innan tiden för röstningen i
vallokalen har gått ut. Dessa kuvert skall valnämnden granska vid nämndens
sammanträde för preliminär rösträkning enligt 17 kap.

4 § Fönsterkuvert som finns hos valnämnden skall förvaras på ett säkert sätt.

5 § Valnämnden skall föra protokoll där den fortlöpande antecknar vad nämnden
gör med de fönsterkuvert som kommer till nämnden. Protokoll skall föras på en
blankett som fastställts av den centrala valmyndigheten.

Vad valförrättarna skall göra med fönsterkuvert som valnämnden har skickat

6 § Valförrättarna skall ta emot omslagen med fönsterkuvert. De skall anteckna i
valdistriktets protokoll hur många omslag de tagit emot och hur många fönst-
erkuvert som omslagen innehåller enligt vad som står på dem. Omslagen får inte
öppnas innan den granskning som sägs i 7 § påbörjats.

7 § Valförrättarna skall förhandsgranska omslagen och fönsterkuverten som kommit
till vallokalen i den omfattning som den pågående röstningen tillåter. Vid denna
förhandsgranskning skall valförrättarna göra följande.
1. Öppna omslagen, räkna fönsterkuverten och anteckna antalet i protokollet.
2. Kontrollera att väljarna
- är upptagna i röstlängd för valdistriktet,
- inte lämnat fler än ett fönsterkuvert, och
- inte röstat i vallokalen under valdagen.
Valförrättaren skall också kontrollera att
- fönsterkuverten inte blivit öppnade efter att de klistrats igen.
3. Öppna de fönsterkuvert som uppfyller kraven under 2, ta ut innehållet och
kontrollera att
- fönsterkuvertet innehåller valkuvert,
- väljaren bara gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val,
- det inte finns någon obehörig märkning på något valkuvert, och
- varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.

8 § Innehåller ett fönsterkuvert som uppfyller kraven under 7 § 2 ett
ytterkuvert för budröst enligt 14 kap. 2-6 §§ (bud) skall valförrättaren vid den
fortsatta förhandsgranskningen kontrollera att väljaren
- bara gjort i ordning ett ytterkuvert för budröst,
- på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att väljaren
själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i budets och
vittnets närvaro och att väljaren på grund av funktionshinder, sjukdom eller hög
ålder inte kan komma personligen för att rösta i vallokalen eller någon annan
röstningslokal, och
- på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än
vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.
Valförrättaren skall också kontrollera att
- ytterkuvertet är igenklistrat,
- budet och vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren själv
har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att
innehållet i försäkran inte är riktigt,
- budet inte är vittne, och
- budet antecknat sitt namn, sitt personnummer och sin adress på
ytterkuvertet.

9 § Innehåller ett fönsterkuvert som uppfyller kraven under 7 § 2 ett
ytterkuvert för budröst enligt 14 kap. 7-9 §§ (lantbrevbärare) skall valförrät-
taren vid den fortsatta förhandsgranskningen kontrollera att väljaren
- bara gjort i ordning ett ytterkuvert för budröst,
- på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att väljaren
själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i vittnets närvaro,
och
- på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än
vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.
Valförrättaren skall också kontrollera att
- ytterkuvertet är igenklistrat,
- vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren själv har skrivit
under försäkran,
- lantbrevbäraren intygat på ytterkuvertet att väljaren själv lämnat
ytterkuvertet, och
- lantbrevbäraren inte är vittne.

10 § Uppfylls de krav som ställs i 8 och 9 §§ skall valförrättaren öppna
ytterkuvertet för budröst och kontrollera att
- ytterkuvertet innehåller valkuvert,
- väljaren bara har gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val,
- det inte finns någon obehörig märkning på något valkuvert, och
- varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.

11 § Vid granskning enligt 7-10 §§ skall valförrättarna vidare
- markera i röstlängden de väljare vars valkuvert uppfyller kraven i 7-10 §§,
- lägga tillbaka valkuverten i sina fönsterkuvert tillsammans med väljarens
röstkort eller adresskort, och
- lägga tillbaka valkuvert som kommit i ytterkuvert för budröst i sitt ytter-
kuvert och lägga tillbaka dessa kuvert i sitt fönsterkuvert.

12 § Efter att röstningen avslutats skall valförrättarna göra följande med de
fönsterkuvert, ytterkuvert för budröst respektive valkuvert som granskats enligt
7-10 §§. De skall
- lägga de valkuvert som uppfyllt kraven i 7-10 §§ i valurnan för det val
valsedeln gäller,
- lägga de fönsterkuvert som inte uppfyllt kraven i 7 § 2 i ett särskilt
omslag,
- lägga öppnade fönsterkuvert som innehåller ytterkuvert för budröst eller
valkuvert som inte uppfyllt kraven i 7 § 3 eller i 8-10 §§ i ett särskilt
omslag,
- anteckna valdistriktets namn och hur många fönsterkuvert omslaget
innehåller på varje omslag, och
- försegla varje omslag.

13 § Ytterkuvert för budröst som valförrättarna har öppnat enligt 10 § skall
dessa ta hand om och lämna till valnämnden. Nämnden skall förvara dem under
valperioden.

14 § Om ett omslag som innehåller fönsterkuvert kommer från valnämnden till
valförrättarna efter att röstningen i valdistriktet avslutats, skall omslaget
inte öppnas utan skickas tillbaka till valnämnden efter att den preliminära
rösträkningen i vallokalen avslutats. Att omslaget skickats tillbaka skall
antecknas i protokollet.

Ångerröstning

15 § Väljare skall kunna rösta i sin vallokal även om de röstat i annan
röstningslokal (ångerrösta).
Om en väljare ångerröstar skall det antecknas i protokollet.

16 § Om en väljare vill ångerrösta skall det fönsterkuvert som kommer från
väljaren tas fram. Om fönsterkuvertet inte lämnas tillbaka till väljaren skall
det läggas i ett särskilt kuvert som klistras igen och förses med en anteckning
om innehållet. Först när fönsterkuvertet lämnats tillbaka eller lagts in i ett
särskilt kuvert får väljaren lämna sin röst i vallokalen. Vad valförrättaren
gjort skall antecknas i protokollet.

16 kap. Preliminär rösträkning i vallokal

1 § Omedelbart efter att röstningen i vallokalen förklarats avslutad och
samtliga valkuvert som skall läggas i valurnan lagts ner i den skall val-
förrättarna räkna rösterna. Denna rösträkning är offentlig och skall genomföras
utan avbrott. Resultatet av rösträkningen är preliminärt.

2 § Har riksdagsval hållits samtidigt med annat val, skall riksdagsvalet räknas
först. Räkningen skall för varje slag av val gå till på följande sätt.
1. Valurnan skall tömmas och valkuverten räknas. Antalet väljare som enligt
röstlängden deltagit i valet skall räknas. Antalet kuvert och antalet röstande
skall antecknas i protokollet. Stämmer inte uppgiften om antal valkuvert med
uppgiften om antalet röstande skall den sannolika orsaken till skillnaden
antecknas i protokollet.
2. Valsedlarna skall tas ur valkuverten. Innehåller ett valkuvert mer än en
valsedel skall valsedlarna läggas tillbaka i kuvertet.
3. Om en valsedel är blank därför att den saknar partibeteckning, har mer än
en partibeteckning eller är märkt så att den kan antas vara ogiltig enligt 18
kap. 10 §, skall valsedeln läggas tillbaka i sitt valkuvert.
4. Valsedlar som lagts tillbaka i sina valkuvert enligt 2 eller 3 skall läggas
i särskilda omslag. På varje omslag skall valförrättarna anteckna hur många ku-
vert som omslaget innehåller.
5. De valsedlar som valförrättarna godkänt skall sorteras i grupper efter
partibeteckning. Antalet valsedlar i varje grupp skall räknas och antalet
antecknas i protokollet. Valsedlarna för varje parti skall sedan läggas i sär-
skilda omslag. På varje omslag skall valförrättarna anteckna
- vilket val valsedlarna gäller,
- antalet valsedlar,
- för vilket parti valsedlarna gäller, och
- uppgift om valdistrikt.
6. Omslag enligt 4 och 5 skall förseglas.

3 § Protokollet skall skrivas under av ordföranden och två av de närvarande val-
förrättarna. Därmed är den preliminära rösträkningen i vallokalen avslutad.-

4 § Omedelbart efter att den preliminära rösträkningen avslutats skall
valförrättarna till valnämnden överlämna
- röstlängden,
- protokollet,
- ytterkuvert för budröst som sägs i 10 kap. 15 § och 15 kap. 13 §, och
- omslag som sägs i 2 § samt 15 kap. 12 och 14 §§.
Valnämnden skall se till att samtliga dessa handlingar kommer in till nämnden.
Om någon handling saknas skall den begäras in.

5 § Valnämnden skall behålla röstlängderna, ytterkuverten för budröst som sägs i
4 § och omslagen som sägs i 15 kap. 12 och 14 §§. Nämnden skall till länsstyrel-
sen genast överlämna
- protokollen, och
- omslag som sägs i 2 §.

17 kap. Valnämndens sammanträde för preliminär rösträkning

Valnämndens förberedelser för rösträkningen

1 § Så snart som möjligt dock tidigast onsdagen efter valdagen skall valnämnden
granska och räkna de röster som inte räknats i vallokalerna. Detta sammanträde
är offentligt. Resultatet av valnämndens rösträkning är preliminärt.
Vid sammanträdet skall nämnden granska
- fönsterkuvert som kommit in till nämnden och behållits där,
- fönsterkuvert som valförrättarna lämnat tillbaka till nämnden enligt 15
kap. 14 §,
- fönsterkuvert som kommit in till nämnden innan någon valurna tömts,
- fönsterkuvert som valförrättarna enligt 15 kap. 12 § lagt in i särskilda
omslag, och
- omslagskuvert för brevröst enligt lagen (1997:000) om brevröstning i vissa
fall.

2 § För varje slag av val och valkrets skall det användas en valurna.

3 § Valnämndens sammanträde skall börja med att valnämnden granskar de
fönsterkuvert som sägs i 1 §. Vid denna granskning skall valnämnden göra
följande.
1. Öppna omslagen, räkna fönsterkuverten och anteckna antalet i protokollet.
2. Kontrollera att väljarna
- har rösträtt i kommunen,
- inte lämnat fler än ett fönsterkuvert, och
- inte röstat i vallokalen under valdagen.
Valnämnden skall också kontrollera att
- fönsterkuverten inte blivit öppnade efter att de klistrats igen.
3. Öppna de fönsterkuvert som uppfyller kraven under 2, ta ut innehållet och
kontrollera att
- fönsterkuvertet innehåller valkuvert,
- väljaren bara gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val,
- det inte finns någon obehörig märkning på något valkuvert, och
- varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.

4 § Innehåller ett fönsterkuvert som uppfyller kraven under 3 § 2 ett
ytterkuvert för budröst enligt 14 kap. 2-6 §§ (bud) skall valnämnden vid den
fortsatta granskningen kontrollera att väljaren
- bara gjort i ordning ett ytterkuvert för budröst,
- på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att väljaren
själv gjort i ordning valkuvert och lagt det i ytterkuvertet i budets och
vittnets närvaro och att väljaren på grund av funktionshinder, sjukdom eller hög
ålder inte kan komma personligen för att rösta i vallokalen eller någon annan
röstningslokal, och
- på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än
vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.
Valnämnden skall också kontrollera att
- ytterkuvertet är igenklistrat,
- budet och vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren själv
har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att
innehållet i försäkran inte är riktigt,
- budet inte är vittne, och
- budet skrivit sitt namn, sitt personnummer och sin adress på ytterkuvertet.

5 § Innehåller ett fönsterkuvert som uppfyller kraven under 3 § 2 ett
ytterkuvert för budröst enligt 14 kap. 7-9 §§ (lantbrevbärare) skall valnämnden
vid den fortsatta granskningen kontrollera att väljaren
- bara gjort i ordning ett ytterkuvert för budröst,
- på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att väljaren
själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i vittnets närvaro,
och
- på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än
vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.
Valnämnden skall också kontrollera att
- ytterkuvertet är igenklistrat,
- vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren själv har skrivit
under försäkran,
- lantbrevbäraren intygat på ytterkuvertet att väljaren själv lämnat
ytterkuvertet, och
- lantbrevbäraren inte är vittne.

6 § Uppfylls de krav som ställs i 4 och 5 §§ skall valnämnden öppna ytterkuver-
tet för budröst och kontrollera att
- ytterkuvertet innehåller valkuvert,
- väljaren bara gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val,
- det inte finns någon obehörig märkning på något valkuvert, och
- varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.

7 § Vid granskningen enligt 3-6 §§ skall valnämnden
- lägga de valkuvert som uppfyllt kraven i 3-6 §§ i valurnan för det val
valsedeln gäller,
- markera i röstlängden för det val som valsedeln gäller att väljaren röstat,
- lägga de fönsterkuvert som inte uppfyllt kraven i 3 § 2 i ett särskilt
omslag,
- lägga tillbaka ytterkuvert för budröst eller valkuvert som inte uppfyllt
kraven som ställs i 3 § 3 och i 4-6 §§ i sina fönsterkuvert tillsammans med
väljarens röstkort eller adresskort efter att valkuvert som kommit i ytterkuvert
för budröst lagts i sina ytterkuvert och lägga fönsterkuverten i ett särskilt
omslag,
- anteckna valdistriktets namn och hur många fönsterkuvert omslaget
innehåller på varje omslag, och
- försegla varje omslag.

8 § När valnämnden granskat fönsterkuverten skall nämnden granska
omslagskuverten för brevröst enligt lagen (1997:000) om brevröstning i vissa
fall.

Den preliminära rösträkningen

9 § När samtliga valkuvert som skall läggas ner i valurnan lagts ner i den skall
valnämnden räkna rösterna. Har riksdagsval hållits samtidigt med annat val,
skall riksdagsvalet räknas först. Räkningen skall för varje slag av val gå till
på följande sätt.
1. Valurnan skall tömmas och valkuverten räknas. Antalet väljare som enligt
röstlängden deltagit i valet skall räknas. Antalet kuvert och antalet röstande
skall antecknas i protokollet. Stämmer inte uppgiften om antal valkuvert med
uppgiften om antalet röstande skall den sannolika orsaken till skillnaden
antecknas i protokollet.
2. Valsedlarna skall tas ur valkuverten. Innehåller ett valkuvert mer än en
valsedel skall valsedlarna läggas tillbaka i kuvertet.
3. Om en valsedel är blank därför att den saknar partibeteckning, har mer än
en partibeteckning eller är märkt så att den kan antas vara ogiltig enligt 18
kap. 10 §, skall valsedeln läggas tillbaka i sitt valkuvert.
4. Valsedlar som lagts tillbaka i sina valkuvert enligt 2 eller 3 skall läggas
i särskilda omslag. På varje omslag skall valnämnden anteckna hur många kuvert
som omslaget innehåller.
5. De valsedlar som valnämnden godkänt skall sorteras i grupper efter partibe-
teckning. Antalet valsedlar i varje grupp skall räknas och antalet antecknas i
protokollet. Valsedlarna för varje parti skall sedan läggas i särskilda omslag.
På varje omslag skall valnämnden anteckna
- vilket val valsedlarna gäller,
- antalet valsedlar,
- för vilket parti valsedlarna gäller, och
- uppgift om kommun och valdistrikt.
6. Omslag enligt 4 och 5 skall förseglas.

10 § Om fönsterkuvert kommer till valnämnden under rösträkningen efter att någon
valurna tömts skall kuverten hållas skilda från övriga kuvert. Sådana kuvert
skall läggas i ett eller flera särskilda omslag. Valnämnden skall anteckna på
omslaget vad det innehåller. Omslaget skall förseglas.

11 § Ytterkuvert för budröst som öppnats av valnämnden vid granskningen enligt 6
§ skall tas om hand av nämnden. Nämnden skall förvara dessa ytterkuvert och
ytterkuvert som sägs i 10 kap. 15 § och 15 kap. 13 § under valperioden.

12 § Valnämnden skall föra protokoll över sin rösträkning. Protokoll skall föras
på en blankett som fastställts av den centrala valmyndigheten.

13 § När sammanträdet för rösträkning avslutats skall valnämnden till
länsstyrelsen genast överlämna
- nämndens protokoll, och
- de omslag som nämnden gjort i ordning.
Om länsstyrelsen begär det skall nämnden också överlämna röstlängderna.

18 kap. Slutlig sammanräkning och mandatfördelning

1 § Länsstyrelsen skall göra den slutliga sammanräkningen av valresultatet.

2 § Den centrala valmyndigheten skall på grundval av resultatet av den slutliga
sammanräkningen fördela mandaten i riksdagen och Europaparlamentet samt utse
riksdagsledamöter, företrädare i Europaparlamentet och ersättare.
Länsstyrelsen skall bistå den centrala valmyndigheten i den utsträckning som
det behövs för att den skall kunna utse ledamöter, företrädare och ersättare.
I fråga om val till landstings- och kommunfullmäktige skall länsstyrelsen
fördela mandaten mellan partierna och för varje valkrets utse ledamöter och
ersättare.

3 § Länsstyrelsen skall vid den slutliga sammanräkningen pröva om valsedlarna är
giltiga enligt 9 och 10 §§ och om något namn på en valsedel skall anses vara
obefintligt enligt 11 § samt meddela de beslut som denna prövning kan föranleda.
Länsstyrelsen skall också meddela de beslut som behövs med anledning av
uppgifterna i de protokoll som förts över röstningen.

Närmare om förfarandet hos länsstyrelsen

4 § Länsstyrelsens sammanräkning skall vara offentlig och skall påbörjas så fort
som möjligt. Har val till riksdagen hållits samtidigt med annat val skall valet
till riksdagen räknas först.

5 § Om handlingarna från valnämnden är ofullständiga eller bristfälliga på något
annat sätt skall länsstyrelsen begära att de kompletteras. Om det behövs skall
länsstyrelsen också begära uppgift om varför handlingarna är i bristfälligt
skick.

6 § Länsstyrelsen skall kungöra tid och plats för sammanräkningen. I kungörelsen
skall länsstyrelsen ange i vilken ordning som de olika valen kommer att räknas.
Kungörelsen skall anslås på kommunernas anslagstavlor och senast dagen före det
att sammanräkningen börjar införas i en ortstidning inom länet.

7 § Den slutliga sammanräkningen skall genomföras utan dröjsmål. Om
sammanräkningen avbryts skall valsedlar och övriga valhandlingar förvaras på ett
säkert sätt. Innan sammanräkningen börjar igen skall länsstyrelsen kontrollera
att det inte gjorts något obehörigt med valhandlingarna.

8 § Länsstyrelsen skall föra protokoll över den slutliga sammanräkningen.
Formulär för protokoll skall vara fastställt av den centrala valmyndigheten.

Ogiltighetsgrunder

9 § Har valsedlarna som väljarna lämnat inte förvarats på ett säkert sätt skall
de förklaras ogiltiga, om det kan antas att det gjorts något obehörigt med dem.

10 § En valsedel är ogiltig om den
1. saknar partibeteckning eller har mer än en partibeteckning, eller
2. har kännetecken som uppenbart gjorts med avsikt.
Finns det mer än en valsedel i ett valkuvert är dessa ogiltiga. Om kuvertet
innehåller flera valsedlar och alla har samma partibeteckning skall dock en
valsedel räknas som giltig. Skiljer sig valsedlarna i ett sådant fall åt i fråga
om kandidatnamn eller de särskilda personrösterna, skall namnen på sedlarna
anses obefintliga.

Obefintliga namn

11 § Ett namn på en valsedel skall anses obefintligt om
1. kandidaten inte är valbar eller det inte framgår klart vem som avses,
2. namnet skrivits till på en valsedel som gäller för ett parti som
registrerat partibeteckning och anmält kandidater enligt 5 kap. 13 §, eller
3. namnet inte är anmält och finns på valsedel för ett parti som registrerat
partibeteckning och anmält kandidater enligt 5 kap. 13 §.
Namnen på en valsedel skall vidare anses obefintliga om
1. valsedeln upptar namn men inte är försedd med ett markerat utrymme för
personröstning,
2. det lämnats mer än en särskild personröst eller det inte framgår vem
personrösten avser,
3. markering för den särskilda personrösten kan antas ha gjorts maskinellt,
eller
4. ordningen mellan namnen inte framgår klart.
Ett namn skall inte anses obefintliga på grund av att de strukits från en
valsedel som upptar namn.

Valets avslutning

Riksdagsvalet och val till Europaparlamentet

12 § När länsstyrelsen har färdigställt sammanräkningen så att ledamöter eller
företrädare och ersättare kan utses skall den slutliga sammanräkningen avslutas
genom att protokollet läggs fram för granskning.

13 § Valsedlarna skall läggas in i särskilda omslag, de godkända för sig och de
ogiltiga för sig. De ogiltiga valsedlarna och valsedlar där det förekommer
strykningar, tillägg och särskild personröst skall förvaras under valperioden.
Övriga valsedlar skall förvaras till dess att valet har vunnit laga kraft.
Omslagen med valsedlar får öppnas om
- det skall göras en ny eller en fortsatt sammanräkning, eller
- det annars behövs för valmyndigheternas utvärdering av valet.

14 § När den centrala valmyndigheten har fördelat mandaten mellan partierna och
utsett ledamöter eller företrädare och ersättare skall valresultatet
tillkännages genom att det kungörs i Post- och Inrikes Tidningar. Därmed är
valet avslutat.
Det skall också kungöras i Post- och Inrikes Tidningar, när nya ledamöter och
ersättare utsetts enligt 58-60 §§ eller nya företrädare och ersättare utsetts
enligt 67-69 §§.

Val till landstings- och kommunfullmäktige

15 § När länsstyrelsen har fördelat mandaten mellan partierna och utsett
ledamöter och ersättare skall valresultatet kungöras genom att protokollet läggs
fram för granskning. Därmed är valet avslutat.
Detsamma skall gälla när nya ledamöter och ersättare utsetts enligt 61-66 §§.

16 § Valsedlarna skall läggas in i särskilda omslag, de godkända för sig och de
ogiltiga för sig. De ogiltiga valsedlarna och valsedlar där det förekommer
strykningar, tillägg och särskild personröst skall förvaras under valperioden.
Övriga valsedlar skall förvaras till dess att valet har vunnit laga kraft.
Omslagen med valsedlar får öppnas om
- det skall göras en ny eller en fortsatt sammanräkning, eller
- det annars behövs för valmyndigheternas utvärdering av valet.

17 § Om mindre än hälften av det bestämda antalet ledamöter har blivit utsett
vid valet, skall länsstyrelsen anmäla detta till Valprövningsnämnden.

Hur fördelningen av mandaten mellan partierna görs

Riksdagsvalet

18 § Den centrala valmyndigheten skall fördela mandaten i riksdagen på grundval
av länsstyrelsernas sammanräkning så som den slutligen registrerats i det
särskilda formuläret enligt 8 § och med tillämpning av 3 kap. 7-8 §§
regeringsformen.
Bara partier som har fått minst 4 procent av rösterna i hela landet får delta
i fördelningen av mandaten. Ett parti som har fått färre röster skall dock delta
i fördelningen av fasta valkretsmandat i en valkrets, där partiet har fått minst
12 procent av rösterna.

19 § De fasta valkretsmandaten skall enligt 3 kap. 8 § första stycket
regeringsformen för varje valkrets fördelas proportionellt mellan de partier som
får delta i fördelningen. Fördelningen görs genom att jämförelsetal beräknas för
partierna med utgångspunkt i valresultatet i valkretsen. Det parti som vid varje
beräkning får det största jämförelsetalet tilldelas ett mandat.
Vid beräkningen skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 20 kap. 1 §
tillämpas.

20 § För att avgöra hur många mandat som ett parti enligt 3 kap. 8 § andra
stycket regeringsformen skall ha sammanlagt i riksdagen för att vara
proportionellt representerat i hela landet skall den jämkade uddatalsmetoden
tillämpas på hela landet som en valkrets. Varje parti skall tilldelas så många
utjämningsmandat som behövs för att partiet skall få en representation som
svarar mot dess andel av samtliga röster i landet.
Vid beräkningen skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 20 kap. 1 §
tillämpas.

21 § Om ett parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten har fått fler
mandat än vad som behövs för att det skall vara proportionellt representerat i
riksdagen skall man vid fördelningen av utjämningsmandaten bortse från partiet
och de mandat det har fått. Detsamma gäller för ett parti och de mandat partiet
fått, om det fått mindre än 4 procent av rösterna i landet.
Fördelningen av utjämningsmandat på valkretsar skall göras enligt 20 kap. 2 §.

22 § Om ett parti i någon valkrets fått fler mandat än vad som motsvarar antalet
namn på partiets valsedlar, skall överskjutande mandat med tillämpning av 20
kap. 2 § flyttas till en annan valkrets där partiet deltar i fördelningen av
fasta valkretsmandat. Kan mandatet inte tillsättas på detta sätt skall det vara
obesatt under valperioden.

23 § Om det blir lika stora tal för flera partier eller valkretsar vid
beräkningarna enligt 19-22 §§, skall lotten avgöra vilket parti eller vilken
valkrets som skall få mandatet.

Val till landstingsfullmäktige

24 § Mandaten i landstingsfullmäktige skall fördelas mellan partier. Bara
partier som har fått minst 3 procent av rösterna i hela landstinget får delta i
fördelningen av mandaten.

25 § De fasta valkretsmandaten i landstingsfullmäktige skall för varje valkrets
fördelas proportionellt mellan partierna på grundval av valresultatet i
valkretsen. Fördelningen görs genom att jämförelsetal beräknas för partierna.
Det parti som vid varje beräkning får det största jämförelsetalet skall
tilldelas ett mandat.
Vid beräkningen skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 20 kap. 1 §
tillämpas.

26 § Utjämningsmandaten skall fördelas mellan partierna så att fördelningen av
alla mandat i landstingsfullmäktige blir proportionell mot partiernas röstetal i
hela landstinget. För att avgöra hur många mandat i landstingsfullmäktige ett
parti skall ha sammanlagt för att vara proportionellt representerat i
landstinget skall den jämkade uddatalsmetoden tillämpas på hela landstinget som
en valkrets. Varje parti skall tilldelas så många utjämningsmandat som behövs
för att partiet skall få en representation som svarar mot dess andel av samtliga
röster i landstinget.
Vid beräkningen skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 20 kap. 1 §
tillämpas.

27 § Om ett parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten har fått fler
mandat än vad som behövs för att det skall vara proportionellt representerat
enligt 26 §, skall man vid fördelningen av utjämningsmandaten bortse från
partiet och de mandat det har fått.
Fördelningen av utjämningsmandat på valkretsar skall göras enligt 20 kap. 2 §.

28 § Om ett parti i någon valkrets har fått fler mandat än vad som motsvarar
antalet namn på partiets valsedlar, skall överskjutande mandat med tillämpning
av 20 kap. 2 § flyttas till en annan valkrets. Kan mandatet inte tillsättas på
detta sätt skall det vara obesatt under valperioden.

29 § Om det blir lika stora tal för flera partier eller valkretsar vid beräk-
ningarna enligt 25-28 §§, skall lotten avgöra vilket parti eller vilken valkrets
som skall få mandatet.

Val till kommunfullmäktige

30 § Mandaten i kommunfullmäktige skall för varje valkrets fördelas
proportionellt mellan partierna på grundval av valresultatet i valkretsen.
Fördelningen görs genom att jämförelsetal beräknas för partierna. Det parti som
vid varje beräkning får det största jämförelsetalet skall tilldelas ett mandat.
Vid beräkningen skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 20 kap. 1 §
tillämpas.

31 § Om ett parti har fått fler mandat än vad som motsvarar antalet namn på
partiets valsedlar, skall ett överskjutande mandat vara obesatt under
valperioden. Om kommunen är indelad i valkretsar, skall dock mandatet med
tillämpning av 20 kap. 2 § flyttas till en annan valkrets.

32 § Om det blir lika stora tal för flera partier eller valkretsar vid be-
räkningarna enligt 30 och 31 §§, skall lotten avgöra vilket parti eller vilken
valkrets som skall få mandatet.

Val till Europaparlamentet

33 § Den centrala valmyndigheten skall fördela mandaten mellan partierna på
grundval av länsstyrelsernas sammanräkning så som den slutligen registrerats i
det särskilda formuläret enligt 8 §.

34 § Bara partier som fått minst 4 procent av rösterna i hela landet får delta i
fördelningen av mandaten.

35 § Mandaten skall fördelas proportionellt mellan de partier som får delta i
fördelningen. Fördelningen görs genom att jämförelsetal beräknas för partierna
med utgångspunkt i valresultatet i hela landet. Det parti som vid varje
beräkning får det största jämförelsetalet tilldelas ett mandat.
Vid beräkningen skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 20 kap. 1 §
tillämpas.

36 § Om det blir lika stora tal för flera partier vid beräkningarna enligt 34
och 35 §§, skall lotten avgöra vilket parti som skall få mandatet.

Hur ledamöterna och företrädarna utses

Riksdagsvalet

37 § För varje mandat som ett parti har fått i riksdagen skall en ledamot utses.
Dessa bestämmelser finns i 3 kap. 9 § regeringsformen.
Den centrala valmyndigheten skall utse ledamöterna på grundval av
länsstyrelsens sammanräkning så som den slutligen registrerats i det särskilda
formuläret enligt 8 §.

38 § I första hand skall ordningen mellan kandidaterna bestämmas på grundval av
storleken på varje kandidats personliga röstetal enligt 20 kap. 3 §. Personligt
röstetal skall fastställas bara för en kandidat som fått särskilda personröster
till ett antal av minst 8 procent av partiets röstetal i valkretsen.
Får flera kandidater lika stora personliga röstetal skall lotten avgöra vem
som skall ha företräde.

39 § Kan inte ett tillräckligt stort antal ledamöter utses enligt 38 §, skall
ordningsföljden mellan kandidatnamnen inom varje parti bestämmas genom att ett
jämförelsetal beräknas för dem med tillämpning av heltalsmetoden enligt 20 kap.
4 §.
Får flera kandidater lika stora jämförelsetal skall lotten avgöra vem som
skall ha företräde.

Dubbelvalsavveckling vid riksdagsvalet

40 § Kandidater som har fått mandat i fler än en valkrets eller för mer än ett
parti skall tillträda det mandat för vilket deras personliga röstetal är störst
i förhållande till antalet röster för partiet. Har kandidaterna inte tagit plats
i ordningen på grundval av sina personliga röstetal, skall de tillträda det
mandat för vilket deras jämförelsetal är störst.
Det mandat som kandidaten inte tillträder skall tillfalla den som skulle komma
först i ordningen enligt 52 §. Vid denna beräkning skall man bortse från den som
redan valts till ledamot.
Leder första stycket till att två eller flera mandat inte tillträds, skall
dessa tillsättas ett i taget efter storleken på de personliga röstetalen i
förhållande till antalet röster för partiet. Kan inte samtliga mandat tillträdas
härigenom tillsätts de efter jämförelsetalen enligt 39 §.

Val till landstingsfullmäktige

41 § För varje mandat som ett parti har fått i landstingsfullmäktige skall
länsstyrelsen utse en ledamot på grundval av ordningen mellan kandidaterna.
I första hand skall ordningen mellan kandidaterna bestämmas på grundval av
storleken på varje kandidats personliga röstetal enligt 20 kap. 3 §. Personligt
röstetal skall fastställas bara för en kandidat som fått särskilda personröster
till ett antal av minst 5 procent av partiets röstetal i valkretsen, dock lägst
100 röster.
Får flera kandidater lika stora personliga röstetal skall lotten avgöra vem
som skall ha företräde.

42 § Kan inte ett tillräckligt stort antal ledamöter utses enligt 41 §, skall
länsstyrelsen bestämma ordningsföljden mellan kandidatnamnen inom varje parti
genom att beräkna ett jämförelsetal för dem med tillämpning av heltalsmetoden
enligt 20 kap. 4 §.
Får flera kandidater lika stora jämförelsetal skall lotten avgöra vem som
skall ha företräde.

Dubbelvalsavveckling vid val till landstingsfullmäktige

43 § Kandidater som har fått mandat i fler än en valkrets eller för mer än ett
parti skall tillträda det mandat för vilket deras personliga röstetal är störst
i förhållande till antalet röster för partiet. Har kandidaterna inte tagit plats
i ordningen på grundval av sina personliga röstetal, skall de tillträda det
mandat för vilket deras jämförelsetal är störst.
Det mandat som kandidaten inte tillträder skall tillfalla den som skulle komma
först i ordningen enligt 54 §. Vid denna beräkning skall man bortse från den som
redan valts till ledamot.
Leder första stycket till att två eller flera mandat inte tillträds, skall
dessa tillsättas ett i taget efter storleken på de personliga röstetalen i
förhållande till antalet röster för partiet. Kan inte samtliga mandat tillträdas
härigenom tillsätts de efter jämförelsetalen enligt 42 §.

Val till kommunfullmäktige
44 § För varje mandat som ett parti har fått i kommunfullmäktige skall
länsstyrelsen utse en ledamot på grundval av ordningen mellan kandidaterna.
I första hand skall ordningen mellan kandidaterna bestämmas på grundval av
storleken på varje kandidats personliga röstetal enligt 20 kap. 3 §. Personligt
röstetal skall fastställas bara för en kandidat som fått särskilda personröster
till ett antal av minst 5 procent av partiets röstetal i valkretsen, dock lägst
50 röster.
Får flera kandidater lika stora personliga röstetal skall lotten avgöra vem
som skall ha företräde.

45 § Kan inte ett tillräckligt stort antal ledamöter utses enligt 44 §, skall
länsstyrelsen bestämma ordningsföljden mellan kandidatnamnen inom varje parti
genom att beräkna ett jämförelsetal för dem med tillämpning av heltalsmetoden
enligt 20 kap. 4 §.
Får flera kandidater lika stora jämförelsetal skall lotten avgöra vem som
skall ha företräde.

Dubbelvalsavveckling vid val till kommunfullmäktige

46 § Kandidater som har fått mandat i fler än en valkrets eller för mer än ett
parti skall tillträda det mandat för vilket deras personliga röstetal är störst
i förhållande till antalet röster för partiet. Har kandidaterna inte tagit plats
i ordningen på grundval av sina personliga röstetal, skall de tillträda det
mandat för vilket deras jämförelsetal är störst.
Det mandat som kandidaten inte tillträder skall tillfalla den som skulle komma
först i ordningen enligt 20 kap. 5 §. Vid denna beräkning skall man bortse från
den som redan valts till ledamot.
Leder första stycket till att två eller flera mandat inte tillträds, skall
dessa tillsättas ett i taget efter storleken på de personliga röstetalen i
förhållande till antalet röster för partiet. Kan inte samtliga mandat tillträdas
härigenom tillsätts de efter jämförelsetalen enligt 45 §.

Val till Europaparlamentet

47 § För varje mandat som ett parti har fått i Europaparlamentet skall en
företrädare utses.
Den centrala valmyndigheten skall utse företrädarna på grundval av
länsstyrelsens sammanräkning så som den slutligen registrerats i det särskilda
formuläret enligt 8 §.

48 § I första hand skall ordningen mellan kandidaterna bestämmas på grundval av
storleken på varje kandidats personliga röstetal enligt 20 kap. 3 §. Personligt
röstetal fastställs bara för en kandidat som fått särskilda personröster till
ett antal av minst 5 procent av partiets röstetal i landet.
Får flera kandidater lika stora personliga röstetal skall lotten avgöra vem
som skall ha företräde.
49 § Kan inte ett tillräckligt stort antal företrädare utses enligt 48 §, skall
ordningsföljden mellan kandidatnamnen inom varje parti bestämmas genom att ett
jämförelsetal beräknas för dem med tillämpning av heltalsmetoden enligt 20 kap.
4 §.
Får flera kandidater lika stora jämförelsetal skall lotten avgöra vem som
skall ha företräde.

Dubbelvalsavveckling vid val till Europaparlamentet

50 § Kandidater som har fått mandat för mer än ett parti skall tillträda det
mandat för vilket deras personliga röstetal är störst i förhållande till antalet
röster för partiet. Har kandidaterna inte tagit plats i ordningen på grundval av
sina personliga röstetal, skall de tillträda det mandat för vilket deras
jämförelsetal är störst.
Det mandat som kandidaten inte tillträder skall tillfalla den som skulle komma
först i ordningen enligt 57 §. Vid denna beräkning skall man bortse från den som
redan valts till ledamot.
Leder första stycket till att två eller flera mandat inte tillträds, skall
dessa tillsättas ett i taget efter storleken på de personliga röstetalen i
förhållande till antalet röster för partiet. Kan inte samtliga mandat tillträdas
härigenom tillsätts de efter jämförelsetalen enligt 49§.

Hur ersättarna utses

Riksdagsvalet

51 § Den centrala valmyndigheten skall utse ersättare för ledamöterna i
riksdagen på grundval av ordningen enligt 52 §. För varje ledamot utses lika
många ersättare som ledamotens parti fått mandat i valkretsen. Det skall dock
alltid utses minst tre ersättare för varje ledamot. När ersättare utses skall
man bortse från den som valts till ledamot.
Finns det inte någon som enligt första stycket kan utses till ersättare skall
reglerna i 20 kap. 6 § tillämpas. För varje ledamot får det bara finnas en
ersättare enligt detta stycke. Kan ersättare inte utses på det sättet utses inte
någon ersättare.

52 § Om det behövs skall den centrala valmyndigheten för att utse ersättare för
de kandidater som ordnats enligt 38 och 39 §§ bestämma en särskild ordning
mellan kandidaterna på partiets valsedlar. Detta skall göras enligt 20 kap. 5 §.
Får flera kandidater lika stora röstetal skall lotten avgöra vem som skall ha
företräde.

Val till landstingsfullmäktige

53 § Länsstyrelsen skall utse ersättare för ledamöterna i landstingsfullmäktige
på grundval av ordningen enligt 54 §. För varje ledamot skall länsstyrelsen utse
lika många ersättare som ledamotens parti fått mandat i valkretsen. Det skall
dock alltid utses minst tre ersättare för varje ledamot. När ersättare utses
skall man bortse från den som valts till ledamot.
Kan inte ersättare utses på det sättet utses inte någon ersättare.

54 § Om det behövs skall länsstyrelsen för att utse ersättare för de kandidater
som ordnats enligt 41 och 42 §§ bestämma en särskild ordning mellan kandidaterna
på partiets valsedlar. Detta skall göras enligt 20 kap. 5 §.
Får flera kandidater lika stora röstetal skall lotten avgöra vem som skall ha
företräde.

Val till kommunfullmäktige

55 § Kommunfullmäktige bestämmer hur många ersättare som skall finnas för
ledamöterna i fullmäktige. Antalet utgör en viss andel, dock högst hälften av
det antal platser som varje parti får i kommunen. Dessa bestämmelser finns i 5
kap. 4 § andra stycket kommunallagen (1991:900).
Länsstyrelsen skall utse ersättare till det antal och på det sätt som sägs i
20 kap. 7 §. Om andelen ersättare av de platser som ett parti fått utgör ett
brutet tal skall detta avrundas till närmast högre hela tal. För partier som har
fått ett eller två mandat i fullmäktige skall även 20 kap. 8 § tillämpas om det
annars inte kommer att utses två ersättare. Kan någon ersättare för en viss
ledamot inte utses på det sättet, utses ingen ersättare för den ledamoten.

Val till Europaparlamentet

56 § Den centrala valmyndigheten skall utse ersättare för företrädarna i
Europaparlamentet på grundval av ordningen enligt 57 §. För varje företrädare
utses lika många ersättare som företrädarens parti fått mandat i valet. Det
skall dock alltid utses minst tre ersättare för varje företrädare. När ersättare
utses skall man bortse från den som valts till företrädare.
Finns det inte någon som enligt första stycket kan utses till ersättare skall
reglerna i 20 kap. 6 § tillämpas. För varje företrädare får det bara finnas en
ersättare enligt detta stycke. Kan ersättare inte utses på det sättet utses inte
någon ersättare.

57 § Om det behövs skall den centrala valmyndigheten för att utse ersättare för
de kandidater som ordnats enligt 48-50 §§ bestämma en särskild ordning mellan
kandidaterna på partiets valsedlar. Detta skall göras enligt 20 kap. 5 §.
Får flera kandidater lika stora röstetal skall lotten avgöra vem som skall ha
företräde.

När ledamöter, företrädare och ersättare avgår under valperioden

Riksdagsvalet

58 § Avgår en ledamot i riksdagen under valperioden skall den centrala valmyn-
digheten på anmälan av riksdagens talman utse en ny ledamot. Till ny ledamot
skall utses den som står i tur att inträda enligt ordningen mellan ersättarna
enligt 52 §. Kan någon ny ledamot inte utses skall mandatet vara obesatt under
återstoden av valperioden.

59 § Om en ny ledamot tidigare varit ersättare enligt 51 § andra stycket för den
avgångna ledamoten skall en ny ersättare utses enligt 51 §. Har mandatet
flyttats från en valkrets till en annan, skall det anses att mandatet vid valet
tilldelats den sistnämnda valkretsen.
Ersättare för en annan ledamot som utsetts i stället för en ledamot som avgått
är de övriga kandidater som skulle ha varit ersättare för den avgångna
ledamoten.

60 § Den centrala valmyndigheten skall på anmälan av riksdagens talman med
tillämpning av 51 § om möjligt utse två nya ersättare, om
- antalet ersättare för en riksdagsledamot har minskat till hälften eller
mindre än hälften av det antal som utsetts vid valet därför att ersättare har
utsetts till ordinarie ledamöter eller har avgått av någon annan orsak, eller
- antalet ersättare inte är tillräckligt stort för att ersättare skall kunna
inträda i en ledamots ställe enligt föreskrifterna i regeringsformen och
riksdagsordningen.

Val till landstingsfullmäktige

61 § Avgår en ledamot i landstingsfullmäktige under valperioden skall länssty-
relsen på anmälan av fullmäktiges ordförande utse en ny ledamot. Till ny ledamot
skall utses den som står i tur att inträda enligt ordningen mellan ersättarna
enligt 54 §.

62 § Finns det inte någon som kan utses till ledamot enligt 61 § skall
länsstyrelsen göra en ny sammanräkning och utse en ny ledamot.
Vid sammanräkningen skall 20 kap. 6 § tillämpas. Kan någon ny ledamot inte
utses skall mandatet vara obesatt under återstoden av valperioden.

63 § Om en ersättare har utsetts till ordinarie ledamot eller avgått som
ersättare av någon annan orsak skall länsstyrelsen på anmälan av fullmäktiges
ordförande göra nya sammanräkningar och utse ytterligare en ersättare för varje
ledamot som berörs.
Ersättare för en annan ledamot som utsetts i stället för en ledamot som avgått
är de övriga kandidater som skulle ha varit ersättare för den avgångna
ledamoten.
Vid sammanräkningen skall 54 § tillämpas. Kan någon ersättare inte utses
enligt första stycket utses ingen ersättare.

Val till kommunfullmäktige

64 § Avgår en ledamot i kommunfullmäktige under valperioden skall länsstyrelsen
på anmälan av fullmäktiges ordförande utse en ny ledamot. Till ny ledamot skall
utses den som står i tur att inträda enligt ordningen mellan ersättarna enligt
55 §.

65 § Finns det inte någon som kan utses till ledamot enligt 64 § skall
länsstyrelsen göra en ny sammanräkning och utse en ny ledamot.
Vid sammanräkningen skall 20 kap. 6 § tillämpas. Kan någon ny ledamot inte
utses skall mandatet vara obesatt under återstoden av valperioden.

66 § Om en ersättare har utsetts till ordinarie ledamot eller avgått som
ersättare av någon annan orsak, skall länsstyrelsen på anmälan av fullmäktiges
ordförande göra nya sammanräkningar och utse ytterligare en ersättare för varje
ledamot som berörs. I de fall antalet ersättare också efter det att ersättare
avgått uppgår till minst det antal som fullmäktige bestämt skall en ny ersättare
utses bara om ledamoten i annat fall skulle komma att sakna ersättare som
utsetts för henne eller honom.
Ersättare för en annan ledamot som utsetts i stället för en ledamot som avgått
är de övriga kandidater som skulle ha varit ersättare för den avgångna
ledamoten.
Vid sammanräkningen skall 55 § tillämpas. Kan någon ersättare inte utses
enligt första stycket utses ingen ersättare.

Val till Europaparlamentet

67 § Avgår en företrädare i Europaparlamentet under valperioden skall den
centrala valmyndigheten på anmälan från Europaparlamentet utse en ny
företrädare. Till ny företrädare skall utses den som står i tur att inträda
enligt ordningen mellan ersättarna enligt 57 §. Kan någon ny företrädare inte
utses skall mandatet vara obesatt under återstoden av valperioden.

68 § Om en ny företrädare tidigare varit ersättare enligt 56 § andra stycket för
den avgångna företrädaren skall en ny ersättare utses enligt 56 §.
Ersättare för en annan företrädare som utsetts i stället för en företrädare
som avgått är de övriga kandidater som skulle ha varit ersättare för den
avgångna företrädaren.

69 § Den centrala valmyndigheten skall på anmälan av Europaparlamentet med
tillämpning av 56 § om möjligt utse två nya ersättare, om antalet ersättare för
en företrädare har minskat till hälften eller mindre än hälften av det antal som
utsetts vid valet därför att ersättare har utsetts till företrädare eller har
avgått av annan orsak.
Ledighet för företrädare i Europaparlamentet

70 § En företrädare i Europaparlamentet har rätt att fullgöra sitt uppdrag trots
tjänsteuppgifter eller andra förpliktelse som företrädaren är skyldig att
fullgöra.

19 kap. Överklagande av val och utfärdande av bevis om vem som valts

Överklagande

1 § Den centrala valmyndighetens eller länsstyrelsens beslut att fastställa
utgången av ett val eller av en sådan sammanräkning för att utse efterträdare
eller ersättare som sägs i 18 kap. 58-69 §§ får överklagas hos Valprövnings-
nämnden enligt bestämmelserna i detta kapitel.

Vem får överklaga?

2 § Ett beslut får överklagas av
- den som enligt röstlängden har rösträtt vid valet,
- den som enligt beslut av skattemyndigheten i ett ärende om rättelse av
röstlängd enligt 7 kap. 11 § var utesluten från rösträtt,
- den som efter anmälan enligt 7 kap. 1 eller 10 § inte tagits upp i
röstlängden, och
- ett parti som har deltagit i valet.

Hur man överklagar

3 § Den som vill överklaga ett beslut enligt 1 § skall ge in skrivelsen med
överklagandet till den myndighet som meddelat beslutet (besluts-myndighet). Den
skall ha kommit dit tidigast dagen efter valdagen och senast inom tio dagar
efter det att valet avslutades.
Gäller överklagandet beslut om att utse nya ledamöter eller företrädare eller
ersättare enligt 18 kap. 58-69 §§ skall skrivelsen med överklagandet ha kommit
till beslutsmyndigheten inom tio dagar efter det att sammanräkningen avslutades.

4 § Om skrivelsen med överklagandet kommit in till Valprövningsnämnden inom
överklagandetiden, skall överklagandet tas upp till prövning även om inte
skrivelsen kommit till beslutsmyndigheten i tid.

5 § Det är Valprövningsnämnden som skall avgöra om en skrivelse med ett
överklagande har kommit i rätt tid.

Klagandens rätt att få del av uppgifter

6 § Den som vill överklaga har rätt att hos den myndighet som meddelat beslutet
genast få utdrag ur protokoll eller annan handling över sammanräkningen.

Kungörande

7 § Snarast möjligt efter att tiden för överklagande gått ut skall beslutsmyn-
digheten på en gång kungöra samtliga överklaganden och skicka skrivelserna till
Valprövningsnämnden. Om ett överklagande gäller riksdagen eller
Europaparlamentet, skall kungörelsen införas i Post- och Inrikes Tidningar. Om
ett överklagande gäller landstings- eller kommunfullmäktige, skall kungörelsen
införas i en ortstidning inom landstinget respektive kommunen.

8 § I en kungörelse enligt 7 § skall en viss kort tid anges inom vilken för-
klaring över överklagandena skall ha kommit in till Valprövningsnämnden.

Beslutsmyndighetens yttrande

9 § Beslutsmyndigheten skall skyndsamt till Valprövningsnämnden ge in yttrande
över överklagandena. Bestämmelserna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223)
om omprövning av beslut skall inte tillämpas.

Övriga bestämmelser om överklagande

10 § Ett beslut genom vilket någon har utsetts till ledamot av riksdagen eller
till ersättare gäller även om beslutet överklagats. Ändras valet inträder en ny
ledamot eller ersättare på sin plats så snart valet har kungjorts. Dessa
bestämmelser finns i 3 kap. 11 § första stycket regeringsformen.
Ett beslut genom vilket någon har utsetts till ledamot i landstings- eller
kommunfullmäktige eller till ersättare gäller även om beslutet har överklagats.
Om någon annan utses till ledamot eller ersättare med anledning av överklagandet
gäller det beslutet så snart det val eller den sammanräkning har avslutats genom
vilken ledamoten eller ersättaren blivit utsedd.
Företrädare i Europaparlamentet tillträder sitt uppdrag då de utsetts och
deras behörighet prövats av Europaparlamentet.
Bestämmelserna om inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986:223) gäller inte
beslut som sägs i denna paragraf.

Bevis

11 § För den som blivit utsedd till ledamot av riksdagen eller företrädare i
Europaparlamentet eller till ersättare skall den centrala valmyndigheten genast
utfärda bevis om detta. I beviset skall den centrala valmyndigheten ange
- namnet på den som blivit utsedd, och
- den tid, det parti och den valkrets som ledamoten eller ersättaren blivit
utsedd för.
Ett bevis för ersättare skall dessutom innehålla uppgift om den eller de
ledamöter eller företrädare som han eller hon utsetts till ersättare för och
ordningen mellan ersättarna, om flera ersättare utsetts för samma ledamot eller
företrädare.

12 § Som bevis gäller utdrag ur protokoll eller annan handling från
sammanräkning vid vilken ledamoten eller företrädaren eller ersättaren blivit
utsedd. Beviset skall skickas till den som blivit utsedd samt Valprövnings-
nämnden och riksdagens talman. Bevis som avser företrädare skall dessutom
skickas till Europaparlamentet.

13 § För den som blivit utsedd till ledamot av landstings- eller kommunfullmäk-
tige eller till ersättare skall länsstyrelsen genast utfärda bevis om detta.
I beviset skall länsstyrelsen ange
- namnet på den som blivit utsedd, och
- den tid, det parti och, i förekommande fall, den valkrets som ledamoten
eller ersättaren blivit utsedd för.

14 § Som bevis gäller utdrag ur protokoll eller annan handling från
sammanräkning vid vilken ledamoten eller ersättaren blivit utsedd. Beviset skall
skickas till den som blivit utsedd samt landstings- respektive
kommunfullmäktige.

Partier skall underrättas om vissa beslut

15 § Beslutsmyndigheten skall om möjligt underrätta ett parti som berörs av ett
beslut genom vilket en sammanräkning enligt 18 kap. 58-69 §§ fastställts.
Beslutsmyndigheten får avgöra på vilket sätt partiet skall underrättas.

Valprövningsnämndens prövning

16 § När Valprövningsnämnden prövar ett överklagande av ett beslut genom vilket
utgången av ett ordinarie val till riksdagen eller ett ordinarie val till lands-
tings- eller kommunfullmäktige har fastställts, skall nämnden ha samma
sammansättning som den hade vid tiden för dessa val. När nämnden prövar ett
överklagande av ett beslut genom vilket utgången av ett annat val fastställts,
får nämnden ha den sammansättning den hade vid tiden för det valet.
När nämnden avgör ett ärende enligt denna lag skall nämndens samtliga ledamö-
ter vara närvarande. Undantag från denna bestämmelse finns i 23 §.

17 § Om Valprövningsnämnden i ett ärende enligt 1 § finner att någon behöver
höras som vittne vid domstol, kan nämnden förordna att vittnesförhör skall
hållas vid tingsrätt.
I fråga om bevisupptagning enligt första stycket gäller 35 kap. 10 och 11 §§
rättegångsbalken. Ersättning till vittnen skall betalas av allmänna medel.
Kostnaden för detta skall stanna på staten.
Statliga och kommunala myndigheter, Posten Aktiebolag och någon annan som
anordnat särskild röstmottagning skall lämna Valprövningsnämnden de upplysningar
och yttranden som den begär.

18 § Valprövningsnämnden skall vid prövningen av ett överklagande upphäva ett
val i den omfattning som det behövs och förordna om omval i den berörda
valkretsen om
1. det vid förberedande och genomförande av valet som en myndighet svarar för
förekommit avvikelse från föreskriven ordning,
2. någon hindrat röstningen,
3. förvanskat avgivna röster, eller
4. otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.
Ett omval skall dock förordnas bara om det med fog kan antas att vad som
förekommit har inverkat på valutgången.
Kan rättelse åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon annan sådan
mindre ingripande åtgärd, skall nämnden i stället uppdra åt beslutsmyndigheten
att vidta en sådan rättelse.

19 § Har det vid en sammanräkning som sägs i 18 kap. 58-69 §§ förekommit
avvikelse från föreskriven ordning och är det inte osannolikt att avvikelsen har
inverkat på utgången av sammanräkningen, skall Valprövningsnämnden vid prövning
av ett överklagande upphäva sammanräkningen och uppdra åt beslutsmyndigheten att
vidta den rättelse som behövs.

20 § Om ett visst beslut enligt lag inte får överklagas eller om det skall över-
klagas i särskild ordning, får en omständighet som avses med beslutet inte
åberopas vid ett överklagande som avses i 18 eller 19 §§.
Bestämmelser om talan i samband med ett överklagande av val mot en
skattemyndighets beslut om rättelse av en röstlängd finns i 7 kap. 14 §.

21 § Om en länsstyrelse har gjort en anmälan enligt 18 kap. 17 § att för få
ledamöter utsetts i landstings- eller kommunfullmäktige, skall Valpröv-
ningsnämnden upphäva valet och besluta om omval av samtliga ledamöter och
ersättare.

Valprövningsnämndens granskning av bevis

22 § Valprövningsnämnden skall granska bevis för riksdagsledamöter eller
företrädare i Europaparlamentet och ersättare för att pröva om beviset blivit
utfärdat i enlighet med 11 §. Granskningen skall efter riksdagsval vara avslutad
senast dagen innan den riksdag som valet gällt samlas till riksmöte. Övriga
bevis som kommer in till Valprövningsnämnden skall granskas så snart det kan
ske. Berättelse om granskningen skall genast överlämnas till riksdagens talman.
Gäller valet företrädare skall berättelse om granskningen dessutom skickas till
Europaparlamentet.

23 § Nämnden får uppdra åt ordföranden eller ersättaren för ordföranden att på
nämndens vägnar i ärenden av enklare art granska bevis för en riksdagsledamot
eller en företrädare och ersättare för en riksdagsledamot eller en företrädare
som utses under löpande valperiod med anledning av att en riksdagsledamot eller
en företrädare avgått eller ersättare utsetts enligt 18 kap. 58, 60, 67 och 69
§§

20 kap. Beräkningsgrunder

Den jämkade uddatalsmetoden

1 § Jämförelsetal enligt 18 kap. 19, 20, 25, 26, 30 och 35 §§ skall beräknas på
följande sätt.
Så länge partiet ännu inte tilldelats något mandat beräknas jämförelsetalet
genom att partiets röstetal i valkretsen delas med 1,4. Därefter beräknas
jämförelsetalet genom att partiets röstetal delas med det tal som är 1 högre än
det dubbla antalet av de mandat som redan har tilldelats partiet i valkretsen.

Fördelningen av utjämningsmandat och överskjutande mandat

2 § Fördelning av utjämningsmandat enligt 18 kap. 21 § andra stycket och 27 §
andra stycket samt fördelning av överskjutande mandat enligt 18 kap. 22, 28 och
31 §§ skall göras på följande sätt.
Av de utjämningsmandat eller överskjutande mandat som ett parti har fått
tillförs det första den valkrets där partiet efter fördelningen av de fasta
valkretsmandaten har större jämförelsetal än i övriga valkretsar. Återstående
mandat tillförs ett efter ett den valkrets där partiet för varje gång har störst
jämförelsetal vid en fortsatt tillämpning av den jämkade uddatalsmetoden enligt
1 § på partiets röstetal i valkretsarna. I en valkrets där partiet inte har fått
något fast valkretsmandat skall dock jämförelsetalet vid tilldelningen av det
första mandatet vara lika med partiets röstetal.

Personligt röstetal

3 § Ordningen mellan kandidatnamnen enligt 18 kap. 38 § första stycket, 41 §
andra stycket, 44 § andra stycket och 48 § skall fastställas på följande sätt.
Ett personligt röstetal fastställs på grundval av de särskilda personröster
som avgivits för kandidaten. Valsedlar på vilka det lämnats särskilda
personröster ordnas gruppvis efter partibeteckning. Därefter räknas antalet
personröster för varje namn i gruppen. För namn som fått personröster
motsvarande det antal som anges i de nämnda lagrummen fastställs ett personligt
röstetal. Ett namns personliga röstetal är lika med antalet personröster som har
lämnats för namnet under samma partibeteckning. Det namn som har störst per-
sonligt röstetal tar första plats i ordningen, det som har näst störst tar andra
plats och så vidare enligt samma grund.

Heltalsmetoden

4 § Ordningen mellan kandidatnamnen enligt 18 kap. 39, 42, 45 och 49 §§ inom
varje parti skall fastställas med tillämpning av heltalsmetoden genom särskilda
uträkningar på följande sätt.
Vid varje uträkning gäller en valsedel bara för ett namn.
Vid uträkningen gäller en valsedel för det namn som står först på sedeln
varvid bortses från namn som redan utsetts. Valsedlar med samma första namn
bildar en grupp. Varje grupps röstetal räknas fram. Röstetalet är lika med det
antal valsedlar som ingår i gruppen. Samma tal är också jämförelsetal för det
namn som står först på gruppens valsedlar. Det namn vars jämförelsetal är störst
får den första platsen i den ordningen.
Vid varje följande uträkning gäller en valsedel för det namn som står först på
sedeln, varvid bortses från namn som redan fått plats i ordningen. Den eller de
grupper, vilkas valsedlar vid närmast föregående uträkning gällde för det namn
som fick plats i ordningen, upplöses och ordnas i nya grupper, så att valsedlar
som vid den pågående uträkningen gäller för ett och samma namn bildar en grupp.
Övriga befintliga grupper behålls däremot oförändrade. För varje nybildad grupp
räknas röstetalet fram. Röstetalet är lika med det antal valsedlar som ingår i
gruppen. För samtliga namn som deltar i uträkningen beräknas röstetal och
jämförelsetal.
Röstetalet för ett namn är lika med röstetalet för den grupp eller det
sammanlagda röstetalet för de grupper vilkas valsedlar gäller för namnet.
Jämförelsetalet för ett namn är lika med dess röstetal, om inte den grupp av
valsedlar som gäller för namnet deltagit i besättandet av en förut utdelad
plats. Om detta är fallet, får man namnets jämförelsetal genom att dess röstetal
delas med det tal som motsvarar den del gruppen tagit i besättandet av plats
eller platser som utdelats (gruppens platstal), ökat med 1, eller, om flera
grupper av valsedlar som gäller för namnet deltagit i besättandet av förut
utdelad plats, med dessa gruppers sammanlagda platstal, ökat med 1. Platstalet
för en grupp beräknas genom att gruppens röstetal delas med det största
jämförelsetalet vid uträkningen närmast före gruppens bildande. Bråktal som
uppkommer vid delning beräknas med 2 decimaler. Den sista decimalsiffran får
inte höjas.
Det namn vars jämförelsetal är störst får nästa plats i ordningen.

Särskild ordning för att utse ersättare och för avveckling av dubbelvalda

5 § Den särskilda ersättarordningen enligt 18 kap. 52, 54 och 57 §§ samt
dubbelvalsavveckling enligt 18 kap. 46 § skall göras på följande sätt.
I första hand ordnas namnen på grundval av beräkningen av deras personliga
röstetal enligt vad som sägs i 3 §.
Kan inte tillräckligt många namn ordnas enligt andra stycket skall de ordnas
på grundval av de valsedlar som gällde för namnet, när det fick plats i
ordningen enligt 3 och 4 §§. Vid denna uträkning gäller varje valsedel som hel
röst. Med iakttagande av att namnet på den som redan fått plats i den särskilda
ordningen anses som obefintligt, skall röstvärdet tillgodoräknas det namn som
står främst på sedeln. Den som får högsta röstetalet får plats i den särskilda
ordningen.

Särskilda regler för vissa fall av utseende av ersättare och efterträdare

6 § Om ersättare skall utses enligt 18 kap. 51 § andra stycket eller 56 § andra
stycket samt om en ny ledamot skall utses enligt 62 eller 65 § skall följande
gälla.
Den kandidat inom valkretsen som står i tur att få nästa mandat för partiet
utses till ersättare eller ny ledamot. Saknas en sådan kandidat på partiets
valsedlar, skall den centrala valmyndigheten med tillämpning av 2 § bestämma en
annan valkrets, där partiet deltar i fördelningen av fasta valkretsmandat, från
vilken ersättaren eller ledamoten skall utses. Till ersättare utses den som där
står närmast i tur att få mandat för partiet.

Ersättare för kommunfullmäktige

7 § Ersättare enligt 18 kap. 55 § utses på följande sätt.
I första hand utses ersättare på grundval av ordningen mellan kandidaterna som
framkommer vid beräkningen av deras personliga röstetal enligt 3 §.
I andra hand utses ersättare genom en sammanräkning inom det parti för vilket
han eller hon har blivit vald. Vid varje sammanräkning tas hänsyn bara till de
valsedlar som upptar ledamotens namn och som på grund härav gällde för detta
namn, när det fick plats i ordningen. Varje valsedel gäller som en hel röst. Med
iakttagande av att namnet på en kandidat som genom valet blivit utsedd till
ledamot skall anses som obefintligt tillgodoräknas röstvärdet det namn som står
främst på sedeln. Den som får högsta röstetalet är utsedd till ersättare för den
ledamot som sammanräkningen avser. Får flera kandidater lika röstetal skall
lotten avgöra vem som skall ha företräde.
Om det antal ersättare som har utsetts är mindre än det antal som
kommunfullmäktige har bestämt enligt 5 kap. 4 § andra stycket kommunallagen
(1991:900) och samma ersättare har utsetts för tre eller flera ledamöter, utses
ytterligare en ersättare för var och en av dessa ledamöter. Därvid skall även
namnet på en kandidat som genom valet blivit utsedd till ersättare för den
ledamot som sammanräkningen avser anses som obefintligt. I övrigt görs på sätt
som anges i andra och tredje stycket.
Om antalet ersättare fortfarande är mindre än det antal som kommunfullmäktige
har bestämt enligt 5 kap. 4 § andra stycket kommunallagen och samma ersättare
har utsetts för fem eller flera ledamöter, utses ytterligare en sammanräkning
ersättare för var och en av dessa ledamöter.
Därefter görs på motsvarande sätt successivt ytterligare sammanräkningar för
de ledamöter vilkas ersättare har utsetts för sju eller flera ledamöter, nio
eller flera ledamöter, och så vidare, så länge antalet ersättare är mindre än
det antal som kommunfullmäktige har bestämt.

8 § Om det sedan ersättare utsetts enligt 7 § visar sig att det för ledamot
eller ledamöter i ett parti som har fått ett eller två mandat utsetts bara en
ersättare skall ytterligare en sammanräkning göras. I det fall partiet har fått
två mandat skall sammanräkningen i första hand göras för den ledamot som har
störst personligt röstetal och därefter för den som har störst jämförelsetal.

______________

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 1997, då vallagen (1972:620) och lagen
(1995:374) om val till Europaparlamentet skall upphöra att gälla. Dessa lagar
skall dock tillämpas vid utseende av efterträdare till ledamot och företrädare
samt vid utseende av efterträdare till ersättare som ersatt ledamot eller
företrädare som avgått under den valperiod som löper när den nya lagen träder i
kraft.
2. Partibeteckningar som registrerats enligt vallagen (1972:620) skall anses
som registrerad enligt denna lag.
3. Uppgifter om adress som finns i särskild röstlängd får vid ikraftträdandet
av denna lag registreras i ett lokalt folkbokföringsregister enligt lagen
(1990:1536) om folkbokföringsregister. Skattemyndigheten skall upplysa de
registrerade om åtgärden.
4. Vid val till riksdagen, rådgivande folkomröstning i hela landet och vid
folkomröstning i grundlagsfråga som äger rum före år 2002 samt vid val till
Europaparlamentet år 1999 skall vid tillämpning av 7 kap. 1 § denna lag gälla
att de som inte varit folkbokförda i landet någon gång efter den 1 juli 1991,
bara tas upp i röstlängd om de anmäler att de vill finnas i den.
5. Ansökan om att tas upp i särskild röstlängd som inkommer efter den 1
januari 1997 skall anses som anmälan enligt 7 kap. 1 § denna lag.

2.2 Förslag till lag om röstlängdsregister

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelse

1 § För de ändamål som anges i 2 § får skattemyndigheterna och Riksskatteverket
med hjälp av automatisk databehandling föra register för tillhandahållande av
röstlängder för hela landet (röstlängdsregister).

Registerändamål

2 § Röstlängdsregistret får användas för framställning av
1. röstlängder och röstkort enligt vallagen (1997:000), lagen (1972:704) om
kyrkofullmäktigval, m.m. och folkomröstningslagen (1979:369),
2. röstlängder och röstkort vid folkomröstning i en kommun eller i ett
landsting.
3. duplettröstkort, tillsyn, planering och uppföljning av val eller
omröstning, och
4. statistik.

Registeransvar

3 § Skattemyndigheten är registeransvarig för det röstlängdsregister som förs
inom myndighetens ansvarsområde. Riksskatteverket är registeransvarigt för alla
registren.

Registerinnehåll

4 § Ett röstlängdsregister får innehålla uppgifter om
1. svenska medborgare som är eller som har varit folkbokförda i landet och som
är eller fyller 18 år senast den dag som val eller folkomröstning skall hållas,
2. unionsmedborgare samt medborgare från Island och Norge som fyller 18 år
senast på valdagen och som är folkbokförda i landet, och
3. andra utlänningar som sammanhängande varit folkbokförda i landet tre år i
följd före valdagen eller dagen för omröstningen.

5 § För den som avses i 4 § får registret innehålla uppgifter om
1. namn, personnummer, adress och den församling som personen är folkbokförd i
enligt folkbokföringslagen (1991:481),
2. medborgarskap, och
3. tillhörighet i svenska kyrkan eller medlemskap i en icke-territoriell
församling.
För den som inte är folkbokförd i landet får i registret också anges när de
utvandrade.

6 § Utöver de uppgifter som sägs i 5 § får registret innehålla uppgifter om
valdistrikt, vallokaler och vallokalernas öppettider samt adress till
valnämnden.
Ett röstlängdsregister får även innehålla de tekniska och administrativa
uppgifter som behövs för att tillgodose ändamålen med registret.

Sökbegrepp

7 § I ett röstlängdsregister får som sökbegrepp bara användas uppgift om
1. namn eller personnummer,
2. tillhörighet i svenska kyrkan,
3. medlemskap i en icke-territoriell församling,
4. medborgarskap i Sverige, Danmark, Finland, Island eller Norge,
5. medborgarskap i ett land inom eller utom Europeiska unionen
(unionsmedborgarskap eller icke unionsmedborgarskap), eller
6. valdistrikt.

Direktåtkomst

8 § Riksskatteverket, skattemyndigheterna och länsstyrelserna får ha
direktåtkomst till alla röstlängdsregister.

Utlämnande av uppgifter

9 § Uppgifter i registret får lämnas ut på medium för automatisk databehandling
bara om detta följer av lag eller förordning eller regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer har medgett detta eller om uppgiften skall
användas för framställning av statistik.

10 § Begär en enskild att få underrättelse enligt 10 § datalagen (1973:289),
skall underrättelsen lämnas av skattemyndigheten.

Gallring av uppgifter

11 § En månad efter att det val eller den omröstning för vilket
röstlängdsregistret upprättades har vunnit laga kraft skall uppgifterna om
personer i registret gallras.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1997.

2.3 Förslag till lag om brevröstning i vissa fall

Härigenom föreskrivs följande.

Vem får brevrösta?

1 § Vid ordinarie val eller omval till riksdagen, ordinarie val till landstings-
och kommunfullmäktige samt vid extra val till riksdagen, val till
Europaparlamentet och folkomröstning får väljare som vistas i Tyskland och
Schweiz eller ombord på ett svenskt fartyg i utrikes fart brevrösta enligt
bestämmelserna i denna lag.
Vid brevröstning skall bestämmelserna i vallagen (1997:000) tillämpas om inte
annat följer av denna lag.

Hur brevröstning går till

2 § Den som vill brevrösta skall
- för varje slag av val själv lägga in en valsedel i ett valkuvert,
- i närvaro av två vittnen lägga de valkuvert som gjorts i ordning i ett
ytterkuvert för brevröst,
- klistra igen ytterkuvertet,
- försäkra på heder och samvete att valkuvert och ytterkuvert gjorts i
ordning på detta sätt och att de gjorts i ordning i Tyskland eller Schweiz
respektive ombord på ett svenskt fartyg i utrikes fart,
- skriva sitt namn och sitt personnummer på ytterkuvertet för brevröst, och
- intyga att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad som sägs i 7 §.

3 § När ytterkuvertet för brevröst gjorts i ordning på det sätt som sägs i 2 §
skall vittnena på ytterkuvertet
- skriftligen intyga att väljaren själv har skrivit under försäkran och att
de inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt,
och
- skriva sina adresser.

4 § Ett vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn
får inte vara vittne. Desamma gäller sambo eller sambons barn.

Hur brevrösten skall skickas

5 § När ytterkuvertet gjorts i ordning på det sätt som sägs i 2 och 3 §§ skall
väljaren
- lägga ytterkuvertet i ett omslagskuvert för brevröst,
- klistra igen detta kuvert,
- skriva sitt namn och sitt personnummer på omslagskuvertet, och
- skicka omslagskuvertet med postbefordran till den centrala valmyndigheten.
6 § Om ett omslagskuvert görs i ordning ombord på ett fartyg skall fartygets
befälhavare, eller någon som befälhavaren utser, ange fartygets namn på
omslagskuvertet.

När brevrösten får göras i ordning

7 § Vid ordinarie val eller omval till riksdagen, ordinarie val till landstings-
och kommunfullmäktige, val till Europaparlamentet och vid en folkomröstning får
ett ytterkuvert för brevröst från Tyskland eller Schweiz göras i ordning
tidigast 24 dagar före valdagen och senast dagen före valdagen. Vid dessa val
får ett ytterkuvert för brevröst från ett fartyg göras i ordning tidigast 55
dagar före valdagen och senast dagen före valdagen.
Vid extra val till riksdagen och vid folkomröstning som hålls samtidigt med
sådana val får ett ytterkuvert från en väljare i Tyskland eller Schweiz göras i
ordning tidigast 20 dagar före valdagen och från en väljare ombord på ett fartyg
tidigast 30 dagar före valdagen.

8 § Ett omslagskuvert skall anses avgivet den dag då det är poststämplat, eller
om det har gjorts i ordning ombord på ett fartyg, det datum som sägs i 2 §.

9 § Omslagskuvert för brevröst skall skickas med post i så god tid att det kan
beräknas vara den centrala valmyndigheten till handa senast dagen efter
valdagen.

10 § Den centrala valmyndigheten skall allt eftersom omslagskuverten kommer från
Tyskland eller Schweiz eller från ett fartyg i utrikes fart fortlöpande anteckna
hur många omslagskuvert som kommer in till myndigheten och därefter skicka ku-
verten till valnämnden i den kommun där väljaren finns i röstlängden.

Vad valnämnden skall göra med omslagskuverten

11 § När det kommer ett omslagskuvert för brevröst från den centrala
valmyndigheten till valnämnden skall nämnden anteckna detta i ett protokoll.
Valnämnden skall förvara omslagskuverten på ett säkert sätt fram till
valnämndens sammanträde för preliminär rösträkning enligt 17 kap. vallagen
(1997:000).

12 § Valnämnden skall granska omslagskuverten och deras innehåll vid valnämndens
sammanträde för preliminär rösträkning enligt 17 kap. vallagen (1997:000).
Efter att valnämnden gjort det som sägs i 17 kap. 3-7 §§ vallagen skall
nämnden granska omslagskuverten för brevröst. Vid denna granskning skall nämnden
göra följande.
1. Räkna antalet omslagskuvert och anteckna antalet i protokollet.
2. Granska omslagskuverten. Vid denna granskning skall valnämnden kontrollera
att omslagskuvert
- inte har blivit öppnat efter att det klistrats igen,
- har skickats med post från Tyskland, Schweiz eller från ett fartyg i
utrikes fart, och
- inte har avgetts senare än dagen före valdagen.
3. Öppna de omslagskuvert som uppfyller kraven under 2, ta ut ytterkuvertet
och kontrollera att väljarna
- har rösträtt i kommunen,
- inte har röstat i vallokalen under valdagen,
- inte har lämnat ett fönsterkuvert som sägs i 8 kap. 3 § tredje stycket
vallagen, och
- inte har lämnat fler än ett ytterkuvert för brevröst.

