Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 12 september 1996
Göran Persson
Thomas Östros
(F inansdepartementet)
Förslagen i propositionen innebär att koldioxidskatten fördubblas för indu-
strin och växthusnäringen. Samtidigt föreslås vissa skattelättnader för
energiintensiv verksamhet. Bestämmelsen om nedsättning av koldioxid-
skatten vid viss industriell framställning (1,2-procentsregeln) behålls över-
gångsvis.
Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1997.
1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 29
Prop. 1996/97:29
1 Förslag till riksdagsbeslut........................... 3
2 Lagtext ......................................... 3
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776)
om skatt på energi................................. 3
3 Ärendet och dess beredning ......................... 8
4 Höjd koldioxidskatt för industrin och växthusnäringen .... 10
5 Konsekvenser för industrin av förslaget m.m............ 13
5.1 Konsekvenser för industrin................... 13
5.2 Exempel på hur skatten beräknas .............. 13
6 Finansiella effekter för den offentliga sektorn ........... 16
7 Författningskommentar............................. 16
Bilaga 1 Lagrådsremissens lagförslag.................. 20
Bilaga 2 Lagrådets yttrande.......................... 24
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 12 september 1996 .................................. 26
Prop. 1996/97:29
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på
energi
Härigenom föreskrivs att 4 och 7 §§, 9 kap. 2, 5, 9 och 12 §§ samt
12 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi skall ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 1996/97:14
Föreslagen lydelse
7 kap.
4
Avdrag får, i den mån avdrag
inte har gjorts enligt 1-3 §§, göras
även för energiskatten samt för tre
fjärdedelar av koldioxidskatten på
annat bränsle än bensin som förbru-
kats för annat ändamål än drift av
motordrivna fordon vid tillverk-
ningsprocessen i industriell verk-
samhet eller för växthusuppvärm-
ning vid yrkesmässig växthusod-
ling.
§
Avdrag får, i den mån avdrag
inte har gjorts enligt 1-3 §§, göras
även för energiskatten samt för
hälften av koldioxidskatten på an-
nat bränsle än bensin som förbru-
kats för annat ändamål än drift av
motordrivna fordon vid tillverk-
ningsprocessen i industriell verk-
samhet eller för växthusuppvärm-
ning vid yrkesmässig växthusod-
ling.
Bestämmelserna i första stycker gäller även sådan oljeprodukt som
avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b och som förbrukats vid tillverknings-
processen i gruvindustriell verksamhet för drift av andra motordrivna
fordon än personbilar, lastbilar och bussar.
I fråga om gasol som förbru-
kats för drift av stationära moto-
rer får dock avdrag för koldiox-
idskatt endast göras för den del
av skatten som överstiger 350
kronor per 1 000 kilogram.
1* Riksdagen 1996197. 1 saml. Nr 29
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:29
7§
Vad som föreskrivs om avdrag
för skatt på bränsle som avses i
2 kap. 1 § första stycket 3 b, bensin
och gasol tillämpas även på bränsle
for vilket motsvarande skatt skall
betalas enligt 2 kap. 3 och 4 §§.
Vad som föreskrivs om avdrag
för skatt på bränsle som avses i
2 kap. 1 § första stycket 3 b och
bensin tillämpas även på bränsle för
vilket motsvarande skatt skall
betalas enligt 2 kap. 3 och 4 §§.
Lydelse enligt prop. 1996/97:14
Föreslagen lydelse
9 kap.
2
Om någon som inte är skattskyl-
dig har förbrukat annat bränsle än
bensin för annat ändamål än drift
av motordrivna fordon vid tillverk-
ningsprocessen i industriell verk-
samhet eller för växthusuppvärm-
ning vid yrkesmässig växthusod-
ling, medger beskattningsmyndig-
heten efter ansökan återbetalning
av energiskatten och tre fjärdedelar
av koldioxidskatten på bränslet. 1
fråga om gasol, som förbrukats för
drift av stationära motorer får dock
återbetalning av koldioxidskatt en-
dast göras med belopp som översti-
ger 350 kronor per 1 000 kilogram.
§
Om någon som inte är skattskyl-
dig har förbrukat annat bränsle än
bensin för annat ändamål än drift
av motordrivna fordon vid tillverk-
ningsprocessen i industriell verk-
samhet eller för växthusuppvärm-
ning vid yrkesmässig växthusod-
ling, medger beskattnings-
myndigheten efter ansökan återbe-
talning av energiskatten och hälften
av koldioxidskatten på bränslet.
5§
Om värme har levererats för tillverkningsprocessen i industriell verk-
samhet eller for växthusuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling,
medger beskattningsmyndigheten efter ansökan av den som framställt
värmen återbetalning av
1. energiskatten på elektrisk kraft, och
2. energiskatten och tre 2. energiskatten och hälften av
fjärdedelar av koldioxidskatten på koldioxidskatten på annat bränsle
annat bränsle än bensin än bensin
som förbrukats vid framställning av värmen.
Nuvarande lydelse
9
Har annat bränsle än sådant
som beskattas som mineraloljepro-
dukt förbrukats för annat ändamål
än drift av motordrivna fordon vid
industriell framställning av
produkter av andra mineraliska
ämnen än metaller, medger beskatt-
ningsmyndigheten efter ansökan att
koldioxidskatten på bränslet tas ut
med sådant belopp att skatten för
den som bedriver framställningen
inte överstiger 1,2 procent av de
framställda produkternas försälj-
ningsvärde fritt fabrik.
Föreslagen lydelse
§2
Sedan möjligheterna till avdrag
enligt 7 kap. 4 § eller återbetalning
enligt 9 kap. 2 § utnyttjats medger
beskattningsmyndigheten efter
ansökan nedsättning av
koldioxidskatten för den del av
skatten som överstiger 0,8 procent
av försäljningsvärdet med sådant
belopp att den överskjutande skat-
tebelastningen inte överstiger
24 procent av det överskjutande
skattebeloppet för annat bränsle än
bensin som förbrukats vid
tillverkningsprocessen i industriell
verksamhet eller för växthusupp-
värmning vid yrkesmässig växthu-
sodling. Nedsättning får dock inte
medges för skatt på bränsle som
förbrukats för drift av motordrivna
fordon.
Vid beräkning av nedsättning
enligt första stycket får den
koldioxidskatt som är hänförlig till
följande bränslen dock inte sättas
ned mer än att den motsvarar minst
a) 160 kronor per kubikmeter die-
selbrännolja (KN-nr 2710 00 69)
eller fotogen (KN-nr 2710 00 51
eller 2710 00 55),
b) 125 kronor per kubikmeter eld-
ningsolja (KN-nr 2710 00 74 -
2710 00 78), och
c) 320 kronor per 1 000 kilogram
gasol som förbrukats för drift av
stationära motorer.
Vad som i andra stycket före-
skrivs om dieselbrännolja, fotogen,
eldningsolja och gasol tillämpas
även på bränsle för vilket motsva-
rande skatt skall betalas enligt
2 kap. 3 och 4 §§.
Prop. 1996/97:29
Ansökan om nedsättning enligt första stycket skall omfatta en period
om ett kalenderår och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten senast
inom ett år efter kalenderårets utgång.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:29
Om återbetalning av eller
kompensation för skatt har skett
med för högt belopp på grund av en
oriktig uppgift som den sökande
lämnat eller på grund av felräkning,
felskrivning eller något annat up-
penbart förbiseende, får beskatt-
ningsmyndigheten besluta att den
sökande skall betala tillbaka vad
han fått för mycket.
Åtgärder för att ta ut ett oriktigt
utbetalat återbetalnings- eller kom-
pensationsbelopp får inte vidtas
senare än fem år efter utgången av
det kalenderår under vilket belop-
pet betalats ut.
12 §
Om återbetalning av, nedsätt-
ning av eller kompensation för
skatt har skett med för högt belopp
på grund av en oriktig uppgift som
den sökande lämnat eller på grund
av felräkning, felskrivning eller
något annat uppenbart förbiseende,
får beskattningsmyndigheten beslu-
ta att den sökande skall betala till-
baka vad han fått för mycket eller
att ytterligare skatt skall påföras
honom.
Åtgärder för att ta ut ett oriktigt
utbetalat belopp eller för att påföra
ytterligare skatt får inte vidtas se-
nare än fem år efter utgången av
det kalenderår under vilket belop-
pet betalats ut eller nedsättningen
medgetts.
Lydelse enligt prop. 1996/97:14
Föreslagen lydelse
12 kap.
1 §
Följande beslut av beskattningsmyndigheten får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol av den skattskyldige, sökanden och Riksskatteverket,
nämligen
1. beslut om medgivande enligt 2 kap. 9 §,
2. beslut om godkännande enligt 4 kap. 3 och 6 samt 8 och 10 §§,
3. beslut om återkallelse enligt 4 kap. 5 och 6 samt 8 och 10 §§,
4. beslut om registrering enligt 6 kap. 10 § andra stycket,
5. beslut om ställande av säkerhet enligt denna lag,
6. beslut om återbetalning av 6. beslut om återbetalning av,
eller kompensation för skatt enligt nedsättning av eller kompensation
9 kap. 1-12 §§, och för skatt enligt 9 kap. 1-12 §§, och
7. beslut om särskild avgift och nedsättning av eller befrielse från sådan
avgift enligt 10 kap. 8 §.
Om en skattskyldig eller en sökande överklagar ett beslut enligt första
stycket förs det allmännas talan av Riksskatteverket.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före
ikraftträdandet.
2. För tid fram till den 1 januari 2000 medger beskattningsmyndigheten
efter ansökan, utöver vad som framgår av den nya lydelsen av 9 kap. 9 §,
att vid industriell framställning av produkter av andra mineraliska ämnen
än metaller koldioxidskatten på annat bränsle än sådant som beskattas som
mineraloljeprodukt och som förbrukats för annat ändamål än drift av mo-
tordrivna fordon tas ut med sådant belopp att skatten för den som bedriver
framställningen inte överstiger 1,2 procent av de framställda produkternas
försäljningsvärde.
Ansökan om nedsättning enligt första stycket skall omfatta en period
om ett kalenderår och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten senast
inom ett år efter kalenderårets utgång.
Prop. 1996/97:29
1. Senaste lydelse 1995:1525.
2. Senaste lydelse 1995:912.
1** Riksdagen 1996197. 1 saml. Nr 29
Frågan om att höja koldioxidskatten för industrin från en fjärdedel till
hälften av den generella nivån aktualiserades inför propositionen om fi-
nansieringen av medlemskapet i Europeiska unionen (prop. 1994/95:203),
men lämnades då öppen med hänvisning till behovet av fortsatta analyser.
I propositionen En politik för arbete, trygghet och utveckling (prop.
1995/96:25) har regeringen därefter aviserat en fördubblad koldioxidskatt
för bränslen som förbrukas vid industriell verksamhet. Avsikten var dock
att denna skattehöjning skulle förenas med nedsättningsregler för energiin-
tensiv industri i syfte att undvika konkurrenssnedvridningar vid handel
med andra länder. Regeringen avsåg att anmäla de föreslagna åtgärderna
till kommissionen.
Regeringen har under våren 1996 till kommissionen dels anmält den
tilltänkta förändringen, dels ansökt om undantag från reglerna i rådets
direktiv 92/81/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av
strukturerna för punktskatter på mineraloljor (EGT nr L316, 31.10.1992 s.
12, Celex 392L0081), mineraloljedirektivet.
Rådet väntas under hösten 1996 fatta beslut i anledning av Sveriges
begäran om undantag från reglerna i direktiv 92/81/EEG. Det är regering-
ens bedömning att rådet med all sannolikhet kommer att bifalla den svens-
ka ansökan.
Artiklarna 92 - 94 i Romfördraget innehåller bestämmelser om statligt
stöd. Det ankommer på kommissionen att granska åtgärder i medlemssta-
terna som innefattar sådant stöd, i syfte att utröna i vad mån stödet p.g.a.
konkurrenssnedvridning är oförenligt med den gemensamma marknaden.
Regeringens anmälan av den tilltänkta förändringen av koldioxidbeskatt-
ningen har skett i syfte att få kommissionens beslut i fråga om ändringens
förenlighet med statsstödsreglema. I den mån ett stöd berör även sådana
produkter som omfattas av Kol- och stålfördraget krävs dock ett enhälligt
beslut av rådet.
Företrädare för kommissionen och regeringskansliet har vid ett samm-
anträffande i juni 1996 ingående diskuterat det anmälda förslaget till änd-
rad koldioxidbeskattning. Regeringen har därefter skriftligen kompletterat
ansökan. Kommissionens granskning av det svenska förslaget är ännu inte
slutförd, men ett yttrande från kommissionen kan förväntas under hösten
1996.
Det är angeläget att de tilltänkta förändringarna kan träda i kraft så
snart som möjligt. Oaktat att EG-institutionema ännu inte tagit slutlig
ställning till det anmälda svenska förslaget, har regeringen beslutat att nu
lämna en proposition med förslag till ändrad lagstiftning till riksdagen, i
syfte att möjliggöra en behandling av förslaget så att ändringarna kan
träda i kraft den 1 januari 1997.
Gemenskapsrätten tillåter inte att en medlemsstat genomför en planerad
åtgärd innan de förfaranden som innefattar granskning respektive beslut
av EG-institutioner har lett till slutgiltigt beslut. Om kommissionens ytt-
rande respektive rådets beslut inte föreligger i sådan tid som krävs för att
riksdagen skall kunna beakta dessa vid sin behandling, kan regeringen
Prop. 1996/97:29
således vara nödsakad att återkalla propositionen. Det kan vidare inte
uteslutas att kommissionens respektive rådets beslut kan medföra att de i
propositionen föreslagna åtgärderna kan komma att behöva justeras under
riksdagsbehandlingen.
Det förslag som lämnas i propositionen innebär att koldioxidskatten
upp till en viss andel av skattens andel av försäljningsvärdet höjs från 25
till 50 % av den generella skattenivån för bränslen som förbrukas vid
industriell verksamhet eller vid yrkesmässig växthusodling. Över denna
nivå föreslås att koldioxidskatten tas ut med belopp som motsvarar 12 %
av den generella nivån.
Den nuvarande bestämmelsen om nedsättning av koldioxidskatten för
viss industriell framställning (den s.k. 1,2-procentsregeln) föreslås slopad
efter tre år. Under en övergångsperiod kan dock regeln alltjämt tillämpas.