13 § Uppfylls kraven som ställs i 12 § skall valnämnden fortsätta att granska
ytterkuvert och kontrollera att det är igenklistrat.
Om ytterkuvertet är igenklistrat skall valnämnden vid sin fortsatta granskning
kontrollera att väljaren
- på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att väljaren
själv gjort i ordning valkuvert och lagt det i ytterkuvertet i närvaro av två
vittnen och att kuverten gjorts i ordning i Tyskland eller Schweiz respektive
ombord på ett fartyg i utrikes fart,
- skrivit sitt namn och sitt personnummer på kuvertet, och
- intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad som sägs i 7 §.
Valnämnden skall också kontrollera att två vittnen på ytterkuvertet
skriftligen intygat att
- väljaren själv lagt valkuvert i ytterkuvertet och klistrat igen det,
- väljaren själv har skrivit under en försäkran på ytterkuvertet,
- ytterkuvertet gjorts i ordning i Tyskland, Schweiz respektive ombord på ett
fartyg i utrikes fart, och
- ytterkuvertet inte gjorts i ordning tidigare än vad som sägs i 7 §.

14 § Uppfylls kraven i 13 § skall valnämnden öppna ytterkuvertet och kontrollera
att
- det innehåller valkuvert,
- väljaren bara gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val,
- det inte finns någon obehörig märkning på något valkuvert, och
- varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.

15 § Vid granskningen enligt 12-14 §§ skall valnämnden
- lägga de valkuvert som uppfyllt kraven i 12-14 §§ i valurnan för den
valkrets och för det val som valsedeln gäller,
- markera i röstlängden för det val som valsedeln gäller att väljaren röstat,
- lägga de omslagskuvert som inte uppfyllt kraven i 12 § andra stycket 2 i
ett särskilt omslag,
- lägga tillbaka ytterkuvert eller valkuvert som inte uppfyllt kraven i 12 §
andra stycket 3 och i 13 och 14 §§ i sina omslagskuvert efter att valkuvert
lagts tillbaka i sitt ytterkuvert och lägga omslagskuverten i ett särskilt
omslag,
- anteckna valkretsens och kommunens namn och hur många omslagskuvert
omslaget innehåller på varje särskilt omslag, och
- försegla det särskilda omslaget.

______________

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1997 och gäller till utgången av år 2002.
Genom ikraftträdandet skall lagen (1993:1404) om brevröstning i
Förbundsrepubliken Tyskland och i Schweiz upphöra att gälla.

2.4 Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrivs att tilläggsbestämmelsen 7.4.2 riksdags-ordningen1 skall
ha följande lydelse.

--------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7.4.2Vid proportionellt val användes valsedlar, på vilka före namnen har satts
ut partibeteckning (partinamn eller annan beteckning i ord för viss grupp av
riksdagsledamöter eller för viss meningsriktning). Namnen föres upp i en följd
under varandra.
Valsedel är ogiltig om den saknar partibeteckning eller upptager mer än en
partibeteckning.
Namn på valsedel skall anses obefintligt, om ordningen mellan namnet och annat
namn ej framgår klart.
--------------------------------------------------------------------
De platser som har De platser som har tilldelats
tilldelats ett parti besättes så ett parti besättes så att
att partiets första plats partiets första plats
tillerkännes den vars namn står tillerkännes den vars namn står
främst i ordningen inom främst i ordningen inom partiet,
partiet, partiets andra plats partiets andra plats den som bär
den som bär det andra namnet i det andra namnet i ordningen
ordningen och så vidare enligt och så vidare enligt samma
samma grund. När ordningen grund. När ordningen mellan namn
mellan namn på ett partis på ett partis valsedlar skall
valsedlar skall bestämmas, äger bestämmas, äger 20 kap. 4 §
14 kap. 6 § vallagen (1972:620) vallagen (1997:000) motsvarande
motsvarande tillämpning. tillämpning.
--------------------------------------------------------------------
______________

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1997.

**FOOTNOTES**

1 Riksdagsordningen senast omtryckt 1995:272.

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:704) om
kyrkofullmäktigval, m.m.

Härigenom föreskrivs att 3, 5, 7, 8, 13, 15, 17, 18, 20, 21, 28, 30, 34-39,
41-43 och 49-51 §§ samt att rubriken närmast före 36 § lagen (1972:704) om
kyrkofullmäktigval, m.m.1 skall ha följande lydelse.

--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §
--------------------------------------------------------------------
Vid val i hela riket av kyrko- Vid val i hela riket av kyrko-
fullmäktige är valdag tredje fullmäktige är valdag tredje
söndagen i oktober. söndagen i september.
Vid val av kyrkofullmäktige som inte omfattar hela riket är valdag den söndag
som centrala valmyndigheten bestämmer efter samråd med länsstyrelsen. Sådant val
får inte hållas samtidigt med val av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige
inom valdistriktet.

5 §
Varje församling bildar ett valdistrikt.
Ingår delar av församling i olika valdistrikt vid val till riksdagen, skall
varje del bilda eget valdistrikt vid val av kyrkofullmäktige. Länsstyrelsen får
dock förordna att sådana delar av församling tillsammans skall utgöra ett
valdistrikt. Innan beslut härom meddelas, skall församlingen och valnämnden
beredas tillfälle att yttra sig.
--------------------------------------------------------------------
I fråga om beslut som avses i I fråga om beslut som avses i
andra stycket äger 3 kap. 3 § andra stycket äger 4 kap. 4 och
fjärde stycket och 6 § första 5 §§ samt 8 § första stycket
stycket vallagen (1972:620) vallagen (1997:000) motsvarande
motsvarande tillämpning. tillämpning.

7 §
--------------------------------------------------------------------
Bestämmelserna om valförrättare i Bestämmelserna om valförrättare i
3 kap. 4 och 5 §§ samt 6 § andra 4 kap. 6 och 7 §§ samt 8 § andra
stycket vallagen (1972: 620) stycket vallagen (1997:000) äger
äger motsvarande tillämpning vid motsvarande tillämpning vid val
val av kyrkofullmäktige. av kyrkofullmäktige.

8 §2
--------------------------------------------------------------------
Vid upprättandet av allmän röst- Vid upprättandet av röstlängd
längd skall utöver vad som sägs i skall utöver vad som sägs i 7
4 kap. vallagen (1972:620) kap. vallagen (1997:000) föl-
följande särskilda bestämmelser jande särskilda bestämmelser
iakttagas. iakttagas.
För den som inte den 1 juli Röstlängd för territoriell
enligt Svenska kyrkans församling skall innehålla
medlemsregister inte är medlem uppgifter om personer som är
i Svenska kyrkan eller som folkbokförda i församlingen om de
enligt aviseringsregistret - fyller 18 år senast på
enligt lagen (1995:743) om valdagen,
aviseringsregister tillhör - är svenska medborgare,
icke-territoriell församling - är utlänningar och varit
görs anteckning i röstlängden om folkbokförda i landet tre år i
detta förhållande. följd före valdagen,
- enligt Svenska kyrkans
centralstyrelses register över
kyrkotillhöriga den 15 augusti
valåret tillhör Svenska kyrkan,
eller
- inte är medlemmar i icke-
territoriell församling.
För val i en icke-territoriell
församling upprättas särskild
röstlängd.
Omfattar valdistrikt, som avses i vallagen, två eller flera församlingar eller
distrikt eller delar av församlingar eller distrikt vid val av kyrkofullmäktige,
skall särskild del av röstlängden uppläggas för varje församling eller kyrkligt
valdistrikt eller del därav. Om det behövs med anledning av beslutad ändring i
församlingsindelningen, skall särskild del av röstlängden läggas upp för det
område av församlingen som indelningsändringen avser.
--------------------------------------------------------------------
Har det om någon gjorts en I fråga om rättelse av
anteckning enligt andra uppgifter i röstlängd skall 7
stycket och har begäran om kap. 11 och 13 §§ vallagen
rättelse inte framställts på det tillämpas.
sätt som sägs i 4 kap. 4 § första
stycket vallagen, skall
skattemyndigheten besluta om
rättelse i röstlängden, om det är
uppenbart att anteckningen är
felaktig. En sådan ansökan skall
ha gjorts hos skattemyndig-
heten senast den 1 oktober det
år då röstlängden upprättades. I
fråga om en sådan ansökan och
beslut med anledning därav äger
4 kap. 4 § vallagen motsvarande
tillämpning.

13 §
--------------------------------------------------------------------
I lokal där röstning äger rum I lokal där röstning äger rum
skall väljarna ha tillgång till skall väljarna ha tillgång till
blanketter till valsedlar. blanka valsedlar.
Lantbrevbärare som tar emot Lantbrevbärare som tar emot
valsedelsförsändelser bör medföra ytterkuvert för budröst bör medföra
valsedelsblanketter. blanka valsedlar.
Valsedelsblanketter Blanka valsedlar tillhanda-
tillhandahålls genom centrala hålls genom centrala valmyn-
valmyndighetens försorg. dighetens försorg.

15 §
--------------------------------------------------------------------
I fråga om röstkort tillämpas 7 I fråga om röstkort tillämpas 7
kap. 1 § andra stycket, 2 § kap. 7-9 §§ vallagen (1997: 000).
första stycket och 3 § vallagen
(1972:620). Röstkorten skall
vid val i hela landet sändas
till de röstberättigade senast
30 dagar före valdagen. Vid
annat val skall röstkorten
sändas till de röstberättigade
senast 16 dagar före valdagen.

17 §
--------------------------------------------------------------------
Röstning sker på valdagen i Röstning sker på valdagen i
vallokalen för det valdistrikt vallokalen för det valdistrikt
där väljaren är upptagen i där väljaren är upptagen i
röstlängd. Röstberättigad, som på röstlängd. Röstberättigad, som på
grund av vistelse utom riket grund av vistelse utom riket
eller på annan ort inom riket eller på annan ort inom riket
eller av annat skäl finner sig eller av annat skäl finner sig
vara förhindrad att rösta på vara förhindrad att rösta på
valdagen i vallokalen för det valdagen i vallokalen för det
valdistrikt där han är upptagen valdistrikt där han är upptagen i
i röstlängd, får rösta på röstlängd, får rösta på ett särskilt
postkontor inom riket. röstmottagningsställe eller på ett
postkontor inom riket.
Om val av kyrkofullmäktige för församling och för kyrklig samfällighet äger
rum samtidigt, skall väljare som röstar på postkontor vid ett och samma
tillfälle utöva sin rösträtt i de val som han vill deltaga i.

18 §
--------------------------------------------------------------------
I fråga om röstningen i vallokal I fråga om röstningen i vallokal,
och på postkontor gäller i övrigt på ett särskilt röstmottagnings-
8 kap. 2 § första stycket, 3-5 §§, ställe och på postkontor gäller i
7 §, 9 § första och andra stycke- övrigt 8 kap. 3 §, 9 kap. 1, 2,
na samt 10, 11, 13 och 14 §§ 6-8 och 14-17 §§, 10 kap. 3 §
vallagen (1972:620) i första stycket, 4-8 §§, 11 kap.
tillämpliga delar. 6 §, 7 § andra stycket, 12 kap. 7
§, och 8 § andra stycket vallagen
(1997:000) i tillämpliga delar.

20 §
--------------------------------------------------------------------
Om avlämnande av valsedel genom Om avlämnande av valsedel genom
bud (röstning med val- bud (röstning med ytterkuvert för
sedelsförsändelse) finns bestäm- budröst) finns bestämmelser i
melser i 36 §. 36 §.
21 §
--------------------------------------------------------------------
I lokal där röstning äger rum I lokal där röstning äger rum
skall ett exemplar av denna skall ett exemplar av denna lag
lag samt av vallagen samt av vallagen (1997:000)
(1972:620) finnas tillgängliga. finnas tillgängliga.

28 §
--------------------------------------------------------------------
Kommunen skall tillhandahålla Kommunen skall tillhandahålla
lämpliga vallokaler. I anslut- lämpliga vallokaler. I an-
ning till vallokalen eller i slutning till vallokalen eller
denna skall anordnas lämplig i denna skall anordnas lämplig
plats där de partier som delta- plats där de partier som delta-
ger i valen kan lägga ut sina ger i valen kan lägga ut sina
valsedlar. Valförrättaren skall valsedlar. Valförrättaren skall
tillse att väljarna där har tillse att väljarna där har till-
tillgång till blanketter för gång till blanka valsedlar.
valsedlar.

30 §
När val skall förrättas bestämmer centrala valmyndigheten efter samråd med
Posten Aktiebolag på vilka postkontor röstning skall genomföras. Vid val som om-
fattar hela riket skall röstning alltid kunna äga rum på minst ett postkontor i
varje kommun.
--------------------------------------------------------------------
På de postkontor där röstning På de postkontor där röstning
genomförs skall man, vid val i genomförs skall man, vid val i
hela landet, kunna rösta från hela landet, kunna rösta från och
och med den tjugofjärde dagen med den artonde dagen före
före valdagen till och med valdagen till och med torsdagen
torsdagen före valdagen. Vid före valdagen. Vid annat val
annat val skall man på dessa skall man på dessa postkontor
postkontor kunna rösta från och kunna rösta från och med den
med den tionde dagen före tionde dagen före valdagen till
valdagen till och med tors- och med torsdagen före valdagen.
dagen före valdagen.
Röstning på postkontor äger rum under tid då postkontor är öppet för
allmänheten. På förslag av Posten Aktiebolag får centrala valmyndigheten
begränsa den tid då röstning får ske på postkontor. Röstning skall dock alltid
kunna äga rum under minst en timme varje dag då postkontoret är öppet för
allmänheten.
--------------------------------------------------------------------
Inrättas med anledning av Den centrala valmyndigheten
valet postkontor vid sjukhus, får bestämma att särskild röstmot-
ålderdomshem, kriminalvårdsan- tagning skall anordnas vid
stalt eller liknande vård- sjukhus, ålderdomshem, kriminal-
inrättning eller vårdanstalt, vårdsanstalt eller liknande
äger röstning där rum på tid som vårdinrättning eller vårdanstalt.
Posten Aktiebolag bestämmer Om särskild röstmottagning
efter samråd med valnämnden och anordnas skall 12 kap. 3, 4 och
med vårdinrättningens eller vård- 6 §§ vallagen (1997:000)
anstaltens ledning, dock tillämpas. Röstning på ett sådant
tidigast sjunde dagen före särskilt röstmottagningsställe får
valdagen. Posten Aktiebolag anordnas tidigast sjunde dagen
skall samråda med valnämnden och före valdagen.
med vårdinrättningens eller vård-
anstaltens ledning om hur röst-
ningen skall genomföras. På
begäran av Posten Aktiebolag
skall valnämnden utse
erforderligt antal personer
att biträda röstmottagare på
postkontoret.
34 §
--------------------------------------------------------------------
Röstmottagare skall sända mot- Röstmottagare skall sända mot-
tagna fönsterkuvert till tagna fönsterkuvert till valnämn-
valnämnden i den kommun där den i den kommun där väljaren är
väljaren är upptagen i allmän upptagen i röstlängd. Försändelsen
röstlängd. Försändelsen skall skall anordnas som värdepost.
anordnas som värdepost.

35 §
--------------------------------------------------------------------
I fråga om den vidare behand- I fråga om den vidare behand-
lingen av röster som har av- lingen av röster som har av-
givits på postkontor tillämpas givits på postkontor tillämpas
samma förfarande som anges i 12 samma förfarande som anges i 15
kap. 1-5 §§ vallagen (1972:620) kap. vallagen (1997:000) med
med följande undan-tag. följande undantag.
Fönsterkuvert, som kommer in
till valnämnden efter valdagen Fönsterkuvert, som kommer in
eller så sent denna dag att de till valnämnden efter valdagen
ej kan beräknas komma valförrät- eller så sent denna dag att de
tarna till handa innan röst- ej kan beräknas komma valförrät-
ningen i vallokalen slutar, tarna till handa innan röst-
skall behållas av valnämnden som ningen i vallokalen slutar,
därefter förfar med dem på det skall behållas av valnämnden som
sätt som anges i 13 kap. 10 § därefter förfar med dem på det sätt
vallagen. som anges i 17 kap. 10 §
vallagen.

--------------------------------------------------------------------
Särskilda bestämmelser om röst- Särskilda bestämmelser om röstning
ning med valsedelsförsändelse med ytterkuvert för budröst

36 §
Väljare, som på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder inte kan
inställa sig i vallokalen för det valdistrikt där han är upptagen i röstlängd,
får lämna valsedel genom bud. Bud får den vara som är väljarens make, sambo,
barn, barnbarn, fader, moder eller syskon eller makes eller sambos barn. Den som
yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger väljaren vård av mera
varaktigt slag eller på annat sätt brukar hjälpa väljaren i personliga an-
gelägenheter får också vara bud. Budet skall ha fyllt 18 år.
--------------------------------------------------------------------
Väljare som betjänas av Posten Väljare som betjänas av Posten
Aktiebolags lantbrevbärare får Aktiebolags lantbrevbärare får
lämna valsedelsförsändelse genom lämna ytterkuvert för budröst ge-
denne, om röstning äger rum vid nom denne, om röstning äger rum
det postkontor till vilket vid det postkontor till vilket
lantbrevbäraren är knuten. Vid lantbrevbäraren är knuten. Vid
val som ej omfattar hela riket val som ej omfattar hela riket
får dock centrala får dock centrala valmyndigheten
valmyndigheten på förslag av på förslag av Posten Aktiebolag
Posten Aktiebolag begränsa begränsa antalet linjer vid
antalet linjer vid vilka vilka valsedel får lämnas genom
valsedel får lämnas genom lant- lantbrevbärare.
brevbärare.

37 §3
--------------------------------------------------------------------
I fråga om anordnande av valse- I fråga om anordnande av ytter-
delsförsändelser tillämpas 11 kuvert för budröst tillämpas 14
kap. 3 § andra stycket, 5 § kap. 4 , 5 och 8 §§ vallagen
andra stycket samt 6 a § tredje (1997:000). Ett ytterkuvert för
stycket vallagen (1972:620). budröst får vara anordnad, vid
En valsedelsförsändelse får vara val i hela landet tidigast 24
anordnad, vid val i hela dagar och vid annat val tidi-
landet tidigast 24 dagar och gast 10 dagar före valdagen. I
vid annat val tidigast 10 fråga om avlämnande av ytterku-
dagar före valdagen. I fråga om vert för budröst till lant-
avlämnande av valse- brevbärare tillämpas vidare 14
delsförsändelser till lantbrev- kap. 9 § vallagen.
bärare tillämpas vidare 11 kap.
5 § tredje stycket vallagen.

38 §
--------------------------------------------------------------------
Valsedelsförsändelse enligt 36 § Ytterkuvert för budröst enligt
första stycket lämnas på valdagen 36 § första stycket lämnas på
i vallokalen för det valdi- valdagen i vallokalen för det
strikt där väljaren är upptagen i valdistrikt där väljaren är upp-
röstlängd. Sådan försändelse får tagen i röstlängd. Ett sådant
lämnas också på postkontor där ytterkuvert får lämnas också på
röstning äger rum. postkontor där röstning äger rum.
Ytterkuvert för budröst enligt
Valsedelsförsändelse enligt 36 § andra stycket lämnas på
36 § andra stycket lämnas på postkontor till vilket
postkontor till vilket lantbrevbäraren är knuten.
lantbrevbäraren är knuten. Ytterkuvertet får mottagas även
Valsedelsförsändelsen får under tid då postkontoret ej är
mottagas även under tid då öppet för allmänheten.
postkontoret ej är öppet för all-
mänheten.

39 §
--------------------------------------------------------------------
I fråga om valsedelsförsändelser I fråga om ytterkuvert för budröst
tillämpas i övrigt 11 kap. 7-9 §§ tillämpas i övrigt 10 kap.
vallagen (1972:620). 10-15 §§, 11 kap. 14-21 §§ och 12
kap. 15-21 §§ vallagen
(1997:000).

41 §
Omedelbart efter det att röstningen i vallokal förklarats avslutad räknar
valförrättarna preliminärt de avgivna rösterna. Rösträkningen är offentlig och
skall genomföras utan avbrott.
--------------------------------------------------------------------
Den preliminära rösträkningen i Den preliminära rösträkningen i
vallokal genomförs enligt 13 vallokal genomförs enligt 16
kap. 2-6 §§ och 7 § första stycket kap. vallagen (1997:000).
vallagen (1972:620).

42 §
--------------------------------------------------------------------
Omedelbart efter det att den Omedelbart efter det att den
preliminära rösträkningen i preliminära rösträkningen i vallo-
vallokalen har avslutats sänds kalen har avslutats sänds röst-
röstlängd, protokoll och de längd, protokoll och de särskilda
särskilda kuvert och omslag som kuvert och omslag som avses i
avses i 13 kap. 6 § vallagen 16 kap. 4 § vallagen (1997:000)
(1972:620) till valnämnden. till valnämnden.
Sker insändandet med post,
skall försändelsen anordnas som
värdepost.

43 §
Den slutliga sammanräkningen verkställes av länsstyrelsen vid offentlig
förrättning som påbörjas så snart det kan ske. Länsstyrelsen skall kungöra tid
och plats för sammanräkningen. I kungörelsen anges i förekommande fall i vilken
ordning som de olika valen kommer att räknas, om ej hinder möter. Kungörelsen
skall anslås på församlingarnas anslagstavlor samt senast dagen före samman-
räkningens början införas i ortstidning inom länet.
--------------------------------------------------------------------
I fråga om den slutliga sam- I fråga om den slutliga sam-
manräkningen tillämpas i övrigt manräkningen tillämpas, med
de bestämmelser i 14 kap. 1 § undantag för vad som sägs om
andra stycket, 2-4 §§, 5 § första personligt röstetal, i övrigt 18
stycket 1 och 2 samt 15, 15d, kap. 2 § andra stycket, 3,
16, 17 och 19-24 §§ vallagen 5-10 §§, 11 § första stycket 1 och
(1972: 620) som avser val av andra stycket 4 samt 15-17,
kommunfullmäktige och utseen-de 30-32, 44-46, 55 och 64-66 §§
av ersättare för fullmäktige. vallagen (1997:000) som avser
val av kommunfullmäktige och
utseende av ersättare för full-
mäktige.
Vad som sägs i 14 kap. 19 § Vad som sägs i 18 kap. 55 §
vallagen om beslut som har vallagen om beslut som har
fattats med stöd av 14 kap. 18 fattats med stöd av 5 kap. 4 §
a § nämnda lag skall vid tillämp- andra stycket kommunallagen
ningen av första stycket i (1991:900) skall vid tillämp-
stället gälla beslut som har ningen av första stycket i
fattats med stöd av 13 kap. 4 §, stället gälla beslut som har
16 kap. 2 och 3 §§ eller 17 kap. fattats med stöd av 13 kap. 4 §,
7-9 §§ kyrkolagen (1992:300). 16 kap. 2 och 3 §§ eller 17 kap.
7-9 §§ kyrkolagen (1992: 300).

49 §
--------------------------------------------------------------------
Bestämmelserna i 15 kap. 2 § Bestämmelserna i 19 kap. 13 och
vallagen (1972:620) om bevis 14 §§ vallagen (1997:000) om
för den som blivit utsedd till bevis för den som blivit utsedd
ledamot av kommunfullmäktige till ledamot av kommunfullmäkti-
eller till ersättare äger ge eller till ersättare äger mot-
motsvarande tillämpning vid svarande tillämpning vid kyrko-
kyrkofullmäktigval. fullmäktigval.

50 §
Beslut, varigenom länsstyrelsen har fastställt utgången av val eller av
förrättning för utseende av efterträdare för fullmäktige eller av ytterligare
ersättare, får överklagas hos Valprövningsnämnden.
--------------------------------------------------------------------
Ett beslut får överklagas av Ett beslut får överklagas av
den som enligt röstlängd var den som enligt röstlängd var
röstberättigad vid valet samt av röstberättigad vid valet samt av
den som enligt beslut av den som enligt beslut av
skattemyndigheten i ett ärende skattemyndigheten i ett ärende
som sägs i 4 kap. 4 § vallagen som sägs i 7 kap. 11 och 13 §§
(1972: 620) var utesluten från vallagen (1997:000) var
rösträtt. Det får också överklagas utesluten från rösträtt. Det får
av ett parti som har deltagit också överklagas av ett parti som
i valet. har deltagit i valet.
Skrivelsen med överklagandet Skrivelsen med överklagandet
skall ges in till länsstyrelsen skall ges in till länsstyrelsen
och vara denna till handa inom och vara denna till handa
tio dagar efter det att valet tidigast dagen efter valdagen
eller förrättningen avslutades. och senast inom tio dagar efter
Har skrivelsen kommit in till det att valet eller förrättningen
Valprövningsnämnden före över- avslutades. Har skrivelsen
klagandetidens utgång, skall kommit in till Valpröv-
den omständigheten att inlagan ningsnämnden före överklagande-
kommit in till länsstyrelsen tidens utgång, skall den omstän-
först därefter dock inte digheten att inlagan kommit in
föranleda att överklagandet inte till länsstyrelsen först därefter
tas upp till prövning. dock inte föranleda att överkla-
Valprövningsnämnden prövar om gandet inte tas upp till
skrivelsen har kommit in i rätt prövning. Valprövningsnämnden
tid. prövar om skrivelsen har kommit
in i rätt tid.
Snarast möjligt efter överklagandetidens utgång skall länsstyrelsen samtidigt
kungöra samtliga överklaganden och sända skrivelserna till valprövningsnämnden.
Kungörelsen införs i ortstidning inom den kommun som församlingen ingår i. I
kungörelsen anges viss kort tid inom vilken förklaring över överklagandena skall
ha kommit in till Valprövningsnämnden. Länsstyrelsen skall dessutom skyndsamt
inkomma till valprövningsnämnden med yttrande över överklagandena. Bestämmel-
serna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om omprövning av beslut skall
inte tillämpas.
Den som vill överklaga har rätt att hos länsstyrelsen genast få utdrag ur
protokoll eller annan handling över förrättningen.

51 §
--------------------------------------------------------------------
I fråga om handläggningen och I fråga om handläggningen och
prövningen av ett överklagande prövningen av ett överklagande
som avses i 50 § tillämpas 15 som avses i 50 § tillämpas 1 kap.
kap. 6 §, 7 § första, andra, 19 §, 19 kap. 16-20 och 23 §§
fjärde och femte styckena och vallagen (1997:000).
9 § vallagen (1972:620).
Bestämmelserna i 15 kap. 7 § Bestämmelserna i 19 kap. 21 §
tredje stycket vallagen vallagen tillämpas när länsstyrel-
tillämpas när länsstyrelsen sen enligt 43 § gör en anmälan med
enligt 43 § gör en anmälan med tillämpning av 18 kap. 17 §
tillämpning av 14 kap. 21 § vallagen.
vallagen.

______________

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1997.

**FOOTNOTES**

1 Lagen omtryckt 1994:288.

2 Senaste lydelse 1995:747.

3 Senaste lydelse 1993:1400.

2.6 Förslag till lag om ändring i folkomröstningslagen
(1979:369)

Härigenom föreskrivs att 2-6, 8, 10-12, 16 och 17 §§ folkomröstningslagen
(1979:369) skall ha följande lydelse.

--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §
--------------------------------------------------------------------
Central valmyndighet som avses Central valmyndighet som avses
i 1 kap. 2 § vallagen i 1 kap. 15 § vallagen
(1972:620) är också central myn- (1997:000) är också central myn-
dighet för folkomröstning. dighet för folkomröstning.

3 §
--------------------------------------------------------------------
För folkomröstning är riket inde- För folkomröstning är riket inde-
lat i omröstningsdistrikt. Del lat i omröstningsdistrikt. Del
av kommun som vid val enligt av kommun som vid val enligt
vallagen (1972:620) bildar ett vallagen (1997:000) bildar ett
valdistrikt utgör ett omröst- valdistrikt utgör ett omröst-
ningsdistrikt. ningsdistrikt.

4 §
--------------------------------------------------------------------
För folkomröstnings genom-förande För folkomröstnings genom-förande
svarar inom varje kommun val- svarar inom varje kommun val-
nämnd som avses i 3 kap. valla- nämnd som avses i 1 kap. 17 §
gen (1972:620). vallagen (1997:000).
När folkomröstning förrättas i När folkomröstning förrättas i
samband med val till riksdagen samband med val till riksdagen
tjänstgör de valförrättare som har tjänstgör de valförrättare som har
utsetts enligt 3 kap. 4 § utsetts enligt 4 kap. 6 §
vallagen också som omröst- vallagen också som omröstningsför-
ningsförrättare. Inför annan rättare. Inför annan folkom-
folkomröstning utser valnämnden röstning utser valnämnden för
för varje omröstningsdistrikt varje omröstningsdistrikt minst
minst fyra personer att vid fyra personer att vid omröst-
omröstningen tjänstgöra som ningen tjänstgöra som omröstnings-
omröstningsförrättare i dis- förrättare i distriktet. Vad som
triktet. Vad som i 3 kap. i 4 kap. vallagen föreskrivs om
vallagen föreskrivs om valför- valförrättare tillämpas beträffande
rättare tillämpas beträffande särskilt utsedd omröstningsför-
särskilt utsedd omröstningsför- rättare.
rättare.

5 §1
Rösträtt vid folkomröstning tillkommer den som är röstberättigad vid val till
riksdagen.
--------------------------------------------------------------------
Frågan huruvida rösträtt enligt Frågan om en person har rösträtt
första stycket föreligger avgörs avgörs på grundval av en före
på grundval av en före omröst- omröstningen upprättad röstlängd.
ningen upprättad röstlängd. Allmän Om inte omröstningen hålls
och särskild röstlängd enligt 4 samtidigt med ett annat val
kap. vallagen (1972: 620) län- enligt vallagen (1997:000)
der till efterrättelse. Bestäm- skall röstlängd för omröstningen
melserna i 4 kap. 6, 9, 16 och upprättas med tillämpning av 7
18 §§ samma lag om talan mot kap. 1, 4, 10, 11 och 13 §§
beslut om rättelse av röstlängd i vallagen. Bestämmelserna i 7
samband med besvär över val kap. 14 § den lagen om rätten att
skall gälla även i fråga om besvär överklaga beslut om rättelse av
över folkomröstning. röstlängd i samband med att valet
När omröstning äger rum, skall överklagas skall gälla även i fråga
särskild röstlängd vara om överklagande av en omröstning.
tillgänglig i omröstningslokalen
för det distrikt som avses i 4
kap. 20 § vallagen.

6 §2
--------------------------------------------------------------------
När en folkomröstning skall för- När en folkomröstning skall förrät-
rättas, skall, i den mån den tas, skall, i den mån den cent-
centrala valmyndigheten inte rala valmyndigheten inte bestäm-
bestämmer annat, för var och en mer annat, för var och en som
som enligt gällande röstlängd är enligt den röstlängd som upp-
röstberättigad vid omröstningen rättats för omröstningen är röstbe-
upprättas ett röstkort med rättigad vid omröstningen upp-
uppgifter om den röstbe- rättas ett röstkort med uppgifter
rättigade. Röstkortet skall om den röstberättigade. Röstkortet
dessutom innehålla uppgifter om skall dessutom innehålla uppgif-
omröstningen till ledning för ter om omröstningen till ledning
den röstberättigade. För fol- för den röstberättigade. För fol-
komröstning och val till riks- komröstning och val till riks-
dagen som äger rum samtidigt dagen som äger rum samtidigt
upprättas gemensamt röstkort. I upprättas gemensamt röstkort. I
fråga om röstkort tillämpas i fråga om röstkort tillämpas i
övrigt 7 kap. 1 § andra stycket, övrigt 7 kap. 7-9 §§ vallagen
2 § första och tredje styckena (1997:000).
samt 3 § vallagen (1972:620).
Röstkorten skall sändas till de
röstberättigade senast 30 dagar
eller, om omröstningen äger rum
i samband med extra val till
riksdagen eller om den inte
omfattar hela riket, senast 16
dagar före valdagen.
Centrala valmyndigheten bör på lämpligt sätt sprida kännedom bland allmänheten
om tid och sätt för röstning och om de bestämmelser i övrigt som gäller för fol-
komröstningen. Myndigheten bör vidare inför folkomröstning i grundlagsfråga på
lämpligt sätt sprida kännedom bland allmänheten om lydelsen av det förslag som
omröstningen avser.

8 §
Statsverket svarar för kostnaderna för framställning av det antal röstsedlar som
behövs.
I lokal där omröstning äger rum skall de röstande ha tillgång till
1. röstsedlar för varje förslag som är föremål för folkomröstning och
2. blanka röstsedlar.
--------------------------------------------------------------------
I fråga om röstkuvert till- I fråga om kuvert tillämpas
lämpas bestämmelserna i 8 kap. 8 bestämmelserna i 8 kap. 1 § andra
och 9 §§ vallagen (1972:620) om stycket, 2 och 3 §§ vallagen
valkuvert. (1997:000) om valkuvert.

10 §3
--------------------------------------------------------------------
Röstning sker på dagen för folk- Röstning sker på dagen för folk-
omröstningen i omröstnings- omröstningen i omröstningslokalen
lokalen för det omröstnings- för det omröstningsdistrikt där
distrikt där den röstande är upp- den röstande är upptagen i
tagen i röstlängd. Röstberättigad, röstlängd. Röstberättigad, som på
som på grund av vistelse utom grund av vistelse utom riket
riket eller på annan ort inom eller på annan ort inom riket
riket eller av annat skäl eller av annat skäl finner sig
finner sig vara förhindrad att vara förhindrad att rösta på tid
rösta på tid och plats som nu och plats som nu sagts, får rösta
sagts, får rösta på Posten på Posten Aktiebolags postkontor
Aktiebolags postkontor inom inom riket, på ett särskilt röst-
riket, hos svensk utlands- mottagningsställe inom landet
myndighet eller på svenskt eller hos svensk utlandsmyndig-
fartyg i utrikes fart. het.
Om flera omröstningar äger rum
Om flera omröstningar äger rum samtidigt, skall den som röstar
samtidigt, skall den som röstar på postkontor, på ett särskilt
på postkontor, hos utlands- röstmottagningsställe inom landet
myndighet eller på fartyg vid eller hos utlandsmyndighet vid
ett och samma tillfälle utöva ett och samma tillfälle utöva sin
sin rösträtt i samtliga omröst- rösträtt i samtliga omröstningar
ningar som han vill deltaga i. som han vill deltaga i. Om om-
Om omröstning äger rum i samband röstning äger rum i samband med
med val till riksdagen, skall val till riksdagen, skall röst-
röstande som nu har angivits, ande som nu har angivits, som
som önskar delta både i omröst- önskar delta både i omröstningen
ningen och i valet, avge sin och i valet, avge sin röst i
röst i folkomröstningen sam- folkomröstningen samtidigt som
tidigt som han röstar i valet. han röstar i valet.
I fråga om röstningen och om
I fråga om röstningen och om den vidare behandlingen av rös-
den vidare behandlingen av rös- ter som har avgivits på postkon-
ter som har avgivits på post- tor, på ett särskilt röstmot-
kontor, hos utlandsmyndighet tagningsställe inom landet eller
eller på fartyg tillämpas i hos utlandsmyndighet tillämpas i
övrigt bestämmelserna om övrigt bestämmelserna om ordi-
ordinarie val till riksdagen i narie val till riksdagen i
8-12 kap. vallagen (1972:620). 11-15 kap. vallagen (1997:000).
Om folkomröstning äger rum i Om folkomröstning äger rum i sam-
samband med extra val till band med extra val till riks-
riksdagen eller om den inte dagen eller om den inte
omfattar hela riket, tillämpas omfattar hela riket, tillämpas i
i stället bestämmelserna om stället bestämmelserna om extra
extra val i 8-12 kap. val- val i 11-15 kap. vallagen.
lagen.
I lokal där röstning äger rum skall finnas tillgängligt ett exemplar av denna
lag, av särskild lag för den ifrågavarande folkomröstningen, om sådan har
beslutats, och av vallagen. Såvitt gäller folkomröstning i grundlagsfråga skall
därjämte finnas tillgänglig texten till det förslag som avses med omröstningen.

11 §
--------------------------------------------------------------------
Rösterna räknas preliminärt i om- Rösterna räknas preliminärt i om-
röstningslokal och hos valnämnd. röstningslokal och hos valnämnd.
Därvid tillämpas bestämmelserna i Därvid tillämpas bestämmelserna i
13 kap. vallagen (1972: 620). 16 och 17 kap. vallagen (19-
Har omröstning förrättats sam- 97:000). Har omröstning förrättats
tidigt med val till riksdagen, samtidigt med val till riks-
sker den preliminära rösträk- dagen, sker granskningen av
ningen gemensamt för omröst- förtidsröster enligt 15 kap.
ningen och valet såvitt gäller 7-13 §§ och 17 kap. 3-7 §§ gemen-
åtgärder som avses i 13 kap. samt för omröstningen och valet.
3-5 §§ nämnda lag.
Vid räkningen ordnas röstsedlarna i grupper efter meningsyttring. Blanka röst-
sedlar bildar en grupp. Antalet röstsedlar inom varje grupp räknas och antalet
antecknas i protokollet. Röstsedlarna läggs därefter gruppvis in i särskilda
omslag. På omslagen antecknas vilken grupp röstsedlar omslaget innehåller och
röstsedlarnas antal.
Vid rösträkning hos valnämnd används en urna för varje omröstning och för
varje område som bildar en valkrets vid val av kommunfullmäktige.

12 §
--------------------------------------------------------------------
Rösterna räknas slutligt av läns- Rösterna räknas slutligt av läns-
styrelsen. Rösterna skall därvid styrelsen. Rösterna skall därvid
redovisas särskilt för varje om- redovisas särskilt för varje om-
råde som bildar en valkrets vid råde som bildar en valkrets vid
val av kommunfullmäktige. Vid val av kommunfullmäktige. Vid
rösträkningen tillämpas 14 kap. 1 rösträkningen skall 18 kap. 1 §
och 2 §§ samt 3 § tredje stycket och 3-9 §§ vallagen (1997:000)
vallagen (1972:620). gälla.

16 §4
--------------------------------------------------------------------
Talan mot beslut, varigenom Talan mot beslut, varigenom
centrala valmyndigheten fast- centrala valmyndigheten fast-
ställt utgången av folkom- ställt utgången av folkomröstning,
röstning, förs hos Valprövnings- förs hos Valprövningsnämnden. I
nämnden genom besvär. Besvären fråga om sådan talan tillämpas
prövas av valprövningsnämnden i bestämmelserna i 1 kap. 19 §, 19
den sammansättning denna hade kap. 3 § första stycket, 4 och
vid tiden för omröstningen. I 5-8 §§ vallagen (1997:000) vad
fråga om sådan talan tillämpas i avser överklaganden av riksdags-
övrigt bestämmelserna i 15 kap. val samt 16 och 17 §§ samma ka-
4 § tredje och fjärde styckena pitel.
vallagen (1972:620) om besvär
som avser riksdagen samt 5, 6
och 9 §§ samma kapitel.
Talan får föras av den som en-
ligt röstlängd var röstberättigad Talan får föras av den som en-
vid folkomröstningen samt av ligt röstlängd var röstberättigad
den som enligt beslut som sägs vid folkomröstningen samt av den
i 4 kap. 4 och 16 §§ vallagen som enligt beslut som sägs i 7
(1972:620) var utesluten från kap. 11 § vallagen var utesluten
rösträtt. Talan får också föras av från rösträtt. Talan får också föras
ett parti eller en kam- av ett parti eller en kam-
panjkommitté som har verkat för panjkommitté som har verkat för
något av de förslag som något av de förslag som
omröstningen har gällt. omröstningen har gällt.

17 §5
--------------------------------------------------------------------
Har i den verksamhet för för- Har i den verksamhet för för-
beredande och genomförande av beredande och genomförande av
folkomröstning, för vilken folkomröstning, för vilken
myndighet svarar, förekommit myndighet svarar, förekommit av-
avvikelse från föreskriven vikelse från föreskriven ordning
ordning eller har någon hindrat eller har någon hindrat
omröstningen, förvanskat avgivna omröstningen, förvanskat avgivna
röster eller otillbörligen ver- röster eller otillbörligen verkat
kat vid omröstningen på något vid omröstningen på något annat
annat sätt, skall val- sätt, skall valprövningsnämnden,
prövningsnämnden, om det med fog om det med fog kan antas att
kan antas att vad som har vad som har förekommit har in-
förekommit har inverkat på verkat på utgången av
utgången av omröstningen, vid omröstningen, vid prövning av ett
prövning av besvär över omröst- överklagande av omröstningen upp-
ningen upphäva denna i den häva denna i den omfattning som
omfattning som behövs och för- behövs och förordna om ny omröst-
ordna om ny omröstning ning beträffande ett eller flera
beträffande ett eller flera områden som bildar valkrets vid
områden som bildar valkrets vid val av kommunfullmäktige eller,
val av kommunfullmäktige eller, om rättelse kan åstadkommas genom
om rättelse kan åstadkommas förnyad rösträkning, uppdra åt
genom förnyad rösträkning, uppdra centrala valmyndigheten att
åt centrala valmyndigheten att vidta sådan rättelse. Förordnande
vidta sådan rättelse. Förordnande om ny omröstning får dock, såvitt
om ny omröstning får dock, såvitt gäller rådgivande folkomröstning,
gäller rådgivande folkomröstning, meddelas endast om vad som
meddelas endast om vad som förekommit kan ha lett till att
förekommit kan ha lett till att resultatet av folkomröstningen
resultatet av folkomröstningen har blivit missvisande med
har blivit missvisande med hänsyn till omröstningens ändamål.
hänsyn till omröstningens ändamål.
Om enligt bestämmelse i lag talan mot visst beslut inte får föras eller skall
föras i särskild ordning, får omständighet som avses med beslutet inte åberopas
vid besvär som avses i denna paragraf.
--------------------------------------------------------------------
Av 5 § andra stycket följer Av 5 § andra stycket följer att
att bestämmelserna i 4 kap. 6 § bestämmelserna i 7 kap. 14 § val-
och 18 § första stycket vallagen lagen (1997:000) om talan i
(1972:620) om talan i samband samband med överklagande av val
med besvär över val mot en mot en skattemyndighets beslut
skattemyndighets respektive om rättelse av röstlängd skall
centrala valmyndighetens tillämpas i fråga om överklagande
beslut om rättelse av röstlängd av en folkom-röstning.
skall tillämpas i fråga om besvär
över folkomröstning.

__________________
Denna lag träder i kraft den 1 juni 1997.

**FOOTNOTES**

1 Senaste lydelse 1993:1401.

2 Senaste lydelse 1988:164.

3 Senaste lydelse 1993:1696.

4 Senaste lydelse 1993:1401.

5 Senaste lydelse 1993:1401.

2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:411) omSverigesindelning i
kommuner och landsting

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 24 § lagen (1979:411)1 om Sveriges indelning i
kommuner och landsting skall ha följande lydelse.

--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.
24 §
När det finns skäl till det skall en särskild undersökning göras om
befolkningens inställning till en indelningsändring. Om en särskild utredare
finner skäl till en sådan undersökning, skall han anmäla detta till kammar-
kollegiet, som beslutar i frågan. Länsstyrelsen beslutar i ärende som
länsstyrelsen utreder.
Undersökningen skall göras av länsstyrelsen. Den kan ske genom omröstning,
opinionsundersökning eller liknande förfarande. Länsstyrelsen får därvid anlita
valnämnden i kommunen, om inte nämndens verksamhet i övrigt hindras därigenom.
--------------------------------------------------------------------
Skall undersökningen ske genom
en omröstning får länsstyrelsen
besluta att det, med tillämpning
av 7 kap. vallagen (1997:000),
skall framställas röstlängd och
röstkort för omröstningen.
Röstlängd och röstkort framställs
av skattemyndigheten i det län
inom vilket kommunen eller
landstinget ligger. Skatte-
myndigheten har rätt till
ersättning för detta.

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1997.

**FOOTNOTES**

1 Lagen omtryckt 1988:198.

2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:813) om
homosexuella sambor

Härigenom föreskrivs att lagen (1987:813) om homosexuella sambor1 skall ha
följande lydelse.
--------------------------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om två personer bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande, skall vad som
gäller i fråga om sambor enligt följande lagar och bestämmelser tillämpas även
på de homosexuella samborna:
1. lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem,
2. ärvdabalken,
3. jordabalken,
4. 10 kap. 9 § rättegångsbalken,
5. 4 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken,
6. 19 § första stycket, punkt 1 nionde stycket och punkt 3 sjunde stycket av
anvisningarna till 31 § samt punkt 3 a av anvisningarna till 33 §
kommunalskattelagen (1928:370),
7. lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,
8. bostadsrättslagen (1991:614),
9. 9 § rättshjälpslagen (1972:429),
10. lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer,
11. 5 kap. 18 § tredje stycket fastighetsbildningslagen (1970:988),
12. 10 § insiderlagen (1990:1342),
--------------------------------------------------------------------
13. 11 kap. 3 § första och 13. 14 kap. 3 §, 4 § tredje
andra styckena och 5 § andra stycket och 8 § tredje stycket
stycket vallagen (1972:620), vallagen (1997:000),
14. 36 § första stycket lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m.,
--------------------------------------------------------------------
15. 2 § andra stycket lagen 15. 4 § lagen (1997:000) om
(1993:1404) om brevröstning i brevröstning i vissa fall,
Förbundsrepubliken Tyskland och
i Schweiz,
16. lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad,
--------------------------------------------------------------------
17. 10 kap. 18 §, 11 kap. 2, 17. 10 kap. 18 §, 11 kap. 2,
15 och 16 §§, 12 kap. 7 och 8 §§ 15 och 16 §§, 12 kap. 7 och 8 §§
samt 16 kap. 7 och 9 §§ samt 16 kap. 7 och 9 §§
föräldrarbalken, samt föräldrabalken,
18. säkerhetsskyddslagen 18. säkerhetsskyddslagen
(1996:627), (1996:627), samt
19. lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid
1997-2001 års taxeringar.

**FOOTNOTES**

1 Senaste lydelse 1996:1233.

Förutsätter dessa lagar eller bestämmelser att samborna skall vara ogifta,
gäller det också de homosexuella samborna.

______________

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1997.

2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1536)
om folkbokföringsregister

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister skall
ha följande lydelse.

6 §1
Ett lokalt folkbokföringsregister får innehålla uppgifter om personer som är
eller har varit folkbokförda inom det verksamhetsområde för vilket registret
förs. För en sådan person får anges
1. födelsetid och personnummer,
2. namn,
3. adress,
4. folkbokföringsfastighet, lägenhetsbeteckning, folkbokföringsort och
folkbokföring under särskild rubrik,
5. födelsehemort och födelseort,
6. medborgarskap,
7. civilstånd,
8. make, barn, föräldrar och vårdnadshavare eller annan person som den
registrerade har samband med inom folkbokföringen och om sambandet är grundat på
adoption,
9. sjömansregistrering,-
10. inflyttning från utlandet,
11. avregistrering vid
a) dödsfall och dödförklaring,
b) utflyttning till utlandet,
c) obefintlighet,
d) beslut om fingerade personuppgifter,
---------------------------------------------------------------------
12. gravsättning. 12. gravsättning,
13. anmälan enligt 7 kap. 1
och 10 §§ vallagen (1997:000).
För personen får också anges uppgifter som den 30 juni 1991 i enlighet med
särskilda bestämmelser är antecknade i sådan personakt som avses i 16 §
folkbokföringskungörelsen (1967:495) samt uppgifter om medlemskap i en icke-
territorielll församling.

______________

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1997.

**FOOTNOTES**

1 Senaste lydelse 1995:1539.

2.10 Förslag till lag om ändring i kommunallagen
(1991:900)

Härigenom föreskrivs1 att 4 kap. 2 § och 5 kap. 2, 4, 5, 16 och 34 §§
kommunallagen (1991:900) skall ha följande lydelse.
--------------------------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.
2 §
--------------------------------------------------------------------
Rösträtt vid val av ledamöter och Rösträtt vid val av ledamöter och
ersättare i kommunfullmäktige ersättare i kommunfullmäktige har
har den som är folkbokförd i den som är folkbokförd i
kommunen och har fyllt 18 år kommunen, senast på valdagen
senast på valdagen. fyller 18 år och
1. är medborgare i Sverige
eller i någon annan av
Europeiska unionens medlems-
stater (unionsmedborgare),
2. är medborgare i Island
eller Norge, eller
3. för det fall de är andra
utlänningar, har varit folk-
bokförda i Sverige tre år i följd
Den som inte är svensk före valdagen.
medborgare har rösträtt bara om
han har varit folkbokförd i
Sverige den 1 november de tre
åren närmast före valåret.
5 kap.
2 §
--------------------------------------------------------------------
Vid tillämpningen av 1 § skall Vid tillämpningen av 1 § skall
den som har upptagits i den som har tagits upp i
gällande röstlängd anses som röstlängd vid det senaste
röstberättigad. ordinarie valet till fullmäktige
anses som röstberättigad.
4 §För ledamöterna i fullmäktige skall det finnas ersättare.
--------------------------------------------------------------------
Föreskrifter om antalet I en kommun bestämmer kommun-
ersättare finns i vallagen fullmäktige det antal ersättare
(1972:620). som skall ligga till grund för
tillämpningen av bestäm-melserna
i 18 kap. 55 § vallagen
(1997:000). Antalet skall utgöra
en viss andel, dock högst hälften
av det antal platser som varje
parti får i kommunen. Beslutet
skall fattas före den 1 april
valåret. Länsstyrelsen skall
genast under-rättas om kom-
munfullmäktiges beslut.
Föreskrifter om att utse ersät-
tare i fullmäktige finns i
vallagen.

5 §2Ledamöterna och ersättarna i fullmäktige skall väljas för fyra år räknat
från och med den 1 november valåret.
--------------------------------------------------------------------
Om valprövningsnämnden har Om valprövningsnämnden har
beslutat om omval enligt 15 beslutat om omval enligt 19
kap. 7 § tredje stycket kap. 21 § vallagen (1997:000),
vallagen (1972:620), skall skall dock mandattiden förlängas
dock mandattiden förlängas till till dess omvalet har
dess omvalet har avslutats. avslutats.
I Stockholms kommun räknas mandattiden från och med den 15 oktober valåret.

16 §I kommunfullmäktige har ersättare från samma valkrets som ledamoten
företräde till tjänstgöring.
--------------------------------------------------------------------
Närmare föreskrifter om före- Om samtliga ersättare för en
trädesordningen finns i ledamot i kommunfullmäktige är
vallagen (1972:620). förhindrade att inställa sig
eller att vidare delta i ett
sammanträde, skall i ledamotens
ställe den ersättare inträda som
enligt den bestämda ordningen
står i tur att tjänstgöra för den
ledamot som har fått den första
platsen för partiet i valkret-
sen. Om en sådan ersättare inte
kan tjänstgöra, skall den
ersättare inträda som står i tur
att tjänstgöra för den ledamot som
har fått den andra platsen för
partiet i valkretsen och så
vidare efter samma grund.
Om partiets samtliga ersättare
i valkretsen är förhindrade att
inställa sig eller att vidare
delta i ett sammanträde, skall
den ersättare inträda som har
utsetts för partiet i någon annan
valkrets efter den grund som
nyss har sagts. Därvid har den
ersättare företräde som har
utsetts i den valkrets där
partiets röstetal är högst.

34 §3
Fullmäktige får besluta att det som ett led i beredningen av ett ärende som
fullmäktige skall handlägga skall inhämtas synpunkter från medlemmar i kommunen
eller landstinget.
Detta kan ske genom folkomröstning, opinionsundersökning eller något liknande
förfarande. Vid opinionsundersökning eller liknande förfarande får valnämnden i
kommunen anlitas, om nämndens verksamhet i övrigt inte hindras av det.
--------------------------------------------------------------------
Skall synpunkter inhämtas
genom en omröstning får full-
mäktige besluta att det, med
tillämpning av 7 kap. vallagen
(1997:000), skall framställas
röstlängd och röstkort för om-
röstningen.
Närmare föreskrifter om förfarandet vid folkomröstning finns i lagen
(1994:692) om kommunala folkomröstningar.

______________

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1997.

**FOOTNOTES**

1 Jfr rådets direktiv 94/80/EG av den 19 december 1994 om
närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid
kommunala val för unionsmedborgare som är bosatta i en
medlemsstat där de inte är medborgare (EGT nr L 368,
31.12.1994, s. 38, Celex 394L0080) samt rådets direktiv
96/30/EG av den 13 maj 1996 om ändring av direktivet
94/80/EG av den 19 december 1994 om närmare bestämmelser för
rösträtt och valbarhet vid kommunala val för
unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte
är medborgare (EGT nr L 122, 22.5.1996, s. 14, Celex
396L0030).

2 Senaste lydelse 1994:998.

3 Senaste lydelse 1994:690.

2.11 Förslag till lag om ändring i kyrkolagen (1992:300)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 16 §, 12 kap. 2 §, 13 kap. 5 §, 14 kap. 1 §,
15 kap. 6 §, 17 kap. 11 och 26 §§, 20 kap. 1 §, 27 kap. 5 §, 29 kap. 4 §, 43
kap. 19 § och 46 kap. 3 § kyrkolagen (1992:300) skall ha följande lydelse.

--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
11 kap.
16 §1Kyrkostämman får uppdra beslutanderätten åt kyrkofullmäktige.
--------------------------------------------------------------------
Förslag om att upphäva ett Förslag om att upphäva ett
sådant beslut får inte väckas i sådant beslut får inte väckas i
fullmäktige förrän tre år har fullmäktige förrän fyra år har
förflutit sedan ledamöterna i förflutit sedan ledamöterna i
fullmäktige började sin tjänst- fullmäktige började sin tjänst-
göring. göring.
12 kap.
2 §2
Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige eller ett
direktvalt kyrkoråd i en församling har den som
1. är folkbokförd i församlingen,
2. tillhör Svenska kyrkan, och
3. som har fyllt arton år senast på valdagen.
--------------------------------------------------------------------
Den som inte är svensk med- Den som inte är svensk med-
borgare har rösträtt bara om han borgare har rösträtt bara om han
har varit folkbokförd i landet har varit folkbokförd i landet
den 1 november de tre åren tre år i följd före valdagen.
närmast före valåret.
Den som är medlem i en icke-territoriell församling har inte rösträtt vid val
av ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i en
annan församling.

13 kap.5 §3
--------------------------------------------------------------------
Ledamöter och ersättare väljs för Ledamöter och ersättare väljs för
tre år räknat från och med den 1 fyra år räknat från och med den 1
januari året efter det år då januari året efter det år då valet
valet har ägt rum. har ägt rum.

14 kap.

--------------------------------------------------------------------
Kyrkostämman väljer för tre Kyrkostämman väljer för fyra
kalenderår bland de röst- kalenderår bland de röst-
berättigade en ordförande och en berättigade en ordförande och en
eller två vice ordförande. eller två vice ordförande.
Om ordföranden eller någon vice ordförande avgår under tjänstgöringstiden,
väljs en annan för återstoden av denna tid.

15 kap.
6 §
--------------------------------------------------------------------
Ledamöter och ersättare i Ledamöter och ersättare i
församlingsdelegerade väljs för församlingsdelegerade väljs för
tre år räknat från och med den 1 fyra år räknat från och med den 1
januari året efter det år då val januari året efter det år då val
av kyrkofullmäktige har för- av kyrkofullmäktige har förrättats
rättats i hela landet. i hela landet.
När val av ledamöter och ersättare inte äger rum under år då val av
fullmäktige förrättats i hela landet, skall valet dock inte avse längre tid än
till utgången av det år då sådana val av fullmäktige skall äga rum nästa gång.
Val av ledamöter och ersättare i församlingsdelegerade förrättas före december
månads utgång året före det år då tjänstgöringstiden börjar.
--------------------------------------------------------------------
17 kap.
11 §4
--------------------------------------------------------------------
Sådana ledamöter och ersättare Sådana ledamöter och ersättare som
som avses i 6 och 7 §§ skall avses i 6 och 7 §§ skall väljas för
väljas för tre år, räknat från och fyra år, räknat från och med den 1
med den 1 januari året efter januari året efter det år då val
det år då val av kyrkofullmäktige av kyrko-fullmäktige har
har förrättats i hela landet. förrättats i hela landet.

26 §5Kyrkorådet väljer kyrkvärdar bland dem som är röstberättigade i
församlingen enligt 12 kap. 2 §. Minst en av kyrkvärdarna skall utses bland
ledamöterna och ersättarna i kyrkorådet.
--------------------------------------------------------------------
Kyrkvärdarna utses för tre år Kyrkvärdarna utses för fyra år
räknat från och med den 1 räknat från och med den 1 januari
januari året efter det år då val året efter det år då val av kyrko-
av kyrkofullmäktige har fullmäktige har förrättats i hela
förrättats i hela landet. landet.
Kyrkorådet utser för varje kalenderår en kassaförvaltare, om rådets
medelsförvaltning inte har ordnats på något annat sätt.
--------------------------------------------------------------------
20 kap.
1 §6
--------------------------------------------------------------------
Under de år då val av kyrkofull- Under de år då val av kyrkofull-
mäktige har förrättats i hela mäktige har förrättats i hela
landet skall nyvalda landet skall nyvalda fullmäktige
fullmäktige eller kyrkostämman eller kyrkostämman välja revi-
välja revisorer och sorer och revisorsersättare för
revisorsersättare för granskning granskning av verksamheten
av verksamheten under de tre under de fyra följande åren.
följande åren.
Om val till kyrkofullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller om
rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan
partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för revisorerna och
revisorsersättarna två månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har
avslutats.
När omvalet eller sammanräkningen har avslutats, skall fullmäktige förrätta
nytt val av revisorer och revisorsersättare för återstoden av tjänst-
göringstiden.

27 kap.
5 §När domkapitlen i Uppsala, Linköpings, Skara, Strängnäs, Västerås och Växjö
stift handlägger ärenden som rör domkyrkan skall en lekman, som särskilt blivit
utsedd av domkyrkoförsamlingens kyrkoråd, ingå som ledamot i domkapitlet.
--------------------------------------------------------------------
Ledamoten skall väljas för tre Ledamoten skall väljas för fyra
år, räknat från och med den 1 år, räknat från och med den 1
januari året efter det år då val januari året efter det år då val
av kyrkofullmäktige har ägt rum av kyrkofullmäktige har ägt rum i
i hela landet. Ledamoten väljs hela landet. Ledamoten väljs av
av det nyvalda kyrkorådet. det nyvalda kyrkorådet.
För lekmannaledamoten skall på samma sätt väljas en ersättare.

29 kap.4 §
--------------------------------------------------------------------
Val till kyrkomötet förrättas Val till kyrkomötet förrättas vart
vart tredje år. fjärde år.
Varje val gäller för tiden från det att det nyvalda kyrkomötet har samlats
till dess det närmast därefter valda kyrkomötet samlas. Denna tid är kyrkomötets
valperiod.

43 kap.
19 §
--------------------------------------------------------------------
Ledamöter och ersättare väljs för Ledamöter och ersättare väljs för
tre år, räknat från och med den 1 fyra år, räknat från och med den 1
januari året efter det år då val januari året efter det år då val
av kyrkofullmäktige har ägt rum av kyrkofullmäktige har ägt rum i
i hela landet. hela landet.

46 kap.
3 §
--------------------------------------------------------------------
Lunds stifts sydvästra valkrets Lunds stifts sydvästra valkrets
omfattar Malmöhus län och dess omfattar Malmö kommun samt Skåne
nordöstra valkrets läns västra och södra valkrets som
Kristianstads län och Blekinge dessa anges i vallagen
län. (1997:000). Lunds stifts
nordöstra valkrets omfattar Skåne
läns norra och östra valkrets som
dessa anges i vallagen samt
Blekinge län.
Härnösands stifts västra valkrets omfattar Jämtlands län och dess östra
valkrets Västernorrlands län.
Luleå stifts södra valkrets omfattar Västerbottens län och dess norra valkrets
Norrbottens län.

______________

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1997.

**FOOTNOTES**

1 Senaste lydelse 1995:296.

2 Senaste lydelse 1995:1211.

3 Senaste lydelse 1995:296.

4 Senaste lydelse 1995:296.

5 Senaste lydelse 1995:296.

6 Senaste lydelse 1995:296.

2.12 Förslag till lag om ändring i sametingslagen
(1992:1433)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § samt 3 kap. 3, 17, 22 och 32-33 §§
sametingslagen (1992:1433) skall ha följande lydelse.

--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.
2 §
--------------------------------------------------------------------
Sametinget skall bestå av 31 Sametinget skall bestå av 31
ledamöter, utsedda genom val. ledamöter, utsedda genom val. För
För ledamöterna skall det utses ledamöterna skall det utses
ersättare. I fråga om antalet ersättare. I fråga om antalet
ersättare och hur de skall ersättare och hur de skall utses
utses gäller bestämmelserna i 14 gäller bestämmelserna i 18 kap.
kap. 18 § vallagen (1972:620) 53 § vallagen (1997:000) rö-rande
rö-rande landstingsvalen. Leda- val till landstings-fullmäktige.
möterna skall vara svenska Ledamöterna skall vara svenska
medborgare. medborgare.
Efter förslag av Sametinget förordnar regeringen ordförande i Sametinget.
Ordföranden skall utses bland dem tingets ledamöter. Sametinget väljer vice
ordförande bland ledamöterna.

3 kap.
3 §1Rösträtt till Sametinget har den som är upptagen i sameröstlängd.
I sameröstlängd tas den same upp som anmäler sig till valnämnden och som är
svensk medborgare och på den samiska valdagen fyllt eller fyller 18 år.
--------------------------------------------------------------------
Under de förutsättningar som i Under de förutsättningar som i
andra stycket anges för svenska andra stycket anges för svenska
medborgare skall i röstlängden medborgare skall i röstlängden
tas upp även de utlänningar som tas upp även de utlänningar som
enligt aviseringsregistret enligt aviseringsregistret
enligt lagen (1995:743) om enligt lagen (1995:743) om
aviserings-register har varit aviserings-register har varit
folkbokförda i landet den 1 folkbokförda i landet tre år i
november de tre åren närmast före följd före valdagen och som
valåret och som anmäler sig till anmäler sig till valnämnden.
val-nämnden.

17§
--------------------------------------------------------------------
Beträffande röstning i vallokal Vid röstning i vallokal gäller
gäller också 8 kap. 10 §, 11 § också 9 kap. 2 § andra stycket, 7
första stycket och 14 § vallagen och 15 §§ samt 10 kap. 3 §
(1972:620). vallagen (1997:000).
Avbryts röstningen skall mottagna ytterkuvert förvaras på betryggande sätt.

22 §Vid en offentlig förrättning, som skall påbörjas så snart det kan ske sedan
en vecka förflutit från valdagen, skall valnämnden granska och räkna de avgivna
rösterna.
--------------------------------------------------------------------
Vid sammanräkningen prövar Vid sammanräkningen prövar
valnämnden valsedlarnas giltig- valnämnden valsedlarnas giltig-
het och meddelar de beslut som het och meddelar de beslut som
denna prövning föranleder. Härvid denna prövning föranleder. Härvid
gäller för valnämnden i gäller för valnämnden i tillämpliga
tillämpliga delar vad som delar vad som enligt 18 kap. 9
enligt 14 kap. 2 § andra och 10 §§ samt 11 § första stycket
stycket och 3-5 §§ vallagen 1 och andra stycket 4 vallagen
(1972:620) gäller för (1997:000) gäller för
länsstyrelsen vid slutlig länsstyrelsen vid slutlig
sammanräkning och mandat- sammanräkning och mandat-
fördelning. fördelning.
Vid förrättningen skall protokoll föras.

32 §
--------------------------------------------------------------------
Vid mandatfördelningen mellan Vid mandatfördelningen mellan
grupper, partier och liknande grupper, partier och liknande
sammanslutningar skall sammanslutningar skall mandat-
reglerna i 14 kap. 15 d och 17 §§ en fördelas proportionellt på
vallagen (1972:620) tillämpas. grundval av valresultatet.
Dock gäller att jämförelsetalet Härvid tilldelas mandaten, ett
innan något mandat har efter annat den grupp, det
tilldelats skall vara detsamma parti eller motsvarande som för
som röstetalet för gruppen, varje gång uppvisar det största
partiet eller motsvarande. jämförelsetalet. Jämförelsetalet
beräknas genom att gruppernas,
partiernas eller de liknande
sammanslutningarnas röstetal
delas med det tal som är ett
högre än det dubbla antalet
mandat som redan har tilldelats
gruppen, partiet eller sam-
manslutningen.
Sedan valnämnden fördelat mandaten i Sametinget skall resultatet av valet
offentliggöras genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar.
Valnämnden skall utan dröjsmål till regeringen redovisa resultatet av valet
samt utfärda bevis till valda ledamöter och ersättare.
32 a §2
--------------------------------------------------------------------
Om en ledamot har avgått före Om en ledamot har avgått före
utgången av den tid för vilken utgången av den tid för vilken
han blivit vald, skall han blivit vald, skall
valnämnden på anmälan av valnämnden på anmälan av
Sametingets ordförande inkalla Sametingets ordförande inkalla
en ny ordinarie ledamot enligt en ny ordinarie ledamot enligt
de bestämmelser i 14 kap. 22 § de bestämmelser i 18 kap. 62 §
vallagen (1972:620) som avser vallagen (1997:000) som avser
ny ordinarie ny ordinarie landstingsledamot.
landstingsledamot.
--------------------------------------------------------------------
Om en ersättare för ledamot Om en ersättare för ledamot har
har inträtt som ordinarie inträtt som ordinarie ledamot
ledamot eller avgått som eller avgått som ersättare av
ersättare av annan orsak, skall annan orsak, skall valnämnden på
valnämnden på anmälan av anmälan av Sametingets ordförande
Sametingets ordförande utse utse ytterligare ersättare
ytterligare ersättare enligt de enligt de bestämmelser i 18 kap.
bestämmelser i 14 kap. 23 § 63 § vallagen (1997:000) som
vallagen (1972:620) som avser avser ersättare för
ersättare för landstingsledamot. landstingsledamot.
--------------------------------------------------------------------
Den förrättning som avses i Den förrättning som avses i
första och andra styckena är första och andra styckena är
avslutad när protokollet från avslutad när protokollet från
förrättningen har lästs upp. förrättningen har lagts fram för
Efter sammanräkningen skall granskning. Efter sammanräk-
valsedlarna åter läggas in i ningen skall valsedlarna åter
omslag på sätt som föreskrivs i läggas in i omslag på sätt som
31 §. föreskrivs i 31 §.

33 §3Valnämndens beslut enligt 22, 32 och 32 a §§ får överklagas hos
Valprövningsnämnden. Ett beslut får överklagas av den som enligt röstlängden var
röstberättigad vid valet. Det får också överklagas av en grupp, ett parti eller
en liknande sammanslutning som har deltagit i valet.
--------------------------------------------------------------------
Överklagandet skall ges in Överklagandet skall ges in
till Valprövningsnämnden och till Valprövningsnämnden och vara
vara nämnden till handa inom nämnden till handa tidigast
tio dagar efter det att dagen efter valdagen och senast
resultatet av valet inom tio dagar efter det att
offentliggjorts enligt 32 resultatet av valet
eller 32 a §. offentliggjorts enligt 32 eller
32 a §.
--------------------------------------------------------------------
Vid Valprövningsnämndens Vid Valprövningsnämndens
prövning av överklaganden som prövning av överklaganden som
avses i denna paragraf får avses i denna paragraf får
nämnden upphäva valet eller nämnden upphäva valet eller
föranstalta om andra mindre föranstalta om andra mindre
ingripande åtgärder enligt de ingripande åtgärder enligt de
grunder som anges i 15 kap. 7 § grunder som anges i 19 kap. 18
vallagen (1972:620). eller 19 §§ vallagen (1997:000).

______________

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1997.

**FOOTNOTES**

1 Senaste lydelse 1995:748.

2 Senaste lydelse 1995:553.

3 Senaste lydelse 1995:553.

2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:743)
om aviseringsregister

Härigenom föreskrivs att 4 och 7 §§ lagen (1995:743) om aviserings-register
skall ha följande lydelse.

--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §1
Aviseringsregistret får innehålla uppgifter om personer som är eller har varit
folkbokförda i landet eller som annars tilldelats personnummer. För en sådan
person får de uppgifter anges som registrerats enligt lagen (1990:1536) om
folkbokföringsregister och som avser
1. personnummer,
2. namn,
3. adress,
4. folkbokföringsfastighet, lägenhetsbeteckning, folkbokföringsort och
folkbokföring under särskild rubrik,
5. födelsehemort och födelseort,
6. medborgarskap,
7. civilstånd,
8. make, föräldrar, barn och vårdnadshavare,-
9. datum för inflyttning från utlandet,
10. avregistrering med uppgift om dödsfall, utflyttning till utlandet eller
annan anledning,
--------------------------------------------------------------------
11. medlemskap i icke-ter- 11. medlemskap i icke-ter-
ritoriell församling. ritoriell församling,
12. anmälan enligt 7 kap. 1
och 10 §§ vallagen (1997:000).

7 §
I aviseringsregistret får som sökbegrepp användas uppgift
--------------------------------------------------------------------
1. som avses i 4 § 1-4 och 8, 1. som avses i 4 § 1-4, 8 och
10-12,
2. om medborgarskap i Sverige, Danmark, Norge, Finland eller Island, eller
3. om medborgarskap i land inom eller utom Europeiska unionen
(unionsmedborgarskap eller icke unionsmedborgarskap).
Som sökbegrepp får, enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer, också användas uppgift som avses i
5 §.

______________

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1997.