Utformningen av författningsförslagen har skett i samråd med Riksskat-
teverket. Synpunkter har under hand även inhämtats från Sveriges Indu-
striförbund, som avstyrkt förslagen.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 29 augusti 1996 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 1. Lagrådets yttrande finns i bila-
ga 2.
Lagrådet har i sitt yttrande påpekat att lagförslaget inte har varit före-
mål för sedvanlig remissbehandling. Lagrådet har ansett att bestämmelser-
na i lagförslaget i vissa avseenden är sådana att lagrådets granskning, utan
en närmare belysning av de problem som kan uppstå, inte kunnat ske på
det sätt som varit önskvärt. Vidare har Lagrådet ifrågasatt det lämpliga i
att för lagrådsgranskning överlämna ett förslag, vars slutliga utformning
och genomförande är beroende av utfallet av EG-institutionemas gransk-
ning.
Med anledning av vad Lagrådet anfört vill regeringen uttala följande.
Visserligen har inte lagförslaget varit föremål för sedvanlig remissbehand-
ling. Regeringen har dock redan under våren 1995 aktualiserat frågan om
en fördubbling av koldioxidskatten för industrin (se prop. 1994/95:203). I
propositionen En politik för arbete, trygghet och utveckling (prop.
1995/96:25) har regeringen därefter under hösten 1995 aviserat en sådan
skattehöjning i förening med nedsättningsregler för energiintensiv indu-
stri. Lagförslaget har i sin helhet blivit offentligt i och med att regeringen
under våren 1996 anmält de tilltänkta förändringarna till kommissionen.
Berörda näringar har således under en längre tid haft möjlighet att komma
in med synpunkter på förslagets utformning. Så har också skett, såväl
muntligen som skriftligen, i icke obetydlig utsträckning. Med hänsyn till
dessa omständigheter får kravet på beredning enligt regeringens mening
anses tillgodosett.
Det är av statsfmansiella skäl angeläget att de tilltänkta förändringarna
kan träda i kraft så snart som möjligt. Mot den bakgrunden har regeringen
ansett det lämpligt att nu, sedan Lagrådet inte funnit anledning att göra
några erinringar av lagteknisk art mot det framlagda förslaget, lämna en
Prop. 1996/97:29
proposition i frågan till riksdagen. Som anförts ovan i avsnitt 3, är det
dock inte möjligt att genomföra de planerade åtgärderna innan slutligt
beslut erhållits från EG-institutionema i de anhängiggjorda frågorna. Lag-
förslaget bör alltså inte leda till lagstiftning innan sådana besked förelig-
ger.
Prop. 1996/97:29
Regeringens förslag: Koldioxidskatten höjs från 25 till 50 % av den
generella nivån för bränslen som förbrukas vid industriell verksamhet
eller vid yrkesmässig växthusodling. Om den koldioxidskatt som
belastar ett företag inom dessa näringar överstiger 0,8 % av försälj-
ningsvärdet införs en möjlighet att sätta ned skatten så att den översti-
gande skattebelastningen inte överstiger ett belopp som motsvarar
12 % av den generella skattenivån. Bränsle som förbrukats för drift av
motordrivna fordon beskattas dock som hittills med full skatt. Be-
stämmelsen om nedsättning av koldioxidskatten (1,2-procentsregeln)
vid industriell framställning slopas efter en tre-årig övergångsperiod.
Bakgrunden till regeringens förslag: 1992 års energiskattereform
innebar att energiskatten slopades for industrin och att koldioxidskatten
reducerades till 25 % av den generella nivån. Växthusnäringen har t.o.m.
utgången av år 1995 betalat endast 15 % av de generella energi- och kol-
dioxidskattesatsema på fossila bränslen. Sedan årsskiftet 1995/1996 lik-
ställs växthusnäringen med industrin och betalar således 25 % av den
generella nivån på koldioxidskatten.
Systemet med nedsättning av energi- och koldioxidskatt för energiin-
tensiv industri kunde i stort sett avskaffas i och med energiskattereformen.
Det beslutades dock att de tidigare nedsättningsreglema i viss modifierad
form skulle behållas under en övergångsperiod. Denna möjlighet till ned-
sättning av koldioxidskatten for den energiintensiva industrin så att den
inte överstiger 1,2 % av de tillverkade produkternas försäljningsvärde har
därefter förlängts samt ytterligare begränsats. Den kan i dag endast tilläm-
pas av företag som bedriver industriell tillverkning av produkter av andra
mineraliska ämnen än metaller. Den omfattar vidare endast andra fossila
bränslen än mineraloljeprodukter, dvs. kolbränslen och naturgas. I dag är
ca sex företag inom cement- och kalkbranschema berättigade till nedsätt-
ning med stöd av 1,2-procentsregeln. Avsikten har dock varit att 1,2-pro-
centsregeln endast skall finnas kvar i avvaktan på att en gemensam be-
skattning av kolbränslen införs inom EU.
I budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 Bilaga 1) angavs att de
inkomstförstärkningar som behövdes for att finansiera medlemskapet i EU
generellt sett skulle riktas mot de sektorer som gynnades av ett medlem-
skap. Åtgärder skulle i första hand belasta produktionen. Regeringen skul-
10
le återkomma med förslag till inkomstförstärkningar inom energi- och
miljöområdet, bl.a. höjd koldioxidskatt för industrin.
Våren 1995 beslöt riksdagen att koldioxidskatten skulle höjas generellt
som ett led i finansieringen av EU-medlemskapet (prop. 1994/95:203, bet.
1994/95:SkU28, rskr. 1994/95:439, SFS 1995:912). Med den årliga index-
uppräkningen innebär beslutet att koldioxidskatten sedan den 1 januari
1996 motsvarar 37 öre/kg koldioxidutsläpp. I anslutning till den generella
höjningen av skatten angavs att djupare analyser av möjligheterna att
införa utökade nedsättningsmöjligheter för energiintensiva företag vid
fördubbling av industrins koldioxidskatt krävdes, ifall inte motsvarande
beskattning infördes i våra konkurrentländer.
1 propositionen En politik för arbete, trygghet och utveckling (prop.
1995/96:25) angavs, som nämnts i avsnitt 3, att koldioxidskatten för indu-
strin borde höjas från 25 till 50 % av den nivå som gäller allmänt. Denna
höjning skulle kombineras med nedsättningsregler med en sådan utform-
ning att den höjda skattesatsen inte skulle leda till konkurrenssnedvrid-
ningar för energiintensiv industri.
Skälen för regeringens förslag: I enlighet med vad som har uttalats i
ovan nämnda propositioner och i enlighet med riksdagens ställningstagan-
de i denna fråga, anser regeringen att industrins fossilbränsleanvändning
bör beskattas med skattesatser som uppgår till 50 % av den generella ni-
vån för koldioxidskatt i stället för den nuvarande nivån på 25 %. Samma
beskattningssystem bör, i likhet med vad som gäller idag, tillämpas för
industrin och den yrkesmässiga växthusodlingen. För energiintensiv verk-
samhet inom industriell tillverkning och yrkesmässig växthusodling nöd-
vändiggör dock de internationella konkurrensförhållandena att en lägre
skattesats tillämpas.
I avvaktan på att samtliga fossilbränslen beskattas på motsvarande nivå
även i våra konkurrentländer kräver således en hög energiskattebelastning
att skattelättnader ges för energiintensiv verksamhet. Det är dock regering-
ens avsikt att det föreslagna nedsättningssystemet, som närmare beskrivs
nedan, endast skall tillämpas intill dess rådet fattat beslut om ett energibe-
skattningsdirektiv som omfattar samtliga fossila bränslen. I och med att ett
sådant direktiv genomförs i svensk rätt, avser således regeringen att före-
slå att nedsättningssystemet anpassas till direktivet.
Sedan 1992 års energiskattereform har skattelättnader getts genom en
generellt lägre skattenivå för hela tillverkningsindustrin. Fördelarna med
en generellt lägre skattenivå i stället för en individuellt anpassad nedsätt-
ning av energibeskattningen för varje enskilt företag är uppenbara. Den
valda modellen är enkel att tillämpa och lätt att kontrollera. Vidare är den
faktiska energiskattebelastningen känd på förhand av de skattskyldiga,
vilket underlättar företagens ekonomiska planering. Regeringen avser
därför att i så stor utsträckning som möjligt behålla nuvarande generella
skattemetod vid utformningen av en ny skattemodell.
En möjlighet till skattelättnader för energiintensiv verksamhet är att låta
en skattesats gälla upp till en viss nivå av energiskattebelastningens andel
av företagens försäljningsvärde, medan en lägre nivå gäller för den del av
beskattningen som överstiger denna nivå. Med en sådan konstruktion
Prop. 1996/97:29
11
bibehålls ett skatteincitament att reducera energianvändningen och begrän- Prop. 1996/97:29
sa koldioxidutsläppen även för energiintensiva företag. En lämpligt av-
vägd brytpunkt mellan den högre respektive den lägre koldioxidskattebe-
lastningen för energiintensiv verksamhet går enligt regeringens bedöm-
ning vid 0,8 % av företagens försäljningsvärde.
Sedan EU-medlemskapet är Sverige bundet av bl.a. de minim iskattesat-
ser på mineraloljeområdet som framgår av rådets direktiv 92/82/EEG av
den 19 oktober 1992 om tillnärmning av punktskattesatser för mineraloljor
(EGT nr L316, 31.10.1992 s. 12, Celex 392L0082). Till allra största delen
är den olja som förbrukas inom tillverkningsindustrin s.k. tjock eldnings-
olja. Med en nedsättning till 12 % av den koldioxidskattebelastning som
överstiger 0,8 % av försäljningsvärdet kommer EG:s minimiskattenivå för
sådan olja att respekteras även av den energiintensiva verksamheten. Iakt-
tagandet av EG:s minimiskattenivå för s.k. lätt eldningsolja innebär dock
att nedsättning för skatt som belöper på sådan olja endast kan ske till ca
15 % av den generella skattenivån. Företag med förbrukning av lätt eld-
ningsolja kan därför inte fullt ut komma i åtnjutande av nedsättning till
12 % av den generella skattenivån.
Eftersom all bränsleförbrukning först belastas med enbart 50 % av den
generella koldioxidskatten skall för det skattebelopp som överstiger 0,8 %
av försäljningsvärdet nedsättning ske till 24 % för att 12-procentsnivån
skall uppnås.
Trots den föreslagna lägre skattenivån, som åstadkoms genom den nya
0,8-procentsregeln, finns det vissa företag inom framför allt cement- och
kalkbranschema som får en skattebelastning som allvarligt hotar den be-
drivna verksamheten. I syfte att lindra övergången till en högre skattenivå
samt att ge dessa företag en möjlighet att anpassa sig efter de nya reglerna,
föreslås därför att bestämmelsen om nedsättning av koldioxidskatten för
den del av skattebelastningen som överstiger 1,2 % av försäljningsvärdet
behålls fram till den 1 januari 2000. På samma sätt som för närvarande
kan 1,2-procentsregeln endast gälla för andra fossila bränslen än oljepro-
dukter, dvs. för kolbränslen och naturgas.
I det föreslagna systemet är den faktiska skattebelastningen inte känd
förrän i efterhand om det är fråga om företag som är berättigade till ned-
sättning enligt 0,8-procentsregeln. Detta får till följd att konkurrensneutra-
litet i fråga om fossilbränslebeskattningen i detta fall inte kan uppnås inom
skattesystemet mellan externt levererad värme och värmeproduktion i
industrins eller växthusnäringens egen regi. Det är dock i dagsläget osä-
kert i vilken utsträckning problemet i realiteten kan komma att uppstå
inom ramen för den nya 0,8-procentsregeln. Med hänsyn härtill samt till
att problemet är svårlöst är regeringen inte i nuläget beredd att lämna nå-
got förslag till lösning. Frågan kommer att bli föremål för fortsatta övervä-
ganden inom regeringskansliet.
Förslaget föranleder ändringar i 7 kap. 4 och 7 §§, 9 kap. 2, 5, 9 och
12 §§ samt 12 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi. Ändringarna
föreslås träda i kraft den 1 januari 1997.
12
5.1 Konsekvenser för industrin
Följden av förslaget är att de flesta industriföretagen kommer att få en
fördubbling av koldioxidskattebördan. De företag som kan komma att
utnyttja den nya nedsättningsregeln är företag som får en koldioxidskatt
som är högre än 0,8 % av omsättningen. Dessa företag finns företrädsvis
inom branscherna tegel, fodertorkar, glas och kemi. Enligt regeringens
uppfattning torde förslaget leda till att prishöjningen på eldningsolja ökar
efterfrågan på biobränslen inom vissa industrisektorer. Förslaget bedöms
därför bidra till att de klimatpolitiska målen kan uppfyllas.
Endast ett begränsat antal företag beräknas komma att betala mindre
koldioxidskatt i det nya systemet jämfört med dagens system. Anledning-
en till att dessa företag får en minskad skattebelastning är att de har en
mycket hög energikonsumtion i förhållande till omsättningen. Det är de
mest energiintensiva företagen som samtliga har en skattebelastning som
överstiger 1,2 % av omsättningen. De gynnas därmed av att den marginel-
la skattesatsen är lägre i det nya systemet jämfört med dagens system.
Genom en lägre marginell skattesats i kombination med en hög bränsleför-
brukning så sjunker också den genomsnittliga skattebördan. De berörda
företagen beräknas finnas inom branscherna tegel, fodertorkar, glas,
jord/sten, board samt massa/papper.
5.2 Exempel på hur skatten beräknas
För att belysa hur skattenedsättningen kan beräknas har två räkneexempel
konstruerats. Det första exemplet behandlar ett företag som använder olja
och kol, men som inte berörs av 1,2-procentsregeln. I det andra exemplet
är dessutom 1,2-procentsregeln tillämplig.
I exempel 1 beräknas först den sammanlagda skatten före nedsättning,
dvs. 50 % av den generella koldioxidskattesatsen tillämpas på förbruk-
ningen av respektive bränsle. Därefter beräknas hur stor del av den sam-
manlagda skatten som överstiger 0,8 % av försäljningsvärdet. För denna
del begränsas skatten till 24 %. De två delarna adderas sedan för att få den
slutliga skattebelastningen.