**FOOTNOTES**

1 Senaste lydelse 1996:1234.

3 Ärendet och dess beredning

I mars 1991 bemyndigades chefen för Justitiedepartementet att tillkalla en
särskild utredare (dir. 1991:13) för att se över valförfarandet från
administrativ och teknisk synpunkt. Utredningen antog namnet Vallagsutredningen
(Ju 1991:02).
I april 1992 beslutade den dåvarande regeringen att utvidga uppdraget till att
särskilt se över de bestämmelser som reglerar röstningsförfarandet för
utlandssvenskar i syfte att göra det lättare för denna väljarkategori att delta
i riksdagsvalen (dir. 1992:49).
Efter det att Vallagsutredningen i oktober 1992 överlämnat delbetänkandet VAL,
Organisation Teknik Ekonomi (SOU 1992:108) beslutade regeringen i juni 1993 att
ombilda Vallagsutredningen till en parlamentariskt sammansatt kommitté.
Kommittén antog namnet 1993 års vallagskommitté.
Kommittén har i mars 1994 överlämnat slutbetänkandet Vallagen (SOU 1994:30).
Kommitténs sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1. Betänkandet har
remissbehandlats. En förteckning över de remissinstanser som yttrat sig finns i
bilaga 2. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i
Justitiedepartementet (dnr Ju94/1087).
Genom lagen (1993:1403) om försöksverksamhet vid de allmänna valen år 1994
kunde Riksskatteverket efter samråd med länsstyrelser och valnämnder besluta att
viss försöksverksamhet fick genomföras vid de allmänna valen 1994.
Riksskatteverket har i januari 1996 redovisat sina erfarenheter av denna
försöksverksamhet i rapporten Försöksverksamhet vid de allmänna valen 1994 (dnr
Ju96/338).
Regeringen gav i november 1995 Riksskatteverket två uppdrag. Det ena avsåg en
översyn av röstlängds- och röstkortsframställningen. Verket har redovisat sina
överväganden med anledning av uppdraget i rapporten Nytt system för
framställning av röstlängder och röstkort (dnr Ju96/2119). I rapporten
presenterar Riksskatteverket rutiner och systemlösningar för hur röstlängder och
röstkort skall kunna framställas enligt de av 1993 års vallagskommitté
föreslagna nya reglerna. Det andra uppdraget gällde att lägga fram förslag till
ett system för optisk läsning av valsedlar inför de allmänna valen år 1998. I
rapporten Optisk läsning av valsedlar (dnr Ju96/2136) redovisar Riksskatteverket
olika modeller för sammanräkning av valresultatet, två med optisk läsning och en
som nu utan optisk läsning.
Parallellt med arbetet med en ny vallag har frågan om personval beretts.
I början av år 1992 tillkallades Personvalskommittén (Ju 1992:02) med uppdrag
att lägga fram förslag som medför ett ökat inslag av personval till riksdagen
samt överväga det lämpliga i att införa ett sådant inslag också vid val till
beslutande kommunala församlingar. I betänkandet Ökat personval (SOU 1993:21)
har kommittén redogjort för olika modeller med inslag av personval samt lämnat
förslag för att komma till rätta med problem kring missbruket av den fria
nomineringsrätten. Betänkandet har remissbehandlats och en sammanställning av
remissyttrandena finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju93/1120).
Vid de överläggningar mellan riksdagspartierna som hölls hösten 1993
diskuterades bl.a. Personvalskommitténs förslag. Partierna kom därvid överens om
att det i regeringsformen skulle införas en bestämmelse om att val till
riksdagen sker genom röstning på parti med möjlighet för väljarna att avge en
särskild personröst och att en personvalsreform borde föregås av försök. På
grundval av överenskommelsen vid överläggningarna ändrades 3 kap. 1 §
regeringsformen.
Vid överläggningarna enades man vidare bl.a. om att frågan om åtgärder mot
missbruk av den fria nomineringsrätten och eventuell delning av vissa större
riksdagsvalkretsar skulle beredas i parlamentariska utredningar. Mot denna
bakgrund tillkallade regeringen i juni 1994 en parlamentariskt sammansatt
kommitté (Ju 1994:06) som fick i uppdrag att se över vissa frågor med anknytning
till valsystemet (dir. 1994:49). Kommittén antog namnet Nomineringsrätts- och
valkretskommittén.
Sedan försök med personröstning ägt rum i sju kommuner vid valet till
kommunfullmäktige år 1994 och då personröstning också var ett inslag i valet
till Europaparlamentet år 1995, fick Nomineringsrätts- och valkretskommittén i
tilläggsdirektiv (dir. 1995:7 och dir. 1995:115) i uppdrag att följa upp
resultatet av personvalsinslaget i dessa val.
Nomineringsrätts- och valkretskommittén överlämnade i december 1995 ett första
betänkande Vissa valfrågor (SOU 1995:143). Kommittén har i betänkandet
presenterat två modeller för att komma till rätta med missbruket av den fria
nomineringsrätten. I övrigt lade kommittén inte fram förslag till
författningsändringar. Mot bakgrund av kommitténs redovisning i betänkandet
kommer förslag i fråga om en ändrad utformning av valkretsarna vid val till
riksdagen inte att läggas fram nu. Kommitténs sammanfattning av betänkandet
finns i bilaga 3. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över de
remissinstanser som yttrat sig finns i bilaga 4. En sammanställning av
remissyttrandena finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju96/295).
Nomineringsrätts- och valkretskommittén överlämnade i maj 1996 sitt andra
betänkande Utvärderat personval (SOU 1996:66). I betänkandet har kommittén
redovisat ett antal förslag till förändringar i valsystemet i syfte att
underlätta personvalsinslaget vid de allmänna valen år 1998. Kommitténs
sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 5. Även detta betänkande har
remissbehandlats och en förteckning över de remissinstanser som yttrat sig finns
i bilaga 6. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i
Justitiedepartementet (dnr Ju96/1819).
1995 års kyrkomöte har i en skrivelse till regeringen anhållit dels
beträffande valdagens förläggning om en sådan lagändring att
kyrkofullmäktigvalen från och med 1997 års val äger rum tredje söndagen i
september, dels beträffande mandatperiodens längd om en sådan lagändring att
mandatperioden för kyrkofullmäktige och andra berörda kyrkliga organ blir fyra
år (kskr. 1995:4, 1KL 1995, CsSkr. 1995:5).
Europeiska unionens råd har utfärdat direktiv 94/80/EG av den 19 december 1994
om närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid kommunala val för
unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare.
Direktivet omfattar allmänna och direkta kommunala val och riktar sig till
medlemsstaterna. I en bilaga till direktivet bestäms närmare vilka de
grundläggande lokala förvaltningsenheterna är i varje medlemsstat. För Sveriges
del omfattas kommuner och landsting (se rådets direktiv 96/30/EG av den 13 maj
1996 om ändring av direktiv 94/80/EG). Direktivet inarbetas enligt förslaget i
kommunallagen och den nya vallagen. Direktiven finns intagna i bilaga 7. I denna
fråga har underhandssynpunkter inhämtats från Kommunförbundet och
Landstingsförbundet.
Den 17 september 1995 hölls det i Sverige val till Europaparlamentet. Valet
reglerades genom lagen (1995:734) om val till Europaparlamentet. I förarbetena
till lagen (prop. 1994/95:154, bet. 1994/95:KU40) framhölls att de grundläggande
principer som lagen bygger på bör kunna vinna fortsatt tillämpning. Eftersom
lagen uttryckligen endast gäller vid 1995 års val måste den dock omarbetas.
Liksom har skett i den nuvarande lagen måste vid en sådan omarbetning särskilt
beaktas de detaljerade och bindande EG-rättsliga bestämmelser som finns om val
av företrädare i Europaparlamentet. Dessa är i främst en av rådet beslutad akt
om allmänna och direkta val till Europaparlamentet (den s.k. valrättsakten fogad
till rådets beslut 76/787/EKSG, EEG, Euroatom av den 20 september 1976, se prop.
1994/95:154, bilaga 3 och 4). Dessutom finns bestämmelser i rådets direktiv
93/109/EG av den 6 december 1993 om fastställande av närmare bestämmelser för
rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet för unionsmedborgare som
är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare (se prop. 1994/95:154,
bilaga 5).
Regeringen lägger nu fram förslag till en ny vallag huvudsakligen i enlighet
med 1993 års vallagskommittés förslag kompletterat med de överväganden i fråga
om personval som följt med anledning av det utredningsarbete som skett i denna
fråga. Vidare innehåller förslaget bl.a. ett inarbetande av bestämmelser om
rösträtt och valbarhet i kommunala val samt om val till Europaparlamentet.
Slutligen lägger regeringen fram förslag som tillmötesgår framställningen från
kyrkomötet. Däremot finner regeringen inte anledning att nu, i ett skede där
1997 års val kommer att vara det sista kyrkliga valet i statlig regi, i övrigt
vidta några reformåtgärder för de kyrkliga valen. De ändringar som föreslås i
propositionen är endast sådana som är nödvändiga med hänsyn till förslaget till
en ny vallag.
Samtliga förslag har utarbetats i nära samråd med Riksskatteverkets valenhet
som är central valmyndighet i landet.

Lagrådet

Förslaget till lag om röstlängdsregister utgör ett sådant förslag som Lagrådet
enligt 8 kap. 18 § regeringsformen bör granska. Detta gäller också för vissa
övriga förslag till ändringar i gällande författningar som tas upp i
propositionen. Med hänsyn till att förslagen endast innebär mindre anpassningar
till förslaget om ny vallag finner regeringen att Lagrådets hörande skulle sakna
betydelse.

4 Utgångspunkterna för regeringens förslag

4.1 Huvuddragen i det gällande valsystemet

De grundläggande reglerna om valsystemet finns i regeringsformen och
kommunallagen (1991:900). Detaljerade regler om valförfarandet finns i vallagen
(1972:620). För val till kyrkofullmäktige finns regler i kyrkolagen (1992:300)
och lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m. För val till Europaparlamentet
finns regler i lagen (1995:734) om val till Europaparlamentet.
Ordinarie val till riksdagen sker vart fjärde år. Detta val samt val i hela
landet av ledamöter och ersättare i landstings- och kommunfullmäktige förrättas
samma dag. Valdag är tredje söndagen i september. Vid val i hela landet av
kyrkofullmäktige är tredje söndagen i oktober valdag.
Val till Europaparlamentet hålls i alla stater som är medlemmar i Europeiska
unionen under fyra dagar i en bestämd tidsperiod i juni månad. Senast hölls val
i juni 1994 bland de dåvarande medlemsstaterna. Nästa val kommer att äga rum i
juni 1999. Med stöd av artikel 31 i anslutningsakten höll Sverige sitt första
allmänna, direkta val till Europaparlamentet den 17 september 1995. Grundtanken
i lagen om val till Europaparlamentet är att valet så nära som möjligt skall
ansluta till den ordning som gäller vid val till riksdagen. Eftersom i valen
till Europaparlamentet endast 22 företrädare skall utses från Sverige och då
mandaten skall fördelas proportionellt med hänsyn till valresultatet i landet
som helhet, anges det i lagen att någon indelning av landet i valkretsar inte
skall förekomma.
För val till riksdagen är landet indelat i valkretsar. Valkretsarna är för
närvarande 29 och motsvarar i stort länsindelningen. För landstingsvalen är
landstingen indelade i valkretsar. Dessa skall omfatta en eller flera kommuner
men får också utformas på annat sätt. För val till kommunfullmäktige skall de
större kommunerna vara indelade i valkretsar. Om en kommun i övrigt får delas i
valkretsar avgörs i första hand av det antal personer som har rösträtt.
I 5 kap. vallagen finns bestämmelser om registrering av partibeteckning och
anmälan av kandidater. Genom registreringen får ett parti ett visst skydd för
sin beteckning. Skyddet innebär att någon förväxlingsbar partibeteckning inte
får registreras. Registreringen innebär också ett skydd mot illojal användning
av en partibeteckning vid val. Detta skydd består i att kandidatnamn på en sådan
valsedel skall anses obefintliga om inte valsedeln som första och andra namn
upptar en kandidat som är anmäld av partiet. Registrering av partibeteckning är
frivillig. Ordningen för partiernas nominering av kandidater till de allmänna
valen är inte reglerad. Detta leder bl.a. till att väljarna har möjlighet att på
valsedeln ta upp vilken partibeteckning och vilka kandidater de vill. Denna
långtgående s.k. fria nomineringsrätt är en internationellt sett ovanlig
företeelse.
Den som har fyllt 18 år senast på valdagen och som är upptagen i röstlängd,
har rösträtt till riksdagen. Det finns två typer av röstlängd, en allmän och en
särskild. Båda dessa röstlängder upprättas årligen. De skrivs ut de år då det
skall hållas val. Röstlängderna gäller från den 1 september till och med den 31
augusti påföljande år. Röstlängderna skall upprättas senast den 15 juli. Den
allmänna upprättas för varje valdistrikt av skattemyndigheten i länet och i den
antecknas alla svenska medborgare som är folkbokförda på fastighet i
valdistriktet den 1 juli och som har fyllt eller fyller 17 år senast den 1
september det år röstlängden upprättas. Den som inte är folkbokförd i
valdistriktet den 1 juli är således inte kvalificerad att få rösta. Den tidpunkt
som avgör detta brukar kallas för kvalifikationsdagen. Den särskilda röstlängden
innehåller uppgifter om utlandssvenskar som senast den 1 juli ansökt om att bli
upptagna i röstlängden.
Under ett valår skall det för var och en som tas upp i röstlängd upprättas ett
röstkort. Röstkortet skall innehålla uppgifter om väljarens namn och nummer i
röstlängden. Kortet skall också innehålla uppgifter om väljarens valdistrikt och
i vilken vallokal han eller hon skall rösta på valdagen.
Röstning kan ske både inom och utom landet. Röstning i vallokal på valdagen är
naturligtvis det primära alternativet. Härutöver finns möjlighet att rösta på
postkontor. Andelen poströster har ökat för varje val sedan möjligheten till
poströstning infördes år 1942. Röstning på postkontor får börja 24 dagar före
valdagen och pågår fram till och med valdagen. Ångerröstning är möjlig. Med
detta avses att rösta i vallokal under valdagen trots att man poströstat.
Särskilda postkontor kan också inrättas på sjukhus, ålderdomshem eller
kriminalvårdsanstalt eller liknande vårdinrättning eller vårdanstalt.
Riksskatteverket beslutar, också efter förslag från Utrikesdepartementet, om att
röstmottagning kan ske på vissa svenska utlandsmyndigheter. Ett par länder
godtar inte att utlandsmyndigheter tar emot röster. Därför har brevröstning
blivit nödvändigt i vissa fall. Riksskatteverket beslutar också om röstning på
fartyg i utrikes fart. Röstning kan dessutom ske genom bud eller lantbrevbärare.
Rösträkningen sker på tre olika ställen. Sedan vallokalen stängt kl. 20.00 på
valdagen vidtar en preliminär röstsammanräkning av valförrättarna i vallokalen.
Onsdagen efter valdagen sker valnämndens preliminära rösträkning då också röster
som valdistrikten inte hunnit få beaktas. Detta är den s.k. onsdagsräkningen.
Allt valmaterial skickas därefter till länsstyrelsen som ombesörjer den slutliga
sammanräkningen. När denna avslutats kan mandatfördelningen vidta.
Mandatfördelningen vid riksdagsvalet ombesörjs av Riksskatteverket. Vid val av
landstingsledamöter samt kommunfullmäktige ansvarar länsstyrelserna för
mandatfördelningen.
Valadministrationen är organiserad i tre nivåer. Riksskatteverket är central
valmyndighet och ansvarar centralt för förberedelserna och genomförandet av de
allmänna valen. Regionalt är länsstyrelserna valmyndigheter och har det formella
ansvaret för förberedelserna och genomförandet av allmänna val. På den regionala
nivån ingår också skattemyndigheten i valadministrationen. Lokalt är det
kommunerna som administrerar allmänna val. Det är den kommunala valnämnden som
planerar och genomför röstningen på valdagen och som administrerar den
preliminära rösträkning som sker under valnatten.
Om valutgången överklagas handläggs överklagandet hos Valprövningsnämnden.
Nämnden har också ett flertal andra uppgifter inom ramen för valförfarandet.
Valprövningsnämnden utses av riksdagen.

4.2 Behovet av förnyelse inom valsystemet

Valsystemet skall bidra till förverkligandet av folkstyrelsen. Det är av
grundläggande betydelse ur politisk-demokratisk synvinkel att valsystemet,
inbegripet valorganisationen, är så uppbyggt att det legitimerar valresultatet
och att väljarna kan känna förtroende för detta och därmed också tilltro till
att valets resultat är riktigt.
Valsystemet måste vara säkert. I detta ligger att både regelverket och
organisationen skall vara uppbyggt på så sätt att de hindrar manipulation av
valresultaten. Valsystemet måste vidare vara rättssäkert ur väljarens
perspektiv. Detta rör bl.a. frågor om röstlängd.
Vidare bör valsystemet vara förutsägbart i den meningen att väljarna skall
kunna förlita sig på att valresultatet bestäms av de regler som gäller och att
valorganisationen fungerar så likformigt som möjligt.
Slutligen är det av stor betydelse att valförfarandet ger förutsättningar för
en effektiv administration och hantering. Detta gäller såväl personella och
ekonomiska resurser som lokaler och utrustning.
Vallagen har ändrats vid åtskilliga tillfällen sedan den trädde i kraft. Någon
mer övergripande genomgång av lagen har emellertid aldrig gjorts. De
förändringar som genomförts har i huvudsak föranletts av ändringar i valsystemet
eller begränsats till vidareutveckling av det valförfarande som tillämpades
redan vid 1970 och 1973 års allmänna val.
Vallagen bör innehålla en så långt det är möjligt fullständig reglering av
valförfarandet. Ett huvudskäl för detta är naturligtvis att valförfarandet i
huvudsak är gemensamt för de olika val som äger rum inom landet. Redan i arbetet
med 1972 års vallag slogs fast att det vore i hög grad irrationellt att ha
bestämmelser om samtidiga val som är eller i stor utsträckning kan göras
överensstämmande i två skilda lagar. Även för val som sker på annan valdag som
valet till Europaparlamentet finns skäl att undvika en särskild lag med
omfattande hänvisningar till den generella vallagen. Detta ställningstagande
innebär att vallagen å ena sidan innehåller grundläggande regler om
valförfarandet och å andra sidan detaljerade regler av mer teknisk
valadministrativ natur. Vallagen får en stor omfattning vilket ställer höga krav
på en genomtänkt disposition. Det är vidare angeläget att vallagen bidrar till
förståelse för hur valsystemet faktiskt är uppbyggt. Vallagen skall självklart
också vara användbar för dem som tillämpar lagen.
Vårt hittillsvarande valsystem har beskrivits som ett renodlat partival.
Väljaren har fått ta ställning till de alternativ som partierna utgör. Inom
partivalets ram har det dock funnits vissa möjligheter för väljaren att påverka
vilka personer som skall ta plats i de beslutande församlingarna. Formellt har
nämligen väljarna en i det närmaste total frihet att lägga sin röst på just de
personer som bäst svarar mot deras preferenser. I realiteten har emellertid
inslaget av personröstning varit obetydligt.
Trots att flera utredningar under de senaste 20 åren behandlat frågan om ett
ökat inslag av personval kunde politisk enighet inte nås förrän genom
Personvalskommitténs betänkande Ökat personval (SOU 1993:21). Vid överläggningar
mellan företrädare för riksdagspartierna under hösten 1993 träffades
överenskommelse bl.a. om att ett ökat inslag av personval skulle införas.
Riksdagspartierna var överens om att en personvalsreform borde föregås av försök
vid de allmänna valen år 1994. Först vid det ordinarie val som hålls efter 1994
års val kunde personröstning tillämpas första gången och då enligt den
modifierade danska modell med preferensröstning som Personvalskommittén
förordat.
Vid de överläggningar mellan riksdagspartierna som hölls i personvalsfrågan
under hösten 1993 blev partierna också ense om att det i 3 kap. 1 §
regeringsformen skulle införas en bestämmelse om att val till riksdagen sker
genom röstning på parti med möjlighet för väljarna att avge särskild personröst.

4.3 Förändringar i förhållande till det i dag gällande
valsystemet

Det förslag som här läggs fram bygger i stora delar på reglerna i den nuvarande
vallagen. Flera viktiga delar i förslaget är dock nyheter. Här skall dessa
presenteras översiktligt för att sedan tas upp utförligare längre fram.
Ett syfte med omarbetningen av vallagen är att lagens uppbyggnad skall stå i
överensstämmelse med ordningsföljden av de moment som genomförs vid ett val. För
att uppfylla detta har flera omkastningar av reglerna gjorts. Vidare är en
strävan att lagen skall vara enklare att hitta i. Detta har bl.a. medfört
användning av underrubriker och hänvisningar till grundläggande regler i andra
om valförfarandet.
I enlighet med vad regeringsformen numera föreskriver ges väljarna möjlighet
att inom ramen för partivalssystemet avge en särskild personröst. Vilket
genomslag en sådan personröst skall få i förhållande till partiernas rangordning
av kandidaterna vid nomineringsprocessen avgörs av den spärr som gäller för att
de särskilda personrösterna skall räknas för en kandidat. Det föreslås att
spärren i den nya vallagen sätts till åtta procent vid riksdagsvalet och till
fem procent vid övriga val.
Personröstningsmomentet framhävs bäst genom att kandidaterna tydliggörs inför
valen. Bland annat för att förenkla möjligheten till detta föreslås en frivillig
reglering där partier som väljer att registrera sin partibeteckning också
slutligt anmäler sina samtliga kandidater. Härigenom får också partiet skydd för
sin partibeteckning. Den hittillsvarande ordningen där minst fyra kandidater
anmäldes och två av de anmälda kandidaterna måste stå överst på en namnvalsedel
utmönstras därvid.
Genom förslaget slås det fast enligt vilken princip personröstning skall ske.
Den modell med preferensröstning som föreslås medför att behovet av strykningar
och tillskrivna namn bortfaller. Tillskrivna namn beaktas därför inte vid
sammanräkningen för de partier som registrerat partibeteckning och anmält
kandidater. Strykningar skall aldrig beaktas vid sammanräkningen.
De nya reglerna har det dubbla syftet att dels underlätta för väljarna att
personrösta, dels göra det möjligt att klara en snabb och riktig sammanräkning
av rösterna. Till detta kommer att missbruket av den fria nomineringsrätten,
t.ex. bruket av s.k. piratlistor, motverkas. För att underlätta personröstning
upphävs också förbudet mot namnvalsedlar på posten.
Ersättare för ledamöter och företrädare skall i första hand utses på grundval
av en kandidats personliga röstetal. Detta innebär för ersättarvalet att den
s.k. listtroheten frångås för de fall en kandidat fått personröster över
spärren.
Ett nytt system för framställning av röstlängder och röstkort införs. Detta
innebär att kvalifikationsdagen för rösträtt bestäms till 30 dagar före
valdagen. Systemet med en alltid gällande röstlängd ersätts med ett system där
röstlängden endast tas fram då det skall hållas ett val eller en omröstning.
Eftersom röstkorten kommer att vara tillgängliga för väljarna senare än i dag
kortas förtidsröstningen vid posten till 18 dagar före valdagen. Den särskilda
röstlängden för utlandssvenskar tas bort och utlandssvenskarna tas upp i samma
röstlängd som övriga väljare. En särskild registerlag för röstlängds- och
röstkortsframställning föreslås.
Permanenta regler om Sveriges val till Europaparlamentet förs in i den
generella vallagen. Detta sker genom att reglerna för det val som hölls år 1995
i tillämpliga delar förs över till den nya vallagen.
Genom den nya vallagen genomförs det EG-direktiv som stadgar rätt för
unionsmedborgare bosatta i en annan medlemsstat att där rösta i kommunala val.
Reglerna innebär att det nuvarande kravet på tre års folkbokföring för att
utlänningar skall ha rätt att rösta i kommunalval tas bort för unionsmedborgare.
Treårskravet tas också bort för medborgare i Island och Norge.

4.4 Information om det nya valsystemet

Det är troligt att den nu förestående förändringen av valsystemet med bl.a.
personröstning, anmälan av kandidater och nytt röstlängds-förfarande ur
väljarnas synpunkt framstår som mer påtaglig än övergången till enkammarriksdag
och proportionellt valsystem i början av 1970-talet. Informationsinsatsen vid
denna förändring av valsystemet var massiv. Enligt regeringens mening krävs vid
den förestående reformen en motsvarande insats för att det nya valsystemet skall
få ett bra genomslag. Aktiva informationsinsatser från såväl partierna som det
allmännas sida skyndar också på reformens genomslag. Erfarenheterna från
försöksvalen och valet till Europaparlamentet visar att en allsidig belysning är
nödvändig på ett tidigare stadium än vad som blev fallet vid t.ex. valet till
Europaparlamentet.
De totala kostnaderna för de allmänna valen år 1994 (bortsett från
folkomröstningen) uppgick till ca 175,4 miljoner kronor. Av dessa avsåg ca 18,2
miljoner kronor utskick av röstkort, vari ingår en informationsbroschyr, samt ca
2,6 miljoner kronor för övrig information. Endast cirka en och en halv procent
av valanslaget gick således till information. Utöver valanslaget krävs till 1998
års val enligt regeringens mening högre anslag för detta ändamål.
För att myndigheterna skall kunna fullgöra den informationsinsats som måste
till har extra resurser avsatts i årets budget som kan förutsättas täcka behovet
av en inledande insats. Regeringen beräknade i budgeten (prop. 1996/97:1 utg.
omr. 1 anslag C 3) valanslaget för innevarande budgetår till 48 miljoner kronor.
Beloppet avser bl.a. kostnader för 1997 års kyrkoval. För år 1998, då allmänna
val första gången skall hållas med det nya systemet, beräknas utgifterna uppgå
till 205 miljoner kronor och för år 1999, då val till Europaparlamentet skall
hållas nästa gång, till 120 miljoner kronor. Av dessa har för 1998 års allmänna
val 10 miljoner kronor avsatts för informationsinsatser. Skulle ytterligare
behov uppkomma får detta behandlas vid nästa budgetberedning.
En viktig fråga i det här sammanhanget är vilken instans som har ansvaret för
informationsspridningen. Den i dag tillämpade uppdelningen av
informationsspridningen mellan myndigheter och partier är inte reglerad på något
sätt. En sådan reglering är inte heller nödvändig eller önskvärd. Partierna har
givetvis en central roll som länk till väljarna. Samtidigt har myndigheterna ett
primärt ansvar för att en riktig information ges om valsystemet.
Hur informationsinsatsen från statens sida skall se ut får avgöras av den
myndighet på vilken det ankommer att utforma informationen. Erfarenheterna från
försöksvalen och valet till Europaparlamentet får vara vägledande. Regeringen
avser att ge Riksskatteverket som central valmyndighet i uppdrag att arbeta fram
en plan för hur information om valet skall utformas och spridas. Det bör sedan
ankomma på Riksskatteverket och andra valmyndigheter att se över vilket in-
formationsmaterial som behövs och arbeta fram materialet.
Partiernas roll i detta sammanhang har redan nämnts. Det är uppenbart att
partierna har ett stort inflytande när det gäller att öka förståelsen för
valsystemet. Det visade sig i de båda val som genomförts med personröstning att
partierna inte var uppmärksamma på de förändringar som införts i valen. Till
nästa val kan dock förutsättas att partierna har en bättre kännedom om det nya
valsystemet och att de fått adekvat information från myndigheterna. De kan
därmed medverka till att valsystemet kan belysas för allmänheten på ett enklare
sätt. De förenklingar av systemet som föreslås i förhållande till försöksvalet
och valet till Europaparlamentet bidrar naturligtvis också till att göra det
lättare att föra ut informationen.
Partiernas roll är också mycket viktig när det gäller att verka för närmare
kontakter mellan väljarna och kandidaterna. Partierna bör mer aktivt verka för
att väljarna skall få kännedom om vilka kandidater som partiet för fram.

5 Språklig och redaktionell översyn

Vid sidan av att det genomförs flera stora och angelägna sakliga ändringar
behövs det också en språklig och redaktionell bearbetning av den nu gällande
vallagen. Strävan för den bearbetning som nu har gjorts har varit att skapa en
lag som är lätt att hitta i och är lätt att följa genom att den i huvudsak är
uppbyggd i samma ordningsföljd som de olika momenten i valförfarandet. En följd
av detta är att reglerna i flera fall har kastats om i förhållande till den
nuvarande lagen och att de olika avsnitten också har försetts med underrubriker.
Lagen innehåller upprepningar av vissa grundläggande bestämmelser om
valförfarandet som ges i regeringsformen och kommunallagen. Ett syfte med denna
ordning är att samla samtliga bestämmelser som rör de allmänna valen i samma
lag. I samband med upprepningarna finns en hänvisning till den grundläggande
bestämmelsen.
Flera paragrafer räknar upp olika moment som skall iakttas i samband med
valförfarandet. Dessa har delats upp i strecksatser för att underlätta
läsningen. I de fall där det behövs för hänvisning till lagtexten - antingen
inom lagen eller för personer som fattar beslut enligt lagen - har
strecksatserna numrerats för att underlätta hänvisningar.
Vissa av de bestämmelser i förslaget som behandlar den slutliga
sammanräkningen och mandatfördelningen samt hur ledamöter och ersättare skall
utses är valmatematiska formler klädda i ord. De bestämmelserna blir med
nödvändighet förhållandevis omfattande och dessutom svårtillgängliga för dem som
inte fullt ut behärskar materialet. Eftersom bestämmelserna tynger lagtexten har
de samlats i ett avslutande kapitel som enbart innehåller det som kan kallas
valmatematik. När det behövs ges det hänvisningar till bestämmelserna i det
kapitlet.

6 Personvalsinslaget

Inslaget av personval har tidigare varit obetydligt i vårt land. Det
hittillsvarande valsystemet brukar karakteriseras som ett renodlat partival. De
möjligheter som väljarna vid valet har att framföra synpunkter på namnordningen
genom att skriva till egna kandidater på valsedlarna eller att stryka kandidater
på de förtryckta namnvalsedlarna har i realiteten inte fått någon effekt på den
slutliga namnordningen.
Ett ökat inslag av personval har varit föremål för olika överväganden inom det
statliga utredningsväsendet under den senare delen av detta århundrade.
Författningsutredningen föreslog i betänkandet Sveriges statsskick (SOU 1963:17)
en obligatorisk personröstning med partirekommendation av vissa kandidater och
mindre valkretsar som bas för väljarkontakt. Förslaget kritiserades dock som
komplicerat och genomfördes aldrig.
Grundlagberedningen övervägde också personmomentet i valet i sitt
slutbetänkande Ny regeringsform - Ny riksdagsordning (SOU 1972:15). Emellertid
saknades möjlighet att i det sammanhanget göra undersökningar kring frågan om
personvalsinslaget. I stället fick detta övervägas av Personvals- och
valkretsutredningen. Utredningen presenterade i betänkandet Personval och
valkretsindelning (SOU 1977:94) ett förslag som innebar en fakultativ
personröstning med officiell kandidatur. Den kandidat som fick flest röster blev
direkt invald. Partirösterna överfördes till övriga kandidater på listan.
Förslaget mottogs med blandade reaktioner vid remissbehandlingen. Ytterligare
överväganden ansågs nödvändiga och förslaget ledde inte till något lagförslag.
Folkstyrelsekommittén framhöll i betänkandet Folkstyrelsens villkor (SOU
1987:6) vikten av att valsystemet underlättar för väljarna att påverka valet av
kandidater. Ett ökat personvalsinslag skulle enligt kommittén uppmuntra väljarna
att intressera sig mer för åsikter och egenskaper hos de uppställda kandidaterna
och dessa skulle å sin sida anse det viktigt att informera sig om väljarnas
inställning. Det förslag om personröstning som framfördes ledde dock inte till
någon lagstiftning.
Personvalskommittén diskuterade i sitt betänkande Ökat personval (SOU 1993:21)
ett antal olika modeller för ett ökat personvalsinslag i det svenska
valsystemet. Endast för en av dessa modeller utarbetades ett fullständigt
författningsförslag. Kommittén gav den modellen namnet modifierad dansk modell
eftersom den inspirerats av det danska valsystemets sidoordnade uppställning.
Grunddragen i det av Personvalskommittén utarbetade förslaget är följande.
Nominering av kandidater går till på samma sätt som tidigare. Det förutsätts
alltså att partierna presenterar valsedlar som tar upp kandidatnamn i den
ordning som partiets nomineringsförfarande lett fram till. Modellen påverkar
inte mandatfördelningen mellan partierna utan endast platsfördelningen inom ett
parti. Ett valsystem med ökat personvalsinslag enligt modellen utgår således
alltjämt från ett val mellan partier. Det nya i förslaget är att väljarna också
har möjlighet att markera en kandidat, inte flera, på valsedeln. Genom
markeringen har väljarna avgett en särskild personröst. Systemet med
personröstning är inte tvingande. Det står alltså väljarna fritt att inte
markera någon kandidat och i stället godta partiets ordning av kandidaterna
eller enbart rösta med en partimarkerad valsedel.
Sedan mandaten fördelats mellan partierna skall de besättas med personer.
Förslagets enkla grundprincip är att den kandidat som fått flest personröster
blir utsedd; den med näst flest personröster besätter det andra mandatet osv.
tills samtliga mandat är tillsatta. För att förhindra en ordning där endast ett
fåtal personröster blir avgörande för platsfördelningen, vilket kraftigt skulle
reducera partiinflytandet, föreslogs en spärr. Spärren anordnades på så sätt att
endast i de fall en kandidat erhållit personröster motsvarande en viss andel av
avgivna röster i valkretsen skulle personrösterna avgöra ordningen. Den spärr
som föreslogs gälla vid riksdagsvalen sattes till åtta procent av partiets
röster i valkretsen. Motsvarande siffra för kommunala val sattes till fem
procent. För det fall ingen kandidat skulle nå upp till spärren eller om inte
alla platser kunde tillsättas med hjälp av personrösterna skulle den i dag
gällande fördelningsmetoden tillämpas.
Under hösten 1993 hölls partiöverläggningar som bl.a. behandlade frågan om
personval. Partierna enades därvid om att införa ett system med personval enligt
den modifierade danska modellen. Partierna enades vidare om att införandet
skulle föregås av försök i minst tre kommuner. Vid överläggningarna enades
partierna också om att grundlagen skulle ändras för att lyfta fram
personvalsinslaget.
Mot bakgrund av överenskommelserna beslutade riksdagen om grundlagsändringar,
vilka trädde i kraft 1 januari 1995 (prop. 1993/94:115, bet. 1993/94:KU44 och
bet. 1993/94:KU1 samt SFS 1994:1469), varigenom det bl.a. infördes en ny andra
mening i 3 kap. 1 § första stycket regeringsformen med följande lydelse.

Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Vid sådant val sker
röstning på parti med möjlighet för väljarna att avge särskild personröst.

Personvalsinslaget har genom den nya bestämmelsen lyfts fram. Det framgår också
att den personröst som en röst på partiet indirekt ger i det hittillsvarande
systemet, kan förstärkas med den särskilda personrösten enligt det nya systemet.
Det har således genom ändringen i grundlag fastlagts att det svenska valsystemet
utgår från ett partival men att det skall finnas en möjlighet för väljarna att
avge en särskild personröst.
Vidare beslutades mot bakgrund av överenskommelsen mellan partierna om
försöksval med personröstning (prop. 1993/94:129, bet. 1993/94:KU23, SFS
1994:285). Försök med personval enligt den modifierade danska modellen har ägt
rum vid val till kommunfullmäktige år 1994 i Helsingborg, Linköping, Solna,
Vaggeryd, Vänersborg, Östersund och Övertorneå.
I propositionen 1994/95:154 Val till Europaparlamentet m.m. anförde regeringen
bl.a. att ett svenskt system för val till Europaparlamentet så långt som möjligt
borde ansluta till det gällande systemet för riksdagsval. Vidare anfördes att
eftersom det vid 1998 års allmänna nationella val och framöver kommer att finnas
en möjlighet till personröstning, talade starka skäl för att valet till
Europaparlamentet även i detta avseende borde genomföras på ett sätt som
ansluter till valet till riksdagen. Valet till Europaparlamentet år 1995
genomfördes därför med möjlighet för väljarna att avge en särskild personröst.
Spärren för väljarnas inflytande sattes emellertid till fem procent med hänsyn
till att landet som helhet utgjorde en valkrets.
Mot bakgrund av de förslag och de val som genomförts med möjlighet för
väljarna att avge särskild personröst har Nomineringsrätts- och
valkretskommittén haft i uppdrag att utvärdera de genomförda valen.
Övervägandena från utvärderingen redovisas i kommitténs slutbetänkande
Utvärderat personval (SOU 1996:66). Kommittén har utgått från den modifierade
danska modellen. Sammanfattningsvis kommer kommittén fram till att
personvalsinslaget skall förstärkas och göras så ändamålsenligt som är möjligt
inom ramen för det traditionella partivalssystemet. Utan att föreslå
förändringar i de grundläggande principerna för det personvalssystem som prövats
vid de senaste valen, har kommittén framfört förslag som förenklar valsystemet
som helhet.

6.1 Ett ökat personvalsinslag

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Väljarna ges genom närmare bestämmelser i |
| vallagen möjlighet att i enlighet med regeringsformens |
| föreskrifter avge en särskild personröst inom ramen för |
| partivalssystemet. Personröstning skall ske enligt den modell |
| som prövats vid val till kommunfullmäktige i sju kommuner och i |
| valet till Europaparlamentet. |
--------------------------------------------------------------------

Kommittéförslag: Olika system för personval behandlades av Personvalskommittén
i betänkandet Ökat personval (SOU 1993:21). I betänkandet förespråkades i första
hand en modifierad dansk modell. Denna modell har tillämpats i försöksval år
1994 i sju kommuner och i valet till Europaparlamentet år 1995. Dessa val har
utvärderats av Nomineringsrätts- och valkretskommittén och resultaten redovisas
i slutbetänkandet Utvärderat personval (SOU 1996:66). Det förslag till ökat
personvalsinslag som sålunda föreslagits och använts är det som överensstämmer
med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Remissutfallet på Personvalskommitténs betänkande är över
lag positivt. De flesta remissinstanserna tillstyrker en reform som innebär att
personvalsmomentet förstärks. Detsamma kan sägas om Nomineringsrätts- och
valkretskommitténs andra betänkande.
Skälen för regeringens förslag: Av den ovan tecknade redogörelsen framgår att
frågan huruvida personval skall införas diskuterats under en längre tid. Genom
partiöverenskommelsen hösten 1993 och den därpå följande ändringen av 3 kap. 1 §
regeringsformen har ett ökat inslag av personval enligt den modifierade danska
modellen blivit en obligatorisk del i det svenska valsystemet. Det är förutsatt
att personvalsinslaget skall genomföras inte bara vid riksdagsval utan även vid
landstings- och kommunfullmäktigval, liksom för val till Europaparlamentet.
Regeringens förslag till vallag är utformat i enlighet härmed.

6.2 Avvägningen mellan partiernas och väljarnas inflytande

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Spärren för att de särskilda personrösterna|
| skall beaktas sätts i den nya vallagen till en början till åtta |
| procent av partiets röstetal i valkretsen vid riksdagsval och |
| till fem procent vid kommunalvalen. För valet till |
| Europaparlamentet skall den vid 1995 års val tillämpade nivån om|
| fem procent gälla. |
--------------------------------------------------------------------

Kommittéförslag: Personvalskommitténs ställningstagande i betänkandet Ökat
personval (SOU 1993:21) föregicks av omfattande diskussioner kring spärrnivån
som utmynnade i ett förslag som överensstämmer med regeringens.
Nomineringsrätts- och val-kretskommittén behandlade också frågan om vilken nivå
spärren skall ligga på i betänkandet Utvärderat personval (SOU 1996:66) och
frångick inte Personvalskommitténs överväganden i den delen.
Remissinstanserna: Som tidigare nämnts är de flesta remissinstanserna positiva
till Personvalskommitténs betänkande om ett ökat inslag av personval.
Beträffande nivån på spärren i den modifierade danska modellen går meningarna
dock isär. Av de remissinstanser som yttrat sig särskilt i denna fråga godtar
några den föreslagna nivån; bland dessa finns Länsstyrelserna i Älvsborgs och
Jämtlands län samt Nacka och Jönköpings kommuner. Två instanser, varav en är
Centerkvinnorna, vill ha en lägre nivå och två instanser, varav en är Sveriges
Socialdemokratiska kvinnor, vill att den skall vara högre. Remissyttrandena på
Nomineringsrätts- och valkretskommitténs andra betänkande uppvisar även de en
splittrad bild beträffande nivån på spärren.
Skälen för regeringens förslag: Ett centralt argument för en spärr är att
partierna har ett befogat intresse att kunna påverka kandidaturvalet. Partiet
känner väl till kandidaternas förutsättningar för att förverkliga partiets idéer
och mål. Det är rimligt att den rangordning som partierna gör inte kan
kullkastas av ett fåtal väljare.
Till detta bör läggas den för vårt statsskick grundläggande principen att all
makt utgår från folket, och det är därför väljarna som skall avgöra vilka som
skall representera dem. Det är med denna ordning också rimligt att folkets vilja
får genomslag även på personurvalet. Denna avvägning mellan partiernas och
väljarnas inflytande var föremål för särskilda överväganden inom Personvals-
kommittén. Kommittén enades efter ingående diskussion om att en väl avvägd nivå
torde ligga i intervallet 5-10 procent. Kommittén förespråkade en viss
försiktighet när det gällde att fastställa spärrnivån och lät den i ett
inledningsskede hellre ligga något högre än för lågt. Slutligen stannade
kommittén vid en nivå om åtta procent av partiets röster i valkretsen vid
riksdagsval och vid fem procent vid kommunalvalen.
Vid de partiöverläggningar som följde på kommitténs betänkande diskuterades
också nivån och partierna enades om att följa kommitténs nivå vad gäller
riksdagsvalet år 1998.
I propositionen (prop. 1993/94:115 s. 10) där förslag till grundlagsändring om
personval lades fram, angav den dåvarande regeringen att vid det första
ordinarie riksdagsvalet skulle nivån ligga på åtta procent av partiets röstetal
men vid påföljande val borde den kunna sänkas. Riksdagen lämnade uttalandet utan
erinran.
Vid lagstiftningsärendet angående valet till Europaparlamentet diskuterades
spärrnivån på nytt. Det sades i propositionen till lagen om val till
Europaparlamentet (prop. 1994/95:154 s. 38) att för att personvalsmomentet
skulle få genomslag i det valet, där landet som helhet utgör en valkrets, borde
spärren sättas vid den undre gräns som Personvalskommittén föreslagit, dvs. fem
procent. Vidare uttalades i ärendet att det för riksdagsvalets del inte fanns
anledning att frångå den spärrnivå som man vid partiöverläggningarna enats om.
Riksdagen lämnade uttalandet utan erinran.
Nomineringsrätts- och valkretskommittén hade i uppdrag att utvärdera de val
som genomförts med möjlighet att avge särskild personröst. Kommittén anförde att
den vid utvärderingen, mot bakgrund av vad som tidigare uttalats i
lagstiftningsärendena, utgick från den av Personvalskommittén förespråkade
försiktighetsprincipen. Nomineringsrätts- och valkretskommittén redovisade
utfallet av valen mot bakgrund av bl.a. spärrnivån. Det visade sig att
genomslaget generellt sett var lågt. Kommittén menade att det med hänsyn till
förtroendet för personröstningen är viktigt att väljarnas åsikter tillåts slå
igenom i valresultatet. Den intressekonflikt som föreligger mellan partiernas
och väljarnas krav på inflytande måste beaktas, men avvägningen bör ske så att
väljarnas förtroende för systemet upprätthålls och förstärks. Vidare uttalade
kommittén att de val med personröstning som hittills hållits indikerar att nivån
på spärren i vart fall bör närma sig den av Personvalskommittén förespråkade
lägsta nivån för en spärr, dvs. fem procent. Trots det anförda föreslog
kommittén ingen sänkning av nivån utan fann att en sådan borde anstå till dess
personvalet prövats i full skala. Nomineringsrätts- och valkretskommitténs
betänkande har över lag bemötts positivt i denna fråga.
Enligt regeringens bedömning är den av Personvalskommittén och
Nomineringsrätts- och valkretskommittén förespråkade försiktighetsprincipen en
lämplig väg att gå. Detta innebär att spärrnivån i ett inledningsskede sätts
något högre för att om så beslutas, senare kunna justeras nedåt. Detta innebär
att de nivåer som partierna tidigare kommit överens om skall vara desamma som nu
föreslås i den nya vallagen, dvs. åtta respektive fem procent.

6.3 Kandidaturvalet

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Ledamöter och ersättare skall i första hand|
| utses på grundval av sina personliga röster och i andra hand på |
| ett jämförelsetal beräknat på ett oreducerat röstvärde. |
--------------------------------------------------------------------

Kommittéförslag: Personvalskommitténs (SOU 1993:21) och Nomineringsrätts- och
valkretskommitténs (SOU 1996:66) förslag motsvarar regeringens.
Remissinstanserna har ställt sig positiva till kommittéernas förslag eller
lämnat dem utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: Personvalsinslaget i valsystemet skall lyftas
fram genom tillämpning av den modifierade danska modellen. Personvalskommittén
resonerade mot bakgrund av modellen kring hur konkurrensen mellan kandidater som
inte nått över spärren skulle lösas. Kommittén stannade för att man vid
ordnandet av kandidater enligt heltalsmetoden skulle bortse från dem som blivit
valda på personröster. Nomineringsrätts- och valkretskommittén kom till samma
slutsats vid sin utvärdering av valen med personröstning.
Mot bakgrund av det anförda föreslår regeringen att ledamöter i första hand
skall utses på personliga röster. Om inte tillräckligt många ledamöter kan utses
enligt det sagda skall kandidaterna ordnas genom beräkning av ett jämförelsetal
enligt den i dag tillämpade heltalsmetoden. Därvid bortses från kandidater som
utsetts på personröster och beräkningen skall ske efter ett oreducerat
röstvärde.

6.4 Ersättarsystemet och den s.k. dubbelvalsavvecklingen

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Personrösterna får fullt genomslag också på|
| ersättarsidan. Ersättare skall utses på sina personliga röster |
| oavsett från vilken valsedelstyp rösterna härrör. Detsamma skall|
| gälla för dubbelvalsavvecklingen. |
--------------------------------------------------------------------

Kommittéförslag: Personvalskommittén (SOU 1993:21) föreslog att personrösterna
skulle få betydelse för ersättarordningen endast om listtroheten bevarades.
Nomineringsrätts- och valkretskommitténs (SOU 1996:66) förslag innebär att
personrösterna skall beaktas oavsett från vilken valsedelstyp de kommer vilket
motsvarar regeringens. En ledamot var skiljaktig och menade att dagens
ersättarregler skulle tillämpas oavsett om ledamoten utsetts på personröster
eller genom beräkning av ett jämförelsetal enligt heltalsmetoden.
Remissinstanserna har ställt sig positiva till Nomineringsrätts- och valkrets-
kommitténs förslag eller lämnat det utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: Ersättarsystemet fick enligt
Personvalskommitténs förslag en utformning som anslöt till ett listtroget sätt
att utse ersättare. Det innebar att personröster endast beaktades om de kom från
en lista som varit med och utsett ledamoten. Ett sådant system medför stora
problem vid sammanräkningen och mandat-fördelningen på sätt som
Nomineringsrätts- och valkretskommittén tydligt visat på. För att förenkla
systemet med ett ökat personvalsinslag föreslår regeringen att personrösterna
också på ersättarsidan får fullt genomslag för det fall en kandidat fått
personröster över spärren. Eftersom reglerna om dubbelvalsavveckling bygger på
ersättarreglerna kommer personrösterna att få genomslag fullt ut också vid
dubbelvalsavveckling.

6.5 Redovisning av valfinansiering

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens bedömning: Något förslag om reglering av redovisning|
| av partiernas valfinansiering bör inte nu läggas fram. I |
| avsaknad av sådan reglering förutsätts att partierna liksom i dag|
| öppet redovisar hur de finansierar sina valkampanjer. |
--------------------------------------------------------------------

Kommittéförslag: Personvalskommittén (SOU 1991:21) och Nomineringsrätts- och
valkretskommittén (SOU 1996:66) lämnade inget författningsförslag i frågan men
förespråkade öppenhet i redovisningen.
Remissinstanserna lämnade de synpunkter som de nämnda kommittéerna gav i
frågan utan erinran. Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet anser
emellertid att det i ett modernt demokratiskt samhälle måste vara möjligt att
garantera medborgarna insyn i partiernas och kandidaternas ekonomiska
förhållanden.
Skälen för regeringens bedömning: I Sverige finns det inga bestämmelser som
särskilt reglerar hur de politiska partierna skall redovisa hur de finansierat
sin verksamhet vid valen. Annan lagstiftning kring partiernas och kandidaternas
ekonomi runt valkampanjer är också mycket begränsad. De är därför oförhindrade
att spendera de medel de önskar i samband med en sådan kampanj. De kan också i
princip fritt ta emot bidrag från olika bidragsgivare. Den vanligaste formen av
stöd är emellertid det statliga och kommunala partistödet. De begränsningar som
finns är i praktiken knutna till de som finns i partistödssystemet.
Även om det inte finns någon tvingande reglering på området finns en tradition
och en överenskommelse mellan partierna som innebär att de redovisar sina
intäkter och kostnader på riksplanet. Redovisningen sker på en särskild blankett
och sker vid förfrågan.
Under arbetet med det ökade personvalsinslaget har frågan om oönskade effekter
på personvalsinslaget tagits upp bl.a. utifrån finansieringen. Vid införandet av
lagen om val till Europaparlamentet berörde konstitutionsutskottet frågan (bet.
1994/95:KU40 s. 15). Utskottet underströk starkt behovet av en öppen redovisning
av kampanjmedel vid ett ökat inslag av personval. Enligt utskottets mening borde
det noga övervägas vilka åtgärder som kan och bör vidtas för att åstadkomma den
eftersträvade öppenheten. Riksdagen lämnade uttalandet utan erinran.
Nomineringsrätts- och valkretskommittén anförde att de utvärderingar som
gjorts av valen med personröstning inte visat att några ovidkommande ekonomiska
hänsyn avgjort vem som utsetts. Kommittén menade att det saknades skäl att
överväga någon reglering. Som ett exempel på hur redovisningen kan formaliseras
hänvisade kommittén till ett avtal mellan partierna i Solna kommun.
Mot bakgrund av resultatet av den utvärdering som gjorts om kampanjmedel i
samband med det ökade inslaget av personröstningen anser regeringen att det i
dagsläget saknas skäl att föreslå någon reglering. Givetvis skall utvecklingen
följas mycket noga. Skulle det visa sig att ovidkommande ekonomiska faktorer
påverkar utfallet av valet får regeringen återkomma i den frågan.
Regeringen vill framhålla vikten av den frivilliga regleringen och att det i
den tas fram enhetliga riktlinjer för hur den öppna redovisningen skall komma
till stånd. Ansvaret för detta måste åvila partierna.
Partierna kan givetvis inte ta ansvar för hur enskilda kandidater lägger upp
sina personliga valkampanjer vilket dock inte borde förhindra partierna från att
utforma generella rekommendationer om förfarandet.

7 Den fria nomineringsrätten

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: För att underlätta personröstningen, hindra|
| missbruket av den fria nomineringsrätten och möjliggöra en säker|
| och snabb sammanräkning begränsas den fria nomineringsrätten i |
| vissa avseenden. |
--------------------------------------------------------------------

Kommittéförslag: Personvalskommittén föreslog i betänkandet Ökat personval
(SOU 1993:21) en förhandsanmälan av partier vid val. Nomineringsrätts- och
valkretskommittén behandlade frågan om missbruket av den fria nomineringsrätten
och föreslog i sitt första betänkande Vissa valfrågor (SOU 1995:143) i första
hand en ordning med fullständiga offentliga valförberedelser omfattande anmälan
både av partier och kandidater. Som alternativ föreslogs ett tydligare
straffansvar för missbruk av den fria nomineringsrätten. Kommittén kopplade ihop
frågan om den fria nomineringsrätten med personvalsinslaget i slutbetänkandet
Utvärderat personval (SOU 1996:66) och föreslog en ordning med frivillig anmälan
av kandidater. Förslagen i det senare betänkandet överensstämmer med
regeringens.
Remissinstanserna: Personvalskommitténs förslag om obligatorisk
förhandsanmälan godtogs i det stora hela av remissinstanserna.Beträffande
Nomineringsrätts- och valkretskommitténs förstahandsalternativ i det första
betänkandet om fullständiga offentliga valförberedelser är endast ett fåtal
remissinstanser negativa. De samhällsvetenskapliga fakulteterna vid
universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund och Umeå samt Länsstyrelsen i
Östergötlands län avstyrker eller ställer sig tveksamma till förslaget. Motivet
till detta är att de anser att principen om den fria nomineringsrätten är så
värdefull att den inte bör inskränkas samt att en inskränkning av principen kan
leda till negativa reaktioner bland väljarna.
Den övervägande delen av remissinstanserna är positiva till förslaget om
fakultativ anmälan av kandidater för partier som registrerat partibeteckning. De
samhällsvetenskapliga fakulteterna vid universiteten i Stockholm, Uppsala och
Umeå avstyrker eller ställer sig tveksamma till förslaget. Motivet för detta är
detsamma som för deras inställning till fullständiga offentliga
valförberedelser.
Skälen för regeringens förslag: Principen om den fria nomineringsrätten har
kallats en hörnsten inom det svenska valsystemet. Den fria nomineringsrätten kan
i korthet sägas innebära att väljarna på valdagen har rätt att fritt välja
vilket parti de önskar rösta på samt själva bestämma vilka kandidater de vill
rösta på. I detta ligger således att väljarna kan komponera egna namnvalsedlar
genom att stryka eller skriva till kandidater på valsedlarna. Den fria
nomineringsrätten har emellertid på olika sätt missbrukats under den tid som
rätten funnits. För att hindra missbruket infördes år 1935 regler som innebar
att partierna fick möjlighet att registrera en partibeteckning. För att skydda
partiets beteckning skall kandidater till ett visst antal - dock inte alla -
anmälas. Skyddet uppkommer numera genom att de två första namnen på en valsedel
för ett visst parti måste vara anmälda för att namnen skall beaktas vid
mandatfördelning inom partiet.
De argument som talar för att den fria nomineringsrätten skall stå kvar
oförändrad framgår av vissa remissinstansers tveksamma inställning till
inskränkningar i den fria nomineringsrätten. Tanken är att den fria
nomineringsrätten ger väljarna en sådan frihet att de i största möjliga mån
tillåts att påverka valet av ledamöter. Detta sägs i slutändan borga för ett
högt valdeltagande. Emellertid har det visat sig att den fria nomineringsrätten
mycket sällan påverkat ledamotsvalet. Nomineringsrätts- och valkretskommittén,
liksom tidigare kommittéer, pekar t.ex. på att det krävs att mer än 50 procent
av alla väljare stryker samma kandidat för att strykningarna skall få effekt.
Detta har i realiteten inneburit att strykningarna i riksdagsval aldrig avgjort
vem som blivit vald. Vid kommunala val har strykningar haft endast en mycket
begränsad effekt. På liknande sätt förhåller det sig med av väljarna tillskrivna
namn. Endast i ett fåtal fall i mindre kommuner och i val till kyrkofullmäktige
har tillskrivna namn lett till att den tillskrivna kandidaten valts in. Detta
har huvudsakligen rört sig om partier som inte gått fram med tillräckligt många
egna kandidater i valet och som fått en oväntad framgång i valet.
Det visar sig således att den fria nomineringsrätten i mycket liten omfattning
medverkar till att väljarna faktiskt påverkar ledamotsvalet. Från principiella
utgångspunkter synes det mer riktigt att låta de särskilda personrösterna vara
de som avgör vilken kandidat som utses. Den modifierade danska modellen är också
utformad så att den ger väljarna en reell möjlighet att utöva inflytande på
personvalet.
Det nuvarande valsystemet bygger vid utseende av ledamöter i princip
uteslutande på partiernas nomineringar. De olika namnvalsedlar som partierna går
fram med i valen styr i själva verket helt ordningen mellan kandidaterna. Den
frihet som tillkommer väljaren är att välja mellan partiernas olika
namnvalsedlar. Det är också mot bakgrund av bristen på väljarinflytande som det
rena partivalssystemet kritiseras och det ökade personvalsinflytandet arbetades
fram. Det framstår därför närmast som vilseledande att hävda att den fria
nomineringsrätten är det som leder till störst väljarinflytande i det nya
svenska valsystemet med ökat inslag av personval. Som tidigare nämnts är det i
stället det framtida valsystemets utgångspunkt att det är personmarkeringarna
som skall styra ordningen bland kandidaterna.
Ett annat argument för den fria nomineringsrätten är att den utgör en
säkerhetsventil mot maktmissbruk inom partierna. Genom ett system där alla namn
skall vara anmälda av partiet för att räknas kan en minoritet inom partiet inte
gå fram med en s.k. spränglista med sina kandidater. Detta argument har också
samband med att det motverkar partisplittring om minoriteten kan gå fram med en
egen namnlista. Det är givet att ett system med anmälda kandidater medför att
partiernas ansvar för nomineringsprocessen ökar än mer. De undersökningar som
hittills gjorts beträffande nomineringsprocessen har rört förhållandena enligt
det tidigare rena partivalssystemet. Det är därför svårt att dra några säkra
slutsatser för det framtida systemet med ett ökat inslag av personval.
Undersökningarna visar dock att partierna tar stor hänsyn till minoriteter inom
partierna och opinionen i samhället. Vid valet år 1994 fanns således endast sju
riktiga spränglistor där partiet inte tagit kostnadsansvaret för en viss
namnvalsedel. Det kan antas att partierna i framtiden, då väljarna getts
möjlighet att lämna en särskild personröst, måste vara mycket följsamma vid
nomineringsprocessen. Sammanfattningsvis finns det således inte någon påtaglig
anledning att befara att partierna skulle lämnas för stor makt om en
inskränkning av den fria nomineringsrätten infördes.
Det finns också skäl som mera självständigt talar för en ordning med anmälda
kandidater. Ett sådant är att kandidaterna måste framhävas mera i ett system med
ökat inslag av personval. Anmälan av kandidaterna gör det i viss mån enklare för
väljarna att orientera sig bland kandidaterna. Anmälningsförfarandet medverkar
således till bättre ordning och ökad klarhet vid valen. Ett system där endast
två kandidater skulle stå överst på valsedeln bidrar däremot, som bl.a. valet
till Europaparlamentet visade, till att det uppstår förvirring kring
valsystemet. Det är då en fördel med ett system där alla kandidater anmäls.
Ytterligare ett skäl för en ordning med anmälda kandidater är det missbruk som
är möjligt på grund av friheten att komponera egna listor. Det missbruk som
Nomineringsrätts- och valkretskommittén i första hand pekade på är bruket av
s.k. piratlistor. Detta innebär ett otillbörligt utnyttjande av ett partis
beteckning. Förfarandet går ut på att man utnyttjar ett etablerat partis
beteckning och under de två för partiet anmälda kandidaterna sätter upp egna
kandidater som inte vare sig tillhör eller sympatiserar med partiet, utan
snarare har åsikter som går rakt mot de idéer som partiet står för. Vid
kommunalvalen år 1994 erövrade kandidater tre mandat från ett etablerat parti på
detta sätt. Förfarandet det är särskilt allvarligt för förtroendet för systemet
om personer kan ta sig in på mandat som egentligen gäller för en åsiktsriktning
som väljaren inte stödjer. Genom ett anmälningsförfarande för kandidaterna kan
sådana missbruk effektivt hindras.
I detta sammanhang måste också den effekt personvalet får på sammanräkningen
uppmärksammas. Det står nämligen klart efter försöksvalen med personröstning
samt valet till Europaparlamentet att möjligheterna till en snabb och riktig
sammanräkning försvåras genom införandet av personröstning. Genom ett
anmälningsförfarande för kandidater för de partier som registrerat
partibeteckning kan sammanräkningen göras mycket enkel. Sammantaget med
regeringens förslag beträffande strykningar och tillskrivna namn (se avsnitt
7.2) torde personvalet inte försvåra sammanräkningen i förhållande till vad som
gäller i dag.
Den frihet som nu gäller i nomineringsfrågan torde vara unik i ett
internationellt perspektiv. I praktiskt taget alla andra demokratiska länder
förekommer offentliga valförberedelser i någon form. Det kan inte hävdas att
valen i dessa länder skulle vara mindre fria än de som förekommer i Sverige.
Principen om den fria nomineringsrätten utgör en viktig del av det svenska
valsystemet vars betydelse inte skall underskattas. Emellertid saknas skäl att
anta att en inskränkning i form av frivillig anmälan av kandidater allvarligt
skulle påverka t.ex. valdeltagandet. En sådan inskränkning av den fria
nomineringsrätten skall vägas mot de fördelar som systemet medför i form av
ordning vid valen. Det är också väsentligt att, så som varit fallet utomlands
sedan lång tid, skapa så goda förutsättningar som möjligt för det ökade inslaget
av personval. Slutligen är det av vikt för mandatfördelningen mellan partierna,
men framför allt också för mandatfördelningen inom partierna att sammanräkningen
kan ske på ett så enkelt sätt som möjligt.
Vid en avvägning mellan skälen för och emot en inskränkning av den fria
nomineringsrätten finner regeringen att den frivilliga ordning som
Nomineringsrätts- och valkretskommittén föreslagit i betänkandet Utvärderat
personval (SOU 1996:66) har sådana fördelar att den mot bakgrund av det införda
personvalsinslaget uppväger den inskränkning i den fria nomineringsrätten som
anmälningsförfarandet medför. Det bör alltså införas en ordning där samtliga
kandidater skall anmälas för partier som valt att registrera sin
partibeteckning. Vidare anser regeringen att de särskilda personrösterna i
första hand skall avgöra vilken kandidat som blir vald (se avsnitt 7.1). Som
framgår nedan av avsnitt 7.2 föreslår regeringen att strykningar av kandidatnamn
på valsedlar inte skall beaktas vid sammanräkningen. Tillskrivna namn skall inte
beaktas på valsedlar för partier som registrerat beteckning och anmält
kandidater.
Genom att välja en ordning med frivillig anmälan av samtliga kandidater,
undviker man också de mera långtgående inskränkningar av den fria
nomineringsrätten som Nomineringsrätts- och valkrets-kommittén föreslog i sitt
första betänkande. Ett utökat straffrättsligt ansvar behövs inte heller. Det
blir inte heller nödvändigt med en ordning där partierna skall anmäla sig i
förväg som Personvalskommittén föreslog (SOU 1993:21).

7.1 En frivillig reglering om anmälan av samtliga kandi-dater för partier
som registrerat partibeteckning

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: En frivillig reglering om anmälan av |
| kandidater införs till 1998 års val. De partier som väljer att |
| registrera sin partibeteckning måste anmäla samtliga sina |
| kandidater i valet. Om inte kandidater anmäls gäller den fria |
| nomineringsrätten. |
| Nuvarande regler om att endast några kandidater måste anmälas|
| och att två kandidater måste stå överst på en namnvalsedel |
| utmönstras från den nya vallagen. |
--------------------------------------------------------------------

Kommittéförslag: Nomineringsrätts- och valkretskommittén föreslog en frivillig
reglering om anmälan av kandidater för partier som registrerat partibeteckning i
slutbetänkandet Utvärderat personval (SOU 1996:66). Förslagen i slutbetänkandet
överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Den övervägande delen av remissinstanserna är positiva till
Nomineringsrätts- och valkretskommitténs förslag om frivillig anmälan av
kandidater för partier som registrerat partibeteckning. Som tidigare nämnts har
de samhällsvetenskapliga fakulteterna vid universiteten i Stockholm, Uppsala och
Umeå avstyrkt eller ställt sig tveksamma till förslaget.
Bakgrund: De nuvarande reglerna om skydd för partibeteckning och anmälan av
kandidater är utformade på följande sätt. Ett parti som vill skydda sin parti-
beteckning kan ansöka om registrering hos Riksskatteverket. Registrering får ske
om partibeteckningen består av eller innehåller ord, partiet inte utgör en
underavdelning av en politisk sammanslutning, ansökan biträds vid registrering
till riksdagsval av 1 500, vid val till landstingsfullmäktige av minst 100 och
för val till kommunfullmäktige minst 50 röstberättigade medlemmar samt att
partibeteckningen inte är förväxlingsbar med annan registrerad sådan eller sådan
beteckning som blivit avregistrerad efter namnbyte för högst fem år sedan.
Skyddet som ges genom registreringen kan i första hand ses som ett
administrativt skydd för partibeteckningen. Genom registreringen hindras att
andra förväxlingsbara partibeteckningar regist-reras.
En partibeteckning som registrerats för riksdagsval gäller för de kommunala
valen i hela landet. En registrering för val till landstingsfullmäktige gäller
för val till kommunfullmäktige i kommuner inom landstinget.
När registrering skett uppstår skyddet genom att ett visst antal kandidater
anmäls. Alla kandidater behöver inte anmälas enligt det system som gäller i dag.
För varje parti som registrerat partibeteckning måste det finnas anmälda
kandidater till ett antal av minst fyra och högst mellan femton och trettio
beroende på vilket val det är fråga om. Skyddet för partibeteckningen ligger i
att en valsedel alltid som första namn skall ta upp två anmälda kandidater. Om
någon av de två första kandidaterna inte är anmäld eller om de anmälda
kandidaterna stryks, räknas endast den partibeteckning som finns på valsedeln.
Härigenom försvåras i viss mån genomförandet av s.k. piratlistorna.
Skälen för regeringens förslag: Det beskrivna systemet innebär, med det ökade
inslaget av personval, att det är oklart vilket genomslag väljarnas preferens
för en kandidat får. Sammanställt med ett system med strykningar blir detta än
mer oklart för väljarna. Det uppfattas också som att alla kandidater som finns
på namnvalsedlarna är anmälda. Av det som nu sagts framgår att systemet måste
ändras och bli mer lättillgängligt och väljarvänligt . Som framgår av
föregående avsnitt bör systemet enligt regeringens mening utformas enligt det
förslag som Nomineringsrätts- och valkretskommittén föreslog i betänkandet
Utvärderat personval (SOU 1996:66). Detta system kan i korthet beskrivas på
följande sätt.
Registrering av partibeteckning skall alltjämt vara frivillig. Om ett parti
väljer att registrera partibeteckningen skall detta ske enligt samma
förutsättningar som enligt dagens regler. Med en sådan ordning krävs inga
grundlagsändringar, vilket innebär att systemet kan användas redan vid 1998 års
val. Reglerna om registrering av partibeteckning
leder till att en beteckning som registreras för ett parti för valet till
riksdagen också är registrerad för samtliga kommunala val i landet. På
motsvarande sätt blir en partibeteckning för ett parti som registreras för val
till landstingsfullmäktige också gällande för samtliga val till
kommunfullmäktige i de kommuner som ligger inom landstinget.
Enligt det föreslagna systemet måste samtliga kandidater för ett parti anmälas
i alla de val som partiet ställer upp i för att skydd skall uppstå. Andra namn
än de anmälda beaktas inte för ett sådant parti. Skulle partiet inte både ha
registrerat partibeteckning och anmält kandidater i ett val finns inget skydd
för beteckningen i det valet. Den fria nomineringsrätten gäller för dessa fall
fullt ut och tillskrivna kandidater skall sålunda räknas.
Regeringen förslag medför att två parallella system kommer att finnas. Ett
system innebär att partierna kan välja att skydda sin beteckning. För dessa fall
inskränks den fria nomineringsrätten. Det andra systemet är däremot fritt vad
gäller nomineringsrätten. Detta gäller för de partier som inte registrerat
partibeteckning och anmält kandidater. För dessa partier gäller att väljarna
fritt kan skriva till kandidater vid valet. Det är också möjligt att bilda ett
parti genom att på valdagen skriva till en beteckning på en blank valsedel.
Detta innebär att möjligheten enligt det nuvarande systemet att kort före ett
val gå fram med en ny partibildning utan att anmälningsförfarandet iakttagits
behålls.

7.2 Strukna och tillskrivna kandidatnamn

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Strykningar av namn på valsedlar skall inte|
| beaktas vid sammanräkningen. Inte heller skall tillskrivna namn |
| för de partier som registrerat partibeteckning och anmält |
| kandidater beaktas vid sammanräkningen. |
--------------------------------------------------------------------

Nomineringsrätts- och valkretskommittén föreslog i delbetänkandet Utvärderat
personval (SOU 1996:66) en ordning som överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna har i huvudsak ställt sig positiva till Nominerings-rätts-
och valkretskommitténs förslag eller lämnat det utan erinran. De
samhällsvetenskapliga fakulteterna vid universiteten i Stockholm, Uppsala och
Umeå avstyrker eller ställer sig tveksamma till förslaget. Detta grundar sig på
överväganden kring den fria nomineringsrätten.
Skälen för regeringens förslag: Utgångspunkten för det valsystem som skall
införas till de allmänna valen år 1998 är att det skall vara ett partival. Det
personvalsmoment som knutits till det ursprungliga systemet innebär att väljarna
ges en reell möjlighet att påverka valet av de personer som skall sitta i de
beslutande församlingarna. Behovet av möjligheten till negativa yttringar, så
som t.ex. strykningar, kan under dessa förhållanden ifrågasättas. Den
personvalsreform som nu skall införas bygger i stället på en syn som innebär att
väljarna i en positiv handling skall ange vem de helst vill se bli vald. Den
föreslagna modellen är sådan att den på ett enkelt och positivt sätt anger hur
kontakterna mellan väljare och kandidater kan utvecklas och förbättras.
Det har under remissförfarandet hävdats att det i möjligheten till strykningar
ligger en psykologisk effekt. Väljarna kan genom strykningar visa sitt ogillande
med viss kandidat. Emellertid bör denna effekt ställas mot hur strykningarna
påverkar valresultatet. Det har aldrig i ett riksdagsval hänt att namnordningen
förändrats på grund av strykningar. Det hänger samman med att det i princip
krävs att mer än femtio procent av väljarna enar sig bakom en och samma
strykning för att strykningen skall kunna få genomslag. Det synes sålunda som om
hittillsvarande system endast gett ett sken av väljarinflytande.
Möjligheten att skriva till ett namn har endast i mycket speciella fall haft
någon reell betydelse när det gäller att bestämma namnordningen inom ett parti.
Om tillskrivna namn inte skulle beaktas, påverkar det inte i någon egentlig
mening ett personvalssystem. Skulle en ordning med förhandsanmälda kandidater
införas är detta förhållande än mer uppenbart. Möjligheten att skriva till namn
måste dock anpassas till det system för anmälan av kandidater som införs.
Regeringen finner mot bakgrund av det anförda att möjligheten att skriva till
nya kandidater på valsedlarna samt möjligheten att stryka kandidater från
namnvalsedlar kan förändras. Detta bör bl.a. ske på så sätt att tillskrivna namn
inte beaktas vid sammanräkningen. Emellertid bör denna förändring begränsas till
att gälla valsedlar för de partier som registrerat partibeteckning och anmält
kandidater. För partier som inte anmält kandidater är det en fördel om
kandidater kan skrivas till. På så sätt undviker man nämligen att det uppstår
tomma stolar för partier som inte etablerat sig och anmält kandidater.
Strykningarna av kandidatnamn är en negativ väljaryttring. Med införandet av
den föreslagna modellen för personröstning ges väljarna möjlighet att på ett
positivt sätt ange sina preferenser för en viss kandidat. Behovet av möjligheten
till strykning av kandidatnamn bortfaller i stort. Strykningar bör därför enligt
regeringens mening inte beaktas på valsedlar för något parti.
Innebörden av den nu skisserade ordningen blir att principen om den fria
nomineringsrätten inskränks men inte på ett sådant sätt att det lär få några
reella följder för valresultatet. I gengäld uppnår man att sammanräknings-
förfarandet förenklas väsentligt samt att ett snabbt och säkert valresultat kan
garanteras. Det skall också framhållas att de föreslagna förändringarna innebär
att rösten alltid tillgodoräknas partiet och att de av partiet nominerade och
anmälda kandidaterna alltid räknas.
De regler som nu föreslås ger sammantagna med att kandidater för partier med
registrerad partibeteckning skall anmälas, alltså goda förutsättningar för
korrekt och snabb sammanräkning av röster. För de partier som får mandat, vilka
i allt väsentligt endast torde utgöras av partier som registrerat partibeteck-
ning och anmält kandidater, skall sammanräkningar för att utse ledamöter och
ersättare vidtas. I och med att strykningar och tillskrivna namn inte beaktas
för parti som registrerat partibeteckning och anmält kandidater kommer samman-
räkningen att förenklas. Kandidaterna har preliminärt granskats redan vid
anmälan och kan på grundval av beställningarna av valsedlar läggas in i det för
valen framtagna ADB-stödet. Mindre arbete krävs för bedömning av valsedlar och
säkerheten ökar. På så sätt kan förutses att sammanräkningsförfarandet kan
underlättas så att tiderna för sammanräkningen inte överskrids.
En fråga som aktualiseras i detta sammanhang är hur tillskrivna och strukna
kandidater skall behandlas av valmyndigheterna. Strykningar kan ge partierna
vissa möjligheter att fånga upp signaler om att vissa kandidater är mindre
populära. Det är dock inte nödvändigt att räkna strykningar för att sammanräkna
valresultatet och de skall inte heller ingå i sammanräkningen av valet. Däremot
har valmyndigheterna en allmän serviceskyldighet. Vid valet till
Europaparlamentet fick Kristdemokraterna inte minst fyra procent av rösterna i
landet. Personrösterna för partiets kandidater räknades här först sedan valet
sammanräknats endast på det sätt som var omedelbart relevant för den slutliga
mandatfördelningen. Detta förfarande har Justitieombudsmannen inte funnit
anledning att kritisera (JO dnr 3589-1995). Motsvarande förfaringssätt kan
tillämpas för det fall det skulle föreligga ett intresse av att få strykningarna
redovisade. Det bör således vara möjligt att efter den egentliga sammanräkningen
av omedelbar betydelse för mandatfördelningen också kontrollera om strykningar
av viss omfattning förekommer. De föreslagna reglerna utesluter inte en sådan
ordning.

8 Nytt röstlängdsförfarande m.m.

8.1 Kortare tid mellan kvalifikationsdag och valdag

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Kvalifikationsdagen för rösträtt bestäms till|
| 30 dagar före valdagen. Tiden för förtidsröstning på posten kortas|
| från 24 dagar till 18 dagar före valdagen. Systemet med en |
| alltid gällande röstlängd ersätts med ett system där röstlängden bara|
| tas fram då det skall hållas ett val eller en omröstning. |
--------------------------------------------------------------------

1993 års vallagskommittés förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens.
Remissinstanserna är genomgående positivt inställda till förslaget.
Skattemyndigheten i Stockholms län anser dock att kvalifikationsdagen bör
bestämmas till 45 dagar före valet. Även andra skattemyndigheter samt några
länsstyrelser uttrycker oro för att tidsramarna blir för korta. Några
skattemyndigheter framhåller vikten av att tillförlitlig teknisk utrustning
finns att tillgå och av en väl fungerande organisation. Samhällsvetenskapliga
institutionen vid Umeå universitet är kritisk till inskränkningen av tiden för
förtidsröstningen på posten.