Vad gäller oljans del görs vidare en kontroll av att den del av skatten
som överstiger 0,8 % av försäljningsvärdet inte understiger EU:s minimi-
skattenivå för bränslet. Skulle den göra det måste den skatt som belöper på
oljan höjas så att minimigränsen, vad gäller de bränslemängder som mot-
svarar den skatt som överstiger 0,8 % av försäljningsvärdet, uppfylls.
Beräkningen i exempel 2 görs inledningsvis på samma sätt som i exem-
pel 1. När belastningen enligt 0,8-procentsregeln är ffamräknad görs en
proportionering för att räkna fram den andel av den totala koldioxidskatte-
belastningen som avser kolförbrukningen. Denna andel jämförs med
1.2 % av försäljningsvärdet. Överskjutande del dras av. Slutligen görs för
oljans del motsvarande kontroll som i exempel 1 av att minimiskattenivån
Prop. 1996/97:29
13
iakttas.
Prop. 1996/97:29
Exempel 1
Oljeförbrukning:
Kolförbrukning:
Försäljningsvärde:
7 000 m3.
2 000 ton.
200 miljoner kr.
|
Skattebelastning på oljan: 0,5 x 1 054 x 7000 = Skattebelastning på kolet: 0,5 x 916 x 2 000 = Sammanlagd skattebelastning före nedsättning: |
3 689 000 kr + 916 000 kr 4 605 000 kr |
|
Skattebelastning före nedsättning: |
4 605 000 kr |
|
0,8 % av företagets försäljningsvärde: |
./. 1 600 000 kr |
|
Belopp överstigande 0,8 % av försäljningsvärdet: |
3 005 000 kr |
|
24 % av ovanstående belopp: |
721 200 kr |
|
0,8 % av företagets försäljningsvärde: |
+ 1 600 000 kr |
|
Slutlig koldioxidskattebelastning: |
2 321 200 kr |
Av den sammanlagda skattebelastningen före nedsättning avser ca 80 %
oljan och ca 20 % kolet. Motsvarande fördelning av det skattebelopp som
överstiger brytpunkten (dvs. 0,8 % av försäljningsvärdet), eller 721 200 kr
innebär att av detta belopp kan 143 457 kr hänföras till kolet och 577 743
kr till oljan. Detta motsvarar en skattesats om 110 kr per ton kol som här-
rör från skatt som ligger över brytpunkten. Detta motsvarar 12 % av den
generella skattenivån för kol (916 kr x 12 %). Vad gäller oljan erhålls i
exemplet en skattesats om 126 kr per m3 för motsvarande del. Även detta
belopp motsvarar 12 % av den generella skattesatsen på olja (1 054 kr x
12%).
En kontroll behöver slutligen göras av att de minimiskattesatser som
anges för olika sorters olja inte underskrids. Beräkningen görs på det be-
lopp som överstiger 0,8 % av försäljningsvärdet och som har reducerats
till 24 %, dvs. på beloppet 721 200 kr. Fördelningen mellan olja och kol i
detta belopp får anses vara densamma som motsvarande fördelning av den
sammanlagda skattebelastningen före nedsättning. Oljeandelen kan där-
med beräknas till: 3 689 000 x 721 200 = 577 743 kr
4 605 000
För denna oljeandel gäller en marginell skattesats som kan beräknas enligt
följande: 0,5 x 1 054 x 0,24 = 126 kr/m3. Använder företaget endast tjock
eldningsolja underskrids inte minimiskattesatsen på 125 kr/m3. Används
däremot annan olja underskrids minimiskatten på 160 kr/m3 och en upp-
räkning måste göras. I sådant fall måste följande belopp adderas till den
tidigare beräknade slutliga skattebelastningen.
160 - 126 x 577 743 = 155 899 kr
126
14
Exempel 2
Prop. 1996/97:29
Förutsättningar: Ett foretag inom cement- eller kalkbranschen som förbru-
kar olja och kol. Trots att skatten begränsas av 0,8-procentsegeln är den
kvarstående belastningen på kol så stor att den överstiger 1,2 % av försälj-
ningsvärdet. Den övergångsvisa 1,2-procentsbegränsningen får därför
tillämpas för detta företag.
Oljeförbrukning: 1 000 m3
Kolförbrukning: 10 000 ton
Försäljningsvärde: 70 miljoner kr
|
Skattebelastning på oljan: 0,5 x 1 054 x 1 000 = Skattebelastning på kolet: 0,5 x 916 x 10 000 = |
527 000 kr + 4 580 000 kr 5 107 000 kr |
/ Beräkning enligt 0,8-procentsregeln
|
Sammanlagd skattebelastning före nedsättning: |
5 107 000 kr |
|
0,8 % av företagets försäljningsvärde: ./ |
. 560 000 kr |
|
Belopp överstigande 0,8 av försäljningsvärdet: |
4 547 000 kr |
|
24 % av ovanstående belopp: |
1 091 280 kr |
0,8 % av företagets försäljningsvärde: + 560 000 kr
|
Koldioxidskattebelastning enligt 0,8-procentsregeln: |
1 651 280 kr |
II Beräkning om 1,2-procentsregeln är tillämplig
Andel av skattebelastningen som hänför sig till kol:
|
4 580 000 x 1 651 281 = 5 107 000 |
1 480 882 kr |
|
Skattebelastning på kolandelen: |
1 480 882 kr |
|
1,2 % av försäljningsvärdet: ./ |
. 840 000 kr |
|
Skatt på kolandelen överstigande 1,2 %: |
640 882 kr |
|
Koldioxidskattebelastning enligt 0,8-procentsregeln: |
1 651 280 kr |
|
Skatt på kolandelen överstigande 1,2 %: ./ |
. 640 882 kr |
|
Slutlig koldioxidskattebelastning: |
1 010 398 kr |
III Beräkning av om minimiskattenivåerna iakttas
I likhet med exempel 1 är den marginella skattesatsen för oljeandelen som
överstiger 0,8 % av försäljningsvärdet lika med 126 kr/m3. Om annan än
tjock olja används beräknas på motsvarande sätt först skatten på oljeande-
len till:
527 000 x 1 091 280= 112 611 kr
5 107 000
15
Belopp som i sådant fall adderas till den tidigare beräknade slutliga
skattebelastningen:
160 - 126 x 112 611 = 30 387 kr
126
IV Total slutlig koldioxidskattebelastning
Sammanlagd skattebelastning före nedsättning: 5 107 000 kr
Koldioxidskattebelastning enligt 1,2-procentsregeln: 1 010 398 kr
Tillägg med hänsyn till minimiskattenivån: + 30 387 kr
Total slutlig koldioxidskatt: 1 040 785 kr
Förslaget beräknas förstärka den konsoliderade offentliga sektorns finan-
ser med ca 510 miljoner kr brutto per år. Den varaktiga nettoeffekten
beräknas till 255 miljoner kr per år.
Skillnaden mellan brutto- och nettoeffekt avspeglar att det sker en över-
vältring av koldioxidskatten på andra skattebaser genom att löner, vinster
och priser påverkas. Enligt tillämpade beräkningskonventioner reduceras
underlaget för socialavgifter, fysiska personers inkomstskatt och bolags-
skatt. Övervältringen antas ske successivt, där drygt halva övervältringen
har skett efter ungefär fem år. Då beräknas inkomstförstärkningen netto
till ca 360 miljoner kr.