Skälen för regeringens förslag

Kvalifikationsdagen

I den nu gällande vallagen är det, som redan framgått, förhållandena den 1 juli
som bestämmer om en person med rösträtt också skall vara berättigad att delta i
ett kommande val. Detta innebär att vid ordinarie val är det således
folkbokföringsuppgifterna mer än två månader före valdagen som bildar
utgångspunkten. Det har sedan länge ansetts som viktigt att man vid utformningen
av röstlängdsförfarandet strävar efter att så många som möjligt av dem som på
valdagen faktiskt uppfyller kraven för rösträtt också skall vara upptagna i
röstlängden och därmed få delta i valet. Detta är också regeringens
utgångspunkt. Av olika skäl - röstlängderna måste framställas, allmänheten skall
ges tillfälle att granska längderna osv. - måste dock längderna bygga på
förhållanden som var kända viss tid före valdagen. Den tid som för närvarande
löper från kvalifikationsdagen den 1 juli till valdagen, mer än två månader, är
oacceptabelt lång.
Det är framför allt lokaldemokratiska skäl som talar för att
kvalifikationsdagen bör läggas betydligt närmare valdagen än nu. Detta hänger
samman med att de väljare som flyttar under sommarmånaderna så långt det är
möjligt skall kunna få rösträtt i sin nya kommun.Kvalifikationsdagen bör således
bestämmas på ett sådant sätt att uppgifterna i den röstlängd som kommer till
användning är så aktuella som möjligt.
Med denna utgångspunkt måste också det nuvarande systemet med en fast, alltid
given, bestämd kvalifikationsdag, ifrågasättas. Dagens tids-bestämning med den 1
juli som utgångspunkt är avpassad för de ordinarie val som hålls i september och
för valen till kyrkofullmäktige m.m. som hittills hållits i oktober.
Däremot innebär det nuvarande systemet att om t.ex. extra val hålls under
våren, kommer uppgifterna i röstlängden att spegla förhållanden relativt långt
tillbaka i tiden. Till detta kommer att det skall hållas val till
Europaparlamentet i juni månad vart femte år, nästa gång år 1999. Med den
nuvarande fasta giltighetstiden för röstlängderna skulle detta betyda att
uppgifterna i röstlängden vid val till Europaparlamentet kommer att vara närmare
ett år gamla.
I stället för en röstlängd med fast giltighetstid anser regeringen att det bör
införas ett system där röstlängden bara tas fram när det skall hållas val,
folkomröstning eller annan omröstning. En sådan röstlängd bör tas fram inför
ordinarie val till riksdagen, landstings- och kommun-fullmäktige liksom om det
utlyses extra val eller omval till riksdagen eller vid omval till landstings-
eller kommunfullmäktige. Röstlängderna skall också tas fram vid val till
Europaparlamentet, inför rådgivande folkomröstning i hela landet och vid
folkomröstning i grundlagsfråga. Röstlängd och röstkort för ett visst landsting
eller en kommun bör också kunna tas fram inför lokala folkomröstningar. Även vid
det kommande valet till kyrkofullmäktige eller direktvalda kyrkoråd under hösten
1997 bör en röstlängd tas fram enligt det nu föreslagna systemet.
1993 års vallagskommittés förslag med en kvalifikationsdag som inte är bestämd
till ett visst datum utan i stället knuten till en viss period före valdagen,
skapar förutsättningar för detta.
Med den utgångspunkt som ovan angetts, nämligen att tiden mellan
kvalifikationsdagen och valdagen bör sättas så kort som det är möjligt,
samtidigt som det fortfarande finns en möjlighet att granska röstlängderna och
att administrera röstlängderna, bör kvalifikations-dagen kunna bestämmas till 30
dagar före valdagen.
Regeringen föreslår således att kvalifikationsdagen bestäms till 30 dagar före
valdagen vid ordinarie val till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige.
Motsvarande bör också gälla vid extra val eller folkomröstningar som inte sker i
samband med ordinarie val samt vid val till Europaparlamentet.

Förtidsröstningen på posten

Enligt nuvarande reglering börjar poströstningen 24 dagar före valdagen.
Röstning på posten kräver att väljaren har ett röstkort. Med det nya systemet
med en kvalifikationsdag 30 dagar före valdagen går det inte att, vid ordinarie
val, garantera att alla väljare kan få sina röstkort innan förtidsröstningen på
posten börjar. Det är emellertid väsentligt att väljarna när poströstningen
startar också har fått sina röstkort. Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid
Umeå universitet har i sitt remissvar uttalat kritik mot en sådan inskränkning.
Fakultetsnämnden pekar på att poströstningens generösa bestämmelser i hög
utsträckning bidragit till att upprätthålla ett internationellt sett högt
valdeltagande i vårt land.
Ett stort antal väljare väljer att poströsta. Omkring 35 procent av väljarna
har under de senaste ordinarie valen valt denna form av röstning. Poströstningen
har tveklöst utvecklats till en form för röstning som har en kraftig inverkan på
valdeltagandet. Sett ur ett mer principiellt perspektiv vore det i och för sig
att föredra om dessa väljare kunde och ville rösta på valdagen. Inte minst för
att valrörelsen är som mest intensiv de sista veckorna före valdagen borde så
många väljare som möjligt få chansen att ta del av innehållet i den politiska
debatt som förs strax före valet, innan de röstar. Som redan konstaterats har
dock möjligheten att rösta i förtid genom poströstning stor betydelse i det
svenska valsystemet. Särskilt i glesbygder är det en service som är av stor
vikt. Poströstningen utgör därför ett angeläget komplement till röstningen i
vallokal när det gäller att uppnå ett högt valdeltagande. Regeringen överväger
därför inte några mer grundläggande ingrepp i förtidsröstningen. Samtidigt är
det av betydelse i sammanhanget att konstatera att det bara är ett fåtal av
dessa väljare som röstar under de första dagarna i poströstningsperioden. Av det
totala antalet poströstande är det endast omkring 2-3 procent som röstar under
de inledande dagarna.
För framställning av röstkort visar Riksskatteverkets rapport Nytt system för
framställning av röstlängder och röstkort att det är möjligt att framställa en
försändelse med röstkort och informationsfolder på tre till fyra dagar. I den
tiden ingår inläsning av data, framställning av försändelser, sortering samt
avlämning för postbefordran. Kostnaderna för att skicka försändelserna som A-
post beräknas uppgå till ungefär 17 miljoner kronor. Kostnaden för B-post uppgår
till ungefär 15 miljoner kronor. Riksskatteverket har mot denna bakgrund
föreslagit att förtidsröstningen på posten kortas ytterligare 2-3 dagar i
förhållande till kommitténs förslag. Genom att skjuta på tidpunkten skulle det
utan vidare gå att använda B-post och en besparing på ca 2 miljoner kronor
skulle således kunna ske.
Vid en avvägning av det välmotiverade intresset av att låta kretsen av de som
får rösta bestämmas genom en kvalifikationsdag som ligger så nära valdagen som
möjligt och intresset av en tidig poströstning, menar regeringen att det kan
övervägas att korta ned tiden för förtidsröstningen på posten. En sådan
inskränkning torde kunna antas få endast en marginell betydelse för väljarna.
Det finns inte heller något underlag för ett påstående att de relativt få
väljare som hittills röstat de första dagarna, skulle sakna möjlighet att delta
i kommande val trots att förtidsröstningen påbörjas något senare. Mot den
bakgrunden menar regeringen att tiden för poströstning bör kunna förkortas några
dagar. Poströstningen föreslås därför börja tidigast 18 dagar före valdagen.
Självklart kommer det vara av stor vikt att Riksskatteverket som central
valmyndighet i god tid informerar väljarna om förändringen.

Tidsschemat

Rättelse av den allmänna röstlängden sker genom att väljaren kontrollerar
uppgifterna när han eller hon får röstkortet. Det är rimligt att utgå från att
väljarna bör ha minst två veckor på sig att begära rättelse. Samtidigt bör det
finnas utrymme för att skriva ut röstlängden efter att alla rättelser har förts
in. Med dessa utgångspunkter bör sista dagen för att begära rättelse av
röstlängden bestämmas till sex dagar före valdagen, dvs. sista måndagen före
valdagen. Härefter kan röstlängden skrivas ut och distribueras till valnämnderna
under veckan före valet.
Som redan framhållits är det av yttersta vikt att, med en kvalifikationsdag
som bestäms till tiden 30 dagar före valdagen, det finns en väl fungerande
valadministrativ organisation och god teknisk utrustning. Ett antal
remissinstanser inom valadministrationen har uttryckt farhågor för att tiden
inte kommer att räcka till. 1993 års vallagskommittés tidsplan och de slutsatser
som Riksskatteverket dragit i sin rapport Nytt system för framställning av
röstlängder och röstkort visar emellertid att det är möjligt, med tillräckligt
goda säkerhetsmarginaler, att framställa röstlängder och röstkort inom 30-
dagarsfristen. Riksskatteverket har därvid redogjort för en lösning där
röstlängder framställs med central utskrift och efterbehandling. Med hjälp av
ett fastställt distributionssystem skickas sedan längderna ut till de lokala
skattekontoren. Med beaktande av bl.a. säkerhetsmarginaler skulle längderna vara
skattekontoren tillhanda under onsdagen, fyra dagar före valdagen. Efter
kontroll på lokalkontoren bör valnämnderna kunna få röstlängderna på torsdagen,
tre dagar före valdagen. Detta kan jämföras med sex dagar före valdagen år 1994.
Som 1993 års vallagskommitté visat skulle under ett år då ordinarie val skall
hållas och valdagen är den 15 september tidsschemat se ut på följande sätt.
Schemat är justerat med hänsyn till den här föreslagna ordningen för utsändande
av röstkorten.

- Kvalifikationsdag 16 augusti
- Röstkorten sänds ut 20-22 augusti
- Förtidsröstningen på posten börjar 28 augusti
- Sista dag för rättelse 9 september

När samtliga rättelser förts in i röstlängden distribueras den till
valnämnderna.
Riksskatteverkets förslag till rutiner och systemlösningar förutsätter
ändringar i lagstiftningen om folkbokförings- och aviseringsregistren, vilket
regeringen återkommer till i avsnitt 8.3.

8.2 Nya röstlängdsregler för utlandssvenskar

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Den särskilda röstlängden för utlandssvenskar|
| tas bort. Utlandssvenskarna tas upp i samma röstlängd som övriga|
| väljare och då i de valdistrikt som utlandssvenskarna tillhörde |
| när de utvandrade. Utlandssvenskarna får ett röstkort genom att |
| anmäla sin adress i utlandet. Den som flyttar utomlands står |
| kvar i röstlängd i minst tio år och skall kunna förlänga den tiden|
| genom att anmäla sin önskan att bli upptagen i röstlängd. En |
| avgiven röst likställs med en anmälan. |
--------------------------------------------------------------------

1993 års vallagskommittés förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens.
Remissinstanserna är med undantag från ett mindre antal genomgående positivt
inställda till förslaget. Två remissinstanser avstyrker förslaget;
Skattemyndigheten i Kristianstads län och länsstyrelsen i Gotlands län.
Skattemyndigheten i Gotlands län anser att frågan bör bli föremål för
ytterligare översyn. Länsstyrelsen i Kronobergs län framhåller behovet av bred
information om förslaget genomförs. Skattemyndigheten i Stockholms län menar att
inte varje adressändring som görs borde kunna leda till en registrering i
röstlängd. Först om utlandssvensken uttryckligen anger att anmälan avser
röstlängd skall villkoret vara uppfyllt, enligt skattemyndigheten.
Riksskatteverket har i sitt remissvar angett att verket delar skattemyndighetens
uppfattning att en formlös anmälan om adressändring inte kan utgöra begäran om
förlängning av den tid som en utlandssvensk får stå i röstlängden. Föreningen
Svenskar i Världen föreslår att valförfarandet ytterligare förenklas och att det
för riksdagsval bör inrättas en egen valkrets för alla svenska medborgare som
bor i utlandet.
Skälen för regeringens förslag: Ett system där det inte alltid finns en
gällande röstlängd och där kvalifikationsdagen är flytande påverkar också
framställningen av röstlängden för de väljare som i dag tas upp i den särskilda
röstlängden, dvs. utlandssvenskarna. Nuvarande system utgår från att dessa
väljare särskilt måste ansöka om att bli upptagna i den särskilda röstlängden
för att kunna utöva sin rösträtt.
Med en flytande kvalifikationsdag finns det dock en stor risk, framför allt
vid extra val, att flera väljare skulle förbise att det skall hållas ett val och
att de därför missar att ansöka om att tas upp i röstlängden. Ett system med
ansökningsförfarande innebär dessutom en relativt omfattande administration hos
den centrala valmyndigheten.
Regeringens uppfattning är att systemet för röstlängdsframställning för
utlandssvenskarna så långt som möjligt bör överensstämma med vad som gäller för
svenskar boende i Sverige. Det kan på goda grunder hävdas att det är en
rättvisefråga att skapa ett system där inte en väljare bosatt utomlands skall ha
sämre förutsättningar att rösta än en väljare bosatt inom landet. Regeringens
slutsats är således att utlandssvenskarna bör tas upp i röstlängd på motsvarande
sätt som personer som är folkbokförda i Sverige. Även i ett system där
utlandssvenskarna med automatik blir upptagna i röstlängden kommer det dock att
krävas en viss aktivitet från dessa väljare. Detta hänger samman med att
utlandssvenskarna måste kunna få sina röstkort för att kunna kontrollera
röstlängdens innehåll. För att det skall vara möjligt krävs det därför att
utlandssvensken anmäler sin adress i utlandet.
Enligt 1993 års vallagskommittés förslag skulle en sådan adressändring kunna
ske formlöst när som helst under året. Den som vill vara säker på att ett
röstkort skall sändas till honom eller henne skall naturligtvis anmäla sin
adress vid utflyttningen men också anmäla ändrad adress under utlandsvistelsen.
Den som inte anmält adress kan inte få något röstkort men står ändå upptagen i
röstlängden. Några remissinstanser inom skatteförvaltningen har menat att det
borde ställas krav på utlandssvensken att vid en sådan adressändring
uttryckligen ange att saken gäller ändring i röstlängd. Vissa skattemyndigheter
har nämligen ett stort antal uppgifter från utlandssvenskar att hantera. Enligt
regeringens uppfattning är det, när ett nytt röstlängdssystem införs, av central
vikt att detta görs så enkelt och begripligt som möjligt för samtliga väljare.
Förslaget att ta bort det nuvarande systemet med en särskild röstlängd är ett
stort steg i riktning mot en ökad jämlikhet vid röstningsförfarandet mellan
svenskar boende utom och inom landet. I detta sammanhang är det självklart
angeläget att det nya systemet blir så lätt som möjligt att använda sig av för
väljarna. Skulle det sättas upp ett krav på att en adressändring uttryckligen
måste anges vara kopplad till röstlängden, finns det en uppenbar risk att flera
utlandssvenskar skulle gå miste om ett röstkort som de annars skulle vara
berättigade till. En sådan situation vill regeringen söka hindra att uppstå.
Starka skäl talar således för att låta en adressändring som görs hos
skattemyndigheten också komma utlandssvensken till godo i röstlängdssammanhang.
Regeringen anser alltså att en anmälan om ändrad adress skall anses även som en
anmälan att tas upp i röstlängd. Det bör dock krävas att anmälan är skriftlig
och ges in till skattemyndigheten.
En annan fråga är hur uppgifterna i röstlängden skall kunna hållas aktuella så
att inte den som avlidit eller den som förlorat sitt svenska medborgarskap står
kvar i längden under lång tid. Enligt 1993 års vallagskommittés uppfattning är
rapporteringen av dödsfall utomlands god men ett automatiskt system för
röstlängd skulle ändå innebära att ett visst antal avlidna personer kommer att
stå kvar i röstlängden en tid. Det finns risk för att andra personer försöker
rösta i den avlidnes ställe. Antalet torde inte bli särskilt omfattande, enligt
kommitténs uppfattning. Regeringen delar den uppfattningen. Ett annat problem
med att hålla uppgifterna i röstlängden så aktuella som möjligt är att personer
kan förlora sitt svenska medborgarskap. Frågan om förlust av svenskt
medborgarskap kommer upp om en utlandssvensk söker nytt pass vid en svensk
ambassad eller ett svenskt konsulat.
För att motverka nu nämnda problem föreslog 1993 års vallagskommitté att
väljaren skall gallras ut ur röstlängden efter tio år. Genom kravet på att
väljaren skall legitimera sig eller ha två vittnen som intygar vem väljaren är
motverkas också risken för att röstning sker i den avlidnes ställe. Visserligen
kommer det med det nya systemet förekomma ett visst antal felaktigheter främst
beroende på att rapporter om dödsfall inte kommer svenska myndigheter tillhanda,
men regeringens uppfattning är att dessa fel i sammanhanget får en underordnad
betydelse sett i förhållande till de fördelar som görs i fråga om förbättrade
möjligheter för utlandssvenskarna att utnyttja sin rösträtt i Sverige. Denna
uppfattning delas också av flertalet remissinstanser som uttalat sig i frågan.
Regeringen föreslår således att utlandssvenskar skall tas upp i röstlängd
automatiskt mot bakgrund av de uppgifter som finns i folkbokföringssystemet. Vad
som nu sagts skall gälla i tio år efter utflyttningen. För den som under denna
period på nytt anmäler att de vill finnas i röstlängden skall en ny tioårsperiod
börja löpa.
När nu ett helt nytt röstlängdssystem införs vid nästa ordinarie val kommer
självklart behovet av information att vara synnerligen påtagligt. Som framgår
under avsnitt 4.4 fäster regeringen också stor vikt vid att en omfattande och
väl förberedd informationsinsats sker inför valen år 1998. Det säger sig
emellertid självt att oavsett dessa insatser kommer ett antal väljare inte kunna
nås av denna information. Eftersom det nya systemet främst syftar till att så
många utlandssvenskar som möjligt skall kunna rösta är det angeläget att
reglerna utformas på ett sådant sätt att ränteförluster för denna grupp av
väljare undviks. Regeringen föreslår därför att det tillskapas regler med syfte
att fånga upp så många som möjligt av dessa väljare.
När röstlängderna nu skall framställas för första gången finns det emellertid
en risk för att dessa blir ohanterliga och alltför omfattande om samtliga som
någon gång varit folkbokförda i landet under den senaste tioårsperioden skall
noteras med automatik. I likhet med 1993 års vallagskommitté finner regeringen
att en tidsgräns bör sättas upp. Tidsgränsen skall vara avgörande för vilka
utlandssvenskar som skall tas upp i den automatiska röstlängden när den
framställs för att tas i bruk under de inledande valen efter lagens
ikraftträdande. Regeringen menar att denna gräns bör bestämmas till den tidpunkt
då det nya folkbokföringssystemet togs i bruk, dvs. den 1 juli 1991. Om denna
fråga se vidare under författningskommentaren till övergångsbestämmelserna.
I den nu gällande särskilda röstlängden kan det finnas ett antal svenskar som
inte varit folkbokförda i landet efter den 1 juli 1991. Dessa har genom att
ansöka om att bli upptagna i särskild röstlängd, deklarerat sitt intresse att
delta i val i Sverige. Det vore olyckligt om dessa vid en övergång till ett nytt
system, riskerade att inte få rösta. För att säkerställa denna grupps möjlighet
att rösta i kommande val föreslår regeringen att uppgifter om namn och adress
över dessa väljare skall få föras över till de lokala folkbokföringsregistren.
Av övergångsbestämmelserna och författningskommentaren till dessa framgår
närmare hur detta är avsett att fungera.
Riksskatteverket har i sin rapport Nytt system för framställning av
röstlängder och röstkort pekat på att det bland dem som utvandrat före 1991
finns personer som inte ansökt om att tas upp i röstlängd men som röstat i
samtliga val under hela sin utlandsvistelse och trott att de avlämnat giltiga
röster. Det skulle inte heller med de föreslagna reglerna vara tillräckligt att
rösta vid valen för att behålla sin rösträtt. Riksskatteverket föreslår att en
avgiven röst skulle jämställas med en anmälan om adress. Härigenom skulle en
sådan person vid kommande val finnas i röstlängden. 1993 års vallagskommitté
ansåg för sin del inte att en sådan vidsträckt möjlighet borde införas men
anförde att det torde finnas anledning i vart fall under de första kommande
valen, att betrakta en avgiven röst, liksom en anmälan om adress, som en begäran
om rättelse av röstlängden om denna begäran kommer in senast sista dagen för
rättelse, dvs. måndagen före valdagen. Något författningsförslag i frågan
lämnades dock inte av kommittén.
Enligt regeringens uppfattning bör som nyss nämnts, reglerna vara utformade så
att - så långt det är rimligt - så många utlandssvenskar som möjligt kan utöva
sin rösträtt. Ett ytterligare sätt att tillmötesgå detta önskemål är att
föreskriva att den som avger en röst utan att vara upptagen i röstlängden får
anses ha gjort en anmälan om att finnas i röstlängden. Sker detta senare än
trettio dagar före valdagen, dvs. efter kvalifikationsdagen, är personen i fråga
visserligen inte berättigad att rösta i det stundande valet men den avgivna
rösten innebär att väljaren för de tio kommande åren kommer att tas upp i
röstlängd.
Däremot anser regeringen inte att 1993 års vallagskommittés idé om att en sent
avgiven röst skulle betraktas som en begäran om rättelse av röstlängden bör leda
till lagstiftning. Skälen för detta är dels att förfarandet strider mot den
grundläggade regeln om att förhållanden som inträffat efter kvalifikationsdagen
inte får läggas till grund för rättelse, dels skulle en sådan regel ställa helt
andra krav på utlandsmyndigheternas redovisning av röster till Riksskatteverket.
Utlandsmyndigheterna skulle vara tvungna att skicka utlandsrösterna till
Riksskatteverket i ett tidigare skede än för närvarande. Det är inte ovanligt
att utlandsrösterna kommer till verket först under lördagen före valdagen. En
annan ordning skulle förutsätta att röstningen vid utlandsmyndigheterna
avslutades tidigare än i dag. Det är enligt regeringens mening inte efter-
strävansvärt.

8.3 Registerlagstiftning

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: En särskild registerlag föreslås för röstlängds-|
| och röstkortsframställningen. I lagen ges regler till skydd för |
| den personliga integriteten i datalagens (1973:289) mening. |
| Uppgift om att en svensk medborgare som är bosatt utomlands |
| anmält att han eller hon vill finnas med i röstlängden skall få |
| registreras i de lokala folkbokföringsregistren samt i |
| aviseringsregistret. Vidare skall uppgift om orsak till |
| avregistrering från folkbokföringen samt uppgift om icke- |
| territoriell församling få användas som sökbegrepp i |
| aviseringsregistret. |
--------------------------------------------------------------------

Röstlängdsregistret

1993 års vallagskommittés förslag stämmer överens med regeringens.
Remissinstanserna är genomgående positivt inställda till förslaget.
Datainspektionen har dock ifrågasatt behovet av att dels ha ett centralt
aviseringsregister, dels ett röstlängdsregister. Datainspektionen har vidare
anfört att de uppgifter som behövs i det register som skall ligga till grund för
framställningen av röstlängder och röstkort typiskt sett inte är av särskilt
integritetskänslig karaktär. Statistiska centralbyrån har framhållit vikten av
att röstlängdsregistret ges en sådan utformning att uppgiftslämnandet till den
officiella valstatistiken sker på ett sådant sätt att Statistiska centralbyrån
automatiskt och omedelbart får tillgång till material som behövs för
statistikproduktionen före och efter valen. Riksskatteverket har ifrågasatt om
verket skall anses vara registeransvarigt för samtliga röstlängdsregister.
Länsstyrelsen i Västmanlands län menar att registeransvaret för
röstlängdsregistret bör läggas på länsstyrelserna. Riksarkivet har tillstyrkt
regeln om att gallring av personuppgifter i röstlängdsregister skall ske en
månad efter det att val eller omröstning vunnit laga kraft. Svenska kyrkans
centralstyrelse har angett att för att fastställa vem som har rösträtt i en
icke-territoriell församling behöver det finnas uppgift om såväl tillhörigheten
till Svenska kyrkan som om medlemskapet i den icke-territoriella församlingen.
Skälen för regeringens förslag: En förutsättning för att det skall vara
möjligt att korta tiden mellan kvalifikationsdagen och valdagen är att så många
relevanta uppgifter som möjligt finns samlade i ett register. Registret måste
föras med stöd av ADB och kommer att utgöra ett personregister i datalagens
(1973:289) mening. Genom att huvuddragen för registreringen läggs fast i en
särskild registerlag tillgodoses väl behovet av skydd för den enskildes
personliga integritet. I registerlagen ges bestämmelser om registerändamål,
registerinnehåll, direktåtkomst, uppgiftslämnande, sökmöjligheter och
gallringsregler. Uppgifterna till röstlängdsregistret kommer i allt väsentligt
att inhämtas från aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om
aviseringsregister.
Enligt den ändring av vallagen som trädde i kraft den 1 januari 1994 sker
rättelse av den allmänna röstlängden genom att väljaren kontrollerar uppgifterna
i den allmänna röstlängden på så sätt att han eller hon tar del av uppgifterna
på röstkortet och att rättelser förs in i röstlängden efter hand. I frågan om
vilken myndighet som skulle handlägga rättelser beslöts att ansvaret för
rättelser borde ligga hos skattemyndigheten. I propositionen (prop. 1993/94:21)
anförde regeringen emellertid att den nya ordningen inte på något sätt innebar
ett slutligt ställningstagande vare sig i fråga om ansvaret för
röstlängdsframställningen eller ansvaret för de regionala uppgifterna i
valorganisationen i övrigt. Enligt regeringen kunde ett sådant ställningstagande
inte tas förrän Vallagsutredningen lämnat sitt slutbetänkande och det blivit
klart hur den framtida regionala förvaltningen och förvaltningsmyndigheternas
ledningsformer kommer att se ut.
1993 års vallagskommitté har föreslagit att skattemyndigheten ges ansvaret för
rättelser av röstlängden och också att denna myndighet får ett registeransvar
för röstlängdsregistret. Endast ett fåtal remissinstanser har motsatt sig denna
lösning. Regeringen för sin del finner inte någon anledning att i detta skede,
också mot bakgrund av den kritik Vallagsutredningens förslag rörande den
regionala valadministrationen fått, avvika från den nu gällande ordningen med
skattemyndigheten som ansvarig för rättelse av röstlängden. Under dessa
förhållanden är det också naturligt att skattemyndigheten ges ett registeransvar
för röstlängdsregistret i länet.
Vid sidan av uppgifter om tillhörighet i Svenska kyrkan kommer
röstlängdsregistret inte att innehålla känsliga uppgifter i datalagens mening.
Däremot kommer vissa uppgifter i röstlängdsregistret att vara sådana som i
folkbokföringen omfattas av sekretess. Vad som här avses är personuppgifter om
sådana personer som har skyddade personuppgifter och som omfattas av sekretess
enligt 7 kap. 15 § första stycket 1 sekretesslagen (1980:100). Enligt kommitténs
uppfattning kommer det sekretesskydd som finns inom folkbokföringen att gälla
även för uppgifterna i röstlängdsregistret. Däremot påtalade kommittén att när
röstlängderna skrivits ut och sänts till valnämnderna i kommunerna, fanns inte
längre någon sekretessgrund. Följden skulle således kunna bli att skyddsvärda
uppgifter gjordes offentliga när de kommit in till valnämnderna. Kommittén
föreslog dock inte någon särreglering med anledning av denna fråga, och
hänvisade till dels praktiska skäl mot en sådan särlösning, dels till det
förhållandet att det endast blir under en kort tid som röstlängderna finns
allmänt tillgängliga.
Riksskatteverket har ifrågasatt kommitténs tolkning av gällande rätt såvitt
avser påståendet att folkbokföringssekretessen enligt 7 kap. 15 § sekretesslagen
också kommer att gälla för röstlängdsregistret hos skattemyndigheten utan ett
särskilt förordnande från regeringen. Datainspektionen har anfört att den anser
att uppgifter om skyddad adress inte alls bör förekomma i röstlängderna.
Av 7 kap. 15 § 1 sekretesslagen följer att om det av särskild anledning kan
antas att en person eller någon honom närstående lider men om uppgift om t.ex.
en hemadress röjs, får uppgiften inte lämnas ut. Om en sådan skyddad
adressuppgift inom folkbokföringen lämnas över till en kommun på grund av en i
författning reglerad förpliktelse, i form av en röstlängd, saknas sekretesskydd
hos kommunen.
Regeringen delar Riksskatteverkets uppfattning att det är tveksamt om
röstlängdsregistren kan anses utgöra befolkningsregister såsom det har avsetts i
7 kap. 15 § sekretesslagen. Tillämpningen av bestämmelsen talar för att med
befolkningsregister avses i första hand register över totalbefolkningen. Däremot
är det uppenbart att röstlängdsregistren innefattar en betydande del av
befolkningen. Regeringen avser därför att i förordning föreskriva om sekretess
för röstlängdsregistren. Härigenom kommer folkbokföringssekretessen att gälla
för uppgifterna i röstlängderna även vid skattemyndigheten. När längderna
överlämnas till valnämnden finns ej motsvarande skydd. Som 1993 års
vallagskommitté funnit talar dock övervägande skäl mot att införa särskilda
regler med anledning av detta. Det kan i sammanhanget noteras att röstlängden
hos valnämnden saknar adressuppgift och endast är tillgänglig där under kort
tid.

Aviseringsregistret

1993 års vallagskommitté hade inget förslag i denna del eftersom
aviseringsregister inte fanns när kommittén lade fram sitt betänkande (SOU
1994:30). Kommittén utgick dock från att ett sådant register skulle införas.
Riksskatteverkets rapport Nytt system för framställning av röstlängder och
röstkort överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna har inte haft några invändningar mot de resonemang som 1993
års vallagskommitté förde utöver vad som framgår ovan under underavsnittet
röstlängdsregister.
Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 8.2 föreslås att svenska medborgare
som är bosatta utomlands automatiskt skall tas med i röstlängden om de utvandrat
under de senaste tio åren före valdagen. Även de som inte varit folkbokförda i
landet någon gång under de senaste tio åren skall tas upp i röstlängden om de
anmält att de vill finnas i röstlängden. En anmälan om ändrad adress skall också
ses som en anmälan om att finnas i röstlängden. Administrationen av
anmälningarna kommer att handhas av skatteförvaltningen.
Vid framställningen av röstlängderna skall uppgifterna i aviseringsregistret
på kvalifikationsdagen ligga till grund för uppgifterna i röstlängderna. De
uppgifter som tas in i aviseringsregistret hämtas från de lokala
folkbokföringsregistren. För att det föreslagna systemet med röstlängdsregister
skall fungera måste därför en anmälan från utlandssvenskar om att de vill finnas
i röstlängden registreras såväl i de lokala folkbokföringsregistren som i
aviseringsregistret. Regeringen föreslår därför att uppgift om att en sådan
anmälan gjorts får tas in i de lokala folkbokföringsregistren och i
aviseringsregistret.
I aviseringsregistret får enligt nuvarande regler uppgift om avregistrering
från folkbokföringen inte användas som sökbegrepp. För att aviseringsregistret
skall kunna användas vid framställning av röstlängdsregistret måste det vara
möjligt att söka fram de svenska medborgare som är bosatta utomlands och således
avregistrerats från folkbokföringen som utvandrade. Regeringen föreslår därför
att uppgift om avregistrering från folkbokföringen skall få användas som
sökbegrepp i aviseringsregistret.
Röstlängder kommer att framställas även för de kyrkliga valen. Personer som är
medlemmar i en icke-territoriell församling har rätt att rösta i en sådan
församling. För att kunna framställa röstlängder även för de icke-territoriella
församlingarna måste uppgift om medlemskap i en sådan församling kunna sökas
fram. Regeringen föreslår därför att även uppgift om icke-territoriell
församling skall få användas som sökbegrepp i aviseringsregistret.

9 Vissa frågor om röstning

9.1 Särskilt röstmottagningsställe

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Riksskatteverket får bestämma att den |
| röstmottagning som sker på vårdinrättningar eller andra in- |
| stitutioner före valdagen skall kunna anordnas inte bara av |
| Posten Aktiebolag utan också av annan, t.ex. kommunens valnämnd.|
| Detta skall gälla även för den röstmottagning som kan anordnas på|
| valdagen. |
--------------------------------------------------------------------

1993 års vallagskommittés förslag stämmer överens med regeringens.
Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran.
Bakgrund: Första gången poströstning ägde rum var vid 1942 års kommunalval.
Till en början fick endast den som av särskilda skäl var förhindrad att rösta i
vallokalen rösta på posten. Möjligheterna att poströsta vidgades inför 1970 års
val. Formellt förutsätts i lagen att väljare skall rösta på valdagen i den
vallokal där väljaren är upptagen i röstlängd. Om väljaren finner sig vara
förhindrad att rösta på valdagen i sin vallokal får han rösta på postkontor.
Institutionsröstningen genomförs av tradition under söndagen före valdagen på
tillfälliga postkontor som inrättats vid olika typer av institutioner.
Röstmottagning anordnades vid de tre senaste valen vid sjukvårdsinrättningar,
ålderdomshem, servicehus, kriminalvårds-anstalter, häkten, hem för vård eller
boende samt andra vård-inrättningar. Totala antalet röstande vid dess
inrättningar har uppgått till kring 40 000 eller knappt en procent av samtliga
röster.
Sedan Postverket ombildats till Posten Aktiebolag är det Riksskatteverket som
bestämmer vid vilka postkontor som röstning skall genomföras. Vid val till
riksdagen och vid ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige måste
finnas minst ett postkontor för röstning i varje kommun.
Tillfälliga postkontor för röstmottagning kan inrättas både när det gäller
institutionsröstningen och tillfälligt postkontor som inrättas under valdagen.
Beslut om detta fattas av Riksskatteverket efter samråd med Posten Aktiebolag.
När det gäller tidpunkten för röstningen vid denna typ av postkontor så skall
Posten Aktiebolag bestämma detta efter samråd med valnämnden och när det gäller
institutionsröstningen, med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning.
Motsvarande samråd skall ske när det gäller röstningens genomförande på en
institution. Institutionsröstningen får inte genomföras tidigare än sju dagar
före valdagen.
Skälen för regeringens förslag: Genom den ändring av vallagen som beslutats på
grund av Postens bolagisering har Riksskatteverket blivit central valmyndighet
också för förtidsröstningen inom landet. Detta ansvar låg tidigare helt hos
Posten. Med Riksskatteverket som centralt ansvarig för institutionsröstningen
framstår det inte som naturligt att myndigheten skall vara hänvisad till att
enbart använda sig av Posten Aktiebolag när det gäller annan röstmottagning än
den som sker i Posten Aktiebolags ordinarie lokaler.
Vid valen år 1994 genomfördes försök där vissa kommuner ansvarade för
institutionsröstningen. Försöksverksamhet tillkom efter förslag av
Vallagsutredningen, som ansåg att det fanns anledning att ifrågasätta om inte
institutionsröstningen borde överföras till kommunerna. Enligt Riksskatteverkets
rapport Försöksverksamhet vid de allmänna valen 1994 slog försöken väl ut. Den
försöksverksamhet med institutionsröstning som förkom år 1994 genomfördes i
Borlänge, Enköping, Gävle, Mora och Ljungby. Vid valet år 1995 övertogs
institutionsröstningen av valnämnderna i Huddinge, Enköping, Håbo, Borlänge,
Gagnef och Mora. Inte från någon valnämnd meddelades några svårigheter. En
synpunkt som framförts är att institutionsröstningen borde ske även på valdagen
och inte endast som nu söndagen före valdagen. För detta fordras dock inte någon
ny författningsreglering.
En andra försöksverksamhet vid 1994 års val rörde röstmottagningsställe på
annat ställe än den ordinarie vallokalen, s.k. ambulerande
röstmottagningsställe. Försöksverksamheten kom att ske i Piteå, Skellefteå och
Valdemarsviks kommuner. I dessa kommuner genomfördes särskilda röstmot-
tagningsställen i stora valdistrikt på så sätt att de under dagen förflyttade
sig mellan olika delar av distriktet. Vid 1995 års val till Europaparlamentet
har ytterligare kommuner använt sig av den möjligheten. Det är enligt rapporten
från Riksskatteverket möjligt att göra vissa besparingar utan att väsentligen
försämra servicen för glesbygdsområdena.
Mot denna bakgrund anser regeringen att den ordning som hittills tillämpats i
form av försöksverksamhet skall införas. Detta bör ske så att det i den nya
lagen införs ett särskilt kapitel om inrättande av särskilda
röstmottagningsställen för vilka den centrala valmyndigheten ansvarar.
Genom att ansvaret för den särskilda röstmottagningen övertagits av
Riksskatteverket får verket möjlighet att bestämma vem som skall utföra
röstmottagningen på en viss institution. Inledningsvis kan det framstå som
naturligt att denna uppgift lämnas till Posten Aktiebolag; företaget har under
lång tid utan anmärkning skött denna uppgift. Men det kan i vissa fall framstå
som ändamålsenligt att kommunen tar detta ansvar. Kommunen skulle t.ex. kunna
samordna denna röstning med röstningen på valdagen. Motsvarande resonemang kan
föras när det gäller röstmottagningsställen på valdagen.
Vid vilka vårdinrättningar som röstning skall genomföras bör bestämmas av
Riksskatteverket efter samråd med valnämnden och vårdinrättningen och den
centrala förvaltning under vilken den sorterar. Valnämnden bör i sin tur samråda
med socialförvaltningen i kommunen. I fråga om tidpunkten för röstmottagningen
bör samråd ske med vårdinrättningen. Såväl valnämnderna som länsstyrelserna bör
höras i frågan om var det skall inrättas ett särskilt röstmottagningsställe på
valdagen.
Själva röstmottagningen bör genomföras på sätt som skedde vid
försöksverksamheten. I stort skall det svara mot vad som gäller vid
poströstning. Detta innebär att antalet röstmottagare kan bestämmas av
Riksskatteverket eller den myndighet som Riksskatteverket bestämmer.

9.2 Utlandsröstning, brevröstning och fartygsröstning

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Utlandsröstning skall enligt den nya |
| vallagen ske på samma sätt som i dag från utlandsmyndigheterna. |
| Brevröstning skall kunna ske förutom från Tyskland och Schweiz, |
| också från fartyg i utrikes fart. De särskilda bestämmelserna om|
| fartygsröstning skall upphöra. Brevröstningen förenklas i vissa |
| avseenden. |
--------------------------------------------------------------------

1993 års vallagskommitté föreslog att brevröstning från Tyskland endast skulle
förekomma vid extra val till riksdagen och folkomröstning. I övrigt stämmer
kommitténs förslag överens med regeringens.
Remissinstanserna är genomgående positivt inställda till förslaget att inte
utvidga brevröstningen till att bli generell för utlandsröstning. Samma
inställning har remissinstanserna till att brevröstning skall kunna ske från
fartyg i utrikes fart. Föreningen Svenskar i Världen förordar dock att
brevröstningen görs generell eftersom det är besvärligt, tidsödande och dyrbart
för många att ta sig till en röstningslokal. Utrikesdepartementet anser att
brevröstning även i fortsättningen skall vara möjlig från Tyskland eftersom
röstmottagning är tillåten endast från utlandsmyndigheter med utsänd personal,
dvs. endast från Bonn, Berlin och Hamburg. En del remissinstanser däribland
Länsstyrelsen i Norrbottens län, Solna kommun samt Svenska kommunförbundet, är
tveksamma till att slopa kravet på att röstkortet skall bifogas försändelsen vid
brevröstning.
Bakgrund: Det vanligaste sättet att ordna möjlighet att rösta för väljare som
vistas utomlands är att anordna röstmottagning på svenska beskickningar och
konsulat. Regler om sådan röstmottagning finns i 10 kap. 7-11 §§ den nuvarande
vallagen. Röstning sker hos de svenska utlandsmyndigheter som Riksskatteverket
bestämmer efter samråd med Utrikesdepartementet. Röstmottagare är chefen för
utlandsmyndigheten eller den som han bestämmer. Särskild röstmottagning kan
således komma ifråga på svenska byggarbetsplatser, på avlägsna eller isolerade
orter, orter med större turistkoncentration, kurorter, orter där svenska FN-
bataljoner är stationerade etc. Förfarandet vid röstning vid svenska
utlandsmyndigheter är i huvudsak detsamma som vid poströstning. Det krävs
emellertid inte att väljaren har något röstkort.
I 10 kap. 12-16 §§ i den nuvarande vallagen finns bestämmelser om röstning på
fartyg. Där föreskrivs bl.a. att röstning kan anordnas på svenska fartyg i
utrikes fart. Riksskatteverket bestämmer inför varje val på vilka fartyg
röstning skall äga rum. Rätt att rösta ombord har den som tillhör besättningen
eller annan personal på fartyget eller är passagerare. Förfarandet vid röstning
på fartyg är i huvudsak detsamma som vid poströstning och röstning vid svenska
utlandsmyndigheter.
Ett tredje sätt att rösta utomlands är att brevrösta. Sedan 1956 års val har
någon röstmottagning inte kunnat genomföras hos de svenska utlandsmyndigheterna
i Schweiz och sedan 1979 års val inte heller i Tyskland. Sedan Tyskland
accepterat att utländska medborgare deltar i val i sina hemländer genom att
sända sina valsedlar till hemlandet med posten, s.k. brevröstning, beslöt
riksdagen inför 1982 års val att som en försöksverksamhet införa brevröstning
för de väljare som vistades i Tyskland. Sedan Schweiz accepterat brevröstning
beslöt riksdagen inför 1991 års ordinarie val brevröstning skulle vara möjlig
inte bara från Tyskland utan också från Schweiz. Röstning vid svenska
utlandsmyndigheter i Schweiz tillåts fortfarande inte. Tyskland har numera
förklarat sig kunna tillåta röstmottagning vid svenska utlandsmyndigheter. En
förutsättning för ett sådant tillstånd är att man från svensk sida ansöker om
detta minst sex månader före valet.
Skälen för regeringens förslag: En utgångspunkt för Vallagsutredningen och
senare också 1993 års vallagskommitté var att underlätta för utlandssvenskarna
att använda sig av den rösträtt som de är tillerkända om de någon gång varit
bosatta här i landet. Som framgår av skälen för regeringens förslag till det nya
förenklade röstlängdsförfarandet bör utlandsröstningen genom utlands-
myndigheterna finnas kvar i sin nuvarande utformning. Här skall vissa
ytterligare frågor om förenkling av utlandsröstning beröras.

Brevröstningens omfattning

En fråga är om utlandsröstningen bör underlättas genom att brevröstningen
utvidgas till att omfatta all utlandsröstning. Mot en sådan utvidgning talar det
faktum att brevröstning strider mot vårt valförfarandes grundläggande principer
när det gäller möjligheten att garantera väljarens valhemlighet men också när
det gäller valförfarandets tillförlitlighet och säkerhet. När det gäller
tillförlitligheten kan brevröstningen ifrågasättas framför allt på grund av att
en hög andel brevröster underkänns, och när det gäller säkerheten så måste man
räkna med att en generell möjlighet att brevrösta skulle innebära en ökad risk
för att röster försvinner i postgången.
Enligt regeringens mening bör man inte göra något avsteg från det normala
röstningsförfarandet för att kunna tillgodose ett relativt litet antal röstande
utan att mycket starka skäl talar för det. Sådana skäl kan t.ex. vara att
väljaren inte annars kan rösta eller att det medför mycket stora praktiska,
ekonomiska eller administrativa resurser. Regeringen vill därför i princip inte
ställa sig bakom en utvidgning av möjligheterna att brevrösta till länder där
ordinär röstning är möjlig.
Sådana praktiska och administrativa skäl som nämnts finns, enligt regeringens
uppfattning, när det gäller fartygsröstningen. Regeringen föreslår därför att
fartygsröstningen ersätts med en möjlighet att brevrösta. De personer som får
rösta på detta sätt är de ombordanställda eller andra personer som befinner sig
på fartyg i fjärrfart utanför Östersjön eller Nordsjön och som inte kan rösta på
posten i Sverige eller vid röstmottagning som anordnas av svensk
utlandsmyndighet.
Brevröstning tilläts jämte röstning vid utlandsmyndigheterna i Tyskland under
de allmänna nationella valen år 1994 och valet till Europaparlamentet år 1995.
Det har inte framkommit att det uppstod några praktiska problem vid dessa val.
Eftersom det finns många svenskar i Tyskland som skulle kunna få det svårt att
ta sig till en utlandsmyndighet anser regeringen att brevröstning i Tyskland
skall tillåtas också inför nästa mandatperiod.
Eftersom röstmottagning alltjämt inte tillåts på schweiziskt territorium bör
brevröstning också kunna ske från Schweiz i kommande val.

Röstkort behövs inte vid brevröstning

Eftersom det skall vara möjligt för alla dem som befinner sig på fartyg i
fjärrfart att brevrösta kan man inte upprätthålla kravet på att väljaren skall
bifoga sitt röstkort vid brevröstningen. Lika med kommittén anser regeringen att
kravet på att två vittnen intygar att väljaren själv skrivit på försändelsen och
att han eller hon gjort det av fri vilja med tillräcklig grad av säkerhet kan
anses säkerställa väljarens identitet. Kravet på att röstkortet skall bifogas
brevrösten kan därför avskaffas.

Poststämpeln skall alltjämt vara utgångspunkten för bedömningen av
huruvida någon får brevrösta

Eftersom brevröstning är ett sätt att rösta som innebär ett undantag från det
normala sättet att rösta måste valmyndigheterna kunna kontrollera att villkoren
för detta undantag är uppfyllt. En enkel kontroll kan ske genom datumet på
poststämpeln. Kravet på poststämpel bör således gälla för brevröstning från
Tyskland och Schweiz. I fall där brevröstning sker på fartyg bör det krävas att
brevrösten bekräftas av fartygets befälhavare genom att fartygets namn sätts ut
på omslaget. Detta kan ske med fartygets stämpel. På så sätt blir det enkelt att
kontrollera att rösten ställts i ordning på ett fartyg. Kommittén har framfört
att det torde bli svårt att kontrollera om rösten ställts i ordning på ett
fartyg som går i Nordsjön eller Östersjön. Risken att sådan röstning sker får
minimeras genom informationsinsatser.
Valprövningsnämnden har i ett par avgöranden (se t.ex. VPN 1991:14) underkänt
valsedelsförsändelser som sänts med kurirpost från Tyskland med hänvisning till
att det saknades poststämpel på försändelsen. Varje kuvert som sänds med
kurirbefordran numreras och förtecknas i en kurirförteckning. Denna förteckning
sänds i original tillsammans med posten till Utrikesdepartementet. På kuverten
finns ingen stämpel eller officiell anteckning som visar att de sänts med
kurirpost. Det nummer som kuvertet har skrivs dit för hand. Om en brevröst som
sänts på detta sätt kommer till valnämnden för granskning i detta skick kan
valnämnden inte säkerställa att väljaren tillhör den kategori som får brevrösta.
Lika med kommittén finner regeringen att det inte är rimligt att ålägga
valnämnden att särskilt utreda om rösten ställts i ordning i rätt land eller i
rätt tid i dessa fall. Regeringen föreslår därför inte någon särskild
bestämmelse för dessa fall. Som skedde vid förra valet får problemet i stället
lösas genom särskild information till utlandsmyndigheterna om de formella kraven
för brevröstning.

Brevrösterna skall sändas till Riksskatteverket som vidarebefordrar dem till
valnämnden

Enligt nuvarande bestämmelser skall väljaren sända sin brevröst med post direkt
till valnämnden i den kommun där han finns upptagen i röstlängden. Om kravet på
röstkort tas bort kan inte väljaren säkert se vilket valdistrikt som han tillhör
och till vilken kommun rösten skall sändas. Som kommittén har föreslagit bör
därför brevrösterna, liksom andra utlandsröster, i stället sändas till
Riksskatteverket och distribueras därifrån till respektive valnämnd. De farhågor
som vissa remissinstanser givit uttryck för att slopandet av röstkortet skulle
medföra merarbete för valförrättarna torde med detta förslag kunna undanröjas.

Reglerna om brevröstning införs i en särskild lag

Reglerna om brevröstning bör såsom nu samlas i en särskild lag. Denna bör vara
fristående från vallagen eftersom den även i fortsättningen kommer att vara
tidsbegränsad. Uppföljning av frågan om brevröstning bör lämpligen ske efter
varje riksdagsval.

9.3 Ångerröstningen begränsas inte

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens bedömning: Möjligheten för väljarna att ångerrösta bör|
| inte inskränkas. |
--------------------------------------------------------------------

1993 års vallagskommitté föreslog att ångerröstningen skulle begränsas till
kl. 17.00 på valdagen.
Remissinstanserna: Remissutfallet är mycket splittrat, även inom
valadministrationen. Många är för en begränsning medan andra anser det tveksamt
att begränsa möjligheten att rösta i vallokalen på valdagen. Ett par
länsstyrelser ser farhågor för tilltron till systemet om väljare som efter kl.
17 kommer till vallokalen och där finner valförrättare i färd med att stoppa
valkuvert i urnorna. Valprövningsnämnden ifrågasätter om fördelarna med att
begränsa ångerröstningen uppväger nackdelarna. Nämnden förutsåg också praktiska
problem med överklaganden som följd. Riksskatteverket, vars principiella
hållning är att ångerröstningen helt skall tas bort, är för den inskränkning som
kommittén föreslog.
Vid remissförfarandet över Nomineringsrätts- och valkretskommitténs andra
betänkande (SOU 1996:66) framförde en länsstyrelse att ångerröstningen skulle
tas bort.
Skälen för regeringens förslag: Det finns många olika sätt att förtidsrösta.
Man kan t.ex. poströsta, rösta på utlandsmyndighet, institutionsrösta eller
brevrösta. Att väljarna förtidsröstat på något av dessa sätt hindrar inte att de
röstar i vallokalen på valdagen. I så fall gäller den röst som lämnats i
vallokalen. Väljare som förtidsröstat eller som poströstat på valdagen har
alltså möjlighet att ändra sitt val genom att rösta även i vallokalen.
Att väljarna på detta sätt har möjlighet att ångerrösta får bl.a. den
konsekvensen att poströsterna som skickas ut till vallokalerna för preliminär
räkning inte kan läggas ner i valurnorna förrän man med säkerhet vet att
väljaren inte kommer att rösta i vallokalen, dvs. först när vallokalen stängts
för röstning. Under valdagen kan poströsterna förhandsgranskas i vallokalen om
det inte stör den pågående röstningen där.
Möjligheten att förhandsgranska poströsterna innebär att valförrättarna, om de
hunnit förhandsgranska samtliga poströster, kan lägga ner de preliminärt
godkända rösterna i valurnan så snart röstningen avslutats i vallokalen. Har de
inte förhandsgranskats under valdagen får denna granskning ske efter det att
röstningen avslutats. Först när samtliga röster i valet lagts ner i valurnan får
denna öppnas och valkuverten tas ur och den preliminära rösträkningen inledas.
Ångerröstningen och den administrativa omgång som den medför kan beräknas
försena den preliminära sammanräkningen i vallokalen med mellan 30 och 60
minuter. Det kan därför ifrågasättas om inte ångerröstningen bör begränsas.
1993 års vallagskommitté stannade för att ångerröstningen skulle begränsas
till kl. 17.00 på valdagen. Förtidsrösterna kunde efter granskning få läggas i
valurnorna för att räkningen av röster skulle vidta omedelbart när vallokalen
stängs. Nomineringsrätts- och valkretskommittén lämnade inget eget förslag, men
framhöll ändå vikten av att sammanräkningen kunde ske snabbt och påpekade att
reglerna med personröstning krävde att sammanräkningen skulle göras så enkel och
snabb som möjligt.
En utgångspunkt vid bedömningen av om ångerröstningen skall begränsas är att
valförfarandet måste göras så enkelt som möjligt. Förtroendet för systemet måste
kunna upprätthållas och systemet vara så utformat att risken för överklaganden
minimeras. Förslaget att begränsa ångerröstningen medför i och för sig en
möjlighet till att förkorta tiden för sammanräkningen. Emellertid är det
tveksamt om fördelarna med en begränsning leder till några egentliga
tidsvinster. I stället kan en sådan ordning förväntas öka förvirringen kring
röstningen och risken för misstag är påtaglig. Behovet av en snabbare
sammanräkning är inte av sådan styrka att det uppväger de nackdelar som en
begränsning av förtidsröstningen innebär. Det kan av principiella skäl inte
heller komma i fråga att slopa möjligheten att rösta på valdagen. Regeringen
anser därför att det i den nya vallagen inte bör införas någon begränsning av
rätten att ångerrösta.
En möjlighet att påskynda den preliminära sammanräkningen får genomföras på
annat sätt. Reglerna om kontroll av förtidsrösterna bör kunna utformas så att
granskningen skall ske under valdagen. Givetvis måste beaktas att röstningen
skall kunna genomföras. Det bör emellertid i de allra flesta fall vara möjligt
att ha granskningen färdig då röstningen avslutas. Tidsförlusten motsvarar då
den tid det tar att lägga i valkuverten i valurnorna. Förslaget har därför
utformats för att understryka vikten av att granskning av förtidsröster sker
under valdagen.

9.4 Namnvalsedlar på posten

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Förbudet mot namnvalsedlar på posten tas |
| bort. |
--------------------------------------------------------------------

Nomineringsrätts- och valkretskommitténs förslag stämmer överens med
regeringens.
Remissinstanserna är övervägande positiva till förslaget. Posten Aktiebolag
har pekat på risken för att utrymmesbrist kan uppstå på postkontoren.
Skälen för regeringens förslag: Som redan framgått är en huvudprincip i det
svenska valsystemet att röstning skall äga rum i vallokalen på valdagen.
Emellertid har möjligheter öppnats för röstning utanför vallokalen och det
vanligaste sättet är poströstning. Röstningen pågår från några veckor före
valdagen fram till och med valdagen. Poströstningen sker under de tider som
posten är öppen och går i stort till som röstning i vallokal.
Omfattningen av röstning på posten har stadigt ökat sedan möjligheten infördes
år 1942. De senare åren har dock en stabil tendens kunnat iakttas där andelen
poströster de senaste åren för riksdagsvalen uppgått till runt 35 procent av
totala antalet röster i valet. Vid valet till Europaparlamentet var andelen
poströster 23 procent. Enligt Riksskatteverkets uppskattningar ökade andelen
namnvalsedlar av poströsterna i förhållande till det närmast föregående
riksdagsvalet. Vid valet till Europaparlamentet använde ca 50 procent av
väljarna namnvalsedlar medan motsvarande siffra var 39 procent i riksdagsvalet
år 1994. Det är alltså en betydande andel av de väljare som avger sina röster på
posten som använder namnvalsedlar.
Mot bakgrund av den redovisade statistiken är det av vikt att
förutsättningarna till personröstning på posten så långt som möjligt motsvarar
vad som gäller för röstning i vallokal. Personröstning försvåras i hög grad för
dem som poströstar av förbudet mot namnvalsedlar på posten. En sådan ordning är
mindre lämplig med tanke på att det nu föreslås ett system med ökat inslag av
personröstning. Regeringen föreslår därför att regeln som hindrar utläggning av
namnvalsedlar på postkontor inte tas in i den nya vallagen. Det skall således
vara möjligt för partierna att lägga ut namnvalsedlar också på postkontoren. Det
skall å andra sidan inte föranleda någon skyldighet för röstmottagaren att lägga
ut namnvalsedlar för partierna.
Det får förutsättas att det kan inrättas sådana platser i vallokalerna som gör
att god ordning kan upprätthållas även med utlagda namnvalsedlar. Det får liksom
i dag ankomma på Riksskatteverket att tillsammans med Posten Aktiebolag komma
fram till vilka postkontor som är lämpliga för röstning med hänsyn till de nu
föreslagna reglerna.

9.5 Inga partisymboler på valsedlarna

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens bedömning: Det bör inte införas någon möjlighet att |
| också trycka partisymbolerna på valsedlarna. |
--------------------------------------------------------------------

Kommittéförslag: 1993 års vallagskommitté (SOU 1993:40) diskuterade
möjligheten att trycka partisymboler på valsedlarna men avstod från att lägga
fram förslag med sådant innehåll. Också Nomineringsrätts- och valkretskommittén
(SOU 1995:143) avstod från att lägga fram förslag i denna del. Kommittéerna
ansåg inte att fördelarna uppvägde de nackdelar som kunde förutses av en ordning
där partisymboler trycks på valsedlarna.
Remissinstanserna har i stort instämt i de båda kommittéernas bedömning att
det inte är befogat att införa partisymboler på valsedlarna.
Skälen för regeringens bedömning: Det har länge förekommit att partier fram-
fört sina budskap under en viss symbol. Partierna vill på det sättet profilera
sig visuellt. Exempel på sådana symboler är Moderaternas stiliserade M, Social-
demokraternas ros, Centerns fyrklöver, Folkpartiets blåklint, Kristdemokraternas
vitsippa, Vänsterpartiets stiliserade V med infälld nejlika, Miljöpartiets
maskros och Ny demokratis ansikte. Symbolerna har blivit allmänt kända.
Den nuvarande vallagens 6 kap. om valsedlar innehåller inte några bestämmelser
som tar sikte på just symboler på valsedlar. Däremot finns regler som anger vad
som händer om en valsedel inte är utformad på det sätt vallagen föreskriver.
De skäl som framförts för att införa en ordning som underlättar möjligheterna
för partierna att gå fram med partiskiljande symboler på valsedlarna är att det
skulle underlätta för nya grupper av väljare som tillkommit på senare tid såsom
tidigare omyndigförklarade personer som inte tidigare hade rösträtt och vissa
invandrargrupper som kan ha svårt att tillgodogöra sig texten på valsedeln.
Det finns emellertid skäl som talar mot att tillåta partisymboler på
valsedlarna. Det förfaller mindre lämpligt att samtidigt med personvalets
införande i det svenska valsystemet också införa regler som framhäver partierna.
Ett andra mycket starkt skäl är att valhemligheten lättare kan avslöjas med
färgglada symboler på valsedlarna. Förutom dessa principiella invändningar kan
också anföras vissa tekniska. En sådan är att valsedeln, med utrymme för
personmarkering, inte är av sådant format att den också kan ta upp en symbol som
är stor nog att skiljas från andra. Dessutom måste eventuellt ny maskinell
utrustning införskaffas för tryckning. Slutligen kan det uppkomma svårigheter
vid sammanräkningen om också en bedömning av valsedlarnas giltighet med hänsyn
till partisymbolen skall göras.
Mot bakgrund av dessa invändningar mot att tillåta symboler på valsedlarna
fann både 1993 års vallagskommitté och Nomineringsrätts- och valkretskommittén
att värdet av införandet av möjligheten till symboler inte uppvägde de nackdelar
som kunde förutses. Regeringen instämmer i den bedömningen. Det föreslås därför
inga regler för att underlätta möjligheten att trycka partisymboler på
valsedlarna.

9.6 Identitetskontroll vid röstning i vallokal

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens bedömning: Det bör inte intas något obligatoriskt |
| krav på legitimation för att få rösta i vallokal. |
--------------------------------------------------------------------

1993 års vallagskommitté avstod från att lägga fram något förslag om
obligatoriskt krav på legitimation i vallokal.
Remissinstanserna har genomgående ställt sig bakom kommitténs
ställningstagande. Riksskatteverket, liksom några andra instanser, har
emellertid anfört att identitetskontrollen bör vara densamma i vallokal som i
andra röstningslokaler.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt 8 kap. 3 § i den nu gällande vallagen
bör väljaren vid personlig röstning i vallokalen medföra sitt röstkort. Av
röstkortet framgår om väljaren kommit till rätt vallokal och i vilka val han
eller hon får rösta. Väljaren visar upp sitt röstkort och får då ett valkuvert
för varje val han eller hon får delta i. När han har ställt i ordning sina
valkuvert skall han överlämna dessa till den valförrättare som är ordförande. Om
ordföranden begär det skall väljaren uppge sitt fullständiga namn, födelsetid
och hemvist inom valdistriktet. Utgångspunkten är att man skall godta de
uppgifter som väljaren lämnar. Dessa uppgifter kan i viss utsträckning
kontrolleras mot uppgifterna i röstlängden.
I den information om valförrättningen som Riksskatteverket lämnat sägs, att om
väljaren inte har röstkort så bör han tillfrågas om fullständigt namn och
personnummer. Dessa uppgifter bör röstmottagaren kontrollera mot uppgifterna i
röstlängden. Enligt Riksskatteverkets information bör, om osäkerhet råder om
identiteten, väljaren kunna visa legitimation.
Till skillnad mot vad som gäller för röstning i vallokal gäller för röstning
på postkontor, hos utlandsmyndigheter och på fartyg att väljare som inte är känd
för röstmottagaren skall visa legitimation. Kan väljaren inte göra detta får han
inte rösta.
Att bereda sig eller annan tillfälle att rösta genom att uppträda under falskt
namn eller att rösta i flera valdistrikt kan enligt 17 kap. 8 § brottsbalken
vara straffbart som otillbörligt verkande vid röstning.
Som framgått skiljer sig reglerna beträffande legitimationskravet beroende på
i vilken röstningslokal väljaren röstar. Ett skäl att införa ett generellt
legitimationskrav är att reglerna bör vara desamma oavsett var väljaren utövar
sin rösträtt. Vidare skulle ett legitimationskrav motverka missbruk.
Som kommittén funnit är ett starkt skäl mot att införa ett generellt
legitimationskrav, att det kan medföra att väljare som blivit nekade att rösta
på grund av att de inte kunnat visa legitimation inte röstar över huvud taget.
Vidare kan personer som saknar legitimation gå miste om möjligheten att rösta.
De problem som kan uppstå på grund av att det saknas ett generellt
legitimationskrav har inte visat sig vara sådana att det enligt regeringens
bedömning är befogat att nu föreskriva om krav på legitimation vid all röstning.
Regeringen menar därför att dagens förfarande skall gälla också enligt den nya
vallagen. Om en väljare inte kan legitimera sig eller på annat sätt göra
sannolikt att han är den han utger sig för att vara får valförrättaren vägra att
ta emot hans röst. Detta bör vara tillräckligt för att komma till rätta med
problem som må finnas kring personer som söker utnyttja någon annans rösträtt.

10 Särskilda frågor vid kommunala val

10.1 Rösträtt och valbarhet i kommunala val

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Den som inte är svensk medborgare men som är|
| medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater |
| (unionsmedborgare) eller som är medborgare i Island eller Norge |
| skall ha samma rätt som en svensk medborgare att rösta och vara |
| valbar i de allmänna valen till landstings- och |
| kommunfullmäktige. |
--------------------------------------------------------------------

Maastrichtfördraget och rådets direktiv 94/80/EG: Genom Maastrichtfördraget
infördes i Romfördraget bestämmelser om ett unionsmedborgarskap för alla
medlemsstaters medborgare. Genom detta kom medborgarna att tillerkännas ett
antal rättigheter. Unionsmedborgarskapet har till syfte att underlätta
unionsmedborgares integration i värdlandet.
I artikel 8b.1 i Romfördraget infördes en bestämmelse om rösträtt och
valbarhet vid kommunala val för unionsmedborgare som bor i ett land inom
Europeiska unionen där de inte är medborgare. I artikeln föreskrivs också att
rådet före den 31 december 1994 enhälligt skall utfärda närmare bestämmelser i
frågan. Sådana närmare bestämmelser finns intagna i rådets direktiv 94/80/EG av
den 19 december 1994 om närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid
kommunala val för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte
är medborgare (se bilaga 7).
Syftet med artikel 8b.1 i Romfördraget är enligt ingressen till direktivet att
säkerställa att alla unionsmedborgare, vare sig de är medborgare i den
medlemsstat där de är bosatta eller inte, kan utöva sin rösträtt och sin
valbarhet vid kommunala val i den staten på lika villkor. Regeln är ett exempel
på tillämpningen av principen om jämlikhet mellan och lika behandling av en
medlemsstats medborgare och medborgare i andra medlemsstater och en naturlig
följd av den rätt att röra sig fritt och uppehålla sig som föreskrivs i artikel
8a i Romfördraget.
Direktivet omfattar allmänna och direkta val till kommunfullmäktige (artikel
2) och riktar sig till medlemsstaterna (artikel 16). Den som är unionsmedborgare
enligt artikel 8.1 andra stycket Romfördraget och inte är medborgare i
bosättningsstaten, men som på referensdagen ändå uppfyller de villkor för
rösträtt och valbarhet som enligt den statens lagstiftning gäller för de egna
medborgarna, skall ha rösträtt och vara valbar vid kommunala val i
bosättningsstaten i enlighet med direktivet (artikel 3). Med referensdag menas
den eller de dagar då unionsmedborgare enligt bosättningsstatens lagstiftning
skall uppfylla villkoren för rösträtt och valbarhet i den staten (artikel 2).
Medlemsstaterna skall anta de lagar och författningar som är nödvändiga för att
följa direktivet före den 1 januari 1996 (artikel 14). Direktivet har trätt i
kraft (artikel 15). I en bilaga till direktivet bestäms närmare vilka de
grundläggande lokala förvaltningsenheterna är i varje medlemsstat. För Sveriges
del omfattas kommuner och landsting (se direktiv 96/30/EG av den 13 maj 1996 om
ändring i direktivet 94/80/EG om närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet
vid kommunala val för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de
inte är medborgare, bilaga 7).
Skälen för regeringens förslag: I 4 kap. 2 § kommunallagen (1991:900) anges
att den som är folkbokförd i kommunen och har fyllt 18 år senast på valdagen har
rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige. Den som inte är
svensk medborgare har rösträtt bara om han varit folkbokförd i Sverige den 1
november de tre åren närmast före valåret (den s. k. treårsregeln). Av 4 kap. 3
och 5 §§ följer att rösträttsreglerna för val till kommunfullmäktige också är
styrande för valet till landstingsfullmäktige och för valbarheten i dessa val.
Fram till år 1976 hade endast svenska medborgare rätt att rösta och vara
valbara i kommunala val. Icke svenska medborgare gavs denna rätt år 1976 och de
nya reglerna tillämpades första gången vid 1976 års val (prop. 1975/76:23). De
nya reglerna innehöll den treårsregel som gäller än i dag. I förarbetena sägs
att det var motiverat att införa en viss kvalifikationstid för icke svenska
medborgare med avseende på rätten att rösta och vara valbar i de kommunala
valen. Tre år ansågs vara en väl avvägd tid. Man ansåg nämligen att det borde
skapas rimliga garantier för att den utländske väljaren skulle ha vissa icke
alltför obetydliga kunskaper i svenska språket, känna till och ha förståelse för
svenska förhållanden och ha ett naturligt personligt intresse inte bara för de
alldeles aktuella förhållandena utan också för de mera långsiktiga kommunala
angelägenheterna (a. prop. s. 93 f.).

Reglerna om rösträtt och valbarhet i kommunallagen anpassas till rådsdirektivet

Sverige har som medlem i Europeiska unionen en skyldighet att genomföra rådets
direktiv i svensk rätt. Rådets direktiv 94/80/EG har aktualiserat behovet av att
se över och ändra tillämpningsområdet för treårsregeln i 4 kap. 2 §
kommunallagen såvitt avser unionsmedborgare som är bosatta i Sverige och som i
övrigt uppfyller villkoren för rösträtt och valbarhet.
Treårsregeln modifieras så att sådana medborgare får samma rätt som svenska
medborgare att rösta och vara valbara i svenska kommunala val.

Den vidgade rösträtten och valbarheten bör även omfatta de nordiska medborgare
som inte är unionsmedborgare men som är bosatta i Sverige

Sveriges skyldigheter gentemot Europeiska unionen omfattar endast att ge
unionsmedborgarna samma rätt som svenska medborgare att rösta och vara valbara i
kommunala val.
Ett genomförande av direktivet i svensk rätt ändrar inte bestämmelserna om att
de medborgare i Island och Norge som är bosatta i Sverige även fortsättningsvis
skulle omfattas av treårsregeln. Nordiska medborgare skulle således komma att
behandlas olika beroende på om de är unionsmedborgare eller inte.
Danmark har i samband med genomförandet av direktivet i dansk lag beslutat att
även medborgare i Island och Norge skall ha rätt att rösta och vara valbara i
danska kommunalval på samma villkor som gäller för övriga nordiska medborgare
som på grund av sitt unionsmedborgarskap omfattas av direktivet. En motsvarande
bestämmelse finns i Finland. Island och Norge tillämpar en treårsregel för andra
än de egna medborgarna. I Island är det dessutom så att inga andra än nordiska
medborgare har rätt att rösta i kommunala val. I Norge förberedes införandet av
en regel där nordiska medborgare får rösträtt från bosättningstiden.
Mot bakgrund av att Danmark och Finland har givit nordiska medborgare rätt att
rösta och vara valbara i kommunala val på samma villkor som de egna medborgarna
och att Norge har för avsikt att införa sådana regler samt att det inom Norden
finns en gemensam bas vad gäller språk och samhällsstruktur anser regeringen att
det är rimligt att även Sverige inför en motsvarande rätt.
Vad gäller övriga i Sverige bosatta personer bör enligt regeringens bedömning
treårsregeln ligga fast. Treårsperioden bör dock lämpligen räknas från valdagen
i stället för från den 1 november tre år närmast före valdagen.

10.2 Mandattiden för kommunfullmäktige i Stockholms
kommun

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens bedömning: Särregleringen beträffande mandatperioden|
| för kommunfullmäktige i Stockholms kommun bör inte ändras nu. |
--------------------------------------------------------------------

Kommittéförslag: Nomineringsrätts- och valkretskommittén föreslog i sitt andra
betänkande Utvärderat personval (SOU 1996:66) att den särreglering som finns i 5
kap. 5 § kommunallagen beträffande mandattiden för kommunfullmäktige i
Stockholms kommun skulle upphävas.
Remissinstanserna: Kommitténs förslag föranledde tre positiva yttranden bland
remissinstanserna, däribland Länsstyrelsen i Stockholms län. Stockholms kommun
motsätter sig dock att kommitténs förslag genomförs. Kommunen har pekat på att
behovet av särreglering alltjämt kvarstår. Förankringsprocessen i budgetarbetet
i kommunen kräver de extra veckor som särregleringen ger. I annat fall kan
budgeten inte beslutas inom den tid som kommunallagen förutsätter, vilket får
effekter på skattesatserna. Att överskrida tidsramen för budgetprocessen, vilket
i och för sig är möjligt enligt kommunallagen, medför att det skulle bli
huvudregel för Stockholms kommun att budgeten inte fastställdes i tid och att
skattesatserna fick justeras efter årsskiftet. Sådana åtgärder får enligt
kommunen inte byggas in i budgethanteringen. Kommunen driver en stor del av sin
verksamhet i företagsform vilket också försvårar budgetprocessen. Kommunen
påbörjade dessutom den 1 januari 1996 införandet av en ny organisation med nya
stadsdelsnämnder. Detta faktum - vilket inte var känt för kommittén - fördröjer
budgetprocessen för kommunen.
Skälen för regeringens bedömning: Särregleringen i 5 kap. 5 § tredje stycket
kommunallagen beträffande kommunfullmäktige i Stockholms kommun innebär att
sammanräkningen för kommunen skall vara klar den 15 oktober valåret i stället
för den 1 november som gäller för övriga kommuner. Särregleringen går långt
tillbaka i tiden och grundar sig på att Stockholm som landets huvudstad och
största stad erbjudit särskilda problem vad gäller organisation m.m. Stockholms
kommun har i remissvaret med skärpa vänt sig mot kommitténs uttalande om att
effekterna av att särregleringen upphävdes inte skulle bli särskilt omfattande.
Vad kommunen anfört i denna del visar också att det uppstår effekter som för
närvarande är svåröverblickbara. Enligt regeringens mening ger kommitténs
överväganden inte tillräckligt underlag för att, mot vad kommunen anfört, gå
vidare med ett förslag om att upphäva särregleringen beträffande mandatperioden.
Något förslag med sådant innehåll bör därför inte läggas fram nu.
De problem som kan uppkomma vid den slutliga sammanräkningen beträffande valet
till Stockholms kommun får, i den mån det bedöms nödvändigt, mötas med ökade
resurser vid sammanräkningen.

10.3 Ersättarsystemet vid val till kommunfullmäktige

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Det lägsta antalet ersättare för en ledamot i|
| fullmäktige skall ökas från en till två. För partier som har fått|
| ett eller två mandat skall därför alltid utses två ersättare. För|
| att undvika att en ledamot blir utan ersättare från den egna |
| listan införs vissa särbestämmelser. |
--------------------------------------------------------------------

Kommittéförslag: 1993 års vallagskommittés förslag stämmer överens med
regeringens.
Remissinstanserna är genomgående positivt inställda till förslagen.
Riksskatteverket har dock påpekat att förslaget måste utformas så att det täcker
den situationen där två ledamöter från olika listor bara fått en ersättare.

Skälen för regeringens förslag

Antalet ersättare

Enligt 14 kap. 18 a § i den nuvarande vallagen bestämmer kommunfullmäktige hur
många ersättare som skall finnas för ledamöterna i fullmäktige. Antalet skall
utgöra viss andel, dock högst hälften, av det antal platser som varje parti får
i kommunen. Det av fullmäktige bestämda antalet ligger till grund för
tillämpningen av bestämmelserna om hur ersättarna utses. Ersättare utses genom
ett successivt sammanräkningsförfarande. För varje ledamot inom samtliga
valkretsar i kommunen görs en sammanräkning inom det parti för vilket ledamoten
blivit vald. Till ersättare utses den kandidat som står först på flest av de
valsedlar som bidragit till att ledamoten blivit vald. Varje valsedel gäller
därvid som en hel röst. Systemet är alltså listtroget. Om det efter dessa
sammanräkningar visar sig att antalet ersättare som utsetts understiger den av
fullmäktige bestämda andelen och samma ersättare utsetts för tre eller flera
ledamöter görs för dessa ledamöter ytterligare sammanräkning för att utse
ersättare. Är antalet ersättare fortfarande inte tillräckligt och har samma
ersättare utsetts till fem eller flera ledamöter görs för dessa ytterligare
sammanräkning för att utse ersättare. Förfarandet upprepas för de ledamöter
vilkas ersättare utsetts för sju eller flera, nio eller flera osv. till dess att
tillräckligt många ersättare har utsetts. Kan någon ersättare för en viss
ledamot inte utses på detta sätt utses inte någon ersättare. Dessa regler
framgår av 14 kap. 19 § den nuvarande vallagen.
Om ett parti har vunnit ett mandat utses alltid en ersättare. Har partiet
vunnit två mandat kan, beroende på omständigheterna, en eller två personer komma
att utses till ersättare. Om partiet vunnit tre mandat, och den andel ersättare
som fullmäktige bestämt är hälften, kommer det att utses minst två och högst tre
ersättare. För ett parti som vunnit fyra mandat blir motsvarande antal ersättare
två respektive fyra. Ett parti som fått fem eller sex mandat kommer att få minst
tre ersättare och högst fem respektive sex ersättare. En förutsättning för att
antalet ersättare skall bli fler än vad fullmäktige bestämt är att partiet gått
fram med flera listor.
De angivna reglerna medför en sårbarhet för partier med endast en ersättare.
Denna sårbarhet blir tydlig framför allt vad gäller närvaron vid
kommunfullmäktiges sammanträden. Det finns en viss risk för att
majoritetsförhållandet i kommunfullmäktige skulle kunna komma att förskjutas om
ett parti helt saknade representation vid omröstningar. Små partier som har en
eller två platser i fullmäktige och därmed ofta endast en ersättare riskerar att
bli utan representation vid förfall från ledamoten. Problemet blir särskilt
synbart för partier i vågmästarställning. De olägenheter som nu nämnts kan
undanröjas på så sätt att fler ersättare utses. Regeringen föreslår att
kommitténs förslag genomförs. Antalet ersättare för ledamot i kommunfullmäktige
skall således minimeras till två. Härigenom uppnås effekten att för partier som
har fått ett eller två mandat utses alltid två ersättare.

Ersättare när ledamöter eller ersättare avgår samt frågan om ledamot utan
ersättare från den egna listan

Om en ledamot i kommunfullmäktige avgår i förtid skall den ersättare som står i
tur att inträda kallas in för tjänstgöring. Finns det ingen ersättare att kalla
in skall länsstyrelsen göra en ny sammanräkning för att utse efterträdare. Då
skall man tillämpa de bestämmelser i 14 kap. 19 § i den nuvarande vallagen som
beskrivits tidigare. Om en ersättare tas i anspråk på detta sätt eller avgår av
annan anledning är huvudregeln att en ny ersättare skall utses. Från den regeln
gäller dock ett viktigt undantag, vilket är en följd av att ett parti kan ha
fått fler ersättare än vad fullmäktige bestämt. En ny ersättare skall nämligen
utses endast om avgången medför att antalet ersättare kommer att understiga den
av fullmäktige bestämda andelen ersättare. Denna begränsningsregel infördes i 14
kap. 23 § i den nuvarande vallagen år 1985. Det hade nämligen visat sig att
bestämmelserna utan begränsningsregel kunde leda till att antalet ersättare
ökade under mandatperioden genom att en avgången ersättare ersattes med flera
personer. Detta trots att det återstående antalet ersättare varit tillräckligt.
Sådana effekter kunde exempelvis uppstå om ett parti gått fram med flera olika
listor med delvis samma namn.
1993 års vallagskommitté behandlade frågan om antalet ersättare skall vara
konstant i kommunfullmäktige. Kommittén menade dock att det förefaller ogörligt
att uppnå en ordning som garanterar att ersättarantalet är konstant under
mandatperioden utan att samtidigt göra betydande ingrepp i systemet. Regeringen
delar den uppfattningen.
I och med införandet av ett ökat personval har förutsättningarna för utseende
av ersättare förändrats något. Ersättare utses enligt förslaget i första hand på
grundval av sitt personliga röstetal för ett parti. Listtroheten frångås i vissa
fall. Detta kan antas leda till att antalet ersättare stabiliseras. Detsamma
gäller den ordning som kommittén förespråkade för det fall ersättare utses från
den valsedel som mest bidragit till att ledamoten tog plats. Dessa regler medför
att en ledamot som inte utses på personliga röster alltid skall få en ersättare
om det finns ytterligare namn på den egna listan. En följd av det sagda, menade
1993 års vallagskommitté, blir att något fler personer än nu kommer att tas i
anspråk som ersättare. Det är tveksamt om så blir fallet när ersättarna i första
hand skall utses bland de kandidater som fått personliga röster över spärren.
Regeringen föreslår den ordning som kommittén föreslagit för det fall ersättare
inte kan utses på sina personliga röstetal utan utses från den valsedel som mest
bidragit till att ledamoten tog plats. Sådana regler föreslås i 18 kap. 66 §
förslaget.

10.4 Utjämningsmandat och småpartispärr föreslås inte för
val till kommunfullmäktige

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens bedömning: Det bör inte införas utjämningsmandat för|
| val till kommunfullmäktige. Inte heller föreslås införande av någon|
| småpartispärr. |
--------------------------------------------------------------------

Kommittéförslag: 1993 års vallagskommitté lämnade inget förslag till
utjämningsmandat eller småpartispärr för val till kommunfullmäktige.
Remissinstanserna: De flesta instanser delar kommitténs bedömning. Vissa
remissinstanser, däribland Umeå kommun, menade att utredningsarbetet borde
fortsätta.
Skälen för regeringens bedömning: Kommittén har utförligt behandlat frågan om
utjämningsmandat vid val till kommunfullmäktige. Som kommittén påpekar ger en
återblick på de senaste decenniernas författningsarbete på valområdet vid handen
att frågan om ökad proportionalitet vid valen till kommunfullmäktige ännu inte
har fått en helt tillfredsställande lösning, såvitt gäller de valkretsindelade
kommunerna. Detta torde delvis bero på den från tid till annan skiftande
inställningen till huruvida en reform i syfte att öka proportionaliteten också
bör förenas med en småpartispärr. Anledningen till att det varit svårt att uppnå
enighet torde främst vara att önskemålet om ökad proportionalitet egentligen är
oförenligt med kravet på att partier med små röstetal skall uteslutas från
möjligheten att bli representerade i fullmäktige. En småpartispärr leder ju
alltid till ett mindre proportionellt resultat än om någon spärr inte funnits.
Kommittén kunde inte enas i frågan och detta hade sin orsak i olika synsätt på
behovet av att komplettera ett kommunproportionellt system med en småpartispärr
och delade meningar om angelägenheten i att ha likartade system för val till
landstings- och kommunfullmäktige. Kommittén valde därför att avstå från att
lägga fram ett förslag. Regeringen anser på grund av det anförda att det inte nu
skall införas några regler om utjämningsmandat eller småpartispärr i den nya
vallagen.

11 Sammanräkningsförfarandet

11.1 Den preliminära sammanräkningen

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens bedömning: Särskilda regler för den preliminära |
| rösträkningen bör inte införas. De nuvarande reglerna lämnar visst|
| utrymme att laga efter läglighet vid den preliminära samman- |
| räkningen av personrösterna. |
--------------------------------------------------------------------

Nomineringsrätts- och valkretskommittén (SOU 1996:66) avstod från att lämna
förlag till ytterligare reglering av den preliminära rösträkningen.
Remissinstanserna har inte haft några erinringar i denna del.
Skälen för regeringens bedömning: Personvalskommittén behandlade inte
rösträkningen något närmare i sitt betänkande Ökat personval (SOU 1993:21) och
föreslog inga särskilda regler i ämnet. Det inflöt heller inga regler vare sig i
lagen om försök i vissa kommuner där väljarna skall kunna avge en särskild
personröst eller i lagen om val till Europaparlamentet.
Det har i Sverige blivit en sed att redan under valnatten fastställa ett
preliminärt resultat med mandatfördelning mellan partierna. Det har också
spekulerats i vilka kandidater som kommer att besätta mandaten. Detta har kunnat
ske på grundval av de kandidatlistor som partierna går fram med i valet.
Vid kommunvalsförsöket räknades rösterna - även personrösterna - av
valförrättarna ute i valdistrikten. Resultatet var varierande. Som
Nomineringsrätts- och valkretskommittén anfört visar erfarenheterna från
försöksvalen inte på något som talar för att en sådan preliminär räkning skulle
underlätta att snabbare få fram det slutliga resultatet.
Riksskatteverket fastställde vid 1994 års allmänna val ett preliminärt
resultat för riksdagsvalet kl. 00.22, för kommunfullmäktigvalen kl. 01.35 och
för landstingsfullmäktigvalen kl. 02.22. Det framstår som klart att det inte är
möjligt att efter dessa tidpunkter starta en manuell räkning av personröster så
att ett preliminärt resultat också för personfördelningen skulle föreligga på
måndagen efter valet.
Varken Personvalskommitténs förslag till modifieringar på grund av
personvalsinslaget eller de lagar som tillämpats vid de genomförda valen med
personröstning ålägger valnämnderna att räkna personröster vid den preliminära
rösträkningen. Regeringen finner inte skäl att föreslå att det i den nya
vallagen skall införas särskilda regler för den preliminära rösträkningen vad
gäller personröster. Frånvaron av sådana regler hindrar givetvis inte att röster
sorteras eller på annat sätt behandlas redan i vallokalen för att underlätta den
slutliga sammanräkningen.

11.2 Den slutliga sammanräkningen och grunden för
Riksskatteverkets mandatfördelning

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Lagregleringen av sammanräkningsförfarandet|
| anpassas till det i dag använda förfarandet där Riksskatteverket|
| vid riksdagsvalet fördelar mandat mellan partierna, bestämmer |
| ordningen mellan kandidatnamnen samt utser ledamöter och |
| ersättare. Detta sker på grundval av de resultat från |
| sammanräkningarna som länsstyrelserna lägger in i det för |
| valmyndigheterna gemensamma ADB-systemet. |
--------------------------------------------------------------------

Kommittéförslag m.m.: Vallagsutredningens förslag i betänkandet VAL
Organisation Teknik Ekonomi (SOU 1992:108) rörande ordningen vid den slutliga
sammanräkningen grundade sig på en förstudie av Riksskatteverket. Förfarandet
har prövats vid försöksverksamhet bl.a. vid 1994 års val. Ordningen vid
försöksvalen motsvarar regeringens förslag.
Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrade sig i frågan ställde sig
positiva till Vallagsutredningens förslag till en försöksverksamhet med undantag
från vissa bestämmelser i 14 kap. vallagen.
Skälen för regeringens förslag: Den slutliga sammanräkningen för riksdagsvalen
enligt den nu gällande vallagen går till på följande sätt. Länsstyrelsen
granskar och räknar valsedlarna. Tanken är sedan att länsstyrelsen på grundval
av uppskattningar av antalet mandat i valkretsen skall ordna det antal namn som
är nödvändigt för att ledamöter och ersättare skall kunna utses. Vid riksdagsval
är det dock numer Riksskatteverket som utser ledamöter och ersättare. Sedan en
längre tid har ADB-stöd använts för förfarandet.
Vallagsutredningen föreslog att det vid 1994 års val skulle genomföras ett
försök där regeringen lämnades möjlighet att medge undantag från vissa regler om
sammanräkning. Genom lagen (1993:1403) om försöksverksamhet vid de allmänna
valen år 1994 gavs regeringen möjlighet att medge sådana undantag. Regeringen
beslutade om sådant medgivande, som endast rörde länsstyrelsernas och
Riksskatteverkets arbete. Försöket innebar att alla bearbetningar för att ta
fram valresultatet påbörjades av Riksskatteverket när länsstyrelserna var klara
med sammanräkningen. Namnordningen bestämdes inte av länsstyrelserna utan av
Rikskatteverket med stöd av den databearbetning som verket genomförde. Samtliga
länsstyrelser och Riksskatteverket har dock tillgång till samma material genom
det gemensamma datanätet.
Försöksverksamheten slog väl ut. Reglerna i den nya vallagen bör därför enligt
regeringens mening utformas i enlighet med försöken i denna del. Det innebär att
länsstyrelserna skall ansvara för granskning och räkning av röster vid
riksdagsvalet. Sedan detta är avslutat godkänns sammanräkningen i ett särskilt
formulär i det för valmyndigheterna gemensamma datorsystemet. Härigenom kan
resultatet inte längre påverkas av länsstyrelserna. Riksskatteverket kan
härefter starta sin bearbetning för att ordna namnen och utse ledamöter eller
företrädare och ersättare. Det sagda leder till att det inte längre är
länsstyrelsernas skriftliga protokoll som utgör grunden för mandatfördelningen,
vilket också påskyndar förfarandet.

11.3 Förvaring av valsedelsmaterial

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Reglerna om förvaring av valsedelsmaterial |
| förtydligas. Härigenom görs klart att omslag skall få öppnas för|
| utvärdering och uppföljning av val även sedan sammanräkningen |
| avslutats. |
--------------------------------------------------------------------

Kommittéförslag saknas i denna fråga.
Bakgrund: I den nuvarande vallagen finns bestämmelser om hur valsedlarna skall
förvaras sedan rösträkningen avslutats. Av 14 kap. 8 § i den nuvarande vallagen
framgår bl.a. att valsedlarna sedan sammanräkningen avslutats skall läggas i
omslag. De godkända och de ogiltiga valsedlarna läggs var för sig. De ogiltiga
valsedlarna och godkända valsedlar där det förekommer strykningar eller tillägg
skall förvaras till utgången av den tid som valet gäller för. Övriga valsedlar
skall förvaras till dess valet vunnit laga kraft. För kommunalvalen gäller
motsvarande bestämmelser enligt 14 kap. 20 § där det sägs att valsedlarna skall
läggas in i omslag, de godkända för sig och de ogiltiga för sig. Omslagen skall
förseglas och valsedlarna förvaras till utgången av den tid valet gäller.
I valet till Europaparlamentet tillämpades personröstningsförfarandet. För
partier som inte nådde upp till fyra procent av rösterna skedde en räkning av
personrösterna i efterhand för att undersöka utfallet. Detta skedde som ett led
i utvärderingen av valet. Justitieombudsmannen fick i anledning härav en anmälan
(dnr 3589-1995) gällande bristande sammanräkning av de personliga röstetalen för
partier som inte fått fyra procent av rösterna i landet. Justitieombudsmannen
fann inte anledning till kritik såvitt gäller den slutliga röstsammanräkningen.
Däremot uppmärksammades vissa oklarheter och spänningar i förhållandet mellan
själva valförfarandet och önskemål om specialredovisning av vissa röster.
Ärendet överlämnades med anledning härav för kännedom till Justitiedepartementet
(dnr Ju96/1791).
Synpunkter i frågan har under hand inhämtats från bl.a. Riksskatteverket.
Skälen för regeringens förslag: Reglerna om förvaring av valsedelsmaterial har
tillämpats på lite olika sätt av valmyndigheterna. Vissa har uppfattat reglerna
så att det är möjligt att öppna omslagen även av andra anledningar än förnyad
sammanräkning. Detta har grundats på stadgandet i 14 kap. 2 § där det sägs att
om det vid en sådan förrättning framkommer att valsedlarna inte förvarats på
föreskrivet sätt skall de förklaras för ogiltiga, om det inte kan antas att
obehörig åtgärd ej vidtagits med dem. Emellertid har stadgandet även tolkats i
motsatt riktning vilket innebär att omslagen inte får brytas utan att det är
fråga om en ny förrättning.
För att klargöra att det är tillåtet att öppna omslagen för utvärdering och
efterhandskontroll av uppgifter som inte är av omedelbar betydelse för
mandatfördelningen föreslår regeringen att reglerna utformas så att det klart
framgår att det finns en sådan möjlighet. Detta sker lämpligen genom en
uppräkning i lagtext för vilka ändamål en öppning av omslagen får ske.

11.4 Användning av optisk läsning vid sammanräkningen

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens bedömning: Det bör inte införas några regler om att |
| optisk läsning skall användas vid sammanräkning av valen. |
--------------------------------------------------------------------

Kommittéförslag m.m.: Frågan om optisk läsning behandlades av
Vallagsutredningen i betänkandet VAL Organisation Teknik Ekonomi (SOU 1992:108)
som förespråkade användning av optisk läsning. Riksskatteverket har på
regeringens uppdrag utfört en undersökning om möjligheterna att använda optisk
läsning. Resultatet presenteras i rapporten Optisk läsning av valsedlar.
Sammanfattningsvis är verkets slutsats att tiden inte är mogen för ett införande
av ett system med optisk läsning av valsedlar. Tekniken har inte tidigare
använts för val, den är tekniskt komplicerad och dessutom kostsam. Sammanräkning
med stöd av optisk läsning gör det visserligen snabbare att få fram ett
preliminärt resultat men priset är högt. Av rapporten framgår att en fördyring
på 14,7 miljoner kronor i sådant fall måste accepteras. Allvarligare ändå är att
Riksskatteverket klargör att optisk läsning är så komplex att en viss risk
föreligger för att det slutliga resultatet äventyras eller försenas. Dessutom
säger verket att optisk läsning innebär att en lägre nivå på detaljrikedom och
precision i det slutliga resultatet måste accepteras. Slutsatsen enligt
rapporten är att sammanräkningen även vid 1998 års val bör ske utan optisk
läsning. Riksskatteverket konstaterar att sammanräkningen kan ske i huvudsak
utan fördröjning i tid genom en förbättring av ADB-stödet. Genom införandet av
ett statistiksystem kommer det gå att presentera ett preliminärt prognos -
resultat avseende invalda kandidater för riksdagsvalet på måndag kväll, för
kommunfullmäktigvalen för några kommuner sent första veckan, för övriga i början
på andra veckan samt för landstingsfullmäktigvalen sent andra veckan.
Skälen för regeringens bedömning: Ett alternativ med optisk läsning av
valsedlar till valen år 1998 är inte genomförbart vare sig i fråga om säkerhet
eller i fråga om kostnadsnivå. Ett bibehållande av ett sammanräkningssystem utan
optisk läsning förutsätter emellertid att man genomför de förslag som lagts fram
i betänkandet Utvärderat personval (SOU 1996:66) i syfte att underlätta
sammanräkningsförfarandet. Som framgår av propositionens innehåll föreslår
regeringen sådana förenklingar i valsystemet som möjliggör ett godtagbart
samman-räkningsförfarande. Något förslag om införande av optisk läsning för
valsedlar bör alltså inte läggas fram för närvarande.

12 Överklagande av val

12.1 Valprövningsnämndens sammansättning

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Det införs ändrade regler för Val- |
| prövningsnämndens sammansättning. Detta innebär att en nämnd som|
| utsetts för en period prövar överklaganden av alla de |
| överklaganden beträffande val som förrättas under nämndens |
| valperiod. Liksom i dag skall dock den gamla nämnden pröva |
| överklaganden som rör ordinarie riksdagsval och andra val som |
| förrättas samtidigt med sådant val. |
--------------------------------------------------------------------

Kommittéförslag saknas i denna fråga. Den har kommit upp under
konstitutionsutskottets behandling av lagen om val till Europaparlamentet (bet.
1994/95:KU40). De problem som reglerna medför genom att ledamöterna i den gamla
nämnden måste inkallas för att pröva ett val under den nya nämndens valperiod
föranledde två motioner. I dessa efterfrågades en ändring med innebörd att
reglerna skulle utformas så att en nämnd som utsetts av den sittande riksdagen
skulle kunna pröva överklaganden (mot. 1994/95:K708 och 1994/95:K715).
Konstitutionsutskottet uttalade i likhet med motionärerna att de nuvarande
reglerna om Valprövningsnämndens sammansättning medför onödiga komplikationer
såvitt angår andra val än riksdagsval och folkomröstningar. Utskottet uttalade
också att regeringen inom ramen för det pågående arbetet med en ny vallag borde
se över reglerna och lägga fram ett förslag i enlighet med motionerna. Vad
utskottet uttalat i det ärendet överensstämmer med regeringens förslag.
Synpunkter i denna fråga har under hand inhämtats från bl.a.
Valprövningsnämnden och Riksskatteverket.
Skälen för regeringens förslag: Val till riksdagen får enligt 3 kap. 11 §
regeringsformen överklagas hos en valprövningsnämnd. Nämnden består av en
ordförande, som skall vara eller ha varit ordinarie domare och som inte får
tillhöra riksdagen, samt sex andra ledamöter. Ledamöterna väljs efter varje
ordinarie val för tiden till dess nytt val av nämnden äger rum.
Av bestämmelsen om Valprövningsnämndens valperiod följer att överklagande över
riksdagsval prövas av den nämnd som har utsetts av den gamla riksdagen.
Sammansättningen av Valprövningsnämnden vid prövning av överklagande av beslut
om utgången av ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige framgår av
15 kap. 4 § sista stycket i den nuvarande vallagen. Nämnden skall vid prövning
av dessa val ha den sammansättning som den hade vid valet. Det är alltså samma
nämnd som prövar de samtidiga allmänna nationella valen. Denna nämnd har utsetts
av den gamla riksdagen.
Valprövningsnämnden prövar också bl.a. överklaganden av beslut om utseende av
ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige. För prövning av kyrkoval finns inte
någon föreskrift om nämndens sammansättning. Vidare prövar nämnden överklaganden
av omröstningar enligt folkomröstningslagen (1979:369). Enligt 16 § den lagen
skall överklaganden prövas av nämnden i den sammansättning den hade vid tiden
för omröstningen. Det är alltså den sittande nämnden som prövar dessa
omröstningar. Vid valet till Europaparlamentet år 1995 tillämpades reglerna om
överklagande av riksdagsval. Någon särskild regel om Valprövningsnämndens
sammansättning gavs således inte för valet till Europaparlamentet. Det innebar
att det var den nämnd som utsetts av den gamla riksdagen för valperioden
1991-1994, som skulle pröva överklaganden av fastställande av valet till
Europaparlamentet år 1995.
Regeringen föreslår med anledning av vad konstitutionsutskottet anfört att
sammansättningen av Valprövningsnämnden skall utformas mer ändamålsenligt.
Regeringens förslag innebär att ordinarie val till riksdagen samt ordinarie val
av landstings- och kommunfullmäktige, liksom i dag, skall prövas av en nämnd som
utsetts av den tidigare riksdagen. För övriga val skall nämndens prövning kunna
ske i en sammansättning som utsetts av den sittande riksdagen, dvs. den nämnd
som är aktuell vid det valet.
Reglerna skall gälla generellt för samtliga val och omröstningar som skall
prövas av nämnden. Särregleringen i 16 § folkomröstningslagen är därför
obehövlig och kan upphävas.

12.2 För tidigt ingivna överklaganden

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Även för tidigt ingivna överklaganden skall|
| prövas materiellt av Valprövningsnämnden. Överklagandetiden löper|
| från dagen efter valdagen fram till tio dagar efter det att |
| valet avslutats. |
--------------------------------------------------------------------

Kommittéförslag: 1993 års vallagskommittés förslag stämmer överens med
regeringens.
Remissinstanserna är genomgående positivt inställda till förslaget.
Valprövningsnämnden har yttrat att det kan vara önskvärt med en enhetlig
reglering av förfarandet vid överklagande. Valproceduren är enligt nämnden dock
så speciell att den nu föreslagna särskilda ordningen för överklaganden av val
torde kunna godtas och tillstyrker därför förslagen i denna del. Endast
Länsstyrelsen i Västernorrlands län ställer sig tveksam till förslaget.
Länsstyrelsen menar att det inte är logiskt att tillåta överklagande av ett
beslut som inte meddelats och att det i praktiken inte torde innebära några
större olägenheter att avvakta beslut om valutgången.
Bakgrund: Rätten till överklagande i vallagen är en typ av överklagande av
förvaltningsbeslut, som dock har reglerats på ett sådant sätt att det ligger
nära till hands att jämföra med överklagande av kommunala beslut. Således kan de
betecknas som rättsprövning vilket innebär att endast beslutets laglighet, och
inte dess lämplighet, kan prövas. Vidare är prövningen av överklagandet till sin
art kassatorisk, vilket innebär att nämnden normalt inte ersätter det
överklagade beslutet med ett eget. Skulle nämnden finna att det har förekommit
något sådant fel som nämns i 15 kap. 7 § i den nuvarande vallagen i samband med
valet och felet dessutom kan antas ha inverkat på valutgången, skall nämnden
upphäva valet i den omfattning som behövs och förordna om omval i valkrets. Kan
rättelse åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre
ingripande åtgärd skall nämnden i stället uppdra åt beslutsmyndigheten att
förordna om sådan rättelse. Valprövningsnämnden kan förordna om omval också i
vissa andra situationer, som det saknas anledning att gå närmare in på i detta
sammanhang.
Ett överklagande måste göras i rätt tid för att kunna prövas. Bestämmelser om
överklagandetider finns i 15 kap 4 § i den nuvarande vallagen. Där anges att
skrivelsen med överklagandet skall vara beslutsmyndigheten, dvs.
Riksskatteverket vid riksdagsval och val till Europaparlamentet och
länsstyrelsen vid övriga val, tillhanda inom tio dagar efter det att val eller
förrättning för utseende av ledamöter, företrädare och ersättare avslutades.
Riksdagsvalet och valet till Europaparlamentet avslutas genom att
Riksskatteverket kungör val-resultatet i Post- och Inrikes Tidningar. De
kommunala valen och kyrkovalen avslutas genom att protokollet över förrättningen
läses upp. Det är Valprövningsnämnden som avgör om ett överklagande har kommit
in i rätt tid eller ej.
Skulle överklagandet ha kommit in för sent avvisas det och någon prövning i
sak sker alltså inte. Från denna regel gäller ett undantag. Skulle skrivelsen
med överklagandet ha getts in i rätt tid direkt till nämnden avvisas klagandens
talan inte även om skrivelsen därefter anländer för sent till
beslutsmyndigheten. Avgörande är alltså när beslutsmyndigheten alternativt
nämnden tar emot överklagandet.
På motsvarande sätt kan en skrivelse med överklagande komma in för tidigt. Det
är nämligen inte helt ovanligt att en person som anser att det begåtts ett eller
annat fel i samband med valet ger in en överklagandeskrift efter valdagen men
innan något formellt beslut rörande valutgången har fattats. Kommer skriften in
till beslutsmyndigheten eller Valprövningsnämnden före det att beslutet
meddelats prövas inte överklagandet. Situationen är inte reglerad i lag men
enligt fast praxis i Valprövningsnämnden, som bygger på allmänna
förvaltningsprocessrättsliga principer, lämnas det utan åtgärd. Det brukar
motiveras med att överklagandet inte kan uppfattas som ett överklagande av något
beslut varigenom valutgången fastställts. Om klaganden vill ha saken prövad
måste han eller hon på nytt ge in skriften med överklagandet sedan beslutet väl
har fattats.
Skälen för regeringens förslag: Liksom 1993 års vallagskommitté anser
regeringen att dagens ordning där överklaganden inte prövas om de kommit in för
tidigt medför ett mindre tillfredsställande resultat i vissa situationer. Det är
därför befogat att anlägga ett mindre formalistiskt synsätt. Då får det godtas
att egenartade situationer uppstår som innebär att överklaganden tillåts innan
beslutet som överklagandet riktar sig mot har fattats. Emellertid skall detta
ses mot bakgrund av att överklagande av val också riktar sig mot fel som begåtts
vid genomförandet av valet. Vidare är överklagandet i första hand inte en klagan
i egen sak. Det rör sig mer om någon form av medborgartalan som skall borga för
en riktig rättstillämpning vid valen.
Med hänsyn till det anförda föreslår regeringen att det för överklaganden av
val bör införas en annan reglering än vad som är den gängse vid överklagande av
förvaltningsbeslut eller domstols-avgöranden. Regleringen bör som kommittén
anför begränsas till överklagande av val och beslut som kan överklagas endast i
samband härmed. Den bör dock omfatta samtliga val som regleras av vallagens
regler.
De föreslagna har utformats enligt kommitténs förslag och innebär i korthet
att en skrift om överklagande av valet, som kommit in dagen efter valet skall
uppfattas som ett överklagande trots att inget beslut föreligger. Regleringen
kommer att beröras närmare i författnings-kommentaren till 19 kap.

12.3 Underrättelse till partier om utseende av nya
ledamöter, nya företrädare och ersättare

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Partier skall underrättas om vissa beslut |
| som gäller utseende av nya ledamöter, nya företrädare och ersättare|
| under valperioden. |
--------------------------------------------------------------------

Kommittéförslag: 1993 års vallagskommittés förslag stämmer överens med
regeringens.
Remissinstanserna är genomgående positivt inställda till förslaget. Skälen för
regeringens förslag: Ett parti har rätt att överklaga ett val som det deltagit
i. Partier har dessutom rätt att överklaga beslut om utseende av nya ledamöter,
nya företrädare och ersättare. Dessa senare beslut kungörs i Post- och Inrikes
Tidningar såvitt gäller riksdagsvalet och valet till Europaparlamentet. Beslut
som rör utseende av efterträdare och ersättare i de kommunala valen
offentliggörs genom att protokollet från förrättningen läses upp. Det finns
inte, vare sig i fråga om riksdagsvalet, valet till Europaparlamentet eller de
kommunala valen, någon skyldighet att i förväg kungöra förrättningen. Den som
blivit utsedd vid en sådan förrättning skall underrättas om beslutet.
Underrättelse skall också tillställas, såvitt avser riksdagsvalet,
Valprövningsnämnden och riksdagens talman och vid valet till Europaparlamentet
också Europaparlamentet. I fråga om kommunala val skall, förutom den som blivit
utsedd, också vederbörande kommun underrättas. Någon skyldighet att underrätta
det aktuella partiet finns inte i något fall.
I 21 § förvaltningslagen finns en bestämmelse enligt vilken sökande, klagande
eller annan part skall underrättas om beslut. Det får dock anses vara oklart
huruvida ett parti som har rätt att överklaga ett val också har ställning av
part i den mening som avses i nämnda lagrum. Enligt 1993 års vallagskommittés
mening talar övervägande skäl för att så inte är fallet.
Kommittén har redogjort för och Justitieombudsmannen påpekat (se JO dnr 4426-
1992) att partiernas möjlighet att faktiskt utnyttja sin rätt att överklaga
beslut om utseende av ersättare när ledamot och ersättare avgår under
valperioden framstår som begränsade bl.a. mot bakgrund av den korta
överklagandetiden och det förhållandet att någon skyldighet att underrätta
berörd partiorganisation om sådana beslut inte finns stadgad i vallagen.
Regeringen anser att förutsättningarna för ett parti att utnyttja möjligheten
att överklaga beslut om utseende av efterträdare och ersättare bör förbättras.
Ett parti som berörs av ett sådant beslut bör därför underrättas om beslutet. I
en ny vallag bör därför införas en regel enligt vilken ett parti som berörs av
det ifrågavarande beslutet om möjligt skall underrättas därom. Det närmare
sättet för underrättelsen bör få avgöras av beslutsmyndigheten.

13 Ändrad valdag och förlängd valperiod vid
kyrkliga val

13.1 Ändrad valdag

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Tredje söndagen i september skall vara |
| valdag vid val i hela riket av kyrkofullmäktige och direktvalda |
| kyrkoråd. |
--------------------------------------------------------------------

Kommittéförslag saknas i denna fråga. Ärendet har initierats av skrivelser
från Svenska kyrkan.
Bakgrund: Svenska kyrkans församlingar ansvarar för kyrkans verksamhet på
lokalplanet. Församlingar kan bilda kyrkliga samfälligheter för vården av
gemensamma angelägenheter.
I en församling utövas beslutanderätten av kyrkofullmäktige eller, om
församlingen har mindre än 500 röstberättigade kyrkotillhöriga, på kyrkostämma.
Beslutande organ i en kyrklig samfällighet är församlingsdelegerade eller - om
samfälligheten är total - kyrkofullmäktige. I vissa fall kan beslutanderätten i
en församling, som ingår i en total kyrklig samfällighet, få utövas av ett
direktvalt kyrkoråd.
I varje stift finns en stiftssamfällighet som består av samtliga församlingar
i stiftet. Stiftssamfällighetens beslutanderätt utövas av stiftsfullmäktige. De
väljs av elektorer, som i sin tur väljs i varje församling av det nyvalda
kyrkofullmäktige eller kyrkorådet.
Föreskrifter om val av kyrkofullmäktige och av direktvalda kyrkoråd finns i
lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m. I 3 § finns bestämmelser om
valdagens förläggning. Valdag vid ordinarie val av kyrkofullmäktige och
direktvalda kyrkoråd är tredje söndagen i oktober. Enligt nuvarande bestämmelser
äger nästa val rum den 19 oktober 1997.
Kyrkomötet har anhållit (kskr. 1995:4, 1KL 1995:9) om en sådan lagändring att
kyrkofullmäktigvalen fr.o.m. 1997 års val äger rum tredje söndagen i september i
stället för oktober.
Skälen för regeringens förslag: Ett kyrkofullmäktigval i slutet av oktober
månad innebär ett mycket pressat tidsschema för att hinna med de val av
stiftsfullmäktige, församlingsdelegerade, kyrkoråd m.fl., som måste göras innan
den nya valperioden börjar löpa den 1 januari. Det gäller framför allt
beträffande elektorsvalen för val av stiftsfullmäktige.
Det definitiva resultatet av kyrkofullmäktigvalen år 1994 var klart först 29
dagar efter valet, alltså den 14 november. Enligt föreskrifter i kyrkolagen
(1992:300) skall val av elektorer för stiftsfullmäktigval äga rum redan före
utgången av november månad. Elektorerna skall sedan välja stiftsfullmäktige före
utgången av december. En flyttning av valdagen från oktober till september
skulle innebära en lättnad i de olägenheter som den snävt tilltagna tidsperioden
förorsakar. Riksskatteverket som lämnat synpunkter under hand har inte haft
något att invända mot förslaget. Regeringen föreslår därför att valdagen flyttas
till tredje söndagen i september.

13.2 Förlängd valperiod

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Val i hela riket till kyrkofullmäktige och |
| andra kyrkliga organ skall förrättas vart fjärde år. |
--------------------------------------------------------------------

Kommittéförslag saknas i denna fråga. Ärendet har initierats av skrivelser
från Svenska kyrkan.
Bakgrund: Föreskrifter om valperiodens längd vid kyrkliga val finns i
kyrkolagen (1992:300). Valperioden är tre år.
En treårig mandatperiod gäller för följande val:
- kyrkofullmäktige och direktvalda kyrkoråd,
- ordförande och vice ordförande i kyrkostämma,
- församlingsdelegerade,
- kyrkoråd,
- kyrkvärdar,
- revisorer,
- ledamot i vissa domkapitel,
- kyrkomötet och
- stiftsfullmäktige.
Kyrkomötet har anhållit (kskr. 1995:4, 1KL 1995:9) om en sådan lagändring att
mandatperioden för kyrkofullmäktige och andra berörda kyrkliga organ blir fyra
år fr.o.m. 1997 års val.
Svenska kyrkans centralstyrelse har i en skrivelse den 24 juni 1996 fäst
regeringens uppmärksamhet på vikten av att kyrkomötets begäran om förlängning av
valperioden tillgodoses. I en till skrivelsen fogad promemoria redogörs
inledningsvis bl.a. för det inomkyrkliga utredningsarbetet beträffande kyrkliga
val efter relationsändringen. Därefter framhålls följande. Beslut om hur valen
skall genomföras och ansvarsfördelningen för deras genomförande kan inte fattas
förrän av 1999 års kyrkomöte. Det kommer att finnas behov av omfattande och
intensiv satsning på information och utbildning med sikte inte minst på
förtroendevalda och anställda inom kyrkan. Det är också sannolikt att
kyrkomötets beslut behöver följas upp med beslut om tillämpningsföreskrifter och
med utarbetande av delvis nya administrativa rutiner. Det bedöms därför som
mindre lämpligt att redan första året med den nya stat-kyrkarelationen genomföra
kyrkliga val med delvis nya förutsättningar.
Skälen för regeringens förslag: Mandatperioden för riksdagen samt landstings-
och kommunfullmäktige förlängdes från tre till fyra år fr.o.m. år 1995.
Motsvarande förlängning gjordes inte beträffande de kyrkliga valen. År 1970 hade
däremot valperioden för både kyrkliga och borgerliga val förkortats från fyra
till tre år.
Riksdagen har efter förslag av regeringen (prop 1995/96:80, bet. 1995/96:KU
12, rskr. 1995/96:84) fattat ett principbeslut om ändrade relationer mellan
staten och Svenska kyrkan fr.o.m. år 2000. Nästa kyrkofullmäktigval äger rum år
1997. Valet därefter kommer att hållas samma år som relationsändringen träder i
kraft om nuvarande regler behålls.
Det historiska beslutet om de nya relationerna mellan staten och Svenska
kyrkan innebär stora förändringar för kyrkans vidkommande. Kyrkan behöver därför
få tid för bl.a. nödvändig information och utbildning beträffande
relationsändringen och det nya valsystemet. Att hålla ett ordinarie val redan år
2000 skulle därför vara förenat med betydande praktiska olägenheter och kunna få
negativa effekter på den demokratiska beslutsprocessen inom kyrkan. Ett kyrkoval
år 2001 är alltså att föredra med hänsyn både till önskemålet att underlätta
genomförandet av stat-kyrkareformen och till kravet på att den kyrkliga
demokratin skall fungera väl. Riksskatteverket som lämnat synpunkter under hand
har inte haft något att invända mot förslaget. Kyrkomötets begäran bör därför
bifallas.

14 Kostnader och ikraftträdande

Det som tidigare antagits skulle komma att påverka kostnaderna för de framtida
valen i förhållande till tidigare val är framför allt det nya inslaget av
personröstning, det därmed sammanhängande anmälningsförfarandet för kandidater,
det nya röstlängdsförfarandet samt den omfattande informationsinsatsen som
inledningsvis blir nödvändig.
De totala kostnaderna för de allmänna valen år 1994 (bortsett från
folkomröstningen) uppgick till ca 175,4 miljoner kronor. Regeringen beräknade i
budgetpropositionen (prop. 1996/97:1 utg. omr. 1 anslag C 3) valanslaget för
innevarande budgetår till 48 miljoner kronor. Beloppet avser bl.a. kostnader för
1997 års kyrkoval som endast beträffande röstlängderna kommer att påverkas av de
här föreslagna nyheterna i valsystemet. För år 1998, då allmänna val första
gången skall hållas med det nya systemet, beräknas utgifterna enligt
budgetpropositionen uppgå till 205 miljoner kronor och för år 1999, då val till
Europaparlamentet skall hållas nästa gång, till 120 miljoner kronor.
Personvalsinslaget kunde i den form det hade i Personvalskommitténs betänkande
förutses bidra till ökade kostnader. Dessa föranleddes framför allt av kostnader
för personal vid den slutliga sammanräkningen. Genom Riksskatteverkets
beräkningar kommer emellertid kostnaderna för sammanräkningen vid 1998 års val,
med personval, att stanna vid ca 20 miljoner kronor. Detta motsvarar i stort
sammanräkningskostnaden för 1994 års val. Anledningen till att kostnaderna kan
hållas på denna nivå är att valsystemet enligt regeringens förslag förutom
personvalet också innebär en förenkling av sammanräkningen i och med att
flertalet kandidater kommer att anmälas slutligt redan före valet samt att
tillskrivna namn och strykningar i princip inte behöver beaktas vid
sammanräkningen.
Det har tidigare antytts att anmälningsförfarandet kan komma att leda till en
ökad hantering av kandidatnamn före valet. Emellertid förekommer redan i dag en
omfattande hantering vid beställning av valsedlar. Eftersom
anmälningsförfarandet sammankopplats med beställningsrutinen kommer den ökade
hanteringen endast att bli marginell och bestå av samtycke från ett större antal
kandidater än tidigare. Några kostnadsökningar för staten kan således inte
förutses.
Det nya röstlängds- och röstkortsförfarandet beräknas medföra kostnader om
totalt ca 18 miljoner kronor. Av dessa avser ca 1 miljon kronor
utvecklingskostnader. Vissa av dessa kostnader utgör redan förbrukade medel i
samband med utprovning av ett lämpligt system inför förändringarna. Den i övrigt
största posten är portokostnaden om ca 16 miljoner kronor som faller ut oavsett
vilket system som används för framställning av röstlängd och röstkort. I samband
med behandlingen av det nya röstlängdsförfarandet (se avsnitt 8.1) har omtalats
att en besparing om ca 2 miljoner kronor föreslås för det fall poströstningen
begränsas i enlighet med förslaget. Det kan alltså inte förutses några särskilda
kostnadsökningar på grund av det nya röstlängdsförfarandet.
Av kostnaderna för 1998 års allmänna val, där de flesta kostnader med
anledning av det nya systemet kan förväntas uppstå, har redan omtalats att 10
miljoner kronor avser den informationsinsats som måste till i samband med
införandet av det nya valsystemet för att det skall få ett bra genomslag (se
avsnitt 4.4).
Sammanfattningsvis kan konstateras att förslagen i propositionen angående ett
nytt valsystem - bortsett från engångsinsatsen på information vid 1998 års val -
inte kommer att föranleda några ökade kostnader utöver vad som skulle förekommit
också med det hittills gällande systemet. Kostnaderna ryms således inom de ramar
som redan budgeterats för anslaget.
De författningsförslag som framförs i denna proposition föreslås träda i kraft
den 1 juni 1997. Det finns då utrymme för partierna att inleda
nomineringsarbetet med sikte mot de nya reglerna vid 1998 års val. De
kyrkofullmäktigval som skall hållas år 1997 är de sista som staten svarar för.
För dessa val föreslås en ändring som innebär att valdagen förläggs till
september. Tiden från ikraftträdandet bör ändå räcka till. Detta beror på att
det hittills tillämpade valsystemet skall gälla i de valen; endast det nya
röstlängdssystemet i det föreslagna systemet blir tillämpligt vid dessa val.

15 Författningskommentar

15.1 Förslaget till vallag

I det följande anges för varje lagrum i den föreslagna vallagen var dess
motsvarighet finns i den nuvarande lagen. I de fall den föreslagna lagen inte
har någon motsvarighet anges detta särskilt. Detsamma gäller i de fall då den
föreslagna bestämmelsen innebär en ändring i sak.

1 kap. Allmänna bestämmelser

1 §
Första stycket motsvarar huvudsakligen 1 kap. 1 § i den nuvarande lagen. Vad som
tillkommit är ett klarläggande att vallagen även gäller för Sveriges val till
Europaparlamentet.
Andra stycket saknar motsvarighet i den nuvarande vallagen. Det anger
principerna för det ökade personvalsinslaget i det svenska valsystemet (se
avsnitt 6 och 6.1). Redan i lagens inledning bör principerna för vad det är
väljarna röstar på framhållas. Röstning sker således i första hand på parti.
Detta innebär att partiernas rangordning vid nomineringen blir avgörande för
kandidatordningen. Det lämnas emellertid i den nya vallagen också en möjlighet
för väljarna att - utöver det personval som partirösten medför - avge en
särskild personröst. Det är således fråga om ett ökat inslag av personröstning.
I 3 kap. 1 § första stycket regeringsformen finns ett motsvarande stadgande som
uttryckligen endast gäller riksdagsvalen. Förevarande stycke klargör att det
ökade personvalsinslaget gäller i samtliga allmänna val.

Vem har rösträtt?

2 §
Paragrafen har ingen motsvarighet i den nuvarande vallagen. Stadgandet utgör
endast en erinran om vad som har slagits fast i grundlag.

3 §
Bestämmelsen har ingen motsvarighet i den nuvarande vallagen. Vad som i
paragrafen anges om rösträtt vid val till landstings- och kommunfullmäktige
innebär en erinran om vad som gäller enligt kommunallagen (1991:900).
Av direktiv 94/80/EG av den 19 december 1994 om närmare bestämmelser för
rösträtt och valbarhet vid kommunala val för unionsmedborgare som är bosatta i
en medlemsstat där de inte är medborgare, följer att unionsmedborgare som inte
är svenska medborgare skall ha rätt att rösta vid kommunala val på samma villkor
som svenska medborgare. Samma regler gäller för medborgare i Island och Norge.
I tredje stycket används uttrycket andra utlänningar efter mönster av den
nuvarande vallagen för att ange vilka som utöver de som räknas upp i första och
andra stycket har rösträtt i kommunala val. Uttrycket täcker också statslösa
personer.
De nuvarande reglerna om kvalifikationsdag för utlänningar, som är den 1
november tre år före valåret, grundar sig på de tekniska förutsättningar som
fanns vid mantalsskrivning i det tidigare folkbokföringssystemet. Med det
nuvarande systemet kan kvalifikationsdagen bestämmas till tre år före valdagen.
Förslagen är utarbetade i enlighet härmed.

4 §
Bestämmelsen har sin motsvarighet i 5 § lagen (1995:374) om val till
Europaparlamentet. Den anger vilka personer som har rätt att rösta i det svenska
valet till Europaparlamentet. Genom bestämmelsen tillämpas artikel 4.1 rådets
direktiv 93/109/EG av den 6 december 1993 om fastställande av närmare
bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet för
unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare,
vilken föreskriver att ingen får rösta mer än en gång i samma val.
Av 7 kap. 5 § framgår att unionsmedborgare som vill utöva sin rösträtt har att
göra en anmälan om det och att därvid försäkra att vissa för rösträtten
relevanta omständigheter är uppfyllda, bland dem att han eller hon inte avser
att rösta i en annan medlemsstat. I 7 kap. 12 § föreskrivs att skattemyndigheten
skall rätta röstlängden om myndigheten får uppgift om att den som finns upptagen
i röstlängd här har röstat i samma val till Europaparlamentet i en annan stat.

5 §
Bestämmelsen har ingen motsvarighet i den nuvarande vallagen. Den innebär en
erinran av vad som anges i 3 kap. 2 § andra stycket regeringsformen och 4 kap. 4
§ kommunallagen. Det görs i lagen ingen uppdelning mellan de som har rösträtt
och de som är röstberättigade. En person som har rösträtt måste emellertid vara
upptagen i röstlängd för att vara berättigad att utöva sin rösträtt.

Vem är valbar?

6 §
Bestämmelsen har ingen motsvarighet i den nuvarande vallagen. Den utgör en
erinran om vad som är grundlagsreglerat.

7 §
Bestämmelsen saknar motsvarighet i den nuvarande vallagen men motsvaras av 4
kap. 5 och 6 §§ kommunallagen.
Av bestämmelsen och regleringen i kommunallagen kan utläsas att valbarheten
således inte är knuten till förhållandena den dag röstlängden upprättades. Även
den som blivit folkbokförd i kommunen efter det att röstlängden upprättades är
valbar om han eller hon i övrigt uppfyller rösträttsvillkoren.

8 §
Motsvarar 7 § lagen om val till Europaparlamentet.
I första stycket, första meningen, anges som huvudregel att, liksom vid
ordinarie val här i landet, den som har rösträtt (jfr 4 §) också är valbar. Det
innebär att eftersom en unionsmedborgare som röstar i ett val till
Europaparlamentet i en stat inte också i samma val kan rösta i en annan stat, är
han eller hon inte heller valbar i den andra staten. I andra meningen görs för
unionsmedborgare det undantaget att den som förlorat sin valbarhet i hemlandet
inte är valbar. Detta utgör en tillämpning av artikel 10.2 direktivet 93/109/EG.
I andra stycket föreskrivs, för såväl svenska medborgare som för
unionsmedborgare, att den som innehar vissa särskilt uppräknade ämbeten eller
uppdrag inte är valbar som företrädare i Europaparlamentet. I den delen är
bestämmelsen en tillämpning av bindande föreskrifter i artikel 6 valrättsakten
(fogad till rådets beslut 76/787/EKSG, EEG, Euroatom av den 20 september 1976 om
allmänna direkta val till Europaparlamentet).
Prövningen av en persons valbarhet får, liksom i riksdagsvalen, företas av den
centrala valmyndigheten då myndigheten enligt 18 kap. har att utse svenska
företrädare i Europaparlamentet. Till ledning för sin prövning har myndigheten
då bl.a. de uppgifter som lämnats i försäkran enligt 5 kap. 16 §. Av 19 kap. 10
§ framgår att Europaparlamentet också skall pröva företrädarnas behörighet innan
dessa tillträder.

När skall val hållas?

9 §
Motsvarar del av 1 kap. 3 § första stycket i den nuvarande vallagen.

Ordinarie val

10 §
Första stycket motsvarar del av 1 kap. 3 § första stycket i den nuvarande
vallagen. Uttrycket val i hela riket av landstingsledamöter och
kommunfullmäktige ersatts med uttrycket ordinarie val . Denna terminologi
används fortsättningsvis.
Andra stycket utgör en erinran om vad som följer av 3 kap. 3 § regeringsformen
och 5 kap. 5 § kommunallagen.

Extra val

11 §
Motsvarar del av 1 kap. 3 § andra stycket i den nuvarande vallagen. Att valdag
alltid är en söndag framgår av 9 §. Bestämmelsen innefattar också en erinran om
vad som gäller enligt 3 kap. 4 § och 6 kap. 3 § regeringsformen.

Omval

12 §
Motsvarar del av 1 kap. 3 § andra stycket och tredje stycket i den nuvarande
vallagen.
Uttrycket val av landstingsledamöter och kommunfullmäktige som inte omfattar
hela riket har ersatts med termen omval . Denna terminologi används
fortsättningsvis.
Att valdag alltid är en söndag framgår av 9 §.

Val till Europaparlamentet

13 §
Enligt artikel 3.1 valrättsakten skall företrädarna i Europaparlamentet väljas
för en period av fem år. Nästa val äger rum år 1999.
Enligt valrättsakten kan medlemsstaterna i viss utsträckning välja valdag.
Enligt artikel 9.1 i valrättsakten skall emellertid valet förrättas under en och
samma tidsperiod, nämligen från torsdag morgon till närmast följande söndag. För
det första direktvalet av ledamöter till Europaparlamentet år 1979 valde rådet
en viss tidsperiod i juni månad. Sedan den tidpunkten fastställts gäller den
enligt artikel 10 även för senare valtillfällen. Att valdag för svensk del
alltid är en söndag framgår av 9 §.

När indelning i landsting eller kommuner ändras

14 §
Motsvarar 1 kap. 4 § i den nuvarande vallagen.

Valmyndigheter

15 §
Första stycket motsvarar 1 kap. 2 § i den nuvarande vallagen. Riksskatteverket
är central valmyndighet, se förordning (1985:953) om central valmyndighet.
Andra stycket motsvarar i stort 7 kap. 4 § i den nuvarande vallagen och
ålägger Riksskatteverket att på lämpligt sätt informera väljarna om valet i
olika hänseenden. Särskilt skall framhållas att sådan information bör - med
anledning av det nya systemet om kortare tider för att framställa röstlängder -
lämnas om tidpunkter för när röstkort kommer att sändas ut och när rättning av
röstlängd kan göras. Vidare bör givetvis information ges om tidpunkten och
sättet för röstning. Stadgandet innebär ingen utökad informationsskyldighet för
Riksskatteverket i förhållande till dagens regler.

16 §
Bestämmelsen saknar motsvarighet i den nuvarande vallagen men innebär ett
klargörande av vad som faktiskt gäller.

17 §
Motsvarar 3 kap. 1 § och 2 § första stycket i den nuvarande vallagen. Stadgandet
att valnämnden skall vara lokal valmyndighet innebär ett klargörande av vad som
faktiskt gäller vid genomförande av val.
Kommunens skyldighet att svara för kostnaderna avser sådana åtgärder som det
uttryckligen åligger kommunen att svara för enligt lagen. I de fall uppgifter
delegeras till kommunen med stöd av föreskrifter i lagen, jfr t.ex. 12 kap. 3 §
förslaget, svarar uppdragsgivaren för kostnaderna.

18 §
Motsvarar 3 kap. 2 § andra stycket i den nuvarande vallagen. Närmare
bestämmelser om den kommunala indelningen finns i lagen (1979:411) om ändringar
i Sveriges indelning i kommuner och landsting.

Valprövningsnämnden

19 §
Bestämmelsen utgör i huvudsak en erinran om vad som gäller enligt 3 kap. 11 §
regeringsformen. Stadgandet har tagits in i detta kapitel för att i ett tidigt
skede presentera Valprövningsnämnden.

2 kap. Valkretsar

1 §
Bestämmelserna i första stycket saknar motsvarighet i den nuvarande vallagen och
har tillkommit i klargörande syfte, se 3 kap. 6 § regeringsformen.
Andra stycket motsvaras av 1 § andra stycket lagen om val till
Europaparlamentet. Till skillnad mot vad som enligt 3 kap. 6 § första stycket
regeringsformen gäller vid riksdagsval, skall landet inte vara indelat i
valkretsar. Mandaten skall vid val till Europaparlamentet fördelas
proportionellt med hänsyn till valresultatet i landet som helhet.

Val till riksdagen

2 §
Motsvarar 2 kap. 1 § i den nuvarande vallagen, som dock inte innehåller ett
motsvarande namngivande av samtliga valkretsar. Utformningen av uppräkningen har
skett i överensstämmelse med hur valkretsarna allmänt återges i den offentliga
valstatistiken.

Val till landstingsfullmäktige

3 §
Motsvarar del av 2 kap. 5 § och 6 § första stycket i den nuvarande vallagen.
Frågan om vem som är valbar är inte knuten till någon särskild valkrets inom
landstinget, jfr kommentaren till 1 kap. 7 §.

4 §
Motsvarar del av 2 kap. 6 § första och andra styckena i den nuvarande vallagen.

5 §
Motsvarar 2 kap. 6 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.

Val till kommunfullmäktige

6 §
Första stycket saknar motsvarighet i den nuvarande vallagen.
Andra stycket motsvaras av 2 kap. 9 § första stycket i den nuvarande vallagen.
Frågan om vem som är valbar är inte knuten till någon särskild valkrets inom
kommunen, jfr kommentaren till 1 kap. 7 §.
Vid beräkningen av antalet personer som uppfyller rösträttskraven enligt 1
kap. 3 § den 1 juli året före valåret, skall enligt bestämmelserna uppgifterna
hämtas från aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om aviseringsregister.

7 §
Motsvarar 2 kap. 9 § andra stycket i den nuvarande vallagen.

Beslut om valkretsindelning

8 §
Motsvarar del av 2 kap. 7 § första och tredje styckena i den nuvarande vallagen.

9 §
Motsvarar del av 2 kap. 11 § första och tredje styckena i den nuvarande
vallagen.

Tid för beslut om indelning i valkretsar

10 §
Motsvarar 2 kap. 7 § andra stycket samt 11 § andra stycket i den nuvarande
vallagen.

11 §
Motsvarar del av 2 kap. 13 § i den nuvarande vallagen.

Överklagande

12 §
Första stycket motsvaras av del av 2 kap. 7 § första stycket och 11 § första
stycket i den nuvarande vallagen.
Andra stycket motsvaras av del av 2 kap. 7 § tredje stycket och 11 § tredje
stycket i den nuvarande vallagen.

3 kap. Valkretsmandat

Mandaten i riksdagen

1 §
Bestämmelsen saknar motsvarighet i den nuvarande vallagen och har tillkommit i
klargörande syfte. Första stycket utgör en erinran om innehållet i 3 kap. 1 §
andra stycket och 3 kap. 6 § regeringsformen.

2 §
Motsvarar 2 kap. 2 § första stycket och 3 § i den nuvarande vallagen. Jämför
också vad som sägs om beräkning av det antal personer som uppfyller villkoren
för rösträtt i kommentaren till 2 kap. 6 §.

3 §
Motsvarar 2 kap. 2 § andra stycket i den nuvarande vallagen.

Mandaten i landstingsfullmäktige

4 §
Bestämmelsen saknar motsvarighet i den nuvarande vallagen och har tillkommit i
klargörande syfte.

5 §
Motsvarar 2 kap. 8 § första stycket i den nuvarande vallagen. En hänvisning till
bestämmelserna om hur mandaten fördelas på valkretsar har också gjorts.

6 §
Motsvarar del av 2 kap. 8 § andra och tredje styckena i den nuvarande vallagen.
Jämför också vad som sägs om beräkning av det antal personer som uppfyller
villkoren för rösträtt i kommentaren till 2 kap. 6 §.

Mandaten i kommunfullmäktige

7 §
Bestämmelsen har ingen motsvarighet i den nuvarande vallagen. Den har tillkommit
i klargörande syfte. I 5 kap. 1 § kommunallagen används dock inte termen mandat
utan där sägs att fullmäktige bestämmer hur många ledamöter fullmäktige skall
ha.

8 §
Motsvarar del av 2 kap. 12 § första stycket och 10 § i den nuvarande vallagen.
Jämför också vad som sägs om beräkning av det antal personer som uppfyller
villkoren för rösträtt i kommentaren till 2 kap. 6 §.

9 §
Motsvarar del av 2 kap. 12 § första stycket i den nuvarande vallagen.

När skall fördelningen mellan valkretsarna av de fasta mandaten beslutas?

10 §
Motsvarar del av 2 kap. 2 § första stycket, 8 § andra stycket och 12 § första
stycket i den nuvarande vallagen.

11 §
Motsvarar del av 2 kap. 13 § i den nuvarande vallagen.

Överklagande

12 §
Motsvarar 2 kap. 4 §, 8 § fjärde stycket och 12 § andra stycket i den nuvarande
vallagen.

4 kap. Valdistrikt och valförrättare

Valdistrikt

1 §
Motsvarar delvis 3 kap. 3 § första stycket i den nuvarande vallagen.
Bestämmelsen har i klargörande syfte kompletterats med uppgift om vad ett
valdistrikt har för funktion.

2 §
Motsvarar del av 3 kap. 3 § första stycket i den nuvarande vallagen.

3 §
Motsvarar del 3 kap. 3 § andra och tredje styckena i den nuvarande vallagen.
En nyhet är att bestämmelsen medger att länsstyrelsen efter samråd med
valnämnd beslutar om större valdistrikt än sådana som omfattar 1 800
röstberättigade. Motsvarande möjlighet tillämpades försöksvis vid 1994 års
allmänna val (SFS 1993:1403), varvid beslutanderätten dock tillkom centrala
valmyndigheten. Samma möjlighet som den nu föreslagna tillämpades vid valet till
Europaparlamentet (9 § andra stycket lagen om val till Europaparlamentet).

Tid för beslut om indelning i valdistrikt

4 och 5 §§
Motsvarar 3 kap. 3 § fjärde stycket i den nuvarande vallagen.
Kungörelse skall alltid ske i viss ordning av beslut om indelning i
valdistrikt.

Valförrättare

6 §
Motsvarar 3 kap. 4 § i den nuvarande vallagen. Antalet valförrättare är i
förslaget oförändrat i förhållande till nuvarande regler.

7 §
Motsvarar 3 kap. 5 § i den nuvarande vallagen.

Överklagande

8 §
Motsvarar 3 kap. 6 § i den nuvarande vallagen.

5 kap. Registrering av partibeteckning och anmälan av kandidater

Kapitlet motsvarar i stora drag 5 kap. i den nuvarande vallagen. Kapitlet
innehåller fakultativa regler om skydd för partibeteckning. För att ett parti
enligt nu gällande regler skall få skydd krävs att det registrerar en partibe-
teckning och anmäler minst fyra kandidater. I propositionen föreslås ett
fakultativt system där samtliga kandidater anmäls. Regleringen bygger på
nuvarande ordning med anmälan av kandidater och beställning av valsedlar och
innebär i stora drag följande (se avsnitt 7.1).
Ett parti kan, men måste inte, registrera en partibeteckning. Om partiet
registrerar en beteckning skall det också anmäla samtliga kandidater som det
avser att ställa upp med i valet. För ett parti som registrerat partibeteckning
och anmält kandidater kan inte väljarna nominera egna kandidater fritt. Om ett
parti registrerar partibeteckning men inte anmäler kandidater till något val
finns, liksom i dag, möjlighet att ändå fritt nominera kandidater. Regleringen
innebär således liksom i dag två parallella sätt för hur kandidater förs fram i
valet.
Bakgrunden till regleringen är i första hand att uppnå ordning beträffande
kandidaterna vid införandet av det ökade personvalet. De partier som registrerat
partibeteckning ges möjlighet till ökat skydd mot manipulationer med beteck-
ningarna i valen genom att missbruk i form av piratlistor inte blir möjligt. Ur
sammanräkningssynpunkt vinner man att kandidater för praktiskt taget alla
partier som kan förväntas ta plats i den valda församlingen är kända på förhand.
Sammanställt med förslaget att inte beakta strykningar och tillskrivna namn
framhävs person-valsmomentet väsentligt i förhållande till vad som annars skulle
gällt.

Partibeteckning skyddas genom registrering och anmälan av kandidater

1 §
Bestämmelsen har ingen direkt motsvarighet i vallagen. Syftet är att
inledningsvis slå fast de grundläggande förutsättningarna för skydd av
partibeteckning. För att skydd skall inträda krävs både registrering av
partibeteckningen och anmälan av kandidater.

2 §
Första stycket har ingen direkt motsvarighet i den nuvarande vallagen. Syftet är
att försöka klargöra vari skyddet består. Detta framgår i första hand av
reglerna om obefintliga namn i 18 kap. 11 § första stycket 2-3 vartill hänvisas
i andra stycket. Förevarande stycke har därför ingen egentlig självständig
rättsföljd utan skall tjäna som en upplysning om vari skyddet för
partibeteckningen består.
Andra stycket utgör en hänvisning till andra lagrum där valsedlar med
registrerad partibeteckning berörs och motsvaras av 5 kap. 1 § andra stycket i
den nuvarande vallagen.

Ansökan om registrering

3 §
Bestämmelsen motsvarar del av 5 kap. 1 § första stycket i den nuvarande
vallagen. Den anger att ansökan om registrering av partibeteckning skall göras
hos centrala valmyndigheten, dvs. Riksskatteverket. Dessutom lämnas en
påminnelse om att vissa förutsättningar som anges i de följande paragraferna
skall vara uppfyllda för att en ansökan om registrering av partibeteckning skall
godtas. I vallagen saknas anvisningar om förfarandet enligt detta kapitel. Det
är förvaltningslagen (1986:223) som reglerar handläggningen.

4 §
I paragrafen anges vad ansökan skall innehålla och motsvarar 5 kap. 2 § första
stycket i den nuvarande vallagen.
I andra och tredje meningarna föreskrivs att det i den skriftliga ansökan
skall anges vilket val ansökan avser. Detta har betydelse för omfattningen av
skyddet vid val, vilket lämnas föreskrifter om i 8 §.
I sista meningen tas en regel in med innebörd att ansökan skall vara åtföljd
av förklaringar enligt 7 § från de som stöder ansökan om registrering av
partibeteckning. Vidare anges att förklaringarna kan ersättas av intyg om att
förklaringarna visats upp för notarius publicus. Närmare föreskrifter om hur
många som skall biträda en ansökan finns i 6 § 3-5.

5 §
Bestämmelsen motsvarar reglerna i 5 kap. 2 § andra stycket i den nuvarande
vallagen. Bestämmelser innehåller tidsfrister inom vilken ansökan om
registrering skall vara inlämnad för att skydd skall uppnås. Liksom i dag gäller
vid ordinarie val sista februari och vid annat nationellt val inom en vecka
efter det att beslutet om valdag har meddelats. För valet till Europaparlamentet
har samma tid som för övriga ordinarie val behållits. Detta bygger emellertid på
förutsättningen att dessa val i fortsättningen hålls i juni.

Villkor för registrering

6 §
Reglerna i första stycket motsvarar 5 kap. 3 § första stycket i den nuvarande
vallagen. Stycket anger de närmare förutsättningar som gäller för registrering.
Den praxis som hittills utformats är avsedd att tillämpas även fortsättningsvis.
Kravet på att de som stöder en ansökan om registrering skall vara medlemmar har
ändrats till att avse de som har rösträtt. Detta stämmer med hur reglerna
tillämpas i dag. Att kräva att en medlemsförteckning skall förevisas anses inte
förenligt med traditionen i Sverige där partierna lämnats utan insyn från
statsmakten.
I punkten 5 har en ny regel intagits som anger hur villkoren för registrering
i valet till Europaparlamentet är utformade vad gäller det dokumenterade stödet
bland de som har rösträtt. Dessa svarar mot reglerna för riksdagsval.
Det sista stycket har ingen motsvarighet i vallagen och är tillagt för att
lättare hitta undantaget från kravet i första stycket 6.

7 §
Motsvarar 5 kap. 3 § tredje stycket i den nuvarande vallagen. Personnummer och
folkbokföringsort skall anges för att det skall vara möjligt att kontrollera
kravet på stöd från de som har rösträtt.

För vilka val registreringen gäller

8 §
Reglerna i paragrafen anger för vilka val registreringen gäller och motsvarar 5
kap. 4 § första stycket i den nuvarande vallagen. Registrering i val till
riksdagen gäller för alla kommunala val och valet till Europaparlamentet.
Registrering för val i landstingsfullmäktige gäller för val i kommuner inom
landstinget. Reglerna har i första hand betydelse vid de undantag som regleras i
nästa paragraf men framför allt för de fall där den fria nomineringsrätten skall
gälla på grund av att inga kandidater anmälts enligt 5 kap. 13 §.

9 §
Reglerna motsvarar 5 kap. 4 § andra stycket i den nuvarande vallagen. För att
undvika att en partibeteckning blir låst endast för det fall ett lokalt eller
ett regionalt parti fått beteckningen registrerad öppnas i paragrafen en
möjlighet att ändå registrera partibeteckningen i ett annat val. Detta kan dock
endast ske om det parti som först registerat beteckningen medger registrering
för annat parti.

Ombud skall anmälas

10 §
Första stycket motsvarar 5 kap. 5 § i den nuvarande vallagen och anger att ett
parti som fått sin beteckning registrerad skall ha ett ombud anmält. Anmäls
inget ombud inom en månad kan beteckningen avregistreras enligt 11 §.
Enligt andra stycket lämnas viss befogenhet till ombuden. Bestämmelsen
motsvarar del av 5 kap. 4 § andra stycket i den nuvarande vallagen. Ombuden har
också befogenheter som går utöver vad som framgår av förevarande paragraf. Detta
framgår av t.ex. 14 och 17 §§.
Ombudens funktion är viktig för anmälningsförfarandet. I praktiken är det
dessa som svarar för partiet i frågor som berörs i kapitlet och som beställer
valsedlar. Ansökan om registrering kan i och för sig endast göras av ett parti.
I praxis har det tolkats på så sätt att endast partier som är juridiska personer
kan få sin partibeteckning registrerad (VPN 1990:1). Härav följer att endast
behöriga företrädare för den juridiska personen kan ansöka om registrering.
Sedan registreringen fullgjorts och ombud utsetts är det dessa som svarar för
kontakterna med valmyndigheterna. För att förhindra missbruk är det viktigt att
det endast är ombuden som för partiets talan. Se vidare 14 §.

När avregistreras partibeteckningar?

11 §
Bestämmelserna i paragrafen motsvarar 5 kap. 6 § i den nuvarande vallagen.

Kungörelse av registrering och avregistrering

12 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 7 § i den nuvarande vallagen.

Anmälan av kandidater

13 §
I paragrafen föreskrivs var anmälan av samtliga kandidater skall göras. Den
motsvarar del av 5 kap. 8 § tredje stycket i den nuvarande vallagen. Det
förutsätts att Riksskatteverket liksom i dag ges möjlighet och sedan meddelar
närmare föreskrifter om förfarandet. I det nya systemet där i princip alla
kandidater skall anmälas kommer länsstyrelsen att ta emot och handlägga
anmälningarna. När kandidaterna godkänts läggs namnen in på det för
valmyndigheterna gemensamma ADB-systemet. Kandidatregistret kommer sedan att
utgöra grunden för beställning av valsedlar och senare också
röstsammanräkningen.

14 §
Bestämmelserna motsvarar vissa regler i 5 kap. 8 § tredje stycket i den
nuvarande vallagen. Anmälan av kandidater skall göras av ombudet eller en person
som ombudet utsett. I praktiken går det till så att partiet anmäler ett ombud
som i sin tur utser personer på regional och kommunal nivå som ansvarar för
anmälan av kandidater inom partiet. Regeln fångar upp denna funktionsfördelning.
Inga andra personer än de nämnda kan göra anmälningar av kandidater. Detta för
att säkra att ingen manipulerar med s.k. piratlistor.
Andra meningen innebär att skriftligt godkännande från samtliga kandidater
krävs. Redan i dag tillämpar de etablerade partierna ett förfarande
där samtliga kandidater samtycker till nomineringen. Något nämnvärt merarbete
kommer därför inte föreskriften att innebära för partierna. Det förutsätts att
Riksskatteverket, liksom i dag, informerar partierna och tar fram formulär som
gör anmälningsförfarandet enklare. Anmälan av kandidater kan också samordnas med
beställning av valsedlar enligt 6 kap.
Det kan mot bakgrund av att alla kandidater skall anmälas för partier som
registrerat partibeteckning tyckas överflödigt att den föreslagna regeln i
6 kap. 6 §, om ovilliga kandidaters rätt att anmäla att de inte kandiderar på
visst sätt, står kvar. Även om anmälningarna hittills inte varit många bör
regeln finnas kvar eftersom den kan komma att tillämpas när kandidater nomineras
fritt av partier som inte registrerar partibeteckning.

15 §
Motsvarar 5 kap. 8 § första stycket i den nuvarande vallagen.
Föreskriften om minsta och högsta antal anmälda kandidater slopas. I stället
föreslås regler om att alla kandidater skall vara anmälda för ett parti som
registrerat beteckning. Härigenom uppstår en möjlighet att redan före valet veta
vilka kandidater som skall delta för de partier som registrerat partibeteckning.
Det kan inte heller uppstå någon tvekan om vilka kandidater som är anmälda på
sätt som kan ske enligt de nuvarande reglerna. De allra flesta partier har
registrerat partibeteckning. Anmälan av kandidater kommer därför att ske av i
huvudsak alla kandidater inför valet. Sammanräkningsförfarandet underlättas
under sådana förhållanden väsentligt.
Om ett parti anmäler för få kandidater kan det uppstå tomma stolar. Detta
förekommer redan i dag. Partierna är dock angelägna om att det finns kandidater
som kan besätta de mandat som tilldelats partiet. När det gäller begränsningar
av antalet kandidater utgörs dessa i första hand av det antal kandidater som kan
förekomma på en valsedel, i dag 65 namn. Det finns emellertid inget hinder mot
att ett parti går fram med två namnvalsedlar i ett val. Personvalsinslaget kan
dock sägas göra ett sådant förfarande mindre ändamålsenligt ur väljarsynpunkt.
För riksdagsval skall kandidaterna anmälas valkretsvis. Något krav på
bostadssamband med valkretsen finns dock inte. För de kommunala valen gäller att
kandidaterna vid val till landstingsfullmäktige skall vara folkbokförda i kommun
i landstinget och för val till kommunfullmäktige i kommunen. För valet till
Europaparlamentet gäller inga särskilda krav eftersom landet inte är indelat i
valkretsar vid det valet.

Försäkran av unionsmedborgare som önskar kandidera

16 §
Reglerna är hämtade från 19 § lagen om val till Europaparlamentet. De är
tillämpningar av artiklarna 4.2, 10.1 och 10.2 av direktivet 93/109/EG. De anger
att unionsmedborgare som vill kandidera måste lämna försäkran om att kandidaten
endast kandiderar i det svenska valet till Europaparlamentet och intyg om viss
uppgift från sin hemstat angående valbarheten. Om unionsmedborgare lämnar
uppgifter i försäkran som är oriktiga kan det föranleda straffansvar för osant
intygande enligt 15 kap. 11 § första stycket brottsbalken.
Är inte föreskrifterna uppfyllda enligt paragrafen är kandidaten inte valbar.
Givetvis gäller övriga krav i 1 kap. angående valbarheten vid sidan om de i
förevarande paragrafen uppställda. Valbarhetsprövningen kan preliminärt vidta
vid anmälan av kandidater eller då försäkran lämnas. Slutlig prövning kan dock
inte göras förrän vid den slutliga sammanräkningen. Viss möjlighet har lämnats
att på ett tidigare stadium bortse från namnet om föreskrifterna i förevarande
paragraf inte är uppfyllda. Detta framgår av 18 §.