Förslaget till ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi
7 kap. 4 § och 9 kap. 2 §
I paragraferna regleras de generella skattelättnaderna för industrin och den
yrkesmässiga växthusodlingen. Skattelättnader åstadkoms för skattskyldi-
ga genom avdrag (se 7 kap. 4 §) och för icke skattskyldiga genom skatte-
återbetalning (se 9 kap. 2 §). Förslaget innebär att rätten till avdrag respek-
tive återbetalning, vad gäller koldioxidskatten, begränsas från 75 % till
50 % av skattebelastningen. Befrielsen från energiskatt berörs inte av
förslaget.
Den specialreglering vad gäller gasol, som framgår av 7 kap. 4 § tredje
stycket respektive 9 kap. 2 § sista meningen infördes i syfte att säkerställa
att EU:s minimiskattesats för gasol som används för drift av stationära
motorer iakttas. Denna minimiskattenivå uppgår till 36 ecu per 1 000 kg,
vilket motsvarar ca 306 kr per 1 000 kg (växelkurs 1 ecu = 8,50 svenska
kronor).
Koldioxidskattesatsen för gasol som används för angivet ändamål upp-
Prop. 1996/97:29
16
går nu till 1 105 kr per 1 000 kg. Förslaget till höjning av skattenivån för Prop. 1996/97:29
industrin och växthusnäringen innebär således att en koldioxidskatt på
552 kr 50 öre kommer att tillämpas för gasolen. Denna skattenivå översti-
ger den angivna miniminivån, vilket innebär att paragrafens särreglering
avseende gasol kan slopas. En bestämmelse för att säkerställa att minimi-
skattesatsen iakttas vid tillämpningen av den nya 0,8-procentsregeln fö-
reslås dock i 9 kap. 9 § (se vidare kommentaren i anslutning till detta lag-
rum).
7 kap. 7 f
Eftersom särregleringen av gasol i 7 kap. 4 § föreslås slopad, saknas be-
hov av att låta gasol omfattas av uppräkningen av bränslen i paragrafen.
9 kap. 5 §
Genom den föreslagna ändringen tillämpas en koldioxidskattesats om
50 % av den generella nivån även på bränsle som används vid framställ-
ning av värme som från en extern producent levereras för tillverknings-
processen i industriell verksamhet eller för växthusuppvärmning vid yr-
kesmässig växthusodling. Det nya systemet innehåller dock, som framgått
av avsnitt 4 ovan, inte någon möjlighet till ytterligare skatteåterbetalning i
de fall då mottagaren av värmeleveransen är ett företag som är berättigat
till nedsättning av skatten med stöd av 0,8-procentsregeln.
9 kap. 9 §
I paragrafen föreslås en möjlighet till nedsättning av koldioxidskatten för
den del av skatten som överstiger 0,8 % av försäljningsvärdet för företag
inom industrin och växthusnäringen. Det nya nedsättningssystemet ersät-
ter den tidigare 1,2-procentsregeln och är i förhållande till den regeln mer
generell, i och med att dels samtliga företag inom sektorerna tillverkning
och växthus omfattas, dels samtliga skattepliktiga bränslen kan användas
som grund för beräkningen av om förutsättningar för skattenedsättning
finns. Uttrycket försäljningsvärdet bör ha samma betydelse som handels-
termen ex factory enligt de internationella regler för tolkning av handels-
termer som utarbetats av Internationella Handelskammaren (s.k. INCO-
TERMS).
Avsikten är att det skattebelopp som överstiger 0,8 % av försäljnings-
värdet inte skall överstiga ett belopp som motsvarar 12 % av den generella
skattenivån. Eftersom 50 % koldioxidskatt i utgångsläget belastar allt
bränsle, måste skattebelastningen på den del som överstiger brytpunkten -
i syfte att uppnå en skattebelastning om 12 % - beräknas på så sätt att
nedsättningen skall ske till 24 %.
I likhet med vad som i dag gäller för tillämpning av 1,2-procentsregeln
17
skall värdet av företagets samlade produktion - alltså inte enskilda
produktionsled eller produkter - läggas till grund för beräkning om ned-
sättning är möjlig. Vidare bör det även med den föreslagna 0,8-procentsre-
geln vara möjligt för ett företag att i början av ett kalenderår hos beskatt-
ningsmyndigheten söka ett preliminärt besked om tillämplig skattesats.
Beskattningsmyndigheten prövar därefter, när det faktiska utfallet under
kalenderåret är känt, åter företagets ansökan.
I syfte att säkerställa att EG:s minimiskattesatser för mineraloljor inte i
något fall underskrids, föreslås i paragrafens andra stycke begränsningar i
möjligheterna till nedsättning med stöd av 0,8-procentsregeln. Sålunda får
koldioxidskatten på dieselbrännolja och fotogen inte sättas ned mer än att
minst 160 kr per m3 alltid tas ut. På motsvarande sätt skall minst 125 kr
per m3 alltid tas ut för eldningsolja. Med dieselbrännolja avses olja enligt
KN-nr 2710 00 69. Endast olja som används för annat ändamål än drift av
motordrivna fordon, dvs. för uppvärmning respektive drift av stationära
motorer, kan komma ifråga för nedsättning enligt 0,8-procentsregeln. Den
dieselbränn-olja som kan bli aktuell torde därför till övervägande del vara
s.k. lätt eldningsolja. Med eldningsolja avses de oljor som ryms under
KN-nr 2710 00 74 - 2710 00 78, vilket innebär tjocka oljor. Slutligen
medför EG:s minimiskattesatser även att minst 320 kr per 1 000 kg alltid
skall tas ut för gasol som används för drift av stationära motorer.
EG:s minimiskattesatser för dieselbrännolja och fotogen, som används
för uppvärmning respektive drift av stationära motorer, är 18 ecu per
1 000 liter. Minimiskattesatsen för tjock eldningsolja är 13 ecu per 1 000
kg. Vad gäller gasol är minimiskattesatsen för uppvärmning 0 ecu, medan
nivån för gasol som används för drift av stationära motorer är 36 ecu per
1 000 kg. Med en växelkurs om 1 ecu = 8,50 svenska kronor motsvarar de
angivna skattesatserna ca 153, 110 respektive 306 kr.
Någon möjlighet ges inte till nedsättning för skatt på bränsle som för-
brukats för drift av motordrivna fordon. För olja som förbrukats i vissa
gruvfordon kan, med stöd av en specialregel i 7 kap. 4 § andra stycket,
industriskattesatsen användas. Detta gäller inte för andra typer av motor-
drivna fordon och innebär alltså en generell skattereduktion med 50 % för
sådan olja. Utformningen av 9 kap. 9 § innebär dock att olja som förbru-
kats i gruvfordon inte kan ingå i underlaget för beräkning om nedsättning
enligt 0,8-procentsregeln är möjlig.
Förslaget om att skatt på bensin inte skall omfattas av möjligheten till
nedsättning är en följdändring av att motsvarande reglering föreslagits i
prop. 1996/97:14 såvitt avser de generella skattelättnaderna för industrin
och växthusnäringen (se 7 kap. 4 § samt 9 kap. 2 och 5 §§ i dess lydelse
enligt angiven proposition).