Bristfällig anmälan av kandidater

17 §
Bestämmelserna motsvarar 5 kap. 9 § första stycket i den nuvarande vallagen. Den
ger vissa anvisningar om handläggningen av anmälan av kandidater. Paragrafen
gäller enligt sin ordalydelse endast för anmälan av kandidater eller försäkran
från kandidater men motsvarande principer tillämpas vid registrering av
partibeteckning.
Förutom allmänna förvaltningsrättsliga principer föreskrivs i förevarande
paragraf vissa särskilda kommunikationsfrågor. En ofullständighet skall enligt
paragrafen föranleda valmyndigheten att genast underrätta den som anmält
kandidaterna eller lämnat en försäkran. Detta kan ske på olika sätt beroende på
vari bristerna i anmälan består. Enligt paragrafen skall underrättelsen
innehålla en tid inom vilken anmälan eller försäkran skall ha ändrats eller
kompletterats.
Sedan tiden för föreläggandet gått ut skall anmälan eller försäkran prövas av
Riksskatteverket. Som påpekats vid remissförfarandet kan en underrättelse om
komplettering eller ändring föranleda att anmälan eller försäkran återkallas.
Under sådana förhållanden förefaller det inte nödvändigt att prövning av
Riksskatteverket sker. I detta sammanhang bör emellertid framhållas vikten av
att återkallelsen är otvetydig.

18 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 9 § andra stycket i den nuvarande vallagen. I första
stycket anges påföljderna till föreskriften i 14 § om att kandidaten måste ge
tillstånd till kandidaturen. Saknas sådant tillstånd skall namnet anses
obefintligt.
I andra stycket föreslås en ny bestämmelse som saknar motsvarighet i gällande
rätt. Den innebär att valmyndigheten ges möjlighet att bortse från kandidat som
inte kan lämna intyg enligt 16 §. Bestämmelsen är en tillämpning av artikel 6.2
direktivet 93/109/EG. Kandidat som inte uppvisar intyg skall vägras att
kandidera. Skulle en kandidat som inte lämna intyg enligt 16 § anmälas som
kandidat av något parti skall kandidatnamnet anses vara obefintligt i anmälan.
I förslaget ges utöver föreskrifterna i denna paragraf ingen regel om prövning
av valbarhet m.m. i samband med anmälningsförfarandet. Liksom i dag prövas
valbarheten först vid röstsammanräkningen enligt reglerna om obefintliga namn i
18 kap. 11 § första stycket 1 förslaget. En preliminär prövning kan dock företas
vid förberedelsen av valet. Det är dock inte meningen att valbarheten skall
hänföras till annan tidpunkt än valdagen. Skulle det visa sig att en anmäld
kandidat inte är valbar bör kontakt tas med partiet för att utreda frågan. Det
kan förutsättas att frågan löses vid en sådan kontakt. Annars får man luta sig
mot reglerna om obefintliga namn.
Frågor kan också uppkomma om en kandidat vid anmälan inte kan identifieras.
Avsikten är att otydligheter av den här karaktären skall lösas genom kontakter
mellan valmyndigheten och partiombudet. Några uttryckliga regler i förevarande
paragraf är inte nödvändiga förutom vad gäller medgivande till kandidatur och
intyget om att valbarheten inte gått förlorad.

Tidpunkt för anmälan av kandidater

19 §
Bestämmelserna motsvarar 5 kap. 8 § andra stycket i den nuvarande vallagen. Den
dag som Riksskatteverket bestämmer grundar sig på att valsedlar med kandidatnamn
skall kunna tryckas och distribueras i god tid före valet. Dessa regler kan
kvarstå oförändrade i förslaget till en ny vallag. Oftast bestämmer
Riksskatteverket tiden till slutet av april månad valåret. Se vidare 6 kap. 14
§. Av 13 § framgår till vem anmälan skall göras.

Listor över partier som anmält kandidater

20 §
Bestämmelserna motsvarar 5 kap. 10 § i den nuvarande vallagen.
Avsikten är att länsstyrelserna skall vara de myndigheter som tar emot
anmälan. Anmälningarna läggs därefter in i ett kandidatregister på ett ADB-
medium. Detta register är åtkomligt för samtliga valmyndigheter. Regeln i den
nuvarande vallagen om att Riksskatteverket skall distribuera namnlistorna till
länsstyrelserna är därför överflödig och kan slopas.
Förslaget i övrigt utgår från att listor upprättas över de partier som
registrerat partibeteckning och anmält kandidater. Det medför att det för varje
valkrets finns listor som anger vilka partier som uppfyller angivna krav. Enligt
den föreslagna 9 kap. 11 § skall sådana listor och annat valmaterial finnas i
vallokal. Dessa regler innebär att valmyndigheterna måste se till att
distribuera det material som lagen anger. Samtliga regler om distribution av
valmaterial i den nu behandlade paragrafen är därför överflödiga och kan utgå.
För klarhetens skull görs emellertid en hänvisning till 9 kap. 11 §.

Överklagande

21 §
Paragrafen motsvarar 5 kap. 11 § i den nuvarande vallagen.

6 kap. Valsedlar

Kapitlet behandlar frågor med anknytning till valsedlarna och motsvarar i stort
6 kap. i den nuvarande vallagen. Genomgående har i kapitlet beteckningen
blanketter för valsedlar tagits bort och ersatts med det enklare uttrycket
valsedlar .

Valsedlars utformning och innehåll

1 §
Paragrafen motsvarar 6 kap. 1 § i den nuvarande vallagen.

2 §
Första stycket motsvarar 6 kap. 2 § första stycket i den nuvarande vallagen.
Föreskrifterna anger hur en valsedel skall se ut. Trots den kategoriska
formuleringen finns ingen bestämmelse som medför att valsedel som inte stämmer
med föreskrifterna skall kasseras. Jfr föreslagna 18 kap. 9-10 §§.
Andra stycket motsvarar 6 kap. 7 § andra stycket vallagen. De särskilda
beteckningarna som avses är listtypbeteckning, dvs. en kod som anger hur
valsedeln ser ut i fråga om namn och partibeteckning. Vidare anges vissa
beteckningar i 3 §. Där finns valbeteckning, dvs. vilket av riksdagsvalet, valet
till landstingsfullmäktige eller valet till kommunfullmäktige som valsedeln
gäller för. Slutligen finns också valkretsbeteckning, som anger vilken valkrets
det är fråga om. Dessa beteckningar sätts ut för att underlätta sammanräkningen.
Valsedelns giltighet påverkas inte heller av dessa beteckningar.
3 §
Bestämmelserna motsvarar 6 kap. 2 § andra stycket i den nuvarande vallagen.
Nytt i paragrafen är den sista strecksatsen där det föreskrivs att det på
valsedlarna bör lämnas en upplysning om ett parti registrerat partibeteckning
och anmält kandidater. Detta kan t.ex. ske genom att valsedeln för ett sådant
parti förses med en uppgift ovanför kandidatnamnen som anger att kandidaterna är
anmälda. Föreskriften behövs för att väljarna skall veta att tillskrifter och
strykningar av kandidatnamn på en sådan valsedel inte beaktas. På valsedlar där
ingen upplysning lämnas beaktas tillskrivna namn men inte strykningar av namn.
Detta framgår av reglerna i 5 § och 18 kap. 11 §.
Upplysningar om vilka partier som registrerat partibeteckning och anmält
kandidater finns att hämta från de listor över partier som registrerat
beteckning och anmält kandidater som skall upprättas enligt 5 kap. 20 §.

4 §
Första stycket motsvarar 6 kap. 2 § tredje stycket den nuvarande vallagen.
Bestämmelsen har flyttats hit för att i denna paragraf samla regler om valsedlar
som upptar kandidatnamn.
Andra stycket är nytt och behandlar vissa uppgifter på namnvalsedlar. Genom
stycket förs Personvalskommitténs förslag in om att det skall finnas en ruta för
att väljarna skall kunna markera personrösten. Lagtexten har utformats så att
den korresponderar med formuleringen i 3 kap. 1 § regeringsformen om att det
avges en särskild personröst. Däremot finns inte föreskriften om en särskild rad
för tillskrivna namn med eftersom en särskild reglering beträffande dessa fall
föreslås vilket framgår av 5 §.
Sista stycket motsvarar 6 kap. 3 § första stycket i den nuvarande vallagen.
Där sägs att kandidatnamnen skall nummerordnas under varandra. I 6 kap. 3 §
andra stycket i den nuvarande vallagen sägs att kandidatnamnen gäller för både
ledamotsval och, i den mån de inte tas i anspråk för ledamotsval, val av
ersättare. Det har inte ansetts nödvändigt att ta upp några motsvarande regler i
detta avsnitt, då det av 18 kap. angående den slutliga sammanräkningen framgår
att ledamöterna utses före ersättarna och att dessa utses från namnvalsedlarna.

5 §
Bestämmelserna i paragrafen är nya. Den föreslagna regelns första stycke utgår
från reglerna i 18 kap. där det föreskrivs att namn som inte är anmälda eller
som skrivs till på en valsedel för parti som registrerat partibeteckning och
anmält kandidater inte beaktas. Detta innebär att skyddet för partibeteck-
ningarna stärks avsevärt. Dessutom underlättas sammanräkningen. Genom
föreskrifterna i 3 § om att det skall framgå om partibeteckningen är registrerad
och kandidater anmälda, får väljarna kännedom om de har möjlighet att skriva
till namn.
Reglerna i denna paragraf och reglerna i 18 kap. 11 § innebär för partier som
registrerat partibeteckning och anmält kandidater att de partimarkerade valsed-
larna endast kan räknas som en röst på partiet. På ifyllningsvalsedlarna beaktas
endast den tillskrivna partibeteckningen. På namnvalsedlarna slutligen räknas
endast de anmälda kandidaterna.
Här skall reglerna i 5 kap. 8 § förslaget uppmärksammas. Om ett parti
registrerar sin partibeteckning för riksdagsval gäller den för alla landets
kommunala val. Det samma är fallet för kommuner inom ett landsting om
partibeteckningen registreras för landstingsval. För att skydd skall uppstå
måste därutöver kandidater anmälas i kommunerna i samtliga val där den
registrerade beteckningen gäller. Det händer i dag att partier inte anmäler
kandidater trots att de registrerat partibeteckning. Om så skulle bli fallet
även sedan förslaget om anmälan om kandidater genomförs finns risk för att tomma
stolar skall uppstå om inte tillskrivna namn tillåts i vissa fall trots att
partiet registrerat partibeteckning. För att undvika detta har förslaget
formulerats så att skydd uppstår endast för det fall partiet både registrerat
partibeteckning och anmält kandidater enligt 5 kap. 13 §.
På valsedlar som inte upptar parti som registrerat beteckning och anmält
kandidater är det enligt förslaget möjligt att skriva till namn som beaktas vid
sammanräkningen. Detta motsvarar den nuvarande ordningen med fri
nomineringsrätt. Ett tillskrivet namn kommer dessutom att betraktas som en
personröst på namnet. Skulle flera namn vara tillskrivna skall väljaren anses ha
avgett en personröst för det första namnet.
I andra stycket har intagits en hänvisning till reglerna i 18 kap. 11 § tredje
stycket. Reglerna innebär att strykningar av namn inte längre skall beaktas.
Skulle ett eller flera namn ändå vara strukna bortses från strykningarna vid
sammanräkningen. Förevarande stycke ger väljarna upplysning om detta.
Eftersom alla kandidater skall anmälas, om anmälan över huvud taget sker,
saknas behov av att i en ny vallag ta in reglerna i 6 kap. 3 § tredje stycket i
den nuvarande vallagen - som 1993 års vallagskommitté förslog skulle upptas i
förevarande paragraf - om att valsedel skall som första två namn uppta anmälda
kandidater.

När någon inte samtyckt till att vara kandidat

6 §
Bestämmelsen motsvarar 6 kap. 7 a § i den nuvarande vallagen.
Reglerna innebär att en kandidat kan offentligt påpeka att kandidaten inte
står bakom den valsedel där han tagits upp. Tillämpningsområdet för regeln blir
mycket snävt eftersom alla kandidater som anmälts skall lämna sitt medgivande
enligt 5 kap. 14 §. Det kan dock förekomma att personer tas upp som kandidater
för partier som inte registrerar partibeteckning. Regeln bör därför finnas kvar
i den nya vallagen. Föreskriften om att valsedeln skall bifogas anmälan har dock
slopats eftersom valmyndigheten ändå har tillgång till valsedlarna.

Hur valsedlar skall beställas och hur de hålls till handa

7 §
Första stycket motsvarar del av 6 kap. 4 § första stycket i den nuvarande
vallagen och av detta framgår att Riksskatteverket skall tillhandahålla
valsedlar till partierna.
Andra stycket är nytt och anger att effektuering av beställningar kan vägras.
Beslut om detta får fattas av den myndighet som tar emot beställningen. Regeln,
som efterfrågats vid remissförfarandet, införs för att förhindra missbruk av
partiernas anmälningar av kandidater. Regeln innebär att reglerna om anmälan av
kandidater enligt 5 kap. och beställning av valsedlar knyts samman. I dag
fungerar systemet så att vem som helst kan beställa valsedlar med vilket
utseende som helst. Detta innebär att en person utanför ett parti kan beställa
valsedlar för det partiet och ange vilka kandidater som helst på valsedeln. Enda
begränsningen har varit att beställaren skall betala valsedlarna i förskott. För
att förhindra att valsedlar som tillhandahålls av Riksskatteverket gäller för
annat än det parti som beställt dem införs en regel som innebär att endast ombud
eller personer som ombuden utpekat, kan beställa valsedlar för partier som
skyddat sin partibeteckning enligt 5 kap. Regeln stoppar effektivt missbruket
med s.k. piratlistor från personer som utnyttjar etablerade partiers beteckning.
De innebär vidare att s.k. spränglistor från partiernas minoriter inte längre
blir möjliga. Endast av partiet godtagna s.k. särlistor kommer att levereras.
Förevarande regel har i viss mån samma tillämpningsområde som 12 §. Detta är
t.ex. fallet om ett parti har rätt till gratis valsedlar enligt vad som sägs i
8-10 §§ och har skyddat sin beteckning.

8 och 9 §§
Paragraferna motsvarar del av 6 kap. 4 § första stycket och 5 § första stycket
vallagen. I paragraferna har intagits föreskrifterna om vilka partier som har
rätt till gratis valsedlar. Endast språkliga justeringar har gjorts.

10 §
Paragrafen saknar motsvarighet i gällande rätt och reglerar rätten till
valsedlarna i val till Europaparlamentet. Reglerna har utformats efter mönster
av reglerna om val till riksdagen. Anknytningen till riksdagsvalet gäller
emellertid inte längre vilket var fallet vid valet till Europaparlamentet år
1995. I den nya vallagen har röstandelen för fria valsedlar anknutits till valen
till Europaparlamentet; för nästa val gäller det val som hölls år 1995.

11 §
Motsvarar 6 kap. 5 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.

12 §
Bestämmelsen, som motsvarar 6 kap. 4 § andra stycket i den nuvarande vallagen,
innebär att Riksskatteverket inte levererar valsedlar utan att kostnaden är
täckt.

13 §
Bestämmelserna i paragrafen motsvarar 6 kap. 6 § i den nuvarande vallagen. De
behandlar när och hur återbetalning av förskott skall ske till partier som vid
valet fått röster så det uppfyller kraven i 8-10 §§.

14 §
Paragrafen anger att tryckning av partibeteckning och kandidatnamn samt
valkrets- och valbeteckning sker utan kostnad. Bestämmelsen motsvarar 6 kap. 7 §
första stycket i den nuvarande vallagen.

När skall valsedlar beställas?

15 §
Paragrafen motsvarar 6 kap. 8 § i den nuvarande vallagen. Den anger att
Riksskatteverket skall bestämma en sista dag då valsedlar skall beställas för
att de skall kunna levereras i god tid före valet. Valsedlar levereras också om
beställningen kommer in senare men bara om leverans kan ske före valdagen.

16 §
Bestämmelsen motsvarar 6 kap. 10 § andra stycket i den nuvarande vallagen. I
praktiken kommer, liksom i dag, hanteringen av valsedelsbeställningarna att ske
vid länsstyrelserna. Därför har den nuvarande vallagens föreskrift också tagits
in i förslaget. Hanteringen av anmälningar av kandidater enligt 5 kap. 13 § och
beställning av valsedlar kommer således att ske i ett sammanhang och på ett
ställe.

Överklagande

17 §
Bestämmelsen om överklagande motsvarar 6 kap. 10 § första stycket i den
nuvarande vallagen.

7 kap. Röstlängder och röstkort

Bestämmelserna i detta kapitel grundas på det nya röstlängdssystemet. De
bestämmelser i 4 och 7 kap. i den nuvarande vallagen som inte anges nedan har
utgått som en följd av det nya systemet.

Vem som skall finnas i röstlängd

1-3 §
Ersätter del av bestämmelserna om röstlängd i 4 kap. 2 §, 11 § andra stycket och
12-14 §§ i den nuvarande vallagen.
Av 1 § andra stycket framgår att om en anmälan görs skall väljaren tas upp i
röstlängd. Något krav på att anmälan måste åtföljas av en adressuppgift finns
inte, men endast den som uppger adress kan få röstkort, se vidare 7 §. Av andra
stycket framgår vidare att endast den som varit folkbokförd någon gång under de
senaste tio åren med automatik tas upp i röstlängden. Som framgår av avsnitt 8.2
bör vid ikraftträdandet av denna lag emellertid gränsen bestämmas till den
tidpunkt då det nya folkbokföringssystemet togs i bruk, dvs. den 1 juli 1991. Se
också kommentaren till övergångsbestämmelserna.
1 § tredje stycket har tillkommit för att undvika rättsförluster för
utlandssvenskarna. En avgiven röst skall alltså jämställas med en anmälan om att
få finnas i röstlängd. Innebörden av en sådan avgiven röst är att rösten
visserligen underkänns vid det stundande valet, eftersom personen i fråga inte
finns upptagen i röstlängden trettio dagar före valet, (jfr 4 §) men personen
kommer att finnas i röstlängden för de kommande tio åren.
I 3 § används uttrycket andra utlänningar efter mönster av den nuvarande
vallagen för att ange vilka som utöver dem som räknas upp i första och andra
stycket har rösträtt i kommunala val. Uttrycket täcker också statslösa personer.

Vilka uppgifter en röstlängd grundar sig på

4 §
Ersätter 4 kap. 1 § och del av 2 §, 11 § och 12 § i den nuvarande vallagen.
Som framgår av avsnitt 8.3 föreslås tillskapandet av särskild lag om
röstlängdsregister. Registret kommer att bestå av uppgifter som i huvudsak
hämtas från aviseringsregistret. Uppgifter om valdistrikt hämtas dock från
fastighetstaxeringsregistret. Vidare framgår av avsnitt 8.1 att det nya
röstlängdssystemet skall användas både vid val och omröstningar. Ur
röstlängdsregistret framställs röstlängderna.

Särskilt om röstlängd vid val till Europaparlamentet

5 §
Motsvarar 11 § lagen (1995:374) om val till Europaparlamentet. Bestämmelserna i
denna paragraf gör det möjligt för unionsmedborgare som är bosatta i Sverige att
rösta här i landet.
I första stycket anges att den unionsmedborgare som är bosatt här och som
önskar utöva sin rösträtt har att göra anmälan (jfr artikel 8.1 i direktivet
93/109/EG) om att han eller hon önskar bli upptagen i röstlängd.
Skattemyndigheten tillhandahåller blanketter för anmälan.
I andra stycket anges att den som gör en sådan anmälan som avses i första
stycket i en skriftlig försäkran skall lämna vissa för hans eller hennes rätt
att rösta relevanta uppgifter (jfr artikel 9.2 i direktivet). Om
unionsmedborgare lämnar uppgifter i försäkran som är oriktiga kan det föranleda
straffansvar för osant intygande enligt 15 kap. 11 § första stycket
brottsbalken.
I tredje stycket föreskrivs att det skall fattas ett beslut i anledning av
ansökan. Detta sker genom att röstlängden upprättas. Underrättelse om sådant
beslut skall sändas till valmyndigheten i den stat där den som avses med
beslutet är medborgare. Skattemyndighetens beslut att ta upp den som gjort
anmälan i röstlängd grundas således dels på uppgifterna i anmälan och i
försäkran, dels på en kontroll av att den som gjort anmälan var folkbokförd här
i landet trettio dagar före valdagen.
Enligt artikel 7 direktivet har bosättningsstaten rätt att kontrollera att
unionsmedborgare inte har förlorat rösträtten i sin hemstat. Det är från svenska
synpunkter främmande att frånta någon hans rösträtt. Någon sådan kontroll som
direktivet ger möjlighet till bör därför inte företas från svensk sida. Om en
uppgift av den innebörden ändå lämnas bör den lämnas utan avseende.
Skyldigheten att underrätta hemstaten följer av artikel 13 direktivet som
föreskriver att bosättningsstaten skall, i tillräckligt god tid före valet,
förse hemstaten med information om medborgare i denna som finns upptagna i
röstlängden. Vidare föreskrivs att hemstaten skall, i enlighet med sin
nationella lagstiftning, vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att dess
medborgare inte röstar mer än en gång.

I vilken röstlängd skall de som har rösträtt finnas?

6 §
Motsvarar del av 4 kap. 2 § och 14 § i den nuvarande vallagen.
Det är bestämmelserna i folkbokföringslagen (1991:481) om rätt
folkbokföringsort som skall ligga till grund för uppgifterna i röstlängden. En
förutsättning är dock att registrering av ändrad folkbokföringsort hunnit ske
eftersom det är det faktiska innehållet i aviseringsregistret på
kvalifikationsdagen som skall ligga till grund för uppgifterna i röstlängderna.
Aviseringsregistret innehåller inte uppgifter om valdistrikt. Uppgifter om
valdistrikt hämtas från registret för fastighetstaxering.

Röstkort

7 §
Motsvarar 7 kap. 1 § och 2 § första och tredje styckena i den nuvarande
vallagen. Jfr kommentaren till 1 § andra stycket.

8 §
Ersätter 7 kap. 2 § andra stycket i den nuvarande vallagen. I avsnitt 8.1 har
tidsschemat för det nya röstlängdssystemet vid ett ordinarie val beskrivits.

9 §
Motsvarar 7 kap. 3 § första och andra styckena i den nuvarande vallagen. Någon
uttrycklig motsvarighet till tredje och fjärde styckena finns inte eftersom
systemet med gällande röstlängd tas bort och kvalifikationsdagen endast är 30
dagar före valdagen. Eftersom röstlängdsregistret upprättas genom ett uttag ur
aviseringsregistret på kvalifikationsdagen finns det inte någon röstlängd att
framställa röstkort mot före den dagen. Kravet på att den som vill ha ett
duplettröstkort skall uppge sitt hemvist i den ort där han är uppförd i
röstlängd, eller i den ort där han senast var folkbokförd har tagits bort som
överflödigt. I det nya systemet räcker det med personnummer och namn.

Anmälan om adress

10 §
Bestämmelsen har ingen motsvarighet i den nuvarande vallagen. Den är en följd av
reglerna om utlandssvenskarna i det föreslagna röstlängdssystemet. Anmälan skall
göras till en skattemyndighet, inte till Riksskatteverket. Det krävs inte att
anmälaren särskilt uppger att anmälan avser en önskan att bli införd i
röstlängd.
Blanketter för anmälan bör finnas hos skattemyndigheten, Riksskatteverket och
samtliga utlandsmyndigheter oavsett vilka av dessa som också kommer att utgöra
röstmottagningsmyndigheter.

Rättelse av uppgifter i en röstlängd

11 §
Ersätter 4 kap. 4 § i den nuvarande vallagen. Det är bestämmelserna i
folkbokföringslagen (1991:481) om rätt folkbokföringsort som skall ligga till
grund för bedömningen om uppgifterna i röstlängden skall rättas. Vid
framställningen av röstlängderna skall det faktiska innehållet i
aviseringsregistret på kvalifikationsdagen ligga till grund för uppgifterna i
röstlängderna (jfr kommentaren till 6 §). Detta innebär att en flyttning som
gjorts mer än 30 dagar före valdagen, men inte hunnit registreras på
kvalifikationsdagen inte kan beaktas.
Bestämmelsen om rättelse kompletterar den allmänna regeln om rättelse av
skrivfel och liknande som följer av 26 § förvaltningslagen (1986:223). Som
framgår av kommentaren under 1 § tredje stycket leder en anmälan om adress eller
avgiven röst från någon som inte tagits upp i röstlängden inte till att
röstlängden skall rättas, om uppgiften lämnas mindre än trettio dagar före
valdagen.

12 §
Ersätter 15 § i lagen om val till Europaparlamentet. En särreglering torde vara
nödvändig eftersom direktivet anger att medlemsstaterna är skyldiga att motverka
att någon röstar två gånger i samma val till Europaparlamentet. Det kan dock
antas att bestämmelsen i praktiken inte kommer att tillämpas särskilt ofta.
Detta hänger samman med dels det förhållandet att röstning sker med endast någon
eller några dagars mellanrum i de olika medlemsstaterna, dels med att staterna
mer sällan för register på personnivå över vilka av de som varit upptagna i
röstlängden som också faktiskt röstat. Det förhållande att sista dag för
rättelse enligt 11 § gått till ända påverkar givetvis inte rättelse enligt
förevarande paragraf.

13 §
Bestämmelsen har ingen direkt motsvarighet i den nuvarande vallagen. Den ger en
förklaring till hur hanteringen av röstlängderna skall gå till, se 9 kap. 9 §
där det uttryckligen sägs att röstlängderna skall finnas i respektive vallokal.

Överklagande

14 §
Motsvarar 4 kap. 6 § i den nuvarande vallagen.

8 kap. Kuvert

1 §
Första stycket har ingen direkt motsvarighet i vallagen, men innebär ingen
saklig ändring. Valkuvert används för att lägga ner valsedeln i vid alla former
av röstning. Ytterkuvert för budröstning används som namnet anger vid
budröstning - men också vid röstning genom lantbrevbärare - för att stoppa ned
valkuvert i. Fönsterkuvert används vid röstning utanför vallokal för att stoppa
ned valkuvert och ytterkuvert för budröstning i.
Andra stycket motsvarar 8 kap. 8 § första stycket i den nuvarande vallagen.
Riksskatteverket distribuerar valkuvert vid valen.

2 §
Motsvarar 8 kap. 8 § andra stycket i den nuvarande vallagen. I dag har kuvertet
en urstansning på mitten av ena långsidan.

3 §
Bestämmelserna motsvarar delvis 8 kap. 9 § första och andra styckena i den
nuvarande vallagen. De behandlar var valkuverten skall finnas. Ändringarna är en
följd av 1993 års vallagskommittés förslag att särskilda röstmottagningsställen
inom landet skall ersätta de tillfälligt inrättade postkontoren för
röstmottagning på bl.a. institutioner samt av att fartygsröstningen ersätts med
brevröstning.

4 §
Första stycket motsvarar 8 kap. 9 § tredje stycket i den nuvarande vallagen, och
anger partiernas rätt till gratis valkuvert och ytterkuvert för budröstning.
I andra stycket regleras partiernas rätt till kuvert i valet till
Europaparlamentet som i dag finns i 23 § lagen om val till Europaparlamentet.

9 kap. Allmänt om röstning

Röstmottagning och röstning

1 §
Bestämmelsen har ingen direkt motsvarighet i dag. Principen om offentlighet vid
val finns dock i 8 kap. 10 § första stycket första meningen i den nuvarande
vallagen. Den nya bestämmelsen innebär inte någon skillnad i förhållande till
vad som gäller i dag.

2 §
Första stycket motsvarar del av 8 kap. 4 § i den nuvarande vallagen. I
bestämmelsen har införts föreskrifter som talar om hur röstningen går till med
ett ökat personvalsinslag. Tidigare när valet i första hand var ett partival
räckte det att tala om att en valsedel skulle läggas in i ett kuvert. Den nya
bestämmelsen har utformats så att det framgår att väljarna skall välja en
valsedel med partibeteckning som motsvarar det parti de tänker rösta på samt att
de har möjlighet att göra en särskild personmarkering för den kandidat de vill
se vald. Genom detta har väljarna avgett sin röst.
Andra stycket motsvarar 8 kap. 14 § i den nuvarande vallagen som reglerar
funktionshindrades möjligheter att få hjälp vid röstningen.

Röstningslokaler

3 §
Bestämmelsen har ingen direkt motsvarighet i vallagen. Se dock 8 kap. 1 § i den
nuvarande vallagen. Den har tagits med för att visa vid vilka olika ställen det
kan förekomma röstning.

4 §
Bestämmelsen motsvarar del av 9 kap. 6 § i den nuvarande vallagen.

5 §
Första stycket motsvarar del av 8 kap. 1 § första stycket i den nuvarande
vallagen och anger var väljarna skall rösta. Ändringarna är en följd av
förslaget att särskilda röstmottagningsställen inom landet skall ersätta de
tillfälligt inrättade postkontoren samt av att fartygsröstningen ersätts med
brevröstning. Väljare som inte kan rösta i sin vallokal kan inte rösta i annan
vallokal. Däremot kan sådana väljare enligt den föreslagna texten rösta i annan
röstningslokal än vallokal.
Andra och tredje stycket anger i vilka fall undantag medges från huvudregeln i
första stycket.

Röstkort vid röstningen

6 §
I paragrafen finns bestämmelser om röstkort som enligt föreskriften bör finnas
med vid röstning i vallokal och vid utlandsmyndighet. Vid övriga
röstmottagningsställen måste röstkortet vara med för att väljaren skall kunna
utöva sin rösträtt. Bestämmelserna motsvarar 8 kap. 3 § i den nuvarande
vallagen, med de ändringar som följer av vad som sagts under 5 §.

Valhemligheten

7 §
Motsvarar del av 8 kap. 10 § första stycket andra meningen i den nuvarande
vallagen. Föreskrifter om väljarens valhemlighet finns också i 3 kap. 1 §
regeringsformen. Där sägs att riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta
val.

Utrustning i röstningslokal

8-10 §
Bestämmelsen i 8 § motsvarar innehållet i 8 kap. 4 § sista meningen i den
nuvarande vallagen och utsäger det självklara att det skall finnas en valurna
för varje val.
Bestämmelsen i 9 § om att det skall finnas röstlängd i vallokalen motsvarar
innehållet 4 kap. 20 § och 9 kap. 3 § sista stycket sista meningen i den
nuvarande vallagen.
Bestämmelsen i 10 § om att det i röstningslokalerna skall finnas ett exemplar
av vallagen motsvarar 8 kap. 12 § första stycket i den nuvarande vallagen.

11 §
Motsvarar 8 kap. 12 § andra stycket i den nuvarande vallagen, med de ändringar
som följer av vad som sagts under 5 §.
Vidare har vissa följdändringar vidtagits på grund av det ökade
personvalsinslaget och det därav föranledda anmälningsförfarandet. Av 5 kap. 20
§ förslaget framgår att de listor som upprättas avser de partier som anmält
kandidater. Detta är också den information som väljarna behöver ha reda på för
att kunna göra sin personmarkering. Andra ändringar på dessa partiers valsedlar
beaktas inte.

12 §
Motsvarar 6 kap. 9 § första stycket, del av 9 kap. 6 §, 10 kap. 5 a och 7 a §§ i
den nuvarande vallagen.
I första stycket första meningen anges den i dag gällande regeln att valsedlar
skall finnas i anslutning till röstningslokaler.
I andra meningen har regeln om att det är möjligt att anordna en sådan plats i
röstningslokalen om den inte kan anordnas i anslutning till röstningslokalen
gjorts generell.
Vidare sägs i stycket att visst material skall finnas tillgängligt på sådan
plats. Detta är partimarkerade valsedlar för partier som fått mer än en procent
av rösterna vid något av de två föregående riksdags- respektive
europaparlamentsvalen och blanka valsedlar. Med blanka valsedlar menas valsedlar
utan någon partibeteckning eller kandidatnamn, s.k. ifyllningsvalsedlar.
Av andra stycket framgår att det är valförrättarna och röstmottagarna som
skall se till att dessa valsedlar finns på den anvisade platsen.
Tredje stycket anger sedan att partierna skall ha möjlighet att lägga ut sina
valsedlar, dvs. sådana valsedlar som inte hålls till handa av valmyndigheterna,
på den plats som anordnats. I dag görs i princip en skillnad mellan den plats
som finns för de blanka och de partimarkerade valsedlarna samt för den plats som
finns för andra valsedlar. Det är emellertid rimligt att valsedlarna finns
tillgängliga för väljarna på samma plats. Valförrättarna eller röstmottagarna
har ansvar för tillgängligheten endast vad avser blanka valsedlar samt
partimarkerade valsedlar för partier som fått mer än en procent av rösterna vid
något av de två föregående angivna valen. Därutöver har valförrättarna eller
röstmottagarna enligt grunderna för 14-16 §§ förslaget ett allmänt ansvar för
ordningen i vallokalen och därtill anslutande utrymmen. Det medför att dessa
även svarar för ordningen bland samtliga valsedlar som läggs ut (jfr VPN
1985:35). Detta behövs inte utsägas direkt i lagtext.
I tredje stycket sista meningen anges att namnvalsedlar inte får läggas ut i
vissa röstningslokaler. I förhållande till den nuvarande vallagen har en saklig
ändring skett i det att namnvalsedlar får läggas ut på postkontoren (se avsnitt
9.4). Förslaget innebär inte någon skyldighet för valmyndigheterna eller posten
att lägga ut namnvalsedlar även på postkontoren. Däremot öppnas en möjlighet för
partierna att få ut sina namnvalsedlar. Det kan förutses att det i praktiken
kommer att finnas, förutom partimarkerade och blanka valsedlar, namnvalsedlar
för partier från den egna valkretsen.

13 §
Motsvarar delvis 8 kap. 9 § i den nuvarande vallagen. Att kuvert enligt den
föreslagna bestämmelsen skall finnas också i vallokal innebär ingen saklig
skillnad mot vad som gäller i dag.

Ordning i röstningslokalen

14 §
Första stycket motsvarar 8 kap. 11 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.
Ordningen vid val och i röstningslokal regleras givetvis också av
bestämmelserna i brottsbalken; se t.ex. 17 kap. 8 och 9 §§ brottsbalken.

15 och 16 §§
Motsvarar 8 kap. 11 § första och andra stycket i den nuvarande vallagen. Den
lägger ansvaret för ordningen i röstningslokalen och utrymmen intill på
valförrättaren och röstmottagaren. Vid sådan oordning som medför att röstning
inte kan fortsätta lämnas möjlighet att avbryta röstningen.

Valförrättning och röstmottagning skall dokumenteras

17 §
Motsvarar delvis 8 kap. 13 § i den nuvarande vallagen. Förslaget innebär att
också blanketterna för de anteckningar som skall föras i andra röstningslokaler
än vallokaler skall fastställas av Riksskatteverket.

10 kap. Röstning i vallokal

Reglerna i kapitlet är till stora delar klara och enkla. Lagtexten behöver
endast mera sällan kommenteras. Detta gäller för samtliga kapitel vilka
behandlar röstningsförfarandet.

När får röstning pågå i en vallokal?

1 §
Att röstning som huvudregel pågår mellan kl. 8 och 20 motsvarar 9 kap. 1 § i den
nuvarande vallagen.

2 §
Paragrafen motsvarar 9 kap. 2 § i den nuvarande vallagen. För att uppfylla
offentligheten vid röstningen och rösträkningen och därigenom motverka valfusk
föreskrivs liksom i dag att valurnorna skall visas upp innan röstningen
påbörjas.

3 §
Första stycket motsvarar 8 kap. 10 § andra stycket i den nuvarande vallagen och
anger att de väljare som kommit in i vallokal eller anslutande område skall
lämnas tillfälle att rösta.
I andra stycket har intagits regeln om avslutning av röstning i vallokal. Den
har på grund av samhörigheten med regeln i första stycket tagits in här och
motsvarar 9 kap. 5 § i den nuvarande vallagen.

Hur röstning i vallokal går till

4 §
Motsvarar del av 8 kap. 1 § och 9 kap. 3 § i den nuvarande vallagen.
Föreskriften om att väljarna skall hänvisas till ledig valskärm och rösta där
innebär inte att valförrättarna kan vägra att ta emot ett valkuvert från en
väljare som vill stoppa sina valsedlar i valkuvert ute i vallokalen och, trots
uppmaning från valförrättarna, inte vill rösta avskilt bakom valskärmen. I vissa
fall kan möjligen väljarens beteende när valhemligheten frivilligt kränks
uppfattas som agitation. Den allmänna skyldigheten för valförrättarna att hålla
ordning i vallokalen och hindra agitation i vallokalen medför att väljaren kan
komma att behöva avvisas. Detta torde dock bli fallet endast i mycket uppenbara
fall. Detta medför dock inte att det finns skäl att senare inte ta emot rösten
från väljaren.

5 §
Motsvarar del av 9 kap. 3 § tredje stycket i den nuvarande vallagen. För att
kunna pricka av personen i röstlängden har förrättarna rätt att begära att
väljaren skall uppge namn och födelsetid. Någon skyldighet för väljarna att
identifiera sig i vallokalen föreskrivs inte, jfr avsnitt 9.6.

6 §
Motsvarar del av 9 kap. 3 § tredje stycket och 4 § i den nuvarande vallagen
Paragrafen behandlar de inledande kontroller valförrättarna skall utföra. I
den nya vallagen anges dessa fullständigt för samtliga ställen där röstning kan
äga rum. Att kontrollskyldigheten uttryckligen anges omfatta också att ett
valkuvert uppenbart innehåller en valsedel innebär inte någon saklig ändring,
eftersom ett kuvert som inte uppfyller dessa krav inte får tas emot enligt
nuvarande 9 kap. 4 §. Valkuvert skall således liksom i dag inte tas emot om det
innehåller fler än en valsedel eller innehåller annat än en valsedel.
Granskningen om valkuvert innehåller fler än en valsedel behöver dock inte
drivas för långt eftersom det finns regler i 18 kap. 10 § förslaget för hur
dessa fall skall regleras. Ändringen är systematiskt motiverad.

7 §
Paragrafen behandlar fall där valkuvert inte skall tas emot.
Första stycket motsvarar del av 9 kap. 4 § i den nuvarande vallagen och har i
övrigt ingen direkt motsvarighet i den nuvarande vallagen, men innebär inte
någon ändring av hur nuvarande regler skall tillämpas. Den innebär ett angivande
vad som skall ske om föreskrifterna i 6 § förslaget inte är uppfyllda.
Andra stycket motsvarar del av 9 kap. 4 § i den nuvarande vallagen.

8 §
Uppfylls de krav som framgår av de båda föregående paragraferna skall rösterna
tas emot av valförrättarna och läggas i valurnan. Det bör således ankomma på
valförrättaren att stoppa ner kuverten i valurnan. Detta motsvarar vad som
gäller i dag enligt delar av 9 kap. 3 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.

När en röst skall lämnas genom bud

9-11 §§
Bestämmelsen i 9 § hänvisar till 14 kap. om budröstning och motsvarar 8 kap. 2 §
andra stycket i den nuvarande vallagen.
De båda övriga paragraferna motsvarar del av 11 kap. 7 § första stycket
vallagen.
Någon uttrycklig skyldighet att kontrollera att valkuvert inte är tomt och att
det innehåller en valsedel finns inte i dag. Av nuvarande 11 kap. 9 § följer
emellertid att kuvert som inte uppfyller dessa krav inte får tas emot. Ändringen
är därför systematiskt motiverad men innebär inte någon faktisk förändring i
förhållande till vad som gäller nu. Se också kommentaren till 6 §.
Den nuvarande skyldigheten att kontrollera att försändelsen är i föreskrivet
skick har ersatts med ett uttryckligt angivande av vilka kontrollåtgärder som
valförrättaren skall vidta. Dessa åtgärder framgår av en jämförelse mellan 11
kap. 7 § och 11 kap. 3, 4, 6 a och 9 §§ i den nuvarande vallagen.
Uttrycket ytterkuvert för budröst ersätter den nuvarande benämningen
valsedelsförsändelse. Den terminologin används fortsättningsvis.
Den kontroll som valförrättarna kan göra beträffande budet och vittnena vad
gäller släktskap, ålder, m.m. är att ställa en fråga till budet. Denne är den
enda personen som varit närvarande när ytterkuvertet ställdes i ordning.
Uppgifterna skall godtas om de inte framstår som helt osannolika eller strider
mot vad som är allmänt känt.

12 §
Paragrafen motsvarar del av 11 kap. 9 § i den nuvarande vallagen.

13 §
Att godkända valkuvert skall läggas i urna motsvarar vad som gäller enligt delar
av 11 kap. 7 § första stycket i den nuvarande vallagen.

14 §
Motsvarar del av 11 kap. 9 § i den nuvarande vallagen.

15 §
Motsvarar 11 kap. 7 § andra stycket i den nuvarande vallagen.

Valskjutsar

16 §
Liksom i dag bör valnämnden ordna valskjutsar i vissa fall. Detta motsvarar 9
kap. 7 § i den nuvarande vallagen. För att lösa de problem som långa avstånd
medför kan eventuellt ett särskilt röstmottagningsställe enligt 12 kap. också
komma i fråga.

11 kap. Röstning på postkontor.

På vilka postkontor skall röstning anordnas?

1 §
Motsvarar del av 10 kap. 1 § första stycket i den nuvarande vallagen. Liksom i
dag skall det efter överläggningar mellan Riksskatteverket och Posten Aktiebolag
bestämmas vilka postkontor som skall vara röstmottagningsställen.

Under vilken period får man poströsta?

2 §
Motsvarar 10 kap. 1 § andra stycket i den nuvarande vallagen, med den ändringen
att tidsfristen för poströstning vid ordinarie val kortats till 18 dagar.

När skall postkontor hålla öppet för röstning?

3 och 4 §§
Paragraferna motsvarar 10 kap. 2 § första stycket i den nuvarande vallagen och
föreskriver vissa hållpunkter för öppethållande.

Vem utser röstmottagare på postkontor?

5 §
Motsvarar 10 kap. 3 § i den nuvarande vallagen.

Möjlighet att rösta efter utsatt tid

6 §
Motsvarar 8 kap. 10 § andra stycket i den nuvarande vallagen. Den anger att
väljare skall få avsluta sin röstning för det fall de finns inne i eller på
plats intill postkontoret.

Hur röstning på postkontor går till

7 §
Motsvarar del av 8 kap. 5 § och 10 kap. 4 § första-tredje styckena i den
nuvarande vallagen. Att väljarna skall visa upp sitt röstkort innan de stoppar
in sina valsedlar i kuvert kan vara lämpligt för att undvika diskussioner om
väljaren får rösta utan det när valkuverten skall tas emot. Jfr också 9 kap. 2
§.

8 §
Bestämmelsen om legitimering som villkor för att få utnyttja sin rösträtt på
postkontor motsvarar 10 kap. 4 § fjärde stycket i den nuvarande vallagen.
Sedvanlig legitimation på postkontor får anses uppfylla kravet.

9 §
Väljare som röstar på postkontor måste rösta samtidigt i samtliga val vilket
motsvarar bestämmelsen i 8 kap. 1 § andra stycket i den nuvarande vallagen.

10 §
I paragrafen behandlas vilka kontrollåtgärder röstmottagaren skall vidta innan
valkuvertet tas emot. Reglerna motsvarar del av 10 kap. 4 § tredje stycket i den
nuvarande vallagen.
Någon uttrycklig skyldighet att kontrollera att valkuvert innehåller en
valsedel finns inte i dag. Av nuvarande 10 kap. 5 § följer emellertid att ett
kuvert som är tomt eller inte uppenbart innehåller en valsedel inte får tas
emot. Ändringen är därför systematiskt motiverad men innebär inte någon faktisk
förändring i förhållande till vad som gäller nu. Se motsvarande regler i 10 kap.
6 och 11 §§.
Det finns i dag inte heller någon uttrycklig skyldighet att kontrollera att
väljaren har rösträtt. En sådan föreskrift bör därför tas in i lagen vilket
skett i det föreslagna första stycket. Detta innebär naturligtvis inte någon
saklig förändring.

11 §
Motsvarar 10 kap. 5 § i den nuvarande vallagen. Den anger att ett valkuvert inte
får tas emot om inte kraven i 10 § är uppfyllda samt vissa kompletterande regler
för särskilda fall. Se motsvarande regel i 10 kap. 7 § förslaget.

12 §
Motsvarar del av 8 kap. 5 § och 10 kap. 4 § andra stycket i den nuvarande
vallagen.
Föreskriften att röstmottagaren skall lägga röstkortet närmast fönster-
kuvertets fönster saknar motsvarighet i förslaget. Någon saklig ändring är inte
avsedd. Avsikten är bara att lagen inte skall tyngas av den typen av självklara
detaljföreskrifter.

När en röst lämnas genom bud eller lantbrevbärare

13-15 §§
13 § motsvarar 8 kap. 2 § andra stycket i den nuvarande vallagen.
De båda andra paragraferna motsvarar del av 11 kap. 8 § första stycket
vallagen och behandlar kontrollåtgärder av ytterkuvert för röstning genom bud
eller lantbrevbärare.
En uttrycklig skyldighet att kontrollera att väljaren har rösträtt enligt
röstkortet har tagits in i första stycket i 14 och 15 §§. Detta innebär
naturligtvis inte någon saklig förändring.
Den nuvarande skyldigheten att kontrollera att försändelsen är i föreskrivet
skick har ersatts med ett uttryckligt angivande av vilka kontrollåtgärder som
röstmottagaren skall vidta. Dessa åtgärder vid budröstning framgår i dag av en
jämförelse mellan 11 kap. 8 § och 11 kap. 3 och 6 a §§ och för röstning genom
lantbrevbärare av 11 kap. 8 § och 11 kap. 5 och 6 a §§ i den nuvarande vallagen.

16 §
Motsvarar 11 kap. 8 § tredje stycket första meningen i den nuvarande vallagen
och behandlar legitimationskrav för bud och lantbrevbärare.

17 §
Motsvarar del av 11 kap. 9 § i den nuvarande vallagen och innebär att om inte
kraven i 14-16 §§ är uppfyllda får inte ytterkuvertet tas emot.

18 §
Bestämmelsen motsvarar del av 11 kap. 8 § första stycket i den nuvarande
vallagen.

19 §
Om inte ytterkuvert tas emot skall de återlämnas till budet eller
lantbrevbäraren. Lantbrevbäraren skall också återlämna det till väljaren. Detta
motsvarar delar av 11 kap. 9 § i den nuvarande vallagen.

Vad röstmottagaren skall göra med fönsterkuverten

20 och 21 §§
Motsvarar del av 10 kap. 4 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.

12 kap. Röstning vid särskilt röstmottagningsställe

Bestämmelserna i detta kapitel motsvarar i huvudsak de regler som enligt den
nuvarande vallagen gäller röstning vid tillfälligt inrättade postkontor. Det
centrala myndighetsansvaret för poströstningen inklusive ansvaret för
institutionsröstningen och röstning på tillfälliga postkontor har i samband med
bolagiseringen av postverksamheten i Sverige övertagits av Riksskatteverket.
Genom bestämmelserna i kapitlet får Riksskatteverket bestämma att röstmottagning
skall kunna ske vid institutioner på s.k. särskilda röstmottagningsställen eller
på särskilda lokaler utanför vallokalen, s.k. ambulerande röstmottagnings-
ställen. På detta sätt blir Riksskatteverket fritt att på det mest
kostnadseffektiva sättet anordna röstning utanför vallokalen före och under
valdagen. Regleringen lämnar fritt om röstmottagningen skall handhas av
valnämnden, Posten Aktiebolag eller annan. Se också avsnitt 9.1.

Var kan särskild röstmottagning anordnas?

1 §
Motsvarar del av 10 kap. 1 § första stycket och 2 § andra stycket i den
nuvarande vallagen. Bestämmelsen motsvarar vad som brukar benämnas
institutionsröstning.

2 §
Motsvarar del av 10 kap. 2 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.
Bestämmelserna innebär att röstmottagning kan anordnas på bästa lämpliga sätt
utanför vallokal eller sådan vårdinrättning eller vårdanstalt som sägs i 1 §.
Detta kan ske genom t.ex. sådan verksamhet som innebär att valnämnden inom ett
valdistrikt upprättar ett särskilt röstmottagningsställe för väljare som har
långt till röstningslokalen. Detta mottagningsställe kan också vara ambulerande
i den meningen att det kan befinna sig på olika ställen vid olika tidpunkter.

3 §
Bestämmelsen som inte har någon motsvarighet i den nuvarande vallagen har
behandlats i avsnitt 9.1. Den innebär att den centrala valmyndigheten får
delegera beslutanderätten om särskild röstmottagning till någon annan. Detta
avses främst att ske till valnämnden.

4 §
Motsvarar del av 10 kap. 2 § andra och tredje styckena i den nuvarande vallagen
såvitt gäller samråd med valnämnd och vårdinrättning eller anstalt. Föreskriften
att samråd skall ske med länsstyrelsen innan ett särskilt röstmottagningsställe
enligt 2 § inrättas på valdagen har ingen motsvarighet i den nuvarande vallagen
och är motiverad av att länsstyrelsen som regional valmyndighet bör ha
möjligheter att lämna synpunkter på var det skall anordnas en sådan
röstmottagning. Denna fråga kan ha betydelse för kommunens valdistriktsindelning
eftersom det kan vara möjligt att inrätta ett särskilt röstmottagningsställe för
t.ex. de väljare i ett valdistrikt som får långt till vallokalen efter en ändrad
indelning.
Om den centrala valmyndigheten delegerar uppgiften att bestämma var särskild
röstmottagning skall anordnas, så skall den myndighet som fått denna delegation
ha motsvarande samråd med valnämnden, länsstyrelsen respektive vårdin-
rättningarnas huvudmän med den naturliga begränsning som följer av om valnämnden
eller länsstyrelsen själv skall besluta i frågan.

När får särskild röstmottagning anordnas?

5 §
Bestämmelsen reglerar när särskild röstmottagning kan anordnas.
Första stycket motsvarar del av 10 kap. 2 § andra stycket i den nuvarande
vallagen. Röstmottagning kan ske från söndagen före valdagen.
Andra stycket motsvarar del av 10 kap. 2 § tredje stycket i den nuvarande
vallagen. Ambulerande röstmottagningsställen har krav om att vara öppna under
vissa tider. I stycket har det intagits en ny regel om
begränsad öppethållandetid. Regeln innebär att öppethållandet kan begränsas till
för- eller eftermiddag. Fortfarande gäller dock att lokalen bör vara öppen både
på för- och eftermiddagen. Den nya regeln har tagits med för att underlätta för
ambulerande röstmottagningsställen som inte behöver återvända till det
ursprungliga röstningsstället på eftermiddagen.

Vem utser röstmottagare på ett särskilt röstmottagningsställe?

6 §
Motsvarar 10 kap. 3 § och del av 2 § andra stycket i den nuvarande vallagen, med
de ändringar som följer av att den centrala valmyndigheten får delegera
uppgiften att utse röstmottagare till valnämnden eller någon annan.

Möjlighet att rösta efter utsatt tid

7 §
Motsvarar 8 kap. 10 § andra stycket i den nuvarande vallagen och motsvarar vad
som gäller vid röstning i samtliga lokaler för röstning.

Hur särskild röstmottagning går till

8-13 §§
Reglerna om hur särskild röstmottagning går till har utformats efter samma
mönster som reglerna om röstning på postkontor enligt 11 kap. 7-12 §§ vartill
det hänvisas för ytterligare kommentarer.

När en röst skall lämnas genom bud

14-19 §§
Reglerna om röstning genom bud har utformats efter samma mönster som reglerna om
röstning på postkontor enligt 11 kap. 13 och 14 §§ samt 16-19 §§ vartill det
hänvisas för kommentarer.

Vad röstmottagaren skall göra med fönsterkuverten

20 och 21 §§
Motsvarar del av 10 kap. 4 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.

13 kap. Röstning hos utlandsmyndighet

Röstning kan anordnas hos utlandsmyndighet

1 §
En bestämmelse om hur röstning kan anordnas inleder kapitlet. Bestämmelsen
motsvarar 10 kap. 7 § första stycket i den nuvarande vallagen.

Under vilken period får man rösta hos utlandsmyndigheter?

2 §
Bestämmelsen om röstningsperioden motsvarar till sin utformning 10 kap. 7 §
andra och tredje styckena i den nuvarande vallagen. Röstkort kan inte vara hos
väljarna förrän 18 dagar före valdagen. Eftersom röstkort inte är nödvändigt vid
utlandsröstning har tiden för röstning emellertid inte kortats. Röstning vid
utlandsmyndigheter får således liksom i dag börja tidigast tjugofjärde dagen
före valdagen.

3 §
Bestämmelsen motsvarar 10 kap. 7 § fjärde stycket i den nuvarande vallagen.

Vem är röstmottagare hos en utlandsmyndighet?

4 §
Paragrafen motsvarar vad som gäller enligt 10 kap. 7 § femte stycket i den
nuvarande vallagen.

Möjlighet att rösta hos utlandsmyndigheten efter utsatt tid

5 §
Motsvarar 8 kap. 10 § andra stycket i den nuvarande vallagen. Möjlighet att
rösta hos utlandsmyndigheten sedan tiden för röstning gått ut har reglerats som
för röstning i vallokal, på postkontor och särskilda röstmottagningsställen.

Hur röstning hos en utlandsmyndighet går till

Reglerna i 6-11 §§ om hur röstning går till hos utlandsmyndighet har utformats
efter samma mönster som reglerna om röstning på postkontor enligt 11 kap. 7-12
§§ och röstning vid särskilt röstmottagningsställe enligt 12 kap. 8-13 §§. Den
skillnaden finns dock att väljarna inte behöver ha med sig röstkortet vid
röstningen. Här nedan kommer endast att anges vilken bestämmelse i den nuvarande
vallagen som motsvarar förslagets samt vissa avvikelser från de nämnda reglerna.
I övrigt hänvisas till kommentarerna till motsvarande regler i de angivna
paragraferna.

6 §
Motsvarar 10 kap. 8 § första och andra styckena samt del av tredje stycket i den
nuvarande vallagen.

7 §
Motsvarar 10 kap. 8 § fjärde stycket i den nuvarande vallagen.

8 §
Motsvarar 8 kap. 1 § andra stycket i den nuvarande vallagen.

9 §
Till skillnad från vad som är fallet för övriga slag av röstning finns i
vallagen inte någon uttrycklig bestämmelse om vad röstmottagare hos en
utlandsmyndighet skall kontrollera. Detta framgår i stället indirekt av 10 kap.
9 § i den nuvarande vallagen, där det anges i vilka fall valkuvert inte får tas
emot. Den föreslagna bestämmelsen har således ingen direkt motsvarighet i den
nuvarande vallagen. Den har utformats i överensstämmelse med hur motsvarande
regler för röstning i vallokal, på postkontor och vid särskilt röst-
mottagningsställe konstruerats. De skillnader som finns motiveras av att det
inte krävs att väljarna vid röstning hos en utlandsmyndighet har sina röstkort
med när de röstar. Jämför de föreslagna 10 kap. 6 §, 11 kap. 10 § och 12 kap. 11
§.

10 §
Motsvarar 10 kap. 9 § i den nuvarande vallagen.

11 §
Motsvarar del av 10 kap. 8 § tredje stycket i den nuvarande vallagen

När en röst skall lämnas genom bud

Reglerna i 12-17 §§ om röstning genom bud har utformats efter samma mönster som
reglerna om röstning på postkontor enligt 11 kap. 13 och 14 samt 16-19 §§ samt
röstning vid särskilt röstmottagningsställe enligt 12 kap. 14-19 §§. För
ytterligare kommentarer kan hänvisas till de angivna paragraferna.

12 §
Motsvarar 8 kap. 2 § andra stycket i den nuvarande vallagen.

13 §
Den nuvarande skyldigheten att kontrollera att en valsedelsförsändelse är i
föreskrivet skick har ersatts med en lista på vad röstmottagaren skall
kontrollera. Dessa åtgärder framgår i dag av en jämförelse mellan 11 kap. 8 §
och 11 kap. 3 och 6 a §§ i den nuvarande vallagen. Motsvarande uppräkning har
gjorts för röstning i andra röstningslokaler, se 10 kap. 10 §, 11 kap. 14 § och
12 kap. 15 § förslaget. Skyldigheten för valförrättarna och röstmottagarna att
kontrollera är i dessa regler mer omfattande med hänsyn till att kontrollen av
om väljaren har rösträtt kan göras mot röstlängden eller mot väljarens röstkort.
Som nämnts föreskrivs för utlandsröstning inget krav för väljarna att ha med
sitt röstkort när de röstar.

14 §
Motsvarar 11 kap. 8 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.

15 §
Motsvarar del av 11 kap. 8 § andra stycket i den nuvarande vallagen.

16 §
Motsvarar del av 11 kap. 9 § i den nuvarande vallagen.

17 §
Motsvarar del av 11 kap. 8 § första stycket i den nuvarande vallagen.
18 §
Motsvarar del av 11 kap. 9 § i den nuvarande vallagen.

Vad röstmottagaren skall göra med fönsterkuverten

19 §
Motsvarar del av 10 kap. 8 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.

20 §
Motsvarar 10 kap. 10 § i den nuvarande vallagen.

När utlandsrösterna kommer till den centrala valmyndigheten

21 §
Första stycket motsvarar 10 kap. 11 § i den nuvarande vallagen med de ändringar
som följer av att den särskilda röstlängden tas bort. Även utlandsrösterna skall
således sändas till valnämnden.
Andra stycket saknar motsvarighet i den gällande vallagen. Kuvert som inte kan
skickas till någon valnämnd på grund av att man inte finner väljaren i
röstlängden skall behållas av Riksskatteverket. Något skäl att bevara dessa
kuvert efter det att valet vunnit laga kraft finns inte.

14 kap. Röstning genom bud eller lantbrevbärare

Förutsättningar för röstning genom bud eller lantbrevbärare

1 §
Bestämmelsen har ingen direkt motsvarighet i vallagen. Jämför dock 11 kap. 3 och
5 §§ vallagen. Ordet valsedelsförsändelse har ersatts med uttrycket
ytterkuvert för budröst .

Budröstning

2 §
Motsvarar del av 11 kap. 3 § första stycket i den nuvarande vallagen, med den
ändringen att kraven för att få anlita bud skärpts i så måtto att den som vill
budrösta skall vara förhindrad inte bara från att infinna sig i sin vallokal
eller annan röstningslokal, utan också sakna möjlighet att poströsta. Ändringen
torde inte ha någon större praktisk betydelse, men kan vara ägnad att
understryka principen att budröstning bara skall användas i de fall då väljaren
inte kan rösta personligen i en röstningslokal.

Vem kan vara bud?

3 §
Paragrafen innehåller en uppräkning av vem som kan vara bud. Den motsvarar del
av 11 kap. 3 § första stycket i den nuvarande vallagen.

Hur röstning genom bud går till

4 och 5 §§
Motsvarar del av 11 kap. 3 § andra stycket och 6 a § tredje stycket i den
nuvarande vallagen. Den anger hur budröstningen går till och utgör
utgångspunkten för den kontroll som röstmottagarna och valförrättarna har att
göra enligt 10-13 kap.

Var skall budet lämna rösten?

6 §
Motsvarar del av 11 kap. 4 § i den nuvarande vallagen och klargör att
budröstning kan förekomma vid samtliga röstningslokaler.

Röstning genom lantbrevbärare

7 §
Bestämmelserna motsvarar 11 kap. 5 § första stycket och 6 kap. 9 § andra stycket
i den nuvarande vallagen. De föreskriver vissa möjligheter att begränsa
omfattningen av röstning genom lantbrevbärare.

Hur röstning genom lantbrevbärare går till

8 §
Motsvarar 11 kap. 5 § andra stycket och 6 a § tredje stycket i den nuvarande
vallagen. I paragrafen föreskrivs hur röstning genom lantbrevbärare skall gå
till.

9 §
Motsvarar 11 kap. 5 § tredje stycket i den nuvarande vallagen. I bestämmelsen
används uttrycket ta hand om väljarens ytterkuvert. Detta har valts för att
lantbrevbäraren inte är röstmottagare enligt lagens mening. För röstmottagarna
används i stället uttrycket ta emot vilket skall leda tankarna just till
röstmottagningen. Av reglerna om att lantbrevbärarens omhändertagande av
ytterkuvert inte är röstmottagning följer att detta inte heller är offentligt
enligt 9 kap. 1 §.

Var skall lantbrevbäraren lämna rösten?

10 §
Motsvarar 11 kap. 6 § i den nuvarande vallagen. När lantbrevbäraren lämnar
ytterkuverten till röstmottagaren sker detta av praktiska skäl inte på samma
sätt som när ett bud eller en väljare lämnar sin röst på postkontoret.
Lantbrevbäraren överlämnar ofta omhändertagna röster till röstmottagaren bakom
disken. Detta kan också ske när postkontoret är stängt för allmänheten. Detta
undantag från offentlighet vid röstmottagning är betingat av praktiska skäl.

När får ytterkuvert för budröst göras i ordning?

11 §
Motsvarar 11 kap. 6 a § första och andra styckena i den nuvarande vallagen.
Tidsfristen för budröstning inför ordinarie val kortas inte. Detta på grund av
att budröstning vid utlandsröstning alltjämt skall förekomma och utlandsröstning
tillåts från 24 dagen före valdagen.

15 kap. Den fortsatta behandlingen av inkomna fönsterkuvert

Vad valnämnden skall göra med inkomna fönsterkuvert

1 §
Bestämmelsen motsvarar del av 12 kap. 1 § i den nuvarande vallagen. Den anger
att valnämnden skall ta emot och sortera fönsterkuverten så att dessa kan vara
valdistrikten till handa när röstningen börjar.

2 §
Motsvarar del av 12 kap. 2 § i den nuvarande vallagen. I paragrafen föreskrivs
att fönsterkuvert som kommer till valnämnden under valdagen skall sändas till
vallokalen om de kan beräknas komma dit innan röstningen avslutas.

3 §
Motsvarar del av 12 kap. 2 § i den nuvarande vallagen. Fönsterkuvert som inte
kan beräknas vara i vallokalen innan röstningen avslutas skall behållas av
valnämnden och granskas vid den s.k. onsdagsräkningen enligt 17 kap.

4 §
Att fönsterkuvert skall förvaras på betryggande sätt motsvarar vad som gäller
enligt 12 kap. 1 § andra stycket i den nuvarande vallagen.

5 §
Bestämmelsen motsvarar 12 kap. 3 § i den nuvarande vallagen. Blanketter för
protokoll som skall föras av valnämnden fastställs liksom i dag av
Riksskatteverket.

Vad valförrättarna skall göra med fönsterkuvert som valnämnden har skickat

6 §
Motsvarar del av 12 kap. 4 § första stycket i den nuvarande vallagen. Som
framgått av tidigare paragrafer skall fönsterkuverten sändas till valdistrikten.
Valförrättarna skall anteckna hur många som kommer till distriktet och förvara
dem under valdagen. Granskning av dessa skall vidtas i den omfatting röstningen
tillåter, vilket framgår av de närmast följande paragraferna.

7 §
Motsvarar del av 12 kap. 4 § tredje stycket i den nuvarande vallagen. Den
bestämmelsen är i första hand en hänvisning till diverse olika regler i den
nuvarande vallagen i främst delar av 13 kap. 3 och 4 §§. I överensstämmelse med
hur reglerna för valförrättarna och röstmottagarna i övrigt utformats, har i
förslaget uttryckligen angivits vilka kontrollåtgärder som skall vidtas.

8 §
Motsvarar del av 12 kap. 4 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.
Reglerna om kontroll är i stort desamma som gäller enligt 14 kap. 4 § i
förslaget. Vid kontroll av budröster enligt förslaget i förevarande paragraf
gäller i stort detsamma som enligt 11 kap. 14 §, 12 kap. 15 § och 13 kap. 13 §.
Till skillnad från vad som gäller enligt dessa bestämmelser skall valförrättaren
vid sin granskning av budröster inte kontrollera att budet eller vittnet
uppfyller de krav som ställs i 14 kap. 3 § respektive 4 § tredje stycket. Detta
hänger samman med att budet inte finns närvarande vid denna granskning och
alltså inte kan svara på eventuella frågor som kan ställas av valförrättaren
respektive röstmottagaren när budrösten lämnas.
Se också kommentaren till 11 kap. 14 §, 12 kap. 15 § och 13 kap. 13 §.

9 §
Motsvarar del av 12 kap. 4 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.Reglerna
för röstning genom lantbrevbärare finns i 14 kap. Kontrollerna enligt
förevarande paragraf motsvarar vad som gäller enligt 14 kap. 8 §.
Jämför också vad som sagts under 8 § och kommentaren till 11 kap. 15 §.

10 §
Motsvarar del av 12 kap. 4 § tredje stycket jämfört med 13 kap. 4 § tredje
stycket i den nuvarande vallagen. De fortsatta kontrollerna motsvarar vad som
skall göras enligt 10-13 kap.

11 §
Motsvarar del av 12 kap. 4 § tredje stycket i den nuvarande vallagen. Det har
uttryckligen angivits att markering skall ske i röstlängden. Detta
överensstämmer med hur nuvarande 12 kap. 4 § jämförd med 13 kap. 4 § tillämpas i
dag. Härvid tillämpas det systemet att valförrättarna vid den preliminära
granskningen i vallokalen, och vid den granskning som sker efter att vallokalen
stängts för röstning, markerar i röstlängden med ett P att väljaren poströstat
eller förtidsröstat hos utlandsmyndighet eller på ett fartyg. Motsvarande skall
gälla vid förtidsröstning enligt förslaget.

12 §
Motsvarar del av 12 kap. 4 § i den nuvarande vallagen. Valkuvert som uppfyller
kraven skall givetvis läggas i urnan. Föreskrifter ges också för de kuvert som
inte uppfyller kraven.

13 §
Motsvarar 13 kap. 4 § fjärde stycket i den nuvarande vallagen och behandlar
förvaring av visst material.

14 §
Motsvarar 12 kap. 4 § andra stycket i den nuvarande vallagen. Förtidsröster som
kommer till vallokalen sedan röstningen avslutats skall återsändas.

Ångerröstning

15 och 16 §§
Motsvarar 12 kap. 5 § i den nuvarande vallagen. Ångerröstning är således inte
begränsad i förhållande till vad som i dag gäller. Se avsnitt 9.3.

16 kap. Preliminär rösträkning i vallokalen

1 §
Motsvarar del av 13 kap. 1 § i den nuvarande vallagen. Föreskriften att
riksdagsvalet skall räknas först har flyttats till den föreslagna 2 §.

2 §
Motsvarar 13 kap. 6 § i den nuvarande vallagen. Föreskriften att riksdagsvalet
skall räknas först har hämtats från 13 kap. 1 § i den nuvarande vallagen. I
punkten 3 avses de ogiltighetsgrunder som föreslås i 18 kap. 10 §. Dessutom tas
ordet blank med för att detta i flera sammanhang efterfrågas. Någon saklig
skillnad mot de nuvarande reglerna avses inte.

3 §
I paragrafen anges när rösträkningen i vallokalen avslutas vilket sker när
protokollet skrivs under. Detta motsvarar del av 13 kap. 7 § första stycket i
den nuvarande vallagen.

4 §
Motsvarar del av 13 kap. 7 § andra stycket och 8 § första stycket i den
nuvarande vallagen. Föreskriften om att material om det sänds med post skall
anordnas som värdepost har tagits bort. Riksskatteverket meddelar närmare
föreskrifter om hur valmaterialet skall vidarebefordras mellan valförrättarna
och valnämnden. Skulle det vara nödvändigt att befordra materialet med post
skall naturligtvis det sätt användas som ger bästa garantierna för att
försändelsen kommer fram.

5 §
Motsvarar del av 13 kap. 8 § andra stycket i den nuvarande vallagen och säger
att visst material skall behållas av valnämnden. Se också kommentaren till 4 §.

17 kap. Valnämndens sammanträde för preliminär rösträkning

Valnämndens förberedelser för rösträkningen

1 och 2 §§
Motsvarar del av 13 kap. 9 § första stycket i den nuvarande vallagen. Det anges
också uttryckligen att valnämnden vid den s.k. onsdagsräkningen skall granska
inkomna brevröster. Detta stämmer också med det faktiska förfaringssättet i dag.
När det gäller valnämndens granskning av de fönsterkuvert som valförrättarna
inte kunnat godkänna vid sin granskning och därför lagt in i ett omslag så
innebär den en överprövning av den bedömning som valförrättarna gjort. Om
valförrättarna vid sin granskning öppnat fönsterkuvert eller ett ytterkuvert för
budröst så skall detta självfallet inte leda till att valnämnden av det skälet
underkänner rösten. Någon uttrycklig bestämmelse om detta har inte ansetts
nödvändig.
Det saknas föreskrifter om att valnämnden skall kungöra att räkning skall
vidta. Kungörelse för detta är alltså inte nödvändigt.

3-7 §§
Motsvarar 13 kap. 9 § andra stycket i den nuvarande vallagen. Valnämnden har att
göra samma granskning av de röster de räknar som valförrättarna gjort i
vallokalen. Reglerna i 15 kap. 7-12 §§ upprepas således här för
fullständighetens skull.

8 §
Bestämmelsen saknar motsvarighet i den nuvarande vallagen. Granskning av
brevrösterna skall göras efter att fönsterkuverten enligt 1 § har granskats.
Detta motsvarar vad som gäller enligt den nuvarande brevröstningslagen
(1993:1404).

Den preliminära rösträkningen

9 §
Motsvarar 13 kap. 6 § i den nuvarande vallagen. Att riksdagsvalet räknas först
motsvarar 13 kap. 1 § i den nuvarande vallagen. Förslaget överensstämmer med vad
som gäller för rösträkningen i vallokalen. Se kommentaren till 16 kap. 2 §.

10 §
Motsvarar 13 kap. 10 § i den nuvarande vallagen. Den behandlar vad som skall
göras med fönsterkuvert som kommer till valnämnden under rösträkningen efter det
att valurnorna tömts.

11 §
Motsvarar i stort 13 kap. 4 § fjärde stycket i den nuvarande vallagen.
Paragrafen behandlar visst material som valnämnden skall förvara.

12 och 13 §§
Motsvarar 13 kap. 11 § i den nuvarande vallagen. Paragraferna tar upp
protokollföring och avslutningen vid den preliminära rösträkningen hos
valnämnden. Föreskriften om att material om det sänds med post skall anordnas
som värdepost har tagits bort. Se kommentaren till 16 kap. 4 §.

18 kap. Slutlig sammanräkning och mandatfördelning

Allmänna bestämmelser

1 §
Första meningen av paragrafen motsvarar del av nuvarande 14 kap. 1 § första
stycket vallagen. Andra meningen har ingen direkt motsvarighet i dagens vallag.
I paragrafen anges att länsstyrelsen är den myndighet som svarar för den
slutliga sammanräkningen och vad sammanräkningen skall användas till.

2 §
Första styckets regler är hämtade från 14 kap. 3 § första stycket, 9 § första
stycket, 10 § första stycket och 11 § första stycket i den nuvarande vallagen.
Stycket drar upp fördelningen av arbetsuppgifter mellan den centrala
valmyndigheten och länsstyrelserna. Det nya i förhållande till dagens regler är
förfarandet vid sammanräkning av riksdagsval. Förfarandet beskrivs i avsnitt
11.2. Reglerna om sammanräkningen har utformats så att det ansluter till det i
dag gällande faktiska förfarandet. Lagtexten har justerats och gjorts så
generell att den skall kunna inrymma vissa uppgifter för länsstyrelserna utöver
själva sammanräkningen.
Andra stycket motsvarar 14 kap. 3 § andra stycket i den nuvarande vallagen.
Regeln anger att länsstyrelsen svarar för mandatfördelning och utseende av
ledamöter och ersättare i landstings- och kommunfullmäktigval. Ändringen i
förhållande till nu gällande lydelse är endast redaktionell.

3 §
Motsvarar 14 kap. 2 § första stycket i den nuvarande vallagen. Paragrafen anger
sammanfattande länsstyrelsens uppgifter vid den slutliga sammanräkningen. Det
har uttryckligen angetts att också namnen på valsedlarna skall prövas. Detta
stämmer med hur reglerna tillämpas i dag. Godkännande av namn kommer dock att
bli ännu viktigare i ett system med personvalsinslag och anmälningsförfarande
för kandidater. Viss del av arbetet har dock redan gjorts i och med att
kandidater anmäldes.