Paragrafens nuvarande andra stycke flyttas, utan materiella ändringar, i
förslaget till fjärde stycket.
9 kap. 12 §
Beskattningsmyndighetens beslut i ärenden om nedsättning enligt 9 kap.
Prop. 1996/97:29
18
9 § är inte beskattningsbeslut, vilket innebär att reglerna om omprövning
m.m. i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter inte är
tillämpliga. I syfte att tydliggöra möjligheten för beskattningsmyndigheten
att besluta att den sökande skall betala tillbaka vad han fått för mycket
respektive att han skall kunna påföras ytterligare skatt görs vissa ändringar
i paragrafen. Detta kan bl.a. aktualiseras vid den slutliga prövningen efter
ett kalenderårs utgång av nedsättningsansökningar med stöd av 0,8-pro-
centsregeln.
12 kap. 1 §
Beskattningsmyndighetens beslut om nedsättning av skatt enligt 9 kap. 9 §
bör överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, dvs. i första instans läns-
rätten. Detta åstadkoms genom tillägget i första stycket 6. Även beslut i
nedsättningsärende, som fattats med stöd av 9 kap. 12 §, omfattas av den-
na punkt i uppräkningen.
Övergångsbestämmelserna
Av punkten 2 följer att den nuvarande 1,2-procentsregeln parallellt får
tillämpas med de nya nedsättningsreglema under de redovisningsperioder
som ligger i tiden fram till och med utgången av år 1999.
Prop. 1996/97:29
19
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på
energi
Prop. 1996/97:29
Bilaga 1
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi
att 7 kap. 4 och 7 §§, 9 kap. 2, 5, 9 och 12 §§ samt 12 kap. 1 § skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 kap.
4
Avdrag får, i den mån avdrag
inte har gjorts enligt 1-3 §§, göras
även för energiskatten samt för tre
fjärdedelar av koldioxidskatten på
bränsle som förbrukats för annat
ändamål än drift av motordrivna
fordon vid tillverkningsprocessen i
industriell verksamhet eller för
växthusuppvärmning vid yrkesmäs-
sig växthusodling.
Avdrag får, i den mån avdrag
inte har gjorts enligt 1-3 §§, göras
även för energiskatten samt för
hälften av koldioxidskatten på
bränsle som förbrukats för annat
ändamål än drift av motordrivna
fordon vid tillverkningsprocessen i
industriell verksamhet eller för
växthusuppvärmning vid yrkesmäs-
sig växthusodling.
Bestämmelserna i första stycker gäller även sådan oljeprodukt som
avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b och som förbrukats vid tillverknings-
processen i gruvindustriell verksamhet för drift av andra motordrivna
fordon än personbilar, lastbilar och bussar.
I fråga om gasol som förbru-
kats för drift av stationära moto-
rer får dock avdrag för koldiox-
idskatt endast göras för den del
av skatten som överstiger 350
kronor per 1 000 kilogram.
7
Vad som föreskrivs om avdrag
för skatt på bränsle som avses i
2 kap. 1 § första stycket 3 b, bensin
och gasol tillämpas även på bränsle
för vilket motsvarande skatt skall
betalas enligt 2 kap. 3 och 4 §§.
Vad som föreskrivs om avdrag
för skatt på bränsle som avses i
2 kap. 1 § första stycket 3 b och
bensin tillämpas även på bränsle för
vilket motsvarande skatt skall
betalas enligt 2 kap. 3 och 4 §§.
9 kap.
2§3
Om någon som inte är skattskyl- Om någon som inte är skattskyl-
dig har förbrukat bränsle för annat dig har förbrukat bränsle för annat
20
ändamål än drift av motordrivna
fordon vid tillverkningsprocessen i
industriell verksamhet eller för
växthusuppvärmning vid yrkesmäs-
sig växthusodling, medger beskatt-
ningsmyndigheten efter ansökan
återbetalning av energiskatten och
tre fjärdedelar av koldioxidskatten
på bränslet. I fråga om gasol, som
förbrukats för drift av stationära
motorer får dock återbetalning av
koldioxidskatt endast göras med
belopp som överstiger 350 kronor
per 1 000 kilogram.
5
Om värme har levererats för till-
verkningsprocessen i industriell
verksamhet eller för växthusupp-
värmning vid yrkesmässig växthus-
odling, medger beskattningsmyn-
digheten efter ansökan av den som
framställt värmen återbetalning av
energiskatten och tre fjärdedelar av
koldioxidskatten på bränsle som
förbrukats vid framställning av vär-
men.
9
Har annat bränsle än sådant
som beskattas som mineraloljepro-
dukt förbrukats för annat ändamål
än drift av motordrivna fordon vid
industriell framställning av
produkter av andra mineraliska
ämnen än metaller, medger beskatt-
ningsmyndigheten efter ansökan att
koldioxidskatten på bränslet tas ut
med sådant belopp att skatten för
den som bedriver framställningen
inte överstiger 1,2 procent av de
framställda produkternas försälj-
ningsvärde fritt fabrik.
ändamål än drift av motordrivna
fordon vid tillverkningsprocessen i
industriell verksamhet eller för
växthusuppvärmning vid yrkesmäs-
sig växthusodling, medger
beskattningsmyndigheten efter an-
sökan återbetalning av energiskat-
ten och hälften av koldioxidskatten
på bränslet.
Prop. 1996/97:29
Bilaga 1
■4
Om värme har levererats för
tillverkningsprocessen i industriell
verksamhet eller för växthusupp-
värmning vid yrkesmässig växt-
husodling, medger beskattnings-
myndigheten efter ansökan av den
som framställt värmen återbetal-
ning av energiskatten och hälften
av koldioxidskatten på bränsle som
förbrukats vid framställning av vär-
men.
§5
Sedan möjligheterna till avdrag
enligt 7 kap. 4 § eller återbetalning
enligt 9 kap. 2 § utnyttjats medger
beskattningsmyndigheten efter
ansökan nedsättning av
koldioxidskatten för den del av
skatten som överstiger 0,8 procent
av försäljningsvärdet med sådant
belopp att den överskjutande skat-
tebelastningen inte överstiger
24 procent av det överskjutande
skattebeloppet för bränsle som
förbrukats vid tillverkningsproces-
sen i industriell verksamhet eller
för växthusuppvärmning vid yrkes-
mässig växthusodling. Nedsättning
får dock inte medges för skatt på
bränsle som förbrukats för drift av
21
motordrivna fordon.
Vid beräkning av nedsättning
enligt första stycket får den
koldioxidskatt som är hänförlig till
följande bränslen dock inte sättas
ned mer än att den motsvarar minst
a) 160 kronor per kubikmeter die-
selbrännolja (KN-nr 2710 00 69)
eller fotogen (KN-nr 2710 00 51
eller 2710 00 55),
b) 125 kronor per kubikmeter eld-
ningsolja (KN-nr 2710 00 74 -
2710 00 78), och
c) 320 kronor per 1 000 kilogram
gasol som förbrukats för drift av
stationära motorer.
Vad som i andra stycket före-
skrivs om dieselbrännolja, fotogen,
eldningsolja och gasol tillämpas
även på bränsle för vilket motsva-
rande skatt skall betalas enligt
2 kap. 3 och 4 §§.
Ansökan om nedsättning enligt första stycket skall omfatta en period
om ett kalenderår och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten senast
inom ett år efter kalenderårets utgång.
Prop. 1996/97:29
Bilaga 1
Om återbetalning av eller
kompensation för skatt har skett
med för högt belopp på grund av en
oriktig uppgift som den sökande
lämnat eller på grund av felräkning,
felskrivning eller något annat up-
penbart förbiseende, får beskatt-
ningsmyndigheten besluta att den
sökande skall betala tillbaka vad
han fått för mycket.
Åtgärder för att ta ut ett oriktigt
utbetalat återbetalnings- eller kom-
pensationsbelopp får inte vidtas
senare än fem år efter utgången av
det kalenderår under vilket belop-
pet betalats ut.
12 §
Om återbetalning av, nedsätt-
ning av eller kompensation för
skatt har skett med för högt belopp
på grund av en oriktig uppgift som
den sökande lämnat eller på grund
av felräkning, felskrivning eller
något annat uppenbart förbiseende,
får beskattningsmyndigheten beslu-
ta att den sökande skall betala till-
baka vad han fått för mycket eller
att ytterligare skatt skall påföras
honom.
Åtgärder för att ta ut ett oriktigt
utbetalat belopp eller för att påföra
ytterligare skatt får inte vidtas se-
nare än fem år efter utgången av
det kalenderår under vilket belop-
pet betalats ut eller nedsättningen
medgetts.
22
12 kap.
1 §6
Följande beslut av beskattningsmyndigheten får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol, nämligen
1. beslut om medgivande enligt 2 kap. 9 §,
2. beslut om godkännande enligt 4 kap. 3 och 6 samt 8 och 10 §§,
3. beslut om återkallelse enligt 4 kap. 5 och 6 samt 8 och 10 §§,
4. beslut om registrering enligt 6 kap. 10 § andra stycket,
5. beslut om ställande av säkerhet enligt denna lag,
6. beslut om återbetalning av 6. beslut om återbetalning av,
eller kompensation för skatt enligt nedsättning av eller kompensation
9 kap. 1-12 §§, och för skatt enligt 9 kap. 1-12 §§, och
7. beslut om särskild avgift och nedsättning av eller befrielse från sådan
avgift enligt 10 kap. 8 §.
Beskattningsmyndighetens beslut enligt första stycket får även överkla-
gas av Riksskatteverket. Om en skattskyldig eller en sökande överklagar
ett beslut enligt första stycket förs det allmännas talan av Riksskatteverket.
Prop. 1996/97:29
Bilaga 1
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före
ikraftträdandet.
2. För tid fram till den 1 januari 2000 medger beskattningsmyndigheten
efter ansökan, utöver vad som framgår av den nya lydelsen av 9 kap. 9 §,
att vid industriell framställning av produkter av andra mineraliska ämnen
än metaller koldioxidskatten på annat bränsle än sådant som beskattas som
mineraloljeprodukt och som förbrukats för annat ändamål än drift av mo-
tordrivna fordon tas ut med sådant belopp att skatten för den som bedriver
framställningen inte överstiger 1,2 procent av de framställda produkternas
försäljningsvärde.
Ansökan om nedsättning enligt första stycket skall omfatta en period
om ett kalenderår och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten senast
inom ett år efter kalenderårets utgång.
1. Senaste lydelse 1995:912.
2. Senaste lydelse 1995:1525.
3. Senaste lydelse 1995:912.
4. Senaste lydelse 1996:687.
5. Senaste lydelse 1995:912.
6. Senaste lydelse 1995:611.
23
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-09-09
Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck,
regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.
Enligt en lagrådsremiss den 29 augusti 1996 (Finansdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om
ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Susanne
Åkerfeldt.
Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet.
Frågan om en höjning av koldioxidskatten behandlades i propositionen om
finansieringen av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (prop.
1994/95:203). Riksdagen beslöt under våren 1995 att skatten skulle höjas
generellt som ett led i den finansieringen (1994/95:SkU28, rskr.
1994/95:439).
Den i lagrådsremissen föreslagna höjningen av koldioxidskatten avise-
rades i prop. 1995/96:25, varvid önskemål att dämpa utsläppen angavs
som det centrala i sammanhanget. Samtidigt angavs att man borde sträva
efter att värna om den energiintensiva industrins konkurrensförutsättning-
ar genom lämpligt utformade nedsättningsregler som inte leder till kon-
kurrenssnedvridning. Under riksdagsbehandlingen framhölls att höjningen
av koldioxidskatten var önskvärd av miljöskäl (1995/96:FiUl s. 132-133).
Såväl regeringen som riksdagen har således tagit ställning till att en höj-
ning av koldioxidskatten skall ske av miljöskäl och som ett led i finansie-
ringen av EU-medlemskapet. Det remitterade lagförslaget kan därför ses
som en konsekvens av lagstiftarens principiella ställningstagande i frågan.
Lagförslaget har emellertid inte varit föremål för sedvanlig remissbe-
handling. Utformningen av författningsförslaget har skett i samråd med
Riksskatteverket. Därutöver har synpunkter endast under hand inhämtats
från Sveriges Industriförbund, som avstyrkt förslaget. Bestämmelserna i
lagförslaget är i vissa avseenden sådana att Lagrådets granskning, utan en
närmare belysning av de problem som kan uppstå, inte kunnat ske på det
sätt som varit önskvärt. Detta gäller särskilt reglerna om nedsättning av
koldioxidskatten och övergångsbestämmelserna.
I remissen (avsnitt 3) anges att regeringen har anmält de tilltänkta för-
ändringarna i koldioxidbeskattningen till kommissionen för att få beslut i
fråga om ändringarnas förenlighet med Romfördragets statsstödsregler och
att ett enhälligt beslut av rådet krävs, om ett stöd berör även sådana
produkter som omfattas av Kol- och stålfördraget. Regeringen har för
avsikt att lämna en proposition till riksdagen med förslag till ändrad lag-
stiftning för ikraftträdande den 1 januari 1997, även om EG-institutionema
ännu inte tagit ställning till det anmälda förslaget.
Prop. 1996/97:29
Bilaga 2
24
Lagrådet vill ifrågasätta det lämpliga i att for lagrådsgranskning över-
lämna ett förslag, vars slutliga utformning och genomförande är beroende
av utfallet av EG-institutionemas granskning. Väl kan en sådan ordning
vara försvarbar, när det rör sig om lagförslag där det är av stor vikt att ett
genomförande kan ske vid en bestämd tidpunkt. I lagrådsremissen anges
som enda skäl för att lämna en proposition innan EG-institutionemas
granskning är slutförd att det är angeläget att de tilltänkta förändringarna
kan träda i kraft så snart som möjligt. Vad som gör detta så angeläget
utvecklas dock inte.
Med det granskningsunderlag som Lagrådet har tillgång till finner Lag-
rådet inte anledning att göra några erinringar av lagteknisk art mot det
framlagda förslaget.
Prop. 1996/97:29
Bilaga 2
25
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 september 1996
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden, Hjelm-
Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Blomberg,
Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, von Sydow,
Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing
Föredragande: statsrådet Östros.
Prop. 1996/97:29
Regeringen beslutar propositionen 1996/97:29 Höjning av koldioxidskat-
ten för industrin och växthusnäringen.
26
gotab Stockholm 1996