Närmare om förfarandet hos länsstyrelsen

4 §
Paragrafen motsvarar delvis innehållet i 14 kap. 1 § första stycket första
meningen i den nuvarande vallagen. Om reglerna om offentlighet vid
sammanräkningen åsidosätts kan det efter överklagande förordnas om omval. I
andra meningen har lagts till att riksdagsvalet skall räknas först vid de
samtidiga valen. Detta motsvarar hur sammanräkningen faktiskt går till i dag.

5 §
Paragrafen motsvarar 14 kap. 1 § andra stycket första meningen i den nuvarande
vallagen. Regeln som ger länsstyrelsen möjlighet att kräva in valmaterial finns
för att den slutliga sammanräkningen skall grundas på ett riktigt och
fullständigt material.

6 §
Paragrafen motsvarar del av 14 kap. 1 § första stycket andra och tredje meningen
i den nuvarande vallagen. Reglerna ålägger länsstyrelserna viss skyldighet att
offentliggöra när sammanräkningen skall äga rum. De behövs för att sprida
kännedom om när sammanräkningen skall ske och därmed säkerställa offentlighet
kring sammanräkningen.

7 §
Paragrafen motsvarar 14 kap. 3 § tredje stycket i den nuvarande vallagen. Regeln
i första meningen om att sammanräkningen skall ske utan dröjsmål är till för att
erinra om de tider som gäller för sammanräkningen och vikten av att den sker
snarast så att ett slutligt resultat kan tas fram så fort som möjligt efter
valet. Reglerna i övrigt är till för att säkerställa ett riktigt valresultat (se
vidare 9 §).
8 §
Paragrafen motsvarar 14 kap. 2 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.
Protokollen som förs enligt reglerna skall tjäna som underlag för bedömningen
huruvida sammanräkningen gjorts på ett riktigt sätt. Formulär för protokoll
finns i dag inlagda i det för valmyndigheterna gemensamma ADB-systemet. Se
vidare avsnitt 11.2 och kommentaren till 2 §.

Ogiltighetsgrunder

9 §
Motsvarar innehållet i 14 kap. 2 § andra stycket i den nuvarande vallagen. Den
förvaring av valsedlar som åsyftas i paragrafen är dels valnämndens förvaring av
valsedlarna, dels förvaring av valsedlar hos länsstyrelsen under och efter den
slutliga sammanräkningen. Att valsedlar skall förvaras säkert är grundläggande
för att kunna garantera ett rättvisande resultat.

10 §
Paragrafen motsvarar 14 kap. 4 § i den nuvarande vallagen. Den behandlar
ogiltighet av valsedel och vissa fall när namn på en valsedel skall anses
obefintliga.
Första stycket överensstämmer med dagens lydelse. Med hänsyn till den stadgade
praxis som utbildats kring lagrummet kan lagtexten stå kvar enligt den tidigare
lydelsen. Utgångspunkten för bedömningen i praxis enligt punkten 2 är att endast
valsedlar som märkts avsiktligt och som är ägnade att avslöja väljarnas
identitet och därmed kränka valhemligheten, skall förklaras ogiltiga.
Den föreslagna ändringen i andra stycket följer helt Personvalskommitténs
förslag i betänkandet Ökat personval (SOU 1993:21). Utgångspunkten i stycket är
att två valsedlar i samma valkuvert skall medföra att båda anses ogiltiga. Om
valsedlarna skulle ha samma partibeteckning skall rösten tillfalla partiet. Om
kandidatnamnen inte är desamma på valsedlarna skall man bortse från samtliga
kandidatnamn. Detta innebär också att namnen skall anses obefintliga även om
kandidatlistorna i huvudsak är olika men personrösterna avgetts för ett
gemensamt namn. Detsamma skall gälla även för det fall namnen är desamma på
valsedlarna men personmarkeringarna inte stämmer överens mellan valsedlarna. Så
torde såväl fall där markering gjorts för olika kandidater på olika valsedlar
som fall där markering endast finns på en av flera valsedlar vara att behandla.
Underförstått framgår att valsedlarna godtas som giltig röst i befintligt skick
endast om de är identiska både vad gäller partibeteckning och kandidatnamn samt
personmarkeringen är gjord för samma kandidat.
Personvalskommittén föreslog att paragrafen skulle utökas med ett tredje
stycke med ytterligare regler angående huruvida namn skall anses obefintliga. I
förslaget hänförs dessa till 11 § som är den paragraf som huvudsakligen
behandlar detta. De särskilda regler om obefintliga namn som finns i andra
stycket förevarande paragraf rör endast särskilda frågor med anledning av att
två eller flera valsedlar förekommer i valkuvertet.

Obefintliga namn

11 §
Paragrafen motsvarar 14 kap. 5 § i den nuvarande vallagen. Den behandlar
huruvida namn på en valsedel skall anses obefintliga. Den föreslås disponerad på
ett nytt sätt så att det tydligare framgår hur många namn som skall anses
obefintliga. I första stycket är det fråga om ett eller flera namn som skall
anses obefintliga medan det i andra stycket är alla namn på valsedeln som skall
anses obefintliga. Ett nytt tredje stycke behandlar vad som händer om namn
stryks.
Första stycket 1 avser kandidatens valbarhet vid valet och kandidatens
identitet. Punkten motsvarar dagens regel.
I första stycket 2 föreslås att tillskrivna namn inte skall beaktas på en
valsedel för ett parti som registrerat sin partibeteckning och anmält kandidater
enligt 5 kap. 13 §. Sådana namn skall således anses obefintliga enligt punkt 2.
Denna regel inskärper att tillskrivna namn inte beaktas vid sammanräkningen. Det
sätt som personröstning sker på enligt det nya systemet är att väljarna genom en
markering på valsedeln avger en särskild personröst. Andra förändringar av
valsedeln beaktas inte. För andra partier, dvs. sådana som inte skyddat sin
partibeteckning, kan kandidater skrivas till på valsedeln. Dessa tillskrivna
namn behandlas dessutom som personröster enligt 6 kap. 3 § förslaget.
I första stycket 3 behandlas det fall att en lista tryckts upp med kandidater
som inte nominerats från partiet. Vid sammanräkningen skall bortses från de
namnen. Regeln har efterfrågats under remissbehandlingen av betänkandet
Utvärderat personval (SOU 1996:66). Den förhindrar att valkupper genomförs. För
att förhindra sådant missbruk som dessutom förlänger den slutliga
sammanräkningen bör den nu diskuterade regeln införas. Regeln berör inte det
fallet att någon obehörig person beställt valsedlar med icke anmälda namn. Detta
fall tas upp i 6 kap. förslaget. Där framgår att en sådan beställning från någon
obehörig inte kommer att levereras. För den som trycker upp valsedlar vilka tar
upp ett etablerat partis beteckning samt, utöver anmälda kandidatnamn, tar upp
inte anmälda namn i syfte att användas i valet kan straffansavar för
otillbörligt verkande vid val bli aktuellt enligt 17 kap. 8 § brottsbalken. De
nu nämnda reglerna hindrar effektivt missbruk av den fria nomineringsrätten.
Andra stycket punkterna 1, 2 och 3 är hämtade från Personvalskommitténs
förslag beträffande 14 kap. 4 § vallagen i betänkandet Ökat personval (SOU
1993:21) medan punkt 4 motsvarar dagens första stycke 2. Den nuvarande punkten 3
i första stycket om att valsedel måste toppas av två av partiet anmälda
kandidater behövs inte enligt förslaget eftersom alla kandidater skall vara
anmälda.
Andra stycket 1 avser att hindra partier från att trycka valsedlar utan
särskilt utrymme för personröstning, i form av en ruta, vilket skulle motverka
möjligheterna till personröstning. Systemet medger endast att en särskild
personröst avges. Om flera personröster avges kan det inte avgöras vilken som
gäller. I sådant fall skall därför enligt andra stycket 2 alla namnen anses
obefintliga. Detsamma torde bli fallet om en markering finns för en kandidat och
det på samma valsedel finns ett tillskrivet namn som skall räknas som en
personröst enligt 6 kap. 5 §. Rösten räknas dock i båda fallen partiet till
godo. Personmarkeringar som gjorts maskinellt tillåts inte enligt punkt 3 i
förslaget. Om markeringar gjorts på maskinell väg skall namnen på valsedeln
anses obefintliga. Rösten räknas dock partiet till godo. Syftet med regeln är
att motverka organiserade valkupper. Tolkningen av ordet maskinellt kan ställa
till vissa tillämpningsproblem. Personvalskommittén avsåg dock i första hand
valsedlar som lagts i en maskin som producerat markeringen. Med tanke på
utvecklingen inom tryckeribranschen kan det uppstå situationer där det är svårt
att avgöra hur markeringen gjorts. Andra typer av massproducerade markeringar
vilka sker för hand faller inte in under stadgandet (se SOU 1993:21 avsnitt
6.6.7).
Tredje stycket är nytt och anger att strykningar inte längre skall beaktas (se
avsnitt 7.2). En upplysning till väljarna finns i 6 kap. 5 § förslaget. Om
strykningar ändå sker på en valsedel skall valmyndigheten bortse från
strykningen. Namnlistan i dess ursprungliga utformning gäller alltså trots
strykningen. Om endast tillskrivna namn finns på valsedeln, där detta är möjligt
enligt reglerna, och det översta av dessa strukits är det dock naturligt att
bortse från både namn och strykning. Någon särskild regel för detta speciella
fall är inte nödvändig.

Valets avslutning

Riksdagsvalet och valet till Europaparlamentet

12 §
Reglerna motsvarar i viss mån 14 kap. 8 § i den nuvarande vallagen. Den nya
ordningen för sammanräkning av riksdagsval har berörts i avsnitt 11.2 och ovan
under 2 §. Utformningen av lagtexten skall ansluta till den nya
arbetsfördelningen. Länsstyrelsen granskar och räknar rösterna. När detta är
klart ges ett godkännande av sammanräkningen i ett formulär som därefter inte
kan ändras. Därefter kan Riksskatteverket fördela mandat, ordna namn samt utse
ledamöter eller företrädare och ersättare.
Det har under remissbehandlingen påpekats att uppläsningen av protokollet är
otidsenlig. En viss justering har därför gjorts i det att det enligt förslaget
inte är nödvändigt att läsa upp protokollet som avslutning på valet. Det är
tillräckligt att protokollet läggs fram för granskning av den som vill ta del av
det. Detta markerar att sammanräkningen är slut.Det skall inte längre vara
protokollet som utgör grunden för utseende av ledamöter och ersättare (se t.ex.
18 §). Eftersom Riksskatteverket inte längre använder protokollet som underlag
för mandatfördelningen behöver protokollet i original inte översändas till
verket. Arkivering av protokollet sker hos länsstyrelsen.

13 §
Reglerna motsvarar till viss del 14 kap. 8 § första stycket i den nuvarande
vallagen.
Valsedlarna skall, enligt dagens vallag, som avslutning på sammanräkningen av
riksdagsvalet, läggas i omslag varvid de godkända läggs för sig och de ogiltiga
för sig. De ogiltiga och de valsedlar där det förekommer strykningar eller
tillägg skall för riksdagsvalets del förvaras under valperioden medan de övriga
valsedlarna skall förvaras tills valet vinner laga kraft. Eftersom strykningar
och tillägg inte beaktas vid sammanräkningen enligt förslaget skulle det vara
möjligt att slopa regeln om bevarande av valsedlar med sådana anteckningar på.
Emellertid kan det finnas ett intresse att granska sådana valsedlar även sedan
valet vunnit laga kraft, t.ex. partier som vill undersöka hur deras nominering
slagit ut genom att granska om strykningar förekommit, varför förvaringsplikten
för sådana valsedlar står kvar. Föreskrifter om detta har intagits i första
stycket.
Namnordningen grundas i den föreslagna nya vallagen på de särskilda
personmarkeringarna. Valsedlar med sådan markering skall därför förvaras på det
föreskrivna sättet.
I andra stycket har införts en ny regel vari det tillåts att omslagen med
valsedlar öppnas. Reglerna har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt
11.3). Där framgår att det uppstått tvekan huruvida det är möjligt att öppna
omslagen för andra fall än de då ny sammanräkning skall verkställas. Eftersom
det finns ett behov av att öppna omslagen också i vissa andra fall, som t.ex.
utvärdering eller kontrollräkning utan direkt relevans för mandatfördelningen
(se också under 11 §), införs en regel om detta.

14 §
Paragrafen motsvarar del av 14 kap. 12 § i den nuvarande vallagen. I reglerna
som behandlar avslutningen av mandatfördelningen hos Riksskatteverket har endast
språkliga justeringar gjorts. Det kan anmärkas att förfarandet hos
Riksskatteverket inte är offentligt som den preliminära och slutliga
sammanräkningen hos övriga valmyndigheter.

Val till landstings- och kommunfullmäktige

15 §
Paragrafen motsvarar 14 kap. 20 § del av första stycket och andra stycket i den
nuvarande vallagen. I reglerna som behandlar avslutningen av mandatfördelningen
vid länsstyrelsen har redaktionella och språkliga förändringar gjorts. Som
anförts under 12 § är det inte längre nödvändigt att läsa upp protokollet utan
det är tillräckligt att det läggs fram för granskning.
Föreskrifterna i paragrafen gäller också för sammanräkning enligt 61-66 §§.
Även en sådan sammanräkning skall således avslutas genom att protokollet läggs
fram för granskning.

16 §
Paragrafen motsvarar del av 14 kap. 20 § första stycket i den nuvarande
vallagen. Den behandlar länsstyrelsens förvaring av valsedlarna i landstings-
och kommunfullmäktigval. Reglernas tillämpningsområde har gjorts trängre i det
att inte alla valsedlar skall förvaras hela valperioden. I ett annat avseende
har tillämpningsområdet vidgats eftersom valsedlar med personröster skall
sparas. Reglerna motsvarar vad som föreslås gälla för riksdagsval. Detta innebär
att det är valsedlar där strykning, tillägg eller särskild personröst avgivits
som skall förvaras hela valperioden. Vad gäller paragrafens utformning i övrigt
hänvisas till vad som anförs under 13 §.
Föreskrifterna i paragrafen gäller också efter en sammanräkning enligt 58-69
§§. Efter sammanräkningen skall således valsedlarna läggas in i omslaget igen.
Någon upprepning av detta i anslutning till de nämnda reglerna, vilket sker i 14
kap. 24 § i den nuvarande vallagen, är inte nödvändig.

17 §
Paragrafen motsvarar 14 kap. 21 § i den nuvarande vallagen. Den anger att
länsstyrelsen skall anmäla om mindre än hälften av det bestämda antalet
ledamöter har blivit utsett i något kommunalt val. Valprövningsnämnden skall då
förordna om omval enligt 19 kap. 21 § förslaget.

Hur fördelningen av mandaten mellan partierna görs

Riksdagsvalet

Systemet med fördelningen av mandat mellan partierna regleras i de följande
paragraferna. Först fördelas de fasta mandaten valkretsvis på grundval av
resultatet i valkretsen. Därefter fördelas alla utjämningsmandaten med
utgångspunkt i rösternas fördelning mellan partierna i hela valet. Om ett parti
fått fler mandat än vad det skulle få vid en strikt proportionell fördelning
eller om ett parti tagit mandat i en valkrets på grund av att det fått minst 12
procent av rösterna i valkretsen skall utjämningsmandaten fördelas utan att
partiet och de mandat partiet fått beaktas. Slutligen fördelas partiernas
utjämningsmandat mellan valkretsarna.

18 §
Reglerna i första stycket motsvarar 14 kap. 9 § första stycket i den nuvarande
vallagen. Grunden för Riksskatteverkets mandatfördelning har dock ändrats. I dag
gäller att det är länsstyrelsernas protokoll som utgör grunden för
mandatfördelningen. Som påpekas i avsnitt 11.2 och ovan under 2 § läggs
emellertid resultatet från sammanräkningen in i ett formulär i ett för
valmyndigheterna gemensamt ADB-system. Detta formulär tas senare ut som
protokoll vilket framgår av 8 §. Om Riksskatteverket kan använda uppgifterna i
formuläret vinner man tid i sammanräkningsförfarandet. Genom att uppgifterna i
formuläret godkänns av länsstyrelsen kan de inte ändras. Uppgifterna kan
härigenom utgöra grund för mandatfördelningen. Paragrafen har därför utformats
för att det anförda systemet skall kunna tillämpas.
Andra stycket anger vilka partier som skall delta i mandatfördelningen, dvs.
den s.k. småpartispärren vid riksdagsvalet. Reglerna finns ursprungligen i 3
kap. 7 § regeringsformen.

19 §
Paragrafen som drar upp principerna för fördelningen av de fasta
valkretsmandaten mellan partierna motsvarar 3 kap. 8 § första stycket
regeringsformen och 14 kap. 9 § andra stycket i den nuvarande vallagen. Endast
språkliga justeringar har gjorts.

20 §
Reglerna i paragrafen behandlar fördelningen av utjämningsmandat och motsvarar
vad som redan gäller enligt 3 kap. 8 § andra stycket regeringsformen.

21 §
För att samla samtliga regler som rör riksdagsvalet på ett ställe har regler
motsvarande 3 kap. 8 § regeringsformen tagits in i den nya vallagen.

22 §
Paragrafen motsvarar 14 kap. 9 § femte stycket i den nuvarande vallagen.
Bestämmelsen behandlar s.k. överskjutande mandat. Det är regler för hur mandat
kan flyttas mellan valkretsar för det fall ett parti fått fler mandat än vad det
finns kandidater i valkretsen. Ändringarna i förslaget är endast språkliga.

23 §
I paragrafen omtalas att lotten avgör om lika tal uppstår vid
mandatfördelningen. Detta är det normala vid lika tal enligt vallagen.
Bestämmelsen motsvarar 14 kap. 9 § sjätte stycket i den nuvarande vallagen.

Val till landstingsfullmäktige

24 §
Reglerna i paragrafen motsvarar 14 kap. 15 a § i den nuvarande vallagen. De
behandlar de grundläggande reglerna om fördelning av mandat mellan partierna i
landstingsfullmäktige med småpartispärren. Mandatfördelningen för val till
landstingsfullmäktige följer i stort mandatfördelningen i riksdagsvalet.

25 §
Paragrafen motsvarar 14 kap. 15 b § första stycket i den nu gällande vallagen.
De fasta valkretsmandaten fördelas på motsvarande sätt som vid riksdagsval.

26 §
Reglerna i paragrafen behandlar hur ett proportionellt resultat i landstinget
skall uppnås. De motsvarar 14 kap. 15 b § andra stycket i den nuvarande
vallagen.

27 §
Reglerna i paragrafen, som behandlar en avvikelse från ett proportionellt
resultat i landstinget, motsvarar 14 kap. 15 b § tredje stycket i den nuvarande
vallagen.

28 §
Reglerna i paragrafen behandlar hur ett mandat kan flyttas till en annan
valkrets inom samma landsting om kandidater för något parti skulle saknas i en
valkrets. De motsvarar 14 kap. 15 b § femte stycket i den nuvarande vallagen.

29 §
Paragrafen motsvarar 14 kap. 15 b § sjätte stycket i den nuvarande vallagen och
innebär att lotten skall avgöra vid lika tal vid beräkningarna. Detta gäller för
samtliga val som styrs av vallagen.

Val till kommunfullmäktige

30 §
Reglerna i paragrafen motsvarar 14 kap. 15 d § första stycket i den nuvarande
vallagen. Paragrafen behandlar mandatfördelningen mellan partier vid
kommunfullmäktigval. Fördelningen av mandat mellan partierna går i stort till
som i riksdagsval och val till landstingsfullmäktige. På en punkt skiljer sig
dock systemet. Som anförts i avsnitt 10.4 införs inte utjämningsmandat i val
till kommunfullmäktige. Fördelningen av mandat sker därför endast valkretsvis
för den valkretsindelade kommunen.

31 §
Paragrafen motsvarar 14 kap. 15 d § tredje stycket i den nuvarande vallagen och
innehåller regler om hur det förhållandet att ett parti fått fler mandat än det
har kandidater i kommun skall hanteras, s.k. överskjutande mandat. Är kommunen
valkretsindelad flyttas de överskjutande mandaten till en annan valkrets på
samma sätt som utjämningsmandaten. Utgör kommunen en valkrets är mandatet
obesatt.

32 §
Paragrafen motsvarar 14 kap. 15 d § fjärde stycket i den nuvarande vallagen.
Också vid val till kommunfullmäktige avgör lotten vid lika tal, se ovan 23 och
29 §§.

Val till Europaparlamentet

33 §
Bestämmelsen är hämtad från 30 § lagen om val till Europaparlamentet. Den
motsvarar i stort vad som gäller för riksdagsvalet. Eftersom det är fråga om
endast 22 mandat med hela landet som valkrets kan länsstyrelserna inte genomföra
någon fördelning av mandat.

34 §
Bestämmelsen är hämtad från 33 § lagen om val till Europaparlamentet. Av regeln
framgår att småpartispärren utformats på samma sätt för val till
Europaparlamentet som i riksdagsvalet.

35 §
Bestämmelsen är hämtad från 32 § lagen om val till Europaparlamentet. Även vid
valet till Europaparlamentet tillämpas en proportionell metod vid fördelning av
mandat. Denna är, liksom vid övriga val när fördelning av mandat mellan
partierna görs, den jämkade uddatalsmetoden.

36 §
Bestämmelsen motsvarar inte direkt något stadgande i lagen om val till
Europaparlamentet men gäller ändå enligt hänvisningar till den nuvarande
vallagen. Även vid val till Europaparlamentet gäller att lotten avgör vid lika
tal.

Hur ledamöterna och företrädarna utses

Riksdagsvalet

37 §
Första stycket har ingen direkt motsvarighet i den nuvarande vallagen. Det är
hämtat från 3 kap. 9 § regeringsformen.
Andra stycket motsvarar 14 kap. 10 § i den nuvarande vallagen. Som behandlats
i 2 § har sammanräkningsförfarandet förändrats genom införandet av en för
valmyndigheterna gemensam databas. Detta innebär som anförts i kommentaren till
18 § att mandatfördelningen mellan och inom partierna kan grundas på de i
datorsystemet inlagda uppgifterna som framgår av formuläret för protokoll i
stället för på länsstyrelsernas protokoll. Detta förkortar tiden för
sammanräkningen. Andra stycket har anpassats till det nya systemet.
Ordningen bestäms enligt 38-40 §§. Här anges två olika sätt att utse
ledamöter. Enligt 38 § skall ledamöterna i första hand utses efter storleken på
kandidaternas personliga röstetal. Kan inte sådant tal fastställas för
kandidater till ett antal motsvarande antalet mandat som partiet fått skall
ledamöterna enligt 39 § utses efter storleken på kandidaternas jämförelsetal
uträknat enligt heltalsmetoden. Hur beräkningen av personligt röstetal och
jämförelsetal enligt heltalsmetoden går till framgår av reglerna i 20 kap. som
behandlar beräkningsgrunderna.

38 §
Paragrafen innebär en anvisning om att det i förslaget i första hand är de
särskilda personrösterna som avgör vilken kandidat som blir utsedd till ledamot.
Förslaget bygger helt på Personvalskommitténs i betänkandet Ökat personval (SOU
1993:21) presenterade modifierade danska modell (se kapitel 6).
Första stycket anger att det i första hand är det personliga röstetalet som är
avgörande. Det personliga röstetalet räknas fram enligt 20 kap. 3 § förslaget.
Den enkla utgångspunkten är att de särskilda personmarkeringarna på valsedeln
räknas samman. Endast särskilda personröster för ett och samma parti beaktas
vilket framgår av förevarande paragraf.
För att balansera väljarinflytandet har en spärr införts (se avsnitt 6.2).
Spärrnivån framgår av första stycket och är satt till åtta procent av rösterna
för partiet i valkretsen. Utgångspunkten för beräkning av spärren är här som
annars i valsammanhang att endast partiets giltiga röster beaktas. Det behövs
ingen särskild föreskrift om detta. Ett personligt röstetal fastställs endast
för kandidater som kommit över spärren.
Spärren måste beräknas inom varje parti för sig. Om ett parti fått 25 821
röster i en valkrets är spärren i absoluta tal 2 065,68. Eftersom inga delade
personröster kan ges enligt den modifierade danska modellen blir spärren i
absoluta tal, efter en avrundning uppåt, 2 066 särskilda personröster, vilket
utgör minst åtta procent av rösterna.
Om lika röstetal uppstår skall som annars inom valrätten lotten avgöra
ordningen vilket intagits en bestämmelse om i andra stycket.
Framräkning av personligt röstetal behandlas också under 20 kap. 3 §.

39 §
Första stycket motsvarar delar av 14 kap. 6 § i den nuvarande vallagen. I
förevarande paragraf har föreskrifter givits om vilken beräkningsmetod som skall
tillämpas för det fall inte tillräckligt antal ledamöter kan utses enligt 38 §.
Detta kan bli fallet i två situationer. Den ena är att inga kandidater får
särskilda personröster till ett antal som motsvarar spärren. Den andra är när
några kandidater visserligen kommit över spärren men inte så många som partiet
vunnit mandat i valkretsen. I sådan fall skall den sedan lång tid använda
heltalsmetoden (också kallad den d Hondt-Phragménska metoden vid sin fulla
tillämpning) tillämpas för att beräkna ett jämförelsetal för kandidaterna.
Ledamöter utses sedan efter storleken på jämförelsetalen. Dessa uträknas enligt
20 kap. 4 § förslaget. För det fall kandidater utsetts på grundval av sina
personliga röstetal uppkommer fråga hur dessa skall påverka beräkningen av
jämförelsetalen. Personvalskommittén stannade för att helt bortse från dem
vilket innebär att nästa namn på valsedeln får ett oreducerat röstetal vid
beräkningen enligt den nämnda paragrafen. Också Nomineringsrätts- och
valkretskommittén behandlade frågan och lämnade exempel på tillämpningen av
regeln (SOU 1996:66 avsnitt 4.6.2). Förevarande regel har utformats i enlighet
med de överväganden som de nämnda kommittéerna företog (se avsnitt 6.3).
Andra stycket motsvarar 14 kap. 6 § sista stycket i den nuvarande vallagen. Om
lika jämförelsetal uppstår skall lotten avgöra ordningen.
Som framgår finns det vid en sammanställning av 38 och 39 §§ två olika metoder
för att utse ledamöter. Detta är fallet också när ersättare skall utses. Detta
gör systemet mer komplext från sammanräkningssynpunkt men genom de av
Nomineringsrätts- och valkretskommittén föreslagna förenklingarna, som
inarbetats i förslaget till ny vallag, kommer det ändå som helhet att förenklas.

Dubbelvalsavveckling vid riksdagsvalet

40 §
Reglerna motsvarar utan personvalsinslag 14 kap. 10 § tredje stycket i den
nuvarande vallagen. I paragrafen behandlas den s.k. dubbel-valsavvecklingen vid
riksdagsval. Paragrafen, som utformats i enlighet med Personvalskommitténs
förslag i Ökat personval (SOU 1993:21), behandlar tre olika frågor som i
förslaget delats upp i var sitt stycke.
I första stycket anges vilket av flera mandat som en ledamot skall tillträda
för det fall han blivit vald i flera än en valkrets. Samma reglering ges för det
fall en ledamot blivit vald för flera partier. Teoretiskt kan det också hända
att en ledamot blir vald i flera valkretsar för olika partier samtidigt.
Förslaget löser hithörande problem genom att ledamoten skall tillträda det
mandat där väljarstödet är starkast. Bestämmelsen utgår, i enlighet med
utgångspunkten att personvalsinslaget skall stärkas, från att ett mandat som
erövrats med personligt röstetal skall tillträdas före ett som erövrats på
grundval av kandidatens jämförelsetal uträknat enligt den i dag tillämpade
heltalsmetoden. Om en kandidat erövrat ett mandat i t.ex. Kalmar län på grundval
av sina personliga röster där, skall det tillträdas före ett mandat som erövrats
i Jönköpings län på grundval av jämförelsetalet.
Vid en jämförelse mellan de personliga röstetalen enligt första stycket skall
inte det absoluta röstetalet vara avgörande. Ett sådant förfarande kan nämligen
innebära att en mindre valkrets missgynnas. I stället skall det relativa
personliga röstvärdet användas. Detta beräknas genom att en ledamots personliga
röstetal i valkretsen divideras med partiets totala röstetal i valkretsen.
Kandidat A ställer upp för Y-partiet och får 3 000 personliga röster i N-läns
valkrets. Y-partiet får 30 000 röster i den valkretsen. I A-läns valkrets får Y-
partiet 180 000 röster. Kandidat A får här 15 000 personliga röster. A skall
utses till ledamot och frågan är vilket mandat som skall tillträdas. A får som
relativt röstvärde i N-läns valkrets 0,1 och i A-län 0,08. A skall tillträda
mandatet i N-läns valkrets eftersom andelen av partiets röstvärde är störst för
A i den valkretsen. Skulle det absoluta röstvärdet läggas till grund för
bedömningen om störst väljarstöd uppkommer ett annat resultat.
Andra stycket behandlar vem som skall efterträda den kandidat som lämnat ett
mandat obesatt enligt vad som ovan sagts. Detta regleras genom en hänvisning
till reglerna om utseende av ersättare i 52 §. Detta kommer att behandlas vid
det nämnda lagrummet.
I tredje stycket lämnas föreskrifter för det fall en ledamot enligt första
stycket blivit utsedd så att två eller fler mandat blivit obesatta. Föreskriften
gäller oavsett om ledamoten utsetts i samma valkrets eller i olika valkretsar.
Fråga uppstår då i vilken ordning mandaten skall besättas. Detta avgörs i första
hand av de relativa personliga röstetalen för mandaten. Om ledamoten A:son, vid
avveckling enligt första stycket, tillträtt sitt mandat genom beräkning av ett
personligt röstetal, skall annan ledamot tillsättas på ett mandat som A:son fått
genom beräkning av ett jämförelsetal, först sedan samtliga lediga mandat
tillsatts där A:son utsetts på personliga röster.
Det kan här vara fråga om t.ex. att en kandidat erövrat tre mandat för ett
parti (X). Kandidaten tillträder då ett av dessa och för de två mandat som inte
tillträtts måste nya ledamöter utses. Om samma ledamot också utsetts till
ledamot på två mandat för ett annat parti (Y) skall kandidaten i och för sig
tillträda det mandat där väljarstödet är störst, oavsett för vilket parti
kandidaten valts. Däremot blir det i det nämnda fallet inte fråga om att
tillämpa första stycket för att bestämma i vilken ordning de fyra obesatta
mandaten skall tillsättas. Till skillnad från första stycket tillämpas
förevarande stycke endast inom ett parti. För parti X tillsätts således de båda
obesatta mandat i den ordning som väljarstödet anger. På samma sätt tillsätts Y-
partiets båda obesatta mandat efter hur väljarstödet är för dessa båda mandaten.
Tillämpningen av paragrafen där en kandidat valts för två partier är ovanlig.
Den kan förutses bli än mindre använd enligt förslagets ordning med
förhandsanmälda kandidater för de partier som registrerat partibeteckning.
De beskrivna reglerna skall tillämpas också för det fall två eller flera
kandidater inom samma parti lämnat mandat obesatta på grund av inval i mer än en
valkrets.

Val till landstingsfullmäktige

41 §
Första stycket motsvarar 14 kap. 15 c § första meningen i den nuvarande
vallagen. Den anger endast att en ledamot skall utses för varje mandat som
partiet får samt att detta skall ske enligt en viss ordning mellan kandidaterna.
Andra stycket saknar motsvarighet i den nu gällande vallagen. I stycket
föreskrivs att det personliga röstetalet i första hand är avgörande för vilken
kandidat som tar mandatet. Regeln har utformats i överensstämmelse med regeln
för riksdagsval i 38 §. Ledning för tillämpningen kan då hämtas från vad som
anförts i kommentaren till den paragrafen.
Spärren vid val till landstingsfullmäktige är dock utformad på ett annorlunda
sätt i två avseenden. Spärren är utformad dels så att nivån är lägre än för
riksdagsval, dels finns en spärr i absoluta tal. Nivån på spärren kunde enligt
Personvalskommittén inte sättas endast till viss andel av rösterna för
kommunalvalen. För att förhindra mycket små grupper att avgöra namnordningen är
det nödvändigt att för de kommunala valen också ha en spärr i absoluta tal. För
valen till landstingsfullmäktige sattes denna till 100 särskilda personröster.
I tredje stycket har intagits en lottningsregel. Om lika röstetal uppstår
skall som annars inom valrätten lotten avgöra ordningen.

42 §
Första stycket motsvarar 14 kap. 15 § i den nuvarande vallagen. Den har
utformats i överensstämmelse med vad som gäller enligt valet till riksdagen
enligt 39 §. Jämförelsetal enligt heltalsmetoden skall räknas ut endast om
kandidaterna inte fått personröster eller inte tillräckligt många kandidater
fått personröster som överstiger spärren.
Andra stycket motsvarar 14 kap. 15 b § sista stycket i den nuvarande vallagen
och anger att lotten skall avgöra vid lika jämförelsetal.

Dubbelvalsavveckling vid val till landstingsfullmäktige

43 §
Paragrafen motsvarar 14 kap. 16 § i den nuvarande vallagen. Dubbelvals-
avvecklingen vid val till landstingsfullmäktige har utformats på ett sätt som
överensstämmer med reglerna för riksdagsval. Vad som sägs i kommentaren till 40
§ gäller därför också vid tillämpning av denna paragraf.

Val till kommunfullmäktige

44 §
Första stycket motsvarar 14 kap. 15 d § andra stycket första meningen i den
nuvarande vallagen.
Andra stycket saknar motsvarighet i den nu gällande vallagen och är en följd
av det ökade personvalsinslaget. I stycket föreskrivs att det personliga
röstetalet i första hand är avgörande för vilken kandidat som tar mandatet.
Regeln har utformats i överensstämmelse med regeln för riksdagsval i 38 § och
val till landstingsfullmäktige i 41 §. Ledning för tillämpningen kan då hämtas
från vad som anförts i kommentaren till dessa paragrafer.
Spärren vid val till kommunfullmäktige är liksom motsvarande regel för val
till landstingsfullmäktige utformad på ett annorlunda sätt i förhållande till
riksdagsvalet dels vad gäller nivån på spärren, dels i det att det finns en
spärr i absoluta tal om 50 särskilda personröster.
I tredje stycket har intagits en lottningsregel. Om lika röstetal uppstår
skall lotten avgöra ordningen.

45 §
Första stycket motsvarar 14 kap. 15 d § andra stycket andra meningen jämfört med
15 § i den nuvarande vallagen. Den har utformats i överensstämmelse med vad som
gäller valet till riksdagen enligt 39 § och till landstingsfullmäktige enligt 42
§. Jämförelsetal enligt heltalsmetoden skall räknas ut endast om kandidaterna
inte fått personröster eller inte tillräckligt många kandidater fått
personröster som överstiger spärren.
Andra stycket motsvarar 14 kap. 15 d § sista stycket i den nuvarande vallagen
och anger att lotten skall avgöra vid lika jämförelsetal.

Dubbelvalsavveckling vid val till kommunfullmäktige

46 §
Paragrafen motsvarar 14 kap. 16 § i den nuvarande vallagen.
Dubbelvalsavvecklingen vid val till kommunfullmäktige har utformats på ett sätt
som överensstämmer med reglerna för riksdagsval och landstingsval. Vad som sägs
under 40 och 43 §§ gäller därför också vid tillämpning av denna paragraf. Det
skall uppmärksammas att det inte är den ordning av ersättare till
kommunfullmäktige vilken det stadgas om i 55 § som direkt tillämpas vid
dubbelvalsavvecklingen i valet till kommunfullmäktige. Genom hänvisningen till
20 kap. 5 § i förevarande paragraf tillämpas dock samma grunder för
ersättarordningen som för dubbelvalsavvecklingen. Vid såväl valet till riksdagen
som valet till landstingsfullmäktige tillämpas 20 kap. 5 § vid beräkningen av
såväl ersättarordning som dubbelvalsavveckling. Att de ersättarregler som gäller
för val till kommunfullmäktige enligt 20 kap. 7 § inte tillämpas direkt beror på
de särregler beträffande antalet ersättare som gäller för detta val. Förutom det
ökade inslaget av personval innebär utformningen ingen saklig förändring i
förhållande till den i dag gällande ordningen.

Val till Europaparlamentet

47 §
Bestämmelserna motsvarar 34 § i lagen om val till Europaparlamentet. Den bygger
på samma principer som gäller för utseende av ledamöter till riksdagen. Vad som
sagts beträffande detta gäller i tillämpliga delar för valet till
Europaparlamentet. Riksskatteverket skall således ordna och utse kandidaterna.
Sammanräkningen genomförs av länsstyrelserna och resultatet läggs in på formulär
enligt 8 §.
48 och 49 §§
Paragraferna motsvarar delar av 35 § i lagen om val till Europaparlamentet.
Beräkningsgrunderna är även för valet till Europaparlamentet intagna i 20 kap.
Regleringen bygger helt på reglerna om utseende av ledamöter vid valet till
riksdagen. Vad som sagts angående detta behöver inte upprepas här. Enda
skillnaden är att spärren vid val till Europaparlamentet är satt till fem
procent av rösterna eftersom hela landet utgör en valkrets.

Dubbelvalsavveckling vid val till Europaparlamentet

50 §
Bestämmelserna motsvarar vissa av bestämmelserna 36 § i lagen om val till
Europaparlamentet. De har utformats enligt samma mönster som reglerna om val
till riksdagen. Vid val till Europaparlamentet saknas dock valkretsindelning
varför det endast kan bli dubbelval för två eller flera partier. I övrigt kan
hänvisas till vad som anförs beträffande dubbelvalsavveckling vid riksdagsval.

Hur ersättare skall utses

Riksdagsvalet

51 §
Reglerna motsvarar 14 kap. 11 § första och del av andra stycket i den nuvarande
vallagen. Enligt paragrafen är det Riksskatteverket som utser ersättare. Som
berörts i 2 § är den tidigare uppdelningen av arbetsuppgifter mellan
Riksskatteverket och länsstyrelserna vid utseende av ersättare och namnordnande
av ersättare inte längre aktuell. Hur ersättare skall namnordnas framgår av 52 §
som i sin tur hänvisar till 20 kap. 5 §.
De i andra stycket intagna stadgandet om ersättare för det fall inte
huvudregeln i första stycket kan tillämpas får sitt materiella innehåll genom en
hänvisningen till 20 kap. 6 §.

52 §
Motsvarar delar av 14 kap. 7 § i den nuvarande vallagen. Ändringen hänför sig
till den nya arbetsfördelningen mellan valmyndigheterna som behandlats under 2
§. Hur ersättarordningen beräknas behandlas närmare i 20 kap. 5 §.

Val till landstingsfullmäktige

53 och 54 §§
Motsvarar 14 kap. 18 § i den nuvarande vallagen. Reglernas utformning
överensstämmer med vad som gäller för riksdagsvalet. Vad som sagts där gäller i
tillämpliga delar också för landstingsvalet.

Val till kommunfullmäktige
55 §
Vissa delar av paragrafen motsvarar 14 kap. 18 a § i den nuvarande lagen.
Hänvisningen till kommunallagen (1991:900) är en följd av att reglerna om
antalet ersättare som kommunfullmäktige skall bestämma flyttats till
kommunallagen. Detta framgår av förslaget till lag om ändring i kommunallagen.
Resterande regler utgör hänvisningar till de materiella reglerna i 20 kap. om
beräkningsgrunder där de materiella reglerna för ersättarordningen behandlas.

Val till Europaparlamentet

56 och 57 §§
Bestämmelserna motsvarar 37 § lagen om val till Europaparlamentet. Ersättare
utses enligt samma principer som vid riksdagsval. Vad som sagts beträffande
detta behöver inte upprepas här.

När ledamöter, företrädare och ersättare avgår under valperioden

Riksdagsvalet

58 §
Reglerna motsvarar 14 kap. 13 § första stycket i den nuvarande vallagen.

59 §
Motsvarar 14 kap. 13 § andra stycket i den nuvarande vallagen.

60 §
Motsvarar 14 kap. 14 § i den nuvarande vallagen.

Val till landstingsfullmäktige

61 §
Reglerna motsvarar 14 kap. 22 § första stycket vallagen.

62 §
Motsvarar 14 kap. 22 § andra och tredje styckena i den nuvarande vallagen.

63 §
Motsvarar 14 kap. 23 § i den nuvarande vallagen till den del lagrummet behandlar
landstingsfullmäktige.

Val till kommunfullmäktige

64 §
Motsvarar 14 kap. 22 § första stycket vallagen.

65 §
Motsvarar 14 kap. 22 § andra och tredje styckena vallagen.

66 §
Motsvarar 14 kap. 23 § i den nuvarande vallagen med den ändring som 1993 års
vallagskommitté föreslog (SOU 1994:30), att det i en viss situation blir möjligt
att utse ersättare också i de fall det kvarvarande antalet ersättare uppgår till
minst det antal fullmäktige bestämt. Den situation som avses är att en ledamot
saknar en egen ersättare eller, mer egentligt, en ersättare som vid
sammanräkningen utsetts just för henne eller honom.
Det nya personvalsinslaget i valsystemet kan mot den skisserade bakgrunden
inte sägas medföra några komplikationer. Ersättarsystemet med
personvalsgenomslag innebär nämligen att listtroheten frångås i vissa
situationer.
För det fall en tidigare ersättare utsetts till ny ledamot har länsstyrelsen
redan kännedom om att ersättare skall utses. Länsstyrelsen behöver då givetvis
inte avvakta anmälan från kommunen för att påbörja sammanräkningen för att utse
ny ersättare.

Val till Europaparlamentet

67-69 §§
Paragraferna motsvarar 39 § lagen om val till Europaparlamentet. De bygger på
samma principer som riksdagsvalet med de modifieringar som valet till
Europaparlamentet kräver.

Ledighet för företrädare i Europaparlamentet

70 §
Reglerna i paragrafen motsvarar 42 a § i lagen om val till Europaparlamentet. De
innebär att de svenska företrädarna i Europaparlamentet skall ha samma rätt som
riksdagens ledamöter att fullgöra sitt uppdrag utan hinder av tjänsteuppgift.
Motsvarande regler för riksdagsledamöter finns i riksdagsordningen. Förevarande
stadgande saknar systematisk samhörighet med reglerna i den nya vallagen men har
tagits in här eftersom tjänstgöringsregler för företrädare inte finns någon
annanstans i svensk rätt.

19 kap. Överklagande av val och utfärdande av bevis om vem som valts

I kapitlet regleras överklagande av val. Dessutom regleras överklagande av
sammanräkning för utseende av nya ledamöter, nya företrädare eller ersättare
enligt 18 kap. 58-69 §§. Slutligen gäller kapitlet för överklagande av beslut
som kan överklagas endast i samband med överklagande av val, dvs. överklagande
av beslut om rättelse av röstlängd.

Överklagande

1 §
Bestämmelsen motsvarar 15 kap. 4 § första stycket i den nuvarande vallagen. Den
myndighet som skall pröva överklagandet, den s.k. prövningsmyndigheten, är
Valprövningsnämnden.

Vem får överklaga?

2 §
Motsvarar 15 kap. 4 § andra stycket i den nuvarande vallagen. Den anger kretsen
av klagoberättigade.

Hur man överklagar

3 §
Enligt allmänna regler uppställs tre formella krav på överklagande av
förvaltningsbeslut. Överklagandet skall vara skriftligt, det överklagade
beslutet skall anges samt skälen för överklagandet skall anges i skrivelsen om
överklagandet. Dessa bestämmelser framgår av 23 § första stycket
förvaltningslagen (1986:223) och upprepas inte i den nya vallagen.
Första stycket första meningen av förevarande paragraf motsvarar del av 15
kap. 4 § tredje stycket första meningen i den nuvarande vallagen. I bestämmelsen
anges att skrivelsen med överklagandet skall ges in till den myndighet som
beslutat, den s.k. beslutsmyndigheten. Med beslutsmyndighet avses
Riksskatteverket såvitt avser val till riksdagen och val till Europaparlamentet
samt länsstyrelsen såvitt avser val till landstings- och kommunfullmäktige.
Första stycket andra meningen motsvarar resterande del av 15 kap. 4 § tredje
stycket första meningen i den nuvarande vallagen. I bestämmelsen behandlas tiden
för överklagande av val och beslut som får överklagas endast i samband därmed.
Vad som är nytt i bestämmelsen är att det lämnas en möjlighet att överklaga
valet innan det blivit formellt fastställt. Se avsnitt 12.2.
I förslaget anges både klagotidens startpunkt och slutpunkt vilket innebär att
vallagen vid överklagande av val arbetar med en annan överklagandetid än vad som
annars gäller inom förvaltningsrätten. Ett förslag med detta innehåll är lätt
att förstå. Reglerna om besvärsrättens omfattning, överklagandeskrift och
Valprövningsnämndens besvärsprövning m.m. blir automatiskt tillämpliga.
Såvitt gäller inlagans utformning är att märka att klaganden enligt 23 §
förvaltningslagen skall ange vilket beslut som överklagas och vilken ändring som
begärs. Då inlagan avges före det att valutgången fastställts formellt kan man
naturligtvis inte uppställa något krav på preciserade uppgifter i dessa
avseenden. I de allra flesta fall torde det dock vara möjligt att utläsa vad
klaganden avser.
Som nämnts tidigare bör första dag för att ge in överklaganden vara dagen
efter valdagen. Överklaganden som kommer in dessförinnan har således inte kommit
in inom överklagandetiden. Dagens praxis beträffande sådana överklaganden är
inte avsedd att ändras.
Den föreslagna regeln får också som följd att beslut om rättelse av röstlängd
kan överklagas tidigare än i dag.

4 §
Paragrafen motsvarar del av 15 kap. 4 § tredje stycket vallagen. I stycket tas
en regel upp som motsvarar vad som gäller inom övrig förvaltningsprocessrätt. Om
ett överklagande inom den överklagandetid som nämns i 3 § lämnas in till
prövningsmyndigheten i stället för till beslutsmyndigheten skall överklagandet
prövas även om det inte kommer till beslutsmyndigheten inom den angivna tiden.

5 §
Paragrafen motsvarar del av 15 kap. 4 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.
Till skillnad från vad som gäller inom den allmänna förvaltningsprocessrätten
skall prövningsmyndigheten, dvs. Valprövningsnämnden, pröva om överklagande av
val kommit in i rätt tid.

Klagandens rätt att få del av uppgifter

6 §
I bestämmelsen anges det självklara att den som avser att överklaga har rätt att
få utdrag ur protokollet eller annan handling över sammanräkningen. Den
motsvarar 15 kap. 5 § i den nuvarande vallagen.

Kungörande

7 och 8 §§
Paragraferna motsvarar del av 15 kap. 4 § fjärde stycket i den nuvarande
vallagen. I dessa föreskrivs att överklagande skall kungöras och vad som skall
iakttas i samband med kommunikation i samband med ett överklagande. Förklaringar
kommer i stort sett aldrig in efter kungörandet. Reglerna bör dock stå kvar med
hänsyn till att ett överklagande av ett val kan ses som en form av
medborgartalan.

Beslutsmyndighetens yttrande

9 §
Paragraferna motsvarar del av 15 kap. 4 § fjärde stycket i den nuvarande
vallagen och behandlar vissa frågor som anknyter till beslutsmyndighetens
yttrande över överklagandet.

Övriga bestämmelser om överklagandet

10 §
I första och andra stycket paragrafen, som motsvarar 3 kap. 11 § regeringsformen
och del av 15 kap. 8 § i den nuvarande vallagen, regleras vad som händer med de
utsedda ledamöterna och ersättarna när ett val överklagas. Det följer av
reglerna att beslutet om att utse en ledamot eller ersättare inte påverkas av
överklagandet och att ledamöterna och ersättarna skall utöva sina uppdrag.
I fjärde stycket föreskrivs följaktligen att inhibitionsreglerna i 29 §
förvaltningslagen inte är tillämpliga.
Tredje stycket är hämtat från 42 § lagen om val till Europaparlamentet. För
valet till Europaparlamentet gäller enligt artikel 11 valrättsakten att
Europaparlamentet prövar företrädarnas behörighet. Detta innebär att de
företrädare som valts i det valet tillträder först sedan Riksskatteverket utsett
dem och utfärdat bevis för dem samt Europaparlamentet prövat deras behörighet.
Ett överklagande kan således inte påverka deras ställning så länge de inte
tillträtt. Om det vid ett överklagande skulle förordnas om ny sammanräkning så
att mandatfördelningen förändras kan det hända att en tidigare utsedd
företrädare inte blir utsedd vid den nya mandatfördelningen. Det finns då en
företrädare utsedd. Ingen av företrädarna har dock tillträtt eftersom
Europaparlamentet inte prövat behörigheten. Det kan inte bli fråga om inhibition
i något av dessa fall vilket också framgår av fjärde stycket.

Bevis

11 och 12 §§
Paragraferna motsvarar 15 kap. 1 § i den nuvarande vallagen. Bevis skall
utfärdas för ledamöter, företrädare och ersättare vid val till riksdagen och
Europaparlamentet. Bevisen har på senare år utformats på ett sådant sätt att de
numera utgör ett slags diplom. Framställningen av bevisen tar vid riksdagsval
cirka två dagar i anspråk vilket förskjuter sammanräkningen. Eftersom reglerna
om granskning av bevis också finns i 1 kap. 5 § riksdagsordningen och inte kan
modifieras till 1998 års val har reglerna i vallagen överförts i den nya
vallagen.

13 och 14 §§
Motsvarar 15 kap. 2 § i den nuvarande vallagen. De behandlar utfärdande av bevis
för val till landstings- och kommunfullmäktige.

Partier skall underrättas om vissa beslut

15 §
Bestämmelsen har ingen motsvarighet i den nuvarande vallagen. Den har tillkommit
för att partierna skall få bättre möjligheter än i dag att utnyttja sin
möjlighet att överklaga beslut om utseende av efterträdare och ersättare (se
avsnitt 12.3). Bestämmelsen omfattar också beslut som mynnar ut i att det av
något skäl inte varit möjligt att utse någon efterträdare eller ersättare.
Med hänsyn bl.a. till att det inte finns någon skyldighet för ett parti att
anmäla sitt deltagande i förväg kan undantagsvis situationer uppkomma där det
inte är möjligt att identifiera en företrädare för det aktuella partiet. I
sådana fall kan underrättelseskyldigheten givetvis inte fullgöras. Lagtexten har
utformats med beaktande av detta.

Valprövningsnämndens prövning

16 §
Första stycket behandlar Valprövningsnämndens sammansättning och motsvarar till
viss del 15 kap. 4 § femte stycket i den nuvarande vallagen (se avsnitt 12.1).
Nytt i meningen är att också sammansättningen av nämnden vid ordinarie val till
riksdagen uttryckligen reglerats. I dag följer detta av valperioden för nämnden
som den anges i 3 kap. 11 § regeringsformen och 1 kap. 19 § förslaget. I andra
meningen av förevarande stycke sägs att annat val än ordinarie val till
riksdagen samt landstings- och kommunfullmäktige prövas i den sammansättning som
nämnden hade vid det valet.
Det likartade uttryckssättet i första och andra meningen skall förstås mot
bakgrund av Valprövningsnämndens valperiod. Innebörden av reglerna är att
nämnden prövar överklagande över ett ordinarie val till riksdagen och till
ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige enligt den sammansättning
som den tidigare riksdagen bestämt. Efter det ordinarie valet till riksdagen
utses en ny nämnd så snart valet vunnit laga kraft. Det sker när samtliga
överklaganden över valet prövats.
Den nya nämnden skall verka till dess nytt val till nämnden hållits. Alla
överklaganden av val som hålls sedan ny nämnd valts kan prövas i den nya
sammansättningen. Detta innebär att t.ex. samtliga omval till riksdag samt
landstings- och kommunfullmäktige, extra val till riksdagen och omval vid sådant
val, val till Europaparlamentet, val till Sametinget samt folkomröstningar
enligt folkomröstningslagen (1979:369) kan prövas av Valprövningsnämnden i den
sammansättning som nämnden hade vid tiden för genomförandet av det val som
prövas. Reglerna om aktuell sammansättning kan tillämpas också vid de kyrkliga
valen.

17 §
Bestämmelsen motsvarar 15 kap. 6 § i den nuvarande vallagen. Den behandlar
Valprövningsnämndens möjlighet att begära bevisupptagning i ärenden om
överklagande av val.

18-21 §§
Paragraferna motsvarar 15 kap. 7 § i den nuvarande vallagen. De behandlar
omfattningen av Valprövningsnämndens prövning.

Valprövningsnämndens granskning av bevis

22 §
Motsvarar 15 kap. 3 § i den nuvarande vallagen samt 41 § lagen om val till
Europaparlamentet. Det har ifrågasatts om granskningen inte kan avse
Riksskatteverkets protokoll i stället för de bevis som utfärdas eftersom
framställningen av bevisen tar två dagar i anspråk och förlänger
sammanräkningstiden. Regler om granskning av bevis finns emellertid också i 1
kap. 5 § riksdagsordningen varför reglerna om granskning av bevis oförändrade nu
bör överföras till den nya vallagen.

23 §
Motsvarar 15 kap. 9 § andra stycket i den nuvarande vallagen. De särskilda
sammansättningsreglerna i vissa fall har också gjorts tillämpliga på val till
Europaparlamentet.

20 kap. Beräkningsgrunder

I kapitlet har de regler som mera direkt kan sägas beröra valmatematiken
samlats. Dessa regler är ofta invecklade till sin utformning eftersom de med ord
uttrycker något som egentligen är en matematisk formel. Dessa regler, som i
förslaget benämns beräkningsgrunder, har samlats på ett ställe i förevarande
kapitel.

Den jämkade uddatalsmetoden

1 §
Paragrafen motsvarar delar av 14 kap. 9 § andra och tredje styckena, 15 b §
första och fjärde styckena samt 15 d § första stycket i den nuvarande vallagen.
I regeln anges den jämkade uddatalsmetoden. Denna metod används enligt
paragrafen för fördelning av både fasta mandat och utjämningsmandat mellan
partier. Enligt 2 § används den också vid fördelning av utjämningsmandat ut på
valkretsarna inom ett parti vid val till riksdagen och val till
landstingsfullmäktige.
Metoden är en variant av en annan vars upphovsman var fransmannen Sainte-
Laguë. I korthet beräknas jämförelsetalet genom att partiets röstetal divideras
med uddatalen. I sin rena variant divideras röstetalet för partiet vid den
första beräkningen med uddatalet 1. När metoden infördes i Sverige till valet år
1952 var det för att få en mer proportionell fördelningsmetod. För att undvika
partisplittring gjordes en inbyggd spärr genom att den första divisorn jämkades
till 1,4. Tillsammans med valkretsvis mandatfördelning utgör jämkningen en viss
spärr mot småpartier. Detta övervinns vid riksdagsval och val till
landstingsfullmäktige med utjämningsmandat.

Fördelningen av utjämningsmandat och överskjutande mandat

2 §
Motsvarar del av 14 kap. 9 § fjärde-femte styckena, 15 b § fjärde-femte styckena
samt 15 d § tredje stycket i den nuvarande vallagen.
I första stycket anges paragrafens tillämpningsområde. Detta är att fördela
utjämningsmandaten ut på valkretsarna vid riksdagsval och val till
landstingsfullmäktige samt att fördela överskjutande mandat inom ett parti.
Andra stycket talar om hur den fördelningen går till. Huvudsakligen används
den jämkade uddatalsmetoden enligt 1 §. För det fall ett parti i en valkrets
inte har fått något fast valkretsmandat skall jämförelsetalet vara detsamma som
röstetalet, dvs. ojämkat. Det är således fråga om den rena varianten av
uddatalsmetoden. Denna regel infördes för att gynna mindre valkretsar som annars
hade svårt att hävda sig i fördelningen av mandat ut på valkretsarna.

Personligt röstetal

3 §
Paragrafen saknar motsvarighet i den nuvarande vallagen (se kapitel 6). I
paragrafen anges hur det personliga röstetalet skall räknas fram enligt det nya
personvalssystemet. Reglerna kan möjligen anses vara mera av
sammanräkningskaraktär än beräkningskaraktär. De har i alla fall ansetts böra
placeras i förevarande kapitel bland andra regler som tillämpas vid
sammanräkningar vid olika val. Uttrycket personligt röstetal avser att fånga
två förhållanden: dels att kandidaten fått personröster över spärren, dels att
kandidaten fått dessa för ett och samma parti.
För att få fram ett personligt röstetal skall följande förfarande iakttas.
Sammanräkningar sker för varje parti eftersom personrösterna för en kandidat
bara läggs samman i den mån de avgivits för kandidaten under samma
partibeteckning. Särskilda personröster för samma kandidat som förekommer på
partiets olika namnvalsedlar läggs dock ihop. Detta innebär att man sorterar
valsedlarna efter hur personmarkeringarna är fördelade. Därefter kontrolleras
vilka kandidater som kommit över spärren. För de kandidater som kommit över
spärren fastställs ett personligt röstetal. Detta motsvarar antalet röster en
kandidat fått. Kandidater för vilka det fastställts ett personligt röstetal
utses sedan en efter en alltefter storleken på deras personliga röstetal. Skulle
det finnas ytterligare mandat att tillsätta för partiet får valsedlarna sorteras
på nytt för framräkning av jämförelsetal enligt nästa paragraf.

Heltalsmetoden

4 §
Motsvarar de delar av 14 kap. 6 och 15 §§ i den nuvarande vallagen som behandlar
utseende av ledamöter enligt heltalsmetoden. Reglerna är kända sedan länge inom
den svenska valrätten. De grundar sig ursprungligen på d Hondts metod som i
Sverige kallas heltalsmetoden.
Heltalsmetoden innebär i korthet att kandidatnamnen inom varje parti först
ordnas i grupper om valsedlar med samma kandidat som första namn. Det
sammanlagda antalet valsedlar för kandidaten ger ett röstetal. Röstetalet
divideras med heltalen 1, 2, 3, 4 osv. varvid ett jämförelsetal framkommer.
Ledamöter utses därefter efter storleken på jämförelsetalen. Metoden fungerar
som den beskrivits då ingen kandidat är gemensam för olika typer av
namnvalsedlar. Benämningen heltalsmetoden är däremot missvisande då det finns
gemensamma kandidater för olika typer av namnvalsedlar. En modifikation infördes
därför som kallades den Phragménska metoden för att få till stånd en rättvisande
röstreduktionen även vid dessa fall. I dessa fall används således en d Hondt-
Phragménsk metod. I dagligt tal används emellertid regelmässigt benämningen
heltalsmetoden.
Det nya i beräkningen grundar sig på införandet av personvalsinslaget. Enligt
förslaget skall ledamöter utses antingen bland de kandidater som kommit över
spärren eller bland kandidater som inte fått så många röster att de kommit över
spärren varvid heltalsmetoden tillämpas vilket innebär att ett jämförelsetal
beräknas för kandidaterna (se Personvalskommitténs exempel i SOU 1993:21).
Vid den övergång mellan de två olika metoder som används för att utse
ledamöter uppkommer frågan vilket jämförelsetal som skall gälla för den första
kandidat som skall utses efter en som utsetts på sina personliga röster. Två
lösningar är här möjliga. Den ena är att helt bortse från tidigare på
personröster utsedda kandidater, varvid första lediga kandidat får hela
valsedelsgruppens röstetal. Den andra är att reducera röstetalet på sätt som
sker om hänsyn tas till de på personrösterna utsedda kandidaterna och därmed
sänka jämförelsetalet för den första lediga kandidaten. Efter omfattande
behandling föreslog Personvalskommittén att man helt skulle bortse från de på
personröster redan utsedda kandidaterna och för övriga kandidater grunda
jämförelsetalet på röstetalet för listan. Nomineringsrätts- och
valkretskommittén (SOU 1996:66) kom till samma resultat och remissinstanserna
har inte haft några erinringar mot att utforma reglerna på detta sätt.
Förslaget har således utformats så att ett oreducerat röstvärde skall ligga
till grund för den första sammanräkningen enligt heltalsmetoden (se avsnitt
6.3). Detta har markerats genom att det i lagtexten införts en passus om att man
bortser från namn som redan utsetts.

Särskild ordning för att utse ersättare och för avveckling av dubbelval

5 §
Paragrafen motsvarar delar av 14 kap. 7, 16 och 18 §§ i den nuvarande vallagen i
den mån de behandlar på vilket sätt ersättare skall utses.
Första stycket anger tillämpningsområdet för paragrafen. Genom uppdelningen av
regler om mandatfördelning mellan 18 och 20 kap. förekommer, liksom i den
nuvarande vallagen, en del hänvisningar till paragrafer där en sak behandlas med
giltighet för flera fall. I 18 kap. 40, 43 och 50 §§ behandlas
dubbelvalsavveckling vid val till riksdagen, Europaparlamentet och
landstingsfullmäktige. Dessa regler hänvisar i sin tur till 52, 54 och 57 §§ där
det anges att en särskild ersättarordning skall göras enligt förevarande
paragraf. På så sätt knyts ersättarregler och dubblevalsavvecklingen ihop
beträffande de nämnda valen. För val till kommunfullmäktige är systematiken
annorlunda beroende på att ersättarreglerna för dessa val är speciella vad
gäller antalet ersättare, se nedan 7 §. I reglerna om dubbelvalsavveckling vid
dessa val i 18 kap. 46 § hänvisas direkt till förevarande paragraf utan omvägen
över de kommunala ersättarreglerna i 18 kap. 55 §. Sammantaget innebär reglerna
i första stycket att reglerna i andra och tredje stycket skall tillämpas dels
när särskild ersättarordning skall fastställas i val till riksdagen,
Europaparlamentet och landstingsfullmäktige, dels när dubbelvalsavveckling skall
ske och detta oavsett vilket val det är fråga om.
Andra stycket anger hur kandidaterna skall ordnas. Reglerna har utformats
efter Nomineringsrätts- och valkretskommitténs förslag (SOU 1996:66).
Ändringarna innebär att personrösterna slår igenom fullt ut även på
ersättarsidan i den mån en kandidat får sådana över spärren. Detta leder i sin
tur till att det listtrogna systemet får stå tillbaka för väljarinflytandet så
länge det finns kandidater som fått personröster över spärren. Detta är dock
inte någon betydande förskjutning i synsättet. Ur enkelhetssynpunkt är det
dessutom en fördel. Namnen har redan ordnats efter sina personliga röster enligt
3 §. Namnordningen är därför redan klar vid ordnande av ersättare.
Ersättare skall enligt förslaget utses på samma sätt oavsett hur ledamoten
utsetts. I praktiken kommer det dock att finnas två sätt att utse ersättare för
en ledamot som utsetts på personröster. Ersättare kan för det första utses på
personröster enligt förevarande paragrafs andra stycke eller, för det fall inte
tillräckligt många kandidater får personröster över spärren, enligt det i dag
gällande sättet med listans röstetal som utgångspunkt som anges i tredje
stycket. För det fall tredje stycket tillämpas beaktas endast de valsedlar från
vilka ledamoten fått personröster. Listtroheten beaktas således inte fullt ut i
detta fall.
Om en ledamot utsetts efter sitt jämförelsetal kan ersättare endast utses
enligt tredje stycket förevarande paragraf eftersom det inte kan finnas
ledamöter som fått personröster över spärren. Listtroheten beaktas i dessa fall.

Särskilda regler för vissa fall av utseende av ersättare och efterträdare

6 §
Reglerna motsvarar vad som gäller för riksdagsval i 14 kap. 11 § andra stycket i
den nuvarande vallagen. Nytt är att efterträdarreglerna för landstings- och
kommunfullmäktigval beskrivs tydligare. Detta motsvarar hur reglerna tillämpas i
dag.

Ersättare för kommunfullmäktige

7 §
Motsvarar 14 kap. 19 § andra-femte styckena i den nuvarande vallagen.
Ersättarsystemet med personvalsinslaget var föremål för grundliga överväganden
inom både Personvalskommittén och Nomineringsrätts- och valkretskommittén. Även
det kommunala ersättarsystemet har utformats så att personrösterna får genomslag
fullt ut.
Reglerna om utseende av ersättare är självständiga i förhållande till reglerna
om dubbelvalsavvecklingen vid val till kommunfullmäktige. Emellertid bygger de
på samma principer. Reglerna vid kommunfullmäktigval svarar också i allt
väsentligt mot de som gäller vid övriga val. Vissa särregler gäller för antalet
ersättare i kommunfullmäktigvalen.
Förslaget som helt bygger på Nomineringsrätts- och valkretskommitténs förslag
(SOU 1996:66) innebär i korthet följande. För varje ledamot skall ersättare
utses. Det spelar inte någon roll på vilket sätt ledamoten utsetts. Ersättare
för ledamoten skall dock i första hand utses bland de kandidater som fått
personröster till ett antal som överstiger spärren. Finns inte tillräckligt
antal kandidater som fått personröster över spärren utses ersättare enligt
tredje stycket på röstetalet enligt de i dag gällande reglerna. Därefter
kontrolleras om antalet ersättare är för lågt i förhållande till vad kommunen
bestämt. Om så är fallet och förutsättningarna i fjärde stycket är uppfyllda,
skall ytterligare ersättare utses. Ersättare utses återigen bland kandidater som
fått personröster om någon fått sådana över spärren. Är så inte fallet utses de
enligt fjärde stycket på röstetalet enligt de i dag gällande reglerna. Efter
varje omgång ersättare som utses kontrolleras om antalet ersättare motsvarar vad
kommunen bestämt. Är det för lågt och förutsättningarna i femte till sjätte
styckena är uppfyllda skall ytterligare ersättare utses. Detta pågår till dess
föreskrifterna om antalet ersättare uppfyllts.
Nomineringsrätts- och valkretskommittén lämnade ett utförligt exempel på
ersättarsystemet i det nya valsystemet med ett ökat personvalsinslag. Det
exemplet skall inte återges här men det kan tilläggas att förslaget utformats i
överensstämmelse med exemplet (SOU 1996:66 avsnitt 4.6.3.v).

8 §
Bestämmelsen har ingen motsvarighet i den nuvarande vallagen. Den har tillkommit
för att inte någon ledamot skall få färre än två ersättare (se avsnitt 10.3).
Regeln minimerar således antalet ersättare till två i val till
kommunfullmäktige. Bakgrunden till regeln är att partier som endast får en eller
två mandat i fullmäktige normalt endast får en ersättare utsedd. Detta kan
förskjuta majoritetsförhållandet om ett parti saknar representanter på grund av
förfall. Regeln har tillkommit på förslag av 1993 års vallagskommitté (se SOU
1994:30 avsnitt 4.3). Dessa regler skall ses tillsammans med reglerna om
företrädesordning i kommunallagen.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna

1. Bestämmelsen fordrar ingen särskild kommentar.
2. För att partibeteckningar inte skall bli utan skydd i och med införandet av
den nya vallagen har angetts vad som sker med de gamla registreringarna.
3. Eftersom det nya röstlängdssystemet bygger på ett principiellt
anmälningsförfarande för en utlandssvensk som inte varit folkbokförd i landet
under de senaste tio åren, finns en risk vid övergången till det nya att en del
utlandssvenskar drabbas av rättsförluster. Det gäller de som finns upptagna i
den nu gällande särskilda röstlängden men som flyttat ut ur landet före 1 juli
1991. Dessa personer har genom sin anmälan till den särskilda röstlängden visat
ett intresse av att få delta i val.
För att de inte skall förlora denna sin möjlighet inför valen år 1998
föreskrivs att uppgifterna i den särskilda röstlängden får föras över till
lokala folkbokföringsregister. Uppgifterna i de lokala folkbok-föringsregistren
förs därefter över till aviseringsregistret. De kan sedan hämtas till
röstlängdsregistret när röstlängd skall upprättas. Tidpunkten för
ikraftträdandet bör utgöra utgångspunkt för tioårsperiodens början. Det kan
uppkomma problem att föra över personer som finns i den särskilda röstlängden
och som utvandrat före 1947. För dessa personer finns ingen personakt vilket
utgör grunden för ett folkbokföringsärende. Emellertid rör detta problem såvitt
känt är endast ett par personer och dessa får hanteras särskilt av de berörda
myndigheterna.
Skattemyndigheten skall vara skyldig att informera de vars uppgifter på detta
sätt förs in i de lokala folkbokföringsregistren.
4. Som angetts i avsnitt 8.2 bör en tidsgräns sättas upp när det gäller vilka
utlandssvenskar som skall tas upp i röstlängden automatiskt när den framställs
för första gången. Gränsen bestäms till den tidpunkt då det nya
folkbokföringssystemet togs i bruk.
5. I den nuvarande vallagen kan en ansökan om att bli upptagen i särskild
röstlängd göras före den 1 juli. Härutöver krävs, för att anmälan skall tas upp
till prövning, att till ansökan bifogas en försäkran som skall vara avgiven
samma år, dvs. inte före den 1 januari. För att säkerställa att väljare som
ansöker om att bli upptagna i särskild röstlängd enligt gällande vallag kan få
sin ansökan bedömd enligt det nya systemet, bör en sådan ansökan jämställas med
en anmälan om att bli upptagen i röstlängd enligt 7 kap. 1 §.

15.2 Förslaget till lag om röstlängdsregister

Inledande bestämmelse

1 §
I bestämmelsen anges att det för tillhandahållande av röstlängder får inrättas
och föras röstlängdsregister med stöd av ADB. Registren kommer att utgöra
personregister i datalagens (1973:289) mening. De närmare skälen för inrättandet
av röstlängdsregistret framgår av avsnitt 8.3. Registrens användningsområden
framgår av 2 §.
Registerändamål

2 §
Ändamålsbeskrivningen är uttömmande vilket innebär att registren inte får
användas i något annat syfte.

Registeransvar

3 §
Eftersom ett röstlängdsregister kommer att upprättas för varje skattemyndighets
verksamhetsområde blir respektive myndighet ansvarigt enligt datalagen för
registret i denna del. Riksskatteverket kommer att ha möjlighet att förfoga över
innehållet i samtliga register och är därför att anse som registeransvarigt.

Registerinnehåll

4 §
Den personkrets som anges i paragrafen motsvaras av de som kan ha rösträtt vid
olika val eller omröstningar som sker i Sverige.

5 §
De uppgifter som enligt denna bestämmelse får registreras i ett
röstlängdsregister hämtas från aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om
aviseringsregister.
I punkt 3 anges att medlemskap i icke-territoriell församling får registreras.
Som exempel på sådana församlingar kan nämnas Finska församlingen i Stockholm.

6 §
För tydlighets skull har här angivits att också valspecifika uppgifter får
finnas i registret. Uppgift om valdistrikt hämtas från fastighets-
taxeringsregistret. De uppgifter som anges i denna bestämmelse utgör inte i sig
personuppgifter i datalagens mening.
Även de administrativa och tekniska uppgifter som behövs för att tillgodose
ändamålen med registren får föras in. Med stöd av denna bestämmelse kan
sekretessmarkering, s.k. spärrmarkering, samt markeringar som behövs för driften
lagras i registret.

Sökbegrepp

7 §
Enligt punkt 5 får som sökbegrepp användas unionsmedborgarskap eller inte
unionsmedborgarskap. Sökning på ett visst medborgarskap inom eller utom
Europeiska unionen är inte möjlig enligt denna bestämmelse.

Direktåtkomst
8 §
Att skattemyndigheterna och Riksskatteverket har direktåtkomst i den
utsträckning de har registeransvar är självklart. Härutöver finns det ett behov
hos skattemyndigheterna att ha tillgång till röstlängdsregister hos andra
skattemyndigheter. Likaså har länsstyrelserna i sin roll som regional
valmyndighet ett sådant behov. Länsstyrelsen har jour under valdagen och hjälper
valnämnderna med uppgifter ur röstlängden.

Utlämnande av uppgifter

9 §
I paragrafen regleras i vilka situationer utlämnande av uppgifter på ADB-medium
får ske. Bestämmelsen träffar således inte utlämnande som sker i annan ordning.

10 §
I bestämmelsen regleras särskilt den del av registeransvaret som avser
skyldigheten att på begäran snarast lämna den registrerade besked om de
uppgifter som finns om henne eller honom i registret. Enligt paragrafen befrias
Riksskatteverket från denna skyldighet.

Gallring av uppgifter

11 §
Eftersom röstlängdsregistret upprättas särskilt varje gång ett val eller en
folkomröstning skall ske genom uttag ur aviseringsregistret, bör registret
gallras en viss tid efter det att valet har vunnit laga kraft. Det ändamål som
registret inrättats för har då upphört.

15.3 Förslaget till lag om brevröstning vissa fall

Vem får brevrösta?

1 §
Motsvarar 1 § i den tidsbegränsade lagen (1993:1404) om brevröstning i Förbunds-
republiken Tyskland och Schweiz (brevröstningslagen) med det tillägget att
brevröstning också skall vara möjlig ombord på ett svenskt fartyg i utrikes
fart. När det gäller röstning i Tyskland så kan den numera genomföras med
ordinär röstmottagning hos de svenska utlandsmyndigheterna där när det gäller
ordinarie val till riksdagen och till landstings- och kommunfullmäktige. Om det
utlyses extra val, omval eller folkomröstning kan, med hänsyn till att man från
tysk sida kräver en ansökan om att få ta emot röster där minst sex månader i
förväg, det inte anordnas någon ordinär röstmottagning. För dem som vistas i
Tyskland vid ett sådant val eller omröstning bör det därför också i
fortsättningen vara möjligt att brevrösta. För personer som vistas i Tyskland är
det vid ordinarie val möjligt att rösta antingen vid utlandsmyndigheterna eller
genom brevröstning (se avsnitt 9.2).
Hur går brevröstning till

2 §
Motsvarar del av 2 § andra stycket brevröstningslagen med det tillägget att
brevröstning också skall vara möjlig från fartyg.

3 §
Motsvarar del av 2 § andra stycket brevröstningslagen, se också motiveringen
till 1 och 2 §§.

4 §
Motsvarar del av 2 § andra stycket brevröstningslagen.

Hur brevrösten skall skickas

5 §
Motsvarar 2 § tredje stycket brevröstningslagen med den skillnaden att
brevrösten inte skall skickas direkt till valnämnden utan skall skickas till
centrala valmyndigheten som skall kontrollera var väljaren finns i röstlängden
och i sin tur distribuera brevrösterna till respektive valnämnd. Föreskriften
att den som vill rösta skall skriva sitt personnummer utanpå omslagskuvertet är
motiverad av att centrala valmyndigheten skall kunna se i vilken kommun den
brevröstande finns i röstlängd. Myndigheten skall skicka rösterna till
respektive kommun.

6 §
Bestämmelsen har ingen motsvarighet i brevröstningslagen. Den reglerar vilka
krav som ställs på en brevröst som görs i ordning ombord på ett fartyg. För att
valnämnden vid sin granskning av brevrösterna på ett enkelt sätt skall kunna
avgöra om förutsättningarna för brevröstning är uppfyllda skall omslagskuverten
förses med uppgift om fartygets namn. Detta sker enklast genom att en stämpel
från fartyget används. Härigenom framgår att rösten avgetts ombord på fartyget.

När brevrösten får göras i ordning

7 §
Motsvarar 2 § fjärde stycket brevröstningslagen. Någon ändring av tidsperioden
när brevröstning kan ske görs inte, jämför förslaget till vallag 11 kap. 2 §.
Reglerna om när röstning har kunnat ske från fartyg har överförts hit; det skall
alltså kunna vara tillåtet att göra i ordning sin brevröst ombord på ett fartyg
redan 55 dagar före valdagen vid ordinarie val. Detta motiveras av praktiska
skäl.

8 §
Motsvarande bestämmelse finns i 2 § fjärde stycket brevröstningslagen med det
tillägget som följer av att brevröstning skall vara möjlig också från fartyg.

9 §
Motsvarar del av 2 § fjärde stycket brevröstningslagen med den ändringen att
brevrösterna bör vara centrala valmyndigheten till handa senast dagen efter
valdagen. Ändringen motiveras av att brevrösterna skall kunna sorteras hos
centrala valmyndigheten och distribueras till valnämnderna för att finnas hos
dem vid deras s.k. onsdagsräkning.

10 §
Bestämmelsen är ny och motiveras av att centrala valmyndigheten skall ta emot,
sortera och distribuera brevrösterna till rätt valnämnd.

Vad valnämnden skall göra med brevrösten

11 §
Motsvarar 3 § brevröstningslagen.

12-15 §§
Motsvarar de åtgärder som valnämnden skall vidta enligt 4-6 §§
brevröstningslagen med det undantaget att brevrösten inte behöver innehålla
något röstkort.

Ikraftträdanderegeln

Liksom tidigare brevröstningslagar har denna lag tidsbegränsad giltighet. Detta
är lämpligt för att kunna följa utvecklingen i de länder där brövröstningen
sker.

15.4 Förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen

7.4.2
Förslaget är en ren följdändring till förslaget om ny vallag.

15.5 Förslaget till lag om ändring i lagen
om kyrkofullmäktigval, m.m.

3 §
Ändringen innebär att valdagen flyttas från oktober månad till september månad.
Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 13.1.

5 och 7 §§
Ändringarna är en följd av förslaget till ny vallag.

8 §
Av andra stycket framgår att uppgifter om kyrkotillhörighet hämtas ur kyrkans
eget register. Eftersom röstlängd enligt den föreslagna vallagen endast kommer
att upprättas i samband med val eller omröstning är det även vid val till
kyrkofullmäktige förhållandena 30 dagar före valdagen som avgör vem som har
rösträtt. Uppgift om kyrkotillhörighet måste av praktiska skäl hämtas från
kyrkan något före kvalifikationsdagen.
Övriga ändringar är direkta följdändringar till förslaget till ny vallag.

13 och 15 §§
Ändringarna är direkta följdändringar till förslaget till ny vallag.

17 §
Förslaget är en följd av förslaget till ny vallag. Se kommentaren till 30 §.

18, 20, 21 och 28 §§
Ändringarna följer av förslaget till ny vallag.

30 §
Ändringen är en följd av förslaget att den centrala valmyndigheten skall ansvara
för röstmottagningen på institutioner. En sådan röstmottagning blir på
motsvarande sätt som enligt nu gällande bestämmelser formellt möjlig.

34 §
Ändringen är en följd av det nya systemet för framställning av röstlängder som
läggs fram i förslaget till ny vallag.

35-39, 41-43 och 49 §§
Ändringarna följer av förslaget till ny vallag.

50 §
Ändringarna är en följd av förslaget till ny vallag. Av 19 kap. 3 § första
stycket i den föreslagna vallagen framgår att ett överklagande av val kan tas
upp till prövning även om överklagandet görs innan något beslut om valets
resultat fattats.

51 §
Ändringarna är direkta följdändringar till förslaget till ny vallag.

15.6 Förslaget till lag om ändring i folkomröstningslagen

2-4 §§
Ändringarna är följdändringar till förslaget till en ny vallag.

5 och 6 §§
Ändringarna är en följd av det föreslagna systemet för framställning av
röstlängd i förslaget till den nya vallagen. Röstlängd skall tas fram när val
eller omröstning skall hållas. Om folkomröstning hålls samtidigt med ett annat
val behöver det inte upprättas någon röstlängd enbart för omröstningen.
Röstkort skall upprättas också vid omröstning. Ändringarna i 6 § är endast
följdändringar till förslaget till en ny vallag.

8 §
Ändringarna är följdändringar till förslaget till en ny vallag.

10 §
Ändringarna är följdändringar till förslaget till ny vallag. Särskilda
röstmottagningsställen skall kunna inrättas också vid en omröstning. Dessutom
gäller de föreslagna reglerna om brevröstning i vissa fall vid omröstningar
enligt denna lag.

11, 12, 16 och 17 §§
Ändringarna är följdändringar till förslaget till ny vallag.
I 16 § andra stycket har första meningen tagits bort. De ändrade reglerna för
Valprövningsnämndens sammansättning i 19 kap. 16 § förslaget till ny vallag,
medför emellertid att samma ordning som tidigare kommer att tillämpas vid
överklagande av utgången en omröstning. Se också avsnitt 12.2.

15.7 Förslaget till lag om ändring i lagen om Sveriges
indelning i kommuner och landsting

1 kap.
24 §
Ändringen har ingen motsvarighet i den nu gällande lagen. Den har tillkommit för
att ge lagstöd för att ta fram en röstlängd och framställa röstkort inför lokala
folkomröstningar i indelningsfrågor.
Röstlängd och röstkort beställs hos skattemyndigheten som får ta betalt för
sina kostnader. Detta motsvarar vad som gäller enligt lagen (1994:692) om
kommunala folkomröstningar.

15.8 Förslaget till lag om ändring i lagen om homosexuella
sambor

Ändringarna är följdändringar till förslaget till en ny vallag.

15.9 Förslaget till lag om ändring i lagen
om folkbokföringsregister

6 §
Den nya punkt 13 innebär att det i folkbokföringsregistren får ingå uppgifter om
anmälningar som utlandssvenskar gjort för att bli upptagna i röstlängd.

15.10 Förslaget till lag om ändring i kommunallagen

4 kap.
2 §
Förslaget har behandlats i avsnitt 10.1.
Paragrafen får med anledning av de nya bestämmelserna om rösträtt för
unionsmedborgare och medborgare i Island och Norge en annan utformning. I
paragrafen har kravet på folkbokföring, liksom vid övrig vallagstiftning,
ändrats till de tre åren närmast före valdagen. Jfr 1 kap. 3 § förslaget till ny
vallag.
Förslaget kan komma att innebära att valinformation skall framställas på flera
språk. Detta framgår av artikel 10 och 11 av direktivet. För informationen
svarar den centrala valmyndigheten enligt 1 kap. 15 § förslaget till ny vallag.

5 kap.
I samband med följdlagstiftningen till kommunallagen kom vissa bestämmelser om
ersättare att överföras i sak oförändrade från den gamla kommunallagen till 14
kap. 18 a och 19 §§ den nuvarande vallagen. Reglerna är handlingsregler för
kommunfullmäktige och saknar direkt betydelse för sammanräkningsarbete och
mandatfördelningen. Reglerna bör därför föras över så att de åter tas upp i
kommunallagen.

2 §
Ändringen är en följd av förslaget om ett nytt förfarande vid framställning av
röstlängder i den föreslagna vallagen. Någon gällande röstlängd kommer inte att
finnas enligt förslaget. Antalet personer som finns upptagna i den senast
framställda röstlängden för ett ordinarie val skall ligga till grund för antalet
ledamöter i fullmäktige.

4 §
I paragrafens andra stycke införs reglerna i 14 kap. 18 a § i den nuvarande
vallagen. Reglerna har renodlats och utgör enligt förslaget endast
handlingsregler för kommunfullmäktige. Det antal som kommunfullmäktige bestämmer
skall vid länsstyrelsens mandat-fördelning ligga till grund för hur många
ersättare som skall utses vid länsstyrelsens mandatfördelning. Reglerna om
mandatfördelning och utseende av ersättare finns i 18 kap. 55 § samt 20 kap.
7-8 §§ förslaget till vallag. Av dessa paragrafer följer att det för ledamot
eller ledamöter för ett parti som fått endast ett eller två mandat utsetts
endast en ersättare skall det göras ytterligare en sammanräkning för att utse
ytterligare ersättare (se också kommentaren till de nämnda paragraferna och
avsnitt 10.3).

5 §
Ändringen är en följd av den föreslagna vallagens disposition.

16 §
I paragrafen införs reglerna i 14 kap. 19 § sjätte och sjunde styckena i den
nuvarande vallagen.

34 §
Ändringen har ingen motsvarighet i kommunallagen. Tillägget har kommit till för
att klargöra att röstlängder och röstkort skall kunna framställas inför lokala
folkomröstningar, se 2 § förslaget till lag om röstlängdsregister.

15.11 Förslaget till lag om ändring i kyrkolagen

Flertalet ändringar innebär att valperioden för kyrkofullmäktige och andra
kyrkliga organ förlängs från tre till fyra år. Skälen bakom denna förändring har
utvecklats i avsnitt 13.2.
De övriga ändringarna är följande.

12 kap.
2 §
Ändringen är en följd av att regeln om folkbokföring tre år den 1 november
ändras i den föreslagna vallagen så att rösträtten framdeles avgörs av en
obruten folkbokföring i tre år före valdagen, jämför kommentaren till 1 kap. 3 §
i den föreslagna vallagen.

46 kap.
3 §
Ändringen är en följd av att Kristianstads och Malmöhus län lagts samman till
Skåne län den 1 januari 1997. För att bibehålla de nuvarande geografiska
gränserna för Lunds stifts valkretsar kan dessa inte längre vara kopplade till
länsindelningen.

15.12 Förslaget till ändring i sametingslagen

I sametingslagen finns bestämmelser om val till Sametinget. Vissa av
bestämmelserna i den lagen hänvisar till vallagen. Ändringarna i sametingslagen
utgör i stort endast följdändringar beträffande de nämnda hänvisningarna och
grundar sig på den ändrade dispositionen i den föreslagna vallagen. Jfr
kommentaren till 1 kap. 3 § förslaget till ny vallag angående de tre åren
närmast före valdagen.

15.13 Förslaget till lag om ändring i lagen
om aviseringsregister

4 §
I den nya punkt 12 klargörs att aviseringsregistret får innehålla uppgifter om
anmälan som utlandssvenskar gjort för att bli upptagna i röstlängd.

7 §
Uppgifterna i punkterna 10-12 behöver skattemyndigheten kunna söka fram för att
få fullgoda röstlängder.

1993 års vallagskommittés sammanfattning av betänkandet Vallagen (SOU 1994:30)

Inledning

Första etappen av uppdraget som huvudsakligen bestod i en översyn av
valförfarandet från teknisk och administrativ synpunkt, utfördes av en särskild
utredare och slutfördes genom överlämnandet av delbetänkandet VAL Organisation
Teknik Ekonomi (SOU 1992:108). Sedan utredningen ombildats till en
parlamentariskt sammansatt kommitté har det fortsatta arbetet avsett valtekniska
frågor i mera egentlig mening. I uppdraget har också ingått att göra en
redaktionell och språklig översyn av vallagen.

Språklig och redaktionell översyn av vallagen

En utgångspunkt för den redaktionella omarbetningen av lagen har varit att bygga
upp lagen så att den i stort följer de olika momenten i valförfarandet. Detta
har lett till att reglerna i den nuvarande lagen har kastats om. Vidare har en
strävan varit att lagen skall vara enkel att hitta i. Detta har bl.a. medfört
att underrubriker satts in i de olika kapitlen i lagtexten.
Enligt kommitténs mening bör vallagen innehålla en så gott som fullständig
reglering av valförfarandet. Kommittén har därför i stort sett behållit de
detaljregler som den nuvarande vallagen innehåller men också lagt till sådana
grundläggande regler för valförfarandet som i dag ges i bl.a. regeringsformen
och kommunallagen (1991:900). Den föreslagna lagen innehåller därför ett antal
bestämmelser som till sin karaktär är hänvisningar till andra författningar.
Detta har bedömts vara praktiskt och bör underlätta för läsaren. Ett syfte med
att använda denna teknik är också att vallagen skall bidra till förståelse för
hur valsystemet författningsmässigt är uppbyggt.
Vad gäller den språkliga översynen har ambitionen varit att anpassa lagtexten
till ett modernt lagspråk. Samtliga lagrum i den nuvarande lagen är omarbetade
på ett eller annat sätt.
Kommitténs förhoppning är att den föreslagna vallagen skall göra det lättare
för dem som arbetar med val att tillämpa lagen. Dessutom bör den på ett helt
annat sätt än den nuvarande lagen kunna vara till hjälp för var och en som vill
sätta sig in i och förstå hur valsystemet är uppbyggt och fungerar.

Röstlängder

Kommittén föreslår att
- kvalifikationsdagen för rösträtt bestäms till 30 dagar före valdagen,
- systemet med att alltid ha en gällande röstlängd ersätts med ett system där
röstlängden bara tas fram då det skall hållas ett val eller en omröstning,
- tiden för förtidsröstning på posten kortas från 24 dagar till 20 dagar före
valdagen,
- den särskilda röstlängden, dvs. den röstlängd som utlandssvenskar tas upp i
efter särskild ansökan, tas bort. Utlandssvenskarna skall med stöd av de
uppgifter om utvandrade svenska medborgare som finns i folkbokföringssystemet
tas upp i samma röstlängd som övriga väljare och då i det valdistrikt som de
tillhörde när de utvandrade,
- ansvaret för att utlandssvensken finns med i röstlängden skall också i
fortsättningen vila på den som flyttar ut ur landet; utlandssvensken skall få
ett röstkort genom att anmäla sin adress i utlandet, och
- den som flyttar utomlands skall stå kvar i röstlängd i minst tio år och skall
kunna förlänga den tiden genom att anmäla sin adress i utlandet.
Kommittén föreslår dessutom en registerlag för röstlängds- och
röstkortsframställningen mot bakgrund av de krav på skydd av den personliga
integriteten som finns för ADB-register med personuppgifter.

Utjämningsmandat och småpartispärr vid val till
kommunfullmäktige

Tanken på att vid de kommunala valen ha en ordning med småpartispärr och
utjämningsmandat fanns redan då det riksproportionella systemet för val till
riksdagen infördes i samband med författningsreformen. Sedan ett system av det
slaget börjat tillämpas för val till landstingsfullmäktige fr.o.m. valet år 1976
har det från tid till annan förts fram krav på att införa ett mer proportionellt
system också för val till kommunfullmäktige. Frågan har utretts flera gånger
utan att det lett till lagstiftning.
Det har nu gått omkring tio år sedan den senaste mer ingående analysen av
frågan gjordes. Kommittén anser det därför vara befogat att presentera en sådan
analys utifrån de förutsättningar som gäller i dag. Sammanfattningsvis kan sägas
att det nuvarande systemet ger en relativt god proportionalitet men att det är
möjligt att uppnå begränsade förbättringar vad gäller proportionaliteten för val
till kommunfullmäktige. Kommittén avstår dock från att föreslå en nyordning
eftersom det i kommittén inte har varit möjligt att uppnå enighet i frågan om
huruvida ett kommunproportionellt valsystem bör förenas med en småpartispärr
eller inte.

Det kommunala ersättarsystemet

Kommittén anser att det nuvarande kommunala ersättarsystemet kan skapa praktiska
svårigheter för partier som är representerade i fullmäktige med endast ett eller
två mandat. Därför föreslås en ändring som innebär att det lägsta antalet
ersättare för en ledamot i fullmäktige ökas från en till två på det sättet att
det för partier som har fått ett eller två mandat i kommunfullmäktige alltid
skall utses två ersättare. Vad i övrigt gäller antalet ersättare anser kommittén
att en ordning där ersättarantalet är fast fordrar mycket stora ingrepp i
grundläggande delar av valsystemet utan att några större fördelar är att vinna.
En sådan ordning avstyrks därför. Däremot föreslås vissa justeringar i
sammanräkningsreglerna för att undvika att en ledamot blir utan ersättare i
vissa situationer.

Symboler på valsedlar

Kommittén behandlar också ett förslag om att valsedlar skall förses med en
symbol som visar för vilket parti valsedeln gäller. Kommitténs slutsats är att
fördelarna med en sådan ordning inte uppväger de olägenheter och kostnader som
kan uppstå. Kommittén ställer sig därför negativ till förslaget. Kommittén anser
dock att det kan finnas anledning att ta upp frågan på nyss i samband med den
översyn av den fria nomineringsrätten m.m. som för närvarande planeras.

Röstning i utlandet

Röstmottagning genom svenska utlandsmyndigheter sker i dag i stor omfattning.
Enligt gällande praxis anordnas röstmottagning utomlands på platser där det
finns fler än ett tiotal svenska medborgare.
En särskild form av röstning är brevröstningen. Brevröstningen har enligt
särskilda bestämmelser kunnat göras från två länder vid valen år 1991, nämligen
Tyskland och Schweiz. Bakgrunden till detta är att dessa länder inte tillåtit
att det där anordnas ordinär röstmottagning för val i andra länder. Vid
brevröstning ställer väljaren i ordning sin röst och sänder den med vanlig post
direkt till resp. valnämnd.
Kommittén föreslår en viss utvidgning av brevröstningen. De väljare som
befinner sig på ett fartyg i utrikes fart skall enligt förslaget kunna
brevrösta.
När det gäller formföreskrifterna vid brevröstningen föreslår kommittén att
kravet på att väljaren skall bifoga sitt röstkort till brevrösten tas bort.
Kravet på att brevrösten skall vara försedd med poststämpel som klart visar att
rösten sänts från ett land där brevröstning är tillåten skall dock finnas kvar.

Identitetskontroll i vallokal

Kommittén tar upp frågan om det skall införas ett obligatoriskt krav på att
väljarna skall legitimera sig när de röstar i sin vallokal. Något sådant krav
finns det för närvarande inte. Vid röstning på posten eller vid utlandsmyndighet
är det däremot obligatoriskt att en väljare legitimerar sig om de inte är kända
för röstmottagaren. Kommittén anser inte att motsvarande regel nu bör införas
vid röstning i vallokal. Med en sådan regel skulle man kunna riskera att vissa
av de väljare som saknar legitimation inte kan delta i val.

Ångerröstning

Enligt gällande bestämmelser har den som röstat på posten, eller förtidsröstat
på annat sätt, alltid möjlighet att ångra sig och ändå rösta i sin vallokal. I
så fall gäller den röst som lämnats i vallokalen. Denna möjlighet, som finns
hela valdagen ända fram till dess vallokalen stängs, leder till
valadministrativa problem och försenar det preliminära valresultatet. Kommittén
föreslår därför att möjligheten att ångerrösta begränsas något. Den som
förtidsröstat skall kunna ångerrösta i sin vallokal fram till kl. 17.00.
Härigenom vidgas förutsättningarna för en mer flexibel och kostnadseffektiv
valadministration. Dessutom kan valförfarandet bli säkrare och det preliminära
valresultatet tas fram tidigare på valkvällen utan att kostnaderna för valet
ökar.

Särskilda röstmottagningsställen

Det centrala myndighetsansvaret för poströstningen, inkl. ansvaret för
institutionsröstningen och röstning på tillfälliga postkontor på valdagen, har i
samband med Postens bolagisering förts över till Riksskatteverket (RSV).
Kommittén föreslår att RSV skall kunna bestämma att den röstmottagning som sker
på vårdinrättningar eller andra institutioner, söndagen före valdagen skall
kunna anordnas inte bara av Posten AB utan också av någon annan t.ex. kommunens
valnämnd. Motsvarande föreslås när det gäller den röstmottagning som kan
anordnas på valdagen. Den lokal som inrättas för röstningen skall kallas
särskilt röstmottagningsställe.

Överklagande av val

Kommittén föreslår att det, till skillnad från i dag, skall vara möjligt att
pröva en skrivelse med ett överklagande som ges in innan valutgången är formellt
fastställd. Vidare föreslås att partier skall underrättas om vissa beslut som
gäller utseende av efterträdare och ersättare under valperioden.

Genomförande och kostnader

Flertalet av de förslag som läggs fram fordrar förberedelser bl.a. i form av
utvecklande av nya ADB-rutiner, utbildning för dem som arbetar med val eller
information till allmänheten. Detta gäller särskilt det nya röstlängdssystemet.
Kommittén anser därför och med hänsyn till att försöksverksamhet av olika slag
planeras inför 1994 års val att de framlagda förslagen bör genomföras först
efter detta val.
Från kostnadssynpunkt är det framför allt förslaget om nya regler för
framställning av röstkort och röstlängder som är av intresse. Vissa
initialkostnader kan komma att uppstå för maskinell utrustning liksom för att
utveckla ADB-system. Dessa kostnader bedöms dock kompenseras av de långsiktiga
besparingar som det nya systemet leder till. Övriga förslag som läggs fram
påverkar inte nämnvärt kostnaderna för valet.

Förteckning över remissinstanserna

Över 1993 års vallagskommittés betänkande Vallagen (SOU 1994:30) har
remissyttranden avgetts av Valprövningsnämnden, Utrikes-departementet,
Datainspektionen, Statskontoret, Statistiska Centralbyrån, Riksrevisionsverket,
Riksskatteverket, Skatte-myndigheterna i Stockholm, Jönköpings, Kristianstads,
Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Jämtlands och Norrbottens län, Riksarkivet,
Samhällsvetenskapliga fakultets-nämnden vid Umeå universitet, länsstyrelserna i
Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs,
Kalmar, Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborg och
Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs,
Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län,
Svenska kyrkans centralstyrelse, Nacka kommun, Solna kommun, Stockholms kommun,
Nyköpings kommun, Linköpings kommun, Jönköpings kommun, Göteborgs kommun,
Mölndals kommun, Helsingborgs kommun, Halmstads kommun, Norbergs kommun,
Borlänge kommun, Östersunds kommun, Umeå kommun, Övertorneå kommun, Stockholms
läns landsting, Jönköpings läns landsting, Malmöhus läns landsting, Gävleborgs
läns landsting, Jämtlands läns landsting, Posten Aktiebolag, Pensionärernas
Riksorganisation, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Föreningen för
Svenskar i Världen, Sveriges Redareförening och Svenska Maskinbefälsförbundet.

Nomineringsrätts- och valkretskommitténs sammanfattning av betänkandet Vissa
valfrågor (SOU 1995:143)

Inledning

Kommittén har i uppdrag att se över vissa valfrågor. I betänkandet behandlar vi
frågor med anknytning till vallagstiftningen. Dessa är missbruket av den fria
nomineringsrätten, frågan om partisymboler på valsedlar och valkretsindelning
till riksdagsval. Under arbetets gång har frågor uppkommit i anslutning till den
personvalsmodell som skall gälla vid de allmänna nationella valen år 1998.
Tilläggsdirektiv har utfärdats som innebär att vi skall utvärdera de val där
personval förekommit, dvs. försöksvalen i vissa kommuner vid 1994 års val samt
Europaparlamentsvalet år 1995. Utvärderingen kommer att redovisas först i ett
senare betänkande. I detta betänkande tar vi därför endast upp de tre först-
nämnda frågorna.
Det har under senare år pågått en omfattande berarbetning inom
vallagsområdet. För närvarande förbereds ett förslag till ny vallag inom
justitiedepartementet. Vi utgår dock helt från nu gällande lagstiftning.

Det svenska valsystemet

I kapitel 2 presenterar vi grunderna för de allmänna nationella valen.
Presentationen är översiktlig för att tjäna som utgångspunkt för de frågor som
diskuteras längre fram i betänkandet. Särskild vikt läggs vid olika
mandatfördelningsmetoder som grund för de valtekniska överväganden som görs i
kapitel 5.

Den fria nomineringsrätten

I kapitel 3 behandlar vi frågor som har att göra med den fria nomineringsrätten.
Det är framför allt frågor med anknytning till missbruket av den fria
nomineringsrätten som behandlas. Först beskriver vi vad den fria
nomineringsrätten är varefter vi går igenom vilka som använder den och i vilken
omfattning. Vi konstaterar bl.a. att personer utanför ett parti tagit sig in i
den valda församlingen på mandat från det partiet. Vi försöker avgränsa vad som
skall anses vara missbruk av den fria nomineringsrätten vilket i första hand är
förfaranden som uppenbart vilseleder väljarna eller medverkar till att valsyste-
met framstår som orättvist. Innan vi går över till att behandla olika förslag
för att komma till rätta med missbruket presenteras olika regler med anknytning
till den fria nomineringsrätten och dessas tillkomsthistoria. Andra länders
reglering av nomineringsförfarandet berörs också. I samband med redogörelsen för
tidigare förslag tar vi också upp olika möjligheter att komma till rätta med
missbruket av den fria nomineringsrätten. Mot den bakgrunden presenterar vi två
olika modeller för att komma till rätta med missbruket av den fria
nomineringsrätten.
Vi förordar i första hand en modell som bygger på offentliga valförbe-
redelser. Grunddragen är i korthet att partierna måste anmäla sitt deltagande i
val. Dessutom måste samtliga kandidater anmälas för att de skall beaktas vid
mandatfördelningen. Valsedlarna trycks i central regi. Detta förslag innebär att
den fria nomineringsrätten kraftigt beskärs. Härigenom uppnår vi ett effektivt
skydd mot missbruket.
Vi förordar i andra hand ett straffrättsligt ansvar för den som på ett
uppenbart vilseledande sätt utnyttjar en partibeteckning. Till detta kopplas
valrättsliga konsekvenser som skall förhindra att personer utan anknytning till
ett parti kan ta sig in i den valda församlingen under det partiets beteckning.
Modellen innebär att dagens skydd för partibeteckningar blir överflödigt varför
reglerna om två anmälda kandidatnamn utmönstras och ersätts med obligatorisk
anmälan om deltagande för partier. Genom förslaget uppnår man att användningen
av s.k. piratlistor väsentligen försvåras och att problemen kring de mindre
seriösa partibeteckningarna försvinner.

Symboler på valsedlar

I direktiven ges vi i uppdrag att överväga möjligheterna att förse valsedlarna,
förutom med partibeteckning, också med symboler som visar för vilket parti
valsedeln gäller. Vi presenterar inledningsvis reglerna för vad en valsedel
skall innehålla varefter frågans tidigare behandling tas upp. Om symboler på
valsedlarna tillåts kan vissa problem med missbruk som sammanhänger med den fria
nomineringsrätten tänkas förekomma. Även om detta missbruk kan förhindras finner
vi att de fördelar ett förslag som tillåter symboler på valsedlarna kan medföra
inte uppväger de olägenheter som kan förutses på principiella grunder eller i
form av ökade kostnader. För att lösa vissa av dessa frågor krävs ytterligare
överväganden som hänger samman med frågan om valsedelns framtida utformning och
röstsammanräkning med datorstöd. Symboler på valsedlarna bör enligt vår mening
få en mer allsidig belysning i ett sådant sammanhang varför något förslag till
förändringar för närvarande inte läggs fram i denna fråga.

Valkretsindelning vid riksdagsval

Enligt direktiven skall vi undersöka möjligheterna att dela de största
riksdagsvalkretsarna. I kapitel 5 presenterar vi, efter en genomgång av den nu
gällande valkretsindelningen, alternativa valkretsar för val till riksdagen. De
valkretsar som behandlas är Stockholms kommun, Stockholms län, Östergötlands län
och Göteborgs kommun. Tanken är att alternativen skall underlätta diskussioner
om ändrad utformning av valkretsarna.
För Stockholms kommun förs ett alternativ fram med två valkretsar och tre
alternativ med tre valkretsar. För Stockholms län presenteras fyra alternativa
valkretsindelningar som innebär att valkretsen delas i två till fyra valkretsar.
För Östergötlands län och för Göteborgs kommun presenteras två alternativa
lösningar för respektive krets som innebär en delning i två alternativa
valkretsar för varje lösning.
Vidare diskuteras de olika alternativens valmatematiska konsekvenser. Härvid
ges för varje alternativ ett tänkt valresultat för det fall den föreslagna
valkretsutformningen varit genomförd till 1994 års val. Dessutom ges utifrån
1994 års riksdagsvalsresultat en överblick av valresultatet om samtliga
alternativa indelningar skulle kombineras med samtliga andra indelningar.
Härutöver presenteras simulerade valresultat för de alternativa indelningarna.
Sammanfattningsvis ger de valtekniska undersökningarna vid handen att några
större förändringar inte är möjliga med hänsyn till valsystemets uppbyggnad och
utgångspunkter. Valsystemet utgår från en proportionell fördelning av mandaten.
Skulle valkretsarnas antal öka, dvs. minska mandatmässigt, i någon större
omfattning medför det att utjämningsmekanismen i systemet skulle bli
otillräcklig.
Mot bakgrund av de redovisade övervägandena kunde ett förslag läggas fram
också i denna del. Emellertid är det, som vi framhåller på flera ställen,
angeläget att lokala synpunkter får göra sig gällande innan slutligt
ställningstagande tas i fråga om ändrad utformning av en riksdagsvalkrets. De
kontakter som vi haft med partiorganisationer i de berörda valkretsarna har gett
vid handen att ett förslag bör anstå. Först sedan remissinstanserna i de berörda
valkretsarna fått tillfälle att yttra sig kan slutligt ställningstagande ske. Vi
lägger således inte fram något förslag utan redovisar endast under vilka
förutsättningar en förändring av de fyra riksdagsvalkretsarna kan komma till
stånd.

Genomförande och kostnader

Genomförandet medför inte några särskilda förberedelser eller insatser. De
förslag som läggs fram får inga eller endast begränsade kostnadseffekter i
jämförelse med dagens förhållanden.

Förteckning över remissinstanserna

Över Nomineringsrätts- och valkretskommitténs betänkande Vissa valfrågor (SOU
1995:143) har remissyttranden avgetts av Riksdagens ombudsmän,
Valprövningsnämnden, Svea Hovrätt, Riksåklagaren, Riksskatteverket,
Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Universitetet i Stockholm,
Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Universitetet i Uppsala,
Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Universitetet i Lund,
Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Universitetet i Umeå,
Kammarkollegiet, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Uppsala län,
Länsstyrelsen i Östergötlands län, Länsstyrelsen i Malmöhus län, Länsstyrelsen i
Kristianstads län, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Länsstyrelsen i
Älvsborgs län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Västerbottens
län, Upplands-Väsby kommun, Österåkers kommun, Värmdö kommun, Järfälla kommun,
Ekerö kommun, Huddinge kommun, Botkyrka kommun, Salems kommun, Haninge kommun,
Tyresö kommun, Täby kommun, Danderyds kommun, Stockholms kommun, Södertälje
kommun, Nacka kommun, Sundbybergs kommun, Solna kommun, Lidingö kommun, Vaxholms
kommun, Norrtälje kommun, Nynäshamn kommun, Ödeshögs kommun, Ydre kommun, Kinda
kommun, Boxholms kommun, Finspångs kommun, Valdemarsviks kommun, Linköpings
kommun, Norrköpings kommun, Motala kommun, Vadstena kommun, Mjölby kommun,
Vaggeryds kommun, Göteborgs kommun, Vänersborgs kommun, Östersunds kommun,
Övertorneå kommun, Stockholms läns landsting, Östergötlands läns landsting,
Svenska kommunförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen, Tjänstemännens
centralorganisation, Landsorganisationen i Sverige, Svenska Tidnings-
utgivareföreningen och Kristdemokraterna i Boxholms kommun.

Nomineringsrätts- och valkretskommitténs sammanfattning av betänkandet
Utvärderat personval (SOU 1996:66)

Inledning

Försöksverksamheten med personval har ägt rum dels i sju kommuner vid
kommunfullmäktigevalet år 1994, dels i hela landet vid valet till
Europaparlamentet år 1995. Regeringen har givit oss i uppdrag att utvärdera
dessa val och att föreslå åtgärder som kan underlätta personvalen. De konkreta
förändringar som föreslås i anslutning till det framtida systemet är följande.
- För att hindra missbruk av den fria nomineringsrätten och för att underlätta
rösträkningen vid 1998 års val föreslås en frivillig reglering av partiernas
anmälan av samtliga kandidater.
- Tillskrivna namn beaktas inte på valsedlar för parti som registrerat
partibeteckning och anmält samtliga kandidater. I övrigt betraktas ett till-
skrivet namn som om väljaren avgett en personröst.
- Strykningar av kandidater beaktas inte vid sammanräkningen.
- Raden för tillskrivet namn som fanns vid de genomförda personvalen slopas.
- Tillåtet med namnvalsedlar på postkontoren.
- Ersättarsystemet förändras så att personrösterna får genomslag också på
ersättarsidan.
- Den s.k. dubbelvalsavvecklingen förändras på motsvarande sätt som ersättarreg-
lerna.
- Särregleringen beträffande mandattiden för kommunfullmäktige i Stockholms kom-
mun slopas.
Utöver dessa förslag till förändringar diskuteras olika frågor med anknytning
till personvalet utan att någon författningsreglering föreslås.

Utgångspunkter för vårt arbete

I 3 kap. 1 § första stycket regeringsformen stadgas numera följande.

Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Vid sådant val sker
röstning på parti med möjlighet för väljarna att avge särskild personröst.

Det är klart att de framtida svenska valen utgår från ett partival. Till detta
kommer det att finnas en utökad möjlighet att personrösta. Även om regerings-
formen endast rör riksdagsvalet kommer de principer som där anges också att vara
styrande för de kommunala valen. Genom en överenskommelse mellan
riksdagspartierna står det klart att den av Personvalskommittén föreslagna
modifierade danska modellen kommer att tillämpas i de allmänna valen, dvs.
riksdagsval, landstings- och kommunfullmäktigval. Dessutom kommer den tills
vidare att tillämpas vid val till Europaparlamentet. Vårt uppdrag är därför att
föreslå åtgärder som gör personvalssystemet så ändamålsenligt som möjligt.
Enligt vår mening finns skäl att försöka utveckla och på sikt stärka
personvalsinslaget. Vi har arbetat utifrån modeller som kan leda till ett
enklare system och en smidigare hantering av personröstningen både för väljarna
vid röstningen och för valmyndigheterna vid sammanräkningen av rösterna.
Mot bakgrund av det sagda har vi ställt regleringen i vallagen i ljuset av de
genomförda valen med personvalsinslag. Vissa regler har vi funnit nödvändigt att
föreslå ändringar i medan andra kan stå kvar oförändrade. I vissa frågor avstår
vi från att föreslå någon reglering trots att de har betydelse för
personvalsmöjligheterna. Vi pekar emellertid på behovet av andra åtgärder än
lagstiftningsåtgärder. Vi skall nedan kort presentera våra förslag och
diskussioner.

Information

I de val som genomförts med möjlighet att avge särskild personröst förekom inte
särskilt mycket information kring det nya i valsystemet. För att systemet skall
klara en övergång till en metod med ökat inslag av personröstning krävs,
åtminstone under en övergångsperiod, en satsning på information kring det nya
systemet. Dessutom måste partiernas valkampanjer vara inriktade på att skapa
klarhet för väljarna angående de alternativ de har att välja mellan. Det är då
nödvändigt med mera omfattande informationsinsatser från myndigheter och partier
än vad som förekom vid de genomförda personvalen.

Frivillig reglering av partiernas anmälan av kandidater redan vid valet år 1998

Den ordning med offentliga valförberedelser som vi förordar i vårt betänkande
Vissa valfrågor (SOU 1995:143) förutsätter att bl.a. alla kandidater - och inte
som nu endast två - skall vara anmälda. Eftersom de förslag vi för fram där
endast kan genomföras efter grundlagsändringar och därmed inte kan tillämpas
förrän efter valen år 1998 har vi sett det som nödvändigt att föreslå en
fakultativ (frivillig) reglering av anmälan av kandidater. Vid det kommande
valen år 1998 går denna ordning att tillämpa om partierna frivilligt anmäler
samtliga kandidater. Därmed skyddas också partibeteckningen för partiet.

Tillägg och strykning av kandidatnamn beaktas inte

För att förenkla sammanräkningsförfarandet föreslås att tillägg av namn
respektive strykningar av namn inte skall beaktas vid röstsammanräkningen. Detta
innebär ett starkt skydd för partibeteckningarna för de partier som registrerat
sådana och anmält kandidater. Tillskrivna kandidatnamn på övriga partiers
valsedlar räknas på samma sätt som i dag. Ett tillskrivet namn på en sådan
valsedel räknas dessutom som en personröst. Som vi ser det ges väljarna genom
personröstningen en reell möjlighet att påverka kandidaturvalet. Tillskrivna
namn och strykningar på valsedeln har däremot ytterligt sällan fått betydelse
för kandidaturvalet.

Tillåtet med namnvalsedlar på postkontoren

För att förbättra möjligheterna till personröstning på postkontoren föreslår vi
att förbudet mot namnvalsedlar på posten upphävs. Detta möjliggör för partierna
att lägga ut sina namnvalsedlar också på postkontoren.

Mandatfördelningen

Utgångspunkten för mandatfördelningen inom ett parti är att personrösterna i
första hand skall vara avgörande för vilken ledamot som utses. Emellertid gäller
detta endast för det fall kandidaten fått personröster över en viss spärr. Nivån
på den spärren var föremål för omfattande diskussioner inom Personvalskommittén
(SOU 1993:21). Utvärderingen av de genomförda valen med inslag av personval
visar att det finns skäl att åter överväga vilken nivå som spärren skall ha i
det framtida valsystemet. Emellertid har vi inom kommittén stannat för att inte
i dag föreslå någon ändring på den punkten utan en eventuell justering av
spärren får anstå till dess personval genomförts i full skala.

Ersättarsystemet och den s.k. dubbelvalsavvecklingen

Ersättarsystemet fick enligt Personvalskommitténs förslag (SOU 1991:21) en ut-
formning som innebar att personrösterna fick betydelse för ersättarvalet endast
om listtroheten bevarades. Vi föreslår att reglerna i stället utformas så att
personrösterna får genomslag fullt ut. Detta innebär att listtroheten frångås i
de fall en kandidat fått personröster över spärren. Reglerna kan då också
förenklas vilket är till fördel för sammanräkningsförfarandet.
Dubbelvalsavvecklingen utformas på ett sätt som motsvarar ersättarreglerna.

Mandattiden för Stockholms kommun

Särregleringen av mandattiden för kommunfullmäktige i Stockholms kommun, från
den 15 oktober valåret, föreslås upphävd. Det har framkommit att den tiden för
sammanräkning av valet i Stockholms kommun endast med stora svårigheter kan
hållas. För att underlätta sammanräkningen föreslås därför att särregleringen
upphävs vilket innebär att samtliga landets kommuner har fyraårig mandattid från
den 1 november valåret.

Personvalskampanjer och valfinansiering

I Sverige finns ingen reglering av de politiska organisationernas redovisning av
finansieringen av den politiska verksamheten. I avsaknad av reglering på området
finns dock en tradition att partierna genom ömsesidiga överenskommelser eller
ensidiga beslut redovisar sina intäkter och kostnader på riksplanet. Denna
tradition fullföljdes i Solna kommun vid valet år 1994 genom ett avtal mellan
partierna.
Enligt vår mening ger de utvärderingar som gjorts i dessa delar inte underlag
för annan bedömning än som tidigare gjorts. Det har inte visat sig att det
uppkommit några avarter i finansieringssammanhang i anledning av personvalen.
Det saknas därför i dag skäl att överväga någon lagreglering men utvecklingen
bör noga följas.

Poströstning vid valet till Europaparlamentet

De i betänkandet behandlade frågorna om personval gäller också för valet till
Europaparlamentet. För detta val påpekar vi dessutom att valhemligheten i valet
till Europaparlamentet kan vara i fara vad gäller poströstningen. Reglerna kan
därför behöva utformas så att poströstningen begränsas. Det slutliga
ställningstagandet blir dock beroende av det framtida valdeltagandet i dessa
val.

Förteckning över remissinstanserna

Över Nomineringsrätts- och valkretskommitténs delbetänkande Utvärderat personval
(SOU 1996:66) har remissyttranden avgetts av Riksdagens ombudsmän,
Valprövningsnämnden, Svea Hovrätt, Kammarrätten i Göteborg, Riksskatteverket,
Statskontoret, Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Universitetet i
Stockholm, Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Universitetet i Uppsala,
Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Universitetet i Umeå, Statens
invandrarverk, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Uppsala län,
Länsstyrelsen i Östergötlands län, Länsstyrelsen i Malmöhus län, Länsstyrelsen i
Göteborgs och Bohus län, Länsstyrelsen i Älvsborgs län, Länsstyrelsen i
Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Stockholms kommun, Nacka
kommun, Solna kommun, Linköpings kommun, Norrköpings kommun, Vaggeryds kommun,
Helsingborgs kommun, Västerås kommun, Göteborgs kommun, Vänersborgs kommun,
Östersunds kommun, Stockholms läns landsting, Östergötlands läns landsting,
Svenska kommunförbundet, Posten AB och Sveriges Radio AB

RÅDETS DIREKTIV 94/80/EG
av den 19 december 1994
(EGT nr L 368, 31.12.1994, s. 38, Celex 394L0080)
om närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid kommunala val
förunionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare
--------------------------------------------------------------------
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR juridiska traditioner och är
ANTAGIT DETTA DIREKTIV organiserade enligt många olika
strukturer. Begreppet
med beaktande av Fördraget om "kommunala val" avser inte
upprättandet av Europeiska samma sak i alla medlemsstater.
gemenskapen, särskilt artikel Detta direktivs använd-
8b 1 i detta, ningsområde måste därför klargöras
genom att definiera begreppet.
med beaktande av kommissionens Med kommunala val avses val
förslag, genom allmänna direkta val till
primärkommuner och deras
med beaktande av underordnade enheter. Begreppet
Europaparlamentets yttrande1, omfattar allmänna direkta val
både till kommunfullmäktige och
med beaktande av Ekonomiska till kommunstyrelser.
och sociala kommitténs
yttrande2,
En person kan fråntas sin rätt
med beaktande av Regionala till valbarhet genom ett
kommitténs yttrande3, och enskilt beslut fattat av
myndigheterna antingen i
med beaktande av följande: bosättningsstaten eller i
hemstaten. Med hänsyn till den
Fördraget om upprättandet av politiska betydelse som en
Euro-peiska unionen markerar kommunal befattning medför bör
en ny fas i processen med att med-lemsstaterna vara
skapa en allt fastare berättigade att vidta nödvändiga
sammanslutning mellan de åtgärder för att säkerställa att en
europeiska folken. En av person som har fråntagits sin
unionens uppgifter är att på ett rätt till valbarhet i sin
konsekvent och solidariskt sätt hemstat inte kan återfå denna rätt
organisera förbindelserna enbart till följd av att han är
mellan med-lemsstaternas folk. bosatt i en annan medlemsstat.
I dess grundläggande mål ingår Detta problem, som gäller
att stärka skyddet av medlems- medborgare från andra
staternas medborgares rättig- medlemsstater, är tillräckligt
heter och intressen genom att stort för att rättfärdiga en
införa ett unionsmedborgarskap. bestämmelse enligt vilken de
medlemsstater som anser det
I detta syfte införs genom vara nödvändigt tillåts att ta
avdelning II i Fördraget om ifrån sådana kandidater rätten
upprättandet av Euro-peiska till valbarhet inte endast i
unionen ett bosättningsstaten utan också i
unionsmedborgarskap för alla hemstaten. Med hänsyn till
medlemsstaters medborgare, som principen om proportionalitet är
därigenom tillerkänns ett antal det tillräckligt om rösträtten
rättigheter. endast underställs reglerna för
fråntagande av rösträtt i
Den rösträtt och valbarhet vid bosättningsstaten.
kommunala val i den
medlemsstat där man är bosatt
som garanteras genom artikel Eftersom kommunstyrelsen i
8b.1 i Fördraget om upprättandet primärkommuner utför uppgifter
av Europeiska gemenskapen är som kan innebära deltagande i
ett _____________ officiellt maktutövande och
främjande av det allmännas bästa,
1 EGT nr C 323, 21.11.1994. bör medlemsstaterna kunna
2 Yttrandet avgivet den 14 reservera dessa befattningar för
september 1994. Ännu inte sina medborgare.
offentliggjort i EGT. Medlemsstaterna bör också kunna
3 Yttrandet avgivet den 28 vidta lämpliga åtgärder för det
september 1994. Ännu inte ändamålet. Åtgärderna får inte mer än
offentliggjort i EGT. vad som är nödvändigt för att uppnå
det målet begränsa möjligheten för
exempel på tillämpningen av andra medlemsstaters medborgare
principen om jämlikhet mellan att bli valda.
och lika behandling mellan en
medlemsstats medborgare och en
medlemsstats medborgare och På samma sätt bör kommunstyrelse-
medborgare i andra ledamöters rätt att delta i val
medlemsstater och en naturlig till riksdagen förbehållas
följd av den rätt att fritt röra landets egna medborgare.
sig och uppehålla sig som
föreskrivs i artikel 8a i
fördraget. Om en medlemsstats lagar
föreskriver att det är oförenligt
att inneha en kommunal
Tillämpningen av artikel 8b.1 befattning samtidigt med andra
förutsätter inte en fullständig befattningar, bör
harmonisering av medlemsstaterna få möjlighet att
medlemsstaternas valsystem. utvidga denna oförenlighet till
Bestämmelsens mål är främst att att omfatta likvärdiga
upphäva det nationella krav som befattningar som innehas i
de flesta medlems-stater för andra medlemsstater.
närvarande ställer för utövandet
av rösträtten och valbarheten
vid val. Med hänsyn till Alla undantag från de allmänna
principen om proportionalitet bestämmelserna i detta direktiv
enligt artikel 3 b tredje måste i enlighet med artikel
stycket i fördraget, får 8b.1 i fördraget vara befogade
gemenskapens lagstiftning på med hänsyn till speciella
detta område dessutom inte gå problem i en medlemsstat. Varje
utöver vad som är nödvändigt för undantag måste också enligt
att uppnå målet i artikel 8b.1 i sakens natur kunna tas upp till
fördraget. förnyad prövning.

Syftet med artikel 8b.1 är att Sådana särskilda problem kan
säkerställa att alla uppstå i en medlemsstat där
unionsmedborgare, vare sig de andelen unionsmedborgare som
är medborgare i den medlemsstat uppfyller ålderskravet för rösträtt
där de är bosatta eller inte, och som är bosatta i
kan utöva sin rösträtt och sin medlemsstaten utan att vara
valbarhet vid kommunala val i medborgare där är betydligt högre
den staten på lika villkor. De än genomsnittet. Undantag är
krav, bl.a. avseende befogade om dessa medborgare
bosättningens varaktighet och utgör mer än 20 % av väljarkåren.
bevis på denna, som tillämpas för Dessa undantag måste baseras på
medborgare från andra kriteriet om bosättningens
medlemsstater bör därför vara varaktighet.
samma som de eventuella krav
som tillämpas för medborgare i
medlemsstaten i fråga. Det bör Unionsmedborgarskapet har till
inte tillämpas särskilda krav för syfte att underlätta unions-
medborgare från andra medborgares integration i
medlemsstater, såvida inte värdlandet. I detta sammanhang
olika behandling av medborgare ärdet förenligt med fördragets
i medlemsstaten och medborgare avsikt att undvika polarisering
från andra medlemsstater mellan nationella och icke-
berättigas av att särskilda nationella listor över
omständig-heter som gäller för de kandidater.
senare skiljer dem åt.

Risken för polarisering gör sig
Unionsmedborgarens rösträtt och särskilt gällande i en
val-barhet vid kommunala val i medlemsstat där antalet
bosättningsstaten enligt unionsmedborgare som uppfyller
artikel 8b.1 i fördraget ålderskravet för rösträtt och som
hindrar emellertid inte bor i medlemsstaten utan att
utövandet av rösträtten och vara medborgare där överstiger
valbarheten vid val i 20 % av det totala antalet
hemstaten. Det är viktigt att unionsmedborgare som uppfyller
respektera en unionsmed- ålderskravet för rösträtt och som
borgares frihet att själv bor i medlemsstaten. Det är därför
bestämma om han vill delta i viktigt att medlemsstaten i
kommunala val i fråga i enlighet med artikel 8b
bosättningsstaten. Det är därför i fördraget kan fastställa
lämpligt att denna medborgaren särskilda bestämmelser vad gäller
själv får uttrycka sin önskan att kandidatlistornas
utöva sin rösträtt i sammansättning.
bosättningsstaten. Det kan dock
föreskrivas att en sådan
medborgare automatiskt skall Hänsyn måste tas till det faktum
upptas i röstlängden i de att i vissa medlemsstater har
medlemsstater där röst-ning inte personer som är bosatta där, men
är en skyldighet. som är medborgare i någon annan
medlemsstat, rösträtt vid val
till riksdagen, och vissa
Medlemsstaternas kommuner bestäm-melser i detta direktiv
avspeglar olika politiska och kan därför mildras.
--------------------------------------------------------------------

Belgien har en särställning med Artikel 3
en egen jämvikt eftersom
artiklarna 1-4 i dess grundlag Den som på referensdagen
föreskriver tre officiella språk a) är unionsmedborgare enligt
och en uppdelning av dess artikel 8.1 andra stycket i
territorium i provinser och fördraget, och
språkgemenskaper, och till följd
av detta kan en fullständig
tillämpning av detta direktiv få b) inte är medborgare i
sådana effekter i vissa bosättnings-staten men som
kommuner att det är nödvändigt ändå uppfyller de villkor för
att föreskriva en möjlighet till rösträtt och valbarhet som
undantag från bestämmelserna i enligt den statens
detta direktiv för att hänsyn lagstiftning gäller för de
skall kunna tas till denna egna medborgarna
särställning och jämvikt.

skall i bosättningsstaten ha
Kommissionen kommer att göra en rösträtt och vara valbar vid
rättslig och faktisk utvärdering kommunala val i
av tillämpningen av detta bosättningsstaten i enlighet med
direktiv, inklusive den detta direktiv.
utveckling i valkretsen som
har skett efter detta
direktivs ikraftträdande. I Artikel 4
förbindelse med detta kommer 1. Om medborgare i
kom-missionen att överlämna en bosättningsstaten måste ha varit
rapport till Europaparlamentet bosatta på den statens
och rådet. territorium under en viss tid
för att få rösta eller för att vara
valbara, skall väljare och
valbara personer enligt artikel
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS 3 anses uppfylla det villkoret
FÖLJANDE. om de varit bosatta i en annan
medlemsstat under den tiden.
KAPITEL I
2.
Allmänna bestämmelser Om då en medlemsstats egna
medborgare enligt
Artikel 1 bosättningsstatens lagar endast
har rösträtt eller är valbara i
1. I detta direktiv fastställs den primärkommun där de har sin
närmare bestämmelser för rösträtt huvudsakliga bostad, skall
och valbarhet vid kommunala väljare och valbara personer
val för unionsmedborgare som är enligt artikel 3 också
bosatta i en medlemsstat där de underställas detta krav.
inte är medborgare.

2. Bestämmelserna i detta 3.
direktiv skall inte påverka Punkt 1 skall inte påverka de
medlemsstaternas bestämmelser bestämmelser i medlemsstaterna
om rösträtt och valbarhet för de enligt vilka personer endast
av dess medborgare som bor har rösträtt eller är är valbara i
utanförderas territorier eller en viss primärkommun endast om
för medborgare från tredje land de har varit bosatta där under
som bor i de medlemsstaterna. en viss minsta tid.

Artikel 2 Inte heller skall punkt 1
1. I detta direktiv avses med påverka nationella bestämmelser
som redan är i kraft den dag när
a) primärkommun: de detta direktiv antas, och genom
administrativa enheter som vilka en person endast har
anges i bilagan och som i rösträtt eller är valbar om att
enlighet med varje han har tillbringat en minsta
medlemsstats lagar tid i den valkrets i
omfattar organ som har medlemsstaten som primärkommunen
valts genom allmänna tillhör.
direkta val och som har
befogenhet att på eget
ansvar förvalta vissa Artikel 5
lokala ärenden på lägsta nivån 1.
i den politiska och En bosättningsstat får föreskriva
administrativa att en unionsmedborgare som
organisationen, genom ett civilrättsligt eller
straffrättsligt beslut har
b) kommunala val: allmänna fråntagits sin rätt till
direkta val av medlemmar valbarhet enligt hemstatens
till kommunalfullmäktige lagstiftning, inte skall få utöva
och, i tillämpliga fall, den rätten vid kommunala val.
ordförande och
styrelseledamöter för en
primärkommun inom ramen för 2.
varje enskild medlemsstats En unionsmedborgare, som i
lagar, bosättningsstaten vill kandidera
vid kommunala val men som inte
c) bosättningsstat: en kan visa upp den deklaration
medlemsstat där en som avses i artikel 9.2 a eller
unionsmedborgare är bosatt det intyg som avses i artikel
men där han eller hon inte 9.2 b, skall vägras att
är medborgare, kandidera.

d) hemstat: den medlemsstat
där unionsmedborgaren är 3. Medlemsstaterna får föreskriva
med-borgare, att endast deras egna
medborgare få inneha en
e) röstlängd: antingen ett befattning som vald ordförande
sådant officiellt register för, suppleant eller ledamot av
över alla röstberättigade i en primär-kommuns kommunstyrelse
en primärkommun eller dess om han väljs för att inneha den
underordnade enheter som befattningen under hela
en behörig myndighet mandattiden.
upprättar och håller
aktuellt i enlighet med Medlemsstaterna får också
bosättningsstatens fastställa att endast deras egna
vallagstiftning, eller medborgare får inneha tillfälliga
folkbok-föringen, om denna eller interimistiska funktioner
innehåller uppgifter om som ordförande för, suppleanter
rösträtt, eller ledamöter av en
primärkommuns kommunstyrelse.
f) referensdag: den eller de
dagar då unionsmedborgare Med hänsyn till fördraget och
enligt bosätt-ningsstatens till allmänna rättsprinciper får
lagstiftning skall medlems-staterna vidta lämpliga,
uppfylla villkoren för nödvändiga och proportionella
rösträtt och valbarhet i den åtgärder för att säkerställa att de
staten, befattningar som avses i första
stycket och de funktioner som
g) försäkran: en försäkran som avses i andra stycket endast
avges under straffansvar kan innehas och uppfyllas av
enligt nationell rätt. deras egna medborgare.

2. Medlemsstaterna skall till
kommissionen anmäla om några av 4. Medlemsstaterna får också
de lokala myndigheter som fast-ställa att en unions-
anges i bilagan på grund av medborgare som har valts till
ändringar i nationella lagar medlem av ett representativt råd
ersätts med en annan myndighet varken skall delta i utnämningen
som uppfyller de funktioner av ombud för val av en
som avses i punkt 1 a i denna parlamentarisk församling eller
artikel, eller om en myndighet i val av medlemmar till en sådan
avskaffas eller skapas på grund församling.
av sådana ändringar.

Artikel 6
Inom tre månader efter det att 1. Personer med rätt att
kommissionen har mottagit en kandidera inom ramen för artikel
anmälan om detta samt 3 skall underställas samma
medlemsstatens försäkran om att villkor rörande olämplighet som
det inte skadar någon persons enligt bosättnings-statens lagar
rättigheter enligt detta tillämpas för medborgare i den
direktiv skall den anpassa staten.
bilagan genom att ersätta,
stryka eller lägga till i den på
lämpligt sätt. Den ändrade 2. Medlemsstaterna får
bilagan skall offentliggöras i fastställa att innehav av en
Europeiska gemenskapernas kommunal befattning i
officiella tidning. bosättningsstaten är oförenligt
--------------------------------------------------------------------
med innehav av en liknande 2. Om en person vägras att bli
befattning i en annan upptagen i röstlängden eller har
medlemsstat om denna är fått avslag på ansökan om att
likvärdig med den befattning upptas i röstlängden eller om han
som anses olämplig i vägrats kandidera skall den
bosättningsstaten. berörda personen ha samma rätt
till överprövning som
lagstiftningen i
KAPITEL II bosättningsstaten före-skriver för
väljare och valbara personer som
Utövande av rösträtten och rätten är medborgare i den staten.
att kandidera

Artikel 7 Artikel 11
Bosättningsstaten skall i god
1. En väljare inom ramen för tid och på lämpligt sätt underrätta
artikel 3 skall utöva sin väljare och valbara personer
rösträtt vid kommunala val i enligt artikel 3 om villkor och
bosättningsstaten om han har närmare bestämmelser för utövande
uttryckt önskan om att få rösta. av rösträtten och rätten att
kandidera i den staten.
2. Om det är obligatoriskt att
rösta i bosättningsstaten, skall
också väljare inom ramen för
artikel 3 som har förts in på
röstlängden där vara tvungna att KAPITEL III
rösta.
Undantag och övergångsbestämmelser
3. Medlemsstater där det inte Artikel 12
är obligatoriskt att rösta får 1. Om antalet unionsmedborgare
föreskriva automatisk som uppfyller ålderskravet för
upptagning i röstlängden av rösträtt och som bor i en
väljare inom ramen för artikel medlemsstat utan att vara
3. medborgare där den 1 januari
1996 utgör mer än 20 % av det
Artikel 8 totala antalet unionsmedborgare
1. som uppfyller ålderskravet för
Medlemsstaterna skall vidta de rösträtt och som är bosatta i
åtgärder som behövs för att väljare medlemsstaten, får staten trots
enligt artikel 3 skall bli detta direktiv
upptagna i röstlängden i a) begränsa rösträtten till
tillräckligt god tid före valet. väljare enligt artikel 3 som
har varit bosatta i
2. medlemsstaten under en
För att en väljare enligt minsta tid vilken inte får
artikel 3 skall bli upptagen i överstiga den period för
röstlängden skall han framvisa vilken kommunens
samma dokument som statens representativa råd väljs,
egna medborgare. b) begränsa rätten till
valbarhet till personer som
Bosättningsstaten får också kräva är valbara enligt artikel 3
att en väljare enligt artikel 3 och som har varit bosatta i
visar upp en giltig medlemsstaten under en
identitetshandling samt en minsta tid vilken inte får
formell deklaration med vara längre än två gånger så lång
uppgift om hans nationalitet som den period för vilken
och hans adress i kommunens repre-sentativa
bosättningsstaten. råd väljs, och

3. c) vidta lämpliga åtgärder med
Väljare enligt artikel 3 som hänsyn till kandidatlistans
har upptagits i samman-sättning för att
bosättningsstatens röstlängd särskiltuppmuntra
skall stå kvar i röstlängden på integrationen av
samma villkor som statens egna unionsmedborgare som är
medborgare tills han medborgare i en annan
automatiskt stryks från den medlemsstat.
därför att villkoren för rösträtt
inte längre är uppfyllda.
2. Trots bestämmelserna i detta
Väljare som har upptagits i direktiv får Belgien tillämpa
röstlängden på egen begäran kan bestäm-melserna i punkt 1 a för
också på egen begäran strykas från ett begränsat antal lokala
den. myndigheter och skall i så fall
överlämna en förteckning över dessa
Om de väljarna flyttar till en minst ett år före de val av
annan primärkommun i samma lokala myndigheter för vilka
medlemsstat skall de upptas på landet avser tillämpa
röstlängden för det området på undantaget.
samma villkor som statens egna
medborgare.
3. Om lagarna i en medlemsstat
den 1 januari 1996 föreskriver
Artikel 9 att en annan medlemsstats
1. medborgare som är bosatta där har
När en valbar person enligt rätt att rösta vid val till
artikel 3 vill kandidera skall statens riksdag och i det
han framvisa samma dokument syftet får upptas i röstlängden i
som landets egna medborgare. den staten på exakt samma
Bosättningsstaten får kräva att villkor som dess egna
han framvisar en formell röstberättigade medborgare,
försäkran med uppgift om behöver den ifrågavarande staten
nationalitet och adress i trots detta direktiv inte
bosättningsstaten. tillämpa artiklarna 6-11 för
sådana personer.
2.
Bosättningsstaten får också kräva
att en person som har rätt att 4.
kandidera enligt artikel 3 Senast den 31 december 1998 och
därefter vart sjätte år skall kom-
a) i den formella försäkran som missionen till
han framvisar i enlighet Europaparlamentet och rådet
med punkt 1 när han lämnar överlämna en rapport i vilken den
in sin ansökan om att få skall kontrollera huruvida
kandidera skall ange att stödet till medlemsstater som
hans valbarhet inte har berörs av ett undantag i
fråntagits honom i hans enlighet med artikel 8b.1 i
hemstat, fördraget fortfarande är
berättigat och skall föreslå
b) i fall av tvivel angående nödvändiga justeringar.
innehållet i försäkran enligt Medlemsstater som åberopar
a, eller om det krävs undantag enligt punkterna 1 och
enligt en medlemsstats 2 skall tillhandahålla
lagar, före eller efter kommissionen all nöd-vändig
valet skall visa upp ett bakgrundsinformation.
intyg från de behöriga
administrativa
myndigheterna i sin
hemstat på att han inte har KAPITEL IV
fråntagits sin valbarhet i
hemstaten eller att de Slutbestämmelser
myndigheterna inte känner Artikel 13
till att han skulle ha Kommissionen skall till Europa-
förlorat sin valbarhet, parlamentet och rådet överlämna en
rapport om tillämpningen av
c) visar upp en giltig detta direktiv, inklusive
identitetshandling, uppgifter om ändringar i
valkretsen som har ägt rum efter
d) i den formella försäkran som ikraftträdandet, inom ett år
han visar upp anger att efter det att alla
han inte innehar någon medlemsstater har hållit
befattning som är oförenlig kommunala val organiserade på
i den mening som avses i grundval av bestämmelserna i
artikel 6.2, detta direktiv och skall i
tillämpliga fall föreslå lämpliga
e) ange sin sista adress i justeringar.
hemstaten såvida han har
haft någon.
Artikel 14
Medlemsstaterna skall anta de
Artikel 10 lagar och andra författningar
1. Bosättningsstaten skall i som är nödvändiga för att följa
god tid underrätta den berörda detta direktiv före den 1
personen om åtgärder som vidtas januari 1996. De skall genast
rörande hans ansökan om att underrätta kommissionen om
upptas i röstlängden eller detta.
beslut som fattas rörande
godkännandet av hans ansökan om När en medlemsstat antar dessa
att få kandidera. bestämmelser skall de innehålla
en hänvisning till detta
--------------------------------------------------------------------
direktiv eller åtföljas av en
sådan hänvisning när de
offentliggörs. Närmare
föreskrifter om hur hänvisningen
skall göras skall varje
medlemsstat själv utfärda.

Artikel 15
Detta direktiv träder i kraft
den tjugonde dagen efter det
att det har offentliggjorts i
Europeiska gemenskapernas
officiella tidning.

Artikel 16
Detta direktiv riktar sig till
medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 19
december 1994.

På rådets vägnar

K. KINKEL

Ordförande

--------------------------------------------------------------------

BILAGA

Primärkommuner enligt artikel 2.1 a i detta direktiv avser följande:

I Danmark:

/*(394L0080/44)*/

I Belgien:

/*(394L0080/44)*/

I Tyskland:

/*(394L0080/44)*/

I Grekland:

/*(394L0080/44)*/

I Spanien:

/*(394L0080/44)*/

I Frankrike:

/*(394L0080/44)*/

På Irland:

/*(394L0080/44)*/

I Italien:

/*(394L0080/44)*/

I Luxemburg:

/*(394L0080/44)*/

I Nederländerna:

/*(394L0080/44)*/

I Portugal:

/*(394L0080/44)*/

I Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland:

/*(394L0080/44)*/

Yttrande om mötesprotokollet gjort av den tyska delegationen angående artikel
2.1 b

Tyskland förutsätter att definitionen i artikel 2.1 b om val av ordförande för
och ledamöter av en primärkommuns kommunstyrelse också kan utvidgas till att
omfatta avlägsnande från en befattning genom val ("Abwahl").

Tyskland vill uppmärksamma att enligt tysk grundlag gäller reglerna för
kommunala val på motsvarande sätt för lokala församlingar när dessa ersätter en
vald kommunfullmäktige.

Yttrande om mötesprotokollet gjort av rådet och kommissionen angående artikel 3

Artikel 3 utesluter inte möjligheten för en medlemsstat att på ett icke-
diskriminerande sätt säkerställa att en väljare enligt artikel 3 inte berövas
sin rösträtt i en annan medlemsstat än bosättningsstaten om samma villkor gäller
för dess egna medborgare.

Yttrande om mötesprotokollet gjort av den luxemburgska delegationen angående
yttrandet från rådet och kommissionen angående artikel 3

De luxemburgska myndigheterna tolkar ordet "försäkra" som liktydigt med ett
uttalande som görs på heder och samvete av en väljare enligt artikel 3 när han
upptas i röstlängden.

Yttrande om mötesprotokollet gjort av rådet och kommissionen angående artikel
5.3 tredje stycket

De åtgärder som avses i artikel 5.3 tredje stycket får endast begränsa andra
medlemsstaters medborgare att bli valda i den utstäckning som behövs för att nå
de mål som fastställs i artikel 5.3 första och andra styckena.

Yttrande om mötesprotokollet gjort av den franska delegationen angående artikel
5.4

Möjligheten att utesluta unionsmedborgare som är medborgare i andra
medlemsstater från val av eller valbarhet till det kollegium som väljer den
franska senaten i enlighet med artikel 5.4äventyrar inte rätten att rösta eller
vara valbar vid kommunala val enligt artikel 8b.1 i Fördraget om upprättandet av
Europeiska gemenskapen.

Yttrande om mötesprotokollet gjort av rådet angående den belgiska delegationens
yttrande angående artikel 12.2 tredje stycket

Rådet noterar följande yttrande gjort av den belgiska delegationen:

Yttrande om mötesprotokollet gjort av den belgiska delegationen angående artikel
12.2

Belgien förklarar att om Belgien skulle använda sig av det undantag som
föreskrivs i artikel 12.2 skulle det undantaget endast tillämpas för vissa av de
kommuner där antalet väljare enligt artikel 3 överstiger 20 % av alla väljare
och där den belgiska regeringen ansett att den särskilda situationen berättigade
ett undantag av så exceptionellt slag.

Yttrande om mötesprotokollet gjort av rådet angående kommissionens yttrande
angående artikel 13

Rådet noterar följande yttrande gjort av kommissionen:

Yttrande om mötesprotokollet gjort av kommissionen angående artikel 13

Kommissionen förklarar att den kommer att fästa särskild uppmärksamhet på sådana
förändringar av valkretsarna som sker efter direktivets ikraftträdande och som
skulle kunna leda till särskilda problem för vissa medlemsstater.

Yttrande om mötesprotokollet gjort den grekiska delegationen angående artikel 13

Med hänsyn till sitt geografiska läge fäster Grekland särskild vikt vid den
rapport som kommissionen skall utarbeta i enlighet med artikel 13.

Grekland förväntar sig att kommissionen med beaktande av förändringar i
medlemsstaternas valkretsar utvärderar de särskilda problem som dessa kan
ställas inför efter direktivets ikraftträdande.

Yttrande om mötesprotokollet gjort av den spanska delegationen angående
Gibraltar

Spanien förklarar att om Förenade kungariket inom ramen för rådets direktiv
94/80/EG av den 19 december 1994 om närmare bestämmelser för rösträtt och
valbarhet vid kommunala val för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat
där de inte är medborgare beslutar sig för att utvidga tillämpningen till att
omfatta Gibraltar, kommer detta inte att påverka Spaniens inställning avseende
Gibraltar.

RÅDETS DIREKTIV 96/30/EG
av den 13 maj 1996
(EGT nr L 122, 22.5.1996, s. 14, Celex 396L0030)
om ändring av direktiv 94/80/EG om närmare bestämmelser för rösträtt och
valbarhet vid kommunala val för unionsmedborgare som är bosatta i en
medlemsstat där de inte är medborgare

--------------------------------------------------------------------
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR HÄRIGENOM FÖRESKRIVS
ANTAGIT DETTA DIREKTIV FÖLJANDE.

med beaktande av Fördraget om Artikel 1
upprättandet av Europeiska
gemenskapen, särskilt artikel I bilagan till direktiv
8b.1 i detta, 94/80/EG skall följande stycke
läggas till:
med beaktande av kommissionens
förslag, I Österrike:
Gemeinden, Bezirke in der Stadt
med beaktande av Europa- Wien.
parlamentets yttrande1,
I Finland:
med beaktande av Ekonomiska kunta, kommun, kommun på Åland.
och sociala kommittens
yttrande2, och I Sverige:
kommuner, landsting .
med beaktande av följande:
Artikel 2
I bilagan till rådets direktiv Detta direktiv träder i kraft
94/80/EG av den 19 december samma dag som det offentliggörs
1994 om närmare bestämmelser för i Europeiska gemenskapernas
rösträtt och valbarhet vid officiella tidning.
kommunala val för unions-
medborgare som är bosatta i en Artikel 3
medlemstat där de inte är Detta direktiv riktar sig till
medborgare3, bestäms närmare medlemsstaterna.
vilka de grundläggande lokala
förvaltningsenheterna i varje
medlemsstat är. Utfärdat i Bryssel den 13 maj
1996.
Som följd av Österrikes,
Finlands och Sveriges På rådets vägnar
anslutning bör bilagan till
direktiv 94/80/EG ändras så att S. AGNELLI
den anger de grundläggande
lokala förvaltningsenheterna i Ordförande
dessa tre länder.

Enligt anslutningsakten för
dessa länder omfattar direktiv
94/80/EG Åland, där de finska
medborgare som inte har
hembygdsrätt och andra unions-
medborgare är underkastade
villkor om viss tids bosättning
för att där kunna rösta och vara
valbara vid kommunala val.
__________

1 EGT nr C 65, 4.3.1996, s.
201.
2 Yttrandet avgivet den 29
februari 1996. Ännu inte
offentliggjort i EGT.
3 EGT nr L 368, 30.12.1994,
s. 38.

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 januari 1997

Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Peterson, Tham,
Åsbrink, Schori, Blomberg, Andersson, Winberg, Ulvskog, Sundström, Lindh,
Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Östros och Messing.

Föredraganden: statsrådet Pagrotsky.

______________

Regeringen beslutar proposition 1996/97:70 Ny vallag.

Rättsdatablad

--------------------------------------------------------------------

Författningsrubrik Bestämmelser som Celexnummer för
inför, ändrar, bakomliggande
upphäver eller EG- regler
upprepar ett
normgivnings-
bemyndigande

--------------------------------------------------------------------
Vallag (1997:00) 1 kap. 12 och 15 §§, C476X1008(01)
2 kap. 11 § samt 5 393D0081
kap. 13 § 393L0109

Lag (1997:00) om 9 §
röstlängdsregister

Lag om ändring i 394L0080
kommunallagen 396L0030
(1991:900)

Lag om ändring i 7 §
lagen (1995:743) om
aviseringsregister